Doc 1878:1

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1878.

1 KONG!, MAJ:TS

NÅDIGA

P R 0 P O S I T I O N

TILL

11 iksdagen

angående Statsverkets tillstånd och behof;

Gifven Stockholms Slott den 11 Januari 1878,

Jemlik!, grundlagens, bud afgifver Kongl. Maj:t, härmed nådig proposition angående statsverkets tillstånd och behof.

Härvid förekommer först beräkningen af den behållning från föregående statsreglering, som nu må anses till beloppet känd och kunna för statsbehofven under nästa statsregleringsperiod användas, samt derefter beräkningen af statsverkets inkomster för nämnda period.

Hvad först beträffar behållningen, föreslår Kongl. Maj:t, under åberopande af det beslut, hvarom härvid bilagda utdrag af protokollet öfver

Bill. till Riksd. Prat. 1878. l:a Sami. l:a Afd. 1

9.

Kongl. Majds nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1878.

finansärenden för den 7 innevarande månad innehåller närmare upplysning, att densamma måtte beräknas till (»,400,000 kronor.

Hvad åter angår statsverkets inkomster, äro dessa för nuvarande statsregleringsperiod beräknade på följande sätt:

Ordinarie inkomster:

Ränta .................................................................................................... 4,502,000:

Tionde................................................................................................... 1,648,000:

Arrendemedel .......................................................................... 2,500,000:

Bergverkstionde ...................................................................... 10,000:

Mantalspenningar ................................................................ 620,000:

Bötesmedel..................................................................................... 250,000:

Kavalleriregementenas hästvakansspanmål ............................... 345,000:

Tillfälliga rotevakansafgifter............................................................. 76,000: —

Vakansafgifter af nyroterad jord..................................................... 110,000:

Rotevakansafgifter af insockne frälsehemman i Halland......... - 20,000: —

Vakansafgifter af bergslag............................................................... 20,000:

Trosspassevolansafgift ............................................. 26,000:

Båtsmansvakansafgift .......................................................................... 75,000. -

Båtsmansbeklädnadsmedel.................................................................... 68,000:

Kontrollstämpelmedel ........................................................................ 20,000:

Fyr- och båkmedel........................................................................... 1,000,000:

Telegrafmedel........................................................................................ 1,400,000:

Jernvägstrafikmedel ............................................. 17,350,000:

Efter afdrag af utgifterna.............................. 11,641,000: 5,709,000: —

Skogsmedel............................................................................................... 1,000,000:

Extra uppbörd .................................................................................... 250,000:

Säger 19,649,000: —

Bevillning ar:

Tullmedel................................................................................................ 22,000,000: —

Postmedel...................................... 4,800,000:

Stämpelpappersmedel ............................................................ 2,400,000:

Bränvinstillverkningsafgift .................................................................. 13,470,000: —

Iivitbetssockertillverkningsafgift.............. 30,000:

Allmän bevillning................................................................................... 3,200,000:

Säger 45,900,000: —___

Summa kronor 65,549,000: —

Kongl. Maj:ts nåd. prof. n:o 1 om statsverket 1878.

3 Enligt beslut, hvarom bilagda protokoll för den 4 och den 7 innevarande månad lemna närmare upplysning, föreslår Kongl. Maj:t i berörda beräkning följande ändringar:

då räntan utgjort i medeltal för åren 1874—1876 kronor 4,485,845, samt, äfven om, med anledning af beslutet om skyldighet för de privilegierade bergslagsorterna att i stället för tackjernstionde erlägga ränta, någon förhöjning i förevarande inkomsttitel må vara att förvänta, en minskning, å andra sidan, är att motse i mån som de till statsverket indragna militieboställena varda på förnyade arrenden upplåtna, enär vid sådan upplåtelse den boställena åsätta räntan blifver i jordebok och räkenskaper afskrifven, anser Kongl. Maj:t denna inkomsttitel ej böra upptagas till högre belopp än nyssberörda medeltal, eller i jemn summa 4,485,000 kronor;

då vid senaste riksmöte fattades beslut om bergverkstiondens upphörande med undantag allenast för Sala silfververk och Höganäs stenkolsverk, samt Höganäs på grund af kongl. brefvet den 9 mars 1833 hittills åtnjutit befrielse från tionden, och tionden från Sala under åren 1874—76 uppgått i medeltal för år till 7,643 kronor, finner Kongl. Maj:t bergverkstionden ej böra beräknas till högre belopp än 7,000 kronor;

då manialspenningarne under de senare åren visat sig vara i jemnt stigande och för år 1876 uppgått till 624,310 kronor, anser Kongl. Maj:t dem kunna för år 1879 beräknas till 630,000 kronor;

ehuru bötesmedlen visat sig vara i stigande samt för år 1876 uppgått till 334,348 kronor, anser likväl Kongl. Maj:t, med hänsyn dertill att denna inkomst är af temligen oviss beskaffenhet, någon väsentligen förhöjd beräkning deraf icke böra ifrågakomma, utan densamma för år 1879 antagas till 260,000 kronor;

då vakansafgifter na af nyr oterad jord uppgått för år 1876 till 128,207 kronor och i medeltal för åren 1874—76 till 122,945 kronor om året, finner Kongl. Maj:t denna inkomsttitel böra beräknas till 120,000 kronor;

då fyr- och båkafgiften jemlikt nådiga kungörelsen den 26 januari 1877 blifvit från och' med den 1 april samma år väsentligen höjd samt fyr- och båkmedlen till följd häraf under nämnda år betydligt stigit och för tiden från årets början till oktober månads slut utgjort 1,123,130 kronor, anser Kongl. Maj:t, fyr- och båkmedlen för år 1879 kunna beräknas till 1,200,000 kronor;

då Kongl. Maj: t anser jernvägstrafikmedlen böra upptagas allenast med det nettobelopp, som kan antagas blifva till statskontoret lemnadt för att användas till andra statsutgifter än jernvägens egna, samt detta nettobelopp — under förutsättning af Riksdagens bifall till hvad Kongl. Maj:t kommer att föreslå derom, att å riksgäldskontoret anvisas ett anslag af 1,000,000 kronor, hvaraf efter afslutandet af jernvägstrafikstyrelsens hufvudbok må

4 Kongl. Majits nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1878.

lyftas ersättning för de! belopp, hvarmed jernvägens materialförråd och kassaförlag ökats under föregående år — kan antagas till 4,750,000 kronor, anser Kongl. Maj:t jernvägstrafikmedlen böra beräknas till berörda summa;

då i det belopp 250,000 kronor, hvartill extra uppbördsmedlen af Riksdagen senast beräknats, ingår en summa af 147,090 kronor 34 öre kapitalafbetalningar och räntor å de odlingslån, som utgå af den under statskontorets förvaltning ställda fond för nämnda utlåning, samt af de sålunda inflytande af betalningar hittills nya lån utgifvits till ett belopp af 100,000 kronor, som å motstående sida af riksstaten under sjette hufvudtiteln uppförts som särskilt anslag, men det synes vara mindre egentligt, att under hufvudtitlarne uppföras lån under anslagstitel, samt samma syfte vinnes genom en bestämmelse, att af de till nämnda fond inflytande afbetalningar ett belopp af 100,000 kronor får årligen af Kongl. Maj:t användas till nya odlingslån, föreslår Kongl. Maj:t, som, på sätt längre fram i denna nådiga proposition förmäles, af Riksdagen begär ett sådant medgifvande, att extra uppbördsmedlen måtte beräknas till 100,000 kronor minskadt belopp, eller till 150,000 kronor;

då med hänsyn till de belopp, hvartill tullmedlen under de senaste åren uppgått, dessa medel kunna antagas under år 1879 utgöra 22,500,000 kronor, anser Kongl. Maj:t dem böra dertill beräknas;

med fästadt afseende å den årliga tillökningen i postmedlen, som hittills egt rum, finner Kongl. Maj:t desamma böra upptagas till 5,000,000 kronor;

då stämpelpappersmedlen, så vidt uppbörden deraf grundar sig på hittills gällande stadgande!!, kunna för år 1879 beräknas till 2,500,000 kronor, samt Kongl. Maj:t beslutat att, i samband med sådan reglering af landtstatens aflöningsförhållanden, att derigenom den till landtstat^enstemän utgående lösen skall försvinna, föreslå Riksdagen en bestämd förhöjning i stämpelpappersafgiften, hvilken förhöjning ansetts kunna medföra inkomst af sammanlagdt 600,000 kronor, föreslår Kongl. Maj:t, under förutsättning af Riksdagens bifall till nämnda lönereglering, att stämpelpappersmedlen måtte för år 1879 beräknas till 3,100,000 kronor;

då under åren 1874—1876 bränvinstillverkningsafgiften uppgått i medeltal till 14,702,318 kronor om året, samt under år 1877 tillverkats 16,433,414,3 beskattningsbara kannor, motsvarande en afgift af 13,146,731 kronor 44 öre, anser Kongl. Maj:t bränvinstillverkningsafgiften för år 1879 böra beräknas till 13,150,000 kronor;

då hvitbetssockertillverkningsafgiften under åren 1874—1876 utgjort i medeltal 47,505 kronor om året, samt afgiften för är 1877 uppgått till

5 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1878.

54,778 kronor 80 öre, finner Kongl. Maj:t berörde afgift för år 1879 kunna beräknas till 50,000 kronor;

Då allmänna bevillningen under åren 1874—1876 uppgått i medeltal till 4,066,716 kronor, föreslår Kongl. Maj:t, att nämnda inkomsttitel må upptagas till 4,000,000 kronor.

Med iakttagande af dessa ändringar i den vid senaste statsreglering uppgjorda inkomstberäkning erhåller eu tablå öfver statsverkets för år 1879 beräknade inkomster följande utseende:

Ordinarie inkomster:

Ränta ......................................................

Tionde......................................................

Arrendemedel .......................................................

Bergverkst iondo......................................................

Mantalspenningar................................................

Bötesmedel...............................................................

Kavalleriregementenas hästvakansspanmål......

Tillfälliga rotevakansafgifter .............................

Vakansafgifter af nyroterad jord .....................

Roteakansafgifter af insockne frälsehemman

i Halland............................................................

Vakansafgifter af bergslag....................................

Trosspassevolansafgift .........................................

Båtsm ansvakansafgift..............................................

Båtmansbeklädnadsmedel....................................

KontTullstämpel medel .........................................

Fyr- och båkmcdel .............................................

Telegrafmedel.....................................................

Jernvägstrafikmedel ................. 16,650,000: —

Efter afdrag af utgifter ... 11,872,750: —

Skogsmedel...........................................................

Extra uppbörd .........................................................

18,800,000: —

Bevillning ar:

Tullmedel..............................

Postmedel ...........................

Stämpelpappersmedel ........

Bränvinstillverkningsafgift Hvitbetssockertillverkningsafgift Allmän bevillning .......................

22,500,000: —

5,000,000: —

3,100,000: —

13,150,000: —

50,000: —

POPP,000: — 47,800,000: — tillsammans kronor 66,600,000: —

6 Kongl. May.ts nåd. grop. n:o 1 om statsverket 1878.

Om till berörda inkomstbelopp............................ kronor 66,600,000:

lägges ofvan omförrnälda behållning.................................*__________6,400,000: ,

utvisar summan...................................................................... kronor 73,000,000:

det beräknade för nästa statsregleringsperiod disponibla beloppet af statsverkets tillgångar. _____

Första In tf vildt! teln,

innefattande anslagen till Kongl. Imf- och slotts-staterna.

Nu gällande riksstat upptager:

för Kongl. hofstaten ............................................................. kronor 1,094,900: —

» Kongl. slottsstaten ........................................................... ”___123,100:

tillsammans kronor 1,218,000: —.

Häruti föreslår Kongl. Maj:t icke någon ändring.

Andra hnfyndtiteln,

innefattande anslag till Justitie-departementet.

Nu gällande riksstat upptager för detta departement:

penningar .................................................................................. kronor

indelt ränta och ersättning för indragna räntor, förslagsanslag ..................................................................... )}_

3,726,468: 46. 231: 54.

summa kronor 3,726,700:—. I öfverensstämmelse med de beslut, som i bilagda utdrag af de inför Kongl. Maj:t i statsrådet den 26 oktober samt den 7 och den 14 december nästlid et år äfvensom den 7 innevarande januari förda protokoll öfver justitie-departementets-ärenden omförmälas, föreslår Kongl. Maj:t beträffande

l:o. departementets expedition:

att, med de genom Kongl. Maj:ts nådiga beslut den 7 nästlidne december stadgade vilkor för åtnjutande af föreslagen ny aflöning inom kansliexpeditionerna, det upprättade förslaget till ny stat för justitie-departementets expedition måtte gillas och anslaget följaktligen ökas med 12,300 kronor till 35,800 kronor;

2:o. högsta domstolen:

att de hos högsta domstolen anställde vaktmästares löneförmåner måtte bestämmas för förste vaktmästaren till 1,100 kronor, hvaraf lön 800 kronor

7 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1878.

och tjenstgöringspenningar 300 kronor, samt för hvar och en af de begge öfrige till 500 kronor i lön och 300 kronor i tjenstgöringspenningar, med rätt för desse sistnämnde att derutöfver, efter fem års tjenstgöring, bekomma ett ålderstillägg af 100 kronor, allt under enahanda bestämmelser och vilkor, som för kansliets vaktmästare blifvit den 7 nästlidne december af Kongl. Maj:t antagne, samt att följaktligen anslaget åt högsta domstolen måtte höjas med 650 kronor till 162,700 kronor;

3:o. justitiekansler s-expeditionen:

att, med iakttagande i tillämpliga delar af de genom Kongl. Maj:ts nådiga beslut den 7 nästlidne december stadgade bestämmelser och vilkor för åtnjutande af föreslagen ny aflöning inom kansli-expeditionerna, det upprättade förslaget till ny stat för justitiekanslers-expeditionen måtte gillas och anslaget följaktligen ökas med 1,750 kronor till 19,300 kronor;

4:o. den Svea hofrätt underlydande justitie-stat:

att, för genomförande af delning utaf Kungadömets, Medelpads, Norra Jemtlands och Södra Jemtlands nuvarande domsagor, anslaget till löner åt häradshöfdingarne under Svea hofrätt måtte ökas med 18,000 kronor samt tjenstgöringspenningar och förvaltningskostnadsbidrag fördelas på sätt statsrådsprotokollen för den 26 oktober samt den 7 och den 14 december nästlidet år beträffande de särskilda domsagorna upptaga; äfvensom att häradshöfdingen Carl Fr. Abenius, derest Daga härad varder Lifgedingets domsaga frånskiljdt, måtte berättigas att dels under sin återstående tjenstetid, utöfver de på återstående delen af domsagan anslagna tjenstgöringspenningar, af statsmedel, som Kongl. Maj:t särskilt anvisar, uppbära 200 kronor, dels ock tillgodonjuta den af honom förbehållna boställsafkastning;

5:0. fängvärden:

att det bestämda anslaget för fångars vård och underhåll måtte, såsom i statsrådsprotokollet för den 7 innevarande januari blifvit ifrågasatt, ökas med 3,400 kronor till 186,800 kronor och följaktligen summan af de å ordinarie stat uppförda fångvårdsanslagen, nu utgörande 1,782,900 kronor, upptagas till 1,786,300 kronor;

samt att för predikanten vid straff-fängelset i Göteborg ett lönetillägg af 300 kronor årligen må af förslags-anslaget till fångars vård och underhåll fortfarande få utgå från och med innevarande år tills vidare intill dess tjensten kan varda indragen eller annan löne-reglering blifvit faststäld;

Kong!. Maj:ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1878.

6:o. skrifmaterialier och expenser, ved, rrv. m.:

att anslaget härför måtte, för jemnande af hufvudtitelns slutsumma, ökas med 200 kronor till G2,510 kronor 71 öre.

Beträffande öfriga under denna hufvudtitel uppförda anslag föreslår Kongl. Maj:t ingen ändring.

Genom bifall till de af Kongl. Maj:t här ofvan gjorda förslag skulle således andra hufvudtitelns nuvarande ordinarie anslagssumma komma att

ökas genom förhöjning af anslagen till

departementets expedition med .......................................... kronor 12,300: —

högsta domstolen med ..................................................... >» 650: —

justitiekanslers-expeditionen med .................................... » 1,750:

den Svea hofrätt underlydande justitie-stat. med ........ » 18,000: —

fångvården med .................................................................... » 3,400: —

samt skrifmaterialier och expenser, ved, in. m. med...__>>_____200: —

eller sammanlagdt kronor 36,300: .

Om dertill lägges hufvudtitelns nuvarande ordinarie

anslagssumma ...............................................................kronor 3,726,700: —,

kommer hufvudtitelns slutsumma för nästa statsregle-

ringsperiod att utgöra................................................ kronor 3,763,000:—,

hvaraf förslagsanslagen, med inberäknande af beloppen för indelt ränta och ersättning för indragna

räntor, utgöra................................................................... » 1,820,742: 25.

Dessutom äskar Kong]. Maj:t, under åberopande af förenämnda protokoll öfver justitie-departements-ärenden för den 7 innevarande januari, dels att såsom extra anslag för år 1879 måtte under denna hufvudtitel beviljas:

a) till arvode åt krigshofrättens ordförande och trenne militäre leda-

möter ................................................................................................. kronor 5,000: —

b) för nya lagberedningen.............................................. » 40,000: —

c) för fullbordan af fängelsebyggnaden å Långholmen »___50,000: —

Summa extra anslag kronor 95,000: —,

dels ock att det belopp af tillsammans 2,258 kronor 3 öre, som under nästlidet år blifvit förskottsvis utbetaladt till komitéerne för utarbetande af förslag till ny vexellag och till förändringar i sjölagen, måtte, få af 1877 års extra anslag till nya lagberedningen gäldas, samt att de ytterligare kostnader, som för ifrågavarande komitéer erfordras, få bestridas å besparingar ne å anslaget

9 Kong1. Ma,j:ts nåd. grop. n:o 1 om statsverket 1878.

till nya lagberedningen för åren 1878 och 1879, i den mån sådana besparingar härtill må lemna tillgång.

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1878 års rikstat upptagen och sådan den nu hlifvit af Kong], Maj:t för år 1879 föreslagen utfaller sålunda:

Tredje hufyudtiteln,

innefattande anslagen till Utrikesdepartementet.

Under denna hufvudtitel finnes eldigt nu gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:

tillsammans kronor 618,300:—.

2 Bill. ttll jRiksd. Prut 1878. 1:a Sami. l:a Afd.

10 Kanal. Maj:ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1878.

Med afseende å de årliga eller ständiga utgifterna vill Kongl. Maj:t, med hänvisning för närmare utredning till de beslut, som finnas antecknade i här bilagda utdrag ur statsrådsprotokollen öfver utrikesdepartementsärenden för den 14 december 1877 och 7 januari 1878, beträffande statsregleringen för år 1879 föreslå:

att nedannämnda anslag måtte af Riksdagen anvisas att emot nu gällande redovisningsskyldighet, äfvensom med samma rätt till deras användande och under enahanda vilkor som hittills, utgå, nemligen:

I. Diplomatiska utgifter:

Departementschefen, ministern för utrikes

ärendena ......................................................... kronor 24,000: —

Departementets expedition .............................. » 32,190: —

Ministerstaten........................................................ » 345,950: —

Militärattachéer...................................... » 8,400: —

Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter » 37,260: — 447,800: —

IT. Konsulsstaten:

Departementets expedition................................. kronor 7,000: —•

Ivonsulatembets- och tjenstemännens löner, anslag till kontorskostnader in. in. samt

expektanslöner och pensioner................ » 145,500: —

Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter » 7,500: — 160,000: —

in.

Till underhåll af svenska kronans egendom i Konstantinopel samt till understöd åt svenska kyrkan i Paris...................................................... kronor 6,000: —

tillsammans kronor 613,800: —.

Dessutom äskar Kongl. Maj:t, under åberopande af protokollet för den 7 innevarande januari, att såsom extra anslag för år 1879 måtte under denna hufvudtitel beviljas:

för fortsatt utgifvande af »Sveriges traktater»............ kronor 4,500: —.

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1878 års riksstat upptagen och sådan den nu blifvit af Kongl. Maj:t för år 1879 föreslagen, utfaller sålunda:

11 Kongl. Maj:ts nåd. /trop. n:o 1 om statsverket 1878.

1878. 1879.

ordinarie anslag......... 609,300: — 613,800: — således ökning 4 500-—

extra-___». . ......... 9>Q00: ~_____4,500: - » minskning 4,500:

summa kronor 618,300: — 618,300: — således ingen skilnad.

Fjerde hufyudtiteln,

innefattande anslagen till Landtförsvarsdepartementet.

Under denna liufvudtitel finnas, enligt nu gällande riksstat, till årliga eller ständiga utgifter anvisade:

penningar ........................................... kronor 15,337,558: 56.

mdelt ränta och ersättning för indragna räntor ......... » 1,485,554: 17.

indelt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag » ’ 57’()55- 11

omdelt spanmål, 28,888 kubikfot 4 kannor, å 2 kronor 40 öre kubikfoten ...................................................... )? gg 332- 16

summa kronor 16,949,500: — till extra ordinarie utgifter finnas anvisade.................. » 2,545,400:_

tillsammans kronor 19,494,900:—.

Med afseende å de under 4;de hufvudtiteln förekommande anslag till arliga eller ständiga utgifter vill Kongl. Maj:t, med hänvisning för närmare utredning till de beslut, som finnas antecknade i här bilagda utdrag ur det in ör Kongl. Maj:t i statsrådet den 7 dennes förda protokoll öfver landtförsvarsärenden, beträffande regleringen af utgifterna för år 1879 afgifva följande förslag: b

Departementets kansliexpedition.

Kongl. Maj:t föreslår, att för tillämpning af det i förenämnda statsrådsprotokoll framlagda förslag till ny stat för expeditionen, med de vilkor in. in. för aflöningens åtnjutande, hvilka finnas angifna i protokollet öfver finansärenden af den 7 december 1877, Riksdagen måtte höja det nu för expeditionen uppförda ordinarie med............

'o''

anslag

till

Förhöjning.

12 Konyl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1878.

transport

Arméförvaltningen.

I afvaktan på nådig proposition till Riksdagen angående

lönereglering för detta embetsverk, upptages här ...................

såsom beräknad tillökning i detta anslag.

Arméens och flottans artilleribyrå.

Kongl. Maj:t föreslår, att Riksdagen måtte till aflöning m. in. i enlighet med bilagda förslagsstat (bil. lit. A) åt eu nyinrättad gemensam artilleribyrå för arméen och flottan uppföra, näst efter anslaget till generalitetsstaten, ett nytt ordinarie anslag å.............................................................................................

Artilleristaben.

Kongl. Maj:t föreslår Riksdagen att, vid bifall till hvad Kongl. Maj:t föreslagit med afseende på inrättande af arméens och flottans artilleribyrå, anslaget till artilleristaben måtte, med godkännande af den vidfogade förslagsstaten för denna

stab (bil. lit. B) minskas från........................... kronor 12,200: —-

med....................................................... »_______3,700:

till............................................................................... kronor 8,500: —>

Kommendantsstaten.

För inrättandet af en intendentur å Carlsborgs fästning i öfverensstämmelse med förslaget till stat (bil. lit. C) föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen att, med godkännande af förslagsstaten, höja anslaget till kommendantsstaten, som

nu utgör..................................................................... kronor 19,415: —

med....................................................................... » 16,160:

till .............................................................................. kronor 35,575:—.

Allmänna garnisonssjulchuset.

Kongl. Maj:t föreslår Riksdagen att, för tillämpning af förslaget till stat för garnisonssjukhuset å Carlsborg (bil. lit.

D) bevilja........................................................ kronor 10,000: —

att tilläggas anslaget till allmänna garnisonssjukhuset, nu........................................................... _»__71,486: as,

hvarefter detta anslag med förändrad benämning: garnisonssjukhusen i Stockholm och å Carlsborg, torde få såsom reservationsanslag utgå med ................................................... kronor 81,4 8 6 : 25.

transport

9,700: — 44,000: —

29,700: —

16,160: —

10,000: —

109,560: —

Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1 om statsverket 1878.

transport

Indelta arméen.

Indelta arméens befälsaflöning.

Kong]. Maj:t föreslår Riksdagen, att för anställande af eu löjtnant af andra klassen vid Jerntlands hästjägarecorps öka

detta anslag med ......................................................................................

Om till nuvarande anslaget ............... kronor 4,177,006: —

läggas nu föreslagna...................................... » 2,670: —

blifver den nya slutsumman ........................ kronor 4,179,676: —

Indelta arméens och Vermlands fältjägarecorps vapenöfning ar.

Kongl. Maj:t föreslår, att detta anslag måtte förhöjas med ett mot det till dessa vapenöfningar under innevarande år utgående extra anslag svarande belopp ......... kronor 388,000: —-

samt att hit, för anskaffning af åtskilliga mindre förnödenheter under vapenöfningarne, från anslaget till försvarsverket till lands i allmänhet öfverföras........................... » 2,500: —

summa förhöjning

Anslaget, som nu är.............................. kronor 1,319,800: —,

kommer genom denna förhöjning.............. » 390,500: —

att uppgå till .................................................... kronor 1,710,300: —

Yärfvade arméen.

Lifgardet till häst.

Kongl. Maj:t föreslår, att till aflöning åt eu ryttmästare åt andra klassen och en andre adjutant vid regementet må

beviljas................................................................... kronor 7,585: —

hvarigenom anslaget, nu.................................... » 138,760:—,

kommer att utgöra ............................................ kronor 146,345: —

Husarregementet Konung Carl XV.

För en ryttmästare af andra klassen vid detta regemente föreslår Kongl. Maj:t, att anslaget ökas med .................................

109,560: —

2,670: —

390,500: —

7,585: —

4,425: —

transport 514,740: —

14 Kongl. Maj:ts nåd. prof. n:o 1 om statsverket 1878.

transport

Om till dessa................................................ kronor 4,425: —

lägges nuvarande anslaget................................ » 184,504: 05,

uppkommer eu ny slutsumma af.................. kronor 188,929: os.

Marinregementet.

Kongl. Maj:t föreslår, att detta anslag må med oförändrad natur fortfarande få, i den mån det genom marinregementets indragning är eller varder disponibelt, användas till underhåll af garnison i Carlskrona.

Fortifikationen.

Kongl. Maj:t föreslår,

att det under detta anslag inbegripna reservationsanslaget till fortifikationens praktiska öfningar höjes

med................................................................................ kronor 7,000: —

samt

Beväringen.

Beväringsmanskapets vapenöfning.

Kongl. Maj:t föreslår, att till detta anslag, för bestridande af vissa mötesförnödenheter, från anslaget till försvarsverket till lands i allmänhet öfverflyttas.........................................................

Detta anslag, nu.......................................... kronor 651,000:—,

skulle genom tillägg af dessa ........................ » 1,500: —

komma att uppgå till ....................................... kronor 652,500: —

Volontär skolan på Carlsborg.

I detta förslagsanslag, nu........................ kronor 71,000:—,

föreslår Kongl. Maj:t en förhöjning af......... » 172,000: —

hvarefter detsamma skulle komma att utgöra ........................................................................ kronor 243,000: —

514,740: —

8,500: —,

1,500: —

172,000: —

transport 696,740:

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1878.

transport

Underhall af filtar in. in. ä mötesplatserna.

Kongl. Maj:t föreslår, att detta anslag, med benämningen förändrad till: underhäll af sängkläder in. m. på mötesplatserna, insattes bland anslagen under rubriken materielen och får plats näst efter anslaget till lif- och släpmunderingar vid rotehållsregementena och Vermlaruls fältjägarecorps.

Materielen.

Försvarsverket till lands i allmänhet eller arméförvaltningens departement.

Kongl. Maj:t äskar, på sätt statsregleringsprotokollet (bil. 3 a). närmare utvisar, följande förhöjningar i detta anslag, nemligen:

i artilleridepartementets andel, för artilleri- och ingeniör-

högskolan.............................................................. kronor 1,323: —

» fortifikationsdepartementets andel, för byggnadsunderhåll ............................................... » 25,000:_

» intendentsdepartementets andel,

för inunderingsunderhållet vid de värf-

vade garnisonstrupperna........................ » 52,570: 57.

» underhåll af remtygs-, utrednings-

och trosspersedlar vid indelta arméen » 1,773: ci.

» fortifikationstruppernas musik............ » 2,000: —

summa förhöjning kronor 82,667: is; men att från detsamma må öfverföras till indelta arméens vapen-

öfningsanslag.................. kronor 2,500: —

» beväringsmanskapets

vapenöfningsanslag » 1,500: —

» anslaget för lif- och släpmunderingar för rotehållsregementena och Vermlands fältjägare-

corPs................................. » 5,981: 78. »___ 9,981: 78.

hvarefter verkliga anslagsförhöjningen blefve ................................

transport

696,740: —

72,685: 40. 769,425: 40.

16 Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1 om statsverket 1878.

transport

Då nuvarande anslaget utgör.............. kronor 2,087,728:07,

kointne det genom förenämnda tillökning »__72,6 8 5 : 40.

att uppgå till.................................................... kronor 2,110,413: 47.

Lif- och släpmunderingar vid. rotehdllsregementena och Verrnlands fältjägarecorps.

På de skäl, statsregleringsprotokollet närmare angifver, föreslår Kongl. Maj:t, Riksdagen att förhöja detta anslag, som

nu utgör................................................................. kronor 2 6 9,631: 45,

med.......................................................................... ”_34,431: 47.

till ..........................................................„................ kronor 304,062: 92.

Skrifmaterialier och expenser, ved in. in. för departementets kansliexpedition.

Kongl. Maj:t föreslår, att detta förslagsanslag, nu .................................................................. kronor 3,129 : 97,

må till jemnande af ordinarie anslagens slutsumma erhålla nödig förhöjning, hvilken nu äskas med .................................................................___343: 13. 343: 13.

hvarefter det skulle utgöra ................................ kronor 3,473: 10._________

Summan af den äskade tillökningen i ordinarie anslag utgör således........................................................................ kronor 804,200: .

Om härifrån dragés den ofvan föreslagna nedsättningen i

anslaget till artilleristaben .......................................................................3,700: —,

kommer verkliga tillökningen å hufvudtitelns ordinarie

anslag att uppgå till ....... kronor 800,500: .

Om härtill läggas de nuvarande ordinarie anslagen, tillhopa .............................................................................. » 16,949,500: ,

komma de ordinarie anslagens slutsumma att utgöra kronor 17,750,000: .

Beträffande derefter de landtförsvarets behof, för hvilka tillfälliga eller extra anslag erfordras, finner Kongl. Maj:t, på grund af hvad enligt åberopade statsrådsprotokoll öfver landtförsvarsärenden för den 7 dennes blifvit rörande extra statsregleringen utredt och upplyst, Sig föranlåten att, med hänvisning till förslagen i samma statsrådsprotokoll, af Riksdagen i nåder äska för år 1879 följande anslag:

7 6 9,4 2 5 : 40.

34,431: 47.

17 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1 om. statsverket 1878.

1. till disciplinkompaniet, aflöning

2. till artilleribehof:

positionsartilleri.......................................... kronor 100,000: —

bestyckning af Carlsborgs fästning......... » 300,000: —

Se.vär„................................................................. » 155*000: —

skjutförsök ................................................... >, 20,000: —

skjutfält för Svea artilleriregemente,

270,700 kronor, hvaraf år 1879........ » 100,000: —

3. till fortijikationsbehof:

Carlsborgs fästning 5,196,750 kronor,

hvaraf under år 1879............................ kronor 284,100: —

Carlskrona .................................................... „ 180,000: —

samt beviljande af nya 110,000 kronor__________

4. till intendenturbehof:

ersättning för underhåll åt garnisons-

kommenderingar.......................................... kronor 93,005: 35.

munderingskostnader.................................. „ 40,994: 65.

5. till generalstabens topografiska arbeten............................

6. till officerares anställning vid främmande arméer

7. till skarp skyttel- äsendets och skjutskicklighetens befrämjande

8. till arméens ackordsamortering

9. till byggnadsbehof:

volontärskolan å Carl sborg, kavallerietablissementet vid Stockholm, byggnader för Svea lifgardet, exercishus i Landskrona samt tvättinrättning med kök för allmänna

garnisonssjukhuset härstädes.........................................

jemte rätt att för ändamålet använda icke allenast tillgängliga 68,000 kronor, influtna för sålda vallotter i Landskrona, utan äfven af 4:de hufvudtitelns allmänna besparingar hvad erfordras till fyllande af det till 330,691 kronor beräknade kostnadsbeloppet för dessa byggnadsarbeten under år 1879, eller 132,000 kronor; och medgifvande att de för ett kavallerietablissement vid Stockholm efter paviljonssystemet beviljade medel må, utan förut bestämda inskränkningar, för sådant etablissement användas; _

summa kronor 1

9,709: —

675,000: —

464,100: —

134,000: — 90,000: — 9,000: — 50,000: — 185,000: —

130,691:

,747,500: —.

Bill. till Riksd. Prof. 1878. ha Sami. l:a Afd.

18 Kongl. Maj ds nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1878.

Eu jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1878 års riksstat upptagen och sådan den nu blifvit af Kongl. Maj:t för år 1879 föreslagen, utfaller sålunda:

1878: 1879:

Femte hufvudtitelii,

innefattande anslagen till »Sjöförsvarsdepartementet.

Under denna hufvudtitel finnes, enligt nu gällande rikssal till årliga eller ständiga utgifter anvisadt

i penningar ......................................................................... kronor 5,057,486: o?

i i ädelt ränta och ersättning för indragna räntor...........»_81.513: 98,

tillsammans kronor 5,139,000: —.

Med afseende ä de under femte hufvudtiteln förekommande årliga eller ständiga utgifter vill Kongl. Maj:t, i öfverensstämmelse med de beslut, som finnas antecknade i här bilagda utdrag af det inför Kongl. Maj:t i statsrådet förda protokoll den 7 innevarande månad, nu föreslå Riksdagen beträffande :

Departementschefen,

1. att, på det den till chefen för sjöförsvarsdepartementet för närvarande upplåtna boställsvåning i kronans hus å Skeppsholmen måtte kunna användas för stationstjenstens behof, Riksdagen ville anvisa hyresersättning åt bemälde departementschef och för sådant ändamål förhöja det under ifrågavarande titel uppförda anslag af 15,000 kronor till 17,000 kronor, eller med.................................................................................. kronor 2,000: —;

Kansli- och kommando-expeditionerna,

2. att Riksdagen, jemte godkännande af den i berörda protokoll intagna stat för departementets kansli- och kommando-expeditioner med de vilkor för åtnjutande af deri uppförda aflöningsförmåner, som i nådiga beslutet angående reglering af löneförhållandena inom statsdepartementens expeditioner deri 7 december 1877 finnas bestämda, måtte förhöja

det nu för berörda expeditioner utgående anslag å ordinarie______________

transport 2,000: —

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1878.

transport

stat, 19,800 kronor, till 26,800 kronor, eller med....................

hvaremot särskild! anslag å extra stat, hvilket för närvarande utgår med 2,200 kronor, icke vidare komme att blifva erforderligt ;

Aflöning för flottans kårer och stader,

3. att utöfver de afgifter för vakanta rusthållsnummer i Blekinge län och Södra Möre härad af Kalmar län, hvilka enligt 1876 års riksdags beslut anvisats för genomförande af löneregleringen för flottan, jemväl öfriga efter ingången af år 1879 inflytande dylika afgifter må få för löneregleringens behof under sistnämnda år användas;

4. att i öfrigt, för löneregleringens genomförande under år 1879, ett anslag af 50,000 kronor måtte å extra stat för samma ar anvisas att i man af behof användas;

5. att-, på det Kongl. Magt må komma i tillfälle att, i dpn ordning som kan finnas lämplig, öka antalet officerare vid kongl. flottan med 4 underlöjtnanter, 27 löjtnanter, 17 kaptener, 10 kommendörkaptener och 2 kommendörer, de under anslaget till aflöning för flottans kårer och stater inbegripna medel till reserv- och indragningsstaterna måtte, i den män dessa medel blifva tillgängliga, få användas till aflöning åt nämnda antal officerare;

6. att de inqvarteringsbidrag, som, i händelse förslag om inrättande af en för arméen och flottan gemensam artilleribyrå varder af Riksdagen godkändt, tillkomma de i nämnda byrå tjenstgörande officerare af flottan, måtte, i likhet med inqvartenngsbidragen till de för tjenstgöring å stationerna inkallade offrcei are, få utgå af anslaget till aflöning för flottans kårer och stater;

Lots- och fyrinrättningen med livräddning sanstalterna,

7. att det till lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna erforderliga penningeanslag måtte upptagas till enahanda belopp, hvartill inkomsten af titeln fyr och båkmedel» beräknats, eller till 1,000,000 kronor, och följaktligen anslaget, med inberäknande af deri ingående ränta, utföras med 1,000,460 kronor, hvarvid Kongl. Maj:t tillika förutsätter, att de å inkomsttiteln ' fyr- och båkmedel» uppkom-

transport

2,000: - 7,000: —

9,000: —

20 Kongl. May.ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1878.

transport 9,000: —

mande öfverskott få användas för de med berörda anslag af-

sedda ändamål; _________________________________________

summa kronor 9,000: —.

Beträffande öfrige ordinarie anslag, som uti riksstateu för år 1878 finnas under femte hufvudtiteln uppförda och icke här ofvan blifvit särskildt omförmälda, har Kongl. Maj:t icke anledning föreslå någon ändring.

Om den sålunda äskade förhöjningen .....

tillägges nu gällande riksstats slutsumma.........

så erhålles det belopp ............................................

hvartill femte hnfvudtiteln skulle för år 1879

Förutom ofvan, under punkten 4 föreslagna extra anslag för genomförande under år 1879 af lönereglering för kongl.

flottan......................................................;.................................... kronor

vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen, att dels bevilja:

8. till fartygsmateriel 2,100,000 kronor samt deraf anvisa

att under år 1879 utgå ...................................... kronor

9. till artillerimateriel ............................................... ”

10. för minväsendet .....................................................

11. till spårvägar a flottans varf i Carlskrona

12. till spårvägar å flottans varf i Stockholm

13. till upprättande af optiska telegrafstationer

i Stockholms skärgård............................_..............

14. till anskaffning af ett fartyg för sjökarte-

verkets räkning ...............................................• •• ®

15. till ersättning för ett från utlandet anskaftadt

parti krut ........... "

dels anvisa:

16. af den till 262,000 kronor uppgående åter-

stod utaf redan beviljadt anslag till nybyggnad för skeppsgosseinrättningen i Carlskrona, att år 1879 utgå..................................... »_

transport

50,000: —

500,000: — 900,000: 247.000: — 53,000: — 23,000: -

20,911: (»s.

40,000: —

148,088:

33.

162,000: — 2,144,000: —

Kongl. MajUts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1878.

transport 2,144,000:

äfvensom att

17. med afseende å den särskilda nådiga proposition, som Kongl. Maj:t kommer att till Riksdagen aflåta, angående understöd åt en vetenskaplig expedition till Norra Ishafvet, måtte såsom extra anslag å hufvudtiteln uppföras ett belopp af .................... kronor

25,000:

Eu

riksstat

på följande sätt:

. tillsammans kronor 2,169,000:—.

jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1878 års upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller

Sjette hufvudtiteln,

innefattande anslagen till Civildepartementet.

Nu gällande riksstat upptager för denna hufvudtitel:

penningar .........................•................................................................... 14,225,650: n.

luden ränta och ersättning för indragna räntor ....................... 174,155: o?.

indelt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag........... 12,407 : 64.

oindelt spannmål, 9,327,5 kubikfot, till värde förslagsvis å 2

kronor 40 öre kubikfoten........................................' 22,386-__

summa kronor 14,434,600: —.

Enligt närlagda den 4 och 7 i denna månad öfver civildepartementsärenden-förda protokoll föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen, beträffande:

l:o Departementets expedition,

_ Extra anslag. Ordinarie anslag,

att dels, med de genom nådigt beslut den 7 sistlidne december stadgade vilkor och förbehåll, för genomförande af nu föreslagna lönereglering för departementets expedition höja ordinarie anslaget till samma expedition från

46,200 kronor till 76,700 kronor eller med......... 30 500-_

30,500- —

transport

22 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1878.

transport

dels ock förklara, att möjligen ifrågakommande utbetalning af befattningsinnehafvares lön på expeditionens äldre ordinarie stat må bestridas af det på nya staten uppförda anslag till »amanuenser, vikariatsersättning och renskrifning

Extra anslag. Ordinarie anslag.

30,500: —

in. m.»;

2:o Kommers-kollegium,

dels medgifva, att de lönebelopp, som äro i kommers-kollegiets stat anvisade ej mindre för en advokatfiskalstjenst än äfven för andra ledigblifna eller ledigblifvande befattningar inom kollegium, i afseende å hvilka indragning synes kunna ega rum eller förändring böra vidtagas, må intill slutet af år 1879, i den mån de för bestridande af göromålen inom kollegium kunna finnas erforderliga, af Kongl. Maj:t för ändamålet disponeras;

dels, på det Kongl. Maj:t må komma i tillfälle tilldela kommers-kollegiets ledamöter samt dess i stat uppförda embets och tjensteman, med undantag af tre kanslister, tillfällig löneförbättring under år 1879 till samma belopp som för innevarande år beviljats, på extra stat

för år 1879 anvisa .........................................................

dels ock likaledes på extra stat för år 1879 anvisa såsom tillfälligt lönetillägg för fyra bergmästare, som sakna boställen, och tre tjensteman vid Sala silfververk tjugo procent å de till dem utgående löner, eller tillsammans....................

3:o Statistiska tabellkommissionen,

dels„ att minska anslaget »aflöningsmedel för statistiska centralbyrån» från 16,400 kronor till 15,900 kronor, eller med 500 kronor;

dels att för tillfällig förbättring under år 1879 af chefens för statistiska centralbyrån och öfriga tre dervid anstälde embetsmäns löner,

8,740:

2,420:

transport 11,160:

30,500:

Kongl, Maj:ts nåd. prof. n:o 1 om statsverket 1878.

, . , transport

hvarje lön med 20 procent, anvisa på extra stat ....................................................

dals och, att, för utarbetande och utgifvande af statistiska redogörelser öfver kommunernas finanser och fattigvård, till Kongl. Maj:ts förfogande för år 1879 på extra stat anvisa ett förslagsanslag af...................................

Extra anslag. 11,160: —

2,900: —

10,000: —

4:o Landtmäteristaten,

dels' att, med de i ofvannämnde protokoll den 7„ 1 deima månad omförmälde vilkor och förbehåll i afseende å förändrad organisation af och lönereglering för landtmäteristyrelsen, godkänna det i samma protokoll intagna försko- till ny stat för detta embetsverk;

dels att aflöningen för förste landtmätarne i riket må, med föreslagna vilkor och förbehåll, bestämmas att från och med år 1879 utgå med lön 1,500 kronor, tjenstgöringspenningar 1,000 kronor jemte ålderstillägg af 500 kronor, att lönen tilläggas;

dels att, för tillämpning af berörda nya aflönmgsstat äfvensom för beredande af tillgång till de för förste landtmätarne föreslagna löner och tjenstgöringspenningar, höja ordinarie anslaget »landtmäteristaten» från 98,200 kronor till

116,500 kronor, eller med............................

dels ock att, med föreslagna vilkor och förbehåll i afseende å inrättande af en justeringsstyrelse och bestämmande af aflöningsförmåner för dervid anstälde befattningsinnehafvare, gilla den för samma styrelse föreslagna stat, samt för densammas tillämpning bevilja och i riksstaten eiter anslagstiteln »landtmäteristaten» uppföra ett särskilt ordinarie anslag, benämndt »iuste-

ringsstyrelsen», till belopp af...................................

utt, till bestridande af de kostnader för statsverket, som omedelbart föranledas af införandet

transport 21,060: -

Ordinarie anslag.

30,500: —

18,300: —

9,300: — 58,100: ~

:o 1 om statsverket 1878.

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n

Extra anslag.

24,060: —

transport

af det metriska systemet för mått och vigt, på extra stat för år 1879 bevilja och ställa till Konod. Maj:ts förfogande ett anslag till belopp af 50,000:

Ordinarie anslag.

58,100: —

5:o Rikets ekonomiska kartverk, att, utöfver det å sjette hufvudtiteln

ä sjette nutvuautetn för närvarande för rikets ekonomiska kartverk uppförda ordinarie anslag, 6,000 kronor, under samma hufvudtitel på extra stat för år 1879 anvisa till fortsättande af de ekonomiskt-geogratiska kartarbetena i Norrbottens län 30,000 kronor och för de ekonomiska kartarbetena i öfriga delar af riket 46,000 kronor, eller tillsammans..:..........

6:o öfver ståthållare-embetet, att, för fortsatt utgifvande under år 1879 af »Polisunderrättelser» i enlighet med .de af Kongl. Maj:t meddelade föreskrifter, anvisa på extra stat för samma år ett anslag af

och att, på det Kongl. Maj:t må komma i tillfälle att för år 1879 bevilja tillfällig löneförbättring åt Konungens fogat, till belopp af 500 kronor, samt åt underståthallaren, sekreteraren och kamereraren, aktuarie!), hvarje af de två notarierna, kammarskrifvare)! och sekreterarens kanslist med 20 procent af hvarderas lön. äfvensom höja anslaget för aflönande af vakt- och exekutionsbetjeningen likaledes med 20 procent, på extra stat för år 1879 anvisa............................

7:o Landsstaterna i länen,

dels att, med godkännande af föreslagne och närmare bestämmelser för lönevissa tjensteman och betjente vid ..andsstaten, besluta,

att alla till landssekreterare, landskamererare och kronofogdar anslagna boställen eller

grundei reglering för

76,000:

10,000:

5,250:

transport 165,310:

58,100: —

Kongl. Maj:ts nåd. prop. nio 1 om statsverket 1878.

25 Extra anslag.

. . transport 165,310: —

lömngsjordar till statsverket indragas den 14 mars 1881; dock med iakttagande,

att sådan indelningshafvare eger att, om han så önskar, under sin återstående tjenstetid och med rätt till fardagsår för sig eller sterbhus, fortfarande såsom löneförmån åtnjuta sitt boställe mot det afdrag å den kontanta lönen, som efter uppskattning kan blifva bestämdt; samt att staten, då den från vederbörande indelningshafvare eller hans sterbhus öfvertager boställe, efter värdering vid syn jemväl öfvertager sådane å bostället befintliga, indelningshafvaren tillhöriga åbyggnader, som vid synen anses vara för bostället nyttiga;

att i afseende på de bostadslägenheter, hvilka, der lämpligen ske kan, böra, mot afdrag å lönerna, åt länsmännen upplåtas, till Kongl. Maj:ts pröfning i hvarje särskilt fall öfverlemna såväl huruvida de nuvarande boställena må bibehållas, som ock huruvida, i den mån gällande arrendekontrakt eller andra i afseende på kronoegendoms användande meddelade bestämmelser medgifva, sådan egendom må till nytt boställe användas ;

att. med löneregleringens inträdande skall för deri inbegripne tjensteman upphöra den nuvarande rättigheten till expeditionslösen, uppbördsprocenter, provisioner, arvoden af allmänna bevillningen samt ersättning å allmänna indragningsstaten och för mistade bötesandelar; dock med det undantag, att följande sportler komma att till samma tjensteman fortfarande utgå, nemligen:

a) lösen för sådane expeditioner, som part eller annan på egen begäran erhåller eller eljest icke författningsenligt är pligtig att lösa;

b) andel i böter för försummelse att i behörig tid erlägga påförde utskyld er;

transport 165,310: —

Bill. till Rissel, Prof. 1878. ha Sami. l:a Afd.

Ordinarie anslag.

58,100: -

58,100: - 4

26 Kong1. Maj:ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1878.

Extra anslag.

transport 165,310: —

c) åklagareandelar af sakören;

d) arvode af försäljningsmedel för i beslag taget virke;

e) provisioner för uppbörd och redovisning af kommuners eller enskilda inrättningars afgifter eller utaf medel af än mera enskild natur, och

f) den särskilda provision, som inom Wester- och Norrbottens län tillkommer länsmännen för deras befattning med mantalsskrifningarne inom lappmarken, samt

tillsvidare och intilldess annorlunda kan varda förordnadt:

g) arvode för försäljning af utmätt fast egendom;

att, under detta förbehåll och med föreslagna vilkor i öfrigt, godkänna följande aflöningsstater:

för landssekreterare och landskamererare: i Malmöhus, Elfsborgs, Östergötlands, Skaraborgs,

Göteborgs och Bohus, Kalmar, Kristianstads och Wermlands län:

Tjenstgörings-

Lön. penningar. Summa.

vid tillträdet ........................... 4,400. 3,000. 7,400.

med ålderstillägg efter fem år 5,000. 3,000. 8,000.

i Jönköpings, Kronobergs, Stockholms, Kopparbergs,

Örebro, Gefichorgs, Wester-Norrlands och Södermanlands län:

Tjenstgörings-

Lön. penningar. Summa.

vid tillträdet ........................... 4,400. 2,500. 6,900,

med ålderstillägg efter fem år 5,000. 2,500. 7,500.

i Blekinge, Hallands, Westmanlands, Upsala,

Westerbottens, Norrbottens, Jemtlands och Gotlands län:

Tjenstgörings-

Lön. penningar. Summa.

vid tillträdet .......................... 4,400. 2,000. 6,400.

med ålderstillägg efter fem år 5,000. 2,000. 7,000.__________

transport 165,310: —

Ordinarie anslag.

58,100: —

58,100: —

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1878.

27 Extra anslag. Ordinarie anslag.

transport 165,310: — 58,100: —

för länsnotarie och länsbokhållare:

i Malmöhus, Elfsborgs, Östergötlands, Skaraborgs,

Göteborgs och Bohus, Kalmar, Kristianstads, Wermlands, Jönköpings, Kronobergs, Stockholms, Kopparbergs, Örebro, Gejleborgs, Wester-Norrlands och Södermanlands län:

Tjenstgöringa-

Lön. penningar. Summa.

vid tillträdet .......................... 1,500. 1,000. 2,500.

med ålderstillägg efter tio år 2,000. L,000. 3,000.

i Blekinge, Hallands, Westmanlands, TJpsala, Westerbottens, Norrbottens, Jemtlands och Gotlands län:

Tjenstgörings-

Lön. penningar. Summa.

vid tillträdet ........................... 1,200. 800. 2,000.

med ålderstillägg efter tio år 1,700. 800. 2,500.

för landskanslist och landskontorist:

Tjenstgörings-

Lön. penningar. Summa.

vid tillträdet ........................... 700. 500. 1,200.

med ålderstillägg efter tio år 1,000. 500. 1,500.

för kronofogde:

Tjenstgörings- Expens- Lön. penningar. medel. Summa.

vid tillträdet............ 3,000. 1,000. 300. 4,300.

med ålderstillägg efter tio år.............. 3,500. 1,000. 300. 4,800.

för länsman:

Tjenstgörings- Expens- Lön. penningar. medel. Summa.

vid tillträdet............ 900. 600. 100. 1,600.

med ålderstillägg efter tio år............... 1,200. 600. 100. 1,900.

transport 165,310: — 58,100: —

28 Kongl. Maj:ts nåd. prof. n:o 1 om statsverket 1878.

Extra anslag. Ordinarie anslag.

transport 165,310: — • 58,100: —

för vaktmästare:

Tjenstgörings-

Lön. penningar. Summa.

vid tillträdet ........................... 500. 300. 800.

med ålderstillägg efter tio år 600. 300. 900.

att, för bestridande af dessa aflöningar, öka det ordinarie anslaget till »landsstaterna i länen» med 986,268 kronor;

att, för beredande af tillgångar till arvode åt extra länsnotarie!’ och öfriga extra biträden vid länsstyrelserna, samt till vikariatsersättning under semester för dertill berättigade tjensteman, på ordinarie stat anvisa ett reservationsanslag till belopp af 95,000 kronor; samt

att, för beredande af tillgångar såväl till den ersättning, hvilken efter stadgade grunder med 489 kronor tillkommer en häradsskrifvare för boställe, hvars indragning i nåder beslutits, som ock till de ersättningar, hvilka, blifvit med tillhopa 193 kronor tillerkända åtskillige länsmän för afkomst af exproprierad jord, höja sagda ordinarie anslag med dessa ersättningars sammanräknade belopp, 682 kronor;

kommande, i händelse af bifall till dessa framställningar, ordinarie anslaget i penningar till landsstaterna i länen, hvilket för innevarande år utgör 1,122,436 kronor 15 öre, att för år 1879 höjas till 2,204,386 kronor 15 öre — deraf 95,000 kronor reservationsanslag — eller med 1,081,950: —

dels ock att besluta,

att, på det Kongl. Magt må kunna lämpligen förhöja lönerna för de svagast aflönade landträntmästarne, till Kongl. Maj:ts förfogande

på extra stat för år 1879 anvisa............................. 10,200:

att, för beredande af tillfällig löneförhöjning åt 117 häradsskrifvare under år 1879, anvisa ett extra anslag för samma år af.................................... 34,367: 40.

transport 209,877: ;o. 1,140,050: —

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1878.

29 Extra, anslag.

transport 209,877: 40

samt att till Kongl. Maj:ts förfogande för år

1879 ställa ett extra anslag af ................................ 40,000: —

att under samma år användas dels till aflöning och underhåll åt särskild polisstyrka på landet, der sådan kan af förhållandena påkallas, och dels till belöningar för gröfre brotts upptäckande samt förbrytares efterspanande eller gripande.

Vidare föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen

8:o att, för beredande af tillgång till de för embets- och tjensteman samt betjente inom departementets expedition, landtmäteristaten, justcringsstyrelsen samt landsstaterna i länen ifrågakommande ålderstillägg, på ordinarie stat bevilja samt i riksstaten under sjette hufvudtiteln efter »särskilda förslagsanslag för landsstaterna i länen» uppföra ett förslagsanslag under benämning »«7derstillägg», beräknadt till belopp af..............

Beträffande

9:o Statens jernvägstrajik,

vill Kongl. Maj:t

dels, med förklarande att frågor om förändring i gällande, af Kongl. Maj:t och Riksdagen gemensamt antagna grunder för aflöning åt embets- och tjensteinän samt betjente vid statens jernvägstrafik komma att hädanefter som hittills underställas Riksdagens pröfning, föreslå Riksdagen att icke vidare bland anslagen under sjette hufvudtiteln upptaga och beräkna det för »statens jernvägstrafik» erforderliga belopp, hvilket uti innevarande års riksstat är förslagsvis uppfördt till 11,641,000 kronor;

dels ock hos Riksdagen äska medgifvande, att generaldirektörens och chefens vid statens jernvägstrafik årliga aflöning må bestämmas att från och med år 1879 utgå till belopp af 10,000 kronor;

Ordinarie anslag.

1,140,050: —

170,000: —

transport 249,877: 40. 1,310,050:

30 Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1 om statsverket 1878.

Extra anslag. Ordinarie anslag.

transport 249,877: to. 1,310,050: — samt att dels utaf det, till fyllnad i förut beräknade medel för anskaffande af rörlig materiel till norra stambanan norr om Storvik, beviljade särskilda anslag å 5,400,000 kronor ställa till

Kongl. Maj:ts förfogande för år 1879...... 1,500,000

kronor;

dels för utförande af de under samma år erforderliga nya byggnader och anläggningar vid statens redan trafikerade jernvägar äfvensom för anskaffande af fasta maskiner till de mindre reparationsverkstäder, hvilka för vården af nya jernvägsliniers rörliga materiel komma att uppsättas, anvisa ett särskildt anslag för år 1879 till belopp af 800,000 kronor;

dels ock medgifva, att af de sålunda äskade anslagen, tillsammans 2,300,000 kronor, Kongl.

Maj:t må redan under innevarande år för det ena eller andra af ifrågavarande ändamål ställa till styrelsens för statens jernvägstrafik förfogande ett belopp af 100,000 kronor;

10:o Skiften och afvittringar,

dels, i likhet med hvad för flera år egt rum, att för år 1879 bevilja förhöjning i årsarvodet för de i Kopparbergs län anstälde 18 storskifteslandtmätare med 400 kronor till hvarje samt i styresmannens för storskiftesverket årsarvode likaledes med 400 kronor;

att medgifva, det de belopp, hvarmed afvittringslandtmätarnes i Westerbottens och Norrbottens län inkomster af tjensten under år 1879 kunna komma att understiga 2,500 kronor för yngre afvittringslandtmätare och 3,000 kronor för de afvittringslandtmätare, som på grund af ålder i tjensten enligt gällande taxa åtnjuta arvodesförhöjning, må afvittringslandtmätarne godtgöras och af anslagen till storskiftes- och afvittringsverken utgå;

transport 249,877:40. 1,310,050: —

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1878.

31 Extra anslag.

transport 249,877: to.

att för år 1879 åt föredragandena af afvittringsärenden i Westerbottens och Norrbottens län samt till skrifbiträde åt dem bevilja en tillökning af 400 kronor i det åt hvarje af dem anslagna belopp;

samt att bevilja tillfällig tillökning i styresmannens vid afvittringsverket i Westerbottens län årsarvode för år 1879 med ett belopp af 200 kronor;

dels ock att, enär det belopp, som i händelse, af bifall härtill erfordras ej mindre till betäckande af beräknad brist i tillgängliga medel för storskiftes- och afvittringsarbetenas bedrifvande år 1878, än äfven för samma arbetens fortsättande år 1879, utgör 296,035 kronor, för sistnämnda år utöfver ordinarie anslaget, 63,000 kronor, på extra stat anvisa i jemn! tal................................................. 233,000:_

ll:o Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar,

att, på det Kongl. Maj:t må komma i tillfälle anvisa ett årligt bidrag af 2,000 kronor till underhållande af ytterligare en landtbruksskola inom Wermlands län, emot förbindelse för länets hushållningssällskap eller landsting att årligen för samma ändamål tillskjuta ett lika belopp, höja ordinarie anslaget »undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar», enligt nu gällande stat utgörande 170,900 kronor, till 172,900 kronor eller med ............................................................

12:o Landtbruksingeniörer och deras biträden,

att, för beredande af tillgång till den från och med nästkommande år för tre landtbruksingeniörer ifrågakommande lönetillökning, höja anslaget »landtbruksingeniörer och deras biträden» från nuvarande belopp 46,350 kronor till 47,850 kronor, eller med..........................................................

transport 482,^77: 40.

Ordinarie anslag.

1,310,050: —

2,000: —

1,500: — 1,313,550: —

32 Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1 om statsverket 1878.

Extra anslag. Ordinarie anslag.

transport 4 8 2,8 7 7 : 40. 1,313,550: —

13:o Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar,

att på extra stat för år 1879 anvisa följande för jordbruket och dess binäringar samt trädgårdsodlingen behöfliga, för innevarande och föregående år beviljade anslag, nemligen:

a) såsom bidrag till bestridande af kostnaderna för allmänna landtbruksmöten........................

b) till prisbelöningar vid sådana möten för

husdjur, redskap, maskiner samt ladugårdsprodukter, sädesslag och andra jordbruksalster.........

c) till prisbelöningar vid täflingsmöten för

gödboskap, smör, ost, fläsk och kött å de orter inom landet, der det kan finnas tjenligast dem anställa och der hushållningssällskapen vilja förena sig om sammanskott af medel till dessa utställningar ..........................................................................

d) till understöd åt personer af mankönet

för genomgående af fullständig lärokurs i boskaps uppfödande, skötsel och vård ...................................-

e) till svenska trädgårdsföreningen och dess

elevskola, under vilkor att föreningen, såvidt ske kan, verkställer utdelning af fruktträd och plantor företrädesvis till de folkskolestyrelser, som derom göra framställning, och jemte redovisning för det erhållna statsbidraget till landtbruksakademien afgifver berättelse om antalet af de elever, hvilka under året vid inrättningen njutit undervisning, äfvensom rörande verkstälda utdelningen af fruktträd samt om öfriga föremål för föreningens verksamhet..........................................

f) till arvode åt en för mikroskopiska och

växtfysiologiska undersökningar vid landtbruksakademiens agrikulturkemiska försöksanstalt, på förordnande af landtbruks-akademiens förvaltningskomité, antagen botanist ....................................

transport

5,000: — 10,000: -

5,000: — 2,000: —

4,500: —

1,000: —_

510,377: 40. 1,313,550: —

Korujl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1878.

33 Extra anslag. Ordinarie anslag.

transport 510,377:40. 1,313,550: —

g) såsom bidrag till underhåll af fyra kemiska stationer för jordbrukets och näringarnes behof, — inom de orter, der hushållningssällskapen förbinda sig att upprätta laboratorium och bekosta lokal för detta jemte bostad eller hyresmedel för kemist och assistent samt bekosta aflöningen till dessa och laboratorietjenaren äfvensom årliga utgifterna för laboratoriets underhåll samt till inköp af böcker och inventarier

för stationens behof —, 3,000 kronor för hvarje

station, eller tillsammans ............................................. 12,000: —

samt att, för fortsättande under år 1879 af de geologiska undersökningarne och utgifvande af derpå grundade kartor, bevilja ett extra anslag för samma år till belopp af ..................................... 83,000: —

14:o Hästafvelns befrämjande,

att, till aflönande vid Flyinge af erforderlig betjening samt förbättrande af betjeningens vid alla tre stuterierna lönevilkor, för år 1879 på extra stat bevilja ........................................................... 5,937:_

15:o Befrämjande 1 allmänhet af slöjderna,

att, i likhet med hvad för innevarande år egt ruin, på extra stat för år 1879 bevilja:

för anställande af en ytterligare undervisare i husslöjd och en elev, hvilken bör åtfölja eu af undervisarne i husslöjd, för att af denne hand-

ledas och utbildas till att kunna användas såsom lärare i husslöjd, ett anslag å........................... 3,000: —

till befrämjande af husslöjder, utöfver derför på ordinarie stat anvisade medel, ett till

Korigl. Maj:ts förfogande stäldt anslag å............... 10,000:_

till reseunderstöd åt fabriks- och handtverksarbetare, utöfver hvad för samma ändamål finnes

på ordinarie stat anvisadt, ett anslag å................. 4,000: —

såsom bidrag till upprätthållande af väf-

skolan i Borås, med vilkor att från Elfsborgs

transport 628,314:40. 1,313,550: —

Bill. till Rihsd. Prat. 1877. 1 Sami. 1 Afd.

O

34 Kongl. Maf.ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1878.

Extra anslag. Ordinarie anslag.

transport 628,314: 40. 1,313,550: —

läns landsting eller eljest inom orten tillskjutes ett belopp, motsvarande minst hälften af statsanslaget, ............................................................................ 3,800: —

att, i likhet med hvad för innevarande år egt rum, såsom hyres- och inköpsbidrag åt svenska slöjdföreningens museum för år 1879 bevilja ett extra anslag af ....................................................... 4,000: —

16:o Befrämjande i allmänhet af bergsbruket,

att minska det under denna anslagstitel uppförda ränteanslaget med ett belopp, motsvarande värdet af de från Sala bergslag indragna jordeboks- och mantalsdagsverken af vissa socknar, eller 3,524 kronor 41 öre, såsom följd hvaraf berörda ränteanslag kommer att från 3,586 kronor 39 öre nedgå till 61 kronor 98 öre;

att, under vilkor att bergsskolorna i Filipstad och Falun med dertill hörande skolor för bergsarbetare komma att jemväl under år 1879 fortsätta sin verksamhet i enahanda omfång och utsträckning som hittills, hvarom Kong!. Maj:t vill genom inspektion af sakkunnig person sig förvissa, å extra stat för samma år anvisa ett

belopp af .........................................................................-

att till brukssocietetens fullmäktige i jernkontor utbetalas;

17:o Fiskerinäring eris understöd,

att, på det Kongl. Maj:t må komma i tillfälle anvisa årliga bidrag till godtgörelse åt fiskeritillsyningsmän och fiskodlings-instruktörer vid de större och vigtigare vattendragen och sjöarne å orter inom riket, för hvilka stadgar om fiskets skydd och ändamålsenliga bedrifvande blifvit faststälde, på ordinarie stat bevilja och

ställa till Kongl. Maj:ts förfogande...........................

samt förty höja ordinarie anslaget »fiskerinäringens understöd» från 18,600 kronor till 58,600 kronor.

transport

14,000: —

650,114: 40.

40,000: —

1,353,550:

Kongl. Maj:ts nåd. prof. n:o 1 om statsverket 1878.

35 Extra anslag.

transport.......................

Beträffande alla de ordinarie anslag, som uti riksstaten för innevarande år finnas under sjette hufvudtiteln uppförda och icke här ofvan blifvit särskilt omnämnda, har Kongl. Maj:t icke anledning föreslå annan förändring än att, för jemnande af hufvudtitelns slutsumma, förslagsanslaget »skrifmaterialier och expenser, ved in. in.» höjes från 87,478 kronor 2!) öre till 87,672 kronor 17 öre, eller med ...................................................

De belopp, som Kongl. Maj:t här ofvan begärt på ordinarie stat, utgöra alltså............................ kronor

Om härtill lägges sjette hufvudtitelns slutsumma ................................................................................. ,,

men från den genom berörda sammanläggning

erhållna summa ....................................... »

afdrages:

dels här ofvan föreslagen nedsättning i anslagen

till statistiska tabellkommissionen........................ 500: —

och till befrämjande i allmänhet af bergsbruket 3,524: si,

dels ock förslagsanslaget till statens jernvägstrafik, hvilket icke vidare skulle i riksstaten upptagas och beräknas................................ 11,641,000:_

så erhålles det belopp .................................................... kronor

hvartill sjette hufvudtitelns ordinarie anslag enligt Komd. skulle för år 1879 uppgå.

Ordinarie anslag.

1,353,550: —

193 : 88.

1,353,743: 88. 14,434,600: — 15,788,343: 88

11,645,024: 41, 4,143,319: 47, Maj:ts förslag

Här ofvan på extra stat begärda anslag utgöra sammanräknade....................................................................................................... 650,114:iii.

Kongl. Maj:t föreslår vidare Riksdagen i fråga om:

18:o Aflöning åt styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader samt dess tjänstebiträden in. m., att på extra stat för år 1879 anvisa: till aflöning åt styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader samt dess tjenstebiträden jemte tillfällig löneförbättring ............................................ 42,310: —

transport 42,310: —

650,114: 40.

36 Kongl. Maj:ts nåd. prof. n:o 1 om statsverket 1878.

transport 42,810: — till undersökningar och expenser för allmänna

arbeten.............................................................................. 45,000:

samt till stipendier åt medlemmar af väg- och vattcnbyggnadscorpsen för utrikes resor i ändamål att studera andra länders allmänna arbeten__8,000: —

19:o Statens jernväg sbyggnader,

att dels till fortsättande af arbetena ej mindre å norra stambanan genom Norrland än ock å tvärbanan mellan Torpshammar och riksgränsen för år 1879 anvisa ett belopp af........................................................................... kronor 6,000,000: —

dels ock medgifva, att af detta belopp må användas högst 200,000 kronor till uppförande af bostäder, utöfver de i kostnadsförslaget för anläggningen beräknade, åt tjenstepersonalen vid de delar af nämnda statsbanor, som härefter komma att för allmän trafik upplåtas;

och föreslår derjemte Kong]. Maj:t Riksdagen:

att besluta, det för statens räkning skall, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med den af styrelsen för statens jernvägstrafik upprättade och förordade plan, anläggas en jernväg åt 4,83 fots spårvidd från norra stambanan vid Carlberg till Lilla Värtan med station i närheten af nämnda sjö, hvilken anläggning beräknats kosta kronor 1,250,000;

att, enär för samma jernvägsanläggning erfordras staten tillhörig, under Kongl. Djurgården lydande mark, medgifva, att ersättning för intrång och förluster, som genom järnvägsanläggningen kunna tillskyndas antingen enskilda personer under den tid, nu gällande jordupplåtelser ega bestånd, eller innehafvare af der befintliga boställslägenheter under en tid af högst femton år från och med år 1879, må till vederbörande, efter behörigen verkstäld och godkänd uppskattning, af statsmedel gäldas;

att vidare medgifva:

l:o att, i händelse det till följd af jernvägsanläggningen skulle finnas nödigt att till annan af Kongl. Maj:t anvisad plats förflytta den så kallade Hjortparken och de Svea Artilleriregemente tillhöriga stallar, kostnaden för dessa flyttningar,

transport

6 50,114 : 40.

90,810: —

740,424: 40.

Kong!. Maj:ts nåd. prof. n:o 1 om statsverket 1878.

transport

hvilka böra af styrelsen för statens jernvägstrafik ombesörjas, må af statsmedel utså;

2:o att, såsom bidrag till bestridande af kostnaden för hamnanläggning vid Lilla Värtan samt utförande af åtskilliga dermed sammanhängande och i kostnadsförslagen närmare angifna arbeten, hvilka äro till nytta för statens jernvägstrafik och Stockholms kommun gemensamt, men skola genom stadens försorg utföras, Stockholms stad må tillerkännas ett

belopp af..................................................................... kronor 100,000,

att utbetalas under loppet af år 1880, mot rättighet för statens jernvägstrafik att för all framtid afgiftsfritt begagna de å . upprättad planche II utmärkta stenkolsupplagsplatser, hvilka skola till styrelsen för statens jernvägstrafik af Stockholms stad öfverlemnas fullständigt planerade och enligt förslaget försedda med kajer, vid hvilka 20 fot djupgående fartyg kunna angöra; och

3:o att, under vilkor och förutsättning att Stockholms stad, enligt åtagande, samtidigt med jernvägsbyggnaden förev tagel- och på sin bekostnad fullbordar anläggandet å det föreslagna stället vid Lilla Värtan af en hamn med tillhörande upplagsplatser jemlikt plan, som, uppgjord efter hufvudgrunderna i det af styrelsen för statens jernvägstrafik upprättade förslag, kan blifva af Kongl. Maj:t faststäld, Stockholms stad må, utan ersättning till statsverket, erhålla upplåtelse af de å karta, litt. K, dels med grön, dels med brun färg jemte bokstäfverna C. D. F. E. och I utmärkta områden af Djurgården med vattnet derinvid, att tillträdas, de med bokstäfverna C. och D. betecknade områden genast och det öfriga i den män staden finnes deraf vara i behof för hamnen eller för upplags- och byggnads-platser, mot skyldighet för staden att dels åt lifregementets dragoncorps bereda ny lämplig lägerplats för en kostnad, ej öfverstigande 5,000 kronor; dels förvärfva eller till lämplig plats förflytta å denna mark nu uppförda byggnader, hvaribland de lifregementets dragoncorps tillhöriga byggnader och den i Lindarängen befintliga skottvall af sten; dels i den ordning, som kan varda af Kongl. Maj:t bestämd, utgifva ersättningar för intrång och förlorade inkomster ej mindre till Djurgårdskassan, än äfven till innehafvare af boställen och enskilda lägenheter enligt de

transport

740,424: «.

740,424: 40.

38 Kongl. Maf.ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1878.

transport 740,424: 40.

grunder, som ofvan föreslagits för dylika ersättningar af statsmedel ; dels ock kostnadsfritt upplåta den staden tillhöriga mark, som kan blifva för jernvägsanläggningen enligt faststäld plan erforderlig; samt

slutligen, i händelse af bifall till hvad Kongl. Maj:t sålunda föreslår, att för ändamålet bevilja och ställa till Kongl. Maj:ts förfogande ett särskildt anslag till belopp

af................................................................................ kronor 1,350,000,

att utgå med 750,000 kronor under år 1879 och 600,000 kronor under år 1880, med rättighet för Kongl. Maj-t att af det för år 1879 anslagna belopp förskottsvis anvisa 100,000 kronor att utgå redan under innevarande år;

20:o. Allmänna arbeten af beskaffenhet, att deras utförande i allmänhet kontrolleras af styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader,

alt af redan utaf Riksdagen beviljade anslag och lån anvisa för år 1879,

till väganläggning emellan Lycksele och Stensele kyrkor i

West erbottens Vin .................................................................................... 25,000: -

till anläggning eif väg emellan Bredåker och Nedre Ede-

forss i Öfver Luleå socken af Norrbottens län................................. 20,000:

till väganläggning frän försele kyrka till Strycksele by jemte sidoväg från Lycksele öfver Ulriksdal, Carlgård, Husbond liden

och Ruskträsk ........................................................................................... 80,000: -

till fullbordande af hamnen vid Trelleborg............................. 20,000:

till förbättrande af hamnen vid Oscarshamn,

lån ............................................................................... 40,000 kronor

till sänkning af sjöarne ffjelmaren och Qvismaren,

län ............................................................................... 300,000 »;

att till utförande, i enlighet med derför af majoren in. in.

A. Remmer afgifvet, förslag, alternativ n:o 2, af en mindre hamnanläggning vid Skanör bevilja ett belopp af 50,000 kronor, att såsom anslag utan återbetalningsskyldighet utgå under år 1879 med ................................................................................... 25,000:

och med 25,000 kronor under år 1880;

att anslå och ställa till Kongl. Maj:ts förfogande följande belopp, nemligen:

till bidrag för anläggning af nya. samt omläggning eller

förbättring af backiga eller eljest mindre goda vägar............... 200,000: -

transport 1,110,424: ro.

Kongl. Maj:t» nåd. prof. n:o 1 om statsverket 1878.

transport

till understödjande af mindre hamn- och brobyggnader samt

upprensning af tiar och farleder ..............................

till understöd för byggande vid större fiskelägen rf smärre

båthamnar .............................................................’...........'

till under stö dj mule, medelst anslag utan återbetalning sskyldighet, af sådana, myrutdikningar och v alte nafta/gm ingår,

som företrädesvis afse att minska frostländigheten .'................

hvarjemte, i afseende å det till befrämjande, medelst lån, af utdikninyar och aftappning av af sänka trakter och sjöar till beredande af odling sjö retag erforderliga belopp, Kongl. Maj:t vill härmed af Riksdagen begära medgifvande, att af de till den så kallade odlingsfonden i statskontoret inflytande afbetalning å äldre för nämnda ändamål utgifna lån under år 1879 anvisa nja lan till sammanräknadt belopp af 100,000 kronor;

och att äfven för år 1879 bibehålla nu gällande bestämmelser angående vilkoren för erhållande och tillgodonjutande af statsbidrag till allmänna arbeten äfvensom i fråga om kontrollen derå, att sådana arbeten enligt faststälda planer utföras.

Slutligen föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen, att till ersättande af åtskillige utaf statskontoret förskottsvis bestridda utgifter anvisa ett extra anslag å

Ö ..................................... ...........

1,110,424: 4o. 20,000: — 30,000: —

80,000: -

23,256: 13;

summa extra anslag kronor 1,263,680: r,3.

Vidare an märkes här, att enligt det vid 1876 års riksdag fattade beslut äro för år 1879 till understödjande medelst lån af enskilda jernvägsanläggningar anslagna .................................................................. 2,000,000 kronor;

Samt att 1877 ais Riksdag, för genomförande af ny tomtreglerin°' i Söderhamn, beviljat staden ett lån till belopp af 200,000 kronor, hvaraf senare hälften .skulle under år 1879 utgå med...................... 100,000 kronor.

Eu jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1878 års riksstat upptagen och sådan den nu blifvit af Kongl. Maj:t för år 1879 föreslagen, utfaller sålunda:

1878: 1879:

ordinarie anslag 14,434,600:— 4,143,319:47 således minskning 10,291 280:53. extra » 1,841,500:— 1,263,680:53 » » 577*819: 47;

summa 1 6,276,100: — 5,407,000: — således minskning 10,869,100:__

40 Kong!. Ma.j:ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1878.

Sjunde hufvudtiteln,

innefattande anslagen till Finansdepartementet.

Nu gällande riksstat upptager för denna hufvudtitel:

penningar................................................................................... kronor 12,2 7 6,2 9 7 : 49.

indel t ränta och ersättning för indragna räntor......... » 22,2 2 4 : 53.

indelt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag » 7 5 4 : 95.

oindelt spanmål 509,0 kubikfot efter 2 kronor 40 öre

för kubikfoten....................................................................»___1,224: 04.

tillsammans kronor 12,300,500:—. Enligt beslut, som innefattas i härvid bilagda protokoll öfver finansärenden för den 7 december 1877 samt den 4 och den ( januari 18^8, föreslår Kongl. Maj:t härmed:

l:o.

att Riksdagen, med godkännande ej mindre af det i protokollet för den 7 januari intagna förslag till stat för finans-departementets expedition än äfven af de vdkor för åtnjutande af aflöning från samma stat, som finnas i statsrådsprotokollet för den 7 december 1877 intagna, måtte höja det för nämnda expedition uppförda ordinarie anslag 39,500 kronor med 5,700 kronor till 45,200 kronor, i hvilket fall det nu å extra stat för expeditionen uppförda anslag 9,700 kronor kan från nämnde stat afföras;

2:o.

att, under förutsättning af bifall till Kongl. Maj:ts förslag angående lönereglering för landtstat^, förslagsanslaget till kostnader för kortMämpling och allmänna, bevillningens uttaxering matte minskas med 15,000 kronor, ellei från 117,500 kronor till 102,500 kronor;

3:o.

att Riksdagen, med godkännande af det förslag till stater för postverket, som finnes bilagdt protokollet för den 4 januari, äfvensom af de i afseende å den föreslagna nya aflöningen för generalpoststyrelsen ifrågasatta vilkor och förbehåll, måtte bestämma det å hufvudtiteln uppförda anslag, förslagsvis beräknadt att af postmedlen direkte utgå till postverket, till samma belopp, 5,000,000 kronor, hvartill postverkets inkomster för nämnda år blifvit här ofvan beräknade;

Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1 om statsverket 1878.

4:o.

att Riksdagen, med godkännande af det förslag till stater för telegrafverke!, som finnes bilagdt protokollet för den 4 januari, äfvensom af de i afseende a den föreslagna nya aflöningen för telegrafstyrelsen ifrågasatta vilkor ocli förbehåll, måtte såsom reservationsanslag för år 1879 åt telegrafverket anvisa enahanda belopp, eller 1,400,000 kronor, hvartill verkets inkomster för nämnda år blifvit här ofvan beräknade, samt förklara, att det öfverskott derå, som kan uppstå, må stå till Kong]. Maj:ts förfogande, i ändamål att användas för verkets tidsenliga utveckling och förbättrande;

varande de förändringar i afseende å de elektriska stationerna, som under ar 1877 af Kongl. Majrt vidtagits, i nyssberörda protokoll närmare omförmälda;

5:o.

att Riksdagen, med godkännande af det förslag till stater för tullverket, som finnes bilagdt protokollet för den 4 januari, äfvensom af de i afseende å den nya aflöningen för generaltullstyrelsen ifrågasatta vilkor och förbehåll, måtte bestämma anslaget till tullverket till ett mot nämnde staters slutsumma svarande belopp åt 2,490,000 kronor, att såsom förslagsanslag direkte utgå af tullmedlen, dock med Kongl. Maj:t förbehållen rätt, att, om sä vid genomförandet åt löneregleringen för generaltullstyrelsen erfordras, å tullverkets öfvergångsaflöningsstat uppföra aflöningen för sådan ordinarie tjensteman i styrelsen, för hvilken plats i den nya organisationen <!j i<an beredas, äfvensom de öfriga belopp, som af regleringen föranledas, och att i sammanhang härmed minska tullverkets omkostnadsstat med motsvarande belopp, så att staternas slutsumma härigenom ej må förändras; äfvensom att Riksdagen måtte för sin de! medgifva, att de besparingar, som uppstå å tullverkets ordinarie aflöningsstat, må af generaltullstyrelsen få disponeras för samma ändamål, hvartill de å aflöningsstaten uppförda anslagen till vikariatsersättningar och extra biträden in. m. inom styrelsen och inom lokalförvaltningen äro afsedda;

(bo.

ätt det a hufvudtiteln uppförda förslagsanslaget till städerna, för mist ad tolag måtte höjas med 360,000 kronor, eller från 1,040,000 kronor till 1,400,000 kronor;

7:o.

att anslaget till skogsväsendet, i 1878 års stat upptaget till 721,062 kronor 97 öre, matte genom tillägg af 550 kronor till skogsstyrelsens

Bill, till Riksd, Prot. 1878. Ua Sami. l:a Afd. 6

42 Konql. Maj:ts nåd. pyrop. n:o 1 om statsverket 1878.

expensanslag ökas till 721,612 kronor 97 öre. äfvensom att å ordinarie stat måtte få uppföras en kronojägare, att anställas å Heda kronopark i Kronobergs län, med aflöning af 375 kronor i lön och 125 kronor i tjenstgöringspenningar, eller tillhopa 500 kronor, — till hvilket belopp tillgång å anslaget till skogsväsendet förefinnes genom den för år 1879 uppkommande minskning i utgiften till ålderstillägg, — under iakttagande, hvad angår berörda aflöningsbelopp, att från detsamma framdeles bör afgå värdet af afkastningen af kronojägarens boställe, då sådant hinner honom beredas;

8:o.

att anslaget till arvoden åt allmänna ombud vid enskilda banker och kreditanstalter, nu i riksstat uppfördt såsom förslagsanslag, högst 10,000 kronor, måtte under benämning »för kontrollen vid enskilda banker och kreditanstalter» upptagas såsom förslagsanslag, högst 16,000 kronor;

9:o.

att förslagsanslaget till ålderstillägg måtte ökas med 5,500 kronor, eller från 8,500 kronor till 14,000 kronor;

10:o.

att förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar måtte förhöjas med 14,000 kronor, eller från 6,000 kronor till 20,000 kronor, samt

11 :o.

att för vinnande af jemn slutsumma å hufvudtitelns ordinarie anslag förslagsanslaget till skrifmaterialier cell■ expenser måtte minskas med 550 kronor, eller från 19,576 kronor 82 öre till 19,026 kronor 82 öre.

Sammanställes hufvudtitelns nuvarande ordinarie anslagssumma med de af Kongl. Maj:t sålunda gjorda förslag, så visar sig att nämnda summa skulle komma att ökas genom förhöjning i anslagen

till departementets expedition .......................... kronor

» postverket .......................... »

» ersättning till städerna för mistad tolag »

» skogsväsendet ................................................... »

» arvoden åt allmänna ombud vid enskilda

banker och kreditanstalter ..............

» ålderstillägg ............................................

» rese- och traktamentspenningar........

5,700

200,000

360,000

transport 591,750.

Kongl. M.aj:ts nåd. prof. nio 1 om statsverket 1878.

transport 591,750:

men deremot minskas genom nedsättning i anslagen

till kostnaden för kortstämpling och allmänna

bevillningens uttaxering.............................. kronor 15,000:

» tullverket............................................................ » 46,000:

» skrifmaterialier och expenser ..................... » 550: 61,550:,

hvadan således tillökningen i sin helhet

skulle utgöra ............................................................................... kronor 530,200:

och om härtill lägges summan af de nuvarande

ordinarie anslagen å hufvudtiteln ....................................... « 12,300,500:

skulle den nya summan af hufvudtitelns ordinarie anslag blifva................................................................................... kronor 12,830,700.

Vidare föreslår Kongl. Maj:t, att såsom extra anslag för år 1879 måtte under denna hufvudtitel beviljas:

till dyrtidstillägg åt kammarkollegium ............................. kronor 19,440: —

» » » kammarrätten ...................................... » 22,320: —

» » » öfverintendentsembetet ......... » 4,100: —

» » » skogsstyrelsen ....................................... » 3,380: —

» granskning af nya jordeböcker....................................... » 13,600: —

» genomförandet af statskontorets nya organisation » 10,700: —

» betäckande af statskontorets förskotter........................ » 57,027: 48

» ersättningar m. in. till följd af indelta arméens aflöningstillgångars öfvertagande af statsverket: till inlösen af dagsverksskyldighet från hästhemman i Skåne (förslagsanslag) .............................. » 4,632: av

» militieboställskassan ............................................... » 17,000: —

» ersättning åt arrendatorer af militieboställen och åt militära indelningshafvare på gammal stat för dem förut från en del af boställskassornas medel tillfallande ränteafkomst (förslagsanslag) ................................................................ » 4,800: —

» förvaltningen af statens domäner ................................. » 88,000: —

» bidrag till postverkets trafikutgifter.............................. » 350,000: —

eller tillsammans kronor 595,000: —

44 Kongl. Maj:ts nåd. prof. n:o 1 om statsverket 1878.

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den linnes i 1878 års stat upptagen och sådan den nu blifvit af Kongl. Maj:t för år 1879 föreslagen, utfaller sålunda:

1878: 1879:

Åttonde liufyucltiteln,

innefattande anslagen till Ecklesiastikdepartementet.

Nu gällande riksstat upptager under denna hufvudtitel:

penningar...................................................................................... kronor 7,656,268: 08.

indelt ränta och ersättning för indragna räntor............ » 244,007: os.

indelt tionde och ersättning för indelta tiondeanslag... » 795,879: 84.

oindelt spanmål 4,624 kubikfot 1 kanna, efter värde

af 2 kronor 40 öre kubikfoten, motsvarande............... » 11,097: 84.

tillhopa kronor 8,7 0 7,2 5 3 : 38. I öfverensstämmelse med bilagda utdrag af det inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den 7 innevarande januari förda protokoll öfver ecklesiastikärenden, föreslår Kongl. Maj:t, beträffande anslagen till

l:o. Departementets expedition,

att, med godkännande af den i statsrådsprotokollet intagna stat för ecklesiastikdepartementets expedition jemte de i protokollet för finansärenden för den 7 december 1877 för de nya löneförmånernas åtnjutande föreslagna vilkor, för statens tillämpning må beviljas- en tillökning i expeditionens nu varande ordinarie anslag med.............................. kronor 22,350:—,

hvaremot de för expeditionen nu uppförda extra anslag, tillhopa 17,500 kronor, icke vidare skulle utgå;

2:o. Kleresistaten,

att såsom prostetunnor för Boda och Magneskogs församlingar i Karlstads stift beviljas ett belopp af................................ .29x30.

transport 22,3 7 9 : 30.

Kongl. Maj:ts nåd. prof. n:o 1 om statsverket 1878.

transport

3:o. Universiteten,

att aflöning åt en ny ordinarie professor i teologiska fakulteten vid universitetet i Upsala beviljas med................................

deraf 1,500 kronor såsom tjenstgöringspenningar;

att till arvode för biträde vid den praktiska afdelnin-

gen inom samma fakultet anvisas ....................................................

att anslaget till bokinköp vid universitetsbiblioteket i Upsala höjes med..........................................................................................

att förhöjning i årsanslaget för den anatomiska institutionen vid samma universitet beviljas med........................................

att för den meteorologiska institutionen vid universitetet i Upsala beviljas:

aflöning åt en föreståndare, tillika extra ordinarie

professor i meteorologi ............................. kronor 4,000: —,

deraf 1,000 kronor såsom tjenstgöringspenningar med rätt till ett ålderstillägg af 500 kronor efter fem års väl vitsordad tjenstgöring;

arvode åt en amanuens .................................... 500: —

samt för institutionens materiel..................... 1,500: —

att för den zoologisk-zootomiska institutionen vid samma universitet anslås:

aflöning åt en prosektor ................. kronor 3,000: —

deraf 750 kronor såsom tjenstgöringspenningar;

till institutionens laboratorium .................. 750: —

samt lön till en vaktmästare......................... 500: ■—

att anslaget till bokinköp vid universitetsbiblioteket i

Lund höjes med.......................................................................................

att för det medicinskt-kemiska laboratoriet vid samma

universitet beviljas ett årligt anslag af............................................

att arvoden anvisas åt en andre amanuens vid kemiska

institutionen i Lund med........................................................................

samt åt eu amanuens vid den kirurgiska kliniken derstädes med ......................................................

