angående för¬ fattning om kyrkofullmägtige och kyrkonämnd i Göte¬ borg

4 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 21.

tf:© 21.

Ank. till Riksd. Kansli den 16 Mars 1881, kl. 12 midd.

Kongl. Maj:ts nådiga Proposition till Riksdagen, angående författning om kyrkofullmägtige och kyrkonämnd i Göteborg; Gifven Stockholms Slott den 11 Mars 1881.

I öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts denna dag fattade, i bilagda protokoll öfver ecklesiastikärenden omförmälda beslut rörande den i sammanhang med förslag till Göteborgs stads indelning i territoriella församlingar och reglering af presterskapets löner derstädes väckta frågan om gemensam förvaltning af berörda församlingars ekonomiska angelägenheter, vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att, utan hinder af bestämmelserna i Kongl. förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd den 21 Mars 1862, förvaltningen af de blifvande territoriella församlingarnes i Göteborg ekonomiska angelägenheter må ordnas enligt en så lydande

Förordning angående kyrkofullmägtige och kyrkonämnd i Göteborg.

Om kyrkofullmägtige.

§ 1.

Samtliga Göteborgs stads territoriella församlingar utgöra i ekonomiskt hänseende en enhet, såsom följd hvaraf till församlingarnas gemensamma kassa skola ingå så väl de nu varande församlingarnas tillhörigheter som ock alla avgifter, hvilka för kyrkoväsendet uttaxeras eller eljest inflyta, hvaremot kostnaderna för den kyrkliga organisationen

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 21.

samt för presterskapets och kyrkobetj eningens aflönande bestridas af samhället i sin helhet.

§ 2.

Såsom församlingarnas gemensamma angelägenheter enligt denna förordning behandlas de i 2 § 4, 5, 6, 7, 9 och 10 mom. af Kongl. Förordningen angående kyrkostämma m. m. den 21 Mars 1862 upptagna ärenden, med undantag af dem rörande stadens folkskoleväsende, hvarom särskild!, är stadgadt.

§ 3.

Församlingarnas beslutanderätt i gemensamma ärenden utöfvas af kyrkofullmägtige, hvilka, på sätt här nedan sägs, för hvarje år utses af församlingarnas vid kyrkostämma röstegande ledamöter samt ega att efter bästa förstånd och samvete fullgöra dem i denna egenskap tillhörande åligganden; kunnande de härvid icke bindas af andra beslut eller föreskrifter än gällande lagar och författningar.

§ 4.

I hvarje af stadens territoriella församlingar väljas vid kyrkostämma före November månads utgång bland församlingens röstegande medlemmar fullmägtige och suppleanter för nästföljande året till det antal som här bestämmes, nemligen: i Domkyrkoförsamlingen, Christinas, Haga och Masthuggs-församlingarne samt Carl Johans församling hvardera åtta fullmägtige och tre suppleanter, samt i Gamlestads-församlingen fem fullmägtige och två suppleanter, eller tillsammans fyratiofem fullmägtige och sjutton suppleanter.

Om under årets lopp ledighet bland fullmägtige eller suppleanter yppar sig, bör sådan ledighet i mån af behof fyllas genom val å kyrkostämma i den församling som vederbör.

Afgående fullmägtig eller suppleant kan för det följande året återväljas.

§ 5.

Den, som blifvit vald till kyrkofullmägtig eller suppleant, skall härom skyndsamt underrättas af kyrkostämmans ordförande. År den valde hindrad att åtaga sig uppdraget, bör han inom åtta dagar efter underrättelsens delfående sådant anmäla hos kyrkostämmans ordförande, som då förordnar om ny kyrkostämma för afsägelsens pröfning och, i händelse den godkännes, anställande af nytt val.

6 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 21.

