med förslag till lag om sjöförsvaret

N:o 4.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen med förslag till lag om sjöförsvaret; Gifven Stockholms slott den 8 Januari 1883.

Under hänvisning till bilagda utdrag af statsrådsprotokollet för denna dag vill Kongl. Maj:t, med åberopande af § 80 Regeringsformen, härmed föreslå Riksdagen att antaga bifogade förslag till lag om sjöförsvaret.

Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kongl. nåd och ynnest städse väl bevågen.

OSCAR.

C. v. Otter.

Bill. till Tunnså. Prof. 1883. 1 Sami. 1 Afd. 4 Raft.

IF1 ör slag

till

Lag om Sjöförsvaret.

Flottans materiel.

§ L

Flottan, som är fördelad å två stationer, Carlskrona och Stockholm, skall bestå af erforderligt antal pansarbåtar samt andra lämpliga krigsfartyg och minbåtar.

Härtill komma för öfning, transport och andra ändamål erforderliga fartyg.

§ 2.

Till flottan hörer äfven erforderlig materiel för det fasta minförsvaret och för sjöfästningarne vid Carlskrona (Kungsholmen, Hästholmen, Kurrholmen och God Natt).

Flottans personal.

§ 3-

Flottans personal utgöres af:

Stam,

Reserv och

Värnpligtige.

Till flottans personal hänföras äfven sjökadettkåren och skeppsgossekåren samt månads- och daglönare vid flottans stationer.

§ 4.

Stammen upptager följande flottans kårer och stater:

Militära: Officerskåren,

Underofficerskåren,

Sjömanskåren.

3 Civila: Mariningeniörstaten,

Civilstaten, Kleresistaten, Lärarestaten, Läkarestaten.

§ 5.

Officerskåren består af följande fast aflönade personal: 3 flaggmän,

6 kommendörer,

12 kommendörkaptener af l:sta klass,

12 kommendörkaptener af 2:dra klass,

62 kaptener,

80 löjtnanter.

S:a 175 officerare.

§ 6.

Underofficerskåren består af följande fast aflönade personal: 28 flaggunderofficerare,

212 underofficerare af 2:dra graden.

S:a 2*10 underofficerare.

§ 7.

Sjömanskåren består af 4,000 sjömän, deraf

1.000 förlagda å flottans stationer för ständig tjenstgörin

3.000 förlagda i orterna för uppfordring till tjenstgörin de bestämmelser, som af konungen meddelas. * 1 2 * * 5

S:a 4,000 man.

§ 8-

Mariningeniörstaten består af följande fast aflönade personal:

1 öfverdirektör och chef,

2 direktörer,

5 ingeniörer

2 byggmästare,

5 extra ingeniörer samt 2 underingeniörer.

crq crq

§ 9.

Civilstaten består af:

4 sekreterare,

2 kamererare,

2 intendenter,

1 advokatfiskal,

2 auditörer,

3 kammarförvandter,

1 proviantmästare,

2 beklädnadsförvaltare,

1 sjnkhusförvaltare,

2 inventarieförvaltare,

2 materialförvaltare,

2 kassörer,

3 revisorer,

3 regementsskrifvare,

1 regementskrifvare och bokhållare,

1 bokhållare,

15 kammarskrifvare,

2 väblar,

2 förste vaktmästare,

4 vaktmästare.

Till civilstaten hänföres ock erforderlig betjening vid sjökrigsskolan och sjökarteverket.

§ io.

Kleresistaten består af:

2 regementspastorer,

3 bataljonspredikanter,

2 klockare,

1 kyrkvaktare.

§ 11-

Lärarestaten består af de vid sjökrigsskolan anstälde lektorer samt öfrige civile lärare vid denna skola och vid skeppsgosseskolan.

§ 12.

Läkarestaten består af:

1 fältläkare,

2 regementsläkare,

6 förste bataljonsläkare samt

läkarestipendiater till clet antal gällande stat utvisar.

§ 13-

Sjökadettkåren utgöres af sjökrigsskolans lärjungar, och bestämmes antalet ynglingar, som årligen må i skolan intagas, af konungen.

§ 14.

Skeppsgossekåren utgöres af högst 400 skeppsgossar.

§ 15-

Månads- och daglönare anställas vid bageri-, qvarn-, sjukhus- och magasinsinrättningarne, vid beklädnadsverkstädérna, vid kronans vattenledning i Carlskrona och vid varfven efter de bestämmelser, som af konungen meddelas.

§ 16.

Reserven består af den allenast vid krig eller större rustningar tjenstgöringsskyldiga personalen, dels militär och dels civil.

§ 17-

Militärreserven indelas i: reservbefäl, reservunderbefäl, reservmanskap,

§ 18.

Till reservbefälet höra:

afskedade pensionerade officerare, hvilka enligt gällande stadganden äro skyldige att tjenstgöra vid flottan;

de, hvilka blifvit till officerare i flottans reserv utnämnde eller i sådan egenskap dit öfverflyttade; befälet vid lotsverket;

de, hvilka vid krigstillfälle af konungen konstitueras till reservofficerare.

§ 19-

Till reservunderbefälet höra:

afskedade pensionerade underofficerare, livilka enligt gällande stadganden äro skyldige att tjenstgöra vid flottan; underbefäl vid lotsverket;

de, hvilka vid krigstillfälle af konungen konstitueras till reservunderofficerare.

§ 20.

Reservmanskapet består af:

lotsar och lotslärlingar samt de värnpligtige, hvilka jemlikt § 27 mom. 3 i värnpligtslagen blifvit från vapenöfning i fredstid befriade;

de, hvilka haft anställning i flottans stam, och, efter uttjent kapitulationstid, på grund af föreskriften i § 37 värnpligtslagen tillhöra flottan.

§ 21.

Till militärreserven höra ock de å nuvarande reservstater uppförde officerare och underofficerare, så länge de i tjenst qvarstå med tjenstgöringsskyldighet i så väl krig som fred, äfvensom officerare å indragningsstaten intill 55 års ålder med tjenstgöringsskyldighet endast i krig.

§ 22.

Den civila reserven består af afskedade pensionerade dels embetsoch tjensteman vid flottans civila stater, dels månadslönare vid flottans stationer, hvilka enligt gällande stadgande!! äro skyldiga att tjenstgöra vid flottan.

§ 23.

Angående värnpligtige vid flottan stadgas i värnpligtslagen.

Personalens antagning, utbildning och afgång.

§ 24.

Officerspersonalen utgår från sjökrigsskolan och sker befordran till officer såväl som till högre grad eller lön efter de grunder, som härför af konungen bestämmas.

§ 25.

Underofficerspersonalen erhålles från sjömanskåren och sker befordran till underofficer såväl som till högre grad eller lön efter de grunder, som härför af konungen bestämmas.

§ 26.

Manskapet vid sjömanskåren rekryteras dels från skeppsgossekåren dels genom frivilligt aftal mot aflöning af staten till det belopp, som kan blifva erforderligt.

§ 27.

För anställning och befordran vid flottans civila stater gälla de bestämmelser, som af konungen meddelas.

§ 28.

Flottans personal erhåller utbildning dels vid flottans undervisningsverk dels under årliga öfningar till sjös.

§ 29.

Flottans undervisningsverk äro:

sjökrigsskolan,

skeppsgosseskolan samt

stationsskolorna, Indika delas i exercisskolan, underbefälsskolan, minskolan och skjutskolan.

Undervisningen vid dessa skolor ordnas efter de bestämmelser, som af konungen meddelas.

§ 30.

Flottans årliga öfningar till sjös ega rum i enlighet med de af konungen i kommandoväg meddelade bestämmelser.

§ 31.

För den fast aflönade personalens afgång ur flottan gälla af konungen utfärdade bestämmelser.

§ 32.

Angående flottans styrelse och förvaltning å stationerna gälla de bestämmelser, hvilka härom af konungen meddelas.

Öfrergående stadgan den.

§ 33.

Officerskårens tillökning från det nuvarande till det här ofvan i § 5 bestämda antal skall ega rum i den mån afgången bland officerare på permanenta reservstaten, nya reservstaten och indragningsstaten dertill lemnar tillgång samt efter de bestämmelser i öfrigt, som af konungen meddelas.

§ 34.

Tillökningen af den för ständig tjenstgöring å flottans stationer förlagda delen af sjömanskåren till det bär ofvan i § 7 bestämda antal skall ega rum under tio år från och med år 1884 med högst 18 man årligen efter de närmare bestämmelser, som af konungen meddelas.

§ 35.

Uppsättningen af den i orterna förlagda delen af sjömanskåren till det, i § 7 bestämda antalet af 3,000 man skall fördelas på 15 år från och med år 1884, och må under de första 5 åren ske med högst 200 man årligen, under de derpå följande fem åren med högst 250 man årligen samt under de sista fem åren med högst 200 man årligen, efter de närmare bestämmelser, som af konungen meddelas.

Denna lag må icke ändras eller upphäfvas utan konungs och riksdags sammanstämmande beslut.

De för lagens tillämpning erforderliga närmare föreskrifter meddelas af konungen.

Protokoll öfver sjöförsvarsärenden, hållet inför Hans May.t Konungen uti Statsrådet, å Stockholms slott den 8 Januari 1883.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Hochschild, Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

- Richert,

Themptander och Ryding.