4:o. Karolinska medico-kirurgiska institutet,

att å ordinarie stat uppföres ett anslag af ..........................

hvaraf tills vidare bör utgå löneförbättring till de vid institutet anstälde adjunkter i öfverensstämmelse med 1877

22,3 7 9 : 30.

6,000:-,

3,000: — 5,000: — 1,500: —

6,000: -

4,250: — 5,000: — 3,000: - 500: — 500: —

11,000: —

transport 68,129; 30,

46 Kongl. Maj ds nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1878.

transport 68,129: iso-’ års riksdags beslut, men hvilket anslag sedermera må, jemte de nu varande adjunktslönerna, i den mån de blifva disponibla, användas till upprättande af extra ordinarie professioner enligt den i statsrådsprotokollet upptagna stat;

att aflöning åt en laborator i fysiologi anvisas me(j............................................................................. kronor 3,000:

hvaraf 750 kronor såsom tjenstgöringspenningar; . att förhöjning i arvodet åt amanuensen vid

fysiologiska anstalten beviljas med .............................. 500: —

samt tillökning i vaktmästarens arvode med ...__250: 3,750: —

5:o. Elementarläroverken,

att för lärares vid elementarläroverken uppflyttning i

högre lönegrad enligt gällande grunder anvisas...........................

att för beredande af löneförbättring samt. extra arvoden åt teckningslärarne vid elementarläroverken, i öfverensstämmelse med de i statsrådsprotokollet afgifna grunder, anslaget

till elementarläroverken ökas med......................................................

att ersättning för de i en kollegalön vid elementarläroverket i Norrtelje hittills inräknade donationsmedel, hvilka

skulle till stadens disposition återgå, beviljas med......................

att för treklassiga elementarläroverkets i Filipstad utvidgning till femklassigt realläroverk under de i statsrådsprotokollet angifna vilkor beviljas ......................................................

att det må medgifvas lärare vid allmänt elementarläroverk, att vid årsberäkning för uppflyttning i högre lönegrad räkna sig tillgodo jemväl den tid före år 1864 han, efter att hafva undergått filosofie kandidatexamen, varit såsom vikarie, extra lärare eller duplikant vid dylikt läroverk anstäld, så framt hans förenämnda tjenstgöring varit väl vitsordad och Väsentligen lika med den, som åligger lektor, adjunkt eller kollega vid i fråga varande läroverk; dock med undantag för de tre första åren af hans så beskaffade verksamhet;

att till praktisk utbildning af blifvande elementarlärare å det ordinarie anslaget till elementarläroverken uppföres samma belopp, som vid senaste riksdagarne blifvit för detta

ändamål å extra stat anvisadt, eller...................................................

transport

30,000: —

17,600: —

406: —

4,750: —

15,000: — 139,635: so.

Kong1. Maj:ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1878.

transport

att af de docenter, som vid nästkommande års början äro eller derefter blifva anstälde vid universitetens teologiska och filosofiska fakulteter, men icke innehafva docentstipendium, ett antal af intill tjugu i Upsala och intill tio i Lund må, i händelse de öfvergå i elementarläroverkets tjenst, för bestämmande af lönegrad räkna sig till godo högst fem år af den tid, de efter början af år 1879 deltagit i undervisningen vid universitetet, under de vilkor och närmare bestämmelser, som af Kong]. Maj:t för undfående och bibehållande af dylik förmån för docent varda bestämda;

6:o. Högre skolor för qvinlig ungdom,

att det hittills å extra stat beviljade anslag till understöd åt högre skolor för qvinlig ungdom måtte öfverflyttas på ordinarie stat med ett belopp, förhöj dt till.......................................

7:o. Seminariet för bildande af lärarinnor,

att de vid det högre lärarinneseminariet anstälda lärarinnor må åtnjuta rätt till uppflyttning i högre lönegrad efter samma grund, som gäller för den vid seminariet anstälde adjunkt, samt att de kostnader, som i fråga varande rätt till uppflyttning i högre lönegrad kommer att medföra, må bestridas af besparingarna å anslaget till elementarläroverken;

8:o. Folkundervisning en,

att för lärares vid seminarierna uppflyttning i högre lönegrad enligt gällande grunder anslås............. kronor 2,500: —

att för seminariernas utvidgning med ännu en årsklass anvisas, utöfver de för ändamålet förut beviljade medel, ytterligare.................................................. 8,550: —

att för beredande af löneförbättring åt teck-

ningslärare anslaget till seminarierna ökas med...... 1,375: —

samt att desse lärare må efter fem års väl vitsordad tjenstgöring uppbära ett ålderstillägg af 200 kronor och efter tio års dylik tjenstgöring ett ytterligare lönetillägg af 200 kronor;

139,635: no.

50,000: —

transport 12,425:— 189,635:30.

48 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1878.

transport 12,425: —

att för inrättande af ett seminarium i Norrland för q vinliga elever beviljas.................................... 8,900: —

att anslaget till stipendier för seminariielever ökas med att anslaget till arvoden och resekostnadsersattning åt

folkskoleinspektörer ökas med .........................................................

att förslagsanslaget till understöd åt folkhögskolor ökas

med..............................................................................................................

samt att högsta beloppet af det understöd, som kan tillläggas eu folkhögskola, må bestämmas i enlighet med de i statsrådsprotokollet föreslagna grunder;

9:o. De tekniska Läroverken,

att, för tillämpning af den i statsrådsprotokollet omförmälda organisation af slöjdskolan i Stockholm beviljas en tillökning i skolans ordinarie anslag med........................................

hvaremot de för skolan å extra stat för 1878 beviljade anslag, tillhopa 72,130 kronor, icke skulle vidare utgå;

10:o. Medicinalstyrelsen och, dit hörande stater, %

att till tjenstgöringspenningar åt rättskemisten, att till vikarie afstå» i de fall, Kongl. Maj:t närmare bestämmer, beviljas en tillökning i anslaget till medicinalstyrelsen med........

under vilkor att rättskemisten deraf använder 1,000 kronor till aflöning åt ett biträde vid de rättskemiska undersökningarnas utförande;

att provincialläkarelönerna må från och med år 1879 utgå med 2,000 kronor, och derutöfver med ett åldcrstillägg af 500 kronor efter femton års tjenstgöring, samt att, för beredande af tillgång till normallönernas utbetalande, anslaget till pro-

vincialläkares aflönande ökas med......................................................

hvaremot det på innevarande års extra stat uppförda anslag till dyrtidstillägg åt provincialläkare, 44,400 kronor, icke skulle vidare utgå;

att tillökning i anslaget till tjenstgöringspenningar åt pro-

vincialläkare beviljas med ................................................................

transport

189,635: so.

21,325: — 10,000: —

20,000: —

10,000: —

71,500:—,

1,500: —

55,000: —

7,500: — 386,460: so.

Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1 om statsverket 1878.

transport

11 ro. Barnmor skeunder visning en och barnbördshusen,

att anslaget till allmänna barnbördshuset i Stockholm ökas med .............................................

att lönen för barnmorskeläraren vid Göteborgs undervisningsanstalt för barnmorskor ökas med

12.o. Vetenskapsakademien och naturhistoriska riksmuseum,

att anslaget till expenser för naturhistoriska riksmuseum höjes med ............................................

att för underhåll af den zoologiska stationen vid Christineberg i Göteborgs och _ Bohus län och för främjande af arbetena vid densamma anvisas ett reservationsanslag af.........

13:o. Akademien för de fria konsterna,

att, med godkännande af den i statsrådsprotokollet intagna stat för nämnda akademi, för statens tillämpning beviljas en tillökning i akademiens anslag af.............................

hvaremot det till dyrtidstillägg för akademien nu anvisade anslag, 4,500 kronor, icke skulle vidare utgå; äfvensom att vilkoren för vederbörande löntagares skyldighet att vid tjenstledighet afstå de i aflöningen ingående tjenstgöringspenningar till vikarie må af Kongl. Maj:t bestämmas;

o .

14:o. Ålder stillägg,

att, under förutsättning af Riksdagens bifall tdl hvad ofvan föreslagits angående ålderstillägg å lön för vissa embets- och tjensteman, de för beredande af dylik förmån erforderliga belopp må utgå af det å åttonde hufvudtiteln uppförda förslagsanslag till ålderstillägg, samt att för detta ändamål nämnda anslag höjes med ......................................

De här ofvan föreslagna tillökningar i anslag utgöra således tillhopa........................................................

af hvilka 203,900 kronor tillförene utgått å extra stat.

. Om till nämnda belopp, hvarmed de ordinarie anslagen å åttonde hufvudtiteln skulle ökas, läggas de i nu gällande riksstat under hufvudtiteln uppförda ordinarie anslag ............................. 8,707,253: as,

transport 8,707,253:3»;

386,460:30

5,500: — 1,500: —

4,530: — 2,000: —

12,800: —

22,000: —. 434,790: so,

434,790: so.

7 Bih. till Rilcsd. Prat. 1878. Pa Sami. Pa Afd.

50 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1878.

transport 8,707,2 5 3 : 38; 434,790:30.

hvilka Kongl. Maj:t anser böra bibehållas utan vidare förändring än att, för jemnande af hufvudtitelns slutsumma, anslaget till skrifmaterialier

och expenser, ved in. in. minskas med.....................814:08. 8,706,438:70.

komme denna hufvudtitels anslag för ständiga behof att utföra ........................................................................................... kronor 9,141,229:--

För nedan nämnda behof af tillfällig beskaffenhet, hänförliga till åttonde hufvudtiteln, vill Kongl. Maj:t, i enlighet med de beslut, som i ofvan berörda protokoll öfver •ecklesiastikärenden omförmälas, af Riksdagen äska

följande anslag:

l:o till dyrtidstillägg åt embets- och tjensteman under ecklesiastikdepartementet ........................................................................

2:o till seminariet i Upsala för språkvetenskap...........................

3:o till fortsättande af universitetsbyggnaden i Upsala ............

4:o till förändring och tillbyggnad vid den anatomiska institutionens i Upsala hus 140,000 kronor, hvaraf anvisas

att utgå under år 1879..................................................................

5:o till seminariet i Lund för språkvetenskap..................•......

6:o till anskaffande af inventarier för det medicinskt-kemiska

laboratoriet i Lund ........................................................................

7:o till fullständigande af inventarierna i laboratoriet för

allmän kemi i Lund..............................................•.........................

8:o till fortsättning af universitetsbyggnaden i Lund...............

9:o till ny byggnad för den fysiska institutionen vid universitetet i Lund 105,000 kronor, hvaraf anvisas att utgå

under år 1879 .........................................................................;......

10:o till uppförande af en ny byggnad för Karolinska medicokirurgiska institutets anatomiska, histologiska och fysiologiska institutioner samt farmakologiska samlingar 355,000

kronor, hvaraf anvisas att utgå under år 1879 ..................

ll:o till resestipendier åt lärare i främmande lefvande språk vid elementarläroverken ..............................................................

15,446: — 3,000: — 100,000: —

50,000: — 2,950: —

25,000: —

6,000: — 100,000: —

40,000: —

120,000: —

6,000: —

transport 468,396:

Kongl. Maj-.ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1878.

transport

12:o till uppförande af eu byggnad för seminariet i Falun för bildande af folkskolelärarinnor 72,000 kronor, hvaraf

anvisas att utgå under år 1879 .............................................

13:o till understöd åt sådana församlingar, som ej förmå till

erforderligt belopp aflöna sina folkskolelärare.....................

14:o till utarbetande af geografiska kartor för folkundervisningens behof..................................................................................

15:o till understöd åt tekniska afton- och söndagsskolor.........

16:o till uppehållande af undervisningen vid farmaceutiska

institutet under år 1879 ..............................................................

17:o för tillämpning af den i statsrådsprotokollet intagna stat

för veterinärinrättningen i Skara ............................................

hvarjemte Kongl. Maj:t föreslår, att hvad å de för åren 1876 och 1877 för veterinärinrättningen beviljade extra anslag kan finnas besparadt må, på sätt i statsrådsprotokollet förmäles, i mån af behof användas till fullbordande af (m smedjebyggnad vid veterinärinrättningen; 18:o för vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademiens behof,

på sätt statsrådsprotokollet närmare utvisar, .....................

19:o till bestridande under år 1879 af kostnaderna för den å Manilla nu befintliga blindafdelningens afskiljande från

döfstuin-institutet.......................................................................

20:o till uppehållande under år 1879 af undervisningen vid

två läroanstalter för öfveråriga döfstumma...........................

21 ro till hospitalsbyggnader .................................................................

22:o till understöd enligt de i statsrådsprotokollet angifna grunder åt uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn ... 23:o till understöd åt det i Jerfsö inrättade sjukhem för spetälske under de i statsrådsprotokollet omförmälda vilkor

24:o till restauration af domkyrkan i Linköping ...........

25:o till beredande af religionsvård åt svenske sjömän i utländska hamnar samt åt andra derstädes sig uppehållande

landsmän..................................................................

26:o till svenska fornskriftssällskapet...............................................

27:o för tillsyn och vård af lifrustkammarens samlingar.........

28:o till fortsättande af arkeologiska undersökningar på Björk-

ön 10,000 kronor, deraf anvisas .............................................

att utgå under år 1879 på de i statsrådsprotollet omförmälda vilkor;

468,396: —

25,000: —

20,000: —

1,500: — 20,000: —

7,575: —

12,900: —

9,200: —

15,000: —

27,000: — 350,000: —

20,000: —

7,500: — 8,000: —

10,000: — 2,000: — 600: —

5,000: —-

transport 1,009,671: —

52 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1878.

transport 1,009,671: —

29:o till förvarande och vårdande af den skandinaviskt etnografiska samlingen i Stockholm................................................ 11 600: —

30:o till vetenskapsakademiens disposition för fortsättande af zoologiska och fysikaliska undersökningar af de Sverige o ingifvande haf...................................................................................5,000: —

tillhopa kronor 1,026,271:

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1878 års stat upptagen och sådan den nu blifvit af Kongl. Maj:t för år 1879 föreslagen, utfaller sålunda:

1878: 1879:

Nionde Imfyudtiteln,

innefattande anslagen till Pensions- och Indragningsstaterna.

Nu gällande riksstat upptager för den förra eller pensionstfaten 1,279,050 kronor.

I afseende å denna stat föreslår Kongl. Maj:t, enligt beslut, som innefattas i bilagda protokoll öfver ecklesiastikärenden:

att bland de under rubriken civilstatens pensionskassa uppförda anslag upptages ett särskildt anslag å 3,500 kronor för pensionering af föreståndare, lärare och betjente vid tekniska högskolan jemte deras enkor och barn.

Beträffande allmänna indragning sstaten, hvarunder finnes i nu gällande riksstat anvisadt:

penningar ........................................................................................ kronor 957,575: 33

indelt ränta och ersättning för indragna räntor............... » 803: 61

indelt tionde och ersättning för indragna tionde anslag » 50: 18

oindelt spanmål 8 kubikfot 7 kannor å 2 kronor 40

öre kubikfoten.............................................................................._ 20: 88

tillsammans kronor 958,450: —,

vill Kongl. Maj:t föreslå:

enligt bilagda prut okoll öfver justitie-ärenden:

att vaktqvinnan Anna Christina Björkman må berättigas att från och med månaden näst efter den, då hon erhåller afsked från vaktqvinnebefatt-

53 Kong!. Maj:ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1878.

ningen vid länsfängelset i Kalmar, å allmänna indragningsstaten uppbära för sm återstående lifstid en årlig pension af 200 kronor;

att direktören vid läns fängelset i Linköping, f. d. underlöjtnanten Änders Letter Ljungblom må berättigas att från och med månaden näst efter den, da han erhåller afsked från direktörsbefattningen vid nämnda länsfängelse, å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension af 1 800 kronor;

att häradshöfding må förklaras berättigad att från och med månaden näst efter den, då han efter fylda 65 lefnads- och 35 tjenstår från emetet afgått, under sin återstående lifstid uppbära å allmänna indra^ningsstaten en årlig pension af 5,000 kronor; samt

att, derest denna framställning af Riksdagen bifalles, häradshöfdinosom utnämnes efter det sådan pensionsrätt blifvit åt häradshöfding beviljad' skall vara förpligtad att vid fylda 70 års ålder från embete t afgå; enligt Inlagda protokoll öfver landtför svar särenden:

. . att ^en öfversten Gregorius Adolfsson Aminoffs numera aflidna enka beviljade pension å allmänna indragningsstaten, 750 kronor, må på hans efterlemnade ogifta döttrar Augusta Ulrika Lovisa, Hildegard Ebba Carolina och Lugnd Wilhelmina Soja/ få öfverflyttas och utgå från 1878 års början så länge någon af dem lefver; " ’

att för framlidne öfverstelöjtnant,eu Gustaf Törnebladhs enka Brita Joll,ännu kled' nbl'ad må ä allmänna indragningsstaten uppföras eu äril'o- pension åt 400 kronor, att under hennes återstående lifstid från 1878 års början utgå;

att for kaptenen i arméen, underlöjtnanten vid Wendes artilleriregemente Magnus Ludvig Blomstedt må på allmänna indragningsstaten uppforas en årlig pension af 400 kronor att, jemte de honom vid afskedstagande! såsom pension från arméens pensionskassa och fyllnadspension tillkommande 600 kronor, under hans återstående lifstid utgå från och med månaden näst efter den, i hvilken han erhåller afsked ur krigstjensten;

att den pension till belopp af 300 kronor å allmänna indragningsstaten som utgått till numera aflidna fröken Constance Carolina Charlotta von Hohenhausen, må öfverflyttas på hennes qvarlefvande syster fröken Hilda wn Hohennausen, att från och med november månad sistlidne år under hennes återstående lifstid åtnjutas;

att för intendenten vid utredningsförrådet, i Göteborg, f. d. öfverstelöjtnant,eu Johan Fredrik Flack må å allmänna indragningsstaten uppföras pension, stor 1,800 kronor, att från och med månaden näst efter den, i hvilken han från mtendentsbefattningen entledigas, under hans återstående lifstid utgå; samt

54 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1878.

att till understöd åt ännu qvarlefvande, i behof stadde landtvärn smän må för år 1879 å allmänna indragningsstaten anvisas 10,000 kronor, med vilkor att undprstödsbeloppen icke öfverstiga 50 kronor för hvarje landtvärnsman ;

enligt bilagda protokoll öfver sj oför sv ar särenden:

att åt medicine licentiaten Wilhelm Uhrström må på allmänna indragningsstaten uppföras eu årlig pension af 1,000 kronor, att från och med innevarande år under hans återstående lifstid utgå; samt

att kammardrängen i förvaltningen af sjöärendena Wilhélm Lundgvist må, när han från tjensten undfått afsked, från och med månaden näst derefter såsom pension under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta ett belopp af 450 kronor årligen. enligt bilagda protokoll öfver civilärenden:

att kronofogden i Sunnerbo härads fögderi af Kronobergs län Claes Ulrik Sällberg må från och med månaden näst efter den, hvari lian med pension ur civilstatens pensionsinrättning från tjensten afgår, under sin återstående lifstid åtnjuta understöd från allmänna indragningsstaten till belopp, motsvarande skilnaden mellan nämnde pension och den för kronofogdar i allmänhet å indragningsstat bestämda pension;

att Riksdagen må medgifva, ej mindre att kommissionslandtmätare eller andre landtmätare, som vid afskedstagandet tjenat i minst 30 år och under sammanräknade minst 25 år varit tjensteman vid generallandtmäterikontoret, eller storskiftes- eller afvittringslandtmätare, vicekommissionslandtmätare, kommissionslandtmätare eller andre landtmätare, må, om han tillika vid afskedstagandet uppnått minst 60 lefnadsår, på allmänna indragningsstaten undfå pension till ärligt belopp af 1,600 kronor, dock att sådan pension icke må tillgodokomma kommissionslandtmätare, som fortfar att tjenstgöra såsom storskiftes- eller afvittringslandtmätare eller i sådan egenskap redan uppbär pension å allmänna indragningsstaten, än äfven att förste landtmätare, som vid afskedstagandet tjenat i minst 30 år och under sammanlagdt minst 25 år varit tjensteman vid generallandtmäterikontoret, eller storskiftes- eller afvittringslandtmätare, eller vice kommissionslandtmätare, komissionslandtinätare, andre eller förste landtmätare, må vid uppnådda 60 lefnadsår berättigas att på allmänna indragningsstaten undfå pension till ärligt belopp af 2,500 kronor;

att landtbruksakademi ens sekreterare, professoren, filosofie doktoren Johan Peter Arrhenius må från och med månaden näst efter den, då. han från sekreterarebefattningen hos akademien afgår, å allmänna indragningsstaten uppbära årlig pension till belopp af 4,800 kronor;

att afvittrings- och kommissionslandtmätaren i Westerbottens län Johan August Fagerström må, efter erhållet afsked från afvittringslandtmätare-

55 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1878.

och kommissionslandtmätarebefattningarna, få uppföras å allmänna indragningsstaten, för att derifrån under sin återstående lifstid åtnjuta en årlig pension af 1,200 kronor, att utgå från och med månaden näst efter den, hvarunder afskedet kan blifva honom beviljadt;

att, i ersättning för jord, som från det bergmästaren i vestra bergmästaredistriktet anslagna boställe1 inom Filipstads stads område för särskilda ändamål exproprierats, må från allmänna indragningsstaten få, till nuvarande bergmästaren i distriktet, filosofie doktoren Carl Anton Hjalmar Sjögren eller hans rättsinnehafvare, sa länge han vid nämnda bergmästaretjenst qvarstår, eller fardagsrätt, der sådan lagligen eger rum, af honom eller hans rättsinnehafvare åtnjutes, årligen från och med år 1878 utbetalas ett belopp af 102 kronor, motsvarande i jemnadt tal fem procent ränta å den till statsverket för den exproprierade jorden öfverlemnade ersättningssumman;

att landträntmästare!! i Malmöhus län Samuel August Kindstrand må från och med månaden näst efter den, hvari han med pension ur civilstatens pensionsinrättning från tjensten afgår, under sin återstående lifstid åtnjuta fyllnadspension från allmänna indragningsstaten till så stort belopp, att detta tillsammans med pensionen från nämnda inrättning uppgår till

3.000 kronor årligen; °

att kommissions- och afvittringslandtmätaren i Westerbottens län Walfnd Olof Widestedt må från och med månaden näst efter den, i hvilken han från kommissions- och afvittringslandtmätarebefattningarna erhåller afsked, åtnjuta årlig pension från allmänna indragningsstaten till belopp af

2.000 kronor; ~ 1 r

att kronofogden i Kinds och Redvägs härads fögderi af Elfsborgs län August Victor hgursten må få, efter erhållet afsked från kronofogdetjensten, öfverflyttas till allmänna indragningsstaten och derifrån under sin återstående lifstid åtnjuta årlig pension till belopp af 2,200 kronor, att utgå från och med månaden näst efter den, hvarunder afskedet honom beviljas;

att expeditionssekreteraren i civildepartementets expedition Bernhard W ilhelm von Prinzencreutz må öfverflyttas å allmänna indragningsstaten med rätt att derå från och med månaden näst efter den, då Kong]. Maj:t finner godt förklara, att hans tjenstgöring inom expeditionen må upphöra, åtnjuta

sm. nu å expeditionens gamla ordinarie stat innehafvande lön, 4,500 kronor årligen;

att öfveringeniören vid rikets generallandtmäterikontor Erik Gustaf Liunggren må blifva å allmänna indragningsstaten Överflyttad med rätt att derå från början af år 1879 uppbära sin nuvarande lön med dyrtidstillägo-, 3,600 kronor årligen; dock att, derest han varder befordrad till annan tjenst å rikets stat, han skall vara pligtig att i allo frånträda afiöningen på indragningsstat, om denna understiger eller är lika med den nya lönen, samt

56 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1878.

att å den förra vidkännas motsvarande afdrag i den mån den öfverstiger berörda nya lön; samt

att på allmänna indragningsstaten må från och med år 1879 uppföras:

för chefen för landtmäteri et, generaldirektören Ludvig B er dekan Falkman 2,300 kronor, motsvarande skilnaden emellan hans nuvarande löneförmåner och dem, som för chefen för landtmäteriet å ny stat blifvit föreslagne;

för ingeniören Per Emanuel Bergstrand 2,662 kronor;

för amanuensen Lars Petter Agren 1,440 kronor; och

för amanuensen Gustaf Salomon Lindmark 1,440 kronor; att utgå till hvar och en af dessa fyra för så lång tid, han i sin nuvarande befattning inom landtmäteristyrelsen qvarstår och dermed hittills förenade åligganden fortfarande fullgör;

enligt b ilagda protokoll öfver finans ärenden'.

att åt t. f. byråchefen i finansdepartementets expedition, expeditionssekreteraren Lars Ludvig Fries må å allmänna indragningsstaten uppföras en årlig pension af 2,100 kronor att, jemte den honom från civilstatens pensionsinrättning tillkommande pension å 2,400 kronor, till honom utgå från och med månaden näst efter den, hvarunder afsked från expeditionssekreteraretjensten honom beviljas, så att summan af de pensionsbelopp, han kommer att åtnjuta, motsvarar hela. hans nuvarande expeditionssekreterarelön, 4,500 kronor; och

att åt kanslisten i samma departements expedition, friherre Carl Gustaf Ludvig von Plåten må, under förutsättning att Kongl. Maj:ts förslag angående reglering af Dess kansli äfvensom af telegrafstyrelsen varder af Riksdagen bifallet, å allmänna indragningsstaten uppföras ett belopp af 800 kronor, att från och med år 1879 årligen till friherre von Plåten utgå såsom ersättning för honom genom nämnda kanslist^ensts indragning frångångna inkomster;

enligt hilagda protokoll öfver ecklesiastikärenden:

att de två inom ecklesiastikdepartementets expedition nu anstälde kanslister, Claes Erik Libell och protokollssekreteraren i Kongl. Maj:ts kansli Carl Johan Edvard Heijkenskjöld, må från och med månaden näst efter den, då nådigt afsked från kanslistbefattningen dem meddelas, under sin återstående lifstid a allmänna indragningsstaten uppbära pension till belopp af 960 kronor hvardera, motsvarande skilnaden mellan deras nuvarande löneförmåner och den pension, de ega att från Civilstatens pensionsinrättning åtnjuta;

att notarien vid konsistorium i Kalmar, filosofie doktoren Carl Magnus Lagerhamn må frän och med månaden näst efter den, då afsked honom

57 Kongl. Majds nåd. grop. n:o 1 om statsverket 1878.

meddelas, uppföras å allmänna Indragningsstaten till åtnjutande under sin återstående lifstid af en årlig pension af 2,700 kronor;

att den vid 1877 års riksdag för extra ordinarie professorn vid karolinska mediko-kirurgiska institutet Magnus Gustaf Retzius beviljade professors lön, 4,500 kronor, må från och med år 1879 utgå från allmänna indragningsstaten, intill dess Retzius kan varda till lön å ordinarie stat af motsvarande eller högre belopp befordrad;

att adjunkten vid högre elementarläroverket i Linköping, filosofie doktorn Johan Henrik Erdtman må undfå rätt till pension å allmänna indragningsstaten till ett belopp af 2,250 kronor årligen, att åtnjutas från och med månaden näst efter den, då afsked honom beviljas:

att gymnastikläraren vid elementarläroverket i Helsingborg Otto Fredrik Widerström må från och med månaden näst efter den, då afsked honom meddelas, å allmänna indragningsstaten för sin återstående lifstid uppbära pension af 1,000 kronor årligen;

att professorn vid tekniska högskolan Viktor Eggertz må från och med månaden näst efter den, då afsked varder honom beviljadt, under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten uppbära pension till belopp af

4,000 kronor ärligen;

att provincialläkare må berättigas att vid fylda 60 år och efter 30 års tjenstgöring i statens tjenst afgå derifrån med pension å allmänna indragningsstaten till samma belopp som lönen;

att lärarne i akademiens för de fria konsterna elementarteckningsskola Gall Oscar Cordon, Johan Gustaf Kötider och Gustaf Vilhelm Palm, samt innehafvare af emeritilöner på akademiens stat Johan Julius Ringdahl och Johan Adolf Haverman må från den 1 Januari 1879 öfverflyttas på allmänna indragningsstaten till åtnjutande under sin återstående lifstid af årlig pension, uppgående till följande belopp nemligen för Cardon 1,100 kronor, Köhler 1,600 kronor, Palm 1,600 kronor, Ringdahl 525 kronor och Haverman 700 kronor;

att. lärarne vid samma akademis läroverk må, i likhet med hvad för professorer vid universiteten och tekniska högskolan är medgifvet, ega rätt att, då de uppnått 65 års ålder, efter afskedstagande!, från tjensten uppbära pension å allmänna indragningsstaten med det belopp, hvartill lönen uppgår;

att lektorn vid högre elementarläroverket i Örebro Johan Ivar Brodéns enka, Katarina Brodda, född Tegnér, samt hans barn Johan. Robert Fabian Brodda, och Anna Mathilda Carolina Brodd)!,, må, mot det att den Brodéns efterlefvande tillkommande rätt till privilegii-nådår efter honom afträdes, från den 1 maj innevarande år uppföras på allmänna, indragningsstaten till

Bill. till mull. Prat, 1878. Pa Sami. Pa Afd. 8

58 Kongl. May.ts nåd. grop. n:o 1 om statsverket 1878.

åtnjutande af årlig pension, enkan till belopp af 600 kronor, så länge hon förblifver enka, samt barnen till belopp af 200 kronor hvardera;

att lektorn vid samma läroverk Ernst Johan Frithiof Granells enka, Götilda Antoinetta Granell, född Ger in, må från den 1 maj 1878 och så länge hon förblifver enka få å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension af 500 kronor, mot det att hon afträder den henne tillkommande rätt till privilegii-nådår efter Granell;

att adjunkten vid högre elementarläroverket i Wexiö Carl Lundgrens enka, Agnes Ande höta Olivia Lundgren, född Melan der, må berättigas att, från 'den l maj 1878 och så länge hon förblifver enka, å allmänna indragningsstaten uppbära eu pension af 600 kronor årligen, mot det att den henne och hennes barn tillkommande rätt till privilegii-nådår efter Lundgren afträdes; och

att professorn vid musikaliska akademien Carl VY il helna Baucks enka, Fredrika Dorothea Bände, född Hansson, må ega att, från och med innevarande år och så länge hon förblifver enka, å allmänna indragningsstaten uppbära pension till belopp af 400 kronor årligen.

Då riksmarkegångspriset å spanmål åren 1875 1877 utgjort i medel-

tal 2 kronor 53 öre för kubikfoten, motsvarande 15 kronor 96 öre för tunnan, eller 5 kronor 46 öre utöfver det värde, 10 kronor 50 öre för tunnan, hvartill spanmålen vid 1840—1841 års statsreglering beräknades, lärer den lönefyllnad, hvarom, jemlikt då stadgade grunder, de embete- och tjensteman m. IL, som före vidtagandet af berörda statsreglering tillträdt och ännu bibehålla löner med derunder beräknad spanmål, äro försäkrade, höra af Riksdagen efter nämnda prisskilnad, 5 kronor 46 öre, bestämmas till utgående från allmänna indragningsstaten.

Vid det af statskontoret upplysta förhållande, att beloppet al den spanmål, som inbegripes under lönerna för sådana äldre löntagare, för närvarande utgör 118 tunnor, erfordras sålunda till bestridande af ifrågavarande utgifter i jemnadt tal en summa af 600 kronor.

Då den föreslagna nya eller förhöjda pensioneringen af vissa klasser af embets- och tjensteman icke synes för närvarande påkalla någon tillökning i förslagsanslaget till allmänna indragningsstaten, samt de anvisningar å samma anslag, hvilka Kongl. Maj:t i öfrigt af Riksdagen äskat, kunna antagas blifva uppvägda af de besparingar, som uppkomma genom äldre pensionstagares afgång, anser Kongl. Maj:t någon förändring i beloppet åt det för allmänna indragningsstaten nu uppförda anslaget icke vara erforderlig.

59 Kong!. Maj:ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1878.

Och som de å nionde hufvudtiteln

nu anvisade pensionsanslagen utgöra......... kronor

hvartill skulle komma det nu begärda anslaget till pensionering af föreståndare, lärare och betjente vid tekniska högskolan jemte deras enkor och barn...................................................... »

samt allmänna indragning.ssta.tens nuvarande anslag utgör kronor skulle alltså summan af de ordinarie anslagen under

1,279,050:

3>5°Q: — 1,282,550:

958,450:

nionde hufvudtiteln blifva,

2,241,000: —

I fråga om extra anslag under denna hufvufvudtitel, föreslår Kongl. Magt, med åberopande af bilagdt protokoll öfver landtförsvarsärenden för den 7 innevarande månad, att Riksdagen måtte

så väl å extra stat för år 1879 anvisa ett kreditiv af 900,000 kronor, att användas dels till upprätthållande af arméens pensionskassas egen pensionering med nu faststälda pensionsbelopp — mot skyldighet för pensionskassan att afstå det för året densamma tillkommande förhöjda vederlag för de till statsverket indragna rusthållsafgifterna; — dels till fyllnadspensioner i enlighet med bestämmelserna i nådiga cirkuläret af den 22 juni 1877;

som ock medgifva, att hvad af det till pensioneringen under innevarande år anvisade kreditiv kan blifva oanvändt må för det kommande årets pensionering användas.

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den blifvit i riksstaten för år 1878 uppförd och sådan den nu af Kongl. Maj:t föreslagits, utfaller sålunda:

1878. 1879.

60 Kongl Maj:ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1878.

De under de särskilda hufvudtitlarne äskade anslag för år 1879 utgöra:

Härtill komma de riksgäldskontorets utgifter,

Indika skola i riksstat uppföras, nemligen: till riksdags- och revisionskostnader samt för justitieombudsmannens expedition ................................. 532,500.

» riksgäldskontorets aflöning och pensioner ......... 90,500.

» annuiteter och räntor å statsskuld, ett belopp af 9,426,406 kronor 59 öre, hvilket dock för utlemnande af riksstatens slutsumma här ut-

föres med ....................................................................... 9,427,000._10,050,000.

Summan af dessa belopp ........................................................ kronor 74,700,000

utvisar således totalsiffran af de i riksstaten förekommande utgifter.

Statsverkets disponibla tillgångar för år 1879 hafva beräknats sålunda:

behållning från föregående statsregleringar ...................... kronor 6,400,000.

inkomster för år 1879: ordinarie ................................. 18,800,000.

bevillningar........................... 47,800,000. 66,600,000.

summa kronor 73,000,000.

Häri har inräknats allmän bevillning till belopp af 4,000,000 kronor, hvilken Kong! Maj:t således härigenom af Riksdagen äskar att utgå efter de grunder, som Riksdagen kan finna för ernående af berörda belopp erforderliga.

Till fyllande af de härutöfver för statsverkets utgifter erforderliga medel föreslår Kongl. Maj:t, att Riksdagen måtte åt riksbankens vinst för år 1877 anvisa till utbetalande efter ingången af år 1879 ett belopp af ...................................................1,700,000,

hvarigenom samtliga tillgångarna koinme att- uppgå till kronor 74,700,000.

Under förutsättning häraf, erhåller riksstaten följande utseende:

RIKSSTAT FÖR ÅR 18 79.

62 KongI. Maj-.ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1878.

R i k s s t a t

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1878.

(53

för a i» 1>.

:o 1 om statsverket 1878.

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n

På sätt förut under sjette hufvudtiteln förmälts, föreslår Kongl. Magt Riksdagen, att för år 1879 anvisa till utgående under samma år:

till fortsättande af statens jernvägsbyggnader .................. kronor 6,000,000.

» förstärkande af materiel en vid norra stambanan .....

» nybyggnader vid de äldre stambanorna 700,000

hvaraf dock finge under år 1878 lyftas 100,000

» jern vägsanläggning från Carlberg till Värtan 750,000

'hvaraf dock finge under år 1878 lyftas ...... 100,000

« försträckning åt bergslagernas jernvägsaktiebolag

tillhopa kronor 11,928,240.

1,600,000.

600,000.

650,000.

3,078,240.

Då samtliga dessa utgifter äro af natur att böra genom upptända medel bestridas, föreslår Kongl. Magt, att ifrågavarande belopp må anvisas att utgå från riksgäldskontoret.

Kongl. Maj:t föreslår vidare

att å riksgäldskontoret måtte anvisas ett anslag för betäckande af den ökning i statens jernvägars materialförråd och kassaförlag, som under åren 1878 och 1879 kan förekomma, förslagsvis bestämdt till ett

dels

belopp af högst 1,000,000 kronor för hvardera året, hvarå ersättning för sålunda af jernvägsinkoinsterna nedlagda medel får lyftas sedan ökningens belopp genom årets bokslut blifvit utrönt;

dels ock att till det låneunderstöd för sjön Hjelmarens sänkning, som från odlingslånefonden skall utgå med 600,000 kronor för år 1878 och 300 000 kronor för år 1879 tillgång måtte på det sätt beredas, att riksgäldskontoret under år 1879 till statskontoret öfverlemnar ett belopp åt 900,000 kronor.

Utöfver de sålunda äskade medel ..................................13,8^o,44U.

samt utöfver de riksgäldskontorets utgifter under ar 1879 för riksdags- och revisionskostnader och för statsskuldens förvaltning, hvartill medel anvisats i rikstaten, har riksgäldskontoret att under nämnda år bestrida följande på föregående riksdagars beslut grundade utbetalningar, nemligen:

kapitalafbetalningar å 1869 års lån ................................. kronor

vid 1876 års riksdag anvisade lån till enskilda jernvägar » vid 1877 års riksdag anvisadt lån till staden Söderhamn » vid samma riksdag beviljadt lån till staden Oskarshamn

hvaraf summan

1,000,000

2,000,000

100,000

40,000

kronor 16,968,240

transport 16,968,240

JCmgl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1878.

65 T'7d riks««^‘orets ~

".säde Sedel ■ * ** ' rikstetete" -

och då _ riksgäldskontorets tillgångar- vid 1879 års

början kunna beräknas till ........................ kronor 11 m fint.

återstår således ett belopp af .................... .........^0^1,123^00^

dlGr ‘ rUlldt tal 6’000’000 kronor’ hvilka böra genom upplåning anskaffa!’

regie^n™mL:!r: •«**med **-

forblif?er Eiksd^" »3

O S C A R.

Hans Forssell.

Bill. till Riksd. Prut. 1878.

l:n Sami. t:a Afd.

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1878.

1 Utdrag af protokollet öfver Justitiedepartements-ärenden, hållet inför Hans Maj it Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott Fredagen den 26 Oktober 1877,

i närvaro af:

Hans Excellens Herr Statsministern Friherre De Geer,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Björnstjerna, Statsråden: Lagerstråle,

Thyselius,

Carlson,

Friherre Alströmer,

Lovén,

Friherre von Otter,

Forssell,

Rosensvård.

6:o.

Lnder erinran, att Medelpads domsaga omfattade hela provinsen af samma namn och utgjorde sju särskilda tingslag, nemligen: Torps, Tima, Selångers, Sköns, Ljustorps, Indals och Njurunda, i hvilka, hvart för sig, årligen hölles två lagtima ting, anmälde Herr Statsministern en i underdånighet gjord ansökning, att ifrågavarande domsaga måtte varda delad i två domsagor, dervid Herr Statsministern redogjorde för innehållet af de till ärendet hörande handlingar, hvaraf hufvudsakligen inliemtades:

Sedan åtskilliga bolag och enskilde personer uti en i December månad 1874 till Kongl. Maj:t ingifven skrift anhållit, att åtgärder måtte vidtagas till befordrande af en skyndsammare lagskipning inom Medelpad än den, som under nuvarande lagbestämda förhållanden vore möjlig, samt att, till befrämjande af detta ändamål, stadganden måtte meddelas, på grund hvaraf häradsrätterna derstädes komme att sammanträda oltare än nu skedde; så och efter det Svea Hofrätt undfått nådig befallning att efter vederbörandes hörande med underdånigt utlåtande häröfver inkomma, hade domsagans invånare blifvit inför vederbörande häradsrätter i ämnet hörde; hvarjemte yttranden afgifvits af ej mindre domhafvanden, Häradshöfdingen G. U.

Bill. till Riksd. Prof. 1878. 1 Sami. 1 Afd. 1

2 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1 om Statsverket 1878.

Bergmanson, än äfven Kongl. Majits Befallningshafvande i Vester-Norrlands län, som förmält sig instämma i den af domhafvande!! uttalade åsigt, att en i afseende på såväl skyndsamhet som lagtillämpning fullt ändamålsenlig lagskipning inom Medelpads domsaga icke, med bibehållande af den nuvarande domstolsorganisationen, kunde vinnas annorlunda än genom domsagans delning, men att, då en sådan icke under den närmaste framtiden torde ifrågakomma, eu utväg till afhjelpande af den öfverklagade långsamheten i lagskipningen kunde beredas derigenom, att Torps tingslag förenades med Stöde socken till ett tingslag under benämning af Medelpads vestra tingslag med tingställe i Hammar, der Torps tingslag nu hade eget tingshus, samt Tuna och Attmars socknar jemte Selångers, Sköns, Ljustorps och Njurunda nuvarande tingslag förenades till ett tingslag under namn af Medelpads östra tingslag med tingställe i Sundsvall, samt att den i Kongl. Förordningen den 17 Maj 1872 stadgade ordning för tingens hållande blefve i dessa begge tingslag tillämpad, hvaremot Indals tingslag fortfarande borde utgöra ett särskildt tingslag, utan rubbning af nuvarande förhållandet.

För att höras öfver sistberörda förslag sammanträdde inför domhafvanden den

0 December 187G tingslagens invånare genom socknevis utsedde ombud, dervid de, efter att hafva uttalat den mening, att en skyndsammare lagskipning inom domsagan vore af behofvet påkallad, fingo del af ett utaf domhafvanden upprättadt och förut

1 ortens tidningar intaget förslag, att ifrågavarande domsaga skulle delas i två domsagor, nemligen “Medelpads vestra" och “Medelpads östra" domsaga, omfattande, den förra Torps, Tuna och Selångers, samt den senare Njurunda, Sköns, Ljustorps och Indals nuvarande tingslag; hvarefter samtlige vid sammanträdet närvarande ombuden förenade sig om en af domhafvanden uppsatt underdånig ansökning, att åtgärder måtte i nåder vidtagas för domsagans delning i två domsagor, antingen i öfverensstämmelse med domhafvande^ ofvanberörda förslag eller på sätt Kongl. Maj:t eljest kunde finna lämpligast, hvilken ansökning jemväl vid tillfället underskrefs af samtlige bemälde ombud samt åtskillige industriidkare inom orten; varande till stöd för berörda ansökning, dervid fogats statistiska uppgifter angående folkmängd, rättegångsmålens antal, antalet inteckningar och lagfarter inom hvarje tingslag in. m., anfördt: att domsagan under de senare tiotalen år undergått så betydliga förändringar i afseende på folkmängd och industriel verksamhet, att anspråken på domarens embetsverksamhet och en skyndsammare lagskipning år från år stegrats; att den ordinarie domaren till sitt biträde i tjensten under större delen af året behöft använda ända till sju personer, dels examinerade och dels oexaminerade, hvilka alla af honom aflönats; att, detta oaktadt, tingslagens och tjensteresornas mängd i förening med otta återkommande ransakning^1 i brottmål under de lagtima tingen gjort det svårt, om ej omöjligt, för domaren att så snart utsluta tingen, som af vederbörande rättssökande och andra personer, hvilka hade ärenden vid tingen, kunde under eu väl ordnad lagskipning skäligen jordras; att, om derjemte toges i betraktande den mycken-

3 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1 om ■Statsverket 187S.

het åt olikartade göromål, som ej mindre under sjelfva tingen än äfven emellan desamma ständigt upptoge domarens tid, det väl ej sällan torde inträffa, att tillfälliga expeditioner, såsom gravationsbevis in. m., icke kunde erhållas så fort som för bevarande af enskilde personers intressen mången gång vore af synnerlig vigt, hvartill kommu den särdeles beaktansvärda svårigheten för domaren att erhålla dugliga cinbetsbiträden, hvilken svårighet hotade att öfvergå till eu fullkomlig brist; att i domsagan, som år 1839 hade 26,924 invånare, befolkningens antal vid 1874 års slut stigit till 48,182 och nu torde kunna beräknas till omkring 49,000; att de derstädes åtalade brotten, livilka år 1845 utgjorde 145, ökats år 1865 till 203 och år 1875 till 526; samt att tvistemålen under de tio sista åren uppgått till omkring 600 årligen, hvaribland en myckenhet invecklade kontraktstvister; och har Häradsliöfdingen Bergmanson skriftligen förklarat, att han åtnöjdes med den delning af domsagan, som i följd af ifrågavarande ansökning kunde blifva beslutad, under förutsättning allenast att det tillätes honom, såvida han då innehade domarcembetet i Medelpad, att få öfvertaga domareembetet i den af de nya domsagorna, som för honom kunde synas lämpligast.

Hofrätten, som från Kongl. Maj:ts Befallningshafvande fått sig tillsänd ofvanberörda ansökning, har uti sitt den 5 Mars innevarande år afgifna underdåniga utlåtande i ärendet yttrat: att Hofrätten, i anseende dertill att domhafvandens tid och krafter redan nu torde vara väl mycket tagna i anspråk af de mångfaldiga göromålen uti domsagan, ansåge att den åsyftade skyndsamheten i lagskipningen endast i ringa man skulle vinnas genom att sammanslå flera af tingslagen till två, helst eu sådan anordning uppenbarligen skulle i ytterligare grad påfordra ansträngning af domarens krafter, men att Hofrätten deremot, under förutsättning att fullt tillräckliga inkomster för två domare kunde beredas, på de af domsagans invånare i deras underdåniga ansökning andragna skäl och med synnerligt afseende å den snabba utveckling, hvari provinsen Medelpad vore stadd, samt då såväl Kongl. Maj:ts Befallningshafvande som domhafvande!! förordat domsagans delning, underdånigst tillstyrkte, att Medelpads domsaga måtte varda delad på sätt tingslagsborna föreslagit i två, den ena innefattande Torps, Tuna och Selångers tingslag och den andra återstående delen af nuvarande domsagan, för hvilken händelse hos Kongl. Maj:t nu eller framdeles torde komma i nådigt öfvervägande, huruvida två eller flera tingslag i de nya domsagorna kunde förenas till ett tingslag, så att stadgandena i 2 eller 3 § af Kongl. Förordningen den 17 Maj 1872 kunde blifva der tillämpliga.

Sedermera har, på dertill gifna anledningar, dels Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, beträffande sättet för domsagans delning, biträdt hvad i sådant afseende blifvit af domhafvande!! föreslaget och af Hofrätten förordadt, dels ock Häradsliöfdingen Bergmanson förklarat, det han vore villig att för sin tjenstetid underkasta sig den minskning i inkomst, som skulle föranledas deraf, att de tjenstgöringspenningar och det förvaltningskostnadsbidrag, som nu utginge till domhafvande!! i Medelpads dom-

4 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1878.

saga, blefve efter grunderna för senast verkstälda reglering af häradshöfdingarnes löneförmåner delade mellan de föreslagna nya domsagorna.

Herr Statsministern yttrade härefter, att han i öfverensstämmelse med samtliga i ärendet hörda myndigheter och på de skäl, som af dem och sökanderne blifvit för domsagans delning anförda, ansåg sig böra densamma tillstyrka, så att med 1879 års ingång Torps, Tima och Selångers tingslag komme att utgöra en, samt Njurunda, Sköns, Ljustorps och Indals tingslag en domsaga, derest Riksdagen efter nådig framställning anvisade derför erforderliga medel.

På tillstyrkan af Statsrådets öfrige ledamöter behagade Hans Maj:t Konungen gilla hvad Herr Statsministern sålunda hemstält.

Beträffande härefter beloppet af det anslag, som för delningens genomförande erfordras, yttrade Herr Statsministern:

“Från Häradshöfdingen Bergmanson hafva upplysningar infordrats angående de påräkneliga sportelinkomsterna och de nödvändiga utgifterna i de nya domsagorne; hvarjemte för bestämmande af tjenstgöringspenningarnes belopp ledning tagits af dels Statistiska Centralbyråns uppgift öfver folkmängden den 31 December 1874 och dels chefens för Justitiedepartementet embetsberättelse!-.

Hvad nu först angår tjenstgöringspenningarne böra dessa, enligt de grunder, som följdes vid den senaste regleringen af häradshöfdingarnes löneförmåner, upptagas till följande belopp:

för Medelpads vestra domsaga:

23,693 invånare å 10 kronor för hvarje tusental ..................... 230: —

6 gröfre brottmål å 10 kronor...................................................... 60: —

201 andra mål å 5 kronor ......................................................... 1,005: — 1,295: —

eller jemnadt till närmaste hundratal 1,300 kronor;

för Medelpads östra domsaga: -

24,489 invånare .............................................................................. 240: -—-

11 gröfre brottmål........................................................................... 110: —

176 andra mål................................................................................ 880: — 1,230: —

eller i jemnadt tal 1,200 kronor.

Af domhafvandens upplysningar framgår, att af den vid löneregleringen för hela domsagan beräknade sportelinkomst 3,730 kronor kan antagas belöpa sig på Torps, Tima och Selångers tingslag 1,922 kronor och på öfriga tingslagen 1,808 kronor, samt att kostnaden för domsageförvaltningen bör blifva lika stor för en hvar af de nya domsagorne; och då utgifterna för hela domsagan vid regleringen upp-

0 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Fröja. N:o 1 om Statsverket 1878.

togos till 4,380 kronor, hvarå! således pa hvardera a! de nya domsagorne skulle belöpa sig 2,165 kronor, men dessa belopp icke betäckas af doinsagornes ofvannämnda sportelinkomster, erfordras, för ^jemnande af förhållandena härutinnan, förvaltningskostnadsbidrag till jemnade belopp af 200 kronor för vestra domsagan och 400 kronor för den östra.

Jag hemställer alltså, att Fders Kongl. Maj:t täckes i nådiga propositionen angående statsverkets tillstånd och behof föreslå Riksdagen att, i stället "för de åt domhafvanden i Medelpads nuvarande domsaga från statsverket anvisade aflöningsbelopp af tillsammans 7,600 kronor, å ordinarie stat bevilja:

för häradshöfdingen i Medelpads vestra domsaga:

Lön ....... 4,500: —

Tjenstgöringspenningar................................................ 1,300: _

Förvaltningskostnadsbidrag....................................... 200: c

för häradshöfdingen i Medelpads östra domsaga:

Lön .............................................................................. 4,500: —

Tjenstgöringspenningar................................................ 1,200: _

Förvaltningskostnadsbidrag ....................................... 400: _

Jemväl till denna, af Statsrådets öfrige ledamöter biträdda hemställan fann Hans Maj:t Konungen godt i nåder lemna bifall; och skulle protokollet i förevarande ärende såsom bilaga åtfölja den nådiga propositionen till 1878 års Riksdag angående statsverkets tillstånd och behof.

Herr Statsministern anmälde vidare i underdånighet:

7:o.

Fångvårdsstyrelsens underdåniga skrifvelse den 31 sistlidne Juli, hvarmedelst till Kongl. Maj:t öfverlemnats en af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Kalmar län till Styrelsen insänd och förordad framställning af direktören vid länsfängelset i Kalmar derom, att vaktqvinnan Anna Christina Björkman måtte vid afskedstagande beredas pension; utvisande de vid ansökningen fogade betyg, att Björkman, som är född den 28 December 1811 och den 9 Januari 1855 blifvit anstäld såsom vaktqvinna vid nämnda länsfängelse, städse bestridt sin tjenst troget och redbart, utan ringaste anmärkning, samt gjort sig känd för en stilla och hedrande vandel; att hon lider af kronisk lunginflammation och börjande ålders-starr på båda ögonen, samt

fi

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1878.

att hon i följd häraf och af sin framskridna ålder med ytterligare dertill hörande krämpor vore oförmögen såväl för närvarande, som ock för hela sin återstående lifstid, att sköta sin tjenst vid fängelset; och har på grund häraf Fångvårdsstyrelsen — med tillkännagifvande, att Björkman i egenskap af vaktqvinna skulle, derest hon vant i tjenstgöring, egt uppbära i årlig lön 350 kronor och beklädnadsbidrag 30 kronor, två ålderstillägg med 100 kronor årligen, samt särskild gratifikation, men att hon, som i anseende till sjukdom alltsedan den 19 April 1875 varit ledig, åtnjutit endast tre fjerdedelar af lönen för den tid ledigheten varat utöfver två månader — underdånigst hemstält, att Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen föreslå Björkman till erhållande å allmänna indragningsstaten af en årlig pension, att utgå från och med månaden näst efter den, då hon undfinge afsked, hvilken pension Styrelsen, med afseende derå, att Björkman endast 23 år varit i fångvårdens tjenst, icke tilltrodde sig kunna föreslå till högre belopp än 200 kronor.

Herr Statsministern hemstälde i underdånighet, att nådig proposition måtte till instundande Riksdag aflåtas derom, att Anna Christina Björkman må berättigas att, från och med månaden näst efter den, då hon erhåller afsked från vaktqvinnebefattningen vid länsfängelset i Kalmar, å allmänna indragningsstaten uppbära för sin återstående lifstid eu årlig pension af tvåhundra kronor.

Denna, af Statsrådets öfrige ledamöter biträdda hemställan behagade Hans Maj:t Konungen bifalla; och skulle beslutet härom genom utdrag af protokollet meddelas finansdepartementet, för att vid reglering af utgifterna under riksstateus nionde liufvudtitel iakttagas.

Ex protocollo Th. Wilh. Malm.

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1878.

7 Utdrag af protokollet öfver Justitiedepartements-ärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet Fredagen den 30 November 1877,

i närvaro af:

Mans Excellens Herr Statsministern Friherre De Geer,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Björnstjerna,

Statsråden: Lagerstråle,

Thyselius,

Carlson,

Friherre Alströmer,

Loven,

Friherre von Otter,

Rosensvärd.

Herr Statsministern och Chefen för Justitie-departementet anmälde i underdånighet:

Fångvårdsstyrelsens underdåniga skrifvelse den 9 innevarande månad, hvarmedelst till Kongl. Maj:t öfverlemnats en af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Östergötlands län till Styrelsen insänd och förordad ansökning af Direktören vid länsfängelset i Linköping, f. d. underlöjtnanten, riddaren af Kongl. Wasa-orden Anders Petter Ljungblom att, enär han, i anseende till iråkad sjukdom, icke kunde fullgöra de befattningen tillhörande ansträngande och maktpåliggande göromål, varda, med bibehållande af så stor del af löneförmånerna, som kunde honom i nåder beredas, pa indragningsstat försatt; utvisande de till detta ärende hörande handlingar: att sökanden, som är född den 3 September 1821 och sedan år 1836, då han antogs till konstapelskadett vid Vendes Artilleriregemente, varit i statens tjenst, år 1847 tjenstgjort såsom^ befälhafvare för inre bevakningen vid straff- och arbetsfängelset i Malmö samt erhållit Fångvårdsstyrelsens förordnande den 15 November 1853 såsom bevakningsbefälhafvare vid kronohäktet i Karlshamn och den 23 November 1855 såsom direktör vid länsfängelset i Linköping, i hvilken senare befattning, som han oafbrutet under eu tid af mer än tjugu år innehaft, han, enligt Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes vitsord, på ett i allo utmärkt sätt fullgjort sina tjensteåligganden; att han numera lider af ofta återkommande blodkongestion åt hufvudet och försvagad synföl tunga samt, enligt läkares intyg, icke kan så till helsan återställas, att han i ut-

8 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1878.

öfningen af direktörsbefattningen, derifrån han under innevarande år åtnjutit tjenstledighet, kan åter inträda; att han med hustru och åtta barn, deraf fem oförsörjda, befinner sig i synnerligen knappa och medellösa vilkor; att han såsom direktör åtnjutit, utom fria bostadsrum å fängelset med vedbrand, i årlig lön 1,800 kronor, arfvode 800 kronor, skrifvarearfvode 300 kronor samt ålderstillägg 300 kronor ellei tillsammans kontant 2,700 kronor, men att han under sin ofvanberörda tjenstledighet afstått en fjerdedel utaf lönen, arfvodet och ålderstillägget, jemte hela skrifvarearfvodet till vikarien, som å fångvårdens förslagsanslag uppburit ett fyllnadsarfvode af 1,500 kronor för år; och har Fångvårdsstyrelsen underdånigst hemstält, det Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen i nåder föreslå sökanden till erhållande af pension å allmänna indragningsstaten, hvilken pension Styrelsen, oaktadt de ömmande omständigheter, som vore för handen, likväl, med afseende å sökandens ålder af endast 56 ar, icke ansåge sig kunna föreslå till högre belopp än 1,800 kronor årligen, att utgå från och med månaden näst efter den, då han undfinge afsked.

Herr Statsministern hemstälde i underdånighet att, med afseende å hvad sålunda förekommit, nådig proposition måtte till näst instundande Riksdag aflåtas derom, att Ljungblom må berättigas att, från och med månaden näst efter den, da han erhåller afsked från direktörsbefattningen vid länsfängelset i Linköping, å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension af ett tusen åttahundra kronor.

Denna af Statsrådets öfrige ledamöter biträdda hemställan behagade Hans Maj:t Konungen bifalla; och skulle detta beslut genom utdrag af protokollet meddelas Finansdepartementet för att vid regleringen af utgifterna under riksstatens nionde hufvudtitel iakttagas.

Ex protocollo G. P. Hagbergh.

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1878.

tf

Utdrag af protokollet öfver Justitiedepartements-ärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott Fredagen den 7 December 1877,

i närvaro af:

Hans Excellens Herr Statsministern Friherre De Geer,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Björnstjerna,

Statsråden: Herr Lagerstråle,

Thyselius,

Carlson,

Friherre Alströmer,

Lovén,

Friherre von Otter,

Forssell,

Rosensvård.

Herr Statsministern och Chefen för Justitiedepartementet anmälde i underdånighet:

En af samtlige landstingsmannen inom Kungadömets domsaga af Södermanlands län i underdånighet gjord ansökning, att Kongl. Maj:t täcktes taga i nådigt öfvervägande, huruvida icke eu delning af nämnda domsaga kunde befinnas lämplig och af behofvet påkallad; till stöd för hvilken ansökning åberopats: att ifrågavarande domsaga, som bestode af fem särskilda härad, nemligen Jönåkers, Rönö, Hölebo, Oppunda och Villåttinge, hade vid 1874 års slut 78,806 invånare på eu yta af 11 mils längd och omkring 6 mils bredd samt alltså vore, med afseende å både folkmängd och vidd, en af de största i rikets mellersta och sydliga delar; att häraf uppkomme olägenheter för dem af befolkningen, som önskade rådgöra med domaren men vore bosatte i ett från hans bostad aflägset beläget härad, likasom äfven tidsutdrägt och kostnad för domaren, då han i och för hvarjehanda förrättningar måste företaga embetsresor; att dennes göromål befunnits så trägna, att ingen domare kunnat eu längre tid ensam bestrida desamma, utan måst för vissa ting eller andra, ofta lika viStig<L förrättningar erhålla biträde af tillförordnade, hvilka endast undantagsvis kunnat hinna att med ortens förhållanden göra den bekantskap eller der förvärfva det förtroende, som vore att önska; samt att, ehuru såväl tvister, som brottmål till Bill. till Riksd. Prof. 1878. 1 Sami. 1 Afd. 2

10 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1878.

ett jemförelsevis ringa antal förekomme, denna omständighet likväl torde förlora sin vigt vid betraktande af den ständiga tillväxten af domarens löpande göromål, livilka vida mer npptoge hans tid än en eller annan rättegång eller ransakning, och hafva sökanderne, i afseende å sättet för delningen, förestält sig, att Oppunda och Villåttinge härad, innehållande 998 mantal och ungefärligen 43,000 invånare, skulle utgöra den ena, samt Jönåkers, Rond och Hölebo härad, innefattande 1,046 mantal och

omkring 36,000 invånare, den andra nya domsagan.

Uti ofvanberörda ansökning hafva samtliga förenämnda härads invånare, livilka genom socknevis utsedde ombud blifvit inför vederbörande häradsrätter i ämnet hörde, förmält sig instämma; hvarjemte t. f. domhalvanden uti den ifrågavarande, genom Häradshöfdingen H. A. Helledays död för närvarande lediga domsagan tillstyrkt, att domsagan måtte delas på sätt i ansökningen blifvit föreslaget, och såsom ytterligare skal derför andragit: att invånarnes antal i hvardera af de föreslagna domsagorna blefve större än i mer än hälften af landets öfriga domsagor; att genom delningen skulle, i ena domsagan genast och i den andra helt säkert efter en kort tid, föiordningen angående ändring i vissa fall af gällande bestämmelser rörande häradsting, den 17 Maj 1872, vinna tillämpning; att Villåttinge och Oppunda härads domsaga otvifvelaktigt komme att lemna sysselsättning åt en domare med ett juridiskt biträde; att, efter hvad t. f. domhafvande!! vore fullt förvissad, domaren i den andra föreslagna domsagan finge så mycket arbete, som han, utan att anlita juridiskt biträde, kunde medhinna; att det alltid vore till stor fördel för såväl domaren, som befolkningen, att domaren sjelf kunde verkställa större delen af arbetet och lemna så litet som möjligt åt biträden; samt att, om de för domaren nu anslagna tjenstgöringspenningar och förvaltningskostnadsbidrag fördelades efter folkmängden pa två domsagor och dertill lemnades något tillskott, hvar af de två domarena skulle erhålla en

tillräcklig inkomst. o .

Landshöfdingeembetet i Södermanlands län har deremot yttrat: att, för sa vidt åt omfånget af domarens embetsgöromål finge tillmätas ett väsentligt inflytande på förevarande frågas utgång, det förefölle Landshöfdingeembetet såsom skulle desses hittills varande mängd och omfattning i Kungadömets domsaga icke nu påkalla företrädesvis densammas delning; att nemligen, enligt hvad chefens för Justitiedepartementet underdåniga embetsberättelse!- för aren 1865—1874 utvisade, det årliga medeltalet af domareärenden, som under berörda tid uti ifrågavarande domsaga iöiekommit, icke obetydligt understigit det medeltal dylika ärenden, som enligt sagde berättelser årligen belöpt på hvarje af rikets vid 1874 ars slut förefintliga domsagor och detta synnerligast beträffande tviste- och brottmålen eller just såaana ärenden, som hufvudsakligen toge domarens arbete i anspråk och hvilkas jemförelsevis ringa antal i Kungadömets domsaga säkerligen lemnade domaren mer än i flertalet andra domsagor tid öfrig till besörjande af de domareembetet åliggande extra judiciela göromål; att behofvet af juridiskt bildadt biträde inom domsagan ingalunda kunde, så

11 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1878.

länge domaren sjelf förmådde utöfva sitt embete, anses större än i många andra domsagor, om hvilkas delning, Landshöfdingeembetet veterligt, fråga icke ännu uppstått; att, beträffande den tidsutdrägt och kostnad, som enligt sökandernes förmenande skulle af domsagans nuvarande utsträckning vållas befolkningen och domaren, dessa olägenheter icke vidare torde vara af särdeles afsevärd beskaffenhet i följd af de snabba och billiga samfärdsmedel, livilka numera, medelst de hvarandra korsande jernvägssträckningarna, förbunde domsagans olika delar; att de längst bort ifrån domhafvandens hittills vanliga boningsort Nyköping befintliga tingsställena i Stensjö och Malmköping vore belägna, det fön 'a 7io mil från Katrineholms och det senare 11/2 mil från Flens jernvägsstationer, emellan livilka och Nyköping jernvägsförbindelser "egde rum flera gånger om dagen; hvarjemte alla ransakningar med häktade personer inom domsagans fem härad bölles å länsfängelset i Nyköping; att, ehuru således Landshöfdingeembetet ansåge den ifrågasatta omgestaltningen af Kungadömets domsaga icke för det närvarande vara af trängande vigt, embetet likväl instämde i önskvärdheten deraf, att denna fråga bringades till den af sökanderne äskade lösning så snart omständigheterna lämpligen sådant medgåfve; att folkmängdens betydenhet, ojemförligt större än i hvarje annan domsaga, befolkningens enhälligt uttalade önskan i detta hänseende och den uppenbara fördelen för rättsskipningen af hvar domsagas inskränkning till minsta möjliga omfång utgjorde de hufvudsakliga skäl, som påfordrade domsagans delning; att denna likväl torde böra sammanställas med sådan anordning af de föreslagna nya domsagorna, hvarigenom åt domaren i såväl den ena, som den andra af dessa kunde beredas full sysselsättning, hvilket Landshöfdingeembetet ansåge icke komma att ega rum åtminstone i den domsaga, som vore afsedd att bildas åt Jönåkers, Rönö och IJölebo härad; att chefens för Justitiedepartementet embetsberättelser, jemförde med den omständigheten, att rättsförhandlingarne vid lagtima tingen med sistnämnda tre härad upptoge för hvarje tingstur allenast tre dagar och således för hela året ej mera än sammanräknade nio rättegångsdagar, de s. k. sluttingsdagarne dock oberäknade, syntes Landshöfdingeembetet ådagalägga rigtigheten af nyssberörda åsigt; samt att Landsböfdingeembetet af sådan anledning tilläte sig fästa uppmärksamheten derpå, huruvida ej, i händelse delning af domsagan blefve bestämd, Daga härad, som gränsade intill Rönö härad och hvars folkmängd enligt senast upprättade mantalslängd utgjorde 7,551 personer, lämpligen borde, då förhållandena det medgåfve, afskiljas från Lifgedingets domsaga och tilläggas den ifrågastälda Jönåkers, Rönö och Hölebo härads domsaga, genom hvilken anordning länets befolkning skulle blifva temligen lika fördelad på de särskilda domsagorna.

Svea Hofrätt, som, på grund af erhållen nådig befallning, infordrat och öfverlemnat ofvanberörda yttranden, bär såsom eget utlåtande förklarat, att då, oaktadt den betydliga folkmängden inom domsagan, de med domareembetet derstädes förenade göromål icke syntes uppgå till sådan myckenhet, att särskilda åtgärders vidtagande i nu ifrågavarande afseende deraf påkallades, hvartill, med hänsyn till de

12 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Vrop. N:o 1 om Statsverket 1878.

inom domsagan befintliga kommunikationsanstalter, densammas utsträckning ej heller torde gifva anledning, Hofrätten ansåge sig ej böra till den föreslagna delningen af domsagan tillstyrka bifall. Dock hafva från Hofrättens berörda, af tio ledamöter, deribland t. f. presidenten, biträdda beslut, åtta ledamöter varit skiljaktiga och, på de af t. f. domhafvanden i det af honom afgifna utlåtande anförda skäl, tillstyrkt, att ifrågavarande ansökning måtte vinna bifall.

Sedermera har, på derom framstäld förfrågan, Häradshöfdingen i Lifgedingets domsaga Carl Fr. Abenius förklarat sig villig att, om och när sådant för omreglering af domsagorne inom Södermanlands län aktades nödigt, afstå från befattningen såsom domhafvande i Daga härad, dock under förutsättning och förbehåll af oförminskadt tillgodonjutande af de till domsagan i dess helhet anslagna tjenstgöringspenningar äfvensom af den förmån, som, enligt bestämmelsen i 1 punkten mom. b. uti Kongl. Cirkulärbrefvet den 5 Juni 1874 angående ny reglering af häradshöfdingarnes löneförmåner, tillkomme Abenius och hans efterträdare från förra häradshöfdingcbostället Norrby i Åkers socken — hvilket boställe, då nya regleringen trädde i verket, var med Kongl. Maj:ts tillstånd genom Kammarkollegii försorg utarrenderadt från den 14 Mars 1856 till samma tid 1886 -— nemligen att under återstående arrendetiden få använda den vid utarrenderingen undantagna, efter verkstäld indelning till trakthuggning af skogen, utgörande omkring 250 tunnland, boställshafvaren tillerkända afkastning af årshyggena utöfver boställets behof af skogsfång till byggnad, hägnad och bränsle; hvarjemte Abenius fästat uppmärksamheten derpå, att, om Daga härad skildes från Lifgedingets domsaga, de återstående fyra häraden kunde utan några särskilda anordningar sammanföras till två tingslag, nemligen Vester Rekarne och Öster Rekarne härad, som egde gemensamt tingshus i Eskilstuna, till ett samt Åkers och Selebo härad, hvilket senare mot hyra begagnade Åkers härads tingshus i Strengnäs, till ett tingslag.

Efter att hafva redogjort för hvad i ärendet förekommit yttrade Herr Statsministern :

“En delning af Kungadömets domsaga påkallas visserligen icke för det närvarande af de der handlagda rättegångarnes antal. Men då domsagans folkmängd, som enligt uppgift från Statistiska Centralbyrån vid 1876 års slut utgjorde 80,679, uppgår till betydligt mera än dubbelt af medeltalet för folkmängden i rikets samtliga domsagor och med omkring 20,000 öfverstiger invånarnes antal i den, näst efter Kungadömets, folkrikaste domsagan, samt det knappt är antagligt, att ett sådant undantagsförhållande mellan folkmängden och målens antal, som nu eger rum, länge skall kunna i samma grad fortfara, är en tillökning af rättegångarne i denna domsaga att förutse såsom sannolikt icke aflägsen. Domarens tid tages dessutom i anspråk af många andra göromål än rättegångar, t. ex. förmynderskapsärenden, förande af fastighetsböcker o. s. v., och der utöfva under alla förhållanden domsagans folkmängd och storlek sitt fulla inflytande. Men oberoende af domaregöro-

13 Bil. JH:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. 1'rop. N:o 1 om Statsverket 1878.

målens mängd torde hänsyn böra jemväl tagas till billigheten deraf, att eu så talrik befolkning icke mot, sin vilja qvarhålles vid en ogynsammare ställning i fråga om rättsskipningen än som kommer rikets inbyggare i allmänhet till del. Den stora territoriella utsträckningen af Kungadömets domsaga, de fem särskilda tingslagen, som försvåra om icke förhindra all tillämpning af Förordningen den 17 Maj 1872 till vinnande af tätare tingssammanträden och befolkningens uttalade enhälliga önskan tala i detta afseende till förmån för ansökningen.

Lika med Landshöfdingeembetet anser jag den ifrågasatta delningen väl icke vara af trängande vigt, men önskvärd, så snart omständigheterna medgifva, och det nuvarande tillfället, då domsagan är ledig, synes mig derföre icke böra lemnas obegagnadt. Vid eu delning på föreslaget sätt, skulle äfven den minsta delen, bestående af Jonåkers, Rönö och Hölebo härad till och med i afseende å domaregöromålen blifva fullt jemförlig med andra förutvarande domsagor, t. ex. en eller annan i Vestmanland. Men dessutom kan en af dessa härad nybildad domsaga utan tidsutdrägt vinna tillökning med Daga härad, derest sådant i öfverensstämmelse med Landshöfdingeembetets uttalade åsigt tinnes lämpligt, äfvensom från Trosa stad till Eders Kongl. Maj:t inkommit underdånig ansökning om stadens förläggande under landsrätt och Hölebo häradsrätts jurisdiktion, hvilken ansökning är på vederbörande ernbetsmyndigheters utlåtande beroende.

Ehuru jag på dessa grunder anser en framställning till Riksdagen böra ske om delning på föreslaget sätt af Kungadömets domsaga, oberoende af frågan om Daga. härads förläggande till den ena af de sålunda nybildade domsagorna, synes mig likväl denna framställning alternativt jemväl böra omfatta öfverflyttningen af sistnämnda härad, så att, derest efter vederbörandes hörande hinder härför icke finnes möta, domsagan kan redan till 1879 års början blifva fullständigt ordnad.

Beträffande beloppet af det anslag, som erfordras för delningens genomförande på vare sig ena eller andra sättet, hafva från t. f. domhafvanden i Kungadömets nuvarande domsaga äfvensom från Häradshöfdingen Abenius upplysningar infordrats i afseende på de påräkneliga sportelinkomsterna och de nödvändiga utgifterna i de nya domsagorne; hvarjemte för bestämmande af tjenstgöringspenningarnes belopp ledning tagits af dels Statistiska Centralbyråns ofvan omförmälda uppgift och dels chefens för Justitiedepartementet embetsberättelse!’.

Hvad nu först angå tjenstgöringspenningarne, böra dessa, enligt de grunder, som följdes vid den senaste regleringen af häradshöfdingarnes löneförmåner, upptagas till följande belopp:

14 Bil. N:o 1 till Kongl. Moj:ts Nåd. 1‘rop. N:o 1 om Statsverket 1878.

Ä) Derest endast Kungadömets domsaga kommer att ingå i delningen:

1) för Jönåkers, Eönö och Hölebo härads domsaga:

35,959 invånare å 10 kronor pr 1,000 invånare ............... 350: —

7 gröfre brottmål å 10 kronor ............................................. 70:

103 andra mål å 5 kronor ................................................... 515: 935: —

livilket belopp, med afseende å den antagna grundsatsen om en minimiaflöning åt 5,500 kronor, följaktligen bör ökas till jemna 1,000 kronor;

2) för Oppunda och Villåttinge härads domsaga:

44,720 invånare ................................................................. 440: —

7 gröfre brottmål ............................................................... 70: —

156 andra mål .................................................................. 780: 1,290: —

eller jemnadt till närmaste hundratal 1,300 kronor.

Af ofvannämnda upplysningar framgår, att af den vid löneregleringen för hela domsagan beräknade sportélinkomst, 2,909 kronor, belöpa sig på Jönåkers, Rönö och Hölebo härad 1,313 kronor samt på Oppunda och Villåttinge härad 1,596 kronor; men då utgifterna, hvilka vid regleringen uppskattades till något öfver 3,400 kronor och genom domsagans delning borde, till följd af minskadt behof af juridiskt biträde, till beloppet blifva lägre, likväl icke torde kunna uppskattas till mindre än 1,500 kronor för Jönåkers, Rönö och Hölebo samt 1,800 kronor för Oppunda och Villåttinge härads domsaga, bör, för utjemnande af förhållandena härutinnan, till förvaltningskostnadsbidrag för hvardera domsagan anvisas 200 kronor.

Således skulle tillkomma häradshöfdingen i Jönåkers, Rönö och Hölebo härads domsaga:

Lön .................................................................................... 4,500:

Tjenstgöringspenningar ................................................... 1,000: —

Förvaltningskostnadsbidrag ............................................ 200: — 5,700: —

samt häradshöfdingen i Oppunda och Villåttinge härads domsaga:

Lön ................................................................................. 4,500:

Tjenstgöringspenningar................................................... 1,300:

Förvaltningskostnadsbidrag ......................................... 200: 6,000: —

Summa kronor 11,700: —

Den för häradshöfdingen i Kungadömets nuvarande domsaga bestämda aflöning från statsverket utgör: ______________________

Transport 11,700:

15 Bil. N-.o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1 om Statsverket 1878.

Lön......................................

Tjenstgöringspenningar

Förvaltningskostnadsbidrag

Domsagans delning skulle således för statsverket ökad utgift af

motsvarande beloppet af en häradshöfdingelön.

Transport 11,700: —

..... 4,500: —

..... 2,200: —

..... 5QQ: ~ 7,200: —

medföra en ....... kronor 4,500: —

71) Derest jemväl Lifgedingets domsaga kommer att ingå i delningen:

1) för Jönakers, Eönö, Hölebo och Daga härads domsaga:

43,489 invånare ......................................... 43g.

9 gröfre brottmål ........................................ 90:

134 andra mål............................................. 979. _ ^ ^

eller i jemnadt tal 1,200 kronor;

2) för Oppuada och Villåttinge härads domsaga:

Lika med hvad redan förut nämnts;

3) för Vester och Öster Eekarne samt Åkers och Selebo härads domsaga:

eller jemnadt till närmaste hundratal 1,200 kronor.

Enligt hvad de af Häradshöfdingen Abenius meddelade upplysningar gifva vid handen, uppväga sportelinkomsterna af Daga härad och de för förvaltningen af domareembetet derstädes beräknade utgifter i det närmaste hvarandra; till följd hvaraf Daga härads öfverflyttning från den ena domsagan till den andra icke kräfver anvisande af förvaltningskostnadsbidrag utan endast föranleder till att 200 kronor af tjeustgöringspenningarne öfverflyttas från Lifgedingets domsaga till Jönakers, Eönö, Hölebo och Daga härads domsaga.

I nu afsedda fall skulle följaktligen tillkomma häradshöfdingen i:

Jönakers, Eönö, Hölebo och Daga härads domsaga:

Lön ................................................................................ 4,500: —

Tjenstgöringspenningar ............................................... 1,200:

Förvaltningskostnadsbidrag .......................................... 200: — 5 999. _

Transport 5,900: —

16 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1 om Statsverket 1878.

Transport 5,900:

Oppunda och Villåttinge härads domsaga:

Lön ................................................................................. 4,500

Tjenstgöringspenningar................................................... 1,300

Förvaltningskostnadsbidrag .......................................... 200

0,000: —

Vester och Öster Rekarne samt Åkers och Selebo härads domsaga:

Lön ................................................................................. 4,500:

Tjenstgöringspenningar................................................... 1,200: — 5,700:

Summa kronor 17,600:

Nu utgå till häradshöfdingen i

Kungadömets domsaga .................................................. 7,200: —

Lifgedingets domsaga ................................................... 5,900: — 13,100:

utgörande skilnaden

_.o________________ äfven här ....................................... kronor 4,500: —

eller det jemna beloppet af en häradshöfdingelön, hvartill likväl kommer godtgörelse till Häradshöfdingen Abenius under hans tjenstetid för mistade tjenstgöringspenningar 200 kronor.

På grund af det ofvan anförda, tillåter jag mig i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täckes i nådiga propositionen angående statsverkets tillstånd och behof föreslå Riksdagen att i och för ifrågavarande domsagereglering på vare sig det ena eller det andra af ofvannämnda sätt bevilja eu ny häradshöfdingelön 4,500 kronor äfvensom tillåta, att tienstgöringspenningarne och förvaltningskostnadsbidrag få på föreslaget sätt fördelas, med rättighet derjemte för Häradshöfdingen Abenius, derest Daga härad varder hans domsaga frånskildt, att dels under sin återstående tjenstetid, utöfver de för återstående delen af domsagan anslagne tjenstgöringspenningar, af statsmedel, som Eders Kongl. Maj:t torde särskildt anvisa, uppbära 200 kronor, dels ock tillgodonjuta den af honom förbehållna boställsafkastning; och torde Eders Kongl. Maj:t emellertid genom nådig remiss anbefalla Svea Hofrätt att infordra vederbörandes yttranden rörande den väckta frågan om Daga härads skiljande från Lifgedingets domsaga och förenande i stället med Jönåkers, Rönö och Ilölebo härad till eu domsaga samt att med berörda yttranden jemte eget underdånigt utlåtande till Eders Kongl. Maj:t skyndsamt inkomma."

Hvad Herr Statsministern sålunda föreslagit och hemstält, täcktes, på tillstyrkan af Statsrådets öfrige ledamöter, Hans Maj:t Konungen i nåder bifalla; och skulle protokollet i förevarande ärende såsom bilaga åtfölja den nådiga propositionen till 1878 års Riksdag angående statsverkets tillstånd och behof.

Ex protocollo

Th. Wilh. Malm.

Bil N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N.-o 1 om Statsverket 1878.

17 Utdrag af protokollet öfver Justitiedepartements-ärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott Fredagen den 14 December 1877,

i närvaro af:

Hans Excellens Herr Statsministern Friherre De Geer,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Björnstjerna,

Statsråden: Herr Lagerstråle,

Thyselius,

Carlson,

Friherre AlströmER,

Loven,

Friherre von Otter,

Forssell,

Rosensvärd.

Herr Statsministern ocli Chefen för Justitiedepartementet anmälde i underdånighet :

En af Häradshöfdingen i Norra Jemtlands domsaga, riddaren af Nordstjerneorden, Johan Gunno Hasselberg i underdånighet ingifven skrift, deruti framhållits nödvändigheten af en omreglering utaf domsagorna inom Jemtlands län i syfte att minska deras omfång; varande af Ilasselberg till stöd för denna framställning hufvudsakligen åberopadt: att till följd af ökad affärsverksamhet i länet häradstingen i begge domsagorna, såväl Hasselbergs egen, som södra Jemtlands domsaga, numera vore ansenligt större, än för några årtionden tillbaka; att denna omständighet, i förening med det förhållande, att domarens bestyr jemväl blifvit betydligt ökade genom de på senare tiden tillkomna föreskrifter om skyldighet för honom att föra förmyndareförteckningar, konkursdiarier samt intecknings- och lagfartsböcker, gjorde, att göromålen inom en hvar af berörda domsagor vida öfverstege hvad en domare, äfven med bästa vilja och förmåga, skäligen kunde medhinna; att, hvad särskildt anginge Norra Jemtlands domsaga, de lagtima tingen derstädes numera vore af den Bih. till Riksd. Prot. 1878. 1 Sami, 1 Afd. 3

18 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1878.

beskaffenhet, att de i det närmaste ensamme sysselsatte tvenne domare under hela året; samt att en tredje skulle, utan att hålla något lagtima ting, hafva tillräcklig sysselsättning med skötande af öfriga göromål inom domsagan, såsom meddelande af stämningar och afskrifter af äldre protokoll och handlingar, utfärdande af gravations-, lagfarts- och förmynderskaps- jemte alla andra bevis, statistiska tabellers upprättande, förande af egodelningsrätts dagbok jemte egodelningsrätters hållande, förande af förmynderskapsförteckningar jemte hvad dermed stode i sammanhang, förande af konkursdiarier samt hållande af förhör, sammanträden och urtima ting i konkurser, äfvensom andra urtima ting, syner och extra förrättningar m. m.

I afseende å sättet för omregleringen har Häradshöfdingen Hasselberg framstält tvenne alternativa förslag, afseende det ena länets fördelning i Henne domsagor, bestående en, med benämning Jemtlands norra domsaga, af tingslagen Hammerdal, Lit, Offerdal och Rödön, en, med benämning Jemtlands östra domsaga, af tingslagen Ragunda, Refsund, Brunflo, Sunne samt Näs och Hackås och en, under benämning Jemtlands södra domsaga, af tingslagen Undersåker, Hallen, Oviken, Berg, Hede och

Sveg, samt det andra länets fördelning i fyra domsagor, omfattande en, med be-

nämning Jemtlands norra domsaga, tingslagen Hammerdal, Lit och Rödön, en, med benämning Jemtlands vestra domsaga, tingslagen Offerdal, Undersåker, Hallen och Oviken, in, med benämning Jemtlands östra domsaga, tingslagen Ragunda, Refsund, Brunflo och Sunne, och eu, med benämning Jemtlands södra domsaga, tingslagen Nas och Hackås, Berg, Hede och Sveg: och har Häradshöfdingen Hasselberg vidare anfört: att, ehuru för närvarande och så länge ännu blott ett ting om året hölies i

Hede och Svegs tingslag det kunde anses tillräckligt, att länet delades i blott Henne

domsagor och dessa, om de bildades i enlighet med det af Häradshöfdingen Hasselberg uppgjorda förslag, visserligen kunde hvar för sig skötas af en domare, berörda töihållande troligtvis icke länge kunde fortfara, då jordbruk, handel och andra näringsgrenar, särdeles sedan den beslutade jernvägen genom länet blifvit färdig, komme att få en hastigare utveckling, än hit till dags; att, enär således i en in}eket nära framtid länet måste i fyra domsagor fördelas, lämpligast vore, att sådan åtgärd redan nu vidtoges; att denna fördelning hade så mycket större skäl för sig, som derigenom vunnes den förmån, att hvar och en af de sålunda uppkommande fyra domsagorna framdeles, sedan kommunikationerna inom dem genom jernvägar och nya landsvägar blifvit lättare, kunde ganska obehindradt delas i blott tvenne tingslag och sålunda, enligt Förordningen den 17 Maj 1872, flera tingssammanträden i hvarje domsaga kunde årligen hållas; samt att, i händelse en sådan reglering af domsagorna, som den af honom föreslagna, komme till stånd, Hasselberg för egen del icke hade något emot att utbyta sin nu innehafvande domsaga emot en af de föreslagna, hvari delar af den förra inginge, dock att valet af den blilvande nya domsagan måtte lemnas honom Öppet till dess äfven tjenstgöringspenningar och förvaltningkostnadsbidrag förde särskilda domsagorna blifvit i sammanhang med omregleringen bestämda.

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1878. 19

Öfver ofvanberörda framställning hafva samtliga tingslagens invånare blifvit genom sockneombud inför vederbörande häradsrätter hörde, dervid samtlige ombuden förklarat sig instämma i förslaget om länets fördelning i flera domsagor, än de nuvarande två; men i fråga om det blifvande antalet tillkännagåfvo ombuden i Hammerdals, Rödöns och Sunne tingslag samt ett ombud från Undersåkers tingslag och de flesta ombuden från Brunflo tingslag, att, enligt deras åsigt, det för närvarande erfordrades endast eu delning i tre domsagor, såsom Häradshöfdingen Hasselberg i sitt ena förslag upptagit; hvaremot öfrige ombuden framhöllo, att det skulle blifva till större gagn för vederbörande rättssökande genom deraf följaktig skyndsammare expedition af vid häradsrätterna förekommande mål och ärenden, om länet delades i fyra domsagor.

Nedannämnda myndigheter, hvilkas utlåtanden öfver framställningen infordrats, hafva hufvudsakligen an dragit:

t. f. domhafvanden i Södra Jemtlands domsaga, hvilken genom förre innehafvare]], Häradshöfdingen Carl Hesslings död numera vore ledig: att t. f. domhafvande]], ehuru instämmande i hvad Häradshöfdingen Hasselberg uti sin underdåniga framställning anfört och åberopat till stöd för det deri omförmälda behofvet af länets nuvarande domsagors delning i flera sådana, likväl i fråga om sättet för verkställigheten af den föreslagna delningen ansåge behofvet för närvarande ingalunda tillgodoses genom en delning allenast i tre domsagor; samt att äfven i afseende å förslaget till delning i fyra domsagor eu sådan jemkning borde ega rum för att de med delningen åsyftade fördelar måtte någorlunda fullständigt vinnas, att Jemtlands föreslagna södra domsaga, livilkens benämning möjligen torde kunna blifva “Herjedalens domsaga", komme att bestå af Svegs, Hede och Bergs tingslag, af hvilka det sistnämnda väl icke vore till folkmängden af särdeles storlek, men i afseende å mängden och beskaffenheten af der till handläggning förekommande mål visat sig taga i anspråk mycket arbete, att Hackås och Näs tingslag förenades med den föreslagna östra Jemtlands domsaga och att Sunne tingslag öfverflyttades till den vestra domsagan, hvarigenom icke allenast möjliggjordes förverkligandet i en framtid af det i Häradshöfdingen Hasselbergs underdåniga framställning omförmälda ordnande af tingslagen inom länet med hänsyn till oftare återkommande domstolssammanträden, utan äfven bereddes eu möjlighet för domaren i sistnämnda domsaga att taga sin bostad i staden Östersund, hvilket eu del af tingslagsborna ansåge innefatta en beaktansvärd fördel för dem.

Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Jemtlands län: att jemväl Kongl. Maj:ts Befallningshafvande obetingadt instämde i hvad Häradshöfdingen Hasselberg anfört rörande behofvet af domsagornas delning; att beträffande frågan, huruvida länets nuvarande två domsagor skulle delas i tre eller fyra, Kongl. Maj:ts Befallningshafvande ansåge sig böra understödja fyrdelningen, som också förordades af den allmänna meningen inom länet; att äfven om, såsom Häradshöfdingen Hasselberg i sin

20 Bil. N:0 l till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1878.

underdåniga framställning anfört, tredelningen under nuvarande förhållanden och för den närmaste framtiden måhända kunde synas någorlunda tillfredsställande ur domarens synpunkt, och rättsskipningen skulle kunna af tre domare nöjaktigt handhafvas, så kunde eu sådan delning icke ens för närvarande anses nöjaktigt lösa frågan, från de rättssökandes synpunkt betraktad; att detta inom ganska kort tid syntes ännu mindre kunna blifva förhållandet i anseende till den stora och snabba utveckling, hvari dessa på mångfaldiga näringskällor rika orter redan vore stadde och hvilken utveckling otvifvelaktigt komme att i ojemförligt högre grad påskyndas efter fullbordandet af den jernvägsanläggning, som nu derstädes påginge; att en tredelning skulle icke mera, än den nuvarande, kunna möjliggöra en sådan sammanslagning af flera tingslag och minskning af dessas antal inom hvarje domsaga, som i Förordningen den 17 Maj 1872 förutsattes för deri åsyftad anordning till en snabbare rättsskipning; att fyrdelningen deremot syntes kunna förbereda och medgifva en sådan anordning; att i afseende på sättet för fyrdelningens genomförande Kongl. Maj:ts Befallningshafvande desto hellre instämde i det jemkningsförslag, t. f. domhafvanden i Södra Jemtlands domsaga uti sitt i frågan afgifna underdåniga yttrande framstält, som detta förslag alldeles öfverensstämde med Kongl. Maj:ts Befallningsliafvandes förslag till fögderiindelning, hvilket blifvit uppgjordt med tanken på den enligt Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes uppfattning lämpligaste indelningen af länets tingslag uti fyra domsagor; samt att Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, på grund af hvad sålunda blifvit anfördt och under åberopande af hvad i frågan för öfrigt förekommit, i underdånighet förordade länets fördelning i fyra domsagor i enlighet med förenämnda jemkningsförslag; samt slutligen:

Svea Hofrätt: att då med hänsyn till ifrågavarande domsagors vidsträckthet och mängden af der förekommande rättsärenden en delning af dessa domsagor vore af behofvet påkallad; då fördelen af oftare återkommande ting än som nu förrättades i berörda domsagor, eller ett ting årligen i hvardera af Svegs och Hede tingslag samt två ting i hvarje af öfriga tretton tingslag, icke torde i nämnvärd mån vinnas med mindre de nuvarande domsagorna fördelades i fyra; då denna fördelning syntes böra lämpligast åvägabringas i öfverensstämmelse med Häradshöfdingen Hasselbergs derom uppgjorda förslag med iakttagande af de deri af t. f. domhafvanden i Södra Jemtlands domsaga och Kongl. Maj:ts Befallningshafvande hemstälda ändringar, hvilka jemväl blifvit af invånarne i några tingslag förordade; och då i följd af det utaf Häradshöfdingen Hasselberg afgifna förklarande den för honom å häradshöfdingeembetet i Norra Jemtlands domsaga utfärdade fullmakt icke utgjorde hinder att när som helst verkställa ifrågasatta domsagereglering samt häradshöfdingeembetet i Södra Jemtlands domsaga nu vore ledigt, Hofrätten, under förutsättning att tillräckliga inkomster bereddes de särskilde domarena och med det förbehåll Häradshöfdingen Hasselberg för egen del fästat vid domsageregleringen, i underdånighet tillstyrkte, att Norra Jemtlands och Södra Jemtlands domsagor måtte fördelas i fyra domsagor, omfattande en, med benämning Jemt-

21 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1878.

lands norra domsaga, tingslagen Hammerdal, Lit och Rödön, en, med benämning Jemtlands vestra domsaga, tingslagen Offerdal, Undersåker, Hallen, Oviken och Sanne, en, med benämning Jemtlands östra domsaga, tingslagen Ragunda, Refsund, Brunflo samt Hackås och Näs, och en, med benämning Herjedalens domsaga, tingslagen Sveg, Hede och Berg.

Uti en derefter den 10 i denna månad till Kongl. Maj:t inkommen skrift har Häradshöfdingen Hasselberg anhållit få fästa Kongl. Maj:ts synnerliga uppmärksamhet på hans i den första underdåniga framställningen gjorda förklarande, att endast i händelse en sådan delning af domsagorna inom länet, som blifvit af honom i underdånighet föreslagen, komme att i vederbörlig ordning beslutas, han icke hade något emot att utbyta sin nu innehafvande domsaga mot någon af de föreslagna; hvarjemte Hasselberg förklarat, att han icke heller nu funne sig föranlåten frånträda detta vilkor, dock att, derest Kongl. Maj:t, med godkännande af hans förslag i öfrigt, icke skulle finna annan ändring eller jemkning deri nödig, än att Hackås och Näs tingslag öfverflyttades från södra till östra domsagan, så att denna komme att bestå af Ragunda, Refsund, Brunflo, Sunne samt Hackås och Näs tingslag, Hasselberg fortfarande vore villig att underkasta sig det ifrågakomma domsageutbytet; men att, om deremot Kongl. Maj:t ansåge sig icke böra frångå Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes af Hofrätten gillade förslag att förlägga Sunne tingslag till Jemtlands vestra domsaga, den ifrågasatta delningen af domsagorna i Jernband finge tills vidare förblifva endast eu framtidsfråga, beroende till sin lösning af de förhållanden, hvilka kunde vara för handen, då äfven Jemtlands nuvarande norra domsaga blefve ledig.

Med tillkännagifvande dels att enligt uppgift från Statistiska Centralbyrån den 31 December 1876 funnes i Hammerdals, Lits och Rödöns tingslag 20,522 invånare, i Offerdals, Undersåkers, Hallens, Ovikens och Sunne tingslag 19,256 invånare, i Ragunda, Refsunds, Brunflo samt Hackås och Näs 20,191 invånare och i Svegs, Hede och Bergs tingslag 14,810 invånare, dels ock att sammanlagda antalet af de afgjorda målen i nuvarande Norra Jemtlands och Södra Jemtlands domsagor efter medeltalet under åren 1862—1871 uppgått till 677, yttrade Herr Statsministern, att han på de skäl, som för ofvannämnda domsagors fördelning i fyra blifvit af vederbörande myndigheter anförda, ansåg sig böra tillstyrka, att till Riksdagen i nådiga propositionen angående statsverkets tillstånd och behof måtte göras nådig framställning om beviljande af två nya häradshöfdingelöner för Jemtlands län, och att, under förutsättning, att denna framställning blefve bifallen, de fyra nya domsagorne finge omfatta en, med benämning Jemtlands norra domsaga, tingslagen Hammerdal, Lit och Rödön, en, med benämning Jemtlands vestra domsaga, tingslagen Offerdal, Undersåker, Hallen, Oviken och Sunne, en, med benämning Jemtlands östra domsaga, tingslagen Ragunda, Refsund, Brunflo samt Hackås och Näs, och en, med benämning Herjedalens domsaga, tingslagen Sveg, Hede och Berg; erinrande dock Herr Statsministern, att ehuru det icke eljest syntes möta hinder, att denna reglering, derest den blefve beslutad, genast

22 Bil. N:o 1 till Kong!,. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1 om Statsverket 1878.

vid 1879 års början trädde i verket och de fyra domsagorna tillsattes, det likväl torde komma att bero af Häradshöfdingen Hasselbergs medgifvande, om icke den afvikelse blefve nödig, att Sunne tingslag lades till den östra domsagan för den tid, Häradshöfdingen Hasselberg vid domareembetet qvarstode.

På tillstyrkan af Statsrådets öfrige ledamöter behagade Hans Maj:t Konungen gilla hvad Herr Statsministern sålunda yttrat och hemstält.

Beträffande härefter fördelningen af de till länets nuvarande domsagor anslagne tjenstgöringspenningar och förvaltningskostnadsbidrag, uppgående till ett sammanlagdt belopp af 4,700 kronor, anförde Herr Statsministern, att enligt de grunder, som följdes vid den senaste regleringen af häradshöfdingarnes löneförmåner, borde tjenstgöringspenuingarne upptagas till följande belopp:

för Jemtlands norra domsaga:

20,522 invånare å 10 kronor för hvarje tusental......... 200: —

7 gröfre brottmål å 10 kronor ....................................... 70: —

151 andra mål å 5 kronor..............................................•• 755: — 1,025: —

eller i jemnadt tal 1,000 kronor;

för Jemtlands vestra domsaga:

19,256 invånare.............................................

4 gröfre brottmål..........................................

128 andra mål .............................................

hvilket belopp, med afseende å stadgandet om en 1,000 kronor;

.................... 190: —

................... 40: —

.................... 640: —

minimi-aflöning, borde

870: — ökas till

för Jemtlands östra domsaga:

20,191 invånare.............................................

6 gröfre brottmål.........................................

239 andra mål .............................................

eller jemnadt till närmaste hundratal 1,500 kronor;

200: - 60: - 1,195: —

1,455: —

för Herjedalens domsaga:

14,810 invånare.................................................................. 140

6 gröfre brottmål............................................................... 00

136 andra mål .................................................................. 080

— 880:

hvilket belopp af ofvan anfördt skäl borde ökas till 1,000 kronor; hvarjemte, med

23 Bil. N:o 1 till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1878.

hänseende till förhållandet emellan sportelinkomster och utgifter i denna sistnämnda domsaga, ett förvaltningskostnadsbidrag af 200 kronor borde till densamma anvisas; och skullo följaktligen, i stället för de åt domhafvandena i Norra Jemtlands och Södra Jemtlands domsagor från statsverket nu anvisade aflöningsbelopp af tillsammans 13,700 kronor, tillkomma häradshöfdingen i:

Jemtlands norra domsaga:

Lön ........................................

Tjenstgöringspenningar.................................

4,500: — 1,000: —

5,500: —

Jemtlands vestra domsaga:

Lön ..............................

Tjenstgöringspenningar

4,500: —

1,000: — 5,500: —

Jemtlands östra domsaga:

Lön ................................................................................. 4,500: -

Tjenstgöringspenningar................................................... 1,500: — g,000:

Herjedalens domsaga:

r-ön ................................................................................. 4,500: —

Tjenstgöringspenningar................................................... 1,000: —

Förvaltningskostnadsbidrag............................................. 200: — 5 700- _

Summa 22,700: —

hemställande Herr Statsministern, att jemväl fördelningen af ifrågavarande tjenstgöringspenningar och förvaltningskostnadsbidrag måtte varda Riksdagens pröfning understäld.

Äfven till denna, af Statsrådets öfrige ledamöter biträdda hemställan fann Hans Maj:t Konungen godt i nåder lemna bifall; och skulle protokollet i förevarande ärende såsom bilaga åtfölja den nådiga propositionen till 1878 års Riksdag angående statsverkets tillstånd och behof.

Ex protocollo

C. P. Högberg}».

24 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1878,

Utdrag af protokollet öfver Justitiedepartements-ärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott Fredagen den 4 Januari 1878,

i närvaro af:

Hans Excellens Herr Statsministern Friherre De Geer,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Björnstjerna,

Statsråden: Herr Laoerstråle,

Thyselius,

Carlson,

Friherre Alströmer, %

Lovén,

Friherre VON Otter,

Forssell,

Rosensvård.

Herr Statsministern och Chefen för Justitie-departementet anmälde i underdånighet:

Eu af nedannämnde häradshöfdingar, nemligen: under Svea Hofrätt: J. IN. Fredag, B. W. Hernblom, L. E. Westblad, C. F. Abenius, C. P. Lagerberg, S. Löwenhielm, C. G. Weinberg, A. J. Pihlgren, F. J. Ekman, A. F. G. L. Wetterström, C. Stenberg, T. J. Wallin, E. M. Unger, G. C:son Wallgren, J. A. Hjärne, C. D. Poppius, K. W. Björkenstam, O. H. L. Claeson, C. W. Hedenström, P. Staaff, c! O. Granbom, G. Holm, G. U. Bergmanson, C. M. Schönmeyr, J. G. Hasselberg, C. E. Lindberg, A. F. Ekevall, C. L. Löthner, H. J. Kramer, A. J. R. Krook, 0. F. Appelberg och C. E. Stenberg; under Göta Hofrätt: A. E. von Hartmansdorff, C. E. A. Landegren, J. 0. Söderliolm, C. G. Livijn, A. G. Rudling, A. Reutercrona, K A J. Gyllenkrook. A. Lindgren, J. F. Ekenman, J. A. Hellberg, C. W. Carlson, 0. Lemchen, Grefve C. C:son Sparre, J. M. Lindgren, J. F. Caspersson, N. A. von Sydow, V. M. Palm, C. A. Swalander, 0. F. Ursell, F. W. Aberg, L. Norm, A. M. Rosenqvist, B. W. Hessle, A. L. Lewin, G. J. Stenberg, C. J. R. Stndbeck, C. J. G. Richter, V. A. Sandström, H. B. Bursie, J. L. Bååth, H. T. Planck, 0. E. Wijkmark, K. F. M. Lang och K. G. F. von Mentzer samt under Hofrätten öfver Skåne och Blekinge: M. J. Svenander, J. Thorn, C. 0. L. Craaford, A. A. Lilienberg, J. F. von Sydow, M. T. Strömberg, P. G. Lilljecrona, J. A. Areskoug, F. Hjort, P. 0. Glimstedt, J. V. Anderberg, C. A. Anderberg och J. C. E. Richert

25 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1 om Statsverket 1878.

i underdånighet gjord ansökning, att åt häradshöfdingarne i riket måtte beredas rättighet till åtnjutande af ålderstillägg och pension i likhet med hvad som hlifvit Hofrätternas jemte andra embets- och tjensteman förunnadt; till stöd för hvilken ansökning hufvudsakligen anförts: att, sedan en vid sistlidet års riksdag af t. f. Presidenten i Svea Hofrätt K. J. Berg väckt motion, innefattande förslag, bland annat, att full pension för häradshöfding, då han vore dertill berättigad, skulle utgå med hela beloppet af den lön, hvaraf han vid afskedstagandet vore i åtnjutande, blifvit af Riksdagens Stats-Utskott af styrk t på den grund, att, då Kongl. Majrts hos 1874 års Riksdag gjorda förslag till förändrad reglering af häradshöfdingarnes löneförmåner blifvit af Riksdagen gilladt med det förbehåll, att häradshöfding ej i följd af löneregleringen måtte erhålla större pensionsrätt än han förut egt, anledning saknades att på, enskild motionärs förslag vidtaga förändringar i den för häradshöfdingarne faststälda löneregleringen, Riksdagens Första Kammare i väsentlig del bifallit motionärens ofvannämnda förslag; att ehuru Andra Kammaren gillat Stats-Utskottets mening och den gemensamma omröstningen utfallit på det sätt, att af 301 röstande 144 biträdt Första Kammarens beslut och 157 ansett motionen icke höra till någon Riksdagens åtgärd föranleda, likväl under öfverläggningarne i begge Kamrarne det berättigade uti yrkandet om pensionsrätt för häradshöfdingarne efter enahanda grunder, som vore bestämda för andra civila embets- och tjensteman, allmänt erkänts; att då sökanderne genom förenämnda allmänna lönereglering blifvit tillförsäkrade, att, om de genom sjukdom eller ålder icke kunde förvalta sitt embete, de i allt fall finge behålla hela lönen, det vore mindre ur synpunkten af egen fördel, än med afseende å frågans vigt för rättsskipningen i dess helhet och för den talrika klass af extra ordinarie tjensteman, som hade billiga anspråk på befordran, sökanderne anluille om rätt till pension; att något annat skäl emot en sådan anordning, än att den komme att medföra ökad statsutgift, ej torde kunna anföras, då ingen väl kunde förneka, att det nuvarande förhållandet, som föranledde dertill, att häradshöfding tvingades att bibehålla sitt embete äfven då han af ålder och sjuklighet hindrades att sjelf utöfva detsamma, vore synnerligen menligt för rättsskipningen, hvilken dymedelst uti en stor del åt rikets domsagor måste uppehållas genom ofta ombytta vikarier under det att den ordinarie tjenstinnehafvaren åtnjöte ständig ledighet; samt att, hvad frågan om ålderstillägg anginge, ännu större skäl syntes tala för beviljandet af ökad lön efter vissa års tjenstgöring för häradshöfdingar än för de fleste andre embets- och tjensteman, enär, utom det för dem alla gällande skäl, att embetsed! tjenstemannens behof ökades med åren i den mån hans familj tillväxte och dess underhåll blefve kostsammare, hvarje häradshöfding hade att åberopa den omständighet, att han för upprätthållandet af sin tjenst nödgades aflöna biträden, hvilkas antal måste ökas i samma mån, som hans egna kropps- och själskrafter aftoge, äfvensom att hans tjenstgöring vore för så väl kropp som själ ännu mera Bill. till Bi/csd. Prof. 1878. 1 Sami. 1 Afd. 4

26 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1878.

ansträngande än den tjenstgöring, som ålåge de flesta andra embets- och tjenstemän, samt härtill komme att, vid senaste reglering af häradshöfdingarnes löneförmåner, icke allenast häradshöfdingarnes egen lön, utan äfven den kostnad, de måste vidkännas i och för aflöning af biträden, blifvit, på sätt de för afgifvande af förslag i ämnet utsedde komiterades betänkande af den 5 December 1873 utvisade, beräknade utan behörigt afseende å den då inträdda stegringen af priserna å nästan alla förnödenheter, hvarigenom och da, efter hvad allmänt kunnigt vore, priserna sedermera icke återgått till sin förra ståndpunkt, utan ytterligare stegiats, häradshöfdingarne, hvilka icke, i likhet med andra embetsman, erhållit något dyrtidstillägg och hade att vidkännas icke allenast den lefnadskostnad, som erfordrades för dem sjelfva och deras familj, utan äfven underhållet af ett större eller mindre antal biträden, finge mera än ändra embets- och tjensteman erfara följderna af denna prisstegring.

Efter att hafva redogjort för innehållet af ofvanberörda ansökning yttrade Herr Statsministern:

“Ehuru icke fullt fyra år hafva förflutit sedan häradshöfdingarnes löner blefvo reglerade, kan likväl denna reglering sägas redan vara i vissa delar föråldrad. Under fortgången af de löneregleringar, som derefter skett, hafva nemligen allmänt tillämpats nya grunder, af hvilka en och annan sannolikt äfven skulle blifvit iakttagen i fråga om härå dshöfdingarne, derest löneregleringen för dem blifvit senare företagen. Dit hörer den nu af sökanderne väckta frågan om ålderstillägg. Det vore visserligen en enkel åtgärd att genom beviljande af ett sådant bringa regleringen i denna del till större likhet med de senare legleringarne, men denna öfverensstämmelse blefve måhända blott ytlig, ty ålderstillläggen få icke betraktas helt och hållet fristående från de öfriga lönevilkoren, utan såsom en nödvändig fyllnad i desamma. Sålunda är det möjligt, att, om häradshöfdingarnes löner hade blifvit reglerade efter eller i sammanhang med hofrätternas, eu större likformighet blifvit dem emellan ifrågasatt, och att två ålderstillägg blifvit häradshöfdingarne tillagde, men på det sätt, att den lön, som först tillträddes, blifvit satt lägre än nu, sa att de bada alderstilläggen icke kraft större statsanslag än nu för att bereda häradshöfdingarne en slutlig lön lika stor med de äldsta hofrättsrådens. Men icke ens genom eu sådan förändring vore en fullständig öfverensstämmelse med de senare regleringarne vunnen. Åt häradshöfdingarne har nemligen bibehållits eu del sportler, bestående af lösen för expeditioner, under det motsvarande sportler sedermera fråntagits hofrätterna; och hvad som torde vara af ännu större betydelse är, att i den proposition angående reglering af landsstaten, som Eders Kongl. Maj:t beslutit att till nästkommande Riksdag framlägga, hafva äfven dylika sportler blifvit indragna för landssekreterarne, ehuru för deras bibehållande dervid kunnat aberopas samma skäl, som gjorde sig gällande vid regleringen af häradshöfdingarnes aflöning.

27 Bil. No 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1 om Statsverket 1878.

En fullständig revision häraf torde emellertid ännu desto hellre vara förtidig, som vid den förestående behandlingen af vår rättegångsordning fråga möjligen kan uppstå om eu domstolsorganisation, som krafvel- en helt annan lönereglering för domare än som för de nuvarande vore lämplig.

Den nu väckta frågan om ålderstillägg för häradshöfdingar anser jag derföre böla icke betraktas från synpunkten af det önskvärda i att vinna öfverensstämmelse med andra embetsmäns aflöning, utan göras beroende deraf, huruvida en sådan löneförbättring för häradshöfdingar är i och för sig af behofvet påkallad.

I detta afseende anföres, att de kostnader, som häradshöfding får vidkännas för domsagans förvaltning, dels för åtskilliga domsagor blifvit vid regleringen för lågt uppgiga och dels sedermera stigit samt sannolikt fortfarande komma att stiga, så att de förr eller senare måhända komma att allmänt öfverskjuta de belopp, som lades till grund för regleringen. Häruti förefunnes tvifvelsutan ett talande skäl för en löneförbättring, så framt icke denna tillökning i kostnader uppvägdes deraf, att äfven sportlerna uppginge till högre belopp än hvartill de blifvit beräknade. Men detta måste vara förhållandet, såvida beräkningen icke var för hög när den skedde, hvilket jag icke har någon anledning att antaga.

Först och främst blef lösen för stämningar och vederhäftighetsbevis vid sjelfva regleringen bestämd dubbelt högre än som varit förutsatt vid uppgörandet af de tabeller, efter hvilka sportlernas belopp beräknades. Men hvad som vida mera bidragit till sportlernas förökande är den lösen, som nu utgår för utdrag ur de sedermera tillkomna fastighetsböckerna, Vidare skola jemlikt den nya lagfartslagen alla fastighetsfång lagfaras, hvilket förut icke behöft ske och sällan skett med ärfd och exproprierad jord; och ehuru detta stadgande ännu icke torde hafva vunnit allmän tillämpning samt det derföre icke heller ännu kan beräknas, huru mycket den förändrade lagstiftningen verkar till förhöjning af häradshöfdingarnes sportler, är det likväl klart, att verkan deraf måste blifva rätt betydlig. Efter all anledning har tillökningen i häradshöfdingarnes sportler till följd häraf öfverstigit kostnadernas oundvikliga tillökning efter 1874, och skall sannolikt göra det ännu någon tid, äfven om det icke tages i betraktande, att växande folkmängd och rörelse, på samma gång som de öka kostnaderna för en domsagas förvaltning, i de flesta fall äfven något öka sportlerna.

Det är sant, att denna tillökning i sportler endast vinnes genom en motsvarande tillökning i arbete. Men arbetet är likväl icke af sådan art, att de af detsamma härflytande sportler helt och hållet medtagas af betalning för ^skrifning eller andra kostnader. Om deremot häradshöfdingen sjelf genom det ökade arbetet blir alltför mycket betungad, så är rätta botemedlet derför icke ett ålderstillägg utan en klyfning af den alltför stora domsagan. Det är också på denna väg man med framgång börjat fortgå. Efter det 1874 års lönereglering framlades

28 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1878.

för Riksdagen hafva redan sex nya häradshöfdingelöner blifvit anvisade och de för bestridande af domaregöromålen på landet anslagna medel således ökats med 27,000 kronor. Af nästinstundande Riksdag har Eders Kongl. Maj:t redan be slutit äska ytterligare fyra nya häradshöfdingelöner och utan tvifvel komma under tidens lopp allt flera att visa sig behöfliga. Derigenom vinnes icke blott en rättvisare afvägning mellan göromål och lön för domaren samt flera utsigter till befordran för obefordrade jurister utan ock för det allmänna en större beqvämlighet och möjligheten af en snabbare rättsskipning.

Icke heller lärer afgörande vigt få tillerkännas den såsom särskild! skäl för ålderstillägg åt häradshöfding åberopade omständigheten, att antalet af hans biträden måste ökas i samma mån som hans egna kropps- och själskrafter aftaga, samt att hans tjenstgöring är för såväl kropp som själ ännu mera ansträngande än den tjenstgöring, som åligger de flesta andra embets- och tjenstemän. Om icke en häradshöfding kan, utan ökadt antal biträden, förmå att, liksom andra embetsman, sköta sin tjenst ända till den ålder, då han är berättigad till pension eller tjenstledighet, så är domsagan för stor och bör delas.

Åt en äldre häradshöfding, som på grund af aftagande helsa och krafter måste vara berättigad att emellanåt erhålla tjenstledighet, anvisar dessutom den nuvarande löneregleringen en utväg att bereda en slags ersättning för ålderstillägg, som icke står öppen för innehafvare af de i senaste tider reglerade tjenster. En häradshöfding, som åtnjuter fullständig tjenstledighet, skall nemligen väl i regeln till vikarien afstå tjenstgöringspenningar, sportler och förvaltningsbidrag, eller allt utom sjelfva lönen, men dels gäller icke detta, om han söker ledighet endast från en del af embetsgöromålen, och dels är det tillika stadgadt, att, om ledigheten ej öfverstiger sex månader, häradshöfdingen, efter Hofrättens medgifvande, må med vikarien träffa aftal om dennes aflöniugsvilkor. Han kan således, hvarje gång tjenstledigheten är kortare, få öfverenskomma med vikarien om något fördelaktigare vilkor än att afstå alla inkomster utom lönen, hvilket under närvarande förhållanden sällan torde möta svårighet, enär hållandet af ting utgör en så väsentlig del af den juridiska utbildningen, att yngre jurister äro angelägna om dylika förordnanden, äfven om endast ringa inkomster äro dermed förenade.

Men om jag på dessa grunder anser mig för närvarande icke böra tillstyrka någon framställning om ålderstillägg för häradshöfdingar, så finner jag desto större anledning att understödja förevarande ansökning i hvad den afser pensionsrätt. De allmänt giltiga skälen för staten att bevilja pensioner åt sina tjenstemän gälla icke i något afseende mindre i fråga om häradshöfdingar, än om andra, och torde icke behöfva af mig upprepas. På sätt sökanderne anfört är ett ordnande af denna angelägenhet af vida större vigt för det allmänna än för häradshöfdingarne sjelfva, hvilka ty förutan måste qvarstanna vid sina embeten

29 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1878.

äfven efter det de förlorat all förmåga att dem förvalta, hvaraf följden oftast blir, att domsagan lemnas i händerna på vikarier, som ofta ombytas och ej hinna att blifva hemmastadda med förhållandena i orten. Vid sistlidne riksdag beviljades ock pensionsrätt åt bäradshöfdingarne af Första Kammaren, på grund af derom väckt motion, och ehuru Andra Kammaren afslog motionen, erkändes allmänt under diskussionen befogenheten af motionens syftemål.

Det är naturligt, att då häradshöfdingarnes lönereglering icke hvilar på samma grunder, som de senare rcgleringarne af centrala embetsverk, så kan en afvikelse från samma grunder också påkallas i fråga om pensionsrätten, derest icke orättvisor skola uppstå. Med afseende derå, att häradshöfdingeembetet är af lika stor betydelse för lagskipningen som eu ledamotsplats i Hofrätt och att i fråga om löneförmåner det förra visserligen icke kan anses vara stäldt lägre, om ock sjelfva lönen understiger hvad de äldre hofrättsråden i lön uppbära, lärer icke heller pensionen för häradshöfding böra sättas lägre än för hofrättsledamot; och som det väl sällan kan komma att inträffa, det en hofrättsledamot uppnår pensionsåldern utan att hafva såsom hofrättsråd kommit i åtnjutande af åldersti 1 lägg och således blir berättigad till pension af 5,000 kronor, torde pensionen för häradshöfding böra sättas till samma belopp. Då bäradshöfdingarne i olika domsagor åtnjuta ansenligt olika inkomster, kunde det visserligen sättas i fråga, om icke äfven pensionerna borde delas i två grader, så att de bättre aflönade äfven finge högre pension. Häremot talar dock, att alla häradshöfdingar bekläda enahanda embete och att en följd af deras olika pensionering sannolikt skulle blifva, att de flesta af dem, som erhållit eu domsaga med lägre pensionsrätt, skulle, till föga fromma för domsagan, söka förflyttning till en med högre. Då Eders Kongl. Maj:t också beslutit, att till nästa Riksdag framställa förslag om pensioner af 5,000 kronor åt alla landssekreterare och landskamererare, utan afseende på den olikhet både i fråga om göromål och aflöningsförmåner, som emellan desses befattningar eger rum, ser jag äfven häruti ett stöd för att bestämma häradshöfdingarnes pensioner till lika belopp.

I fråga om den lefnads- och tjensteålder, som bör berättiga till pension å allmänna indragningsstaten, finnes icke någon anledning att för häradshöfdingar meddela andra föreskrifter, än som i allmänhet gälla för civila embetsmän. Deremot torde, utan skada för det allmänna och till någon minskning af statsutgifterna, åldern för det tvungna afskedstagandet kunna för häradshöfdingar liksom för hofrättsledamöter icke behöfva bestämmas tidigare än vid 70 år. Det härför i fråga om Hofrätterna anförda skäl, att i eu kollegial domstol, der alltid yngre krafter finnas att påräkna, jemväl de äldres omfattande erfarenhet och mogna insigter äro af stort värde, är väl icke i sin helhet tillämpligt å häradshöfdingarne. Men i stället kunna deras insigter och erfarenhet lända till gagn vid handledning af de yngre jurister, som dels biträda vid utförandet af det domaren

SO Bil. No 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1878.

åliggande arbete, och dels sjelfva förestå domsagan under de tider ordinarie domaren åtnjuter en tjenstledighet, som icke skäligen kan förvägras honom efter fylda 65 år.

I öfverensstämmelse med det nu anförda, hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täckes föreslå Riksdagen, att häradshöfding må förklaras berättigad att från och med månaden näst efter den, då han, efter fylda 65 lefnads- och 35 tjensteår, från embetet afgått, under sin återstående lifstid uppbära å allmänna indragningsstaten en årlig pension af 5,000 kronor; samt att, derest denna framställning af Riksdagen bifalles, häradshöfding, som utnämnes efter det sådan pensionsrätt blifvit åt häradshöfding beviljad, skall vara förpligtad att vid fylda 70 års ålder från embetet afgå. I händelse Eders Kongl. Maj:t till denna framställning lemnar nådigt bifall, torde note ur detta protokoll böra till Finansdepartementet öfverlemnas till iakttagande vid nästa reglering af riksstatens nionde hufvudtitel“.

Till hvad Herr Statsministern sålunda hemstält och deri Statsrådets öfrige ledamöter instämde täcktes Hans Maj:t Konungen lemna nådigt bifall.

Ex protocollo

Th. Wilh. Mahn.

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1878. 31

Utdrag af protokollet öfver Justitiedepartements-ärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet a Stockholms Slott Måndagen den 7 Januari 1878,

i närvaro af:

Hans Excellens Herr Statsministern Friherre De Geer,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Björnstjerna,

Statsråden: Herr Lagerstråle,

Thyselius,

Carlson,

Friherre Alströmer,

Lotén,

Friherre von (Utter,

Forssell,

Rosensvärd.

Efter erhållet tillstånd att få inför Kongl. Maj:t anmäla hvad vid aflåtande af nådig proposition till nu instundande riksdag angående statsverkets tillstånd och behof i afseende å regleringen af utgifterna under riksstatens andra hufvudtitel vore att iakttaga, hemstälde Herr Statsministern, att de å samma hufvudtitel nu uppförda belopp måtte fortfarande komma att utgå, endast med de förändringar, hvarom här nedan förmäles; och yttrade Herr Statsministern dervid angående:

l:o) Departementets expedition.

Genom den med nästlidet års början vidtagna förändrade organisation af Eders Kongl. Maj:ts Nedre Justitierevision har den protokollssekreterarne i samma Revision dittills åliggande skyldighet att föra Högsta Domstolens protokoll i lagärenden upphört. Redan i mitt anförande rörande förslaget till nämnda omorganisation, intaget i protokollet öfver justitie-departements-ärenden för den 17 December 1875, erinrade jag i underdånighet, att förandet af förstberörda protokoll icke lämpligen kunde förrättas af den redan förut öfver höfvan betungade kanslisekreteraren i Justitie-departementets expedition, helst derigenom kunde uppstå skyldighet för honom att å samma dag föra protokollet både i konseljen och Högsta Domstolen, att för genomförande af omförmälda förslag erfordrades en

32 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1878.

ytterligare kanslisekreterare i nämnde expedition, hvilken i alla fall torde der snart blifva behöflig, men att förslag derom icke torde böra framställas förr än i sammanhang med frågan om en definitiv reglering af Eders Kongl. Maj:ts kansli; och får jag till stöd härför ytterligare åberopa, att det visar sig vid jemförelse åf antalet mål, som till de särskilda Stats-departementen under de senare åren inkommit, hurusom på kanslisekreteraren i Justitie-departementets expedition belöpa sig ej obetydligt flera mål än medeltalet för hvarje kanslisekreterare i de andra departementen, hvartill kommer det betungande för den förstnämnde att ensam föra alla protokoll öfver departementets ärenden i Statsrådet. . Så länge i Justitierevisions-expeditionen finnes att tillgå en tjensteman, åt hvilken, till följd af särskilda förhållanden vid sistnämnde expeditions reglering, förandet af Högsta Domstolens protokoll i lagfrågor är uppdraget, kan deremot, om ytterligare en kanslisekreterare tillsättes på expeditionens stat, mindre biträde af underordnade, än som eljest vore nödigt, åt kanslisekreterarne anvisas.

Till departementschefens förfogande för befrämjande af göromålens gång äro för närvarande anvisade 4,000 kronor. Af dessa hafva hittills 2,000 kronor fått af byråchefen för statistiska ärenden användas till de å hans byrå arbetande biträden, 1,000 kronor utbetalts till den på expeditionens stat ännu qvarstående kopisten och återstående 1,000 kronor dels utgått såsom betalning för rensknfmng och dels fördelats emellan de i expeditionen arbetande extra ordinarie kanslister och dei uppvaktande extra vaktbetjente. Såväl sistberörda belopp, som nämnde 2,000 kronor, hafva likväl visat sig otillräckliga, så att, till fyllande af de behof, som med samma belopp bort bestridas, medel allt emellanåt måst anvisas af än extra utgiftsmedlen och än hufvudtitelus besparingar. Om emellertid åt byråchefen föi statistiska ärenden beredes lika aflöning som åt andre byråchefer, synes mig, med afseende å beskaffenheten af hans göromål, icke obilligt, att, derest han icke sjelf kan medhinna att verkställa en del af de beräkningar, som af underordnade kunna fullgöras, det finge åligga honom att med någon del af sin egen aflöning bekosta hvad som till biträden åtgår utöfver det åt honom af statsmedel hittills årligen anvisade belopp. Återstående 2,000 kronor af nuvarande anslaget blefve visserligen alldeles otillräckliga för de med dem afsedda behof, om dermed jemväl skulle bestridas semesterarfvoden efter de af Eders Kongl. Maj:t faststälda grunder, men då tjenstgöringen tills vidare torde kunna ordnas så att byråchefen för statistiska ärenden och kanslisekreterarne erhålla sin semester, utan att någon särskild vikarie för dem behöfver under tiden förordnas, samt hufvudtitelns besparingar böra hädanefter såsom hittills lemna tillgång till de extra bidrag, som kunna erfordras, anser jag, under förutsättning, att en ny kanslisekreterarelön beviljas, för närvarande icke böra äskas förhöjning af det till departementschefens förfogande stälda anslag.

I anledning häraf och med iakttagande för öfrigt af de grunder, som pa

33 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1 om Statsverket 1878.

Finans-departementets föredragning blifvit af Eders Kongl. Maj:t den 7 nästlidne December faststälda, skulle följaktligen expeditionens stat, oberäknadt ålderstilläggen, upptaga till

Expeditionschefen................ 7,500: —

Byråchefen för lagärenden, arfvode......... 4.000: —

Byråchefen för statistiska ärenden......... 6,400: —

Två kanslisekreterare.............. 8,000: •—

Registratorn.................. 4,000: —

Två vaktmästare................ 1,900: —

Till departementschefens förfogande......... 4,000: —

Summa kronor 35,800

2:o) Högsta Domstolen.

Hos Högsta Domstolen finnas anstälde tre vaktmästare, hvaraf en med 750 kronor och de begge öfrige, hvar för sig, med 650 kronor i lön; och på det att desse vaktmästare må, i afseende på aflöningsförmåner, blifva likstälde med de i kansliet tjenstgörande, torde böra äskas för förste vaktmästaren i Högsta Domstolen en förhöjd aflöning till belopp af 800 kronor i lön och 300 kronor i tjenstgöringspenningar samt för hvar och en af de begge öfrige lön 500 kronor och tjenstgöringspenningar 300 kronor jemte rätt för de sistnämnda till ett ålderstillägg af 100 kronor efter fem års tjenstgöring, allt att utgå under enahanda bestämmelser och vilkor, som för kansliets vaktmästare blifvit af Eders Kongl. Maj:t antagna.

3:o) Justitiekanslers-expeilitionen.

De af Eders Kongl. Maj:tför Statsdepartementens kansliexpeditioner faststälda grunder äro endast till en del tillämpliga å Justitiekanslers-expeditioneu; och någon annan förändring i dennas organisation synes icke kunna ifrågasättas, än att de på dess stat uppförda två kopisttjenster indragas och ett anslag i stället ställes till justitiekanslerns förfogande för befrämjande af göromålens gång; hvarförutan en jemförlig löneförbättring med den, som begäres för departementsexpeditionernas tjenstemän, lärer böra föreslås för justitiekanslerns sekreterare, registrator och vaktmästare.

I öfverensstämmelse härmed anser jag att på ordinarie stat bör uppföras för: sekreteraren i Justitiekanslers-expeditionen i lön 3,500 kronor och tjenstgöringspenningar 1,500 kronor;

registratorn derstädes lön 2,000 kronor och tjenstgöringspenningar 1,000 kronor, med rättighet för hvardera till två särskilda ålderstillägg å 500 kronor; vaktmästaren lön 500 kronor och tjenstgöringspenningar 300 kronor, med rätt till ett ålderstillägg å 100 kronor; samt

till justitiekanslerns förfogande för ofvan uppgifna ändamål 2,500 kronor.

Bih. till Bifcsd. Prof. 1878. 1 Samt. 1 Afd. 5

u

Bil. X:o 1 till Kong?,. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1878.

4:o) Den Svea Hofrätt underlydande justitiestat.

I följd af de utaf Eders Kougl. Maj:t beslutade framställningar till Riksdagen angående delning af Kungadömets, Medelpads, Norra Jemtlands och Södra Jemtlands nuvarande domsagor, bör i anslaget till häradshöfdingarnes löner begäras en tillökning af 18,000 kronor.

5:o) Ålderstillägg.

Genom antagande af de föreslagna nya lönestaterna för Justitie-departementets och Justitiekanslerns expeditioner samt Högsta Domstolens vaktmästare uppkommer ökadt behof af medel till ålderstillägg; men som, enligt hvad vederbörande tjensteman i Statskontoret, på tillfrågan, upplyst, af det i riksstaten for nästlidet år å andra hufvudtiteln till ålderstillägg uppförda förslagsanslag, 55,000 kronor, utgått endast 50,774 kronor 99 öre samt förhållandena i Nedre Justitierevisionen och rikets hofrätter antagligen icke föranleda dertill, att sistnämnda belopp under år 1879 öfverskrides, torde någon förhöjning i det ursprungliga anslaget icke varda af omförmälda nya lönestater påkallad.

(ko) Fångvården.

A. Det bestämda anslaget för fångars vård och underhåll.

Med tillkännagifvande, att kronohäktena i Ystad och Sundsvall vore afsedda att till begagnande upplåtas, det förra i slutet af nästlidet och det senare i slutet af innevarande år, har Fångvårdsstyrelsen i underdånig skrifvelse den 17 sistlidne September hemstält, att Eders Kougl. Majrt täcktes till Riksdagen gorå nådig framställning om anvisande af löner och arfvoden till direktörer och predikanter vid dessa fängelser, innehållande det förra 54 och det senare 53 celler och således närmast jemförliga med det 54 celler inrymmande länsfängelseti Hernosand De för direktör och predikant vid sistnämnda fängelse utgående löner och arfvoden utgöra: för direktören, utom tvenne ålderstillägg, lön 1,300 kronor, arfvode 300 kronor och skrifvarearfvode 300 kronor eller tillsammans 1,900 kronor samt för predikanten arfvode 800 kronor; och har Styrelsen ansett löneförmånerna for nämnde tjensteman vid fängelserna i Ystad och Sundsvall skäligen höra bestämmas till enahanda belopp, likväl med någon förhöjning i lönen för direktören vid fängelset i Sundsvall. Såsom skäl för en sådan förhöjning har Styrelsen anfört dels att, såsom kändt vore, lefnadskostnaderna i Sundsvall vore icke obetydligt högre an på andra orter, och dels att direktörsbefattningen vid häktet derstädes blefve synnerligen mödosam och besvärlig i följd af den större och lifhgare omsättning i fångpersonalen, som komme att vid detta fängelse ega rum derigenom, att antalet personer, som i brist af tillgång till ådömda böter der skola undergå förvandlingsstraff vid vatten och bröd, enligt all sannolikhet blefve betydligt större, an vid något annat fängelse af samma storlek, hvarjemte och då ifrågavarande s ags

Bil. N:o 1 till Kongl. Ma,j:ls Nåd Prop. A;o 1 om Statsverket 1878.

fångar icke med arbeten inom fängelserna sysselsattes, nämnde tjensteman icke, såsom direktörerne vid andra fängelser, torde kunna påräkna någon afsevärd förbättring i lönevilkoren utaf den direktörerne tillkommande andel i fångarnes arbetsförtjenst.

På grund af hvad sålunda blifvit anmäldt och i öfverensstämmelse med Fångvårdsstyrelsens förslag hemställer jag alltså, att Eders Kongl. Maj:t täcktes hos näst sammanträdande Riksdag äska anvisandet af följande löneförmåner, jemte rätt för direktörerne till ålderstillägg med 200 kronor efter fem år och med ytterligare 100 kronor efter tio år, nemligen:

vid kronohäktet i Ystad:

till eu direktör:

lön........... 1,300: —

arfvode.......... 300: —

skrifvare-arfvode....... 300: — 1,900: —

till eu predikant:

arfvode............. 800: — 2,700: _

samt vid kronohäktet i Sundsvall:

till eu direktör:

lön........... 1,500: —

arfvode.......... 300: —

skrifvare-arfvode....... 300: — 2,100: ■

till eu predikant:

arfvode............ 800: — 0,900: — 5t6Q(): _

varande de för innevarande år till direktören och predikanten vid kronohäktet i Ystad erforderliga lönebelopp redan genom Eders Kongl. Maj:ts nådiga beslut den 30 sistlidne November anvisade å förslagsanslaget till fångars vård och underhåll.

Genom nådigt bref den 22 September 1876 förordnade Eders Kongl. Maj:t, att de försvarslöse arbetsföre manspersoner, som jemlikt 8 § 2 mom. i Kongl. stadgan den 29 Maj 1846, enligt samma moments lydelse i Kongl. Kungörelsen den 13 Juli 1853, dömdes till allmänt arbete och för undergående deraf dittills blifvit försända till kronoarbetskompaniet å Vaxholms fästning, finge tillsvidare, i den mån tillfälle till sysselsättning för samtlige desse personer icke funnes att tillgå, efter Fångvårdsstyrelsens bestämmande, fullgöra det ådömda arbetet i enrum å läns- och kronocellfängelserna. Sedan Fångvårdsstyrelsen, med stöd häraf, föreskrifvit, att vid kronoarbetskompaniet å Vaxholm tills vidare skulle intagas allenast de, som af Öfverståthållare-embetet till allmänt arbete dömdes, hvaremot de öfrige skulle fullgöra det ådömda straffet i läns- eller krono-häkte, så har antalet af de vid nämnda kompani förvarade försvarslöse icke obetydligt nedgått; hvarföre Styrelsen nu tillkännagifvit, att af de på kompaniets stat anvisade arfvoden till en kompani-

36 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Vrop. N:o 1 om Statsverket 187S.

chef och tre subalternofficerare med tillsammans 5,400 kronor endast chefsarivodet eller 2,000 kronor för närvarande ntginge, samt att för åren 1876 och 1877 a essa arfvoden uppstått en besparing af tillsammans 3,700 kronor, men att sa länge ännu närmare erfarenhet saknades om det antal försvarslösa, som vid forafikationsarbeten å Vaxholm kunde sysselsättas, det torde vara skäl att, utom arfvodet åt en kompanichef, bibehålla ett af de å stat uppförda subalterns-arfvodena.

Med anledning häraf föreslår jag i underdånighet, att i nu gällande stat

uppförda arfvoden

till en subalternofficer.....kronor 1,200: —

„ en d:o ..... „ 1,000: 2,200:

måtte indragas. , , c ->

När ifrån ofvanupptagna adöningsbelopp vid kronohäktena i Ystad och Sundsvall, tillsammans 5,600 kronor, afräknas förenämnda, till indragning föreslagna ar voden 2,200 kronor, uppgår den erforderliga förhöjningen till belopp af 3,400 kronor, och skulle alltså det bestämda anslaget, hvilket nu utgor 183,400 kronor, komma för år 1879 att uppgå till 186,800 kronor och summan åt de ^ ^dmarie stat uppförda fångvårdsanslagen, nu utgörande 1,782,900 kronor, okas till 1,786,300 kronor.

B. Förslagsanslaget för fångars vård och underhåll Beträffande straffängelset för qvinno*- i Göteborg anförde Fångvårdsstyrelsen i underdånig skrifvelse den 3 November 1874, att, då antalet qvinnofångar i geinensamhets-fängelserna så nedgått, att samtliga i dessa fängelse!- forvarade fångar syntes kunna utan olägenhet inrymmas i straffängelserna a Norrmalm och Nonköping, Styrelsen uti underdånig skrifvelse den 11 och 18 November 1873 anmalt att Styrelsen vore betänkt att göra underdånig framställning om indragning af straffängelset i Göteborg, att vid detta förhållande Styrelsen i forslagsstaten för år 1875 icke upptagit några förändringar i aflöningsvilkoren for tjensteman och betjente vid detta fängelse, samt att, ehuru fångantalet visserligen icke lade hinder i vägen för den ifrågasatta indragningen, Styrelsen ansåg sig icke hora afgi va slutligt yttrande härutinnan, helst - vid det förhållande, att, enligt nådig» forordningen den 30 Maj 1873, fångar, dömde till längre tid an tva ars straffarbete, skola, der så ske kunde, första tiden förvaras i enrum, men vid qvinnofängelserna tillräckligt antal celler för sådant ändamål saknades och den förbättring i fångbehandlingen, som genom ombyggnad af straffängelserna för mankön vore afsedd jemväl torde böra komma qvinnofängelserna till de! — Styrelsen trodde, att, urna frågan om indragning af straffängelset i Göteborg afgjordes under närmare ompröfning borde komma, huruvida icke genom forandrade anordningar inom nuvarande qvinnofängelserna ofvan antydda mål åtminstone till någon del skulle kunna vinnas; med anledning hvaraf Styrelsen anhöll att, derest forhallandena dertill föranledde, framdeles få afgifva underdånig framställning om den förbättring

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1878. 37

i löneförmånerna för tjenstemännen och betjeningen, som med afseende å den lönereglering, hvilken för åren 1874 och 1875 blifvit för alla öfriga fångvårdsanstalter faststäld, kunde finnas påkallad.

Med åberopande häraf och då ordnandet af qvinnofängelserna icke torde böra företagas förr än den pågående ombyggnaden af en del straffängelser för mankön hunnit närmare sin fullbordan, samt indragningen af fängelset i Göteborg d.erförinnan icke syntes böra gå i verkställighet, men, enligt Styrelsens förmenande, det icke vore med billighet öfverensstämmande, att, sedan förbättrade löningsstat.er blifvit af Riksdagen faststälde för åren 1875 och 1876 beträffande de tjenstemän vid fångvården, som vore i ordinarie staten uppförde, desse tjenstemäns vederlikar vid straffängelset i Göteborg skulle under tiden fortfarande qvarstå med de ringare löneförmåner, som dem enligt förut gällande stat tillkomme, föreslog Styrelsen i en senare underdånig skrifvelse den 9 November 1875, att tjenstepersonalen vid straffängelset i Göteborg måtte af /öVsfe^sanslaget till fångars vård och underhåll tillerkännas tillfälliga lönetillägg, så att dess löneinkomster komme i ungefärlig öfverensstämmelse med hvad vid andra fängelser för motsvarande tjenstegrader bestodes; och hemstälde Styrelsen i sådant afseende, bland annat, att predikanten, hvars aflöning vore i ordinarie staten uppförd och utginge med 500 kronor, måtte för hvärtdera af åren 1875 och 1876 tillerkännas ett lönetillägg af 300 kronor, hvarigenom hans årliga löneinkomst komme att uppgå till 800 kronor, ett belopp, som visserligen understege hvad hans vederlikar vid andra gemensamhetsfängelser bestodes, men som ansågs skäligt med hänsyn till det mindre fångantalet vid detta fängelse samt den omständigheten, att annan presterlig befattning med tjensten förenades.

Vid min underdåniga föredragning den 3 December 1875 af Fångvårdsstyrelsens sistberörda skrifvelse fann Eders Kongl. Maj:t, på min hemställan, att, enär aflöning för predikanten vid straffängelset för qvinnor i Göteborg funnes uppförd i den af Riksdagen faststälda ordinarie stat, samt vid detta förhållande förslagsanslaget icke kunde användas till förbättring af hans lönevilkor, den härom gjorda framställningen icke kunde i dess dåvarande skick bifallas; men då ett vidare uppskof med den definitiva regleringen af ifrågavarande tjenstemäns lönevilkor icke syntes vara med billighet öfverensstämmande, gjordes till 1876 års Riksdag framställning om uppförande i aflöningsstaten för honom af 800 kronors arfvode, att åtnjutas under samma vilkor och föreskrifter, som vore stadgade för tillämpningen af 1876 års aflöningsstat; hvarjemte hos Riksdagen begärdes, att af samma års förslagsanslag till fångars vård och underhåll måtte få utbetalas till predikanten vid straffängelset i Göteborg Carl Gustaf Grundel ett lönetillägg af 300 kronor.

Riksdagen ansåg likväl, att, om än billigheten kunde kräfva, att ifrågavarande tjensteman undfinge någon förbättring i aflöningen, sådan löneförbättring dock

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. 1‘rop. N:o 1 om Statsverket 1878.

för närvarande, innan frågan om fängelsets indragning blifvit afgjord, icke borde å ordinarie stat upptagas; hvarföre Riksdagen endast medgaf, att ett lönetillägg af 300 kronor finge af förslagsanslaget till fångars vård och underhåll för åren 1876 och 1877 till predikanten vid straffängelset i Göteborg utbetalas.

Då enahanda skäl, som ligga till grund för 1876 års Riksdags beslut i ämnet, fortfarande äro gällande, får jag, i öfverensstämmelse med såväl nästlidet års Riksdags beslut i fråga om direktören vid ifrågavarande straffängelse, som äfven en af Fångvårdsstyrelsen den 2 sistlidne November i underdånighet gjord framställning, till Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning hemställa, huruvida icke Eders Kongl. Maj:t må täckas af näst sammanträdande Riksdag äska, att det af 1876 års Riksdag för predikanten vid straffängelset i Göteborg för åren 1876 och 1877 beviljade lönetillägg af 300 kronor årligen må af förslagsanslaget till fångars vård och underhåll fortfarande få utgå från och med innevarande år tills vidare intill dess tjensten kan varda indragen eller annan lönereglering blifvit faststald.

7:o) Skrifmaterialier ocli expenser, ved m. m.

För jemnande af hufvudtitelns slutsumma hemställer jag, att i detta anslag, som nu finnes upptaget till 62,310 kronor 71 öre, må föreslås eu förhöjning med 200 kronor till 62,510 kronor 71 öre.

Beträffande sådana, till föremål under andra hufvudtiteln hänförliga behof, som böra anses tillhöra den extra statsreglering en, utbeder jag mig att fa gorå följande framställningar, nemligen:

a) I öfverensstämmelse med 1876 års Riksdags beslut hemställer jag, att arivoden till Krig skofrättens ordförande och trenne militäre ledamöter må för år 1879 begäras på extra stat; hvarvid torde äskas enahanda belopp, som det, hvarmed

de nu äro uppförda, eller 5,000 kronor. ,

h) På innevarande års stat är till bestridande af kostnaderna för Nya Lagberedningen anvisadt ett anslag af 40,000 kronor; och hemställer jag, att samma belopp till enahanda ändamål begäres för år 1879. - Öfver sin verksamhet under ar 1877 har Beredningen den 31 nästlidne December afgifvit redogörelse, hvilken, för att komma till Riksdagens kännedom, torde få biläggas protokollet för denna dag.

c) För fängelsebyggnaden å Långholmen, derför ursprungliga kostnadsforslaget upptagit 635,000 kronor, äro af föregående Riksdagar anvisade 565,000 kronor, och genom den af Eders Kongl. Maj:t enligt nådigt bref den 15 Oktober 187o beslutade förändring i byggnaasplanen för detta fängelse antogs en besparing uppkomma till ungefärligt belopp af återstående 70,000 kronor.

Sedan emellertid Fångvårdsstyrelsen uti underdånig skrifvelse den 2 sistlidne Mars hos Eders Kongl. Maj:t gjort framställning om anbringande vid nya fängelse-

39 Bil. N:o 1 till Kongl. Mqj:ts Nåd. Trop. N:o 1 om Statsverket, 1878.

byggnaden å Långholmen dels af eu central-ångvärmeapparat för uppvärmning af samtlige lokalerne derstädes, dels ock af en vattenledning, för hvilka arbeten kostnaderna .beräknats komma att uppgå: för ångvärmeledningen till 38,600 kronor och för vattenledningen till 11,500 kronor eller i jemnt tusental till 50,000 kronor utöfver de för fängelsebyggnaden dittills anvisade medel, samt dervid tillika hemstält, att Eders Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen göra nådig framställning att, till fullbordande af berörde fängelsebyggnad, måtte för innevarande år anvisas ett belopp af 50,000 kronor, har, efter det Öfverintendents-embetet i ärendet afgifvit utlåtande och Fångvårdsstyrelsen, i anledning deraf, med förnyadt yttrande inkommit, Eders Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 8 Juni nästlidet år, med afseende å de väsentliga fördelar, som vunnes genom det föreslagna sättet för uppvärmningen samt genom vattenledningens utsträckning till byggnadens särskilda delar, och då den för fängelsebyggnaden i sin helhet ursprungligen beräknade kostnad icke genom vidtagande af dessa anordningar öfverskredes, väl funnit godt i nåder bifalla hvad Fångvårdsstyrelsen tillstyrkt såväl i fråga om sättet för uppvärmningen, som äfven beträffande vattenledningens utsträckning, dock att härtill ej finge användas andra medel, än som blifvit af Riksdagen för ombyggnad af straffängelset å Långholmen beviljade och ännu funnes odisponerade, men tillika förklarat, att Eders Kongl. Maj:t ville uti proposition till nästkommande Riksdag, efter anmälan af Fångvårdsstyrelsen, göra nådig framställning om anvisande af det till den nya fängelsebyggnadens fullbordande erforderliga belopp.

I anledning häraf har Styrelsen nu underdånigst anmält, att, efter infordrande af anbud å hufvudsakligaste delen af arbetena för varmapparaten, Styrelsen upprättat kontrakt om densammas anbringande inom fängelset till ett pris, understigande hvad derför varit beräknadt; till följd hvaraf Styrelsen ansåge sig ega lull anledning antaga, att, äfven om kostnaderna för öfriga arbetena skulle komma att i någon mån öfverskrida hvad derför blifvit beräknadt, den för arbetet i sin helhet af Styrelsen i dess ofvan åberopade underdåniga skrifvelse uppgifna kostnadssumma dock blefve för ändamålet tillräcklig; och har Styrelsen fördenskull underdånigst hemstält, att de medel, som sålunda skulle för fängelsebyggnaden å Långholmen ytterligare erfordras, eller 50,000 kronor, måtte varda anvisade, att under innevarande år utgå.

På grund af hvad sålunda förekommit torde, till fullbordan af fängelsebyggnaden å Långholmen, nu böra af Riksdagen äskas 50,000 kronor.

Slutligen har jag att anmäla, att, enligt den vid Statskontorets berättelse om statsvei’kets tillstånd och förvaltning fogade förteckning å icke godtgjorda förskott, hvilka borde hos Riksdagen till ersättande anmälas, Statskontoret under år 1877 förskjutit dels på grund af Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref den 26 Januari samma år 1,027 kronor 90 öre till komitén för utarbetande af förslag till ny vexellag, dels på grund af Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref den 16 sistlidne Mars 97 kronor 50 öre såsom fyllnads-

40 Bil. N:u 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o t om Statsverket 1878.

aflöning åt Krigshofrättens vaktbetjening, dels ock på grund af Kongl. bofven den 24 Maj och 1 Juni 1877 tillsammans 1,230 kronor 13 ore till kommen for

afgifvande af förslag till förändringar i sjölagen. _ ,

Med anledning af en hos 1876 års Riksdag gjord framställning om vidtagande af åtgärder för utfärdande af en han delslagbok för riket, förmalte Riksdagen i underdånig skrifvelse den 9 Maj samma år, att Nya Lagberedningen, enligt iaststäld arbetsplan, visserligen redan fått sig ålagdt att, sedan utsokningslagen, den s. k. vattenrätten och rättegångsordningen först utgjort föremål för behandling, till omarbetning företaga handelsbalken af 1734 års lag, men att, äfven om behofvet af förstnämnda lagstiftningsåtgärd skulle genom berörda föreskrift komma att framdeles, åtminstone i någon mån, afhjelpas, det dock torde vara uppenbart, att såmedelst både behofvets afhjelpande skulle uppskjutas till en alltför aflägsen framtid och lagstiftningsåtgärden sannolikt icke kunna erhålla den utsträckning, som af nutidens förhållanden kräfdes; och då härtill komme, att genom fragans undanskjutande det tillfälle till vinnande af likformighet i handelsrätten inom de tre nordiska rikena ginge förloradt, som på grund af de lagstiftningsåtgärder, hvilka i Norge och Danmark förbereddes, nu erbjöde sig, samt handelslagbokens utarbetande torde, vare sig medelst tillsättande af en särskild komité e er genom tillökning af antalet utaf Nya Lagberedningens ledamöter, kunna verkställas utan att de öfriga, här ofvan omförmälda lagstiftningsåtgärderna derigenom undanskötes, anhöll Riksdagen, att Eders Kongl. Maj:t täcktes vidtaga åtgärder för utarbetande af en fullständig handelslag för Sverige, så skyndsamt, som möjligt, utan att lagstiftningen angående utsökningsväsendet, vattenratten och rättegångsväsendet derigenom tillbakasattes, äfvensom egna nådig omsorg deråt, att öfverensstämmelse, så vidt ske kunde, med motsvarande norsk och dansk lagstiftning dervid åstadkoms. ... , ni ■.

Då begge dessa komitéers verksamhet i viss man sammanfaller med der

omarbetning af handelsbalken, som ursprungligen Nya Lagberedningen fått sig förelagd, torde icke olämpligt vara, att de till samma komiteer utbetalda förskott återgäldas af Beredningens anslag så vidt detta dertill lemnar tillgång; och som af vederbörande tjensteman i Statskontoret blifvit mig meddeladt, att af ex ra anslaget till bestridande af kostnaderna för Nya Lagberedningen under ar 18/ åtgått endast 29,042 kronor 19 öre, hemställer jag, att hos Riksdagen ma as as dels att omförmälda kostnader, utgörande tillhopa 2,258 kronor 3 ore, fa af års extra anslag till Nya Lagberedningen bestridas, och dels att de ytterligare kostnader, som för ifrågavarande komitéer erfordras, matte fa utgå af besparingarna å anslaget till Nya Lagberedningen för åren 1878 och 1879 i den man

sådana besparingar härtill lemna tillgång. ,

Derest denna min hemställan bifall, skulle af ifrågavarande förskottsvis bestridda utgifter till ersättande återstå endast de 97 kronor 50 öre, som enligt Kongl.

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1878. 41

brefvet den 16 Mars 1877 blifvit till fyllnadsaflöning åt Krigshofrättens vaktbetjening utbetalde. Da likväl detta belopp, med afseende å dess ringhet, icke torde behöfva af Riksdagen äskas såsom ett särskild! extra anslag, hemställer jag, att till dess återgäldande ett motsvarande belopp af andra hufvudtitelns anslag till extra utgiftsmedel må varda anvisadt.“

Hvad Herr Statsministern sålunda hemstält och föreslagit, och deruti Statsrådets öfrige ledamöter instämde, behagade Hans Maj:t Konungen till alla delar bifalla; och skulle utdrag af detta protokoll till Finansdepartementet expedieras, för behörigt iakttagande vid upprättandet af Kongl. Maj:ts nådiga proposition angående statsverkets tillstånd och behof.

Ex protocollo Th. WUh. Malm.

Bih. till Biksd. Prof. 1878. 1 Sami. 1 Afd.

42 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1878.

Stormäktig ste. AUernåäigste Konung!

Nya Lagberedningen får härmed afgifva underdånig redogörelse för sina arbeten under innevarande år.

På sätt arbetsredogörelsen för nästlidet år utvisar, var Beredningen vid samma års slut sysselsatt med frågan om ordnande af de privaträttsliga förhållandena emellan jord- och strandegare eller andre i afseende å vattens afledande och begagnande. Vid den fortsatta behandlingen af berörda ämne har Beredningen funnit frågan om jords befriande från skadligt och för dess odling hinderligt vatten lämpligen kunna särskiljas från öfriga delar af ämnet. I anledning häraf blef ett utkast till förordning angående torrläggning af jord inom Beredningen utarbetadt innan Beredningen vid semesterns början den 1 Juli åtskildes. Sedan sakkunnige personer lemnats tillfälle att under derpå följande månader taga kännedom om berörda utkast samt desse på framstäld begäran afgifvit yttranden deröfver, har Beredningen vid semesterns slut den 1 September företagit utkastet till slutlig granskning, dervid jemväl nämnda yttranden kommit under behörigt öfvervägande; och har Beredningen den 20 innevarande månad till Eders Kongl. Maj:t öfveidemnat förslag till förordning angående torrläggning af jord.

Under året har den förändring i Beredningens sammansättning inträffat, att, sedan tillförordnade Byråchefen J. O. Wedberg, hvilken den 2 sistlidne Mars blifvit utnämnd till justitieråd, upphört att i Beredningens arbeten deltaga, undertecknad von Krusenstjerna jemlikt förordnande den 18 påföljande April såsom ledamot biträdt Beredningen på den särskilda afdelning, som har det egentliga redaktionsbestyret sig uppdraget; och har undertecknad Annerstedt, hvilken sistnämnda dag blifvit förordnad till byråchef i Eders Kongl. Maj:ts Justitiedepartements expedition, derefter i sådan egenskap tagit del i Beredningens arbeten.

Jemväl under innevarande år har Landtbruksingeniören A. G. R. Kempff, enligt Eders Kongl. Maj:ts nådiga förordnande, vid några tillfällen lemnat Beredningen biträde i förekommande tekniska frågor.

43 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1 om Statsverket 1878.

Under året hafva hållits 102 plenisammanträden och 87 afdelningssammanträden.

Med djupaste undersåtlig vördnad, trohet och nit framhärda Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Eders Kongl. Maj:ts

underdånigste och tropligtigste tjenare och undersåtar

K. J. Berg.

L. Annerstedt. Axel Örbom. C. W. Hedenström. E. von Krusenstjerna.

Wilh. Huss.

Stockholm den 81 December 1877.

Bil. N:o 2 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1S78. 1

Protokoll öfver Utrikesdepartementsärende, hållet inför Hans Makt Konungen i sammansatt svenskt och norskt Statsråd å Stockholms Slott den 14 December 1877.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern och Chefen för Justitiedepartementet Friherre De Geer,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Björnttjerna, Hans Excellens Norske Herr Statsministern Kierulf,

Statsråden: Lagerstråle,

Thyselius,

Friherre Alströmer,

Lovén,

Friherre von Otter,

Forssell,

Rosensvård,

Falsen och Johansen.

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena anförde i underdånighet:

Sedan . Eders Kongl. Maj:t uppå Herr Chefens för finansdepartementet underdåniga föredragning i svenskt statsråd den 7 innevarande månad behagat, med gillande af de utaf honom framlagda grunder för lönereglering för statsdepartementens — med undantag af utrikesdepartementet _ kansliexpeditioner, besluta, att förslag till sådan reglering skall for nästinstundande riksdag i Sverige framläggas, torde det nu tillåtas mig att vid föredragning af förslaget till de förenade rikenas utrikesbudget för 1879 få beröra frågan om samma reglerings tillämpning för utrikesdepartementets expedition.

Utgående från den förutsättning, att sa länge utrikesdepartementet utgör en integrerande del af svenska kansliet, departementets tjensteman böra i afseende å aflönings- Departemen förhallanden vara likstälde med tjenstemän i motsvarande grader inom kansliets öfriga tets ,ElPedi expeditioner — en förutsättning som, enligt hvad ett yttrande af konstitutionskomitén vid i874 ars Storthing gifver vid handen, torde hafva vunnit erkännande jemväl i Norge —

Sill. till Riksd. Prof. 1878. l:a Sami. ha Afd. 1

2 Bil. N:o 2 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N;o 1 om Statsverket 1878.

får jag i underdånighet tillstyrka, att omförmälda af Ilerr Chefen för finansdepartementet föreslagna grunder måtte jemväl i fråga om utrikesdepartementet vinna tillämpning.

Enligt dessa grunder, hvilka för att komma till Rond. Norska Regeringens kännedom torde få i afskrift biläggas dagens protokoll, skulle aflöningsbeloppen för departementets tjensteman utgå med följande siffror:

för kabinettssekreteraren, som är expeditionschef, samma belopp, som han enligt nådiga staten af den 24 September 1874 åtnjuter eller 7,500 kronor, hvaraf 5,100 torde böra beräknas såsom lön och 2,400 såsom tjenstgöringspenningar; för afdelning scheferna, hvilka motsvara byråcheferna i öfriga statsdepartement och som enligt den aberopade staten nu upbära 6,000 kronor, ett belopp af 6,400 kronor, fördelade i lön 4,400 och tjenstgöringspenningar 2,000 kronor, med rätt till ett ålderstillägg till lönen af 600 kronor efter fem års tjenstgöring; för förste sekreteraren, hvilken har samma befattning som kanslisekreterarne inom öfriga statsdepartement, samt den med honom likstälde arkiv anen, hvilken tillika bör vara registrator, i stället för den a 1874 ars stat för dem uppförda lön af 4,500 kronor, ett belopp af 4,000 kronor, fördelade i lön 2,800 och tjenstgöringspenningar 1,200 kronor, med rätt till två ålderstillägg till lönen, hvardera å 500 kronor, att åtnjutas det första efter fem års och det andra efter tio års tjenstgöring.

I olikhet med öfriga statsdepartement eger som bekant utrikesdepartementet ännu ordinarie tjensteman af lägre grad, hvilka benämnas andre sekreterare, hvaremot icke något anslag finnes stäldt till departementschefens förfogande för bestridande af arfvoden åt amanuenser eller extra biträden. Andre sekreterarnes ersättande med extia ordinarie tjensteman skulle äfven svårligen låta sig göra och vore i flera afseenden olämpligt, synnerligen i betraktande af de ärendens önrtäliga beskaffenhet, som ofta inom utrikesdepartementet behandlas.

Det fordras, enligt nu gällande ordning, af dem såväl en ganska utvecklad kännedom af två eller tre främmande språk, hvilken ej gerna utan en längre vistelse i utlandet kan inhemtas, som äfven att de genom tjenstgöring såsom attachéer vid någon af de större beskickningarne, vanligen under loppet af flera år, skola hafva vunnit någon öfning i behandlingen af de olikartade ärenden, som der förekomma, så att de genast från början af sin tjenstgöring inom utrikesdepartementet kunna handlägga de löpande ärenden af enklare beskaffenhet, hvilka icke lämpligen böra uptaga afdelningschefernas tid. De måste egna hela förmiddagen till tjenstgöringen på embetsrummet och kunna icke med sina befattningar förena annan allmän tjenst ej heller annan tjenstebefattning, så mycket mindre som de måste halla sig beredde att när som helst afresa för att tjenstgöra vid någon beskickning.

Häraf framgår att deras uppdrag är af mycket olika natur mot amanuensernas inom öfriga departement, liksom att det ställes helt andra fordringar på de förre än på de senare. Tages slutligen i betraktande att attacliébefattningarne i regeln icke äro förenade med arfvode, torde det ock ligga i öppen dag, att den som skall vinna befordran till andre sekreterare måst redan för sin föregående utbildning vidkännas ganska dryga utgifter. Af dessa skäl torde det vara billigt, att andre sekreterare, som nu upbära dels 2,000, dels 1,200 kronor, vinna någon förbättring i aflöning. Jag får derföre i underdånighet föreslå

Bil. N:o 2 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1878. 3

för den högre lönegraden 3,000 kronor, fördelade i lön 2,100 och tjenstgöringspenningar 900 kronor, samt för den lägre 2,000 kronor fördelade i lön 1,400 och tjenstgöringspenningar 600 kronor. För närvarande tillhöra af sex andre sekreterare fyra den högre och två den lägre lönegraden. Någon minskning i antalet anser jag icke möjlig att åstadkomma, då det stundom . visat sig svart att med detta antal kunna möta det årligen återkommande behofvet af vikarier för de legationssekreterare, som åtnjuta tjenstledighet eller erhålla särskilda updrag, och. saväl antalet som omfånget af de ärenden, utrikesdepartementet har att handlägga, är i jemt stigande. Deremot torde det vara lämpligt, att andre sekreterarne fördelas till lika antal pa bada lönegraderna med tre i hvardera.

Hvad slutligen angår vaktbetjeningen, hvars aflöning för närvarande utgår dels med 750 kronor för de äldre vaktmästarne — hvaraf den äldste dessutom åtnjuter förmånen af fri bostad i kanslihuset _ och med 650 kronor till en yngre vaktmästare, får jag i underdånighet föreslå följande aflöningshelopp:

för en förste vaktmästare, lön 650 kronor jemte fri bostad, uppskattad till 150 kronor, och tjenstgöringspenningar 300 kronor, samt för fyra vaktmästare, lön 500 och tjenstgöringspenningar 300 kronor, med rätt för de sistnämnde till ett ålderstillägg af 100 kronor efter fem års tjenstgöring.

De vilkor, som af Herr Chefen för finansdepartementet blifvit föreslagna för åtnjutande af. den nya aflöningen, anser jag i allt väsendtligt kunna och böra tillämpas äfven hvad utrikesdepartementet vidkommer. Den ställning, departementet intager till beskickningarne, nödvändiggör likväl ett tillägg vid slutet af punkten 5 af följande lydelse: »eller ock varit anstäld i motsvarande befattning vid någon af Kongl. Maj:ts beskickningar».

Derest Eders Kongl. Maj:t täckes i nåder gilla hvad jag nu i underdånighet föreslagit, skulle aflöningsstaten för utrikesdepartementets expedition erhålla följande utseende:

lönen kan efter fem års tjenstgöring höjas med 600 kronor, lönen kan efter fem års tjenstgöring höjas med 500 kr. och efter tio års tjenstgöring med ytterligare 500 kronor.

derjemte fri bostad.

Transport 50,650.

Ålderstillägg

Minister-

staten.

4 Bil. N:o 2 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1878.

1 Vaktmästare 3 d:o

Transport

Lön.

Tjenstgöring»- Summa penningar.

50,650.

500 300 800)

1,500 900 2,400j

till utrikesdepartementet hörande embets- och

tjensteman:

1 Introduktör för främmande sändebud, arvode 2,600 1 Skönskrifvare, d:o 600

Summa kronor 57,050.

lönen kan efter fem års tjenstgöring höjas med 100 kronor.

Denna stat öfverstiger med 5,300 kronor den nu gällande.

Hvad nu vidkommer anslagsbehofvet för 1879, är att märka, att eu af afdelningscheferna, som till sin befattning blifvit utnämnd 1862, skulle komma i åtnjutande af ålderstillägg af 600 kronor.

Vidare förekommer, att arkivarie]!, som till befattningen utnämndes 1861, skulle hafva rätt till två ålderstillägg, men enär han förklarat sig vilja åtgå under loppet af 1878, då han uppnår pensionsålder enligt nu gällande grunder, behöfver härvid afseende å honom icke fästas. Förste sekreteraren uppbär sedan sin utnämning 1876 enligt nu gällande stat lön af 4.500 kronor. Som han innehar fullmakt på befattningen, torde intilldess han blifver berättigad till ålderstillägg en fyllnad af 500 kronor årligen få af tillgängliga besparingar åt honom utbetalas. Slutligen äro samtlige vaktmästare utom den blifvande förste vaktmästaren vid ingången af 1879 berättigade till ålderstillägg, hvilket för fyra vaktmästare skulle utgöra 400 kronor.

Jag får alltså föreslå, att såsom ålderstillägg för 1879 uppföres näst efter departementets expedition ett belopp af 1,000 kronor.

Anslaget till departementets expedition har hittills varit fördeladt mellan de diplomatiska utgifterna och utgifterna å konsulsstaten. Med bibehållande af denna fördelning får jag föreslå, att hela den genom ordinarie lönestatens förhöjning äfvensom genom ålderstillägg uppmålande ökning af tillsammans 6,300 kronor måtte upföras bland diplomatiska utgifter. Hvad beträffar öfriga utgiftsposter under denna hufvudafdelning, som torde de båda rikena emellan fördelas efter samma proportion som för närvarande, får jag föreslå att de uppföras til sammanlagdt enahanda belopp som nu utgår.

De förenade rikenas gemensamma utrikesbudget skulle sålunda för diplomatiska utgifter upptaga eu slutsumma af 634,300 kronor, hvaraf på Sveriges andel komma 447,800 kronor och på Norges 186,500 kronor.

I den beräkning öfver dessa utgifter, hvilken enligt nådiga beslutet den 5 November 1869 bör åtfölja Eders Kong!. Maj:ts proposition till Riksdagen och Storthinget, hafva emellertid några mindre väsendtliga ändringar i de vid senaste Riksdag och Storting framlagda siffror bort vidtagas, för hvilka ändringar jag nu går att redogöra.

Aflöningen för envoyén i London har jemlikt Eders Kongl. Maj:ts beslut vid nuvarande innehafvare^ utnämning den 26 sistlidne April blifvit minskad med 4,000 kronor.

Bil. A :o 2 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N;o 1 om Statsverket 1818. 5

. _ . llknando nedsättning finnes upptagen för den nu ledigvarande envoyébefattningen ! Pans> ^igenom envoyéerna i Frankrike, Storbritannien och Ryssland skulle komma att i arseende a löneförmåner likställas.

Deremot har aflöningen för envoyén i Wien blifvit jemlikt Eders Kongl. Maj:ts beslut vid den nuvarande innehafvarens utnämning den 26 sist]. Juni förhöjd med 4,00()’kronor.

för envoyen i Berlin uptager beräkningen likaledes eu förhöjning af 3,000 kronor hvilken med afseende å denna befattnings stora vigt torde finna sitt fulla berättigande

Beräkningen öfver de diplomatiska utgifterna har under de senare åren varit åtföljd a detaljerad upgift å expektanslöne- och pensionstagare. Det synes mig dock vara för det. afsedda ändamålet fullt tillräckligt, om årligen i sammanhang med budgetförslaget redogörelse lemnas för härutinnan efter framläggandet af näst föregående budget inträffade förändringar.

«nnn J?"! Statsministern 11 • Exc. Herr friherre Ihres död har eu pension af

6,000 kronor blifvit ledig, men samma belopp, utgörande den i ministerreglementet faststalda högsta envoyépensionen har enligt Eders Kongl. Maj:ts denna dag fattade beslut tilldelats förre envoyen i Paris, friherre Adelsvärd, som afgått vid fyllda 67 år och efter att i 42 ar hafva varit i statens tjenst anstäld.

Till följd af framlidne envoyén Sandströmers enkas inträde i nytt äktenskap har den af henne atnjutna pension af 1,200 kronor upphört att utgå, med hvilket belopp pensionsstaten derför i beräkningen minskats.

Genom dessa förändringar har åstadkommits eu minskning i utgifterna å ministerstaten åt 2,200 kronor, hvilka finnas öfverförda till rubriken ”diverse utgifter” under afdelnmgen ”skrifmaterialier, expenser och extra utgifter”.

Hvad dernäst konsulsstaten vidkommer, får jag föreslå äskande af samma belopp, som for detta ändamål från svenska och norska statsverken för närvarande utgå, och med

SamTild?mg Hkena emelkn S°m d"n nU anta§na- Sveri£es bidraS således ut-

göra 160,000 och Norges 120,000 kronor.

Uti beräkningen af såväl inkomster som utgifter äro emellertid följande till en del väsendthga förändringar införda.

. .. Konsulatet i Barcelona har, jemlikt nådigt beslut den 26 sistlidne Februari, blif- V1V öfverensstämmelse med konsulatkomitéus förslag, förändradt till generalkonsulat,’hvarunder Ahcantes och Malagas hittillsvarande konsulsdistrikt blifvit förlagda, samt med tilloknnig af 6,000 kronor i lönen för generalkonsuln utöfver den för platsen förut faststalda, hvaremot det förut för konsulatet i Alicante anvisade kontorsanslaget af 3,000 kronor blifvit indraget, sa att den skenbara förhöjning i kostnader, som genom den nya organisationen upstar, utgör 3,000 kronor.

I verkligheten kommer likväl denna förhöjning antagligen att mer än upvägas af den numera konsulsstaten tillflytande delen af konsulatafgifterna inom distriktet

Genom den jemlikt nådigt beslut af den 26 sistl. Oktober faststälda nya organisationen af konsulatväsendet i Storbritannien kommer den beräknade kostnaden för generalkonsulatet i London, efter tva derstädes nu anstälde tjenstemäns afgång, att minskas med 6,400

Expektansbref och pensioner.

Konsuls

staten.

Besparingarne å kousnlsstaten.

6 Bil. N:o 2 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1878.

kronor, men till dess sådant sker, endast med 2,000 kronor, hvilken sistnämnda nedsättning blifvit i nu ifrågavarande budgetförslag beräknad.

För det nya konsulatet i Leith är kostnaden uppförd med inalles 22,000 kronor årligen, hvarförutom lönen för kontoristen vid vicekonsulatet i Liverpool är uppförd med 1,000 kronors förhöjning.

Hela kostnaden för konsulatväsendet i Storbritannien och Irland beräknas sålunda till 106,400 kronor eller 21,000 kronor mera än i den senast faststälda staten.

För vicekonsuln i Helsingör har aflöningen, jemlikt nådigt beslut den 18 Maj innevarande år, blifvit höjd med 1,900 kronor, och konsuln i Neapel har under samma dag erhållit ökning i kontorsanslaget af 1,000 kronor.

Deremot har ett till vicekonsuln i Nieuwediep hittills utgående kontorsanslag af 900

kronor blifvit indraget.

Å pensionsstaten har förre generalkonsuln i London Willerding blifvit uppförd med en pension af 4,000 kronor, hvaremot genom aflidne generalkonsul von Schantz’ enkas död en pension af 300 kronor upphört att utgå, sa att tillökningen i det till pensioner anvisade belopp utgör 3,700 kronor.

Den förhöjning i konsulsstatens utgifter, som genom dessa förändringar förorsakas och i budgetförslaget intagits, uppgår sålunda:

för konsulatväsendet i Spanien ..........................................................

i Storbritannien...................................................

till kronor

))

» vicekonsuln i Helsingör » konsuln i Neapel...........

å pensionsstaten

3,000 » 21,000

» 1,900

» 1,000

» 3,700

Summa 30,600.

Till betäckande af denna ökade utgift äro beräknade: konsulatafgifter inom Barcelonas distrikt, hvilka icke förut ingått till kon-

sulsstaten, utan tillfallit vederbörande konsuler ........................................ kronor 5,000

ökade konsulatafgifter inom Storbritannien, beräknade efter de tre sistförflutna årens medelbelopp, med tillägg af den vicekonsuln i Leith hittills

tillfallna hälften af konsulatafgiften i nämnda hamn omkring £ 100 ...... )) 11,000

besparadt kontorsanslag i Nieuwediep.............................................................. » 900

den i nuvarande budget uptagna post: ”till framtida behof reserverade medel” » 10,000

nedsättning i anslaget till skrifmaterialier, expenser och extra utgifter...... » 3,700

Summa kronor 30,600.

I sammanhang med budgeten för konsulsstaten far jag anföra, att oaktadt den återbetalning af 140,000 kronor till svenska och norska statsverken, som år 1875 blifvit verkstad af besparade medel å denna stat, besparingarna derå vid 1876 års slut, till följd af de förenade rikenas alltjemt hastigt tilltagande sjöfart på Storbritannien, genom inflytande lästafgifter ånyo vuxit till ett belopp af omkring 120,000 kronor. Tillväxten har äfven detta år fortfarit, om än, så vidt af tillgängliga uppgifter nu kan bedömas, något mindre hastigt än år 1876.

Bil. N:o 2 a) till Kongl. Majits Nåd. Proposition Nio 1 om Statsverket 187S. 7

Af den sålunda samlade behållningen har emellertid, på förslag af t. f. konsuln i London och efter vederbörande myndigheters hörande, Eders Kongl. Maj:t den 16 nästlidne November medgifvit, att ett belopp af högst £ 4,200 må användas för att tillförsäkra generalkonsulatet i London orubbad besittning af en lämplig kontorslokal under en längre följd af år och till sa billigt pris som möjligt, sedan generalkonsulatets nuvarande hyreskontrakt tilländalupit.

I öfverensstämmelse härmed har äfven 68 års besittningsrätt till ett för ändamålet fullt lämpligt och välbeläget hus blifvit förvärfvad genom öfvertagande af en s. k. ”kase” till ett Pris af £ 3,775 eller omkring 68,000 kronor, hvartill kommer kostnaden för husets iståndsättande. Enligt framlagda beräkningar skulle den årliga kostnaden för denna lokal blifva:

ränta efter 5 % k omkring £ 4,000 jemte £ % till amortering af kapitalet omkring £ 210 grundränta ..................................................................................... B 150

utskylder.............................................................................Z’Z""”Z".!"Z"!!!ZZ » 120

underhåll........................................................ )} gn

£ 510.

För de öfre våningarne, som äro afsedda att uthyras, beräknas en inkomst af £ 150.

Hela kostnaden skulle sålunda utgöra £ 360 årligen, hvilket pris anses vara icke obetydligt billigare än hvad i nuvarande ögonblick för en på kortare tid förhyrd, lika fördelaktig embetslokal betalas.

Med de ständigt stigande hyrorna i denna del af London bör denna anordning efter all anledning framdeles komma att leda till än större besparing.

__ Hya<i konsulsstatens besparingar, sedan ifrågavarande belopp blifvit utbetaldt, återstår och som för närvarande utgör omkring £ 3,800, innestående mot ränta hos bankil huset C. J. Hambro & Son i London, torde tills vidare böra reserveras, dels för att

vara att tillgå i händelse ogynsamma konjunkturer för sjöfarten skulle föranleda en brist i

den paräknade inkomsten af konsulatafgifter, dels till betäckande af de kostnader, som ett vidare genomförande af åtskilliga konsulatkomiténs organisationsförslag kan komma att under åren 1878 och 1879 medföra.

Slutligen får jag föreslå, att anslagen såväl till de diplomatiska utgifterna som till konsulsstaten ställas till Eders Kongl. Maj:ts disposition, med samma rätt till deras användande och under samma vilkor som hittills.

Öfver hvad jag nu i underdånighet föreslagit bör Kongl. Norska Regeringens betänkande infordras, hvarom jag således får göra underdånig hemställan.

Till denna hemställan, uti hvilken svenska och norska statsrådets öfriga ledamöter instämde, behagade Hans Maj:t Konungen lemna nådigt bifall.

In fidem

A. Cronhielm.

Embetslokal för generalkonsulatet i London.

8 Bil. No 2 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1878.

Utdrag af protokollet öfver Utrikesdepartemeiitsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i sammansatt svenskt och norskt Statsråd å Stockholms Slott den 7 Januari 1878.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern och Chefen för Justitiedepartementet Friherre De Geer,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena BJÖRNSTJERNA, Hans Excellens Norske Herr Statsministern KlERULF,

Statsråden: Lagerstråle,

Thyselius,

Carlson,

.Friherre Alströmer,

Lovén,

Friherre von otter,

Forssell,

Rosensvård,

Falsen,

Johansen.

Do.

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena föredrog i underdånighet Kongl. Norska Regeringens betänkande af den 2 innevarande månad öfver det i sammansatt svenskt och norskt statsråd den 14 nästlidne December af Herr Ministern framlagda förslag till de förenade rikenas utrikesbudget för år 1879 med dertill hörande beräkningar, och yttrade Hans Excellens derefter:

Till bestridande af de åld er stillägg, jag föreslagit för visse bland utrikesdepartementets tjensteman och vaktbetjente, upptager omförmälda förslag till den gemensamma utrikesbudgeten näst efter anslaget till departementets expedition ett belopp af 1,000 kronor, hvaraf 700 skulle falla på Sveriges och 300 på Norges andel.

I betraktande af de ofta förekommande vexlingar, som denna föga betydande utgiftspost

måste vara underkastad och hvilka, antingen ålderstilläggen upptagas under särskild rubrik eller sammanslås med anslaget till departementets expedition, som uteslutande innefattar aflöningarne till departementets tjenstemän och vaktbetjening, skulle föranleda täta rubbningar i budgeten af allt för ringa beskaffenhet att böra förorsaka ändringar i båda de

Bil. N:o 2 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1878. 9

förenade rikenas statsregleringar, skulle jag anse lämpligare, att det nu äskade ålderstilsammanfördes med utgiftsposten »skrifmaterialier, expenser och extra utgifter», under hvilken det i beräkningen torde böra särskilt upptaget under litt. I). Med den dispositionslätt, som städse varit Kongl. Maj:t förbehållen öfver de diplomatiska anslagen, under hvilka nämnda utgiftspost lyder, skulle i allmänhet och om ej mer betydande förändringar inträffa^ ålderstilläggens belopp, inga rubbningar i budgetens slutsumma från år till annat behöfva genom vexlingarne i desamma vidtagas.

Då Norska Regeringen icke haft någon anmärkning att göra mot de ifrågasatta anslagen eller dervid fogade beräkningar, får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. MaJ:t täcktes godkänna förslaget till utrikesbudget för år 1879, sådant detsamma blifvit af mig den 14 nästlidne December framlagdt, dock med iakttagande af ofvan omförmälda ändring i fråga om rubriken »ålderstillägg», äfvensom att Eders Kongl. Maj:t täcktes äska de uppförda beloppen att utgå emot nu gällande redovisningsskyldighet samt med samma rätt till deras användande och under enahanda vilkor som hittills.

Uti denna hemställan instämde öfrige närvarande statsrådsledamöter och behagade Hans Maj:t Konungen med bifall till densamma i nader besluta, att härhos bilagda förslag till de förenade rikenas utrikesbudget för år 1879 skall i vanlig ordning läggas till grund för de propositioner, som för nästinstundande statsregleringsperioder böra till svenska Riksdagen och norska Storthinget aflåtas.

ex protocollo

A. Cronhielm.

ha Afd.

