Doc 1889:1

Kongl. Maj:ts nåd. prop. rita 1, om statsverket 1889.

KONGL. MAJ:TS

NÅDIGA

PROPOSITION

TILL

H i k 8 d a g e n

angående statsverkets tillstånd och behof;

Gifven Stockholms slott den 14 Januari 1889.

Jemlik! grundlagens bud afgifver Kongl. Maj:t härmed nådig proposition angående statsverkets tillstånd och behof.

Dervid förekommer först frågan om beräkningen för nästa statsregleringsperiod af statsverkets inkomster.

Med åberopande af de beslut, hvarom bilagda statsrådsprotokoll öfver finansärenden för den 12 innevarande månad*) lem nar närmare upplysning, och under de i samma protokoll angifna förutsättningar föreslår Kongl. Maj:t, att statsverkets inkomster för år 1890 upptagas sålunda:

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Inkomstberäkningen”.

Bih. till Riksd. Prut. 1889. l;a Sami. l:a Afd.

2 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1889.

Ordinarie inkomster:

Grundskatt........................................................................... kronor 4,185,000: —

Kyrkotionde................ w 250,000:

Kavalleriregementenas hästvakansspanmål...................... » 300,000:

Afgifter för persedelunderhållet vid rusthållsinfan-

teriet ........ ;) 51,000:

Trosspassevolansafgift....................................... ® 26,000:

Tillfälliga rotevakansafgifter................. » 68,000: —

Soldatvaka nsafgift............................................................... w 110,000:

Båtsmansvakansafgift ........................................................ » 305,000:

Arrendemedel...................................................................... B 2,700,000:

Mantalspenningar......................................................... » 665,000:

Bötesmedel........................ ” 240,000:

Kontrollstämpelmedel ........................................................ ® 25,000:

Fyr- och båkmedel ........................................................... )f 1,200,000:

Telegrafmedel..................................................................... ® 1,260,000:

Jernvägstrafik medel................................................-......... >} 6,500,000:

Skogsmedel ..................................-..................................... ” 2,000,000:

Extra uppbörd............................. " 100,000:

säger 19,985,000: —

Bevillningar:

Tullmedel ................................................................... kronor 36,000,000: —

Postmedel......................................-................................... 6,900,000:

Bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter » 350,000: —

Stämpelmedel ...............................................—.................... '* 3,600,000:

Bränvinstillverkningsskatt ................................................ » 15,000,000:

Hvitbetssockertillverkningsafgift........................................ » 350,000:

Bevillning af fast egendom samt af inkomst ................ » 3,700,000: ■

säger 65,900,000: —_

summa kronor 85,885,000: —

Kongl. Maj:t föreslår vidare enligt ofvan nämnda protokoll öfver finansärenden för den 12 innevarande månad:

att såsom tillgång vid förevarande statsreglering

Transport kronor 85,885,000: —

3 Kongl. Maj:ts nåd. prof. n:o /, om statsverket 1889.

Transport kronor 85,885,000: — å statsregleringen för år 1886 samt reservationer å

anslag till torrläggning af vattensjuka marker............ » 1,638,000: —

att såsom tillgång vid statsregleringen jemväl må upptagas och beräknas af öfverskottet å 1888 års

statsreglering ...... » 3,944,000: —

samt att af riksbankens vinst för år 1888 må anvisas för statsverkets behof till utbetalning vid den

tid under år 1890, som af Riksdagen bestämmes...... » 1,300,000: —

hvarefter det för nästa statsregleringsperiod disponibla

beloppet af statsverkets tillgångar uppgår till............ kronor 92,767,000: —

Första hufvudtiteln,

innefattande anslagen till Kongl. hof- och slottsstaterna.

Nu gällande riksstat upptager såsom årliga eller ständiga utgifter:

för Kongl. hofstaten .......... ........................................... kronor 1,214,900: —

» » slottsstaten .................................................... » 123,100: —

tillsammans kronor 1,338,000: —

Häruti föreslår Kongl. Maj:t icke någon ändring.

Andra hufvudtiteln,

innefattande anslagen till justitiedepartementet.

I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnas i nu gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisade 3,814,700 kronor, vill Kongl. Maj:t i enlighet med det beslut, som innefattas i bilagda statsrådsprotokoll öfver justitiedepartementsärenden den 12 innevarande månad*), föreslå Riksdagen beträffande

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Andra Hufvudtiteln”.

