med förslag till lagar om härordningen, om upprätthållande af härens stamtrupp, om allmänna värnpligten samt om öfvergång från nuvarande till den nya härordningen

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 2.

N:o 2.

Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition till Riksdagen med förslag till lagar om härordningen, om upprätthållande af härens stamtrupp, om allmänna värnpligten samt om öfvergång från nuvarande till den nya härordningen; Gifven Stockholms slott den 8 Januari 1883.

Under hänvisning till bilagda utdrag af statsrådsprotokollet för denna dag, vill Kongl. Maj:t, med åberopande af 80 § Regeringsformen, härmed föreslå Riksdagen att antaga bifogade förslag till lao-ar l:o om härordningen,

2:o om upprätthållande af härens stamtrupp,

3:o om allmänna värnpligten samt

4:o om öfvergång från nuvarande till den nya härordningen.

Kongl. Maj.t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest städse väl bevågen.

OSCAR.

Axel Ryding.

Bill. till Riksd. Prof. 1S83. 1 Sami. 1 Afd. 2 Häft.

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 2.

* N:o 1.

Förslag

till

lag om härordningen.

Art. I.

Härens sammansättning.

Härens indelning.

§ I-

1. Hären består på fredsfot af linietrupper och landstorm.

2. Då hären sättes på krigsfot, tillkomma depottrupper samt vid förstärkt krigsfot dessutom reservtrupper.

§ 2.

1. Linietrupperne utgöras af fotfolk, rytteri, artilleri, ingeniör trupp er och träng; landstormen endast af fotfolk.

2. Reservtrupperne uppsättas endast vid fotfolket, rytteriet och artilleriet.

3. Linie- och reservtrupperne sammansättas dels af en, hufvudsakligen ur de vårnpligtiges led anskaffad, stam, dels af värnpligtige (beväring); depottrupper ne hufvudsakligast af värnpligtige; landstormen uteslutande af värnpligtige.

§ 3.

1. Fotfolket består af 26 regementen. På fredsfot sammansättas dessa vid 21 regementen af 2 bataljoner, vid 4 regementen af 1| bataljon

Bill. till Riksd. Prot. 1883. 1 Sand. 1 Åfd. 2 Iläft. 1

2 Bil. till Kongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 2.

och vid 1 regemente af 1 bataljon. Under hvarje regemente hörer äfven den inom dess område befintliga landstorm.

Då hären sättes på krigsfot, uppsätter hvartdera af 21 regementen 3 linie- och 1 depot-bataljoner, hvartdera af 4 regementen 2 linie- och

1 depot-bataljoner samt 1 regemente 1 linie- och 1 depot-bataljon. Vid förstärkt krigsfot tillkommer dessutom vid hvarje regemente 1 reservbataljon.

Hvarje bataljon består af 4 kompanier.

2. Regementets landstorm indelas, på sätt i lagen om allmänna värnpligten stadgas, i landstormsafdelningar och dessa i sockenafdelningar. Landstormsafdelningarna utgöra vid 21 regementen 8, vid 4 regementen 6 och vid 1 regemente 4.

§ 4.

Rytteriet består af 10 regementen, hvartdera på fredsfot om 5 sqvadroner.

Då hären sättes på krigsfot, uppsätter hvarje regemente 4 liniesqvadroner, 1 ordonnansafdelning och 1 depotsqvadron. Vid förstärkt krigsfot tillkommer dessutom vid hvarje regemente 1 reservsqvadron.

§ 5.

1. Artilleriet består af fältartilleri samt fästnings- och positions-artilleri.

2. Fältartilleriet består af 6 regementen.

På fredsfot sammansättas dessa vid:

4 regementen af 6 åkande batterier;

1 regemente af 7 åkande batterier; samt 1 regemente af 6 åkande och 2 ridande batterier.

Då hären sättes på krigsfot, uppsätter dessutom hvarje regemente

2 artilleri- och 2 infanteri-ammunitionskolonner samt 2 depotbatterier och ett regemente ytterligare 1 ammunitionskolonn för en rytterifördelning. Vid förstärkt krigsfot tillkomma dessutom vid 5 regementen 2 reservbatterier och vid ett regemente 1 reservbatteri.

Hvarje batteri har 6 kanoner.

3. Fästnings- och positions-artilleriet består af 1 fästnings- och positions-artilleriregemente, 1 fästningsartilleribataljon och fästningsartilleriafdelningen på Gotland.

På fredsfot sammansättes:

regementet af 2 fästnings- och 6 positions-kompanier, samt bataljonen af 4 fästningskompanier.

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.

3 Då hären sättes på krigsfot, uppsätter:

regementet 6 positionsdivisioner samt nödiga besättnings- och depottrupper å Karlsborgs fästning, samt

bataljonen nödiga besättnings- och depot-trupper på Vaxholms fästning.

Hvarje positionsdivision uppsätter 3 batterier om 4—6 gröfre kanoner och 1 kulsprutebatteri om 6 pjeser samt 1 ammunitionskolonn.

4. Från artilleriregementena beordras nödig personal till tjenstgöring vid artilleristab en och arméförvaltningen, krut- och stycke-bruken

m. m.

§ 6.

1. Ingeniörtrupperne bestå af 2 regementen. Hvarje regemente utgöres på fredsfot af 6 kompanier, deraf vid ena regementet 4 fältingeniör-

1 fältjernvägs- och 1 trängkompanier, och vid det andra regementet 4 fältingeniör-, 1 fältsignal- och 1 trängkompanier.

Då hären sättes på krigsfot, uppsätter hvarje regemente 3 fältingeniörkompanier, hvartdera med krigsbryggeekipage, 1 ponton- och skanstygs-kolonn samt 2 fästnings- och 1 depot-kompanier, hvarjemte det ena regementet uppsätter 2 fältjernvägs- och det andra regementet

2 fältsignal-kompanier.

2. Från ingeniörtrupperne beordras nödig personal till tjenstgöring i fortifikationsstaben och å fästningarna.

§ 7.

Trängen består på fredsfot af 6 bataljoner om 2 kompanier hvardera.

Då hären sättes på krigsfot, uppsätter hvarje bataljon 4 proviantoch 4 furage-kolonner, 1 boskapskolonn, 2 sjukvårdskompanier, 8 flyttande sjukhus, 1 hästdepot äfvensom nödiga afdelningar för fördelningens högqvarter, etappväsende och intendentur samt för stora högqvarteret m. in. För hvarje bataljon tillkommer dessutom 1 depotafdelning.

§ 8.

Då hären sättes på krigsfot, meddelar konungen, i öfverensstämmelse med grunderna i denna lag, de närmare föreskrifter, som för organisationen af de särskilda vapenslagen finnas erforderliga.

§ 9.

Hären indelas i 6 arméfördelningar.

4 Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 2.

Härens manskap.

§ 10.

Stammens nummerstyrka är 25,000, inberäknade de i den fast aflönade befälskadern upptagna vice korpraler (vice konstaplar).

§ 11.

Stammens nummerstyrka hålles fulltalig under fredstid dels genom en årlig rekrytkontingent af 5,500 man, enligt bestämmelserna i lagen om upprätthållande af härens stamtrupp, och dels genom rekapitulation.

§ 12.

Beväringens styrka bestämmes af antalet värnpligtige i de 12 första årsklasserna, enligt lagen om allmänna värnpligten.

§ 13.

Landstormen utgöres af de värnpligtige, hvilka, enligt lagen om allmänna värnpligten, icke tillhöra beväringen.

Då landstormen uppbådas, äro alle värnpligtige inom landstormsområdet, hvilka icke till annan krigstjenst äro inkallade, skyldige till inträde i landstormen.

Härens befäl.

§ 14-

1. Härens befäl är dels fast ajlönadt, dels värnpligtigt. Det består af officerare, änder officer are samt vice korpraler (vice konstaplar).

2. Fast aflönadt befäl utgöres af dem, hvilka i sådan egenskap vunnit anställning på grund af de särskilda bestämmelser i detta afseende, som i Art. IV finnas upptagna.

3. Värnpligtigt befäl utgöres dels af dem, hvilka i sådan egenskap vunnit anställning på grund af bestämmelserna i Art. IV, dels af dem, som varit anstälda med fast aflöning, men från dylik anställning tagit afsked och ännu befinna sig i värnpligtsåldern.

Bil. till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prof. N:o 2.

4. Officerare utgöras af:

officerare, tillhörande generalitet,

öfverstar,

öfverstelöjtnanter,

majorer,

kaptener (ryttmästare), löjtnanter och

underlöjtnanter (endast värnpligtige).

Underofficerare utgöras af:

fanjunkare (styckjunkare), sergeanter och korpraler (konstaplar).

Vice korpraler (vice konstaplar) utgöras af manskap, som ansetts på grund af särskilda egenskaper böra utmärkas.

5. Då hären sättes på krigsfot, tillkommer dessutom det pensionerade befäl, hvilket är till Tjenstgöring enligt gällande pensionslag förbundet.

§ 15.

Genera,litetet består af:

6 för delning eg ener åder, en hvar kommenderande en af de 6 arméfördelningar, hvari hären är indelad, och tillika generalbefälhafvare inom arméfördelningens territoriela område;

1 rytterigeneral,

1 generalfälttygmästare,

1 fortifikationsg ener al,

1 chef för generalstaben.

§ 16.

Generalstaben består af:

1 chef, tillhörande generalitetet,

1 öfverste,

3 öfverstelöjtnanter,

10 majorer och 24 kaptener.

Till generalstaben beordras dessutom behöfligt antal officerare och underofficerare.

§ 17-

Vid de särskilda staberna samt vid rikets fästningar tjenstgör erforderligt antal officerare, hvarjemte fanjunkare och sergeanter dit beordras såsom skrif- och ritbiträden m. in.

6 Bil. till Kongl. Mai:ts Nåd. Prof. N:o 2.

§ 18.

Vid fotfolket skall finnas följande fast aflönade befälspersonal:

26 öfverstar, regementschefer,

26 öfverstelöjtnanter,

72 majorer,

26 regementsqvartermästare,

76 regementsadjutanter,

392 kaptener,

686 löjtnanter,

306 fanjunkare,

2,007 sergeanter,

2,011 korpraler,

3,532 vice korpraler, tillhörande stammens nummerstyrka. Dessutom beräknas följande värnpligtige befälspersonal vara att tillgå: 972 officerare,

958 underofficerare och 791 vice korpraler.

§ 19.

1. Vid rytteriet skall finnas följande fast aflönade befälspersonal:

6 öfverstar 1 deraf 10 regementschefer,

6 öfverstelöjtnanter j °

10 majorer,

10 regementsqvartermästare,

10 regementsadjutanter,

70 ryttmästare,

140 löjtnanter,

60 fanjunkare,

305 sergeanter,

305 korpraler,

420 vice korpraler, tillhörande stammens nummerstyrka. Dessutom beräknas följande värnpligtige befälspersonal vara att tillgå; 110 officerare och 100 underofficerare.

§ 20.

I. Vid fältartilleriet skall finnas följande fast aflönade befälspersonal: 6 öfverstar, regementschefer,

8 öfverstelöjtnanter,

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 2.

17 majorer,

102 kaptener,

160 löjtnanter,

89 styckjunkare,

358 sergeanter,

360 konstaplar,

365 vice konstaplar, tillhörande stammens nummerstyrka. Dessutom beräknas följande värnpligtige befälspersonal vara att tillgå: 97 officerare,

55 underofficerare och 33 vicekonstaplar.

2. Vid fästnings- och positions-artilleriet skall finnas följande fast aflönade befälspersonal:

1 öfverste, regementschef,

2 öfverstelöjtnanter, hvaraf 1 bataljonschef,

4 majorer,

22 kaptener,

47 löjtnanter,

22 styckjunkare,

88 sergeanter,

88 konstaplar,

138 vice konstaplar, tillhörande stamtruppens nummerstyrka. Dessutom beräknas följande värnpligtige befälspersonal vara att tillgå: 20 officerare,

18 underofficerare och 81 vice konstaplar.

§ 21.

Vid ingeniörtrupperne skall finnas följande fast aflönade befälspersonal:

2 öfverstar, regementschefer,

3 öfverstelöjtnanter,

5 majorer,

28 kaptener,

46 löjtnanter,

32 fanjunkare,

122 sergeanter,

124 korpraler,

186 vice korpraler, tillhörande stamtruppens nummerstyrka. Dessutom beräknas följande värnpligtige befälspersonal vara att tillgå: 42 officerare,

8 Bil, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.

28 underofficerare och 62 vice korpraler.

§ 22.

Vid trängen skall finnas följande fast afiönade befälspersonal:

1 öfverste,

3 öfverstelöitnanterl t r

o • bataljonschefer,

3 majorer, ) J ’

6 regementsadjutanter,

30 kaptener,

60 löjtnanter,

30 fanjunkare,

180 sergeanter,

180 korpraler och

210 vice korpraler, tillhörande stammens nummerstyrka. Dessutom beräknas följande värnpligtige befälspersonal vara att tillgå: 66 officerare,

84 underofficerare och 650 vice korpraler.

Härens spel.

§ 23.

1. Härens spel är dels fast aflönadt, dels värnpligtigt. Det består af: regementstrumslagare eller regementstrumpetare samt hornblåsare, trumslagare och trumpetare.

2. Det värnpligtiga spelet är dels sådant, som bland de värnpligtige dertill uttagits, dels sådant, som varit anstäldt med fast aflöning, men som från djdik anställning tagit afsked och ännu befinner sig i värnpligtsåldern.

§ 24.

Vid fotfolket skola finnas fast afiönade:

26 regementstrumslagare och 980 spel.

Dessutom beräknas 345 värnpligtige spel vara att tillgå.

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.

§ 25.

Vid rytteriet skola finnas fast ajlönade:

10 regementstrumpetare och 120 trumpetare.

Dessutom beräknas 10 värnpligtige trumpetare vara att tillgå.

§ 26.

1. Vid fältartilleriet skola finnas fast aflönade:

6 regementstrumpetare och 154 trumpetare.

Dessutom beräknas 24 värnpligtige* trumpetare vara att tillgå.

2. Vid fästnings- och positions-artilleriet skola finnas fast aflönade:

12 trumpetare.

Dessutom beräknas 4 värnpligtige trumpetare vara att tillgå.

§ 27.

Vid ingeniörtrupperne skola finnas fast aflönade:

2 regementstrumpetare och 24 trumpetare.

Dessutom^ beräknas 4 värnpligtige trumpetare vara att tillgå.

§ 28.

Vid trängen skola finnas fast aflönade:

36 trumpetare.

Dessutom beräknas 132 värnpligtige trumpetare vara att tillgå.

Härens civilpersonal.

§ 29.

Fältläkarekåren består af:

1 öfv erfältläkare,

6 fältläkare,

45 regementsläkare,

41 förste bataljonsläkare,

41 andre bataljonsläkare och 60 extra läkare.

Bih. till Riksd. Prof. 1883. 1 Sami. 1 Afd. 2 Häft.

10 Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 2.

§ 30.

Hästläkarekåren består af:

17 regementshästläkare,

24 bataljonshästläkare samt 6 extra hästläkare.

§ 31.

Intendenturen består af:

1 generalintendent, som tillika är chef för arméförvaltningens intendents-departement,

1 öfver/ältintendent, chef för samma departements militärbyrå, 6 fältintendenter,

1 fästning sintendent,

47 regementsintendenter,

9 utredning sförvaltare samt 65 förrådsförvaltare.

Till tjenstgöring vid intendenturen beordras derjemte erforderligt antal officerare, underofficerare samt manskap.

§ 32.

Eklesiastikstaten består af:

6 fältpastorer samt 28 regementspastorer.

§ 33.

Auditörsstaten består af 34 auditörer.

§ 34.

Utom här ofvan nämnda civile embets- och tjensteman anställas: vid generalstaben:

1 professor,

1 krigsarkivarie,

1 redogörare, samt 1 amanuens. vid fotfolket:

26 musikdirektörer. vid artilleriet:

4 verkmästare,

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.

18 förvaltare vid tygstaten, samt 16 tygskrifvare, och vid fortifikationsstaben:

1 sekreterare.

§ 35.

1. Af handtverkare anställas: vid fotfolket:

51 gevärsliandtverkare; vid rytteriet:

10 gevärshandtverkare,

10 sadelmakare, samt 50 hofslagare; vid artilleriet:

13 besigtningsrustmästare,

32 tyghandtverkare,

25 rustlcammarsmeder,

7 hofslagare, och 56 batterihandtv erkar e; vid ingeniörtrupperna:

24 handtverkare; vid trängen:

24 handtverkare.

2. Utom här nämnde handtverkare kunna äfven handtverkare på viss tid antagas, hvarjemte värnpligtige, som dertill finnas lämplige, kunna under sin tjenstgöringstid såsom handtverkare användas.

§ 36.

Vid en del expeditioner samt vid de olika förråden anställes behöfligt antal vaktmästare.

Art. II.

Manskapets anskaffning och tjenstetid.

§ 37.

Om hvarje svensk mans värnpligt, så ock om värnpligtigs inskrifning och tjenstetid stadgas i lagen om allmänna värnpligten.

12 Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.

§ 38.

1. För de värnpligtiges inskrifning indelas riket, såsom i lagen om allmänna värnpligten sägs, i 26 regementsområden, motsvarande de 26 fotfolksregementena.

2. Hvarje regementsområde indelas i 2 bataljonsområden med undantag af 2 regementsområden, hvilka bilda hvartdera endast ett bataljonsområde.

3. Hvarje bataljonsområde indelas i 4 kompaniområden, med undantag af 8 bataljonsområden, som indelas hvartdera i 3 kompaniområden, hvilka ytterligare fördelas hvartdera i 2 halfkompaniområden.

4. Hvarje kompaniområde indelas i afdelningsområden till det antal, som lokala förhållanden kunna fordra-

5. Vid uppgörande af indelning, hvarom i denna § sägs, skall hänsyn tagas till ej mindre rikets administrativa indelning, än äfven de militära fordringarna.

§ 39.

De värnpligtiges fördelning på härens särskilda vapen sker enligt de grunder, som lagen om allmänna värnpligten bestämmer.

§ 40.

1. Härens stammanskap antages genom frivilligt aftal och mot den aflöning, som kan blifva erforderlig.

2. För att blifva antagen till stamsoldat fordras att vara till krigstjenst duglig samt hafva fyllt 18 år men ännu icke inträd t i beväiflngens andra uppbåd; börande företrädesvis antagas person, som är bosatt inom det regementes område, vid hvilket anställningen sökes.

3. Tjenstetiden för stamsoldat beräknas städse från den 1 November samt bestämmes vid första aftalet minst till 2 samt högst till 6 år och kan sedermera förlängas, hvarje gång med ett eller flera år; dock att ingen må i tjensten qvarstå längre än till den 1 November det år, under hvilket han bör ingå i landstormen.

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.

13 Art. III.

Härens vapenöfningar och skolor.

§ 41.

1. Om värnpligtigs utbildning och tjenstgöring stadgas i lagen om

allmänna värnpligten. >

2. De värnpligtiges öfningar skola, der icke särskilda omständigheter göra undantag nödiga, försiggå i barackläger.

3. Värnpligtig, som vid inskrifning eller hos befälet anmäler sig och antages till stamsoldat före den tid, då årets beväringsöfning skall börja, inkallas icke till denna öfning.

§ 42. .