_ Departementschefen, Statsrådet Friherre von Otter, föredrog i underdånighet det af särskilda komiterade den 10 Augusti 1882 afgifna betänkande. och förslag angående sjöförsvarets ordnande tillika med de underdåniga utlåtanden, hvilka pa nådig befallning deröfver afgifvits, nemligen:

af marinförvaltningen med de från militär- och varfscheferne vid .flottans stationer af marinförvaltningen infordrade yttranden;

af chefen för flottans militärpersonal;

af öfverkommendanten i Carlskrona samt

af kommerskollegium med de från sjömanshusen i riket infordrade yttranden i frågan.

Härefter yttrade departementschefen:

Såsom af förenämnda, öfver sjöförsvarskomiténs förslag afgifna utlåtanden synes, hafva åtskilliga anmärkningar mot detsamma i flere Bih. till Bibel. Frat. 1883. 1 Sami. 1 Afl. 4 Haft. 1

hufvudsakliga delar blifvit framstälda och, om än detta förslag — bygd! på grunden af en i möjligaste måtto följdriktig tillämpning af värnpligtsidén, med iakttagande derjemte att väsentligt högre anslagsbelopp icke toges i anspråk än som motsvarade den nuvarande .kostnaden för sjöförsvaret — må kunna anses väl motsvara de fordringar, man ur dessa synpunkter eger ställa på detsamma, hafva likväl omförmälda anmärkningar hos mig befästat den öfvertygelse, att sjöförsvarets ordnande på ett fullt tillfredsställande sätt på denna grund svårligen låter sig göra, och är det synnerligen hvad angår sättet för anskaffandet och beskaffenheten af den manskapsstam, som skall ersätta den nuvarande båtsmansinstitutionen, som förslaget synes mig otillfredsställande.

Såväl mot tillräckligheten af denna stam som mot dess förmåga att förse flottan med erforderligt antal dugliga förhandsmän framställa sig stora betänkligheter. Komitén har sjelf beräknat, att stammen, för att lemna nödigt antal förhandsmän, rätteligen borde utgöra 2,890 man, och de grunder, på hvilka komiterade stödja sitt antagande, att kunna med eu till 2,500 man nedsatt stam möta behofvet af 1,927 förhandsmän, synas mig lemna rum för berättigade tvifvelsmål om deras hållbarhet.

Utom nämnda antal förhandsiriän skulle, enligt den af komiterade upprättade tabell (sj oför svar skomiténs betänkande Bil. A N:o 11) öfver hela den för flottan, jemte dennas andel i sjöfästningarnes besättning, erforderliga personal, behöfvas ytterligare 489 underofficerskorporaler samt l:a och 2:a klassens sjömän, hvilka skulle tagas bland, värnpligtig^; men någon säkerhet eller eris sannolikhet, att dessa sistnämnde förhandsmän skulle kunna till fulla antalet erhållas, finnes enligt mitt förmenande icke heller.

Den korta kapitalationstid af 2 år, som ansetts erforderlig för utbildning till 2:a klassens sjömän, samt den ringa lockelse till rekapitulation, som de föreslagna vilkoren erbjuda den sålunda utbildade, torde utan tvifvel vålla stora svårigheter för erhållandet bland värnpligtige af ens lax och 2:a klassens sjömän, hvartill den del af stammen, som erhålles från skeppsgossekåren, icke torde vara tillräcklig.

Någon visshet att mot den föreslagna godtgörelsen erhålla rekryter bland värnpligtige sjömän, och såmedelst befordra det samband med handelsflottan) som, skulle vara ett af förslagets störa fördelar, förefinnes icke heller, något som komiterade också sj elfva medgifvit genom förslaget att äfven »på annat sätt» än bland värnpligtige och skeppsgossarne rekrytera stammen.

3 Med afseende härå och då det icke låter sig göra, att till ett antal, som under vanliga förhållanden kan anses tillräckligt, uppbringa stammen så organiserad, som sjöförsvarskomitén föreslagit, utan att väsentligen öfverskrida den kostnad, inom hvilken komitén ansett att den borde vid en förändrad organisation hålla sig, och hvilken jag icke heller anser böra öfverskridas, derest sådant icke finnes för ett nöjaktigt ordnande af sjöförsvaret alldeles oundgängligt, har jag icke kunnat biträda komiténs förslag till anskaffande af stam för sjöförsvaret.

Vid sådant förhållande har jag haft att tillse, huruvida det icke kunde låta sig göra, att, i händelse af nuvarande båtsmanshållets upphäfvande, på annat sätt anskaffa en bemanning, som utan att erfordra högre anslag än de af sjöförsvarskomitén beräknade, kunde lemna flottan en mera tillräcklig och tillfredsställande manskapsstam; och får jag i sådant syfte härmed framlägga förändradt underdånigt förslag i berörda hänseende.

Den nuvarande båtsmansinstitutionen har, sedan fullständig rekrytbildning och i sammanhang dermed varande öfning och undervisning blifvit i vidsträcktare mån än tillförene åt båtsmännen beredd, lemnat flottan en bemanning, som, om än icke fullt utbildade förhandsmän inom densamma kunna danas, likväl, synnerligen om ökad öfning komme den till del, skulle på ett tillfredsställande sätt fylla behofvet af manskap, afsedt för mindre vigtiga förhandssysslor.

Om nu staten i stället för rust- och rotehållarne öfvertoge rekryteringen, borde, med fästadt afseende å den föreslagna minskningen af personalen och utsträckningen af öfningarne, en stam af minst lika god beskaffenhet som den nuvarande kunna erhållas, och då jag icke kan antaga, att det i allmänhet borde blifva svårare, eller förenadt med väsendtligt större kostnad för staten än för den enskilde att erhålla till rekryt lämplig person, har jag ansett eu dylik förändring kunna genomföras, om till anskaffning af den nya stammen erhölles anslag, motsvarande värdet af de prestationer rust- och rotehållarne nu utgöra. Då sådant anslag skulle påkallas endast i den mån de rust- och rotehållarne för närvarande åliggande prestationerna upphörde, skulle härigenom icke blott eu nästan omärklig öfvergång från det gamla till det nya beredas, utan äfven i följd häraf under öfvergångsperioden erfordras väsentligt mindre kostnader än sjöförsvarskomitén för genomförande af sin organisationsplan behöft påräkna.

Nu ifrågasatta förslag går alltså derpå ut att bilda den för flottan erforderliga bemanning, förutom genom en mindre tillökning af den nu-

4 Flottans

materiel.

varande matroskåren, af manskap, aflönadt och underhållet af staten, men emellan uppfordringstiderna stationeradt i hemorten, samt af flottan tillhörande värnpligtig^; och då jag nu i den ordning, hvartill komitéförslagets uppställning gifver anledning, går att framställa en del af de anmärkningar, som i öfrig! mot samma förslag förekomma, äfvensom de förändringar deruti, hvilka af ett förändradt sätt för manskapsanskaffningen betingas, torde jag på sin plats få återkomma till en närmare redogörelse för organisationen af den stam mitt förslag afser.

Beträffande den uppgift flottan har att fylla vid vårt lands försvar,. är jag derom fullkomligt ense med komitén, och torde denna uppgift kunna sålunda sammanfattas, att utöfver försvaret af de vigtigaste inloppen och hamnarne flottans mål bör vara att så mycket som möjligt oroa en annalkande fiende, försvåra hans landstigning, störa hans kommunikationer med eget land, samt så ofta omständigheterna medgifva förskaffa sig och meddela upplysningar om hans förehafvande^ och anser jag äfven, att till dessa måls vinnande vårt sjöförsvar, förutom andra lämpliga stridsfartyg och de för det egentliga skärgårdsförsvaret afsedda mindre fartygen samt ett erforderligt antal minbåtar, jemväl har behof af pansarbåtar i hufvudsaklig likhet med den med bokstafven A betecknade typ, som den s. k. certkomitén föreslagit. Jag delar äfven den af komitén uttalade mening, att, på det flottan må kunna så snart som möjligt motsvara sitt sålunda angifna ändamål, anskaffandet af dylika fartyg bör ske så fort sig göra låter.

I fråga om antalet och beskaffenheten af den flytande materielen har marinförvaltningen i dess underdåniga utlåtande öfver sjöförsvarskomiténs förslag ansett, att flottan i fredstid bör bestämmas till 14 större och 94 mindre strids- och öfningsfartyg, hvaraf de större skulle vara pansarklädda samt hafva ett deplacement mellan 2,500 och 3,000 tons.

Att på sätt marinförvaltningen sålunda föreslagit redan nu på förhand definitivt bestämma antalet och beskaffenheten af vår blifvande flotta, anser jag likväl af skäl, som här nedan skola anföras, vara allt för vanskligt. Sådant synes icke heller hafva varit sjöförsvarskomiténs mening; ty ehuru komitén uttalat sig angående vissa bestämda certer såsom för vårt försvar lämpliga och äfven förslagsvis uppgjort kostnadsberäkning och upprättat tablå öfver vissa fartygs påräkneliga varaktighet och successiva behof af förnyelse äfvensom af sjökrigsmaterielens tillökning, torde härmed dock endast afsetts att antyda, att med det föreslagna årliga anslaget af 2 millioner för fartygsmateriel en så-

dan flotta, som marinförvaltningen förordat, kunde under en tid af 30 år skapas.