4 Kong1. Maj:ts nåd. prof. n:o 1, om statsverket 1889.

Fångvården:

[1.] att det såsom aflöning åt direktören vid förra straffängelset i Varberg i gällande lönestat uppförda belopp, 3,300 kronor, inå derifrån uteslutas och bestämda anslaget till fångars vård och underhåll följaktligen minskas med motsvarande belopp;

[2.] att Riksdagen, med godkännande af de i omförmälda statsrådsprotokoll angifna aflöningsförmåner för 1 vaktmästare, 1 förste konstapel och 15 konstaplar vid läns- och kronofängelserna äfvensom vilkoren för åtnjutande af de med nämnda befattningar förenade förmåner, måtte medgifva:

[3.] att bestämda anslaget till fångars vård och underhåll må ökas med sammanlagda beloppet af de för nämnde betjente föreslagna löner och tjenstgöringspenningar, 10,550 kronor; och

[4.] att förslagsanslaget till fångars vård och underhåll må minskas med enahanda belopp, 10,550 kronor;

kommande, i händelse ofvan nämnda framställningar bifallas, det bestämda anslaget, som nu utgör 490,800 kronor, att upptagas till 498,050 kronor, och förslagsanslaget, nu uppgående till 1,159,200 kronor, att utgöra 1,148,650 kronor;

[5.] att Riksdagen måtte medgifva, att den uti 1882 års faststälda aflöningsstat för en del af bevakningspersonalen vid fångvårdsanstalterna förekommande benämning å 200 af de i staten upptagna befattningar: »konstapel vid straffängelserna» må förändras till: »konstapel vid centralfängelse eller tvångsarbetsanstalt».

Slutsumman af de å ordinarie stat till fångvården uppförda anslag skulle enligt ofvan gjorda förslag komma att minskas med 3,300 kronor eller från 1,784,500 kronor till 1,781,200 krono!’.

Öfriga ordinarie anslag:

[6.] I fråga om dessa har Kong!. Maj:t icke att föreslå någon annan förändring, än att, för jemnande af hufvudtitelns slutsumma, anslaget till skrifmaterialier och expenser, ved m. m. höjes med 36 kronor från nuvarande beloppet 64,112 kronor till 64,148 kronor.

Hufvudtitelns ordinarie anslag skulle enligt Kongl. Maj:ts förslag minskas med 3,264 kronor och sålunda för år 1890

utgöra .................................................................................. kronor 3,811,436: —

5 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1889.

Extra anslag.

Under åberopande af de beslut, som innefattas i ofvan nämnda statsrådsprotokoll, vill Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen att dels bevilja såsom extra anslag för år 1890:

[7.] till arfvoden åt krigshofrättens ordförande och tre militäre ledamöter ........................................................................................ kronor 5,000: —

[8.] för nya lagberedningen............................................ » 40,000: —

[9.] till understöd åt förbättringskolonien vid Hall, att användas till afbetalning å koloniens kapitalskuld samt, i den mån Kongl. Maj:t, uppå framställning af Styrelsen för Föreningen till minne af Konung Oscar I och Drottning Josefina, kan finna skäligt medgifva, till gäldande af ränta å samma skuld ............................................ » 15,000: —

[10.] dels ock medgifva, att besparingar å nya lagberedningens anslag vid 1888 års slut till belopp af 5,686 kronor 50 öre må användas till ersättning för förskott, som Statskontoret utbetalt till eu i statsrådsprotokollet omnämnd komité,

samt, till ersättande af utaf Statskontoret förskotterade belopp för utarbetande af statistisk utredning i afseende å utvidgad politisk rösträtt äfvensom för afskrifters anskaffande af vissa i statsrådsprotokollet angifna domstolars intecknings- och öfriga småprotokoll,

å extra stat för år 1890 anvisa............................................ » 15,564: —

_tillsammans kronor 75,564: —

Eu jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i riksstaten för år 1889 upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller på följande sätt:

Tredje hufvudtiteln,

innefattande anslagen till utrikesdepartementet.

I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnas i gällande riksstat till årliga eller ständiga ufgifter anvisade 613,800

nu

6 Kongl. May.ts nåd. grop. n:o /, om statsverket 1889.

kronor, vill Kongl. Maj:t i enlighet med de beslut, som innefattas uti bilagda statsrådsprotokoll öfver utrikesdeparlementsärenden den 12 innevarande månad*), föreslå,

att nedannämnda ordinarie anslag må af Riksdagen anvisas att utgå emot nu gällande redovisningsskyldighet samt med samma rätt till deras användande och under enahanda vilkor som hittills, nemligen:

Kabinettskassans utgifter:

[1.] departementschefen, Ministern för

utrikes ärendena................................................ kronor

[2.] utrikesdepartementet........................ »

[3.] ministerstaten .................................. »

[4.] militärattachéer ................................. »

[5.] skrifmaterialier, expenser och extra utgifter..................... M

24,000: —

27,495: —

345,000: —

8,400: —

45,955: — 450,850: —

Kousulskassans utgifter:

[6.] utrikesdepartementet ........................ kronor

[7.] konsulsstaten................................... »

[8.] skrifmaterialier, expenser och extra utgifter...................*........................................ »

10,00.0: —

130,370: —

19,630: — 160,000: —

summa kronor 610,850: —

Utgifter, som bestridas af svenska statsverket allena:

[9.] svenska kyrkan i Paris .......... ....................... .... kronor 2,950: —

tillsammans kronor 613,800: —

Extra anslag.

