med. förslag till Lag om förändrad lydelse af 19, 43 och 61 §§ i förordningen angående inteckning i fast egendom den 16 Juni 1875

16 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 10.

N:o 10.

Ank. till Riksd. Kansli d. 25 Jan. 1886, kl. 2 e. m.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, med. förslag till Lag om förändrad lydelse af 19, 43 och 61 §§ i förordningen angående inteckning i fast egendom den 16 Juni 1875; Gifven Stockholms slott den 18 December 1885.

Med åberopande af bifogade i Statsrådet och Högsta Domstolen förda protokoll, vill Kong], Maj:t jemlikt 87 § Regeringsformen föreslå Riksdagen att antaga följande

Lag om förändrad lydelse af 19, 43 och 61 §§ i förordningen angående inteckning i fast egendom den 16 Juni 1875.

Härigenom stadgas, att 19, 43 och 61 §§ i förordningen angående inteckning i fast egendom den 16 Juni 1875 skola erhålla följande förändrade lydelse:

19 §.

Inteckning för fordran skall förnyas i den ordning, som uti 20 och 21 §§ bestämmes, första gången inom 10 år sedan den beviljades, och sedermera inom tio år från hvarje förnyelse. Sker ej sådan förnyelse, vare inteckningen förfallen, ändå att inom nämnde tid med densamma vidtagits sådan åtgärd, som i 22 § 2 mom. sägs.

Har Rätten förklarat ansökning om inteckning för fordran hvilande, skall inom tio år derefter och sedermera inom hvart tionde års slut ansökningen, der den fortfarande är hvilande, åter af sökanden hos Rätten anmälas. Sker det ej, vare ansökningen förfallen.

17 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 10.

43 §.

Inteckning för nyttjanderätt galle fortfarande utan förnyelse, sedan den blifvit införd uti den i 61 § omförmälda bok. Den inteckning af nyttjanderätt, som icke är i nämnda bok införd, skall, vid påföljd att inteckningen eljest förfaller, förnyas inom den tid och i den ordning, som är stadgad angående inteckning för fordran.

År ansökning om inteckning för nyttjanderätt hyllande och har anteckning om ansökningen icke blifvit gjord i nämnda bok, skall ansökningen åter af sökanden hos Rätten anmälas inom den tid och vid den påföljd, som beträffande ansökning om inteckning för fordran i 19 § stadgas.

61 §.

Vid Rätten skall i öfverensstämmelse med inteckningsprotokollet föras bok så inrättad, att deraf lätteligen kan ses hvarje egendom deri inteckning blifvit sökt, tiden då det skett, sökandens namn, beloppet af fordran eller beskaffenheten af annan rättighet hvarför inteckning är sökt, så ock, der inteckning blifvit beviljad eller afslagen, förnyad, nedsatt, annorledes förändrad eller dödad, eller ock ansökning om inteckning blifvit förklarad hvilande eller derefter åter hos Rätten anmäld, tiden då sådant skedde. Då enligt 88 § anteckning i protokollet skett angående utmätning, varde ock det i boken anmärkt.

De närmare föreskrifterna om bokens förande meddelas af Konungen.

Denna lag träder i kraft den 1 Januari 1887; dock skall i afseende å sådan ansökning om inteckning, som nämnda dag varit hvilande i mer än nio år, tiden att jemlikt denna lag åter hos Rätten anmäla ansökningen gå till ända först med 1887 års slut.

Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAR.

Nils von Steyern.

Bill. till Riksd. Prot. 1886. 1 Sami. 1 Afd. 7 Häft.

18 Kongl. May.ts Nåd. Proposition A:o 10.

Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms slott Fredagen den 30 Oktober 1885, /

i närvaro af:

Hans Excellens Herr Statsministern Themptander,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve Elirensvärd, Statsråden: Loven,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

von Krus enstjernå,

Friherre Tamm.

Statsrådet Ryding anmäldes vara af sjukdom hindrad att komma tillstädes.

