Doc 1880:1
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.
1 KONGrL. MAJ.TS
NÅDIGA
PROPOSITION
TILL
K iks cl a, g* e n, angående Statsverkets tillstånd och behof;
Gifven Stockholms slott den 14 januari 1880.
Jemlik grundlagens bud afgifver Kongl. Maj:t härmed nådig proposition angående statsverkets tillstånd och behof. F b
Dervid förekommer först frågan om beräkningen för nästa statsreglermgsperiod af statsverkets inkomster. n
o “u innevarande statsregleringsperiod äro dessa inkomster beräknade
pa följande sätt:
Bih. till Riksd. Prat. 1880. l;a Samt. l:a Afd.
2 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880. Ordinarie inkomster:
Ränta ....................................................................................... kronor
Tionde.........................................................................................
Arrendemedel......................................................... ®
Bergverkstionde............................................ ®
Mantalspenningar.................................................................... *
Bötesmedel.............................................................................. ”
Kavalleriregementenas hästvakansspanmål.................... »
Tillfälliga rotevakansafgifter............................................... »
Vakansafgifter af nyroterad jord....................................... »
Rotevakansafgifter af utsockne frälsehemman i Halland »
Vakansafgifter af bergslag................................................... »
Trosspassevolansafgift........................................................... »
Båtsmansvakansafgift ............................................................ »
Båtsmansbeklädnadsmedel ......... »
Kontrollstämpelmedel ............................................................ >'
Fyr- och båkmedel .............................................................. »
Telegrafmedel.................................... »
Jernvägstrafikmedel ............................................................. *
Skogsmedel ........................................................................... *
Extra uppbörd ....................................................................... *
säger 18,000,000: —;
4,470,000: —, 1,648,000: —, 2,500,000: —, 7,000: —, 640,000: —, 260,000: —, 350,000: —, 76,000: —, 125,000: —, 20,000: —, 20,000: —, 26,000: —, 75,000: —, 68,000: —, 20,000: —, 1,000,000: —, 1,330,000: —,
4.000. 000: —,
1.000. 000: 365,000: —,
Bevillning ar:
Tullmedel ..............................................................................
Postmedel .................................................................................
Stämpelpappersinedel ...........................................................
Bränvinstillverkningsafgift ...................................................
Hvitbetssockertillverkningsafgift .......................................
Allmän bevillning (deraf särskild tilläggsbevillning
1,500,000 kronor) ........................................................
säger 53,330,000: —;
kronor 24,700,000
» 5,000,000
» 3,100,000
» 15,000,000
» 30,000
» 5,500,000:
summa kronor 71,330,000:
Enligt beslut, hvarom bilagda protokoll öfver finansärenden för den 31 december sistlidna år och den 9 innevarande månad lemna närmare upplysning, föreslår Kongl. Maj:t i denna beräkning följande ändringar:
då afskrifning af ränta fortgår ej mindre å de till statsverket indragna boställen, som för dess räkning utarrenderas, än äfven å de landsstatsbo-
3 Kongl. Majds nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.
ställen, som fortfarande få af löntagarne bibehållas, finner Kongl. Maj:t inkomsttiteln ränta, som i medeltal för åren 1876—1878 uppgått till 4,453,734 kronor, icke böra beräknas högre än till 4,400,000 kronor;
då å sistnämnda boställen jemväl afskrifning af tionde eger rum, anser Kongl. Maj:t denna inkomsttitel böra beräknas 3,000 kronor lägre, eller till
1.645.000 kronor;
då uti arrendemedlen, som för år 1878 utgjorde 2,615,316 kronor, är att motse tillökning genom indragning till statsverket af sådana militieboställen, som en del löntagare ega rättighet att bibehålla intill 1880 års utgång, samt jemväl, ehuru i mindre betydande mån, genom indragning af åtskilliga landsstatsboställen, anser Kongl. Maj:t dessa medel kunna beräknas till 2,900,000 kronor;
med hänsyn till fortgående stegring i den från Sala bergslag inflytande bergverkstionden torde denna inkomsttitel kunna beräknas till 10,000 kronor;
dä kontrollstämpelmedlen från år 1874 ständigt nedgått, anser Kongl. Maj :t dessa medel, som för år 1878 utgjorde omkring 20,000 kronor, icke böra beräknas högre än till 18,000 kronor;
då, enligt hvad styrelsen för statens jernvägstrafik upplyst, bruttouppbörden af nämnda trafik under år 188! kunde antagas till 15,818,250 kronor, men deremot drift- och underhållskostnaden till 11,265,000 kronor och bidraget till trafikstatens pensionskassa till 68,250 kronor, eller sammanlagdt 11,333,250 kronor, finner Kongl. Maj:t jernvägstrajikmedlen kunna beräknas till 4,500,000 kronor;
då inkomsttiteln extra uppbörd uti innevarande års stat beräknats till
365.000 kronor med hänsyn dertill att under året skulle till statsverket öfverlemnas en fond af öfver 60,000 kronor, anser Kongl. Maj:t denna inkomsttitel, med frånräknande af berörda tillfälliga inkomst och för jemnande af de ordinarie inkomsternas summa, böra upptagas till 297,000 kronor;
då de vid 1879 års riksdag beviljade tullförhöjningar verkat endast å en del af årets införsel af socker, kaffe, tobak och bränvin, men tullinkomsterna för samma år likväl uppgått till 25,000,000 kronor, föreslår Kongl. Maj:t, under förutsättning derjemte af Riksdagens bifall till den förhöjning i tullsatserna för tobak, hvarom Kongl. Maj:t till Riksdagen aflåter särskild proposition, att tullmedlen beräknas till 26,600,000 kronor;
då postuppbörden på senare tid minskats och under tiden från och med den 1 juli 1878 till och med den 30 juni 1879 uppgått till endast
4.630.000 kronor, men tillväxt i uppbördsbeloppet är att förvänta genom år 1879 beslutade förhöjningar i afgifterna för befordran af en del postförsändelser och för prenumeration genom postverket af tidningar och tidskrifter, hvilken tillväxt generalpoststyrelsen beräknat till 100,000 kronor, anser Kongl. Maj:t postmedlen böra upptagas till 4,730,000 kronor;
4 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.
då stämpelpapper smedlen "för år 1878 uppgått till 2,282,656 kronor och för åren 1876—1878 utgjort i medeltal 2,341,623 kronor, samt den tillökning i beloppet, som uppkommer genom den i sammanhang med löneregleringen för eu del landsstatstjenstemän beslutade förhöjningen i stämpelafgiften, antagligen utgör 600,000 kronor, anser Kongl. Maj:t stämpelpappersmedlen böra beräknas till 2,900,000 kronor;
då tillverkningen af bränvin under de sist förflutna fem åren utgjort i medeltal 16,960,000 kannor och under de sista tio åren 16,710,000 kannor, och den minskade tillverkningen under år 1879 icke kan tillskrifvas ensamt den, samma år beslutade förhöjningen i tillverkningsafgiften, utan måste anses bero på andra tillfälliga förhållanden, föreslår Kongl. Maj:t att bränvinstillverkning saf giften beräknas till 14,800,000 kronor, motsvarande en tillverkning af 14,800,000 kannor;
då hvitbetssockertillverkningsafgiften under de senare åren betydligt nedgått, anser Kongl. Maj:t densamma icke böra upptagas högre än till 20,000 kronor; och
då allmänna bevillningen, som för år 1878 uppgått till 4,268,888 kronor, i medeltal för åren 1876—1878 utgjort 4,245,453 kronor, anser Kongl. Maj:t, under förutsättning att särskild tilläggsbevillning varder af Riksdagen beviljad jemväl för år 1881 och att nu gällande grunder för bevillningens utgörande bibehållas, denna inkomsttitel, tilläggsbevillningen inberäknad, kunna upptagas till 5,600,000 kronor.
Telegrafmedlen hafva visserligen under de senaste tio åren nedgått och komma för år 1879 att icke obetydligt understiga det beräknade beloppet; men under den förutsättning, som i protokollet öfver finansärenden för den 31 december sistlidna år är omförmäld, anser Kongl. Maja telegrafmedlen kunna för år 1881 beräknas till enahanda belopp, hvartill de finnas upptagna i innevarande års stat, eller 1,330,000 kronor.
Med iakttagande af ofvan nämnda ändringar i den vid senaste statsreglering uppgjorda inkomstberäkning, erhåller eu tablå öfver statsverkets för år 1881 beräknade inkomster följande utseende:
Ordinarie inkomster:
Ränta ........................................................... kronor 4,400,000: —,
Tionde ................................................... » 1,645,000: —,
Arrendemedel ............................................. » 2,900,000: —,
Bergverkstionde.................................... » 10,000: —,
Mantalspenningar...................................... » 640,000: —,
Bötesmedel................................................... » 260,000: —,
transport kronor 9,855,000: —,
5 Kong!. Maj:ts nåd, prop. n:o 1, om statsverket 1880.
9,855,000: —
transport kronor
Kavalleriregementenas hästvakansspan-
mål.........................................................
Tillfälliga rotevakansafgifter..................
Vakansafgifter af nyroterad jord ......
Rotevakansafgifter af utsockne frälsehemman i Halland .........................
Vakansafgifter af bergslag.....................
Trosspassevolansafgift.............................
Båtsmansvakansafgift ..............................
Båtstnansbeklädnadsmedel .....................
Kontrollstämpelmedel .............................
Fyr- och båkmedel ...............................
Telegrafmedel.............................................
Jernvägstrafikmedel .................................
Skogsmedel .............................................
Extra uppbörd ..........................................
Bevillning ar:
, 18,760,000: —;
, 54,650,000: —;
Tullmedel .................................................. i<r
Postmedel ..................................................
St ampel pappersmedel .............................
Bränvinstillverkningsafgift.....................
Hvitbetssockertillverkningsafgift ........
Allmän bevillning med särskild tilläggsbevillning .................................
o _ tillsammans kronor 73,410,000: —.
^aJ-l föreslår vidare, att Riksdagen mätte af riksbankens vinst för år 1879 anvisa till utbetalande efter ingången af år 1881, å tid som af Riksdagen bestämmes, ett belopp af 1,300,000 kronor.
• Om, under förutsättning af bifall till denna framställning, nämnda vinstmedel,................................................................................... kronor 1,300,000: —,
läggas till statsverkets ofvan beräknade inkomster ... » 73,410,000: _,
så utvisar summan, ............................................................... kronor 74,710,000: —
det för nästa statsregleringsperiod disponibla beloppet af statsverkets tillgångar.
6 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.
Första ImfviKititelu,
innefattande anslagen till kongl. hot- och slottsstaterna.
Nu gällande riksstat upptager:
för kongl. hofstat^................................................................. kronor 1,094,900: —,
» kongl. slottsstaten ........................................................... »_128,100: ;
tillsammans kronor 1,218,000: —. Häruti föreslår Kongl. Maj:t icke någon ändring.
Andra hiifviidtitelii,
innefattande anslagen till justitiedepartementet.
Nu gällande riksstat upptager för detta departement:
penningar .................................................................................... kronor 3,739,768. 46,
indelt ränta och ersättning för indragna räntor, förslagsanslag, ......................................................................... ”_231: 54;
summa kronor 3,740,000: — Häruti föreslår Kongl. Maj:t ingen annan ändring än att, i öfverensstämmelse med de beslut, som i bilagda utdrag af de inför Kongl. Maj:t i statsrådet förda protokoll, den 31 december sistlidna år öfver finansärenden och den 9 innevarande januari öfver justitiedepartementsärenden, omförmälas, anslagen till hofrätterna med underlydande justitiestater måtte ökas: för Svea hofrätt med derunder lydande justitiestat med 239 kronor 50 öre, för Göta hofrätt med derunder lydande justitiestat med 214 kronor 57 öre och för hofrätten öfver Skåne och Blekinge med derunder lydande justitiestat med 64 öre, samt utföras och beräknas sålunda:
Svea hofrätt med derunder lydande justitiestat:
anvisning i kontant........................................
indelning och dermed jemförlig anvisning,
friheter............................................................
ersättningar ..................................................
Göta hofrätt med derunder lydande justitiestat:
anvisning i kontant...............................■_............................
indelning och dermed jemförlig anvisning, fl friheter ..........................................................
kronor 510,020: —,
ersättningar
7 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.
Hofrätten öfver Skåne och Blekinge med derunder lydande justitiestat: anvisning i kontant................................................................... kronor 208,713:
samt att förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser, ved m. m. måtte minskas med 454 kronor 71 öre till 62,556 kronor.
Genom bifall härtill skulle hufvudtitelns slutsumma för nästa statsregleringsperiod blifva densamma som för innevarande statsreglering och komma att utgöra................................................................... kronor 3,740,000: —.
Dessutom äskar Kongl. Maj:t-, under åberopande af förenämnda protokoll öfver justitiedepartementsärenden för den 9 innevarande januari,
dels att såsom extra anslag för år 1881 måtte under denna hufvudtitel beviljas:
a) till arvode åt krigshofrättens ordförande och trenne militäre ledamöter......................................................................................... kronor 5,000: —,
b) för nya lagberedningen .................................................... » 40,000: _
c) till adjunktionsarvoden och andra kostnader, i hän- • delse Kongl. Maj:t skulle förordna att under nästa år en eller flere af rikets hofrätter må förstärkas
med en division utöfver det å stat uppförda antal, » 10,000: —;
summa extra anslag kronor 55,000: —; dels ock att det belopp af tillsammans 4,159 kronor 55 öre, som under nästlidna år blifvit förskottsvis utbetaladt till komitén för utarbetande af förslag till stadgande!! om säkerhet i jernvägar och dermed jemförliga anläggningar, måtte, likasom de kostnader, hvilka för nämnda komité kunna ytterligare erfordras, få bestridas af besparingarna å lagberedningens anslag för föregående år, i den mån sådana besparingar härtill lemna tillgång.
En jemförelse emellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1880 års riksstat upptagen och sådan den nu blifvit af Kongl. Maj:t för år 1881 föreslagen, utfaller sålunda:
18S0: 1881:
ordinarie anslag 3,740,000: —, 3,740,000: —;
_»_45,000: —,_55,000: —; således ökning 10,000: —;
summa kronor 3,785,000: —; 3,795,000:—; således ökning 10,000: —.
Tredje hufvudtiteln,
innefattande anslagen till utrikesdepartementet.
. Nu gällande riksstat, upptager under denna hufvudtitel 613,800 kronor, anvisade till följande årliga eller ständiga utgifter, nemligen:
8 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.
Kongl. Maj:t vill, med hänvisning till här bilagda utdrag ur statsrådsprotokollen öfver utrikesdepartementsärenden för den 12 december 1879 och den 9 januari innevarande år beträffande statsregleringen för år 1881, föreslå:
att nedannämnda anslag måtte af Riksdagen anvisas att, emot nu gällande redovisningsskyldighet samt med samma rätt till deras användande och under enahanda vilkor som hittills, utgå, nemligen:
I. Kabinettskassans utgifter:
1. departementschefen, ministern för ut-
rikes ärendena.......................................... kronor 24,000: —,
2. utrikesdepartementet ............................... » 32,190: —,
3. ministerstaten................................................ » 340,145: —,
4. militärattachéer ........................................ » 8,400: —,
5. skrifmaterialier, expenser och extra
utgifter .................................................... » 43,065: — 447,800:__;
IT. Iionsulskassans utgifter:
1. utrikesdepartementet ................................. kronor 6,550: —,
2. konsulatembets- och tjenstemännens
aflöningar.................................................. » 140,350: —,
3. skrifmaterialier, expenser och extra
utgifter .................................................... » 13,100: —, 160,000: —;
III. Utgifter,
som bestridas af svenska statsverket allena:
1. underhåll af svenska kronans egendom
i Konstantinopel ................................... kronor 4,200: —,
2. understöd åt svenska kyrkan i Paris » 1,800: —, 6,000: —;
tillsammans kronor 613,800: —.
9 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.
Dessutom äskar Kongl. Maj:t, under åberopande af hvad protokollet i svenskt statsråd den 9 januari innehåller, att såsom extra anslag för år 1881 måtte under denna hufvudtitel beviljas:
för fortsatt utgifvande af »Sveriges traktater» kronor 4,500.
Vid jemförelse med 1880 års riksstat finnas samtliga anslag under denna hufvudtitel vara till beloppen oförändrade.
Fjerde hufVudtiteln
innefattande anslagen till landtförsvarsdepartementet.
Under denna hufvudtitel finnas, enligt nu gällande riksstat, till årliga
eller ständiga utgifter anvisade:
penningar................................................................................... kronor 15,678,202: 02,
indelt ränta och ersättning för indragna räntor ......... » 1,485,554: 17,
indelt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag » 57,055: il,
oindelt spanmål, 28,888 kukikfot 4 kannor, å 2 kronor 40 öre kubikfoten ................................................ » 69,332: 16;
summa kronor 17,290,143: 46. Till extra ordinarie utgifter finnas anvisade......... » 791,856: 54;
tillsammans kronor 18,082,000: —.
Med afseende å de under 4:de hufvudtiteln förekommande anslag till årliga eller ständiga utgifter vill Kongl. Maj:t, med hänvisning för närmare utredning till de beslut, som finnas antecknade i här bilagda utdrag ur det inför Kongl. Maj:t i statsrådet den 9 dennes förda protokoll öfver landtförsvarsärenden samt jemväl bilagda protokoll öfver finansärenden den 31 sistlidne december, beträffande regleringen af utgifterna för år 1881 afgifva följande förslag:
Arméförvaltningen.
Kongl. Maj:t, som anser det nu kronobagaren i Stockholm från arméförvaltningens anslag tillkommande aflöningsbelopp, 450 kronor, böra utgå från anslaget »till mathållning för manskapet vid garnisonsregementena», föreslår Riksdagen att, med omfattande af denna åsigt, från anslaget till arméförvaltningen afföra aflöningen för personalen vid Stockholms utredningsförråd, för slotts- och proviantmästaren derstädes och för kronobagaren men deremot å anslaget »till försvarsverket till lands i allmänhet» uppföra aflöning för
Bih. till Rilcsd. Prof. 1880. Va Samt. 1 Afd.
10 Kongl. Majt:s nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.
en intendent vid utredningsförrådet i Stock-
holm med arvode.......................................... kronor 3,600: —,
en förvaltare vid dito med dito..................... » 3,000: —,
en förrådsskrifvare vid dito med dito......... » 1,200: —,
en vaktmästare vid dito med dito............... » 600: —,
en slotts- och proviantmästare vid slottsoch proviantmagasinet i Stockholm med
lön ................................ kronor 1,125: —,
skrifvarehjelp .................... » 250: —,
expenser ............................. » 50: —, » 1,425: —;
tillsammans kronor 9,825: —; hvarjemte Kongl. Maj:t för arméförvaltningens lönereglering, hvarom särskild proposition kommer att afgifvas,
beräknar en förhöjning i detta anslag af .................... kronor
utöfver den tillgång, som å anslaget uppstår genom förutnämnda förrådspersonals öfverflyttande till annat anslag.
Då anslaget till arméförvaltningen
nu utgör ............................................................ kronor 118,175: —,
skulle det genom sagda förhöjning ......... _»_24,525: —
komma att uppgå till.................................... kronor 142,700: —.
Krigsskolan.
Jemlik! åberopade statsrådsprotokoll af den 31 december 1879 föreslår Kongl. Maj:t i detta anslag,... kronor 79,888: 25, en förhöjning af ................................................ »----• 75
till .......................................................................... kronor 79,889: —.
Garnisonssjukhusen i Stockholm och å Karlsborg.
Detta anslag föreslås, med åberopande af sistnämnda
statsrådsprotokoll, förhöjdt med.................. kronor -: 75,
hvarefter detsamma, nu ................................. »__81,48 6 : 25,
kommer att utgöra .......................................... kronor 81,487: —.
Indelta armén:
Kavalleri- och infanteriregementena.
I öfverensstämmelse med meranämnda beslut den 31 december 1879 föreslår Kongl. Maj:t, _
transport
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.
transport
att detta anslag, under förutsättning att den, enligt kongl. brefvet den 28 april 1863, häraf utgående ersättning för upphörd dagsverksskyldighet till kungsgårdarne Lilla Bjlirum i Skaraborgs län och Beckaskog i Kristianstads län med sammanlagdt 240 kronor i penningar och 1,207 kubikfot 3 kannor oindelt spanmål varder å allmänna indragningsstaten Överflyttad, beräknas sålunda:
anvisning i kontant .................................. kronor 7,100: —,
indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:
friheter ............................................. » 901,750: —,
ersättningar ......................... »_693,400: —;
summa kronor 1,602,250: —.
Då anslaget nu är utfördt med ............ » 1,589,413: 4?,
uppkomine en nominel förhöjning af ... kronor 12,83 6 : 58.
Indelta arméns aflöning sanslag.
Kongl. Maj:t föreslår Riksdagen, att i detta anslag för aflöning åt två kaptener af 2:dra klassen vid lifregementets grenadiercorps och åt en löjtnant af 2:dra klassen vid andra lifgrenadierregementet, vid hvart och ett af Vestgöta, Bohusläns, Nerikes och Vermlands regementen samt vid norra och södra Skånska infanteriregementena bevilja en förhöjning af................................................................ kronor 12,340:—.
Vidare föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen, att ej mindre förhöja regeinentsintendenternas årliga aflöning vid indelta armén såväl med tjenstgöringspenningar, att utgå för sådan tjensteman vid rotehållsregeinente eller corps med 900 kronor och vid rusthållsregemente eller corps med 400 kronor, som med dagaflöning såsom kapten under vapenöfningarne, vid värfvade armén genom ett arvode af 600 kronor; än äfven uppföra å Smålands grenadierbataljons stat för en regimentsintendent:
lön .......................................................................... kronor 2,800: —,
tjenstgöringspenningar ....................................... » 400: —
dagaflöning under vapenöfningarne, 3 kronor
förslagsvis i 60 dagar,...................................... » ISO: —;
tillhopa kronor 3,380: —;
24,526: so,
12,8 3 6 : 58;
12,340: —;
transport 49,703: 08,
12 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.
transport 49,703: 08,
samt att af nu angifna anledning förhöja anslaget till indelta arméns befälsaflöning med erforderligt belopp 29,620: —. 29,620: —;
Detta anslag, som nu utgör.......... kronor 4,179,676: —,
skulle genom dessa förhöjningar:
för nytt befäl...................................... » 12,340: —,
för regeinentsintendenter.................. » 29,620: —,
komma att uppgå till......................... kronor 4,221,636: —.
Yärfvade armén.
Lifgardet till häst.
I detta anslag, nu .......................................... kronor 146,345: —,
äskas förhöjning för regementsintenden-
ten med .................................................. _»_600: —
till ....................................................................... kronor 146,945: —.
Husarregementet Konung Carl XV.
Detta nu till ..................................................... kronor 188,614: 05
uppgående anslag föreslås förhöjdt för re-
gementsintendentens aflöning med............ » 600: —,
och i öfverensstämmelse med beslutet den
31 sistlidne december med ........................ .»-----: 95
till ....................................................................... kronor 189,215: —.
600:
600:
?
95;
Svea lifgarde.
Äfven här äskas
såsom arvode åt regementsintendenten . kronor 600: — 600: —;
och enligt beslutet den 31 december 1879 » •: 85, : 85;
att tilläggas anslaget ..... » 162,628: 15,
hvarigenom dess slutsumma blifver......... kronor 163,229: —.
Andra lifgardet.
För samma ändamål föreslås i detta
anslag, ................................................................. kronor 161,593: 15,
en förhöjning af....................•........................... » 600: 85, 600: 85;
hvarefter anslaget kommer att utgå med kronor 162,194: —.
transport 81,7 25 : 73,
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.
transport 81,7 25 : 73,
Vermlands fältjägarecorps.
Kongl. Maj:t föreslår Riksdagen, att — under vilkor att Riksdagen
godkänner det vid protokollet fogade förslag till ny stat för Vermlands fältjägarecorps (bil. lit. A till förenäinnda protokoll öfver landtförsvarsärenden af den 9 dennes);
beviljar de å anslaget till indelta arméns befälsaflöning redan äskade medel för aflöning åt. två kaptener af 2:dra klassen och sju löjtnanter af 2:di’a klassen;
medgifver att såväl tillämpningen af den nya staten för Vermlands fältjägarecorps som tillsättande af nyssnämnda nya befälsplatser vid indelta armén må ega rum i den mån Kongl. Maj:t pröfvar sådant vid afgång från fältjägarecorpsen eller eljest lämpligen kunna ske; samt
likaledes medgifver, att under öfvergångstiden de för meranämnda nya befäl å anslaget till indelta arméns befälsaflöning beviljade medel må få till aflöning vid Vermlands fältjägarecorps användas; —
anslaget till nämnda corps,
hvilket nu utgör ............................................. kronor 135,684: 50,
nedsättes till det enligt förslagsstaten erforderliga belopp..... kronor 123,995: so,
ökadt, enligt nådiga beslutet den 31 sist-
lidne december, med » -: so till » 123,996: —,
hvilket skulle medföra en minskning af kronor 11,6 8 8 : 50.
Svea, Göta och Vendes artilleriregementen.
Kongl. Maj: t, som, vid bifall till nedan angående organisation af fästningsartilleriet gjorda framställningar, vill tillse, att garnisonskommenderingar ur indelta armén till, besättning å Waxholm—'Oscar Fredriks borg komma att upphöra, så snärts ådant kan, efter som fästningsartilleriets organisation fortskrider, ega rum, och bestrida de under tiden för sådana kommenderingar erforderliga kostnader från de medel, som blifva för fästningsartilleriet anslagna, föreslår:
transport 81,7 2 5: 73,
14 Kongl. Maj:ts nåd. prop. nio 1, om statsverket 1880.
transport 81,725: 73,
att af nuvarande, Svea och Göta artilleriregementen tillhörande, 6 fästningskompanier må, i den mån Kongl. Maj:t pröfvar sådant kunna ske, organiseras ett från fältartilleriet skildt fästningsartilleri;
att till en början 4 af i fråga varande kompanier måtte få, i mån af tillgängliga medel, tillökas hvart och ett med en löjtnant af lista klassen, en sergeant af lista klassen samt tre förste konstaplar, sex andre konstaplar, tio artillerister och volontärer, eller tillsammans 19 man i nummer;
att fästningsartilleriets stab må utgöras af: en öfverstelöjtnant, chef, en major, artilleribefälhafvare å Waxholm, en sergeant af lista klass, regementskommissarie å nämnda
fästning, samt en andre bataljonsläkare;
att till fästningsartilleriet måtte få dels öfverflyttas lämpligt antal af tygstats- och förrådspersonalen från Svea och Göta artilleriregementen, dels tillsättas en förrådsförvaltare å Waxholm;
att fästningsartilleriets personal må få åtnjuta samma aflönings- och öfriga förmåner, som enligt gällande stater och författningar tillkomma personalen vid fältartilleriregementena, dock att regementsofficer vid fästningsartilleriet erhåller lönetillägg och fourageersättning endast för en tjenstehäst;
att öfverflyttningen till fästningsartilleriet eger rum endast i den mån sådant, utan kränkning af förvärfvade rättigheter, pröfvas kunna ske;
att till genomförande af denna förändring må, utöfver de nu för befintliga fästningskompanier jemte befäl anslagna medel, ej mindre anvisas anslaget till reservartilleriet, 31,275 kronor, i den mån det är eller blifver tillgängligt, än äfven beviljas ett nytt anslag af 37,503 kronor, att tillsvidare uppföras å artilleriregementenas anslag, för att sedermera, efter organisationens genomförande, till vederböidiga anslag öfverflyttas; samt
att de besparingar, som kunna under öfvergångstiden å de för fästningsartilleriet sålunda afsedda medel uppkomma,_
transport 81,7 2 5 : 73,
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.
transport
må af Kongl. Maj:t disponeras för de med uppsättningen af nytt manskap och eljest med organisationens genomförande förenade kostnader, samt till upprätthållande af garnison å Waxholm—Oskar Fredriks borg.
Vidare föreslår Kongl. Maj:t, i öfverensstämmelse med det i protokollet öfver finansärenden den 31 december sistlidna år antecknade beslut, att reservationsanslaget till Svea, Göta och Vendes artilleriregementen, hvilket, om hvad nu blifvit angående fästningsartilleriet föreslaget vinner bifall, lärer böra i riksstaten uppföras under namnet: ”artilleriet”,
och som nu utgör ....................................... kronor 1,091,965: 49,
och med nu föreslaget tillägg.............. » 37,503: —
komme att uppgå till.............................. » 1,129,468: 49,
måtte med ...................................................... » : 5g
jemnas till ............................................ kronor 1,129,469: —.
81,725: 73,
37,503:
?
51;
Marinregementet.
Kongl. Maj:t föreslår, att detta anslag må, i den mån det genom marinregementets indragning är eller ytterligare blifver disponibelt, äfven under år 1881 användas till underhåll af garnisonen i Carlskrona.
Fo rtifikationen.
Till arvode åt två regementsintendenter, en vid pontonier- och en vid sappörbataljonen, äskas
i detta anslag,................................................... kronor 294,420:—,
en förhöjning af............................................... _»__1,200: —, 1,200: —;
hvilket gåfve såsom ny slutsumma........... kronor 295,620: —.
Värfvade garnisonstruppernas rekrytering och aflöning.
Detta anslag,.......................................... kronor 859,211: 21,
föreslås, i enlighet med beslutet den 31
december 1879, förhöjdt med .................. » -; 79 --: 79;
till ..................................................................... kronor 859,212: —.
transport 120,430: 03,
16 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1S80.
transport 120,430: 03,
Remontering och skoning m. m. för värfvade kavalleriets, artilleriets och fortijikationstruppernas hästar.
Äfven i detta anslag, ........................... kronor 140,591: 20,
föreslås, jemlikt samma nådiga beslut, en
förhöjning af.........................................................»________'• so? -: 8°;
hvarefter det blifver ...................................... kronor 140,592: —.
Lega för hästar till artilleriets och fortiftkationstruppernas exercis.
Under förutsättning att anslaget erhåller naturen af förslagsanslag, föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen att utbyta den i detsamma nu ingående oindelta spanmål, 18,049 kubikfot 5 kannor, i förslagsvärde ä 2 kronor 40 öre kubikfoten upptagen till 43,318 kronor 80 öre, mot ett kontant anslag, som till slutsiffrans jemnande bestämmes till.. kronor 43,504: 26, då anslaget, om till förenämnda summa lägges den del, som nu utgör kontant anvisning, ................................................................. » 20,495: 74,
kommer att, med en förhöjning af 185
kronor 46 öre, sluta på.................................... kronor 64,000: —. 185: 46;
Beväringen:
Lifbeväring sregementet.
Jemlikt beslutet af den 31 december 1879 föreslås till
jemnande af anslaget, nu................................ kronor 11,431: so,
en förhöjning af ............................................... »_—so, -: so;
så att det blifver............................................... kronor 11,432: —.
Gotlands nationalbeväring.
Äfven detta anslag, .............................. kronor 200,261: 30,
föreslås jemnadt med .................................. _»____• 70 : 705
till ................................................................... kronor 200,262: —.__
transport 120,6 1 7 : 49,
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.
transport
Materielen:
För aflöning åt personalen vid Stockholms utredningsförråd och åt slotts- och proviantmästaren derstädes föreslås
anslaget förhöjdt med................................. kronor 9,825: ——
samt, enligt beslutet den 31 december
1879, ökadt med................................. » : 53,
hvarefter det, som nu utgår med ......... » 2,109,090: 47,
uppbringas till................................................ kronor 2,118,916:—.
Till lif- och släpmunderingar vid rotehållsregementena och Vermlands fältjägarecorps.
Anslaget, ........................................................... kronor 304,062: 92,
föreslås jemnadt med .................................... » --: 08
till ...................................................................... kronor 304,063: —.
Underhåll af sängkläder m. m. på mötesplatserna.
Kongl. Maj:t föreslår, att detta anslag,
120,617: 49,
9,825:
sb;
08:
Inqvartering skostnader i Stockholm. Kongl. Maj:t föreslår, att detta an-
slag, ....................................................................... kronor 57,500:—,
med ...................................................................... » 1,900: —
minskas till ........................................................ kronor 55,600: —.
Ved och ljus vid fästnings- och garnisonsorter.
Anslaget, .............................................................. kronor 46,391: 50,
föreslås jemnadt med ..................................... » -——: so -: 50;
till .......................................................................... kronor 46,392: —.
0 Diverse anslag:
Ålder stillägg.
transport 136,943: eo,
3 Bih. till RiJcsd. Prof. 1880. l:a Sami. l:a Afd.
18 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.
transport 136,943: eu,
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för arméförvaltningen m. fl. verk.
Kongl. Maj:t föreslår en förhöjning af kronor 6,230: — 6,230: —;
i anslaget, som nu utgör................................. » 8,770:—,
så att detsamma kommer att utgöra .........kronor 15,000: —.
Skrifmaterialier och expenser, ved m. in. för departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli.
Till jemnande af de ordinarie anslagens slutsumma före-
Kongl. Maj:t föreslår ej mindre att det till fyllnad i aflöning vid disciplinkompaniet erforderliga belopp, 4,833 kronor, måtte få för år 1880 och framdeles varda anvisadt att utgå från förslagsanslaget till disciplinsoldaternes beklädnad och underhåll, än äfven att sistnämnda anslag minskas med 20,000 kronor, hvarefter hela anslaget till disciplinkompaniet kommer att utgöra:
bestämdt anslag................................................... kronor 10,938: —,
förslagsanslag ...................... » 69,062: —;
tillhopa kronor 80,000: —. _
Summan af den äskade förhöjningen i ordinarie anslagen
utgör således ............................................................................. kronor 143,445 04.
Om derifrån dragés summan af ofvan föreslagna nedsättningar i
anslaget till Yermlands fältjägarecorps... kronor 11,6 8 8 : 50, anslaget till underhåll af sängkläder in. m.
vid mötesplatserna.................................... » 38,000: —,
anslaget till iriqvarteringskostnader i
Stockholm .................................................. » 1,900: —,
anslaget till disciplinkompaniet.................. » 20,000:-—, 71,588: 50,
kommer verkliga tillökningen i hufvudtitelns ordinarie anslag
att uppgå till................................................................... kronor 71,8 5 6 : 54,
transport 71,856: 54,
Kongl. Maj:ts nåd. prop. nio 1, om statsverket 1880.
transport 71,8 5 6: 54,
hvilken tillökning dock mer än täckes af de sedermera ej längre behöfliga å extra stat uppförda anslagen:
till arméförvaltningen....................................... kronor 29,890: —,
till ersättning för garnisonskommenderin-
gar, i medeltal ..........................................._»__44,879: 40;
tillhopa kronor 74,769: 40.
Om till förenämnda tillökning lägges nuvarande ordinarie anslagen .......................................................................... kronor 17,290,143: 46,
kommer de ordinarie anslagens slutsumma att utgöra kronor 17,362,000: —.
Beträffande derefter de landtförsvarets behof, för hvilka tillfälliga eller extra anslag erfordras, finner Kong!. Maj:t, på grund af hvad enligt åberopade statsrådsprotokoll öfver landtförsvarsärenden för den 9 dennes blifvit rörande extra statsregleringen utredt och upplyst, Sig föranlåten att, med hänvisning till förslagen i samma statsrådsprotokoll, af riksdagen i nåder
äska för år 1881 följande anslag:
1. till artilleribehof:
ny fältartillerimateriel.......................... kronor 250,000: —,
positionsartilleri....................................... » 50,000: —,
bestyckning af Carlsborgs fästning... » 100,000: —,
skjutfält: Kongl. Maj:t föreslår Riksdagen,
att för inköp eller förvärfvande genom expropriation af den för skjutfält, enligt den generalfälttygmästarens underdåniga memorial den 15 november 1879 bifogade karta, erforderliga, enskilde tillhöriga mark måtte beviljas ett extra anslag af 161,476 kronor, samt deraf anvisas att utgå under år 1881 ett belopp, som, till jemnande af de extra anslagens slutsumma, bestämmes till ........................ » _84,428: —, 484,428:—;
att vidare medgifva, det ej mindre erforderlig mark å Tierps kronopark varder för skjutfältet upplåten, än äfven att dels behållningen af den afverkade och försålda skogen får, på sätt generalfälttygmästare!! föreslagit, användas till betäckande af kostnader för fältets undersökning och kartläggning, stubbrytning, planering,____
transport 484,428: —,
20 Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1880.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
transport
stängsels anbringande, vägars anläggning och sättande i stånd in. rn., dels den arrendesumma, som kan komma att inflyta för den odlade jorden och för de delar af skjutfältet, som under vissa förbehåll kunna begagnas till kreatursbete, må få användas till underhåll af skjutfältet och de byggnader, som kunna komma att der uppföras, till fortifikationsbehof:
Carlsborgs fästning....................... kronor 150,000: —,
Carlskrona.......................................... » 70,000: —,
till intendenturbehof:
ersättning för underhåll åt garnisonskommenderingar
till generalstabens topografiska arbeten....................................
till officerares anställning i främmande arméer..................
till skarp sky tteväsendets och skjutskicklighetens befrämjande
till arméns ackordsamortering ...................................................
till värnpligtig ens tillämpning...............................................
till byggnadsbehof:
kavallerietablisseinentet vid Stockholm...........................
byggnader för husarregementet Konung Carl XV:
Kongl Maj:t föreslår Riksdagen, att, för uppförande vid eller i Helsingborg af ett etablissement för två sqvadroner af husarregementet Konung Carl XV, ej mindre bevilja 258,000 kronor och deraf anvisa att under år 1881 utgå 101,000 kronor från behållningarne å militieboställskassan och de upplösta boställsdirektionernes till arméförvaltningen öfverlemnade tillgångar, än äfven medgifva, att för ändamålet må användas hvad som kan inflyta vid försäljning af de kronans hus och tomter i Helsingborg och Engelholm, hvilka nu disponeras af husarregementet Konung Carl XV. _
summa kronor
484,428: —,
220,000: —,
53,572: —, 60.000: —, 9,000: —, 30,000: —, 185,000: —, 25,000: —,
60,000: —,
1,127,000: —.
En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1880 års riksstat upptagen och sådan den nu blifvit af Kongl. Maj:t för år 1881 föreslagen, utfaller sålunda:
1880: 1881:
ordinarie anslag 17,290,143: 46, 17,362,000:—, således ökning 71,856: 54; extra » 791,856: 54, 1,127,000:—, således ökning 335,143: 46;
summa kronor 18,082,000:—; 18,489,000: — ; således ökning 407,000:—.
Kongl. Majt:s nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.
21 Femte hufyudtiteln,
innefattande anslagen till sjöförsvarsdepartementet.
I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i nu gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:
i penningar ................................................................................. kronor 5,090,486: 02,
i indelt ränta och ersättning för indragna räntor......... »_81,513: 98;
tillsammans kronor 5,172,000: —, vill Kongl. Maj:t, i enlighet med de beslut, som innefattas uti bilagda statsrådsprotokoll öfver sjöförsvarsärenden den 9 innevarande månad, föreslå beträffande
aflöning för flottans corpser och stater:
1. att Riksdagen måtte dels medgifva, att utöfver de afgifter för vakanta rusthållsnummer i Blekinge län och Södra Möre härad af Kalmar län, hvilka enligt 1876 års Riksdags beslut anvisats för genomförande af löneregleringen för flottan, jemväl öfriga under år 1881 inflytande dylika afgifter må för löneregleringens behof under sistnämnda år användas; dels ock i öfrigt för löneregleringens genomförande under år 1881 för samma år anvisa ett anslag af 50,000 kronor å extra stat att gemensamt med anslaget till aflöning för flottans corpser och stater redovisas;
2. att Riksdagen, med ändring af den utaf Riksdagen jemlik! dess skrifvelse den 15 maj 1874 för dess del godkända bestämmelse angående tiden för tillträdandet af den tjenstemännen vid flottans civilstat tillkommande löneförhöjning efter vissa års tjenstetid, måtte medgifva, att det för marinförvaltningen gällande, i sjette punkten af nådiga kungörelsen den 7 december 1877 intagna stadgande får å nämnde civilstat tillämpas; dock att löneförhöjning i enligt med deri stadgad beräkningsgrund icke må i fråga varande tjensteman tillgodokomma förr än från och med år 1881;
beklädnad åt sjömans- och skeppsgossecorpserne:
3. att detta anslag må från naturen af »förslagsanslag högst» förändras till reservationsanslag och i sammanhang dermed af Riksdagen medgifvas, att af möjligen uppkommande besparingar å detta anslag må få betäckas så väl den för år 1878 balanserade bristen derå, som ock de brister, hvilka uppstått eller komma att å samma anslag uppstå för åren 1879 och 1880;
22 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.
båtsmansindelningen och
tillskott i de till båtsmansindelningen i Blekinge län anslagna räntor:
4. att, med sammanförande af dessa båda anslag, måtte beräknas:
för båtsmansindelningen:
indelning och dermed jemförlig anvisning på förslag:
friheter..................................................................... 77,300: —,
ersättningar ............................................................ 24,600: —, 101,900: —;
i händelse af bifall hvartill en . minskning i sammanlagda beloppet af i fråga varande båda anslag kommer att uppstå med 3,153 kronor 98 öre;
flottans nybyggnad och underhåll:
5. att detta anslag upptages sålunda:
flottans nybyggnad och underhåll, derunder för polisbevakning vid Carlskrona station 22,100 kronor, reservationsanslag,........................... 1,078,800: —;
lots- och fyrinrättningen med lifräddning sanstalterna:
6. att detta anslag må beräknas sålunda:
anvisning i kontant, reservationsanslag,......... 1,000,000: —,
indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:
friheter............................................................ 405: —,
ersättningar ..............................................................4: —, 1,000,409: —;
hvarigenom eu minskning af 51 kronor uppkommer i det belopp, hvarmed detta anslag är i riksstaten för år 1880 uppfördt; och förutsätter Kongl. Maj:t derjemte, att de å inkomsttiteln »fyr- och båkmedel» uppkommande öfverskott fortfarande må, såsom hittills, få för de med anslaget afsedda ändamål användas;
undervisningsanstalter för sjöfart:
7. att, för inrättande af en navigationsskola i Strömstad, Riksdagen må,
under vilkor det staden på egen bekostnad anskaffar och framgent underhåller de för samma skola erforderliga hus och byggnader, förhöja detta anslag från 102,000 kronor till 107,650 kronor, eller med kronor........ 5,650: —.
8. Beträffande alla de ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande år finnas under femte hufvudtiteln uppförda och icke här ofvan blifvit särskilt omnämnda, har Kongl.
Maj:t icke att föreslå annan förändring än i afseende å anslaget :
transport 5,650:
23 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.
transport 5,650: —, skrifmaterialier och expenser, ved m. m.,
hvilket för jemnande af hufvudtitelns slutsumma föreslås att
höjas från 45,857 kronor 2 öre till 46,412 kronor, eller med 5 5 4: 98.
De belopp, som Kongl. Maj:t här ofvan begärt på ordinarie stat, utgöra altså......................................................................... 6,204: 98.
Om härtill lägges femte hufvudtitelns slutsumma enligt
gällande riksstat ....................................................................................... 5,172,000:—,
men från den genom berörde sammanläggning erhållna
summan......................................................................................................... 5,178,204: 98.
afdrages här ofvan angifna minskning i anslaget för båts-
mansindelningen..................................................................... 3,153: 98
samt i anslaget till lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna.............................................._51: — 3,204: 98,
så erhålles det belopp.............................................................. kronor 5,175,000:—,
hvartill femte hufvudtitelns ordinarie anslag enligt Kongl. Maj:ts förslag skulle för år 1881 uppgå.
Förutom ofvan under punkten 1 begärda extra anslag för genomförande
under år 1881 af löneregleringen för kongl. flottan......... kronor 50,000: —,
vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att bevilja till:
9. arbetsmaskiner i verkstäderna vid flottans varf i
Carlskrona ................ » 32,000: —,
10. utförande af muddringsarbeten vid Stockholms
station.............................................................................. » 25,000: —,
11. artillerimateriel ..................... » 97,000: —,
12. kompletterande af sjöbefästningarnes vid Carlskrona inventarier m. in........................................... » 96,000: —,
13. omarbetning af krut................................................... » 30,000:—-,
14. skjutförsök och inskjutning af kanoner............... » 30,000:—,
15. minväsendet ............................................................ » 140,000:—;
tillsammans kronor 500,000: —.
Fn jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1880 års riksstat upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller på följande sätt:
1880: 1881:
24 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.
Sjette hufvudtiteln,
innefattande anslagen till civildepartementet.
Nu gällande riksstat upptager för denna hufvudtitel:
penningar...................................................................................................... 3,976,757: 3?,
indelt ränta och ersättning för indragna räntor........................... 170,631: 21,
indelt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag ........... 12,407: 64,
oindelt spanmål, 9,327,5 kubikfot, till värde förslagsvis å 2
kronor 40 öre kubikfoten ............................................................ 22,386: —;
summa kronor 4,182,182: 17.
Enligt närlagda protokoll öfver finansärenden af den 31 nästlidne december och öfver civilärenden den 9 innevarande månad föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen, beträffande anslagstitlarne:
Kommerskollegium,
Extra anslag. Ordinarie anslag.
att dels medgifva, att de lönebelopp, som äro i kommerskollegiets stat anvisade ej mindre för en advokatfiskalstjenst än äfven för andra ledigblifna eller ledigblifvande befattningar inom kollegium, i afseende å hvilka indragning synes kunna ega rum eller förändring böra vidtagas, må intill slutet af år 1881, i den mån de för bestridande af göromålen inom kollegium kunna finnas erforderliga, af Kongl. Maj:t för ändamålet disponeras;
dels, på det Kongl. Maj:t, må komma i tillfälle tilldela kommerskollegiets ledamöter samt dess i stat uppförde embete- och tjensteman, med undantag af tre kanslister, tillfällig löneförbättring under år 1881 till samma belopp, som för innevarande år beviljats, på extra stat
för år 1881 anvisa ........................................................ 8,740: —,
dels ock likaledes på extra stat för år 1881 anvisa såsom tillfälligt lönetillägg för fyra berg-
transport 8,740: —,
25 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1880.
Extra anslag.
transport 8,740: -
mästare, som sakna boställe, och tre tjensteman vid Sala silfververk tjugu procent å de till dem utgående löner, eller tillsammans............................. 2,420: -
Rikets ekonomiska kartverk,
att, utöfver det å sjette hufvudtiteln för närvarande för rikets ekonomiska kartverk uppförda ordinarie anslag, 6,000 kronor, under samma hufvudtitel på extra stat för år 1881 anvisa dels till fortsättande af de ekonomiskt-geografiska kartarbetena i Norrbottens län 31,000 kronor, dels ock, på det den vid allmänna ekonomiska kartverket redan anstälda personal må under samma år kunna finna lämplig sysselsättning, för detta kartverks fullföljande 45,000 kronor, eller tillsammans...................................................................... 76,000: —
Öfver ståthållareembetet,
att dels, med de i ofvan nämnda protokoll den 9 i denna månad föreslagna vilkor och förbehåll i afseende å förändrad organisation och lönereglering, godkänna det i samma protokoll intagna förslag till ny stat för underståthållaren och öfverståthållareembetets kansli;
dels för tillämpning af berörda nya aflöningsstat höja ordinarie anslaget »öfverståthållareembetet» från 82,122 kronor till 88,422 kronor, eller med..................................................................
dels förklara, att möjligen ifrågakommande utbetalning af en nuvarande ordinarie kanslists lön på den hittills gällande staten må bestridas af det på nya staten uppförda anslaget till »extra biträden och vikariatsersättning m. in.», äfvensom att den i nu gällande stat uppförda aflöning för ledigblifven eller under året ledigblifvande, till indragning afsedd befattning vid öfverståthållareembetets kansli må ställas till nämnda
Ordinarie anslag.
6,300: —;
Bih. till Riksd. Prat. 1880. l;a Sami. l:a Afd.
transport 87,160: —,
6,300: —, 4
26 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.
Extra anslag. Ordinarie anslag.
transport 87,160: —, 6,300: —,
embetes förfogande för påbörjande af den nya organisationens genomförande och göromålens bestridande i enlighet dermed;
dels ock på extra stat för år 1881 bevilja till fortsatt utgifvande under samma år af »polisunderrättelser», i enlighet med de af Kongl. Maj:t meddelade föreskrifter, ett anslag å........................ 10,000: —;
Landsstaterna i länen,
att dels, med godkännande af de enligt ofvannämnda statsrådsprotokoll den 9 i denna månad föreslagna grunder och närmare bestämmelser för lönereglering för landträntmästare och häradsskrifvare, besluta:
att alla till landträntmästare och häradsskrifvare anslagna boställen eller löningsj ordar till statsverket indragas den 14 mars 1883, dock med iakttagande,
att sådan indelningshafvare eger att, om han så önskar, under sin återstående tjenstetid och med rätt till fardagsår för sig eller sterbhus fortfarande såsom löneförmån åtnjuta sitt boställe eller sin löningsjord mot det afdrag å den kontanta lönen, som efter uppskattning kan blifva bestämdt; samt
att staten, då han från vederbörande indelningshafvare eller hans sterbhus öfvertager boställe eller löningsjord, efter värdering vid syn jemväl öfvertager sådana å fastigheten befintliga, indelningshafvaren tillhöriga åbyggnader, som vid synen anses vara för fastigheten nyttiga; att med löneregleringens inträdande skall för deri inbegripne tjensteman upphöra den nu varande rättigheten till expeditionslösen, uppbördsprocenter, provisioner, arvoden af allmänna bevillningen samt öfriga extra inkomster; dock med det undantag, att följande sportler komma_
transport 97,160:
6,300:
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.
transport
att till samme tjensteman fortfarande utgå, nemligen :
a) lösen för sådana expeditioner, som part eller annan på egen begäran erhåller eller eljest icke författningsenligt är pligtig att lösa;
b) provisioner för uppbörd och redovisning af landstings, kommuners eller enskilda inrättningars afgifter, eller utaf medel af än mer enskild natur; och
c) den häradsskrifvarne tillkommande debetsedelslösen; samt,
tillsvidare och intilldess annorlunda kan
varda förordnadt,
d) åklagareandelar af sakören;
dels, under detta förbehåll och med föreslagna vilkor i öfrigt, godkänna följande aflöningsstater:
I. för landträntmästare:
Tjenst-
Lön. görings- Summa, penningar.
a) i Malmöhus, Elfsborgs,
Östergötlands,
Skaraborgs, Göteborgs och Bohus, Calmar,
Kristianstads och Vermlands
län........................3,000: ■
• b) i Jönköpings, Kronobergs, . Stockholms, Kopparbergs, Örebro,
Gefleborgs, Vesternorrlands och Södermanlands, län............3,000: —, 1,300: —, 4,300:
-,1,500:—, 4,500:-
b- M
£3 2
tf}
3 S5
CD 3 Q-I
£30 UT HJ
O — o ^ So
Ef ^ g 3T B ©
Extra anslag. Ordinarie anslag.
97,160: —, 6,300: —,
transport 97,160: —, 6,300: —,
28 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.
c) i Blekinge, Hallands, Vestmanlands, Upsala, Vesterbottens, Norrbottens, Jemtlands och Gotlands län.......................
Lön.
transport
Tjenst-
görings- Summa, penningar.
£ pa
P CD
3,000:—,1,000:—,4,000:
3 ®
CD H
Q-
o fT
S»
a
2 sr
3 o 2 ro
Extra anslag. Ordinarie anslag.
97,160: —, 6,300: —,
II. för häradsskrifvare:
. i ~ rvnrv 1 Efter tio år kan lönen
.....................kronor 2,000. , -j j^jas mec| 500 kronor.
tjenstgörings-
penningar » 500: —;
med tillägg å tjenstgöringspenningarna af 75 kronor för hvarje börjadt femtusental af folkmängden i tjenstedistriktet; dock så att tillägget icke i något fall må understiga 300 kronor;
dels för bestridande af dessa aflöningar öka det ordinarie anslaget till »landsstaterna i länen»
med...................................................................................... 163,185: —;
dels, under förutsättning af bifall härtill, medgifva, att anslaget »landsstaterna i länen», med inberäkning af de nu särskilt uppförda penningeanslagen till ersättande af arrende för lägenheten Hushagen jemte forsellön och till bestridande af lösen för åtskilliga i den landshöfdingen i Vesternorrlands län anvisade lön ingående räntepersedel', må beräknas sålunda: anvisning i kontant, (deraf
95,000 kronor reservationsanslag), ....................................... 2,343,539: —,
indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:_________
transport 2,343,539:—, 97,160: —, 169,485: —,
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.
29 Extra anslag. Ordinarie anslag.
transport 2,343,539: —, 97,160: —, 169,485: —,
friheter................................. 8,500: —,
ersättningar........................ 150,900: —;
summa kronor 2,502,939: —;
dels medgifva, att den länsmansaflöning, som
vid verkställandet af den beslutade föreningen af Hille och Valbo länsmansdistrikt inom Gefleborgs län blifver tillgänglig, må af Kongl. Maj:t disponeras för genomförande af förändrad länsmansdistriktsindelninginom samma eller annat län; dels ock till Kongl. Maj:ts förfogande för år
1881 ställa ett extra anslag af ................................. 40,000: —,
att användas till aflöning och underhåll åt särskild polisstyrka på landet, der sådan kan af förhållandena påkallas, äfvensom till belöningar för gröfre brotts upptäckande samt förbrytares efterspanande eller gripande;
Väg- och vattenbyggnadsstaten:
att dels med de i åberopade protokoll af den 9 januari omförmälda vilkor och förbehåll i afseende å förändrad organisation af och lönereglering för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen godkänna det i samma protokoll intagna förslag till ny stat för detta embetsverk och dess biträden ;
dels till undersökningar och expenser för allmänna arbeten anvisa ett årligt reservationsanslag till belopp af....................... 45,000 kronor;
dels ock till stipendier för utrikes resor i ändamål att studera andra länders allmänna arbeten bevilja ett årligt anslag till samma belopp som hittills................................. 3,000 kronor;
samt att, i händelse af bifall härtill, i riksstaten under sjette hufvudtiteln, efter »landsstaterna i länen», uppföra ett ordinarie anslag under benämning »väg- och vattenbyggnadstatem, motsvarande aflöningsinedlens och de särskilda an-
transport 137,160: —, 169,485: —,
30 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.
transport
slagens sammanräknade belopp, — deraf särskilt reservationsanslag 45,000 kronor till undersökningar och expenser för allmänna arbeten —, eller.............................................................................
Extra anslag.
137,160: -
Ordinarie anslag.
, 169,485: —,
106,300: —;
Ålder stillägg:
att de för embets- och tjensteman samt betjente vid öfverståthållare-embetets kansli och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt landträntmästare och häradsskrifvare ifrågakommande ålderstillägg må få utgå af sjette hufvudtitelns förslagsanslag till »ålderstillägg», samt att för sådant ändamål höja nämnda anslag från 170,000 kronor till 210,000 kronor, eller med.....................
40,000:
Gästgifvares friheter:
att detta anslag, med inberäkning af ersättning för en under räntan af hemmanet 1 mantal skatte n:o 1 Herting, Lars Nilsgården i Skrea socken af Hallands län inbegripen, numera afskrifven qvarnränta, hvilken varit indelt till gästgifveriet i Falkenberg, beräknas sålunda:
anvisning i kontant....................... 1,040: —,
indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:
friheter...................................... 6,635: —,
ersättningar.............................. 11,900: — ;
summa kronor 19,575
således ökning med.........
1,012: ii;
Bidrag till skjutsentreprenader:
att nedsätta det belopp, hvartill anslaget »bidrag till skjutsentreprenader» i riksstaten beräknas, från 300,000 kronor till 250,000 kronor, eller med 50,000 kronor. _
transport 137,160:
316,797: u,
Kongl. May.ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.
31 Extra anslag. Ordinarie anslag.
transport 137,160: —, 316,797: ii,
Färjor och färjekarlar:
att detta anslag beräknas sålunda:
anvisning i kontant ........................... ] 50: —,
indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:
friheter.......................................... 25: —,
ersättningar ............................. 210: —;
summa kronor 385: —;
således ökning med........................................................ 13- 14.
Skiften och afvittring ar:
dels, i likhet med hvad för flera år egt rum, att för år 1881 bevilja förhöjning i årsarvodet för de i Kopparbergs län anstälde 18 storskifteslandtmätare med 400 kronor till hvarje, samt i styresmannens för storskiftesverket^ årsarvode likaledes med 400 kronor; att medgifva, det de belopp, hvarmed afvittringslandtmätarnes i Vesterbottens och Norrbottens län inkomster af tjensten under år 1881 kunna komma att understiga 2,500 kronor för yngre afvittringslandtmätare och 3,000 kronor för de afvittringslandtmätare, som på grund af ålder i tjensten enligt gällande taxa åtnjuta arvodesförhöjning, må afvittringslandtmätarne godtgöras och af anslagen till storskiftes- och afvittringsverken utgå; att för år 1881 åt föredragandena af afvittringsärenden i Vesterbottens- och Norrbottens län samt till skrifbiträde åt dem bevilja en tillökning af 400 kronor i det åt hvarje af dem anslagna belopp, samt att bevilja tillfällig tillökning i styresmannens för afvittringsverket i Vesterbottens län årsarvode för år 1881 med ett belopp af 200 kronor;
dels ock att, till bestridande af kostnaderna för storskiftes- och afvittringsverken under år
transport 137,160: —, 316,810: 25,
32 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.
Extra anslag. Ordinarie anslag.
transport 137,160: —, 316,810: 25, 1881, för samma år utöfver ordinarie anslaget
63,000 kronor på extra stat anvisa........................ 218,800: —;
Landtbruksingeniörer och deras biträden:
att ytterligare två landtbruksingeniörer och tre landtbruksstipendiater med enahanda aflöningsförmåner, som äro nuvarande ingeniörer och stipendiater beviljade, må anställas samt för beredande af tillgång å härför erforderliga aflöningsmedel, utöfver påräknad behållning å anslaget till »landtbruksingeniörer och deras biträden1, höja samma anslag från 47,850 kronor till
52,500 kronor, eller med............................................ 4,650: ;
Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar:
att för beredande af tillgång till de, landtbruksakademiens agrikulturkemist samt undervisaren i fårskötseln och ullkulturen tillkommande, löneförhöjningar höja anslaget till »befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar» från 44,950 kronor till 45,950
kronor, eller med...........................................................
att på extra stat för år 1881 anvisa följande belopp, nemligen:
a) såsom bidrag till bestridande af kostna-
derna för allmänna landtbruksmöten........................ 5,000: —,
b) till prisbelöningar vid sådana möten för husdjur, redskap och maskiner samt ladugårdsprodukter, sädesslag och andra jordbruksalster 10,000: —,
c) till arvode åt en för mikroskopiska och
växtfysiologiska undersökningar vid akademiens agrikulturkemiska och fysiologiska försöksanstalt på förordnande af landtbruksakademiens förvaltningskomité antagen botanist....................................... 1,000: ,
d) såsom bidrag till underhåll af fyra kemiska stationer för jordbrukets och näringarnas_
transport 371,960: —
1,000:
-, 322,460: 25,
33 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.
Extra anslag. Ordinarie anslag.
transport 371,960:—, 322,460: 25,
behof inom de orter, der hushållningssällskapen förbinda sig att upprätta laboratorium och bekosta lokal för detta jemte bostad eller hyresmedel för kemist och assistent samt bekosta aflöningen till dessa och laboratorietjenaren äfvensom årliga utgifterna för laboratoriets underhåll samt till inköp af böcker och inventarier för stationens behof — 3,000 kronor för hvarje
station, eller tillsammans............................................. 12,000:—;
samt att för fortsättande under år 1881 af de geologiska undersökningarna och utgifvande af derpå grundade kartor bevilja ett extra anslag för samma år till belopp af............................. 83,000:—;
Hästafvelns förbättrande,
att detta anslag, med iakttagande deraf att, jemte den hittills i staten för hingsthållning anslagna hästvakansspanmål, under rubriken friheter uppföres ej mindre räntor å en del under Ottenby stuteri disponerade hemman än äfven den till hingsthållning i Östergötlands län anslagna hästvakansspanmål, beräknas sålunda:
anvisning i kontant (deraf särskilt. reservationsanslag 35,000 kronor till prisbelöningar af hästar) ............................................ 93,550: —,
indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:
friheter ....................................... 2,300: —;
summa 95,850: —.
Således ökning med................................................ 1,5 0 6 : 32;
att till aflönande vid Flyinge stuteri af erforderlig betjening samt förbättrande af betjeningens vid alla tre stuterierna lönevilkor för år 1881 på extra stat bevilja........................................ 5,937:—;
transport 472,897:—, 323,966: 57,
5 Bill. till Rihsd. Prof. 1880. l:a Sami. l:a Afd.
34 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 7, om statsverket 1880.
Extra anslag.
transport 472,897: —
Befrämjande i allmänhet af slöjderna,
att på extra stat för år 1881 bevilja för anställande af en andre undervisare i husslöjd och en elev, hvilken bör åtfölja en af undervisarne i husslöjd, för att af denne handledas och ut-
bildas till att kunna användas såsom lärare i
husslöjd, ett anslag å.................................................. 3,000:
till befrämjande af husslöjder, utöfver derför på ordinarie stat anvisade medel, ett till
Kongl. Maj:ts förfogande stridt anslag å............... 10,000:
såsom bidrag till upprätthållande af väfskolan i Borås, med vilkor att från Elfsborgs läns
landsting eller eljest inom orten tillskjutes ett belopp, motsvarande minst hälften af statsanslaget, 3,800:
samt såsom hyres- och inköpsbidrag åt svenska slöjdföreningens museum.............................. 4,000:
Befrämjande i allmänhet af bergsbruket,
att detta anslag, med öfverflyttande till anslaget för Sala bergsslag af ett indelt räntebelopp 61 kronor 98 öre, som inom Kopparbergs län åtnjutes för underhåll af konststaten och hytteverken vid Sala silfververk, beräknas sålunda:
anvisning i kontant.......................... 8,700:—,
indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:
ersättningar ................................. 15: —;
summa kronor 8,715:—; således minskning med 60 kronor 34 öre; samt att, under vilkor att bergsskolorna i Filipstad och Falun med dertill hörande skolor för bergsarbetare komma att jemväl under år 1881 fortsätta sin verksamhet i enahanda omfång och utsträckning som hittills, hvarom Kongl.
Maj:t vill genom inspektion af sakkunnig person
Ordinarie anslag.
, 323,966: 57,
transport 493,697:
, 323,966:
35 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.
Extra anslag.
transport 493,697: —,
Sig förvissa, å extra stat för samma år anvisa
ett belopp af.................................................................... 14,000:—,
att till brukssocietetens fullmäktige i jernkontoret _
utbetalas. 507,697: —.
Ersättning till Sala bergslag för förlust genom vissa räntors indragning eller förvandling,
att detta anslag, ofvannämnda indelta räntebelopp 61 kronor 98 öre inbegripet, under den kortare benämningen »Sala bergslag» beräknas sålunda:
indelning och dermed jemförlig anvisning på förslag:
friheter................................................................. 62: —,
ersättningar........................................................... 6,320: —;
summa kronor 6,382: —; således ökning med..........................................................................
Jordförluster genom kanal- och v äg anläggning av,
att detta anslag, med uppförande såsom utgiftsanslag af eu till lägenheten Ostra Strömsnäs i Östergötland anslagen spanmålsersättning för jord, som upplåtits till Göta kanal,
beräknas sålunda:
anvisning i kontant, förslagsanslag,..................... 2,700: —,
indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:
friheter ........................................................ 1,560: —,
ersättningar ............................................... 6,000: —;
således ökning med...
summa kronor 10,260
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.,
att detta förslagsanslag måtte höjas från 88,634 kronor 87
öre till 117,684 kronor, eller med.....................................................
De belopp, som Kongl. Maj:t här ofvan begärt på ordinarie stat, utgöra alltså................................. kronor (transport)
Ordinarie anslag.
3 2 3,9 6 6 : 57,
60: 39;
3,117: 45;
29,049: 13. 3 5 6,193 : 54.
36 Kongl. May.ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1880.
transport 356,193: 54,
Om härtill lägges sjette hufvudtitelns slutsumma.............. 4,182,182: 17,
men från den genom berörda sammanläggning
erhållna summa ............................................................... 4,538,375: n
afdragas här ofvan föreslagna nedsättningar i anslagen
till »landsstaterna i länen»................................... 27,7 03: 37,
» »bidrag till skjutsentreprenader»............... 50,000: —,
och » »befrämjande i allmänhet af bergsbruket» ___60: 34, 77,763: 71,
så erhålles det belopp................................................... 4,460,612: —, '
hvartill sjette hufvudtitelns ordinarie anslag enligt Kongl. Maj:ts förslag skulle för år 1881 uppgå.
Här ofvan på extra stat begärda anslag utgöra sammanräknade ....................................................................................................... 507,697: —.
Kongl. Maj:t föreslår vidare Riksdagen i fråga om
justering sstyr elsen,
att för år 1881 bevilja enahanda belopp som för innevarande år, att användas till arvoden åt den vid styrelsen anstälda personal ..................................................................................... 9,300: —;
statens jernvägstrafik,
dels att till utförande af nya byggnader och anläggningar vid statens redan trafikerade jernvägar anvisa ett särskild! anslag för år 1881 af............................................. 300,000 kronor;
dels att utaf det, till fyllnad i förut beräknade medel för anskaffande af rörlig materiel å norra stambanan norr om Storvik, beviljade särskilda anslag å 5,400,000 kronor ställa till Kongl. Maj:ts förfogande för år 1881 det belopp, som deraf återstår oanvisadt, eller............... 1,400,000 kronor;
statens jernväg sbyggnader,
att för fortsättande af arbetena ej mindre ä norra stambanan genom Norrland än äfven å tvärbanan emellan Torpshammar och riksgränsen anvisa för år 1881 ett belopp af................................................................................ 5,100,000 kronor; _
transport 516,997: —,
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.
transport
allmänna arbeten af beskaffenhet att deras utförande i allmänhet kontrolleras af styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader,
att af redan utaf Riksdagen beviljade anslag och lån anvisa för år 1881:
till anläggning af väg emellan Lycksele och Stensele kyrkor
i Yesterbottens län ................................................................................
till väganläggning från Sorsele kyrka till Strycksele by jemte sidoväg från Lycksele öfver Ulriksdal, Carlgård och Hus-
bondliden till Ruskträsk i Vesterbottens län...................................
till sänkning af sjöarne Hjelmaren och Qvismaren, lån
300,000 kronor.
Vidare anmärkes här, att enligt det af 1876 års Riksdagfattade beslut blifvit för år 1881 anslagna till understödjande, medelst lån, af enskilde jernvägsanläggningar 2,000,000 kronor. Derjemte föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen att för år 1881 ställa till Kongl. Maj:ts förfogande följande belopp, nemligen:
till bidrag för anläggning af nya samt omläggning eller
förbättring af backiga eller eljest mindre goda vägar ..................
till understödjande af mindre hamn- och brobyggnader samt
upprensning af åar och farleder .........................................................
till understöd för byggande vid större fiskelägen af smärre
båthamnar.....................................................................................................
till understödjande, medelst anslag utan återbetalning sskyldighet, af sådana myrut dikning ar och v attenaft öppning ar, som
företrädesvis afse att minska frostländigheter....................................
till befrämjande, medelst lån, af utdikningar och aftappningar af sänka trakter och sjöar till beredande af odling sföretag samt att äfven för år 1881 bibehålla de bestämmelser angående vilkoren för erhållande och tillgodonjutande af statsbidrag till och kontrollen å allmänna arbeten, som vid 1873, 1874, 1876, 1878 och 1879 års riksdagar blifvit meddelade, lärande, i händelse af bifall härtill, dessa bestämmelser lämpligen böra till ett helt sammanföras.
Slutligen föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen att till ersättande af åtskilliga utaf statskontoret förskottsvis bestridda utgifter anvisa ett extra anslag å........................................................................
summa extra anslag kronor 1
516,997: —,
10,000: —, 35,000: —,
200,000: —, 20',000: —, 30,000: —,
80,000: —, 100,000: —,
11,391: —; ,003,388: —.
38 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.
En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1880 års riksstat upptagen och sådan den nu blifvit af Kongl. Maj:t för år 1881
föreslagen, utfaller sålunda:
1880: 1881:
ordinarie anslag 4,182,182: 17, 4,460,612: —, således ökning 2 7 8,4 2 9 : 83;
extra » 1,281,817: 83, 1,003,388: —, således minskning 278,429: 83;
summa 5,464,000: — 5,464,000: —.
Sjunde hufvudtiteln,
innefattande anslagen till finansdepartementet.
Nu gällande riksstat upptager för denna hufvudtitel:
penningar................................................................................... kronor 12,966,737: 49,
indelt ränta och ersättning för indragna räntor...... » 22,224: 52,
indelt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag » 754: 95,
oindelt spanmål, 509,6 kubikfot, efter 2 kronor 40 öre
för kubikfoten................................................................. » 1,2 23 : 04;
tillsammans kronor 12,990,940: —.
Enligt beslut, som innefattas i härvid bilagda protokoll öfver finansärenden för den 31 december sistlidna år och för den 9 innevarande januari, föreslår Kongl. Maj:t härmed:
l:o.
att förslagsanslaget till stämpelpapper somkostnader,' under förutsättning att Kongl. Maj:ts här ofvan under sjette hufvudtiteln framstälda förslag till lönereglering för landträntmästare och häradsskrifvarne varder af Riksdagen bifallet, måtte nedsättas med 40,000 kronor från 224,000 kronor till
184,000 kronor;
2:o.
att förslagsanslaget till kostnader för kortstämpling och allmänna bevillningens uttaxering, under förutsättning att nyssnämnda förslag till lönereglering för landträntmästare och häradsskrifvarne varder af Riksdagen bifallet, måtte minskas med 27,500 kronor från 102,500 kronor till 75,000 kronor;
3:o.
att Riksdagen, med godkännande af de i protokollet för den 31 december sistlidna år omförmälda, för år 1881 ifrågasatta förändringar i post-
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket, 1880. 39
verkets stater, måtte bestämma det å hufvudtiteln till postverket uppförda anslag, förslagsvis beräknadt att utgå direkte af postmedlen, till samma belopp, 4,730,000 kronor, hvartill postverkets inkomster för nämnda år blifvit här ofvan beräknade;
4:o.
att Riksdagen måtte, såsom reservationsanslag att af telegrafmedlen di-
i 9oa nnn^’ fö1' år 1881 ^ teh9rafverket anvisa enahanda belopp, eller
1,330,000 kronor, hvartill inkomsterna för samma år blifvit här ofvan beräknade, samt aftaga de af Kongl. Maj:t för år 1880 fastställda stater såsom gällande äfven för år 1881, med rätt för Kongl. Maj:t att deri aöra de jemkningar, hvdka finnas vara af omständigheterna påkallade, äfvensom att för telegrafverkets tidsenliga utveckling och förbättring använda det öfverskott, som å inkomsterna kan uppstå;
varande de förändringar i afseende å de elektriska stationerna, som under år 1879 af Kongl. Maj:t vidtagits, omförmälda i protokollet för den 31 december sistlidna år;
5:o.
att Riksdagen, med godkännande af de i protokollet för den 31 december sistlidna år omförmälda, för år 1881 ifrågasatta förändringar i tullverkets stater, måtte bestämma anslaget till tullverket till ett mot&staternas slutsumma svarande belopp af 2,485,000 kronor, att såsom förslagsanslag direkte utgå af tullmedlen;
6:o.
att beträffande anslagen till skogsväsendet, det bestämda anslaget må för beredande af ålderstillägg åt dertill berättigade jägmästare och för afjemnande af öretal till krontal, ökas med 5,300 kronor 3 öre, eller från 447,212 kronor 47 öre till 452,513 kronor, och förslagsanslaget 900 kronor beraknas 570 kronor högre, eller till 1,470 kronor, och uppföras i riksstaten under rubrik: »indelning och dermed jemförlig anvisning, på försko-: friheter»; men reservationsanslaget deremot minskas med sammanlao-dt^ö 870 kronor, eller från 273,500 kronor till 267,630 kronor, så att summan af anslagen för skogsväsendet kommer att blifva 721,613 kronor i stället för nuvarande beloppet 721,612 kronor 97 öre;
40 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880,
7:o.
att anslaget städers friheter, med öfverflyttande till det å åttonde hufvudtiteln uppförda anslaget till allmänna läroverken af en förut till Hel singborgs stad utgående ersättning för mistade så kallade klockarepensioner till&belopp af 27 tunnor korn, måtte beräknas sålunda:
anvisning i kontant, förslagsanslag.......................................... kronor 21,550: ,
indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:
friheter.....................'.................................................................. ” 8’460: “
ersättningar
2,720
summa kronor 32,730
8:o.
att förslagsanslaget till rnantalsskrifningsprovision, — under förutsättning att ofvan nämnda förslag till lönereglering för landträntmästarne och häradsskrifvarne varder af Riksdagen bifallet, äfvensom att till utgående af anslaget till observations- och uppbördsprocenter anvisas ej mindre mantalsskrifningsprovision till städernas tjenstemän än äfven den särskilda provision, hvilken jemlikt kongl. brefvet den 31 maj 1878 tillkommer länsmännen inom Vesterbottens och Norrbottens län för deras befattning mer mantalsskrifningen inom lappmarken, — måtte ur riksstaten afföras;
9:o.
att, med iakttagande deraf, att dels sådana från öfverståthållareembetet och länsstyrelserna inflytande depositionsmedel, som, ehuru uppsagda till återlyftning, icke inom tio år från nedsättningen blifvit af vederbörande uttagna, dels ock förekommande afbetalningar å förskott, som af skogsplanteringskassans medel utgifvits, varda af statskontoret redovisade bland statsverkets inkomster under titel: »extra uppbörd» i stället för att till riksgäldskontoret öfverlemnas, ifrågakommande återbetalningar af dylika depositionsmedel måtte få anordnas af hufvudtitelns förlagsanslag till restitutioner.
10:o.
att förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser, ved in. m. måtte höjas med 4,640 kronor 18 öre, eller från 19,491 kronor 82 öre till 24,132 kronor.
Sammanställes hufvudtitelns nuvarande ordinarie anslagssumma med de af Kongl. Maj:t sålunda gjorda förslag, så visar sig att nämnda summa skulle komma att minskas genom nedsättning i anslagen:
41 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.
till stäinpelpappersomkostnader.................. kronor 40,000:—,
» kostnader för kortstämpling och allmänna bevillningens uttaxering.........
» postverket...................................................
» tullverket...................................................
» städers friheter .......................................
» mantalsskrifningsprovision ..................
men deremot ökas genom förhöjning i anslagen:
till skrifmaterialier och expenser, ved
in. in......................................................... kronor 4,640: 18,
» skogsväsendet............................................. » --: 03, 4,640: 21,
hvadan således i det hela skulle uppkomma en minskning
af.................................................................................................. kronor 369,485: —.
Om från summan af de nuvarande ordinarie anslagen å hufvudtiteln,............................................................ kronor 12,990,940:—,
dragés nämnda minskning ................................................... » 369,485: —,
skulle den nya summan af hufvudtitelns ordinarie anslag blifva................................................................. kronor 12,621,455: —.
» 27,500: —,
» 270,000: —,
» 5,000; —,
» 12,125: 21,
» 19,500:—-, 374,125: 21,
Vidare föreslår Kongl. Maj:t att såsom extra anslag för år 1881 måtte
under denna hufvudtitel beviljas:
till löneförbättring för skogsstyrelsen................................. kronor 3,380: —,
» granskning af nya jordeböcker ....................................... » 13,600: —,
» genomförande af kammarkollegii nya organisation... » 5,000: —,
» förvaltningen af statens domäner................ » 80,000: —,
» resekostnader vid domänförvaltningen, förslagsanslag, ....................................................................................... » 14,000: —,
» genomförande af statskontorets nya organisation...... » 10,700: —,
» betäckande af statskontorets förskotter........................ » 46,565: —,
» genomförande af öfverintendentsembetets nya organisation ............................................................................... » 1,000: —,
» bidrag till postverkets trafikafgifter, förslagsanslag, » 50,000: —,
» bestridande af kostnaderna för skattereglerings-
komitén, förslagsanslag,........................................................ » 25,000: —,
eller tillsammans kronor 249,245: —.
6 Bill. till Riksd. Prof. 1880. l;a Sami. l:a Afd.
42 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.
En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1880 års stat upptagen och sådan den nu blifvit af Kongl. Maj:t för år 1881 föreslagen, utfaller sålunda:
1880: 1881:
Åttonde hufyudtiteln,
innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet.
Nu gällande riksstat upptager under denna hufvudtitel:
penningar...................................... kronor 8,462,746: 77,
indelt ränta och ersättning för indragna räntor............ » 244,007: 62,
indelt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag » 795,879: 84,
oindelt spanmål, 4,624 kubikfot 1 kanna, efter värde
2 kronor 40 öre kubikfoten motsvarande..................... » 11,0 9 7 : 84;
tillhopa kronor 9,5 1 3,7 8 2 : 07.
1 öfverensstämmelse med beslut, som omförmälas i bilagda utdrag af protokoll dels öfver finansärenden den 31 december 1879 och dels öfver ecklesiastikärenden den 9 innevarande månad, föreslår Kongl. Maj:t:
l:o.
att Riksdagen, med godkännande af den i nyssnämnda protokoll för den 9 i denna månad upptagna aflönings- och utgiftsstat för nationalmuseum jemte de för åtnjutande af de nya löneförmånerne föreslagna vilkor, måtte bevilja en förhöjning i det för nationalmuseum uppförda ordinarie anslag med 11,450 kronor;
2:o.
att anslaget till Meresistaten, med öfverflyttande till anslaget för domkapitlens expeditioner ej mindre af de aflöningsbelopp, som utgå till konsistorienotarier, konsistorieamanuenser samt en vaktmästare och tillsammans utgöra penningar 5,348 kronor 31 öre jemte 1,184 kubikfot 4 kannor oindelt spanmål, än äfven af lösen för indragen kronotionde-spanmål, som varit indelt till konsistorienotarierne i Upsala, Linköpings, Vexiö, Kalmar
43 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.
och Karlstads stift, uppgående till 2,842 kronor 89 öre, samt med upptagande uti anslaget af det nu särskilt uppförda förslagsanslaget till biskopens på Gotland lön äfvensom med tillägg af 13 kronor såsom ersättning för kontraktsprosten i Gullbergs och Bobergs kontrakt tillkommande prostetunna för Stjernorps församling och med afrundning äfven af anvisningen i kontant till jemnt krontal, måtte upptagas och beräknas sålunda:
anvisning i kontant..................................................................... kronor 9,805: —,
indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:
friheter och kyrkotionde.......................................... » 148,600: —,
ersättningar............................................... » 347,813: —;
summa kronor 506,218: —;
3:o.
att anslaget till domkapitlens expeditioner, med inberäkning dels af ofvan nämnda nu under anslaget till kleresistaten hänförda aflönings- och ersättningsbelopp, uppgående sammanlagdt i penningar till kronor 11,033:76, dels af det särskilda förslagsanslaget å 3,510 kronor till ersättning åt 13 konsistorienotarier för dem frångången förmån af förhöjd tjenstårsberäkning, dels af ett å anslaget till Lappmarks ecklesiastikverk nu utgående arvode å 300 kronor till konsistorienotarien i Hernösand, dels af den å allmänna läroverkens anslag nu utgående ersättning för indragen tiondespanmål till konsistorienotarien i Skara, måtte såsom vanligt bestämdt anslag beräknas sålunda:
anvisning i kontant...................................................................... kronor 19,159: —,
indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:
ersättningar.................................................................. » 5,841: —;
summa kronor 25,OOQ: —;
4:o.
att anslaget till universiteten måtte beräknas sålunda: anvisning i kontant (deraf 162,700 kronor förslagsanslag) kronor 515,316: —, indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:
friheter och kyrkotionde.......................................... » 109,600: ,
ersättningar .....................................................................» 101,400: —;
summa kronor 726,316: —;
5:o.
att anslaget till allmänna läroverken, efter afdrag af ofvan nämnda till konsistorienotarien i Skara utgående tiondespanmålsersättning, men med
44 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.
tillägg ej allenast af den förut på sjunde hufvudtitelns anslag till städers friheter uppförda ersättning för oindelt spån mål, 27 tunnor korn, till Helsingborgs läroverk, utan ock af dels den för lärares vid allmänna läroverken uppflyttning i högre lönegrad, enligt gällande grunder, erforderliga anslagsförhöjning å 48,000 kronor och dels, såsom lönefyllnad åt rektor och äldste kollega vid allmänna läroverket i Sundsvall i stället för afkomst af dem förut anslagen men numera till Sundsvalls stad indragen jord, tillhopa 45
kronor, måtte upptagas och beräknas sålunda:
anvisning i kontant (reservationsanslag)........................... kronor 2,660,878: ,
indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:
friheter...................................................................... ® 7,320: ,
ersättningar............................................................... » 1,080: ;
summa kronor 2,669,278: —;
6:o.
att anslaget till högre lärarinneseminariet måtte, för lärares vid nämnda seminarium uppflyttning i högre lönegrad enligt stadgade grunder, varda förhöjdt med 2,000 kronor;
7:o.
att anslaget till pedagogier och folkskolor, efter uteslutande, så väl från utgifter som från uppbörden i kronans räkenskaper, af det till läraren vid Sundbyholtns skola i Södermanlands län utgående spanmålsbelopp 448,9 kubikfot, hvilket, grundadt på enskild donation, skall afdragas från det till kronan af Sundbyholms kungsgård ingående arrende, måtte beräknas sålunda:
anvisning i kontant.................................................................... kronor 62,620: ,
indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:
friheter och kyrkotionde ......................................... » 5,350: ,
ersättningar..................................................... ”_5,200: ;
summa kronor 73,170: —;
8:o.
att å det under folkundervisningen uppförda anslag till seminarier för folkskolelärares bildande måtte, för iärares vid nämnda seminarier uppflyttning i högre lönegrad enligt gällande grunder, beviljas förhöjning med
5,000 kronor;
45 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.
9:o.
att anslaget till medicinalstyrelsen måtte varda förhöj dt med 1,200 kronor, att användas till arvode för revision af hospitalens räkenskaper;
10:o.
att anslaget till barnmorskeundervisningen och barnbördshusen, efter öfverflyttande till anslaget för kyrkors underhåll af ett belopp kyrkotiondespanmål: 9 2 5,982 kubikfot råg, 1,2 1 7,738 kubikfot korn och 9,45 kubikfot hafre, för år 1877 i värde belöpande till 5,576 kronor 42 öre, hvilket utgör barnmorskelöner inom vissa församlingar i Skåne, måtte beräknas sålunda:
anvisning i kontant....................................................................... kronor 32,741: —,
indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:
friheter och kyrkotionde .......................................... » 700: —;
summa kronor 33,441: —;
ll:o.
att för Visby ruiners vård och underhåll ett belopp af 450™kronor, såsom ersättning för de Visby ruinkassa förut tillflutnafinkomster af vissa nu mera till statsverket indragna hospitalslägenheter, måtte varda såsom reservationsanslag under vitterhets-, historie- och antiqvitets-akademien uppfördt;
12:o.
att anslaget till fattigvården i Stockholm och landsorterna måtte beräknas sålunda:
anvisning i kontant ...................................................................... kronor 9,142: —,
indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:
friheter och kyrkotionde ............................................. » 20: —,
ersättningar....................................................................... » 440: —;
summa kronor 9,602
13:o.
att anslaget till lazaretts underhåll måtte beräknas sålunda:
anvisning i kontant..................................................................... kronor 35,125: —,
indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:
friheter och kyrkotionde ........................................... » 12,615: —,
ersättningar................................................................... » 6,280: —;
summa kronor 54,020: —;
46 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.
14:o.
att under anslaget till stora barnhuset i Stockholm måtte, utom anvisningen i kontant till nu varande belopp, uppföras såsom »indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag», i kolumnen för ersättningar kronor 51,100;
15:o.
att under anslaget till barnhusen i landsorterna måtte under nyssnämnda rubrik uppföras .............................................................................. kronor 29,350: ;
16:o.
att anslaget till kyrkors underhåll, med ^beräkning af ofvan nämnda belopp kyrkotiondespanmål till barnmorskelöner i Skåne, måtte beräknas sålunda:
anvisning i kontant..................................................................... kronor 6,528: ,
indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:
friheter och kyrkotionde......................................... » 217,600: ,
ersättningar ................................................................. M 170,000: ;
summa kronor 394,128: —;
17:o.
att de för ålderstillägg åt tjensteman vid nationalmuseum, enligt den föreslagna nya afiöningsstaten, derest densamma varder af Riksdagen bifallen, erforderliga belopp må utgå af åttonde hufvudtitelns förslagsanslag till ålderstillägg;
18:o.
att det till skrifmaterialier och expenser, ved m. m. å hufvudtiteln uppförda förslagsanslag måtte minskas med 126 kronor 53 öre, eller från 21,523 kronor 53 öre till 21,397 kronor.
Sam manställes hufvudtitelns nu varande ordinarie anslagssumma med de af Kongl. Magt sålunda gjorda förslag, så visar sig, att nämnda summa skulle komma att ökas genom förhöjning å anslagen
till nationalmuseum med .............................. kronor 11,450: - ,
» kleresistaten med....................................... » 38,240: 98,
» domkapitlens expeditioner med ......... » 15,000: —,
» universiteten med .............. » 16,062: 57,
» allmänna läroverken med ..................... » 51,271: . 76,
» högre lärarinneseminariet med ............ » 2,000: ,
transport kronor 134,025: 3J,
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.
hvadan således tillökningen i sin helhet skulle utgöra kronor Om härtill lägges summan af de nu varande ordinarie anslagen å hufvudtiteln ................................... »
skulle den nya summan af hufvudtitelns ordinarie anslag blifva.............................................................................. »
244,183: 28;
10,040: 35, 234,142: 93.
9,513,732: 07,
9,747,875: —.
Vidare vill Kongl. Maj:t, i enlighet med beslut, som i ofvan berörda protokoll öfver ecklesiastikärenden för den 9 innevarande månad omförrnälas, föreslå Riksdagen att för nedan nämnda behof af tillfällig beskaffenhet, hänförliga under åttonde hufvudtiteln, å extra stat för år 1881 anvisa:
l:o för tillfällig löneförbättring åt domkapitlens expeditioner............................................................................. kronor 3,716: —,
2:o till det språkliga seminariet vid universitetet i
Upsala................................. » 3,000: —,
3:o till det språkliga seminariet vid universitetet i
Lund................................ » 2,950: —,
4:o till fortsättande af universiletsbyggnaden i Upsala » 150,000: —,
transport kronor 159,666: —,
48 Kongl. Maj:ts nåd■ prop. n:o 1, om statsverket 1880.
transport
5:o till fortsättande af universitetsbyggnaden i Lund 6:o till fortsättande af särskilda observationer vid astronomiska institutionen i Lund ........................................
7:o till arvode åt en amanuens vid karolinska medico-kirurgiska institutets gynekologiska klinik 8:o till resestipendier åt lärare i främmande lefvande
språk vid de allmänna läroverken ..............................