Bih. till Rikad. Prof. 1878. l:a Sami.

10 Bil. N:o 2 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1878.

Sveriges och Norges gemensamma ntrikesbndget för år 1879.

Bil. N:o 2 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1878. 11

Transport 76,000. 69,600.

Beskickningen i Konstantinopel.

Ministerresident................ 10,000.

Drogman................................................................................... 4,000. 14,000.

Beskickningen i Köpenhamn.

Envoyé Extraordinär och Ministre Plénipotentiaire ............ 36,000.

Legationssekreterare.................................................................. 5,000. 41,000.

Beskickningen i Lissabon.

Ministerresident....................................................... 6,000.

Beskickningen i Ijondon.

Envoyé Extraordinaire och Ministre Plénipotentiaire ............ 60,000.

Legationssekreterare.............................................................. 8,000. 68 QOO

Beskickningen i Madrid.

Ministerresident.............................................. 20,000.

Beskickningen i Paris.

Envoyé Extraordinaire och Ministre Plénipotentiaire ............ 60,000.

Legationssekreterare............................................................. 8,000. 68 000

Beskickningen i S:t Petersburg.

Envoyé Extraordinaire och Ministre Plénipotentiaire ........... 60,000.

Legationssekreterare................................................................. 8,000. 68,000.

Beskickningen i Rom.

Envoyé Extraordinaire och Ministre Plénipotentiaire ........................... 19,000.

Beskickningen i Washington.

Envoyé Extraordinaire och Ministre Plénipotentiaire ............ 16,000.

Legationssekreterare............................................................. 6,000. 22 000

Beskickningen i Wien.

Envoyé Extraordinaire och Ministre Plénipotentiaire ............ 40,000.

Legationssekreterare.................................................................. 6,000. 46 000.

b) Expektanslöner................................. 19,200.

c) Pensioner.................................... 22,900.

490,100.

6,000,

6>QQ0- 12,000.

4. Militärattachéer: i Berlin i Paris...

Transport

571,700.

12 Bil. N:o 2 b~j till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1878.

5.

Transport 571,700.

Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter.

a) Skrifmaterialier, tryckningskostnader, ved och lyshållning...... 2,500,

b) Möblers anskaffande och underhåll, inköp af böcker och kar-

tor, frakt m. in..................................................................... 1,500.

c) Prenumeration å tidningar och tidskrifter ........ 1,500.

d) Telegrafporto.............................................................................. 6,000.

é) Postporto.................................................................................... 5,000.

f) Ekiperingspenningar .................................................................. 10,000.

g) Vexelkostnader.......................................................................... 500.

h) Beskickningarnes extra utgifter................................................ 6,000.

i) Rese- och kurirkostnader ........................ 6,000.

k) Utomordentliga beskickningar och tillfälliga uppdrag ............ 5,000.

l) Ålderstillägg ....................................... 1,000.

m) Hemliga utgifter............................................... 14,000.

n) Diverse utgifter ........................................................................ 3,600. 62,600.

Summa kronor 634,300.

Beräkning öfver konsnlsstatens inkomster och utgifter för år 1879.

Inkomster:

Kronor.

....................... 160,000.

....................... 120,000,

........................ 5,000.

...................... 10,000.

........................ 15,000.

....................... 96,000.

Summa kronor 406,000.

Utgifter:

Kronor.

1. Departementets expedition.

Bidrag till Utrikesdepartementets aflöning...................................................... 11,450.

2. a) Konsulatembets- och tjenstemånnens aflöningar.

Alexandria, Generalkonsuln, lön ......................................................... 12,000.

Archangel, Konsuln, d:o ......................................................... 8,000.

Transport 20,000. 11,450.

Svenska statsverkets bidrag..............................................................

Norska statsverkets bidrag ..............................................................

Konsulatafgifter, förslagsvis:

inom Barcelonas konsulsdistrikt.........................................................

Bil. i\:o 2 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1878. 13

Transport

Konstantinopel: Ministerresidenten, lön

Drogmanen, d:o.............

Konsulatsekreteraren, d:o

Legationspredikanten, d:o....................................

Orgelnisten vid svensk-norska kapellet derstädes, arfvode..............................

Hamnmästaren, aflöning Köpenhamn, Generalkonsuln, lön...

Helsingör, Vicekonsuln, d:o...

Leith,

Lissabon,

London,

d:o..

d:o..

d:o.

d:o.

d:o.

d:o

Konsuln, d:o

Generalkonsuln, d:o d:o d:o d:o Vicekonsuln,

Kanslisten,

En kontorist,

En d:o

Cardiff, Kontoristen,

Liverpool, d:o

Newcastle, Vicekonsuln, d:o..........................

Liibeck, Konsuln, personligt arfvode och ersättning

Rio de Janeiro, Generalkonsuln, lön.........

Shanghai, Vicekonsuln, lön (innefattande ersättning för resor inom Tunis, Konsuln, lön

Washington, Generalkonsuln, lön...........................

b) Anslag till kontorskostnader mot redovisningsskyldighet. Barcelona Havre Leith London Shanghai

13,000.

4,000.

10,000.

2,000.

6,000.

2,000.

400.

4,600.

24.000.

14.000. 6,400.

4.000.

4.000.

distriktet)

20.000. 11,450.

10.000.

12,000.

10,000.

8,000.

17.000.

8,000.

10.000.

25.000. 12,800.

3,900.

16.000,

8,000.

52,400.

4.000.

5.000.

8.000.

1,300.

10,000.

12,000.

6,000.

16,000. 275,400.

2,000.

3.000.

6.000. 11,000.

4,000.

26,000.

Transport

312,850.

14 Bil. No 2 b) till Kongl. May.ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1878.

Transport 312,850.

c) Anslag till kontorskostnader utan redovisningsskyldighet.

Alexandria ......................................................................................... 6,000.

Algier.................................................................................................. 2,000.

Archangel...................................................... 2,000.

Bahia .................................................................................................. 2,000.

Bilbao................................................................................................... 2,000.

Buenos Ayres........................................................................ 4,000.

Dardanellerna....................................................................................... 500.

Gibraltar................................................................... 3,000.

Hamburg................................................................................................ 2,000.

Helsingfors............................................................................................. 2,000.

Japan .............. 4,000.

Kiel ..................................................................................................... 4,000.

Lissabon................................................................................................ 2,000.

Liibeck .............................................................................................. 3,000.

Marseille................................................................................................ 2,500.

Neapel.................................................................................................. 3,000.

Newcastle ............................................................................................. 4,000.

New-York........................................................................................... 6,000.

Rio de Janeiro .................................................................................... 4,000.

Rom..................................................................................................... 2,000.

Smyrr.a .............................................................................................. 1,000.

Tanger.................................................................................................. 2,000.

Triést ........ 1000. 64,000.

d) Expektanslöner......................................................................................................... 2,800.

e) Pensioner........................................................................ 13,250.

3. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter.

a) Skrifmaterialier, tryckningskostnader m. m. ................................. 1,500.

b) Konsulernas embetsutgifter ............................................................. 10,000.

c) Vexelkostnader................................................................................. 250.

d) Extra utgifter ................................................................................ 4>650. 13,100.

Summa kronor 406,000.

Bil. No 2 c) till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 1 om Statsverket 1878. 15

Utdrag af protokollet öfver Utrikesdepartementsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott den 7 Januari 1878.

N ärvarande:

Hans Excellens nere Statsministern och Chefen för Justitiedepartementet Friherre De Geer,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Björnstjerna,

Statsråden: Lagerstråle,

Thyselius,

Carlson,

Friherre ÄLSTRÖMER,

Lovén,

Friherre VON Otter,

Forssell,

Rosensvård.

l:o.

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena anförde i underdånighet:

Sedan Eders Kongl. Maj:t, vid föredragning i sammansatt svenskt och norskt statsråd denna dag, behagat i nåder godkänna förslaget till de förenade rikenas gemensamma utrikesbudget för år 1879, torde jag nu få redogöra för öfriga anslagsbehof under tredje hufvudtiteln, hvilka böra af svenska statsverket allena bestridas.

Hvad först de ordinarie utgifterna beträffar, hvilka för närvarande belöpa sig till sammanlagdt 6,000 kr., får jag i underdånighet föreslå, att till underhåll och brandförsäkring af svenska kronans egendom i Konstantinopel måtte uppföras det nu utgående anslaget af 4,200 kr. S

Återstoden eller 1,800 kr., motsvarande £ 100, har hittills varit anvisadt till undeihåll af svenska kyrkan i London. Af denna kyrkas räkenskaper framgår emellertid, att densammas inkomster, som under år 1876 uppgingo till £ 1,126, redan under en följd af år icke obetydligt öfverstigit utgifterna,, så att med öfverskottet kunnat bildas ett kapital, nedlagdt i svenska statsobligationer, med tillhjelp af hvars ränta kyrkans bestånd och gudstjenstens upprätthållande numera synas vara betryggade äfven utan vidare bidrag af statsmedel, dock under förutsättning att kyrkan fortfarande får påräkna samma inkomstkällor i (ifrigt, som hittills tillflutit densamma och bland hvilka den betydligaste _ upp-

gående ar 1876 till £ 218 — består i utgifter utaf svenska fartyg, som besöka storbritanniska hamnar.

16 Bil. No 2 c) till Kongl. Maj-.ts Nåd. Proposition No 1 om Statsverket 1878.

Enär omförmälda belopp af 1,800 kr. sålunda synes icke längre vara behöfligt för underhåll af kyrkan i London, men deremot torde vara pakalladt till understöd för den svenska kyrka, som med tillhörande skolor för svenska barn väntas blifva under loppet af innevarande år fullbordad i Paris, får jag föreslå,

att detsamma begäres för sistnämnde ändamål anvisadt.

Jag får nemligen erinra, att denna kyrka, hvars tillkomst möjliggjorts hufvudsakligen genom frikostiga donationer af förre envoyén friherre Adelswärd och andra i Paris vistande landsmän och landsmaninnor, icke för sitt bestånd och gudstjenstens upprätthållande kan hafva att påräkna några fördelar liknande dem, som kyrkan i London under en längre följd af år åtnjutit.

Om beloppet af nu omförmälda utgifter, 6,000 kr., lägges till summan af Sveriges andel i den gemensamma utrikesbudgeten, skulle hufvudtitelns slutsumma för ordinarie utgifter uppgå till 613,800 kr.

Nu gällande riksstat upptager ett extra anslag af 9,000 kr., som blifvit stäldt till Eders Kongl. Maj:ts disposition för fortsatt utgifvande af »Sveriges Traktater». Detta anslag beviljades med anledning af nådig proposition till nästlidna ars riksdag om anvisande för åren 1877 och 1878 af ett årligt arfvode af 4,500 kronor åt Protokollssekreteraren O. S. Rydberg för nämnda arbetes fortsatta utgifvande.

Sedan arbetets första del, omfattande åren 822—1335, i början af nästlidne år utkom, har utgifvaren sammanfört, ordnat och pabörjat bearbetningen af materialet till den andra, som är afsedd att omfatta tiden från 1335 till omkring 1520. Då utgifvandet på en gång af delar af så betydligt omfång, som den första, af flera , skäl synts mindre lämpligt, har öfverenskommelse blifvit träffad med förläggarne att hädanefter offentliggöra arbetet häftesvis. Andra delens första häfte är för närvarande under tryckning.

För 1879 torde Eders Kongl. Maj:t finna skäl att till fortsättande af detta arbete af stor fosterländsk betydelse äska samma belopp, som ursprungligen var ifrågasatt för innevarande år eller 4,500 kr.

Hufvudtitelns slutsumma för ordinarie och extra utgifter skulle derigenom uppgå till 618,300 kronor eller samma slutsumma som riksstaten för 1878 upptager, i det förhöjningen i de ordinarie utgifterna jemt motsvaras af minskningen å extra stat.

Hvad Herr Ministern för utrikes ärendena sålunda föreslagit och hemstält och deri statsrådets öfrige ledamöter instämde, behagade Hans Maj:t Konungen i nåder gilla och bifalla, och skulle utdrag af detta protokoll jemte dervid fogade tabell öfver riksstatens tredje hufvudtitel till finansdepartementet öfverlemnas till ledning vid författandet af Kongl. Maj:t nådiga proposition till riksdagen angående statsverkets tillstånd och behof.

Ei protocollo

A. Cronhielm.

Bd. N:o 2 c) till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1878. 17

Tabell öfver Riksstatens Tredje Hufvudtitel för år 1879.

Ordinarie anslag,

I. Diplomatiska utgifter:

Kronor.

1. Ministern för utrikes ärendena 24 000

2. Utrikesdepartementets expedition 32'l90

3. Ministerstaten ........................ ...... 345 950

4. Militärattachéer ..... Q’,M

i» ni ‘it . j, .......................................................... o,4UU

0. skrifmaterialier, expenser och extra utgifter ................... 37,260 447 800

II. Konsulsstaten:

1. Utrikesdepartementets expedition 7 000

2. Konsulatembets- och tjenstemännens aflöningar och anslag till

kontorskostnader in. m. samt expektanslöner och pensioner 145,500

3. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter.......................... ^ÖOO 160 000

IIL Utgifter som bestridas aj svenska statsverket allena:

1. Undeihåll af svenska kronans egendom i Konstantinopel 4,200

2. Understöd åt svenska kyrkan i Paris i snn

.................................... 1;OUU 6,000

Summa kronor 613,800

Extra anslag.

För fortsatt utgifvande af »Sveriges traktater» 4 50q

Summa Summarum kronor 618,300

liih. till Riksd. Prot. 1878. 1:a Sami. l:a Afd.

Bil. N:o 3 a till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverk 1878.

1 Utdrag af Protokollet öfver Landtfor svar s-ärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i Stats-Rådet å Stockholms Slott den 7 Januari 1878.

Närvarande:

Haris Excellens, Herr Statsministern, Friherre De Geer,

Hans Excellens, Herr Ministern för Utrikes ärendena Björnstjerna, Statsråden: Herr Lagerstråle,

Thyselius,

Carlson,

Friherre Alströmer,

Loven,

Friherre von Offer,

Forssell,

Rosensvärd.

Departements-chefen, Statsrådet Rosensvärd anhöll i underdånighet att i sammanhang med uppgjordt förslag till regleringen af utgifterna å riksstatens fjerde hufvudtitel under år 1879, få föredraga följande till Kongl. Makt inkomna tramstallnmgar: J

Generalfälttygmästarens och Chefens för Arméförvaltningens Artilleridepartement underdåniga memorial af den 15 November 1877 angående departementets medelsbehof för år 1879;

Chefens för Arméförvaltningens Fortifikations-departement underdåniga memorial. den 15 November 1877 med Chefens för Fortifikationen underdåniga memorial af samma dag angående såväl departementets medelsbehof som anslå** till fästmngsbygnader under år 1879; ö

Arméförvaltningens underdåniga skrifvelse den 29 Oktober 1877 angående Intendents-departementets medelsbehof för år 1879;

Bih. till Rihd. Prof. 1878. 1 Sami. 1 Afd.

2 Bil. Ko 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. Ko 1, om Statsverket 1878.

Samma embetsvcrks underdåniga skrifvelse den 30 Oktober 1877 om behofven år 1879 å de anslag, som stå under dess Civila departements förvaltning;

Generalfälttygmästarens och Chefens för artilleriet underdåniga memorial den 27 Oktober 1877 angående upprättande af en för arméen oeli flottan gemensam Artilleribyrå, jemte Arméförvaltningens och Förvaltningens af Sjöärendena deröfver afgifna underdåniga utlåtanden;

Generalfälttygmästarens och Chefens för artilleriet underdåniga memorial af den 14 November 1877 angående Artilleristabens ordnande;

Samma myndighets skrifvelse af den 31 December 1877 angående nuvarande och föreslagna skjutfält för artilleriet;

Arméförvaltningens underdåniga förslag af den 2 Oktober 1877 om ordnande af intcndenturväsendet å Carlsborgs fästning;

Samma embetsvcrks den 16 Oktober 1877 afgifna utlåtande i hvad rörer de ekonomiska förhållandena vid garnisonssjukhuset å Carlsborg;

Chefens för Artilleri- och Ingeniörhögskolan underdåniga framställning af den 12 Oktober 1877 om skolans anslagsbehof, med Arméförvaltningens den 9 påföljande November deröfver afgifna underdåniga utlåtande;

Befälhafvarens för Generalstaben underdåniga memorial den 21 November 1877 angående extra anslagsmedel för den topografiska afdelningens arbeten under år 1879; samt

Öfverintendentsembetets underdåniga memorial af den 16 Juni 1877 med förslag till inredning af en ångtvättinrättning m. m. vid allmänna garnisonssjukhuset i Stockholm.

Den vigtiga frågan om härväsendets ordnande, till vinnande af ökad styrka och ändamålsenligare användande åt våra försvarskrafter, har städse varit och lärer fortfarande blifva föremål för Eders Kong!. Maj:ts omtanke. _ De förslag, som i detta hänseende blifvit Riksdagen förelagda, hafva icke vunnit dess bifall. Om än på olika grunder fotade, hafva dock dessa förslag öfverensstämt i fordran på utsträckning af de värnpligtiges öfning. Nödvändigheten häraf erkännes allmänt, men beträffande sättet och vilkoren derför har enighet icke ernatts. Då det förslag Eders Kongl. Maj:t till sistförsamlade Riksdag aflat, ehuru inskränkt till sådant, som kunde anses lemna de egentliga tvistepunkterna, sa vidt möjligt, oberörda, delat de öfrigas öde, lärer det kunna antagas, att åsigterna ännu icke kommit till den öfverensstämmelse, som fordras för frågans lösning. Vid sådant förhållande har jag icke ansett mig böra i sammanhang med nu förestående statsreglering föreslå Eders Kongl. Maj:t andra åtgärder, än som påkallas af nu bestående organisation och befintliga militära inrättningars utveckling.

3 Bil. N:o 3 a till Konyl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o J, om Statsverket 1878.

Med iakttagande af den ordning, som i gällande riksstat följes, får jag nu i underdånighet framställa hufvudtitelns särskilda anslagsbehof, hvarvid inga andra förändringar i de ordinarie anslagen åsyftas, än dem jag nu kommer att anmäla.

Departementets Kansli-expedition.

Efter det Eders Kongl. Maj:t under den 7 sistlidne December uppå föredragning åt Chefen för Finans-departementet fattat beslut om grunderna för reglering på ordinarie stat af de särskilda expeditionerna inom Eders Kongl. Maj:ts Kansli, har jag nu, att, med tillämpning af dessa grunder, föreslå stat för Landtförsvars-departementets Kansli-expedition.

Enligt nu gällande stat finnas vid denna expedition anstälde

en expeditionschef,

två byråchefer,

tre kanslisekreterare,

en registrator och

två vaktmästare,

förutom amanuenser och mera tillfälliga biträden.

Uti denna af Eders Kongl. Maj:t med Riksdagen år 1874 nödig befunna personal kan jag så mycket mindre föreslå någon nedsättning, som, äfven om någon minskning i expeditionens arbete skulle blifva en följd af arméens boställens öfverlemnande till Statsverket, de ärenden, som utgöra föremål för expeditionens handläggning under senare åren visat en stadig syftning att tillvexa, hvilket bäst ådagalägges derigenom, att diariinumrens summa för inkomna mål, hvilken från år 1872 till 1873 höjdes från 1,992 till 2,382, sedermera

ständigt stegrats och uppgått

år 1874 till..................................................................... 2,600,

» 1875 » ..................................................................... 2,626,

» 1876 )> .................................................................... 2,794,

och nu år 1877 utgjort................................................ 2,857.

Det anslag, hvaröfver Departementschefen egen förfoga för amanuenser, skriibiträden och extra vaktbetjening m. m., torde böra höjas med 800 kronor, Indika blifva erforderliga för den ersättning, som, i likhet med hvad för andra omreglerade embetsverk blifvit bestämdt, bör utgå till de ordinarie tjensteman, hvilka till följd af öfverordnades semester tå bestrida högre tjenstgöring än den, som eljest åligger desamma.

Expeditionens nya atlöningsstat skulle således blifva följande:

4 Bil. No 3 a till Kongl. Maj ds Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1878.

Då expeditionens anslag på ordinarie stat för närvarande är 39,300 kronor, blefve den erforderliga tillökningen 9,700 kronor, men då för tillämpning af nu gällande aflöningsstat finnes uppfördt ett extra anslag af 6,900 kronor, kommer den verkliga förhöjningen att uppgå till blott 2,800 kronor.

Jag hemställer således i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,

att, för tillämpning af det nu framlagda förslag till ny stat för Departementets Kansli-expedition, med de vilkor m. m. för aflöningens åtnjutande, hvilka finnas angifna i Finans-departementets protokoll öfver ofvan åberopade nådiga beslut af den 7 sistlidne December, Riksdagen måtte höja det nu för

expeditionen uppförda ordinarie anslag.................................... kronor 39,300: —

med................................................................................................ » 9,700: -

till............................................................ kronor 49,000: -—

hvarefter det nu under några år för expeditionen utgående extra anslag å 6,900 kronor blefve öfverflödigt.

Arméförvaltningen.

Då jag hyser den förhoppning, att förslag till en af behofvet påkallad lönereglering för detta embetsverk skall kunna, efter löneregleringskomitéens

5 Bil. No 3 a till Kong1. Maj-.ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1878.

hörande och vederbörlig granskning, blifva färdigt till föredragning så tidigt, att detsamma, om det vinner Eders Kongl. Maj:ts nådiga bifall, kan föreläggas instundande Riksdag, hemställer jag i underdånighet, att i propositionen om Statsverkets tillstånd och behof måtte få för detta ändamål beräknas ett

belopp af............................................................................................. kronor 44,000,

hvilket torde utgöra den ungefärliga tillökningen i Arméförvaltningens ordinarie anslag, hvilken för ny lönereglerings genomförande erfordras. De nu på extra stat för Arméförvaltningens aflöning utgående 29,890 kronor blifva efter regleringen icke vidare erforderliga.

Arméens och Flottans artilleribyrå.

Sedan Eders Kong], Maj:t den 22 September 1876 behagat i nåder uppdraga åt en Komité, sammansatt af officerare från både arméen och flottan, att afgifva utlåtande öfver, bland annat, huruvida konstruktion, anskaffning samt försöks- och inskjutning af artilleri- och andra skjutvapen såväl för arméens som flottans räkning lämpligen kunde genom eu och samma myndighet åstadkommas, och denna Komité under den 15 Februari sistlidet år inkommit med sitt underdåniga betänkande, har Eders Kongl. Maj:t den 10 Augusti sistnämnda år anbefallt Generalfälttygmästare!! och Chefen för Artilleriet att uppgöra förslag till en för arméen och flottan gemensam Artilleribyrå, ordnad på sätt Komiteradc framställt.

Uti sitt till följd häraf afgifna underdåniga memorial af den 27 sistlidne Oktober föreslår Generalfälttygmästaren, att Artilleribyråens verksamhet skulle innefatta,

att konstruera all artilleriets materiel och flottans skjutvapen med tillhörande ammunition, samt lavetter, hvilka användas å de befästningar, som det åligger flottan att bestycka;

att öfvervaka tillverkning af krut och kanonjern;

att besigtiga alla artilleripjeser och i allmänhet äfven projektiler samt den öfriga materiel, hvarmed, enligt ofvanstående, byråen komme att taga befattning;

att uppgöra förslag såväl till författningar och reglementen rörande materielens tillverkning, besigtning och profning som till de tekniska bestämmelser, hvilka böra uti leveranskontrakt inflyta;

att upprätta förslag till instruktioner för försök, samt att i allmänhet utföra försöks- och inskjutningar samt upprätta skjuttabeller';

att afgifva förslag till föreskrifter om materielens skötsel och vård;

att följa artilleriets utveckling i främmande land och underhålla noggrann

6 Bil. N-.o 3 a till Kong!. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1878.

kännedom om livad sig i in- och utlandet tilldrager uti de ämnen, som beröra byrå ens verksamhet; samt

att i öfrigt utföra alla arbeten, som röra tekniska frågor och till byråen öfverlemnas.

Efter att sedermera hafva gjort reda för sina åsigter i fråga om den personal, hvarmed byråens arbeten borde utföras, dess aflöning och sättet för dess anställande, samt uttalat den mening, att lokal för byråen torde kunna beredas i den del af artillerigården härstädes, som disponerats af Svea artilleriregemente, sammanfattar han sina åsigter i följande förslag: att byråens arbeten fördelas på tre afdelningar:

Konstruktionsafdelningen,

Kontrollafdelningen samt Försöks- och Statistiska af delningen;

att byråens personal skall utgöras af officerare och underofficerare ur artilleriet och flottan samt en Maskiningeniör;

att såsom Chef för byråen förordnas af Kongl. Maj:t, uppå Generalfälttygmästarens underdåniga förslag, en regementsofficer af artilleriet;

att den fastare anställda officerspersonalen, skall, utom Chefen, bestå af 11 officerare, af Indika 7 eller 8 tagas ur artilleriet, 3 eller 4 ur flottan;

att till biträden uti byråen skall beordras behöflig! antal officerare och underofficerare utur artilleriet och flottan;

att förordnande af inspektörer för krut- och kanontillverkningen i riket, på grund af nådiga brefven den 24 Januari 1826 och den 31 December 1867, må upphöra och de befattningarne åtföljande arfvoden om 300 kronor indragas;

att biträdande officerare och underofficerare måtte få tilldelas gratifikationer;

att byråens militärpersonal måtte under sin anställning derstädes iå bibehålla de vid artilleriet och flottan densamma tillkommande aflöningsförmåner — såsom lön, dagaflöning — för regementsofficer af artilleriet dessutom lönetillägg för hästar och fourragersättning — samt åtnjuta inqvarteringsersättning efter grad (för flottans officerare inqvarteringsbidrag enligt författningarne) med rätt att bibehålla denna förmån äfven under tjenstgöring utom hufvudstationen, Stockholm, längre tid än sex månader;

att byråens ordinarie officerare måtte få uppbära rese- och traktamentsersättning för förrättningsresor, traktamentsersättningen dock endast under de första åtta dagarne å förrättningsorten;

att biträdande officerare och underofficerare måtte få uppbära rese- och traktamentsersättning vid förrättningar utom hufvudstationen, men deras gratifikation å byråens anslag under tiden upphöra;

7 Bil. No 3 a till Kong!. Maj-.ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1878.

att Maskiningeniören måtte få åtnjuta kapitens inqvartering samt för resor ocli förrättningar utom liufvudstationen ega uppbära ersättning i 6:te klassen af gällande resereglemente;

att de lokaler, belägna uti nordvestra flygeln vid artillerigården, som disponerats af Svea artilleriregemente, innan dess förflyttning till det nya kaseruetablissementet, måtte åt byråen upplåtas; samt

o att det memorialet bifogade underdåniga förslag till lönestat för Artilleribyråen måtte vinna nådigt godkännande.

Uti infordi adt underdånigt utlåtande öfver Generalfälttygmästarens nu föredragna memorial bär Förvaltningen af Sjöärendena ej käft annat att dervid erinra, än att Förvaltningen ansett sig böra föreslå, det de flottans officerare, som kommendör as till tjenstgöring i byråen, måtte erhålla samma inqvarteringsersattning som officerare af motsvarande grad vid artilleriet, samt att gratifikationerna för flottans underofficerare vid tjenstgöring i byråen måtte höjas utöfver gratifikationerna åt underofficerare vid artilleriet med ett belopp, motsvarande dessa senares inqvarteringsersättning.

Efter beredning af detta ärende gemensamt med Chefen för Sjöförsvarsdepartementet, har jag funnit mig kunna i allmänhet instämma i de grunder, efter hvilka Generalfälttygmästaren, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med förut omnämnda Komité, ansett en för arméen och flottan gemensam Artilleribyrå böra inrättas. Hvad angår de aflöningsförmåner, som böra tillkomma den vid Artilleribyråen anställda personal, har jag dock ansett mig, — i öfverensstämmelse med de äfven af Chefen för Sjöförsvars-departementet hysta åsigter, _

böra föreslå någon jemkning.

Generalfälttygmästaren har för byråens, utom Chefen, 11 officerare, upptagit arfvoden: fem till ett belopp af 1,800 kronor, sex till 1,200 kronor. Han har vidare föreslagit, att byråens fasta personal skall vid tjenstgöring utom liufvudstationen åtnjuta rese- och traktamentsersättning, den senare dock endast under de första åtta dagarne af förrättningstiden. — I betraktande af de stola kompetensfordringar, som måste sättas på de vid byråen tjenstgörande officerare, har det lägsta arfvodet, 1,200 kronor, visserligen icke synts mig för högt. Deremot anser jag, att arfvodena å 1,800 kronor kunna inskränkas till tre, ett . för hvar af de tre afdelningarne, men att till skälig uppmuntran för längre tjenst eller större skicklighet böra upptagas tre arfvoden å 1,500 kronor hvarefter arfvodena å 1,200 kronor blefve endast fem. — De rese- och traktamentsersättningar, som af byråens personal åtnjutas, lära, derest resan eller uppdraget afser befrämjandet af något ändamål, för hvilket särskildt anslag finnes anvisadt, böra utgå från detta anslag eller de medel, som för sådant ändamål kunna stå till Arméförvaltningens Artilleri-departements förfogande; men i annat fall från allmänna rese- och traktaments-anslaget å vederbö-

8 Bil. N:o 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1878.

rande hufvudtitel. — Vaktmästaren tiar blifvit upptagen till samma förmåner, som af vaktmästare i lägre lönegraden inom nu reglerade embetsverk åtnjutas.

— Pensionsåldern för Maskiningeniören, hvilken, lika som vaktmästaren, blifver pensionsberättigad enligt nådiga Cirkuläret af den 22 Juni innevarande år angående ny pensionsreglering för arméen, synes mig böra föreslås till 60 år.

— Hvad slutligen angår anslaget till expcnsmedel, har jag trott detta skäligen kunna nedsättas till 3,000 kronor.

Med iakttagande af de förändringar i det ingifna förslaget, för hvilka jag nu gjort reda, kommer den af mig, i förening med Chefen för Sjöförsvarsdepartementet, uppgjorda förslagsstat att sluta på 29,700 kronor, i stället för de 31,000 kronor, hvilka utgjorde slutsumman i Generalfålttygmästarens förslagsstat.

Då Artilleribyråens inrättande kommer att, såsom jag längre fram skall i underdånighet ådagalägga, medföra en nedsättning i anslaget till Artilleristaben af 3,700 kronor, blifver emellertid den verkliga förhöjningen i fjerde hufvudtitelns anslag genom byråens upprättande endast 26,000 kronor.

Hvad beträffar de vid Artilleribyråens inrättande öfverflödiga små arfvodena om 300 kronor till hvardera af inspektörerne för krut- och kanontillverkningen, hvilka dessutom uppburo reseersättning och dagtraktamente enligt gällande bestämmelser, så och då de utgå det ena från reservationsanslaget till artilleriregementena, hvars behållning skall användas uteslutande för artilleriets utveckling, det andra åter från anslaget till försvarsverket till lands i allmänhet, från hvilket betydande anslag det hufvudsakliga underhållet af arméens materiel bestrides, anser jag deras indragning ej böra förorsaka någon rubbning i dessa anslags belopp.

Utbedjande mig att framdeles, sedan sig visat, om nödiga medel till byråens upprättande och vidmakthållande blifva af Riksdagen beviljade, få, i samråd med Chefen för Sjöförsvars-departementet, inför Eders Kongl. Maj:t framlägga underdånigt förslag till byråens inre organisation, får jag nu i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att till aflöning m. m. i enlighet med bilagda förslag till stat för arméens och flottans Artilleribyrå (Bil. Lit. A), å fjerde hufvudtiteln, näst efter anslaget till Generalitetsstaten, uppföra ett nytt ordinarie anslag å ............... 29,700 kronor.

Artilleristaben.

Under åberopande af sitt nu af mig föredragna underdåniga memorial af den 27 Oktober 1877 angående organisationen af en för arméen och flottan gemensam Artilleribyrå har Generalfälttygmästaren den 14 sistlidne November

9 Bil. N:o 3 a till Kong! Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1878.

uti annat underdånigt memorial framställt de förändringar i Artilleristabens organisation, Indika, efter hans åsigt, blefve en följd af den nya Artilleribyråens inrättande.

Generalfälttygmästare!! har dervid framhållit, hurusom, enligt den arbetsordning, som för närvarande tillämpades inom Artilleristaben, å konstruktionskontoret tjenstgjorde konstruktionsofficeren och en artilleristabsofficer, samt inom den statistiska afdelningen två artilleristabsofficerare; men att, då alla de arbeten, som nu utfördes å konstruktionskontoret och den statistiska afdelningen, borde utföras af Artilleribyråen, i fall en dylik blefve inrättad, förenämnde officerare borde, såsom icke vidare nödvändiga inom staben, öfverflyttas till Artilleribyråen. —- Den personal, som sålunda, efter en Artilleribyrås inrättande, skulle återstå för Artilleristaben, utgjorde: en stabschef, tre artilleristabsofficerare, en sekreterare och en vaktmästare;

och ansåge Generalfälttygmästare!! detta antal officerare vara tillräckligt för de arbeten, som för staben återstode att utföra. — Angående sekreterarebefattningen omnämner Generalfälttygmästare!!, att dertill lärer vid Artilleristabens inrättande, år 1807, hafva användts sekreteraren vid chefsembetet för Artilleriet, hvilken fick i uppdrag att föra protokollet vid de öfverläggningar rörande planers och projekters uppgifvande, som förut tillhört den år 1796 inrättade Artillerikomitéen, men som då ålades Artilleristaben. Intill år 1866 hade samma plats innehafts af eu civil person, hvars befattning såsom sekreterare åtminstone på senare tiden hufvudsakligen inskränkts till redogörandet för de till Artilleristaben anslagna medel. Ifrån år 1866 både befattningen skötts af en artilleriofficer, hvilken från samma tid tillagts inqvarteringsersättning och hvilken officer tillika varit sekreterare i Artillerikomitéen, jemlik! föreskriften i nådiga instruktionen för denna Komité af den 24 Februari 1868. Sedan likväl genom nådiga generalordres den 27 Augusti 1875 blifvit medgifvet, att annan officer vid Artilleristaben finge, om sådant ansåges för tillfället lämpligt, tjenstgöra såsom sekreterare i Artilleristaben, hade sekreteraren, förutom sin befattning som redogörare, gjort tjenst i likhet med artilleristabsofficerarne. På grund häraf syntes det Generalfälttygmästare!! riktigast, att sekreterarebefattningen i Artilleristaben upphörde och att staben i stället tillökades med en officer, som tillika vore redogörare för Artilleristabens medel. — Utaf de i staben anställde officerarne borde, enligt Generalfälttygmästarens åsigt, stabschefen och två officerare tjenstgöra i Chefens för Artilleriet expedition, eu officer uti Generalfälttygmästarens expedition, samt en officer vara tillgänglig att användas såsom sekreterare i Artillerikomitéen, till biträde i expeditionerna Bill. till RiJcsd. Prat. 1878. 1 Sand. 1 Afl/. -j

10 Bil. No 3 a till Kong!. Maj ds Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1878.

samt till särskilda uppdrag. Uti expeditionerna borde dessutom två underofficerare fortfarande vara anställde såsom renskrifvare.

Beträffande derefter aflöningen, så och på det ej skilnaden måtte blifva för stor emellan de arfvoden, som åtnjötes af Artilleribyråens och af Artilleristabens officerare och svårighet derigenom uppstå att för Artilleristaben fortfarande erhålla framstående officerare, ansåge Generalfälttygmästare!), att arfvodena för de två äldste stabsofficerarna och den, som tillika vore redogörare, borde bestämmas till 1,200 kronor, och arfvodet åt den fjerde stabsofficeren fastställas till 1,000 kronor. Derjemte hyste Generalfålttygmästaren den åsigt, att Artilleristabens officerare borde, i likhet med militärdistriktens stabsadjutanter, vara beridne på egna tjenstehästar, och att derföre lönetillägg och fourrageersättning för en häst borde tillkomma hvar och en af dem, likasom äfven stabschefen, om denne ej vore major på stat vid något af artilleriregementena. — Vaktmästarens lön borde sättas lika med vaktmästarens i Artilleribyråen, och till de båda underofficerarne utgå inqvarteringsersättning, i likhet med hvad föreslagits för Artilleribyråens underofficerare; hvarförutom, för gratifikationer åt förstnämnde underofficerare, borde i staten uppföras ett visst belopp, på det att Artilleri-departementets ordinarie anslag och stabens expensmedel ej måtte behöfva för sådant ändamål i framtiden anlitas. Dessa expensmedel, oförändrade sedan år 1858, hade nemligen visat sig otillräckliga, hvarföre en höjning i desamma måste föreslås.

Till följd af hvad han sålunda anfört och under förutsättning att den ifrågasatta Artilleribyråen kommer att inrättas, föreslår Generalfålttygmästaren,

att Artilleristabens personal från 1879 års ingång må utgöras åt: en stabschef,

fyra artilleristabsofficerare, hvaraf den ene tillika är redogörare för de till

Artilleristaben anvisade medel, och eu vaktmästare;

att Artilleristabens officerare må göras beridne på egna tjenstehästar;

att gratifikationer måtte få tilldelas två i Artilleristaben tjenstgörande underofficerare ;

att inqvarteringsersättning må på hittills öflig! sätt utgå till Artilleristabens officerare och hädanefter äfven till de; derstädes biträdande underofficerare; samt

att det memorialet bifogade förslaget till stat för Artilleristaben måtte från och med år 1879 blifva gällande.

Vid denna Generalfälttygmästarens underdåniga framställning anser jag mig ej böra göra annan anmärkning, än att arfvodena synts mig skäligen kunna bestämmas till två på 1,200 och två på 1,000 kronor, samt att, ehuru jag anser den af Generalfälttygmästare!) gjorda framställning derom, att Artillerista

11 Bil No 3 a till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1878.

bens officerare böra vara beridne å egna tjenstehästar, icke sakna skäl, så och då Mers Kongl. Maj:t den 10 Augusti sistlidet år medgifvit, att Artilleristabens officerare må vid förefallande behof göras beridne å hästar från Svea artilleriregemente, jag anser med äskande af anslag för tjenstehästar åt dessa officerare kunna för närvarande anstå. Med iakttagande häraf har jag låtit uppgöra bifogade förslag till stat för Artilleristaben (Bil. Litt. B), hvars slutsumma understiger den af Generalfälttygmästare!! föreslagna med 3,260 kronor eller, vid det tillfälle då, enligt hans förslag, hästersättning skulle äfven till stabschefen utgå, 4,025 kronor. Om mitt underdåniga förslag vinner nådigt god-

kännande, skulle Artilleristabens nuvarande anslag............... kronor 12,200: _

kunna nedsättas med det belopp, hvarmed det öiverstiger

nu föreslagna stats slutsumma................................................ j> 3 5QQ. _

e^cr 'i'.......................................................................................... kronor 3,700: —

Jag hemställer således i underdånighet,

att Eders Kongl. Ma:jt täcktes föreslå Riksdagen att, vid bifall till hvad Eders Kongl. Maj:t föreslagit angående inrättande af arméens och flottans Artilleribyrä, anslaget till Artilleristaben måtte, med godkännande af den vidfogade förslagsstaten för denna stab (Bil. Litt. B), minskas med 3,700 kronor tlH......................................................................................................... 8,500 kronor.

feommendantstaten.

Uti underdånigt memorial af den 7 November sistlidet år har Chefen för Fortifikationen gjort underdånig framställning derom, att det å Carlsborgs fästning befintliga och ursprungligen endast för fästningsbygnadens personal afstäda samt derföre under Fortifikationsbefälhafvarens inseende ställda proviantmagasinet med dertill hörande kronobageri, såsom numera varande till gagn för en annan, långt talrikare och för fästningsbygnadsarbetena helt och hållet främmande personal, nemligen såväl fästningens ständiga garnison af artilleriooh foi tifikationstrupper, som de derstädes årligen förlagda kommenderingar till infanteriets underbefälsskola och andra militära öfningar m. m., måtte för framtiden varda stäldt under närmaste tillsyn af en särskild intendent samt under kommendantens å fästningen öfverinseende, med den förre åliggande redovisningsskyldighet inför Arméförvaltningens Intendents-departement, som, jemte eftertagande af den Fortifikationen nu tillhörande kontroll öfver magasinets förvaltning in. in., borde tillhandahålla de för magasinets skötande erforderliga medlen enligt de föreskrifter, Eders Kongl. Maj:t under nuvarande förhållanden kunde finna lämpliga och behöfliga.

12 Statsverket 1878.

U/7. N:o 3 a till Kong!. Majds Nåd. Prop. No 1, om.

I anledning af hvad sålunda beträffande tillsättande af en särskild intendent å fästningen blifvit föreslaget, har Arméförvaltningen, hvars utlåtande i frågan blifvit af Eders Kong! Maj:t inhcmtadt, ansett sig böra lemna kommendants-embetet å Carlsborg tillfälle att afgifva yttrande, och har uti sådant betänkande kommcndants-embetet hufvudsakligen anfört, ^

att, om eu förändrad anordning med uppköp åt och vården om spanmal och proviant för fästningen funnes nödig, omständigheterna syntes bjuda, att en med affärer i allmänhet förtrogen person antoges att besörja fästningens proviantering samt öfver kronomagasinet och bageriet derstädes handhafva vården och derför vara ansvarig, hvilken person borde uteslutande åt dessa och andra dylika bestyr, tillhörande fästningens ekonomi, egna sin tid;

att vidare i följd af den utveckling fästningen med stora steg gmge till mötes genom det ökade antal af trupper, som dit förläggas och hvilkas behof i många olika riktningar och på många olika sätt tillgodoses, det syntes för Kongl. Maj:t och Kronan vara fördelaktigast, liksom äfven i administrativt hänseende enklast, att alla de förnödenheter, som för fästningens rakning erfordrades, undantagandes dock materialier för sjelfva fästmngsbygnaden anskaffades genom eu särskild styrelse eller intendentur, mot redovisning inför Armeförvaltningen; samt . e

att för den skull och då kommendanten på fästningen svårligen i följd åt

sin militära ställning kunde med tillräcklig sakkännedom och noggranhet egna sig åt de till fästningens proviantering m. in. hörande göromål, nödvändigheten fordrade, att i sammanhang med eu förändrad anordning af dessa bestyi eu gemensam intendentur för fästningens angelägenheter blcfve inrattad med den omfattning, kommendants-embetet här förut angifvit.

För egen del har Arméförvaltningen å Intendents-departementet icke kunnat annat än instämma uti den af Chefen för Fortifikationen uttalade mening, att befattningen med kronomagasinet och kronobageriet på Carlsborg numera snarare borde tillhöra fästningens kommendant och Arméförvaltningens lntendentsdcpartement, än fortifikationsbefälhafvaren på stället. Chefen för Fortifikationen och Förvaltningens Fortifikations-departement. Likaså måste, enligt in tendentsdepartementets åsigt, erkännas, att vidden af de bestyr, som fästningens behöriga proviantering hädanefter kräfde, gjorde det till eu nödvändighet för kommendanten att befrias från alla dithörande detaljgöromål, hvilka dessutom mindre väl kunde stå tillsammans med hans militära ställning såsom högste befälhafvare på platsen. Dylika göromål tillika med åtskilliga andra till fästningens allmänna ekonomi hörande värf borde då lämpligen öfyerlåtas åt en särskild, såsom biträde åt kommendanten i dessa hänseenden och under hans närmaste chefskap ställd fästningsintendent. Fn sådan anordning skulle dock med mindre kostnad för Kronan kunna ske, om den ställdes i samband med

Bil. N:o 3 a till Körtel. Majds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1878.

inrättande på fästningen af en förrådsförvaltning, som der blefve behöflig för det arméens gemensamma central- och lmfvndförråd af beklädnads-, remtygs-, utrednings-, sjukvårds- och trosspersedlar, hvilket vore afsedt att i fästningen upprättas och hvarför särskild lokal numera funnes i beredskap. Det syntes nemligen Departementet, som skulle den blifvande intendenten för nyssnämnda förråd kunna med denna sin befattning äfven förena den föreslagna fästningsintendentssysslan, så framt han i sistberörda egenskap finge vid räkenskapsföring och andra kontors- eller kansligöromål biträdas af en honom underordnad tjensteman, hvilken lämpligen äfven kunde vara uppbördsman och redogörare för sådana på fästningen befintliga persedelförråd, som icke tillhörde fästningsbygnaden eller någon af de ständiga garnisonstrupperna derstädes, såsom t. ex. kommendantsskapsförrådet, underbefälsskolans förråd, det blifvande förrådet för volontärskolan in. fl., hvilka alla upplag borde fortfarande hvart för sig bibehållas utan sammanblandning med det stora hufvudförrådet, helst innehållet af de förra till större delen ginge i bruk antingen året om eller vissa tider deraf, hvarunder uppbördsmannen hade att öfvervaka persedlarnes renhållning och lämpliga iståndsättning eller utbyte mot nya, hvilket åter vållade tätare in- och utlevereringar samt eu mer detaljerad och i öfrigt annorlunda ordnad persedelvård, än den, som inom centralförrådet kunde ega rum eller med dess uppbördsmans tjenstgörings förhålland en läte sig förena. —- Genom tillsättning af en Fästningsintendenten biträdande tjensteman skulle äfven fästningsväbeln på Carlsborg befrias från en mängd för honom främmande räkenskapsoch förrådsgöromål, hvilka under senare åren måst åt honom uppdragas, men som numera icke kunde annat än verka störande för eu noggrann utöfning af hans egentliga befattning. I öfrigt skulle centralförrådets bildande på fästningen göra det nuvarande utrednings förrådet i Göteborg öfverflödigt, hvarjemte arméens förråd i Stockholm kunde inskränkas till allenast den storlek, som för hufvudstadens garnisonstrupper samt 4:de och 5:te militärdistriktens regementen och corpser funnes erforderlig.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt och i öfrigt i detta ärende förekommit, har Arméförvaltningen i underdånighet hemställt,

att, i sammanhang med bildandet på Carlsborg af ett central- och hufvudförråd af beklädnads- m. fl. persedlar för arméen samt anställning af erforderlig förvaltningspersonal vid detta förråd, befattningen med det nuvarande kronomagasinet och kronobageriet på fästningen måtte få öfverflyttas från fortifikationsbefälhafvaren till kommendanten derstädes och i följd häraf högsta inseendet öfver fästningens proviantering af Arméförvaltningens Intendentsdepartement öfvertagas;

att till biträde åt kommendanten vid fästningens proviantering och vid skötandet af vissa andra ekonomiska bestyr på platsen, enligt de reglementa-

14 Bil. N:o 3 a till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1878.

riska bestämmelser, som Eders Kong'!. Maj:t uppå. Arméförvaltningens förslag torde framdeles meddela, måtte få tillsättas, under kommendantens chefskap, en Fästningsintendcnt, som torde böra tilläggas regementsofficers värdighet;

att Fästningsintendenten tillika skall vara intendent vid det nya centraloch hufvudförrådet för beklädnads- in. fl. persedlar på Carlsborg;

att den öfriga förvaltningspersonalen vid nyssnämnda förråd skall utgöras af en Förrådsförvalfare och eu Bokhållare, båda med aflöning på stat, hvarjemte extra skrifbiträde må vid förefallande behof kunna mot särskild betalning anställas;

att såsom uppbördsman och redogörare för andra på fästningen befintliga persedelförråd, hvilka icke äro afsedda för fästningsbygnaden eller för de ständiga garnisonstrupperna på platsen, måtte få anställas en särskild Förvaltare under Fästningsintendentens närmaste förmanskap och inseende, med skyldighet jemväl att tillhandagå bemälde intendent vid förekommande kontors- och expeditionsgöromål;

att i följd häraf den åt fästningsväbeln på Carlsborg nu uppdragna befattning med sistberörda persedelförråd liksom med vissa andra räkenskapsbestyr, som icke åtfölja hans väbelsbeställning, skall upphöra;

att två vaktmästare måtte fa antagas till tjenstgöring, den ene hos Fästningsintendenten och vid de mindre persedelförråden, den andre vid centralförrådet ;

att samtidigt med det senare förrådets inrättande arméens utredningsförråd i Göteborg, såsom dåmera obeliöfligt, måtte upphöra och dervarande förrådssysslor indragas;

att Intendenten vid detta utredningsförråd, f. d. Öfvcrstelöjtnanten, Riddaren af Eders Kong! Maj:ts Svärdsorden Johan Fredrik Flach, som är född år 1805 och år 1858 antogs till intendent, hvilken befattning han med särdeles nit, trohet och skicklighet utöfvat, måtte vid förrådets upphörande öfverflyttas på allmänna indragningsstaten med åtnjutande, från och med månaden näst efter entledigandet, såsom pension under hans återstående lefnad, af ett mot intendcntsarfvodet på Arméförvaltningens stat svarande belopp af 1,800 kronor årligen; hvaremot Intendents-departementet, hvad angår t. f. Förvaltaren vid Göteborgs utredningsförråd, Kapitenen m. m. Y. A. Iledelius, som först år 1873 i denna befattning antogs, och tillika är Tygförvaltare i Göteborg, ansåge någon allmän pensionsrätt i anledning af utredningsförrådets upphörande icke kunna ifrågakomma;

att aflöningen för de nu föreslagna nya bestäilningarne på Carlsborg måtte, med afseende å hvarderas beskaffenhet och ansvaret i uppbördssysslorna, sålunda bestämmas;

15 Bil. N:o 3 a till Kong!. Majds Nåd. Pr ap. N:o 1, om Statsverk 1878.

för en Fästningsintendent, tillika intendent vid centralförrådet ......................................................... lön kronor 4,000: —

dagaflöning ä 4 kronor................................... » 1,460: _

eller samma aflöning, som för fältintendenter i militärdistrikten varit föreslagen; för en Förvaltare vid de mindre persedelförråden, tillika biträde åt Fästningsintendenten i kontors- och expe-

ditionsgöromål, lön .......................................................... kronor

med rätt till ålderstillägg af 300 kronor efter fem års tjenstgöring — eller lika aflöning, som bestås förrådsförvaltare på Artilleriets stat; för en Förvaltare vid central- och hufvud förrådet, lön .. »

med ålderstillägg af 500 kronor efter femte och tionde tjensteåret;

för eu Bokhållare vid centralförrådet, lön........................... »

med ålderstillägg af 300 kronor efter 5 år;

för en Vaktmästare vid centralförrådet, lön........................

för en d:o vid de mindre förråden, lön..............................

hvarjemte anvisas till extra skrifbiträde vid centralförrådet årligen minst ............................................

börande innehafvarne af nyssnämnda befattningar äfven åtnjuta fri inqvartering å fästningen, enligt hvad särskildt kan varda bestämdt vid nådig pröfning af upprättadt förslag till inqvarteringens ordnande derstädes under fred, hvarom Arméförvaltningen afgifvit särskildt underdånigt betänkande.

5,460: —

1,S00: —

4,000: —

1,500: —

1,000: — 800: —

1,500: —

Summa kronor 16,060: —

Instämmande i hvad vederbörande myndigheter yttrat angående olämpligluden deraf, att omsorgen för fästningen Oarlsborgs proviantering längre hvilar på Fortifikationen, samt om tidpunkten för verkställande af öfverflyttningen till Carlsborg af armeens hutvudutredningsförråd, har jag i hvad Arméförvaltningen föreslagit ej funnit skäl till annan ändring, än att aflöningen åt Förvaltaren vid centralförrådet, nu föreslagen till 4,000 kronors lön, måtte fördelas i

*ön ................................................................................................ 2.800 kronor,

tjenstgöringspenningar.......................................................................... 1,200 »

Summa 4,000 kronor.

Då förvaltaren vid de mindre förråden och bokhållaren blifvit föreslagna till sådana aflöningsförmåner, som i arméens nya aflöningsstater förekomma för

16 Bil. No 3 a till Kongl. Maj ds Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1878.

deras likar, förrådsförvaltare å artilleriets stat ocli fortifikationskassörer, kar jag ansett någon sådan fördelning af lönebeloppet ej böra med afseende på dem sättas i fråga. Vidare liar jag ansett de bada vaktmästarnes aflöningsförmåner, vid betraktande af lifsförnödenketernas kända dyrket å Carlsborg, samt deras anställning vid betydliga ock värdefulla persedelförråd, böra skäligen sättas lika med vaktmästares af lista ock 2:dra lönegraden i de nu reglerade embetsverken kär i Stockkolm.

Med iakttagande karat kemställer jag i underdånigket, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att, för inrättande af en intendentur å Carlsborgs fästning i öfverensstämmelse med bilagda förslag till stat (bil. Lit. G)

höja anslaget till Kommendantsstaten, som nu utgör............ kronor 19,415: —

med....................................................................................................» 16,160.

pp ......................................................................... kronor 35,575: —

Vid bifall härtill kan genom indragning af Göteborgs utredningsförråd å

» en Förvaltare ... » en Vaktmästare

kvilket skall af mig iakttagas vid afgifvande framdeles af förslag till nådig proposition om lönereglering för detta embetsverk.

I likhet med livad Arméförvaltningen föreslagit, hemställer jag vidare, att Eders Kongl. Maj:t måtte af Riksdagen äska uppförande å allmänna indragningsstaten för Intendenten vid utredningsförrådet i Göteborg, f. d. Ofverstelöjtnanten in. m. Johan Fredrik Flack af en pension, stor 1,800 kronor, att från ock med månaden näst efter den, i hvilken kan från intendentsbefattningen entledigas, under hans återstående lifstid utgå.

Garnisonssjukhuset å Carlsborg. (Allmänna Garnisonssjukhusets anslag.)

Sedan Eders Kongl. Maj:t den 24 September 1875, med anledning af dåvarande Befälhafvarens för Fortifikationen underdåniga hemställan ock efter det Gencralbefälhafvaren i 3:dje Militärdistriktet, Arméförvaltningen ock Sundhetskollegiet fått afgifva underdåniga yttranden i ämnet, behagat förordna, att det öfverinseende öfver sjukvården å Carlsborg, som ditintills ålegat fortifikationsbefälhafvaren derstädes samt det förmanskap kan utöfvat öfver garnisonsläkaren skulle uppköra samt denne ställas under kommendantens omedelbara förmanskap och befäl samt garnisonssjukhuset å Carlsborg, som blefve gemensamt för

17 Bil. N:o 3 a till Kong!. Majds Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverk 1878.

hela den å fästningen förlagda militär- och civilpersonalen, skulle stå under styrelse af en Direktion med kommendanten såsom ordförande, så och efter det Sundhetskollegiet, på nådig befallning, upprättat och till Eders Kongl. Maj:ts pröfning öfverlemnat förslag till reglemente för Garnisonssjukhuset å Garlsborg, åtföljdt af särskilda instruktioner för sjukvårdspersonalen derstädes, har Arméförvaltningen under den 27 sistlidne Oktober inkommit med så väl utlåtande öfver sistnämnda förslag som underdånigt förslag till stat för ifrågavarande garnisonssjukhus, så beskaffad, som Bil. Lit. D här vid protokollet närmare utvisar. Uti sin underdåniga skrifvelse om statsregleringen den 29 Oktober 1877 har Arméförvaltningens Intendents-departemcnt vidare anhållit om beredande af årsanslag för detta sjukhus till ett belopp af 10,000 kronor, motsvarande förenämnda förslagsstats slutsumma, och anser Departementet detta belopp böra af Riksdagen äskas såsom tillökning i nuvarande statsanslaget för Allmänna Garnisonssjukhuset (i Stockholm), hvilket anslag sålunda skulle blifva gemensamt för de båda sjukhusen, ehuru behörigen fördeladt dem emellan, hvarvid anslaget lämpligen borde erhålla benämningen »Garnisonssjulcliusen i Stoclcholm och å Carls/jorg». Då detta anslag till större delen vore afsedt för anskaffning och underhåll af persedlar m. fl. förnödenheter af vexlande åtgång och kostnad, allt efter den på sjukhusen vårdade personalens större eller mindre antal, arten af de persedlar, som behöfde nyanskaffas eller repareras, förändrade prisförhållanden m. m. dylikt, ansåge Intendents-departementet nödigt, att hvad något år kunde på anslaget besparas, finge användas till ökade utgifter under efterföljande år, hvarföre Departementet föreslår, att det samma måtte erhålla naturen af reservationsanslag; och har Arméförvaltningens Civila departement, under hvars förvaltning anslaget till Allmänna Garnisonssjukhuset är stäldt, så mycket hellre instämt i sist omförmälda förslag, som Eders Kongl. Maj:t redan tillförene, uppå gjorda underdåniga framställningar, flera gånger funnit godt förordna, att de besparingar, som vid ett års slut förefunnits å Allmänna Garnisonssjukhusets anslag, skulle för det följande årets utgifter reserveras.

I den mån Carlsborgs fästning vunnit i betydenhet och garnisonen derstädes ökats, hafva de anordningar för sjukvården, som vid fästningsarbetenas början voro ändamålsenliga, visat sig allt mindre tillfredsställande. Redan för mer än två år sedan har derföre Eders Kongl. Maj:t, såsom Arméförvaltningen erinrat, enligt samtlige vederbörandes tillstyrkan' fattat beslut i afseende å ordnandet af ett för fästningens personal och Fortifikationens private arbetare gemensamt garnisonssjukhus, men detta nådiga beslut har hittills, endast ofullständigt kunnat genomföras, af bland annat brist på medel för sjukhusets utredning och förvaltning. Tiden för denna frågas ändamålsenliga lösning är nu Bih. till Riksd. Prot. 1878. 1 Kami. 1 Afl. 3

18 Bil. N:o 3 a till Rongl. Maj:ts Råd. Prop. N:o 1, om Stativ erhet 1878.

inne och kan så mycket mindre uppskjutas, som med det 3:dje sappörkompaniets nu pågående uppsättning och infanteri-volontärskolans förläggning till Carlskorg behofvet af sjukvårdens ordnande derstädes blifver ännu mera känbart. Då jag i hufvudsak instämmer i de förslag härtill, som från Sundhetskollegiet och Arméförvaltningen nu blifvit framstälda, hemställer jag i underdånighet, att Eders Kong!. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att, för tillämpning af bilagda förslag till stat för Garnisonssjukhuset å Carlsborg (Bil. Lit. D.),

bevilja å ordinarie stat............................................................... kronor 10,000: —

att tilläggas anslaget till Allmänna Garnisonssjukhuset, nu » 71,486: 25,

hvarefter detta anslag, med förändrad benämning: Garnisonssjukhusen i Stockholm och å Carlsborg, torde få såsom reservationsanslag utgå med......................................................... kronor 81,486: 25.

Indelta Arméen.

Indelta Arméens befäl saf!ilning.

I detta anslag finner jag ej för närvarande skäl att föreslå annan ändring, än att, då Jemtlands Hästjägarecorps ensam inom rytteriet är i saknad åt Löjtnant af andra klassen, men för Corpsens tjenstbarhet vid flera tillfällen och särskild! vid beväringens vapenöfning och mobilisering behofvet åt en tillökning i subalternofficerarnes antal gör sig känbart, jag i underdånighet hemställer, att Eders Kong!. Maj:t ville föreslå Riksdagen att åt en Löjtnant af andra klassen vid Jemtlands Hästjägarecorps bevilja

lön ............................................................................. kronor 900: —

tjenstgöringspenningar................................................ » 120: —

dagaflöning under vapenöfningarne i förslagsvis 60 dagar ......................................................... f>

lönetillägg för 2 tjenstehästar................................. ))

fourrageersättning...................................................... »

Om till nuvarande anslaget för indelta arméens befäls-

aflöning.................................................................................... kronor 4,177,006

lägges nu föreslagna..................... » 2,670

blefve den nya slutsumman............................................... kronor 4,179,676

2,670: —

Indelta Arméens och Vermlands Fältjägarccorps’ vapenöfningar.

I anledning af Eders Kong!. Maj:ts nådiga proposition om en allmän förhöjning uti här ifrågavarande vapenöfningsanslag med 388,000 kronor för att

19 Bil. N:o 3 a till Korn)!, Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1878.

möjliggöra öfningarnes behöriga utförande, har Riksdagen för detta ändamål anvisat sagda belopp att å extra stat under är 1878 utgå. Enär detta belopp vant grundadt på räkenskapen för senare tiders öfningar af sådant slag, hvartill medlen till större delen varit afsedda, samt någon nedsättning i de i beräkningen ingående pris desto mindre kunde antagas sannolik, som tvärtom motsatsen redan vore för handen; hvartill komme svårigheten, om icke omöjligheten att särskildt behörigen redovisa de båda för samma ändamål afsedda anslagen af olika natur, — så har Arméförvaltningens Intendents-departement funnit sig böra i underdånighet hemställa, att omförmälda extra anslag måtte få till ordinarie statsanslaget för indelta arméens och Yermlands Fältjägarecorps’ vapenöfningar omtöras.

Ehuru senast församlade Riksdag vid beviljandet af förhöjning i anslaget till indelta arméens vapenöfningar ansett, att densamma, för vinnande af någon erfarenhet om hvilket belopp må för öfningarnes ordnande vara erforderligt, då endast borde på extra stat uppföras, ett mål som på denna väg först efter en längre följd af år kan vinnas, så finner jag mig dock på de af Arméförvaltningen anförda skäl, Indika så väl i afseende å anslagets belopp, som dess redovisande, synas mig talande, böra underdånigst hemställa, det Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen, att den ifrågavarande anslagsförhöjningen måtte å ordinarie stat öfverflyttas, och således statsanslaget till indelta arméens och Yermlands Fältjägarecorps’ vapenöfningar förhöjas med ett belopp af 888,000 kronor.

Till anskaffning af granris samt åtskilligt virke för lägerbehofvet under indelta arméens och beväringsmanskapets årliga möten finnas medel anvisade under statsanslaget för försvarsverket till lands i allmänhet, medan åter truppernes alla öfriga mötesförnödenheter, såsom proviant, fourrage, ved, lägerhalm m. m. bekostas från de båda statsanslagen till arméens och beväringsmanskapets vapenöfningar. I följd häraf och ehuru samtliga förnödenheterna anskaffas genom vederbörande provianteringsdirektioners försorg få dock utgifterna för förstnämnda artiklar icke uppföras i provianteringsdirektionernas redogörelser för vapenöfningsmedlen, utan måste, efter särskilda kostnadsräkningar, af Arméförvaltningen liqvideras från annan nyss uppgifven anslagstillgång. Då emellertid detta förfaringssätt synts Intendents-departementet innefatta en i en dylik underordnad sak nog onödig omgång, har Departementet funnit sig föranlåtet hemställa, att eu summa af 4,000 kronor, hvartill årliga kostnaden för de ifrågavarande lägcrartiklarne kunde anses uppgå, måtte få från anslaget till försvarsverket till lands i allmänhet öfverflyttas, med 2,500 kronor till anslaget till indelta arméens, och med 1,500 kronor till anslaget för beväringens vapenöfningar. Om Eders Kongl. Maj:t gillar denna underdåniga framställning, som synes mig befogad, torde Eders Kongl. Maj:t vilja föreslå Riksdagen, att för

20 Bil. No 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1878.

*

ifrågavarande ändamål må till anslaget för indelta arméens oeli Vermlands Fältjägarecorps’ vapenöfningar från anslaget till försvarsverket till lands i allmänhet

öfverflyttas kronor 2,500.

Om till anslagets nuvarande slutsumma..................... kronor 1,319,800: —

läggas nu föreslagna förhöjningar....................................... » 388,000: —

och .......................................................................................... » 2,500:

skulle den nya slutsumman uppgå till.............................. kronor 1,710,300: —

Värfvade Arméen.

Lifgardet till häst och Husarregementet Konung Carl XY.

Uti skrifvelse af den 22 sistlidne November har Inspektören för Kavalleriet framhållit det ofördelaktiga förhållande, hvari de båda värfvade kavalleriregementena befunno sig, i jemförelse med de indelta, derigenom att både Lifgardet till häst och Husarregementet Konung Carl XY sakna ryttmästare af andra klassen. De olägenheter, som häraf uppstode, har redan af Eders Kongl. Maj:t varit erkända, då Eders Kongl. Maj:t föreslagit 1875 års Riksdag att bevilja medel till aflöning åt en dylik ryttmästare vid hvardera regementet. Denna nådiga framställning vann väl icke då Riksdagens bifall, i det Riksdagen afslog så väl detta som öfriga förslag till ändring i organisationsförhållandena vid" arméen, med undantag blott af reduktionen af Yermlands Fältjägareregemente till Corps.

Då emellertid grundsatsen att icke utvidga den nu bestående styrkan af indelta och värfvade arméen sedermera blifvit, såsom mig synes med allt skäl, af Riksdagen öfvergifven, i det sist församlade Riksdag beviljade åtskillig tillökning i arméens underbefäl, har jag, som anser en förstärkning i befälet vid dessa, med beväringsmanskap försedda, kavalleriregementen i hög grad önskvärd, ansett mig böra nu hemställa, det Eders Kongl. Maj:t ville föreslå Riksdagen att å hvardera af ifrågavarande regementens stater uppföra till aflöning m. in. åt en ryttmästare af andra klassen

lön............................................................................................... kronor 1,800:

dagaflöning........................................................................

lönetillägg för 2 tjenstehästar ................................................ »

fourrageersättning ...........................................................

tillsammans........................................................................

Yid Lifgardet till häst förefunnes dessutom den oegentlighet, att derstädes vore anvisad aflöning endast åt eu regementsadjutant, då vid öfriga regementen

21 Bil. No 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1878.

och corpser funnos två. Enär det med rätta antoges, att hvarje regementsofficer borde hafva sin adjutant, och detta icke blott vid en blifvande mobilisering utan äfven vid de vanliga öfningarne, har Kavalleriinspektören hemställt om rättelse i detta missförhållande. Då det tvifvelsutan måste anses såsom en brist i detta regementes organisation, att dervid tinnes anställd endast en regementsadjutant, hvilken brist vid mobilisering komme att medföra den olägenhet, att en af sqvadronsofficerarne ryckes från sin egentliga tjenstgöring, torde Eders Kongl. Maj:t vilja föreslå Riksdagen att öka hästgardets anslag med aflöning

m. m. till en andre regementsadjutant, hvilket

för lön................................ kronor 900: —

x> dagaflöning ........................................................................... » 730: —

» lönetillägg för 2 tjenstehästar .......................................... j> 800: —

» fonrrageersättning............................................................ » 730: —

skulle göra eu tillökning af .................................................. kronor 3,160: —

Med förut omnämnda ............................................................... 4,425: —

blefve hela förhöjningen i anslaget för lifgardet till häst kronor 7,585: — och detta anslag, som nu utgör ............................................. » 138,760: —

skulle komma att uppgå till.................................................. kronor 146,345: —

Anslaget till Husarregementet Konung Carl XY, nu......... » 184,504: 05,

skulle genom tillägg af............................................................ » 4,425:_

höjas till .................................................................................... kronor 188,929: 05.

Marinregemente!.

Detta anslag är fortfarande erforderligt för att, i den mån det genom Marinregementets indragning är eller varder disponibelt, användas för underhåll af garnisonen i Oarlskrona, och lärer Eders Kongl. Maj:t derföre vilja föreslå Riksdagen, att detsamma må äfven under år 1879 för omförmälda ändamål med oförändrad natur utgå.

Fortifikationen.

Anslaget till Fortifikationens praktiska öfningar. Med afseende härå har Chefen för Fortifikationen i sitt underdåniga memorial af den 15 sistlidne November anfört, hurusom detta anslag, som intill 187 G års början utgick med

10.000 kronor, nämnda år med anledning af den påbörjade uppsättningen af sappörbataljonen ökades till 13,000 kronor. Sedan dess vore nu uppsättningen af samma bataljons 2:dra kompani fullbordad och det 3:dje kompaniets

*

22 Bil. No 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1878.

skulle under år 1878 ega rum. Så väl till bestridande åt kostnaderna för dessa nya kompaniers fältöfningar som ock för att kunna bereda pontoniererne en hittills saknad öfning i broslagning uti strömmande vatten erfordrades ett ökadt anslag. Uti det underdåniga memorial angående Fortifikationens praktiska öfningar år 1877, livilket Chefen för Fortifikationen ingaf den 31 Januari, hade han haft tillfälle att framhålla den kännbara lucka uti pontonierernes öfning, som uppstått derigenom, att de ej hade tillfälle öfva broslagning uti rinnande vatten så väl med pontoner som med tillfälliga materialier, hvarförutom de icke kunde motsvara de billigaste anspråk på en tekniskt utbildad broslagningstrupp. I sammanhang dermed hade föreslagits, att pontoniererne, hvilkas årliga öfningar utsträcktes till fulla tre månader, under en månads tid skulle förläggas till något ställe, der strömmande vatten vore att tillgå för broslagningsöfningarne. Eders Kongl. Maj:t hade täckts gilla denna framställning, men som Fortifikationens öfningsmedel ej lemna! tillgång till planens utförande, hade den tills vidare ej kunnat sättas i verket. Hvad som i väsentlig mån bidroge att göra fortifikationstruppernas öfningar kostsamma vore dels de materialier, i synnerhet trävirke, som dervid erfordrades och hvaraf en betydlig del årligen förbrukades, så att stora nyanskaffningar alltjemt måste ega rum, dels, hvad pontoniererne anginge, truppens förläggning på annan ort under den tid de broslagningsöfningar skulle företagas, hvarom nyss förut blifvit nämndt.

De kostnader, truppens praktiska öfningar under de senare åren medfört, kunde beräknas till 2,500 kronor för kompani, eller för tre kompanier pontonierer, och från och med år 1879, likaledes tre kompanier sappörer till 15,000 kronor; med hvilken beräkning dock de förbemälda öfningarne för pontoniererne uti broslagning i strömmande vatten ej kunde ske oftare än hvart annat år. Dertill komme nu kostnaden för Fortifikationens stabsöfningar, som redan pågått årligen alltsedan år 1869 till stor nytta för officerare och underofficerare och för Indika öfningar kostnaden kunde beräknas till 5,000 kronor om året. Hela det behöfliga anslaget till Fortifikationens praktiska öfningar skulle alltså uppgå till 20,000 kronor.

På grund af hvad Chefen för Fortifikationen sålunda anfört, får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att anslaget till Fortifikationens praktiska öfningar, som nu uppgår till 13,000 kronor, måtte med 7,000 kronor förhöjas; hvaremot jag anser mig icke böra understödja hans framställning, att anslaget måtte vinna ytterligare tillökning för bekostande af infanteriets timmermansofficerares deltagande i sappörerncs öfningar, hvilken kostnad torde, liksom hittills, kunna utgå från indelta arméens vapenöfningsanslag.

Underhåll af Sappörbataljonens skanstyg spark (verktyg och instrumentalier med tillhörande åkdon). För detta ändamål har hittills anslag ej

Bil. No 3 a till Kongl. May.ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1878. 23

varit anvisadt, men då numera, sedan sappörtruppen och dess öfningar ökats, slitningen å skanstygen blifvit betydlig, anser Chefen för Fortifikationen ett årligt anslag härför erforderligt, beräknadt till samma belopp som för underhållet af ett krigsbryggeekipage, eller 1,500 kronor, hvilka Eders Kongl. Mai-t torde vilja af Riksdagen äska.

Om de nu föreslagna förhöjningarne

för fortifikationstruppernes praktiska öfningar kronor 7,000: _

och för underhåll af skanstygsparken............... » 1,500: _ $ F,nn.

tilläggas anslagets nuvarande summa................................................... 285*920' _

blifver den nya slutsumman............................................ kronor 294 12Q-

Beväringen.

Beväringens vapenöfning.

Vid bifall till hvad förut under anslaget till indelta arméens och Yermlands Fältjägarecorps’ vapenöfningar blifvit föreslaget om förflyttning till vapenöfningsanslagen från anslaget till försvarsverket i allmänhet af medel för bestridande af viss lägerutredning, skulle detta anslag höjas med 1,500 kronor hvilka Eders Kongl. Maj:t torde af Riksdagen äska.

Anslaget, nu..................................................................... kronor 651,000: —

komrne genom denna förhöjning............................................. » p 5qq. _

att uppgå till.............................................................................. kronor 652,500: —

Volontärsskolan på Carlsborg.

Enligt den beräkning, som blifvit af Eders Kongl. Maj:t för sistförsamlade Riksdag framlagd, komma de årliga kostnaderna för denna skola att uppgå till

243,000 kronor, och då det i 1878 års riksstat anvisade anslag, 71,000 kronoi, endast omfattar utgifterna för tiden från den 20 September till årets slut, böi alltså, då skolan sedermera skall oafbrutet fortgå under hela året, anslaget höjas med 172,000 kronor, hvilken förhöjning torde af Eders Kongl. Mai-t blifva begärd.

24 Bil. No 3 a till Kong!. Maj ds Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1878.

Underhåll af Altar in. m. å mötesplatserne.

Uti sin förenämnda underdåniga skrifvelse af den 29 sistlidne Oktober liar Arméförvaltningen å Intendents-departementet anfört, att under denna benämning sist församlade Riksdag bland anslagen för »Beväringen» anvisat medel till underhåll af filtar, madrasser, putvar, handdukar och tvättställ å mötesplatserne för stamtrupperne och beväringsmanskapet med ett sammanräknadt belopp af 88,000 kronor. — Då detta anslag således icke vore inskränkt blott till beväringen, har Årméförvaltningen ansett, att detsamma, till förekommande af möjligen i framtiden uppstående missförstånd, borde öfverflyttas till de anslag, som i riksstaten äro uppförda under rubriken »Materielen», i hvilket fall anslaget torde få kallas: »Underhåll eif sängkläder m. m. pa mötesplatserne för Arméens stam- och beväringstrupper (förslagsanslag).

Då af bilagorna till Eders Kongl. Maj:ts Nådiga proposition till sistlidne Riksdag om Statsverkets tillstånd och behof framgår, att det då begärda och af Riksdagen beviljade anslaget till första uppsättningen af filtar m. fl. persedlar å mötesplatserna afsåg så väl stammens som beväringsmanskapets behof, och det nu ifrågavarande anslaget skall bestrida det arliga underhållet af samma persedlar, så synes mig Arméförvaltningens förslag vara väl grundadt, hvarföre jag vågar detsamma i underdånighet tillstyrka, dock med någon förkortning i den föreslagna nya benämningen af anslaget, hvilken torde kunna inskränkas till: Underhåll af sängkläder m. m. på mötesplatserne.

I händelse af bifall härtill torde anslaget få sin plats näst efter anslaget till lif- och släpmunderingar vid rotehållsregementena och Yermlands I ältjägarecorps.

Rytteriets volontärskola.

Då vid sistlidne riksdag beviljades medel för bygnader till inrymmande af, bland annat, äfven en sådan skola, har Arméförvaltningen på Intendentsdepartementet ifrågasatt, att anslag för skolans underhåll borde nu äskas, men dä bygnadsarbetena icke torde, af skäl, för hvilka jag längre fram vid fråga om extra anslag för dessa bygnaders fullbordande skall göra reda, kunna under år 1879 afslutas, och då de förhållanden, som betinga denna skolas inrättande, i viss mån undergått förändring genom Riksdagens utslag å en utsträckning af beväringsmanskapets öfningar, har, i betraktande äfven af de liera anslagsbehofven för försvarsverket och den mor än under de närmaste åren begränsade medelstillgången för statsregleringen, jag icke ansett mig för närvarande böra föreslå Eders Kongl. Maj:t att äska det åt Arméförvaltningen sålunda ifrågasatta anslaget.

Btl. No 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1818.

25 Materielen.

Försvarsverket till lands i allmänhet eller Arméförvaltningens Departement.

Artilleridepartementet. Artilleri- och Ingeniör-högslcolan, (förut Krigshögskolan å Marieberg). Sedan Eders Kong! Maj:t af sistförsamlade Riksdag äskat förhöjning i dåvarande Krigshögskolans anslag, dels för en ny lärare i tillämpad mekanik, dels för stallet och omkostnads- och underhållsstaten, med tillsammans 3,623 kronor, men Riksdagen uti sin underdåniga skrifvelse den 24 sistlidne Maj angående regleringen af utgifterna under fjerde hufvudtiteln för år 1878 meddelat, att — enär genom inrättandet af den nya Krigshögskolan här i hufvudstaden, hvartill Riksdagen anvisat medel, staten för Krigshögskolan å Marieberg komme att minskas med 2,300 kronor, räknadt från och med Maj månad år 1879, då nuvarande elever af Generalstabslinien afskräde sin kurs, och således sistnämnda belopp snart nog blefve för Eders Kongl Maj:t disponibelt, — den ifrågasatta anslagstillökningen för läroverket å Marieberg synts Riksdagen ej vara af oundgängligt behof påkallad; så har uti underdånigt memorial af den 12 sistlidne Oktober Chefen för Krigshögskolan å Marieberg underdånigst hemställt, att, då äfven under förutsättning att det belopp, som, enligt hvad ofvan antydts, blefve disponibelt, finge fortfarande för läroverket användas, en brist för ofvan uppgifna behof af 1,323 kronor komme att uppstå, Eders Kongl. Maj:t täcktes af näst sammanträdande Riksdag äska en förhöjning i läroverkets anslag med sistnämnda belopp; och har till denna hans underdåniga hemställan Inspektören för Militärläroverken och Arméförvaltniimen tillstyrkt nådigt bifall.

Den af Eders Kongl. Maj:t till sist församlade Riksdag afgifna framställning om förhöjning i anslaget till dåvarande Krigshögskolan, numera Artillerioch Ingeniörhögskolan, omfattade medel till eu lärare i tillämpad mekanik .............................................. kronor 800: _

en dränglön....................................... „ 545- _

stallets underhåll........................................................................... » \ 277: _

förhöjning i omkostnads- och underhållsstaten........................ » 1,000: _

tillsammans kronor 3,623

och då dessa för skolan nödvändiga medel icke kunna täckas med den besparing af 2,300 kronor, som på skolans stat kommer att uppstå, när den nya Krigshögskolan träder i verksamhet, hemställer jag i underdånighet, att Bih. till Riksd. Prot. 1878. 1 Sami. 1 A/d. 4

26 Bil. No 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1878.

Eders Kongl. Maj:t ville af Riksdagen äska beviljandet af de felande 1,323 kronorna, att tilläggas anslaget till försvarsverket till lands i allmänhet.

Fortifikations-departementet. Nybygnad och underhåll af Kronans hus i fästnings- och garnisonsorter. Uti underdånigt memorial af den 18 Maj 1876 hade Arméförvaltningen å Artilleri- och Fortifikations-departementen, under förutsättning af nådigt bifall till dess deri gjorda hemställan om öfverflyttande till Fortifikationsdepartementet af vården och underhållet af Artilleriregementenas samtliga, inom garnisonsorter belägna, men ej till förrådslokaler afsedda, hus och bygnader, i underdånighet hemställt om en förhöjning i nu ifrågavarande anslag af 50,000 kronor, hvarigenom detta anslag, som då utgick med 125,000 kronor, hvaraf 25,000 kronor på extra stat, skulle höjas till 175,000 kronor, förutom det belopp af i rundt tal 13,000 kronor, som under nämnda förutsättning kunde från Artilleri-departementets andel i anslaget till försvarsverket till lands i allmänhet till 1 ortifikationsdepartementets öfverflyttas. Eders Kongl. Maj:t, som under den 8 December 1876 besluta, att förbemälda öfverflyttning af underhållsskyldighet skulle ega rum och sedermera förordnat, att densamma skulle ske från böijan af år 1878, fann emellertid de af Arméförvaltningen då anförda skäl icke med nödvändighet -rifva vid handen, att en förhöjning i Fortifikations-departementets underhållsanslag utöfver de 13.000 kronor, som från Artilleri-departementet öfverfördes, blefve genom den beslutade öfverflyttningen af underhållsskyldighet erforderlig, hvarföre ock blef af Eders Kongl. Maj it äskad och af Riksdagen beviljad endast den förhöjning, 25,000 kronor, hvilken vore erforderlig för fullgörande af Fortifikations-departementets äldre underhållsskyldighet.

Uti sitt underdåniga memorial af den 15 November sistlidet år angående Departementets medelsbehof för år 1879 har nu Chefen för Fortifikationsdepartementet ytterligare framhållit, att förberörda från Artilleri-departementet öfverförda 13,000 kronor icke kunna förslå till underhåll af samtliga de artilleriets bygnader, hvilkas underhåll blifvit Fortifikations-departementet ålagdt. Summan utgjorde visserligen ett medeltal al de underhållskostnader, som för ifrågavarande bygnader utgått under loppet af åren 1870—1876, men åtskilliga af dessa bygnader, som blifvit uppförda under senare åren, hade under nämnda tid ej kraft något, eller åtminstone högst obetydligt underhåll, hvaremot de för framtiden komme att i hög grad tynga på underhållsanslaget. Dessa nyare bygnader voro

i Stockholm:

Svea artilleriregementes nya etablissement, uppfördt efter år 187

Bil. N:o 3 a till Kongl. May.ts Nåd, Prof. N:o 1, om Statsverket 1818.

i Landskrona:

Stallbygnad med sjukstall och ridhus, uppförda år 1873;

i Christianstad:

Arrestbygnad, exercis- och gymnastikhus, uppförda år 1873;

två stall byggnader med sjukstall och ridhus, uppförda år 1876;

å Carlsborg:

Stallbygnad och sjukstall, uppförda år 1874; och

Ridhus, uppfördt år 1875.

De från Göta- och Yendes artilleriregementen inkomna reqvisitioner å underhållsmedel för år 1878 utvisade äfven, att underhållet af endast dessa regementens bygnader kräfde icke blott förberörda 13,000 kronor utan derutöfver ett belopp af mer än 16,000 kronor, och då dertill lades reparationskostnader för Svea artilleriregementes bygnader, hvaröfver förslag ännu icke inkommit, kunde, enligt Chefens för Fortifikationens åsigt, behofvet af underhållsmedel för samtliga de till Fortifikations-departementets vård öfverflyttade artilleriets bygnader icke skattas lägre än till 25,000 kronor utöfver de af Artilleri-departementet afstådda 13,000 kronor.

Sedan Chefen för Fortifikationen genom en detaljerad beräkning ådagalagt, att af de medel, 150,000 kronor, som vore beviljade för underhållet af de under Fortifikationens vård förut ställda bygnader, bidrag till artilleribygnadernas underhåll icke blefve tillgängligt, har han i underdånighet hemställt, att underhållsanslaget i sin helhet måtte varda förhöjdt åtminstone till

175,000 kronor.

Då jag ej kan jäfva de skäl, som af Chefen för Fortifikationen nu blifvit för en förhöjning i underhållsanslaget anförda, och behofvet af en anslagsförhöjning för bygnadsunderhåll, hvilken förhöjning har sin naturliga grund i tillkomsten af nya bygnader, skulle gjort sig lika känbart, om underhållet åt artilleribygnaderna förblifvit under Artilleri-departementet, hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att på nu anförda skäl öka anslaget till försvarsverket till lands i allmänhet med 25,000 Kronor.

Intendents-departementet. Munderingsanslagen. Uti anslaget till försvarsverket till lands i allmänhet innefattas, bland annat, de hufvudsakligaste till-

28 Bil. N:o 3 a till Kong!. Maj:ts Md. Prop. N:o 1, om Statmrlet 1878.

gångarne för underhåll och nyanskaffning af munderingspersedlar för manskapet vid de värfvade garnisonsregementena, vid hvilka numera, efter passevolansens allmänna upphörande, närmaste bestyret med dessa persedlars ständiga tillhandahållande åligger de vid regementena inrättade förvaltningsdirektionerna enligt de för dem utfärdade nådiga reglementen, livilka äfven innehålla grunderna för bestämmande af de till direktionerne utgående årliga anslag lör munderingskostnadernes bestridande.

I sammanhang med de underdåniga förslag till dessa grunder, som Arméförvaltningen. i mån af passevolansens afskaffande vid det ena eller andra regementet, till Eders Kong!. Maj:t ingifvit, hade Arméförvaltningen äfven framlagt jemförelscberäkningar mellan de erforderliga nya munderingsunderhållsanslagen och de tillgångar, som för motsvarande ändamål under passevolanstiden varit anvisade, hvarvid Förvaltningen tillika framställt, huruledes genom fyrfaldiga förhållanden, — såsom den med passevolansens upphörande inträdda förändringen i den tjenstgörande styrkan, vissa af behofvet påkallade förbättringar i manskapets beklädnadsvilkor, inträffade prisstegringar å de flesta rudimaterier till soldatmunderingen och ökade arbetslöner för hithörande persedlars tillverkning samt slutligen äfven nödvändigheten att bevilja särskild ersättning åt de blifvande persedeluppbördsmänncn inom regementena m. m. dylikt, de sedan flera år tillbaka oförändrade bibehållna ordinarie beklädnadsanslagen beliöfde förstärkas. Enär likväl då ännu, i likhet med förhållandet under de senare passevolansåren, svårighet syntes förekomma att hålla regementenas nummerstyrka fulltalig, ansåg sig Förvaltningen icke böra genast ifrågaställa en eljes oundviklig förhöjning i de gamla munderingsanslagen a stat uti vidsträcktai e man, än den hvartill förberörda förändring i tjenstgörande styrkan vid tre särskilda regementen föranledde, hvarefter ock ce motsvarande förhöjning i dessa regementens munderingsanslag, uppå Eders Kongl. Majffs Nådiga förslag, af Riksdagen beviljades.

Då numera nummerstyrkan vid ifrågavarande regementen dels redan vore, dels snarligen kunde förväntas blifva fulltalig, samt erfarenheten tillräckligt bekräftat nödvändigheten af munderingsanslagens hållande vid de belopp, hvartill desamma efter gällande beräkningsgrunder uppgå för regementenas fulla styrka, har nu Intendents-departementet ansett tiden vara inne att hos Eders Kongl. Maj:t gorå underdånig anmälan om erforderlig tillökning i de på stat för munderingsunderhållet vid de värfvade garmsonstruppernc anvisade medel; och har derföre Departementet, i sin underdåniga skrifvelse af den 29 sistlidne Oktober, gifvit till känna, att vederbörande förvaltningsdirektioners munderingsanslag, uträknade efter de bestämda grunderna och innefattande större delen af förvaltningsbidragen äfvensom underbefälets beklädnadspenningar samt, eftei

29 Bil. No 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1878. passevolansens upphörande, numera nödiga medel till expenser, 1000 kronor

för hvardera regementet, nu utgöra tillsammans.....................kronor 829,620:70.

samt, att, om härifrån drogos de nu å ordinarie

stat anvisade.................................................................................... » 777,050:13,

så utgjorde den behöfliga anslagstillökningcn...........................kronor 52,570:57.

Då, efter hvad Arméförvaltningen visat, dels till följd af omständigheter, som ega sammanhang med passevolansens afskaffande, dels till följd af den allmänna prisstegring, som egt rum sedan den tid, munderingsanslagen för värfvade garnisonstrupperna bestämdes, en förhöjning i dessa anslag lärer vara oundviklig, och de mindre belopp, som för sådant ändamål under någon tid utgått så val från hufvudtitelns anslag till extra utgifter med 2,242 kronor 1 öre, som ook från besparingarne å artilleriregementenas anslag med 3,550 kronor, icke längre, helst sedan det senare anslaget vid sistlidne riksdag undergått reglering, synas mig böra för dylika, för anslagen främmande ändamål tagas i anspråk, får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t villo föreslå Riksdagen att för munderingsunderhållet vid värfvade garnisonstrupperne förhöja anslaget till försvarsverket till lands i allmänhet med..........................................kronor 52,570:57.