1. För höjande af den allmänna färdigheten i vapnens bruk böra gymnastik-, militär- och målskjutningsöfningar bedrifvas i alla skolor för manlig ungdom. Derjemte skall det åligga en hvar, som vill aflägga maturitets-, folkskolelärare- eller annan dermed jemförlig examen, att, derest han icke af sjukdom eller lyte är oförmögen till vapenöfningar, deltaga i tre månaders rekryt- och förberedande korpralskola vid regemente eller bataljon, i ändamål att förvärfva de kunskaper och färdigheter, som anses behöfliga för att blifva vice korpral, allt i enlighet med de närmare bestämmelser, som af Konungen meddelas.

2. Den, som åtnjuter enskild undervisning, skall före deltagande i rekryt- och förberedande korpralskola styrka sig i vapenöfningar ega färdighet, jemförlig med den, som vid inträdet i sådan skola plägar innehafvas af lärjunge från allmänt läroverk eller folkskolelärareseminarium.

§ 43.

1. Stamsoldat får sin första utbildning uti en rekrytskola om ett år, hvarefter han genomgår en korpralskola, som vid fotfolket, fästnings- och positions-artilleriet samt trängen varar i 8 månader och vid rytteriet, fältartilleriet och ingeniörtrupperne 1 år; börande dessa skolor så anordnas, att för manskapet vid rytteriet 10 procent, vid fältartilleriet och ingeniörtrupperne 15 procent samt vid öfriga vapen 20 procent af sammanräknade antalet tjenstgöringsdagar i begge skolorna utgöra permitteringsdagar.

2. Efter den i mom. 1 omförmälda utbildningstid inkallas stamsoldat till 30 dagars repetitionsöfningar årligen.

14 Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.

§ 44.

1. Af manskapsstyrkan vid tvenne i Stockholm förlagda fotfolksregeinenten förblifva, utom manskapet vid de i § 43 mom. 1 omnämnda rekryt- och korprals-skolor, vid hvartdera regementet 4 kompanier om 80 vice korpraler och soldater jemte behöfligt befäl, underbefä1 och spel i ständig tjenstgöring, med iakttagande att 20 procent af samtlige tjenstgöringsdagar för manskapet utgöra permittqringsdagar.

2. Af manskapsstyrkan vid ett i Stockholm förlagdt, rytteriregemente förblifver, utom manskapet vid de i § 43 mom. 1 omnämnda rekryt- och korprals-skolor, eu sqvadron om 150 vice korpraler och ryttare jemte behöfligt befäl, underbefäl och spel i ständig tjenstgöring, med iakttagande att 10 procent af samtlige tjenstgöringsdagar för manskapet utgöra permitteringsdagar.

3. Af manskapsstyrkan vid fästningsartilleri-bataljonen förblifver, utom manskapet vid de i § 43 mom. 1 omnämnda rekryt- och korpralskolor, ett hälft kompani om 40 vice konstaplar och stamsoldater jemte behöfligt befäl, underbefäl och spel i ständig tjenstgöring, med iakttagande att 10 procent af samtlige tjenstgöringsdagar för manskapet utgöra permitteringsdagar.

§ 45.

1. Vid härens särskilda regementen och trängbataljoner finnas följande skolor:

rekrytskolor (stam- och bevärings-),

korpralsskola,

sergeantsskola samt

officers- och underofticers-kurs till utbildande af värnpligtig!

befäl; samt vid de i § 44 omnämnda truppafdelningar dessutom garnisonsskola.

2. Utom dessa skolor finnas vid hären följande gemensamma undervisningsanstalter :

krigsskola,

skjutskolor,

ridskola.

artilleriskjutskola,

artilleri- och ingeniör-högskola,

krigshögskola,

militärläkarekurs och

intendenturskola.

Bil. till Kongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 2.

3. Sergeantskolorna anordnas för meddelande under 1 år af nödig utbildning för befordran till högre underofficersgrader. För den, som önskar inträde vid dessa skolor, gäller såsom vilkor, att hafva med goda vitsord genomgått korpralskola samt ega praktisk fallenhet för tjensten jemte lämpliga befälsegenskaper.

4. Officers- och underofficers-kurserna till utbildande af värnpligtig! befäl anordnas för det antal elever, som dertill anmäler sig.

5. Garnisonsskolorna anordnas för ytterligare utbildning af det i ständig tjenstgöring varande äldre stam manskapet.

6. Samtliga skolor ordnas för öfrigt enligt af Konungen gifna bestämmelser.

§ 46.

1. Om beväringens inkallande och användande för idkets försvar stadgas i lagen om allmänna värnpligten.

2. För upprätthållande af inre ordningen kan Konungen inkalla såväl stammen som allt det manskap, som tillhört densamma och ännu qvarstår i beväringen.

Art. IV.

Anställning af befälet m. fl., befordran och afgång.

§ 47.

1. Bland stammanskapet befordras ett visst antal af dem, som genom stadga och ett godt uppförande samt öfriga egenskaper deraf göra sig förtjenta, efter aflagd vicekorpralsexamen, till vice korpraler. Vice korpral är, sedan han fullgjort den i § 43 mom. 1 föreskrift tjenstgöring, skyldig till deltagande i de årliga repetitionsöfningarna samt beväringsmanskapets rekrytöfningar.

2. Den, som aflagt inaturitets- eller folkskolelärare- eller annan dermed jemförlig examen eller fullgjort andra af Konungen bestämda prof, kan befordras till värnpligtig vice korpral, så vida han visar sig ega lämpliga befälsegenskaper. Om hans skyldighet att fullgöra de honom

16 Bil. till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. N:o 2.

såsom värnpligtig åliggande värnpligtsöfningar, stadgas i lagen om allmänna värnpligten.

§ 48.

1. För att blifva antagen till fast aflöna,d korpral fordras att hafva aflagt korpralsexamen.

2. Värnpligtig vice korpral kan befordras till värnpligtig korpral, så framt han aflagt föreskrifven examen och i öfrigt visat sig ega lämpliga befälsegenskaper. Om hans skyldighet att derefter- fullgöra de honom såsom värnpligtig åliggande värnpligtsöfningar stadgas i lagen om allmänna värnpligten.

§ 49.

1. För att kunna befordras till fast aflönad sergeant fordras att hafva aflagt sergeantsexamen.

2. Värnpligtig korpral må efter fullgjorda värnpligtsöfningar befordras till värnpligtig sergeant, i hvilket fall honom åligger att innan öfvergången i landstormen göra ytterligare 60 dagars öfning, fördelad på 2 år.

§ 50.

1. För att kunna befordras till fast aflönad fanjunkare {styckjunkare) fordras att hafva under tjenstgöring såsom sergeant visat prof på framstående duglighet.

2. Värnpligtig sergeant, som ordentligt fullgjort den honom såsom sådan åliggande tjenstgöring, må vid afgången ur beväringen utnämnas till fanjunkare i landstormen.

§ 51.

Alla hårens underlöjtnanter äro värnpligt.ige underlöjtnanter. Den, som aflagt maturitets- eller annan dermed jemförlig examen eller fullgjort andra af Kongl. Maj:t bestämda prof och derefter bevistat föreskrifven officerskurs, kan befordras till värnpligtig underlöjtnant, så framt han aflagt officersexamen och i öfrigt visat sig ega lämpliga befälsegenskaper. Han har skyldighet att derefter genomgå instruktionstjenstgöring vid trupp och fullgöra de honom såsom värnpligtig åliggande värnpligtsöfningar på sätt i lagen om allmänna värnpligten stadgas.

Bil. till Kongl. Mäj:ts Nåd. Prop. N:o 2.

§ 52.

1. Efter slutad instruktionstjenstgöring kan underlöjtnant, som dertill anmäler sig och befinnes lämplig, beordras till krigsskolan. Derstädes aflagd examen gör honom kompetent för befordran till fast aflönad löjtnant.

2. Efter afslutad instruktionstjenstgöring må underlöjtnant, sedan han fullgjort de honom såsom värnpligtig åliggande värnpligtsöfningar, befordras till värnpligtig löjtnant, i hvilket fall han har skyldighet att innan öfvergången i landstormen göra ytterligare 60 dagars öfning, fördelad på 2 år.

§ 53.

1. För befordran till fast aflönad kapten (ryttmästare) gälla de af Konungen utfärdade bestämmelser.

2. Värnpligtig löjtnant, som ordentligt fullgjort den honom såsom sådan åliggande tjenstgöring, må vid afgången ur beväringen utnämnas till kapten i landstormen.

3. För anställande och befordran i öfrigt af härens befäl gälla af Konungen utfärdade bestämmelser.

§ 54.

För anställande och befordran af härens spel och civilpersonal gälla af Konungen utfärdade bestämmelser.

§ 55.

För den fast aflönade personalens afgång ur hären gälla af Konungen utfärdade bestämmelser.

§ 56.

Det värnpligtiga befälet tillhör, på sätt i lagen om allmänna värnpligten stadgas, beväringens första uppbåd, ända till dess det på grund af sin värnpligtsålder öfvergår i landstormen.

Bih. till Riksd. Prof. 1883. 1 Sami. 1 Afd. 2 Haft.

18 Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Ptop. N:o 2.

Art. V.

Härens hästar.

§ 57.

1. Härens hästar indelas i officer shästar, stamhästar och legda hästar.

2. Officer shästar anskaffas och underhållas i enlighet med följande bestämmelser.

Under fredstid äro officerare skyldige att hafva nedanstående antal tjenstehästar, nemligen:

officerare tillhörande generalitetet, generalintendenten samt öfverstar, öfverstelöjtnanter och majorer af rytteriet, hvardera 3 hästar;

inspektören för trängen, öfverstar af generalstaben, fältartilleriet och fotfolket, chefen för krigshögskolan samt öfverstelöjtnanter och majorer af generalstaben och fältartilleriet, äfvensom kaptener vid generalstaben, ryttmästare och löjtnanter vid rytteriet oeh de hos fördelningsgeneralerne och inspektören för trängen anstälde adjutanter, hvardera 2 hästar;

öfverstar vid fästnings- och positions-artilleriregementet öch ingeniörtrupperna samt öfverstelöjtnanter och majorer vid fotfolket, fästnings- och positions-artilleriregementet, ingeniörtrupperne och trängen äfvensom regeinentsqvartermästare och adjutanter vid fotfolket, hvardera 1 häst. *

Dessa hästar anskaffas genom officerens egen försorg, med följande undantag:

a) kaptener af generalstaben och löjtnanter vid rytteriet äfvensom de hos fördelnirigsgeneralerne och inspektören för trängen anstälde adjutanter erhålla den ene af sina båda hästar af staten sålunda, att den i regeln emottages vid 5 års ålder och efter 7 års begagnande blifver innehafvarens enskilda egendom; samt

b) officer, hvars häst i tjensten så svårt skadas, att den blifver obrukbar, erhåller af staten en fullt tjenstbar ridhäst i den ordning och under de vilkor, som genom särskild föreskrift närmare bestämmas.

För öfrigt skall åt kaptener och löjtnanter vid artilleriet, ingeniörtrupperna och trängen, äfvensom hvarje annan officer eller vederlike, hvilken, utom de här uppräknade, bör vara beriden, genom statens omedelbara försorg tillhandahållas 1 häst hvardera.

Bil. till Kongl. Mnj:t.s Nåd. Prop. N:o 2.

3. Stamhästar anskaffas och underhållas till följande antal:

vid rytteriet, för hvarje regemente....................................... 600, 6,000 st.;

» artilleriet: för hvarje ridande batteri 62 ................. 124,

» » åkande liniebatteri 34 ......... 1,258,

» » positionskompani 10 .............. 60,

samt dessutom för artilleristaben m. fl.

behof........................................................ 12, 1,454 »

» ingeniörtrupperne: för hvarje regemente ............... 65, 130 ,»

» trängen, för hvarje trångbataljon............................... 40, 240 »

Summa 7,824 st.

Ingeniörtruppernes och trängens så ock i allmänhet artilleriets stamhästar äro i ständig tjenstgöring. Af rytteriets hästar bibehålies i tjenstgöring mellan de årliga repetitionsöfningarna endast det för tjenstens behöriga gång erforderliga antal. Tjenstefria hästar ställas i depoter eller utackorderas.

De till utackorderiug afsedda hästar utlemnas vid 8 års ålder till enskilde personer mot- den ersättning, som kan vara nödig, med rättighet för desse att begagna hästarna till ridt och lättare körning. Utackorderade hästar inkallas sedermera i allmänhet blott till de årliga repetitionsöfningarna, men artilleriets äfven till beväringsöfningarna. Hästarne blifva slutligen efter repetitionsöfningarna det år, under hvilket de fylla 13 år, nämnde personers egendom, dock under förbehåll, att hästarne i händelse af krig aflemnas för härens behof intill hösten det år, då de fylla 15 år.

4. Leg da hästar anskaffas årligen till följande antal:

vid artilleriet: för hvarje ridande batteri 36 .................. 72,

» » åkande liniebatteri 30 ........... 1,110,

» » positionskompani 20............... 120, 1,302 st.;

» ingeniörtrupperne: för hvarje regemente.................. 150, 300 »

» trängen: för hvarje bataljon ................................... 30, 180 »

Summa 1,782 st.

Samtliga legda hästar inkallas årligen till tjenstgöring under 30 dagar utom vid det ena ingeniörregementet, der de inkallas under 15

dagar.

5. Hären skall vid dess försättande på krigsfot erhålla sitt ytterligare behof af hästar jemte fordon och seldon såväl för trupperne som för trängen genom kommunernas försorg mot full ersättning, allt på sätt som i särskild lag blifver stadgadt.

20 Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.

§ 58.

Denna lag må icke ändras eller upphäfvas utan Konungs och Riks dags sammanstämmande beslut.

De för lagens tillämpning erforderliga närmare föreskrifter med delas af Konungen.

i

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.

21 N:o 2.

Förslag

till

lag om upprätthållande af härens stamtrupp.

§ i-

Den i härordningen bestämda stamtrupp af 25,000 man hålles under fredstid fulltalig dels genom en bestämd årlig rekrytering af 5,500 man enligt denna lag, och dels genom anställning ånyo af stamsoldat vid utgången af förut aftalad tjenstetid.

Om stamsoldats antagande och tjenstetid stadgas i lagen om härordningen.

§ 2.

Stamtruppens årliga rekrytering vid hvarje regemente (bataljon) ombesörjes i första hand af vederbörande chef, så vidt rekryteringen kan af honom verkställas för den kostnad, som vid beviljande af statsmedel till stamtruppens rekrytering beräknats vara för hvarje man erforderlig.

§ 3.

Har fulla antalet rekryter för året icke, på sätt i § 2 sägs, kunnat inom den 10 Juli erhållas, åligger det kommunerna att bristen i rekrytantalet fylla.

22 Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.

§ 4.

För fullgörande af den kommunerna åliggande rekrytering skall riket indelas i rekryteringsområden, med skyldighet för hvartdera att anskaffa visst antal rekryter.

Denna indelning verkställes af Konungen enligt följande grunder:

1) Rekryteringsskyldigheten fördelas å rekryteringsområdena efter folkmängden, dock med de jemkningar, som erfordras för tilldelande åt hvarje område af visst antal rekryter.

För garnisonsort göres afdrag för det i dess befolkning inberäknade garnisonerade manskapet. Likaledes skall för kommun inom lappmarkerna afdrag ske för den nomadiserande lappbefolkningen.

2) Hvarje rekryteringsområde skall omfatta en eller flera kommuner. Ej må kommun mellan särskilda rekryteringsområden delas.

3) De rekryteringsområden, som äro belägna inom området för samma fotfolksregemente, utgöra ett rekryteringsdistrikt, från hvilket rekryteringen utgår till nämnda fotfolksregemente samt, i mån af återstående rekryteringsskyldighet inom distriktet, till öfriga vapenslag, företrädesvis vid trupp, hvars förläggningsort är belägen inom eller i närheten af distriktet.

4) Från de särskilda områdena inom distriktet utgöres rekryteringen turvis efter lottning. Hvarje område rekryterar i sin tur det vapen, för hvilket rekrytering inom distriktet då erfordras. För det fall att rekrytering till olika vapen samtidigt skall inom distriktet utgå, bestämmes en viss följd, i hvilken rekryteringen af de särskilda vapnen bör af områdena efter deras tur utgöras.

4) Indelningen bör, med hänsyn till folkmängdens vexlingar, hvart 10. år öfverses och rättas.

§5.

Till samma rekiyteringsområde hörande kommuner ega sig emellan öfverenskomma om sättet för rekryteringens verkställande. Kan öfverenskommelse ej träffas, skall rekryteringen för området ombesörjas af dertill utsedde ombud, af hvilka hvarje kommun eger å kommunalstämma välja en och derutöfver, efter folkmängden, en för hvarje fullt tal af 1,000.

Underlåter någon kommun att utse ombud, ega ombuden från den eller de öfriga kommunerna att rekryteringen för området verkställa.

23 Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.

§ 6.

Före den 1 Augusti hvarje år läte Konungens Befallningshafvande skriftligen underrätta kommunerna i hvarje för året rekryteringsskyldigt område inom länet om den rekrytering, särskildt för hvarje vapenslag, som rekryteringsområdet har att fullgöra, med föreläggande för området att föranstalta, det behörigt antal rekryter för området anskaffas och till godkännande uppvisas inför den nämnd, hvarom i nästföljande § sägs. Nämnda underrättelse skall tillställas på landet ordföranden i kommunalstämma samt i stad ordföranden hos stadsfullmägtige eller, der sädane ej finnas, magistraten.

§ 7.

1) För hvarje län skall finnas en rekryteringsnämnd, som har att pröfva och besluta, huruvida de rekryter, hvilka af länets rekryteringsområden inför nämnden uppvisas, kunna godkännas eller icke. Rekryteringsnämnden består af landshöfdingen i länet eller den Konungens Befallningshafvande i hans ställe förordnar, såsom ordförande, samt 2 ledamöter, nemligen en af Konungen beordrad officer samt en af landstinget eller för stad, som ej lyder under landsting, af stadsfullmägtige, till deltagande i nämnden vid stadens rekrytering, vald man, som jemte två suppleanter för hvarje år utses; och gäller i afseende å rätt att afsåga sig sådant uppdrag hvad i 11 § af förordningen om landsting den 21 Mars 1862 är om landstingsman stadgadt. Stockholms stad räknas som särskildt län med egen rekryteringsnämnd, deri öfverståthållaren eller, vid förfall för honom, underståthållaren är ordförande.

2) För att beslut må kunna af nämnden fattas, erfordras att ordföranden och minst en ledamot äro tillstädes. Uppstår skiljaktighet mellan nämndens ledamöter, galle såsom beslut de flestes mening, eller, om endast två ledamöter äro närvarande, ordförandens röst. Vid nämndens sammanträden föres protokoll af den Konungens Befallningshafvande dertill förordnat.

3) Nämnden, som biträdes af en militärläkare, sammanträder, då bristande rekrytering dertill föranleder, den 30 Oktober hvarje år, eller, om helgedag då inträffar, näst föregående dag å ort och tid, som senast sex veckor förut af Konungens Befallningshafvande kungöres.

O O O

§ 8.

Har rekryteringsområde icke fullgjort sin rekryteringsskyldighet innan nämnden åtskiljes, eger vederbörande chef att draga försorg om

24 Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop N:o 2.

anskaffande för sin truppafdelning af bristande antal rekryter mot den lega, som lägst kan betingas.