Den valde må kunna afsåga sig ifrågavarande uppdrag:

a) om han visar sig icke vara inom församlingen kyrkoskrifven;

b) om han är embets- eller tjensteman och af sin befattning hindras att uppdraget fullgöra;

c) om lian uppnått sextio års ålder;

d) om han tillförene i fyra år eller längre tjenstgjort såsom kyrkofullmägtig; eller

e) om han eljest förmår visa hinder, som af kyrkostämman godkännes.

§ 6.

Öfver val till kyrkofullmägtige och suppleanter meddelar kyrkostämmans ordförande behörigt kyrkostämmoprotokoll sist inom åtta dagar efter detsammas justering, första gången till ordföranden i kyrkorådet vid Domkyrkoförsamlingen, men sedermera till kyrkofullmägtiges ordförande.

§ 7.

Så snart fullständiga uppgifter om de valde ingått, sammankallar första gången ordföranden i nämnda kyrkoråd men sedermera kyrkofullmägtiges då varande ordförande de för nästföljande året valde fullmägtige till sammanträde, dervid de hafva att inför honom med slutna sedlar inom sig utse ordförande och vice ordförande för samma tid; och skall derefter uppgift om de sålunda valde af ordföranden för löpande året meddelas ej mindre stadens Magistrat, Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i länet och stiftets Domkapitel, än äfven de särskilda territoriella församlingarnas kyrkoherdar för att genom dessas försorg kungöras från predikstolarne i stadens kyrkor.

§ 8.

Kyrkofullmägtige sammanträda på ordförandens kallelse, då sådant för behandling af förekommande ärenden jemlikt ofvannämnda Förordning den 21 Mars 1862 eller eljest pröfvas nödigt, samt dessutom då Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, Domkapitlet, visitationsförrättare, Magistraten eller något af de särskilda församlingarnas kyrkoråd det äskar; börande kallelsen, som skall skriftligen utfärdas och genom allmänna tidningarna kungöras samt senast dagen före sammanträdet delgifvas en hvar bland fullmägtige eller, vid förfall för någon af dem, suppleant från den församling, af hvilken samme fullmägtig blifvit utsedd, upptaga ej mindre tid och ställe för sammanträdet, än äfven alla

7 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 21.

de ärenden, som dervid skola till behandling och afgörande förekomma; och föres protokollet af person, som fullmägtige till sekreterare antagit.

§ 9.

Ärende, som vid kyr ko fullm ägtige s sammanträde till afgörande företages, bör förut vara vederbörligen heredt,, antingen af särskild församlings kyrkoråd eller af kyrkonämnden eller af personer, åt hvilka sådant af kyrkofullmägtige lem nate i uppdrag.

§ io.

Fullmägtig eller suppleant, som, efter erhållen kallelse, utan anmäldt, af fullmägtige godkändt förfall, från sammanträde uteblifver, skall till den gemensamma kyrkokassan höta två kronor, men dubbelt så mycket, om sammanträdet i anseende till de närvarandes fåtalighet måste inställas eller upplösas.

§ 11.

Ordföranden skall vid kyrkofullmägtiges sammanträde föredraga ärende, som bör till behandling företagas, leda öfverläggningen och utröna besluten, hvarvid iakttages, att hvarje fullmägtig vid omröstning eger en röst; och skola i öfrigt föreskrifterna i 14, 15, 16 och 20 §§ af kyrkostämmoförordningen i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

§ 12.

Kyrkofullmägtiges förhandlingar skola vara offentliga; dock kunna fullmägtige för någon särskild fråga besluta, att öfverläggning skall hållas inom lyckta dörrar.

§ 13.

Kyrkofullmägtige må ej ärende företaga eller deruti besluta, så vida ej mer än hälften af ledamöternas hela antal är tillstädes.

§ 14.

Ordföranden är för protokollets ordentliga förande ansvarig. Protokollet skall antingen genast eller i annat fall vid fullmägtiges nästa sammanträde justeras; dock kunna fullmägtige åt ordföranden jemte två ledamöter lemna i uppdrag att å viss dag samma justering verkställa.