Såvidt mig är bekant hafva icke mindre än 16 olika sjöförsvarsplaner under innevarande århundrade blifvit uppgjorda och af Riksdagen. dels gillade, dels förkastade, men af dessa har ingen enda blifvit fullständigt genomförd och detta hufvudsakligen af samma skäl, som i minst lika hög grad ännu torde qvarstå, nemligen sjökrigskonstens oafbrutna utveckling. Vid sådant förhållande lärer, på sätt äfven sjöförsvarskomitén anfört, fartygens framtida cert och antal, såsom beroende af på förhand icke bestämbara förhållanden, icke böra för en längre framtid definitivt bestämmas, utan den plan, som i detta hänseende uppgöres, omfatta endast de närmast kommande åren och inskränkas antingen, såsom komiterade förordat, till ett fåtal fartyg af sådana certer, som anses mest behöfliga och derföre i främsta rummet böra anskaffas eller ock till bestämmande af vissa egenskaper hos fartygen, såsom fart, sjöduglighet och manöver färdighet samt största möjliga förstörelsekraft och passiv motståndsförmåga, egenskaper, hvilka, huru än detaljerna må vexla, alltjemnt torde blifva oundgängliga. För det närvarande torde, såsom af mig förut är antydt, den af sjöförsvarskomitén förordade pansarbåten A uppfylla nyssberörda fordringar, hvarföre jag äfven kommer att föreslå Eders Kongl. Maj:t att af näst sammanträdande riksdag begära medel till anskaffande af ett dylikt fartyg.

Genom den af sjöförsvarskomitén verkstälda utredning angående den för .flottan erforderliga bemanning ådagalägges nogsamt det förhållande, som länge varit öfvorklagadt och flera gånger föranledt framställningar till riksdagen, nemligen att flottans officerskår är otillräcklig och måste ökas. Också har komitén med anledning häraf föreslagit, att den permanenta reservstaten skall upphöra i mån af inträffande afgång bland den på denna stat uppförda personal, samt att flottans officerskår skall ökas med 2 regementsofficerare, en af hvardera kommendörkaptensgraden, 8 kaptener med l:a klassens lön, 5 kaptener med 2:a kl. lön, 7 löjtnanter samt 3 underlöjtnanter eller tillhopa med 25 officerare; en tillökning, som visserligen icke synes innefatta allt hvad komitén i den vägen önskat och ansett erforderligt, utan endast så mycket som komitén med afseende å nödvändigheten af den strängaste sparsamhet ansett sig kunna ifrågasätta.

Mot förslaget att permanenta reservstaten skulle upphöra, hvarom förut i sammanhang med frågan om officerskårens tillökning framställning blifvit gjord till 1876 och 1878 årens riksdagar, har jag intet att erinra, då denna reservstat numera, genom den stadgade skyldighet

Officerskåren.

att vid bestämd lefnads- och tjensteålder ur tjensten afgå, torde blifva obehöflig; men det synes mig att i sådant fall, på sätt marinförvaltningen äfven ifrågasatt, hela det för samma reservstat anvisade anslag borde till ökande af den aktiva officerspersonalen användas. Till officerares på permanenta reservstaten aflöning äro, likmätigt 1873 års riksdagsbeslut angående regleringen af utgifterna under femte hufvudtiteln, från ordinarie anslaget till aflöning åt flottans kårer och stater anvisade 91,090 kronor, och härutöfver återstår enligt samma riksdagsbeslut i mån af uppkommande ledigheter å flottans nya reservstat och indragningsstaten ett belopp af 22,910 kronor att ytterligare för permanenta reservstaten disponeras. Hela tillgången för den permanenta reservstaten utgör alltså 114,000 kronor, hvilket belopp, i enlighet med det ändamål, för hvilket det blifvit anvisadt, borde, i händelse den permanenta reservstaten skall upphöra, få öfverflyttas till staten för flottans officerskår, och användas till aflöning för nya tjenstår i mån af uppkommande ledigheter å permanenta reservstaten, nya reservstaten och indragningsstaten.

Härigenom skulle en större tillökning af officerskåren än den af komitén föreslagna kunna åstadkommas, och får jag i fråga om de officersbeställningar, med hvilka en sådan tillökning borde ega rum, anföra följande:

Enligt sjöförsvarskomiténs förslag skulle stationsbefälhafvaren i Carlskrona och chefen för marinförvaltningen innehafva flaggmans grad; men i bil. A. 9 till samma förslag upptages, efter hvad det vill synas, högste befälhafvare för flotta, såväl som eskadercheferne, samtlige af kommendörs grad. På samma gång jag instämmer med komitén deruti, att de båda förstnämnda ansvarsfulla posterna böra besättas med flaggmän, synes det mig oegentligt och olämpligt att högste befälhafvare för flotta skall innehafva samma grad som de honom underlydande eskadercheferne. Den som skall leda försvaret till sjös, det ansvarsfullaste uppdrag som lärer kunna gifvas en flottans officer, borde val äfven innehafva flottans högsta grad, samt derjemte under freden så mycket som möjligt beredas tillfälle att detta höga befäl utöfva. Af dessa skäl anser jag att antalet flaggmän bör ökas med 1 eller från 2 till 3.

Hvad regementsofficerarne beträffar har jag ej kunnat finna den af sjöförsvarskomitén föreslagna ökning tillräcklig. Enligt min åsigt höra artilleri- och ekipagede.partementschefsbefattningarna vid varfven, såsom hittills, förvaltas af hvar sin chef, och dessa å Carlskrona varf synnerligen ansvarsfulla poster bestridas åt officerare åt regementsofficers grad, hvarföre det minsta antal, hvarmed regementsoffi-

cer,sgraden behöfver ökas, skulle vara 4, nemligen 2 i hvardera af kommendörkaptensgraderna, i stället för en i hvardera, såsom sjöförsvarskomitén föreslagit; och är ändock vid denna af mig nu föreslagna ökning ingen hänsyn tagen till önskvärdheten, för att ej säga behofvet af att, i händelse af sjukdom eller annat förfall, ega tillgång på regementsofficerare i reserv.

Den likaledes inom kaptensgraden förefintliga brist har jag ansett böra afhjelpas genom tillökning med 17 kaptener i första löneldass och 2 i den andra; och är anledningen till mitt förslag om en jemförelsevis större ökning i första klassen mot i den andra den, att härigenom skulle ernås en ungefärlig likställighet med armén, der förhållandet emellan antalet kaptener af första och andra klass ungefärligen är såsom 2:1.

Löjtnantsgraden anser jag böra så förändras, att äfvenledes, i likhet med hvad vid armén skulle blifva förhållandet, denna grad komme att i sig upptaga nu varande underlöjtnantsgraden. Den skulle i sådant afseende delas i två löneklasser, den första motsvarande nuvarande löjtnants- och den andra motsvarande den hittills varande underlöjtnantsgraden. Den sålunda förändrade löjtnantsgraden borde tillökas med 11 officerare i första löneldass och Lomme derigenom att utgöra 54 löjtnanter i första klass och 26 löjtnanter i andra klass. Någon ökad kostnad i följd af denna förändring med löjtnantsgraden skulle icke uppkomma, utan skulle de här ofvan omförmälda 114,000 kronor lemna erforderlig tillgång till aflöning åt den personal, med hvilken officerskåren, efter hvad sålunda är föreslaget, komme att tillökas.

Derigenom skulle flottans officerspersonal komma att utgöras af 3 flaggmän, 6 kommendörer, 12 kommendörkaptener af första klass, 12 kommendörkaptener af andra klass, 62 kaptener och 80 löjtnanter i enlighet med närlagda lönestat (Bil. Ä), hvaruti aflöningsbeloppen äro upptagna i likhet med nu gällande bestämmelser.

Enär det manskap, öfver hvilket maskinist- och handtverksunderofficerarne utöfva befäl, tillhör den militära kåren och det derföre synes ändamålsenligt att, på sätt komitén föreslagit, nämnda underofficerare öfverföras till underofficerskåren, för att af densamma utgöra serskilda af delningar, har jag mot en dylik förändring intet att erinra; men då, såsom bilagde för mintillverkningspersonalen uppgjorda stat (Bil. B) utvisar, de dervid anstälda underofficerares antal utgör 6, ehuru allenast 3 af dessa, enligt Kong!. Brefvet den 24 Oktober 1879, hittills åtnjutit aflöning af de till minväsendet anslagna extra medel, bör antalet underofficerare i stället för 237 rätteligen upptagas till 240, hvilket

Underofficershåren.

8 Sjöman skåre?».

antal bäfver helt och hållet tillgängligt för de militära behofven. Intet skäl synes mig nemligen .vara för handen, att vidtaga någon förändring i den bestämmelse, som för närvarande gäller, och hvaruti komitén icke heller föreslagit någon ändring, att vissa vid varfvet förordnade underofficerare erhålla aflöning å varfvets stat. Jag har icke heller något att erinra mot den af komitén föreslagna fördelning af underofficerskåren, hvilken alltså skulle komma att bestå af 28 flaggunderofficerare och 212 underofficerare af andra graden. Af de förstnämnde skulle 19 tillhöra do egentliga sjömansafdelningarna och 9 de tekniska afdelningarna, samt af de senare 148 vara styrmän, konstaplar af artilleri- eller ekonomiafdelningarne, eller ock skeppare, 56 konstaplar af minafdelningen eller maskinister, och 8 qvartersmän, motsvarande hittills varande handtverksunderofficerare.