Under åberopande af hvad i statsrådsprotokollet för den 12 innevarande månad finnes antecknadt, vill Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen att bevilja: [10.] för fortsatt utgifvande af »Sveriges traktater».... kronor 4,500: —

Vid jemförelse med 1889 års riksstat finnas slutsummorna å anslagen under denna hufvudtitel vara oförändrade.

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Tredje hufvudtiteln”.

Kong}. Maj:ts nåd. prop. mo /, om statsverket 1889.

Fjerde hufvudtiteln,

innefattande anslagen till landtförsvarsdepartementet.

I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i 1889 års riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:

kontant......................... kronor 18,375,350: —

indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

friheter....................................................................... » 817,000: —

ersättningar............................ »__693,400: —

tillsammans kronor 19,885,750: —

vill Kongl. Maj:t i enlighet med de beslut, som innefattas i bilagda statsrådsprotokoll öfver landtförsvarsärenden den 12 innevarande Januari*), föreslå Riksdagen, beträffande

Indelta annans befälsaflöning:

[1.] att, vid bifall till de under anslaget till »kavalleriet» gjorda framställningar, anslaget till indelta arméns befälsaflöning, nu kronor 4,177,276: — må med........................................ » 930,145: —

minskas till

kronor 3,247,131

Ersättning för störtade eller skadade nummerhästar vid indelta kavalleriet:

[2.] att, vid bifall till de under anslaget till »kavalleriet» gjorda framställningar, låta nu ifrågavarande anslag, kronor 4,000, från riksstaten utgå.

Indelta arméns och Yermlands fältjägarecorps’ vapenöfningar:

[3.] att anslaget till indelta arméns och Vermlands fältjägarecorps’ vapenöfningar,

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Fjerde lintvudtiteln*’.

Kong!. Majsts nåd. prop. n:o T, om statsverket 1889.

nu.................................................. kronor 1,322,300: —

må, vid bifall till de under anslaget till »kavalleriet» gjorda

framställningar, med ................. » 490,000: —

minskas till ............................... kronor 832,300: —

.Lifgardet till häst:

[4.] att, vid bifall till meranämnda under anslaget till »kavalleriet» gjorda framställningar, låta anslaget till Lifgardet till häst, nu kronor 146,345, från riksstaten utgå.

Kronprinsens husarregemente:

[5.] att, vid bifall till de under anslaget till »kavalleriet» gjorda framställningar, låta anslaget till Kronprinsens husarregemente, nu kronor 186,985, från riksstaten utgå.

Yermlands fältjägarecorps:

[6.] att, med uteslutande från Vermlands fältjägarecorps’ stat af den deri nu upptagna lön till en mönsterskrifvare, 300 kronor, låta å staten uppföra aflöning till en regeinentsintendent med 2,800 kronor, samt sålunda höja anslaget, nu kronor 138,070, med kronor till kronor 140,570.

Kavalleriet:

[7.] att, med godkännande af den i statsrådsprotokollet framlagda plan till kavalleriets förändrade organisation äfvensom af de uppgjorda förslagen till stater för kavalleriets befälspersonal och vederlikar, medgifva, att rote- och rusthållen vid indelta kavalleriet må, i mån af nuvarande ryttares afgång, sättas_

Transport kronor

2,500

2,500

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1889.

Transport kronor

på vakans mot erläggande, såsom vakansafgift, af ett belopp, motsvarande de i lagen af den 5 Juni 1885 rustnings- och roteringstungan vid indelta kavalleriets olika regementen och corpser åsätta värden, och mot skyldighet för rust- och rotehållaren att vid vakanssättningen utan ersättning till kronan aflemna deri för numret Renande hästen äfvensom att under öfvergångstiden vid förefallande behof underhålla en kavallerihäst mot samma ersättning och på enahanda vilkor, som för andre fodervärdar bestämmes;

att, till genomförande i den ordning, Kongl.

Maj:t förordnar, af kavalleriets nya organisation, anvisa, utöfver inflytande vakansafgifter, ett ordinarie

reservationsanslag af................................................ »

med rätt för Kongl. Maj:t att jemväl af vakansafgifterna till kommande år reservera hvad, som ej för löpande utgifter tages i anspråk;

att, vid bifall härtill, omförmälda anslagsbelopp må under titel »Kavalleriet, reservationsanslag» uppföras i riksstaten näst efter anslaget till Vermlands fältjägarecorps; samt

att vakanssättningen skall fortfara, så länge anslaget anvisas och Kongl. Maj:t bibehålies vid rättigheten att, för genomförande af kavalleriets nya organisation, förfoga öfver inflytande vakansafgifter eller ett deremot svarande belopp.