9:o till arvoden åt extra lärare vid sistnämnda läroverk..........................................................................................
10:o till understöd för tekniska afton- och söndagskolor ll:o till uppehållande af undervisningen vid farmaceu-
tiska institutet..........................................•_.........................
12:o till undervisningens uppehållande vid veterinärinrättningen i Skara ..........................................■......... ••
13:o till underhåll af den zoologiska stationen vid Kri-
stineberg in. m..............................v............................;.....
14:o för vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademiens behof, på sätt statsrådsprotokollet närmare utvisar, 15:o till reparation af akademiens för de fria konsterna
hus .........................................................................................
16:o till institutet för blinda...................................................
17:o till uppehållande af undervisningen vid tre läroanstalter för öfveråriga döfstumma..............................
18:o till hospitalsbyggnaden i Upsala ................................
19:o till understöd åt uppfostringsanstalter för sinnes-
slöa barn ..............................................................................
20:o till understöd åt det i Jerfsö socken inrättade sjukhem för spetälske, under de i statsrådsprotokollet
omförmälda vilkor,............................................................
21:o till svenska fornskriftsällskapet................................
22:o till beredande af religionsvård åt svenske sjömän i utländska hamnar samt åt andra derstädes sig
uppehållande landsmän .................................................
23:o till restauration af domkyrkan i Linköping............
24:o för tillsyn och vård af lifrustkammaren och dermed förenade samlingar...................................................
25:o till förvarande och vårdande af den skandinavisketnografiska samlingen i Stockholm ..........................
kronor 159,666: —,
» 100,000: —,
» 1,500: —,
» 900: —,
» 6,000: —,
» 50,000: —,
» 20,000: —,
» 7,575: —,
» 12,900: —,
» 2,000: —,
» 9,200: —,
» 20,000: —,
» 21,000: —,
» 49,900: —
» 170,200: —,
» 20,000: —,
» 7,500: —,
» 2,000: —,
» 10,000: —,
» 8,000: —,
» 1,700: —,
» 11,600: —,
transport kronor 691,641: —,
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.
transport kronor 691,641: —, 26:o såsom bidrag till bestridande af kostnaderna för det skandinaviska naturforskaremötet i Stockholm
år 1880 .............................................................................. » 10,000: —,
27:o till ersättning för vissa af statskontoret förskottsvis bestridda utgifter......................................................... » 484: —;
tillsammans kronor 702,125: —.
En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1880 års stat upptagen och sådan den nu blifvit af Kongl. Maj:t för år 1881 föreslagen, utfaller sålunda:
1880: 1881:
ordinarie anslag 9,513,732: 07, 9,747,875: —, således ökning 234,142: 93;
extra_»_ 630,967: 93, 702,125: —, » » ' 71,157 : 07;
summa kronor 10,144,700:—, 10,450,000: —, således ökning 305,300:—;
i hvilken ökning ingår ett belopp af 166,111 kronor 46 öre, som uppkommit genom förändrad beräkning, enligt Kongl. Maj:ts beslut den 31 december 1879, af en del förut uppförda ordinarie anslag-
Nionde hufvudtiteln,
innefattande anslagen till pensions- och indragningsstaterna.
Nu gällande riksstat upptager för den förra, eller pensionsstaten, 1,282,550 kronor.
I afseende å denna stat föreslår Kongl. Maj:t:
enligt bilagdt protokoll öfver sjöförsvar särenden:
att Riksdagen må medgifva, att de pensioner, hvardera å 210 kronor, till hvilka daglönare å f. d. timmermans- och handtverksstaterna äro vid öfverflyttning till invalidstat inom ett antal af 40 vid Carlskrona och 3 vid Stockholms station berättigade, få från och med år 1881 utgå af det under nionde hufvudtiteln uppförda förslagsanslag till pensionering af flottans och lotsverkets gemenskap;
enligt bilagdt protokoll öfver finansärenden:
att ersättningarna till nedannämnda pensionskassor för mistade löneinnehållningar må till närmast högre krontal utjemnas, och de å pensionsstaten uppförda anslag till dessa kassor följaktligen beräknas sålunda: till civilstatens pensionskassa (nu 110,985 kronor 50 öre)
anvisning i kontant.............................................................kronor 110,986: —,
Bill. till Riksd. Prat. 1880. l:a Sami. l:a Afd. 1
50 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.
till arméns pensionskassa (nu 82,719 kronor 50 öre)
anvisning i kontant............................................................ kronor 82,720: —;
enligt bilagdt protokoll öfver ecklesiastikärenden:
att för beredande af delaktighet i lärarnes vid elementarläroverken enke- och pupillkassa för föreståndare och lektorer vid de tekniska elementarskolorna i riket samt Chalmerska slöjdskolan i Göteborg må beviljas en tillökning af 3,471 kronor i det såsom bidrag till pensionering af lärares vid allmänna läroverk, pedagogier och seminarier enkor och barn uppförda anslag.
För allmänna indragning sstaten finnes i nu gällande riksstat anvisadt:
penningar......................................................................................... kronor 9 5 7,5 7 5 : 33,
indelt ränta och ersättning för indragna räntor.............. » 803: 61,
indelt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag » 50: 18,
oindelt spanmål 8 kubikfot 7 kannor å 2 kronor 40 öre
kubikfoten............................................................................. »_20: 88,
tillsammans kronor 958,450: —.
Beträffande denna stat föreslår Kongl. Maj:t enligt bilagdt protokoll öfver justitieärenden:
att vaktkonstapeln vid kronohäktet i Kongsbacka Johannes Larsson må från och med månaden näst efter den, då afsked från vaktkonstapelstjensten varder honom meddeladt, uppföras å allmänna indragningsstaten till åtnjutande för sin återstående lifstid af en årlig pension af 400 kronor; enligt bilagda protokoll öfver landtför svar särenden: att åt hvardera af förre förrådsdrängarne vid Göteborgs utredningsförråd Hans Jonsson och Elias Svensson må å allmänna indragningsstaten beviljas en årlig pension af 300 kronor, att utgå från April månads början år 1879;
att för aflidne kaptenen vid generalstaben Jacob Wilhelm Schartaus enka Anna Charlotta Schartau, född Servais, må å allmänna indragningsstaten uppföras en årlig pension af 400 kronor, att af henne från ingången af juli månad 1879 åtnjutas, så länge hon i sitt nuvarande enkestånd förblifver;
att pensionerna för de regementsskrifvare, hvilka, jemlikt Kongl. Maj:ts med Riksdagen fattade beslut, innehafva indragningsstatspension, motsvarande de af dem under året 1877 åtnjutna aflöningsförmåner, må från ingången af år 1881 få utgå från allmänna indragningsstaten; samt
att till understöd åt ännu qvarlefvande, i behof stadde landtvärnsmän må för år 1881 å allmänna indragningsstaten anvisas 10,000 kronor, med vilkor att understödsbeloppen icke öfverstiga 150 kronor för hvarje landtvärnsman ;
51 Kongl. Ma.j:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.
enligt bilagdt protokoll öfver sjöförsvar särenden: att å allmänna indragningsstaten må för framlidne kommendören Axel Adlersparres enka Karin Sophie Adlersparre, född friherrinna Leijonliufvud, uppföras en årlig pension af 1,000 kronor, att utgå från 1880 års början under hennes återstående lifstid;
enligt bilagdt protokoll öfver civilärenden:
att i nu gällande stadganden beträffande andre landtmätares och kommissionslandtmätares pensionering den förändring må medgifvas,
att sådan tjensteman, hvilken tjenat minst tretio år och under sammanräknadt tjugufem år varit anstalt! vid generallandtmäterikontoret eller såsom storskiftes- eller afvittringslandtmätare eller andre landtmätare, må vid afskedstagande^ om han tillika uppnått en ålder af sextio år, uppföras till pension å allmänna indragningsstaten, dock att pension icke må tillgodokomma koinmissionslandtmätare, hvilken antingen icke af Kongl. Maj:t pröfvas hafva, så vidt på honom berott, under nämnda tjugufem år varit såsom landtmäteritjensteman verksam, eller ock fortfar att tjenstgöra såsom storskiftes- eller afvittringslandtmätare eller såsom sådan fått pension å allmänna indragningsstaten sig tillagd; samt
att för andre landtmätare och kommissionslandtmätare, hvilka med pension afgå, pensionsbeloppet må bestämmas för fyra tioåtta till 1,600 kronor för hvarje, och för de öfriga till 900 kronor, dock ined rättighet för desse att i den ordning de undfått nådigt afsked, i mån af äldres afgång, uppföras till erhållande af det högre pensionsbeloppet;
att generaldirektören Ludvig Bercklian Falkman, hvilken jemlikt gällande föreskrifter är berättigad till en årlig pension till belopp af 4,800 kronor, må från och med månaden näst efter den, då han med pension å allmänna indragningsstaten erhållit entledigande från befattningen såsom generaldirektör och chef för landtmäteriet, under sin återstående lifstid från allmänna indragningsstaten uppbära eu årlig fyllnadspension af 1,600 kronor, så att hans hela årliga pension kommer att uppgå till 6,400 kronor;
att häradsskrifvaren i Kinnevalds och Norrvidinge härads fögderi af Kronobergs län Carl Gustaf Ericsson må från och med månaden näst efter den, hvari han med pension ur civilstatens pensionsinrättning från tjensten afgår, under sin återstående lifstid från allmänna indragningsstaten åtnjuta understöd till belopp, motsvarande skilnaden mellan nämnda pension och den för häradsskrifvare å indragningsstat bestämda pension;
att aflidne geologen vid Sveriges geologiska undersökning Gustaf David Wilhelm Hummels enka Wilhelmina Hummel, född Cordts, må undfå en årlig pension af 400 kronor, att utgå från allmänna indragningsstaten från och med juni månad 1879 eller månaden näst efter den, i hvilken geologen Hummel aflidit, och så länge hon enka förblifver;
52 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.
att konungens fogat Wilhelm von Schoultz och aktuarien vid öfverståthållareembetets kansli Carl Georgii, som båda uppnått pensionsåldern och hvilkas befattningar icke ingå i den för nämnda kansli föreslagna nya organisationen, må å allmänna indragningsstaten öfverflyttas, för att derå från och med månaden näst efter den, hvarunder afsked kan varda en hvar af dem beviljadt, och i hvarje fall från och med 1881 års ingång åtnjuta såsom pension, von Schoultz ett belopp af 4,500 kronor och Georgii ett belopp af 3,000 kronor årligen;
att på samma stat må uppföras för kammarskrifvaren vid samma kansli t. f. regementsintendenten Carl Adolf Hafveri) er g, hvilkens kammarskrifvarebefattning icke heller ingår i den nya organisationen, ett årligt belopp af 600 kronor, motsvarande kammarshrifvarelönen, att utgå endast så vida Hafverberg ej innehar annan anställning med aflöning, vare sig på rikets eller kommuns stat till lika eller högre belopp, och med iakttagande att, om den nya aflöningen understiger nämnda belopp, Hafverberg skall derå i samma mån vidkännas afdrag;
att från allmänna indragningsstaten likaledes må till en hvar af notarierne vid öfverståthållare-embetets kansli Adolf Jacob Lagercrantz och Christian Axel Weinberg från och med år 1881 och så länge de hvar för sig utöfva innehafvande notariebefattning utgå ersättning för minskning i aflöning med 1,480 kronor årligen till dem hvardera, dock med iakttagande att, i den mån de komma i åtnjutande af ålderstillägg, ersättningen minskas med deremot svarande belopp; samt
att länsmannen i Walbo distrikt af Gefleborgs län Carl Anton Engvall må från och med månaden näst efter den, hvari han med pension ur civilstatens pensionsinrättning från tjensten afgår, under sin återstående lifstid från allmänna indragningsstaten åtnjuta understöd till belopp, motsvarande skilnaden mellan nämnda pension och hans nu innehafvande lön utan ålderstillägg, eller 300 kronor årligen;
enligt bilagda protokoll öfver f nansärenden:
att på allmänna indragningsstaten må uppföras den på fjerde hufvudtitelns anslag till indelta kavalleri- och infanteriregementena förut anvisade ersättning för upphörd dagsverksskyldighet till kungsgårdarne Lilla Bjurum i Skaraborgs län och Beckaskog i Kristianstads län;
att å denna stat jemväl må uppföras de för närvarande å extra stat under sjunde hufvudtiteln anvisade anslag till inlösen af dagsverksskyldighet frcin hästhemman i Skåne 4,578 kronor 45 öre, till ersättning åt arrendator er af militieboställen och åt militärindelningshafvare på gammal stat för dem förut från en del af boställskassornas medel tillkommande ränteafkomst 4,800 kronor och till militiebo ställskassan 17,000 kronor;
att åt sekreteraren hos kammarkollegium Carl Johan Hussed och notarien derstädes Carl Ecloard Ljungberg må å allmänna indragningsstaten upp-
53 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.
föras årliga pensioner, för den förre af 1,700 och för den senare af 1,600 kronor, att jemte de pensioner från civilstatens pensionsinrättning, hvartill de efter erlagda retroaktiva afgifter blifva berättigade, utgörande för Hassell 1,800 kronor och för Ljungberg 1,200 kronor, utgå från och med månaden näst efter den, hvarunder afsked ur rikets tjenst varder dem beviljadt; samt
att för kanslisten hos kammarkollegium Jolian Fredrik Platin må å allmänna indragningsstaten uppföras ett, hans nuvarande ordinarie lön motsvarande belopp af 1,000 kronor, att från och med år 188^årligen till honom utgå; dock att, derest Platin framdeles skulle blifva till helsan förbättrad och erhålla anställning å rikets stat, det å indragningsstaten för honom uppförda anslag skall minskas med ett belopp, svarande mot den nya aflöningen, eller, om denna uppgår till samma eller högre belopp, upphöra att utgå;
enligt bilagda protokoll öfver ecklesiastikärenden:
att intendenten vid nationalmusei konstafdelning, professoren Jolian Christofer Bakland må från och med den dag, då den af Kongl. Maj:t föreslagna nya aflöningsstaten för nationalmuseum varder tillämpad, så länge Boklund förrättar konservatorstjenst derstädes, ega att, utöfver det för denna tjenst bestämda arvode, på allmänna indragningsstaten uppbära ett årligt belopp af 1,300 kronor;
att adjunkten vid högre allmänna läroverket i Göteborg Carl Otto Bredberg må från och med månaden näst efter den, då afsked varder honom beviljadt, å allmänna indragningsstaten uppföras till åtnjutande af årlig pension å 2,000 kronor;
att teckningsläraren vid allmänna läroverket i Norrköping Jöns Adolf Bdth må från och med månaden näst efter den, hvarunder afsked varder honom beviljadt, å allmänna indragningsstaten åtnjuta en årlig pension af
1,000 kronor;
att gymnastikläraren vid högre allmänna läroverket i Göteborg Carl Martin Edholm må erhålla rätt till pension å allmänna indragningsstaten till belopp af 1,125 kronor, att årligen utgå från och med månaden näst efter den, hvari afsked varder honom beviljadt;
att för aflidne intendenten vid naturhistoriska riksmuseum, professoren Carl Ståls enka, Jenny Margareta Stål, född Wall, må å allmänna indragningsstaten beviljas en årlig pension till belopp af 800 kronor, att af henne under sin återstående lifstid åtnjutas från och med innevarande år och så länge hon förblifver enka;
att föreståndarinnan för den så kallade tysta skolan i Stockholm Johanna Berglind må undfå rätt att å allmänna indragningsstaten uppbära
54 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.
pension till belopp af 500 kronor årligen från och med månaden näst efter den, då hon varder från nämnda befattning entledigad; samt
att för medicine kandidaten Gerhard Nilsson må på allmänna indragningsstaten uppföras en årlig pension af 800 kronor, att från och med innevarande år under hans återstående lifstid utgå.
Då riksmarkegångspriset å spanmål åren 1877—1879 utgjort i medeltal 2 kronor 35 öre för kubikfoten, motsvarande 14 kronor 85 öre för tunnan, eller 4 kronor 35 öre utöfver det värde, 10 kronor so öre, för tunnan, hvartill spanmålen vid 1840—1841 års statsreglering beräknades, lärer den lönefyllnad, hvarom, jemlikt då stadgade grunder, de embets- och tjensteman in. fl., som före vidtagandet af berörda statsreglering tillträdt och ännu bibehålla löner med derunder beräknad spanmål, äro försäkrade, böra af Riksdagen efter nämnda prisskilnad, 4 kronor 35 öre, bestämmas till utgående från allmänna indragningsstaten.
Vid det af statskontoret upplysta förhållande, att beloppet af den spanmål, som inbegripes under lönerna för sådana äldre löntagare, för närvarande utgör 62 tunnor, erfordras sålunda till bestridande af i fråga varande utgift i jemnadt tal en summa af 270 kronor.
Med afseende derå att, jemte äskade nya pensioner, hvilka kunna antagas blifva uppvägda af de besparingar, som genom äldre pensionstagares afgång uppkomma, till utgående från allmänna indragningsstaten föreslagits åtskilliga utgifter, för hvilka medel förut varit under andra hufvudtitlar anvisade, har Kong!. Maj:t funnit förslagsanslaget till nämnda stat böra ökas med ett nämnda utgifter motsvarande belopp, som för vinnande af jemn slutsumma ansetts kunna bestämmas till 29,928 kronor; och föreslår Kongl. Maj:t fördenskull, att, med tillägg af berörda belopp, anslaget till allmänna indragningsstaten må, med iakttagande af den förändrade uppställning i riksstaten, som blifvit följd vid de öfriga hufvudtitlarna, samt med inberäkning af den förut på fjerde hufvudtiteln uppförda ersättning för upphörd dagsverksskyldighet till kungsgårdarne Lilla Bjurum och Beckaskog, beräknas sålunda:
anvisning i kontant, förslagsanslag,........................... kronor 987,503: —r,
indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:
friheter..............'.................................................... » 75:—,
ersättningar............................................................... » 6,400: —;
summa kronor 993,978:—.
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.
transport 993,978: —,
Lägges härtill nuvarande anslaget
till pensionsstaten.................................." ... kronor 1,282,550:—,
ökadt dels med det belopp, som begärts till förhöjande af anslaget till pensionering af lärares vid allmänna läroverk, pedagogier och seminarier enkor och
barn..................................................................... » 3,471: —,
dels med hvad som erfordras för afjemnande till närmast högre krontal af de å pensionsstaten uppförda anslag till
civilstatens och arméns pensionskassor » 1:—, 1 286 022-__
skulle slutsumman af nionde hufvudtitelns ordinarie anslag
blifva ................................................................................. kronor 2,280,000: —.
I fråga om extra anslag under denna hufvudtitel föreslår Kongl. Maj:t enligt beslut, som innefattas i bilagdt utdrag af protokoll öfver landtförsvarsärenden, att Riksdagen må
så väl å extra stat för år 1881 anvisa ett kreditiv af 900,000 kronor, att användas dels till upprätthållande af arméns pensionskassas egen pensionering med nu faststälda pensionsbelopp — mot skyldighet för pensionskassan att afstå det för året densamma tillkommande förhöjda vederlag för de till statsverket indragna rusthållsafgifterna — dels till fyllnadspensioner i enlighet med de af Riksdagen godkända grunder för sådana pensioners utgående,
som ock medgifva, att hvad af de till pensioneringen under innevarande år anslagna medel kan blifva oanvändt må för det kommande årets pensionering användas.
En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1880 års stat upptagen och sådan den nu blifvit af Kongl. Maj:t för år 1881 föreslagen, utfaller sålunda:
1880: 1881:
56 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.
De under de särskilda hufvudtitlarne äskade anslag för år 1881 utgöra:
Ordinarie. Extra. Summa.
De riksgäldskontorets utgifter, hvilka Kongl. Maj:t anser böra i riksstat uppföras, äro:
till riksdags- och revisionskostnader samt för justitieombudsmannens expedition, riksgäldskontorets afiöningar
och pensioner m. in....................................... 625,800: —,
» kostnaderna för 1878 års kyrkomöte ..... 36,034: —,
» annuiteter och räntor å statsskuld.................................... 13,131,407: 59
hvarifrån afgå till riksgäldskontor inflytande rånte- och kapitalafbetalningar, hvilka Kongl.
Maj:t anser, med iakttagande deraf, att härtill hänföres inflytande köpeskilling för det gamla veterinärinstitutets tomter, beräknad till
300,000 kronor, och under förutsättning att Riksdagen medgifver att för ifrågavarande ändamål må användas 200,000 kronor af de för försålda mindre kronolägenheter inflytande medel, böra beräknas till 2,699,220_ _
transport 13,131,407: so,
661,834:
, 61,760,000:
57 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.
61,760,000: —,
11,100,000: —. 1,550,000: —, 300,000: —,
så utvisar summan af dessa belopp,.............................. kronor 74,710 000: _
totalsiffran af de i riksstaten förekommande utgifter, hvilka således uppgå till enahanda belopp, hvartill statsverkets disponibla tillgångar för år 1880 här ofvan beräknats.
_ I tillgångarne har inräknats allmän bevillning jemte särskild tilläggsbevillning till sammanlagdt belopp af 5,600,000 kronor, som Kongl. Maj: t altså härigenom af Riksdagen äskar, att utgå efter de grunder, som Riksdagen kan finna för ernående af berörda belopp erforderliga.
Under förutsättning häraf erhåller riksstaten följande utseende:
transport 13,131,407:59, 661,834:—,
kronor, som för erhållande af jemn slutsumma
utföres med ..................... 2,693,241: 59, 10,438,166:_,
Om härtill lägges:
dels den brist, som uppstått å statsregleringen för år 1879 dels ock det låneunderstöd för sänkning af sjöarne Hjelmaren och Qvismaren, som under år 1881 skall utgå
Bill. till Riksd. Prof. 1880.
l;a Sami. l:a Afd.
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.
H; i k s s t a t
Kong!. Maj:ts nåd. pr ap. n:o i, om statsverket 1880.
fö r åi* IS
Utgifter:
Till betäckande af brist ä 1879 ars statsreglering .....................
Utgifter för är 1881:
a) att utgå från statskontoret: under hufvudtitlarne:
ordinarie............................................. 57,218,742: —
extra ordinarie................................. 4,541,258: —
utom hufvudtitlarne:
låneunderstöd för sänkning af sjöarne Hjelmaren och Qvismaren..........................................................
b) att utgå från riksgäldskontor et:
riksdags- och revisionskostnader
m. m.......................
annuiteter och räntor.
661,834: — 10,438,166: —
Summa kronor
Krono
1,550,000
61,760,000
300,000
11,100,000
74,710,000
60 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.
Med åberopande af bilagda protokoll öfver finansärenden för en 9 innevarande januari föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen, att det redan be iljade anslag af högst en million kronor, som är beräknadt för möjligen i fråga kommande ökning af statens jernvägars materialförråd och kassaförla under år 1879, och som för detta ändamål är uppfördt i riksgäldsko torets utgiftsräkning för år 1880, må under sistnämnda år få af styrelsen f' r statens jernvägstrafik lyftas, mot skyldighet för styrelsen att godtgöra statskontoret den såsom kassaförlag för jernvägstrafiken innehållna. oc till statskontoret icke inbetalda andel af jernvägstrafikens nettobehållning under åren 1869—1878.
På sätt förut under sjette hufvudtiteln förmälts, föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen att för år 1881 anvisa till utgående under samma år:
till fortsättande af statens jernvägsbyggnader............ kronor 5,100,000: —,
» förstärkande af materielen å norra stambanan ... » 1,400,000: —,
» nya byggnader och anläggningar vid de äldre
stambanorna.................................................................... ® 300,0 0: ;
tillsammans kronor 6,800, : —.
Då dessa utgifter äro af natur att böra genom upplånta medel bes ridas, föreslår Kongl. Maj:t, att i fråga varande belopp må anvisas att utg från riksgäldskontoret.
Sedan Riksdagen i sammanhang med beslutet om byggande af en statsbana från Torpshammar till riksgränsen antagit ett af Jemtlands läns andsting erbjudet bidrag härtill af 900,000 kronor, som bör erläggas år t före det, hvarunder banan mellan Sundsvall och Trondhjem kommer åt i sin helhet upplåtas för allmän trafik, vill Kongl. Maj:t, i anledning af landstingets derom gjorda framställning, och under åberopande af bilagda rotokoll öfver finansärenden för den 9 innevarande januari, föreslå Ribs agen, att riksgäldskontoret må erhålla bemyndigande att under år 1881 till styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader utbetala 900,000 kronor till fullbordande af tvärbanan mellan Torpshammar och riksgränsen, mot förbindelse af Jemtlands landsting att till riksgäldskontoret årligen inbetala det belopp, som fullmäktige i riksgäldskontoret finna erforderligt till bestridande af statens utgifter för ränta å och amortering af statens motsvarande lån, dock med rätt för landstinget att, der det så önskar, genom en större amortering tidigare afbörda sig skulden.
Under förutsättning af bifall härtill skulle till ofvan nämnda utgifter
för jernvägsbyggnader och ny jernvägsmateriel, ......... kronor 6,800,000
läggas ett belopp af ............................................................... » 900,000
och då till betäckande af denna utgift å tillsammans kronor 7,700,000
transport 7,700,000
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.
transport 7,700,000: —,
riksgäldskontor^, efter bestridande af förut till utgående under år 1881 anvisade utgifter, eger en
eller, i rundt tal, 5,500,000 kronor, det belopp, som bör genom upplåning anskaffas.
Samtliga de i denna proposition åberopade eller för öfrigt med statsregleringen sammanhang egande handlingar skola Riksdagens statsutskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kongl. nåd och ynnest städse väl bevågen.
beräknad tillgång af utgör skilnaden .................
.. kronor 2,280,459: 02; .. kronor 5,419,540: 38,
OSCAR.
Hans Forssell.
Bih. till Riksd. Prot. 1880. 1:a Sami. 1 Afd.
Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1880. 1
Utdrag af protokollet öfver Justitie-departements-ärenden, hållet inför Hans Majs Konungen i Statsrådet å Stockholms slott Fredagen den 19 December 1879,
i närvaro af:
Hans Excellens Herr Statsministern Friherre De Geer,
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Björnstjerna,
Statsråden: Almqvist,
Herr Thyselius,
Lovén,
Friherre von Otter,
Forssell,
Rosensvärd, von Steyern,
Malmström.
Chefen för Justitie-departementet, Statsrådet Almqvist anmälde i underdånighet:
6:o
Fångvårdsstyrelsens underdåniga skrifvelse den 22 sistlidne Augusti, hvarmed öfverlemnats en af vaktkonstapeln vid kronohäktet i Kongsbacka Johannes Larsson i underdånighet gjord ansökning att vid afskedstagandet komma i åtnjutande af en mot haus nu innehafvande lön, 500 kronor, svarande årlig pension.
Af de vid berörda ansökning fogade handlingar och betyg inhemtades: att Larsson, hvilken vore född den 6 Januari 1812 och den 6 April 1842 antagits till fångvaktare vid Fjäre häradsfängelse, den 12 Juni 1854 blifvit anstäld såsom vaktknekt vid ofvannämnda kronohäkte; att, enligt hvad tillsyningsmannen derstädes vitsordat, Larsson, som varit ensam vaktkonstapel vid häktet och följaktligen be strid t både dag- och nattvakter, med berömvärdt nit och ordentlighet och Bill. till Rilcsd. Prof. 1880. 1 Sam. 1 Afd, 1
2 Bil. N:o 1 till Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1880.
utan ringaste anmärkning sina tjensteåligganden fullgjort; att, enligt vederbörande läkares intyg, ett längesedan ådraget nyckelbensbrott haft för Larsson till följd en i någon mån nedsatt arbetsförmåga, samt att, på grund af hans framskridna ålder, hans helsotillstånd i allmänhet vore försvagadt.
För egen del har Fångvårdsstyrelsen — med tillkännagifvande dels att Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Hallands län ansett Larsson väl förtjent af den sökta förmånen och dels att Larsson, i egenskep af vaktkonstapel, åtnjöte i årlig lön 500 kronor, ålderstillägg 100 kronor och beklädnadsbidrag 60 kronor, eller tillsammans 660 kronor, äfvensom årlig gratifikation, hvilken för senaste tjenstgöringsåret uppgått till 125 kronor — underdånigst hemstält, att Kongl Maj:t täcktes hos Riksdagen föreslå Larsson till erhållande å allmänna indragningsstaten af ett belopp, motsvarande hans nu innehafvande lön 500 kronor, att utgå från och med månaden näst efter den, då han undfinge afsked.
Med afseende å hvad sålunda förekommit hemstälde Statsrådet, att den gjorda framställningen måtte på det sätt bifallas, att hos näst sammanträdande Riksdag göres nådig framställning derom, att Larsson må från och med månaden näst efter den, då afsked från vaktkonstapelstjensten varder honom meddeladt, uppföras å allmänna indragningsstaten till åtnjutande för sin återstående lifstid af en årlig pension af fyra hundra kronor.
Hvad Statsrådet i ofvanberörda under N:o 6 — antecknade ---mål hemstält behagade Hans Maj:t Konungen i
nåder bifalla; och skulle utdrag af detta protokoll meddelas Finans-departementet till iakttagande vid uppgörande af förslag till reglering af utgifterna under riksstatens nionde hufvud titel.
Ex protocollo
Th. Wilh. Malm.
Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1880. 3
Utdrag af protokollet öfver Justitie-departements-ärenden, hållet inför Hans Magt Konungen i Statsrådet å Stockholms slott Fredagen den 9 Januari 1880,
i närvaro af:
Hans Excellens Herr Statsministern Friherre De Geer,
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Björnstjerna, Statsråden: Almqvist,
Herr Thyselius,
Boven,
Friherre von Otter,
Forssell,
Rosensvärd, von Steyern,
Malmström.
Efter erhållet tillstånd att få inför Kongl. Maj:t anmäla hvad vid aflåtande af nådig proposition till nu instundande Riksdag angående statsverkets tillstånd och behof i afseende å regleringen af utgifterna under riksstatens andra hufvudtitel vore att iakttaga, erinrade Chefen för Justitie-departementet, Statsrådet Almqvist till eu början, att Kongl. Maj:t redan den 31 sistlidne December täckts besluta föreslå Riksdagen, att anslagen till Hofrätterna med underlydande justitiestat måtte ökas för Svea Hofrätt med derunder lydande justitiestat med 239 kronor 50 öre, för Göta Hofrätt med derunder lydande justitiestat med 214 kronor 57 öre och för Hofrätten öfver Skåne och Blekinge med derunder lydande justitiestat med 64 öre, samt dessa anslag utföras och beräknas på sätt i det inför Kongl. Maj:t i Statsrådet nämnda dag förda protokoll öfver Finans-departementsärenden omförmäles, och hänvisade Departements-chefen till hvad enligt samma protokoll i berörda ärende förekommit.
4 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1880.
I öfrigt hemstälde Departements-chefen, att i de nu uppförda ordinarie anslagen å riksstatens andra hufvudtitel icke måtte föreslås någon annan förändring än att. för bibehållande af hufvudtitelns slutsumma till oförändradt belopp, förslagsanslaget till skrifmaterialier, expenser och ved m. m. måtte minskas med 454 kronor 71 öre till 62,556 kronor; •
Och yttrade Departements-chefen vidare:
Beträffande sådana till föremål under andra hufvudtiteln hänförliga behof, som böra anses tillhöra den extra statsregleringen, utbeder jag mig att få göra följande framställningar, nemligen:
a) I öfverensstämmelse med hvad under föregående år blifvit af Riksdagen anvisadt, hemställer jag att på extra stat för år 1881 måtte begäras 5,000 kronor till arfvoden åt Krigshofrättens ordförande och tre militäre ledamöter.
b) På innevarande års stat är till bestridande af kostnaderna för nya Lagberedningen anvisadt ett anslag af 40,000 kronor, och hemställer jag att samma belopp till enahanda ändamål äskas för år 1881. — Öfver sin verksamhet under år 1879 har Beredningen den 31 nästlidne December afgifvit redogörelse, hvilken för att komma till Riksdagens kännedom torde få detta protokoll biläggas.
c) Särskild! i Svea Hofrätt har antalet af inkomna vädjade civila mål under de senaste åren tillväxt så betydligt, att till förekommande af allt för lång tidsutdrägt med målens afgörande, det funnits behöflig! medgifva, att nämnda Hofrätt sedan hösten 1877 arbetat på en afdelning utöfver de divisioner, af hvilka Hofrätten består, och det är att förutse att äfven under den närmaste framtiden detta behof skall fortfara. Likaledes utvisa uppgifter från Hofrätten öfver Skåne och Blekinge att balansen af vädjade mål derstädes under de sista två åren i så betydlig mån ökats, att för dess nedbringande syntes oundgängligt, att Hofrätten under någon tid arbetade på tre divisioner. Kostnaderna för den öfvertaliga divisionen i Svea Hofrätt har hittills blifvit bestridd af hufvudtitelns besparingar, men härigenom hafva dessa besparingar redan blifvit till det yttersta medtagna, så att deraf icke kan påräknas erforderlig tillgång för bestridande af kostnaden för öfvertaliga divisioner under år 1881.
På grund häraf och då en af t. f. presidenten i Svea Hofrätt på min begäran afgifven promemoria, hvilken torde få biläggas detta protokoll, utvisar att kostnaden för en öfvertalig division nära nog motsvaras utaf den inkomst af stämpelafgift, revisionsskillingar m. m., som för statsverket uppkommer genom eu dylik divisions arbete, hemställer jag i underdånighet att för nästkommande statsregleringsperiod må äskas ett extra anslag af 10,000 kronor att användas till bestridande af adjunktions-arfvoden och andra kostnader, som kunna erfordras i händelse Kongl. Maj:t skulle förordna att jemväl under nästa år eller någon del deraf en eller flera Hofrätter må förstärkas med en division utöfver det å stat uppförda antalet.
Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1880. 5
Slutligen liar jag att anmäla, att enligt den vid Statskontorets berättelse om statsverkets tillstånd och förvaltning fogade förteckning å icke godtgjorda förskott, hvilka borde hos Riksdagen till ersättande anmälas, Statskontoret under år 1879 förskjutit dels på grund af Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref den 18 Juli 1878 4,159 kronor 55 öre till komitén för utarbetande af förslag till stadganden om säkerhet i jernvägar och dermed jemförliga anläggningar, dels ock på grund af Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref den 28 September 1869 och 2 Maj 1879 1,133 kronor 31 öre för insändande till Riksarkivet af domböcker, befintliga i Häradsrätternas arkiv och tillhörande tiden före 1736.
Då Riksdagen år 1878 på framställning af Eders Kongl. Maj:t medgifvit att kostnader, som af Statskontoret förskjutits dels till komiterade för utarbetande af förslag till ny vexel-lag, dels till komitén för afgifvande af förslag till förändringar i sjölagen, finge utgå af besparingarna å 1877, 1878 och 1879 års extra anslag till bestridande af kostnaderna för nya Lagberedningen i den mån sådana besparingar härtill lemnade tillgång, och då enligt uppgift af vederbörande tjensteman i Statskontoret besparingar jemväl för åren 1875 och 1876 å extra anslaget till nya Lagberedningen förefinnas, hemställer jag att, i öfverensstämmelse med hvad i fråga om kostnaderna för sistnämnda två komitéer egt rum, hos Riksdagen må äskas, att omförmälda kostnader 4,159 kronor 55 öre till komitén för utarbetande af förslag till säkerhet i jernvägar, hvars verksamhet i viss mån sammanfaller med det uppdrag nya Lagberedningen erhållit, måtte, likasom de kostnader, hvilka ytterligare kunna erfordras för samma komité, som ännu ej afslutat sitt arbete, få bestridas af besparingarna å Lagberedningens anslag för föregående år, i den mån sådana besparingar dertill lemna tillgång.
Beträffande åter de förskjutna kostnaderna, 1,133 kronor 31 öre, för domböckers insändande från Häradsrätternas arkiv till Riksarkivet hemställer jag, att då detta mindre betydliga belopp icke torde behöfva af Riksdagen äskas såsom ett särskild! extra anslag, dess återgäldande må varda anvisadt af andra hufvudtitelns anslag till extra utgifter.
Hvad föredragande Departements-chefen sålunda hemstält och deruti Statsrådets öfrige ledamöter instämde behagade Hans Maj:t Konungen i nåder bifalla; Och skulle utdrag af detta protokoll till Finans-departementet expedieras, för behörigt iakttagande vid upprättandet af Kongl. Majrts nådiga proposition angående statsverkets tillstånd och behof.
Ex protocollo Th. Wilh. Malm.
6 Bil. N:o l till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1880.
Stormägtigste, Allernådigste Konung!
Nya, Lagberedningen får härmed afgifva underdånig redogörelse för sina arbeten under innevarande år.
På sätt arbetsredogörelsen för nästlidet år utvisar, var Beredningen vid samma års slut sysselsatt med utarbetande af förslag till de stadganden inom den s. k. lukrativa vattenrättens område, som äro af civilrättslig natur, äfvensom till sådana administrativa föreskrifter, som med de till vattenrätten hörande civilrättsliga bestämmelser ansågos ega omedelbart sammanhang. Sedan vid fortsatt behandling af dessa ämnen — derunder kaptenen vid Väg- och Vattenbyggnadskåren, riddaren af Kongl. Wasa-orden Lars Berg jemlikt Eders Kongl. Majrts nådiga förordnande lemnade Beredningen erforderligt tekniskt biträde — uppgjorda utkast till författningar i ämnet blifvit delgifna sakkunniga personer samt Beredningen från några af dessa fått mottaga yttranden i anledning deraf, företogos samma utkast till slutlig granskning; och öfverlemnade Beredningen den 31 sistlidne Maj till Eders Kongl. Maj:t följande lagförslag med dertill hörande motiv, nemligen:
l:o) Förordning angående jordegares rätt öfver vattnet å hans grund;
2:o) Förordning angående allmän flottled;
3:o) Förordning angående allmän farled;
4:o) Förordning om tillägg till Kongl. förordningen den 14 April 1866 angående jords eller lägenhets afstående för allmänt behof;
5:o) Förordning angående ansvar för underlåtenhet att öppna damlucka;
6;o) Förordning angående ändring i vissa delar af gällande fiskeristadga;
7:o) Kungörelse om förändrad lydelse af 58 § i gällande stadga om skiftesverket i riket;
8:o) Flottningsstadga;
9:o) Kungörelse angående tillstånd från det allmännas sida till vattenaftedning i vissa fall m. m.; samt
10:o) Kungörelse angående särskilda föreskrifter för handläggning af frågor om farled och vissa vattenbyggnader m. m.
Härefter ombesörjde Beredningen tryckning af omförmälda lagförslag, bvilka innefattade slutet af vattenrätten.
Jemlikt Eders Kongl. Maj:ts nådiga skrifvelse den 13 Juli 1875 ålåg det Beredningen att, efter afslutande af frågan om vattenrätten och innan frågan om ny rättegångsordning företoges till behandling, utarbeta förslag till förändrad lagstiftning om preskription för klander å jordafång; och har Beredningen vid sistberörda ämnes behandling, hvilken afslutades den 27 innevarande månad, utarbetat följande författningsförslag:
Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1880. 7
l:o) Förordning angående tioårig och tjugoårig häfd;
2:o) Förordning om ändring i vissa delar af Kong], förordningen den 16 Juni 1875 angående lagfart å fång till fast egendom;
3:o) Förordning om förändrad lydelse af 60 § i Kongl. förordningen den 16 Juni 1875 angående inteckning i fast egendom;
hvarjemte motiv till samma förslag blifvit affattade.
Under året har den förändring i Beredningens sammansättning egt rum att, sedan fiskalen E. von Krusenstjerna i följd af honom meddeladt uppdrag att förestå en revisionssekreterarebefattning upphört att deltaga i Beredningens arbeten, undertecknad Bergius, jemlikt Eders Kongl. Maj:ts nådiga förordnande, den 1 sistlidne Mars inträdt såsom ledamot af Beredningen med skyldighet att tjenstgöra å den särskilda afdelning, som har det egentliga redaktionsbestyret sig uppdraget; och får i sammanhang dermed Beredningen anmäla, att undertecknad Bergius ej tagit del i utarbetande af ofvannämnda. till vattenrätten hörande lagförslag samt att von Krusenstjerna ej deltagit i slutliga handläggningen af andra bland samma förslag än de till förordning angående allmän flottled och till flottningsstadga.
T. f. Byråchefen för lagärenden i Justitiedepartementet har under året varit af andra embetsgöromål hindrad att deltaga i Beredningens arbeten.
Med djupaste undersåtlig vördnad, trohet och nit framhärda Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste och tropligtigste tjenare och undersåtar
K. J. BERG.
AXEL ÖRBOM. C. W. HEDENSTRÖM. O. BERGIUS.
Wilh. Huss.
Stockholm den 31 December 1879.
8 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1880.
Ö. P. M.
Enligt mig meddelade upplysningar hafva under hösten år 1877 samt våren och sommaren 1878 från Hofrättens sjette division utgifvits domar i 446 saker.
För dessa domar har stämpelafgift influtit med tillsammans kr. 8,196: — och innestår ännu oredovisade 254 kronor, hvaraf dock, enär någon del deraf till äfventyrs ej kommer att
inflyta, här förslagsvis upptages endast hälften ...... » 127: —
För de under .ofvannämnda tid från sjette divisionen expedierade revisions-utslag och andra resolutioner har
stämpelafgift influtit med ............................................. » 866: —
Stämpelafgift för revisionsprotokoll har uppgått till ...... » , 240: —
Summa stämpelafgift kr. —-- 8,929: —
Härifrån afgår dock aktuariens uppbördsprovision å 5 % ... ...... kr. 446: 45.
Behållningen af stämpelafgift utgör således ....................................... kr. 8,482: 55.
Härtill torde böra tilläggas biläggnings-chartor å revisionsansökningar och skrifter med prestanda. Beloppet häraf kan ej uppgifvas, men då revisionsansökningarnes antal uppgått till
76, torde förslagsvis kunna antagas omkring.............................. » 70: —
I de afgjorda sakerna hafva 66 revisionsskillingar blifvit
erlagde med .................................................................. kr. 6,600: —
Huru många af dessa blifvit eller varda återstälda kan ej på siffran nu uppgifvas, men då af de under hösten 1875 samt våren och sommaren 1876 i saker från sjette divisionen nedsatta revisionsskillingar, hvilka uppgingo till 88, endast 14 blifvit återfordrade, torde ej heller af de under motsvarande tid 1877—1878 nedsatte revisionsskillingarne, hvilkas antal varit betydligt lägre, ett större antal böra antagas blifva återstälda. Under sådan förutsättning skulle således inkomsten för revisionsskil-
lingar komma att minskas med ................................. » 1,400: —
och behållningen deraf blefve således ............................................... kr. 5,200: —
Summa kr. 13,752: 55.
Då redovisning för stämpelpapper å en stor del expeditioner under senaste qvartalet af 1878 ännu ej från vederbörande Konungens Befallningshafvande inkommit, har jag, för vinnande af mera exakta siffror, uppstält beräkningen efter
Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N;o 1 om Statsverket 1880. 9
förhållandet under tiden från den 1 Oktober 1877 till samma dag 1878. Häraf har emellertid blifvit eu följd att beräkningen ej kommit att omfatta ett fullt år, enär Kongl. Maj:ts beslut om bildande af en sjette division meddelades först den 5 Oktober 1877 och divisionens verksamhet ej kunde taga sin början förr än påföljande måndag den 9 i samma månad; hvarjemte ej heller vid beräkningen hänsyn tagits till de domar, som den 1 Oktober 1878 väl voro beslutade, men ännu då ej hunnit expedieras. Någon mera tillförlitlig utredning torde likväl svårligen kunna erhållas förr än sjette divisionen varit någon längre tid i verksamhet, så att beräkningarne kunna uppgöras efter förhållandet under flera på
hvarandra följande år. .
Den slutsiffra, 13,752: 55, som i ofvanstående kalkyl angifves, visar, vid
jemförelse med årskostnaden för sjette divisionen 16,500, en brist af endast 2,747: 45, och synes måhända dervid ej böra lemnas oanmärkt, att i förhållande till de mål, som från sjette divisionen fullföljas, ej blott revisionssakernas antal utan, så länge ej balansen af oafgjorda sådana saker i samma män tillvexer, äfven Högsta Domstolens arbetsprodukt ökas; och att således statsverket genom stampelpapper å deduktioner och kontradeduktioner, äfvensom å de från Kongl. Maj:t utgående expeditioner i nämnda fullföljda mål, ytterligare beredes eu af sjette divisionen föranledd inkomst, som, med hänsyn till det höga stampelbelopp, hvarmed dylika skrifter och expeditioner skola beläggas, torde kunna antagas lemna tillgång till den ofvan antydda bristens fyllande.
Stockholm den 1 November 1879.
K. J BERG.
Bih. Ull Riksd. Prat. 1880. 1 Sami. 1 Afä.
Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1880. 1
Utdrag af protokollet öfver Utrikesdepartementsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i sammansatt Statsråd å Stockholms Slott den 12 December 1879.
Närvarande:
Hans Excellens Herr Statsministern Friherre De Geer,
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Björnstjerna. Hans Excellens Norske Herr Statsministern Kierule,
Statsråden: Almqvist,
Herr Thyselius,
Lovén,
Friherre von Otter,
Forssell,
Kosens vard, von Steyern,
Malmström,
Helliesen,
Munthe.
l:o.
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena anförde i underdånighet:
Vid uppgörande af det förslag till de förenade rikenas utrikes budget för 1881, hvdket jag får i underdånighet föredraga, har jag tagit i noggrant öfvervägande, huruvida utan skada för tjensten några besparingar deruti kunde åstadkommas, hvarigenom en, under nuvarande förhållanden mer än vanligt önskvärd nedsättning i statsutgifterna bereddes. I den diplomatiska budgeten, hvilken, oaktadt ständigt stigande fordringar och ökade lefnadskostnader i alla länder, under en lång följd af år förblifvit i det närmaste oförändrad, har jag likväl ej ansett mig kunna tillstyrka någon inskränkning, och den föga betydande minskning i utgifterna för konsulatväsendet, som förslaget upptager, motväges genom den nedsättning i beloppet af beräknade konsulatafgifter, som mindre gynsamma utsigter för sjöfarten göra nödvändig.
Samma anslagsbelopp af statsmedel som för närvarande och med samma fördelning som hittills de båda rikena emellan äro följaktligen för år 1881 föreslagna.
Anslaget till kabinettskassan upptager sålunda en slutsumma af 634,300 kronor, hvaraf på Sveriges andel komma 447,800 och på Norges 186,500 kronor.
Anslaget till konsulskassan är äfven såsom för närvarande uppfördt att utgå: från svenska statsverket med 160,000 kronor och från norska statsverket med 120,000 kronor, Bih. till Rihsd. Prof. 1880. ha Sami. l;a Afd. 1
2 Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1880.
hvarförutom, till bestridande af kostnaderna för konsulsstaten, äro påräknade af inflytande konsulatafgifter 131,500 kronor eller 7,000 kronor mindre än i senaste budgetförslag.
Den beräkning öfver kabinettskassans utgifter, som finnes budgetförslaget bilagd, upptager, jemförd med beräkningen för år 1880, följande förändringar:
Chargé d’affaires befattningen i Athen har genom Eders Kongl. Maj:ts beslut af den 7 November innevarande år blifvit tills vidare indragen, hvarigenom en besparing af 2,000 kronor uppkommit å ministerstaten, hvaremot samma belopp anvisats att utgå till den genom nådigt beslut af samma dag i förening med generalkonsulatet ånyo upprättade chargé d’affaires beställningen i Rio de Janeiro.
Med fästadt afseende å hvad Riksdagen, i underdånig skrifvelse af den 13 Maj innevarande år, angående regleringen af utgifterna under riksstatens tredje hufvudthel anfört: att det förefallit Riksdagen olämpligt, att personer, som icke skäligen kunna antagas skola i tjenst återinträda, under många år qvarstå på expektansstat, istället för att, derest de förvärfvat pensionsrätt, till pensionsstat öfverflyttas, hafva genom Eders Kongl. Maj:ts under den 23 sistlidne Maj fattade nådiga beslut fyra af de å expektansstat uppförde tjenstemännen blifvit till pensionsstaten öfverförde. Härigenom, äfvensom genom likaledes å expektansstat uppförde förre t. f. konsuln i Calais Clausens senare inträffade död, har beloppet af expektanslönerna minskats med 14,400 kronor från kabinettskassan och 2,800 kronor från konsulskassan, samt qvarstår för närvarande på ministerstaten blott en expektanslöntagare, men på konsulsstaten ingen.
I förening med denna öfverflyttning har pensionen för förre chargé d’affaires och generalkonsul Hyltén-Cavallius genom nådigt beslut af samma dag blifvit bestämd att utgå från konsulskassan allena, hvarigenom den hälft af hans hittills uppburna expektanslön, som utgått från kabinettskassan med 1,600 kronor, blifvit denna kassa besparad, hvilket belopp öfverflyttats under titeln »skrifmaterialier, expenser och extra utgifter».
Kabinettskassans pensionsstat har genom öfverflyttningen från expektansstaten ökats med 12,800 kronor, men som de gjorda öfverflyttningarne från en titel till en annan hvarken ökat eller minskat kostnaden och sålunda ej inverka på slutsumman i beräkningen öfver kabinettskassans utgifter, förblifver denna till beloppet oförändrad.
I beräkningen öfver de utgifter, som skola från konsulskassan bestridas, förekomma följande förändringar, hvilka alla dels redan äro af Eders Kongl. Maj:t faststälda dels genom under året inträffad afgång uppstått:
Till följd af indragning tills vidare af den förenade chargé d’affaires och generalkonsulsbefattningen i Athen har den till generalkonsuln hittills anvisade aflöning af
10,000 kronor från konsulskassan upphört att i beräkningen upptagas.
Generalkonsulatet i Buenos Ayres har jemlikt nådigt beslut af den 21 sistlidne Mars blifvit förvandladt till olönadt, hvarigenom den för generalkonsuln hittills uppförda lön af 10,000 kronor besparas.
Vid generalkonsulatet i London har genom såväl förre vicekonsulns som kanslistens afgång inbesparats de till dessa båda tjensteman anslagna personliga lönetillägg med tillsammans 4,400 kronor.
Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1880. 3
Generalkonsulns i Rio de Janeiro lön har, genom nådigt beslut af 21 Mars innevarande år blifvit höjd från 10,000 till 17,000 kronor, hvaremot konsulatafgifterna från distriktet som förut tillfallit generalkonsuln, skola till konsulskassan inbetalas.
I Montevideo har, genom nådigt beslut af samma dag, ett nytt konsulat upprättats, med republiken Uruguay såsom distrikt, för hvilket blifvit anvisadt ett anslag till kontorskostnader utan redovisningsskyldighet af 2,000 kronor.
I sammanhang med generalkonsulsbefattningens indragande i Athen har, genom redan åberopade nådiga beslut af den 7 nästlidne månad, ett olönadt konsulat blifvit i Pireus upprättadt med konungariket Grekland till distrikt, för hvilket anvisats ett kontorsanslag utan redovisningsskyldighet af 1,000 kronor.
Konsulskassans pensionsstat har ökats med 3,200 kronor genom öfverflyttning från expektansstaten af förre generalkonsuln Hyltén-Cavallius, men minskats, genom förre generalkonsuln af Forselles’ enkas dödliga frånfälle, med 800 kronor.
De nya utgifter, som skola från konsulskassan bestridas och som blifvit i beräkningen uppförda, äro följaktligen:
för generalkonsulatet i Rio de Janeiro ........................................ kr, 7,000.
» konsulatet i Montevideo........................................................................ » 2,000.
» konsulatet i Pireus................................................................................... » 1,000.
å pensionsstaten ......................................................................................... » 3,200.
Summa kr. 13,200.
Samma beräkning upptager deremot följande nedsättning i utgifterna från konsuls-
kassan:
för generalkonsulatet i Athen....................................................................... kr. 10,000.
» generalkonsulatet i Bueuos Ayres .................. » 10,000.
» generalkonsulatet i London.................................... » 4,400.
å expektansstaten.......... ................................................................... » 2,800.
» pensionsstaten ............................. » 800.
Summa kr. 28,000.
Besparingen genom dessa redan vidtagna nedsättningar öfverskrider följaktligen de beslutade nya utgifterna med 14,800 kronor, men af denna besparing har en del blifvit påräknad till nödig förhöjning under titeln »skrifmaterialier, expenser och extra utgifter», hvilken sedan flera år visat en brist, särdeles hvad beträffar den under titeln uppförda posten »diverse utgifter».
Denna post, som i mån af utgiftsberäkningens stigande eller sjunkande ofta förändrats för slutsummans afrundande och till förekommande af ständiga vexlino-ar i densamma, har blifvit föreslagen att ökas^ med 7,800 kronor eller från 1,350 till 9,150 kronor.
När denna tillökning fråndrages ofvannämnda besparing, återstår det belopp af
7,000 kronor, hvarmed utgifterna från konsulskassan minskas.
Konsulskassans inkomst af konsulatafgift^- är för år 1880 beräknad som följer:
4 Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1880.
från Barcelonas distrikt ............................................................................. kr. 5,000.
» Håvres » » 18,000.
» Leiths » » 15,000.
» Londons » » 96,000.
» Lybecks » » 4,500.
Summa kr. 138,500.
Så vidt dömas kan af förhållandet den 1 i denna månad inom de mest betydande af dessa distrikt, kommer vid slutet af året Håvres distrikt att lemna ett öfverskott af mellan 3 och 4,000 kronor, hvaremot konsulatafgifterna inom Leiths distrikt icke kunna beräknas högre än till 12,000 och inom Londons ej utöfver 90,000 kronor, hvilka båda belopp sammanräknade understiga inkomsten af dessa afgifter från Storbritannien för år 1878 och det i öfverensstämmelse dermed beräknade beloppet både för år 1879 och 1880, med omkring 9,000 kronor.
Då sjöfarten sålunda visat sig vara i nedgående på det land, från hvilket det ojemförligt största beloppet, eller omkring fyra femtedelar, af konsulatafgifterna beräknas inflyta, har jag ansett nödig försigtighet bjuda att vidtaga någon nedsättning i det påräknade beloppet för år 1881 och har följaktligen för Storbritannien ej upptagit detta belopp högre än hvartill det innevarande år anses komma att uppgå, eller för Leiths distrikt till 12,000 kronor och för Londons till 90,000 kronor. Totalbeloppet af påräknade konsulatafgifter skulle sålunda minskas med 9,000 kronor, men då, till följd af den nya organisationen af generalkonsulatet i Rio de Janeiro, konsulatafgifterna derifrån, hvilka beräknas till 2,000 kronor, skola till konsulskassan inbetalas, blifver hela nedsättningen i beräknade konsulatafgifter 7,000 kronor eller samma belopp, hvarmed utgifterna från konsulskassan blifvit minskade.
På sätt brukligt varit och af omständigheterna påkallas, får jag slutligen föreslå, att anslagen såväl till de diplomatiska utgifterna som till konsulatväsendet ställas till Eders Kongl. Maj:ts disposition, med samma rätt till deras användande och undersamma vilkor som hittills.
På Herr Ministerns derefter gjorda hemställan och jemlikt öfrige närvarande Statsrådsledamöters underdåniga tillstyrkande, behagade Hans Maj:t Konungen i nåder förordna, att Kongl. Korska Regeringens betänkande skulle infordras öfver det nu föredragna förslaget till de förenade rikenas gemensamma utrikes budget för år 1881.
ex protocollo
H. G. Wachtmeister.
Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1880. 5
Utdrag af protokollet öfver Utrikesdepartementsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i sammansatt Statsråd å Stockholms Slott den 9 Januari 1880.
Närvarande:
Hans Excellens Herr Statsministern Friherre De Geer,
H ans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Björnstjerna, Hans Excellens Norske Herr Statsministern Kierulf,
Statsråden: Almqvist,
Herr Thyselius,
Boven,
Friherre von Otter,
Forsell,
Rosensvärd, von Steyern,
Malmström,
Helliesen,
Munthe.
2:o
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena föredrog derefter Kongl. Norska Regeringens underdåniga betänkande af den 27 nästlidne December öfver det i sammansatt svenskt och norskt Statsråd den 12 i samma månad af Herr Ministern framlagda förslag till de förenade rikenas utrikes budget för år 1881 med dertill hörande beräkningar.
Kongl. Norska Regeringen hade hvarken i afseende å de ifrågasatta ansiagsbeloppen eller rörande de uppstälda beräkningarne gjort någon anmärkning, hvadan Herr Ministern i underdånighet hemstälde, att omförmälda förslag till utrikes budget för år 1881 måtte i nåder godkännas utan annan förändring i hufvudsak än att, i öfverensstämmelse med det denna dag fattade beslut, anslaget för generalkonsulatet i London höjdes med 1,000 kronor till beredande af personlig lönetillökning för äldste kontoristen derstädes H. Ehrenborg, samt att, till undvikande af rubbning i slutsumman för konsulskassans utgifter, en motsvarande minskning gjordes å rubriken »diverse utgifter», hvilken då komme att i beräkningen uppföras med 8,150 kronor i stället för 9,150 kronor.
6 Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 1 om Statsverket 1880.
Derjemte föreslog Herr Ministern, det Kongl, Maj:t täcktes äska de uppförda anslagen att utgå mot nu gällande redovisningsskyldighet samt med samma rätt till deras användande och under enahanda vilkor som hittills.
Till hvad Herr Ministern sålunda hemstält och föreslagit, och deruti öfrige närvarande Statsrådsledarnöter instämde, behagade Hans Maj:t Konungen i nåder lemna bifall, och skulle till följd deraf härhos bilagda förslag till de förenade rikenas utrikes budget för år 1881 i vanlig ordning läggas till grund för de propositioner, som för nästinstundande statsregleringsperioder böra till Svenska Riksdagen och Norska Storthinget aflåtas.
ex protocollo
H. G. Waahtrneister.
Sveriges och Norges gemensamma utrikes budget för år 1881.
I. Kabinettskas sans utgifter:
Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1880 7
Beräkning öfver babinettskassans utgifter för år 1881.
1. Ministern för utrikes ärendena .......................................................
2. Utrikesdepartementet ........................................................................
3. Minister staten:
a. Traktamenten:
Beskickningen i Berlin:
Envoyé Extraordinaire och Ministre Plénipotentiaire 48,000.
Legationssekreterare...................................................... 6,000. 54,000
Beskickningen i Briissel och Haag:
Ministerresident........................................................................... 20,000.
Beskickningen i Konstantinopel:
Ministre Plénipotentiaire............................................... 10,000.
Drogman........................................................................ 4,000. 14,000.
Beskickningen i Köpenhamn:
Envoyé Extraordinaire och Ministre Plénipotentiaire 36,000.
Legationssekreterare..................................................... 5,000. 41,000.
Beskickningen i Lissabon:
Ministerresident........................................................................... 6,000.
Beskickningen i London:
Envoyé Extraordinaire och Ministre Plénipotentiaire 60,000.
Legationssekreterare..................................................... 8,000. 68,000
Beskickningen i Madrid:
Ministerresident............................................................................ 20,000.
Beskickningen i Paris:
Envoyé Extraordinaire och Ministre Plénipotentiaire 60,000.
Legationssekreterare.................................................... 8,000. 68,000.
Beskickningen i S:t Petersburg:
Envoyé Extraordinaire och Ministre Plénipotentiaire 60,000.
Legationssekreterare....................................................... 8,000. 68,000.
Beskickningen i Bio de Janeiro:
Chargé d’Affaires..................................................................... 2,000.
Beskickningen i Bom:
Envoyé Extraordinaire och Ministre Plénipotentiaire............... 19,000.
Transport 380,000.
24,000.
45,600.
69,600.
8 Bil. N:o 2 till Kong!» Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1880.
Transport 380,000. 69,600.
Beskickningen i Washington:
Envoyé Extraordinaire och Ministre Plénipotentiaire 16,000.
Legationssekreterare................................................. 6,000. 22,000.
Beskickningen i Wien:
Envoyé Extraordinaire och Ministre Plénipotentiaire 40,000.
Legationssekreterare.................................................. 6,000. 46,000. 448,000.
b. Expektanslöner.................................................. 4,800.
c. Pensioner.................................................................................. 29,075. 481,875.
4. Militärattachéer:
i Berlin............................................................................ 6,000.
i Paris............................................................................................... 6,000. 12,000.
5. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter:
a. Skrifmaterialier, renskrifning, tryckningskostnader, ved och
lyshållning.............................................................................. 4,125.
b. Möblers anskaffande och underhåll, inköp af böcker och
kartor, frakt m. in................................................................ . 1,500.
c. Prenumeration å tidningar och tidskrifter.............................. 1,500.
d. Telegrafporto.......................................................................... 6,000.
e. Postporto..................................................... 5,000.
f. Ekiperingspenningar................................................................ 10,000.
g. Vexelkostnader.......................................................................... 500.
h. Beskickningarnes extra utgifter............................................... 6,000.
i. Rese- och kurirkostnader......................................................... 6,000.
le. Utomordentliga beskickningar och tillfälliga uppdrag.......... 5,000.
l. Alderstillägg och vikariatsersättnir.gar.................................... 2,000.
m. Hemliga utgifter.................................. 14,000.
n. Diverse utgifter ...................................................................... 9,200. 70,825.
Summa kronor 634,300.
Beräkning öfver konsulskassans inkomster och ntgiiter för år 1881.
Inkomster:
Svenska statsverkets bidrag................................... .......................................... 160,000.
Norska statsverkets bidrag.................................................................................... 120,000.
Transport 280,000.
Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1880. 9
Konsulatafgifter, förslagsvis: inom Barcelonas konsulsdistrikt ... » Håvres »
» Leiths »
» Londons »
» Lybecks »
» Rio de Janeiros »
Transport
5.000. 18,000.
.. 12,000. .. 90,000. 4,500.
2.000.
Summa kronor
Utgifter:
1. Utrikesdepartementet ........................................................................................
2. Konsulatembets- och tjenstemännens aflöningar m. m.
Orgelnisten vid Svensk-Norska kapellet derstädes, arfvode............. 400.
280,000.
131.500.
411.500.
11,450.
Bill. till Rik8d. Prot. 1880. l:a Sami, l:a Afd.
11,450.
10 Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1880.
Transport 208,700. 11,450.
Lybeck, Konsuln, lön.................................................. 8,000.
Rio de Janeiro, Generalkonsuln, lön..................................... 17,000.
Shanghai, Vicekonsuln," lön (innefattande ersättning
för resor inom distriktet).......................... 12,000.
Tunis, Konsuln, lön.................................................. 6,000.
Washington, Generalkonsuln, lön................................... 16,000. 267,700.
b. Anslag till kontorskostnader mot redovisningsskyldighet:
Barcelona.................................................................... 2,000.
Håvre.......................................................................... 4,000.
Leith ........................................................................... 6,000.
London.................................................................... 11,000.
Lybeck........................................................................ 2,000.
Shanghai .................................................................. 4,000. 29,000.
c. Anslag till kontorkostnader utan redovisningsskyldighet:
Alexandrin ................................................................ 6,000.
Alger....................................... 2,000.
Archangel.................................................................. 2,000.
Bahia ........................................................................... 2,000.
Bilbao......................................................................... 2,000.
Buenos Ayres............................................................... 4,000.
Dardanellerna.............................................................. 500.
Gibraltar .................................................................. 3,000.
Hamburg................................... 2,000.
Helsingfors............................................. 2,000.
Japan .......................................................................... 4,000.
Kiel........................................................................... 4,000.
Lissabon ..................................................................... 2,000.
Marseille .................................................................... 2,500.
Montevideo................................................................ 2,000.
Neapel ........................................................................ 3,000.
Newcastle................................................................... 4,000.
New York .................................................................. 6,000.
Pirens.......................................................................... 1,000.
Rio de Janeiro............................................................ 4,000.
Rom............................................................................. 2,000.
Smyrna........................................................................ 1,000.
Tanger ........................................................................ 2,000.
Triest........................................................................... LOPP- 64,000.
d. Pensioner:.................................................................................... 16,450. 377,150.
Transport 388,600.
Bil. N:o 2 till Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1880. 11
Transport 388,600.
3. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter: _
a. Skrifmaterialier, renskrifning, tryckningskostnader m. in....... 4,500.
h. Konsulernes embetsutgifter........................................................ 10,000.
c. Vexelkostnader.......................................................................... 250.
d. Diverse utgifter........................................................................... 8,150. 22,900.
Summa kronor 411,500.
Uppgift öfver de från kabinettskassan och konsulskassan för närvarande utgående
expektanslöner och pensioner.
Från kabinettskassan:
Jemlikt Nåd. Beslut af den
1 Dec. 1868.
29 Sept. 1870. 19 Febr. 1864. 7 Sept. 1858.
1 Dec. 1868. 15 April 1869. 27 Okt. 1857J
4 Maj 1858.j 23 April 1869.
4 Dec. 1838. 22 Nov. 1863. 17 Febr. 1858.
2 Jan. 1863.
» » »
Expektanslön:
Förre Envoyén i Konstantinopel Friherre Palmstierna ........... 4,800.
Summa kronor 4,800.
Pensioner:
Förre Envoyén Friherre af Wetterstedt .................. 6,000.
Förre Envoyén Herr Grefve Hamilton....................................... 4,800.
Förre Envoyén Lövenskiold........................................................ 4,000.
Förre Ministerresidenten Mansbach............................................. 4,000.
Förre Ministerresidenten Friherre Wrede................................. 4,000.
Envoyén Friherre Hochschilds enka .......................................... 2,800.
Förre Statsministern för utrikes ärendena Hans Excellens
Herr Friherre Stiernelds enka ................................................... 2,000.
Förre Envoyén Friherre Taubes enka ....................................... 1.000.
Förre Kabinettskuriren Ohmans enka ....................................... 225.
Kabinettsvaktmästaren Englunds enka ....................................... 100.
Aflidne Kabinettskuriren Cronlands dotter Erika .................... 75.
Aflidne Kabinettskuriren Liljedahls dotter Clara ..................... 75.
Summa kronor 29,075.
12 Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1880.
Från TconsulsJcassan:
Pensioner:
31 Aug. 1877. Förre Generalkonsuln i London Willerding.............................. 4,000.
21 Juni 1872. Förre Konsuln i Archangel Fleischer ....................................... 3,600.
23 Sept.. 1864. Förre Generalkonsuln i Eio de Janeiro Hyltén-Cavallius ...... 3,200.
21 Juni 1872. Förre Generalkonsuln i Helsingfors Dahlfelt .......................... 1,600.
29 Nov. 1878. Generalkonsuln i Athen von Heidenstams enka....................... 800.
13 Juni 1862. Förre Generalkonsuln i Tripoli Hahrs enka............................. 800.
24 Nov. 1876. Förre Generalkonsuln i Alexandrin Testas enka ................... 800.
8 April 1854. Konsuln i Archangel Bruenechs enka ....... 400.
29 Maj 1874. Vice Konsuln i New-Castle Hambros enka................................ 400.
16 April 1869. Aflidne förre Generalkonsuln i Alger Lagerheims dotter Fatima 400.
Aflidne Konsulatsekreteraren i Tanger Frumeries döttrar:
o
6 Juli 1825. Anna Karolina ........................................................................... 225.
4 Febr. 1832. Sofia Helena ................................................................................ 225.
Summa kronor 16,450.
Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1880.
13 Protokoll (ifver Utrikesdepartementsärende hållet inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott den 9 Januari 1880.
Närvarande:
Hans Excellens Herr Statsministern Friherre De Geer,
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Björnstjerna.
Statsråden: Almqyist,
Herr Thyselius,
Lovén,
Friherre von Ottek,
Forssell,
Rosensvärd, von Steyern,
Malmström.
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena föredrog frågan om reglerandet af utgifterna under riksstatens tredje hufvudtitel för 1881 och anförde dervid:
Enligt det denna dag i sammansatt svenskt och norskt statsråd godkända förslag till de förenade rikenas gemensamma utrikes budget för år 1881, skulle Sveriges bidrag till kabinettskassan utgöra 447,800 kronor och bidraget till konsulskassan 160,000 kronor, hvilka belopp äro lika med de i nu gällande riksstat uppförda.
Samma riksstat upptager derjemte bland ordinarie anslag 6,000 kronor, hvaraf 4,200 till underhåll af svenska kronans egendom i Konstantinopel och 1,800 kronor till understöd åt svenska kyrkan i Paris, hvilka anslag såsom fortfarande behöfliga torde bibehållas.
Det sedan några år å hufvudtiteln uppförda extra anslag af 4,500 kronor till fortsatt utgifvande af »Sveriges Traktater» torde Eders Kongl. Maj:t finna lämpligt att äska jemväl för 1881. Detta arbete, som inom den vetenskapliga verlden vunnit en lika stor som välförtjent uppmärksamhet, fortskrider med säkra steg mot det förestakade målet. Lösningen af några mycket invecklade historiska tvistefrågor har väl uppehållit utgifvandet af de första delarne längre än utgifvaren kunnat på förhand beräkna, men de svåraste stötestenarne torde redan vara undanröjda, och i den mån arbetet nalkas den nyare tiden, kan ock till största delen undvikas den tidsutdrägt, som vållats af forskningar efter medeltidsurkunder, hvilkas befintlighet förut var tvifvelaktig eller först under arbetets fortgång blef känd.
14 Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1880.
Materialet till de båda tidsperioder, hvilka från början bestämdes att intagas uti första och andra delen (från äldsta tid - 1335 och 1335—1520) har utgifvaren sålunda måst med stor möda sammanföra från vidt skilda håll och, en gång sammanfördt, har för dess tillgodogörande kräfts en sträng vetenskaplig kritik, som i sin ordning betingat omfattande forskningar af särskild natur.
I dessa dagar utkommer andra delens rista afdelning, omfattande tiden 1335—1361; den 2:dra afdelningen (1361—1400) är färdig att tryckas. Dessa aldelningar omfatta hvardera omkring 20 tryckta ai’k.
Hufvudtitelns slutsumma för ordinarie utgifter skulle således oförändradt utgöra 613,800 och för extra-ordinarie 4,500, tillsammans 618,300 kronor.
Hvad Herr Ministern för utrikes ärendena sålunda tillstyrkt och deri Statsrådets öfrige ledamöter instämde, behagade Hans Maj:t Konungen i nåder gilla, och skulle utdrag af detta protokoll, jemte dervid fogade förslag till riksstatens tredje hufvudtitel för 1881, till finansdepartementet öfverlemnas till ledning vid författandet af Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående statsverkets tillstånd och behof.
In fidem
II. G. Wachtmeister.
Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1880. 15
, Förslag till riksstatens tredje hufvudtitel för år 1881.
A. Ordinarie anslag:
I. KabinettsJcassans utgifter:
Kronor.
1. Ministern för utrikes ärendena ................................................ 24,000.
2. Utrikesdepartementet ................ 32,190.
3. Ministerstaten ........................................... 340,145.
4. Militärattachéer ................................................ 8,400.
5. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter ........................... 43,065. ^ g00
II. Konsulskas sans utgifter:
1. Utrikesdepartementet ................................................................. 6,550.
2. Konsulatembets- och tjenstemännens aflöningar m. in............. 140,350.
3. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter ........................... 13,100. jgQOOO
III. Utgifter som bestridas af svenska statsverket allena:
1. Underhåll af svenska kronans egendom i Konstantinopel...... 4,200.
2. Understöd åt svenska kyrkan i Paris, 2,500 francs ä kr. 0,7 2 1,800. „„„„
’ b,(JOO.
Summa kronor 613,800”
B- Extra anslag:
För fortsatt utgifvande af »Sveriges Traktater» .................... 4,500.
Summa Summarum kronor 618,300.
Bil. N:o 3 a, till Kong!. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1880.
1 Utdrag af Protokollet, öfver Landtförsvarsärenden, hållet, inför Hans Maj it Konungen i Statsrådet, å Stockholms slott den 9 Januari 1880.
N ärvarande:
Hans Excellens, Herr Statsministern Friherre De Geer,
Hans Excellens, Herr Ministern för Utrikes Ärendena Björnstjerna, Statsråden: Almqvist,
Herr Thyselius,
Boven,
Friherre von Offer,
Forssell,
Rosensvärd, von Steyern och Malmström.
Departementschefen, Statsrådet Rosensvärd, anhöll i underdånighet att, i sammanhang med uppgjordt förslag till reglering af utgifterna å riksstatens fjerde hufvudtitel under år 1881, få föredraga följande till Kongl. Maj:t inkomna framställningar:
Generalfälttygmästarens och chefens för Arméförvaltningens artilleridepartement underdåniga memorial den 15 November 1879 angående departementets behof af ordinarie och extra anslag för år 1881;
Chefens för Arméförvaltningens fortifikationsdepartement underdåniga memorial, likaledes af den 15 November 1879, med chefens för fortifikationen memorial af samma dag, angående departementets medelsbehof samt anslag till byggnadsarbeten under år 1881;
Bill. till Riksd. Prof. 1880. 1 Samt. 1 Afl.
2 Bil. No 3 a, till Kong!. Majds Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1880.
Arméförvaltningens underdåniga skrifvelse af den 10 Oktober 1879 angående intendentsdepartementets medelsbebof för år 1881;
Samma embetsverks underdåniga skrifvelse af den 28 November 1879 angående anslaget till legning af exercishästar för artilleriets och fortifikationstruppernas exercis;
Samma embetsverks underdåniga skrifvelse af den 2 December 1879 angående behofven för år 1881 å de anslagstitlar, som höra under civila departementets förvaltning;
Samma embetsverks underdåniga skrifvelse af sistnämnda dag angående anslaget till värfvade arméens disciplinkompani;
Chefens för Generalstaben underdåniga memorial den 4 December 1879 om höjandet af anslaget för de topografiska arbetena under år 1881;
Chefens för Krigsskolan, af Inspektören för militärläroverken insända, underdåniga memorial den 15 November 1879 angående åtskilliga större bristfälligheter å krigsskolans byggnader;
Direktionens öfver Arméens pensionskassa underdåniga skrifvelse den 22 Oktober 1879 angående kreditivet för pensioneringen under år 1881;
Generalfälttygmästarens och chefens för artilleriet underdåniga memorial den 15 November 1878 angående uppsättandet af ett regemente fästnings- och positionsartilleri;
Samma myndighets underdåniga memorial den 15 November 1879 angående ett fästnings- och positionsartilleriregemente;
Samma myndighets underdåniga memorial af sistnämnda dag angående omorganisation af reservartilleriet;
Chefens för fortifikationen underdåniga förslag den 18 December 1877 till husaretablissement i Helsingborg;
Militärbefälhafvarens i lista militärdistriktet underdåniga utlåtande den 30 Augusti 1878 angående husarregementet Konung Carl XV:s förläggning och etablissement;
Medicinalstyrelsens underdåniga skrifvelse den 24 November 1879 angående platsen för ett etablissement åt en del af husarregementet Konung Carl XV.
3 Bil. N:o 3 a, till Kongl. Majrts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1880.
Departementschefen anförde derefter:
En tid, sådan som den närvarande, under hvilken statsverkets inkomstkällor flyta mindre rikligt och den finansiela ställningen, hvilken förbjuder budgetens höjande med något mera betydande belopp, lägger hinder i vägen för utförande af mera omfattande organisationsförslag eller företagande af mera genomgripande förändringar inom den del af statsförvaltningen, hvilken lyder under det mig i nåder anförtrodda departement, har manat mig att vid nu förestående statsreglering söka så vidt möjligt inom gränsen för redan anvisade ordinarie statsanslags summa finna tillgångar för några förbättringar af försvarsväsendet. De förslag angående hufvudtitelns ordinarie anslagsbehof, som af mig nu komma att afgifvas, och hvilka hufvudsakligen afse Arméförvaltningens lönereglering, upprättande af en af nutidens artilleristiska ståndpunkt samt behofvet af besättningstrupper för fästningarne nödvändiggjord förändring i fästningsartilleriets organisation, en för intendenturens utveckling behöflig förbättring i regementsintendenternes aflöningsvilkor och en, om än ringa, tillökning i armébefälet, hålla sig alla inom den nuvarande slutsumman å hufvudtitelns ordinarie anslag, om dertill, såsom naturligt är, lägges beloppet af de anslag till Arméförvaltningens aflöning och till underhåll af garnisonskommenderingar ur indelta arméen, hvilka, ehuru numera ständiga och årligt återkommande, dock blifvit, år efter år, på extra stat uppförda, och hvilka, om mina förenämnda förslag vinna bifall och blifvit genomförda, ej vidare komma att erfordras.
Efter dessa förutskickade anmärkningar anhåller jag att, med iakttagande af den ordning, som i gällande riksstat följes, få i underdånighet framställa hufvudtitelns särskilda anslagsbehof, hvarvid inga andra förändringar i de ordinarie anslagen åsyftas, än dem jag nu kommer att anmäla.
Arméförvaltningen.
Sedan såväl löneregleringskomitéens underdåniga betänkande och förslag till lönereglering m. m. för Arméförvaltningen som detta embetsverks deröfver afgifna underdåniga utlåtande numera erhållit vederbörlig beredning, skall jag underställa de sålunda väckta frågorna om den egentliga Arméförvaltningens organisation Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning så tidigt, att de kunna, om Eders Kongl.
4 Bil. N:o 3 a, till Kongl. Maj ds Nåd. Prop. N:o l, om Statsverket 1880.
Maj:t så besluter, blifva föremål för Riksdagens handläggning vid nu förestående statsreglering. En dermed sammanhängande fråga är dock af beskaffenhet att kunna särskildt och straxt anmälas. Uti sitt underdåniga betänkande, afgifvet den 6 Juli 1878, har löneregleringskomitéen, med erinran hurusom å Arméförvaltningens stat funnes uppförda aflöning samt dyrtidstillägg för de vid Stockholms och Göteborgs utredningsförråd, slotts- och förrådsmagasinet i Stockholm samt kronobageriet derstädes anstälde tjensteman och betjente, och då dessa förråd in. m. icke kunde anses utgöra någon del af den egentliga Arméförvaltningen, utan till denna intaga samma ställning, som öfriga under förvaltningen lydande inrättningar för liknande ändamål, samt närmast vore jemförliga med $ndra embetsverks lokalförvaltningar, ansett regleringen af ifrågavarande inrättningar ligga utom det komitéen meddelade uppdrag och derföre ej upptagit dem i sitt afgifna förslag till stat för Arméförvaltningen. Sedan betänkandet afgafs, är utredningsförrådet J Göteborg indraget och qvarstå af ifrågavarande personal endast följande, med nedan angifna aflöningsförmåner:
vid utredningsförrådet i Stockholm:
1 intendent, arfvode .........................................
dyrtidstillägg............................................
1 förvaltare, d:o ...............................................
dyrtidstillägg.........................................
1 förrådsskrifvare, d:o....................................
dyrtidstillägg ..........................................
1 vaktmästare, d:o ............................................
dyrtidstillägg ..........................................
vid slotts- och förrådsmagasinet samt kronobageriet i Stockholm:
1 slotts- och proviantmästare, lön .........
skrifvarehjelp.......................................
expenser...............................................
1 kronobagare, lön......................................
hyresersättning..................................
summa kronor 10,275: —;
% 7
5 Bil. No 3 a, till Kongl. Maj ds Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1880.
af hvilka 8,875 kronor utgå från Arméförvaltningens ordinarie anslag ock 1,400 kronor från extra anslaget till dyrtidstillägg åt Arméförvaltningen.
Om det än kan anses vara utan allt för stor betydelse, under hvilken titel i riksstaten anslag för ett visst statsbehof är uppfördt, så och då åtskilliga skäl har synts mig tala för den komiterades åsigt, att ifrågavarande förvaltningspersonal icke på det sätt sammanhänger med Arméförvaltningen såsom embetsverk, att den bör på dess stat uppföras, har jag varit betänkt på öfverflyttande af de för densamma afsedda aflöningsmedel till annan anslagstitel, hvarvid jag för min del funnit dem böra uppföras å intendentsdepartementets andel i anslaget till försvarsverket till lands i allmänhet. En sådan öfverflyttning lärer emellertid ej förringa bebofvet af en reglering af denna tjenstepersonals aflöningsförhållanden. Härvid kommer först i betraktande, att kronobagarens aflöningsförmåner, som förut, med undantag af förenämnda ringa anslag af 450 kronor, utgått såsom sportler vid brödbakningen, blifvit af Eders Kongl. Maj:t, uppå Arméförvaltningens förslag, den 21 Mars sistlidet år efter numera för tjenstemäns aflöning allmänt antagna grunder, med, såsom det är att antaga,; vinst för statsverket, förbytta till fast aflöning, hvilken, med undantag af merberörda 450 kronor, skall utgå från det anslag, som bekostar brödbakningen för Stockholms garnison, eller anslaget till mathållning för manskapet vid garnisonsregementena. Endast den omständighet, att särskilda medel voro på Arméförvaltningens stat anvisade till kronobagarens aflöning, hindrade mig att då föreslå hela aflöningens utgående från sistnämnda anslag, men anser jag nu, då en allmän reglering af anslaget till Arméförvaltningen är föremål för Eders Kongl. Maj:ts pröfning, mig böra hemställa, det äfven dessa 450 kronor må få utgå från anslaget till mathållningen för garnisonsregementena, hvilket till öfver
1,100,000 kronor uppgående förslagsanslag ej derigenom kommer i behof af någon förhöjning. — Då vidare slotts- och och proviantmästaren åtnjuter den afskrifningsprocent, hvilken, enligt gällande författningar, tillkommer förvaltare af sådana förråd, som det, hvilket står under hans vård, anser jag någon förhöjning i hans aflöningsvilkor icke erforderlig. — Hvad öfrige af förenämnda tjenstepersonal vidkommer, hvilka åtnjuta endast kontant aflöning, så har jag, vid det förhållande att genom centralförrådets å Carlsborg inrättande betydelsen af Stockholms utredningsförråd i någon mån minskats, ansett deras tjenstebefattningar fortfarande kunna bestridas för den aflöning, som dem nu åtfölja. Visserligen hafva Arméförvaltningens chefer i sitt afgifna
6 Bil. N:o 3 a, till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.
underdåniga förslag till lönereglering för Arméförvaltningen, tillstyrkt en personel förhöjning för nuvarande intendent, förvaltare och förrådsskrifvare samt en förhöjning i vaktmästarearfvodet, men då ej mindre sistnämnda förhöjning, som afser att bringa ifrågavarande vaktmästares aflöning till likhet med hvad vid senare löneregleringar blifvit åt vaktmästare vid centrala embetsverk och några andre medgifvet, icke torde kunna anses alltför trängande, än äfven de ifrågasatta personel aflöningsförhöjningarne icke synas mig vara af natur att böra å stat uppföras, har jag funnit förevarande förrådstjenstemäns och betjents arfvoden höra' förhöjas endast med den nu åt dem utgående tillfälliga löneförbättring.
Jag hemställer således i underdånighet, att Eders Kongl. Magt, som torde anse det nu kronobagaren i Stockholm från Arméförvaltningens anslag tillkommande belopp böra utgå från meranämnda mathåll ningsanslag, täcktes föreslå Riksdagen att, med omfattande af denna åsigt, från anslaget till Arméförvaltningen afföra aflöningen för personalen vid Stockholms utredningsförråd, för slotts- och proviantmästaren derstädes samt för kronobagaren, men deremot å anslaget till försvarsverket till lands i allmänhet uppföra aflöning för en intendent vid utredningsförrådet i Stockholm med
arfvode .................................................................................. kronor 3,600: —
en förvaltare vid dito med dito.............
en förrådsskrifvare vid dito med dito.
en vaktmästare vid dito med dito ......
en slotts- och proviantmästare vid slotts- och förrådsmagasinet i Stockholm med lön kr. 1,125:
skrifvarehjelp ..............................
expenser ..........................................
3,000
1,200
1,425:
tillsammans kronor 9,825: — Det nu till aflöning åt Arméförvaltningens embets- och tjenstemän samt betjente, med undantag af förenämnda förrådspersonal, utgående belopp utgör, enligt komiterades beräkning (bil. litt. C till komitébetänkandet) 143,545 kronor. Enär det förslag till aflöningsstat för Arméförvaltningen, med undantag af förrådspersonalen, hvilket jag kommer att underställa Eders Kongl. Majt:s pröfning, slutar på
får jag, då nuvarande ordinarie anslag till embetsverket utgör
kronor 142,700: —
118,175:
i underdånighet anhålla, att skilnaden ........................ kronor 24,525:
Bil. N:o 3 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.
måtte få, i afvaktan på Eders Kongl. Maj:ts nådiga beslut i fråga om Arméförvaltningens lönereglering, vid statsregleringen beräknas såsom förböjning i anslaget till Arméförvaltningen.
Vid bifall härtill anser jag, på sätt i mitt underdåniga memorial angående löneregleringen kommer att närmare utredas, nu till aflöning
vid Arméförvaltningen utgående extra anslag............ kronor 29,890: —
icke vidare behöflig!, äfvensom nedsättning kunna ega rum i anslaget till inqvarteringskostnaden i Stockholm med........................................................................ » 1,900: —
tillsammans kronor 31,790: —
hvarförutom ej mindre en besparing å anslaget till extra utgifter om 1,240 kronor beredes, än äfven dels ett belopp af 3—4,000 kronor årligen till vikariatsersättningar, dels de från förenade mötespassevolansfonden till gratifikationer åt extra biträden anvisade 3,650 kronor ej vidare komma att utgå.
Indelta Arméen.
Indelta Arméens befälsafl(lullig.