Under förutsättning att indelningsverket kommer att upphäfvas, har jag af skäl, som här ofvan blifvit anförda, ansett den för flottan erforderliga stamtrupp icke lämpligen böra anskaffas på det sätt sjöförsvarskomitén föreslagit, utan i stället dels genom matros-, eldaro-, ✓ och handtverkskompaniernas ökande med 175 man, eller från 825 till 1,000, dels ock genom antagande af 3,000 man sjömans- och fästningstrupper, rekryterade af staten, i stället för af rust- och rotehållare.

Vid bestämmande af denna stamtruppens styrka till 4,000 man har jag tagit hänsyn dertill, att, enligt den af sj oför svar skomitén uppgjorda tabell öfver hela den för flottan, inberäknadt sjöfästningarne, erforderliga personal, skulle, utöfver den föreslagna stamtruppen, af värnpligtige erfordras 1,615 man och i följd deraf hela den manskapsstyrka, som för flottans behof borde beräknas, uppgå till 4,115 man. Tillökningen i matros-, eldare- och liandtverkskompanierna skulle föranleda en kostnad af 60,695 kronor, samt fördelas enligt bifogade förslag till stat och med den aflöning, som deruti finnes upptagen. (Bil. C.)

Ofvannämnda styrka af 3,000 man sjömans- och fästningstrupper, af Indika 2,000 man beräknats för Carlskrona och 1,000 man för Stockholms station, skulle indelas i kompanier, förlagda i kustprovinserna, på följande sätt och med nedan angifna, manskapsstyrka, nemligen:

För Carlskrona station:

Inom Blekinge län:

6 sjömanskompanier, hvardera om 130 man

780 Transport 780

9 Transport 780

inom Kalmar län:

i Södra Möre härad 3 fästningskompanier, 1 om 148 samt

2 om 146 man hvardera, tillhopa .......................................... 440

i Tjusts härad 1 sjömanskompani om.......................................... 130

i Norra Möre, Stranda och Handbörds härad 1 sjömanskompani om....................................................................................... 130

på Öland 2 sjömanskompanier, hvartdera om 130.................. 260

inom Hallands län:

1 sjömanskompani om........................................................................ 130

inom Göteborgs och Bohus län (södra delen):

1 sjömanskompani om........................................................................ 130

Tillsammans 15 kompanier 2,000 man.

För Stockholms station:

inom Stockholms län (Roslagen):

4 sjömanskompanier, hvartdera om 125 man........................... 500

inom Södermanlands län:

1 sjömanskompani ............................................................................ 125

inom Östergötlands län:

1 sjömanskompani .............................................................................. 125

inom Norrländska länen:

1 sjömanskompani ............................................................................. 125

inom Göteborgs och Bohus län (norra delen):

1 sjömanskompani ............................................................................ 125

Tillsammans 8 kompanier 1,000 man.

Manskapet vid dessa kompanier skulle antagas medelst kontrakt för en kapitulationstid af 10 år, en tid som åtminstone torde medgifva utbildandet af ett tillräckligt antal fullgoda 2:a klassens sjömän. Rekapitulation skulle i allmänhet icke ifrågakomma för andra än dem, som möjligen kunde vinna befordran till underofficerskorpraler, men de öfriga skulle efter afskedet tillhöra flottan intill 32 års ålder, hvar-

Bih. till Riksd. Prof. 1883. 1 Sami. 1 Afd. 4 Raft. 2

*

igenom en duglig och tillräcklig reserv äfven af förhandsmän kunde erhållas.

Enligt bifogade förslag till uppfordringsrullor (Bil. D. 1, 2 och 3) skulle i allmänhet hvartdera af de 6 Blekingskompanierna komma att tjenstgöra 4 månader om året, 5 år af 6; hvartdera af de 4 Roslagskompanierna och Södermanlands kompani likaledes 4 månader af året, 4 år af 5 samt hvartdera af de öfriga 12 kompanierna 1 år af 3; och borde manskapet under mellantiderna vara pligtigt att icke, utan tillstånd af vederbörande befäl, vistas utom kompaniets stånd.

Tiden för det från skeppsgossekåren utgångna manskaps tjenstgöring borde förblifva, på sätt komiterade föreslagit, såsom hittills, derest icke Eders Kongl. Maj:t derom annorlunda förordnade.

Aflöningsförmånerna för det i landsorten förlagda manskap af sjömans- och fästningskompanierna skulle bestämmas på följande sätt:

Såsom lega vid antagandet erhållas 50 kronor samt i fast lön: l:a året 100 kr., 2:a året 110 kronor, 3:dje året 120 kronor, 4:de året 130 kr., 5:te året 140 kr. samt 6:te och följande 4 åren 150 kr. årligen, hvarförutom för fortskaffning mellan hemmet och samlingsplatsen såväl vid uppfordring till stationerna, som vid hemförlofningen efter slutad tjenstgöring, erhållas 10 kr. hvarje gång.

Dessa aflöningar m. m. hafva blifvit beräknade att i medeltal för år utgöra 155 kr. per man, förutom aflöning, beklädnad och inkasernering under uppfordring; och då detta belopp väsendtligt öfverstiger beräknade värdet af prestationerna vid båtsmanshållet, hvilka af skatteregleringskomitén upptagits till belopp mellan 100 och 130 kronor för hvarje nummer, torde det icke blifva med någon svårighet förenadt att rekrytera det för dessa kompanier erforderliga manskap, som antagligen skulle finna sin fördel vid att, mot erhållande af ofvannämnda löneförmåner, ingå i flottan på 10 år, deraf de i allmänhet kunde påräkna att under sammanlagdt 6 å 7 år vara tjenstfria och kunna egna sig åt sjötjenst, fiske eller annat enskildt förvärf. Det antal, som årligen för rekryteringen skulle erfordras, torde dessutom endast komma att i medeltal uppgå till omkring 350 man.

Såsom af förslaget till normalstat (Bil. E. 1 och 2) framgår, skulle ett mot nuvarande prestationers värde svarande anslag lemna tillräckliga medel för den af mig föreslagna förändringen i fråga om sjömanskåren.

Beträffande de civila staterna får jag anmärka, dels att mariningeniörstaten bör ökas med den extra ingeniör, som enligt kong], brefvet den 27 Oktober 1879 erhållit aflöning af extra anslaget till

minväsendet och som nu föreslås att på ordinarie stat upptagas, dels ock att den af sjöförsvarskomitén föreslagna indragning af en sekreterare vid hvardera stationen, med anledning af varfschefsbefattningarnes ifrågasatta upphörande, icke kan af mig tillstyrkas, enär jag af skäl, som framdeles, då jag kommer att yttra mig om flottans styrelse och förvaltning, skola anföras, anser dessa befattningar fortfarande böra bibehållas.

För erforderlig rekrytering af matroskåren till den af mig föreslagna styrka torde skeppsgossekåren böra uppbringas till den af komiterade föreslagna siffra eller 400 man, hvartill likväl ingen särskild anslagstillökning erfordras, enär staten för skeppsgossekåren för närvarande upptager nämnda antal.

De enligt förslaget till värnpligtslag flottan tillhörande värnpligtige, hvilka skulle utgöras af de å sjömanshus inskrifna värnpligtige samt lotsar och lotslärlingar, hafva af sjöförsvarskomitén blifvit béräknade till ett antal af 1,500 man årligen.

Att öfva ett så stort antal skulle icke blott för sjöförsvaret medföra en icke oansenlig och föga gagnande kostnad, utan skulle ock, såsom kommerskollegium och flera sjömanshus direktioner jemväl antyda vålla stora olägenheter icke blott för handelsflottan, genom att för densamma försvåra anskaffandet af erforderliga besättningar, utan äfven för de värnpligtige, för hvilka otvifvelaktigt svårighet skulle möta att under det år, de äro inkallade till öfning, förskaffa sig anställning och förtjenst.

Jag har derföre ansett att endast 500 man borde öfvas årligen, deraf 300 man vid Carlskrona och 200 man vid Stockholms station, och jag har trott att, för erhållande af detta till öfning afsedda manskap, befrielse från vapenöfning i fredstid skulle kunna medgifvas värnpligtig, som vid början af det år han inträder i värnpligtsåldern varit i sjömanshus inskrifven minst 4 år och derunder minst 12 månader haft anställning i utrikes sjöfart. En så qvalificerad värnpligtig torde nämligen kunna med fog befrias från vapenöfning, då han redan måste ega erforderlig sjövana och vara hemmastadd i de väsentligaste af sjömansyrkets fordringar. Deremot har jag ansett hvarje sådan från vapenöfning befriad värnpligtig böra under hela beväringstiden tillhöra flottans reserv.

Huruvida de här ofvan föreslagna bestämmelserna för befrielse från vapenöfning i fredstid komma att medföra det beräknade antalet värnpligtige till flottan, låter sig naturligtvis icke med någon visshet på förhand afgöra; men skulle erfarenheten visa, att med dessa be-

Skeppsgosse-

kåren.

Värnpligtig e.

12 Reserven.

Flottans styrelse och för vältning.

stämmelser, om de godkännas, detta antal blifver vare sig större eller mindre än afsedt är, lärer rättelse härutinnan lätt kunna ske.

