Doc 1877:1

Kongl. Majits Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1877.

1 KONGL. MAJ:TS

NÅDIGA

PROPOSITION

TILL

11, iltsdagen

angående Statsverkets tillstånd och behof;

Gifven Stockholms Slott den 12 Januari 1877.

Jemlikt grundlagens bud afgifver Kongl. Maj:t härmed nådig proposition angående statsverkets tillstånd och behof.

Enligt den form för riksstatens uppställning, som vid senaste riksmöte af Kongl. Maj:t föreslogs och af Riksdagen godkändes, förekommer härvid först beräkningen af den behållning från föregående statsreglering, som nu må anses vara till beloppet känd och kunna för statsbehofven under nästa statsregleringsperiod användas, samt derefter beräkningen af statsverkets inkomster för nämnda period.

Hvad först beträffar behållningen, föreslår Kongl. Maj:t, under åberopande af det beslut, hvarom härvid bilagda utdrag af protokollet öfver

Bill. till Riksd. Prot. 1877. ha Sami. ha Afd. 1

2 Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1877.

'ör den 8 innevarande månad innehåller närmare upplysning, att densamma måtte beräknas till 8,000,000 kronor.

Hvad åter angår statsverkets inkomster, så äro dessa för nuvarande statsregleringsperiod beräknade på följande sätt:

Ordinarie inkomster:

Ränta ............................................................................ 4,501,500: —

Tionde ..................................................................................................... 1,637,800: —

Arrendemedel........................................................................................ 648,150: —

Bergverkstionde.................... 50,000: —

Mantalspenningar................................................................................ 600,000: —

Bötesmedel....................................................... 240,000: —

Kavalleriregementenas hästvakans-spanmål .......................... 293,282: 64.

Tillfälliga rotevakansafgifter ........................................................ 15,000: —

Vakansafgifter af nyroterad jord.................................................. 110,000: —

Rotevakansafgifter af insockne frälsehemman i Halland........ 20,000: —

Vakansafgifter af bergslag................................................................. 20,000: —

Trosspassevolansafgift.................................. 26,500: —

Båtsmansvakansafgift ........ 65,000: —

Kontrollstämpelmedel .......................................................................... 20,000: —

Fyr- och Båkmedel ........................................................................... 800,000: —

Telegrafmedel....................................................................................... 1,330,000: —

Jernvägstrafikmedel .........................................................:.................... 16,000,000: —

Skogsmedel ........................................................................................... 1,000,000: —

Extra uppbörd .................................................................................... 222,767: 36.

Säger 27,600,000: —

Bevillningar;

Tullmedel ................................................................................................ 21,000,000: —

Postmedel ................................................................................................ 4,300,000: —

Stämpelpappersmedel .......................................................................... 2,200,000: —

Bränvinstillverkningsafgift ............................................................... 13,470,000: —

Hvitbetssockertillverkningsafgift .................................................. 30,000: —

Allmän bevillning ............................................................................... 3,000,000: —

Säger 44,000,000: —

Summa kronor 71,600,000: —

Enligt beslut af den 8 innevarande månad föreslår Kongl. Maj:t, som anser att förslagspriset å kronans spanmål må antagas till 2 kronor 40 öre för kubikfoten, i berörda beräkning nu följande ändringar:

l:o. Då räntan enligt landsböckerna för år 1875 utgjort i runda tal kronan behållen 3,178,000 kronor och indelt 1,315,000 kronor eller tillhopa

3 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1877.

4,493,000 kronor, samt å ena sidan härtill bör läggas hälften af det belopp, som de privilegierade bergslagsorternas frihet i afseende å ränta kan antagas utgöra eller 15,000 kronor, äfvensom till indragning föreslagna, i Sala bergslags såkallade konststatsmedel ingående 3,524 kronor 41 öre, och å den andra sidan härifrån bör dragas räntorna af åtskilliga till statsverket indragna boställen, 5,991 kronor; samt från det belopp, som sålunda erliålles, i genant. tal^ 4,505,500 kronor, skall, under förutsättning af Riksdagens bifall till Kongl. Maj:ts proposition om afdrag å kronan behållen ränta af frälse-, skatte- och krono-hemman och lägenheter, dragas 468,500

kronor, anser 2:o. Då kronor, torde 3:o. Då till böra

Kongl. Maj:t räntan böra beräknas till 4,037,000 kronor; tionden för år 1875 enligt landsböckerna utgjort 1,648,709 denna inkomst böra i rundt tal upptagas till 1,648,000 kronor; arrendemedlen för år 1875 utgjort 550,872 kronor, samt härde från indragna hospitalshemman, häradshöfdingeboställen, till arméns befäl förut anslagna boställen samt landsstatsboställen inflytande arrenden, hvilka under nästa statsregleringsperiod komma statsverket till godo, utförande, efter ofvanomförmälda pris af 2 kronor 40 öre för kubikfoten af den i arrendena ingående spannmål, sammanlagdt 1,948,632 kronor 60 öre, torde arrendemedlen böra beräknas till i rundt tal 2,500,000 kronor;

4:o. Då Kongl. Maj:t beslutat till Riksdagen aflåta nådig proposition om upphäfvande^ med vissa undantag, af bergverkstionden, anser Kongl. Magt, under förutsättning att berörda förslag varder af Riksdagen antaget, bergverkstionden böra beräknas allenast till 10,000 kronor;

och för år 1875 böra beräknas till

5:o.

ständigt

stigande

Då mantalspenningar ne varit i uppgått till 613,375 kronor, anser Kongl. Makt dem 620,000 kronolog. Då höte smedlen val för år 1875 uppgått till 315,382 kronor, men denna inkomst är af temligen oviss beskaffenhet, torde den ej böra upptagas till högre belopp än 250,000 kronor;

. 7:o* Då för kavalleriregementenas hästvakansspanmäl under år 1875 influtit 349,437 kronor, anser Kongl. Maj:t denna inkomsttitel böra beräknas till 345,000 kronor;

8:o. Då Kongl. Maj:t förordnat, att jemväl vakansafgifterna för de förut till underofficerares aflöning anslagna vakanta rotar må till statsverket ingå och såsom tillfällig rotevakansafgift i stat uppföras, samt dessa afgifter kunna beräknas till 61,000 kronor, anser Kongl. Magt, att inkomsttiteln tillfällig rotevakansafgift bör upptagas till 76,000 kronor;

9:o. Då den bätsmansvakansafgift, som upptages bland statsverkets inkomster, för år 1875 utgjort 75,417 kronor, anser Kongl. Makt denna inkomsttitel böra beräknas till 75,000 kronor;

4 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1877.

10:o. Då båtsmansbeklädnadsmedlen, hvilka förut ingått direkte till förvaltningen af sjöärendena, torde böra såsom inkomsttitel i riksstaten upptagas, samt desamma för år 1878 kunna beräknas till i jemnt tal 43,000 kronor, anser Ivongl. Maj:t samma medel till nämnda belopp böra uti förevarande beräkning af statsverkets inkomster ingå;

ll:o. Då Kongl. Maj:t beslutat att fyr- och båk-afgifterna skola, med iakttagande af vissa grunder för beräkning af ångfartygs tontal, bestämmas att utgå med lika belopp för ton af ångfartyg som af segelfartyg, samt förständigat lotsstyrelsen att inkomma med förslag, huru dessa afgifter skola så bestämmas, att med säkerhet må kunna beräknas en tillökning i fyroch båk-afgifternas belopp af 200,000 kronor, torde, under förutsättning att dessa afgifter i nämnda syfte varda bestämda, fyr- och b åkm edlen kunna upptagas till ett belopp af 1,000,000 kronor;

12:o. Då i fråga om telegraf medlen tillökning i portoinkomsten torde vara att förutse, anser Kongl. Maj:t berörda inkomst böra beräknas till

1,400,000 kronor;

13:o. Då med ledning af trafikinkomsterna för år 1876 jernvägstrafikmedlen kunna antagas uppgå till 17,350,000 kronor, anser Kongl. Maj:t dem böra till detta belopp beräknas;

14:o. Då inkomsten af extra, uppbörd under år 1875 utgjort — med undantag af inbetalningar å vattenaftappnings- och odlings-lån samt från landshöfdingelöneregleringsfonden — 127,578 kronor, samt härtill kommer för nästa statsregleringsperiod inbetalning af lån af nämnda slag, 142,027 kronor 44 öre, inbetalning från landshöfdingelöneregleringsfonden, 1,350 kronor, samt diverse af indelta arméns lönetillgångars öfvertagande af statsverket härflytande medel, 8,475 kronor 91 öre, skulle således denna inkomsttitel kunna upptagas till 279,431 kronor 35 öre; men dels med afseende å ifrågavarande inkomsttitels beskaffenhet, dels ock i ändamål att utjemna slutsumman af de ordinarie inkomsterna, anser Kongl. Maj:t att extra uppbörden bör beräknas till 250,000 kronor;

lo:o. Ehuru tullmedlen under åren 1874, 1875 och 1876 uppgått i medeltal årligen till omkring 26,666,000 kronor, anser Kongl. Magt dem ej böra beräknas högre än till 22,000,000 kronor, helst vid sådant förhållande någon nedsättning deri ej torde böra ske, för den händelse Kongl. Maj:t framdeles under riksdagens lopp skulle, med anledning af ofvan omförmälda förhöjning i fyr- och båk-afgiften, finna skäligt föreslå Riksdagen en motsvarande nedsättning i lastpenningarna;

16:o. Då med fästadt afseende å den årliga tillökningen i postmedlen, som hittils egt rum, desamma för år 1878 kunna uppskattas till 4,800,000 kronor, anser Kongl. Maj:t nämnda medel böra till detta belopp beräknas;

o

Kong!. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1877.

17:o. Då stärnpelpappersmedlen utgjort för år 1873 kronor 1,988,047, för år 1874 kronor 2,219,411 och för år 1875 kronor 2,552,179, samt de förändringar i lagstiftningen om stämpelpapper, som vid senaste riksdagar beslutats, ej torde verka någon förminskning i denna inkomst, anser Kong! Maj:t stärnpelpappersmedlen kunna beräknas till ett belopp af 2,400,000 kronor;

18:o. Ehuru allmänna bevillningen under hvardera af de tre sista åren uppgått till något öfver 4,000,000 kronor, torde likväl, och då i allmänhet beräkningarna böra hållas så lågt, att någon brist icke kan uppkomma, ej finnas skäl att, under förutsättning af samma grunder för bevillningen, som nu äro gällande, beräkna densamma till väsentligen högre belopp än 3,500,000 kronor. Deremot och då Ivongl. Maj:t beslutat till Riksdagen framställa förslag om sådan ändring af bevillningsgrunderna, att af jordbruksfastighet skall utgöras fem öre för hvarje fulla' etthundra kronors taxeringsvärde, anser Kongl. Maj: t den häraf uppkommande ökning i bevillningssumman böra vid beräkningen iakttagas. Och då beloppet af denna ökning skulle uppgå till omkring 380,000 kronor, torde, äfven om afdrag göres för det belopp af omkring 30,000 kronor, hvarmed bevillningen af frälsehemman enligt samma förslag kunde minskas, allmänna bevillningen, under förutsättning att Riksdagen efter nämnda grunder åtager sig sällan för år 1878, böra beräknas till 3,900,000 kronor. ^

Med iakttagande af dessa ändringar i den vid senaste statsreglering uppgjorda inkomstberäkning, skulle en tablå öfver statsverkets för år 1878 beräknade inkomster erhålla följande utseende:

Ordinarie inkomster :

Ranta.......................................................................... 4,037,000: —

Tionde ...................................................................... 1,648,000: —

Arrendemedel........................................................... 2,500,000: —

Bergverkstionde ........................................................ 10 000:__

Mantalspenningar...................................................... 020 000:_

Bötesmedel ............................................. 250 000-_

Kavalleri-regementenas hästvakans- spanmål...... 345,000: —

Tillfälliga rotevakans-afgifter................................. 76 0! i0:_

Vakans-afgifter af nyroterad jord....................... 110,000:__

Rotevakans-afgifter af utsockne frälsehemman

i Halland............................................................ 20,000: —

Vakans-afgifter af bergslag................................... 20,000:_

Trosspassevolans-afgift..................................... 26 000-_

Båtsmansvakans-afgift ............................................. 75>000‘_

Båtsmansbeklädnadsmedel...................................... 43 000: —

Transport 9,780,000: —

6 Kongi. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1877.

Transport 9,780,000: —

Kontrollstämpelmedel................................................ 20,000:

Fyr- och båk-medel.................................................. 1,000,000:

Telegrafmedel.............................................................. 1,400,000: —

Jernvägstrafikmedel ................................................... 17,350,000:

Skogsmedel ................................................................ 1,000,000:

Extra uppbörd ........................................................... 250,000:

Bevillning ar:

Tullmedel .................................................................. 22,000,000: —

Postmedel ..................................................................... 4,800,000:

Stämpelpappersmedel............................................... 2,400,000:

Bränvinstillverknings-afgift ................................... 13,470,000: —

Hvitbetssockertillverknings-afgift.......................... 30,000:

Allmän bevillning..................................................... 3,900,000:

30,800,000:

46,600,000: —

Summa kronor 77,400,000: — Och då riksstaten för innevarande år upptager

i ordinarie inkomster.............................................. 27,600,000:

och i bevillningar .................................................... 44,000,000:

eller tillsammans 71,(500,000:

sa

utvisa altså de nu för nästa statsreglerings-period be-

5,800,000

kronor 77,400,000

» 8,000,000

räknade summor en tillökning i inkomster af...

Om vidare till de beräknade inkomsterna ...........

lägges ofvan omförmälda behållning................................

så utvisar slutsumman........................................................ kronor 85,400,000:

det beräknade, för nästa statsregleringsperiod disponibla beloppet af statsverkets tillgångar.

Första Hufvudliteii!,

innefattande anslagen till Kongl. Hof- och Slottsstaterna.

Nu gällande riksstat upptager:

för Kongl. hofstaten................................................................. kronor 1,142,900:

» Kongl. slottsstaten ............................................................»________1 23^100:

tillsammans kronor 1,266,000: — Enligt beslut, som innefattas i härvid bilagda protokoll öfver finansärenden för den 8 innevarande månad, vill Kongl. Maj:t — under erinran att,

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1877.

till följd af Hennes Maj:t Enke-Drottningen Josephinas frånfälle, det å hufvudtiteln uppförda anslag 120,000 kronor till Hennes Maj:ts hofhållning kommer att ur riksstaten utgå — föreslå, att till H. K. H. Kronprinsen

uppföres ett anslag af 72,000 kronor.

I följd häraf och om från hufvudtitelns nuvarande

slutsumma ................................................................................... kronor 1,266,000: —

dragés det afgående anslaget till Hennes Maj:t Enke-

Drottningen Josephina ........................................................ » 120,000:—;

rest kronor 1,146,000: —

men härtill lägges anslaget till H. K. H. Kronprinsen » 72,000: —

kommer hufvudtitelns nya slutsumma att blifva............ kronor 1,218,000: —

Kongl. Maj:t föreslår vidare, att Tullgarns kungsgård, hvilken af Hennes Maj:t Enke-Drottningen Josephina innehafts såsom enkesäte, måtte med till densamma hörande hemman, lägenheter och inventarier, i likhet med hvad förut med Rosersbergs slott egt rum, till Kongl. Maj:ts disposition öfverlemnas.

Andra Hufvudtiteln,

innefattande anslag till Justitie-departementet.

Nu gällande riksstat upptager för detta departement:

penningar .................................................................................. kronor 3,712,208: 40.

indelt ränta och ersättning för indragna räntor, förslagsanslag ........................................................................... » 231: 54.

Summa kronor 3,712,440: —

I öfverensstämmelse med de beslut, som i bilagda utdrag af de inför Kongl. Maj:t i Statsrådet den 22 September och 22 December nästlidet år samt den 8 innevarande Januari förda protokoll öfver justitie-departementsärenden omförmälas, föreslår Kongl. Maj:t beträffande

l:o. den hojrätten öfver Skåne och Blekinge underlydande justitiestat:

o

att för genomförande af Norra och Södra Asbo samt Bjäre härads nuvarande domsagas delning i två dopisagor, omfattande den ena Norra Asbo härad samt den andra Södra Asbo och Bjäre härad, anslaget till löner åt häradshöfdingarne under Hofrätten öfver Skåne och Blekinge måtte ökas med 4,500 kronor samt tjenstgöringspenningarne fördelas på sätt stadsrådsprotokollet för den 22 September 1876 upptager.

8 Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1877.

2:o. fångars vård och underhåll:

att, med de genom Kongl. Maj:t.s nådiga beslut den 22 nästlidne December stadgade vilkor, det upprättade förslaget till ny stat för fångvårdsstyrelsen måtte gillas och anslaget dertill, nu utgörande 51,070 kronor, följaktligen ökas med 8,430 kronor till 59,500 kronor;

att till ålderstillägg i fångvårdsstyrelsen och för de tjensteman vid fångvårdsanstalterna, hvilkas aflöning för närvarande utgår af det bestämda anslaget för fångars vård och underhåll, måtte uppföras ett förslagsanslag till belopp af 20,000 kronor;

att det bestämda anslaget, sedan derifrån utgallrats berörda ålderstillägg och anslaget till fångvårdsstyrelsen, måtte minskas med 65,770 kronor till 183,400 kronor;

att af förslagsanslaget till fångars vård och underhåll måtte till direktören vid straff-fängelset i Göteborg från och med år 1878 tills vidare, intill dess tjensten kan varda indragen eller annan lönereglering blifvit faststäld, antingen ett lönetillägg af 1,000 kronor få utgå eller ock beviljas enahanda lönetillägg af endast 500 kronor, som nu utgår, men med rättighet derjemte att uppbära fyra procent af fängelsets arbetsinkomst;

samt att de anslag, som till fångvården i dess helhet varda anvisade, måtte å hufvudtiteln uppföras på sätt i statsrådsprotokollet för den 5 innevarande Januari blifvit ifrågasatt.

3:o. ersättning åt personer, menigheter eller allmänna inrättningar för dem genom nya strafflagens införande frångångna bötesandelar:

att detta förslagsanslag måtte varda nedsatt med 4,000 kronor till 107,000 kronor.

4:o. skrifmaterialier och expenser, ved m. m.:

att anslaget härför måtte, för jemnande af hufvudtitelns slutsumma, ökas med 30 kronor till 62,310 kronor 71 öre.

Beträffande öfriga under denna hufvudtitel uppförda anslag föreslår Kongl. Maj:t ingen ändring.

Genom bifall till de af Kongl. Maj:t här ofvan gjorda förslag skulle således andra hufvudtitelns nuvarande ordinarie anslagssumma komma att ökas genom förhöjning af anslagen till den under hofrätten öfver Skåne

och Blekinge lydande justitiestat med................ kronor 4,500: —

till fångars vård och underhåll med.................... » 13,730: —

samt till skrifmaterialier och expenser, ved in. in. »_30: — 18,260: —

men deremot minskas genom nedsättning af anslaget till ersättning för bötesandelar med................................................................ 4,000:—;

och således komma på det hela att ökas med...................... kronor 14,260: —

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1877. 9

transport 14,260: —

Om dertill lägges hufvudtitelns nuvarande ordinarie anslagssumma.................................................................................................. 3,712,440: —

kommer hufvudtitelns slutsumma för nästa statsreglerings-

period att utgöra.............................................................. kronor 3,726,700: —

hvaraf förslagsanslagen med inberäknande af beloppen för indelt

ränta och ersättning för indragna räntor utgöra kronor 1,820,542:2».

Dessutom äskar Kongl. Maj:t, under åberopande af förenämnda protokoll öfver justitie-departementsärenden för den 8 innevarande Januari, att såsom extra anslag för år 1878 måtte under denna hufvudtitel beviljas:

a) för fortsatt tillämpning af nu gällande aflöningsstat,

för justitie-departementets expedition ........................... kronor 6,800: —

och till dyrtidstillägg för justitiekanslers-expeditionen » 1,500: —

b) till arfvode åt krigshofrättens ordförande och trenne

militäre ledamöter........................................................... » 5,000: —

c) för nya lagberedningen ..................................................... » 40,000: —

d) för fullbordan af kimnohäktesbyggnaden i Sundsvall » 54,000: —

Summa extra anslag kronor 107,300: — En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1877 års riksstat upptagen och sådan den nu blifvit af Kongl. Maj:t för år 1878 föreslagen, utfaller sålunda:

Tredje Hufyudtiteln,

innefattande anslagen till Utrikesdepartementet.

De under denna hufvudtitel enligt nu gällande riksstat anvisade summor utgöra:

I. För diplomatiska utgifter:

Departementschefen, ministern för utrikes ärendena...... kronor 24,000: —

Departementets expedition ...................................................... » 28,565: —

Ministerstaten .............................................................................. » 343,000: _

Militärattachéer ........................................................................... » 8,400: —

Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter .................. » 39,400: —

Summa kronor 443,365: —

2 Bih. till RiJcsd. Prof. 1876. l:a Sami. ha Afd.

10 Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1877.

II. Konsulsstaten:

Departementets expedition ...................................................... kronor 7,000: —

Konsulernes aflöning, expektanslöner och pensioner...... » 143,500: —

Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter .................. »_9,500: —

Summa kronor 160,000: —

samt till underhåll af svenska kronans egendom i Konstantin o pel och svenska kyrkan i London kronor 6,000, till följd hvaraf hufvudtitelns slutsumma är uppförd med 609,365 kronor.

På grund af hvad uti här bilagda utdrag af statsrådsprotokollen öfver utrikesdepartementsärenden för den 15 December 1876 och den 5 Januari 1877 blifvit anfördt, vill Kongl. Maj:t föreslå:

att nedannäinnda anslag måtte af Riksdagen anvisas att, emot nu gällande redovisningsskyldighet äfvensom med samma rätt till deras användande och under enahanda vilkor som hittils, under nästinstundande statsregleringsperiod utgå, nemligen:

I. Diplomatiska utgifter:

II. Konsulsstaten:

Departementets expedition ...................................................... kronor 7,000: —

Konsulernes aflöning, expektanslöner och pensioner...... » 143,400: —

Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter .................. » 9,600: —

Summa kronor 160,000: —

samt till underhåll af svenska kronans egendom i Konstantinopel och svenska kyrkan i London kronor 6,000.

Hudvudtitelns slutsumma för ständiga utgifter blifver till följd häraf

609,300 kronor.

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1877.

11 Fjerde Hufvudtiteln,

innefattande anslagen till Landtförsvarsdepartementet.

Under denna hufvudtitel finnes, enligt nu gällande riksstat, till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:

Med afseende å de under 4:de hufvudtiteln förekommande anslag till årliga eller ständiga utgifter vill Kongl. Maj:t, med hänvisning för närmare utredning till de beslut, som finnas antecknade i här bilagda utdrag ur flera inför Kongl. Maj:t i stats-rådet förda protokoll öfver landtförsvarsärenden, beträffande regleringen af utgifterna för år 1878 till Riksdagen afgifva följande förslag:

Generalstaben.

Enligt den vid 1873 års riksdag för generalstabens utvecklingbestämda plan, skall under år 1878 tillkomma 1 major, men afgå 1 löjtnant, hvarför skilnaden i den aflöning, sådane officerare åtnjuta, nu äskas uppförd med .......................................

Generalstabens anslag.............................. kronor 238,525: —

ökadt med nämnda ......................................... » 3,030: —

kommer att uppgå till .................................... kronor 241,555: —

A rméfförvaltning en.

Kongl. Maj:t föreslår af skäl, som stats-rådsprotokollet för den 8 innevarande Januari utvisar, att den krigskollegiets förre sekreterare J. R. Öfverström tillkommande löneersättning, nu 2,300 kronor, må få från 4:de hufvudtitelns allmänna besparingar utgå.

förhöjning.

3,030:

transport 3,030:

12 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1 om Statsverket 1877.

transport

Generalitetet.

Kongl. Maj:t föreslår, att vid hvar och en af de fem militärdistriktens stab tillsättes en fältintendent, med aflöning såsom öfverstelöjtnant, således med

lön .......................................................................... kronor 4,000: —

dagaflöning, ä 4 kronor om dagen ............ » 1,460: —

Tillsammans kronor 5,460: — hvilket för 5 fältintendenter gifver anslaget en tillökning af ....................................................................... kronor 27,300: —

Vidare föreslås, att adjutanternes antal vid militärdistriktens staber ökas från en till två och arfvodena från 500 kronor till 750 kronor förhöjas, samt att arfvodena till fältläkarne höjas från 500 till 1,000 kronor hvartdera.

Vid bifall till dessa förslag, skulle anslaget till generalitetet stegras med följande belopp:

för 5 fältintendenter ä 5,460 ..................... kronor 27,300: —

» 5 nya adjutanter å 750 ........................ » 3,750: —

» ökning af 5 äldre adjutantsarfvoden

med hvartdera 250 .............................. » 1,250: —

» höjning i 5 fältläkarearfvoden ä 500 » 2,500: —

Summa förhöjning kronor

Anslaget till generalitetet, som för närvarande ut-

Kommendantsstaten.

Kongl. Maj:t föreslår:

dels en förhöjning i arfvodet till kommendanten å Carlsborg

med .................................................................. kronor 1,200: —

dels uppförande till auditörsbiträde af ett

nytt arfvode................................................... » 750: —

Tillsammans kronor 1,950: —

från hvilket tillökningsbelopp dock böra afgå » 12: —

med hvilka anslaget sedan länge öfverstiger de å detsamma gjorda anvisningar, hvar-

3,030: —

34,800: —

transport 37,830:

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1877.

transport

igenom den behöfiiga förhöjningen blifver... kronor 1,938: — som tillhopa med nuvarande anslag ............ » 17,477: —

gifver ny slutsumma af .................................... kronor 19,415: —

Ny krigshögskola.

För ett dylikt läroverk uppföres här i afvaktan på Kongl. Maj:ts nådiga proposition derom till Riksdagen ett belopp af..................................................................................................... kronor

Indelta kavalleri- och infanteri-regementena.

I öfverensstämmelse med nådiga beslut under den 15 sistl. December och den 8 dennes (Bil. 3 c och a) föreslår Kongl. Maj:t, att detta anslag skall utgå med följande belopp:

penningar........................................................... kronor 20,790: 78,

indelt ränta och ersättning för indragna

räntor, förslagsvis....................................... » 1,485,554: 17,

indelt tionde och ersättning för indelta

tiondeanslag, förslagsvis......................... » 57,055: n,

oindelt spanmål, 10,838 kubikfot 9 kannor, till ett värde beräknadt efter 2

kronor 40 öre kubikfoten, förslagsvis till » 26,013: 36.

Summa kronor 1,589,413: r>.

Om detta belopp dragés från nuvarande

anslaget ......................................................... kronor 2,807,668: co,

utvisar den nya slutsumman en minskning af............................................................ )> 1,218,255: 18.

Indelta arméens hefälsajtöning.

Såsom vilkor för öfverlemnande till statsverket af indelta armébefälets aflöningstillgångar, på sätt Bil. 3 c närmare utvisar, föreslår Kongl. Maj:t., att å 4:e hufvudtiteln uppföres ett ordinarie aflöningsanslag till belopp, motsvarande slutsumman af de vid Riksdagens und. skrifvelse den 3 Maj 1875 fogade stater, eller 4,072,252 kronor, hvilket anslag torde under ofvanstående titel böra erhålla plats näst efter anslaget till indelta kavalleri- och infanteri-regementena.

Vidare föreslår Kongl. Maj:t, att detta anslag ökas med det belopp, som af sistförsamlade Riksdag anvisades såsom

37,830: — 1,938: —

25,640: —

transport 65,408: —

14 Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1877.

transport

aflöningsförbättring åt sqadronshästläkarne vid indelta armén, 8,732 kronor;

att, på sätt af statsregleringsprotokollet den 8 dennes (Bil. 3 a) inhemtas, indelta regementen och corpser tillökas med sammanräknadt 36 sergeanter af lista klassen, 78 korporaler, 78 vice korporaler och 156 volontärer, med de aflöningsförmåner, som blifvit i sistnämnda protokoll angifna, och att för hvarje regementsintendent vid indelta armén uppföres å stat hans lönefyllnad med 1,000 kronor, samt att, för dessa ändamål, anslaget till indelta armébefälets aflöning förhöjes med 115,822 kronor;

att det för mönsterskrifvare nu å indelta arméns aflöningsstater uppförda belopp 30,400 kronor, under förutsättning att från besparingarna å sistnämnda aflöningsanslag får utgå den löneersättning, hvartill de före den 8 April 1862 utnämnde mönsterskrifvare äro, utöfver inkomst af boställe, berättigade samt de ersättningar, som tills vidare kunna tillkomma regementsskrifvare eller mönsterskrifvare för mistadt biträde af numera indragen mönsterskrifvare, med 19,800 kronor till 10,600 Kronor nedsättes;

att slutligen de regementsskrifvare, hvilka blifvit tillsatte före den 4 Juni 1868, måtte förklaras berättigade att efter ingången' af år 1878 å indragningsstat öfverflyttas med pension, motsvarande de af dem under år 1877 åtnjutna aflöningsförmåner, hvarvid afkastningen af bostället skall beräknas efter det arrende, statsverket kommer att af detsamma vid öfvertagandet erhålla; dock att dessa pensioner tills vidare böra utgå från besparingarne å anslaget till indelta arméns befälsaflöning.

Vid bifall till hvad nu blifvit föreslaget, skulle beloppet af detta anslag komma att utgöra: summan af staterna enligt

1875 års Riksdagsbeslut .............................. kronor 4,072,252: —

förhöjningen vid 1876 års riksdag åt

sqvadronshästläkarne .................................... » 8,732: —

nu föreslagen förhöjning för ökning af underbefäl och volontärer samt till lönefyllnad åt rege-

mentsintendenterne.................. kronor 115,822: —

med afdrag af nedsättningen i

anslaget för mönsterskrifvare » 19,800: — 96,022: —

Tillhopa nytt anslag kronor ..............................................................

65,408

4,177,006

transport 4,242,414

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1877.

transport

Landtvärnet.

Till uppsättande af landtvärn befäl och dessas aflönande, i öfverensstämmelse med den vid protokollet i härordningsfrågan (Bil. 3 b) fogade Bil. E, äskar Kongl. Maj:t ett nytt anslag, under ofvanstående titel uppfördt å 4:de hufvudtiteln näst efter anslaget till indelta arméns befälsaflöning till belopp af ......................................................................................... kronor

Inlösen af dagsverksskyldighet från hästhemman i Skåne.

Detta förslagsanslag, 4,500 kronor, föreslår Kongl. Maj:t öfverflyttadt till annan hufvudtitel.

Bidrag till aflöning åt indelta arméns manskap.

Kongl. Maj:t föreslår Riksdagen att å 4:de hufvudtiteln näst efter anslaget till roteringsunderstöd uppföra ett nytt

anslag å ...................................................................................... kronor

för att bestrida den hjelp i noterings- och rustningsbördan, som, enligt Kongl. Maj:ts beslut den 30 December 1876 (Bil. 3 b), under förutsättning att' den föreslagna tillökningen i värnepligtiges öfningar kommer till stånd, skall till rust- och rotehållare utgå.

Militie-boställskassan.

Kongl. Maj:t föreslår, att detta anslag, efter att hafva blifvit till 17,000 kronor nedsatt och förlorat naturen af reservationsanslag, öfverflyttas till annan hufvudtitel.

Indelta arméns och Vermlands fältjägare corps vanenöfningar.

Kong]. Maj:t föreslår, att ett belopp, svarande mot de nu för beredande åt underofficerare af portion under vapenöfningarne å extra stat uppförda 55,000 kronor, blifver för sagde ändamål tillagdt detta anslag.

Vidare föreslås, att anslaget, på skäl, hvilka statsregleringsprotokollet (Bil. 3 a) angifver, måtte erhålla en allmän förhöjning af 388,000 kronor.

De begärda förhöjningarne utgöra tillsammans kronor 443,000: —

hvarifrån bör afgå................................................ » 5,200:_

så att verkliga förhöjningen blifver kronor...................................

transport

4,242,414: —

195,080: —

400,000: —

437,800: — 5,275,294: —

16 Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1877.

transport 5,275,294: —

och om detta belopp .................................... kronor 437,800: —

tillägges nuvarande anslaget ..................... » 1,270,000: —

uppstår en ny slutsumma af..................... kronor 1,707,800: —

Lifgardet till häst och husarregementet Konung Carl XV.

Kongl. Maj:t föreslår, att underbefälet vid dessa regementen år 1878 tillökas med 4 vice korporaler vid det förra och 6 vice korporaler vid det senare, under det att gemenskapen med samma antal minskas; och att derför nödiga aflöningsmedel må få utgå från det för sådant ändamål anvisade anslag.

Svea och Andra lifgardet.

Kongl. Maj:t föreslår, att vid hvart och ett af dessa båda regementen må år 1878 få tillsättas nytt underbefäl, bestående af

1 sergeant af lista klassen,

1 d:o af 2:dra d:o ,

4 korporaler och 4 vice korpoi^aler,

men gemenskapen vid hvardera regementet minskas med 10 man; och att, vid bifall härtill, dessa regementens anslag höjas, hvartdera med aflöningen åt de föreslagna sergeanterna, tillsammans 916 kronor, hvaremot de för korporalerne och vice korporalerne nödiga aflöningsmedel måtte få utgå, från det för sådant ändamål anvisade anslag.

Svea lifgardes anslag, som nu utgör... kronor 161,712: lä, skulle med tillägg af.......................................... » 916:— 91g.

komma att uppgå till....................................... kronor 162,628: 15.

och anslaget till Andra lifgardet, som nu

utgår med ............................................................ kronor 160,677: Iö,

skulle efter en sådan tillökning .................. » 916: — 91g.

komma att sluta med....................................... kronor 161,593: 15.

Vermlands fältjägare corps.

Äfven vid denna corps föreslår Kongl. Maj:t, att underbefälet år 1878 tillökas med

transport 5,277,126: —

17 Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1877.

transport 5,277,126: —

3 sergeanter af 2:dra klassen,

3 korporaler och 3 vice korporaler,

hvaremot 9 manskapsnummer indragas; och utgör den härför

erforderliga förhöjning i corpsens anslag ........................ kronor 1,890-: .

Nuvarande anslag...........................................•„••• kronor 133,794: so,

jemte förhöjningen ......................................... » 1,890:

utgöra tillsammans.......................................... kronor 135,684: so.

Svea, Göta och Vendes artilleri regementen.

I öfverensstämmelse med hvad i statsregleringsprotokollet (Bil. 3 a.) finnes angående behof och tillgångar å detta anslag utredt, vill Kong!. Maj:t, med förklaring att, för genomförande af den af Kongl. Maj:t med Riksdagen godkända plan för reservartilleriets utveckling, medel äro, utan ytterligare förhöjning i detta anslag, tillgängliga, föreslå Riksdagen, att underbefälet vid artilleriregementena må tillökas med vid Svea artilleriregemente 2 sergeanter af lista klassen,

» Göta d:o d:o 2 d:o,

» Vendes d:o d:o 5 d:o

och 2 förste konstaplar; hvaremot vid hvartdera regementet ett motsvarande antal manskapsnummer må indragas; varande, vid bifall härtill, någon förhöjning i förevarande reservationsanslag icke erforderlig.

Marmregementet.

Kongl. Maj:t föreslår, att detta anslag må äfven under år 1878 få med oförändrad natur utgå, för att, i den mån det genom marinregementets indragning redan är eller kan blifva disponibelt, användas för underhåll af garnison i Carlskrona.

Fortifikationen.

För tillökning af fortifikationstrupperna med ett 3:dje sappörkompani och sappörbataljonens stab, vill Kongl. Maj:t, som föreslår, att alla de för ifrågavarande nya fortifikationstrupper afsedda anslag må under uppsättningstiden, i den mån de ej äro för särskilda ändamål behöfliga, oafkortadt utgå, att användas till uppsättningskostadernas bestridande,__

transpoifi 5,279,016: — 3

Bih. till Rihsd. Prof. 1877. 1:a Sami. l:a Afd.

18 Kongl, Magda Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1877.

transport 5,279,016: —

äska af Riksdagen, att vid fortifikationen må tillsättas och å fortifikationens stat uppföras aflöning till 1 major,

1 kapten af andra klassen, tygkapten,

1 löjtnant af andra klassen, regements-adjutant,

1 förste bataljonsläkare,

1 regements-intendent,

1 regementspastor, auditörsbiträde,

1 sergeant af första klassen, bataljons-adjutant,

1 kapten af första klassen, kompani-chef,

1 löjtnant af första klassen,

1 d:o af andra klassen,

1 underlöjtnant,

1 fanjunkare,

1 sergeant af första klassen,

2 d:o af andra klassen,

samt derjemte uppföras medikaments- och kommunionpenningar för 120 man, hvilket allt, enligt den i protokollet om statsregleringen (Bil. 3 a) lemnade utredning, gör en förhöjning i nu ifrågavarande anslag erforderlig till belopp af kronor 32,708: —.

Om till dessa .................................................... kronor 32,708: —

räknas det nuvarande anslaget ..................... » 253,212: —

Synes, att den nya slutsumman skulle utgöra kronor 285,920: —

Värfvade garnisonstruppernas rekrytering och aflöning.

Kongl. Maj:t föreslår Riksdagen, att reservationsanslaget till värfvade garnisonstruppernas rekrytering... kronor 71,214: — och förslagsanslaget till samma truppers aflöning ........................................................................ » 549,100: —

med de af Kongl. Maj:t såsom behöfliga befunna förhöjningar:

i rekryterings-anslaget........................................... » 100,141: — 100,141: —

och i aflöningsanslaget............................................. » 123,1011: 21, 123,106: 21,

tillsammans kronor 843,561: 21, måtte såsom ett reservationsanslag, under namn: »värfvade garnisonstruppernas rekrytering och aflöning», ställas till Kongl.

Maj:ts fria disposition för de i namnet uttryckta ändamål.

transport 5,534,971: 21.

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1877.

transport 5,534,971:21

Med anledning af 3:dje sappörkompaniets uppsättning erfordras i detta anslag eu förhöjning:

för rekryteringen...................................................... kronor 3,000: —

» a (lön ingen.......................................................... » 12,650: —

tillhopa kronor 15,650:— 15,650: —

hvilken Kongl. Maj:t föreslår måtte komma anslaget till godo.

Härigenom skulle detta, förut föreslaget till kronor 843,561: 21, komma att uppgå till.................................... » 859,211: 21.

_ Remontering och skoning m. m. för värfvade kavalleriets, artilleriets och fortifikationstruppernas hästar.

Kongl. Maj:t äskar förhöjning i nedan nämnda regementens andelar i detta anslag med följande belopp:

för lifgardet till häst........................................... kronor 13,440: —

» husar-regementet Konung Carl XV...... » 19,519: 95,

» Göta artilleri-regemente ........................... » 7,500: —

» nya artilleri-stamhästar.............................. » 6,500: —

tillhopa kronor 46,959: 95;

hvaremot Kongl. Maj:t föreslår att,

> dels _ åtskilliga för lysning i artilleri-regementenas och fortifikationstruppernas stall anvisade belopp, tillsammans................................................... kronor 3,391: 50,

måtte få till anslaget till »ved och ljus vid fästnings- och garnisonsorter» öfverflyttas,

dels ett belopp af..................................... kronor 1,500: —

årligen till underhåll vid lifgardet till häst af vagnar och seldon måtte få utgå och kostnaderna för berörda underhåll bestridas från förslagsanslaget till furagering af artilleriets, värfvade kavalleriets och fortifikationstruppernas hästar.

Om från den begärda tillökningen ..... kronor 46,9 5 9 : 95,

dragas de till öfverflyttning

afsedda ................................. kronor 3,391: so,

och de uteslutna.............. » 1,500: —

tillsammans ........................................................... » 4,891: so,

så blifver verkliga anslagsförhöjningen » 42,068: 45, 42,068: 45,

livilket belopp tillagdt nu utgående ........... » 98,522: 75,

skulle höja anslaget till kronor 140,591: 20.

transport 5,592,689: bo.

20 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1 om Statsverket 1817.

transport 5,592,689: 60

Lega af hästar till artilleriets och fortifikationstruppernas exercis.

Kongl. Maj:t föreslår, att förslagsvärdet å den i detta anslag ingående qvantitet oindelt spanmål, 18,049 kubikfot 5 kannor, förhöjes från 2 kronor 10 öre till 2 kronor 40 öre kubikfoten, hvarigenom samma förslagsvärde, som nu är upptaget till kronor 37,9 03 : 95, skulle komma att utföias med kronor 43,318: so, och anslaget sålunda erhålla en nominel

förhöjning af ......................................................

Anslagets slutsumma, som nu är.

kronor

kronor 58,399: 0'.), 5,414: 85,

kronor 63,814:

54.

skulle genom dessa uppbringas till

Furagering af artilleriets, värfvade kavalleriets och fortifikationstruppernas hästar.

Kongl. Maj:t äskar till furageringskostnader för 64 nya

stamhästar vid artilleriet............................. kronor 24,500

hvilka skulle förhöja detta anslag.............. _485,900

till ..................................

kronor 510,400

Mathållning för manskapet vid garnisonsregementena.

.niet erkronor 17,000:

1,084,000:

För mathållning åt 3:dje sappörkompaniet er

fordras ..............

hvilka Kongl. Maj:t äskar tillagda detta

anslag, nu............................................................

hvarigenom det skulle komma att uppgå

till

kronor 1,101,000:

Blekinge och Gotlands regementen.

Kongl. Maj:t föreslår Riksdagen att fastställa de vid protokollet den 30 sistlidnc December angående härordningen (Bil. 3 b) fogade förslagsstater för Blekinge och Gotlands regementen och å stat uppföra de derför nödiga anslag:

för Blekinge regemente ....................................................... kronor

och för Gotlands regemente .......................................•••••;••• »

och torde dessa anslag, i den ordning de här blifvit nämnda, få sin plats näst efter anslaget till lifbeväringsregementet.

5,414: 85.

24,500:-

17,000:

75,021:—

84,105:—;

transport 5,798,730:

21 Kongl. May.ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1877.

transport 5,798,730: 5\.

Vester-Norrlands bevaringsbcitaljon, lönefyllnad.

Kong!,. Maj:t föreslår, att till detta anslag från anslaget till indelta kavalleri- och infanteriregementena öfverflyttas nu

från det sistnämnda till bataljonen utgående ............. kronor 13,905: ,

hvarigenom anslaget höjes till ..................... kronor 31,420:

Vidare vill Kongl. Maj:t af Riksdagen, för bataljonens ombildning enligt den protokollet af den 30 sistlidne December (Bil.

3 b) åtföljande förslagsstat, äska en förhöjning af anslaget med ...................................... .»____42,005:—, 42,005:

hvarigenom anslagets slutsumma................ kronor 73,425: —

skulle komma att motsvara det till förslagsstatens genomförande erforderliga behof af medel.

Gotlands nationalbeväring.

Kongl. Maj:t föreslår Riksdagen,

att, såvidt den bifaller hvad angående värnepligtiges öfningar och uppsättning af nytt befäl blifvit af Kongl. Maj:t föreslaget, officersbeställningarne vid Gotlands nationalbeväring och tjensterna i samma bevärings civil-, medicinal- och kleresi-stat skola vid innehafvarnes afgång indragas och afiöningen besparas statsverket;

att, i sådant fall, underbefälet vid Gotlands nationalbeväring, — med undantag af det vid artilleristamtruppen anstälda, hvilket i stället bör tillökas med en sergeant af lista klassen, en l:ste konstapel och en 2:dre konstapel, hvaremot gemenskapen minskas med 3 man, — må intill fyllda trettio år få qvarstå vid sina befattningar och dermed förenade arfvoden, mot det att af detsamma vapenöfvas det i nationalbeväringen qvarstående manskap;

att de vid nationalbeväringen till spel anslagna arfvoden må indragas, när deras utgående icke längre finnes vara för beväringens vapenöfning erforderligt; hvaremot aflöningen till nationalbeväringens tygstat skall fortfarande utgå; samt

att, vid bifall till de nu föreslagna indragningar, anslaget till Gotlands nationalbeväring förbytes till förslagsanslag och från 200,261 kronor 30 öre nedsättes till 122,000 kronor.______

transport 5,854,640: 51.

22 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1877.

transport 5,854,640: si.

Hallands beväring.

Under förutsättning af bifall till hvad angående värnepligtiges öfningar och uppsättning af nytt befäl blifvit äskadt, föreslår Kongl. Maj:t, att befattningarne vid Hallands infanteribataljon vid innehafvarnes afgång indragas och aflöningen besparas statsvei’ket, hvarför jemväl föreslås, att anslaget erhåller naturen af förslagsanslag.

Beväringsmanskapets vapenöfning.

Till bestridande af de kostnader, som af den föreslagna förändringen i värnpligtiges öfningar in. m. förorsakas, äskar Kongl. Maj:t, som anser detta anslag hädanefter böra benämnas: »värnpligtiges öfningar», erforderlig förhöjning, som, efter den i statsregleringsprotokollet (Bil 3 a) lemnade utredning,

bör utgöra ................................................................................. kronor 995,500:

Dessa................................................................... kronor 995,500: —,

tillhopa med nuvarande anslag................. » 651,000: —

komma att gifva en ny slutsumma af ... kronor 1,646,500: —

Försvarsverket till lands i allmänhet eller arméförvaltningens departement.

Kongl. Maj:t äskar, på sätt statsregleringsprotokollet (Bil.

3 a) närmare utvisar, följande förhöjningar i detta anslag:

de af föregående Riksdagar på extra stat uppförda förhöjningar, nemligen:

i anslaget till nybyggnad och underhåll af kronans hus

i fästnings- och garnisonsorter ............... kronor 25,000: —

för ökad munderingsslitning vid

värfvade armén............................................... » 49 080:_

för tillökning i underofficerares vid värfvade armén beklädnadsersättning..... » 29,191: —

för beväringens beklädnad.................. » 189,000:_

för ökad slitningsersättning åt beväringen för bruk af egna s. k. småpersedlar............................................................ » 19,050: —

för underhåll af klädesbyxor och kalsonger åt beväringen .............................. » 16,000: —

transport kronor 327,321:— 6,850,140:51.

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1811.

transport kronor

Vidare nya förhöjningar:

för krigshögskolan............................... »

för nybyggnader och underhåll ...... »

för musiken vid husarregementet

Konung Carl XV............................................. ,,

för nuvarande anslagen till bevä-

ringens beklädnad.......................................... »

för kostnader, som komma att förorsakas af förlängningen i värnpligtines

öfningar m. m................................................. »

för beklädnadsersättning åt nytt

underbefäl vid värfvade armén................. »

för sappörbataljonen.............................. »

327,321: —

3,623: — 25,000: —

1,500: —

86,950: —

429,000: —

2,800: — 13,542: —

Summa förhöjning kronor......

Med dessa förhöjningar....................... kronor 889,736: —■

kommer anslaget, som nu utgör.............. » 1,580,615: or,

att uppgå till ............................................ kronor 2,470,351: or.

Lif- och släpmunderingar vid rotehållsregementena och Vermlands fältjägarecorps.

Af skal, som ur det bifogade statsrådsprotokollet för den 15 sistlidne December (Bil. 3 c) inhemtas, föreslår Kongl.

Maj:t, att detta anslag, som nu utgör..... kronor 272,520: —,

nedsättes med..................................................... » 2 8 8 8 : 55 ’

för att sedermera utgå med......

kronor 269,631:

Inqvartering skostnader i Stockholm.

För bestridande af inqvarteringskostnader vid den nya krigshögskolan i Stockholm, hvarom nådig proposition kommer att till Riksdagen afgifvas, beräknas å detta anslag, som

nu utgör................................................................. kronor 50,000: —,

ett tillägg af ......................................................... » 7,500: —,

hvarigenom detsamma skulle förhöjas till kronor 57,500

6,850,140: n

889,736: —

7,500: —

transport 7,747,376: 51

24 Kong1. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1877.

transport 7,747,376: 51

Ved och ljus vid fästnings- och garnisonsorter.

Kongl.Maj:t föreslår, att till detta anslag

från remonteringsanslaget öfverflyttas.........

med hvilken förhöjning anslaget kommer att utgöra...............................................................

Ridskolan å Strömsholm.

I detta anslag, nu.....................................

äskar Kongl. Maj:t en förhöjning af...........

hvarigenom det skulle uppgå till...............

Skjutskolor.

Kongl. Maj:t föreslår eu förh

i detta anslag...................................

som derefter kommer att sluta å

kronor 18,000

o

Ålder stillägg.

Kongl. Maj:t föreslår Riksdagen dels att, på sätt Riksdagen redan för förrådsförvaltaren vid Mariebergs ammunitionsfabrik medgifvit, artilleriets förrådsförvaltare och fortifikationens förrådsförvaltare och kassörer måtte förklaras berättigade att komma i åtnjutande af ålderstillägg om 300 kronor efter femte och tionde tjenstearet, dels att, enär nuvarande förvaltare och kassörer böra dervid få räkna sig till godo de i deras befattningar redan förvärfvade tjensteår, förevarande anslag må förhöjas med .........................................................

hvarefter det komine att utgöra 4,500 kronor.

Skrifmaterialier och expenser, ved rn. in. för departementets kansliexpedition.

För jemnande af de ordinarie anslagens slutsumma föreslår Kongl. Maj:t, att detta anslag, nu ......... kronor 3,020: 25,

förhöjes med..........................................................;...•__________587: 02

Ijp ...................................................... kronor 3,6 0 7 : 27.

3,000: —,

387: 02

Summa kronor 7,771,155: o:s.

25 Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1877.

s*

Summan af den äskade tillökningen i ordinarie anslag

utgör således ........................................................................... kronor 7,771,155: 03.

Om härifrån afdrages nedsättningen i anslaget till indelta kavalleri- och infanteri-regementena ... kronor 1,218,255: 18,

i anslaget till Gotlands nationalbeväring » 78,261: 30,

i anslaget till lif- och släpmunderingar

vid rotehållsregementena........................... » 2,888: 55,

samt öfverflyttningen af anslaget för inlösen af dagsverksskyldighet från hästhemman i Skåne ......................................... » 4,500: —

och anslaget till militieboställskassan, nu »_26,950: — 1,330,855: 03.

kommer verkliga tillökningen å hufvudtitelns ordinarie anslag att uppgå till ................................................................. kronor 6,440,300: —

Om härtill läggas de nuvarande ordinarie anslagen, tillhopa ....................................................................................... kronor 12,785,700: —

kommer de ordinarie anslagens slutsumma att utgöra kronor 19,226,000: —

Beträffande derefter de landtförsvarsdepartementets behof, för hvilka tillfälliga eller extra anslag erfordras, finner Kongl. Maj:t, på grund af hvad enligt åberopade statsrådsprotokoll öfver landtförsvarsärenden för den 8 dennes blifvit rörande extra statsregleringen utredt och upplyst, Sig föranlåten att, med hänvisning till förslagen i samma statsrådsprotokoll, af Riksdagen i nåder äska för år 1878 följande anslag:

1. till departementets kansliexpedition........................ kronor 6,900: —

2. till arméförvaltningen:

dyrtidstillägg ...................................................... kronor 19,240: —

tjenstgöringspenningar .................................... » 3,250: —

öfvertaliga tjensteman m. m......................... » 7,400:— 29,890: —

3. till disciplinkompaniet:

aflöningar.............................................................. kronor 9,709: —

byggnader ........................................................... »_85,000: — 94,709: —

4. till inköp af artilleristamhästar............................................. 56,000: —

5. till artilleriehof

fästningskanoner ................................................ kronor 75,000: —

positionsartilleri ............................................. » 100,000: —

transport kronor 175,000: —

Bill. till Riks cl. Prot. 1877. ha Sami. ha Afd.

187,499: — 4

26 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1878.

•*

transport kronor 175,000:— 187,499: —

laboratorium vid Stockholm ........................ » 36,500: —

stallskjul i Landskrona.................................... » 12,500: —

skjutfält för Svea artilleriregemente,

270,700 kronor, hvaraf................................... » 50,000:— 274,000:_

6. till fortifikationsbehof:

Carlsborgs fästning, 5,500,000 kronor,

hvaraf................................................................... kronor 303,250: —

Carlskrona........................................................... »__ 180,000: — 483,250: —

7. till intendenturbehof: ersättning för underhåll åt garnisons-

kommenderingar ................................................ kronor 51,634: so,

barackbyggnader å mötesplatserne, byggnadsarbeten för volontärskolorna å Carls-

borg och Vadstena slott, kavallerietablissement vid Stockholm och kokinrättningar å mötesplatserna, 2,025,200 kronor, hvaraf dock, för bestridande af den under år 1878 erforderliga utgift, 1,066,200 kronor, be-

gäres endast......................................................... » 16,200: —

jemte rätt att för ändamålet använda militieboställskassans behållning, de hos boställsdirektionerna innestående disponibla medel och 200,000 kronor af 4:de hufvudtitelns allmänna besparingar; sängkläder in. m. vid vapenöfningarna och

volontärskolorna ................................................ » 872,600: —

sadlar och ridbyxor.......................................... » 89,000:— 1,029,434:50.

8. till generalstabens topografiska af delnings arbeten............ 90,000: —

9. till officerares anställning vid främmande arméer ....... 9,000: —

10. till skarp sky ttev ds endets och skjutskicklighetens befrämjande.............................................................................................................. 50,000: —

11. till arméns ackordsamortering ................................................ 185,000: —

12. till byggnadsarbeten å Carlberg............................................. 26,8 1 6 : 50.

Summa kronor 2,335,000

Eu jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1877 års riksstat upptagen, och sådan den nu blifvit af Kongl. Maj:t för år 1878 föreslagen, utfaller sålunda:

27 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1877,

1877: 1878:

Femte Hufyudtiteln,

innefattande anslagen till sjöförsvarsdepartementet.

Under denna hufvudtitel finnes, enligt nu gällande riksstat, till ärliga

eller ständiga utgifter anvisadt

i penningar .............................................................................. kronor 4,749,886: ov.

i indclt ränta eller ersättning för indragna räntor ...... » 81,513: 08.

Tillsammans kronor 4,831,400: —

Med afseende å de under femte hufyudtiteln förekommande årliga eller ständiga utgifter vill Kongl. Maj:t, i öfverensstämmelse med de beslut, som finnas antecknade i här bilagde utdrag af de inför Kongl. Maj:t i statsrådet förda protokoll nemligen: dels den 8 December 1876, hvad angår anslagen till marinförvaltningen, till undervisningsanstalter för sjöfart samt till en nautisk-meteorologisk byrå, dels den 8 innevarande Januari rörande öfrige anslag, nu föreslå Riksdagen, beträffande

Kansli- och kommando-expeditionerna,

1. dels att de i gällande riksstat uppförde anslag: till kansliexpeditionen 19,050 kronor och till kommandoexpeditionen 750 kronor måtte sammanföras till ett anslag å 19,800 kronor under titel departementets kansli- och kommando-expeditioner;

2. dels ock att för tillämpning under år 1878 af protokollet den 8 Januari under litt. A. bilagde stat för berörda år anvisas ett belopp af 2,200 kronor, deraf dock 1,600 kronor att utgå endast i den mån hinder för genomförande af den utaf Kongl. Maj:t med Riksdagen beslutade förändrade regleringen af tjensterna inom kansliexpeditionen förefinnas.

Förvaltningen af sjöärendena,

3. att för genomförande af förvaltningens af sjöärendena ombildning på de grunder, som i protokollet för den 8 December 1876 äro angifna, Riksdagen måtte godkänna den samma protokoll bilagde stat för marinförvaltningen med de bestämmelser och vilkor för de nya löneförmånernas åtnjutande, hvilka i samma protokoll omförmälas, att lända till efterrättelse

28 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1877.

från och med år 1878, samt att, i följd deraf, det i gällande riksstat under titeln »Förvaltningen af Sjöärendena» uppförda ordinarie anslag, 28,400 kronor, under förändrad titel: Marinförvaltningen, förhöjes till 38,600 kronor eller med...................................................................................... kronor 10,200: —

Aflöning för flottans kårer och stater,

4. att Riksdagen måtte medgifva

dels att officer vid Kongl. flottan, som ingått å den nya lönestaten och icke, på grund af gällande föreskrifter, är berättigad till dagaflöning, må, under den tid han ej är i åtnjutande af semester eller tjenstledighet, ega uppbära dagaflöning till hälften af det belopp, som enligt stat under verklig tjenstgöring i land åtnjutes;

dels att officer, hvilken är till tjenstgöring vid flottans militärdepot eller varf kommenderad och icke åtnjuter fri bostad i kronans hus eller enligt gällande stat är berättigad till ersättning derför i penningar, må, derest han icke å gammal lönestat qvarstår, upphöra inqvarteringsbidrag med ett efter år räknadt belopp af 300 kronor vid Carlskrona och 400 kronor vid Stockholms station;

dels ock att dessa förmåner må, i den mån det för innevarande år uppförda anslag till aflöning för flottans kårer och stater dertill lemnar tillgång, få ifrågavarande löntagare från samma års början tillgodoräknas;

5. att utöfver det antal kompanichefer vid sjömanskåren, som enligt faststäld stat åtnjuter inqvarteringsbidrag, två kompanichefer vid samma kår, en vid Carlskrona och en vid Stockholms station, må i staten uppföras till erhållande af inqvarteringsbidrag med det i sådant afseende faststälda belopp af 400 kronor vid den förra och 500 kronor vid den senare stationen;

6. att skeppsgossarnes antal, nu utgörande 280, må höjas till 400, och i följd deraf det för aflöning åt skeppsgossekåren i stat anvisade belopp ökas med 949 kronor;

7. att de kaptener, löjtnanter och underlöjtnanter äfvenvensom de underofficerare och lista klassens sjömän vid Kongl. flottan, som innan fylda 40 år lemna tjensten eller redan från densamma erhållit afsked, men icke uppnått nämnda ålder, må, mot förbindelse att intill 65 års ålder vid inträffande krig eller större rustningar, då så påfordras, inträda i tjenstgöring

transport 10,200: —

29 Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1877.

transport

vid flottan och att intill 40 år inställa sig till förnyade öfningar under sammanlagdt minst 30 dagar inom loppet af hvarje fem-års-period i enlighet med de närmare föreskrifter, som af Kongl. Maj:t kunna varda meddelade, ega rätt att, från och med 55 års ålder under sin återstående lifstid uppbära pension: officer och underofficer till enahanda belopp, hvartill fyllnadspension är för löntagare af samma grad och klass vid Kongl. Flottan, vid enahanda ålder, bestämd, samt lista klassens sjöman med belopp, som skolat honom tillkomma, derest han i tjenst vid Kongl. flottan qvarstått; med rättighet derjemte för en hvar officer och underofficer att, genom erläggande af stadgade bidrag till amiralitetskrigsmanskassan under den tid, han sålunda tillhör Kongl. flottans reserv, grundlägga rätt att vid 55 års ålder bekomma jemväl den pension, hvartill löntagare af samma grad och klass vid Kongl. flottan är berättigad ur nämnde kassa erhålla; dock att tillökning i Kongl. flottans reserv på sålunda angifven grund icke må, utan Riksdagens medgifvande, ega rum, för så vidt antalet derigenom skulle komma att öfverstiga 100 officerare, 200 underofficerare och 300 lista klassens sjömän;

8. att sålunda Kongl. flottans reserv tillhörande officer,

underofficer och lista klassens sjöman skall under tiden för öfningarnes genomgående ega uppbära: officer dagaflöning

samt underofficer och lista klassens sjöman dagaflöning, bcklädnadsersättning och portion in natura, allt i enlighet med hvad för hans vederlike vid Kongl. flottan är bestämdt; och att, till bestridande af kostnaderna härför, utaf anslaget till aflöning för flottans kårer och stater må utgå ett belopp, som för närvarande bestämmes till högst 5,000 kronor årligen; samt

9. att utöfver de afgifter från vakanta rusthållsummer i Blekinge län och Södra Möre härad af Kalmar län till belopp af 75,000 kronor, hvilka enligt 1876 års Riksdags beslut anvisats till genomförande af då godkänd löne-reglering, öfriga efter ingången af år 1878 inflytande dylika afgifter jemväl må få användas för enahanda ändamål samt till bestridande af ofvan under denna anslagstitel anmälda nya behof.

transport

10,200:

10,200: —

30 Kong!» Afaj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1811.

transport

Ålder stillägg,

10. att, med afseende å förvaltningens af sjöärendena

föreslagna ombildning, anslaget till ålderstillägg må förhöjas från dess nuvarande belopp, 21,650 kronor, till 25,000 kronor eller med..................................................................................... kronor

Beklädnad åt matroser och skeppsgossar samt

Beklädnad åt båtsmans- samt eldare- och handtverkskompanierna,

11. att reservationsanslaget till beklädnad åt matroser och skeppsgossar, 89,000 kronor, samt förslagsanslaget till beklädnad åt båtsmans- samt eldare- och handtverkskompanierna, 138,200 kronor, tillhopa utgörande 227,200 kronor, må sammanföras till ett förslagsanslag och under titel af beklädnad för sjömans- och skeppsgossekårerna upptagas till 282,000 kronor eller med en förhöjning utöfver ofvanstående summa af kronor

Värnpligtiges öfning ar,

12. att, under förutsättning af Riksdagens godkännande

af de utaf Kong!. Maj:t föreslagna lagar om den allmänna värnpligten och om den tid, värnpligtig skall för sin utbildning tjenstgöra under fredstid, Riksdagen måtte, för bestridande af kostnaderna för de värnpligtige under öfningstiden, å femte hufvudtiteln uppföra, under rubriken flottans personal och sist bland anslagen under samma rubrik, ett anslag under titeln Värnpligtiges öfningar af förslagsanslags natur till belopp af................................................................................ kronor

Skeppsgosseskolan,

13. att för beredande dels af tillgång till arfvode till ytterligare en lärare vid skeppsgosseskolan i Carlskrona med 1,000 kronor, dels ock af medel å detta anslag för inöfvande af hornblåsare och trumslagare 2,500 kronor, anslaget förhöjes

med ............................................................................................ kronor

eller från 5,280 till 8,780 kronor.

Durchmarschkostnader,

14. att det härför afsedda anslag, 20,000 kronor, må förhöjas till 30,000 kronor, eller med ................................. kronor

transport

10,200: —

3,350: —

54,800: --

45,000: —

3,500: —

10,000: — 126,850: —

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1877.

transport

Extra utgifter,

15. att, under förutsättning af bifall till ofvan framstälda förslag om förhöjning i anslaget till skeppsgosseskolan med det för hornblåsares och trumslagares inöfvande erforderliga belopp, 2,500 kronor, anslaget till »Extra utgifter», å hvilket medel för berörda ändamål hittills anvisats, nedsättes med motsvarande belopp eller från 15,000 till 12,500 kronor.

Lots- och fyrinrättningen med Lifräddningsanstalterna,

16. att det till lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna uppförda penningeanslag måtte upptagas till enahanda belopp, hvartill inkomsten af titeln »Fyr- och båkmedel» beräknats eller 1,000,000 kronor och följaktligen anslaget med inberäknande af deri ingående ränta utföras med

1,000,460 kronor eller...........................................................................

högre belopp än det i nu gällande riksstat upptagna; hvarvid Kongl. Maj:t tillika förutsätter, att de å inkomsttiteln »Fyroch båkmedel» uppkommande öfverskott få användas för de med berörda anslag afsedda ändamål.

Undervisningsanstalter för sjöfart,

17. att Riksdagen måtte godkänna den af chefen för sjöförsvarsdepartementet vid statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden för den 8 sistlidne December under Ditt. B. fogade stat för navigationsskolorna i riket, med dervid fästadt vilkor, att föreståndare för navigationsskola skall, då han uppnått 65 lefnads- och minst 35 tjenstår, vara förpligtad att med oafkortad lön såsom pension å allmänna indragningsstaten från tjensten afgå, Kongl. Maj:t dock obetaget att låta med afskedet anstå, derest och så länge den pensionsberättigade pröfvas kunna i tjensten på ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna och kan finnas villig att i densamma qvarstå; samt att för tillämpning af ifrågavarande stat det under denna titel i riksstat upptagna belopp 75,800 kronor må höjas

till 95,250 kronor, eller med .............................................. kronor

transport

126,850:

200,000:

19,450: — 346,300: —

32 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1877.

transport 346,300: -—

Nautisk-meteorologiska byrån,

18. att Riksdagen, med godkännande af det utaf chefen

för sjöförsvars-departementet, enligt statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden för den 8 sistlidne December, framlagda förslag till stat för en nautisk-meteorologisk byrå, måtte, under rubriken Hand cl it och näst efter anslaget till »Undervisningsanstalter för sjöfart», för ändamålet uppföra ett anslag af...... 9,000: —

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.

19. att, för jemnande af femte hufvudtitelns slutsumma till jemnt tusental, ifrågavarande anslag må minskas med 200

kronor, eller från 35,807 kronor 2 öre till 35,607 kronor 2 öre. _

Om från den sålunda äskade förhöjningen ............ kronor 355,300: —

afdrages den nedsättning, som föreslagits dels i anslaget till extra

utgifter ....................................................................... kronor 2,500: —

dels i anslaget till skrifmaterialier och expenser, ved m. m........................................... »_200: — 2,700: —

kommer verkliga tillökningen å hufvudtiteln att uppgå till kronor 352,600: —

Och då detta belopp tillägges nu gällande riksstats

slutsumma för femte hufvudtiteln......................................... _»__4,831,400: —

så erhålles det belopp .....................................................kronor 5,184,000: —

hvartill femte hufvudtiteln skulle för år 1878 uppgå.

Förutom ofvan föreslagna extra anslag till departementets kansli-expedition ............................................................... kronor 2,200: —

vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att dels bevilja:

20. till fartygsmateriel................................................... » 2,000,000: —

21. till artillerimateriel ............................................... » 1,000,000: —

22. till minväsendet ...................................................... » 100,000: —

dels anvisa

23. till fortsättande och afslutning af dockbyggnaden vid galérvarfvet i Stockholm att år 1878 utgå

af redan beviljad t anslag....................................................... » 100,000: —

transport 3,202,200: —

Kongl. Majds Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1877. 33

transport 3,202,200: —

dels ock bevilja för följande byggnadsarbeten, nemligen:

24. till ändring och tillbyggnad af östra magasinshuset

å Skeppsholmen till kasern ........................ kronor 181,440: —

25. samt till nybyggnad för skeppsgosseinrättningen i Carlskrona, 395,000 kronor, hvaraf

för 1878 erfordras ......................................... kronor 133,000: —

äfvensom, till betäckande af sålunda till nybyggnader för år 1878 erforderliga .................. kronor 314,440:-—,

anvisa å extra stat för samma år ....................................... kronor 70,000: —

samt medgifva, att utöfver berörde......... kronor 70,000: —

må få för ändamålet användas ej mindre återstående behållningen å det vid sistlidne riksdag ur riksstaten uteslutna anslag till båtsmäns förseende med kojer och täcken, beräknad till ett belopp

af omkring......................................................... kronor ? 14,440: —

än äfven det belopp...................................... » 230,000: —

314,440:—,

hvilket, i följd af öfverflyttningen till statsverket af gemenskapens vid flottan och lotsverket pensionering, skall af direktionen öfver amiralitetskrigsmanskassan enligt nådiga brefvet den 24 November 1876 till statsverket öfverlemnas.

Summa kronor 3,272,200: —

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1877 års riksstat upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller på följande sätt:

1877: 1878:

Bih. till Riksd. Prat. 7877. i l:a Sami. Pa Afd.

34 Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1877.

Sjette Hufyudtitelii,

innefattande anslagen till Civildepartementet.

Nu gällande riksstat upptager för denna hufvudtitel:

penningar.................................................................................................. 13,784,981: 99.

indelt ränta och ersättning för indragna räntor ........................ 174,422: 62.

indelt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag ......... 12,4 07 : 64.

oindelt spanmål 9,327,5 kubikfot till värde förslagsvis å 2

kronor 10 öre kubikfoten...................................................... •• 19,587: 75.

Summa kronor 13,991,400: —

Enligt närlagda den 8 innevarande månad öfver civildepartementsärenden förda protokoll, föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen beträffande:

1 :o Departementets-expedition,

Extra anslag. Ordinarie anslag.

att, för fortsatt tillämpning af den vid 1874 års riksmöte bestämda aflöningsstat för civildepartementets expedition utöfver det för närvarande å ordinarie stat för expeditionen uppförda anslag, 46,200 kronor, på extra stat för år 1878 anvisa........................................................................ 20,800: —

2:o Kommers-kollegium,

att dels medgifva, att de lönebelopp, som äro i kommers-kollegiets stat anvisade ej mindre för en advokatfiskal^ enst än äfven för andra ledigblifna eller ledigblifvande befattningar inom kollegiet, i afseende å hvilka indragning synes kunna ega rum eller förändring böra vidtagas, må intill slutet af år 1878, i den mån de för bestridande af göromålen inom kollegiet kunna finnas erforderliga, af Kongl. Maj:t för ändamålet disponeras;

dels, på det Kongl. Maj:t må komma i tillfälle tilldela kommers-kollegiets ledamöter och_________

transport 20,800: —

35 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1877.

Extra anslag. Ordinarie anslag. transport 20,800: —

dess med statsmedel aflönade embete- och tjensteman, med undantag af två kanslister, tillfällig löneförbättring under år 1878 till samma belopp, som för innevarande år beviljats, på extra stat

för år 1878 anvisa....................................................... 8,940: —

dels och likaledes på extra stat för år 1878 anvisa såsom tillfälligt lönetillägg för fyra bergmästare, som sakna boställen, och tre tjensteman vid Sala silfververk tjugo procent å de till dem utgående löner eller tillsammans............................. 2,420: —

3:o Statistiska tabellkommissionen,

dels att för tillfällig förbättring under år 1878 af chefens för statistiska centralbyrån och öfriga tre dervid anställde embetsmäns löner, hvarje lön med 20 procent, anvisa på extra stat 3,000: —dels ock att för utarbetande och utgifvande af statistiska redogörelser öfver kommunernas finanser och fattigvård till Kongl. Maj:ts förfogande för år 1878 på extra stat anvisa ett förslagsanslag af .......................................................... 10,000: —

4:o Landtmäteristaten,

att på extra stat för år 1878 anvisa:

dels såsom tillfällig löneförbättring åt sekreteraren, öfveringeniören, fiskalen, aktuarien, tre ingeniörer och två amanuenser vid landtmäteristyrelsen med 20 procent äfvensom till förhöjning med 50 procent af anslagen för skrifvare-

biträden och gratifikationer, tillsammans ............ 5,200: —

dels ock såsom tillfällig löneförbättring åt hvarje af de 24 förste landtmätarne i länen med 20 procent, tillsammans .................................... 8,640: —

5:o Ekonomiska karteverket,

att utöfver det å sjette hufvudtiteln för närvarande för rikets ekonomiska karteverk upptransport 59,000: —

36 Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. No 1 om Statsverket 1877.

Extra anslag. Ordinarie anslag.

transport 59,000: —

förda anslag, 6,000 kronor, under samma hufvudtitel på extra stat för år 1878 anvisa till fortsättande af de ekonomiskt-geografiska kartearbetena i Norrbottens län 30,000 kronor och af de ekonomiska kartearbetena i öfriga delar af riket 47,500 kronor, eller tillsammans .................. 77,500: —

6:o öfverståthållare-embetet,

att för utgifvande i hufvudstaden, under dess polisstyrelses inseende, af tryckta ”polisunderrättelser” enligt de bestämmelser derom,

Kongl. Maj:t kan finna godt meddela, anvisa på

extra stat för år 1878 ett anslag af ..................... 6,000: —

samt, på det Kongl. Maj:t må komma i tillfälle att för år 1878 bevilja tillfällig löneförbättring åt Konungens fogat till belopp af 500 kronor samt åt underståthållaren, sekreteraren och kamereraren, aktuarien, hvarje af de två notarierne, kammarskrifvaren och sekreterarens kanslist med 20 procent af hvarderas lön äfvensom höja anslaget för aflönande af vakt- och exekutionsbetjeningen likaledes med 20 procent, på extra stat för år 1878 anvisa.............................. 5,250: —

7:o Landtstaterna i länen,

att, för beredande af lämplig löneförhöjning under nästkommande år åt de svagast aflönade landssekreterare och landskamererare, å extra stat för samma år till Kongl. Maj:ts förfogande

anvisa för landssekreterarne...................................... 8,000: -_

och för landskamererare ett lika belopp, eller ................................................................................... 8,000: —

under vilkor att landssekreterare, hvilkens inkomst af tjensten för nämnde år genom tilläfventyrs inträffande ökning af sportelinkomsterna uppgår till 6,000 kronor eller derutöfver, ej må komma i åtnjutande af tillfälligt lönetillägg;

transport 163,750: —

Kongl. May.ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1877.

87 Extra anslag.

transport 163,750: —

att, på det Kongl. Maj:t må kunna lämpligen förhöja lönerna för de svagast aflönade landträntmästarne, till Kongl. Maj:ts förfogande på extra stat för år 1878 anvisa.............................................. 10,200.—

att, för tillfälliga löneförbättringar under nästkommande år åt länsnotarie!', landskanslister, länsbokhållare, landskontorister och länsmän, till Kongl. Maj:ts förfogande för år 1878 ställa ett extra anslag till lika belopp som för

innevarande år, eller.................................................... 150,000: —-

äfvensom, för höjande af den 319 länsmän tillkommande hyresersättning med 50 kronor för hvarje, bevilja för sagda år ett extra anslag af 15,950: — att, såsom tillfällig löneförbättring för 117 kronofogdar och 1 expeditionskronofogde, på

extra stat för år 1878 anvisa ett belopp af ...... 53,374: —

att, för beredande af tillfällig löneförhöjning åt 117 häradsskrifvare under år 1878, anvisa ett

extra anslag för samma år af................................... 34,329: 60

att, för beredande af tillgång till de,n ersättning, som efter stadgade grunder tillkommer åtskilliga landsstatstjenstemän för boställen, hvilkas indragning i nåder beslutits, höja det kontanta anslaget till »landsstaterna i länen» med en mot sammanräknade beloppet af dessa ersättningar svarande summa af 1,839 kronor, men deremot minska indelta ränteanslaget med det sammanlagda belopp, hvartill de, berörda boställen åsätta räntor varit i stat beräknade eller 267 kronor; samt att, för beredande af tillgång till den innehafvaren af bostället Fall! kungsgård eller Noret tillerkända ersättning för afkomst af exproprierad jord, höja berörda kontanta anslag med 152 kronor; kommande, i händelse af bifall till dessa framställningar, ordinarie anslaget i penningar till landsstaterna i länen, hvilket för innevarande år utgör 1,120,445 kro-

Ordinarie anslag.

transport 427,603: 60

38 Kongl. Maj ds Nåd. Pr ap. N:o 1 om Statsverket 1877.

Extra anslag.

transport 427,603: bo

nor 15 öre, att för år 1878 höjas till 1,122,436

kronor 15 öre eller med...........................................

hvaremot värdet af iiulelt ränta och ersättning för indragna räntor, 150,281 kronor 56 öre, minskas med 267 kronor och således nedgår till 150,014 kronor 56 öre;

att till Kong]. Maj:ts förfogande för år 1878

ställa ett extra anslag af............................................. 40,000: —

att under samma år användas dels till aflöning och underhåll åt särskild polisstyrka å landet, der sådant kan af förhållandena påkallas, och dels till belöningar för gröfre brotts upptäckande samt förbrytares efterspanande eller gripande;

8:o Statens jernväg sträck,

att bland de i klassregleringen för statens jern vägstrafiks tjensteman och betjente upptagna arfvoden, hvilka enligt de af Kongl. Maj:t fastställda stater utgå, må från och med år 1878 uppföras: förste eller öfver-banmästare med

lägsta arfvodesklass, den 17:de, eller 720 kronor för år och högsta arfvodesklass, den 10:de, eller

I, 500 kronor för år;

att för år 1878 bevilja general-direktören och chefen för statens jernvägstrafik tillfällig löneförbättring att med 1,000 kronor utgå af trafikmedlen, äfvensom att höja det till utgående från trafikmedlen förslagsvis beräknade anslaget till statens jernvägstrafik från det för innevarande år af Riksdagen dertill uppförda belopp,

II, 054,000 kronor, till 11,941,000 kronor, eller

med....................................................................................

att till utförande af nya byggnader och anläggningar, som antingen erfordras för komplettering af nya bandelar eller föranledas af enskilda jernvägars anslutning till statsbanorna eller behöfvas för vården af materiel och förråd

Ordinarie anslag.

1,991: —

887,000: —

transport 467,603: no;

888,991:

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1877.

Extra anslag.

transport 467,603: oo;

eller till bostäder åt betjeningspersonalen, anvisa ett särskildt anslag för år 1878 af 700,000 kronor; och

att, till fyllnad i förut beräknade medel för anskaffande af rörlig materiel till Norra stambanan norr om Storvik, bevilja likaledes ett särskildt anslag af 5,400,000 kronor samt af detta belopp för år 1878 ställa till Kongl. Maj:ts förfogande 1,000,000 kronor; kommande alltså de särskilda anslagssummor, som för nyssnämnda ändamål böra under år 1878 utgå, att sammanlagda bestiga sig till 1,700,000 kronor.

9:o Skiften och afvittringar,

dels, i likhet med hvad vid sistförfluten tre riksdagar egt rum, att för år 1878 bevilja förhöjning i årsarfvodet för de i Kopparbergs län anställde 18 storskifteslandtmätare med 400 kronor till hvarje samt i styresmannens för storskiftesverket årsarfvode likaledes med 400 kronor; att medgifva, det de belopp, hvarmed afvittringslandtmätarnes i Westerbottens och Norrbottens län inkomster af tjensten under år 1878 kunna komma att understiga 2,500 kronor för yngre afvittringslandtmätare och 3,000 kronor för afvittringslandtmätare, som på grund af ålder i tjensten enligt gällande taxa åtnjuta arfvodesförhöjning, må afvittringslandtmätarne godtgöras och af anslagen till storskiftes- och afvittringsverken utgå; att för år 1878 åt föredraganden af afvittringsärendena i Westerbottens och Norrbottens län samt till skrifbiträde åt dem bevilja eu tillökning af 400 kronor i det åt hvarje af dem anslagna belopp; och att bevilja tillfällig tillökning i styresmannens vid afvittringsverket, i Westerbottens län årsarfvode för år 1878 med ett belopp af 200 kronor;

dels ock att, enär det belopp, som i hän-

39 Ordinarie anslag.

888,991: —

888,991: —

transport 467,603: eo;

40 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1877.

Extra anslag.

transport 467,603: oo; delse af bifall härtill erfordras för storskiftesoch afvittringsarbetenas fortsättande år 1878, utgör 251,435 kronor, för näranda år, utöfver ordinarie anslaget 63,000 kronor, på extra stat anvisa i jemnt tal........................................................... 188,000: —

10:o Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar,

att, för beredande af tillgång till den från och med nästkommande år för en undervisare i boskapsskötsel och mejerihushållning ifrågakommande lönetillökning, höja ordinarie anslaget till »undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar», enligt nu gällande stat utgörande 170,400 kronor, till 170,900 kronor, eller

med.......................................................................................

att, till uppförande vid Alnarps landtbruksinstitut af en ny ladubyggnad samt inredning af en fjerdedel utaf nuvarande logbyggnad till kohus, bevilja ett extra anslag till belopp af ......... 21,000: —

att under de vilkor, Kongl. Maj:t kan finna skäligt bestämma, för berörda ändamål ställas till styrelsens för nämnda institut förfogande.

lira Landtbruks-ingeniörer och deras biträden,

att, för beredande af tillgång till den från och med nästkommande år för två landtbruksingeniörer ifrågakommande lönetillökning, höja anslaget till »landtbruks-ingeniörer och deras biträden» från nuvarande belopp 45,350 kronor till 46,350 kronor, eller med ...................................

12:o Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar,

dels att på ordinarie stat anvisa såsom bidrag till bestridande af kostnader för allmänna landtbruksmöten 5,000 kronor,

till prisbelöningar vid sådana möten för

transport 676,603: oo;

Ordinarie anslag.

888,991: —

500: —

1,000: —

890,491: —

Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. No 1 om Statsverket 1877.

41 Extra anslag.

transport 6 7 6,6 03 : 60.

husdjur, redskap och maskiner samt ladugårdsprodukter, sädesslag och andra jordbruksalster

10,000 kronor,

till prisbelöningar vid täflingsmöten för gödboskap, smör, ost, fläsk och kött å de orter inom landet, der det kan finnas tjenligt dem anställa och der hushållningssällskapen vilja förena sig om sammanskott af medel till dessa utställningar, 5,000 kronor,

till understöd åt personer af mankönet för genomgående af fullständig lärokurs i boskaps uppfödande, skötsel och vård 2,000 kronor,

till Svenska trädgårdsföreningen och dess elevskola, utöfver förut anvisade 4,000 kronor, ytterligare 4,500 kronor att utgå under vilkor att föreningen, såvidt ske kan, verkställer utdelning af fruktträd och plantor företrädesvis till de folkskolestyrelser, som derom göra framställning, och jemte redovisning för det erhållna statsbidraget till Landtbruks-Akademien afgifver berättelse om antalet af de elever, hvilka under året vid inrättningen njutit undervisning, äfvensom rörande verkställda utdelningen af fruktträd samt om öfriga föremål för föreningens verksamhet;

kommande i händelse af bifall härtill ordinarie anslaget: »befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar», att höjas från

44,950 kronor till 71,450 kronor, eller med ......

dels, till arfvode åt en för mikroskopiska och växtfysiologiska undersökningar vid landtbruks-akademiens agrikulturkemiska försöksanstalt på förordnande af landtbruks-akademiens förvaltningskomité antagen botanist, på extra stat

för år 1878 anvisa........................................................ 1,000: —

samt, på det Kongl. Maj:t må komma i tillfälle att såsom bidrag till underhåll af fyra kemiska stationer för jordbrukets och närintransport 677,603: 60.

Bill. till Rilcsd. Prot. 1877. 1 Sami. 1 Afd.

Ordinarie anslag.

890,491: —

26,500: —

916,991: — 6

42 Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1877.

Extra anslag.

transport 677,603: 60. garnas behof, — inom de orter, der hushållningssällskapen förbinda sig att upprätta laboratorium och bekosta lokal för detta jemte bostad eller hyresmedel för kemist och assistent samt bekosta aflöningen till dessa och laborator^ enaren äfvensom årliga utgifterna till laboratoriets underhåll samt till inköp af böcker och inventarier för stationens behof •— anvisa 3,000 kronor för hvarje station, likaledes på extra stat

för år 1878 bevilja tillsammans.............................. 12,000: —

dels och, för fortsättande under år 1878 af de geologiska undersökningarne och utgifvande af derpå grundade kartor, bevilja ett extra anslag för samma år till belopp af.............................. 83,000: —

13:o Länsveterinärer,

att, emot det de till bohemman åt eu veterinär inom Ölands norra Mot anslagna kronohemmanen 5/ig mantal N:ol Gåtebo och 5/32 mantal N:o 4 Tjurlösa eller Norrbo till statsverket indragas, på ordinarie stat bevilja 500 kronor, att utgå såsom bidrag till aflöning åt en inom nämnda distrikt stationerad veterinär, under förbehåll att af Calmar läns södra landsting och hushållningssällskap, endera eller gemensamt, för ändamålet tiilskjutes ett belopp af minst 1,000 kronor samt med iakttagande af de vilkor i afseende å veterinärbefattningens tillsättande och i öfrigt, som Kongl. Maj:t kan finna nödigt föreskrifva; kommande, i händelse af bifall härtill, ordinarie anslaget »länsveterinärer» att höjas från 48,000 kronor till 48,500 kronor, eller med .....................

14:o Hästafvelns befrämjande,

att, till aflönande vid Flyinge af erforderlig betjening samt förbättrande af betjeningens vid alla tre stuterierna lönevilkor, för år 1878 på extra stat bevilja........................................................... 5,937: —

transport 778,540: oo.

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1877.

43 Extra anslag. Ordinarie anslag.

transport 778,540:60. 917,491: —

att på extra stat för år 1878 anvisa och

ställa till Kongl. Maj:ts förfogande ...................... 6,000: —

att under vilkor, Kongl. Maj:t kan finna skäligt bestämma, användas till statspris vid kapplöpningar under samma år;

15:o Befrämjande i allmänhet af slöjderna,

att dels medgifva, det första gradens aflöning för undervisare i husslöjd må utgöra 2,000 kronor och att aflöningen må, efter innehafvares af sådan beställning väl vitsordade tjenstgöring under en tid af fem år, räknad från och med året näst efter det, då han blifvit antagen, ökas med 500 kronor och således utgå med 2,500 kronor, vidare efter fem års sådan tjenstgöring höjas till 3,000 kronor och slutligen efter ytterligare fem års enahanda tjenstgöring höjas till 8,500 kronor;

dels, för anställande af en ytterligare undervisare i husslöjd och en elev, hvilken bör åtfölja en af undervisarne för att af denne handledas och utbildas till att kunna användas såsom lärare i husslöjd, på ordinarie stat bevilja erforderliga aflöningsbelopp, 2,000 kronor för undervisaren och 1,000 kronor för eleven, samt medgifva, att resekostnads- och traktamentsersättning må, till undervisare i enlighet med samma grunder, som äro eller varda bestämda för statens landtbruksingeniörer, och till eleven i enlighet med de grunder, som äro eller varda bestämda för landtbruksstipendiaterne, utgå från det under sjette hufvudtiteln uppförda förslagsanslag till »rese- och traktamentspenningar»;

dels till befrämjande af husslöjder, utöfver förut derför anslagna medel, på ordinarie stat ställa till Kongl. Maj:ts förfogande 10,000 kronor, samt till följd häraf och för beredande af tillgång till förutnämnda två aflöningsbelopp höja

transport 784,540:60. 917,491: —

44 Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1877.

Extra anslag.

transport 784,540: co.

det under förevarande anslagstitel särskildt till befrämjande af husslöjder uppförda belopp 10,000 kronor till 23,000 kronor;

dels ock höja det under samma anslagstitel anvisade belopp till understöd åt sådane arbetare i de särskilda näringsyrkena, hvilka önska att i främmande länder förvärfva sig ökade insigter och konstfärdighet, från 8,000 kronor till 12,000 kronor;

kommande i händelse af bifall härtill ordinarie anslaget »befrämjande i allmänhet af slöjderna» att höjas från 37,500 kronor till 54,500

kronor, eller med...........................................................

att, i likhet med hvad under flera föregående år egt rum, såsom bidrag till upprätthållande af väfskolan i Borås bevilja ett extra anslag till belopp af........................................................ 3,800: —

med vilkor att från Elfsborgs läns landsting eller eljest inom orten tillskjutes ett belopp, motsvarande minst hälften af statsanslaget; samt att såsom hyres- och inköpsbidrag åt svenska slöjdföreningens museum för år 1878 bevilja ett extra anslag af.............................................................. 4,000: —

16:o Befrämjande i allmänhet af bergsbruket, att under vilkor att bergsskolorna i Filipstad och Falun med dertill hörande skolor för bergsarbetare komma att jemväl under år 1878 fortsätta sin verksamhet i enahanda omfång och utsträckning som hittills, hvarom Kongl. Maj:t vill genom inspektion af sakkunnig person Sig förvissa, å extra stat för samma år anvisa ett

belopp af ......................................................................... 14,000: —

att till brukssocietetens fullmäktige i jernkontoret utbetalas;

17:o Fiskerinäringens understöd,

att, på det Kongl. Maj:t må komma i tillfälle anvisa årliga bidrag till aflöning åt fiskeri-

transport 806,340: 60.

Ordinarie anslag.

917,491: —

17,000: —

934,491: —

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1877.

45 Extra anslag.

transport 806,340: 60.

tillsyningsman och fiskodlingsinstruktörer vid de större och vigtigare vattendragen och sjöarne å orter inom riket, för hvilka stadgar om fiskets skydd och ändamålsenliga bedrifvande blifvit fastställde, på ordinarie stat bevilja och ställa till Kongl. Maj:ts förfogande 20,000 kronor; samt förty höja ordinarie anslaget »fiskerinäringens understöd» från 18,600 kronor till 38,600 kronor,

eller med ..........................................................................