Sedan dels, jeinlikt Eders Kongl. Maj:ts nådiga Bref af den 27 December 1873 samt den 26 Februari och den 1 Juni- 1877, några nummer af rusthållsinfanteriet, der rusthållarne vägrat att ingå på hästvakanskontraktens förlängande, blifvit, i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts med Riksdagen fattade beslut, från rusthåll till rotehåll förvandlade, hvarvid Statsverket öfvertagit f. d. rusthållarnes skyldigheter i afseende å munderingsunderhållet, dels Eders Kongl. Magt med Riksdagen boslutit tillökning af indelta arméen med 78 korpraler, 78 vice korpraler och 156 volontärer, för hvilka alla aflöning utginge ensamt af Statsverket, hvaraf följde, att äfven hela munderingskostnaden för dem alla, äfven om de till någon del skulle anställas vid rusthållstrupperne, borde uteslutande af Kronan bestridas, så uppstode för både den förra och den senare personalens förseende med utrednings-, remtygs- och trosspersedlar en årlig kostnad, uppgående till 1,773 kronor 61 öre. som borde bestridas af nu ifrågavarande statsanslag, i hvithet derföre Arméförvaltningen föreslår en förhöjning af förenämnda belopp, att af nu sammanträdande Riksdag äskas.

Denna Arméförvaltningens framställning torde af Eders Kongl. Maj:t gillas.

Uti statsanslaget för försvarsverket till lands i allmänhet finnes innefatta^ ett belopp af 5,981 kronor 78 öre, utgörande årligt anslag för underhåll af karl- och hästmunderingar vid Jemt!ands hästjägarecorps. Arméförvaltningens Jntendentsdepartement, som i särskild underdånig skrifvelse den 23 sistlidne Oktober hos Eders Kongl. Maj:t framställt, bland annat, lämpligheten af detta anslags bestämmande hädanefter genom årlig prisreglering, på sätt vid den öfriga roterade

30 Bil. No 3 a Ull Konyl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1878.

arméen eger rum, har nu i anledning häraf och då beklädnadsunderhållet vid rotehållet bekostas från det särskilda statsanslaget till »lif- och släpmunderingar vid rotehållsregementena och Vermlands Fältjägare-Corps», i underdånighet hemställt, att det för Jemtlands hästjägarecorps’ munderingspersedlar hitintills anvisade förenämnda belopp måtte få från statsanslaget för försvarsverket i allmänhet öfverföras till nyssnämnda anslag för »lif- och släpmunderingar etc.»; och torde framställning härom till Riksdagen blifva af Eders Kong! Maj:t afgifven.

Musiken vid Fortifikationstrupperne. Uti skrifvelse till Arméförvaltningens Intendents-departement har Chefen för Fortifikationen framställt angelägenheten deraf, att ett årligt anslag af 1,000 kronor blefve anvisadt till underhåll af musikinstrumenter och till musikundervisningens bekostande både vid pontonierbataljonen och vid sappörbataljonen, på det att fortifikationstrupperne lika litet som öfrige svenska trupper måtte blifva i saknad af någon, om än mindre rnusikcorps.

I anledning häraf och då icke annan tillgång för detta ändamål vore fortifikationstrupperne anvisad än allenast medel för underhållet af de vid exercisöfningarne behöfliga signalhorn, men lämpligheten och gagnet af någon verklig musikcorps äfven inom dessa trupper visserligen icke kunde anses vara mindre än inom de andra värfvade garnisonstrupperne, som numera alla hade särskilda anslag från statsverket till musikinstrumenter och der likaledes musiken i öfrigt af Kronan understöddes, så har Intendents-departementet funnit sig böra biträda omförmälda framställning; och då de begärda beloppen uppenbarligen vore lågt beräknade, i synnerhet vid det förhållande, att bataljonerna hade särskilda garnisonsorter, hemställer Intendents-departementet att ett årligt anslag af 1,000 kronor för musiken vid hvardera af ifrågavarande bataljoner, eller tillsammans

2,000 kronor, måtte hos Riksdagen äskas såsom förhöjning i statsanslaget för försvarsverket till lands i allmänhet, på sätt för Husarregementet Konung Carl XV vid sistlidne riksdag egde rum.

Till denna Arméförvaltningens framställning tillstyrker jag i underdånighet nådigt bifall.

De af mig i detta anslag på grund af Arméförvaltningens framställningar nu föreslagna förhöjningar utgöra således:

i Artilleri-departementets andel, för Artilleri- och Ingeniör-

högskolan........................................................................... kronor 1,323: —

i Fortifikations-departementets d:o, för bygnadsunderhåll » 25,000: —

i Intendents-departementets d:o, för munderingsunderhållet

vid värfvade garnisonstrupperne............... kronor 52,570: 57

Transport 52,570: sr

26,323: —

31 Bil. No 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd, Prop. No 1, om Statsverlcet 1878.

Transport 52,570: 57 26,323: —

för underhåll af remtygs-, utredningsoch trosspersedlar åt den ökade personalen vid indelta arméen.................... » 1,773: 61

Fortifikationstruppernes musik..................... » 2,000: — gg Jg

Summa förhöjningar kronor 82,667: 18;

hvarifrån dock afgå de belopp, hvilka blifvit föreslagna att öfver-

föras till andra anslag, nemligen

för granris och åtskilligt virke vid indelta arméens

vapenöfningar ................................................ kronor 4,000: —

för Jemtlands hästjägarecorps’ munderings-

m. fl. persedlar ............................................. j> 5,981: 78. g gg-^. 78

ai efta erkliöa anslagstillökningen blefve..................... kronor 72,685: 40.

Läggas dessa till nuvarande anslaget........................ » 2,037,728: 07.

kommer den nya slutsumman att blifva ........................... kronor 2,110,413: 47.

Lij- och släpmunderingar vid rotehällsregementena och Vermlands Fältjägarecorps. Uti sin skrifvelse af den 29 Oktober 1877 om statsregleringen har Arméförvaltningen anmärkt, att detta statsanslag, som allt sedan år 1864 icke erhållit någon förhöjning annat än för effektiv rotering af en del förut ständigt vakanta nummer samt för öfverflyttning å anslaget af munderingskostnaderne vid Vermlands Fältjägarecorps, icke längre vore tillräckligt för sina årliga utgifter, bestående hufvudsakligast uti de till vederbörande Beklädnadsdirektioner enligt stadgade grunder utgående årliga anslag för underhållet af de till soldatbeklädnaden hörande persedlar. Dessa utgifter blefve hädanefter i viss mån ökade, dels genom tillkomsten af några, enligt hvad förut omnämnts, från rusthåll till rotehåll förvandlade nummer, dels äfven genom den af Eders Kongl. Maj:t och Riksdagen beslutade förstärkning af indelta arméens korpraler, vice korpraler och volontärer, för hvilken nya personal aflöning blifvit från och med innevarande år anvisad och hvilken bör af statsverket beklädas. Anledningen till anslagets otillräcklighet vore, utom den nya personaltillökningen, ^ förnämligast att söka i de stegrade prisen å vissa för soldatbeklädnaden erforderliga materialier, och har Arméförvaltningen uppskattat den förhöjning i anslaget, som af prisstegringen gjordes erforderlig, till 24,407 kronor och 91 öre.

Dessutom skulle, vid bifall till här förut väckta förslag om öfverförande till detta statsanslag från anslaget till försvarsverket till lands i allmänhet af

32 Bil. N:o 3 a till Kong]. Majte Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1878.

munderingsunderhållet vid Jemtlands hästjägarecorps, 5,981 kronor 78 öre, samt vidare genom detta underhålls bestämmande för framtiden medelst årlig prisreglering, på sätt vid hela den öfriga både indelta och vårfvade armeen numera eger rum, i hvilket fall, enligt nu gällande pris, beloppet beräknats stiga med 4,041 kronor 78 öre, en ytterligare tillökning i lif- och släpmunderingsanslaget erfordras af 10,023 kronor 56 öre, eller det belopp, hvartill munderingskostnaden vid nyssnämnde corps beräknats tills vidare komma att uppgå. Hela förhöjningen i sist omförmälda statsanslag, hvilken alltså borde af Riksdagen äskas, skulle följaktligen, efter Armé förvaltningens åsigt, utgöra 34,431 kronor 47 öre, och hemställer Arméförvaltningen, att denna förhöjning, hvaraf dock 5,981 kronor 78 öre endast vore en öfverflyttning, måtte af Riksdagen äskas i förevarande anslag, hvars namn skulle förbytas till »Munderingsunderhållet vid roterade arméen och Vermlands Fältjägarecorps.»

Då det lärer vara uppenbart, att de persedel pris, hvilka år 1864 fastställdes, icke kunna vid innevarande tidpunkt anses motsvara anskaffningskostnaden, så och då den af Arméförvaltningen beräknade stegringen i pris icke synes öfverdrifven, finner jag mig böra understödja Arméförvaltningens framställning i fråga om anslagets förhöjning, hvaremot jag, som anser icke obetydliga praktiska olägenheter förbundna med ombyte af anslags benämning och derföre hyser den mening, att dermed bör uppskjutas, intill dess benämningen sjelf blir origtig, icke finner skäl tillstyrka, hvad Arméförvaltningen i sådant hänseende föreslagit.

Jag hemställer således i underdånighet, att Eders Kong!. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att i detta anslag bevilja en förhöjning af kronor 34,431: 47, hvilka, tillagda anslagets nuvarande slutsumma ................ » 269,631: 45,

skulle uppbringa anslaget till................................................... kronor 304,062: 92.

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för Departementets Kansliexpedition. Till jemnande af de ordinarie anslagens slutsumma torde detta

förslagsanslag ................................................................................. kronor 3,129: 97

få undergå nödig jemkning, och derföre nu föreslås förhöjdt

med .. ................... i............................................................... » 343: »

pH ................................................................................................. kronor 3,473: it).

Det torde nu tillåtas mig att få göra redo för de behof af extra ordinarie anslag under år 1879, hvarom framställningar blifvit af vederbörande myndigheter afgifna, och som synas mig oafvisliga.

33 Bil. No 3 a till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1878.

Disciplinkompaniet.

Då den tillökning i befälet, för hvilken sistförsamlade Riksdag, uppå Eders Kongl. Maj:ts förslag, uppfört ett extra anslag af 9,709 kronor, kan antagas blifva erforderlig äfven under år 1879, torde Eders Kongl. Maj:t vilja föreslå Riksdagen, att ett lika stort extra anslag får för ifrågavarande ändamål utgå äfven under sistnämnda år.

Artilleribehof.

Positionsartilleri.

Sedan Generalfälttygmästaren i underdånigt memorial af den 1 November 1876 anmält, att kostnaderna för anskaffning af den materiel, som, utöfver redan befintlig, erfordrades för åstadkommande af ett till förstärkande af landets försvarsförmåga behöfligt positionsartilleri, beräknats uppgå till 696,150 kronor, samt sist församlade Riksdag, på derom af Eders Kongl. Maj:t gjord framställning, för påbörjande af denna materiels anskaffning beviljat ett extra anslag för innevarande år af 100.000 kronor, hemställer Generalfälttygmästaren nu i sitt underdåniga memorial om statsregleringen af den 15 sistförflutne November, att Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen att för 1879 bevilja för fortsatt anskaffning af positionsartilleri kronor 100,000: — Denna Generalfälttygmästarens hemställan torde vinna Eders Rond Marts bifall. ‘ b' J'L

Bestyckning af Carlsborgs fästning.

Da byggnadsarbetena å slutvärnet och hufvudvallen med tillhörande kaponicrei vid Carlsborgs fästning, för hvilka befästningsdelar bestyckningsplan finnes fastställd, ansåges kunna inom några få år vara afskräde, har Generalfälttygmästaren i sitt memorial af den 15 sistlidne November fäst uppmärksamheten på behofvet att anskaffa nödig artillerimateriel till dessa fästningsverks bestyckning.

Kostnaden för anskaffning af de för detta ändamål nödiga skjutpjeser jemte tillhörande lavetter och projektiler har Generalfälttygmästaren beräknat sålunda:

Bill. till Piksd. Prot. 1878. 1 Sami. 1 Afd.

34 Bil. No 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1378.

52 st. 5/'63:s kanoner med lavetter a (12,000 + 8,000) 20,000

kronor.............................................................................. kronor

projektiler, 300 st, pr kanon ä 50 kronor........................ »

60 st. 4,"l:s kanoner med lavetter å (6,000 + 3,000)

9,000 kronor.................................................................. »

projektiler, 300 st. pr kanon ä 20 kronor........................ »

20 st. mörsare, 21 c/m:s med block a 16,000 kronor...... »

projektiler, 300 st. pr mörsare, ä SO kronor.................. »

20' st. kulsprutor med lavetter, ä 3,600 kronor............... »

kopparpatroner, 20,000 pr pjes, a 65 kronor tusendel »

Summa kronor

1,040,000: — 780,000: —

540,000: — 360,000: — 320,000: — 480,000: — 72.000: — 26.000: —

3,618,000: —

hvarförutom 50 st. 3,"24:s kanoner med lavetter och tillhörande projektiler ansåges blifva att tillgå, så snart ny fältartillerimateriel blifvit anskaffad.

Om från förenämnda kostnadssumma droges det belopp, 375,000 kronor, som redan blifvit af Riksdagen för nu ifrågavarande ändamål beviljadt, utgjorde återstående medelsbehofvet, 3,243,000 kronor, och då den återstående bestyckningens anskaffning icke syntes Generalfälttygmästaren böra utsträckas på längre tid än tio år, har han i underdånighet hemställt, att Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen till bestyckning af Carlsborgs fästning äska för år 1879 ett extra anslag af.................................................................................... kronor 300,000: —

Då bestyckning af Carlsborgs fästning så hastigt, som med landets tillgångar är förenligt, synes mig i högsta grad nödvändig, får jag i underdånighet instämma i denna Generalfälttygmästarens framställning.

G evär stillverkningen.

Sedan Eders Kongl. Maj:t genom nådiga generalordres den 6 Mars och 11 Juni sistlidet år behagat föreskrifva, att fästningsartilleriets manskap och fortifikationstrupperne skola beväpnas med förkortade gevär, har nu Generalfälttygmästaren, som, under förutsättning af bifall till ingifvet underdånigt förslag till fästningsartilleriets ordnande, funnit behofvet af sådana gevär för nämnda ändamål uppgå till 8,400 stycken, i underdånighet hemställt, att för tillverkning under år 1879 af 5,000 dylika gevär, efter en beräknad kostnad af 31 kronor för hvarje, måtte al Riksdagen äskas ett extra anslag åt lo5,000 kronor.

Den af Eders Kongl. Maj:t under den 13 April 1877 förordnade, af svenske och norske officerare bestående, komité för afgifvande af förslag till eu efter tidens fordringar lämpad gevärsmodell för de förenade rikenas hårar,

Bil. No 3 a till ICongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1878. 35

har så långt framskridit i sina undersökningar, att dess arheten torde inom en kortare tidrymd kunna afslutas. Under sådana förhållanden lärer icke nu beslut böra fattas om vidare tillverkning af gevär efter nu gällande modell, men då det å andra sidan är af synnerlig vigt, att medel vid innevarande riksdag anvisas för gevärstillverkningen under 1879, på det att en stam af skickliga arbetare må vid Carl Gustafs stads faktori kunna bibehållas och då, i händelse en ny gevärsmodell för arméen varder af Eders Kongl. Maj:t under innevarande år fastställd, de dermed förenade kostnader böra, enligt 1875 års Kiksdags uttalade önskan, kunna meddelas den i Januari 1879 sammanträdande Riksdagen, hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t behagade för gevärstillverkning äska, såsom extra anslag för år 1879, den af Generalfälttygmästaren

ifrågasatta summan..................................................................... kronor 155,000: —

utbedjande jag mig att framdeles fa afgifva förslag till medlens användande, vare sig till förkortade, eller vanliga gevär efter nu gällande eller annan modell, som kan blifva Riksdagen delgifven.

Skjutförsök.

Efter tillkännagifvande, att de skjutförsök, som under de senaste två åren blifvit utförda och för Indika kostnaderne blifvit bestridda från de af Riksdagen dertill anvisade medel, hufvudsakligen utgjordes af

inskjutning af 8,"o8:s pansarbrytande kanoner af två olika längder samt af 5/'63:s bakladdningskanoner;

profskjutning af en 9,"24:s kanon äfvensom af en till denna kanon hörande kasemattlavett och af lavett till 4,"lss kanoner för positionsartilleriet;

försöksskjutningar med två 4,"l:s kanoner af olika reffelsystem samt af en sjelftänkande lavett för 5,"63:s kanon;

jemförelseskjutningar mellan 3" framladdnings- och 8,7 0/m:s bakladdningskanoner;

undersökning af de ballistiska egenskaperna hos krut af 7,6, 6,1, 4,9 och 1,75 liniers kornstorlek; samt

försök med perkussionsrör och tidrör af ny konstruktion med s. k. enhetsrör för fältartilleriet;

äfvensom att under den närmaste tiden förestode följande skjutförsök: inskjutning af 9,"24:s kanoner såväl med massiva spetsprojektiler, som med granater samt profning af dertill hörande lavettage;

fortsättning af försök med 4,"las bakladdningskanoner af olika reffelsystem, samt inskjutning af den af dessa kanoner, hvilken antages såsom modell för blifvande anskaffning;

36 Bil. N:o 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1878.

fortsättning af försök med krut af olika kornstorlek och tillverkningsmetod’ samt med rör af ny konstruktion;

omfattande försök med sex stycken 8,3 °/m:s kanoner; samt försök med lavett af ny konstruktion för 5,"63:s kanoner och med refflade bakladdningsmörsare för fästningsartilleriet m. m.;

har Generalfälttygmåstaren, då utaf de 30,000 kronor, hvilka Riksdagen för dylika försök beviljat under år 1877, vid årets slut endast återstode omkring 9.000 kronor, samt för innevarande år inga dylika medel blifvit begärda, underdånigst hemställt, att för år 1879 ett extra anslag till skjutförsök måtte beredas, stort 20,000 kronor.

På grund häraf hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att till skjutförsök bevilja å extra stat för år 1879............................................................................................. kronor 20,000: —.

Yerkstadsbygnad vid Mariebergs amimmitionsfabrik.

Generalfälttygmästare!! har äfven föreslagit, att ytterligare en verkstadsbygnad skulle uppföras vid ammunitionsfabriken å kronoegendomen Marieberg, för hvilken bygnad kostnaden blifvit beräknad till 44,000 kronor.

Ehuru fabriken vid Marieberg icke under alla förhållanden är tillräcklig för arméens behof, torde dock fråga om utvidgning deraf icke böra förekomma utan i sammanhang med pröfning af såväl en fullständig plan för ammunilionstillverkningen under krig och denna tillverknings ändamålsenliga fördelning mellan Marieberg och Carlsborg, — hvarest redan åtgärder för anordnande af en ammunitionsfabrik, ehuru i mindre skala, blifvit vidtagna — som ett förslag öfver de bygnadsarbeten och de nya anläggningskostnader, som deraf kunna föranledas. .Tåg anser mig derföre icke för det närvarande böra förorda någon framställning till Riksdagen angående utvidgning af verkstaden å Marieberg.

Skjutfält för Svea artilleriregemente.

Vid sist församlade Riksdag äskade Eders Kongl. Maj:t, uppå Generalfälttygmästarens hemställan, till ett skjutfält vid Karg för Svea artilleriregemente 270,700 kronor, samt att deraf måtte för år 1878 anvisas 150,000 kronor. Riksdagen, som ansåg att, äfven om det ifrågavarande skjutfältet blefve anskaffadt, behofvet af ett gemensamt skjutfält för hela artilleriet, der inskjutning af alla slags artilleripjeser kunde försiggå, skulle oförminskadt qvarstå, samt att, då fråga var om ett för endast ett regementes öfningar afsedt skjutfält, kost-

Bil. No 3 a Ull Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1878. 37

nadsbeloppet vore allt för högt beräknadt, förklarade framställningen icke kunna bifall .

Generalfälttygmästaren förmäler sig nu under sistlidne sommar hafva låtit anställa ytterligare undersökningar för erhållande af ett för Svea artilleriregemente passande och mindre dyrt skjutfält, hvilket dock, till undvikande af allt för dryga årliga transportkostnader, icke finge vara allt för aflägset från Stockholm, samt derjemte, om möjligt, borde kunna användas till ett för hela artilleriet gemensamt öfnings- och skjutfält. Dessa undersökningar hafva, enligt hvad Generalfälttygmästaren upplyser, egt rum dels i trakten omkring Vesteroch Öster-Hanninge kyrkor uti Stockholms län, dels vid Yåppeby, ungefär en mil nordost om Knifsta jernvägsstation, äfvensom i trakten af Eosshyttans station, båda på norra stambanan. Af de inkomna rapporterna hade dock framgått, att en till skjutfält lämplig plats icke stode att finna vid något af dessa ställen, vare sig för Svea artilleriregemente eller för artilleriet i sin helhet.

Då, om föreslagen framdragning af Stockholm—Yesterås—Bergslagens jernväg från Carlberg förbi Bellevue till Yärtan, med hamn, upplagsplats och bostäder vid den strand, som till eu del utgöres af Lindarängen, vunne Eders Kongl. Majrts nådiga bifall, någon skarpskjutning med kanoner icke vidare kunde å Ladugårdsgärdet förekomma, och då forskningar efter ett passande skjutfält för Svea artilleriregemente redan under flera år pågått, utan att något tjenligare än det vid sistlidne riksdag föreslagna kunnat uppletas, hvarföre ett fortsatt sökande efter sådant skjutfält, enligt Generalfälttygmästarens åsigt, skulle blifva fruktlöst, så och då det för regementet vore af högsta vigt, att snart erhålla ett dylikt odlingsfält, har Generalfälttygmästaren i sitt underdåniga memorial af den 15 sistlidne November anhållit, det Eders Kongl. Maj:t ville till Riksdagen göra förnyad framställning, att för expropriation och ordnande af ett skjutfält vid Bärg måtte beviljas 270,700 kronor, hvaraf under år 1879 finge utgå 150,000 kronor.

Uppå anmodan att inkomma med upplysningar angående de af Göta och Ycndes artilleriregementen begagnade skjutfält samt om lämplig plats för inskjutning af gröfre artilleripjeser och skjutförsök, har Generalfälttygmästaren under den 31 sistlidne December ytterligare anfört,

att det af Göta artilleriregemente för närvarande begagnade skjut- och exercisfältet, Tunga hed, hvilket tillika användfs för de tre artilleriregementenas gemensamma befålsöfningar samt någon gång till utförande af skjutförsök, bestode af en omkring 4,500 fot lång och 1,500 fot bred hed, hvarförutom uti skottliniens förlängning bakåt funnes några uppställningsplatser för en ä två kanoner på hvarje ställe, af Indika platser dock endast den närmast heden belägne vore med fördel användbar, ehuru derifrån erhölles endast omkring

38 Bil. No 3 a till Kong!. Maj:is Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1878.

7,000 fots skottvidd. Manöverskjutning kunde ej utsträckas öfver 3.000 fot, hvarföre ock fältet blefve alldeles oanvändbart efter införande af ett nytt fältartilleri. Då de kostnader, som en utvidgning af sjelfva fältet, oafsedt den förstöring af dervarande etablissement, hvilken påkallades genom batteriantalets ökning på regementet, beräknats uppgå ända till 120,000 kronor, utan att derigenom något för ett artilleriregemente lämpligt eller för fullkraftiga fältkanoner ens användbart skjutfält skulle vinnas, anser Generalfälttygmästaren, att Tunga hed bör såsom skjutfält utdömas, och har han, då sålunda fråga om nytt skjutfält för Göta artilleriregemente uppstått, låtit till ett afstånd från Göteborg af 10 mil undersöka trakterna omkring jernbanorna. Dervid har endast en lämplig plats för ett skjutfält kunnat upptäckas, nemligen å allmänningen mild i Vestergötland.

Det vid Vendes artilleriregementes hufvudstation begagnade skjutfältet Näst)// fält, hade deremot för nuvarande fältartilleri uppfyllt alla billiga fordringar, i det detsamma med en icke obetydlig bredd medgåfve skjutning på afstånd af ända till (‘>.700 fot, hvarefter projektilerne slagit ned i en föga trafikerad sjö. De senaste årens skjutningar med ny försöksmateriel hafva dock visat, att projektilerne för nya fältkanoner komma att gå öfver nyssnämnda sjö, hvarföre det blefve nödvändigt att inköpa såväl en ny uppställningsplats som ock för projektilernas uppfångande en mindre jordsträcka på andra sidan sjön; för hvilket allt kostnaden beräknades till 24,300 kronor. Med sådan utvidgning skulle fältet, om än behäftadt med vissa olägenheter, blifva fortfarande användbart för truppens skjutöfningar.

Den för Vendes artilleridetachement i Landskrona begagnade öfningsplats vore till skarpskjutning så oanvändbar, att Eders Kongl. Maj:t på Arméförvaltningens förslag medgifvit, att årligen två af de i Landskrona förlagda batterierna finge förflyttas till ('hristianstad för att derstädes utföra skarpskjutning; en nödfallsutväg, som dock lemnade utan årlig öfning i skjutning såväl hälften af batterierna som ock rekryt- och underbefälsskolor.

Då således två af artilleriregementenas skjutfält vore för skarpskjutning alldeles otjenliga och det af det tredje regementets hufvudstyrka begagnade öfningsfält lemnade åtskilligt öfrigt att önska, samt slutligen ett skjutfält för grafva kanoner vore åt högsta behof pakalladt, hade Generalfälttygmästaren under de senaste fyra åren sökt skaffa upplysningar om platser för tjenliga skjutfält; och hade dervid anlitats såväl offentliga myndigheter, såsom Landshöfdinge-embetena, Skogsstyrelsen, Styrelsen för Statens jernvägstrafik. Generalstabens topografiska afdelning m. ti., som ock derom annonserats i allmänna tidningarna. Härigenom hade uppmärksamheten blifvit fäst på öfver femtio fält, belägna i olika delar af landet, bland hvilka dock endast tre befunnits så lämpliga för ändamålet, att kartläggning af desamma och deras

39 Bil. N:o 3 a till Kong! Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverlet 1878.

värdering ansetts böra vidtagas. Det enda fält. som pa grund af de gjorda undersökningarne synts Generalfälttygmästare!! uppfylla fordringarne på ett skjutfält för grafva artilleripjeser samt för försök och inskjutningar i allmänhet, voie det vid Hörle bruk invid Lagaän, två mil norr om Yernamo, belägna. Förutom sin förvånande jemnhet i en utsträckning af närmare 30,000 "fot, jemte eu passande jordmån åt temligen härd sand, samt belägenheten invid en bredspårig jernväg, om hvars snara framdragande till statens 'jernväg man icke torde höra hysa tvifvel, erbjöde denna plats eu betydande fördel deruti, att den läge vid ett jernbruk med vattenfall, som tilläte anläggandet af betydande verkstäder. En skjutplats för försök borde nemligen, till förekommande af höga transportkostnader och en betyglig tidsutdrägt, om möjligt vore, ligga nära invid verkstäder, som medgifva reparationer och ändring på stället af försöksmaterielen. Yid Hörle kunde enligt Generalfälttygmästarens åsigt, med fördel för kronans räkning upprättas verkstäder, projektilgjuterier m. m.; och skulle — anser Generalfälttygmästaren — om, på sätt komitéen för anskaffning af artillerimateriel föreslagit, derstädes framdeles anlades ett kanongjuteri, samt sedermera möjligtvis äfven ett krutbruk, detta skjutfält erbjuda högst betydliga fördelar, enär pa stället tillverkad materiel kunde derstädes försökas och således full nytta dragas af hvarje profskott.

Att begagna skjutfältet vid Hörle äfven för öfning af truppen vid Svea och Göta artilleriregementen skulle dock, enligt Generalfälttygmästarens åsigt, utom olägenheten af försvårad tillsyn öfver dessa vigtiga öfningar från regementsbefälets sida, medföra högst betydande kostnader för transport fram och åter af trupp och materiel. Enligt uppgjorda och skrifvelsen bifogade beräkningar skulle. ett batteri om endast fyra kanoner jemte tillhörande fordon kosta från Stockholm till Hörle och åter omkring 2,640 kronor, från Göteborg till och från Hörle omkring 1,950 kronor, hvadan, då vid hvartdera regementet funnes tio fältbatterier, som årligen borde öfvas i skjutning, samt dessutom rekrytskolor och underbefälsskola, Indika senare motsvarade ungefär två batteliei, lätt insågos, till Indika betydliga kostnader dylika transporter årligen skulle stiga, äfven om vid flera tillfällen samma materiel och hästar kunde användas af trupp från olika batterier, — och komma härtill kostnaden för den tillökning i öfningstid, som åt skjutfältens aflägsenhet från regementenas förläggningsort ovilkorligen blefve en följd. Med anledning af hvad han sålunda anfört, har Generalfälttygmästaren förklarat sig vidhålla sin uttalade åsigt, att Svea och Göta artilleriregementen böra hafva särskilda skjutfält, och icke kunna begagna det fält, som ensamt ansetts lämpligt såsom skjutfält för det grafva artilleriet.

Då, om Svea artilleriregemente skall bevara sin krigsduglighet, ett passande skjutfält måste detsamma beredas, och det, efter de nu under flera år

40 Bil. No 3 a till Kong!. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1878.

nitiskt företagna efterforskningar inom hela landet, icke låtit sig göra att finna ett skjutfålt för de grafva artilleripjeserne, hvilket, utan allt för höga årliga kostnader, kan äfven af sist nämnda regemente begagnas såsom manöver- och skjutplats, anser jag mig böra förorda Generalfålttygmästarens framställning om förvärfvande för detta regementes öfningar af det föreslagna, för ändamålet synnerligen väl belägna fältet vid Karg, till och från hvilket batterierna kunna med fördel marschera, då afståndet från Stockholm endast är fyra mil. Jag hemställer derföre i underdånighet, att Eders Kong!. Maj:t ville föreslå Riksdagen att till anskaffande af skjutfält för Svea artilleriregemente bevilja ett belopp af 270,700 kronor, hvaraf dock, i betraktande af de öfriga anslagsfordringarne under hufvud titeln, torde böra såsom extra anslag att utgå under år 1879 anvisas blott............................................................... kronor 100,000: —

Fortifikationsbehof.

I afseende på behofvct af extra anslag under år 1879 för fästningsbygnaderna har Chefen för Fortifikationen i sitt underdåniga memorial af den 15 sistlidne November hufvudsakligen anfört följande.

Öar! sborg-.

Sedan ett fullständigt förslag till fulländning af Carlsborgs hufvudfästning blifvit, med iakttagande af sådana förenklingar i planen, som ansetts kunna medgifvas, inom Fortifikationen utarbetadt och af Eders Kongl. Maj:t under den 8 Januari 1877 godkändt, behagade Eders Kongl. Maj:t i betraktande af de stora fördelar, som vid ett så betydande arbete vunnes, om man vid arbetsplanernas uppgörande kunde utsträcka dem öfver någon längre tid framåt, uppå Chefens för Fortifikationen underdåniga framställning, af Riksdagen begära, att hela den erforderliga summan, 5,500,000 kronor, på en gång måtte beviljas. Som Riksdagen — utan att underkänna vigten af att i allmänhet vid större arbeten och anskaffningar, hvilka under en följd af år kräfva anslag, planen för hela arbetet eller anskaffningen på en gång pröfvades och fastställdes, — till följd af ifrågavarande anslagsfrågas sena förekomst till behandling, saknat rådrum att tillräckligt pröfva frågan, och derföre ansett sig för tillfället ej böra vidtaga annan åtgärd än att anvisa de af Eders Kongl. Maj:t för år 1878 äskade 303,250 kronor till fästningsbygnadens fortsättande-, så har nu Chefen för Fortifikationen hemställt, att Eders Kongl. Maj:t behagade till nästa

Bil. N:o 3 a till Eongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1878. 41

Riksdag förnya samma nådiga framställning. Hvad anginge de anslag, som för år 1S7J erfordrades, ansåge Chefen för Fortifikationen böra i första rummet förekomma de 86,100 kronor, som vore behöfliga för veriset vid anslutningen till sjön å östra sidan. - Dernäst borde af de egentliga fästningsverken följa den återseende hälften af hufvudgrafvens yttre beklädnadsmur, men behofvet åt okadt bostadsutrymme för den årligen växande garnisonen, dess befäl och cmlpersonal samt den blifvande intendenturen å fästningen vore så stort, att bemälde Chef ansåge sig nödgad att för nästkommande statsreglering företrädesvis begära anslag till sådana bvgnader, som fredsinqvarteringen å fästningen erfordrade Främst bland dessa bygnader stode en befäl sby onåd Jor artilleriet, alldeles lika med den för sappörbataljonens 'befäl, till hvilken medel blifvit af 1877 års Riksdag anslagna, och som redan vore under uppförande. Kostnaden derför uppginge till 98,000 kronor. — Dernäst fölide det nya sjukhuset, behöfligt såväl emedan den för närvarande till sjukhus använda bygnad, som aldrig vant till detta ändamål afsedd, vore dertill ganska olämplig och föremål för ständiga anmärkningar från inspekterande lakaremyndigheter, som ock emedan denna bygnad vore högst behöflig för inrymmande af kommendanten in. fl. af fästningens stabspersonal. Bitningarne !. . ^ sjukhuset, som skulle förläggas på fästningens norra udde, utanför

fästningsvallen, vore på nådigste befallning utarbetad af Öfverfältläkaren, med biträde af eu arkitekt, efter paviljongssystemet och omfattade i sin helhet en ekonomibyggnad, 8 sjukpaviljonger, hvaraf 4 af sten med två våningar, 2 likaledes af sten med en våning och 2 envåningspaviljonger af trä, samt några uthus. Häraf ansåges dock under vanliga förhållanden i fredstid erfordras endast ekonomibygnaden, de 2 envånings stenpaviljongerne och några uthus.

uppförande a/ dessa bygnader blefve det nuvarande sjukhuset disponibelt för sm egentliga bestämmelse. Kostnaden skulle uppgå till 100,000 ronor. Slutligen vore ett exercishus för artilleriet och sappörerne högst behöfligt till rekrytskolans öfning och utbildning under vintren. Det borde byggas enligt samma ritning som Lifgardets till häst ridhus, hvilket blifvit uppfordt under åren 1876 ocli 1877 och upptages till samma kostnad som detta, eller 45,500 kronor.

Hela det för Carlsborg erforderliga anslaget under år 1879 skulle således uppgå till

för verket vid anslutningen till sjön å östra sidan............ kronor 86,100: _

» bygnad för artilleriets befäl ............................................. » 98'oQo' _

» nya sjukhuset...................................................'.....ZZZ » 100000- —

» exercishuset............................................................. s 45500'. —

Bill. till Rihd. Prot. 1878. 1 Sami. 1 Åfd,

Summa kronor 329,600

42 Bil. No 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Pr ap. No 1, om Statsverket 1878.

Carlskrona.

Af de 3,750,000 kronor, som af Riksdagen år 1871 beviljades till befästningarne vid’ Carlskrona, hade sedan dess blifvit anvisade 3,540,000 kronor, hvadan deraf återstode 210,000 kronor. Härförutom erfordrades dock 110,000 kronor, hvarmed bepansringarnes kostnad öfverstigit det ursprungligen beräknade beloppet, på sätt redan blifvit i underdånighet anmäldt och af Eders Kongl. Makt Riksdagen redan år 1875 meddeladt. Arbetet hade fortgått med raskhet och nalkades sin fullbordan; och hemställer nu Chefen för Fortifikationen, att Eders Kongl. Maj:t behagade af Riksdagen begära dels beviljande af nämnda 110,000 kronor till betäckande åt bepansringarnes okade kostnad, dels anvisande för är 1879 till fästningsbygnaden af 180,000 kronor, eller samma belopp, som blifvit för innevarande år anslaget.

Förenande mig i de af Chefen för Fortifikationen, med afseende å fästnings

bvgnadernas bedrifvande under år 1879, sålunda gjorda framställningar, endast med den inskränkning att jag, i betraktande af de mera begränsade tillgångarne för statsregleringen, anser beviljande af medel till det föreslagna exercishuset å Carlsborg kunna till ett följande år anstå, hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,

att till Carlsborgs hufvudfåstnings fullbordande bevilja 5,196,/DO kronor, samt deraf såsom extra anslag under år 1879 anvisa

för verket vid anslutningen till sjön ........................... kronor 86,100

» artilleriets befälsbygnad ..........................................

» nya sjukhuset............................................................ }

tillsammans kronor 284,100: samt

att för befästningarne i Carlskrona dels bevilja ytterligare 110,000 kronor, dels anvisa såsom extra anslag under år 1879.................. kronor 180,000: —

98,000

100,000

Intendenturbehof.

Ersättning för garnisonskommenderingar nr indelta arméen.

För bestridande af kostnaden för dylika kommenderingar till Vaxholm och Carlsborg har Arméförvaltningen, enligt hvad Intendents-departementet i

Bil. No 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Pr ap. No, 1 om Statsverlcet 1878.

sm underdåniga, skrifvelse deri 29 sistlidne Oktober upplyser, från tillgängliga mede förskjutit sedan den tid under år 1876, då liknande anmälan till Eders Kongl Maj it ingick, ett belopp af 93,005 kronor 35 öre, för hvilket Arméforvaltmngen anhåller, att ersättning måtte beredas; och torde Eders Kongl Maj:t i likhet med hvad vid föregående riksdagar egt rum, vilja för nu ifrågavarande ändamål äska af Riksdagen eif extra anslag under år 1879 af 93 005 kronor 35 öre. c 1 ’ '

Munderingskostnader.

Uti underdånig skrifvelse af den 27 November 1874 angående 1876 års statsreglering hade Arméförvaltningen å Intendents-departementet, bland annat begärt, att, då Eders Kongl. Majst genom nådigt bref af den 12 Juni samma i förordna t . i fråga om permittenngen vid de vårsäde garnisonstrupperne mellan exercistiderna att vid hvart af lifgardesregementena till fot, der permtternigen ditintills utgjort nära hälften af soldatstyrkan, de permitterades antal derefter icke finge öfverstiga en fjerdedel af hela nummerstyrkan och att vid Husarregementet Konung Carl XY tjenstgörande styrkan skulle under sex manader ai aret okas med 96 man i nummer, men dessa förhållanden maste föranleda eu stegrad munderingsslitning mellan exercistiderna, eu häremot svarande årlig förhöjning i anslagsmedlen för munderingsunderhållet måtte

],rId- ? ed 1)lfu tl]1 denna Intendents-departementets framställning så vidt den rörde tiden från 1876 års ingång, hade Eders Kongl. Makt vid 1875 års riksdag begärt och Riksdagen bifallit en anslagstillökning för ifrågavarande ändamål af 49,080 kronor, hvilken äfven sedan 1876 års början utgått hvaremot Eders Kongl. Maj:t, som funnit den ökade munderingskostnaen ;ii et 1875 vara beroende på framgången af de åtgärder, som skulle

t " lV-fT f?r betydliga nummervakansernas

) de, icke fann skal att redan vid sistnämnda riksdag göra framställning om anslagstillökning för löpande året 1875. h

A i. S11!, Ullderdäniga skrifvelse af den 29 sistlidne Oktober har emellertid Al melon altiungens Intendents-departement, — då den omständighet, att nummervakanser vid fotgardesregementena under år 1875 förekommit, icke, såsom erarenheten sedan visat, lågt större hinder för nummerstyrkans upprätthållande till anbefalld höjd mellan exercistidema, än att vederbörande passevolantörer kunnat för det året hos Kronan erhålla eu kontraktsenlig fordran af 40 933 kronor 46 ore, hvilket belopp äfven vore af Arméförvaltningen till dem utbetaldt och från tillgängliga medel förskjutet, _ förklarat sig nödgad att hos Ldeis Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, att till beloppets godtgörande ett extra anslag måtte hos Riksdagen varda äskadt.

44 Bil. No 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1878.

Då efter hvad sålunda numera vore visadt, en brist i munderingsanslaget för år 1875 verkligen uppstått till det af Arméförvaltningen uppgiga belopp, och till denna brists täckande medel icke finnas utan anvisning af Riksdagen tillgängliga, hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj.t behagade af Riksdagen härför begära ett extra anslag att under år 1879 utgå, och tillåter iag mig föreslå, att anslaget, för jemnande af de extra anslagens slutsumma, måtte få utgå med......................................................... kronor 40,994. 65.

Uti sin underdåniga skrifvelse af den 26 September 1876 angående statsregleringen för år 1878 hade Arméförvaltningen, jemte framställning om behöflig förhöjning för framtiden i de anslag, som voro till underhåll af beväringens beklädnad anvisade, i underdånighet anhållit, att ett extra anslag för sådan förhöjning redan under år 1877 måtte varda beredt, men blef denna senare framställning, enär en sådan anslagsförhöjning skulle medföra rubbning i då redan gällande riksstat, icke af Eders Kongl. Maj:t bifallen. Denna sin framställning har Inteudents-departementet nu, uppå skål, som återfinnas i dess föredragna underdåniga skrifvelse åt den 29 Oktober sistlidet år, sålunda förnyat, att Departementet hemställer, det Eders Kongl. Maj:t ville af Riksdagen för betäckande af den brist, som i beväringens beklädnadsanslag uppstått under år 1877, äska ett extra anslag af 83,445 kronor 66 öre; men då beväringsbeklädnadsfondernas behållningar torde kunna vidkännas denna brist, i sin helhet eller åtminstone till större delen, utan att deras verksamhet derigenom äfventyras, anser jag mig icke nu böra för detta ändamål tillstyrka någon framställning till Riksdagen.

Inventarier till rytteriets volontär skola och Iifregementets diagoncorps etablissement å Ladugårdsgärdet.

Arméförvaltningen å Intendents-departementet har likaledes gjort underdånig framställning, att för anskaffning af sängkläder, möbler och öfriga inventarier till nämnda skola och till inventarier och kasernpersedlar af olika slag i bemälda etablissement måtte äskas extra anslag, för det förra ändamålet till belopp af 15,400 kronor och för det senare af 33,000 kronor; men då de ifrågavarande bygnaderna icke lära under år 1879 blifva fulländade, så och på grund af hvad jag ofvan i fråga om uppförande af årligt anslag till volontärskolan anfört, torde med framställningen af dessa anslagsfordrmgar kunna anstå.

Bil. No 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1878.

45 Beklädnads-, remtygs-, utrednings- och trosspersedlar åt de nya korpralerne, vice korpralerne oeli volontärerne rid indelta arméen.

Kostnaden härför är af Arméförvaltningen beräknad till 35,416 kronor 40 öre under iakttagande likväl, att värdet af volontäremes beklädnadspersedlar häruti icke innefattas, enär dessa persedlar antagits böra, på sätt hitintills egt rum, anskaffas af volontärerne sjelfve, som då äfven blifva egare till denna del af munderingen. Då medel för ifrågavarande behof icke funnes å riksstaten anvisade samt den ökade personalen, med nyssnämnda undantag, borde erhålla behörig materiel på kronans bekostnad, vore ett extra anslag af nyssnämnda belopp för ändamålet erforderligt, hvadan, enligt Arméförvaltningens åsigt, framställning derom borde till Riksdagen göras.

Då emellertid beklädnadens anskaffning för de nya korpralerne och vice korpralerne i de flesta fall lämpligast torde, likasom för volontärerne, kunna ske af dem sjelfva mot åtnjutande af det årliga beklädnadsanslaget för ett nummer, och, äfven om beklädnaden till en del skulle utgå in natura, uppsättningen deraf bör kunna vid rotehållsregementena bestridas af beklädnadsfonderna samt till de öfriga af ifrågavarande utgifter tillgång torde kunna beredas från tillgängliga medel, anser jag denna framställning ej nu påkalla nådig åtgärd.

Barackbygnaderna å mötesplatserne.

Till dylika bygnader, beräknade till en kostnad af 1,200,000 kronor och hvartill i första rummet skulle användas behållningen på allmänna beväringsfonden, omkring 400,000 kronor, beviljade sist församlade Riksdag återstående

800,000 kronor, hvaraf anvisades att under innevarande år utgå 400,000 kronor. Arméförvaltningen å Intendents-departementet erinrar visserligen nu om beredande af anvisning af återstoden, 400,000 kronor, men då en så betydlig summa som omkring 800,000 kronor redan finnes för ändamålet tillgänglig att använda under innevarande och nästkommande år, och då barackbygnadernas utförande inom möjligaste korta tid icke nu torde vara så maktpåliggande som då fråga var om eu omedelbart inträdande betydlig utsträckning af de värnpligtiges vapenöfningar, anser jag mig, i betraktande äfven af de betydliga anslagsbehof som å andra hufvudtitlar förekomma, kunna tillstyrka att med begäran om anvisning af återstående 400,000 kronor för barackbygnader må till ett kommande år anstå.

46 Bil. No 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Brop. No 1, om Statsverket 1878.

Flyttning af förrådspersedlar till Carlsborg.

Uti sitt underdåniga utlåtande af den 2 Oktober 1877 angående, bland annat, inrättande på Carlsborgs fästning af ett central- ocli hufvudförråd af materialier och persedlar till beklädnad, utredning och tross in. in. för arméen i allmänhet, hade Arméförvaltningens Intendents-departement uttalat såsom sin mening, att detta förråds första bildande borde ske genom sammanförande dit af hela innehållet i arméens nuvarande förråd i Göteborg och en betydande del af materielen i de härvarande förråden. Kostnaden för dessa transporter, under antagande att de finge verkställas på sätt kunde pröfvas ändamålsenligast, samt att betalningen för jernvägstransporterna åtminstone icke behöfde utgå med högre belopp, än som för fortskaffning af trupper och persedlar vid arméens större fälttjenstöfningar under senare tider, enligt Eders Kongl. Maj:ts särskilda beslut, varit bestämdt, har af vederbörande förrådsförvaltning blifvit beräknad till omkring 30,000 kronor, hvilket belopp, enär medel dertill eljes icke torde finnas, Arméförvaltningen hemställer måtte såsom extra anslag af Riksdagen äskas, att, då kostnaden nu på förhand kunde mindre säkert bestämmas, utgå såsom förslagsanslag.

Då med intendenturväsendets och förrådsförvaltningens ordnande på Carlsborg tiden för koncentrering derstädes af arméens hufvudförråd måste anses kommen, lära medel till betäckande af kostnaden för persedlarnes öfverflyttning till nämnda fästning blifva erforderliga; men då denna kostnad, såsom äfven Arméförvaltningen medgifvit, icke kan med noggrannhet beräknas, synes mig ändamålsenligast, att densamma får af tillgängliga medel förskjutas, hvarefter, sedan dess belopp blifvit kändt, densammas betäckande, om tillgångar dertill ej kan på annat sätt beredas, torde böra af Eders Kongl. Maj:t Riksdagen föreslås. Jag hemställer således, att denna Arméförvaltningens hemställan icke måtte föranleda en framställning till den snart sammanträdande Riksdagen.

Sängkläder m. in. vid vapenöfningarne och volontärskolorna.

Då det af sist församlade Riksdag för detta ändamål beviljade extra anslag, 834,000 kronor, uppenbarligen till följd af ett tryckfel i Bil. 3 a till Eders Kongl. Maj:ts nådiga proposition till samma Riksdag angående Statsverkets tillstånd och behof blifvit bestämdt till ett belopp, som vore 5,000 kronor lägre än det, som beräknats erforderligt, har Arméförvaltningens Intendentsdeparteinent nu hemställt, att fyllnad i anslaget måtte af Riksdagen äskas.

47 Bil. No 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1878.

I betraktande emellertid af anslagets storlek i förhållande till den sålunda genom en tillfällighet uppkomna minskningen, anser jag mig icke för det närvarande och innan det visat sig, i hvad mån vid blifvande upphandlingar det beviljade anslaget kan blifva otillräckligt för ändamålet, böra tillstyrka en framställning om anslagets höjande.

Generalstabens topografiska afdelnings arbeten.

Af de 90,000 kronor, hvilka äro till dessa arbeten under innevarande år anslagna, äro 85,000 kronor afsedda för de rent geodetiska arbetena, de återstående, 5,000 till omfattande försök att medelst heliogravyr kunna på ett billigare sätt mångfaldiga de topografiska kartorna. — Uti underdånigt memorial af den 21 November 1877 har Befälhafvare!! för Generalstaben framhållit önskligheten deraf, att, äfven om förbemälda försök kunde genom de derför nu anslagna medel fullbordas, hela anslagsbeloppet, 90,000 kronor, blefve äfven under år 1879 tillgängligt för att kunna utvidga de topografiska fältarbetena; och då en sådan arbetsutvidgning tvifvelsutan skulle bidraga till fortskyndande af landets topografiska kartläggning, hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t ville föreslå Riksdagen att till de topografiska arbetena under år 1879 å extra stat anslå samma belopp, söm innevarande år utgår eller 90,000 kronor. ’

Officerares anställning vid främmande arméer.

Äfven för år 1879 torde Eders Kongl. Magt vilja äska ett extra anslag, stort 9,000 kronor, att på vanliga vilkor, enligt Eders Kongl. Maj:ts disposition, användas till understöd åt officerare vid arméens särskilda hufvudvapen, som kunna vara hugade att, vare sig ingå i aktiv krigstjenst, eller åtfölja en större arméeorps’ rörelser hos någon i vänskapligt förhållande till riket stående makt.

Sbarpskytteväsendets och skjutskicklighetens befrämjande.

Äfven för dessa ändamål är under år 1879 erforderligt ett extra anslag, hvilket torde af Eders Kongl. Maj:t äskas att utgå med samma belopp, hvartill det vid senare riksdagar varit bestämdt, eller 50,000 kronor.

48 Bil. No 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1878.

Arméens ackordsamortering,

Till fullgörande af ackordsamorteringsfondens förbindelser, i enlighet med 1875 års Riksdags beslut, erfordras äfven för år 1879 ett extra anslag af

185,000 kronor, om hvars beviljande framställning torde blifva till Riksdagen afgifven.

Bygnadsbehof.

Infanteriets volontärskola å Carlsborg.

Till bygnader för denna skola beviljades af sist församlade Riksdag

270,000 kronor, af hvilka från tillgängliga medel anvisades att under år 1878 utgå 200,000 kronor. Det ännu oanvisade anslagsbeloppet, som bör af Riksdagen äskas, utgör således 70,000 kronor.

Kavallerietahlissementet vid Stockholm.

Till ett etablissement, gemensamt för Lifregementets Dragoncorps’ exercissqvadron, befälsmöte och förberedande underbefälsskola samt för Kavalleriets volontär- och underbefälsskolor, behagade Eders Kongl. Maj:t vid sist församlade Riksdag äska ett belopp af 541,000 kronor.

Riksdagen, — som emellertid höll före, att underbefälsskolan kunde, såsom dittills, öfvas vid något af de värfvade kavalleriregementena eller å Carlsborg, hvartill kom, att den af Eders Kongl. Maj:t för rytteriets volontärskola beräknade styrka föreföll Riksdagen högre, än hvartill den antagligen komme att uppgå, samt då slutligen sådana anordningar synts Riksdagen kunna vidtagas, att volontärskolan icke ovilkorligen behöfde vålm i kasernen samlad under dragonernes befälsmöte, — förklarade sig vara af den mening, att det ifrågavarande etablissementet, i hvad det afsåge stallar, ridhus och paviljonger, icke för närmaste framtiden skulle erfordra mera än ett ridhus med omgifvande stallar för omkring 200 hästar samt två manskapspaviljonger. Eders Kongl. Maj:ts nådiga framställning blef derför af Riksdagen på det sätt bifallen, att

49 Bill. No 3 a till Kongl. Mcy.ts Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1878.

Riksdagen medgaf, att för en kostnad af 440,000 kronor ett för Lifregementets dragoncorps’ ock rytteriets volontärskola gemensamt etablissement efter paviljongssystemet finge med ofvan angifna inskränkning i bygnadernas antal, uppföras å Ladugårdsgärdet; hvarjemte Riksdagen af de sålunda beviljade medlen anvisade 200,000 kronor att utgå under år 1878.

Att, med strängt fasthållande af Riksdagens beslut med afseende på antalet och beskaffenheten af de bygnader, Indika borde för de beviljade medlen uppföras, ordna etablissement^ så, att detsamma blefve tillräckligt för de dermed afsedda ändamål, har mött svårighet, enär två stallar, omgifvande ett ridhus, icke kunna inrymma det hästantal, som på en gång bör vara vid etablissementet tillstädes. Under Lifregementets Dragoncorps’ befälsmöte, exercissqvadron och förberedande underbefälsskola, Indika alla öfningar försiggå samtidigt, utgjorde hästantalet år 1876 — officershästarne oberäknade — 226.

Sistlidet år måste befälsmötet, i anseende till sjuklighet bland hästarne, inställas, men antalet hästar vid förberedande underbefälsskolan och exercissqvadronen understeg antalet deraf vid samma möten föregående år endast med 3 hästar. Enligt ritningarne äro två sammanbygda stallar beräknadeför 168 hästar och kunna svårligen lemna plats- för flera. Äfven om, hvilket till följd af lokala förhållanden och tjenstgöringens mera tillfälliga beskaffenhet torde finnas svårt, om icke omöjligt, officerarno få sjelfve anskaffa stallrum för sina tjenstehästar, återstode dock ett spiltbehof, endast för Lifregementets Dragoncorps’ öfningar, af mellan 50 och 60 spiltor. Då dertill kommer behofvet för rytteriets volontärskola, när denna en gång blifver ordnad, lärer, med bibehållande af hufvudplanen, som medgifver endast ringa förändring af de särskilda bygnadernas anordning, nödigt utrymme för hästarne icke kunna beredas i de två stallarne. Denna svårighet har varit ett hinder mot förberedande åtgärders vidtagande för etablissementets uppförande under sistlidet år, och har jag föreställt mig, att till Riksdagen borde göras hemställan om någon förändring i de för anslagets användande bestämda vilkor, hvarigenom etablissementet kunde på ett ändamålsenligt. sätt ordnas inom gränserne för de beviljade medlen, ehuru derigenom bygnadernas påbörjande koinme att betydligt försenas och till följd deraf äfven tiden för deras afstötande framskjutas längre än ursprungligen varit afsedt. Under sådant förhållande och i betraktande af nödvändigheten att, der så lämpligen ske kan, inskränka anslagsfordringarne vid den förestående statsregleringen, har jag derjemte ansett, att af de för kavallerietablissementet återstående 240,000 kronor endast hälften, eller 120,000 kronor, behöfde för år 1879 anvisas.

Bill. till Riksd. Prot. 1878. 1 Sami, 1 Afd.

50 Bil. No 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1878.

Bygnader för Svea Lifgarde.

Riksdagen år 1876 beviljade, uppå Eders Kongl. Maj:ts framställning,

134.000 kronor till uppförande af en matinrättningsbygnad och en vakt- och arrestbygnad för Svea Lifgarde. Af sist nämnda belopp blefvo 75,000 kronor anvisade att utgå såsom extra anslag under sistlidet år. De återstående

59.000 kronorna torde böra senast under nästkommande år blifva tillgängliga, hvarföre deras anvisande torde nu böra Riksdagen föreslås.

Exercislms i Landskrona.

Redan i sitt angående statsregleringen vid sist församlade Riksdag ingifna underdåniga memorial af den 1 November 1876 har Generalfälttygmästare!! framställt, hurusom, utom de allmänt förekommande skäl föi befintligheten af ett exercishus vid hvarje garnison för att under vintermånaderne, då väderleken och de korta dagarne inskränka och oftast förhindra vapenöfningar å fria fältet, kunna tillgodogöra sig den tid, som för praktiska öfningars utförande annars vore förspild, funnes vid Vendes artilleriregementes detachement i Landskrona, enligt Generalfälttygmästarens åsigt, flera särskilda för behofvet åt en dylik bygnad talande omständigheter. — Provisionel gymnastik- och exercislokal hade nemligen icke kunnat beredas annorlunda än genom sammanslående af två manskapsrum i kasernen, hvarigenom plats erhållits för högst 25 man att samtidigt öfvas. Då nu rekrytskolan, manskapsskolan och instruktionsskolan för gymnastik och vapenföring skulle dagligen öfvas, alla på olika tider, hade det synts Generalfälttygmästaren påtagligt, att lokalen på långt när ej vore tillräcklig, oafsedt olämpligheten i alla afseenden att hafva gymnastiklokal i andra våningen af en kasern, ett förhållande, som störde ordningen i densamma och menligt inverkade på bygnaden; hvartill komme, att dessa rum redan vore behöfiiga till utvidgning af detachementets informationslokal. Med anledning häraf hade Generalfälttygmästaren hemställt om beredande för uppförande af ett exercishus för detachementet i Landskrona af ett extra anslag om 59,000 kronor. Eders Kongl. Maj:t, som väl fann hvad Generalfälttygmästaren härom anfört vara väl grundadt, behagade dock, enär hufvudtitelns anslagsfordringar för år 1878, till följd af förslaget om utsträckning i värnpligtiges öfningar, voro synnerligen höga, anse frågan om uppförande af ifrågavarande bygnad kunna till ett följande år uppskjutas.

Sedan numera, efter förnyade undersökningar på stället och någon ändring af ritningen, det befunnits, att kostnaden för ett lämpligt exercishus i Lands-

Bil No 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1878. 51

krona, af samma storlek som det för Lifgardet till häst nyligen uppförda, kan nedbringas till 46,000 kronor, hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen för uppförande i Landskrona af ett exercishus åt vendes artilleriregementes detachement derstädes äska sistnämnda belopp, att under år 1879 utgå. ^

Tvättinrättning och kök vid Allmänna garnisonssjukhuset.

Sedan genom eu den 25 Oktober 1876 inträffad eldsvåda inredningen i en å allmänna garnisonssjukhusets tomt belägen äldre bygnad, som hufvudsakligen användts till tvätt- och torkinrättning, blifvit förstörd, inkom Direktionen öfver nämnda sjukhus med underdånig framställning angående ifrågavarande bygnads inredande till en fullständig ångtvättinrättning jemte kök för garnisonssjukhusets behof; och behagade Eders Kongl. Maj:t under den 30 November samma år anbefalla Öfverintendcnts-embetet att, i samråd med Öfverfältläkaren för Stockholms garnison, uppgöra ritningar och kostnadsförslag till sådan inredning af förenämnda bygnad. Dessa ritningar och förslag, de senare slutande å 35,650 kronor, hunno dock ej inkomma så tidigt, att frågan kunde förekomma i sammanhang med förslaget till reglering af fjerde hufvudtitelns utgifter under år 1878.

Det har synts mig uppenbart, att det för ett sjukhus så vigtiga behofvet af en ordnad tvättinrättning icke kan vid allmänna garnisonssjukhuset i längden ses tdl godo med hvad genom en ytterst nödtorftig reparation af det brandskadade husets inre erbjudits. Då medelst en måttlig kostnad kan inom nämnda bygnad vinnas icke blott eu tvättinrättning, som tillfredsställer sjukhusets behof, utan äfven ett för detsamma, enligt hvad Direktionen upplyst, väl behöflig! kök med nyare inredning, tvekar jag ej att i underdånighet tillstyrka, det Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen äska, till ordnande af tvättinrättning och kök vid allmänna garnisonssjukhuset härstädes, det derför erforderliga extra anslag, att under år 1879 utgå med ett belopp, som, till jemnande af de extra anslagsfordringarnes slutsumma, upptages till 35,691 kronor.

De anslag för bygnadsbehof, hvilka, enligt min åsigt, blifva under år 1879 erforderliga, äro följaktligen:

för volontärskolan å Carlsborg, anvisning......... kr.

j) kavallerietablissementet i Stockholm, d:o ..................... »

» Svea lifgardes bygnader d:o »

» exercishus i Landskrona, nytt anslag.................................... »

» tvättinrättning och kök vid allmänna garnisonssjukhuset

härstädes, d:o..................................................... B

tillsammans...............

70.000 120,000

35,691:

kronor 330,691:

52 Bil. No 3 a till Kongl. May.ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1878.

Hela denna byggnadskostnad torde emellertid icke behöfva genom extra anslag betäckas. Sedan 1868 års Riksdag medgift, att vissa delar af det Landskrona gamla fästningsverk tillhöriga område finge till staden Landskrona för dess utvidgning upplåtas med samma rätt, Kronan innehaft desamma, och emot betalning till Kronan med det pris, Kongl. Maj:t kunde finna skal att efter viss norm bestämma, och detta pris af Eders Kongl. Maj:t blifvit den 5 November 1875 faststäldt till 68,000 kronor, har, enligt hvad Arméförvaltningens Fortifikations-departement upplyst, med staden Landskrona den 27 April sistlidet år afslutits köpekontrakt om ifrågavarande jordområde mot förenämnde köpeskilling, att gäldas med en tredjedel den 1 Maj 1877, eu tredjedel den 1 Juni 1877 och återstoden den 1 Juni 1878. — Dessa medel synas mig lämpligen kunna för nu föreslagna Kronans bygnandsarbeten tagas i anspråk.

Vidare kommer, såsom redan för sist församlade Riksdag tillkännagafs, att, så länge en del af arméens boställen få disponeras till aflöning dels åt underbefäl, "dels ock åt löntagare på gammal stat, en icke ringa besparing att uppstå å anslaget till indelta arméens befälsaflöning, af hvilken besparing, biel, uppå Eders Kongl. Maj:ts förslag, af sist församlade Riksdag till bygnaders uppförande anvisade att under år 1878 utgå 200,000 kronor. Äfven för år 1879 torde en anvisning å förenämnda besparingar kunna ega rum, dock lärer den, enär anledningen till besparingarne ständigt minskas genom afgången åt löntagare på gammal stat samt underbefäls ingående på den nya, icke kunna bestämmas till så högt belopp, som den under innevarande utgör. Jag bär ansett mig kunna antaga densamma till 132,000 kronor; hvarigenom således för ofvannämnda bygnadsföretag blefve, utan anlitande af extra anslag, tillgängliga 200,000 kronor. . .

På grund af hvad jag nu anfört, hemställer jag i underdånighet, det

Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att för uppförande af volontärskolan å Carlsborg, kavallerietablissementet vid Stockholm, bygnader för Svea lifgarde, exercishus i Landskrona samt tvättinrättning och kök vid allmänna garnisonssjukhuset härstädes anvisa ett extra anslag af 130,691 kronor, att under år 1879 utgå, samt medgifva dels att såväl tillgängliga 68,000 kronor, influtna för sålda vallotter i Landskrona, som ock 132,000 kronor af hufvudtitelns allmänna besparingar må under samma år för dessa byggnadsarbeten användas, dels att de för ett kavallerietablissement vid Stockholm efter paviljongssystemet beviljade medel må, utan de förut bestämda inskränkningarne, för ändamålet användas.

Bil. No 3 a till Kongl. Majds Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1878.

53 Arméens pensionering,

Enligt de beräkningar, som legat till grund för förslaget till den nya pensioneringen af arméen, skulle det för denna pensionering beviljade kreditiv vara i behof af en tillökning för år 1879. Dä man emellertid torde kunna antaga, att åtskilliga löntagare, som redan inträdt i pensionsåldern, skola begagna sig af den dem medgifna frist af ett år att besluta, huruvida de vilja af den nya pensioneringen komma i åtnjutande mot fullgörande af de för sådant fall stadgade skyldigheter, och följaktligen det för innevarande år beviljade kreditiv ej kommer att till fullo anlitas, torde, under förutsättning att det belopp deraf, som ej under året åtgår, får för pensioneringen under följande år användas, någon förhöjning i kreditivsumman icke erfordras.

På grund häraf hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att såväl anvisa å extra stat för år 1879 ett kreditiv al 900,000 kronor att användas dels till upprätthållande af arméens pensionskassas egen pensionering med nu fastställda pensionsbelopp — mot skyldighet för pensionskassan att afstå det för året densamma tillkommande förhöjda vederlag för de till Statsverket indragna rusthållsafgifterna —; dels till fyllnadspensioner i enlighet med bestämmelserna i nådiga cirkuläret af den 22 Juni 1877; som och medgifva att hvad af det till pensioneringen under innevarande åi anvisade kreditiv kan blifva oanvändt må för det kommande årets pensionsbehof användas.

Understöd åt f. d. landtvärnsman.

Eders Kongl. Maj:t torde vilja föreslå Riksdagen att för ifrågavarande ändamål och med vilkor, att understödsbeloppen icke öfverstiga 50 kronor åt hvarje person, för år 1879. anvisa å allmänna indragningsstaten 10,000 kronor; lärande, vid nådigt bifall härtill, detta anslag lå vid regleringen af nionde Imf vild ti teln iakttagas.

Uppå Statsrådets öfrige ledamöters underdåniga tillstyrkan täcktes Hans Maj:t Konungen till alla delar gilla och bifalla hvad nu i afseende å regleringen af utgifterna under riksstatens fjerde hufvud ti tel samt de för landtförsvarets behof ifrågasatta nya, så väl ordinarie som extra anslag, äfvensom i öfrigt, blifvit af Departementschefen före- Bih. Ull Rihd. Prof. 1878. 1 Sami. 1 Åfd. g

54 Bil. N:o 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverk 1878.

slaget och liemstäldt; och skulle angående hvad Kongl. Maj:t sålunda i nåder besluta utdrag af protokollet Finansdepartementet meddelas, för att läggas till grund vid författandet af Kongl. Maj.-tsJ Proposition om Statsverkets tillstånd och behof, i hvad den kan komma att röra landtförsvaret; hvarjemte de till detta statsregleringsärende hörande handlingar skulle vederbörande utskott tillhandahållas.

Ex protooollo Edv. Kolmodin.

Stockholm, K. L. Beckman, 1878.

Bil. N;o 3 ci till Kongl, May.ts Nåd. Prop. N;o 1, om Statsverket 1878,

i

Bil. Lit. A,

Förslag till stat för arméens och flottans Artilleribyrå.

1 Chef ................

1 Officer .............

2 D:o .............

1 B:o .............

2 D:o .............

1 D:o ............

4 D:o .............

1 Maskiningeniör

arfvode kr. » »

» »

» »

» »

» »

» »

... lön »

Anm. Efter 5 år kan lönen höjas med 500 kronor och efter 10 år med ytterligare 500 kronor. J

1 Vaktmästare............................................................ lön kr. 500: _

tjenstgöringspenningar » 300: —

Anm. Efter 5 år kan lönen höjas med 100 kronor.

2,500: — 1,800: — 3,600: - 1,500: - 3.000: — 1,200: — 4,800: — 4,000: —

800: —

Grafifikationsmedel..................................................

Expensmedel till ljus och ved, skri!- och ritmaterialier, inköp af böcker och tidskrifter in, in.........................

Summa kronor 29,700: —■

Anm. 1. Artilleribyråens arméen tillhörande personal åtnjuter, liksom Generalstabens officerare, ersättning för inqvartering och servis, när de äro i Stockholm eller Göteborg tjenstgörande efter de för dessa städer fastställda särskilda tariffer, och vid tjenstgöring hvar som helst annorstädes i stad eller på landet efter den tariff, som gäller för inqvartering i rikets öfriga städer. Officer af flottan, som tillhör Artilleribyråen, åtnjuter, liksom officer, hvilken är till tjenstgöring vid flottans inilitärdepot eller varf kommenderad, inqvarteringsbidrag, när de äro i Stockholm eller Göteborg tjenstgörande, till det belopp, som finnes för Stockholms station bestämdt och vid tjenstgöring hvar som helst annorstädes till det belopp, som finnes för Carlskrona station fasts täldt.

Bill, till Biksd. Prof. 1878. 1 Sami. 1 Afd.

3,500: — 3,000: —

2 Bil. No 3 a till Jtongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1878.

Alun. 2. Den af byråens med arfvode försedda personal, som förlägges till varaktigare tjenstgöring vid kanongjuterier, krutbruk o. d. inrättningar, erhåller, utom sin reseersättning, dagtraktamente endast under sjelfva resedagarne.

Anm. 3. Bese- och traktamentsersättningar skola, derest resan eller uppdraget afser befrämjandet af något ändamål, för hvilket särskild! anslag finnes anvisadt, utgå antingen från detta anslag eller från de medel, som för sådant ändamål stå till Arméförvaltningens Artilleridepartements förfogande; men i annat fall från allmänna rese- och traktamentsanslaget på vederbörande hufvudtitel.

Anm. 4. De af byråens personal, som innehafva arfvoden, äro med afseende på dessas åtnjutande underkastade bestämmelsen i punkten 9 mom. c af nådiga cirkuläret af den 26 November 1875 angående tillgodonjutande af de i arméens nya lönestater upptagna särskilda aflöningsförmåner.

Amu. 5. Vakta ästaren,hvilkens aflöning utgår såsom lön och tjenstgöringspenningar, är vid fråga om dessa förmåners åtnjutande underkastad, utom i afseende på pensioneringen, de vilkor, som i sådant hänseende blifvit vid nyreglerade centrala embetsverk allmänneligen stadgade.

Anm. 6. Maskiningeniören, som lika med vaktmästaren kommer att åtnjuta pension i enlighet med nådiga cirkuläret af den 22 Juni 1877 angående den nya pensioneringen för arméen, blifver pensionsberättigad vid 60 års ålder.

till. N:o 3 a till Kong!. Maj:ts Nåd. trop. N:o 1, om Statsverket 1878.

o

Bil. Lit. B.

Förslag till stat för Artilleristaben.

1 Statschef................................................................................... arfvode

1 Stabsofficer................................................................................

1 Dito (tillika redogörare)...............................................

1 Stabsofficer......................

1 D:o ...........................................................“"ZZ.’.’Z

1 Vaktmästare.................................................................... lön 500

tjenstgöringspenningar 300

Anm. Efter 5 år kan lönen höjas med 100 kronor.

»

»

»

»

1,800

1,200

1,000

1,000

800:

Gratifikationsmedel åt de vid staben tjenstgörande underofficerare ... 500: —

Expensmedel................................................................................................ 1.000: _

Summa kronor 8,500: —

Alun. 1. De vid Artilleristaben anställde officerare och underofficerare åtnjuta inqvarteringsersättning efter författningarne.

Anm. 2. De af Artilleristabens personal, som åtnjuta arfvoden, äro med afseende på dessa underkastade bestämmelsen i punkten 9 mom. c af nådiga cirkuläret den 26 November 1875 angående tillgodonjutande! af de i Arméens nya lönestater upptagna särskilda aflöningsförmåner.

Amu. 3. Vaktmästaren, hvars aflöning utgår såsom lön och tjenstgöringspen- -ningar, är i fråga om dessa’ förmåners åtnjutande underkastad, utom i afseende på pensioneringen, de vilkor, som i sådant hänseende blifvit vid nyreglerade centrala embetsverk allmänneligen stadgade.

4 Bil, N:o 3 a till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1878,

Bil. Lit, C.

Förslag till stat för Fästningsintendenturen å Carlsborg.

1 Fästningsintendent, tillika Intendent vid Centralförrådet................................................................ lön kr, 4,000: —

dagaflöning ä 4 kr. » 1,460: — 1 Förvaltare vid Central- och hufvudförrådet... lön » 2,800: -—

tjenstgöringspenningar » 1,200: —

Anm. Efter 5 år kan lönen liöjas med 500 kronor och efter 10 år med ytterligare 500 kronor.

5,460: — 4,000: —

1 Dito vid de mindre persedelförråden, tillika biträde åt Fästnings-

intendenten i kontors- och expeditionsgöromål..................... lön 1,800: —

Anm. Efter 5 år kan lönen höjas med 300 kronor.

1 Bokhållare vid Centralförrådet................................................... lön 1,500: —

Anm. Efter 5 år kan lönen höjas med 300 kronor.

Anm. Efter 5 år kan lönen höjas med 100 kronor.

Till extra skråf biträde vid Centralförrådet

......................... 1,500: —

Summa kronor 16,160: —

Alun. 1. Inqvartering i natura å fästningen tillkommer förestående personalvid Fästningsintendenturen.

Alun. 2. De vid Fästningsintendenturen anställde tjensteman, för Indika staten upptager endast lön, eller lön och dagaflöning, äro med afseende på dessa förmåners åtnjutande underkastade föreskrifterna i nådiga Cirkuläret af den 26 November 1875.

Anm. 3. På dem åter, hvilkas aflöning utgår såsom lön och tjenstgöringspenningar, skall vid fråga om dessa förmåners åtnjutande tillämpas,

5 Bil. N:o 3 a Ull Kong! Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1878.

utom i afseende på semester och pensionering, de bestämmelser, som i sådant hänseende blifvit vid nyreglerade centrala embetsverk allmänneligen stadgade.

Amu. 4. Fästnings-intendenten, Förvaltare och Bokhållaren, hvilka, liksom Vaktmästare, komma att åtnjuta pension i enlighet med nådiga cirkuläret åt den 22 Juni 1877, angående den nya pensioneringen för arméen, blifva pensionsberättigade vid 60 års ålder.

Bill. till liHcsd. Prot. 1.877. 1 Sami. 1 jLfd.

6 Bil. N:o 3 a till Kongl. Maj ds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverk 1878.

Bil. Lit. D.

Förslag till stat för Garnisonssjukhuset på Carlsborgs

fästning.

Aflöning:

1 Garnisonsläkare uppbär aflöning på Kommendantsstaten.

1 biträdande Sjukhusläkare uppbär aflöning å Fortifikationens stat.

1 Sjukhusväbel, arfvode; högst.................................... kr. 1,500:

att utgå efter Arméförvaltningens närmare bestämmande.

1 Kokerska eller föreståndarinna för köket, arfvode 200:

matpenningar 800: 500: —

1 Piga, arfvode.................................................................... 300: 2,300

Medicin och förbrukningsartiklar............................................................ 3,500

Sjukvårdsutredning..................................................................................

Reparation å byggnader.........................................

Diverse utgifter.........................................................

100 Summa kronor 10,000

Anm. Sjukhusväbeln är med afseende på arfvodets åtnjutande underkastad bestämmelsen i punkten 9 inom. c af nådiga cirkuläret den 26 November 1875 angående tillgodonjutandet af de i Arméens nya lönestater upptagna särskilda aflöningsförmåner.

Stockholm, K, L, Beckman, 1878.

Bil. No 3 b till Kong!, Maj:k Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1878.

i

Utdrag af Protokollet öfver Landtför svar s-ärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen uti Stats-Rådet å Stockholms slott den 22 November 1877.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Statsministern, Friherre De Geer,

Hans Excellens, Herr Ministern för utrikes ärendena, Björnstjerna, Statsråden: Lagerstråle,

Thyselius,

Carlson,

Friherre Alströmer,

Loven,

Friherre von Otter,

Forssell,

Rosensvärd.

Chefen för Landtförsvarsdepartementet, Statsrådet Rosensvärd, föredrog i underdånighet:

l:o.

Fn af aflidne Öfversten m. m. Gregorius Adolfsson AminofFs efterlemnade ogifta döttrar Augusta Ulrika Lovisa, Hildegard Ebba Carolina och Sigrid Wilhelmina Sofia under den 24 April innevarande år till Kongl. Maj:t ingifven underdånig ansökning, hvaruti de anfört, att, sedan Öfversten Aminoff år 1847 aflidit och framställning blifvit hos Rikets Ständer gjord derom, hurusom »Öfverste Aminoff under sin verksamma krigarebana med utmärkelse deltagit så väl i ^ sista Finska kriget som fälttågen i Norge och Tyskland samt derunder blifvit liera gånger blesserad», Rikets Ständer i anledning häraf i underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t den 21 Oktober 1848 anmält sig hafva B/It. till Riksd. Prat. 1878. 1 Sami. 1 Afd.

2 Bil. No 3 b till Kong/. Majds Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1818.

»såsom eu gärd af nationens aktning för Öfverste Aminoffs minne samt med afseende på det ekonomiska betryck, hvaruti hans enka och fem omyndiga barn sig befunno, å allmänna indragningsstaten uppfört enkan till en årlig pension af 500 R:dr banko», hvilken pensionsrätt, jendikt Kongl. Majds nådiga resolution den 3 November samma år, Öfverstinnan AminofF åtnjutit, till dess hon den 13 sistlidne April i Göteborg aflidit; anhållande sökandena, att de, Indika städse sammanlefva! med modren och sålunda vant med henne i åtnjutande af pensionsanslaget, samt, såsom medellösa, ålderstigna och sjukliga, skulle för nöd blottställas genom anslagets upphörande, måtte fortfarande fa uppbära detta eller motsvarande understöd.

Af ansökningen bifogade handlingar inhemtades, att tillgångarne i boet efter Öfverstinnan Aminoif utgjort 1,106 kronor 70 öre, hvaremot skulderna upgått till 1,307 kronor 48 öre, så att eu brist af 200 kronor 78 öre förefunnits; att sökandena, af liv lika den äldsta vore född 1824 och den yngsta 1828, enligt företedt intyg af kyrkoherden i Gustavi församling, varit samboende med sin nu aflidna moder och, utom en liten pension å 50 kronor årligen, icke haft något annat att lefva af än den del af modrens pension, som kunnat komma dem till godo; samt att, enligt vederbörligt läkarebetyg, sökandena till följd af flerårig sjuklighet vore urståndsätta att sig med sitt arbete försörja; varande dessutom deras stora behof af understöd vitsordadt af flera trovärdige, i Göteborg bosatte personer.

Föredragande Departementschefen erinrade att, vid föredragning af detta ärende den 4 sistlidne Maj, Kongl. Maj:t, vid det förhållande att då pågående riksmöte redan långt framskridit, funnit någon framställning om öfverflyttning å sökandena af den deras moder i lifstiden tillagda pension å allmänna indragningsstaten då icke böra ifrågakomma, men deremot, i betraktande af de för sökandena befintliga, med företedda intyg styrkta, ömmande omständigheter, i nåder tilldelat dem en mot återstående delen af innevarande år, räknad från den 1 Maj, svarande andel af pensionsbeloppet, att med 500 kronor utgå från 4:de hufvudtitelns anslag till extra utgifter.

Då sökandena fortfarande, efter hvad blifvit styrkt, måste anses vara i behof af det understöd från statsmedel, som blifvit deras moder vid 1848— 1849 års riksdag beviljadt, så och i betraktande af framlidne Öfverste Aminoffs af Konung och Riksdag redan erkända förtjenster om fäderneslandet, hemstälde Statsrådet, det Kongl. Maj:t täcktes föreslå näst sammanträdande Riksdag att medgifva, det den Aminoffs nu aflidna enka beviljade pension å allmänna indragningsstaten, 750 kronor, må på hans förbemälda döttrar fa öfverflyttas och utgå från 1878 års början, så länge någon af dem lefver.

Bil. No 3 b till Kongl. Maj-.ts Nåd. Pmp. No 1, om Statsverket 1878. 3

2:o.

Eu af framlidne Öfvorstelöjtnanten in. in. Gustaf Törnebladhs enka, Brita Johanna Hedenblad till Kong! Maj:t ingifven skrift, hvaruti hon, under erinran, att hennes aflidne man varit en af de sist qvarlefvande, som deltagit i Sveriges alla under detta århundrade förda krig, och om de förtjenster han derunder ådagalagt, i underdånighet anhållit, att, då hon vid 76 års ålder och beröfvad synförmågan befunne sig i bekymmersamma ekonomiska omständigheter, Kong!. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att bevilja henne en årlig pension å allmänna indragningsstaten till det belopp, Kongl. Maj:t kunde finna skäligt bestämma.

Af ansökningen bifogadt bouppteckningstranssumt inhemtades, att tillgångarne i boet efter Öfverstelöjtnanten Törnebladh utgjort 2,419 kronor 75 öre samt skulderna uppgått till 806 kronor 75 öre, hvadan en behållning af endast 1,613 kronor förefunnits.

Då således enkan Törnebladh, enligt hvad upplyst vore, befunne sig i bekymmersamma ekonomiska omständigheter och hon, efter uppnådda 76 år och iråkad blindhet, icke vore förmögen att genom arbete sig försörja, hemstälde Statsrådet, det Kongl. Maj:t, i betraktande deraf, att mannen under våra senaste krig deltagit i flera strider för fosterlandets försvar, täcktes föreslå Riksdagen att å allmänna indragningsstaten för enkan Törnebladh uppföra eu årlig pension af 400 kronor, att under hennes återstående lifstid från 1878 års början utgå.

Hans Maj:t Konungen behagade i nåder bifalla hvad Statsrådet i nästföregående två mål hemstält samt förordnade, att utdrag åt detta protokoll skulle till Finans-departementet expedieras, för behörigt iakttagande vid uppgörande af förslag till reglering af utgifterna under Riksstatens nionde hufvudtitel.

Ex protocollo Edv. Kolmodin:

Bil. N:o 3 c till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1878.

1 Utdrag af Protokollet öfver Landtför svar s-ärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen, uti Stats-Rådet å Stockholms Slott den 21 December 1877.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Statsministern, Friherre De Geer,

Hans Excellens, Herr Ministern för utrikes ärendena, Björnstjerna,

Statsråden: Herr Lagerstråle.

Thysélius,

Carlson,

Friherre Alströmer,

Lovén.

Friherre von Otter,

Forssell,

Rosensvärd.

Chefen för Landtförsvars-departementet, Statsrådet Rosensvärd föredrog i underdånighet:

l:o.

Generalfälttygmästarens och Chefens för Artilleriet underdåniga|memorial den 5 Juli innevarande år, deri hemställes, att Underlöjtnanten vid Wendes Artilleriregemente, Kapitenen i Arméen m. m. Magnus Ludvig Blomstedt, som uppnått 59 års ålder och tjent såsom officer nära 40 år, men för bristande examen vid Högre Artilleriläroverket ej kunnat föreslås till löjtnant vid regementet, måtte, enär han med nit och skicklighet fullgjort sina tjensteåligganden, till ett vedermäle af Kongl. Maj:ts nåd utnämnas till Löjtnant på stat vid berörda regemente.

Bill. till Rike!. Prat. 1878. 1 Samt. 1 Afl.

2 Bil. No 3 c till Kong!. Ma,j:ts Nåd. Prof. No l, om Statsverket 1878.

Statsrådet ansåg sig icke kunna tillstyrka bifall till Generalfälttygmästarens ifrågavarande framställning, lrvarigenom Kapiten Blomstedt omkring tretio år efter den tid, vid hvilken han, i händelse af undergången examen, i vanlig ordning kunnat till löjtnant vid regementet uppflyttas, nu skulle, efter befrielse från kompetensvilkor, erhålla sådan befordran; men enär, på sätt af Kapitenen Blomstedts, omförmälda memorial vidfogande tjensteförteckning inhemtades och enligt hvad i (ifrigt vore vitsordadt, Kapitenen Blomstedt, som uppnått en ålder af 59 år och år 1837 utnämnts till sin ännu innehafvande underlöjtliantsbeställning vid Wendes Artilleriregemente, sedan den 13 Oktober 1859 fortfarande bestridt ammunitionsförrådsoOicerstjensten i Christianstad, under tiden flera gånger förvaltat Tygkapitensbefattningen och fört batteribefäl samt städse med nit och omsorg uppfyllt sina åligganden, och Blomstedt, som den 19 Maj 1854 blifvit befordrad till Löjtnant och den 29 Maj 1860 till Kapiten, allt i Arméen, sedermera i allmänhet förrättat högre och mera maktpåliggande tjenst, än den, för hvilken han uppburit lön å stat, hemställde Statsrådet i underdånighet, att nådig framställning måtte till Riksdagen aflåtas derom, att för Kapitenen Blomstedt, på det att han kunde erhålla ett sammanräknad t pensionsbelopp lika med det, som enligt de för arméen fastställda nya pensionsgrunder kan tillkomma afskedade löjnanter, finge på allmänna indragningsstaten uppföras en årlig pension af 400 kronor att, jemte de honom vid afskedstagandet såsom pension från Arméens pensionskassa och fyllnadspension tillkommande COO kronor, under hans återstående lifstid utgå från och med månaden näst efter den, i hvilken han erhåller afsked ur krigstjenst^!.

2:o.

Underdånig ansökning af dottren tiil aflidne f. d. Statsrådet in. in. C. L. Hohenhausen, Bilda von Hohenhausen, det Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta nådig proposition om förhöjning med 300 kronor årligen, räknadt från och med sistförfluten November månad, å den pension till enahanda belopp, som sökanden enligt Kongl. Brefvet den 13 Juni 1866 uppbure från allmänna indragningsstaten; till stöd för hvilken anhållan sökanden anfört, att 1866 års riksdag tilldelat sökanden och hennes systrar Glam Hedvig Sofia och Constance Carolina Charlotta von Hohenhausen eu årlig pension af 300 kronor till hvardera; att den förra aflidit för några är sedan och den sistnämnda den 28 sistlidne Oktober; och att genom det sökanden och hennes systrar beviljade understöd, användt i gemensamt hushåll, deras uppehälle varit någorlunda betrygg aclt, men att det för sökanden återstående belopp af pensionen 300 kronor vore på långt när icke tillräckligt för de nödvändigaste lefnadsbeliofvens fy 1-

3 Bil. N:o 3 c till Kong!. Majds Nåd. Prop. No ], om Statsverket 1878.

lande; varande vid ansökningen fogade intyg: dels af Biskopen in. m. E. G. Bang, att sökanden i följd af ringa tillgångar samt tilltagande ålder och sjuklighet i förening med svag synförmåga vore i stort behof af understöd, det hon i allo väl förtjenade; dels af Biskopen m. m. P. Sjökung, att sökanden une född den 15 Mars 181b och, sedan hennes förmåga att med eget arbete bidraga till sitt uppehälle blifvit genom tilltagande ålder och sjuklighet mycket förminskad, i stort behof af det förökade understöd, hvarom hon "anhölle; dels oek af Öfversten m. in. A. G. Örn och Löjnanten G. Segerhjelm, att enligt dem förevisade bouppteckningen efter f. d. Statsrådet in. m.Öiohenhausen boets behållning utgjorde 444 kronor 43 öre.

Enär af omförmälda intyg vitsordades, att sökanden vore nära 60 år gammal och, vid förminskad arbetsförmåga, i stort behof af förökadt understöd tillstyrkte Statsrådet i underdånighet, det Kongl. Majrt täcktes till näst sammanträdande Riksdag aflåta nådig framställning derom, att den pension till belopp af 300 kronor å allmänna indragningsstaten, som utgått till numera aflidna Fröken Constance Carolina Charlotta von Hohenhausen, måtte oi v erflyttas på hennes enda qvarlefvande syster, Fröken Bilda von Hohenhau-

soji att från och med nästlidna November månad under hennes återstående lifstid åtnjutas.

Hvad Statsrådet uti ofvan upptagna två mål i underdånighet yttrat och tillstyrkt behagade Hans Maj:t Konungen till alla delar i nåder gilla och bifalla; skolande utdrag af protokollet härom meddelas Finans-departementet till iakttagande vid uppgörande af det underdåniga förslaget till reglering af utgifterna under Riksstatens 9:de hufvudtitel.

Ex protocollo

M. J. Banddin.

Bil. N:o 4 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1878.

1 Protokoll öfver Sjoforsvarsdrenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen uti Statsrådet, å Stockholms Slott den 7 Januari 1878.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Statsministern, Friherre De Geer,

Hans Excellens, Herr Ministern för Utrikes ärendena Björnstjerna, Statsråden: Herr Lagerstråle,

Thyselius,

Carlson,

Friherre Alströmer,

Lovén,

Friherre von Otter,

Forssell och Rosensvärd.