Chefen insände derefter fullständigt bestyrkt uppgift å rekryteringskostnaderna till Konungens Befallningshafvande, som har att gå i författning om kostnadernas uttagande i laga ordning hos dem. hvilka efter hvad nedan sägs derför hafva att ansvara.

§ 9.

1) Alla kostnader för rekrytering af stam truppen, utöfver den af statsmedel utgående lega och månadslön, skola, ehvad rekryteringen utgjorts af rekryteringsområdena sjelfva eller skett enligt bestämmelserna i § 8, gäldas till lika delar af det rekryteringsskyldiga området och det landstingsområde, inom hvilket rekryteringsområdet är beläget.

2) Landstingsområdets andel i kostnaden skall utgå i förhållande till den allmänna bevillningen enligt de grunder, som i § 47 punkten 2 af förordningen om landsting äro bestämda; och bör förty sådan kostnad i landstingets utgiftsstat intagas.

3) Rekryteringsområdets andel skall mellan särskilda kommuner inom området fördelas efter deras folkmängd, samt inom hvarje kommun utgöras efter de grunder, som äro för kommunalutskylder gällande.

§ 10.

Vid beräkning af folkmängden, då derom i denna lag sägs, skall följas den af statistiska centralbyrån senast offentliggjorda folkräkning i riket.

§ IL

Tvist mellan kommuner rörande rekrytering pröfvas af Konungens Befallningshafvande i länet.

§ 12.

1) Den som icke åtnöjes med Konungens Befallningshafvandes beslut i fråga, som angår rekrytering, eger att deröfver hos Konungen anföra besvär, hvilka sist innan kl. 12 å trettionde dagen efter den, då klaganden af beslutet erhöll del, den dagen likväl oräknad, skola aflemnas till Konungens Befallningshafvande, som öfver besvären infordrar vederbörandes förklaring och, der sådan inkommit eller tiden derför tilländagått, till Konungen insänder samtliga till målet hörande handlingar jemte eget utlåtande.

25 Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.

2) Öfver rekryteringsnämnds beslut må endast vederbörande kommuner anföra besvär; och skall missnöje med beslutet till anteckning i nämndens protokoll anmälas innan nämnden åtskiljes, vid påföljd att besvären eljest Icke upptagas till pröfning.

Besvären skola, strida till Konungen, ingifvas till Konungens Befallningshafvande i länet sist innan klockan 12 å femtonde dagen efter det beslutet föll, den dagen likväl oräknad; hvarefter Konungens Befallningshafvande till Konungen skyndsamt insänder besvären jemte eget utlåtande och nämndens protokoll.

§ 13.

Denna lag må icke ändras eller upphäfvas utan Konungs och Riksdags sammanstämmande beslut.

De för lagens tillämpning erforderliga närmare föreskrifter meddelas af Konungen.

öfvergående stadgande!!.

Denna lag träder i kraft det år, lagen om nya härordningen först skall tillämpas; dock att under den tid, som föregår den nya härordningens fullständiga genomförande, rekryteringen begränsas till det antal rekryter, som, enligt grunderna för öfvergången till den nya härordningen, under hvarje öfvergångsår erfordras.

Det antal rekryter, som med omförmälda begränsning belöper sig på rekryteringsområdena inom hvarje särskildt rekryteringsdistrikt, likasom den eller de truppafdelningar, vid hvilka hvarje distrikt under öfvergångsåren har att för rekrytering ansvara, bestämmes af Konungen; och må under öfvergångsåren, då vid något fotfolksregeinente det för året erforderliga rekrytantal är större än det, hvarför dess rekryteringsdistrikt är för samma år ansvarigt, under det att ett motsatt förhållande vid ett annat fotfolksregeinente eger rum, brist inom det ena rekryteringsdistriktet kunna fyllas med öfverskott från det andra, dervid tillika bestämmes den ordningsföljd, hvari rekryterne för fotfolksregementet i mån af yppad brist skola af hvardera distriktet anskaffas.

Bill. till Riksd. Prof. 1883. 1 Sami. 1 Afd. 2 Häft.

26 Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.

N:o 3.

Förslag

till

lag om allmänna värnpligten.

Art. I.

Allmänna bestämmelser.

§ 1.

Värnpiigt och Hvarje svensk man är pligtig ätt deltaga i fäderneslandets försvar Täåidlrgts" ^rån oc^ mec* kalenderår, under hvilket han fyller tjuguett år, till a er’ och med det, under hvilket han fyller fyratio år.

§ 2.

Frikallelse. Från värnpligtens fullgörande frikallas den, som till följd af lyte,

sjukdom eller annan dylik orsak är till tjenst vid rikets försvar oförmögen.

§ 3.

Bevaring och 1. Värnpligten fullgöres i beväringen och landstormen. Beväringen landstorm. je]ag j första och andra uppbådet. Tjenstetiden är sex år i första uppbådet och derefter sex år i det andra.

I krigstid bestämmer dock endast behofvet tjenstetidens längd för det uppkallade manskapet.

27 Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 2.

2. Under den tid, värnpligtig icke tillhör beväringen, tillhör han landstormen.

§ 4.

Beväringen tillhör hären eller flottan, landstormen endast hären. Värnpiigtens

fullgörande i hären och flottan.

§ 5.

1. Värnpligtig är skyldig att inställa sig till inskrifning i hären Tiden för indier flottan det är, han fyller 21 år. skrifning.

2. Tjenstetiden enligt § 3 mom. 1 beräknas från början af nyss Tjenstetid, nämnda år, äfven om den värnpligtige till följd af laga förfall eller beviljadt uppskof först ett senare år skulle blifva inskrifven.

Har sådan senare inskrifning skett till följd af den värnpligtiges förfallolösa uteblifvande, räknas tjenstetiden från början af inskrifningsåret.

Inställer inskrifven värnpligtig sig icke till tjenstgöring det år, han första gången blifvit till vapenöfning inkallad, räknas hans tjenstetid från början af det år, han inträder i 'tjenstgöring.

§ 6.

Äfven före det år, värnpligten inträder, må yngling anmäla sig Tidigare intill inskrifning och dervid uppgifva den truppafdelning eller flottans skrifni?g kai> station, hvilken han vill tillhöra. För bifall härtill erfordras, att han medsifTaä' är till krigstjenst duglig och i öfrigt lämplig till den tjenst, hvartill han anmäler sig.

Han tillhör likväl första uppbådet, intilldess sex år förflutit från och med det år, då han fylde 21 år. Sådane ynglingar må dock icke vid någon af härens afdelningar eller vid flottans stationer emottagas till större antal än tio procent af årskontingenten.

Hvad i denna lag stadgas om värnpligtige gäller i tillämpliga delar för de enligt denna paragraf inskrifne, äfven innan de i värnpligtsåldern inträdt.

§ 7.

Vapenför värnpligtig inskrifves till vapentjenst; öfrige värnpligtige Värnpligtig* till annan befattning vid hären eller flottan, hvartill de må finnas tjenst lämplige.

28 Bil. till Kongl, Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.

§ 8.

Befrielse un- Rörande inskrifne värnpligtiges befrielse från tjenstgöring under der krigstid, krigstid meddelar Konungen de föreskrifter, som för rikéts tjenst och det allmännas behof finnas vara påkallade.

§ 9.

värnpligtig Värnpligtig, som är lagstadd eller annorledes i annans tjenst eller för ej hindras arbete antagen, må ej af husbonde eller arbetsgifvare hindras att i besa inställa kgrjg tjd. inställa sig till inskrifning, vapenöfning eller annan tjenstgöring.

Värnpligtig, som är förlustig medborgerligt förtroende.

§ 10.

Värnpligtig, som är förlustig medborgerligt förtroende, må ej vapenöfvas, utan skall till lämpliga arbeten användas.

Art. II.

Om inskrifning till utgörande af värnpligten.

§ 11.

tnskrifnings- 1. Riket indelas för de värnpligtiges inskrifning uti områden motområdeD. svarande fotfolkets regementsområden.

2. Hvarje inskrifningsområde delas i visst antal bataljons-, kompani- och afdelningsområden.

§ 12.

Ruiiföringen 1. Vederbörande mantalsskrifningsförrättare åligger att, sedan mantalsskrifningarna blifvit afslutade, med ledning af mantalslängderna och ' pBgtsåider™ i enlighet med de föreskrifter, Konungen utfärdar, uppsätta fullständiga listor till grund för den stamrulla, som skall föras öfver de värnpligtige inom hvarje kompaniområde. Dessa listor skola för granskning öfversändas till vederbörande pastorsembeten, hvilka genom anteckning å dem böra upplysa, dels om någon af deruti upptagne värnpligtige

29 Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.

aflidit eller afflyttat till annan ort, som, då den är känd, bör uppgifvas, dels om och hvilka utom de å listorna upptagne, men till samma åldersklasser hörande personer, efter mantalsskrifningen inflyttat i församlingen, hvarefter listorna, bekräftade med vederbörande pastorers underskrifter, skola af dem till mantalsskrifningsförrättaren återsändas. Mantalsskrifningsförrättaren insänder dessa listor, behörigen transporterade och summerade, till Konungens Befallningshafvande, som ofördröjligen öfversänder dem till vederbörande regementschefsembete. Om den tid, inom hvilken mantalsskrifningsförrättare samt pastorer -skola fullgöra förberörda åligganden, varder särskildt stadgadt.

2. Direktionerna öfver sjömanshusen skola på sätt och inom tid, som Konungen bestämmer, hvarje år insända uppgift å de i sjömanshusens register inskrifne värnpligtige till Konungens Befallningshafvande, som ofördröjligen öfversänder äfven dessa uppgifter till vederbörande regementschefsembete.

3. Chefsembetet läte derefter upprätta fullständiga rullor öfver inskrifningsområdets värnpligtige af de tolf första årsklasserna.

4. Presterskapet samt landstatens tjensteman, synnerligen mantalsskrifningsförrättare, så ock direktionerna öfver sjömanshusen, vare pligtige att, i allt hvad på dem kan ankomma, tillhandagå vederbörande befäl med de upplysningar och det bistånd, som af dem kunna äskas för de värnpligtiges redovisande och inskrifning.

5. Der anteckningar motsvarande husförhörslängderna föras af annan myndighet än presterskapet, skola presterskapets skyldigheter enligt denna § åligga sådan myndighet.

§ 13.

1. Hvarje år skall på tider och ställen, som af Konungens Befallningshafvande efter vederbörande regementschefs hörande bestämmas, inskrifning inom de särskilda inskrifningsornrådena förrättas med de värnpligtige, som under året fylla 21 år, samt med de äldre värnpligtige, hvilka vid föregående inskrifningsförrättningar bort vara tillstädes, men uteblifvit eller vid sådan förrättning erhållit uppskof med inskrifning.

2. Värnpligtig, som är inskrifven vid sjömanshus, redovisas inom det inskrifningsområde, der sjömanshuset är beläget.

3. Inkallelse till inskrifningsförrättning verkställes af Konungens Befallningshafvande genom kungörelse.

Värnpligtigs

inskrifning.

30 Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.

Personlig inställelse ocli mottagande af inskrifningsbok.

Inskrifning utom hemorten.

Uppskof med inskrifning.

§ 14.

Vid inskrifningsförrättning är hvarje till densamma inkallad värnpligtig skyldig att personligen inställa sig'med undantag af den, som är inskrifven å sjömanshus.

Till inskrifningsförrättning skola vederbörande tjensteman införskaffa de värnpligtiges prestbetyg.

Efter inskrifningen erhåller den värnpligtige en inskrifningsbok, hvari skall af vederbörande befäl antecknas hvad som beträffande hans värnpligt är af vigt att kunna styrka, såsom fullgjord tjenstgöringsskyldighet med mera dylikt.

§ 15.

Värnpligtig må undergå inskrifning å den ort, der han vistas, äfven om han derstädes icke är inantalsskrifven, men skall i sådant fall hos vederbörande inskrifningsnämnd anmäla sig och dervid förevisa af honom sjelf anskaffadt. prestbetyg. Sådan värnpligtig anses dock fortfarande tillhöra det område, der han är inantalsskrifven, så vidt han icke till annat område i laga ordning öfverflyttar.

Art. III.

Om uppskof med inskrifning och tjenstgöring.

§ 16.

Uppskof med inskrifning till nästföljande års inskrifningsförrättning kan medgifvas:

a) den, som af en eller annan möjligen öfvergående anledning, såsom tillfällig sjukdom, försenad kroppsutveckling eller dylikt, vid inskrifningsförrättningen befinnes till tjehsten oförmögen eller olämplig; samt

b) ende arbetsföre sonen till orkeslös eller vanför fader eller till enka, äfvensom ende arbetsföre brodern till ett eller flera minderåriga eller vanföra fader- och moderlösa syskon, dock endast såvida sagda

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.

föräldrar eller syskon äro .af sonens eller broderns arbete för sitt uppehälle beroende och med honom sammanbo.

Förefinnes dylik anledning till befrielse ännu vid inskrifningsförrättningen det år, under hvilket den värnpligtige fyller sitt 24. lefnadsår, frikallas han under fredstid från värnpligtens fullgörande i beväringen.

§ 17-

Uppskof med den i § 27 omförmälda tjenstgöring vid hären eller uppskof med flottan under fredstid kan till det år, under1 hvilket värnpligtig fyller 22 tjenstgöring, år, medgifvas:

a) värnpligtig, som idkar studier och styrker sig behöfva sådant uppskof för afslutande af redan fortskriden lärokurs;

b) å sjömanshus inskrifven värnpligtig, som enligt intyg från sjömanshusdirektionen är förhyrd för längre resa å handelsfartyg och som till följd deraf icke utan väsentlig olägenhet kan, så länge resan fortvara^ inställa sig;

c) annan värnpligtig, så vidt giltiga skäl för uppskofvets beviljande pröfvas vara anförda, såsom att han sjelf förvaltar och brukar honom tillhörig fast egendom eller sjelf drifver honom tillhörig handels-, fabriks- eller annan industriel rörelse, samt vid inskrifningsförrättningen befinnes af en eller annan anledning icke hafva varit i tillfälle att på lämpligt sätt ordna om fastighetens eller rörelsens skötande under den tid, han för sin militära tjenstgöring skulle blifva frånvarande.

Art. IV.

Om inskrifningsnämnd. och inskrifningsrevision.

§ 18.

För hvarje bataljonsområde skall finnas en inskrifningsnämnd, be- inskrifningsstående af områdets befälhafvare såsom ordförande samt fyra ledamöter, nämndens nemligen en af Konungens Befallningshafvande i det län, till hvilket sättning' största delen af området hörer, dertill förordnad lagfaren man, äfvensom för hvarje kompaniområde den rullförande kompaniofficern samt två inom samma område bosatte, icke militäre personer, hvilka jemte ett lika antal suppleanter väljas hvarje gång för två år af landstinget

Inskrifnings-

nämndens

åligganden.

32 Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 2.

eller, der kompaniområde utgöres af stad, som ej under landsting lyder, af stadsfullmägtige. En af de sålunda utsedde ledamöter^ och en af suppleanterne afgå dock efter lottning vid slutet af det år, då denna lag vunnit tillämpning, hvarefter en ledamot och en suppleant årligen väljas. Omfattar kompaniområde landsdelar, hörande under olika landsting, eller landsdel och stad, som ej under landsting lyder, väljas särskilt för hvarje sådan landsdel eller stad två ledamöter i nämnden jemte lika antal suppleanter. De af landsting eller stadsfullmägtige valde ledamöter eller, i händelse de äro hindrade, deras suppleanter deltaga i nämndens förrättningar endast i hvad angår det område, för hvithet de blifvit valde.

För att beslut må kunna af nämnden fattas, erfordras att ordföranden och minst 2 ledamöter äro tillstädes. Nämndens ordförande och ledamöter hafva lika rösträtt. Falla rösterna lika, galle ordförandens mening.

Nämnden biträdes af en läkare.

§ 19-

Inskrifningsnämnden, hvars ledamöter sammankallas af Konungens Befallningshafvande, tillkommer och åligger:

a) att verkställa de i § 13 omnämnda inskrifningar samt dervid i flottan inskrifva de värnpligtige, hvilka i § 25 mom. 1 omförmälas;

b) att pröfva och besluta om de i §§ 2, 16 och 17 omnämnda frikallelser och uppskof;

c) att mottaga de inskrifnes anmälningar rörande de vapenslag, de önska tillhöra;

d) att pröfva och yttra sig om de inskrifnes lämplighet för det ena eller andra vapenslaget eller för arman befattning vid hären eller flottan;

e) att tillställa de inskrifne den i § 14 omnämnda inskrifningsbok, i hvilken nämndens beslut bör vara antecknadt, och med hvilken bör följa ett utdrag af denna lag samt af andra lagar och stadganden rörande krigsmagten; börande sådan inskrifningsbok för värnpligtig, som är å sjömanshus inskrifven och icke vid förrättningen sig inställer, öfversändas till vederbörande sjömanshusdirektion, der inskrifningsboken får af den värnpligtige afhemt.as;

f) att förordna om de värnpligtiges öfverförande vid behörig tid såväl till beväringens andra uppbåd som till landstormen.

Öfver nämndens beslut föres protokoll af den utaf Konungens Befallningshafvande förordnade ledamoten, och skola, innan nämnden lem-

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.

nar förrättningsstället, såväl inskrifningslängderna som protokollet a nämnden underskrifvas.

§ 20.

Öfver inskrifningsnämndens beslut må besvär anföras endast af ledamot i nämnden eller af värnpligtig, som beslutet rörer. Dessa besvär skola ställas till den i nästföljande § omförmälda inskrifningsrevision samt inom fjorton dagar efter beslutets meddelande ingifvas till Konungens Befallningshafvande i det län, inom hvilket förrättningen egt rum. Besvären må äfven inom behörig tid med posten insändas; dock skall i sådant fall behörigen styrkas, att den klagande egenhändigt undertecknat besvärsskriften eller att densamma på hans begäran eller med hans samtycke blifvit uppsatt.

§ 21.

För hvarje regementsområde skall finnas en inskrifningsrevision, bestående af landshöfdingen i det län, till hvilket största delen af området hörer, såsom ordförande samt af fyra ledamöter, nemligen regementschefen äfvensom för hvarje till regementsområdet hörande län, eller ej under landsting lydande stad, tre inom länet eller staden bosatte män, som jemte tre suppleanter utses för tre år af landstinget eller, för stad, som icke lyder under landsting, af stadsfullmägtige. Efter lottning afgå dock en af de sålunda utsedde ledamöterne jemte en suppleant vid slutet af första året samt ytterligare en ledamot och en suppleant vid slutet af andra året från det, denna lag vunnit tillämpning. Fn ledamot och en suppleant väljas årligen i de afgåendes ställe, hvarje gång för tre år.

De af landsting eller stadsfullmägtige valde ledamöter eller, i händelse de äro förhindrade, deras suppleanter deltaga i nämnda förrättning endast i hvad den angår det område, för hvilket de blifvit valde.

Om det antal ledamöter, som för beslut erfordras, så ock om omröstning galle för inskrifningsrevision hvad i § 18 är om inskrifningsnämnd stadgadt.

Revisionen biträdes af regementsläkaren och en dertill förordnad •civilläkare.

§ 22.