18:o att nedsätta förslagsanslaget »utfiyttningshjelp efter skiften» från 110,000 kronor till

50,000 kronor, eller med 60,000 kronor;

19:o Ersättning till Sala bergslag för förlust genom vissa räntors förvandling,

att — under vilkor att Sala bergslag från och med räkenskapsåret 1878 icke vidare får åtnjuta de i bergslagets s. k. konststatsmedel ingående jordeboks- och mantalsdagsverkena af Sala, Möklinta, Kila, Rumla, Norrby och Tärna socknar, utan dessa räntepersedlar till statsverket indragas och af kronans uppbördsman i sammanhang med öfriga räntor af nämnda socknar uppbäras, — i stället det för närvarande å riksstatens sjette hufvud titel uppförda och med 1,165 kubikfot 5 kannor spannmål utgående anslag till »ersättning till Sala bergslag för förlust genom vissa räntors

förvandling» må ökas med penningar.....................

motsvarande det belopp, hvarmed på grund af nådiga kungörelsen den 11 Maj 1855 och nådiga brefvet den 24 Augusti 1860 lösen för dagsverkena efter medelmarkcgången för de tjugo åren 1834—1853 till bergslaget nu utgår;

samt att berörda anslags benämning till följd häraf må förändras till »ersättning till Sala bergslag för förlust genom vissa räntors indragning eller förvandling));

Ordinarie anslag.

934,491: —

20,000: —

3,524: 41.

transport 806,340: so.

958,015: 41.

46 Kongl. Majds Nåd. Prop. No 1 om Statsverket 1877.

Extra anslag.

transport 806,340: 60.

20:o att förslagsanslaget till aflösning af Öresundska tullen, för närvarande uppfördt till belopp af 94,000 kronor, måtte ur riksstaten uteslutas ;

att det i gällande riksstat beräknade värde fr don under hufvudtiteln förekommande oindelta

spanmål höjes med........................................................

Beträffande alla de ordinarie anslag, som uti riksstaten för innevarande år finnas under sjette hufvudtiteln uppförda och icke här ofvan blifvit särskildt omnämnda, har Kongl. Maj:t icke anledning föreslå annan förändring än att, för jemnande af hufvudtitelns slutsumma, förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser, ved rn. m. höjes från 87,424 kronor 95 öre till 87,478 kronor

29 öre, eller med........................................................

De belopp, som Kongl. Maj:t här ofvan begärt på ordinarie stat, utgöra alltså................................ kronor

Om härtill lägges sjette hufvudtitelns slutsumma ....... w

men från den genom berörda sammanläggning

erhållna summa...................................................................... »

afdrages:

dels här ofvan föreslagna nedsättning i anslaget

till »landsstaterna i länen»......................................... 267: —-

dels den likaledes här ofvan föreslagna nedsättningen i anslaget till »utflyttningshjelp efter

skiften» ............................................................................. 60,000: —

dels och det belopp, hvartill anslaget »till aflösning af Öresundska tullen» uppgår ........................ 94,000: —

Ordinarie anslag.

958,015: 41.

2,798: 25.

53 : 34.

960,867: — 13,991,400: —

14,952,267: —

154,267: —

Så erhålles det belopp................................................... kronor 14,798,000: —

hvartill sjette hufvudtiteln enligt Kongl. Maj:ts förslag skulle för år 1878 uppgå.

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1877.

Här ofvan på extra stat begärda anslag utgöra sammanräknade ......................................................................................................

Kongl. Maj:t föreslår vidare Riksdagen i fråga om:

21:o Aflöning åt styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader samt dess tjenstebiträden in. m-,

att på extra stat för år 1878 anvisa: till aflöning åt styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader samt dess tjenstebiträden jemte tillfällig löneförbät-

tring .................................................................................... 42,310: —

till undersökningar och expenser för allmänna

arbeten................................................................................ 40,000: —

samt till stipendier åt medlemmar af väg- och vattenbyggnadscorpsen för utrikes resor i ändamål att studera andra länders allmänna arbeten 3,000: —

22:o. Statens jernvägsbyggnader,

att för år 1878 anvisa ett belopp af 6,000,000 kronor för fortsättande under samma år af arbetena ej mindre på tvärbanan emellan Torpshammar och riksgränsen, än ock på norra stambanan inom Norrland; denna senare bestämd att ffån Hybo framdragas öfver Välje i nordlig riktning till Ange, med rätt för Kongl. Maj:t att närmare förordna om de orter, jernvägen bör genomgå, och de ställen, den skall anlöpa;

23:o Allmänna arbeten afl beskaffenhet, att deras utförande i allmänhet kontrolleras af styrelsen för allmänna vägoch vattenbyggnader,

att af redan utaf Riksdagen beviljade anslag och lån anvisa för år 1878

till väganläggning emellan Lycksele och Stensele kyrkor i

Westerbottens län...................................................................................

till anläggning af väg emellan Matarengi och Turtula byar

i Norrbottens län....................................................................................

för hamnanläggning vid Trelleborg ................................................

för hamnbyggnad vid Glommen ....................................................

för hamnutvidgning vid Råå...............................................................

och för kajbyggnadsarbetet vid kofferdihamnen i Carlskrona, lån.......................................................................... 40,000: —

transport

806,340: go.

85,310: —

25,000: —

14,716: 50. 20,000: — 16,000: — 25,000: —

992,367: io.

48 Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1877.

transport

att, såsom understöd för anläggning emellan Bredåker och Nedre Edefors inom Öfver Luleå socken af Norrbottens län af ny väg i enlighet med derför af majoren m. m. R. Schoug upprättad plan, bevilja ett anslag till belopp af 42,000 kronor

samt häraf till utgående under år 1878 anvisa.........................

att till utförande i enlighet med en af löjtnanten A. F. O. Cederberg upprättad plan, af väganläggning från Sorsele kyrka till Stryksele by jemte sidoväg frän Lycksele öfver Ulriks-' dal, Carlgård, Ilusbondliden och Ruskträsk bevilja ett anslag till belopp af 343,780 kronor samt deraf för arbetenas påbörjande anvisa till utgående under år 1878 ................................

att såsom bidrag till utförande af de utaf löjtnanten G. Hammarström enligt upprättad plan föreslagna arbeten till förbättrande af hamnen vid Oscarshamn bevilja staden dels ett anslag af 40,000 kronor dels ock, på vilkor, som Riksdagen kan finna godt bestämma, ett lån likaledes å 40,000 kronor, samt att härå afräkningsvis för år 1878 anvisa af

anslagsbeloppet .................................................................................

och af lånebeloppet likaledes .................................... 20,000: —

att anslå och ställa till Kongl. Maj:ts förfogande följande belopp nemligen:

för understödjande af mindre hamn- och brobyggnader

samt upprensning af åar och farleder .............................................

till bidrag för anläggning af nya sand omläggning eller

förbättring af backiga eller eljest mindre goda vägar ..................

till understödjande medelst anslag utan återbetalning sskyldighet af sådana myr utdikning ar och v attenaftappning ar, som

företrädesvis afse att minska frostländigheten............................

till befrämjande medelst län af utdikning ar och af tappningar af sänka trakter och sjöar till beredande af o äling sföretag till understöd, för byggande vid. större fisklägen af smärre

båthamn ar.................................................................................................

och att äfven för år 1878 bibehålla nu gällande bestämmelser angående vilkoren för erhållande och tillgodonjutande af statsbidrag till allmänna arbeten äfvensom beträffande kontrollen å sådana arbetens utförande enligt fastställda planer;

samt slutligen att till ersättande af åtskillige utaf statskontoret förskottsvis bestridda utgifter anvisa ett extra anslag å .......................................................................................................

Summa kronor

992,367: io.

12,000: —

24,093: Sfi.

20,000: -

20,000: — 200,000: —

80,000: — 100,000: — 30,000: —

55,539: 04. 1,534,000: —

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. No 1 om Statsverket 1877.

49 Transport

Vidare anmärkes här, att Kongl. Maj:t genom särskild nådig proposition föreslagit Riksdagen

dels den 30 sistlidne December att bevilja staden Strömstad ett anslag å .....*..............................................................................

och ett lån att utgå under 1878 å ........................ 50,000: —

dels ock den 5 i denna månad att bevilja staden Söderhamn ett anslag å ...............................................................................

och ett lån å 200,000 kronor, att utgå med 100,000 kronor under hvarje af åren 1878 och 1879.

Summa extra anslag kronor

1,53 4,000: —

30,000: —

60,000: -

1,624,000: —

Enligt det vid 1876 års riksdag fattade beslut äro för år 1878 till understödjande medelst lån af enskilda jernvägsanläggningar anslagne 2,000,000' kronor.

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1877 års riksstat upptagen och sådan den nu blifvit af Kongl. Maj:t för år 1878 föreslagen, utfaller sålunda:

Sjunde HufVudtiteln,

innefattande anslagen till Finansdepartementet.

Nu gällande riksstat upptager för denna hufvudtitel: penningar............................................................................... kronor 11,696,750: 37.

indelt ränta och ersättning för indragna räntor......... » 22,224: 32.

indelt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag » 7 5 4 : 93.

oindelt spannmål 509,o kubikfot å 2 kronor 10 öre » 1,070: 16,

tillsammans kronor 11,720,800: — Enligt beslut, som innefattas i härvid bilagde protokoll öfver finansärenden för den 4 November och den 15 December 1876 samt den 8 Januari 1877, föreslår Kongl. Maj:t härmed:

Bill. till Riksd. Prof. 1877. t:a Sami. l:a Afd.

50 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1871.

l:o.

att i den nya aflöningsstaten för statskontoret måtte vidtagas den förändring, att i stället för den deri nu förekommande första gradens tjensteman (kassör) med lön 1,600 kronor och tjenstgöringspenningar 1,200 kronor samt rätt till två ålderstillägg, hvardera å 500 kronor, uppföres en andra gradens tjensteman (räntmästare), med lön 3,000 kronor och tjenstgöringspenningar 1,500 kronor samt rätt till två ålderstillägg, hvartdera å 500 kronor, och att i följd häraf slutsumman af nämnda aflöningsstat måtte höjas med 1,700 kronor, eller, från 87,700 kronor till 89,400 kronor;

2:o.

att Riksdagen ville för sin del medgifva, att statskommissarien i statskontoret Magnus Nordlindh och sekreteraren dersammastädes Per Samzelius måtte från 1877 års början få tillgodonjuta ett ålderstillägg, och notarien i nämnda verk Carl Kinberg från samma tid två ålderstillägg till sina nu innehafvande löner:

3:o.

att det å hufvudtiteln uppförda anslag, förslagsvis beräknadt att af postmedlen direkte utgå till postverket, måtte bestämmas till samma belopp

4,800,000 kronor, hvartill nämnda medel blifvit här ofvan bland inkomsterna för år 1878 beräknade;

4:o.

att det å hufvudtiteln uppförda reservationsanslag att af telegrafmedlen direkte utgå till telegrafverket måtte bestämmas till det belopp, hvartill telegrafmedlen för år 1878 beräknats, eller 1,400,000 kronor, äfvensom att de öfverskott, som å samma medel möjligen kunna uppstå, må få af Kongl. Maj:t för telegrafverkets behof användas;

5:o.

att anslaget till tullverket måtte tillsvidare och intill dess Kongl. Maj:t senare under riksmötet framlägger fullständigt förslag till stater för samma verk, beräknas till 2,518,000 kronor att såsom förslagsanslag direkte utgå af tullmedlen;

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1877. 51

6:o.

att de nuvarande ordinarie anslagen till skogsväsendet, i riksstaden för år 1877 upptagna till 710,062 kronor 97 öre, mätte ökas med 11,000 kronor, utgörande anslag till aflöning af fyra nya kronojägare och ålderstillägg åt aderton dertill berättigade jägmästare, och således i riksstaten för år 1878 utföras med 721,062 kronor 97 öre; hvarjemte Kongl. Maj:t föreslår, att de medel, som influtit eller hädanefter inflyta för försäljning, jemlikt Kongl. brefvet den 29 Maj 1874, af åtskilliga mindre kronolägenheter, och enligt Riksdagens skrifvelse den 11 förutgångna Maj skola af statskontoret levereras till riksgäldskontoret att der särskildt bokföras intilldess Riksdagen fattat beslut om deras användande till inköp af skogbärande eller till skogsodling tjenlig mark, må, i den mån tillfällen sig yppa till inköp af dylik mark, hvilka af Kongl. Maj:t pröfvas vara fördelaktiga och hvartill medel icke kunna beredas från det till skogsväsendet anvisade reservationsanslag, få för sådant ändamål af Kongl. Maj:t disponeras och följaktligen på Kongl. Maj:ts reqvisition från riksgäldskontoret utbetalas;

7:o.

att — då i förslagsanslaget till städers friheter ingår oindelt spanmål till belopp af 509 kubikfot 6 kannor, hvilken hittills utförts efter 2 kronor 10 öre för kubikfoten med 1,070 kronor 16 öre, men enligt den af Kongl. Maj:t här ofvan för statspriset å kronans spanmål föreslagna beräkningsgrund numera bör utföras efter 2 kronor 40 öre för kubikfoten med 1,223 kronor 4 öre — den härigenom uppkommande förhöjning, 152 kronor 88 öre, måtte till förekommande af rubbning i anslagets slutsiffra få motsvaras af en lika stor nedsättning i det i anslaget ingående penningebelopp, och detta, som nu är i riksstat upptaget till 21,705 kronor 58 öre, således utföras med allenast 21,552 kronor 70 öre.

8:o.

att — under förutsättning af Riksdagens bifall till det förslag, som Kongl. Maj:t beslutat att för Riksdagen framlägga, om upphörande af bergverkstionden — det å hufvudtiteln med 3,000 kronor uppförda förslagsanslaget till transportkostnader för statsverkets bergseffekter måtte ur riksstaten uteslutas;

9:o.

att tillsvidare och intill dess Kongl. Maj:t senare under riksmötet framlägger fullständigt förslag rörande den blifvande förvaltningen af statens

52 Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1877.

fastigheter, måtte för de med samma förvaltning under år 1878 förenade kostnader beräknas ett utgiftsbelopp af 80,000 kronor.

Sammanställes hufvudtitelns nuvarande ordinarie anslagssumma med de af Kongl. Maj:t sålunda gjorda förslag, så visar sig att nämnda summa skulle komma att ökas:

dels genom förhöjning i anslaget

till statskontoret med.................................... kronor

» postverket » .................................... »

» telegrafverket » .................................... »

» skogsväsendet

dels ock genom det nya anslaget till fastighetsförvaltningen ................................

1,700

500,000

80,000:

men deremot skulle minskas genom

nedsättning i anslaget till tullverket ...... kronor 18,000:

indragning af anslaget till transportkostnader för statsverkets bergseffekter... » 3,000:

hvadan således tillökningen i sin helhet skulle utgöra..................................................................... kronor

och om härtill lägges summan af de nuvarande

662,700:

21,000: —,

CJ o

ordinarie anslagen å hufvudtiteln

_ skulle den nya summan af hufvudtitelns ordinarie anslag blifva.....................................................

641,700:—, 11,720,800: —,

kronor 12,362,500:

Vidare föreslår Kongl. Maj:t, att såsom extra anslag för år 1878 måtte under denna hufvudtitel beviljas:

för tillämpning af den nya aflöningsstaten för finansdepartementets expedition.............................................................. kronor 9 700:_

» tillfällig förstärkning af kammarkollegii arbetskrafter :...................-....................................................................... >,

dyrtidstillägg åt kammarkollegium..................... »

granskning af nya jordeböcker ...................................... »

genomförandet af statskontorets nya organisation »

))

))

))

))

))

))

till

»

dyrtidstillägg åt kammarrätter! » »

» »

skogsinstitutet.. skogsskolor........

öfverintendentsembetet skogsstyrelsen..................

3,000

19,440

13,600

10,700

22,320

4,100

3,380

21,300

11,400

transport 118,940

Kong!. Maj ds Nåd. Pr ep. N:o 1 om Statsverket 1877.

transport

till betäckande af de af statskontoret gjorda förskotter kronor » ersättning för förskjutna medel för hyrande af lokaler åt Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Vermlands län under den tid det nya residenshuset i

Carlstad uppfördes............................................................... »

» ombyggande af Kongl. Maj:ts befallningshafvandes

i Malmöhus län embetslokaler ..................................... »

» inköp af en tomt i Carlskrona för framtida ombyggande af landsstatsembetshuset derstädes............ »

» ersättningar in. m. till följd af indelta arméns aflöningstillgångars öfvertagande af statsverket:

» inlösen af dagsverksskyldighet från hästhemman i

Skåne {förslagsanslag)........................................................ »

» militie boställskassa!!............................................................. »

» ersättning åt arrendator' af militie boställen och

åt militära indelningshafvare på gammal stat för dem förut från en del af boställskassornas medel

tillfallande ränteafkomst {förslagsanslag).................... »

till ersättning åt häradshöfdingen A. I. T. Nyman för af honom å numera indragna häradshöfdingebostäl-

let Malmö nedlagda kostnader ....................................... »

» bestridande af förvaltningskostnaden för kolonien

S:t Barthélemy (förslagsanslag)....................................... »

eller tillsammans kronor

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes stat upptagen och sådan den nu blifvit af Kongl. Maj:t för år slagen, utfaller sålunda:

1877. 1878.

ordinarie anslag... 11,720,800: — 12,362,500:— således ökning extra anslag 288,000: — 358,500:— således ökning

Summa 12,008,800: - 12,721,000: — således ökning

118,940: — 73,776: 79.

22,365: — 60,000: — 30,000: —

4,500: — 17,000: —

4,800: —

1,910: —

25,208: 2). 358,500: —

i 1877 års 1878 före-

641,700: — 70,500: —

712,200: —

54 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1 om Statsverket 1877.

9 Åttonde hufvudtiteln,

innefattande anslagen till Ecklesiastikdepartementet.

Nu gällande riksstat upptager under denna hufvudtitel:

penningar...................................................................................... kronor 7,204,729:93.

indelt ränta och ersättning för indragna räntor............ » 244,007:62.

indelt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag » 795,879:84.

oindelt spanmål, 4,624 kubikfot 1 kanna, efter värde

af 2 kronor 10 öre för kubikfoten motsvarande...... » 9,710:61.

tillhopa kronor 8,254,328:—.

I öfverensstämmelse med bilagda utdrag af det inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den 8 innevarande Januari förda protokoll öfver ecklesiastikärenden, föreslår Kongl. Maj:t beträffande anslagen till

l:o. Riksarkivet.

att, med godkännande af den i statsrådsprotokollet intagna aflöningsstat med de för åtnjutande af de nya lönerna föreslagna vilkor, må för lönestatens tillämpning beviljas en förhöjning i anslaget till riksarkivet med .......................................................................................... kronor

2:o. Kongl. bibliotheket.

att, med godkännande af den i statsrådsprotokollet intagna aflöningsstat med de för åtnjutande af de nya lönerna föreslagna vilkor, må för lönestatens tillämpning beviljas en förhöjning i anslaget till Kongl. bibliotheket med .....................

att anslaget till böckers inköp och inbindning ökas med

3:o. Klor e sista t en.

att åt kontraktsprosten i Leksands kontrakt beviljas prostetunna för Siljansnäs nybildade pastorat med ...........................

4:o. Universiteten.

att på ordinarie stat uppföras de belopp, som af sistlidne Riksdag beviljades dels till förstärkning af lärarekrafterna vid

transport 60,825:50.

20,160:

22,650: — 18,000: —

15:50

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1877.

transport

universiteten, 19,500 kronor, dels till löneförbättring åt de vid dem anställde adjunkter, 44,500 kronor, eller tillsammans

64.000 kronor, hvaraf upptages såsom förslagsanslag för universitetet i Upsala ................................................................................

och såsom förslagsanslag för universitetet i Lund.......................

att dessa anslag, Indika tills vidare böra användas i öfverensstämmelse med de af Riksdagen vid anslagens beviljande närmast afsedda ändamål, må, jemte de nuvarande adjunktslönerna, arfvodet åt läraren i geologi vid universitetet i Lund och anslagen till docentstipendier vid universiteten, i den mån dessa löner och stipendieanslag blifva disponibla, användas till aflöning åt fast anställde akademiske lärare samt stipendier åt docenter i hufvudsaklig öfverensstämmelse med den i statsrådsprotokollet angifna plan, och med iakttagande dervid att, då spanmål ingår i någon lön, som skall af statsmedel fyllas till det i planen bestämda belopp, spanmålen dervid bör beräknas till det värde, efter hvilket löntagaren för densamma undfår lösen eller betalning;

att för de i adjunkturernas ställe inrättade läraretjensternas innehafvare må, så vidt deras lön beräknats till endast

4.000 kronor, efter fem års väl vitsordad tjenstgöring medgifvas ett ålderstillägg af 500 kronor;

att innehafvare af docentstipendium må, i händelse han öfvergår i elementarläroverkets tjenst, för bestämmande af lönegrad_ räkna sig till godo högst fem år af den tid, han deltagit i undervisningen vid universitetet;

att den för läraren i psykiatri vid universitetet i Upsala vid riksdagen år 1876 på extra stat, i sammanhang med löneförbättringen åt adjunkterna anvisade löneförhöjning, må uppföras på ordinarie stat med.................................................................

att för inrättande vid universitetet i Upsala af seminarier för juridik, språkvetenskap samt matematik och fysik må anvisas ....................................

att. till understöd för det språkliga seminariet vid universitetet i Lund uppföres det å extra stat för år 1877 beviljade belopp.........................................................................................

transport

60,825: so.

38,500: — 25,500: —

1,000: —

11,000: —

2,950: — 139,775; 50.

56 Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. ~N:o 1 om Statsverket 1877.

transport

5:o. Karolinska medico-kirurgiska institutet.

att till förbättring af de vid nuvarande extra ordinarie professorsbeställningarna vid institutet fastade löner må beviljas ..........................................................................................................

att å ordinarie stat uppföres ett anslag af...........................

hvaraf tills vidare bör utgå löneförbättring till de vid institutet anställde adjunkter i öfverensstämmelse med 1876 års Riksdags beslut, men hvilket anslag framdeles må, jemte de nu varande adjunktslönerna, i den mån de blifva disponibla, användas till adjunkturernas ombildning enligt den i statsrådsprotokollet angifna plan;

att för de extra ordinarie professorer, hvilkas lön bestämmes till endast 4,000 kronor,- må efter fem års väl vitsordad tjenstgöring utgå ett ålderstiliägg med 500 kronor; samt

att på institutets ordinarie stat uppföras följande för år 1877 på extra stat anvisade anslag, nemligen:

till arfvode åt en amanuens vid institutets anstalt för

normal anatomi .................................................. kronor 1,000: —

till arfvode åt en amanuens vid institutets fysiologiska anstalt..................................................................... 400: —

till arfvode åt en amanuens med skyldighet att verkställa och demonstrera liköppningarne vid den pediatriska kliniken å allmänna barnhuset .................. 1,000: —

6.-o. Elementarläroverken.

att för lärares vid elementarläroverken uppflyttning i

högre lönegrad enligt gällande grunder anvisas........................

att ersättning för den i lektorns i matematik vid Skara elementarläroverk lön tillförene inberäknade årliga inkomsten af Vings in. fl. församlingars pastorat, hvars egenskap af prebende nu mera upphört, anvisas med ............................................

att ersättning för ett från staden Vimmerby hittills utgående, nu mera indraget bidrag till aflöning åt rektor vid

elementarläroverket i nämnda stad beviljas med .......................

att för det reala elementarläroverkets i Stockholm utveckling med ytterligare två klasser beviljas........................................

transport

139,7 7 5 : 50.

7,000: — 11,500: —,

2,400: —

30,000: —

6 07 : 72.

60: —

5,600: — 196,9 4 3 : 22.

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. No 1 om Statsverket 1877.

transport

att för läroverkets i Sundsvall utvidgning till fullständigt

elementarläroverk på den reala luden anvisas ............................

att för läroverkets i Oscarshamn utvidgning från tre- till

femklassigt beviljas .................................................................................

att för pedagogiens i Falköping förändring till ett treklassigt elementarläroverk beviljas en förhöjning i anslaget till

elementarläroverken med..............................................*.........................

äfvensom att för samma ändamål det till uppehållande af undervisningen vid den nu varande pedagogien afsedda anslag, 1,500 kronor, öfverföres från anslaget till pedagogier och folkskolor till anslaget för elementarläroverken;

att förhöjning i hyresersättningen till rektor vid nya elementarskolan i Stockholm beviljas med ..........................................

att för inrättande af eu ny lektorsbefattning vid hvardera af de högre elementarläroverken i Göteborg, Jönköping,

Carlstad, Lund och Vestervik beviljas ...........................................

att anslaget till extra lärare höjes med .................................

att det må medgifvas filosofie kandidat eller filosofie doktor, hvilken i behörig ordning genomgått den profårskurs, som för anställning vid statens elementarläroverk är eller kan varda föreskrifven, samt i öfrigt fullgjort stadgade vilkor för att kunna till lektor, adjunkt eller kollega vid sådant läroverk utnämnas, att vid skeende befordran räkna sig till godo den tid, han från och med året näst efter berörda vilkors fullgörande såsom extra ordinarie lärare tjenstgjort vid statens elementarläroverk eller tvåklassiga pedagogier, så framt hans förenämnda tjenstgöring varit väsentligen lika med den, som åligger lektor, adjunkt eller kollega vid dylika läroverk; samt

att vid den förändring i afseende på vissa elementarläroverks högre klasser, som i statsrådsprotokollet omförmäles, de för samma läroverk anvisade anslag ändock för närvarande må bibehållas oförändrade.

7:o. Folkundervisningen.

att till lärares vid seminarierna uppflyttning i högre lönegrad enligt gällande grunder anslås.............. kronor 3,000: -—

att för seminariernas utvidgande med ännu en årsklass samt för införande af undervisning i slöjd

transport 3,000: —;

Bih. till Riksd. Prot. 1877. l:a Sami. i:a Afd.

196,943: 2?. 5,750: — 5,600: —

5,400: —

500: —

12,500: — 10,000: —

236,693: 22. 8

58 Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1877.

transport 3,000: —;

vid dessa läroanstalter anslaget till seminarierna

höjes med ........................................................................... 13,500: —

att tillökning i anslaget till stipendier för seminariielever

beviljas med..............................................................................................

att till understöd, i enlighet med de i statsrådsprotokollet angifna grunder, för aflöning af lärare vid fortsättningsskolan, för så vidt undervisning der meddelas utom den för folkskolan bestämda undervisningstid af åtta månader om året, anvisas

ett förslagsanslag af................................................................................

att såsom bidrag till aflöning af lärare i slöjd vid folkskolorna, att utgå under de i statsrådsprotokollet angifna vilkor, anvisas ett anslag af .....................................................................

8:o. De tekniska läroverken.

att, för tillämpning af den år 1876 af Riksdagen godkända aflönings- och utgiftsstat för den tekniska högskolan, anslaget

till högskolan ökas med .......................................................................

att, för tillämpning af den i statsrådsprotokollet intagna aflönings- och utgiftsstat för Chalmersska slöjdskolan, anslaget

till denna skola må ökas med ............................................................

att anslaget till tekniska afton- och söndagsskolan i Eskilstuna under det i statsrådsprotokollet angifna vilkor höjes med att till understöd åt tekniska afton- och söndagsskolor under de i statsrådsprotokollet angifna vilkor anvisas ett reservationsanslag af...................................................................................

9:o. Medicinalstyrelsen och dit hörande stater.

att, med godkännande af den i statsrådsprotokollet intagna stat för medicinalstyrelsen jemte de för åtnjutande af de nya löneförmånerna föreslagna vilkor, för samma stats tilllämpning må användas det nu varande anslaget till sundhets

kollegium, förhöjdt med ett belopp af.............................................

hvaremot sundhetskollegiets särskilda fond, 6,089 kronor, till statsverket indrages.

transport

236,693: 22

16,500: — 5,000: —

30,000: — 15,000: —

15,100: —

7,350: — 1,600: —

20,000: —

23,350: —

370,593: 22.

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1877.

transport

10:o. Vaccinationens befrämjande.

att anslaget till vaccinationens befrämjande ökas med.....

hvaremot den under sundhetskollegiets förvaltning ställda vaccinationsfonden, 3,750 kronor, till statsverket indrages.

ll:o. Musikaliska akademien.

att, med godkännande af den i statsrådsprotokollet intagna stat för musikaliska akademien och det under dess inseende ställda konservatoriet, äfvensom af lönebeloppens fördelning i lön och tjenstgöringspenningar, af hvilka de sist nämnda böra vid förefallande behof användas till bestridande af vikariatstjenstgöring under de vilkor, Kongl. Maj:t kan komma att närmare bestämma, må för beredande af medel till statens tillämpning beviljas en förhöjning i akademiens anslag med...................................................................................................

12:o. Ålder stillägg.

att, under förutsättning af Riksdagens bifall till hvad ofvan föreslagits angående ålderstillägg å lön för vissa embetsoch tjensteman, de för beredande af dylik förmån erforderliga belopp må utgå af det å åttonde hufvudtiteln uppförda förslagsanslag till ålderstillägg, samt att för detta ändamål nämnda anslag höjes med.......................................................................................

Om till de här ofvan föreslagna tillökningar i anslag,

tillhopa ........................................................................................................

läggas de i nu gällande riksstat under åttonde

hufvudtiteln uppförda ordinarie anslag.................. 8,254,328: —,

hvilka Kongl. Maj:t anser i öfrigt böra bibehållas utan vidare förändring, än att, på grund af Kongl. Maj:ts på chefens för finansdepartementet föredragning fattade beslut, att statspriset å spanmål skall beräknas till 2 kronor 40 öre i stället för 2 kronor 10 öre för kubikfoten, en förhöjning i det beräknade penningevärdet af den i åttonde hufvudtiteln förekommande oindelta spanmål bör ega rum

transport 8,254,328: —;

370,593: 22.

200: —

14,350: —

6,000: — 391,143: 22.

391,143: 22.

60 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1877.

transport 8,254,328:—; 391,143:22.

med 30 öre för hvarje kubikfot, eller tillhopa................................................................................. 1,3 8 7 : 23.

8,255,715: 23.

samt att, för jemnande af slutsumman, anslaget för skrifmaterialier och expenser, ved m. in.

minskas med .............................................................. 255: or. 8,255,460: in.

komme denna hufvudtitels anslag för ständiga behof att utgöra............................................................................................. kronor 8,646,603: 38.

För' nedan nämnda behof af tillfällig beskaffenhet, hänförliga till åttonde hufvudtiteln, vill Kongl. Maj:t i enlighet med de beslut, som i ofvan berörda protokoll öfver ecklesiastikärenden omförmälas, af Riksdagen äska följande anslag:

l:o till departementets expedition samt för utförande af statistiska arbeten inom departementets byråer för undervisningsärenden........................................................................... 17,500: —•

hvarjemte Kongl. Maj:t föreslår, att det för dyrtidstilllägg under år 1878 åt två öfvertalige tjensteman inom expeditionen erforderliga belopp, 720 kronor, må utgå

af allmänna besparingarna under åttonde hufvudtiteln;

2:o till dyrtidstillägg åt embets- och tjensteman under eckle-

siastik-departementet..................................................................... 73,776: —

3:o till uppförande af ett nytt universitetshus i Upsala 740,000

kronor, hvaraf anvisas att utgå under år 1878.................. 150,000:—

4:o till utvidgning och tillbyggnad af de kemiska laboratorierna vid universitetet i Lund, återstoden af det vid 1876

års riksdag beviljade anslag......................................................... 53,300: —

5:o till erforderliga kompletteringsarbeten å nya biblioteks-

huset i Humlegården..................................................................... 39,600: —

6:o för påskyndande af katalogiseringen af Kongl. bibliotekets nu varande bokförråd ......................................................... 3,000: —

7:o till resestipendier åt lärare i lefvande språk vid elementarläroverken ...;................................................................................ 6,000: —

8:o till praktisk utbildning af blifvande elementarlärare......... 15,000: —

9:o till understöd åt högre skolor för qvinlig ungdom, under de i statsrådsprotokollet angifna vilkor ....................... 40,000: —

transport 398,176: —

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1877.

transport

10:o till fullbordande af byggnad för folkskolelärarinneseminariet i Stockholm, återstoden af det vid 1876 års riksdag beviljade belopp...................................................................

ll:o till förändring och tillbyggnad å den till lärarinneseminariet i Kalmar upplåtna lokal ................................................

12:o till understöd åt sådana församlingar, som ej förmå till

erforderligt belopp aflöna sina folkskolelärare.....................

13:o till utarbetande af geografiska kartor för folkundervisningens behof.................................................................................

14:o till bestridande af de för uppehållande af undervisningen vid slöjdskolan i Stockholm erforderliga utgifter......

15:o till uppehållande af undervisningen vid farmaceutiska institutet under år 1878 ..................................................................

16:o till fullbordande af ny byggnad för veterinärinstitutet i Stockholm, återstoden af det vid 1875 års riksdag beviljade belopp ..................................................................................

17:o för tillämpning af ny utgiftsstat för veterinärinrättnin-

gen i Skara .......................................................................................

18:o för vitterhets-, historie- och antiqvitets-akademiens behof, på sätt statsrådsprotokollet närmare utvisar...............

19:o såsom bidrag till bestridande af utgifterna för inredningsarbeten och inventarier i musikaliska akademiens nya

byggnad ............................................................................................

20:o för inrättande under år 1878 af en undervisningsanstalt

för öfveråriga döfstumma............................................................

21:o till hospitalsbyggnader..................................................................

med rättighet att för ett följande års arbeten använda hvad som vid 1878 års slut kan finnas å anslaget besparadt. 22:o till understöd under de i statsrådsprotokollet angifna

vilkor åt uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn............

23:o till understöd åt det i Jerfsö inrättade sjukhem för spetälska under de i statsrådsprotokollet omförmälda vilkor

24:o till restauration af domkyrkan i Linköping ........................

25:o till beredande af religionsvård åt svenska sjömän i utländska hamnar samt åt andra derstädes sig uppehållande landsmän.................................................................................

26:o till svenska fornskriftsällskapet ................................................

27:o för tillsyn och vård af lifrustkammarens samlingar .........

28:o till fortsättande af de påbörjade naturhistoriska och arkeologiska undersökningarna på Björkön ..............................

transport

398,176: —

18,000: — 34,000: — 20,000: — 1,500: — 62,400: — 7,575: —

138,324: — 12,900: — 7,500: —

25,000: —

10,000: - 300,000: —

11,500: —

7,500: — 8,000: —

8,000: — 2,000: — 600: —

_5,000: —

1,077,975: —

62 Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1877.

transport 1,077,975: —

29:o till förvarande och vårdande af den skandinaviskt etnografiska samlingen i Stockholm ................................................ 7,500: -

30:o till vetenskapsakademiens disposition för anställande af zoologiska och fysikaliska undersökningar af de Sverige

omgifvande haf................................................................................. 5,000: —

31:o till ersättning för åtskilliga af statskontoret utbetalda

förskott'......................................... 3,921: 62.

tillhopa kronor 1,094,396: 62.

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1877 års stat upptagen och sådan den nu blifvit af Kongl. Maj:t för år 1878 föreslagen, utfaller sålunda:

1877. 1878.

ordinarie anslag 8,254,328:— 8,646,603:38 således tillökning 392,275:38. extra anslag 1,127,772:— 1,094,396:62 » minskning 33,3 7 5 : 38.

Summa 9,382,100:— 9,741,000: — således tillökning 358,900: —

Nionde Hufvudtiteln,

innefattande anslagen till Pensions- och Indragningsstaterna.

Nu gällande riksstat upptager för den förra eller pensionsstaten 1,047,550 kronor.

I afseende härå föreslår Kongl. Maj:t enligt beslut, som innefattas i bilagda protokoll öfver sjöförsvarsärenden:

l:o att de af Kongl. Maj:t den 3 Oktober 1876 i öfverensstämmelse med Riksdagens beslut fasställda grunder för pensioneringen af flottans befäl och underbefäl med vederlikar måtte jemväl få tillämpas vid pensioneringen af den personal vid nedannämnda verk och inrättningar, corpser och stater, för hvilken dessa grunder icke redan äro gällande, nemligen marinförvaltningen, lotsstyrelsen, mariningeniörstaten, kongl. flottans civilstat, befäl och underbefäl vid lotsverket, amiralitetskrigsm anskassan, samt varfspolisen,

enhvar på grund af den lön, han uppbär, dervid dock skall iakttagas:

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. No 1 om Statsverket 1877. 63

a) att pension jemte fyllnadspension enligt l:a punkten i oinförmälda grunder äfvensom pensionsafgift för löntagare, hvilken enligt gällande stat är tillerkänd ålderstillägg efter vissa års tjenstgöring i samma grad, skall beräknas efter den fasta lönen utan ålderstillägg;

b) att fyllnadspension för civile embets- och tjensteman samt läkare äfvensom för väbel och vaktbetjente, hvilka efter uppnådda 65 lefnadsoch minst 35 tjenstbar erhålla afsked, skall utgå med skilnaden mellan lönens hela belopp, ålderstillägg inberäknade, och pensionen;

c) att lotsdirektören skall vara berättigad till fyllnadspension enligt 5:e punkten i ofvan omförmäla grunder vid en lefnadsålder af 60 år, alla öfriga vid 55 lefnadsår;

d) att proviantmästaren i Carlskrona skall tillkomma lika pensionsrätt med materialförvaltaren derstädes;

e) att personalen vid varfspolisen skall tillkomma pensionsrätt; kommissarie lika med maskinistunderofficer af l:a graden, öfverkonstapel lika med förste vaktmästare och konstapel lika med vaktmästare vid flottans station i Carlskrona;

/) att vid de corpser och stater, hvilkas löner före ingången af år 1878 blifvit reglerade, det skall bero på hvarje löntagare, som är försedd med ovilkorlig fullmakt, att sjelf bestämma, huruvida han vill vid gammal pensionsrätt qvarstå eller å nu föreslagna pensioneringsgrunder ingå, så vida han icke på grund äf särskilda föreskrifter är förpligtad underkasta sig dessa grunder;

2:o att ersättningsanslaget å nionde hufvudtiteln till amiralitetskrigsmanskassan ökas med ett belopp af 6,675 kronor, eller från 46,295 kronor till 52,970 kronor, samt erhåller följande förändrade uppställning: amiralitetskrigsmanskassan: ersättning för mistade inkomster:

pensionsfonden ....................................... kronor 36,320: —

gratialfonden .......................................... » 16,650: — 52,970: —;

3:o att, under förutsättning af bifall till det i nästföregående punkt framställda förslag angående förhöjning i beloppet af ersättningsanslaget till amiralitetskrigsmanskassan, anslaget å nionde hufvudtiteln till Wadstena krigsmanshus minskas med 6,675 kronor;

4:o att å nionde hufvudtiteln under rubriken amiralitetskrigsmanskassan och näst efter ersättningsanslagen måtte uppföras följande anslag af förslagsanslags natur:

till pensionering af flottans och lotsverkets befäl och underbefäl med vederlikar samt vaktbetjente 100,000 kronor, samt

till pensionering af flottans och lotsverkets gemenskap 66,500 kronor.

64 Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. No 1 om Statsverket 1877.

Härjemte föreslår Kongl. Maj:t enligt beslut, som innefattas i bilagda protokoll öfver ecklesiastik-ärenden:

att Riksdagen — under förutsättning att den rätt till nådår, som enligt presterskapets privilegier tillkommer enkor och barn efter lärare vid elementarläroverk och pedagogier, varder i vederbörlig ordning upphäfd — dels såsom bidrag till pensionering af lärares vid nämnda läroverk och vid seminarierna enkor och barn, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med korniterades förslag, måtte bevilja ett årligt anslag af 60,000 kronor, äfvensom

5,000 kronor till förvaltningskostnadernas bestridande; dels ock medgifva, att för samma ändamål måtte få användas den andel af stiftens emeritikassor, som icke redan tagits i anspråk för bildande af presterskapets enke- och pupillkassa, dock med skyldighet för • elementarlärarnes enke- och pupillkassa att ansvara för de förbindelser, hvari nämnda andel af emeritikassorna må häfta.

Beträffande allmänna indragning sstaten, hvarunder finnes i nu gällande

riksstat anvisadt:

penningar ........................................................................... kronor 957,093: 85.

indelt ränta och ersättning för indelta räntor .................. » 803:61.

indelt tionde och ersättning; för indragna tiondeanslag » 50:18.

oindelt spanmål 8 kubikfot 7 kannor efter 2 kronor 10

öre kubikfoten .......................................................................... » 18:27.

Summa kronor 957,965: 91,

vill Kongl. Maj:t föreslå, att Riksdagen måtte, i likhet med hvad förut egt rum, då medlemmar af det Kongl. Huset aflidit, jemväl nu bevilja pensioner åt sådana till framlidna Hennes Maj:t Enkedrottningen Josephinas hofstat hörande personer af lägre tjenstegrad, som uppnått 50 lefnadsår och i 20 år eller derutöfver varit anställda i Hennes Maj:ts tjenst, samt fördenskull och då, enligt en af Hennes Maj:ts hofmarskalk med tillämpning af dessa grunder upprättad förteckning, sammanlagda beloppet af dylika pensioner skulle utgöra 9,302 kronor årligen, samt de ifrågavarande pensionärernas förut vid hofstaten egande löner upphört att till dem utbetalas med den 1 November 1876, medgifva, att berörda pensionsbelopp finge från sistnämnda dag af allmänna indragningsstaten utgå.

Vidare föreslår Kongl. Maj:t:

enligt bilagda protokoll öfver justitieärenden:

att assessoren i Svea hofrätt Emil Fredrik Lönnrot måtte från och med månaden näst efter den, då afsked från assessorsembetet blir honom beviljadt, uppföras å allmänna indragningsstaten till åtnjutande för sin

65 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1877.

återstående lifstid af en årlig pension till belopp af 3,375 kronor, motsvarande tre fjerdedelar af hans innehafvande assessorslön utan dyrtidsti Hägg;

att intendenten vid fångvårdsstyrelsens byggnadskontor Wilhelm Theodor Anckarsvärd måtte berättigas att från och med månaden näst efter den, då han erhåller afsked från intendentsbefattningen, å allmänna indragningsstaten uppbära för sin återstående lifstid eu årlig pension af 3,000 kronor;

att för hvart och ett af aflidne direktören vid kronoarbetsstationen å Tjurkö, majoren Carl Wathier Klingspors och hans jemväl aflidna hustru Maria Sofia Klingspors, född Hallenborg, efterlemnade minderåriga barn, sonen Staffan Wathier Joachim samt döttrarna Carolina Augusta Maria, Adele. Elisabeth Mathilda och Anna Sofia Christiana måtte på allmänna indragningsstaten uppföras ett belopp af 75 kronor, eller, för dem samtlige, 300 kronor årligen, att utgå till sonen intill dess han uppnått myndig ålder och till en hvar af döttrarna intill dess hon blefve myndig eller dessförinnan inginge äktenskap; samt

att kanslisten i justitierevisions-expeditionen och notarien i Svea hofrätt Carl d’Aubigné måtte från och med månaden näst efter den, då afsked från dessa befattningar blir honom beviljadt, uppföras å allmänna indragningsstaten till åtnjutande för sin återstående lifstid af en årlig pension till belopp af 2,700 kronor, motsvarande tre fjerdedelar af hans innehafvande löner för ifrågavarande befattningar;

enligt bilagda protokoll öfver landtför svar sär mulen: att åt kaptenen och kompanichefen vid Smålands grenadierbataljon, friherre Erik Ulf sou Sparre må på allmänna indragningsstaten uppföras eu årlig pension af 1,000 kronor, att under hans återstående lifstid utgå från och med månaden näst efter den, i hvilken han erhåller afsked ur krigstjensten, dock med vilkor, att friherre Sparre ur tjensten afgår, innan han blifver berättigad till pension från arméns pensionskassa;

att rustinästaren vid lifrust- och klädkammaren Petter Larsson måtte från och med månaden näst efter den, då han erhåller afsked från rustmästarebefattningen, från rikets allmänna indragningsstat för sin återstående lifstid åtnjuta en årlig pension af 600 kronor;

att till löjtnanten af lista klassen vid Norrbottens fältjägarecorps August Norén måtte från och med månaden näst efter den, då afsked blifver honom beviljadt, få under hans återstående lifstid från allmänna indragningsstaten utgå en årlig pension af 1,177 kronor 50 öre, motsvarande hans nu innehafvande lön efter afdrag af den till arméns pensionskassa utgående afgift, dock med vilkor att Norén från tjensten afgår, innan han blir berättigad till pension från arméns pensionskassa;

Bih. till Riksd. Prot. 1875. l:a Sami. ha Afd.

66 Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1811.

att till understöd åt ännu qvarlefvande, i behof stadde landtvärnsmän måtte för år 1878 på allmänna indragningsstaten anvisas ett belopp af

10,000 kronor;

enligt bilagda protokoll öfver civilärenden:

att landskanslist^! i Stockholms län Anders Wilhelm Ljungberg må, efter erhållet afsked, öfverflyttas å allmänna indragningsstaten, för att derifrån under sin återstående lifstid från och med månaden näst efter den, hvarunder afskedet honom beviljas, åtnjuta eu årlig pension till belopp af 500 kronor; dock att denna pension, på sätt i allmänhet om pensioner åt landtstatstjenstemän är stadgadt, kan blifva föremål för ny reglering, derest sådan af Riksdagen pröfvas lämplig;

att aflidne föreståndaren för tekniska elementarskolan i Borås Samuel Theodor Göranssons enka, Hedda Maria, Göransson må uppföras å allmänna indragningsstaten till åtnjutande från och med år 1877 af eu årlig pension af 400 kronor, så länge hon i sitt nuvarande enkestånd förblifver;

att kronofogden i Södra Helsinglands fögderi af Gefleborgs län Robert Gudmund Melin må, efter erhållet afsked från kronofogdetjensten, öfverflyttas till allmänna indragningsstaten och derifrån under sin återstående lifstid åtnjuta årlig pension till ett hans särskilda å stat uppförda löneinkomster, med undantag af liyresersättningen, motsvarande belopp af 2,500 kronor, att utgå från och med månaden näst efter den, hvarunder afskedet honom beviljas; dock att denna pension, på sätt i allmänhet om pensioner åt landtstatstjenstemän är stadgadt, kali blifva föremål för ny reglering, derest sådan af Riksdagen pröfvas lämplig;

att, emot det ett" belopp af 844 kronor 5 öre till statsverket såsom »extra uppbörd» aflemnas, å allmänna indragningsstaten må uppföras ett mot 5 procent ränta härå i jemnt tal svarande, årligen utgående belopp af 42 kronor, som bör tillgodokomma vederbörande innehafvare af den nu till bergmästareboställe anslagna fastigheten Stora gården inom Örebro län;

att länsmannen i Fernebo härad af Vermlands län, Erik Vilhelm Olander, må under sin återstående lifstid från och med månaden näst efter den, hvarunder afsked från länsmanstjensten kan varda honom beviljadt, uppbära årlig pension å allmänna indragningsstaten till belopp af 700 kronor;

att chefen i vestra väg- och vattenbyggnadsdistriktet, majoren m. in. David Vilhelm Lilliehöök„ må efter erhållet afsked från befattningen såsom chef i vestra väg- och vattenbyggnadsdistriktet uppföras å allmänna indragningsstaten till åtnjutande under sin återstående lifstid, från och med månaden näst efter den, då afskedet beviljas, af en mot lönen svarande årlig pension af 1,800 kronor; samt

att öfverdirektören och chefen i styrelson för allmänna väg- och vattenbyggnader, öfversten och chefen för väg- och vattenbyggnadscorpsen m. in.

. Kongl MajUs Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1877.

Otto Modig, må från och med månaden näst efter den, hvarunder afsked från befattningen såsom öfverdirektör och chef i styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader kan varda honom meddeladt, å allmänna indragningsstaten uppbära under sin återstående lifstid en årlig pension af

6,000 kronor.

Enligt bilagda protokoll öfver jinansärenden:

att, oberoende af hvad gällande stadganden innehålla om rätt till pension å allmänna indragningsstaten, Riksdagen måtte förklara, att civile embets- och tjensteman samt betjente, hvilkas aflöning, på grund af reglering, som skett vid 1876 års riksdag eller vid den nu instundande och följande riksdagar kommer att ega rum, är fördelad i lön och tjenstgöringspenningar, berättigas — der ej för särskilda fall andra bestämmelser äro eller blifva meddelade — att, då de uppnått 65 lefnads- och minst 35 tjenstår, vid afskedstagande! från tjensten, å allmänna indragningsstaten undfå pension till lönens hela belopp;

att å allmänna indragningsstaten måtte uppföras ett belopp af 500 kronor att årligen af förre kamererare!! i kammarkollegii arkivkontor Carl Sandberg under hans återstående lifstid utöfver den honom å indragningsstaten tillkommande pension uppbäras, så att hela hans pension komme att motsvara 3,500 kronor;

att åt vaktmästaren i kammarkollegii arkivkontor Lars Ekeroth måtte beviljas en pension å allmänna indragningsstaten, motsvarande hans å stat uppförda lön eller 625 kronor årligen, att utgå från och med månaden näst efter den, då han från tjensten erhåller afsked;

att åt kanslisten i' kammarkollegii registratorskontor Carl Theodor Uttermarc-k måtte beviljas en pension å allmänna indragningsstaten, motsvarande den ifrågavarande befattning nu åtföljande lön eller 1,200 kronor, att utså från och med månaden näst efter den, då han från tjensten erhåller afsked;

att nedannämnde embets- och tjensteman i statskontoret, för hvilkas tjenster ej finnas motsvarande befattningar i bemälde verks nya organisation, måtte få å allmänna indragningsstaten öfverfiyttas med rätt att derå från början af år 1878 uppbära sina nu å statskontorets gamla, ordinarie stat

innehafvande löner, nemligen:

Kongl. räntmästaren Herman Schlytern................................... kronor 5,000:

kamererare!! Karl Stolpe .............................................................. ® 3,500:

» Peter Håkansson..................................................... » 3,500: —

kanslisten Lars Fredrik Sandin.................................................. 0 1,400:

att statskommissarien Bruno .Johansson måtte från och med månaden näst efter den, hvarunder afsked från statskommissarieembetet varder honom beviljadt, få under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten upp-

68 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1 om Statsverket 1877

bära en årlig pension till belopp, motsvarande hans statskommissarie-lön, eller 5,000 kronor;

att kamereraren vid mynt- och kontrollverken Jacob Fabian Lindersköld och vaktmästaren vid kontrollverket Elias Wallin, hvilka genom myntoch kontrollverkens nya organisation blifvit öfvertalige, måtte förklaras berättigade att från början af år 1878 å allmänna indragningsstaten uppbära de dem enligt bemälda verks gamla stat tillkommande löner, nemligen Lindersköld 2,500 kronor och Wallin 550 kronor;

att såsom ersättning för afståendet af rätten till fri bostad i myntverkets hus jemte vedbrand måtte å allmänna indragningsstaten uppföras till mynt-mästaren Sebastian Tham 1,200 kronor och till kamereraren Lindersköld 1,000 kronor; att årligen från den tid, då de från sina berörda bostäder afflytta, till dem utgå.

Enligt bilagda protokoll öfver ecldesiastik-ärenden:

att, äfven under förutsättning af Riksdagens bifall till Kongl. Maj:ts förslag om lönereglering för medicinal-styrelsen, nuvarande ordföranden i sundhets-kollegium likväl må vara vid den pensionsrätt, han nu innehar, bibehållen;

att lektorerna vid den Chalinersska slöjdskolan i Göteborg må erhålla rätt till pension å allmänna indragningsstaten enligt de grunder, som för sådan rättighets åtnjutande gälla i afseende på lektorerne vid rikets elementarläroverk;

att registrator!! i ecklesiastik-departementets expedition, expeditionssekreteraren i Kongl. Maj:ts kansli in. m. filosofiedoktorn Fredrik Adolf Westerling må å allmänna indragningsstaten åtnjuta pension till belopp af

4,000 kronor, att utgå från och med månaden näst efter den, då afsked honom beviljas;

att konsistoriinotarien in. m. filosofiedoktorn Johan Friedleif må förklaras berättigad att från och med månaden näst efter den, då afsked från tjensten honom beviljas, å allmänna indragningsstaten uppbära pension till belopp af 3,000 kronor;

att för adjunkten vid universitetet i Upsala Tamerlan Thorell å allmänna indragningsstaten uppföres ett anslag af 3,500 kronor, att af Thorell från och med år 1878 under hans återstående lifstid uppbäras;

att en extra ordinarie professorslön å 4,500 kronor må på allmänna indragningsstaten uppföras för docenten vid Karolinska medieo-kirurgiska * institutet Magnus Gustaf Retzius, att från och med år 1878 af honom uppbäras intill dess lian kan komma att befordras till lön å ordinarie stat af motsvarande eller högre belopp;

att läraren i teckning vid nya elementarskolan i Stockholm Johan Gustaf Kölder förklaras ega från och med månaden näst efter den, då af-

69 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1877.

sked från tjenstfri honom beviljas, under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten uppbära pension till belopp af 1,250 kronor;

att åt utgifvaren af arbetet »svenska språkets lagar» f. d. Kongl. bibliothekarien Johan Lnk Rydqvist må å allmänna indragningsstaten uppföras ett anslag åt 1,500 kronor, att af honom under hans återstående lifstid från och med år 1878 uppbäras;

att intendenten vid naturhistoriska riksmuseum m. m. filosofie doktorn Sven Ludvig Loven må från och med månaden näst efter den, då afsked honom beviljas, öfverflyttas på allmänna indragningsstaten till åtnjutande under sin återstående lifstid af pension till belopp af 4,000 kronor;

att konservatorn vid naturhistoriska riksmuseum Fredrik Vilhelm Meves må förklaras berättigad att från och med månaden näst efter den, då afsked honom meddelas, under sin återstående lifstid på allmänna indragningsstaten uppbära pension till belopp af 3,000 kronor;

att professorn vid musikaliska akademiens konservatorium Otto Daniel Winge må ega att från och med månaden näst efter den, då afsked varder honom meddeladt, å allmänna indragningsstaten åtnjuta årlig pension till belopp af 1,500 kronor;

att t. f. provincialläkaren Jonas Risberg må från och med månaden näst efter den, då han från förordnandet entledigas, å allmänna indragningsstaten under sin återstående lifstid uppbära pension till belopp af 1,500 kronor;

att sysslomannen vid centralhospitalet i Upsala Fredrik Louis Iiallerman ma från och med månaden uäst efter den, då afsked honom meddelas, uppföras å allmänna indragningsstaten till åtnjutande under sin återstående lifstid af pension till belopp af 1,200 kronor årligen, samt

att åt tonsättaren Johan August Södermans enka Eva Söderman, född Bergholm, må beviljas eu årlig pension å allmänna indragningsstaten af 500 kronor, att af henne från och med innevarande år under hennes återstående lifstid uppbäras.

Vidare och med anledning deraf, att Riksdagen i underdånig skrifvelse den 12 Maj 1876 jemte anmälan om sitt beslut i fråga om nya lönestater för mynt- och kontrollverken tillika anhållit, att Kongl. Maj:t måtte till eu kommande riksdag meddela uppgift å den eller de tjensteman, som i följd af den nya organisationen af nämnda verk kunde anses berättigade att från allmänna indragningsstaten uppbära sina löner och ej funnits benägne eller lämplige att i den nya organisationen ingå, vill Kong]. Maj:t härmed för Riksdagen tillkännagifva, att Kongl. Maj:t den 30 sistlidne December med afseende derå, att myntmästaren Sebastian Thams tjenst blifva genom den nya organisationen af myntverket indragen och att Tham till följd af sin ålder och tjenstetid kunde anses berättigad att, derest han

70 Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1877.

toge afsked, blifva å allmänna indragningsstaten uppförd, förordnat, att T barns lön skulle efter den 1 Januari 1877 från allmänna indragningsstaten utgå.

Då riksmarkegångspriset å spanmål åren 1874 1876 utgjort i medel-

tal 2 kronor 61 öre för kubikfoten, motsvarande 16 kronor 44 öre för tunnan eller 5 kronor 94 öre utöfver det värde, 10 kronor 50 öre för tunnan, hvartill spanmålen vid 1840—1841 års statsreglering beräknades, lärer den lönefyllnad, hvarom, jemlikt då stadgade grunder, de embetsoch tjensteman in. fl., som före vidtagandet af berörda statsreglering tillträdt och ännu bibehålla löner med derunder beräknad spanmål, äro försäkrade, böra af Riksdagen efter nämnda prisskillnad 5 kronor 94 öre bestämmas till utgående från allmänna indragningsstaten.

Vid det af statskontoret upplysta förhållande, att beloppet af den spanmål, som inbegripes under lönerna för sådana äldre löntagare, för närvarande utgör 181 tunnor, erfordras således till bestridande af ifrågavarande utgift i jemnadt tal en summa af 1,000 kronor.

Då de anvisningar å förslagsanslaget till allmänna indragningsstaten, hvilka Kongl. Maj:t sålunda af Riksdagen äskat, kunna antagas blifva uppvägtia af de besparingar, som uppkomma genom äldre pensionstagares afgång, anser Kong]. Maj:t någon förändring i beloppet af det för allmänna indragningsstaten nu uppförda anslaget icke vara erforderlig vidare, än att, dels i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts beslut i fråga om beräkningen af förslagspriset å kronans spanmål, det i anslaget ingående belopp oindelt spanmål 8 kubikfot 7 kannor, hvilket hittills utförts med 18 kronor 27 öre, i stället utföres med 20 kronor 88 öre, dels ock det i anslaget ingående penningebelopp 957,093 kronor 85 öre för vinnande af jemn slutsumma å hufvudtiteln utföres med 957,575 kronor 33 öre, och att således hela anslaget till allmänna indragningsstaten upptages till 958,450 kronor.

Och då de å hufvudtiteln nu anvisade pensionsanslagen

utgöra ......................................................................................... kronor 1,047,550: —

samt härtilll komma de nya anslagen: till pensionering af flottans och lotsverket-s befäl och underbefäl med vederlikar samt vaktbetjente » 100,000: —

till pensioneriug af flottans och lotsverkets ge- _________

transport 1,147,550: —

Kongl. Makts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1877.

'71

transport 1,147,550: —

menskap..................................................................................... Kronor 66,500: —

till bidrag till pensionering af lärares vid elementarläroverk och pedagogier samt vid seminarierna

enkor och barn ...................................................................... » 65,000: ■—

skulle således pensionsstatens nya slutsumma blifva kronor 1,279,050: — Lägges härtill förberörda summa af anslaget till allmänna indragningsstaten .......................................... » 958,450: —-

skulle alltså summan af de ordinarie anslagen å nionde

hufvudtiteln blifva .................................................................. kronor 2,237,500: —

I fråga om extra anslag under denna hufvudtitel föreslår Kongl. Maj:t, att Riksdagen, med godkännande af de bestämmelser för pensionering af arméns befäl och underbefäl med vederlikar samt om afgång ur tjenst, hvilka finnas framställda uti bilagda statsrådsprotokoll för den 30 December 1876, måtte å extra stat för år 1878 anvisa ett kreditiv af 900,000 kronor, att användas dels till upprätthållande af arméns pensionskassas egen pensionering med nu fastställda pensionsbelopp — mot skyldighet för pensionskassan att afstå det för året densamma tillkommande förhöjda vederlag för de till statsverket indragna rusthållsafgifterna —, dels till fyllnadspensioner i enlighet med de nu för sådana pensioners utgående föreslagna grunder.

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den blifvit i riksstat^ för år 1877 uppförd och sådan den nu af Kongl. Maj:t föreslagits, utfaller sålunda:

1877. 1878.

ordinarie anslag ... 2,005,515:91. 2,237,500:— således ökning 231,984:09.

extra » ... 536,619: 09. 900,000: — således ökning 363,380: 91.

Summa 2,542,135:— 3,137,500:— således ökning 595,365: —

72 Kongl. MaijU Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1877.

De under de särskilda hufvudtitlarne äskade anslag för år 1878 utgöra:

Härtill komma de riksgäldskontorets utgifter, hvilka skola i riksstat uppföras, nemligen: till riksdags- och revisionskostnader samt för justitieombudsmannens expedition ...................................... 522,500.

» riksgäldskontorets aflöning och pensioner .......... 90,275.

» annuiteter och räntor å statsskuld, ett belopp af

8,670,457 kronor 59 öre, hvilket dock för utjem-

nande af riksstatens slutsumma här utföres med 8,687,225. 9,300,000.

Summan af dessa belopp ........................................................ kronor 87,000,000.

utvisar således totalsiffran af de i riksstaten förekommande utgifter.

Statsverkets disponibla tillgångar för år 1878 hafva beräknats sålunda:

behållning från 1876 års statsreglering ............................................. 8,000,000.

inkomster för år 1878: ordinarie ................................... 30,800,000.

bevillningar............................. 46,600,000. 77,400,000.

Summa kronor 85,400,000.

Till fyllande af de härutöfver för statsverkets utgifter erforderliga medel, föreslår Kongl. Maj:t, att Riksdagen måtte af

riksbankens vinst för år 1876 anvisa ett belopp af ..................... 1,600,000,

hvarigenom samtliga tillgångarne komme att uppgå till kronor 87,000,000.

Under förutsättning häraf, erhåller riksstaten följande utseende:

RIKSSTAT FÖR ÅR 1878.

Bih. till Riksd. Prot. 1875. l:a Sami. l:a Afd.

74 Köngl. Maj:ts Nåd. Pi'op. No 1 om Statsverket 1877.

I i i k s s t a t

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1877.

för är

76 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1877.

På sätt förut under sjette hufvudtiteln förmälts, föreslår Kongl, Maj:t Riksdagen att anvisa:

till fortsättande under år 1878 af statens jernvägsbyggnader kronor 6,000,000.

» materielens förstärkande å norra stambanan ................. » 1,000,000.

» nybyggnader vid de äldre jernvägarna .......................... » 700,000.

» lån åt städerna Strömstad, Söderhamn och Oscarshamn » 170,000.

Summa kronor 7,870,000-

Då samtliga dessa utgifter äro af beskaffenhet att höra genom upplåga medel bestridas, föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen, att ifrågavarande belopp måtte anvisas att utgå från riksgäldskontoret. Och torde någon ny upplåning för år 1878 icke vara för nu ifrågavarande ändamål erforderlig.

Samtliga de i denna proposition åberopade eller för öfrigt med statsregleringen sammanhang egande handlingar skola Riksdagens statsutskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAR.

Hans Forssell.

Stockholm 1877. Kongl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. Nio 1 om Statsverket 1877.

1 Utdrag af protokollet öfver Justitiedepartements-ärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott Fredagen den 22 September 1876,

i närvaro af:

Hans Excellens Herr Statsministern Friherre De Grek,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Björnstjerna,

Statsråden: Lagerstråle,

Thyselius,

Carlson,

Friherre Alströmhr,

Weidenhielm,

Loven,

Friherre VON Otter,

Forssell.

Herr Statsministern och Chefen för Justitie-departementet anmälde i underdånighet en af åtskilliga invånare i Södra Åsbo härad den 17 sistlidne Februari ingifven underdånig ansökning om delning af Norra och Södra Åsbo samt Bjäre härads domsaga, af hvilken ansökning jemte tillhörande handlingar hufvudsakligen inhemtades följande:

Sedan t. f. domhafvanden i berörda domsaga, å häradsboarnes vägnar, i underdånighet anhållit, att förenämnda härad finge utgöra två tingslag, det ena bestående af Norra och Södra Åsbo härad samt det andra innefattande Bjäre härad, men Hofrätten öfver Skåne och Blekinge, uti deröfver afgifvet utlåtande, enär, bland annat, den föreslagna anordningen skulle kunna förorsaka svårighet vid framdeles uppstående fråga om domsagans delning, afstyrkt bifall till ansökningen, och Kongl. Maj:t den 15 Maj 1874 icke funnit skäl att densamma bifalla, anhölio åtskilliga invånare i Södra Åsbo härad, att, då af Kongl. Maj:ts berörda nådiga beslut torde kunna antagas, att vid inträffande ledighet af häradsliöfdingeembetet vederbörande komrae att väcka fråga om domsagans delning, och nuvarande Häradshöfdingen i orten Fredrik Hiort, af välvillig önskan att låta domsagans invånare så snart som möjligt uppnå ofvanberörda mål, förklarat sig icke hafva något emot att domsagan redan under hans tjenstetid blefve delad, Kongl. Maj:t täcktes i nåder förordna att ifrågavarande domsaga måtte så fort ske kuude varda Bill. till Riksd. Prof. 187 7. 1 Sami. 1 Afd. 1

2 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj ds Nåd. Vrop. N:o 1 om Statsverket 1877.

delad i två domsagor samt att, dä, med hänseende till folkmängden inom de särskilda häradena och andra på frågan inverkande förhållanden, det icke torde låta sig göra att af Norra och Södra Åsbo härad bilda en och af Bjäre härad ensamt en domsaga, Norra Åsbo Unge utgöra den ena samt Södra Åsbo och Bjäre härad den andra domsagan.

Öfver berörda ansökning hördes domsagans invånare äfvensom vederbörande myndigheter, hvilka senare hufvudsakligen androgo:

t. f. domhajvanden: att, ehuru de egentliga tviste- och brottmålen under de senaste åren aftagit i antal, de likväl, särdeles med afseende å deras mer och mer invecklade beskaffenhet, vore egnade att, då de skulle med nödig omsorg utredas och pröfvas, upptaga större delen af en domares arbetskraft; att härförutan hade, till följd-af den stora folkmängden och det i orten starkt utvecklade affärslifvet med deraf härrörande benägenhet för handel med fastigheter, de s. k. småprotokollsärendena i så betydlig mån ökats samt omfånget af förmynderskapsrotlarne, hvilka domaren icke kunde låta föras af biträde, och antalet af gravationsbevis, hvilka domaren måste sjelf uppsätta, så tilltagit, att, om än domaren lemnade uppsättning af protokollen åt sina biträden och egnade sin tid uteslutande åt justering deraf samt utarbetande af utslag och de öfriga arbeten, som ej kunde åt annan anförtros, domarens personliga arbete redan då vid tiden för t. f. domhafvandens yttrande vore af sådan betydenhet, att han icke utan ansträngning kunde med den omsorg, som vederborde, sköta sitt kall; samt att, då härtill komme, att genom införandet af de påbjudna fastighetsböckerna, hvilka domaren likaledes måste sjelf fora, hans tid blefve i väsentlig mån ytterligare upptagen, fullt fog torde finnas till uttalandet, att domsagans delning vore af verkligt behof påkallad; hvarföre, och då domsagans invånare genom delningen komme att ernå vigtiga fördelar af snabbare lagskipning, t. f. domhafvande!! ansåge sig höra underdånigst tillstyrka nådigt bifall till domsagans delning sålunda, att Norra Åsbo härad finge utgöra en samt Södra Åsbo och Bjäre härad innefatta eu domsaga och ett tingslag med tingsställe i Engelholm;

t. f. kronofogden i orten: att han till alla delar instämde uti t. f. domhafvandens underdåniga utlåtande; -

Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Kristianstads län: att jemväl Kongl. Maj:ts Befallningshafvande instämde uti det af ofvanbemälde domhafvande afgifna utlåtande; samt slutligen

Hofrätten öfver Skåne och Blekinge: att på de i ärendet för ifrågasatta delningen anförda skäl Hofrätten tillstyrkte, att ifrågavarande domsaga måtte sålunda delas, att Norra Åsbo härad komme att utgöra eu samt Södra Åsbo och Bjäre härad, förenade till ett tingslag, en domsaga; hvarjemte Hofrätten, lika med t. f. domhafvanden fastade uppmärksamhet derpå, att, derest ansökningen vunne nådigt bifall, utom lön för hvardera domsagan, öfriga förmåner torde böra

3 Bil.'N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1877.

bestammas till högre än det i riksstaten för alla tre häradena nu uppförda belopp, och med hänsyn till det olika arbetet i de nybildade domsagorna emellan dessas blifvande innehafvare fördelas.

Vid underdånig föredragning häraf den 26 November 1875 förklarade likväl Kongl. Maj:t, att enär flertalet af ombuden för Norra Åsbo härad afstyrkt ansökningen samt dertill komme, att ej mindre ombuden från Södra Isbo härad framstält anspråk på ersättning af Norra Åsbo härad, derest de för häradena gemensamma tingshus- och fängelsebyggnaderna i Åby icke längre skulle af södra häradet komma att begagnas, än ock ombuden för Bjäre härad yrkat godtgörelse af Södra Åsbo härad för beviljande åt sistnämnda härad af rättighet att begagna Bjäre härads tingshus och häkte i Engelholm, utan att öfverenskommelse i dessa afseenden visats vara träffad, funne Kongl. Maj:t den då gjorda ansökningen icke böra till någon åtgärd föranleda.

Sedermera har emellan vederbörligen utsedde ombud för Bjäre och Södra Åsbo härad den I t sistlidne Februari ingåtts skriftlig öfverenskommelse derom, att sistnämnda härad skall från och med den dag, dä dess tingsställe varder till Engelholm förlagdt, inrymmas uti och för all framtid begagna Bjäre härads dervarande tingshus jemte dess inventarier, samt att förty båda häradena skola till berörda tingshus med dertill hörande tomt och inventarier för framtiden hafva eganderätt i förhållande till hvartdera häradets delaktighet uti byggnadens underhåll, mot det att Södra Åsbo härad dels såsom ersättning härför till Bjäre härad betalar 4,000 kronor, dels ock för framtiden deltager i tingshusbyggnadens och inventariernas underhåll efter den grund, som enligt lag är eller varder bestämd.

Deremot har någon öfverenskommelse icke kommit till stånd emellan Norra och Södra Åsbo härad; men flertalet af ombuden för Norra Åsbo härad, å nyo hörde inför häradsrätten, hafva förklarat sig vilja hafva domsagans delning genomförd, derest häradet undslipper att betala någon lösen för Södra Åsbo härads andel i begge häradenas nu gemensamma tingshus- och fängelsebyggnader.

Uti nu ifrågavarande ansökning hafva derefter sökanderne, med förnyande af den förut gjorda framställningen, i underdånighet anhållit, att Kongl. Maj:t, utan afseende å Norra Åsbo härads vägran att utgifva ersättning till Södra Åsbo härad för dess andel i Åby tingshus- och langelsebygguader, täcktes förordna, att domsagan måtte, sä fort ske kunde, på förut uppgifvet sätt delas ; hvarvid det torde tillåtas Södra Åsbo härad att framdeles få träffa öfverenskommelse med Norra Åsbo härad eller, i brist deraf, i laglig ordning söka ersättning af nämnda härad för sin andel i nyssberörda byggnader; varande vid ansökningen fogadt ett af Häradshöfdingen Hiort utfärdadt skriftligt förklarande att hinder från hans

4 Bil. lI:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Pr ap.' N:o i om Statsverket 1877.

sida icke mötte för den ifrågasatta delningen af domsagan, endast han finge varda bibehållen vid en åt de sålunda nybildade domsagorna efter eget val dem emellan.

Med tillkännagifvande dels, att, enligt statistiska centralbyråns officiella uppgifter, den 31 December 1874 funnes i Norra Åsbo härad 25,866 invånare samt i Södra Åsbo och Bjäre härad tillsammans 31,397 invånare, dels ock att antalet af de afgjorda målen i allmänhet i hela domsagan efter medeltalet under åren 1862—1871 uppgått till den betydliga summan af 511, yttrade Herr Statsministern, att han på de skäl, som för domsagans delning blifvit anförda, ansåg sig böra densamma tillstyrka så, att med 1878 års ingång Norra Åsbo härad komme att utgöra en samt Södra Åsbo och Bjäre härad, förenade till ett tingslag, eu domsaga; hvarjemte Herr Statsministern hemstälde, att till Riksdagen måtte göras nådig framställning om anvisande af derför erforderliga medel.

På tillstyrkan af Statsrådets öfrige ledamöter behagade Hans Maj:t Konungen gilla hvad Herr Statsministern sålunda yttrat och hemstält.

Beträffande härefter beloppet af det anslag, som för delningens genomförande erfordras, anmälde Herr Statsministern, att upplysningar i detta hänseende blifvit infordrade från sä väl t. f. domhafvanden i de Henne häradena som Hof-

rättens advokatfiskal; hvarefter Herr Statsministern vidare yttrade:

"‘Enligt de grunder, som blifvit följda vid den senaste regleringen af häradshöfdingarnes löneförmåner bör domhafvanden i Norra Åsbo härads domsaga med afseende å folkmängden och göromålen i domsagan erhålla eu nettoinkomst af 5,860 kronor, nemligen

a) lön............ ............ 4,500: —

b) särskild godtgörelse för

25,866 invånare................ 250: —

12 gröfre brottmål...............120: —

198 andra mål ................ 990: — 1,360: —

samt domhafvanden i Södra Asbo och Bjäre härads domsaga tilläggas eu nettoinkomst af 6,375 kronor, nemligen:

a) lön......................... 4,500: —

b) särskild godtgörelse för

31,397 invånare :...............310: —

12 gröfre brottmål...............120: —

289 andra mål................ 1,445: — 1,875: —

Af ofvan omförmälda upplysningar framgår, att af den vid löneregleringen för hela domsagan beräknade sportelinkomst, 6,478 kronor 50 öre, belöper sig på Norra Åsbo härad 2,961 kronor 50 öre samt på Södra Åsbo och Bjäre härad

5 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1 om Statsverket 1877.

3,517 kronor; hvaremot utgifterna för hela domsagan vid regleringen upptogos till nära 5,700 kronor, men senare äro af t. f. domhafvanden beräknade till följande belopp:

för Norra Åsbo härad:

Ett juridiskt biträde ................ 1,000: •—

Eu renskrifvare i hus och kost............ 1,000: —

Utskrift af andra personer ............. 600: —

Resor till och vivre vid de lagtima tingen ....... 300: -

Resor till och vivre vid sådaua extra förrättningar, för hvilka

särskild ersättning ej åtnjutes............100: —

Skrifmaterialier in. m................ 100: — 3,100: —

för Bjäre och Södra Åsbo härad:

Ett juridiskt biträde................ 1,300: —

En renskrifvare i hus och kost . ........... 1,000: —

Utskrift af andra personer ............. 700: —

Resor till och vivre vid de lagtima tingen ....... 400: —•

Resor till och vivre vid sädana extra förrättningar, för hvilka

. särskild ersättning ej åtnjutes...........100: —

Skrifmaterialier in. in................ 150: — 3,650: —

eller tillsammans kronor 6,750: —

Härvid är likväl att märka, att samme t. f. domhafvande i en för icke fullt tre år sedan till löneregleringskomitén afgifven förteckning å de årliga utgifterna i medeltal för förvaltningen af domareembetet i hela domsagan upptagit dessa sålunda:

För juridiskt biträde................... 2,200

“ renskrifning . . . ................. 1,750

“ resor till och vivre vid de lagtima tingen......... 150

“ resor till och vivre vid sådana extra förrättningar, för hvilka särskild ersättning ej åtnjutes............. 200

“ skrifmaterialier och andra här ofvan ej specificerade utgifter . . 100

eller tillsammans blott kronor 4,400

och då renskrifningskostnaden synes böra uppgå till ungefär enahanda belopp antingen domsagan är hel eller delad samt utgifterna för resor till och vivre vid de lagtima tingen antagligen blifva lägre, då domsagan får endast ett tingsställe i stället för två, och alldeles inbesparas, om domhafvanden kan bereda sig bostad vid tingsstället, torde den vid senaste löneregleringen för hela domsagan antagna

6 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1 om. Statsverket 1877.

utgiftssumma desto mindre kunna anses vara för lågt beräknad för de begge nybildade domsagorna tillsammans som utgifterna vid regleringen upptogos nära

1,300 kronor högre än t. f. domhafvande!! då sjelf uppgifvit; anseende jag kostnaden för domsage-förvaltuingen böra sålunda beräknas:

i Norra Åsbo härad,

Juridiskt biträde .............

Renskrifning ..............

Resor och vivre dervid..........

Skrifmaterialier in, m............

RUGG: — 1,375: — 150: - 100: —

2,625- —

Juridiskt biträde . . Renskrifning . . . Resor och vivre dervid Skrifmaterialier m. in.

i Bjäre och Södra Åsbo härad,

.............. 1,300: —

............. 1,475: —

.............. 200: -

.............. 100: - 3,075: -

Summa kronor 5,700: —

Enär följaktligen den beräknade sportelinkomsten öfverstiger de beräknade utgifterna med 336 kronor 50 öre i Norra Åsbo härad samt 442 kronor i Södra Åsbo och Bjäre härad, erfordras en fyllnad af tjenstgöringspenningar till jemnade belopp åt 1,000 kronor lör Norra Åsbo härad och 1,400 kronor för Södra Åsbo och Bjäre härad.

Ben lör häradshöldingen i Norra och Södra Åsbo samt Bjäre härads nuvarande domsaga bestämda aflöning från statsverket utgör:

Bön........................ . 4,500: —

Tjenstgöringspenningar .................. 2,400.’ —

6,900: —

Domsagans delning skulle således för statsverket medföra eu ökad utgift af 4,500 kronor eller beloppet af eu häradshöfdingelön.

I underdånighet tillåter jag mig att, på grund af det ofvan anförda, hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes i nådiga propositionen angående statsverkets tillstånd och behof föreslå Riksdagen att, i stället för de åt domhafvanden i Norra och Södra Åsbo samt Bjäre härads domsaga frän statsverket nu anvisade aflöuingsbelopp af tillsammans 6,900 kronor, å ordinarie stat bevilja:

för häradshöfdiugen i Norra Åsbo härads domsaga:

Lön ......

Tjenstgöringspenningar

4,500: —

B000: — 5,500: —

7 Bil- No 1 till Kanyl. Maj-M Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket. 1877.

lör häradshöfdingén i Södra Åsbo och Bjäre härads domsaga:

^...................... 4,500:-

Tjenstgormgspennmgar..............1,400: — 5)900. _«

Jemväl till denna, af Statsrådets öfrige ledamöter bitiädda hemställan fann Hans Maj:t Konungen godt i nåder lemna bifall; och skulle protokollet i förevarande ärende såsom bilaga åtfölja den nådiga propositionen till 1877 års Riksdag, angående statsverkets tillstånd och behof.

Ex protocollo C. P. Hagbergh.

Bil. N:o / till Kong}. Ma.y.ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket. 1877.

8 Utdrag af protokollet öfver Justitiedepartements-ärenden, hållet inför Hans Maj it Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott Lördagen den 4 November 1876,

i närvaro af:

Hans Excellens Ilerr Statsministern Friherre De Geer,

Hans Excellens Ilerr Ministern för utrikes ärendena Björnstjerna,

Statsråden: Lagerstråle

Thyselius,

Carlson,

Friherre Alströmer,

Weidenhielm,

Lovén,

Friherre, von Utter,

Forssell.

Herr Statsministern och Chefen för Justitie-departementet anmälde i underdånighet:

5:o.

den af Assessoren i Svea, Hofrätt Emil Fredrik Lönnrot i andel dunighet, gjorda ansökning, att enär han, som i följd af nervlidande allt sedan början a,f 1869 års höstsession åtnjutit oafbruten tjenstledighet, icke, enligt hvad ett vid ansökningen fogadt, af extra ordinarie professoren vid Upsala universitet in. in. doktor Nils Gustaf Kjellberg den 7 sistlidne September meddeladt intyg utvisade, kunde hoppas att blifva till verklig helsa och arbetskraft återstäld, Kongl. Maj:t vid sådant förhållande och då det skulle lända assessorsembetet till men, att detsamma framgent, så länge det af Lönnrot innehades, måste genom vikarier uppehållas, hvartill körnare att genom Lönnrots kvarstående i tjensten möjligheten att vid Hofrätt en fästa dugliga personer inskränktes, täcktes hos näst sammanträdande Riksdag föreslå, att Lönnrot, som hade familj att försörja och icke kunde undvara de honom genom fullmakt å ifrågavarande embete tillförsäkrade rättigheter, måtte varda öfverförd å allmänna indragningsstaten med pension, motsvarande de löneförmåner, Lönnrot för närvarande å ordinarie stat, med faststäldt löneafdrag åtnjöte, eller 3,375 kronor årligen; innehållande förenämndaläkarebetyg, att Lönnrot,

Bil. N:o 1 till Kong!-. Maj:ts Nåd. Prop. A do 1 om Statsverket 1877. 9

som under eu längre följd af år lidit af en kronisk hjernsjukdom, numera saknade krafter att vidare återtaga utöfningen af sitt embete och dess med ansvar förenade åligganden; och har, uti häröfver afgifvet underdånigt utlåtande, Svea Hofrätt tillstyrkt, att Lönnrot måtte varda å indragningsstat förflyttad.

Med afseende å de till stöd för ansökningen åberopade omständigheter och i enlighet med hvad Hot:ätten tillstyrkt, hemstälde Herr Statsministern, attKongl. Maj:t täcktes göra nådig framställning hos Riksdagen derom, att Assessoren Lönnrot, som vore född 1831 och år 1867 blifvit utnämnd till assessor, må från och med månaden näst efter den, då afsked från assessorsembetet varder honom beviljadt, uppföras å allmänna indragningsstaten till åtnjutande för sin återstående lifstid af en årlig pension till belopp af 8,375 kronor, motsvarande tre fjerdedelar af hans innehafvande assessorslön utan dyrtidstillägg.

Denna, af Statsrådets öfrige ledamöter biträdda hemställan behagade Hans Maj:t Konungen bifalla; och skulle utdrag af protokollet härom meddelas Finans-departementet, för att vid regleringen af utgifterna under riksstatens nionde hufvudtitel iakttagas.

6:o.

Fångvårdsstyrelsens underdåniga skrifvelse den 15 sistlidne September, hvarmedelst öfverlemnats en af Intendenten vid styrelsens byggnadskontor, riddaren af ^Vasaorden Wilhelm Theodor Ankarsvärd i underdånighet gjord ansökning, att enär han, i anseende till iråkad ögonsjukdom, funne sig sakna förmåga att på ett för honom sjelf och det allmänna tillfredsställande sätt fullgöra sina tjensteåligganden, Kongl. Maj:t täcktes hos nästa Riksdag göra nådig framställning om pension för honom under hans återstående lifstid från allmänna indragningsstaten till belopp, motsvarande hans nuvarande lön, eller 3,000 kronor årligen; vid hvilken ansökning fogats tjensteandeckning samt särskilda intyg, dels af Doktor Anton Bergh, att sökanden i följd af svagsynthet å båda ögonen vore urståndsatt att ihållande sysselsätta sig med ögonarbete, vare sig läsning eller skrifning och framför allt ritning, dels ock af Professoren m. m. doktor P. H. Malmsten, att sökanden lede af svag syn å båda ögonen, som gjorde det omöjligt för honom att sysselsätta sig med något ansträngande ögonarbete samt att det icke gåfves hopp om någon förbättring vid hans ålder och svaga kroppskonstitution i afseende på denna ögonsjukdom.

För egen del har Fångvårdsstyrelsen anfört: att sökanden, hvilken vore född den 18 April 1816 samt, efter det han år 1840 blifvit af Kronobergs läns hushållningssällskaps förvaltnings-utskott antagen till länsarkitekt, enligt uppdrag åren

Bill. till Riltsd. Prof, 1877. 1 Sami. 1 Afd. 2

10 Bil. N:o t till Kongl. Muj:t* Nåd. Prof. N:o t om Statsverket 1877.

1845 och 1849 utfört länsfängelsebygguaderna i Wexiö och Kalmar, hade den 30 December 1853 erhållit styrelsens förordnande att bestrida konduktörstjenst å byggnadskontoret och den 4 Januari 1855 af Kongl. Maj:t förordnats att tills vidare bestrida intendents- och chefsbefattningen vid nämnda kontor; att han i sådan egenskap, dervid han till sitt biträde haft en å kontoret anstäld konduktör, utom andra till befattningen hörande göromål, uppgjort ritningar och kostnadsförslag till nybyggnad af en mängd läns- och kronocellfängelser samt åtskilliga häradshäkten, äfvensom till straff-fängelserna i Karlskrona och Malmö samt åNya Varfvet och på Långholmen; att den af sökanden uppburna aflöning, i förhållande till de ansträngande och ansvarsfulla göromål, som honom ålegat, varit särdeles lunga, nemligen under första åren af hans anställning såsom intendent endast 1,800 kronor, men från och med år 1858 3,000 kronor, samt år 1875, i likhet med hvad för statens tjeustemän i allmänhet blifvit beviljadt, derutöfver 20 procent, såsom dyrtidstillägg, med G00 kronor, eller tillsammans 3,600 kronor; hvaremot år 1870 den å byggnadskontoret förut varande konduktörstjensten indragits och sökanden derefter ensam bestridt de kontoret tillhörande göromål; samt att sökanden under sin omförmälda tjenstgöring med skicklighet och utmärkt redbarhet fullgjort sina åligganden och genom synnerligt nit och omtanka vid utförande af de byggnadsföretag, hvarmed han haft befattning, beredt kronan ej obetydliga besparingar i byggnadskostnaderna; hvadan och med afseende å de företedda läkarebetygens innehåll styrelsen underdånigst hemstälde, huruvida icke Kongl. Maj:t täcktes, på sätt sökanden begärt, hos nästa Riksdag göra nådig framställning om beviljande för honom, som icke vore berättigad till delaktighet i Civilstatens pensionsinrättning, af eu årlig pension från allmänna indragningsstaten till belopp motsvarande hans nuvarande aflöning, 3,000 kronor, utan dyrtidstillägg, att utgå från och med månaden näst efter den, då han från denna sin befattning erhölle afsked.

På grund af hvad Fångvårdsstyrelsen sålunda anfört hemstälde Herr Statsministern, att till näst sammanträdande Riksdag måtte aflåtas nådig proposition derom, att Intendenten Ankarsvärd må berättigas att, från och med månaden näst efter den då han erhåller afsked från intendentsbefattningen, å allmänna indragningsstaten uppbära för sin återstående lifstid en årlig pension af tre tusen kronor.

Hvad sålunda blifvit hemstäldt behagade, uppå tillstyrkan af Statsrådets öfrige ledamöter, Hans Maj:t Konungen i nåder bifalla; och skulle detta beslut genom utdrag af protokollet Finansdepartementet meddelas, för att vid regleringen af utgifterna under nionde hufvudtiteln iakttagas.

Ex protocollo

Th. Wilh. Malm.

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1877. 11

Utdrag af protokollet öfver Justitiedepartements-ärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott Fredagen den 8 December 1876,

i närvaro af:

Hans Excellens Herr Statsministern Friherre De Geer,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Björnstjerna,

Statsråden: Lagerstråle,

Thyselius,

Carlson,

Weidenhielm,

Loven,

Friherre von Otter,

Forssell.

Herr Statsministern och Chefen för Justitie-departeinentet föredrog i underdånighet den af Kaptenen i armén Sven Gustaf Hallenborg, i egenskap af förmyndare för aflidne direktören vid kronoarbetsstationen å Tjurkö, Majoren Carl Wathier Klingspors och hans numera jemväl aflidna hustru Maria Sofia Klingspors, född Hallenborg, efterlemnade minderåriga barn, i underdånighet gjorda ansökning, att, sedan 1874 års Riksdag, med bifall till Kongl. Maj:ts nådiga proposition, tillagt bemälda Major Klingspors enka, så länge hon lefde ogift, en årlig pension af 300 kronor, men denna pension ej af henne uppburits för längre tid än från 1875 års början till Oktober månad 1876, då hon, endast 37 år gammal, afled, efterlemnande fyra i medellösa omständigheter stadda barn, nemligen sonen Staffan Wathier Joachim, född den 24 Maj 1866, samt döttrarna Carolina Augusta Maria, född den 12 Juli 1864, Adéle Elisabeth Mathilda, född den 14 November 1868, och Anna Sofia Christiana, född den 23 November 1870, Kongl. Maj:t täcktes till nu instundande Riksdag aflåta nådig proposition, att den enkan Klingspor beviljade pension måtte varda Överflyttad på hennes ofvannämnda barn till dess de uppnått myndig ålder.

Af det i Kongl. Maj:ts ofvan omförmälda nådiga proposition åberopade utdrag af statsrådsprotokollet öfver Justitie-departementsärenden för den 27 December

12 Bil. N:o 1 till Kongl. May.ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1877,

1873 inhemtades bland annat-, att, enligt hvad Fångvårdsstyrelsen upplyst, Majoren Klingspor år 1843 inträdt i statens tjenst såsom underlöjtnant vid Nerikes regemente samt vid detta tjenstgjort och slutligen befordrats till kapten och kompanichef; att han den 15 Maj 1869 blifvit anstäld såsom kompanichef och den 9 September 1870 såsom bataljonschef vid den å Karlsborg då förlagda bataljon af kronoarbetscorpsen, hvarefter och sedan större delen af kronoarbetsmanskapets fästningsklass blifvit, på grund af Kongl. brefvet den 17 Maj 1872, förflyttad från Karlsborg först till Bollö och derefter till Tjurkö i Karlskrona skärgård, Klingspor tjenstgjort såsom direktör vid dessa två stationer; att han under sin tjenstgöring vid fångvården ådagalagt nit och skicklighet samt till Styrelsens belåtenhet fullgjort sina åligganden; att bouppteckningen efter Majoren Klingspor, som år 1873 aflidit, utvisade att skulderna i boet öfverstego tillgångarne med 12,086 riksdaler 3 öre, samt att hans efterlemnade enka och fyra minderåriga barn icke från Arméns pensionskassa åtnjöto någon pension.