Fästningsartilleribataljonen å Vaxholm Oskar Fredriksborg:

[8.] att anslaget till fästningsartilleribataljonen å Vaxholm Oskar Fredriksborg, nu kronor 86,400, må

med.................................................

ökas till kronor 103,137;

att anslaget må för framtiden benämnas »Vaxholms artillericorps»; samt

att de besparingar, som under 1890 kunna å de för artillericorpsen afsedda medel beredas, må af

2,500:

2,940,250:

16,737:

Bih. till Rik$d. Prål. 18811. ha Samt. ha Afd.

Transport kronor 2,959,487:

10 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1889.

Transport kronor Kong]. Maj:t disponeras för bestridande af uppsättningskostnader och öfriga med organisationens genomförande förenade utgifter.

Trängen:

[9.] att, med godkännande af i statsrådsprotokollet angifna grunder för organisation af en trängbataljon å Karlsborg jemte hvad som föreslagits beträffande personalens aflöning, till genomförande af den del af bataljonens organisation, som skall ega rum under år 1890, anvisa 150,000 kronor;

att medgifva, att de besparingar, som under uppsåttningstiden kunna å omförmälda, för den nya trängbataljonen afsedda medel beredas, må af Kongl. Maj:t disponeras för bestridande af uppsättningskostnader och öfriga med organisationens genomförande förenade utgifter; samt

att dels låta ordet »reservationsanslag» utgå från titeln å nuvarande anslag till trängen, dels ock, vid bifall till hvad som föreslagits om uppsättande af en andra trängbataljon, under samma anslagstitel såsom reservationsanslag uppföra nyss omförmälda belopp med......................................................................................

Värfvade garnisonstruppernas rekrytering och aflöning:

[10.] att anslaget till värfvade garnisonstrupper- , nas rekrytering och aflöning, nu kronor 893,732: må, under förutsättning af bifall till de under anslaget till »kavalleriet» gjorda framställningar, minskas med................................ ” 122,498:

till................................................... kronor 771,234: —

Transport kronor

2,959,487:

150,000:

3,109,487:

11 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n: 1, om statsverket 1889.

Transport kronor 3,109,487: —

Remontering och skoning m. in. för värfvade kavalleriets, artilleriets, fortifikationstruppernas och trängens hästar:

[11.] att, vid bifall till de under anslaget till »kavalleriet» gjorda framställningar, minska anslaget till remontering och skoning m. m. för värfvade kavalleriets, artilleriets, fortifikationstruppernas och

trängens hästar, nu.................... kronor 143,792: —

med.................................................. » 79,745: —

till................. kronor 64,047: —

äfvensom, derest denna framställning godkännes, från anslagets titel utesluta orden »värfvade kavalleriets».

Lega för hästar till artilleriets, fortifikationstruppernas och trängens exercis:

[12.] att anslaget till lega för hästar till artilleriets, fortifikationstruppernas och trängens exercis,

nu kronor 66,700, må med............................................ » 2,520: —

höjas till kronor 69,220.

Fouragering af artilleriets, värfvade kavalleriets, fortifikationstruppernas och trängens hästar:

[13.] att anslaget till fouragering af artilleriets, värfvade kavalleriets, fortifikationstruppernas och

trängens hästar, nu....................... kronor 615,000: —

må, vid bifall till de under anslaget till »kavalleriet» gjorda framställningar, minskas med...... » 338,000: —

till..................................................... kronor 277,000: —

äfvensom att, derest detta förslag godkännes, ur anslagets titel må utgå orden »värfvade kavalleriets».

Transport kronor 3,112,007: —

12 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1889.

Transport kronor 3,112,007:

Mathållning för manskapet vid garnisonsregementena:

[14.] att anslaget till mathållning för manskapet vid garnisonsregementena, nu., kronor 1,132,000: — må, vid bifall till de under anslaget till »kavalleriet» gjorda

framställningar, minskas med.... »____180,000: —

till................................................. kronor 952,000: —

Gotlands nationalbeväring:

[15.] att anslaget till Gotlands nationalbeväring,

nu..................................................... kronor 201,997: —

må, vid bifall till den under anslaget till »lega för hästar till artilleriets, fortifikationstruppernas och trängens exercis» gjorda framställning, minskas med......... »___2,520: —

till.................................................... kronor 199,477: —

Aflöning till stamtrupp vid Blekinge bataljon:

[16.] att, med godkännande af de i statsrådsprotokollet omförmälda grunder för organisation af en stamtrupp vid Blekinge bataljon jemte hvad deri föreslagits beträffande personalens aflöning, bevilja till stamtruppens uppsättning äfvensom underhållet af densamma vid volontärskolan ett årligt anslag af » 99,000:

att, vid bifall härtill, detta anslagsbelopp jemte de redan å bataljonens stat till volontärers aflöning uppförda 5,292 kronor 50 öre, sistnämnda belopp i den mån det för ändamålet varder disponibelt, må få under benämning: »aflöning till stamtrupp vid Blekinge bataljon, reservationsanslag» uppföras under fjerde hufvudtiteln näst efter anslaget till stamtrupp vid Vesternorrlands bataljon; samt ________ _________________

Transport kronor 3,211,007:

13 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1889.