Sedan Eders Kongl. Maj:t den 14 Februari 1871 i nåder förordnat, att vid Vermlands fältjägareregemente skulle tills vidare hållas vakanta så många nummer, att styrkan nedginge till 500 man, behagade Eders Kongl. Maj:t, i sammanhang med den vid 1875 års riksdag genomförda löneregleringen för arméen, besluta, att Vermlands fäitjägareregemente skulle förbytas till corps på 500 man, och att, med bibehållande af befälspersonalen i öfrigt tills vidare oförändrad, regementschefs- och förste majorsbefattningarne skulle indragas och i stället uppföras aflöning till en corpschef. Då nu, för ordnande af den ekonomiska förvaltningen vid nämnde corps i likhet med hvad för indelta arméen kommer att föreskrifvas, det lärer blifva nödvändigt att förse corpsen med eu nu saknad regementsintendent, och således en rubbning i anslaget måst ske, större än den, som vid 1877 års riksdag genom underbefälets tillökande i någon män egde rum, har jag ansett tiden vara inne att ordna befälsstyrkan vid denna corps till likhet med densamma vid öfriga corpser, och har jag i detta syfte upp-
8 Bil, No 3 a, till Kanyl. Maj:ts Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1880.
gjort en förslagsstat, som jag, då fråga blir om anslaget till Vermlands fält jägarcorps, skall underställa Eders Kongl. Maj:ts pröfning. Genom en sådan förändring skulle emellertid sistnämnda anslag kunna nedsättas med 11,689 kronor. Då det emellertid icke kan anses rigtigt att företaga en minskning af arméens på det kela alltför fåtaliga befäl, har jag föreställt mig, att den befäls aflöning, som på Vermlands fältjägarecorps kan undvaras, skulle få användas för tillökning af befälet på andra arméens regementen eller corpser, som deraf kunna vara i behof. I sådant hänseende kommer först i betraktande luckorna i det indelta arméen tilldelade tredje bataljonsbefälet eller det s. k. beväringsbefälet; och har jag, vid det förhållande att kaptener af 2:a klass saknas vid Lifregementets grenadiercorps, samt att Andra lifgrenadierregementet, Vestgöta, Bohusläns, Nerikes, Vermlands samt Norra och Södra Skånska infanteriregementena hafva löjtnanter af 2:dra klassen till endast halfva antalet kompanier, tänkt mig förenämnda brist å grenadiercorpsen kunna fyllas, samt hvart af nämnda regementen kunna tilldelas åtminstone en löjtnant af 2:dra klassen. Härvid skulle erfordras för
1 kapten af 2:dra klassen, lön......... kronor 1,800: —
tjenstgöringspenningar ...... » 200: —
dagaflöning under vapenöfningarne å 3 kronor, förslagsvis i 60 dagar........ » ISO: — lcronor 2,180: —
1 dito dito dito......................................................... » 2,180: —
1 löjtnant af 2:dra klassen, lön ......... kronor 900: —
tjenstgöringspenningar ......... » 120: —
dagaflöning under vapenöfningarne å 2 kronor, för-
slagsvis i 60 dagar............ » 120: — ^ 1^140: _
6 dito dito dito......................................................... » 6,840: —
tillsammans kronor 12,340: —
Då den behållning, som uppstår å anslaget till Vermlands fältjägarecorps, icke uppgår till mer än ... » 11,689: —
så skulle visserligen för genomförande af ifrågavarande förslag anslaget till indelta arméens befälsaflöning behöfva förhöjas med ..................................................... »__651: —
utöfver hvad kan från anslaget till Vermlands fältjägarecorps dit
öfver-
9 Bil. N:o 3 a, till Kong1. Ma/:ts NM. Prof. N:o 1, om Statsverk,et 1380.
öfverflyttas, men har jag, på det att hvart och ett af förenämnda, på befäl vanlottade regementen måtte kunna komma i åtnjutande af lika tillökning, ej tvekat att förslå aflöningsanslagets höjande jemväl med ifrågavarande lilla belopp.
Jag hemställer således i underdånighet, att, om Eders Kongl. Maj:t kominer att gilla den förändring i Vermlands fältjägarecorps’ befälsorganisation och dermed sammanhängande nedsättning i corpsens anslag, hvarom jag längre fram kommer att göra framställning, Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att i anslaget för indelta arméens befälsaflöning, för aflöning åt två kaptener af 2:dra klassen vid Lifregementets grenadiercorps och åt en löjtnant af 2:dra klassen vid Andra lifgrenadierregemente!-, vid hvart och ett af Vestgöta, Bohusläns, Nerikes och Vermlands regementen samt vid Norra och Södra Skånska infanteriregementena, bevilja en förhöjning af 12,340 kronor.
Af skäl, som framställdes i underdånigt betänkande af den 23 November 1878 angående den ekonomiska förvaltningens ordnande vid indelta arméen och Vermlands fältjägarecorps, hade Arméförvaltningen redan till näst föregående statsreglering ansett sig böra i underdånighet föreslå dels förhöjning i aflöningsförmånerna för regementsintendenterne vid arméen, dels ock att vid Smålands grenadierbataljon och Vermlands fältjägarecorps, hvarest intendentsaflöning icke funnes anvisad, måtte anslås dylik aflöning. Då emellertid Eders Kongl. Maj:t ännu icke hade fattat beslut om det nya ordnandet af den ekonomiska förvaltningen vid indelta arméen och Vermlands fältjägarecorps, hvartill förslaget då först nyligen blifvit af Arméförvaltningen afgifvet, och således icke kunde redan då tagas eu säker öfverblick öfver omfånget af regementsintendenternes blifvande verksamhetsområde, så ansåg jag, med uttryckande dock af den förmodan, att en aflöningsförhöjning måste för intendenterne beredas, att Arméförvaltningens då föreliggande hemställan icke borde föranleda någon nådig åtgärd, en åsigt, som Eders Kongl. Maj:t behagade gilla.
Nu har Arméförvaltningen, i dess civila departements förenämnda underdåniga skrifvelse af den 2 sistlidne December, åter upptagit frågan och dervid erinrat, hurusom Förvaltningen i sin underdåniga skrifvelse af den 8 November 1878, angående civila departementets medelsbehof för år 1880, ansett sig böra föreslå, att aflöningsförmånerna för regementsintendent, som nu utgjordes af
vid indelta arméen 2,800 kronors lön och vid värfvade arméen, utom lön af samma storlek, äfven dagaflöning, å 3 kronor, 1,095 kronor, tillhopa 3,895 kronor, måtte bestämmas till
Bih. till Biksd. Prat. 1880. 1 Sami. 1 Afd. •>
io
Bil. No 3 a, till Konyl. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1880.
vid indelta arméen: lön..................................................... kronor 3,500: —
tjenstgöringspenningar ............... » 1,000: —
dagaflöning under mötena å 4
kronor i 60 dagar........................ »______240: — kronor 4,740: — och
vid värfvade arméen:
lön...................................................... kronor 3,500: —
dagaflöning å 4 kronor under
hela året......................................... J>_ 1,460: — » 4,960: —
samt att regementsintendentstjenster måtte inrättas vid Smålands grenadierbataljon och Yermlands fältjägarecorps;
och hade Arméförvaltningen till stöd för sin den 8 November 1878 gjorda framställning åberopat det betänkande, Förvaltningen komme att angående förslag till förvaltningsreglemente för indelta arméen afgifva, och i hvithet betänkande, dagtecknadt den 23 i samma månad, Förvaltningen å intendents- och civila departementen i denna fråga hufvudsakligen anförde,
att, — i betraktande af regementsintendents ställning både såsom uppbördsman för alla de medel, hvilka för regementets och dess beväringsmanskaps flerfaldiga behof utginge, och såsom kontrollant öfvei stamtruppens och beväringsmanskapets persedelförråd, uti hvilket dubbla kall ett drygt ansvar honom ålåge —, det vore ur synpunkten af det allmännas intresse nödigt att tillse, det nämnde tjensteman beieddes en aflöning, tillräcklig för hans betryggande mot ekonomiskt obestånd, äfven när han hade familj att underhålla;
att i denna fråga särskildt måste bemärkas, att, till säkerhet föi kronan, regementsintendent icke borde tillåtas att med denna sin befattning förena någon annan allmän eller enskild syssla eller utöfva någon affärsverksamhet;
att, med afseende å dessa omständigheter, regementsintendents aflöning tydligen borde rättas efter de för kassaförvaltare i allmänhet i jemförlig ställning tillämpade grunder, dervid likväl förekomme, att regementsintendenten, genom sin befattning såsom både ständig ledamot i förvaltningsdirektionen och denna direktions verkställande ombud, måste med uppbördsmannens egenskaper förena ett icke ringa mått af insigt, erfarenhet och affärsvana i flera riktningar, helst framgången af direktionens verksamhet till stor del vore på regementsintendenten beroende;
Bil. No 3 a, till Kongl. Majds Nåd. Prof). No 1, om Statsverket 1880. 11
att regementintendentsbefattning i allmänhet icke kunde blifva en öfvergångstjenst till någon fördelaktigare syssla;
att, om än, under förhoppning om en snar och tillräcklig löneförbättring, en eller annan skicklig person skulle finnas hugad att en sådan befattning öfvertaga, det dock måste vara uppenbart, att, derest löneförbättringen uteblefve, någon verklig förmåga icke skulle kunna qvarhållas på en plats, der, under ansvarsfull tjenstgöring, innehafvare!! icke ens hade tillräckligt uppehälle för sig och de sina, hvarjemte tydligt vore, att, innan löneförbättring vunnes, det åsyftade förbudet i afseende å andra värfs skötande i förening med regementsintendentssysslan måste till olägenhet för kronan eftergifvas; samt slutligen, beträffande särskildt de föreslagna två nya intendentslönerna, att dels, enligt reglementsförslaget, särskild regementsintendent borde finnas både vid Smålands husarregemente och vid Smålands grenadierbataljon, der aflöning vore anvisad blott för en gemensam regementsintendent, dels äfven tillämpningen vid Vermlands fältjägarecorps af den nya förvaltningsorganisationen betingade anställelse jemväl der af en regementsintendent, för hvilken aflöning ännu saknades.
Vidhållande de åsigter, som år 1878 uttalats, har Arméförvaltningen nu upprepat sitt då i ämnet afgifna förslag.
Hvad först angår de af Arméförvaltningen föreslagna nya regementsintendenterne å Smålands grenadierbataljon och Vermlands fältjägarecorps, lärer dylike tjenstemäns anställande vid nämnda båda corpser vara för genomförande af snart förestående reform i den ekonomiska förvaltningen nödvändigt, hvarför jag i underdånighet tillstyrker bifall till hvad Arméförvaltningen i sådant hänseende hemställt, och har jag å förberörda förslagsstat för Vermlands fält jägarcorps uppfört aflöning för en regementsintendent.
Beträffande derefter frågan om regementsintendenternes aflöningsvilkor, så har jag saknat skäl att frångå min sistlidet år yttrade mening om behöfiigheten af en aflöningsförbättring för nämnde tjensteman och då med beredningen af det afgifna förslaget till ordnande af den ekonomiska förvaltningen vid indelta arméen och Vermlands fältjägarecorps nu så långt fortskridit, att med säkerhet kan förutses, att det nya förvaltningssättet vid 1881 års ingång skall vara i tillämpning, tvekar jag så mycket mindre att nu framlägga förslag till sådan aflöningsförbättring, som medel dertill kunna, om densamma hålles inom gränsen för, det allra nödvändigaste, genom nedsättning i andra ordinarie anslag vinnas. De anspråk på aflöningsförhöjning för regements-
12 Bil. N:o 3 a, till Kong! Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.
intendenterne, hvilka af Arméförvaltningen blifvit framställda och enligt hvilka regementsintendenten skulle i afseende å lön och tjenstgöringspenningar samt till följd deraf antagligen äfven i värdighet blifva likställd med major, synas mig väl höga, Jag, som, för min del, föreställt mig, att lönerna, hvilka nu äro lika med kaptenslöner af första klassen, skulle, jemte deraf beroende pensionsrätt, hållas oförändrade, har, lika med Ärméförvaltningen, ansett regementsintendenten vid indelta arméen böra tilläggas dagaflöning under vapenöfningarne och tjenstgöringspenningar, men ansett dagaflöningen böra utgå såsom för kapten (3 kronor, förslagsvis i 60 dagar). Hvad beträffar tjenstgöringspenningarne, lärer någon passande jemförelse mellan intendenten, som tjenstgör hela året, och en kompaniofficer, hvars hufvudsakliga tjenstgöring på roten i allmänhet ordnas qvartalsvis, icke erbjuda sig, liksom arten af hans tjenstgöring är svår att jemföra med den egentliga militärtjenstgöringen. Emellan regementsintendenterne inbördes är ock en väsentlig skillnad i arbete och ansvar, i det att bådadera äro betydligt lättare vid rusthålls- än vid rotehålls-regementena, enär vid de förra regementsintendenten är till ojemförligt största delen fri från befattning med persedelvården och deraf föranledd uppbörd. Under sådana förhållanden har det synts mig, — som anser frågan om regementsintendents rätt att innehafva annan tjenstebefattning kunna ordnas i hufvudsaklig likhet med hvad nu mera finnes om tjenstemän vid civila embetsverk i sådant hänseende stadgadt, samt finner regementsintendenten för åstadkommande af verksammare kontroll böra tillsättas medelst konstitutorial, såsom förhållandet varit med regementsskrifvarne och ännu befinnes vara med åtskilliga andra uppbördsmän, — att för regementsintendenten vid ett rusthållsregemente eller corps tjenstgöringspenningarne kunde bestämmas till 400 kronor, eller lika med auditörs, under det jag anser desamma vid rotehållsregemente .eller corps icke kunna sättas lägre än 900 kronor.
Regementsintendenten vid värfvade arméen, hvilken redan åtnjuter kaptens dagaflöning under hela året, torde, medelst ett arfvode af 600 kronor, böra gifvas samma aflöning som kompani-, sqvadrons- eller batterichef vid värfvad trupp.
De förhöjningar i anslaget till befälsaflöning vid indelta arméen, hvilka blefve en följd af bifall till hvad nu om regementsintendenterne yttrats, skulle utgöra
13 Bil. N:o 3 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof). No 1, om Statsverket 1880.
för en regementsintendent vid Smålands grenadierbatalj
lön......................................................................... kronor 2,800: —
tjenstgöringspenningar ................................... » 400: —
dagaflöning under vapenöfningarne, 3 kronor, förslagsvis i 60 dagar.......................... » 180: —
tjenstgöringspenningar åt 20 regements-
intendenter å 900 kronor ......................... kronor 18,000: —
Dito åt 8 dito å 400 kronor ..................... » 3,200: —
dagaflöning under vapenöfningarne åt 28 regementsintendenter, å, förslagsvis, 180 kronor ..............................................
on,
3,380:
21,200:
5,040:
tillsammans .............................................................................. kronor 29,620:
I öfverensstämmelse med livad jag nu anfört, hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,
att ej mindre förhöja regementsintendentens årliga aflöning vid indelta arméen såväl med tjenstgöringspenningar, att utgå åt sådan tjensteman vid rotehållsregemente eller corps med 900 kronor och vid. rusthållsgemente eller corps med 400 kronor, som med dagaflöning såsom kapten under vapenöfningarne, vid värfvade arméen genom ett arfvode af 600 kronor; än äfven uppföra å Smålands Grenadierbatalj ons stat för en regementsintendent
lön ........................... kronor 2,800: —
tjenstgöringspenningar............................................................ » 400: —
dagaflöning under vapenöfningarne, 3 kronor förslagsvis i 60 dagar........................................................................ » 180: _
tillhopa kronor 3,380: —
samt
att för nu angifvet ändamål höja anslaget till indelta arméens befälsaflöning med erforderligt belopp, 29,620 kronor.
Anslaget till indelta arméens befälsaflöning, som nu utgör
kronor 4,179,676: —
skulle genom dessa förhöjningar
för nytt befäl .............................. kronor 12,340: —
för regementsintendenter......... » 29,620: — » 41 960-
komma att uppgå till...................................................... kronor 4,221,636: —
Vid 1875 års lönereglering för arméen bestämdes, att regementsskrifvaretjensterna skulle indragas efter 1876 års ingång, der sådant pröfvades kunna ske, samt att regementsskrifvarne, så länge de i tjen-
14 Bil. N:o 3 a, till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.
sten qvarstode, skulle bibehålla sin dåvarande aflöning, dock att vid den indelta arméen dels regementsskrifvarne egde att, såsom ersättning för mistad uppbördsprovision, från och med det år, då deras befattning med uppbörden upphörde, åtnjuta ett belopp, motsvarande medeltalet af hvad provisionen för de sista fem årens verkliga uppbörd utgjort, dels ock de regementsskrifvare, som å sina befattningar innehade konstitutorial eller förordnanden af senare datum än den 8 April 1862, erhölle i ersättning för förlorade indelta löneförmåner medelbeloppet af dessa förmåner under de fem åren 1871—-1875. Då, vid öfverlemnande till statsverket af indelta arméens aflöningstillgångar, den största delen af regementsskrifvarnes göromål vid indelta arméen komme att upphöra, förklarade 1877 års Riksdag, uppå Kongl. Maj:ts förslag, de af ifrågavarande regementsskrifvare, hvilka blifvit tillsatte före den 4 Juni 1868, berättigade att efter ingången af år 1878 å indragningsstat öfverflyttas med pension, motsvarande de af dem under år 1877 åtnjutna aflöningsförmaner, hvarvid afkastningen af bostället skulle beräknas efter det arrende, statsverket komme att af detsamma vid öfvertagandet erhålla; och skulle denna pension tills vidare utgå från besparingarne å anslaget till indelta arméens befälsaflöning. Dåvarande chefen för Landtförsvarsdepartementet hade nemligen uti sitt underdåniga anförande till statsrådsprotokollet den 15 December 1875 angående öfverlemnande till statsverket af arméens indelta aflöningstillgångar förklarat sig anse att, så länge underofficersboställen finge för arméens aflöning disponeras, ifrågavarande indragningsstatspensioner kunde från nämnda besparingar bestridas, hvarföre först sedermera allmänna indragningsstaten behöfde med denna utgift betungas, hvilken af Eders Kongl. Maj:t gillade mening legat till grund för Eders Kongl. Maj:ts nådiga förslag i ämnet.
Då indelta arméens underofficerare, ----- hvilka, med undantag af det fåtal, som innehafva indelning enligt fullmakt äldre än den 8 April 1862, vid midfastan år 1881 afgå från sina boställen, — vid sagda års ingång tillträda sina å nya aflöningsstaterna uppförda löneförmåner och således den källa till besparingar, från hvilken meranämnda indragningsstatspensioner ansetts kunna tills vidare utgå, då utsinar, lärer beloppet af sagda pensioner, hvilket åf Eders Kongl. Maj:t under den 21 November sistlidet år blifvit faststäldt och, med undantag af några mindre poster, hvilka ännu ej kunnat till siffran fullt bestämmas, men hvilka ej kunna synnerligen betydligt inverka på slutsumman, sammanlagdt uppgår till 87,872 kronor 90 öre, från början af den statsregleringsperiod,
15 Bil. No 3 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1880.
hvarom nu är fråga, böra från andra statsmedel utgå, och hemställer jag derför i underdånighet,
att pensionerna för de regementsskrifvare, hvilka, jemlikt Eders Kongl. Maj:ts med Riksdagen fattade nådiga beslut innehafva indragningsstatspension, motsvarande de af dem under året 1877 åtnjutna aflöningsförmåner, måtte från ingången af år 1881 få utgå från allmänna indragningsstaten.
Indelta arméens och Vermlands fältjägarecorps’ vapenöfningar.
Dels såsom fyllnad i detta anslag, dels ock såsom tillgång för större gemensamma fälttjenst fningar med trupper af olika vapen härunder de senare åren varit beviljadt ett extra anslag, hvilket dock vore för innevarande år indraget. Då emellertid öfningar af omförmälda beskaffenhet numera ansåges oundgängliga för truppernas tidsenliga utbildning, hvarföre ock det extra anslagets öfverflyttande till ordinarie stat varit Riksdagen föreslaget, har Arméförvaltningen å intendentsdepartementet uti sin underdåniga skrifvelse af den 10 sistlidne Oktober hemställt, huruvida icke för större gemensamma fälttjenstöfningar år 1881 borde hos Riksdagen äskas åtminstone ett extra anslag af
350,000 kronor, hvilken summa något understege kostnaderna för de i Stockholms och Nyköpings län år 1878 hållna sådana öfningar.
Huru mycket jag än är öfvertygad om nödvändigheten af de öfningar, för hvilka ifrågavarande extra anslag varit afsedt, lärer statsverkets tillstånd, hvilket under innevarande år till och med föranledt en minskning i de indelta arméens öfningar, för hvilkas bestridande det ordinarie vapenöfningsanslaget är företrädesvis afsedt, fordra öfningarnes inskränkning under år 1881 till hvad kan genom tillgångarne å sistnämnda anslag bestridas, hvarföre jag nödgas afstyrka, att Arméförvaltningens förevarande framställning må föranleda någon Eders Kongl. Maj:ts åtgärd.
Kavalleriets Volontärskola.
Arméförvaltningen å intendentsdepartementet har visserligen i sistnämnda underdåniga skrifvelse hemställt, att ett anslag stort 128,600 kronor till underhåll af nämnda skola må af Riksdagen äskas, men då jag nu icke finner mig böra föreslå den tillökning i underbefäl och
16 Bil. No 3 a, till Kongl. Majds Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1880.
volontärer vid indelta kavalleriet, som erfordras för att möjliggöra en volontärskola af den omfattning Arméförvaltningen förutsätter, saknar jag anledning att instämma i denna Arméförvaltningens hemställan.
Värfvade Arméen.
Lifgarde! till häst.
Vid bifall till hvad jag angående regementsintendenternes aflöningsförhållanden förut hemställt, torde Eders Kongl. Maj:t vilja i detta an-
slag, nu ................................................................................. kronor 146,345: —
föreslå en förhöjning af.............................. » 600: —
hvarigenom det skulle komma att uppgå till......... kronor 146,945: —
Husarregementet Konung Carl XV.
Detta nu till .............................................................. kronor 188,614: 05
uppgående anslag torde likaledes föreslås förhöjdt för regementsintendentens aflöning med 600,kronor och i öfverensstämmelse med Eders Kongl.
Maj:ts på finansdepartementets föredragning den 31 December 1879 fattade beslut, angående slutsiffrornas jemnande i vissa anslag, med 95 öre, tillhopa................................................................................... » 600: 95
till............................................................................................ kronor 189,215: —.
Svea lifgarde.
Äfven här torde såsom arfvode åt regements-
intendenten äskas.............................................................. kronor 600: —
och enligt beslutet den 31 December 1879 ............ » — 85,
att tilläggas anslaget......................................................... » 162,628: 15,
hvarigenom dess slutsumma blefve.............................. kronor 163,229: —.
Andra lifgardet.
Liknande förhöjning ................................................ kronor 600: 85
torde föreslås för detta anslag...................................... » 161,593: 15,
som då komme att uppgå till ....................................... kronor 162,194: —.
Verm-
Bil. N:o 3 a, Ull Kongl. Mag ds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.
17 Vermlands Fältjägarecorps.
Under åberopande af hvad jag förut vid fråga om regleringen af anslaget till indelta arméens befälsaflöning i underdånighet anfört om behofvet att ordna befälsstyrkan vid denna corps till likhet med densamma vid öfriga corpser, samt att vid corpsen tillsätta en regementsintendent, underställer jag nu i underdånighet Eders Kongl. Maj:t det af mig i sådant syfte uppgjorda förslag till ny stat för corpsen.' Enär ifrågavarande nya stat afser en indragning, kan densamma naturligtvis endast i män af afgång tillämpas. Då emellertid den ifrågasatta befälsindragningen å denna corps, såsom af hvad jag förut anfört framgår, endast är en öfverflyttning af här mindre behöflig! befäl till andra arméens regementen eller corpser, hvarest behofvet af detssimma är starkare, och följaktligen det vid Lifregementets grenadiercorps och annorstädes föreslagna nya befälet torde böra tillsättas endast i den män tillgång på fältjägarecorpsens stat uppstår, har det synts mig lämpligast, om anslaget till fältjägarecorpsen genast nedsattes till sitt för den nya sluten erforderliga belopp, hvilket dock, såsom naturligt är, icke kan ske med mindre Kongl. Maj:t medgifves att under öfvergångstiden för fältjägarecorpsen disponera den nu föreslagna förhöjningen i anslaget till indelta arméens befälsaflöning.
På grund af hvad jag nu anfört, hemställer jag i underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,' att,
— under vilkor att Riksdagen godkänner det nu framlagda, vid protokollet fogade förslag till ny stat för Vermlands fältiägarecorps (Bil. Lit. A:);
beviljar de å anslaget till indelta arméens befälsaflöning redan äskade medel för aflöning åt 2 kaptener af andra klassen och 7 löjtnanter af andra klassen;
medgifver, att såväl tillämpningen af den nya staten för Vermlands fältjägarecorps som tillsättande af nyssnämnda nya befälsplatser vid indelta arméen må ega rum i den mån Kongl. Maj:t pröfvar sådant vid afgång från fältjägarecorpsen eller eljest lämpligen kunna ske; samt
Bih. till Rik&d. Prot. 1880. 1 Sami. 1 A/d.
18 Bil. No 3 a, Ull Kongl. Maj-M Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverk 1880.
likaledes medgifver, att under öfvergångstiden de för meranämnda nya befäl å anslaget till indelta arméens befälsaflöning beviljade medel må få till aflöning vid Vermlands fältjägarecorps användas; — anslaget till sistnämnda corps, som nu uppg."n. tin .................................................................................... kronor 135,684: 50,
nedsättes till det enligt förslags staten erforderliga belopp.................................. kronor 123,995: 50,
ökadt, enligt nådiga beslutet
den 31 december 1879, med.. >>__ —____50 » 123,996: —-
hvilket medför en minskning af .............................. kronor 11,688: 50.
Svea, (tota och Vemles artilleriregementen.
Den stora uppmärksamhet och omvårdnad, som under senare tider egnats fästnings- och positionsartilleriet uti andra länder, har gifvit ny vigt åt den hos oss sedan flera år hysta önskan att på detta område kunna åstadkomma en förändring, som åsyftade att höja detta vapen till den ståndpunkt, det bör intaga såsom en vigtig länk i landets försvar. Lifligt öfvertygad om nödvändigheten af en dylik förändring, har Generalfälttygmästaren och chefen för artilleriet också vid derå tillfällen afgifvit underdåniga förslag i ämnet. Sålunda har han uti underdånigt memorial af den 2 November 1876 fästat Eders Kongl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet på behofvet af ett positionsartilleri. samt hemställt om påbörjande af anskaffningen utaf härför erforderlig materiel. Vidare har Generalfälttygmästaren uti underdånigt memorial af den 11 Augusti 1877 såväl framhållit, hurusom hos oss, liksom i nästan alla länder, fästningsartilleriets intressen varit mer eller mindre förbisedda, till följd af en mängd organisatoriska m. fl. svårigheter, samt uttryckt den åsigt, att fästnings- och positionsartilleriet borde höra tillsammans och, på sätt i andra länder redan egt ruin, skiljas från fältartilleriet, och erhålla sin egen målsman, hvilken egde att i första hand svara för vapnets tidsenliga utveckling och framhålla behofvet af härför nödiga anordningar, som ock framställt förslag till organisation af ett fästnings- och positionsartilleri, under förutsättning af införandet af en ny härordning, grundad på allmän värnepligt.
Uti underdånigt memorial af den 15 November 1878 har Generalfälttygmästaren ytterligare framhållit, att det torde vara nödvändigt vidtaga något mera bestämda och behofvet bättre motsvarande för-
19 Bil. No 3 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1880.
ändringar i artilleriets nu varande organisation än som uti det förra förslaget ifrågasattes, enär erfarenheten tyckes hafva ådagalagt, att den tidpunkt, då en uteslutande på allmän värnepligt grundad härordning hos oss kan komma till utförande, ännu vore mer eller mindre aflägsen, under hvilka förhållanden man torde böra ju förr desto hellre söka att, med användande af nu varande rekryteringssätt och enligt eu till sina allmänna drag bestämd plan, reorganisera vårt fästningsartilleri, och har Generalfälttygmästare!! dervid dels framstält eu plan för fästningsoch positionsartilleriets slutliga ordnande, enligt hvilken detsamma skulle utgöras af ett regemente, fördeladt i 6 fästnings- och 6 positionskompanier, och med 89 officerare, 3 läkare, en regementspastor, eu auditör, eu regementsintendent, 74 underofficerare, 1,050 konstaplar och artillerister samt erforderlig tygstat, dels ock för det närvarande föreslagit:
att de nu varande 6 fästningskompanierna vid Svea och Göta artilleriregementen (deraf 3 äro förlagda å Vaxholm, 2 å Carlsten och 1 å Carlsborg) måtte öfverflyttas till fästnings- och positionsartilleriet samt tillökas så, att hvartdera komme att slutligen räkna 1 kapten, 2 löjtnanter, 1 underlöjtnant, 1 styckjunkare, 3 sergeanter, 4 förste konstaplar, 10 andre konstaplar, 1 spel samt 60 artillerister och volontärer, i stället för nu i stat upptagne 3 officerare, 3 underofficerare, 5 konstaplar, 1 spel och 50 artillerister;
att, — enär de under senare år företagna undersökningar af de försvarslinier, som beskydda inloppen till Stockholm, ådagalagt, att till förstärkande af linien Vaxholm— Oscar Fredriksborg erfordrades åtskilliga i försvarsplanen ej förut beräknade tillfälliga verk, för hvilka särskilda artilleribesättningar blifva erforderliga, och en tillökning uti artilleristyrkan å Carlsborg vore särdeles välbehöflig, samt Carlstens fästning enligt Generalfälttygmästarens åsigt borde upphöra att vara förläggningsort för en fredsgarnison och jemte tillhörande artillerim åt eriel endast underhållas för framtida eventualiteter,—af de 6 kompanierna 4 måtte förläggas å Vaxholm—Oscar Fredriksborg och 2 å Carlsborg, de båda senare dock tills vidare med deras nu enligt plan egande styrka och först då utrymme för båda kompanierna kunde å Carlsborg beredas;
att till en början af nämnda 6 kompanier måtte bildas ett fästningsoch positionsartilleriregemente, hvars stab tills vidare skulle utgöras af 1 öfverstelöjtnant såsom chef, 1 major såsom artilleribefälhafvare å Vaxholm, 1 andre bataljonsläkare och 1 styckjunkare såsom regementskommissarie å Vaxholm;
20 Bil. N:o 3 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.
att af den till Svea och Göta artilleriregementen nu hörande tygstat borde till det nya regementet öfverflyttas 2 tygskrifvare från Svea artilleriregemente, på samma gång som 1 förråd sförvaltare för förråden på Vaxholm—Oscar Fredriksborg skulle tillsättas, samt från Göta artilleriregemente, enär största delen af den på* Carlsborg förvarade artillerimaterielen komme att tillhöra fästnings- och positionsartilleriet, hela den tygstatspersonal, som nu är förlagd å nämnda fästning och som utgöres af 2 förrådsförvaltare, 2 tygskrifvare, 2 besigtningsrustmästare, 8 rustkammarsmeder och 4 stockmakare;
att således det nya regementet tills vidare skulle utgöras af 1 öfver stlöjtnant, 1 major, 6 kaptener af l:a klass, 10 löjtnanter, 6 underlöjtnanter, 1 andre bataljonsläkare, 7 styckjunkare, 16 sergeanter, 18 förste konstaplar, 48 andre konstaplar, 6 spel och 340 artillerister, jemte nyss angifna tygstat;
att, sedan 4 fästningskompanier af ofvannämnda storlek blifvit förlagda till Vaxholm—Oscar Fredriksborg, artilleriet ensamt kunde öfvertaga hela fredsbevakningen å dessa fästningar, hvarigenom den till garnisonsförstärkning å Vaxholm nu årligen utgående kommendering ur indelta arméen hlefve obehöflig; samt
att det för nu ifrågavarande fästnings- och positionsartilleri behöfliga anslag måtte beredas derigenom, att dels kostnaden för nu varande fästningskompanierna samt den ofvan nämnda tygstaten vid Svea och Göta artilleriregementen äfvensom ett mot kostnaden för garnisonsförstärkningen å Vaxholm svarande belopp af 45,600 kronor, måtte få för ändamålet användas, och dels ett fyllnadsanslag af 23,254 kronor blifva af Riksdagen äskadt.
Slutligen har Generalfälttygmästaren och chefen för artilleriet uti underdånigt memorial af den 15 sistlidne November fästat Eders Kongl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet derå, att anslaget till reservartilleriet möjligen skulle kunna undvara det belopp af omkring 23,000 kronor, som förut uppgifvits såsom behöfligt till fyllnad i anslaget för det ifrågasatta fästnings- och positionsartilleriet å Vaxholm och Carlsborg. Enligt bestämmelserna uti nådiga brefvet af den 6 September 1872 angående artilleriets omorganisation skulle nemligen upprättas ett reservartilleri på 9 batterier, fördelade till lika antal på de tre artilleriregementena, hvilkas stater också för detta ändamål upptaga följande belopp för hela reservartilleriet, nemligen:
för 9 kaptener å 1,000 kr. 9,000
» 18 löjtnanter å 600 » 10,800
» 9 styckjunkare å 400 » 3,600
Transport kr. 23,400.
21 Bil. N:o 3 a, till Kong!. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1880.
för
»
»
Tr
63 förste konstaplar 63 andre konstaplar 27 trumpetare 351 artillerister
ansport kr. 23,400 å 20 » 1,260
å 15 » 945
å 15 b 405
å 15 b 5,265
eller tillhopa kr. 31,275.
Då emellertid största delen af reservartilleriet vant vakant, allt sedan dess organisation beslutades, och då dess personal för närvarande utgöres af endast 4 officerare, 2 underofficerare samt 10 konstaplar och artillerister, kunde med allt skäl ifrågasättas, huruvida ej större delen af det för nämnda artilleri uti regementenas stater uppförda anslag skulle kunna användas på ett för artillerivapnet mera gagneligt sätt och reservartilleriets personal enligt stat inskränkas till hvad densamma vid de olika regementena visat sig i regeln vara, samt sålunda af anslaget, besparas omkring 23,000 kronor, att användas till aflöning utaf befäl och underbefäl vid fästningsartilleriet. Om nemligen detta befäl och underbefäl kunde vinna erforderlig tillökning, så skulle derigenom stor fördel beredas ej allenast fästnings- och positionsartilleriet utan äfven fältartilleriet, som derigenom blefve befriadt från nödvändigheten att vid mobilisering af sin förut otillräckliga befälspersonal aflåta eu icke obetydlig del till fästningsartilleriet.
Lika med Generalfälttygmästare!! känner jag vigten af att bereda fästningsartilleriet en sjelfständig ställning med egen chef såsom målsman, om eljest dess befäl och manskap skall utvecklas till den skicklighet, dess numera så dyrbara vapen kräfver. Att jemväl det positionsartilleri, hvartill Riksdagen, med rigtig blick för ett sådant vapens nödvändighet för ett verksamt försvar, uppå Eders Kongl. Maj:ts förslag beviljat och beviljar medel, kommer att i en ej alltför aflägsen framtid kräfva särskild personal, då vårt i allt fall för fåtaliga fältartilleri näppeligen lärer, utan tillbakasättande af sitt eget ändamål, kunna aflåta sådan för positionsartilleriet, synes mig likaledes gifvet. Vid sådant förhållande erbjuder sig sjelfmant att, såsom af Generalfälttygmästaren skett, sammanbinda till en frågorna om fästnings- och positionsartilleriet. Tidsomständigheterna äro emellertid sådana, att de ej lemna utrymme för påbörjande af nya organisatoriska arbeten af större omfattning. Jag skulle derföre kanske hafva i underdånighet föreslagit Eders Kongl. Maj:t att låta hela den af Generalfälttygmästaren väckta frågan hvila, om jag ej af den sedan ett antal år tillbaka befintliga nödvändigheten att förstärka Vaxholms garnison genom tillfällig kommendering ur indelta arméen, hvilken nödvändighet genom en
22 Bil. No 3 a, till Kong!-. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1880.
omorganisation och förstärkning af fästningsartilleriet kan häfvas, sett mig manad att redan nu upptaga den del af frågan, som rör sistnämnda artilleri. I det jag derföre anser mig böra tillstyrka Eders Kongl. Maj:t att till lägligare tider uppskjuta positionsartilleriets organisation, finner jag deremot frågan om fästningsartilleriet äfven under nuvarande förhållanden ej synnerligen svårlöst, om man nemligen inskränker sig till det minsta, hvarmed ändamålet kan ses till godo.
Om Eders Kongl. Maj:t behagar gilla den af komitéen för behandling af vissa frågor rörande fästningarne uttryckta åsigt, att Carlstens fästning icke längre bör förses med fredsgarnison, så blifva de der förlagda fästningskompanier användbara till förstärkning af garnisonerna å Vaxholm—Oscar Fredriksborg med dess område och Carlsborg. — Det nuvarande fästningsartilleriet, 6 kompanier, hvilket är fördeladt såsom bihang på Svea och Göta artilleriregementen, blefve således användbart uteslutande för Vaxholm—Oscar Fredriksborg och Carlsborg. Enligt den af Generalfälttygmästare!! angående behofvet vid mobilisering af artilleristyrka inom dessa båda fästningsområden gjorda beräkning, hvilken af förenämnda komité, som lemnat yttrande om Vaxholm, för denna fästning bestyrkes, skulle emellertid det nuvarande manskapsantalet vid dessa 6 kompanier icke vara tillräckligt till stamtrupp åt den beväring, som vid mobilisering måste tilldelas fästningarne. De fyra kompanier, som afses lör Vaxholm—Oscar Fredriksborg, blifva med nuvarande styrka derjemte ur stånd att, om eljest tillräcklig utbildning skall kunna manskapet beredas, på ett tillfredsställande sätt upprätthålla garnisonstjenstgöringen derstädes under fred. Äfven af denna anledning bör i främsta rummet dessa kompaniers styrka förökas; och finner jag ej någon anmärkning mot det af Generalfälttygmästare!! i sådant hänseende afgifna förslag, genom hvars utförande tillika skulle vinnas den fördel, att de tre fältartilleriregementena komme att i afseende å stab och befäl lika organiseras.
Den af Generalfälttygmästaren beräknade kostnad för det omorganiserade fästningsartilleriet utgör ................................. kronor 287,647: —
Härtill äro redan för de äldre fästningskompanierna tillgängliga
å anslaget till Svea, Göta och Vendes artilleriregementen ............................................... kronor 76,796: —
å dito till försvarsverket till lands i allmänhet ..................................... » 37,581: 64
Transport kronor 114,377: 64
287,647:
23 Bil. No 3 a, till Tiongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o /, om Statsverket 1880.
Transport kronor 114,377: 64 287,647: —
å dito till mathållning för manskapet vid garnisonsregementena, förslagsvis.............................. » 65,104: 36
å dito till värfvade garnisonstruppernas rekrytering och af-
lönin« ................................................ » 8V87: - kronor 218)869. _
skilnaden ............................................................................... kronor 68,778: —-
måste således af andra medel anskaffas. Såsom hjelp härtill har Generalfälttygmästaren hänvisat på anslaget till reservartilleriet.
Hvad reservartilleriet beträffar, har under den tid, anslag derå vant beviljadt för sammanlagdt 27 officerare, 9 underofficerare samt 504 konstaplar och artillerister, det icke lyckats att vid detsamma fästa ett större antal, än att styrkan nu uppgår till 5 officerare, 2 underofficerare samt 10 konstaplar och artillerister. Huru välbetänkt det emellertid än varit att försöka hos oss införa en institution, sådan som den nu ifrågavarande, torde dock af detta förhållande kunna dragas den slutsats, att denna institution ej lärer komma att uppfylla det dermed afsedda ändamål. Under sådant förhållande och då, om en förändring i stadgandena rörande den allmänna beväringen kommer att genomföras, ett icke obetydligt antal af artillerimanskap, som uttjenat sin kapitulationstid, kommer att finnas inom beväringens åldersklasser, hyser jag den föreställning, att de för reservartilleriet anslagna medel torde kunna för artilleriets utveckling på annat sätt tagas i anspråk. Det synes mig i sådant hänseende icke skäl att låta detsamma qvarstå ens i den inskränkta form, som af Generalfälttygmästaren föreslagits, utan lärer hela anslaget, 31,275 kronor, kunna användas för fästningsartilleriet, hvarvid dock en mindre del, högst 5,150 kronor, blifver tillgänglig först sedan nuvarande innehafvare af aflöning på reservartilleriets anslag derifrån afgått.
När från förenämnda................................................... kronor 68,778: —
dragés reservartilleriets nuvarande anslag.................. » 31,275: —
återstå såsom för fästningsartilleriet ytterligare erforderliga .......................................................................;......... » 37,503: —
Då emellertid genom fästningsartilleriets organisation, på sätt nu är afsedt, garnisonskommenderingarna till Vaxholm från indelta arméen skulle
Transport kronor 37,503:
24 Bil. N:o 3 a, till Kong!. May.ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1880.
Transport kronor 37,503: — komma att blifva öfverflödiga, men dessa kommenderingar under de sista åren i medeltal medfört en kostnad af................................................................................. » 44,879: 40,
hvilken dock på senare åren varit åtskilligt högre, så skulle i alla fall genom den nya organisationen uppkomma en besparing för statsverket af minst ... kronor 7,376: 40.
På grund af hvad jag sålunda anfört, anser jag mig böra i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,
att af nuvarande, Svea och Göta artilleriregementen tillhörande, 6 fästningskompanier må, i den mån Eders Kongl. Maj:t pröfvar sådant kunna ske, organiseras ett från fältartilleriet skildt fästningsartilleri;
att till en början 4 af ifrågavarande kompanier måtte få, i mån af tillgängliga medel, tillökas hvart och ett med en löjtnant af l:sta klassen, 1 sergeant af l:sta klassen samt 3 förste konstaplar, 6 andre konstaplar och 10 artillerister och volontärer, eller tillsammans 19 man i nummer;
att fästningsartilleriets stab må få utgöras af 1 öfverstelöjtnant, chef,
1 major, artilleribefälhafvare på Vaxholm,
1 sergeant af l:sta klass, regementskommissarie å nämnda fästning, samt
1 andre bataljonsläkare;
att till fästningsartilleriet måtte få dels öfverflyttas lämpligt antal af tygstats- och förrådspersonalen från Svea och Göta artilleriregementen, dels tillsättas en förrådsförvaltare för förråden på Vaxholm;
att fästningsartilleriets personal måtte få åtnjuta samma aflöniugsoch öfriga förmåner, som enligt gällande stater och författningar tillkomma personalen vid fältartilleriregementena, dock att regementsofficer vid fästningsartilleriet erhåller lönetillägg och fourrageersättning endast för en tjenstehäst;
att öfverflyttningen till fästningsartilleriet eger rum endast i den mån sådant utan kränkning af förvärfvade rättigheter pröfvas kunna ske;
att till genomförande af denna förändring må, utöfver de nu för befintliga 6 fästningskompanier jemte befäl anslagna medel, ej mindre anvisas anslaget till reservartilleriet, 31,275 kronor, i den mån det är eller blifver tillgängligt, än äfven beviljas ett nytt anslag af 37,503 kronor, att tills vidare uppföras å artilleriregementenas anslag, för att
seder-
25 Bil. N:o 3 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.
sedermera, efter organisationens genomförande, till vederbörliga anslag öfverflyttas; samt
att de besparingar, som kunna under öfvergångstiden å de för fästningsartilleriet sålunda afsedda medel uppkomma, må, i närmaste likhet med hvad vid uppsättning af de nya fortifikationstrupperna varit medgifvet, af Eders Kongl. Maj:t disponeras för de med uppsättningen af nytt manskap och eljest med organisationens genomförande förenade kostnader;
och torde Eders Kongl. Maj:t vilja, vid bifall till nu gjorda framställningar, tillse, att garnisonskommenderingar ur indelta arméen till besättning å Vaxholm—Oscar Fredriksborg komma att upphöra, så snart sådant kan, efter som fästningsartilleriets organisation fortskrider, ega rum, och bestrida de under tiden för sådana kommenderingar erforderliga kostnader från de medel, som blifva för fästningsartilleriet anslagna.
Vidare lärer Eders Kongl. Maj:t, i öfverensstämmelse med det i protokollet öfver Finansärenden den 31 December sistlidet år antecknade beslut, vilja föreslå Riksdagen, att reservationsanslaget till Svea, Göta och Vendes artilleriregementen, hvilket, om hvad nu blifvit angående fästningsartilleriet föreslaget vinner bifall, torde böra i riksstaten uppföras under namnet »artilleriet», och som
nu utgör............................................................................. kronor 1,091,965: 49,
och med nu föreslaget tillägg.................................... » 37,503: _
komme att uppgå till...................................................... kronor 1,129,468: 49,
måtte med........................................................................... > 5j
jemnas till
kronor 1,129,469:
Marinregemente!
Detta anslag blifver fortfarande för sitt nuvarande ändamål erforderligt, och då utsigt förefinnes, att för Carlskronas befästningar skall med begagnande af detta anslag kunna organiseras en fästningsartilleritrupp, torde Eders Kongl. Maj:t vilja föreslå Riksdagen, att detsamma må till oförändradt belopp i riksstaten uppföras för att, i den mån det genom marinregementets indragning är eller ytterligare blifver disponibelt, äfven under år 1881 användas till underhåll af garnison i Karlskrona.
Bih till Riksd. Prat. 1880. 1 Sami. 1 J/d.
26 Bil. No 3 a, till Kong1. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1880.
Fortifikationen.
Till arfvode åt två regementsintendenter, en vid pontonier- och
en vid sappörbataljonen, torde detta anslag ........... kronor 294,420:
få föreslås förhöjdt med................................................... _»______1,200:
till......................................................................................... kronor 295,620: —
Materielen.
Försvarsverket till lands i allmänhet eller A rund‘ör val t nin gens
departement.
I enlighet med det af mig vid fråga om Arméförvaltningens anslag gjorda förslag, torde Eders Kongl. Maj:t föreslå detta anslag förhöjdt till bestridande af aflöning åt personalen vid Stockholms utredningsförråd och åt slotts- och proviantmästaren
derstädes, med.................................................................. kronor 9,825:
samt, enligt beslutet af den 31 December 1879,
ökadt med................................................................... » ^3,
hvarefter det, som nu utgår med...............................» 2,109,090: 47,
uppbringas till.................................................................. kronor 2,118,916:
Generalfälttygmästare!! har äfven i år framhållit behofvet af en förhöjning i artilleridepartementets andel i detta' anslag, men anser jag, vid nuvarande inskränkta tillgångar för statsregleringen, frågan härom böra till ett kommande år hvila.
Underhåll af sängkläder in. in. på mötesplatserna.
Då de persedlar, för hvilkas underhåll detta anslag är afsedt, först nyligen hunnit att för dertill af 1877 års Riksdag a extra stat beviljade medel anskaffas, har anslaget, naturligt nog, endast till obetydlig grad behöft under de två år, detsamma varit å riksstaten uppfördt, anlitas. Tillväxten i utgift under en del kommande år och så länge någon större slitning å ifrågavarande persedlar ännu icke förekommit, lärer
Bil. N:o 3 a, till Kanyl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880. 27
icke blifva så betydlig, att anslaget bör tills vidare uppföras med sitt nuvarande belopp. Någon säker erfarenhet för bedömande af behofvet har naturligen ännu icke kunnat vinnas, dock anser jag mig kunna tillstyrka Eders Kongl. Maj:t att föreslå Riksdagen, det detsamma, som
nu utgör.................................................................................... kronor 88,000: —
må nedsättas till ................................................................. » 50,000: —
hvarigenom uppkommer en minskning af .................. kronor 38,000: —
Inqvarteringskostnader i Stockholm.
På grund af hvad jag i fråga om Arméförvaltningens organisation i underdånighet anfört, får jag hemställa, att detta anslag, hvithet, efter hvad Arméförvaltningen upplyst, under senare åren icke fullt tagits i
Diverse anslag.
Ålderstillägg.
I sin nu föredragna skrifvelse af den 2 sistlidne December har Arméförvaltningen å civila departementet upplyst, att det för detta ändamål å hufvudtiteln uppförda anslag å 3,500 kronor visat sig otillräckligt, i det att utgifterna uppgått till omkring 6,000 kronor; och då efter beräkning af afgång och tillkomst bland dem, som enligt stadgade grunder ega att af ålderstillägg komma i åtnjutande, och under förutsättning att ny lönereglering för Arméförvaltningen varder fastställd att från 1881 års början vinna tillämpning, utgifterna från ifrågavarande anslag med nyssnämnda års ingång antoges komma att uppgå till
10,000 kronor för år, har Arméförvaltningen ansett anslaget böra med 6,500 kronor höjas till 10,000 kronor. Med anledning häraf torde en dylik förhöjning af anslaget blifva af Eders Kongl. Maj:t äskad.
28 Bil. N:o 3 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1880.
Skrifmaterialier och expenser, ved in. in. för Arniéförvaltningen in. It. verk.
Uti sin underdåniga skrifvelse af den 8 November 1878 hemställde Arméförvaltningen, att detta anslag, 8,770 kronor måtte med 6,230 kronor förhöjas till 15,000 kronor årligen. Till stöd för denna framställning hade Arméförvaltningen hufvudsakligen anfört,
att anslaget under flera år visat sig för dermed afsedda ändamål otillräckligt;
att bristen under de fem åren 1873—1877 i medeltal uppgått till 6,648 kronor 78 öre för år; samt
att orsaken till ifrågavarande anslagsbrist vore att söka dels i allmänhet uti prisstegring å de förnödenheter, som af anslaget bekostades, dels i utvidgning af embetslokaler och deraf ökad vedåtgång inom Annéförvaltningens embetshus, hvarest, utom Förvaltningens egen personal samt chefens för fortifikationen expedition, numera äfven artilleristabens och artilleriets konstruktionskontors personal vore inrymd, dels ock deruti, att generalstaben, som från ifrågavarande anslag erhåller medel till upphandling af ved, för icke länge sedan hade inflyttat i en vida större lokal än de förut begagnade. På Eders Kongl. Maj:ts i anledning häraf till sist församlade Riksdag afgifna förslag om anslagets höjning meddelade Riksdagen emellertid det svar, att, hufvudsakligen med hänseende till det betydliga prisfall å ved och åtskilliga lysningsämnen, som på sista tiden hade egt rum, Riksdagen ansett sig icke böra bevilja den äskade anslagsförhöjningen.
Enär nu — oaktadt det prissfall å artikeln ved, hvilket, på sätt Riksdagen anmärkt, förekommit, — anslaget likväl fortfarande visat sig otillräckligt ej allenast under under år 1878, då bristen uppgått till 6,818 kronor, utan äfven under sist förflutna år, ehuru bristen för sistnämnda år icke kunde, då Arméförvaltningens skrifvelse af den 2 December 1879 afgafs, till siffran bestämdt uppgifvas, har Arméförvaltningen ansett sig böra i nyssnämnda skrifvelse förnya sin underdåniga anhållan om anslagets höjande till 15,000 kronor, helst det anmärkta prisfallet på ved, hvarigenom 1879 års brist torde kunnat begränsas till något lägre belopp än de närmast föregående årens, icke lärer kunna beräknas blifva af någon varaktighet.
Då bristen i förevarande anslag hufvudsakligen uppkommit, icke blott genom den naturliga, småningom fortgående stegringen på en så stor förbrukningsartikel som ved, utan äfven och företrädesvis genom tillkomst af nya och den nödvändiga utvidgningen af förut varande em-
29 Bil. N:o 3 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1880.
betslokaler, i hvilket hänseende, såsom ofvan antydts, torde böra märkas såväl artilleriets efter år 1875 betydligt utvidgade konstruktionskontor, som numera disponerar en förut ointagen våning i Arméförvaltningens hus, som generalstabens efter inflyttningen i det åt den och krigshögskolan nu upplåtna hus å Riddarholmen betydligt ökade utrymme, så synes mig en förhöjning i detta anslag nödvändig, hvarför jag i underdånighet tillstyrker Eders Kongl. Maj:t att af Riksdagen begära en förhöjning af ................................................. kronor 6,230: —-
i anslaget, som nu utgör ................................................... » 8,770: —
så att detsamma kommer att utgöra.............................. kronor 15,000: —
Skrifmaterialier och expenser, ved in. in. för departementets afdelning
af Kongl. Maj:ts kansli.
Detta förslagsanslag torde, till jemnande af de ordinarie anslagens slutsumma, föreslås förhöjdt med.......................................... kronor 271: 44.
Disciplinkompaniet.
Sedan sistlidet års Riksdag afslagit det af Eders Kongl. Maj:t för 1880 till aflöning åt nödig befälsförstärkning m. in. vid värfvade arméens disciplinkompani äskade extra anslag 9,709 kronor samt Eders Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 23 sistlidne Maj anbefalt Arméförvaltningen att, efter chefens för fortifikationen hörande, inkomma med underdånigt utlåtande och förslag till de åtgärder, som af Riksdagens omförmälda beslut påkallades, har Arméförvaltningen å fortifikations-, intendents- och civila departementen ej mindre i gemensam underdånig skrifvelse af den 2 sistlidne December sig i frågan utlåtit än äfven öfverlemnat chefens för fortifikationen infordrade yttrande, i hvilket sistnämnda bemälde chef anfört,
_ att, då 1875 års stat för disciplinkompaniet, hvilken från 1876 års början tillämpats, vore beräknad för en styrka af endast 150 man, men manskapets numerär redan dessförinnan var vida större och tillökningen sedermera oafbrutet fortgick, chefen för fortifikationen under den 15 November 1876 af anförda skäl hos Eders Kongl. Maj:t gjort framställning om behofvet af tillökning i anslaget till aflöning vid kompaniet från 10,938 kronor till 20,647 kronor, eller med 9,709 kronor,
30 Bil. N:o 3 a, till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.
hvilket sistnämnda belopp, uppå Eders Kong! Maj:ts derom aflåtna nådiga proposition, af 1877 års Riksdag beviljades, att såsom extra anslag för år 1878 utgå; hvarefter vid nästföljande riksdag enahanda anslag för år 1879 anvisades. Den förändrade lönestat, som af bemälde chef blifvit uti ofvanberörda underdåniga memorial föreslagen, och hvilken, efter extra anslagets beviljande af Eders Kongl. Maj:t faststäldes, att från 1878 års början tillämpas, upptoge dels nödig befunnen förbättring i aflöningsvilkoren för kompanichefen och redogöraren, dels aflöning för erforderlig befälsförstärkning, nemligen för 5 subalternofficerare i stället för 3, för 12 underofficerare i stället för 6 samt för 12 korpraler och 12 vicekorpraler i stället för 6 af hvardera graden. Härvid borde dock ej förbises, att, uppå chefens för fortifikationen tid efter annan derom gjorda underdåniga framställningar, Eders Kongl. Maj:t redan förut beviljat nödig tillökning i befälsantalet, så att detta antal vid 1876 års slut utgjorde 4 subalternofficerare och 9 underofficerare, hvartill under år 1877 kom ytterligare 1 underofficer, äfvensom kompanichefen genom nådigt bref den 28 Januari 1876 bemyndigats att antaga 1 korpral och 1 vice korpral för hvarje fullt antal af 25 man, som kompaniet komme att utgöra öfver 150 man.
Då 1877 års Riksdag, utan att göra någon erinran vid de af chefen för fortifikationen föreslagna löneförbättringar, anvisade det af Eders Kongl. Magt äskade belopp 9,709 kronor, ville det synas som om Riksdagen godkänt de skäl, som för begärda löneförbättringar blifvit anförda, och ansåge chefen för fortifikationen alltså, att dessa, hvilka vore i högsta grad af behofvet påkallade, borde fortfarande utgå. Det borde således endast tillses, i hvad mån minskningen i manskapsstyrkan kunde möjliggöra indragning i befälsantalet. Att en återgång till det antal, som uti 1875 års stat upptoges, icke vore möjlig, läge, enligt chefens för fortifikationen åsigt, i öppen dag. Visserligen hade manskapsstyrkan, som vid 1876 års generalmönstring uppgick till 288 man, sedermera nedgått, så att den utgjorde under år 1878 i medeltal 246 och vid generalmönstringen den 10 nästlidne Oktober endast 200 man; men dels hade manskapets uppförande under den sednare tiden varit så dåligt, att den strängaste tillsyn vore af nöden, dels vore arbetsplatserna ganska vidsträckta, så att ordningen vore svår att öfvervaka. Om derför tjenstgöringen skulle kunna behörigen upprätthållas, utan att blifva så ansträngande, att det vore en omöjlighet att dertill kunna påräkna pålitliga personer, ansåge chefen för fortifikationen inskränkningen i befälets antal icke kunna sträckas längre
Bil. No 3 a, till Kongl. Ma./ds Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1880. 31
än till högst 1 officer, 3 underofficerare, 4 korpraler och 4 vice korpraler.
I sådant fall skulle nu gällande aflöningsstat, som slutar å
kronor 20,647: —
kunna minskas med följande belopp:
arfvode och servismedel för 1 officer......... 1,024: —
d:o d:o för 3 underofficerare tillhopa......................................................... 1,836: —
arfvode för 4 korpraler ................................. 144: —
d:o för 4 vice korpraler........................... 72: —
hvarjemte ytterligare kunde frånräknas den aflöning, kompanichefen uppbär på det regemente han tillhör, eller ............................. 1,800: —
Det belopp, som till aflöning vid disciplinkom-
paniet erfordras, vore således ........................................ kronor 15,771: —-
Och då ordinarie anslaget till aflöning utgjorde endast.......................................................................................... » 10,938: —
behöfdes alltså derutöfver ett årligt belopp af ......... kronor 4,833: —
För den händelse Eders Kongl. Maj:t skulle finna sistnämnda belopp böra, i likhet med hvad som egt rum med förut af Eders Kongl. Maj:t beviljade aflöningar till nödig befälsförstärkning, utgå från det å ordinarie stat uppförda förslagsanslaget till truppens beklädnad och underhåll, funne chefen för fortifikationen å detta anslag, som af 1877 års riksdag höjdes från 45,062 kronor till 89,062 kronor, tillgång dertill icke komma att saknas, enär, enligt erhållen uppgift, af detta an-
slag anordnats år 1877 endast ....................................................... 78,685: 99
och år 1878 .......................................................................................... 69,936: 75.
1 öfverensstämmelse med hvad chefen för fortifikationen sålunda yttrat, och på grund jemväl af de i Arméförvaltningen verkställda beräkningar samt under förutsättning att kompaniets styrka icke kommer att för framtiden öfverstiga 200 man, har Förvaltningen hemställt, ej mindre att det till fyllnad i aflöning vid disciplinkompaniet erforderliga belopp, 4,833 kronor, måtte för år 1880 och framdeles varda anvisadt, att iitgå från förslagsanslaget till disciplinsoldaternes beklädnad och underhåll, än äfven att i sistnämnda anslag måtte föreslås nedsättning med 20,000 kronor, hvarefter hela anslaget till disciplinkompaniet skulle komma att utgöra
32 Tiil. N:o 3 a, till Kongl. Maj-.ts Nåd. Trop. N:o 7, om Statsverket 1880.
bestämdt anslag ................................................................. kronor 10,938: —
förslagsanslag ...................................................................... » 69,062: —
eller tillhopa kronor 80,000: —
Då jag instämmer i detta Arméförvaltningens förslag, hemställer jag i underdånighet, att propositionen om statsverkets tillstånd och behof i denna punkt måtte i öfverensstämmelse dermed affatta^.
Den tillökning i de ordinarie anslagens slutsumma, om hvilken jag nu gjort underdånig framställning, utgör, efter afdrag af de föreslagna nedsättningarne, 71,856 kronor 54 öre, men då vid bifall dertill komme att besparas de nu sedan en följd af år på extra stat ständigt
återkommande anslagen till Arméförvaltningen............ kronor 29,890: —
till underhåll åt garnisonskommenderingar, i medeltal d 44,879: 40.
tillhopa kronor 74,769: 40, så lärer Eders Kongl. Maj:t finna, att i mitt förslag ej öfverskridits den för ständiga behof under innevarande år å fjerde hufvudtiteln anvisade anslagssumma.
I det förslag till reglering af de under hufvudtiteln erforderliga extra anslag, som jag nu går att afgifva, har det deremot, på den grund att dessa vid sfstlidne riksdag blifvit till det yttersta kringskurna, — hvilket tydligt framgår ur det sakförhållande, att som extra anslag, för Indika år 1878 beviljats 1,600,000 kronor och 1879 ansågs böra begäras 2,100,000 kronor, sistnämnda år anvisades blott 791,856 kronor 54 öre, eller det minsta belopp, hvartill de extra anslagen under fjerde hufvudtiteln varit efter de årliga statsregleringarnes införande inskränkta, — varit mig omöjligt att, äfven med det noggrannaste iakttagande af den nuvarande finansiela ställningens kraf, hålla mig inom sistnämnda siffra, utan har ett belopp af 1,127,000 kronor varit det minsta, hvarmed jag ansett de extra anslagen för år 1881 böra utgå.
Artilleribeliof.
Fältartillerimateriel.
Uti sitt underdåniga memorial af den 15 sistlidne November har Generalfältygmästaren erinrat, hurusom han den 15 November 1878 i
under-
33 Bil. No 3 a, till Korujl. Maj ds Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1880.
underdånighet anmält det oundgängliga behofvet såväl af nya fältkanoner som af en fullständig utrustning med ammunition och materiel för fältartilleriet, hvarvid han i då bifogad tabell upptagit dels hvad af kanoner, fordon, redskap och ammunition m. in. borde, utöfver redan befintligt, anskaffas, dels den af en sådan anskaffning beräknade kostnad, uppgående till något öfver 4,600,000 kronor. Då sistnämnda summa hade ansetts kunna fördelas på sex år, hade han anhållit, att af Riksdagen måtte för år 1880 äskas till fältartillerimateriel 800,000 kronor, men, då detta belopp syntes Eders Kong!. Maj:t större än som i betraktande af statens dåvarande tillgångar borde för år 1880 begäras, hade Eders Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen, att till fältartilleri måtte under sistnämnda år få utgå ett belopp af 300,000 kronor. Ehuru Riksdagen ansåg det genom lemnad utredning af frågan och inhemtade upplysningar vara ådagalagdt, att fältartillerimaterielen uti dess dåvarande skick ingalunda skulle i händelse af behof uppfylla de fordringar, som måste ställas på densamma, fann sig dock Riksdagen icke då kunna anvisa något särskildt anslag för anskaffande af ny dylik materiel, men medgaf dock, att för anskaffning af ett batteri af ny konstruktion med fullständig utrustning af fordon och ammunition finge af Eders Kongl. Maj:t användas de besparingar, som beräknats uppstå eller i öfrigt kunde beredas å riksstatens fjerde hufvudtitel till erforderligt belopp, beräknadt till 150,000 kronor; och hade, på grund af Eders Kongl. Maj:ts nådiga medgifvande och för vinnande af tid, med firman Krapp i Essen träffats öfverenskommelse om leverans redan under år 1879 af 6 stycken 8,4 c. m. kanoner med lavetter, förställare och redskap jemte för försöksskjutningen nödig ammunition; och skulle ytterligare utredning för detta batteri under innevarande år anskaffas.
Ehuru anskaffning af ny fältartillerimateriel icke, efter Generalfälttygmästarens åsigt, borde fördelas på flera år än de sex af honom föreslagna, men nödvändigheten att inskränka utgifterna antagligen qvarstode äfven vid förestående statsreglering, ansåge Generalfälttygmästaren det belopp, som för år 1881 borde begäras till ifrågavarande ändamål, kunna nedsättas till 300,000 kronor. Då nu ett fullständigt utrustadt batteri komme att erhållas för de af Riksdagen för år 1880 anvisade medel, har Generalfälttygmästaren tänkt under år 1881 skola anskaffas 36 stycken 8,4 c. m. kanoner med lavetter, förställare, tillbehör och redskap, jemte en del ammunition, och har, på grand af hvad han sålunda anfört, i underdånighet anhållit, att Eders Kongl. Maj:t måtte af Riksdagen äska för år 1881 ett extra anslag till fältartillerimateriel af 300,000 kronor.
Bih. till Bilesd. Prat. 1880. 1 Sami. 1 Af A. 5
34 Bil. N:o 3 a, till Kong!. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 188Ö.
Enligt livad Generalfälttygmästaren uti afgifven embetspromemoria den 30 sistlidne December upplyst hafva de profskjutningar, som med den nya 8,4 c. m. kanonen blifvit utförda å firman Ivrupps skjutplats vid Meppen dels genom bemälda firmas försorg dels af en sammansatt svensk-norsk kommission, ådagalagt, att nämnda kanon i afseende på träffsäkerhet är jemngod med de nyaste till krigsbruk antagna fältpjeserna, oaktadt jemförelsen i allmänhet blifvit gjord med kanoner al' något gröfre kaliber än den svenska, samt ej obetydligt öfverlägsen de något äldre i åtskilliga europeiska länder ännu begagnade fältkanoner.
Då, enligt hvad jag i mitt underdåniga betänkande till statsregleringen den 8 Januari 1879 anfört, behofvet af ny artillerimateriel är synnerligen trängande, har jag ej ansett i hvad Generalfälttygmästaren nu för detta ändamål begärt kunna, med hänseende till statsverkets för tillfället starkt begränsade tillgångar, göras större nedsättning, än att, då för redan anvisade medel ett fullständigt utrustadt batteri kan åvägabringas, anskaffningen under år 1881 kan inskränkas till kanoner m. m. åt 5 fältbatterier, eller 30 kanoner, hvarigenom, med användande af befintlig utrustningsmateriel i öfrigt, skulle under sistnämnda år kunna tilldelas de tre artilleriregementena hvartdera två batterier, hvilket vore för dessa regementens inöfvande i det nya vapnets bruk erforderligt och af*■ synnerlig vigt. Jag hemställer derför i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för ny fältartillerimateriel bevilja under år 1881 ett extra anslag af 250,000 kronor.
Positionsartilleri.
Sedan Generalfälttygmästaren uti memorial af den 1 November 1876 i underdånighet anmält behofvet af ett positionsartilleri, äfvensom att kostnaderna för detsamma beräknats uppgå till 696,150 kronor, har Riksdagen, på derom af Eders Kongl. Maj:t gjorda framställningar, för hvart af åren 1878 och 1879 härtill anvisat 100,000 kronor, men för år 1880 endast 50,000 kronor, tillsammans 250,000 kronor.
Då det synts Generalfälttygmästaren vara af vigt, att ifrågavarande anskaffning ej fördelas på allt för många år, har han nu i underdånighet anhållit, att Eders Kongl. Maj:.t måtte hos Riksdagen äska för år 1881 ett extra anslag till positionsartilleri af 100,000 kronor.
Utfallet af nu pågående försök att inom landet tillverka kanoner af martinstål, hvilka försök hittills blifvit utförda för flottans räkning och för hvilka chefen för sjöförsvarsdepartementet, enligt hvad jag
35 Bil. N:o 3 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.
har mig bekant, kommer att inför Eders Kongl. Maj:t denna dag göra reda, synes mig ej på annat sätt kunna inverka på frågan om positionsartilleriet än att, om sådana försök, hvilka nu skola äfven för arméens räkning anordnas af Generalfälttygmästaren, ådagalägga martinstålets företräde såsom material för sådana kanoner, som nu äro i fråga, positionskanoner möjligen kunna komma att af detta något dyrare material förfärdigas. Innnan anslaget för år 1881 skall användas, torde denna fråga vunnit sin lösning. Jag instämmer således i Generalfälttygmästarens åsigt, att anslag för positionsartilleriet bör nu äskas.
I betraktande af statsverkets knappa tillgångar anser jag mig dock nu ej kunna för detta ändamål ifrågasätta ett högre anslag än det, som af sistförsamlade Riksdag derför anvisades, hvarföre jag underdånigt hemställer, det Eders Kongl. Maj:t ville föreslå Riksdagen att till positionsartilleri bevilja för år 1881 ett extra anslag af 50,000 kronor.
Bestyckning af Carlsborgs fästning.
Sedan Generalfälttygmästaren uti underdånigt memorial af den 15 November 1877 fästat Eders Kongl. Maj:ts uppmärksamhet på angelägenheten att anskaffa nödig artillerim ate idel till bestyckning af de fästningsverk å Carlsborg, hvarå byggnadsarbetena inom några få år ansågos blifva afskräde, och i sammanhang dermed uppgifvit det kostnadsbelopp, hvilket — efter afdrag af redan förut till samma ändamål beviljade medel — beräknats för denna anskaffning erforderligt, utgörande
3,240,000 kronor, har Eders Kongl. Maj:t hos Riksdagen, för år 1879, dertill begärt ett extra anslag af 300,000 kronor, hvilken framställning dock endast i den mån blef af Riksdagen bifallen, att till ifrågavarande ändamål för nämnda år anvisades 100,000 kronor. För år 1880 hade Eders Kongl. Maj:t härtill äskat ett extra anslag af 200,000 kronor, men blef, under förklarande att tillgångarnes knapphet nödvändiggjorde utsträckning i tiden för fästningens fullbordande, och att således något skyndsammare anskaffande af bestyckning för närvarande icke vore af oafvisligt behof påkalladt, detta anslag ej af Riksdagen beviljadt.
Då emellertid byggnadsarbetena å de verk vid Carlsborg — slutvärnet och hfvudvallen med tillhörande kaponier — för hvilken nödig artillerimateriel ansetts böra anskaffas, numera dels äro fullbordade dels så långt framskridit, att bestyckning af dessa verk när som helst kan ega rum, och då ifrågavarande anskaffning icke torde böra utsträckas utöfver den härtill ursprungligen beräknade tiden af tio år, bär General-
36 Bil. No 3 a, till Kongl. Majds Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1880.
fälttygmästaren nu i underdånighet anhållit, att Eders Kongl. Maj:t behagade hos Riksdagen göra framställning om beviljandet, för år 1881, af ett extra anslag till bestyckning af Carlsborgs fästning af 200,000 kronor.
Enär meningen vore att för de medel, som kunde komma att under år 1881 för detta ändamål utgå, anskaffa kastpjeser af grof kaliber, hvilka, då mindre utgångshastighet vid dessa pjeser erfordras, erhålla tillräcklig styrka, om de förfärdigas af tackjern med stålband, och i utlandet till och med förekomma af endast tackjern, kan frågan om martinstålets användbarhet såsom kanonmateriel ej på dessas tillverkning öfva inflytande; och då det synes mig oaktadt tillgångarnes knapphet icke låta sig göra att alldeles undanskjuta anskaffningen af bestyckning till den fästning, som är afsedd att inrymma arméens hufvudförråd, anser jag mig böra hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för ifrågavarande ändamål bevilja ett extra anslag, hvilket dock åt skäl, som icke torde behöfva ytterligare upprepas, torde böra bestämmas till 100,000 kronor.
Projektiler till profva kanoner.
Uti memorial af den 15 November 1878 hade Generalfälttygmästaren redogjort såväl för det antal projektiler, hvilket, enligt föreslagen utrustningsplan för Oscar Fredriksborg, skulle utöfver redan befintliga erfordras till de å nämnda fästning uppställda grofva kanoner, som äfven för den med dessa projektilers anskaffning förenade kostnad, beräknad till 164,000 kronor. Éders Kongl. Maj:t, som ansåg denna anskaffning böra på två år fördelas, behagade af sådan anledning äska till ifrågavarande ändamål för år 1880 ett extra anslag af 82,000 kronor, men beviljade Riksdagen för ändamålet endast 40,000 kronor. Nu har Generalfäittygmästaren föreslagit, att återstoden af den nödiga kostnadssumman, 124,000 kronor, måtte begäras att utgå under år 1881.
Då genom det af sistlidet års Riksdag för ifrågavarande ändamål anvisade anslag det allra mest trängande behofvet af projektiler för Oscar Fredriksborg blifver i någon mån afhulpet, så och ehuru det är af största vigt, att det beräknade antalet projektiler blifver för fästningen anskaffadt, anser jag dock, i betraktande af den finansiela ställningen och vid. jemförelse med de andra statsbehof under hufvudtiteln, för hvilka nu måste äskas anslag, mig kunna tillstyrka Eders Kongl. Maj:t att till nästkommande år uppskjuta att begära medel för nu ifrågavarande behof.
Bil. N:o 3 a, till Kongl. Maj ds Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1880.
37 G e viirstil] Yerknin gen.
De under senare delen af år 1877 och under 1878 utförda försök med 1867 års gevär ledde väl icke till det önskade målet att uppdrifva dess skjutförmåga till större öfverensstämmelse med nutidens fordringar, utan förblef geväret, äfven efter vidtagande af i förhållande till deras verkan dyrbara förändringar, fortfarande underlägset alla efter år 1869 i Europas arméer antagna modeller. Men dessa försök, äfvensom de vid skjutskolan anstälda, ådagalade dock, att gevärets beskaffenhet utan förändringar medgaf eldens utsträckning på längre afstånd, än tillförene antagits, och ända till 900 meter (omkring 3,000 fot), ehuru man dervid icke kunde erhålla den flacka kulbana och de små sannolika fel, som utmärka nyare gevärsmodeller.
Men anledning häraf förordnade Kongl. Maj:t genom generalorder af den 23 sistlidne April, att en förnyad skottställning af samtliga 1867 års gevär skulle företagas intill afståndet, 900 meter.
Den af svensk-norska eldhandvapenskomitéen föreslagna och vid alla gjorda försök fördelaktig befunna kalibern af 10,15 c. m. för pipan till ett nytt infanterigevär har af Kongl. Maj:t blifvit godkänd, men i hvad angår modellen i öfrigt, och synnerligast låsmekanismen, har frågan icke kunnat bringas till slutligt afgörande. Den af nämnda komité och de respektiva ländernas gevärsfaktoriers styresmän föreslagna s. k. Jarmanska låsmekanismen har visserligen undergått nya prof och befunnits ega all behörig styrka, enkelhet och uthållighet och anses i detta hänseende till och med öfverträffa alla hittills försökta modeller. Men då under den senaste tiden modeller af repetergevär framträdt, som i utlandet ådragit sig större uppmärksamhet och befunnits ändamålsenligare än de förut kända, har försök med repetergevär ansetts äfven här böra verkställas i något större omfattning än redan egt rum, innan beslut om mekanismen kommer till afgörande.
Då således enligt ofvanstående våra nu till krigsbruk afsedda gevärs skjutförmåga snart genom förnyad skottställning vinner en icke obetydlig utsträckning, då gevärsfrågan i sin helhet ännu icke kunnat lösas och då dessutom till Kongl. Maj:ts förfogande för närvarande finnas medel för sysselsättandet af den fåtaliga personalen vid kronans gevärsfaktori med förberedande arbeten i och för en framtida gevärstillverkning, torde Eders Kongl. Maj:t, vid dessa, i jemförelse med fjorårets, något ändrade förhållanden, icke finna skäl att nu af Riksdagen begära något anslag för gevärstillverkning.
38 Bil. N:o 3 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.
Skjutfält.
Vid de tre sednaste riksdagarne hade, — hvarom af Generalfälttygmästaren uti hans underdåniga memorial den 15 November 1879 erinras, — Eders Kong!. Maj:t, på derom af Generalfälttygmästare!! gjord underdånig hemställan, äskat anslag till ett skjutfält för Svea artilleriregemente, men dessa framställningar hade ej vunnit Riksdagens bifall, hvarföre ock ett af de nödvändigaste vilkoren för nämnda regementes utbildning fortfarande vore ouppfyldt. Såsom skäl för sitt anslag hade Riksdagen anfört, att den ansett kostnaden för det för Svea artilleriregemente föreslagna skjutfältet vid Harg allt för hög, och dessutom framhållit, att, äfven om detta fält blefve anskaffadt, qvarstöde alltid oförminskadt behofvet af ett gemensamt skjutfält för hela artilleriet, der inskjutning af alla slags artilleripjeser kunde försiggå.
Att ånyo redogöra för behofvet af ett skjutfält för Svea artilleriregemente och för artilleriet i sill helhet ansåge Generalfälttygmästaren, på grund af hvad i frågan redan förekommit, ej vara behöfligt, och återstode således endast att tillse, huruvida ej något annat förslag kunde uppställas, som hade mera utsigt att vinna Riksdagens bifall, än de redan framlagda. Uti föregående memorial i ämnet har Generalfälttygmästaren framhållit önskvärdheten af att det för Svea artilleriregemente erforderliga skjutfältet vore så nära beläget till hufvudstaden, att någon särskild kostnad för personals och materiel transport å jernväg till och från fältet icke beliöfde ifrågakomma. Då likväl, sedan frågan om anskaffning, för nämnda regementes räkning, af skjutfältet vid Harg torde få anses hafva fallit, nyss berörda önskningsmål numera måste uppgifvas, enär mångfaldiga undersökningar gifvit vid handen, att något dylikt fält ej stode att erhålla inom derå dagsmarschers afstånd från hufvudstaden, så har Generalfälttygmästare!! trott sig böra tillse, huruvida någon af de mera aflägset belägna trakter, hvilka förut varit föremål för okulära undersökningar, kunde såsom skjutfält blifva användbar. I sådant afseende har trakten öster om Upsala- Gefle jemn äg en, norr och söder om Marma jernvägsstation, varit föremål för förnyade, mera omfattande undersökningar, hvarvid det visat sig, att derstädes kunde åstadkommas ett skjutfält, som genom sin storlek och beskaffenhet vore lämpligt icke allenast för Svea artilleriregemente, utan äfven för artilleriet i sin helhet, Skjutfältet kunde nemligen, enligt gjord uppmätning, erhålla en längd af 37,000 fot och en bredd, omvexlande emellan 1,000 och 6,000 fot, samt kunde såle-
39 Bil. N:o 3 a, till Kona!. Maja* Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverk't 1880.
des, då de gjorda afvägningarne i både längd- och breddrigtning ådagalade dess lämplighet äfven med hänseende till markens beskaffenhet, begagnas till inskjutning af nutidens gröfsta och längst gående artilleripjes er.
Att till nu ifrågavarande område förlägga ett för Svea artilleriregemente och artilleriet i sin helhet gemensamt skjutfält medförde dock vissa olägenheter, hvilka Generalfälttygmästaren ansåg sig böra i korthet angifva. Så t. ex. uppstode kostnader för transport å jernväg af regementets personal, hästar och materiel i och för de årliga skjutöfningarne, enär det ej torde kunna ifrågasättas att batterierna, med den korta tid, som för öfningar funnes anslagen, skulle deraf använda 7 å 8 dagar för fram- och återmarsch till och ifrån det nära 14 mil från Stockholm belägna skjutfältet. Att i närheten af den föga aflägsna Dalelfven anlägga kanon- och krutbruk, på sätt varit föreslaget i sammanhang med med det invid Lagaån och Halmstad—Nässjö jernvägen ifrågasatta, mera centralt och undandraget belägna, skjutfältet för hela artilleiiet vid Hörle bruk, torde, i följd af skjutfältets vid Manna läge ej långt ifrån Östersjökusten, icke kunna ifrågakomma.
Då emellertid de ifrågasatta skjutfälten voro af behofvet ytterst påkallade, och då en obestridlig fördel uppstode genom att förena de båda fälten på ett ställe, tvekade Generalfälttygmästaren ej, oaktadt de ofvan anförda olägenheterna, att förorda trakten vid Marma såsom lämplig till ett skjutfält, gemensamt för Svea artilleriregemente och för artilleriet i sin helhet.
Öfvergående derefter till en kort beskrifning öfver det ifrågasatta skjutfältet och till de kostnader, hvartill dess inlösen för kronans räkning skulle föranleda, har Generalfälttygmästaren anfört följande.
Som ofvan uppgifvits vore fältet beläget öster om Upsala Gefle jernväg, och innehölle, på sätt af skrifvelsen bifogade karta och tabell närmare inhemtas, 206 tunland åker, 84 tunland äng och hagmark, 27 tunland odlingsbar mosse samt 2,392 tunland skogsmark, eller sammanlagdt 2,709 tunland, af hvilken ytvidd kronan egde eller disponerade följande skogsmark, eller nära halfva arealen, nemligen:
Tierps kronopark .......................................................................... 1,000 tunland
Thensmyra länsmansboställe ..................................................... 275 »
Prestboställsskog ..............................................................-.........<2____»____
1,347 tunland
40 Bil. N:o 3 a, till Kongl. Ma/:ts Nåd. Prof. N:o t, om Statsverket 1880.
för hvilken mark och skog något lösningspris ej torde böra ifrågakomma, synnerligast som endast en 1,000 fot bred skottlinie borde upphuggas i de båda förstnämnda skogsmarkerna och den sistnämnda helt och hållet qvarstå för uppfångande af de projektiler, som möjligen der sloge ned.
Af återstående 1,362 tunland tillhörde:
Summa 206 + 84 + 27 + 1,045 — S:ma 1,362tunland
Och utgjorde således den jordrymd, som borde inlösas, 206 tunland åker, 84 tunland ängs- och skogsmark, 27 tunland odlingsbar mosse, och 1,045 tunland skogsmark.
Öfverenskommelse om inköp af mark hade likväl endast kunnat träffas med Grefve B. von Plåtens arfvingar rörande dem tillhöriga 48 tunland; och då något aftal icke kommit till stånd hvarken med Söderfors bolag eller med öfrige jordegare, borde återstående 1,314 tunland genom expropriation åt kronan förvärfvas. Den mark, som tillhörde Söderfors bolag kunde visserligen få af kronan på arrende öfvertagas, och i sådant fall hade af bolagets styrelse två alternativa förslag blifvit uppgjorda, af hvilka det första innehölle, att bolaget skulle på ett 20-årigt arrende öfverlåta till kronan förestående 930 tunland mark med afverkningsrätt för kronan af all skog å uppgiga 322 tunland, emot ett årligt arrende af 10,000 kronor; det andra alternativet upptoge likaledes ett 20-årigt arrende å all bolagets för skjutfältet behöfliga mark, eller omförmälda 930 tunland, med skyldighet för kronan att emot ett pris af 70,000 kronor inlösa den å 322 tunland växande skogen, i livilket fall arrendesumman skulle uppgå till endast 6,000 kronor. Men om äfven någon vinst skulle beredas kronan genom skogens fällning och försäljning samt
genom
Bil. No 3 a, till Kong!. Maj-.ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1880.
genom utarrendering af Lindesdals inegor, sedan, på sätt här nedan föreslås, behållningen häraf blifvit använd till stängsel, vägar, m. m., så syntes dessa arrendeförslag för kronan ställa sig mindre fördelaktigt, än markens förvärfvande genom expropriation, synnerligast om, efter arrendetidens slut, expropriering måste ske, och då antagligen till en högre summa an nu kan blifva händelsen.
Kostnaden för en expropriation kunde naturligtvis icke med säkerhet uppgifvas, men om markens och skogens beräknade värde höjdes med 25 procent, ansåge Generalfälttygmästare!! den summa, som då erhölles, böra blifva tillräcklig; och skulle, under sådan förutsättning, kostnaden för den mark och skog, som borde anskaffas, i enlighet med skrifvelsen bifogad tabell, uppgå till följande belopp nemligen för expropriation af:
Söderfors bolag tillhörigt område:
a) vid Elfkarleö, skogsmark med växande skog............... kronor 84,927.
b) vid Lindesdal, åker .............................................................\
D:o skogsmark utan växande skog ............/ ):’
c) vid Mullbromossar, åker ......................................................|
D:o skogsmark utan växande skog ............f ^
de s. k. Rönningarne, åker...................................................... ;» 4,688.
Ambricka by tillhörig skogsmark med växande skog...... » 39,457.
Manna d:o d:o d:o........................ » 19,254.
Ostanå d:o d:o äng och skogsmark........... » 7,665.
Diverse egare tillhörig åker...................................................... » 3,375.
D:o odlingsbar mark.............................. » 875.
eller tillsammans kronor 212,974.
Om härtill lades betingadt pris för inköp af Grefve
B. v. Plåtens arfvingar tillhörig mark .............................. » 5,900.
samt extra kostnad för byggnader....................................... » 14,500.
så uppginge den för skjutfältet erforderliga summan
till ................................................................................................. kronor 233,374.
Orsaken till att skogsmarken vid Lindesdal och Mullbromossar blifvit upptagen att exproprieras utan derå växande skog vore den, att dessa delar af skjutfältet äro belägna på mer än 29,000 fots afstånd från den tillämnade uppställningsplatsen för grofva kanoner, hvarföre skogen icke kunde blifva utsatt för större skador af projektil er, än som för hvarje år kunde skogsegarne särskildt ersättas.
Bill. till Bihd. Prat. 1880. 1 Sami. 1 Afä.
42 Bil. No 3 a, till Kong!. Majds Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1880.
För den händelse emellertid, att kronan skulle hafva förpligtelse att i sammanhang’ med jordens förvärfvande äfven inlösa den derå växande skogen, har Generalfälttygmästare!! underdånigst anmält, att vid verkstäld uppskattning samma skog värderats till omkring 109,600 kronor, samt att expropriationskostnaden, med beräkning af 25 proc. förhöjning å det uppgifna värdet, uppginge till 137,000 kronor.
Att icke nu förvärfva sjelfva skogsmarken vid nyssnämda ställen skulle medföra den olägenhet, att, om den framdeles blefve odlad, kronan nödgades expropriera densamma och detta för eu mycket betydligare kostnad än hvad nu kunde blifva fallet. I den för skjutfältet beräknade summan, 233,374 kronor, skulle visserligen kunna göras någon minskning genom den behållning, som uppstode efter den inlösta skogens utverkning och försäljning, men då stubbrytning på hela denna del af skogsområdet skulle ega rum och planering dessutom verkställas, och då stängsel kring skjutfältet skulle uppsättas, vägar anläggas och förbättras, kostnaden för skjutfältets undersökning m. in. bestridas, så ansåge Generalfälttygmästaren sannolikt, att sagda behållning1 åtginge för dessa utgifter, hvartill eljest särskild! anslag erfordrades. Någon behållning för utarrendering under vissa vilkor af den skogsmark och de inegor, som exproprierades, utöfver det årliga underhållet af de byggnader, som ansetts framdeles böra å fältet uppföras, vore, enligt Generalfälttygmästarens mening, icke att påräkna, utan borde arrendesumman för sådant ändamål tagas i anspråk.
Till inköp och expropriation, m. m., af det ifrågavarande skjutfältet erfordrades således ett anslag af 233,374 kronor, hvilken summa likväl ej behöfde utgå på en gång, utan kunde fördelas på tre år, helst den å marken befintliga skog ej hunne afverkas så hastigt, att fältet för sina olika ändamål kunde blifva användbart förrän efter flera år. Då, enligt Generalfälttygmästarens åsigt, skjutfält i främsta^ rummet borde anordnas för Svea artilleriregemente, så borde första året området b-b-A-A-A-c-A-A-d-d-d-d-A-T-c-c å den skrifvelsen bifogade karta exproprieras samt Grefve B. v. Plåtens arfvingar tillhöriga Elfsäters och Carlsäters egor inköpas, enär anbudet för dessa senare ej vidhölles längre än till den 22 Oktober nästa år; andra året borde all återstående mark från fältets begynnelsepunkt till Lindesdals egor exproprieras, och tredje året Lindesdals egor, med derå befintliga hus och byggnader, åt kronan förvärfvas.
På grund af hvad han sålunda anfört, har Generalfälttygmästaren underdånigst hemstält, det Eders Kongl. Maj:t täcktes till instundande riksdag göra nådig framställning derom,
43 Bil. N:o 3 a, till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.
att, till expropriation och inlösen af ett för Svea artilleriregemente och artilleriet i sin helhet gemensamt skjutfält vid Marma jernvägsstation måtte beviljas en summa af 233,374 kronor, att med ett belopp af 84,860 kronor utgå år 1881;
att Riksdagen måtte medgifva, det behållningen af den afverkade och försålda skogen finge användas till betäckande af kostnaden för stubbrytning, fältets planering, stängsels anbringande, vägars anläggning och iståndsättande, undersökning och kartläggning af fältet m. m.; samt
att den arrendesumma, som kan komma att inflyta för den öppna jorden och för de delar af skjutfältet, som under vissa förbehåll kunna begagnas till kreatursbete, må få användas till underhåll af skjutfältet och de derå framdeles uppförda byggnader.