Uti afgifvet underdånigt utlåtande öfver förevarande ansökning har, med öfverlemnande af infordradt prestbetyg om barnen äfvensom bestyrkt transsumt af bouppteckningen efter deras den 3 Oktober 1876 aflidna moder, utvisande att boets behållning utgjorde endast 1,012 kronor, Fångvårdsstyrelsen, på de af förmyndaren för barnen andragna skäl, tillstyrkt, att Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta nådig proposition derom, att för hvart och ett af barnen måtte på allmänna indragningsstaten uppföras ett belopp af sjuttiofemkronor, eller, för dem samtlige, trehundra kronor, årligen, att utgå, till sonen intill dess han uppnått myndig ålder, samt till eu hvar af döttrarna intill dess hon blefve myndig eller dessförinnan inginge äktenskap.

Herr Statsministern och Statsrådets öfrige ledamöter hemstälde, att, med afseende å hvad sålunda förekommit, Kongl. Maj:t täcktes besluta ätt till näst sammanträdande Riksdag aflåta nådig proposition i enlighet med hvad Fångvårdsstyrelsen i ärendet tillstyrkt;

och behagade Hans Maj:t Konungen härtill lemna bifall; skolande detta beslut genom utdrag af protokollet meddelas Finansdepartementet, för att vid regleringen af utgifterna under riksstatens nionde hufvudtitel iakttagas.

Ex protocollo Th. Wilh. Malm.

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1877.

13 Utdrag af protokollet öfver Justitiedepartements-ärenden, hållet inför Hans Maj it Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott Fredagen den 22 December 1876,

i närvaro af:

Hans Excellens Herr Statsministern Friherre De Geer,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Björnstjerna,

Statsråden: Lagerstråle,

Thyselius,

Friherre Alströmeh,

Weidenhielm,

Lovén,

Friherre von Utter,

Forssell.

Herr Statsministern och chefen för Justitiedepartementet anmälde det af komiterade den 9 November innevarande år afgifna underdåniga betänkande och förslag angående lönereglering m. m. för Fångvårdsstyrelsen ; och efter redogörande för innehållet, så väl af berörda, till trycket befordrade betänkande, som af Fångvårds-styrelsens deröfver den 24 i samma månad afgifna utlåtande med dervid fogadt protokoll, livilka båda finnas detta protokoll bilagda, yttrade Herr Statsministern:

“Bland de af löneregleringskomitén i förevarande betänkande väckta frågor förekommer först förslaget om att på Fångvårdsstyrelsen, likasom af komitén blifvit föreslaget i afseende å General-tullstyrelsen, tillämpa »en blandad förvaltningsform», enligt hvilken en del af ärendena skulle underkastas en fullständigt kollegial handläggning och en del öfverlemnas till ordförandens allena beslutanderätt, i stället för att en sådan rätt för närvarande tillkommer ordföranden i alla ärenden. Till grund för ärendenas särskiljande och hänvisande till det ena eller andra behandlingssättet, har komitén åberopat, att vissa ärenden påkallade en vidsträcktare pröfning under det andra hufvudsakligen vore blott verkställighetsåtgärder. Men hela denna grund synes mig endast i ringa mån tillämplig på ett verk, som hufvudsakligen har sig uppdraget eu förvaltning, sådan som Fångvårdstyrel-

14 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. 1'rop. N:o 1 om Statsverket 1877.

sens. Chefen för detta verk skulle visserligen icke motsvara sin uppgift, om hans verksamhet inskränktes till verkställandet af Regeringens eller Styrelsens egna beslut. Det är tvärtom hos honom, som initiativet i frågor om fångvården förnämligast hör vara att söka. Genomförandet och öfvervakandet af fångvårdssystemet i sin helhet måste anförtros åt honom på eget ansvar och kan icke lämpligen, minst i vigtiga frågor, göras beroende af voteringar emellan olika tänkande personer; och en återgång till den kollegiala formen för handläggning al alla de ärenden, som komitén velat dit hänföra, skulle efter min uppfattning innebära ett underkännande af den allmänt erkända erfarenhetssatsen att administration kräfver enhet i beslutanderätten. Det är sannt, att åtskilliga ärenden förekomma jemväl i Fångvårdsstyrelsen, som kunde väl egna sig för kollegial behandling, men dessa äro jemförelsevis så få och af så ringa vigt, att jag icke finner af behofvet påkalladt, att särskildt för dem göra något undantag från verkets allmänna organisation, ehuru jag, om verket förut varit ett kollegium, kunde ansett lämpligt att för dem bibehålla den kollegiala formen, flit räknar jag i främsta rummet de besvärsmål, som af Fångvårdsstyrelsen pröfvas, men då Styrelsen dervid endast är eu mellan-instans, torde icke för de klagande ligga synnerlig vigt på, huruvida generaldirektörens åsigt finner sitt uttryck i beslutet eller i en skiljaktig mening. Komitén har icke tagit besvärsmålen i beräkning, enär komitén föreslagit, att sådana mål icke skulle fullföljas hos Styrelsen, men om de icke komma att från dess handläggning skiljas, skulle deras kollegiala afgörande föranleda omgång och ökadt arbete, emedan i sådant fall båda ledamöterne måste öfvervara alla besvärsmål.

På grund af det nu anförda och åberopande för öfrigt hvad angående detta ämne i Fångvårdsstyrelsens protokoll finnes yttrad t, får jag, i öfverensstämmelse med Styrelsens hemställan, i underdånighet tillstyrka:

att ordförandens rätt att allena besluta icke må upphäfvas, men att, när en ny instruktion för Fångvårdsstyrelsen kommer att utfärdas, det må tagas i öfvervägande, huruvida icke bland ärenden af större vigt och allmännare beskaffenhet, för hvilkas handläggning båda departements- eller byråcheferna böra af generaldirektören tillkallas, må särskildt upptagas frågor om tillsättning af tjensteman och betjente, äfvensom dem om afsättning af tjensteman samt angående atal och ansvar för tjenstefel.

Lika med komitén hemställer jag, att Fångvårdsstyrelsens nuvarande tva departement förändras till två byråar, nemligen eu kansli- och en kameral-byrå; men deraf anser jag icke böra nödvändigt följa, att kamererarebefattningen skall, på sätt komitén föreslagit, indragas. Hvad jag tror böra förnämligast med förändringen till byråar afses, är dels, att chefskapet öfver de underlydande tjenstemännen skall öfvertagas omedelbart af byråchefen och således upphöra ej mindre för sekreteraren inom kansliafdelningen än för kamereraren inom kameralafdelningen, och dels, att icke heller i andra afseenden kameralafdelningen såsom nu

15 Bil. N:o 1 till Konyl. MajUs Nåd. Prop. N:o I om Statsrerhet. 1877.

skall utgöra ett fristående, i viss män frän byråchefen afskildt, kontor, till h vilket ärenden remitteras för afgifvande af utlåtanden. Enligt nu gällande instruktion, tillhör det kamereraren att emottaga och till behörig handläggning befordra alla till kammarkontoret hörande mål; att i sådana mål afgifva utlåtande och att hafva tillsyn öfver underordnade tjenstemäns sätt att fullgöra sina åligganden. Dessa göromål anser jag icke böra fortfarande honom åläggas, derest departementen inom Styrelsen förändras till byråar. Men många andra göromål återstå i alla fall för kamereraren af den vigt, att de icke lämpligen kunna anförtros åt en första gradens tjensteman. En del af dessa har komitén velat öfverflytta på chefen för kameralbyrån, men de betänkligheter, kameral-departementschefen häremot till Styrelsens protokoll anfört, synas mig fullt grundade; och då generaldirektörens förklarande, det han ansåge sig sakna tillräcklig anledning att ifrågasätta ändring af komiténs förslag i denna del, skett endast under den förutsättning, att kameral-byråchefen skulle befrias från handläggning af revisionsärenden och åtskilliga besvärsmål, men komiteus förslag om dessa ärendens öfverflyttning till andra myndigheter ännu icke vunnit pröfning och godkännande, finner jag mig böra tillstyrka, att kamererare-tjensten bibehålies, men att deremot kammarförvandts-befattningen indrages och dess göromål öfvertagas af kamereraren med hans på byrån anstälde extra biträden.

På de i Styrelsens protokoll anförda skäl hemställer jag ock, att hittills gällande bestämmelser i afseende å Styrelsens sammansättning och verksamhet vid förfall för ordföranden eller ledamot må bibehållas och de af komitén i dessa delar föreslagna ändringar sålunda icke godkännas.

Äfvenledes hemställer jag, lika med Fångvårdsstyrelsen, att den af komitén ifrågasätta förändrade ordning i afseende å fångvårdsräkenskapernas granskning nu icke må blifva föremål för nådigt beslut.

Komitén har vidare föreslagit, att besvär öfver Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes beslut i frågor om tillämpning af de utaf Fångvårdsstyrelsen utfärdade årliga stater må omedelbart hos Eders Kongl. Maj:t genom Justitie-departementet anföras. Den af komitén till stöd härför åberopade omständigheten, att så länge dessa mål, som angå enskildes fordringsanspråk hos statsverket, fortfarande fullföljas hos Styrelsen, finnas för dem tre instanser, under det att för dylika fordringsanspråk anmälda omedelbart hos Styrelsen endast finnas två, synes mig icke innefatta tillräckligt skäl, vare sig att undandraga den förvaltande centralmyndigheten det tillfälle att öfverse gifna föreskrifters tillämpning, som beredes genom pröfningen af dylika besvär, eller att öka antalet af de besvärsmål, som dragas under Kongl. Maj:ts pröfning i Statsrådet. Icke heller kan jag finna en sådan åtgärd påkallad för att vinna likhet med Statskontoret, vid hvars reglering det blifvit afsedt, att besvär öfver Konungens Befalluingshafvandes beslut i frågor, bland andra, om länsstaternas tillämpning måtte omedelbart hos Kongl. Maj:t full

16 Bil. N:o 1 till Ko »fil. Majte Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1877.

följas. Om eu sådan förändring godkäunes i fråga om besvär, som hittills fullföljts hos Statskontoret, så kan dertill gifvas ett skäl, som icke är giltigt med afseende å Fångvårdsstyrelsen, nemligen att vid Statskontorets nya organisation just varit åsyftadt, att detsamma icke skulle blifva ett i egentlig mening förvaltande verk.

Deremot finner jag de af komitén föreslagna allmänna grunder för löneregleringen, hvilka öfverensstämma med dem, som redan äro för andra embetsverk faststälda, böra, utan afseende på Styrelsens anmärkningar, oförändrade godkännas.

I afseende å personalen tillstyrker jag bifall till följande af komitén framstå,Ida och af Fångvårdsstyrelsen understödda förslag:

att den ordinarie personalen å kanslibyrån, förutom byråchefen, i stat upptages till en sekreterare, eu notarie, tillika ombudsman, och en registrator, tillika aktuarie;

att notarien fortfarande ålägges att föra Styrelsens protokoll; och

att med registratorstjensten förenas skyldigheten att besörja uppsättandet af de till personalredovisningen hörande statistiska tabeller jemte besörjandet af den dermed sammanhängande skriftvexling.

I fråga om kameralbyrån har jag icke heller någon annan afvikelse från komitén att föreslå, än den förut omnämnda angående kamereraren, och tillstyrker således:

att den ordinarie personalen å kamerallnjrån, förutom byråchefen, i stat upptages till en kamererare, en kassör, tillika bokhållare, samt två revisorer, dock att vid nytt tillsättande af sistnämnda befattning bör föreskrifvas det särskilda vilkor, att, för den händelse revisionsbestyret kommer att till annat embetsverk öfverflyttas, tjenstinnehafvaren skall vara skyldig att, med bibehållande af sina löneförmåner, till nämnda embetsverks stat öfvergå.

Lika med komitén och Styrelsen tillstyrker jag ock:

att Styrelsen må ega att på lämpligaste sätt dels betinga sig det arkitektbiträde, som kan finnas erforderligt, och dels antaga erforderligt läkarebiträde.

Mot komiténs af Styrelsen godkända beräkning af de belopp, som må antagas vara behöfliga till ersättning för arkitekt- och läkarebiträde, eller 4,500 kronor för det förra och 600 kronor för det senare, har jag intet att anmärka, men da Styrelsen ansett, att till vikariats ersättning, arfvoden, flitpenningar åt extra biträden och renskrifning in. m. icke erfordrades hela det belopp af 12,500 kronor, som af komitén blifvit ifrågasatt, tillstyrker jag att det anslag, som för nämnda ändamål begäres, och hvaruti inbegripas de för arkitekt- och läkarebiträde afsedda belopp, må nedsättas till hvad Styrelsen ansett tillräckligt eller 11,800 kronor.

Slutligen hemställer jag ock i enlighet med komiténs förslag:

att vaktbetjeningen bestämmes till en förste vaktmästare och eu vaktmästare.

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj ds Nåd. Trop. No 1 om Statsverket 1877. 17

Personalens aflöningsförmåner äro af komitén föreslagna till likhet med hvad för motsvarande befattningar i andra verk redan blifvit af Eders Kongl. Maj:t gilladt och af Riksdagen godkändt. I öfverensstämmelse dermed har ock jag låtit upprätta förslag till stat för Fångvårdsstyrelsen att så vidt ske kan tillämpas från och med år 1878, äfvensom sammanfattat de vilkor, hvilka för åtnjutande af de nya löneförmånerna böra stadgas; och hemställer jag

att Eders Kongl. Maj:t, med gillande af berörda stat och vilkor, sådana de under Litt. A och B finnas detta protokoll bifogade, behagade föreslå Riksdagen att vid nästa statsreglering desamma godkänna och anvisa de för statens tillämpning erforderliga medel.

För bestridande af de ålderstillägg, som enligt den sålunda föreslagna staten skulle komma att under år 1878 utgå, kan såsom erforderligt beräknas ett belopp af omkring G,000 kronor, hvilka lära å förslagsanslag böra uppföras, dervid det torde vara lämpligt att uppföra ett gemensamt förslagsanslag för alla de ålderstillägg, som böra utgå för Styrelsen och de tjensteman vid fångvårdsanstalterna, hvilkas aflöning nu bestrides af det bestämda anslaget för fångars vård och underhåll.

Med afseende derå, att enligt denna stat flera ordinarie befattningar inom Fångvårdsstyrelsen komma att indragas, men dessas nuvarande innehafvare måste, så länge de qvarstå, komma i åtnjutande af sin tillständiga rätt, kan den nya staten icke genast vinna fullständig tillämpning. Då likväl Styrelsen ansett någon särskild öfvergångsstat icke vara erforderlig, allenast aflöningsanslaget i sin helhet får för aflöningens uppehållande efter sig företeende omständigheter disponeras, hemställer jag

att för Riksdagen måtte föreslås det öfvergångsstadgande, att Eders Kongl. Maj:t må ega att af det anslag, som till ny stat för Fångvårdsstyrelsen beviljas. åt de öfvertalige tjenstemännen, emot fortfarande tjenstgöringsskyldighet, anvisa hvad dem anses böra tillkomma, dock så att ingen af de å nya staten uppförda embets- eller tjensteman kommer att uppbära mindre aflöningsförmåner än han hittills åtnjutit.

Det ordinarie anslaget till Fångvårdsstyrelsen utgör för närvarande 51,070 kronor och skulle således genom detta förslags antagande komma att ökas med 8,430 kronor utom ålderstillägg. För närvarande utgå likväl utom det ordinarie anslaget till Styrelsen 7,460 kronor såsom dyrtidstillägg, så att den verkliga tillökningen, ålderstilläggen oberäknade, utgör 970 kronor.

Till hvad Herr Statsministern sålunda hemstält och deri Statsrådets öfrige ledamöter instämde, behagade Hans Maj:t Konungen lemna nådigt bifall.

Ex protocollo Th. Wilh. Malm.

Bih. till Biksd. Prof. 1877. 1 Sami. 1 Afd. 3

18 '-frfiP*-tyfa 1 mtv Stäfverletrl8%<%.

h (..Bil ditt. A.iidtl III! 11't liuiiul t c (i'l,it •|f)in':(ini)i.-:jj>((i KÖftlä KUvisiKmaT

'Förslag titl stat för Fi

n, ätt tf

iLl^é

liimpjis från ocli med ki* 1878.

1-- "■ -■-I- :'"l dT.lne

■'■(. '< dbl <"'>< JCronor. i;11j:I>i:;f ( iu;llr.' (!•><» lis t;-: Jlblo ivd In • >i>11 11'»»i I > ;■ äl (51 nintnol :> 1 > i: ;i it ii )<l , > I >j;;j'■ > i|f<1 Moll

1 l&éddaldiitéktöréii .i.1.’...'::..'i'.’.'.’...'

1 Byråchef.....................................

•jtalii jjtynlnviol it11uh11: ioI» Iviilu >

i|o|>i{| liv jiinlinvd .t;.jilivl)M)l(v itm.

Ilivivl» Kdtk^ynwn^

i 'Biékrdtefåb 'vL^Lttv.iÅV.Lv.l.;!

''■I1 'NMårié1 Ööh^böibudkmaiä111''1 “VI

c.i|iiiulliI ur.ii '>>|h 11 >i■/ ft

[in i; J ii 11 it r. i < > I cilli/il rt o >( i i /

itv.bn [ IivMimiVv • > I> ir. M ulhWii ii

it.< iw.il '!<)] i:

1 3,00g1

i;feod

•T JfégisitMtor ' btm1 kl^tlfai^ifel'.5.1. ..'.'Ah..')1 l^SÖO 11 ^200 •

>11

iB im 11 i c, ;j 11 i 11 Katnfralbyråt\> 11 >

1 E&ntiörfe^Sifé'1 ‘.V..! }*}'/.

<1" Kassör écH! bbkMiläré JA'.!...!!!:’...

II T1. Revisor ......•*

till njj.j ,tv\j,rilpii.i'.:15]iHiiöll.r. ,iimivlli

1111 i I > i- > I ■< 11 v, Lim ii-Utim—nhiT.vnt-i till ;

Till vikariatsersättning samt arfvo- ^'"ddn bdh1 flitpenÖiiigäF åt '»extra

^M.torådbh! fri;’ W1! A.'.;!.A.. il!. •M

Ifitvn.ll , 1 ■> d5)i i>Iy4 rv}n i~iö *' > n >i ’ ft nbiui

III 'Förste11 Vaktmästare '!!!.. All.

llt Vaktttästäfé ‘!ä... .V! J.’.1.’.1.1?.1..

Tjenst-1

gpringSi

gar:! Sfeoncft.

In ! * | 15

■I2',800‘ 4,400 i 2,000

4‘,400 !"2:,HoO

, i : * i i n ;•

I It; la i

.PyiJima.

'Eröliot:1

Jul ,!:} ti[/

i: i i i i

lvu

ö;ooo

6,400 1 6,400-

i! ;.i:(hiÖl rt.Bhqqu litål i81 (i; bara (iso niWt ivur.nnöiviiöl of> 0;

JiiiioH a'ivi)l .it ii il II ilvo A .1.1 rl a v bni! t illa «iasi( bvf JJu

I'ÉfféV 5 :4f1 kkri iteenB K&- HasiiMyabeÖO^röiid.

»Smil lli.; juamod »Hiob

imu it >

'1,500 ’ T,20é

:"4,500

n%om

' 3;Ö0Ö

!>,! t it-)jl.) Intill

3,000 1 1.500

1,800 1,200 ! 1,800"

I78OO

!■> tl

11,200

1,200

ihiu

> V t ö W

t,tii ilo!

*'800 ' ll500

flira 1

!l’300 t! 300

Summa

,-iiia,fia.i5v i.jia tni iövU! till; .‘> i

nu .iuuaioti :> v a v r. i a r. -va i ;•'.o I .cj.t.-tb tviouag nr ö v fa '■ i"1 liv a -■ 0CO IOUOIX

»hc j[tMi>denn,a ,?t^t.uppförda anslag eger Konglratt

åt| [ ,dgv^lyertaRgp Ij-eustejnänrien,, emot .fortfarande, rtjgpstgöringsskyldig;hetr,aayisa hvad dem anses böra tillkojjapiai, d^ck.^å. attiipgen,af de.,Ai.Pja,:staten (appiftrdft elfei’nfjqnstgniän kommer.,att uppbära mindre ;aflöningsförmåuer, än han hittills :^tn.idtitli-SSli,,d ^söantbei e^iilo

iLftlid IsihÅlt .t!,unri a a Jji i er noll

•• b 1;

Mila

byll /fomrijl 000,1» ‘5ilj'!4«(.o li

n imrf ob'fO-f

q I it jvu.id in o

'feÄr 5':,lir'lian jas med 500 kronöPMn yfter’ >'lö! "äf K mfed »-ytter 1 likare ) ÄQ (krehoftv jj n.5T

Jai.vvp »b ojjabt A8 miv h'Bii:)g a slät nuialK v.ii.v , / tö hlitlaiä ungniuöftjs t Öl (bt lod jjaf olläifmed t8Sfnn a a anbf.4ill -iöl ila l> b; Its «g-> bni vjl ngdahuvlö eb tf

-mit --v :a.:s ras!) bfiVi

[Efter1 5 år1 kali lö :eA 'h;i- Ijas med #60)jfaktocfttUlli»I

n,e 1 i ivn in in leil b‘.[.ås aibJ.f doo nonen.

t i a

4,500'

1 3)000 > •• 3,000 3,0é0‘

11:>it1111

>[ ■' t t ,111

11,800

>,i a lim-'t

'1,100' IU 800

59,500

‘ JfiläJS

o-It o a o Avuj /.T vönVt. AVAN A \

V V öo-cl .bnisVi ifrt JV&

Éik%N:&tyv'täitriÉotigh 'MajHs 'Nåd. -Pfåp. -oWaM fato»' '^tdiitbebkéf^i8-fif-. 1*0

Bil. litt. Sfi hinvrpi

IliJ r>!>j-r; if i t j atoni u (•VI .tindiioi obnnlmi

no Vinkar ;föräåtnju4ande'>af do nya lÖnefÖrmåherfia 'F Fangvurdsstyrelåen:od '<o![o k us att embets- och tjensteman vid Fåögvftrdsgtyrelsfenu skall'Vara' utiderkkstkd den radsiräcktané tjeåstgöifingggkyldighefc 'eller-jemkning

ligen; iyiiträdiäiidgyför&ldradi'. orgttnibatiO®iiM't§%réteWvlier odéfrP^&^klMä^MeMSo gariiellbri »eljest uVallmänhet lian Varda .«tiadgädy"äfrédäoiäVideféBt WnifMÅStöfå TOrketat i*tälMingi t inom i förvaitnsfagén isåufiWäficträs J attdeteataftiä' «jt längre ''käril såkom sjelfständigt embetsverk anses, Vara f0#pligtad:iatt,nnieä biWéhålMkdeäMÖmtjétLätö^ grddiiooch/i jhflöningi.hak dmiiå^hådjiiiieftbriodehoiiiya iarbfetBbfdnitfgett^fekötä-dyl;med

tjensstdnfifönénade iigöromålijrcg nias Öl In i tima bnahin lind no doo no •John» uiim

att med embete eller tjenst i Fångvårdsstyrelsen icke må förenä^äfiMnkjébgti å rikets, riksdagens eller kommuns stat, ej heller annan tjenstebefattning, med mindre den finnes icke vara hinderlig för fullgörande af tjenstgöringen i Styrelsen; dock att tjensteman, som vid den nya löneregleringens inträdande redan innehar tjenst utom Styrelsen, må densamma bibehålla, så.länge den icke är för tjenstgöringen i Styrelsen hindfiHigf 'V""Avv"vv’AU>

att aflöningarne för Fångvårdsstyrelsens embets- och tjensteman samt betjente förtöja#! i:(dö'n .ifiahdtjenét^örin&spenningar^hlvilka !sefiåre-'få^ppfaärks ‘äiifläsi för derijiti!d;[.tj:enstéijisroinnehaftarei>verMigengiijehst^jOTt -

skola i föri fdon nitid* i ihani / elj ebb • varit o från-) ijefisfgöring b eMkd,1 utgå* till3 * den*,1 ■ SoM’ tjoiisteniiföfrättatj.olbiiuil leds;ung nvlnl JO; ■lofiJI .iioVnyVdnevgniri It; uoiJrsitf

ni, att, deri, som -af sjukdom'; hiödråh' 'ktto sinJtjonsfnförräitä^kgé^^fippbåfä-kél^ löiaOfi#'/ mani > att; den!,, i safir/ leljiest nunåfy ledigluek för ■ lövfi^0 hbläal^^våfidafide^^éfiäkilää' angelägenheter, eller Särskilda uppdrag; i.kadi' förpligta®0 ät£ 'under11 lédiglieteii' öfyg;r [fejöaidjeiiistgöfiinggpénfiingar Jiafetå fe&: myiéfcbtfiafi lSööflk ködi »för- 1'ättgnäéjierfoMras .eller,-'eljest pröfvasuskäligti;'» - V ir. ✓ grind In noiJneirrögno bni bni; ojlnfttt nyidiisjnkdpfiisiförfatlil^/elleroniär de)t:’'ierfoirdra&: iijföljd' afi lélttihietsréboti/bHdi' M4' beredande af semester, tjensteman af lägre grad skall vara skyldig att,: faäFWåW1 föijQiidntof.tÄll »högre! hafaJtdiiipg; infam »Fåingyård&ftyrél^nUföenÖäMaaVMQt ^IfinjutapdoJ al iitje^iiStgÄritigspfihninlgar! till, deltoförolded -högra--igHäddä''bfaitäiÄdå0tjfefépfl stäketo jförl egnftjUH8!11^^ dock oej längre/!än! treimiåbädebfifiädör •éttJå¥^ oinotodo •ii;iiatt,n derin fö inböjning saf» lönbnn .eftervlv-iss/ itid$ofbrtkatt dnWéhafVätadé 8f!Jéäirffiik1 tjenst anses böra medgifvas, tidpunktebiförufötstal förböjöidjgen föéktähfméSUhttdiih'' ti’ädaiKfiftlar[j;ffimoån,i;!itiin:deriivilkor!, lätt,innéhafvaJreöämbrfeoän 'fyra1®# kfVfönfik4 tid sjieJÉ/;fegat#fidtö‘feinileg^m-ellon, >pål /grund! ä£ förordnand^hftflibÄöJ'fetätbhk Vjdäs^t, -.dfafafo att härvid icke må föras honom , till »läst i de®! tid haÄ^^tnjUti^jOOiheiét^rptldli 'fö^° aöds^nföthföpaintgem;; ä!'sådann egleoruin, ieftserlyittwäigäjfe offeBddå^ uiiifö¥* sk&ma vilkor, på det;-osSttil Mkdälyfatt deri)'högrd /afiöningedböj1 fät* ijiKtJädaSs^fötF^Stf^^d7 börj^jjnafkkaJegidorårei^ifiäst)/fefteh'idekilden' stådgwdfen tjienStö&ldérn^MVikVjopöSdd; hörande löntagaren dervid tillgodoräknas ddnVid^iåoÄ 'j^d>$(&1(äyftvfciéJwitf trf?*

20 Bil. N:o 1 till Kongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1877.

färdande förflutit från hans tillträde till tjensten, vare sig på grund af fullmakt eller konstitutorial, eller förordnande i följd af frågan om verkets omorganisation J att tjensteman skall, då han uppnått 65 lefnads- och minst 35 tjensteår, vara förpligtad att med oafkortad lön såsom pension från tjensten afgå, Kongl. Maj:t eller Fångvårdsstyrelsen, der det tillkommer denna att afskedet utfärda, dock obetaget att låta med detsamma anstå, derest och så länge den pensionsberättigade pröfvas kunna i tjensten på ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna och kan finnas villig att i densamma qvarstå; samt

att semester må åtnjutas af verkets chef samt tredje och andra gradens tjensteman under en och en half månad samt af första gradens tjensteman under eu månad årligen.

Stormäktig ste, Ällernådigste Konung!

Genom nådig remiss den 17 i denna månad har Eders Kongl. Maj:t behagat infordra Fångvårdsstyrelsens underdåniga utlåtande öfver löneregleringskomiténs betänkande och förslag, angående lönereglering och i viss mån förändrad organisation af Fångvårdsstyrelsen. Efter att hafva granskat handlingarne i detta för Styrelsen vigtiga ärende samt i sitt protokoll låtit anteckna de anmärkningar, som vid denna granskning förekommit, får Styrelsen, till undvikande af större vidlyftighet, underdånigst åberopa innehållet af nämnda protokoll samt, på grund af deri upptagna skäl, underdånigst hemställa, att komiténs förslag till lönestat och förändrad organisation af Fångvårdsstyrelsen må, med iakttagande af de ändringar, om hvilka här nedan förmäles, vinna Eders Kongl. Maj:ts nådiga godkännande, nemligen:

att ordförandens rätt att allena besluta icke upphäfves, men att bland ärenden af större vigt och allmännare beskaffenhet, för hvilkas handläggning båda byråcheferne böra af generaldirektören tillkallas, må särskildt upptagas frågor om tillsättning af tjensteman och betjente, äfvensom dem om afsättning af tjensteman samt angående åtal och ansvar för tjenstefel;

att något närmare bestämmande i öfrigt, än hvad nu gällande instruktion angifver, beträffande de ärenden, som må af generaldirektören jemte föredraganden eller båda ledamöterna afgöras, icke meddelas;

att hittills gällande bestämmelser, i afseende å Styrelsens sammansättning och verksamhet vid förfall för ordföranden eller ledamot, må bibehållas;

att förändrad ordning i afseende å fångvårdsräkenskapernas granskning nu icke må blifva föremål för nådigt beslut;

21 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1 om Statsverket 1877.

att bestämmelsen, rörande nu varande tjenstemäns rätt att bibehålla annan befattning, måtte erhålla följande innehåll: “att tjensteman, som vid den nya löneregleringens inträdande redan innehar tjenst utom Styrelsen, må, mot åtnjutande af förut hos Styrelsen egande löneförmåner, densamma bibehålla, så länge den icke är hinderlig för tjenstgöring i Styrelsen till den utsträckning, som förut ålegat samma tjensteman41;

att stadgandet att uppbära tjenstgöringspenningar må erhålla följande lydelse: “att aflöningarne för Fångvårdsstyrelsens einbets- och tjenstemän samt betjente fördelas i lön och tjenstgöringspenningar, hvilka senare få af tjenstens innehafvare uppbäras, jemväl då han åtnjuter semester, men vid annan tjenstledighet tillkomma den, som bestrider de till tjensten hörande göromål14;

att vikariatsersättning, arfvoden, flitpenningar åt extra biträden, renskrifning m. m. beräknas till 11,800 kronor; och

att aflöningsstaten fastställes i öfverensstämmelse med bifogade förslag, upptagande en utgiftssumma af 58,000 kronor utom ålderstillägg, eller 700 kronor mindre än komiténs i detta hänseende uppgjorda förslag.

Enligt gjord beräkning skulle, för den händelse Eders Kongl. Maj:t finner skäligt i nåder godkänna den föreslagna nya aflöningsstaten, ålderstilläggen för år 1878 uppgå till högst G,300 kronor, hvilket belopp i sådant afseende torde såsom förslagsanslag å riksstaten uppföras. Deremot anser Styrelsen något särskildt anslag till öfvergångsstat för tiden, intill den nya staten kan komma i fullständig tillämpning, icke vara nödvändigt, för så vidt aflöningsanslaget i sin helhet får för aflöningens uppehållande efter sig företeende omständigheter disponeras, och hvarom Styrelsen framdeles torde få till Eders Kongl. Maj:t afgifva underdånigt förslag.

Med bifogande af remisshandlingarne samt Styrelsens ofvan åberopade protokoll, framhärdar Styrelsen med djupaste vördnad, trohet och nit

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Eders Kongl. Maj:ts

underdånigste, tropligtigste tjenare och undersåter

G. Fr. Almqvist. Victor Ljungstedt. C. B. Ulfsax.

John Stuart.

Stockholm den 24 November 1876.

Till Kongl. Maj:t underdånigst, angående löneregleringskomiténs underdåniga betänkande och förslag rörande Fångvårdsstyrelsen.

2h

.XX?>\ SswV»!.wo \ w.Vi ,h\vA v>V.\ioH\ ,iv«(u\ \h\ X tr.Vl wtt

skrifvelse den 21 November 1876.

Bilaga till Fångvårdsstyrelsens underdåniga sKru.vei.se uen 21 lvovemoer loid.

nanirjs filHiffaurtf Sm Stm nmmioMioy obiurmv. in* (tnunm .imftioiimijuweu tia -arföl js^tt neb biv man tmä(iio1nnoj:t ,\in" -..Itiiilaiim nbi?«jj(>i liiiäsnfi »iSfita r§f»aä3*:eJ

abmjfu^adji XViderdånigt förslag till stat för Fångvårds,siyrelsen.

ir a b agnål iia .Jällftdadid mmimynah .'toniiitnölanoi abimsa uafdaryb sou JinÖi in

julöl hiob .yntinbiiru^jij it

r

■JOglHlfajl •!

Si i

ii ■giriabiiiu 'in

“item a Ja näjd maraet jobnr.pb/iJfi dia

in no i

:aalab^I ohafijlöl allårho iun •uigninfiiWpign

aJuajlad dmaa njjmaifumji doo öiavdaiioniii airaiKiioji la ,iVi o-tan:

MÄiÄM .'J.™ i

1 Byråchef ..........................

,uebirr1id rndxa dä

qq*1

barn auls-mmiädaidta

1°

1 Notarie och ombudsman11 b 10 T Rii^åträtoi^rjch^aktnari.

(Mbl

lull

i.

u:

*iå löl aassiUIiiaiöblii rcioiiilB m o s å 8 9 b Kä mehmlbyvånJ i1 i; i > i

^XÄätfsrVÄ.!!9:^?^^..9

rN*5S^i;6hh bokliällårö X ill1 Vikhfiäfé^ fe‘ä'tf nin g’ Säiftt1 ar-

•a^öäUa W°Éftil Mtäiig&m

trt.a:9:.;99

1 Förste vaktmästare .'.'..i.1 1 Vaktmästare ...........■■•;!Tfufto:d-

hd a dina

' .tull

6,ÖÖÖ!

'^ioö

)hi

2,dÖ0

'I^Wf^floöö

ilo o ;

‘3,000

1,800

1,800

ÖlivB i.-*

UHh

dlii

Ib

i (t j < i i .i.

l‘,8(jö . i;8öo1 ■"3',’ébö'

:i;-,nso o ib imx

1 ’äöö'

Summa

tiå % gi ii j)i I({ oi) - (o) uM) mö b 11 it rfoo tjuujBfj_____

i:\sM

a i e

fjun

o

im

i ån

i

Tjenstgörjngsiieji-

ningar.'- . ...

ry«i1 j■rfiKtihpävgujU 'bil ornagmnöui; dda

doo n Öl i »alab-idj Is limmig .Hinädqqa

år kan lö-

9vio l

1,500 1,200

1,200

!-‘övt;b-:.

Uivii

1,200

1,200

2,400

Jyiöi bil il;

3ÖÖ!I

u Ä

0>1 Hio b $

10.) )1:-: )OY IO ii

7 O 1 I

__

Ui,

ni‘

t oi

}Jt<

i it i f a

h

9,000 0,400

1 G, 100

Olif 008,11

tvJH.jrilU ilOJj

''4,500 111 51

ul rjbbxi)

ti_i

b_

ni ib

3,Ö00;:

ual) au ■s>l noll,i

1 B,ÖÖÖ 3,000 0,000

11,800

1,100

sia iv$Q9r

58,000

__

Si full i fi

fn*®.. bp jas/ ludd 600

iKWihed .m .ib

■T X O 9 s i 11 -1) 11;; i J a

åigjii tia öhaagfJ is Jim oil nä aibqhp

h-iops duilnH

Efter ,5 får kan, lör

Oi|orllo1l!liåföerulC8'8£ f

krto/fpÄRi^d

grinv.19710 Ifti ««Jf

sv öåor tgirinqmjil ii ii 9 (| i. ■ i & ix 9'^ flin bil a Mirinl noal.o^x.dH mo

. biiii;jit'ii;J baM

1' EMk"‘i%(^n'ilj(-^

> nen höjas med 100 I kronor.

:n*\\X\ .'A .0

.\foöVvy«an • voVvsl

.VA'vt',^stt\k öf<l Ad

,H»ssÄ

.oval aadma/oM hfi nah mlodioodb

aginåhrebnu euMinioåRgiii-ielgaiijiiiil ahiTan^na Baginåbiofiflii tsfaM .taaoH Ilil

.nyelaiYiii^frråvynäl f»hii«'iih j^nlaiöt da» ohixnåahiod

SitiX Mi0:t9i\<N$d,bWfopS' 'ffié Å\'onihStfataéerkéfo iSffl.

-b'iyd8 Höb l ;!atni(!.M'n!ic!i!£ obu.sällih.Jod gekwi anétiniod ni g un .taiöi oa bnvH -tmq "us asgihössiv <R}ob aofr<n fjhn.nennodIRi un obruriölbio snöa

Jeb likt doo obnaoeucd ::-fq i ohoj ob-toi nom dgi.blhbjtdi JämsquYB loiqi»

foaiuunib -nom ieds nogfiinRirnÖiabnh/gnAi -iöl insy,- ..ibiasiaobili Itvlild mos ,«n,eiiuti -lod tils jigB^wtöl (iötnno/l oiolmob; pip ■urniie bil» idol ■ii/1! ..itgiJjbitabioi ilo** -i),badort 1,0 nmirUiOHii mo !Oblidt •iar.biri Kil ;• n>lujriolauit munn! RjilbnBikid .flisig'»l

Utdrag af Kongl. Fångvårdsstyrelsens protokoll, hållet

il »b ilo o jtäfiit? i> juno uiiuodlo i,;u{| J" i-. S-inm! jo, -iÄ/miRibo lull i_ fil <» Jiiuih /uruijpnu

l Stockholm den 24 November. 1876.. •< ^nio

! jo';' fwiVll oi •JliisnOi

(Öl H;-(

n.it

RtJU .<£: b;S! do ;.U.i5 .amtuif) ad

o ilo i ro ' .oo.S .tmhrl.ohln »in

morna rnoninT(-b i jjirrojiiumlioi

■»b fOrdföranden}kHerr 'GeaietaMitektéreh-'Oék KömméhdöréW^LiäQvighb-dnji jf-jnnol Kameraldepårtembnts-chéfen och Riddä:i’én EJttNösrBniOdmnh (f Hiob -iibiio . (•rJ-fTqefi Eäfi;s]idep&rteméttts4diefen och Riddaren'■UtifsÅk: 'fn»I wAtnh-;hiamn-hnqoi» .mragriinf Jih lita iyf/svgu Åt hr/ a irm-to-i ö rms :4 it; mvfuilbitftd nian gilinoaiiv no flit iodlivd

öi>rriföliiIR71 (Höet §EBMöfeäläep'artemeniiils9^chefeni;i|&reÖiiögi!fiooglBiMap»ii4iMiga»ir$ijfeirss bgdénntlff 'rdenaiiestååi; flökerégleringsddoMitépådes;; (uadbrdåiiigai föblagqangäeådé lönerfegldfipg tm.^bfföjhFåRgYärdsfedytFeléen:,-' skört tyttrade iv« .['jkJfenap t oi -urnua ttasEiiCiRSeaiibQsjån itördenkunna 'iö-ågasättäs,- huruvida detta ifeipbetsverkj sold*5jetfta för&lsevisOfläKr E^tt,o;må, 0 livad dess organisation / echo (arbetssätt iReträffä/.ivaiwd bördfri BfimågKMiff Större eller!/mera genomgripande förändring i bEmbets verkets ébnaStei (instruktion!'är mtfärdadoäruSSSÖyihväntillt förslag redan- niohånf förwfciibliMH-'»f Hå®gM&ridSåtyrel^önpfafgitett3]O®hafisfed4rineraiförr0«iiistetifctS(teensi;IfÄ3fe®it®ilar(dbn!d^

arb.étadt. gj.nun no i bris ene xnfmf oiioi b-iäRäv ebnoomd nogiljnm i/nob Hund Aon

'noll Man isökte vidnUpprättandet :af derutaf!idstruktäomf:r£Wtillgo d ogöra:'si§f*'M förenklingar -i arbetssättet, sdin ined : nödig nordmngnoch ; kontroll- låta 'förena:: sigdbeh iindvik;å.'deotiin:ga!förmer,obvilkal anmärktssåsom ett väsentligt-felfåro-é vårabäldMe kollegiala 'embetsverk. Sedermera: har-rock, på' Styrelsens underdåniga förslag,,!tid öfte-roannän.roieh .domän ;som:isådant' låtit:isig: göm,1:indragning/: äf 1 tjeÄstero&gk^SMi ilisyfte-r ätt /hvarje: tjensteman: borde åläggas:■ så.imånga göromål} som 'bana tid"' och krafter medgåfke,. men.utan rätt att: iinnebafva: flera; befattningar, 'Enligt instruktion utgjorde tjeWstemännenls antal i 16, ; men b enligt: Styrelsens v senast'" den lånNoilenafeier 1873 lafgifnä ; förslag- till stat äj -oberäknadt verkets chef Roch-dedamöter. Också visar sig att löneregleringskomiténs förslag, hvad emb ef s-verketS personal och. densammas: aflöning angår, i . ganska obetydligt^ månRäföiWer'' från Eångvårdkstyr.elsens: den 18 November 1873 i detta: hänseende.:äfgifna underdåniga framställning.' Hvad äter verkets inre organisation och .arbetssätt beträffar, synas komité™ - bäfva fästat en så öfvervägande’vigt vid en fullständig likförmighet"de särskilda^embetsverken emellan, att derigenom uppoffrats: 1 fördekr,^4ém -eljest ståtåatt! vinnas" b:usvlJi i->o fi ;b ..v-.-i.:::::: i-'y; k L::,-r-ibVri.iDTSif Rilibad it fifeir

24 Bil. No 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1 om Statsverket 1877.

Hvad nu först angår komiténs förslag beträffande inskränkning i den Styrelsens ordförande nu tillkommande beslutanderätt, synes detta visserligen ur principal synpunkt följdriktigt, men torde icke i praktiskt hänseende och till det omfång, som blifvit ifrågasatt, vara för fångvårdsförvaltningen det mest lämpliga och fördelaktiga. För min del anser jag de ärenden, komitén föreslagit att kollegialt behandlas, kunna inskränkas till endast frågor om tillsättning af tjensteman och betjente inom Fångvårdsstyrelsen och kamererare vid fångvårdsinrättningarne, samt om åtal och ansvar för tjenstefel beträffande hela denna och den öfriga under Styrelsen stälda tjenstemannapersonal. Såsom skäl för detta mitt förslag torde, hvad förenämnde befordringsfrågor beträffa, böra erinras, att då ledamöterna i Styrelsen, såsom chefer för hvar sin afdelning, äro, om icke formelt juridiskt, så dock i viss mån moraliskt ansvarige för, och beroende af de under dem lydande tjensteman handhafvande af sina befattningar, och kameraldepartements-chefen har att särskilt vaka öfver uppbörds- och redogörelseverket, hvilket till en väsentlig mån handhafves af kamererarne vid fångvårdsinrättningarne, synas ledamöternas sammanstämmande mening, vid tillsättning af ofvannämnde befattningar, böra tillerkännas afgörande vigt. Hvad angår frågor om åtal och ansvar för tjenstefel, så enär Styrelsen, jemlikt 53, 54 och 56 §§ af gällande instruktion, har sig uppdragen eu ganska vidsträckt bestraffningsrätt öfver den Styrelsen underlydande tjenstepersonal, synes en kollegial behandling af dessa frågor vara att föredraga, med hänsyn ej mindre till den varsamhet, som ämnets natur påkallar, än ock den större trygghet och sjelfständighet, som bör hos den underlydande framkallas af föreställningen, att bedömandet af hans tjensteförhållande och hans deraf möjligen beroende välfärd icke hvilar ensamt i en mans hand.

Med en sådan inskränkning i komiténs förslag, beträffande de frågor, deri ordföranden icke skulle ega att ensam besluta, skulle också den gruppering af ärendena, komitén uppstält af plenimål och icke plenimål, kunna bortfalla, och den nu enligt i § 9 af instruktionen gällande bestämmelse, att ärendena må, der deras vigt och beskaffenhet ej anses fordra båda ledamöternes närvaro, af generaldirektören jemte föredraganden handläggas och afgöras, fortfarande lända till efterrättelse. Enligt min uppfattning är denna bestämmelse lämpligare, än ett specifikt uppräknande af de ärenden, hvilka skola betraktas såsom plenimål, och lemnar jemväl rum för en tillämpning, öfverensstämmande med det förslag, komitén framstält.

Vid fråga härefter om tjenstemannapersonalen inom Styrelsen och dess särskilda afdelningar har komitén i så måtto afvikit från Styrelsens den 18 November 1873 afgifna underdåniga förslag, att komitén dels i stället för styrelsens nuvarande två departement föreslagit inrättande af två byråar, en för kansli- och en för kameral-afdelningen, under hvar sin byråchef, dels indragit kamererare-, men bibehållit kammarförvandts-befattningen, dels ock äfven indragit en kammar-

Kil. N:o 1 till Kongt. Maj:ts Nåd. Trop. Nio 1 om Statsverket 1817. 25

skrifv äretjenst å kammarkontoret. — Förändringen af benämningen departement till byrå är af ringa betydelse och torde väl låta förena sig med Styrelsens nuvarande organisation. Hvad kansliafdelningen beträffar hafva komiterade funnit densamma i dess nuvarande skick så fullständigt motsvara begreppet byrå, att icke någon enda förändring i det hänseendet blifvit ifrågasatt. För att bringa kameralafdelningen i samma ställning hafva deremot komiterade ansett kamereraretjensten böra ersättas med en kammarförvandtstjenst, samt åtskilliga af de till den förra hörande göromål, hvaribland det omedelbara chefsskapet öfver de å afdelningen anstälde tjenstemän, böra öfverflyttas på byråchefen. Grunden för detta komiténs förslag uppgifves vara, att enahanda förenklingar, som ansetts ändamålsenliga för andra embetsverk med likartade göromål, derigenom skulle vinnas. Jag är visserligen icke så nära förtrogen med arten och beskaffenheten af göromålen i andra embetsverk, att jag kan bedöma huruvida ett hvar af dessa verk saknar den individuel natur, som kan göra en eller annan afvikelse från en allmän schematisk organisationsform nyttig eller nödvändig, men deremot är jag viss om, att icke något dylikt verk, inom så kort tidsperiod, som fångvårdsstyrelsen, varit föremål för flere förändringar, ledande till indragning af tjenstepersonal och i följd deraf förenkling i möjligaste mån i göromålens behandling.

Lika mycket som föråldrade former kunna vara hinderliga för åstadkommande af enkelhet och enhet i statsförvaltningens särskilda grenar, lika litet kunna täta förändringar och vexlingar i dessa former bereda stadga och ordning åt denna förvaltning.

År 1845 befunnos de till kameralledamotens handläggning hörande ärenden vara af den omfattning, att han ansågs icke ensam kunna bestrida desamma, och blef till följd häraf en extra kameralledamot förordnad, hvilken sedermera ända till 1860 föredrog och handlade anmärkningsmål. På grund af 1859 års instruktion upphörde denna befattning och behandlingen af anmärkningsmål återtogs af ordinarie kameralledamoten. Vid de förberedande öfverläggningar, som höllos före utfärdande af nämnde instruktion, uttalades dock mycken tvekan af verkets dåvarande ordförande, äfvensom af kansliledamoten, huruvida ordinarie kameralledamoten skulle kunna medhinna de ökade göromål, som härigenom för honom uppkomme. Om redan till följd häraf ledamoten för kameralafdelningen blef något mera betungad, än kansliledamoten, så lärer komiténs förslag, att med bibehållande af denne senares tjenstegöromål oförändrade ytterligare öka den förres med en del af kamereraregöromålen, icke härleda från en afsigt att åstadkomma en jemnare fördelning af göromålen ledamöterne emellan, utan fast mera vara en följd af bemödandet att inpassa förvaltningen i den allmänna form, som komitén förestält sig böra bereda den största enkelhet. Kunde en sådan vinnas endast derigenom att chefen för kameralafdelningen jemväl öfvertoge de kamererarens

Bill, till Riksd. Prat. 1811. 1 Samt. 1 Afd. 4

26 Bil. No 1 till Kongl. May.ts Nåd. Prop. No 1 om Statsverket 1877.

göromål, som, enligt komiténs uppfattning, egentligen karakterisera dennas befattning, skulle jag icke anse den tillökning i göromål, som för nämnde chef häraf blefve en följd, böra utgöra hinder för förändringens genomförande. Men jag kan icke finna, huruledes större enkelhet skulle vinnas derigenom, att t. ex. chefen för kameralafdelningen i stället för kamereraren eller annan tjensteman förer kassaräkningen med Riksbanken, eller i första rummet tillser, det influtna medel varda i banken insatte, under det i allt fall kamereraren eller den tjensteman, som nu skulle träda i hans ställe, kammarförvandten, skall uppsätta och kontrasignera Styrelsens assignationer på banken, samt annotera qvittenser å influtne medel, enär båda fallen stå i omedelbart sammanhang med förenämnde kassaräknings förande, ty då medel å banken assigneras är det väl en gifven följd, att det assignerade beloppet på samma gång uppföres i räkningen med banken, och, då annotation öfver levererade medel skall verkställas, sker sådant genom uppförande af det levererade beloppet i bankoräkningen. Att nu assignationerne skola uppsättas och kontrasigneras af en person och bokföringen af den assignerade summan verkställas af en annan, samt att annotering af influtne medel skall verkställas af den ene och bevis å qvittenset om den sålunda skedda bokföringen verkställas af en annan, förekommer mig icke såsom ledande till största enkelhet. Att chefen för kameralafdelningen sjelf skall verkställa erforderliga utredningar i en del ärenden, är icke något nytt stadgande, utan innefattas i instruktionens föreskrift att ledamöterna skola med noggrannhet och skyndsamhet bereda och handlägga de till en hvars föredragning hörande mål. Bestämmelsen att emellan de å byrån anstälde tjensteman fördela de göromål, som icke redan enligt instruktionen någon af dem åligga, återfinnes väl icke uttryckligen i den för kamereraren nu gällande instruktion och skulle sålunda detta åliggande egentligen icke vara föremål för öfverflyttning, men icke förty anser jag ganska riktigt, att detta bestyr bör tillhöra byråchefen. — Beträffande chefsskapet öfver underlydande tjenstemän är för närvarande stadgadt, att ledamöterne åligger att, hvar och en inom honom underlydande departement, hafva närmare inseendet öfver göromålens behöriga gång, att sekreteraren har att vaka öfver att öfriga i kansliet anstälda tjenstemän sina skyldigheter fullgöra, samt att kamereraren skall hafva tillsyn öfver de i kammarkontoret anstälda tjenstemäns sätt att fullgöra sina åligganden, och i sådant afseende meddela nödiga föreskrifter och erinringar. Detta senare åliggande skulle nu, enligt komiténs förslag, med kamereraretjenstens indragning öfverflyttas på chefen för kameralafdelningen, och otvifvelaktigt vunnes derigenom en enkelhet i samma mån, som ett chefsskap är enklare än två; men det torde kunna ifrågasättas, huruvida enkelheten i detta hänseende är att föredraga, eller om icke en dubbel vaksamhet och tillsyn må för befrämjande af det allmännas bästa vara lika, om icke mera, fördelaktig. Då komitén icke föreslagit att, med upphäfvandet af stadgandet om sekreterarens skyldighet att vaka öfver fullgörandet

27 Bil. N:o 1 till Kongl. MajUs Nåd. Trop. N:o 1 om, Statsverket 1877.

af kanslitjenstemännens åligganden, det omedelbara chefsskapet öfver dem skulle öfverflyttas på chefen för kansliafdelningen, är det antagligt, att komiténs förslag i detta hänseende beträffande kameralafdelningen endast och allenast hafva sin grund deri att, enligt komiténs föreställning, med byråchefsinstitutionen icke vore förenligt att på den kamerala afdelningen bibehålla en tjensteman i andra lönegraden, åt hvilken den närmaste tillsynen öfver de underordnade tjenstemännen kunde anförtros.

Om, såsom nu blifvit antydt, någon större enkelhet i göromålens behandling icke är att hemta af kamererarebefattningens indragning och ersättande med en kammarförvandtstjenst, torde böra tillses, om och i hvad mån några andra väsentligare fördelar af ett sådant utbyte äro att påräkna. I första rummet förekommer härvid, att, då kamereraretjensten utgör en högre grad, än kammarförvandtsbefattning, en besparing af 1,500 kronor, som utgör löneskilnaden mellan dessa grader, genom det föreslagna utbytet uppkommer. Denna omständighet saknar visserligen icke sin vigt, men å andra sidan torde böra tagas i betraktande, att, äfven med den öfverflyttning till chefen å kameralafdelningen af de kamereraregöromål, som komitén föreslagit, de öfriga, enligt nu gällande instruktion kamereraren tillhörande åligganden, såsom vikariat för kameralledamoten, aktorat i balans- och afskrifningsmål, kontroll öfver uppbörden och hushållningen i allmänhet vid fångvårdsanstalterna, upprättande af förslagsstater och Styrelsens hufvudböcker m. m., äro af den vigt och ansvarsfulla beskaffenhet, att de i dessa hänseenden stå framför de åligganden, som tillhöra sekreteraren, och böra icke skäligen anförtros en första gradens tjensteman, hvilken, dertill befordrad måhända efter endast några års extraordinarie tjenstgöring, icke kan anses besitta den erfarenhet och de speciella insigter rörande denna förvaltningsgren, som erfordras för en sjelfständig behandling af dessa ärenden. I öfrigt bör icke lemnas ur sigte, att flere tjenstegrader äro ett verksamt, om icke oundgängligt, medel för erhållande af duglige tjensteman. Det är föga antagligt, att några sådana skola uteslutande egna sig åt en verksamhetskrets, der endast en bland fyra kan hysa förhoppning att möjligen vinna befordran och en bättre utkomst. Särskildt på den kamerala afdelningen är tillfälle till befordran utom embetsverket företrädesvis inskränkt, och då fordringarne för inträde på denna afdelning nu äro lika med dem för anställning vid Kongl. Maj:ts Kansli eller juridiska verk, har redan nu visat sig brist på skicklige personer, som vilja egna sig åt kamerala afdelningen, ett förhållande, som framdeles ännu mera, i mån som de personer, hvilka aflagt den gamla s. k. kameralexamen, hinna afgå, kommer att framstå. Nyttan och behofvet af flere tjenstegrader, med skiljaktiga aflöningsförmåner, torde dessutom till fullo bekräftas af förhållandet i den enskilda affärsverksamheten, hvarifrån i många fall statsförvaltningen kan hemta nyttiga lärdomar. Å hvarje bankinstitution eller affärskontor af någon större omfattning finnes vanligen, bland den biträdande per-

28 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1877.

sonalen, en chefens närmaste man med större erfarenhet och insigter och förmånligare aflöningsvilkor, än de öfrige, och åt hvilken mera vigtiga göromål anförtros, hvarmed också helt naturligt följer ett visst förmanskap öfver de underordnade. Då Styrelsen i sitt underdåniga förslag den 18 November 1878 hemstälde om indragning af kammarförvandtstjensten och de till densamma hörande göromåls fördelning dels på kamer eraren, dels på andra tjensteman, tog Styrelsen i nogsamt öfvervägande, huruvida en sådan tillökning i kamererarens göromål lämpligen kunde ega rum. Bland dessa göromål utgör det ett af de mest tidsödande att meddela erforderliga upplysningar och utredningar i förekommande mål, som till kammarkontorets handläggning remitteras, dels någon gång efter skedd föredragning, enligt Styrelsens beslut, dels understundom af kansli-, men hufvudsakligen af kameralledamoten. Uti dessa remisser hade redan vid nämnde tidpunkt eu inskränkning egt rum, så att desamma hufvudsakligen endast afsågo siffergranskning eller meddelande af sådana upplysningar, hvarom icke, utan alltför stort afbrott i ledamöternas göromål, dessa ur räkenskaperna eller äldre handlingar sjelfva kunde förskaffa sig kännedom. Härigenom är någon minskning i kamererarens åligganden beredd, hvarigenom tillfälle för honom att öfvertaga eu del af kammarförvandtens göromål uppstått, hvarförutan en sådan minskning, om så finnes nödig, torde ytterligare kunna beredas genom en i möjligaste mån ännu större inskränkning i remisser, äfvensom genom befrielse från det honom nu åliggande, men icke särdeles betungande bestyret att mottaga och till behörig handläggning befordra alla till kammarkontoret öfverlemnade mål, samt att mottaga till Styrelsen ingifna och, der så nödigt finnes, med eget yttrande beledsaga de framställningar, som af kontorets tjensteman å tjenstens vägnar afgifvas. Dessa omständigheter torde dock först vid behandling af de förändringar i nu gällande instruktion, som till följd af den föreslagna nya regleringen af embetsverket kunna blifva af nöden, böra komma under närmare ompröfning och bestämmande.

På grund af hvad jag sålunda anfört, anser jag mig icke kunna tillstyrka komiténs förslag om indragning af kamererarebefattningen i Styrelsen, i stället för kammarförvandtstj ensten.

Komiténs förslag att hvarje Fångvårdsstyrelsens tjensteman skulle förklaras ega odelad ansvarighet för de åtgärder, han å tjenstens vägnar vidtager, öfverensstämmer visserligen med lag och allmänna rättsgrunder, men torde just derför vara öfverflödigt.

Komitén har ansett den nu gällande bestämmelse, att i generaldirektörens frånvaro äldste ledamoten skall, med bibehållande af sina öfriga göromål, inträda i utöfningen af ordförandebefattningen, derest ej Kongl. Maj:t annorlunda förordnar, mindre lämplig, icke blott derför, att en tillfälligtvis tjenstförrättande chef derigenom får en i viss mån vidsträcktare myndighet, än den ordinarie, hvilken i allmänhet bort inhemta två ledamöters yttrande, utan äfven emedan ordförandens

Bil. No 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1 om Statsverket 1877. 29

och föredragandens befattningar svårligen låta sig förena, med mindre endera af dem komma att lida. Komitén har derföre föreslagit att ordförandeplatsen i generaldirektörens frånvaro fylles af äldste byråchefen, hvilkens befattning samtidigt borde öfvertagas af vikarie, så att Styrelsen alltid vore fulltalig och hvarje befattning inom verket af särskild person bestridd, dock att, derest generaldirektörens frånvaro skulle öfverstiga 14 dagar, på Kongl. Maj:t skulle ankomma att om embetets bestridande förordna. Riktigheten af detta komiténs yttrande kan visserligen icke bestridas; men jag befarar, att den föreslagna förändringen skulle i praktiskt hänseende komma att medföra större olägenheter, än fördelar. Af komiténs förslag skulle blifva en följd, att vid de tillfällen, då generaldirektören, vare sig af sjukdom, kortare embetsresor, besök å härvarande straffanstalter eller af andra anledningar, såsom möjligen innehafvande riksdagsmannakall, kan för en eller annan sessionsdag eller någon del deraf vara hindrad att i sessionen deltaga, skulle antingen sessionen uppskjutas eller en af verkets tjenstemän inkallas. Denne torde i allmänhet icke kunna haft tillfälle att förut taga den kännedom om ärendena, som erfordras för desammas föredragning, och så väl deraf, som i synnerhet af de täta afbrott i utöfningen af de väsentliga, enhvar tjensteman tillhörande göromål, som häraf föranleddes, skulle olägenheter och hinder för göromålens jemna gång uppstå. Vid de tillfällen, då Styrelsen nu utgöres endast af ledamöterne, företages i allmänhet endast enkla och löpande göromål, hvaremot afgörandet af de vigtigare, der sådant utan olägenhet kan ske, uppskjutes tills Styrelsen varder fulltalig. Jag tror således, under förutsättning att Kongl, Maj:t vid förfall för generaldirektören under längre tid meddelar nådigt förordnande om embetets uppehållande, nu gällande stadgande i detta hänseende vara för göromålens gång inom verket lämpligast och fördelaktigast.

Komiténs framställning rörande indragning af den Styrelsens tjenstemän åliggande revision af fångvårdens räkenskaper och att dessa endast undergingo granskning i Kammarrätten, anser jag leda till enkelhet och besparing i kostnader; men då något definitivt förslag i detta hänseende nu icke blifvit framstäldt, torde denna fråga icke utgöra föremål för slutlig pröfning. Innan en sådan pröfning egt rum torde icke heller något beslut fattas beträffande komiténs förslag: “att fångvårdsräkenskaperna, afslutade och med verifikationer försedda, skola, efter hand som de inkomma och så snart som de blifvit begagnade för den Styrelsen åliggande bokföring och revision, i Styrelsens embetslokal tillhandahållas den eller de Kammarrättens tjenstemän, som hafva att desamma revidera". Öfver detta förslag, som komitén satt i sammanhang med Styrelsens åtgärd att för åstadkommande af tidigare bokslut på försök vid två fångvårdsinrättningar låta tillämpa ett nytt månatligt bokföringssätt, lärer Styrelsen nu icke vara i tillfälle att yttra sig, enär användbarheten af ett dylikt räkenskapssätt och detsammas tillämpning vid samtliga fångvårdsanstalterna ännu icke blifvit af Styrelsen pröfvad;

30 Bil. N:o 1 till Kong!. Maj:ts Nåd. Trop. No 1 om Statsverket 1877.

och är frågan i allt fall i viss män beroende på utrymmet i den embetslokal, som kan varda för Styrelsen upplåten.

De allmänna grunder för löneregleringen, som komitén föreslagit, innefatta, bland annat, den bestämmelsen, att tjensteman, som vid den nya löneregleringens inträdande redan innebar tjenst utom Styrelsen, må densamma bibehålla, så länge den icke är för tjenstgöringen i Styrelsen hinderlig. Då nu både Styrelsens och komiténs förslag till reglering af tjenste- och löneförhållandena inom verket äro uppgjorda under förutsättning, att hvarje tjenst skall afse göromål till den omfattning, att de upptaga tjenstemannens hela tid, är det en gifven följd, att bestridandet af en annan befattning derjemte skall vara hinderligt för tjenstgöringen i styrelsen. Vid sådant förhållande skulle de flere tjensteman inom Styrelsen, som jemväl innehafva annan befattning, till följd af löneregleringen nödgas afsåga sig samma befattning, eller ock afgå från Styrelsen, ett förhållande, som, om än för embetsverket i så måtto fördelaktigt, att den förändrade organisationen genast kunde komma till verkställighet, likväl skulle för dessa tjensteman medföra känbara uppoffringar. Jag skulle derföre anse billigheten fordra, att bestämmelsen härutinnan förändrades sålunda: “att tjensteman, som vid den nya löneregleringens inträdande redan innehar tjenst utom Styrelsen, må, mot åtnjutande af förut egande löneförmåner, densamma bibehålla, så länge den icke är hinderlig för tjenstgöring i Styrelsen till den omfattning, som förut ålegat samme tjensteman".

Stadgandet “att tjenstgöringspenningarne få uppbäras endast för den tid tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester, men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöring befriad, utgå till den, som tjensten förrättat," är visserligen, vid de fall då befrielsen från tjenstgöring är föranledd af sjukdom, ganska känbart för tjensteinnehafvaren, särdeles som tjenstgöringspenningarne enligt min åsigt utgöra en alltför betydlig del af löneförmånerne; men då Kongl. Maj:t och Riksdagen redan faststält ett sådant stadgande för annat embetsverk, torde någon ändring härutinnan icke böra ifrågasättas; dock torde billigheten fordra, att, om ett sjukdoms- eller annat förfall skulle för tjensteinnehafvaren inträffa för en eller några dagar, eller i allmänhet af så kort varaktighet, att annan person icke behöfde till tjenstens uppehållande förordnas, något afdrag af tjenstgöringspenningarne, hvilka i sådant fall komme att kronan besparas, icke borde ega rum. Möjligen har också detta varit komiténs mening, men följer icke otvetydigt af ordalagen; och jag hemställer derföre, huruvida icke stadgandet kunde erhålla följande lydelse: “att aflöningarne för Fångvårdsstyrelsens embete- och tjensteman samt betjente fördelas i lön och tjenstgöringspenningar, hvilka senare få af tjenstens innehafvare uppbäras, jemväl då han åtnjuter semester, men tillkomma, vid annan tjenstledighet, den som bestrider de till tjensten hörande göromål",

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverk 1877. 31

Den förändiing, komitén föreslagit beträffande kanslibyrån, synes mig icke föranleda någon anmärkning, hvaremot i afseende på kameralbyrån jag får åberopa hvad här ofvan blifvit anfördt rörande kamereraretjenstens bibehållande, och att följaktligen kammarförvandtsbefattningen, på sätt Styrelsen hemstält, må indragas. Hvad angar komiténs förslag om indragning af de nu varande två kammarskrifvaretjensterna, så enär Styrelsen föreslagit indragning af en utaf dessa tjenster, samt de göromål, som skulle tillkomma den andre kammarskrifvaren, kunna uppdragas åt extra biträden, om erforderliga anslag till godtgöreise härför beviljas, anser jag hinder för indragning jemväl af denna tjenst icke möta.

Fullkomligt instämmande i komiténs åsigt att, oberäknadt de större nybyggnadsarbeten, som antagligen under eu längre tid komma att för fångvårdens räkning utföras, underhåll, reparation och erforderliga förändringar af fängelsebyggnader för framtiden komma att göra ett byggnadskunnigt biträde för Styrelsen behöflig!, anser jag, i olikhet med komitén, detta biträde böra såsom tjensteman anställas. Vården och tillsynen af de flera dyrbara byggnader vid 43 fångvårdsanstalter, som stå under Styrelsens förvaltning och af hvilka en del hafva en ganska stor omfattning, utgör ett ganska vigtigt och maktpåliggande värf. Och då det fordras noggranna och tidsödande undersökningar för inhemtande af kännedom om beskaffenheten af hvarje fång vårdsanstalts särskilda byggnader och lokaler, för att derefter till tid och sätt ändamålsenligt kunna anordna de underhålls- och reparationsarbeten, som i hvarje fall erfordras, kan det ingalunda vara likgiltigt om detta uppdrag utöfvas af eu ständig tjensteman eller ett biträde, hvilket senare, dels såsom tillfälligt eller för kortare tid anstalt, ofta kan komma att ombytas, dels för fel och försummelser, hvilka kunna ådraga staten betydliga kostnader, icke är underkastadt tjenstemannaansvar. Göromålen för Styrelsens byggnadsintendent hafva hittills, i följd af flera eller färre, större eller mindre byggnadsföretag, å särskilda tider varit och komma jemväl antagligen för framtiden att blifva vexlande; men aflöningen för denne tjensteman torde, lika litet som föi hvaije annan, böra vexla i man af tillfälligt ökade eller minskade göromål. Med hänsyn till denna befattnings omfång, vigt och ansvarsfullhet synes mig under närvarande tidsförhållanden den af Styrelsen föreslagna aflöning för intendenten, 4,500 kronor, icke vara för hög, äfven om hans göromål framdeles skulle komma att blifva inskränkta endast till vård och tillsyn af samtlige fångvårdsanstalternas hus och byggnader.

För den semester, som enligt komiténs förslag skulle tillerkännas verkets chef och tjensteman, äro vikariatsarfvoden beräknade till belopp af 1,637 kronor 50 öre och föi dylika arfvoden under inspektionsresor, som chefen eller ledamöterne verkställa, till 600 kronor eller tillsammans 2,237 kronor 50 öre. För den händelse kammarförvandts-, i stället för kamereraretjensten, på sätt Styrelsen föreslagit, indrages, skulle en tillökning i dessa arfvoden till belopp af 87 kronor 50 öre

32 Bil. N:o 1 till Kongt. Maj:ts Nåd. Prop. N:o i om Statsverket 1871.

erfordras och hela summan sålunda uppgå till 2,325 kronor. Deremot, om, såsom af mig här ofvan blifvit ifrågasatt, äldste ledamoten under generaldirektörens frånvaro jemte egen tjenst bestrider ordförandebefattningen och följaktligen under denna tid, beräknad till tre månader på året eller 1V2 månad för semester och lika lång tid för inspektionsresor, vikarierande ledamot icke erfordrades, skulle besparing i vikariatsarfvoden till belopp af 500 kronor härigenom vinnas och den afkomitén i detta hänseende beräknade summa kunna nedsättas i jemnt tal till 1,800 kronor.

1 fråga om anslag till godtgörelse åt extra ordinarie tjensteman, hvilkas biträde i betydligt högre grad, än hittills, måste anlitas i följd af de föreslagne inskränkningarne i den ordinarie personalens antal, har komitén beräknat, att till biträde åt sekreteraren och notarien åtminstone en extra ordinarie tjensteman erfordrades och att, sedan de statistiska arbetena ålagts registrator^ äfven denne måste beredas tillfälle att anlita biträde, derför kostnaden dock upptagits till halfva det belopp af 1,200 kronor, som komitén antagit såsom arfvode i medeltal åt extra ordinarie tjensteman. För kameralafdelningen är i detta hänseende beräknadt arfvoden för två biträden, hvadan summan af tre och ett hälft arfvode efter nyssnämnde beräkningsgrund utgör 4,200 kronor, hvartill ytterligare blifvit lagdt 1,000 kronor för bekostande af renskrifning och annat tillfälligt biträde, utgörande hela det ifrågasatta anslaget sålunda 5,200 kronor.

Fullt erkännande önskvärdheten af att de behof af extra biträden, som uppstå till följd af indragning af nuvarande lägsta tjenstemannagraden, väl tillgodoses, anser jag mig likväl pligtig att vid komiténs ifrågavarande förslag erinra:

att för biträde vid uppgörande af statistiska tabeller, som erfordras för de afdelningar af Styrelsens underdåniga årsberättelser, hvilka det tillkommer chefen för kansliafdelningen att uppsätta, hittills utgått ett årligt arfvode af 500 kronor;

att enligt den föreslagna organisationen af kanslibyrån registrator, i stället för protokollsföringen hos Styrelsen, skulle få sig ålagdt skyldigheten att besörja upprättandet af dessa tabeller, jemte besörjandet af den dermed sammanhängande skriftvexlingen;

att härigenom kanslidepartements-chefen, för hvilken dessutom den förändrade organisationen icke skulle medföra någon tillökning i göromål, deruti tvärtom skulle vinna minskning i den mån, som ungefärligen hälften af en ordinarie tjenstemans verksamhet kan befinnas ega större omfattning, än som motsvarar ett i värde af 500 kronor uppskattadt arbete; samt

att vid sådant förhållande det synes mig icke behöfligt, att jemväl registratorn för dessa göromåls handläggning erhåller ett aflönadt biträde.

Visserligen har till följd af ett förändradt formulär och eu något olika uppställning af personalredovisningen i Styrelsens underdåniga årsberättelser de seuaste åren ett vida större arbete med dessa tabellers granskning och beriktigande tagits i anspråk, än tillförene, men jag antager med visshet, att, i samma män

Bil. N;o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1877. 33

som vederbörande tjensteman, hvilka meddela primäruppgifterna till denna statistik, blifva hemmastadda med de nya formulären, detta arbete kommer att i betydlig grad minskas; och ehuru jag icke lemnat ur sigte den betydelse komiténs förslag i detta hänseende bör tillerkännas med hänsyn dertill, att Styrelsens kanslidepartementschef, hvilken frågan närmast rörer, deltagit som ledamot i komitén, finner jag mig icke kunna tillstyrka det anslag af 600 kronor, som komitén beräknat för ett biträde åt registratorn.

Om detta sistnämnda belopp afräknas från den öfriga anslagssumman, 5,200 kronor, återstå 4,600 kronor. I det af Styrelsen afgifna underdåniga statsförslag al den 18 November 1873 upptages till renskrifning och annat biträde 3,000 kronor samt till extra ordinarie vaktmästare 600 kronor; lägges härtill beloppet af den aflöning 1,500 kronor, Styrelsen i sitt förslag upptagit för en kammarskrifvare, hvilken nu skulle komma att indragas, uppgår summan till 5,100 kronor, men då derifrån afdrages 500 kronor, som ingå i förenämnda 3,000 kronor och blifvit beräknade som arfvode för uppgörandet af de statistiska tabellerna, hvilket arbete nu skulle åläggas registratorn, uppkommer enahanda summa 4,600 kronor, som, enligt hvad ofvan upplyses, erhållits med utgångspunkt från komiténs förslag.

Då komitén föreslagit en efter min åsigt väl behöflig och lämplig löneförhöjning för Styrelsens två vaktmästare, anser jag dem böra åläggas i så måtto ökade göromål, att städning och eldning af Styrelsens embetslokal af dem verkställas. För detta bestyr utgår nu till eu extra vaktmästare en ersättning af 300 kronor årligen af det i stat till gratifikationer åt extra vaktbetjeningar upptagna anslag; och då denna summa genom en sålunda förändrad anordning kan besparas, synas mig förenämnda arfvoden och flitpenningar till extra biträden kunna ytterligare med detta belopp nedsättas och sålunda bestämmas till 4,300 kronor eller 900 kronor mindre än hvad komitén beräknat. Enligt hvad ofvan är visadt skulle vikariatsarfvodena, efter min mening, kunna, med minskning af 400 kronor under hvad komitén föreslagit, nedsättas till 1,800 kronor, och alltså anslaget för båda dessa ändamål med en nedsättning af 1,300 kronor i den af komitén föreslagna summan, 7,400 kronor, nedgå till 6,100 kronor eller, med tillägg af 600 kronor såsom arfvode för läkarebiträde, 6,700 kronor.

På grund af hvad nu blifvit anfördt, har jag ingen annan ändring att föreslå i den af komitén för Fångvårdsstyrelsen afgifna aflöningsstat, än att dels, i stället för en kammarförvandt med aflöning af 3,000 kronor, upptages en kamererare med lika aflöning, som för sekreteraren är uppförd, eller lön 3,000 kronor och tjenstgöringspenningar 1,500 kronor, tillsammans 4,500 kronor, dels, med utförande af särskild! arfvode för Styrelsens byggnadsintendent 4,500 kronor, anslaget till vikariatsersättning samt arfvoden och flitpenningar åt extra biträden in. m. upptages till 6,700 kronor. Dessa förändringar föranleda en förhöjning af 200 kronor i statens slutsumma, som alltså skulle komma att uppgå till 58.900 kronor.

Bill. till JUksd. Prut. 1877. 1 Sami. 1 Afd.

34 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1877.

Till hvad komitén i (ifrigt föreslagit och hemstält anser jag Styrelsen böra tillstyrka nådigt bifall.

Enligt de grunder, komitén föreslagit för åtnjutande af ålderstillägg, skulle sådant för år 1878 tillgodokomma nuvarande:

Chefen för kameralafdelningen, befordrad 1863, Sekreteraren, befordrad 1865, två ålderstillägg

Registratorn „ 1865 „ „

Notarien „ 1863 „ „

Kamereraren „ 1864 „ „

1 Revisor „ 1864 „ „

å 500 kronor

55 55 55

55 55 55

55 55 55

55 55 55

1,000

1,000

1,000

1,000

1,000

1 Vaktmästare

1871, ett ålderstillägg

1856 ......

1871......

100: — 100: —

Tillsammans kronor 6,300

Ehuru af dessa ålderstillägg med mycken sannolikhet ett belopp af 3,000 kronor icke kommer att utgå, emedan tjensteinnehafvarne antagligen icke komma att uppfylla de vilkor, hvarunder den nya staten skulle få tillämpas, torde dock hemställan om anvisande af förslagsanslag till det beräknade beloppet 6,300 kronor böra göras.

Något särskildt anslag till fyllande af aflöuingsbehofven under öfvergångstiden från gamla till nya lönestaten anser jag icke behöfligt under förutsättning att anslaget i sin helhet å den nya staten får efter sig företeende förhållanden disponeras för aflöningens bestridande.

T. f. kanslidepartementschefen ansåg sig icke hafva något särskildt emot komiterades förslag att erinra, men förenade sig med referenten i hvad af honom beträffande ordförandens beslutanderätt i vissa ärenden, äfvensom angående kamererarebefattningens indragning, blifvit yttradt.

Herr generaldirektören anförde:

Fångvårdsstyrelsens nuvarande organisation med chef, som har beslutanderätt, samt två sous- eller afdelningschefer, hvilka hafva att bereda och inför chefen föredraga hvar sin afdelnings ärenden, utan skyldighet att, annat än undantagsvis, deltaga i behandlingen af ärenden tillhörande hvarandras föredragning, innefattar redan en slags byråstyrelse och utmärker åtminstone, att föreställning om lämpligheten af sådan styrelse redan från början vore insedd; men obekantskapen på den tiden med annat arbetssätt inom administration, än det hos kollegierna följda, föranledde att på hvardera afdelningen inrättades flerfaldiga tjenstegrader, såsom, å den ena, kammarskrifvare, revisorer, bokhållare, kassör, kammarförvandt och kamerer, och på, den andra kanslister, notarie, registrator, ombudsman, sekreterare

Bil. N:o l till Kongl- Maj:ts Nåd. Vrop. N:o 1 om Statsverket 1877. 35

och byggnadsintendent, jemte biträden mot arfvoden. Genom anordningen af utlåtanden tjenstegraderna emellan och skriftvexling i alla upptänkbara småsaker bereddes åt denna tjenstecorps åtskilliga göromål. Under senare åren bar visserligen inskränkning härutinnan egt rum, men i det afseende återstår än mera att göra. Den af komiterade föreslagna byråindelningen, der hvardera byråchefen blefve ansvarig att ärendena med den inskränktare tjenstepersonalen vunne handläggning, bör komma att inskränka skrifveriet inom de gränser, verkliga behofvet fordrar. Under förutsättning att byråcheferna komrne att hvar inom sitt arbetsrum bereda sina ärenden och derefter inför chefen föredraga de utredda ärendena, skulle mycken tid till gagn för det allmänna besparas. Chefen kunde blifva i tillfälle att jemte egna studier besörja offentliggörande inom landet af skrifter i penitentiärt hänseende, hvaraf saknaden utgör förnämsta orsaken till det ringa intresse, att ej säga missaktning, dessa sociala angelägenheter hos de bildade klasserna röna.

Med afseende å detta allt anser jag mig böra förorda den af komiterade föreslagna byråindelningen och organisation, endast med några mindre jemkningar.

Med undantag af organisations- och byggnadsärenden samt frågor om tjensters tillsättande och tjensteinnehafvarens förhållanden, utgöra de flesta öfriga ärenden, som inom Styrelsen förekomma, sådana som endast påkalla uppmärksamhet och konseqvent tillämpning af bestämda föreskrifter eller af verkställighetsbeslut, som af omständigheterna otvetydigt påkallas; och med någon öfversigt af förhållandena inom fångvården kan tvekan om besluten derutinnan ej gerna uppstå. I dessa ärenden måste den närmaste bekantskap påräknas hos byråcheferna. Styrelsens chef har mera tillfälle att med sin uppmärksamhet följa fängelseväsendets utveckling i allmänhet både inom och utom landet, samt att öfverväga om och i hvad mån förhållandena inom landet påkalla eller medgifva förändringar och förbättringar så väl i fängelsebyggnader, som rörande fångarnes vård och behandling. Till följd af inspektioner och beröring med länsstyrelserna bör han ock kunna förvärfva närmare kännedom rörande personalen vicT fängelserna i orterna. I sådana mera allmänna ärenden, hvilka chefen borde med mesta sakkännedom kunna bedöma, skulle, enligt komiterades förslag, beslutande- eller bestämmanderätten ej tillkomma honom, utan byråcheferna, och följaktligen chefens åsigter om gagneliga förbättringar kunna alldeles undertryckas. Men rörande de kuranta och alldagliga ärenden, i hvilka byråcheferna antagligen egde närmaste kännedomen, skulle chefen ensam hafva beslutanderätten. En sådan förändring synes mig vara att vända upp och ned på de naturliga förhållandena.

Med ledning af nu gällande instruktion, har hitintills iakttagits, att i alla frågor af någon allmännare betydelse eller större vigt gemensamma öfverläggningar emellan chefen och de båda ledamöterna egt rum. Och någon olägenhet af chefens beslutanderätt har erfarenheten desto mindre visat, som, intill senaste

36 Bil. N:o 1 till Kongl. Nåd. Trop. N:o 1 om Statsverket 1877.

tid, skiljaktighet i åsigterna varit ytterst sällsporda. Ledamöternas rätt att till protokollet låta anteckna sin från beslutet afvikande mening och chefens amovibilitet torde innefatta den bästa garanti mot missbruk och egenmäktigt förfarande.

Komiterades förslag till ändring i denna del, äfvensom till ärendenas fördelning på formel grund i pleni- och byrå-ärenden synes mig lika litet ändamålsenligt, som af behof påkalladt.

I andra länder har en sådan fristående förvaltning af fängelseväsendet, som den svenska, ansetts vara eftersträfvansvärd, icke för handläggningen af löpande ärendena, utan derföre att chefen egde tillfälle med sin uppmärksamhet följa utvecklingen af dessa i socialt hänseende vigtiga, ehuru af allmänheten ofta förbisedda och ringaktade angelägenheter, samt såsom deras naturliga målsman inom eget land verka för de förändrade anordningar och förbättringar, som visat sig vara ändamålsenliga. Om möjligheten för honom att verka i detta hänseende icke blott förlamas af inrotade vanor och deraf beroende uppfattning hos tjenstemän, utan för framtiden skulle blifva beroende af byråchefernas beslutanderätt, skulle ansvarigheten svårligen kunna hvila på chefen.

Fångvårdsstyrelsen borde då upphöra såsom sjelfständigt embetsverk och i stället under något regeringsdepartement, såsom i andra länder, inrättas ett Fångvårdskontor, der två byråchefer med nödigt biträde hade att på eget ansvar ombesörja de löpande hvardagliga ärendena. För tillsyn öfver fångbehandlingen skulle då anställas en särskild inspektör, som hade att till regeringsdepartementet afgifva sina framställningar och förslag.

Komiterades förslag, att hvarje gång, generaldirektören vore hindrad att under längre tid än fjorton dagar embetet utöfva, förordnande om embetets uppehållande skulle, uppå anmälan, af Kongl. Maj:t meddelas, äfvensom att byråchef, under den tid han företrädde generaldirektörens ställe, skulle vara befriad från de hans eget embete tillhörande göromål synes icke behöfligt eller lämpligt för de två till tre veckors frånvaro, som föranledes af semester eller inspektionsresor. Skulle vid något tillfälle längre tidsledighet generaldirektören beviljas eller af särskildt nådigt förordnande föranledas, lärer Kongl. Maj:t, om så anses erforderligt, föroi dna om embetets uppehållande. Om för kortare, årligen återkommande tillfällen, af mera än fjorton dagars frånvaro, annan person än äldste byråchefen skulle besörja generaldirektörens åligganden, skulle sådant svårligen tjena till gagn eller konseqvens i förvaltningen.

De frågor, hvilka ej tillhöra omfånget af byråchefernas egentliga verksamhetsfält, äro till antalet få och icke ofta af sådan beskaffenhet, att handläggningen af dem ej kan anstå till generaldirektören åter inträder i embetets utöfning. Förhållandet inom Fångvårdsstyrelsen är närmast att jemföra med det, då landshöfding eller öfverståthållare eller president i kollegierna för några veckor tillfälligtvis äro hindrade utöfva sina embeten.

37 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1877.

Under min snart tioåriga tjenstetid har, utom någon gång i och för inspektionsresor, frånvaro under mera än fjorton dagar icke inträffat, utom vid de tillfällen, då Kongl. Maj:t lemnat mig uppdrag att i tjensteärenden besöka utrikes ort; och för sådana fall hade Kongl. Maj:t, om så ansetts nödigt, varit i tillfälle särskildt förordna om embetets uppehållande.

I fråga om kamereraretjenstens indragning kan icke nekas, att derigenom . förloras för de lägre tjenstemännen ett tillfälle till befordran och uppmuntran; men då med den af Kongl. Maj:t redan i andra fall godkända principen af byråchefsbefattningen lärer afses förening af vissa åligganden, som förut tillhört kamereraren, samt enligt komiterades förslag kameralbyråchefen skulle befrias från handläggning af revisionsärenden och besvär öfver tillämpning af lönestaten och föreskrifter rörande reseersättning in. m., samt, i händelse revisionen af räkenskaperna kommer att af Kammarrättens tjensteman öfvertagas, å kammarsidan återstode allenast två tjensteman att öfvervaka, anser jag mig sakna tillräcklig anledning att ifrågasätta ändring i komiterades förslag i denna del, så mycket mera som byrå-organisation jemväl i andra delar bereder tillfälle till besparing i tid och arbete.

Med komiterade är jag ense deri, att det för Styrelsen erforderliga biträde i byggnadsärenden lämpligare beredes mot arfvode, än genom uppförande i stat af en fast befattning. En skicklig och erfaren byggnadskunnig arkitekt erhålles icke utan ganska hög lön; och för det allmänna kan icke vara af gagn att blifva bunden vid en mindre förmåga. Erfarenheten talar till stöd för komiterades förslag.

Lika med föredraganden, anser jag någon nedsättning kunna ega rum i det till arfvoden, flitpenningar, extra biträden och renskrifning af komiterade föreslagna belopp, helst sedan sig visat, att renskrifning till billigt pris kan genom fruntimmer verkställas; dock torde, då behofvet härutinnan beror af omständigheter, som ej på förhand kunna med noggrannhet beräknas, beloppet böra upptagas till 11,800 kronor och statens slutsumma blifva 58,000 kronor.

Och beslöts underdånigt utlåtande till Kongl. Maj:t af det innehåll registraturet utvisar. Som ofvan

In liden!

O. O. Afzelius.

38 Bil. N:« 1 Ull Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1877.

2:o.

Herr Statsministern och Chefen för Justitiedepartementet anmälde vidare i underdånighet den af Kanslisten i Justitierevisions-expeditionen och Notarien i Svea Hofrätt Carl d’Aubigné i underdånighet gjorda ansökning, att, enär han, enligt bifogadt läkarebetyg, af obotlig ögonsjukdom vore för all framtid hindrad att sina berörda befattningar fullgöra samt fördenskull ansåge sig böra från befattningarne afgå, men han befunne sig i obemedlad ställning, Kongl. Maj:t täcktes i nåder bereda honom pension på rikets allmänna indragningsstat, att utgå från den tid, han på begäran blefve från nämnda befattningar entledigad; och har, i fråga om pensionens belopp, sökanden, som åtnjöte i årlig lön såsom kanslist i Justitierevisionsexpeditionen 1,800 kronor och såsom notarie i Hofrätten enahanda belopp, tillsammans 3,600 kronor, föreslagit, att den blifvande pensionen måtte bestämmas till trefjerdedelar af sistnämnda belopp, eller 2,700 kronor; hvarvid sökanden erinrat, att enär sökanden sålunda icke gjorde anspråk på, att vid pensionens bestämmande någon hänsyn skulle tagas till den honom, i egenskap af notarie i Hofrätten, tillkommande ersättning för mistad sportelinkomst, denna ersättning komme, genom sökaudens afskedstagande, att oförminskad statsverket besparas; utvisande det till stöd för ansökningen åberopade, af Doktor Anton Berga utfärdade läkarebetyg, att sökanden lede af en kronisk obotlig ögonsjukdom samt vore i följd deraf ohjelpligt beröfvad den för ögonarbete behöfliga synskärpa å båda ögonen.

Svea Hofrätt har, uti afgifvet underdånigt utlåtande, tillstyrkt, att sökanden måtte varda å indragningsstat förflyttad.

Med tillkännagifvande, att d’Aubigné, född 1826, blifvit utnämnd 1861 till notarie i Svea hofrätt och 1871 till kanslist i Justitierevisions-expeditionen, hemstälde Herr Statsministern, att, med afseende på ofvan anförda omständigheter och i enlighet med hvad Hofrätten tillstyrkt, Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att d’Aubigné må från och med månaden näst efter den, då afsked från förenämnda befattningar varder honom beviljadt, uppföras å allmänna indragningsstaten till åtnjutande för sin återstående lifstid af eu årlig pension till belopp af två tusen sjuhundra kronor, motsvarande tre fjerdedelar af hans innehafvande löner för ifrågavarande befattningar;

och fann Hans Maj:t Konungen godt att till denna, af Statsrådets öfriga ledamöter understödda hemställan lemna bifall; skolande utdrag af protokollet härom meddelas Finansdepartementet, för att vid regleringen af utgifterna under riksstatens nionde hufvudtitel iakttagas.

