med förslag till förordning angående förändrade bestämmelser om prest¬ examen
Kong1. Maj ds Nåd. Proposition No 13.
1 N:o 13.
Ank. till Riksd. Kansli den 25 Jan. 1884, kl. 3 e. m.
Kong!.. Maj:ts nådiga Proposition till Riksdagen, med förslag till förordning angående förändrade bestämmelser om prestexamen; gifven Stockholms slott den 12 Januari 1884.
Med instämmande uti de af 1868 års Kyrkomöte uttalade och jemväl af kyrkolagskomitén omfattade åsigter angående prest- och pastoralexamen, anhöll Kyrkomötet i underdånig skrifvelse den 7 Oktober 1878, att Kongl. Maj:t täcktes för antagande i vederbörlig ordning framlägga förslag till ny författning angående dessa examina.
Sedan ett med anledning häraf utarbetadt förslag till förordning angående förändrade bestämmelser om prestexamen undergått granskning inom Högsta Domstolen samt, på grund af dervid framstälda anmärkningar, blifvit ändradt, har Kyrkomötet, hvars yttrande öfver det sålunda öfversedda förslaget Kongl. Maj:t den 3 September 1883 infordrat, uti underdånig skrifvelse den 3 påföljde Oktober förklarat, att Kyrkomötet för sin del godkände sistberörda förslag.
Med öfverlemnande af de inom Statsrådet och Högsta Domstolen i ärendet hållna protokoll, vill Kongl. Maj:t alltså, jemlikt 87 § Regeringsformen, föreslå Riksdagen att antaga följande förslag till
Förordning angående förändrade bestämmelser om prestexamen.
Med upphäfvande af hvad i 19 kap. 2 § Kyrkolagen samt i öfrigt finnes stadgadt angående prestexamen, förordnas som följer:
Bill. till Riksd. Prof, 1884. 1 Sami. 1 Afd. 8 Höft.
2 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 13.
Den, som vill inträda i prestembetet, skall inför biskop och domkapitel aflägga prestexamen i teologiska ämnen i enlighet med de bestämmelser, som Konungen utfärdar; dock må för dem, som genom aflagda examina eller annorledes visat sig ega ett större mått af lärdom, Konungen bestämma, att befrielse må ega rum från afläggande af prestexamen eller att denna examen ersättes af disputationsprof i teologiska ämnen inför teologisk fakultet.
Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.
OSCAR.
Nils von Steyern.
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N-.o 13.
3 Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms slott Fredagen den 13 Juli 1883,
i närvaro af:
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Hochschild,
Statsråden: von Steyern,
Hedekstierna,
Richert,
Ryding.
8:o.
Departementschefen Statsrådet von Steyern anförde:
»I underdånig skrifvelse den 7 Oktober 1878 har Kyrkomötet, med instämmande uti de af 1868 års Kyrkomöte uttalade och jemväl af kyrkolagskomitén omfattade åsigter angående prest*- och pastoralexamen, hos Eders Kongl. Maj:t anhållit, det Eders Kongl. Maj:t täcktes så fort ske kunde för antagande i vederbörlig ordning framlägga förslag till ny författning angående dessa examina.
Bestämmelserna om pastoralexamen hafva alltid i lagstiftningen ansetts och behandlats såsom kyrkostadga^ Deremot innehållas grundbestämmelserna angående prestexamen i 19 kap. 2 § kyrkolagen, der ganska speciella föreskrifter finnas gifna om denna examen, som skulle omfatta pröfning i så väl teologiska som språkvetenskapliga, filosofiska
4 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 13.
och matematiska ämnen. Genom flera af Kongl. Maj:t i administrativ väg gifna författningar hafva sedermera dels lemnats ytterligare bestämmelser om denna examens beskaffenhet, dels medgifvits friheter från och lättnader vid dess undergående för personer, som ansetts innehafva ett högre mått af lärdom.