8 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 21.

§ 15.

Reservation mot beslut må senast vid protokollets justering afgifvas.

§ 16.

Sedan protokollet blifvit justeradt, skall deruti förekommande beslut jemte besvärshänvisning genom protokollsutdrag och skrifvelse, som af ordföranden å kyrkofullmägtiges vägnar undertecknas, tillställas församlingarnas kyrkoherdar med anmodan att ombesörja dess kungörande från predikstolarne, livilket bör ske i alla stadens kyrkor på samma dag. Denna dag utsättes af fullmägtige, som böra föranstalta om beslutets meddelande så skyndsamt, att kungörandet deraf i kyrkorna må kunna ega rum senast andra söndagen efter den dag, då beslutet fattats.

Der ärendes handläggning äskats af embetsmyndighet, bör densamma, sedan protokollet justerats, af ordföranden ofördröjligen om beslutet underrättas. För öfrigt eger en hvar att af protokollet taga afskrift och att få dennes rigtighet bestyrkt.

Den som med kyrkofullmägtiges beslut ej åtnöjes, må deröfver anföra besvär på sätt och i den ordning Kongl. Förordningen den 21 Mars 1862 stadgar angående besvär mot kyrkostämmas beslut; och skola i afseende på sådan klagan nämnda förordnings föreskrifter jemväl i öfriga tillämpliga delar tjena till efterrättelse.

§ 17-

Hvad nyssnämnda förordning innehåller i 3, 34, 35 och 40 §§ skall jemväl i tillämpliga delar gälla beträffande de af kyrkofullmägtige handlagda ärenden.

Om kyrkonämnden.

§ 18.

Kyrkonämnden åligger förvalta den kyrkliga institutionens medel, granska inkommande förslag om utgifter för de särskilda församlingarne, uppgöra förslag till det kommande årets inkomster och utgifter för kyrkliga ändamål samt i allmänhet besörja kyrkornas och församlingarnas gemensamma angelägenheter. Kyrkonämnden åligger ock att afgifva betänkanden i sådana kyrkliga frågor, som af kyrkofullmägtige till nämnden för granskning och utredning öfverlemnas; hvarförutan kyrkonämnden verkställer de beslut, som af kyrkofullmägtige till nämndens åtgärd öfverlemnas.

9 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 21.

§ 19.

Kyrkofullmägtige välja till ledamöter i kyrkonämnden från hvar af de särskilda församlingarne tvenne derinom röstberättigade personer, af hvilka minst en vid valtillfället skall tillhöra sin församlings kyrkoråd. Ledamöterna i nämnden, som sjelfve utse sin ordförande samt antaga sekreterare för protokollsföring vid nämndens sammankomster, väljas för två år; och skall af dem årligen afgå en ledamot från hvarje församling, första året efter lottning inför nämnden, men sedermera i tur.

Vid samma tillfälle som de ordinarie ledamöterna väljas, utses ock för hvarje år en suppleant från hvarje församling.

§ 20.

Kyrkonämnden sammanträder, på ordförandens kallelse, så ofta ärendena det fordra.

Ej må något mål till afgörande företagas, derest icke mer än halfva antalet af medlemmarna, ordföranden inberäknad, är närvarande. •

Åro vid besluts fattande meningarne lika delade, gälle den mening, ordföranden biträder.

Ordförande eller ledamot, som utan anmäldt, af kyrkonämnden godkändt förhinder afhåller sig från sammankomst, skall höta till den gemensamma kyrkokassan tva kronor, och dubbelt så mycket, om sammanträdet måste i anseende till de närvarandes fåtalighet inställas eller upplösas.

§ 21.