Inskrifningsrevisionen, som sammanträder på kallelse af ordföranden, tillkommer:

a) att pröfva och afdöma besvär mot inskrifningsnämnds beslut;

Bill. till Riksrf. Prof. 1883. 1 Sami. 1 Afä. 2 Höft. 5

ft

Besvär öfver inskrifningsnämndens beslut.

Inskrifnings*

revisionens

samman-

sättning.

Inskrifnings-

revisionens

verksamhet.

34 Bil. till Kongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 2.

Iuskrifningsrevisionens beslut må ej öfverklagas.

Tjenstskyldighet vid bestämdt vapen.

Värnpligtigs inskrifning i flottan.

Värnpligtigs hänvisning till hären.

b) att granska sådana inskrifningsnämnds beslut, öfver hvilka olika meningar varit inom nämnden till protokollet antecknade;

c) att bland de värnpligtige, som enligt § 19 dertill pröfvats lämplige, uttaga det antal, som från inskrifningsområdet skall tilldelas rytteriet, artilleriet, ingeniörtrupperne och trängen. hvarvid i första rummet till nyssnämnda vapen uttagas de, hvilka dertill sig anmält;

d) att i afseende å dem, hvilka enligt § 25 mom. 2 skola i flottan inskrifvas, tillämpa hvad här ofvan blifvit om inskrifning till specialvapen föreskrifvet:

Inskrifningsrevisionens beslut öfverlemnas till Konungens Befallningshafvande för att genom dess försorg vederbörande kungöras.

§ 23.

Ej må i inskrifningsrevisionens beslut ändring sökas.

Art. V.

Om de värnpligtiges tjenstskyldighet i beväringen.

§ 24.

Värnpligtig är skyldig att tjenstgöra vid det vapen, i hvilket han inskrifves.

§ 25.

1. I flottan inskrifvas:

a) å sjömanshus inskrifne värnpligtige, samt

b) lotsar och lotslärlingar.

2. Dessutom skola till det antal, som Konungen pröfvar erforderligt, i flottan inskrifvas andra yrkesmän, som anses vara för flottan behöflige.

3. Alle värnpligtige, som icke blifvit inskrifne i flottan, äro underkastade inskrifning i hären.

Bil, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.

*

§ 26.

Värnpliktige uttagas ur inskrifningsområden på sätt §§ 19 och 22 uttagning till bestämma, till rytteriet, artilleriet, ingeniörtrupperne, trängen och flottan, oIika vapen' hvarefter öfrige värnpligtige tillhöra det fotfolksregemente, inom hvars område de äro inskrift, egande dock Konungen att i mån af behof utjemna större olikheter i styrka regementena emellan.

§ 27.

1. Värnpligtig är, sedan han blifvit inskrifven, skyldig att för sin Värnpligtig» utbildning tjenstgöra under fredstid i 90 dagar, hvilken "tjenstgöring utbildningstid skall fullgöras vid rytteriet, artilleriet och ingeniörtrupperne samt flottan under det första året, men vid fotfolket och trängen under två år med 70 dagar under det första året och 20 dagar under det derpå följande.

2- Från deltagandet i de 20 första dagarnes vapenöfningar befrias värnpligtig vid hären, om han, vid anställd pröfning, visar sig dels hafva förvärfvat den skjutskicklighet, som af rekryt fordras för att blifva godkänd i skjutning, dels ock ega den färdighet i vapenföring, marsch och manöver, som af värnpligtig under motsvarande öfningstid i allmänhet vinnes.

0. Från all öfning i fredstid befrias:

a) lotsar och lotslärlingar,

b) värnpligtig, som styrker att han vid ingången af det år, då han »fyller 21 år, varit vid sjömanshus inskrifven minst 4 år och deraf under minst 12 månader haft anställning i utrikes sjöfart; med skyldighet likväl att för åtnjutandet af sådan befrielse tillhöra flottans reserv till 82 års ålder, då han öfvergå!’ i landstormen.

§ 28.

1. Då rikets försvar det kräfver, må Konungen efter statsrådets Uppbåd till hörande till tjenstgöring inkalla beväringens första uppbåd eller de större fjenstsoriilgeller mindre delar deraf, som finnas behöfliga.

2. Derest i anseende till krig eller fara för krig det för rikets försvar finnes nödigt, att äfven beväringens andra uppbåd, eller någon del deraf i skilda orter eller vid olika vapen, inkallas, må Konungen derom förordna, sedan Han statsrådet hört och, såvida Riksdagen ej är samlad eller inom trettio dagar sammanträda skall, låtit riksdagskallelse utfärda.

36 Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.

3. Utom de förenade rikenas gränser må beväringens första uppbåd vid hären användas endast till rikets försvar, och efter det att statsrådet blifvit hördt samt riksdagskallelse utfärdats. Utan Riksdagens medgifvande må beväringens andra uppbåd icke användas utom de förenade rikenas gränser.

§ 29.

^etförin- Värnpligtig inkallas till tjenstgöring af vederbörande befäl antingen tjenstgöring, genom kungörelse, som minst två gånger uppläses i kyrkorna och införes i en eller flera af ortens tidningar, eller genom omedelbar order.

§ 30.

^rättning" Värnpligtig vare skyldig att, då han är inkallad till tjenstgöring, verkställa den tjensteförrättning, honom af vederbörande befälhafvare anvisas; dock att personer med särskild yrkeskunskap företrädesvis användas i de förrättningar, der denna deras yrkeskunskap kan vara påkallad.

§ 31.

När vänlig- Till tjenstgöring inkallad värnpligtig är underkastad de i krigslag der krigslag" gifna bestämmelser, såväl under all tjenstgöring och under marscher, då han står under militärbefäl, som ock i fråga om åtlydnad af påbud, hvarigenom han inkallas till tjenstgöring.

i

§ 32.

Mönstrings- De till beväringen hörande värnpligtige, som icke under årets lopp ick^inkaikd^ vant inkallade till tjenstgöring, skola undergå mönstring kompanivis eller, då kompaniområdets vidsträckthet dertill föranleder, socknevis, dock äro de å sjömanshus inskrifne från inställelse vid dylik mönstring befriade, så ock öfrige värnpligtige, hvilka till befälet aflemna tillförlitlig uppgift om sin bostad.

§ 33.

rluflrfoch 1 • För värnpligtig, som tillhör beväringen, gäller: anmälnings- a) att lian under hela sin tjenstetid tillhör det vapen, vid hvilket skyldighet. han fatt sin första utbildning;

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.

b) att den, som blifvit inskrifven i hären, skall, då han till annat inskrifningsområde afflytta!.', tillhöra vid fotfolket det regemente, inom hvars område han inflyttar, samt vid öfriga vapen den truppafdelning, som erhåller manskap från sistnämnda område, hvaremot värnpligtig vid flottan tillhör, derest han är å sjömanshus inskrifven, den flottans station, s-om erhåller värnpligtige från det sjömanshus, der han senast inskrifvits, men i annat fall den station, som är närmast belägen till det inskrifningsområde, i hvilket han är bosatt;

c) att, om han icke är till tjenstgöring inkallad, när landstormen inom hans ort uppbådas, han är pligtig utgå med densamma och då har liks^ skyldighet med landstormsman.

2. För den i hären inskrifne värnpligtige, som tillhör beväringens första uppbåd, gäller dessutom:

a) att, om han vill för längre tid än en månad vistas utom kompaniområdet, anmälan derom skall före afresan göras hos vederbörande kompanibefäl;

b) att, vid afflyttning till annat kompaniområde för att der mantalsskrifvas, han är pligtig derom göra anmälan såväl före afflyttningen hos det kompanibefäl, hvarunder han förut stått, som ock, inom en månad efter ankomsten till den nya boningsorten, hos närmaste befäl vid det kompani, inom hvars område han inflyttat.

8. Värnpligtig vid flottan, som är inskrifven å sjömanshus och tillhör första uppbådet, är skyldig att, då han flyttar från ett sjömanshus till annat, derom göra anmälan hos kompanibefälet vid såväl det ena som det andra af de kompaniområden, inom hvilka dessa sjömanshus äro belägna, men, derest han upphör att vara vid sjömanshus inskrifven, skall dylik anmälan göras, dels hos kompanibefälet vid det kompaniområde, inom hvilket det sjömanshus är beläget, der han senast varit inskrifven, dels hos befälet vid det kompani, inom hvars område han är bosatt, börande sålunda föreskrifna anmälningar ske senast en månad efter det ombyte af eller afgång från sjömanshus egt rum.

Första uppbådet tillhörande värnpligtig vid flottan, hvilken icke är vid sjömanshus inskrifven, vare underkastad de i mom. 2 gifna bestämmelser rörande anmälan vid tillfällig vistelse utom kompaniområdet eller vid afflyttning.

4. De i mom. 2 och 3 af denna paragraf oinförmälda anmälningar må af den värnpligtige göras antingen omedelbart eller ock genom vederbörande presterskap eller sjömanshusdirektion.

Skolungdoms

värnpligts-

öfning.

Värnpligtigt befäls värnpligtsöfning.

Stamsoldats

värnpligts-

öfning.

Värnptigtige vid flottans stam och

i

38 Bil. till Kongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 2.

§ 34.

Fullgörandet af de särskilda vapenöfningar, Indika äro föreskrifna för maturitets-, folkskolelärare- eller andra dermed jemförliga examina, befriar icke från den för alla gemensamma medborgerliga skyldigheten att undergå den tjenstgöring, som enligt § 27 värnpligtig i allmänhet åligger; dock må efter aflagd examen värnpligten fullgöras med tjenstgöring under hvartdera af tre på hvarandra följande är.

§ 35.

1. Den, som vunnit anställning vid hären såsom värnpligtigt befäl och ännu icke fullgjort den öfning, honom på grund af den allmänna värnpligten åligger, skall efter afslutad utbildningskurs för nämnda anställning fullgöra detta åliggande med 30 dagars tjenstgöring under hvartdera af tre på hvarandra följande år.

Har lian före anställningen såsom värnpligtigt befäl fullgjort någon del af sin värnpligtsöfning, befrias han efter afslutad utbildningskurs från motsvarande tids öfning i beväringen.

2. Det värnpligtiga befälet vid hären tillhör beväringens första uppbåd, ända till dess det, på grund af sin värnpligtsålder, öfvergår i landstormen.

§ 36.

1. För stamsoldats värnpligtsskyldighet i hären gäller, att, om han icke före antagandet till stamsoldat fullgjort sin värnpligtsöfning, han efter afslutad utbildningskurs i stammen skall fullgöra värnpligten med 30 dagars tjenstgöring under hvartdera af de tre derpå följande åren, så framt han icke såsom stamsoldat qvarstår öfver tvenne år, i hvilken händelse han för hvarje år derutöfver fritages från 30 dagars öfningstid.

Har han före inträdet i stammen fullgjort någon del af sin värnpligtsöfning, befrias han efter afslutad utbildning till stamsoldat från motsvarande tids öfning i beväringen.

2. Stamsoldat, som öfvergått i beväringen, tillhör, så länge han i följd af sin värnpligt qvarstår i beväringen, dess första uppbåd.

§ 37.

Den, som innehaft anställning vid flottans stam eller reserv minst 5 år, anses dermed hafva fullgjort sin värnpligt, men skall, efter erhållet

reserv.

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2. 39

afsked, tillhöra flottans reserv till 32 års ålder samt derefter landstormen.

Art. VI.

Om de värnpligtiges underhåll och förmåner i beväringen.

§ 38.

1. Under marsch till och från mötesplatsen erhåller värnpligtig för Förmåner unförsta dagen 75 öre och för hvarje marschdag derutöfver 1 krona 50 öre der rai‘racl1i marschaflöning. Denna aflöning utgår dock för värnpligtig, åt hvilken underhåll in natura genom kronans försorg bestås, endast med 37 öre

under första marschdagen och med 75 öre under hvarje marschdag derutöfver.

2. Under öfrig tjenstgöring erhåller värnpligtig underhåll, sjuk- Förmåner unvård, beklädnad, utredningspersedlar och annan erforderlig utrustning tjenstgöring samt dessutom 20 öre om dagen, allt enligt särskilda bestämmelser.

3. Värnpligtig, som under tjenstgöring ådrager sig sådan skada, Pensionering, att hans arbetsförmåga derigenom i större eller mindre mån minskas, erhåller det understöd eller den pension, som författningarna rörande pensionering vid hären eller flottan bestämma.

Art, VII.

Om landstormen.

§ 39.

Landstormen kan endast under krig och till hemortens försvar upp- Landstormskallas efter derom af Konungen i statsrådet fattadt beslut. Uppbådad man.s 4.ien8tlandstormsman är underkastad i krigslag gifna bestämmelser. g°dighé£yl"

§ 40.

1. Under hvarje fotfolksregemente hör den inom dess inskrifnings- Landstormens område befintliga landstormen. indelning.

40 Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.

Landstormens

tjenstgörings-

område.

Befäl vid landstormen.

Landstormsmans underhåll och förmåner.

Underlåten anmälan om flyttning.

Uteblifvande från inskrifning.

2. Landstormen delas i landstormsafdelningar, hvar och en bestående af allt till landstormen hörande manskap inom ett kompaniområde.

3. Hvarje landstormsafdelning delas i sockenafdelningar, så att allt landstormsmanskap från en och samma socken kommer att tillhöra samma sockenafdelning.

§ 41.

Landstormen må icke föras utom området för eget och närmast tillgränsande regementen.

§ 42.

1. Befälhafvare inom kompaniområde är under fredstid befälhafvare äfven för områdets landstormsafdelning.

2. Befälhafvare för sockenafdelningarna förordnas af fördelningsgeneralen, och ega desse befälhafvare att utse behöfligt underbefäl.

3. Under krig förordnar Konungen befälhafvare för de större afdelningar af landstormen, som då kunna bildas.

§ 43.

Landstormsman är under tjenstgöring pligtig att sjelf förse sig med kläder och att, derest staten icke kan genast vid uppkallandet anskaffa föda, under tiden förse sig äfven med sådan, mot ersättning af staten enligt länets markegångspris för soldatportion.

Vapen, ammunition samt fälttecken, angifvande landstormsmans egenskap af krigsman, tillhandahållas af staten.

Art. VIII.

Om påföljd för åsidosättande af denna lags föreskrifter och om laga förfall.

§ 44.

Värnpligtig, som utan laga förfall underlåter fullgöra, hvad honom enligt § 33 mom. 2 och mom. 3 åligger, böte för hvarje gång fem kronor.

§ 45.

1. Värnpligtig, som förfallolöst uteblifver från den i § 13 omförmälda inskrifningsförrättning, böte första gången tio kronor, och, för

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.

hvarje gång han ånyo dermed beträdes, tjugo kronor, samt vare dessutom i hvarje fall underkastad äfventyr att blifva heintad på egen bekostnad.

2. Värnpligtig, som på grund af § 15 inställer sig vid inskrifningsförrättning å annan ort, än der han är mantalsskrifven, men dervid försummar aflemna prestbetyg, samt till följd deraf icke kan emottagas, anses lika med den, som icke instält sig till inskrifningsförrättning.

§ 46.

Värnpligtig, som bort inställa sig till sådan mönstring, som i § 32 omnämnes, men utan laga förfall uteblifvit, böte hvarje gång fem kronor.

§ 47.

1. Såsom laga förfall för uteblifvande från inskrifning eller tjenstgöring eller för annan uraktlåtenhet att fullgöra denna lags bestämmelser anses, om man är sjuk, om man är i konungens och rikets tjenst uppbådad eller faren eller om man sitter i häkte; vederbörande dock obetaget att, då andra än nu sagda förfall förebäras, pröfva, om de äro af den vigt, att de må gälla såsom ursäkt.

2. För vid sjömanshus inskrifven värnpligtig skall dessutom såsom laga förfall för inställelse till sjökrigstjenst räknas att vara på utrikes sjöresa stadd; inträdande dock tjenstskyldigheten, så snart den värnpligtige anländer till svensk hamn eller sammanträffar med svenskt örlogsfartyg.

§ 48.

Sjukdom skall, för att såsom laga förfall anses, styrkas med behörig läkares intyg, hvilket den värnpligtige är skyldig sjelf anskaffa. Kan han ej skaffa läkarebetyg, vare honom tillåtet att styrka förfallet med intyg af prest i församlingen eller af ordförande i kommunalstämma eller kommunalnämnd.

Försummelse att aflemna prestbetyg.

Försummad inställelse till mönstring.

Laga förfall.

Intyg om sjukdom.

Bih. till Piksd. Prot. 1883. 1 Sami. 1 Afd. 2 Käft.

42 Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.

Art. IX.

Om åtal, så ock om användning af böter enligt denna lag.

§ 49.

Åtal. Förseelser mot denna lag åtalas af allmän åklagare. Böter, som en-

Boters an- lagen utgå, skola afsättas till bildande af en invalid- eller pensions-

fond för värnpligtige, hvilka under tjenstgöring erhållit sådan skada, att de derigenom blifvit i större eller mindre män oförmögne att sig med arbete försörja, samt för enkor och barn efter värnpligtige, som aflidit i krig eller till följd af i krig ådragen sjukdom eller skada, dock utan att sådant för närvarande medför någon rubbning af den de värnpligtige i § 38 mom. 3 tillförsäkrade rätt till understöd.

Öfvergående stadganden.

§ 50.

1. Förlängningen i nu gällande öfningstid för de värnpligtige skall ske efter hand på följande sätt:

vid fotfolket och tv äng en:

under andra året eller året näst efter det, då denna lag träder i kraft, öfvas värnpligtige, tillhörande första årsklassen, i 30 dagar och värnpligtige, tillhörande andra årsklassen, i 15 dagar;

under hvartdera af tredje och fjerde åren öfvas värnpligtige, tillhörande första årsklassen, i 30 dagar och värnpligtige, tillhörande andra årsklassen, i 20 dagar;

under hvartdera af femte, sjette, sjunde, åttonde och nionde åren öfvas värnpligtige, tillhörande första årsklassen, i 40 dagar och värnpligtige, tillhörande andra årsklassen, i 20 dagar; och

under hvartdera af tionde, elfte, tolfte, trettonde och fjortonde åren öfvas värnpligtige, tillhörande första årsklassen, i 60 dagar och värnpligtige, tillhörande andra årsklassen, i 20 dagar, hvarefter bestämmelsen här ofvan i § 27 träder i kraft; samt

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.

vid öfriga specialvapen och flottan:

under andra året eller året näst efter det, då denna lag träder i kraft, öfvas värnpligtige, tillhörande första årsklassen, i 50 dagar och värnpligtige, tillhörande andra årsklassen, i 15 dagar;

under hvartdera af tredje och fjerde åren öfvas värnpligtige, tillhörande första årsklassen, i 50 dagar;

under hvartdera af femte, sjette, sjunde, åttonde och nionde åren öfvas värnpligtige, tillhörande första årsklassen, i 60 dagar; och

under hvartdera af tionde, elfte, tolfte, trettonde och fjortonde åren öfvas värnpligtige, tillhörande första årsklassen, i 80 dagar, hvarefter bestämmelsen här ofvan i § 27 tråder i kraft.

2. Under öfvergångstiden befrias värnpligtig vid hären, som innehar de färdigheter, hvarom i § 27 nämnes, under andra till och med nionde året från 15 dagars samt derefter från 20 dagars öfning.