Redan år 1867 beslöt Riksdagen för sin del den ändring af 19 kap. 2 § kyrkolagen och hvad i öfrigt finnes stadgadt rörande den i samma lagrum omförmälda prestexamen, att den, som vid universitetet aflagt jemte godkänd dimissionsexamen antingen filosofie kandidatexamen eller teologico-filosofisk examen, skulle, i likhet med hvad för teologie kandidater och licentiater vore stadgadt, vara befriad från all vidare examen inför biskop och domkapitel än en på en gång före vigningen till det heliga embetet i uteslutande praktiskt syfte anstäld och med ett enda betyg vitsordad pröfning af hans ståndpunkt, bildning och förmåga i och för utöfvande af prestkallet. Kyrkomötet, anbefaldt att öfver detta förslag afgifva yttrande, förklarade sig anse prestexamen böra bibehållas, men medgaf eu sådan förändring i nu gällande stadgar angående samma examen, att den icke borde omfatta de dertill nu hörande humanistiska ämnen, utan blott de fyra teologiska hufvudämnena: exegetik, kyrkohistoria, dogmatik och de allmänna grunderna af praktisk teologi med kyrkolagfarenhet. Kyrkomötet kunde nemligen icke finna några skäl, hvarföre kyrkans tillsyningsmän skulle afstå ifrån den emot deras ansvar och pligt svarande rättigheten att anställa eu omsorgsfull pröfning af hvarje i kyrkans tjenst inträdande man, öfver hvars lära och lefverne de sedermera hade att å embetets vägnar vaka. Prestexamen vore ock för biskop och domkapitel ett väl behöfligt tillfälle att erhålla närmare kännedom om ordinanderna, deras kunskapsmått och förmåga. Deremot ansågs en ytterligare pröfning i de humanistiska ämnena vara öfverflödig, derest, såsom sedan skett, såsom förberedelse för de teologiska universitets-studierna föreskrefves en omedelbart efter maturitetsexamen fortsatt humanistisk kurs.
Den af Kongl. Maj:t den 5 Januari 1869 förordnade komité för revision af 1686 års kyrkolag delade de af 1868 års Kyrkomöte uttalade åsigter om prestexamen. Komitén intog derföre i 13 kap. 4 och 5 §§ af sitt förslag till ny kyrkolag bestämmelser så väl att före inträde i prestembetet prestexamen skulle inför domkapitel afläggas som om de ämnen, som borde i denna examen ingå; och voro dessa ämnen desamma, som af 1868 års Kyrkomöte blifvit angifna. Enligt 10 § i samma kapitel medgafs befrielse från prestexamen afläggande för teologie kandidat, teologie licentiat, så ock den som i teologisk fakultet vid något
5 Kongl. Maj is Nåd. Proposition N:o 13.
af rikets universitet blifvit såsom professor eller adjunkt anstäld; hvarjemte det tilläts professorer och adjunkter vid de verldsliga fakulterna att i stället för undergående af prestexamen och pastoralprof utgifva och inför teologisk fakultet offentligen försvara en af fakulteten förut granskad och godkänd teologisk afhandling med bifogade teser, hemtade från teologiens särskilda delar. De närmare föreskrifterna angående prestexamen hänvisades till särskild stadga, som skulle af Konungen utfärdas. Det af komitén utarbetade förslag till sådan stadga innehåller, jemte ett angifvande hvad de fyra hufvudämnena borde innefatta, bestämmelser om examinatorer, examenssätt, betygsgrader, sättet för betygs afgifvande samt hvilka betyg borde fordras för att examinerad skulle anses hafva genomgått examen. Öfver kyrkolagskomiténs förslag till kyrkolag och kyrkostadga!- hördes rikets samtliga konsistorier, hvilka — utom Upsala konsistorium, som yttrade sig i öfverensstämmelse med de af 1867 års Riksdag uttalade åsigter — emot förslaget, i hvad det afsåg prestexamen bibehållande samt dé ämnen som borde deruti ingå, icke hade något att anmärka. I det yttrande öfver kyrkolagsförslaget, som afgafs af Högsta Domstolen, anmärkte domstolens fleste ledamöter att, då det i allmänhet tillkomme Konungen att i ekonomisk lagstiftningsväg bestämma, hvilka ämnen skulle i särskilda examina ingå, och något skäl till afvikelse från denna regel ej torde finnas i afseende å prestexamen, stadgandena derom borde ur kyrkolagen utgå.
