angående bestämmelser om vård och förvaltning af Stockholms stads allmänna be¬ grafning splatser

Kong!.. Majds Nåd. Proposition N:o 30.

1 N:o 30.

Kongl. Maj:ts nådiga Proposition till Riksdagen angående bestämmelser om vård och förvaltning af Stockholms stads allmänna begrafning splatser ; Gifven Stockholms Slott den 19 Mars 1886.

Sedan öfverståthållareembetet med underdånig skrifvelse den 4 Maj 1885 öfverlemnat förslag till instruktion för en kyrkogårdsnämnd, samt öfver detta förslag stadsfullmägtige i Stockholm och stadens territoriela församlingar sig yttrat, vill Kongl. Maj:t, med hänvisningtill hvad bilagda protokoll öfver ecklesiastikärenden för denna daginnehåller, härmed föreslå Riksdagen att antaga bifogade förslag- till:

1) Förordning angående tillägg till § 2 i förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm den 20 November 1863; samt

2) Förordning om kyrkogårdsnämnd i Stockholm.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande utskott tillhandahållas; och Kong]. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAE.

C. G. Hammarskjöld.

Bih. Ull Riksd. Prof. 1886. 1 Samt. 1 Afl. 19 Höft.

2 Kongl. Majds Nåd. Proposition No 30

Förslag

till

Förordning angående tillägg till § 2 i förordningen om

kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm den 20 November 1863.

Härigenom förordnas att § 2 i förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm den 20 November 1863 skall erhålla följande tillägg:

Om vård och förvaltning af vissa kyrkogårdar genom kyrkogårdsnämnd är särskild! stadgadt; dock må frågor om vård och förvaltning af den äldre kyrkogården utanför Norrtull samt hvad dertill liörer å kyrkostämma handläggas, intill dess genom vederbörligt beslut kyrkogårdsnämnden bemyndigas att desamma behandla.

Denna förordning skall lända till efterrättelse från och med den 1 Januari 1887.

Förslag

till

Förordning om kyrkogårdsnämnd i Stockholm.

Härigenom förordnas som följer:

§ 1-

Kyrkogårdsnämnden vårdar och förvaltar de Stockholms kommun tillhöriga kyrkogårdar och allt hvad dertill hörer äfvensom de grafkapell, som i närheten af jernbanorna af kommunen uppföras.

3 Kongl. Mag ds Nåd. Proposition N:o 30.

Vården och förvaltningen af den äldre kyrkogården utanför Norrtull samt hvad dertill hörer öfvertages ock af nämnden, då Stockholms stads territoriela församlingar i vederbörlig ordning dertill samtyckt och Konungen så beslutar.

§ 2.

Kyrkogårdsnämnden utgöres af fyra af stadsfullmägtige samt fyra genom kyrkostämmorna i de territoriela församlingarna för två år i sänder valde ledamöter. För ledamöterne utses jemväl suppleanter, nemligen fyra af stadsfullmägtige och fyra genom kyrkostämmorna.

§ 3.

Hvar och en af de territoriela församlingarna väljer å kyrkostämma två församlingens medlemmar att utse nämndens ledamöter och suppleanter. Dessa sålunda valda personer sammanträda på öfverståthållarens kallelse och utse fyra ledamöter i nämnden och lika många suppleanter. De utsedde suppleanterne inträda i den ordning de enligt röstetalet hafva.

§ 4.

På nämndens förslag bestämma stadsfullmägtige hvilka tjenstebiträden nämnden skall hafva till sitt förfogande.

§ 5.

Frågor om tjenstebiträdens löneförmåner och om öfriga för bestridande af nämndens utgifter erforderliga medel pröfvas af stadsfullmägtige. För sådant ändamål skall nämnden hvarje år till stadsfullmägtige inkomma med utgifts- och inkomstförslag för det följande året.

§ 6.

Plan för ordnande af kyrkogård eller del deraf pröfvas af stadsfullmägtige. De pris och öfriga vilkor, som skola ligga till grund för upplåtelse af grafställen åt enskilda, skola jemväl af stadsfullmägtige bestämmas.

4 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.

§ 7.

Nämndens förvaltning och räkenskaper granskas för hvarje år af fyra revisorer, af Indika stadsfullmägtige ega att utse två och de öfriga två utses af personel-, som af de territoreila församlingarna väljas till det antal och i den ordning, som i § 3 här ofvan finnes föreskrifvet för val af ledamöter och suppleanter i kyrkogårdsnämnden. Genom val inom sig utse revisorerne ordförande, och gäller vid omröstning bland revisorerne enahanda förfaringssätt, som varder stadgadt för omröstninginom nämnden.