Transport kronor 3,211,007: — att de besparingar, som under uppsättningstiden kunna å anslaget uppkomma, må få af Kongl. Magt disponeras för bestridande af uppsättnirigskostnader och öfriga med organisationens genomförande förenade utgifter.

Volontärskolor:

[17.] att, vid bifall till hvad i statsrådsprotokollet under detta anslag föreslagits äfvensom till de under anslaget till »kavalleriet» gjorda framställningar, minska

detta anslag, nu............................. kronor 285,000: —

med................................................. » 10,000: —

till.................................... kronor 275,000: —

Försvarsverket till lands i allmänhet eller arméförvaltningens departement:

[18.] att anslaget till försvarsverket till lands i allmänhet, eller arméförvaltningens departement,

nu................................................. kronor 2,334,600: —

må, vid bifall till de under anslaget till »kavalleriet» gjorda framställningar äfvensom till den i statsrådsprotokollet omnämnda, af rusthållarne vid 2:dra lifgrenadierregementet gjorda ansökan om efterskänkande af de från dem nu utgående bidrag till regementets exercis-

ammunition, minskas med. ..... » 167,429: —

till................................................ kronor 2,167,171: —

Beklädnad och utredning m. in. för indelta infanteriet, Yermlands fältjägarecorps och Jemtlands hästjägarecorps:

[19.] att, derest förslaget om uppförande bland statsverkets ordinarie inkomster af de från rusthållarne

Transport kronor 3,211,007:

14 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1889.

Transport kronor 3,211,007: — vid berustade infanteriet utgående afgifter till bekostande af" nämnda infanteris beklädnads- och remtygspersedlar äfvensom de under anslaget till »kavalleriet» gjorda framställningar vinna Riksdagens godkännande, anslaget till beklädnad och utredning m. m. för indelta infanteriet, Vermlands fältjägarecorps och Jemtlands hästjägarecorps, nu kronor 385,583,

må ökas med..................................................................... » 41,897: —

till 427,480 kronor; samt

att, vid bifall till förslaget om kavalleriets förändrade organisation, anslaget för framtiden må benämnas »Beklädnad och utredning m. m. för indelta infanteriet och Vermlands fältjägarecorps».

Anskaffande och underhåll af beklädnads-, bevärings-, remtygs- samt häst- och sadelmunderingspersedlar vid det berustade kavalleriet:

[20.] att, vid bifall till de under anslaget till »kavalleriet» gjorda framställningar, låta anslaget till anskaffande och underhåll af beklädnads-, bevärings-, remtygs- samt häst- och sadelmunderingspersedlar vid det berustade kavalleriet, nu kronor 205,000, från riksstaten utgå.

Byggnader och sängkläder på mötesplatserna, m. m.:

[21.] att anslaget till byggnader och sängkläder

på mötesplatserna m. m., nu_______ kronor 165,000: —

må, vid bifall till de under anslaget till »kavalleriet» gjorda framställningar, minskas med.............. » 17,000: —

till..................................................... kronor 148,000: —

Salpeteruppköp:

[22.] att från 1890 års anslag till salpeteruppköp må, under vilkor att anslaget icke öfverskrides,

Transport kronor 3,252,904: —

Kongl. Maj:ts nåd. prof. n:o 1, om statsverket 1889.

„ Transport kronor 3,252,904: —

ytterligare i och för inköpet af Åkers krutbruk anvisas en summa af 21,600 kronor.

Garnisonskoinmendering i Karlskrona:

[23.] att, vid bifall till de under anslaget till »aflöning till stamtrupp vid Blekinge bataljon» gjorda framställningar, dels anslaget till garnisonskommendering i Karlskrona, kronor 99,000, må ur 1890 åi-s riksstat utgå, dels ock de behållningar, som under innevarande år kunna å sistnämnda anslag uppkomma, användas till enahanda ändamål som blifvande reservationer å anslaget till aflöning till stamtrupp vid Blekinge bataljon.

Ålderstillägg:

[24.] att två ålderstillägg, hvartdera å 500 kronor, må från fjerde hufvudtitelns anslag till ålderstillägg få tilläggas regementsintendenterne att utgå, det första efter 5 och det andra efter 10 års väl vitsordad tjenstgöring i befattningen.

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli:

[25.] att detta anslag, som nu är upptaget till

kronor 4,313, må ökas med............................................ » 13: —

till 4,326 kronor.