Vid öfvervägande af hvad sålunda i detta ärende förekommit synes mig kyrkolagen böra innehålla endast en allmän föreskrift, att prestexamen skall före inträde i prestembetet afläggas i teologiska ämnen, hvaremot det skulle bero på Konungen att meddela närmare bestämmelser om huru examen skall vara inrättad. I öfverensstämmelse härmed och efter samråd med Chefen för Ecklesiastikdepartementet är ett förslag till författning uppgjordt, och hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes, för det ändamål 87 § Regeringsformen omförmäler, gentmi note ur protokollet, infordra Högsta Domstolens yttrande öfver detta förslag, som är af följande lydelse:
Förslag till förordning angående förändrade bestämmelser om
prestexamen.
Med upphäfvande af hvad i 19 kap. 2 § Kyrkolagen samt i öfrigt finnes stadgadt angåande prestexamen, förordnas som följer:
6 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 13.
Deri, som vill inträda i prestembetet, skall aflägga prestexamen i teologiska ämnen i enlighet med de bestämmelser, som Konnngen utfärdar.»
Hvad Departementschefen sålunda hemstält täcktes Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkan af Statsrådets öfrige ledamöter, i nåder bifalla.
Ex protocollo Th. Wilh. Malm.
Utdrag af protokollet öfver ett lagärende, hållet uti Kongl. Maj:ts Högsta Domstol Onsdagen den 25 Juli 1883.
Närvarande:
Justitieråden: Wretman,
Naumann, *
von Hofsten, von Segebaden,
Hernmarck,
Wedberg,
Annerstedt.
Expeditionschefen Åbergsson föredrog i underdånighet:
Note ur protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet den 13 innevarande månad, hvar-
7 Kong1. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 13.
medelst, för det ändamål 87 § Regeringsformen omförmäler, Högsta Domstolens yttrande blifvit infordradt öfver följande
»Förslag till förordning angående bestämmelser om prestexamen.
Med upphäfvande af hvad i 19 kap. 2 § Kyrkolagen samt i öfrig!, finnes stadgadt angående prestexamen förordnas som följer:
Den som vill inträda i prestembetet skall aflägga prestexamen i teologiska ämnen i enlighet med de bestämmelser, som Konungen utfärdar.»
Högsta Domstolens fleste ledamöter Justitieråden von Hofsten, von Segebaden, Hernmarck, Wedberg och Annerstedt anförde: Af förslagets
lydelse framgår ej att prestexamen skall afläggas inför Domkapitlet eller annan kyrklig myndighet. Derest meningen är att så skall vara förhållandet, bör sådant i förslaget tydligen utsättas.
Bestämmelserna om prestexamen hafva hittills ansetts vara af den natur, att Konungen genom föreskrifter, meddelade i administrativ lagstiftningsväg, dels medgifvit dem, som aflagt vissa examina vid universiteten, befrielse från afläggande af prestexamen, dels ock lemnat innehafvarne af vissa befattningar tillåtelse att i stället för denna examen aflägga disputationsprof i teologiska ämnen. Förslaget kan emellertid gifvas den tydning, att en sådan rätt för Konungen för framtiden icke skulle komma att eg a rum. Då någon tillräcklig grund till en sådan inskränkning i denna Konungens rättighet icke torde vara för handen, hemställes att i förslaget måtte intagas stadgande i syfte att förenämnda rätt måtte varda bibehållen.