Departementschefen Statsrådet von Steyern anmälde i underdånighet:

4:o

Riksdagens underdåniga skrifvelse den 20 sistlidne Maj, hvaruti, efter erinran att en hos domstol gjord ansökning om inteckning skulle i vissa fall, hvarom 10, 12, 13, 40 och 42 §§ af gällande förordning om inteckning i fast egendom den 16 Juni 1875 handlade, af Rätten förklaras hvilande, vidare blifvit anfördt, att en hvilande inteckningsansökning, enär inteckningen, om den beviljades, medförde förmånsrätt från ansökningsdagen, i de flesta fall i fråga om summan, för hvilken fastigheten ansåges graverad, verkade såsom vore den beviljad; att den åsigt framträdt, att domare icke kunde anses skyldig att i gravationsbevis, som hos honom begärdes, upptaga annat än sådant, hvarom

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 10. 19

de närmast förflutna tio arens inteckningsprotokoll lemnade upplysning, hvilken åsigt vunne stöd af vissa anförda uttryck i förordningen angående expeditionslösen den 7 December 1883; att således de gravationsbevis, . som utfärdades efter ingången af år 1886, då mer än tio år förflutit från det nya inteckningsförordningen trädde i kraft, icke kunde innefatta upplysning, huru vida till äfventyrs före de vid gravationsbevisets utfärdande nästförflutna tio åren inteckningsansökning-ar gjorts och af domstolen förklarats hvilande samt förty graverade ifrågavarande fastigheten; att i de orter, hvarest fastighetsböcker vore införda, upplysning härutinnan väl kunde hemtas ur inteckningsboken, den der dock icke egde laga vitsord mot innehållet af inteckningsprotokollen, men att i orter, hvarest fastighetsböcker ännu icke vore införda, icke en gång denna nödfallsutväg stode att anlita, samt att Riksdagen funnit ofvan anförda omständigheter gorå det högeligen önskligt, att så snart som möjligt åtgärder vidtoges i syfte att afhjelpa de olägenheter, hvilka med nu gällande bestämmelser i hit hörande afseenden kunde förutses uppkomma från och med ingången af år 1886; hvadan Riksdagen, med anledning af gjord framställning i ämnet, anhölle att Kongl. Maj:t täcktes låta utarbeta och, så vidt ske kunde, till nästkommande Riksdag framlägga förslag till de lagförändringar, som funnes lämpliga för vinnande af angifna syftemålet.

Med tillkännagifvande att, med anledning af Riksdagens ofvanberörda framställning och till afhjelpande af den deri påpekade oegentlighet,. hvilken syntes hafva sin grund i saknaden af föreskrift derom, att hvilande ansökning om inteckning borde inom hvart tionde års slut å nyo för Rätten anmälas i samma fall, då förnyelse af redan beviljad inteckning .enligt lag erfordrades, förslag till lagbestämmelser i sådant syfte blifvit inom Justitiedepartementet utarbetadt, hemstälde Föredraganden, att Kongl. Maj:t täcktes förordna, att, för det ändamål 87 § Regeringsformen omförmälde, Högsta Domstolens utlåtande skulle genom note ur detta protokoll infordras öfver berörda, så lydande

Förslag till Lagom tillägg till 19 och 43 §§ i förordningen angående inteckning i fast egendom den 16 Juni 1875.

20 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 10.

Härigenom förordnas, att 19 och 43 §§ i förordningen angående inteckning i fast egendom den 16 Juni 1875 skola erhålla följande förändrade lydelse:

19 §

Inteckning för fordran skall förnyas i den ordning, som uti 20 och 21 §§ bestämmes, första gången inom tio år sedan den beviljades, och sedermera inom tio år från hvarje förnyelse. Sker ej sådan förnyelse, vare inteckningen förfallen, ändå att inom nämnde tid med densamma vidtagits sådan åtgärd, som i 22 § 2 mom. sägs.

Har Rätten förklarat ansökning om inteckning för fordran hvilande, skall inom tio år derefter och sedermera inom hvart tionde års slut ansökningen, der den fortfarande är hvilande, åter af sökanden hos Rätten anmälas. Sker det ej, vare ansökningen förfallen.

43 §.