Räkenskaperna för hvarje år skola vara färdiga och till revisorerne aflemnas inom utgången af Februari månad det följande året. Förekommer hos revisorerne anledning till anmärkning mot förvaltning eller räkenskaper, bör nämnden efter erhållen del af anmärkningen skyndsamligen till revisorerne afgifva utlåtande deröfver. Finnes det anmärkta förfarandet vara nöjaktigt förklarad!, förfaller anmärkningen; i annat fall ega revisorerne upptaga den i sin berättelse till stadsfullmägtige. På revisorernes hemställan afgöra stadsfullmägtige, huruvida ansvarsfrihet för förvaltningen skall meddelas eller ej.

§ 8.

Hvad kyrkogårdsnämnden vidare till fullgörande af sina åligganden har att iakttaga samt beträffande ordningen och sättet för ärendenas behandling in. m. bestämmes i särskild instruktion, som, på förslag- af stadsfullmägtige, af Kongl. Maj:t fastställes.

Denna förordning skall lända till efterrättelse från och med den 1 Januari 1887; dock att de i §§ 2 och 3 föreskrifna val böra första gången förrättas före 1886 års slut.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 30.

Utdrag af protokollet öfver eoklesiastikärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stookholms slott den 19 Mars 1886,

N ärvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Themptander,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve Ehrensvärd, Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

Ryding,

von Krusenstjerna,

Friherre Tamm.

Departementschefen, statsrådet Hammarskjöld anmälde i underdånighet:

öfverståthållareembetets underdåniga skrifvelse den 4 Maj 1885 med förslag till instruktion för en kyrkogårdsnämnd; öfver hvilket förslag stadsfullmägtige i Stockholm samt de territoriela församlingarna sig yttrat; i sammanhang hvarmed äfven anmäldes Riksdagens undei’dåniga skrifvelse den 29 Mars 1882 i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga proposition angående meddelande af bestämmelser om vården och förvaltningen af Stockholms stads allmänna begrafningsplatser; och yttrade härvid departementschefen:

6 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.

»Då jag den 9 Februari 1882 inför Eders Kongl. Maj:t föredrog det ärende, som föranledde nämnda nådiga proposition, lemnade jag en utförlig redogörelse om tillkomsten och förvaltningen af den så kallade nya kyrkogården utanför Norrtull samt om de olika förslag, Indika tillförene framstälts i fråga om en förändrad förvaltning af densamma. Jag tillåter mig nu till en början att erinra om vissa punkter af frågans äldre skeden, på det att föreliggande ärende må vinna fullständig belysning.

På framställning af öfverståthållaren om otillräckligheten af de inom Stockholm belägna kyrkogårdarna och behofvet af en allmän begrafningsplats för hufvudstadens församlingar biföll Kongl. Maj:t den 18 Oktober 1815, att ett föreslaget område af Karlbergs slotts mark finge för ändamålet upplåtas. Arbetet med platsens ordnande, hvartill medel anskaffades genom frivilliga sammanskott, besörjdes af Stockholms stads drätselkommission, som år 1823 anmälde, att platsen då vore så färdig, att den kunde upplåtas till begrafningar. Derefter medgaf Kongl. Maj:t den 12 Maj 1824, att denna begrafningsplats för Stockholms stad finge invigas och användas. Sedan emellertid drätselkommissionen år 1826 hos öfverståthållaren anmält, att, i anseende till brist på medel att utföra arbetet till slut, kommissionen ansåge sin befattning dermed hafva upphört, anhöll Storkyrkoförsamlingens kyrkoråd, å församlingens vägnar, i underdånig skrifvelse samma år, att kyrkogården måtte med det snaraste få till sitt af församlingens behof högt påkallade bruk invigas och begagnas. T anledning häraf medgaf Kongl. Maj:t den 4 Maj 1827, att den till begrafningsplats för hufvudstadens församlingar upplåtna jordrymd, ehuru ännu icke till alla delar försatt i anbefaldt skick, finge för ändamålet invigas och af Storkyrkoförsamlingen, så snart ske kunde, begagnas; hvarförutom Kongl. Maj:t, på kyrkorådets äfven gjorda begäran, tillät, att till bestridande af kostnaderna för platsens försättande i påbjudet skick medel finge insamlas genom årliga kollekter i hufvudstadens kyrkor, intill dess behofvet i detta hänseende blefve uppfyldt. Vid invigningen den 9 Juni 1827 hade den nya kyrkogården en vidd af 111 u tunnland. Sedermera hafva ock de öfriga territoriela församlingarna, i den mån deras enskilda kyrkogårdar befunnits otillräckliga, erhållit Kongl. Maj:ts medgifvande att för sina aflidne begagna den nya kyrkogården mot vilkor att deltaga i kostnaderna för dess underhåll och förskönande. Beslut härom äro meddelade först för Klara församling år 1835 och senast för Katarina församling år 1873. Efter hand har kyrkogården utvidgats derigenom, att, enligt särskilda nådiga bref, det sista af den 3

7 Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 30,

Maj 1867, ytterligare områden till en areal af omkring 11 tunnland blifvit från Karlbergs kungsgård dels mot dels utan årlig afgäld upplåtna och till kyrkogården utlagda. — Sålunda har den äldre kyrkogården utanför Norrtull uppkommit.