Departementschefen, Statsrådet Friherre von Otter, föredrog frågan om reglering af utgifterna under Riksstatens femte hufvudtitel för år 1879, dervid Departementschefen anmälde:

l:o Förvaltningens af Sjöärendena underdåniga skrifvelse den 28 September 1877 med förslag öfver behofvet af extra anslag för Flottan under år 1879;

2:o Samma embetsverks underdåniga skrifvelse den 21 December 1877, om anvisande af medel till betäckande af utgifter för inköp af krut till kanoner af nyare konstruktion;

Bil. Ull Riksd. Prof. 1878. 1 Sami 1 Afl.

2 Bil. No 4 a. till Kong! Maj:ts Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1878.

3: o Samma embetsverk^ embetsskrifvelser den 16 Oktober och 11 December 1877, angående tillverkning vid Stockholms station af Whitelieads torpedos;

4:o Chefens för Sjökarteverket embetsskrifvelse den 5 December 1877, angående behofvet af ett nytt sjömätningsfartyg;

5:o Flottans militä,riska och tekniska byråars skrifvelse den 13 December 1877 i fråga om erforderlig krigsfartygs-materiel och kostnaden derför; samt

6:o Flottans Militärbyrås skrifvelse den 15 December 1877, angående upprättande af optiska signal- och telegraflinier i Stockholms skärgård samt om kostnaden derför.

Departementschefen yttrade härvid, i afseende å de under nedanstående titlar uppförda anslag, nemligen beträffande:

Departementschefen.

1. »I nådigt Bref den 29 Januari 1875 faststäldes reglering af boställslägenheterna vid Flottans station i Stockholm att gälla tills vidare och intill dess, efter pröfning af ingifvet förslag till reglemente för styrelsen och förvaltningen vid stationerna, förnyad reglering af dessa lägenheter kunde varda anbefald. Sedan derefter ej mindre ifrågavarande reglemente vunnit fastställelse, än ock stat, upptagande de militära befattningar vid flottan, hvilkas innehafvare ansåges böra åtnjuta bostad eller ock inqvarteringsbidrag i penningar, blifvit uppgjord och, i sammanhang med förslag till lönereglering för Flottan, Riksdagen förelagd, anmodade jag Förvaltningen af Sjöärendena, i embetsskrifvelse den 4 Maj 1876, att, efter vederbörandes hörande, inkomma med förslag till reglering af bostadslägenheterna så väl vid Stockholms, som vid Carlskrona station. Vid meddelande af detta uppdrag, tillkännagaf jag derjemte att Förvaltningen egde, vid uppgörande af förslaget i hvad det afsåg Stockholms station, såsom för den allmänna boställsregleringen tillgänglig beräkna den i kronans hus å Skeppsholmen åt Chefen för Sjöförsvarsdepartementet upplåtna bostadsvåning, derest densamma skulle finnas för detta ändamål erforderlig. I det förslag, som på grund häraf inkommit, har ock Förvaltningen af Sjöärendena, i likhet med stationsmyndigheterna, upptagit ifrågavarande boställsvåning bland dem, som borde för tjensteman vid stationen afses.

3 Bil. No 4 a. till Kongl. Maj ds Nåd. Prop. N:o 7, om Statsverket 1878.

Då frågan om fastställande af berörda förslag är, hvad Stockholms station beträffar, i väsentlig mån beroende derpå, huruvida bland de lägenheter, som böra vara för stationstjensten att påräkna, äfven må ingå Departementschefens våning, har jag ansett mig nu böra underställa denna del af förslaget Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning; och då angeläget är att tillse, att åt de tjensteman, hvilkas befattningar företrädesvis påkalla innehafvarnes dagliga tillstädesvaro vid stationen, beredes bostad å stället, hvilket icke med nu befintlig tillgång på lägenheter kan ske, utan att nämnde boställsvåning för ändamålet tagcs i anspråk, samt å andra sidan det icke, enligt min åsigt, är af någon som helst vigt för tjensten att Departementschefen eger bostad å Skeppsholmen, så kan jag icke annat än tillstyrka att denna boställsvåning må få användas för stationens behof; i hvilket fall likväl Departementschefen lärer böra tillerkännas hyresersättning till lika belopp med öfriga Departementschefer, eller 2000 kronor årligen.

I händelse af bifall härtill täcktes Eders Kongl. Maj:t till Riksdagen göra framställning derom,

att, på det den till Chefen för Sjöförsvarsdepartementet nu upplåtna boställsvåning i kronans hus å Skeppsholmen måtte kunna användas för stationstj enstens behof, Riksdagen ville anvisa hyresersättning åt bemälde Departementschef och för sådant ändamål förhöja det under ifrågavarande titel uppförda anslag från dess nu varande belopp 15,000 kronor till 17,000 kronor, eller med 2,000 kronor.

Kansli- och Kommando-expeditionerna.

2. I sammanhang med krigsärendenas fördelning på två departement blef, den 1 Mars 1841, för Sjöförsvarsdepartementets Kansliexpedition utfärdad stat, enligt hvilken tjenstemännen utgjordes, förutom af expeditionschef, af 1 expeditionssekreterare, 1 protokollssekreterare, 1 kanslist, tillika registrator och 1 kopist. Detta antal tjensteman bibehölls intilldess genom nådiga beslutet den 28 Februari 1873 kopistbefattningen, som genom då varande kopistens befordran till tjenst utom expeditionen blifvit ledig, förklarades, i anseende till ifrågastäld omorganisation af expeditionen, då icke böra återbesättas. Under tiden hade väl, i öfverensstämmelse med 1871 års Riksdags på Kongl. Maj:ts framställning fattade beslut, blifvit bestämdt, att expeditions- och protokollssekreteraretjensterna skulle vid då varande innehafvarnes af dessa tjenster afgång, förenas och bestridas af eu expeditionssekreterare, dock med löneför-

4 Bil. No 4 a. till Kongl. Majds Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1878.

maner till något högre belopp än hans vederlikar inom öfriga afdelningar af kansliet åtnjöto. Med anledning af Nådiga beslutet den 28 November 1873, angående grunder för kansliexpeditionernas ombildning, stadgades, hvad Sjöförsvarsdepartementets kansliexpedition beträffar, endast den ändring att innehafvaren af de båda förenade tjenstebefattningarna skulle benämnas kanslisekreterare, med lön af 4,500 kronor och med åtnjutande derjemte af ett särskilt arvode utaf 1,000 kronor för handläggande af en del sådana göromål, som i andra statsdepartements expetioner tillhörde byråchef. Då emellertid protokollssekreteraren fortfarande qvarstår vid sin tjenstebefattning, och följaktligen de förhållanden, som tillämpningen af berörde bestämmelser förutsatte, ännu ej inträffat, har annan förändring, på grund af de samma, ej egt rum, än att, sedan expeditionssekreteraren under loppet af år 1876 erhållit afsked, annan person förordnats att tills vidare vara kanslisekreterare vid expeditionen, med åliggande att bestrida de med expeditionssekreterarebefattningen derstädes förenade göromål, mot åtnjutande såsom arvode af de för samma befattning i stat uppförda löneförmåner.

Aren 1841—1850 utgjorde de registrerade ärendenas antal i medeltal 332 årligen och hafva derefter oupphörligt ökats — under de senare åren med 50—60 årligen — så att de för år 1877 stego till 725. Denna tillökning, som eger sin naturliga förklaringsgrund i tillkomsten af nya verk och inrättningar under departementet och äldres särskiljande i flere sjelfständigt verkande myndigheter, i den lifligare verksamhet i flere riktningar, som rikligare anslag framkallat m. fl. förhållanden, kommer med all sannolikhet att fortgå. Åtminstone finnes icke grund för det antagande att ärendena skulle, vare sig i afseende å antal eller omfattning, i någon afsevärd mån förminskas, och det torde vid sådant förhållande vara uppenbart att de redan fåtalige ordinarie tjenstemännen icke kunna, utan men för göromålens behöriga gång, till antalet minskas under det som för närvarande är i expeditionen anstalt, eller, förutom expeditionschefen, två tjensteman jemte registrator Ordinarie tjenstebefattningarna skulle, om de bibehöllos vid nu varande antal, i allt fall med en understiga det som 1841 ansågs nödigt för mindre än hälften af det antal mål, som nu i expeditionen handlägges.

Det skulle visserligen medföra flere fördelar om, med tillämpning af den för kansliet i allmänhet beslutade organisation, i staten för Sjöförsvarsdepartementets kansliexpedition uppfördes en byråchef och en kanslisekreterare; men då förekommande göromål kunna, för så vidt de

5 Bil. No 4 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1878.

ej åligga expeditionschefen eller registratorn, för närvarande uppehållas af två tjensteman af den lägre graden, har jag i staten upptagit allenast 2 kanslisekreterare. Som emellertid den ene af desse tjensteman, utöfver de honom i berörde egenskap tillhörande göromål, tillika måste vara att påräkna ej mindre för fullgörande af en del åligganden, hvilka i öfriga statsdepartement tillkomma byråchef, utan ock såsom biträde åt expeditionschefen och under semester eller tillfälligt förfall för denne såsom hans ställföreträdare, har jag, med afseende härå, ansett för honom böra uppföras ett särskildt arvode med enahanda belopp, som i normalstaten för Departementet finnes uppfördt, eller 1,000 kronor; — Och skulle, under förutsättning att tillräckliga medel för amanuenser och skrifbiträden m. fl. dylika behof varda anvisade, annan förändring icke erfordras i samma stat än den, som blifver en följd af uppförande utaf ytterligare en kanslisekreterare och tillämpningen af Eders Kongl. Maj:ts, på föredragning af Chefen för Finansdepartementet, den 7 December 1877 fattade beslut i afseende å reglering af löneförhållandena inom kansliet; dock att bestämmelse tillagts derom att vaktmästaren vid kommandoexpeditionen skall vara skyldig att jemväl uppassa i Chefens för flottans militärpersonal expedition.

Hvad särskildt angår beloppet af erforderliga medel för amanuenser m. m., torde jag få erinra, att Eders Kongl. Maj:t, på min anmälan om otillräckligheten af den i stat för sådant ändamål uppförda summa, vid särskilda tillfällen från allmänna besparingarne anvisat hvad derutöfver funnits erforderligt; och har vid uppgjord beräkning öfver dessa medel, — af hvilka böra bestridas utgifter för arvode åt en amanuens, renskrifning af alla utgående expeditioner och registraturet, för hvilka göromål ingen ordinarie tjensteman finnes att tillgå, semestervikariat, äfvensom gratifikationer åt e. o. tjensteman samt åt en extra vaktmästare — beloppet funnits uppgå till 4,100 kronor.

Staten för Sjöförsvarsdepartementets kansli- och kommando-expeditioner skulle sålunda komma att upptaga:

Efter 5 års tjenstgöring kan lönen höjas med 500 kr. och efter ytterligare 5 år med 500 kr.

6 Bil. N:o 4 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o /, om Statsverket 1878.

De ålderstillägg, som på grund af denna stat kunna komma att utgå, lära böra bestridas af det å hufvudtiteln uppförda anslag till ålderstillägg, hvilket är af förslagsanslags natur.

I gällande riksstat är för dessa expeditioner uppfördt på ordinarie stat 19,800 och på extra stat 2,200 kronor eller tillsammans 22,000 kronor.

Jag hemställer, i öfverensstämmelse med hvad sålunda blifvit anfördt, att Eders Kongl. Maj:ts måtte hos Riksdagen göra framställning derom, att Riksdagen, jemte godkännande af berörda förslag till stat för Sjöförsvarsdepartementets kansli- och kommando-expeditioner med de vilkor för åtnjutande af deri uppförde aflöningsförmåner, som i nådigt beslut angående reglering af löneförhållanden inom Statsdepartementens expeditioner den 7 December 1877 finnas bestämda, måtte höja för berörda expeditioner nu utgående anslag å ordinarie stat med 7,000 kronor, eller från 19,800 kronor till 26,800 kronor; hvaremot särskildt anslag å extra stat ej vidare komine att blifva erforderligt.

Bil. no 4 a. till Kongl. Maj ds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1878.

7 Aflöning för Flottans kårer och stater.

3—4. Till genomförande under år 1877 af den år 1876 beslutade lönereglering vid Flottan anvisade Riksdagen, utöfver det ordinarie anslaget till Flottans kårer och stater, 1,201,484 kronor, ett extra anslag af 50,340 kronor, hvarjemte en summa af 75,000 kronor, eller det belopp hvartill afgifterna för vakanta rusthallsnummer i Blekinge län och Södra Möre härad. af Kalmar län då beräknades uppgå, upptogs bland de för löneregleringens genomförande tillgängliga medel.

Enär, för tillämpande af löneregleringen under år 1878, en tillfällig tillgång a aflöningsanslaget förefanns, som gjorde framställning om anvisande af extra anslag för samma år obehöflig, fann Eders Kongl. Maj:t sig endast föranlåten att, uti i fråga varande afseende, till sistlidne års Riksdag äska att utöfver de afgifter från förenämnda vakanta rusthållsnummer till ofvan upptagna belopp, hvilka enligt 1876 års riksdags beslut anvisats för löneregleringen, öfriga efter ingången af 1878 inflytande dylika afgifter jemväl finge användas för enahanda ändamål. Genom bifall härtill skulle för följande åren endast behöft begäras ett extra anslag, motsvarande skilnaden emellan hvad sålunda varit att disponera — det ordinarie anslaget och vakansafgifterna — samt det belopp, som enligt den faststälda löneregleringen erfordrades till aflöning åt Flottans kårer och stater. Riksdagen biföll emellertid Eders Kong]. Majrts framställning endast på det sätt, att de efter ingången af år 1878 inflytande afgifterna för de vakanta rusthållsnumren finge för löneregleringens behof under samma är användas. Vid sådant förhållande och då någon tillfällig tillgång å aflöningsanslaget icke vidare finnes, lärer framställning till innevarande års Riksdag böra göras så väl om anvisande af erforderliga medel på extra stat, som ock att, i öfverensstämmelse med förra Riksdagens beslut, de vakansafgifter, Överskjutande 75,000 kronor, som under år 1879 inflyta, må få för löneregleringens genomförande under samma år användas.

Det belopp som Förvaltningen af Sjöärendena beräknat såsom erforderligt för löneregleringen under år 1879, utöfver det i Riksstaten uppförda ordinarie anslaget, utgör 179,506 kronor 55 öre, hvilket belopp jag likväl efter granskning funnit kunna nedsättas till 170,000 kronor. Då nu, under förutsättning att vakanssättningen af i fråga varande rusthållsntimmer fortgår i samma förhållande som hitintills, vakansafgifterna för år 1879 kunna beräknas till 120,000 kronor, i stället för 110,000 år 1878, skulle alltså beloppet af den å extra stat erforderliga fylnadssumman blifva

8 Bil. N:o 4 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1878.

50,000 kronor eller, i rundt tal, samma summa som af 1876 års Riksdag för enahanda ändamål anvisades. — Orsakerna till det högre belopp, som för löneregleringens genomförande erfordras under år 1879, än under år 1877, böra hufvudsakligen sökas i det vid sistnämnde års Riksdag beviljade aflöningstillägg, men äfven deri dels att det funnits nödigt, för åstadkommande af en mera utsträckt undervisning och öfning m. m., öka antalet officerare och underofficerare vid militärdepoterna, dels att ett antal officerare och underofficerare beredts tillfälle att, mot åtnjutande af full dagaflöning enligt författningarne, genomgå de nya lärokurserna i minväsendet.

Jag hemställer derför, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen,

att utöfver de afgifter för vakanta rusthållsnummer i Blekinge län och Södra Möre härad af Kalmar län, hvilka enligt 1876 års Riksdags beslut anvisats till genomförande af löneregleringen för flottan, jemväl öfriga efter ingången af år 1879 inflytande dylika afgifter må få för löneregleringens behof under sistnämnda år användas; samt

att i öfrigt för löneregleringens genomförande under år 1879 ett anslag af 50,000 kronor måtte å extra stat för samma år anvisas, att i mån af behof användas.

5. Vid flere föregående tillfällen, då det ålegat mig att inför Eders Kongl. Maj:t redogöra för Flottans tillstånd och behof, har jag fästat uppmärksamheten å officerspersonalens fåtalighet i förhållande till de uppgifter den har sig förelagda, samt å nödvändigheten att öka densamma, särskildt hvad subalterngraderna beträffar, äfven med hänsyn till den materiel vi egde, men att en sådan ökning endast kunde ske småningom och genom sjökadettkårens tillväxt. Då nämnde kår, som från och med 1873 årligen utvidgats, under innevarande år antagligen kommer att fylla ännu befintliga tre vakanser i officerskåren, torde tiden nu vara inne att underställa denna vigtiga fråga Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning.

Den år 1871 tillsatta komité för handläggning af frågan om lämpligaste organisationen af sjöförsvarets militärpersonal yttrade i sitt den 27 Januari 1872 afgifna betänkande angående det antal officerare, som för sjöförsvaret vore behöfligt, att flere förutsättningar om en blifvande sjökrigsmateriel inom komitén blifvit lagda till grund för

Bil. No 4 a. till Kowjl, Maj:U Nåd. Prop. No /, om Statsverket J87S. ;)

beräkningen af befälshehofvet, deribland äfven den, som af Chefen för Sjöförsvarsdepartementet i anförande till statsrådsprotokollet den 9 Januari 1871 blifvit omförmäld såsom, enligt hans åsigt, nödig till försvaret endast af Stockholms skärgård och två eller tre andra vigtiga punkter å vår kust; att emellertid hvarje förutsättning i detta afseende haft till resultat att någon minskning i officerspersonalen icke kunde ega ruin, äfven om sannolik tillgång från en reservstat toges med i beräkningen; samt att då i allt fall eu möjlig öfvergång från bepansrad till obepansrad materiel skulle erfordra än ytterligare tillökning, komitén icke tilltrodde sig kunna förorda någon minskning i det antal officerare, som vore å Kongl. Flottans och Skärgårdsartilleriets då varande stater upptagna, eller 172. Bland de frågor som förelädes komiterade var emellertid äfven den, huru stor bemanning, särskilt för krigstid och särskilt för fredstid, erfordrades och kunde påräknas för sjöförsvarets olika behof; och yttrade komiterade, vid besvarandet af denna fråga, att, enär behöfva af befäl måste vara helt och hållet beroende af den materiels icke allenast storlek utan äfven beskaffenhet som vid hvarje olika tidpunkt funnes eller kunde komma att anskaffas, komiterade uppställt flera olika beräkningar öfver detta behof, hvilket, enligt den betänkandet bifogade tabellen A.o 1, utgjordes, för de fartyg, hvilJta dä junnos och voro under nybygnad, samt till mindetaljen, stationerna in. m., af 210 officerare.

Den komité, som, i följd af 1873 års Riksdags skrifvelse angående försvarsväsendets ordnande, jemlik! Nådiga brefvet den 19 December 1873, erhöll i uppdrag att utarbeta förslag till sjöförsvarets organisation pa grund af utsträckt allmän värnpligt, utgick, enligt underdånigt betänkande den 16 April 1874, från den förutsättningen att, — om flottans stam beräknades till hvad flottans då varande materiel kräfde med tillägg af det befäl, underbefäl och förhandsfolk, som erfordrades att, då flottan sattes på krigsfot, vid stationerna inöfva ersättningstrupper in. m., så stor tillgång skulle kunna påräknas ur de värnpligtiges led, att användas såväl till reservbefäl i de lägsta befälsgraderna som till reservunderbefäl samt lut och 2:a klassens sjömän, ätt stammen, tillika med nämnda reserv-befäl, reserv-underbefäl och sjömän, skulle blifva tillräcklig att bemanna eu dubbelt så stor sjökrigsmateriel som den vi då e<>'de, äfvensom att fylla öfriga oafvisliga behof; och beräknade, i enlighet härmed, . komitén den officersstam som erfordrades till 228. Detta antal blot jemväl upptaget i det förslag till lag om grunder för ordnande af Flottans personal in. m. som framställdes till 1875 års Riksdag.

I det af mig afgifna underdåniga memorial den 10 December 1875 Bill. till Bibel. Pro/, 1878. 1 So,P. 1 Åfä. • >

10 Bil. N:o 4 a. till Konyl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1878.

angående de hufvud grunder, på hvilka enligt min åsigt ett efter våra förhållanden och tillgångar lämpadt sjöförsvar borde hvila, antog jag flottans officersstam kunna beräknas något om än obetydligt lägre, men detta likväl under förutsättning dels af eu starkare materiel, som kräfde mindre bemanning, dels ock att ett jemförelsevis stort antal officerare kunde hemtas från en väl ordnad reserv.

Såsom ofvan är antydt måste vid alla beräkningar öfver erforderlig bemanning för Flottan, storleken och beskaffenheten af dess materiel bilda utgångspunkten, för bestämmande af behofvet. Det är följaktligen klart, att detta behof skall växa med hvarje tillökning i fartygsmaterielen, för att ej taga i beräkning den utveckling vissa grenar åt tjensten såsom t. ex. den, som afser minväsendet, oupphörligen vinna. Enligt uppgjorda noggranna beräkningar öfver personalbehofvet för den materiel vi i närvarande stund ega, deri inberäknade de fartyg, som äro under byggnad, för öfverstyrelse!), stationerna, minförsvaret in. m. skulle, på sätt*det sammandrag af beräkningarna hvad befälet beträffar, som torde få dagens protokoll såsom bilaga vidfogas, utvisar, med 10 procent i reserv” erfordra ett antal af 301 officerare; och då, hvilken plats i Sveriges försvarssystem flottan än må komma att i en framtid anvisas, materielens styrka icke lärer kunna beräknas lägre än den för närvarande är, så torde under inga förhållanden officersbehofvet böra beräknas till en lägre siffra än i rundt tal 300.

Gällande stat för Kongl. Flottan upptager 140 officerare. Kong! Flottans reserv — bestående af reserv- och indragningsstaternas personal _ räknade den 1 Oktober 1877 ett antal af 68 officerare, nemligen 23 regementsofficerare, 44 kaptener och 1 subalternofficer. Det öfriga befälsbehofvet måste derföre i händelse af krig fyllas med beväringsskyldige sjökaptener, med undantag af det fåtal äldre sjökadetter, som möjligen kunna uttagas ur sjökrigsskolan.

Tillgången på befäl vid krigstillfälle måste följaktligen för närvarande beräknas på. ungefärligen följande sätt:

från Kongl. Flottan ....................................................................................... 140,

» Kongl. Flottans reserv ......................................................................... 68,

» Sjöbeväringen...................................................•'.........................................92.

Summa 300.

I afseende å Kongl. Flottans reserv bör anmärkas, jemte det att den nästan helt och hållet saknar subalternofficerare, att då de som till densamma öfverflyttas icke kunna antagas komma att tillfullo ersätta afgången å reserv- och indragningsstaterna, reserven alltjemt kommer

mi. No 4 a. till Kong/. Maj:ts Mai. Pop. No 1, om Statsverket 1878.

att till antalet minskas, på samma gång tjenstbarhet^], i följd af högre lefnadsålder hvilken den 1 Oktober 1877 utgjorde i medeltal för

regementsofficerarne 61,4 och för kaptenerne 52 år — kommer att aftaga; och hvad de beväringsskyldige beträffar, så kunna de, enär de måste antagas vara fullkomligt främmande för sjökrigsyrket och tjensten ombord i Flottans fartyg, uppenbarligen icke, huru dugliga de i öfrigt må vara såsom sjömän, ingå i bemanningen af flottans fartyg till mer än en viss procent af antalet officerare af Flottan, hvilken procent jag anser icke, utan att ett förlamande inflytande på krigsmateriel ens handhafvande skulle göra sig känbar!, kunna sättas högre ån i förhållande af 1 till 2. Det ligger i sakens natur att det icke annat än undantagsvis kan uppdragas åt beväringsskyldige sjökaptener att vare sig inöfva ersättningstrupper vid depöterna eller deltaga i administrationen i land eller tjenstgöra vid minförsvaret. Till dessa uppdrag erfordras 130 officerare, hvilka alltså måste tagas från Kong!, flottan eller dess reserv. De beväringsskyldige komma sålunda att användas endast å fartygen. Da nu fartygen kräfva 170 officerare kommer, vid det förhållande att de 92 beväringsskyldige vid handelsflottan der skulle användas, officerspersonalen å fartygen att utgöras af 92 officerare från handelsflottan och endast 78 officerare från Kongl. flottan. Med detta förhållande mellan de båda befålskategorierna kan dock, såsom ofvan är sagdt, materielen icke behörigen skötas, och man bör följaktligen icke tillsluta ögonen för angelägenheten att med det snaraste vidtaga åtgärder för ökandet af Flottans officersstam, vid äfventyr att i händelse af krigsutbrott icke kunna fullt tillgodogöra den materiel vi redan anskaffat.

Storleken af denna tillökning, som hufvudsakligen skulle falla inom subalternofficersgraderna, måste vara beroende af dels det antal officerare Kongl. b lottans reserv kan påräknas lemna, dels huru många inom det uppgift]a antalet af 300, som kan utan olägenhet tagas bland de beväringsskyldige. Det förra är väl svårt att med full säkerhet beräkna, men torde icke kunna, utan särskilda åtgärder för reservens förstärkning, antagas framdeles komma att öfverstiga 40, och det senare kan icke, med afseende a ofvan angifna proportion emellan officerare af flottan och från de beväringsskyldige, sättas högre än 60. Officersstammen bör derföre, för att en materiel af den styrka och storlek vi för närvarande ega må kunna på ett fullt tillfredsställande sätt förses med nödigt befäl, icke beräknas lägre ån till 200 eller 60 flere än gällande stat upptager, och borde ökningen ske ungefärligen i följande förhållande nemligen:

31 Subalternofficerare, deraf 4 underlöjtnanter och 27 löjtnanter,

17 Kaptener och

12 Bil N:o 4 a. till Kanal, Majds Nåd. Proj>. N:n 1, om Statsverket 1878.

12 Regementsofficerare deraf 10 kommendörkaptener och 2 kommendörer. _

Vid bestämmandet af den ordning' hvari de särskilda beställningarna

höra tillsättas, lärer hänsyn hufvudsakligen höra tagas till behofvet inom de särskilda graderna vid hvarje tillfälle då fråga om tillökning förekommer, och detta bestämmande således öfverlemnas åt Eders Kongl. Maj:ts pröfning.

Hvad slutligen angår de för den föreslagna tillökningens åstadkommande erforderliga medel, vore det naturligtvis önskvärdt, att sådana kunde beredas genom direkt an slagstillökning för hvarje år, beräknad så, att ifrågavarande officersplatser kunde fyllas under loppet af t. ex. 10 år, eller med 6 årligen. Då emellertid de för reserv- och indragningsstaterna anvisade medel kunna för ifrågavarande ändamål tagas i anspråk, lärer särskildt anslag derför icke böra begäras, för dessa stater äro nu utaf det för aflöning till flottans kårer och stater uppförda ordinarie anslag, påräknade 238,422 kronor 5 öre, deraf för permanenta reservstaten 114,000 kronor. Enligt gällande bestämmelser skall skilnaden mellan närnda belopp, eller i jemt tal 124,000 kronor, i den mån den blifver tillgänglig, användas till" genomförande af löneregleringen för flottan och således i främsta rummet ersätta det, enligt hvad ofvan är omförmäldt, för denna reglering ännu erforderliga extra anslag, som för år 18/9 beräknats till 50,000 kronor. Om emellertid, sedan en förbättrad pensionsreglering numera blifvit genomförd, öfverflyttning till permanenta i eservstaten upphör, hvilket kan ega rum, så snart skyldigheten att vid viss ålder ur tjensten afgå blifvit på alla tillämplig och under vilkor att officerskåren tillökas med nu föreslaget antal, så skulle jemväl de för denna reservstat afsedda medel och följaktligen hela ofvan berörda belopp, 238,422 kr. 5 öre, småningom blifva disponibelt. Då nu den föreslagna tillökningen af officerspersonalen, enligt hvad särskildt uppgjord promemoria utvisar, erfordrar ett belopp af 154,647 kronor 50 öre, skulle föi löneregleringens genomförande, i stället för 124,000 kronor, i allt fall åtel stå omkring 84,000 kronor för att ersätta det tills vidare för ändamålet erforderliga extra anslaget, hvilket visserligen skulle blifva behöflig! under något längre tid än eljest varit händelsen; eu omständighet, som lärer vara af jemförelsevis ringa betydelse med afseende å den tillväxt i styrka sjöförsvaret skulle vinna genom den föreslagna tillökningen i officeisantalet.

Jag vågar derföre tillstyrka framställning till Riksdagen,

att, på det Eders Kongl. Maj;t ma komma i tillfälle att, i den ordning som kan finnas lämplig, "öka antalet officerare vid Kongl. Flottan med

Bil. No 4 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1878. 13

4 underlöjtnanter, 27 löjtnanter, 17 kaptener, 10 kommendörkaptener och 2 kommendörer, de under anslaget till aflöning för Flottans kårer och stater inbegripna medel till reserv- och indragningsstaterna måtte, i den mån dessa medel blifva tillgängliga, få användas till aflöning åt nämnda antal officerare.

6. Eders Kongl. Maj:t har på Chefens för Landtförsvars-departementet. föredragning beslutat föreslå Riksdagen upprättandet af en för Armén oeh Flottan gemensam artilleribyrå, deri 3 å 4 officerare af sistnämnda vapen skulle tjenstgöra, äfvensom att desse skulle erhålla inqvarteringsbidrag.

Enligt Förvaltningens af Sjöärendena ofvan åberopade förslag till fördelning af boställslägenheterna å Skeppsholmen här i staden, skulle, under antagande att den till Chefen för Sjöförsvarsdepartementet upplåtna boställsvåning derstädes blefve tillgänglig för tillhandahållande af bostäder åt officerare, som tjenstgöra vid stationerna, eu del af dem, hvilka nu, jemlikt af Eders Kongl. Maj:t med Riksdagen faststäld stat, åtnjuta inqvarteringsbidrag, förses med bostad, hvarigenom ett belopp af 2,300 kronor blefve å nämnde stat tillgängligt. Om antalet i artilleribyrån tjenstgörande officerare af Flottan antages till 4, komrne inqvarteringsbidragen till dem att utgå till sammanlagdt 1,600 kronor, hvilka sålunda kunna betäckas af berörda behållning. Hvad återstående delen af denna behållning eller 700 kronor angår, så enär det förslag till fullständigt ordnande af undervisningen vid stationerna, hvars utarbetande under året fortgått och nu nalkas sin fullbordan, förutsätter flere informationsofficerare och underofficerare, än dem, till hvilka inqvarteringsbidrag finnas i berörda stat uppförda, torde sistberörda belopp böra afses till sådana bidrag åt det tillökade antalet officerare och underofficerare, som af förslagets fastställande kan blifva en följd.

Jag tillstyrker följaktligen att hos Riksdagen måtte göras framställning,

att de inqvarteringsbidrag, som i händelse förslag om inrättande af en för Armén och Flottan gemensam artilleribyrå varder af Riksdagen godkändt, tillkomme i nämnde byrå tjenstgörande officerare af Flottan, måtte, i likhet med inqvarteringsbidragen till de för tjenstgöring å stationerne inkallade officerare, få utgå under anslaget till aflöning för flottans kårer och stater.

14 Bil. No å a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1878.

Lots- och Fyrinrättningen med Lifräddningsanstalterna.

7. Då inkomsttiteln »fyr- ocli båkmedel» för nu ifrågavarande statsregleringsperiod, liksom för den närmast föregående, beräknats till

1,000,000 kronor, lärer penningeanslaget till Lots- och Fyrinrättningen med Lifräddningsanstalterna böra i Riksstaten uppföras till enahanda belopp och följaktligen anslaget, med ^beräkning af deri ingående ränta, utföras med 1,000,460 kronor, under förutsättning derjemte att de å nämnde inkomsttitel uppkommande öfverskott fortfarande må, såsom hittills, få för de med anslaget afsedda ändamål användas.

Beträffande öfriga ordinarie anslag, som uti Riksstaten för år 1878 finnas under 5:te hufvudtiteln uppförda och icke ofvan blifvit särskild! omförmälda, har jag icke anledning föreslå någon ändring.

Om de sålunda af mig gjorda framställningar bifallas, skulle förhöjningen i de ordinarie anslagen blifva ................................. kr. 9,000

och då detta belopp tillägges nu gällande slutsumma för

Femte hufvudtiteln............................................................... » 5,139,000

så erhålles den summa ................................................................. kr. 5,148,000

hvartill femte hufvudtiteln, eldigt hvad närlagda förslag till Riksstat närmare utvisar, skulle för år 1879 uppgå.

Extra anslag.

I ofvan anmälda underdåniga skrifvelse den 28 September 1877 har Förvaltningen af Sjöärendena, efter pröfning af de från stationerna inkomna uppgifter om de behof för år 1879, som ansågos icke kunna med de ordinarie anslagen bestridas, hemstält att extra anslag för nämnda år måtte af Riksdagen begäras till ett sammanlagdt belopp af 4,529,500 kronor. Då jag emellertid, på grund af den uppgjorda beräkningen af statsverkets inkomster för sistnämnda år, som nu blifvit af Eders Kongl.

Bil. N:o 4 a. till Kong!. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1878.

15 Maj:t gillad, antager att framställning icke bör till Riksdagen göras om anvisande af medel till utförande af sådana arbeten och anskaffningar, hvilka utan större olägenhet kunna till ett följande år anstå, så torde jag till eu början här få redogöra för de i Förvaltningens ofvanberörde skrifvelse upptagna behof, hvilkas fyllande för närvarande torde böra uppskjutas».

Och hemstälde Departementschefen, efter att hafva afgifvit en sådan

redogörelse, att följande anslagsposter för närvarande icke måtte föranleda framställning till Riksdagen, nemligen:

Till arbetsmaskiner i verkstäderna vid Carlskrona station... 20,000: —

» inköp af två Fortifikationen tillhöriga ångbåtar............... 55,000:

■> gjuteribyggnad å galérvarfvet i Stockholm....................... 46,000: —

» anskaffande af ett mudderverk............................................. 60,000: —

» arbetsmaskiner i verkstäderna i galérvarfvet .................. 45,000: —

» bostadsbyggnad för underbefäl och arbetare vid Stockholms station ............................................................................. 191,000: —

Med erinran derjemte att Kong! Maj:t i Nådigt beslut den 7 December 1877 förklarat af Förvaltningen gjord hemställan om framställning till Riksdagen angående beviljande å extra stat af 74,000 kronor till fortsättning af strandskoningsarbetena å galérvarfvet i Stockholm icke kunna bifallas, öfvergick Departementschefen derefter till framställning om de behof för hvilkas tillgodoseende han ansåge beviljandet af extra anslag för år 1879 vara af synnerlig vigt påkalladt, och anförde dervid angående:

8. Fartyg smal er iel. »Sedan flottans militäriska och tekniska byråar blifvit anmodade att inkomma med förslag å den fartygsmateriel, hvaraf flottan så väl med afseende å sjökrigsvetenskapens nuvarande ståndpunkt, som med hänsyn till den materiel, hvilken redan finnes eller är under byggnad, ansågs böra under nästa statsregleringsperiod anskaffas, äfvensom å kostnaderna derför, hafva byråarne, i öfverensstämmelse med deras förut i denna fråga uttalade åsigt, förklarat sig anse sjöförsvaret framför allt vara i behof af pansrade fartyg, så sjödugliga, att de kunde efter omständigheterna förflytta sig från det ena stridsfältet till det andra och derjemte, under icke allt för ogynsamma förhållanden, tillgodogöra sitt artilleri i farvattnen vid inloppen till våra skärgårdar, samt att i första rummet så stort anslag för ändamålet erfordrades, att derföre kunde anskaffas åtminstone ett sådant fartyg af minsta cert, hvilket fartyg byråarne antoge komma att kosta omkring två millioner kronor, hvarefter i andra rummet komme behofvet af ett öfningsfartyg för att

16 Bil. No 4 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1878.

ersätta ångkorvetten Gefie, hvilket fartyg, bygdt 1847, snart upphörde att vara tjenstbart. I afseende härå har dock Öfverdirektören vid Mariningeniörstaten så till vida varit af skiljaktig mening, att han ansåge lämpligast att medel nu anvisades för byggande af ett fartyg, som kunde ersätta nämnde korvett, och hvilket beräknats kosta 2,100,000 kronor.

Då, i fråga om anskaffning af fartyg för Flottan, det under alla förhållanden måste vara i främsta rummet angeläget att med ny ersätta sådan otjenstbar blifven materiel, som icke kan undvaras, och den såsom öfningsfartyg nu begagnade korvetten Gefie, som när den utdömes oundgängligen måste, på det personalen må kunna hållas vid tjenstbarhet, ersättas med en annan, icke, enligt hvad Öfverdirektören upplyst, är fortfarande att för ändamålet påräkna längre än någon kortare tid, så får jag i underdånighet tillstyrka, att för nämnda fartygs ersättande med ett fullt tidsenligt, tillika för öfvande af Flottans personal lämpligt fartyg, Eders Kongl. Maj:t måtte af Riksdagen begära ett extra anslag till fartygsmateriel, motsvarande hvad ett dylikt fartyg beräknats kosta, eller 2,100,000 kronor; dock torde, i betraktande af den tid som erfordras för utförandet af en dylik fartygsbyggnad å Flottans varf, deri del häraf, som för 1879 behöfver utgå, kunna inskränkas till 500,000 kronor.

I öfrigt delar jag visserligen den af byråarna uttalade åsigten om behofvet af sådan materiel, som af dem i första rummet föreslagits, på det att äldre, svagare och för stor bemanning i förhållande till dess effektiva styrka fordrande fartyg, må kunna ersättas med kraftigare; men finner mig med anledning af det antagande jag ofvan gjort i fråga om angelägenheten af att uppskjuta sådana anskaffningar, hvilka kunna till ett följande år anstå, icke böra föreslå framställning tilldenna Riksdag om anvisande af medel för sådant ändamål.

9. Artillerimateriel. Vid underdånig föredragning den 7 Januari 1877 af ingifvet förslag å erforderliga medel till anskaffning af artillerimateriel under år 1878, anmälde jag att för Flottans samtliga fartyg med inberäkning af de under byggnad varande samt till sjöbefästningarne vid Carlskrona, jemlikt fastställda bestyckningsplaner, erfordrades:

kanoner till en beräknad kostnad af................................. 237,900: —

projektiler ................................................................................. 509,378: —- och

lavetter ....................................................................................... 439,500: —

eller tillsammans 1,186,778 kronor; och blef, på min underdåniga hemställan, af Riksdagen äskadt ett extra anslag till artillerimateriel af 1,000,000 kronor. Riksdagen beviljade

17 Bil. N:o 4 a. till Kanyl. May.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1878.

dock endast 500,000 kronor, hvilken summa, med afdrag af 50,000 kronor, som fått användas till anskaffning af projektiler, blifvit, med hänsyn till nödvändigheten att så fort ske kunde få befästningarne vid Carlskrona försatta i försvarstillstånd, anvisad dels till bestridande af kostnaderne för redan beställda lavetter till bestyckningen å nämnda befästningar, dels till utförande i öfrigt af de för de samma fastställda bestyckningsplaner.

Af de till 1877 års riksdag anmälda behof af artillerimateriel återstå

således ännu ouppfyllda sådana till en kostnad af ...... kronor 686,778

och har nu Förvaltningen af Sjöärendena, anmält att, förutom ofvannämnda summa, erfordrades dels till anskaffning af kanoner, lavetter, projektiler och kulsprutor för de nu under

byggnad varande kanonbåtarne ett belopp af.................. kronor 430,000

dels ock till åtskilliga andra uppgifna behof................................. 383,222

eller tillsammans kronor 1,500,000.

Ehuru önskligt det ur flere synpunkter skulle vara att kunna föreslå Edei^s Kong!. Maj:t att af Riksdagen begära medel till alla de af Förvaltningen sålunda uppgifna behof, anser jag mig nu icke böra ifrågasätta anslag för anskaffningar, hvilka kunna till ett kommande år uppskjutas, utan vid beräkningen öfver den artillerimateriel, för hvilken medel bör af nu sammanträdande Riksdag äskas, endast upptaga dels kanoner, projektiler in. m. till ofvannämnda kanonbåtar

kronor.....,..............................;........................................................................ 430,000

dels de för Flottan i öfrigt erforderlige projektiler till så stort antal, att för hvarje kanon funnes 300 projektiler, för hvilket ändamål fordrades, enligt af Förvaltningen lemnad uppgift:

granater till 9,24" kanoner 2400 k 105 kronor st.......... 252,000

» till 8,08" kanoner 100 å 67 » » 6,700

» till 5,63" kanoner 3100 å 28 » » 86,800

» till 4,l" kanoner 8100 å 10 » » 81,000

kulör till 5,63" kanoner 1200 å 36 » » 43,200 409700

tillhopa 899,700.

Och täcktes Eders Kongl. Maj:t i öfverensstämmelse härmed, till Riksdagen göra framställning om anvisande för år 1879 af ett extra anslag å 900,000 kronor till artillerimateriel.

10. Minväsendet. I min underdåniga framställning den 8 Januari 1877, angående behofvet af anslag för minväsendet under år 1878, Bih. Ull lUhä. Prut. 1878. 1 Sam/. 1 Afa'. 3

18 Bill. No 4 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1878.

hemställde jag att medel måtte hos Riksdagen begäras dels för anskaffning af maskiner för tillverkning af sådana delar af sjelfgående torpeder, hvilka vid flottans varf härstädes ansåges kunna med fördel förfärdigas, dels ock för aptering af befintliga ångslupar och fartyg för stångtorpeder» Det af Eders Kongl. Maj:t, med bifall till min framställning, af Riksdagen äskade anslag för minväsendet af 100,000 kronor blef jemväl af Riksdagen beviljadt. Emellertid hade eu mariningeniör blifvit beordrad till Fiume för att hos firman Whitehead & C:o, af hvilken Sverige gemensamt med Norge tillöst sig rättigheten att vid egna varf tillverka torpeder af firmans uppfinning, studera torpedtillverkningen samt uppgöra beräkning öfver ungefärliga kostnaden för de maskiner in. in., som voro behöfliga för dylika tillverkning vid flottans varf i Stockholm. Sedan derefter från Norska Regeringens Marin- och Postdepartement till Sjöförsvarsdepartementet ingått förfrågan, huruvida tillverkning här i landet af Whitehcadska torpeder för bada ländernas rakning^ lämpligen kunde företagas, erhöll Förvaltningen af Sjöärendena befallning att i ämnet sig yttra, och har den 16 sistlidnc Oktober afgifvit underdånigt utlåtande samt dervid öfverlcmnat eu utredning af ärendet, verkstäld af flottans varfsbyrå, för tillfället förstärkt med ofvan omförmälte mariningeniör.

Byrån, som med anledning af hvad sålunda förekommit, tagit frågan om tillverkning af torpeder i hela dess vidd under pröfning, yttrar i utlåtandet att flen ansåge det obestridligt att, vare sig en inhemsk tillverkning af Whitehcadska torpeder anordnades eller icke, åtskilliga ganska dyrbara anläggningar blcfve af nöden endast för minornas förvaring, underhåll och skötsel, i anledning hvaraf den funnit sig böra uppställa och söka besvara följande frågor, nemligen

dels hvad som erfordrades för torpedernas förvaring, underhåll och skötsel, äfven om ingen nytillverkning ifrågakomme,

dels ock hvad derutöfver för den egentliga nytillverkningen vore af nöden.

l:o.

Utgående från den meningen, att ifrågavarande torpedkonstruktion särskildt för Sverige med dess egendomliga kustbildning vore särdeles användbar samt att densamma inom den närmaste framtiden vid vårt sjöförsvar komme till ett vidsträckt användande, har byrån, vid besvarandet af den första frågan, visserligen icke ansett sig kunna uppställa någon bestämd grund för beräkningen af det antal torpeder, som för

30 Bil. No i a. till Kong}. Maj:U Nåd. Prop. No J, om Statsverket 1878.

oss vore behöflig!, men likväl, enär någon förutsättning härutinnan vore nödvändig för bestämmandet af behöfhgt magasinsutrymme samt erfor-

erliga profapparater, verktyg och personal, trott sig kunna antaga detta antal till 200. ”

Med stöd af detta antagande anför byrån i fråga om magasin för förr äring en af torpeder hufvudsakligen följande:

att torpedernas särdeles invecklade och ömtåliga mekanism gjorde det nödvändigt att de rum, i Indika de förvaras, voro fuktfria och under den kallare årstiden kunde någorlunda uppvärmas, såvida man icke ville underkasta sig att oupphörligen söndertaga, rentorka och åter hopsätta (em, hvilket skulle medföra icke blott eu betydlig arbetskostnad, utan älven torpedmekanismernas snara utslitande;

att af alla flottans på härvarande varf nu befintliga byggnader icke funnes någon, som kunde för sitt nuvarande bruk undvaras och som lemnade tillräckligt utrymme för 200 Whiteheadska torpeder jemte nödiga lägenheter för deras undersökning och profning, samt att derföre eu nv magasinsbyggnad för torpeder borde uppföras; "

att förslagsritning till eu sådan byggnad, att förläggas å, den tomt, som upptages af den nuvarande tyggården eller omedelbart invid mindepartementets redan befintliga laboratorium och instrumentförråd och helt nära det nuvarande sjöminförrådet, blifvit uppgjord;

att, enär elektriska kablar förlora i isoleringsmotstånd om de längre tid förvaras i luften, men i detta hänseende icke i nämnvärd mån förändras, då de förvaras i vatten, hvilken erfarenhet förardedt att de för min örsvaret afseclcla elektriska kablarne inom andra mariner förvaras under vatten byrån ansett ett sådant förvaringsrum med minsta kostnad och äfven i öfrig! lämpligast kunna erhållas" genom att i undra våningen af det föreslagna torpedmagasinshuset inrätta hvälfda rum eller s, k. kabelkar, att delvis fyllas med vatten hvari kablarne skulle nedsänkas;

att, då det kontrakt med M:r Whitehead, hvarigenom Svenska och Norska regeringarne tillhandlade sig 50 torpeder (25 för hvardera andet) jemte hemligheten af uppfinningen samt rättigheten att inom landet tillverka torpeder eller delar deraf, iklädt regeringarne skyldigheten att till M:r Whitehead eller hans rätts innehafvare utbetala skadestånd, derest genom någon Svenska eller Norska regeringens eller dess representanters åtgärd hemligheten af torpedernas konstruktion blifver bekant för någon af de staters regeringar, som ännu icke af M:r Whitelead. köpt hans uppfinning, — det blefve nödvändigt att inrätta en hemlig verkstad, der torpederna kunde af edsvuret folk söndertagas,

20 Bil. N:n 4 a, till Ko,tgl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1878.

regleras, hopsättas och pröfvas samt deri tillräckligt utrymme funnes föi nödiga arbetsmaskiner och verktyg, hvarjemte i närheten af denna verkstad borde beredas rum för en med vatten fyld cistern för torpedernas profning samt eu ängpump för komprimerande af luft jemte luftaccumulator;

att af dessa skäl magasinet borde innehålla: i den öfva vaningen, i inbiten två rum, det ena afsedt för torpedernas reglering och undersökning, niet andra till hemlig verkstad, samt på hvardera sidan en större sal för färdiga torpeders förvaring, samt för inrymmande af profcisternen; och i den undra, sju hvälfda rum, af hvilka fyra afseddes till kabelkar att fyllas med vatten till 6 fots djup, ett hvalf för inrymmande af ångpanna, luftkompressionspump och luftaccumulatoi samt ångpump för vattenfyllning i kabelkaren .och den i nuvarande min verkstaden befintliga ångmaskinen, med hvilken arbetsmaskinerna i hemliga verkstnden skulle drifva», samt slutligen två hvalf för förvarande af stångtorpeder och annan sjöminmateriel; samt

att kostnaden för denna byggnad, jemlikt upprättadt förslag, beräknats till 226,743 kronor.

Beträffande erforderliga pr of apparater, verktyg in. m. anför byrån, att förteckningar å de för torpedernas revidering nödiga maskiner, verktyg, mallar och s. k. fixtures in. in. i den hemliga verkstaden, beräknade att kosta 24,000 kronor, blifvit uppgjorda i hufvudsaklig öfverensstämmelse med eu af M:r Whitehead meddelad specifikation.

Vidkommande åter personalen har byrån uttalat följande åsigter: att den personal, som erfordras dels för vårdandet i magasinet dels för skötandet om bord af de Whiteheadska torpederna, företrädesvis borde tagas ur mariningeniörstaten och bland maskinistunderofficerarne;

att då det icke vore lämpligt att upprätta en särskild stat, innefattande det fåtal personel-, som härtill erfordrades, mariningeniör- och maskiniststaterna borde ökas med det antal personer den Whiteheadska torpeddetaljen kräfde, men att framdeles, sedan torpedfartygens antal och med dem torpedpersonalen ökats, samt erfarenhet vunnits om de fordringar personalen borde motsvara, frågan om dess organisation på särskild stat syntes böra till förnyad pröfning upptagas;

att intet land, som skaffat sig den Whiteheadska torpedmaterielen, ansett sig kunna undvara personer med teoretiska kunskaper för desammas vård, underhåll och reglering, hvarföre eu teoretiskt och praktiskt utbildad maskiningeniör i första rummet vore för ändamålet erforderlig;

21 Bil. N:o 4 a. till Konr/l. Maj ds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1878.

att dernäst framstode behofvet af eu lista gradens maskinistunderofficer, för att handhafva uppbörden i torpedmagasinet och hvilken i öfrigt skulle hafva till åliggande att under ingeniörens särskilda medverkan revidera torpederna samt derjemte vara verkmästare i torpedmagasinet;

att den slutliga hopsättningen och regleringen af torpederna borde utföras uteslutande af dessa två personer, hvilka jemte ett fåtal officerare borde vara de ende, som kände till hemligheten af torpedernas konstruktion ;

att på ett minfartyg åt Rams cert borde kommenderas två torpedmaskinister och till biträde i torpedrummen derjemte 5 första klassens sjömän af eldare- och handtverkskompaniet, för att biträda vid skötseln af utskjutningsapparaten, luftkompressionspumpar och accumulatorn;

att alltså för den Whiteheadska torpeddetaljen borde uppsättas eu personal af en mariningeniör, en maskinistunderofficer af lista graden, fem maskinistunderofficerare af 2:dra graden samt fem första klassens sjömän; börande ingeniören erhålla lika aflöning, pensionsrätt in. in. som nu tillkommer mariningeniör, maskinisterne och manskapet lika aflöning, som nu finnes för deras vederlikar i stat bestämd, men derjemte hvar och en bland denna personal ett lämpligt arvode, dels på det att torpedtjensten måtte blifva eftersträfvansvärd för dertill dugliga personer, dels såsom ersättning ej mindre för den fara arbete af "denna beskaffenhet medförde än ock för den trägnare tjenstgöring, dessa personer i förhållande till sina kamrater erhölle.

2:o.

Med afseende å ny tillverkning vid flottans härvarande station af Whiteheadska torpeder anför byrån hufvudsakligen att:

då den förut omnämnda personalen icke alltid upptogcs af arbeten med vård och underhåll af samt öfning med torpedmaterielen och borde ökas i samma mån som torpedfartygens antal, samt densamma icke kunde på lämpligare sätt mellan sjökommenderingarne användas än med tillverkningen af den materiel, den i krig skulle handhafva;

då uppfinnaren af dessa torpeder, tillika egare af den enda verkstad i hela verlden, der sådana tillverkades, vore en gammal man, och hans verkstad, för hemlighetens bevarande, vore så organiserad, att dess tillvaro berodde af hans egen verksamhet, samt antagligen med hans bortgång utsigten att erhålla detta slag af torpeder från utlandet blefve ganska ringa;

22 Bil. No 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Vrop. No 1, om Statsverket 1878.

då kostnaden för de anordningar, som utöfver de förut specificerade blefve nödvändiga för den egentliga nytillverkningen, inskränkte sig hufvudsakligen till anskaffning af verktygsmaskiner, hvilka kunde och herde uppsättas i den nuvarande mekaniska verkstaden och drifvas från dess axelledning, och donna, kostnad, med eu beräknad tillverkning af tretio stycken torpeder årligen, på sätt en bifogad förteckning utvisade, utgjorde 105,000 kronor;

då ifrågavarande verktyg i alla händelser, äfven om torpedtillverkningen af ett eller annat oförutsedt skäl framdeles skulle anses böra upphöra, blefve af nytta för vanliga maskinarbeten, hvilka med visshet kunde förutsättas allt framgent blifva erforderliga; samt

då för öfrig! af Norska Regeringens Marin- och Postdepartements ofvan omförmälda skrifvelse framginge, att Departementet, derest torpedtillverkningen härstädes komme till stånd, önskade här beställa sina torpeder, och tillverkningen tydligen blefve ekonomiskt fördelaktigare ju flera torpeder som för året tillverkades;

byrån på grund af dessa skäl ansett sig böra tillstyrka, att tillverkning af Whiteheadska torpeder anordnades vid flottans varf i Stockholm.

Förvaltningen af Sjöärendena, som för sin del ansett önskvärd!, att de torpeder, som äro behöfliga för vårt kustförsvar, måtte kunna tillverkas på flottans egna varf, har emellertid — med afseende å såväl förvarandet af de torpeder flottan redan eger, som tillverkning och skötsel af nya sådana till den utsträckning, som med hänsyn till våra förhållanden och det framtida behofvet, för så vidt detta nu kunde förutses, erfordras — förmält sig hysa den åsigten att det åsyftade ändamålet skulle kunna vinnas utan att så omfattande anordningar och uppförande af så dyrbar bygnad, som blifvit föreslaget, behöfde genast företagas, och derföre ansett den förråds- och vcrkstaclsbygnad för torpeders tillverkning och vård, hvilken nu skulle ifrågakomma att uppföras, lämpligen kunna inskränkas till en del af den bygnad, som den varfsbyråns förslag åtföljande ritning upptoge. Första anläggningskostnaden skulle på sådant sätt väsentligen minskas, och intet hinder mötte dessutom att framdeles, i den mån behofvet växte, öka utrummet genom att fullfölja bygnadcn enligt den ursprungliga ritningen.

Af en särskildt infordrad kostnadsberäkning för den del af den föreslagna bygnaden, som ansåges för det närvarande kunna uppfylla ändamålet framgår, att uppbyggandet af den hemliga verkstaden, som utgör

23 Bil. No 4 a, till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1878.

midtelpartiet, och den ena flygeln af bygnaden med plats för 100 torpeder skulle kosta 145,200 kronor, och att midtelpartiet samt två tredjedelar åt hvardera flygeln med plats för 133 torpeder skulle kosta 168 200 kronor och således midtelpartiet och tredjedelen af hvardera flygeln med plats för 60 å 70 torpeder omkring 117,000 kronor

Da intet tvifvel kan förefinnas derom, att icke sjelfgående minor tor eu lång. framtid komma att utgöra ett krigsredskap, som särdeles val .lampar sig för vart kustförsvar och, ehvad de komma att utgöras af Wfuteheads eller någon annans konstruktion, det måste förutsättas att de lililva försedda med mekanismer, Indika erfordra en noggrann vård och eftersyn, samt att deras handterande krafvel’ sådana speciella kunskaper som kunna påräknas endast hos den, som häråt egnat sina studier; då särskild personal för de sjelfgående minornas handterande sålunda måste atses, samt då denna, på sätt varfsbyrån anmärkt, icke under tiden mellan o Dungarna kan bättre användas än vid tillverkningen af dessa redskap, innu jag mig ega giltiga skål att i alla hufvudsakliga delar tillstyrka bifall till hvad byrån föreslagit. Enär emellertid i afseende på mindetaljens vidare ordnande Riksdagens medverkan för närvarande icke torde vara erforderlig \ anc. delar ä„n dels i fråga om åstadkommandet af en magasinsbygnad för minornas förvarande, eftersyn och vård och dels i fråga om medel till . anskaffning af de maskiner, verktyg m. in. som äro erforderliga för ^tillverkning och probering, så torde jag, med anhållan om att "framdeles fa Eders Kongl. Maj:ts pröfning underställa förslaget i öfrig! nu hora inskränka mig till. att. redogöra för i hvad mån medel under år 1879 synas mig nödvändiga till de begge uppgiga ändamålen.

l a sätt ofvan är anfördt erfordras till maskiner och verktyg: för minornas vård och probering .......... pr sZoO’ _

» nytillverkning ...........................................ZZZZZ"! »' 105,000:' -

sr i , r . .. n , Summa kr. 129,000: —

Åt de utaf sistlidne riksdag anvisade medel finnas för

närvarande odisponerade omkring 51,000 kr. eller efter afdrag af 12,000 kr. till försök, stångminor in. m...............................

hvadan således för ändamalet erfordras ytterligare

» 39,000:

90,000:

väl

Hvad bygnaden beträffar synes mig det förslag ritningen utvisar lampa sig för de fordringar, som minornas och elektriska kablarnes

24 Bil. N:o 4 a, till Kong!. Majds Md, Prop. Mo 1, om Statsverket 1878.

behöriga vårdande nödvändigtvis krafvel Emellertid torde, på satt Förvaltningen af Sjöärendena anmärkt, bygnadens dimensioner kunna för uppfyllande af de närmaste årens behof betydligt minskas och densamma sedermera, i mån af behof tillökas. Om äfven tillverkningen kunde börja år 1879 och 30 minor årligen förfärdigas, hvaraf 15 för Norge, skulle plats för ett större antal än omkring 70, deruti inberäknade de 25 yi nu ega, icke erfordrades förr än 1882, och således intill nämnda ar midtelpartiet samt tredjedelen af den öfriga bygnaden vara tdlråck ig. Dessa delar af bygnaden kunna beräknas kosta 117,000 kronor, och således båda de anförda behofvcn tillsammans erfordra 207,000 kronor. Härutöfver torde ett belopp af i rundt tal 40,000 kronor böra beräknas, för de utgifter, som utveckligen af denna vigtiga del af sjökrigsväsendet betingar; Och hemställer jag alltså det Eders Kong!. Maj:t villo af^Riksdagen för år 1879 äska ett extra anslag för minväsendet åt 247,000

kronor.

11 Spårvägar ä flottans varf i Carlshrona. Sedan Eders Kong!. Mai:t under den 4 November 1876, vid pröfning af inkomna kostnadsförslag och ritningar till utläggning af jernvägsspår emellan den till Carlskrona stad ledande jernväg och flottans varf derstädes,_ förklarat fråo-an, i betraktande af de dryga kostnader en sådan anläggning skulle medföra, för tillfället icke föranleda annan åtgärd än meddelande åt nådig föreskrift derom att, då utläggning af jernvägsspår inom varfvet ifragakomme, sådan borde ske i öfverensstämmelse med angifven plan, enligt hvilken varfvet skulle sättas i förbindelse med jernvägen medelst jernvägsspår, draget genom tunnel under stadens torg till porten vid artillerielden, så har Förvaltningen af Sjöärendena i anledning af en åt Varfschefen vid Carlskrona station gjord framställning om beredande åt ett anslag utaf 53,000 kronor för utförande af den del af ifrågavarande jern vägsanläggning som afsåga varfvets område, i underdånighet hemställt att, då utläggning af jernvägsspår inom varfvet vore af synnerlig vigt, det af Varfschefen för ändamålet begärda beloppet måtte hos Riksdagen

äskas.

Enär den ifrågavarande spårvägsanläggningen afser att sammanbinda den s. k. artillerigården, der alla de tunga kanoner som ingå i fartygens bestyckningar uppläggas och vårdas, med »Nya Varfvet», der icke blott den kran är uppförd, som begagnas vid kanonernas in- och uttagning ur fartygen, utan äfven de nya verkstäderna finnas belägna, och således o-en om denna anläggning en stor lättnad skulle uppstå vid transporten

25 Bil. N:o å a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1818.

af tyngre effekter, som nu måste i de flesta fall ske sjövägen i förening med in- och . urlastningar, Indika kräfva stort antal dagsverken och förorsaka betydlig tidsförlust, anser jag, lika med Förvaltningen af Sjöärendena, det vara af synnerlig vigt att denna spårväg med det snaraste kommer till stånd, och hemställer alltså det Eders Kongl. Maj:t måtte hos innevarande års Riksdag till spårvägar å flottans varf i Carlskrona äska ett extra anslag för år 1879 af 53,000 kronor.

12. Spårvägar å flottans varf i Stockholm. Varfschefen vid Stockholms station har gjort framställning om anvisande af ett belopp af

23,000 kronor till anbringande af vändskifvor och rälsspår vid verkstäderna och stora kranen å galérvarfvet derstädes, för underlättande af eu mängd transporter, hvilkas verkställande krafvel' en högst betydlig både tid och arbetsstyrka; och får jag, på det arbetet med ifrågavarande anläggning må kunna utföras i sammanhang med den pågående dockbygnaden, lika med Förvaltningen af Sjöärendena, i underdånighet tillstyrka att lör ändamålet hos Riksdagen äskas ett extra anslag af 23,000 kronor att under 1879 utgå,

13. Optiska signalstationer i Stockholms skärgård. I betraktande såväl af det vidsträckta kustområde, hvilket vid ett fredsbrott bör af vår flytande kustförsvarsmateriel bevakas, som af denna senares otillräcklighet för detta ändamål, har flottans militärbyrå, i embetsskrifvelse den 20 Juni 1877, under åberopande att icke någon åtgärd afsedd att på ett eller annat sätt öka vår försvarskraft borde försummas, samt att härtill hörde åstadkommandet af sådana medel, hvarigenom säkra underrättelser om en fiendes förehafvande kunde skyndsamt och i god tid erhållas från de yttre halsbanden, hemställt att undersökningar måtte verkställas för upprättandet af optiska och elektriska telegraflinier å vissa delar af skärgården.

Med anledning häraf erhöll den afdelning af flottans fartyg, som under 1877 års höst utfört rekognosceringstjenst, uppdrag att verkställa en dylik undersökning i Stockholms yttre skärgård, hvarefter kostnadsförslag öfver den materiel, som för ifrågavarande ändamål erfordrades inom nämnda område, blifvit uppgjord, slutande, hvad den optiska signalmaterielen beträffar, på ett belopp af 20,665 kronor.

Den elektriska, som erfordras för att sammanbinda det föreslagna optiska nätet med statens telegrafnät, har ännu icke hunnit förtecknas och således icke heller förslag öfver kostnaderna för densamma upp- Bih. till Riksd. Prot. 1878. 1 Sami. 1 Afd. 4

26 Bil. N:o 4 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1878.

göras, mon dessa linieledningar äro icke särdeles långa och torde, i händelse af behof, kunna med Telegrafverkets medverkan ganska hastigt åstadkommas. Då deremot 'anskaffningen af den optiska tarfvar mera tid, har jag ansett uppskof dermed icke böra ske utan, på det Eders Kongl. Maj:t måtte komma i tillfälle att, i händelse af behof, låta upprätta optiska telegrafstationer i Stockholms skärgård, hos Riksdagen böra göras framställning om anvisande för ändamålet af ett extra anslag för år 1879, som för jemnande af de extra anslagens summa torde böra utföras med 20,911 kronor 68 öre.

14. Nytt fartyg för Sjökarteverkets räkning. Vid besigtning af sj ömätningsfartyget »Lärkan» har utrönts att detta fartyg icke, utan reparation till skrofvet och insättande af ny ångpanna, längre kan vid sjömätningar bGgagnas. Vid sadant förhalland© och da detta fartyg^ som år 1862 anskaffades och derefter hvarje år varit använda vid Björn ätningarne i Stockholms skärgård och sjön Mälaren, till följd af sin. ålder icke syntes förtjena en så dyrbar reparation, som nu, enligt hvad behörigt besigtningsinstrument utvisade, vore för dess fortfarande ^begagnande erforderlig, bär Chefen för Sjökarteverket under åberopande deriemte dels att, sedan sjömätningarne i sjön Mälaren innevarande år blifvit afskräde, detta fartyg i allt fall vore mindre lämpligt till begagnande på kuster och i skärgårdar, som derefter till uppmätning ifrågakomme, dels ock att det till logementsfartyg vid sjömätningarne i Stockholms skärgård och sjön Mälaren under de tio senäste åren begagnade mörsarefartyget »Bolus» icke heller längie kunde till samma ändamål användas — hemställt att ett nytt sjömätningsfartyg, lämpligt att begagna i de trakter der sjömätningsaibeten under de närmaste tjugu åren borde utföras, eller på Östgötakusten, i Södra Q varken, i södra delen af Kattegat, i Öresund och i Bottniska viken, måtte få anskaffas. Kostnaden för ett sadant fartyg, hvilket bolde vala af ungefär samma storlek, som sjömätningsfartyget »Gustaf af Klint» uppginge till omkring 66,000 kronor, men Sjökarteverkets till förnyande och reparation af dess fartygsmateriel afsedda besparade medel till allenast 36,438 kronor 74 öre, i följd hvaraf och då omkring

10.000 kronor borde besparas för reparationer, sålunda endast 26,000 kronor återstode att till nybyggnad användas; och bär på grund häraf bemälde Chef gjort framställning derom att nådig proposition måtte till nästkommande Riksdag aflåtas om anvisande af ett anslag af

40.000 kronor såsom bidrag till anskaffande af. nytt sjömätningsfartyg.

27 Bil. No 4 a, till Kanyl. Majds Nåd, Prop. No 1, om Statsverket 1878.

.Med afseende, å sålunda anförda förhållanden och då det är af synnerlig vigt att sjömätningsarbetena må kunna bedrifvas i samma utsträckning som hittills varit fallet, men hvilket icke låter sig verkställas derest ej nytt fartyg för Sjökarteverket anskaffas, får jag i underdånighet hemställa, att hos Riksdagen måtte, för anskaffning af sådant fartyg, begäras ett extra anslag för år 1879 å 40,000 kronor.

15. Ersättning för anskaffadt krut. Uti underdånig skrifvelse den 11 Maj 1877 anmälde Förvaltningen af Sjöärendena att under sommaren samma år komrne att i flottans förråd och å dess fartyg finnas fardiga 8 st. 9.24 tums, 25 st, 8.08 tums och 33 st. 5.63 tums bakladdmngskanoner, för hvilka, med beräkning att för hvarje kanon afsåges tre gånger 100 skott, erfordrades 10,200 centner krut af senare tiders förbättrade tillverkning, men att tillgångarne i förråden uppginge till endast omkring 1,200 centner; att antagligen icke mer än ett eller annat hundratal centner kunde under året från Arméförvaltningen erhållas; samt att kostnaden för anskaffning af 9,000 centner belgiskt krut,, hvilken qvantitet utgjorde behofvet, beräknadt efter den för utledning i allmänhet fastställa grund, eller tre utredningar, uppginge till omkring 500,000 kronor; på grund hvaraf Förvaltningen hemstälde att en tredjedel af nämnde qvantitet eller en utredning, såsom varande i första hand behöflig, måtte få från utrikes ort upphandlas.

Arméförvaltningen, .häröfver hörd, upplyste, bland annat, dels att den största qvantitet krigskrut af nyare slag, som med nuvarande arbetsmetoder årligen kunde tillverkas vid de i gång varande krutverken vid lorsebro och Åker, utgjorde omkring 1,000 centner för hvardera stallet; dels ock att, sedan krut för artilleriets redan färdiga 9.24 tums °c.k ,8-08 tums kanoner äfvensom till försök med fältartillerikanoner blifvit af satt, den största qvantitet krut, som under loppet af år 1877 kunde af Arméförvaltningen tillhandahållas Flottan, utgjordes af omkring1 1,300 centner. 8

Vid anmälan härom den 18 Maj täcktes Eders Kong!. Maj:t anbefalla Förvaltningen af Sjöärendena att gå i författning om anskaffning lian utlandet af den nryckenhet belgiskt eller dermed jemförligt krut som kunde erfordras för att flottans förråd deraf, utöfver redan tillgängliga 1,200 centner och den qvantitet, som under det då löpande aret kunde från Arméförvaltningen erhållas, uppginge till den för en utredning erforderliga, äfvensom att kostnaderna härför, beräknade att ej öfverstiga 170,000 kronor, skulle af Förvaltningen af Sjöärendena

28 Bil. N:o 4 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1878.

förskjutas och, sedan de blifvit till siffran kända, hos Eders Kongl.

Makt till ersättning anmälas. .

Uti skrifvelse den 21 sistlidne December har Förvaltningen anmält att krut blifvit, i enlighet med den nådiga föreskriften, från firman Pigou, Wilks & Laurence i London anskaffadt, samt att kostnaden derför uppgår till 148,088 kronor 32 öre, med tillkännagifvande derjemte att medel, som Förvaltningen kunde föreslå att användas till bestridande af berörda utgifter, ej funnes att tillgå,

Med anledning af hvad sålunda blifvit anfördt och da ifrågavarande af omsorgen för rikets försvar med nödvändighet påkallade utgift ej bör längre än till år 1879 under förskottstitel balanseras, tilstyrker'jag framställning till Riksdagen att, till godtgörande af samma utgift, måtte anvisas ett extra anslag af 148,088 kronor 32 öre.

16. Skeppsgosseinrättningen i Carlskrona. Sedan sistlidne års Riksdag beviljat 395,000 kronor till ny byggnad för skeppsgosseinrättningen i Carlskrona och deraf för 1878 anvisat 133,000 kronor, sa har förvaltningen af Sjöärendena hemställt, att för fortsättande och af slutande af detta arbete' återstoden af det beviljade beloppet eller 262,000 kronor måtte få för år 1879 utgå. Då emellertid ifrågavarande byggnad enligt Eders Kongl. Maj:ts under den 31 sistlidne December fattade beslut är afsedd att först den 1 September 1880 upplåta till Degagnande torde, vid det förhållande att sjelfva kasernbyggnaden icke lärer förr än mot slutet af 1879 komma under tak, betydliga arbeten a densamma återstå till 1880; på grund hvaraf jag ansett mig hora hemställa att, af det beviljade anslagets återstående belopp, tor ar 187 J måtte anvisas 162,000 kronor.

17. Understöd åt en tiilernad ishafsexpedition. Sedan Eders Kongl. Maj:t, i anledning af gjord framställning angående understöd för en under år ' 1878 tiilernad vetenskaplig expedition till Norra Ishafvet, i nådig beslut den 31 December 1877 förklarat sig vilja till Riksdag-en hemställa att Riksdagen, jemte medgifvande af vissa uppgiga formaner för expeditionen, till godtgörande af kostnaderna for det för expeditionen afsedda ångfartygets försättande i sjödughgt skick a flottans varf i Carlskrona, måtte å extra stat för år 1879 anvisa ett belopp af 25 000 kronor, — så torde ifrågavarande belopp få bland extra anslagen å liufvudtiteln i nådiga propositionen angående statsverkets tillstånd och behof upptagas.

29 Bil. No 4 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1878.

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1878 års riksstat upptagen och sådan den af mig nu är föreslagen utfaller på följande sätt:

1878. 1873.

Ordinarie anslag ......... 5,139,000.

Extra ordinarie anslag 1,772,200.

Summa 6,911,200.

5.148.000 således ökning kronor 9,000.

2.169.000 » » » 396,800.

7.317.000 405,800.

Uppå tillstyrkan af Statsrådets öfriga ledamöter behagade Hans Majrts Konungen till alla delar i nåder bifalla hvad nu i afseende å regleringen af utgifterna under riksstatens femte hufvudtitel blifvit af Departementschefen i underdånighet hemstäldt; och skulle utdrag af protokollet öfver hvad Kongl. Maj:t sålunda beslutat Finansdepartementet meddelas, för att läggas till grund vid författandet af Kongl. Majrts nådiga proposition om statsverkets tillstånd och behof, i hvad den komme att afse nämnde hufvudtitel.

In fidem protocolli L. Th. Neijber.

Bih. Ull Rilcsd. Prof. 1878. 1 Sami. 1 Afd.

Bil. N:o 4 a. till BPongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1878.

1 Sammandrag

af

uppgjorda beräkningar öfver beliofvet af befäl vid Flottan.

Bill. till Bihd. Prof. 1878. 1 Sami. 1 Afl.

‘2

Bil. No 4 a. till Kongl. Maj:ts Nåd, Trop. No 1, om Statsverk 1878.

Förslag

till

Riksstat för Femte luifvufltiteln år 1879.

Bil. No 4 a, till Kong!. Naf.ts Nåd, Prof. No 1, om Statsverket 1878.

Bil. N:o 4 b. till Kong! Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1878.

1 Utdrag af Protokollet öfver Sjöförscars-ärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i Stats-Rådet å Stockholms Slott den 31 December 1877.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Statsministern, Friherre Be Geer,

Hans Excellens, Herr Ministern för Utrikes ärendena, Björnstjerna, Statsråden: Herr Lagerstråle,

Thyselius,

Carlson,

Friherre Alstramer,

Loven,

Friherre von Otter,

Forssell och Rosensvärd.

Departementschefen, Stats-Rådet Friherre von Otter anmälde i underdånighet följande ärenden:

ll:o.

En af medicine licentiaten Wilhelm Uhrström ingifven samt utaf Förvaltningen af Sjöärendena uti infordradt utlåtande tillstyrkt underdånig ansökning att, som han under tjenstgöring såsom uppbördsläkare vid flottan ådragit sig en skada, åtföljd af, såsom det syntes, Bih. till Riktd. Prut. 1878. 1 Sami. 1 Afl. 1

2 Bil. No 4 b. till Kong!. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1878.

obotlig sjukdom, hvarigenom lian blifvit urståndsätta att genom arbete förtjena nödigt lefnadsuppehälle, honom måtte beviljas en årlig pension af i,000 kronor; varande vid ansökningen fogadt ett utdrag al flottans stations i Stockholm krigsrätts protokoll den 15 November 1877, af

hvilket framginge, . .

att då Uhrström, som under sommaren 1877 tjenstgjorde såsom uppbördsläkare för flottans minfartyg _ i Stockholms skärgård, den 6 Juli samma år skulle för tjenstgöring begifva sig till ett af fartygen, Uhrström, som för att komma i den båt med hvilken han skulle till fartyget afhemtas nödgades gå ut på ett par stenar, vid ombordstigandet i båten halkade, föll baklänges och i fallet mot en sten svårt stötte högra armbågen samt mot något hårdt föremål ryggraden midt emellan skuldrorna; äfvensom

att Uhrström efter denna händelse visserligen några dagar maste ligga stilla och emellanåt erfor smärta i ryggraden, men att häftigare symptomer uppträdde först i slutet af nästföljande Oktober, då vid undersökning befanns att redan ett par kotor voio så starkt inflamme rade att de utbugtade, bildande en liten puckel, hvarefter Uhrström, med mellantider af ringa förbättring, varit sjuk;

Och inhemtades af ansökningen bifogade läkarebetyg dels den 9 November 1877 af med. d:r M. Sondén, att Uhrström, som sedan den 28 September 1876 vårdats a Diakoniss-sjukhuset härstädes, under tiden visserligen så till vida förbättrats, att han med hjelp af ett bandage och med stöd af kryckor under några minuter i sänder kunde gå uppe, men att med afseende på sjelfva sjukdomen och tillståndet i det hela ingen märkbar förändring inträdt, som skulle kunna gifva grundadt hopp om vederfående; dels den 12 November 1877 af f. d. professoren P. H. Malmsten, som förut vårdat Uhrström å Serafimerlasarettet, att

dennes åkomma vore bestämdt obotlig.

Af handlingarna bilagda intyg upplystes derjemte _ att Uhrström vore född den 7 Februari 1842, hade aflagdt medicine licentiatexamen den 9 December 1874 och under fyra efter hvarandra följande år tjenstgjort såsom uppbördsläkare ombord a flottans fartyg.

Då alltså medicine licentiaten Wilhelm Uhrström under tjensteutöfning vid flottan ådragit sig obotlig kroppsskada, hvarigenom icke blott hans nyss började bana såsom läkare blifvit afbruten, utan lian derjemte blifvit urståndsätta att genom annat arbete förtjena sitt lefnadsuppehälle, tillstyrkte Statsrådet att Kongl. Maj:t, med hänsyn till härvid förkommande synnerligen behjertansvärda omständigheter, täcktes föreslå Riksdagen att åt med. licentiaten Uhrström på allmänna indrag-

Bil No 4 b. till Kong! Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1878. 3

mngs staten uppföra en årlig pension af 1,000 kronor att från och med innevarande år under lians återstående lifstid utgå;

hvarjemte Statsrådet hemstälde att, i händelse af nådigt bifall härtill, protokollsutdrag i ämnet finge meddelas Finansdepartementet till efterrättelse vid uppgörande af förslag till reglering af utgifterna under nies statens nionde liufvudtitel.

Hans Maj:t Konungen behagade i nåder gilla och bifalla hvad Statsrådet uti de under n:ris 3—11 härofvan mtagna mål underdånigst hemställt och förelagit.

In fidem protocolli L. Th. Neijber.

- .

.

Bil No de. till Kongl, Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1878.

Utdrag af Protokollet öfver Sjöförsvars-drenden, hållet inför Hans Maj.t Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott den 31 December 1877.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Statsministern, Friherre De Geer Hans Excellens, Herr Ministern för Utrikes ärendena, Björnstjerna, Statsråden: Herr Lagerstråle, ’

Thyselius,

Carlson,

Friherre Alströmer,

Loven,

Friherre von (Utter,

Forssell och Rosensvärd.

Departements-Chefen, Statsrådet Friherre von Otter anmälde i underdånighet följande ärenden:

13:o.

Förvaltningens af Sjöärendena underdåniga skrifvelse den 29 December 1876, hvari bemälda embetsverk,

med anmälan att kammardrängen Wilhelm Lundqvist, hvilken är född den 27 December 1828 och den 15 Januari 1858 blifvit anställd såsom extra ordinarie kammardräng hos Förvaltningen samt den 20 Juni 1862 förordnats att bestrida förenämnda tjenst hos detta embets verk, alltsedan den 14 Februari 1874 i följd af styrkt sjuklighet icke kunnat sin tjenst utöfva, &

_ anhållit att då kammardrängen Lundqvist, som enligt ett af medicine doktor N. L. Klingvall den 27 December 1876 utfärdadt intyg fortfarande vore sjuk och vårdades för obotlig sjukdom (Phtisis pulmo- Bih. till Bibel. Prot. 1878. 1 Sami 1 Äfd. 1 2

6 Bil. N:o 4 c. till Kong!. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 187 8.

xram) icke vidare kunde sköta samma tjenst, han måtte varda uppförd å allmänna indragningsstaten, att från och med månaden näst. efter den i hvilken afsked honom beviljas, under sin återstående lifstid åtnjuta årlig pension till belopp af 600 kronor, motsvarande hans nuvarande lön. o

Uti häröfver infordradt och den 30 Januari innevarande ar aigiigifvet underdånigt utlåtande hade Statskontoret anfört att,

ehuru Lundqvist då väl endast uppnått en ålder af något öfver 48 år och under 18 år tjenat staten och således i afseende å lefnadsoch tjensteår icke på långt när uppfyllt de i författningarna föreskrifna vilkoren för den civile embets- och tjensteman tillkommande och, enligt Statskontorets cirkulär af den 14 April 1808, äfven till vaktbetj eningen utsträckta rättighet att vid afskedstagandet undfå pension å Allmänna

Indragningsstaten, .

Statskontoret likväl, i betraktande deraf, att Lundqvist, enligt hvad upplyst blifvit, allt sedan Februari månad år 1874 i följd af styrkt sjuklighet icke kunnat sin tjenst utöfva samt att på grund af ofvanberörda läkarebetyg syntes kunna antagas, att någon tjensteutöfning af honom icke vidare vore att påräkna, ansåge sig ega anledning på det sä,tt tillstyrka nådigt bifall till den gjorda framställningen, att Kongl. Maj:t täcktes i nåder föreslå Riksdagen, att kammardrängen Lundqvist, nar han från tjensten undfått afsked, må från och med månaden näst derefter såsom pension under sin återstående lifstid å .allmänna indragningsstaten åtnjuta ett tre fjerdedelar af sin å ordinarie stat uppförda aflöning motsvarande belopp af 450 kronor årligen.

På grund af sålunda anförda förhållanden tillstyrkte Statsrådet, det täcktes Kongl. Maj:t föreslå näst sammanträdande Riksdag, att kammardrängen Lundqvist må, när han från tjensten undfått afsked, från och med månaden näst derefter såsom pension under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta ett belopp af 450 kronor årligen.

Hvad Statsrådet i detta ärende underdånigst tillstyrkt och hemställt behagade Hans Maj:t Konungen i nåder bifalla.

In fidem protocolli L. Th. Neijber.

Stockholm, K. L. Beckman, 1878-

Till. No 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1878.

1 Utdrag af Protokollet öfver Civil-drenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott den 4 Januari 1878.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Statsministern, Friherre De Geer,

Hans Excellens, Herr Ministern för Utrikes ärendena Björnstjerna. Statsråden: Herr Lagerstråle,

Thyselius,

Carlson,

Friherre Alströmer,

Loven,

Friherre von Otur,

Forssell och Rosensvärd.

Med erinran, att Kongl. Maj:t den 24 sistlidne Maj, enligt hvad då förda statsrådsprotokoll utvisar, i vissa dolar till pröfning företagit utsedde komiterades den 13 Oktober 1875 angående tjenste- och lönereglering föi landsstaten afgifna betänkande jemte deröfver inkomne utlåtanden, anmälde Departementschefen, Statsrådet Thyselius, att kammarkollegium och statskontoret — hvilka i sammanhang dermed erhålit befallning dels att inkomma med förslag till lönereglering för de vid landsstaten anstälde embets- och tjenstemän med undantag af landshöfding, räntmästare och häradsskrifvare, dels ock att, gemensamt med. Kammarrätten, afgifva yttrande rörande komiterades förslag om förändring af räntmästarebefattningarne, indragning af liäradsskrifvaretjensterna och bestridande af de med dessa befattningar förenade göromål samt om aflöningen derför — den 10 sistlidne Oktober aflemnat Bill. till Piksd. Prat. 1878. 1 Sarnl. 1 Afd.

2 Bil N-.o 5 till Kom//. Magt* Nåd. Prop. Ko 1, om Statsverket 1878.

förstnämnda förslag; och anhöll Departementschefen, att beiöida förslag och i sammanhang' dermed öfriga frågor angående reglering af de för »landsstaterna i länen» under år 1879 erforderliga utgifter nu måtte få underställas Kongl. Maj:ts nådiga pröfning, hvarvid Departementschefen, med hemställan vidare att samma förslag matte få tryckas, föi att med blifvande riksdagstryck utdelas, och att utdrag af åberopade statsrådsprotokollet den 24 Maj 1877 finge såsom bilaga åtfölja detta

protokoll, anförde: _

Vid den underdåniga föredragningen af frågan om lönereglering för

de tjenstemän i landsstaten, hvilka kollegiernes omförmälda förslag afser, synes mig lämpligt att hufvudsakligen följa samma ordning, som kolleo-ierne, med den väsendtligt afvikelse allenast, att jag, för vinnande af större reda vid framställningen i öfrigt, anser mig böra gorå början med frågan om och i hvilken män de nuvarande tjenstemännen vid landsstaten kunna anses skyldiga underkasta sig lönereglering, utan någon lät tighet för dem att af staten bibehållas vid vissa löneförmåner eller att för en del sådane, hvaraf de gå i mistning, erhålla godtgörelse.

Enär genom den utredning, som i detta ämne af kollegierne åstadkommits, är upplyst, att de tjenstemän, hvilka blifvit före 1856 tillsatte, äro, med endast två undantag, enligt sina fullmakter underkastade lönereglering, som ännu icke blifvit definitift afslutad och faststäld, samt, hvad angår öfrige tjenstemännen, den lönestat, som vid deras tillsättande funnits gällande, vant endast provisorisk, torde, i öfverensstämmelse med hvad jemväl kollegierne ansett, vara otvifvelaktigt, att samtlige landsstatstjenstemännen äro pligtig^ att, utan någon rätt till bibehållande af eller ersättning för vissa löneförmåner, ingå på ny lönereglering, de två omförmälde tjenstemän, hvilkas fullmakter äro uti ifrågakomma hänseendet ovilkorlig!!, dock med det undantag, hvartill omständigheterna finnas föranleda. _ „

Dessa två tjenstemän, de nuvarande kronofogdarne i Oster-Nerikes och Nora fögderier af Örebro län, hvilka blifvit tillsatte den förre 1837 och den senare 1844, synas nemligen vara berättigade eller åtminstone ega billigt anspråk på att få åtnjuta de inkomster oafkortade, hvilka enligt då gällande lönestat blifvit dem tillförsäkrade.

I afseende å dessa tjenstemän förekommer emellertid, att de enligt den nya staten skulle komma i åtnjutande af förbättring i löneförmåner, så att, då det till kronofogden i Nora fögderi anslagna boställe blifvit till statsverket indraget, men kronofogden i Oster-Nerikes fögderi ännu på stat innehar bostället Attersta med qvarn, äfven ifråga-

3 Bil. N:o 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1878.

varande begge tjensteman synas böra i den nya löneregleringen upptagas, med den inskränkning allenast, att den sistbemält torde vara berättigad, att fortfarande, om lian så önskar, mot vederbörligt afdrag å lönen, vid b o ställsrättigheten bibehållas.

Då jag härefter, följande den ordning, kollegierne i sitt utlåtande iakttagit, öfvergår till frågan huruvida boställen dier letning sjor dar lämpligen böra för tjenstemännen anslås, torde få erinras, hurusom Rikets Ständer vid 1862—63 årens riksdag beslöto, dels att fem uppgifna länsmansboställen skulle indragas samt dels att i sådane fall, der vederbörande kronofogde, häradsskrifvare eller länsman förklarade sig villig afträda innehafvande boställe och Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande tillstyrkte samt Eders Kongl. Maj:t, efter kollegiernas hörande, pröfvade indragning af sådant boställe lämplig, sådan indelningshafvare då, emot boställets afträdande till kronan, skulle berättigas att efter det belopp, hvartill boställets afkastning och räntan i staten upptages, åtnjuta ersättning i kontant till fyllnad i förut utgående aflöning samt derjemte undfå särskild hyresersättning till belopp af 300 kronor för kronofogde och häradsskrifvare samt 150 kronor för länsman.

I följd häraf hafva åtskilliga boställen sedermera blifvit till kronan afträdde, hvarförutom vid inträffade ledigheter efter år 1873 flere kronofogdeboställen blifvit, enligt särskilda nådiga bref, till statsverket indragna, så att lön- närvarande boställen icke finnas anvisade flere af nu ifrågavarande tjenstemän, än 36 kronofogdar och 201 länsmän; hvarjemte 5 landssekreterare och 6 landskamrerare innehafva boställen eller löningsjordar.

De skäl, som åberopats till stöd för den numera antagna grundsatsen, att enligt regeln boställen icke böra åt statens tjenstemän anvisas, hafva vid flere föregående tillfällen blifvit af Eders Kongl. Maj:t godkände; hvarföre jag, under åberopande af samma skäl, torde kunna inskränka mitt yttrande i detta ämne till angifvande huruvida, enligt min uppfattning, berörda grundsats bör i afseende på ifrågavarande tjensteman vinna allmän tillämpning eller huruvida icke någon inskränkning deri må anses vara af särskilda förhållanden betingad.

Hvad dervid först angår de boställen, som innehafvas af landssekreterare, landskamrerare och kronofogdar, är jag med komiterade och kollegierne ense derom, att något skäl för dessa boställens bibehållande icke förefinnes; och då jag således i underdånighet förordar, att samma boställen måtte till kronan indragas, torde jag i sammanhang dermed få uttala min mening såväl om den tidpunkt, då verkställigheten

4 Bil. No 5 till Kong! Majds Nådiga Trop. No 1, om Statsverket 1878.

häraf synes böra ega rum, som och om de vilkor, hvilka i afseende derå torde böra bestämmas.