Ex protocollo Th. Wilh. Malm.

Bil. N:o 1 till Kong1. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1877.

39 Utdrag af protokollet öfver Justitiedepartements-ärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott Måndagen den 8 Januari 1877,

i närvaro af:

Hans Excellens Herr Statsministern Friherre De Geek,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Björnstjerna,

Statsråden: Lagerstråle,

Thyselius,

Carlson,

Friherre Alströmer,

Wbidenhielm,

Lovén,

Friherre von Otter,

Forssell.

Efter erhållet tillstånd att inför Kongl. Maj:t få anmäla hvad, vid aflåtande af nådig proposition till nu instundande Riksdag angående statsverkets tillstånd och behof, i afseende på regleringen af utgifterna under riksstatens andra hufvudtitel vore att iakttaga, erinrade Herr Statsministern och Chefen för Justitiedepartementet till eu början, att af honom redan förut den 22 nästlidne December framlagts förslag till ny stat för Fångvårdsstyrelsen, hvilket förslag Kongl. Maj:t i nåder täckts godkänna; och hänvisade Herr Statsministern till hvad i berörda ärende förekommit.

Härefter yttrade Herr Statsministern:

“Beträffande utgifterna i öfrigt hemställer jag, att de å riksstatens andra hufvudtitel nu uppförda belopp måtte fortfarande komma att utgå endast med de förändringar, som kunna föranledas af följande underdåniga framställningar:

Ro). !)en Hofrätten öfver Skåne och Blekinge underlydande justitiestat.

I följd af den utaf Eders Kongl. Maj:t den 22 sistlidne September beslutade framställning till Riksdagen angående delning af Norra och Södra Åsbo samt

40 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj tis Nåd. Prof). N:o 1 om Statsverket 1877.

Bjäre härads nuvarande domsaga, bör i anslaget till häradshöfdingarnes löner begäras en tillökning af 4,500 kronor.

2:o). Fångars vård och underhåll.

a) Derest framställningen angående ny stat för Fångvårdsstyrelsen af Riksdagen bifalles, torde det belopp densamma upptager, 59,500 kronor, böra såsom särskild! anslag uppföras.

De ålderstillägg, som enligt samma stat böra för år 1878 utgå och hvilka enligt mitt inför Eders Kongl. Maj:t den 22 nästlidne December afgifna yttrande skulle kunna uppgå till ett belopp af omkring 6,000 kronor, torde böra anvisas å förslagsanslag.

Men äfven i den aflöningsstat för en del tjensteman vid fångvårdsanstalterna, som ingår i det bestämda anslaget till fångars vård och underhåll, förekomma ålderstillägg, hvilka för år 1878 blifvit af Fångvårdsstyrelsen beräknade till ett sammanlagdt belopp af 14,600 kronor; och då de grunder, efter hvilka dessa ålderstillägg skola utbetalas, blifvit af Kong]. Maj:t och Riksdag gemensamt bestämda, samt de vid detta förhållande icke mera än andra ålderstillägg torde behöfva för hvarje särskild tillämpning till Riksdagen hänskjutas, anser jag berörda ålderstillägg jemväl böra utgå af förslagsanslag och sammanslås med ålderstilläggen för Fångvårdsstyrelsen till ett gemensamt förslagsanslag af 20,000 kronor.

Det bestämda anslaget till fångars vård och underhåll, som enligt nu gällande stat utgör 249,170 kronor, borde i sådant fall minskas, dels med det nuvarande anslaget till Fångvårdsstyrelsen 51,070 kronor och dels med 14,700 kronor, hvartill ålderstilläggen för innevarande år äro beräknade, och komme sålunda att utgöra 183,400 kronor.

För den händelse likväl, att ålderstilläggen för en del tjensteman vid fångvårdsanstalterna icke varda frånskilda det bestämda anslaget till fångars vård och underhåll, har jag att anmäla, att sedan samma ålderstillägg blifvit för år 1878 af Fångvårdsstyrelsen beräknade till 14,600 kronor och denna uppgift till Eders Kongl. Maj:t inkommit, Fångvårdsstyrelsen vidare öfverlemnat en af Kamereraren vid straff-fängelset å Nya Varfvet Anton Fredrik Carlson och Bevakningsbefälhafvaren derstädes Johan Alfred Robert Söderlund i underdånighet gjord ansökning, att, ehuru den för nämnda fängelse faststälda aflöningsstat, för rättighet att tillträda deri bestämda ålderstillägg, föreskrefve, att tjenstetiden skulle beräknas från början af året näst efter det, hvarunder utnämning till tjensten skett, likväl och då sökanderne redan i fem år innehaft och skött hvar sin befattning, samt den omständighet, att lönerna under fängelsets organisation icke varit på ordinarie stat uppförda eller att sökanderne fördenskull icke kunnat förses med fasta förordnanden, icke borde inverka på de förmåner, som för tjensternas bestridande

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1877. 41

blifvit bestämda, hvartill komme, att lefnadskostnaderna på Nya Yarfvet vore högre än på de flesta andra ställen och löneförhöjning således behöflig, Edei’s Kongl. Maj:t täcktes berättiga sökanderne att tillgodonjuta första ålderstillägget efter fem år från början af året näst efter det, hvarunder tjenstebefattningarne af dem tillträddes.

Med tillkännagifvande, att Carlson förordnades af Styrelsen den 10 Oktober 1870 att under sex månader, räknade från den 1 derpå följande Januari, bestrida kamereraretjensten, hvilket förordnande, enligt flera särskilda beslut af Styrelsen, förlängdes intill dess han den 10 December 1875 erhöll konstitutorial å tjensten; att Söderlund blifvit af Styrelsen den 18 November 1870 förordnad att tills vidare bestrida bevakningsbefälhafvaretjensten, hvilket förordnande fortgick till den 10 December 1875, då Styrelsen för honom utfärdade konstitutorial; att för nämnda fängelse, som öppnades provisionel i slutet af år 1870, någon fullständig stat icke varit faststäld förr än från och med år 1873; att aflöningen till sökanderne till och med år 1875 utgått af förslagsanslaget till fångvården under benämning arfvode; att först från och med nästlidet år, enligt af Riksdagen faststäld aflöningsstat, löner blifvit för ifrågavarande tjensteman på riksstat uppförda, nemligen

för kamereraren, lön.......... 1,500 kronor,

> bevakningsbefälhafvaren, lön..... 2,000 > ;

hvarjemte för hvardera af desse tjensteman ålderstillägg blifvit beviljade med 300 kronor efter fem år och ytterligare 200 kronor efter tio års tjenstetid, och att för tillträde häraf vore fästadt det vilkor, att tjenstetiden skulle beräknas från början af kalenderåret näst efter det, hvarunder utnämning till tjensten skett, till följd hvaraf sökanderne först från och med år 1881 skulle komma i åtnjutande af första ålderstillägget, har Fångvårdsstyrelsen för egen del yttrat, att hvad vidkomme sökandernes underdåniga anhållan att för rättighet att tillträda sådant tillägg få beräkna hela den tjenstetid, hvarunder de enligt förordnande bestridt sina tjenster, så förekomma visserligen, att den omständighet, att sökanderne under den långa tid af fem år bestridt sina befattningar endast på förordnande, varit beroende af förhållanden, som icke skäligen borde försätta dem i en sämre ställning beträffande löneförmåner, än den deras vederlikar vid andra fångvårdsanstalter innehade; men då i de för nästlidet och innevarande år beviljade aflöningsanslag icke inginge ålderstillägg för sökanderne, samt i allt fall icke med visshet kunde antagas, att sökanderne, äfven om aflöningen för fängelsets tjenstepersonal vid tiden för sökandernes anställning derstädes varit definitivt reglerad, då skulle hafva blifvit försedde med fasta förordnanden å sina tjenster, fann Styrelsen sig böra på det sätt förorda ansökningen, att sökanderne måtte i afseende på tiden att komma i åtnjutande af ålderstillägg få beräkna sin tjenstetid från och med 1873 års början och följaktligen tillerkännas första ålderstillägget från och med år 1878.

Bill. till Riksd. Prof. 1877. 1 Sand. 1 Afd. ö

42 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj-.ts Nåd. Krog. N:o 1 om Statsverket 1877.

Då utnämning genom fullmakt icke är föreskrifven såsom vilkor för åtnjutande af ålderstillägg vid ifrågavarande befattningar, å hvilka fullmakt aldrig utfärdas, och Fångvårdsstyrelsens beräkning af den tid, från hvilken sökanderne må anses hafva innehaft så beskaffade fästa förordnanden, som till ålderstillägg berättiga, synes böra godkännas, skulle med tillämpning häraf förhöjning af 600 kronor i det förut beräknade aflöningsanslaget för år 1878 uppkomma, derest ålderstilläggen skola af det bestämda anslaget utgå.

b) Beträffande straff-fängelset för qvinnor i Göteborg anförde Fångvårdsstyrelsen i underdånig skrifvelse den 3 November 1874, att, då antalet qvinnofångar i gemensamhetsfängelserna så nedgått, att samtliga i dessa fängelser förvarade fångar syntes kunna utan olägenhet inrymmas i straff-fängelserna å Norrmalm och Norrköping, Styrelsen uti underdånig skrifvelse den 11 och IS November 1873 underdånigst anmält, att Styrelsen vore betänkt att göra underdånig framställning om indragning af strafffängelset i Göteborg, att vid detta förhållande Styrelsen i förslagsstaten för år 1875 icke upptagit några förändringar i aflöuingsvilkoreu för tjensteman och betjente vid detta fängelse, samt att, ehuru fångantalet visserligen icke lade hinder i vägen för den ifrågasatta indragningen, Styrelsen ansåg sig icke böra afgifva slutligt yttrande härutinnan, helst — vid det förhållande, att, enligt nådiga förordningen den 30 Maj 1873, fångar, dömde till längre tid än två års straffarbete, skola, der så ske kunde, första tiden förvaras i enrum, men vid qvinnofängelserna tillräckligt antal celler för sådant ändamål saknades och den förbättring i fångbehandlingen, som, genom ombyggnad af straff-fängelserna för mankön vore afsedd, jemväl torde böra komma qvinnofängelserna till del — Styrelsen trodde, att, innan frågan om indragning af straff-fängelset i Göteborg afgjordes, under närmare ompröfning borde komma huruvida icke genom förändrade anordningar inom nuvarande qvinnofängelserna ofvan antydda mål åtminstone till någon del skulle kunna vinnas, med anledning hvaraf Styrelsen anhöll att, derest förhållandena dertill föranledde, framdeles få afgifva underdånig framställning om den förbättring i löneförmånerna för tjenstemännen och betjeningen, som med afseende å den lönereglering, hvilken för åren 1874 och 1875 blifvit för alla öfriga fångvårdsanstalter faststäld, kunde finnas påkallad.

Med åberopande häraf och då ordnandet af qvinnofängelserna icke torde böra företagas förr än den pågående ombyggnaden af en del straff-fängelser för mankön hunnit närmare sin fullbordan, samt indragningen af fängelset i Göteborg derförinnan icke syntes böra gå i verkställighet, men, enligt Styrelsens förmenande, det icke vore med billighet öfverensstämmande, att, sedan förbättrade löningsstater blifvit af Riksdagen faststälda för åren 1875 och 1876 beträffande de tjensteman vid fångvården, som vore i ordinarie staten uppförde, desse tjenstemäns vederlikar vid straff-fängelset i Göteborg skulle under tiden fortfarande qvarstå med de ringare löneförmåner, som dem enligt förut gällande stat tillkomme, föreslog Styrelsen i eu senare underdånig skrifvelse af den 9 November 1875,

Bil. N:o 1 till Eongl. Moj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1877.

att tjenstepersonalen vid straff-fängelset i Göteborg måtte af för slags-slaget till fångars vård och underhåll tillerkännas tillfälliga lönetillägg, så att dess löneinkomster komme i ungefärlig öfverensstämmelse med hvad vid andra fängelser för motsvarande tjenstegrader bestodes; och hemstälde Styrelsen i sådant afseende, bland annat, att fängelsedirektören, hvars aflöning i den ordinarie staten funnes upptagen till 1,500 kronor såsom lön och 500 kronor såsom arfvode i egenskap al redogörare, hvarjemte honom då tillgodokommit högst fyra procent af fängelsets arbetsinkomst, hvilken löneförmån år 1874 uppgått till 268 kronor 78 öre, måtte för hvartdera af åren 1875 och 1876 tillerkännas ett lönetillägg af

1,000 kronor, med afdrag af det belopp, hvartill arbetsprovisionen för dessa år komme att uppgå, äfvensom det honom enligt stat tillkommande anslag af ljus. Löneförmånerna för denne tjensteman, som allt sedan 1867 innehaft sin befattning, skulle härigenom blifvit lika med hvad som, enligt då gällande stat, bestods direktören vid straff-fängelset i Norrköping, med undantag af åiderstillägg och 300 kronor, som denne senare uppbar såsom skrifvare-arfvode och hvilket vid det mindre fängelset i Göteborg ansågs kunna undvaras.

Vid min underdåniga föredragning den 3 December 1875 af Fångvårdsstyrelsens sistberörda skrifvelse fann Eders Kong!. Maj:t, på min hemställan, att, enär aflöning för direktören vid straff-fängelset för qvinnor i Göteborg funnes uppförd i den af Riksdagen faststälda ordinarie stat, samt vid detta förhållande förslagsanslaget icke kunde användas till förbättring af hans lönevilkor, den härom gjorda framställningen icke kunde i dess dåvarande skick bifallas: men då ett vidare uppskof med den definitiva regleringen af ifrågavarande tjenstemans lönevilkor icke syntes vara med billighet öfverensstämmande, gjordes till nästlidet års Riksdag framställning om uppförande i aflöningsstaten för honom af lön 2,500 kronor och arfvode såsom redogörare äfvensom för arbetens bokföring 500 kronor, att åtnjutas under samma vilkor och föreskrifter, som vore stadgade för tillämpningen af samma års aflöningsstat; hvarjemte hos Riksdagen begärdes, att af 1876 års förslagsanslag till fångars vård och underhåll måtte få utbetalas till Direktören vid straff-fängelset i Göteborg Carl Robert Wiberg ett lönetillägg af 1,000 kronor, med iakttagande deraf, att den honom dittills tillgodokomna provision af arbetsinkomsten och anslag af ljus upphörde.

Riksdagen ansåg likväl, att, om än billigheten kunde kräfva, att ifrågavarande tjensteman undfinge någon förbättring i aflöningen, sådan löneförbättring dock för närvarande, innan frågan om fängelsets indragning blifvit afgjord, icke borde å ordinarie stat upptagas; likasom Riksdagen fann den föreslagna förhöjningen nog högt beräknad, hvarföre Riksdagen endast medgaf, att för åren 1876 och 1877 finge af förslagsanslaget till fångars vård och underhåll utbetalas till direktören vid straff-fängelset i Göteborg ett lönetillägg af 500 kronor, med iakttagande der-

44 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1877.

af, att den honom dittills tillgodokomna provision af arbetsinkomsten och anslag af ljus upphörde.

I underdånig skrifvelse den 8 sistlidne September har Fångvårdsstyrelsen upplyst, att ifrågavarande arbetsprovision för år 1875 uppgått till 405 kronor 90 öre, samt att anslaget till ljus utgjort 30 kronor, hvarföre, om till grund för arbetsprovisionens belopp toges 1875 års arbetsinkomst, Riksdagens beslut innebure en löneförbättring för bemälde tjensteman af endast 64 kronor 10 öre; och i fall denna inkomst, derå provisionen beräknades till 4 procent, till följd af tillökning i fångantalet eller fördelaktigare arbetsaftal ökades med ett belopp, hvarå 4 procent öfverstege 64 kronor 10 öre, skulle Riksdagens beslut innefatta en löneförminskning. Vid detta förhållande och då eu så beskaffad lönereglering icke stode i skäligt eller billigt förhållande till den, som Riksdagen beviljat denne tjenstemans vederlikar vid andra fängelser, har Styrelsen funnit sig föranlåten hemställa huruvida icke Eders Kongl. Maj:t må finna skäligt underställa denna fråga Riksdagens förnyade pröfning samt föreslå, att det af Eders Kongl. Maj:t förut begärda lönetillägg 1,000 kronor måtte åtminstone för år 1878 och tillsvidare intill dess tjensten kunde varda indragen eller annan lönereglering blifvit faststäld utgå af förslagsanslaget för fångvården.

Med åberopande af hvad sålunda förekommit och då ifrågavarande fängelsedirektörs ställning i jemförelse med hans vederlikars är alltför ogynsam för att icke påkalla en förbättring, hemställer jag, att hos Riksdagen framställning må göras derom, att af förslagsanslaget till fångars vård och underhåll må till direktören vid straff-fängelset i Göteborg från och med år 1878 tills vidare intill dess tjensten kan varda indragen eller annan lönereglering blifvit faststäld antingen ett lönetillägg af 1,000 kronor få utgå eller ock beviljas enahanda lönetillägg af endast 500 kronor, som nu utgår, men med rättighet att derjemte uppbära fyra procent af fängelsets arbetsinkomst.

c) I öfverensstämmelse med det nu anförda och för att lätta öfversigten af samtliga de för fångvården beviljade medel, hemställer jag, att de anslag, som härtill anvisas, måtte å hufvudtitel uppföras sålunda:

Fångvården:

Fångvårdsstyrelsen........... 59,500: —-

Fångars vård och underhåll:

bestämdt anslag............. 183,400: —

förslagsanslag............. 1,500,000: —

Ålderstillägg för en del vid fångvården anstälde

embets- och tjenstemän, förslagsanslag . . . 20,000: —

Vård och underhåll af läns- och kronohäkten, reservationsanslag ,........... 20,000: —

1,782,900: —

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1 om Statsverket 1877. 45

3:o). Ersättning åt personer, meniglieter eller allmänna inrättningar för dem genom nya strafflagens införande frångångna bötesandelar.

Det under denna titel uppförda förslagsanslag har från och med år 1875 varit i riksstaten uppfördt till belopp af 111,000 kronor. Enligt uppgift, erhållen från Statskontoret, uppgår likväl det numera erforderliga beloppet till endast 108,803 kronor 32 öre; hvarvid dessutom icke tagits i beräkning, att enligt nådiga brefvet den 26 Maj 1876 bötesersättning icke vidare må utgå till landsfiskal, som derefter förordnas, samt att enligt nådiga brefvet den 24 sistlidne November den advokatfiskalerne i rikets hofrätter dittills tillkommande ersättning för mistade bötesandelar, utgörande till advokatfiskal i Svea Hofrätt 635 kronor, till advokatfiskalen i Göta Hofrätt 354 kronor och till .advokatfiskalen i Hofrätten öfver Skåne och Blekinge 188 kronor, skulle med nästlidet års utgång upphöra. I anledning häraf och med afseende jemväl derå, att åtskilliga af ifrågavarande ersättningar äro anslagna till vissa personer samt följaktligen komma att upphöra vid dessa personers död, får jag, med upplysning, att dylika ersättningar nu utgå till ett sammanlagdt belopp af 566 kronor, och att till landsfiskaler uti ifrågavarande hänseende hittills utbetalats tillhopa 1,053 kronor, i underdånighet hemställa, att framställning göres till Riksdagen om nedsättning af förevarande förslagsanslag med 4,000 kronor till 107,000 kronor.

4:o). Skrifmaterialier och expenser, ved, m. m.

För jemnande af hufvudtitelns slutsumma, hemställer jag, att i detta anslag som nu finnes upptaget till 62,280 kronor 71 öre, må föreslås en förhöjning med 30 kronor till 62,310 kronor 71 öre.

Beträffande sådana till föremål under andra hufvudtiteln hänförliga behof, som böra anses tillhöra den extra statsreglering en, utbeder jag mig att få göra följande framställningar, nemligen:

a) Af Riksdagen torde Eders Kongl. Maj:t äska, att å extra stat för år 1877 må anvisas:

för fortsatt tillämpning af nu gällande aflöningsstat för Justitie-

departementets expedition............. kronor 6,800: —

samt för beredande af dyrtidstillägg för embets- och tjensteman

i Justitiekanslers-expeditionen............ » 1,500: —

Summa kronor 8,300: —

Dessa belopp äro desamma, som för innevarande år blifvit till enahanda ändamål af Riksdagen anvisade och följaktligen i öfverensstämmelse med det af Eders

46 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1877.

Kongl. Maj:t deri 15 nästlidne December, på anmälan af Chefen för Finansdepartementet, fattade nådiga beslut.

b) I underdånig skrifvelse den 11 Maj 1876 tillkännagäf Riksdagen, att, enär, på sätt vid flera föregående tillfällen visat sig, meningarue om behöfligheten af en särskild öfverdomstol för krigsrättsmål vore väsentligen delade, samt denna fråga svårligen torde kunna definitivt afgöras förr än i sammanhang med frågan om förändrad organisation af försvarsväsendet, Riksdagen ansåge arfvodena för Krigshofrättens ordförande och trenne militäre ledamöter fortfarande böra på extra stat bibehållas. Vid detta förhållande hemställer jag, att dessa arfvoden må för år 1878 begäras på extra stat till enahanda belopp, som det, hvarmed de nu äro uppförde, eller 5,000 kronor.

c) På innevarande års stat är till bestridande af kostnaderna för Nya Lagberedningen anvisadt ett anslag af 40,000 kronor; och hemställer jag, att samma belopp till enahanda ändamål äskas för år 1878. — Öfver sin verksamhet under år 1876 har Beredningen den 30 nästlidne December afgifvit. redogörelse, hvilken, för att komma till Riksdagens kännedom, torde få detta protokoll biläggas.

d) Vid 1875 års riksdag föreslog Eders Kongl. Maj:t, att till uppförande i Sundsvall af ett nytt kronohäkte, afsedt jemväl till stadshäkte, med 53 celler och derjemte nödiga ekonomilokaler samt uthus m. nr., måtte beviljas 174,000 kronor samt deraf till eu början för 1876 anvisas ett belopp af 40,000 kronor. Riksdagen biföll hvad Eders Kongl. Maj:t sålunda behagat föreslå; och sedan för innevarande år anvisats i berörda hänseende 80,000 kronor, torde, till kronohäktets fullbordan, återstående

54,000 kronor nu böra af Riksdagen äskas att under år 1878 utgå.»

Hvad Herr Statsministern sålunda hemstält och föreslagit, och deruti Statsrådets öfrige ledamöter instämde, behagade Hans Magt Konungen till alla delar bifalla; och skulle utdrag af detta protokoll till Finansdepartementet expedieras, för behörigt iakttagande vid upprättandet af Kongl. Maj:ts nådiga proposition angående statsverkets tillstånd och behof.

Ex protocollo Th. Wilh. Malm.

Bil. N:o 1 till Kongl. Majds Nåd. Prof:. N:o 1 om Statsverket 1877.

47 Stormäktig ste, Allernådigste Konung!

Jemlikt föreskrift i den för Nya Lagberedningen den 22 Januari 1875 utfärdade instruktion får Beredningen härmed afgifva underdånig redogörelse för sina arbeten under innevarande år.

Beredningen, hvilken, enligt hvad arbetsredogörelsen för näst-lidet år utvisar, vid samma års slut var sysselsatt med handläggning af frågan om förbättring af lagstiftningen rörande utsökningsväsendet, fortsatte under förra delen af detta år arbetet med nämnda lagfråga; och har Beredningen den 7 sistlidne Juni till Eders Kongl. Maj:t afleinnat förslag till utsökninglag, till förordning om samma lags införande och hvad i afseende derå iakttagas skall, till förordning angående upphäfvande af Ridderskapets och Adelns rätt att göra utpantning hos sina frälsebönder samt till förordning angående stämningsmål! jemte motiv till berörda lagförslag, hvarefter, enligt Eders Kongl. Maj:ts nådiga föreskrift, Beredningen ombesörjt tryckning af samma förslag och motiv. Efter nämnde lagfrågors afsilande upphörde tillförordnade Byråchefen, numera Justitierådet A. Östergren, enligt Eders Kongl. Maj:ts beslut den 9 sistlidne Juni, att i Beredningens arbeten deltaga.

Jemlikt ofvan omförmälde instruktion har Beredningen derefter till behandling förohaft frågan om ordnande af de privaträttsliga förhållandena emellan jord- och strandegare eller andra i afseende å vattens afledande och begagnande. Sedan Beredningen under tiden från den 22 Juli till den 1 September åtnjutit semester, — under hvilken tid undertecknad Annerstedt besökte Finland i ändamål att inhemta kännedom om sätten för flottuingens ordnande derstädes — samt derefter den förändring i Beredningens sammansättning inträffat att undertecknad Annerstedt den 8 September blifvit af Eders Kong], Maj:t befriad från skyldighet att tjenstgöra å den särskilda afdelning, som har det egentliga redaktionsbestyret sig uppdraget, hvaremot undertecknad Hedenström, hvilken erhåljit förordnande att under den tid frågan om vattenrätten är under handläggning biträda å nämnda särskilda afdelning, den 18 i samma månad i tjenstgöring inträdt; så har arbetet med sistberörda lagfråga så långt framskridit, att utkast till författning rörande dikning och annan vattenafledning för jords odling blifvit uppgjordt, hvilket utkast dock ej undergått slutlig granskning; och är Beredningen för närvarande sysselsatt med utarbetande af förslag till stadgande!! angående rätt att utrifva vattenverk, som vålla uppdämning eller hindra jords odling. Under dessa ämnens behandling har Landtbruksingeniören

48 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1877.

in. m. A. G. R. Kempff enligt Eders Kongl. Maj:ts nådiga förordnande lemnat Beredningen biträde i förekommande tekniska frågor.

På anmodan af Hans Excellens Herr Statsministern och Chefen för Justitiedepartementet med anledning af Högsta Domstolens anmärkningar vid Beredningens förslag till utsökningslag, hafva under en del af innevarande månad de ledamöter af Beredningen, som deltagit i utarbetande af nämnda lagförslag, tillhandagått med upplysningar och uppgjort förslag till förändrad lydelse af vissa paragrafer deri.

Under årets lopp hafva hållits 91 plenisammanträdeu och 88 afdelningssammanträden.

Med djupaste undersåtlig vördnad, trohet och nit framhärda Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Eders Kongl. Maj:ts

underdånigste och tropligtigste tjenare och undersåtar

K. J. Berg.

J. O. We ether g. Axel Örbom. L. Annerstedt. C. TF. Hedenström.

Willi. Buss.

Stockholm den JO December 1876.

Till Kongl. Maj:t underdånigst.

Stockholm, tryckt hos A. L. Normans Boktryckeri-Aktiebolag, 1877.

Bil. No 2 a) till KongI. Maj:ts Nåd. Propositon No 1 om Statsverket 1877. 1

Utdrag af Protokollet öfver Utrikes-Departements-ärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i sammansatt Svenskt och Norskt Statsråd å Stockholms Slott den 15 December 1876.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern och Chefen för Justitie-Departementet Friherre De Geer,

Hans Excellens Herr Ministern för Utrikes Ärendena Björnstjerna, Hans Excellens Norske Herr Statsministern Kierulf,

Statsråden: Lagerstråle,

Thyselius,

Carlson,

Friherre Alströmer,

Weidenhielm,

Lovén,

Friherre yON Otter,

Forssell,

Nissen.

Hans Excellens Herr Ministern för Utrikes Ärendena anförde i underdånighet:

»Det förslag till de Förenade Rikenas Utrikes-budget, jag får i underdånighet föredraga, upptager till oförändradt belopp, och med samma fördelning som hittills de båda Rikena emellan, de anslag af statsmedel, som för budgetterminen påräknas såväl till diplomatiska utgifter som till konsulsstaten, med undantag endast att, till slutsummornas afrundande, anslagen till diplomatiska utgifter minskats med 100 kronor. Dessa upptagas sålunda för de Förenade Rikena tillsammans till 628,000 kronor,

hvaraf på Sveriges ande! komma................................ 443,300 kronor.

och på Norges............................................................... 184,700 »

Den beräkning öfver de diplomatiska utgifterna, som finnes budgetförslaget bilagd, är äfven oförändrad bibehållen, med undantag af en nedsättning i pensionsstaten med 3,800 kronor, hvilket belopp blifvit öfverfördt under titeln »skrifmaterialier, expenser och extra utgifter», sedan derifrån afdragits ofvannämnda 100 kronor, hvarmed hela anslaget blifvit minskadt.

Under afvaktan på det förslag till konsulatväsendets ordnande, hvars utarbetande blifvit af Eders Kongl. Maj:t anförtrodt åt en för ändamålet tillsatt komité, hafva under året inga på budgeten inverkande förändringar inom konsulsstaten blifvit vidtagna, hvarföre äfven beräkningen öfver utgifterna å denna stat blifvit oförändrad bibehållen, med Bih. till Riksd. Prof. 1877. l:a Sami. l:a Afd. 1

2 Bil. N:o 2 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1877.

undantag endast af en nedsättning i pensionsstaten med 2,400 kronor, hvaremot utgiften till expektanslöner ökats med 1,200 kronor.

Den beräknade utgiften å konsulsstaten har sålunda minskats med 1,200 kronor, men som i det till sistförflutna Riksdag och Storthing framlagda budgetförslag utgifterna å denna stat upptagits till 1,050 kronor högre än inkomsterna, hvilket belopp beräknades att utgå af besparade medel, utgör skilnaden, sedan jemvigt blifvit återstäld mellan inkomst- och utgiftsstaterna, blott 150 kronor, livilka blifvit till slutsummans afrundande öfverflyttade under titeln »extra utgifter».

Inkomsten af lästafgifter i Stor-Britannien och Irland, som för år 1875 beräk-

nats till.............................................................................................................. 92,000 kr.

och för år 1876 till ........................................................................................... 100,000 »

men för år 1877 till endast................................................................................. 90,000 »

har uppgått år 1875 i rundt tal till ................................................................ 103,000 »

och år 1876, till och med början af December månad, såvidt af ingångna

uppgifter kan bedömas, till omkring .................................................. 113,000 »

eller mera än under något föregående helt år. Om än den glädjande och fortsatta utveckling af de Förenade Rikenas sjöfart på ofvannämnde länder, hvarom detta förhållande bär vittnesbörd, inger förhoppning att ingen väsendtlig minskning deruti är att befara, har jag dock ansett försigtigheten bjuda att vid beräknandet af lästafgifterna icke i större mån öfverskrida medelbeloppet deraf för de 5 sistförflutna åren, hvilket uppgått till 98,219 kronor.

För år 1878 har jag följaktligen upptagit denna inkomst från Stor-Britannien och Irland till 100,000 kronor och för Havres konsulsdistrikt till 10,000 kronor, eller inalles till 110,000 kronor. Då häraf endast 100,000 kronor äro tagna i anspråk för utgifter på den bilagda staten, återstår ett odisponeradt belopp af 10,000 kronor, hvilket blifvit uppfördt såsom till framtida behof reserveradt.

Jag har dervid utgått från den förutsättning, att flera af de förändringar, konsulatkomitén i sitt nyligen afgifna betänkande föreslagit, kunna påräkna Eders Kongl. Maj:ts nådiga bifall och böra genomföras under loppet af åren 1877 eller 1878. Till de ökade utgifter, som deraf blefve en följd, skulle ifrågavarande belopp vara att påräkna jemte de å konsulsstaten befintliga besparingar.

Slutligen får jag föreslå, att anslagen såväl till de diplomatiska utgifterna som till konsulsstaten ställas till Eders Maj:ts disposition, med samma rätt till deras användande och under samma vilkor som hittills».

I anledning af hvad sålunda blifvit anfördt, hemstälde Herr Ministern, det Kongl. Maj:t behagade inhemta Dess Norska Regerings utlåtande öfver det förslag till Utrikesbudget för de Förenade Rikena, som med dertill hörande beräkningar finnes detta protokoll bilagdt.

Till hvad Herr Ministern sålunda hemstält behagade Hans Maj:t Konungen, jemlikt öfriga närvarande Statsrådsledamöters underdåniga tillstyrkande, i Nåder lemna bifall.

ex protocollo

A. Cronhielm.

Bil. N:o 2 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition AT:o 1 om Statsverket 1877. 3

Utdrag af Protokollet öfver Utrikes-Departements-ärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i sammansatt Svenskt och Norskt Statsråd å Stockholms Slott den 5 Januari 1877

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern och Chefen för Justitie-Departementet Friherre De Geer,

Hans Excellens Herr Ministern för Utrikes Ärendena Björnstjerna, Hans Excellens Norske Herr Statsministern Kierulf,

Statsråden: Lagerstråle,

Thyselius,

Carlson,

Friherre Alströmer,

Weidenhielm,

Lovén,

Friherre VON Otter,

Forssell,

Selmer,

Nissen.

l:o.

Hans Excellens Herr Ministern för Utrikes Ärendena föredrog i underdånighet Kongl. Norska Regeringens betänkande af den 22 nästlidne December öfver det i sammansatt Svenskt och Norskt Statsråd den 15 i samma månad af Herr Ministern framlagda förslag till de Förenade Rikenas Utrikes-budget för år 1878 med dertill hörande beräkningar.

Från Kongl.t Norska Regeringens sida hade ingen anmärkning emot de i förslaget upptagna utgiftsposer blifvit framstäf, och hemstälde Herr Ministern i anledning häraf att Kongl. Maj:t täcktes godkänna förslaget samt äska de uppförda summorna att utgå emot nu gällande redovisningsskyldighet äfvensom med samma rätt till deras användande och under enahanda vilkor som hittills.

Hans Maj:t Konungen behagade med bifall härtill och jemlik!, öfriga närvarande Statsrådsledamöters underdåniga tillstyrkande i Nåder besluta, att härhos bilagda förslag till de Förenade Rikenas Utrikes-budget för år 1878 i vanlig ordning lägges till grund för de propositioner, som skola för nästinstundande statsregleringsperiod till Svenska Riksdagen och Norska Storthinget aflåtas.

ex protocollo

A. Cronhielm.

4 Bil. N:o 2 b) till Kongl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1877.

Sveriges och Norges gemensamma Utrikes-budget för år 1878.

I. Diplomatiska utgifter:

„ Sverige. Norge. Tillsammans.

1. Ministern för Utrikes Ärendena.'............................ 24,000.-- 24,000.

2. Utrikes-Departementets Expedition.......................... 28,565. 11,735. 40,300.

3. Ministerstaten .......................................................... 340,400. 151,900. 492,300.

4. Militärattachéer ..................................................... 8,400. 3,600. 12,000.

5. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter............ 41,935. 17,465. 59,400.

Summa Kronor 443,300. 184,700. 628,000.

II. Konsuls stuteri:

1. Utrikes-Departementets Expedition........................ 7,000. 4,450, 11,450.

2. Konsulernes aflöning, expektanslöner och pensioner 143,400. 108,350. 251,750.

3. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter........... 9,600. 7,200. 16,800.

Summa Kronor 160,000. 120,000. 280,000.

Sveriges Utrikes-budget (Svenska Riksstatens Tredje Hufvudtitel) för år 1878.

I. Diplomatiska utgifter:

1. Ministern för Utrikes Ärendena............................................ 24,000.

2. Utrikes Departementets Expedition ............................................... 28,565.

3. Ministerstaten ............................ 340,400.

4. Militärattachéer ..................................................... 8,400.

5. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter............................. 41,935.

Summa Kronor 443,300.

II. Konsulsstaten:

1. Utrikes-Departementets Expedition................................................ 7,000.

2 Konsulernes aflöning, expektanslöner och pensioner................................. 143,400.

3. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter 9,600.

Summa Kronor 160,000.

Bni. N:o 2 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1877. 5

hvartill ytterligare komma utgifter, som bestridas af Svenska Statsverket allena:

Till underhåll af Svenska Kronans egendom i Konstantinopel:

Ärliga brandförsäkringsafgifter.................................................................. 1,530.

Ofriga underhållsutgifter i allmänhet ...................................................... 2,670. 4 200.

Till underhåll af Svenska Kyrkan i London £ st. 100 eller å kr. 18 .................... 1,800.

Summa Kronor 6,000.

Beräkning öfver Sveriges och Norges Diplomatiska utgifter för år 1878.

Kronor,

1. Ministern för Utrikes Ärendena .............................................................. 24,000.

2. Utrikes-Departementets Expedition.......................................................... 40,300.

3. Ministerstaten:

a) Traktamenten:

Beskickningen i Athén.

Chargé d’Affaires ................................................................... 2,000.

Beskickningen i Berlin.

Envoyé Extraordinär och Ministre Plénipotentiaire............... 45,000.

Legationssekreterare................................................................... 6,000. 51,000.

Beskickningen i B rissel och Haag.

Ministerresident ....................................... 20,000.

Beskickningen i Konstantinopel.

Ministerresident .................................................................... 10,000.

Drogman .................................................................................. 4,000. 14,000.

Beskickningen i Köpenhamn.

Envoyé Extraordinär och Ministre Plénipotentiaire ............ 36,000.

Legationssekreterare................................................................. 5,000. 41,000.

Beskickningen i lÄssabon.

Ministerresident ....................................................................................... 6,000.

Beskickningen i London.

Envoyé Extraordinär och Ministre Plénipotentiaire ............ 64,000.

Legationssekreterare................................................................ 8,000. 72,000.

Beskickningen i Madrid.

Ministerresident ...................................................................................... 20,000.

Transporteras 226,000. 64,300.

6 Bil. N:a 2 b) till Kongl. Majits Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1877.

Transport 226,000. 64,300.

Beskickningen i Paris.

Envoyé Extraordinär och Ministre Plénipotentiaire ........... 64,000.

Legationssekreterare................................................................. 8,000. 72,000.

Beskickningen i S:t Petersburg.

Envoyé Extraordinär och Ministre Plénipotentiaire ........... 60,000.

Legationssekreterare.................................................................. 8,000. 68,000.

Beskickningen i Rom.

Envoyé Extraordinär och Ministre Plénipotentiaire .......................... 19,000.

Beskickningen i Washington.

Envoyé Extraordinär och Ministre Plénipotentiaire ............ 16,000.

Legationssekreterare............................................. 6,000. 22,000.

Beskickningen i Wien.

Envoyé Extraordinär och Ministre Plénipotentiaire ............ 36,000.

Legationssekreterare ............................................. 6,000. 42,000.

b) Expektanslöner.............................................................................. 19,200.

c) Pensioner........................................................................ 24,100. 492,300.

4. Militärattachéer:

i Berlin ............... 6,000.

i Paris .......................................................................................... 6,000. 12,000.

5. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter:

a) Skrifmaterialier, tryckningskostnader, ved och lyshållning......... 2,500.

b) Möblers anskaffande och underhåll, inköp af böcker och kar-

tor, frakt in. m..................................................................... 1,500.

c) Prenumeration å tidningar och journaler.................................... 1,500.

d) Telegrafporto .............................................. 6,000.

e) Postporto..................................................................................... 5,000.

/') Ekiperingspenningar................................................................... 10,000.

g) Yexelkostnader ........................................................................... 500.

k) Beskickningarnes extra utgifter................................... 6,000.

i) Rese- och k omkostnad er ........................................................ 6,000.

k) Utomordentliga beskickningar och tillfälliga uppdrag............... 5,000.

l) Hemliga utgifter........................................................................ 14,000.

to) Diverse utgifter....................................................................... 1,400. 59,400.

Summa kronor 628,000.

Bil. N:o 2 h) till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1877. 7

Beräkning öfver Konsalsstatens inkomster och utgifter för år 1878.

Inkomster:

Svenska Statsverkets bidrag

Norska Statsverkets bidrag........................................

Lästafgifter i Stor-Britannien och Irland, förslagsvis Lästafgifter i Havres distrikt, »

Summa kronor

Utgifter:

1. Departementets Expedition:

Bidrag till Utrikes-Departementets aflöning

2. Konsulernes aflöning, expektanslöner och pensioner;

a) Traktamenten, anslag till kontorshyra och skrifvare-

lijelp samt personliga ersättningsbelopp:

Kronor.

160,000.

120,000.

100,000.

10,000.

390,000.

K ron pr.

11,450.

11,450.

8 Bil. N'.o 2 b) till Kongl. Majds Nåd. Proposition A7:o 1 om Statsverket 1877.

Transport 131,400. 11,450.

Kontoristen vid Vicekonsulatet i Liverpool, arfvode ................ 4,000.

Kontoristen vid Vicekonsulatet i Cardiff, arfvode ..................... 4,000.

Generalkonsuln i Gibraltar, anslag till kontorshyra................... 3,000.

Generalkonsuln i Havre, traktamente ......................... 13,000.

anslag till kontorskostnader in. m. .......................... 3,000.

Vicekonsuln i Havre ..................................................... 4,000. 20,000.

Konsuln i Marseille, anslag till kontorskostnader in. m. ............ 2,500.

Generalkonsuln i Alger, anslag till kontorshyra m. m. .............. 2,000.

Generalkonsuln i Alicante, anslag till kontorshyra in. in............. 3,000.

Konsuln i Bilbao, anslag till kontorshyra in. m. ........................ 2,000.

Konsuln i Barcelona, traktamente ................................ 6,000.

anslag till kontorshyra m. in. ................................. 2,000. 8,000.

Generalkonsuln i Lissabon, traktamente........................ 8,000.

anslag till kontorshyra in. in. ................................ 2,000. 10,000.

Generalkonsuln i Italien, traktamente .......................................... 10,000.

Konsuln i Rom, anslag till kontorshyra.................................... 2,000.

T. f. konsuln i Neapel, anslag till kontorshyra........................... 2,000.

Generalkonsuln i Triest, personligt anslag................................. 1,000.

Generalkonsuln i Athén, traktamente ...................................... 10,000.

Ministerresidenten i Konstantinopel, (för konsulatärendenas handhafvande) traktamente.......................... 10,000.

Drogman, traktamente............................................... 2,000.

Konsulatsekreteraren, traktamente............................ 6,000.

Legationspredikanten, traktamente............................. 2,000.

Orgelnisten vid svensk-norska kapellet derstädes,

arfvode .................................................................... 400.

Hamnmästarens aflöning ............................................. 4,600. 25,000.

Vicekonsuln i Dardanellerna, personligt arfvode........................... 500.

Konsuln i Srnyrna, personligt arfvode .......................................... 1,000.

Generalkonsuln i Alexandrin, traktamente..................... 12,000.

anslag till kontorshyra............................................... 6,000. 18,000.

Konsuln i Tunis, traktamente .................................................... 6,000.

Generalkonsuln i Tanger, anslag till kontorshyra och extra utgifter ..................................................................................... 2,000.

Generalkonsuln i Washington, traktamente ................................ 16,000.

Konsuln i New-York, anslag till kontorshyra m. m. .................. 6,000.

Generalkonsuln i Rio de Janeiro, traktamente............... 10,000.

anslag till kontorshyra m. m. ................................... 4,000. 14,000.

Transport 303,400.

11,450.

Bil. N:o 2 V) till Körtel. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1877. g

Transporteras 303,400. 11,450.

Konsuln i Bahia, anslag till kontorshyra m. m.

Generalkonsuln i Buenos Ayres, traktamente ............... 10,000.

anslag till kontorshyra m. m. ................................... 4,000.

Generalkonsuln i Shanghai, anslag till extra utgifter

emot redovisningsskyldighet ....................................... 4,000.

Yicekonsuln, traktamente (hvari ingår ersättning för

resor inom distriktet) .................................................. 12,000.

Generalkonsulatet i Japan, anslag till kontorshyra och

expenser........................................................................

Till framtida behof reserverade ...........................

2,000.

14,000.

16,000.

4,000.

10,000- 349,400.

6) Expektanslöner................................................................................. 2,800.

c) Pensioner ...................................................................................... 9,550. 361,750.

3. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter:

a) Skrifmaterialier och tryckning af konsulernas rapporter m. m....... 1,500.

b) Konsulernes embetsutgifter.............................................................. 6,000.

c) Post- och telegrafporto.................................................................... 4,500.

d) Vexelkostnader................................................................................ 250.

e) Extra utgifter.................................................................................... 4,550. 16,800.

Summa kronor 390,000.

Bih. till BiJcsd. Prot. 1877. l:a Sami. l:a Afd.

10 Bil. N:o 2 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1877.

Uppgift öfver de från ffliaisterstaten och Konsulsstaten för närvarande utgående

expektanslöner och pensioner.

Från Ministerstaten:

Expektanslöner:

Jemlikt Nådigt Beslut

af den Kronor.

19 Febr. 1864. Förre Envoyén i Köpenhamn Herr Grefve Hamilton.................. 4,800.

1 Dec. 1868. Förre Envoyén i Konstantinopel Friherre Palmstierna............... 4,800.

» » » Förre Ministerresidenten i Briissel von Mansbach ..................... 4,000.

15 April 1869. Förre Ministerresidenten i Haag Friherre Wrede ........................ 4,000.

23 Sept. 1864. Förre Chargé d’Affaires i Rio de Janeiro Hyltén-Cavallius ...... 1,600.

Summa kronor 19,200.

Pensioner:

» » »

Förre Statsministern för Utrikes Ärendena H. Ex. Herr Friherre Ihre....................................................................................

Förre Envoyén Friherre af Wetterstedt .......................................

Förre Envoyén Lövenskiold............................................................

Envoyén Friherre Hochschilds enka ......... ...................................

Förre Statsministern för Utrikes Ärendena H. Ex. Herr Frih.

Stjernelds enka ........................................................................

Envoyén Sandströmers enka .........................................................

Förre Envoyén Friherre Taubes enka ..........................................

Förre Chargé d’Affaires Hegardts enka .......................................

Förre Kabinettskuriren Ohrnans enka..............................................

Kabinettsvaktmästaren Englunds enka..........................................

Aflidne Kabinettskuriren C ronlands dotter Erika ........................

Aflidne Kabinettskuriren Liljedahls dotter Klara ........................

Summa kronor

6,000.

6,000.

4,000.

2,800.

2,000.

1,200.

1,000.

600.

225.

100.

75.

75.

24,075.

Bil. N:o 2 bj till Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1877. 11

Jemlikt Nådigt Beslut af den

23 Sept. 1864.

24 Nov. 1876.

Från Konsulsstaten:

Expektanslöner:

Förre Generalkonsuln i Rio de Janeiro Hyltén-Cavallius............

Förre t. f. Konsuln i Calais Clausen

Summa kronor

Pensioner:

Förre Konsuln i Archangel Fleischer.................................

Förre Generalkonsuln i Helsingfors Dahlfelt.................................

Förre Generalkonsuln i Tripoli Hahrs enka Förre Generalkonsuln i Åbo af Forselles’ enka Förre Generalkonsuln i Alexandrin Testas enka Konsuln i Archangel Bruenechs enka

Vice Konsuln i Newcastle Hambros enka.................................

Aflidne förre Generalkonsuln i Alger Lagerheims dotter Fatima Förre t. f. Generalkonsuln i Rio de Janeiro, von Schantz’ enka Afl. Konsulatsekreteraren i Tanger Frumeries döttrar:

[Anna Karolina.............................................................................

[Sofia Helena................................................................................

Summa kronor

Kronor.

1,600.

1,200.

2,800.

3.600.

1.600. 800. 800. 800. 400. 400. 400. 300.

225.

225.

9,550.

Bil. N:o 3 a. till Kong!. Majds Nåd, Trop. No 7, om Statwrltet 1377.

1 Utdrag af Protokollet 'öfver Land tf örs va r s-är en den, hållet inför Hans Majtt Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott den 8 Januari 1877.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Statsministern, Friherre De Geer,

Hans Excellens, Herr Ministern för utrikes ärendena Björnstjerna, Statsråden: Lagerstråle,

Thyselius,

Carlson,

Friherre Alströmer,

Weidenhielm,

Loven,

Friherre von Otter,

Forssell.

Departementschefen, Statsrådet Weidenhielm, anhöll i underdånighet att, i sammanhang med uppgjordt förslag till regleringen af utgifterna å Eiksstatens 4:de hufvudtitel under år 1878, få föredraga följande till Kongl. Maj:t inkomna framställningar :

Generalfälttygmästarens och Chefens för Arméförvaltningens Artilleridcpartement und. memorial den 1 November 1876 angående Departementets medelshehof för år 1878;

Generalfälttygmästarens och Chefens för Artilleriet und. memorial den 2 November s. å. med förslag till upprättande af ett positionsartilleri;

Chefens för Arméförvaltningens Fortifikations-departement und. memorial den 23 November 1876 med Chefens för Fortifikationen und. memorial den 15 November s. å. angående Departementets medelsbehof och anslag till fästningsbyggnader under å.r 1878;

Bih. till Riksd. Prof. 1877. 1 Samt. 1 A/d.

2 Bil. N:d 3 a. Ull Kong!. Maj:ts Nåd. Prof). N:o t, om Statsverket 1871.

Arméförvaltningens' und. skrifvelse den 26 September 1876 ang. Intendentsdepartementets medelsbehof för år 1878;

Samma embetsverks und. skrifvelse den 29 November 1876 om behofven år 1878 å de anslag, som stå under dess civila departements förvaltning;

Samma myndighets utlåtande den 30 November 1876 öfver Chefens för Fortifikationen underdåniga förslag den 24 nästföregående Oktober om uppsättning af sappörbataljonens stab och 3:dje kompani;

Samma myndighets underdåniga utlåtande den 15 November 1876 angående åtgärder till underlättande af rekryteringen vid de värfvade garnisonerade trupperna;

Samma myndighets skrifvelse den 6 Oktober 1876 om fasta kokhus för indelta arméen och allmänna beväringen, samt om ett sjukstall å Ränneslätt;

Samma myndighets skrifvelse den 7 Oktober 1876 om förbättrade aflöningsförmåner för redogörarne vid artilleriförråden och Carl Gustafs stads gevärsfaktori;

Samma myndighets underdåniga utlåtande om Riksdagens framställning i anledning af de år 1875 församlade statsrevisorernas anmärkningar mot Förvaltningens räkenskaper;

Samma myndighets underdåniga utlåtande den 28 April 1876 öfver framstälda förslag till löneförbättring åt Garnisonspredikanten å Carlsborg in. in.;

Samma myndighets underdåniga skrifvelse den 23 November 1876 om behofvet af ett ångtvätthus för garnisonsregementena i Stockholm;

Chefens för Fortifikations-departementet underdåniga memorial angående ersättning åt strandegare för fiske, som lidit skada genom befästningsarbetena i Stockholms skärgård;

Arméförvaltningens Artilleri-departementets skrifvelse den 31 Oktober 1876 rörande anslaget till skjutskolor;

Arméförvaltningens skrifvelse den 6 December 1876 angående mönsterskrifvaretjensterna vid indelta arméen;

Statskontorets underdåniga berättelse om statsverkets tillstånd och förvaltning den 12 December 1876, i hvad Landtförsvars-departementet rörer;

Direktionens öfver Arméens pensionskassa underdåniga skrifvelse den 13 December 1876 om de för pensioneringen erforderliga anslag;

Inspektörens för Militärläroverken underdåniga memorial den 29 September 1876 med Chefens för Krigsskolan underdåniga förslag till åtskilliga arbeten vid Carlberg;

Samma myndighets underdåniga memorial den 22 December 1876 angående anslag till en lärare vid Krigskögskolan uti tillämpad mekanik;

Chefens för Krigshögskolan underdåniga memorial den 2 Oktober 1876 om tillökning i anslaget till Krigshögskolan.

Derefter anförde Departementschefen:

Med iakttagande af den ordning, i hvilken hufvudtitelns ordinarie anslag finnas i gällande riksstat uppförda, och med tillkännagifvande, att inga andra förändringar

3 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1877.

i nämnda anslag åsyftas, än de, hvarom jag nu kommer att göra framställning, gårdag att i underdånighet anmäla hufvudtitelns särskilda anslagsbehof; hvarvid jag dock först, rörande anslagens gruppering under särskilda hufvudrubriker och vissa anslags benämning, anser mig böra anmärka, att efter de beslut angående förslag om värnpligten och dermed sammanhängande frågor, hvilka af Eders Kongl. Maj:t under den 30 sistlidne December blifvit fattade, den å hufvudtiteln förekommande gruppbenämningen »Beväringen», liksom äfven anslagens åtskiljande i anslag till indelta arméen, värfvade arméen och beväringen icke längre torde vara passande, vid hvilket förhållande, och då nyttan af hufvudrubrikcrna, som redan nu ej med noggrannhet angifva innehållet af de under desamma uppförda anslag, torde vara ringa, så väl de nämnda som öfriga hufvudrubriker torde böra bortfalla, hvarvid dock lämpliga förändringar i anslagens titlar lära få af mig föreslås.

LandtförsTarsdepartementets Kansli-Expedition.

I öfverensstämmelse med Eders Kongl. Maj:ts uppå Finans-departementets föredragning den 15 sistlidne December fattade beslut, skall äfven för år 1878 det för tillämpning af expeditionens nya aflöningsstat erforderliga belopp sökas å extra stat uppfördt; och torde detsamma, (5,900 kronor, derföre få bland öfriga extra anslag upptagas.

Generalstaben.

Enligt den vid 1873 års riksdag för Generalstabens utveckling bestämda plan, skall under år 1878 tillkomma en major, men afgå en löjtnant, hvarföre skilnaden

Arméföryaltningen.

Jemlik! Eders Kongl. Maj:ts uppå Finans-departementets föredragning fattade beslut den 15 December 1876 skall för detta embetsverk äskas dyrtidstillägg till samma belopp, som under de närmast föregående åren utgått, eller 19,240 kronor.

Ehuru den allmänna löneregleringsfrågans lösning framskrider så snabbt, som de derför nödiga förarbetena medgifva, måste tiden, inom hvilken detta vidlyftiga och grannlaga arbete kan hinna fullbordas, ännu vara temligen aflägsen. Att Armé-

i

Bil. N:o 3 a. till Konrji. Maj:ts 'Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1877.

förvaltningens lönereglering med dervid möjligen förekommande frågor om ändring i dess organisation måste komma i något af de sista rummen, torde finna tillräcklig förklaring såväl i den inverkan, som denna organisation i viss mån torde röna af det sätt, hvarpå härordningsfrågan löses, som ock deraf, att Arméförvaltningen sjelf är framgången ur en för ej synnerligen lång tid sedan företagen ombildning af Krigskollegiet. De båda Afdelnings-chefer i Arméförvaltningen, Generalintendenten och Generalkrigskommissarien, hvilka båda falla utom den krets, åt hvilken Riksdagen hittills medgifvit dyrtidstillägg, och sett sina kolleger i Förvaltningen erhålla å Generalitotets stat ej ringa aflöningsförbättring, måste, till följd af förbexörda, af dem oberoende, nödvändiga dröjsmål med regleringen af embetsverkets löner, anses befinna sig i en så mycket ogynnsammare ställning, som dels deras aflöningsförmåner, i jemförelse med dem i myndighet, verksamhet och embetets vigt likställde funktionärer inom administrationen, äro efter min åsigt redan från början synnerligen låga, dels deras arbete till följd af deri på alla områden inom härväsendet fortgående organisationsverksamhet under de senare åren ansenligen stegrats. Att särskild!. Chefen för Arméförvaltningens Civila Departement skall i aflöning åtnjuta 1,000 kronor mindre än hvad vid senaste reglering ansetts böra tillkomma råd och byråchefer i reglerade embetsverk, är ett missförhållande, som Eders Kongl. Maj:t, med afseende fästadt jemväl på hans under senare åren synnerligen ökade arbete, .redan erkänt, och torde val förhoppning förefinnas, att Riksdagen, då icke heller nu förslag till lönereglering för Arméförvaltningen kan framläggas, skall behjerta behofvet af ett tillfälligt tillskott, att i form af tjenstgöringspenningar komma ifrågavarande båda embetsman till godo. Jag får derföre i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t ville äfven vid instundande riksdag

äska ä extra stat för år 1878

åt Generalintendenten................................... kronor 1,250: —

» Generalkrigskommissarien ......................... » 2,000: —

att till hvardera utgå såsom tjenstgöringspenningar; och torde sammanlagda beloppet 3,250 kronor få bland- extra anslagsfordringarne uppföras.

Efter profning af hvad Riksdagens nästlidet år församlade revisorer, rörande då verkstäld granskning af statsverkets samt andra af allmänna medel bestående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1873, uti afgifven berättelse anmält samt vederbörande förvaltande verk och myndigheter uti deröfver afgifna underdåniga förklaringar hos Eders Kongl. Maj:t andragit, har 1876 års Riksdag i underdånig skrifvelse den 11 Maj 1876 anfört, att vid granskning af Armeförvaltningens räkenskaper hade revisorne funnit anslaget till Förvaltningens aflöning, 123,700 kronor, vara så väl under räkenskapsåret som under flera föregående år öfverskridet, och uppgick den öfverskjutande summan under år 1873 till 10,600 kronor, deraf 9,400 kronor blifvit anordnade från förenade inötespassevolansfonden till löner och arfvoden på Civila Departementet o. s. v., samt 1.200 kronor från

Bil. IS:o 3 a. till Kong!. Maj:U Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1877. 5

invalidhus fonden till löneförhöjning åt advokatfiskal med flere. — Vid närmare undersökning hade revisorerne funnit, att ifrågavarande anordningar jemväl år 1870 varit föremål för anmärkning från dåvarande revisorers sida, med anledning hvaraf Stats-Utskottet vid 1871 års riksdag efter en utredning af frågan sig utlåtit och, ehuru Utskottet funnit det anmälda förhållande t anmärkningsvärdt, likväl, enär den regeringsåtgärd, som dermed afsåga, redan förut varit föremål för vederbörligt Utskotts granskning, och hvad Riksdagen efter en sådan granskning godkänt eller lemnat oanmärkt enligt 107 § Regeringsformen vunnit decharge, så att ingen ny till ansvarighet bindande granskning derefter kunde i samma mål företagas, funnit sig föranlåtet hemställa, att revisorernes anmälan ei dåmera måtte till någon Riksdagens åtgärd föranleda, hvilket ock blifvit Riksdagens beslut. — Då emellertid det, enligt § 7 inom. 2 af den för dem utfärdade instruktion, ålåge revisorerne att anmärka och fullständigt utlåtande afgifva, om de funne något af Riksdagen faststäldt anslag vara öfverskridet eller draget till annat än det dermed afsedda ändamål; då båda alternativen enligt revisorernes förmenande inträffat, i det anslaget till Arméförvaltningen blifvit öfverskridet och mötespassevolansfondens samt invalidhusfondens medel blifvit dragna från sitt ändamål; då vidare eu sådan tolkning åt revisorernes anmärk ni äggrätt, som af 1871 års Stats-Utskott blifvit framstäld, stode i strid med revisorernes instruktion, i det den skulle beröfva dem och kommande Riksdagar all anmärkningsrätt öfver förhållanden, som inträffat flera år tidigare än revisionsåret eller än det är, Riksdagen om revisionen egt kännedom, då en föregången Riksdag redan derå ansetts hafva meddelat decharge; och då slutligen Riksdagen med anledning af revisorernes anmärkningar kunde finna sig föranlåten till vidtagande af någon annan åtgärd än den anmälan enligt 107 § af Regeringsformen, som 1871 års Stats-Utskott omnämnt, hade revisorerne ansett sig böra det redan förut anmärkta förhållandet för Riksdagen anmäla. — Öfver denna anmärkning hade Arméförvaltningen sig förklarat och dervid anfört, att det ifrågavarande beloppet omfattade, dels från mötespassevolansfondens medel utbetald aflöning

till en revisor och 4 kammarskrifvare öfver stat med tillhopa.................. 6,200: —

samt aflöning å indragningsstat åt f. d. sekreteraren i Krigskollegium och

f. d. adjutanten å Kollegiets presidentsexpedition med........................... 3,200: —

dels oek ett å invalidhusfonden anvisadt bidrag till aflöning åt Arméförvaltningens advokatfiskal och till ersättning åt extra biträden med

tillhopa........................................................ ............................................ 1,200: —

Tillsammans kronor 10,600: — hvilket belopp dock numera, sedan f. d. adjutanten i presidentexpeditionen in. in. Schiirer von Waldheim år 1874 aflidit, minskats med 800 kronor, och vore, efter Arméförvaltningens förmenande, genom det vid 1871 års riksdag i anledning af revisorernes anmärkning fattade beslut, behörigheten af ifrågavarande utgifter medgifven, hvadan Förvaltningen nu ansett sig endast behöfva åberopa sitt i ämnet den 8 December 1870 afgifna utlåtande. — Af detta utlåtande jemte öfriga ärende*

6 Bil. No 3 a. till Kong!. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1811.

rörande handlingar hade Riksdagen inhemta!;, att sedan Kongl. Maj:t i skrifvelse den 26 September 1865, med ogillande af väckt förslag derom, att alla årsredogörelser från Arméförvaltningen underlydande och Landtförsvaret eljest tillhörande allmänna verk och inrättningar, direktioner, regementen och corpser, förråd med flera, för dem tilldelade kontanta anslag, skulle från och med år 1866 få till Kammar-Rätten ingå för att der granskas, förordnat, att samma granskning framdeles skulle inom Armeförvaltningen verkställas, samt sistnämnda verk derefter i skrifvelse den 23 Oktober 1866 anmält behof af revisionspersonalens förstärkning, så hade Kongl. Maj:t föreslagit 1867 års Riksdag att till aflöning af ofvan omförmälde en revisor och fyra kammarskrifvare anslå ett belopp af sammanlagdt 6,200 Riksdaler att från och med år 1868 utgå, hvaremellertid Kongl. Maj;t i bref af den 4 Januari 1867 till betäckande af ifrågavarande löner för samma år å förenade mötespassevolansfonden anvisat det erforderliga beloppet. Etter det Riksdagen till pröfning förehaft nyssberörda nådiga förslag och af skäl, att det revisionsarbete för hvars förrättande de ifrågavarande befattningarne voro afsedda, enligt Riksdagens åsigt borde kunna genom en förändrad arbetsfördelning af den förutvarande personalen behörigen fullgöras, det äskade beloppet afslagit, samt Arméförvaltningen derefter den 24 September 1867 ånyo anhållit, det Kongl. Magt måtte för år 1868 anvisa det ifrågavarande beloppet, hade Kongl. Magt i bref den 5 November 1867, med bifall till hvad Förvaltningen föreslagit, anvisat meranämnda summa, 6,200 Riksdaler, å förenade mötespassevolansfonden; varande sedermera genom ett ytterligare Kongl. bref af den 15 Oktober 1869 medlen, för år 1870 och vidare intilldess Kongl. Maj:t kunde finna en förändring af personalen hos Arméförvaltningen påkallad, på enahanda sätt anordnade. Hvad åter beträffade det belopp af 1,200 Riksdaler, som från invalidhusfonden utgått, hade Arméförvaltningen, sedan ombudsmans- och kamrerarebefattningen vid samma fond år 1866 indragits och det derför nödiga aflöningsbelopp således ej vidare varit för sitt ursprungliga ändamål behöfligt, i underdånighet hemstält, att medlen måtte få användas dels till löneförhöjning med 500 Riksdaler åt Förvaltningens advokatfiskal dels ock till aflönande af erforderliga biträden inom verket, hvilken hemställan Kongl. Maj:t genom ofvannämnda skrifvelse den 4 Januari 1867 bifallit, som orden i det Kongl, brefvet lyda: »från och med innevarande år och tills vidare.»

Härvid hade nu Riksdagen ansett sig böra erinra,

dels att Rikets ständer uti skrifvelse den 29 Mars 1841 förklarat, att, i den händelse mötespassevolansafgiften komme att, som ock sedermera beslutet blef, med samma år upphöra, den genom besparingar deraf uppkomna nya mötespassevolansfonden skulle till Kongl. Maj:ts fria disposition öfvcrlemnas för att, gemensamt med den gamla och 1829 års mötespassevolausfonderna, efter Kongl. Majds godtfinnande användas för behof, Indika då redan af dessa tillgångar fyldes och vidare kunde uppkomma i och för arméens vapenötningar och dermed gemenskap egandc

7 Bil. N:o 3 a. till JToi/f/1. Maj:ts Nådiga Prof. N:o ./, om Statsverket, 1877.

utgifter, hvaremot Rikets ständer anhållit, det nämnda fonder skulle sammanslås till en enda, hvars förvaltning och räkenskaper skulle vara Rikets ständers och deras revisorers granskning underkastad, i anledning hvaraf Kongl. Maj:t den 24 Juli 1844 förordnat om fondernas sammanslagning och framtida granskning i enlighet med Riksdagens anhållan, men tillika förklarat, att den sålunda medgifna granskningsrätt icke Unge föranleda till inskränkning i Kongl. Maj:ts rätt att enligt Rikets ständers förklarande om fondernas användande ändamålsenligt och efter godtfinnande förordna;

dels att sedan Rikets ständers revisorer i den år 1855 afgifna berättelse anmärkt, att till bestridande af Krigskollegii aflöning anvisats betydliga bidrag från åtskilliga afl de under Kollega förvaltning stälda kassor och fonder, och då de ej kunnat underlåta fästa uppmärksamheten vid detta, enligt deras tanke, högst olämpliga förhållande, hvarigenom då berörda kassor och fonder, som vore inrättade och afsedda till helt andra föremål, likväl för besagda aflöningar toges i anspråk — deras förmåga att uppfylla sitt ursprungliga ändamål förminskades, hemstält, att för vinnande af rättelse derutinnan Kongl. Maj:t måtte till Riksdagen afgifva framställning, om hvad för Krigskollegii aflöning i dess helhet erfordrades, samt Kongl. Maj:t derefter föreslagit Rikets ständer, att hela Krigskollegii aflöning och således äfven den del deraf, som dittills utgått från kassor och fonder, måtte på riksstaten öfverflyttas, så hade Rikets ständer med bifall dertill dels beslutit, att, såsom orden i deras den 27 Januari 1858 aflåtna skrifvelse lyda: »ifrågavarande kassor nu och för framtiden må från alla utgifter i berörda hänseende befrias,c< dels ock anslagit det för ändamålets vinnande erforderliga belopp, och ansåge Riksdagen att, på sätt äfven Stats-Utskottet vid 1871 års riksdag antagit, genom detta Rikets ständers beslut, hvilket Kongl. Maj:t måste enligt Riksdagens åsigt anses hafva genom sitt godkännande af hela aflöningsanslagets öfverflyttande på riksstaten gillat, Kongl. Maj ds förut förbehållna rätt att efter godtfinnande disponera ifrågavarande kassors och fonders inkomster blifvit i så måtto inskränkt, att något användande deraf till aflöningar åt tjensteman inom Krigskollegium eller den i dess ställe inrättade Arméförvaltningen ej vidare bort ifrågakomma; och hade Riksdagen, på grund af hvad sålunda förekommit, i underdånighet anhållit, det Eders Kongl. Maj:t täcktes låta vidtaga åtgärder, ledande derhän, att något anordnande af medel från de under Arméförvaltningens vård stälda kassor och fonder till betäckande af utgifter för aflöningar eller arfvoden inom samma embetsverk icke vidare måtte ega rum.

I anledning af denna sålunda gjorda underdåniga framställning har Eders Kongl. Maj:t genom Nådigt bref af den 22 sistlidne Juni anbefallt Arméförvaltningen att till Eders Kongl. Maj:t inkomma med underdånigt yttrande, i hvad mån de af Riksdagen anmärkta förhållanden möjligen må kunna vinna ändring; och har Arméförvaltningen, till fullgörande af berörda Nådiga befallning, uti skrifvelse den 28 November 1876 i underdånighet anfört,

8 Bil. No 3 a. till Kong!. Ma fris Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1877.

att, sedan 1867 års Riksdag vägrat att enligt Kongl. Maj:ts förslag anvisa medel å stat till löner för de ifrågavarande befattningarne samt dervid uttalat den åsigt, att det revisionsarbete, för hvars förrättande desamma voro afsedda, borde kunna genom förändrad arbetsfördelning af dåvarande personal behörigen fullgöras, så, och efter det Arméförvaltningen fått häröfver sig utlåta, hade Eders Kongl. Maj:t, som lika med Arméförvaltningen ansett all den förenkling i arbetssättet och ärendenas beredning, som under dåvarande organisation af försvarsväsendet kunnat stå tillsammans med en ordnad och regelbunden förvaltning, hafva genom Eders Kongl. Maj:ts för verket utfärdade instruktion samt den i sammanhang dermed af Arméförvaltningen fastställda arbetsordning blifvit vidtagen, enligt Nådigt Bref den 5 November 1867, jemte förklarande att Riksdagens framställning om förändradt arbetssätt för Arméförvaltningen icke för tillfället föranledde till särskild åtgärd, funnit godt, med bifall till hvad Arméförvaltningen föreslagit, för år 1868 i Nåder anvisa den till arfvoden åt en Revisor och fyra Kammarskrifvare för samma år erforderliga ofvan uppgifna summa från förenade mötespassevolansfonden, hvarefter genom Nådigt Bref den 15 Oktober 1869 medlen blifvit för år 1870 och vidare, intilldess Kongl. Maj:t kunde finna en förändring af personalen hos Arméförvaltningen påkallad, på enahanda sätt anordnade. Enär Kongl. Maj:t sålunda, enligt det nyss åberopade Nådiga Brefvet af den *5 November 1867, redan då funnit ifrågavarande revisisionspersonal vara för göromålens behöriga gång inom Arméförvaltningen oundgängligen nödvändig, ansåge Förvaltningen indragning eller minskning af samma personal desto mindre nu kunna ifrågasättas, som göromålen inom Arméförvaltningen, långt ifrån att under den efter 1867 förflutna tiden hafva minskats, tvärtom, till följd af den under senare åren väsendtligen stegrade verksamheten inom försvarsväsendets olika områden, i högst betydlig mån ökats. Till bestyrkande af sistnämnda förhållande, finge Förvaltningen i underdånighet meddela, att enligt hvad Förvaltningens diarier utvisa, antalet af de till Förvaltningen under åren 1868—1875 å de särskilda Departementen inkomna ärenden utgjort:

hvartill

9 Bil. N:o 3 a till Körtel. Maj:U Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1877.

hvartill för öffigt komma de g. k. pleni-ärendena, hvilkas antal, såsom mindre betydligt och föga vexlande, ansetts icke behöfva närmare angifvas. De anförda siffrorna gåfve emellertid vid handen, att antalet af de till Arméförvaltningen under förenämnda åtta år inkomna ärenden varit i nästan oafbruten tillväxt, om ock i något olika grad på do olika Departementen, samt att tillökningen på det hela utgjort omkring 28 procent. Härvid hade Förvaltningen i öfrigt ansett sig icke böra lemna oanmärkt, hurusom, enligt föreskrifterna i Eders Kongl. Maj:ts Nådiga Bref den 8 November 1872 och 10 Oktober 1873, de under Arméförvaltningens vård förut ställda kassor och fonder blifvit till Statskontoret öfverflyttade, för att af sistnämnda embetsverk förvaltas, men med skyldighet för Arméförvaltningen att fortfarande ej allenast med medel, som från Statskontoret erhållas, bestrida de å kassorna och fonderna anvisade utgifter, med undantag endast af sjelfva förvaltningskostnaderna, utan äfven, hvad anginge Wadstena Krigsmanshuskassa och Invalidhusfonden, utöfva bestyret med den pensionering, som af berörda två fonder bestredes, samt att, — i sammanhang med dessa anordningar och deraf i viss mån föranledd förändrad arbetsrcglcring företrädesvis inom Civila Departementet, — ett Krigsrådsembete och en Kamrerarebefattning inom embotsverket blifvit indragna, och, såsom följd deraf, de för samma befattningar i stat bestämda aflöningsmedel med 8,000 Kronor från staten affärda; genom hvilka nu anförda förhållanden Förvaltningen ansåge den ofvan uttalade åsigt om nödvändigheten af den ifrågavarande revisionspersonalens öfver stat bibehållande endast vinna ytterligare stöd. Beträffande de till aflöning åt meranämnda revisionspersonal äfvensom till lön på indragningsstat åt f. d. tjenstemän inom Krigskollegiet å förenade mötespassevolansfonden anvisade medel, så, enär, på sätt Riksdagen enligt det föregående erinrat, denna år 1841 bildade fond genom Rikets Ständers skrifvelse af den 29 Mars samma år blifvit öfverlemnad till Kongl. Maj:ts fria disposition, att efter Kongl. Maj:ts godtfinnande användas för behof, hvilka då redan af fondens tillgångar fylldes och vidare kunde uppkomma i och för arméens vapenöfningar och dermed gemenskap egande utgifter, samt Kongl. Maj:t derefter genom Nådigt Bref den 24 Juli 1844 förklarat bland annat, att den Rikets Ständer och deras revisorer i afseende å fonden medgifna granskningsrätt ej finge föranleda till inskränkning i Kongl. Maj:ts rätt att, enligt Rikcta Ständers förklarande, om fondens användande ändamålsenligt och efter godtfinnande förordna, ansåge Arméförvaltningen det af Rikets Ständer vid 1856—1858 års riksdag uppå Kongl. Majrts förslag fattade beslut, att på riksstaten öfverflytta äfven en del af Krigskollegiets aflöning, som förut af kassor och fonder utgått, icke kunna medföra en sådan inskränkning i Eders Kongl. Maj:ts dispositionsrätt öfver mötespassevolansfonden, som Riksdagen nu velat göra gällande; och hemställer Förvaltningen alltså i underdånighet, att Riksdagens i denna del gjorda underdåniga framställning icke för närvarande måtte föranleda till rubbning af hvad Eders Kongl. Maj:t angående ofvanberörda aflöningar i Nåder förordnat, så Bill,, till Rihd. Prof. 1877. 1 sand. 1 Afl. 2

in ftilana No 3 a. till Kong!. Maj ds Nåd. Prof, No /, om Statsverket 1877.

framt icke, hvad särskildt rörer aflöningen å indragningsstat, Eders Kong! Maj:t skulle firma skäl föreslå Riksdagen, att densamma måtte till allmänna indragningsstaten öfverflyttas; — och ansåg sig Arméförvaltningen härvid i underdånighet böra anmäla, att utgiften för sistnämnda aflöning, hvilken under år 1873 utgjorde 3,200 Kronor, till följd dels af f. d. Adjutanten, Öfverstelöjtnanten m. m. Schiirer von AValdheims dödliga frånfälle, dels deraf, att f. d. Sekreteraren Öfverström vid annan allmän tjenstebefattning erhållit förhöjd aflöning, numera nedgått till 2,300 Kronor. — Vidkommande det å invalidhusfonden anvisade belopp af 1,200 Kronor, deraf 500 Kronor såsom bidrag till aflöning åt Arméförvaltningens Advokatfiskal och återstående 700 Kronor till ersättning åt extra biträden hos Arméförvaltningen, så ansåge Förvaltningen, att, beträffande denna fond, möjligen kunde ifrågasättas, huruvida, sedan fondens förvaltning numera blifvit till Statskontoret öfverflyttad, någon del af fondens medel må böra till aflöning åt tjensteman inom Arméförvaltningen användas; men enär det å andra sidan, enligt Arméförvaltningens förmenande, icke skäligen kunde ifrågakomma någon nedsättning i Advokatfiskal^ nuvarande aflöning, hvilken, utom nyssnämnda 500 Kronor och af Riksdagen beviljadt tillfälligt dyrtid stillägg, utgjorde enligt stat endast 3,000 Kronor årligen, samt Förvaltningen jemväl ansåge någon minskning icke utan äfventyr för göromålens behöriga gång kunna ega rum i de för aflöning åt extra biträden hos Förvaltningen anvisade medel, hemställde Förvaltningen under sådana förhållanden i underdånighet, att, derest ifrågavarande å invalidhusfonden anvisade belopp af 1,200 Kronor ansåges icke vidare böra från samma foud utgå, jemväl detta belopp måtte i Nåder anvisas att för enahanda ändamål, som hittills, från och med nästkommande år och framgent utgå från förenade mötespassevolansfonden.

Enär, efter hvad Armeförvaltningen angående göromålens tillökning inom embetsverket anfört, det för närvarande, ännu mindre än förr, torde böra sättas i fråga, att Förvaltningen skulle kunna, innan allmän reglering af dess aflöningsförliållanden och organisation egt rum, undandragas de för personalens tillökning och löneförbättring åt advokatfiskal^ utgående medel, Indika nu äro på förenade mötespassevolansfonden och invalidhusfonden anvisade, anser jag mig, då af skäl, som förut blifvit anförda, reglering af detta embetsverk icke ännu kan åstadkommas, böra i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att, om ifrågavarande medel icke anses böra från förbemälda fonder tills vidare utgå, anvisa desamma, tillhopa 7,400 kronor, å extra stat för år 1878, samt dessutom medgifva, att den Krigskollegiets förre sekreterare Öfverström tillkommande löneersättning, nu

2,300 kronor, måtte få från 4:de hufvudtitelns allmänna besparingar utgå.

Gfencralitetet.

Enligt mitt af Eders Kongl. Maj:t under den 30 sistlidne December gillade underdåniga anförande angående härordningen, erfordras i detta anslag någon till-

11 Bil. No 3 a,, till Kongl. Majds Nådiga, Prof. No 1, om Statsverket 1877.

ökning. I hvarje af de fem militärdistrikten skall nämligen anställas en fältintendent med aflöning såsom öfverstelöjtnant och således erhålla

Vidare skola adjutanternas arfvoden höjas från 500 till 750 kr.

samt deras antal ökas till två vid hvarje generalbefäl; hvarjemte arfvodena åt fältläkarne från 500 till 1000 kronor förhöjas.

De ifrågasatta förhöjningarne utgöra således:

för 5 fältintendenter h, 5,460 kronor.......................................... kronor 27,300: —

» 5 nya adjutantsarfvoden å 750 kronor............:.................... » 3,750: —

» ökning af 5 äldre arfvoden med 250 kronor hvardera...... » 1,250: —

)) höjning af 5 fältläkarearfvoden med 500 kronor hvartdera » 2,500: —

tillhopa kronor 34,800: —

hvilket belopp således torde af Riksdagen äskas såsom tillökning i Generalitetets nuvarande stat.......................... » 125,015: —-

som, vid bifall dertill, skulle komma att uppgå till..................... kronor 159,815: —

Kommendantstateii.

Arfvodet åt kommendanten å Carlsborg. I betraktande af den allt större betydelse, Carlsborgs fästning såsom försvars- och garnisonsort måste komma att ega, i den mån fästningsarbetet derstädes framskrider och de till garnison under fredstider afsedda trupper hinna uppsättas, har Eders Kongl. Maj:t redan år 1873 föreslagit Riksdagen att höja det till kommendantens aflöning anslagna arfvode från 1,800 till 3,000 kronor. Denna nådiga framställning blef då ännu ej af Riksdagen bifallen; men då numera bildandet af fredsgarnisonen å fästningen så långt framskridit, att densamma med uppsättande under år 1878 af 3:dje sappörkompaniet och sappörbataljonens stab torde komma att afslutas, så anser jag mig böra ånyo framhålla nödvändigheten deraf, att det kommendanten tillagda arfvode sättes i bättre öfverensstämmelse med vigten af den plats han bekläder; och lärer bifall till en sådan framställning så mycket hellre kunna förväntas, som Carlsborg till följd af lokala omständigheter blifvit en synnerligt dyr garnisonsort. Jag hemställer derför i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att förhöja arfvodet åt kommendanten å Carlsborg med 1,200 kronor.

Garnisonspastorns å Carlsborg aflöning. Uti underdånigt memorial af den 4 Mars innevarande år har generalbefälhafvaren i 3:dje militärdistriktet, — med öfverlemnande af särskilda utaf kommendantsembetet å Carlsborgs fäst-

12 Bil No ,? a. till Kong!. Naj:U Nådiga Prof. N:o /, om Statsverket 1877.

mng till honom insända och förordade underdåniga ansökningar dels från garnisonspastorn å Carsborg om löneförhöjning för den å fästningen anstälde garnisonsprest, dels ock från kyrkorådet derstädes om årligt anslag till aflöning åt en organist, — i underdånighet tillstyrkt, det Eders Ivongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen äska erforderliga medel ej mindre till garuisonspastorslönens höjande till 4,000 kronor, än äfven för anställande af eu organist med 800 kronors arko- lön, den sednare att utgå tills vidare och intilldess den nu ifrågasatta organisttjensten kan, vid nuvarande folkskolclärarens vid församlingen afgång, med folkskollärarebefattningen förenas; och har bemälde generalbefälhafvare, samt kommendantsembetet å Carlsborg, såsom stöd för nådigt bifall till de sålunda gjorda underdåniga ansökningarne, hufvudsakligen anfört:

att fästningens garnisonsförsamling före år 1872 till större delen bestod al endast kronoarbets-corpsen och dess bevakning;

att. alltsedan kronoarbets-corpsen nämnda år förflyttades från Carlsborg, aflöningen för garnisonsförsamlingens presterskap endast utgör det från och med år 1873 å ordinarie stat för garnisonspastorn uppförda lönebeloppet af 1,800 kronor jemte den för bostället Ulfstigen beräknade årliga afkastningen af 150 kronor;

att församlingen, utom de å fästningen ständigt förlagda trupperna, som för närvarande består af 2 batterier och i kompani af Göta artilleriregemente, 2 sappörkompanier samt värfvade arméens disciplinkompani, för hvilka trupper icke någon särskild prest finnes anställd, äfven utgöres af tillfälliga garnisonskommenderingar, infanteriets underbefälsskola m. in., till följd hvaraf och då derjemte inberäknas artilleriets och fortifikationens befäl, post-, telegraf- och jernvägstjenstemån, arbetare och handtverkare jemte å fästningen tjenstgörande personers familjer och tjenstefolk m. fl., församlingens folkmängd numera kan beräknas till öfver 2,000 personer, hvilket antal fortfarande ständigt är i tillväxt;

att garnisonspastorstjensten å Carlsborg icke gerna kan anses vara likställd med någon annan presterlig befattning vid krigsmakten, enär dels församlingen, ehuru icke territoriel i egentlig mening, likväl strängt begränsar pastorns verksamhet inom församlingens eget område, dels ock icke någon annan militärprost för näivarande under sin vård räknar cn så talrik församling;

att, då garnisonspastorn, som ensam eger handhafva själavården a Carlsborg, sålunda har ett ganska vidsträckt fält för sin verksamhet, den nu utgående lönen under nuvarande i hög grad stegrade lcfnadskostnader icke gerna kan lemna tjenstens innehafvare det för honom erforderliga uppehälle, så mycket mer som de lokala förhållandena icke medgifva befattningens förenande med annan anställning, samt dessutom några tillfälliga inkomster i en församling, som uteslutande består af i kronans tjenst anställda mestadels meddellösa personer, icke kunna antagas uppgå till något nämnvärdt belopp;

att, beträffande frågan om anställandet af särskild organist, fästningens växande betydenhet som garnisonsort och plats för militära verkstäder och öfningar

Statsverket 1877.

13 Bil. N:o 3 a. till Kong!. Maj:ts Nådiga Prof. N:o 1. om

helt naturligt kräfver en bättre ordnad gudstjenst än hittills kunnat åtadkommas, till följd hvaraf och då garnisonen icke rimligtvis kan åläggas aflöna en orgelnist och klockare, samt församlingen i öfrigt härtill är oförmögen, behofvet deraf svårligen kan fyllas på annat sätt än genom anställande af en för detta ändamål särskildt aflönad person.

Arméförvaltningen å civila departementet, som genom nådig remiss blifvit anbefalld att häröfver afgifva underdånigt utlåtande, har — med fästadt afseende derå, att de af bemälde generalbefälhafvare och kommendantsembete, hvar för sig, i detta ärende vitsordade förhållanden syntes oafvisligen påkalla såväl förhöjning af garnisonspastorns med endast 1,800 kronor i stat uppförda kontanta aflöning, som ock anvisandet af lämpligt arfvode åt en organist, intill dess hans göromål framdeles kunna med folkskolclärarebefattningcn i församlingen förenas - -i underdånighet hufvudsakligen bi träd t generalbefälhafvarens i berörda syfte gjordt underdåniga framställning, dock utan att dervid kunna med tillförlitlighet bedöma, huruvida de föreslagna aflöningsbeloppen borde anses skäligen lämpade efter de förmåner, som i allmänhet åtfölja ecklesiastika befattningar af ofvannämnda eller dermed närmast jemförliga beskaffenhet.

De af vederbörande myndigheter för höjning i garnisonspastorns å Oarlsborg aflöning anförda skäl synas mig synnerligen behjertansvärda, och hyser jag således den mening, att någon ökning i inkomster bör komma honom till godo. Denna har emellertid synts mig lämpligast kunna sålunda beredas, att å sappörbataljonens stab uppföres en regementspastors lön med 1,500 kronor. Då nemligen sappörbataljonen vid mobilisering kommer att splittras på fördelningarne och regementspastorn således icke behöfver vara densamma i fält följaktig, finnes intet hinder, att hans syssla kan, så länge bataljonen är ä Oarlsborg förlagd, med garnisonspastors befattningen förenas, hvarigenom eu passande löneförbättring torde få anses komma denna senare befattning till del. -Tåg kommer derföre längre fram vid fråga om uppsättning af sappörbataljonens stab och 3:djc kompani att, i stället för det af chefen för Fortifikationen å förslå.sstateu uppförda arfvode af 400 kronor, föreslå en regementspastors lön derstädes, och torde vid sådant förhållande garnisonspastorns å Oarlsborg underdåniga ansökning med deröfver afgifna yttranden ej föranleda någon nådig åtgärd.

Hvad beträffar det begärda arfvodet för en organist å fästningen, torde då fråga är endast om ett öfvergående anslag, intill dess hans befattning kan med folkskolelärarens i församlingen förenas, Eders Kong!. Maj:t icke anse densamma böra göras till föremål för framställning hos Riksdagen, utan torde vilja på särskild underdånig föredragning taga i öfvervägande, huruvida detsamma bör af tillgängliga medel beviljas eller icke.

Fästnings auditör å Oarlsborg. Uti sitt underdåniga memorial den 24 Oktober 1870 angående uppsättning af o:dje sappörbataljonen och bataljonens stab har chefen för Fortifikationen återkallat i minnet, hurusom redan 1871 års Riksdag, med

14 Bil. N:o 3 a. till Kong!, Maj-M Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1877.

bifall i denna del till Kongl. Maj:t,s nådiga proposition den 26 Januari samma år angående landtförsvarets ordnande, beslutit, att Fortifikationens civilstat skulle förökas med, bland annat, en auditör viol Sappörbataljonen, tillika fästningsauditör å Carlsborg; men att i afvaktan på ny lönereglering och då befattningen ej vore ämnad att under år 1872 tillsättas, aflöningen ej blef vid sistnämnda riksdag för bemälde tjensteman bestämd. Sedermera hade auditörstjensten å Carlsborg blifvit bestridd på förordnande, jemlik! nådigt bref af den 14 Mars 1873, mot ett arfvode af 1,000 kronor, hvaraf 500 kronor vore uppförda på värfvade arméens disciplinkompanis stat och 500 kronor utgingc från 4:de hufvudtitelns anslag till extra utgifter. Då tiden nu tycktes vara inne att reglera ifrågavarande befattning, hade chefen för Fortifikationen ansett sig böra hemställa, huruvida icke aflöningen för auditören lämpligen borde upptagas å Kommendantsstaten, under titel: Fästningsauditör å Carlsborg, tillika Auditör vid Sappörbataljonen, — helst denne tjensteman, i händelse af krig, naturligtvis mastc qvarstanna i fästningen. Uti sitt underdåniga utlåtande rörande chefens för F ortifikationcns nyssberörda memorial har Arméförvaltningen föreslagit lönen för fästningsauditören till 3,000 kronor jemte ålderstillägg af 500 kronor efter femte och tionde tjensteåret.

jag anser tvifvelaktigt, huruvida, ens för den af Arméförvaltningen föreslagna aflöning, en till auditörsbefattning fullt duglig person skall kunna förmås att ingå på stat såsom auditör å Carlsborg, der något tillfälle till juridisk biförtjenst icke torde stå att finna, och då i sådant fall tillvaron af en otillräcklig ordinarie lön på stat torde snarare lagga hinder i vägen för än underlätta tjenstens upprätthållande, och då jag dertill hyser den åsigt, att en omreglering af auditörsbefattningarne vid armeen framdeles torde böra ifrågakomma, har jag trott, att inrättande af ordinarie auditörstj eu st för fästningens och sappörbataljonens behof kunde tills vidare uppskjutas, och detta behof af auditörsbiträde i stället ses till godo medelst för fästningen och bataljonen skilda arfvoden, hvilka jag — i likhet med hvad jag i mitt underdåniga anförande rörande härorganisationen i fråga om Sappörbataljonen redan omnämnt och för Blekinge och Gotlands regementen samt Yestemorrlands bataljon föreslagit — ansett böra utgå med 750 kronor. Under sådant förhållande hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes töreslå Riksdagen att å Kommendantsstaten för auditörsbiträde åt Kommendanten å Carlsborg anslå ett arfvode a. 750 kronor; lärande, vid bifall härtill, de nu å extra utgiftsmedlen för sådant ändamål anvisade 500 kronor icke behöfva från år 1878 vidare utgå.