Hvad angår den nyare delen af kyrkogården, så beslöto stadsfullmägtige i Stockholm den 12 April 1867 att, för anskaffande af erforderlig mark i ändamål att bereda eu för hela hufvudstaden gemensam begrafningsplats medelst utvidgning enligt uppgjord plan af kyrkogården utanför Norrtull, dels inköpa omkring 48 tunnland jord från egendomen Ofra Frösunda och dels hos Kongl. Maj:t göra framställning derom, att den för begrafningsplatsens utvidgning i öfrigt erforderliga mark, i hvad den tillhörde Karlbergs och Haga kungsgårdar samt Solna kyrkoherde- och komministersboställen, måtte till Stockholms stad upplåtas. Efter vederbörandes hörande och sedan stadens territoriela församlingar förklarat sig ej hafva något att erinra deremot, att, såsom föreslaget blifvit, för hufvudstadens alla församlingar anordnades en gemensam begrafningsplats utanför Norrtull, biföll Kongl. Maj:t den 9 December 1870 stadsfullmägtiges framställning på det sätt, att för utvidgning af nya kyrkogården skulle, på de vilkor och i den ordningnådiga förordningen angående jords eller lägenhets afstående för allmänt behof den 14 April 1866 stadgar eller eljest kunde öfverenskommas, till Stockholms kommun för alltid upplåtas vissa jordområden dels från nämnda boställen och dels från Solna församling. Vidare aflät Kongl. Maj:t till Riksdagen år 1871 nådig proposition derom, att viss mark, som från Karlbergs och Haga kungsgårdar erfordrades för nya kyrkogårdens utvidgande, finge för all framtid från kungsgårdarna afsöndra^ och till Stockholms kommun för omförmälda ändamål upplåtas mot årlig afgäld och andra vilkor. Denna proposition blef af Riksdagen bifallen. — Till ordnande af den för begrafningsplatsens utvidgning sålunda dels medelst köp dels genom expropriation och afsöndring förvärfvade mark uppgjordes genom drätselnämndens försorgen plan. Denna plan godkändes af stadsfullmägtige genom beslut den 28 Juni 1875, som vamb öfverståthållareembetets fastställelse.

Angående förvaltningen af den till kyrkogård använda platsen utanför Norrtull har förekommit att år 1827 vid ett inför Stockholms magistrat hållet sammanträde med dem af hufvudstadens invånare, som enligt utfärdade subskriptionslistor sammanskjutit medel till den allmänna begrafningsplatsens inredning, revisorer för granskning af drätselkommissionens redovisning för dessa medel blifvit utsedde med uppdrag- tillika att utlåta sig, bland annat, angående tjenligaste utvägen

8 Kongl Majds Nåd. Proposition No SO.

att skaffa ytterligare behöfliga medel för inredningens fullbordande samt åt hvilken denna inrednings slutliga verkställande kunde varda uppdragen. Efter det revisorerne härom afgifvit förslag, beslöto subskribenterna vid nytt sammanträde att öfverlemna handlingarna i ärendet till Storkyrkoförsamlingens kyrkoråd med anmodan att gå i författning om utarbetande af förslag till erforderliga reglementariska föreskrifter i afseende å nya kyrkogårdens ekonomiska förvaltning, vård och underhåll, med det syftemål att omsorgen härom komme att, under ordförande af pastor primarius, öfvertagas af nämnda församlings kyrkoråd jemte ledamöter af kyrkoråden inom öfriga församlingar, som deltogo i nya kyrkogårdens begagnande, samt att, efter det förslag till förvaltningsreglemente sålunda blifvit uppgjordt, delgifva detsamma med de andra församlingarna och tillika erbjuda dessa att begagna begrafningsplatsen mot uppfyllande af dermed förenade skyldigheter. Vid protokollets justering å ett följande sammanträde tillädes den uttalade mening, att det ^blifvande reglementsförslaget jemväl borde meddelas subskribenterna till granskning och yttrandens afgifvande. Storkyrkoförsamlingens kyrkoråd beslöt i anledning häraf den 23 Juni 1827 att, intill dess andra församlingar komme att i begrafningsplatsens begagnande deltaga, uppdraga förvaltningen deraf åt en komité af 8 personer, bland dem pastor primarius och en kyrkovärd såsom ständiga ledamöter; hvarefter ett reglemente blef af kyrkorådet och komitén faststäldt att tills vidare tjena till efterrättelse. Sedan Klara församling med år 1830 fått|delaktighet i kyrkogården, tillkommo medlemmar af denna församling jemte dess kyrkoherde såsom ledamöter i komitén, och sedan år 1840 har komitén bestått af pastor primarius såsom ordförande samt fem för obestämd tid å sockenstämma valde ledamöter från hvardera af de nämnda två församlingarna. Komitén bär sedan år 1861 namn af »förvaltningen för hufvudstadens norra begrafningsplats».