3. Den i § 38 mom. 2 fastställda dagaflöning af 20 öre utgår till värnpligtig först då längre öfningstid, än den nu gällande, för honom inträder.

§ 51.

Invånare å Gotland, hvilken före ingången af det år, denna lag träder i gällande kraft, fylt 21 år, skall tillsvidare på förut öfligt sätt fullgöra sina skyldigheter i afseende å öns försvar.

§ 52.

Af Konungen bestämmes om och i hvad mån samt under hvilka vilkor befrielse från de i denna lag föreskrift^ skyldigheter må kunna tills vidare medgifvas den nomadiserande lappbefolkningen.

§ 53.

Denna lag må icke ändras eller upphäfvas utan Konungs och Riksdags sammanstämmande beslut.

De för lagens tillämpning erforderliga närmare föreskrifter meddelas af Konungen.

Lappbefolk-

ningen.

44 Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.

N:o 4.

Förslag

till

lag om öfvergång från nuvarande till den nya härordningen.

§ i.

De nya lagar onj härordningen, om upprätthållande af härens stamtrupp och om allmänna värnpligten, som nu äro gillade och antagne, skola lända till efterrättelse från den 1 Januari 1884, dock med iakttagande af hvad här nedan för öfvergången stadgas.

§ 2.

öfvergångstiden bestämmes till 15 år och indelas i sex perioder, af hvilka:

1. perioden utgöres af ett år,

2. » » » ett »

3. » » » två »

4. » » » fem »

5. » »> » fem » och

6. » » » ett »

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. AT:o 2.

§ 3.

De olika utvecklingsstadierna i värnpligtsöfningarnas utsträckning bestämmas i § 50 af lagen om allmänna värnpligten.

§ 4.

Rekrytkontingenten för stammen under första året bestämmes till 2,700 man med en årlig tillväxt af 200 man till och med det femtonde året.

§ 5.

1. Officer skår ens tillökning å de nuvarande, i nya härordningen bibehållna, truppafdelningarna sker endast småningom, men å de nya truppafdelningarna i mån af behofvet för inskrifningsväsendets ordnande och tjenstgöringens upprätthållande vid regementenas (bataljonernas) skolor.

2. De nya platserne såväl vid de gamla som vid de nyuppsatta truppafdelningarna fyllas företrädesvis genom transporter från de till indragning afsedda regementen och kårer.

3. Öfverflyttningen kan, om Kongl. Maj:t så för godt finner, genast verkställas, hvarvid den öfverflyttade eger att uppbära lön vid den truppafdelning, på hvilken han blifvit placerad, derigenom att motsvarande lön å den truppafdelning, han förut tillhört, dit öfverföres. Dessa öfverflyttningar föranleda ej till någon befordran å de truppafdelningar, hvarifrån öfverflyttningen skett, såvida ej förhållandet mellan de olika graderne derigenom skulle komma att väsentligen rubbas.

§ 6.

Nuvarande underlöjtnantsbeställningar på stat indragas inom de tre första åren med omkring V3 om året genom vederbörandes uppflyttning till löjtnanter af andra klassen.

§ 7.

Tillökningen inom under officer sgraden sker under de första öfvergångsåren jemförelsevis långsamt, men påskyndas småningom under öfvergångstidens lopp, så att hela antalet underofficerare är uppsatt, när härordningen träder i full kraft.

46 Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.

§ 8.

Rekryteringen af manskap upphör vid rust- och rotehållsregementena omedelbart efter det lagen om nya härordningen blifvit antagen. Under återstående delen af det år, då detta skett, betalas för ledigblifna nummer i enlighet med nu gällande bestämmelser tillfälliga vakansafgifter, hvilka användas till aflönande af volontärer; skolande från och med följande året vakansafgifter erläggas på det sätt, som i lag om afskrifning af rustnings- och roteringsbesvären varder stadgadt.

§ 9.

Rekapitulation af manskap å ny stat förekommer i allmänhet ej å de gamla truppafdelningarna, förrän sammanlagda nummerstyrkan af manskap å ny och gammal stat understiger den i den nya härordningen faststälda numerären, med undantag dock för vice korpralerne, hvilka redan från och med tredje öfvergångsåret tillåtas rekapitulation.

§ 10.

Vid öfvergångstidens slut öfvertages det då i tjenst qvarstående indelta manskap af staten; dock skall detta manskap, der det är aflönadt med torp, bibehållas vid torpet jemte öfriga af rusthållet eller roten utgående förmåner.

§ 11.

Manskapet vid indelta armén tillförsäkras från och med tionde öfvergångsårets början samma pensionsrättigheter vid uppnådda 40 års ålder, som det förut haft efter fylda 50 lefnadsår.

§ 12.

1. Då rusthållsmanskap afgår, öfverlemnas mundering och persedlar till staten, så ock den afgångne ryttarens häst med tillhörande persedlar. Vid det roterade rytteriet öfverlemnas likaledes hästen vid ryttarens afgång. Sådant öfverlemnande af häst och persedlar, hvarom nu är sagdt, skall dock i hvarje fall ske senast vid öfvergångstidens slut.

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.

2. För alla de nummer, vare sig vid rytteriet eller infanteriet, som hitintills varit anslagna eller indragna till vissa ändamål, såsom till underofficerare, till musiken, till hållande af sqvadronshingst m. in., skola hästar och persedlar öfverlemnas till staten i den mån gällande vakanskontrakt tilländalöpa.

3. Rusthåll eller rote, som vid tiden för den nya härordningens antagande har skyldighet att hålla häst, skall, om staten så fordrar, från den tid vakanskontrakt upphört att gälla, eller karl afgått, under öfvergångstiden, och så länge det regemente eller kår, hvartill rusthållet eller roten hörer, såsom indelt icke är upplöst, ombesörja vård och utfodring af staten tillhörig häst under de tider, då hästen icke för Kronans räkning tages i anspråk, emot ersättning, hvars belopp i markegångstaxan årligen bestämmes.

§ 13.

Cliefseinbetena (regementsbefälen med regementsintendenter m. fl.) beräknas från och med den 1. Oktober under det år, den nya härordningen träder i kraft, intaga de förläggningsorter, som för dem bestämmas.

§ 14-

Af generalbefälen ordnas fem vid öfvergångstidens början på så sätt, att de bestämda tjenstemännen tillsättas, hvarefter generalbefälen beräknas den 1. Oktober flyttas till de förläggningsorter, som för dem bestämmas.

Det sjette generalbefälet ordnas under fjerde perioden.

§ 15.

Förändringen i generalstabens sammansättning, hvarigenom alla stabsadjutanterne blifva af kaptens grad, börjar under första öfvergångsåret och fortgår enligt den plan, som finnes angifven i en vid denna lag fogad tabell, betecknad med N:o /.

§ 16.

1. Vid fotfolket uppsättas 2 nya regementen, hvarjemte af Vesternorrlands beväringsbataljon samt Jemtlands, Vesterbottens och Norrbot-

48 Bil. till Kongl. Majrts Nåd. Prop. N:o 2.

tens fältjägarekårer bildas 4 motsvarande regementen samt ur Gotlands nationalbeväring 1 regemente.

Deremot indragas andra lifgrenadier-regementet och Vestgöta regemente samt lifregementets grenadierkår, Smålands grenadierbataljon, Vermlands fältjägarekår och Hallands infanteribataljon.

2. Af de nya officers- och underofficersplatser, hvilka vid två i Stockholm förlagda fotfolksregementen skola under öfvergångstiden tillkomma, fylles en del redan under första öfvergångsåret genom öfverflyttning från lifregementets grenadierkår.

3. Officers- och underofficerskåren vid ett till Blekinge förlagdt nytt regemente uppsattes dels från marinregementet ooh Smålands grenadierbataljon samt dels från andra till indragning afsedda regementen och kårer.

4. Ett till Skåne förlagdt regemente uppsattes i främsta rummet ur andra lifgrenadierregementet.

5. Uppsättningen "af ett, till Vesternorrland förlagdt, regemente ur Vesternorrlands beväringsbataljon sker på sådant sätt, att hela nämnda bataljons personal öfverflyttas till det nya regementet, dervid, samtlige underiöjtnanterne på stat redan under första öfvergångsåret blifva uppflyttade till löjtnanter af andra klassen.

6. Uppsättningen af ett, till Gotland förlagdt, regemente ur Gotlands nationalbeväring sker sålunda, att hela det för det nya regementet behöfliga antalet officerare derifrån genast öfverflyttas, under det att öfverflyttningen af behöfligt antal underofficerare endast eger rum efter hand.

7. Inskrifningsväsendet ordnas genast vid öfvergångens början, så att vid hvarje fotfolksregemente regementsofficerare mottaga bataljonsområdena, kompanichefer eller andre officerare kompaniområdena samt sergeanter, korpraler eller andre, som dertill förordnas, afdelningsområdena.

8. Öfvergången i öfrigt ordnas enligt den plan, som finnes angifven i två vid denna lag fogade tabeller, betecknade med Nrris 2 och 3.

§ 17.

Vid rytteriet gälla för öfvergången följande grunder:

1. Vid den nya häststammens uppsättning iakttages att först fylla regementenas behof af stamhästar i ständig tjenstgöring, derefter depoten och slutligen det erforderliga antalet utackorderade hästar.

2. Till rekryt- och korprals-skolorna kommenderas statens hästar, så långt de räcka, hvarefter behofvet fylles med rusthållshästar. Här-

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.

vid skall ersättning till rusthållaren utgå, såväl för den händelse häst under dylik kommendering skadas, som ock för den slitning å pei-sedlarne, som under kommenderingen kan anses hafva uppstått, så vidt icke häst och persedlar blifvit vid öfvergångstidens början till staten öfverlemnade.

3. Två nyuppsatta rytteri-regementen utbildas i början tillsammans med Skånska husar- och dragon-regementena, för att ur dessa så småningom utväxa. Utbrytningen från dessa eger rum under det sjunde öfvergångsåret.

4. Ofvan nämnda nyuppsatta regementens behof af officerare fylles att börja med till hufvudsaklig del genom öfverflyttningar från Skånska husar- och dragon-regementena.

5. De nyuppsatta rytteri-regementena erhålla under de sju första åren hästar från Skånska husar- och dragon-regementena.

6. De vid öfvergångstidens början på stat varande officerare äro skyldige att anskaffa och underhålla hästar efter nu gällande grunder, under det att de officerare, som vid tiden, då härordningen träder i kraft, äro öfver stat, erhålla, då de sedermera uppflyttas till lön, en häst af staten på de vilkor, som i härordningen stadgas.

7. Öfvergången i öfrig! ordnas efter den plan, som finnes angifven i en vid denna lag fogad tabell, betecknad med N:o 4.

§ 18.

Vid artilleriet gälla för öfvergången följande grunder:

1. Från hvardera af de nu befintliga 3 regementena öfverföres genast vid öfvergångstidens början på hvart och ett af de 3 nya fältartilleriregementena en fältdivision, samt dessutom från Svea och Göta regementen till fästnings- och positions-artilleriet de nuvarande fästningskompanierna.

2. Till ett af de nya fältartilleriregementena öfverföres likaledes stambatteriet å Gotland.

3. Med de öfverflyttade batterierna öfverföres äfven det antal hästar, som för närvarande å dessa batterier är placeradt.

4. Officershästarne uppsättas samtidigt med tillsättningen af de nya regementsofficersplatserne.

5. öfvergången i öfrigt ordnas efter den plan, som finnes angifven i eu vid denna lag fogad tabell, betecknad med N:o 5.

Bih. till Riksd. Prof. 1883. 1 Samt. 1 Afd. 2 Häft.

*

50 Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.

*

§ 19.

Vid ing eniör trupp erne gälla för öfvergången följande grunder:

1. Den nuvarande fortifikationens delning i 2 nya ingeniörregementen tillgår på så sätt, att det ena ingeniörregementet af kaptensoch löjtnants-beställningarna erhåller så mycket större antal, som det nämnda regemente tilldelade fältsignalkompaniet betingar; att majorsbeställningarna delas lika mellan båda regementena; samt att öfverstebeställningen och en öfverstelöjtnantsbeställning tilldelas det ena samt två öfverstelöjtnantsbeställningar det andra regementet. Underofficersplatserne fördelas på så sätt, att det ena regementet får 1 fanjunkare och 1 sergeant mer än det andra regementet, oberäknadt det antal underbefäl, som tillsatts för fältsignalkompaniets räkning.

2. Öfver gången i öfrigt ordnas efter den plan, som finnes angifven i en vid denna lag fogad tabell, betecknad med N:o 6.

§ 20.

Vid trängen gälla för öfvergången följande grunder:

1. Inspektör för trängen tillsättes vid öfvergångens början.

2. Trängen uppsättes till största delen under de tre första öfvergångsåren, men blir ej i sin helhet uppsatt förr än under fjerde perioden.

3. Under de 3 första perioderna förläggas af trängens sex bataljoner två och två tillsammans i afvaktan på, att nödiga byggnader hinna uppföras å trängens alla förläggningsorter.

4. 3 af bataljonscheferne (majorer) tillsättas vid öfvergångstidens början; de öfrige vid utbrytningen.

5. Öfvergången i öfrigt ordnas efter den plan, som finnes angifven i en vid denna lag fogad tabell, betecknad med N:o 7.

§ 21.

Vid civilstaten gälla för öfvergången följande grunder:

1. Öfver/ältläkaren, som för närvarande är upptagen på medicinalstyrelsens stat, qvarblifver der under de tre förste perioderne, men öfverflyttas jemte för honom uppförda löneförmåner på landtförsvarets stat under fjerde perioden.

2. Fältläkarne tillsättas samtidigt med generalbefälens ordnande.

3. Fegementsläkarne å de nya regementena tillsättas samtidigt med regementscheferne.

51 Bil, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.

4. I händelse ett nyuppsatt regemente, som under första delen af öfvergångstiden öfvats tillsammans med ett gammalt regemente, vid utbrytningen från detta senare icke genast förses med regementschef, får det nya regementet dock alltid samtidigt med utbrytningen en af sina läkareplatser, vare sig regements- eller bataljons-, tillsatte.

. Tillsättningen af de nya förste bataljonsläkarebeställningarna eger

rum samtidigt med regementsoflfcersgradens fullständiga uppsättande,

6. Tillsättningen af de nya andre bataljonsläkarebeställningarna sker efter samma grunder som tillsättningen af förste bataljonsläkarne.

7. Extra läkarne tillsättas efter den grundsatsen, att tillökningen fördelas någorlunda jevnnt under hela öfvergångstiden.

5. I afseende på regementshästläkarne följes samma princip som i fråga om regementsläkarne, eller att de tillsättas samtidigt med regementscheferne.

9. En regementshästläkare, afsedd att tjenstgöra vid remonteringskominissionen, tillsättes genast vid öfvergångstidens början.

10. Bataljonsliästläkarnes tillsättning ställes i samband med regementsofficersgradens uppsättande.

11. Oexaminerade sqvadronshästläkares platser indragas i mån af afgång.

Ö O

12. Extra liästläkarnes tillsättning fördelas någorlunda jemnt under hela öfvergångstiden.

13. Af fältintendenterne tillsättas fem vid öfvergångstidens början och den sjette samtidigt med ordnandet af det sjette generalbefälet.

14. Uppsättningen af regementsintendenter vid de nya regementena eger rum samtidigt med, att för dessa regementen anordnas sjelfständiga skolor.

15. Zjtredningsförvaltarne tillsättas alle under första öfvergångsåret, med undantag af den, som är afsedd för det vid öfvergångstidens början ej anordnade generalbefälet, och med hvars tillsättande anstår, tills nämnda generalbefäl är bildadt.

16. Förråd'sförvaltarne vid de nya regementena tillsättas samtidigt med regementsintendenterne; vid trängbataljonerne, som fått sig hvardera tilldelade två förrådsförvaltara, tillsättes den ene genast vid öfvergångstidens början, men den andre först, när alla bataljonerna kommit till sina ordinarie förläggningsorter.

17. Tillsättningen af fältpastorer eger rum samtidigt med generalbefälens ordnande.

18. Anställandet af regementspastorer börjar, då det sammanlagda antalet ordinarie regementspastorer och bataljonspredikanter samt fält-

é

52 Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.

pastorer sjunkit under det enligt den nya härordningen faststälda antalet fältpastorer och regementspastorer.

Anställandet af auditör er tager likaledes sin början, när antalet på gammal stat varande auditörer sjunkit under det enligt den nya härordningen faststälda antalet.

Regementspastorer och auditörer må dock tidigare antagas, der tjenstgöringens upprätthållande sådant*kräfver.

19. öfvergången i öfrigt ordnas efter den plan, som finnes angifven i två vid denna lag fogade tabeller, betecknade med N:ris 8 och 9.

§ 22.

Rekryt och korprals-skolor anordnas på följande sätt:

1. Vid fotfolket:

De regementen, som redan från början få fulltalig rekrytkontingent, anordna genast sjelfva sina skolor.

Så länge manskapet vid rekryt- och korprals-skolorna vid en arméfördelnings öfriga regementen icke öfverstiger det antal man, som är afsedt att ingå i dessa skolor vid ett enskilda regemente, anordnas endast en skola af hvardera slaget inom hvarje arméfördelning. Sedermera, och i den mån rekryt- och korprals-skolorna småningom tillväxa i storlek samt lokaler hinna beredas, ökas antalet af skolor till dess att hvarje regemente sjelft öfvertager sina skolor.

2. Vid rytteriet:

Från och med första till och med sjette året hafva Skånska husarregementet och 1 af de nyuppsatta regementena gemensamma skolor, samt Skånska dragonregementet och det andra af de nyuppsatta regementena likaledes gemensamma skolor.

Efter de nya regementenas utbrytning under loppet af det sjunde året har hvarje regemente sina skolor.

Vid alla de öfriga rytteriregementena anordnas redan från början sjelfständiga skolor.

3. Vid artilleriet:

Från och med första till och med sjette året utbildas de tre nya fältartillerigementenas skolor i de tre gamla regementenas förläggningsorter. Efter sistnämnda år flyttas de nya regementena till sina förläggningsorter.

Vid fästnings- och positions-artilleriet bilda regementet och’ bataljonen sjelfva sina skolor från och med det år, härordningen börjat träda i kraft.

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 2.

4. Vid ingeniörtrupperne :

Från och med första året anordnas vid hvardera ingeniörregementet eu trängskola samt dessutom vid det ena regementet en fältsignalskola. De .rekryter, som ej erfordras för dessa skolor, bilda vid hvardera regementet 1 fältingeniörskola. Under detta år fortgå dessutom skolorna med det gamla manskapet i enlighet med nu gällande bestämmelser.

På ofvan nämnda sätt anordnas skolorna ända till sjette året, då vid det regemente, der fältsignalskola icke linnes, anordnas en fältjernvägsskola.

5. Vid träng en:

Under de fyra första åren hafva lista och 2:dra trängbataljonerna gemensamma skolor; likaså 3:dje och 5:te; samt 4:de och 6:te bataljonerna. Från och med femte året öfvas hvarje bataljon å den oih, der den skall förläggas.

Rep etitionsöfning ärna anordnas på så sätt, att under de två första åren den gamla stammens öfningar fortgå som hittills, hvaremot under tredje öfvergångsåret repetitionsöfningar ega rum enligt härordningen, i hvilka öfningar två klasser beväring skola deltaga under 10 dagar. Härmed fortfares ända till dess det kan befinnas lämpligt, att de båda beväringsklasserna deltaga i repetitionsöfningarna under 20 dagar.