De förhöjningar i Kommendantsstatcu, jag sålunda i underdånighet föreslagit, utgöra:

till förhöjning i kommendant sarf vod et vid Carlsborgs fästning...... kronor 1,200: —

Transport kronor 1,200: —

Btl. No 3 a. till Kanyl. Maj-.tx Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1877. 15

till auditörsbiträde åt Kommendanten Om derifrån dragas ..........................

Transport Kronor 1,200: — derstädes, arfvode ............... » 750:_

tillsammans kronor 1,950: — ............................................... kronor 12: —

med Indika anslaget sedan länge öfverstiger de å detsamma gjorda

anvisningar, så i.1 ifver ..................................................

tillökningen i nuvarande anslag................................................

och anslagets nya slutsumma ..........................................

» 1,938: —

_17,477: —

kronor 19,415: —

Ny Krigshögskola.

Under den 16 sistlidne November har chelen lör Generalstaben inkommit med underdånigt förslag till inrättande af en ny Krigshögskola i Stockholm, afsedt hufvudsakligen för generalstabsbildningen; öfver hvilket förslag Krigsundervisningskommissionen afgifvit underdånigt utlåtande. Då det är min afsigt att föreslå Lders Kongl. Maj:t, att ett sådant läroverk måtte få upprättas, men frågan om dispositionen af den för skolan afsedda lokal icke kan före Riksdagens början blifva afgjord, hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t villo föreslå Riksdagen att, under förutsättning det mitt underdåniga förslag till skolans organisation vinner Eders Kongl. Maj:ts nådiga bifall, och staten blifver af Riksdagen godkänd, anvisa å 4:de hufvudtiteln, näst efter anslaget till Krigsskolan, ett nytt ordinarie anslag å 25,640 kronor att, jemte lämplig tillökning i anslaget till inqvarteringskostnader i Stockholm, användas för den nya Krigshögsskolans behof.

Indelta Kavalleri- och Infanteri-regementena.

Enligt Eders Kongl. Maj:ts den 15 sistlidne December fattade beslut om öfverlemnande till Statsverket af det indelta armébefälets aflöningstillgångar skulle detta anslag för år 1878 utgå med följande belopp:

penningar .....................;.............;................................................. kronor 20,781:

indelt ränta och ersättning för indragna räntor (förslagsvis) ... « 1,485,563: sa

indelt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag (förslagsvis) » 57,055: n

oindelt spannmål, kubikfot 10,838: till värde af (förslagsvis) .. » 22,761. es»

tillhopa kronor 1,586,161: 75

Efter hvad Eders Kongl. Maj:t emellertid nu be.hagat uppå chefens för Finansdepartementet föredragning i Nåder besluta, lärer det här för den oindelta spannmålen efter 2 kronor 10 öre kubikfoten beräknade förslagsvärde, 22,761 kronor 69 öre, böra med kubikfotens uppskattning till 2 :40 höjas till 26,013 kronor 36 öre, hvilket i anslagets slutsumma verkar en förhöjning af 3.251 kronor 67 öre.

lfi Bil No .? a. till Kong!, Magt* Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1877.

Uti sill underdåniga berättelse om Statsverkets tillstånd och förvaltning, afgifven den 12 December sistlidet år, har Statskontoret anmält, att, jemlikt särskilda af Kammarkollegiet meddelade beslut, af den ränta, som varit åsatt qvarnarne Nas 57 Väbymölla och 59 Engamölla i Va socken samt N:o 1. Ljungbymölla i Efveröds socken, Gärds härad och Kristianstads län, jemte till dessa qvarnar hörande jord, följande belopp, nemligen:

för Väbymölla ......................................................................................................... 4: i<

» Engamölla ......................................................................................................... '*•

» Ljungbymölla ................................................................................................... ~°

tillsammans kronor 9: 72,

hvilka såsom augment varit anslagna rusthållen N:is 86—96 vid Kristianstads sqvadron och rustningsstammen n:r 74 vid Lifsqvadronen af Skånska Dragonrregementet, blifvit, på grund af 6 mom. i Kongl. Kungörelsen den 30 December 1863 angående upphörande af grundräntas utgörande af mjöl- och sågqvarnar in. in., i jordeboken afskrida; och då de afskrida beloppen böra af statsverket vederbörande rusthållare ersättas, torde, för beredande af tillgång till sådan ersättning, af Riksdagen äskas förhöjning i det kontanta anslaget till kavalleri- och infanteriregementena med motsvarande belopp, 9 kronor 72 öre.

Då emellertid en motsvarande nedsättning bör ske indelt ränta och således endast det kontanta anslaget från

ersättningsbeloppet för ........ kronor 20,781: 06

med-..........................................................................................

höjas till ..................................................................................

men deremot ersättningen för indelta räntor från ..............

med samma belopp .................................................................

nedsättas ti il ..........................................................................

så förorsakas härigenom ingen rubbning i anslagets slutsumma.

Om således den genom förhöjning i beräknade värde

len uppkomna tillökning........................................................

tillägges det efter löneregleringen qvarstående anslagsbeloppet

så blifver anslagets nya slutsumma ......................................

som, fråndragen nuvarande anslaget......................................

utvisar en minskning af ..................................................... kronor 1,218,255: is.

Indelta Arméens befSls-afldning.

Nya ordinarie aflöning sanslag et. 1 öfverensstämmelse med Eders Kongl. Maj:ts förbemälda Nådiga beslut den 15 sistlidne December angående öfverlemnande till

Stats-

17 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Råd. Prop. N:o 1, om Statsverk 1877.

Statsverket af det indelta Armébefälets aflöningstillgångar lärer Eders Kongl. Maj:t vilja af Riksdagen äska ett nytt ordinarie anslag för indelta arméens befälsaflöning enligt derför af Kongl. Maj:t med Riksdagen gillade stater, att å 4:de hufvudtiteln uppföras till belopp, motsvarande slutsumman af de vid Riksdagens underdåniga skrifvelse den 3 Maj 1875 fogade stater, eller 4,072,252 kronor, och torde detta anslag under förestående rubrik böra erhålla plats näst efter anslaget till indelta kavalleri- och infanteriregementena.

Sqvadronshästläkarnes aflöningsförbåttring. Eders Kongl. Maj:t torde vidare vilja föreslå anslaget ökadt med det belopp, som af sist församlade Riksdag anvisades att till aflöningsförbättring åt Sqvadronshästläkarne vid indelta arméen med 8,732 kronor utgå från det till genomförandet af det nya löneregleringen å extra stat uppförda förslagsanslag.

Härordningen. Under den 30 nysslidne December har Eders Kongl. Maj:t behagat gilla hvad jsg rörande tillökning af underbefäl och volontärer vid indelta arméen samt om ordnande af regementenas intendentur föreslagit. Enligt detta förslag skulle vid indelta arméen tillkomma

jemte d:o

beklädnad in natura och portion under vapen-

rotelön, motsvarande en medelva-

1 Sergeant af lista klassen, jemte portion under vapenöfningarna kronor 35 d:o

1 Korpral, jemte öfningarne, ersättning för

kansafgift............................................................... 150

lön efter stat............................................................ 120

dagaflöning ............................................................... 15

77 d:o, jemte d:o d:o

1 vice Korpral, jemte d:o d:o

medelvakansafgift......................................................... 150

lön................................................................................. 60

dagaflöning .................................................................. 6

77 d:o, jemte d:o d:o

1 Volontär, jemte d:o och d:o, samt tobaksskilling eller dagaflöning under vapenöfningarne från vapenöfningsanslag,

ersättning för nummerlön motsvarande en medelvakansafgift....................................................................................

155 d:o, med samma förmåner.........................................................

samt å stat uppföras lönetillägg åt 28 regementsintendenter med 1,000 kronor åt hvardera, hvilket tillägg förut varit afsedt utgå från andra medel.................................

704:

24,640:

y>

»

285:

21.945:

216:

16,632:

150:

23,250:

28,000:

tillsammans kronor 115,822:

3 Bill. till Riksd. Prof. 1877. 1 Sami 1 Afd.

18 Bil. N:o 3 a till Kong!. Majd» Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1811.

Jag får derför i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen, att indelta regementen och corpser må tillökas med sammanräknadt 36 sergeanter af lista klassen, 78 korpraler, 78 vice korpraler och 156 volontärer, med de aflöningsförmåner, som nu blifvit angifna, samt att, för sådant ändamål och för beredande åt regementsintendenterna af förberörda lönefyllnad å stat, anslaget till indelta arméens befälsaflöning förhöjes med 115,822 kronor.

Mönstershrifvaretjensterna. Enligt Eders Kongl. Majits Nådiga beslut af den 21 Maj 1875 skola, i öfverensstämmelse med hvad Eders Kongl. Majit med Riksdagen vid löneregleringens genomförande beslutit, mönsterskrifvaretjensterna indragas, så snart sådant utan hinder af erhållna fullmakter kan ske. Uti skrifvelse till Chefen för Landtförsvars-departementet den 6 December 1876 bär Armeförvaltningen nu upplyst,

att af de uti 1876 års lönestater för indelta arméen upptagna 43 mönsterskrifvaretjenster med derför anvisad kontant aflöning till sammanlagdt belopp af 30,400 kronor, 16 vore tillsatta genom fullmakter af äldre dag än den 8 April 1862, och att dessas innehafvare, med bibehållande af boställen, qvarstå vid sina indelta löneförmåner ;

att 14 Mönsterskrifvare, antagne med fullmakt under tiden från den 8 Apiil 1862 intill den 3 Juni 1870, då genom Nådigt bref föreskrefs, att dylika tjensteman skulle endast på förordnande tills vidare tillsättas, åtnjuta kontant aflöning enligt 1867 års stat med tillhopa 10,600 kronor, samt

att de öfriga 13 Mönsterskrifvarebefattningarne, med ett sammanlagdt aflöningsbelopp af 8,800 kronor årligen, redan blifvit indragna, men i stället för några af dessa befattningar enligt Nådiga medgifvanden utgå ersättningar dels åt vederbörande å gammal stat qvarstående regementsskrifvare, hvilka i regementsskrifvareinstruktionen af den 15 Februari 1733 varit tillförsäkrade biträde af två mönsterskrifvare, dels till den vid regemente * eller corps qvarstående mönsterskrifvaren, hvars göromål genom indragningen blifvit ökade; uppgående dessa ersättningsbelopp till omkring

4,000 kronor.

Då dessa sistnämnda ersättningsbelopp, sedan regementen och corpser befriats från uppbörden af de indelta aflöningstillgångarne, i allmänhet icke vidare böla utgå, samt de mönsterskrifvare å gammal stat tillkommande ersättningar för inkomst från lönefonderna, för år 1876 uppgående till 2,539 kronor Öl öre, kunna från bosparingarne å aflöningsanslagct bestridas, lärer endast det aflöningsbelopp, 10,600 kronor, som utgår till mönsterskrifvare å ny stat, utnämnde före den .> Juni 1870, böra å aflöningsstaterna vidare bibehållas, och således skilnad en mellan det nu å aflöningsstaterna för mönsterskrifvare uppförda belopp... kronor 30,400. och föronämnda till mönsterskrifvare å ny stat, hvilka ej kunna

utan eget begifvande från sina befattningar skiljas, utgående___»_10,600. —~

således .............................................................................................. kronor 19’800: ~

böra från aflöningsanslaget- afgå.

19 Bil. N:o 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1811.

Vid bifall till hvad jag nu i underdånighet hemställt, skulle det nya anslaget till indelta arméens befälsaflöning komma att utgöra

slutsumman af de vid 1875 års riksdag beviljade aflöningsstater kronor 4,072,252: —

förhöjningen till Sqvadronshästläkarne ....................................... » 8,732: ■—•

till ökning af underbefäl och volontärer samt till

lönefyllnad åt regementsintendenternc ............ 115,822: —

med afdrag af nedsättning i anslagen till mönster-

skrifvare ..........................................................— 19,800: — 8 96,022:__

tillhopa kronor 4,177,006: —

I sammanhang med frågan om öfverlemnande af de indelta aflöningstillgångarnc till Statsverket har Eders Kongl. Maj:t den 15 sistlidne December beslutit föreslå Kiksdagen,

att de regementsskrifvare, hvilka blifvit tillsatta före den 4 Juni 1868, måtte förklaras berättigade att efter ingången af år 1878 å indragningsstat öfverflyttas med pension, motsvarande de af dem under 1877 åtnjutna aflöningsförmåner, hvarvid afkastningen af bostället skall beräknas efter det arrende, statsverket kommer att af detsamma vid öfvertagandet erhålla; dock att dessa pensioner tills vidare höra utgå från besparingarne å indelta armébefälets aflöningsanslag.

Landtvärnet.

Enligt Bil. E. till protokollet rörande härordningen erfordras till landtvärns-

befäl å stat ....................................................................................... kronor 103,100: —

med arfvoden (förslagsvis)........................................................... » 91,980: —

tillsammans ....................................................................................... kronor 195,080:

och får jag i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Kiksdagen att, med bifall till hvad rörande landtvärnsbefälets antal och aflöningsförmåner finnes å förenämnda bilaga upptaget, till sagda befäls aflöning uppföra å 4:dc hufvudtiteln ett nytt ordinarie anslag att under rubrik »landtvärnet» utgå med 195,080 kronor.

Inlösen af dagsverksskyldighet från hästhemman i Skåne.

Efter hvad Eders Kongl. Maj:t under den 15 sistlidne December i Nåder beslutit, skall detta förslagsanslag föreslås öfverflyttadt från denna hufvudtitel till den, som Eders Kongl. Maj:t, uppå föredragning af Chefen för Finans-departementet, i Nåder bestämmer.

20 Bil. No 3 a. till Kong!. Maj:U Nåd. Trop, No 1, om Statsverket 1877.

Bidrag till aflöning åt indelta arméens manskap.

I sammanhang med frågan om härordningen har Eders Kongl. Maja i Nåder beslutit föreslå Riksdagen att å 4:de hufvudtiteln uppföra ett förslagsanslag å 400,000 kronor för att bestrida den hjelp i rotering och rustning, som enligt Eders Kongl. Maj:ts beslut den 30 December 1870, under förutsättning att den föreslagna tillökningen i värnpligtiges öfningar kommer till stånd, skall till rust- och rotehållare utgå; och tordeÉ* detta nya anslag lämpligast böra uppföras näst efter anslaget till roteringsunderstöd.

Militieböställskassau.

Med afseende å detta reservationsanslag, nu 26,950 kronor, skall, i öfverensstämmelse^'med beslutet] den 15 sistlidne December, föreslås, att detsamma, efter att hafva blifvit- till 17,000 kronor nedsatt och förlorat naturen af reservationsanslag, må från 4:de hufvudtiteln öfverföras till den, hvilken Eders Kongl. Maj:t, uppå vederbörlig föredragning, i Nåder bestämmer.

Indelta Armeens oeli Vermlands Fältjiigareeorps’ vapenöfning»]*.

Under officer ar nes portion under vapenöfning ar ne. Redan År 1875 föreslog Arméförvaltningen å Intendents-departementet att det för den underofficerare under vapenöfningurne] genom nya löneregleringen tillerkända portion nu å extra stat uppförda anslag, 55,000 kronor, måtte å ordinarie stat uppföras, men då en ordinarie reglering af indelta armébefälets aflöningsförmåner skulle ega rum först vid 1877 års riksdag, ansåg Eders Kongl. Maj:t någon förändring af anslagets natur då icke böra sättas i fråga. Då emellertid nu, i sammanhang med öfverlemnandet till statsverket af de indelta aflöningstillgångarne, ordinarie aflöningsanslag för indelta arméens befäl torde blifva af Eders Kongl. Maj:t äskade, hemställer jag i underdånighet,] att äfven ifrågavarande, för en aflöningsförmån åt underbefälet afsedda anslag må föreslås tillagdt ordinarie reservationsanslaget till indelta Arméens och Vermlands Fältjägarecorps’ vapenöfningar. Om hvad jag nu kommer att föreslå rörande allmän förhöjning i detta anslag vinner bifall, torde deremot någon tillökning i anslaget för beredande af portion åt det af mig föreslagna nya underbefäl och ökade antal volontärer icke vara af behofvet, åtminstone för närvarande, påkallad.

Allmän förhöjning. Emedan detta anslag dels sedan flera år tillbaka icke erhållit någon förhöjning, motsvarande de prisstegringar, som under tiden uppstått å Arméens proviant och fourage-förnödenheter, dels saknat tillräckliga medel för årliga

21 Bil. No 3 a. till KongI. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1877.

gemensamma fälttjenstöfningar enligt nutidens fordringar med trupper af olika vapen, i följd hvaraf indelta aiméens vapenöfningar icke kunnat under de senare åren i åsyftad omfattning ega rum, har Aiméförvaltningens Intendents-dcpartement uti underdåniga statsregleringsbetänkanden för åren 1875—1877 hos Eders Kongl. Maj:t gjort framställning om erforderlig förhöjning i dessa anslag, hvarefter Eders Kongl. Maj:t behagat för åren 1878 och 1877 hos Riksdagen äska i sådant afseende nödiga medel. Dä likväl ökad t anslag icke blifvit af Riksdagen beviljadt, har angelägenheten af vapenöfningarnes fullständigande vuxit i samma mån detta behofs uppfyllande blifvit undanskjutet. Det är af denna anledning som Intendentsdepartementet, i sin underdåniga skrifvelse af den 26 sistlidne September, ansett sig manadt att ånyo hos Eders Kongl. Maj:t framställa vigten af en tillräcklig förhöjning uti ifrågavarande statsanslag.

I detta ändamål har Intendents-departementet underdånigst öfverlemnat en jemförelseberäkning mellan anslagets nuvarande tillgångar och de utgifter, som årligen erfordras för fullständiga vapenöfningar enligt vederbörlig plan. Då tillförene de af Intendents-departementet uti enahanda syfte framlagda kalkyler kunnat grundas på, bland annat, vederbörande Provianteringsdirektioners utgiftsberäkningar för nästpåföljande årets möten, har nu, i anseende till statsregleringsförslagets tidigare upprättande, än förr varit fallet, bemälda Departement måst beräkna utgifterna för indelta arméens vanliga möten på grund af Provianteringsdirektionernas sednast inkomna möteskostnadsredogörelser gällande för år 1875, med livilket år arméens nuvarande mötes-proviantstat började tillämpas, hvarföre icke heller, efter Intendentsdepartementets åsigt, beräkningen kunnat, utan origtig slutföljd, omfatta några flera år tillbaka, Dessutom anser Departementet 1875 års pris icke olämpligen kunna användas för ifrågavarande beräkning, vid hvilken behörigen iakttagits, att aflöningen för befälet under de flesta möten icke vidare drabbar vapenöfning sanslag et. — Jemväl bär Intendents-departementet i afseende å kalkylen i Girigt ansett sig böra meddela, att kostnaderna för de gemensamma årliga fälttjenstöfningarne, hvilka äfven nu antagits böra hållas på hösten och således icke kunna omedelbarligen efter de andra mötena ega rum, blifvit uppskattade till lika belopp, som i fjolårets kalkyl, samt att anslagets återstående, på redogörelser grundade, utgifter beräknats i öfverensstämmelse med de förhållanden, som i afseende på utgifternas särskilda föremål nu äro för handen och i derom meddelade föreskrifter finna stöd. •— Af den sålunda uppgjorda kalkylen framginge, att utgifterna öfverstiga tillgångarna med 387,382 kronor 50 öre, hvadan detta belopp, eller i jemnt tal 388,000 kronor, borde såsom årlig förhöjning i anslaget hos Riksdagen äskas, så framt samtliga under kalkylen innefattade öfningar skola kunna hvarje år ega rum.

Då den förminskning i de för arméen nödvändiga öfningarna, hvilken öfningsanslagets nuvarande otillräcklighet medför, måste verka en högst betänklig nedsättning i arméens tjensteduglighet, anser jag det för min oafvisliga pligt att i underdånighet tillstyrka Eders Kongl. Maj:t att föreslå Riksdagen att bevilja den för

22 Bil. No 3. a till Kong!. Majds Nåd. Prof). N:o 1, om Statsverket 1877.

öfningarnes behöriga utförande enligt Arméförvaltningens beräkning nödiga summa af 388,000 kronor.

Under förutsättning af bifall härtill skulle det nuvarande

anslaget..........................................................................................kronor 1,270,000: —

ökadt med...................................................... kronor 55,000: —

°ch.................................................................. ® 388,OOP:— s 443,000: —

komma att förhöjas till ............................................................... kronor 1,713,000: —,

men då från anslaget skall, enligt Eders Ivongl. Maj:ts beslut i fråga om öfverlemnande af de indelta aflöningstillgångarne,

afgå 5,208 kronor eller i jemnadt tal.......................................... » 5,200:

kommer slutsumman att blifva ................................................... kronor 1,707,800: "

hvilket utvisar en anslagsförhöjning af 437,800 kronor.

Lifgardet till häst och Husarregementet Konung Carl XV.

Enligt mitt af Eders Kongl. Maj:t nådigt gillade anförande angående härordningen bör underbefälet å dessa regementen under år 1878 tillökas med 4 vice korpraler vid det förra och 6 dylika vid det senare, hvaremot gemenskapen med motsvarande antal minskas, och torde det med afseende på detta underbefäls aflöning tillåtas mig att längre fram, vid fråga om regleringen af anslagen till värfvade garnisonstruppernas rekrytering och aflöning, afgifva yttrande.

Svea och Andra Lifgardet.

Vid hvarje af dessa regementen bör, enligt sist berörda förslag, föreslås tillsättning af

1 Sergeant af lista klassen,

1 d:o af 2:dra d:o,

4 korpraler och

4 vice korpraler; men deremot 10 nummer af manskapsstyrkan indragas.

Hvad angår medlen till korpralernas och vice korpralernas aflöning torde jag, på sätt under Lifgardet till häst och Husarregementet Konung Carl XV blifvit anfördt, få längre fram yttra mig. Deremot torde aflöning åt de nya sergeanterna böra äskas uppförd å nu ifrågavarande anslag.

Då aflöningen utgör

för 1 Sergeant af lista klassen, jemte beklädnad och portion, kronor 518: — » 1 Sergeant af 2:dra klassen, jemte d:o och d:o, ............... » 398: —

Summa kronor 916: —

23 Bil. No 3 a. till Kong!. Majds Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1811.

så torde Eders Kongl. Maj:t vilja föreslå, att hvartdera regementets anslag med denna summa förhöjes.

Yermlands Fiiltjägarecorps.

Å denna corps böra tillkomma 3 sergeanter af 2:dra klassen, hvilka skola, utom portion under vapenöfningarna, åtnjuta i lön, tjenstgöringspenningar, dagaflöning

och beklädnad, hvardera 504 kronor, således tillsammans ............... kronor 1,512: -

samt 3 korpraler å 135 kronor, utom naturaförmåner enligt stat, ... » 105:

och 3 vice korpraler ä 66 kronor, utom d:o, .................................... » 198: —

tillsammans kronor 2,115 hvaremot 9 manskapsnummer böra indragas. Men då för de nya korpralerna och vice korpralerna erfordras den aflöning och de inqvarteringspenningar, som tillkomma 6 af dessa nummer, kunna endast dylika förmåner för 3 nummer besparas, hvilket ä 75 kronor

för nummer gör.................................................................................... _225:

Behofvet af tillökning å corpsens stat blifver alltså ........................ kronor 1,890: —

med hvilket belopp Eders Kongl. Maj:t torde äska anslaget förhöjdt, hvarefter det skall komma att uppgå till kronor 135,684: 50.

Svea, Göta och Yentles Artilleriregementen.

Expensmedlen. Sedan de i Artilleriregementenas stater uppförda expensmedelsbelopp, utgörande

för Svea Artilleriregemente....................................... kr. 250: —

» Göta » » ....................................... » 225: —

» Vendes » » ....................................... » 225: —

under senare åren visat sig för sitt ändamål allt mer otillräckliga, har Eders Kongl. Maj:t under den 22 sistlidne Juni anbefallt Arméförvaltningen att taga frågan om ökadt behof af expensmedel för berörda regementen i betraktande vid uppgörande af det underdåniga förslag öfver mcdelsbehofven, som det ålåge Förvaltningen att för nästa statsreglering afgifva. I anledning häraf och sedan Förvaltningen å Civila Departementet anmodat Chcfsembetena vid de tre Artilleriregementena att meddela uppgift, huruvida och till hvad belopp förhöjning i berörda anslag kunde vara af behof påkallad, hafva bemälda Chefsembeten, hvart för sitt regemente, hos Förvaltningen anmält, att för ifrågavarande ändamål erfordrades årliga anslag till följande belopp:

vid Svea Artilleriregemente.................................... kr. 1,400: —-

» Göta » » .................................... » 1,900: —

» Yendes » » .................................... » 850; —

24 Bil. No 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1877.

Beträffande dessa sålunda uppgifna, väsentligen skiljaktiga belopp, har Arméförvaltningen ansett sig böra i underdånighet anföra, att Förvaltningen, efter föregången undersökning af förhållandena, vore af den åsigt, att det af Chefsembetct vid Svea Artilleriregemente uppgifna belopp motsvarar hvad för detta regemente kunde anses för ändamålet i dess helhet erforderligt, och att, då förhållandena i förevarande hänseende borde vara hufvudsakligen lika vid Svea och Göta Artilleriregementen, enahanda belopp torde äfven vid sistnämnda regemente blifva tillräckligt. Vid sådant förhållande och då Förvaltningen icke funnit något att anmärka

mot det af Chefsembetet vid Vendes Artilleriregemente uppgifna belopp, har För-

valtningen i underdånighet föreslagit, att till skrifmaterieler och expenser vid Artilleriregementena måtte å stat få uppföras, för att af anslaget till Artilleriregementena utgå,

vid Svea Artilleriregemente.................................... kr. 1,400: ■—

» Göta » » » 1,400: —

» Vendes » » » 850: —

Arfvoden å Carlsten. Uti sin förut omtalade skrifvelse af den 11 Maj 1876 har

Riksdagen, med anledning af dess år 1875 församlade revisorers anmärkning derom, att å 4:de hufvudtitelns allmänna besparingar anordnats arfvoden åt garnisonspredikanten, läkaren och klockaren å Carlstens fästning, icke allenast under revisionsåret 1873, utan äfven under föregående och efterföljande år, och då af den omständighet, att medel till betäckande af 'utgifter för ifrågavarande tre tjenstebefattningars aflönande under mer än tjugo år blifvit å 4:de hufvudtitelns besparingar anvisade lärer få antagas, det befattningarna under samma tid visat sig ej kunna undvaras, i underdånighet anhållit, att, derest predikants-, läkare- och klockarebefattningarna å Carlstens fästning fortfarande anses nödvändiga, Eders Kongl. Maj:t täcktes taga i öfvervägande, hvilka åtgärder må vidtagas, på det den hittills årligen förekommande anordning af dess löner på fjerde hufvudtitelns besparingar må för framtiden upphöra.

Uti sitt häröfver afgifna utlåtande, den 28 November 1876, har Arméförvaltningen — då nu ifrågavarande befattningar lika litet hädanefter som hittills torde kunna undvaras, så länge en ständig garnison finnes å Carlstens fästning förlagd, — under antagande att den å Carlstens fästning sedan längre tid tillbaka befintliga afdelning af Göta Artilleriregemente äfven hädanefter komme att utgöra fästningens garnison, i underdånighet hemstält, att ifrågavarande arfvoden måtte få å Göta Artilleriregementes stat uppföras, och har detta blifvit af Arméförvaltningen äfven iakttaget i dess underdåniga skrifvelse af den 29 November 1876 angående Civila Departementets medelsbehof för år 1878, på så sätt att i det sistberörda skrifvelse åtföljande förslag till stat för bemälda regemente såsom arfvode till läkaren å Carlsten, hvilken redan förut på samma stat uppbär ett arfvode af 450 kronor, följaktligen upptagits 900 kronor, garnisonspredikantens arfvode uppförts med det af Kongl. Maj:t i nådigt bref den 19 Maj 1876 bestämda belopp af 300 och klockarens

med

25 Bil. N:o 3 a. till Kong!. Moj-.ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1877.

med 50 kronor; och har Förvaltningen tillika hemställt, att ifrågavarande arfvodesbelopp måtte under år 1877 få utgå från reserverade medel å anslaget till Artilleriregementena.

Reserv artilleriet. Enligt den vid 1871 års riksdag antagna plan för reservartilleriets utveckling skall under år 1878 tillkomma den sista sjettedelen af anslaget för detsamma, 5,212 kronor 50 öre, hvarigenom anslaget når den bestämda slutsumman 31,275 kronor.

Nytt underbefäl. I öfverensstämmelse med hvad i fråga om härordningen linnes den 30 sistlidne December (Bil. 3 b) beslutet, skall å artilleriregementena föreslås en tillökning i underbefäl:

vid Svea Artilleriregemente af 2 sergeanter af lista klassen,

» Göta d:o af 2 d:o clio,

» Yendes d:o af 5 d:o d:o,

och 2 förste konstaplar,

hvaremot vid hvarje regemente indrages ett motsvarande antal af gemenskapen. — Aflöningen för konstaplarne kommer att utgå från anslaget till värfvade arméens aflöning, hvaremot, då aflöningen till en sergeant af lista klassen utgör, utom beklädnad och portion, 518 kronor, den för 9 stycken sådana erforderliga anslagstillökningen utgör 4,662 kronor.

Allmän reglering af anslaget. Sedan Rikets Ständer vid 1828—30 årens riksdag för då föreslagna åtgärder till Artilleriets utveckling ställt till Kongl. Majits förfogande, utom nytt anslag, äfven det till Konungens eget värfvade regemente utgående anslag, i den mån detsamma genom regementets indragning kunde blifva ledigt, hafva Riksens vid 1844—45 årens riksdag församlade Ständer, till hvilkas kännedom kommit, att i följd af denna reglering å anslaget för Artilleriregementena besparingar årligen uppstått och blifvit till andra föremål inom hufvudtiteln använda, och som icke ansågo med god ordning öfverensstämmande, att så betydliga öfverskott år ifrån år uppkomme å ett för bestämda årliga behof anvisadt anslag, utan att kunna blifva användbara för det föremål, hvartill anslaget utgår, men funno det vara lika angeläget, att Kongl. Majit måtte fortfarande beredas tillfälle att, i den mån hela det af Rikets Ständer för Artilleriets organiserande afsedda belopp blefve disponibelt, bringa detta vapen i fullständigt skick, trott båda dessa ändamål lämpligast kunna vinnas derigenom, att de besparingar, som å det för Svea, Göta och Yendes Artilleriregementen i Rikestaten uppförda anslag år efter år uppkomma, för ett kommande år användes endast för samma regementens behof, utan att sammanblandas med titelns öfriga besparingar, i öfverensstämmelse hvarmed Rikets Ständer beslutat, att det för nämnda artilleriregementen i riksstaten uppförda anslag skulle till beloppet oförändradt utgå såsom reservationsanslag.

Då emellertid anslaget till Svea, Göta och Yendes artilleriregementen sedermera erhållit förhöjning, motsvarande de af Eders Kongl. Magt med Riksdagen be-

Bih. till Riksd. Prat. 1877 1 Samt. 1 Afd. 4

26 Bil. Ko 3 a. till Katigt. Maj:ts Nåd Trop. Ko 1, om Statsverket 1877.

slutade tillökningar i artilleriregementenas stater, så har förhållandet fortfarande förblifvit det, att anslagets slutsumma öfverstiger de derå enligt stat anvisade utgifter; och har Eders Kongl. Maj:t, till följd af 1844—45 års Riksdags beslut, kunnat disponera dessa öfverskott för Artilleriets utveckling.

I sammanhang med en efter den nya löneregleringens genomförande företagen granskning af de arfvoden, som, utöfver de å stat uppförda, vid Artilleriet utginge, har Eders Kongl. Maj:t, genom nådiga bref af den 3 December 187ö, — med förklaring, att åtskilliga af förenämnda arfvoden skulle, såsom behöflig^, än vidare utgå, samt, med bifall till gjord framställning angående arfvoden till artilleriregementenas informationsverk, — behagat anbefalla Arméförvaltningen att afgifva underdånigt förslag till dessa arfvodens uppförande å vederbörande regementens ordinarie aflöningsstater samt dervid lemna utredning, huruvida reservationsanslaget till Svea, Göta och Vendes artilleriregementen redan lemnade tillgång till dessa arfvodens ständiga utgående eller om förhöjning i anslaget behöfde för sådant ändamål af Riksdagen äskas.

Till åtlydandc af denna nådiga befallning har Arméförvaltningen uppgjort och med skrifvelse af den 29 November 1876 öfvcrlemnat förslag till stat för hvart och ett af de tre arilleriregementena och för Artilleriet i allmänhet, och hafva dervid de Nåd. Blefven den o December 1875 omförmälda, till utgående från anslaget till artilleriregementena afsedda arfvodesmedel, äfvensom af Generalfälttygmästaren uti underdånigt memorial af den lo i sistnämnda månad, angående stat för Artilleridepartementet, föreslagna likartade arfvoden för Tygmästare i Göteborg och å Carlstens fästning med 300 kronor för hvardera, blifvit efter sin olika bestämmelse uppförda till en del å staterna för do särskilda artilleriregementena och till återstående delen, eller så vidt de ej äro uteslutande för något visst regemente bestämda, å staten för artilleriet i allmänhet, å hvilken stat för öfrig! upptagits det belopp, 1,635 kronor, som beviljats Arméens Pensionskassa till fyllnad i ersättningar för vakans- och liggetidsbesparingar. Vidare hafva å vederbörliga förslags stater uppförts de här ofvan såsom nödiga anmälda förhöjningarne i regementenas expensmedel samt de till läkaren, predikanten och klockaren å Carlstens fästning nu från andra medel utgående arfvoden; hvarjemte äfven intagits den aflöning till befäl vid det i Hernösand förlagda batteri af Svea Artilleriregemente, hvilken aflöning bestrides från Norrbottens Hästjägaresqvadronsfond.

Enligt den för år 1877 fastställda riksstat uppgår reservationsanslaget under rubrik: Svea, Göta och Vendes Artilleriregementen till............... kronor 1,091,965: 49.

Derest de nu uppgjorda förslagen till stater för artilleriregementena och artilleriet i allmänhet vinna godkännande, komma för derå uppförda utgifter att erfordras:

för Svea Artilleriregemente........................ kronor 361,389: 10.

» Göta d:o d:o ........................ » 359,021: 55.

Transport kronor 720,410: 65.

1,091,965: 49.

27 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1877.

Transport kronor 720,410: 65.

1,091,965: 49.

för Vendes Artilleriregemente ..................

» Artilleriet i allmänhet .......................

hvartill kommer redan beviljade fem sjettedel af anslaget till reservartilleriet, — hvilket anslag, då det blifvit fullt beviljadt, kommer att på artilleriregementena fördelas.........................................................

»

»

314,373: 20. 19,025: 64.

» 26,062: 50. krouor i>079,871: 99.

Det belopp hvarmed anslaget till artilleriregementena, efter förslagsstaternas godkännande, skulle öfverstiga anvis-

ningarne utgör således..................................................................

livilka medel Arméförvaltningen anser böra blifva

kronor 12,093: 50. bestridande af

tillräckliga för

resekostnader enligt Kongl. Brefven den 6 Mars 1868 och den 30 Maj 1873, postafgifter enligt Kongl. Brefvet den 27 Februari 1874 med flera utgifter, hvilkas storlek ej kunna på förhand bestämmas. Då emellertid dessa sist omförmälda utgifter ej äro så betydliga, att de ej torde kunna af tillfälliga besparingar å reservationsanslaget bestridas, anser jag ej af behofvet påkalladt. att särskilda medel till något betydligare belopp utöfver staternas slutsumma för samma utgifter afses, hvarföre

jag hyser den åsigt, att å nämnda öfverskott.......... ...................... kronor 12,093: 50

böra anvisas de medel, som, enligt hvad jag förut anfört, från och med år 1878 erfordras

för fyllnad i anslaget till reservartilleriet............kronor 5,212: 50

» nytt underbefäl vid artilleriregementena ...... » 4,662: — )( g g^. 5q

hvarefter till Eders Kong!. Maj:ts disposition för ej å stat uppförda

utgifter skulle återstå ........................................................................ kronor 2,219: —

På grund af hvad jag nu anfört, hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t, med gillande af de af Arméförvaltningen ingifna förslag till stater för de 3 artilleriregementena och artilleriet i allmänhet, och med förklaring att för genomförande af den af Eders Kongl. Maj:t med Riksdagen godkända plan för reservartilleriets utveckling, medel äro, utan ytterligare förhöjning af artilleriregementenas anslag tillgängliga, ville föreslå Riksdagen, att underbefälet vid artilleriregementena må tillökas

vid Svea Artilleriregemente med 2 Sergeanter af lista klassen,

hvaremot ett motsvarande antal manskapsnummer må indragas; dock att, vid bifall härtill, någon förhöjning i reservationsanslaget till Svea, Göta och Vendes artilleriregementen icke blifver erforderlig.

28 Bil. N:o 3 a. Ull Kong!. Majds Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1877.

Marinregemente!;.

Äfven för år 1878 torde detta anslag böra med oförändrad natur utgå, för att, i den mån det genom marinregementets indragning redan är eller kan blifva disponibelt, användas för underhåll af garnison i Carlskrona.

Fortifikationen.

Uti underdånigt memorial af den 24 Oktober sistlidet år har Chefen för Fortifikationen, då hinder ej syntes möta att få Sappörbataljonens 2:dra kompani uppsatt under innevarande år, i underdånighet hemställt, att af Riksdagen måtte äskas medel till uppsättning af 3:dje kompaniet samt bataljonens stab under år 1878; hvarvid bemälde Chef utom de hemställningar, för hvilka jag under anslaget till kommendantsstaten redan gjort redo, jemväl framhållit vigten af eu bataljonsläkares tillsättande vid bataljonen, hvilken läkare jemväl kunde öfvertaga helsovården vid det under Fortifikations-chcfen ställda värfvade Arméens diseiplinkompani.

I öfverensstämmelse med hvad Arméförvaltningen i underdånigt utlåtande den 30 November sistlidet år upplyst och hvad jag ofvan under anslaget till kommendantsstaten yttrat, skola de för sappörbataljonens stab och 3:djc kompani erforderliga årliga anslag utgöra, å Fortifikationens aflöningsanslag för

Staben.

1 Major......................................................................................... 6,325:

1 Kapten af 2:dra klassen såsom Tygkapten.............................. 2,895: —•

1 Löjtnant af 2:dra klassen, regementsadjutant ........................ 1,630: —

1 förste Bataljonsläkare ............................................................... 2,805: —

1 Regementsintendent.................................................................. 3,895: —

1 Regementspastor........................................................................ 1,500:

Auditörsbiträde.............................................................................. 750:

1 Sergeant af lista klassen, bataljonsadjutant, jemte beklädnad

och portion ................................................................................518: — 20,408: —

Ko mpanistaten:

1 Kapten af lista klassen, Kompanichef, med arfvode ............

1 Löjtnant af lista klassen ........................................................

1 d:o af 2:dra klassen.........................................................

1 Underlöjtnant ............................................................................

Transport

4,495: —

1,930: —

1,630: —

1,330: —

9,385: — 20,408: —

29 Bil. N-.o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1877.

Transport 9,385: — 20,408: —

1 Fanjunkare, jemte beklädnad och portion .............................. 1,085: —

1 Sergeant af l:a klassen jemte beklädnad och portion............ 518: —

2 Sergeanter af l:a klassen, jemte beklädnad och portion ...... 1,036: — ^ Q2£.

samt dessutom medikamentspenningar för 120 man k 2 kronor

25 öre för man ..................................................................... 270; _

och kommunionpenningar, ä 5 öre per man,.............................. 6: — 276: —

tillsammans kronor 32,708: —

å anslaget till värfvade garnisonstruppernas rekrytering............... » 3,000: —

å anslaget till samma truppers aflöning.......................................... » 12,650: _

å anslaget till mathållning för manskapet vid garnisonsregementena » 17,000: —

samt å anslaget till försvarsverket till lands i allmänhet ............ » 13,542: _

tillsammans kronor 78,900: —

hvilka anslag torde af Riksdagen äskas uppförda å ordinarie stat år 1878; hvarjemte desamma äfven under uppsättningstiden, i den män de ej äro för sina särskilda ändamål bchöfliga, torde få oafkortadt utgå att användas till uppsättningskostnadernas bestridande, i likhet med hvad vid dylika tillfällen varit vanligt. Vid bifall till hvad nu blifvit föreslaget kommer det nuvarande anslaget till Fortifikationen.................................................................. kronor 253,212:

att förhöjas med .............................................................................. » 32,708:

•ill..................................................................................................... kronor 285,920: —-

Värfvade garmsonstnippernas rekrytering och aflöning.

Åtgärder för rekryteringens underlättande. Sedan, — i anledning af särskilda hos Eders Kongl. Maj:t framstälda förslag till de åtgärder, som, utöfver den af 1874 års Riksdag beviljade förbättring i värfvade garnisonstruppernas vilkor, ytterligare kunde anses vara af behof påkallade för upprätthållandet af värfvade arméen, — Arméförvaltningen uti underdånigt utlåtande af den 28 December 1875 på anförda grunder tillstyrkt:

att det till arfvode åt värfvare och till andra med rekryteringen förenade kostnader i staten för aflöning in. in. åt garnisonsregementenas manskap beräknade belopp af 25 kronor för hvarje antagen rekryt måtte förhöjas till dubbla beloppet eller 50 kronor för hvarje rekryt;

att städjans belopp måtte på det sätt förhöjas, att densamma finge beräknas i medeltal till 8 kronor för hvart och ett af de tre första tjensteåren och till 16 kronor för hvarje efterföljande tjensteår; samt

att batterihandtverkarnes vid Artilleriet arfvode]! måtte från dåvarande beloppet , 36 kronor årligen, förhöjas till 120 kronor, eller samma belopp, som för 2:dre konstaplar finnes bestämdt;

30 Bil. N:o 3 a. till Kong!. Majds Nåd. Prop. N:o ./, om Statsverket 1877.

anbefallde Eders Kongl. Maj:t, i sammanhang med pröfning af frågan om reglering af utgifterna under riksstatens fjerde hufvudtitel för år 1877, genom Nådigt Bref den 26 Maj 1876 Arméförvaltningen att, efter vederbörandes hörande, inkomma med underdånigt utlåtande, huruvida den ökade erfarenhet, som i detta ämne vunnits efter afgifvandet af Förvaltningens ofvanberörda yttrande af den 28 December 1875, kunde göra vidtagande af andra åtgärder, än de af Författningen dåföreslagna, erforderligt eller ändamålsenligt för rekryteringens underlättande.

Till åtlydnad häraf har Arméförvaltningen å Civila Departementet infordrat ocli i underdånig skrifvelse den 15 November sistlidna ar öfverlemnat till Eders Ivongl. Maj:t ställda underdåniga yttranden: af chefen för Eif gård cs-Brigad en, i hvad angår Lifgardes-regcmentena till häst och till fot; af General-fälttygmästaren och Chefen för Artilleriet, rörande de tre artilleriregementena; af Chefen för Fortifikationen, angående fortifikationstrupperna; af General-befälhafvaren i Första Militär-distriktet, beträffande Husarregementet Konung Carl NY; och af Artilleribefälhafvaren på Gotland, för der förlagda artilleristamtrupp.

Af de sålunda afgifna underdåniga yttrandena, med i dem dels af Chefen för Lifgardes-Brigaden och dels af General-befälhafvaren i Första Militär-distriktet åberopade skrivelser till den förre från Sekund-cheferne för Lifgardet till häst och Andra Lifgardet, och till den senare från Chefen för Husarregementet Konung Carl XV, framgår, att ställningen vid de värfvade garnisonstrupperna, i hvad angår nummerstyrkans fulltalighet, icke i någon väsendtlig mån blifvit under loppet af sistlidna År förbättrad, men att detta förhållande har sin orsak mindre i bristande nyanvärfnmg, än i den fortfarande betydliga afgången bland det äldie manskapet eller, med andra ord, i svårigheten att forma det äldre manskapet till rekapitulation. I öfverensstämmelse med de åt Arméförvaltningen uti det ofvan åberopade underdåniga utlåtandet af den 28 December 1875 uttalade åsigter, hafva ock de hörda myndigheterna företrädesvis framhållit behofvet af sådana bestämmelsers meddelande, hvarigenom rekapitulation bland manskapet måtte kunna i väsendtligare man befordras; dock att frågan om rekryteringens upprätthållande medelst värfning icke heller (inge lemnas ur sigte. Ehuru således de af Armeförvaltningen i nyssberörda utlåtande framstälda förslag kunna anses hafva gått i ändamålsenlig riktning, synes dock den sedermera vunna erfarenheten hafva gifvit vid handen, att de beräknade värfningskostnads- och städjebeloppen, åtminstone livad de senare angår, numera äro otillräckliga; hvarförutom äfven andra åtgärder blifvit af olika myndigheter framhållna såsom af behof påkallade för värfvade garnisonstruppernas uppbringande till och bibehållande vid fulltalighet.

I afseende å de till värfningskostnader, d. v. s. arfvode åt värfvare samt öfriga med sjelfva värfuingen förenade kostnader, erforderliga medel, är vordet anfördt:

af Sekund-chefen för Lifgardet till häst, att det af Armeförvaltningen föreslagna belopp, 50 kronor för hvarje rekryt, borde afses uteslutande till arfvode åf värfvaren;

31 BiJ. N:o 3 a, till Iton)l. Maj:ts Närt. Pro/,. N:n 1, om 8MorerM 1877.

af Sekund-chefen för Andra Lifgarde^ att värfningskostnaderna under nuvarande höga arbetslöner efter all anledning komme att betydligt öfverstiga det af Arméförvaltningen beräknade belopp af 50 kronor för hvarje rekryt och att nämnda belopp endast i händelse af minskade arbetstillfällen och försämring af den allmänna ekonomiska ställningen kunde blifva tillräckligt;

af Oheten för Lifgardes-brigaden, att tillräckligheten af berörda belopp icke med full säkerhet kunde af honom bedömas; och

af General-fälttygmä staren, äfvensom af Chefen för Fortifikationen, att samma belopp borde för det al sedda ändamålet blifva tillfyllestgörande.

General-befälhafvaren i första Mrlitär-Distriktet, Chefen för Husarregementet Konung Carl XV och Artillcri-bcfälhafvaren på Gotland hafva i denna del icke afgift något yttrande.

Beträffande den årliga städja, som bör tillkomma det värfvade garnisonsmanskapet, har General-fälttygmästaren föreslagit densamma för tre års kapitulant till inalles 30 kronor, eller i medeltal 10 kronor för år, samt för rekapitulant till 20 kronor årligen, under det att Sekund-chefen för Lifgardct till häst ansett densamma böra bestämmas till 16 kronor för hvart och ett af de tre första tjensteåren och till 30 kronor för hvarje efterföljande år. Ö fri ga myndigheter hafva i denna fråga icke framställt något bestämdt förslag, med undantag blott af Chefen för Fortifikationen, hvilken härutinnan yttrat, att endast rekapitulanter, men icke det manskap, som vid forsta anvärfningen ingått på längre tids tjenst än tre år, borde komma i åtnjutande af förhöjd städja, samt att denna borde från och med fjerde tjensteåret utgå såsom ålderstillägg med 2 kronor i månaden.

De af olika myndigheter i öfrig! gjorda framställningar omfatta hufvudsakligen följande förslag, nemligen:

al Sekund-chefen för Lifgardct till häst: att, då det i tjenst varande manskapets göromål, till följd af det nuvarande störa antalet vakanser, i betydlig mån ökades, någon ersättning derför borde den tjenstgörande styrkan beredas genom en i förhållande till vakansernas antal beräknad »vakansafgift till de i tjenst kvarstående;

al General-fålttygmästaren: att månadslönen för det permitterade manskapet måtte höjas från 2 till 5 kronor med tillhörande ålderstillägg och med fortfarande skyldighet att deraf i sparbank insätta 2 kronor; att månadsarfvodet för batterihandtverkare måtte, på sätt redan tillförene företagits, höjas från 3 till 10 kronor, eller till samma belopp som för andre konstapel funnes bestämdt; samt att artilleriet måtte befrias från utgörande af andre vakter, än dem, som afse bevakning af artilleriets etablissement och förråd, äfvensom från andra handräckningsarbeten, än dem, som tillhöra vapnet;

af Chefen för Fortifikationen: att, vid första anvärfningen, kapitulationstiden matte mer allmänt än hitills bestämmas till endast tre år; att värfning, i stället att såsom hittills ske på jemna år, måtte få ske så, att soldatens tjenstetid slutade kort före den 24 Oktober ett följande är, hvarigenom han genast kunde inträda i ordentlig

90 ÖJj

Bil. No 3 a;. till Korn)!. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1811.

tjenst och mindre frestas att förfalla i ett löst och oordentligt lif; att manskapet under den från tjenstgöring och skolöfuingar lediga tid måtte beredas lämplig sysselsättning medelst undervisning i slöjd; samt att månadsaflöningen för handtverkss,ditåt, vid Fortifikationen måtte från nu bestämda 3 kronor höjas till 10 kronor i likhet med hvad för batterihandtverkare vid artilleriet blifvit ifrågastäldt;

åt' Chefen för Husarregementet Konung Carl XV: att limon måtte bestämmas för eu i ständig tjenstgöring varande husar till 120 a 150 kronor årligen och för husar, som emellan' exercisttiderna permitteras, till <>0 å 75 kronor; att följande nu bestämda månadtliga arfvoden måtte nedsättas, nemligen: distinktionskorprals från i 5 till 10 kronor, korprals från 10 till 5 kronor och vice korprals från 5 till 3 kronor; att ålderstillägg under de första 10 tjensteåren icke måtte ifrågakomma; samt att examens- och kommcnderingstillägg, med undantag af dom för hofbeslagssoldat och remontryttare, likaledes måtte upphöra: varande i (ifrigt af bemäldaRegementschef anmärkt dels att don obligatoriska insättningen i sparbank af en del utaf soldatens lön utöfvat menlig verkan på rekryteringen, i det att don i sparbank innestående behållningen, hvilken först vid karlens afgång ur tjenst får af honom lyftas, visat sig just derigenom utgöra en anledning till karlens obenägenhet att rekapitulera; dels ock att föreskriften om lönens utbetalning för endast 5 dagar i sänder verkat demoraliserande på manskapet, enär den i sig sjelf obetydliga lönen, delad i sä många delar, icke uppmanade till besparing, utan tvärtom frestade äfven

den hushållsaktige till medlens förskingring;

och har Gcneral-befälhafvarcn i Första Militär-distriktet instämt med sistbemälde llegements-chef i hvad angår beloppet af manskapets lön samt indragning af så kallade ålders- och cxamens-tillägg, hvaremot lian, i olikhet med Regements-chelen, ansett nedsättning i korprals»rfvoden eller borttagande af kommcnderingstillägg icke böra ega ruin.

Artilleri-befälhafvaren pa Gotland har uti afgifvet underdånigt memorial anfört, hurusom, efter den 28 December 1875, då Arméförvaltningens föregående förslag afsats, svårigheterna för rekryteringen snarare ökats än minskats, samt att, derest de* af Arméförvaltningen föreslagna åtgärder sattes i verket, sådant visserligen borde väsendtligen befrämja rekryteringen, ehuru det kunde befaras, att nummerstyrkan äfven derigenom icke skulle kunna hållas fulltalig.

Slutligen har General-fälttygmästaren i underdånighet anmält, hurusom Chefeme för Göta och Vendes Artilleriregementen ifrågaställt, den förre: att rekryteringskostnaden måtte beräknas till 75 kronor, deraf 25 kronor skulle ovilkorligen utbetalas till värfvaren, och att månadsarfvodet för förste konstapel måtte höjas från 15 till 25 kronor; samt den senare: att månadslönen för så väl den tjenstgörande som den permitterade karlen måtte höjas till < kronor; i afseende å hvilka förslag General-fälttygmästaren dock tillika anmärkt, att de syntes icke höra komma till utförande, innan verkan af de utaf honom nu föreslagna åtgärder hunnit pröfvas.

Efter

Bil, N:o S a. till Kowtl. Maj:ts Ndd. Pr,p. N:o 1, om Statsverket 1877. 33

hfter att hafva hufvudsakligen redogjort för lokalmyndigheternas förslag i detta ämne, har Arméförvaltningen för egen del sig utlåtit och dervid anfört följande.

Hvad först angingo de af Arméförvaltningen under den 28 December 1875 föreslagna åtgärder och särskildt frågan om beräkning af do till bestridande af värfningskostnader, d. v. s. arfvode åt väfvare jemte resekostnader och ofri ga med sj elfva värfningen förenade utgifter, erforderliga medel, så och enär det härtill då föreslagna belopp af i medeltal :>0 kronor för hvarje rekryt af de Hosta myndigheter, som härom sig yttrat, ansetts för framtiden böra blifva för ändamålet tillräckligt, under det att anslaget af andra myndigheter förklarats påkalla ytterligare förhöjning, hade Arméförvaltningen trott sig hörn i så måtto vidhålla sin föregående framställning om ifrågavarande anslag, att detsamma för tiden från och med år 1878 måtte i stat beräknas till i medeltal 50 kronor för hvarje nyanvärld rekryt, men att, för närvarande och intill dess flen värfvade garnisonsstyrkan hunnit uppbringas till fulltalighet, kostnaderna lOr värfningen icke måtte behöfva inskränkas inom nyssnämnda belopp, utan Arméförvaltningen bemyndigas att, på sätt genom Nådigt Bref den 13 Oktober sistlidna år för kortare tid medgifvits, fortfarande inom de för ändamålet jcmlikt Riksdagens beslut disponibla tillgångar utbetala hvad dertill oundgängligen kunde finnas erforderligt, med iakttagande dock att vårfningskostnaden, inberäknadt det i stat anvisade belopp af 2.» kronor, i medeltal icke öfverstege 80 kronor för hvarje antagen rekryt. Ett sådant bemyndigande ansage Armeförvaltningen desto nödvändigare', som det nuvarande betydliga antalet vakanser påkallade för vakansernas fyllande, synnerligen vid Lifgardcsregemcntena samt Svea och Göta Artilleriregementen äfvensom vid 1 ortifikationstrnpperna, mycket omfattande och derför äfven kostsamma åtgärder genom värfvares utsändande till mera aflägsna landsorter. Om deremot det skulle lyckas att fullständigt återbesätta de vakanta numren och genom ökad rekapitulation till mera normala förhållanden återföra afgången bland det äldre manskapet, syntes derefter ett anslag af i medeltal 50 kronor för hvarje rekryt böra för värfningskostnaders bestridande blifva tillräckligt

o

De af Armeförvaltningen under den 28 December 1875 föreslagna städjebolopp, 8 kronor för hvart och ett al' de tre första tjänsteåren och 16 kronor för hvarje efterföljande ar, hade af alla myndigheter, som derom särskildt sig yttrat, ansetts numera vara otillräckliga, för så vidt af dem skulle kunna väntas någon inverkan till rekryteringens underlättande och till befrämjande af rekapitulation bland det äldre manskapet. Dä städjans bestämmande till lämpliga belopp otvifvelaktigt måste utöfva inflytande sa väl på värfningen som på rekapitulationen och den af Arméförvaltningen tillförene föreslagna förhöjning i det uti stat bestämda städjebolopp af de hörda myndigheterna i allmänhet funnits allt för ringa, ansage sig Arméförvaltningen, i öfverensstämmelse med det af General-fälttygmästaren framställda förslag, böra underdånigst tillstyrka, att städjan finge för tiden från och med år 1878 i stat beräknas i medeltal till 10 kronor för hvart och ett af de tre första tjenste- Bill. till Riksd. B rot. 1877. 1 Sami. 1 A.fd. 5

34 Bil. N:o 3 a. till Kong!. Mwj:ts Nåd. Prop. Nio 1, om Statsverket 1877.

åren samt till 20 kronor för hvarje efterföljande tjensteår, det senare beloppet vare sig att tjensteåren blifvit vid första anvärfningen eller vid rekapitulation bestämda; hemställande Arméförvaltningen att, intilldess de sålunda ifrågaställda förhöjda städjebeloppen blifvit definitivt bestämda, städjan måtte få utgå med de genom Nådiga Brefvet den 13 Oktober 1876 medgifna belopp. I afseende å frågan om förhöjd städja hade visserligen Chefen för Fortifikationen uttalat den åsigt, att sådan städja borde soldat tillkomma endast för den genom rekapitulation bestämda tjenstetid utöfver tre år, men icke för sådan längre tjenstetid, då den blifvit redan vid första anvärfningen aftalad. Då likväl numera något värfningsaftal för längre tid än 3 å 4 år mera sällan torde förekomma och det åtminstone torde stå vederbörande chefer fritt att inom en sådan tidrymd begränsa dylika aftal, ansåge Arméförvaltningen för sin del särskild föreskrift i den af Chefen för Fortifikationen antydda syftning icke af behof påkallad.

I utlåtandet af den 28 December 1875 hade Arméförvaltningen föreslagit, att månadsarfvodena för batterihandtverkare vid artilleriet måtte förhöjas från 3 till 10 kronor, eller till samma belopp, som för andre konstapel vore i stat bestämdt; och jemte det Arméförvaltningen nu i underdånighet förnyade samma förslag, ansåge sig Arméförvaltningen, i anledning af Chefens för Fortifikationen yttrande, böra i underdånighet hemställa, att en dylik förhöjning äfven måtte beviljas handtverkssoldater vid Fortifikationen, hvilkas arfvoden sålunda skulle för framtiden komma att utgå med 10 kronor i månaden; tillstyrkande Arméförvaltningen dock, jemväl i öfverensstämmelse med bemälde Chefs förslag, att summan af de sålunda för handtverkssoldater vid Fortifikationen ifrågastälda arfvodesmedel måtte ställas till vederbörande befälhafvares disposition, för att såsom kommenderingstillägg komma manskapet till godo, när detsamma såsom handtverkssoldater verkligen tjenstgjorde.

Beträffande härefter öfriga af olika myndigheter framstälda särskilda förslag, ansåge Arméförvaltningen flera bland dem, med hänseende till deras betydelse för upprätthållandet af värfvade armén, förtjenta af uppmärksamhet. Hit hörde, enligt Förvaltningens förmenande, i främsta rummet dels af General-fälttygmästaren samt Cheferne för Yendes Artilleriregemente och Husarregementet Konung Carl XV framställda förslag om förhöjd aflöning för det emellan exercistiderna permitterade manskapet, dels ock nyssbemälde två regementschefers framställningar om förhöjning i aflöningen jemväl för det tjenstgörande manskapet. Att eu någorlunda tillräcklig aflöning skulle i väsendtlig mån verka till benägenhet hos manskapet att i tjensten qvarstå eller att förnya sin vid första anvärfningen ingångna kapitulation, syntes Arméförvaltningen obestridligt, och då, oaktadt de genom Eders Kongl. Maj:ts Nådiga Bref den 12 Juni 1874 beviljade förbättrade aflöningsförmåner för manskapet vid värfvade garnisonsregementena, afgången bland berörda manskap likväl vore så betydlig, att den i längden svårligen kunde stå tillsammans med upprätthållandet af värfvade arméens tjenstbarhet, ansåge Arméförvaltningen oundgäng-

35 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:U Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1877.

ligen nödigt, att, utöfver den här ofvan förordade förhöjda städja, äfven någon förhöjning i den nu utgående kontanta månadslönen blefve beviljad ej allenast för det emellan exercistiderna permitterade, utan äfven, om ock i någon mindre grad, för det tjenstgörande manskapet. Enligt nu gällande bestämmelser utgjorde den kontanta lönen för tjenstgörande soldat af värfvadt garnisonsregemente 5 kronor i månaden, med undantag för Lifgarde! till häst, hvarest, med hänseende till den mera ansträngande tjenstgöringen, månadslönen blifvit bestämd till 6 kronor. Emellan exercistiderna permitterad karl åtnjöte dock under permitteringstiden endast det till insättning i sparbank stadgade belopp af 2 kronor i månaden. Till den sålunda bestämda aflöningen komme dessutom vid samtliga regementen för hvarje tjenstgörande karl dels ålderstillägg med 1 krona i månaden från och med fjerde tjensteåret, dels examens- och kommenderiugstillägg med olika belopp för de dertill berättigade, dels ock månadsarfvoden med 5 kronor för vice korpral med vederlike, 10 kronor för korpral med vederlike och 15 kronor för distinktionskorpral med vederlike.

Till förbättring i dessa sålunda bestämda aflöningsförmåner ansåge sig Arméförvaltningen nu böra i underdånighet förorda, att månadslönen måtte förhöjas: för manskap, som emellan exercistiderna permitteras, med 2 kronor och för tjenstgörande karl med 1 krona vid alla regementen med undantag af Husarregementet Konung Carl XV, hvarest förhöjningen äfven för tjenstgörande karl syntes böra utgöra 2 kronor. Genom en sådan förhöjning skulle månadslönen komma att utgöra: för permitterad karl 4 kronor och för tjenstgörande karl vid Lifgardet till häst och Husarregementet Konung Carl XV 7 kronor samt vid öfriga regementen och corpser 6 kronor. Med den sålunda vid Husarregementet Konung Carl XV föreslagna större förhöjning för det tjenstgörande manskapet skulle aflöningen blifva lika vid detta regemente och Lifgardet till häst, hvilket syntes Arméförvaltningen äfven finna sitt berättigande i de vid dessa regementen förekommande hufvudsakligen lika tjenstgöringsförhållanden.

På sätt förut blifvit omförmäldt, både General-fälttygmästaren ifrågasatt, att artilleriet skulle befrias från utgörande af andra vakter, än dem, som afsåge bevakning af artilleriets etablissement och förråd, äfvensom från andra handräckningsarbeten, än dem, som tillhörde vapnet; men ehuru ett lämpligt ordnande af berörda förhållanden möjligen kunde utöfva inflytande på rekryteringen, ansåge Arméförvaltningen frågan härom, såsom stående i omedelbart samband med ordnandet af manskapets rent militära tjenstgöring, icke för närvarande påkalla särskild! yttrande från Arméförvaltningens sida.

I anledning af Chefens för Fortifikationen förslag dels derom, att vid anvärfning tjenstetiden måtte mera allmänt än hittills bestämmas till endast tre år samt så, att densamma ginge till ända kort före den 24 Oktober, dels ock om lämplig sysselsättning för manskapet under dess fritimmar medelst undervisning i slöjd, har Arméförvaltningen anfört: att då gällande värfningsstadga i afseende å tjenste-

36 Bil. N:o 3 a. till Konr/l. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1877.

tiden vid värfvade Armén innehölle, att densamma vid värfning ej {inge bestämmas under tre år, men väl till och med tolf år, Arméförvaltningen för sin del ansåge hinder ej möta för tjenstctidens bestämmande på det af Chefen för Fortifikationen ifrågastälda sätt, utan att särskildt nådigt medgifvande dertill vore erforderligt; samt att, hvad an gin ge förslaget om manskapets undervisning i slöjd, Arméförvaltningen ansåge sådan undervisning af stor vigt, särdeles vid Fortifikationstrupperna; och hemstälde Arméförvaltningen derföre i underdånighet, det Chefen för Fortifikationen måtte erhålla nådigt uppdrag att gå i författning om sådan undervisnings tillvägabringande, så vidt sådant utan hinder för tjenstgöringen i öfrigt och för anbefalla skolkursers behöriga gång kunde ske; och kunde de härigenom möjligen uppkommande utgifter till aflöning åt undervisarne, enligt Arméförvaltningens åsigt, bestridas af de till arfvoden åt handtverkssoldater vid Fortifikationen afsedda medel, hvilka i det föregående blifvit föreslagna att ställas till vederbörande befälhafvares disposition.

Sekundchefens för Lifgardet till häst framställning om godtgörelse till det tjenar.de manskapet för de ökade göromål, detsamma till följd af det nuvarande störa antalet vakanser finge vidkännas, hade synts Arméförvaltningen icke vara af beskaffenhet att böra till nådigt afseende föranleda.

Likaledes funne sig Arméförvaltningen icke kunna understödja Chefens för Husarregementet Konung Carl XV förslag, vare sig om nedsättning i hittills för de särskilda korpralsgraderna bestämda arfvoden eller om indragning af vissa uppgifna aflöningstillägg, helst någon framställning i dylikt syfte icke från något annat regemente blifvit gjord, samt hvad anginge förslaget om korpralarfvodenas minskning, detsamma äfven af Gencralbefälhafvaren i första militärdistriktet blifvit afstyrkt.

Beträdande deremot nämnde Regementschefs yttrande, om det menliga inflytande, som i moraliskt hänseende utöfvats å manskapet af nu gällande föreskrift om lönens utbetalning för endast 5 dagar i sender, så och om än berörda föreskrift endast vid ifrågavarande regemente visat eu sådan verkan, som af Regementschefen nu blifvit omförmäld, ansåge Arméförvaltningen sådant utgöra tillräcklig anledning dertill, att föreskriften blcfve i någon män ändrad; och då det icke syntes osannolikt, att föreskriften kunde medföra olika verkningar vid olika regementen, ansåge sig Arméförvaltningen höra i underdånighet hemställa, det vederbörande Regements- och Corpschefer måtte ega att efter sig företeende förhållanden pröfva och bestämma, huruvida soldatens aflöning, må utbetalas för hel eller half månad, eller blott 5 dagar i sänder, eller ock dagligen.

Slutligen och i anledning af Chefens för Husarregementet Konung Carl XV yttrande derom, att den obligatoriska insättningen i sparbank af en del af soldatens lön skulle hafva menligt inverkat på rekryteringen, hade Arméförvaltningen, som åtminstone för närvarande och innan ytterligare erfarenhet i denna fråga hunnit samlas, icke kunde tillstyrka någon ändring i föreskriften om insättning i sparbank

Bil ,N:n 3 u. un Kong!. Majd* JSnd. Prop. N:o I, om Slam erhet /A 77. 37

id viss andel lita soldatens månadslön, till Eders Kongl. Maj:ts Nådiga bepröfvandc i underdånighet hemstält, om icke det skulle kunna åt Regemente- och Corpsehefers bestämmande öfvcrlemnas, huruvida vid rekapitulation soldat må tillkomma någon del af hans i sparbank inneståcnde medel, dock icke utöfver halfva beloppet deraf.

Sedan Armeförvaltningen sålunda yttrat sig öfver de af lokalmyndigheterna gjorda särskilda framställningar och redogjort för de åtgärder, Arméförvaltningen ansåge för närvarande nödiga och ändamålsenliga för rekryteringens underlättande vid värf vada garnisonsregementena samt nummerstyrkans vid denna del af arméen hållande i fulltaligt skick, har Arméförvaltningen sammanfattat sitt förslag i följande punkter, nemligen:

att det till arfvode åt värfvare och till andra med värfnmgen förenade kostnader i stat beräknade belopp af 25 kronor för hvarje antagen rekryt måtte förhöjas till dubbla beloppet, eller 50 kronor för hvarje rekryt; men att för närvarande och intilldess den värfvade garnisonsstyrkan hunnit uppbringas till fulltalighet, kostnaderna föl värfnmgen icke måtte behöfva inskränkas inom nyssnämnda belopp, utan Arméförvaltningen bemyndigas att, på sätt genom Eders Kongl. Majrts Nadiga Bref den lo Oktober sistl. år för kortare tid medgifvits, fortfarande inom de för ändamålet disponibla tillgångar utbetala hvad dertill oundgängligen kan finnas erforderligt, dock med iakttagande att värfningskostnaden för hvarje antagen rekryt icke öfverstiger 30 kronor, inberäknadt det i stat upptagna belopp af 25 kronor;

att städjans belopp måtte på det sätt förhöjas, att densamma, så väl för redan antaget som för framdeles i tjenst ingående manskap, från och med är 1878 får beräknas i medeltal till 10 kronor för hvart och ett af de tre första tjensteåren och till 20 kronor för hvarje efterföljande tjensteår, clet senare beloppet antingen tjcnstcaren bil tv it vid första anvärfningen eller vid rekapitulation bestämda; men att, intilldess de sålunda ifra gas tällda förhöjda beloppen hunnit blifva definitivt bestämda, städja måtte for en hvar, som hädanefter anvärfvas eller rekapitulerar, få utgå med de genom ofvanberörda Nådiga Bref den 13 Oktober sistlidet år medgifua belopp af 8 kronor för hvart och ett af de tre första tjensteåren och 1(5 kronor för hvarje efterföljande tjensteår;

att månadslönen för tjenstgörande karl måtto utgöra: vid Lifgardct till häst cell Husairegementet Konung Carl NY 7 kronor och vid ofri ga regementen och korpser (i kronor; samt för karl, som emellan exercistiderna njuter permission, vid samtliga regementen och eorpscr, under permittering,stiden 4 kronor; allt med bibehållen skyldighet för manskapet att af don sålunda föreslagna månadslönen i sparbank insätta 2 kronor i månaden;

att manadsailvodet för batterihandtverkare vid artilleriet och liandtverkssoldat vid fortifikations trupperna måtte bestämmas till 10 kronor eller samma belopp, som för andre konstapel vid artilleriet finnes bestämdt; dock att, hvad angår arfvodcsmedlcn för handtverkssoldatenia vid Fortifikationen, desamma, måtte ställas

38 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1877.

till vederbörande befälhafvare.? disposition för att såsom kommenderingstillägg tillkomma dem, som i egenskap af handtverkssoldater verkligen tjenstgöra;

att undervisning i slöjd för Fortifikationens manskap måtte, så vidt sådant utan hinder för tjenstgöringen i öfrig t. och för anbefallda skolkursers behöriga gång kan ske, få genom Chefens försorg tillvägabringa^; hvarvid möjligen uppkommande särskilda aflöningskostnader skulle bestridas af de i nästföregående punkt om förmälda arfvodesmedel.

att vederbörande Regemente- och Corpschefer måtte ega att, efter sig företeende skiljaktiga förhållanden, pröfva och bestämma, huruvida soldatens aflöning må utbetalas för hel eller half månad, eller för blott fem dagar i sender, eller ock dagligen; samt

att på Eegements- och Corpschefcrs pröfning jemväl måtte bero, huruvida, vid rekapitulation, soldat må utbekomma någon del af sina i sparbank innestående medel, dock icke i något fall utöfver hälften deraf.

Derest de sålunda af Arméförvaltningen nu föreslagna bestämmelser och åtgärder vunne Eders Kongl. Maj:ts godkännande, komme deraf att, för tiden från 1878 års ingång, påkallas förhöjning med 100,141 kronor i det för närvarande i stat anvisade anslag till värfvade garnisonstruppernas rekrytering och med 123,106 kronor 21 öre i anslaget till samma truppers aflöning, genom hvilka förhöjningar berörda två anslag, på sätt bifogade uträkningar närmare visade, skulle komma att uppgå, det förra till 171,355 kronor och det senare till 672,206 kronor 21 öre, i hvilka summor dock icke voro inbegripna de belopp, som i förevarande hänseende erfordrades för det af Chefen för Fortifikationen till uppsättning föreslagna tredje kompaniet af sappörbataljonen; och har Arméförvaltningen i öfrig! beträffande ofvannämnda uträkning, underdånigst anmält, att, ehuru anslaget till värfningskostnader vid de särskilda regementena enligt nu gällande stat blifvit bestämdt med beräkning, att blott omkring en sjettedel af nummerstyrkan skulle behöfva genom nyanvärfning årligen ersättas, Arméförvaltningen likväl, i anseende till numera förändrade förhållanden, funnit nödigt grunda beräkningen af ifrågavarande anslag på antagandet af en årlig nyanvärfning. motsvarande en femtedel af styrkan.

1 afseende åter å de förhöjda värfningskostnader och städjebelopp, som enligt förestående förslag vore afsedda att redan nu och tills vidare utgå för den värfvade garnisonsstyrkans uppbringande till fulltalighet, har Arméförvaltningen anmält, att de för sådant ändamål till följd af Riksdagens beslut disponibla besparingarna å anslaget till värfvade garnisonstruppernas aflöning jemte besparingarna å reservationsanslaget till samma truppers rekrytering, efter approximativ beräkning, komme att vid 1876 års utgång uppgå till omkring 300,000 kronor, hvartill komme den besparing, som å dessa anslag jemväl under år 1877 förmodades uppstå. I betraktande af det jemförelsevis betydliga beloppet af de sålunda beräknade besparingarna, deruti likväl äfven in ginge de af vederbörande passevolantörer till följd af rekryteringspassevolansens upphörande återburna rekryteringsinedel, ansåge Armé-

Bil. No 3 a. till Kong!. Majd» Nål. Prof. No 1, om Btatsverlvt 1877.

förvaltningen visserligen antagligt, att samma besparingar skulle för ifrågavarande utgifter blifva fullt tillräckliga och möjligen äfven lemna öfverskott, men i anseende till det nuvarande betydliga antalet vakanser vid de värfvade garnisonsregementena och då afgången bland berörda regementens manskap under innevarande år ännu ej kunde med säkerhet beräknas, hade Arméförvaltningen icke vågat föreslå, att besparingarna toges i beräkning för den från och med år 1878 enligt ofvanståonde förslag erforderliga anslagstillökning.

Af hvad Armeförvaltningen och öfriga vederbörande sålunda i ämnet yttrat, torde nogsamt framgå svårigheten att uppbringa den värfvade arméen till fulltalighet och dervid bibehålla densamma. Och dock är detta, särskildt hvad spccialvapnen beträffar, under nuvarande arméorganisation af yttersta vigt för landets försvar. Ehuru förberörda svårighet, enligt min åsigt, icke uteslutande beror på ekonomiska förhållanden, utan äfven har sin rot i en i allmänna medvetandet alltmera inträngande obenägenhet att mot penningersättning ikläda sig de förbindelser till fosterlandets försvar, hvilka åligga den menige soldaten, torde det dock vara klart, att förbättrade ekonomiska vilkor utgöra en väsentlig faktor vid värfningen. Hvad Arméförvaltningen i sådant hänseende föreslagit, synes mig välbetänkt, om än Kongl. Maj:t torde böra förbehållas frihet att inom gränserna för befintliga anslag lämpa rekryterings- och aflöningsutgifterna efter de särskilda förhållanden, som mÖj?ligen, enligt hvad erfarenheten gifvit vid handen, kunna vid särskilda vapen och å särskilda orter förekomma.

Då, — i det fall att värfvade arméen genom de utsigter till förbättrade vilkor, som anslagens höjande komma att medföra, och som befintliga tillgångar, öfver hvilka Riksdagen medgifva dispositionsrätt, tillåta att delvis redan under innevarande år förverkliga, skulle vid 1878 års ingång vara fulltalig, — några besparingar på aflöningsanslaget ej vidare voro att förvänta, och således de skäl, som förmått Riksdagen att gifva detta anslag naturen af förslagsanslag, bortfallit, torde Riksdagen, för att bereda möjligheten af en friare disposition öfver anslaget för deimed af sedda ändamål, vara villig att gifva detsamma naturen af reservationsanslag, . så mycket hellre som det genom Riksdagens medgifvande faktiskt redan innehaft denna anslagsnatur.

Med anledning häraf och på grund af hvad jag sålunda yttrat, får lag i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Magt ville föreslå Riksdagen,

att det nu å nksstaten uppförda reservationsanslaget till värfvade garnisons-

truppernas rekrytering och förslagsanslaget till samma truppers aflöning .............................................

med de af Arméförvaltningen nu föreslagna förhöj ni ngar:

i rekryteringsans lägel..................................

och i aflöningsanslaget ................................

kronor

71,214: - 549,100:

kronor (120,314:

kronor 100,141: — » 123,106: 21.

223,247: 21.

tillsammans kronor 843,561: 21.

40 Bil. No 3 a. till Kong!. Maj:U Nåd. Prof. No 1, om fttatmerht 1817.

måtte såsom reservationsanslag under namn: »värfvade garnisonstruppernas rekrytering' och aflöning» ställas till Eders Kongl. Majrts fria disposition för de i namnet uttryckta ändamål.

Beträffande de åtgärder för rekryteringens underlättande, som redan under innevarande år höra vidtagas, hemställer jag, i likhet med Arméförvaltningen, att Eders Kongl. Maj:t behagade i Nåder föreskrifva,

att Arméförvaltningen må, på sätt redan genom nådiga brefvet den 13 Oktober 1875 för kortare tid medgifvits, för värfningskostnader fortfarande under år 1877 inom de för ändamålet disponibla tillgångar utbetala hvad dertill oundgängligen kan finnas erforderligt; dock med iakttagande att värfningskostnaden för hvarje antagen rekryt icke öfverstiger 80 kronor, inberäknadt det i stat derför uppptagna belopp af 25 kronor;

att, på sätt jemväl genom sistnämnda Nådiga Bref varit medgifvet, städjan äfven under år 1877 må utgå med 8 kronor för hvart och ett af de tre första tjensteåren och 16 kronor för hvarje efterföljande tjenstår;

att månadsarfvodet för batterihandtverkare vid artilleriet och handtverkssoldat vid fortifikationstrupperna skall bestämmas till 10 kronor; dock att arfvode smedlen för handtverkssoldaterne vid Fortifikationen ställas till vederbörande befälhafvares disposition för att såsom kommenderingstillägg tillkomma dem, hvilka i egenskap af handtverkssoldater verkligen tjenstgöra;

att undervisning i slöjd för Fortifikationens manskap må, så vidt sådant utan hinder för tjenstgöring^! i (ifrigt och för anbefallda skolkursers behöriga gång kan ske, få genom Chefens försorg åvägabringas; hvarvid möjligen uppkommande särskilda aflöningskostnader böra bestridas af de i nästföregående punkt omförmälda arfvodesmedel;

att vederbörande Regements- och Corpschefer skola ega att, efter sig företeende skiljaktiga förhållanden, bestämma, huruvida soldatens aflöning skall utbetalas för hel eller half månad, eller för blott fem dagar i sender, eller dagligen; samt att på Regements- och Corpschefs pröfning jemväl skall bero, om, vid rekapitulation, soldat må utbekomma någon del af sina i sparbank innestående medel, dock icke i något fall utöfver hälften deraf.

Nya underbefälet. Enligt hvad jag ofvan anfört, skall enligt Eders Kongl. Maj:ts beslut rörande härordningsfrågan äskas tillsatta, vid Lifgardet till häst 4 vice korpraler, vid Husarregementet Konung Carl XV 6 vice korpraler,

vid hvartdera af fotgardesregementena 4 korpraler och 4 vice korpraler, vid Vendes Artilleriregemente 2 förste konstaplar samt vid Gotlands nationalbevärings artilleristamtrupp 1 förste konstapel och 1 andre konstapel, men då, enligt samma beslut, nummerstyrkan skall nedsättas med det antal, som svarar icke blott mot. nyssnämnda korpraler och konstaplar utan äfven mot det öfriga vid värfvade arméen föreslagna nya underbefälet, torde någon tillökning i detta anslag af denna anledning icke erfordras. 3:dje

41 Bil. No 3 a. till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om. Statsverket 1877.

3:dje Sappörkornpaniet. Deremot skall anslaget, enligt hvad under Fortifikationen är anfördt, för tredje sappörkompaniets räkning förhöjas med:

hvarigenom anslaget, som efter föregående förslag skulle uppgå

till ............................................................................................. » 843,561: 21.

skulle komma att utgöra kronor 859,211: 21.

Remontering och skoning in. in. för värfvade kavalleriets, artilleriets och fortifikationstruppernas hästar.

Sedan Sekund-Chefsembetet vid Lifgardet till häst uti underdånigt memorial hos Eders Kong!. Maj:t gjort framställning om förhöjning i regementets årliga remonteringsanslag från 17,280 till 34,000 kronor samt Arméförvaltningen å Intendentsdepartementet uti deröfver den 17 Mars 1876 afgifvet underdånigt utlåtande i den mån tillstyrkt berörda framställning, att Departementet ansett ett belopp af 13,000 kronor böra såsom anslagsförhöjning från och med år 1876 regementet beredas, har Eders Kongl. Maj:t dels genom Nådigt bref till Arméförvaltningen den 31 i nyssnämnda månad anbefallt Förvaltningen att vid yttrandes afgifvande om de anslag, som kunde behöfva äskas hos 1877 års Riksdag, göra den framställning i ämnet, som Förvaltningen funno nödig, samt att dessförinnan hos Eders Kongl. Maj:t föreslå, huru behofven för åren 1876 och 1877 skulle kunna fyllas, dels ock, sedan Förvaltningen till Eders Kongl. Maj:t ingått med underdånigt förslag i sistberörda hänseende, genom Nådigt bref af den 16 sistlidne Juni förordnat, att det för remonteringens behöriga upprätthållande vid Lifgardet till häst såsom erforderligt befunna belopp af 13,000 kronor årligen utöfver det nuvarande remonteringsanslaget, finge för innevarande år utbetalas från 4:e hufvudtitelns allmänna besparingar, med skyldighet för Arméförvaltningen, beträffande anslagsbehofvet för nästkommande år, att framdeles, när anslagsställningen å 4:e hufvudtiteln för samma år kunde bedömas, med särskildt yttrande i ämnet till Eders Kongl. Magt inkomma.

Uti sin underdåniga skrifvelse den 26 September sistlidna år har Arméförvaltningen å Intendentsdepartementet fullgjort förbemälda Nådiga föreskrifter och dervid, enär remonteringspenningarne vid Lifgardet till häst, efter förhöjning med det nödigt befunna beloppet, 13,000 kronor, skulle komma att utgöra 78 kronor 85 öro årligen för hvar och eu af regementets 3'4 hästar enligt stat, med afseende å anslagets lämpligare bestämmande till ett jemnadt belopp af 80 kronor för hvarje häst, föreslagit, att, i enlighet med denna beräkningsgrund, eu årlig förhöjning af 13,440

Bil/, till /likså. Prot. 1877 1 Sami. 1 A/d. g

42 Bil. No 3 a. till Korn/!. Maj:ts Nåd. Nrop. No 1, om Statsverket 1877.

kronor, eller 85 kronor för häst, måtte hos Riksdagen äskas i regementets remonteringsanslag.

Uti samma underdåniga skrifvelse har Intendentsdepartementet vidare anfört, hurusom Chefs-embetcna vid Göta Artilleriregementet och Husarregementet Kornig Carl XV, för egen del och å vederbörande Förvaltningsdirektioners vägnar, hos Departementet anmält behofvet af tillökningar i de för dessa regementen nu bestämda anslag till remontering, skoning och hästmedicin. Angående dessa behof hade vederbörande, beträffande Göta Artilleriregemente anfört, att enligt hvad räkenskaperna för de senare åren utvisade, det nuvarande rcmontcringsanslagot understigit kostnaderna med 8 ä 400 kronor för hvarje häst, att skoningsanslaget lemnat en brist af omkring 800 kronor årligen, och att utgifterna för hästmcdicin uppgått till omkring 4 kronor för häst, utgörande 2 kronor 50 öre mer än anslagsbeloppet; och att för den skull erfordrades, såsom vilkor för rcraonteringens och dithörande bestyrs upprätthållande, en årlig förhöjning i remonteringspenningarne från 9,000 till

15,000 kronor, i skoningspenningurne från 1,800 till 3,000 kronor och i medikamentspenningarne från 300 till (100 kronor. För Husarregementet Konung Carl XV hade på liknande skäl fordrats en årlig tillökning i remonteringsmedlen från 45 till 85 kronor för hvarje häst, i skoningsmedlcn från 7 kronor 50 till 8 kronor 50 öre och i medikamentspenningarne från 75 öre till 1 krona 35 öre jemväl för hvarje häst.

Åberopande såväl de af senaste Riksdag, uppå Eders Kong!. Maj:ts nådiga proposition i ämnet, medgifna förhöjningar i remonterings- och skoningsmedlen vid Svea Artilleriregemente, utgörande de förra 40 kronor och de senare 6 kronor för hvarje häst om året, som äfven hvad förut blifvit framstäldt angående erforderlig förhöjning i remonteringspenningarne vid Lifgardet till häst, bär Intendentsdepartementet, som funnit nödvändigheten af anslagstillökningar för remonteringsväsendet vara ungefär enahanda vid Göta Artilleriregemente och Husarregementet Konung Carl XV som vid nyssnämnda regementen af samma vapen, underdånigst hemställt, att följande belopp måtte såsom årliga anslagstillökningar hos Riksdagen äskas, nemligen:

för Göta Artilleriregemente, i enlighet med regementets egen framställning: remonteringspenningar för 200 hästar, ä 30 kronor kronor 6,000: •—

remonteringspenningar för 537 hästar, ä 35 kronor, det belopp, som för Lifgardet till

häst blifvit begärdt,.................................... » 18,795: —

Transport kronor 18,795: — kronor 7,500: —.

43 Bil. N:o 3 a. till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om KlaUvcrkel 1877.

Transport kronor 18,795: — kronor skoningspenningar, a 75 öre, lika med sistnämnda regemente, .................................... » 402: 75

och medikamentspenningar, ä 60 öre, i enlighet

med regementets begäran, ........................ » 322: 20

7,500:

>» 19,519: 95.

Summa förhöjningar kronor 27,019: 95.

Vid framställning af förslag till förhöjning i anslagen för remontering m. m. vid Svea artilleriregemente har jag redan sistlidet år i underdånighet uttalat min åsigt, att behofvet af dylik förhöjning vid öfrig» beridna regementen skulle komma göra sig gällande. Det lärer väl äfven vara att förvänta, det Riksdagen, som medgifvit tillökning i remonteringsanslagct för Svea Artilleriregemente, äfvenledes skall bevilja hvad för sådant ändamål för andra beridna trupper nu visat sig vara af nöden. Jag hemställer derför i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes

‘°g

föreslå, Riksdagen att i anslaget till remontering och skoning medgifva till nu af Arméförvaltningen beräknade belopp, eller

för Lifgarde! till häst........................................................................ kronor 13,440

för Husarregementet Konung Carl XV............................................. » 19,519

och för Göta artilleriregemente....................................................... » 7,500

Summa kronor 40,459

A ifrågavarande statsanslag hafva, sedan en längre tid tillbaka, varit anvisade för lysning i stallen vid Artilleriregementena äfvensom vid Fortifikationstrupperna, i den mån stamhästar der uppsatts, följande årliga anslagsbelopp: vid Svea artilleriregemente för 180 hästar, ä 5 kr. 25 öre ............ kronor 945

» Göta dito för 200 dito ä dito

» Vendes dito för 236 dito å dito

» Pontonierbataljonen för 20 dito ä dito

» Fältsignalkompaniet för 10 dito ä dito

........ » 1,050

........ » 1,239

........ » 105

........ » 52

tillsammans Kronor 3,391

50.

Då likväl utgifter af detta slag syntes rätteligen tillhöra statsanslaget å 4:de hufvudtiteln för »ved och ljus vid fästnings- och garnisonsorter», från hvilket anslag dylika utgifter vid värfvade kavalleriet nu bestridas, hemstälde Intendentsdepartementet, att jemväl lysningen i artilleriets och fortifikationstruppernas stallar måtte få från sistnämnda anslag bestridas och derföre förenämnda 3,391 kronor 50 öre föreslås öfverflyttade till detsamma.

Vidare förekommer under remonteringsanslagct uppfördt ett belopp af 1,500 kronor årligen för underhåll vid Lifgardet till häst af vagnar och seldon samt andra för fourrageringeu erforderliga persedlar, hvilket underhåll intill 1875 års slut varit stäldt på passevolans, men då vid detta, liksom öfrig» beridna regementen af värfvade arméen, ifrågavarande kostnad rätteligen syntes höra bestridas från statsanslaget för »fourragering af artilleriets, värfvade kavalleriets och fortifikationstrup-

44 Bil. N:o 3 a. Ull Kongl. Majds Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1871.

pernas hästar», hemställer Intendentsdepartementet-, att sagda belopp måtte få från remonteringsanslaget afkortas, hvilket dock ej nödvändigt skulle föranleda fourrageringsanslagets förhöjning, enär detsamma egde naturen af förslagsanslag.

Dessa båda Intendentsdepartementets framställningar torde vinna Eders Kongl. Maj:ts nådiga bifall.