Beträffande öfriga under fjerde hufvudtiteln uppförda ordinarie anslag föreslår Kongl. Maj:t ingen förändring.

^Suinma kronor 3,252,917: — Transport summa kronor 3,252,917: —

16 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1889.

Transport summa kronor 3,252,917:

Härifrån afgå:

genom

minskning i anslaget till indelta arméns be-

fälsaflöning............. - kronor

uteslutande af anslaget till ersättning för störtade eller skadade nummerhästar vid indelta

kavalleriet....................... »

minskning af anslaget till indelta arméns och Vermlands fältjägarecorps’ vapenöfningar.... »

uteslutande af anslaget till lifgardet till häst.... » uteslutande af anslaget till Kronprinsens husarregemente....................... »

minskning af anslaget till värfvade garnisonstruppernas rekrytering

och aflöning................... »

minskning af anslaget till remontering och skoning m. m. för värfvade kavalleriets, artilleriets, fortifikat.ionstruppernas och trängens

hästar .............................. »

minskning af anslaget till fouragering af artilleriets, värfvade kavalleriets, fortifikationstruppernas och trängens hästar .................... »

minskning af anslagettill mathållning för manskapet vid garnisonsregementena................... »

930,145: —

4,000:

490,000:

146,345:

186,985:

122,498:

79,745: —

338,000: —

180,000:

Transport kronor 2,477,718: — kronor 3,252,917:

17 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 7, om statsverket 1888.

Transport kronor 2,477,718: — kronor 3,252,917:

genom minskning af anslaget

till Gotlands nationalbeväring,.........................

» minskning af anslaget

till volontärskolor.........

» minskning af anslaget

till försvarsverket till lands i allmänhet eller arméförvaltningens departement .......................

» uteslutande af anslaget

till anskaffande och underhåll af beklädnads-, bevärings-, remtygssamt häst- och sadelmunderingspersedlarvid det berustade kavalleriet » minskning af anslaget

till byggnader och sängkläder på mötesplatserna m. m.........................

» uteslutande af anslaget

till garnisonskommendering i Karlskrona......

» 2,520: —

» 10,000: —

» 167,429: —

» 205,000: —

» 17,000: —

» 99,000: — » 2,978,667:

hvadan förhöjningen utgör ............................................ kronor 274,250:

Lägges härtill summan af hufvudtitelns ordinarie anslag enligt nu gällande riksstat.................................. » 19,885,750:

skulle denna hufvudtitels ordinarie anslag enligt Kongl.

Maj:ts förslag uppgå till................................................... kronor 20,160,000:

Extra anslag.

Under åberopande af hvad i statsrådsprotokollet för den 12 innevarande Januari finnes antecknadt, föreslår Kongl. Maj:t vidare, att Riksdagen må under denna hufvudtitel på extra stat anvisa:

Bill. till RiJcsd. Prof. 1889. l:a Sami. l:a Afd.

18 Kongl. Majds nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1889.

[26.] för tillämpning af nya värnpligtslagens föreskrifter i fråga om de värnpligtiges inskrifning och redovisning

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1889 års riksstat upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller på följande sätt:

1889. 1890.

ordinarie anslag 19,885,750: — 20,160,000: — således ökning kronor 274,250: — extra » 777,650: — 1,235,500: — » » » 457,850:

summa kronor 20,663,400: — 21,395,500: — således ökning kronor 732,100: —

Femte hufvudtiteln,

innefattande anslagen till sjöförsvarsdepartementet.

I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i nu gällande riksstat till årliga och ständiga utgifter anvisadt:

19 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1889.

kontant................................................................................ kronor 6,010,994: 25

indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

friheter........................................................................ » 75,905: —

ersättningar................................................................ » 26,404: —

tillsammans kronor 6,113,303: 25

vill Kongl. Maj:t i enlighet med de beslut, som innefattas uti bilagda statsrådsprotokoll öfver sjöförsvarsärenden den 12 i denna månad*), föreslå beträffande:

Aflöning för flottans kårer och stater:

[1.] att det i nu gällande riksstat till aflöning för flottans kårer och stater anvisade anslag å 1,379,734 kronor må förhöjas med det för år 1890 till förändrad

organisation af sjömanskåren erforderliga belopp ...... kronor 66,000: —

eller till 1,445,734 kronor;

[2.] att hvad af anslaget till ersättning för vakanta rusthållsnummer i Blekinge län och Södra Möre härad af Kalmar län icke redan på grund af 1872 och 1876 årens riksdagsbeslut bör inräknas bland tillgångarne till aflöning för flottans kårer och stater må likasom föregående år för fyllande af behofvet. under denna anslagstitel under år 1890 användas;

[3.] att i öfrigt ett anslag af 50,000 kronor må å extra stat för år 1890 anvisas att gemensamt med anslaget till aflöning för flottans kårer och stater redovisas;

Beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna;

[4.] att de på reservationsanslaget till beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna framdeles uppkommande besparingar må användas äfven till betäckande af den brist, som, innan anslaget erhållit reservationsanslags natur, å detsamma uppkommit;

Transport kronor 66,000: —

‘) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Femte lmfvudtiteln”.