Det måste för den, som hyser intresse för vårt försvarsväsen, synas såsom ett bedröfligt sakförhållande, att en tredjedel af vårt fåtaliga fältartilleri saknar möjlighet till öfning i skarpskjutning i en omfattning, som i någon mån motsvarar den uppgift, som numera måste af sådant artilleri lösas. Då fältartilleriets porté numera kan utsträckas till 10 å 12,000 fot, och elden ofta måste taga sin början på omkring halfva detta afstånd, har den skjutbana å Ladugårdsgärdet, som af Svea artilleriregemente måst, ej utan våda för innebyggares å Lidingön lif och egendom, användas, medgifva skarpskjutning endast till en längd af
2,000 fot. Äfven denna högst otillfredsställande skjutöfning blifver emellertid för regementet ytterligare försvårad eller till och med omöjliggjord, när Stockholms hamnjernbana och hamn utmed Lilla Värtan hunnit färdigbyggas. Vid sådant förhållande lärer anskaffning af skjutfält för sagda regemente icke vidare böra uppskjutas. Då Generalfälttygmästaren nu lyckats att finna ett skjutfält, passande ej blott för meranämnda regementes öfningar utan ock för artilleriet i allmänhet, har jag, om än önskligt hade varit att, för minskning i årliga kostnaden, erhålla ett mera närbeläget skjutfält för Svea artilleriregemente, ansett mig böra i allmänhet omfatta det af honom nu framlagda förslag. Då emellertid en juridisk svårighet torde möta att, på sätt Generalfälttygmästaren föreslagit, medelst expropriation af mark utan derå växande skog utsträcka skjutfältets område utöfver det afstånd från uppställningsplatsen af 29 å 30,000 fot, vid hvilket Lindesdals egor vidtaga, intill 37,000 fot och en inlösen af skogen å den mellanliggande marken skulle erfordra en summa af omkring 137,000 kronor, har jag ansett frågan om skjutfältet för närvarande böra inskränkas till förstnämnda sträckning af omkring 30,000 fot, så mycket hellre som denna
it
Bil. N:o 3 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Frop. N:o 1, om Statsverket 1880.
rymd torde under den närmaste framtiden vara för våra förhållanden tillräcklig och den derutanför liggande marken framdeles kan, i händelse af behof, genom öfverenskommelse eller expropriation förvärfvas.
Om från den samlade kostnaden för skjutfältet enligt den Generalfält-
tygmästarens memorial bilagda tabell upptagen till...... kr. 233,374: —
dragés det belopp, som, enligt samma tabell, skulle besparas genom skjutfältets inskränkning, på sätt jag nu anfört .................................................................................... » 71,898: —
skulle kostnaden för skjutfältet uppgå till........................ kr. 161,476: —.
Jag hemställer derför i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,
att för inköp eller förvärfvande genom expropriation af den för skjutfältet, enligt den Generalfälttygmästarens memorial bifogade karta, erforderliga, enskilde tillhöriga mark måtte beviljas ett extra anslag af 161,476 kronor, samt deraf anvisas att utgå under år 1881 ett belopp, som, till jemnande af de extra anslagens slutsumma, bestämmes till..................................................................................................... kr. 84,428: —
att vidare medgifva, det ej mindre erforderlig mark å Tierps kronopark varder för skjutfältet upplåten, än äfven att dels behållningen af den afverkade och försålda skogen får, på sätt Generalfälttygmästare!! föreslagit, användas till betäckande af kostnaden för fältets undersökning och kartläggning, stubbrytning, planering, stängsels anbringande, vägars anläggning och sättande i stånd m. in., dels den arrendesumma, som kan komma att inflyta för den odlade jorden och för de delar af skjutfältet, som under vissa förbehåll kunna begagnas till kreatursbete, må få användas till underhåll af skjutfältet och de byggnader, som kunna komma att derå uppföras.
Fortifikationslbeliof.
Carlsborg.
Uti den nådiga propositionen till 1879 års Riksdag äskades för Carlsborgs fästningsbyggnad dels 100,000 kronor till uppförande af ett nytt sjukhus för garnisonen, dels eu summa af 154,500 kronor till fortsättande af hufvudgrafvens yttermur (contrescarp) samt bakom liggande jordmassors formerande. Riksdagen ansåg sig dock,
Bil. N:o 3 a, till Kowjl. Maj:fo Nåd. JProp. No 1, om Statsverket 1880. 45
vid de knappa tillgångar, som för statsregleringsperioden voro att emotse, icke kunna anvisa medel mera än till sjukhusbyggnaden, hvadan de begärda 154,500 kronor till hufvudgrafvens yttermur in. in. ej blefvo beviljade.
Chefen för fortifikationen har nu i sitt underdåniga memorial den 15 sistlidne november anfört, att, oaktadt de för åren 1879 och 1880 anvisade medel genast blefvo på lämpligaste sätt fördelade på båda årens arbeten, hafva dock de olägenheter, en så betydlig nedsättning i årsanslaget medfört, varit högst kännbara redan under år 1879 och blefve det än mera under år 1880. Många af fästningens gamla arbetare, som under större delen af sin tid varit vid fästningsbyggnaden anställde, måste nu afskedas, hvarvid ej få torde komma att sakna arbete, och användandet af disciplinsoldaterne på Carlsborg och kronoarbetskarlarne på Borghamn, af hvilka de förre den 1 sistlidne Oktober ännu utgjorde 200 man och de senare omkring 100 man, komme att möta svårighet. En mängd för fästningsbyggnadens fortsättande alltjemt behöfliga anläggningar och instrumentalier blefve endast föga anlitade, men fordrade dock samma underhåll, som om de vore i fullt bruk. Det borde ock ihågkommas att, om fästningsarbetet i väsentlig mån nedsattes just de år, då materialier och arbetspris vore relativt billiga, och då endast fortginge med små och knappa anslag, de uppgjorda kostnadsberäkningarne för fulländande af fästningen eller större delar deraf förlorade den grund, hvarpå de voro uppgjorda och måste blifva felaktiga. — Då chefen för fortifikationen sålunda ej kunde anse eu fortfarande så väsentlig nedsättning uti de byggnadsanslag, som under de senare åren blifvit till Carlsborg anvisade och med hvilka arbetet gått väl och fortskridit på tillfredsställande sätt, annorlunda än som en verklig misshushållning med statens medel och derjemte medförande ett alltför långt uppskjutande med fulländande af vigtiga delar af fästningen, så har han i underdånighet hemställt, att Eders Kongl. Magt måtte för år 1881 af Riksdagen begära ett anslag af 250,000 kronor för Carlsborgs fästningsbyggnad till fortsättande af hufvudgrafvens yttre murbeklädnad och der bakom liggande jordmassors framkastande och formerande in. in., som dermed har omedelbart sammanhang.
Hvad chefen för fortifikationen anfört om olämpligheten att allt för starkt inskränka fästningsarbete^ vid Carlsborg finner jag till alla delar riktigt, men då eu bjudande nödvändighet kräfver att hålla statsutgifterna för år 1881 inom de möjligast trängsta gränser, ser jag mig nödgad inskränka min framställning derhän, att Eders Kongl. Maj:t
46 Bil. No 3 a, till Kong!.. Maj ds Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1880.
täcktes föreslå Riksdagen att till fortsättande af de egentliga fästningsarbetena vid Carlsborg unde år 1881 bevilja såsom extra anslag samma summa, som ungefärligen derför begärdes vid sistlidet års riksdag eller, i jemnt tal, 150,000 kronor.
Carlskrona.
Uti sitt underdåniga memorial af den 15 November 1878 redogjorde cliefen för fortifikationen för ställningen af de för befästningsarbetena vid Carlskrona år 1871 och år 1878 beviljade medel af tillsammans 3,860,000 kronor, hvaraf vid 1879 års utgång återstode oanvisadt ett belopp af 140,000 kronor, samt anhöll, att hela denna summa måtte blifva i nåder äskad af Riksdagen att utgå under år 1880, och blef Eders Kongl. Maj:ts proposition till Riksdagen affattad i öfverensstämmelse dermed. Då emellertid Riksdagen, med anledning deraf att de knappa tillgångarne med nödvändighet påkallade inskränkning i utgifterna, ansåg ifrågavarande arbeten vid Carlskrona befästningböra på två år fördelas, så anvisades endast halfva summan, eller
70,000 kronor, att utgå under år 1880. Chefen för fortifikationen hemställer nu i underdånighet, att återstående 70,000 kronor måtte föreslås anvisade att utgå under 1881.
Då, såsom chefen för fortifikationen anmärker, den slutliga kostnaden för ifrågavarande befästningsarbeten af skäl, som redan finnas angifna i mitt underdåniga betänkande angående statsregleringen vid 1879 års riksdag, ännu ej kan på siffran bestämmas, får jag inskränka mig att nu tillstyrka nådigt bifall till denna chefens för fortifikationen underdåniga hemställan.
Intewlenturbeliof.
Ersättning för underhåll åt garnisonskomnienderingar.
På grund af hvad Arméförvaltningens intendentsdepartement i sin underdåniga skrifvelse den 10 Oktober 1879 i detta hänseende anfört får jag hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för detta ändamål bevilja 53,571 kronor 66 öre, att, såsom ett extra
47 Bil. N:o 3 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.
anslag utgå år 1881 med jemnadt belopp af 53,572 kronor, i hvilken summa, som till ojemförligt största delen utgör ersättning för kommenderingar till Vaxholm—Oscar Fredriksborg, dock äfven ingår ett litet belopp för provianterings-, aflönings- m. fl. kostnader för den redan i Mars år 1878 upphörda garnisonskommenderingen å Carlsborg.
Kappotter.
Efter en utredning derom, att intendentsdepartementets andel å anslaget till försvarsverket till lands i allmänhet icke kan lemna tillgång till nyanskaffning af det till 13,519 stycken beräknade antal kapotter, hvilkas snara omsättning voro för t.ruppernes fidla tjenstbarhet behöflig, har Arméförvaltningens intendentsdepartement i sistnämnda underdåniga skrifvelse hemställt, att af Riksdagen måtte för detta ändamål äskas ett extra anslag å 420,300 kronor, hvilket anslag dock kunde på två år fördelas.
Äfven om det nu anmälda betydliga anslagsbehof är eller blifver oundgängligt, lärer för detsamma plats ej kunna vid nu föreliggande statsreglering beredas å riksstaten, hvarföre jag med anledning deraf icke nu anser mig böra göra någon underdånig framställning.
Inventarier för Kavallerietablissementet vid Stockholm.
Arméförvaltningen å intendentsdepartementet har i sin nyssnämnda underdåniga skrifvelse hemställt, att ett belopp af 33,000 kronor måtte för ifrågavarande ändamål af Riksdagen såsom extra anslag äskas, men har jag, för att i möjligaste mån kunna inskränka hufvudtitelns extra anslag för 1881, ansett ifrågavarande anslagsfordran icke böra vid innevarande års riksdag väckas.
Barackbyggnader å mötesplatserna.
Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå 1877 års Riksdag att bevilja till barackbyggnader å mötesplatserna (utom de af Kongl. Maj:t för
48 Bil. N:o 3 a, till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.
detta ändamål disponerade behållningarne å allmänna beväringsfonden,
hvilka beräknades till 400,000 kronor),.................. kronor 800,000: —
till byggnader å Carlsborg och inredning af Vadstena slott för fotfolkets volontärskolor.................. »
till kavallerietablissement vid Stockholm.................. »
» kokinrättningar vid mötesplatserna..................... »
541.000 266,200
tillsammans kronor 2,025,200 samt att, då deraf vore till utgående under år 1878 erforderliga endast
för barackbyggnaderna................................................... kronor 400,000
» byggnadsarbetena å Carlsborg och Vadstena... :» 200,000
» kavallerietablissementet ......................................... » 200,000
» kokinrättningen .................................................... » 266,200
tillhopa kronor 1,066,200: — medgifva att till gäldande af dessa 1,066,200 kronor måtte få användas
militieboställskassans behållning, beräknad till ................................................kronor 482,000: —
dehosboställsdirektionerna innestående
disponibla medel, beräknade till » 368,000: —
af 4:de liufvudtitelns allmänna besparingar ................................................... » 200,000: —
samt derutöfver ett extra anslag af ... » 16,200: — ^ Q00 2 q q-__
Riksdagen, som afslog anslaget till Vadstena slotts inredning och nedsatte det för kavallerietablissementet begärda belopp, biföll framställningen i öfrigt, och anvisade alla de för år 1878 begärda medlen. Efter vid följande riksdagar skedda anvisningar i öfverensstämmelse med 1877 års beslut, återstår numera af då beviljade medel oanvisade endast 60,000 kronor för kavallerietablissementet vid Stockholm, hvarom jag längre fram skall göra underdånig framställning, samt 400,000 kronor till barackbyggnader. De till baracker redan under år 1878 sålunda tillgängliga medel, 400,000 kronors anslag och allmänna beväringsfondens behållningar, beräknade till samma belopp, visa sig, enligt hvad Arméförvaltningen å intendentsdepartementet anmäler i skrifvelsen den 10 sistlidne Oktober, sedan de af Eders Kongl. Maj:t redan beslutade byggnader, som skolat för dessa medel uppföras, numera nästan allestädes blifvit fullbordade, icke blott fullt tillräckliga, utan lemna en icke obetydlig behållning, om hvars användande för dylika arbetens fortsättande intendentsdepartementet förmäler sig vilja
49 Bil. No 3 a, till Kong! Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.
gorå särskild underdånig anmälan, och anser sig departementet således icke ännu böra ifrågasätta någon ny anvisning af Riksdagen för berörda ändamål; en åsigt, hvari jag anhåller att i underdånighet få instämma.
Af hvad nu blifvit anmäldt lärer emellertid med full visshet kunna antagas, att de för barackbyggnader af Riksdagen redan beviljade, men ännu ej anvisade 400,000 kronor blifva fullt tillräckliga för uppförande af ännu återstående barackbyggnader, och att således ytterligare medel icke blifva för ändamålet erforderliga.
Militieboställskassans behållningar hafva visat sig uppgå
till, i medeltal ....................................... kronor 511,000: —
hvadan, då de beräknats till endast......... » 482,000: —
uppkommit ett öfverskott af............................................................ 29,000: —
De till Arméförvaltningen influtna boställsmedel utgjorde vid 1879 års
slut i jemnt tal, ................................... kronor 440,000: —
och hade deraf år 1877 tagits i beräkning » 368,000: —
hvarför också här uppkommit ett öfverskott af.............................................................................kronor 72,000: —
samlade öfverskottet utgör således kronor 101,000: —
Då, enligt hvad ofvan är anfördt, de för barackbyggnader afsedda medel blifva för sitt ändamål fullt tillräckliga, synes mig detta öfverskott böra få för annat nödvändigt statsbehof tagas i anspråk, och skall jag något längre fram derom göra underdånig framställning.
Generalstabens topografiska afdelnings arbeten.
För fortsättning af dessa arbeten föreslog Eders Kong], Magt sist församlade Riksdag att bevilja för år 1880 ett extra anslag, lika med de närmast föregående årens, af 90,000 kronor, men då Riksdagen föreställde sig, att ifrågavarande arbeten utan synnerlig olägenhet kunde inskränkas till det omfång, hvari de före år 1876 bedrefvos, blef för år 1880 till dessa arbeten anvisadt ett extra anslag af endast 60,000 kronor. Uti underdåniga memorialet af den 4 December 1879 har chefen för generalstaben, med framhållande af de olägenheter, som af anslagets minskning uppkommit för de topogrefiska arbetenas planmässiga bedrifvande, och med åberopande af en skrifvelse af chefen för generalstabens topografiska afdelning, särskilt i hvad denna skrif- Bih. till Piksd. Prof. 1880. 1 Sami. 1 Afd. 7
50 Bil. N:o 3 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Pr ap. N:o 1, om Statsverket 1880.
velse innehöll om nödvändigheten att låta de grundläggande geodetiska arbetena fortgå i oförminskad omfattning, på det att dessa arbeten måtte vara afslutade, då de särskilda kartverken behöfde dess resultat, i underdånighet anhållit, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för år 1881 bevilja till de topografiska arbetena 90,000 kronor.
Huru talande än de skäl äro, som mana att söka åvägabringa en förhöjning i de medel, hvilka nu stå för de topografiska arbetena till förfogande, har jag dock, under statsverkets nuvarande ställning och vid jemförelse af anslagsbehofven under hufvudtiteln, icke trott arbetsanslaget för generalstabens topografiska afdelning kunna för år 1881 höjas utöfver hvad innevarande års riksstat upptager, och hemställer derför, att Eders Kongl. Maj:t ville föreslå Riksdagen att för detta ändamål under år 1881 anvisa ett extra anslag af 60,000 kronor.
Officerares anställning i främmande arméer.
Äfven för år 1881 torde Eders Kongl. Maj:t vilja äska ett extra anslag af 9,000 kronor att, enligt Eders Kongl. Maj:ts bepröfvande, användas till understöd åt de officerare, som antingen vinna anställning i aktiv krigstjenst eller få åtfölja en större arméeorps’ rörelser hos någon i vänskapligt förhållande till Sverige stående makt, eller ock af Eders Kongl. Maj:t utsändas för att i främmande land inhemta upplysningar rörande krigsväsendet eller utbilda sig i yrket, — med rättighet för Eders Kongl. Maj:t att, såsom hittills, få under ett följande år använda hvad af anslaget kan under året besparas.
Skarpskytteväsendets och skjutskicklighetens befrämjande.
Det i Stockholm under sistlidet år församlade möte af skarpskyttar har till Eders Kongl. Maj:t ingifvit en underdånig anhållan, att förhöjning i detta anslag måtte af Riksdagen äskas. Arméförvaltningen har visserligen ännu ej kunnat afgifva det deröfver infordrade underdåniga utlåtande, men då en tid, under hvilken äfven arméens ordinarie vapenöfningar måste inskränkas, ej lärer medgifva höjandet af det för de frivilliga skarpskyttarnes öfningar afsedda anslag, hemställer jag i underdånighet, att detsamma måtte föreslås att under år 1881 utgå med sitt nuvarande belopp, 30,000 kronor.
Bil. N:o 3 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.
51 Arméens ackordsamortering.
Till fullgörande af ackordsamorteringsfondens förbindelser torde å extra stat jemväl för år 1881 äskas 185,000 kronor.
* Värnpligtslagens tillämpning.
Under den 31 sistlidne December bar Eders Kongl. Maj:t beslutit framlägga för Riksdagen förslag till ny värnpligtslag att tillämpas från ingången af år 1882. Enligt hvad jag i mitt underdåniga betänkande angående denna lag framhållit, kommer dess tillämpning i anseende till den fullständigare rullföring, redovisning och tillsyn å de värnpligtige, denna lag föreskrifver, att medföra kostnader, som icke kunna utgå af vapenöfningsanslaget och bvilka beräknats till omkring
50,000 kronor årligen. Om lagen skall kunna från 1882 års ingång träda i verksamhet, måste likväl redan under sednare hälften af 1881 åtskilliga förberedande arbeten ordnas, hvarföre jag hemställer att för detta ändamål måtte för sistnämnde år af Riksdagen äskas ett extra anslag till Eders Kongl. Maj:ts förfogande af 25,000 kronor.
Byggnadsbehof.
Bristfälligheter å byggnaderna vid Krigsskolan.
Uti sitt nu föredragna underdåniga memorial af den 15 sistlidne November har chefen för krigsskolan framlagt en af sakkunnig person gjord uppskattning af de bristfälligheter å krigsskolans byggnader, som inom ej aflägsen framtid måste afhjelpas, hvarför kostnaden skulle uppgå till 141,000 kronor, och har han anhållit att för år 1881 måtte till istånd sättande af vestra låga flygelbyggnaden beredas ett extra anslag af 16,181 kronor.
Vid betraktande deraf att för krigsskolan ännu återstå några under tiden före år 1875 uppsamlade besparingar, med hvilkas tillhjelp det allra mest trängande behofvet torde kunna för året afhjelpas, har jag, vid jemförelse af denna anslagsfordran med öfriga, ansett densamma icke nu böra föranleda någon nådig åtgärd för 1881 års statsreglering.
52 Bil. N:o 3 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1880.
KayallerietaMissementet vid Stockholm.
Återstoden af de, för det till gemensamt bruk för Lifregementets dragoncorps’ exercissqvadron, befälsmöte och förberedande underbefälsskola samt för kavalleriets volontär- och underbefälsskolor afsedda etablissement beviljade 440,000 kronor torde af Eders Kongl. Maj:t vilja äskas anvisad att utgå såsom extra anslag under år 1881 med
60,000 kronor.
Byggnader för husarregementet Konung Carl XY.
Vid underdånig föredragning inför Eders Kongl. Maj:t den 8 Januari nästlidne år anmälde jag behofvet af nya byggnader och en förbättrad inqvartering för husarregementet Konung Carl XV:des i Helsingborg och Engelholm nu förlagda sqvadroner, och att detta behof syntes lämpligast kunna tillfredsställas genom uppförandet af ett nytt kasernetablissement i Helsingborg, deröfver förslag redan år 1877 af chefen för fortifikationen ingifvits, hvilket, sedan kostnadsberäkningarne rättats efter 1878 års lägre pris, slutade å en kostnadssumma af
471,000 kronor, deri inberäknadt medel för inköp af tomt och nödiga inventarier. Men utom det att äfven denna summa, ehuru icke obetydligt lägre än den först beräknade, föreföll väl hög, väcktes näst före Riksdagens öppnande fråga om att bortflytta husarregementets sqvadron i Ystad, i afsigt att upplåta dess lokaler åt Skånska dragonregementets exercissqvadron- och derigenom undvika en kostsam utvidgning af detta regementes och Skånska husarregementets gemensamma etablissement å Herrevads kloster. Då tillika anledning förefanns att i möjligaste mån inskränka 1880 års budget, ansåg jag mig, oaktadt de talande skälen för förstberörda frågas skyndsamma lösning, icke kunna tillstyrka, att något förslag i detta syfte till då instundande Riksdag väcktes.
Sedan denna underdåniga framställning gjordes, har naturligtvis behofvet af ett nytt etablissement för sqvadronerna i Helsingborg och Engelholm blifvit än mera trängande. Visserligen hafva genom Arméförvaltningens försorg åtskilliga reparationer under år 1879 blifvit gjorda å etablissementet i Helsingborg, så att den hotande faran för byggnadernas instörtande för ögonblicket är undanröjd; men då bygg-
Bil. No 3 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1880. 53
naderna äro haycket gamla och i ytterst dåligt skick, torde snart* åter samma fara blifva öfverhängande. Någon nämnvärd minskning i de brister, som vidlåda stallbyggnaderna, såsom stallar betraktade, har icke genom reparationen kunnat ernås, så att samma olägenheter i sanitärt hänseende, som förut, snart nog torde komma att yppa sig. Nära nog lika oändamålsenliga och dåliga äro stallar och ridhus i Engelholm. Vid en besigtning, som af fortifikationsbefälhafvaren år 1878 anställdes, förklarades ock, att dessa sednare byggnader, till följd af ålder och byggnadssätt, icke vidare kunde ega särdeles långt bestånd. — Hvad åter manskapets inqvartering beträffar, så är det ganska naturligt, att enskilda hus, sådana som i mindre städer kunna för ändamålet erhållas, knappast kunna vara tjenliga till kaserner. De i Helsingborg och Engelholm härtill förhyrda byggnader motsvara icke heller de berättigade anspråk, som för truppens helsa och välbefinnande måste i hygieniskt afseende uppställas.
Ordnandet af inqvarteringen för husarsqvadronerna i Helsingborg och Engelholm bör derföre utan uppskof företagas, oberoende af frågan om större utrymme för Skånska dragon- och husarregementenas exercissqvadroner. Härför talar högst och i första rummet de nuvarande etablissementens bedröfliga tillstånd, hvartill sedan kommer det ej 0vigtiga skälet, att tidpunkten nu är ytterst gynsam för byggnadsföretag, i det prisen å byggnadsmaterialier sjunkit betydligt under hvad de på många år förut varit, hvarföre en prisstegring inom en icke aflägsen framtid är att förvänta. Ett uppskof skulle derföre sannolikt orsaka en kanske betydligt ökad kostnad för det ändock inom en synnerligen kort tid oundgängligen nödvändiga byggnadsföretaget. Dock synas utstakningen och anordningen af etablissementets byggnader böra göras så, att dess utvidgning för ytterligare en sqvadron möjliggöres, om behofvet deraf framdeles skulle uppstå.
Såsom jag redan förlidet år underdånigst yttrat borde det nya kasernetablissementet för husarregementet Konung Carl XV uppbyggas i eller vid Helsingborg. De der befintliga fyra tomtplatser, emellan hvilka ett val kunnat förekomma, hafva samtliga blifvit nyligen undersökta för bedömande af dels grundens beskaffenhet, dels deras lämplighet ur sanitär synpunkt.
Två utgöras af mark, utlagd till stadsqvarter i stadens södra, obebyggda del, de två andra ligga utanför staden men i dess närhet. Af dessa senare ligger den ena, farmen N:o 144, å egendomen Eneborg straxt öster om staden och skiljd genom farmen N:o 143 — hvilken vid en utvidgning af etablissementet lämpligen kan tilläggas
54 Bil. No 3 a, Ull Kong! Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1880.
detsamma — från nuvarande kyrkogården, som dock skall förläggas till annan plats; den andra omedelbart vid stadens södra gräns å annexhemmanet Raus’ egor, å hvilka excercisfältet äfven är beläget. Efter hvad de senaste undersökningarne gifvit vid handen, torde valet komma att ega rum mellan en af dessa båda sistnämnda platser. Valet af den ena eller andra måste emellertid i viss mån blifva beroende af prisen, hvarom underhandlingar ånyo blifvit inledda, och torde föra till gynsamt resultat.
Kostnaden för 1877 års förslag, hvilket från början beräknades till
535.000 kronor, kunde, såsom förut omnämnts, år 1878 nedsättas till
471.000 kronor. I slutet af nästlidna år blef detta förslag ånyo revideradt i syfte att ytterligare nedbringa kostnaden. I det sålunda omarbetade förslaget, som jag nu går att för Eders Kongl. Maj:t framlägga, hafva icke allenast ganska stora inskränkningar blifvit gjorda uti kansli- och ekonomilägenheterna, utan ock stallarnas inredning förenklats samt gas- och vattenledning och särskild! exercishus uteslutits, hvilken sednare slags byggnad icke heller finnes vid de nu varande etablissementena i Helsingborg och Engelholm. Planen omfattar nu: eu kasernbyggnad i två våningar, för en sqvadron i hvardera våningen af midtelbyggnaden samt med vakt-, arrest- och kanslilokaler jemte bostäder för expeditionshafvande och eu ogift underofficer på hvardera sqvadronen i de båda något utspringande ändpartierna, en matinrättningsbyggnad i en våning med matsalsutrymme för 170 man samt manskapsmarketenteri och nödiga kökslokaler; två stallar för tillsammans 212 hästar jemte erforderliga foder- och sadelkammare; ett med dessa sednare sammanbygdt ridhus för tre volter af 60 fots diameter; ett sjukstall med åtta boxar och två spiltor; en mindre byggnad för skostall,
smedja och vagnsbod,.....- hvilka samtliga byggnader skulle uppföras af
tegel; samt slutligen nödiga uthus och gödselstad. Kostnaden för detta etablissement har beräknats till 342,000 kronor, deri äfven inberäknadt
28.000 kronor för inventarier och 20,000 kronor för planering, draineringar och afloppsledningar samt inhägnad.
Utrymmet inom kasernen synes emellertid hafva blifvit väl mycket reduceradt, enär åtskilliga lägenheter saknas, hvilka svårligen kunna undvaras. Detta skulle först och främst blifva förhållandet med sjukrum och förvaringsarrest samt vidare med handtverksrum och musikrum. Att tillfälle beredes till lindrigare sjukes vårdande inom kasernen är så mycket angelägnare, som det nu varande sjukhuset är temligen inskränkt för en ökad garnisonsstyrka och icke heller särdeles ändamålsenligt. Förenämnda brister kunna dock afhjelpas genom att uppdraga de båda
55 Bil. No 3 a, Ull Kongl. Maj ds Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1880.
ändpartierna ännu en våning, eller en våning högre än midtelpartiet, hvarför kostnaden beräknats till 16,000 kronor. Hela anläggningskostnaden, med kostnaden för inventarier, skulle då stiga till 358,000 kronor.. Härifrån bör dock afdragas den summa, som kan inflyta genom försäljning af de kronans tomter i Helsingborg och Engelholm, hvilka, i följd af tillkomsten utaf det nya etablissementet, blifva obehöfliga. Värdet af dessa tomter uppskattas till omkring 100,000 kronor, hvaraf största delen faller på tomterna i Helsingborg. Då emellertid den summa, som genom försäljning af tomterna kan inflyta, icke blir tillgänglig förr än efter det etablissementet hunnit åtminstone till vissa delar, färdigbyggas, så måste beloppet, derest det får beräknas såsom en tillgång för byggnadsföretaget, längre eller kortare tid af andra statsmedel förskjutas.
Ehuru prisen blifvit ganska lågt beräknade, har dock ett kostnadsförslaget något understigande entreprenadanbud å byggnadernas uppförande antingen. å.Raus eller Eneborgstomten erhållits från en såsom skicklig och pålitlig ansedd byggmästare. Skillnaden mellan det beräknade och erbjudna utgör 14,700 kronor, hvilka medel dock blifva väl behöfliga för .oförutsedda utgifter och arbeten, som under byggnadstiden kunna visa sig nödvändiga, till brunnar med dertill hörande uppfordringsverk och ledningar m. m., för hvilket någon särskild kostn.ad. icke finnes i förslaget upptagen samt till undersökningar, tillsyn, ritningar och dylikt. Vid sitt anbud anser sig emellertid byggmästaren icke bunden längre än till den 1 Oktober detta år. Liksom det derföre är af vigt att byggnadsföretaget i sin helhet må så snart som möjligt kunna kontraheras och påbörjas, är det äfven angeläget, att detsamma må så mycket som möjligt fortskyndas, på det att risken af prisstegringar under byggnadstiden skall aflägsnas. I betraktande ej mindre af ° statsverkets för tillfället skarpt begränsade tillgångar, hvilka med svårighet medgifva påbörjandet af nya byggnadsföretag, än äfven af den bjudande nödvändigheten att ej uppskjuta ordnandet af inqvarteringsförhallandena för husarregementet Konung Carl XV, har jag ansett bådadera kunna ses till godo, om det medgåfves, att för ifrågavarande etablissement använda det öfverskott af 101,000 kronor, som, enligt hvad jag ofvan visat, uppkommit å militieboställskassan och boställsdirektionernas medel.
Om till beräknade värdet af tomterna i Helsingborg och
Engelholm .................................................................................. kr. 100,000
Transport kr. 100,000
56 Bil. N:o 3 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1880.
Transport kr. 100,000
och förenämnda behållna medel ................................................. ® 101,000
lädes ett extra anslag af statsmedlen, stort.......................... • » 157,000
skulle derigenom den för etablissementet beräknade kostnad kr. 358,000 blifva gulden.
Med stöd af hvad jag nu anfört hemställer jag i underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att, för uppförande i eller vid Helsingborg af ett etablissement för två sqvadroner af Husarregementet Konung Carl XV, ej mindre bevilja 258,000 kronor och deraf anvisa att under år 1881 utgå 101,000 kronor från behållningarna å militieboställskassan och de upplösta boställsdirektionernas till Arméförvaltningen inlevererade tillgångar, än äfven medgifva, att för ändamålet må användas hvad som kan inflyta vid försäljning af de kronans hus och tomter i Helsingborg och Engelholm, hvilka nu disponeras af Husarregementet Konung Carl XV.
Arméens pensionering.
Uti underdånig skrifvelse af den 22 sistlidne Oktober har Direktionen öfver Arméens pensionskassa, efter verkställd beräkning, förklarat sig anse någon förhöjning i det för ifrågavarande ändamål beviljade kreditiv icke för år 1881 erforderlig, under förutsättning att behållningen från föregående år får för pensioneringen användas, och hemställer jag derför i underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att, i likhet med hvad sistlidet år egde rum, å extra stat för år 1881 anvisa ett kreditiv af 900,000 kronor att användas dels till upprätthållande af Arméens pensionskassas egen pensionering med nu fastställda pensionsbelopp, mot skyldighet för pensionskassan att afstå det för året densamma tillkommande förhöjda vederlag för de till statsverket indragna rusthållsafgifterna, dels till fyllnadspensioner i enlighet med de af Riksdagen godkända grunder för sådana pensioners utgående; som ock medgifva att hvad af de till pensioneringen under innevarande år anslagna medel kan blifva oanvändt, må för det kommande årets pensionering användas.
ö Under-
Bil. N:o
o
o
a, Ull Kongl. Maj:U Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1880. 57
Understöd åt f. d. landtvärnsman.
Eders Kongl. Maj:t torde vilja föreslå Riksdagen att för ifrågavarande ändamål äfven för 1880 anvisa å allmänna indragningsstaten
10,000 kronor under' vilkor, i enlighet med sist församlade Riksdags beslut, att understödsbeloppen icke få öfverstiga 150 kronor åt hvarje understödstagare.
Uppå Statsrådets öfrige ledamöters underdåniga tillstyrkan, täcktes Hans Maj:t Konungen till alla delar gilla och bifalla hvad nu i afseende på regleringen af utgifterna under Riks statens fjerde hufvudtitel samt de .för. landtförsvarets behof ifrågasatta nya såväl ordinarie som extra anslag, äfvensom i öfrigt, blifvit af Departementschefen föreslaget och hemstäldt; och skulle, angående hvad Kongl. Maj:t sålunda i nåder beslutit utdrag af protokollet Finansdepartementet meddelas, för. att läggas till grund vid författandet af Kongl. Maj:ts Proposition om statsverkets tillstånd och behof, i hvad den kan komma att röra landtförsvaret; hvarjemte de till detta statsregleringsärende hörande handlingar skulle vederbörande utskott tillhandahållas.
Ex protocollo
O. E. Pauli.
Bill. till Med. Prat. 1880. 1 Sami 1 Äfd.
Bil. N;o 3 a, till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.
59 Bil. Litt. A.
Förslag
till
Stat för Term lan ds Fiiltjägare-Corps.
Staben:
1 Öfverstelöjtnant och Corpschef, lön.................. 5,000: —
tjenstgöringspenningar....................................... 1,200: •_-
dagaflöning å 4 kronor, förslagsvis i 60 dagar 240: — lönetillägg för 2 tjenstehästar å 400 kronor 800: — fourrageersättning ä 1 krona om dagen för
hvarje häst....................................................... 730: _
1 Major, lön...................................................................~3,500: —
tj enstgöringspenningar ....................................... 500: _
dagaflöning å 4 kronor, förslagsvis i 60 dagar 240: —
lönetillägg för 1 tjenstehäst ......................... 400: —
fourrageersättning................................................ 365: _
1 Regementqvartermästare, lön ............................. 1,800: _
tjenstgöringspenningar...................... 400: _
dagaflöning å 3 kronor, förslagsvis i 60 dagar 180: —
lönetillägg för 1 tjenstehäst ........................... 400: _
fourrageersättning............................................... 365; _
1 Förste Adjutant, lön................................................ 1 200: _
tjenstgöringspenningar ....................................... 200: _
dagaflöning å 2 kronor, förslagsvis i 60 dagar 120: —
lönetillägg för 1 tjenstehäst ........................... 400: _
fourrageersättning................................................ 365: _
Transport
7,970: —
5,005: —
3,145: —
2,285: — 18,405: —
60 Bil. N:o 3 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket
Transport
1 Regementspastor, lön ............................................. 800: —
dagaflöning å 3 kronor, förslagsvis i 60 dagar 180: —
1 Auditör, lön .............................................................. 900: —
tjenstgöringspenningar ..................................... 400: —
dagaflöning å 2 kronor, förslagsvis i 60 dagar 120: —
1 Regementsläkare, lön ............................................. 2,800: —
dagaflöning å 4 kronor, förslagsvis i 60 dagar 240: —
1 andre Bataljonsläkare, lön .................................... 900: —
dagaflöning å 2 kronor, förslagsvis i 60 dagar 120: —-
1 Regementsintendent, lön ....................................... 2,800: —
tjenstgöringspenningar....................................... 900: —
dagaflöning å 3 kronor, förslagsvis i 60 dagar 180: —
1 Bataljonsadjutant, jemte portion under vapen-
öfningarne, lön .............................................. 360: —
tjenstgöringspenningar....................................... 200: —
dagaflöning å 40 öre, förslagsvis i 60 dagar 24: —
beklädnad .................... 120: —
arfvode ................................................................. 200: —
1 Regementsväbel, jemte portion under vapen-
öfningarne, lön ................................................ 360: —
tjenstgöringspenningar....................................... 200: —
dagaflöning å 40 öre, förslagsvis i 60 dagar 24: —
beklädnad ............................................................... 120: —
arfvode................................................. 200: —
1 Regementstrumslagare, jemte portion under
vapenöfningarne, lön....................................... 360: —
dagaflöning å 1 krona, förslagsvis i 60 dagar 60: — beklädnad ............................................................... 150: —
1 Gevärshandtverkare, jemte portion under vapenöfningarne, lön .......................................... 200: —
dagaflöning å 40 öre, förslagsvis i 60 dagar 24: —
1 Dito dito dito
Transport
1880.
18,405: — 980: —
1,420: — 3,040: - 1,020: —
3,880: —
904: —
904: —■
570: —
224: — 224: —
31,571: —
Bil. N:o 3 a, till Kongl. Maj:U Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.
61 Transport 31,571: —
Kompanistaten:
1 Kapten af lista klassen, lön................................. 2,800: —
tj enstgöringspenningar....................................... 400: —
dagaflöning å 3 kronor, förslagsvis i 60 dagar 180: —
3 Dito dito dito
1 Kapten af 2:dra klassen, lön ............................ 1,800: —
tjenstgöringspenningar ....................................... 200: —
dagaflöning å 3 kronor, förslagsvis i 60 dagar 180: —
1 Dito dito dito
1 Löjtnant af lista klassen, lön.............................. 1,200: —
tjenstgöringspenningar....................................... 120: —
dagaflöning å 2 kronor, förslagsvis i 60 dagar 120: —
3 Dito dito dito
1 Löjtnant af 2:dra klassen, lön ........................... 900: —
tjenstgöringspenningar ...................................... 120: —
dagaflöning å 2 kronor, förslagsvis i 60 dagar 120: —
3 Dito dito dito
1 Underlöjtnant, lön...................................................... 600: —
tjenstgöringspenningar....................................... 120: —
dagaflöning ä 2 kronor, förslagsvis i 60 dagar 120: —
3 Dito dito dito
1 Fanjunkare, jemte portion under vapenöfnin-
garne, lön ......................................................... 720: —
tjenstgöringspenningar ...................................... 300: —
dagaflöning å 1 krona, förslagsvis i 60 dagar 60: —
beklädnad ............................................................... 150: —
3 Dito dito dito
1 Sergeant af lista klassen, jemte portion under vapenöfningarne, lön.............................. 360: —
tjenstgöringspenningar...................................... 200: —
dagaflöning å 40 öre, förslagsvis i 60 dagar 24: —
beklädnad ............................................................... 120: —
4 Dito dito dito
Transport
3,380: — 10,140: —
2,180: — 2,180: —
1,440: — 4,320: —
1.140: — 3'420: —
840: — 2,520: —
1,230: — 3,690: —
704: — 2,81.6: —
71,571: —
1 Sergeant af 2:dra klassen, jemte portion under vapenöfningarne, lön..............................
tjenstgöringspenningar.......................................
dagaflöning å 40 öre, förslagsvis i 60 dagar beklädnad .........................................................
8 Dito dito
1 Korpral, jemte beklädnad in natura och portion under vapenöfningarne, lön ...............
dagaflöning å 25 öre, förslagsvis i 60 dagar
Dessutom nummerlön.
25 Dito dito
1 vice Korpral, jemte beklädnad in natura och
portion under vapenöfningarne, lön...............
dagaflöning å 10 öre, förslagsvis i 60 dagar
Dessutom nummerlön.
25 Dito dito
dito
Till löner åt 500 man, Korpraler, vice Korpraler, spel och jägare å 65 kronor..................................................................
1,650:
32,500:
Särskilda anslag:
Inqvarteringspenningar för 500 man å 10 kronor
Kekryteringspenningar......................................................
Medikamentspenningar under exercistiden ...............
Till musikens underhåll..................................................
5,000
3,375
1,750
Summa kronor 123,995
50.
50.
Tillkommer:
Af å anslaget uppkommande besparingar eller, om dessa icke dertill lemna tillgång, af Fjerde Hufvudtitelns allmänna besparingar utgår under skottår fourrageersättning för skottdagen till de löntagare, hvilka till sådan förmåns åtnjutande äro berättigade.
Bil. N:o 3 b till Korujl. Maj:ts Nåd. Bnp. N:o 1, om Statsverket 1880.
1 Utdrag af Protokollet öfver Landtför svar särenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen uti Statsrådet å Stockholms Slott den 14 November 1879.
Närvarande:
Hans Excellens Herr Statsministern Friherre De Geer,
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Björnstjerna, Statsråden: Herr Thyselius,
Boven,
Friherre von Offer,
Forssell,
Rosensvärd., von Steyern och Malmström.
Chefen för Landtförsvarsdepartementet, Statsrådet Rosensvärd, föredrog i underdånighet:
19:o
Arméförvaltningens underdåniga skrifvelse af den 28 nästlidne Oktober, deruti anmälts, att Kommendantsembetet i Göteborg hos Arméförvaltningen gjort framställning om beredande af något årligt understöd för tvänne vid dervarande utredningsförråds upplösning detta år ur kronans tjenst entledigade förrådsdrängar vid namn Hans Jonsson och Elias Svensson, i hvilket afseende öfverlemnats prestbevis för nämnde personer jemte intyg af andra vederbörande, hvaraf inhemtades, bland annat, att Jonsson vore öfver 57 år gammal, varit anstäld vid förrådet under nära 31 år och der städse ådagalagt ett hedrande uppförande samt med särdeles noggrannhet och nit fullgjort sina
2 Bil. N:o 3 h, till Kong!. Maj:U Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1880.
åligganden, äfvensom att lian nu befunne sig i små omständigheter, samt att Svensson, som uppnått mer än 56 lefnads- och nära 30 tjensteår, fått enahanda vitsord såsom förrådsdräng och att han numera icke kunde för sig och sin familj förvärfva nödtorftigt uppehälle; och hade Arméförvaltningen, i betraktande deraf, att ifrågavarande tvänne personer, utan eget förvållande, genom förrådets indragning beröfvats det arbete i kronans tjenst, hvaråt de under sin bästa tid på ett berömligt sätt egnat sina krafter, hvilken arbetsförlust utsatt dem för nöd på gamla (lagar, i underdånighet hemstält, att nådig proposition måtte till Riksdagen aflåtas om anvisande för bemälde Hans Jonsson och Elias Svensson af pension å allmänna indragningsstaten under deras återstående lefnad af 300 kronor åt hvardera, — eller lika belopp som vid 1874 års Riksdag beviljades drängarne vid Stockholms utredningsförråd Berglin och Lundgren — att beräknas från den 1 April innevarande år, då både Jonssons och Svenssons aflöning vid förrådet upphörde.
Med afseende å hvad Arméförvaltningen härvid anfört, tillstyrkte Statsrådet i underdånighet, det Kong!. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att, i öfverensstämmelse med hvad vid 1874 års riksdag i liknande fall egde rum, bevilja å allmänna indragningsstaten åt hvardera af nämnde förrådsdrängar, hvilka, enligt hvad blifvit upplyst, åtnjutit eu aflöning af 2 kronor om dagen, en årlig pension af Trehundra kronor, att utgå från April månads början år 1879; hvarjemte Statsrådet hemstälde att, vid nådigt bifall härtill, utdrag af detta protokoll, finge till Finansdepartementet expedieras, för behörigt iakttagande vid uppgörande af förslag till reglering af utgifterna under riksstatens nionde hufvudtitel.
Hans Maj:t Konungen behagade till alla delar bifalla och gilla hvad Statsrådet uti nästföregående 18 mål, N:is 19—36, i underdånighet tillstyrkt, hemstält och yttrat.
Ex protocollo Edv. Kol/modin.
Bil. N:o 3 c, till Kongi. May.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.
1 Utdrag af protokollet öfver LandtfÖr svar särenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen uti Statsrådet å Stockholms Slott den 31 December 187,9.
Närvarande:
Hans Excellens, Herr Statsministern Friherre De Geer.
Hans Excellens, Herr Ministern för Utrikes ärendena Björnstjerna, Statsråden: Almqvist,
Herr Thyselius,
Loven,
Friherre von Offer,
Forssell,
Rosensvärd, von Stötjern och Malmström.
Chefen för Landtförsvarsdepartementet, Statsrådet Rosensvärd, föredrog i underdånighet:
7:o
En utaf aflidne Kaptenen vid generalstaben Jacob Wilhelm Schartaus enka Anna Charlotta Schartau, född Servais, till Kongl. Maj:t stäld samt af chefen för generalstaben öfverlemnad skrift, hvaruti hon, som jemte en minderårig dotter befunne sig i särdeles behöfvande omständigheter, i underdånighet anhållit att, med afseende ej mindre å de intyg om skicklighet och oförtröttadt nit som vederbörande chefer afgifvit om hennes aflidne mans tjenstgöring än ock å det af läkare vitsordade förhållande, att det ansträngda arbete, som han under de senare åren underkastat sig, i betydlig mån förvärrat hans hjertsjukdom Bih. till Bihd. Prat. 1880. 1 Smil. 1 Afd. 9
2 Bil. N:o 3 e, till Kongi. Majds Nåd. Trop. N:o l, om Statsverket 1880.
och sålunda förkortat hans dagar, Kong! Maj:t måtte bereda sökanden för hennes återstående lifstid en årlig' pension af 600 kronor.
Af ansökningshandlingarne inhemtades hufvudsakligen, att Kaptenen Schartau aflidit den 12 sistlidne Juni och såsom sterbhusdelegare efterlemna!- enkan och en fyraårig dotter, att behållningen i boet enligt bouppteckningen utgjorde 8,881 kronor 14 öre, men att, enär uti denna behållning inginge de för enkan behöfliga möbler och husgeråd m. in., det belopp, hvaraf hon kunde påräkna någon inkomst, endast belöpte sig till 6,500 kronor, derå årliga räntan å 5 procent skulle utgöra 325 kronor; att hon såsom pension, gratifikation eller annat årligt understöd endast från Arméens enke- och pupillkassa åtnjöte 150 kronor årligen, samt att Kaptenen Schartau, enligt företedt läkarebetyg, fått sin hjertsjukdom förvärrad väsentligen genom det ansträngande arbete, som han i och för sin tjenst underkastat sig, hvarjemte sannolikt vore, att hans död påskyndats genom den sista resa, som han i tjensteärenden företagit och hvarunder han aflidit.
Uti särskild!, afgifna och vid ansökningen fogade yttranden hade
dels inspektören för militärläroverken intygat, att Kaptenen Schartau såsom lärare i topografi och militärgeografi ådagalagt eu synnerligen nitisk och förtjenstfull verksamhet, hvilken visat sig, bland annat, deruti att, då vid hans tillträde till denna befattning beslutats att åt undervisningen i nämnda läroämnen skulle gifvas en betydligt vidgad omfattning och i följd häraf utarbetandet af nya lärokurser erfordrats, Schartau ansett sig pligtig att författa och af trycket utgifva en för undervisningen afsedd lärobok i topografi m. m., samt att, enär Schartau för det härmed förenade trägna arbete, hvaråt han med outtröttligt nit och ifver egna! sig, endast kunnat använda den tid, som hans tjenstgöring vid generalstaben lemnade öfrig, det vore sannolikt, att häraf föranledda öfveransträngning menligt inverkat på hans helsa och i betydlig män bidragit till försvårande af det hjertlidande, som slutade hans dagar;
dels chefen för generalstabens topografiska afdelning, i afseende på de olika uppdrag Kaptenen Schartau haft sig förelagda i och för vårt lands topografiska kartläggning, vitsordat, att Schartau vid utöfvandet af nämnda uppdrag, hvarunder han äfven varit använd såsom befälhafvare för undervisningsafdelningen, alltid till de gedigna kunskaper, han i sitt yrke tillegnat sig, parat ett nit och en pligttrogenhet, som förtjenade det varmaste erkännande;
dels ock slutligen chefen för generalstaben anfört, bland annat, att Kaptenen Schartau sistlidna sommar under utöfvandet af sin tjenst
3 Bil. N:o 3 c, till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1880.
vid generalstabens topografiska arbeten ute på fältet af främmande personer anträffats döende till följd af en hastigt påkommen hjertförlamning, som inom kort äfven åtföljdes af döden; att dödsfallet' såsom äfven läkarebetyget utvisade, till stor del vore förorsakadt af hans långt drifna tjenstenit, alldenstund den outtröttliga ifver, med hvilken han under de senare åren underkastat sig ett alltför träget arbete, isynnerhet i och för sin lärarebefattning vid krigshögskolan på Marieberg, i hög grad förvärrat hans svåra hjertsjukdom och derigenom, menskligt att döma, lagt honom i en för tidig graf; att Schartau, som varit i tjenst i något mer än 22 år, deraf 21 år såsom officer, utgjort en prydnad för generalstaben så väl genom sina utmärkta kunskaper, som genom det lefvande intresse han hyst för allt hvad till hans tjenst hörde .så väl vid topografiska arbetena, vid hvilka hans tjenstgjort icke. mindre än 16 år, som ock såsom lärare vid krigshögskolan på Marieberg, der han på ett i hög grad berömligt sätt verkat alltifrån sin utnämning till lärare i topografi och militärgeografi år 1872; att han, såsom topograf-officer, på grund af sin skicklighet redan tidigt a.nvändts såsom befälhafvare för öfnings- och undervisningsafdelningen till utbildande af dugliga fältmätare, blifvit anförtrodd att utstaka triangelnätet i Vester-Norrlands län, kommenderats till biträde vid den militära utställningens anordnande i Wien 1873 och förordnats, att tjenstgöra såsom sekreterare i komitén för ordnande af rikets kartverk 1877 och 1878; samt att han såsom lärare vid krigshögskolan utarbetat nya kurser i både topografi och militärgeografi, hvilket senare ämne var för vårt land och våra militärläroverk alldeles nytt och derföre äfven kräfde stora kunskaper och mycken ansträngning, då ny väg på vetenskapens fält skulle brytas; anseende sig chefen för generalstaben på grund af här anförda förhållanden böra på det lifligaste förorda enkan Schartaus nu gjorda ansökning om pension, till hvars erhållande hennes aflidne mans nit och skicklighet i sin tjenst borde göra henne berättigad och hvartill hon äfven genom sin vandel visat sig värdig.
Då, enligt hvad af det handlingarne bifogade läkarebetyg, utfärdat af Professorn vid Carolinska Institutet, Medicine Doktorn R. Bruzelius, framginge, ej mindre att Schartaus hjertsjukdom, enligt bemälde professors mening, väsentligen förvärrats genom det ansträngande arbete, som Schartau i sin tjenst underkastat sig, än äfven att hans död högst sannolikt påskyndats genom den sista resa, han i tjensteärenden
4 Bil. N-.o 3 c, till Kanyl. Maj ds Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1880.
företagit och hvarunder han aflidit, så och då det torde finnas skäligt att genom bidrag till hans enkas underhåll lemna ett erkännande af det föredöme af skicklighet och tjenstenit, som Schartau under sin olikartade tjenstgöring, enligt hvad af hans chefer intygats, städse lenmat, hemstälde Statsrådet, i betraktande ytterligare af den omständighet, att för arméens befäl icke funnes någon af staten understödd allmän pensionsinrättning för enkor och barn, och att från armeens enskilda enke- och pupillkassa, hvari den aflidne förskaffat sig inträde, en kaptensenka blott utfinge det otillräckliga understödet af 150 kronor årligen, det Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att a allmänna indragningsstaten för enkan Schartau uppföra en årlig pension af. 400 kronor, att af henne från den månad, i hvilken mannen aflidit, åtnjutas så länge hon i sitt nuvarande enkestånd förblifver; hemställande Statsrådet slutligen, att, i händelse af nådigt bifall härtill, protokollsutdrag i ämnet finge till Finansdepartementet expedieras, för behörigt iakttagande vid uppgörande af förslag till reglering af riksstatens Nionde hufvudtitel.
Hans Makt Konungen behagade till alla delar bifalla och gilla hvad Statsrådet uti nästföregående fjorton mål, N:ris 7—20, i underdånighet hemstält, tillstyrkt och yttrat.
Ex protocollo Edv. Kolmodin.
Stockholm, tryckt hos K. L. Beckman. 1880.
Bil No 4 a, till Kong]. Maj:U Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.
1 Protokoll öfver Sjöförsvar särenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms slott den 9 Januari 1880.
Närvarande:
Hans Excellens, Herr Statsministern, Friherre De Geer,
Hans Excellens, Herr Ministern för utrikes ärendena, Björnstjerna, Statsråden: Almqvist,
Herr Thyselius,
Loven,
Friherre von Utter,
Forssell,
Rosensvärd, von Steyern och Malmström.
Departementschefen, Statsrådet Friherre von Otter, anhöll i underdånighet att, i sammanhang med uppgjordt förslag till reglering af utgifterna under riksstatens femte hufvudtitel för år 1881, få föredraga följande till Kongl. Maj:t inkomna framställningar:
Do. Marinförvaltningens underdåniga skrifvelse den 30 September 1879, med förslag rörande erforderlig förändring i ordinarie samt angående extra anslag för flottan år 1881;
2:o. Samma embetsverk^ underdåniga skrifvelse den 17 Oktober 1879, i fråga om ändring i bestämmelserna angående tiden för tillträdandet af den tjenstemännen vid flottans civilstat tillkommande löneförhöjning efter vissa tjenstår;
Bill. till It ilad. Prut. 1880. 1 Sami. 1 Åfd.
2 Bil. N:o 4 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.
3:o. Marinförvaltningens underdåniga skrifvelse den 30 September 1879 med yttrande och förslag i anledning af Riksdagens framställning i afseende å gjorda utbetalningar för vissa ändamål från anslaget till flottans nybyggnad och underhåll;
4:o. Samma embetsverks underdåniga skrifvelse den 24 September 1879, angående anskaffning af viss materiel för aptering af privata ångslupar till förande af stångminor; samt
5:o. Samma embetsverks underdåniga framställning den 27 Juni 1879, angående inrättande af en navigationsskola i Strömstad.
Departementschefen yttrade härvid:
»Då jag härmed går att inför Eders Kongl. Maj:t redogöra för de statsverkets behof, som skola på sjöförsvarsdepartementets föredragning anmälas, anser jag mig böra ånyo framhålla att, enligt min åsigt, icke någon åtgärd är af den framstående vigt för sjöförsvaret, som en tillökning i subalternofficerarnes antal å aktiv stat. Såsom jag vid föregående tillfällen då denna fråga varit å bane anfört, måste nemligen, för att blott den materiel vi redan ega må kunna vid fredsbrott tillgodogöras och erforderligt antal subalternofficerare afses till landtjenstgöringen, minst 130 sådana officerare kunna disponeras, under det den aktiva staten för närvarande upptager allenast 69. Val hafva, sedan frågan om en dylik tillökning vid sistlidne Riksdag var under behandling, åtgärder vidtagits i syftemål att utan särskilda kostnader kunna, i händelse af behof, påräkna ett antal subalternofficerare utöfver stat, i det att förklaring meddelats att dels kadett, som genomgått sjökrigsskolan men icke vunnit anställning vid Kongl. flottan, dels ock en hvar, som, efter att vid flottans underbefälsskola hafva undergått sjökaptens- eller ångfartygsbefälhafvareexamen, före uppnådd pensionsålder lemnar derstädes innehafd befattning, kunna, på gjord ansökning, föreslås till officerare vid Kongl. flottans reserv. Men den tillgång på subalternofficerare, som på denna väg må vinnas, lian icke fylla det behof af öfvadt befäl, hvarom här är fråga; ty hur duglige sjökrigsmän de än efter slutad undervisningskurs må hafva varit och huru erfarne och skicklige sjömän de fortfarande kunna anses vara, är dock uppenbart att åt dem icke annat än i undantagsfall kunna vid tillfälle af krigsutbrott anförtros poster, hos hvilkas innehafvare måste förutsättas fullständig kännedom om och utbildad förmåga att inlära och leda handterande! af nutidens sammansatta sjökrigsmateriel. Till dess erforderliga kunskaper och öfning härutinnan hunnit förvärfvas, skulle följaktligen kunna inträffa att till och med en del af den nu befintliga sjökrigsmaterielen komme att, af brist å befäl, vid fredsbrott ligga obegagnad, oaktadt det i de flesta fall lärer tillkomma flottan att emottaga och, om möjligt, afvärja det första fiendtliga anfallet. Behofvet af en tillökning utaf officersantalet i de lägre graderna å aktiv stat qvarstå!' alltså fortfarande och intet lämpligt tillfälle bör derföre
3 Bil. N:o 4 a, till Kongl. Mar.ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1880.
1 Grimas obeaktadt att återkomma med förnyad framställning i frågan. Om jag det oaktadt ocli ehuru flere år, såsom jag vid föregående tillfällen erinrat, erfordras för förberedande af en dylik tillökning, anser mig nu kunna underlåta tillstyrka förnyad framställning till Riksdagen i enahanda syftning, som under de båda senare åren, så sker det endast på grund deraf att särskilda förhållanden synas medgifva ett uppskof vid detta tillfälle. Dels pågår nemligen, enligt Eders Kongl. Maj:ts befallning, utredning af frågan huruvida icke Rikets saintlige sjöbefästningar lämpligen böra, såsom förhållandet är med byggandet af desamma och deras underhåll, jemväl med afseende å bestyckning och bemanning eller i begge dessa hänseenden, lyda under samma myndighets öfverinseende och ansvar; dels kommer, enligt nådigt beslut, att föreläggas instundande Riksdag förslag till lag angående allmänna värnpligten. Blifvande beslut i dessa frågor torde komma att inverka på frågan om behofvet af officerare å aktiv stat. Yid sådant förhållande och då i allt fall antalet elever, som från sjökrigsskolan under åren 1880 och 1881 kommer att utexamineras, icke kan antagas komma att lemna något betydligare öfverskott till besättande af flere officersplatser än som finnas å stat nu uppförde samt följaktligen behofvet af särskilda medel för aflönande af blifvande öfvertaliga officerare icke under sist berörde år är af tvingande beskaffenhet, har jag ansett med förnyåd framställning i ämnet till instundande Riksdag kunna anstå».
Departementschefen anförde derefter beträffande anslagstitlarne:
Aflöning för flottans kårer och stater.
1. »Uti den här ofvan först anmälda skrifvelse den 30 September 1879 har Marinförvaltningen beräknat de medel, som under år 1881 skulle erfordras för de nya lönestaternas tillämpning, till något högre belopp än som under de föregående åren varit för samma ändamål anvisadt. Orsaken till denna förhöjning är hufvudsakligen att söka dels i den omständighet att Marinförvaltningen, som föreslagit att å ordinarie stat uppföra den för tillverkning och skötande af de Whiteheadska minorna erforderliga personal, hvars aflöning för innevarande år utgår af det för minväsendet å extra stat anvisade anslag, för detta ändamål beräknat medel å aflöningsanslaget, dels ock deri att inqvarteringsbidrag beräknats åt de officerare, Indika på grund af nådiga Brefvet den 31 Maj 1878 förordnas att, för beredande af ändamålsenligare handläggning af angelägenheter rörande flottans artilleri, tills vidare tjenstgöra i' Marinförvaltningen. Då emellertid de skäl, som jag till statsrådsprotokollet den 8 Januari 1879 anförde för åsigten, att aflöningen åt minpersonalen tills vidare borde bestridas af de
4 Bil. No 4 a, till Kong!. Maj ds Nåd. Prop. År:o 1, om Statsverket 1880.
till minväsendet anslagna medel, fortfarande ega giltighet och den till nästlidet års Riksdag gjorda, men af Riksdagen då icke bifallna framställning om anvisande af inqvarteringsbidrag till berörde för tjenstgöring i Marinförvaltningen kommenderade officerare icke nu lärer böra förnyas, skulle de för ifrågavarande begge ändamål af Marinförvaltningen upptagna belopp icke komma att under denna anslagstitel inberäknas.
Visserligen skulle oaktadt denna minskning större utgifter å denna titel förekomma under år 1881 än under år 1878 — det senaste, för hvilket utgifterna äro till siffran kända — beroende deraf att de i medeltal omkring 4 underlöjtnantsplatser och 200 nummer vid matros- samt eldare- och handtverkskompanierna, Indika sistnämnda år voro vakanta, hvad de förra angår redan äro och, beträffande de senare, kunna antagas blifva till största delen fylda inom utgången af år 1881; men då i betraktande tages dels att under år 1878, utöfver det ordinarie anslaget, för löneregleringens genomförande erfordrades allenast 145,890 kronor 5 öre, af hvilket belopp 101,707 kronor 30 öre betäcktes af influtna vakansafgifter från Blekinge län och Södra Möre härad af Kalmar län, dels ock att dessa vakansafgifter torde för år 1881 kunna beräknas inflyta med omkring tio procent högre belopp än år 1878, så synes ett anslag å extra stat af 50,000 kronor fortfarande vara för ändamålet tillräckligt och följaktligen annan framställning till nu sammanträdande Riksdag i detta afseende icke erfordras än att, i öfverensstämmelse med hvad 1879 års Riksdag beslutat,
Riksdagen måtte, dels medgifva att, utöfver de afgifter för vakanta rnsthållsnummer i Blekinge län och Södra Möre härad af Kalmar län, Indika enligt 1876 års Riksdags beslut anvisats för genomförande af löneregleringen för flottan, jemväl öfriga under år 1881 inflytande dylika afgifter må för löneregleringens behof under sistnämnda år användas; dels och i öfrigt för löneregleringens genomförande under år 1881 för samma år anvisa ett anslag af
50,000 kronor å extra stat att gemensamt med anslaget till aflöning för flottans kårer och stater redovisas.
2. I underdånig skrifvelse den 17 Oktober 1879 har Marinförvaltningen framhållit behofvet af ändrade föreskrifter i fråga om tiden för tillträdandet af den tjenstemännen vid flottans civilstat tillkommande löneförhöjning efter vissa års tjenstetid. Marinförvaltningen har dervid erinrat hurusom, vid bestämmandet af vilkoren för åtnjutande af de löneförmåner, som, i sammanhang med den under de senare åren verkstälda regleringen af de centrala embetsverken, för embets- och tjenstemännen vid dessa embetsverk blifvit faststälda, i allmänhet medgifvits, att, der förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande af samma tjenst ansåges böra ega rum, löntagare Ange för åtnjutande af denna förhöjning tillgodoräkna sig den tid, som före den nya statens utfärdande för-
5 Bil. No 4 a, till Kongl. Maj:t,s Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.
flutit från hans tillträde till tjensten, på grund af vare sig fullmakt eller förordnande i följd af frågan om verkets omorganisation, hvilken förmån särskild! tillförsäkrats Marinförvaltningens civila embete- och tjensteman genom nådiga kungörelsen den 7 December 1877, i följd hvaraf ock åtskillige bland dem, Indika förut varit på förordnanden anstälde i Förvaltningen af sjöärendena, redan med år 1878, då den 113m staten för Marinförvaltningen började att tillämpas, kunnat komma i åtnjutande af ålders til lägg.
För tjenstemännen vid flottans civilstat, som reglerades år 1874, gäller deremot härutinnan det vid lönestatens fastställande af Riksdagen godkända vilkor, att tiden för tillträdandet af de i staten upptagna lönetillökningar efter vissa års tjenstgöring inom samma grad beräknas från och med året efter det, under hvilket tjensteman blifvit på ordinarie stat till tjenst inom graden förordnad eller befordrad. Detta stadgande har tillämpats efter ordalydelsen, så att tjensteman å nämnde civilstat, hvilka under tiden före 1875, då den nya aflöningsstaten trädde i kraft och befattningarna tillsattes på ordinarie stat, bestrid! samma befattningar på förordnande, ansetts, på grund af sålunda utaf Eders Kongl. Maj.t med Riksdagen faststälda vilkor, icke vara berättigade att, för åtnjutande af lönetillägg, beräkna sig denna tid tillgodo. En del af dem både likväl under ganska lång tid skött tjensterna på förordnande till följd af den allt ifrån år 1866 oafgjorda frågan om civilstatens omorganisation. T nådiga brefvet den SO Oktober sistnämnda år blef nemligen, i sammanhang dermed att eu komité förordnades för afgifvande af förslag till förändrade grunder för sjöförsvarets ekonomiska förvaltning, föreskrifvet att, för underlättande af öfvergången till en blifvande förändrad organisation af deri vid sjöförsvaret anstälde civilpersonalen, inom densamma ledigblifvande tjenster skulle endast tills vidare och emot lönens åtnjutande såsom arvode återbesättas.
Marinförvaltningen, som icke funnit giltig grund att fortfarande bibehålla ofvan anförda skiljaktighet emellan flottans civilstat och andra verk i fråga om beräkning af tiden för tillträdande af ålderstillägg, har följaktligen ansett den i förevarande hänseende för Förvaltningen meddelade bestämmelse billigtvis böra förklaras gällande för flottans civilstat, dock att löneförhöjning, på sådant sätt beräknad, icke borde i fråga varande tjensteman tillgodokomma förr än från och med år 1881, då först en hvar af dem skulle få åtnjuta den förhöjning, hvartill han kunde vara berättigad, om härvid tillgodoräknades honom den tid, som före den nya statens utfärdande förflutit från hans tillträde till tjensten, vare sig på grund af fullmakt eller förordnande i följd af frågan om civilstatens omorganisation. I sådant fall borde dock å samma stat tillämpas jemväl öfriga bestämmelser i 6:te punkten af åberopade kungörelsen den 7 December 1877, af innehåll, »att der förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande af samma tjenst anses böra medgifva,s, tidpunkten för första förhöjningen bestämmes
6 Bil. N:o 4 a, Ull Kong!. Maj:ts Nåd. Frop. N:o 1, om Statsverket 1880.
att inträda efter fem år, under vilkor att innehafvare!! mera än fyra år af denna tid sjelf bestridt sin egen eller, på grund af förordnande, annan statens tjenst, dock att härvid icke må föras honom till last den tid han åtnjutit semester, och för andra förhöjningen, om sådan eger rum, efter ytterligare fem år, under samma vilkor, på det sätt likväl, att den högre aflöningen ej får tillträdas förr än vid början af kalenderåret näst efter det den stadgade tjenståldern blifvit uppnådd; börande löntagaren dervid tillgodoräknas den tid, som före den nya statens utfärdande förflutit från hans tillträde till tjensten, vare sig på grund af fullmakt eller förordnande i följd af frågan om verkets omorganisation.»
Det belopp, som genom en förändring i denna syftning skulle såsom löneförhöjning tillkomma löntagare vid flottans civilstat utöfver hvad för samma ändamål kornrne att, med tillämpning af gällande bestämmelser, sådana de hittills tolkats, erfordras, skulle uppgå för år 1881 till 2,500 kronor, för 1882 till 2,000 kronor, för 1883 och 1884 till 1,500 kronor hvardera året och för 1885 till 1,000 kröner, efter hvilken tid den föreslagna förändringen icke kunde medföra någon utgift; kommande dessa belopp dock att minskas, derest någon af ifrågavarande tjenstemän skulle blifva befordrad eller afgå.
Då billigheten synes fordra, att tjenstemännen vid flottans civilstat i afseende å tiden för tillträdande åt dem i stat tillförsäkrad löneförhöjning efter viss tids tjenstgöring likställas med andra statens tjenstemän, livilkas löneförhållanden under de senare åren reglerats, och grunden till den olikhet, som härutinnan för närvarande förefinnes, torde vara att söka endast i den tillfälliga omständighet, att flottans civilstat omreglerades tidigare än de centrala embetsverken och innan bestämmelserna i afseende å det jemförelsevis nya aflöningssättet med löneförhöjning efter viss tjenstetid erhållit den utveckling och bestämdhet, som genom vunnen erfarenhet sedermera kunnat gifvas dem, anser jag mig böra biträda den gjorda framställningen. Bifall till densamma bör i (ifrigt icke föranleda någon förhöjning i det nuvarande förslagsanslaget till ålderstillägg. Den för innevarande år uppgjorda beräkningen öfver de ålderstillägg, som utgå från det å femte hufvudtiteln i sådant afseende uppförda förslagsanslag, slutar nemligen på ett belopp, som med 2,400 kronor understiger samma anslag.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt tillstyrker jag, det Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen hemställa:
att Riksdagen, med ändring af den utaf Riksdagen jemlikt dess skrifvelse den 15 Maj 1874 för dess del godkända bestämmelse angående tiden för tillträdandet af den tjenstemännen vid flottans civilstat till kommande löneförhöjning efter vissa års tjenstetid, måtte medgifva, att det för Marinförvaltningen gällande, i 6:te punkten af nådiga kungörelsen den 7 December 1877 intagna stadgande
I
Bil. N:o 4 a, till Kongl. Mag:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1880.
finge å nämnde civilstat tillämpas; dock att löneförhöjning i enlighet med deri stadgad beräkningsgrund icke må i fråga varande tjensteman tillgodokomma förr än från och med år 1881.
Beklädnad för sjömans- och skeppsgossekårerna.
3. Vid 1877 års Riksdag föreslog Eders Kongl. Maj:t att, jemte det båtsmansbeklädnadsmedlen, hvilka förut ingått direkt till Förvaltningen af sjöärendena och användts till anskaffande af beklädnad, upptoges såsom eu inkomsttitel i riksstaten, följande å femte hufvudtiteln uppförda anslag nemligen: reservationsanslaget till beklädnad åt matroser och skeppsgossar, 89,000 kronor, och förslagsanslaget till beklädnad åt båtsmans- samt eldare- och handtverkskompanierna, 138,200 kronor, måtte sammanföras till ett förslagsanslag, under titel »beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna» och upptagas till belopp af 282,000 kronor. Riksdagen ansåg emellertid att då denna summa vore beräknad för kårernas fulla nummerstyrka samt vakanser till ej obetydligt antal ofta uppkomme, något öfverskridande af anslaget ej borde förutsättas såsom behöflig!, hvarför Riksdagen på det sätt biföll den nådiga framställningen, att de båda anslagen sammanfördes till ett förslagsanslag till »högst» det begärda beloppet.
Då likväl, enligt hvad Marinförvaltningen anmält, å nämnda anslag under år 1878 uppkommit eu brist af 46,302 kronor 68 öre, erhöll Förvaltningen genom Nådigt Bref den 4 Juli 1879 förständigande att, vid afgifvande af förslag till erforderliga framställningar till näst instundande Riksdag, inkomma med yttrande i hvad mån naturen af ifrågavarande anslag lämpligen borde förändras; och har Marinförvaltningen med anledning häraf anfört, att, ehuru ett anslag afsedt att bestrida kostnaden för gemenskapens beklädnad, lämpligast borde ega förslagsanslags natur, likväl och då detta anslags egenskap af förslagsanslag förändrats derigenom att dess högst uppgående belopp blifvit i riksstaten begränsad!, Marinförvaltningen ansa ge att, derest icke förändring af anslaget derhän att ordet »högst» i riksstaten uteslötes, skulle ifrågakomma, någon annan utväg icke återstode än att förändra anslaget till reservationsanslag; och hemställde Marinförvaltningen förty, att anslaget måtte sålunda förändras, samt dervid medgifvas att framdeles möjligen uppkommande besparingar å detta anslag iinge användas till betäckande af den från 1878 balanserade bristen, äfvensom af de brister, hvilka kunde uppkomma å 1879 och 1880 årens anslag.
Det ifrågavarande anslaget å 282,000 kronor är beräknadt med antagande för matros-, eldare- och lmndtverks- samt skeppsgossekompanierna af den nummerstyrka, som i gällande stater finnes bestämd och, hvad båtsmanskompani-
8 Bil. N:o 4 a, till Kon;//. Maj:U Nåd. Prop. M:o 1, om Statsverket 1880.
ernå beträffar, af det ungefärliga medeltalet af samtlige under ett år till tjenstgöring uppfordrade båtsmän. Om än vakanser under 1878 förefunnits till icke obetydligt antal, har likväl å andra sidan det uppfordrade antalet båtsmän, till följd af den ovanligt stora mängden af nyantagne sådana, livilka skola oberoende af uppfordringen i öfrigt genomgå ett års rekrytkurs, betydligt öfverskridit det beräknade medeltalet af 850, så att, exempelvis, antalet uppfordrade båtsmän vid Carlskrona station under år 1878 i medeltal uppgick till 1,070 man eller 220 flere än hela det antal, från hvilket man utgått vid anslagets beräknande. Dertill kommer att under de år då en större rekrytering eger rom utgifterna ytterligare ökas dels till följd deraf att nyantagne båtsmän skola förses med både lista och 2:dra ställets beklädnad under det att öfrige uppfordrade båtsmän erhålla endast nytt lista ställ, dels derigenom att vissa af lista ställets persedlar skola vara 1V2, 2 eller 3 år, men måste ersättas af anslaget det år de utlemnas. Vid sådant förhållande och under förutsättning att anslagets belopp kan anses efter medeltalsberäkning vara tillräckligt, synes en ändring i bestämmelserna för dess användande vara erforderlig, dervid kan väljas den utväg att antingen anslaget erhåller natur af vanligt ordinarie anslag och att detsamma får för hvarje år öfverföras till beklädnadsförrådet, hvilket i sin ordning skulle bestrida alla kostnaderna för beklädnaden, eller ock att, såsom Marinförvaltningen föreslagit, anslaget förändras till reservationsanslag, hvilken senare utväg torde böra anses ega öfvervägande fördelar; hemställande jag förty att nådig framställning må till Riksdagen aflåtas i öfverensstämmelse med Marinförvaltningens förslag.
Båtsmansindelningen
och
tillskott i de till båtsmansindelningen i Blekinge län anslagna räntor.
4. »I enlighet med Eders Kong!. Majits, på föredragning af Chefen för Finansdepartementet den 31 December 1879 fattade beslut, skulle framställning till Riksdagen ske derom att, med sammanförande af ifrågavarande båda anslag, må beräknas:
För båtsmansindelningen:
Indelning och dermed jemförlig anvisning på förslag:
Friheter .................'......................................................... kr. 77,300: -
Ersättningar..................................................................... B 24,600: •
Summa kr. 101,900: —; hvari-
9 Bil. N:o 4 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.
hvarigenom, då summan af de båda anslagen i 1880 års riksstat utgör 105,053 kronor 98 öre, en minskning uppkommer med 3,153 kronor 98 öre.
Flottans nybyggnad och underhåll.
5. Sedan Riksdagens revisorer vid granskningen af Förvaltningens af sjöärendena räkenskaper för år 1876 fästat uppmärksamheten derå, att af ifrågavarande anslag blifvit användt medel till varfspolis i Oarlskrona, till pensioner åt i kronans tjenst skadade, till invalidstat vid Oarlskrona station samt till indrägt ngsstaten vid Göteborgs f. d. depot, så har Riksdagen i underdånig skrifvelse den 20 Maj 1879, med åberopande häraf och under erinran att den af Kongl. Maj:t till 1873 års Riksdag gjorda framställning om förhöjning i detta anslag till visst belopp icke blifvit i afseende å den del, som beräknades utgå för aflöning åt den redan upprättade polisbevakningen vid varfvet i Carlskrona, af Riksdagen bifallen, beträffande öfriga omförmälda utgifter yttrat, att desse visserligen synts vara af beskaffenhet att medel till desammas utgörande icke borde saknas, men att Riksdagen emellertid ansåge det önskvärdt, att hvarje anslag i möjligaste mån uteslutande användes till de ändamål, som dermed omedelbarligen afsetts, hvarigenom en öfverblick af kostnaderne i hvarje särskild! fall otvifvelaktigt komme att befrämjas; på grund hvaraf Riksdagen, som funnit ifrågavarande utgifter icke böra bestridas af anslaget till flottans nybyggnad och underhåll samt föreställt sig att hinder icke borde möta för dessa utgifters upptagande under särskilda titlar, som tydligen angåfve deras ändamål, funnit sig böra i underdånighet anhålla det Eders Kongl. Maj:t vid ett framtida uppgörande af förslag till reglering af utgifterna under riksstatens femte hufvudtitel täcktes låta särskildt uppföra de summor, som för ifrågavarande ändamål kunde anses erforderliga.
I det underdåniga utlåtande, som med anledning häraf infordrats från Marinförvaltningen, har detta embetsverk yttrat, att det ansåge de anmärkta utbetalningarne icke lämpligen kunna utgå från annat anslag än det för flottans nybyggnad och underhåll, enär de afsåge ändamål som närmast stode i sammanhang med dem, för hvilka berörda anslag vore anvisadt, men på det att en öfverblick af kostnaderne i hvarje särskildt fall måtte, i enlighet med Riksdagens önskan, kunna beredas, vid hädanefter upprättade förslag till reglering af utgifterna under femte hufvudtiteln syntes böra iakttagas att de belopp, som för i fråga varande ändamål ansågos erforderliga, specifikt upptogos.
Hvad nu först angår kostnaden för polisbevakning vid varfvet i Carlskrona, så torde jag få erinra att redan den genom nådigt Bref den 30 Ok- Bih. till Riksd. Prot. 1879. 1 Sami. 1 A/d. 2
10 Bil. Nio 4 a, till Kong!. Majiis Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1880.
tober 1866 tillsatta komité för ordnande af sjöförsvarets ekonomiska förvaltning framhöll vigten deraf att bevakningen å stationerna, som då bestreds af s. k. nattvakare, uttagne bland båtsmännen, öfver]ätes åt särskild! anstälde polistjenstemän; och bland erforderliga åtgärder för ordnandet af förhållandena vid stationerna framhölls jemväl af Chefen för sjöförsvarsdepartementet i hans anförande till statsrådsprotokollet den 9 Januari 1871 särskild! upprättandet af en polisbevakning vid varfven. Först efter det underhandlingar med Carlskrona stad om öfvertagande af bevakningen äfven å kronovarfvet icke ledt till framgång, kom särskild polisbevakning derstädes till stånd. Erfarenheten har ock ådagalagt det välbetänkta i denna anordning. Derigenom har vunnits icke allenast rättelse i det länge både inom och utom flottan öfverklagade förhållandet att indelt trupp under uppfordring å stationen i stor utsträckning begagnades till eu för deras egentliga uppgift främmande bevakningstjenst å varfvet, utan ock att underslef, oordningar och eldfara i följd af den stora arbetsstyrka som derstädes användes och hvilken numera till tsörsta delen är anstäld på grund af uppsägbar kontrakt, förekommas i långt högre grad än förut. Under sådana förhållanden lärer en återgång till äldre tiders bevakningssätt medelst kommenderadt manskap ej kunna ifrågakomma, och ej heller lärer annat anslag böra anlitas för att bestrida kostnaderna för denna inrättning, än det till Eders Kongl. Maj:ts förfogande stälda anslag till flottans nybyggnad och underhåll, från hvilket jemväl kostnaderna utgå för bevakningen vid Stockholms station, som fortfarande bestrides af båtsmän.
Emellertid synes mig hinder icke möta att särskildt i riksstaten under anslagstiteln upptaga beloppet af kostnaden för varfspolisen i Carlskrona, hvilken kostnad, jemlikt stat af den 17 December 1875, är beräknad till 22,100 kronor; och torde jag i sammanhang härmed få erinra derom, att Eders Kong]. Maj:t redan i nådigt bref den 12 Juni 1873 anbefalde Förvaltningen af sjöärendena att, efter stationsbefälhafvarens i Carlskrona hörande, meddela utlåtande huruvida på grund af den erfarenhet som under året vunnits i afseende å varfspolisens verksamhet någon nedsättning i den antagna personalens antal eller annan åtgärd, ledande till minskning i kostnaderna för varfvets bevakande, lämpligen kunde ega rum; men att, jemlikt nämnda embetsverk^ utlåtande den 9 December samma år, stationsbefälhafvaren, med vitsordande att den förändrade anordningen för bevakningens vid varfvet upprätthållande genom särskild anstäld polisbetjening visat sig mycket ändamålsenlig, ansett sig icke kunna tillstyrka någon åtgärd ledande till besparing utan att minska det gagn som med varfvets bevakning åsyftades.
Beträffande öfriga anmärkte utbetalningar å i fråga varande anslag och dervid först kostnaderna för invalidstaten, så torde böra upplysas att denna stat upprättades på grund af Kongl. brefvet den 17 December 1816, dervid
11 Bil. N:o 4 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof . N:o 1, om Statsverket 1880.
stadgades att å samma stat, hvilken endast vore afsedd för de med dagspenningar tjenande handtverkare och timmermän, icke någon finge intagas som ej tjenat vid staten 30 år, så vida ej någon med mindre tjenstår genom olyckshändelse i kronans tjenst blifvit ur stånd satt att kunna förtjena sig uppehälle, samt att understödet för dem som å staten förflyttades och hvilkas antal för hvarje station var i berörda nådiga bref faststäldt, skulle utgå till stadgadt belopp utan afseende å gratial och pension, som af samma person kunde af annan kassa eller fond åtnjutas. Antalet pensionärer är numera bestämdt till 40 vid Carlskrona och 3 vid Stockholms station, och utgör pensionens belopp 210 kronor. Sedan vid flere tillfällen blifvit till befrämjande af nödig förändring i afseende å varfsarbetarnes vilkor föreskrifvet, att tillsvidare antagning å timmermans- och handtverksstaterne ej finge ega rum och nyantagning å dessa stater för all framtid upphört i följd af nådiga brefvet den 19 April 1872, komma så väl dessa stater med nuvarande personalens afgång som ock, vid det förhållande att öfverflyttning till invalidstat sker uteslutande från desamma, invalidstaten småningom att upphöra. Det bör ock anmärkas att de å invalidstat intagne, hvilka derjemte åtnjuta pension, icke uppbära sådan enligt de af Eders Kong!. Maj:t med Riksdagen år 1876 faststälda förbättrade pensioneringsgrunder — från hvilken förmåns åtnjutande de äro genom Kongl. kungörelsen den 24 November 1876 och reglementet för pensionering af flottans och lotsverkets gemenskap den 31 Oktober 1879 uttryckligen undantagna — utan att denna pension utgår med lägre belopp enligt äldre bestämmelser. Då nu denna invalidstat lärer kunna anses hafva tillkommit med hufvudsakligt afseende å det otillräckliga gratial eller pensionsbelopp, hvilket på den tiden utgick från Amiralitetskrigsmanskassan till i fråga varande personal och sålunda synes kunna betraktas såsom ett slags fyllnadspension, torde med hänsyn härtill och då, såsom ofvan är anmärkt, timmermans- och handtverksstaterna komma efter nu varande personals afgång att upphöra, lämpligast vara att de för i fråga varande invalidstat erforderliga medel, hvilka utgå med högst 9,030 kronor, för framtiden anvisas på det anslag, hvarmed pensioneringen af flottans och lotsverkets gemenskap i allmänhet bestrides eller det å nionde hufvudtiteln i sådant afseende uppförda förslagsanslag, hvarom jag här nedan under rubriken pensionering torde få göra särskild underdånig framställning.
Vidare och hvad angår pensioner åt i kronans tjenst skadade, så förekommer härvid att i 36 § i nådiga reglementet för kronoarbetskåren den 8 Augusti 1842 stadgats att kronoarbetskarl, som under arbetet skadats så svårt att lian derigenom blifver oförmögen att sig sjelf försörja, skall tilläggas nödigt understöd af allmänna medel, om skadan tillkommit i kronans tjenst. I sammanhang med bestämmande af årligt understöd åt en skadad kronoarbetskarl fann Kongl. Maj:t, i nådigt bref den 19 November 1845, godt tillåta att år-
12 Bil. No å a, till Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1880.
ligt underhåll eller pension för i flottans arbete skadad kronoarbetskarl finge af Förvaltningen af sjöärendena bestämmas samt utgå af flottans medel efter de i reglementet för Amiralitetskrigsmanskassan stadgade grunder för pensioneringen af i enahanda belägenhet varande personer af flottans gemenskap. Beloppet af de medel, som under år 1880 beräknats utgå till kronoarbetskarlar, hvilka blifvit skadade i arbete för flottan och hvilka medel utbetalas af anslaget till flottans nybyggnad och underhåll, utgör, enligt hvad inkomne upplysningar gifva vid handen, nu mera efter inträffad afgång bland dessa underhållstagare ej mer än högst 76 kr. 50 öre. Under eu längre följd af år har någon kronoarbetskarl icke användts vid varfsarbetena och det lärer väl icke heller, åtminstone under vanliga förhållanden, i fråga komma att för sådan tjenst taga dem i anspråk. Då, under antagande häraf, i fråga varande utgift sålunda icke vidare eger det nära sammanhang med öfriga utgifter för flottans nybyggnad och underhåll som tillförene, men densamma likväl är för obetydlig att i Biksstaten särskildt uppföras samt dessutom kommer att så småningom upphöra, synes den lämpligen kunna för framtiden bestridas af det å 5:te hufvudtiteln uppförda anslag till extra utgifter.
Enahanda är förhållandet med det till indragningsstaten vid Göteborgs f. d. depöt utgående belopp. Sedan Eders Kongl. Maj:t i nådigt bref den 14 December 1869 beslutat att Nya Yarfvet vid Göteborg skulle tills vidare få användas till afhjelpande af behofvet utaf större utrymme för fångar, samt derefter i beslut den 20 Maj 1870 meddelat närmare föreskrifter angående upplösning af flottans depöt derstädes, så anmäldes af Förvaltningen af sjöärendena ett af befälhafvaren vid dåvarande skärgårdsartilleriets station uppgjordt förslag till indragningsstat för den del af personalen vid depöten, hvilken, såsom på ordinarie stat anstäld, ej ansåges kunna vid depötens upphörande afskedas eller till tjenstgöring*vid flottans station i Stockholm kommenderas; och föreskref Eders Kongl. Maj:t den 3 Mars 1871, beträffande den till timmermans- och handtverksstaten hörande personal, hvilken icke ansågs vara ovilkorligen berättigad att blifva vid innehafvande löneförmåner bibehållen, att vissa af dessa löntagare, hvilka uppnått den för erhållande af pension föreskrifna ålder och tjenstetid, skulle ur kronans tjenst entledigas; hvaremot, i betraktande af billigheten deraf att öfrige personer vid samma stat, hvilka dels ej uppnått pensionsåldern, dels icke voro delegare i Amiralitetskrigsmanskassan och följaktligen icke berättigade till pension, erhölle någon ersättning, desse tillädes sådan ersättning, lämpad efter deras ålder och den tid de varit i kronans tjenst, dock med skyldighet att under den tid ersättningen utginge göra den tjenst för sjöförsvarets räkning, som vid förefallande behof kunde vara dem föreskrifven. Beloppet af aflöningen enligt denna indragningsstat är i underhållsstaten för år 1880 beräknad till 505 kronor 60 öre, och torde, i öfverensstämmelse med hvad ofvan
Bil. N-.o 4 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 4880. 13
är föreslaget i afseende å medel till i kronans tjenst skadade kronoarbetskarlar, för i fråga varande ändamål erforderliga utgifter för framtiden lämpligen kunna utgå af hufvudtitelns anslag till extra utgifter.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, och då de ifrågasatta öfverflyttningarna från anslaget till flottans nybyggnad och underhåll icke lära böra föranleda någon nedsättning i anslagets nuvarande väl behöfliga belopp, har jag under denna anslagstitel att hemställa det Eders Kongl. Maj:t täcktes
dels föreskrifva att såväl från flottans medel utgående understöd åt kronoarbetskarlar, skadade i arbete för flottans behof, som ock kostnaderne för den å indragningsstat uppförda timmermans- och handtverkspersonalen vid Göteborgs f. d. depot skola från och med år 1881 bestridas af det å femte hufvudtiteln uppförda anslag till extra utgifter;
dels ock föreslå Riksdagen att upptaga anslaget till flottans nybyggnad och underhåll sålunda:
flottans nybyggnad och underhåll (derunder för polisbevakning vid Carlskrona station 22,100 kronor) reservationsanslag......................... 1,078,800: —
Lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstaltema.