Efter hvad jag i min underdåniga framställning om härordningen den 30 sistlidne December hemställt, erfordras under år 1878 en uppsättning vid artilleriet af 64 nya stamhästar. Det härför, enligt Arméförvaltningens uppgift, erforderliga belopp, 56,000 kronor, torde Eders Kongl. Maj:t vilja äska uppfördt å extra stat för sistnämnda år, och torde det få längre fram bland fordringarne på extra anslag antecknas. Till remontering, skoning och medikamentspenningar för dessa nya artilleristamhästar erfordras, efter Arméförvaltningens beräkning, ett årligt belopp af 6,500 kronor, hvarmed remonteringsanslaget torde böra förhöjas.

De skoningskostnader, som uppkomma för de legda hästar, hvillra komma att för värnpligtiges öfning vid specialvapnen användas, anser jag, liksom de för' dessa hästar uppkommande legnings- och fourrageringskostnader, rättast böra å anslaget till värnpligtiges vapenöfning upptagas, hvarföre jag der till dem återkommer.

Vid bifall till hvad jag nu angående reglering af anslaget till remontering m. m. föreslagit, skulle detta anslag ökas

för Lifgardet till häst med....................

för Husarregementet Konung Carl XV

för Göta Artilleriregemente....................

för Organisationen...................................

Kronor 13,440 » 19,519

» 7,500

» 6,500

tillsammans Kronor 46,959: 95

Kronor 4,891: 50 »"" 42,068: 45 » 98,522: 75

hvaremot skulle afgå:

till anslaget till »ved- och ljus i fästnings- och

garnisonsorter» öfverflyttade ........................ » 3,391: 50

affärda att utgå från fourrageringsanslaget...... » 1,500: —-

hvarigenom verkliga förhöjningen skulle utgöra ...........................

hvilket belopp, tillagt nuvarande anslaget.......................................

gifver som anslagets nya slutsumma................................................Kronor 14Öj591: ~20.

Slutligen har Arméförvaltningen å Intendentsdepartementet framhållit önskvärdheten deraf, att de ofvan i remonterings- m. fl, anslag åt Lifgardet till häst, Husarregementet Konung Carl XV och Göta Artilleriregemente föreslagna förhöjningar måtte få redan under innevarande år utgå, men då jag anser mig icke utan mer tvingande skäl, än här torde vara för handen, böra föreslå Eders Kongl. Maj.*t att äska förhöjning i den redan för året fastställda riksstaten, hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t ville, uppå min föredragning, taga i öfvervägande, huruvida de för år 1877 begärda remonteringsmedlen må kunna af tillgängliga medel anvisas.

Bil. No 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1877.

45 Lega för hästar till Artilleriets och Fortifikationstruppcrnas exercis.

På grund af Eders Kongl. Maj:ts denna dag fattade beslut skall förslagsvärdet å den i detta anslag ingående qvantitet oindelt spanmal. 18,049 kubikfot 5 kannor, förhöjas från 2 kronor 10 öre till 2 kronor 40 öre kubikfoten, hvarigenom samma

förslagsvärde, som nu är upptaget till............................................. Kronor 37,908: 95

skulle komma att utföras med....................................................... » 43,318: 80.

Härigenom erhåller anslaget en nominel förhöjning af

hvilka, tillagda anslagets slutsumma ..............................

uppbringar denna till.....................................................

.. Kronor 5,414: 85 ... » 58,399: 69

.. Kronor 63,814: 54.

Fourragering af Artilleriets, värfvade Kavalleriets och Fortifikations-

truppernas hästar.

Till följd af organisationen bör från detta anslag komma att år 1878 utgå fourrageringskostnader för 64 nya stamhästar vid artilleriet, hvilka kostnader, af

Mathållning' för manskapet vid garnisonsregementena.

Enligt hvad förut om uppsättning af 3:dje sappörkompaniet blifvit yttradt, erfordras för detta ändamål i mathållningsanslaget en förhöjning af Kronor 17,000: —

hvilka torde äskas såsom tillägg till nuvarande anslag ............ » 1,084,000: —

hvarefter anslaget skulle komma att utgöra ............................. Kronor 1,101,000: —

Då det af mig föreslagna nya underbefäl vid värfvade arméen motsvaras af till antalet lika indragning i nummerstyrkan, drabbas anslaget ej af någon ökad utgift för beredande af portion åt bemälda underbefäl.

Blekinge och Gutlands regementen.

Efter hvad Eders Kong!. Maj:t den 30 sistlidne December rörande härordningen besluta, vill Eders Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen att fastställa de vid protokollet för sistnämnde dag (Lit. 3 b) fogade förslagsstater för dessa båda regementen och

46 Bil. No 3 a. till Kong!. Majrts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1877.

å stat uppföra för det förstnämnda regementet 75,021 kronor och för det sistnämnda 84,105 kronor, och torde dessa anslag böra, i den ordning regementena här blifvit nämnda, få sin plats näst efter anslaget till Lifbeväringsregementet.

Yester-Norrlands beväringsbataljoii.

Enligt beslut den 15 sistlidnc December om öfverlemnande af de indelta aflöningstillgångarne skall detta anslag, ur hvars benämning uttrycket »bevärj ngs» torde böra utgå, från anslaget till indelta kavalleri- och infanteriregementena mottaga eu förhöjning af 13,905 kronor; då det skulle komma att utgöra det belopp, hvartill bataljonens stat nu uppgår, eller 31,420 kronor, och således tillägget i benämningen »lönefyllnad», såsom ej mera grundadt i anslagets beskaffenhet, torde böra bortfalla.

Den 30 sistlidne December har vidare Eders Kong!. Maj:t besluta att af Riksdagen äska medel till bataljonens ombildning enligt den protokollet för sistnämnda

dag bilagda förslagsstat, hvilken slutar å eu summa af ............... Kronor 73,425: —

Dragés härifrån nuvarande slutsumma ............................................ » 31,420: —

så blifver det tillökningsbelopp, som bör af Riksdagen äskas ...... Kronor 42,005: —•

Gotlands Nationalbeväring.

Uti ofta omnämnda beslut den 30 sistlidne December angående härordningen har Eders Kong!. Maj:t förklarat sig vilja föreslå Riksdagen,

att, så vidt den bifaller hvad angående värnpligtiges öfningar och uppsättning af nytt befäl blifvit af Eders Kong!. Maj:t nu föreslagit, officersbeställningarne vid Gotlands Nationalbeväring och tjensterna å samma bevärings civil-, medicinal- och kleresistat må vid innehafvarnes afgång indragas och aflöningen besparas Statsverket;

att, i sådant fall underbefälet vid Gotlands Nationalbeväring, med undantag af det vid artil]eristangtruppen anställda, hvilket bör tillökas med 1 sergeant af lista klassen, en l:ste konstapel och en 2:dre konstapel, hvaremot gemenskapen minskas med 3 man, må intill fyllda trettio år få qvarstå vid sina befattningar och dermed förenade arfvoden, mot det att af detsamma fortfarande vapenöfvas det i Nationalbeväringen qvarstående manskap;

att de vid Nationalbeväringen till spel anslagna arfvoden må* indragas, när desamma icke längre finnas vara för beväringens vapenöfning^ erforderliga; hvaremot aflöningen till Nationalbeväringens tygstat skall fortfarande utgå; samt

att, vid bifall till de nu föreslagna indragningarnc, anslaget till Gotlands Nationalbeväring måtte förbytas till förslagsanslag och dervid lida lämplig nedsättning.

Den nedsättning i anslaget, som kan vidtagas, — under den sannolika förutsättning att det befäl, som vid Gotlands regemente och landtvärnet å Gotland kommer att upprät-

47 Bil. N:o 3 a. till KongI. Maj ds Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1877.

tas, blifver dit från Nationalbeväringen öfverflyttadt, att en betydlig del af underbefälets arfvoden, samt åtskilliga af de till spelet anslagna skola redan under år 1878 kunna indragas, och att alla de för kommendering till tjenstgöring vid artillerieorpsen utgående arfvoden samt för informationsverket vid densamma icke vidare komma att utgå, —

nedsättas.

I anseende till den för anslaget föreslagna natur af förslagsanslag torde den tillkommande aflöningen för en sergeant af lista klassen icke inverka på dess slutsumma.

Hallands beväring.

Under förutsättning af bifall till hvad angående värnpligtiges öfningar och uppsättning af nytt befäl blifvit föreslaget, skall jemväl föreslås, att befattningarne vid Hallands Infanteribataljon vid innehafvarnes afgång indragas och aflöningen besparas statsverket, samt att vid bifall härtill, anslaget till Hallands beväring erhåller naturen af förslagsanslag.

Beväringsmanskapets vapenöfning.

Vid bifall till hvad Eders Kong!. Maj:t i fråga om förlängning af värnpligtiges vapenöfningar föreslagit, erfordras, efter beräkning af Arméförvaltningens Intendentsdepartement, för år 1878 i detta anslag, hvars namn torde böra förbytas till »värnpligtiges vapenöfning)), följande förhöjningar:

l:o) för förlängning af lista årets vapenöfning vid infanteriet till 42, vid kavalleriet och artilleriet till 62 dagar:

a) kontant aflöning ....................................... Kronor 61,500: —

b) portion ...................................................... » 512,000: —

b) legningskostnader:

l:o för 130 exercishästar för artilleriet, utöfver det nu bestämda och kontrakterade antalet (375) för exercistiden 19,500: —

2:o för 505 exercishästars qvarhållande en månad utöfver

nämnda tid ........................... 46,500: — Kronor 66,000: —

Transport kronor 639,500: —

48 Bil. No 3 a. till Kongl. Mafits Nåd. Trop. No l, om Statsverket 1877.

Transport kronor 639,500: :—

cl) fourrageringskostnader:

l:o för 425 kavallerihästar ...... 27,700: —

2:o för 75 hästars hållande å stall under sommaren vid Husarregementet Konung Carl XV 3,500: —

3:o för 130 exercishästar utöfver det för artilleriet bestämda antal ............................................. 5,800: —

4: o för 505 artilleriexeercishästars qvarhållande utöfver nu före-

skrifven tid.............................. 16,000: — Kronor 53,000: —

e) skoningskostnader, förslagsvis..................... »

f) sjukvårdskostnader, förslagsvis .................. »

g) diverse utgifter, beräknade till 14,000 kro-

nor, hvaraf hälften torde böra påföras

detta anslag med ....................................... »

andra hälften deremot anslaget till försvarsverket till lands i allmänhet.

1,500: — 10,000: —

7,000: —

Kronor 711,000: —

2:o) Underhåll, mundering sslitning och servis m. m. för volontårskolan å Carlsborg, — 243,000 kronor årligen, — hvaraf dock för 1878 under tiden från den 20 September endast erfordras .................... ...............Kronor 71,000: —

3:o Underhåll, munderings slitning och servis m. m. för volontärskolan å, Vadstena slott, 175,000 kronor, hvaraf för

år 1878 uppföras............................................................ Kronor 50,500: —

4:o) För underhåll af filtar, putvar, handdukar och tvättställ

å mötesplatserna ............................................................ » 163,000: —

Summa Kronor 995,500: —

hvaremot någon underhållskostnad för barackerna icke torde böra för år 1878 beräknas.

Förestående summa................................................................. Kronor 995,500: —

torde således af Eders Kongl. Maj:t äskas såsom förhöjning i nuvarande anslaget till beväringens vapenöfningar........................... b 651,000: —

hvarigenom hela anslaget till värnpligtiges öfningar skulle

uppgå till.......................................................................................... Kronor 1,646,500: —

För-

Bil. N:o ö a. till Kong], Mwy.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1811. 49

Försvarsverket till lands i allmänhet eller Arméförvaltningens departement.

Artilleridepartementet. Nuvarande Krigshögskolan. Sedan Eders Kongl. Maj:t i Nåder fastställt lärokursernas längd vid nuvarande Krigshögskolan för artilleriets officerare och Chefen för artilleriet derefter inkommit med underdånigt förslag i afseende å omfånget af den bildning, som bör dessa officerare vid skolan bibringas, har nämnde Chef dervid hemställt, att vid undervisningen för de officerare, som genomgå den större artillerikursen, ett nytt läroämne, nemligen tillämpad mekanik eller den theoretiska mekanikens praktiska tillämpning på maskiner och tekniska konstruktioner in. m., måtte införas. Då vidare Krigsundervisningskommissionen ansett sig böra tillstyrka detta, samt Chefen för Krigshögskolan derefter' föreslagit att arfvodet för eu lärare i nämnda undervisningsämne, med afseende å såväl dettas beskaffenhet som den tid, hvilken deråt måste egnas, måtte bestämmas till 800 kronor om året; har Inspektören för Militärläroverken uti underdånigt memorial af den 22 sistlidne December, med anledning häraf, i underdånighet hemställt, att, om Eders Kongl. Maj:t gillar förenämnda af Chefen för artilleriet framstälda förslag, ett anslag af 800 kronor om året måtte såsom arfvode för en lärare i tillämpad Mekanik vid Krigshögskolan af näst sammanträdande Riksdag blifva begärdt, att utgå från och med år 1878.

Då undervisning i det föreslagna läroämnet synes mig, liksom Generalfälttygmästaren och Chefen för artilleriet, vara af vigt för de artilleriofficerare, hvilka genomgå den högre artillerikursen, hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes, för beredande af arfvode vid nuvarande Krigshögskolan åt en lärare i tillämpad mekanik, af Riksdagen äska en förhöjning af 800 kronor i anslaget till försvarsverket till lands i allmänhet.

Vidare har Chefen för Krigshögskolan uti sitt ofvannämnda underdåniga memorial al den 30 September sistlidet år anfört, att, då, äfven om ett högre militärläroverk i Stockholm komme att inrättas och derigenom den s. k. generalstabskursen från nuvarande Krigshögskolan afskiljas, likväl från den 15 Juli 1878 måste vid sistnämnda läroverk från nämnda dag intill påföljande Februari hållas lektioner samtidigt för en nykommen artilleri- och fortifikationskurs med till en del olika lektioner, en högre artillerikurs och en äldre fortifikationskurs, vid hvilket förhållande läroverkets 4 hästar icke försloge att till och från läroverket transportera det erforderliga lärareantalet. Chefen för Krigshögskolan har derföre ansett sig böra anmäla det behof, som således förefinnes, att öka läroverkets stat med anslag till underhåll och skötsel af ett par hästar med tillbehör af åk- och seldon m. m., och anser han tillökningen böra utgöra

en dränglön ......................................................................................... kronor 546:

för stallet (J/2 af nuvarande anslag)................................................... » 1,277: so

Bih. till Biksd. Prat. 1811. 1 Sami. 1 Afd.

Summa kronor 1,823: so 7

50 Bil. 2f:o 3 a till Kong!. Majets Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket '1877.

hvarjemte, enligt hans mening, erfordras för en gång anslag till

omkostnads- och underhållsstat, oaktadt den största sparsamhet, visat sig, till följd af stegrade kostnader för arbete, materialier, fourrage in. in. samt åtkilliga kostna. der, som den nya anordningen af lärokurserna vid skolan medfört, otillräckligt, hvarför han i underdånighet, hemställer, att detsamma måtte varda med 1,000 kronor

förhöjdt.

På grund af hvad sålunda blifvit af Krigshögskolans Chef anfört, torde Eders Kongl. Majjt vilja föreslå Riksdagen att å anslaget till försvarsverket i allmänhet öka Krigshögsskolans årliga anslag med 2,823 kronor; hvaremot medel torde finnas till Eders Kongl. Maj:ts disposition för betäckande af den nya uppsättningen af hästar, åkdon och tillbehör, äfvensom till afhjelpande af den anticipation, till belopp af 3,000 kronor, som å anslaget till elevernes praktiska öfningar måste i följd af de nya anordningarna af kurserna vid läroverket ega rum.

Vid bifall till hvad jag nu i underdånighet föreslagit, skulle förhöjningarne i Krigshögskolans årliga anslag uppgå till 3,623 kronor.

Fortifikationsdepartementet. Uti det under detta anslag inbegripna med 100,000 kronor utgående anslaget till nybyggnader och underhåll af fästningarne och landtförsvaret i allmänhet tillhöriga hus och byggnader har Riksdagen under två år å extra stat anvisat en förhöjning af 25,000 kronor, hvarigenom Departementet för berörda ändamål under innavarandc år har att disponera ett belopp af 125,000 kronor. Enligt hvad Chefen för Fortifikationsdepartementet uti sitt underdåniga memorial af den 23 November sistlidet år anmäler, har emellertid, såsom styrkes af ett memorialet bilagdt sammandrag af anslagets utgifter under de senare åren, detta belopp visat sig otillräckligt, och uti underdånig skrifvelse den 18 sistlidne Maj har Arméförvaltningen å Artilleri- och Fortifikationsdepartementen, under förutsättning af Nådigt bifall till dess deri gjorda framställning om öfverflyttande till det senare Departementet, efter den tid, Eders Kongl. Maj:t kunde finna skäligt bestämma, af vården och underhållet af artilleriregementenas samtliga inom garnisonsorter belägna, men ej till förrådslokaler afsedda, hus och byggnader, i underdånighet hemställt om en förhöjning deri af ytterligare 50,000 kronor, förutom det belopp af i rundt tal 13,000 kronor, som under nyssnämnda förutsättning

51 Bil. No 3 a. till Kong!. Majds Nåd. Trop. No 1, om ■Statsverket 1877.

kunde från Artilleridepartementets för byggnadsreparationer afsedda medel å anslaget till försvarsverket till lands i allmänhet till Fortifikationsdepartementets andel i samma anslag öfverföras. Chefen för Fortifikationsdepartementet framhåller nu nödvändigheten deraf, att, äfven om Eders Kongl. Maj:t ej skulle finna skäligt att till hvad Arméförvaltningen rörande öfverflyttning af underhållsskyldighet hemställt lemna Nådigt bifall, Departementets anslag till nybyggnader och underhåll af fästningarna in. m. varder, i allt fall, från och med 1878 förhöjdt med 25,000 kronor utöfver de nu utgående 125,000 kronor, enär, äfven om vården och underhållet af artilleriregementenas byggnader ej komme att i vidsträcktare mån, än hittills redan egt rum, af Fortifikations-departementet öfvertagas, Departementet omöjligen kunde med det nuvarande anslaget bestrida den detsamma åliggande ny. byggnads- och underhållsskyldighet, sedan eu mängd byggnadsarbeten, hvilkas underhåll tillhörde Departementet, blifvit under de sistförflutna åren fullbordade, hvaribland Chefen för Fortifikationen uppräknade:

i Stockholm och dess skärgård:

Stallarne i Svea Artilleriregementes nya kasernetablissement, exercishus för Lifgardet till häst,

ridhus äfvensom stall- och förrådsbyggnad vid Pontonierbataljonen, skansen vid Oxdjupet, försänkningarne i Stockholms skärgård;

å Carlsborg:

utom sjelfva fästningsbyggnaden 2 större förrådsbyggnader, eu byggnad för apotek m. m.,

2 byggnader för Fortifikationens behof, en badhusbyggnad, samt

Disciplinkompaniets under utvidgning stadda kasernetablissement;

vid CarIskrona:

Kungsholms ombygda fästning och försänkningarna i Karlskrona skärgård; hvartill komme, att Fortifikationsdepartementet, efter passevolansens upphörande, skulle öfvertaga underhållet af inredningen i värfvade kavalleriets stallar.

På grund af hvad han sålunda anfört, anhåller merabemäldc Chef i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t ville, utan afseende å huru angående underhållet af artilleriregementenas byggnader komme att i nåder förordnas, af Riksdagen äska eu sådan förhöjning af det ifrågavarande anslaget, att det komme att uppgå till

150,000 kronor.

Under den 8 sistlidne December har Eders Kongl. Maj:t behagat i nåder föreskrifva, att den förbemälda öfverflyttningen af underhållsskyldighet från Artilleri-

52 Bil. No 3 a. till Kong!. Majds Nåd. Prop. No 7. om Statsverket 1877.

departementet till Fortifikationsdepartementet skulle ega rum med innevarande års början samt att det senare Departementet skall ega att för underhållet disponera dels

13,000 kronor från Artilleridepartementets andel i anslaget till försvarsverket till lands i allmänhet, dels ock den inqvarteringsersättning för Svea Artilleriregementes konstaplar och manskap, hvilken af Stockholms stad utgifves. De af Arméförvaltningen anförda omständigheter synas ej med nödvändighet gifva vid handen, att en förhöjning i Fortifikationens underhållsanslag, utöfver hvad från Artilleridepartementet erhållits, är till följd af den från Artilleridepartementet öfverflyttade underhållsskyldigheten för närvarande erforderlig: hvaremot de af Chefen för Fortifikationsdepartementet nu framlagda sammandrag af de kostnader, som Departementets gamla underhållsskyldighet under senare åren medfört, synes ådagalägga, att en förhöjning i anslaget är nödvändig, om de statens dyrbara byggnader, Indika stå under Departementets vård, ej skola förfalla. Denna förhöjning torde ej kunna beräknas lägre än den blifvit af meranämnde Chef föreslagen, eller till 25,000 kronor. Om dertill läggas de nu å extra stat anvisade 25,000 kronor, blifva 50,000 kronor den förhöjning i Fortifikationsdepartementets andel af anslaget till försvarsverket till lands i allmänhet, hvilken Eders Kongl. Maj:t torde vilja af nästkommande Riksdag äska.

Intendentsdepartementet. Uti sin underdåniga skrifvelse den 26 September 1876 anför Arméförvaltningen å Intendentsdepartementet, hurusom Chefs-Embetet vid Husarregementet Konung Carl XV hos Departementet anmält, att regementet saknade en s. k. musikkassa och att utom medel för nödiga trumpeter, andra tillgångar för »musikens underhåll», instrument och musikalier m. m. icke vore regementet anvisade än allenast den i stat upptagna trumpetareaflöningen, hvarföre Chefs-Embetet anhållit att ett årligt anslag, mot redovisningsskyldighet, af 1,500 kronor måtte för sagda ändamål regementet beredas. — Då upprätthållande vid ett ständigt tjenstgörande garnisonsregemente af en verklig, om än fåtalig, musikkorps syntes Intendents- Departementet vara af lika eller snarare af större vigt, än vid en indelt trupp, torde efter Departementets mening, Statsverket, som lemnade icke obetydliga bidrag till musikkassorna vid indelta arméens regementen och corpser, äfven skäligen böra åt värfvade arméen förunna dylika bidrag, der sådana kunde erfordras; och då, i afseende å det af Chefsembetet begärda bidragets storlek, Intendentsdepartementet icke funnit något att erinra, hemstälde detsamma i underdånighet, att ett belopp af 1,500 kronor årligen för musikens underhåll vid Husarregementet Konung Carl X\ måtte hos Riksdagen äskas såsom tillökning i nu ifrågavarande statsanslag.

Denna framställning torde vinna Eders Kongl. Maj:ts nådiga bifall.

För år 1877 anvisades af senaste Riksdag på extra stat, bland andra, nedannämnda särskilda anslag, Indika af Eders Kongl. Maj:t varit hos Riksdagen äskade såsom förhöjningar i ordinarie statsanslaget för Försvarsverket till lands i allmänhet, nemligen:

53 Bil. No 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1377.

för ökade munderingskostnader vid värfvade arméen.................. kronor 49,080: _

)> tillökning i underofficerarnes vid värfvade garnisonsregementenas beklädnadsersättning ........................................................ j> 29,191: _

» beväringsmanskapets beklädnad .............................................. » 189,000:__

» ökad slitningsersättning åt beväringsmanskapet för s. k. små-

persedlar . . ...................................................... >, 19,050: —

» underhåll al klädesbyxor och kalsonger åt beväringsmanskapet » 16,000: —•

tillsammans kronor 302,321: — Enär likväl samtliga dessa anslag vore afsedda för behof, som äfven under förändrade förhållanden inom försvarsväsendet otvifvelaktigt lomme att fortfara, samt, hvad särskilt anginge tillökningen i underbefälets vid värfvade arméen beklädnadsersättning, denna godtgörelse vore att hänföra till underbefälets aflöningsvilkor enligt stat, hvarjemte förekomme att, då äfven medel på ordinarie stat vore för underofficerarnes och beväringsmanskapets beklädnadsbehof anvisade, innefattade under anslaget till försvarsverket i allmänhet, samt gemensamma kostnaders fördelning mellan olika anslag vore svår, stundom omöjlig att med behörig noggrannhet iakttaga, hvarföre redovisningen för det ena eller andra anslaget vanligen icke kunde blifva annat än i viss mån ofullständig, — har Arméförvaltningen å Intendentsdepartementet, såsom af dess skrifvelse den 26 sistlidne September framgår, ansett, att hos Riksdagen ånyo borde ske framställning om ifrågavarande extra statsanslags öfverförande till ordinarie stat såsom förhöjningar i anslaget till Försvarsverket i allmänhet. Härvid har Intendents-departementet dock funnit sig äfven böra anmäla nödvändigheten åt tillökning uti de belopp, som nu äro anvisade för »beväringsmanskapets beklädnad» »underhåll af klädesbyxor och kalsonger åt beväringsmanskapet» samt för »ökad slitningsersättning åt beväringsmanskapet för s. k. småpersedlar». Det förstnämnda al' dessa belopp, eller extra anslaget å 189,000 kronor, hade nemligen sedan år 1861 oförändradt utgått till bekostande af den okade slitning å beväringsmanskapet beklädnads-, remtygs-, utrednings- och trosspersedlar, som uppkommit genom beslutad förlängning med 20 dagar årligen af beväringsmanskapets förutvarande öfningar. Så länge de beväringsskyldige egde rättighet till s. k. Inköp och lega, hade detta extra anslag icke blott i allmänhet vant tillräckligt för sitt ändamål, utan äfven stundom lemnat någon behållning. Mär derföre år 1874 medel af Intendents-departementet begärdes dels till höjande af beväringsmanskapets kontanta ersättning för egna s. k. småpersedlars begagnande, dels ock till underhållande åt detta manskap af klädesbyxor och kalsonger, hade hem svida Departement beräknat dessa medel endast med afseende å lista beväringsklassens behof, under uttalande af den mening, att berörda kostnader för den 2:dra beväringsklassen skulle tills vidare kunna fyllas från förenämnda extra statsanslag ä 189,000 kronor. Emellertid hade numera, sedan verkan af den upphörda rättigheten till fri köp och lega samt af senare tiders prisstegringar å materialier och arbetslöner hunnit till fullo göra sig gällande, erfarenheten ådagalagt, att sistnämnda extra anslag icke vidare vore tillräckligt ens för sitt ursprungliga ändamål, något

54 Bil. No 3 a. till Kong! Maj:U Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1877.

som äfven i viss mån borde tillskrifvas antagandet af eu ny tältordning, enligt hvilken blott 16 man i stället för tillförene 25 man finge under mötena i ett gemensamt tält inrymmas, och således ett större antal tält erfordrades. När då härtill kommit de ofvan oförmälda nya utgifterna, hade en förhöjning i anslaget blifvit en oafvislig nödvändighet. Något bidrag till den ökade kostnad för underhållet af beväringsmanskapets materiel, som förorsakats af vapenöfningarnes förlängning, kunde nemligen icke nu, lika litet som hittills, från ordinarie statsanslaget till Försvarsverket i allmänhet lemnas utan den äfventyrliga påföljd, att arméens förråder komme i bristfälligt skick, och lika litet kunde sådant bidrag erhållas från beväringsbeklädnadsfonderna vid regementen och corpser, hvilka fonders ränteafkastningar utgjorde påräknade fyllnadsbelopp uti de från sistnämnda statsanslag till samma fonder utgående, i sig sjelfva otillräckliga anslag för slitningen af beväringsmanskapets beklädnadspersedlar under första klassens excercistid, sådan denna tillförene var bestämd, nemligen till 14 dagar årligen, i synnerhet sedan numera, enligt förnyade nådiga instruktionen för beväringsbeklädnadsdirektionerna af den 22 Juli 1875, den beräknade omsättningstiden för en enkel mundering af beväringsmanskapets beklädnadspersedlar blifvit utsträckt från 10 till 12 år, samt då dessutom berörda fonder för icke lång tid tillbaka måst gemensamt afstå en half million kronor till fullständigande af arméens materiel i allmänhet.

Vidare hade beväringsstyrkans skyndsamma tillväxt äfven vållat, att extra anslagen till »underhåll af klädesbyxor och kalsonger åt beväringsmanskapet» och till »ökad slitningsersättning åt detta manskap för s. k. småpersedlari båda fallen under första klassens vapenöfningar, likaledes blifvit otillräckliga för sina ändamål, beräknade, såsom dessa anslag vore, för en styrka af allenast 20,000 man, hvilken med omkring 4,500 man understege det antal, hvartill första beväringsklassen hädanefter komme att uppgå.

Enligt en af Intendentsdepartementet uppgjord tablå skulle anslaget för »beväringens beklädnad» under andra urets möte, när deri inräknades äfven underhållet af klädesbyxor och kalsonger jemte den ökade slitningsersättningen åt beväringsmanskapet för s. k. egna småpersedlar äfvenledes under andra mötet, påkalla eu förhöjning af omkring 81,000 kronor eller från 189,000 till 270,000 kronor.

De af 1875 och 1876 årens Kika dagar anvisade ofvan berörda extra anslag till slitningsersättning för småpersedlarna och till klädesbyxors och kalsongers underhåll, allt under första klassens beväringsmöte, vore beräknade för hvarje man af den till 20,000 man upptagna styrkan, det förra efter 6 öre om dagen, det senare efter 80 öre under hela mötet. Då emellertid styrkan nu måste antagas till 24,500 man, uppkomme för 4,500 man en tillökning i det förra af 4,050 kronor och i detsenare af 3,600 kronor.

Intendentsdepartementet, som anser sig hvarken på förhand hafva kunnat med någon tillförlitlighet beräkna, huruvida eller i hvad mån ofvannämnda förhållanden möjligen skulle blifva ledande till ett snart förestående behof af ökade medel,

55 Bil. No S a till Ko'ngl. Jlay.ts Nåd. Prof). N:o 1, om Sta,isverket 1877.

eller, äfven om Departementet kunnat sådant antaga, egt grunda sina beräkningar på högre siffror, än dem erfarenheten då gifvit vid handen, hemställer nu i underdånighet, att Eders Kongl. Magt,jemte förnyadt förslag till de ifrågavande extra anslagens öfverflyttning pa ordinarie stat, såsom förhöjningar i anslaget till försvarsverket till lands i allmänhet, täcktes hos Riksdagen dessutom äska tillökningar i de ifrågavarande tre extra anslagens nuvarande belopp med tillhopa 88,650 kronor.

Sedan Intendentsdcpaatementet sålunda gjort underdånig framställning om de tre extra anslagens öfverflyttning på ordinarie? stat med den å dem äskade förhöjning, hemställer Departementet underdånigst att, för den händelse att sådan öfverflyttning icke varder medgifven, de tre anslagen, nemligen för »beväringsmanskapets beklädnad», för »underhåll af klädesbyxor och kalsonger åt beväringsmanskapet» och för »ökad slitningsersättning åt beväringsmanskapet för s. k. småpersedlar» måtte, till vinnande af någon förenkling i afseende ä dessa medels redovisning, få sammanföras till ett enda anslag a 312,700 kronor eller i jemnare tal å 313,000 kronor under benämning »beväringsmanskapets beklädnad.»

Då vidare den af Intendentsdepartementet visade otillräckligheten för framtiden af merberörda tre beväringsbeklädnadsanslag redan i närvarande stund vore för handel!, ansåge sig Departementet föranlåtet, till bevarande af nödig jemnvigt mellan anslagens tillgångar och utgifter, i underdånighet begära, att det fascin erforderligt i sådant hänseende uppgillra beloppet, 88,650 kronor, måtte hos Riksdagen för en gång äskas att, såsom fyllnad i de merberörda extra anslagen, för år 1877 utgå och Arméförvaltningen under samma år tillhandahållas.

Då jag anser de af Arméförvaltningen sålunda förebragta skäl så väl för de omhandlade anslagens förflyttande å ordinarie stat, som för tillökning i de tre af förevarande anslagsposter, hvilka afse beväringens beklädnad, vara välgrundade, får jag i underdånighet hemställa, att Arméförvaltningens förslag, sä vidt de afse 1878 års utgifter, matte vinna Eders Kongl. Maj:ts bifall, endast med den jemkning, att de begärda tillökningsbeloppen för slitning af egna småpersedlar och för klädesbyxornas underhåll, såsom beräknade utan vetskap derom, att af de värnpligtig^ 1,000 man föreslås böra af flottan vapenöfvas, nedsättas det förra med 900 och det senare med 800 kronor; hvarigenom den begärda tillökningen i beväringsmanskapets beklädnadsanslanslag nedsättes till 86,950 kronor. Beträffande deremot den af Arméförvaltningen begärda tillökning i de anslagsbelopp, som kunna för beväringens beklädnad m. in. disponeras under nu innevarande år, så, enär behofvet af sådan anslagsförhöjding, som skulle medföra en rubbning i gällande riksstat, ej torde vara alldeles oundgängligt, får jag i underdånighet hemsälla, att ifrågavarande framställning ej måtte föranleda någon Nådig åtgärd.

Enligt en i Arméförvaltningens Intcndentsdepartemcnt uppgjord beräkning öfver den tillökning i detta anslag, som för den nu föreslagna förlängningen i de värnpligtiges öfningar blifver af nöden, upptages denna tillökning sålunda:

56 Bil. No 3 a. till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1877.

slitningsersättning för bruk af egna småpersedlar .................

slitningskostnad för ridbyxor, klädesbyxor och kalsonger ......

(!:o för öfriga beklädnadspersedlar ............................................

d:o för kapotter, remtygs- och personel utredningspersedlar

d:o för sängkläder, tvättställ och handdukar i barackerna .....

d:o för sadelmunderingspersedlar...............................................

samt för diverse kostnader ........................................................

kronor 110,500 42,500 165,200 88,600 7,500 7,700 7,000

»

»

»

»

»

»

tillhopa kronor 429,000: —

hvilka följaktligen lära af Eders Kongl. Maj:t såsom förhöjning i anslaget äskas. Till beklädnadsersättning, å 200 kronor, åt de för organisationen löreslagna

14 nya underofficerare vid värfvade arméen erfordras.................. kronor 2,800:

samt för tredje sappörkompaniet och de vid sappörbataljonens

stab upptagna underofficerare, enligt hvad förut är nämndt,...... » lo,542:

hvilka belopp, tillsammans kronor 16,342: —

torde äskas såsom förhöjning i detta anslag.

Enligt hvad jag nu i underdånighet anfört och föreslagit, skulle tillökningarne i detta anslag kommer att utgöra.

Artilleridepartementets andel (nuvarande krigshögskolan) kronor 3,623. i Eortifikationsdepartementets andel:

J'»mg ......_......................................

öfverflyttning från extra stat

i Intendentsdepartementets andel: öfverflyttningar från extra stat ...........

25,000: — 25,000: —

302,321: — 533,792: —

50,000: —

» 836,113

Då nuvarande anslaget utgör skall nya slutsumman blifva

tillsammans kronor

................... »

889,736

1,580,615

kronor 2,470,351

07.

07.

Lif- och släpmunderiiigar vid rothållsrcgementena och Vermlands

fiiltjiigarecorps.

1 öfverensstämmelse med Eders Kongl. Maj:ts beslut den 15 December 18/6 angående öfverlemnandet af de indelta aflöningstillgångarne, skall detta anslag,

som nu utgör ................................................................................. kronor 272,520:

nedsättas med ........................................................................... ^_ 2,888: 55.

att sedermera utgå med . ................................................ kronor 269,631: 45.

In-

Bil. N:o 3 a. till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1877.

57 Inqvarteringskostnader i Stockholm.

Uppå detta anslag kommer förslaget om en ny krigshögskola i Stockholm, om det vinner bifall, att till inqvartering åt chef, lärare och elever förorsaka en utgift af omkring 7,500 kronor, hvilka således nu torde få såsom förhöjning beräknas å anslaget, hvarigenom det komme att uppgå till 57,500 kronor.

Ted och ljus vid fästnings- och garnisonsorter.

I öfverensstämmelse med hvad ofvan är föreslaget, torde till

detta anslag, som nu utgör ............................................................ Kronor 43,000: —

få från remonteringsanslaget öfverflyttas ....................................... » 3,391: 50

hvarefter anslaget komme att utgöra ............................................ Kronor 46,391: 50.

Ridskolan vid Strömsholm.

Då det ansetts nödigt att anbefalla två årliga kurser vid ridskolan för officerare af generalstaben, fortifikationen och fotfolket, samt då vidare det visat sig af billighet påkalladt att medgifva ersättning åt lärare och lärjungar för nödiga resor och transporter af medförda tjenstehästar, liksom reseersättning för hästskötare, der dessas fortskaffning gifver anledning till särskild kostnad, och resorna till och från skolan fördubblats, enär, efter det kavallerikursen numera omfattar hela året, det blifvit nödvändigt att anbefalla vederbörande att, under ett afbrott i kursen, deltaga

i vapenöfningarne vid respektive regementen och corpser —- så har Arméförvaltningen ansett de häraf uppkommande ökade kostnader uppgå till 7,800 kronor, och får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,

att förevarande anslag, nu ............................................................... Kronor 14,200: —

må med....................................................................................................•'__7,800:

förhöjas till.......................................................................................... Kronor 22,000:

Skjutskolorna.

Ju mera gevärets eldverkan träder i förgrunden och blir en af de i krig på utgången mest bestämmande faktorerne, desto mer kännes behofvet af en väl ordnad undervisning i målskjutning. Framför allt torde def få anses vara af högsta vigt, Bih. till Rihd. Prat. 1877. 1 Sami. 1 Afd. 3

58 Bil. N:o 3 a. till Kongl. MajxU Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1877.

att de, som skola meddela truppen undervisning i skjutkonsten, äro fullt förtrogna Uke blott med skjutkonstens theori utan och med dess praktiska utöfning. Skjutskolor för officerare, så omfattande som våra förhållanden medgifva, synas vara ett oeftergifligt vilkor för skjutskickligheten inom arméen och bland folket. — Hittills har det årliga reservationsanslaget till skjutskolor, 9,000 kronor, blott medgifvit, att dylika skolor två år af tre anordnades, liksom äfven elevernas antal icke varit så stort, som förhållandena vid rikligare medelstillgång skulle medgifvit. Arméförvaltningens Artilleridepartement har, uppå anmaning, den dl Oktober 1876 afgifvit det yttrande, att för årliga skjutskolor med något ökad personal erfordrades ett årligt anslag af minst 18,000 kronor, eller dubbelt så mycket som det nuvarande anslaget utgör.

Då vigten af arméens skjutskicklighet ej torde dragas i tvifvelsmål och det, för ernående af sådan skicklighet, synes mig af nöden, att skjutskolorna blifva årligen återkommande med utvidgadt elevantal, hemställer jag i underdånighet, det Eders

Kongl. Maj:t täcktes äska, att detta anslag....................................... Kronor 9,000: —

genom den af Artilleridepartementet för ändamålet nödig befunna

förhöjningen.......................................................................................... » 9,000: —

ökas till .............................................................................................Kronor 18,000: —

Alderstillägg.

Uti memorial af den 27 sistlidne September har Generalfälttygmästaren och Chefen för artilleriet till Eders Kongl. Maj:t i underdånighet öfverlemnat en af kassaförvaltaren vid Carl Gustaf stads gevärsfaktori G. V. Kumlien och materialförvaltaren vid samma faktori G. A. Svedin gemensamt afgifven underdånig ansökning om förbättrade löneförmåner; i sammanhang hvarmed Generalfälttygmästaren underdånigst anhållit, det Eders Kongl. Maj:t täcktes hos nästsammanträdande Riksdag föreslå, att samtliga på stat varande förvaltare vid artilleriförråden samt kassa- och materialförvaltarne vid Carl Gustafs stads gevärsfaktori måtte — på sätt af 1876 års Riksdag blifvit beviljadt den med desse förvaltare likställde förråd sförvaltaren vid ammunitionsfabriken å Hälleberg — efter fem års tjenstetider hålla ett ålderstillägg af 300 kronor, samt efter tio års tjenstetid ytterligare 300 kronor, hvarigenom en hvar af desse tjensteman slutligen skulle kunna erhålla en löneinkomst af 2,400 kronor, hvilket belopp, med hänsyn till det ansvar och det arbete, som åtfölja i fråga varande befattningar, Generalfälttygmästaren ansett vara med billighetens fordringar förenligt.

Arméförvaltningen, hvars utlåtande blifvit häröfver infordradt, har — med fästedt afseende derpå, att, derest redogörarne vid artilleriförråden och förvaltarne vid Carl Gustafs stads gevärsfaktori icke komme i åtnjutande af förbättrade löneinkomster, på sätt Generalfälttygmästaren nu föreslagit, fara torde vara för handen, att lämp-

59 Bil. N:o 3 a. till Koh/jI. Maj:U Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1877.

liga och pålitliga personer hädanefter icke kunna erhållas till dessa tjensters bestridande — underdånigst tillstyrkt, att den sålunda af Generalfälttygmästare!! för ifrågavarande redogörarepersonal föreslagna aflöningsförbättring måtte blifva samma personal beredd. Enär likväl personalen vid Carl Gustafs stads gevärsfaktori uppbure sin aflöning från Artilleridepartementets andel i anslaget till »försvarsverket till lands i allmänhet», och då hvarken nu gällande eller föregående aflöningsstater för denna personal varit öfverlemnade till Riksdagens pröfning, ansåge Arméförvaltningen nådig proposition rörande ålderstillägg åt de två vid gevärsfaktoriet anställda förvaltarne icke erfordras.

Då den i stat för Artilleriets förråds förvaltare uppförda aflöning, 1,800 kronor, torde för dessa uppbördsman och redogörare böra anses för ringa och detta missförhållande lämpligast torde afhjelpas genom ålderstillägg, på sätt Generalfälttygmästaren föreslagit, hemställer jag i underdånighet, att Eders Kong!. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att, på sätt Riksdagen redan för förrådsförvaltaren vid Mariebergs ammunitionsfabrik medgifvit, artilleriets förrådsförvaltare må förklaras berättigade att komma i åtnjutande af ålderstillägg om 300 kronor efter femte och tionde tjensteåret.

Då samma skäl för löneförbättring torde förefinnas för de vid fortifikationen anstälda förrådsförvaltare och kassörer, hvilkas aflöning på stat uppgår till endast 1,500 kronor, hemställer jag i underdånighet, att samma förmån måtte för dem äskas.

Vid bifall härtill och då nuvarande förvaltare och kassörer lära böra få räkna sig till godo de i deras befattningar redan förvärfvade tjensteår, torde det nu ifrågavarande förslagsanslaget, som är uppfördt till endast 1,500 kronor, böra med 3,000 kronor förhöjas till 4,500 kronor.

Hvad slutligen beträffar den af förvaltarne vid Carl Gustafs stads gevärsfaktori Kumlien och Svedin gjorda underdåniga ansökning, torde Eders Kongl. Maj:t vilja förklara kassa- och materialförvaltarne vid bemälda faktori berättigade att, från och med innevarande år, åtnjuta ålderstillägg om 300 kronor efter femte och tionde tjensteåret, samt att sökandena må för sådant tillägg räkna sig till godo den i deras nuvarande befattningar tillbragta tjenstetid.

Skrifmaterialier och expenser, ved in. in. för Departementets

Kansliexpedition.

Detta förslagsanslag torde, efter vanligheten, få vidkännas den jemkning, som för vinnande af en lämplig slutsumma för de ordinarie anslagen blir erforderlig, hvarvid helst någon väl behöflig förhöjning torde anslaget beredas.

60 Bil. No 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1877,

Disciplinkompaniet.

Genom nådigt bref den 17 Maj 1872 bestämdes, att värfvade annéens Disciplinkompani skulle förläggas till Gar Isborgs fästning och på samma gång öfverflyttas från Fångvården till Krigsadministrationen samt ställas under Chefen för Fortifikationen. Kompaniets nummerstyrka utgjorde då 134 man, men har sedermera alltjemt varit i stigande och år 1874, då den stat uppgjordes, som af Eders Kongl. Maj:t framlades för 1875 års Riksdag och af denna godkändes, uppgick antalet till 170 man, ehuru staten, under antagande att nämnda höga numerär voro öfvergående, uppgjordes för endast 150 mans styrka. Emellertid har tillökningen oafbrutet fortgått och vid 1875 års mönstring, då antalet uppgick till 206 man, framstäldes redan behofvet af ökadt logementsutrymme. I det underdåniga utlåtande Arméförvaltningen afgaf öfver mönstringsberättelsen ansåg Arméförvaltningen likväl denna höga nummerstyrka möjligen vara föranledd af de då nyligen timade förändringar i värfvade Arméens passevolans och trodde sig med anledning af nämnda förhållande icke böra hemställa om några särskilda åtgärder; anhållande dock Arméförvaltningen att, i händelse kompaniet fortfarande komme att ökas, få inför Eders Kongl. Maj:t i underdånighet föreslå de mått och steg, som blefve af behofvet påkallade. Nu både, enligt den af Chefen för Fortifikationen uti underdånigt memorial den 15 sistlidnc November uttryckta åsigt, nämnda förhållande inträffat, i det kompaniet numera utgjordes af 288 man, och i berättelsen om den mönstring, som egt rum den 28 Oktober 1876, hade mönsterherren ånyo framhållit omöjligheten att inrymma denna stora styrka i den befintliga kasernen. Denna kasern vore nemligen bygd för 150, med beräkning att möjligen kunna rymma 195 man. På förslag af Chefen för Fortifikationen hade Eders Kong!. Maj:t under sistlidna års sommar medgifvit den förändring, att arrester, hvilka i öfrigt vore till antalet för få, och kök utflyttades i eu särskild byggnad, som för detta ändamål uppfördes på gården, och det rum, de intagit, användes till dels logementer, dels bostäder för två nya underofficerare. Med hjelp häraf hade det lyckats att draga sig fram öfver sommaren, då en del manskap kunde förläggas i förstugor och gångar m. m., men sedan den kallare årstiden inträda utan att kompaniets styrka minskats, utan tvärtom alltjemt vuxit, hade det blifvit nödvändigt förlägga ett antal disciplinsoldater uti en de! af de hvalf i slutvärnet, som under sommaren voro afsedda för och begagnades af Underbefälsskolan. Detta kunde naturligtvis ej fortfara mer än öfver vintern och medförde dessutom väsendtligt olägenheter så väl hvad tillsyn och disciplin som ekonomien anginge. Chefen för Fortifikationen såge sig derföre nödsakad i underdånighet anhålla, det Eders Kongl. Maj:t behagade af Riksdagen äska anslag till uppförande af en flygel till nuvarande disciplinkasern, innehållande två större kasernrum för 50 man hvardera samt boningsrum för det ökade befäl, hvartill bemälde Chef, på grund af kompaniets storlek, ämnade anhålla om anslag. Dessutom erfordrades en ytterligare tillbyggnad af arrestlokaler. Kostnaden för dessa byggnader uppginge, en-

61 Bil. No 3 a. till Kongl. Maj ds Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1877.

ligt memorialet bifogade ritningar och kostnadsförslag, till 85,000 kronor, hvilket belopp således borde utgå som extra anslag för år 1878, hvarvid Chefen för Fortifikationen dock hemställt, att, om anslaget blefve af Riksdagen beviljadt, Arméförvaltningen måtte få förskjuta beloppet, så att byggnaderna, som ej kunde undvaras, mätte kunna uppföras reden nästa sommar.

På sätt ofvan anförts, uppgjordes staten för Disciplinkompaniet, äfven hvad befälet anginge, efter eu antagen styrka af 150 man, och anställdes dervid till tjenstgöring:

1 kompanichef, 3 subalternoffieerare, 6 underofficerare samt 6 korpraler och 6 vice korpraler; men sedan kompaniet numera uppginge till nära dubbla den törst beräknade nummerstyrkan, vore det ock ytterst behöflig!, att befälspersonalen ökades någorlunda i samma förhållande. Disciplinförhållandena vid kompaniet, som de första åren varit oväntadt goda, hade sedermera i väsentlig mån försämrats, och förorsakade för närvarande befälet allvarsamma bekymmer. En bland anledningarna till nämnda otillfredsställande förhållande vore att söka i den numera påtagliga otillräckligheten al befälspersonalen. I enlighet med det af Eders Kongl. Maj:t fastställda reglemente för Disciplinkompaniet hade hösten 1875 antalet underofficerare ökats med 1 eller till 7 och genom nådiga Iärefvet den 22 Juni 1876 hade Chefen för Fortifikationen bemyndigats att anställa en åttonde underofficer. För den förstnämnde af desse utginge aflöningen från förslagsanslaget till Disciplinkompaniet och för den senare från Ijeide hufvudtitelns anslag till extra utgifter. Dessutom både Eders Kongl. Maj! den 28 Januari 1876 medgifvit kompanichefen att utöfver stat förordna en korpral och eu vice korpral för hvarje fullt antal af 25 man, som kompaniet komine att utgöra utöfver 150 man. Det förslag, som nu af kompanichefen hl liv i t. framstäldt, innehölle a*t subalternollicerarne måtte ökas från 3 till 5 och underofficerarne till 12, samt korpraler och vice korpraler enligt nämnda nådiga Bref till 1 af hvardera graden på hvarje 25 man af kompaniets styrka.

Af de underrättelser, Chefen för Fortifikationen sökt inhemta från värfvade regementena, framginge ingalunda någon förhoppning, alt tillflödet af utstruken soldater snart skulle komma att minskas. Det vore ock tydligt att, om ordning och disciplin inom en trupp af denna beskaffenhet skulle kunna med någon framgång upprätthålla'* måste manskapet noga öfvervakas, oj endast då det vore samladt inom kasernen, utan äfven och mången gång i än högre grad, då det användes vid de spridda arbetena inom den vidsträckta fästningen. Såsom yttre daghafvande, d. v. s. tjenstgörande vid den arbetsstyrka, som dagligen användes vid fästningsbyggnad^! och som nu uppginge till 240 å 250 man, behöfdes 2 officerare, och vid expeditionen och inre förvaltningen, hvilken nu vore dubbelt så stor, som vid kompaniets första förläggning till Carlsborg, behöfde kompanichefen nästan ständigt biträde af en officer, utom den som vore daghafvande i kasernen. För närvarande kunde tjenst gliringen med den nu befintliga, officerspersonalen ej på tillfredsställande sätt skötas och vore så ansträngande, afl svårighet mötte ej mindre att erhålla passande personer, än att behålla de en gång

62 Bil. No 3 a. Ull Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1877.

anställde. Och hade derföre Chefen för Fortifikationen ej kunnat annat än tillstyrka Kompanichefens begäran i detta hänseende.

Med anledning af kompaniets storlek hade äfven fråga uppstått om dess fördelning i 2 kompanier under hvar sin kompanichef, hvarvid i alla fall hvardera kompaniet, med en nummerstyrka af emellan 140 och 150 man. blefve starkare än något kompani inom svenska arméen. Chefen för Fortifikationen hade dock ej, åtminstone för närvarande, ansett sig böra tillstyrka en sådan åtgärd, då derigenom skulle försvinna den enhet i befäl och ekonomi, som vid dylik trupp vore särdeles önskvärd. Men då Kompanichefen gjort hemställan att hans aflöningsförmåner måtte höjas till samma belopp, som uppbures af en kompanichef vid värfvade arméen, hade Chefen för Fortifikationen ej kunnat annat än erkänna billigheten af denna begäran. Kompanichefen vid Disciplinkompaniet hade ej allenast under sitt befäl ett, kompani af mer än dubbelt så stor styrka, som något annat vid arméen, utan manskapet i detta kompani vore derjemte just ett utskott af de oordentligaste och or> gerligaste af värfvade arméens manskap. Han hade derjemte vida större ansvar för ekonomien, hvilken han ensam med redogöraren skötte och svarade för, och likaså en mycket större expedition och skriftvexling än någon annan kompanichef. En kompanichef vid värfvade arméen uppbure nu: lön 2,800 kronor, arfvode 600 kronor, dagaflöning 1,095 kronor, summa 4,495 kronor; och hemställde Chefen för Fortifikationen således, att kompanichefens vid Disciplinkompaniet arfvode måtte bestämmas till samma belopp hvarifrån dock borde afgå hvad han uppbure vid det regemente, der han vore anställd på stat.

Slutligen föreslår Chefen för Fortifikationen i underdånighet, att, arfvodet för redogöraren måtte höjas från 600 till 1,600 kronor. Anledningen till denna framställning vore att finna uti de ökade göromål, som åtföljde befattningen och hvilka medfört den verkan, att ej endast den förre redogöraren, då hans begäran om löneförhöjning ej kunde omedelbart bifallas, sistlidne vår afgått, utan ock att den efter honom förordnade redan begärt afsked af samma anledning, utan att annan till tjenstens skötande lämplig person kunnat erhållas.

Den nuvarande staten för Disciplinkompaniet upptoge:

dels bestämdt anslag ..................................................................... 10,938: —

dels förslagsanslag...................................................................... 45,062: —

Summa 56,000 kronor.

Att det senare, omfattande beklädnad och underhåll in. m., nu vore alldeles otillräckligt och i verkligheten öfverskredos med nära 100 procent, vore en oundviklig följd af kompaniets dubbla styrka; men då dess natur af förslagsanslag ej lade hinder i vägen för kompaniets skötsel, hade Chefen för Fortifikationen endast ansett sig böra påpeka detta förhållande.

Den fasta staten, sådan den nu af beinälde chef i underdånighet föresloges, skulle komma att upptaga följande belopp:

63 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1877.

1 Kompanichef, arfvode ..............................................................................

hvarifrån dock afgår den lön, han uppbär vid regemente;

1 Subalternofficer, arfvode.................................................. 1,200: _

servismedel ...................................................... 24: _

1 D:o .................................................................

1 D:o arfvode.............................................................. 1,000:__

servismedel........................................................ 24: _

2 D:o ....................................................................

1 Underofficer, som förrättar fanjunkaretjenst, arfvode.................. 1,100: _

som dock nedsättes till 900 kronor, om han uppbär lön på stat vid något regemente;

Servismedel........................................................... jo. _

1 Underofficer, arfvode................................................................. goo: _

Servismedel ............................................................ 22: _

10 D:o ...........................

1 Auditör, arfvode ......................

1 Redogörare, arfvode ...............

1 Väbel, arfvode .........................

1 Korpral, 3 kronor i månaden .

11 D:o .................................

I vice Korpral, 1: 50 i månaden

II D:0

4,495: —

1,224: — 1,224: —

1,024: — 2,048: —

1,112: —

612: — 6,120: — 500: — 1,600: — 40: — 36: — 396: — 18: — 198: —

Summa kronor 20,647: —;

och då den nuvarande staten slutade å ......................................................... 10,938-_

skulle alltså tillkomma........................................................ g <ygg.

hvilket belopp Chefen för Fortifikationen anhölle, det Eders Kong!. Maj:t täcktes af Riksdagen begära såsom extra anslag för år 1878.

Disciplinkompaniets utomordentliga tillväxt synes utgöra talande skäl för hvad af Chefen för Fortifikationen blifvit föreslaget rörande anslag såväl till ökadt befäl samt förhöjning i aflöning åt kompanichefen och redogöraren, som till utvidgning af de åt Kompaniet anvisade byggnader. Den omständighet, att hopp dock kan hysas, att Kompaniet icke skall förblifva så talrikt, som det nu befinnes, synes ock tala för åtgärden att uppföra tillökningen i aflöningganslaget å extra stat, liksom äfven att ännu bibehålla underhål Isanslaget till sin siffra i riksstaten oförändradt. Då det vidare lärer blifva omöjligt att under den följd af år, Kompaniet, äfven om nedgång i styrkan klätt hoppas, ännu torde hålla sig vid sin nuvarande höga numerär, inhysa detsamma på det piovisoiiska, bland annat för disciplinförhållandena synnerligen menliga sätt, som nu måst tillgripas, ser jag ingen utväg att uppskjuta utvidgningen af Kompaniets kasernutrymme. Under sådana förhållanden hemställer jag i underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen å extra stat för år 1878 äska

64 Bil. No 3 a. till Kongl. Maj:is Nåd. Trop. No 1, om fVatsmhd 1877.

dels till ökad t befäl och aflöningsförbättringar vid Disciplinkompaniet 9,709 kronor;

dels till utvidgning af kompaniets kasernbyggnader med arrester 85,000 kronor. Vid nådigt bifall härtill torde dessa anslagsfordringar få bland extra anslagen iakttagas.

Efter att sålunda hafva gjort reda för de förändringar i ordinarie anslag under fjerde hufvudtiteln, hvilka jag anser höra vid nu förestående statsreglering företagas, torde det tillåtas mig att få i underdånighet göra framställning om de extra ordinarie anslag, som synas mig för landtförsvaret af behofvet påkallade.

I öfverensstämmelse med hvad i det föregående vid behandlingen åt de ordinarie anslagen blifvit v t träd t., torde Eders Kong!. Maj:t i nåder föreslå Riksdagen att å extra stat för år 1878 bevilja:

åt Departementets kansliexpedition, för tillämpning af ny lönestat, kronor 6,900: —

åt Arméförvaltningen: dyrtidstillägg ............ kronor 19,240:

tillfällig löneförbättring ....................................... » 3,250:

för öfvertalige tjensteman m. in......................... _»___7,400: — kronor 29,890: —

för Disciplinkompaniet: till förökning af befälet och aflöningsförbättring .............................. kronor 9,709:

för byggnader............................................... »__85,000; kronor 94,709: —

för inköp af 64 stamhästar åt artilleriet ............................... kronor 56,000:

Vidare förekomma följande frågor:

Artillcribehof:

Fältartillerimateriel.

Enligt hvad Generalfälttygmästare!] i sitt underdåniga memorial den 1 sistlidne November upplyser, uppgick behållningen ä de medel, som till och med fii 1876 anvisades af de vid 1871 års riksdag för anskaffning af materiel till fältartilleriet beviljade extra statsanslag, den dag, memorialet afgafs, till ............ kronor 207,000.

Under årets återstående två månader beräknades häraf komma

att utgå omkring ...........................................................................

Behållningen till 1870 skulle då utgöra omkring ..................

Lägges härtill det af Riksdagen för sistnämnda år anvisade

belopp ............................................................................................

blifver under samma år för ändamålet disponibla ..................

» 21,000: — kronor 186,000: —

» 92,743: —

kronor 278,743: —

Om

65 Bil. N:o 3 a. till Kong!. Majds Nåd. Prof. N:o 1, o-m Statsverket 1877.

Om tillverkningskostnaden under år 1877 beräknades lika med hvad den i medeltal uppgått till under de tre sednaste åren, eller till cirka 128,000 kronor, så bör till 1878 uppstå en behållning af 150,743 kronor, hvarföre Generalfälttygmästaren anser något ytterligare anslag till fältartillerimateriel icke böra för närvarande ifrågasättas. Denna Generalfälttygmästarens åsigt torde af Eders Kong!. Maj:t gillas.

Fästnmgskanoner.

Vid 1876 års Riksdag täcktes Eders Kongl. Maj:t göra nådig framställning derom, att utaf det för bestyckning af de redan år 1872 färdiga verk å Carlsborgs fästning beräknade belopp, 375,000 kronor, återstoden, 125,000 kronor, måtte, anvisas att under år 1877 utgå, men blef denna framställning bifallen endast på det sätt, att för ifrågavarande ändamål anvisades endast 50,000 kronor. Nu hemställer Generalfälttygmästaren i underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t ville hos nästsammanträdande Riksdagföreslå, att för år 1878 till fästiiingskanoner anvisas återstoden af det beräknade beloppet, eller 75,000 kronor.

Detta förslag torde vinna nådigt bifall.

Positionsartilleri-materiel.

Uti särskild! underdånigt memorial bär Generalfälttygmästaren ansett sig höra fästa Eders Kongl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet på behofvet att, till förstärkande af landets försvarsförmåga, anskaffa ett positions-artilleri, och äfvenledes framlagt den plan, efter hvilken han tänkt sig ett dylikt artilleri, i sammanhang med en blifvande arméorganisation, framdeles kunna anordnas.

Enligt förenämnda plan borde den till detta artilleri hörande materiel utgöras af 12 batterier 4" lss kanoner å 4 pjeser 48 st.

6 » 3" 24:s d:o å 6 » 36 »

6 » kulsprutor ä 6 » 36 »

eller 120 pjeser, fördelade på sex divisioner: och skulle till hvarje division höra en ammunitionskolonn.

Under antagande, dels att de till fältartilleriet nu hörande 3" 24:s kanonerna inom kort blifva ersatte med andra af större rörlighet och verkan, och således erforderligt antal 3" 24:s kanoner på detta sätt blifver tillgängligt för positionsartilleriet, dels att nödig ammunition till sist nämnda kanoner och till kulsprutorna redan finnes i artilleriförråden, äfvensom att de till ammunitionskolonnerna hörande vagnar kunna tills vidare ersättas med för tillfället uppbådade eller förhyrda fordon, anser Generalfälttygmästaren kostnaden för den materiel, som, utölvcr redan befintlig, skulle erfordras till dessa sex divisioner positionsartilleri, böra sålunda beräknas:

Bill. till Rihd. Prof. 1877. 1 Sami. 1 A/d.

66 Bil, No 3 a. till Kongl Ngy.ts Nådiga Prof. No 1, om Statsverket 1877.

48 bakladdningskanoner, 4, l:s med lavetter, förställare och

utredning, .......................................................................................

36 Kulsprutor med lavetter, förställare och utredning .........

rid- och anspannspersedlar:

till 48 st. 4" l.s kanoner ........................ kronor 61,000: —

» 36 » 3"24:s » » 23,000: —

» 36 kulsprutor » ”_____5,976:

granater till 4" l:s kanonerna, 7,200 st...............................

Summa kronor 696,150: —

Och hemställer Generalfälttygmästaren, att, om Eders Kongl. Maj:t skulle gilla den af honom framlagda plan för ett positionsartilleri i hvad densamma omfattar materielen, och då det torde vara af vigt att i sådant fall småningom anskaffa densamma, Eders Kongl. Maj:t täcktes af nästkommande Riksdag äska till påbörjande af anskaffning af materiel till ett positionsartilleri....................................... kronor 100,000:

Dä vigten af ett positionsartilleri för landets försvar torde vara obestridd, och då, oberoende af det sätt, hvarpå servisen af detsamma kan komma att anskaffas, det torde vara skäl att i tid påbörja anskaffningen till en materiel, hvars dyrbarhet lärer medföra, att den endast småningom kan göras fullständig, får jag i underdånighet tillstyrka bifall till hvad Generalfälttygmästaren angående beredande af anslag till positionsartilleri nu föreslagit.

kronor 376,800: » 128,574:

» 89,976

» 100,800

Infanteri gevär.

Utaf de vid 1871 års riksdag till anskaffning af infanterigevär beviljade 4,500,000 riksdaler, har för år 1876 sista återstoden, 484,000 kronor, blifvit, anvisad att utgå och har Riksdagen, uppå derom gjord nådig framställning, för innevarande år beviljat ett extra anslag af 168,000 kronor för tillverkning af 6,000 karbiner.

Enär behållningen vid 1876 års utgång å extra anslaget till infanterigevär, tillika med då i förråd befintliga materialier, syntes kunna lemnas tillfälle att under år 1878 vid Carl Gustaf Stads gevärsfaktori sysselsätta den stam af skickliga gevärshandtverkare, som under alla omständigheter böra bibehållas, med tillverkning dels af ytterligare 2 å 3000 infanterigevär dels af det ännu ej fyllda behofvet af borstviskare, skrufmejslar och oljefoder för de i förråden redan befintliga gevär af 1867 års modell, samt då pågående försök med gevär af olika kaliber, reffelstigning och baldaddningsmekanism, till erhållande af ett fullt tidsenligt gevär, ännu icke hunnit afslutas, anser Generalfälttygmästaren, att någon framställning om anvisande af medel för år 1878 till anskaffning af infanterigevär icke nu bör ifrågakomma — hvilken Generalfälttygmästarens mening torde af Eders Kongl. Maj:t delas.

Bil. N:o 3 Ull Kongl. Majd* Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1877.

67 Byggnader.

Alldenstund här förlagda artilleri saknar ett laboratorium, hvarest tillverkning af artilleriammunition kan verkställas under den kallare årstiden, har Eders Kongl. Maj:ts Flottas i närheten åt ammunionsförrådet belägna laboratorium sedan år 1864 nästan oafbrutet för sådant ändamål varit åt artilleriet upplåtet, dock alltid med vilkor att återlemnas, så snart byggnaden för Flottans egna behof blefve erforderlig.

Medelst skrifvelse den 15 sistlidne Augusti hade Förvaltningen af sjöärendena, på grund af anmälan från Varfschefen vid Flottans station i Stockholm, att den artilleriet tillhörande lägenhet, som enligt öfverenskommelse upplåtits till stationen i utbyte mot dess laboratorium, och för närvarande begagnades till upplagsplats för stationens fyrverkeripjeser och en del ammunition, icke vore tillräcklig att inrymma nämnda persedlar, till hvars förvarande annan lämplig lokal vid stationen saknades, och blefve det ännu mindre under innevarande år, då större utrymme komme att erfordras till förvarande af den för full utrustning å stationens fartyg behöfliga ammunition, begärt att, emot utrymmande af den artilleriets tygförråd tillhörande mindre lägenhet, som till Flottans härvarande station upplåtits, berörda laboratoriebyggnad måtte till stationen återlemnas.

Då åtminstone vid hvarje större artilleriförråd oundgängligen behöfdes ett laboratorium, icke blott för de vid ammunitionsförråden vanligen förekommande arbeten, utan ock för eu i händelse af arméens motilisering ifrågakommande större arnmunitionstillverkning för artilleriet, af hvilken orsak äfven dylika byggnader funnes uppförda i Göteborg och Christianstad, har Generalfälttygmästare!! låtit uppgöra ritning och kostnadsförslag till eu laboratoriebyggnad, afsedd att uppföras å en härvarande ammunitionsförråd tillhörig tomt på höjden, som sträcker sig längs efter Brunnsviken. Uti denna byggnad skulle enligt förslag inrymmas så väl lokaler för tillverkning och inpackning af ammunition, som äfven rum för satsers blandning och raketers slagning m. m.; och anhåller Generalfälttygmästare!! underdånigst, det Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen för uppförande af en dylik byggnad begära ett anslag, motsvarande den beräknade kostnaden, eller till en laboratoriebyggnad vid ammunitionsförrådet å Ladugårdsgärdet 36,500 kronor.

Utom de allmänt förekommande skäl för befintligheten af ett exercishus vid hvarje garnison för att under vintermånaderna, då väderleken och de korta dagarna inskränka och oftast förhindra vapenöfningar å fria fältet, kunna tillgodogöra sig den tid, som för praktiska öfningars utförande annars blefve förspild, funnes, enligt Generalfälttygmästarens åsigt, vid Vendes Artilleriregementes detachement i Landskrona, flera särskilda för behofvet af en dylik byggnad talande omständigheter.

Provisionel gymnastik- och excercis-lokal hade nemligen icke kunnat beredas annorlunda än genom sammanslående af två manskapsrum i kasernen, och hade derigenom plats erhållits för högst 25 man att samtidigt öfvas. Då nu rekrytskolan, man-

68 Bil. N:o 3 a- till Kong!. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1877.

skapsskolan och instruktionsskolan för gymnastik och vapenföring, alla på olika tider, dagligen skola öfvas, syntes det Generalfälttygmästare!! påtagligt, att lokalen på långt när ej vore tillräcklig, oansedt olämpligheten i alla afseenden att hafva gymnastiklokal i andra våningen af eu kasern, ett förhållande som störde ordningen i densamma och menligt inverkade på byggnaden; hvartill komma, att dessa rum redan nu vore behöfliga till utvidgning af detachementets informationslokal.

I anledning häraf har Generalfälttygmästare!! låtit upprätta ritning och kostnadsförslag till ett exercishus i Landskrona; och uppgår kostnaden för denna byggnad till

59,000 kronor, hvaraf omkring 10,000 kronor b 1 i tv i t beräknade för den grund, som anses erforderlig vid husets förläggande på den plats, som med hänsigt till lokala förhållanden funnits lämpligast; och anhåller Generalfälttygmästare!!, det nådig framställning måtte göras till Riksdagen om nödiga medels anvisande för år 1878 till ett exercishus för Vendes Artilleriregementes detachement i Landskrona med 59,000 kronor.

Enär de stallskjul af trä, som blifvit uppförda till inrymmande af de för Wendes Artilleriregementes detachement i Landskrona under exercistiden förhyrda hästar, vore belägna nästan midt på den af solida och prydliga byggnader begränsade kasernplanen, samt dessa skjul, ursprungligen förlagda vid eu öppen vallgraf, numera, sedan denna blifvit igenfylld, läge i en håla utan aflopp för det regnvatten, som från den omgifvande högre belägna kaserngården strömmade ned, föranledande fukt och osundhet inom de låga skjulen, så vore, enligt Generalfälttygmästarens åsigt, eu snar förflyttning af desamma utaf nödvändigheten påkallad. Enligt föreslagen ändring uti senast upprättade situationsplan, borde denna byggnad förläggas strax! bakom stallet för detachementets egna hästar, hvarigenom den fördel skulle vinnas, att inga särskilda loft för foder blefve behöflig^, hvarjemte ett skydd mot ofta beckande våldsamma nordanvindar kunde beredas den sistnämnda stallbyggnaden.

Med fästadt afseende dels på det bristfälliga skick, hvaruti de nuvarande stallskjulen befunnes, dels på de kostnader, som blefve förenade med deras nedrifvande, bortförande och uppsättande på den föreslagna platsen, samt då det utan tvifvel skulle för framtiden vara fördelaktigare, om tegel i stället för trä användes vid dessa stalls uppförande, så har Generalfälttygmästare!! låtit upprätta ritning och kostnadsförslag till en ny stallbyggnad för detachementets förhyrda hästar och hemställer nu underdånigst, det Eders Kong!. Maj:t täcktes af Riksdagen äska anvisande såsom extra anslag för år 1878 till nya stallskjul för Vendes Artilleriregementes detachement i Landskrona af ................................................................................................. 12,500 kronor.

Hvad af Generalfälttygmästare!! anförts om byggnadsbehof vid artilleriet synes mig välgrundad!, och hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl.Maj:t ville af Riksdagen äska de begärda medlen för laboratorium i Stockholm och stallskjul för rusthållshästarne i Landskrona, hvaremot jag, då hufvudtitelns anslagsfordringar för år 1878, till följd af förslaget om utsträckning i värnpligtig^ öfningar, blifva synnerligen höga, är af den åsigt, att fråga om uppförande af ett exercishus i Landskrona hör till ett följande ur uppskjutas

Bil. No 3 a. Ull Kong!. Maj:ts Nåd. JProp. No 1, om Statsverket 1817.

69 Skjutfält.

Uti underdånigt memorial den 13 November 1875 hade Generalfälttygmästaren, med anmälan om behofvet af ett för hela Artilleriet gemensamt skjutfält, der inskjutning af alla slags artilleripieser m. ro. kunde försiggå, redogjort för de åtgärder, som vidtagits för uppsökande af en för detta ändamål lämplig plats, äfvensom Generalfälttygmästare» meddelat, att eu sådan slutligen påträffats i trakten af Hörle bruk i Småland, hvarjemte Generalfälttygmästaren antydt sin afsigt vara att påföljande år göra sådan underdånig framställning i ämnet, hvarigenom denna fråga kunde erhålla en önskvärd lösning; men då arbetet på den föreslagna jernbanan från Halmstad till Nässjö, efter banans framdragande till Weruamo, tills vidare upphört och ovisst vore, om och när detta arbete komrne att åter upptagas, samt huruvida banan, såsom först vaiit ämnadt, komme att sträckas förbi Hörle till Nässjö, eller möjligen dragas från Wernamo till Jönköping, anser Generalfälttygmästaren. då närheten af jernväg vore ett nödvändigt vilkor för ett skjutfält, afsedt för gröfre kanoner, någon framställning om medels anvisande för inköp och ordnande af skjutfältet vid Hörle icke böra vid nu sammanträdande Riksdag ifrågakomma.

Utaf de skjutfält, hvilka för närvarande disponerades af Artilleriet, kunde de för Göta Artilleriregemente a 'långa, hed och för Vendes Artilleriregemente å Näsby fält anses i det närmaste uppfylla det med dem afsedda ändamål, ehuru äfven dessa fält, med den utsträckning de refflade kanonernas eld i senare tider erhållit, hade behof af någon utvidgning. Beträffande åter Svea Artilleriregementes skjutfält Ladugårdsgäidet, så hade detsamma allt sedan de refflade kanonernas införande befunnits alldeles olämpligt, enär skjutning med sprängladdade granater ansetts allt för vådlig att, derstädes utföra, och skjutning med oladdade projektiler ej utan fara läte verkställa sig på längre afstånd än 2,000 fot, emedan den vid skjutfältets ändpunkt uppförda höga stenvall ej pa längre afstånd lemnade säkert skydd åt de fartyg och båtar, som i skottliniens förlängning trafikerade Lilla Värtan, eller åt den der bortom befintliga bebyggda delen af Lidingön.

_ Af. denna anledning hade undersökningar egt rum för att finna ett för Svea Artilleriregemente lämpligt skjutfält, hvilket icke vore långt aflägset från Stockholm, samt, om möjligt, äfven kunde användas till ett för hela artilleriet gemensamt öfningsoch skjutfält, i händelse det ifrågasatta skjutfältet vid Hörle af en eller annan anledning icke komme till stånd; och hade sistlidne år verkställda efterforskningar i trakten af Märsta, Knifsta och Bergsbrunna jernvägsstationer på linien Stockholm—Upsala haft till följd, att slutligen eft fält blifvit funnet, som motsvarade de fordringar, hvilka kställas på en lämplig skjutplats för fältkanoner, ehuru företagna undersökningar obvit vid handen, det någon möjlighet icke förefunnes att i fältets förlängning anordna och använda terrängen så, att det hela blefve ett för skjutning med pieser af alla kalibrar ändamålsenligt eller ens användbart skjutfält.

70 Bil. No 3 a. till Kong}. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1877.

Ifrågavarande fält, beläget norr om Odensala kyrka i Erlingshundra härad, Stockholms län, intill Hargs gård, har en längd af omkring 9,000 fot och en bredd omvexlande mellan 1,200 och 3,000 fot; fältet är nästan slätt och utgöres till stor del af en numera torrlagd mosse, som dock delvis blifvit uppodlad, oaktadt jordmånen i densamma är af mager och dålig beskaffenhet; bakgrunden utgöres af skogbeväxta berg af olika höjd och bebyggda endast med några enstaka torplägenheter.

Enligt förslag, upprättadt af vederbörlig landtmätare, beräknas kostnaden för expropriation och ordnande af ifrågavarande fält, bestående af omkring 315 tunnland åker och äng samt omkring 498 tunnland skogsmark, uppgå till ett sammanlagdt belopp af 270,700 kronor; och anhåller Generalfälttygmästaren, då fullständiga skjutöfningar vore ett oafvislig'! vilkor för artilleriets krigsduglighet, det Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen göra nådig framställning om beviljande af denna summa, att med något mer än hälften utgå under är 1878, och således till ett skjulfält vid Harg för Svea Artilleriregemente............................................................ 150,000 kronor.

Då det för Svea Artilleriregementes fältduglighet vore af nöden, att åt detsamma anvisades ett lämpligare skjutfält, än det, som nu måste af regementet ä Ladugårdsgärdet begagnas, och då lämpligare fält, än det af Generalfälttygmästaren föreslagna, icke torde stå att för ändamålet finna, anser jag mig böra till Generalfälttygmästarens underdåniga framställning om medel för fältets förvärfvande tillstyrka Nådigt bifall; dock, enär kostnaden torde böra på två år fördelas, men endast förberedande åtgärder till fältets förvärfvande torde under år 1878 ifrågakomma, anser jag att endast 50,000 kronor behöfva under sagda år för ändamålet anvisas. Jag hemställer derför i underdånighet, att Eders Kong!. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att bevilja det till fältets förvärfvande och ordnande nödiga belopp af 270,700 kronor, samt att, deraf anvisa till utgående under år 1878 .............................................. 50,000 kronor.

De extra anslagsfordringar för Artilleriets behof, hvilkas framställande till Riks.

dagen jag i underdånighet tillstyrkt, utgöra således:

till fästningskanoner........................................................................... kronor 75,000:

» till materiel för ett positionsartilleri ................................. » 100,000:

» laboratorium vid ammunitionsförrådet å Ladugårdsgärdet......... » 36,500:

» stallskjul vid etablissementet i Landskrona................................. » 12,500:

» skjutfält för Svea Artilleriregemente 270,700 kronor, hvaraf

under år 1878 ........................................................................ » 50,000:

tillsammans kronor 274,000: —

F ortifikationsbehof.

I afseende å behofvet af extra anslag lör fästningsbyggnadsarbetenas bedrifvande under år 1878 har Chefen för Fortifikationen uti memorial den 15 November sistl. år i underdånighet anfört följande.

Bil. No 3 a. till Kong1. Maj:U Nåd. Trop. No 1, om Stativ orkd 1817.

71 Carlsborg.

Sedan 1867 års befästningskommitté i afseende på Carlsborg förordat uppförande af ett nytt förenkladt förslag till landfronternas befästning, hade Chefen för Fortifikationen genom nådigt bref den ^0 Maj 1868 erhållit föreskrift att utarbeta ett sådant; och hade till åttydnad häraf ny ritning med tillhörande kostnadsförslag blifvit inom Fortifikationen utarbetad och den 13 Augusti 1868 framlagd till nådig pröfning, hvarvid dock Chefen för Fortifikationen anhållit om stadfästelse på endast de delar, som närmast borde komma i fråga att utföras, eller hufvudsakligen det förra s. k. allmänna retranchementets förändring till fästningens hufvudvall, utbedjande sig att framdeles, då nya förslag till anslutningarna till sjön på båda sidor samt till öfriga delar af landfronterna hunnit uppgöras, få öfverlemna dem till nådig pröfning. Sedermera hade ritningar och förslag dels till vissa delar af landfronterna dels till 2 större bombfria förrådshus och ett under fästningens vestra vall beläget förråd för kopparpatroner blifvit af Eders Kong!. Maj:t godkända samt byggnaderna utförda.

Uti underdånigt betänkande af den 22 November 1875, som till sitt hufvudinnehåll funnes intaget uti statsrådsprotokollet af den 10 Januari 1876, bilagdt den nådiga propositionen angående statsverkets tillstånd och behof, hade Chefen för Fortifikationen redogjort för de anslag, som från och med år 1871 tid efter annan blifvit anvisade till Carl sborgs fästningsbyggnad, samt för de arbeten, som till 1877 års slut skola vara fulländade. Under sistlidna år hade samtliga återstående delar af hufvudfästningen uti en för detta ändamål sammankallad kommitté varit föremål för eu noggrann granskning och nya ritningar öfver fästningen i dess helhet uppgjorts, hvarvid, då Chefen för Fortifikationen genom nådiga generalorder den 4 April samma år fått sig meddelad föreskrift att uppgöra förslag till inqvartering för den under fred bestämda besättningen å Carlsborg, äfven de dermed sammanhängande behof blifvit tagna i betraktande, på sätt i särskild! underdånigt memorial angående fredsinqvartering vore närmare utred t. Med ögonen fastade på de belägringar, som under det senaste kriget på fastlandet egt rum, och det allt mer växande inflytande artilleriet utöfvade, ej mindre i fästningskriget än på öppna fältet, hade särskild vigt blifvit lagd på att förskaffa fästningens så väl besättning som förråd en större tillgång på väl skyddade lokaler, inen i öfrig! hade, särskild! å landfronterna, alla de förenklingar vidtagits, som ansetts möjligen kunna medgifvas, och en jemförelse mellan den nu framlagda ritningen och de senast föregående af 1837 och 1868 visade bäst, huru betydliga dessa förenklingar i sjelfva verket voro. Chefen för Fortifikationen, som i särskilt underdånigt memorial närmare redogjort för den nya planen till hufvudfästningens fulländande hade, angående alla detaljer, endast hänvisat till densamma med åtföljande hufvudplan. Enligt nu jföifogadt summariskt kostnadsförslag utgjorde hela den erforderliga byggnadssumman:

I. för fästningsverk med deri anlagde kruthus och förrådshvalf......... 4,610,000: •—

Transport 4,610.000; —

72 Bil. No 3 a. Ull Kongl. Majds Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1877.

Transport 4,610,000

................. 485,00

............... 405,000

II. hus och byggnader.......................................................

III. hamnanläggning å fästningens östra sida ...........................

Summa 5,500,000: —

hvarvid alla pris vore beräknade efter de för närvarande gällande.

Före år 1871 hade varit vanligt, att Kongl. Maj:t äskade och Riksdagen beviljade endast det anslag till fästningsbyggnaderna, som erfordrades för ett år i sender. Härvid uppstod, helst de beviljade summorna vanligen voro ganska små i förhållande till arbetet i sin helhet, den stora olägenhet, att det ej lät sig göra att ordna arbetena på ett verkligen ekonomiskt sätt och inskränka omkostnaderna till ett minimum, hvilket endast då vore möjligt, när man vid arbetsplanernas uppgörande kunde utsträcka dem öfver någon längre tid framåt. Med år 1871 hade i detta hänseende en ny, i allo välgörande anordning vidtagits, i det hvad Vaxholm och Carlskrona anginge, hela den beräknade kostnaden på en gång beviljats och sedermera deraf årligen anvisats så stor summa, som med god hushållning kunde vid fästningsbyggnaden användas. Frukterna häraf hade också blifvit, att arbetena dessa senare åren framskridit raskt, att de allmänna omkostnaderna uppgått till endast en ringa procent, i jemförelse med förut, af hela arbetskostnaden, och att de uppgjorda kostnadsförslagen i det hela visat sig tillräckliga, med undantag endast af de stora bepansringarna, om hvilka här förut saknats nödig erfarenhet. Äfven för Carlsborg hade samma grundsats följts och jemväl der hade verkan varit i allo tillfredsställande; och Chefen för Fortifikationen kunde derföre ej annat än på det högsta tillstyrka, det Eders Kongl. Maj:t ville begära, alt Riksdagen med ens beviljade hela den ofvannämnda summan af 5,500,000 kronor till fulländande af Carlsborgs hufvudfästning.

De arbeten, som år 1878 skulle utföras, och till hvilka medel således borde vid statsregleringen för år 1878 anvisas för fästningsbyggnaden vid Carlsborg vore:

hälften af hufvudgrafvens yttre mur (contreescarpen) ................. ............... 195,250: —

verket vid anslutningen till sjön å östra sidan............................................. 86,10.0: —

inredningar i slutvärnet för sappörbataljonen................................................ 10,000: —

byggnader för sappörbataljonens befäl och underbefäl ................................. 98,000: —-

Summa kronor 389,350

Befästningarne i Carlskrona skärgård.

Enligt 1871 års förslag skulle kostnaderna för befästningsarbetena i Carlskrona skärgård uppgå till 3,750,000 kronor, fördelade sålunda:

Kungsholmens ombyggnad......................................................... 1,424,000

Vestra Hästholmens fulländning................................................................. 158,000

Hvita Krogs befästning .............................................................................. 668,000

Försänkningen i stora inloppet .................................................................. 846,388: 50.

D:o i små sunden........................................................................ 301,611:50.

Bepansringar å Kungsholmen och Vestra Hästholmen .............................. 352,000

Summa kronor 3,750,000 Enligt

Bil. N:o 3 a till Kong!. Majds Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1877. 73

Enligt de i Carlskrona förda och vid Fortifikationens Chefs-expedition kontrollerade beräkningarna visade sig penninge- och arbetsställningen den 30 September 1876 som följer:

Kungsholmens ombyggnad hade kostat.............................. 1,162,905: 95.

årterstående arbeten kostade ............................................. 261,094: 05.

Vestra Hästholmens fullbordande, ej ännu påbörjadt, uppginge till....

Hvita Krogs befästning hade kostat ................................. 19t675:

genom föreslagna förenklingar i beföstuingsplanen kunde

den fulländas för......................................................... 461,400:

Försänkningen i stora inloppet, fulländad ...........................................

För sänkning änne i de mindre sunden, fulländade................................

Bepansringarne å Kungsholmen och Vestra Hästholmen, fulländade ..

1,424,000:

158,000;

481,075: — 1,062,500: — 207,660: 22. 462,000: —

Summa kronor 3,795,235: 22.

Det visade sig således att Försänkningen i stora inloppet

hade kostat utöfver förslaget, af anledning, hvarför funnes redogjort i statsrådsprotokollet den 10 Januari 1873 ................................................ 216,111: 50.

Bepansringarne å Kungsholmen och Vestra Hästholmen, öfver förslaget, hvilket ock redan tillkännagifvits i Statsrådsprotokollet den 9 Januari 1875 ......................................... 110,000: —

Dertill komme ångbåtars, jernvägars in. fl. inventariers och instrumentaliers minskade värde vid förestående försäljning, beräknadt till ...................................................................... 80,000: —

Summa brist 406,111: 50.

Deremot hade:

De mindre sundens försänkningar understigit förslaget med 93,951: 28.

och Hvita Krogs kostnad komme att minskas med.............. 186,925: -

hvartill komme genom frakter m. m. influtne medel............ 14,516: 81.

Summa behållning 295,393: 09.

Om nu denna behållning fråndrages ofvanstående brist, visade sig den

verkliga bristen utgöra............................................................................. 110 718' 41

eller i det närmaste lika med den, som uppstått genom bepansringarnas ökade pris.

I sammanhang härmed har Chefen för Fortifikationen anmält, att den för försvaret vid Hvita Krog uppgjorda befästningsplanen upptoge bepansring af 5 kanoner å försvarets hufvudverk, beläget å Koön, midt i passet. Till dessa bepansringar, som kunde vara betydligen tunnare än de å Kungsholmen uppsatta, hade först varit i fråga att använda den plåt, som 1864 blifvit uppsatt på de då uppförda blinderade batterierna å Kungsholmen och som nu vore nedtagen. Det visade sig likväl sedan vid dess lösbrytning, att den dertill ej vore användbar, hvarföre den i stället begagnats till förstärkning af krut kapell m. m. å Kungsholmen. Till dessa bepansringar, som beräknades Bih. till Rilcsd. Prof. 1877. 1 Samt. 1 Afd. 10

74 Bil. N:o .7 a. till Ko»,tf. Maj:/* Nåd. Pro/,. N:o 1, om BtaUverht 1877.

kosta 24.000 kronor stycket eller tillsammans 120,000 kronor, funnes således för närvarande inga tillgångar.

Hvad anginge den mark vid Hvita Krog, hvarå befästningen och förbindelselimer skulle anläggas, vore en del deraf redan inköpt för befästningens räkning, men rörande återstoden vore eganderätlen tvistig, och skulle det slutligen visa sig, att marken ej, såsom dock syntes antagligt, tillhörde Kronan, sä tillkomma ytterligare kostnad lordess expropriation, hvilken kostnad dock ej kunde antagas komma att uppgå till någon större

summa.

De anslag, som skulle erfordras för år 1878 och hvilka Chefen för Fortifikationen således hemställer, att Eders Kongl. Magt täcktes af Riksdagen aska, itro. till fullbordande af Vestra Hästholmen........................................................ Io8,000: —

till förberedande arbeten för Hvita Krogs befästningar

22,000

Summa kronor 180,000; — Då Eders Kongl. Maj:t den 5 dennes i nåder godkänt den plan för fullbordande af Carlsborgs hufvudfästning, som blifvit af Chefen för Fortifikationen uppgjord, får jag i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t behagade af Riksdagen aska beviljande af de för sådant ändamål erforderliga 5,500,000 kronor. Angående de medel, som för Carlsborgs fästningsbyggnad erfordras under år 1878, så, och då i betraktande af de redan höga anslagsfordringarne å hufvudtiteln, det synes mig, som om utförandet af verket vid anslutningen till sjön fi östra sidan skulle kunna till år 1879 uppskjutas, hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t ville föreslå Riksdagen att af förenämnda 5,500,000 kronor anvisa till utgående under år 1878 för hälften af hufvud-

I M/Kl I* __

grafvens yttre mur (contreescarpen) ........................................................... ’ '

till inredningsarbeten för sappörbataljonen ...............................................

och till byggnader åt sappörbalaljonens befäl och underbefäl....................... ’---------1-------

Summa kronor 303,250: —

Angående befästningsarbetena vid Ca riskrona torde Eders Kong!. Maj:t, i öfverensstämmelse med Chefens för Fortifikationen förslag, vilja af Riksdagen äska anvisande under år 1878 af medel till fullbordande af befästningen vid Vestra Hästholmen kr. 158,000'

till förberedande arbeten för Hvila Krogs befästningar.......................... B

22,000

iilleammntiQ In*. 1 RO.000

I n t e n (l e n i u r b e li o f.

Ersättning för Oarnisonskoinmemlevingar nr Indelta arméen.