§ 24.

Befälets utbildning och skolor anordnas enligt följande grunder:

1. Officersaspiranter kunna antagas till volontärer till och med den 1 Juni under andra öfvergångsåret.

2. Sista volontärskolan å Karlsborg hålles från sommaren andra öfvergångsåret till våren påföljande år. Derunder anordnas äfven officers- och underofficers-kurser för utbildning till värnpligtig!, befäl, för den händelse volontärer, som härtill gjort sig kompetente, anmäla sig till genomgående af dylika kurser.

3. Sista kursen vid krigsskolan med underofficerare blifver från sommaren andra öfvergångsåret till hösten påföljande år, samt första kursen med värnpligtige underlöjtnanter under fjerde och femte öfvergångsåren.

4. Sommaren under andra öfvergångsåret exerceras skolynglingar och seminarister för första gången vid regementenas rekrytskolor, hvarjemte åt de skolynglingar och seminarister, som under nämnda år möjligen fullgjort hela den föreslagna vapenskyldigheten af 3 månader, be-

54 Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.

redes tillfälle att under tredje öfvergångsåret genomgå officers- och underofficers-kurs till utbildande af värnpligtigt befäl, hvarefter de kunna utnämnas till värnpligtige underlöjtnanter eller korpraler.

5. De öfningar, som enligt § 42 af lagen om härordningen böra fullgöras före afläggandet af maturitets-, folkskolelärare- och andra dermed jemförliga examina, skola från och med fjerde öfvergångsåret vara uppfylda af dem, som anmäla sig att undergå dessa examina.

§ 25.

Denna lag må icke ändras eller upphäfvas utan Konungs och Riksdags sammanstämmande beslut.

De för lagens tillämpning erforderliga närmare föreskrifter meddelas af Konungen.

Bil. till Kongl. May.ls Nåd. Prof. N:o 2.

Bil. N:o 1.

Generalstaben.

Plan för öfvergång från nuvarande till den nya organisationen.

Vid 1. periodens ingång.. fAfeå

1 ^(Tillkomst.

Vid 2. periodens ingång.

i a-/Afgång.............

(Tillkomst..........

Vid 3. periodens ingång.

2 Hfc::::::::::

Vid 4. periodens ingång .

5 «,./Afgång.............

0 ai (Tillkomst..........

Vid 5. periodens ingång . 5 år(

Tillkomst..........

Vid 6. periodens ingång . 1

Vid öfvergångstidens slut....

Of ver gångs för slaget.

Bih. till Riksd. Prot. 1883. 1 Sami. 1 Afd. 2 lläft

5G

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.

Fot-

Plan för öfvergång från nuvarande

*) Af militärpersonalen vid de till indragning afsedda truppafdelningarna är befälet vid Hallands infanteribataljon i denim 1 Deraf 6 kårchefer. — 2 Deraf 1 d:o. — 3 Deraf 5 d:o. — 4 Kårchef. — 5 Deraf 4 karchefer. — 6 Deraf 1 d:o. Deraf

Öfver gångsförslaget.

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.

folket ).

Bil. N:o 2.

till deri nya organisationen.

tabell upptaget i kolumnerna för beväringen.

2 d:o. — 8 Deraf 1 d:o. — 9 Deraf 1 d:o. — 10 Kårchef.

jBil. till Kongl. May.ts Nåd. Prof. N:o 2.

Fot-

Pian för indragning af lifrcgcmentets grenad ierkiir, andra lifgrenadierregementet,

Beräknad afgång å fast aflönade officerare, under-

Officerare

Underoffi orre.

Löjt- ' panter

Kap-

tener

Ser-

geanter.

Vid 1. periodens ingång

1 Sr /Afgång..........-

1 ar \ Tillkomst........

Vid 2. periodens ingång

1 är/Afgäng—.........

1 ar /Tillkomst........

Vid 3. periodens ingång

2 år SAfgäne............

^ ar Tillkomst........

Vid 4. periodens ingång

5 år /Afgäng............

0 ^/Tillkomst........

Vid 5. periodens ingång

Tillkomst

Vid 6. periodens ingång

Tillkomst

Vid öfvergångstidens slut

*) Angående Hallands infanteribataljon, se noten under nästföregående tabell. Ofvergångsförslaget.

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.

folket.

Bil. N:o 3.

Vestgöte regemente, Smålands grenadierbataljon och Yerinlands fältjägarekår*), officerare, spel och manskap äfvensom å hästar.

Anmärkningar.

60 Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 2.

Bytte-

Plan för öfvergång från nuvarande

Ofver g ting sförslaget.

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.

61 Bil. N:o 4.

r i c t.

V

till den nya organisationen.

62 Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.

A r t i 1-

Plan för öfvergång från nuvarande

Öfver gångsförslag et.

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.

63 Bil. N:o

1 e r i e t.

till den nja organisationen.

Bill. till Riksd. Prat. 1883. 1 Sami. 1 Afd. 2 Haft.

64 Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.

Ingeniör

Plan för öfvergång från nuva-

Vid 1. 1

Vid 2. 1

Vid 3. 2

Vid 4. 5

Vid 5. 5

Vid 6, 1

periodens ingång

„ /Afgång ........

^/Tillkomst .....

periodens ingång

år

/Afgång - (Tillkomst

periodens ingång

år

/Afgång .. /Tillkomst

periodens ingång

år

/Afgång .. (Tillkomst

periodens ingång

å /Afgång ........

ai /Tillkomst .....

periodens ingång

år

Afgång .. Tillkomst

Vid öfvergångstidens slut Ofver gångsfur slaget.

Bil. till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 2.

trupperne.

rande till den nya organisationen.

Bil. N:o 6.

Anmärkningar.

|

66 Bil. till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prof. N:o 2.

Trän-

Plan för genomförande

Öfve r g å ngsfö r sia g et.

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 2.

af trängens organisation.

68 Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 2.

Civil-

Plan för öfvergång från nuva-

*) Civilpersonalen vid de regementen och kårer, som skola indragas, upptages å särskild tabell, bil. 9. Civile tjenste Ofvergångsförsla get.

Bil, till Kongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 2.

staten*).

Bil. N:o 8.

rande till den nya organisationen,

Auditörs

staten.

öfrige civile embets- och tjensteman

Handtverkare

munnen vid Gotlands nationalbeväring hafva hänförts till närmast jemförliga grader i tab. 8.

70 Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.

Bil. N:o 9.

Civilstaten,

vid lifregementets grenadierkår, andra lifgrenadierregementet, Yestgöta regemente, Smålands grenadi er!) åtal,jon, Vennlands fältjägarekår samt

Hallands infanteribataljon.

Beräknad afgång under öfvergångstiden.

Öfvergångsförslaget.

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 2.

✓

Utdrag af protokollet öfver landtför svars-ärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms slott den 8 Januari 1883.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Statsministern Grefve Posse,

Hans Excellens, Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Hochschild, Statsråden: Loven,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Richert,

Tiiemptander,

Ryding.

Chefen för landtförsvarsdepartementet, statsrådet Ryding, anförde i underdånighet:

Det ofullständiga skick, hvari landets försvarsväsende, efter årtiondens oförtrutet men fruktlöst arbete på dess förbättrande, allt fortfarande befinner sig, manar mig att till Eders Kongl. Maj:ts pröfning nu framlägga ett nytt förslag till härväsendets ordnande. Dessförinnan anhåller jag dock att få i minnet återkalla de olika grunder, hvarpå närmast föregående förslag hvilat, då derigenom torde klarast framstå de skäl, som för mig varit bestämmande, då jag nu går att tillstyrka Eders Kongl. Maj:t öfverlemnandet till Riksdagen af detta nya förslag.

Det är nu snart sexton år sedan den nya representationen för första gången sammanträdde till allmänt riksmöte, och det är likaledes sexton Bill. till Eiksd. Prof. 1883. 1 Sami. 1 A/d. 2 Häft. 10

2 Bil. till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 2.

år sedan denna samma representation för första gången företog frågan om landtförsvarets ordnande till behandling. Det var nemligen vid 1867 års Riksdag, som en underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t ingick, i hvilken förklarades: »nationen han aldrig med tillräcklig säkerhet och erforderligt lugn häng ifra sig åt sin inre fredliga utveckling förrän frågan om betryggandet af dess yttre sjelfständighet 'på ett tillfredsställande sätt biff vit löst.» I samma skrifvelse uttalade Riksdagen såsom sin åsigt, att svenska armén borde bestå af stam, innefattande befäl och trupp, samt beväring, men anhöll i underdånighet, att Kongl. Maj:t- vid uppgörandet af nådigt förslag till arméns organisation täcktes taga i öfvervägande, om och på hvad vilkor det på rote- och rusthållare hvilande besvär måtte kunna lindras eller ock aflösas samt jemväl på öfriga samhällsklasser fördelas. Kongl. Maj:t fann då för godt att af de två i den underdåniga skrifvelsen antydda alternativ välja det, som gick ut på lindringar för rust- och rotehållare, samt framlade på den grund till 1869 års Riksdag ett förslag, som förutsatte indelningsverkets bibehållande, men med en del förändringar till förmån för nyssnämnda rustoch rotehållare. Riksdagen svarade emellertid, dels att de föreslagna lindringarna enligt dess tanke i sjelfva verket icke voro några lindringar samt dels att de skulle komma att verka olika i olika trakter, hvadan Riksdagen ej ansåg sig kunna bifalla hvarken den föreslagna organisationen eller den i samband dermed föreslagna värnpligtslagen. Någon antydan om, huru Riksdagen ville hafva försvarsväsendet ordnadt, förekom denna gång ej i den underdåniga skrifvelse, som besvarade den Kongl. propositionen.

Det politiska osäkerhetstillståndet i början af 1870-talet manade emellertid att snart åter vädja till representationen, för att få försvarsväsendet stärkt, hvadan Kongl. Maj:t för 1871 års lagtima riksdag åter framlade ett förslag till försvarets ordnande, bygdt på indelningsverkets grund, men med uteslutande af de lindringar, som två år förut förklarats ej göra skäl för ett dylikt namn. Förslaget föll på olika beslut i Riksdagens båda kamrar, af hvilka den andra redan då uttalade sig för indelningsverkets upphörande inom 15 år, och för en af statsverket aflönad stamtrupps uppsättande i dess ställe. I följd af de olika beslut, som Riksdagens båda kamrar nu fattade, kom någon underdånig skrifvelse, egnad att tjena till ledning för framtida förslag, ej att aflåtas, och Kongl. Maj:t, som emellertid fortfarande ansåg den politiska ställningen vara af beskaffenhet att mana till frågans skyndsamma afgörande, fann sig derför också oförhindrad att till den, samma år utlysta, urtima Riksdagen framlägga ännu ett förslag grundadt på indelningsverket, men med införande af åtskilliga lindringar i den anda, första kammaren vid

3 Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.

den förra lagtima Riksdagen påyrkat. Äfven detta förslag föll emellertid på olika beslut inom de båda kamrarna, och frågan om försvarets ordnande fick derefter hvila i tvenne år, tills den vid 1873 års riksdag ånyo upptogs, denna gång från Riksdagens egen sida genom en underdånig skrifvelse.

Alla hittills af Kongl. Maj:t afgifna förslag hade varit grundade på den indelta arméns bibehållande, men i nyssnämnda underdåniga skrifvelse förklarade Riksdagen bestämdt, att den ansåge indelta arméen hvarken tillräcklig för landets försvar eller lämplig såsom befälsstam för en armé, bestående af värnpligtige, samt att den antoge, att Kongl. Maj:t skulle afgifva förslag till ny organisation af landets försvarsväsénde, grundad på en vidsträcktare tillämpning af den allmänna värnpligten och med eu befälsstam, bildad ur de värnpligtiges led mot den ersättning af statsverket, som kunde blifva erforderlig. I sammanhang härmed anhölls äfven, att den njm arméorganisationen skulle träda i verkställighet först sedan stadgande!! om rustnings- och roteringsbesvärens samt grundskatternas afskaffande blifvit af Konung och Riksdag antagna.

Stödjande sig på detta af Riksdagen gjorda uttalande lät Kongl. Maj:t utarbeta och till 1875 års Riksdag framlägga ett förslag, som var grundadt på rustnings- och roteringsbesvärens upphörande och en »vidsträcktare tillämpning af den allmänna värnpligten», hvarom i den underdåniga skrifvelsen var ordadt, och hvilket förslag skulle komma till utförande först sedan beslut angående grundskatternas afskrifning blifvit fattadt. Men det oaktadt lyckades icke heller detta förslag tillvinna sig Riksdagens bifall. Kongl. Maj:t beslöt då att försöka föra frågan gradvis framåt mot det rena värnpligtssystem, hvarpå det år 1875 framlemnade förslaget hvilade, samt lät för sådant ändamål uppgöra ett öfvergångsförslag till den då föreslagna härordningen, för att visa, huru en sådan öfvergång på 15 år skulle i jembredd med skattefrågans ordnande kunna verkställas, och föreslog vid 1877 års Riksdag en kortare utsträckning af de värnpligtiges öfningstid i sammanhang med en börjande afskrifning af indelningsverket, hvarå vid flerfaldigt tillfällen yrkats, men äfven nu utan att för sin framställning lyckas ernå Riksdagens bifall. Någon underdånig skrifvelse med bestämdt uttalande af Riksdagens åsigter kom visserligen icke heller nu till stånd, då båda kamrarna stannade i olika beslut, men hvad den andra kammaren för sin del åstundade, i afseende på försvarets ordnande, framgick med bestämdhet af ett i denna kammare vid 1878 års Riksdag afgifvet och der äfvenledes godkändt förslag, enligt hvilket en ur de värnpligtiges led anskaffad stamtrupp, tillsammans med eu i högst 90 dagar öfvad beväring ansågs vara den grundval, på hvilken landets försvar borde hvila. Efter denna tid har

4 Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N;o 2.

icke något fullständigt härordningsförslag varit hos Riksdagen under ompröfning.

Af denna kortfattade redogörelse för de skiftande arméförslag, som af den nya representationen behandlats, och för de olika beslut, som dervid fattats, framgår ett sakförhållande emellertid otvetydigt, nemligen det, att Kongl. Maj:t ej lyckats vinna Riksdagens bifall hvarken för förslag, som varit »bygda på indelningsverkets grund», eller för sådana, som afsett »en vidsträcktare tillämpning af den allmänna värnpligten», och såsom min uppfattning tvekar jag ej heller att inför Eders Kongl. Maj:t uttala, att lika omöjligt som det synes mig vara att, med den utvidgning och den utbildning, som de europeiska staternas arméer nu vunnit, kunna »på indelningsverkets grund» bygga ett betryggande försvar, utan att samtidigt äfven, medelst ökade öfningar för beväringen, taga i anspråk »en vidsträcktare tillämpning af den allmänna värnpligten», lika omöjligt torde det äfven nu vara att kunna vinna landets bifall för ett härordningsförslag, uteslutande bygdt på allmän värnpligt; — en Tioårig fred förer ej gerna med sig sådana lärdomar, som erfarenheten oftast visat, att olyckligt utförda krig först kunnat bringa till mognad.

Under sådana förhållanden torde nu endast en enda väg för Kongl. Maj:t qvarstå oförsökt, och det är ett vädjande till systemet: stam, anskaffad på frivillighetens väg och af statsverket aflönad, samt beväring, och då det måste antagas att en allvarlig önskan förefinnes hos Riksdagen att bringa den långvariga striden om försvarsväsendets ordnande till ett slut, synes mig derföre ett förslag, uppgjordt i det syfte Riksdagen i underdånig skrifvelse af den 24 Maj 1873 sjelf angifvit, svårligen kunna, åtminstone till sina hufvudgrunder, af Riksdagen nu förkastas.

Det är af dessa skäl, och då dessutom äfven ett sådant system kan medgifva en icke oväsendtlig förbättring af vårt nuvarande försvarsväsende, som jag vågar tro, att alle nu kunna och böra förena sig om hufvudgrunderna af det förslag till härordning, som blifvit af den senast församlade landtförsvarskomitén utarbetadt, äfven om det för mången skulle ske med uppoffring af egen subjektiv åsigt om den i allo lämpligaste härordningsformen och med öppet öga för de brister, som visserligen äro från systemet stam och beväring oskiljaktiga; och jag tvekar icke att i underdånighet tillstyrka Eders Kongl. Maj:t att för Riksdagen framlägga nämnda förslag med några få förändringar.

Det af landtförsvarskomitén utarbetade fullständiga förslag till härväsendets ordnande, som jag nu anhåller att få för Eders Kong]. Maj:t föredraga, sönderfaller i följande särskilda förslag) nemligen:

5 Bil. till Konyl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 2.

N:o 1. Förslag till grunder för ny härordning;

N:o 2. Förslag till lag om upprätthållande af härens stamtrupp;

N:o 3. Förslag till lag om allmänna värnpligten;

N:o 4. Förslag till grunder för härens aflöning, underhåll och beklädnad; samt

N:o 5. Förslag till allmänna grunder för öfvergång från den nuvarande till den nya härordningen.

Departementschefen redogjorde härefter för komiténs särskilda förslag samt anförde vidare:

Emot dessa förslag hafva visserligen af en del komitéledamöter blifvit gjorda åtskilliga anmärkningar, bifogade komiténs betänkande, samt i sammanhang dermed blifvit föreslagna förändringar, hvilka, ur många synpunkter beaktansvärda, det tillkommit mig att noga begrunda. Då emellertid de flesta af dessa förändringsförslag icke kunnat af mig biträdas, kan jag sammanfatta de allmänna skälen härför uti omdömet att, med så stora inskränkningar i den föreslagna härordningen, försvaret icke skulle blifva nog betryggande. Med det system, som uti det af landtförsvarskomitén utarbetade och nu föredragna förslag är följdt, nemligen att uti en fullständigare öfvad stamtrupp söka ersättning för beväringens mindre öfning, får man vara mycket försigtig med vidtagandet af nedsättningar, vare sig uti utbildningen eller uti säkerheten för stammens befintlighet, ty ganska lätt kunna sådana göra härordningen så svag, att den blifver svagare än den nuvarande.

Yrkandet, för besparings skull, på sådana förändringar i den föreslagna härordningen, hvarigenom den stridande fältstyrkan skulle komma, att nedsättas under 100,000 man — särskildt genom reservtruppernas delvisa eller fullständiga indragning — kan jag icke understödja. Samtliga föregående härordningsförslag, som blifvit till Eders Kongl. Maj:ts pröfning framstälda, hafva fordrat denna styrka; och för öfrigt är behofvet deraf i komiténs motivering samt af militära auktoriteter så fullständigt ådagalagdt och af mig insedt, att jag ingalunda kan finna en härordning, som saknar förmåga att, vid mobilisering och då förstärkt krigsfot kräfves, uppställa denna styrka, vara nog betryggande för försvaret af vårt land.

Anmärkningarna mot en bestämd årskontingent af stamrekryter kan jag lika litet biträda, då jag anser den tanke, som ligger till grund för bestämmelsen derom, synnerligen väl funnen såsom möjliggörande denna kontingents begränsande till det yttersta, på samma gång stor trygghet äfven vinnes för en påräknad stamstyrkas befintlighet vid krigstillfälle; — detta senare dock endast under den förutsättningen att full garanti förefinnes derför, att stammens rekrytering årligen sker på föreskrifvet sätt.