Revisorer för årlig granskning af kyrkogårdskassans förvaltning äro numera två, en från hvardera af nyssbemälda församlingar; men revisionsberättelsen meddelas samtliga territoriela församlingar, af hvilka dock blott Storkyrkoförsamlingen och Klara församling utlåta sig i fråga om décharge för förvaltningen.

Tid efter annan hafva utaf den genom stadsfullmägtiges försorg förvärfvade mark särskilda områden blifvit af drätselnämnden till kyrkogårdsförvaltningen på dennas framställningar upplåtna för att med den äldre begrafningsplatsen förenas.

9 Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.

Kyrkogårdsförvaltningen omfattar för närvarande ej allenast hela det till liks jordande upplåtna området med derå befintliga byggnader och inventarier, utan äfven eu under årens lopp förnämligast genom försäljning af grafplatser samlad fond, hvilken lärer uppgå till vid pass 600,000 kronor. Deremot omhänderhafver drätselnämnden fortfarande den af staden förvärfvade mark i den mån densamma ej redan blifvit till kyrkogård ordnad och utlagd. Likaledes förvaltar drätselnämnden en, jemlikt Kong!. Maj:ts bref till öfverståthållaren den 17 November 1808, till begrafningsställe för atlidna arrestanter eller så kallade politilik afsedd plats utanför Skanstull.

Med anledning af en af nämnda förvaltning för hufvudstadens norra begrafningsplats den 10 September 1874 till Stockholms stads konsistorium aflåten skrifvelse om en efter dåmera inträdda förhållanden lämpad förändring i styrelsen för begrafningsplatsen hänsköt konsistorium denna fråga till de territoriela församlingarna. Af dem utsedda ombud afgåfvo utlåtande och förslag i ämnet. Men enär församlingarna vid granskning af detta förslag stannade i olika beslut, hänsköts ärendet till kyrkofullmägtige.

Kyrkofullmägtige antogo för sin del ett förslag till instruktion för förvaltningen af Stockholms stads begrafningsplatser. De vigtigaste bestämmelserna deri voro: att styrelsen borde bestå af nio ledamöter, utsedde åtta af kyrkofullmägtige och en af konsistorium; att för granskning af styrelsens räkenskaper och förvaltning årligen borde af hvarje församling utses en revisor; samt att frågan om ansvarsfrihet för förvaltningen skulle till församlingarnas pröfning öfverlemnas. I sammanhang härmed hemstäldes om ändring i § 21 i nådiga förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm den 20 November 1863 i syfte att utvidga kyrkofullmägtiges befogenhet, så att de skulle ega att utse nämnda ledamöter.

Öfver berörda förslag, som understäldes Eders Kongl. Maj:ts pröfning, infordrade Eders Kongl. Maj:t yttrande från stadsfullmägtige. Dessa motsatte sig förslaget och anförde, bland annat, att de skäl, som varit bestämmande för stadsfullmägtige, då de togo om hand frågan om anskaffande af eu tillräckligt stor, ändamålsenligt belägen och efter nutidens fordringar inrättad, för hufvudstadens invånare gemensam begrafningsplats och för kommunens räkning förvärfvade eu sådan, förde med nödvändighet dertill, att samma begrafningsplats borde förvaltas af eu myndighet, som lydde omedelbart under stadsfullmägtige. Det vore nemligen af yttersta vigt, att vid en sådan begrafningsplats de regler komme till tillämpning, hvilka vetenskapen

Bih. till Biksd. Prof. 1886. 1 Smil. 1 Afä. 19 Häft. 2

10 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 30.

och erfarenheten ur den allmänna helsovårdens synpunkt uppstält. Denna fråga vore en den verldsliga kommunens angelägenhet.

Samtidigt med det stadsfullmägtige afgåfvo detta yttrande, antogo de för sin del ett förslag till instruktion för »kyrkogårdsnämnden». Under åberopande af § 37 i nådiga förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm den 23 Maj 1862 understälde stadsfullmägtige sitt förslag Eders Kongl. Maj:ts pröfning. Detta förslag innehöll hufvudsakligen: att kyrkogårdsnämnden skulle ega att vårda och förvalta de Stockholms kommun tillhöriga kyrkogårdar och allt hvad dertill hörde; att nämnden borde bestå af sju ledamöter, deraf stadsfullmägtige hade att välja fem samt konsistorium och helsovårdsnämnden hvar sin ledamot; samt att det skulle ankomma på stadsfullmägtige att, efter det af dem utsedde revisorer årligen granskat nämndens förvaltning och räkenskaper, afgöra, huruvida ansvarsfrihet för förvaltningen borde meddelas eller icke.