6. I öfverensstämmelse med Eders Kongl. Maj:ts, på föredragning af Chefen för Kongl. Finansdepartementet, den 31 December sistlidne år och denna dag fattade beslut, skulle till Riksdagen hemställas, att anslaget till lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna må beräknas sålunda:
Anvisning i kontant, reservationsanslag ................................ Kr. 1,000,000: —
Indelning och dermed jemförlig anvisning på förslag:
Friheter ............................................................................ » 405: —
Ersättningar...................................................................... )> 4: —
Summa Kr. 1,000,409: — eller 51 kronor mindre än hvartill detta anslag är i riksstaten för år 1880 upptaget; och lärer derjemte böra förutsättas att de å inkomsttiteln »Fyr- och båkmedel» uppkommande öfverskott fortfarande må, såsom hittills, få för de med anslaget afsedda ändamål användas.
Undervisningsanstalter för sjöfart.
7. Stadsfullmäktige i Strömstad hafva, efter anmälan af åtskilliga rederier derstädes, uti en af magistraten förordad, af Eders Kongl. Maj:ts Befallnings-
14 Bil. N:o 4 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. JP>'op. N:o 1, om Statsverket 1880.
hafvande i Göteborgs och Bohus län insänd underdånig skrift anhållit om beredande af statsanslag för inrättande af en navigationsskola i nämnde stad, för hvilken skola de vore villige att bekosta nödig lokal; och hafva fullmäktige till stöd för denna anhållan anfört att, enligt uppgift, å de flesta af de 98 fartyg, hvilka vore hemmahörande i Strömstads tullkammaredistrikt, befälet för närvarande fördes af personer, som jemlik! Eders Kong], Maj:ts nådiga förordning den 22 November 1878 angående befälet å svenska handelsfartyg, dertill saknade behörighet; att, då en stor del af Bohusläns kustbefolkning egnade sig åt sjön och sjömän från denna trakt vore eftersökta äfven på andra håll, en dylik skola skulle vara nyttig icke allenast för denna kust och dess rederirörelse utan äfven för öfriga delar af riket genom den tillgång på navigatörer, från barndomen vana vid sjön, som derigenom bereddes; att navigationsskolan i Göteborg bäst lämpade sig för den sydliga delen af Bohusläns kust och i öfrig! af mången icke kunde besökas i följd af de dryga lefnadskostnaderna på platsen, hvartill komme att i många fall sjömän från norra delen af länet icke kunnat erhålla plats vid nämnda skola utan nödgats antingen afstå från den tilltänkta kursen eller söka plats vid Malmö eller annan aflägsen navigationsskola.
Öfver denna framställning hafva Direktionen öfver navigationsskolan i Göteborg, Inspektören för navigationsskolorna i riket, Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Göteborgs och Bohus län samt slutligen Marinförvaltningen afgifvit infordrade underdåniga yttranden. Samtliga dessa myndigheter hafva tillstyrkt bifall till den gjorda framställningen, dervid hufvudsakligen anförts, att till följd af de senare årens tryckta konjunkturer elevantalet vid Göteborgs navigationsskola visserligen under de två nästförflutna åren något minskats, men att med förbättrade sjöfartsförhållanden och till följd af tillämpningen af ofvanberörda nådiga förordning angående befälet å svenska handelsfartyg, antalet inträdessökande derstädes utan tvifvel skall blifva så stort, att såsom förut inträffat en del af dem måste tillbakavisas, isynnerhet som Eders Kongl. Maj:t i nådigt bref den 31 Maj 1878, jemte det Göteborgs stad funnits icke kunna tillförbindas att anskaffa erforderligt utrymme för dervarande navigationsskola utöfver hvad nuvarande lokal erbjöde, bestämt visst elevantal, afpassadt efter lokalens utrymme, utöfver hvilket elever tills vidare icke finge i samma skola intagas. På grund häraf och då på rikets vestkust funnes endast denna navigatiensskola, under det att i städer på östra kusten vore inrättade icke mindre än sju sådana skolor, syntes det väl behöflig! att å vestkusten inrättades ytterligare en navigationsskola, för hvilken, enligt myndigheternas samstämmiga mening, lämpligaste platsen vore Strömstad. I öfverensstämmelse härmed har Marinförvaltningen hemställt, det Eders Kongl. Maj:t täcktes, under vilkor att stadsfullmäktige i Strömstad, på sätt de förklarat sig villige, uppläte erforderlig
Bil. No 4 a, till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop.No 1, om Statsverket 1880. 15
lokal, till näst sammanträdande Riksdag aflåta nådig framställning om anvisande från ock med år 1881 af ett årligt anslag af statsmedel till belopp af 5,650 kronor för inrättande och underhållande af en navigationsskola i Strömstad, med lika stor lärarepersonal, som för närvarande finnes anstäld vid hvardera af navigationsskolorna i Kalmar, Vestervik, Visby och Gefle.
Med afseende å hvad sålunda förekommit och då handelssjöfarten, hvilken ensamt hvad den utrikes beträffar enligt konsulatberättelserna för åren 1873 —1877 inbringade bruttofrakter till i medeltal nära 35 millioner kronor årligen, lärer böra anses såsom en af Sveriges vigtigare näringsgrenar, som af staten bör åtnjuta allt det stöd, densamma utan men för andra lika vigtiga intressen kan lemnas; — då det begränsade utrymmet i Göteborgs navigationsskola, den enda å rikets vestra kust med dess, särskildt hvad Bohuslän beträffar, till stor del sjöfartsidkande befolkning, föranledt Eders Kong! Maj:t att genom nådigt beslut den 31 Maj 1878 bestämma högsta elevantalet i nämnda skola till 170; — samt då de, som begagna sig af navigationsskoleundervisningen, till största delen äro mindre bemedlade personer, hvilka följaktligen hafva svårt att bestrida de kostnader, som med vistandet vid mera aflägsna skolor äro förenade, äfven om dessa skolor skulle utan tillökning af nu befintliga lärarekrafter kunna bereda undervisning åt ett större antal elever än under de senaste åren derstädes varit antagna, hvilket dock icke — helst antalet inträdessökande, till följd af de skärpta fordringarne, för att kunna vinna behörighet att å fartyg föra befäl, torde böra antagas komma att ökas — kan anses vara fallet, så lärer behofvet af den ifrågasatta nya skolan få anses till fullo ådagalagdt. Som densamma emellertid icke lärer behöfva afses för högre elevantal än 40 i navigationsafdelningen, bör densamma, på sätt Marinförvaltningen hemställt, blifva i afseende å lärarepersonalen likstäld med navigationsskolorna i Gefle, Kalmar, Vestervik och Visby, och alltså erhålla en föreståndare och två lärare.
.Tåg hemställer derför, att Eders Kongl. Maj:t måtte i nåder föreslå Riksdagen att, för inrättande af en navigationsskola i Strömstad, Riksdagen må, under vilkor det staden på egen bekostnad anskaffar och framgent underhåller de för samma skola erforderliga hus och byggnader, förhöja anslaget »Undervisningsanstalter för sjöfart» från 102,000 kronor till 107,650 kronor eller med 5,650 kronor.
8. Beträffande alla de ordinarie anslag som i Riksstaten för innevarande år finnas under femte hufvudtiteln uppförda och icke här ofvan blifvit särskildt omnämnda, har jag icke att för år 1881 föreslå annan förändring än i afseende å förslagsanslaget
16 Bil. No 4 a, till Kong! Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.
Skrifmaterialier och expenser, red in. m.,
hvilket för jemnande af luifvudtitelns slutsumma torde böra höjas från 45,857 kronor 2 öre till 46,412 kronor eller med 554 kronor 98 öre.
Om de sålunda af mig gjorda framställningar bifallas skulle förhöjningen
på ordinarie stat blifva.......................................................... kronor 6,204: 98.
Om härtill lägges femte hufvudtitelns slutsumma enligt
gällande riksstat ............................................................ » 5,172,000: —
men från den genom berörde sammanläggning erhållna
summan ........................................................................... » 5,178,204: 98.
afdroges här ofvan angifna minskningar i anslaget för båts-
mansindelningen......................................... 3,153: 98.
samt i anslaget till lots- och fyrinrättningen
med lifräddningsanstalterna ..................... 51: — ^ 3 204- 98
så erhålles det belopp » 5,175,000: —
hvartill femte hufvudtitelns ordinarie anslag skulle för år 1881 uppgå.»
Extra ordinarie anslag.
I fråga om de anslag på extra stat, som utöfver de ofvan omförmälda
50,000 kronor för löneregleringens genomförande kunde erfordras, yttrade Departementschefen:
»De extra ordinarie anslag, om hvilkas anvisande framställningar från Flottans stationer inkommit och hvilka Marinförvaltningen ansett böra vid nu instundande Riksdag tillgodoses äro följande:
Carlskrona station:
För anskaffande af ett nytt bogserångfartyg ................................. kr. 35,000,
Till arbetsmaskiner i verkstäderna........................... » 32,000,
För anskaffande af en svängbro af jern i stället för den nuvarande vestra vindbryggan å varfvet.................................... » 48,100,
Transport kr. 115,100.
Bil. N:o 4 a, Ull Kongl. May.U Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1880.
1?
Stockholms station:
Transport kr. 115,100,
För uppförande af en gjuteribyggnad å galérvarfvet .................. » 46,000,
För muddring utanför dockan och galérvarfvet samt söder om
Skepps- och vester om Kastellholmen.................................... » 25,000,
hvarjemte Marinförvaltningen för egen del ansett särskilda anslag erforderliga till fyllande af nedan nämnda behof, nemligen:
För kompletterande af sjöbefästningarnes vid Carlskrona inven-
tarier m. m.................................................................................. » 192,000,
Till artillerimateriel och handvapen ................................................ » 802,000,
För skjutförsök och inskjutning af kanoner med inberäkning af
5,000 kronor, som af Varfschefen i Carlskrona begärts ... » 35,000,
För anskaffning af en flyttbar kanonkran för Carlskrona stations
varf............................................>................................................... b 6,000,
För omarbetning af krut .................................................................. » 30,000,
För minväsendet ................................................................................. » 120,000.
Summa kr. 1,371,100.
De flesta sålunda anmälda behof äro otvifvelaktigt af beskaffenhet, att de ju förr desto hellre böra tillgodoses, hvartill kommer behofvet af medel till ny fartygsmateriel; och jag skulle vid sådant förhållande icke kunna underlåta att vid detta tillfälle tillstyrka framställning till Riksdagen om anvisande af betydligare anslag å extra stat derest icke, i följd af Eders Kongl. Maj:ts nådiga befallning i anledning af Chefens för Finansdepartementet yttrande till protokollet öfver landtförsvarsärenden den 12 December sistlidne år, det ålåge mig tillse att, så vidt möjligt, anslagsfordringarna beräknades till det belopp som i 1880 års riksstat är för femte hufvudtiteln anvisadt. Med hänsyn till denna nådiga befallning och då inom nämnda belopp icke skulle kunna upptagas medel till fartygsbyggnader utan att alla eller nästan alla ofvan uppräknade arbeten och anskaffningar undanskötes, hvilket jag icke kan tillstyrka, torde endast följande anvisningar, hvilkas sammanlagda summa tillika med de ordinarie anslagen under femte hufvudtiteln icke öfverskrider denna liutvudtitels slutsumma för år 1880, böra hos Riksdagen begäras, nemligen:
9. Till arbetsmaskiner i verkstäderna vid flottans varf i Carlskrona. Af Yarfschefen vid Carlskrona station har anmälts behofvet vid verkstäderna å varfvet derstädes af maskiner, för Indika, enligt specifik förteckning, kost-
Bih. till Bi/csd. Prof. 1880. 7 Samt. 1 Afd. 3
18 Bil. N:o 4 a, till KongL Majds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.
naden beräknats till 32,000 kronor; dervid nämnde chef, under åberopande att en del af dessa maskiner vore afsedda att ersätta sådana, som under 30 till 40 år varit nästan dagligen använda, framhållit att i fråga varande anskaffning vore oundgängligen nödvändig derest varfvets arbeten skulle kunna på ett ekonomiskt sätt bedrifvas. Framställningen har af Marinförvaltningen tillstyrkts, och äfven jag anser, på grund af hvad Yarfschefen sålunda anfört, det vara af synnerlig vigt att nu tillgodose i fråga varande behof, i följd hvaraf jag, i öfverensstämmelse med hvad Förvaltningen jemväl föreslagit, hemställer att till arbetsmaskiner för stationens verkstäder må af Riksdagen begäras ett anslag af 32,000 kronor.
10. Muddring vid Stockholms station. För detta ändamål har Yarfschefen vid stationen anmält behofvet af ett extra anslag, stort 25,000 kronor.
Stränderna så väl vid galérvarfvet, som rundt om hela Skeppsholmen vore nemligen starkt uppgrundade och i stort behof af upprensning. Dockans å galérvarfvet porttröskel läge 23,5 fot och porttomtens botten 24,5 fot under medelvattenstånd, men utanför porttomten vore minsta djupet endast 13 och medeldjupet 16,5 fot. Det vore derföre alldeles nödvändigt att derstädes verkställa muddring icke allenast för att möjliggöra intagande i dockan af mera djupgående fartyg, utan äfven för att förekomma det lera och dy runne in på porttomtens botten, hvithet försvårade dockportarnes öppnande. Till afhjelpande af dessa olägenheter borde muddring utanför dockans porttomt verkställas till större djup än 24,5 fot och fortgå till 30 fots djup närmast utanför dockan, hvarför kostnaden beräknades till 8,000 kronor, hvilket belopp i främsta rummet ansåges nödvändigt att få anvisadt.
Utanför den nybyggda kajen vid galérvarfvet, utgörande en sträcka af ungefär 800 fot från docköppningen, vore vattendjupet på 10 ä 15 fots afstånd från kajen minst 4 och högst 14.5 fot, hvarföre derstädes erfordrades muddring, ehuru till mindre djup än vid dockan, eller till 18 ä 20 fot, hvarför kostnaden beräknades till 19,200 kronor.
Söder om Skeppsholmen och vester om Kastellholmen å en strandlängd, utgörande på förra stället 700 fot och på det senare 650 fot, erfordrades äfvenledes muddring. Om dessa stränder skulle blifva tillgängliga för fartyg med endast 8 ä 10 fots djupgående, behöfde omkring 300 kubikstänger dy derstädes uppmuddras sedan flera sänkta fartygs vrak blifvit upptagna, för h vilka arbeten kostnaden beräknades till 12,000 kronor.
Sammanlagda kostnaden för de i fråga varande muddringsarbetena utgjorde således 39,200 kronor. Men då muddringen utanför den nya kajen vid galérvarfvet samt vid Skepps- och Kastellholmarne, beräknad till en kostnad af 31,200 kronor, icke vore till hela sin utsträckning af samma tvingande natur, som utanför dockan, så ansåge Yarfschefen sistnämnda belopp nu kunna
19 Bil. No 4 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Btatsverket 1880.
begränsas till 17,000 kronor och följaktligen, med tillägg af 8,000 kronor för utförande af muddringsarbetena utanför dockan, i det hela 25,000 kronor erfordras; och hemställer Marinförvaltningen att för ändamålet måtte äskas ett extra statsanslag till sistnämnda belopp.
Upprensning utanför dockan å galérvarfvet anser äfven jag vara af tvingande behof påkallad och det öfriga nu föreslagna muddringsarbetet-bör desto hellre i samband dermed utföras, som mudderverk här i staden icke, enligt hvad anmäldt blifvit, finnes att ens för kortare tid fä hyra samt följaktligen det flottan tillhöriga i Carlskrona förlagda måste för ändamålet hit transporteras, hvithet åter icke skulle vara med god hushållning förenligt, så vida ej detsamma finge åtminstone under största delen af året härstädes tillgodogöras. Med hänsyn jemväl till den vigt som upprensning af i fråga varande vattenområde, på sätt vid flera tillfällen framhållits, eger ur sanitär synpunkt, finner jag mig lika med Marinförvaltningen böra hemställa, att af Riksdagen måtte begäras ett anslag af 25,000 kronor för utförande af muddringsarbeten vid Stockholms station.
11. Artillerimateriel. De behof, för hvilkas fyllande Marinförvaltningen nu hemstält att ofvan anmälda 802,000 kronor måtte af Riksdagen begäras, äro följande:
20 Bil N:o 4 a, till Kongl. Ma,j:ts Nåd, Prof. N:o 1, om Statsverket 1880.
Kronor.
Transport! 683,300
1 kanon (cirka 5 dec.-tums kaliber)......................... 12,500
1 lavett till eko ......................................................... 8,000
300 st. projektiler till den större kanonen ä kr. 80
300 » d:o till den mindre d:o k » 30
2 »1 tums kulsprutor..................... k » 5,000
2 » lavetter till d:o ..................... ä » 500
Ammunition till 2 kulsprutor...................................
Artilleriinventarier......................................................
För kompletterande af skråförrådet för de vid
Carlskrona station befintliga kanoner ............
Summa
1.000 2,800
16,400
35,000
till kanonbåten Edda
802,000 -
Innan jag öfvergår till bedömande af hvilka bland sålunda anmälda behof må med minsta men kunna till ett kommande år uppskjutas, anser jag mig böra något utförligare redogöra för vissa förbättringar vid den inhemska kanontillverkningen, hvilka under det nästlidna året blifvit dels utförda dels förberedda, och hvilka torde i viss mån utöfva inflytande på bedömandet af så väl den nu föreliggande, som de i punkterna 12, 13 och 14 här nedan förekommande frågor.
I utlandet och särskildt hos firmorna Armstrong & Comp. i England och Krapp i Tyskland gjorda försök hafva ådagalagt att, om krutkammarens storlek och loppets längd ökades samt fullt passande krut användes, kunde för hvarje kaliberstorlek projektilen gifvas betydligt större initialhastighet och till följd deraf åstadkommas betydligt större verkan, utan att frestningen på kanonen derigenom tilltoge. Försök i detta hänseende borde derföre äfven hos oss göras, hvarföre ock Marinförvaltningen den 24 Januari sistlidne år till Eders Kongl. Maj:t inkom med begäran att bland annat tillverkningen af tre vid Finspongs styckebruk redan bestälda 4". 1 (12 c.m.) kanoner finge utföras efter en i öfverensstämmelse med ofvan angifna grunder uppgjord ritning. Marinförvaltningen anbefaldes den 29 i samma månad att, till vinnande af nödig erfarenhet, låta tillverka och pröfva eu bland nyss omförmälda kanoner efter vissa i sådant hänseende gifna bestämmelser, hvarefter och sedan rapport om försöken inkommit, föreskrift skulle lemnas angående tillverkningen af de båda öfriga. Af den på grund häraf ingifna rapporten framgick, att den med förstorad krutkammare försedda, förlängda 4"l (12 c.m.) kanonen, med begag-
Bil. No 4 a, till Kongl. Majds Nåd. Pr ap. No 1, ovi Statsverket 1880. 21
ilande af den såsom tjenligast befinna krutsorten och laddningsvigten samt något ökad projektilvigt, gifvit en initialhastighet och ett magasinera^ arbete, som hvad den förra anginge med omkring 20 procent och i senare afseendet med omkring 40 procent öfverstege hvad som erhållits med den äldre 4".l (12 c.m.) kanonen, utan att det tillåtna maximigastrycket af 2,000 atmosferer öfverskridits; på grund af hvilket fördelaktiga resultat föreskrift lemnades att äfven de återstående båda kanonerna skulle tillverkas efter den ritning, som efter de gjorda försöken blifvit faststäld.
Oaktadt de fördelaktiga resultat dessa försök gifvit kan det likväl befaras att, vare sig till följd af möjlig ojemnhet hos krutet eller på grund af andra omständigheter, maximigastrycket kan öfverskridas. Vid sådant förhållande och då med afseende fästadt derpå att, särskildt hvad skeppskanoner beträffar, det måste vara af synnerlig vigt att erhålla de inom vissa gränser lättaste kanoner, hvarmed afsedd effekt kan åstadkommas, eller med andra ord att dertill begagna det starkaste kanonmaterial, som står till buds, om ock kanonerna derigenom falla sig något dyrare, har, i sammanhang med införandet hos flottans artilleri af nämnde förbättrade kanonkonstruktion, fråga uppstått huruvida icke nyssnämnda mål skulle kunna vinnas genom att använda s. k. martinstål, tillverkadt inom landet efter den Terre-Noireska metoden. Sprängskjutning med en af martinmetall tillverkad 4® :ig kanon har derföre vid Finspong utförts efter samma program som följts vid sprängskjutning af de vid kanonbesigtningarne förekommande kontrollpjeserna af kanontackjern, med hvilkas dimensioner martinmetallkanonens äfvenledes fullkomligt öfverensstämde. Dervid visade sig att, under det endast eu af de många 4 a liga kontrollpjeserna af kanontackjern, som under de senaste 10 åren vid Finspong sprängskjutits, uthärdat längre än 219 skott med högst 6,47 Urs laddning, och denne ende sprungit i 220:de skottet eller det andra med denna laddning, uthärdade den 4 Unga kanonen af martinmetall 321 skott, deraf 88 med 6,47 U:s laddning innan han för samma laddning i det 322:a skottet sprängdes; hvarjemte sistnämnde kanon efter det 223:e skottet visade ungefärligen endast en tredjedel så stor utvidgning i krutkammaren, som tackjernskanonen efter det 219:de.
Den vunna erfarenheten har sålunda ej mindre bekräftat att kanoner med förstorad krutkammare och förlängdt kanallopp kunna göras betydligt kraftigare än de som hittills hos oss tillverkats, utan att frestningen å godset blifver större, än ock att skäl finnes för det antagandet att kanontillverkning kan inom landet åstadkommas, åtminstone i fråga om mindre kalibrar, af ett material som är betydligt starkare än kanontackjernet. Om vidare i betraktande tages att den artilleristiska kraften hos våra äldre tackjernskanoner i förhållande till kanoner af motsvarande kalibrar i andra länder är ganska tillfredsställande, så bör på goda grunder kunna dragas den slutsatsen att
22 Bil. N:o 4 a, till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.
vi, genom att tillverka flottans kanoner efter den förbättrade kanonkonstruktionen samt, ehuru de visserligen torde blifva något dyrare, åtminstone skeppskanonerna af martin-metall, böra kunna utan att vända oss till utlandet erhålla kanoner, åtminstone af mindre kalibrar, hvilka i alla afseenden äro jemförliga med de bästa kanoner af motsvarande kalibrar i andra länder. Vid sådant förhållande synes det mig angeläget att vid anskaffandet af nu
1 fråga varande lör fästningarne och exercisskolan afsedda kanoner, som alla äro af dylika kalibrar, den sålunda vunna erfarenheten bör, så vidt ske kan, tillgodogöras ej blott med afseende å konstruktionen utan äfven i fråga om materialet, och torde dessa kanoner efter hand som de blifva färdiga böra sättas å fartygen i utbyte mot deras motsvarande kanoner af äldre konstruktion och större tyngd, hvilken senare då fråga är om kanonernas användande å fasta platser i land är af jemförelsevis mindre betydelse.
Då det emellertid, till vinnande af ännu större visshet i fråga om de afsedda fördelarne, kan vara skäl att för närvarande inskränka anskaffningen till endast det ena af de erforderliga smärre kanonslagen, nemligen 4",i (12 c.m.) kanonerna, såsom det till antalet minsta, och hvilket kanonslag till konstruktionens företräden redan blifvit jemfördt med de äldre tackjernskanonerna, och medel till bekostande af den svåra kanonen jemte lavett till kanonbåten Edda lära kunna af fartygsmaterielanslaget påräknas, så torde, hvad angår egentliga kanoner med dithörande lavetter, medel nu höra begäras endast till anskaffning af:
5 st. 4//,i (12 c.m.) kanoner ä förslagsvis 5,800 = 29,000 och 5 st. lavetter till d:o ä » 2,500 = 12,500.
Bland öfriga ifrågasatta anskaffningar, anser jag följande icke utan väsendtlig olägenhet kunna undanskjutas, nemligen:
8 st. tubkanoner till 24 och 27 c.m. kanoner jemte tillhörande ammunition (för att användas vid skjutöfningar till såväl besparande af den dyrbara ammunitionen till de svåra kanonerna som deras bevarande) ... kronor 4,000.
2 st. entums kulsprutor med tillhörande ammunition och la-
vetter .......................................................................................... » 13,800.
granater till ofvan upptagna 5 st. 4",i (12 c.m.) kanoner, 300
till hvardera ............................................................................. » 22,500.
samt för fortsatt komplettering af skråförrådet.............................. » 15.200.
hvaremot med fyllandet af de i öfrigt anmälda behofven under denna titel torde ännu kunna anstå. Under förutsättning af bifall härtill skulle alltså framställningen till Riksdagen hvad beträffar medel till artillerimateriel kunna inskränkas till 97,000 kronor, hvilket jag i underdånighet tillstyrker.
23 Bil. No 4 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.
12. Kompletterande af sjöbefästningarnes vid, Carlskrona inventarier m. m. De för detta ändamål erforderliga behof npptogos vid anmälan af förslaget till reglering af utgifterna å femte hufvudtiteln för år 1880 sålunda:
En flyttbar lyftkran för svåra kanoner .............................. kronor 12,000: —
Åmmunitionsdurkars inredning................................................ » 30,500: —
Utredning.................................................................................... » 66,792: 81.
Inventarieutredning .................................................................. » 52,126: 92.
Inventarier................................................................................ » 68,389: 28.
17 st. bäddningar till 3",24 kanoner.................................... » 3,400: —
Uppläggning af kanoner......................................................... » 46,700: —
Oförutsedda utgifter.................................................................. » 590: 20.
kronor 280,499: 21.
hvarifrån dock borde afdragas återstoden af förut anvisade
medel................................................................................ » 28,499: 21.
hvarigenom således skulle för ändamålet erfordras............ kronor 252,000: —
och erinrades derjemte att i denna summa icke funnes upptagen kostnaden för en del kanonvandringar å Kungsholmen och Vestra Hästholmen, i afseende å hvilka arbetens utförande Marinförvaltningen genom Nådigt Bref den 15 Februari 1878 erhållit bemyndigande att utaf omhänderhafvande medel förskjuta det derför erforderliga belopp.
På anförda skäl hemstälde jag likväl att för år 1880 endast 156,000 kronor skulle för det uppgifna ändamålet af Riksdagen begäras. Riksdagen anvisade emellertid endast 60,000 kronor, hvadan således af de anmälda behofven för kompletterande af nämnde sjöbefästningars inventarier m. m. ännu återstå ouppfylda sådana till belopp af 192,000 kronor, förutom kostnaden för berörde kanonvandringar; och har Marinförvaltningen i underdånighet hemställt, att framställning till Riksdagen om anvisande af sistnämnda belopp måtte göras.
Då likväl de anskaffningar, för hvilka, i öfverensstämmelse med min tillstyrkan den 8 Januari 1879, medel då ansågos ej böra begäras, torde kunna till år 1882 uppskjutas samt utaf det i öfrigt erforderliga beloppet, 156,000 kronor, för innevarande år anvisats 60,000 kronor, hemställer jag att Eders Kongl. Maj:t måtte af nu sammanträdande Riksdag begära anvisandet af endast skilnaden mellan nyssnämnda båda belopp eller 96,000 kronor.
13. Omarbetning af krut. I flottans förråd finnes äldre vanligt styckekrut, hvilket icke innehar de egenskaper, som erfordras för att vara Renligt till kanoner af nyare konstruktion. Då emellertid detta krut kan omarbetas, så att det blifver lämpligt för nämnda ändamål, men det icke torde åligga Arméförvaltningen, som eljest har att tillhandahålla Flottan erforderligt krut, att bestrida kostnaderna för ifrågavarande omarbetning, hemställer nu
24 Bil. N:o 4 a, till Kong!-. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, o-m Statsverket 1880.
Marinförvaltningen att Eders Kongl. Maj:t täcktes, för omarbetning af förslagsvis 1,000 centner äldre krut, äska härför nödiga medel, hvilka skulle komma att uppgå till omkring 30,000 kronor.
Den i flottans förråd befintliga mängd vanligt styckekrut utgör något öfver
14,000 centner. Behållningen åter af sådant grofkornig! krut, som bör användas i kanoner af nyare konstruktion, dels på det kanonen må kunna utöfva all den kraft hvaraf konstruktionen är mäktig, dels för att undvika den farliga påföljd som användandet af det vanliga styckekrutet med dess häftiga förbränning utöfvar på kanonen, uppgår till endast något öfver 2,800 centner eller mindre, än som erfordras till en utredning för de flottans kanoner, hvartill det är afsedt. Vid sådant förhållande och enär, enligt uppgift från Arméförvaltningen i skrifvelse den 16 Maj 1877, den största qvantitet krigskrut, som med nu varande arbetsmetoder kan årligen tillverkas vid de i gång varande krutbruken vid Torsebro och Åker, endast utgör omkring 1,000 centner på hvardera stället, är angeläget att, till undvikande af att vid hastigt påkommande behof nödgas
införskrifva större mängd Renligt krut från utlandet, omarbeta åtminstone en
del af det befintliga äldre krutet, för att detsamma må blifva användbart för de förbättrade kanonkonstruktionerna; och tillstyrker jag följaktligen att, i enlighet med hvad Marinförvaltningen hemställt, anslag för ändamålet måtte af Riksdagen begäras till belopp af 30,000 kronor.
14. Skjutförsök och inskjutning af kanoner. Marinförvaltningen har, såsom ofvan är uppgifvet, hemställt att för detta ändamål måtte hos Riksdagen begäras ett belopp af 35,000 kronor, hvaruti inberäknats 5,000 kronor, som Yarfschefen vid Carlskrona station ansett erforderliga för försök till förbättrande af lavettkonstruktioner.
Med åberopande af mitt yttrande under 11.de punkten här ofvan i fråga
om pågående försök att få till stånd en inhemsk tillverkning åtminstone af
lättare kanoner, som vore fullt jemförliga med de bästa utländska af motsvarande kaliber, får jag, med hänsyn till behofvet af medel för så väl vidare skjutförsök med nya, som för fortsatt inskjutning af redan^befintliga kanoner tillstyrka att anslag må för ändamålet af Riksdagen begäras. Då emellertid de af Yarfschefen i Carlskrona begärda 5,000 kronor för förbättrande af lavettkonstruktioner lära kunna, om de finnas af ovilkorligt behof påkallade, utgå af tillgängliga medel, så kan den af Marinförvaltningen begärda summan nedsättas till 30,000 kronor, om hvilkas anvisande framställning alltså torde böra hos Riksdagen göras.
15. Minväsendet. För detta ändamål begärde Eders Kongl. Maj:t af nästlidna års Riksdag ett belopp af 200,000 kronor, hvarutaf beräknades 134,967 kronor 50 öre till komplettering af minmaterielen för spärrande af inloppen till Carlskrona, 19,885 kronor 75 öre för aflönande af den för vårdande, skötande
Bil. No 4 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. No /, om Statsverket 1880. 25
tande ombord ocli tillverkning af Wliiteheadska minor erforderliga personal och 45,146 kronor 75 öre för att kunna påbörja tillverkning vid flottans station härstädes af dylika minor. Med hänseende till angelägenheten att för den närmaste framtiden sä mycket som möjligt inskränka utgifterna beviljade emellertid Riksdagen endast 150,000 kronor eller ungefärligen det belopp, som för de två förstnämnda ändamålen ansetts erforderligt.
Marinförvaltningen har nu hemstält om ett extra anslag för år 1881 af
120,000 kronor nemligen: till anskaffning på förhand af viss materiel för aptering af privata ångslupar till förande af stångminor 36,800 kronor, till två stycken elektriska lysapparater 30,000 kronor, samt för minförsök och minvapnets utveckling i öfrigt 53,200 kronor.
Med afseende å anskaffningen af materiel för privata ångslupars aptering till förande af stångminor inhemtas af Marinförvaltningens ofvan åberopade skrifvelse i ämnet: att, sedan erforderliga medel blifvit den 8 November 1878 anvisade för anställande af försök i berörda hänseende, Yarfschefen vid flottans härvarande station fått sig anförtrodt dels att låta uppgöra förslag till aptering af härstädes trafikerande privata ångslupar till förande af stångminor och att i sådant afseende verkställa försök med en dylik ångslup, dels ock att inlemna uppgift å den för apteringen erforderliga kostnad och tid äfvensom förslag öfver materiel, som ansåges behöfva hållas i förråd, jemte kostnaden för densamma; att vid de försök, som i följd häraf blifvit anstälda, befunnits, att den dervid använda apteringsmetoden vore lämplig och ändamålsenlig samt att ångslupens hållbarhet vid sprängning af minor, laddade med 30 skålp. bomullskrut visat sig fullt tillfredsställande; samt att kostnaden för apteringen utgjorde för hvarje båt 3,225 kronor, hvarutaf erfordrades 1,840 kronor till anskaffning på förhand af sådana effekter, för hvilkas förfärdigande jemförelsevis längre tid kräfdes; och har Marinförvaltningen på grund häraf föreslagit att materiel för privata ångslupars aptering till förande af stångminor måtte till den utsträckning ofvan blifvit angifven anskaffas för att i förråd hållas för 20 sådana ångslupar.
Med anledning af hvad sålunda förekommit, anser jag mig böra tillstyrka att ett belopp af 36,800 kronor måtte för detta ändamål få inberäknas i det anslag, som af innevarande års Riksdag bör för minväsendet begäras.
Beträffande derefter Marinförvaltningens hemställan om beredande af medel till anskaffning af de föreslagna elektriska lysapparaterna till användande vid minspärrningar, så finner jag mig, vid det förhållande att endast 2:ne sådana apparater för närvarande finnas, under det att minmateriel är anskaffad till fem dylika spärrningar, äfven dertill böra förorda bifall.
Hvad vidare angår framställningen om beviljande af 53,200 kronor för minförsök och minvapnets utveckling, så enär dermed hufvudsakligen afses på- Bih. till Itihd. Prof. 1880. 1 Sami. 1 Afd. 4
26 Bil. N-.o 4 a, till Kongl. Maj ds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.
"börjandet af tillverkning härstädes af Whiteheads sjelfgående minor, hvithet de vid senaste Riksdag anvisade medel icke medgifvit, får jag dertill lemna mitt tillstyrkande.
Slutligen för jag, under åberopande af min framställning vid l:a punkten i fråga om minpersonalens qvarstående tills vidare å extra stat, hemställa, att för ändamålet måtte få beräknas ett belopp af 19,885 kronor 75 öre.
För minväsendet erfordras sålunda inalles 139,885 kronor 75 öre eller i rundt tal 140,000 kronor; och hemställer jag alltså, att Eders Kongl. Maj:t ville af Riksdagen äska ett extra anslag för detta ändamål af 140,000 kronor.
Eu jemförelse mellan förevarande hufvudtitel, sådan den finnes i 1880 års riksstat upptagen och sådan den af mig nu är föreslagen, utfaller på följande sätt:
1880. 1881.
ordinarie anslag 5,172^000: — 5,175^000? — således ökning kr. 3,000: — extra » 503,000: — 500,000: — d minskning » 3,000: —
Summa kr. 5,675,000: — 5,675,000: —
Pensionering.
Under åberopande af mitt yttrande under punkten 5 härofvan angående utgifterna för Invalidstaten, hemställer jag i underdånighet det Eders Kongl. Maj:t måtte begära Riksdagens medgifvande att de pensioner, hvardera å 210 kronor, till hvilka daglönare å f. d. timmermans- och handtverksstaterna äro vid öfverflyttning till invalidstat inom ett antal af 40 vid Carlskrona och 3 vid Stockholms station berättigade, måtte från och med år 1881 få utgå af det under riksstatens Nionde hufvudtitel uppförda förslagsanslag till pensionering af flottans och lotsverkets gemenskap. Visserligen skulle i händelse af bifall härtill detta anslag antagligen komma att öfverskridas, men någon förhöjning deri anser jag likväl nu icke böra ifrågasättas, helst, såsom nu är förhållandet, det å samma hufvudtitel uppförda förslagsanslaget till pensionering af flottans befäl och underbefäl med vederlikar torde lemna fullt motsvarande öfverskott.»
27 Bil. N:o 4 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1880.
Uppå tillstyrkan af Statsrådets Ofrige ledamöter behagade Hans Maj:t Konungen till alla delar i nåder bifalla hvad nu i afseende å regleringen af Femte hufvudtiteln oeli i öfrigt för sjöförsvarets behof blifvit af Departementschefen i underdånighet hemstäldt; och skulle utdrag af protokollet öfver hvad Kongl. Maj:t sålunda beslutat Finansdepartementet meddelas, för att läggas till grund vid författandet af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition om statsverkets tillstånd och behof, i hvad den afsåge Femte hufvudtiteln och sjöförsvaret.
In fidem protocolli L. Th. Neijber.
Bil. N:« 4 b, till Kong!. Maj:ts Nåd. Prof. N:o /, om Statsverket 1880.
1 Utdrag af protokollet öfver Sjöförsvar särenden, hcdlet inför Hans Majd Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott den 31 December 1879.
Närvarande:
Hans Excellens, Herr Statsministern Friherre De Geer,
Hans Excellens, Herr Ministern för utrikes ärendena Björnstjerna, Statsråden: Almqvist,
Herr Thyselius,
Boven,
Friherre von Otter,
Forssell,
Rosensvärd, von Steyern och Alalmström.
8:o.
Departementschefen, Statsrådet Friherre von Otter, anförde härefter:
»Den 16 Juni sistlidne år afled härstädes Kommendören i Kongl. flottans reserv, ledamoten af Riksdagens Andra Kammare, Axel Adlersparre. Enligt mig i afskrift delgifvet instrument öfver förrättad afvittring och skifte i boet utgjorde behållne tillgångarne deri 18,086 kronor 98 öre till fördelning emellan enkan Karin Sophie Adlersparre, född Friherrinna Leijonhufvud, och fem barn, alla från ett föregående äktenskap, nemligen tre söner, af hvilka två äro omyndige, och två döttrar. Utöfver den lott, som härvid tillskiftats enkan, och hvilken utgått, förutom i andel i en mindre, aflägse belägen fastighet här i staden,
2 Bil. N:o 4 i, till Kong!. Maj ris Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1880.
uti lösören ocli penningar till belopp af 2,577 kronor 93 öre, tillkommer henne, enligt meddelad uppgift, tillsammans med hennes båda stjufdöttrar, af hvilka ingendera vistas i hemmet, gratial från Amiralitetskrigsmanskassan med 750 kronor. Af ett utaf trovärdige män afgifvet intyg framgår härjemte att hon veterligen icke eger andra tillgångar, samt att hvarken hon eller den aflidnes efterlemnade omyndiga barn i det föregående giftet hafva att vänta eller påräkna något arf från annat håll eller ega annan tillgång för deras uppehälle än som kan vinnas genom eget träget arbete, försvåradt af henne nu vid nära 57 års ålder påkommen sjuklighet samt af omsorgen för de två omyndige sönernes uppfostran och utbildning.
Under den långa tid Kommendör Adlersparre, som utnämndes till Sekundlöjtnant i Kongl. flottan 1837, tillbragt i det allmännas tjenst, har han anlitats i vigtiga uppdrag, till hvilka förtroendet till hans insigter och erfarenhet kallat honom; och då han, oaktadt känd noggrannhet i vården om egna ekonomiska angelägenheter, icke lyckats bespara medel, tillräckliga att bereda sin efterlefvande enka eu någorlunda bekymmerfri utkomst, har jag, i betraktande af den verksamhet Kommendör Adlersparre ej mindre i allmänt medborgerliga värf än i flottans tjenst under sin lefnadsbana utöfvat, icke tvekat tillstyrka Eders Kongl. Maj:t att föreslå Riksdagen att å allmänna indragningsstaten för Kommendör Adlersparres enka Karin Sophie Adlersparre, född Friherrinna Leijonhufvud, uppföra en årlig pension af 1000 kronor att under hennes återstående lifstid från och med år 1880 utgå; och torde, i händelse af Nådigt bifall härtill, protokollsutdrag i ämnet få meddelas Finansdepartementet till efterrättelse vid uppgörande af förslag till reglering af utgifterna under riksstatens nionde hufvudtitel.»
Till hvad Departementschefen så i ena som andra hänseendet hemställt, tillstyrkte Statsrådets öfriga ledamöter i underdånighet nådigt bifall.
Hvad Statsrådet uti förestående tio mål i underdånighet hemställt och tillstyrkt behagade Hans Maj:t Konungen i nåder gilla och bifalla.
Ex protocollo
Carl Silfverswärd.
Stockholm, tryckt hos K, L. Beckman, 1880.
Bil. No 5 a till Kongl. Majds Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1880.
1 Utdrag af Protokoll Öfver Civilärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen, i Statsrådet å Stockholms Slott den 2 Januari 1880.
N ärvarande:
Hans Excellens, Herr Statsministern Friherre De Geer,
Hans Excellens, Herr Ministern för Utrikes ärendena Björnstjerna, Statsråden: Almqvist,
Herr Thyselius,
Boven,
Friherre von Otter,
Forssell,
Rosensvärd, von Steyern och Malmström.
Efter föregående beredning gemensamt med cheferne för Landtocli Sjöförsvars-departementen föredrog Departements-chefen Herr Statsrådet Thyselius det af utsedde komiterade den 6 Maj 1878 afgifna betänkande rörande Sveriges offentliga kartverk jemte de i anledning deraf inkomna utlåtanden; Och anförde föredragande Departementschefen härvid följande:
Sedan den utredning i fråga om de officiela kartverken, som Eders Kongl. Maj:t uppå min underdåniga tillstyrkan täcktes den 8 Januari och den 18 Maj 1877 anbefalla, blifvit genom särskilda komiterade verkställd och vederbörande myndigheter öfver detta komiterades betänkande afgifvit infordrade underdåniga utlåtanden, föreligger nu att taga hela detta vidt omfattande ärende under ompröfning. Innan jag likväl i anledning deraf afgifver mitt underdåniga yttrande utbeder jag mig att få erinra om några af de vigtigaste momenten i samma ärendes behandling vid föregående tillfällen.
Bill. till RUcsd. Prof. 1880. 1 Sami. 1 Afl.
2 Till. N:o 5 a till Kanyl. Maj:ts Nåd. Prap. N:o 1, om Statsverket 1880.
Jag tillåter mig altså att i Eders Kongl. Maj:ts minne återkalla hurusom, — när från slutet af 1850-talet, efter det då skedda inrättandet af Sveriges geologiska undersökning och det ekonomiska kartverket, i vårt land finnas, oberäknadt landtmäteriet, fyra särskildaoffentliga institutioner för kartografiska ändamål, nämligen, utom de båda nyssnämnda, äfven de sedan gammalt befintliga topografiska och sjökartverken, — det efter en tids förlopp uppställdes den frågan, huruvida kartarbetena skedde med nödig samverkan och huruvida ej åtskilliga förändringar i afseende derå vore af behofvet påkallade. Denna tanke uttalades äfven af Riksdagen, när han uti skrifvelse den 9 Maj 1870 anhöll, att Kongl. Maj:t täcktes taga under ompröfning i hvad mån de topografiska, ekonomiska och geologiska kartverken kunde med hvarandra ställas i närmare samband, efter hvilken plan i afseende på skalor, omfattning och utgifning dessa kartverk framgent kunde fortgå samt i hvad mån kostnaderna derför kunde inskränkas. I anledning häraf behagade Kongl. Maj:t den 13 Juli 1870 utse en komité, under ordförandeskap af f. d. Statsrådet Thulstrup och bestående, jemte honom, af dåvarande cheferne för de tre ifrågavarande kartverken samt chefen för Statistiska Centralbyrån, hvarförutan chefen för Sjökartkontoret fick för rådplägning tillkallas. Det infordrade underdåniga utlåtandet afgafs den 6 Febr. 1871 och ärendet blef slutligen efter samfäld beredning med Landtförsvars- och Sjöförsvarsdepartementens chefer den 15 December 1871 af dåvarande chefen för Civildepartementet föredraget inför Kongl. Maj:t, som behagade på Statsrådets tillstyrkan i nåder fastställa flera bestämmelser för kartverkens fortsatta verksamhet.
Bland dessa bestämmelser var äfven den, att det ekonomiska kartverket i sin helhet skulle vid ingången af år 1873 ställas under styrelse och ledning af chefen för Topografiska korpsen. Genom denna anordning vanns den fördel, att ledningen af de båda kartverken, det topografiska och det ekonomiska, kom i en enda mans hand, hvilket förhållande dock i någon mån ändrades, när denna korps kort derefter införlifvades med Generalstaben såsom en afdelning af densamma.
Att för öfrigt de anbefallda åtgärderna icke ansågos tillfyllestgörande framgår ej allenast af Departementschefens anförande vid ärendets behandling, utan jemväl af Kongl. Maj:ts nådiga bref den 1 Nov. 1872 och den 5 Dec. 1873, i hvilka afdelningschefen för Generalstabens topografiska afdelning anbefalldes att efter någon tids förlopp, på grund af derunder vunnen erfarenhet, till Kongl. Maj:t inkomma med underdånig framställning rörande de nya eller förändrade föreskrifter i afseende å det ekonomiska kartverkets fortsatta bearbetande,
o
Bil No ,5 a till Kong!. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1880.
som i ett eller annat afseende kunde af omständigheterna påkallas, äfvensom deraf, att Eders Kongl. Maj:t, uppå framställning af bemälde afdelningschef, genom nådigt bref den 21 Maj 1874, meddelat vissa nya och förändrade föreskrifter rörande bearbetandet af det ekonomiskt-geografiska kartverket i Norrbottens län. Beträffande de ekonomiska kartarbetena i öfrigt hafva deremot inga förändrade föreskrifter blifvit meddelade, dock har under fortgången af dessa kartarbeten anledning förekommit att taga i öfvervägande, huruvida de i berörda hänseende gällande föreskrifter äro i allo lämpliga och ändamålsenliga.
Såsom förberedande åtgärder, innan beslut i detta hänseende kunde fattas, anbefallde Eders Kongl. Maj:t, uppå min underdåniga tillstyrkan, den 10 Januari 1876 afdelningschef en för Generalstabens topografiska afdelning att så fort ske kunde och före den 1 Oktober samma år till Kongl. Maj:t inkomma med dels utlåtande och utredning i fråga om den tid, som kunde anses åtgå för fullbordande af så väl det allmänna ekonomiska kartverket med tillhörande beskrifningar, så vidt angår de till Svea land räknade och söder derom belägna delarne af riket, som ock de ekonomiskt-geografiska kartarbetena i Norrbottens län, allt i enlighet med derom gällande bestämmelser, äfvensom angående de sannolika kostnaderna härför; dels ock i sammanhang dermed förslag rörande de förändringar i bestämmelserna angående det allmänna ekonomiska kartarbetet, som möjligen kunde finnas erforderliga, på det att fullbordandet af detta arbete måtte kunna påskyndas.
Samma dag, den 10 Januari 1876, täcktes Eders Kongl. Maj:t äfven anbefalla chefen för Generalstaben att inom den 1 nästföljande Oktober dels låta uppgöra och till Kongl. Magt inkomma med såväl beräkning af den tid, hvarunder den topografiska kartläggningen af landet med undantag af Norrbottens län kunde med användande af de krafter, som dertill voro disponibla, fulländas, som ock af det årliga anslag, hvilket under arbetstiden erfordrades, dels äfven, enär samma mätnings- och utgifningsskalor, hvilka inom mellersta och södra delarna af landet begagnades, icke syntes vara för de nordligare landskapen erforderliga, afgifva förslag, när en öfvergång borde ega rum från de nu i allmänhet nyttjade skalorna, dels slutligen i samband med afgifvandet af den sålunda anbefallda utredningen göra framställning angående de förändringar i topografiska arbetenas bedrifvande, hvilka kunde leda till påskyndande af arbetets gång.
Af de sålunda anbefallda utredningarna fullgjordes den förstnämnda genom underdåniga memorial af afdelningschefen den 2 och 4 September 1876, och den sistnämnda genom chefens för Generalstaben
4 Bil. N:o 5 a till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.
underdåniga memorial den 30 i samma månad, det senare åtföljdt af ett utaf honom infordradt yttrande från nyssnämnde afdelningschef.
För den sakrika utredning, som genom dessa de båda chefernas yttranden blifvit vunnen, är i Eders Kongl. Maj:ts nådiga proposition till 1877 års Riksdag angående statsverkets tillstånd och behof utförligt redogjordt, men jag anhåller ändock att här få i minnet återkalla de vigtigaste resultaten af dessa utredningar.
I fråga om Allmänna ekonomiska kartverket, eller det för Svea land och. Göta land afsedda, beräknar afdelningschefen att med framgent beviljande af då anvisade årsanslag skulle, räknadt från 1876 års början, tiden för arbetets utförande blifva 53 år och kostnaden uppgå till
4,277,000 kronor, deri ej inberäknade utgifterna för den efter vissa bestämda mellantider nödiga revisionen af kartorna, hvilken, förslagsvis antagen att ega rum hvart tionde år, skulle vålla en utgift af omkring 3,000,000 kronor, innan kartverket vore år 1928 afslutadt, samt sedermera1 en årskostnad af 110,000 kronor. I följd af denna utredning fann sig afdelningschefen föranledd att uttala vissa tvifvel om kartverkets ändamålsenlighet.
Landtbruksakademiens Förvaltningskomité förklarade med anledning häraf uti infordradt och den 14 Oktober 1876 afgifvet underdånigt yttrande sig böra tillstyrka, att det ekonomiska kartverket icke allenast fortsattes utan äfven påskyndades, och att den föreslagna revisionen fördenskull skulle inställas, intilldess hela kartverket blifvit fulländad!, hvarefter den borde kunna åvägabringas på mindre kostsamt sätt än föreslaget blifvit.
Norrbottens läns ekonomiskt-geografiska kartverk beräknades af afdelningschefen vara å marken afslutadt år 1887 och att efter åtskilliga på afvittringens fortgång beroende kompletteringsarbeten och efter kartornas utgifning kunna upplösas 1894. Hela den vid 1876 års början återstående kostnaden uppskattades till omkring 389,000 kronor, hvaraf erforderligt statsanslag 383,000 kronor. Ombesörjandet af revisionen utaf detta kartverk borde öfverlemnas åt Generalstabens topografiska afdelning.
Beträffande Topografiska kartverket gaf det underdåniga memorialet af Generalstabens chef vid handen, att afdelningschefen vid den topografiska afdelningen beräknat, att om kartverket skulle fortgå ända upp till Norrbottens länegräns på samma sätt som hittills, d. v. s. med mätskalan 1 : 50,000 och utgifning af kartor medelst koppargravyr i 1:100,000, så skulle med ett årsanslag af 75,000 kronor för arbetets utförande erfordras 65 år, räknade från 1876 års början, och återstående
Bil. N:o 5 a till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880. 5
totalkostnaden utgöra 5,075,000 kronor, hvaraf behöfligt statsanslag
4.880.000 kronor.
För att minska så väl arbetstiden som kostnaden, föreslog afdelningschefen emellertid, att de topografiska kartorna öfver Yesterbottens, Jemtlands och Vester-Norrlands län, norra och mellersta delarne af Gefleborgs och Kopparbergs län samt nordligaste delen af Vermlands län skulle efter mätning i skalan 1:100,000 utgifvas i skalan 1: 200,000, då hela arbetstiden minskades till omkring 35 år med ett årsanslag af
75.000 kronor, eller till 25 år om detta anslag ökades till 107,000 krono]-, och blefve slutliga kostnaden 2,630,000 kronor, allt räknadt från början af år 1876. Härtill skulle dock komma kostnaderna för omarbetning af flera äldre kartblad, äfvensom för granskningsarbeten öfver alla kartlagda områden.
Chefen för Generalstaben åter, som ansåg skalan 1 : 200,000 vara altför liten för ett militäriskt kartverk, hemställde dels att af det ifrågavarande nordliga området kustlandet efter Bottniska viken och området utefter de större floderna och kommunikationslederna, synnerligen inåt Jernband, skulle likasom södra Sverige uppmätas i skalan 1: 50,000, hvaremot hela öfriga Norrland, oberäknad! Norrbottens län, kunde mätas i 1:100,000, dels ock att kartor borde utgifvas öfver hela riket i sistnämnda skala, med undantag af Vesterbottens läns lappmarker, hvaröfver kartorna, likasom för Norrbottens läns lappmarker, borde ega utgifningsskalan 1 : 200,000. Såsom reproduktionsmedel föreslogs heliogravyr i stället för den hittills använda dyrare och långsammare koppargravyren. Totalkostnaderne beräknades till 2,755,400 kronor, och ansågs arbetet kunna afslutas under en tidrymd af 25 år med ett årsanslag af 107,000 kronor. Vid uppgörandet af denna kostnadsberäkning var dock icke upptaget något belopp för kartläggning af Vesterbottens läns lappmarker, hvilken kartläggning enligt förslaget skulle ske i sammanhang med Norrbottens läns. ekonomiska kartverk.
Dessutom uttalade chefen för Generalstaben den öfvertygelsen, att om de topografiska och ekonomiska kartverken bragtes i närmare förening med hvarandra än de nu ega, så att personal och anslag för båda kartverken blefve gemensamma, arbetet i sin helhet skulle både skyndsammare och billigare utföras.
Hvad sålunda blifvit utredt och föreslaget föredrogs inför Eders Kongl. Maj:t, i hvad ämnet rörer topografiska kartverket, af chefen för Landtförsvars-Departementet den 30 December 1876, samt beträffande det ekonomiska kartverket af mig den 8 Januari 1877, hvarvid jag yttrade, att den omständigheten, att gällande bestämmelser om
6 Bil. No 5 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1880.
ifrågavarande kartarbeten vore, efter omsorgsfull pröfning af utsedde komiterades utlåtande i ämnet, meddelade för få år sedan, manade till stor varsamhet vid behandling af frågan, huruvida genomgripande förändingar i dessa bestämmelser borde vidtagas. Jag ansåg mig fördenskull icke böra underställa Eders Kongl. Maj:ts pröfning något förslag till de föreskrifter, som med anledning af hvad afdelningschefen upplyst och anfört, kunde finnas erforderliga, innan flere sakkunnige män fått tillfälle att efter noggrann pröfning af alla dithörande förhållanden i ärendet sig yttra. Med afseende jemväl derå att dels, såsom förut blifvit omförmäldt, chefen för Generalstaben uttalat den åsigt att de topografiska och ekonomiska kartverken borde fullständigt med hvarandra förenas, dels ock inom representationen höjt sig röster, hvilka på skäl, som icke syntes kunna frånkännas eu viss vigt och betydelse, påyrkat att alla rikets kartverk skulle med hvarandra förenas och ställas under en gemensam styrelse, hemställde jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t måtte förklara sig vilja uppdraga åt eu komité af sakkunnige män, att efter tagen kännedom af den verkställda utredningen och noggrann pröfning af alla på saken inverkande förhållanden ej mindre afgifva utlåtande, huruvida gällande bestämmelser angående de ekonomiska kartarbetena i mellersta och södra delarne af Sverige voro i allo ändamålsenliga eller borde i ett eller annat hänseende ändras samt om och på hvad sätt de för dessa kartarbetens fullbordande beräknade kostnader kunde minskas, än äfven i öfrigt göra de framställningar angående så väl de topografiska och ekonomiska kartverken, som ock det geologiska och sjökartverket, hvilka möjligen kunde finnas påkallade och leda till lättnad vid de olika arbetenas utförande.
Eders Kongl. Maj:t, som biföll detta förslag, behagade sedermera genom nådigt bref den 18 Maj 1877 utse till ordförande för en komité med nyss angifna uppdrag Landshöfdingen F. W. E. C. Leijonancker samt till ledamöter i densamma chefen för Generalstaben Friherre
C. F. H. Raab, afdelningschefen för Generalstabens topografiska afdelning Friherre A. V. von Vegesach, Godsegaren A. Odelberg, chefen för Sveriges geologiska undersökning O. M. Torell, chefen för Sjökartverket T. A. Arwidsson och Förste Landtmätaren A. F. Helander.
Bemälde komités den 6 Maj 1878 afgifna betänkande inkom, sedan detsamma med nådigt tillstånd blifvit till tryck befordradt, under September månad samma år till Civil-Departementet. Då likväl inom komitén skiljaktiga meningar gjort sig gällande icke allenast i fråga om organisationen och ledningen af den personal, som borde verkställa
Bil. N:o 5 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1880. 7
de ekonomiska kartarbetena, ocli sättet för dessa arbetens utförande, utan äfven beträffande lämpligbeten och nödvändigheten af att vidare fortsätta det allmänna ekonomiska kartverkets bearbetande, ansågs komiterades förslag icke böra till slutlig pröfning företagas, förrän vederbörande fått i anledning deraf yttra sig, och blefvo derför Landtmäteri-Styrelsen, Landtbruksakademiens Förvaltningskomité och chefen för Statistiska Centralbyrån den 27 September 1878 anbefallda att i ämnet afgifva underdåniga utlåtanden, hvilka likväl inkommo först efter det 1879 års Riksdag tagit sin början. Landtmäteri-Styrelsens utlåtande är beledsaga^ af ett särskild! anförande af då varande föredraganden i Styrelsen, Öfveringeniören G. Liunggren, hvilken under åren 1860—1869 hade under sin ledning det allmänna ekonomiska kartverket. Ett från Landshöfdingen i Norrbottens län Id. A. Widmark sedermera infordradt underdånigt yttrande i hvad frågan rörer detta läns kartverk har ock nu inkommit och dermed skriftvexlingen i ämnet blifvit afslutad.
Beträffande sättet, hvarpå bearbetningen af de topografiska och ekonomiska kartverken nu sker, torde jag få meddela de derom i komiténs betänkande intagna, der sammanförda upplysningar:
»För närvarande upprättar sålunda Generalstabens topografiska, afdelning triangelnätet öfver riket och bestämmer dervid under senare åren ungefär tre triangelpunkter på hvarje qvadratmil. Dessa triangelpunkter hafva under sistnämnda tid äfven blifvit höjdmätte. Personalen i rikets ekonomiska kartverk hopsamlar sedan för en trakt i sender eg o- och skifteskartor från generallandtmäterikontoret, landtmäterikontoren i länen och enskilde personer samt nedtransporterar dem till skalan 1 : 20,000. Sedan hvarje kartograf erhållit ett visst antal karttransporter, begifver lian sig till sitt rekognosceringsområde, hvarest lian under sommarens lopp på fältet kontrollmäter och rättar hvar och en af de medförda karttransporterna, så att de till alla delar öfverensstämma med terrängen och passa till hvarandra. År någon karttransport särdeles otillförlitlig eller saknas karta helt och hållet för någon del af trakten, så verkställas nymätningar på dessa ställen. — Sedan kartograferne om hösten återkommit till Stockholm, sammansättas de olika karttransporterna med stöd af de från generalstabens topografiska afdelning erhållna triangelpunkterna till en ekonomisk plankarta öfver den rekognoscerade trakten. Om de olika karttransporterna och nymätningarna, hvilka af de olika kartograferne aflemnas till denna kartsammansättning, icke passa till hvarandra, så sammanjemkas de — och spåren efter denna samman]emkning återfinnas nästan på hvarje ekonomiskt kartblad — dels derigenom att en karttransport med sin
8 Bil. No 5 a till Kong!. Majds Nåd. Trop. No 7, om Statsverket 1880.
sida får öfverskjuta och täcka någon del af en- annan karttransport, dels derigenom att luckor mellan 2:ne karttransporter ifyllas med hvitt papper och slutligen äfven derigenom att en eller annan karttransport, som icke räcker till att fylla den plats, som den är afsedd att upptaga, på lämpligt eller lämpliga ställen sönderklippes och tillökas med hvitt papper. Till denna karta, sådan den blifvit sammansatt, göras arealuträkningar häradsvis. Härvid må ytterligare tilläggas, att de ofvan antydda felen vid kartsammansättningen i allmänhet icke få infalla på den odlade jorden, utan på utmarken, men felen äro dock fel, som icke kunna helt och hållet afhjelpas, så länge den nuvarande arbetsmetoden bibehålies. — Generalstabens. topografiska afdelning begagnar sedermera den ekonomiska plankartan i skalan 1 : 20,000, för att medelst pantograf nedtransportera den till en stomkarta i skalan 1: 50,000 för de topografiska arbetena. Från denna stomkarta, som fullständigt uppritas, afkalkeras de stommar, som begagnas vid den topografiska fältmätningen i skalan 1 : 50,000. Sedan denna mätning är fullbordad samt jordhöjder och berg inlagda, renritas och textas kartkonsepten med tusch och sammansättas i blad, hvart och ett lika stort som ett vanligt topografiskt kartblad i skalan 1 : 100,000 och utgörande Tdel af detsamma. Vid denna sammansättning möter icke någon som helst svårighet, då alla kartkonsepten förut passa till hvarandra, såsom utgörande delar af samma geodetiskt bestämda stomkarta. Härefter tagas fotografier af konseptkartan i skalan 1 : 50,000, och med tillhjelp af dessa sker afvägning af den senast rekognoscerade trakten genom särskilt för detta ändamål ditsända personer, s. k. nivellörer. — Höjdsiffror utsättas på konseptkartan och fotografierna. Dessa siffror begagnas sedan, för att, vid konseptkartans reduktion till och omritning i skalan 1 : 100,000 göra de rättelser i den redan gjorda höjdbeteckningen, som kunna vara behöfliga. Till denna sistnämnda skala nedtransporteras nemligen de renritade konseptbladen i skalan 1:50,000, hvarvid 4 af dessa sammansättas till ett nytt konseptblad, hvilket äfven renritas, i skalan 1:100,000, hvarefter detsamma eller en fotografi deraf begagnas såsom mönster vid den gravering i koppar af detta blad, som verkställes af topografiska afdelningens gravörer.
Genom ofvan beskrifna operationer erhållas: triangulering med 3 punkter på qvadratmilen; en ekonomisk plankarta i skalan 1 : 20,000 i konsept, sammansatt af karttransporter, hvilka före denna sammansättning blifvit kontrollmätta på fältet, samt arealuträkningar af denna konseptkarta, utgifna häradsvis;
en
Bil. No 5 a till Kong!. Ma/ds Nåd. Prof. N:n 1, om Statsvirlcei 1880. 9
en stomkarta i skalan 1:50 000;
en topografisk renritad konseptkarta i skalan 1 : 50 000; en topografisk renritad konseptkarta i skalan 1 : 100 000; en graverad kopparplåt motsvarande sist nämnda konseptkarta. Härvid är dock att märka, att det ekonomiska kartverket icke liinner så fort undan med sitt arbete som den topografiska afdelningen, hvarför det är nödvändigt för den senare att äfven sjelf sammansätta stomkartor utaf karttransporter från landtmätarkartor. Dessa stomkartor i skalan 1 : 50 000 äro icke till någon nytta för ekonomiska kartverket och förminskar ej i någon mån dess arbete.»
Enligt den åsigt, som chefen för generalstaben inom komitén närmare utvecklat, vållar detta sätt att gå till väga vid kartverken mycket öfverflödigt arbete och många onödiga utgifter, hvarför han ansett ändamålsenligt, att kartverken blefve så val till personal som anslag förenade och att arbetena för framtiden ordnades på följande sätt:
»Trianguleringen skulle såsom hittills verkställas af generalstabens topografiska afdelning till en utsträckning af 3 punkter på qvadratmilen. På samma gång skulle äfven den första afvägningen af terrängen göras på ett sådant sätt, att ett tillräckligt antal höjdbestämda utgångs- och kontrollpunkter för den öfriga detalj a fvägningen skulle finnas att tillgå inom hvarje mätningsområde. Topografiska afdelningen skulle sedan från general-landtmäterikontoret, landtmäterikontoren i länen och enskilda personer hopsamla ego- och skifteskartor för en trakt i sender, nedtransportera dem i skalan 1 : 20 000 samt deraf och med tillhjelp af nymätningar, der sådana äro beliöfliga, sammansätta en stomkarta i sist nämnda skala, Denna stomkarta skulle kontrollmätas och fullständigas på marken. Alla konturer och ekonomiska detaljer skulle uppritas, textning utföras och höj dbildningen återgifvas enligt det faststälda topografiska maneret, Plan- och höjdmätning skulle utföras under samma mätningsperiod och af samma personer, hvilka äfven skulle insamla beliöfliga uppgifter för arealuträkningarna och för beskrifningarnas upprättande. Konseptkartan skulle renritas och derefter mångfaldigas i samma skala medelst fotolitografi samt färgtryck för vatten och de ekonomiska detaljerna. Hon skulle sedan på fotografisk väg förminskas till skalan 1 : 50 000, i hvilken den åter skulle renritas, utan ekonomiska detaljer, men med bibehållande af beteckning för höjdförhållandena och på sådant sätt, att en heliogravyrplåt i skalan 1 : 100 000 derutaf kunde tagas.
Genom dessa operationer skulle man sålunda erhålla: triangulering med 3 punkter på qvadratmilen;
Bih. till ltikdd. Prof,. 1880. 1 Sami. 1 Afl.
10 Bil, No 5 a till Kong!. Maj ds Nåd. Prop. No t, om Statsverket 1880. en stomkarta i skalan 1 : 20 000;
en renritad karta i skalan 1 : 20 000 jemte konsept, upptagande allt som för närvarande finnes upptaget på den ekonomiska kartan samt dessutom höj dbildningen;
fotolitografiska aftryck af denna karta i samma skala, med färgtryck för vatten och ekonomiska detaljer, samt arealuträkningar utgifna häradsvis;
en renritad konseptkarta i skalan 1:50 000; samt en heliogravyrplåt i skalan 1 : 100 000.
Enligt detta förslag skulle en fullständig sammansmältning af de båda kartverken ega rum; fältmätning af samma trakt skulle endast en enda gång ifrågakomma; sjelfva handarbetet vid kartornas förfärdigande skulle i betydlig grad förminskas och i stället fotografiens medverkan så mycket som möjligt tagas i anspråk.»
Enligt det underdåniga betänkandet hafva komiterade i hufvudsakliga delar anslutit sig till det af generalstabschefen framstälda förslaget och lika med honom ansett lämpligt att de ekonomiska och topografiska kartverken i afseende på personal och anslag varda sammanslagna till ett kartverk med benämning af Landkartverket, och för hvilket skulle gälla följande bestämmelser:
»1) att kartläggningen i skalan 1 : 20 000 af södra och mellersta delarne af riket fortsättes intill 29. bladvådens norra kant af generalstabens karta öfver Sverige i skalan 1 : 100 000, samt att i denna kartläggning inräknas äfven det hörn af Vérmland, som ligger norr om nämnde gräns;
2) att kartan i skalan 1 : 20 000 skall innehålla, utom detsamma som den nu varande ekonomiska kartan i samma skala, allt hvad en fullständig topografisk karta bör upptaga, således äfven de topografiska beteckningarna för markens höjningar och sänkningar samt höjdsiffror på sjöar, längs vattendrag, dalgångar och vigtigare vägar samt på större höjder; äfvensom att mossar och kärr i allmänhet utmärkas, ehuru endast större sådana, när fråga är om nymätningar i skogsmark och obygd;
3) att beteckning af jordhöjder och berg skall ske enligt det s. k. backstrecksmaneret eller detsamma, som nu användes för generalstabens konseptkarta i skalan 1 : 50 000, samt att utmark betecknas enligt nu gällande föreskrifter;
4) att hittills begagnade projektionsmetoder och bladindelning bibehållas;
11 Bil. N:o 5 a till Kongl. Maj:U Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.
5) att kartan grundlägges med i medeltal minst 3 triangel- eller på annat lämpligt sätt geodetiskt inmätte punkter på qvadratmilen; men att i trakter, der hemmanens arealer äro mycket små, så att stomkartan måste sammansättas af ett ovanligt stort antal reducerade landtmätarkartor (s. k. karttransporter), samt der landets beskaffenhet icke lägger betydande hinder i vägen derför, triangelpunkternas antal bör, på grafiskt eller annat sätt, ökas till vid pass 6;
6) att den första afvägningen af terrängen må ske i samband med de geodetiska mätningarna, till den utsträckning, att ett tillräckligt antal utgångs- och rättelsepunkter må finnas att tillgå för den samtidigt med fältmätningen skeende detaljhöjdmätningen;
7) att stomkartan sammansättes före fältmätningen, på samma sätt som alltid skett och fortfarande sker vid det topografiska kartverket; ego- och skifteskartor öfver den trakt, som skall kartläggas, hopsamlas dels från general-landtmäterikontoret, dels från landtmäterikontoren i länen och enskilda personer, samt nedtransporteras till skalan 1:20 000; öfver trakter, der endast föråldrade eller alldeles inga landtmätarkartor finnas att tillgå, verkställas nymätningar; derefter sammansättes stomkartan med stöd af de förut bestämde triangelpunkterne; denna stomkarta kontrollmätes och fullständigas på marken; ekonomiska detaljer inläggas med färger och höj dbildningen återgifves enligt det faststälda topografiska maneret; plan- och höjdmätning, terränginläggning och alla andra för kartans sammanfattande erforderliga arbeten på fältet utföras af samma personer och under samma mätningsperiod; en renritning i tusch af konseptkartan påbörjas länder fältarbetet — under regndagar m. m. — och fullbordas efter dettas slut;
8) att kartorna i skalan 1 : 20 000 mångfaldigas medelst någon fotografisk reproduktionsmetod och utgifvas bladvis i samma skala, genom öfvertryck från sten och medelst färgtryck, på ett sådant sätt, att åker, äng och vatten på kartorna återgifvas med sina respektive färger, gult, grönt och blått, gränser tecknas röda och allt det öfriga svart;
9) att arealuträkningar göras på dessa kartor och häradsbeskrifningar utgifvas fortfarande som hittills, hvarvid formuläret bil. VI följes; att ytinnehållet uttrvckes i hela och tiondedels hektarer; samt att alla för dessa beskrifningars affattande nödiga upplysningar insamlas under fältmätningen;
10) att af häradsbeskrifningarna sammandragas korta länsbeskrifningar af följande innehåll:
Bil. N:o 5 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.
a) en geografisk beskrifning af ungefär samma innehåll och omfattning, som den, hvilken inleder den af topografiska kåren utarbetade beskrifningen öfver Malmöhus län;
b) en förteckning och beskrifning öfver afvägde fixpunkter inom länet;
c) en tabell, utvisande länets indelning i afseende på lagskipning, styrelse, uppbörd och kyrkovärd samt innehållande ett sammandrag af arealbeskrifningarna härads- och sockenvis;
d) eu höjdkarta I i enlighet med nämnda beskrifning öfver
e) en folkmängdskartaj Malmöhus län;
att uppgifter äfven för den militäriska beskrifningen insamlas under fältmätningen;
att en topografisk karta i skalan 1 : 100 000 sammandrages från den ekonomisk-topografiska kartan i 1 : 20 000 och mångfaldigas medelst heliogravyr; samt att ritningen till heliogravyr utföres i skalan 1 : 50 000, i hvilken den äfven kan mångfaldigas medelst någon billig fotografisk metod;
att den delen af det norrländska kustlandet, hvilken ligger mellan den norra gränsen för kartverket i 1 : 20 000 samt Norrbottens läns södra gräns, äfvensom ett område omkring de vigtigaste kommunikation slederna genom Jemtland samt omkring Storsjön, i allt 300—320 qvadratmil, uppmätas i skalan 1:50 000; att hela återstoden af Norrland inom nämnde gränser uppmätes i skalan 1:100 000; samt att kartläggningen inom Norrbottens län fortsättes enligt nu faststäld plan;
att kartan öfver Norrland, med undantag af Norrbottens län och Vesterbottens lappmarker, utgifves bladvis i skalan 1 : 100 000 medelst heliogravyr; att kartan öfver Norrbottens kustland utgifves enligt nu faststäld plan, samt att hela lappmarkskartan, inom såväl Norr- som Vesterbotten, utgifves i skalan 1 : 200 000, eller samma skala som nu är bestämd för kartan öfver Norrbottens läns lappmarker;
att nu gällande bestämmelser i afseende på inteckning af terrängens ytformer på den ekonomisk-geografiska kartan öfver Norrbottens län äfven framdeles må följas; samt att inom det öfriga Norrland må begagnas samma arbets- och beteckningssätt, som hittills användts vid den topografiska kartläggningen i motsvarande skalor i södra och mellersta delarne af riket;
13 Bil. N:o 5 a till Kong! Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1880.
*
16) att kartläggningsarbetena inom riket företagas i följande ordning: Först uppmätas de delar af södra och mellersta Sverige, öfver livilka kartor i 1 : 100 000 eller större skalor icke redan äro utarbetade. Samtidigt bearbetas Norrbottens län af en mätafdelning, motsvarande det nu varande ekonomiska kartverket derstädes, hvilken, efter arbetenas afsilande inom länet, fortsätter söderut i Norrlands kustland. Sedan förenämnda kartläggningsarbeten i södra och mellersta Sverige, intill 29. bladvådens norra kant, blifvit utförda, sändes en mätafdelning från hufvudstationen i Stockholm att arbeta tillsammans med förutnämnda Norrbottens afdelning i Norrlands kustland och Jemtland, under det att öfriga mätafdelningar ommäta de delar af södra och mellersta Sverige, öfver hvilka visserligen topografiska kartor i skalan 1 : 100 000 finnas utgifna, men endast sådana som blifvit fältmätta i samma skala. Sist bearbetas det inre af Norrland tillika med norra och vestra Dalarne äfvensom öfrige delar af södra och mellersta Sverige;
17) att de ekonomiska och topografiska kartverken i afseende på personal och anslag böra sammanslås till ett kartverk, som ställes under styrelse och ledning af chefen för generalstaben;
18) att vid landkartverket böra tjenstgöra 11 officerare och 1 professor, samtlige på generalstabens stat;
19) att kartverkets fältmätnings-personal bör bestå af 14 civile kartografer och 65 från armén kommenderade officerare och underofficerare; att de förre aflönas med dels fasta arfvoden dels dagaflöning, de senare endast med dagaflöning; samt att årliga anslaget till landkartverket bestämmes till 220 000 kronor;
20) att en topografisk och galvanoplastik atelier bör inrättas inom samma lokal, som upptages af generalstabens topografiska afdelning;
21) att kartografer och koppar-gravörer vid landkartverket böra pensioneras af staten;
22) att nu varande kartografer vid ekonomiska kartverket och extra biträden vid generalstabens topografiska afdelning, hvilka befinnas dertill lämplige, böra öfvergå till landkartverket; samt att nu varande såväl kartografer som koppar-gravörer, hvilka öfverflyttas till landkartverket, må, i och för rättighet till pensioner, räkna sig till godo den tid, de före öfverflyttningen tjenstgjort vid de ekonomiska och topografiska kartverken (sid. 79).»
14 Bil. N:o 5 a till Kowjl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o /. om Statsverket 1880.
Frågan på hvad sätt och i hvilken skala de mellersta och södra delarne af riket skulle ekonomiskt och topografiskt kartläggas är i komiterades betänkande, på sätt jag redan haft nåden omförmäla, besvarad sålunda, att kartläggningen bör ske samtidigt så väl i ena som andra afseendet och verkställas i skalan 1 : 20 000. Det är visserligen ett mindertal bland de komiterade, nämligen de tre cheferne för generalstaben, för den geologiska undersökningen och för sjökartverket, hvilka velat hafva svaret så formuleradt, men då de fyra öfrige ledamöterne icke alla kunnat med hvarandra sig förena, utan delat sig i två grupper, måste den i betänkandet angifna åsigten gälla såsom komiténs kollektiva. Innan jag vidare yttrar mig öfver hvad i betänkandet i denna maktpåliggande fråga blifvit tillstyrkt, tillhör mig dock att, fastän i all korthet, redogöra för de meningar, som blifvit af reservanterne uttalade.
Chefen vid generalstabens topografiska afdelning har på anförda skäl föreslagit, att arbetena vid det ekonomiska kartverk, som har till uppgift att kartlägga södra och mellersta delarne af riket, skola afstanna och att den ifrågasatta topografiska kartläggningen i skalan I : 20 000 icke måtte företagas utan denna kartläggning såsom hittills verkställas i mindre skalor; och komiténs ordförande har instämt i detta afdelningschefens förslag.
En tredje reservant, förste landtmätaren Helander, uttalar såsom sin mening, bland annat, att mellersta och södra Sverige väl skall kartläggas å en ekonomisk karta i skalan 1 : 20 000, men att för den topografiska kartläggningen af riket skola användas hittills vanliga mindre skalor; att ekonomiska och topografiska kartarbetena, hvilka böra sammanslås till ett gemensamt verk, med en personal hufvudsakligen bestående af landtmätare, skola vara stälda under styrelse och ledning af landtmäteristyrelsen; samt att topografiska kartläggningen och höjdmätningen tills vidare, eller intilldess att de geodetiska mätningarne hunnit fullbordas, må verkställas genom generalstabens topografiska afdelning, hvarefter det må bero af omständigheterna om dessa arbeten då böra till landkartverket öfverflyttas; och den fjerde bland reservanterne har i särskild! yttrande biträdt hvad den näst förut omförmälde reservanten föreslagit.
Af de myndigheter, som lemnats tillfälle att afgifva underdåniga yttranden i denna del af frågan, har chefen i landtmäteristyrelsen beträffande landkartverkets bearbetande i mellersta och södra delarne af riket i allo biträdt komitébetänkandets förslag, hvaremot öfveringeniören Liunggren uti sitt vid detta landtmäteristyrelsens utlåtande
15 Bil. No 5 a till Kong!. Majits Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.
bilagda särskilda yttrande instämt i de två sist omförmälte reservanternes mening. Landtbruksakademiens förvaltningskomité har biträdt komiterades beslut i denna del af förslaget och samma mening synes äfven vara antagen af chefen för statistiska centralbyrån.
De i betänkandet angifna motiv derför, att skalan för det ekonomiska och till följd deraf jemväl för det topografiska kartverket bör vara i allmänhet 1 : 20 000, äro dels att denna skala antages såsom den minsta, i hvilken det ännu blefve möjligt att med noggranhet uträkna arealerna för olika hemmansnummer och egoslag och dels att det för vart land, med dess ringa befolkning i förhållande till arealen, icke skulle vara välbetänkt att använda större skala till ett allmänt kartverk, och har gränsen mot norr för kartläggningen i denna skala ansetts för närvarande böra sättas vid norra kanten af 29:de bladvåden i det topografiska kartverket i skalan 1 : 100 000, emedan norr om denna gräns, som skär öfver sjön Siljan och går norr om Gefle, andra odlingsförhållanden vidtaga, hvilka måste rättfärdiga en öfvergång till mindre skalor, härifrån likväl undantaget det lilla hörn af Vermland, som ligger norr om nämnda gräns och hvilket skulle tillsammans med den öfriga delen af provinsen höra till mellersta Sverige och kartläggas i skalan 1 : 20 000.
Ehuru den fråga, som först bör till afgörande förekomma, är den, huruvida, såsom två af de komiterade föreslagit, det ekonomiska kartverk, som har till föremål södra och mellersta delarna af riket, ej vidare må fullföljas på annat sätt än medelst afsilande af redan påbörjade arbeten, och fastän, i det fall att denna fråga blifver besvarad i öfverensstämmelse med dessa tvänne komiterades åsigt, deraf skulle följa att det i komitébetänkandet framstälda förslag i afseende på ett närmare och oupplösligt samband emellan de topografiska och ekonomiska kartverken kommer att förfalla, så utbeder jag mig ändock att redan nu få yttra mig beträffande detta förslag, helst, äfven med erkännande af alla de förtjenster förslaget må ega, kostnaden för detsammas genomförande torde böra vara, så vidt ske kan, utredd, innan beslutet om det allmänna ekonomiska kartverkets framtid varder fattadt.
Enligt planen skulle, såsom redan är nämndt, den kombinerade ekonomiska och topografiska kartläggningen af södra och mellersta Sverige stanna vid en rät linie, dragen i ost—vest tvärs öfver Gestrikland och Dalarne, hvars norra delar, likasom öfriga trakter af Norrland, utom Norrbottens län, skulle endast topografiskt kartläggas. Från rent topografisk synpunkt kan denna gränslinie anses vara fullt berättigad, men deremot är den, så vidt jag kan finna, icke möjlig, då man fäster
16 Bil. N:o 5 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.
sig vid endast den ekonomiska kartläggningen. Enligt nu gällande och af komiterade äfven för framtiden förordade bestämmelser, skall det kartverk, som upptager de ekonomiska detaljerna, uti särskilda beskrifningar redogöra för dessa detaljers arealer m. m. icke allenast för län, härad eller tingslag och socknar, utan äfven för byar och gårdar. Men nu skär den föreslagna gränslinien tvärs öfver allt detta utan någon motsvarighet på marken, hvaraf följden blifver, att antingen den gemensamma ekonomiska och topografiska kartläggningen måste utsträckas tills man råkar en lånegräns, eller ock att endast den ekonomiska kartläggningen får upphöra vid eu sådan gräns, innan eller sedan skiljelinien blifvit uppnådd.
När man kombinerar den ekonomiska och topografiska kartläggningen i riket, finnes det enligt min uppfattning blott ett rationelt sätt att undgå den nyss antydda svårigheten, och det vore att utsträcka det ekonomiska likasom det topografiska kartarbetet öfver hela riket, och om man öfverser frågan i hela dess vidd, torde svårligen kunna förnekas, att södra och mellersta Norrland har lika berättigade anspråk som öfriga delar af riket att blifva försedt med ekonomiska kartor, och utan tvifvel kunde eu ekonomisk kartläggning i denna del af landet af flera samverkande orsaker verkställas med vida billigare kostnad än hvad erfarenheten hittills i sådant hänseende visat för öfriga riket. Att man ändock skulle stå inför ett vidt omfattande företag finnes lätt vid tanken derpå, att hvad som af Sverige ligger norr om den uppdragna skiljolinien, allt intill Norrbottens län, är föga mindre än hvad af riket ligger söder derom. Det förstnämnda området omfattar nämligen 1,337 qv.-mil, det senare 1,356 qv.-mil, vattnen oberäknade.
Såsom skäl, hvarför landkartverket bör vara både ekonomiskt och topografiskt, anföra komiterade följande:
Det har icke kunnat undgå komiterades uppmärksamhet, att det ekonomiska kartverket hittills arbetat långsamt och till följd deraf äfven dyrt, ett förhållande som torde böra tillskrifvas en mindre god organisation, under hvilken arbetet bedrifvits med för dyra krafter. Årliga arbetsprodukten har vexlat emellan 11 och 20 qv.-mil och under de 20 år, kartverket egt bestånd, har det i allt uppmätt omkring 300 qv.-mil. Efter samma måttstock skulle den återstående kartläggningen af södra och mellersta Sverige kräfva 60—70 år, hvilken tid är alldeles för lång. Komiterade anse derföre tiden för kartverkets fullbordande böra reduceras till ungefär hälften af hvad ofvan är angifvet och hafva tänkt sig, att detta skulle kunna ske åtminstone till en stor del genom en förändrad organisation af kartverket, hvarigenom billigare
17 Bil. N:o 5 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:n 1, om Statsverket 1880.
och talrikare arbetskrafter skulle kunna användas och således för samma kostnad en större arbetsqvantitet erhållas. Men detta kan icke, så vidt komiterade förstå, på mera än eu enda väg åstadkommas, eller i samband med en förändrad organisation af äfven det topografiska kartverket.
Komiterade ingå derefter i en detaljerad redogörelse för så väl det nu varande, som det af dem föreslagna nja arbetssättet, jemte dermed närmast sammanhängande frågor. Då detta likväl redan är i hufvudsakliga delar angifvet genom de nyss anförda förslagen till de allmänna bestämmelserna för landkartverket, böra de här förbigås, men jag anhåller att i fortsättning af hvad jag redan erinrat i afseende på komiterades plan få fästa mig vid en och annan af de vigtigare punkterna, af densamma. Hvad då beträffar det föreslagna sättet för konnekteringen af stomhartan har förste landtmätaren Helander i sin reservation framställt åtskilliga, såsom mig synes, vigtiga anmärkningar, i afseende å hvilka lärer mig tillåtas hänvisa till innehållet af hans reservation. Giltigheten af dessa anmärkningar, hvilka för öfrigt äfven upprepats af öfveringeniören Liunggren, vinner ock stöd af en mening som uttalats i den årsberättelse, hvilken, vid krigsvetenskapsakademiens sammankomst den 22 sistlidna April, professoren vid generalstaben i sin egenskap af föredragande i topografi afgifvit och hvarvid han underkastat komiterades förslag i denna del af frågan en granskande undersökning. Efter att de fel blifvit uppvisade, hvilka kunna finnas i de transporter af landtmäterikartor, som skola tjena till material för stomkartan, uppkastas till besvarande det vigtiga spörsmålet, i hvilken ordning sjelfva sammansättningen bör verkställas, nämligen antingen så, att först kontroll mätning och korrigering af karttransporterna samt, på samma gång dermed, planmätningen göres fullt färdig, samt sedermera sammansättandet af kartan verkställes, eller ock så, att, i motsatt ordning, kartan med tillhjelp af triangelpunkterna först sammansättes, hvarefter kontroll- och planmätning på den redan hopsatta stommen eger rum. Det ekonomiska kartverket begagnar sig al den förstnämnda metoden, hvaremot komiterade förorda den andra. På skäl, för hvilka fullständigt i berättelsen redogöres men dem det bär vore för långt att utveckla, stannar föredraganden vid den uppfattning af frågan, att kartverkskomiterades förslag utgår från en oriktig teori, åtminstone då saken gäller, såsom här, eu karta i den stora skalan.
_ Om nu, såsom äfven mig synes vara ådagalagdt, det hittills följda förfaringssättet vid stomkartans sammansättning i skalan 1 : 20 000' är
Bill. till Riksä. Prat. 1880. 1 Sami. 1 A/d. 3
18 Bil. N:o 5 a till Kontji. Majds Nåd. Prof). N:o 1, om Statsverket 1880.
det riktiga, så falla äfven de förhoppningar om minskning i tid och kostnad vid kartarbetenas utförande, som komiterade grundat på den af dem förordade förändring i arbetssättet. Häraf följer nämligen, att planmätning och terrängteckning icke låta samtidigt utföra sig, och redan härigenom blifver en af hufvudgrunderna i komiterades förslag undanröjd.
Eu jemkning mellan de olika förfaringssätten kunde väl åstadkommas genom att låta samma person, som upprättat den ekonomiska stomkartan, sedermera på denna verkställa äfven den topografiska terränginläggningen, hvarvid han skulle ega eu betydlig lättnad genom den lokalkännedom, som han vid förra arbetet förvärfvat; men huruvida vinsten deraf skulle till fullo uppväga den olägenheten att en person nödgades utföra sådana olika slag af arbeten, som måhända lämpligare åstadkommas af skilda personer, en hvar med särskild utbildad yrkesskicklighet, derom torde meningarna kunna vara delade. I afseende derpå är af reservanter äfven erinradt, hurusom planmätning, höjdmätning och terrängteckning äro så vidt skilda göromål, att den i öfrigt bepröfvade och riktig befunna regeln om arbetets fördelning äfven här bör tillämpas, hvarigenom ömsesidig kontroll jemväl vunnes öfver arbetets utförande.