Enligt Eders Kongl. Maj:ts derom gifna nådiga befallning hafva äfven under loppet af år 1876 garnisonsförstärkningskommenderingar ur indelta armeen vant förlagda a Vaxholms och Carlsborgs fästningar samt de derför erforderliga kostnader bhfvit af Armeförvaltningen från tillgängliga medel förskjutna. Dessa kostnader, som förorsakats af nödvändigheten att, då det ännu visat sig omöjligt att uppbringa värfvade armeen til

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:k Nåd. Trop. N:o 1, om Statur erlie t 1877. 75

fulltalighet, under liden upprätthålla garnison å nämnda fästningsorter, utgöra enligt uppgifter, som medfölja Arméförvaltningens Intendents-departements skrifvelse den 26 sistlidne November,

för kommenderingen å Vaxholm........................................................ kronor 32,147: 68

» » å Carlsborg ...................................................... » 19,486: 82

eller tillsammans............................................................................... kronor 51,634: 50

för hvilkas ersättande Eders Kong! Maj;t torde af Riksdagen äska medel å extra stat, hvilka medel dock, enär Arméförvaltningen lärer kunna finna utvägar att under innevarande år balansera förskotten, icke torde behöfva utgå förr än år 1878.

Byggnadsbehof.

Byggnader å mötesplatserna Backanio, Axevalla och Ränneslätt. Uti underdånig skrifvelse af den 19 Januari 1876 hade Intendents-departementet hos Eders Kongl. Maj:t i underdånighet hemställt, att ett nytt sjukhus måtte, i enlighet med uppgjordt kostnadsförslag och efter den för Dalregementets sjukhus fastställda riktning med åtskilliga deri föreslagna ändringar, för Bohusläns regemente få uppföras å Backamo; varande byggnadskostnad^! härvid uppskattad till 39,712 kronor 15 öre förutom nödigt tillsyningsarfvode.

Samma dag tiar Intendentsdepartementet, med öfverlemnande af ritning och kostnadsförslag till en trossbyggnad å Axvalla hed, för inrymmande af en större del materiel, tillhörig Vestgöta och Skaraborgs regementen, hos Eders Kongl. Maj:t i underdånighet anhållit om nådigt bifall till uppförande af en dylik byggnad, hvarföre kostnaden beräknats till 27,638 kronor 48 öre.

Genom nådigt bref af den 28 April 1876 har Eders Kongl. Maj:t, som ansåg sig då ej kunna bifalla dessa Arméförvaltningens framställningar, anbefallt Förvaltningen att med förnyadt yttrande i ämnet till Eders Kongl. Maj-.t inkomma så tidigt före instundande Riksdag, att dessa ärenden måtte kunna tagas i öfvervägande vid uppgörande af det förslag, till reglering af fjerde hufvudtitelns utgifter förfil' 1878, som borde nämnda Riksdag föreläggas.

Arméförvaltningen ä Intendentsdepartementet har nu i sin underdåniga skrifvelse af den 26 September 1876 hemställt, att ifrågavarande byggnadsmedel måtte af Riksdagen äskas å extra stat.

Uti underdånig skrifvelse af den 6 Oktober 1876 har Arméförvaltningen å Intendentsdepartementet anfört, hurusom Ohefsembetet vid Smålands Husarregemente, jemte anmälan att sjukstallet vid exercis-sqvadronsetablissement åRänneslätt vore för sitt ändamål helt och hållet olämpligt och dessutom alldeles för litet, hvithet förhållande blifva styrkt medelst ett, vid anställd behörig besigtning å byggnaden upprättadt instru" merit, hos Arméförvaltningen anhållit, att ett nytt sjukstall måtte varda uppfördt i enlighet med insänd ritning. —- Arméförvaltningen, som låtit granska ritningar och kostnadsförslag, till hvars utförande erfordras ett belopp af 11,000 kronor, har nu, då

76 Bil. N:o 3 a. till Kong!. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statur,erke! 1817.

indelta arméens och Vemlands Fältjägarecorps’ mötesanslag icke lemnade tillgång för kostnadens bestridande, i underdånighet hemställt, att ett extra anslag måtte för ändamålet beredas.

Då byggnadsarbeten af den art, hvarom här är fråga, hittills blifvit bestridda af vapenöfningsanslagen, antingen af hvart för sig eller af båda gemensamt, och anledning finnes att antaga, om Riksdagen beviljar den i anslaget till indelta arméens och Vermlands Fältjägarecorps’ vapenöfningar nu föreslagna tillökning, att sistnämnda anslag åter skall blifva i tillfälle att bestrida sin andel i kostnaderna för dylika å mötesplatserna nödiga byggnader, anser jag, att af Riksdagen ej för närvarande bör äskas anslag till nu ifrågasatta byggnadsföretag.

Barackbyggnaderna å mötesplatserna. Enligt hvad jag i mitt underdåniga föredrag om härordningen den 30 sistlidne December (Bil. 3 b) yttrat, blifver, om värnpligtiges öfningar erhålla den föreslagna utsträckningen, barackbyggnader å mötesplatserna för de der samtidigt öfvade värnpligtige och trupper af stammen under första årets vapenöfning erforderliga. Kostnaderna för barackbyggnader med inredningar för befälsmötet, rekrytmötet och förberedande underbefälsskolan samt en klass beväringsmanskap, allt med befäl, har Arméförvaltningen beräknat till

för stamtruppen .................................... kronor 116,200: —

för beväringsmanskapet, utom officers-

barackerna, hvilka icke nu böra föreslås ... » 1,099,300: — kronor 1,215,500: _

eller omkring 1,200,000 kronor. Då emellertid Eders Kong!. Maj:t redan i nåder befallt, att behållningarne å allmänna beväringsfonden skola till barackbyggnader för beväringsmanskapet användas, hvarföre ock baracker å en del af de nordligare mötesplatserna redan blifvit uppförda eller äro under uppförande, så torde behållningen å sagde fond, uppgifven till omkring 400,000 kronor, böra i första rummet till dessa byggnader användas. Den återstående kostnadssumman, 800,000 kronor, synes mig dock för stor att till utgående under ett enda år äska, och då det, under sådant förhållande, synes mig, som skulle de värnpligtige i de sydligaste länen med minsta olägenhet kunna under första året vara i tält förlagda, har jag trott kostnaderna höra på två år fördelas, hvarföre jag till utgående under år 1878 föreslår endast 400,000 kronor.

Byggnadsarbeten för Volontär skolorna å Carlsborg och Vadstena Slott. Det genom Fortifikationens försorg uppgjorda kostnadsförslag till nybyggnader å Carlsborg för ofvannämnda ändamål sluta med ett belopp af 270,000 kronor; kostnaderna för Vadstena slotts inredning uppgå till 148,500 kronor. Af skäl, som jag i mitt underdåniga yttrande angående härordningen anfört, är det ej alldeles af behofvet påkalladt, att byggnaderna å Carlsborg äro fullt färdiga redan under år 1878, hvarföre jag föreställt mig, att kostnaden för dessa byggnader borde på åren 1878 och 1879 fördelas. Då hufvudtitelns anslagsbehof denna gång äro så betydande, har jag trott, att äfven en mindre del af kostnaden för inredningen af Vadstena slott skulle kunna till år 1879 Överflyttad, enär en mindre summa torde kunna af tillgängliga medel förskjutas. Då kostnaden för ifrågavarande byggnadsarbeten utgöra,

77 Bil. No 3 a. till Kongl. Majds Nådiga Prop. No 1, om Statsverket 1877.

torde 200,000 kronor vara det belopp, som härför lämpligen bör under år 1878 utgå.

Kavallerietablissement vid Stockholm. Uti underdånigt memorial har Inspektören för Kavalleriet den 8 December 1875 inkommit med yttrande angående beskaffenheten af det etablissement vid Drottningholm, som begagnas för Lifregementets Dragoncorps’ exercis-sqvadron, befälsmöte och förberedande underbefälsskola.

Af detta yttrande framgår, att kasernen, hvilken redan år 1862 af Krigskollegiet ansågs vara i så förfallet skick, att den icke vidare borde repareras, utan i stället nybyggas, för närvarande befinnes i ett tillstånd, som medför verklig fara för den trupp, hvilken der förlägges, samt att stallutrymme saknas, hvarjemte brist på tjenlig! exercisfält måste utöfva ett menligt inflytande på öfningarnas ändamålsenliga bedrifvande.

Arméförvaltningen, som, på grund häraf, erhöll Nådig befallning att, efter sedd besigtning, inkomma med ritningar och kostnadsförslag till nytt etablissement, har under den 28 sistlidne November fullgjort detta uppdrag, och utgöra kostnaderna för det nya etablissementet 370,000 kronor. I denna summa är dock en erforderlig expropriation af jord endast upptagen till 40,000 kronor, ehuruväl jordinnehafvaren i lösen för ifrågavarande jordrymd fordrat 200,000 kronor, hvarföre det är antagligt, att den beräknade kostnadssumman behöfver ytterligare ökas utan att ändock det utrymme och de fördelar för öfningarnas utförande kunna vinnas, som blefve en följd af etablissementets förflyttande till Ladugårdsgärdet, hvarom Sekundchefen för corpsen jemväl afgifvit förslag.

Det ifrågavarande för Lifregementets Dragoncorps befintliga byggnadsbehof, om hvars afhjelpande jag anser framställning böra göras redan vid instundande riksdag! synes mig dock af ekonomiska skäl böra ställas i samband med uppförandet af andra för kavallerivapnet högst behöfliga byggnader.

Bland dessa anhåller jag att i främsta rummet få framställa behofvet af de i mitt underdåniga memorial den 30 sistlidne December angående härordningen omnämnda kaserner och stallar för Rytteriets Yolontärskola, hvilken jag anser lämpligast böra förläggas till Stockholm, och dernäst nödvändigheten för Kavalleriets underbefälsskola af ett etablissement, hvars behöflighet blef redan under sistlidne riksdag fullständigt motiverad. Då de särskilda truppafdelningar, för hvilka ifrågavarande byggnader äro afsedda, utan olägenhet kunna förläggas å Ladugårdsgärdet, och sammanlagda styrkan under ingen tid af året betydligt öfverstiger 300 man och lika många hästar, synas mig både militära och ekonomiska skäl bjuda att uppföra å Ladugårdsgärdet ett för dem alla gemensamt etablissement, För sådant ändamål har jag också låtit uppgöra ritningar och kostnadsförslag i enlighet med det vid föregående riksdag af Eders Kongl. Maj:t till användande föreslagna paviljongsystemet, som vid den internationela helso vårdsutställningen i Bryssell tilldelats högsta priset och genom hvars begagnande man icke

7S

Bil. N:o 3 a. till Kong!. Majiti Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1811.

allenast skulle vinna erfarenhet om detta systems förtjenster och möjliga brister utan äfven till följd af dess böjlighet redan 1878 kunna dit förlägga kavalleriets underbefälsskola.

Enligt Arkitekten Kumliens beräkningar och anbud af byggmästare, lärer ett kavallerietablissement med 3 manskapsbaracker kunna å den s. k. Ekhagen utom Ladugårdslandstull på förut nivellerad och undersökt mark uppföras för ett belopp af 541,000 kronor, hvaremot uppförande af tillräckliga byggnader både vid Drottningholm och å Ladugårdsgärdet säkerligen skulle uppgå till 700,000 kronor, hvarföre jag hemställer, att Eders Kong!. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att, till uppförande af ett gemensamt etablissement för Lifregementets Dragoncorps’ exercissqvadron, befälsmöte och förberedande underbefälsskola, samt för Kavalleriets Yolontärs- och underbefälsskolor, bevilja ett anslag af 541,000 kronor, hvaraf dock, enär alla byggnaderna ej förr än under år 1879 behöfva fullbordas, under 1878 torde böra utgå endast 200,000 kronor.

Båkinrättning ar å mötesplatserna. Genom nådigt bref den 4 December 1866 täcktes Eders Kongl. Magt tillåta att, till afhjelpande af de olägenheter, som vore förenade med det då brukliga sättet att under indelta arméens och allmänna beväringsmanskapets vapenöfningar tillreda manskapets föda, nemligen i s. k. kokgropar under bar himmel, provisoriska skjul, bestående af brädtak på stolpar samt 2 eller 3 flyttbara väggar, efter beräkningen af ett skjul för hvarje bataljon eller ock för 2:ne kompanier, finge anskaffas. Efter dessa skjuls användande under åtskilliga år fann man dock, att desamma icke fullt motsvarade dermed afsedt ändamål, utan endast i någon mån afhjelpte de förut öfverklagade olägenheterna; och vid flera regementen gjorde sig den åsigten gällande att:, för erhållande af en jemngod, helsosam smaklig föda, hvars närande beståndsdelar icke under kokningen förminskades, fasta kokhus med murade spislar och täckta kok-kärl borde uppföras.

Sedan framställningar i sådant afseende blifvit gjorda af Chefs-embetena vid Eders Kongl. Majrts Yestgöta och Vermlands Regementen, hvilka Chefs-embeten redan då vidtagit åtskilliga åtgärder för ifrågavarande ändamåls vinnande, hvaribland må nämnas, att det sednare regementet låtit på egen bekostnad uppföra en s. k. mathall utan väggar, i midten af hvilken en särskild afdelning var afsedd för inredande af kök, behagade Eders Kongl. Maj:t medelst General-order af den 2 November 1874, medgifva, att, emot ersättning af Armé-förvaltningen, vid sagda tvänne regementen finge uppföras och inredas erforderliga kök samt anskaffas lämpliga kokapparater för försöks anställande till utrönande af ändamålsenligaste sättet att under vapenöfningarne verkställa kokningen af soldatens proviant.

Af de inkomna rapporterna rörande dessa nu afslutade försök framgår:

Att vid Vestgöta Regemente användts den s. k. Ekenstamska metoden, enligt hvilken maten först uppkokas i hermetiskt slutna kärl om 80 å 90 portioner, hvilka kärl derefter nedsättas uti s. k. isolatörer, hvarest kokningen fullbordas;

att vid Vermlands Regemente deremot begagnats inmurade jerngrytor om 100 till 130 kannors rymd, försedda med jernlock; samt

7'.)

Bil. N:o S a. till Kong!. Majds Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1877.

att på begge dessa sätt eu synnerligen god föda erhållits, jemte det eu högst betydlig besparing i vedåtgången kunnat göras.

Under det nyssomförmälda kokförsök pågått, hafva tid efter annan från åtskilliga Regementen framställningar hos Arméförvaltningens Intendents-departementet blifvit gjorda om fasta kokhus’ anläggande å mötesplatserna, flera af dessa framställningar åtföljda af ritningar och kostnadsförslag, såsom från Skånska Husar- och Dragonregementena, Dalregementet, Elfsborgs regemente och Norra Skånska Infanteriregementet.

Vid pröfning och jemförelse af alla dessa rapporter och förslag samt efter inhämtande af sakkunnig persons yttrande i afseende å desamma, har Intendents-departementet, efter hvad det i underdånig skrifvelse af den 6 Oktober 1876 omförmäler, då det anser, att de Ekenstamska apparaterna omöjligen kunna i fält medföras utan en högst betänklig tillökning i truppträngfordonens antal, och derföre blifva för dyra för användande endast i fredstid, funnit det från Elfsborgs Regemente ingifna förslag, efter hvilket redan kokhus blifvit, på regementets bekostnad, å mötesplatsen Fristad hed uppförda och visat sig fullt ändamålsenliga, vara förtjent af att i allmänhet tagas till ledning vid uppgörande af normal-ritning till dylika hus.

I detta kokhus, som är afsedt för en hel bataljon, tillredes maten, likasom vid Vermlands Regemente, uti inmurade större jerngrytor, 4 till antalet. I rummets fyra hörn äro anbragta vattencisterner för matkärlens rengöring och kring väggarne finnas serveringsbord, ett för hvarje kompani. Matens utdelning verkställes med lätthet och för dess tillredning erfordras ett vida mindre antal kockar och handräckningsmanskap, än då kokningen sker i de vanliga kokgroparne.

Af nödig omtanka för soldatens helsa och välbefinnande under de numera i större mån än förr kraftansträngande vapenöfningarne har Intendentsdepartementet ansett sig böra hos Eders Kong!. Maj:t i underdånighet föreslå uppförande på mötesplatserna af nödiga kokhus för indelta arméens stam och allmänna beväringsmanskapet, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med förslag till normal-ritning, upprättad efter den, som legat till grund för kokhusbyggnaden vid Elfsborgs regemente; dock att? vid uppförandet af de särskilda kokhusen, deras storlek och detaljkonstruktion böra lämpas efter truppernas olika styrka på de olika mötesplatserna samt skiljaktiga lokala förhållanden i öfrigt; varande kostnaden för ett kokhus enligt nyssnämnda ritning förslagsvis uppskattad till 3,000 kronor, jemlikt eu af Byggmästaren här i staden E. Thavenius uppgjord beräkning, som är skrifvelsen bifogad tillika med en förteckning öfver det erforderliga antalet kokhus, utgörande 61 stycken, deraf likväl tvänne, såsom afsedda för en betydligt mindre styrka, än de öfriga, ansetts kunna uppföras för halfva priset, eller 1500 kronor stycket.

1 sammanhang härmed och för att dels underlätta födans servering samt bereda manskapet större trefnad vid matens förtärande, dertill ännu endast begagnas kopparflaskorna, vanligen en gemensam för 2:ne man, dels äfven i viss mån spara kopparflaskorna, såsom egentligen afsedda för fältbruk, har Intendentsdepartementet funnit sig tillika böra i underdånighet föreslå, att för hvarje man af stammen och beväringen måtte få an-

80 Bil. No 3 a till Kong!. Maj:ts Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1877.

skaffas en matskål, en tallrick och en sked, äfvensom för hvarje korpralskap en s. k. uppbackningsskopa och för hvarje kompani 2 större skopor, allt af förtent jernplåt.

För verkställighet af hvad Departementet sålunda i underdånighet föreslagit, har det beräknat följande anslagsbelopp blifva erforderliga, nemligen för:

tillsammans kronor 266,200,

hvilken summa torde hos nästsammanträdande Riksdag äska, att såsom extra anslag under år 1878 utgå.

Då de af Arméförvaltningen sålunda för regementen och corpser med deras värnpligtige föreslagna kokinrättningar, såsom jag redan i mitt underdåniga föredrag den 30 sistlidne December om härordningen anfört, synas mig för manskapets välbefinnande nödiga, så och då, ehuru några förändringar till följd af bifall till hvad i fråga om värnpligtiges öfningar blifvit föreslaget, torde i värnpligtiges förläggning och antal ifrågakomma, detta ej torde utöfva något väsentligt inflytande på kostnaden för ifrågavarande byggnader och inventarier, hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes åt Riksdagen till kokinrättningar å mötesplatserna äska 266,200 kronor.

De anslag, som erfordras för de under intendenturbehof af mig anmälda bygg-

nader, utgöra således

för barackbyggnader å mötesplatserna.....................

» Volontärskolor å Carlsborg och Vadstena Slott

« Kavallerietablissement vid Stockholm ................

» Kokinrättningar å mötesplatserna ......................

kronor 800,000

541.000 » 266,200

tillsammans .........................

hvaraf under år 1878 borde utgå:

för barackbyggnader ............

» volontärskolorna .............

» Kavallerietablissementet » Kokinrättningarne ..........

kronor 2,025,200

kronor 400,000: —

» 200,000: —

» 200,000: —

» 266,200: —

Summa kronor 1,066,200: — Uti

81 Bil. No 3 a. till Kong!. Majits Nåd. Prop. No 1, om Statsverhet 1877.

Uti mitt underdåniga yttrande till Statsrådsprotokollet den 15 sist.lidne December angående öfverlemnande af Indelta Armébefälets aflöningstillgångar, har jag i underdånighet anhållit att angående användningen af militieboställskassans behållningar och de hos regementenas boställsdirektioner innestående medel få framdeles afgifva förslag. Militieboställskassans behållna kapitaltillgång utgör, efter afsäljning af krigsarkivets

fond, 2,475 kronor, ett belopp af omkring....................................... kronor 482,000: —-

Om från boställskassornas beräknade behållningar kronor 439,767: 63 dragas städjekapitalen, som skola arrendatorerne återställas ....................................... » 71,145: —

så utgör återstoden kronor 368,622: 63

eller, i jemnad summma .................................................................. » 368,000: _

hvad som af dessa medel blifver för statsändamål disponibelt.

Dessa kassornas disponibla behållningar utgöra således, under förutsättning af bifall till hvad i sammanhang med frågan om de indelta aflöningstillgångarnes öfverlemnande till Statsverket blifvit

föreslagit, tillsammans ....................................................................... kronor 850,000: —

I öfverensstämmelse med hvad i förberörda underdåniga yttrande den 15 December (Bil. 3 c) blifvit anfördt, torde vidare å anslaget till indelta arméens befälsaflöning under år 1878 uppkomma betydliga besparingar, af hvilka..........................................

torde böra för andra statsändamål disponeras; och synas mig alla dessa medel ej kunna få en lämpligare användning än till bekostande af de ofvan anmälda byggnadsbehofven för år 1878.

På grund af hvad jag nu i underdånighet anfört, hemställer jag i underdånighet, att Eders Kong!. Maj-.t täcktes föreslå Riksdagen att bevilja

till barackbyggnader å mötesplatserna .............................................

» byggnader å Carlsborg och inredning å Vadstena slott för fotfolkets volontärskolor..................................................................

» kavallerietablissement vid Stockholm..........................................

» kokinrättningar å mötesplatserna...............................................

200,000: —

800,000: —

418,000: — 541,000; — 266,200: —

samt att, då deraf, enligt hvad förut angifvits, år 1878 erforderliga endast

för barackbyggnaderna...........................................

» byggnadsarbetena å Carlsborg och Vadstena .

» kavallerietablissementet.....................................

samt för kokinrättningar........................................

tillsammans kronor 2,025,200: äro till utgående

........................kronor 400,000:

....................... » 200,000:

......................... » 200,000:

........................ )» 266,200:

Bih. vill Rilcscl, Prat. 1 Samt. 1 Afd.

tillhopa kronor 1,066,200:

82 Bil. No 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1877.

medgifva att till gäldande af dessa 1,066,200 kronor må användas Militieboställskassans behållning, de hos boställsdirektionerna innestående disponibla medel,af 4:de hufvudtitelns allmänna besparingar 200,000 kronor samt derutöfver ett extra anslag för år 1878 af 16,200 kronor.

Sängkläder in. in. för vapenöfningarne och Yolontärskolorna.

Till iiltar, madrasser, putvar, handdukar och tvättställ vid befälsmötet, rekrytmötet, underbefälsskolan och värnpligtiges öfningar erfordras, enligt Arméförvaltningens beräkning,

för stamtruppen ............................................................ kronor 210,000:

» värnepligtige .......................................................583,000: ■ 793,000; —

Vidare äro erforderliga för anskaffning af sängservis, kaserninventarier och sjukvårdspersedlar med mera dylikt.

vid volontärskolorna å Carlsborg................................. kronor 46,000: —

å Vadstena slott...............................................................» 38,600: 79,600: —

tillsammans kronor 872,600: — hvilka medel Eders Kongl. Maj:t torde i nåder äska att å extra stat utgå under år 1878.

Sadlar och ridbyxor.

För värnpligtiges öfning erfordras vidare, efter Arméförvaltningens beräkning, för

425 sadlar med tillbehör............................................................... kronor 60,000:

för 1,315 par ridbyxor...... » 29,000:

hvilka belopp, tillhopa ............................................................. kronor 89,000: —

Eders Kongl. Maj:t likaledes torde vilja föreslå Riksdagen att bevilja till utgående å extra stat under år 1878.

Generalstabens topografiska afdelnings arbeten.

1 öfverensstämmelse med Eder Kongl. Maj:ts nådiga beslut den 30 sistlidne December (Bil. 3 d.) lärer Eders Kongl. Maj:t vilja för dessa arbeten år 1878 äska af Riksdagen ett extra anslag af 90,000 kronor.

Officerares anställning i utländsk krigstjenst.

För detta ändamål har sedan flera år å extra stat varit uppfördt ett anslag af

9,000 kronor.

I afseende på användandet af detta anslag, hvilket, städse eftersökt af ett icke ringa antal officerare, redan burit goda frukter för officersbildningen inom arméen,

83 Bil. N:o 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1877.

anser jag mig af förekommen anledning böra föreslå någon förändring. Svårigheterna för främmande officer att vinna anställning i någon af stormakternas krigstjenst hafva nemligen på senare tider betydligt ökats och ansökningar i detta afseende hafva redan blifvit afslagna. Om Krigsstyrelsen derföre, medelst detta anslag skulle såsom hittills kunna underlätta bildade och vettgirige officerares vistande vid större armécorpser under krig eller fred, i ändamål att de måtte kunna, efter att hafva utbildat sitt omdöme och utvecklat sina kunskaper, besitta förmåga att gagna krigsväsendet i sitt fosterland, måste anställning i utländsk krigstjenst icke längre böra utgöra ett uteslutande vilkor för förmånen att få njuta understöd från ifrågavarande anslag. Och då den nytta, som med detta anslags beviljande varit afsedd, enligt mitt förmenande ofta torde kunna vinnas, kanske i ännu vidsträcktare mått, af den, som följer arméen såsom åskådare, än af den, som i densamma bindes af en lägre tjenstegrad, så får jag hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att ett extra anslag af

9,000 kronor måtte få äfven under år 1878, enligt Eders Kongl. Maj;ts disposition användas till understöd åt officerare vid arméens särskilda hufvudvapen, som kunna vara hugade att vare sig ingå i aktiv krigstjenst eller åtfölja en större armécorps’ rörelser hos någon i vänskapligt förhållande till Sverige stående makt, och med rättighet, såsom hittills, för Eders Kongl. Maj;t att få under ett följande år disponera hvad af anslaget kan inom året komma att besparas.

SkarpskytteYäseiulets och skjutskicklighetens befrämjande.

Äfven för år 1878 torde Eders Kongl. Maj.t vilja äska ett anslag å extra stat att, på sätt hittills egt rum, enligt Eders Kongl. Maj:ts bepröfvande, användas för det i rubriken angifna ändamål, och torde anslaget böra bestämmas till det belopp, som det af sistförsamlade Riksdag bestämdes, eller 50,000 kronor.

Ackordsa rmor terin gen.

Härtill erfordras, enligt 1875 års Riksdags beslut, ett extra anslag för år 1878 af 185,000 kronor.

Byggnadsarbeten å Carlberg,

Chefen för Krigsskolan har gjort underdånig framställning om behöfligheten af åtskilliga byggnads- och reparationsarbetens företagande vid Carlberg, samt i sådant afseende uti memorial den 27 sistlidne September anfört, att inga brandbottnar funnes å någon af Krigsskolans byggnader samt att å östra och vestra flyglarne vinden å hvardera bestocle af ett enda sammanhängande med åtskillig träinredning försedt rum, uti hvilket, i händelse af vådeld, elden skulle finna både fritt spelrum och riklig näring, så att den genom frånvaron af brandbottnar säkerligen inom en ganska kort stund kunde utbreda sig öfver hela flygeln. Då härtill komme, att skorstensledningarne, oaktadt tid efter annan gjorda förbättringar, lemnade åtskilligt öfrigt att önska för

84 Bil. N:o 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1877.

att gifva trygghet mot eldfara från detta håll, hade Chefen för Krigsskolan låtit besigtiga skolans hufvudbyggnader af sakkunnige män, och har betnälde Chef nu, med stöd af dessas yttranden samt med öfverlemnande af upprättadt kostnadsförslag, i underdånighet anhållit, att ett anslag, stort 20,849 kronor 63 öre, måtte Krigsskolan beviljas för anordnande af brandbottnar å stora östra och vestra flyglarne samt för ombyggnad och reparation af en del skorstenar och rökgångar m. m. så väl å slottet som i nämnda flyglar.

Derjemte har Chefen för Krigsskolan anmält, att den sal, hvari krigsskolans elever alltid under lästerminen om eftermiddagarne vistas, hade ett kubikinnehåll af omkring

57,000 kubikfot, hvilket vore för ringa för att medgifva sund luft och jemn temperatur i rummet, då 100 personer der vistades och 30 stora gaslågor der voro brinnande. Ventilationstrummor hade visserligen på senare tid blifvit anbringade, hvilka väl hölle luften renare men i stället åstadkomme starka temperaturvexlingar. Då möjlighet funnes att höja taket i denna sal, belägen i nordvestra flygeln, hade kostnadsförslag' derå blifvit införd rad t, och tvekade Chefen ej att, lör bevarandet af elevernes helsa, begära det derför erforderliga anslaget, enligt kostnadsförslaget upptaget till 3,375 kronor 37 öre.

Vidare och då samtliga på senare tider för Kronans räkning uppförda ridhus äro försedda med värmeledning, ansåges anbringandet af en sådan vara behöflig äfven i det vid Krigsskolan befintliga ridhuset. Kostnaden härför, beräknad till 2,623 kronor 57 öre, anhåller Chefen jemväl måtte blifva beviljad.

Slutligen hemställde bemälde Chef i underdånighet att, om samtliga dessa anslag, uppgående tillsammans till 26,848 kronor 82 öre, blefve beviljade, de behållningar, som på ett eller annat af dem möjligen kunde uppstå, måtte få användas till betäckande af till äfventyra å andra af dem uppkommande brister.

De af Chefen för Krigsskolan andragna skäl för ifrågavarande byggnadsarbeten synas mig ådagalägga, att de samma icke böra uppskjutas, hvarför jag i underdånighet hemställer, att Eders Kongl. Maj:t ville föreslå Riksdagen att för desammas utförande bevilja å extra stat för 1878 de derför nödiga medel, hvilka, för jemnande! af de extraordinarie anslagens slutsumma torde, med en nedsättning af 32 kronor 32 öre böra beräknas till 26,816 kronor och 50 öre.

Angträtthus för Lifgardesregementena.

Uti underdånig skrifvelse af den 23 sistlidne November har Arméförvaltningen framställt behofvet af ett för Lifgardesregementena gemensamt ångtvälthus, för hvilket kostnaden, enligt uppgjordt förslag, skall utgöra 40,000 kronor: men får jag i betraktande af de redan temligen höga anslagsfordringar, som för 4:de hufvudtitelns räkning blifvit framställda, i underdånighet föreslå, att förevarande förslag icke måtte föranleda någon framställning till nu instundande Riksdag.

Bil. N:o 3 a, till Kongl. Maj:t$ Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1811.

85 Ersättning för skada å fiskevatten.

Genom de försänkningsarbeten, som under de senare åren blifvit utförda i Stockholms skärgård, tiar inträffat, att strömmingsfisket i åtskilliga deri belägna sund blifvit i mer eller mindre mån försämradt, och har Arméförvaltningen, efter det ersättningsanspråk till följd deraf af. egarne till fiskvattnen i rättegångsväg mot Kronan framsits, blifvit i den ordning Kongl. Förordningen den 14 April 1866 angående jords eller lägenhets afstående för allmänt behof stadgar, ålagd att utgifva följande ersättningsbelopp, nemligen:

till innehafvare!! af hemmanet Edholmen, handlanden F. W. Åkerberg, för för-

sämring af fiske ................................................................................. kronor 4,708: 33

och i rättegångskostnad ..................................................................... » 30O: _

kostnad för ett proffiske ..................................................................... „ 25: _

resekostnad och traktamente åt expropriationsnämndens ledamöter... » 367: 75

resekostnad till Arméförvaltningens Advokatfiskal ........................... » 12: 50

liil S. P. Carlsson med flera delegare i Rindö by, för skadadt fiske » 1,700: —

till egarne af hemmanen Rindö och Skarpö för dito ........................ » 9,500: _

rese- och traktamentsersättningar åt ledamöterne i den expropriationsnämnd, som sammankallats för bestämmande af ersättningarne i sistnämnda tvä frågor ............................................................... » 282:___

eller tillhopa kronor 16,895: 58. Då Arméförvaltningen ä Fortifikationsdepartementet under loppet af åren 1875 och 1876 nödgats förskjuta denna summa, men Departementet ej har till sin disposition några för dylika utgifter afsedda medel, har Chefen för nämnda Departement nu i underdånighet anhållit, det Eders Kongl. Maj:t täcktes i Nådig Proposition till Riksdagen äska ett extra anslag af 16,895 kronor 58 öre till ersättande af förenämnda utgift,

Då tillgång till gäldande af ifrågavarande förskott från 4:de hufvudtitelns allmänna besparingar torde komma att under år 1878 uppstå, anser jag någon framställning till Riksdagen om anvisande för ändamålet af extra anslag icke erforderlig.

0 o

Arméens pensionering.

Uti undei dårlig skrifvelse den 13 sistlidne December har Direktionen öfver Arméens Pensionskassa redogjort för förhållandet med de af Riksdagen beviljade kreditiv dels till upprätthållande af nämnda Kassas egen pensionering, dels till fyllnadspensioner enligt Eders Kongl. Maj:ts Nådiga Bref den 9 Februari 1858.

Hvad först beträffade det för pensioneringens upprätthållande beviljade kreditiv för år 1875 å 85,500 kronor, deruti inberäknadt det Pensionskassan med 8,820 kronill tillkommande lörhöjda vederlag lör de uti Vadstena Krigsmanshuskassas äldre inkomster ingående, men till Statsverket indragna rusthålisafgifterna, så hade, utöfver

86 Bil. No 3 a vill Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, oro Statsverket 1817.

detta kreditiv, enligt nämnda års afslutade räkenskap, en brist uppstått af 16,046 kronor 5 öre.

Som denna brist uppkommit dels af minskad inkomst under året från arméen, dels af kostnader för Arméens Fullmäktiges sammanträde, ansåge Direktionen, under förutsättning att förenämnda brist blefve ersatt, ifrågavarande kreditiv, om det för år 1878 bestämdes till sitt nuvarande belopp, 85,500 kronor, möjligen blifva för afsedda ändamålet tillräcktigt.

Vidkommande derefter det till fyllnadspensioner för sistlidna år beviljade kreditiv å 305,000 kronor, så komme, enligt hvad vid årets slut vore kändt, detsamma att lemna ett öfverskott af omkring 20,000 kronor, hvilka komme att till Statsverket återlevereras; och då, vid sådant förhållande, den hittills vanliga årliga förhöjningen af detta kreditiv syntes blifva obehöflig, hade Direktionen ansett detsamma kunna bestämmas till lika belopp med det för år 1877 beviljade, eller 315,000 kronor.

Direktionen anhåller underdånigst, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att ifrågavarande två kreditiv måtte för år 1878 beviljas till enahanda belopp, som för år 1877, nemligen 85,500 kronor för upprätthållande af Arméens Pensionskassas egen pensionering och 315,000 kronor till fyllnadspensioner, samt att 16,046 kronor 5 öre måtte anvisas såsom ersättning för ofvan omförmälda under år 1875 uppkomna brist.

I följd af Eders Kongl. Maj:ts under den 30 sistlidne December fattade beslut i fråga om arméens pensionering (Bil. 3 e.) torde, enär, vid nifall dertill, den i kieditivet för upprätthållande af Arméens pensionskassas egen pensionering under år 187o uppkomna brist lärer kunna från kassans kapitalfond ersättas, denna Direktionens framställning icke böra föranleda Nådig åtgärd.

Understöd åt f. d. landtvärnsman.

Uppå Eders Kongl. Maj:ts Nådiga framställning har sist församlade Riksdag, i likhet med hvad vid liera föregående riksdagar egt rum, till understöd åt de från 1808 och 1809 års krig ännu qvarlefvande, i behof stadde landtvärnsman för år 1877 anvisat ett belopp af 20,000 kronor med vilkor, på sätt redan af 1873 års Riksdag blilVit bestämdt, att understöden icke Unge öfverstiga 50 kronor för hvarje person. Vid den utdelning af understödsmedlen, som de tre sista åren egt rum, har det emellertid icke allenast vant möjligt att låta hvarje lind ers töd sta gare

komma i åtnjutande af det belopp, som sålunda blifvit bestämdt såsom det högsta, utan afgången bland de till understöd berättigade har derjemte så tilltagit, att

under år 1876 blott emellan 11,000 och 12,000 kronor af anslaget behof! användas.

Då af lätt insedda skäl kan antagas, att understödstagarnes antal kommer att under innevarande år ytterligare nedgå, torde tiden nu vara inne att vidtaga någon nedsättning af anslaget, hvilken nedsättning utan olägenhet synes mig kunna bestämmas till anslagets halfva belopp; och får jag alltså i underdånighet hemställa, det Edeis

87 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om StatsverJcet 1877.

Kong!. Maj:t täcktes i Nåder föreslå Riksdagen att, för ifrågavarande ändamål och med vilkor att understödsbeloppen icke öfverstiga 50 kronor åt hvarje person, för år

1878 bevilja ett anslag af 10,000 kronor; lärande detta anslag få vid regleringen af

nionde hufvudtiteln iakttagas.

Uppå Statsrådets öfriga ledamöters underdåniga tillstyrkan täcktes Hans Maj:t Konungen till alla delar gilla och bifalla hvad nu i afseende å regleringen ’ af utgifterna under riksstatens fjerde hufvudtitel samt de för landtförsvarets behof ifrågasatta nya, så väl ordinarie som extra anslag, äfvensom i öfrig!, blifvit af Departements-chefen föreslaget och hemstäldt; och skulle, angående hvad Kongl. Maj:t sålunda i Nåder beslutit, utdrag af protokollet Finansdepartementet meddelas, för att läggas till grund vid författandet af

Kongl. Maj:ts Proposition om statsverkets tillstånd och behof, i hvad den komme att röra landtförsvaret; hvarjemte de till detta statsregleringsärende hörande handlingar skulle vederbörande utskott tillhandahållas.

Ex protocollo M. J. Bandelin.

Bil. N:o 3 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1877.

1 Utdrag af Protokollet öfver Landtförsvars-ärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott den 30 December 1876.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Statsministern, Friherre De Geer,

Hans Excellens, Herr Ministern för utrikes ärendena Björnstjerna, Statsråden: Lagerstråle,

Thyselius,

Carlson,

Friherre Alströmer,

Weidenhielm,

Lösen,

Friherre von Otter,

Forssell.

Departementschefen, Statsrådet Weidenhielm, anförde i underdånighet följande:

Vår lifsfråga, betryggandet af fosterlandets oberoende genom förstärkandet och ordnandet af vårt försvarsväsen, sedan många år tillbaka ett mål för krigsstyrelsens oafbrutna arbeten och för lifliga meningsutbyten inom representationen, blef af 1873 års Riksdag i underdånig skrifvelse flyttad till en grund, på hvilken Eders Kongl. Maj:t med en omsorg, värdig frågans utomordentliga vigt, lät utarbeta och granska ett förslag till ny härordning, som, under förutsättning af indelningsverkets afskaffande och härens bildande genom allmän värnpligt, framlades till antagande af 1875 års Riksdag.

Då detta förslag omfattade en fullständig ombildning af vårt härväsen, måste helt naturligt skilnaden emellan det gamla och det nya Bill. till Bilcsd. Prat. 1877. 1 Sami. 1 Afä. 1

Inledning.

2 Bil. No 3 i. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1811.

försvarssysemet framstå i hela sin vidd, och ehuru Eders Kong]. Maj:t samtidigt tiilkännagaf, att ett öfvergångsförslag var under arbete, torde dock anblicken af det stora svalget mellan det gamla och det nya, ännu icke förmedladt af eu åskådlig plan för den blott småningom fortgående förändringen, hos mången representant uppväckt fruktan, att det hår gälde ett hastigt och våldsamt brytande med sekelgamla institutioner. Föreställningen om ett djupt och plötsligt våldförande af den enskildes förhållanden var afskräckande, och fastän bristerna i vår nuvarande härordning med sin otillräckliga stam åt eu talrik och föga öfvad bevåringsstyrka erkändes, och exemplet af nästan alla Europas nationer, som grundat sina härorganisationer ensamt på allmän värnpligt, manade till efterföljd, fann dock Riksdagen betänkligt, att på eu gång antaga den nya härordningen såsom lag och binda sig vid de offer den kräfde. Folkmedvetandet ansågs ännu icke vara moget för så ingripande förändringar i det bestående och härordningsförslaget föll vid detta sitt första uppträdande, sedan de båda Kamrarne i ämnet fattat skiljaktiga beslut.

Under den tid, som sedan dess förflutit, har ingen af de nationel’, emot hvilka det kunde ifrågakomma att värna vårt land, i någon man förminskat vare sig härar eller krigsmateriel och då alltså den anfallskraft, hvilken ingått såsom bestämmande faktor i beräkningarna vid uppgörandet af berörda, efter sakkunnige mäns granskning af Eders Kong! Maj:t redan gillade förslag, fortfarande är oförminskad, saknar jag. skäl att nu inför Eders Kong!. Maj:t såsom mål framställa något annat mindic starkt försvar, bygdt på andra grunder. Men om än insigten om den allmänna värnpligtens både militära och sociala gagn sedan 1875 ars riksdag vunnit i utsträckning, och mången svensk man vaknat till klarare medvetande om vidden af sin medfödda skyldighet att i farans stund värna sitt land och till följd deraf uppfattat sitt åliggande att under fiction göra sig dertill duglig, vågar jag dock icke antaga, att den tid, som förflutit sedan härordningsförslaget framlades, varit tillräcklig för att hos flertalet utveckla ett fullt sannt begrepp rörande de offer, betryggandet af vår sjelfständighet tar i anspråk. Eu Kongl. proposition till instundande Riksdag om fullständig ombildning af vår försvarsorganisation pa nyss omnämnda grunder skulle, om denna min uppfattning är riktig, långt ifrån att påskynda den stora frågans lyckliga lösning, fast heldre genom framkallandet af förnyad oro och tvekan endast förlänga det betänkliga stillastående, under hvilket vi, alltjemt frammanande och förkastande nya organisationsplaner, lemna å sido de reformer, hvilka utan uppskof både böra och kunna åstadkommas.

3 Bil. No 3 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1877.

Jag har derför, enär en skyndsam total ombildning af vårt härväsen icke för närvarande lärer vara utförbar, tänkt mig målet kunna uppnås genom försvarets gradvisa utveckling i flera eller färre skeden och har Chefen för Generalstaben på befallning i denna syftning utarbetat ett öfvergångsförslag, som visar huru en sådan öfvergång på 15 år skulle kunna verkställas.

Om Eders Kongl. Maj:t gillar detta af mig nu föreslagna sätt att gå till väga, så skulle icke blott den enskildes farhågor emot ett allt för plötsligt genomförande af det nya försvarssystemet förtagas, utan folkets stämning för detsamma steg för steg kunna vinnas. Då likväl härigenom tiden för försvarets fullständiga utveckling icke vid dess början kan med visshet bestämmas, anser jag såsom synnerligen maktpåliggande, att det första utvecklingsskedet redan i och för sig innebär ett väsendtligt ökande af våra stridskrafter och tillika underlättar en snabb och ordnad mobilisering.

Härvid måste dock noga iakttagas, att hvad som är fast och godt i det gamla icke får rubbas förrän det nya erbjuder eu motsvarande kraft och det gamla trädet icke fällas förr än det nya är fullmoget. Jag har derföre antagit, att den indelta arméen, som utgör det fasta stödet i vårt nuvarande härväsen, skulle förblifva orubbad, liksom de rustandes och roterandes skyldighet att rekrytera fortfara, intill dess det steg blifvit uttaget, som omfattar de värnpligtiges inkallande till fullständig rekrytbildning.

Men fastän jag vidhåller såsom ett oeftergifligt vilkor för indelningsverkets afskaffande, att försvaret står fullständigt utbildadt på den allmänna värnpligtens grund, ämnar jag dock, med anledning af såväl 1867 som 1878 årens Riksdagars underdåniga skrivelser rörande ifrågasatt lättnad i rustnings- och roteringsbördan samtidigt med ökandet af de värnpligtiges öfningar, föreslå, att rust- och rotehållare skola af statsmedel tillerkännas ett bidrag till det indelta manskapets aflöning, hvilket bidrag gradvis ökas i förhållande till förlängningen af berörda vapenöfningstider.

Då jag i öfverensstämmelse med nu anförda motiv ämnar i underdånighet tillstyrka Eders Kongl. Maj:t att till antagande vid nästa riksdag endast framställa de förändringar i vårt försvarsväsen, som tillhöra det första utvecklingsskedet, har jag, med fästadt afseende på vigten att utan tidsutdrägt förbättringar i vår försvarsorganisation må blifva vidtagna, icke allenast egt den nya härordningen till ögonmärke utan äfven haft för syfte att åt detta utvecklingsskede gifva en begränsning,

4 Bil. No 3 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1877.

nona hvars område skulle kunna förena sig i försvarsfrågan för öfrigt skiljaktiga meningar.

Innan jag går till föredragning af de åtgärder, som jag anser böra blifva föremål för instundande Riksdags behandling, har jag att i underdånighet anmäla ett förslag till öfvergång, uppgjordt af den Komité, som den 2 Oktober 1874 erhöll Eders Kongl. Majrts befallning att granska ett inom Generalstaben utarbetadt öfvergångsförslag. Komiterades arbete, värdigt de män, åt hvilka granskningen af det nya härordningsförslaget var anförtrodd, hafva i detta deras senare betänkande utgått från den förutsättningen, att det nya härordningsförslaget redan vore af Riksdagen antaget och att ett anslag af 30 millioner kronor blifvit beviljadt för fullbordandet af de erforderliga kasernbyggnaderna under närmaste 5 år. Då likväl omnämnda förutsättningar icke på våra nuvarande förhållanden äro tillämpliga, torde betänkandet, oaktadt dess värderika innehåll, icke nu kunna göras till föremål för Eders Kongl. Maj:ts pröfning.

Försvarets första utvecklingsskede, bör alltså af skäl som jag redan framställt hafva till mål, att, utan rubbning af grunderna för vår närvarande organisation, deruti likväl införa förbättringar, genom hvilka härens styrka ökas och eu ordnad mobilisering underlättas.

Värnpiigtsiag. Härtill erfordras i främsta rummet ett ändamålsenligt ordnande af vår beväringsinstitution. Omarbetning af vår nuvarande värnpiigtsiag på ett sätt, som åt densamma gifver förmåga att uppbringa hären till den styrka, försvaret af vårt land med betraktande af dess utsträckning och läge oundgängligen anses kräfva, har redan under föregående riksdagar varit ifrågasatt såsom nödvändig och senast har behofvet häraf i det nya härordningsförslaget blifvit fullständigt motiveradt. Jag torde derför endast nu behöfva tillägga, att antagandet af ny värnpiigtsiag, tillfredsställande i nyssnämnda afseende, synes mig tillhöra försvarsutvecklingens första och mest maktpåliggande åtgärder, helst den dermed åsyftade tillökningen af stridande inträffar först flera år efter det lagen trädt i kraft och dessutom eu säker kännedom om den styrka hären är afsedd att uppnå utgör den oumbärliga beräkningsgrunden för organisationsverksamheten under försvarets alla utvecklingsskeden.

Den värnpiigtsiag, som redan år 1875 blifvit af Eders Kongl. Maj:t gillad och som indelar de värnpligtige i linie, landtvärn och landstorm med 6 års tjenstetid såväl i linien som i landtvärnet, har jag ansett mig böra desto heldre lägga till grund för det förslag rörande värnpligten, hvilket jag anhåller att nu i underdånighet få föredraga, som bestämmelserna i den förstnämnda värnpligtslagen kunna i allmänhet och utan synnerlig rubbning i vår arméorganisation redan från år 1878 till-

5 Bil. N:o 3 i. till Konyl. Maj:ts Nåd Prop. N:o 1, om Statsverket 1817.

lämpas på den blifvande liniens värnpligtig^; hvarjemte den tid, som från nämnda år åtgår innan landtvärnet hinner i hären inväxa, synes mig fullt tillräcklig för uppnående af den försvarets utveckling, som kan medgifva verkställandet af fotfolkets indelning i öfverensstämmelse med härordningsförslaget.

Omnämnda 1875 års värnpligtslag, som redan varit föremål för behandling inom särskild! af Riksdagen tillsatt utskott, hvars anmärkningar af mig blifvit beaktade, innehåller likväl stadganden rörande de värnpligtiges öfningstid, dem jag i det nya lagförslaget uteslutit, såsom icke öfverensstämmande med den ifrågaställa gradvisa utvecklingen af vårt försvar. Detta utvecldingssätt, hvarigenom tiden, som erfordras för de värnpligtiges fullständiga utbildning, bör vinnas genom att steg för stegöka längden af deras öfningstider, måste, enligt mitt förmenande, göra frågan härom vid hvarje nytt utvecklingsskede till föremål för ett särskild! lagstadgande; och anhåller jag med anledning deraf att i sammanhang med den nya värnpligtslagen få framställa särskildt lagförslagrörande de värnpligtiges vapenöfning i fredstid.

Den fördelning af landet i utskrifningsområden, som i 1875 års härordningsförslag blifvit motiverad och der i allmänhet hvarje regementsområde utgör ett utskrifningsområde, delad! i landtvärnskompaniområden, har jag ansett mig med få förändringar kunna föreslå äfven under nuvarande förläggning af arméen. Under den tid, som förflyter innan hären utvidgats genom tillkomsten af sitt landtvärn och vi sålunda äro inskränkta till nuvarande mobiliseringsplan, kunna nemligen i allmänhet af tvänne landtvärnskompaniområden bildas ett, och de regementen, som enligt härordningsförslaget äro afsedda att indragas, tills vidare under försvarets utveckling tilldelas värnpligtige från närgränsande utskrifningsområden.

Härvid anser jag dock några förändringar i vår nuvarande organisation böra vidtagas.

Både Blekinges och Vester-Norrlands värnpligtige sakna stamtrupp. Blekinge Re- Uti de förslag till härordningar, hvilka under senare tiotal af år blifvit |e“tee^®To°c_h till Riksdagen framställda, har också upprättandet af ett regemente i land» Bevä- Blekinge varit fullständigt motiverad! och föreslaget, och jag torde der-nngsbata,jonföre nu icke behöfva återupprepa några skäl för den ifrågavarande stamtruppens oundgänglighet utan endast föreslå det sätt, på hvithet jag anser, att denna brist skulle under den tid de värnpligtige sakna fullständig utbildning kunna afhjelpas. Det skulle utan tvifvel under nuvarande för värfning missgynnande förhållanden vara en lönlös möda att medelst detta rekryteringssätt försöka uppsätta ett nytt, helt regemente och blotta försöket innebära ett afsteg från vägen till det mål jag anser oss böra

6 Bil. N:o 3 b. till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o /, om Statsverket 1877.

eftersträfva. Så länge ännu den indelta arméen utgör försvarets kärna och stödet för våra värnpligtige, synes mig äfven att ornförmälda behof af stamtrupp i Blekinge bör genom densamma blifva tillgodosedt.

Smålands Grenadier-bataljon, hvars värnpligtige utan synnerlig olägenhet kunna fördelas på närmaste regementen, erbjuder för ändamålet eu stamtrupp, hvilken utan nämnvärd rubbning i mobiliseringsplanen för 2:dra Militär-distriktets trupper skulle kunna användas till stam åt Blekinge Regementes värnpligtige. Ett sådant anordnande skulle icke medföra någon förändring i bataljonens vare sig förläggning eller tjensteförhållanden i öfrigt utan endast underkasta den en årligen återkommande kommendering till Blekinge under de värnpligtiges repetitionsöfningar. De fördelar, som härigenom skulle beredas de värnpligtige i Blekinge och den ökade fasthet som på sådant sätt skulle vid eu mobilisering komma de inom lista Militär-distriktet förlagda trupper till del, synas mig icke dyrt betalde med kostnaden för den trupptransport, som af denna anordning blefve en följd.

Det är med anledning häraf och då det här ifrågavarande organisationens behof icke på ett enklare och mera ekonomiskt sätt torde kunna fyllas, som jag anser mig böra föreslå, dels att ett Blekinge Regemente 1878 uppsättes med eu del af dess befälskader, i öfverensstämmelse med' Bil. B, och dels att detta Regemente må till stamtrupp erhålla Smålands Grenadier-bataljon, hvilken derföre icke blifvit tilldelad något utskrifningsområde.

Bristen på stamtrupp för de värnpligtige inom Vester-Norrland har jag ansett, under indelningsverkets bestånd, i möjligaste män kunna afhjelpas derigenom, att de två nordligaste kompanierna af Helsinge regemente kommenderas till tjenstgöring vid dessa värnpligtiges vapenöfningar och vid deras mobilisering.

Skulle den förlängning i nyssnämnde vapenöfningar, hvilken jag föreslår, komma till stånd, torde ringa anledning förekomma till lägre aflöning för Vester-Norrlands Bevärings-bataljons tjensteman, än den indelta arméen bestås, och såväl på grund häraf som .af skäl, att armébefälets aflöningsförhållanden skola, så vidt möjligt, bringas till likhet och öfverensstämmelse, har jag ansett mig böra föreslå aflöningen för sagde tjensteman — liksom äfven för de vid Blekinge regemente ■— till samma belopp, som vid indelta arméen nu åtnjutes, fastän tjenstgöringeu i någon män blir olika. Dessutom bär jag ansett ett fullständigande af Bataljonens stab nödvändigt, hvarvid Chefen blifvit föreslagen att uppföras såsom Öfverstelöjtnant och Corpschef.

Bil. No 3 h. till Kong!. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1877. fl 7

Hallands Infanteri-bataljon, bestående endast af en fåtalig- befälska- Bananas in-

- ■ ^"nteriba-

taljon.

der utan stamtrupp, bäfver, om, på sätt bilagan A utvisar, Halland förde- fantenba"

las på Jönköpings och Elfsborgs regementens utskrifningsområden, öfverflödig och kan indragas.

För Vermlands Fältjägarecorps har jag icke heller afsett något ut- vermiands skrifningsområde. Tillvaron af denna värfvade stam trupp under eu tid, Faltjagaiedå värfningen allt mer och mer försvåras och fördyras, har jag ansett höra begagnas för att genom densamma stödja och utbilda de trängtrupper, af hvilka arméen är i stort behof. Jag har tänkt mig trångens uppsättning kunna under försvarets tidigare utvecklingsskeden förläggas till Carlstad och skulle redan nu föreslagit Vermlands Fältjägarecorps’ förbytande till stamtrupp åt trängen, om de för detta ändamål behöfliga byggnader hunnit fullbordas före år 1879. För närvarande bär jag ansett mig endast böra angifva skälet, hvarföre förenämnde corps icke blifva tilldelad något utskrifningsområde.

Om skyndsam och ordnad mobilisering skall kunna verkställas af Landtvämsen hufvudsakligen af värnpligtige bestående armé, är det nödvändigt att bufaL städse ega säker och fullständig kännedom om de värnpligtiges vistelseort. Förande af de noggranna anteckningar, som häraf blifva en följd och som måste möjliggöra ej blott upprättande af de till första utskrifningen nödiga rullor, utan äfven omfatta alla deri genom ombyte af vistelseort, frånvaro, dödsfall med mera dylikt, timade förändringar, fordrar hos oss, liksom i andra land, ett särskild^ i ständig beröring med befolkningen lefvande befäl. Detta åliggande utgör eu del af landtvärnsbefälets uppgift; och behofvet af sådant befäl gör sig följaktligen gällande samtidigt med den nya värnpligtslagens tillämpning. Då emellertid den första landtvärnsklassen uppstår först 6 år efter nämnda tillämpning, och landtvärnsbefälets åligganden under tiden inskränkes till förenämnda rullföring, har jag ansett att, under nu ifrågavarande utvecklingsskede, alla de erforderliga befälsplatserna vid landtvärnet icke behöfva å stat tillsättas, utan till mesta delen kunna upprätthållas medelst arfvode åt indelta arméens befäl, hvilket, der utskrifningsområdena sådant medgifva och lokala förhållanden icke motverka, öfvertaga landtvärnsbefälets tjensteåliggande.

För hvarje utskrifningsområde har jag beräknat eu Bataljonschef, men ansett att, utom för de nordliga corpserna, hvilkas vidsträckta läge fordrar tillsättandet af landtvärnsbataljonschefer på stat, tjenster inom de öfriga utskrifningsområdena böra tills vidare emot arfvode bestridas.

För hvarje landtvärnskompaniområde, som ligger utom de respektive regementenas egentliga gränser, har jag i allmänhet beräknat 1 kompani-

8 Bil. No 3 l. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1811.

chef och 1 fanjunkare på stat, — men arfvode för sådant befäl, när landtvärnsområdet begränsas af regementets område. Efter denna beräkning skulle behofvet, utom för Gotland, blifva löner på stat för 4 landtvärnsbataljouschefer, 26 kompanichefer och 26 fanjunkare samt arfvoden för 23 bataljonschefer, 72 kompanichefer och 72 fanjunkare. Landtvärnsbefälet tillhör det regemente, hvars värnpligtige det redovisar, och bör minst hvart tredje år deltaga i dess vapenöfningar. I krig bör det kunna kommenderas till tjenstgöring vid vare sig linien eller landtvärnet. Rättighet för officer i linien, som öfvergår på landtvärnet, att inom vissa år till linien återgå, torde böra medgifvas och ordnas enligt särskilda bestämmelser. Beträffande lönebeloppen för detta befäl bär jag med anledning af den frihet att egna sig åt äfven andra förvärf, som tjenstgöringen medgifver detsamma, icke ansett dem böra sättas så höga, som vid den öfriga arméen, men icke heller så låga, att lämplige sökande komma att saknas. Jag har i öfverensstämmelse härmed och i likhet med hvad det af Eders Kongl. Maj:t för 1875 års Riksdag framlagda härordningsförslag rörande landtvärnsbefälets aflöning på stat innehåller, ansett lönen för en landtvärnsbataljonschef böra bestämmas till 3,000 kronor, för en kompanichef till 2,000 kronor och för en fanjunkare till 60 kronor i månaden eller 720 kronor pr år jemte 50 kronor i beklädnadspenningar. För det ur indelta arméen tillförordnade landtvärnsbefäl har jag ansett arfvodena kunna bestämmas så, att de motsvara den graden tillkommande dagaflöning beräknad för 10 månader eller med undantag af mötestiden, i hvilket arfvode dock tjenstgöringspenningarne böra inberäknas. Derjemte torde allt landtvärnsbefäl vid vapenöfning böra erhålla samma förmåner, som härför bestås indelt befäl, samt då de äro beordrade till annan tjenstgöring än med trupp, såsom vid mönstringar, mantalsskrifningar och dylikt, rese- och traktainentsersättning enligt gällande författningar, underbefälets Underbefälets fåtalighet inom arméen utgör i vår nuvarande organitiiiökning vid sation eu brist, som vid inträffande mobilisering skulle göra sig ytterst kännbar och endast på ett otillfredsställande sätt kunna afhjelpas genom att med soldater ur ledet fylla de erforderliga befälsplatserna. På ett stamkompani äro på stat uppförda erforderliga löner till endast 17 underbefäl och kompaniets taktiska indelning fordrar redan 18, Då vid eu mobilisering hvarje regemente bör utsvälla med en tredje bataljon, uppstår för hvartdcra ett behof af 72 underbefäl förutom det antal, som i sådan händelse tages i anspråk för depöter in. m.

Detta rnångtal låter icke uttaga sig ur arméens leder utan att på ett betänkligt sätt försvaga den stamtrupp, som skall utgöra de ännu otillräck-

9 Bil. No 3 b. till Kong! Ma/:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1877.

lyckligt öfvade värnpligtig^ stöd, och de anspråk, hvilka nutidens taktik hafva på underbefälets utbildning, skulle genom ett sådant tillvägagående blifva förbisedda.

Vårt försvars utveckling fordrar alltså redan i sitt första skede vidtagandet af ingripande åtgärder för arméens förseende med ett ökadt antal dugligt underbefäl. Då jag tänkt mig denna tillökning komma att gradvis fortgå under försvarets alla utvecklingsskeden, har jag ansett den vid hvarje indelt fotfolksregemente för år 1878 kunna inskränkas till 2 sergeanter af lista klassen, 4 korpraler och 4 vice korpraler, samt vid hvarje corps till 2 korpraler och 2 vice korpraler, hvarvid jag dock icke beräknat någon förökning af underbefäl vid de regementen och corpser, hvilka enligt 1875 års förslag till indelning af arméen varit afsedda att med indelningsverkets afskaffande upphöra.

Men i samma mån som underbefälsplatserna vid arméen ökas, i samma mån är det angeläget att bereda tillgång på dugliga ämnen för deras besättande. Jag har föreställt mig, att detta mål borde och kunde vinnas på frivillighetens väg, och behofvet fyllas ur arméens rikaste källa, de värnpligtiges led. Om nemligen antalet volontärsplatser vid arméen ökas i ungefärligen samma förhållande som underbefälets, och volontärerne erbjudas en skälig lön, en uppfostran, som genom deri ernådd både militär- och humanistisk bildning komme att underlätta framtida förvärf, och slutligen utsigt till befordran, så är det antagligt, att icke allenast lämpliga kandidater till de fasta underbefälsbeställningarna skola erhållas, utan äfven tillgång på värnpligtig! befäl åt arméen beredas.

Jag får derföre föreslå, att lämpliga ynglingar från 18:de till 22:dra lefnadsåret, som sig dertill anmäla, må, efter att hafva genomgått 42 dagars rekrytskola, antagas såsom volontärer till ett antal af eu på hvarje stamkompani vid regemente eller corps, der underbefälet blifvit tillökadt men vid Blekinge regemente och Vesterbottens bataljon, hvilkas behof i detta afseende är mångdubbelt, ett antal af 32 på hvardera.

Vid bestämmandet af ifrågavarande volontärers löneförmåner har jag, dels af förenämnda skäl och dels för att icke framkalla en nedsättning af nuvarande volontärers antal eller ytterligare försvåra rekryteringen inom värfvade arméen, icke ansett mig böra föreslå lönen högre än en medelvakansafgift, räknad till 150 kronor, jemte beklädnad och portion i likhet med nuvarande volontärer. Beträffande volontärernes tobaksskilling, som nu under tjenstgöring utgår med 12 öre per dag, torde den för blifvande volontär böra utbytas emot en dagaflöning af 10 öre, som enligt nya löneregleringen utgör dagaflöning för vice korpral eller första befordringsgraden.

Bih. till Riksd. Prat. 1877. 1 Sami. 1 Å/d.

Volontärer.

in

Volontärsko» lor. Nödiga byggnadsarbeten.

Bil. N:o 3 b. Ull Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1 om Statsverket 1877.

Dagaflöning och portion torde för volontärer, likasom för öfrigt manskap, böra utgå från öfnings- och underhållsanslagen. Deremot torde lönen böra å arméens aflöningsanslag uppföras.

Då med den ringa öfning, som för de värnepligtige blifvit föreslagen under detta försvarets första utvecklingsskede, någon nedsättning i stamtruppens styrka icke får förekomma, har jag nemligen ansett, att volontärslönerna böi-a af statsverket bestridas utan bidrag genom vakanssättning.

Hos flertalet af de ynglingar, som anmäla sig att blifva volontärer, torde man kunna förutsätta anlag för militäryrket och någon förbildning, hvarföre jag icke ansett deras lärokurs böra utsträckas längre än ett år och förnyandet deraf blifva af särskild ansökan beroende. Fullständigt aflagd examen bör berättiga till befordran inom arméen, der alla de nya underbefälsplatserna äro afsedda att uteslutande med volontärer besättas, och dessutom till anställning såsom värnpligtigt reservbefäl. Till de särskilda bestämmelserna rörande lärokurser in. m. vid dessa skolor torde jag framdeles få inkomma med förslag.

Såsom lämpliga ställen för de militärskolor, der dessa volontärer skola utbildas till befäl, har jag ansett Carlsborg och Vadstena Slott. Carlsborg med sina fästningsverk, sitt artilleri, sina sappörtrupper och sin nuvarande underbefälsskola, som tills vidare bör fortgå, lemnar eleverne rika tillfällen till utveckling af sitt militära omdöme och till samöfning med olika vapenslag, och Vadstena Slott, hvars användande redan af ekonomiska skäl torde vara motiveradt, erbjuder genom sin närhet till Carlsborg tillfälle för de båda skolornas elever att utföra gemensamma fälttjenstöfningar. Under antagande att de föreslagna nya underbefälsplatserna blifva tillsatta med nuvarande volontärer och att såväl deras innehafda nummerplatser blifva ersatta, som volontärer antagna till det förökade antal, jag ofvan föreslagit, skulle, om jag dessutom beräknar den årliga afgången af 1 underbefäl per kompani, hela antalet volontärer, som 1878 kunde ifrågakomma att inkommenderas till de föreslagna volontärskolorna, uppgå till högst 575. Fördelningen af eleverne emellan de båda volontärsskolorna anser jag lämpligast böra bestämmas så, att de från lista och 2:dra militärdistrikten samt Gotland, eller 238, förläggas till Vadstena, och de öfrige 337 till Carlsborg, de förre delade på 3, de senare på 4 kompanier, och tillagda följande antal öfver- och underbefäl m. fl., som jag anser behöflig! för undervisningens och tjenstgöringens bestridande, nemligen:

volontärsskolan å Carlsborg: 1 regementsofficer, 4 kaptener, 17 subalteruofficerare, hvaraf eu adjutant, 5 fanjunkare, hvaraf en adjutant

11 Bil. N:o 3 b. till Komjl. Mwj:U Nåd. Trop. N:o 1 om Statsverket 1877.

och väbel, 16 sergeanter, 20 korpraler, 13 spel och 2 sjukvårdssoldater; samt

volontärsskolan å Vadstena: 1 regementsofficer, 3 kaptener, 13 subalternofficerare, hvaraf en adjutant, 4 fanjunkare, hvaraf en adjutant och väbel, 12 sergeanter, 15 korpraler, 10 spel och 2 sjukvårdssoldater.

I öfverensstämmelse härmed har jag låtit uppgöra ritningar och kostnadsförslag till en kasernbyggnad vid Carlsborg, hvilken af militära skäl bör uppföras af trä och förläggas utom fästningen, samt förslag och kostnadsberäkning för den inredning, som erfordras i Vadstena slottsbyggnad.

Tiden för volontärernes inkallande till underbefälskolorna torde lämpligast kunna bestämmas till den 20 September 1878, inom hvilken tid inredningen af Vadstena slott med säkerhet kan vara fullbordad, och om kasernen vid Carlsborg icke till dess hinner blifva fullt användbar, intet hinder möter att tills vidare förlägga eleverne i den under annan tid af året af indelta infanteriets underbefälsskola begagnade lokal i slutvärnet.

Innan den obligatoriska värnpligten fått den utsträckning och tilllämpning, som gör allt annat rekryteringssätt öfverflödigt, måste vi genom värfning upprätthålla en icke ringa del af vår armé och deribland framför allt specialvapnen. Industriens utveckling, arbetslönernas stigande och en tilltagande vällefnads böjelser hafva på senare tider beröfvat krigaryrket mycket af den tilldragande egenskap, det fordom egde, och i hög grad försvårat detta rekryteringssätt. Specialvapnen måste dock under försvarets utveckling fortfarande genom värfning vidmakthållas och, då deras tillvaro är en lifsfråga för vårt försvarsväsen, tvekar jag icke att tillstyrka Eders Kongl. Maj:t att äfven vid stundande riksdag föreslå ökande af anslaget till den värfvade arméens rekrytering och aflöning. Jag torde derföre vid frågan om utgifterna under titeln den värfvade arméen härtill få återkomma och nu inskränka mig till att, i sammanhang med hvad jag redan för den indelta arméen föreslagit, framställa behofvet äfven för den värfvade arméen af ett ökadt antal underbefäl.

Vid de båda fotgardesregementena påkalla redan de enligt nutidens fordringar året igenom fortgående öfningarna, samt det genom kortare värfningstid växande rekrytantalet, ett ökadt antal underbefäl, hvarom Chefen för Lifgardes-brigaden i underdånigt memorial af den 19 sistlidne Oktober gjort anmälan, och utan tvifvel skulle en sådan tillökning, äfven till följd af den förbättrade utsigt till befordran, som derigenom öppnades för rekapitulanter, bidraga att minska vakansernas antal. Jag anser mig dock icke vara berättigad att antaga, det den värfvade arméens numerär skulle kunna förökas, och föreslår derföre, att för de underbefälsplat-

Värfvade arméens rekrytering.

Tillökning af un derbefäl vid Fotgardena och Vermlands Fältjägarecorps.

12 Bil. N:o 3 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o, 1 om Statsverket 1S77

ser, som tillkomma, ett motsvarande antal af manskapet må indragas. Under första året af försvarets utveckling torde tillökningen vid ifrågavarande regementen kunna inskränkas till vid hvardera 2 sergeanter, 4 korpraler och 4 vice korpraler.

Vid Vermlands Fältjägare-corps får jag föreslå jemte indragningaf 9 manskapsnummer, nya löner för 3 sergeanter af första klassen, 3 korpraler och 3 vice korpraler.

Rytteriet Lo- Försvarets utveckling måste af förut angifna skäl äfven inom ryttekai för dess j-Jet börja med tillökning af underbefäl och volontärer. Detta vapen egen rr™; för närvarande ingen förmåga att vid en mobilisering utsvälla. Behofökning i un-vet af en sådan organisationens egenskap är väl antydd derigenom, att “^ett visst antal beväringsynglingar för närvarande årligen tilldelas ryttevaiieriet. riet, men då de äro oberidne och under beväringens korta vapenöfningar endast exercera till fots, kunna de icke anses såsom någon användbar rytteriets reserv. Jag skulle derföre icke tvekat, att redan för år 1878 föreslå, så väl tillökning af rytteriets underbefäl och volontärer, som inköp af reservhästar, om de byggnader, som för detta ändamål, hvad beträffar det indelta rytteriet, äro behöfliga, kunde hinna fullbordas, före år 1879. För närvarande torde jag böra inskränka mitt förslag till löner för 4 vice korpraler vid Lifgardet till häst och 6 vice korpraler vid Husarregementet Konung Carl XV, jemte indragning af motsvarande antal manskaps nummer, då vid dessa regementen inga lokala hinder möta för en sådan underbefälets tillökning. Volontärernes utbildande till underbefälsämnen bör vid indelta rytteriet, liksom vid fotfolket, försiggå vid särskildt inrättad volontärskola. Med beräkning af en tillkomst för 1879 af 3 sergeanter, 3 korpraler, 37 vice korpraler och 56 volontärer fördelade på de särskilda rytteriregementena och corpserna, skulle, efter samma beräkningsgrunder som vid fotfolket, den blifvande volontärskolan komma att utgöras af, utom 1 ryttmästare, 4 subalternofficerare, 5 underofficerare, 6 korpraler, 1 spel och 1 sjuk vårdsryttare, omkring 100 volontärer och 122 hästar. De för denna skola behöfliga kaserner och stallar torde på det mest ekonomiska sätt kunna beredas, om erforderligt utrymme för de samma beräknas vid uppförandet af det etablissement för Lifregementets Dragoncorps och kavalleriets underbefälsskola, som af behofvet påkallas, och till hvilket jag vid föredragningen angående hufvudtitelns byggnadsbehof skall återkomma.

Artilleriet. Artilleriet, som rekryteras ensamt genom värfning och på detta sätt ökaat antal måste upprätthållas, intill dess den obligatoriska värnpligten gifver till— undhäatar!°C räcklig och fullt utbildad servis till dess kanoner, företer icke allenast en betänklig mängd vakanser i manskapsstyrkan, utan saknar äfven ett

Bil. No 3 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1877.

1o O

tillräckligt antal stamhästar. Till ett bespändt åkande batteri, bestående af 6 stycken 2’58 tums kanoner, fordras enligt utrustningsplan 134 hästar, under det närvarande tillgång endast erbjuder 20 stamhästar och en kortare tid af året 16 ä 17 legda hästar per batteri. Till ett bespändt ridande batteri, bestående af 6 stycken 2’58 tums kanoner, åtgå enligt utrustningsplan 161 hästar, och dess närvarande tillgång utgör 26 stamhästar och, under några veckor om året, 21 legda hästar per batteri. Om hela denna brist vid mobilisering skall fyllas med oridna hästar, blifver artilleriets rörelseförmåga föga motsvarande de fordringar, hvilka nutidens taktik ställer på ett fältartilleri, och jag anser derföre såsom ett vilkor för tjenstbarhet hos vårt artillerivapen, att dess stamhästar småningom förökas till det antal, som den nya härordningen upptager, eller 36 för åkande och 66 för ridande batteri. Under försvarsutvecklingens första skede måste dock denna tillökning lämpa sig efter de respektiva regementenas stallutrymme, och jag får derföre föreslå, att under år 1878 stamhästarnas antal ökas vid Svea Artilleriregemente med 30, vid Göta med 12 och vid Vendes med 22.

Hvad vakanserna angår, förefinnes någon förhoppning, att de genom vidtagande af de åtgärder till värfningens ytterligare underlättande, som jag i underdånighet kommer att, i sammanhang med statsreglering^!, föreslå, skola kunna fyllas, men försvaret kräfver också vid detta vapen under hela utvecklingstiden ett gradvis tillväxande af befälsstam. De nya löner, som jag för detta ändamål nu anser mig böra föreslå, torde med afseende å den effektiva styrkans olikhet vid de särskilda regementena böra så fördelas, att 2 sergeantsaflöningar tillkomma hvartdera af Svea och Göta artilleriregementen, 5 sergeants- och 2 förste konstapels aflöning Vendes, hvarjemte motsvarande antal af gemenskapen indrages.

Vid Fortifikationen fortgår ännu fullföljandet af den organisation, som vid 1871 års riksdag godkändes och jag anser mig derföre icke rörande den samma böra för 1878 föreslå någon vidsträcktare utveckling, än som innefattas i min tillstyrkan af Chefens för Fortifikationen förslag angående uppsättning af Sappörbataljonens 3:dje kompani; blott med den jemkning, att jag, af skäl som skola vid statsregleringsförslaget, närmare angifvas, anser, att vid bataljonen bör tillsättas eu regementspastor och uppföras ett arfvode till auditörstjenstens bestridande. Under år 1878, då befälets tid tages fullt i anspråk i och för det nya manskapets utbildning, anser jag, att Fortifikationen icke bör tilldelas någre värnpligtige.

Den nuvarande organisationen af arméens intendentur och trossväsen är föga egnad att befordra ordning och skyndsamhet vid en mobilisering.

Fortifikationen. 3:dje Sappörkompa niet och Sap pörbatal jonens stat.

Intendentu-

ren.

14 Bil. N:o 3 b. till Kong/. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1877.

Generalbefälen äro i afseende på hithörande ärenden alldeles förbisedda och arméens regementen och corpser, tilldelade full utrustning endast för en klass värnpligtige, äro hänvisade direkt till Arméförvaltningen för ordnandet, så i smått som stort, af allt, hvilket rörer deras ekonomiska förhållanden. Härigenom saknar arméfördelningen förmåga till sjelfständig verksamhet och sjelfständig öfvergång på krigsfot.

Att fördröja ordnandet af fördelningens intendentur, sjukvårds- och trängväsen till dess en mobilisering inträffar, skulle icke allenast föranleda en oersättlig tidspillan utan äfven medföra de största svårigheter i brist på tjensteman med insigt uti och vana vid denna omfattande verksamhet. Freden bör äfven på detta område vara en skola för kriget, och åtgärder för beredandet af sjelfständig intendentur inom hvarje militärdistrikt vidtagas redan från försvarsutvecklingens början. I sådant afseende torde redan 1878 vid hvarje Generalbefäl böra tillsättas en Fältintendent, — en blifvande mellanlänk emellan Arméförvaltningen och truppernas förvaltningsorganer — för att biträda vederbörande Generalbefälhafvare vid uppgörande af förslag till de särskilda anordningar, som erfordras för upprättandet af fördelningens intendentur. Fältintendentens blifvande verksamhet med förråd sförvaltning, kassavård och räkenskapsföring är af den omfattning och vigt, att han bör erhålla öfverstelöjtnants grad och aflöning. Distriktets fältläkare, som nu åtnjuter ett arfvode af 500 kronor, och som vid uppgörandet af omförmälda förslag till anordnande af fördelningens intendentur bör biträda, anser jag, till följd af de ökade göromål hans befattning med de värnpligtige kommer att medföra, böra tillkomma en förhöjning i arfvodet med 500 kronor.

För att handhafva närmaste vården af och ansvaret för de särskilda regementenas och corpsernas förråder erfordras vid hvarje regemente och corps eu regementsintendent, för hvilken också aflöning finnes å vederbörande aflöningsstat beräknad. Vid ordnandet af arméens aflöning utgick man från den grundsats, att regementsintendent skulle aflönas lika med kapten af lista klassen. Vid de värfvade regementena blef också dylik aflöning för regementsintendenten å stat uppförd, hvaremot vid indelta arméen, under förutsättning att regementskommissarierne skulle kunna undvaras, lönen på stat för regementsintendenten blef upptagen endast till 1,800 i stället för 2,800 kronor, med förklaring att fyllnaden kunde utgå af de anslag, från hvilka nu regementskommissarierne aflönas. Då emellertid vid ett fullständigt ordnande af intendenturväsendet det visar sig nödvändigt, att jemte intendenten vid regementena och corpserna anställes äfven en förrådsförvaltare, så mycket hellre som intendenten skall vid uppbrott vara regementet följaktig, och då förrådsför-

15 Bil. Wto 3 i. till Kong!. Majtts Nåd. Prof. Wto 1, om Statsverket 1877.

valtaren lämpligen synes böra aflönas från de anslag, hvarifrån aflöningen nu utgår till regementskommissarien, i hvars ställe han träder, lärer i aflöningsstaterna böra uppföras fyllnaden i regementsintendentens lön med

1,000 kronor.

Fältintendenten, såsom tillhörande Generalbefälets stab, torde på Ge- Förhöjning i neralitetets stat uppföras. Den vidgade verksamhet, som enligt detta för-staten för beslag till förändring af vårt intendenturväsen skulle tillkomma General- ne1'110' befälhafvare!! och genom hvilket det skulle blifva honom möjligt att städse ansvara för fördelningens förmåga att mobiliseras, måste i icke ringa grad komma att öka hans expeditionsgöromål, hvarföre jag anser behöfligt att hos honom anställas 2 adjutanter, hvilka torde tilläggas ett arfvode af 750 kronor hvardera.

Om Generalbefälet utväxer med en så talrik stab, som den nu föreslagna, måste Generalbefälhafvarens bostad förläggas till bestämd ort, naturligtvis stad, så mycket hellre som de framtida fältförråden torde böra vara i stad belägna, och billigheten fordrar då äfven, att Generalbefälhafvare och stabspersonal erhålla så väl inqvarteringsersättning, som ersättning för embetslokal och expenser, men äskande af anslag härför erfordras dock icke för år 1878.

För uppgörande af förslag till trossväsendets ordnande inom vårTrängen. Årarmé har Eders Kongl. Maj:t låtit sammankalla en komité, hvilken med e^^ea™"all den omsorg, det omfattande uppdraget krafvel’, behandlat de flesta star vid mohithörande frågor och innan kort torde vara färdig att inkomma med Mlsenng" sitt betänkande. Under sådana förhållanden anser jag mig icke nu böra gå detta betänkande i förväg med något förslag till påbörjande af trossens ordnande år 1878, men anser likväl, det oaktadt, frågan om sättet för arméens förseende med hästar i händelse af en mobilisering redan vid stundande riksdag kunna och böra framställas. Antagandet af en lag som bestämmer, huru arméens behof i detta afseende skall fyllas, är af desto större vigt, som saknaden deraf skulle vid utbrottet af ett krig antingen i betänklig grad försena arméens mobilisering eller ock medföra ett förhatligt våldförande af den enskildes rätt. Förslag till lag rörande denna vigtiga fråga är af chefen för Generalstaben utarbetadt och anhåller jag att framdeles få detsamma inför Eders Kongl. Maj.-t föredraga.

För att åt de värnpligtige bibringa den utbildning, som enligt mitt De värnpiigt;förmenande skulle kunna berättiga den indelta arméens upplösning, er- fe,s ofmnga' fordras, då specialvapnen undantagas, en rekrytskola af 10 \ månader utom återkommande repetitionsöfningar. Men eu så utsträckt vapenskola

16 Bil. No 3 i. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1877.

later sig åtminstone i fredlig tid icke tillämpas utan tillvaron af ett behöfligt antal kasernbyggnader.

Innan detta nödvändiga skydd emot klimatets stränghet blifvit anskaffadt, kunna de värnpligtiges öfningstider svårligen utsträckas utöfver de egentliga sommarmånaderna, och med anledning af den derunder inträffande sånings- och skördetiden, hvilkens anspråk på arbetskraft icke utan nödtvång bör förbises, torde jemväl de värnpligtiges vapenöfningar böra under försvarsutvecklingens första skeden förläggas inom Maj, Juni och Juli månader. De värnpligtiges öfningstid torde jemväl af politiska skäl vid försvarsutvecklingens början icke böra utsträckas till det maximum, den äfven utan kasernbyggnaden kan uppnå. Det sextiotal af år, under hvilket beväringsynglingens vapenöfning omfattat högst 15 dagar under tvenne på hvarandra följande år, har hos flertalet af den nuvarande generationen alstrat föreställningen, att denna öfningstid är tillräcklig för nationens krigsbildning, och det torde ej böra väcka förundran, om befolkningens flertal, uppväxt i vanan att betrakta militärisk uppfostran och fältlif såsom ett område egentligen tillhörande de för krigaryrket särskildt besoldade yrkesmannen, skulle anse ett allt för snabbt ökande af de värnpligtiges öfningsdagar såsom en obehöflig tunga. Ju större utsträckning en sådan tillökning under försvarsutvecklingens första år tager i anspråk, desto mera motvilja skulle den möjligen framkalla, och den allmänna uppfattningen rörande detta brytande med mångårigt bruk kan i fredlig tid icke på en gång förändras. Jag anser derföre, att den bör småningom ledas ifrån sin afväg, och tillökningen i de värnpligtiges vapenöfningar icke under försvarets första utvecklingsskede bestämmas längre, än att tiden för deras tjenstgöring under vapen motsvarar ett indelta infanteriets rekryt- och regementsmöte. I samma mån de värnpligtige sjelfva erhålla ökad insigt rörande det mångfaldiga de hafva att lära, och huru förvärfvandet af dessa kunskaper och dessa färdigheter utgör för dem ett oeftergifligt vilkor, om de icke skola i första strid prisgifvas åt en i krigaryrket utbildad fiende, i samma mån skall äfven folkets opinion förändras och dess stämning vinnas för en gradvis fortgående förlängning af de värnpligtiges öfningar.

Men då jag dels af nu anförda skäl och dels i afbidan på den tillväxt af dugligt underbefäl, som i och för de värnpligtiges undervisning är behöflig!, om de offer man af folket krafvel’, skola gifva full lön, föreslår en så ringa tillökning i de värnpligtiges öfningstid, som den under första utvecklingsskedet ifrågaställda, anser jag mig samtidigt böra betona önskvärdheten deraf, att nästa steg på försvarets utvecklingsbana, medförande ytterligare utsträckning i nyssnämnda öfningstid, må så snart som möjligt blifva uttaget. Ett

] 7

Bil No 3 b. till Kong!. Maj-.ti Nåd. Prop. No /, o.,, Statsrätt 1877.

Ett indelta infanteriets rekrytmöte är för närvarande bestämdt till 42 dagar och ett regementsmöte till 20. Den öfningstid jag vid försvarets första utvecklingsskede föreslår utgör alltså 62 dagar. Vid fördelningen af dessa öfningsdagar måste, utom hvad jag förut härom yttrat, äfven tagas i betraktande armeens tillgång pa befäl och beredande af tidsutrymme för den indelta armeens vapenöfningar, hvilka vid så ringa tillökning af de värnpligtiges öfningar icke tåla vid någon inskränkning. Dels med afseende deipå och dels med anledning af de fördelar, som vinnas genom repetitionsöfningar, så väl i befästandet af de lärdomar, rekryten inhemtat, som i underhållandet af militäriskt intresse och kamratskapsanda, har jag ansett, att den för de värnpligtige föreslagna öfningstiden bör vid fotfolket fördelas på tvänne år med 42 (lagar under det första och 20 dagar under andra året. Om de värnpligtige derjemte inkallas samtidigt med rekryterne vid det regemente, de tillhöra, skulle ingen väsendtlig rubbning behöfva ske i tiden för armeens vanliga vapenöfningar, och de värnpligtiges frånvaro inom landets flesta provinser infalla för lasta klassen från början af Maj till midsommartiden samt för 2:dra klassen från midsommar till medio af Juli månad.

Beträffande öfningstiden för de värnpligtige, som blifva tilldelade specialvapnen, anser jag, med fästadt afseende på den längre tid, som tages i anspråk föi rekiytbildningen, de föreslagna 62 dagarnes vapenöfning icke böla delas, utan i oafbilitet sammanhang genomgas af lista klassens värnpligtige.

Angående föi delningen af de värnpligtige mellan de olika vapnen, torde 1,000 böra beräknas såsom tillhörande flottan. Det redan nu bestämda antalet af 75 värnpligtige för hvarje regemente och corps vid rytteriet, med undantag af Skånska Husar- och Dragonregementena, torde fortfarande böla bibehållas, samt för de två senare, af lokala skäl, nedsättas till samma numerär, hvaremot jag, på grund af den ringa manskaps- och häststyrkan vid Jemtlands fältjägare-corps, anser denna blott böra tilldelas 50 värnpligtige. Vid artilleriregementena torde ingen förändring i de värnpligtiges antal böra förekomma, och Fortifikationen af skäl, som jag förut anfört, ej under ar 1878 erhålla pa sin del några värnpligtige.

Huru kolt tiden för de värnpligtiges rekrytbildning än är, synes den Baracker & mig likväl för eu för fältlif fullkomligt ovan trupp nästan lång att till- mlHu8plat' bringa under tält, helst början af Maj månad ofta medför både frost och snö. Jag anser derföre, om den föreslagna förlängningen i de värnpligtiges öfningar blir faststäld, behofvet påkalla uppförandet å indelta arméens mötesplatser af baracker för den styrka af så väl underbefäl som trupp, hvilken beräknas att der genomgå 42 dagars vapenskola. Denna styrka Bik till lii/cttd. Prat. 1877. 1 Sami. 1 Aja. 3

18 Bil. N:o 3 b. till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1877.

utgöres af indelta fotfolkets rekryter och förberedande nnderbefälsskola och af de värnpligtiges lista klass. För de förre, såsom utgörande endast ett ringa antal, har man hittills varit nödsakad att på otillfredsställande sätt under inträffande kyla skaffa tak öfver hufvudet i närbelägna byggnader; för en hel klass värnpligtige vore detta anordningssätt icke möjligt. Uppförandet af dessa baracker utgör dessutom ett vilkor för att kunna gradvis öka de värnpligtiges öfningar under den tid, då kaserner saknas, och skulle äfven under förverkligandet af det nya härordningsförslaget vid dess repetitionsöfningar komma till gagn. På grund häraf har jag inom Arméförvaltningen låtit uppgöra förslagsritning och kostnadsberäkningar för dessa baracker, hvarvid jag i underdånighet får erinra, att Eders Kongl. Majit för detta ändamål redan anvisat behållningen å den s. k. beväringsfonden, med hvilken summa alltså den behöfliga kostnaden kan minskas. Det oaktadt tager den i anspråk så betydliga anslag, att jag, med anledning deraf, ansett mig böra föreslå, att kostnadssumman fördelas på tvänne år. För att likväl derigenom de värnpligtiges öfningar icke under år 1878 ma vidkännas någon förminskning, torde de för detta år inom några af de sydligare länen af landet förläggas till tider, som äro lämpligast för begagnande Sängkläder af fält. — Då vidare den rekryt- och skoltid, som de värnpligtige . enligt

m. m. mitt förslag första året böra undergå, icke utgör något egentligt fåltlif eller

åsyftar att i detta afseende bibringa manskapet någon vana, har jag med

hänsyn till årstidens beskaffenhet, af sanitära skäl och för befordrandet af

snygghet och trefnad, ansett de kommenderade böra förses med madrassoch pölvar, filtar m. m., öfver bvilka persedlar kostnadsförslag äfven inom Fältkök med Arméförvaltningen blifvit uppgjordt. •— Efter inom arméen under de tvänne Bems. senare åren verkstälda försök för utrönande af fördelaktigaste sättet att tillreda manskapets proviant under vapeuöfningarna har Arméförvaltningen inkommit med förslag till uppförande af fältkök vid mötesplatserna, hvarigenom maten skulle kunna tillredas både sundare och smakligare än hittills, hvarjemte kostnadsförslag blifvit uppgjordt för manskapets förseende med skålar, skedar och slefvar till matens uppläggning. — Dessa förslag tillstyrker jag i underdånighet, och under förutsättning att de komma till verkställighet, samt i betraktande af den frihet, provianteringsdirektionen eger att inom de bestämda anslagen utbyta proviant-artiklar efter lokala förhållanden och folkvanor, anser jag mig icke hafva skäl att föreslå någon förändring i arméens proviantering.