I ärendet inliemtades vidare yttranden af öfverståthållareembetet, förvaltningen af hufvudstadens norra begrafningsplats och konsistorium. Konsistorium afstyrkte stadsfullmägtiges förslag men tillstyrkte kyrkofullmägtiges, under framhållande deraf att kyrkogårdsförvaltningen vore en kyrklig församlingsangelägenhet. Äfven de territoriela församlingarna hördes.

Vid ärendets föredragning den 28 November 1879 förklarade Eders Kongl. Maj:t: att, enär enligt 2 § i ofvanberörda förordning den 20 November 1863 förvaltningen af det till begrafningsplats för hufvudstadens invånare använda område vore en församlingarnas angelägenhet, som dem tillkomme att å kyrkostämma i enlighet med de i samma förordning meddelade bestämmelser handlägga, kunde stadsfullmägtiges endast af en församling biträdda hemställan, att berörda förvaltning måtte uppdragas åt en hufvudsakligen af stadsfullmägtige utsedd styrelse, icke bifallas; och då, beträffande kyrkofullmägtiges förslag till organisation af begrafningsplatsens förvaltning, detta förslag afsåge en ändring i ofvannämnda förordning, hvartill Eders Kongl. Magt, i betraktande af den väsentliga skiljaktighet i meningar, som vid ärendets behandling gjort sig gällande, ej mindre hos församlingarna än ock hos de myndigheter, hvilka i öfrigt egt att dermed taga befattning, ansåge tillräcklig anledning icke förekomma, funne Eders Kongl. Maj:t jemväl kyrkofullmägtiges framställning icke böra föranleda någon vidare åtgärd.

Påföljande år 1880 inkommo stadsfullmägtige till Eders Kongl. Magt med nytt förslag i ämnet. Stadsfullmägtige anförde dervid, att detsamma vore ett förmedlingsförslag, i ty att det inrymde rätt för

11 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 30.

kyrkostämmorna att genom medelbara val insätta fyra ledamöter och fyra suppleanter i kyrkogårdsnämnden. Genom ett sådant tillmötesgående ansågo stadsfullmägtige, att kyrkostämmorna beredts så stort inflytande, som äfven från kyrklig sida borde befinnas tillfredsställande, på samma gång förslaget, genom att i öfrigt innehålla hufvudsakligen samma bestämmelser som stadsfullmägtiges föregående förslag, häfdade den verldsliga kommunens rätt att genom sina delegerade i nämnden utöfva ett väsentligt inflytande på förvaltningen af kommunens till alla dess medlemmars gagn förvärfvade egendom.

Jemte det stadsfullmägtige förklarade, att de icke medgåfve, att förvaltningen af den för Stockholms kommun förvärfvade kyrkogården utanför Norrtull öfverflyttades till någon annan eller annorlunda sammansatt nämnd än i enlighet med sistberörda förslag, hemstälde stadsfullmägtige tillika, att, enär det icke kunde vara ändamålsenligt, att den äldre och den nyare begrafningsplatsen stode under olika förvaltningar, Eders Kongl. Maj:t måtte tillåta, att kyrkogårdsnämnden äfven finge öfvertaga vården och förvaltningen af den äldre kyrkogården.

Öfver stadsfullmägtiges, af öfverståthållareembetet biträdda framställning hördes församlingarna å kyrkostämmor. Endast Storkyrkoförsamlingen och Klara församling vägrade att i alla delar godkänna den föreslagna instruktionen för en kyrkogårdsnämnd. Samtliga öfriga församlingar godkände instruktionsförslaget och biträdde stadsfullmägtiges hemställan om den äldre kyrkogårdens öfverlemnande till nämndens vård och förvaltning. Dervid tillädes dock af Jakobs och Johannis församling det förbehåll, att något beslut härigenom icke finge anses fattadt i fråga om de penningmedel, som tillhörde sistnämnda kyrkogård.

Konsistorium vidhöll i hufvudsaklig män sina förut yttrade åsigter.

I nådig proposition af den 9 Februari 1882 behagade Eders Kongl. Magt föreslå, det Riksdagen måtte medgifva, att med vården och förvaltningen af Stockholms stads allmänna begrafningsplatser eller den del deraf, som kunde varda af Eders Kongl. Maj:t bestämd, finge, utan hinder af hvad § 2 i nådiga förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm den 20 November 1863 i detta afseende innehåller, förfaras på sätt Eders Kongl. Magt kunde finna skäligt att i hufvudsaklig öfverensstämmelse med stadsfullmägtiges sistberörda förslag föreskrifva.