6 Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.

Det är också derför jag icke kan instämma med en del komitéledamöter i deras åsigt, att hvarje garanti är obehöflig, utan anser antagandet af den nya härordningen ovilkorligen kräfva en särskild garantilag angående stamtruppens vidmagthållande. De fördelar, som den af komitén i sådant hänseende föreslagna lag erbjuder, kunna ej jäfvas; och, om jag i någon mån anser en modifikation af samma lag ändamålsenlig, något, hvartill jag här nedan skall återkomma, är denna dock af sådan natur, att de sökta fördelarne derigenom icke upphäfvas.

De betänkligheter, som uttalats mot den för stammen föreslagna utbildningstidens längd, kan jag icke heller dela. Hela det system, hvarpå den nya härordningen bygges, förutsätter ju en fullständigare öfvad stamtrupp såsom ersättning för beväringens, det stora flertalets, mindre öfning, och att under sådant förhållande icke ens tilldela stammen den utbildning, som i andra lamd gifves truppen i dess helhet, synes mig vara att tillämpa systemet både oklokt och falskt.

Lika litet finner jag möjligt att, med en så fåtalig stam, som förslaget upptager, kunna afkorta den föreslagna öfningstiden för beväringen utan att härordningens värde skulle i hög grad nedsättas; men då det måste vara af stor vigt att uppmuntra frivilliga militäröfningar i hemorten, tror jag detta kan ske på det sätt, jag längre fram närmare skall visa, nemligen genom att eu viss eftergift i det allmänna åliggandet beviljas dem, som före inträdet i hären förvärfvat en viss vapenfärdighet.

Mot komiténs förslag att för maturitets-, folkskollärare- och dermed jemförliga examinas afläggande föreskrifva en viss militär utbildning hafva äfven anmärkningar blifvit uttalade. Denna föreskrift kan dock för den värnpligtiga befäls-institutionens skull icke i det nya förslaget utelemnas, om än någon modifikation i komiténs framställning i ämnet, på sätt längre fram vidare skall omnämnas, synes mig kunna ega rum.

Beträffande gjord anmärkning mot föreskriften, att afgången stamsoldat i vissa fall skall hafva skyldighet att undergå den allmänna värnpligtsöfningen, tillåter jag mig att här framhålla, det komiténs härordningsförslag i flera hänseenden är grundadt på bibehållandet af en dylik bestämmelse, och denna ej®allenast för f'. d. stamsoldaten, som dock åtnjutit full godtgörelse af kronan under den frivilligt åtagna tjenstgöringen, utan äfven för alla dem, som aflagt nyss nämnda examina. Skulle denna bestämmelse borttagas för alla dessa, skulle derigenom ej allenast kostnaden för stamtruppens upprätthållande till föreslagen styrka stiga i betydlig grad, utan ock, hvad värre vore, hela värnpligtiga befälsinstitutionen derigenom äfventyras. Jag kan af dessa skäl ej underlåta hemställa, att frågan om denna bestämmelses borttagande må förfalla.

7 Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.

För den hänsyn till uttalade särskilda meningar, hvilken jag anser möjligt att taga i andra delar, än jag redan förut angifvit, anhåller jag att här nedan närmare få redogöra.

Af hvad jag emellertid tillåtit mig anföra framgår, att jag i allt väsentligt biträder komité-majoritetens förslag, och, som jag funnit korniténs motiv och utredningar klara och öfvertygande, anhåller jag underdånigst, att, då komiténs såväl förslag som betänkande lära blifva för Riksdagen tillgängliga, nu här endast få fullständigare anföra skälen för de få förändringar i komiténs förslag, hvilka jag funnit ändamålsenliga, nemligen vid:

N:o 1. Förslag till grunder för ny härordning.

§ 5, mom. 5 och 6.

Komiterades förslag rörande organisationen af fästnings- och positionsartilleriet afser 2 regementen af lika styrka, hvaraf det ena, förlagdt å Vaxholm, skulle vara sammansatt af 4 fästnings- och 2 positionskompanier, * och det andra, förlagdt å Karlsborg, utgöras af 2 fästnings- och 4 positionskompanier.

Skälen till de 2 positionskompaniernas förläggande till Vaxholm voro dels den fördel, som ansågs komma att uppstå derigenom att dessa kompanier, som i händelse af krig vore afsedda att operera i Stockholmstrakten, redan under fredstid blefve förtrogna med den terräng, för hvars försvar de ansetts behöfliga, dels att erhålla de båda föreslagna fästningsoch positionsartilleri-regementena lika stora, hvilket för befordringsförhållandena kunde vara af fördel, och dels möjligheten att uppbringa garnisonen å Vaxholms fästning till behörig styrka, hvarigenom således garnisonsförstärkning derstädes i allmänhet blefve obehöflig.

Nekas kan emellertid ej, att äfven olägenheter af ganska beaktansvärdt slag äro med en sådan åtgärd förknippade. Sålunda skulle t. ex. förråden — då af lätt insedda skäl en stor del af den just till Stockholms försvar mot landsidan afsedda materielen ej gerna kunde förenas å Vaxholm — blifva splittrade mellan sistnämnde ort och Stockholm, hvarjemte terrängförhållandena kring Vaxholm ej torde vara de lämpligaste i och för öfning och utbildning af ett positionsartilleri. Förläggandet af de två positionskompanierna till Stockholm skulle visserligen håfva nämnda olägenheter, men skulle på samma gång äfven framkalla andra af lika betänklig art. Regementet, hvartill dessa 2 kompanier höra, skulle nemligen derigenom komma att blifva splittradt i två delar, hvaraf åter följden skulle blifva, att positionsartilleriet, såsom utgörande den minsta delen, sannolikt skulle komma att arbeta

8 Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop, N:o 2.

under ganska ogynsamma förhållanden, då dess skolor blefvo till numerären allt för obetydliga; äfven samfärdseln mellan regementets båda stationer skulle tidtals blifva förenad med stora svårigheter, då vinterkommunikationerna mellan Stockholm och Vaxholm lemna åtskilligt öfrigt att önska. För att undvika alla dessa olägenheter, vare sig af det ' ena eller det andra slaget, har det derför synts mig, isom om bästa utvägen vore att förlägga hela positionsartilleriet, 6 kompanier, till Carlsborg. Derigenom vunnes icke allenast likformig utbildning för hela detta artilleri, utan äfven bättre skydd för dess ansenliga förråd och för dess materiel, hvarjemte äfven den å Vaxholm qvarvarande fästningsartilleri bataljonen skulle erhålla en mera uteslutande för fästningskriget afsedd utbildning. Den samöfning med positionsaartilleriet, som kommer de tvä å Carlsborg förlagda fästningskompanierna till del, kan endast vara till fördel, ty dessa två kompanier blifva att betrakta såsom ett slags reserv i första hand till positionsartilleriet, enär de sannolikt ej komma att tagas i anspråk å Carlsborg förr än under krigets senare skeden, då Carlsborg i alla händelser antagligen ej vore i saknad af behöflig artilleristyrka. Genom en sådan förläggning blefve äfven möjligt att indraga en del befäl samt att minska antalet hästar vid Vaxholmsbataljonen, hvarigenom åter skulle vinnas medel att bekosta aflöning och underhåll för det större antal manskap, som, i och för garnisonstjenstgöringens bestridande å Vaxholm, blefve nödvändigt att af den derstädes förlagda bataljonen qvarhålla i ständig tjenstgöring. Äfvenledes komme genom anordnandet af förråd, stallar m. m. för hela positionsartilleriet å endast ett enda ställe ej oväsentliga besparingar att uppstå å den för härens byggnader beräknade kostnaden.

På grund af hvad jag här ofvan anfört får jag således i underdånighet föreslå Eders Kongl. Maj:t den förändring i komiterades förslag, att fästnings- och positionsartilleriet delas i 1 regemente, sammansatt af 2 fästnings- och 6 positionskompanier, samt 1 bataljon, sammansatt af 4 fästningskompanier.

§ 19-

Komiterades förslag i afseende på ofjicerarnes antal vid rytteriet upptager endast 20 regementsofficerare mot 230 ryttmästare och subalterner, hvarigenom förhållandet blifver såsom 1 : 11,5. Motsvarande förhållande vid öfriga vapenslag är: vid fotfolket såsom 1 : 9,5, vid artilleriet såsom 1 : 8,8 och vid ingeniörtrupperna såsom 1 : 7,4. Befordringsförhållandena skulle således komma att ställa sig betydligt sämre vid rytteriet än vid

9 Bil. Bit Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 2.

de öfrigä vapenslagen, hvilket naturligtvis ej kan anses vara med rättvisa och billighet öfverensstämmande. Men ej nog härmed. Det föreslagna antalet regementsofficerare uppnår ej, oaktadt den tillökning, som kommit rytteriet till del, ens den siffra, 22, som betecknar det nuvarande antalet regementsofficerare vid,nämnda vapenslag, och det kan ej heller med skäl sägas motsvara det verkliga behofvet. Jag finner mig derför föranlåten föreslå vid rytteriet ytterligare

1 öfverste och

i öfverstelöjtnant,

hvarigenom proportionen emellan regementsofficers- och öfriga officersgrader der blifver såsom 1 : 10,5.

Af ofvannämnde två officerare är den ene, öfversten, afsedd att vara chef för ridskolan, och den andre, öfverstelöjtnanten, ämnad dels till ordförande i remonteringskommissionen och dels att placeras till tjenstgöring vid det i Stockholm förlagda rytteriregementet, hvilket, såsom afsedt, att alltid hafva en större styrka gammalt manskap i ständig tjenstgöring, torde vara i behof af en regementsofficer mer än de öfriga rytteriregementena.

Genom här föreslagna tillökning uppnås äfven den fördelen, att man vid mobilisering får tillgång på 2 brigadchefer vid den sjelfständiga rytterifördelningen, der ofta förekommande detacheringar göra behofvet af ett större antal regementsofficerare rätt känbart.

§ 20, mom. 5 och 6.

1 enlighet med hvad jag vid § 5, mom. 5 och 6, anfört, är en nedsättning i antalet fast befäl vid fästnings- och positionsartilleriet möjlig, och har jag beräknat denna nedsättning till

2 kaptener,

1 löjtnant,

2 styckjunkare,

2 sergeanter och

3 konstaplar.

§ 41.

I de af komiterade föreslagna bestämmelserna rörande de värnpligtiges utbildningstid ernar jag tillstyrka Eders Kongl. Maj:t vissa förändringar. Då emellertid dessa bestämmelser närmast höra under lagen om den allmänna värnpligten, anhåller jag att här nedan dertill få återkomma.

Bih. till Riksd. Prat. 1883. 1 Sami. 1 Afd. Höft. 2.

10 Bil. till Kongl. M'aj:ts Nåd. Prop. N:o 2.

§ 42, mom. 1.

Den lydelse, komiterade gifvit föreskriften om skolungdomens vapenöfningsskyldighet, anser jag vara af beskaffenhet att tarfva en omredigering i det syfte, att s. k. privatisters skyldighet att i öfningarna deltaga, äfvensom de fysiskt svages rättighet att derifrån blifva befriade, på ett tydligt och klart sätt varda uttalade.

Men äfven i fråga om den föreslagna öfningstidens längd af 4 månader anser jag mig böra tillstyrka Eders Kongl. Maj:t en förändring. Jag tror nemligen, att, till en början åtminstone, ej mera än sammanlagdt 3 månaders rekryt- och förberedande korpralsskola vid regemente eller bataljon bör fordras. Är den i skolan lagda grunden sådan den bör vara, torde denna tid vara tillräcklig och skäl ej förefinnas att nu begära längre tid än som oundgängligen behöfs för en öfning, som dock icke befriar från den allmänna skyldigheten att undergå 90 dagars öfning vid hären på grund af värnpligtslagens bud. Skulle i framtiden en förlängning af skolungdomens vapenöfningsskyldighet visa sig nödvändig, skall måhända en sådan ej heller blifva allt för svår att erhålla.

Genom att föreskrifva endast 3 månader vinnés också den fördelen, att skyldigheten lättare kan på en sommar fullgöras, hvilket för många af de ifrågavarande ynglingarne torde få anses såsom en stor fördel, på samma gång som äfven för den, hvilken vill fördela skyldigheten på tvenne somrar, en betydlig förmån ernås i det afseendet, att han dels en längre tid under hvardera sommaren kan få vistas i hemmet och njuta af de företräden, som’ en sådan vistelse alltid medför, och dels få, äfven under sommarferierna, tid till hemstudier. I denna § talas äfven om, att särskilda stadganden med närmare bestämmelser rörande dessa öfningar framdeles böra utgifvas, och torde dessförinnan Eders Kongl. Maj:t finna för godt att åt sakkunnige skolman, läkare och officerare (möjligen åt den nuvarande skolkomitén, med i så fall behöflig förstärkning) öfverlemna att uttala sig om de försigtighetsmått, som böra vidtagas, för att förekomma öfveransträngning för de exercerande ynglingarne under den ifrågasatta rekryt- och förberedande korpralsskolan.

§ 43, mom. 3.

Ehuru jag visserligen finner bestämmelserna i § 46 rörande rättigheten att uppkalla stammanskapet för vanliga fall tillfyllestgörande, anser jag dock, alldenstund tillfällen, omöjliga att förutse, kunna inträffa, vid hvilka ett inkallande af trupper visar sig vara af behofvet påkalladt, vara orätt att i alltför bindande ordalag affatta ifrågavarande moment,

11 Bil. till Kongl. Ma.j:ts Nåd. Prop. N:o 2.

och får derför uti föreskriften om stamsoldats inkallande, »endast till 30 dagars repetitionsöfningar årligen» tillstyrka Eders Kongl. Maj:t borttagandet af ordet »endast».

§ 44.

På grund af min föregående vid § 5, inom. 5 och 6, gjorda underdåniga hemställan om manskaps qvarhållande i ständig tjenstgöring vid »fästningsbataljonen», finner jag nödigt att till denna § foga ett nytt moment, innehållande föreskrifter härom.

§ 45, mom. 1 och 5.

Af samma skäl, som vid föregående § nämndes, finner jag i mom. 1 af denna § nödvändigt göra en förändring för att uttrycka, att till de truppafdelningar, hvilka äro afsedda att hafva garnisonsskolor, äfven bör hänföras fästningsartilleribataljonen.

Hvad jag ofvan yttrat rörande § 44 eger äfven sin tillämpning på mom. 5 af denna §.

§ 58 mom. 2.

Då, i händelse min underdåniga hemställan rörande fästnings- och positionsartilleriet bifalles, hästar ej komma att tilldelas regementsofficerarne vid Vaxholms fästningsbataljon, finner jag nödigt för sådant fall vidtaga en omredigering af mom. 2 af denna §.

N:o 2. Förslag till lag om upprätthållande af härens stamtrupp.

Detta lagförslag anser jag kunna genom en omredigering förenklas ocli förtydligas. Med afseende på dess särskilda bestämmelser finner jag dock icke behöfligt att föreslå någon förändring i sak, mer än beträffande den skyldighet, som enligt § 6 (§ 9 i nu framlagda förslag) skulle åligga ett rekryteringsområde, att, derest rekryt icke erhålles mot den af statsmedel utgående legan, tillskjuta hvad derutöfver erfordras. Jaganser nemligen clet erforderliga tillskottet böra fördelas lika mellan rekryteringsområdet och det landsting, inom hvars område detsamma är beläget. De betydande fördelar, som komitén velat uppnå genom att öfverflytta rekryteringsansvaret i sista hand å de särskilda orterna i stället för att låta detsamma, såsom i 1878 års förslag, under alla förhållanden hvila å staten, komma derigenom ingalunda att gå förlorade, men

12 Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. rrop. N:o 2.

deremot de omkostnader, som enligt komiténs förslag i vissa fall kunna drabba de särskilda rekryteringsområdena, att i någon män fördelas på ett större område, hvarigenom missgynnande omständigheter vid något särskildt tillfälle icke blifva den enskilde till alltför mycket förfång. För en sådan fördelning af här ifrågavarande kostnad mellan landstinget och rekryteringsområdet har jag dessutom funnit stöd i bestämmelserna i nu gällande skjutsstadga angående fördelandet af omkostnaderna för skjutsningsbesvärets utgörande äfven å landstinget.

N:o 3. Förslag till lag om allmänna värnpligten.

' § 27.

Den tid, värnpligtig skall vara skyldig att för sin utbildning tjenstgöra under fredstid, hafva komiterade föreslagit att bestämmas till högst 90 dagar. 1 denna i och för sig allt för korta utbildningstid skulle jag icke vilja föreslå någon förändring, ledande till minskning, såvida jag icke ansåge det vara nödvändigt att med en härordning, sådan som den föreslagna, der fotfolkets hufvudbeståndsdel utgöres af svagt öfvad beväring, försöka på allt sätt höja skjutfärdigheten, som i nutidens militärutbildning spelar en så vigtig rol. Ett sådant medel af ganska kraftig natur synes mig ligga i bestämmelsen, att den, som fullgjort vissa öfningar och kan uppvisa ett visst mått af färdighet i skjutning, varder befriad från 20 dagar af beväringsskyldigheten under 1. året, och jag anser mig derför också kunna i underdånighet tillstyrka Eders Kong!. Maj:t införandet af en dylik bestämmelse i den nya värnpligtslagen.

Jag har dessutom så mycket mera funnit mig manad härtill, som skjutskicklighet i ej allt för ringa grad måste förefinnas hos den landstorm, som utgår från en svagt öfvad beväring, för så vidt denna landstorm på det hela taget skall kunna anses vara till någon nytta för försvaret, och ytterligare äfven af det skälet, att de svagare skyttarne kunna å mötesplatserna få mera öfning i skjutning och hvad dertill hörer, derigenom att en del af beväringsstyrkan på förhand undangjort hvad på detta utbildningsområde fordras. Att det slutligen enligt all sannolikhet blir företrädesvis de norra orternas befolkning med dess i allmänhet större skjutskicklighet, som af denna bestämmelse kommer att draga fördel, torde äfven tala till fördel för förslaget, enär, då soinrarne der äro kortare än i de sydligare provinserna, en lättnad i tungan och en minskning i tiden der kunna synas företrädesvis önskvärda.

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.

13 Betänkligheter hafva visserligen vid här ifrågasatta föreskrift uppstått hos mig rörande dess tillämplighet å specialvapnen, men då det synes mig vigtigt att lagens bud, så långt möjligt, drabbar alla lika, och då eu del enklare rörelser på exercisens område äfven af dessa vapens beväring kunna på förhand undangöras, samt slutligen skjutfärdighet i viss män äfven af denna måste fordras, har jag låtit dessa mina betänkligheter falla.

I afseende på de fordringar å annan militärisk förkunskap, man bör uppställa såsom vilkor för befrielse från 20 dagars vapenöfning, har jag ansett dessa fordringar böra lämpas efter det, som öfvas under den första tiden af beväringsrekrytskolan.

Jag är nemligen af den bestämda öfvertygelsen, att den här ifrågasatta afkortning^! af öfningstiden bör förläggas till början af rekrytskolan, ty hvad som kan undangöras i hemorten är naturligtvis närmast att hänföra till just det, som under nämnda tid på mötesplatsen inläres, under det att alla öfningar i fälttjenst, eller i allmänhet större truppförband, på grund af sin natur förbjuda sig sjelfva på någon annan plats än den, hvarå det stora flertalet af beväringen och ortens regemente äro sammandragna. Att således medgifva någon afkortning på repetitionsöfningarna anser jag på grund af här anförda skäl ej kunna komma i fråga.