Utan att vidare inlåta mig i ordande om hvad komiterade föreslå i fråga om kartornas mångfaldigande, projektion och bladindelning, reproduktionskostnad, beskrifningar, arbetspersonal m. m., anhåller jag att få yttra mig i afseende på kostnaderna för kartverkens organiserande efter den af komiterade framlagda planen.
Jag har redan anmärkt att den i komiterades betänkande föreslagna nya ordning för sammansättande af stomkartorna icke synes antaglig, och att med förslaget derom faller icke allenast till hufvudsaklig del den uppgjorda planen för kartarbetet i sin helhet, utan jemväl den på nämnda plans antagande grundade förhoppningen om minskning i kostnaderna för kartarbetenas utförande.
Med den organisation, komiterade föreslagit, och under förutsättning att en fältmätare kan hinna kartlägga och arealuträkna 0,7 qv.mil om året, antages 1 qvadratmil — utgifven dels som ekonomisktopografisk karta i skalan 1 : 20 000 och dels såsom topografisk i skalan 1:100 000, med tillfälle för allmänheten att äfven få en karta ! 1:50 000
att kosta omkring 5,300 kronor. Då nu Sveriges areal till och med 29:de bladvåden jemte den del af Vermland, som ligger norr derom, utgör 1,356 qvadratmil land, så beräkna komiterade att den ifrågavarande kartläggningen af detta område medför en kostnad af 7,186,800
19 Bil. N:o 5 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Pr ap. N:o 1, om Statsverket 1880.
kronor, hvarifrån likväl bör dragas den minskning i kostnad, som bör uppstå derigenom att 310 qvadratmil redan äro ekonomiskt kartlagda inom denna del af landet. Uppskattas detta afdrag såsom komiterade antaga efter vid pass 2,000 kronor per qvadratmil till en jemn summa af 650,000 kronor, så skulle slutsumman blifva 6,536,800 kronor för kartläggningen af södra och mellersta Sverige.
Enligt planen för landkartverket skulle kostnaden för topografisk kartläggning och kartutgifning af 1 qvadratmil land i skalorna 1:50 000 och 1:100 000 uppgå till 1,900 kronor för den större och 750 kronor för den mindre skalan och en öfvad fältmätare hinna i dessa skalor kartlägga om året resp. 2 och 5 qvadratmil. Då nu enligt komiterades förslag skulle af norra Sverige kartläggas 320 qvadratmil i skalan 1:50 000 och 1,017 qvadratmil i skalan 1:100 000, så beräknades detta medföra en utgift af dels 608,000 och dels 762,750 kronor. Härtill borde slutligen läggas en årlig utgift af 30,000 kronor under loppet af 9 år, till Norrbottens läns kartverk, hvilket gör 270,000 kronor.
Totalkostnaden för rikets kartläggning och dertill hörande kartutgifning blifver alltså enligt komiterades plan och beräkningar:
för södra och mellersta Sverige, ekonomisk-topografisk
karta i 1 : 20 000 .................................................................. kr. 6,536,800.
» norra Sverige, endast topografisk karta i 1 : 50 000
och 1:100 000................................................................... » 1,370,750.
» Norrbottens län, återstående kostnad för ekonomisk-
topografisk karta................................................... » 270,000.
Summa kr. 8,177,550.
Afgår för verkställd triangel mätning och nivellering omkring ................................................................. kr. 200,000.
Totalkostnad kr. 7,977,550;
och borde hela arbetet vara utfördt inom 36 år, räknade från 1880 års början, hvadan härför erfordrades ett årligt anslag af 221,599 kronor.
Enligt en annan beräkning af komiterade skulle samtliga årskostnaderna uppgå till 227,000 kronor, så att, om härifrån frånräknades såsom inkomst för försäljning af kartor 7,000 kronor, återstode såsom behöflig! årligt statsanslag 220,000 kronor, likaledes under 36 år.
Vid tiden för komiterades beräkningar funnos anslagna: till topografiska kartverket ........................................................ kr. 90,000.
Transport kr. 90,000.
20 Bil. N:o 5 a Ull Kongl. Maj ds Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1880.
till ekonomiska kartverket:
ordinarie anslag..................
extra ordinarie anslag.......
18 andre-landtmätarelöner
Transport kr. 90,000.
6,000
76,000
16,200
98,200.
Brist att årligen fylla
Summa befintliga anslag 188,200.
31,800.
Man kan emot denna beräkning anmärka, att då landkartverkets hela personal skulle för sommararbetena fördelas i en geodetisk afdelning, sex mätningsafdelningar, en undervisningsafdelning samt en afdelning tjenstgörande vid hufvudstationen, så innehåller organisationen ingen stomkartafdelning. En eller flera sådana äro dock nödvändiga, då planen förutsätter såsom oundgängligt vilkor, att all fältmätning skall ske å redan färdig stomkarta, hvilken deremot svårligen lärer kunna erhållas utan åtskilliga föregående mätningar å fältet. De på mätningsafdelningarne anvisade fältmätarne äro beräknade att samtlige arbeta för den egentliga kartläggningen, hvadan således desse icke kunna lemna något arbetsbiträde om sommaren för stomkartans upprättande. Skulle deremot fältmätarne tagas i anspråk härför, blefve deras egentliga arbetsprodukt mindre och totalkostnaden derigenom ökad.
Samma påföljd blefve ock, om den geodetiska afdelningen befunnes försedd med otillräcklig personal, såsom generalstabens professor vid krigsvetenskapsakademiens förut omförmälda sammankomst anmärkt.
Likaledes kan man draga i tvifvel, huruvida den för vinterarbete beräknade personalen förmår transportera till stomkartor och arealberäkna nära dubbelt så många qvadratmil som nu, samt dessutom verkställa renritningen till fotografi och heliogravyr, om ock derifrån frångår den n. v. renritningen af topografiska kartor i skalan 1:100 000. Komiterade hafva ändock för vinterarbete beräknat endast en styrka af 50 personer, utom chefen, då under nuvarande förhållandet det motsvarande antalet är 54.
En annan icke mindre vigtig anmärkning är af afdelningschefen vid generalstabens topografiska afdelning gjord, nämligen i fråga om den arbetsqvantitet, som under sommartiden skulle åstadkommas af hvarje fältmätare. Komiterade hafva antagit denna till 0,7 qvadratmil och grunda sin beräkning derpå att enligt vunnen erfarenhet en öfvad fältmätare kan under s. k. positionsrekognoseringar i skalan 1 : 20 000 kartlägga och renrita 0,4—0,45 qvadratmil under 150 dagar, samt att, om han hela tiden endast’sysselsatt sig med mätning, han skulle hafva
Bil. N:o 5 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880. 21
hunnit kartlägga minst 0,6 qvadratmil, hvilken arbetsprodukt under vissa andra antaganden väl skulle kunna höjas till 0,7 qvadratmil, hvilket deremot på grund af anförda skäl och hittills vunnen erfarenhet bestrides af afdelningschefen, som anser att siffran ej kan ökas till mer än 0,55. Det är visserligen en sanning, att komiterade sökt att äfven på annan väg deducera siffran 0,7, men så länge någon egentlig erfarenhet icke är vunnen, hvaraf deras beräkning kan finna ett praktiskt stöd, lärer det vara nog vågadt att på densamma grunda sitt omdöme. Hvad betydelse för öfrigt ett godkännande af den utaf komiterade antagna siffran i sjelfva verket innebär framgår deraf, att om denna siffra lägges till grund för beräkningen, men erfarenheten sedermera skulle visa att öfver hufvud taget hvarje fältmätare på sommaren icke kunde kartlägga 0,7 qvadratmil, utan, såsom afdelningschefen beräknat, högst 0,55, så skulle kostnaden för kartläggningen för södra och mellersta Sverige till följd häraf utöfver förslaget ökas med den betydande summan af inemot 2 millioner kronor.
Det har vidare blifvit af afdelningschefen anmärkt, att komiterades förslag ej afser något mindre än påbörjandet af ett så godt som nytt kartverk, och att härigenom stora delar af landet skulle komma att ånyo kartläggas, medan andra delar deraf, såsom af komiterades beräkningar framginge, ännu icke blifvit föremål för kartläggning. Det allmänna ekonomiska kartverket har, säger han, vid slutet af år 1879 troligen kartlagt omkring 305 qvadratmil, hvilka enligt komiterades förslag skulle med tiden fullständigt höjdmätas och topografiskt kartläggas, hvarförutan kartor i skalan 1 : 20 000 skulle 'öfver dessa trakter utgifvas. Af topografiska kartverket har i skalan 1:50 000 kartlagts ett område af något öfver 475 qvadratmil, som ej ännu varit föremål för ekonomisk kartläggning, och öfver största delen deraf hafva topografiska kartor utgifvits i skalan 1: 100 000, men enligt komiterades förslag skulle denna del af landet kartläggas å nyo i skalan 1:20 000 både ekonomiskt och topografiskt, de i och för kartan i skalan 1:100 000 gjorde afvägningarna fullständigas medelst ytterligare höjdmätningar och kartor utgifvas i skalan 1 : 20 000.
De anmärkningar, hvilka emot den af komiterade angifna planen för kartverkens framtida bearbetande blifvit framstälda och af mig här ofvan omförmälda äfvensom hvad i öfrigt i afseende på samma plan erinrats, synas, ehuru värda all uppmärksamhet, likväl icke i allmänhet vara af beskaffenhet, att. leda till förkastande af denna plan, enligt hvilken, sedan nödiga modifikationer deruti vidtagits, landet onekligen skulle erhålla sitt behof af offentliga kartverk bättre än genom något
22 Bil N:o 5 a till Kong!. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1880.
af de öfriga förslagen tillgodosedt. Långt betänkligare synes mig ett antagande af komiterades förslag vara, när uppmärksamhet egnas deråt, att detta förutsätter en rubbning i den för det topografiska kartarbetet hittills följda och allmänt gillade planen, och när kostnaderna för förändringens genomförande tagas i beräkning. Såsom redan är sagdt, skulle kostnaden för den ekonomisk-topografiska kartläggningen i skalan 1:20 000, jemte kartornas utgifning för södra och mellersta Sverige uppgå enligt komiterades beräkning till 6,536,800 kronor, men det är ock visadt att kostnadsförslaget icke tagit nödig hänsyn till flere poster, så att den beräknade summan icke kan vara tillförlitlig utan måste betydligt förhöjas. Då man vill och inlåter sig på kartläggning af ett rike och i synnerhet ett så vidsträckt rike som Sverige, beträdes en väg, som ovilkorligen betecknas af stora utgifter, och derför är det ock angeläget att, innan beslut derom fattas, en så vidt ske kan fullständig och tillförlitlig undersökning och beräkning sker om beloppet af de för företaget erforderliga kostnader, och att dessa icke allt för lågt uppskattas. Det kännbara i de uppoffringar, som ett dylikt företag kräfver, kan väl mycket minskas derigenom att summan fördelas till utgående under en längre följd af år, men detta medför åter den stora olägenhet att arbetets fullbordande uppskjutes till en långt aflägsen framtid. Komiterade sätta denna gräns för kartläggningen af hela riket till 36 år, men utan en icke obetydande förhöjning i det af dem förutsatta årsanslag befarar jag för min del, att rikets kartläggning enligt den af komiterade utstakade stora planen icke kan inom denna tid fulländas.
Ett annat förslag till inrättande af ett landkartverk är framlagdt af förste landtmätaren Helander och godsegaren Odelberg, men som detta föreslagna kartverk synes i hög grad närma sig till det allmänna ekonomiska kartverket, sådant detta var medan det stod under landtmäteristyrelsens vård, så torde jag få yttra mig deröfver i sammanhang med den fråga, till hvilken jag anhåller att nu få särskildt vända mig eller till det allmänna ekonomiska kartverket.
Härvid anhåller jag att ur detta kartverks historia få i minnet återkalla, hurusom verket egentligen icke är annat än en fortsättning af det s. k. sockenkartverket, hvilket, enligt 1827 års landtmäteriinstruktion, landtmäteriets personal hade till åliggande att bearbeta. Att man af detta sockenkartverk icke hade att skörda synnerligen stora frukter — något som sedermera äfven blef visadt — hade man kanske redan på förhand kunnat beräkna, då ett arbete af den granlaga och vidtomfattande beskaffenhet, som upprättandet af geografiska kartor öfver rikets alla socknar, skulle utan någon eller på
■r.1,
Bil. No 5 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Pr ap. No l, om Statsverket 1880.
sin höjd med en högst ringa kostnad för det allmänna utföras eller så att säga framtvingas af lönlöse landtmätare. Redan år 1850 och sedermera fyrfaldiga gånger blefvo derför af landtmäteriets chef föreslagna genomgripande förändringar i detta hänseende, hvilket ändtligen ledde till inrättandet af rikets ekonomiska kartverk, arbetande i två afdelningar, den ena för mellersta och södra delarne af riket och den andra för Norrbottens län, med de åligganden, som Kongl. Maj:ts nådiga skrifvelse den 15 April 1859 närmare bestämmer.
Den förstnämnda afdelningen eller det sedermera s. k. allmänna ekonomiska kartverket, hvilket frågan nu gäller, ställdes först under styrelse af öfverdirektören för landtmäteriet, kort derefter under särskild styresman, sedermera under landtmäteristyrelsen och slutligen under chefen för topografiska korpsen. Den andra afdelningen, eller Norrbottens läns ekonomiskt-geografiska kartverk, åter leddes af två landshöfdingar i länet, innan äfven denna del af kartverket ställdes under nyssnämnde korpschef, hvilken från och med år 1873 haft att leda verket i sin helhet.
Enligt planen skulle kartverket hufvudsakligen bearbetas i 1:50 000dels skalan, men denna skala blef ofördröjligen utbytt mot skalan 1: 20 000. Topografiska korpsens stomkartor borde tjena till underlag, hvilket dock egentligen aldrig blef förhållandet, utan nödgades det ekonomiska kartverket att till sina kartor upprätta egna stommar, hvilka sedermera skulle begagnas för det topografiska kartverket. Oaktadt den stora arbetsskalan hafva kartorna utgifvits i endast skalan 1 : 50 000, hvilket skedde till en början på det allmännas bekostnad och för dess räkning, men numera är öfverlåtet åt landstings, hushållningssällskaps och kommuners fria vilja. Detta allt gäller dock nästan uteslutande det allmänna ekonomiska kartverket. För det Norrbottniska hafva förhållandena gestaltat sig annorlunda.
I afseende å verkets organisation och ställning till öfriga kartverk hafva många meningar offentligen uttalats. Ämnet har, bland annat, varit före inför Riksdagens revisorer, Riksdagen och tvänne särskilda af Kongl. Maj:t tillsatta komitéer. Nu föreslår, såsom redan är nämndt, det ekonomiska kartverkets chef, och med honom komiténs ordförande, att verket skall upphöra, och såmedelst har saken kommit derhän, att jag bör göra frågan om verkets vara eller icke vara till föremål för min underdåniga framställning.
I likhet med de komiterade, som senast yttrat sig, kan man vara öfvertygad derom, att ekonomiska kartverkets oklara ställning, som visat sig i mycken meningsskiljaktighet om och täta förändringar i
24 Bil. N:o 5 a till Kong! Maj:ts Nåd. Prof. N:n 1, om Statsverket 1880.
sättet för arbetenas ordnande och utförande, i hufvudsaklig män berott af det sväfvande i ändamålet, eller måhända rättare af det mindre riktiga begrepp, man i allmänhet gjort sig derom. En utredning af denna fråga blef derför nödig för komiterade, men då redogörelsen härför skulle leda till alltför stor vidlyftighet, om den här skulle ordagrant återgifvas, inskränker jag mig att framhålla endast de vigtigaste punkterna härutinnan.
Komiterade säga, att då ekonomiska kartverket år 1859 inrättades, angafs dess hufvudändamål vara att till jordbruksstatistikens tjenst anskaffa säker kännedom om rikets areal samt dennas olika beskaffenhet och fördelning i ekonomiskt hänseende — en ingalunda ny tanke, utan en naturlig utveckling af förhållanden, hvilka ett länge kändt behof med nödvändighet framkallat. Noggrann kännedom af eu stats område, af dess arealinnehåll så väl i dess helhet, som för hvarje dess olika administrativa fördelning, förhållandet mellan land och vatten, fjelltrakt och lågland, utsträckningen af kärr och mossar, hedar och skogar, jemte de förändringar, som denna fördelning genom odlingens fortgångar underkastad, vore i allmänhet ett oundgängligt vilkor för en mängd administrativa och statistiska frågors utredning. I synnerhet vore denna noggranna kännedom om arealen för jordbruksstatistiken af sådan vigt, att utan densamma alla beräkningar af åkerbrukets afkastning måste blifva högst otillförlitliga. De flesta europeiska stater hade ock under de senaste 4—5 årtiondena blifvit fullständigt mätta och kartlagda med en noggrannhet, som man i vårt land icke kunnat tänka på att efterfölja och som måhända äfven här skulle varit till stor del obehöflig. Tilläggas, fortsätta komiterade, borde likväl, att en ny uppskattning af jorden nästan allestädes varit förenad med uppmätningen, men en följd häraf hade äfven varit, att såväl mätningsskalor som kostnader vida öfverstigit hvad som behöfts för uppnående af det rent statistiska målet. I Sverige, der man hufvudsakligen afset.t det senare, har äfven mätningen kunnat verkställas i den jemförelsevis lilla skalan 1 : 20 000 och för ringa kostnad, under det man i främmande länder verkställt sina kadaster-mätningar i skalorna 1 : 1000 å 1 : 5000 samt med uppoffring af ofantliga penningesummor.
Framhållande vidare det ekonomiska kartverkets betydelse i allmänt statistiskt hänseende samt huru det bör kunna tjena som grundval för ekonomiska, agronomiska, topografiska, geologiska m. fl. kartläggningsarbeten, äfvensom för enskilda företag, tillägga komiterade, att kartverket likaledes kan göra mycket gagn vid beskattning af jorden, äfven om man icke af den ekonomiska kartan eller beskrif-
ningen
25 Bil. N;o 6 a till Kong!. Maj:ts Nåd. Prof). No /, om Statsverket 1880.
ningen kan se hvarje mindre jordegares område och ännu mindre detta områdes värde. Slutligen fästa komiterade uppmärksamheten på kartverkets allmänna kulturintresse, som vid bedömande af dess värde icke finge förbises, och att man i detta fall, som ofta eljest, måste arbeta för framtiden.
Sådan är i korthet ekonomiska kartverkets ändamål och betydelse, enligt komiterades uppfattning.
Enligt denna uppfattning skall således det ekonomiska kartverket hufvudsakligen hafva tillkommit till tjenst för jordbruksstatistiken, men denna statistik, hvilken, likasom de öfriga grenarne af den statistiska vetenskapen, förnämligast rör sig med sifferuppgifter, kan dock icke hemta dessa direkt från den ekonomiska kartan, utan måste för erhållande af desamma hålla sig till endast den öfver kartan utarbetade beskrifningen. Bland de i denna beskrifning förekommande uppgifter äro några, t. ex. om tomter, mossar, vägar m. m., icke af behof för jordbruksstatistiken, hvaremot andra, såsom de hvilka redogöra för hemmantal, antal brukningsdelar o. d., visserligen ingå uti redogörelsen för jordbruket, men äro i och för sig icke af den beskaffenhet, att för deras erhållande skulle erfordras upprättandet af ett särskildt kartverk, då de på ett mycket enklare sätt kunna anskaffas. Annorlunda kan deremot förhållandet vara med de i den ekonomiska kartbeskrifningen förekommande arealuppgifter om åker, äng och skog, framför allt om åkern, deri inberäknad annan odlad jord.
Det minsta område, för livilket den officiela jordbruksstatistiken för det nu varande redogör, är socknen eller delar deraf, s. k. skatar, och sannolikt torde förhållandet äfven för framtiden komma att sålunda förblifva. Den, som har att från socknen insamla primäruppgifterna, kan, om han skall göra sin sak rigtigt och noggrant, icke taga socknen i en summa, utan måste med sin undersökning först gå ned till mindre områden och, hvilket vore det mest rigtiga, vända sig med sina frågor till hvarje enskild jordbrukare. Kunde nu denne lemna nöjaktiga svar på spörsmålen, behöfdes ej vidare än att anteckna svaren, men om tvifvel uppstår om deras rigtighet eller om sådana alls icke aflemnas, af bristande vare sig kunskap eller vilja, måste så noggranna sannolikhetsberäkningar som möjligt göras, och just i sådana fall blifva uppgifter om den odlade jorden af stor nytta. Rådfråga!insamlaren derför den ekonomiska härads- och sockenbeskrifningen, så vidt en sådan föreligger, så finner han visserligen uppgifter i ämnet enligt regel för större egendoms-komplexer, byar och under särskilda namn i jordeboken upptagna hemman, men deremot icke en redo- Bih. till Riksd. Prot. 1880. 1 Sami. 1 Åfd. 4
26 Bil. N:o o a Ull Kong!. Maj:k Nåd. Prof. N:n ./, om Statsverket 1880.
görelse för hvarje särskild egendom eller liemmansdel, hvaruti byn kan vara fördelad. Här stöter han sålunda uti den ekonomiska beskrifningen på en ofullkomlighet, som väl icke alldeles får förbises, om beskrifningens brukbarhet och värde skall bedömas.
Hänvisad sålunda att hålla sig till endast byalagen i sin helhet och de öfriga jordegendomarne, för hvilkas areal i beskrifningen särskild! redovisas, kan insamlaren af de statistiska primäruppgifterna om jordbruket icke vänta sig att direkte erhålla den för hans ändamål nödiga uppgiften om huru stor den jordvidd är, som besås med hvete eller råg o. s. v., utan meddelas honom, i stället för allt detta, blott en summa för hela åkervidden, utan specifikation för användandet. Detta får dock icke tillmätas den ekonomiska kartbeskrifningen såsom något fel, ty då ett åkerstycke besås än med ett än med ett annat växtslag, än ligger i träde, så kunna naturligtvis sådana föränderligheter icke fixeras i en kartbeskrifning, den må nu gälla den ekonomiska eller en vanlig landtmäterikarta. Allt sådant och mera till, såsom uppgifter om utsäde, skörd och kreatursantal, måste direkte inhemtas eller beräknas.
Den vinst, som jordbruksstatistiken kan hemta af ekonomiska kartverket, reducerar sig alltså till uppgift om hela den produktiva jordens areal, hvilken, der så behöfves, får tjena till utgångspunkt eller kontroll för de jordbruksstatistiska beräkningarna.
1 afseende på de arealsiffror, som ekonomiska kartverket derutinnan lemnar, har blifvit anmärkt dels att de i följd af odlingens fortgång mycket snart ändras och då hafva nästan endast ett historiskt värde, dels att de äro af föga betydelse, enär de ej kunna liktidigt för hela riket erhållas. Om man än i förra hänseendet skulle kunna erinra, att det obestridligen är eu fördel att hafva vunnit eu säker kunskap om förhållandet vid eu viss tid och att kunna fortsätta do behöfliga fortlöpande undersökningarne från en säker utgångspunkt, så har man dock i senare hänseendet svårt att jäfva den gjorda invändningens giltighet. Gällde frågan att vänta 10 å 20 år tills arealen af den produktiva jorden vore utrönt, skulle denna invändning ega mindre betydelse, men då man står inför ett mål, som icke kan uppnås förr, än kanhända ett hälft sekel eller mera förflutit, och hvithet, äfven då icke vore till fullo vunnet, enär vida trakter af riket i Norrland icke skulle vara af ifrågavarande undersökning berörda, så kan det, äfven med erkännande af det önskliga deruti att Sverige varder ekonomiskt kartlagdt, vara att befara att eu orätt väg blifvit beträdd, när planen för ett kartverk, sådant som det nu bearbetade, utstakades.
"27
Bil. N:o 5 a till KongJ. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1880.
I nära samband med ofvan berörda förhållande står frågan, huruvida, såsom komiterades åsigt är, det ekonomiska kartverket skall kunna vara af synnerligt gagn vid beskattning af jorden. Det är visserligen sant, säga komiterade, att den ekonomiska kartan eller beskrifningen icke utvisar hvarje mindre jordegares område och ännu mindre detta områdes värde, men en god ledning för omdömet och framförallt eu kontroll ligger dock uti den bild man får af de olika hemmanens förhållande till hvarandra, af hvarje särskild! hemmans storlek och belägenhet, af jordstyckningen och den odlade jordens utseende på kartan, af in ogerna s förhållande till den öfriga jorden, af deras belägenhet i sammanhängande egofigurer eller splittring i många mindre delar, hvilket måste försvåra och fördyra skötseln, af traktens allmänna karaktär af bördighet m. m.
En bland de reservanter, Indika förordat det ekonomiska kartverkets fortsatta bearbetande, fastän efter annan plan, än den i betänkandet föreslagna, framhåller i sitt särskilda yttrande äfven kartverkets blifvande stora nytta i afseende å skatte]emkning och bevillningstaxering, i sammanhang hvarmed han, för åstadkommande af kännedom om jordmånens beskaffenhet, föreslår användandet af vissa bokstafsbeteckningar å kartorna för åtminstone större sammanhängande åkerfält.
I motsats härtill finner kartverkets chef det ekonomiska, kartverket ingalunda användbart i beskattningshänseende, och detta emedan beskrifningarne innehålla endast uppgifter å arealen af åker, äng in. in., men sakna alla uppgifter om den lika vigtiga graderingen af sjelfva jorden, hvarförutan, till följd af kartans i detta hänseende lilla skala, i beskrifningarna i allmänhet, såsom redan är omförmäldt, endast upptagas arealerna summariskt för hela byar, ej för hvarje delegares innehaf af mark. I vissa enstaka fall kunde beskrifningen väl lemna någon ledning, men då hade komiterade ej haft skäl att stanna med denna karta midt i Dalarne, utan borde föreslagit kartarbetets fortsättande öfver hela Sverige.
I detta afdelningschefens yttrande instämmer hufvudsakligen chefen i 1 an dtm ät e ri styre Isen, hvilken, hvad särskild! beträffar den föreslagna beteckningen för vissa jordmåner, söker ådagalägga att detta icke skulle lemna tillfredsställande resultat och att förfaringssättet svårligen kunde följdrigtigt på skilda ställen tillämpas.
Till hvad i fråga härom blifvit från ena eller andra sidan framhållet, torde mig tillåtas lägga den anmärkning, att jag för min del högligen betviflar lämpligheten af att för jordbeskattningsändamål eller
28 Bil. N:o 5 a till Kongl. Maj:fa Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1880.
för taxeringsbevillning under nuvarande förhållanden bearbeta ett stort och dyrbart kartverk och detta desto hellre, som för införandet af de förändringar, hvilka i detta fall kunna blifva behöfliga, icke lärer böra afbidan insamlandet af de bidrag till frågans lösning, som skulle blifva att af ekonomiska kartverket först i en aflägsen framtid hemtas.
Jag torde nu få taga i närmare betraktande äfven ett annat uppgifvet hufvudändamål för det ekonomiska kartverket, nämligen dess åliggande att åstadkomma säker kännedom om rikets areal. Med komiterade instämmer jag deruti, att noggrann kännedom af en stats område och af dess arealinnehåll, så väl i dess helhet som för hvarje dess olika administrativa fördelning, är ett oundgängligt vilkor för en mängd administrativa och statistiska frågors fullständiga utredning, och utan tvifvel finnes väl icke något civiliseradt samfund, som icke söker att efter tillgängliga krafter fylla ett sådant behof.
Så länge det topografiska kartverket var hemligt och uteslutande militäriskt, var arealuppgiften ett berättigadt ändamål för sockenkartverket, men när det topografiska kartverket erhöll offentlighet och derigenom framträdde såsom ett officielt geografiskt kartarbete, bortföll också behofvet att genom ett särskild! fristående kartverk skaffa upplysning om socknars, häraders och läns samt slutligen hela rikets areal. Icke desto mindre fick ekonomiska kartverket sig uppdraget, i arf efter sockenkartverket, att anskaffa den i sådant hänseende erforderliga upplysning, men, såsom kändt är, har hittills icke synnerligen stora delar af riket kunnat ekonomiskt kartläggas eller i sammanhang dermed till arealen beräknas. Oaktadt allt på geografiska kartor nedlagdt arbete skulle sålunda ännu saknas officiela uppgifter om arealen ej blott af hela riket, utan ock af de flesta politiskt administrativa indelningar deraf, derest ej det topografiska kartverkets styrelse, enligt en från statistiska centralbyråns chef i skrifvelse den 29 oktober 1870 framställd begäran, sökt fylla detta behof genom att verkställa så noggranna arealbestämmelser öfver riket och dess administrativa indelningar ända ned till socknarne, som befintliga så väl topografiska och ekonomiska, som privata kartmaterialier möjliggjort. Resultaten deraf äro i mån af arbetets fortgång län för län meddelade till statistiska centralbyrån, som till en början offentliggjorde dem genom den officiela jordbruksstatistiken, men sedermera efter åtskilliga kompletteringar sammanförde dem till en enda redogörelse, som finnes offentliggjord såsom supplement till 1870 års årgång af Statistisk Tidskrift.
Detta arbete kan väl endast delvis tillerkännas officiel egenskap, då det för stora delar af riket måst stödja sig på enskilda kartografiska
29 Bil. N:o 5 a till Kongl. Maj ds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.
arbeten, men fyller ändock tills vidare ett behof, som tillfredsställes allt säkrare ju mera den topografiska kartläggningen hinner fortgå, och redan häri kan ett vigtigt skäl ligga att med all kraft påskynda detta arbete.
I)å det ekonomiska kartverket väl har sig förelagdt att anskaffa säker kännedom om rikets areal, men detta emellertid skett genom det topografiska kartverkets styrelse, är det af vigt att undersöka huru nöjaktig den säkerhet må vara, som kan vinnas genom meranämnda verk eller i allmänhet genom en karta i dess skala 1 : 50 000, ty i detta' hänseende äro skalorna afgörande. Då eu egofigur, återgifven på den ekonomiska kartan i skalan 1 : 20 000, blir 6,25 gånger så stor, efter ytan räknadt, som på den topografiska konseptkartan 1 : 50 000, och då tunnlandet är 5,c gånger så stort som qvadratrefven, så inträffar att med nära nog samma säkerhet, som å den ekonomiska kartan, enligt det fastställda formuläret för arealbeskrifningen, mätes qvadratrefven, mätes också tunnlandet på den topografiska kartan, och ett möjligt fel af några tunnland på en hel sockens areal saknar i de flesta fall någon betydelse.
Det är redan omförmäldt, huruledes, sedan det visat sig fåfängt att af dem, som önskade vinna befordran till kommissionslandtmätarebeställning, få geografiska kartor med beskrifningar, först utan någon och sedermera mot en ringa ersättning, utarbetade öfver socknarna i riket, det allmänna ekonomiska kartverket blef för de södra och mellersta delarne af landet inrättadt. Det på extra-ordinarie stat uppförda årsanslaget dertill, i början bestämdt till 11,000 kronor, har sedermera blifvit tid efter annan förhöjdt och utgår för det närvarande med 46,000 kronor, oberäknadt dels ordinarie anslaget 6,000 kronor och dels beloppet 17,100 kronor af 19 nu mera besparade andre-landtmätarelöner, således tillsammans med 69,100 kronor. Någon beräkning af de kostnader, som erfordrades för verkets fullbordande, har dock icke egt rum, förr än befallning derom år 1876 af Eders Kongl. Magt. blef chefen för det ekonomiska kartverket meddelad.
1 afseende på dessa kostnader föreligga nu två olika beräkningar, oafsedt den af komiterade uppgjorda, mot antagligheten hvaraf, efter hvad jag redan anfört, tvekan hos mig uppstått.
Den ena af dessa beräkningar är den, som till följd af nyssnämnda nådiga befallning kartverkets chef år 1876 uppgjort, och hvilken åberopas uti hans, komiterades betänkande åtföljande, reservation, och enligt denna beräkning skulle för då ännu ej kartlagda delar af Svea-
30 Bil. N:o 5 a till Kongl. Maj:is Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.
land och Götaland, 1,299 qvadratmil land och vatten (de fyra stora sjöarna frånräknade), en summa af 4,277,000 kronor återstå.
Förste landtmätaren Helander beräknar deremot att enligt en organisation, sådan den blifvif af honom för landkartverket föreslagen, skulle vid 1880 års början erfordras för kartläggningen af södra och mellersta riket intill 29:de bladvådens norra kant, 1,046 qvadratmil land, eu totalkostnad af 2,719,600 kronor; men då, enligt hvad förut är ådagalagdt, nyssnämnda gränslinie icke lärer kunna anses lämplig vid den ekonomiska kartläggningen, utan torde böra förflyttas till Svealands norra gräns, samt enär af Svealands och Götalands hela område, 1,545 qvadratmil, oberäknadt de stora sjöarne, vid 1880 års början 310 qvadratmil antogos vara kartlagda, så skulle återstående 1,235 qvadratmil erfordra för sin kartläggning enligt denne reservants plan, då hvarje qvadratmil kostade 2,600 kronor, en summa af 3,211,000 kronor.
För kartläggningen al' samma område, enligt nu varande organisation, blefve, efter kartverkschefens beräkning, återstående kostnaden 4,066,300 kronor.
Talen 3,211,000 och 4,066,300 skulle alltså utvisa, att eu ekonomisk kartläggning af de vid 1880 års början återstående 1,235 qvadratmilen skulle enligt förste landtmätaren Helanders plan vara 855,300 kronor billigare än enligt den nuvarande organisationen. Huruvida en dylik kostnadsbesparing kan vinnas, beror dock derpå, att den arbetsprodukt, som hvarje fältmätare förutsatts under året åstadkomma, varder i verkligheten uppnådd; liksom vid eu rättvis uppskattning af den ena eller andra organisationens företräde icke bör bannas ur sigte', huruvida den erhållna arbetsprodukten kan antagas blifva lika god enligt de båda organisationerna.
Enligt hittills vunnen erfarenhet har den af hvarje kartograf årligen åstadkomna arbetsqvantitet i allmänhet undergått en förminskning, beroende af den allt större noggranhet hvarmed arbetet blifvit utfördt. Arbetsqvantiteten uppgifves nemligen hafva varit:
åren 1860—1869 - 2,17 qvadratmil,
)> 1870—1872 — 1,?/
» 1873—1877 = l,oo »
och antager kartverkets chef för sina beräkningar denna qvantitet i medeltal till 1,3 qvadratmil. Förste landtmätaren Helander deremot förutsätter att fältmätaren enligt den af honom föreslagna organisation skulle årligen medhinna 1,<»7 qvadratmil. Det är endast erfarenheten förbehållet att kunna afgöra hvilkendera af dessa beräkningar kommer verkligheten närmast. Emellertid, då den nya föreslagna planen förut-
31 Bil. N:o 5 a till Kong!. Maj-.ts Nåd. Prof). N:o 1, om Statsverket 1880.
sätter att af hela arbetspersonalen skulle nybörjaren, extra ingeniören, medhinna första året 0,75 qvadratmil, andra året 1,25 qvadratmil och sedermera såsom ordinarie ingeniör 2 qvadratmil om året, hvaraf uppkommer medeltalet 1,67 qvadratmil, så strida dessa antaganden, åtminstone hvad beträffar de 2 qvadratmilen, så mycket mot senaste 8 årens erfarenhet, att jag icke vågar antaga, att resultatet skall fullt motsvara förhoppningen. Det i ändamål att försäkra kartverket tillgång på arbetare, som redan från början egde en viss öfning, framställda förslag, att enligt regel hvarje landtmäteriauskultant, för vinnande af vidare befordran, borde tjenstgöra två års tid vid landkartverket har, likasom planen i sin helhet, blifvit af landtmäteristyrelsen på det lifligaste be stridt.
Då förste landtmätaren Helander uti sin reservation äfven anmärkt, att i senare tider såväl nymätningar som rekognoseringar gått längre i detalj, än som varit nödigt, torde det antagande icke vara oberättigadt, att denne reservant, vid uppgörande af sina beräkningar, förutsatt att fältmätarne icke borde gå så detaljeradt till väga, som nu sker, eller med andra ord icke åstadkomma ett så utförligt arbete, som nu göres.
Efter öfvervägande af hvad sålunda förekommit och då den kostnadsbesparing, hvartill den nya organisationen öppnar utsigt, ytterst beror deraf, huruvida den förmår bereda den arbetsprodukt, som beräknats, och hvilken äfven i någon mån skulle erhållas genom en \nss eftergifvenhet i fordringar, hvilkas tillfredsställande dock torde i icke så ringa grad öka arbetets värde och gagnet deraf, är jag ingalunda öfvertygad derom, att genom den nu tillämpade organisationens utbytande mot den föreslagna skulle vinnas fördelar, uppvägande olägenheterna af öfvergången till ett nytt system.
Jag har här ofvan sökt visa, att det allmänna ekonomiska kartverket i följd af ändrade förhållanden icke numera erfordras och kanske ej heller någonsin erfordrats för kännedomen om rikets areal, hvilket dock angifvits såsom ett af dess hufvudändamål; jag torde jemväl hafva ådagalagt, att hvad jordbruksstatistiken har att hemta af kartverket är mindre än hvad man måhända förmodar, då hvarken kartan eller beskrifningen upplyser om hvarje särskild jordegares innehaf af mark, och det lärer icke heller kunna bestridas, att kartverket endast ofullständigt kan tjena till ledning vid beskattningsfrågor.
Det må visserligen medgifvas att detta kartverk i sin mån bidrager till ökande af den väl behöfliga kunskapen om vårt land och att det särskild! icke är utan sitt stora intresse att vinna en bild af jordkul-
32 Bil. No 5 a till Kong!. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1880.
turens utbredning inom fäderneslandet och att erhålla jordeboken, så att säga, lagd på karta, men, äfven med erkännande af detta allt, kan jag likväl icke underkänna riktigheten af de reservanters mening, som uttalat sig för inställandet af denna ekonomiska verksamhet, när, såsom mig åligger, jag egnar tillbörlig uppmärksamhet åt de kostnader, som för densammas fortsättande måste tagas i anspråk. Hvilkendera af de ifrågasatta organisationerna än skulle gifvas företräde, synes mig kostnaderna icke kunna eller böra skattas till lägre belopp än omkring 4,000,000 kronor, oberäknade de millioner, hvaraf i en framtid skulle för verkets bibehållande vid ett annat värde än det historiska göras behof.
Ehuru i följd häraf jag icke anser mig kunna i underdånighet förorda, att det ekonomiska kartverket må, hvad Svea- och Götaland angår, varda bragt till fullbordan, kan jag dock icke tillstyrka att arbetet å detsamma skall med utgången af året 1880 afbrytas. Vid kartverket finnas nämligen, på sätt den för samma år fastställda stat utvisar, anställde 16 kartografer, hvilka äro i åtnjutande af aflöningsbelopp, utgående efter grunder, som äro af Riksdagen bestämda, och utaf den i samma stat upptagna utgiftssumma 69,300 kronor äro icke mindre än 42,600 kronor anordnade till arfvoden åt desse kartografer jemte sju qvinliga biträden och en vaktmästare. Vid afgifvande af sin reservation hafva de två komitéledamöter, som afstyrkt kartverkets fortsättande och af hvilka den ene är kartverkets chef, ansett sig böra fästa uppmärksamheten derpå, att om den af dem tillstyrkta åtgärd blefve vidtagen, staten, hvad förenämnda personal beträffade, har förpligtelse!- att uppfylla. Mänga af kartograferna hade nämligen lemnat förut innehafvande sysselsättning såsom landtmätare, för att vid kartverket anställas, och andre hade vid kartverket inlärt och inöfvat hvad som behöfts för erhållande af den anställning, de nu innehafva, och
alla hade de, nästan utan undantag, alltid fullgjort sina åligganden på
ett utmärkt sätt. Tages detta i betraktande, så lärer icke förnekas,
att om och när det allmänna ekonomiska kartverket förklaras icke
böra vidare fortsättas, billigheten kräfver, att den vid detsamma nu anställda personal, då till följd af ett sådant beslut den blefve ur tjenstgöring försatt, också varder hållen skadeslös för en förlust, som den titan egen förskyllan tillskyndats. Erkännes detta och tillika i betraktande kommer att inemot 7:; af kostnaderna för det ekonomiska kartverket utgöras af arfvoden till nuvarande personalen — några nya kartografer få, på sätt Eders Kongl. Maj:t redan förordnat, icke af chefen antagas, — synes likväl allt skäl tala derför, att detta kartverk
33 Bil. No 5 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1880.
verk icke tvärt afbrytes, utan att tills vidare bibehålies en redan för handen varande arbetskraft, som staten utan särskild kostnad kan göra sig till godo och hvilken synes lämpligen kunna användas dels för afslutande af kartarbetena inom Skaraborgs län, dels och förnämligast för upprättande af stomkartor in. m. för det topografiska kartverket till besparande dervid både af tid och kostnad.
Då, vid bifall till mitt förslag, arbetena för det ekonomiska kartverket skulle hvarken fortsättas i annat syfte än att för den del af den dervid antagna personal, som icke kunde finna annan anställning, tills vidare bereda tillfälle till en för densamma lämplig sysselsättning, hvarigenom äfven all fråga om ersättning för den förlust, som genom arbetenas inställande blefve samma personal tillskyndad, förfölle, ej heller utsträckas längre än till afslutande af hvad redan är påbörjadt, och till upprättande af erforderliga stommar för de topografiska kartorna, följer ock deraf, att komiterades förslag, ehvad de afse de bägge kartverkens sammanslagning till personal och anslag, eller förändring i sättet för utförande af de återstående göromålen vid det allmänna ekonomiska kartverket eller andra i sammanhang dermed stående anordningar, icke må blifva föremål för vidare pröfning, utan arbetena af kartverkets personal under den kortare tid, dessa arbeten varda fullföljda, fortgå enligt nu gällande bestämmelser.
Om så väl med hänseende till det, såsom mig synes, mindre ändamålsenliga att, för ett samtidigt bearbetande af flera kostsamma kartverk, anvisa anslag, hvilka, ihopräknade, uppgå till betydande summor, men ändock, såsom splittrade, icke förmå bringa någotdera af dem till snar fullbordan, som ock när i betraktande tages att det allmänna ekonomiska kartverket, sådan dess organisation nu är, eller sådan den blifvit till förändring ifrågasatt, icke skulle blifva till det gagn, som med dess inrättande varit afsedt, det sistnämnda icke kommer att nu allt framgent fortsättas, så är dock att med temlig säkerhet förutse, att när framdeles den odlade jorden ytterligare vunnit i omfång och anspråken på noggranhet och fullständighet i kartografiskt hänseende än mera vuxit, skall förslaget ånyo upptagas och då troligen efter en större plan samt med fullständigare hjelpmedel och, såsom det är att hoppas, med större tillgångar, komma till utförande.
Beträffande Norrbottens läns kartverk, hafva komiterade icke funnit skäl föreslå någon förändring i de bestämmelser, hvilka nu äro gällande för detta kartverk, af hvilket alla blad, som äro afsedda att utgifvas såsom ekonomiska kartor i skalan 1:100 000, antingen redan äro utgifna eller Bih. till Riksd. Prof. 1880. 1 Samt. 1 Afd, 5
34 Bil. N:o 5 a till Kong!. Maj ds Nåd. Prof. N:o I, om Statsverket 1880.
under gravyr. Till följd häraf samt för att icke förorsaka onödiga kostnader, hafva komiterade icke kunnat godkänna ett förslag af kartverkets chef att antaga samma projektionsmetod och bladindelning för detta kartverk som för det topografiska samt att mångfaldiga kartorna medelst heliogravyr, hvarigenom en omritning af dem alla skulle blifva nödvändig. Denna förändring skulle, enligt verkstäld utredning, kosta omkring 100,000 kronor mera än som är beräknadt för kartutgifningen enligt nu gällande plan, men då både penningar och arbetskrafter för den närmaste framtiden i fullt mått böra tagas i anspråk för kartarbetenas skyndsammare bedrifvande, hafva komiterade ansett nyttan af en sådan förändring för närvarande icke motsvaras af de dermed förenade uppoffringar och derföre afstyrkt den, ehuru komiterade icke ville förneka det tilltalande i planen att söka erhålla ett sammanhängande, likformigt kartverk öfver hela landet.
Deremot har i afseende på detta kartverk förste landtmätaren Helander i afgifven reservation anfört bland annat, att det redan i och för sig vore ganska märkvärdigt att Norrbotten, denna aflägsna, stora och ytterst glest befolkade landsdel nästan företrädesvis, eller åtminstone långt förr än flera af de mest befolkade och kultiverade länen, skulle förses med ett kartverk, sådant som detta. Ån anmärkningsvärdare vore det dock att vid afvittringen inom länets lappmarker de af kartverket i skalan 1 : 20 000 upprättade kartorna förklarats böra tjena till ledning. Således skulle denna kartläggning föregå afvittringen och kartorna tillkomma innan alla de förhållanden i afseende på områdets tilldelning åt hemman och nybyggen, bildande af kronoparker, markutbrytning för stockfångst, egoutbyten m. m. ännu blifvit reglerade, Itvilka äro föremål för afvittringsarbetet. Derigenom måste mycket arbete ondgöras och onödiga kostnader ådragas det allmänna, äfven om kartverkets kartor vore så pålitliga, att de med skäl kunde iäggas till grund för ett arbete, hvilket, såsom afvittringen, afser icke blott ekonomiskt-statistiska uppgifter, utan jemväl eganderätt till mark. Skulle det sedermera befinnas att kartverket icke vore pålitligt, så vore att välja emellan att tolerera felen och befrämja uppenbar orätt eller att ådraga statsverket kostnaden af förnyad uppmätning.
På dessa med flera skäl, hvarvid särskildt åberopas landtmäteristyrelsens underdåniga utlåtande den 22 November 1875, af hvilket inhemtas denna styrelses ofördelaktiga omdöme om ifrågavarande kartverk, grundas det förslag, att utgifning af kartan öfver Norrbottens kustland väl må fortsättas enligt faststäld plan, men att med mätningen af lappmarken skall afstanna så fort som möjligt, sedan behöfliga kon-
35 Bil. N:o 5 a till Kongi. Majds Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1880.
nekteringar vunnits för en framtida-fortsättning; dock att erforderliga geodetiska mätningar eller ortbestämningar derförinnan göras till säkerhet för afvittringsmätningarnas sammansättning, sedan länskartverket i framtiden blifvit återupptaget.
Godsegaren Odelberg uttalar äfven i samma ämne såsom sin särskilta mening, att något antagligt skäl icke funnes att, på sätt komiterades flertal föreslagit, i tio år fortsätta kartarbetena i denna aflägsna landsdel genom att på de upprättade kartorna inlägga terräng och derstädes uppoffra ännu några hundra tusen kronor, hvilka kunde nyttigt användas i södra delen af riket, hvadan denne reservant äfven tillstyrkt att, sedan den ännu ofullbordade delen blifvit kartlagd, allt kartarbete i Norrbottens län måtte tills vidare inställas och de dertill afsedda medel användas vid ekonomiska kartverket i södra och mellersta delarna af riket, uti hvilken åsigt landtmäteristyrelsen instämt.
I denna del af frågan erinrar landshöfdingen i Norrbottens län uti sitt afgifna underdåniga utlåtande, hurusom den strid, som i ett inför Eders Kongl. Maj:t draget ärende varit förd om det ekonomiska kartarbetets större eller mindre värde, vore för flera år sedan utkämpad, då äfven landtmäteristyrelsens åberopade omilda omdöme om kartverket blifvit så vederlagdt, att Eders Kongl. Maj:t icke funnit skäl att ändra de föreskrifter uti nådiga afvittringsstadgan för lappmarken, hvilket med anhängiggörandet af förenämnda ärende åsyftades. Det vore — yttrar landshöfdingen vidare — fullkomligt riktigt, såsom en reservant angifvit, att Eders Kongl. Maj:t förklarat, att den ekonomiska uppmätningen i skalan 1 : 20 000 borde tjena till ledning vid afvittringsmätningen, men det vore en stor skillnad emellan tjena till ledning vid mätning för afvittring och läggas till grund för afvittring, ehuru i reservationen båda begreppen anses synonyma. Eu fyraårig erfarenhet hade emellertid till fullo ådagalagt obefogenheten af 1875 års stormlöpning mot kartverket. Det funnes nu mera ingen bland länets afvittringslandtmätare, som icke medgåfve de ekonomiska kartornas värde och som icke hade god ledning af dem vid mätningen. Hvad dubbelarbetet vidkomme, så gjorde landtmätarne sjelfve afdrag i sina arfvodesräkningar för den nytta, de vid sina arbeten haft af ekonomiska kartorna. Icke afdroge de väl mer å mätningsarfvodet än att de finge sitt eget arbete fullt ersatt, och dock varierade dessa afdrag från V2—V0 af mätningsarfvodet. Detta afdrag hade hittills uppgått till fullt ut det belopp, som af statsmedel utgifvits för den ekonomiska uppmätningen af samma areal. Landshöfdingen frågar hvaruti, vid sådant förhållande, den ökade kostnaden läge, och anföres att till följd af den ekonomiska uppmät-
36 Bil. No 5 a till Kongl. Majds Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1880.
ningen Eders Kongl. Maj:t kunnat afsätta kronoparker i Piteå och Luleå lappmarker till en sammanlagd areal af öfver 90 qvadratmil, inom hvilken areal inga nymätningar skulle ega rum annat än af äng, som tillhörde redan anlagda hemman. Derjemte vore det icke allenast det egentliga fjell-landet, upptagande V8 af lappmarkens ytvidd, utan äfven ett stort bälte af skogslandet nedanför detta fjell-land, som icke komme att utgöra föremål för afvittring, emedan inga hemman der funnes eller kunde läggas. Det vore således blott den mindre delen af länets lappland, som skulle uppmätas i och för afvittring, och å hvilken areal enligt reservantens åsigt ett dubbelarbete försigginge eller komme att försiggå.
I öfrigt fäster landshöfdingen uppmärksamhet på det förhållande, att det ekonomiska kartarbetet numera påginge uti Torneå lappmark och hädanefter komme att omfatta sådana trakter, som icke blefve föremål för afvittring, om man undantoge en eller tvänne qvadratmil i närheten af Muonio eif, och att vid sådant förhållande det vore utan ändamål att upphöra med kartläggningen i lappmarken, när den förutsättning, på hvilken reservationen är fotad, icke hädanefter komme att inträffa. Ett bifall till det deri framställda förslag skulle dessutom till en långt aflägsen framtid förlägga fullbordandet af ett arbete, på hvilket under tjugo år kostnader nedlagts och som nu icke kräfde mer än 14:del af denna tid för att varda färdigt.
Efter att vidare hafva framhållit den stora praktiska nytta, som kartverket redan beredt, äfvensom det behof af kunskap om denna aflägsna del af fäderneslandet, som just genom detta verk fylles, hemställer landshöfdingen i länet, att de af reservanterne framlagda förslagen ej måtte till någon Eders Kongl. Maj:ts åtgärd föranleda.
Jag bör slutligen lemna den upplysning, att hela Piteå och Luleå lappmarkers fjellbygd, äfvensom Arvidsjaurs, Pajala och Neder Luleå socknar redan äro kartlagda med terrängteckning, så att en icke ringa del af länet är äfven topografiskt behandlad.
På grund af hvad sålunda blifvit dels af komiterade och dels af landshöfdingen Widmark anfördt, och då det väl icke bör lemnas utan afseende att en arbetspersonal nu finnes, som satt sig in i den ingalunda lätta uppgiften att lefva och verka i dessa glest bebygda trakter och hvilken, om arbetet nu blefve afbrutet, eu gång återigen måste anskaffas och utbildas, kan, i likhet med komiterade, jag ej anse välbetänkt att nu rubba de pågående arbetena, efter hvilkas fullbordande icke mindre än 920 qvadratmil blifva fullständigt så väl ekonomiskt som topografiskt kartlagda för en i förhållande till ett så stort arbete ingalunda dryg utgift.
Bil. N:o 5 a till Kong! Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1880. 37
Beträffande nu det topografiska kartverket, så enär ett bifall till hvad i afseende på det allmänna ekonomiska kartverket blifvit föreslaget icke på något sätt rubbar fortgången af förutnämnda kartverk efter hittills antagen plan, utan deremot skulle, så länge den vid det ekonomiska kartverket anställda personal bibehålies, sätta denna personal i tillfälle att i vidsträcktare mån än förut tillhandagå vid upprättande af stomkartor till begagnande vid det topografiska kartarbetet, och enär för öfrigt hinder icke möter att i händelse någon förändring i den nu följda och såsom ändamålsenlig erkända planen för denna kartläggning framdeles skulle befinnas önsklig, derom efter då förekommande förhållanden förordna, torde hvad komiterade hemstält i fråga om de topografiska eller såsom det nu mera benämnes generalstabens kartverk icke böra bifallas.
Jag har nu att redogöra för hvad komiterade anfört i fråga om Sveriges geologiska 'undersökning.
Till eu början anhåller jag att hufvudsakligen ur betänkandet få meddela följande upplysningar:
Sverges geologiska undersökning har, jemlikt nådigt bref den 27 April 1858, bland annat, till uppgift att, med iakttagande af vetenskapens fordringar och med särskildt fäst uppmärksamhet på jord- och bergarternas vigt och inflytande i ekonomiskt hänseende, inhemta kännedom om landets allmänna geognostiska beskaffenhet. Frukterna af denna dess verksamhet göras för allmänheten tillgängliga dels genom geologiska kartor med tillhörande beskrifningar, dels genom afhandlingar och uppsatser, som behandla så väl rent vetenskapliga som ur praktisk synpunkt vigtiga specialfrågor. Geologiska undersökningen är således icke ett kartverk i vanlig mening, fastän den upprättar ett sådant, utan torde i främsta rummet böra betraktas såsom en vetenskaplig institution, hvilken, i likhet med flera andra sådana, har till sitt yttersta mål att verka i det praktiska lifvets tjenst.
Undersökningen har egen chef, under hvilken för närvarande lyda 11 fäste tjenstemän, nämligen 10 geologer och biträdande geologer samt 1 kemist, hvilken senare icke deltager i de allmänna rekognoseringsarbetena. Bland geologerna är 1 tillika chefens biträde vid öfvervakandet af fältarbetena, 1 aktuarie, 1 amanuens vid museet och 1 paleontolog. Dessa deras åligganden inkräkta naturligtvis ganska väsentligt på deras fältarbeten i och för kartläggningen. Då härtill kommer, att åtskillige af tjenstemännen längre eller kortare tid af
38 Bil. No 5 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1880.
sommaren äro sysselsatte med öfversigtsresor samt utredningar af rent vetenskaplig eller ekonomisk-geologisk art, så torde alla 10 årligen icke kunna anses medhinna kartläggning af större areal än om 6 odeladt häråt egnade sig. Merendels äro de biträdde af s. k. extra geologer, hvilka mot dagaflöning anställas endast för sommarmånaderna och utföra den mera mekaniska delen af rekognoseringen. Denna anordning medför bland annat den fördelen, att undersökningskostnaden per qvadratmil blir ej obetydligt lägre, än om endast fäste geologer användas.
För närvarande utgifvas geologiska kartblad i 2 olika skalor, 1: 50 000 och 1: 200 000, den förra allt sedan kartverkets början, den den senare efter det förberedande försök, på grund af nådigt tillstånd den 12 April 1872, blifvit verkställda. Underlaget för dessa kartor utgöres alltid, när så låter sig göra, af topografiska kartor i skalorna 1:50 000 och 1:100 000. För mera detaljerade arbeten, såsom undersökningar af gruffält, ekonomisk-geologiska undersökningar m. fl. begagnas arbetsskalan 1:20 000 eller någon ännu större, om så skulle erfordras.
Emot denna organisation och detta arbetssätt hafva komiterade för sin del haft intet att erinra.
I sammanhang med frågan om utarbetande af en ekonomisk och topografisk karta öfver landet i skalan 1:20 000 hafva komiterade tagit under öfvervägande, huruvida den geologiska undersökningen af landet äfven borde utföras och geologiska kartor deröfver utgifvas i samma skala, men de hafva ansett eu så detaljerad undersökning icke ens af södra och mellersta delarne af riket för närvarande böra ifrågasättas.
Det geologiska kartverket, hvilket visserligen i främsta rummet har ett praktiskt syfte, bör dock bygga sina arbeten på vetenskaplig grund, och detta syftemål tillgodoses, enligt komiterades åsigt, bättre genom att hastigt skaffa en god geologisk karta i skalan 1:200 000, after hvilken specialundersökningar sedermera kunna göras, än genom att utgå från specialundersökningar. De hafva derför ansett lämpligast, att arbetena för skalan 1:200 000 påskyndas, så att eu geologisk karta i denna skala ju förr dess heldre må blifva färdig. Derigenom skulle icke allenast det vetenskapliga behofvet bäst tillgodoses, utan äfven det rent praktiska, emedan det endast i den mån, som de för denna karta nödvändiga rekognoseringarna hinna fortgå, blifver möjligt att bestämma hvar specialundersökningar i skalan 1 :20 000 rätteligen böra företagas; hvarjemte de undersökningar, som göras i skalan 1:100 000, äfven komma att blifva till nytta för specialkartorna. Dessa senare hafva det rent praktiska syftet att gagna åkerbruk, bergsbruk och
Bil. No 5 a Ull Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1880.
industri, hvarföre ock undersökningar för något eller några af dessa ändamål borde företagas på de trakter, der den allmänna undersökningen gifvit vid handen, att något af dessa intressen genom specialundersökningar kunde på ett verksamt sätt främjas.
Komiterades åsigt är således, att den geologiska undersökningens kartläggningsarbeten i allmänhet böra utföras i skalan 1:100 000 och kartorna utgifvas i skalan 1:200 000. Äfven öfver de delar af landet, som äro eller blifva kartlagda i skalan 1:50 000, borde kartor i 1:200 000 utgifvas, så att ett sammanhängande geologiskt kartverk öfver hela landet erhålles i denna skala. Öfversigtskartor i mindre skalor skulle utföras i sammanhang med dessa undersökningar, i mån som tillfälle dertill erbjuder sig.
Hvad beträffar den nu använda kartskalan 1:50 000 erinra komiterade, bland annat, huruledes den erfarenhet, som nu mera vunnits rörande i denna skala upprättade kartors praktiska betydelse, gifver vid handen, att de hos allmänheten väcka anspråk, hvilka ej kunna tillfredsställas med användande af en skala, som icke tillåter inrymmandet af sådana vigtiga detaljer, som på en karta af 1:20 000 kunna återgifvas. Dessutom torde af en jemförelse mellan de geologiska kartorna i skalorna 1: 50 000 och 1:200 000 otvetydigt framgå, att de förras företräde framför de senare i agronomiskt och tekniskt hänseende ej står i rimligt- förhållande till den ökade tid och kostnad, deras utarbetande krafvel-. Komiterade hafva derföre ansett, att den nu pågående kartläggningen i skalan 1:50 000 bör upphöra, ehuru först sedan ett lämpligt helt bildats af de i denna skala färdiga eller redan påbörjade arbetena. Kartläggning i skalan 1:20 000 borde endast ske i sådana trakter, som äro af den vigt i geologiskt och ekonomiskt hänseende, att specialkartor äro erforderliga, men blott såvida landkartverkets kartor i samma skala finnas att tillgå såsom underlag. Äfven dessa kartor borde ut-
gifvas.
Till och med år 1877 voro geologiskt undersökte i skalan 1:50 000 tillsammans 883,5 qvadratmil och för utgifning i skalan 1:200 000 sammanlagdt 128,5 qvadratmil, så att enligt komiterades beräkningar återstodo af rikets fasta land att undersöka i den förra skalan 102 och i den senare 2,941 qvadratmil. Undersökning af ett blad i skalan 1:50 000 kostar 6,356 kronor och utgifning af karta med beskrifning 2,184 kronor, eller tillsammans 8,540 kronor för 5,79 qvadratmil. För ett blad i skalan 1:200 000 äro motsvarande kostnader 6,022 kronor och 950 kronor eller tillsammans 6,972 kronor för 23,16 qvadratmil. På grund häraf beräknas totalkostnaden för kartläggningen i dessa
40 Bil. N:o 5 a till Kong! Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.
skalor till 1,081,017 kronor, hvartill skulle komma kostnaden för utgifning1 i skalan 1:200 000 af de i 1:50 000 undersökta kartbladen eller 25,660 kronor, oberäknad revisionskostnaden, som ej är möjlig att uppgifva.
öfriga utgifter för institutionen för år upptagas till 35,000 kronor att utgå till löner åt chefen och de tjensteman, som icke kunna anses arbeta direkte för kartläggningen, för desses resor hufvudsakligen i vetenskapliga ändamål, för laboratorium, museum, bibliotek m. m.
Landkartverket, som borde lemna behöfligt kartunderlag, skulle enligt komiterades förslag vara färdigt år 1916, och kunde således den geologiska undersökningen, för så vidt den afser att åstadkomma ett kartverk i skalan 1: 200 000, afslutas några år senare. Om man antager år 1920 såsom afslutningsår, så blefve årliga kostnaden för denna kartläggning, tillika med nyssnämnda årsutgifter, omkring 61,000 kronor. Återstående 22,000 kronor af nuvarande årsanslaget, 83,000 kronor, kunde lämpligen användas dels till upprättande af öfversigtskartor i små skalor, särskildt en öfver hela landet med tillhörande beskrifning, dels ock till specialundersökningar i skalan 1:20 000.
Med stöd af hvad sålunda och i öfrigt anfördt blifvit föreslå komiterade i underdånighet:
att det nuvarande anslaget till Sveriges geologiska undersökning fortfarande må utgå;
att den nu pågående undersökningen och kartutgifningen i skalan 1:50 000 upphör, sedan ett lämpligt helt, i enlighet med bifogad öfversigtskarta (bil. XVII), åstadkommits af de i denna skala färdiga eller redan påbörjade arbetena;
att, med nyss anförda inskränkning, sådana trakter, der geologisk undersökning ännu icke blifvit utförd, i allmänhet bearbetas i skalan 1:100 000 och kartor öfver dem utgifvas i 1:200 000;
att sådana i geologiskt och ekonomiskt hänsende vigtiga trakter, för hvilka specialkartor erfordras, och öfver hvilka landkartverkets kartor i skalan 1:20 000 finnas att tillgå, geologiskt undersökas och kartor öfver dem i sistnämnda skala utgifvas;
att kartor i skalan 1 : 200 000 utgifvas äfven öfver de delar af landet, som blifva eller redan äro kartlagda i skalan 1:50 000;
att öfversigtskartor i lämpliga skalor utföras i sammanhang med ofvannämnda undersökningar;
att beskrifningar utgifvas till samtliga kartorna i de olika skalorna;
att de geologiska kartorna i skalan 1:200 000 utgifvas medelst litografi, eller någon annan, billigare, för ändamålet tillfyllestgörande
metod
41 Bil. N:o 5 a till Kong1. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverk 1880.
metod och kartorna i skalan 1:20 000 medelst fotolitografi eller annan fotografisk metod;
att de undersökningar, hvilka skola verkställas i skalan 1:50 000 fullbordas först, ehuru samtidigt med kartläggning för skalan 1: 200 000, som sedermera bedrifves i södra och mellersta Sverige, så långt underlag af topografiska kartor finnes att tillgå. Derefter bearbetas Norrbottens län samt det öfriga Sverige i mån af landkartverkets fortgång.
Uti afgifna reservationer hafva förste landtmätaren Helander och godsegaren Odelberg, hvilka i öfrigt instämt i förslaget om skalans förminskande från 1: 50 000 till 1: 200 000, förklarat sig icke kunna godkänna den föreslagna geologiska undersökningen i skalan 1:20 000, i hvilken reservation äfven Landtbruksakademiens förvaltningskomité förenat sig, menande att, om arbetets utförande i denna skala någonstädes önskades, kostnaden derför borde bestridas af landsting, hushållningssällskap eller enskilde jordegare, som kunna hafva fördel af sådana kartors utarbetande. Desslikes anse reservanterne öfverflödigt så väl att geologiska kartor i skalan 1 : 200 000 utgifvas öfver redan i större skala kartlagda trakter, som ock att öfversigtskartor upprättas i mindre skala än 1 :200 000, likasom de afstyrka att geologiska undersökningar i Norrbottens län påbörjas, innan södra Sverige blifvit till hela sin vidd geologiskt kartlagdt. Med föranledande af dessa anmärkningar yrkas af desse reservanter eu nedsättning i årsanslaget för geologiska undersökningarne med 18,000 kronor, hvilka i stället borde företrädesvis tillgodokomma utgifvandet af de ekonomiska kartorna.
De af komiterade anförda skälen för en fullständig öfvergång från skalan 1: 50 000 till skalan 1: 200 000 för de geologiska undersökningarne äro äfven inför mig öfvertygande, hvadan jag tillstyrker en sådan åtgärd.
Hvad deremot beträffar det, under förutsättning att ekonomiska och topografiska kartor i skalan 1:20 000 funnos tillgängliga, framstälda förslag att samma skala skulle användas för kartläggning af vissa i geologiskt hänseende vigtiga trakter, förfaller denna komiterades framställning till hufvudsakligaste delen, om, såsom jag tillstyrkt, ekonomiska kartor i sådan skala icke vidare upprättas. Visserligen kunde de ifrågasatta geologiska specialkartorna erhålla nödigt underlag i de delar af riket, öfver hvilka ekonomiska kartor i skalan 1:20 000 äro befintliga, men det sjuies mig icke vara skäl att härom nu meddela något stadgande, då det ändock står de geologiska undersökningarnes chef öppet, att om det skulle anses af behofvet påkalladt att i enstaka
Bih. till Rihd. Prat. 1880. 1 Smil. 1 Åfd. G
42 Bil. N:o 5 a till Kongl. May.ts Nåd. Prop. 2V:o 1, om Statsverket 1880.
fall en geologisk kartläggning verkställes i större skala än den i allmänhet erforderliga, derom göra särskild underdånig framställning.
I motsats till reservanternes åsigt om öfverflödigheten att utgifva geologiska kartor i skalan 1:200 000 äfven öfver de trakter, som kartlagts i skalan 1:50 000, är mitt förmenande att komiterades förslag äfven i denna del liar giltiga skäl för sig, då härigenom för en relativt lindrig kostnad den geologiska kartan öfver hela riket erhålles i en och samma skala. I öfrigt utbeder jag mig att få fästa uppmärksamhet derpå, dels att i vissa fall det är alldeles nödvändigt att för fyllande af kartblad i den mindre skalan äfven inrymma trakter, som redan äro kartlagda i den större, dels att afsigten i öfrigt ingalunda kan vara att nu eller i, en snar framtid företaga omarbetningen i öfrigt, hvilken måste blifva en senare åtgärd.
Lika litet som topografiska kartor i större skalor kunna fylla beliofvet af sådana som på eu gång lemna öfversigt öfver betydligare vidder, lika litet kunna geologiska öfversigtskartor undvaras. Tvärtom synas mig de senare just i följd af kartläggningens egen art vara mera nödvändiga än de förra, icke minst för dem, som skola verkställa sjelfva den geologiska undersökningen.
Komiterades hemställan i afseende å tidpunkten för bearbetande af den geologiska kartan öfver Norrbottens län, hvilken hemställan utan allt tvifvel föranledts af en beräkning när nödigt kartunderlag derför kunde vara att tillgå, torde icke böra nu framkalla något beslut, utan åt framtiden öfverlåtas till afgörande, enär helt visst många år komma att ännu förflyta innan något arbete dermed kommer till utförande.
Frågan om huru stort det årsanslag må vara, som lämpligen bör för den geologiska undersökningen begäras, torde framdeles blifva föremål för Eders Kongl. Maj:ts beslut, men jag vill dock redan nu uttala den åsigt, att det måhända vore mindre välbetänkt, om, såsom reservanterne hemställt, detta anslag nu blefve till beloppet nedsatt, och detta af det skäl, att en sådan åtgärd skulle motverka uppnåendet af hvad i främsta rummet åsyftas genom förminskning af kartskalan, nämligen att inom en ej alltför aflägsen framtid komma till ett afslutadt helt.
Skulle emellertid någon minskning i det beräknade redan nu utgående årsanslaget komma i fråga, så synes dock dermed böra uppskjutas intilldess sig visade att erforderligt kartunderlag af topografiska och andra kartor saknades. Att såsom den ene reservanten föreslår åstadkomma en minskning i kostnaden genom en reduktion af extra
43 Bil. No 5 a till Kanyl. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1850.
personalen och sålunda använda blott en dyrare arbetskraft, kan icke leda till besparing i utgifter.
I afseende på
Sjökartverket,
som äfven varit föremål för komiterades öfverläggningar, är af dem hemstäldt, att den nu varande organisationen måtte bibehållas.
Häremot är ingen erinran att framställa.
Under åberopande af hvad sålunda rörande förevarande ämne i hela dess vidd blifvit af mig anfördt, hemställer jag i underdånighet att Eders Kongl. Maj:t såsom grunder för de nådiga framställningar, indika beträffande de särskilda kartverken komma att till den stundande Riksdagen aflåtas, täcktes antaga och godkänna
l:o att den ekonomiska kartläggningen af Svea- och Götaland icke skall fortsättas i vidsträcktare mån än som påkallas af ett billigt afseende derpå, att den för densamma redan anstälda personal må tills vidare finna lämplig sysselsättning;
2:o att den ekonomiskt-geografiska kartläggningen af Norrbottens län skall enligt hittills faststäld plan fortsättas och afslutas;
3:o att Sverges geologiska undersökning må bibehållas vid nuvarande organisation;
4:o att nu pågående geologiska undersökning och kartläggning i skalan 1: 50 000 upphör sedan ett lämpligt helt, i enlighet med bilagan XVII till ofvannämnde komiterades betänkande, åstadkommits af de i denna skala färdiga eller redan påbörjade arbeten;
5:o att, med nyss anförda inskränkning, sådana trakter, der geologisk undersökning ännu icke blifvit utförd, bearbetas i skalan 1:100 000 och kartor öfver dem utgifvas i skalan 1:200 000;
6:o att kartor i sistnämnda skala framdeles utgifvas äfven öfver de delar af landet, som blifvit geologiskt kartlagda i skalan 1: 50 000;
7:o att öfversigtskartor i lämpliga skalor äfvensom detaljundersökningar, der så finnes lämpligt, utföras i sammanhang med ofvannämnda undersökningar;
44 Bil. N:o <5 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Pr ap. N:o 1, om Statsverket 1880.
8:o att de geologiska kartorna utgifvas medelst litografi eller någon annan billigare, för ändamålet tillfyllestgörande metod;
9:o att beskrifningar utgifvas till samtliga geologiska kartorna i de olika skalorna; samt
10:o att beträffande så väl det topografiska eller Generalstabens kartverk som sjökartverket, de för desamma redan faststälda planer varda oförändrade bibehållna och tillämpade.
Uti allt hvad föredragande Departementschefen sålunda yttrat och hemstält instämde Statsrådets öfrige ledamöter;
Och behagade Hans Maj:t Konungen dertill lemna bifall.
2:o.
Föredragande Departementschefen Herr Statsrådet Thyselius anhöll härefter att få underställa Kongl. Maj:ts pröfning det af utsedde koiniterade framstälda förslag om förändring af räntmästarebefattningarna samt indragning af häradsskrifvaretjensterna och bestridande af de med dessa befattningar förenade göromål, i anledning af hvilket förslag Kammarkollegium, Statskontoret och Kammarrätten afgifvit underdånigt utlåtande; Och anförde Herr Departementschefen härvid följande:
Sedan komiterade den 13 Oktober 1875 öfverlemnat underdånigt betänkande och förslag till allmän tjenste- och lönereglering för landsstaten äfvensom till ordnande af uppbörds- och redovisningsväsendet för länen, samt ej mindre Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i samtliga länen än äfven åtskilliga andra vederbörande i anledning deraf afgifvit infordrade utlåtanden, behagade Eders Kongl. Maj:t vid ärendets föredragning den 24 Maj 1877, på sätt då förda statsrådsprotokoll utvisar, i vissa delar deraf meddela beslut, hvarigenom, bland annat, med ogillande af komiterades förslag i fråga om kronofogde- och länsmanstjensternas sammanslagning till en tjenstemannaklass, kronofogdarnes, hvilka tjenstemän skulle med biträde af så kallade fogdefullmäktige bestrida de kronofogdar och länsmän hufvudsakligen åliggande göromål, förklarades att i fråga varande båda befattningar borde bibehållas med hufvudsakligen enahanda åligganden som dittils.
45 Bil. N:o 5 a till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.
Derjemte anbefaldes Kammarkollegium och Statskontoret att inkomma med underdånigt utlåtande och förslag i fråga om löneregleringen för de vid landsstaten anstälde embete- och tjensteman med undantag af landshöfding, räntmästare och häradsskrifvare; och sedan detta utlåtande och förslag aflemnats, samt ej mindre Eders Kongl. Maj:t uti sin till 1878 års Riksdag aflåtna nådiga proposition angående statsverkets tillstånd och behof gjort nådig framställning i ämnet, än äfven Riksdagen uti skrifvelse den 22 Maj sist nämnda år, angående regleringen af utgifterna under riksstatens sjette hufvudtitel, anmält de af Riksdagen i hufvudsaklig öfverensstämmelse med Eders Kongl. Maj:ts förslag fattade beslut, har Eders Kongl. Maj:t under den 31 Maj 1878, med godkännande af Riksdagens beslut uti de från Eders Kongl. Maj:ts nådiga framställning afvikande delar, bland annat, dels till efterrättelse från och med år 1879 faststält ny aflöningsstat för de Eders Kong!. Maj:ts befallningshafvande underlydande, till landsstaten hörande embetsed! tjensteman samt betjente, med undantag af räntmästare och häradsskrifvare; dels meddelat föreskrifter ej mindre om upphörande, med vissa särskild! angifna undantag, för de i den nya löneregleringen inbegripa embets- och tjensteman af deras förutvarande rättighet till åtskilliga extra inkomster eller s. k. sportler, än äfven om indragning till statsverket, under iakttagande af stadgade vilkor och bestämmelser, af alla till landssekreterare, landskamererare och kronofogdar anslagna boställen eller löningsjordar; dels ock utfärdat nådig kungörelse angående vilkoren för åtnjutande af de för i fråga varande embets- och tjenstemän samt betjente sålunda faststälda nya löneförmånerna.
I sammanhang med öfriga under den 24 Maj i ärendet meddelade beslut, anbefalde Eders Kongl. Maj:! Kammarkollegium, Statskontoret och Kammarrätten att afgifva underdånigt utlåtande öfver förenämnde komiterades förslag angående uppbörds- och r.edovisningsväsendet för länen jemte dermed sammanhängande frågor, såsom om förändring af räntmästarebefattningarna, indragning af häradsskrifvaretjensterna och bestridande af de med dessa befattningar förenade göromål och aflöningen derför; Och efter det detta utlåtande, — vid afgifvande hvaraf embetsverken haft att jemväl taga i öfvervägande, bland annat till följd af nådig remiss den 4 Februari 1878, en af landträntmästare e i rikets samtliga län till Eders Kongl. Maj:t ingifven gemensam skrift, innefattande åtskilliga anmärkningar mot komiterades förslag och betänkande, så vidt detsamma anginge förändring af landträntmästaretjensterna, — under den 12 December sist nämnda år blifvit afgifvet, samt, enligt nådigt beslut den 23 sistlidne Maj, till trycket befordrats för att med
46 Bil. N:o 5 a till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.
blifvande riksdagstryck utdelas, anhåller jag, som, i den mån sådant bort ega rum, gemensamt med chefen för Finansdepartementet beredt detta ärende, att nu få underställa detsamma Eders Kongl Maj:ts nådiga pröfning i de delar, som hafva afseende på de väckta förslagen om indragning af häradsskrifvaretjensterna och förändring af räntmästarebefattningarna samt dermed omedelbart sammanhängande frågor, dervid jag tillika har att i underdånighet anmäla en af tolfte allmänna landsstatsmötet ingifven underdånig skrift, innehållande åtskilliga erinringar och anmärkningar med anledning af embetsverkens i fråga varande utlåtande.
Hvad då först angår frågan om häradsskrifvaretjensternas indragning, hafva komiterade, med åberopande af den framställning i likartadt syftemål, som blifvit gjord uti det af skatteförenklingskomitén den 30 April 1847 afgifna betänkande, anfört, bland annat, att, sedan, jemlikt nådiga förordningen den 23 Juli 1869, räntan och kronotionden blifvit förvandlade till bestämda skatter i penningar, derigenom vunnits två betydliga fördelar till lättnad vid debiteringen, enär dels den tidsödande förvandlingsuträkningen af ränte- och kronotiondepersedlarna upphört och dels debiteringen af dessa skatter nu mera kunde företagas så snart mantalslängderna började inkomma. Då vidare debiteringen af räntan och tionden, enligt komiterades antagande, hufvudsakligen inskränkte sig till afskrifning af föregående årets uppbördsbok i denna del, samt den debitering, som grundade sig på bevillningstaxering, endast bestode deruti, att i uppbördsboken infördes de i taxeringslängderna upptagna bevillningsbelopp, ansåge komiterade det vara icke blott möjligt utan ock ledande till önskvärd förenkling, att häradsskrifvaretjensterna indroges och att debiteringen af kronoutskylderna för landet verkstäldes å landskontoret af dertill särskildt anstäld tjensteman, benämnd andre länsbokhållare, hvilken skulle med vissa undantag hufvudsakligen fullgöra de häradsskrifvarne nu åliggande göromål. Visserligen vore det alldeles otvifvelaktigt, att debiteringsarbetet i de större så väl som i de medelstora länen skulle blifva mer omfattande, än att detsamma kunde medhinnas af eu person; men då komiterade, sådant oaktadt, tillstyrkte, att för i fråga varande ändamål endast en ordinarie tjensteman skulle å hvarje landskontor anställas, skedde detta icke blott derföre, att, till vinnande af enhet vid tillämpningen af de rörande debiteringen gällande föreskrifter, ansvaret för detta arbete syntes böra uteslutande hvila på en tjensteman, utan äfven af det skäl, att de erforderliga biträdena icke påkallade andra egenskaper än dem, som förefunnes hos hvarje skicklig och ordentlig renskrifvare.
47 Bil. N:o 5 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1880.
Om debiteringen af den allmänna uppbörden sålunda komme att verkställas å landskontoret, borde också, enligt livad komiterade vidare förmält, redogörelsen för länets hela uppbörd der författas. Den nu i sådant afseende upprättade landsboken, utgörande ett sammandrag af redogörarnes specialräkningar, skulle icke vidare i fråga komma, utan i stället räkenskaperna ordnas och afgifvas enligt ett särskilt af komiterade uppgjordt förslag.
Dels såsom förutsättningar för häradsskrifvaretjensternas indragning och dels till åstadkommande af lättnad vid debiteringsarbetet hafva komiterade vidare föreslagit:
att häradsskrifvarnes nuvarande åligganden vid mantalsskrifningar, beviliningstaxeringar och skattläggningar måtte öfverflyttas på kronofogdarne, livilket tillika med den af komiterade jemväl föreslagna indragningen af länsmanstjensterna emellertid, enligt hvad komiterade förmält, med nödvändighet betingade eu betydlig minskning i fögderiernas områden;
att kronofogdarne borde befrias från indrifningen och redovisningen af bortflyttade personers resterande utskylder, samt dessa bestyr öfvertagas af den å landskontoret hufvudsakligen för debiteringsgöromål anstälde andre länsbokliållaren, hvarigenom, enligt komiterades förmenande, skulle vinnas besparing i tid och arbete äfvensom den fördel att, då uppbördsmännen medelst öfverlemnande till länsstyrelsens åtgärd egde göra sig qvitt dylika rester, deras redogörelser vid slutet af året i allmänhet kunde vara restfria;
att för den allmänna uppbördens kontrollerande borde begagnas särskildt afstämplade skatteqvittens, hvarigenom beliofvet af en kontrollerande tjenstemans närvaro vid uppbördsstämmorna komme att upphöra;
att, till minskande af besväret med upprättande af taxeringslängderna, upprättandet af nya dylika längder å fastigheter måtte inskränkas till de år, då allmän fastighetsvärdering egde rum, hvilket borde ske blott hvart femte år, samt deremellan uppkommande förändringar i fastighetsvärdena upptagas i årliga förändringsextrakter;
att, enär debiteringens nu varande omfattning och besvärlighet till väsentlig del föranleddes af kapitationsskatterna, mantalspenningarna och personliga skyddsafgiften, samt dessa utskylder hade eu särdeles ofördelaktig inverkan på uppbörds- och redovisningsväsendet, berörda skatter måtte, så snart de för statsbehofven kunde undvaras, upphöra; samt
48 Bil. N:o 5 a till Kongl. Majds Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1880.
att statens tjensteman måtte varda befriade från debiteringen af landstingets skatter, likasom i allmänhet af kommuners medel, och debiteringen jemte uppbörden och redovisningen deraf uteslutande ankomma på de kommunala myndigheterna;
hvarjemte komiterade, enär den tillökning i arbetskrafter, som å landskontoren erfordrades för verkställande af debiteringen samt utskrifvande af debetsedlar med dertill hörande skatteqvittens, vore beroende af det sätt, hvarpå debiteringsarbetet kunde ordnas, särdeles med hänsyn till en jemnare fördelning deraf på hela året, dels framhållit angelägenheten deraf, att mantalslängderna redan i början af året komrne debiteringsförrättarne till banda, samt att pröfningskomitéernas sammanträden kunde ega rum redan i September månad, dels ock erinrat, hurusom länge varit erkänd olägenheten deraf att markegångssättningen egde rum först i November, hvarigenom tiden blefve knapp för verkställande af debitering och uträkning af de på markegång beroende afgifter och af ersättningar för indragna rånte- och tiondeanslag, samt att det derföre, enligt komiterades mening, vore nödigt, att tiden för sättande af den del af markegången, som skulle ligga till grund för ersättningsuträkningarna, nämligen medelmarkegången, bestämdes till eu tidigare månad af året, hvilket åter läte sig göra antingen på det sätt, att markegångsdeputerade sammanträdde tvänne gånger årligen, eller ock, hvilket komiterade för sin del ansåge lämpligt, derigenom att markegångssättningen i denna del verkstäldes omedelbart af landstinget.
Hänvisande i öfrig! till komiterades tryckta betänkande och förslag, som jag nu uti i fråga komna hänseende i största korthet återgifvit, anhåller jag endast få erinra, att komiterade, som förmält det genom anstäldt prof vara utrönt, att en vid debiteringsarbete van person utan öfveransträngning dagligen kunde medhinna minst 100 uppbördsnummer jemte debetsedlarna och qvittensen, för det debiteringsarbete, som skulle utföras af biträden, föreslagit såsom lämplig ersättning 6 öre för hvarje nummer, och, med tillämpning häraf, beräknat, att kostnaden för det sålunda genom biträden verkstälda arbetet skulle för hela riket uppgå till 33,015 kronor, så att, om dertill lades den af komiterade föreslagna aflöningen för de nya ordinarie tjenstemännen eller andre länsbokhållare, nämligen 2,400 kronor för hvarje, eller för alla länen 57,600 kronor, debiteringskostnaden på det hela skulle uppgå till 90,615 kronor.
Af de yttranden, som af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i länen meddelats öfver komiterades förevarande förslag, inhemtas, att icke någon af dessa med uppbördsförvaltningen i orterna företrädesvis
för-
49 Bil. N:o 5 a till Kong!. Maj:ts Nåd. Prof. N:o /, om Statsverket 1880.
förtrogna myndigheter tilltrott sig att obetingadt förorda förslagets antagande i dess helhet. De allra flesta bland dem hafva tvärtom, med bestämdt afstyrkande af komiterades förslag, ansett häradsskrifvarebefattningarna böra fortfarande, med hufvudsakligen samma åligganden som hittills, bibehållas, åtminstone tillsvidare intill dess jordeboksgranskningen blifvit fullständigt afslutad och så länge den väckta frågan om grundskatternas samt roterings- och rustningsbesvärens afskrifning eller aflösning vore oafgjord. De skäl, som för denna mening blifvit af Eders Kongl. Maj:ts särskilde befallnigshafvande i de afgifna yttrandena närmare utvecklade, äro förnämligast följande:
att den nu mera verkstälda indragningen till statsverket af alla indelta och anordnade rånte- och tiondeanslag, som förut af de skattskyldiga direkt till indelningshafvare blifvit erlagda, för häradsskrifvarne medfört betydligt ökade skyldigheter, hvilka inom de orter, der från äldre tider grundräntan utgått i penningar utan förvandling, icke motsvarats . af någon genom den allmänna ränteomsättningen föranledd minskning af göromålen, hvarförutan på åtskilliga orter i riket under senare tider jemväl tillkommit en del nya afgifter, såsom vakans- och beklädnad smedel af båtsmanshållet, hvilka förorsakade besvär, fullt motsvarande den genom rånte- och tiondeomsättningen derstädes uppkomna lindring, äfvensom att, oberoende af inträffade förändringar i beskattningen och uppbördsverket, stigande folkmängd och densammas större rörlighet jemte ständigt fortgående hemmansklyfningar och jordafsöndiingar föranleda ökade göromål, så att i följd af alla dessa omständigheter häradsskrifvaretj en sterna fortfarande voro synnerligen trägna och i allmänhet icke kunde utan biträden af innehafvarne sjelfve skötas;
att, äfven om en del göromål, på sätt komiterade föreslagit, frånskildes, de återstående, hufvudsakligen uti kronoutskyldernas debitering bestående häradsskrifvaregöromålen likväl icke skulle kunna till landskontoren öfverflyttas, med mindre derstädes anstäldes tillräckligt antal tjenstemän, så qvahficerade att debiteringen och ansvaret derför kunde åt dem. anförtros; helst det i annat fall, till följd af bristande tillgång på nödigt antal pålitliga och skickliga biträden, otvifvelaktigt, till skada så val. för det allmänna som de skattskyldiga, äfventyrades, att skatterna icke kunde inom föreskrifven tid påföras och uppbäras, eller, hvad som vore föga bättre, att debiteringen blefve otillförlitlig och felaktig samt alltså pakallade rättelser, än i besvärs- och än i anmärkningsväg, med deraf härflytande kostnader, skriftvexling och andra olägenheter;
. att mantalsskrifningarna, derest längderna skulle blifva på ett för debiteringen tillfredsställande sätt förda, borde förrättas af samma per- Bih. till liiksd. Prat. 1880. 1 Sami. 1 Afd. 7
50 Bil. No 5 b till Kanal. Majds Nåd. Prop. No /, om Statsverket 1880.
soner, som påförde utskylderna, och att af enahanda skäl debiteringsförrättarne jemväl borde upprätta taxeringslängderna, samt att jordeboks-, skattläggnings- och roterings- m. fl. ärenden icke lämpligen borde handläggas ensamt af kronofogden, som hade att dervid bevaka kronans rätt, af hvilken anledning det ej heller syntes lämpligt att denne tjensteman hos taxeringskomitéerna förde både protokoll, och längder;
att genom afskaffande af den personliga kontroll, som vid uppbördsstämmorna af häradsskrifvaren nu utöfvades, för de skattskyldiga skulle gå förloradt det tillfälle, som nu funnes, att vid uppbördsstämma vinna icke allenast upplysningar rörande grunden för påförda utskylders beräknande in. in., än ock rättelse af möjligen förekommande felaktigheter, samt att den i fråga satta uppbördskontrollen medelst stämplade skatte qvittens icke egnade sig för tillämpning i landsorten,^ der uppbörden måste verkställas under resor ofta på mycket långt afstånd från residensstaden eller den kontrollerande tjenstemannens bostad; men att fast hellre denna anordning, som för öfrigt ingalunda omöjliggjorde uppbördsbalanser eller underslef, skulle för uppbördsmännen medföra betydligt ökadt ansvar och äfventyr;
att om debiteringsarbetet, oaktadt det icke egnade sig för centralisation, blefve öfverflyttadt till landskontoren, deraf, på ofvan angifven grund, skulle föranledas icke blott betydligt större kostnader till aflöning än hvad komiterade förestält sig, än äfven särskilda anslag för beredande af tjenstelokaler och arkiv för den mängd handlingar, som genom förändringen skulle komma att å landskontoret samlas, samt att, då fråga om grundskatternas jemte roterings- och rustningsbesvärens afskaffande vore väckt och på utredning beroende, det syntes oklokt att i fråga sätta häradsskrifvarebefattningarnas indragning, hvarigenom för det allmänna ginge förlorade den erfarenhet och specialkännedom om särskilda orters kamerala förhållanden, .sona berörda befattningars innehafvare i tjensten förvärfvat, och hvilka icke utan stor olägenhet skulle kunna undvaras vid verkställande af de åtgärder, som af ett blifvande beslut i nyss nämnda vidt omfattande ämne till äfventyrs kunde blifva en följd, vare sig i afseende å de nu bestående förhållandenas afskaffande eller å nya beskattningsgrunders tillämpning.