Såsom reservbefäl för flottan finnes för närvarande att påräkna: den å reserv-samt indragningsstaterna uppförda officerspersonal; de officerare, hvilka i enlighet med 1876 års pensionslag blifvit öfverflyttade på pensionsstat med skyldighet att vid inträffande krig och större rustningar tjenstgöra iland, och de jemlikt Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref den 30 Maj 1879 till officerare i flottans reserv utnämnda; hvartill dessutom kan räknas lotsbefälet och högsta klassen af sjökadettkåren äfvensom andra, hvilka Eders Kongl. Maj:t kan finna lämpligt att till reservofficerare konstituera. Sjöförsvarskomitén har dessutom ifrågasatt en officersreserv af sådana värnpligtige, som genomgått flottans underbefälsskolor under 2 år. En dylik reserv skulle väl, sedan undervisningen vid flottans skolor fullständigats, kunna, med den organisation af sjöförsvaret jag i öfrigt föreslagit, utan svårighet 'åstadkommas när helst sådant ansåges lämpligt; men jag har likväl icke ansett mig böra biträda komiténs förslag härutinnan, dels emedan den föreslagna utbildningstiden synes mig otillräcklig och dels emedan ingen säkerhet finnes, att det sålunda tillskapade reservbefälet i behofvets stund .finnes för flottan tillgängligt, vid hvilka förhållanden kostnaden för en dylik anordning icke synes mig motvägas af den påräkneliga fördelen.

Reservunderbefälet utgöres af de på nya reservstaten qvarstående underofficerare, af de underofficerare, hvilka afgå med pension och fyllnadspension med tjenstgöringsskyldighet i land under krigstid och större rustningar, af underbefälet vid lotsverket äfvensom af dem, hvilka Eders Kongl. Maj:t kan finna lämpligt att vid krigstillfälle till reservunderofficerare konstituera.

Till följd af föreskriften i värnpligtslagen att så väl lotsar och lotslärlingar samt de värnpligtige, hvilka blifvit enligt § 27 i nämnda lag från vapenöfning befriade, som äfven de, hvilka haft anställning i stammen, skola intill fylda 32 år tillhöra flottan, har flottan derjemte att påräkna reservmanskap, hvars antal, derest rekrytering sker af manskap med en ålder af 17 till 18 år, bör blifva fullt tillräckligt.

Sjöförsvarskomitén bär i sitt förslag jemväl ifrågasatt åtskilliga " väsentliga förändringar i organisationen af flottans styrelse och förvaltning, nemligen:

indragning af chefens för flottans militärpersonal embete, och fördelning af dermed förenade åligganden mellan sjöförsvarsdepartementet, marinförvaltningen och föreslagna stationsbefälhafvare vid flottans stationer;

förändring af marinförvaltningens sammansättning samt af inspektörsbefattningen sålunda, att föredraganden af militärärenden inom marinförvaltningen skulle vara inspektör för stations skolorna och skeppsgosseskolan i Carlskrona, samt inspektionen af flottans fartyg och öfningar äfvensom af sjökrigsskolan förrättas af den som Kongl. Maj:t dertill förordnar;

förenandet af stationsbefälhafvare- och varfschefsembetena vid flottans stationer hos en person, hvilken i Carlskrona derjemte skulle med nämnda befattningar förena öfverkommendantsembetet;

tillsättandet af en kommendant och en varfsdirektör såsom stationsbefälhafvarens närmaste män, den förre för militärärenden, den senare för tekniska ärenden; samt

sammanslående af ekipagemästare- och tygmästarebefattningarna. Ehuruväl ofvannämnda förslag till förändringar i organisationen hvarken lära medföra ökade anslag eller i öfrigt föranleda särskild framställning till riksdagen, har jag likväl, i betraktande af de anmärkningar, som mot vissa af dessa förslag blifvit af vederbörande myndigheter anförda, ansett mig derom jemväl böra gifva min åsigt tillkänna.

Hvad då först beträffar indragning af chefens för flottans militärpersonal embete, kan jag icke annat än, i hufvudsak instämmande med komitén, dertill tillstyrka bifall. Visserligen vill jag icke förneka, att, såsom embetets nuvarande innehafvare i afgifvet underdånigt yttrande antyder, tjenstbarhet^ inom flottan för närvarande står högre än tillförene, men detta torde mindre vara en följd af personalchefsembetets inrättande än af öfningarnes planmässigare och lämpligare anordning samt ökade utsträckning, och synes mig denna tjenstbarhet på intet sätt böra lida, om med ifrågavarande embete och dermed förenade åligganden annorlunda lämpligen ordnas.

Jag vill icke heller bestrida, att det kan leda både till större rättvisa och till undertryckande af olika stationsintressen, att, såsom nu eger rum, kommenderingar, utnämningar och befordringar samt placering på de olika stationerna bibehållas i en hand, liksom att fördelen af enhet och sammanhållning i öfningarne utan tvifvel befordras derigenom att öfverinseendet öfver desamma är uppdraget åt en och samma dertill förordnacl högre officer, som verkställer inspektioner m. m.; men jag kan icke inse, att bibehållandet af ifrågavarande embete är för ernåendet af dessa fördelar oundgängligen nödigt, och tvekar desto mindre att förorda dess afskaffande, som med detsamma obestridligen äro förenade åtskilliga olägenheter, bland annat af onö-

dig omgång med deraf föranledd tidsutdrägt vid ärendenas behandling.

Enligt mitt förmenande skulle alla de med detta embete förenade fördelar kunna bibehållas oförminskade och olägenheterna undanrödjas, om chefen för sjöförsvarsdepartementet hade vid sin sida en högre officer, som i rent militära frågor biträdde honom, med hvilken han, då så erfordrades, kunde direkt öfverlägga och rådgöra i förekommande vigtigare angelägenheter,* och som tillika vore inspektör öfver flottans såväl skolor som fartyg, derest icke Eders Kongl. Maj:t derom annorlunda för ordnade.

Mot de af komiterade gjorda förslag att med stationsbefälhafvareembetet förena det af varfschef, och i Carlskrona jemväl af öfverkommendant; att chefen för mariningeniördepartementet, en civil tjensteman, skulle såsom varfsdirektör vara stationsbefälhafvarens närmaste man, och utöfva befäl, icke allenast öfver varfsdepartementscheferne, officerare vid flottan, hvilka i regeln torde vara äldre, både till lefnads- och tjensteår, utan äfven öfver den öfriga å varfvet tjenstgörande militärpersonalen; samt att sammanslå ekipagemästarebefattningen, som företrädesvis fordrar praktisk duglighet, med tygmästare^’ensten, hvilken deremot i främsta rummet betingar vetenskapligt tekniska insigter, hafva af vederbörande myndigheter blifvit anförda flera, såsom det synes mig, obestridliga skäl, och jag skulle anse det desto mindre välbetänkt att dertill förorda bifall, som genom den sålunda föreslagna minskningen i tjenstebefattningarnas antal, under det att antalet officerare på samma gång komme att ökas, en del officerare skulle öfverhopas med åligganden, som de omöjligen kunde på ett tillfredsställande sätt fullgöra, under det att andra lemnades sj^sslolösa. Derigenom måste såväl tjensten lida som individens duglighet förringas, och detta, utan att för flottan någon vare sig praktisk eller ekonomisk vinst bereddes.

Visserligen afser, såsom komiterade särskilt anfört, den föreslagna organisationen behofvet under krigstid; men just då, när flottan skall skyndsamt och omsorgsfullt rustas, torde såväl stationsbefälhafvare- och varfschefs-, som ekipage- och tygmästarebefattningarne hvar för sig kräfva sin man, och detta vida mera än under freden.

Emot förslaget, att tillsätta en stationsbefälhafvare såsom högsta myndighet vid hvardera af flottans stationer och under dessa stationsbefälhafvare kommendanter i stället för nuvarande militär chefer, har jag intet att erinra; men anser att derjemte vid hvardera stationen tillika bör finnas en inför marinförvaltningen ansvarig varfschef.

Hvad slutligen angår det ifrågasatta ombildandet af marinförvalt-

ningen, får jag erinra, att nämnda embetsverk för närvarande har att inkomma med förslag till instruktion för verket; och torde frågan om förändringar inom detsamma derföre lämpligen böra anstå, i afbidan på sådant instruktionsförslag, helst en möjligen ifrågakommande förändring synes mig helt och hållet oberoende af frågan om sjöförsvarets föreslagna ombildning i öfrigt, såsom jemväl är fallet med åtskilliga andra af sjöförsvarskomitén framstälda ändringsförslag, hvilka derföre, om de anses önskvärda och gagneliga, vid lämplig tidpunkt, efter omsorgsfull pröfning och utan störande rubbning i bestående förhållanden, torde kunna efter omständigheterna hvart för sig eller samtidigt genomföras.

Beträffande dagaflöningen har sjöförsvarskomitén föreslagit att, i Dagaflöning. likhet med hvad vid armén, utom under semester och längre tids tjenstledighet, eger rum, full dagaflöning måtte tillerkännas alla officerare vid flottan, då de vistas å den station der de äro placerade, antingen de göra tjenst eller icke.

I detta förslag kan jag för min del icke instämma, hufvudsakligen emedan jag icke anser hvarken rättvist eller lämpligt att en officer, som uppehåller sig å sin stationsort utan att der tjenstgöra, och som måhända är i 'tillfälle att förskaffa sig enskildt förvärf, skall aflönas lika med t. ex. dgn, som är upptagen hela dagen af trägen och ansvarsfull tjenstgöring inom vapnet. Icke heller kan jag finna, att de å deras respektive stationsorter vistande, icke tjenstgörande officerare vid flottan kunna anses likstälda med ständigt tjenstgörande officerare vid armén, och om det i öfrigt å ena sidan kan framhållas, att, med nu gällande. bestämmelser, eu officer genom att inkallas till tjenstgöring kan gynnas framför en annan, som lika lifligt önskar att egna sig åt tjensten, men dertill icke användes, synes å andra sidan på lika goda skäl kunna göras den invändning mot komiterades ifrågavarande förslag, att en officer, som af en eller annan anledning, kanske för skötande af enskild ekonomi, önskar befrielse från tjenstgöring, skulle kunna gynnas på bekostnad af en annan eller andra officerare, som måste göra ständig tjenst, utan att derföre erhålla bättre löneförmåner än den tjenstledig^.