Denna proposition blef emellertid icke af Riksdagen antagen; och åberopade Riksdagen härvid, att, då bestämmelser om vården och förvaltningen af Stockholms stads allmänna begrafningsplatser, på grund

12 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.

af stadgande^ i nyssnämnda § 2, vore af kommunallags natur, och enligt regeringsformen sådan lag stiftas af Konung och Riksdag gemensamt, Riksdagen ansåg sig icke kunna för viss fråga afsåga sig det deltagande i lagstiftning, som grundlagen åt densamma inrymt.

I underdånig skrifvelse den 4 Maj 1885 har öfverståthållareembetet å nyo upptagit frågan om kyrkogårdsförvaltningen samt dervid anfört, att de nuvarande anordningarna, enligt hvilka två af hvarandra alldeles oberoende myndigheter förvaltade hvar sin del af begrafningsplatsen utanför Norrtull, utan att ens bestämda gränser funnes uppdragna för hvarderas verksamhetssfer, måste verka förlamande på kyrkogårdens förvaltning i dess helhet. Derigenom förhindrades äfven, att dithörande angelägenheter blefve handlagda med den kraft och skyndsamhet, som särskild! å detta område vore af nöden. Långt ifrån att minskas hade dessa olägenheter tvärt om i mån af kyrkogårdens utvidgande år från år ökats och redan bragd saken till den punkt, att det närvarande tillståndet ej utan stor olägenhet kunde fortfara. Stadsfullmägtiges senare förslag, som godkänts af sex bland hufvudstadens åtta territoriela församlingar, syntes öfverståthållareembetet i väsentliga delar egnadt att på ett tillfredsställande sätt tillgodose så väl den borgerliga som den kyrkliga kommunens anspråk på delaktighet i förvaltningen och jemväl i öfrigt innebära nödiga garantier för förvaltningens bestridande på ett lämpligt och ändamålsenligt sätt. Emellertid ansåg öfverståthållareembetet något hinder ej förefinnas att tillmötesgå en af konsistorium samt Storkyrkoförsamlingen och Klara församling uttalad önskan om rätt för den kyrkliga myndigheten att deltaga i revision af kyrkogårdsnämndens förvaltning, helst den kyrkliga myndigheten skulle utse halfva antalet af nämndens ledamöter.

Öfverståthållareembetet har fördenskull enligt dessa grunder uppgjort och med nämnda skrifvelse till Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning _ öfverlemnat nytt förslag till instruktion för kyrkogårdsnämnden, hvarjemte öfverståthållareembetet hemstält, att Eders Kongl. Maj:t täcktes tillåta, att vården och förvaltningen af den äldre, utanför Norrtull befintliga kyrkogård, som funnits innan stadsfullmägtige förvärfvade mark till begrafningsplats för hufvudstaden, måtte få öfvertagas af kyrkogårdsnämnden.

Stadsfullmägtige, som i anledning häraf blifvit hörde, hafva, med tillstyrkande af framställningen angående den äldre kyrkogården, förklarat sig mot instruktionsförslaget allenast hafva några obetydliga erinringar, hvilka egentligen åsyftade att bringa öfverståthållarens ställning i kyrkogårdsnämnden till fullständig likhet med den han numera

13 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.

intager till drätsel- och fattigvårdsnämnderna, sedan den förra nämnden fått ny instruktion af Eders Kongl. Maj:t den 14 December 1883 och den senares instruktion ändrats samma dag. Å instruktionen till kyrkogårdsnämnd med de af stadsfullmägtige föreslagna mindre ändringar hafva stadsfullmägtige begärt Eders Kongl. Maj:ts fastställelse.

Efter dessa ändringar, mot hvilka öfverståthållareembetet tillkännagifvit sig icke hafva något att erinra, lyder den föreslagna instruktionen sålunda:

»Instruktion för kyrkogårdsnämnden.

§ 1.

Kyrkogårdsnämnden vårdar och förvaltar de Stockholms kommun tillhöriga kyrkogårdar och allt hvad dertill hörer äfvensom de grafkapell, som i närheten af jernbanorna af kommunen uppföras.

§ 2.

Kyrkogårdsnämnden utgöres af fyra af stadsfullmägtige samt fyra genom kyrkostämmorna i hufvudstadens territoriela församlingar för två år i sänder valde ledamöter. För ledamöterne utses jemväl suppleanter, nemligen fyra af stadsfullmägtige och fyra genom kyrkostämmorna.

§ 3.