Kammarkollegium, Statskontoret och Kammarrätten, hvilka i allt väsentligt vitsordat giltigheten af hvad sålunda blifvit af de flesta bland länsstyrelserna mot förslaget anmärkt, hafva beträffande den vigtigaste af de anordningar, hvilka, på sätt ofvan blifvit nämndt, skulle möjliggöra häradsskrifvaretjensternas indragning, eller att på kronofogdarne skulle öfverflyttas häradsskrifvarnes nu varande åligganden vid mantals-
Bil. N:o 5 a till Kongl. Maj:U Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1880. 51
skrifningar och bevillningstaxeringar m. m., anfört, att, då denna anordning betingades af komiterades förslag angående kronofogde- och länsmanstjensternas sammanslagning till en enda tjenstemannaklass, kronofogdarnes, hvilka, med biträde af särskildt aflönade fogdefullmäktige, inom fögderier af minskadt område skulle fullgöra, jemte nyss nämnda göromål, de kronofogdarne och länsmännen nu tillhörande åligganden, men sist nämnda förslag icke tillvunnit sig Eders Kongl. Maj:ts nådiga bifall, dermed ock måste hafva förfallit den i fråga satta anordningen att på kronofogdarne lägga häradsskrifvarnes nu varande skyldigheter uti nyss omförmälda hänseenden, helst det icke vore möjligt och, så vidt embetsverken hade sig bekant, ej heller någonsin varit i fråga satt, att, med det omfång de nu varande fögderierna upptoge, kronofogdarne, utan åsidosättande af deras öfriga åligganden, skulle kunna medhinna dessa nya göromål.
Emot förslaget om uppbördsmännens befrielse från indrifning och redovisning af bortflyttade personers resterande utskylder och dessa bestyrs öfvertagande af den å landskontoret anstälde andre länsbokhållaren förekomme, att landskontoren, hvilka hade att utöfva kontroll på uppbördsmännen, icke sjelfva borde direkt befatta sig med uppbördens indrifning; att ovisshet uppstode, huruvida uppbördsmännen eller landskontoren hade att vederbörligen bevaka utskylder hos skattskyldiga, hvilka råkat i obestånd; och att nitet hos uppbördsmännen blefve försvagadt genom rättigheten att på landskontoret öfverflytta en del af redovisningsskyldigheten. Den föreburna vinsten af uppbördsmännens i allmänhet restfria redogörelser syntes dessutom icke vara särdeles stor, om deraf skulle föranledas, att så mycket större rester komme att af landskontoren balanseras; och, då vid afskrifning af utskylder, påförda personer, som icke kunnat anträffas, den skattdragandes betalningsskyldighet likväl qvarstode och borde göras gällande i händelse han sedermera anträffades, skulle stor svårighet för uppbördsmännen uppstå vid fullgörande af hvad honom i sådant fall ålåge, enär han naturligen icke egde kännedom om de åtgärder, som i fråga om restförda utskylder kunde vara vidtagna, sedan samma utskylder blifvit från hans räkenskaper afförda till redovisning af landskontoret.
Vidkommande den föreslagna anordningen att medelst stämplade skatteq vitten s ersätta den kontroll, som nu utöfvas genom häradsskrifvarens annotation af kronofogdens å inbetalta utskylder meddelade qvittens, hafva embetsverken förmält, att denna anordning, så enkel och fördelaktig den vid första påseende förefölle, icke kunde blifva syn-
52 Bil. N:o 5 a till Kong! Maj:U Nåd. Prof). N:o 1, om Statsverket 1880.
nerligen tillfredsställande med afseende å förebyggandet af missbruk och oredlighet till förfång för kronan. Den åsyftade säkerheten i kontrollen på kronofogden vore helt och hållet beroende på antagandet, att denne uppbördsman icke skulle blifva i tillfälle att med innehafvande skatteqvittens styrka rester, som i verkligheten blifvit inbetalta, men i detta hänseende borde det anmärkas, att, om ock vid sjelfva uppbördsstämman qvittensen för de då erlagda utskylderna i allmänhet komme att af de skattskyldiga uttagas, kronofogden likväl, till följd af lättrogenhet, liknöjdhet eller vårdslöshet hos många skattskyldiga att icke efterfråga qvittensen, säkerligen icke skulle sakna medel att bestyrka obehörig restföring, och att, då resterande utskylder, hvarå qvittensen för indrifning blifvit till länsmännen eller fjerdingsmännen utlemnade, hos kronofogden till betalning anmäldes, denne icke kunde vid sjelfva betalningstillfället tillhandahålla skatteqvittensen, utan måste, om sådant fordrades, å de mottagna medlen utfärda särskilt erkännande intilldess, efter skatteqvittensens återbekommande från länsmannen eller fjerdingsmännen, dessa handlingar kunde de skattskyldiga tillställas eller af dem afhemtas, i hvilka, säkerligen ej alldeles ovanliga fall kronofogden knappast kunde undgå att omhänderfå eller tillsvidare hos sig förvara qvittensen å redan betalta medel. Då dessutom så väl den skattskyldiges som kronans trygghet mot underslef vid uppbörden ytterst hvilade på uppbördsmannens redbarhet, hvilken blefve i vida mindre grad satt på prof, om vid hans sida funnes en annan i ansvaret delaktig .statens tjensteman, samt för öfrigt häradsskrifvarens kontrollängd vore af särdeles stor betydelse i de fall, då genom öfvervåld, olyckshändelse eller på annat sätt, utan kronofogdens förvållande, uppbördsmedlen förlorats, syntes den häradsskrifvarne nu åliggande personliga kontroll å uppbörden icke böra borttagas, helst de af skatteqvittensen och deras inventerande föranledda nya skyldigheter säkerligen skulle förorsaka vida större besvär än åliggandet att för annotation af uppbörden bevista uppbördsstämmorna, utan att likväl någon större trygghet derigenom stode att vinna.
Hvad beträffade förslaget om fastighetstaxeringens verkställande endast hvart femte år, så skulle detta säkerligen leda till förlust för statsverket genom minskning i inkomst samt blifva för de skattdragande betungande i det fall att under tiden fastighetsvärdet underginge förminskning; och att för de år, då allmän fastighetsvärdering icke förekomme, på sätt komiterade föreslagit, ersätta taxeringslängderna öfver fast egendom genom upprättande af förändringsextrakter, skulle åter, enär dessa längder borde innehålla icke blott uppgift på
53 Bil. No 5 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1880.
hvarje särskild fastighets värde, utan äfven på egarnes eller innehafvarnes namn och skattskrifningsort, enligt embetsverkens förmenande, föranleda så stor vidlyftighet uti extrakten, att fördelarna af förändringen blefve ringa, helst om i betraktande toges, att vid debiteringen felaktigheter lätteligen kunde uppstå genom förbiseende af inträffade ändringar beträffande eganderätten m. in., hvilka icke medförde ändring af taxeringsvärdet, hvarförutan grund ej heller syntes saknas för den anmärkningen att, i följd af taxeringslängdens begagnande i flera år, denna handling, som synnerligen ofta måste anlitas, slutligen skulle blifva så utsliten, att den endast af denna anledning måste förnyas.
I fråga om komiterades framställning att mantalspenningarna och personliga skyddsafgift^ skulle upphöra, hafva embetsverken bland annat andragit att, då administrationens uppgift just vore handhafvandet af gifna bestämmelse]- rörande samhällsmedlemmarnes skyldigheter emot stat eller kommun, förvaltningsverkets ordnande på det sätt, att deraf nödvändiggjordes ändringar i de bestående skatteförhållandena, innefattade en betänklig förvexling af ändamål och medel. Komiterade hade i sammanhang med berörda framställning väckt förslag om kronobetjeningens befrielse från debitering och redovisning af landstingsskatten m. m. Det syntes dock embetsverken mycket tvifvelaktigt om derigenom någon fördel skulle statsverket tillskyndas, enär för debiteringens verkställande genom kommunalmyndigheternas försorg dessa måste förses med utdrag af mantals- och taxeringslängd er samt andra handlingar, hvilka åter endast genom statens tjenstemän och antagligen med lika om ej större besvär, än nu debiteringen förorsakade, kunde dem tillhandahållas; hvarförutan det icke finge förbises, att genom den föreslagna åtgärden kommunerna naturligen skulle ådragas så dryga kostnader och olägenheter i öfrigt, att förändringen på det hela, långt ifrån att medföra fördelar, skulle befinnas synnerligen olämplig i jemförelse med nu varande anordning.
Vidkommande den i fråga komna ändringen i afseende å markegångssättningen, borde erinras dels att debiteringsarbetet nu mera efter räntans och kronotiondens omsättning vore endast i mindre mån deraf beroende, dels ock att landstinget icke lämpligen borde omedelbart bestämma markegången, hvilket såsom hittils borde verkställas af landstingets dertill utsedde deputerade inför Eders Kongl. Majts Befallningshafvande, ett förfaringssätt som jemväl påkallades så väl af föreskriften uti 75 § Regeringsformen, som deraf, att inom län, indelade i två landstingsområden, komiterades förslag icke läte sig verkställas.
I fråga om det af komiterade föreslagna sättet för debiteringsarbetets verkställande å landskontoren, hafva embetsverken, med åbe-
54 Bil. No 5 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.
ropande af hvad länsstyrelserna härom anfört, till en början fästat uppmärksamheten derå att, efter den tid, då länsstyrelsernas yttranden afgåfvos, debiteringsgöromålen ytterligare ganska betydligt ökats genom den nu mera verkstälda indragningen till statsverket af ej mindre hospitalsfondens inkomster, Indika förut i allmänhet redovisats af hospitalssysslomännen, än ock af indelta ärméens boställen, som intill början af år 1878 förvaltades af särskilda direktioner. Då beloppet af den sålunda tillkomna nya statsintraden kunde beräknas öfverstiga två millioner kronor, vore uppenbart att uppbörden och redovisningen deraf skulle föranleda mycket besvär ech ansvar.
Vid betraktande af förslaget att det besvärliga och tidsödande debiteringsarbetet, hvilket nu för hvarje län verkstäldes af två eller tre, men i de flesta af fyra, fem, sex, sju och ända till åtta häradsskrifvare, skulle i hvarje län, oberoende af detsammas folkmängd och storlek, öfvertagas af en enda tjensteman, påträngde sig med kraft den tanken att komiterade, jemte det de ringaktat debiteringsarbetets vigt samt underskattat häradsskrifvarnes trägna och i allmänhet väl vitsordade verksamhet, på samma gång i utomordentlig grad öfverskattat krafterna hos den tjensteman, andre länsbokhållaren, på hvilken hela den för landsbygden i ett län belöpande debiteringen i alla dess enskildheter, hvad ansvaret för arbetets behöriga utförande anginge, skulle hvila. Den i fråga satta anordningens utförbarhet vore för öfrigt helt och hållet beroende på möjligheten att erhålla tillräckligt antal biträden och på de fordringar, som till följd af arbetets beskaffenhet måste ställas på sådana biträdens egenskaper; men, då en längre tids erfarenhet gifvit vid handen att tilloppet af unge män, som sökte anställning i statens tjenst allt mer minskats, företrädesvis på den civila embetsmannabanan, samt det för visso kunde antagas, att en anordning, hvarigenom antalet af ett visst slag ordinarie tjenstebefattningar, som af sina innehafvare fordrade stor arbetsamhet och särskilda insigter i flera vigtiga förhållanden äfvensom säkerhet vid tillämpning af författningar, nedsattes från 116 till 24, icke vore egnad att föröka antalet aspiranter till tjenster vid landsstaten och förminska anledningarna till den klagan, som äfven från länsstyrelsernas sida på senare tiden allt starkare förnummits öfver svårigheten att vid statens tjenst fästa extra ordinarie tjensteman, skulle säkerligen genom antagande af komiterades förslag uppstå ganska stora och måhända i de flesta fall alldeles oöfvervinneliga svårigheter att bland aspiranter till landsstatstjenster finna tillräkligt antal tjenstebiträden åt andre länsbokhållaren, hvilket komiterade ock syntes hafva förutsett, enär de gifvit
55 Bil. No 5 a till Kongl. Maj ds Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1880.
anvisning att nr renskrifvarnes klass erforderliga -biträden stode att finna. Denna utväg kunde embetsverken emellertid för sin del icke förorda. Utom andra skäl deremot förekomme nämligen, att man icke kunde förvänta att hos en person, hvars uppfostran, vanor och böjelser icke vant i stånd att förskaffa honom någon bättre plats i samhället än en renskrifvares, och hvars anställning i det allmännas tjenst endast skulle blifva på obestämd tid, skulle finnas den duglighet, den samvetsgranhet och det nit, som, icke minst vid debitering af allmänna utskylder, utgjorde nödvändiga förutsättningar för ett fullgodt arbete. Dertill komme att, då betalningen till dessa biträden skulle utgå med visst belopp för hvarje nummer i uppbördsboken med tillhörande debetsedel och skatteqvittens, det vore att befara, det renskrifvarens oftast af trängande behof framkallade begär till största möjliga arbetsförtjenst stadie, till men för sjelfva arbetet samt till lockelse för hans kamrater att följa det gifna föredömet, hos honom undertrycka pligtkänsla och omtanken att med tillbörlig noggranhet verkställa arbetet. Det mest angelägna ej blott för staten utan äfven för de skattskyldiga vore emellertid just noggranhet vid debiteringsarbetets utförande, och, derest icke all erforderlig sådan iakttoges, vore skyndsamheten vid debiteringens verkställande föga värd. Tryggheten mot oordningar och fel vid debiteringsarbetet blefve åter ensamt beroende af andre länsbokhållarens ansvar för hela arbetets behöriga fullgörande och den deraf följande skyldigheten att kontrollera biträdena, men, som en dylik kontroll, för att motsvara sitt ändamål, nödvändigt fordrade ett sorgfälligt genomgående af hela uppbördsboken och granskning af hvarje särskildt debiteringsnummer med tillhörande debetsedlar och skatteqvittens, insåges lätt omöjligheten för andre län sbokhållaren att, då hans tid af andra göromål strängt toges i anspråk, medhinna ett arbete, hvilket, med bortseende från den mera mekaniska delen, i det närmaste måste blifva lika tidsödande som sjelfva debiteringen. Kontrollen komme under sådana omständigheter otvifvelaktigt att inskränka sig till en slumpvis företagen granskning af ett eller annat nummer i uppbördsboken.
Då det emellertid läge i öppen dag, att ju mindre omsorg, som egnades åt debiteringen, desto flera blefve de åtgärder, som erfordrades för att rätta de vid debiteringen förelupna felen, vore det antagligt att genom det föreliggande förslagets godkännande skulle mångdubblas, å ena sidan, de skattskyldigas klagomål öfver för hög och, å andra sidan, vederbörande revisorers anmärkningar mot för låg eller alldeles uraktlåten debitering jemte andra felaktigheter. I ena som i andra fallet
56 Bil. N:o 5 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.
förorsakades ej blott de skattskyldiga utan äfven länsstyrelsen och öfriga myndigheter, hvilkas embetsåtgärder för rättelsernas åvägabringande eller ärendenas utredning och pröfning erfordrades, särskilda olägenheter samt besvär och arbete, och derjemte skulle vid för låg eller alldeles underlåten debitering svårigheterna för kronan att utbekomma skatter ökas, enär möjligheten att undgå utskylders erläggande i allmänhet blefve större i mån af krafvets fördröjande.
Beträffande komiterades beräkning öfver det af dem framstälda förslagets kostnader, hafva embetsverken anmärkt, att då dervid hänsyn ej tagits till de ökade utgifter, kronobetjeningens befrielse från skyldigheten att verkställa debitering af landstings- och brandstods- samt folkskole- och andra kommunernas eller inrättningars medel skulle förorsaka kommunalmyndigheterna in. fl., den i öfrigt till stor del på antaganden bygda beräkningen saknade allt värde, helst uppenbart vore, att förslaget måste bedömas icke blott ur synpunkten af de fördelar, som deraf kunde tillskyndas statsverket, utan ock med afseende på de olägenheter, detsamma för kommunerna eller eljest förorsakade. Då dessutom vid beräkningen intet afseende fästats vid de vigtiga göromål, som enligt komiterades förslag skulle öfvertagas af kronofogdarne, samt, på sätt visadt blifvit, den i fråga satta öfverflyttningen till landskontoren af debiteringsgöromålen omöjligen kunde för de i sådant afseende beräknade kostnader nöjaktigt anordnas, vore det klart att, om i betraktande derjemte toges de särskilda anslag, som för anskaffande af tillräckliga tjenstelokaler i länsresidensen skulle i följd af förändringen blifva oundgängligen nödiga, den förespeglade besparingen måste nedgå till en obetydlighet, hvaremot olägenheterna och äfventyret skulle blifva stora.
På grund af de erinringar, hvilka sålunda blifvit framstälda, hafva embetsverken alldeles afstyrkt komiterades nu i fråga varande förslag, hvilket särskild! synts embetsverken synnerligen olämpligt och äfventyrlig! under en tidpunkt, då fråga vöre å bane om en genomgripande reform i beskattningen medelst afskaffande af äldre, i århundraden tillämpade beskattningsgrunder och införande af nya metoder för åvägabringande af de till statsbehofvens fyllande erforderliga medel. Uppenbart vore nämligen, att de åtgärder, som af denna hittils oafgjorda frågas lösning kunde blifva en följd, skulle, för att kunna på ett tillfredsställande sätt verkställas, kräfva ej mindre omfattande insigter uti de nu bestående beskattningsformerna och särskild kännedom om de för hvarje ort egendomliga förhållanden, än ock den vana och säkerhet vid dithörande ärendens handläggning, som för tillämpning af nya
beskatt-
57 Bil. N:o 5 a till Kong!-. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1880.
beskattningsförfattningar blefve af synnerligt behof, och att under sådana omständigheter de tjenstebefattningar, hvilkas innehafvare i allmänhet maste förutsättas vara med slika ärenden och göromål mest förtrogne, skulle helt och hållet indragas, kunde embetsverken för sin del ingalunda finna välbetänkt.
Då det emellertid måhända icke vore alldeles overkställbar!, att antalet af de tjenstebefattningar, hvilkas hufvudsakligaste uppgift i hvarje fall skulle blifva debitering af allmänna utskylder, skulle, om möjlighet till debiteringsarbetets jemnare fördelning blefve beredd, kunna för framtiden något inskränkas, dock, enligt embetsverkens förmenande, undei intet förhållande utöfver den af skatteföronklingskomitén föreslagna gräns eller till hälften af det nu varande antalet, hemstälde embetsverken, under förutsättning att i afseende å häradsskrifvarne blefve stadgad enahanda skyldighet att underkasta sig vidsträcktare tjenstgöring och jemkning i åligganden samt reglering af tjenstgöringsområde, som, i sammanhang med senaste löneregleringen, blifvit för flertalet af landsstatstjenstemän föreskrifven, att af de nu lediga eller framdeles ledigblifvande häradsskrifvaretjensterna tillsvidare med fullmakt måtte återbesättas allenast så stort antal inom hvarje län, att de med fullmakt tillsätta tjensterna uppginge till hälften af de på stat uppförda häradsskrifvarelöner för länet, dock att i de fall, då lönernas antal vore udda, antalet med fullmakt försedde häradsskrifvare måtte uppgå till den siffra, som närmast öfversköte hälften af lönernas antal, samt att öfriga häradsskrifvaretjenster, likasom nu, endast måtte förses med innehafvare, förordnade tills vidare...
Då jag i allt hufvudsakligt instämmer uti de erinringar och anmärkningar, som sålunda blifvit af så väl Eders Kongl. Majrts Befallningshafvande med stor enighet som äfven af embetsverken framstälda mot ej mindre. de anordningar, hvilka komiterade ansett böra dels utgöra förutsättningar för häradsskrifvaretjensternas indragning och dels i öfrigt vidtagas såsom ledande till lättnad vid debiteringsarbetet, än äfven mot det af komiterade föreslagna sättet för detta arbetes förrättande å landskontoren, följer deraf, att jag icke kan till nådigt bifall förorda komiterades nu i fråga varande förslag, utan anser jag, lika med embetsverken, att häradsskrifvarebefattningarna böra oförändrade bibehållas. Mot det af embetsverken väckta förslag, att endast vissa häradsskrifvarebefattningar inom hvarje län skulle tillsättas med fullmakt. men de återstående på förordnande tillsvidare uppehållas, synas mig deremot väsentliga anmärkningar kunna framställas. Någon Bih. till Rilcsd. Prof. 1880. 1 Sami. 1 Afd. 8
58 Bil. N:o 5 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1880.
betydligare minskning i bäradsskrifvaretjensternas antal lärer nämligen icke i något fall kunna i fråga sättas, förr än till äfventyrs vid den tidpunkt, då ej blott de för närvarande på utredning beroende frågorna angående förändringar i beskattningsgrunderna blifvit slutligen pröfvade och afgjorda, än äfven de åtgärder, livilka af möjligen blifvande beslut i samma frågor kunna påkallas, blifvit åtminstone i väsentlig mån genomförda. Men det lärer icke nu kunna med visshet bestämmas, när den sålunda angifna förutsättningen för möjligheten af minskning i häradsskrifvarnes antal må varda förverkligad; och när sådant inträffar, kunna måhända förhållandena inom statsförvaltningen hafva utvecklat sig derhän, att häradsskrifvarebefattningarna ändock måste bibehållas vid oförminskadt antal. För närvarande kan således ingalunda anses afgjordt, att häradsskrifvarebefattningarna i en framtid kunna delvis indragas, än mindre förutsägas tidpunkten när sådant skulle kunna ega rum. Men den omständighet endast, att en sådan möjlighet blifvit i fråga satt, synes mig ingalunda innefatta giltigt skäl att för en oviss, måhända aflägsen framtid hålla halfva antalet af en för statsförvaltningen behöflig tjenstemannaklass i det ovisshetstillstånd, hvars menliga verkningar länge nog gjort sig gällande och visat sig förnämligast i den allmänt öfverklagade svårigheten att finna personer villige att egna sig åt befattningar vid landsstaten. Af den föreslagna anordningen skulle dessutom föranledas olägenheter öfvervägande de möjliga fördelarna deraf. Då nämligen icke kan antagas att häradsskrifvarnes afgång ur tjenst skall inom de särskilda länen under samma tidrymd utfalla någorlunda lika, skulle ofta inträffa att inom ett län eu äldre häradsskrifvare finge åtnöja sig med förordnande tillsvidare, under det i annat län en yngre redan kommit i åtnjutande af fullmakt. Häraf skulle åter framkallas åstundan hos tillförordnade häradsskrifvare att erhålla transport till sådant län, inom hvilket fullmakt å befattningen kunde vinnas; men att sådana måhända ofta förekommande förflyttningar ingalunda skulle blifva fördelaktiga för häradsskrifvaregöromålens behöriga bestridande torde vara uppenbart.
Med afseende å hvad jag sålunda i korthet antydt och då Eders Kongl. Mej:t lärer finna för godt att, om och när förhållandena utvecklat sig så, att häradsskrifvarebefattningarnas antal anses kunna vid någon med sannolikhet beräknelig tidpunkt nedsättas, meddela föreskrift om ledigblifvande befattningars indragning eller uppehållande på förordnande tillsvidare, hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t måtte finna embetsverkens i fråga varande förslag icke böra vinna bifall.
59 Bil. No 5 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1880.
Beträffande härefter landträntmästarebefattningarna, hafva komiterade, under förutsättning af bifall till vissa af dem gjorda framställningar om genomgripande förändringar i afseende å räkenskapsföringen för länen och sättet för länskassans förvarande, föreslagit, att, i stället för de nu varande räntmästarne, skulle å landskontoret anställas en länskassör, hvilken med lägre aflöning och i en mer underordnad ställning skulle vara af landskamreraren mindre oberoende än räntmästaren samt, jemte öfvertagande af nu varande, genom de af komiterade föreslagna ändringarna förenklade räntmästaregöromålen, hafva till åliggande att biträda äfven vid öfriga göromål å kontoret; och borde, med hänsyn till den ansvarighet för kassaförvaltningen, som ålåge länsstyrelsen, tillsättningen af kassörstjensterna ankomma på Eders Kongl. Maj:ts vederbörande Befallningshafvande.
De allra flesta af nämnda myndigheter hafva emellertid kraftigt afstyrkt komiterades förevarande förslag och i sådant hänseende hufvudsakligen anfört:
att genom den föreslagna förändringen i fråga varande befattningar skulle blifva att betrakta såsom öfvergångstjenster och otvifvelaktigt ofta komma att ombyta innehafvare, hvilket på grund af göromålens beskaffenhet vore för det allmänna särdeles menligt;
att en så vigtig uppbördstjenst som de nu varande räntmästarnes borde vara af sjelfständig beskaffenhet och så aflönad att icke tjensteinnehafvaren genom ekonomiskt betryck komme i frestelse att brista i redbarhet; samt
att ränterigöromålen skulle komma att lida, derest tjensteinnehafvaren skulle biträda med andra göromål å landskontoret.
Embetsverken, hvilka underkastat komiterades förslag i fråga om räkenskapsföringen och länskassans förvaring en omsorgsfull pröfning samt, på grund af denna, funnit sig böra i allt väsentligt afstyrka bifall till komiterades i ämnet gjorda framställningar, hafva, såsom följd häraf, icke heller kunnat biträda komiterades förslag beträffande räntmästare^’ensternas förändring. Med tillbörligt afseende på det allmännas säkerhet läte nämligen, enligt embetsverkens tanke, icke förena sig, att den landträntmästare nu anförtrodda stora uppbörd och ganska vidlyftiga redovisning uppdroges åt tjenstemän, som vore allt för lågt aflönade eller stode i annat beroende af sina förmän, än det som af sjelfva uppbördsbefattningen med dertill hörande åligganden vore en följd. De landträntmästarebefattningarna tillhörande göromål vore i allmänhet af den omfattning, att de gåfve full sysselsättning; och, om äfven i de mindre länen sådant icke alltid vore förhållandet, borde det
60 Bil. N:o 5 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om. Statsverket 1880.
utan tvifvel tagas i betraktande, att det mången gång lände till det allmännas fördel, äfven i ekonomiskt hänseende, om till dylika tjänster, hvilka framför allt kräfde omutlig redbarhet samt starkt ordningssinne, kunde befordras personer, som i mer trägna och ansträngande sysslor offrat sin bästa arbetskraft, men likväl besute sådana egenskaper, som gjorde dem till räntmästare^enster mest lämplige. Med jemförelsevis ganska få undantag vore det ock i allmänhet endast äldre, i statens tjenst förut pröfvade samt för ordning och redbarhet aktade personer, hvilka vunnit befordran till denna tjenst; men med en väsentligen förändrad tjensteställning och lägre aflöning skulle detta befordringssätt, hvilket ländt till allmänt gagn, icke vidare blifva möjligt.
Af dessa skäl och under åberopande i öfrigt af hvad de flesta bland Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i ämnet anfört, hafva embetsverken i underdånighet hemstält, att landträntmästarebefattningarna med enahanda åligganden som hittils måtte fortfarande bibehållas; och hafva embetsverken ej heller ansett något skäl vara för handen att tillstyrka ändring af tjensteman allt sedan deras inrättande år 1680 bibehållna benämning eller af den ordning, som vid tillsättning af dessa fenster hittills, på grund af nådiga brefvet den 27 Februari 1821, varit följd.
Hvad komiterade föreslagit i fråga om landträntmästaretjensternas indragning och ersättande med länskassörstjenster beror, såsom redan blifvit antydt, helt och hållet på antagligheten af de förändringar, komiterade föreslagit med afseende dels å räkenskapsföringen, dels och i synnerhet å länskassans förvaring. Komiterade hafva nämligen förestält sig, bland annat, att länens uppbörd alltid borde i bankinrättning, vare sig Riksbanken eller dess afdelningskontor eller enskild bank med solidarisk ansvarighet, insättas, hvaraf skulle följa, att landtränteriet blefve obehöfligt och att ombesörjandet af de å bankräkningen utstälda anvisningars bokföring och vården af en obetydlig dagkassa kunde anförtros åt en tjensteman af första graden. Embetsverken hafva härom yttrat, att hvarje stadgande om ränteribehållningens insättande i bankinrättning, så vidt dermed afsåges enskilda banker eller annan penningeinrättning än Riksbanken och dess afdelningskontor, skulle vara vådligt, icke så mycket för risken af ..förlust eller de svårigheter, som vid kassaförvaltningen deraf kunde föranledas, utan hufvudsakligen för den äfventyrliga bana, som dermed skulle komma att beträdas, enär ett i allmän författning meddeladt stadgande, att medel, som i form af skatt till statsverket influtit, borde i enskild bankinrättning insättas, enligt embetsverkens tanke, nödvändigt skulle hafva till följd, att enskilda bankernas
61 Bil. N:o 5 a till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.
kernas sedlar måste uti kronouppbörden mottagas, och sålunda innebure ett lika kraftigt godkännande af, att icke säga garanti för dessa bankers förbindelser, som ett direkt påbud om dylikt mottagande, hvarigenom åter Riksbankens på 72 § Regeringsformen grundade rätt att ensam utgifva sedlar, som för mynt i riket erkännas, i betänklig grad skulle förnärmas, samt kreditmedel af enskild beskaffenhet erhålla en från statens sida erkänd giltighet, som framdeles möjligen icke skulle kunna begränsas till de betalningsmedel, hvarom nu är fråga.
Med hänsyn härtill och då en föreskrift om- ränteribehållningarnas insättande i bankinrättning under nu varande förhållanden skulle ställa statsförvaltningen i allt för nära samband med och beroende af enskilda kreditanstalter, samt jag icke kan inse, huru landtränterierna och deras kassarörelse på annat sätt skulle kunna göras öfverflödiga, anser jag, i likhet med embetsverken, att räntmästarebefattningarna böra bibehållas; dock att vid utfärdande af ny instruktion för länsstyrelserna bör tagas i öfvervägande huruvida icke, såsom i fråga satt blifvit, vissa af de göromål, som nu i landskontoren bestridas, må kunna till minskning i dessas behof af extra biträde å räntmästarne öfverfiyttas.
Derest Eders Kongl. Maj:t, med godkännande af de utaf mig nu uttalade åsigter, finner såväl häradsskrifvare- som räntmästarebefattningarna böra bibehållas med hufvudsakligen enahanda åligganden som hittills, synes deraf böra följa, att vidare tillämpning af nådiga cirkulären den 7 Mars 1873, den 11 December 1874 och den 17 Augusti 1877, angående tillsättning af sådana befattningar endast på förordnande tills vidare, kommer att upphöra. Med utfärdande af föreskrift härom torde emellertid lämpligen böra anstå, intill dess frågan om lönereglering för nämnde tjensteman, hvarom Eders Kongl. Maj:t lärer vilja göra framställning till näst sammanträdande Riksdag, blifvit slutligen afgjord.
Jag inskränker mig således för närvarande till den hemställan, att Eders Kongl. Maj:t täcktes anbefalla Sine befallningshafvande att före den 1 instundande Juni, en hvar för sitt län, meddela uppgift å de häradsskrifvare och räntmästare, som på grund af nådiga cirkulären den 7 Mars 1873, den 11 December 1874 och den 17 Augusti 1877 erhållit förordnande att endast tills vidare bestrida sin innehafvande befattning, samt huruvida något hinder möter att för dem utfärda fullmakt eller konstitutorial med intagande af det förbehåll, att de skola vara underkastade så väl den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet och jemkning i åligganden som ock den reglering af löneförmåner och förändring i tjenstgöringsområde, som kan varda föreskrifven.
Bih. till Rilcstl. Prot. 1880. 1 Sand. 1 Afd.
62 Bil. N:o 5 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.
Statsrådets öfrige ledamöter instämde uti allt hvad föredragande Departementschefen sålunda yttrat och hemstält;
Och behagade Hans Maj:t Konungen dertill i nåder lemna bifall.
Enligt Statsrådets hemställan förordnade Hans Maj:t Konungen slutligen, att utdrag af detta protokoll skulle såsom bilaga åtfölja den nådiga proposition angående statsverket, som kornme att till näst sammanträdande Riksdag aflåtas.
in fidem Axel Sjöberg.
Stockholm, tryckt hos K. L. Beckman, 1880.
Till. No 5 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1880.
1 Utdrag af Protokollet öfver Civilärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott den 9 Januari 1880. >
Närvarande:
Hans Excellens Herr Statsministern Friherre De Geer,
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Björnstjerna, Statsråden: Almqvist,
Herr Thyselius,
Boven,
Friherre von Otter,
Forssell,
Rosensvärd, von Steyern och Malmström.
Departementschefen Herr Statsrådet Thyselius anhöll att få underställa Kongl. Maj:ts nådiga pröfning frågan om reglerandet af utgifterna under Riksstatens sjette hufvudtitel samt yttrade härvid, beträffande anslagstitlarna:
l:o Kommers-Kollegium.
Ehuru det betänkande angående ordnandet af Svenska och Norska konsulatväsendet och det förslag till förordning om detsamma, som af utsedde komiterade blifvit afgifna, ännu icke kunnat blifva föremål för behandling i sammansatt Svenskt och Norskt Statsråd, der hufvudsakliga besluten deröfver böra fattas, har Eders Kongl. Maj: t likväl den 31 December nästlidna år behagat ingå i pröfning af nämnda författ- Bih. till Rilcsä. Prof. 1880. 1 Sami. 1 Afd. 1
2 Bil. N:o 5 b till Koncjl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsvwket 1880.
ningsförslags § 2, för så vidt deruti afses den för brödrariket främmande frågan om bestämmande af den myndighet, hvilken det må tillkomma att till handläggning upptaga de konsulatärenden, som angå Sverige särskilt; och Eders Kongl. Maj:t har dervid i öfverensstämmelse med detta förslag funnit lämpligt att sådant äfven framdeles skall ske af Kommers-Kollegium. Härigenom må emellertid icke anses afgjordt, att detta Kollegium bör med dess nuvarande organisation bibehållas eller ens, om det varder bibehållet, att det namn, som det nu bär, skall lemnas oförändradt, men detta beslut synes i allt fall innefatta ett godkännande af den åsigt, jag vid flera tillfällen och med stöd af allt mera vunnen erfarenhet uttalat derom att detta embetsverk icke kan och icke bör indragas, utan att en eller flera nya embetsmyndigheter sättas i dess ställe.
Såsom ett hinder för mig att söka till slutligt afgörande bringa denna organisationsfråga, har jag vid föregående tillfällen anfört och, såsom jag vågar hoppas, äfven lyckats ådagalägga, att det ingalunda kan vara tillrådligt att i detta hänseende upprätta samt för Eders Kongl. Maj:t och Riksdagen framlägga något förslag, innan ännu omfånget och beskaffenheten af de göromål, som skulle embetsverket tillkomma blifvit åtminstone till hufvudsakligare delar bestämda; och jag har äfven utbedit mig uppmärksamhet derpå att uti alla de industriens grenar, till hvilka Kollegiets verksamhet sträcker sig, handel, sjöfart, bergsbruk, fabriker och handtverk, frågor om förändrad lagstiftning vore under bearbetning, så att det icke varit möjligt afgöra till hvilken utsträckning för de ärenden, som enligt de förväntade nya författningarna skola handläggas, biträde måste af administrativa embetsmyndigheter anlitas.
Nu mera må väl frågan, huruvida de enbart svenska konsulatärendenas behandling bör ifrån Kommers-Kollegium skiljas för att af andra redan bestående embetsverk öfvertagas, anses hafva i förutomförmälda nådiga beslut funnit sitt svar och derigenom ett väsentligt hinder för frågans återupptagande blifvit undanröjdt, men då dels detta beslut blifvit helt nyligen fattadt, dels ock, såsom redan är sagdt, Komiterades betänkande i öfrigt icke ännu förevarit i det sammansatta Statsrådet, skulle,' äfven derest Kollegiets reorganisation varit beroende endast på denna frågas afgörande, det icke blifvit utan stor svårighet att redan nu, före riksdagens början, för Eders Kongl. Maj:t framlägga ett fullständigt förslag till en sådan reorganisation. Ån mindre låter sådant sig göras, när hänsyn tages till det skick, hvaruti öfriga af mig omförmälda lagstiftningsfrågor sig för det närvarande befinna.
3 Bil. No 5 b till Kongl. Majds Nåd. Trop. Nio 1, om Statsverket 1880.
Med sitt yttrande öfver det af särskilde Komiterade uppgjorda förslag till ny Gfrufvestadga liar Kommers-Kollegium, der olika meningar blifvit framstälda i afseende på tidsenligheten och vidare behöfligheten af den grund, hvarpå denna lagstiftning blifvit uppförd och med hvars undanrödjande hela byggnaden skulle falla, nemligen frågan huruvida inmutarerätten må bibehållas eller icke, väl numera till Eders Kongl. Maj:t inkommit, men uti detta ärende, som i hög grad berör den enskilde jordegarens rättigheter, har sedermera infordrats utlåtande af Högsta Domstolen, der ärendet icke ännu hunnit till behandling företagas.
Öfver förslagen dels till Förordning om patenter, dels till Lag till skydd för varumärken och mönster och dels till Författning angående minderåriges antagande och användande vid fabrik, handtverk eller annan handtering hafva vederbörandes utlåtanden ännu icke inkommit, och enär de beslut, som synnerligast öfver de två förstnämnda af dessa författningsförslag likasom beträffande förslaget till Gfrufvestadga varda fattade, icke kunna undgå att på organisationen af det embetsverk, som kommer att handlägga de mål, hvarå de nya författningarna skola tillämpas, i högst väsentlig mån utöfva inflytande hvad angår både antalet af de tjensteman, som i embetsverket skola anställas och de kostnader, organisationens genomförande tager i anspråk, lärer Eders Kongl. Maj:t finna icke allenast förklarlig, utan äfven af omständigheterna betingad den anmälan, jag har att göra derom att enligt min öfvertygelse med frågan om reglering af Kommers-Kollegium måste anstå ännu ett år. Då jag äfven nu bör vitsorda att de Kollegiet tillhörande göromål fortfarande på ett ganska förtjenstfullt sätt handhafvas, torde känningarna af ett sådant oundgängligt uppskof blifva till skada mindre för det allmänna, än för embetsverket sjelf, ej allenast derigenom att den der anstälde personal längre än deras vederlikar i andra verk blifver i saknad af en väl behöflig förbättring i löneinkomster, hvarför dock så väl Riksdagen som Eders Kongl. Maj:t lärer i viss mån vilja bereda eu ersättning, utan äfven i så måtto, att till följd af den osäkra ställning, hvaruti embetsverket sedan flera år befunnit sig och ännu ett år skulle qvarstadna, yngre män torde känna sig mindre hugade söka inträde i Kollegium, för att under tjenstgöring derstädes förvärfva de mångsidiga insigter samt den skicklighet och erfarenhet, hvaraf i synnerhet vid förvaltningen af de högre befattningarna inom Kollegium göres stort behof.
På grund häraf och då för nöjaktigt upprätthållande af de Kollegium åliggande göromål är oundgängligen, nödigt att Kollegium äfven under nästkommande år må kunna förfoga öfver samma arbetskrafter
4 Bil. No 5 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1880.
som hittills, torde i afseende å Kollegium böra hos Riksdagen för nästkommande år utverkas enahanda medgifvanden, som för innevarande och flera föregående år blifvit lemnade.
Då, såsom förut omnämnts, frågan om utfärdande af ny Grufvestadga ännu är oafgjord, kan af anledning, som omförmäles i det Statsrådsprotokoll den 8 Januari 1879, hvilket åtföljde statsverkspropositionen till nämnda års Riksdag, icke heller nu ifrågasättas någon lönereglering för bergmästarne, hvaremot såväl de bland desse, hvilka icke äro med boställen försedde, som tjenstemännen vid Sala silfververk torde böra under nästkommande år komma i åtnjutande af dyrtidstillägg i likhet med hvad för flera föregående år egt rum.
Jag tillstyrker således, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att
dels medgifva, att de lönebelopp, som äro i Kommers-Kollegiets stat anvisade ej mindre för en Advokatfiskalstjenst än äfven för andra ledigblifna eller ledigblifvande befattningar inom Kollegium, i afseende å hvilka indragning synes kunna ega rum eller förändring böra vidtagas, må intill slutet af år 1881, i den mån de för bestridande af göromålen inom Kollegium kunna finnas erforderliga, af Eders Kongl. Maj:t för ändamålet disponeras;
dels, på det Eders Kongl. Maj:t må komma i tillfälle tilldela Kommers-Kollegiets ledamöter samt dess i stat uppförde embets- och tjensteman, med undantag af tre Kanslister, tillfällig löneförbättring under år 1881 till samma belopp, som för innevarande år beviljats, på extra stat för år 1881 anvisa 8,740 kronor;
dels oek likaledes på extra stat för år 1881 anvisa såsom tillfälligt lönetillägg för fyra Bergmästare, som sakna boställe, och tre tjenstemän vid Sala silfververk tjugo procent å de till dem utgående löner eller tillsammans 2,420 kronor.
2:o Rikets Ekonomiska kartverk.
Under åberopande af mitt yttrande till Statsrådsprotokollet den 2 i denna månad och Eders Kongl. Maj:ts då lemnade godkännande deraf att såsom grund för de nådiga framställningarna beträffande dessa kartverk må antagas dels att den ekonomiska kartläggningen af Svea och Göta land icke skall fortsättas i vidsträcktare mån än som påkallas af ett billigt afseende derpå, att den för densamma redan anställda personal må tills vidare finna lämplig sysselsättning, dels ock att den ekonomiskt-geografiska kartläggningen af Norrbottens län skall enligt
5 Bil. No 5 b till Kongl. Maj ds Nåd. Prof. N:o 15 om Statsverket 1880.
hittills fastställd plan fortsättas och af slutas, anhåller jag att nu få anmäla frågan om beredande af de för år 1881 till fortsättande af kartarbetena enligt berörda beslut erforderliga medel.
Sedan Afdelnings-chefen för generalstabens topografiska afdelning uti särskilda underdåniga memorial af den 8 sistlidne November afgifvit förslag för år 1880 till inkomst- och utgiftsstat för ej mindre Norrbottens läns ekonomiska kartverk än äfven det kartverk, som bearbetar mellersta och södra delarne af riket, behagade Eders Kongl. Maj:t vid föredragning häraf den 14 sistlidne December i nåder fastställa utgiftsstat.er för innevarande års ekonomiska kartarbeten, slutande sig å en summa af 69,300 kronor för dem, som afse mellersta och södra delarne af riket, samt å 31,300 kronor för arbetena inom Norrbottens län; varande till dessa utgifter att påräkna:
för mellersta och södra delarne af riket.
Anslag på ordinarie stat 6,000 kronor, anslag på extra stat 46,000 kronor, under anslaget till landtmäteristaten besparade nitton andre landtmätarelöner 17,100 kronor samt fordringar för under år 1879 försålda kartor, förslagsvis 200 kronor, eller sammanräknade 69,300 kronor, samt
för Norrbottens län.
Motsedd behållning för år 1879, 1,000 kronor, anslag på extra stat för år 1880, 30,000 kronor och beräknad inkomst för försäljning af kartor 300 kronor eller tillsammans 31,300 kronor.
De faststälda staterna upptaga:
för mellersta och södra delarne af riket. till arfvode åt den officer af generalstaben, som skall föredraga kart-
verket rörande ärenden in. m............................................. 666: 67.
y> särskildt arfvode åt en kartograf, såsom biträde vid kartarbetets öfvervakande och kontroll .................................... 500: —
» arfvode åt 2 kartografer å 3,000 kronor ........................... 6,000: —
» dito åt 8 kartografer å 2,500 » 20,000: —
» dito åt 2 kartografer å 2,000 » 4,000: —
» dito åt 4 kartografer å 1,500 » 6,000: —
Transport 37,166: 67.
6 Bil. Nx> 5 b till Kong!. Mnj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1880.
Transport 37,166: 67. till arfvode åt 7 qvinliga ritbiträden, att dem emellan fördelas på föreskrifvet sätt........................................................ 5,900: —
» arfvode åt en vaktmästare....................................................... 700: —
» dagaflöning under fältmätningstid till omförmälde gene-
» 15 kartografer å 3 kronor om dagen förslagsvis ............................................................. 6,750: — 7,750: —
» resekostnadsersättningar:
» bemälde generalstabsofficer, förslagsvis ........ 400: —
» ofvanomförmälde biträde vid arbetets öfver-
vakande.................................................................... 600:
» 15 kartografer, tillsammans................................■ 4,500: ■— 5,400: —
» byra för arbetslokalen ............................................................... 2,250: —
» arbetslokalens städning, ved, olja och ljus ........................ 650:
» rit- och skrifmaterialier ........................................................... 500: —
» uppköp och underhåll af instrument och effekter............ 600: —
» dagsverkskostnader ..................................................................... 4,500:
» tryckning af häradsbeskrifningar .......................................... 2,800: —
» diverse utgifter............................................. ■ .......;................ 1,083: 33.
Summa kronor 69,300: —
för Norrbottens län.
till dagtraktamente och resekostnadsersättning åt den generalstabsofficer,
hvilken tjenstgör såsom arbetschef, förslagsvis............... 2,500:
» arfvode åt den generalstabsofficer, hvilken redogör för
kartverkets medel m. m......................................................... 333: 33.
)) arfvode åt 2 kartografer å 2,500 kronor .......................... 5,000: —
» dito åt 4 kartografer å 1,500 » 6,000: —
» dagaflöning under fänmätningstid för lem af ofvanbe-
mälde kartografer, förslagsvis.............................................. 1,660: —
» chefens inspektionsresor.......................................................... 300: —
» resekostnadsersättning för 5 kartografer å 300 kronor 1,500: —
» handtlangningskostnader under fältarbete, förslagsvis ... 6,200: —
» aflöning och resekostnadsersättning åt två tillfälliga biträden, förslagsvis ............................................... 1,500: —
Transport 24,993: 33.
I
Bil. No 5 b till Kongl. Majds Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1880.
Transport 24,993: 33.
till graverings- och tryckningskostnader, förslagsvis ............ 4,600: —
» hyra för arbetslokal, lyshållning in. in., förslagsvis ...... 700: —
» inköp och reparation af instrument in. in., förslagsvis 500: —
» inventariers uppköp och underhåll, rit- och skrifmaterialier samt diverse utgifter, förslagsvis ........................... 506: 67.
Summa kronor 31,300: —
I fråga om de belopp, som för kartarbetenas fortsättande under år 1881 borde hos Riksdagen äskas, har Afdelnings-chefen uti ofvannämnda memorial den 8 November 1879 anfört att, med tillämpning af de i nådiga brefvet den 16 Juni 1875 meddelade bestämmelser angående löneförmåner för de vid det ekonomiska kartverket anstälde kartografer, en arfvodesförhöjning af 500 kronor från och med den 1 Januari 1881 komme att tillfalla hvar och en af sex kartografer, nemligen i Norrbottens län kartograferne G. W. Buclit och B. Lindegren samt vid allmänna ekonomiska kartverket kartograferne D. A. Femblad, G. A. Seth, J. P. Ljungström och F. G. Bergman; hvadan och då tillgångar att dermed bestrida denna ökade utgift icke funnes att påräkna med nuvarande anslag, Afdelnings-chefen hemstält, det täcktes Eders Kongl. Majd hos Riksdagen göra framställning derom, att det för bearbetande af allmänna ekonomiska kartverket nu utgående extra anslag,
46,000 kronor, måtte för år 1881 höjas till 48,000 kronor samt att det för bearbetande af Norrbottens läns ekonomiska kartverk beviljade anslag, nu utgörande 30,000 kronor, måtte för år 1881 få utgå med 31,000 kronor.
Afdelnings-chefens framställning i hvad den afser beredande af anslag för fortsättande af de ekonomiskt geografiska kartarbetena i Norrbottens län gifver icke anledning till någon erinran. Hvad åter angår det ifrågasatta anslaget för kartarbetena i mellersta och södra delarna af riket, så, enär den för dessa arbeten anställda personal, inom hvilken inträffande ledigheter icke, emot Eders Kongl. Maj ds redan den 8 Januari 1879 meddelade beslut få af kartverkets chef återbesättas, ännu uppgår till samma antal som under sistlidet och flera föregående år, samt, såsom jag uti mitt förutnämnda yttrande nämnt, den väsendtligaste delen af de för ifrågavarande kartverk erforderliga medel åtgår till aflöning enligt af Eders Kongl. Majd och Riksdagen derför bestämda grunder åt nämnda personal, för hvilken dessutom full
8 Bil. N:o 5 l till Kongl. Maj:ts Nåd. Pr ap. N:o 1, om Statsverket 1880.
sysselsättning kan under år 1881 beredas, anser jag mig icke kunna ifrågasätta någon mera betydande nedsättning i det föreslagna extra anslaget. Men då, synnerligast om Riksdagen bifaller Eders Kongl. Maj:ts redan beslutade framställning om förbättrad pensionsrätt för de ännu qvarstående andre landtmätarne, antagas kan att ytterligare indragningar af andre landtmätarebefattningar komma att ega rum och de med sådana befattningar förenade löner således blifva för kartverket tillgängliga, vill det synas mig som om ifrågavarande anslag kunde för nästkommande år nedsättas till 45,000 kronor, så att sammanräknade beloppet af de för ekonomiska kartverket under samma år på extra stat erforderliga medel icke behöfver öfverstiga 76,000 kronor eller det belopp, som för innevarande år utgår.
Min underdåniga hemställan är således, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att, utöfver det å sjette hufvudtiteln för närvarande för rikets ekonomiska kartverk uppförda ordinarie anslag 6,000 kronor, under samma hufvudtitel på extra stat för år 1881 anvisa dels till fortsättande af de ekonomiskt-geografiska kartarbetena i Norrbottens län 31,000 kronor dels ock, på det den vid allmänna ekonomiska kartverket redan anställda personal må under samma år kunna finna lämplig sysselsättning, för detta kartverks fullföljande 45,000 kronor eller tillsammans 76,000 kronor.
3:o Öfverståthållave-Embetet.
Uti det underdåniga yttrande, jag senast afgaf beträffande de för Öfverståthållareembetet erforderliga anslag och dermed sammanhängande frågor, anmälde jag, hurusom en förändrad organisation af och lönereglering för de tjenstebefattningar vid Öfverståthållareembetet, hvilkas aflöning helt och hållet eller delvis bestredes af statsmedel, varit länge ifrågasatt samt att Öfverståthållareembetet under September månad år 1878 inkommit med särskilda underdåniga framställningar och förslag dels beträffande indragning af Stockholms Handels- och Ekonomikollegium och deraf beroende förändrad organisation af Öfverståthållareembetet i kronouppbördsärenden delsock i fråga om tjenste- och lönereglering för Underståthållaren och Öfverståthållareembetets kansli.
Den förstnämnda framställningen har, sedan Statskontoret och Kammarrätten deröfver afgifvit infordradt underdånigt utlåtande, blifvit den 18 sistlidne Juni till öfverståthållareembetet remitterad för inhemtande af Stockholms stadsfullmägtiges yttrande i ämnet; men detta
sedan
Bil. Nio o b till Kongl. Majds Nåd. Prof. Nio ./, om Statsverket 1880. 9
yttrande har ännu icke inkommit. I den andra frågan har deremot öfverståthållareembetet, med anledning af Statskontorets utlåtande af den 31 December 1878, den 4 November 1879 afgifvit underdånigt yttrande och dervid med föranledande af de utaf Statskontoret gjorda * erinringar framställt ett i vissa delar förändradt förslag.
Då jag nu i underdånighet anhåller, att få underställa Eders Kong!. Maj:ts pröfning detta förslag, tillåter jag mig till en början i minnet återkalla, att Öfverståthållareembetet, hvilket redan vid dess inrättande genom Regeringsformen den 29 Juli 1634 upptages såsom det första af de »höfdingadömen eller gubernament», hvari »landsregeringen fördelas», skiljer sig från öfriga länsstyrelser icke allenast derigenom att, då under embetet icke lyder »något land eller landfolk», dess verksamhetsområde utgöres endast af hufvudstaden, utan äfven deri att de till embetets befattning börande ärenden handläggas icke såsom bos länsstyrelserna å två utan å tre särskilda utdelningar, kansliet samt afdelningarna för kronouppbördsärenden och för polisärenden.
I Ofverståthållareembetet för polisärenden, omfattande jemväl Stockholms poliskammare och polisdomstol, handläggas alla sådana polisärenden, som i andra städer utgöra föremål för rådstufvurätts, magistrats eller poliskammares behandling samt derjemte sådana mål rörande upprätthållande af allmän ordning och säkerhet, hvilka det tillkommer länsstyrelse att afgöra såsom angående fattigvård och helsovård, brandocli hamnväsende, vård och försäljning af farliga ämnen, tillverkning och försäljning af bränvin, försäljning till förtäring på stället af vin och maltdrycker, allmänna beväringen, utvandrares fortskaffande och förvärfvande af svensk medborgarerätt eller tillstånd att i riket vistas, utfärdande af pass in. m. Till bestridande af aflöning och öfriga kostnader för denna afdelning af Öfverståthållareembetet utgår af ^statsmedel ett årligt bidrag till belopp af allenast 28,250 kronor. Öfriga utgifter bestridas af Stockholms kommun; och sedan Eders Kongl. Maj:t den 19 November 1875 fastställt ny utgiftsstat för polisverket i Stockholm, slutande å en summa af 502,900 kronor, har icke någon förändring i denna stat eller i det för deri upptagna utgifters bestridande anvisade bidrag af statsmedel blifvit ifrågasatt.
Beträffande Öfverståthållareembetet i kronouppbördsärenden, hvars verksamhetsfält är genom dess benämning angifvet, har deremot, såsom redan blifvit omnämndt, förslag väckts om förändrad organisation beroende hufvudsakligen af den ifrågasatta indragningen af Stockholms Handels- och Ekonomikollegium. Den af Öfverståthållareembetet, under Bill. till Bibel, Prat. 1 Sami. / A/d. 2
10 Bil. No 5 b till Kong! Maj ds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.
förutsättning att sådan indragning komme till verkställighet, föreslagna nya utgiftsstat för dess afdelning för kronouppbördsärenden slutar å en summa af 80,441 kronor 41 öre, hvari staten skulle deltaga endast med det enligt nådiga brefven den 2 Augusti 1815 och den 17 Januari 1816 årligen utgående bidrag till belopp af 11,472 kronor.
Till aflöning och öfriga omkostnader för nu nämnda två afdelningar af Öfverståthållareembetet lemnar staten således årligen endast mindre bidrag, hvaremot embets- och tjenstemännen vid Öfverståthållareembetets kansli äro aflönade uteslutande af statsmedel; och är det i gällande riksstat för Öfverståthållareembetet uppförda ordinarie anslag fördeladt
på följande sätt:
Öfverståthållarens lön.................. 9,000
hyresmedel....................................................................................... 3,000
bidrag till bestridande af kostnaderna för polisverket ... 28,250 d:o d:o d:o för kronouppbördsverket........................... 11,472 5^772.
Underståthållarens lön.................................................................. 4,500
till Öfverståthållareembetets kansli, inberäknade 11,450 kronor, som äro ställda till Öfverståthållareembetets förfogande för aflönande af vakt- och exsekutionsbetjeningen.................................................... 25,900 30 400.
Summa kronor 82,122.
Härtill kommer dyrtidstillägg för Underståthållaren samt embets-
och tjenstemän jemte betjente vid kansliet.............................. 5,250.
Summa kronor 87,372.
Innan det från stadsfullmägtige infordrade yttrande öfver det afgifna förslaget rörande indragning af Stockholms Handels- och Ekonomikollegium och organisation af embetets afdelning för kronouppbördsärenden inkommit, kan jag icke bedöma huruvida denna organisationsfråga möjligen kan vara af beskaffenhet att böra underställas Riksdagens pröfning. Af hvad jag beträffande ärendets behandling inhemtat framgår dock, att någon höjning i det från statsverket utgående årliga bidrag eller ökade skyldigheter i öfrig! för staten icke komma att ifrågasättas. Då härtill kommer, att indragningen af Handels- och Ekonomikollegium och deraf beroende anordningar inom Öfverståthållareembetet för kronouppbördsärenden icke kunna utöfva nämnvärdt om ens något inflytande å de göromål, som skola bestridas af Öfverståthållareembetets kansli, så synes mig den omständighet att förstnämnda
4 Bil. No o b till Körtel. Maj ds Nåd. Prop. No 7, om Statsverket 1880. 11
organisationsfråga nu icke kan till pröfning företagas ej innefatta något skäl att uppskjuta pröfningen af det föreliggande förslaget till förändrad organisation af öfverståthållareembetets kansli samt den deraf beroende af behofvet högt påkallade löneregleringen för Underståthållaren och de vid kansliet anstälde embets- och tjenstemän samt betjente.
Vid framställande af sitt berörda förslag har Öfverståthållareembetet, efter att hafva erinrat, hurusom för embetet utfärdats särskilda instruktioner den 28 Mars 1664, den 13 Februari 1776 och den 25 Augusti 1791, hvilken sistnämnda instruktion ännu vore i tillämpliga delar gällande, redogjort för de olika göromål, hvilka åligga Ofverståthållaren, Underståthållaren samt kansliets embets- och tjenstemän,. hvilka äro konungens fogat, eu sekreterare, en aktuarie, två notarier, två kanslister samt eu kammarskrifvare; och torde ur denna redogörelse få meddelas följande kortfattade upplysningar.
Of ver ståthållarens åligganden äro, förutom de som i allmänhet tillkomma Landshöfdingarne i länen, hufvudsakligen följande. Han är Ordförande: enligt nådiga brefvet den 29 Januari 1819 i direktionen öfver Stockholms stads undervisningsverk; enligt instruktionen för direktionen öfver Danviks hospital den 19 Augusti 1845 i nämnda direktion; enligt Nådiga brefvet den 24 Februari 1860 i direktionen öfver Stockholms hospital för sinnessjuke; enligt reglementet den 28 December 1850 i direktionen för allmänna barnhuset i Stockholm och enligt instruktionen för direktionen öfver Stockholms stads och läns kurhus den 16 Mars 1826, jemförd med § 18 i 1791 års instruktion, i sistnämnda direktion. Jemlik! Nådiga förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm den 23 Maj 1862 skall han föra ordet bland Stockholms stadsfullmägtige, dervid han eger deltaga i öfverläggningarne men ej i besluten, af hvilka åtskilliga skola, för att erhålla gällande kraft, af honom fastställas. Han är vidare ordförande i stadsfullmägtiges beredningsutskott samt eger öfvervara drätselnämndens och fattigvårdsnämndens sammanträden och i öfverläggningarne men ej i besluten deltaga. Enligt de för dessa båda nämnder den 4 Mars 1864 i nåder faststälda instruktioner föres ordet i dem af öfverståthållaren, när han tillstädes är. Stadsfullmägtiges och beredningsutskottets sammanträden, i hvilka Öfverståthållaren i allmänhet tager del, uppgå i medeltal till 55 om året eller ungefär ett i veckan.
Den Öfverståthållaren tillkommande skyldigheten att presidera i stadsrätten hos borgmästare och råd, hvarmed ursprungligen varit förenadt åliggande att. i domarevärf deltaga, inskränker sig numera
12 Bil. N:o 5 b till Komjl. Majds Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1880.
dertill, att lian utöfvar ordförandeskapet i magistraten samt deltager i magistratens öfverläggningar och beslut. I afseende härå anför Öfverståthållareembetet, att om Handels- och Ekonomikollegiets befattning med uppbördsärendena komme att, såsom föreslaget blifvit, upphöra, återstode väl för magistraten icke några göromål af beskaffenhet, att de i och för sig påkallade bibehållandet af skyldigheten för Öfverståthållaren att vara ordförande i magistraten; men då det, jemlikt nådiga resolutionen på städernas besvär den 16 Oktober 1723, jernjord med instruktionen för landshöfdingarne den 10 November 1855, ålåge Ofverståthållaren att till Kong!. Maj:t insända de för återbesättande af lediga borgmästare-, rådmäns- och magistratssekreterarebefattningarne .uppgjorda förslag och desse med sitt yttrande beledsaga; då det syntes lämpligt, att Ofverståthållaren fortfarande såsom hittills indelade rådmännen till tjenstgöring på rådstufvurättens särskilda afdelningar, utsåge afdelningarnes ordförande och beviljade rådmännen tjenstledighet, och då slutligen den samtidigt med nya utsökningslagen utfärdade nådiga förordningen om stämningsmän af den 10 Augusti 1877 föreskrefve, att i stad rådstufvurätt skulle förordna vissa män att, då de derom anlitades, bland annat verkställa delgifning i utsökningsmål, samt dessa mål, hvad Stockholm anginge, tillkomme Öfverståthållareembetet att handlägga och Ofverståthållaren således syntes böra utöfva inflytande på valet af stämningsmän i Stockholm, hvartill tillfälle kunde honom beredas derigenom, att han såsom ordförande omedelbart samverkade med magistraten, — ansåge sig öfverståthållareembetet icke böra härutinnan, likasom icke heller beträffande Öfverståthållarens åligganden i öfrigt, föreslå någon förändring.
Under ståthållaren åligger, jemlikt 25 § i 1791 års instruktion, att,
1 Öfverståthållarens frånvaro eller då han är hindrad, Öfverståthållareembetet förvalta och Öfverståthållarens ställe företräda på alla rum, der det utöfvas bör, så hos magistraten och borgerskapet som uti embetets kansli och poliskammaren. Hans embetsverksamhet har härigenom bibehållits vid samma omfattning, som uti 1634 års regeringsform deråt ursprungligen gifvits, hvadan ock på underdånig hemställan af Ofverståthållaren, att på grund af ofvannämnda 25 § i 1791 års instruktion Underståthållaren måtte få företräda Öfverståthållarens ställe såsom ordförande i direktionen öfver Danviks hospital, allmänna barnhuset och Stockholms stads och läns kurhus, genom nådigt bref den
2 Februari 1849 förklarats, att berörda stadgande finge i afseende på ordförandebefattningarne i nämnda tre direktioner tillämpas, på sätt hemstäldt blifvit, under förbindelse likväl för Ofverståthållaren att bibe-
Bil. N:o 5 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:u 1, om Statsverket 1880.
hålla den allmänna öfversigten angående de tre inrättningarnes tillstånd och förvaltning; och har sedermera det bruk utvecklat sig, att i regeln Underståthållaren och endast undantagsvis Öfverståthållaren deltager i och förer ordet vid dessa direktioners sammanträden.
Till kommunalstyrelsen i Stockholm intager Underståthållaren, jemlik! nådiga brefvet den 15 April 1864, den ställning, att han berättigats när Öfverståthållaren åtnjuter af Eders Kongl. Maj:t beviljad tjenstledighet och annan person icke blifvit särskildt förordnad att öfverståthållareembetet förvalta, föra ordet bland stadsfullmägtige, i fullmägtiges beredningsutskott samt i de under fullmägtige lydande nämnder.
Konungens fogat tillkommer, jemlikt 27 § i 1791 års instruktion, dels att, när Öfver- eller Underståthållaren af andra embetssysslor är förhindrad, förrätta allt hvad till exsekutionsverket hörer dels ock i synnerhet att utöfva uppsigten å fångar, fängelserum och arrestanters afstraffande.
Sekreteraren åligger numera, sedan jemlikt nådiga brefvet den 15 Januari 1831 passexpeditionen öfverflyttats från kansliet till afdelningen för polisärenden, men han till följd af nådiga brefvet den 24 Januari 1862 öfvertagit de kamreraresysslan enligt 1791 års instruktion tillhörande göromål, att uppsätta, kontrasignera och expediera alla bref, berättelser, utlåtanden och kungörelser, som från kansliet utfärdas; att hålla diarium öfver alla till kansliet inkommande ärenden med undantag af skuldfordringsmål; att föredraga och expediera besvärsmål och understälda mål rörande byggnadsärenden och frågor deri stadsfullmägtige, drätselnämnden eller kyrkofullmägtige beslutat, äfvensom åtskilliga fattigvårdsärenden, samt att ombesörja räkenskapsföring rörande deponerade samt expens- och aflöningsmedel.
Notarierna föra protokollet och tillhandahålla vederbörande expeditionerna i utsökningsmålen.
Aktuarien håller diarium i utsökningsmålen och förser ansökningarne i dessa mål med kommunikationsresolutioner, öfvervakar verkställigheten i ärenden, der handräckning begärts för uttagande af lösen, kommunalutskylder och andra afgifter, samt utöfvar tillsynen å arkivet.
Kanslisterna äro anstälde den ene hos fogaten och den andre hos sekreteraren. Fogatens kanslist håller diarium rörande alla de verkställighetsåtgärder i brottmål, som af Öfverståthållareembetet genom fogaten vidtagas. Sekreterarens kanslist biträder sekreteraren med diariiföring och uppsättande af skrifvelser samt ombesörjer renskrifning och förvaltar numera
14 Bil. No 5 b till Kong]. Maj:ts Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1880.
Kammar skrift) ar ens göromål, hvilka bestå i förandet af kansliets depositionsräkning samt förteckning å inlemnade och uttagna borgensförbindelser och värdepapper jemte åtskilliga andra förteckningar och räkningar.
Under åren 1867—1876 hafva till kansliet inkommit årligen i medeltal 3,163 skuldfordringsmål, 5,632 handräckningsärenden och till sekreterareexpeditionen 2,667 ärenden; beloppet af deponerade medel uppgick i medeltal årligen till 206,909 kronor på 188 särskilda konti och deraf hafva årligen i medeltal öfverförts från det ena året till det andra 61,976 kronor.
Aflöningarna för Underståthållaren och ofvan nämnde tjensteman i Öfverståthållareembetets kansli utgå för innevarande år med inberäkning af dyrtidstillägg med följande belopp, nemligen:
Efter meddelande af dessa upplysningar öfvergår jag nu till redogörelsen för Öfverståthållareembetets förslag sådant det samma uti ofvan berörda underdåniga skrifvelse!’ af den 9 September 1878 och den 4 November 1879 blifvit framstäldt.
15 Bil. N:o 5 b till Kong!. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1880.
Den nu vidtagna anordning att underståthållaren och fogaten hvar sin dag handlägga utsökningsmålen, har Öfverståthållareembetet ansett lätt kunna medföra den olägenheten, att i likartade fall olika förfaringssätt egde rum och olika beslut meddelades. Detta både borde och kunde undvikas derigenom, att dessa måls handläggning ombesörjdes uteslutande af Underståthållaren. Vid tillfällen då Öfverståthållaren varit frånvarande eller hindrad och i följd deraf Öfverståthållareembetet förvaltats af Underståthållaren, hade det visserligen inträffat, att utsökningsmålens handläggning, hvilken hittills kräft vederbörande ordförandes personliga närvaro och för parternas skull måst till viss tid på dagen utsättas, icke kunnat ombesörjas af Underståthållaren och i dylika fall hade då tillgått sålunda, att å Underståthållarens tjenstgöringsdagar sekreteraren fungerat i hans ställe såsom ordförande på grund af nådiga förordnanden senast i bref af den 9 December 1871. Men härutinnan hade till följd af nya utsökningslagen inträdt en väsendtlig förändring, i det nemligen, från den tid denna lags tillämpning tagit sin början, det muntliga förfarandet vid utsökningsmålens behandling mer och mer blifvit undanträngdt af det skriftliga, hvilket antagligen blefve äfven fortfarande det förherrskande, såsom varande för parterna både mera beqvämt och mindre tidsödande än det muntliga. Då härtill komme, att genom nådiga kungörelsen angående sättet för skriftvexling mellan domstolar m. in. den 11 Oktober 1878 sekreterarens arbete med handräckningsärendena i väsendtlig mån underlättats, ansåge Öfverståthållareembetet, att såsom vid länsstyrelserna nu tillginge, sekreteraren kunde öfvertaga skyldigheten att föredraga och kontrasignera utsökningsmålen, vid hvilkas uppsättande och expedierande biträde honom lemnades af de begge notarierna, de der jemväl i öfrigt borde tillhandagå sekreteraren i den mån sådant erfordrades och deras tid medgåfve; och borde under förutsättning af bifall härtill, fortfarande åt sekreteraren uppdragas att, vid förhinder för Underståthållaren, i dennes ställe såsom ordförande handlägga exsekutionsmålen.
Fogaten ålåge vidare att öfvervaka verkställigheten i brottmål, dervid för närvarande förfares på det sätt, att de till kansliet inkommande skrivelser, som innefattade begäran om handräckning i brottmål rörande icke häktade personer, först diariifördes hos sekreteraren och från honom öfverlemnades till fogatexpeditionen, der de ånyo diariifördes och derefter försåges med resolutioner, innefattande verkställighetsorder för vederbörande exsekutionsbetjenter, hvilka hos fogaten mottage de för verkställigheten erforderliga handlingar, ombesörjde verkställigheten och redovisade för sina åtgärder till fogaten, genom hvilkens
16 Bil. No 5 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1880.
försorg’ redovisning tillstäldes sekreterareexpeditionen, der all skriftvexling ombesörjdes på grund af promemorior från fogaten. I ett embetsverk der, i likhet med hvad förhållandet vore hos Öfverståthållarembetet, öfver- och underexsekutorer arbetade så att säga under samma tak, borde verkställigheten kunna ombesörjas på ett enklare sätt och både tid och arbetskrafter besparas. För sådant ändamål erfordrades allenast, att handlingarne i mål af förevarande slag, efter att en gång hafva blifvit i kansliet diariiförde, derifrån öfverlemnades direkte till den, som hade att omedelbart ombesörja verkställigheten. Denne borde derefter anteckna dem i det diarium, som jemväl under nuvarande förhållanden måste af honom föras och i hvilket beslutet med order om verkställighet borde införas. Efter fullgjord verkställighet borde redovisning ske omedelbart till den som ombesörjde skriftvexlingen. Bestyret med ordernas meddelande samt kontrollen öfver verkställigheten, för hvilken kontroll endast granskning af, underexsekutorns diarium komme att erfordras, borde uppdragas åt underståthållaren. Verkställigheten i brottmål rörande häktade personer öfvervakadés medelst fångdiariet. Bestyret dermed vore ytterst maktpåliggande, men kräfde icke mera tid, än att detsamma jemväl kunde uppdragas åt Underståthållaren, hvilken i sådant fall tillika borde öfvertaga det med fogattjensten förenade återstående åliggandet att utöfva tillsynen öfver Stockholms stads ransakningsfängelse.
Under erinran derom att, såsom ofvan är nämndt, aktuarie!! hölle diarium öfver utsökningsmål och försåge ansökningarne i dessa mål med kommunikationsresolutioner, har Öfverståthållareembetet anfört, att sedan, enligt 14 och 15 §§ i utsökningslagen den 10 Augusti 1877, öfverexsekutor blifvit ålagdt att, innan någon åtgärd med inlemnad inlaga innefattande lagsökning för gäld vidtoges, pröfva frågan om ansökningens upptagande eller icke, hvilken pröfning måste företagas af person med insigt i och vana vid utsökningsmåls behandling, samt således inkomna handlingar i skuldfordringsmål måste, innan de försåges med kommunikationsresolution, af sekreteraren eller någon af notarierna granskas, sjelfva diariiföringen af sådana mål kunde anförtros åt ett extra biträde.
Verkställigheten i de ärenden, der handräckning begärts för uttagande af lösen, kommunalutskylder och andra afgifter, ombesörjdes nu på det sätt att, sedan de skrivelser, deri dylik handräckning äskats, blifvit i sekreterareexpeditionen diariiförda, skrifvelserna öfverlemnades till aktuarien, hvarefter denne i sin ordning diariiförde skrifvelserna och öfverlemnade dem till vederbörande exsekutionsbetjente, hvilka,
sedan
17 Bil. N:o 5 b Ull Kong! Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.
sedan en af notarierna å skrifvelserna tecknat order om verkställighet, derom droge försorg och för verkställigheten redovisade hos aktuarien, som slutligen lemnade redovisning i sekreterare-expeditionen. Till undvikande af onödig omgång borde med verkställigheten i dessa ärenden förfaras så, att skrifvelserna från sekreterare-expeditionen direkte öfverlemnades till vederbörande underexsekutor, hvilken omedelbart i sekreterare-expeditionen redovisade för verkställigheten. Aktuariens befattning med dessa ärenden komme i sådant fall att upphöra och för honom skulle endast återstå tillsynen öfver arkivet, hvilken dock ej vore mera betungande, än att densamma utan olägenhet kunde åt sekreteraren uppdragas.
Den diariiföring, brefskrifning och renskrifning, som ålåge sekreterarens kanslist, vore icke af svårare beskaffenhet än att hvarje person, som med någon vana förenade ordentlighet och påpasslighet, kunde fullgöra sagde åligganden. Någon på ordinarie stat anstäld tjensteman erfordrades lika litet härför som för de likartade göromål, hvartill landssekreterare i de större länen för närvarande måste anlita biträden mot tillfälligt arfvode, och lämpligast syntes derför vara, att ifrågavarande göromål anförtroddes under sekreterarens inseende och ansvar åt en amanuens eller extra ordinarie kanslist, hvilken mot arfvode anstäldes, samt att all utskrift ombesörjdes hufvudsakligast af renskrifvare mot godtgörelse från expensmedlen i förhållande till det antal ark, som renskrefves, eller den tid, som för renskrifningsarbetet åtginge. För sekreterarens kanslist skulle i sådant fall icke återstå andra göromål, än de som vore förenade med kammarskrifvarebefattningen. Dessa vore emellertid icke så omfattande, att de uteslutande toge en persons tid i anspråk; men de vore af den vigt, att sekreteraren borde sjelf dem ombesörja, hvilket ock kunde af honom medhinnas, om honom bestodes tillräckligt biträde för ombesörjande af diariiföringen, uppsättande af formulärskrifvelser och renskrifning, hvilket arbete vore vida mindre magtpåliggande än räkenskapsföringen angående depositions- och öfrige medel, hvilken räkenskapsföring nu tillhörde kammarskrifvarebefattningen.
Ofverståthållareembetet anser således att, utan fara för ärendenas skyndsamma och ordentliga handläggning i kansliet, fogatens, aktuariens, . de hos fogaten och sekreteraren anstälde kanslisternas och kammarskrifvarens befattningar kunde indragas och de hufvudsakligaste åligganden, desse tjensteman hittils fullgjort, öfvertagas af Underståthållaren, sekreteraren och notarierna, under förutsättning och med vil- Bih. till Bilad. Prot. 1880. 1 Sami. 1 Afl. 3
18 Bil, N:o 5 l till Eont/I. Majds Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1880.
kor att dessa befattningar, hvilka komme att taga sina innehafyares tid helt och hållet i anspråk, aflönades så, att befattningarnes innehafvare för det med hvarje särskild befattning förenade arbete andunge skälig ersättning, som tillika vore tillräcklig för innehafvarens utkomst, hvar i den samhällsställning hans befattning medförde.
Med afseende härå har Öfverståthållareembetet föreslagit, att for Underståthållaren, hvilken, på sätt förut är nämndt, skulle komma att öfvertaga de göromål, som förut ålegat fogaten, aflöningen måtte bestämmas, att från statsverket utgå med 7,500 kronor, deraf 5,000 kronor i lön och 2,500 kronor i tjenstgöringspennmgar, varande härvid erinradt att Underståthållaren af Stockholms stad uppbär 2,250 kronor årligen till bestridande af extra utgifter.
Sekreteraren, som jemte sin lön haft hela behållna inkomsten åt alla utaf Öfverståthållareembetet utfärdade pass, till dess i följd af nådiga brefvet den 15 Januari 1831, passexpeditionen från kansliets sekreterare öfverflyttades till sekreteraren i Öfverståthållareembetet for polisärenden, dervid Öfverståthållareembetet tillika bemyndigas att uppgöra en billig fördelning emellan de båda sekreterarne af ylen behållna lösen för passen, uppbure nu, enligt beslut af Öfverståthållareembetet % af omförmälda behållning, medan återstående V# tillfölle polissekreteraren, och hade sekreterarens i kansliet andel under hvarje af åren 1876 och 1877 utgjort omkring 1,100 kronor. Då det emellertid vore med rättvisa och billighet öfverensstämmande att den, som förrättade arbetet och bure ansvaret derför, jemväl skördade frukterna af detsamma, ansåge Öfverståthållareembetet att sekreteraren i afdelningen för polisärenden, hvilken numera utfärdade alla pass och vore er ör ensam ansvarig, äfven borde uppbära all passlönen. Sekreterarens i kansliet rätt till andel i nämnda lösen skulle i sådant fall upphöra, hvarefter han, som icke komme att åtnjuta någon sportelinkomst, syntes böra erhålla årligen 4,400 kronor i lön, 2,000 kronor ytjenstgörmgspenningar och ett ålderstillägg å 600 kronor, att utgå fem ar etter tjenstens tillträdande, allt i enlighet med hvad som gälde för landssekreterare i Stockholms län.
I öfverensstämmelse med hvad vid andra löneregleringar pa senare tider iakttagits, borde expeditionslösen indragas och med stämpelpapper ersättas, dock med det, vid ifrågavarande regleringar och sarskildt, uti nådiga skrifvelsen angående lönereglering för vissa åt de tall landsstaten hörande tjenstår den 31 Maj 1878, gjorda undantag af lösen oi sådane expeditioner, som part eller annan .på egen begäran erhåller eller eljest icke är pligtig att lösa. Under nämnda förutsättning an-
19 Bil. N:o 5 b till Kong!. Ma:ts Nåd. Vrop. N:o 1, om Statsverket 1880.
såge Öfverståthållareembetet, att, då de göromål, hvilka skulle af notarierne fullgöras, vore till beskaffenheten fullt jemförliga med dem, som nu ålåge länsnotarien i Stockholms län, enahanda aflöning, som för denne tjensteman vore bestämd, borde tilldelas notarierne i embetets kansli eller för hvardera 1,500 kronor i lön, 1,000 kronor i tjenstgöringspenningar och efter tio år ett ålderstillägg å 500 kronor.
I händelse kansliets organisation genomfördes på sätt nu blifvit antydt, erfordrades, i likhet med hvad som funnes stadgadt för landskanslierna i 22 af rikets län, ytterligare två tjensteman, hvilka emellertid borde anställas endast på förordnande tillsvidare såsom extra ordinarie kanslister eller amanuenser, och erfordrades till arfvode åt dem jemte vikariatsersättning under semester och gratifikationer årligen 4,000 kronor.
Rörande anslaget å 11,450 kronor till aflöning af vakt- och exsekutionsbetjeningen jemte dyrtidstillägg derå 2,290 kronor eller tillhopa 13,740 kronor, har annan förändring icke blifvit af Ofverståthållareembetet ifrågasatt, än att de såsom dyrtidstillägg årligen beviljade 2,290 kronorna måtte varda på ordinarie stat uppförde.
Genom den af öfverståthållareembetet föreslagna organisation och lönereglering skulle förorsakas en förhöjning i anslaget till embetet af 990 kronor. Härvid vore dock att märka, att statsverket genom indragning af expeditionslösen och dennas ersättande med stämpelpapper skulle erhålla en inkomst, hvilken, enär utsökningsmålen, såsom förut omförmälts, under åren 1867 - 1876 uppgått i medeltal årligen till 3,163 stycken, derför, med beräkning af 75 öre för hvarje kommunikationsresolution och 2 kronor för hvarje expedition å ett ark, lösen till vederbörande expeditionshafvande, influtit med 8,698 kronor ,25 öre, icke kunde, äfven om renskrifningskostnaden, hvilken hittills bestridts af vederbörande expeditionshafvande, upptoges till 50 öre för hvarje ark, i allmänhet beräknas understiga i medeltal 7,000 kronor, hvadan efter organisationens genomförande en årlig besparing å omkring 6,000 kronor skulle för statsverket uppkomma.
I fråga om skyldigheten för nuvarande innehafvare af tjenster inom Öfverståthållareembetets kansli att underkasta sig en blifvande reglering af dessa tjenster och dermed förenade löner yttrar Öfverståthållareembetet följande:
Enligt den för Sekreteraren J. F. Bratt den 20 December 1864 utfärdade fullmagt, vore han icke pligtig underkasta sig någon förändring i de med tjensten förenade göromål; men som Bratt tillkännagifvit, att han, under förutsättning att de för sekreteraren föreslagna
20 Bil. N:o 5 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1880.
löneförmåner blefve beviljade, vore villig åtaga sig den ifrågasatta föredragningen af utsökningsmål, mötte förslagets genomförande härutinnan icke något hinder.
Fullmagterna för de begge nu anstälde notarierna, vice Häradshöfdingen A. J. Lagercrantz och vice Häradshöfdingen C. A. Weinberg, innehölle uttryckligen, att de skulle vara underkastade den förändring i göromål, som kunde ifrågakomma, hvaremot någon föreskrift om skyldighet för dem att underkasta sig förändring i aflöningsförmånerna icke funnes meddelad. Vid sådant förhållande syntes de vara berättigade till godtgörelse för mistning af sportler, derest förslaget om indragning af expeditionslösen och densammas ersättande med stämpelpapper godkändes. Beträffande det belopp, hvartill sportlerna borde beräknas, framginge af den underdåniga skrifvelsen bifogade uppgifter, att medelinkomsten af sportlerna för hvardera notarien kunde antagas hafva uppgått till 2,900 kronor, som alltså borde enhvar af dem tilläggas; men då, för den händelse den nya aflöningen bestämdes på sätt ofvan blifvit antydt, hvardera notarien, som utöfver sportler, 2,900 krono]:, nu åtnjöte i lön 1,080 kronor, i stället komme att uppbära i lön och tjenstgöringspenningar tillhopa 2,500 kronor och efter tio år från fullmagternas särskilda data ett ålderstillägg å 500 kronor, skulle allenast erfordras, att för organisationens genomförande ansloges ett belopp af 1,480 kronor att till enhvar af notarierna Lagercrantz och Weinberg i ersättning för mistade sportelinkomster utgå, så länge de i egenskap af notarier qvarstode, med föreskrift tillika att, i den mån Lagercrantz och Weinberg komme i åtnjutande af ålderstillägg å 500 kronor hvardera, den sålunda bestämda ersättningen för enhvar af dem borde med motsvarande belopp minskas till 980 kronor.
Den för aktuarien m. in. Carl Georgii den 13 Juni 1853 utfärdade fullmagt vore ovilkorlig och innehölle icke någon föreskrift om skyldighet för honom att vidkännas indragning af expeditionslösen och densammas ersättande med stämpelpapper; hvadan, i den händelse förslaget härom bifölles, Georgii vore berättigad till godtgörelse för mistning af sina sportler, hvilka enligt intyg från Stockholms kronouppbördskontrollkontor borde beräknas i rundt tal till 2,300 kronor årligen; och som Georgii, hvilken vore född den 24 Juni 1813 och således uppnått 66 års ålder, följaktligen egde att i pension undfå hela sin lön, hvilken, oberäknadt dyrtid still ägg, utgjorde 900 kronor, syntes, på sätt han sjelf ifrågasatt, honom för hans återstående lifstid böra på allmänna indragningsstaten tillerkännas pension till belopp af 3,000 kronor.
21 Bil. No 5 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1880.
Hvad beträffade fogaten m. m. W. von Schoultz, hade Öfverståthållareembetet redan vid ett föregående tillfälle understödt af honom gjord framställning om rättighet att vid afskedstagande få såsom pension åtnjuta nuvarande lönen, hvilken uppginge till 4,500 kronor; men frågan härom hade ansetts böra pröfvas i sammanhang med förslaget till förändrad organisation och lönereglering för Öfverståtliållareembetets kansli. Då fogattjensten nu blifvit till indragning föreslagen och dermed förenade åligganden synts kunna lämpligen anförtros åt Underståthållaren, hemstäldes, att von Schoultz, på sätt han begärt, måtte undfå på allmänna indragnings staten sagda belopp 4,500 kronor i pension under sin återstående lifstid, att utgå från och med månaden efter den, då bifall till afskedsansökningen lemnats; dervid, enär von Schoultz uppnått 70 års ålder och således vore lagligen berättigad till pension, motsvarande % af lönen eller 3,600 kronor, hans öfverflyttande på indragningsstat skulle medföra en ökad utgift af allenast 900 kronor.
Fogatens kanslist innehade sin anställning endast tills vidare, hvadan ifrågavarande befattning kunde utan hinder från innehafvarens sida indragas, så snart dermed förenade göromål kunde af annan person öfvertagas. Med den hos sekreteraren anstälde kanslisten J. A. Dahlström vore deremot förhållandet annorlunda. Denne, hvilken vore född år 1825 och till kanslist utnämndes år 1861, innehade ovilkorlig fullmagt; men såväl han som innehafvaren af kammarskrifvarebefattningen C. A. Hafverberg, hvilken vore född år 1830, till kammarskrifvare utnämnts år 1859 och jemväl innehade ovilkorlig fullmagt, hade erhållit förordnanden å befattningar utom Öfverståtliållareembetets kansli och åtnjöte derför tjenstledighet. I afseende å desse båda tjensteman erfordrades sålunda endast, att deras löner, 1,000 kronor för den ene och 600 kronor för den andre, anvisades på indragningsstat, att under deras lifstid årligen utgå endast för den händelse de ej i statens tjenst innehade annan anställning med lön eller arfvode till motsvarande eller Överskjutande belopp.