Hästar för of- Om öfniiigstiden för de värnpligtige vid specialvapnen i ringaste mån ning af de skall kunna motsvara det med densamma åsyftade ändamål, måste för dessa ^"special-6 värnpligtige beredas tillfälle att derunder vara beridne. Det antal hästar, vapnen. som härtill erfordras, anser jag dock icke under försvarets forsta utveck-

1?

Bil. Wto 3 b. till Kanal. Majtts Nåd. Prof. Wto 1, om Statsverket i877.

ligsskede behöfva nyanskaffas, utan kunna beredas vid artilleriets regementen genom förlängning af tiden för de legda hästarnes begagnande och vid de indelta kavalleriregementena genom inkallande af behöfligt antal nummerhästar. Vid de värfvade kavalleriregementena torde i detta afseende städse finnas tillgång, om de värnpligtige öfvas under den tid, då en del af manskapet är permitteradt.

De ökade kostnader, som vapenöfningarnas förlängning för de värn-Sadeimundepligtige vid specialvapnen skulle föranleda, inskränka sig alltså, utom un- riV|^x°0°rh derhållskostnader m. m. under öfningstiden, till uppsättning vid indelta rytteriet af sadelmunderingar för 425 värnpligtige samt ridbyxor för så väl dessa som de 840 värnpligtige vid artilleriet.

Den konvention, enligt hvilken försvarsväsendet på Gotland är ordnadt, Försvarsvätillfredsställer lika litet nutidens anspråk på eu militärisk organisation somGot' önskningarna hos öns befolkning. Försvarets utveckling fordrar, efter mitt förmenande, i detta afseende mera likställighet emellan denna ö och Sveriges fastland, och de förändringar i Gotlands nuvarande försvar, jag föreslår, åsyfta denna likställighet på samma gång de utgöra början till den militärorganisation för ön, som i det af komiterade granskande härordningsförslaget blifvit framstäld.

Redan år 1878 torde den nu gällande konventionen böra utbytas emot den nya värnpligtslagen, Gotlands Nationalbevärings tjensteman bibehållas å gammal stat, deras löner vid innehafvare^ afgång indragas till statsverket, och början göras till uppsättande af ett Gotlands Regemente, hvarefter ön kommer att utgöra ett utskrifningsområde, deladt i 4 landtvärnskompaniom råden. Den tillgång på befäl, som finnes vid Gotlands Nationalbeväring, bidrager att i hög grad underlätta uppsättande af befälsstam till det föreslagna regementet, då bland Nationalbeväringens 4 Majorer, 33 Kaptener, 33 Löjtnanter oeh 20 Underlöjtnanter, samt bland de 24 Underofficerare, hvilka sedan 1870 hafva genomgått underbefälsskolan vid Carlsborg, tillräckligt antal kan påräknas för besättande af de föreslagna befälsplatserna, om löneförmånerna vid de samma, så som jag äfven föreslår, sättas lika med motsvarande grader vid indelta arméen. Med anledning häraf anser jag. att Gotlands Regementes befälsstam redan år 1878 bör uppsättas med 1 Öfverste och militärbefälhafvare på ön, 1 Major, 6 Kaptener, 1 Regementsqvartermästare, 1 Adjutant, 8 Löjtnanter och 8 Underlöjtnanter, 1 Regementspastor, 1 Regementsläkare, 1 Regementsintendent, jemte arfvode för Auditörsbiträde; 4 Fanjunkare, 1 Bataljonsadjutant, 1 Regementsväbel,

12 Sergeanter, samt dess Landtvärn fullständigt med 1 Major, 4 Kaptener och 4 Löjtnanter samt 4 Fanjunkare, 2 Sergeanter af lista och 2 af 2:dra

20 Bii. h:o 3 b. till It om;?. Majds Nåd. Prop. No 1, om tttatsverket 1377.

klassen, hvarjemte 32 Volontärer böra antagas och tillhöra 2:dra Militärdistriktets volontärskola. Af förut anförda skäl föreslår jag:

för en landtvärnets Löjtnant lön till ................ 900: _____

för en dess förste Sergeant till .......................... 360:

för en dess andre d:o till ......................... 240:

samt för alla samma förmåner vid kominenderingar och tjensteresor, som för öfriga grader inom landtvärnet blifvit föreslagna. Innan vid Gotlands regemente hinner utbildas den för öfvandet af dess värnpligtige behöfliga underbefälsstam, torde denna brist kunna afhjelpas genom kommendering af befäl från 2:dra Militärdistriktet.

_ L)et vid Gotlands Nationalbeväring återstående Underbefälet, som blir talrikt, enär det för närvarande består af 2 Styckjunkare, 36 Sergeanter, 15.6 Furirer, 174 Korporaler och Konstaplar och 192 vice Korporaler, hvilka alla äro valda och åtnjuta arfvoden från 18 till 270 kronor, så framt de deltagit i årets befälsöfningar, torde det böra tillåtas att intill fylda 30 år qvax-stå vid sina befattningar och arfvoden, för att fortfarande som hittills vapenöfva det i Nationalbeväringen qvarstående manskap, som före ingången af år 1878 fyllt 21 år. Efter 1878 torde val af underbefäl böra upphöra.

Vidare torde vid Gotlands Regemente böra 1878 tillsättas en Regementstrumslagare och 8 Spel i nummer, hvaremot af Nationalbeväringens 10 arfvoden för fältmusikanter och 60 för spel, 2 af de förra och 10 af de senare indragas. Regementstrumslagarens lön torde bestämmas till 30 kronor i månaden samt 150 kronor i beklädnadspenningar och dagaflöning jemte portion under tjenstgöring i likhet med fanjunkare, och spel" i nummer erhålla samma aflöningsförmåner som obefordrad volontär. Beträffande Nationalbeväringens värfvade artilleri anser jag mig för 1878 icke böra föreslå annan förändring, än att officer vid Gotlands regemente, i stället för såsom hittills ur' Nationalbeväringen, må kommenderas att tjenstgöra vid detsamma med åtnjutande af dagaflöning under tjenstgöringstiden, och att styrkan ökas med 1 Sergeant, 1 förste och 1 andre Konstapel, hvaremot 3 manskapsnummer indragas. Tiden för de legda hästarnes begagnande bör derjemte ökas till likhet med hvad för fastlandets artilleri är föreslaget.

Om detta förslag till försvarets pa Gotland organisation år 1878 kommer att genomföras, torde äfven följande befattningar få i mån af innehafvarnes afgång indragas och lönerna besparas statsverket, nemligen Bataljonspredikant, Auditör, Regementsläkare, Fältkamrer, Magasinsförvaltare och Sjukhusinspektor, Kanslist och Kontorsskrifvare samt Vaktmästarebefattningen.

21 Bil. N:o 3 b. till Kornjl. Maj-.ts Nod. Trop. No 1, om Statsverket 1877.

Enligt nu gällande konvention äro alla vapenföre män af Gotlands befolkning skyldige till 6 dagars årlig vapenöfning från det 18:de till 30:de lefnadsåret. Den nya värnpligtslagens antagande torde häruti icke verka någon ändring för alla dem, hvilka vid ingången af år 1878 fyllt 21 år, men för dem, hvilka äro pligtige att efter den nya lagen undergå lista årets förlängda vapenöfningar, böra dessa för år 1878 endast bestämmas till eu utsträckning al 24 dagar, då dessa värnpligtige redan under trenne föregående år antagligen blifvit under tillsamman 18 dagar vapenöfvade. för de värnpligtige al år 1879 skulle detta afdrag utgöra 12 dagar och för dem af 1880 6 dagar.

Från och med år 1878 böra ingå värnpligtige af 18, 19 och 20 års ålder vidare utskrifvas till 6 dagars vapenöfning.

För öfrigt anser jag mig böra föreslå, att baracker, kök, madrass- och pölvar, filtar, tvättställ, skålar, skedar och slefva!’ må, i likhet med hvad derom blifvit framstäldt vid frågan om fastlandets värnpligtige, äfven komma de värnpligtige på Gotland till godo.

De lörslag, som jag nu framstält, och hvilka, ehuru innefattande väsendtliga förbättringar i vår nuvarande försvarsorganisation, dock endast äro att betrakta såsom ett steg på vägen till det stora målet: ett betryggande försvar, hafva blifvit inskränkta till hufvudsakligast den personel delen af arméen; — bristen i dess materiel och deraf föranledda behof har jag dels af finansiela skäl och dels under afbidan på den omförmälda trosskommittéens betänkande, som i detta afseende torde komma att å organisationen utöfva ett icke ringa inflytande, ansett först till nästa års Riksdag böra blifva föremål för Eders Kongl. Maj:ts proposition.

Slutligen torde jag, med erinran om hvad jag redan anfört rörande den lättnad i rustnings- och roteringsbördan, som vid förlängning af de värnpligtiges vapenöfningar skulle ifrågakomma, få föreslå, att denna lättnad — med afseende på den i de värnpligtiges öfningstid föreslagna tillökningen, utgörande omkring 10 % af den tillökning, som erfordras för deras fullständiga utbildning, — må under samma skede bestämmas vid det roterade fotfolket till 10 % af en medelvakansafgift, räknad till 150 kronor, eller till 15 kronor för hvarje rotehållsnummer vid indelta arméen. Hvad deremot rusthållet angår, så och då de af rusthållare frinjutna räntorna af stamhemmanet tillhopa med de augmentsräntor, som äro åtskilliga rusthåll anslagna, ofta nog öfverskrida den dem af rustningen förorsakade kostnad, synes mig understöd i dylik händelse icke böra komma rusthållarne till godo. Jag anser mig derför böra i underdånighet föreslå, att endast i det fall, att styrkas kan, det de till rustningens uppehållande anslagna förmåner icke uppgå vid ett rusthåll, tillhörande kavalleriregemente eller corps, till 400 kronor och vid ett

22 Sik. N:o 3 b. till Körtel. Maj:U Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1877.

till afsutet kavalleriregemente hörande rusthåll 320 kronor, understöd må rusthållet tilldelas och utgå med det understigande beloppet, dock i intet fall med mera än 15 kronor.

I öfverensstämmelse med hvad jag nu anfört, får jag i underdånighet hemställa,

att Eders Kougl. Maj:t i nådig proposition täcktes till Riksdagens antagande framlägga de af mig föredragna och protokollet bilagda förslag till värnpligtslag och till lag rörande den tid, värnpligtig skall för sin utbildning tjenstgöra under fredstid, att gälla från ingången af år 1878;

att Eders Kougl. Maj.t ville föreslå Riksdagen att fastställa de vid protokollet fogade förslagsstaterna för Blekinge och Gotlands regementen samt Vester-Norrlands bataljon, och å ordinarie stat anvisa de för dessa trupper enligt staterna, erforderliga medel;

att likaledes Eders Kongl. Maj:t behagade af Riksdagen äska nödiga medel, att å ordinarie stat utgå, för det af mig här ofvan föreslagna landtvärnsbefäl;

» underbefälets tillökning, enligt hvad ofvan anförts, vid indelta infanteriet, fotgardena och Vermlands fältjägarecorps, värfvade kavalleriet och artilleriet;

» uppsättning af 3:dje sappörkompaniet och sappörbataljonens stab; d volontärer vid indelta infanteriet; och

» fältintendenter, regementsintendenter vid indelta arméen, fältläkare samt generalbefälhafvarnes adjutanter;

att Eders Kongl. Maj:t täcktes å vederbörande anslag föreslå beviljandet af nödiga medel till bestridande af kostnaderna för den föreslagna förlängningen i de värnpligtiges öfningar och för infanteriets volontärskolor;

att vidare Eders Kongl, Maj:t ville af Riksdagen å extra stat för år 1878 äska erforderliga anslag,

till nybyggnad å Carlsborg och inredning i Vadstena slott för infanteriets volontärskolor;

« byggnader å Ladugårdsgärdet för rytteriets underbefäls- och volontärskola, samt Lifregementets Dragoncorps’ befälsmöte, exercis-sqvadron och förberedande underbefälsskola;

» barackbyggnader å mötesplatserna;

» sängkläder och servispersedlar i dessa baracker;

» fältkök med servis å mötesplatserna;

» sadelmunderingar och ridbyxor åt de värnpligtige vid specialvapnen; samt » inköp af stamhästar åt artilleriregementena;

att Eders Kongl. Maj:t täcktes i nåder föreslå Riksdagen att, så vidt den bifaller hvad angående de värnpligtiges öfningar och uppsättning af nytt befäl

Bil. No 3 b. till Kong!. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om StoUverhet 1877. 23

kali nu blifva af Eders Kongl. Maj:t föreslaget, alla befattningarna vid Hallands Infanteri-bataljon samt vid Gotlands Nationalbeväring officersbeställningarna och tjensterna å Beväringens civil-, medicinal- och kleresistat må, vid innehafvarnes afgång, indragas och aflöningen besparas statsverket;

att i sådant fall underbefälet vid Gotlands Nationalbeväring, med undantag af det vid artilleristamtruppen anstälda, hvilket bör tillökas med eu sergeant, en l:ste konstapel och en 2:dre konstapel, hvaremot gemenskapen minskas med 3 man, må få intill fylda trettio år qvarstå vid sina befattningar och dermed förenade arfvoden, mot det att af det samma fortfarande vapenöfvas det i Nationalbeväringen qvarstående manskap;

att de vid Nationalbeväringen till spel anslagna arfvoden må indragas, när deras utgående icke längre finnes vara för beväringens vapenöfning erforderligt; hvaremot aflöningen till Nationalbeväringens tygstat skall fortfarande utgå, samt

att, vid bifall till den nu föreslagna indragningen, anslagen till Hallands Infanteribataljon och Gotlands Nationalbeväring måtte förbytas till förslagsanslag och detta senare lida lämplig nedsättning.

Slutligen torde Eders Kongl. Maj:t vilja i nåder föreslå, att, under förutsättning att den föreslagna tillökningen i värnpligtiges öfningar kommer till stånd, för bidrag åt rust- och rotehållare till indelta arméens aflöning uppföres å 4:de hufvudtitelu ett förslagsanslag af 400,000 kronor.

Hvad Chefen för Landtförsvars-departementet sålunda hemstält behagade Hans Maj:t Konungen, uppå tillstyrkan af Statsrådets öfriga ledamöter, i nåder gilla och bifalla, med befallning att nådig proposition om värnpligtslag samt lag rörande den tid, värnpligtig skall för sin utbildning tjenstgöra under fredstid, skall till Riksdagen afiåtas, samt hvad i öfrigt blifvit hemstäldt iakttagas vid afgifvande af underdånigt förslag till reglering af utgifterna under riksstatens 4:de hufvudtitel för år 1878.

Ex protocollo A'. C. Arfvidsson.

24 Bil. N:o 3 b. till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1311.

Förslag

till

lag om allmänna värnpligten.

Art. I.

Allmänna bestämmelser.

§ I-

Hvarje svensk man är värnpligtig från och med det kalenderår, under hvilket han fyller aderton år, till och med det, under hvilket han fyller fyratio år.

§ 2-

Från värnpligtens fullgörande frikallas den, som till följd af lyte, sjukdom eller kropplig svaghet är till tjenst vid rikets försvar oförmögen.

§ 3.

Värnpligten fullgöres i hären eller flottan.

§ 4-

1. Hären består af linie, landtvärn och landstorm. Tjeustetiden är sex år i linien och sex år i landtvärnet. Efter slutad tjenst i luden öfverföres den värnpligtige omedelbart till landtvärnet. Tjenstetiden vid flottan är tolf år, af hvilka de sex första motsvara tjenstetiden i linien och de sex sista tjenstetiden i landtvärnet. I krigstid bestämmer dock endast behofvet tjenstetidens längd för det uppkallade manskapet.

2. Under den tid, värnpligtig icke tillhör linien, landtvärnet eller flottan, tillhör han landstormen.

§ 5.

fiih. N:o 3 l. till Kmgl. Maj:ls Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1877.

§ 5.

1. Värnpligtig är skyldig att undergå utskrifning till tjenst i linien och landtvärnet eller vid flottan det år han fyller 21 år.

2. Tjenstetiden i linien och landtvärnet eller vid flottan beräknas från början af nyssnämnda år, äfven om den värnpligtige till följd af laga förfall eller beviljadt uppskof först ett senare år, skulle blifva utskrifven. Har sådan senare utskrifning skett till följd af den värnpligtiges förfallolösa uteblifvande, räknas tjenstetiden från början af utskrifningsåret. Inställer utskrifven värnpligtig sig icke till tjenstgöring det år han första gången blifvit till vapenöfning inkallad, räknas hans tjenstetid från början af det år han inträder i tjenstgöring.

3. Värnpligtig må äfven före det år, han fyller 21 år, anmäla sig till utskrifning och dervid sjelf välja den truppafdelning eller flottans station, vid hvilken han vill tjenstgöra, dock endast så vida han är till krigstjenst duglig och i öfrigt lämplig till den tjenst, hvartill han anmäler sig. Han tillhör likväl linien eller motsvarande klasser vid flottan intilldess sex år förflutit från och med det års början, då han fyller 21 år. Sådane ynglingar må dock icke vid någon af härens afdelningar eller vid flottans stationer emottagas till större antal än tio procent af årskontingenten.

§ 6.

1. Vapenför värnpligtig utskrifves till vapenkonst; öfrige värnpligtige till annan befattning vid hären eller flottan, hvartill de må finnas lämpliga.

2. Värnpligtig vare skyldig att, då lian är inkallad till tjenstgöring, förrätta den tjenst, honom af vederbörande befälhafvare anvisas; dock

a) att den, som tillförene haft anställning i egenskap af officer eller underofficer, icke kan åläggas tjenstgöring i lägre befäls grad, änhan förut innehaft;

b) att prester, läkare, som aflagt medicine kandidatexamen, och veterinärläkare ej må åläggas annan tjenstgöring än den, som tillhör deras kall;

c) att sjökaptener och styrmän vid handelsflottan, livilka utöfvat sitt yrke längre eller kortare tid under de tre år, som närmast föregått inkallelseåret, skola, om de fullgjort föreskrifven vapenöfning vid flottan samt aflagt den för befordran till underofficer stadgade examen, användas, de förre såsom befäl och styrmännen såsom underbefäl; samt

d) att den, som vunnit behörighet att tjenstgöra såsom maskinist å ångfartyg, skall användas i maskinistbefattning.

Bih. till Riksd. Tråt. 1877. 1 Sami. 1 Afd.

26 Bil. N:o 3 b. Ull Konyl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1877.

§ 7.

Rörande utskrifne värnpligtiges befrielse från tjenstgöring under krigstid meddelar Konungen de föreskrifter, som för rikets tjenst och det allmännas behof finnas vara påkallade.

§ 8.

Värnpligtig, som är lagstadd eller annorledes i annans tjenst eller arbete antagen, må ej af husbonde eller arbetsgivare förhindras att i behörig tid inställa sig till utskrifning, vapenöfning eller annan tjenstgöring.

£

§ 9.

1. Värnpligtig skall, med det undantag mom. 4 af denna § bestämmer, vid mantals- och skattskrifningen det år, han fyller aderton år, sjelf eller genom målsman, husbonde, 'arbetsgivare eller laga ombud, aflemna sitt prestbetyg till det vid förrättningen närvarande befäl och af detsamma^ uttaga en inskrifningssedel.

2. Å inskrifningssedeln antecknas framgent af befälet hvad som med hänseende till värnpligtens fullgörande är för den värnpligtige af vigt att kunna styrka, såsom utskrifningsförrättnings beslut, fullgjord tjenstgöringsskyldighet, öfverflyttning till landtvärnet m. in. d. Med inskrifningssedeln följer ett utdrag af denna lag samt andra lagar och stadganden rörande krigsmakten.

3. Är den värnpligtige vid sjömanshus inskriven, erhåller han under första värnpligtsåret sin inskrifningssedel af sjömanshusdirektionen, som derom underrättar vederbörande landtvärus-kompanibefäl inom den 15 Januari nästföljande år.

§ io.

Den, som är förlustig medborgerlig förtroende, må ej tillhöra hären eller flottan.

Bih. N:o 3 h. till Kongl. Maj ds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.

27 Art. II.

Limen och landtvärnet samt deremot svarande klasser vid flottan.

a) Utskrifning.

§ 11.

1. Riket indelas i utskrifningsområden, motsvarande fotfolksregementsoch corpsområden.

2. Hvarje utskrifningsområde delas i visst antal landtvärns-kompanio mråden.

§ 12-

1. Alle värnpligtige, som icke enligt mom. 2 och 3 af denna § utskrifvas till flottan, äro underkastade utskrifning till hären.

2. Till flottan utskrifvas:

a) sjöfarande, som å hvad farvatten som helst idkat minst tolf månaders sjöfart å fartyg af tio tons drägtighet eller derutöfver;

b) fiskare, som idkat kust- eller hafsfiske såsom yrke i minst tolf månader;

c) lotsar och lotslärlingar; samt

d) maskinister och eldare, som i sådan egenskap å hvad farvatten som helst tjenstgjort minst sex månader å ångfartyg eller ångslupar.

3. Dessutom skall till det antal, som konungen pröfvar erforderligt, till flottan utskrifvas:

a) värnpligtige från de kusttrakter, der befolkningen mest sysselsätter sig med kustfart och fiske;

b) ingeniörer, ritare och handtverkare vid skeppsvarf och sådana mekaniska verkstäder, som hufvudsakligen bedrifva skeppsbyggeri, äfvensom andra skeppshandtverkare, segelsömmare, blockmakare och repslagare.

§ 13.

Ur utskrifningsområdena uttagas, på sätt §§ 19 och 22 bestämma, värnpligtige för rytteriet, artilleriet, ingeniörtrupperna, trängen och flottan, hvarefter öfriga värnpligtige tillhöra det fotfolksregemente, inom hvars ut-

28 Bill- No 3 b. till Katigt Mag:U Nåd Vrop. No 1, om Statsverket 1877.

skrifningsområde de äro utskrifne, egande dock Konungen att i mån af behof utjemna större olikheter i styrka regementena emellan.

§ 14.

1. Vid hvarje mantals- och skattskrifningsförråttning skall befäl närvara, för att med ledning af mantalsuppgifterna upprätta och fullständiga den stamrulla, som inom hvarje landtvärnskompani skall, särskilt för hvarje årsklass, föras öfver alla värnpligtig, Indika inom kompaniets område blifva mantals- och skattskrifne.

2. Utdrag af denna stamrulla skall för de tre yngsta årsklasserna inom årets slut af landtvärnskompanichefen öfversändas till vederbörande pastorsembeten, hvilka äro pligtig^ att efter verkställd granskning genom anteckning upplysa, dels om någon deruti upptagen värnpligtig aflidit eller afflyttat till annan ort, som, då den är känd, skall uppgifvas, eller blifvit till hemvist eller namn enligt kyrkoböckerna oriktigt upptagen, dels om och hvilka värnpligtige af berörde årsklasser, utom de i utdragen upptagna, inflyttat i församlingen efter senaste mantalsskrifningen; hvarefter utdragen, bekräftade genom vederbörande pastorers underskrift, skola inom den 15 derpå följande Januari till landtvärnskompanichefen återsändas.

3. Direktionerna för sjömanshusen skola inom den 15 Januari hvarje år till vederbörande landtvärnskompanichef insända uppgift å alle i sjömanshusets register inskrifne värnpligtige.

4. Ej mindre presterskapet än och landsstatens tjensteman, särdeles mantals- och skattskrifningsförrättare samt direktionerna för sjömanshusen vare pligtige att, i allt hvad på dem kan ankomma, tillhandagå vederbörande landtvärnsbefäl med de upplysningar och det bistånd, som af dem kunna äskas, i och för de värnpligtiges redovisande och utskrifning.

5. Der mot husförhörslängder svarande anteckningar komma att föras af annan myndighet än presterskapet, skola presterskapets skyldigheter enligt denna § åligga sådan myndighet.

§ 15.

1, Hvarje år före den 15 Mars skall, på tider och ställen, som af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande efter landtvärnsbataljonschefens hörande bestämmas, inom de särskilda utskrifningsområdena utskrifning förrättas med de värnpligtige, som under året fylla 21 år, samt med dem af äldre

29 Bil. N:o 3 h. till Kong!. Majds Nåd ih op. N:o 1, om Statsverk# 1811.

årsklasser, hvilka vid föregående utskrifningsförrättningar bort vara tillstädes, inen uteblifvit, eller vid sådan förrättning erhållit uppskof med utskrifning. Der så pröfvas nödigt, kan dessutom äfven på andra tider af året utskrifning ega rum.

2. Värnpligtig, som är inskrifven vid sjömanshus, utskrifves inom det utskrifuingsområde, inom hvilket sjömanshuset är beläget.

3. Inkallelse till utskrifningsförrättning verkställes af Konungens Befallningshafvande genom kungörelse.

4. Utskrifningen förrättas af eu utskrifningsnämnd, som består af landtvärnsbataljonschefen, såsom ordförande, och fyra ledamöter, nemligen en Kapten af linien, vederbörande Kronofogde, eller, om utskrifningen afser stad, eu af magistraten inom sig utsedd ledamot samt dessutom, för hvarje landtvärnskoinpaniområde, två derinom bosatte män, hvilka sistnämnde jemte ett lika antal suppleanter väljas hvarje gång för två år af landstinget, eller, der kompaniområdet utgöres af stad, som ej under landsting lyder, af stadsfullmäktige. Omfattar kompaniområde landsdelar, hörande under olika landsting, eller landsdel och stad, som ej under landsting lyder, väljas särskildt för hvarje sådan landsdel eller stad två ledamöter i Nämnden jemte lika antal suppleanter. De af landsting eller stadsfullmäktige valde ledamöter, eller, i händelse de äro förhindrade, deras suppleanter, deltaga i nämndens förrättning endast i hvad den angår det område, för hvilket de blifvit valde.

Nämndens ordförande och ledamöter hafva lika rösträtt. Nämnden biträdes af en läkare.

5. Vid utskrifningsförrättning är hvarje till densamma inkallad värnpligtig skyldig att personligen inställa sig. Undantagne från denna skyldighet äro endast de värnpligtige, som äro inskrifi\e å sjömanshus och hafva fullgjort de i § 12 mom. 2 bestämda vilkor.

§ 16.

Värnpligtig, som vistas ä annan ort, än den, hvarest han är mantalsoch skattskrifven, må, om han så önskar, å den förra undergå utskrifning, men skall i sådant fall före utskrifningen anmäla sig hos landtvärnskompanibefälet, förete inskrifningssedel och aflemna prestbetyg, Sådan värnpligtig anses dock fortfarande tillhöra det område, der han är mantals- och skattskrifven, så vidt han icke till annat område i laga ordning öfverflyttar

30 Bil. No 3 b. till Kong}. Maj:U Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1877.

§ 17.

1. Uppskof med utskrifning må till näst följande års utskrifningsförrättning af nämnden medgifvas:

a) den, som af en eller annan möjligen öfvergående anledning, såsom tillfällig sjukdom, försenad kroppsutveckling eller dylikt, vid utskrifningsförrättningen m. m. befinnes till tjensten oförmögen eller olämplig; samt

b) ende arbetsföre sonen till orkeslös eller vanför fäder eller enka, äfvensom ende arbetsföre brödren till ett eller flera minderåriga eller vanföra fader- och moderlösa syskon, derest dessa hans närmaste för sitt uppehälle äro beroende af hans arbete och med honom sammanboende.

2. Förefinnes dylik anledning till befrielse ännu vid utskrifningsförrättningen det år, under hvilket den värnpligtige fyller sitt 24:de lefnadsår, frikallas han under fredstid från värnpligtens fullgörande i linien och landtvärnet samt motsvarande klasser i flottan.

§ 18.

1. Uppskof med tjenstgöring vid hären eller flottan under fredstid kan af nämnden till 23:dje lefnadsåret medgifvas:

a) den som vid universitetet, akademi, högre elementarläroverk, högre eller lägre teknisk skola idkar studier och styrker sig behöfver sådant uppskof för afslutandet af redan fortskriden lärokurs;

b) å sjömanshus inskrifven värnpligtig, som enligt intyg från sjömanshusdirektionen är förhyrd för längre resa å handelsfartyg, och som till följd deraf icke utan väsendtlig olägenhet kan, så länge resan fortvarar, inställa sig;

c) äfven annan värnpligtig, så vidt giltiga skäl för uppskofvets beviljande pröfvas vara anförda.

2. Uppskof med tjenstgöring vid hären eller flottan under fredstid kan af nämnden på högst ett år medgifvas värnpligtig, som sjelf förvaltar och brukar honom tillhörig fäst egendom eller sjelf drifver honom tillhörig handels-, fabriks- eller annan industriel rörelse samt vid utskrifningsförrättningen befinnes af eu eller annan anledning, såsom nyligen inträffadt dödsfall, tillträde genom arf eller testamente, olyckshändelse m. in. d. icke hafva varit i tillfälle att på lämpligt sätt ordna om fastighetens eller rörelsens skötande under den tid, han i och för sin militära tjenstgöring skulle blifva frånvarande.

31 Bil. No 3 b. m JTmrjl. Maj:U Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 7877.

§ 19-

Utskrifningsnämnden pröfvar hvarje värnpligtigs lämplighet ej mindre för vapentjenst eller för annan befattning vid hären eller flottan, än ock för inträde vid olika vapen, i öfverensstämmelse med det af Konungen utfärdade reglemente för de värnpligtiges utskrifning, efterfrågar, hvilka af de värnpligtige önska inträde vid specialvapnen samt meddelar beslut i fråga om befrielse från eller uppskof med värnpligtens fullgörande, hvilket allt i utskrifningslängden införes.

§ 20.

Utskrifningsnämnden tillkommer derjemte att vid utskrifningstillfället förordna om de värnpligtigtiges öfverförande vid behörig tid så väl till landtvärnet eller motsvarande klasser af flottan som till landstormen. Innan nämnden lemnar förrättningsstället, skola utskrifningslängderna af nämnden underskrifvas.

§ 21.

1. För hvarje utskrifningsområde skall finnas en utskrifningsrevision, bestående af Landshöfdingen i det län, till hvilket största delen af området hör, såsom ordförande, samt af fyra ledamöter: regements- eller corpschefen och för hvarje till utskrifningsområdet hörande län eller ej under landsting lydande stad tre inom länet eller staden bosatte män, som jemte tre suppleanter första gången för tre år och sedan för två år i sender utses af landstinget eller, för stad, som icke lyder under landsting, af stadsfullmäktige. De af landsting eller stadsfullmäktige valda ledamöter eller, i händelse de äro förhindrade, deras suppleanter, deltaga i nämnda förrättning endast i hvad den angår det område, för hvilket de blifvit valde.

2. Utskrifningsrevisionen eget- att ändra eller upphäfva sådana utskrifningsnämndens beslut, mot hvilka besvär anföras af någon nämndens ledamot eller af värnpligtig, som frågan rör.

3. Dessa besvär skola inom fjorton dagar efter beslutets meddelande skriftligen ingifvas till Konungens Befallningshafvande i det län, inom hvilket förrättningen egt rum:

4. Revisionen, som biträdes af en dertill förordnad civilläkare och regementsläkaren, sammanträder på kallelse af ordföranden.

32 Bil. No 3 i. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:öBl, om Statsverk 1877.

§ 22.

1. Utskrifningsrevisionen åligger derjemte att bland de värnpligtig^, som enligt § 19 dertill pröfvats lämplige, uttaga det antal, som från utskrifningsoinrådet skall tilldelas rytteriet, artilleriet, ingeniörtrupperna och trängen, hvarvid i första rummet till nyssnämnda vapen uttagas de, hvil ka dertill sig anmält.

2. I afseende å utskrifningen till flottan galle hvad i § 12 är stadgadt, och tillämpas i fråga om dem, hvilka under N:o 3 af samma § skola till flottan utskrifvas, hvad här ofvan i inom. 1 blifvit om utskrifning till specialvapnen föreskrifvet.

§ 23.

öfver utskrifningsrevisionens beslut må icke besvär anföras.

§ 24.

Utskrifven värnpligtig är underkastad de i krigslag gifna bestämmelser, så väl under all tjenstgöring och under marscher till och från tjenstgöringsorten, som ock i fråga om åtlydnad af påbud, hvarigenom han inkallas till tjenstgöring. Försummad inställelse till sådan mönstring, som § 27 omförmäler, anses dock icke efter krigslag.

b) öfning och tjenstgöring.

§ 25

Värnpligtig är, sedan han blifvit utskrifven, skyldig att för sin utbildnin under fredstid tjenstgöra den tid, som genom särskild af Konung och Riksdag gemensamt stiftad lag bestämmes.

§ 26.

1. Då rikets försvar, förberedelser dertill, bevarandet af rikets neutralitet. eller upprätthållandet • af inre ordning det krafvel-, må antingen liniens alla klasser eller ock större eller mindre delar af den eller de klasser af linien, som Konungen kan finna behöfligt, inkallas till tjenstgöring.

2. Der i anseende till krig eller fara för krig det för rikets försvar finnes nödigt, att äfven landtvärnet eller någon del deraf inkallas, må Konungen derom förordna, sedan Han Statsrådet hört och, savida ej

Riks-

33 Bil. No 3 b. till Kong!. Maj-te Nåd, Prop. No 1, om Statsverket 1877.

Riksdagen är samlad eller inom trettio dagar sammanträda skall, låtit riksdagskallelse utfärda.

3. Hvad i mom. 1 och 2 af denna § om linien och landtvärnet sagdt är, galle äfven med afseende på inkallelse af motsvarande klasser vid flottan.

4. Utan Riksdagens medgifvande må landtvärnet icke användas utom de förenade rikenas gränser.

§ 27.

De till linien och landtvärnet eller motsvarande klasser af flottan hörande värnpligtige, som icke under årets lopp varit inkallade till tjenstgöring, skola undergå mönstring kompani vis eller, da kompaniomradets vidsträckthet dertill föranleder, socknevis; dock äro de^ a sjömanshus inskrifne från inställelse vid dylik mönstring befriade, sa ock öfrige värnpligtige, hvilka till landtvärnskompanibefälet aflemnat tillförlitlig uppgift om sin bostad.

c) Underhåll och förmåner.

§ 28.

1. Under tjenstgöring erhåller den värnpligtige qvarter in natura, underhåll, sjukvård, beklädnad, utredningspersedlar och annan erforderlig utrustning samt kontant aflöning, allt enligt särskilda bestämmelser.

2. Värnpligtig, som under tjenstgöring ådrager sig sådan skada, att hans arbetsförmåga derigenom i större eller mindre man minskas, erhaller det understöd eller den pension, som författningarne rörande pensionering af gemenskapen vid hären och flottan nu bestämma.

d) Särskilda föreskrifter.

§ 29.

För värnpligtig, som tillhör linien och landtvärnet eller motsvarande klasser af flottan, gäller:

1. att han under hela sin tjenstetid tillhör det vapen, vid hvilket han fått sin första utbildning;

Bill. till lliksd. Prot. 1877. 1 Sami. 1 Afd. 5

:u Bil. N:o 3 b. till Kong!. Maj:ts Nåd. Prov. No 1, om Statsverket 1877.

2. att den, som blifvit utskrifven, skall, då han till annat utskrifningsomrade affljrttar, tillhöra vid fotfolket det regemente eller den corps, inom hvars utskrifningsomräde han inflyttar, samt vid öfriga vapen den truppafdelning, som erhåller manskap från sistnämnda område.

3. att, innan flyttning' från eu till annan kommun af honom företages, han är skyldig derom göra anmälan hos närmaste landtvärnskompanibefäl.

4. att, om han till annat kompaniområde afflyttar, han är pligtig inom 14 dagar efter ankomsten till den nya boningsorten derom gorå anmälan hos närmaste befäl af det kompani, inom hvars område han inflyttat.

5. att, om han icke är till tjenstgöring inkallad, när landstormen inom hans ort uppbådas, han är pligtig utgå med densamma, och har då lika skyldigheter med landstormsman.

§ 30.

Den, som är i tjenst vid härens eller flottans stam, anses, så länge tj ens ten varar, dermed fullgöra sin värnpligt, men om han före värnpligtsålderns slut erhåller afsked, eger han samma tjenstgöringsskyldighet som den årsklass, han tillhör.

§ 31.

Till tjenstgöring vid linien och landtvärnet samt flottans motsvarande klasser inkallas de värnpligtige af landtvärnskompanibefälet, antingen genom omedelbar order eller genom kungörelse, som minst tvä gånger uppläses i kyrkorna och införes i ortens tidningar.

§ 32.

De värnpligtige, som enligt § 10 icke få tillhöra hären eller flottan, må, i händelse af krig, användas till lämpligt arbete.

Bil. N:o 3 b. till Kong!. Maj:t$ Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1877.

35 Art. III.

Landstormen.

§ 33.

Landstormen kan endast under krig och till hemortens försvar uppkallas efter af Konungen derom i Statsrådet fattadt beslut. Uppbådad landstormsman är underkastad de i krigslag gifna bestämmelser.

§ 34.

1. Under hvarje fotfolksregemente hör den inom dess utskrifningsområde befintliga landstormen.

2. Landstormen indelas i 1 andstormsafdelningar, hvar och en bestående af allt till landstormen hörande manskap inom ett landtvärnskompanis område.

3. Hvarje landstormsafdelning delas i sockenafdelningar, så att allt landstormsmanskap från en och samma socken kommer att tillhöra samma sockenafdelning.

§ 35.

Landstormen må icke föras utom eget och angränsande regementens områden.

§ 36.

1. Kompanichef vid landtvärnet är under fredstid äfven befälhafvare för kompaniområdets landstormsafdelning.

2. Befälhafvare för sockenafdelningarne förordnas af fördelningsgeneralen och ega dessa befälhafvare att utse behöfligt underbefäl.

3. Under krig förordnar Konungen särskild befälhafvare för de större afdelningar af landstormen, som kunna af omständigheterna påkallas.

§ 37.

Landstormsman är under tjenstgöring pligtig att sjelf förse sig med

36 Bil. No 3 b. till Kong!,. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1811.

kläder och, derest staten icke kan vid uppkallandet anskaffa föda, äfven förse sig med sådan emot ersättning af staten enligt länets markegångspris för soldatportion. Vapen och ammunition tillhandahållas af staten.

§ 38.

För värnpligtige, som ännu icke uppnått den för utskrifning stadgade ålder och sålunda tillhöra någon af landstormens trenne yngsta årsklasser, gälla äfven de i § 29, mom. 3 och 4 meddelade föreskrifter från den tid de erhållit sin inskrifningssedel.

§ 39.

För landstormens i nästföregående § omförmälda årsklasser anordnas frivilliga målskjutningsöfningar inom landtvärnskompaniernas områden. Den värnpligtige, som dervid uppnår den för rekryts godkännande bestämda skjutskicklighet, erhåller ett penningebelopp såsom premium.

Art. IT.

Om påföljd för åsidosättande af denna lags föreskrifter och om laga förfall.

§ 40.

Den värnpligtige, som utan laga förfall underlåter fullgöra hvad honom enligt § 9 mom. 1, § 29 mom. 3 och 4 samt § 38 åligger, bete för hvarje gång fem kronor samt vare derjemte i förstnämnda fall underkastad äfventyr att blifva heintad på egen bekostnad.

§ 41.

1. Värnpligtig, som förfallolöst uteblifver från den i § 15 omförmälda utskrifningsförrättning, böte första gången 10 kronor och, om han ånyo dermed beträdes, 20 kronor, samt vare ock underkastad äfventyr att blifva hemtad på egen bekostnad.

2. Värnpligtig, som på grund af § 16 inställer sig vid utskrifningsförrättning å annan ort, än der han är mantals- och skattskrifven, men

37 Bil No 3 b. till Kong! Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1877.

dervid försummar förete inskrifningssedel och aflemna prestbetyg samt till följd deraf icke kan emottagas, anses lika med den, som icke mställt sig till utskrifningsförrättning.

§ 42.

Värnpligtig, som bort inställa sig till sådan mönstring, som i § 27 omnämnes, men utan laga förfall uteblifvit, böte 10 kronor.

§ 43.

1 Såsom laga förfall för uteblifvande från utskrifning eller tjenstgöring eller för annan uraktlåtenhet att fullgöra denna lags bestämmelser anses, om man är sjuk, om man är i Konungens och i rikets tjenst uppbådad eller faren, eller om man sitter i häkte; vederbörande dock obetaget att, da andra än nu sagda förfall förebäras, pröfva om de äro af den vigt, att de må gälla såsom ursäkt.

2. För vid sjömanshus Anskrifven värnpligtig skall dessutom såsom laga förfall för inställelse till sjökrigstjenst räknas att vara på utrikes sjöresa stadd; inträdande dock tjenstgöringsskyldigheten, så snart den värnpligtige anländer till svensk hamn eller sammanträffar med svenskt örlogsfartyg.

§ 44.

Sjukdom skall, för att såsom laga förfall anses, styrkas med behörig läkares intyg, hvilket den värnpligtige är skyldig sjelf anskaffa. Kan han ej skaffa läkarebetyg, vare honom tillåtet att styrka förfallet med intyg af pastor i församlingen och ordförande i kommunalstämman eller kommunalnämnden.

Denna lag skall vara gällande från ingången af år 1878.

38 Bil. N:o 3 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1811.

Förslag

till lag angående den tid, värnpligtig skall för sin utbildning tjenstgöra under fredstid.

1.

Under fredstid skola värnpligtige för sin utbildning tjenstgöra i 62 dagar, så vidt ej Kongl. Maj:t i särskilda fall finner skäl att i denna öfningstid göra inskränkning.

2.

Förenämnda tjenstgöring fullgöres vid fotfolket under två på hvarandra följande år, med 42 dagar det första och 20 dagar det andra året; vid härens specialvapen och flottan deremot utan afbrott under ett år.

3.

För värnpligtig, som före 1878 års ingång blifvit eller bort blifva bland allmänna beväringen inmönstrad, skall med afseende på fullgörandet af hans värnpligt gälla hvad hittills varit om allmänna beväringen stadgadt.

4.

1. Innevånare å Gotland, hvilken före ingången af år 1878 fyllt 21 år, skall tills vidare på förut öfligt sätt fullgöra sin värnpligt.

2. Den, som efter 1878 års ingång fyller 21 år och vid Gotlands Nationalbeväring då redan vapenöfvats, skall eg a att å den i denna lag bestämda första årets öfningstid afräkna det antal dagar, han vapenöfning undergått.

Bil. N;o 3 l till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1877.

Rättelse.

Rid. 26, råd. 10 uppifrån står mom. 4, läs mom. 3.

Bilaga Litt. A.

Förslag till Sveriges indelning i Landvärnskompani-områden.

i*

Bilaga Litt. A. (Forts.)

Bilaga Lätt. A. (Forts.)

Bilaga Litt. A. (Forts.)

Bilaga Litt. A. (Forts.)

Bilaga Lätt. A. (Forts.)

Bilaga Litt. A. (Forts.)

Bilaga Litt. A. (Forts.)

Bilaga Lätt. Å. (Forts.)

2*

jft'måsen

So mit

■Hätta t-

■

iarsviken

.Kapell

uiinmär

TonsetL

hitom

'tistel

4, **%>£;

San (mlt< i

wi tf-

'Utsjö'

•drudden

:p%i0etA

> ramo

Tamsjö

land

(Lsseta

mOi:lieendtt/e^

trbiiie

do luden ♦

dfcthn bräckt i v."

dtorka

\dtrom

Ifeij ohägn.

wrdket

ntscfäte

> /»in t jehu

meter

ornA

.sjal ey

Njut,tf»

ängvind

■Trysil

k

ty Ilo ilo g

Älfta}

Lillelia

P f~r-\ !

YAumot

Sä tida ro e

' Dalfoi

-FtiHidjto

tnnefin

Wtigu

Tn<^/ (pitnr. furu/fri

Biråt

Wk/%

|p£i%J

£Vw/w<(

+T7trda/

Lotten.

i-hund

äJfagdg/fin

teblgr*

\ +Rome<lal

Shmge /

\\Wuidkdrn.

(f****IK: ''■

ranstffap ••.,

'tåkrtfOul |

"iÅggegrumt

§ J2?.0 yY (/i /////y

K^ovfel

&X#

’n”' 4“v‘

Uoftf

16C1>:

■m y

.Tahuij

Tricsfirrs

yElffomeBy

Ida/en

\(rraej

(loda

Fdfkai

u/etsforK

Uran

o Hdifdäy

y^Örskär

CKM

adevoål \

fers tors'

ArAv

<;titta d*

*. Bern åker

ÄT'.

■JR2o > - \ j-

r>W,y<

rolftal

\Ström

i Niumestatfi*

iir/desnö.

(htftu&fcm

M 1»0V

tfjetoola

irarflin kerg* fdarjtenheiÅ

IjBorrn

*Tetjelsrift

Oj ter dr er?t

$

VrTl

Jr rots

,'ks/idr

tensaker

då/näs/$dr<(

tstafsth/

*A 'kydom/ihi

L'irfc^\S

XittedA

Sordin.

(rasjo

JåistaCUeå

Ismoj

rnssei/umm

Surskog

»TIANIA.)

\\ \ V

A. "$ "ö &

Xesot/den

■trlsä/di

w AT\ W

■St 3*«MYr4» v js!L

ijulueu

iSältbinl,

tfWtderbi Jj/Ycitf-

r^Wi

^.-'tf’ ;T

IS0P6

Ä.viTF/Ml*.

^ tf+lbfuipgd

1/W/rfW*

Rrobskkf^

V/fM

'V (ietbtltut

i£fi3k

0\

'mFWL

i.'U/f/•/!,!

‘^Matthet

Spydeberfr^

mWr

t Axkitn

h?M,

}7br/tf/u,

-Ä

ÄM

då.t/rtft

'ttemtbfdTA W />V

r _ / -/Wrtr^Ä»»

^Wtteler'

JCrfffvhrn

* r®.V/«-» .

lifUvnP,, 'dÖK.

'ÄSPÄLä

#0»'

(Ļv*/u-r

EBS&wm

\ TibNe

f ,

Xortvu/ufn

Raseri

■fKttA&téUad >

ytxno '»C

r Wä

*HK>in»h<

asj(aar«i' i »U-aiiil c> ’

■;{ 7WS

.BtJittrhi

^'r&wäeefarf/

va

fyVv^grwjl^»^. r.O.YMi

ditt r/lut ^'"S

iuuår

(Instie

*"■■■ -yZTy.

fjltiby ;

K^kiLsUtua;

l ÖV

■Jioryf

‘iifkSfe,

Arenuu

(iu-L/boi

pöi« j

-,+i ,1° [gare

,'^ÄT^v^ot^''

Utindedea/U ^

S,*' p't_5|L

^ ta I

Ö<7 rjj JonsbytM

i ■ s.^S!

A\jM

il Séetujebrtfi

10 ()()

Hiurferaio

t tirriiKj

l/in t uif»

J lid/ternlL^^

yJfröhUtt

tnntiM» e./^-

’’( Jfi/ltn,

SVEA L IF

G A BOE T

w^v";i A,.-

'--•i s" é [

l/i.rtti/ff

in/tUi, t *’

g(g ‘ *c.feVW

fh-tlörrnd

/WiJ*

Vtik/tnj/

'Yl Hotäptitet'

%. //Forsrik

'/im-rrtt,/

Urlajr/l.

'(Vät/nui\ jfy\ r\

f^P A

’tt$sf.'o/a

gWuttfdter 1

^Otto^j§\.V niv, W h:'

■t>;uxr!u]

Wl1 ix-

JT/ >.vferöt/Hte ■

h,ht„

yPltv/lrK

Y/ +lWkiMtiees'

Amnei

f.&Yvn

h(Y>a

■%f ,lert/o':>

. \ jfcfeWVs.

■.V..., il

Si cs4.

w /

-V'"'"■■

é-^rf4<

tjf/tmiv

*v PA"-' '

JBértna

1 /fo/iti-

JOtiii;r\viri» fA

A\'D U S

£brwud

7W« ;A'-

Jiromrnif

..A

•febbrntatfy

Vhotvi'.'

’ (rnrtfftttéjiynäs

SJMS,

Ä*Lefko A

ic»teui

»ivU

rg#W;:

y*

\jZtimlwt

, Jti/årm/s ti

rtveout (da

Y BHt*täSjjp%

, ] Kintifkplff t% 7 Mettet,>åö„. ^ — 'rnsrAp fdlJl//,/. <P_ .nedmuta/ Westrrp/i/ eJm/l

StMfteäfy

>SsaS?

■ArS^j* Ttm

V« it\+l’ä/eli\

F(rspilf.

Kiifjjtf),

irutefiire

/Stift e,

Tt‘.*ttene

Wttntfii'■+

/ojWsS^vjjc

. x-- _ rr„,X„:/ .ir„:r.i/.„

;ffw

Y>.-ui„

A

y nit dn*, 1

w ■ ' "■

'oet/ti/np J

v JirettetyS ,fett »K ~~~A

:(&rZM^</y

K,,hytt.

MutaW;,

ItV/tireeÄ

iåm

iRnndb.ée/.

'■/,• ' y*/ nune/iv* 'l

Tj

' A’/,,-;pmjy'

Jy**ttrd(itri<t' • Y

Sarf;

^^♦Äy/vVn/tj',, •■

nv-fe,

ÖJtov]

‘Ä

is^y

•vköpiu^ +rt.\;

tittar. Ati.Kitp..

<•/ ti t-it item t/

Jfnpfrm/fiA

<ll/r iliela-It/it

AV»-rt/*rslHnj

"' ’ KBttxK^x illtt 4S/.rirJriHtt eJfv ^InsittA _ . ' VA"

r Xatisliej

Örke/;,/*

ES^SJ

1 oxftt.s ■//.+/ /]

h-m-HL

Arottmvih

' Wdtfhr.Ueti x

’\A-J!i,

yWkti/A1'/'

/r4Éfliit/t& Vf

Aen

e/i\ ^rFet-nttt/M /. tinpSftnYoi /^<vi

;lh-/ttrul>t

, '.ifé&'^/4?ufttitst§

saA-4-%. r,^

Soft fett

MSP

ktlKb/ttimniti ifliei-Pbtiiir A

Mot;ditt

Ki.Atelnh-kjfl.-it‘ jl'

firttr/tki/i t/tf"\ j

finfltiitfinen $ •

» jSti/itlery* [*Sketltt

■ ns» r*f.

rfoltoä ♦

> A»/v/ * Sandön

tie/Ari

■1-e.jt/ot

ytf/t/.tti/

'/tf.flt/n

jfew»

ix “i/Ai

n/t/O/t/tU

f ^ jWV

'*WW4w(

f örnträ

W"f4.

Xtiojo/iifo

vMntut

Stntifti/i

■■ J/'+ löpeld'j f! spilmatis

(utfeiwUtti

/ ^ T

KnpeTh

/ / J/u/Slittt/fn i

WlY.äf

likel/y

OH rSTy

'th-rint,önf$

Mott fn

ed tT\',

'(ftnfptth- Kol

tyty/ttiy ~

of ap otid

4a-vV/

Mo/tihtntnt\

fkuifnbo

/‘Lånt

thm

p-*-'

by a/f,-1

•torp'

p» .:( *1/0/00

/‘Mi C f /jO trerötk

f. /. . :Y

tF^ÉW e.....V

i / '(rik'/'

ott a Au,

i/upptr

rotfÅ/k ■

idneveii

fn tfa *duMpr

|fc>3äSr<

. “PWnsBtfaUoZIFW \ Mf nYes,> +jakJ*/ m ZJR/,

}./., - /f mm. ■ '• \Jfctr **#<//■' 4

x--'■J0>t^eC S/M°yzi ty/fT?s? l iu rW"'.

WFS:S

t"jHonu-toni/i*.,

Marstrai

YyHiof1

^(/vr

fritt Hett

~Ä|f:

S/hr ed |yj/|]

i’.k\T*ad!'

f J.iureit . 4

SAtiftj/Å

*-f7*iriruJfr

Cah-ineh’

mai

Oeker/

Wtortyn

birehWi

iordti/r.

UuvibA

iöU“Im>v

Sa<y*‘‘ i 14

+tT',a,V

Srem

lrmrnetur&

^Hettvid

Fflebypt

h/r^k

iptfSto

W\*8<»>rvik

Mttr*rfn> -

Pappersbruk-

Seyr.tty

irketor-L

Orromi/u

uBRiH»

\S 6r|

“A

^ \Komurp tf).

Taf-yi

om nit

Ttii-et«

•'■.* ('t/:.

Mitr-by,

ifsfie.åtil

/Män.

■/-Jota

!0 "^Alestntp:/ '//"

Av

VTisliy^

^bOydfte''' Miste,J/i,(,+

PTr, lÅ-utn/o 4.

gäsa

>n^S*l

'•'dtin/bo f, itt/in/bo^

■ ikei-shoint

i/pi*‘eA,r

Äl4^ ;/-

»

xisttua

ji/(talga 1 Tr-ttsféftl

Wajtfts&ufl;

'fnAt\ S„r7didA(^

elers-',

ees/,-*

* rA‘1

(JiSi./Ufor.

.iion/iéih

vVXv\\vkW»vOu

ijfittfejr-..

tntlpirritirp'

)Lf£SSÖ

'.un du

Westerpt^pi

Waie '/C; Munt/e

tuutpjr v *dut, trupe

[etoft»

liyr/ttri

Nidinpen

“tu* Be.

♦ do mittel tiar! t la

^Artlre ,^-Jsv

witfunda+X

’ 75,7Jjf

TtVwvXtVcWVW >:

(intmje ■

M/ojbtiep

Mot /allt .

mfÄ/vV

vs T re tu _

uH (ituftut'

' g'"Y ymnlipfle/, oit/*Air,dl8vt dfif Jtotrsfbj

rtpaJilye'

j JpåifeeryM

/y/imiiA

tost*

£ Hill stot/ HéfteUMf

►Hcar»haum

itdsfkv

Wävbovgi

iXiirikTVfc

°HulftÅ

•mUiiib

Tr/tne.ftol

tft,uirp¥

[Horn

^&om\xnm«

■mrrSK

JliifXttern*

ynlihgbtd

AiléJxuttU

\_m

temdit

‘/Momp

-v^xvipv

tf nid ii,

Jy»nd ■:

♦ År&f/utx/' _

:y /to,

Falkenlw^rei'

Waptilird/bof

Skred*

Rerrnkra X>

ySimdre,

loBototSlpd

f/ie/ntfi

taliohn..

iutuiepdnlt

/, iitto.it

' Q ^18Y

dripiheiyifi, if Zttiiftimfi tf, A.Jtf ilo rrftftfJrX

>Anhotdt

Stens,',

Piiilefiet-pn /

’ 7St i '■

iärkepo

MP'fd

/Sii.itir

UliPpfirt/ie *

*Bre/lsätt,\i

16»*

A/f>Vivf/AjV

p'« ts:.'

or/;>'4<

; 4'is.l f*A*"

» /// *Kogifrumf / fy ^ 1 . Öl klfdnptdfti

f /

jfcjg /'sv ^Runsten

; Bil ;i \

Vvrå ytfy'di

ggtfk

riÉVB (sytf&to/ed

wm . x .

l.uihem ', tonrierytf

Nvln-o

Förfasa/

Attfbodtitf

trnfo,pÅ

deÅetosyd-

1*'(tinne,-,;

Tron nit

tf,, fria

}P, energi*

vuwtad'

V,a\vo\xui*.

Trohet-9| | 37i

Wtkäyy

r^V 240

- inne,'om

Syo sLu Sk-utnntestö %Bat*0.ul *

ruda rf,/,

IT, t tu,ois }Vu,/e,de, Tor'

Bomull

ydjrmtea

269W/

täsKuptH,

>562/

f-iijfrrhii/e

titufsl*

fCtdleu ®^M\AeV- S. C

Engeltofb

k .BafMiBk*

^<w>c vikfn 1

;- ' AW.M/S

.toustorpy.nSitlni/M

H» jtaaSi^lZ/irftf-f/ytf

!■

JfVXwti* ^ Striiteelté npfS ~

V-v Mil/turfttfl 7

Kälta Gunmtr&torp V .> tf C «, \o b t eu linie V. .

—"v ’ T.j8B

’ *■ A *

^InoA

SlV^ÄoS;*

■r«;«jvu

'/'"'''(“ep i

Proppa,

/'t?t rottorf

SMdekteby Atonbruk j

dSto/kngöögby

'oSk-iliinpe A$Y

'Hjföituk-ru

eCjHesselö

Untsgttnl

Me,,t/in,,r\

tJtsién j

"tf •Ml

f Oderlfto&j f

jéy. /tf/

v- _ \ SorbytfTorp |

^ */lMril‘eiy/n / i r*«ÄVr-\ !• 4T

KARTA N:o 1

liarttecimens

Ottent»

Motto-

K tofs trop

It K t! I

n f.

jFörMariiie,

maitérod

Ärna

'"‘n

tribun.

ysfufttf

*pSdf'ii,g',e -ftf ’ Onestiit

\yfoirrhamH

Mag för- /*M,ilby

Kyrkor

TJTVISAEDE DE EÖRESLAGrlA

'bötpj I

rrerterikubor^:

byy".i

fhutlvl

.%Lp,ngi

(HPingt f

fusterstoiti-uA

\\Waetd

Ko uui, jf*Ki istp/u/u

$♦ ‘ 2i. . / ’ cA.

1 *ie

eis/u/to

mm

. Ä>

Ysdfn-hoin, af/o

Landskrona fesaiAT

m Ko

Trunel

/isptoue

Henegärdar

Sfi

,/yr-tuto,

xtfy.

ff/O tfe!Å

*%Zft>r i /t ftSru.n,*

oliehot,

Jernbruk

•v^SS

,♦ 'iMultesh

\l’tktipfn<mn

FOTFOLKSREGEMENTENAS

'■'ram

/''' i.

.wleigsbeif, ' i/iddMfctfSle*

Masta, nar

tlajywlj*

m/lrjuptf'- Jlrnse/töik* "”.- I öftiieÅ-öringeX.

jB^rreMi

A M t

$ KoppargruR-1

^ derngr-utvor

V Landsvägar

tM/etehptfo ny

.S\ga.h,./,f,

feas‘"r"'/öup&i. *j

L/tf-tfebv Fs*tr%. Y&.ittf* /./tfa*-* Wuttk.ömT"Xi A

fkdTle

jr/nutmimdstorp ■.

tf. Gir,Häfte *'d

n /yYy }A

^ä.K.röBKNHAVN

Bolin*]

B £ :

-•fuga hiM

\glehein

Jern väg ar

tfj/i * Ri,not rf ii i

»lutihr/d.

W - ii e/i-in, W*totrde/>er,/d

JfdltoHnd^y

Jnrtimjei

M/ulrtr?

It mun(

Tdlldsebv♦

Ka/åder

t/umto

Jlrtitolby-vedter y'

So ft/udroen

A M T

\ Greve?/

V /

Biksgrtinsot-

LANDVARNSKOMPANIERNAS

.Malmö

<5^^/ ymnukyi

Ä>;*' ' ^*L

M Bfentfiej/y J

L änegräntor

yrdtof

nyt,tf 'WZf:n JBwtkefto*

\ J.rfeknrpy'

Tv./d./tu

•s BiättoutfiUefbtftfA\

/Kfesl

? Vs P-V/

• -• >vr Mantutodof* Jk —'~v /'JötntnSy»* eAx Mughu-fS YjU i Träitebor^^

Härå Jsgrund or

tfKtf

'//('tf.

^y>%f V»uo;\

■fr, Stura ■ 1. Lilla

Stan/ni,oje- Kusta t tf//

OMRÅDEN

*Lidrmark

tf.Norra,- S.Södra

Vettergljf

O. Östra,- Me Wejitra

Skanör

F Hlnlerk/^

t-:

jfrSyi

^ ^*f. ode,d, '

(Ä'1 Öfre , Ned.Nedre

xMagleby

Ytt. yttre ,- bg. berg Sf Sanet, ST- Sjön Kap.,Kl Kapell,- tp torp

Skala i 1000000

-Öl,,,/Ji,, „i area

10 Mil

.vr-JFM’'

lyderslöf Bedinge

lien.Stab. Xit. Aust

Geogr. långben är räknad frän Storkfaolms Obarrvaloriu»a, belägrt 35! 45! 19? 5 Ost tran Fewö

fejrtved

IWAviww’/»''®

ji. no

MW'

Hool

.Mau nu

\, o nn e s

^tyivry

it ekis

H tft.

Evenäs

kute •='

Tjald Ö

Jf.27b

ORD

Arikrnä s

KARTA N:o 2

(uttal nsn’

TidrovaraJ).

Svangcreure fj.

LtajoPttfia

JfärmÅ

ilHivuonuv

Talojärrv

TJTYISANDE DE EÖRESLA&NA

St Molla

Falsa Pakti fj-

inumtUcu

Songiit

felt kopparverk

Tot rök® skv

FOTFOLKSREGEMENTENAS

. So frfi f ro

R. fSJ

Sopprro

O 3örvv

VMangifvrviÅ

+ Muonionisl

kUmwftVit

Land Ö

.Situ*

RauVajam

Fiand-j

lte|en

<r^Rti

<^fCÖMär\

Kurravaarn-

Pirtivuopio

Goliluy

LANDVARNSKOMPANIERNAS

R *60

ram

Liujipvanra-

'S.avAAityvrt

Park i nig t).

\vKfrkugai

* Altar aar a

'Kinmavaara

-J>rirkajO‘

[aur

Salvaror a

irV a j

OMRÅDEN

Kalasluspa

JJGbmvi

Kosis fj.

f Svapr vattra

3\irVu«

\jaUT

Folden

X4r*w(

.fcarrvy

Akkav-are

hänga*

Äkeu/ocnstuu

Kaunirraam

R.W,

‘ Neätisiumdo

IhtukA

villande

nos *.7

Y-AAoartvu<

junosuanddi

Lårull

vaara

[■ytAXMyvxVv1

[ttilokorvav

d-autakuski

rleujäm

Vettäsjärvi

]l.ovika

Alkarare

'f.Avgkko

Kotcx^QW

<*W> 6t

Xjalro

Sekel vattra

tdanmånlid,

•JauTÖrtdska

V^VaM-l

ilvran

Murört.

’-CV'^T

X? Tarmd"

S* Tarm t

M.2/H)

VOE.V»

\Latlnivart

Sil p|alcvaTe

raniska

Nivå'

'are

Sikap\xr,

A'apojoki

‘jburnovMu-u

Skevvon

Uuglö/V-~\,

LripijårvP

L OTTVTIVV

Såll dalen

Dundret

Gnöncn

[aur

Gröna,

Kardis

dr Bni

fotträi

v-vivWa'

Jiiiitsurora

JeHjärviv,

Jarhats'

•i.ultladsf)aU_

Staika

'(jttnno/äi

t&pt

"Aijäfaara

Bwvj r

Jt. 236

KaskaRrovan

.Hahku***\

\.J,Trtivaara

.Poutfas

AfcaÄutjuW

\AWS»' \

yjXjurkavö

Väftjärn-

Qvick jo cfc tt

Fnör no

jajtijärvi

'ijjrirtinimd'-

\ xCjluddiu/uur

Ananas1,

jXiawi

VtV-Wy*^ V

GVo*h J.«

AkröfredK

°iihafär*y

Omnosö

-nnget.

IhisUdsbfrg

,c\scv»V(

Koran/in

xVuoskoTvyvuv

\Ä 'Patdi

ibolovaan

/‘enmgur

Katt av luna

JSvanstrgf

Randijt

Levit:

^ynarun/vrmir m \

lfa rmur

ylil jäv"

\\» Harrok

S*OTmV,

Xii&rarr

iklmddl%(\

\VejsterfjaU

'ill tint

kjöroi3.

a.a\«v

Jphannisl

• t. ulekets

Kosktyg

Va/kultur -tuAiien r

d- . Sojit/yrlitt

Fjäll

XIi.träur

Kanitgjarv^)

■B&uVjösyv

R.*JO,

I Värna*

,ndo.'iiando

l>Wr\T

's (Surkål

(LonUft

x» Vf:

Släcka

Perlhohn

ainbertf

fSttkttt'

loiMtmock;?^

MW-

Jutn/najanr'

kvasaxa

rzt^i

Storhackm

Torrajaur

a kula

Pojkids A \1

iMortkgy \\

Av fl ide

Kali*}',

R.Jjrrgnäs

Löfiuock

i/iukvik

förberg

fSkforf

lA«ni^«T

"ännov

Majtum

JiietnU I

•JAhääfä

*«.■«*•» Hietani ami KaV

Koncis

‘undsndi

Kosgdrvv

xr,V«,»ajV

TaUnäs

Koppor is

1 dksnä.i

Tuinbö

'$(c n t >Ö* k \,V\ ' V:

A.öfnäs.

jailjgrjf

rajleralJ

Jiftpludden sb ~ Kälfuddcn

R.**y

Sudak

'‘afkila

UvuXtVTäWy

f,-norna i

'lille.*

LOtVa)

\X Jinkl. il

.aV.ivWdsV’

fesne

frranu,

tg&terhotm

.Pisk/ {

A ■■■:■%--

V|'oskär \

_ likt

.Vjakahv^^

fm-"

,aXt«vA

Ström i

ittbcrgt\äs*i

Aspnäs?

WoiVösV

{örtug

tivrisk

IfistanMI

O Odjursbrrt] •

•rniorji

Vx<r^ Crusta^ V Kära*jo* \ ^karåfjäjd^K Ku&Z* •l.itppljäm VPikkufär'

Hutlös

•angläs \ 0»Uv*3-

.Deqer

Porsbvn

Arpvattnk <

imlungA B

Mt? Korgiknnjfo

1'tternurr

Krokträsk J.assbyn \ ‘R

tafaiktHJu':"U'S

'( (nimiartlPY

Spndsnäs X"

q

Etthöhn

tKSMkh *

Gräs V

S/oriin.

• La ih<alj

Stcnnäi

^riidd^Kjl

hMsblcntfi? .

Hvt

Arjeplon"

'stqLifiolm

’'Pitkäjäre

fträsk

iörboUr

orelors'

Grann

förkfr’*

Hasa för-

nivirSfo/fk

Öfvcriuu

Hvita-

•\Hundsjo

Svanar

^V^ertv

Öf. Gaiislräsk

X'u-X

XJarrholm-t)

Sä fr ds

• Kuddby

V&bbnds

»VnvxF

bolstad

• Urhfors A

StW(ii<loFf.'t

'e.Klippaih^ \ ■XV Rjöi-kfors

^\^Zajhohn

Xästräsk

Stöld/i/l

\Ptnångj

Jljof/ärd-

JW-^—

Jjjnpfors

Yttcrbvi

Sandnäs

thalm

Woun/rbc

.lötmai

KruddseU

Storfors

Siska/

\Sandrele

R W

PH t rask

Siksul

Stint"'1

Aträsk

Johan/n

Strutn/ua

Nännas

ko fjäll et

trull i k

Puukhn

Pff söte

\ -förr.

Vlatiilffr ri‘scn ;

fersbad

Mait/ärvc

Msuskiis

Rötset

^Seskarfärö

\\Jrnbv/V

.fagott ne

Axalti/a/n- \

Xullm

Ko ritbord

%rr~<0

Ölvrrojgt

luktan

Tärna Kap,

Sandskäl

t/fr/iailsel

Rim än

Yorneforr

Kor»

\ ^\..Iruotnev

Xx I\^-^gLauker SritUräd^

^ [j l

f Rörlig aur ^

Z2r \ctä i

■jjtentmsk £ indsuSK] \ „/k

Xytnj/k hängsel1*.

\\ |Yie*Vrr i?“l----x \

\» Piosker C>G&A<lkv.

inåt StränuKfOmJ Jf

<iruhröiS\) ^

Forska]

SLMttlå

Kftrro

FJjä ^/Aort^^XM

Storma

Fristat

'Mellansjö

Tolttr.

( '\Sgnd0

Mittsvm

Sars el»0 93i

Arvidsj.

^ öf !■

Man tv

,B nn\urtv

i träsk

Sf ulema rk

Grant rad

Kiosk

krokfors

Brändo

Bläikfjäll

St/e råkalf

Ti rot ner! Slentrisk

Kr. *i<js

Jtödings/bn

’ (rardvik

Rönnbäck

Kalertri

Jänka

Åbacke

jänajpur

Hägnöerg

Rer/n undsö

fdt fide

Jerf Fj

Xjältakadde

Kärnfrisk-

AbmdRsdg

It pilj a Fj.

vinork

Aboriräsk*

forma*

K. -siräsk

' 'a Backträsk *

, \ •Kilben

AXaoenö'

ÄoÅw/TÖx

1 I/n/enär ))

Stor

(Jjab/rxjaur

Ronljm

Ström f

.-Hisna!

Sluss/äi

<^BlattniVkscle

(pr vda Fj.

Hund berg a

Jrninlidetg

Pa ge/beden.

TBA ^

Hot b,.

•korberg

éOfmMoi

O a rd

yyKprinådk

gåckertjaur^ \ <'f^Si/ndtr,/Sj

R.:mt

'K*-.f\JjJ^jgl/'bo r.tp i

Halm År

Sandsele

\Atu/tksi

drank'.

•jiStrösand Bo t fa m

1 l.opptri

'■'arpön

Vital

minör

Mörtberg

•Ands

Q,» [/lU>erga\ Misrrnträsk

Mellerstön

SHkttrddfr

Da u ni

‘VWnoidttl, V

Thor vikst t

^Sandsjö

JI ti tf Åker

Rrttilstjölk

X.La/uejour lwpcjauT

Klinttrark

Bondin

Stenlund

,-cö\

Rörcdal

trfars Br

Borga F

St örträsk

St JM 4 v V

X4'Val.

Rörtvnsk

7jäfrc

LXcd.Lt

Ja duett hl

^Åilllll/i

vjeärträsi

Öster Fj.

träsk

,7\ ärukästk

H tf»,

Rester Fj .

trut strös!:

Jo rits Kap!

vatv n « X

Rönn ii

|Htilmtr,

ann o maks

jStensi

Muskon

Kalf Ber

Atafrttrträsk

in ?s

tCZ^-Rösrnttnä

Föl-svik

'Val I-

iursele-

Mars Fj.

. Tom si-arten

): Häri iträi

Mörkögt

'xrK^ensele-

ijö , \

.A Bursrle

Berhiattnet

Xitknrtsfé.

IV fred

j Dnhupmark’*

JQ^A-. prostkige 'i/j ^ r g^XKusntark/L

\ 'oL iF*

\ Fismark \ ‘"j?

Va \ .. , ligg

Sk,in filt

f-r .

hiuii/n,

JWtkiii

'Ostvik

Bmnrtsön

Grundfors 5

Rfao

Nors JOTA

.Rån/.ni

(hafaun

Sutnn

it rusk

(ktaésjö

Helig

. Kur.

T»*’ xw'V'

.Xorrökcr

thiskfrle

Istafstorp

ijWCMm

Umim

\ Al0-'

Vilt eu va fe

spen

' tö It I vrist

'ärnartu

applfsjp.

Xx* »V

Storsele

1 Htistritisjon

ffj-Sj^Ajledt nsin

/ C Sar fors \ _ \iv_

■ 'j Modell* ygfikensi/l

nVtvftsV;

t'l'Krondn;

iTÄsWsk

It 13S

Grundsjö

.BVåsjön

ö t fri utnäs

äsVtjöxv

JBjäi n If

Klut mai

Rönnäs

'jLJltiisjö

A alu K

Stenki

mis

lifrmsf

Jormvtfftne!

"träig.vele

Jtabbsji

Jtäskg/ö

Kerrbatgsdab

(it r. ■■!> tick

//riTfuJlt^uxk^

'Skrtu

raUstv

Jinstvlke^J

fnktaitialen

.1 om.

Kycklingvattnet

JorVistTl \ ^'1

drglvan-

U f'-., >

j»}> Malgovik •Låntjdele.' Of, >,

VrivHVi

'Bengt

ina

Jlctsele

LVckseic

ljusva tina \g

3la/tti

•iginon

näset

•Inviken

,ängtr

»((Garn niet "hjon

Junstemåset

urträsk

Hfupdat

I lUräsi

i Jtrattforx

Flik.

Stenstle

It ed luntf-b''' _

G rar. ed

ii Klubb ten J-Ysklag,

'front

-öunesrr

Jtismvrliden

Stensele

(kartjask

uörsslille

io st vikon

rsfmssx-attnet

OoVVu

g' ~Si<*.

N^#rp',,^er

>A'ordItd

p vm t lens

suden

ZJcdrteR

rotinuf

Starlidet

•XTiisk

Myrträsk

St.Sicfvar träsk

Mönnäs

Vi rj-.niA »ijtlneV ftisede

Innertrash

Bjur fors ^2 r*4A. *7^

,V Onnsele . Ö. (havrsfle

Kinaft en-’

Orm'

.Ko nitid, t ntl

\vi\sVi

vonjuäsefj

.jpykfors

^\xS^rvkscle-

\Mnrterunu

'Gnrdsjö

\,SatvuT-trö*V

.Aträsk

•1 'Rrtind&y''jjj

Hårnål)-

Ja\sijon.

'Rantsjobg

UéAfr

^jjsiirantrask

^Umselc

.Profvet

Granbergt

Akulls/t

ikiirori

'TalUterg

.ängsele

A Bjuksbv 'giKuss/ä *

Mimsyattnet J ysh-Aens S**)

Flafkatr-

.Bratt/.’,irfarn

•frisel

o Hira

,X,ifa" I

V. ^ r¥ Lijksjö

■Vvl/t/en.

Ivikrrt-

Sorlid

n-Jsrtr

\Högsk*r ?, Wannshii.'

RibawArs «;+'

"äntring

jejsen-

dyalp Fj.

}gv,\ttnst

Varptfi.

iLofsjö,

Gärd niis

■''SturYit

kittneV

JöfvikJ

r Fjäll

/Vinklat,

rfons,

Räströ.

ickeUräsk

J/ednäs

•unnatygtUu-f

\ Akut G

Ri/r

RiUsan.ifg

‘S sj-\

Ro,täln,,,

tiväU träsk

it it s sj

irkede.

•VA.// F

Yit.Rödä.

yux\ Si

lafsnäs

Alu val

Stor.jiVer

IvivxitvUuet

Kelvii

HarnsegY^

"Jt.--" \

\J 0 f .\ att u«n | ' VA

- -Awii ig, u/etl,---Aj

O ^i,rn^2&mäsaJ XJÖijttrn- (V. (x ' , YttVattiil ,iVV

i Ro t aska rsBåk

TdUfHinrk

fr iltbbd.ils-

Orestrc•

itapeiis

j‘Hoiksjö

junriisnuirfbtX

•kntaöfr~\ \

^Jolia/totsdo™'

.Ir-tillölr

cabl*by

FMUmtijÉX.

J vanart.

Löfhaget

' klinten

'ff.iggsjö' Jv-

I

f/redriorrt

JSugnUtjg-^-

lön,/vattnet

SfHalmj)

landa

VVnct

Ansiitt

atom !j bränna

'fjlvfken-Jiikvaltnrtj. Altisen '

arma:

fitikrn qiRilä',^ , S

(ifrLaa

rekneballvjf\'

]\

Iqdwov'

Wtan p>

Strand/ I j Grefrgärd

Lars»

Blank F’

- fj- i

.Bakvattnet

tqs&hcukf

[ederve

KronobV

Orns/Ji

idfri 'P

.Nyland

Ström As***1

vStÄwA

el.,,,

&sÅrfäd,vä0ff}r

Mobil iin

N. Skåre,

Stugnvntten

Jf.tu,

Axjucte

Iräiilaiid

Indalen

JACOBSTAB

R16*{

fj Jxskttftkälf*

Mossätriifk

Åker Si

i}riskanösd?jSK,

utsvikerv c jffSå

nn.nvwi W)J~y KäKnfi f f^v

Rcrns/o»

Tallberg

MÄr

'iaks/änäit\

'' Be/jern- |jBöhlee

~-izLSfSltttfå

Höfsjo ti)

(Avges Öl,

c

Weslta

•IlSdvattnei

Esse

n r mnsäter ^"^MaUran Bo,ken f ji""bj,erg\. ^S'

N\vvii// ; '

I '-J Aj-Vsih'/'4r)r GtsgthtpS

' V-*'A

SQsjimä*

l.-tkH"

jjjfLQegers/ö'

örns-myra Rc

Ärelös

NyÖkef

Kongstajn

Ftödjt

rt-*tv>o

C) v avV e tv

Approximativ beraknimj åt

AREAL ISN

,ls.i®X\. Ilig em ds

Trella

&1 lits Käfta,,

Kii Mjöl#

Wllini

^T/jbis/a"

•Möfrttn*

Menberg

synda/

'irrås»yr‘

fbards Ön

LAXESS

undviJ

-Rrattfors

Tu lisma;

Bäddens nj/

Fyr

"OM fc-X>n lånt/)

’ Kläpp.jö^

Janfherget

i Qvadrat- mil

Hemlin <f

U/t-rören

.y^tTdp

jbej9$-li

&

Sm>nn

Xvbvn

uiTOmei

XordtjA\_

Jtraiix/o f

-j/MdAkJföfio,,.

KeiutkupUrräniu

N;\I> S

Skarpt

-Brejbi-.

R 163 vi

Giirvik

1 . Aétekejjé.i^^fr-Rand/ -L_

v rf

'S_.Ws,ljCT^.\ )'-',n“dw».

TSKÄtV

rj1 %/

jj yLTiqera ak«»,' Jf®.

.Mjif/o

Aflohatupt

Sipllgansö^*

, JEMTIjANDS

F-y

<Hrt-i-ii.il ./•

't\ “ Flatnor.

Ky.fra/ie ^

mdha/lt

frelerlapjpui

fj Gillra

Hädan*

Rnekfr

Yo .Ib,

WKSTKHSOItlU.ÅNDS

jtgnelansjo

Gnleå

SVvxirf

■ Låtu/srle-

Micke/s o

örarne-0

i^r-------v^rSs\

Ö\ij»3Ö

■t ’ Sthss/ö ^

jS, Westörtandjji

Landyåi.

>o\berq

XiaVtxxrt

Xorrflärkt

jCjurtnudskär

Stolgång

.ua«,(

i Bin späfd

Olgé

WESTEHHOTTENS

‘jiuilflfieu-

Fönby

RögarjpfA

Wcsterö

l. ap päron

Jiirnåsruid

NORRBOTTENS

Puckel

milsuni

U. Galjon

-'Holme

Aa^kpjj

‘mar

Skorped

Handöj

AmwiPHSTRÄFiF, Juridisk «*« KmKy^ Jnotiwsnt?

?mw.

Mete

ier,botten

k tvJi/, i

•inuti,,

Lcaelei

Arm

, '/t -••.'.

'--r •

av syi-^v.

dipilsälandet..

Sätt a

Hmnra

ul ensjö-

fSna/rfr j

(Ho^irne

^äW S,

't ris

Prosteri.

Domsaga

Fögderi

Härad

Tingslag

Fforrskärf -"i p\

Fyr , o \.J

Stgrfl »al

Klö/tpepyj,

i ttmayjiuagsjaldöig^

(äkersbtig

Jfrigg ny.

n e /-

rdtÖdale

SrnnUSyii

-'^f^.B/t&tai

aé<*ns

TViilra

(råsou_ \

Härad

däfven det ly

Bi \ it,

ä\bodar

HKRJFADÄLf

ittiujjär .

Wåéö Köp

Stenkar

nS«*nn,|

äg landa

a‘'9/ä£'

län iis

-si?

s>-iyi»p eu

to*Keä

JFMTLANUX

SVARA

Berys

Ovihens

/skak

JEMTLASBS

itsjönoa

StU VSiB?

Rönnskären

(VEa^unda"

SYE FJÄT.

rtrike Fj

SÖDRA

land U

Slump

Lundm,

JEMTL.KNDS

Hallens

SÖDRA

f Afurgö

^ Öl iiaddame

/ Tndensäkers

('hYketiä.

(M

X Gode

fas

JEMT LANDS

'stim

Offerdals

i y Öftbyuj

Siterv,

NORRA

Walt»

kbfvav.

Myssjöjl

Ro duns

X Gråhjnge

v>\K,,r,

Bruntio

JFIMTLANDS

SÖDRA

.#f:V

i^fsunr

JKMTfrlNDS

‘Akroktn

gj

t.ltvik

jflinnäset

Rcfsunds

man,i

iGuss/öhigl,

JÉJTfLANDS

NORRA

ön«*jinv]

^Frän^

Rayunda

, TalJåsem-

JKMTLAXDS

NORRA

NOJKRA

Liths

Hamnuirdals

Ni K—ii*

Kurlsgard

Tingslay

t.öfho/äen

jerngvittle'

Flått,.',

Gru&ä/jl

■/•v"

HÖÖSJfi

ytänsjö-

Griniviker,

Tjutbvda.

Åsberget V\ \ X Näggnjarken.

Nju runda

’äcke‘

(från.

RenäeUlen

Sa/n-Sög

Sela ng.

MEDELPADS

.Bröekl

MEDELPADS

> MEDELPADS

Jf Mahn,

Iruksva//^,

Loviken

\DoKetös

Skönt

•Ä-^Jten i säl.

flius SjJ

Nybodgrtk

Ljus torp:

jPVHin

jMahn

'omu<^nC|

Indals

VaBen .

jSJfarktji

Fn när.

AXGEKMANLAND*

sömn

.Ångermanlands

(östra

^IgNÖSAND

ff XZä

Sy Leri

ihuh/mndm

Nord

Botfä

.Froliingfj,!,

SÖDRA

SÖDRA

'Vt so'

io-m

‘linie! It

fy bybo, t c

ÅNGER MAN

ANGERMAN

,Onjn/k,ii

Tir

. INGEKMANIAXD*

LANDS

LANDS

J*ViÄé $ d äng er’

liyjjia,:aikrn i

'•l F/äaer

Sollefteå

n*jeh</tIGubbv,

.Tohannisbt

VESTRA

bYrkbgckva/leu

TVenn

Ramsele

Nätra----------------

Nordinyrå..

Sjålevads _______

Arnäs_________, _:—

Nanimal inge Umeå/.—_.

Degerfory.._________

Lycksele Lappmarks .-isele dj

Skellefteå och Norsjö

Burträsks_______

Löfongers ---------

Nysätra ----------

V*. "Flög;

AX6ERAL*NLAXD?

XORDVRSTRA

ÅVGEH.WiiXLAXns

ÖSTRA

ÅXGERMAXl.iA U > NORDÖSTRA (. ixGEHMANJLAXm

'nordöstra

Döff/Ajtipi

\VfcAllli»! '--.vV

n\\cst Sju

Hedé

rulerö

NORRA

NORRA

ANGERMAN

smAf

ir/ifvt.l<)>.

Ved,-rf,,

jo

j *<V>4<

K Moris

ANGERMAN

Södsirhög

'lfr/njahocj\ VI

'a&ör/ibe,g\ .*'■

Julöten

LANDS

V tyätdalen w

LANDS

IFniäsr.

Astholm

SV lirund

•Unne/orp 1Gran jo \

FÖRSTA

ik Ske/T*v„rf

ékv»i4al

•*■>1 Ejiillet1

H-E/rrkRBOT.

H-KSTKftBOTT

ft.bidgdmn

TENS SÖDRA

FÖRSTA

TREDJE eller

LAPPMARK?*

AXGERMAKLAXD t NORDVESTRA WEST ER ROTTE.VS ANDRA

firafvrt

Byril/. V'“'<

Ny kölen .

A , Fb. Yl

WESTERHOT TENS NORRA *

Air udden Kap.

r^Fp-

Kälke,y

l°verkoir

\Böte-

'Knatten

Weståjiifö

Hoétlai:

Östivnxiö1

r.b

.ubbtut/

^kjgaäll

ANDRA

lärling eni

WESTERBOT TEN.

\Xallofel

WESTERHOTTEN*

w8mNm%

i Bruk v

.HELL*™

FÖRSTA

Bvgdeå

Piteå-------

Neder Luleå

FÖRSTA

rf* Lekas s e la

Frivi-t/uirnniare -An „ ist\i

\\sr-

\ WESTEKIWTTEX l ANDRA

M*ediii

,1 fjärsvulten

LULEÅ

Gnarp

E Ta Y

ÖB’er Lulla Råma

Jöekmoeks o. Qvickpocks

Katt,,.//,/,-,

•Fyätdaten-

I Björnebrr,, •

LÖN»

NORRROTT**f

Tf o d d

* Hubrun/i

SÖDRA

ÄArboiy

Lefveråseti

WESTEUBO T TFN TREDJE

AndereforrC

Jälfemial

Lappmarkers

Striiiiixbneka

ftenäeen

■ iärt holma/-} te

KALIX

(rcUieaie d.

Kllant^iiger

Otingital

Öfver Kalif Neder Kalif Neder Tonica och Carl Giistats Öfre*' Torn ed-

r V40 5 Y UtDellen v

rmjui/rxund'

\ Ti

Hjir räkel

Diekberg

*trY

Heden

.ju sdal

NORRBOTT«?-* NORRA

X^FoijtV Sju

rmo

ResiAst

WEYTEHROTTKM

FJERDE

TÖRNE A

Pgjoig

.h^ckasfävyi LfrpPPl~ 4*

4* <f ■ifKtff&W'* d* 4-'

Aijepteä?» 4“ d'

Xotdajujg

f + Konsta ■atii^ivpiKsy.

NvLoos

I bivas eu.

Kors sa

s b n

WESTERHOT TENS NOH/L4

nEsnmBOTTKs*

AYDIU

Hamra K«

Urin I

LULEA

.JJisbcrä,- )L- VlJtitt T^IG-tO'

ffrai

landet

Hellre,julp

a Fi (l 11

jKnoppehy.

1Y11 Werterboltens Norra Dorosagg/ hora äfven Årviilsjaurs och Arjeplougs Lappmarker

(smutt Br.

Under .wil

N’j u tänjer

otvra

7rundel

Litt. B.

Förslag till stat för Blekinge Regemente.

Staben.

1 Öfverste och Chef ..........................

1 Major....................................

1 Regementsqvartermästare...................

1 Regementsadjutant...........................

1 Bataljonsadjutant, jemte portion under va-;

penöfningarne,................................

1 Regementsväbel, jemte portion under vapen-;

öfningarne.....................................

1 Regementspastor..............................

1 Auditörsbiträde,...............................

1 Regementsläkare..............................

1 Förste Bataljonsläkare.......................

1 Regementsintendent..........................

1 Förrådsförvaltare. aflönas från andra anslag; 1 Regementstrumslagare, jemte portion i

vapenöfningarne.............................

1 Gevärshandtverkare, jemte portion under vapenöfningsdagarne..........................

Kompanistaten.

1 Kapten af lista klassen.....................

1 Dito dito .....................

1 Kapten af 2:dra klassen.....................

1 Dito dito .....................

1 Löjtnant af lista klassen...................

2 Dito dito ...................

1 Löjtnant af 2:dra klassen...................

2 Dito dito ...................

I Underlöjtnant..................................

3 Dito ..................................

Bil. N:o 3 b. till Kongl. Maj:t* Nåd Trop. N:» 1, om Statsverket 1877.

Lön.

\ Dagaflö- ! Löne- Tjenstgo-,.. för_ ypjjgg för

i tungspen-, slagfcvis ; tjenste- : nmgar. !j(;o dagar. hästar.

Transport

1 Fanjunkare, jemte portion under vapenöfning

garne

3 Dito dito

1 Sergeant af l:sta klassen 7 Dito dito

1 Sergeant af 2:dra klassen 7 Dito dito

1 Spel i nummer 7 Dito 1 Volontär 31 Dito

dito

dito

dito

dito

dito

dito

dito

dito

dito

Bekläd- !

Fourage- |nad in na-! ersätt- jtura eller] Arfvode. Summa, ning. ] ersättning!

i kontant.1

40,18o|— 5,580 j—] 3,312

2,160 I

360 j 2,520 I

j

240 ] 1,680 150 1,050 150 4,650

300 — 900 — 200 ] 1,400

60 j— 180 •— 24 j— 168 —

2,000 I—! 1,825 i—| 390 |—

120 i— 24!—]---|—

840!

1,150 — 64,437

120 - 840

-

1,230 3,690 704 4,928 504 I— 3,528 - 150 |— 1,050 - 150 I- |— 4,650 i-

t Summa; 53,860]—

Anm. Dagaflöning under vapenöfnin garne andra anslag.

•| 9,340 I—! 3,936 |—j 2,000' — ] 1,825 |—1 2,910 —! 1,150 |—i 75,0211

och. beklädnadsersättning till Spel i nummer och Volontärer utgå frui

Bil. C.