Kyrkonämnden utser inom sig för hvarje år en räkenskapsförare, som tillika är kassaförvaltare. Öfriga göromål fördelas efter nämndens eget ompröfvande. För omhänderhafvande medel ansvara nämndens ledamöter gemensamt. Denna ansvarighet fortfar till dess förvaltningen blifvit antingen af kyrkofullmägtige eller, om klander anställes, af vederbörande domstol godkänd, eller ock till dess natt och år efter räkenskapernas aflemnande förflutit, utan att klander i laga ordning blifvit anstäldt.

Räkenskapsföraren åligger att hålla fullständig räkenskap öfver kyrkornas tillhörigheter samt den gemensamma kyrkokassans inkomster och utgifter. Räkenskaperna afslutas vid kalenderår och granskas af de utaf kyrkofullmägtige välde revisorer, till hvilka de för detta ändamål skola aflemnas senast den 15 Mars påföljande år.

Revisionsberättelsen skall senast den 15 April aflemnas till kyrkofullmägtiges ordförande, som öfver gjorda anmärkningar infordrar veder- Bih. till Piksd. Prot. 1881. 1 Sami. i Afd. 11 Häft. 2

10 KongI. Maj:ts Nåd. Proposition N:o Hl.

börandes förklaringar, hvarefter kyrkofullmäktige besluta, huruvida anmärkning må förfalla eller laglig åtgärd vidtagas.

§ 22.

I afseende på det i § 18 omförmäla förslag till kyrkoinstitutionens inkomst- och utgiftsstat iakttages att, sedan kyrkonämnden granskat de betänkanden och förslag angående reparationer och öfriga kostnader under följande året, som de särskilda kyrkoråden före den 1 Oktober böra till kyrkonämnden afgifva, upprättar nämnden berörda förslag till stat för det följande året så tidigt, att förslaget kan till kyrkofullmägtiges ordförande öfverlemnas senast den 1 November.

§ 23.

Kyrkornas på taxering beroende inkomster skola direkt inga till drätselkammaren och uppbäras å de tider, som kyrkofullmäktige utsätta; åliggande kyrkonämnden att årligen från drätselkammaren infordra och granska den summariska redogörelsen för dessa inkomster.

§ 24.

Kyrkonämnden eger hos drätselkamnfaren lyfta nödiga medel till bestridande af de uti kyrkoinstitutionens stat upptagna utgifter, mot anvisningar, undertecknade af ordföranden och trenne ledamöter.

§ 25.

Inkomster för bänkrums försäljning, klockringning med flera tillfälliga inkomster vid de särskilda kyrkorna uppbäras af hvarje församlings kyrkoråd, som derför årligen redovisar och med undantag af den för löpande utgifter bestämda summa, som förblifver under kyrkorådets förvaltning, aflemnar de influtna medlen till den gemensamma nämndens kassör före Januari månads utgång påföljande år. Samtidigt aflemna de särskilda kyrkoråden till kyrkonämnden räkning såväl öfver de utgifter, hvilka på grund af kyrkofullmägtiges beslut förekommit, som äfven de tillfälliga smärre utgifter, hvilka under förlidna, året befunnits nödiga vid de särskilda kyrkorna, men af kyrkoråden icke kunnat beräknas vid uppgörande af utgiftsstater för samma år.

§ 26.

Har kyrkonämnden af kyrkofullmägtige fått sig uppdraget att verkställa beslut, pröfve nämnden lämpligaste sättet för den beslutade åt-

11 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 21.

gärdens verkställande och öfverlemne derefter åt vederbörande församlings kyrkoråd att uppdraget utföra.

De till målet hörande handlingar skola vederbörande Utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAR

C. G. Hammarskjöld.

Utdrag af protokollet öfver Ecklesiastik-ärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott den 11 Mars 1881.

N ärvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Hochschild, Stadsråden: Loven,

von Steyern,

Friherre von Utter,

Taube,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Richert,

Themptander.