Justitierådet Naumann yttrade: Då i 87 § af 1809 års Regeringsform stadgades, att Riksens Ständer egde gemensamt med Konungen makt att stifta Kyrklag. syftades dermed ingalunda på kyrklagstiftningen sådan denna uppenbarar sig i Konung Carl XI:s Kyrckio-Lag och Ordning af år 1686, utan på hvad som 1809, då nämnda paragraf antogs, betraktades ligga inom kyrklagstiftningens område. Under tidernas lopp hade nemligen, som vi veta, åtskilliga i 1686 års Kyrckio- Ordning intagna lagbestämmelser blifvit derur eliminerade och till andra lagstiftningsområden förflyttade, såsom exempelvis om domkapitlens förra domsrätt i äktenskapsmål, föreskrifterna i Kyrckio-Ordningens 15, 16 och 28 kapitel om trolofning, giftermål och skilnad deri, om sjukhusen, fattigvården in. in. Dessa ämnen (för att här ej tala om de
8 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 13.
liturgiska föreskrifterna) kunde således icke år 1809 inbegripas under benämningen Kyrkolag. Enahanda är förhållandet med bestämmelserna rörande profs afläggande för inträde i prestembetet. De nu gällande många stadganden derom äro af Konungen utfärdade i administrativ lagstiftningsväg utan Ständernas medverkan.
Hvad som år 1809 ej varit att hänföra till kyrklag har icke blifvit det under tiden till 1866, då Kyrkmötets rätt att deltaga i kyrklagstiftningen medgafs genom tillkomna andra momentet i Regeringsformens 87:de §.
Att nu inskränka den makt, som Konungen i egenskap af »Svenska Församlingens Hufvud- och Styresman» samt på grund af 89 § Regeringsformen utöfvar i afseende på fordringarne för inträde i prestembetet, samt åter inflytta ett stadgande om prestexamen i eu ny paragraf af Kyrklag, hvarigenom frågan om denna examen skulle ställas i beroende af Riksdags och Kyrkomötes beslut, så att det blefve Konungen betaget att, enligt siståberopade paragraf i Regeringsformen, meddela föreskrifter om annat sätt att vinna kompetens till ett sådant inträde, än genom »examen», hvarmed i våra förordningar förstås ett hufvudsakligen muntligt förhör; dertill gifva hvarken ordalagen i andra momentet af 87 § Regeringsformen eller innehållet af de i ämnet gällande, af Konungen beslutade, stadganden giltig anledning.
Jag är derföre pligtig afstyrka Kongl. Maj:t att till Kyrkmötet aflåta en proposition sådan som den nu inför Högsta Domstolen föredragna, och detta så mycket hellre, som de i slutet af förslaget förekommande orden »i enlighet med de bestämmelser, som Konungen utfärdar» äro, i anseende till den plats dem är gifven, så tvetydiga, att de i tilllämpningen skulle kunna hänföras ensamt till de teologiska ämnen, som den ifrågastälda prestexamen komme att omfatta.
Finna Kyrkmötet eller Domkapitlen nödvändigt att tillvägabringa ändringar i nu gällande stadganden om vilkoren för inträdande i prestembetet, så står den utväg öppen att hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla om reviderande af dessa stadgar eller sjelfve inkomma med förslag till ändringarne, utan att ett påbud om prestexamen behöfver fastlåsas såsom Kyrklag.
Justitierådet Wretman yttrade: Då förslaget icke innehåller någon föreskrift hvar den deri omförmälde »prestexamen» bör afläggas, men giltiga anledningar synas mig vara för handen att denna examen fortfarande, såsom hittills, fullgöres inför Domkapitlet eller annan kyrklig myndighet, hemställes att föreskrift derom må i förslaget intagas; och anser jag, lika med Högsta Domstolens fleste ledamöter, att ett stad-
9 Kong!,. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 13.
gande om Konungens rätt att i vissa fall meddela befrielse från prestexamen undergående bör i denna förordning intagas.
Ex protocollo Otto Rooth.
Utdrag af 'protokollet öfver ett justitiedepartementsärende, hållet inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms slott Måndagen den 3 September 1883,
i närvaro af:
Hans Excellens Herr Statsministern Thyselius,
Statsråden: Lovén,
von Steyern,
Friherre von Otter,
Hederstierna,
Hammarskjöld,
Richert,
Themptander.
Efter gemensam beredning med Chefen för Ecklesiastikdepartementet föredrog Departementschefen Statsrådet von Steyern
Högsta Domstolens den 25 sistlidne Juli afgifna yttrande öfver förslag till förordning angående förändrade bestämmelser om prestexamen.