20 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o i, om statsverket 1889.

Transport kronor 66,000: — Lindring i rustnings- och roteringshesvären:

[5.] att förslagsanslaget till lindring i rustningsoch roteringshesvären för år 1890 nedsättes från

120,000 kronor till 100,000 kronor;

Anslagen till durclimarschkostnader samt till rese- och traktamentspenningar:

[6.] att i riksstaten för år 1890 anslaget till durchmarschkostnader må nedsättas med 4,000 kronor eller från 26,000 kronor till 22,000 kronor, samt anslaget till rese- och traktamentspenningar förhöjas med ett denna nedsättning motsvarande belopp eller från 19,000 kronor till 23,000 kronor;

Lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna:

[7.] att det till lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna erforderliga penningeanslag må upptagas till enahanda belopp, hvartill inkomsten af titeln fyr- och båkmedel beräknats eller till 1,200,000 kronor, och följaktligen anslaget, med inberäkning af deri ingående friheter och ersättningar, utföras med 1,200,409 kronor; hvarvid Kongl. Maj:t tillika förutsätter, att de å inkomsttiteln fyr- och båkmedel uppkommande öfverskott fortfarande må såsom hittills få användas för de med anslaget afsedda ändamål.

[8.] I afseende å öfriga under femte hufvudtiteln i riksstaten uppförda ordinarie anslag har Kongl.

Maj:t icke att föreslå annan förändring, än att till jemnande af anslagens slutsumma anslaget till skrifmaterialier och expenser, ved m. in. nedsättes med 3 kronor 25 öre eller från 46,965 kronor 25 öre till 46,962 kronor.

Den föreslagna tillökningen i ordinarie anslag

utgör således ..................................................................... 7» 66,000: —

hvarifrån böra afräknas nedsättningarne i anslagen:

Transport kronor 66,000: —

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1889.

21 Transport kronor 66,000: —

till lindring i rustnings- och

roteringsbesvären ............................ kronor 20,000: —

och till skrifmaterialier och expenser, ved m. rn. .......................... »____3: 25 » 20,003: 25

då anslagsförhöjningen utgör ......................................... kronor 45,996: 75

Lägges härtill slutsumman af femte hufvudtitelns ordinarie anslag enligt nu gällande riksstat................ » 6,113,303: 25

skulle femte hufvudtitelns ordinarie anslag enligt

Kongl. Maj:ts förslag uppgå till............................ kronor 6,159,300: —

Extra anslag.

Förutom ofvan begärda extra anslag för genomförande under år 1890

af löneregleringen för flottan ........................................ kronor 50,000: —

vill Kongl. Majt härmed föreslå, att Riksdagen måtte bevilja till:

[9.] fortsättande af pansarbåten Götas byggnad » 945,000: 49

[10.] anskaffande af två 2:a klassens minbåtar.... » 210,000: —

[11.] artillerimateriel.................... » 200,000: —

.[12.] syftstationer vid Karlskrona ...... » 24,000: —

[13.] minväsendets utveckling .............................:.. » 10,182: 04

[14.] sjelfgående minor ........................... » 45,000: —

[15.] löneförbättring åt lärarne vid sjökrigsskolan » 1,860: —

äfvensom att Riksdagen ville:

[16.] dels medgifva, att den besparing å 14,416 kronor 48 öre, som uppkommit på anvisningen från vakansafgifterna för åren 1884 och 1885 till iståndsättande af skeppsholmsbron i Stockholm, måtte få användas till ersättning åt Ingeniören C. Jehander för utförda, i kontraktet med honom icke afsedda, men nödvändiga arbeten vid jernvägsbyggnaden mellan flottans varf i Karlskrona och Karlskrona—Vexiö jernväg, dels ock för samma ändamål anvisa.................... » 13,957: 47

tillsammans kronor 1,500,000: —

22 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1889.

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den linnes i 1889 års riksstat upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller på följande sätt:

1889. 1890.

ordinarie anslag 6,113,303:25 6,159,300:— således ökning kronor 45,996:75 extra » 1,017,296:75 1,500,000:— » » » 482,703:25

summa kronor 7,130,600: — 7,659,300: — således ökning kronor 528,700: —

Sjette hufvudtiteln,

innefattande anslagen till civildepartementet.