Den förmån komitén med ifrågavarande förslag afsett att bereda officerskåren synes mig emellertid kunna till större fördel såväl för flottan som för kåren ernås derigenom, att samtlige officerare såvidt möjligt hållas i oafbruten tjenstgöring, hvilket hädanefter torde kunna i vidsträcktare mån medgifvas, om den begärda förhöjningen i öfningsan-

16 Inqvartering.

Andagen.

slaget samt permanenta reservstatens indragning med rättighet att använda dertill anvisade medel till aflöning åt officerskåren af riksdagen beviljas.

Med den mening jag i fråga om dagaflöningen hyser och här uttalat, har jag naturligtvis icke heller kunnat biträda sjöförsvarskomiténs förslag om upphörande af den genom 1877 års riksdagsbeslut medgifna rätt till inqvartering åt sådana till stationerna kommenderade officerare, hvilka icke äro innehafvare af ständig befattning i land. Tvärtom anser jag billigheten fordra, att äfven kompanicheferne vid båtsmans-, eller de i deras ställe blifvande sjömanskompanierna, hvilka innehafva sin befattning på längre tid, lika väl som deras vid stationerna tjenstgörande kamrater, komma i åtnjutande af inqvarteringsbidrag, helst desse officerare icke blott måste, ofta med svårighet och ej utan betydlig kostnad, inom kompaniets stånd förskaffa sig bostad, hvarvid de icke ens, såsom vid förflyttning från den ena till den andra af flottans stationer, ega tillgodonjuta flyttningshjelp, utan äfven hafva behof af lämplig lokal för skötande af deras ganska vidlyftiga expedition, och förvarande af ett stort antal journaler m. m., hvilket allt, synnerligen i de fall, då de nödgas att derjemte för sina familjer bibehålla bostad å stationsorten, måste medföra ansenliga uppoffringar. *

Likaså synes mig den förmån af inqvarteringsbidrag, hvilken, såsom ofvan är nämndt, medgifvits officerare, kommenderade till tjenstgöring vid militärdepöt eller Varf, böra utsträckas till de officerare, som utöfver stat eller vid tillfälligt förfall för dem, som äro i stat upptagna, kommenderas till tjenstgöring i öfverstyrelsen-eller sjöförsvarsdepartementets kommandoexpedition.

Med tillämpning häraf skulle för den skull, i likhet med hvad inom armén eger rum, alla officerare vid flottan, som äro i verklig tjenstgöring och icke åtnjuta förmånen af boställe, erhålla inqvarteringsbidrag.

Såsom nämndt är har sjöförsvarskomitén sökt inskränka de för flottans behof med den förändrade organisationen, erforderliga kostnader till ungefärligen hvad desamma nu utgöra, när deruti jemväl inbegripes värdet af rustning och rotering vid båtsmanshållet, samt, med tillämpning häraf, i sin normalstat upptagit de ordinarie anslagen för flottan, inberäknadt de för handeln under femte hufvudtiteln anvisade anslag, utom det för lots- och fyrinrättningen afsedda, till jemn! fem millioner kronor. Detta belopp blifver, såsom af förenämnda normalstat kan inhemtas (Bil. E 1), äfven med den af mig ifrågasatta organi-

sation af sjöförsvaret tillräckligt att fylla behofvet af ordinarie anslag. Efter den utredning, marinförvaltningen i dess underdåniga utlåtande lemna!, kommer nämligen sagda belopp att endast med 76,092 kronor 62 öre, i stället för hvad komitén beräknat eller 256,414 kronor, öfverstiga de nuvarande utgifterna å den ordinarie staten, sådana de verkligen förekomma, och då i ofvanberörda fem millioner ingår en tillökning uti öfningsanslaget af 120,000 kronor, hvilken icke uteslutande betingas af den förändrade organisationen utan äfven med den närvalande äi för personalens tjenstbarhet af behof påkallad, så visar sig-, om denna förhöjning i öfningsanslag frånräknas, att den förändrade organisationen i sjelfva verket är omkring 44,000 kronor billigare än den nuvarande.

De af sjöförsvarskomitén vidtagna förändringar i fråga om anslagens^ uppställning och anslagsrubrikerna har jag icke kunnat finna vara af något verkligt behof föranledda eller de dermed åsyftade fördelar af så afsevärd betydelse, att i följd deraf rubbning bör ske i den hittills följda räkenskapsföringen. Jag har derföre ansett så väl att dagaflöning bör utgå af samma anslag som hittills, i följd hvaraf dessa anslag upptagits med oförändrade belopp, der icke andra omständigheter föranledt till förändringar af desamme, som ock att inqvarteidngsbidrag fortfarande skall ingå i aflöningsanslaget, helst nämnda bidrag icke synes mig vara en aflöningsförmån af så väsentlig olikhet med öfriga sådana förmaner, att dess uppförande under särskild anslagsrubrik kan anses nödvändigt.

Beträffande beräkningen af de särskilda anslagsbeloppen får jag underdånigst anföra följande:

De under rubriken Departementet och Öfverstyrelsen upptagna anslag äro af mig, likasom af sjöförsvarskomitén, lemnade orubbade.

Anslagen till aflöning för flottans kårer och stater erfordra deremot nedannämnda förändringar.

För personalens aflöning är i 1883 års riksstat uppfördt ett belopp af 1,201,484 kronor, hvarjemte af behållna inkomsten afl vakansafgifter för de rusthåll i Blekinge län och Södra Möre härad af Kalmai län, hvilka åtnjuta vakansfrihet för 10 år, blifvit härtill anvisade 75,000 kronor. Den föreslagna tillökningen i matros- samt eldare- och handtveikskompaniernas styrka med 175 man skulle, på sätt bifogade förslag till stat (Bil. C) närmare utvisar, leda till en tillökning i anslaget af 60,695 kronor. Vidare skulle genom förslaget, att inqvarteringsbidrag borde tillgodokomma alla officerare, som äro i verklig tjenstgöring och icke åtnjuta förmånen af boställe, en ytterligare tillökning

Bih. till Riksd. Prof. 1883. 1 Sami. 1 Afä. 4 Raft. 3

i nämnda anslag heliöfvas, hvilken tillökning, för närvarande beräknad till 8,800 kronor, ansetts kunna, sedan minskning af båtsmanskompanierna och kompanichefernes deraf beroende antal hunnit genomföras, upptagas till 6,000 kronor.

I den till 1879 års riksdag aflåtna nådiga proposition angående statsverkets tillstånd och behof föreslogs mintillverkningspersonalen att utgöras af 1 mariningeniör, 1 maskinistunderofficer af första graden, 5 maskinistunderofficerare af andra graden och 5 första klassens sjömän af eldare- och handtverkskompanierna, för hvilka aflöningsförmånerna jemte naturaportion eller ersättning derför skulle uppgå till ett sammanlagdt belopp af 19,885 kronor 75 öre, hvilket belopp med hänsyn till behofvet af någon tids erfarenhet, så väl i fråga om den föreslagna personalens tillräcklighet som angående de fordringar, hvilka borde sättas på densamma, innan den uppfördes på ordinarie stat, ansågs kunna tills vidare bestridas af de till minväsendet anvisade medel. Då jag emellertid, lika med sjöförsvarskomitén, anser tiden nu vara inne att uppföra nämnda mintillverkningspersonal på ordinarie stat, skulle i följd häraf erfordras förhöjning i åtskilliga ordinarie anslag, i enlighet med bilagda förslag till stat och anslagsfördelning (Bil. B), och deribland i anslaget till personalens aflöning med 13,202 kronor 50 öre.

Med iakttagande häraf skulle alltså anslaget till aflöning åt flottans kårer och stater upptagas till ett sammanräknadt belopp af 1,356,381 kronor 50 öre.

I det till ålderstillägg i nu gällande riksstat upptagna anslag 32,000 kronor har någon förändring icke blifvit föreslagen.

Beklädnadsanslaget, nu utgörande ett förslagsanslag högst 282,000 kronor, torde deremot böra ökas dels, i följd af mintillverkningspersonalens öfverflyttning på ordinarie stat, med 540 kronor, dels för beklädnad åt värnpligtige, enligt bifogad stat (Bil. F), med 13,315 kronor, eller till ett belopp af högst 295,855 kronor.

Det under rubriken natur a-underliåll förekommande anslag, i nu gällande riksstat uppfördt med 452,450 kronor, har under år 1881 öfverskridits med 90,915 kronor 61 öre samt har derföre blifvit förhöjdt med detta belopp och lärer ytterligare böra förhöjas med kostnaden för natura-underhåll dels åt mintillverkningspersonalen, 2,208 kronor 25 öre, dels åt värnpligtige, 25,200 kronor; med iakttagande hvaraf anslagets slutsumma skulle utgöra 570,773 kronor 86 öre.