Inteckning för nyttjanderätt gälle fortfarande utan förnyelse, sedan den blifvit införd uti den i 61 § omförmälda bok. Den inteckning af nyttjanderätt, som icke är i nämnda bok införd, skall, vid påföljd att inteckningen eljest förfaller, förnyas inom den tid och i den ordning, som är stadgad angående inteckning för fordran.

År ansökning om inteckning för nyttjanderätt hvilande och har anteckning om ansökningen icke blifvit gjord i nämnda bok, skall ansökningen åter af sökanden hos Rätten anmälas inom tid och vid påföljd, som beträffande ansökning om inteckning för fordran äro i 19 § föreskrifna.

Denna lag träder i kraft den 1 Januari 1887; dock skall i afseende å sådan ansökning om inteckning, som nämnda dag redan varit hvilande i mer än nio år, tiden att jemlik! denna lag åter hos Rätten anmäla ansökningen gå till ända först med 1887 års slut.

Denna af Statsrådets öfrige ledamöter biträdda hemställan täcktes Hans Maj:t, Konungen i nåder bifalla.

Ex protocollo

Tli. Wilh. Malm.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 10.

21 Utdrag af protokollet öfver lagärenden, hållet uti Kongl. Maj:ts Högsta Domstol Torsdagen den 12 November 1885.

Andra rummet.

Närvarande:

Justitieråden: Wretman,

Olivecrona, von Segebaden,

Ilernmarck,

Wedberg,

Ahlgren,

Abergsson.

Tillförordnade Byråchefen, Revisionssekreteraren Herslow föredrog i underdånighet:

2:o.

Note ur protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet den 30 sistlidne Oktober, hvarmedelst, för det ändamål 87 § Regeringsformen omförmäler, Högsta Domstolens utlåtande blifvit infordradt öfver ett inom Justitiedepartementet utarbetadt, detta protokoll bifogadt, förslag till lag om tillägg till 19 och 43 §§ i förordningen angående inteckning i fast egendom den 16 Juni 1875.

Högsta Domstolen lemnade förslaget utan annan anmärkning, än att, såsom följd af de föreslagna ändringarne i 19 och 43 §§ i förordningen angående inteckning i fast egendom den 16 Juni 1875, borde i samma förordnings 61 § tilläggas, att den der omförmälda bok skulle, der ansökning om inteckning blifvit förklarad hvilande eller derefter åter hos rätten anmäld, innehålla upplysning om tiden, då sådant skedde.

Ex protocollo Tit. Wilh. Malm.

22 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 10.

Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet d Stockholms slott Fredagen den 18 December 1885,

i närvaro af:

Hans Excellens Herr Statsministern Themptander,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve Ehrensvärd, Statsråden: Loven,

von Steg er n,

Friherre von Otter,

Hammar skj öld, lii eller t,

Ryding,

von Krusenstjerna,

Friherre Tamm,

Justitieråden: Ahlgren,

Abergsson.

3:o.

Departementschefen Statsrådet von Steyern föredrog Högsta Domstolens yttrande öfver det enligt statsrådsprotokollet öfver justitiedepartementsärenden den 30 sistlidne Oktober till Högsta Domstolen remitterade förslag till lag om tillägg till 19 och 43 §§ i förordningen angående inteckning i fast egendom den 16 Juni 1875.

Departementschefen tillkännagaf, att, med anledning af hvad Högsta Domstolen anmärkt, i förslaget upptagits jemväl 61 § af inteckningsförordningen med förändrad lydelse i öfverensstämmelse med Högsta Domstolens hemställan; i sammanhang hvarmed förslaget fått till öfverskrift »förslag till lag om förändrad lydelse af 19, 43 och 61 §§ i förordningen angående inteckning i fast egendom den 16 Juni 1875»; och hemstälde Departementschefen i underdånighet, att det sålunda än-

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 10. 23

drade förslägct måtte af Kongl. Maj:t godkännas ochjemlikt 87 § Regeringsformen för Riksdagen till antagande framläggas.

Till denna af Statsrådets öfrige ledamöter biträdda hemställan tacktes Hans Maj:t Konungen lemna bifall; och skulle proposition i ämnet till Riksdagen aflåtas i enlighet med bilagan Litt. C vid detta protokoll.

Ex protocollo

C. P. Hagbergh.