Departementschefen, Statsrådet Hammarskjöld anmälde i underdånighet att — sedan vid föredragning af uppgjordt förslag till Göteborgs

12 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 21.

städs indelning i territoriella församlingar samt till lönereglering för presterskapet derstädes, Kongl. Maj:t den 5 Juli 1872 dels meddelat föreskrift derom att Carl Johans församling, som redan blifvit i verldsligt hänseende förenad med Göteborgs stad, skulle skiljas från Örgryte pastorat och jemväl i kyrkligt afseende förläggas till nämnda stad, samt att stadens sålunda förökade område derefter skulle indelas i territoriella församlingar, dels ock anbefalt sin Befallningshafvande i Göteborgs och Bohus län ej mindre att från den inom Göteborgs stad varande tyska eller Christinas församling infordra yttrande, om och på hvilka vilkor församlingen kunde vara villig att upplåta Christinas kyrka till begagnande äfven för någon af stadens svenska territoriella församlingar, samt huru församlingen i sådant fall önskade, att med tyska presterskapets aflöning skulle förhållas, än äfven att, sedan Domkyrkoförsamlingen blifvit hörd såväl häröfver som i fråga om förvaltningen af de ifrågasatta territoriella församlingarnas ekonomiska angelägenheter m. m., med de af församlingarna afgifna yttranden äfvensom Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes eget och Domkapitlets underdåniga utlåtanden till Kongl. Maj:t inkomma — så hade de sålunda infordrade yttrandena afgifvits så väl af församlingarna som nyssnämnda embetsmyndigheter, hvarjemte Kongl. Maj:ts och Rikets Kammarkollegium, efter nådig remiss, i ämnet sig utlåtit; och hade vidare, med anledning af de förändrade förhållanden, som genom folkmängdens olika tillväxt och fördelning inom Göteborgs stads särskilda delar uppkommit sedan löneregleringsnämndens förslag affattats, jemlikt Kongl. Majrts beslut den 4 Juni 1880 Domkyrkoförsamlingen samt Christinas och Carl Johans församlingar lemnats tillfälle att i ärendet afgifva förnyade yttranden, hvilka jemväl, beledsagade af Kongl. Majrts Befallningshafvandes och Domkapitlets ytterligare utlåtanden, till Kongl. Maj:t inkommit.

Departementschefen redogjorde för handlingarnas hufvudsakliga innehåll så väl rörande den föreslagna territorialindelningen i Göteborg och löneregleringen för presterskapet derstädes, som ock särskildt beträffande det af Domkyrkoförsamlingen afgifna förslag till bestämmelser för förvaltningen af församlingarnas ekonomiska angelägenheter; i afseende hvarå Departementschefen derefter anförde:

Mot den föreslagna indelningen af Göteborgs stad i sex territoriella församlingar har någon anmärkning icke förekommit, vare sig från stadens invånares eller de i ärendet hörda embetsmyndigheternas sida; och synes mig denna indelning, med de af nuvarande församlingar å kyrkostämmor sistlidna år antagna jemkningar i afseende å de särskilda områdena, vara på lämpligt sätt efter förhållandena afpassad samt följakt-

13 Kongl. Maj:ls Nåd. Proposition N:o 21.

ligen af beskaffenhet att kunna vinna nådigt godtkännande. Med frågan härom, så väl som med den deraf beroende regleringen af presterskapets löner, sammanhänger emellertid den af löneregleringsnämnden väckta och, efter utredning af komiterade, vidare å kyrkostämma upptagna och utvecklade frågan om förvaltningen af församlingarnas ekonomiska angelägenheter. I detta afseende hafva försämlingarne ansett, att hela Göteborgs stad lämpligen borde betraktas såsom en samhällighet, af hvars gemensamma kassa kostnaderna för hela den kyrkliga organisationen skulle utgå. Till stöd för denna åsigt, hvaremot ingen af de i ärendet hörde myndigheter haft något att invända, har af Domkyrkoförsamlingens komiterade anförts, att endast en sådan ekonomisk gemensamhet skulle kunna förebygga de olägenheter, Göteborgs stads delning i territoriella församlingar eljest, till följd af den olika förmögenheten i de olika stadsdelarne, skulle medföra, Om detta skäl synes förtjena allt afseende, torde det vara uppenbart att, i ett samhälle af Göteborgs storlek och med dess betydliga antal i kyrkliga angelägenheter röstberättigade invånare, ärenden af ifrågavarande art icke lämpligen kunna eller böra förekomma till handläggning och afgörande å sådan gemensam kyrkostämma, hvarom i gällande förordning om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd finnes stadgadt, hvadan särskilda bestämmelser för Göteborg i detta afseende lära erfordras; likasom ock— under förutsättning af den föreslagna gemensamhetens genomförande — särskilda föreskrifter, utöfver hvad nämnda förordning innehåller om kyrkoråd ro. in., synas blifva nödvändiga för ordnandet af den närmare förvaltningen af de gemensamma angelägenheterna och verkställigheten af derom fattade beslut.