Till bestridande af kostnaden för lega och hemkall åt 3,000 man af sjömans- och fästningskompanierna, beräknad i medeltal till 155

kronor för hvarje man, erfordras ettr anslag af 465,000 kronor, hvilket i staten uppförts såsom reservationsanslag.

Sammanlagda beloppet af de under hufvudrubriken flottans personal upptagna anslag kommer härigenom att uppgå till 2,720,010 kronor 36 öre.

Jemföres detta belopp med det af sjöförsvarskomitén för flottans personal upptagna eller 2,857,533 kronor 57 öre, så skulle, enligt mitt förslag, kostnaden för personalen med 137,523 kronor 21 öre understiga den af komitén beräknade; men då till den af mig beräknade kostnad lärer böra läggas den i andra anslagsbelopp ingående dagaflöning nemligen: af anslaget till flottans underhåll, af öfningsanslaget och af anslaget till undervisningsverken samt de inqvarteringskostnader, hvilka bestridas från det under Diverse anslag upptagna anslaget till skrifmaterialier och expenser, ved m. in., så torde denna skilnad emellan komiténs och mitt förslag till anslag för flottans personal härigenom i det närmaste utjemnas.

Det under hufvudrubriken flottans materiel upptagna anslag till flottans nybyggnad och underhåll utgör för närvarande 1,078,800 kronor, hvartill skulle komma af dagaflöningen åt mintillverkningspersonalen ett belopp af 3,935 kronor, hvarigenom anslaget komme att uppgå till 1,082,735 kronor.

I de under hufvudrubriken Diverse anslag upptagna anslagsbelopp hafva nedannämnda förändringar vidtagits:

Det nuvarande anslaget till flottans öfningar, 550,000 kronor, har blifvit förhöjdt, dels med de 120,000 kronor, hvarmed jag, i likhet med komitén, ansett behöfligt att tillöka detta anslag, dels med 9,000 kronor till dagaflöning åt värnpligtige, så att anslagets hela belopp upptagits till 679,000 kronor.

Anslaget till durchmarschkostnader, som i gällande stat utgör 30,000 kronor, och hvilket hufvudsakligen användts till bestridande af kostnaderna för uppfordrade båtsmäns befordrande till och från stationerna, blifver fortfarande erforderligt för dylik transport samt för transport af de flottan tillhörige värnpligtige, som skola öfvas, och bör anslaget med afseende å de ökade kostnader, som dermed skola bestridas, med erforderligt belopp förhöjas. En sådan förhöjning har jag ansett för år 1884 icke kunna beräknas lägre än till 10,000 kronor, men framdeles, då manskapets antal nedgått till de af mig föreslagna 3,000 man, till endast 5,000 kronor; och har med tillämpning häraf anslaget i det af mig afgifna förslag till normalstat utförts med 35,000 kronor.

Uti det för sjukvård i nuvarande stat upptagna anslag af 39,000

kronor lärer äfven, med hänsyn till behofvet af sjukvård jemväl för de värnpligtige, någon förhöjning vara erforderlig och har jag derföre uppfört detta anslag med ett till 40,000 kronor ökadt belopp.

Förslagsanslaget till rese- och traktcimentspenningar, 15,000 kronor, har under år 1881 öfverskridits med omkring 17,000 kronor; men då, sedan båtsmansindelningen upphört, de för torpsyner erforderliga resor icke vidare ifrågakomma, torde för framtiden anslaget blifva för sitt ändamål tillräckligt, ehuruväl för den närmaste öfvergångstiden beloppet synes böra förhöjas.

Anslaget till skrifmaterialier och expenser, ved m. m., hvithet äfven är ett förslagsanslag och för år 1883 upptagits till belopp af 46,412 kronor, har under de senaste åren öfverskridits med i medeltal 36,985 kronor, och då de behof, för hvilka dessa anslag äro afsedda, genom den nya organisationen icke blifva minskade, har jag ansett anslaget böra förhöjas, så att det närmare motsvarar det belopp, hvarmed det utgått, samt derföre föreslagit dess ökande med ett till statens slutsummas jemnande beräknadt belopp af 33,752 kronor 64 öre. Härtill skulle komma för de värnpligtiges inqvartering, som af detta anslag bestrides, ett ytterligare belopp å 2,545 kronor, hvarigenom hela ifrågavarande anslag komme att sluta på 82,709 kronor 64 öre.

Öfriga anslag under denna hufvudrubrik äro upptagna till oförändrade belopp, och slutsumman af Diverse anslag belöper sig alltså till 998,204 kronor 64 öre.

Då anslagen till Handeln, med undantag af det till lots- och fyrinrättningen, äro uppförda med oförändrade belopp 116,650 kronor och summan af öfrige här ofvan omförmälda ordinarie anslag utgör 4,883,350 kronor, blifver således hela det ordinarie anslagsbehofvet, med nyssberörda undantag, enligt mitt förslag så väl som enligt komiténs 5,000,000 kronor.

I afseende på de för hufvudtitelns behof erforderliga extra ordinarie anslag har sjöförsvarskomitén, med hänsyn till det angelägna behofvet att inom en icke alltför lång tid anskaffa en ny och tidsenlig fartygsmateriel, med hvad dertill af artilleriutrustning m. m. d. hörer, föreslagit till fartygsnybyggnad m. in. 2,000,000 kronor, deraf 1,900,000 kronor till fartyg och 100,000 kronor till bestridande af mindre utgifter af natur att tillhöra extra stat. Dessutom skulle för genomförande

af komiténs organisationsförslag erfordras för kasernbyggnader ett belopp af 1,100,000 kronor, hvilket blifvit fördeladt på de 7 första åren af den till 15 år bestämda öfvergångstiden.

Hvad beträffar anslaget till fartygsmaterielens förnyelse har marinförvaltningen i sitt underdåniga utlåtande hemställt att, af det till sådan nybyggnad af komiterade. föreslagna extra anslag, 1,000,000 kronor skulle uppföras såsom ordinarie anslag.

Visserligen skulle härigenom en önskvärd stabilitet i nybyggnadsanslaget ernås och flottans om icke tillväxt och förkofran, åtminstone bibehållande i oförsvagadt tillstånd någorlunda betryggas samt genom kontinuiteten i byggnadsarbetet och möjligheten att på en gång under gynsamma konjunkturer kunna gå i författning om anskaffande af nödiga materialier, betydliga ekonomiska fördelar och planmessigare anordningar vinnas; men då Riksdagen antagligen icke skulle lemna sitt bifall till en sådan framställning, som marinförvaltningen ifrågasatt, och å andra sidan icke heller lärer underlåta att till fortsättande af redan beslutade och påbörjade fartygs byggnader lemna erforderliga medel, så att de kunna på möjligast korta tid fullbordas, — den enda möjligheten att med enskilda verkstäder kunna träffa aftal om fartygs byggnad för kronans räkning; — så har jag icke funnit någon betänklighet vid att, såsom komitén föreslagit, tillstyrka uppförandet på extra stat af hela det för fartygs nybyggnad erforderliga anslag, hvilket jag lika med komitén anser böra bestämmas till 2,000,000 kronor årligen.

Det ökade kasernutrymme, som enligt det af mig föreslagna organisationsförslag skulle erfordras, påkallar icke så stort anslag, som det komitén härför ansett sig behöfva taga i anspråk. Enligt vederbörande myndigheters uppgifter skulle, enligt nu ifrågavarande förslag, för nybyggnad af kaserner, nödig utvidgning af skollokaler vid flottans station i Carlskrona samt inredning af logementen i Kungsholms fästning erfordras omkring 700,000 kronor eller 426,500 kronor mindre än sjöförsvarskomiténs förslag för kaserner och kasernskepp m. m. upptager, ehuru komitén för flottans behof jemväl beräknat den af armén disponerade och för dess kasernbehof likaledes beräknade f. d. marinregementets kasern i Carlskrona. Om nämnda anslag till kasernbehof och skollokalers utvidgning för de tre närmaste åren af öfvergångstiden uppföres med enahanda belopp som i sjöförsvarskomiténs förslag till stat för dessa tre år, så kunna de ifrågavarande byggnadsarbetena fullbordas på tre år i stället för sju, utan att härigenom utgiftsstaten för något af desse 3 år behöfver öfverskrida normalstaten', än mindre den förslagsstat komitén för samma år uppgjort.

22 Ofverydnysförslag.

I enlighet med denna redogörelse är bilagda förslag till normalstat upprättad, slutande på samma belopp, som komiténs normalstat eller, förutom anslaget till lots- och fyrinrättningen, 7,000,000 kronor.

I fråga om öfvergången från den nuvarande till den blifvande organisationen har jag lika med komitén och till öfverensstämmelse med härordningsförslaget antagit denna böra ske under en tid af 15 år från och med år 1884. Den föreslagna tillökningen af officerspersonalen skulle, — med de närmare bestämmelser dem Eders Kongl. Maj:t täcktes meddela i fråga om den ordning, i hvilken tillökningen bör ske, — komma att ega rum i den mån afgången på den permanenta reservstaten, nya reservstaten och indragningsstaten lemnade dertill erforderliga medel. Tillökningen i matros- samt eldare- och handtverkskompanierna har jag trott lämpligen kunna ske med 17 å 18 man livartdera af de tio första åren af öfvergångstiden. Uppsättningen af de i orterna förlagda 3,000 sjömän är deremot afsedd att fördelas på hela öfvergångstiden och skulle altså för hvarje år belöpa en anskaffning af något öfver 200 man, men emedan den gamla båtsmansstyrkan under de första fem eller sex åren ännu icke nedgått till det för de nya sjömanskompanierna bestämda antal, kan under dessa år anskaffningen inskränkas till ett något lägre antal än 200, hvaremot detta under de fyra eller fem följande åren bör blifva så mycket högre eller omkring 250 man årligen, men under hvarje af de fem sista åren åter nedgå till omkring 200 man, under det att derjemte dessa år rekrytering för ersättande af dem, som uttjent sin kapitulationstid, tillika ifrågakommer.