I sammanhang härmed får jag äfven tillstyrka Eders Kongl. Maj:t, borttagandet af ordet »högst» framför orden »90 dagar», ty dels anser jag, att lagar måste vara affattade i bestämda ordalag, så att all misstydning undvikes, och dels finner jag ordet obehöfligt, sedan tillägget om befrielse från ett visst antal dagar för förvärfvad färdighet i hemorten tillkommit.

§ 43.

Då staten under tjenstgöring icke kan hålla landstormsman med uniform, torde dock vara nödvändigt, att lian tilldelas ett igenkänningstecken, lämpligt att utmärka hans egenskap af krigsman; och får jag med anledning deraf föreslå Eders Kongl. Maj:t §:ns fullständigande i sådant syfte.

§ 50.

I samband med den befrielse i vissa fall från en del af den för värnpligtig i allmänhet bestämda tjenstgöringstiden under fredstid, som jag vid behandlingen af § 27 föreslagit, finner jag lämpligt att, på grund af de der för befrielsen anförda skäl, hos Eders Kongl. Maj:t hemställa äfven om en dylik befrielse under öfvergångstiden till den nya härordningen, dervid jag dock anser, att, förr än värnpligtsöfningarna i allmänhet blifvit

i

14 Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.

utsträckta till 80 dagar, denna befriehej bör uppgå till mer än 15 dagar, på det de värnpligtige, som kunna komma att tillgodonjuta densamma, icke må under öfvergången erhålla alltför knapp utbildning i trupp.

Bland öfvergångsstadgandena till lagen om allmänna värnpligten anser jag äfven nödigt föreslå Eders Kongl. Maj:t att inrymma bestämmelse derom, att den förhöjda dagaflöning, som enligt § 38 mom. 2 tillkommer värnpligtig under tjenstgöring, i jemförelse med hvad för närvarande utgår, ej må komma under öfvergången dem till godo, som icke åläggas mer omfattande utbildning än för närvarande.

Slutligen har jag ansett i värnpligtslagen böra införas ett tillägg, hvarigenom, i öfverensstämmelse med den af landtförsvarskomitén i motiven till dess förslag uttryckta mening, det komme att bero på särskild nådig pröfning af Eders Kongl. Maj:t, om, i hvad mån och under hvilka vilkor befrielse från de i lagen föreskrifna skyldigheter kunde tills vidare medgifvas den nomadiserande lappbefolkningen.

N:o 4. Förslag till grunder för härens aflöning, underhåll och beklädnad.

§ 5. mom. 2, § 12.

Då, såsom af komitén i dess motivering äfven framhålles, svårighet antagligen kommer att förefinnas, särskilt under de första åren efter den nya härordningens antagande, att erhålla hela det antal värnpligtige underofficerare och officerare, som i det nya härordningsförslaget förutsattes, tillåter jag mig inför Eders Kongl. Maj:t få framhålla ändamålsenligheten af en omredigering af här ifråga varande §§ i det syftet, att större frihet lemnas Kongl. Magt att bestämma det värnpligtiga befälets förmåner, vare sig i examenspenningar eller i form af gratifikationer efter verkstäld tjenstgöring. Om hela det anslag, som finnes upptaget för betäckande af aflöningsförmånerna för det värnpligtiga befälet, beräknadt till fullt antal, stäldes såsom reservationsanslag till Kongl. Maj:ts förfogande, kunde Kongl. Maj:t ega frihet, att, i den mån, som besparingar på anslaget sådant tilläte, böja detta befäls aflöningsförmåner utöfver det i lagen såsom minimum bestämda. Härigenom uppmuntrades inträdet i hären såsom värnpligtigt befäl, särskilt då behofvet af dylikt vore som störst. Naturligt torde äfven vara, att, i den mån, som det behöfliga antalet sedermera erhålles, aflöningsförmånerna äfven nedgå till det normala. En sådan anordning kan i alla händelser ej betecknas annorlunda än såsom praktisk och skall säkerligen väsentligen bidraga att tillföra hären högsta

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.

möjliga antal värnpligtsbefäl, utan att den ursprungligen beräknade utgiften för dylikt befäls anskaffning behöfver komma att öfverskridas. Skulle man icke på detta sätt tillvägagå, är otvifvelaktigt att, i händelse ett större antal vakanser bland det värnpligtiga befälet uppstode, detta skulle förr eller senare leda till förhöjning af de i sjelfva lagen införda aflöningsförmånernas belopp, hvilka sedermera icke lika lätt skulle kunna nedsättas, då benägenheten att i hären inträda såsom värnpligtigt befäl sedermera komme att motsvara behofvet.

Till de af komitén i fråga om aflöningen föreslagna bestämmelser torde böra läggas föreskrift om skyldighet för de civile tjensteman vid hären, i hvilkas löneförmåner ej ingår dagaflöning, att i vissa fall vidkännas afdrag å afiöningsbeloppet under tjenstledighet, och anser jag bestämmelser i detta ämne lämpligen böra meddelas i öfverensstämmelse med hvad som enligt kongl. cirkuläret den 9 November 1860 är för en del andre civile tjensteman gällande. Likaledes och då med några civila tjenster skulle följa rätt att efter vissa år erhålla ålderstillägg, torde föreskrift böra meddelas att för rättigheten att komma i åtnjutande af denna förmån skola gälla samma vilkor, som i sådant hänseende redan blifvit stadgade för civile tjenstemännen vid arméförvaltningen.

N:o 5. Förslag till allmänna grunder för öfvergång från den nuvarande

till den nya härordningen.

Mom. 10.

Sedan rekrytering af manskap vid rust- och rotehållsregementena, enligt mom. 10 (§ 8 i det nu framlagda förslaget), upphört omedelbart efter det lagen om den nya härordningen blifvit antagen, skulle under återstående delen af det år, då detta skett, ledigblifna nummer besättas med volontärer; men då det uppenbarligen måste så väl för rust- och rotehållare, som äfven för statsverket, medföra större fördel, derest i stället finge erläggas vakansafgifter, att användas till volontärers aflöning, har jag ansett mom. 10 böra i detta syfte omredigeras.

Mom. 11 och 19.

Bestämmelserna i dessa mom. angående öfverlemnande i vissa fall af häst och persedlar till staten har jag funnit böra, för vinnande af större reda, sammanföras på ett ställe (§ 12 p. 1 och 2 i det nya förslaget) samt för öfrigt böra affattas så, att de föreslagna bestäm-

16 Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.

melserna i mom. 11 komma att afse äfven det roterade rytteriet, så vidt de äro derå tillämpliga, samt att mom. 19 kommer att omfatta äfven infanteriet, hvarjemte måste iakttagas, att skyldigheten till aflemnande af häst och persedlar för vakanta nummer ej må inträda förr, än i den mån gällande vakanskontrakt tilländalöpa.

Beträffande det af komitén i mom. 11 föreslagna stadgande, att häst och persedlar skulle kunna till staten öfverlemnas redan vid öfvergångstidens början, för så vidt sådana bestämmelser dervid göras, att statsverket icke åsamkas ökade kostnader, lärer införandet af ett sådant stadgande i öfvergångslagen icke kunna ske utan att föranleda betydande svårigheter i fråga om bestämmelserna rörande afskrifning af rustningsoch roteringsbesvären, och då dertill kommer, att medgifvandet ändock skulle blifva i hvarje fall beroende på särskild pröfning, synes stadgandet böra ur öfvergångslagen uteslutas. I denna lag torde deremot böra införas bestämmelserna derom, att rusthåll eller rote, som har skyldighet att hålla häst, skall under öfvergångstiden, om det påfordras, från den tid vakanskontrakt upphört att gälla eller karl afgått, mot ersättning, ombesörja vård och utfodring af staten tillhörig häst under de tider, då den icke tages i anspråk för Kronans räkning, allt i närmaste öfverensstämmelse med hvad härutinnan blifvit af skatteregleringskomitén i dess betänkande (del. III, sid. 249) föreslaget.

Mom. 14.

Enligt detta mom. (§ 10 i det nya förslaget), skulle det indelta manskap, som qvarstår i tjenst vid öfvergångstidens slut och då öfvertages af staten, likväl i de fall, då manskapet är aflönadt med torp,bibehållas vid torpet. Bestämmelse har af landtförsvarskomitén tillika föreslagits om den ersättning för torpets afkastning, som i dylika fall borde tillkomma rustoch rotehållare, men då en sådan bestämmelse torde hafva sin rätta plats i den lag, som kan blifva beslutad angående rustnings- och roteringsbesvärens afskrifning, lärer den böra uteslutas ur öfvergångslagen.

De af mig här ofvan förordade förändringarna i komiténs förslag till ny härordning hafva blott ett mindre väsentligt inflytande på de af komitén beräknade kostnaderna för samma härordning och i alla händelser lända de i sin helhet till någon besparing. Med införandet af två regementsofficerare vid rytteriet utöfver de af komitén föreslagna följer visserligen en förökad kostnad af omkring 15,400 kro-

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 2.

nor *), men med nedsättandet af skolungdomens vapenöfningsskyldighet vid regemente eller bataljon från 4 till 3 månader följer deremot en nedsättning i kostnaden af omkring 34,000 kronor**).

De af mig föreslagna ändringarna i den af komitén föreslagna organisationen af fästnings- och positions-artilleriet föranleda ingen nämnvärd skilnad i kostnaden; och hvad angår den besparing, som skulle kunna uppkomma genom en del värnpligtiges befrielse från bevistandet af 20 dagars vapenöfning, anser jag den tillgång, hvilken derigenom erhålles, men hvars belopp nu svårligen låter sig beräkna, då man ej kan veta antalet af dem, som kunna komma i åtnjutande af sådan befrielse, böra vara att tillgå för att användas till att genom utdelning af skarp ammunition, genom hjelp vid anskaffning och underhåll af målskjutningsmateriel, genom anslag till målskjutningspremier, in. in. uppmuntra skjut- och vapenöfningars bedrifvande i hemorterna för höjandet af befolkningens allmänna krigsduglighet.

På det eu fullständig öfversigt af den afsedda nya härordningen måtte kunna vinnas, har i landtförsvarskomiténs särskilda förslag blifvit upptagna ej allenast de egentliga hufvudgrunderna för organisationen, utan äfven sådana bestämmelser, som, i händelse hufvudgrunderna godkännas, äro för deras tillämpning och genomförande nödiga. Men då emellertid en stor del af dessa senare bestämmelser, såsom afseende hufvudsakligen mera speciela förvaltnings- eller verkställighetsåtgärder, är af beskaffenhet att ej lämpligen böra inrymmas i författningar afsedda att antagas såsom lagar af Konung och Riksdag samfäldt, har jag, med iakttagande af de utaf mig här ofvan förordade förändringar, jemte eu

*) Ökad kostnad för en öfverste, chef för ridskolan, lön 6,000 kr.

häst- och furage-ersättning.................... 2,295__» 8,295 kr.

D.o för en öfverstelöjtnant ordförande i remonterings-

kommissionen................. 4,000 kr.

häst- och furage-ersättning .................... 2,295 »

inqvartering............................................................. 800 » 7,095 »

Summa 15,390 kr.

Anm. För bägge äro dagaflöning beräknade i komiténs förslag på ridskolans och remonteringskommissionens stater, hvarförutom chefen för ridskolan åtnjuter inqvartering in natura.

**) Minskad kostnad för:

340 elever vid folkskolelärareseminarierna.

1,200 d:o d:o de högre läroverken.

Summa 1,540 under 15 dagar å 1,47 kr. (0,97+0,so) 33,957 kronor. Bill. till Riksd. Prat. 1883. 1 Sami. 1 Afd. 2 Raft.

18 Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Pr ap. N:o 2.

del nödiga befunna redaktionsförändringar, uti särskilda förslag till lagar om »härordningen», om »upprätthållande af härens stamtrupp», om »allmänna värnpligten», samt om »öfvergång från nuvarande till den nya härordningen» sammanfattat de stadganden, hvilka synas mig vara af sådan beskaffenhet att, då indelningsverket skulle genom den nya härordningen efter hand upphäfvas, deras antagande bör, jemlikt 80 § Regeringsformen, af Eders Kongl. Maj:t fordras såsom vilkor för indelningsverkets afskaffande.

Sedan departementschefen härefter föredragit dessa lagförslag, hvilka finnas fogade vid dagens protokoll, och dervid tillkännnagifvit, att förslaget till lag om allmänna värnpligten blifvit af honom uppgjordt efter öfverläggning och gemensam beredning med chefen för sjöförsvarsdepartementet, samt att såväl nämnda lagförslag, som äfven förslaget till lag om härordningen och om öfvergång från nuvarande till den nya härordningen, blifvit granskade och godkända af chefen för ecklesiastikdepartementet i de delar, som angå militäröfningar vid läroverken och fullgörande af sådana öfningar före afläggandet af vissa examina, yttrade chefen för sjöförsvarsdepartementet beträffande § 27 punkten 3 samt 37 § af förslaget till lag om allmänna värnpligten:

§ 27 punkten 3. Då det skulle för sjöförsvaret medföra en icke obetydlig kostnad och för handelsflottan stor olägenhet att öfva samtlige vid flottan värnpligtige; och då lotsar och lotslärlingar, hvilka redan nu äro från vapenöfning frie, så väl som sådana sjömän, hvilka under en längre tid haft anställning i utrikes sjöfart, måste besitt^ eu sådan sjövana att befrielse för dessa värnpligtige från skyldigheten att undergå vapenöfning i fredstid torde kunna utan olägenhet medgifvas, har jag ansett detta böra ske. Deremot synes mig desse värnpligtige för förmånen af befrielsen från vapenöfning böra vidkännas skyldigheten att intill 32 års ålder tillhöra flottans reserv.

§ 37. För erhållande af nödig reserv af förhandsmanskap har jag ansett de värnpligtige, hvilka haft anställning i flottans stam eller reserv, böra intill 32 års ålder tillhöra reserven, hvarjemte jag funnit den tid, hvarunder sådan värnpligtig skall hafva innehaft anställning vid flottan för att derigenom anses hafva fullgjort sin värnpligt, böra, till likhet med hvad i detta fall i § 36 finnes i fråga om stamsoldat föreslaget, bestämmas till minst 5 år.

Chefen för landtförsvarsdepartementetyhemstälde härefter,!

att Kongl. Maj:t, med godkännande för sin del af den framlagda planen till ny härorganisation, täcktes i nådig proposition, sådan den finnes detta protokoll bilagd, med åberopande

19 Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.

af 80 § Regeringsformen, föreslå Riksdagen att antaga de nu

anmälda förslag till lagar:

1 :o om härordningen,

2:o om upprätthållande af härens stamtrupp,

3:o om allmänna värnpligten samt

4:o om öfvergång från nuvarande till den nya härordningen.

Chefen för landtförsvarsdepartementet yttrade vidare:

De af landtförsvarskomitén föreslagna grunder för härens aflöning, underhåll och beklädnad kunna naturligtvis icke genast vid öfvergångstideris början utan åtskilnad tillämpas å hela den till hären hörande personal. Sålunda måste först och främst nu Renande korpraler med vederlikar och manskap, så länge äldre tjensteaftal med dem fortfar, tillgodonjuta aflöning enligt nu gällande stater. Bland härens öfriga personal lära numera finnas högst få, som icke, på grund af vilkor vid deras antagande, äro underkastade den förändring i aflöningsförmånerna, hvilken i sammanhang med ny härorganisation bestämmes. Vid de till indragning afsedda regementen och kårer, der tjenstgöringsförliållandena i allmänhet torde blifva oförändrade, synes emellertid skäl icke förefinnas att tillämpa de nya aflöningsgrunderna i andra fall, än der särskilda omständigheter undantagsvis dertill föranleda, nemligen dels, på sätt landtförsvarskomitén föreslagit, för fanjunkare och sergeanter, dervid jag dock anser sådan förmån icke skäligen kunna utsträckas till de fanjunkare och sergeanter, som komma att qvarstå vid Hallands infanteribataljon och Gotlands nationalbeväring och hvilka enligt nu gällande stater åtnjuta betydligt lägre aflöning än de öfrige, dels ock för öfrigt för alla de tjensteman, hvilka, i händelse de qvarstode vid nu till dem utgående förmåner, skulle komma i bättre ställning, än tjenstemännen i motsvarande grad vid sådana truppafdelningar, som skola bibehållas. Föreskrifter i sistnämnda hänseende äro ock nödiga af den orsak, att vederbörande ingalunda skulle finna med sin fördel förenligt att söka transport till fenster med ringare aflöning, än den de förut åtnjuta.

Från den allmänna regeln, att de nya aflöningsgrunderna deremot böra genast tillämpas vid de truppafdelningar, som skola bibehållas, måste äfven göras undantag för några mera speciela fall; och då enligt öfvergångslagen general- och regementsbefälen beräknas icke förr, än den 1 Oktober det år, den nya härordningen träder i kraft, komma att intaga de förläggningsorter, som för dem bestämmas, lära generaler och regementschefer m. fl. i de fall, der ständig inqvartering eller ersättning derför ej hitintills till dem utgått, böra komma i åtnjutande af sådan förmån först från och med den dag, de intagit de bestämda förläggningsorterna. Samtliga öfvergångsstadganden rörande aflöningen

20 Bil. till Kongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 2.

anser jag emellertid böra göras gällande endast tills vidare, enär först längre fram fullt tillfredsställande erfarenhet torde kunna vinnas angående de bestämmelser, som till öfvergångens befrämjande och till förekommande af statsverkets onödiga betungande kunna af behofvet påkallas.

# I enlighet med hvad jag sålunda anfört, anser jag särskilda föreskrifter rörande aflöningen höra med afseende å förhållandena under öfvergångstiden tilläggas de af landtförsvarskomitén i dess förslag angående härens aflöning m. m. upptagna bestämmelser, hvarjemte hit måste hänföras hvad i komiténs förslag till öfvergångslag är intaget rörande aflöningen under samma tid.

Departementschefen föredrog härefter ett af honom sammanfattadt fullständigt förslag angående grunderna för härens aflöning, underhåll och beklädnad samt hemställde,

att Kongl. Maj:t täcktes uti nådig proposition, sådan den finnas bilagd detta protokoll, äska Riksdagens gillande af de, i öfverensstämmelse med det nu föredragna förslaget, i propositionen upptagna grunder för härens aflöning, underhåll och beklädnad jemte öfvergångsbestänimelser i ämnet;

samt att, derest denna hemställan af Kongl. Maj:t i nåder bifölles, nämnda grunder finge i erforderliga delar iakttagas vid uppgörande af den kostnadsstat för landtförsvaret, som för första öfvergångsåret, eller år 1884, skulle för Riksdagen framläggas.

Chefens för landtförsvarsdepartementet ofvan omförmälda särskilda framställningar, hvilka Statsrådets öfrige ledamöter biträdde, behagade Hans Maj:t Konungen till alla delar gilla och bifalla; och skulle utdrag af protokollet bifogas de nådiga propositioner, som i följd häraf komme att till Riksdagen aflåtas.

Ex protocollo Eugene Peyron.

Stockholm 1883. Kongl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.