Hvar och en af hufvudstadens territoriela församlingar väljer å kyrkostämma två församlingens medlemmar att utse nämndens ledamöter och suppleanter. Dessa sålunda valda personer sammanträda på öfverståthållarens kallelse och utse fyra ledamöter i nämnden och lika många suppleanter. De utsedda suppleanterna inträda i den ordning, de enligt röstetalet hafva.

§ 4.

Genom val utser nämnden inom sig ordförande för två år i sänder. År ordföranden hindrad att bevista sammanträde, utses ordförande för tillfället. När öfver ståthåll aren är tillstädes, föres ordet af honom.

14 Kongl. Maj.ts Nåd. Proposition No 30.

§ 5.

Nämnden sammanträder på öfverståthållarens eller ordförandens kallelse så ofta omständigheterna dertill föranleda och minst en gång i månaden. Kallelse till sammanträde skall ock utfärdas, då minst tre ledamöter med uppgift om anledningen derom hos ordföranden anhålla. Ärende må icke företagas till afgörande, derest icke minst fyra ledamöter äro tillstädes,

§ 6.

Vid val inom nämnden sker omröstning med slutna sedlar, och lotten skiljer mellan dem, som erhållit lika antal röster. I öfrigt verkställes omröstning öppet; och blifver den mening gällande, hvarom de fleste sig förena. Åro rösterna på hvardera sidan lika, verkställes ny omröstning och med slutna sedlar, dervid före dessas öppnande en sedel aflägges för att, der rösterna äfven nu blifva lika, bestämma beslutet.

§ 7.

Vid nämndens sammanträden föres protokoll, hvars riktighet granskas senast vid nästa sammankomst ; egande nämnden att i ärenden, som fordra skyndsamhet, uppdraga åt ordföranden att ensam eller med biträde af en eller flere ledamöter verkställa denna granskning.

§ 8.

Från stadens byggnadskontor och stadsingeniörskontor har nämnden att påräkna biträde i allt det, som till dessa kontors göromål hörer. Hvilka tjenstebiträden nämnden i öfrigt skall hafva till sitt förfogande, bestämmes af stadsfullmägtige på nämndens förslag. Nämnden antager genom förordnande tills vidare eller på viss tid samt entledigar dessa senare tjenstebiträden.

§ 9.

Frågor om tjenstebiträdens löneförmåner och om öfriga för bestridande af nämndens utgifter erforderliga medel pröfvas af stadsfull-

15 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o SO.

mägtige. För sådant ändamål skall nämnden hvarje år till stadsfullmägtige inkomma med utgifts- och inkomstförslag för det följande året.

§ 10.

Plan för ordnande af kyrkogård eller del deraf pröfvas af stadsfullmägtige. De pris och öfriga vilkor, som skola ligga till grund för upplåtelse af grafställen åt enskilde, skola jemväl af stadsfullmägtige bestämmas.

§ 11.

Nämndens förvaltning och räkenskaper granskas för hvarje år af fyra revisorer, af hvilka stadsfullmägtige ega att utse två och de öfriga två utses af personer, som af hufvudstadens församlingar väljas till det antal och i den ordning, som i § 3 här ofvan finnes föreskrifvet för val af ledamöter och suppleanter i kyrkogårdsnämnden. Genom val inom sig utse revisorerne ordförande, och gäller vid omröstning bland revisorerne enahanda förfaringssätt, som i § 6 finnes stadgadt för omröstning inom nämnden.

Räkenskaperna för hvarje år skola vara färdiga och till revisorerne aflemnas inom utgången af Februari månad det följande året. Förekommer hos revisorerne anledning till anmärkning mot förvaltning eller räkenskaper, bör nämnden efter erhållen del af anmärkningen skyndsamligen till revisorerne afgifva utlåtande deröfver. Finnes det anmärkta förfarandet vara nöjaktigt förklarad^ förfaller anmärkningen; i annat fall ega revisorerne upptaga den i sin berättelse till stadsfullmägtige. På revisorernes hemställan afgöra stadsfullmägtige, huruvida ansvarsfrihet för förvaltningen skall meddelas eller ej.»

Hufvudstadens territoriela församlingar hafva, efter nådig remiss, å kyrkostämmor afgifvit yttranden öfver förslaget, dervid alla församlingarna, utom Klara församling, godkänt förslaget med de af stadsfullmägtige ifrågasatta ändringar. Klara församling deremot har afstyrkt förslaget och såsom skäl härför angifvit, att förslaget står i strid med gällande lag. I fråga om förvaltningen af den äldre kyrkogården har allenast Storkyrkoförsamlingen sig utlåtit, dervid församlingen äfven i denna del bifallit framställningen, dock med förbehåll att församlingen härigenom icke finge anses hafva frånträdt den rätt församlingen möjligen egde till större eller mindre del af de medel, som influtit genom försäljning af grafvar å den äldre kyrkogården.