Den successiva tillökningen af öfningstiden för värnpligtige, har sjöförsvarskomitén föreslagit böra för flottan ega rum under öfvergången med 4 dagar om året, men, till åstadkommande af likhet i detta hänseende mellan värnpligtige vid hären och vid flottan, torde denna tillökning böra vidtagas i öfverensstämmelse med de i värnpligtslagen meddelade allmänna öfvergångsbestämmelser.

De kostnader, hvilka under öfvergångstiden erfordras för genomförande af den nya organisation, hvars grunddrag nu blifvit af mig angifna, skulle icke för något år öfverstiga normalstaten och för hela öfvergångstiden med omkring tre och en half millioner kronor understiga de kostnader, sjöförsvarskomiténs beräkningar för samma tid upptaga.

På grund af hvad jag nu i underdånighet anfört och under förutsättning af indelningsverkets upphörande samt då jag anser att såsom vilkor härför de nya grunderna för sjöförsvarets ordnande böra genom .särskild lag bestämmas, har jag låtit sammanfatta förslag till sådan lag; hvarvid iakttagits att inga andra bestämmelser i detta förslag upptagits än sådana, hvilka synts mig vara af den beskaffenhet att de böra utgöra

föremål för Eders Kongl. Maj:ts och. Riksdagens gemensamma lagstiftning och alltså hvarken sådana i sjöförsvarskomiténs förslag till grunder för sjöförsvarets ordnande intagna föreskrifter, som äro af reglementarisk natur, eller sådana som beröra aflönings- och anslagsfrågor och hvilka i annan ordning, än den för lagfrågor i grundlagen bestämda, skola göras till föremål för Riksdagens behandling;

Och hemställer jag underdånigst det Eders Kongl. Maj:t täcktes, med åberopande af § 80 Regeringsformen, föreslå Riksdagen att antaga berörda förslag till lag om sjöförsvaret.

Hvad föredragande departementschefen härvid hemstält täcktes, uppå tillstyrkan af statsrådets öfrige ledamöter, Hans Maj:t Konungen i nåder gilla och bifalla samt förordna att nådig proposition skulle i öfverensstämmelse härmed till Riksdagen aflåtas.

In fidem protocolli L. Tli. Neijber.

Stockholm, tryckt hos K. L. Beckman, 1883-

V

BILAGOR.

Bill. till Bilcsd. Prof. 1883. 1 Sami. 1 Afd. 4 Häft.

26 Bil. A.

Förslag till stat för Kong!. Flottans officerskår.

Amu. Under verklig tjenstgöring erhålla officerare vid Kongl. Flottan, förutom fast lön, äfven dagaflöning, som under tjenstgöring i land utgår mod följande belopp:

Flaggman ......... 6 kronor,

Kommendör....... 5 » t

Kommendörkapten 4 »

Kapten............. 3 »

Subalternofficer... 2 »

Under sjökommendering utgår dagaflöningen i enlighet med föreskrifterna i 753 och 756 §§ i gällande reglemente för flottan III delen.

27 Bil. B.

Förslag till stat för Mintillverkningspersonalen.

Förestående summa fördelad på vederbörliga riksstatsanslag belöper sålunda

Anslaget till aflöning ................................. 13,202: 50.

» » flottans nybyggnad och underhåll... 3,935: —

» » beklädnad ........ 540: —

» » natura underhåll .................... 2,208: 25.

= 19,885: 75.

28 Bil. C.

Förslag till stat för 175 man af Flottans sjömanskår.

(Tillökning i nummerstyrkan.)

29 Sammandrag.

Matroskompanierna................................... kr. 30,005: —

Eldareafdelningen .................................... » 20,058: —

Handtverkareafdelningen ........................... » 10,632: —

Summa kr. 60,695: —

30 Bil. D. 1.

Tur- och Uppfordringsrulla för det i orterna förlagda

manskap af sjömanskåren, tillhörande Carlskrona station.

32 Bil. D. 2.

Tur- och Uppfordringsrulla för manskap afsedt att

a 3

bemanna sjöfästningar ne vid Carlskrona.

♦

Bih. till jRiksd. Prof. 1883. 1 Sami. 1 Afä. 4 Höft

34 Bil. D 3.

Tur- och Uppfordringsrulla för det i orterna förlagda

manskap af sjömanskåren, tillhörande Stockholms station.

36 Bil E 1.

Förslag till normalstat för Femte hufvudtiteln

(utom lotsverket).

Ordinarie anslag.

Departementet och öfverstyrelsen:

. Anvisning i kontant. Summa.

Departementschefen ........... ...................................................... 17,000: —

Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli samt kommandoexpeditionen 26,800: — Marinförvaltningen ........................................................................... 38,600: —

Flottans personal:

Aflöning för flottans kårer och stater................................................. 1,356,381: 50

Ålderstillägg, förslagsanslag.............................................................. 32,000: —

Beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna samt värnpligtige, förslagsanslag högst............................................................................. 295,855: —

Natura-underhåll, förslagsanslag........................................................ 570,773: 86

Lega och hemkall åt den i orterna förlagda delen af sjömanskåren, reservationsanslag .................................. 465,000: —

Flottans materiel:

Flottans nybyggnad och underhåll, reservationsförslag...........

1,082,735: -

Diverse anslag:

Flottans öfningar, reservationsanslag...................................................

Undervisningsverken: sjökrigsskolan .................................... 31,040: —

skeppsgosseskolan................................. 8,780: —

För sjömätningar och sjökartekontorets verksamhet, reservationsanslag......

Till stipendier åt sjöofficerare under anställning i utländsk tjenst eller

kommendering utrikes..................................................................

Durchmarschkostnader, reservationsanslag.............................................

För sjukvård....................................................................................

För diverse behof..............................................................................

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag ....................................

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. förslagsanslag ........................

JSxtra utgifter ,................................................................................

679,000: —

39,820: — 60,000: —

998,204: 64.

Transport 4,883,850:

37 Transport 4,883,350:

Handeln:

Undervisningsanstalter för sjöfart .............................................:........... 94,650: •—

Nautisk-meteorologiska byrån ............................................................... 9,000: —

För ålderstillägg åt personalen vid undervisningsanstalterna för sjöfart och

åt föreståndaren för nautisk-meteorologiska byrån, förslagsanslag......... 13,000: —

116,650: —

Summa kronor 5,000,000:

Extra ordinarie anslag.

Extra ordinarie anslag (nybyggnader m. m.).................................

2,000,000:

Summa Summarum kronor 7,000,000:

38 Bil. E 2..

Förslag till normalstat för Femte hufvudtiteln

(utom lotsverk et).

(Med specifikation å föreslagna tillökningar i nuvarande anslag).

Ordinarie anslag.

Departementet och öfverstyrelsen:

Departementschefen........................................................................... 17,000: —

Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli samt kommandoexpeditionen........................... 26,800: —

Marinförvaltningen........................................................................... 38,600: —

82,400: —

Flottans personal:

tillkommer: mintillverkningspersonalen ................. 2,208: 25.

värnpligtig©...................................... 25,200: —

= 570,773: 86.

Lega och hemkall åt 3,000 man vid sjömanskompanierna å 155 kronor '!,'r man.........................................................................................4,i5’00(): - 2,720,010: 36.

Transport 2,802,410: 36.

39 Transport 2,802,410: 36.

Flottans materiel:

Flottans nybyggnad och underhåll...........

nuvarande anslaget ............................

tillkommer: mintillverkningspersonalen

.... 1,078,800: — 3,935: — = 1,082,735: —

1,082,735: -

Diverse anslag:

679,000: —

39,820: — 60,000: —

15,000: — 35,000: —

40,000: —

19,175: — 15,000: — 82,709: 64.

Transport 985,704: 64. 3,885,145-, 36,

40 Extra utgifter....

Transport 985,704: 04. 3,885,145: 36. ............ 12’500: ~ 998,204: 64.

Handeln.

Undervisningsanstalter för sjöfart...................................................... 94,650: —

Nautisk-meteorologiska byrån ............................................................ 9,000: —

För ålderstillägg åt personalen vid undervisningsanstalterna för sjöfart och

åt föreståndaren för nautislc-meteorologiska byrån ........................... 18,000: — 116,650: _

Summa Kronor 5,000,000: —

Extra ordinarie anslag.

2,000,000: —

Extra ordinarie anslag (nybyggnader m. in.).

Summa summarum kronor 7,000,000: —

41 Bil. F.

Stat för Värnpligtige.

500 man i 90 dagar...................................

Förestående summa fördelad å riksstatsanslag:

Anslaget till beklädnad................. 13,815

» » natura underhåll........ 25,200

» » flottans öfningar......... 9,000:

» » skrifmaterialier och expenser, ved ............... 2,545:

= 50,060:

2,545

13,315

25,200

50,060

Bill. till Bilcsd. Prof. 1883. 1 Smil. 1 Afcl. 4 Käft.