Departementschefen anförde vidare: »Då det till Högsta Dom-
stolen remitterade förslaget ej innehöll någon uttrycklig föreskrift derom, att prestexamen skulle afläggas inför domkapitel, afsågs dermed att Konungen skulle hafva fria händer att låta den vanliga examen inför denna kyrkliga myndighet i vissa fall ersättas med disputationsprof
Bih. till Bilcsd. Prof. 1884. 1 Samt. 1 Afd. 8 Höft. 2
10 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 13.
inför teologisk fakultet såsom hittills varit vanligt. Då emellertid Högsta Domstolen funnit, att tvekan om Konungens rätt i detta hänseende kan ega rum, derest förslaget bibehålies oförändradt, har jag ej något att erinra mot att förslaget, till undanrödjande af en sådan tvekan, förtydligas i hufvudsaklig öfverensstämmelse med det af Högsta Domstolens fleste ledamöter afgifna yttrande. Förslaget skulle derigenom erhålla följande lydelse:
Förordning angående förändrade bestämmelser om prestexamen.
Med upphäfvande af hvad i 19 kap. 2 § Kyrkolagen samt i öfrigt finnes stadgadt angående prestexamen, förordnas som följer:
»Den som vill inträda i prestembetet skall inför biskop och domkapitel aflägga prestexamen i teologiska ämnen i enlighet med de bestämmelse!’, som Konungen utfärdar; dock må för dem, som genom aflagda examina eller annorledes visat sig ega ett större mått af lärdom, Konungen bestämma, att befrielse må eg a rum från afläggande af prestexamen eller att denna examen ersättes af disputationsprof i teologiska ämnen inför teologisk fakultet.
Jag hemställer att Edex-s Kongl. Maj:t måtte, jemlikt 87 § 2 mom. Regeringsformen, inhemta Kyrkomötets yttrande, huruvida Kyrkomötet för sin del godkänner berörda förslag.»
I enlighet med denna, af Statsrådets öfrige ledamöter biträdda hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen i nåder förordna, att öfver ifrågavarande förslag Kyrkomötets utlåtande skulle, för det ändamål § 87 mom. 2 Regeringsformen omförmäler, medelst nådig skrifvelse, så lydande som bilagan till detta protokoll utvisar, infordras.
Ex protocollo C. P. Hagbergh.
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 13.
n
Utdrag af protokollet öfver justitiedepartem,entsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms slott Lördagen den 12 Januari 1884,
i närvaro af:
Hans Excellens Herr Statsministern Thyselius,
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre , Hochschild,
Statsråden: Lovén,
von Steyern,
Friherre von Otter,
Hammarskjöld,
Richert,
Themptander,
Ryding,
von Krusenstjerna,
Justitieråden: Wretman,
Ahlgren.
5:o.
Departementschefen Statsrådet von Steyern anmälde i underdånighet :
att sedan, på sätt protokollet öfver justitiedepartementsärenden för den 3 September 1883 utvisar, Kongl. Maj:t, för det ändamål § 87 mom. 2 Regeringsformen omförmäler, infordrat Kyrkomötets utlåtande öfver
I
12 Kongl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:ö 13.
ett vid nämnda protokoll fogadt förslag till förordning angående förändrade bestämmelser om prestexamen, Kyrkomötet uti underdånig skrifvelse den |3 derpåföljde Oktober förklarat, att mötet för sin del godkände berörda förslag; och hemstälde föredraganden, efter gemensam beredning med Chefen för Ecklesiastikdepartementet, att samma förslag måtte till Riksdagens antagande framläggas; i hvilken hemställan Statsrådets öfrige ledamöter instämde.
Hvad Statsrådet sålunda hemstält täcktes Hans Magt Konungen i nåder bifalla; och skulle i följd härafftill Riksdagen aflåtas nådig proposition af det innehåll, bilagan litt. E till detta protokoll utvisar.
Ex protocollo
Th. Wilh. Malm.