16 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.

I underdånig skrifvelse den 17 Februari 1886 har öfverståthållareembetet, med öfverlemnande af församlingarnas berörda yttranden, slutligen anfört, att, med anledning af Klara församlings åberopade skäl att förslaget skulle stå i strid mot allmän lag, öfverståthållareembetet ville erinra, att öfverståthållareembetet, som ansett med allt skäl kunna ifrågasättas lagligheten af den nuvarande organisationen af kyrkogårdsförvaltningen, enligt hvilken två af hufvudstadens församlingar utan särskilt bemyndigande bestrida förvaltningen af en för hela staden gemensam begrafningsplats, med sin underdåniga framställning just åsyftat att få på laglig väg ordnad denna fråga, hvilken ej minst i nu angifna hänseende påkallade en tillfredsställande lösning.

Såsom af de nu anmälda handlingarna framgår, är det af synnerlig vigt, att den länge afhandlade frågan om förändring i vården och förvaltningen af hufvudstadens gemensamma begrafningsplatser snart blir afgjord.

Enligt 2 § 10 mom. i nådiga förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm den 20 November 1863 tillkommer det kyrkostämma att handlägga frågor om ordnande af begrafningsplatser samt bestämmande af afgifter för dem.

Det föreliggande förslaget, hvarmed åsyftas att dela inflytandet i afseende å vården och förvaltningen mellan stadsfullmägtige och församlingarna, innefattar ett förslag att på annat sätt än kyrkostämmoförordningen stadgar ordna denna angelägenhet. Mot detta förslag, hvilket godkänts af stadsfullmägtige och sju af Stockholms åtta territoriela församlingar, har jag icke något att erinra. Dock synes af nämnda anledning en ytterligare bestämmelse i kyrkostämnroförordningen vara af nöden.

Emellertid afser, såsom förut nämnts, instruktionsförslaget icke den äldre kyrkogården utanför Norrtull, utan blott de Stockholms kommun tillhöriga kyrkogårdar, hvadan öfverståthållareembetet särskilt hemstält om tillåtelse för den ifrågasatta kyrkogårdsnämnden att öfvertaga vården och förvaltningen äfven af den äldre kyrkogården. En sådan tillåtelse torde dock ej böra lemnas förr än Stockholms territoriela församlingar dertill lemnat sitt bifall i den ordning, nådiga förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm den 20 November 1863 bestämmer. Jag anser derför lämpligast att, på samma

17 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 30.

gång ett tillägg sker till kyrkostämmoförordningen, åsyftande att hänvisa till särskilda bestämmelser om vissa begrafningsplatser, detta tillägg göres så vidsträckt, att derigenom öppnas en utväg att, sedan församlingarna i vederbörlig ordning dertill samtyckt, öfverlemna åt den föreslagna kyrkogårdsnämnden äfven vården och förvaltningen af den äldre kyrkogården och hvad dertill hörer. Förhandlingarna i ärendet gifva mig anledning antaga, att församlingarna eller, i händelse de stanna i olika meningar, kyrkofullmägtige icke länge skola dröja att begagna sig häraf, hvarigenom till en del på frivillighetens väg torde vinnas det åsyftade målet, hufvudstadens gemensamma begrafningsplatsers vård och förvaltning under en enda myndighet, kyrkogårdsnämnden.

De konstitutiva bestämmelserna i den föreslagna instruktionen eller § § 1, 2, 3, 9, 10 och 11 samt viss del af § 8 torde, såsom af kommunallags natur, böra beslutas af Eders Kongl. Maj:t och Riksdagen gemensamt.

Ofriga delar af instruktionen åter äro af den beskaffenhet, att de lämpligen torde böra hänföras till sådana föreskrifter, som i administrativ ordning utfärdas. Derigenom vinnes ock öfverensstämmelse mellan instruktionen för kyrkogårdsnämnden och sådana instruktioner, Eders Kongl. Maj:t på grund af § 39 i nådiga förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm den 23 Maj 1862 eger att utfärda för andra kommunala nämnder.

Jag hemställer, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att antaga förslag till:

1) Förordning angående tillägg till § 2 i förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm den 20 November 1863; samt

2) Förordning om kyrkogårdsnämnd i Stockholm.»

På tillstyrkan af statsrådets öfrige ledamöter behagade Hans Maj:t Konungen härtill lemna nådigt bifall samt förordna, att i enlighet med ett af föredragande departementschefen nu uppläst förslag nådig proposition i ämnet af den lydelse, bilagan Litt. A. vid detta protokoll utvisar, skulle till Riksdagen aflåtas.

Ex protocollo

Alfred Zimmerman.

Bill. till Biksd. Prof. 1886. 1 Sami. 1 Afd. 19 Höft.