De framstälda förslagen om inrättande af kyrkofullmäktige och kyrkonämnd, hvilka förslag blifvit af Domkapitlet, Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande och Kammarkollegium i hufvudsakliga delar biträdda, anser jag mig fördenskull böra understödja; och som dessa institutioner med deraf föranledda bestämmelser, hvilka blifvit understöda Eders Kongl. Maj:ts pröfning, innebära dels afvikelse från och dels tillägg vid de i kyrkostämmoförordningen gifna allmänna föreskrifter om filt hörande ärendens behandling och således äro, jemlikt 57 § Regeringsformen, beroende af Riksdagens bifall, täcktes Eders Kongl. Maj:t tillåta, att frågan om dessa särskilda bestämmelser må komma under pröfning, innan löneregleringen och öfriga i samband dermed stälda ämnen varda till afgörande företagna.

Beträffande de föreslagna stadgandena för kyrkofullmäktiges och kyrkonämndens verksamhet in. m. hafva embetsmyndigheterna framstält

14 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 21.

en del anmärkningar, af hvilka de vigtigaste beröra gränserna för kyrkofullmägtiges och kyrkonämndens befogenhet i förhållande till de särskilda församlingarna och deras enskilda kyrkliga angelägenheters förvaltning. I detta hänseende torde, på sätt Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande och Kammarkollegium framhållit, uttryckliga föreskrifter om de ärenden,' hvilka böra hänföras till gemensamma angelägenheter, vara af vigt och bäst egnade att förekomma framtida förvecklingar. I fråga om folkskoleväsendet är, oberoende af den kyrkliga indelningen, fullständig gemensamhet för Göteborgs stad redan införd genom Kongl. resolutionen den 11 December 1857 och Kongl. brefvet den 29 Maj 1863; och någon förändring härutinnan har nu ej blifvit ifrågasatt. Till kyrkofullmägtiges handläggning torde sålunda böra öfverlemnas de öfriga i 2 § af kyrkostämmoförordningen uppräknade ärenden, hvilka ej till följd af sin 'natur falla utom området af egentliga ekonomiska angelägenheter.

På grund häraf och efter öfvervägande af hvad för öfrigt blifvit af vederbörande angående det uppgjorda förslaget anfördt, får jag i underdånighet tillstyrka framställning till Riksdagen derom att, utan hinder af bestämmelserna i nådiga förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd den 21 Mars 1862, förvaltningen af de blifvande territoriella församlingarnas i Göteborg ekonomiska angelägenheter må ordnas enligt en så lydande

Förordning om kyrkofullmägtige och kyrkonämnd i Göteborg.

På tillstyrkan af Statsrådets öfrige ledamöter behagade Hans Maj:t Konungen gilla hvad Departementschefen sålunda hemstält; och skulle, i öfverensstämmelse med nu uppläst förslag, nådig Proposition i ämnet, af den lydelse bilagan litt. A. vid detta protokoll utvisar, till Riksdagen afl åtas.

Ex protocollo Carl Tornérhielm.