På grund af allt hvad sålunda blifvit anfördt, har Öfverståthållareembetet uti sitt den 6 sistlidne November afgifna utlåtande i underdånighet hemstält:
l:o att å riksstatens sjette hufvudtitel måtte uppföras:
till en Underståthållare lön 5,000 kronor och tjenstgöringspenningar 2,500 kronor;
till en sekreterare i Öfverståthållareembetets kansli lön 4,400 kronor och tjenstgöringspermingar 2,000 kronor med rätt derjemte för tjenstinnehafvaren till ett ålderstillägg efter fem år med 600 kronor;
22 Bil. N:o 5 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.
till två notarier, hvardera, lön 1,500 kronor och tjenstgöringspenn in gar 1,000 kronor med rätt för hvardera till ett ålderstillägg efter tio år med 500 kronor; samt
till arfvode åt två amanuenser eller extra ordinarie kanslister äfvensom till godtgörande af semestervikariat och till uppmuntring af lönlöse extra ordinarie tjensteman högst 4,000 kronor, att af Ofverståthållareembetet disponeras och i mån af behof användas;
2:o att för åtnjutande af de nya löneförmånerna enahanda vilkor, som för åtnjutande af de faststälda förändrade löneförmånerna för vissa embets- och tjensteman vid landsstaten, blifvit genom Kongl. kungörelsen den 31 Maj 1878 faststälda, måtte i tillämpliga delar varda bestämda och derutöfver, särskilt för sekreteraren, föreskrifvas, att hans andel i passlösen skall upphöra;
3:o att, likasom utgifterna till skrifmaterialier och expenser för närvarande bestridas af det för dylika utgifter å riksstatens sjette hufvudtitel uppförda förslagsanslag, jemväl kostnaden för renskrifning måtte, enligt behörigen granskade räkningar, som innefattade ^ tydlig uppgift å grunden, hvarefter ersättningen beräknades, gäldas af nyssnämnda förslagsanslag;
4:o att, för den händelse mom. 1 och 3 bifölles, dels all rätt till expeditionslösen måtte upphöra, dock med undantag af lösen för sådane expeditioner, som part eller annan på egen begäran erhölle eller eljest icke författningsenligt vore pligtig att lösa, dels fogatens, aktuariens, de hos fogaten och sekreteraren anstälde kanslisternas samt kammarskrifvarens befattningar måtte indragas;
5:o att åt en hvar af vice häradshöfdingarne A. J. Lagercrantz och C. A. Weinberg såsom ersättning för mistade sportler måtte anvisas ett belopp af 1,480 kronor att, så länge de i egenskap af notarier tjenstgjorde, årligen utgå med iakttagande att, i den mån de komme i åtnjutande af ålderstillägg å 500 kronor, ersättningen för en hvar af dem minskades med detta belopp;
6:o att, förutom den pension, hvartill fogaten von Schoultz och aktuarien Georgii vore lagligen berättigade, eller 3,600 kronor åt den förre och 900 kronor åt den senare, måtte för organisationens genomförande på indragningsstat anvisas 900 kronor till fogaten von Schoultz, 2,100 kronor till aktuarien Georgii, 1,000 kronor till kanslisten Dahlström. och 600 kronor till kammarskrifvaren Hafverberg att årligen utgå, till von Schoultz och Georgii från och med månaden efter deras afskedstagande samt till Dahlström och Hafverberg endast såvida de ej innehade annan anställning med aflöning, vare sig på rikets eller
Bil. N:o 5 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1. om Statsverket 1880. 23
enskild kommuns stat, till lika eller högre belopp, men med iakttagande att, om den nya aflöningen understege det till en hvar af dem på indragningsstat upptagna belopp, de i samma mån skulle derå vidkännas afdrag.
Hvad nu först angår Öfverståthållareembetets organisationsförslag, enligt hvilket Underståthållaren skulle öfvertaga och i första hand vara ansvarig för utförandet af en ej obetydlig del af de göromål, som åligga embetets kansli, samt dessa göromål i öfrigt bestridas af en sekreterare med biträde af två notarier och extra ordinarie tjensteman i mån af behof, anser jag mig böra biträda samma förslag såsom väl lämpadt efter de särskilda förhållandena i afseende å nämnda embetsverk. Visserligen är vid hvarje af landskanslierna inom länen anställd endast en ordinarie länsnotarie, men dessa länsstyrelsernas afdelningar hafva dessutom till sitt förfogande två hvardera en och hvarje af de öfrige två ordinarie landskanslister. De flesta landskanslier äro derjemte i behof af extra" biträden och vid flera af dem finnes anställd extra ordinarie länsnotarie med arfvode till belopp af 2,000 kronor årligen.
Då jag för min del finner berörda organisationsförslag vara af beskaffenhet att böra godkännas, följer ock deraf att jag lika med Öfverståthållareembetet anser fogattjensten samt aktuariens, de två kanslisternas och kammarskrifvarens befattningar böra i och med organisationens genomförande indragas. Hvad Öfverståthållareembetet i afseende härå hemställt och föreslagit rörande vissa befattningsinnehafvares öfverflyttande å allmänna indragningsstaten gifver mig icke anledning till annan anmärkning än att, enär, såsom jemväl Öfverståthållaren uti en till mig aflemnad promemoria erinrat, de göromål, som nu åligga sekreterarens kanslist, äro af enahanda beskaffenhet som de, hvilka enligt den nya organisationen skola utföras af extra biträden, samt således, i händelse nuvarande innehafvare!! af nämnda befattning skulle komma att återgå till tjenstgöring vid Öfverståthållareembetets kansli, ett extra biträde kan undvaras, ifrågakommande utbetalning af den i nu gällande stat uppförda lön för samma befattning bör kunna bestridas af det för embetsverket erforderliga anslag till extra biträden och vikariatsersättning.
Emot de af Öfverståthållareembetet föreslagna allmänna grunder och vilkor för löneregleringen har jag intet att erinra: jemte det jag således lika med Öfverståthållareembetet anser den hittills vidtagna
24 Bil. N:o 5 b till Kongl. Ma/j:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.
anordning, enligt hvilken sekreteraren i Öfverståthållareembetets kansli uppburit eu del af den sekreteraren i Öfverståthållareembetet för polisärenden egentligen tillkommande passlösen, böra upphöra, tillstyrker jag att all lösen för de från kansliet utgående expeditioner må, med det af embetet föreslagna undantag, till statsverket indragas och med stämpelpapper ersättas; och då, i händelse af bifall härtill, Öfverståthållareembetets kansli skulle i afseende å beläggning med stämpladt papper af inlemnade eller utgående handlingar blifva alldeles likstäldt med de embets- och tjenstemän vid landsstaten, hvilka i § 5 af nu gällande nådiga kungörelse den 19 September 1879 angående stämpelpappersafgiften äro hänförde till tredje afdelningen, lärer Eders Kongl. Maj:t vilja genom Finansdepartementet göra framställning hos Riksdagen om vidtagande af åtgärd, så att Ofverståthållareembetets kansli må blifva till samma afdelning öfverflyttadt.
Enligt Öfverståthållareembetets af mig godkända förslag skulle vilkoren för tillgodonjutande af de nya aflöningsförmånerna blifva följande:
l:o att innehafvare af någon utaf nu ifrågavarande befattningar skall vara underkastad den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet och jemkning i åligganden, som kan varda föreskrifven;
2:o att med några af berörda embeten eller tjenster icke må förenas annan tjenst på rikets eller riksdagens stat, ej heller annan tjenstebefattning, med mindre den finnes icke vara hinderlig för fullgörande af tjenstgöringen hos Öfverståthållareembetet; dock att tjensteman, som vid den nya löneregleringens inträdande redan innehar tjenst utom Öfverståthållareembetet, _ må densamma bibehålla, så länge den icke är för tjenstgöringen vid Öfverståthållareembetet hinderlig;
3:o att Underståthållaren och sekreteraren icke heller må emottaga befattning på kommuns stat;
4:o att de med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester, men skola för den tid han eljest varit från tjenstgöring befriad, utgå till den, som tjensten förrättat;
5:o att den, som af sjukdom hindras att sin tjenst förrätta, eger uppbära hela lönen; men att den, som eljest undfår ledighet för svag helsas vårdande, enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag, kan förpligtas att under ledigheten utöfver sina tjenstgöringspenningar afstå så mycket af lönen, som för tjenstens förrättande erfordras eller eljest pröfvas skäligt;
6:o
Bil. N:o -5 b till Konyl. Majds Nåd. Trop. N:o 7, om. Statsverket 1880.
6:o att, der förhöjning af lönen efter viss tids innehafvande af samma tjenst anses böra medgifvas, sådan förhöjning icke må inträda med mindre innehafvaren under mer än fyra femtedelar af denna tid sjelf bestridt sin eller, på grund af förordnande, annan statens tjenst, dock att härvid icke må föras honom till last den tid, då han åtnjutit semester; samt att i öfrigt iakttages, att löntagare tillgodoräknas den tid, som före den nya statens utfärdande förflutit från det han till tjensten utnämndes; men att den högre aflöningen ej får tillträdas förr än vid början af kalenderåret näst efter det, då den stadgade tjensteåldern blifvit uppnådd; och
7:o att semester må, när sådant utan hinder för göromålens behöriga gång kan ske, åtnjutas af Underståthållaren och sekreteraren länder högst en och en half månad och af notarierne under högst en månad årligen.
Beträffande aflöningarnas belopp instämmer jag i allo uti Ofverståthållareembetets förslag, likasom jag, på grund af hvad embete! anfört, anser med rättvisa och billighet öfverensstämmande att nuvarande notarierne Lagercrantz och Weinberg, på sätt embetet hemställt, undfå godtgörelse för den minskning i löneinkomster, som de genom löneregleringen komma att lida, hvilken godtgörelse lämpligen torde böra anvisas å allmänna indragningsstaten.
Till arfvoden åt två ständiga extra biträden torde icke kunna afses mindre belopp än 2,500 kronor årligen; och då till vikariatsersättningar under semester erfordras omkring 800 kronor samt medel dessutom böra finnas tillgängliga till gratifikationer åt tillfälliga biträden, synes mig det af öfverståthållareembetet för nu omförmälda ändamål föreslagna belopp 4,000 kronor icke vara för högt tilltaget, dock att af detta anslag bör, i likhet med hvad vid andra embetsverk eger rum, utgå jemväl ifrågakommande gratifikation till extra vaktmästare, om sådan finnes behöflig.
Såsom förut blifvit omnämndt, är för aflönande af vakt- och exsekutionsbetjeningen vid kansliet stäldt till Öfverståthållareembetets förfogande ett anslag af 11,450 kronor med dyrtidstillägg 2,290 kronor, tillsammans 13,740 kronor, hvilket belopp Öfverståthållareembetet anser böra fortfarande för ändamålet utgå och på ordinarie stat uppföras. Af detta belopp bestrides aflöningen till de vid kansliet anstälde två vaktmästare, för närvarande utgående enligt Öfverståthållareembetets beslut till den ene med 600 kronor jemte hyresersättning och till den andre med 700 kronor.
Bill. till Rilcsd. Prof. J880. I Sami. 1 Afl/.
26 Bil. N:o 5 l till Konfjl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.
Dessa vaktmästare böra emellertid skäligen komma i åtnjutande af samma aflöningsförmåner som deras vederlikar vid länsstyrelserna. Oberäknade möjligen ifrågakommande ålderstillägg skulle de således årligen uppbära aflöning till belopp af 800 kronor hvardera eller tillsammans 1,600 kronor, hvilket belopp således bör af dragas från förutnämnda anslag å 13,740 kronor. Återstoden 12,140 kronor jemnad till 12,200 kronor synes deremot böra fortfarande utgå såsom bidrag till bestridande af kostnaden för exsekutionsbetjeningens aflönande samt för sådant ändamål ställas till Öfverståthållareembetets förfogande.
Enligt de af mig nu uttalade åsigter skulle staten för Underståthållaren och öfverståthållareembetets kansli blifva följande:
27 Bil. No ,5 b till Kong!. Ma,j:ts Nåd. Ppop. N:o 1, om Statsverket 1880.
Härtill komma likväl ålderstillägg, för nästkommande år uppgående till högst 600 kronor samt kostnaderna för renskrifning, hvilka kostnader, i likhet med hvad vid länsstyrelserna eger rum, skulle anvisas att utgå från sjette hufvudtitelns förslagsanslag till skrifmaterialier och expenser, ved m. in. Å andra sidan tillgodokommer statsverket genom indragning af expeditionslösen en årlig inkomst, beräknad till omkring
6.000 kronor.
Enligt hvad Öfverståthållareembetet upplyst innehar nuvarande kanslisten hos fogaten anställning endast tillsvidare, hvadan denna befattning kan indragas, så snart dermed förenade göromål kunna varda annorledes bestridda; och torde, derest nu framstälda förslaget om fogaten von Schoulz’ och aktuarien Georgiis öfverflyttande på allmänna indragningsstaten vinner bifall, kunna inträffa att äfven endera eller båda dessa till indragning afsedda befattningar redan under året blifva lediga. I sådant fall synes den nya organisationens genomförande böra redan under året påbörjas; och torde det för ändamålet erforderliga medgifvande i afseende å användande af den för sådan befattning i stat uppförda aflöning böra hos riksdagen utverkas.
Slutligen har jag att anmäla, hurusom Öfverståthållareembetet uti underdånig skrifvelse den 18 sistlidne December hemstält, att, som det för utgifvande af tidningen »Polisunderrättelser)) beviljade anslag
10.000 kronor vore anvisadt endast för år 1880, men det borde anses otvifvelaktigt, att tidningens utgifvande jemväl efter nämnda år vore af behofvet högeligen påkalladt, samt någon nedsättning i anslaget ej kunde ega rum, så framt det med tidningen afsedda ändamålet skulle vinnas, Eders Kongl. Maj:t täcktes aflåta nådig proposition om beviljande af ett anslag å 10,000 kronor för fortsatt utgifvande under år 1881 af tidningen »Polisiinderrättelser».
Denna hemställan torde böra bifallas.
På grund af hvad sålunda förekommit får jag, som anhåller att vid behandlingen af anslagstiteln »ålderstillägg» få yttra mig i fråga om anvisande af de för bestridande af föreslagna ålderstilläggen erforderliga medel, i underdånighet tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t måtte i nåder föreslå Riksdagen, att
dels med nu föreslagna vilkor och förbehåll i afseende å förändrad organisation och lönereglering godkänna ofvan intagna förslag till ny stat för Underståthållaren och Öfverståthållareembetets kansli,
dels för tillämpning af berörda nya aflöningsstat höja ordinarie anslaget »Öfverståthållareembetet» från 82,122 kronor till 88,422 kronor eller med 6,300 kronor,
28 Bil. N:o 5 b till Konr/l. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.
dels förklara att möjligen ifrågakommande utbetalning af en nuvarande ordinarie kanslists lön på den hittills gällande staten må bestridas af det på nya staten uppförda anslag till »extra biträden och vikariatsersättning in. in.,» äfvensom att den i nu gällande stat uppförda aflöning för ledigblifven eller under året ledigblifvande, till indragning afsedd befattning vid Öfverståthållareembetets kansli må ställas till nämnda embetes förfogande för påbörjande af den nya organisationens genomförande och göromålens bestridande i enlighet dermed, dels medgifva, att konungens fogat in. in. Wilhelm von Schoulz och aktuarien in. m. Carl Georgii, som båda uppnått pensionsåldern och hvilkas befattningar icke ingå i den nya organisationen, må å allmänna indragningsstaten öfverflyttas för att derå från och med månaden näst efter den, hvarunder afsked kan varda enhvar af dem beviljad t, och i hvarje fall från och med 1881 års ingång åtnjuta såsom pension von Schoulz ett belopp af 4,500 kronor och Georgii ett belopp af 3,000 kronor årligen;
att på samma stat må uppföras för kammarskrifvaren t. f. Regementsintendenten Carl Adolf Hafverberg, hvilkens kammarskrifvarebefattning icke heller ingår i den nya organisationen, ett årligt belopp af 600 kronor, motsvarande kammarskrifvarelönen, att utgå endast såvida Hafverberg ej innehar annan anställning med aflöning, vare sig på rikets eller enskild kommuns stat till lika eller högre belopp, men med iakttagande att, om den nya aflöningen understiger nämnda belopp, Hafverberg skall derå i samma män vidkännas afdrag; samt att från allmänna indragningsstaten likaledes må till enhvar af notarierne Adolf Jacob Lagercrantz och Christian Axel Weinberg från och med år 1881 och så länge de hvar för sig utöfva innehafvande notariebefattning utgå ersättning för minskning i aflöning med 1,480 kronor årligen till dem hvardera, dock med iakttagande att, i den mån de komma i åtnjutande af ålderstilläggy ersättningen minskas med deremot svarande belopp, dels ock på extra stat för år 1881 bevilja till fortsatt utgifvande under samma år af »Polisunderrättelser», i enlighet med de af Eders Kongl. Maj:t meddelade föreskrifter, ett anslag å 10,000 kronor.
4:o. Landsstaterna i länen.
Sedan Eders Kongl. Maj:t den 2 i denna månad, enligt hvad då förda statsrådsprotokoll utvisar, till pröfning förehaft de af utsedde komiterade uti underdånigt betänkande den 13 Oktober 1875 angående
29 Bil. N:o o h till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.
tjenste- och lönereglering för landsstaten framstälda förslag om förändring af räntmästarebefattningarna och indragning af häradsskrifvaretjensterna samt bestridande af de med dessa befattningar förenade göromål, hvaröfver Kammarkollegium, Statskontoret och Kammarrätten afgifvit underdånigt utlåtande, samt Eders Kongl. Maj:t dervid, med ogillande af komiterades berörda förslag, besluta att omförmälda befattningar skola, med hufvudsakligen enahanda åligganden som hittils, bibehållas, anhåller jag, med erinran att nämnda statrådsprotokoll kommer att såsom bilaga åtfölja den nådiga propositionen till instundande Riksdag om statsverket, att nu få underställa Eders Kongl. Maj:ts pröfning det af embetsverken i nyss nämnda utlåtande afgifna förslag till lönereglering för bemälde tjensteman och i sammanhang dermed jemväl öfriga frågor angående reglering af de för »landsstaterna i länen» under år 1881 erforderliga utgifter, dervid det torde tillåtas mig i underdånighet fästa uppmärksamhet derå, att det snara genomförandet af i fråga varande lönereglering, hvilken redan länge varit af behofvet påkallad, blifvit om möjligt ännu mer angeläget, sedan ny lönestat, bygd på väsentligt andra grunder än de förut gällande, från och med år 1879 tillämpats för öfrige Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande underlydande, till landsstaten hörande embets- och tjensteman, samt att, hvad särskildt häradsskrifvarne vidkommer, Riksdagen jemväl uti underdånig skrifvelse den 13 Maj 1879 angående regleringen af utgifterna under riksstafcens sjette hufvudtitel förmält sig anse desse jemförelsevis svagt aflönade tjensteman fortfarande böra, »under afvaktan på den för dem förestående löneregleringen», få komma i åtnjutande af tillfällig löneförbättring.
Den första fråga, som i afseende å löneregleringen förekommer, är den, om och i hvad mån de nu varande tjensteinnehafvarne, så väl landträntmästare som häradsskrifvare, kunna anses skyldige att underkasta sig dylik reglering; men då, på sätt statsrådsprotokollet för den 4 Januari 1878 gifver vid handen, samtlige landsstatstjenstemännen, med undantag allenast af två kronofogdar, ansetts pligtige att, utan någon rätt till bibehållande af eller ersättning för vissa löneförmåner, ingå på ny lönereglering, lärer något vidare yttrande härom nu icke erfordras.
Vidkommande de allmänna grunderna för den blifvande löneregleringen, torde dessa, på sätt embetsverken hemstält, böra i allt väsentligt blifva enahanda med dem, som vid löneregleringen för landsstaten i öfrigt enligt det i Svensk Författningssamling införda nådiga brefvet den 31 Maj 1878 vunnit tillämpning; och böra alltså, till en början, de med räntmästarebefattningarna i fyra län, nämligen Upsala, Söder-
30 Bil. No 5 b till Kongl. Maj:t$ Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1880.
manlands, Östergötlands och Örebro län, samt med åtskilliga häradsskrifvaretjenster ännu förenade boställen eller löningsjordar i och med löneregleringen, efter tillgodonjuten fardagsrätt, till kronan indragas. Då, med iakttagande af den vid beslutet om indragning af alla till landssekreterare, landskamrerare och kronofogdar anslagna boställen följda beräkningsgrund för fardagsårets bestämmande, detta för de boställen, hvilka i sammanhang med nu i fråga varande lönereglering skulle komma att afstås, slutar vid 1883 års midfasta, lärer denna tidpunkt böra för indragningens verkställande fastställas; med iakttagande likväl att nu varande indelningshafvare eger att, om han sådant önskar, under sin återstående tjenstetid och med rätt till fardagsår för sig eller sterbhus fortfarande såsom löneförmån åtnjuta sitt boställe eller sin löningsjord emot det afdrag å den kontanta lönen, som efter uppskattning är eller kan blifva bestämdt, samt att staten, då den från vederbörande indelningshafvare eller hans sterbhus öfvertager boställe eller löningsjord, efter värdering vid syn jemväl öfvertager sådana å fastigheten befintliga, indelningshafvaren tillhöriga åbyggnader, som vid synen anses vara för fastigheten nyttiga.
Hvad derefter angår de med nu i fråga varande tjenstebefattningar hittils förenade extra inkomster eller s. k. sportler, hvilka hufvudsakligen utgöras, för räntmästarne af remisslage vid leverering af statseller andra allmänna medel samt provision å stämpelpappers- och möteskostnads- äfvensom å landstingsmedel och, hvad Vester- och Norrbottens län beträffar, enahanda förmån å salpetermedel, samt för häradsskrifvarne af mantalsskrifningsprovision, arvode af allmänna bevillningen, expeditionslösen, debetsedelslösen jemte åtskilliga provisioner af ringa betydenhet, så lära dessa inkomster, jemväl i öfverensstämmelse med hvad i afseende å likartade förmåner för andre landsstatstjenstemän stadgats, i allmänhet böra till statsverket indragas eller eljest besparas, Och, hvad särskildt expeditionslösen vidkommer, denna med stämpelpapper ersättas. Från den allmänna regeln om sportelinkomsternas upphörande bör dock, på sätt embetsverken hemstält och i enlighet med hvad för öfrige landsstatstjenstemän medgifvits, undantag i så måtto göras, att nu i fråga varande tjensteman bibehållas dels vid dem hittils tillkommande rätt till lösen för sådana expeditioner, som part eller annan på egen begäran erhåller eller eljest icke författningsenligt är pligtig att lösa, äfvensom till provisioner för uppbörd och redovisning af landstings, kommuners eller enskilda inrättningars afgifter eller af medel af än mer enskild natur, dels ock tillsvidare vid nuvarande inkomst af bötesandelar, hvilken inkomst, enligt hvad embets-
31 Bil. N:o 5 b till Kongl. Maj ds Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1880.
verken erinrat, icke uppgår till nämnvärdt belopp och icke kan utan ändring i gällande författning indragas.
Hvad dessutom särskildt beträffar den häradsskrifvarne nu tillkommande debetsedelslösen, hvilken enligt gällande bevillningsstadga utgår med 3 öre för hvarje debetsedel, hvars slutsumma icke öfverstiger 7 kronor, med 12 öre för debetsedel till högre belopp till och med 75 kronor samt med 50 öre för debetsedel, Överskjutande sist nämnda summa, hafva embetsverken, under förmälan hurusom de mot sportelaflöning i allmänhet framstälda anmärkningar antingen alls icke eller i ganska ringa grad egde tillämplighet på debetsedelslösen, anfört, att denna lösen, jemte det att den stälde sig i visst förhållande till arbetet vid debiteringen, särdeles väl egnade sig för godtgörande af de kostnader, häradsskrifvarne för expenser samt biträde i tjensten måste vidkännas. Der debiteringsarbetet vore vidlyftigare än att det af häradsskrifvaren sjelf kunde medhinnas, der blefve ock i allmänhet inkomsten af debetsedelslösen större samt lemnade tillgång för användande af tillfälligt skrifbiträde utan att derigenom den egentliga aflöningen, afsedd för häradsskrifvarens egna lefnadskostnader, behöfde anlitas, och svårligen kunde, om viss summa till expenser och andra kostnader i tjensten skulle för hvarje befattning anslås, denna afpassas i sådant förhållande till de verkliga kostnaderna och besvärligheten vid hvarje tjenst, att derigenom i samma grad, som med debetsedelslösen, billighet och det allmännas fördel blefve tillgodosedda. Då derjemte debetsedelslösens bibehållande helt visst borde underlätta den i fråga satta och i en framtid tilläfventyrs verkställbara åtgärden, att, med tillökning i de nu varande tjenstedistrikten, minska häradsskrifvarnes antal, samt lösen för debetsedlar, utfärdade å landtbefolkningens utskylder, icke kunde upphöra, med mindre denna lösen jemväl blefve afskaffad inom städerna, hvaraf åter skulle föranledas särskildt anslag till ersättande af den förlust, debiteringsförrättarne i städerna genom förändringen finge vidkännas, syntes af alla dessa skäl i fråga varande extra inkomst böra vid häradsskrifvaretjensterna bibehållas och beräknas såsom ersättning för de med tjensterna förenade kostnader till expenser och biträden.
Med stöd af hvad sålunda blifvit anfördt och då bibehållandet af i fråga varande lösen — hvilken, enligt de af komiterade meddelade uppgifter, i medeltal under åren 1863—1872 för de särskilda häradsskrifvaretjensterna medfört en årlig inkomst, vexlande mellan 124 och 675 kronor, väl icke synes kunna fullt motsvara skilnaden i arbete och kostnaderna i tjensten för häradsskrifvarne inom de särskilda fogde-
32 Bil. N:o 5 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1880.
r ier na, men likväl är väl egnadt att underlätta möjligheten att uti förevarande hänseende åstadkomma rättvisa och billighet, anser jag, lika med embetsverken, att rättigheten till uppbärande af nämnda lösen fortfarande bör vid häradsskrifvaretjensterna bibehållas.
Vidare torde, jemväl i öfverensstämmelse med de vid löneregleringen för öfrige landsstatstjenstemän tillämpade grundsatser, böra iakttagas, att de blifvande löneförmånerna för nu i fråga varande tjenstemän fördelas i lön och tjenstgöringspenningar, vid hvilken fördelning afseende bör fästas ej mindre derå, att tjenstgöringspenningarna, så vidt sig göra låter, må blifva tillräckliga för bestridande af vikariatsersättning under tjenstledighet, utan ock derå, att lönen kommer att utgå med sådant belopp, som efter tjenstens beskaffenhet skäligen må kunna, efter uppnående af den i sådant hänseende stadgade lefnadsoch tjensteålder, vid afskedstagandet såsom pension å allmänna indragningsstaten bestås; äfvensom att, till följd af indragningen af räntmästarnes sportelinkomster, de kostnader för arbetsbiträde, skrifmaterialier och andra expenser, som af tjensternas skötande föranledas, enligt regeln böra af statsmedel bestridas; hvaremot, under förutsättning att häradsskrifvarnes rätt till debetsedelslösen varder bibehållen, någon dylik förmån icke bör dem medgifvas; lärande Eders Kongl. Maj:t framdeles, i sammanhang med den slutliga pröfningen af frågan om öfrige fögderitjenstemäns rätt till ersättning för resor i tjensteärenden, vilja taga i nådigt öfvervägande, om och i hvad mån sådan rättighet jemväl må häradsskrifvarne förunnas.
Hvad slutligen angår vilkoren för de blifvande nya löneförmånernas åtnjutande, så torde dessa böra i tillämpliga delar blifva desamma, som, jemlikt nådiga kungörelsen den 31 Maj 1878, äro gällande i afseende å den faststälda löneregleringen för öfrige embete- och tjensteman samt betjente vid landsstaten. Dervid erfordras dock, på sätt embetsverken hemstält, särskild föreskrift derom, att den med häradsskrifvaretjenst förenade förmån af debetsedelslösen skall, lika med tjenstgöringspenningarna, tillfalla den, som under ordinarie innehafvares tjenstledighet debiteringen förrättat. I fråga om inträdandet af landträntmästares rätt till ålderstillägg, hafva embetsverken dessutom föreslagit, att räntmästare måtte i sådant hänseende få räkna sig till godo den tid, han före utnämningen till räntmästare kunde hafva innehaft kronofogdebefattning med fullmakt eller på grund af förordnande enligt nådiga cirkuläret den 7 Mars 1873; hvarjemte Tolfte allmänna landsstatsmötet uti en till Eders Kongl. Maj:t ingifven underdånig skrift, innefattande åtskilliga erinringar med anledning af embetsverkens förevarande löne-
regle-
33 Bil. No -5 b Ull Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1880.
regleringsförslag, anhållit, att enahanda förmån måtte tillerkännas räntmästare, som förut innehaft häradsskrifvare tjenst. Utan att kunna understödja sist nämnda hemställan, anser jag mig deremot böra till bifall förorda hvad af embetsverken blifvit i detta hänseende föreslaget.
Med iakttagande häraf böra alltså, enligt min åsigt, för åtnjutande af de nya löneförmånerna för landträntmästare och häradsskrifvare följande vilkor blifva gällande, nämligen:
att landträntmästare och häradsskrifvare skola vara underkastade såväl den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet och jemkning i åligganden, som ock den reglering af tjenstgöringsområde, som kan varda föreskrifven;
att med landträntmästare- eller häradsskrifvare tjenst icke må förenas annan tjenst på Rikets eller Riksdagens stat, ej heller annan tjenstebefattning, med mindre den finnes icke vara hinderlig för fullgörande af tjenstgöringen vid landsstaten; dock att landträntmästare eller häradsskrifvare, som vid den nya löneregleringens inträdande redan innehar tjenst utom landsstaten, må densamma bibehålla, så länge den icke är för tjenstgöringen vid landsstaten hinderlig;
att landträntmästare icke heller må emottaga befattning på kommuns stat;
att de med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller, der han dertill är berättigad, åtnjutit semester, men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöring befriad, utgå till den, som tjensten förrättat;
att den med häradsskrifvaretjenst förenade förmån af debetsedelslösen skall tillfalla den, som under ordinarie tjensteinnehafvares tjenstledighet debiteringen förrättat;
att den, som af sjukdom hindras att sin tjenst förrätta, eger uppbära hela lönen; men att den, som eljest undfår ledighet för svag helsas vårdande, enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag, kan förpligtas att under ledigheten utöfver sina tjenstgöringspenningar afstå så mycket af lönen, som för tjenstens förrättande erfordras eller eljest pröfvas skäligt;
att, der förhöjning af lönen efter viss tids innehafvande af samma tjenst anses böra medgifvas, sådan förhöjning icke må inträda, med mindre innehafvare!! under mer än fyra femtedelar af denna tid sjelf bestridt sin eller på grund af förordnande annan statens tjenst; dock att härvid icke må föras honom till last den tid, han åtnjutit semester;
Bih. till Riksd. Prat. 1880. 1 Sami. 1 Afd. 5
34 Bil. N:o 5 b till Kong/. Maj:ts Nåd. Prop. N:o t, om Statsverket 1880.
samt att i öfrigt iakttages, att löntagare till godo räknas den tid, som före den nya statens utfärdande förflutit från det lian till tj ensten utnämndes eller enligt nådiga cirkuläret den 7 Mars 1873 förordnades att densamma förestå, och landträntmästare derjemte den tid, lian före utnämningen till räntmästare må hafva innehaft kronofogdebefattning med fullmakt eller på grund af förordnande enligt nyss åberopade nådiga cirkulär; men att den högre aflöningen ej får tillträdas förr, än vid början af kalenderåret näst efter det år, då den stadgade tjensteåldern blifvit uppnådd; samt
att semester må, när sådant utan hinder för göromålens behöriga gång kan ske, åtnjutas af landträntmästare under högst en månad årligen.
Då jag härefter har att öfvergå till frågan om de särskilda aflöningsstaterna, anhåller jag att få göra början med
Landträntmästarne.
Desse tjenstemäns aflöning utgör för närvarande enligt stat, med inräknande af värdet utaf de extra inkomsterna samt af ränta och afkastning af löningsjordar för de tjenster, till hvilka dylika äro anslagna, i allmänhet 3,000 kronor, utom i Gotlands, Jemtlands, Westerbottens och Norrbottens län, der densamma är uppförd till allenast 2,500 kronor, samt i Östergötlands, Malmöhus, Göteborgs och Bohus samt Elfsborgs län, i hvilkas stater aflöningen är upptagen till de högre belopp, som redan före sista, genom nådiga brefvet den 31 Januari 1856 faststälda regleiing af vederbörande innehades och då beräknades sålunda,
nämligen:
i Östergötlands län kr. 3,619: —
i Malmöhus » » 3,257: —
i Göteborgs och Bohus » .................... )) 3,449: —
i Elfsborgs » )> 3,014: —
Aflöningarna hafva emellertid, till följd deraf att extra inkomsterna uppgått till högre belopp, än som i stat funnits beräknade, i allmänhet varit vida större än nyss enligt stat uppgifvits och, jemligt de af komiterade för åren 1863—1872 meddelade uppgifter, vexlat emellan 2,700 kronor, som de utgjort i Gotlands län, och ända till 7,300 kronor, hvartill för Christianstads län medeltalet, under sagda tid uppgått.
35 Bil. No 5 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Mats-verket 1880.
Sedan de extra inkomsterna kommit att upphöra samt löningsjordarna blifvit indragna, borde, enligt embetsverkens åsigt, för i fråga varande tjensteman anvisas kontant aflöning, ungefärligen motsvarande kronofogdarnes. Då emellertid ej blott uppbördens storlek, utan äfven gör omålen vid räntmästaretjensterna inom särskilda län vore olika, kräfde sådant att löneförmånerna ock blefve något olika bestämda; och syntes den klassifikation af länen, som i senast faststälda stat iakttagits i fråga om beloppet af landssekreterares och landskamrerares tjeustgöringspenningar, jemväl kunna tillämpas vid reglering af räntmästarnes aflöning. Med afseende derå, att tjenstgöringspenningarna icke lämpligen kunde sättas lägre än kronofogdarnes eller länsnotaries och län sb okhållar es, och ej heller så högt som landskamrerares i lägsta klass, borde någon skiljaktighet i sjelfva lönen ega rum för de mindre länen. Dessutom ansåge embetsverken, att räntmästare, såsom i allmänhet vid bestämmandet af aflöningen för kassörer iakttagits, borde tillerkännas förmån af missräkningspenningar, som då kunde sättas något högre i de största länen än i de medelstora och mindre.
Af dessa skäl och i betraktande af så väl tjensternas vigt och dermed förenadt ansvar som ock af de lönevilkor, som för de fleste öfrige tjensteman vid landsstaten nu mera blifvit bestämda, äfvensom af det sätt, hvarpå dylika befattningar i enskild tjenst aflönades, hafva embetsverken, under åberopande jemväl af hvad de flesta bland Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i detta ämne yttrat, förmält sig- anse landträntmästarnes löneförmåner icke böra fastställas lägre än på föl-
36 Bil. No 5 b till Kong! Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1880.
Vesterbottens, Norrbottens, Jemtlands och
Gotlands län................. 2,700: — 1,000: — 300: — 4,000: —
hvarförutan embetsverken tillstyrkt, att ålderstillägg till belopp af 500 kronor måtte desse tjensteman tillerkännas, att efter 5 års väl vitsordad tjenstgöring lönen tilläggas.
Vid hvad embetsverken sålunda föreslagit har tolfte allmänna landsstatsmötet uti förut omförmälda underdåniga skrift gjort den erinran, att det icke. vore med billighet och rättvisa förenligt att den fasta lönen bestämdes till lägre belopp för räntmästare i tredje klassens län än för deras vederlikar i län af första och audra klasserna. Derigenom skulle nämligen visse räntmästare vid sjukdoms- och annat förfall blifva försatte i en vida ogynnsamare ställning än de öfrige, och dessutom skulle de vid afskedstagande! komma i åtnjutande af ej obetydligt lägre pension än ej blott öfrige räntmästare utan äfven kronofogdar, hvilken sist nämnda omständighet vore så mycket mer betänklig, som derigenom hinder lades i vägen för kronofogdes befordran till räntmästarebefattning.
Hvad sålunda blifvit, af landsstatsmötet anfördt har synts mig väl förtjent af uppmärksamhet. Jag anser således lönen böra bestämmas till lika belopp för samtlige räntmästarne eller 3,000 kronor; men då jag deremot biträder embetsverkens förslag i fråga om så väl länens klassifikation som löneförmånernas slutsummor, samt missräkningspenningar egentligen icke är o annat än ett särskild! slag af tjenstgöringspenningar, synas mig de för räntmästarne i fråga kommande tjenstgörings- och missräkningspenningar böra sammanslås till en löneförmån under benämning »tjenstgöringspenningar», hvilkas belopp för hvarje klass borde bestämmas till skilnaden mellan den fasta lönen och aflöningens slutsumma.
Enligt mitt förslag skulle alltså lönestaten för räntmästarne blifva följande:
a) i Malmöhus, Elfsborgs, Östergötlands, Skaraborgs, Göteborgs och Bohus, Calmar, Christianstads och Vermlands län
b) i Jönköpings, Kronobergs, Stockholms,
Kopparbergs, Örebro, Gefleborgs, Vester- Norrlands och Södermanlands län............
37 Bil. N:o 5 b till Kong! Ma,j:ts Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1880.
c) i Blekinge, Hallands, Vestmanlands,Upsala,
Vesterbottens, Norrbottens, Jemtlands och
Gotlands län..................................................... 3,000 1,000 4,000
jemte ålderstillägg i enlighet med hvad embetsverken föreslagit.
Hvad härefter angår
Häradsskrifvarne,
så hafva desse tjenstemän, hvilkas antal, enär inom ett bland rikets 117 fögderier, nämligen Lappmarksfögderiet af Vesterbottens län, häradsskrifvare icke finnes anstäld, utgör allenast 116, för närvarande, extra inkomster upptagne, en aflöning, i stat beräknad för de häradsskrifvare, som äro försedde med boställen, till 2,000 kronor, och för dem, som sakna sådan förmån, till 2,300 kronor, hvarjemte de under de senare åren åtnjutit och fortfarande åtnjuta en mot 20 procent af den kontanta aflöningen svarande tillfällig löneförhöjning, hvilken enligt riksstaten för innevarande år för samtlige häradsskrifvarne uppgår till sammanlagdt 34,500 kronor 40 öre. För några häradskrifvaretjenster utgör emellertid, af enahanda anledning som i fråga om landträntmästarne redan blifvit omförmäld, aflöningen enligt stat något högre belopp än de nu angifna, men öfverstiger likväl, den tillfälliga löneförbättringen oberäknad, icke i något fall 2,851 kronor.
Embetsverken, — som ansett den skilnad, hvilken förr egt rum mellan häradsskrifvares och kronofogdars aflöningsbelopp och hvilken då icke egde sin grund i olika kompetensvilkor, nu vara än ytterligare befogad, sedan enligt nådiga kungörelsen den 12 Maj 1865 kompetensfordringarna för kronofogdebefattningar blifvit skärpta, under det att för anställning såsom häradsskrifvare enligt samma författning blott erfordras afgångsexamen från allmänt läroverk jemte bevis om ådagalagd skicklighet i kamerala göromål, — hafva, med afseende ej mindre härå än äfven å de aflöningsförmåner i öfrigt, som genom senaste löneregleringen blifvit faststälda för de fleste bland landsstatens tjenstemän, föreslagit, att aflöningen för häradsskrifvare måtte bestämmas till
lön ............................................................................................................. kr. 2,000
tjenstgöringspenningar.......................................................................... » 1,000;
jemte förmån af ålderstillägg, att efter 10 års väl vitsordad tjenstgöring utgå med förhöjning i lönen till ett belopp af 500 kronor.
38 Bil. N:o 5 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1880.
Emot embetsverkens förevarande förslag hafva så väl tolfte allmänna landsstatsmötet uti mera nämnda underdåniga skrift som 75 häradsskrifvare i 19 af rikets län uti särskilda ingifna underdåniga skrifter framstält väsentliga erinringar. Beträffande först beloppet af den fasta lönen har samstämmande anhållits, att detsamma måtte höjas till 2,500 kronor; till stöd för hvilken anhållan dels åberopats den omständighet att skilnaden mellan kronofogdes och häradsskrifvares aflöning förr utgjort allenast 500 kronor, dels ock hufvudsakligen anförts, att de för dessa båda befattningar nu mera gällande olika kompetensfordringarna icke borde tillmätas hela sin betydelse, enär ännu helt visst de fleste häradsskrifvare i riket egde erforderlig kompetens till kronofogdebefattning samt antagligen icke många af nu varande kronofogdar aflagt den föreskrifna högre examen; hvarförutan afseende borde fästas derå, att häradsskrifvare egde vida mindre tillfälle än kronofogde att genom utförande af enskilda uppdrag bereda sig ökade inkomster.
Ehuru hvad sålunda blifvit anfördt icke kan lemnas utan uppmärksamhet, anser jag mig likväl, med afseende å giltigheten af de utaf embetsverken anförda skäl, icke böra i fråga sätta att den fasta lönen för häradsskrifvarne skulle bestämmas till högre belopp än det af embetsverken föreslagna.
Vidare har i berörda underdåniga skrifter erinrats att, då folkmängden inom hvarje fögderi vore en säker mätare på häradsskrifvarens arbete och behof af biträde i tjensten, samt folkmängdssiffran inom särskilda fögderier vexlade ända från omkring 10,000 personer till mer än 60,000, den af embetsverken föreslagna lönereglering, enligt hvilken hela skilnaden i löneinkomst för häradsskrifvarne i de särskilda fögderierna skulle utgöras allenast af olikheten i de belopp, hvartill debetsedelslösen kunde uppgå, vore obillig och skulle leda dertill, att häradsskrifvaretjensterna i de minst folkrika fögderierna, Indika kunde utan biträde skötas, blefve de i ekonomiskt hänseende mest fördelaktiga, hvaraf åter, till men för det allmänna, skulle följa, att de äldre och erfarnare häradsskrifvarne komme att, då tillfälle dertill yppade sig, söka att blifva förflyttade till berörda, minst maktpåliggande tjenster. Beloppet af häradsskrifvarnes tjenstgöringspenningar borde derföre bestämmas i förhållande till folkmängden i fögderiet; och har i sådant hänseende framstälts det förslag, att såsom tjenstgöringspenningar skulle anvisas 30 kronor för hvarje tusental af folkmängden inom fögderiet.
Då häradsskrifvarnes mest betungande göromål, mantalsskrifningen och debiteringen, otvifvelaktigt, med hänseende till det arbete desamma
39 Bil. No 5 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. No t, om Statsverket 1880.
kräfva, i det allra närmaste rätta sig efter folkmängden inom tjenstedistriktet, samt, på sätt jag redan antydt, debetsedelslösen, om än egnad att i någon mån utjemna förhållandet de särskilda fögderierna emellan, likväl, i betraktande af den högst betydliga skiljaktigheten i fögderiernas folkmängd, icke förmår att i förevarande hänseende åstadkomma full rättvisa, anser jag mig böra i viss mån biträda förslaget om bestämmande af häradsskrifvarnes tjenstgöringspenningar i förhållande till fögderiernas folkmängd. Den i sådant hänseende föreslagna beräkningsgrund kan jag dock icke i allo godkänna. Med tillämpning af densamma, skulle tjenstgöringspenningarna för häradsskrifvarne komma att vexla ända från 300 kronor, livilket belopp torde vara alldeles otillräckligt, till närmare 1,900 kronor, hvadan således skilnaden i tjenstgöringspenningar inom de särskilda fögderierna utan tvifvel blefve mycket för stor. Till undvikande af dessa olägenheter synes det mig mest lämpligt att en del af tjenstgöringspenningarnas belopp bestämmes lika för alla häradsskrifvarebefattningar och återstoden göres beroende af folkmängden inom fögderiet. Denna grundsats kan naturligt- • vis på flera olika sätt tillämpas; men, efter en på noggranna beräkningar grundad pröfning af frågan, anser jag, med afseende särskildt å angelägenheten att, så vidt möjligt är, förekomma allt för ofta inträffande ändringar i aflöningsbeloppen, det ändamålet bäst tillgodoseende och för statsverket jemförelsevis minst betungande sättet vara, att häradsskrifvarnes tjenstgöringspenningar fastställas till 500 kronor för hvarje befattning, med tillägg derutöfver af 75 kronor för hvarje börjadt femtusental af folkmängden inom tjenstedistriktet; dervid dock, till förekommande af en allt för ofördelaktig ställning för häradsskrifvarne i de tre fögderier, hvilkas folkmängd enligt senaste uppgifter understiger 15,000 personer, torde böra stadgas att tillägget icke får understiga 300 kronor.
Enligt de på senaste folkmängdsuppgifter grundade beräkningar, skulle, derest häradsskrifvarnes tjenstgöringspenningar faststäldes på nu omförmälda sätt, desamma komma att utgöra:
40 Bil. N:o 5 b till Kmgl. Majds Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1880.
i 3 fögderier, med folkmängd mellan 55,000—60,000 personer kr. 1,400. » 3 » ■>) » » 60,000—65,000 » » 1,475.
Den skilnad i beloppet af i fråga varande löneförmån, som alltså skulle uppkomma, synes mig, om derjemte tages i betraktande den större inkomst af debetsedelslösen, som bör kunna påräknas i de folkrikare fögderierna, kunna ungefärligen motsvara ej blott häradsskrifvarnes i de mer befolkade fögderierna större arbete, än ock de särskilda kostnader, de måste vidkännas för aflöning och underhåll af erforderliga tjenstebiträden.
Vid embetsverkens förslag i fråga om ålderstillägg för häradsskrifvarne har jag intet att erinra.
Uti ofta nämnda, af Tolfte allmänna landsstatsmötet samt flertalet af rikets häradsskrifvare ingifna skrifter har särskildt i underdånighet anhållits, att de förbättrade aflöningsförmåner, som kunde varda för nu i fråga varande landsstatstjenstemän medgifna, måtte få komma dem till godo redan från och med innevarande år; men, då rubbningar i den gällande statsregleringen böra, såvidt möjligt är, undvikas, anser jag mig icke kunna understödja berörda framställningar.
För genomförande af den utaf mig nu föreslagna löneregleringen för landträntmästare och hävadsskrifvare skulle kostnaderna blifva följande:
24 landträntmästare:
löner å 3,000 kronor.............................................. 72,000: —
tjenstgöringspenningar för:
8 tjenster å 1,500 kronor.............. 12,000: —
8 » å 1,300 » 10,400: —
8 » å 1,000 » 8,000: — gQ ^qq. _
102,400: —
116 häradsskrifvare:
löner k 2,000 kronor............................................. 232,000: —
tjenstgöringspenningar, enligt ofvan angifna
beräkningsgrund ............................................ 120,175: -— 35g 175- _
Summa kronor 454,575: — Härtill kommer ålderstillägg för förenämnde tjenstemän, för hvars bestridande under nästkommande år skulle, enligt deras uti statskalendern angifna tjensteålder, erfordras omkring 43,000 kronor.
Dess-
41 Bil. No 5 h till Konrjl. Maj ds Nåd. JProp. No 1, om Statsverket 1880.
Dessutom kommer att för vikariatsersättning under landträntmästarnes semester tagas i anspråk ett belopp af 2,533 kronor, motsvarande en månads tjenstgöringspenningar för hvarje tjenst årligen, hvartill emellertid det för likartad!, ändamål äfvensom till arvoden åt extra länsnotarier och öfriga extra biträden vid länsstyrelserna under »landsstaterna i länen» reda!) uppförda reservationsanslag å 95,000 kronor åtminstone under nästkommande år torde lemna tillgång, utan att någon förhöjning deruti blifver erforderlig.
De tillgångar, hvilka för bestridande af ofvan bemälde tjenstemäns aflöning nu finnas å landsstatens ordinarie anslag uppförda, utgöra:
löner för landträntmästare .................................. 47,982: —
» » häradsskrifvare ................................... 172,502: —
hyresersättning för häradsskrifvare..................... 26,400: — 246 884- _
Härtill kommer i stat beräknade värdet af boställsförmåner:
för landträntmästare ................................................. 1,074: —
» häradsskrifvare .................................................... 10,684: — -q 75g.__
Summa kronor 258,642: —
Derest icke någon ytterligare tillgång funnes att för ändamålet anlita, skulle alltså; för löneregleringens genomförande erfordras en förhöjning å landsstatens ordinarie anslag af 195,933 kronor.
Enligt hvad Statskontoret uti sin berättelse angående statsverkets tillstånd och behof meddelat, har emellertid vid bestämmande, i enlighet med de för flertalet af landsstatens embete- och tjenstemän faststälda nya aflöningsgrunderna, af afdrag å kontanta aflöningen för sådane indelningshafvare, hvilka komme att äfven efter nästlidna års ingång såsom löneförmån åtnjuta boställe eller löningsjord, dessa afdrag vid hittils verkstälda uppskattningar blifvit faststälda till belopp, som med sammanlagdt 48,350 kronor 59 öre öfverstiger den för sådana boställen eller löningsjordar i staten förut uppförda ränta och afkastning.
Härvid bör likväl till en början erinras, att, på sätt statsrådsprotokollet för den 8 Januari 1879 gifver vid handen, med nu i fråga varande tillgång bör bestridas ersättning för i staten förut uppförd ränta och afkastning af vissa då mera indragna boställen och löningsjordar jemte hyresersättning till en häradsskrifvare med tillsammans 11,717 kronor.
Vidare får jag i underdånighet anmäla att, enligt en uti Statskontorets förut nämnda berättelse meddelad uppgift rörande de under år
Bill. till Rihd. Prof. 1880. 1 Sami. 1 Afd. G
42 Bil. N:o 5 l till Kong!. Maf.ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1880.
1879 indragna landsstatsboställen, för Indika ersättning till vederbörande tjensteman icke blifvit å anslaget till landsstaten uppförd, summan af dessa ersättningsbelopp, efter afdrag af de för häradsskrifvareboställen belöpande, hvilka, under förutsättning att löneregleringen för desse tjensteman nu varder genomförd, icke vidare behöfva tagas i beräkning, utgör 3,885 kronor, livilket belopp jemväl lärer böra anvisas till utgående från den till följd af högre uppskattning af en del boställen uppkomna tillgång.
Om således till sist nämnda belopp 3,885 kronor läggas förberörda 11,717 kronor, och den sålunda uppkommande summan 15,602 kronor afräknas från den på nyss omförmälda sätt uppkomna särskilda tillgång af 48,350 kronor 59 öre, återstår ett belopp af ej mindre än 32,748 kronor 59 öre, hvilket synes kunna tagas i anspråk för löneregleringen för räntmästare och häradsskrifvare; och skulle vid sådant förhållande, utom det för ålderstilläggen behöfliga anslag, hvartill jag anhåller att i sammanhang med frågan om beredande af medel till öfriga likartade utgifter inom hufvudtiteln få återkomma, för löneregleringens genomförande å landsstatens ordinarie anslag erfordras en förhöjning af 163,184 kronor 41 öre, eller, med tillämpning af grundsatsen om anslagens beräknande till jemnt tal af kronor, 163,185 kronor.
Härmed är dock icke angifven den verkliga kostnad, som genom löneregleringen skulle uppstå, utan måste för beräkning deraf afdrag göras för följande besparingar, hvilka skulle tillskyndas statsverket eller andra allmänna fonder, nämligen:
a) genom löneregleringen för häradsskrifvarne: å extra stat nu anvisadt anslag för beredande af tillfällig löneförbätt-
ring....................................................................... 34,500: 40.
arvoden af allmänna bevillningen, omkring...... 20,400: —
provision å hästvakansspanmål, omkring........... 800: —
mantalsskrifningsprovision eller ersättning derför, omkring ...................................................... 20,000: —
provision å biskops- och presterskapets löne-
regleringsmedel, omkring .............................. 200: —
provision å båtsmansvakansafgift ochtestaments-
bevillning samt hospitalsmedel, omkring 65: — personella ersättningar till nu varande häradsskrifvarne i Tveta, Vista och Mo härads
Transport 75,965: 40.
Bil. N:o »5 b till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.
43 Transport 75,965: 40. fögderi af Jönköpings samt Kungsörs fögderi af Vestmanlands län för ökade göromål genom förändrad fögderireglering...... 350: —
hvarjemte, med afseende å den ökade inkomst, som allmänna bevillningen och mantalspenningarna de senare åren lemna!, enligt livad embetsverken hemstält, kan upptagas en tillökning af 25 procent i ofvan stående, efter förhållandena under åren 1863—1872 uppgifna arvoden och provisioner å dessa inkomsttitlar med............... 10,100: — gg
b) genom löneregleringen för landträntmästarne:
remisslage, omkring.................................................
provision å stämpelpappersmedel, hvilken, enligt inhemtade uppgifter angående de belopp, hvartill densamma under senare åren
uppgått, lärer kunna beräknas till..............
provision å salpetermedel, omkring.....................
» å möteskostnadsmedel, omkring
)> å Kongl. och Hvitfeldtska stipendii-
fondens medel m. m., omkring .................
hvarjemte af likartad anledning, som den nyss omförmälda, 25 procents förhöjning af remisslagen kan beräknas med .....................
18,000: -
40,000: — 400: — 1,700: —
500: —
4,500: —
65,100: —
Summa kronor 151,515: 40.
Då denna summa dragés från beloppet af den behöfhga förhöjningen i det ordinarie anslaget för landsstaten, visar sig, att den verkliga kostnad, som statsverket behöfver för löneregleringen vidkännas, ålderstilläggen oberäknade, uppgår till allenast 11,669 kronor 1 öre, hvilken tillökning, äfven den, torde försvinna när genom ny uppskattning eller utarrendering af de till räntmästare och häradsskrifvare nu upplåtna boställen och löningsjordar statsverket af innehafvarne får tillgodonjuta full ersättning för deras brukande.
De landsstatsboställen, hvilka, enligt hvad ofvan nämnts, under år 1879 blifvit indragna mot årlig ersättning till vederbörande tjensteman efter stadgade grunder, äro följande, nämligen:
44 Bil. No 5 b till Kong!. Ma/j:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.
i Upsala län:
häradsskrifvarebostället i gamla 2:dra fögderiet % mantal Hessling N:o 2, mot godtgörelse för ränta och afkastning 300 kronor samt hyresersättning 300 kronor, tillsammans 600 kronor;
i Södermanlands län:
kronofogdebostället i 2:dra fögderiet 1 mantal Vik N:o 1, mot ersättning för ränta och afkastning sammanräknade 351 kronor;
i Östergötlands län;
landskamererarens löningsjord, mot ersättning för den i stat till 670 kronor beräknade afkastningen; häradsskrifvarebostället i Lösings, Björkekinds och Östkinds härads fögderi 1 mantal V. Helgestad N:o 1, mot godtgörelse för ränta och afkastning 512 kronor samt hyresersättning 300 kronor, tillsammans 812 kronor;
länsmansbostället i Hanekinds härads länsmansdistrikt 1 mantal Anestad N:o 1, mot ersättning af 1,440 kronor, motsvarande den i stat uppförda ränta och afkastning;
länsmansbostället i Aska härads södra länsmansdistrikt 1 mantal Råcklanda Nio 1, mot ersättning af ränta och afkastning sammanräknade 800 kronor;
i Jönköpings län:
länsmansbostället i Vestbo härads 3:dje länsmansdistrikt % mantal Fållinge Brunsgården N:o 8, mot ersättning af 330 kronor, utgörande sammanräknade beloppet af boställets i stat uppförda ränta och afkastning;
i Malmöhus län:
häradsskrifvarebostället i Oxie och Skytts härads fögderi 1 mantal V. Wemmenhög N:o 16, mot godtgörelse för ränta och afkastning 387 kronor samt hyresersättning 300 kronor, tillsammans 687 kronor; och
i Elfsborgs län:
kronofogdebostället i Redvägs och Kinds fögderi % mantal Bulläng Pelle Bengtsgården N:o 5, % mantal Ibid. Storgården N:o 6 och 1/i
45 Bil. N:o 5 i till Kongl. Maj:ta Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.
mantal Ibid. Kronogården N:o 7, mot ersättning af 294 kronor, motsvarande boställets i stat uppförda ränta och afkastning.
På sätt jag redan antydt, erfordras emellertid icke till följd häraf någon höjning af det kontanta anslaget till landsstaterna i länen. Vid det förhållande att beloppet af det för innevarande år under denna anslagstitel uppförda förslagsanslag »indelt ränta och ersättning för indragna räntor» under senare åren visat sig icke fullt motsvara utgiftssumman, anser jag ej heller vara skäl föreslå minskning af vederbörande förslagsanslag med det belopp, hvartill ofvannämnda bostältens i stat uppförda ränta sammanräknad uppgår, utgörande endast 393 kronor 11 öre.
Embetsverken hafva slutligen anmält, att, utom den förhöjning, som genom löneregleringen påkallades uti sjette hufvudtitelns anslag till landsstaten samt till ålderstillägg, jemväl några andra af löneregleringen i viss mån beroende riksstatsanslag borde undergå förändring. De anslag, som af regleringen berördes, vore de på sjunde hufvudtiteln uppförda förslagsanslagen till stämpelpappersomkostnader, kostnader för kortstämpling och allmänna bevillningens uttaxering, observations- och uppbördsprocenter in. in. samt mantalsskrifningsprovision.
Det först nämnda, eller stämpelpappersomkostnader, borde sålunda minskas med beloppet af den nu till räntmästarne utgående stämpelpappersprovision; men, då den vid tiden för afgifvandet af embetsverkens • utlåtande senast afslutade rikshufvudbok utvisade, att brist till högre belopp än som af sagda provision motsvarades, uppstått å detta anslag, borde alltså någon minskning af anslagsbeloppet icke af regleringen föranledas; hvarvid emellertid nu bör erinras att genom senaste Riksdags bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda nådiga framställning förevarande anslag blifvit höjdt med 60,000 kronor.
Anslaget till kostnader för kortstämpling och allmänna bevillningens uttaxering, i riksstaten för närvarande uppfördt med 102,500 kronor, syntes, till följd af löneregleringen för häradsskrifvarhe, kunna nedsättas med 27,500 kronor, eller till 75,000 kronor.
Då genom sist nämnda lönereglering mantalsskrifningsprovision endast komme att utgå till mantalsskrifningsförrättarne i städerna, syntes för det obetydliga belopp, hvartill denna utgift sålunda komme att uppgå, särskildt anslag i riksstaten icke erfordras, helst utgiften till sin beskaffenhet vore fullt jemförlig och likartad med dem, hvilka bestredes af anslaget till observations- och uppbördsprocenter m. m. Sammanlagda beloppet af de för nämnda utgifters bestridande i riksstaten uppförda tvänne särskilda förslagsanslag utgjorde 34,500 kronor, hvarå,
46 Bil. M:o 5 b till Kong!. Maj:ts Nåd. Prof. N:o /, om Statsverket 1880.
enligt den för år 1876 afskräde rikshufvudboken, då enahanda anslagsbelopp för ändamålen funnes anvisade, uppstått brist af mer än 21,000 kronor. Minskning af utgifterna kunde nu till följd af löneregleringen beräknas:
genom upphörande af häradsskrifvarnes mantalsskrifningsprovision samt
provision å hästvakansspanmål m. in., omkring............... 21,000: —
och genom upphörande af räntmästarnes rätt till remisslage
omkring ...........................,........................................................ 18,000: —
eller med......................................................................................... kr. 39,000: —
och syntes derföre anslaget till observations- och uppbördsprocenter in. m. kunna till oförändradt belopp, 15,000 kronor, bibehållas samt anvisas jemväl för bestridande af mantalsskrifningsprovision till städernas tjensteman och den särskilda provision, hvilken, jemlikt nådiga brefvet den 31 Maj 1878, inom Norrbottens och Vesterbottens län fortfarande tillkomme länsmännen för deras befattning med mantalsskrifningen inom lappmarken;
lärande Eders Kongl. Maj:t, uppå anmälan af Chefen för Finansdepartementet, vilja meddela de nådiga beslut, hvartill embetsverkens nu omförmälda framställningar må finnas gifva anledning.
Då i följd af den nu i fråga satta löneregleringen räntmästares och häradsskrifvares expeditionslösen kommer att, med enahanda undantag, som för öfrige landsstatstjenstemän blifvit bestämdt, indragas och med stämpelpapper ersättas, hvarefter intet hinder vidare möter för att i fråga om beläggning med stämpladt papper af handlingar, som från räntmästare och häradsskrifvare utgifvas eller till dem inlemnas, hänföra desse tjenstemän till samma afdelning som öfrige landsstatstjenstemän, torde Eders Kongl. Maj:t vilja genom Finansdepartementet hos Riksdagen göra framställning om vidtagande af åtgärd i berörda syfte. Någon nämnvärd tillökning i statsverkets inkomster lärer emellertid icke vara att häraf påräkna.
Efter att sålunda hafva redogjort för det sätt, hvarpå, enligt min åsigt, löneregleringen för landsstaten i ännu återstående delar bör erhålla sin lösning, anhåller jag att få i underdånighet anmäla en af länsmannen i Walbo distrikt af Geileborgs län Carl Anton Engvall gjord underdånig ansökning, att då han, som från 1842 varit i statens tjenst anstäld, nu mera vore, enligt ansökningen bifogadt läkarebetyg, till
47 Bil. No 5 h till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. No 1, om Statsverlcet 1880.
helsau så försvagad, att han icke kunde behörigen sköta sina tjensteåligganden, samt Eders Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 7 December 1877 besluta, att Hille och Walbo länsmansdistrikt skulle till ett förenas, sökanden måtte vid af skedstagandet förklaras berättigad att från allmänna indragningsstaten under sin återstående lifstid uppbära hela lönen enligt nya staten, 900 kronor, jemte 300 kronors ålderstillägg, tillsammans 1,200 kronor, eller, om detta icke kunde beviljas, åtminstone lönebeloppet, 900 kronor.
Af de ansökningen bifogade handlingar inhemtas, att sökanden, som är född den 17 Juli 1823 och således uppnått en ålder af mer än 56 år, inträdt i statens tjenst den 23 Februari 1842; att han år 1844, efter föregående tjenstgöring dels hos domare på landet och dels å kronofogde- och länsmanskontor, erhållit förordnande att tills vidare bestrida länsmanstjensten i Walbo distrikt, å hvilken tjenst han den 31 December 1846 undfått konstitutorial; att han sedermera jemte egen tjenst innehaft åtskilliga uppdrag såsom stämpelförsäljningsman i orten, ordförande i Valbo brandstodskomité och tillförordnad stadsfiskal i Gefle vid tre särskilda tillfällen; att, jemlikt vederbörande kronofogdes äfvensom Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes intyg, Engvall med nit och skicklighet uppfylt sina skyldigheter och ådagalagt ett hedrande uppförande; samt att han, enligt företedda läkarebetyget, sedan flera år lider af tidtals påkommande anfall af stenplågor i njurarne samt af kronisk rheumatisk värk i hals och rygg.
Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i länet, som i underdånighet öfverlemnat i fråga varande ansökning, har för egen del anfört att, ehuru Engvall icke uppnått den lefnadsålder, som lagligen berättigade honom till pension å allmänna indragningsstaten, Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande likväl ansåge sig böra till nådigt bifall förorda ansökningen, dels emedan Engvall till följd af sjuklighet vore urståndsatt att på ett fullt tillfredsställande sätt handhafva sin tjenstebefattning och dels på den grund att genom hans pensionerande någon förlust icke komme att tillskyndas statsverket utan i stället för detsamma årlig besparing åstadkommas, enär, jemlikt förberörda nådiga bref Hille och Walbo länsmansdistrikt skulle förenas till ett, samt nu varande länsmannen i Hille distrikt, enligt ett ansökningshandlingarna bilagdt skriftligt intyg, förklarat sig villig att utan vidare godtgörelse öfvertaga länsmansbefattningen jemväl i Walbo distrikt.
Uti infordradt underdånigt utlåtande har Statskontoret erinrat, att genom nådiga brefvet den 1 Juni 1877, angående regleringen af utgifterna under riksstatens nionde hufvudtitel, stadgats, bland annat, att
48 Bil. No 5 l till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.
civile ernbets- och tjensteman samt betjente, hvilkas aflöning på grund af reglering, som skett vid 1876 års eller följande riksdagar, vore fördelad i lön och tjenstgö ringspenningar, skulle vara berättigade — der ej för särskilda fall andra bestämmelser vore eller blefve meddelade —• att, då de uppnått 65 lefnads- och minst 35 tjensteår, vid afskedstagande! från tjensten å allmänna indragningsstaten undfå pension till lönens hela belopp; att sökanden sålunda ännu icke på långt när hunnit den enligt berörda nådiga bref föreskrifna pensionsåldern af 65 år; samt att det företedda läkarebetyget ej heller innehölle något förklarande, att han för all framtid vore för sin tjensteverksamhet oduglig. I betraktande likväl deraf, att han tjenat staten allt ifrån år 1842 och af denna tid såsom ordinarie länsman sedan år 1846; att hans verksamhet, som syntes hafva varit mer än vanligt omfattande, blifvit synnerligen väl vitsordad; att han numera till följd af sjuklighet vore urståndsatt att sina tjensteåligganden behörigen fullgöra; samt att, om tillfälle bereddes åt sökanden att afgå från länsmansbefattningen med pension å allmänna indragningsstaten, statsverket i allt fall komme att draga fördel utaf sammanslagningen af Hille och Walbo länsmansdistrikt, ansåge Statskontoret sig böra tillstyrka framställning till Riksdagen, att länsmannen Engvall måtte från och med månaden näst efter den, då afsked honom meddelades, öfverflyttas å rikets allmänna indragningsstat till åtnjutande för sin återstående lifstid af pension med 900 kronor årligen.
Till följd af nådig befallning att afgifva underdånigt yttrande i fråga om den sökanden tillkommande rätt till pension från Civilstatens pensionsinrättning, har Direktionen för nämnda inrättning uti skrifvelse den 20 Mars nästlidna år i underdånighet anfört att, då Engvall, som från och med 1847 och allt framgent inbetalt stadgade afgifter till pensionsinrättningen, då mera uppnått 55 års ålder, varit i rikets tjenst anstäld öfver 30 år, deraf mer än 20 år i ordinarie, till Civilstatens pensionsinrättning hörande syssla, samt till inrättningens kassa erlagt behöriga afgifter för mer än 30 år, Engvall vore, jemlikt gällande reglemente för pensionsinrättningen, berättigad att från och med månaden näst efter den, i hvilken afsked honom beviljades, tillträda för sin återstående lifstid pension i sjette klassen af Civilstatens pensionsinrättning med 600 kronor årligen.
Med afseende å hvad sålunda förekommit och med hänsyn särskildt dertill att, derest länsmannen Engvall kommer att från sin innehafvande länsmanstjenst afgå, den i nådiga brefvet den 7 December 1877, angående reglering af länsmansdistriktsindelningen i G-efleborgs län,
före-
49 Bil. N:o 5 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.
föreskrifna förening af Kille och Valbo länsmansdistrikt kan genomföras, synes det mig önskvärdt att tillfälle må beredas Engvall att, då häri med pension ur Civilstatens pensionsinrättning från tjensten afgår, komma i åtnjutande för sin återstående lifstid af understöd från allmänna indragningsstaten till belopp, motsvarande skilnaden mellan nämnda pension och hans nu innehafvande lön utan ålderstillägg, eller trehundra kronor årligen.
I sammanhang med det nu anförda torde böra erinras att, på sätt af de yttranden, hvilka Eders Kongl. Majt:s Befallningshafvande i samtliga länen med anledning af nådiga cirkuläret den 24 Maj 1877 afgifvit i fråga om reglering af tjenstgöringsområdena för kronofogdar och länsmän m. in. inhemtas, beträffande länsmansdistriktsindelningen blifvit i fråga satta förändringar, genom hvilka visserligen femton länsmanstjenster skulle komma att indragas, men å andra sidan tjuguåtta nya dylika tjenster komma att inrättas, samt att af de föreslagna nya länsmansdistrikten redan fem, nämligen ett i Vermlands, ett i Jemtlands, två i Vesterbottens och ett i Norrbottens län, måst förses med extra länsmän, till hvilka aflöning utgår från det för anställande af särskild polisstyrka å landet beviljade extra anslag, hvarförutom uti två föreslagna nya distrikt inom Elfsborgs län redan finnas anstälde extra länsmän. Vid sådant förhållande kan icke rätt gerna ifrågasättas, att den länsmansaflöning, som genom länsmannen Engvalls afskedstagande och deraf följande verkställande af den beslutade sammanslagningen af Kille och Valbo länsmansdistrikt kan varda tillgänglig, skall indragas, utan torde samma aflöning lämpligen böra tilldelas länsmannen uti något nybildadt distrikt, hvilket af Eders Kongl. Maj:t pröfvas företrädesvis vara i behof af ordinarie länsman; lärande Riksdagens medgifvande härtill höra begäras.
Slutligen får jag, jemte erinran att senaste Riksdag, med bifall till derom gjord nådig framställning, för innevarande år beviljat ett extra anslag af 40,000 kronor, att användas dels till aflöning och underhåll åt särskild polisstyrka å landet i de orter, der sådan kunde af förliålllandena påkallas, och dels till belöningar för gröfre brotts upptäckande samt förbrytares efterspanande eller gripande, i underdånighet tillkännagifva, att det för nästlidna år till enahanda belopp för ändamålet beviljade anslag hlifvit till fullo disponerad^ samt att af anslaget för innevarande år till denna dag anvisats 20,625 kronor; och hafva icke Bill. till Rihsd. Prof. 1880. 1 Sami. 1 A/d. 7
50 Bil. N:o 5 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.
några förändringar inträffat i de förhållanden, till följd hvaraf berörda anslag ansetts erforderligt.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt och med erinran om Eders Kongl. Maj:ts den 31 sistlidne December fattade beslut beträffande förändrad uppställning af Riksstaten, i hvad det afser förevarande auslagstitel, hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes i nåder föreslå Riksdagen, att
dels, med godkännande af nu föreslagna grunder och närmare bestämmelser för löneregleringen, besluta:
att alla till landträntmästare och häradsskrifvare anslagna boställen eller löningsjordar till statsverket indragas den 14 Mars 1883; dock med iakttagande,
att sådan indelningshafvare eger att, om han så önskar, under sin återstående tjenstetid och med rätt till fardagsår för sig eller sterbhus fortfarande såsom löneförmån åtnjuta sitt boställe eller sin löningsjord mot det afdrag å den kontanta lönen-, som efter uppskattning kan blifva bestämdt; samt
att staten, då han från vederbörande indelningshafvare eller hans sterbhus öfvertager boställe eller löningsjord, efter värdering vid syn jemväl öfvertager sådana å fastigheten befintliga, indelningshafvare!! tillhöriga åbyggnader, som vid synen anses vara för fastigheten nyttiga; att, med löneregleringens inträdande skall för deri inbegripne tjenstemän upphöra den nu varande rättigheten till expeditionslösen, uppbördsprocenter, provisioner, arvoden af allmänna bevillningen samt öfriga extra inkomster; dock med det undantag, att följande sportler komma att till samme tjensteman fortfarande utgå, nämligen:
a) lösen för sådana expeditioner, som part eller annan på egen begäran erhåller eller eljest icke författningsenligt är pligtig att lösa;
b) provisioner för uppbörd och redovisning af landstings, kommuners eller enskilda inrättningars afgifter eller utaf medel af än mer enskild natur; och
c) den häradsskrifvarne tillkommande debetsedelslösen; samt tillsvidare och intilldess annorlunda kan varda förordnadt
d) åklagareandelar af sakören;
dels, under detta förbehåll och med nu föreslagna vilkor i öfrigt, godkänna följande aflöningsstater:
Bil. N:o 5 b till Kong!. Maj ds Nåd. Prop. N:o t, om Statsverket 1880.
51 I för landträntmästare:
Lön.
a) i Malmöhus, Elfsborgs, Östergöt-
lands, Skaraborgs, Göteborgs och Bohus, Calmar, Christianstads och Vermlands län ................................. 3,000.
b) i Jönköpings, Kronobergs, Stock-
holms, Kopparbergs, Örebro, Gefleborgs, Vesternorrlands och Södermanlands län...................................... 3,000.
c) i Blekinge, Hallands, Vestmanlands, Upsala, Vesterbottens, Norrbottens, Jemtlands och Gotlands
län ....................................................... 3,000.
Tjenstgörings-
penningar.
Summa.
1,500. 4,500.
1,300.
Efter 5 år kan ,lönen höjas med 500 kronor.
4,300.
1,000. 4,000.
II för häradsskrifvare:
Lön ....................................
Tj enstgöringspenningar
kr. 2,000 » 500
'Efter 10 år kan lönen höjas med 500 kronor.
med tillägg å tjenstgöringspenningarna af 75 kronor för hvarje börjadt femtusental af folkmängden i tjenstedistriktet; dock så att tillägget icke i något fall må understiga 300 kronor;
dels för bestridande af dessa aflöningar öka det ordinarie anslaget till »landsstaterna i länen» med 163,185 kronor;
dels, under förutsättning af bifall härtill, medgifva, att anslaget landsstaterna i länen, med inberäkning af de nu särskildt uppförda penningeanslagen till ersättande af arrendet för lägenheten Hushagen jemte forsellön och till bestridande af lösen för åtskilliga i den Landshöfding en i Vesternorrlands län anvisade lön ingående rånte]) er sedlar, må beräknas sålunda:
Anvisning i kontant, — deraf 95,000 kronor reservationsanslag —,................................................................................. 2,343,539: —
Indelning och dermed jemförlig anvisning på förslag:
52 Bil. N:o 5 b till Kong!. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1880.
dels medgifva, att länsmannen i Walbo distrikt af Gefleborgs län Carl Anton Engvall må från och med månaden näst efter den, hvari han med pension ur Civilstatens pensionsinrättning från tjensten afgår, under sin återstående lifstid från allmänna indragningsstaten åtnjuta understöd till belopp, motsvarande skilnaden mellan nämnda pension och hans nu innehafvande lön utan ålderstillägg, eller Trehundra kronor årligen;
dels medgifva att den länsmansaflöning, som vid verkställandet af den beslutade föreningen af Kille och Walbo länsman sdistrikt inom Gefleborgs län blifver tillgänglig, får af Eders Kongl. Maj:t disponeras för genomförande af förändrad länsmansdistriktsindelning inom samma eller annat län;
dels ock till Eders Kongl. Majrts förfogande för år 1881 ställa ett extra anslag af 40,000 kronor, att användas till aflöning och underhåll åt särskild polisstyrka på landet, der sådan kan af förhållandena påkallas, äfvensom till belöningar för gröfre brotts upptäckande samt förbrytares efterspanande eller gripande.
5:o Öfverinscendct öfver Allmänna Väg- och Vattenbyggnader.
Redan i mitt anförande till det Statsråds-Protokoll den 8 Januari 1877, som åtföljde Eders Kongl. Maj:ts Nådiga proposition till samma års Riksdag angående statsverket, erinrade jag, hurusom en fullständig lönereglering för Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader, i sammanhang hvarmed borde ifrågakomma en eller annan förändring i detta embetsverks organisation, länge varit af behofvet påkallad. Jag nödgades likväl då inskränka mig till att understödja ett af Styrelsen väckt förslag att, i stället för de vid den tiden hos Styrelsen anstälda tre tekniska biträden eller så kallade Ritare, endast två tekniska biträden, med benämning Förste och Andre Adjutant och med aflöning af 3600 kronor för den förre och af 2,400 kronor för den senare, måtte dädanefter på Styrelsens stat uppföras. Detta förslag blef af Eders Kongl. Maj:t och Riksdagen bifallet.
Jemväl i mitt yttrande till Statsråds-Protokollet den 7 Januari 1878 vidrörde jag behofvet af en förbättrad organisation och fullständig lönereglering för nämnda Styrelse och framhöll önskvärdheten deraf, att den af Eders Kongl. Maj:t tillsatta Komité för afgifvande af betänkande och förslag angående lönereglering för de centrala embetsverken måtte ju förr desto hellre erhålla uppdrag att öfvergå till
Bil. No 5 b till Kanyl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1880. 53
behandlingen af det nu ifrågavarande, på det förslag i ämnet måtte kunna framläggas, i sammanhang hvarmed borde komma under öfvervägande ej blott, huruvida icke de vid embetsverket anstälde och derunder lydande embets- och tjenstemän kunde beredas fast anställning och det för ändamålet erforderliga anslag således på ordinarie stat uppfördes, utan äfven bland andra frågor om möjligen nödiga förändringar i Styrelsens organisation främst den om sammanslagning af eller åtminstone närmare anslutning mellan Styrelserna öfver Statens jernvägsbyggnader och för allmänna väg- och vattenbyggnader, till lösningen af hvilken senare fråga ett vigtigt steg tagits genom det åt Chefen i Styrelsen öfver Statens jernvägsbyggnader den 10 Augusti 1877 lemnade uppdrag att tills vidare öfvertaga jemväl chefskapet uti den senare Styrelsen. Organisations- och löneregleringsfrågan kunde emellertid icke heller då Eders Kongl. Maj:ts pröfning underställas, men jag ansåg mig kunna förorda vidtagande af erforderlig åtgärd i anledning af en utaf den förstnämnda Styrelsen i underdånigt memorial den 17 December 1877 gjord hemställan, att Styrelsens tekniska biträden samt Officerarne vid Väg- och vattenbyggnaclscorpsen måtte förklaras berättigade, utan afseende derå om de innehade lön på stat eller icke, att utöfver dem tillkommande ersättning enligt gällande resereglemente tillgodonjuta såsom tjenstgöringspenningar fem kronor för hvarje dag vid tillfällen, då de erhölle uppdrag att verkställa inspektioner å eller undersökningar för allmänna arbeten, vare sig de dertill beordrades af Styrelsen eller Distriktscheferne, eller förrättningarne med bidrag af allmänna medel utfördes på anmodan af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande eller menighet; Och, sedan Riksdagen beviljat för ändamålet erforderlig höjning i anslaget till undersökningar och expenser för allmänna arbeten, behagade Eders Kongl. Maj:t, med bifall till berörda hemställan, meddela stadgande i ämnet genom Kongl. Brefvet den 29 Mars 1878.
Det ärende, hvarå det sålunda tillförene tillåtits mig fästa uppmärksamhet, har nu omsider kommit i det skick, att jag kan anmäla detsamma till slutlig pröfning. Komitén för reglering af de förvaltande embetsverkens och myndigheternas löneförhållanden har nemligen, enligt Nådigt beslut den 20 December 1878, förehaft till behandling frågan om reglering af Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader; och har Komitén, uti hvilken Chefen för detta embetsverk varit Ordförande, den 19 Maj 1879 afgifvit sitt till trycket sedermera befordrade betänkande i ämnet. Uti detta betänkande erinras till en början, hurusom, — efter det den så kallade Strömrensningskomitén, hvilken år
54 Bil. N:o 5 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1880.
1819 inrättats med uppgift att genom strömrensningars verkställande och lättare transporters öppnande befrämja ökad framalstring och afsättning af landtmannavaror, upphört och alla under denna Komités ledning stälda arbeten från och med 1828 öfverlemnats till Storamiralsembetets tredje afdelning, hvilket embete emellertid år 1840 upphörde, — Kong!. Maj:t genom Nådigt Bref den 6 Augusti 1841 förordnat en särskild förvaltning att, med benämning »Styrelsen för allmänna vägoch vattenbyggnader, under Chefens för Civil-Departementet lydnad och inseende handlägga tekniska och administrativa ärenden, som angå: anläggningar och förbättringar af kanaler, slussar, vägar, broar, färjor samt andra vatten- och landt-kommunikationer; hamnbyggnader och muddringar; strömrensningar; och arbeten för beredande af större odlingsföretag medelst utdikningar och aftappningar af sänka trakter och sjöar; utgörande dessa slags arbeten dels sådana, som genom särskilda Kongl. resolutioner blifvit åt bolag, menigheter eller enskilda personer upplåtna till utförande, men i mer eller mindre mån med allmänna medel eller särskilda förmåner understödts mot vilkor, att de till det allmännas nytta och begagnande vidmakthållas; dels sådana, hvilka helt och hållet på Statens bekostnad och genom dess myndigheters åtgärd äro verkstälda eller under utförande; dels ock slutligen sådana, som väl genom försorg och på bekostnad af enskilda utföras, men äro af den allmänna beskaffenhet, att Nådigt bifall till och fastställelse af plan för deras utförande erfordras.
Enligt Instruktion den 6 Augusti 1841 och särskilda Kongl. Bref utgöres Styrelsen för närvarande af: Chefen, hvilken befattnings nuvarande innehafvare, med bibehållande af förut innehafvande chefskap i Styrelsen öfver Statens jern vägsbyggnader, blifvit, såsom ofvan förmäles, under år 1877 dertill och till Chef för väg- och vattenbyggnadscorpsen förordnad; En Byråchef för de tekniska ärendena; En Kamrerare för kameral- och kansligöromålen; Två tekniska biträden med benämning: Förste och Andre Adjutant; En Registrator; En Kanslist; samt Fem Distriktschefer och Sex Distriktsadjutanter i landsorten, eller tillsammans 18 embets- och tjensteman, tillika med 1 vaktmästare; redogörande Komitén i det tryckta betänkandet dels å sidorna 6—9 för omfånget och beskaffenheten af Styrelsens verksamhet och för arbetsfördelningen inom densamma, dels å sidorna 11—13 för ej mindre antalet af de under åren 1870—1878 inkomna och handlagda ärenden, äfvensom af arbetsföretag, med hvilka Styrelsen under sistnämnda år haft befattning, eller hvilka, såsom redan fullbordade, stodo under Styrelsens fortfarande kontroll, än äfven beloppet af de medel,
55 Bil. No 5 b till Konql. Majds Nåd. Prof. No 1, om Statsverlcet 1880.
som, oberäknade anslagen till Styrelsen och till vissa af Riksdagen särskild! pröfvade arbetsföretag, voro för 1878 under Styrelsens förvaltning eller till hvilkas användande Styrelsen hade att afgifva förslag.
Komitén, som jemväl, sid. 9—11, vidrört tillkomsten af den genom nådiga brefvet den 22 December 1851 till biträde åt Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader i dess befattning med allmänna arbeten bildade, men icke å stat uppförda eller med fasta löner försedde, Väg- och Vattenbyggnadscorpsen, hvars chef tillika är chef i bemälda Styrelse, yttrar derefter hufvudsakligen:
att, då de åligganden, som tillkomma Styrelsen för allmänna vägoch vattenbyggnader, hvilken allt hittills endast varit tills vidare förordnad med stat, som för hvarje år faststälts af Eders Kongl Maj:t och Riksdagen, numera icke kunde anses vara af tillfällig natur, samt anledning till ett motsatt antagande för framtiden icke förefunnes, det icke syntes vara skäl att än vidare på extra stat bibehålla detta embetsverk, för hvilket den kortare och redan brukliga benämningen Vägoch Vattenbyggnadsstyrelsen lämpligen torde kunna hädanefter antagas;
att, som de hos Styrelsen förekommande ärenden voro dels af teknisk dels af administrativ natur och flertalet af dem för bearbetning och afgörande erfordrade handläggning af så väl tekniskt bildade, som i administrativa måls behandling förfarne embets- och tjenstemän, embetsverket borde särskiljas i en teknisk och en administrativ afdelning; och att emellertid, då den nuvarande sammansättningen af sjelfva Styrelsen, som utöfvades af Chefen, biträdd af Byråchefen för de tekniska och Kamreraren för kansli- och kameralgöromålen, hittills visat sig fullt ändamålsenlig, inga hufvudsakliga ändringar deri, efter komiténs förmenande, erfordrades; men att likväl, då, med hänsyn till göromålens inom Styrelsen jemförelsevis ringare omfattning, det icke torde vara nödigt att för handläggningen och föredragningen af de till den tekniska afdelningen hörande ärenden ega en person med samma embetsställning, som Byråchefer i de större embets verken, komitén ansåge, att i stället för Byråchefen borde anställas en tjensteman i lägre grad med samma åligganden som den nuvarande Byråchefen, hvilken tjensteman kunde benämnas Förste ingeniör; äfvensom komitén trodde, att kamreraren, som redan nu utöfvade, jemte revisors- och kassörstjenst, äfven sekreterarebefattningen i fråga om kansli- och kameralärenden, lämpligen torde, derest denne tjensteman befriades från revisorsgöromålen och från en del af kassörsgöromålen, af livilka en annan del skulle på Riksbanken öfverflyttas, kunna åt Styrelsen lemna det administrativa biträde, hvarpå inom verket fortfarande borde vara tillgång, och tillika fylla platsen af
56 Bil. N:o 5 b Ull Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1880.
ombudsman, hvaraf behofvet visat sig känbar!, för hvilket sistnämnda ändamål föredraganden för den administrativa afdelningen borde vara en juridiskt bildad person och i staten upptagas under benämningen: sekreterare och kamrerare, tillika ombudsman.
Jemte uttalande af den förmodan, att sänskild förvaltning för ledning af statens jernvägsbyggnader och hvad dermed egde gemenskap icke torde, sedan de under arbete nu varande stambanor fulländats, blifva erforderlig, utan de göromål, som af möjligen äfven dädanefter ifrågakommande jernvägsanläggningar för statens räkning blefve en följd, kunna på Styrelsen öfverflyttas om ökade arbetskrafter då i erforderlig mån bereddes, — anför komitén vidare: att, om, såsom komitén föreslagit, revisionsbestyret inom Styrelsen öfverflyttades från Kamrerare!! till annan tjensteman i verket, och Kamreraren sålunda blefve oförhindrad att föredraga och deltaga i afgörandet af Revisorns anmärkningar, all anledning syntes förekomma att tillerkänna Styrelsen, i likhet med de centrala embetsverken i allmänhet, rätt att, mot hvad nu i afseende å vissa räkenskaper är förhållandet, i första hand pröfva gjorda anmärkningar; att Styrelsens befattning med vården och inseendet öfver sådana helt och hållet på Statens bekostnad utförda anläggningar, hvilka, så snart de fullbordats, blifvit stälda omedelbart under det embetsverk eller den myndighet, för hvars ändamål de tillkommit, lämpligen syntes kunna upphöra; att med utbetalningen af de under Styrelsens omedelbara förvaltning stälda medel, hvilka hittills af Kamreraren uppburits i Statskontoret och insats i Riksbanken, hvarifrån medlen vid behof uttagits mot Styrelsens anvisningar och af Kamreraren tillhandahållits vederbörande, samma tillvägagående, som af komitén föreslagits i fråga om utbetalningar från åtskilliga andra embetsverk, borde, till minskande i någon mån af Kamrerarens kassörsbestyr och ökande af Statens trygghet, kunna utan olägenhet vidtagas; samt att ändrade bestämmelser syntes böra meddelas till undvikande deraf, att större eller mindre belopp af de så kallade vägundersökningsmedleii blefve från ett år till annat qvarliggande obegagnade hos Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande.
I fråga om den personal, som är och framdeles skulle blifva till tjenstgöring inom Styrelsen eller till dess biträde i orterna anställd samt angående denna personals tillsättning in. m.,’yttrar härefter komitén: att de tekniska göromål, som tillhörde nuvarande Förste Adjutanten i Styrelsen, utan tvifvel fortfarande kräfde eu ordinarie tjensteman med skyldighet, som hittills, att vid behof förrätta Byråchefens tjenst, hvilken tjensteman komitén föreslagit att kallas Andre Ingeniör, både för att
utmärka