Beträffande tidpunkten för berörde boställens indragning, tillåter jag mig i underdånighet erinra, att, på grund af livad blifvit bär ofvan anfördt, af ifrågavarande tjensteman allenast kronofogden i Öster-Nerikes fögderi kan anses berättigad, att få under sin tjenstetid behålla sitt boställe. Men, om också en dylik rättighet icke obestridligen tillkommer do öfrige tjenstemännen, så synes det likväl, som borde ej heller för dem någon inskränkning härutinnan stadgas. För den händelse nemligen, att tjensteman, som sjelf öfvertagit brukningen af sitt boställe, finge sig ålagdt, att under sin tjenstetid derifrån afstå, komme sådant att sannolikt verka en svår rubbning i hans ekonomiska anordningar och beräkningar, som kunde förorsaka betydliga, af honom icke förskyllade förluster. I sådana fall åter, der tjensteman icke bar boställe under eget bruk, är detta merendels på hans tjenstetid utarrenderadt, ofta med honom, utöfver arrendesumman, betingad rätt till bostad och andra förmåner. Billigheten synes derföre bjuda, att det lemnas ifrågavarande tjensteman öppet, att för sin tjenstetid mot behörigt afdrag på den kontanta lönen behålla boställena; hvarföre deras indragning torde icke böra under nuvarande indelningshafvares tjenstetid ega rum i annan händelse, än att vederbörande sjeltve anmäla sig till boställenas afträdande.

I fråga åter om vilkoren härvid, erfordras i främsta rummet bestämmelse om sättet för fardagsårets beräknande. Enär, i händelse af indelningshafvares afgång ur tjenst, boställe icke anses uppsagdt vid någon tidpunkt, hvarunder denne på grund af tjenstgöring innehaft bostället såsom en löneförmån, utan först den dag, då, genom hans afgång ur tjensten, en ny sakernas ordning inträdt, så torde ej heller i förevarande fall uppsägningen få beräknas från någon mer eller mindre godtryckligt bestämd tidpunkt, hvarvid indelningshafvare!! på den gamla staten innehaft bostället, utan först då detta förhållande med den nya statens trädande i verkställighet vid 1879 års början upphör. Och skulle sålunda, enligt denna, vid indragningen af militieboställena nyligen följda beräkningsgrund, fardagsåret för de boställen, hvilka i sammanhang med löneregleringens införande afstås, komma att sluta vid 1881 års midfasta.

Till. iförekom mande af förlust för sådan indelningshafvare, som på boställe har honom enskildt tillhörig åbyggnad, synes vidare en likartad förmån, som vid löneregleringen för häradshöfdingarne blifvit dem tillförsäkrad, böra ifrågavarande tjenstemän medgifvas och för sådant

5 Bil. N:o 5 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N;o 1, om Statsverket 1878.

ändamål stadgas, att statsverket, då boställe afträdes, mot lösen öfvertager så. kallade öfverloppshns, derest de befinnas för bostället, om ej nödvändiga, dock nyttiga.

Hvad slutligen beträffar frågan om anvisande af boställen åt länsmännen, så hafva komiterade, som föreslagit att länsmanstjensterne måtte indragas, i följd deraf saknat anledning, att i detta ämne afgifva något yttrande.

Sedan Eders Kongl. Magt emellertid ogillat den ifrågasatta organisativa. förändring af landsstaten, som skulle hafva länsmanstjensternas indragning till följd, har jag, med afseende på den flerestädes öfverklaga^ svårigheten för länsmannen att inom sitt tjensgöringsdistrikt förskaffa sig tjenlig bostad, äfvensom att, utan allt för betungade kostnader, bereda sig tillgång till de för tjensteresor erforderlige hästar, ansett höra i sammanhang med löneregleringen komma under öfvervägande, huruvida icke omförmälde svårigheter, der de förefinnas, kunna och böra genom, statens mellankomst afhjelpas på det sätt, att åt länsmannen anvisas någon lämpligt belägen jordlägenhet, försedd med nödiga åbyggnader och omfattande så stor jordrymd, att derå kunna födas eu eller två hästar. I anledning häraf och då antagligen redan nu inom. flere länsmansdistrikt finnas kronan tillhörige fastigheter, som kunna för nämnda ändamål användas, har jag anmodat Eders Kongl. Maj:ts samtlige befallningshafvande att i frågan afgifva yttrande; och, sedan sådana yttranden från de flesta af rikets län inkommit, har Eders Kongl. Maj:t i ämnet infordrat jemväl kollcgiernes underdåniga utlåtande.

Under vitsordande, att den anmärkta svårigheten för länsmännen, att anskaffa passande bostad och de för tjensteresorna behöfliga hästar, mångenstädes, i hög grad förefunnes, hafva de flesta af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande, äfvensom kollegierna, tillstyrkt den af mig sålunda ifrågasatta anordningen och såsom stöd härför vidare anfört hufvudsakligen, att derigenom skulle beredas såväl det allmänna gagn, att då bostället, hvarest länsmannen borde hafva sin bostad, der ej, efter nådig pröfning i hvarje särskildt fall, undantag derifrån ansåges kunna medgifvas, borde, om möjligt vore, erhålla centralt läge inom distriktet, länsmannens polisuppsigt skulle genom boställens anvisande betydligt underlättas på samma gång, som befolkningens beqvämlighet, med. hänsyn till nödiga resor till länsmanskontoret, blefvo i största möjliga måtto tillgodosedd, som ock den fördel, hvilken innefattades deri, att länsmannen, som blefve, hvad som borde vara, en bofast man, skulle härigenom lättare, än eljest, kunna bevara den sjelfständighet,

6 Bil N:o 5 till Kongl Maj:ts Nådiga Trop. N:o /, om Statsverket 1X78.

hvaraf han, i följd af sin nästan dagliga beröring med befolkningen, icke mindre, utan snarare mera, än andra tjensteman, vore i sin tjensteutöfning beroende.

• Hvad sålunda förekommit har stadgat mbl _ öfvertygelse om nyttan och behöfligheten deråt, att länsmännen, savidt ske kan, varda med bostadslägenheter försedde, dermed ock den fördel vunnes, att länsmännen, Indika vid husesyner och ekonomiska besigtningar otta skola bevaka kronans rätt, egde tillfälle att sjelfve förvärfva någon erfarenhet i afseende å åbyggnaders beskaffenhet och underhåll samt vid beräknandet af kostnaderna för nybyggnader och reparationer; och vid sådant förhållande har jag att afgifva underdånigt yttrande om de åtgärder, som kunna anses för detta ändamals vinnande lämplige.

I afseende härå förekommer, att en del af de nuvarande länsmansboställena dels äro olämpligt Inhägna antingen utom indelningshafvarens tjensgoringsområde, eller vid yttersta gränsen deraf eller sa aflägset från allmän väg, att de icke lämpligen kunna af indelning shafv ar en bebos, dels sakna erforderliga åbyggnader och dels äro förenade med jordbruk eller binäring af den omfattning, att deras skötande är för tjenstens behöriga upprätthållande hinderlig!, Indika förhallanden, jemte andra af vexlande beskaffenhet, kunna föranleda, att vissa af dessa boställen icke böra vid tjensterna bibehållas. Det synes derföre lämpligt, att, på sätt kollegierno förordat, frågan om de nuvarande boställenas bibehållande i oförändradt skick, eller om deras indragning eller utbytande mot andra mera passande lägenheter göres i hvarje särskilt fall beroende på Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning.

I fråga åter om beredande af bostadslägenhet åt sådana länsmän, som sakna eu dylik förmån, torde, på sätt anmärkt blifvit, staten icke kunna, utan allt för dryga kostnader, till boställe åt länsmännen inköpa enskilde tillhörige lägenheter, så att en dylik åtgärd synes icke böla annat än i undantagsfall ifrågakomma. Enligt regeln torde derföre endast sådane kronans jordegendomar, som, efter Eder Kongl. Maj:ts nådiga bepröfvande i hvarje särskild! fall, befinnas vara till bostadslägenheter åt länsmän tjenliga, böra dertill upplåtas; dock endast i den män, gällande arrendekontrakt eller andra i afseende pa dylika egendomars användande meddelade bestämmelser det medgifva.

Då sålunda länsman sboställenas bibehållande ansetts nödigt bland annat af det hufvudsakliga skäl, att den öfverklagade svårigheten för länsmännen att förskaffa sig tjenlig bostad derigenom komme att undanrödja^; men härutinnan å ena sidan förekommer, att, derest det så kaliade fardagsåret bibehölles, så att eu ny indelningshafvare körnare

7 Bil No ö till Kong!. Maj-Ja Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1S76.

af bostadslägenheter i besittning först inom en tidrymd af minst 1 år och nära 3 månader samt högst 2 år och närmare 3 månader från företrädarens afgång ur tjensten, berörda syftemål skulle i väsendtlig man motverkas, under det att a andra sidan visar sig uppenbart, att sa lång. tid, som den för jordbruksfastigheter i allmänhet föreskrift^ fardagstid, icke är nödig till förberedelse för afflyttning och frånträdande al boställen af det mindre omfång och med det ringa jordbruk, som länsmännens . skulle erhålla, finner jag mig böra i underdånighet förorda, att, i enlighet med hvad kollegierne föreslagit, i afseende på dessa boställen, det så kallade fardagsåret må upphöra, så att samma boställen, efter afgång ur tjensten, skola, mot ersättning för verkstäldt höstutsäde och dertill användt arbete samt den öfriga jordens beredning, fianträdas ett år tidigare, än enligt hittills gällande bestämmelse! skolat ske, äfvensom och enär likväl någon rubbning i nuvarande mdelningshafvai es rätt till åtnjutande af fardagsår icke torde få af nämnda stadgande föranledas, jag, jemväl i likhet med kollegierne, anser . det undantag derifrån böra under öfvergången till den nya i egt er ingen ega rum, att sådan indelningshafvare må sin berörda rätt tillgodonjuta mot det efterträdaren under fardagsåret får uppbära lönen .utan det afdrag derå för boställsafkastningen, som han eljest bort vidkännas. '

I följd deraf, afl en del af landsstatens tjensteman'2 äfven efter löneregleringen skulle komma att innehafva boställen, torde erfordras någon särskild anordning till bestämmande af den inkomst, som berörde förmån derefter skall anses för vederbörande indelningshafvare medföra, och får jag härutinnan till nådigt bifall i underdånighet anmäla, det, kollcgiern.es förslag, enligt hvilket denna inkomst i den ordning, här nedan förmäles, skulle fastställas sålunda, att den komme att motsvara hvad staten af bostället kunde påräkna, derest detsamma bletve för dess räkning utarrenderad!

Det bör i fråga härom erinras, att boställsafkomsten är i nu gällande stater upptagen till samma belopp, hvartill den i sammanhang med den for landsstaten beviljade löneförhöjning vid 1856 års riksdag beräknades så att eu ny uppskattning af denna afkomst synes, med hänsyn till de forändrade förhållanden, som sedan dess inträffat, böra ega rum helst Rikets Ständer redan vid berörde riksdag ansett en sådan behöflig och derom gjort underdånig framställning. Ett af Eders Kong!. Magt i anledning häraf framlagdt förslag, enligt hvilket afkomsten skulle upptagas till tre procent af det värde, hvartill boställena val bevillningstaxenng af pröfningskomité uppskattades, har väl blifvit

8 Bil. No 5 till Kolli]!. Maj ds Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1878.

vid 1862—63 årens riksdag godkändt, men de stater, som med föranledande häraf uppgjordes, hafva af förekommen anledning icke kunnat vinna tillämpning.

Under anförande, hurusom flerestädes boställsafkomsten efter en sådan beräkningsgrund icke skulle uppgå ens till det belopp, hvartill den nu vore upptagen, hafva kollegierne såsom ytterligare stöd för olämpligheten deraf, att grunda uppskattningen på taxeringsvärdena, åberopat, att mot det sätt, hvarpå bevillningsstadgan på olika, orter tillämpades, blifvit på senare tider framställda sådana anmärkningar, att tillförlitligheten af de på denna väg vunna uppgifterne om fastigheters värde kunde skäligen ifrågasättas.

Delande den åsigt, som sålunda blifvit af kollegierne uttalad, är jag med kollegierne ense jemväl derutinnan, att uppskattningen af boställena lämpligast synes böra ega rum i enlighet med de grunder, som finnas i Kongl. Kungörelsen den 7 Augusti 1863 angifne för bestämmandet af minimi- och maximi- arrendena för statens egendomar; och föranlåtes jag på grund häraf i underdånighet hemställa, att boställsafkomsten må uppskattas på enahanda sätt, som i fråga om uppskattning gäller för de kronans hemman och lägenheter, som skola till arrende utbjudas; samt att det sedermera skall åligga Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande att insända det vid förrättningen förda protokoll jemte eget utlåtande till domänförvaltningen, som må ega att fastställa det belopp, hvartill boställsafkomsten, till skäligt arrende beräknad, bör i stat upptagas.

Då det emellertid läge i sakens natur, att hvarje uppskattning åt boställes afkomst i längden blefve mindre pålitlig, och att den derföre borde, så framt öfriga aflöningsförmåner skulle efter boställsinkomsten regleras, ofta förnyas, hafva kollegierne ifrågasatt, att det på ofvannämnda sätt fastställda värdet af boställsförmånen skulle förklaras blifva beståndande endast för så lång tid, som arrenden af kronans egendomar numera omfattade, eller i tjugo år, så att derefter, till ändring i aflöningsstaterne, en ny uppskattning skulle ega rum.

Om ock, på sätt kollegierne anmärkt, förändrade förhållanden kunna efter någon tids förlopp föranleda behof af en förnyad uppskattning af boställsafkomsten, så synes mig dock tvifvelaktigt huruvida den lämpliga tidpunkten härför må kunna redan nu bestämmas. Utan sammanhang med reglering af löneförmånerne i öfrigt, torde i allt fall någon sådan uppskattning icke kunna utan olägenheter försiggå i annan ordning, än successivt i den mån de fenster, som äro med boställen förenade, ombyta innehafvare. Ett annat förfarande, hvarigenom denna

Bil. N:o 5 till Kong!. Maj-.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1818. 9

uppskattning för alla boställena egde rum samtidigt vid någon på förhand bestämd tidpunkt, skulle nemligen kunna antingen i sådane fall, der indelningshafvare på sitt boställes förbättrande nedlagt kostnader och arbete, leda derhän, att denne genom den nya uppskattningen beröfvados frukterna deraf, eller ock lör indelningshafvare i allmänhet utgöra en maning, att, då berörda tidpunkt tillstundade, söka snarare nedbringa, än höja sina boställens kultur. I anseende härtill och då den förnyade uppskattningen komme att afse uteslutande länsmännens boställslägenheter, så att, med afseende på dessas mindre omfattning och de icke obetydliga kostnader, som skulle af uppskattningen föranledas, den vinst, som tilläfventyrs statsverket deraf komme att skörda, blefve föga afsevärd och sannolikt skulle af ofvannämnde olägenheter fullt motvagas, anser jag mig böra i underdånighet hemställa, att någon öresknft om framtida förnyad uppskattning åt boställsafkomsten icke må i edan nu och i sammanhang med löneregleringen meddelas.

Med frågan om boställsafkomsten sammanhänger ytterligare två frågor, hvilka kollegierne gjort till föremål för yttrande.

Den första afser huruvida innehafvande af boställen skulle anses utgöra eu så beskattad förmån, att de länsmän, hvilka icke deraf komma i åtnjutande, böra derför tillerkännas något vederlag kontant i lönemedel.

Enligt nu gällande stat, utgår under benämning af hyresersättning ett sådant vederlag för kronofogde till belopp af 300 kronor och för länsman till belopp af 150 kronor med deri heviljadt tillägg 50 kronor eller tillsammans 200 kronor.

Da emellertid, efter den uppskattning af boställena, som i sammanhang med löneregleringen- skulle ega rum, bostadsförmånen måste anses vala vid sjelfva afkastningsbeloppets fastställande beräknad och endast utgöra en del af den afkastning, som för boställets brukning tillfaller innehafvaren deraf, ehvad han besitter bostället under arrendeeller boställsrätt, finner jag, i likhet med kollegierne, häraf vara eu följd, att, utöfver den fastställda boställ saf kastningen, icke kan beräklnas eller upptagas någon särskild inkomst, motsvarande den i nu gällande stat upptagna hyresersättningen, så att följaktligen ej heller något vederlag bör uti ifrågavarande hänseende tillerkännas de tjensteman, som komma att sakna boställen.

Den andra frågan angår huruledes boställsafkomsten vid skeende afdrag å. lönen bör beräknas från den dag, då den nya löneregleringen vinner tillämpning, intilldess samma afkomst kan varda, enligt den föreslagna värderingsmethoden, fastställd.

Bih. till Piksd. Prot. 1878. 1 Sami. 1 JLfd.

10 Bil. N:o 5 till Kong!. Magris Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket ISIS.

Vid behandlingen af detta ämne torde böra i minnet återkallas, hurusom, enligt nu gällande stat, vid beräkningen af boställsafkomsten derifrån af dragits den ränta, som för bostället bort till statsverket utgöras. Donna ränta, hvilken följaktligen indelningshafvare halt skyldighet godtgöra statsverket, har blifvit af honom erlagd på det sätt, att motsvarande afdrag å den kontanta lönen egt rum, sfi att de nuvarande lönestaterne i allmänhet innehålla tre titlar, nemligen boställsafkastning, boställsränta och lön, hvilken sistnämnda är den enda löneförmån, indelningshafvare fått i kontant åtnjuta,

Nu hafva kollegierne hemställt, att boställsafkoinsten under ifrågavarande tidrymd skulle beräknas, för kronofogde och länsman till enahanda belopp, hvartill hittills de särskilda titlarne af ränta och afkastning sammanlagdt upptagits, med tillägg af den för t jurister utan boställe nu uppförda hyresersättning af 300 kronor för kronofogde och 200 kronor för länsman, men för landssekreterare och landskamrerare endast till det belopp, hvartill räntan och afkastningen enligt staten uppgå.

Det torde till eu början böra anmärkas, att för de landssekreterare, landskamrerare och kronofogdar, Indika obetingadt ingå på löneregleringen och sålunda från och med dess införande innehafva sina boställen endast, på grund af sin rätt till fardagsår, frågan saknar annan betydelse, än att då dessa tjnestemän hafva eu dylik rätt endast till sjelfva, afkastningen af boställena, hvilken de under sina företrädares fardagsår måst afstå, men icke till boställsräntan, hvilken de deremot, i följd deraf att den är på lön anordnad, fått under företrädarens fardagsår åtnjuta, ett mot nämnda ränta svarande belopp för tiden från lö79 års början till 1880 års slut bör af samme tjensteman till statsverket erläggas genom afdrag å den kontanta aflöning, som dem enligt nya staten tillkommer.

Beträffande sedermera de tjensteman, hvilka fortfarande skulle behålla boställena såsom en löneförmån, synes mig förslagets rättsenlighet kunna ifrågasättas. Olikheten af den föreslagna beräkningen af boställsafkoinsten å ena sidan för landssekreterare och landskamrerare och å den andra för kronofogdar och länsmän torde icke vara med billighet förenlig. Under det nemligen antagligt vore, att förstnämnde tjensteman i allmänhet finge under öfvergångstiden åtnjuta sina boställen mot en lågt beräknad afkomst, så skulle åter, i öfverensstämmelse med hvad kollegierne på annat ställe i sitt utlåtande angifvit, det afdrag, de sistbemälde komme att i enahanda hänseende vidkännas, i mänga fall öfverstiga verkliga värdet af den löneförmån, som genom

11 Bil. N:o 5 till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N~:o 1, om Statsverket 1878.

bostället dem bereddes. Deri omständigheten allena, att staten för upphjelpandet af de tjenstemäns lönevilkor, som sakna boställen, tillerkänt dem, under form af hyresersättning, ett lönetillskott, uppgående för kronofogde till 300 kronor och för länsman till 200 kronor, synes ej heller berättiga till det antagande, att de boställen, som finnas åt dylika tjensteman anslagne, gifva en afkastning, som motsvarar den uppskattning af samma boställen, hvilken tillförne egt rum, jemte räntan och denna hyresersättning — ett antagande, som icke ens kan hemta stöd deraf, att de af ifrågavarande tjensteman, livilka nu innehafva boställen, underlåtit att begagna dem medgifven rätt, att mot berörde vilkor boställena afträda, enär en indelningshafvare kan, vare sig i följd deraf att han å bostället har sin bostad eller af andra förhållanden af vexlande beskaffenhet, föranledas att heldre vidkännas större afdrag å lönen för bostället, än som motsvarar skäligt arrende derför, än att underkasta sig den rubbning i sin ekonomi, som boställets afträdande skulle medföra. Vid bestämmandet af arrende för jordbruksfastighet torde dessutom bostadsförmånen i allmänhet icke utöfva något inflytande på arrende]mloppet, utan anses såsom en af de fördelar, hvilka för fastighetens brukning tillfalla arrendator!», så att i alla de fall, der boställen vore åt nuvarande indelningshafvare utarrenderade, desse skulle under den ifrågavaranne tiden få vidkännas ett mot hyresersättningen svarande afdrag å lönen för en förmån, hvaraf de icke sjelfve vore i åtnjutande och hvarför de ej heller kunde anses åt vederbörande arrendatorer erhålla någon godtgörelse. Då härtill slutligen kommer, att som de ifrågasatta värderingsförrättningarne snart nog torde kunna försiggå, det föreslagna stadgandet synes icke annat än undantagsvis komma att ega tillämplighet för mera än ett år, anser jag mig höra hemställa, att intill dess den afkomst, hvartill på grund åt vederbörlig uppskattning boställe bör beräknas, blifvit fastställd, indelningshafvare i allmänhet måtte tillerkännas rätt att innehafva boställe mot afdrag a lönen åt allenast det belopp, som svarar mot boställets afkastning och ränta enligt nu gällande stat.

. För åstadkommande af enkelhet i statens räkenskaper hafva kollegierne slutligen förordat, att ränta och tionde, åsatte boställen, böra för framtiden från jordebok och räkenskaper uteslutas, oberoende deraf huruvida dessa grundskatter äro boställsinnchafvarae på lön anslagne eller, jern likt Kongl. Förordningen den 23 Juli 1869, numera till statsverket indragne; och då med föranledande af eu sådan anordning boställsafkomsten vid derefter skeende uppskattning bör utan något afdrag för nämnda grundskatter beräknas, så att dessa skatter komma

12 Bil. N:o 5 till Korn,!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1878.

staten till godo genom sålunda föranledd högre beräkning af boställsafkomsten och deraf beroende större afdrag å boställsinnehafyarnes löner, har jag icke hunnit skäl till anmärkning mot kollegiernes ifrågavarande förslag.

Jemväl synes såsom en följd af sistberörda anordning och enär, på sätt ofvan blifvit anmärkt, nuvarande indelningshafvare har skyldighet att under fardagstiden utgöra boställsränta, böra, äfvenledes i öfverensstämmelse med kollegiernes förslag, föreskrifvas, att för boställe, hvarå efter afskrifningens verkställande fardagsår åtnjutes, räntan bör till statsverket erläggas för hela den tid, som förflyter emellan boställets afträdande på stat och början af det kalenderår, hvarunder fardagsrätten upphör.

Efter att sålunda hafva angifvit de anordningar, Indika jag anser böra i afseende på boställena vidtagas, har jag att öfvergå till frågan huruvida det hittills brukliga aflöningssättet genom sportler bör i större eller mindre mån bibehållas; och torde jag dervid först böra erinra om Riksdagens i underdånig skrifvelse den 13 Maj 1868 framstälda begäran om undersökning och utredning huruvida och pa hvad sätt det med vissa tjenstebefattningar förenade aflöningssättet medelst expeditionslösen eller andra sportler skulle, till båtnad för det allmänna, kunna helt och hållet eller till en del af skaffas.

De sportler, som landsstatstjenstemännen åtnjuta bestå dels i expeditionslösen och arfvode för försäljning af utmätt fast egendom samt dels i uppbördsproconter och provisioner.

Hvad nu först angår expeditionslösen, så har frågan om lämpligheten af att dymedelst bereda aflöning åt tjensteman i sammanhang med andra löneregleringar på senare tider förevarit och pröfvats på det sätt, att sådan lösen blifvit dels helt och hållet afskaffad, samt dels i ett fall, nemligen beträffande häradshöfdingarne, till någon del bibehållen.

Då bland ifrågavarande tjensteman företrädesvis landssekreterare, hvilkas göromål till någon del äro med häradshöfdingarnes likartade, hafva hittills åtnjutit sina inkomster hufvudsakligen medelst expeditionslösen, kan ifrågasättas, huruvida icke med den lösen, landssekreterare och de med dem likstol da landskam rerarne nu uppbära, bör förfaras ungefärligen på enahanda sätt, som med häradshöfdingarnes, så att denna lösen, i den man den erfordras såsom vederlag för de med tjensteförvaltningen förenade kostnader, bibehålies, men i öfrigt indrages mot det statsverket bekostar den egentliga aflöningen.

Mot en sådan anordning torde emellertid kunna anmärkas:

13 Bil. No'5 till Kont/l. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1818.

att till vissa sportelsatsers bibehållande för häradshöfdingarne sannelikt betydligt medverkat, att,, då samme embetsman i allmänhet varit bosatta på landet, så att deras arbetsbiträden måst hos dem hafva sitt uppehälle och sin bostad, det visat sig — med hänsyn jemväl till den fullkomliga frihet vid arbetets anordnande, som, både’ med afseende härå och a andra för vårt domstolsväsen egendomliga förhållanden måst häradshöfdingarne tillförsäkras — förenadt med stora svårigheter att beräkna beloppet af de kostnader för domsageförvaltningen, som boit af staten godtgöras; men att, beträffande landssekreterarne och fandskamrerarne, något likartadt skäl för lösens bibehållande icke förefinnes;

att den ifrågasätta, anordningen förutsätter särskilda beräkningar å ena sidan öfver den inkomst, som af expeditionslösen är att förvänta, derest den ena eller andra sportelsatsen fastställes, och å andra sidan öfver de kostnader, som för nödiga arbetskrafter lör göromålens skötande erfordras; men att dessa beräkningar skulle möta desto större svårigheter, som, under det länsstyrelsernas arbeten, i motsats till häradshofdmgarncs likartade göromål, äro både till mängd och beskaffenhet af synnerligen vexlande natur, arbetsredogörelserna för olika län blifvit 1 ^ anseende till det olika sätt, hvarpå diarierna föras, uppställda efter så olika grunder, . att af samme redogörelser icke kan hemtas någon ledning för beräkningen ens af antalet utaf de vid länsstyrelserne handlagda mål;

att som en betydlig del af ifrågavarande tjenstemäns göromål icke äio förenade med någon inkomst åt lösen, och arbetsbiträde till dessa göromål synes fortfarande, såsom hittills, bära bekostas af staten, det vidare skulle befinnas vanskligt att bestämma å ena sidan det arbetsbiträde, som borde af staten anskaffas, och å andra sidan de kostnader Öl embetsförvaltningen, hvilka skulle anses tjenstemännen genom sportelsatser ersatta; 1

att enär icke torde ifrågasättas, att landskamrerarne skulle fortfarande åtnjuta någon del af nu utgående uppbördsprocenter och provisioner, men dessa tjenstemäns inkomster af lösen uppgått sammanlagt till allenast 15,000 kronor, så att denna inkomst, i medeltal för dem hvardera utgörande endast vid pass 630 kronor, blefve, i synnerhet som den skulle med nedsatt belopp utgå, ;för bekostande af arbetsbiträde a landskontoren alldeles otillräcklig, häraf blefve en följd, att den väsendtligt olikhet i anordningen af arbetet på länsstyrelsens begge afdelningar skulle uppstå, att, under det nästan allt arbete på landskontoren finge bekostas omedelbart af statsverket, en betydlig del af lands-

14 Bil. No 5 till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. No l, om Statsverk 1878.

kansliernes göromål komme att utföras af arbetsbiträden, hvilkas aflöning landssekreterarne skulle hafva skyldighet att, mot åtnjutande af den dem tillförsäkrade lösen, vidkännas; samt

att, om oek arbetsredogörelserne kunde finnas innehålla tillräckligt material för bedömande af göromålens antal och oeskaffenhet vid länsstyrelserna under den förflutna tiden, samma redogörelser dock svårligen skulle lemna erforderlig ledning vid beräkningen för framtiden af göromålen och deraf beroende sportelinkomster, enär på senare tiden blifva just i afseende på sådana mål, som lemna den egentliga sportelinkomsten, vidtagne lagstiftningsåtgärder, hvilkas verkningar väl ännu icke framträda men hvilka likväl äro af beskaffenhet, att något tvifvel icke torde förefinnas, det de komma att på göromålen utöfva ett väsendtligt inflytande.

I sistnämnda hänseende får jag, med erinran om Kongl. Förordningen den 17 Maj 1872 om häradsting, i följd hvaraf utsökningsmålens antal i någon, ehuru ringa män förminskats, vidare i framstå rummet omförmäla den nya utsökningslagen, hvarigenom dels. utsökningsmålen i städerna öfverflyttas från länsstyrelsen till magistraten eller någon dess ledamot, dels kronofogde medgifves att i vissa tall, der tillförne för utmätning erfordrats öfverexsekutors ordres, utan sådana ordres lemna omedelbar handräckning, och dels länsstyrelsens befogenhet i utsökningsmål i allmänhet inskränkes till sådane kraf, hvilka med skriftliga fordringsbevis styrkas.

Af nu anförda skäl anser jag frågan om ordnandet åt landssekreterarens och landskamererarnes aflönande efter enahanda grunder, som häradshöfdingarnes, böra förfalla; och då en någorlunda billig och jemn lönereglering för landsstaten i allmänhet synes, företrädesvis hvad förstnämnde tjensteman vidkommer, icke kunna, med expeditionslösens bibehållande, åstadkommas, finner jag mig böra förorda komiterades, af kollegierna biträdda förslag, att denna lösen måtte indragas och med stämpelpapper ersättas; dock, i öfverensstämmelse med hvad .vid löneregleringar på senare tider iakttagits, med det undantag, att tjensteman vid landsstaten måtte fortfarande få åtnjuta lösen för sådane expeditioner, som part eller annan på egen begäran erhåller eller eljest icke författningsenligt är pligtig att hösa.

I fråga sedermera om arfvodet för utmätt fastighets försäljning, hafva kollegierne erinrat, att detta arfvode, som icke öfverstege hvad för frivilliga fastighets auktioner i allmänhet till enskilda auktionsförrättare erlades, ej heller utgjorde mera, än en skälig godtgörelse för det extra arbete och stora ansvar, som vore förenadt med utmätnings-

Bil N:o 5 till Kung/. Magt» Nåd. Knop. N:o 1, om /Statsverket 1878. 15

auktionerne samt köpeskillingens uppbärande och liqviderande emellan vederbörande; hvarföre och då, såsom kollegierne vidare framhållit, detta arfvodes ersättande med stämpelpapper skulle i vissa fall medföra svårighet att utöfva vederbörlig kontroll på stämpelpappersafgiftens i is. tiga beräknande, kollegierne hemställt, att denna extra inkomst, som i Girigt vore af tillfällig natur, måtte bibehållas.

Förslag om berörda arfvodes afskaffande bär blifvit väckt och är pa Köers Kong]. Maj:ts nådiga pröfning beroende; men, så länge samma arfvode ännu qvarstå!-, torde det emellertid, på de af kollegierna ant orda skal, hora liksom hittills såsom en extra inkomst till vederbörande 1 andsstatstj en stomän utgå.

i an<^ra ®lagei' af de sportler, som tillfalla tjenstemännen vid

landsstaten, utgöres, såsom ofvan blifvit anfördt, af uppbördsprocenter och provisioner.

Dessa åter äro dels sådana, hvilka, utgående genom afkortning e ler anordning a allmänna medel, statverket får vidkännas, samt dels åt den natur, att de, såsom innefattande godtgörelse för uppbörd och redovisning för kommuner och vissa inrättningar, af deras medel gäldas.

Under anförande hurusom, hvad anginge ifrågavarande sportler af ioistnämnde art, kontrollen derå icke obetydligt ökade besväret både för redogörarne och .de myndigheter, som dermed hade befattning, laiva kollegierne, i likhet med komiterade, uttalat den mening, att dessa sportler borde statsverket besparas, och såsom skäl härför ytterlgme åberopat, att. samma sportler, hvilka flerestädes uppgingo till imgre belopp än sjelf va lönerne, icke kunde anses berättigas af det arbete, hvarför de uppburos, samt i öfrig!, då de vore af vexlande natur och genom förändringar i lagstiftningen kunde förminskas eller helt och hållet upphöra, föranledde osäkerhet i tjenstemännens ekonomiska, ställning; varande dock af Kollegierne förordadt, dels att, så länge stämmoböter, såsom korrektiv mot försummelse att i behörig tid erlägga påförde utskylder, bibehölles, den kronofogdarne tillkommande tredjedelen af dessa böter, hvilka för öfrigt äro anslagna åt de fattige, lort!arande måtte få af dem åtnjutas, samt dels att åklagareandelar af sökaren, och arfvode af försäljningsmedel för i beslag tagit virke måtte U1 l- a^männas intresse befordra ett verksamt och nitiskt sträfvande för lagens upprätthållande, få äfven framdeles till landsstatens tjensteman utgå.

I afseende derefter å. uppbördsprocenter och provisioner af senare ai1f.n’ kafva komiterade ifrågasatt, att, med landsstatstjenstemännens skiljande från befattningen med debeteringen och uppbörden af medel

16 Bil. N:o 5 till Kongl. Magt* Nåd. Prop. No i, om Statsverket 1878.

för kommuner och enskilda inrättningar, dessa sjelfve bolde deiom besörja; hvaremot, under förmälan hurusom en d)dik anordning skulle för nämnde vederbörande medföra stora kostnadei och olägenheter, kollegierno ansett komiterades berörda förslag icke böi a bringas till verkställighet.

Då billigheten emellertid syntes kräfva, att någon ersättning ior uppbördsbesväret med ifrågavarande medel utginge, helst ett motsatt förhållande skulle kunna gifva anledning till den oberättigade föreställning, att kostnaderna derför borde af statsmedel bestridas, hafva kollegierna — med hänsyn jemväl dertill, att ifrågakomma provisionerna uppginge endast till en obetydlig del af de kostnader, hviska uppbörden,0 på annat sätt verkstad, skulle medföra — förklarat sig anse, det samma provisioner framdeles, såsom hittills, borde tilläggas landsstatstjenstemännen utan afdrag på den aflöning, de för tjensten åtnjöte. .

Hvad kollegierna sålunda rörande uppbördsprocent^ och provisioner hemstält, har jag icke funnit gifva anledning till anmäikning i annat afseende, än i fråga om dess tillämplighet på dem från sjunde hufvudtitelns anslag till mantalsskrifningsprovision utgående ersättning, som länsmännen i Vester- och Norrbottens län, hvilka, jemnlikt Ivongl. Brefvet den 9 November 1866, förrätta mantalsskrifning inom lappmarken, för detta bestyr åtnjuta. _ . .

Kollegaernc hafva nemligen föreslagit denna ersättnings indragning till statsverket på den grund, att länsmännen i allmänhet hafva skyldighet att vara närvarande vid mantalsskrifningarne. Då emellertid dessa förrättningar dessutom medföra en ganska vidlyftig, expedition, i det förrättningsmannen har åliggande upprätta förslag till och göra afskrift af mantalslängdrne med dertill hörande sammandrag, samt den ersättning, hvilken med fyra kronor för hvarje hundi åtal af befolknin gen härför utgår, icke synes utgöra mera, än eu skälig godtgörelse för det extra skrifbiträde, som för berörda expedition torde vara för föirättningsmannen behöfligt, anser jag mig desto heldre böra i underdånighet förorda, att länsmännen i Vester- och Norrbottens län. måtte, åtminstone så länge de öfriga länsmännen icke hafva några likartade bestyr, få fortfarande uppbära ifrågavarande ersättning, som liäradsskrifvarne, hvilka i rikets öfriga län förrätta mantalsskrifningarne, derför från förenämnda anslag åtnjuta provision af mantalspenningarne.

Framställningen om de principer, hvilka synas vara att rörande landsstatstjenstemännens sportelinkomster förorda, är härmed afslutad; men, innan jag öfvergå!' till detaljerna för löneregleringen, torde, för lät-

17 Till. N:o 5 till Kong!. llaj:ts Nätl. Prop. N:o 1, om Statsverket 1878.

tare öfversigts skull, de öfrige allmänna grunderna derför och vilkoren dervid böra i korthet angifvas.

I afseende härå får jag, under åberopande af kollegiernes förslag och af hvad vid löneregleringar i allmänhet på senare tider iakttagits, i underdånighet anföra:

att aflöningsbeloppen synas kunna bestämmas lika för hvarje tjenst af samma grad, men af skäl, som framdeles skola anföras, undantag härifrån göras för landssekreterare och landskamrerare, äfvensom för länsnotarier och länsbokhållare;

att löneförmånerne torde höra fördelas i lön och tjenstgöringspenningar, Indika sistnämnda, med undantag blott för det fall att semester åtnjutes, tillfalla den, som tjensten förrättar;

att vid denna fördelning afseende bör fästas ej’ mindre derå, att tjenstgöringspenningarne, så vidt sig göra låter, må blifva tillräckliga för bestridande af vikariatsersättning under tjenstledighet, utan ock hufvudsakligen derå, att lönen kommer att utgå med sådant belopp, som, efter tjenstens beskaffenhet, skäligen må kunna, efter uppnående af den i sådant hänseende stadgade lefnads- och tjensteålder, vid afskedstagandet såsom pension å allmänna indragningsstaten bestås;

att ålderstillägg torde efter viss tids väl vitsordad tjenstgöring böra utgå och tilläggas lönen för samtlige landsstatstjenstemännen, under vilkor att löntagare under mera än fyra femtedelar af denna tid sjelf bestridt sin egen eller, på grund af förordnande, annan statens tjenst; dock att härvid icke må föras honom till last den tid, han åtnjutit semester, samt att i öfrigt iakttages, att löntagare tillgodoräknas den tid, som före den nya statens utfärdande förflutit från det han till tjensten utnämndes eller enligt Kongl. Cirkuläret den 7 Mars 1873 förordnades att densamma förestå, men att den högre aflöningcn ej får tillträdas förr, än vid början af kalenderåret näst efter det år, då den stadgade tjensteåldern blifvit uppnådd;

att, i följd af sportelinkomsternes indragning, de kostnader för resor, arbetsbiträde, skrifmaterialier och andra expenser, som af tjensternes skötande föranledas, enligt regeln böra af statsmedel bestridas;

att de tjensteman, som. äro viol länsstyrelserne anstälda, synas, hufvudsakligen af den anledning att de äro af sin tjenstgöring bundne vid tjensterummet, vara i behof af semester, som i' följd deraf må åtnjutas af landssekreterare och landskamrerare under högst en och en half månad och af öfrige bemälde tjensteman under högst eu månad årligen, men att deremot denna förmån icke torde för fögderitjenste- Bih. Ull IUhil. Prof,. 1878. 1 Sami. 1 Afl. ' 3

18 Bil. No 5 till Eonrjl. Majds Nåd. Prof. N:e 1, om Statsverket 1878.

männen, h vilkas verksamhet genom resor och vistelse i fria luften är mera helsobringande, vara oundgängligen behöflig; samt

att med tjenst vid landsstaten icke må förenas annan tjenst på rikets eller riksdagens stat, ej heller annan tjenstebefattning med mindre den finnes icke vara hinderlig för fullgörande af tjänstgöringen vid landsstaten; men att dock tjensteman, som vid den nya löneregleringens inträdande redan innehar tjenst utom landsstaten, må densamma bibehålla, så länge den icke är för tjenstgöringen vid landsstaten hinderlig.

I fråga om sistnämnde vilkor bör erinras, att det icke torde vara lämpligt, att, såsom rörande andre tjensteman egt rum, lägga hinder i vägen för tjensteman vid landsstaten att emottaga befattning pa kommuns stat. Ett stadgande af detta innehåll skulle nemligen sannolikt medföra olägenheter i det mångenstädes i landsorten skulle, utom landsstatstjenstemännen, saknas personer, som vore lämpliga för vissa kommuners tjenstebefattningar, hvilka dessutom i allmänhet icke torde vara af den omfattning, att de kunna anses för tjenstgöringen vid landsstaten hinderliga.

Då jag härefter öfvergå!' till de särskilda aflöningsstaterna, förekomma:

l:o. Landssekreterare och l andskamrer are.

Landssekreterarnes nuvarande inkomster bestå, såsom förut är anmärkt, hufvudsakligen i expeditionslösen och arfvode för exsekutiva fastighet-sanktioner, hvilka sportler under de tio sistförflutna aren uppgått årligen, de förra sammanlagd! till 277,000 kronor och de senare inalles till 16,800 kronor. Derjemte åtnjuta de kontanta löner till belopp af tillhopa 37,222 kronor, hvilka äro emellan de särskilda tjenst-erne olika fördelade och utgå med minst 380 kronor och högst 3,000 kronor. Slutligen innehafva fem landssekreterare boställen eller löningsjordar; hvarjemte lör nästlidna och innevarande ar ett extra anslag för hvardera året af 8,000 kronor blindt beviljadt, att såsom dyrtidstillägg tilläggas de svagast aflöuade landssekreterare.

Landskamrcrarne, hvilkas extra inkomster af uppbördsprocent^ och provisionel' äro i stat till vissa belopp beräknade, hafva, expeditionslösen oberäknad, löner i allmänhet uppgående till 4,000 kronor, deii. för de sex landskamrerare, som innehafva boställen eller löningsjordar, inbegripne jemväl dessas afkastning; men då do extra inkomsterna ofta uppgå till högre belopp, än hvartill de i staten beräknats, öfveistiga landskamrerarnes löneförmåner mångenstädes förenämnda belopp. Dess-

19 Bil. No 5 till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 187&.

utom är jemväl för de svagast aflönade bland desse tjensteman anvisadt ett extra anslag af 8,000 kronor.

Lönen för ifrågavarande tjensteman, hvilken, enligt både komiterades och kollegiernas förslag, skulle för dem alla utgå med lika belopp, är föreslagen af de förre till 5,000 kronor utan ålderstillägg och af de senare till 4,500 kronor med ålderstillägg efter fem år af 500 kronor.

Da emellertid landssekreterarne och landskamrerarne äro, med hänsyn såväl till deras embetsställning som till vigten och mångfalden af deras göromål, att anse såsom likstälda med byråclieferne vid de förvaltande verken, synes förstnämnde tjenstemäns lön böra i likhet med de sistnämndes bestämmas; i öfverensstämmelse hvarmed jag alltså i underdånighet hemställer, att lönen måtte fastställas till 4,400 kronor, men kunna efter förn års tjenstgöring höjas med 600 kronor.

Hvad derefter angår tjenstgöringspenningarne, så innefatta begge omförmälde förslag, att dessa, med afseende på tjensternes större eller mindre besvärlighet, skulle inom olika län utgå med olika belopp, men för begge ifrågavarande tjensteman inom samma län lika bestämmas. Som emellertid landskamrerarens verksamhet oftast torde vara mindre omfattande, än landssekreterarens, kunde, ur den angifna synpunkten äfven ifrågasättas, huruvida icke tjenstgöringspenningarne för den förre borde i allmänhet sättas något lägre, än för den senare. Men enär, på . sätt anmärkt blifvit, begge omförmälda tjenstemän alltid i öfrigt varit med hvarandra likstälda samt landskamrerarens embetsbefattning, såsom ansvarig kontrollant å all kronans uppbörd inom länet och kontrasignant a alla anordningar af statsmedel, fordrar synnerlig vaksamhet och. sjelfständighet, torde landskamrerarens löneinkomster icke höra sättas ringare än landssekreterarens.

I anledning deraf, att, såsom ofvan förmäles, tjenstgöringspenningarnes belopp skulle lämpas efter tjensternas besvärlighet, hafva både komiterade och kollegierna för beräkningen häraf angifvit vissa grunder, hvilka, hufvudsakligen med hvarandra öfverensstämmande, dock förete nagra skiljaktigheter, för Indika jag torde få redogöra.

Komiterade hafva nemligen ansett länens storlek efter folkmängd vara den enda säkra grunden för tjensternas klassifikation och såsom stöd härför hufvudsakligen åberopat:

att, om än i ett eller annat län de hos länsstyrelserne förekommande ärenden stode till länets folkmängd i ett annat förhållande, än i andra län, det likväl ytterst voro folkmängden, som hos en sådan

20 Bil. No 5 till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1878.

myndighet, som länsstyrelsen förorsakade tjenstgöromålens omfattning och besvärlighet;

att det icke kunde vara lämpligt, att, om landssekreterare och landskamrerare till sitt biträde crhölle kansli och kontor, hvilkas tjenstepersonal aflönades af staten, lägga samtlige tjenstemännens arbetsprodukt till grund för kansli- och kontorschefernes aflöning, helst, såsom med skuldfordringsmålen vore förhållandet, en stor del af de hos länsstyrelsen förekommande ärenden icke i någon väsendtlig män inverkade på dessa chefers arbetsskyldighet;

att arbetsredogörelserna, hvarpå beräkningen af tjensternas besvärlighet skulle grundas, vore uppgjorda efter så olika grunder, att deraf icke kunde hemtas ledning för beräknandet af de handlagda målens verkliga antal;

att för öfrigt tjensternas besvärlighet icke berodde endast af ärendenas antal, utan i vida väsendtligare mån af deras mer eller mindre vidlyftiga beskaffenhet, i hvithet afseende de största olikheter förekomme;

att all grund saknades för en riktig jemförelse emellan gör omålen å kansli och kontor, å hvilken sistnämnda afdelning ärendena visserligen i allmänhet voro till antalet färre än å kansliet, men deremot delvis mera besvärliga och medtagande längre tid för handläggningen,

att göromålen, i synnerhet å landskanslierne, vore hos samma ^länsstyrelse under olika år mera vexlande, än under ett och samma år de särskilda länen emellan; samt

att den tid icke syntes vara aflägsen, då skuldfordringsmålen, hvilka, efter den med år 1873 inträdda förändring i ordningen för häradsrätternas sammanträden, inom flera län redan till betydlig del hade öfvcrgått från länsstyrelserna till häradsrätterna, skulle komma att behandlas i annan ordning, än den nu bestämda, hvaraf följde, att det icke vore lämpligt låta dessa mål blifva bestämmande vid eu definitiv reglering af landssekreterarnes löner.

Under erinran i sistnämnde hänseende om det betydliga inflytande på skuldfordringsmålens antal, som vore att af den nya utsökningslagen förvänta, hafva jemväl kollegierna uttalat den mening, att folkmängden inom de olika länen borde uti ifrågavarande hänseende vara företrädesvis bestämmande, men ansett, att vid frågans bedömande jemväl bol de tagas hänsyn dels till antalet af de inom hvarje län befintliga fögderier och städer, hvaraf betingades en mer eller mindre besvärlig skriftvexling med kronofogdar och magistrater, och dels till lefnadskostnaderne å den ort, hvarest tjenstemännen voro anstälda.

\

21 Bil. No 5 till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1878.

För tillgodoseende af det billiga anspråket på högre ersättning för större och mera ansträngande arbete synes äfven mig, att tjenstgöringspenningarne böra efter tjensternas besvärlighet lämpas, och att för sådant ändamål en indelning af länen är behöflig. Efter den granskning, jag af sådan anledning egnat de ifrågasatta olika grunderna för denna indelning, anser jag väl, att de af kollegierna uppgjorda böra förordas, men förbiser ingalunda derföre, att hvarje sådan indelning är svår att verkställa och måste, hvilka grunder än dervid må följas, blifva mer eller mindre godtycklig. Då denna godtycklighet naturligtvis måste mest framträda i sjelfva öfvergångspunkterna emellan de olika klasserna af länen, synes vara förmånligare ju färre dessa klasser kunna blifva. I detta afseende förekommer mot det af kollegierne uppgjorda förslag till länsindelning, hvilken, liksom komiterades, innehåller fyra klasser, att till den sista eller fjerde klassen blifvit hänförde endast två län, Jemtlands. och Gotlands, det förra med ett innevånareantal, som endast med omkring 6,750 understiger folkmängden uti det i tredje klassen upptagna Norrbottens län. Då dessutom lefnadskostnaderna i Östersund och Visby, företrädesvis hvad förstnämnde stad angår, lära vara ganska dryga, synes mig allt skäl förefinnas, att i tredje klassen uppflytta Jemtlands och Gotlands län, så att indelningen kommer att omfatta tre i stället för fyra klasser; och, under tillstyrkande i öfrigt af kollegiernes förslag i ämnet, hemställer jag alltså i underdånighet, att länsindelningen måtte blifva följande:

lista hlassen: Malmöhus, Elfsborgs, Östergötlands, Skaraborgs, Göteborgs och Bohus, Kalmar, Kristianstads och Vermlands län;

2:dra Mässen: Jönköpings, Kronobergs, Stockholms, Kopparbergs, Örebro, Gefleborgs, Vesternorrlands och Södermanlands län; samt

3:dje klassen: Blekinge, Hallands, Vestmanlands, Upsala, Vesterbottens, Norrbottens, Jemtlands och Gotlands län.

I fråga vidare om tjcnstgöringspenningarnes belopp, hafva komiterade och kollegierna i sådan måtto öfverensstämt, att beggedera förordat, att en skilnad deri af 500 kronor skulle göras emellan hvarje af de fyra af dem föreslagna länsklasserna, men varit så tillvida skiijaktige, att, under det komiterade föreslagit tjenstgöringspenningarnes minimum till 1,500 kronor och maximum till 3,000 kronor, kollegierna ansett 1,000 kronor i förra och 2,500 kronor i senare hänseendet vara tillfyllestgörande.

Jag anser mig, i afseende härå, böra framhålla mina betänkligheter mot den kollegiernes åsigt, enligt hvilken tjenstgöringspennin-

22 Bil. No 5 till Kanal. Maj-.ts Nåd. Tror). No 1, om Statsverket 1878.

o-arne skulle under något förhållande för landssekreterare och landskamrerare bestämmas så lågt, som till 1,000 kronor, ett belopp, hvilken kollegierna funnit böra i enahanda hänseende anslås jemväl åt samtlige kronofogdarne och länsnotarierne i de större länen. Olämpligheten häraf framträder uppenbar, om man besinnar, att i de län,, der tjenstgöringspenningarne med nämnde belopp utginge, länsnotarie^ hvilken under vikariat för landssekreteraren finge afstå sina till 800 kronor beräknade tj enstgö ringspennin gar, skulle för det större ansvar och arbete, han i följd af vikariatet vore underkastad, komma att, utöfver sina löneförmåner såsom länsnotarie, åtnjuta ett tillskott af allenast 200 kronor årligen. Af den förändring af kollegiernas förslag om länsindelningen, att denna kommer att omfatta endast tre klasser, kunde emellertid anses följa den jemkning äfven i förslaget om tjenstgöringspenningarne, att dessa borde i lägsta klassens län utgå med 1,500 kronor; men det öfverskott af 700 kronor, som vid sådant förhållande skulle länsnotarie!!, utöfver hans lön såsom sådan, för vikariat tillfalla, är äfven påtagligen för ringa. Det synes nemligen, som 1,200 kronor vore det minsta, hvartill vikariatsarfvode, på omförmälde sätt beräknadt, borde uppgå; och 2,000 kronor, hvartill efter sådan beräkningsgrund tjenstgöringspenningarne skulle minst sättas, kan desto mindre vara för högt arfvode för landssekreterares vikarie, hvilken i undantagsfall Unge utom landsstaten sökas, som i län, der en andre länsnotarie skulle tillfälligtvis anställas, dennes aflöning ansetts i allmänhet icke kunna till lägre belopp bestämmas. Då dessutom för denna min uppfattning torde kunna hemtas ytterligare stöd åt det förhållande, att vid de löneregleringar, som på senare tider egt ruin i afseende på ledamöterna i hofrätterne och byråcheferne i de förvaltande verken, dessas .tjenstgöringspenningar blifvit bestämda till 2,000 kronor, finner jag mig böra 'i underdånighet hemställa, att tjenstgöringspenningar för landssekreterare och landskamrerare måtte anslås att utgå i län af tredje klassen med 2,000 kronor, af andra klassen med 2,500 kronor och af första klassen med 3,000 kronor.

Utom de mindre betydande sportelinkomster, som ifrågavarande tjensteman fortfarande finge åtnjuta, skulle, enligt mitt nu framstälda underdåniga förslag, deras löneförmåner, ålderstillägget inberäknadt, komma att utgöra i län af tredje klassen 7,000 kronor, af andra klassen 7,500 kronor och af första klassen 8,000 kronor.

Mot de sålunda förordade totalbeloppen af löneinkomsterna torde någon skälig anmärkning icke kunna göras. Då aflöningsbeloppen för byråcheferna vid de förvaltande verken uppgå till sammanlagd! 7,000

23 Bil. No 5 till Kong1. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1878.

kronor, synes nemligen, i följd af dessa embetsmål^ likställighet med ifrågavarande tjensteman, de senares löneförmåner icke böra i något fall bestämmas lägre; och den omständigheten, att i de större länen löneförmånerna komma att uppgå till 7,500 eller 8,000 kronor, torde dess mindre böra gifva anledning till gensägelse, som flere häradshöfdingar i de större domsagorna, Indika embetsman icke hafva mera ansträngande göromål, än ifrågavarande tjensteman i de större länen, blifvit tillförsäkrade enahanda lönevilkor och derjemte utan tvifvel åtnjuta någon behållning af sportelinkomster.

2:o. Länsstyrelsernas kansli och kontor.

I det föregående är anmärkt, hurusom, i följd af sportelinkomsternas indragning, staten bör hafva skyldighet vidkännas alla kostnader, som erfordras för tjensteman upprätthållande; och får jag, i nära öfverensstämmelse med hvad kollegierna föreslagit, i underdånighet hemställa, att i detta ämne, såvidt det länsstyrelserna angår, måtto förfaras sålunda:

att alla utgifter för skrifmaterialier och expenser, måtte, fortfarande liksom hittills, enligt nådiga brefvet den 29 Maj 1874, af statsmedel ersättas och utgå af det för dylika utgifter på sjette hufvudtiteln uppförda förslagsanslag;

att, likaledes i enlighet med hvad nu oger rum, kostnaderna för tryckning af länskungörelserna måtte af statsmedel godtgöras och af nämnde anslag anordnas enligt de bestämmelser, som härom finnas i nådiga cirkuläret den 30 November 1876 meddelade; samt

att, för beredande af erforderligt arbets- och skrifbiträde, måtte vidtagas sådana anordningar, dels att vid länsstyrelserna tillsättas så manga ordinarie tjenstemän, som under alla förhållanden äro för göromålens bestridande oundgängligen nödige, dels att, der vidare arbetskrafter erfordras, måtte, efter Eders Kong! Maj.ds nådiga bepröfvande i. hvarje särskilt fall, ställas till länsstyrelsernas förfogande erforderliga anslag, att användas till arfvoden åt tillfälliga biträden, samt dels att, hvad angår renskrifning och tryckning af blanketter till utslag med mera sådant, kostnaden derför af statsverket ersättes och af ofvanberörda förslagsanslag, enligt behörigen attestera^ räkningar, anordnas.

Bland de ordinarie tjenstemän, som äro hos länsstyrelsen anställda, förekomma först

Länsnotarier och länsbokhållare.

Dessa tjenstemän åtnjuta i lön, länsnotarierne 750 kronor och länsbokhållarne 1,000 kronor; hvarjemte, för innevarande år, dem till-

24 Bil. N:o 5 till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 187S.

erkänts dyrtidstillägg, hvilket med ett' enda undantag utgår med 780 kronor, så att aflöningen för närvarande utgör, för de förre 1,530 kronor och för de senare 1,780 kronor.

Dessutom har handsekreterare skyldighet att af inflytande lösen till länsnotarics aflöning lemna något bidrag, uppgående till åtminstone så stort belopp, att denne erhåller samma lön, som länsbokhållare. _ ,

Komiterade hafva ifrågasatt, att i sådane län, der de åt gjorda malens antal å kanslierne, enligt arbetsredogörelserne, uppginge till 8,000, två länsnotarier borde anställas; hvarjemte komiterades förslag vidare innefattar, att i samtlige länen skulle på ordinarie stat tillsättas tva länsbokhållare.

Då emellertid, hvad först länsnotarierne angår, förekommer, att, på sätt ofvan blifvit anmärkt, de åberopade redogörelserne blifvit uppgjorda efter så olika grunder, att de icke lemna erforderlig ledning för beräkningen af de handlagda målens antal, så att icke synes lämpligt att uteslutande på samma redogörelser grunda något beslut om anställande af två länsnotarier i vissa län, synes mig med hänsyn jemväl dertill, att just å den länsstyrelsernas afdelning, der nämnde tjensteman skulle erfordras, en betydlig, men ännu ej beräknelig minskning i ärendenas mängd torde af den förrändrade utsökningslagstiftningen föranledas — vara att framför kommiterades förslag föredraga, att såsom kollegierne tillstyrkt, på ordinarie stat tillsätta endast en länsnotarie i hvarje län, men att emellertid, med öfverlemnande till Eders Kongl. Maj:ts pröfning i hvarje särskilt fall af frågan om och för huru lång tid anställandet af ännu en länsnotarie må vara i vissa län nödigt, bereda, för sådane extra länsnotarie^ aflöning, tillgång till arfvoden, att till belopp af högst 2,000 kronor, efter Eders Kongl. Maj:ts bepröfvande, ställas till Eders Kongl. Maj:ts befallnmgshaivandes förfogande i de län, der extra länsnotarier anses behöflig!!,

Hvad sedermera beträffar komiterades förslag om tillsättande al mera än en länsbokhållare i hvarje län, så torde detsamma, såsom beroende på den ännu icke pröfvade frågan om häradsslmfvaretjensternas indragning, böra för närvarande förfalla,

Under förutsättning således, att endast en länsnotarie och eu länsbokhållare komma att i hvarje län på ordinarie stat anställas, har jag att, i afseende på aflöningen för berörde tjensteman, till en början erinra, att komiterade ansett densamma _ böra för dem alla utgå med 2,700 kronor, deraf en tredjedel såsom tjenstgöringspennmgar.

Kollegierne åter, hvilka ansett enahanda grunder, som föranledt

25 Bil. N:o o till Kong!. Majt:u Nåd. Prof. N:o 1, om StaUverket .1876'.

förslaget om olika aflöning för landsekreterare och iandskamrerare inom olika län, vara, fastän i någon mindre grad, tillämplige äfven på ifrågavarande tjensteman, hafva ur sådan synpunkt föreslagit löneförmånerne sålunda:

för första och andra klassens län:

Hufvudsakligen gillande de aflöningsstater, som sålunda blifvit af kollegierna förordade, anser jag dock deri skäligen kunna göras den ändring, att som till ifrågavarande tjenster torde befordras personer vid unga år, ålderstillägget må kunna bestämmas att utgå först efter tio år.

Den andra klassen af de tjensteman, hvilka skulle hos länsstyrelserne tillsättas, utgöres af:

Landskanslister och landskontor ister.

Dessa tjensteman åtnjuta nu på stat 500 kronor, hvarjemte ett dyrtid stillägg till enahanda belopp blifvit dem tillerkändt, så att i det hela aflöningen för närvarande utgör 1,000 kronor.

Utom en för länsstyrelsens begge afdelningar gemensam registrator, hafva komiterade ansett, att, för göromålens upprätthållande i öfligt, skulle i allmänhet erfordras de nu i hvarje län på ordinarie stat uppförda tjensterne af en landskanslist och en landskontorist, men att i, hvarje af de åtta största länen borde anställas ytterligare en kanslist och en kontorist; börande, enligt komiterades förslag, aflöningen för desse tjenstemän bestämmas till 1,200 kronor med två ålderstillägg, att hvartdera med 300 kronor utgå, det första efter fem och det andra efter tio års tjenstgöring.

Bill. till Rikad. Prov 1878. 1 Sami. 1 A/d.

26 Bil. N:o 5. till Konrjl Maj:t» Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1878.

Sedan Eders Kong]. Maj:t emellertid genom åberopade nådiga beslutet den 24 sistlidne Maj ogillat förslaget om gemensam diariiföring för länsstyrelsernes begge afdelningar, hafva kollegierne förordat, att, såväl för bestyret härmed som för sådane göromål i öfrigt, som icke vore att hänföra till renskrifning, måtte på stat anställas två landskanslister och två landskontorister i samtlige länen med undantag af de två minsta, nemligen Jemtlands och Gotlands län, hvarest någon tillökning i nuvarande tjenstemännens antal icke skulle erfordras.

Med förmälan likväl, att sannolikt vore, att inom vissa af de större länen, äfvensom möjligen i sistnämnde två län, ständigt arbetsbiträde, utöfver berörde tjenstemannapersonal, vore behöflig!, hafva kollegierne vidare — under åberopande af sin mening derom, att de ordinarie tjenstemännen borde inskränkas till det antal, som under alla förhållanden vore för göromålen oundgängligen nödigt — uttalat den årigt, att, för anskaffande af sådant ständigt biträde äfvensom af extra arbetsbiträde, vore att, framför fast aflöning, föredraga, att bereda medel till arfvoden, för att, efter Eders Kongl. Maj:ts nådiga bepröfvande i hvarje särskildt fall, ställas till Eders Kongl. Majrts vederbörande befallningshafvandes förfogande, med iakttagande såsom regel dervid, att dylikt arvode icke finge öfverstiga 1,000 kronor, samt att i de län, der mera än ett ständigt biträde å hvardera af delningen erfordrades, arfvode till de öfriga icke borde beviljas till högre belopp än 600 å 800 kronor.

Enligt kollegiernes förslag skulle ifrågavarande tjenstemäns lönestat utgöra:

lön:

tjenstgöringspenningar:

summa:

vid tillträdet..................................................... 600: — 600: — 1,200:

med ålderstillägg efter 5 år...................... 900: — 600: — 1,500: —

I allt hufvudsakligt af de anordningar, hvilka kollegierne sålunda för beredande af erforderligt arbetsbiträde hos länsstyrelserne förordat, är jag med kollegierne ense, men anser dock någon jemkning i den föreslagna lönestaten böra ega rum.

I sådant afseende finner jag mig nemligen böra i underdånighet hemställa, dels att, för tillgodoseende af ifrågavarande tjenstemäns behof vid sjukdomsförfall och deras skäliga anspråk på pension till belopp af 1,000 kronor, aflöningsstaten måtte ändras sålunda, att lönen bestämmes till 700 kronor och tjenstgöringspenningarne till 500 kronor, samt dels att af det skäl, som i fråga om länsnotarie!- och läns-

27 Bil N:o 5 till Kongl. Mops Nåd, Prop. N:o 1, om Statsverket 1878.

bokhållare blifvit här ofvan åberopadt, ålderstillägget måtte komma att att utgå först efter tio års tjenstgöring.

3: o. Fögderi-tjenstemännen.

Med^ tillämpning af den allmänna grundsatsen derom, att kostnaderna i och för tjensten borde af statsverket bestridas, hafva komiterade, hvilka föreslagit länsmanstjensternas indragning, i afseende på kronofogdarne — de ende fögderitjenstemän, hvilka sålunda enligt konriterades förslag skulle bibehållas — förordat, att dem skulle tilldelas ett bestämdt belopp under benämning af kontorshåll, hvarigenom skulle beredas godtgörelse såväl för skrif biträde, skrifmaterialier och expenser, som för resor i allmänna ärenden.

Häremot hafva kollegierne, likasom de flesta af Eders Kong], Maj:ts befallningshafvande, som i ämnet sig yttrat, erinrat, att för utgifter af så vexlande och obestämd beskaffenhet, som fögderitjenstemännens resekostnader, läte det knappast tänka sig att, med iakttagande af billighet, fastställa vissa oföränderliga belopp.

Då. kollegierna på sådan grund förklarat hvarje försök i ornförmälda riktning böra öfvergifvas, hafva kollegierne haft att ordna saken på annat sätt.

I afseende dervid först på utgifterne för skrifbiträde, skrifmaterialier och expenser, hafva kollegierne dock ansett det svårligen kunna ifrågakomma, att dessa utgifter skulle direkt af statsmedel bestridas, enär den kontroll mot missbruk, som af sådan inledning blefve nödig, vore omöjlig att åstadkomma; hvarföre och då samma utgifter syntes icke kunna vara synnerligen vexlande, kollegierna hemställt, att, mot skyldighet för fögderitjenstemännen att sjelfve vidkänna ifrågavarande kostnader,. för ändamålet borde för hvarje tjenst anvisas ett bestämdt anslag, hvilket för alla tjenster af samma grad kunde lika bestämmas.

Hvad derefter angår resekostnaderna, så föranledas dessa dels af tjensteförrättningar för det allmänna och dels af sådane förrättningar i enskilda mål.

h ör resekostnader i allmänna ärenden åtnjuta fögderitjenstemännen icke någon godtgörelse i andra fall, än sådan blifvit dem uttryckligen tillerkänd i särskilda författningar, enligt hvilka ersättningen beräknas efter derå olika grunder, om hvilka torde böra allenast erinras, att dagtraktamente i allmänhet icke åtnjutes, samt att den skjutsersättning, som utgår, icke motsvarar den verkliga kostnaden.

28 Bil. No 5 till Kong/. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1878.

De resor i allmänna tjensteförrättningar, för hvilka i följd häraf någon ersättning icke åtnjutes, äro af så vexlande natur, att de ej kunna här angifvas, men bland de årligen återkommande dylika resor, som äro företrädesvis besvärliga, torde dock böra omnämnas dem, som föranledas af polisuppsigten, åklagarekallet och deraf beroende uppvaktning vid tingen, vägsynerne, uppbördsstämmorne, mantalsskrifningarne och indrifningen af kronorestantierne.

Under förmenande, att i de ofvannämnde författningar, enligt hvilka ersättning uti ifrågavarande hänseende i vissa fall utgöres, någon annan ändring icke vore erforderlig, än att skjutsersättningen borde höjas till ett mot skjutslegan svarande belopp, hafva kollegierne, beträffande de resor i allmänna förrättningar, för hvilka någon godtgörelse nu icke utgår, erinrat, att som dessa resor vore af den beskaffenhet, att deras ändamål och nödvändighet i allmänhet icke kunde på sådant sätt styrkas, att ersättning för dem borde medgifvas, samma resor skulle fortfarande betraktas såsom en del af de åligganden, för hvilka sjelfva lönen åtnjötes.

Ersättning för resekostnader i enskilda mål åter utgår för närvarande med skjutslega efter eu häst och 1 krona 50 öre i dagtraktamente, med skyldighet dock för förrättningsmannen, att, der flera förrättningar verkställas under samma resa eller å samma dag, dem emellan fördela såväl skjuts ersättningen som dagstraktamentet.

Komiterade hafva förordat, att denna ersättning måtte bestämmas att utgöras med skjutslega jemte en krona för hvarje förrättning med ett särskildt tillägg dock af två kronor för sådan förrättning, dervid fastighetsvärdering förekomme, men med det enahanda förbehåll om skjutslegans fördelning på flere samtidiga förrättningar, som nu oger rum; och kollegierne hafva ansett förevarande fråga icke ega med löneregleringen i öfrigt det omedelbara sammanhang, att kollegiernas yttrande derom erfordrades.

Då af anförda skäl ersättning för en del af fögderitjenstemännens resor i allmänna ärenden icke lämpligen kan af statsmedel utgå, är, såsom kollegierne antydt, häraf en följd, att utgifterna för sådana resor komma att förorsaka ett icke obetydligt intrång på den. aflöning, som åt bemälde tjenstemän anslås. Men när sålunda å ena sidan är nödigt, att särskildt för ifrågavarande tjenstemän göra ett undantag från den allmänna regeln om skyldighet för staten att bekosta utgifterna för tjenst eu, synes billigheten å andra sidan kräfva, att detta undantag icke erhåller större utsträckning, än af de skäl, hvarpå undantaget grundas, är betingadt. I fråga härom förekommer, att som den godt-

29 Bil. N:o 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1878.

görelse för resor, hvilken enligt ofvan åberopade särskilda författningar i vissa fall utgår, icke motsvarar verkliga kostnaden, en förändring i detta hänseende är nödig och för öfrigt torde desto heldre böra eg a rum, som, enligt hvad ofvan blifvit anmärkt, de nuvarande reseersättningarne beräknas efter olika grunder och detta förhållande, utan att vara i ärendenas natur grundadt, leder till de olägenheter, som alltid i större eller mindre mån äro med en invecklad lagstiftning förenade.

Under förutsättning derföre, att Eders Kongl. Maj:t särskild! täcktes meddela sådana nådiga bestämmelser, hvarigenom fögderitjenstemännens reseersättning, der sådan anses böra dem tillkomma, varder efter den verkliga kostnaden lämpad, anhåller jag få öfvergå till aflöningsstaterne för nämnde tjensteman, dervid jag gör början med

Kronofogdar ne.

Ifrågavarande tjenstemän, 117 till antalet, hafva, extra inkomster inberäknade, en aflöning, hvilken för de kronofogdar, som hafva boställen, är i stat beräknad till 2,500 kronor och för dem, som sakna sådane, till 2,800 kronor; hvarjemte de för närvarande åtnjuta ett på extra stat anvisadt, mot 20 procent af den kontanta lönen svarande belopp, som uppgår sammanlagdt till 53,374 kronor; varande dock några kronofogdars aflöning bestämd något högre, likväl så att löneförmånerne, dyrtidstillägget oberäknad!, icke i något fall öfverstiga 2,907 kronor.

Komiterade, hvilkas förslag dock afser en betydlig förändring i kronofogdarnes tjensteverksamhet, hafva hemstält, att deras aflöning måtte, lika för alla, fastställas till 4,000 kronor, deraf 1,000 kronor skulle utgöra tjenstgöringspenningar; äfvensom att till hvarje kronofogde^’enst skulle under namn af kontorshåll, anslås särskilda medel, vexlande emellan 400 och 900 kronor och afsedda till bestridande af kostnaderne för kontorshyra, skrifmaterialier och resor i allmänna ärenden inom fögderiet m. m.

Under det att kollegierne åter af ofvan angifne skäl ansett, att ett kontorshåll, innefattande jemväl ersättning för resor i tjenstår, icke borde för kronofogdarne anvisas, utan att för dem skulle anslås endast så kallade cxpensmedel till belopp af 300 kronor för godtgörande af kostnaderne för skrifbiträde och skrifmaterialier, hafva kollegierne vidare, under åberopande af sin med åtskillige Eders Kongl Maj:ts befallningshafvande s öfverensstämmande mening, att 4,000 kronor vore en med hänsyn till kronofogdarnes lefnadskostnader, tjensteställning

30 Bil. N:o 5. till Kong!. MaJ:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 187S.

och uppbördsmannaansvar för dem lämplig aflöning, hemställt, att, i enlighet med komiterades förslag, kronofogdarnes löneförmåner i öfrigt måtte fastställas att utgå med 3,000 kronor i lön och 1,000 kronor i tjenstgöringspenningar.

Kollegiernes, likasom komiterades uppfattning om tillräckligheten af 4,000 kronor såsom aflöning åt kronofogdarne hvilar dock synbarligen på den förutsättning, att detta belopp finge oafkortad! för deras lefnadsbehof användas, men sådant torde likväl icke förhållandet blifva. Väl skulle kronofogdarne för vissa resor i allmänna förrättningar åtnjuta godtgörelse, men de enahanda resor, för hvilka någon ersättning ej utgår, äro af den omfattning, att kostnaderne derför icke skulle genom de obetydliga sportelinkomster, som kronofogdarne få behålla, i afsevärd mån ersättas, utan leda till förknappning af deras löner. I anseende härtill anser jag billigheten desto heldre fordra, att någon förhöjning i kronofogdarnes lönevilkor medgifves, som dessa äro, förutom länsmännen, de ende af nu ifrågavarande tjenstemän inom landsstaten, hvilka icke komma i åtnjutande af kostnadsfri semester, och följaktligen, der ledighet för dem erfordras, måste, genom tjonstgöringspenningarnes afstående, sjelfve vidkännas utgifterne för vikariers aflönande.

I fråga åter om den form, hvarunder denna löneförökning skulle utgå, hafva kollegierne, under anförande hurusom ålderstillägg icke syntes vara af lika stort behof för de tjenstemän, som äro anställda till tjenstgöring å landet, som för dem, hvilka i följd af sin tjenst äro hänvisade till uppehälle i städerna, ansett att på grund häraf en dylik förmån icke borde kronofogdarne förunnas. Äfven om giltigheten af berörda skäl icke kunde ifrågasättas, torde emellertid i allt fall deremot böra erinras, att af kronofogdarne en stor del, om ej de flesta, redan äro bosatte i städerne, och att detta förhållande, efter boställenas indragning, torde blifva än mera allmänt. Då ej heller i öfrigt

något skäl förefinnes att för kronofogdarne göra undantag från den allmänna regeln om ålderstillägg, anser jag mig böra i underdånighet hemställa, att ett dylikt tillägg dem tilldelas, att efter tio års tjenstgöring utgå med 500 kronor.

Enligt mitt förslag skulle alltså kronofogdarnes lönestat blifva följande:

tienstgöriners- , ,

lon: . ° expensmedel: summa,

penningar: r

vid tillträdet:........................... 3,000: — 1,000: — 300: - ■ 4,300: —

med ålderstillägg efter tio år 3,500: — 1,000: — 300: — 4,800: —

Bil. No 5 till Kong!. Majds Nåd. Prop. No 1, om Statsverk* 1878. Den andra klassen af fögderitjenstemännen utgöres af:

31 Länsmännen.

Dessa tjensteman, hvilka uppgå till ett antal af 520, hafva lön på stat beräknad till 700 kronor, hvartill för dem, som sakna boställen, kommei hyresersättning af 150 kronor. Dessutom äro för närvarande pa extra stat. anvisade dels dyrtidstillägg, som för de flesta länsmän utgåi med .minst 175 och högst 225 kronor, dels ock förhöjning i den pa ordinarie stat för länsmän utan boställe uppförda hyresersättninomed 50 kronor, så att, oberäknadt två länsmän, hvilkas boställen äro till högre belopp uppskattade, högsta länsmanslönen, hyresersättningen inberäknad, utgör 1,125 kronor.

Komiterade, hvilka ifrågasatt länsmanstjensternes indragning, hafva derföre saknat anledning att framställa något förslag till aflöningsstat för dessa tjenstår; varande länsmännens aflöning af kollegierne föreslagen att fastställas till 900 kronor i lön, 600 kronor i tjenstgöringspenningar och 100 kronor i expensmedel eller tillhopa till 1,600 kronor.

Hufvudsakligen af enahanda skäl, som i fråga om kronofogdarnes aflöning blifvit anförde, anser jag, att äfven länsmännen böra tillerkännas ålderstillägg, hvilket, med hänsyn jemväl till deras skäliga anspråk pa en pension åt .1,200 kronor, torde höra bestämmas till 300 kronor, att efter tioårig tjenstgöring utgå.

Enligt detta förslag skulle sålunda länsmännens löneförmåner blifva:

lön:

tjenstgörings- n ,

penningar: expensmedel: summa:

vid tillträdet .......................... 900: — 600: — 100: — 1,600: —

med ålderstillägg efter tio år 1,200: — 600: — 100: _ 1,900: _

I sammanhang med ifrågavarande lönestat, hafva kollegierne hemställt, att för det fall, att länsmansboställe skulle uppskattas till högre belopp, än lönen, så att länsmannen af statsverket icke uppbure kontant så mycket, som motsvarade tjenstgöringspenningarne och expensmedlen, borde vid löneregleringen föreskrifvas, att sådan länsman under ledighet skulle hafva skyldighet till vikarierne utgifva hvad utöfver den kontanta aflöningen erfordrades till fyllnad i det belopp, hvartill tjenstgöringspenningarne och expensmedlen borde uppgå.

Ehuru länsmännens boställen icke äro afsedda att erhålla det omfång, att deras afkomst må förutsättas kunna uppskattas till högre belopp, än den för länsmännen anslagna lön, så torde dock i afseende

32 Bil. No ,% till Kongl. Majts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1878.

på de nuvarande boställena förekomma förhållanden, som. göra den sålunda ifrågasatta föreskriften behöflig under öfvergångstiden innan ett fullständigt ordnande af boställena kan ega ruin; och af sådan.anledning har jag icke någon erinran att mot samma föreskrift framställa.

4: o Vaktmästarne.

Dessa utgöra i Upsala län tre, i Jönköpings län tre och i hvarje af de tjugotvå öfriga länen två eller tillsammans femtio.

Enligt Riksdagens vid 1873 års riksmöte fattade beslut, åtnjuta vaktmästarne en aflöning af 600. kronor; men då dem skäligen bör förunnas ungefärligen samma lönevilkor, som. blifvit så kallade holrättsposter beviljade, hemställer jag i underdånighet att, i nära öfverensstämmelse härmed, vaktmästarnes lönestat måtte blifva följande.

lön:

tjenstgörings- Denninsrar:

summa:

vid tillträdet ......................_•........

med ålderstillägg efter tio år

..... 500

. .. 600

300 800.

300 900.

För genomförande af den utaf mig sålunda föreslagna löneregleringen skulle kostnaderna blifva följande:

48 landssekreterare eller landskamererare:

löner å 4,400 kr................................................ 211,200:

tjenstgöringspenningar för

16 Fenster å 3,000 kr............. 48,000:

16 <( å 2,500 kr........... 40,000: —

16 « å 2,000 kr............ 32,000: — 120,000: — 331 200: —

48 länsnotarier eller länsbokhållare: deraf 32 med löner å 1,500 kr. 48,000: — tjenstgöringspenningar å 1,000 kr. 32,000:

16 med löner å, 1,200 kr............ 19,200: -

tjenstgöringspenningar å 800 kr. 12,800:

46 landskanslister, nemligen en i hvardera, af Jemtlands och Gotlands län samt två i hvarje af de öfriga länen:

löner å 700 kr....................................................-

tjenstgöringspenningar å 500 kr.....................

80,000: — 32,000: —

32,200: — 23,000: —

Transport

112,000:

55,200: — 498,400: —

33 Hd. N:o 5 till Jiongl. Mapts Nåd. Prop. No 1, om, Statsverket 1878.

Transport

46 landskontorister likaledes...............................................

Reservationsanslag till arfvoden åt extra länsnotarie!och öfriga extra biträden vid länsstyrelserna samt till vikariats ersättning under semester lör dertill berättigade

tjensteman..............................................................................

117 kronofogdar: löner å 3,000 kr.........

tjenstgöringspenningar å 1,000 kr...............

expensmedels anslag å 300 kr.....................

520 länsman: löner å 900 kr...................... 468,000

tjenstgöringspenningar å 600 kr.................

expensmedels anslag å 100 kr.....................

50 vaktmästare: löner å 500 kr...............

tjentgöringspenningar å 300 kr..................

498,400:

55,200:

95,000:

503,100:

832,000:

40,000:

Summa kronor 2,023,700: — Härtill kommer ålderstillägg för samtlige förenämnde tjensteman och betjente, för hvars bestridande under nästkommande år skulle, enligt deras uti statskalendern angifna tjensteålder, erfordras omkring

155,000 kronor. ö

De tillgångar, hvilka för bestridande af ofvanbemälde tjenstemäns

»

»

ning................................................... 292,802: —

länsmännen, jemte hyresersättning 349,273: 59

30,000:

vaktmästarne ....

Härtill kommer i stat beräknade värdet af boställsförmåner för landssekreterare )) landskamrerare

» kronofogdar ......

» länsmän ..............

850,701:

1,835: — 2,155: — 18,694: — 64,896: 41

87,580: 4!

Hili. till Itiksd. Prat. 1878. 1 Sami. 1 Afd.

Transport 938,282: — 5

34 Bil. No 5 till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, em Statsverket 1878.

Transport 938,282: —

Slutligen bör såsom tillgång upptagas ett å landsstatens anslag qvarstående odisponeradt belopp, som förr varit anvisadt till en kronofogde och en häradsskrifvaretjenst i Westmanlands län, Indika numera in dragits ........................ 4,150:

Summa kronor 942,432: —

Utom det för ålderstilläggen behöfliga anslag, hvartill jag anhåller att framdeles i sammanhang med frågan om beredande af medel till öfriga likartade utgifter inom hufvudtiteln få återkomma, skulle alltså, för löneregleringens genomförande en förhöjning af 1,081,268 kronor erfordras ä landsstatens ordinarie anslag.

Det bör, i fråga om dessa beräkningar, erinras, att å ena sidan minskning i berörda anslag torde framdeles föranledas dels af den högre beräkning af boställsafkomsten, som den nya uppskattningen deraf sannolikt medför, samt dels deraf, att, i den mån åt länsmännen upplåtas nya boställen, de belopp, hvartill dessas afkastning uppskattas, böra från anslaget afräkna^; men att å andra sidan förhöjning af anslaget blifver nu en följd af vissa boställens indragning, under det dock statsverket dervid, genom dispositionsrätten öfver sådane boställen, erhåller en motsvarande inkomst.

Dessa förhållanden, ledande derhän, att, intilldess frågan om boställena blifvit i sin helhet ordnad, det anslag, som för ifrågavarande tjenstemäns aflöning erfordras, icke kan till oföränderligt belopp uppgifvas, utan måste, år efter annat, vara underkastadt smärre förändringar, torde dock, enligt min uppfattning, icke böra förorsaka, att, sedan aflöningsstaterna blifvit fastställde, samma anslag vid hvarje riksmöte under öfvergångstiden göres till föremål för Riksdagens förnyade pröfning i vidare mån, än en sådan pröfning är af de förändrade omständigheter, hvilka föranleda någon ändring i anslagsbeloppet, betingad. Då jag derföre anser ligga i sakens natur, att ifrågavarande anslag bör på ordinarie stat anvisas, hemtar jag för denna min uppfattning ytterligare stöd deraf, att det nuvarande ordinarie anslaget för landsstaten är, just i följd af nu gällande öfvergångsstadganden om boställena, underkastadt enahanda jemkningar till beloppet, som af likartad anledning skulle i afseende på det nu ifrågasatta ordinarie anslaget tillsvidare ega rum.

Ehuru således en förhöjning af ordinarie anslaget för landsstaten till belopp af 1,081,268 kronor för löneregleringen erfordras, är dermed dock icke angifven den verkliga kostnad, som genom löneregleringen skulle

Bil. No 5 till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1878. 35

uppstå, utan måste för en sådan beräkning från nämnda belopp af~ dragas:

dels de anslag till löneförbättring m. m., som nu äro å extra stat uppförda, men genom löneregleringen blifva obehöfliga, nemligen:

tillfällig löneförhöjning för vissa landssekreterare.................. 8,000: —

» » )) » landskamrerare .................. 8,000: —

» » » länsnotarierne................................. 18,205: —

» )) » länsbokhållarne............................. 18,720: —

» » » landskanslister och landskon-

torister....................................... 24,000: —

» » )) kronofogdar.................................... 53,374: —

» )) » länsmän .......................................... 89,075: —

förhöjd hyresersättning åt länsmän............................................. 15,950: —

dels do öfriga utgifter, hvilka genom regleringen blifva statsverket besparade och hvilka kunna beräknas sålunda:

ersättning till kronofogdar och länsmän för mistade bötes-

andelar........................................................................................... 23,409: —

arfvoden af allmänna bevillningen, omkring ......................... 16,000: —

provisioner å bränvinstillverkningsmedel, omkring .............. 18,600: —

» » båtsmäns och rotevakansafgifterna, omkring 340: —

)) » liästvakansafgifterna, omkring ........................... 2,150: —

)) » spanmålspenningarne, omkring.......................... 1,100: —

» » möteskostnadsmedlen, omkring........................... 3,400: —

» )) salpetermedlen, omkring....................................... 400: —

» » stämpelpappersmedlen, omkring........................ 25,000: —

» » testamentsbevillningen, omkring...................... 600: —

)) )) biskops- och presterskapets löningsreglerings-

fonders medel, omkring................................. 200: —

ersättningsanslag å allmänna indragningsstaten ..................... 209: —

sammanlagda beloppet af den boställs- och hyresersättning, som för indragna kronofogdeboställena Eke i Stockholms län och Kärra i Örebro län belöper, hvilken ersättning, der löneregleringen icke kommer till stånd, bör å landsstatsanslaget uppföras med .............................. 1,493: —

dels och slutligen den inkomst, hvilken, dock med den för närvarande icke beräkneliga inskränkning, som må af den förändrade lagstiftningen om utsökningsväsendet för-

Transport 328,225: —

36 Bil, N:n 5 till Kongl. Majds Md, Trop. N:o 1, om Statsverket 1878.

Transport 328,225: ■ —

anledas, genom expeditionslösens utbytande mot stämpelpapper tillfaller statsverket, hvilken inkomst under närvarande förhållanden skulle kunna beräknas till omkring...... 300,000: —

Summa kronor 628,225: —

Då denna summa dragés från beloppet af den behöfliga förhöjningen i det ordinarie anslaget för landsstaten, visar sig statsverkets verkliga kostnad för löneregleringen, ålder stilläggen oberäknade, uppgå till 453,043 kronor.

När emellertid stämpelpapperssatserna, i följd af expeditionslösens indragning till statsverket, i allt fall böra i sammanhang med löneregleringen förändras, torde, i ändamål att, så vidt lämpligen sko kan, bereda ersättning för de af löneregleringen föranledda förökade kostnader, med desto större skäl kunna ifrågasättas, huruvida icke stämpelpapperssatserna, åtminstone hvad länsstyrelsernes protokoll och utslag beträffar, lämpligen må, utöfver det nuvarande beloppet med tillägg af nu utgående lösen, höjas med något ytterligare belopp, som de genom 1855-års nådiga förordning angående expeditionslösen fastställda sportelsatserna icke längre kunna anses motsvara samma värden, hvilka de egt vid den berörda tid, då de bestämdes. Och då dessutom, beträffande de så kallade ekonomi- och politimålen, något på beskaffenheten af dessa mål grunda dt skäl icke synes 1 örefinnas för det nu i afseende på dem gällande undantagsstadgande om deras befriande från stämpelpapper, torde vidare i förenämnda ändamål den ändring i gifna föreskrifter lämpligen kunna göras, att som länsstyrelsernes protokoll och utslag i omförmälde mål i allt fall i följd af löneregleringen böra beläggas med stämpelpapper motsvarande den nu utgående lösen, i sammanhang med stadgandet derom förenämnda undantag upphäfves, så att stämpelpapperssatserna blifva för dessa och andra mål lika.

I fråga om en sådan anordning förekommer likväl, att magistraterna, enligt den nya utsökningslagen, i städerna intaga samma ställning såsom öfverexsekutorer, som länsstyrelserne på landet, och dessutom hafva att, likasom de sistnämnde, handlägga äfven ekonomi- och politimål, så att, då icke kan vara lämpligt, att allmänhetens algifter för olika, men med hvarandra likställda myndigheters expeditioner komma att i mål af samma beskaffenhet utgå med olika belopp, häraf bör föranledas, att stämpelpapperssatserna för magistraternas expeditioner i utsöknings-, ekonomi- och politimål sålunda höjas, att nämnda afgifter blifva för begge ifrågavarande myndighcterne lika. Men häraf

37 Bil. N:o 5 till Kong!. Ma/:ts Nåd. Prof). N:o 1, om Statsverket 1878.

är åter en följd, att som likformighet i sådant hänseende bör ega rum äfven med afseende på magistraternes öfrige och rådhusrätternes samtlig6 expeditioner, enahanda förhöjning beträffande stämpelpapperssatserna för dessa måste vidtagas. Och af den omständigheten, att häradsrätterna hafva att på landet handlägga mål och ärenden af alldeles enahanda natur, som rådhusrätterna i städerna, betingas vidare i sin ordning, att en förhöjning i afgifterne för de senares expeditioner bör leda till enahanda åtgärd i afseende på de förres.

Enär följaktligen den ifrågasatta anordningen icke torde, hvad angår länsstyrelserne, lämpligen kunna ega rum, utan att den samtidigt företages jemväl för magistraterne samt rådhus- och häradsrätterna; men bland de myndigheter, som enligt 5 § i nu gällande stämpelpappersförordning finnas hänförda till första och andra afdelningarne, de sålunda nämnde äro, med hänsyn till mängden af de från dem utgående expeditioner, de ojemförligt mest väsendtligt, synes förhöjningen åt stämpelpapperssatserna tjenligast kunna försiggå i sådan ordning, att derigenom åvägabringas likformighet i de utgifter, hvilka, vare sig de bestå af endast stämpelpapperssatser eller lösen eller af beggedera, utgå för samtliga de uti nämnde afdelningar upptagne myndigheters expeditioner.

Häremot skulle kunna anmärkas, hurusom genom ett sådant förfaringssätt stämpelpapperssatserna komma att med ojemna belopp utgå olika åtminstone för eu del af ifrågavarande myndigheter; men detta förhållande, som förorsakas af de olika grunder, på hvilka löneregleringar för särskilda tjenstemannaklasser blifvit på senare tider genomförda, torde dess mindre böra tillmätas någon afgörande vigt, som för den allmänhet, af hvilken embetsmyndigheternas åtgärder påkallas, väl kan vara af betydenhet, att de utgifter, hvilka för likställda sådana myndigheters protokoll eller beslut erläggas, icke äro till beloppet skiljaktige, men deremot synes vara alldeles likgiltigt om och i hvilken män dessa utgifter genom stämpelpapperssatser omedelbart komma statsverket till godo eller utgöra för aflöning af statens tjensteman afsedda sportelsatser.

Enligt närvarande bestämmelser utgå omförmälde utgifter för protokoll, ehvad det innefattar beslut eller icke, äfvensom för domar, utslag eller resolutioner med rubrik, på följande sätt:

Inom första af delningen, omfattande, bland andra myndigheter, länsstyrelserne, magistraterne och rådhusrätter ne:

för första arket: lösen ............................................................ 2 oo

stämpladt papper .......................................... 0,50 ^ 50

38 Bil. N:o 5 till Kong!,. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1878.

för andra arket: lösen ................................................................

stämpladt papper .....................................

för hvart och ett af de öfriga arken: lösen ......................

stämpladt papper

1,00

0,50

Ö/5

0,50

1,50.

1,25.

Inom andra afdelning en, hvilken af ser allenast under domstolar ne på landet:

för första arket: lösen ...................................".............................. I?00

stämpladt papper ........................................- l,00 2,oo.

för hvart och ett af de öfriga arken: lösen........................... 0,50

stämpladt papper... l,oo ^ 50.

Om nu dessa utgifter, såsom jag föreställer mig, lämpligen kunde bestämmas att utgå med 3 kronor för första arket och med 2 kronor för hvart och ett af de följande arken, så skulle de, om vidare iakttoges, att den hittills till landsstatens ifrågavarande tjensteman utgående lösen med stämpelpapper ersattes, men att sportelsatserna för öfriga hithörande tjensteman lemnades orubbade, komma att utgöras på nedannämnda förändrade sätt:

Inom första afdelningen, hvad anginge de tjensteman, som i förevarande

lönereglering inbegripas:

för första arket med stämpladt papper ..................

för hvart och ett af de följande arken med dito

3.00.

2.00.

Inom första afdelningen, så vidt den omfattade öfrige deri upptagna

myndigheter:

för första arket: lösen .................................................................. 2,oo

stämpladt papper ......................................M° 3,oo.

för andra arket: lösen .................................................................

stämpladt papper ........................................■■ M° 2,00.

för hvart och ett af de följande arken: lösen ..................... 0,75

stämpladt papper 1,25 2?0o.

Inom andra afdelningen:

för första arket: lösen ................................................................

stämpladt papper .......................................^

för hvart och ett af de följande arken: lösen....................

stämpladt papper

1,00

2,oo

0,50

1,50

3.00.

2.00.

Bil N:o 5 till Kong1. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket ISIS. 39

Då genom en sådan förhöjning af stämpelbeloppen skulle, utan att c 011 rättsökande allmänheten derigenom oskäligen betungades, för statsv(:rk(it beredas en betydlig inkomst, får jag, under åberopande i »ifrigt

v i dJ'är °fVoan blifyit anfördt, i underdånighet hemställa, att Eders vongl. Maj.t måtte föreslå Riksdagen, att, derest den föreslagna löneregleringen antages, vidtaga sådane förändringar i gällande föreskrifter angående stämpladt papper, att, på samma gång den expeditionslösen, som i följd af regleringen bör indragas, varder med stämpelpapper ersatt, stämpelbeloppen å sådane protokoll och utslag, som utgå från

myndigheter och tjensteman, livilka, enligt 5 § i stämpelpappers- ' öiordningen, finnas under första och andra afdelningen inbegripne, matte sålunda höjas, att det sammanlagda beloppet af lösen och stämpe papper eller, der lösen indrages, stämpelbeloppet kommer att uppgå, för första arket till tre kronor och för hvart och ett af de öfriga arken till två kronor; äfvensom att det i afseende på ekonomi- och poutimalen gällande undantagsstadgande om deras befriande från stämpelpappe1 matte upphäfvas; och torde, i händelse Eders Kongl. Mai:t till denna framställning lemnar bifall, proposition i ämnet till Riksdagen genom Finans-departementet höra, aflåta^.

När jag till ofvanberörda förslag hemtat särskild anledning af det utaf löneregleringen föranledda behofvet att söka bereda statsverket okade tillgångar, bör jag äfven yttra, mig om beloppet af den inkomst, som „ j e ifrågasätta förändringarne i stämpelpapperssatserna må vara att förvänta; men hvarje sådan beräkning blifver dock, i anseende till bristen af derför erforderligt material, ganska osäker. I följd af den stora mängden utaf de expeditioner, på Indika den föreslagna förhöjningen i stampelbelöppen skulle tillämpas, måste likväl inkomsten deraf blifva ansenlig; och jag föreställer mig derföre, att, äfven under förutsättning att den till 300,000 kronor upptagna inkomsten af indragen lösen är något högt beräknad, vidtagandet af de utaf mig förordade forandrmgarne i stämpelpappersafgifterna likväl i sin helhet skola medföra en inkomst af sammanlagdt omkring 600,000 kronor, så att, om häraf de 300,000 kronor, livilka icke tagits i beräkning då den verkliga, kostnaden for löneregleringen blifvit till 453,043 kronor uppskattad (hågas från sistnämnda belopp, skulle de ökade utgifter, hvilka staten i följd af löneregleringen finge vidkännas, uppgå till allenast 153,043 kronor, deri likväl icke. inbegripne de för nästkommande år till 155,000 kronor beräknade ålder stillägg en.

Under erinran, att, enligt, hvad förut blifvit antydt, kronofogdeboställena Eke n:o 1, ett mantal i Stockholms län, och Kärra n:o 1 ett mantal i Örebro län, blifvit till statsverket indragne mot årlig er-

40 Bil. N:o 5 till Kanal. linda Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1878.

sättning till vederbörande tjensteman af sammanlagdt 1,493 kronor, men att, under förutsättning att den nya löneregleringen antagen, någon särskild förböjning af det ordinarie anslaget för landtstaten i följd deraf icke erfordras, får jag deremot, med föranledande af det förhållande, att äfven häradsskrifvarebostället Ökne N:o 1, ett hälft mantal i Vermlands län, indragits, i underdånighdt anmäla behofvet deraf, att sagde anslag ökas med det belopp, 489 kronor, hvartill den årliga ersättningen för sistnämnda boställe blifvit efter stadgade grunder bestämd.

Någon minskning af dot å landstatsanslaget uppförda beloppet af indelt ränta och ersättning för indragna räntor, synes likväl, på satt statskontoret anmärkt, icke åt nu omförmälda förhållanden påkallas, enär berörda belopp är uppföre!! såsom förslagsanslag, hvarå undoi år 1876 uppstått brist, Överskjutande de uti staterna för nämnde bostallen beräknade räntor.

Vidare torde den kotanta delen af landstatsanslaget höra ökas med följande belopp, hvilka, jemlikt särskilda nådiga, beslut, blifvit, såsom årlig ersättning för minskad afkastning till följd af expropriation åt jord, tillhörande landsstatsboställen, tillagda innehafvarne af nedannämnda lärismansboställen, nemligen:

| mantal Eskil storp Norrgården i Jönköpings län kronor:............ 12

1 mantal Thensmyre i Upsala län ........................................................ "j-

1 mantal Nedersylta N:o 2 i samma län............................................. —

1 mantal Grillby N:o 3, likalndes inom Upsala län........................ 83 —-

Tillsammans kronor: 193 —

Efter att härofvan hafva angifvit det sätt, hvarpå jag funnit frågan om lönereglering för landsstaten i de delar, den för närvarande van ega rum, böra erhålla sin lösning, har jag att äfven meddela yttrande rörande löneförmånerne för de tjenstemän inom landsstaten • landräntmästarne och häradsskrifvarne — för hvilka, i anseende till det ännu icke pröfvade förslaget om organisativ förändring åt deras tjenstebefattningar, någon definitiv lönereglering icke kunnat for närvarande föreslås

Då' en tillfällig löneförhöjning, i enlighet med de vid sistlidna års Riksdag tillämpade grunder, synes äfven för nästkommande ar hora dessa tjenstemän beredas, torde för detta ändamål, hvad törst angar landträntmästarne, för samma år erfordras ett extra anslag a ,

Beträffande derefter häradskrifvarne, så beviljade nästlidna års Riksdag för tillfällig löneförbättring åt dessa till ett antal af 117 upp-

41 Bil N:o ö till Kong!. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1878.

gående tjensteman ett belopp af 34,329 kronor, motsvarande 20 procent å de till dem utgående, löner och forsellönsersättningar, tillsammfLnA \71,618 kyonor; men i följd deraf, att, såsom ofvan blifvit anmärka harads sknfvareb o stället. Okne N:o 1, i Vermlands län, blifvit under, år 1877 till statsverket indraget samt dess ränta och afkastning godtgjorts med 189 kronor, så att summan af kontanta löner och 1 or sellons ersättningar ökats till 171,837 kronor, erfordras under nästkommande ar för enahanda ändamål ett förhöjdt extra anslag af 34,367 kronor 40 öre. '

I sammanhang med det ofvan anförda torde slutligen böra erinras hurusom nästlidna års Riksdag, med bifall till Eders Kongl Maj:ts förslag i ämnet, beviljat ett extra anslag för innevarande år af 40 000 kronor, att af. Eders Kongl Maj it användas dels till aflöning och under- J.al!01f särskild polisstyrka å landet i de orter, der sådan kunde af iorhallandena påkallas, och dels till belöningar för gröfre brotts upptäckande samt förbrytares efterspanande eller gripande. 1

Det för. nästlidna ar för ändamålet till enahanda belopp beviljade anslag har till fullo tagits i anspråk; och utaf anslaget för innevarande ar aro intill denna dag redan anvisade 12,175 kronor m

Någon förändring i de förhållanden, på grund af hvilka berörda anslag ansetts erforderligt, har icke inträffat; och anslagets behöflighet ar ej heller af löneregleringen beroende.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer jag, att Eders Kongl. Magt tacktes i nåder föreslå Riksdagen,

dels att, med godkännande af nu föreslagne grunder och närmare bestämmelser för löneregleringen, besluta:

att alla till landsekreterare, landskamrerare och kronofogdar anslagna boställen eller löningsjordar till statsverket indragas den 14 Mars 1881; dock med iakttagande,

att sådan indelningshafvare eger att, om han så önskar, under sin återstående tjenstetid och med rätt till fardagsar för sig eller sterbhus, fortfarande såsom löneförmån åtnjuta sitt boställe mot det afdrag å den kontanta lonen, som efter uppskattning kan blifva bestämdt; samt

att staten, då den från vederbörande indelningshatvare eller hans .sterbhus öfvertager boställe, efter värdering vid syn jemvälföfvertager sådane å bostäl-

let befintliga, mdelningshafvaren tillhöriga åbyggna- Bih. till B.ited. Prof. 1878. 1 Samt. 1 Afd. & Jöö

42 Bil. No 5 till Kanyl. May.ts Nåd. Pr ap. No 1, om Statsverket 1878.

der, som vid synen anses vara för bostället nyttiga;

att i afseende på de bostadslägenheter, hvilka, der lämpligen ske kan, böra, mot afdrag a lönerne, åt länsmännen upp låtas, till Eders Kongl. Maj ds nådiga pröfning i hvarje särskild! fall öfverlemna såväl huruvida de nuvarande boställena må bibehållas, som ock huruvida, i den mån gällande arrendekontrakt eller andra i afseende på kronoegendoms användande meddelade bestämmelser medgifva, sådan egendom må

till nytt boställe användas; _

att med löneregleringens inträdande skall för deri inbegripne tjenstemän upphöra den nuvarande rättigheten till expeditionslösen, uppbördsprocent^', provisioner, arfvoden af allmänna bevillningen samt ersättning å allmänna mdragningsstaten och för mistade bötesandelar; dock med det undantag, att följande sportler komma att till samme tjenstemän fortfarande utgå, nemligen:

a) lösen för sådane expeditioner, som part eller annan pa egen begäran erhåller eller eljest icke författningsenligt är

pligtig att lösa, .

b) andel i böter för försummelse att i behörig tid erlägga

påförde utskylder,

c) åklagareandelar af sakören,

d) arfvode af försäljningsmedel för i beslag taget virke,

e) provisioner för uppbörd och redovisning af kommuners eller enskilda inrättningars afgifter eller utaf medel af än mera enskild natur, och

f) den särskilda provision, som inom Vester- och .Norrbottens län tillkommer länsmännen för deras befattning med mantalsskrifningarne inom lappmarken, samt

tillsvidare och intilldess annorlunda kan varda förordnadt:

o-) arfvode för försäljning af utmätt fast egendom,

att, under detta förbehåll och med nu föreslagne vilkor i öfrigt godkänna följande aflöningsstater:

för landsekreterare och landskamrerare:

i Malmöhus, Elfsborgs, Östergötlands, Skaraborgs, Göteborgs och Bohus Kalmar, Kristianstads och Vermlands län:

lön:

tjenstgörings- ■neiminErar:

summa:

vid tillträdet.............................. 4,400: 3,000: 7,400.

med ålderstillägg efter fem år 5,000: — 3,000: — 8,000:

43 Bil. N:o 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1878.

i Jönköpings, Kronobergs, Stockholms, Kopparbergs, Örebro, Gefleborgs, Vester- Norrlands och Södermanlands län:

lön:

vid tillträdet.............................. 4,400: —

med ålderstillägg efter fem år 5,000: —

tjenstgöringspenningar:

2,500: — 2,500: -

summa.

6,900: — 7,500: —

i Blekinge, Hallands, Vestmanlands,

Norrbottens, Jemtlands och Gotlands län:

lön:

vid tillträdet.............................. 4,400: —

med ålderstillägg efter fem år 5,000: —

Upsala, Vesterbottens,

tjenstgörings-

penningar:

2,000: — 2,000: —

summa:

6,400: — 7,000: —

för länsnotarie och länsbokhållare:

i Malmöhus, Elfsborgs, Östergötlands, Skaraborgs, Göteborgs, och Bohus, Kalmar, Kristianstads, Vermlands, Jönköpings, Kronobergs, Stockholms, Kopparbergs, Örebro, Gefleborgs, Vester-Norrlands, och Södermanlands lån:

lön:

vid tillträdet.............................. 1,500;

med ålderstillägg efter tio år 2,000:

tjenstgörings-

penningar: 6umma:

1,000: — 2,500: — 1,000: — 3,000: —

i Blekinge, Hallands, Vestermanlands, Upsala, Vesterbottens, Norrbottens, Jemtlands och Gotlands län:

lön:

vid tillträdet............................. 1,200: —

med ålderstillägg efter tio år 1,700: —

tjenstgörings-

penningar:

800: — 800: —

summa:

2,000: —

2,500: —

för landskanslist och landskontorist:

lön:

vid tillträdet.............................. 700: —

med ålderstillägg efter tio år 1,000: —

tjenstgörings-

penningar:

500: — 500: —

summa:

1,200: —

1,500: —

för kronofogde:

lön:

vid tillträdet ...... 3,000: —

med ålderstillägg

efter tio år......... 3,500: —

tjenstgöringspenningar:

1,000: —

1,000: —

expensmedel:

300: —

summa:

4,300: —

300: — 4,800: —

44 Bil. No f) till Kong!. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1878.

för länsman:

att för bestridande af dessa aflöningar öka det ordinarie anslaget till »landsstaterna i länen» med 986,268 kronor;

att för beredande af tillgångar till arfvoden åt extra länsnotarier och öfriga extra biträden vid länsstyrelserna samt till vikariatsersättning under semester för dertill berättigade tjensteman på ordinarie stat anvisa ett reservationsanslag till belopp af 95,000 kronor; samt

att för beredande af tillgångar såväl till den ersättning, hvilken efter stadgade grunder med 489 kronor _ tillkommer en häradsskrifvare för boställe, hvars indragning y nåder bebeslutits, som ock till de ersättningar, hvilka blifvit med tillhopa 193 kronor tillerkände åtskillige länsmän för afkomst af exproprierad jord, höja sagda ordinarie anslag med dessa ersättningars sammanräknade belopp 682 kronor;

kommande, i händelse af bifall till dessa framställningar, det ordinarie anslaget i penningar till landsstaterna i länen, hvithet för närvarande utgör 1,122,436 kronor 15 öre, att för år 1879 höjas till 2,204,386 kronor 15 öre — deraf 95,000 kronor reservationsanslag — eller med 1,081,950 kronor; dels ock att besluta:

att, på det Eders Kongl Maj:t må kunna lämpligen förhöja lönerna för de svagast aflönade ländträntmästarne, till Eders Kongl. Maj:ts förfogande pa extra stat för ar 1879 anvisa 10,200 kronor;

att för beredande af tillfällig löneförhöjning åt 117 häradsskrifvare under år 1879 anvisa ett extra anslag för samma år af 34,367 kronor 40 öre; samt

45 Bil, No 5 till Kong!. Maj:ts Nåd, Prop. No 1, om Statsverket 1878.

att till Eders Kongl. Maj:ts förfogande för år 1879 ställa ett extra anslag af 40,000 kronor, att under samma år användas dels till aflöning och underhåll åt särskild polisstyrka på landet, der sådan kan af förhållandena påkallas, och dels till belöningar för gröfre brotts upptäckande samt förbrytares efterspanande eller gripande.

Uti allt hvad föredragande Departementschefen sålunda yttrat och hemställt instämde Statsrådets öfrige ledamöter;

Och behagade Hans Maj:t Konungen dertill lemna bifall med befallning, att utdrag af detta protokoll skulle till Finans- Departementet öfverlemnas.

In fidem

Paul Strandberg.

Bih. till Biksd. Prot. 1878. 1 Sami, 1 Afl.

Bil N;o 5 till Kongl. Maj:h Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1878.

I

Utdrag af Protokollet öfver Civil-ärendcn, hållet inför Hans Näjd Körningen i Statsrådet å Stockholms Slott den 24 Maj 1877.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Friherre De Geer Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Björnstjerna Statsråden: .Lagerstråle, ’

Thyselius,

Carlson,

Friherre Alslrömer,

Weidenhielm,

Boven,

Friherre von Offer och Forssell.

Slutligen anförde föredragande Departements-Chefen:

»Uppå derom gjord framställning behagade Eders Kongl. Makt den 22 Februari 1873 uppdraga åt Landskamreraren m. m. O. R. Hammar, Landssekreteraren in. m. C. F. Varenius och Kronofogden N. A Wimarson att vara ledamöter i en komité, som borde sammanträda i hufvudstaden för att i afseende å slutlig lönereglering för landsstaten etter behörig utredning; af alla dithörande frågor, afgifva underdånigt betänkande och förslag. Da med anledning häraf ansågs ano-eläget att i den man sådant skäligen läte sig göra, förekomma* att gällande fullmakter å befattningar skulle fördröja den slutliga tjenste-och löneregleringens genomförande, fann Eders Kong!. Maj:t skäligt genom

2 Bil. No 5 till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1878.

nådigt Cirkulär den 7 påföljde Mars, beträffande de landsstatstjenster, som då vore eller blefve lediga, förständiga Sine Befallningshafvande i rikets samtliga län att endast på förordnande tillsvidare tillsätta dem, till Indika utnämningsrätt eljest Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande tillkomme, samt att, när någon af dessa befattningar eller af dem, till Indika utnämningsrätt vore Eders Kongl. Magt förbehållen, kungjordes till ansökning ledig, derjemte tillkännagifva, att befattningen endast på förordnande tillsvidare komme att återbesättas; Och har Eders Kongl. Maj:t genom Cirkulär till Befallningshafvandena i samtliga länen den li December 1874 i nåder förklarat, att, då landsstatstjenst vore eller blefve ledig i följd af innehafvaren eller tjenstförrättaren, i enlighet med Cirkuläret den 7 Mars 1873 meddeladt förordnande att tillsvidare bestrida annan sådan tjenst, den sålunda ledigblifna befattningen skulle tillsättas i enahanda ordning, som på grund af gällande bestämmelser skolat iakttagas, derest befattningen blifvit ledig genom befordran, dödsfall eller afgång ur tjenst, med rättighet för den till tjenstens bestridande förordnade att åtnjuta de enligt gällande stat och föreskrifter med tjenstår förenade löneförmåner.

Sedan emellertid Eders Kongl. Maj:t dels, till följd af bemälde komiterades underdåniga framställning om förstärkning af komitén i och för utarbetandet af de förslag till förändringar i uppbörds- och redogörelseväsendet, som blefve erforderliga till följd åt komiterades förslag till ny tjensteorganisation inom landsstaten, förordnat Kammar- Rättsrådet m. m. B. A. Ekström och numera Departements-chefen i Fångvårdsstyrelsen in. m. C. Gerle att gemensamt med förutnämnde komiterade afgifva betänkande och förslag till reglemente för debitering, uppbörd och redovisning af de allmänna utskylder, som vid de årliga uppbördsstämmorna böra erläggas, till författning angående indrifning och redovisning af böter samt till sådana föreskrifter, som i öfrigt kunde anses erforderliga för ett ändamålsenligt ordnande af uppbörds- och redovisningsväsendet, dels ock genom särskilda nadiga remisser och skrifvelser anbefalt komitén ej mindre att i anledning af särskilde komiterades förslag till förordning om mantalsskrifningars förrättande m. m. samt Kammar-Rättens den 11 December 1873 deröfver afgifna underdåniga utlåtande inkomma med underdånigt yttrande rörande de delar af omförmälda förslag m. m., som tillhörde omfanget af det redan åt komitén nådigst lemnade uppdrag, än äfven att öfver åtskilliga till Kongl. Maj:t inkomna, med tjenste- och löneregleringen för landsstaten sammanhängande framställningar afgifva underdånigt utlåtande; så har komitén under den 13 Oktober 1875 afgifvit under-

3 Bil. No 5 till Kongl. Maj:U Nåd. Prop. No 1. om Statsverket 1878.

dårligt betänkande och förslag angående dels allmän tjenste- och lönereglering lör landsstaten och dels uppbörds- och redovisningsväsendet för länen.

Då detta betänkande och förslag, som enligt nådig föreskrift blifva till tryck befordradt, den 22 i sistnämnde månad inför Eders Kongl. Maj:t anmäldes, behagade Eders Kongl. Magt anbefalla dels Rikets Hof- Rätter att öfver komiténs förslag till förordning angående indrifning och redovisning af Sakören, så vidt detsamma afsåge förändrade föreskrifter om afgifvande af saköreslängder, dels Fångvårdsstyrelsen, Arméförvaltningen, Förvaltningen af Sjöärendena, Öfver-Intendents-Embetet, Skogsstyrelsen och Sundhets-Kollegium att öfver komiténs förslag, så vidt dermed afsåges förändrade bestämmelser angående länsstyrelsernas bestyr för hvarje af dessa embetsverk, dels Statskontoret att öfver komiténs förslag angående skatternas upptagande i riksstaten och räkenskaperna ett år senare än nu egde rum, dels ock Eders Kongl. Maj:ts samtlige Befallningshafvande i länen att öfver komiténs betänkande och förslag i sin helhet afgifva underdånigt utlåtande.

Samtliga dessa utlåtanden äro nu inkomna, det sist afgifna under gårdagen.

Derjemte har nionde allmänna landsstatsmötet uti en den 28 Augusti 1874 ingifven skrift anfört, att, då en länge önskad reglering och behöflig förbättring af landsstatstjenstemännens löner syntes vara beroende af en ny organisation af sjelfva tjensterna och det för landsstaten framför allt vore af vigt att komma ur det tillstånd af ovisshet, som för närvarande vore rådande, mötet ansåge sig böra ej mindre inför Eders Kongl. Magt framföra uttrycken af tjenstemännens villighet att, i hvad på dem berodde, söka medverka till det ändamål, som med organisationen åsyftades, än ock i underdånighet anhålla, att den reglering, som i vederbörlig ordning kunde varda bestämd, måtte snart och skonsamt tillämpas, så att tjenstemännens ställning, redan nu behjertansvärd, icke måtte än vidare försvåras; — hvarefter tionde allmänna landsstatsmötet uti särskilda, den 9 sistlidne April ingifna skrifter på anförda skäl i underdånighet anhållit, att, intilldess eu i mer eller mindre mån förändrad organisation af landsstaten kunde blifva af Eders Kongl. Maj:t i nåder beslutad, behöflig löneförbättring utöfver nu utgående dyrtidstillägg måtte landsstaten tillgodokomma, om möjligt redan från och med år 1878; att Eders Kongl. Maj:t täcktes i nåder bereda de landsstatstjenstemän, hvilka ej hafva boställe, bostadslägenheter försedda med nödig, på statens bekostnad uppförd åbyggnad; att landstatstjenstemännen måtte, vid afträdande af dem anslagna

4 Bil. No 5 till JOrngl. Maj:ls Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1878.

boställen, få åtnjuta enahanda rättighet i afseende ä dem tillhöriga enskilda hus, som blifvit häradshöfdingarne tillagd; att ökad godtgörelse finge utgå till landsstatstjenstemännen för tjensteresor; samt att landsstatstjenstemännen måtte berättigas till ersättning äfven för sådana tjensteresor, för hvilka godtgörelse nu oj utgår.

De af komitén framstälda förslag till ändringar uti nu gällande bestämmelser rörande landsstaten och densammas verksamhet äro så vidtomfattande och ingripa så djupt å flera särskilda förvaltningsområden, att det torde vara, om icke omöjligt, åtminstone med stor svårighet förenad!, att på eu gång till pröfning företaga alla dessa förslag, af hvilka flera icke torde stå i oskiljaktigt sammanhang med de öfriga, Dessutom skulle genom en samtidig pröfning af dem alla afgörande! af de frågor, som företrädesvis påkalla en skyndsam lösning, i väsentlig mån fördröjas. Jag har derföre ansett nödigt att, innan yttrande infordras från Kammar-Kollegium, Statskontoret och Kammar-Rätten, hvilka embetsverk torde böra i ärendet höras, ingå i undersökning, huruvida icke vissa af komiténs förslag kunna och böra redan nu till pröfning företagas, hvarigenom de vidare arbetena i ärendet skulle i icke obetydlig mån underlättas och påskyndas.

I afseende härå förekommer, att komitén — jemte det han, företrädesvis beträffande uppbörds- och redovisningsväsendet, hemstält om flera genomgripande förändringar i de landsstatstjenstemännen åliggande göromål äfvensom afgifvit förslag till lönereglering och bestämmelser rörande dermed sammanhängande ämnen, hvarom allt Eders Kongl. Maj:t icke torde vilja fatta beslut, innan bemälda centrala embetsverk, i hvad på en hvar af dem kan ankomma, sig yttrat — tillika framstält åtskilliga förslag, som dels utan att åsyfta någon ändring af göromålen endast afse förändring i sättet för desammas bestridande, dels gå ut på att förändra vissa befattningsinnehafvares embetsställning.

Dessa förslag, hvilka såsom varande uteslutande organisativa, torde kunna utan vidare utredning än den, som innefattas i de af Eders Kongl. Maj:ts samtlige Befallningshafvande afgifna yttranden, till pröfning företagas, afse

l:o förändring i landssekreterares och landskamrerares embetsställning;

2:o anställande vid länsstyrelserna af en särskild, för båda afdelningarna gemensam registrator; samt

3:o kronofogde- och länsmanstjensternas sammanslagning till en tjenstemaimaklass, kronofogdarnes, hvilka tjenstemän skulle med

Bil N:0 r> Ml Kwjl- M<<j:t» Nåd. Prop. N:n 1, om Statsverket 1878. 5

biträde af så kallade fogdefullmäktige bestrida de kronofogdar och länsmän nu hufvudsakligen åliggande göromål.

lull de uteslutande organisativa förslagen kunna derjemte hänföras komitens fram ställningar,

att i stället för räntmästare skulle anställas af länsstyrelsen antagen länsfcassör, hvilken borde inflyttas å landskontoret med skyldighet att biträda vid derstädes förefallande göromål;

.att häradsskrifvaretjensterna skulle indragas och deras göromål delvis öfverflyttas å kronofogdarne; samt

att debiteringen skulle verkställas genom en för sådant ändamål å landskontoret anstäld andre länsbokhållare. Enär emellertid möjligheten och lämpligheten af att genomföra de med sistberörda framställningar afsedda anordningar synes vara beroende af hvad komitén föreslagit rörande uppbörds- och redovisningsväsendet, torde dessa framställningar nu icke kunna till pröfning företagas.

Hvad först angår frågan om förändrin<j i landssekreterare^ och landskanii erares embetsställning och hvad dermed sammanhänger, har komiten hufvudsakligen anfört, att enligt gällande instruktion — åtminstone med den tillämpning deraf som i allmänhet egde rum — desse embetsmål! vore, hvar a sin. afdelning, ansvarige icke blott för göromålens skyndsamma och behöriga handhafvande, utan äfven för riktigheten af den minsta detalj dervid, likasom dem ålåge en mängd granskningsarbeten, hvilka lika väl kunde af underordnade tjensteman verkställas men nu för föredragandena borttoge eu dyrbar tid, som väl behöfdes , vlSbgare göromål. Bland de tjensteåiigganden, som enligt komikus förslag skulle öfverflyttas på de förre, förekomme kontrasignationen och det dermed förenade ansvar för utgående expeditionens öfverensstämmelse med inneliggande koncept. Denna förändring vore emellertid icke blott förestafvad af behofvet att befria föredragandena fiån eu detalj, som uti andra embetsverk i allmänhet ombesörjdes af underordnade tjensteman, utan vore derjemte och hufvudsakligen eu följd af den ställning, komitén ansett ifrågavarande embetsman böra i styrelsen innehafva. Efter utfärdande af nådiga instruktionen den 10 November 1855 för landshöfdingarne i rikets län samt de vid länsstyrelserna anstälde tjensteman, uti hvilken instruktion uttryckligen stadgades, att vid landshöfdingevakans äfvensom vid landshöfdingens frånvaro eller laga förfall, länsstyrelsen skulle utöfvas af landssekreteraren och land s kamrerar eu gemensamt, förekomme en sådan embetsutöfning ganska ofta och stundom under längre tid. Vid dylika tillfällen vore ifrågavarande embetsman faktiskt ledamöter i styrelsen, och deras åter-

6 Bil, No 5 till Kong!. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om SiatsverM 1878.

gång till endast kontrasignanter, då landshöfding återinträdde i embetsutöfning, vore en förändring, som från betydelsen af deras embetsställning icke kunde hemta något giltigt motiv. På dessa och flera anförda grunder har komitén ansett landssekreteraren och landskamreraren böra såsom ledamöter i styrelsen ingå, dock med bibehållande af nuvarande rättighet för landshöfdingen att, då han vore i styrelsen tillstädes, ensam besluta; Och har komitén, i öfverensstämmelse med denna åsigt, uti sitt förslag till instruktion för länsstyrelserna i riket intagit åtskilliga från nu gällande bestämmelser afvikande stadgande^ bland hvilka jag anser mig böra fästa uppmärksamhet å följande:

§ 1. Styrelsen och förvaltningen af hvarje höfdingedöme eller län inom riket utöfvas af en myndighet, som under benämning länsstyrelse utgöres af en landshöfding, såsom ordförande, samt en landssekreterare och en landskamrerare, såsom ledamöter och tillika föredragande af de ärenden, som hos länsstyrelsen förekomma.

§ 54 mom. 1. Hos länsstyrelse förekommande ärenden handläggas dels i plenum och dels på afdelningarna; i afseende å hvilket stadgande jag anhåller få erinra, att komitén enligt § 55 af sitt förslag till frågor, som skola handläggas i plenum, hänfört icke allenast do mål, som enligt § 44 af nu gällande instruktion skola af landssekreteraren och landskamreraren gemensamt handläggas, utan derutöfver ett stort antal ärenden eller i allmänhet alla sådana, som anses vara af större vigt och betydelse.

§ 54 mom. 2. Under landshöfdingevakans, äfvensom. i allmänhet då landshöfding icke är i embotsutöfning, handhafvas pleniärendena af landssekreteraren och landskamreraren gemensamt med samfäld ansvarighet för besluten, men i öfriga ärenden af aldelningarnas chefer hvar för sig.

§ 57 inom. 1. I pleni-ärende skall inneliggande exemplaret af expeditionen underskrifvas af landshöfdingen och begge ledamöterne eller, i landsliöfdingens frånvaro, af ledamöterna, i begge fallen med kontrasignation, efter målens beskaffenhet, åt länsnotarie eller länsbokhållare. Utgående expedition underskrifves endast af landshöfding eller i hans frånvaro af vederbörande föredragande, efter kontrasignation af länsnotarie eller länsbokhållare. Mom, 2. I de ärenden, som. ledamöterne handlägga hvar för sig, men med föredragningsskyldighet, då landshöfding iir i embetsutöfning, skola inneliggande exemplaren af expeditionerna underskrifvas af landshöfdingen och föredraganden eller, då landshöfdingen är frånvarande, endast af vederbörande ledamot samt i begge fallen kontrasigneras af länsnotarie eller länsbokhållare,

7 Bil N:o 5 till Kong!: Maj:U frid. Prof. N:o 1, om Statsverket 1878.

efter _ målens beskaffenhet. I afseende på underskrift å utgående expedition förhålles såsom i mom. 1 är föreskrifvet. Mom. 3. Utgiftsorder och anvisning å bankinrättning undertecknas af landshöfdingen (»ch landskamreraren; men då landshöfding icke är i embetsutöfning .skall bankanvisning undertecknas af landssekreterare och landskamrerare samt utgiftsorder af landskamreraren med kontrasignation af Öl ste länsbokhållare!!. Omförings- samt upp- och afföringsorder undertecknas pa enahanda sätt af landskamreraren och nämnde länsbokhållare.

Dessa jemte flere andra af komitén föreslagna förändrade bestämmelser i afseende å länsstyrelsernas organisation och sättet för utöfvande af desammas verksamhet torde, såvidt de icke omedelbart afse eller aro en ovilkorlig följd af komiténs åsigt rörande landssekreterarens och landskamrerarens embetsställning, böra komma under öfvervagande vid pröfning framdeles af frågan om utfärdande af ny instruktion föi länsstyrelserna. Beträffande åter don nu ifrågavarande förändringen, inhemtas af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande,s utlåtanden5. att «et öfvervägande flertalet bland dem i allo afstyrkt bifall till komiténs i berörda hänseende framstälda förslag, hvilka icke af någon bland Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande vunnit fullständigt eller obetingadt understöd; varande såsom skäl för afstyrkande!, hufvudsakligen anförd!, att emot den sedan sekler bestående och genom 8 46 i Regeringsformen bekräftade landtregeringen befogade klagomål icke någonsin försports, men att deremot länsstyrelserna med sin nuvarande synnerligen enkla organisation visat sig kunna på ett fullt tillfredsställande sätt fullgöra alla sina åligganden; att, om landshöfding skulle bhtva endast ordförande i länsstyrelsen, han i följd deraf skulle, till stor skada för framgången af den honom anförtrodda maktpåliggande verksamhet, vara förhindrad att utöfva sitt embete annorledes än på embetsrummet tillsammans med afdelningscheferne; att de menliga verkningarna af denna förändring företrädesvis skulle göra sig gälande vid behandlingen af frågor, som rörde menigheter inom flera lan och hvilka af länsstyrelserna i dessa län borde gemensamt handmggas och pröfvas, enär sådan a ärenden, hvilka nu med minsta möjlga tidsutdrägt utreddes och afgjordos vid sammanträde i orten mellan vederbörande landshöfdingar och dem åtföljande föredragande, skulle o ter den föreslagna förändringens genomförande, såsom i allmänhet varande af plemärendes natur, erfordra samtlige styrelsoledamöternes närvaro och således dylika frågors behandling och afgörande blifva döende af de omgångar, som en uteslutande skriftlig samverkan måste medföra; att det af komitén åsyftgde mål, att bereda minskning i

8 Bil. No 5 till Kong!. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1878.

föredragandenas arbete och ansvarighet, ingalunda vunnes genom de af komitén föreslagna förändringar, enär skyldigheten för dem att, äfven då landshöfdingen vore i embetsutöfning, deltaga i behandlingen af sådana pleniärenden, som ej tillhörde deras föredragning, skulle högst betydligt öka föredragandenas arbete och ansvar utan motsvarande minskning genom andra förändringar, hvarförutom berörda skyldighet. skulle vålla onödig omgång och tidsutdrägt vid ärendenas behandling; att undantagandet, vid landshöfdings frånvaro, af en de! ärenden från samfäld behandling och dessas öfverlemnande till allenast vederbörande afdelningschefs handläggning, skulle gifva upphof åt en tredje, helt ny och skiljaktig form för länsstyrelsens utöfning, men att denna förändring, för hvars införande tvingande skäl icke syntes förefinnas, desto hellre borde undvikas, som, äfven om åtskilliga enkla handräckningsfrågor skulle kunna utan olägenhet pa det af komitén föreslagna sätt expedieras, en stor mängd ärenden af ifrågavarande art i allt fall återstode, hvilkas lagenliga afgörande säkrast befordrades, på sätt nu gällande instruktion föreskrefvc, genom begge afdelmngschefernes deltagande i deras behandling; att föredragandenas fn görande af dem nu åliggande kontrasignationsskyldighet för dem medförde den vigtiga fördelen, att de med lätthet och utan tidsspillan kunde oafbrutet öfvervaka att öfrige vid länsstyrelsen anstälde tjenstemän, som biträdde vid ärendenas expedierande, med behörig skyndsamhet fullgjorde sina skyldigheter derutinnan och att kontrasignationsskyldigheten i allt fall icke vore för föredragandena synnerligen tidsödande; att denna skyldighets fullgörande af länsnotarie!! och lansbokhållaren med deraf föranledd förbindelse för dem att öfvervara ärendenas föredragning deremot skulle i icke oväsentlig mån upptaga bemälde tjenstemäns tid och derigenom taga i anspråk för mycket åt de arbetskrafter, som stode till länsstyrelsernas förfogande och hvilka endast genom eu omsorgsfullt afvägd arbetsfördelning kunde göras tillräckliga för ombesörjande på tillfredsställande sätt af alla de göromål, som hos länsstyrelserna förekomme; samt att den af komitén föreslagna organisat on af länsstyrelsen följdriktigt medfört uteslutande ur komiténs förslag till instruktion af det i § 38 af nu gällande instruktion intagna stadgande om skyldighet för landshöfding att årligen genom embetsresor i olika delar af länet söka inhemta närmare kännedom af hvad, som kunde lända till detsammas bästa, sa att, om komiténs förslag i detta hänseende vunne tillämpning, _ landshöfdingen för sådana resors företagande blefve hänvisad till de tillfällen, då han åtnjöte ledighet från embetets utöfning och således saknade befogen-

9 Bil. No 5 till Kong!. May.U Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1878.

het att befatta sig med länets styrelse, en inskränkning i landshöfdingens tjenstebefogenhet, som saknade hvarje giltig anledning.

Med afseende å hvad Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande sålunda och. i öfrig! anfört och då dessutom hvad komitén till stöd för de uti ifrågavarande hänseende föreslagna förändringar åberopat icke synes mig ådagalägga, att behof af sådana förändringar i någon män gjort sig gällande, hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t måtte finna hvad komitén föreslagit i fråga om förändring i landssekreterares och landskamrerares embetsställning icke förtjena afseende.

Komitén har vidare uti sitt förslag till instruktion §§ 2 och 66 inför! stadgande derom, att å landskansliet skulle vara anstäld en Registrator, hvilken skulle hafva till åliggande

1:°) att emottaga ansökningar, besvärsskrift^ och andra handlingar,. som till länsstyrelsen ingifvas, ombesörja och ansvara för alla diariernas ordentliga förande, dervid han, då göromålen det fordra, eger att genom länsstyrelsens försorg erhålla behöfligt biträde, samt om händer hafva och vårda arkivet, allt i öfverensstämmelse med de närmare föreskrifter, som i berörda hänseenden af länsstyrelsen meddelas;

2:o) att i län snotariens frånvaro eller då han förrättar landssekreterare-embetet, fullgöra dennes skyldighet att föra protokoll, granska exsekutionsdiarier och kontrasignera från kansliet utgående expeditioner;

3:o) att upprätta länsstyrelsens arbetsredogörelser och föreskrift^ uppgifter angående utsökningsmål; och

4:o) att, i den mån dessa åligganden dertill lemna tillfälle, efter länsstyrelsens anvisning deltaga äfven i andra göromål å landskansliet.

Rörande det sålunda af komitén framstälda förslag har komitén anfört, att, enär första vilkoret för en god ordning jemte skyndsamhet vid ärendenas behandling vore att diarierna fördes med erforderlig noggranhet, samt dessas betydelse jemväl framginge deraf, att de läge till grund för de årliga arbetsredogörelserna och således utgjorde den egentliga kontrollen öfver det sätt, hvarpå expeditionen blifvit af vederbörande tjensteman ombesörjd, vigten af eu noggrann diariiföring redan i och för sig utgjorde ett tillräckligt skäl för anställandet af en Bill. till Rihd. Prot. 1878. 1 Sami. 1 Afd. 2

10 Bil No ,5 till Kong!. Majds Nåd. Prof. No 1, om Statsverket. 1878.

registrator hos länsstyrelsen. Men fördelen deraf visade sig jemväl, då man toge i betraktande, att gränserna emellan kansliets och kontorets verksamhet vore högst obestämda, och att ärenden ofta förekomme å den ena avdelningen, som stode i det närmaste sammanhang med dem, som tillhörde den andra, hvaraf följde, att många ärenden icke kunde med tillbörlig fullständighet handläggas, med mindre föredraganden äfven egde sig bekant hvad å andra af delningen i sådant ärende förekommit. I § 54 af instruktionen hade komitén föreslagit, att under landshöfdingens frånvaro alla ärenden, med undantag af dem, som borde i plenum behandlas, skulle endast å vederbörande afdelning handläggas. Med införandet af denna ordning blefve det af stort gagn, att registreringen skedde gemensamt för begge afdelningarna, enär sambandet dem emellan derigenom komme att ytterligare befrämjas. Komitén hade emellertid med anställandet af en examinerad registrator vid länsstyrelsen äfven åsyftat att fylla en annan lucka i den närvarande organisationen. I de län, der göromålens mängd icke påkallat behofvet af en extra länsnotarie, hade nemligen vid de tillfällen, då landssekreteraren eller länsnotarien af någon anledning varit hindrad från tjenstgöring, expeditionens jemna och oafbrutna gång varit beroende på endast en behörig tjensteman^ arbetskraft. Blefve emellertid den af komitén föreslagna arbetsordning antagen, måsto både landssekreteraren, såsom föredragande, och länsnotarien, såsom protokollförare och kontrasignant, dagligen vara tillstädes å kansliet, och det blefve derföre angeläget att inom embetsverket funnes att tillgå en tjensteman, som, då länsnotarien inträdde i landssekreterarens tjensteutöfning eller af annan orsak vore förhindrad att utöfva sin befattning, kunde fullgöra hans berörda tjensteåligganden.

Komiténs ifrågavarande förslag om gemensam diariiföring för länsstyrelsernas båda afdelningar genom en å landskansliet anstäld, men för båda afdelningarne gemensam registrator har endast af en bland Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande blifvit till bifall förordadt, hvaremot samtlige öfrige, som härom yttrat sig, afstyrkt samma förslags godkännande. De skäl, som härför hufvudsakligen anförts, aro, att en person omöjligen kan, åtminstone i de större länen, medhinna att emottaga och i diarium vederbörligen anteckna alla till länsstyrelsens båda afdelningar ingifna handlingar samt ansvara för diariernas ordentliga förande; att gemensam diariiföring skulle icke allenast försvåra tillgången till diarierna för de tjensteman, synnerligast å landskontoret, som af desamma behöfdo 'hemta upplysningar, utan äfven föranleda dertill, att inkomna handlingar icke kunde, efter anteckning i

II

Bil. N:o 5 till Kongl. Maj ds Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1878.

vederbörande diarium, för vidare behandling aflemnas så skyndsamt, som nu skedde; att genom ett sådant dröjsmål med handlingarnas aflemnande skulle i de flesta fall omöjliggöras att medhinna vissa expeditionsåtgärder så skyndsamt, att den, som inlemnat en handling, kunde redan samma däg fa uttaga densamma med åtecknad resolution eller utbekomma deraf föranledd expedition; att sambandet mellan länsstyrelsens båda afdelningar icke kunde befrämjas genom en gemensam registrator, utan bäst vunnes genom landshöfdingen och i hans frånvaro derigenom, att afdelningscheferne med hvarandra samråda; samt att länsstyrelsernas embetslokaler i allmänhet icke vore så inrättade, att lämpligt registratorskontor med tillhörande arkivrum för båda afdelningarna kunde på ett ställe anordnas.

Hvad Eders Kongl. Maj ds Befallningshafvande sålunda anfört och åberopat synes mig till fullo ådagalägga, att gemensam diariiföring för länsstyrelsernas båda afdelningar genom en registrator icke är lämplig.

Komiténs förslag i denna del berör emellertid en annan vigtig fråga, om hvilken olika åsigter bland Eders Kongl. Majds Befallningshafvande gjort sig gällande.

Instruktionen för länsstyrelserna af den 10 November 1855 innehåller, att årliga diarier skola, särskildt å landskansliet och särskild! å landskontoret, i hvad de till hvardera hörande ärenden angår, föras dels öfver alla skrifvelse!' från Kongl. Majd, embetsmyndigheter samt cmbets- och tjensteman och dels öfver de i öfrigt till Kongl. Majds Befallningshafvande inkommande mål, men föreskrifver icke,C af hvem dessa diarier skola föras.- Det ankommer således på landssekreteraren och landskamreraren att en hvar för sin afdelning ombesörja dessa såväl som alla andra afdelningen åliggande göromål, på sätt för ärendenas gång finnes lämpligast och ändamålsenligast, hvaraf åter följer, att nämnde afdelningschefer äro ansvarige för att diariiföringen ordentligt verkställes. Savidt af de afgulna utlåtandena kan inhemtas, synas de fleste bland Eders Kongl. Maj ds Befallningshafvande förorda bibehållandet af denna anordning, enär de hemstält, att de för eu tillfredsställande diariiföring erforderliga arbetskrafter måtte beredas sålunda, att utöfver det af komitén föreslagna antal anställas å hvarje landskansli en landskanslist och å hvarje landskontor en landskontorist. Komitén har åter ansett diariiföringen med dertill hörande göromål böra, i likhet med hvad vid de flesta andra embetsverk eger ruin, anförtros åt särskild, derför ansvarig tjensteman, å hvilken borde ställas högre kompetensfordringar än som gälla för landskanslister och landskontorister. Denna åsigt synes hafva vunnit understöd af åtskillig^

12 Bil. N:o 5 till Kongl. Maj;ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1878.

bland Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i det de, vitsordande vigten och betydelsen af en noggrann diariiföring, hemstält, att k en hvar af länsstyrelsernas afdelningar måtte få anställas särskild registrator. Huruvida, i afseende å ansvarigheten för diariiföringen, den ena eller andra grundsatsen bör hädanefter vinna tillämpning torde emellertid böra tagas i öfvervägande först i sammanhang med pröfning af frågan om utfärdande af ny instruktion för länsstyrelserna. .Hvad åter angår anvisandet af de i hvarje fall för en noggrann diariiföring erforderliga arbetskrafter, lärer frågan härom icke lämpligen kunna afgöra annorledes än i sammanhang med bestämmandet af aflöningsstater för de särskilda länsstyrelserna.

Jag hemställer således, att Eders Kongl. Maj:t icke måtte bifalla komiténs förslag om gemensam diariiföring för landskansli och landskontor, men förklara sig vilja framdeles i sammanhang med frågan om lönereglering för de vid länsstyrelserna anstälde tjensteman och utfärdande af ny instruktion för dem taga i öfvervägande, huruvida, i anledning af hvad komitén anfört, förändrade bestämmelser rörande diariiföringen å länsstyrelsernas särskilda afdelningar må vara af behofvet påkallade.

Beträffande landsstatstjenstemännen i fögderierna, har komitén, såsom förut blifvit* antydt,’ ansett icke blott möjligt utan äfven önskvärdt, att häradsskrifvare-befattningarna indragas samt att kronofogdeoch länsmanstjensterna sammanslås till en tjenstemannaklass, dock under vilkor att å landskontoren varda anstälde särskilde tjenstemän för debiteringen af de allmänna utskylderna för landet; att de kronofogdar och häradsskrifvare nu åliggande bestyr med indrifning och redovisning af berörda utskylder delvis varda till landskontoren öfverflyttade; att mantalsskrifningarna på landet äfvensom häradsskrifvarnes befattning med bevillningstaxeringarna åläggas kronofogdarne; att fögderiernas områden varda minskade; att hos kronofogdarne anställas särskild! aflönade tjenstebiträden med ungefär enahanda tjensteställning till kronofogdarne som nuvarande länsmännens; samt att polisväsendet å landet, redan nu i första hand en kommunalangelägenhet, utvecklas genom eu ändamålsenlig och af behofvet i allt fall högt pakallad förbättring af fjerdingsmansinstitutionen, med iakttagande der-

13 Bil. N:o f) till Kong!. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om StaUverlet 1878.

vid, att fjerdingsmännen jemväl få till åliggande att verkställa utmätning eller pantning för indrifvande af rester å såväl krono- som kommunalutskylder.

Vid afgifvande af detta förslag, såvidt dermed afses kronofogdeoch länsmanstjensternas sammanslagning till eu tjenstemannaJäass, kronofogdar hes, kvitta tjensteman skulle med' biträde af sä kallade fogdefullmäktige bestrida de kronofogdar och länsmän nu hufvud'sakligen åliggande göromål, har komitén till en början utgått från den förutsättning, att kronofogdarne och länsmännen i allmänhet icke äro af sina tjenstegöromål fullt sysselsatte, utan hafva tillfälle att egna en icke obetydlig tid åt utförandet af enskilda uppdrag, hvartill de dessutom äro nödsakade för att bereda sig erforderliga tillgångar till de oundgängligaste lefnadskostnadernas bestridande, då deras löneförmåner äro, särdeles hvad länsmännen angår, dertill alldeles otillräckliga. Den föreslagna förändringen betingade med nödvändighet en betydlig minskning i de nuvarande fögderiernas områden. Enligt det af komitén i sådant afseende uppgjorda förslag, skulle kronofogdarnes antal ökas från 118, en expeditionskronofogde inberäknad, till 256 och således mer än fördubblas, men med en sådan fögderiindelning borde, enligt komiténs åsigt, kronofogdarne kunna med biträde al en eller, der större folkmängd eller andra förhållanden sådant undantagsvis kräfde, två fullmäktige ordentligen fullgöra de åligganden, som den för dessa tjensteman föreslagna nya instruktionen bestämde. Vid jemförelse emellan sammanräknade antalet af nuvarande kronofogdar och länsmän å ena samt antalet kronofogdar och fullmäktige å andra sidan, visade sig visserligen, att, då de förre utgjorde 638, de senare uppginge till endast 546. Dervid vore likväl att erinra, dels att de särskilda kronofogdeoch länsmansexpeditionerna komme att sammanslås till en, dels att genom den af komitén föreslagna förenkling i flera af kronofogdens tjenstegöromål en väsentlig tidsbesparing vunnes och dels slutligen att, genom sammanföringen af fögderitjenstemännens krafter på ett ställe, kronofogden, såsom ansvarig för tjenstens behöriga utöfvande, blefve i tillfälle att genom en ändamålsenlig anordning af arbetet underlätta dess utförande. Men, utom fördelarna af en fåtaligare tjenstepersonal och deraf följande besparing i aflöningskostnaden, af säkrare kontroll öfver redovisningen i allmänhet, af förenklad! arbetssätt och skyndsammare expedition, både komitén med den nya anordningen jemväl åsyftat att söka undanrödja anledningarna till de befogade anmärkningar, som redan länge låtit förnimma sig i afseende å sättet, hvarpå exsekutionsväsendet vore ordnadt och det vigtiga åklagarekallet utöf-

14 Bil. No 5 till Konc/l. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1878.

vades. Det tillhörde visserligen kronofogden att verkställa utslag i civila mål, men med rättighet likväl för honom att dervid anlita länsmännens biträde; och så snart utmätningarna inom fögderiet uppginge till ett större antal, hvilket med den utsträckning, fögderierna nu egde, ofta inträffade, blefve kronofogden nödsakad att begagna nämnda utväg. Emellertid ålåge kronofogden, vid eget betalningsansvar, att vaka deröfver, att länsmannen inom behörig tid verkstälde hvarje honom uppdragen utmätning och derför behörigen redovisade. Denna ansvarighet vore dock lika orättvis till sin natur som för det allmännas säkerhet och den enskildes rätt vådlig. Ty då länsmännen vore boende afskildt och ofta på ett betydligt afstånd från kronofogden, vore det för denne icke möjligt att å länsmännens åtgöranden utöfva nödig tillsyn, så mycket mera behöflig, som länsmännen icke vore skyldige ställa uppbördsborgen. En förändring i detta hänseende vore således af verkligt behof påkallad och syntes komitén lämpligen kunna vinnas derigenom, att den tjensteman, som i kronofogdens ställe verkstälde utmätningar, vore boende hos kronofogden, då denne blefve i tillfälle att städse med erforderlig uppmärksamhet följa utmätningsförrättaren och omedelbart efter hvarje förrättning affordra honom redovisning för influtna medel. Beträffande sedermera åklagaremakten, som vid häradsrätterna nästan uteslutande utöfvades af länsmännen, så torde vårt land vara det enda civiliserade samhälle, der det grannlaga och vigtiga åklagarekallet vore anförtrodt åt tjensteman, som stode på tjenstemannabildningens lägsta trappsteg. Utan tvifvel vore det lämpligast, att åklagarekallet hos oss, såsom i de flesta andra civiliserade länder, utöfvades af särskilde tjensteman, som hade till åliggande ej blott att utföra allmänna åtal utan äfven att tillhandagå enskilde personer med biträde i rättegångar; men då frågan, sålunda betraktad, läge utom gränsen för den organisation, hvartill komitén hade att uppgöra förslag, nödgades komitén inom denna organisation fortfarande inordna åklagarebestyret. Med den uppfattning af frågan, som sålunda blifvit angifven, skulle således komitén, äfven om länsmännen för andra ändamål ansåges behöflige, likväl icke kunnat föreslå deras bibehållande såsom allmänne åklagare, med mindre fordringarna på desse tj ens temäns bildning betydligt stegrades, deraf berättigade anspråk pa ökade löneförmåner för dem skulle blifva en oundviklig följd. Men då komitén funnit länsmännen för andra till landsstaten hörande göromål icke erforderlige, hade komitén destomindre haft anledning ifrågasätta deras bibehållande för åklagarekallets utöfvande, som detta åliggande efter fögderiernas minskning borde kunna uppehållas af kronofogdarne och

15 Bil. No r> till Kongl. Maj:ts NK. Pvop. No 1, om Statsverket 1878.

deras fullmäktige, pa hvilka senare komitén ansåge böra ställas enahanda kompetensfordringar som på kronofogdarne.

Då kronofogden, enligt komiténs förslag, skulle jemte bibehållande al de göromål, som för närvarande tillhörde denne tjensteman, jemväl komma att öfvertaga ej blott en del af de förrättningar, som nu verkstäldes af häradsskrifvarne, utan äfven länsmännens inom fogderiet göromål, blefve hans tjensteställning väsentligen förändrad och hans verksamhetsfält betydligt utvidgadt, På samma gång anledningarna till beröring med kronofogdekontoret för befolkningen derigenom ökades, föranledde de nya göromålen kronofogden till tätare resor inom fogderiet. Det vore derföre af synnerlig vigt, att hos kr..nofogden anstald.es ett biträde, som dels vid kronofogdens tillfälliga bortovaro eller sjukdomsförfall kunde expediera kontorsgöromålen och dels efter kronofogdens order verkstälde utmätningar och vissa andra förrättniiigai i fogderiet. Då detta biträde, fogdefullmäktigen, vid sådana tilltallen borde handla på eget ansvar dock utan minskning i kronofogdens ansvarighet för dervid ifrågakommande uppbörd, hade komitén ansett fullmäktigen böra intaga en tjenstemans ställning och derföre af länsstyrelsen antagas, dock efter förslag af kronofogden. För att underlätta tillsynen öfver den allmänna ordningens upprätthållande inom fogderiet foresloges, att fogdefullmäktigen skulle ega lika befogenhet som kronofogden att förordna om häktning och anställa åtal samt derjemte hafva åliggande att utöfva enahanda tillsyn, som tillhörde kronofogden i afseende på allmänna ekonomi- och politi-förhållanden inom fogderiet Någon fördelning i öfrigt af göromålen emellan kronofogden och hans fullmäktig hade komitén icke ansett lämplig, utan funnit ( en s.eaares verksamhet hufvudsakligen böra af kronofogden efter omständigheterna bestämmas, dock att vigtigarc förrättningar, såsom uppbordsstämmor, taxeringar, mantalsskrifningar m. fl., hvilka på bestämda tider aforkommo,. endast efter länsstyrelsens särskilda förordnande kunde af fullmäktigen förrättas. Komitén, som härefter lemnat eu utredning ^angående de nuvarande anstalterna för ordningens upprätthållande pa landet, har vidare uttalat den åsigt, att dessa anstalter ingalunda vore tillfredsställande. Någon verklig förbättring i detta hänseende kunde dock, äfven med betydliga kostnader, svårligen åstadkommas, med mindre att varmare intresse för och närmare deltagande uti den allmänna ordningens bevarande gjorde sig gällande hos folket och framfor allt hos kommunernas styrelser. Lyckligtvis hade flerestädes ;J.(.)Dat vlsa Slg' tecken ett vaknande lif i detta hänseende, och det tillhörde utan tvifvel lagstiftningen att härtill taga hänsyn vid de polis-

16 Bil. No 5 till Kong!. Maj ds Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1878.

anordningar, som från statens sida vidtoges. Endast med iakttagande häraf kunde polismyndigheten påräkna det stöd och den medverkan hos folket för ordningens upprätthållande, hvarförutan ingen polisorganisation skulle förmå att fullständigt fylla sitt ändamål. I detta sylte och för uppnående af do vilkor, som komitén ansett oundgängliga för en tillfredsställande polisorganisation på landet, syntes ingen lämpligare och på samma gång billigare åtgärd kunna vidtagas, än att gifva den befogenhet, som i polishänseende nu tillkomme fjerdingsman, all don utsträckning, förhållandena medgafve. Till sin natur ett menighetsbestyr utgjorde fjerdingsmansbefattningen ett vigtigt samband emellan den allmänna ordningsmakten och kommunen, men det sätt, hvarpå donna befattning i enlighet med stadgan af den 1 Juni 1850 inom flera län utöfvades eller så, att sysslandet gånge i tur emellan dem, som dertill vore skyldige, föranledde dertill att det biträde, kronobetjeningen erhölle af fjerdingsmännen, icke kunde blifva annat än ytterst otillfredsställande. Då således fjerdingsmans-inrättningen måste, äfven om länsmans-institutionen lemnades orubbad, icke blott bibehållas utan derjemte på ett mera tillfredsställande sätt ordnas, syntes det komitén utgöra en af förhållandena tydligt anvisad riktning för en ändamålsenlig polisorganisation, att åt fjerdingsmans-institutionen bereddes en sådan utveckling, att fjerdingsmännen kunde anförtros en mera sjelfständig polisverksamhet', och länsmansbefattningarna såmedelst äfven i förevarande hänseende göras ■ obehöfliga. Genom en sådan anordning af den närmaste polisuppsigten på landet skulle de med skäl anmärkta olägenheter, som af de nuvarande polis- och länsmansdistriktens störa utsträckning vore en följd, i betydlig mån förringas och institutionen kunna utan rubbning i 'sina grunder beredas en fortgående tidsenlig utveckling. I öfverensstämmelse med denna uppfattning om lämpligaste sättet att ordna polisväsendet på landet hade komitén uppgjort förslag till stadga för fjerdingsmän och dervid, med afseende a vigten deraf, att till fjerdingsmän erhölles lämplige personer, ansett, dels att för kompetens till fjerdingsmansbefattning borde fordras kännedom om de delar af allmänna lagen och dithörande författningar, som anginge ärenden, tillhörande fjärdingsmannens tjensteåligganden, dels att fjerdingsman skulle efter föregående ansökningstid, uppå förslag af kronofogden och sedan vederbörande kommunalnämnd blifvit hörd, af länsstyrelsen antagas, och dels att kommunalstämmas beslut om de löneförmåner, som stämman ville fjerdingsmännen bevilja, skulle, sedan landstinget sig deröfver yttrat, af länsstyrelsen pröfvas och länsstyrelsens beslut, derest detsamma afveke från landstingets mening, under-

17 Bil. N:o 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1878.

ställas Kongl. Maj:ts nådiga pröfning. I öfrigt hade uti förslaget dels uttryckligen blifvit stadgadt, att fjerdingsman, i enlighet med den allmänna tillämpningen af nu gällande föreskrifter, skulle vara berättigad och pligtig att för indrifvande af sådana allmänna eller kommunen tillhörande medel, som skulle handräckningsvis uttagas, verkställa utmätning och instrument deröfver eller vanlig pantlista till kronofogden för vidare åtgärd aflemna, dels ock blifvit fjerdingsman ålagdt, bland annat, att utöfva noggrann tillsyn derå, att allmän ordning och säkerhet inom hans tjensteområde upprätthölles, samt, i händelse anslag eller förbrytelse deremot förekommo, insända berättelse derom till kronofogden, men, derest sådana öfverträdelser af lag och allmänna stadganden blifvit upptäckta, som utgjorde föremål för allmän åklagares beifran, derom anställa undersökning och insända det dervid förda protokollet till kronofogden, äfvensom att, derest någon på sannolika skäl misstänktes att hafva föröfvat brott, derå häktning följa kunde eller borde, taga den misstänkte i förvar och genast inställa honom hos vederbörande allmänna åklagare, som om den anhållnes häktande egde förordna. Med en sådan maktbefogenhet komme fjerdingsmannen icke att sakna medel eller utväg att på ett tillfredsställande sätt uppehålla den allmänna ordningen. Genom rättigheten att anhålla misstänkt person erhölle fjerdingsman icke större myndighet än den, som i stad nu tillkommo poliskonstapel, och den omständighet att afståndet till den polistjensteman, som egde att i afseende å häktningen besluta, i allmänhet blefve större på landet och således kunde föranleda ett längre afbrott i den anhållnes frihet, derest det skulle befinnas, att häktning icke bort ega rum, vore en olägenhet, som hade sin grund i förhållanden, hvilka icke kunde undanrödjas.

Hänvisande i öfrigt till komiténs tryckta betänkande och förslag, som jag nu uti ifrågakomna hänseende i största korthet återgifvit, anhåller jag ondast få erinra, att, enligt det af komitén uppgjorda aflöningsförslag, medelbeloppet af kronofogdarnes aflöning skulle, inberäknadt kontorshåll, uppgå till 4,512 kronor 50 öro samt fogdefullmäktig, utom kost och bostad, som lian borde utan afgift hos kronofogden åtnjuta, i aflöning erhålla 400 kronor; och att komitén, som fästat uppmärksamheten å billigheten deraf att staten lemnade kommunerna bidrag till fjerdingsmännens aflönande, ansett sådant bidrag böra utgå i ett visst procentförhållande till den lön, som af distriktet ansloges, men med ett bestämdt maximum t. ex. af 250 kronor.

Endast en bland Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande har understöd! komiténs nu ifrågavarande förslag rörande kronofogde- och Bill. till Itiksd. Prof.. 1878. 1 Sami. 1 Afl. 3

18 Bil. N:o f) till Kongl. Maj ds Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverk et 1878.

länsmanstjensternas sammanslagning till en tjenstemannaklass, hvaremot samma förslags antagande blifvit af samtlige öfrige på det bestämdaste afstyrka.

Härvid bär i främsta rummet erinrats, att den nuvarande, länge pröfvade organisationen ingalunda gifvit anledning till befogade klagomål, utan deremot af den allmänna meningen uppbures såsom ändamålsenlig och lämpad efter vårt lands förhållanden.

Den förutsättning, från hvilken komitén vid afgifvande af sitt förslag utgått, att kronofogdarne och länsmännen i allmänhet icke vore af sina tjenstegöromål fullt sysselsatte, saknade giltig grund. Om det än med någon sanning kunde sägas, att innehafvare af kronofogde- och länsmanstjenster inom mindre distrikt i mera välmående trakter af riket icke vore af sina tjenster fullt upptagne, så egde dock detta förhållande icke rum i de större distrikten. Deremot vore det ganska vanligt att icke allenast kronofogdarne utan äfven länsmännen anlitade biträden för sina göromåls ombesörjande; och då aflöningen till biträdena måste tagas af tjenstemännens egna knappa tillgångar, torde berörda omständighet utgöra tillräckligt bevis att de icke ensamme förmådde medhinna sina tjenstegöromål. Det läge dessutom i dessa tjenstebefattningars natur, att göromålen dervid icke kunde lemna innehafvaren en på hvarje dag af året någorlunda jemnt fördelad sysselsättning, utan att göromålen vissa tider måste vara mera ansträngande, då biträde måste anlitas, och andra tider åter mera lindriga; och, om de till följd af en sådan arbetsfördelning erhållna lediga stunder användes till nyttig verksamhet, vare sig utan eller mot särskild godtgörelse, kunde sådant så mycket mindre anses olämpligt, som tjenstemannen oftast genom en sådan verksamhet komme i närmare beröring med folket och vidgade sin erfarenhet.

Emot förslaget att i så väsentlig mån, som komitén föreslagit, öka kronofogdarnes antal, förekomme den allmänna anmärkning, att tillsättandet af ett så betydligt ökadt antal uppbördsmän innefattade en afvikelse från den i all statsförvaltning antagna och äfven i Sverige tillämpade grundsatsen, att uppbördsmännens antal borde vara så inskränkt som möjligt i förhållande till de statsinkomster, som skulle uppbäras och redovisas. Handhafvande^ af kontrollen öfver alla dessa uppbördsmän skulle också medföra ett betydligt förökadt arbete för landskontoren, på samma gång tryggheten för uppbördens behöriga verkställande och redovisande förringades.

Att belasta kronofogdarne, som redan enligt nu gällande instruktion vore af sina göromål mycket upptagne, med icke allenast en del af häradsskrifvarnes utan äfven länsmännens samtliga åligganden, kun-

Bil N:o 5 till Kanyl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1878. 19

ej' ^1^as’ granskning af den utaf komitén föreslagna instruktion för kronofogdarne och erfarenhetens vittnesbörd om det mått af tid och arbete, som fullgörandet af alla deri antydda, mångskiftande göromål med nödvändighet betingade, ådagalade till fullo, att kronoiogdarnes tjensteverksamhet skulle utvidgas betydligt mera, än som uppvägdes af den föreslagna minskningen i fögderiernas områden och med ett ordentligt handhafvande af göromålen läte sig förenas. Till denna förökning af göromålen komme icke minst att bidraga en vidlyftig och besvärlig skriftvexling med de många fjerdingsmännen i fögderiet. Det vore således all anledning befara att de nya kronofogdarne icke skulle kunna äfven med biträde af fogdefullmäktige medhinna dem åliggande göromål. I många fögderier blefve till och med förhållandet sådant, att de åiliga tjensteresorna för kronofogden skulle upptaga flera dagar, än som funnes på ett år.

Den af komitén föreslagna anordning, att den för verkställande af de fögdentjenstemännen åliggande göromål erforderliga arbetskraft skulle till väsentlig del vinnas genom anställande af'eu ny tjenstemannaklass, fogdefullmäktige, kunde ingalunda förordas. Till följd af de sväfvande bestämmelserna angående fogdefullmäktigens tjensteåligganden . kunde emellan honom och kronofogden lätt uppstå förvecklingar, Indika blefve menliga för göromålens behöriga handhafvande; och om det å ena sidan kunde i flera hänseenden blifva för kronofogdarne obehagligt och betungande att nödgas såsom medlemmar af sin familj emottaga biträden, . som de ej finge sjelfve välja, så vore det å andra sidan mindre förenligt med fogdefullmäktigens egenskap af tjensteman med icke. ringa befogenhet att hållas i en så beroende ställning, som den han i förhållande till kronofogden skulle intaga. Men, äfven om berörda anordning kunde, oansedt dessa och flera andra betänkligheter godkännas, voro dock densammas genomförande på ett tillfredsställando sätt knappast möjligt. De anspråk, som skulle ställas å eu fogdefullmäktig, blefve nemligen så stora i förhållande till de med befattningen förenade förmåner och utsigten till vidare befordran, att du°-lige personer antagligen icke skulle kunna förmås att taga anställning som fogdefullmäktige, äfven om det af komitén föreslagna aflöningsbelopp, hvilket icke vore högre än den årslön, som mångenstädes bestodes en duglig dräng, fördubblades eller ännu mera förhöjdes.

De klagomål, som låtit förnimma sig i afseende å det sätt, hvarpå exsecutionsväsendet vore ordnadt, hade icke, åtminstone ej i någon afsevärd mån, sin anledning i den omständighet att kronofogdarne egde för exsecutionsförrättningar använda vederbörande länsmans biträ-

20 Bil N:o 5 till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1878.

de, när utmätningsmål i större antal förekomme. Genom den af komitén i berörda hänseende föreslagna förändring skulle i öfrigt icke annat ändamål vinnas, än att kronofogden med större lätthet kunde öfvervaka den honom biträdande utmätningsförrättaren; men det allmännas säkerhet eller den enskildes rätt, som ytterst hvilade pa kionofogdens redbarhet och vederhäftighet, blefve icke genom denna förändring mera betryggad. Dessutom mötte intet hinder att föreskrifva, det länsmännen skulle, såsom flerestädes egde rum, ställa borgen för dem anförtrodda medel.

Derest komiténs förslag genomfördes, vore all anledning antaga, att, då kronofogdarne, oaktadt fögderiernas minskning till omfånget, finge full sysselsättning , dels å kontoret och dels ute i fögderiet med de kamerala och administrativa göromålen, åklagarekallet och handhafvande! af polisväsendet lomme att hvila å fogdefullmäktige. Huruvida åter desse skulle i omförmälda hänseenden göra samma gagn som länsmännen, vore minst sagd! tvifvelaktigt. Länsmännen vore för längre tid, oftast för lifstiden fästade vid det tjenstgöringsområde, som eu gång dem anvisades. De vore till följd deraf vida mera i stånd att lära känna donna- orts förhållanden jemte dess innevånare, deias plagseder och egenskaper samt derigenom förvärfva aktning och inflytande hos befolkningen, än fogdefullmäktige, hvilka till följd af sin beroende, vanskliga och mindre behagliga ställning helt visst skulle komma att ofta ombytas och redan af sådan anledning sakna tillfälle att med ortens angelägenheter göra sig förtrogne. Visserligen borde fogdefullmäktige förutsättas ega genom studier förvärfvade insigter i lagfarenheten, såvidt sådant kan genom aflagd examen utrönas, i högre mått än en nyantagen länsman; men utom det att de nu stadgade vilkoren för kompetens till länsmanstjenster kunde, om de allvarligt tilllämpades, innebära i någon mån tillräckliga fordringar pa insigter äfven såsom grundval för utölningen af aklagarokallet, så länge det ännu brukliga rättegångssät-tet i brottmål fortfore, borde tillika besinnas, att åklagarekallet sjelft tvingade till studium af gällande lag oeh författningar, från hvilket länsmännen icke kunde frigöra sig, och att länsmännen under det ständiga ofvervarandet af häradsrätternas sammanträden vore i tillfälle att i allmänhet förvärfva större erfarenhet och öfning uti ifrågavarande hänseende än fogdefullmäktige. . Länsmännen ådagalade ock numera i allmänhet en ganska oklanderlig kännedom om lagstiftningen i de delar, som bestämde deras tjensteverksamhet, samt först-ode derjemte att med nit, omtanke och pligttrolietgöra sina insigter vid tillämpningen gällande, hvithet förhållande, i för-

21 Bil. N:o 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1878.

ening med länsmännens humanitet och redbarhet, grundlagt och vidmakthölle det stora förtroende, hvarmed länsmännen af befolkningen omfattades. Dessutom egnade sig länsmännen särdeles väl till att utgöra sista länken i den kedja af cmbets- och tjenstemän, hvarigenom förvaltningen ombesörjdes samt ordning och säkerhet upprätthölles; och hinder borde ej möta att, om så funnes nödigt, i någon man höja kompetensfordringarna för länsmansbefattning.

Såsom ofvan förmäles,' utgjorde antalet af polismännen på landet, kronofogdar och länsmän, för närvarande tillsammans 638. Då detta antal måste anses väl ringa, hvilket bäst visades deraf att, sedan Riksdagen anvisat dertill erfordcliga medel, extra polistjenstemän blifvit på flera ställen å landet anstälde, kunde en nedsättning i berörda antal, såsom komitgn föreslagit, till endast 546 icke vara annat än i hög grad betänklig; men vådan häraf blefve ännu större derigenom att fogdefullmäktige skulle vara bosatte hos fogdarne, hvaraf följde att polismän funnes å endast 256 ställen. Under sådana förhållanden vore det, åtminstone i flera län, knappast möjligt för Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande att, derest den föreslagna organisationen genomfördes, åtaga sig ansvarighet för upprätthållandet af ordning och säkerhet.

Då, såsom komitén vitsordat, fjerdingsmans-inrättningen måste, äfven om länsmansbefattningarna qvarstode, icke allenast bibehållas utan derjemte på ett mera tillfredsställande sätt ordnas, vore det uppenbart att genomförandet af den föreslagna nya organisationen, hvarigenom polistjenstemännens antal skulle inskränkas, icke kunde ens ifrågasättas utan att fjerdingsmans-inrättningen utbildades åtminstone till den omfattning, som komitén föreslagit. Men härför mötte stora, om icke oöfvervinnerliga svårigheter; ty, om än kommunerna skulle vilja underkasta sig eller kunna genom lagstiftning tvingas till de icke obetydliga uppoffringar, som af dom fordrades för fjerdingsmansinrättningens utbildande på omförmälda sätt, gåfve dock erfarenheten vid handen, att tillgången på personer af allmoge-klassen, hvilka skulle vara tjenligc att förestå fjerdingsmansbefattning med den utvidgade befogenhet, som komitén afsett, för närvarande vore och med säkerhet under en lång följd af år skulle blifva otillräcklig i förhållande till den mängd dylika befattningar, hvilka måste besättas och hvilka enligt komiténs förslag icke komme att i annan mån fortfarande vara »ett menighetsbestyr», än att menigheterna finge betala aflöningen, dock med bidrag dertill af statsmedel. I öfrigt kunde med skäl ifrågasättas, huruvida fjerdingsmännen, äfven med de af komitén uppstäda kompetensvilkor, borde an-

22 Bil. No i) till Kanyl. Majds Nåd. Prof. No t, om Statsverket 1878.

förtros det granlaga uppdraget att angående gröfre brott hålla förhör samt taga derför misstänkta personer i förvar. Slutligen borde icke lemnas oanmärkt, att, om afiöningen för fogdefullmäktige bestämdes till rimligt belopp och derjemte toges i beräkning statens bidrag till fjerdingsmännens aflönande, årliga kostnaden för den 113m organisationen komme att icke obetydligt öfverstiga det belopp, som erfordrades för att förse de nuvarande kronofogdarne och länsmännen med en efter tidsförhållandena lämpad aflöning.

I allt hufvudsakligt delar jag de sålunda af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande enhälligt, på allenast ett undantag när, uttalade åsigter. Jag anser således kronofogde- och länsmansbefattningarna böra oförändrade bibehållas. I afseende härå tillåter jag mig likväl erinra, dels att eu eller annan af Eders Kongl. Maj ds befallningshafvande antydt att, genom förändring af tjenstgöringsområdena, kronofogdarnes eller åtminstone länsmännens antal skulle kunna i någon mån inskränkas, dels och att deremot andre Befallningshafvande gjort framställning om minskning af länsmansdistrikten inom länet, äfvensom att inom flera län extra länsmän redan äro med Eders Kongl. Maj ds nådiga tillstånd anstälde. Det torde derföre äfven vara att tillse, huruvida den nuvarande fördelningen af kronofogdarnes och länsmännens tjenstgöringsområden kan bibehållas.

På grund häraf tillstyrker jag i underdånighet, att Eders Kongl. Majd måtte finna komiténs förslag, att kronofogde- och länsmanstjensterna skola sammanslås till eu tjenstemannaklass, kronofogdarnes, Indika tjenstemän skulle med biträde af så kallade fogde fullmäktige bestrida de kronofogdar och länsmän nu hufvudsakligen åliggande göromål, icke böra bifallas, samt, med förklarande att kronofogde- och länsmansbefattningarna böra bibehållas med hufvudsakligen enahanda åliggande som hittills, ej mindre anbefalla Eders Kongl. Majds Befallningshafvande i samtliga länen att hvar för sig, så fort ske kan och före den 1 instundande Augusti, inkomma med underdånigt yttrande, huruvida inom det enhvar anförtrodda län antalet af kronofogde- och länsmanstjensterna kan genom förändring af nu bestämda tjenstgöringsområden minskas eller tillökning i detta antal eller förändring i öfrigt af tjenstgörings områdena kan finnas vara af omständigheterna oundgängligen påkallad, än äfven i nåder förordna att, derest kronofogdeoller länsmanstjenst är eller blifver ledig, med åtgärd för densammas återbesättande skall anstå och tjensten genom vikarie uppehållas, intilldess Eders Kongl. Maj:t, efter det omförmälda yttranden inkommit, meddelat vidare föreskrift.

23 Bil No ft till Kong!. Maj:ts Nåd Prop. N:o 1, om Statsverket 1878.

I sammanhang med nu behandlade frågor tillåter jag mig anmäla att de fleste af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande uti de afgifva utlåtandena gjort framställning om tjenste- och lönereglerin«-sfrågans.snara afgörande, så att det nu inom landsstaten rådande ovisshetstillstånd måtte upphöra. Otillräckligheten af löneförmånerna vore redan i och for sig menlig, derigenom att dugliga personer afskräcktcs tran att ingå vid landsstaten. Men detta förhållande förvärrades i betydlig män genom ovissheten huruvida tjensterna komme att bibehållas i ofo , , Tlllämpningen af förut nämnda nådiga cirkulär den 7 Mars

1873 och den 11 December 1874 borde derför, så fort ske kunde, upp-

Sasom ofvan förmäles, har nionde allmänna landsstatsmötefc gjort trarfställning»n enahanda syfte; och då jag anser denna framställning särdeles hell]ertansvärd, får jag, under förutsättning att Eders Kong? Maj :t. bifaller hvad jag förut i detta ärende hemstält nu i underdåniges .Bestyrka, att Eders Kongl. Maj:t måtte ej mindre förklara, att hvad nadiga cirkulären den 7 Mars 1873 och den 11 December 1874 i frå^a om tillsättande af landsstatstjenster innehålla icke vidare skall eo-a tillämpning beträffande landssekreterare-, landskamrerare-, länsnotarielansbokhallare-, landskanslist- och landskontorist-tjenster, men förständiga bme Befallningshafvande att, när någon af dessa befattningar -tX utsökning ledig, derjemte tillkännagifva, att innehafvare .. befattningen skall vara underkastad såväl den vidsträcktare tjenstgormgsskyldighet och jemkning i åligganden som ock den reglering åt löneförmåner, som kan varda föreskrifven, äfvensom att vid tillsäff tandet af de utaf nämnda befattningar, till hvilka utnämningsrätt Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande tillkommer, iakttaga nämnda förbehåll, an äfven anbefalla Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande att i sammanhang med förutnämnda yttrande meddela uppgift å de landssekreterare, landskamrerare. eller kronofogdar inom hvarje län som pa grund af ofvanberorda cirkulär erhållit förordnande att endast tillsvidare bestrida innehafvande befattningar, samt huruvida något hinder meter att for sådan befattnings innehafvare utfärda fullmakt eller konstitutorial med intagande af omförmälda förbehåll och för kronofogde jemväl, der. så finnes nödigt, att han skall vara underkastad reglering af tjenstgoringsområde; Och torde Eders Kongl. Maj:t, efter det ofta* namnda yttranden inkommit, vilja taga i öfvervägande, om och i hvad man tillämpningen af förberörda cirkulär må kunna jemväl i afseende a kronofogde- och länsmansbefattningar upphöra.

24 Bil. No 5 till Kongl Majds Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1878.

Slutligen hemställer jag, som i de delar, der sådant bort ega rum, beredt detta ärende gemensamt med Chefen för Finans-departementet, att Eders Kongl. Maj:t måtte i nåder anbefalla

dels Kammarkollegium och Statskontoret att, så fort ske kan och före den 1 instundande Oktober, inkomma med underdånigt utlåtande och förslag i fråga om löneregleringen för de vid landsstaten anstälde embets- och tjenstemän, med undantag af landshöfding, räntmästare och häradsskrifvare;

dels Kammarkollegium, Statskontoret oeh Kammar-Rätten att åtgifva underdånigt utlåtande öfver komiténs förslag angående uppbördsoch redovisningsväsendet jemte dermed sammanhängande frågor, såsom om förändring af räntmästarebefattningarna, indragning af häradsskrifvaretjensterna och bestridande af de med dessa befattningar förenade göromål och aflöningen derför;

dels och Kammar-Rätten att särskilt afgifva yttrande i anledning af komiténs förslag till förändrade bestämmelser angående mantalsskrifningen i riket och hvad dermed sammanhänger.»

Uti allt hvad föredragande Departements-Chefen sålunda tillstyrkt och hemstält instämde Statsrådets samtlige öfrige ledamöter;

Och behagade Hans Maj:t Konungen i nåder dertill lemna bifall.

Ex officio Paul Strandberg.

Stockholm, K. L. Beckman, 1877.

Bil No 5 a. till Kanyl Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1878.

i

Utdrag af Protokollet öfver Civilairvriden, hållet inför Hans Maj.-l Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott den 1 Januari 1878.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Statsministern Friherre De Geer,

Hans Excellens, Herr Ministern för Utrikes ärendena Björnstjerna, otatsraden: Herr Lageusträle,

Thyselius,

Carlson,

Friherre Alströmer,

Boven,

Friherre von Otter,

Forssell och Rosensvärd.

Departementschefen, Statsrådet Thyselius föred ron frågan reglerandet af utgifterna under Riksstatens sjette hufvudtitel yttrade härvid beträffande

om

samt

Do Departementets Expedition.

Enligt Eders Kongl. Maj:ts uppå föredragning af Chefen för Finans- Departementet den 7 sistlidne December fattade beslut åligger det min nu afgifva förslag till den förändrade stat för Civil-Departementets Expedition, som med tillämpning af då antagna aflöningsgrunder bör blifva gällande från och med nästkommande år.

Den nu gällande uti protokollet öfver Finans-ärenden förutnämnde dag omformälda organisation för vissa af Kansli-Expeditionerna har, Bih. till Iliksd. Prot. 1878. 1 Sami. 1 Afd. ^

2 Bil. N:n 5 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1878.

i enlighet med Eders Kongl. Maj:ts den 12 Juni 1874 meddelade nådiga beslut varit tillämpad inom Civil-Departementets Expedition alltsedan den 1 påföljande Juli och derunder, såsom vid föregående tillfällen jemväl blifvit vitsordadt, visat sig fullt ändamålsenlig samt mäktig af den efter tidsförhållandena lämpade utveckling, utan hvilken ingen organisation kan motsvara sitt ändamål. Då härtill kommer, att göromålen inom Expeditionen varit i ständigt tilltagande, hvilket fiamgår deraf att antalet inkomna mål och ärenden i medeltalet årligen utgjort:

under åren 1860—1864.................................................................... 1,344,

» » 1865—1869........... M47 och

» » 1870—1874.................... !5763 men

under åren 1875—1877 uppgått till.................... 1^38,

torde någon nedsättning i de för göromålens bestridande atsedde ordinarie erabetsmännens antal icke kunna ifrågasättas; men, med afseende å det biträde, som kan påräknas af Amanuenser och andra extra oidinarie tjensteman, anser jag berörda antal fortfarande vara tillräckligt.

I afseende åter å Expeditionens betjening anhåller jag få erinra, att då genom nådigt bref den 15 November 1867 förordnades, att Konvoj- Kommissariatet skulle med samma ars utgång upphöra, i sammanhang dermed blef föreskrifvet, bland annat, att vaktmästaren vid nämnda embetsverk J. E. Höglund, hvilken i 27 år innehaft sin befattning, finge emot skyldighet till tjenstgöring inom Civil-Departementets Expedition framgent från Handels- och Sjöfartsfonden upphöra innehafvande lön jemte öfriga förmåner, de senare beräknade efter sistiöiflutna fem årens medelvärde, eller tillsammans i jemnt tal 680 riksdaler årligen. På grund häraf har bemälde Höglund från och .med. år 1868 sjelf eller genom annan af honom aliönad person tjenstgjort i Expeditionen; och har således Expeditionens betjening, oaktadt staten upptager endast två vaktmästare, i sjelfva verket under berörda tid bestått af tre sådana.

Att detta antal icke skäligen kan minskas torde vara uppenbart, då i betraktande tages, att tillökningen i embetsgöromålen och arbetets fördelning å särskilda afdclningar eller byråer i icke oväsendtlig .man föranleder dertill att betjeningen måste mera än tillförene tagas i anspråk såväl för uppvaktningen å embetsrummen, der arbetena ofta. pågå till kl. 4 eftermiddagen och än senare, som för uträttande af öfriga densamma åliggande sysslor; att för möjliggörande af ornförmälda byråindelning och beredande af lämpligt utrymme föi Expeditionens arkiv embetslokalen blifvit under år 1874 icke obetydligt ut-