I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken linnes i nu gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:

kontant................. kronor 4,657,253: —

indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

friheter........................................................................ » 9,290: —

ersättningar............................................ » 10,206: —

tillsammans kronor 4,676,749: —

vill Kongl. Maj:t i enlighet med de beslut, som innefattas uti bilagda statsrådsprotokoll öfver civilärenden den 12 innevarande månad *), föreslå beträffande

Kommerskollegium:

A. Kommerskollegium.

[1.] att Riksdagen må dels, på det att Kongl. Maj:t må komma i tillfälle att med samma belopp som för innevarande år tilldela Kommerskollegiets ledamöter samt dess i stat uppförde embets- och tjensteman, med undantag af fyra kanslister, tillfällig löneförbättring under år 1890, på extra stat för år 1890 anvisa 7,640 kronor;

dels ock medgifva, att intill slutet af år 1890, i den mån sådant är erforderligt för bestridande af

‘) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Sjette hufvudtiteln”.

23 Kongl. Maj:ts nåd. prof. n:o 1, om statsverket 1889.

göromålen inom Kollegiet eller för beredande åt bemälde embets- och tjensteman samt åt Kollegiets vaktbetjening af samma atlöningsförmåner, som andra med dem likstälde tjensteman och betjente åtnjuta, af Kongl. Maj:t må för ändamålet disponeras de aflöningsbelopp, som äro i Kommerskollegiets stat anvisade ej mindre för en advokatfiskalstjenst, än äfven för andra ledigblifna eller ledigblifvande befattningar inom Kollegiet, i afseende å hvilka indragning kan ega rum eller förändring eljest vidtagas;

B. Patentbyrån.

[2.] att Riksdagen må medgifva, att afgifterna för patent och för registrering af varumärken må användas till bestridande af de utgifter, hvilka betingas af tillämpning under år 1890 af förordningen angående patent och lagen om skydd för varumärken;

Rikets ekonomiska kartverk:

[3.] att Riksdagen må, utöfver det å riksstatens sjette hufvudtitel för rikets ekonomiska kartverk uppförda ordinarie anslag, 6,000 kronor, under samma hufvudtitel på extra stat för år 1890 anvisa till fortsättande af de ekonomisk-geografiska kartarbetena i Norrbottens län 31,000 kronor och för de ekonomiska kartarbetena i öfriga delar af riket 45,000 kronor, eller tillsammans 76,000 kronor, äfvensom medgifva, att möjligen uppstående behållningar å båda anslagen må användas äfven till bestridande af utgifter för det topografiska kartverket;

Landsstaterna i länen:

[4.] att, på det att Stensele länsmansdistrikt må kunna delas i två distrikt och en särskild länsman sålunda anställas inom Tärna kapellförsamling, af-

24 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1889.

löningsbelopp, som blifver tillgängligt till följd af anbefald reglering af länsmansdistrikten i Vestmanlands län, må användas till inrättande af en ny länsmanstjenst inom Vesterbottens län;

[5.] samt att penningeanslaget under »landsstaterna i länen» må höjas med det belopp, hvartill afkastningen af fyra indragna boställen och en indragen löningsjord är i stat beräknad, eller................ kronor

kommande, i händelse af bifall härtill, anslaget till »landsstaterna i länen (deraf 90,000 kronor reservationsanslag)» att höjas från 2,643,582 kronor till 2,646,992 kronor;

Landtforuksstyrelsen:

[6.] att Riksdagen må, med godkännande af det i statsrådsprotokollet intagna förslaget till stat för en landtbruksstyrelse äfvensom af de vilkor och förbehåll, som blifvit föreslagna för åtnjutande af deri upptagna löneförmåner, medgifva att i riksstaten under sjette hufvudtiteln näst efter anslaget till vägoch vattenbyggnadsstaten uppföres under benämningen »landtbruksstyrelsen» ett anslag af ................................

Glästgifvares friheter:

[7.] att, med bifall till enligt statsrådsprotokollet ifrågasatta utbyten af ränteersättningar mot bestämda årliga belopp, det under anslaget till »gästgifvares friheter» i kolumnen »anvisning i kontant» uppförda belopp, 7,172 kronor, höjes med ett till 3,675 kronor jemnadt belopp eller till 10,847 kronor och deremot det å samma anslag i kolumnen »indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag, ersättningar» uppförda belopp, 5,639 kronor, minskas med i jemnt tal 3,975 kronor eller till 1,664 kronor;

3,410

29,300

Transport kronor

32,710

Kongl. Majds nåd. prop. n:o 1, om, statsverket 1889.

Transport kronor

kommande i följd häraf anslaget till »gästgifvares friheter» att minskas från 19,446 kronor till 19,146 kronor eller med 300 kronor.

Undervisningsanstalter för jordbruk ocli landtmanna-

näringar:

[8.] att Riksdagen, under förutsättning att behållna afkastningen af den staten tillhöriga, till landtbruksinstitutet vid Ultuna anslagna fasta egendom varder till statsverket redovisad, må

dels, med godkännande af det i statsrådsprotokollet intagna förslaget till stat för nämnda landtbruksinstitut, äfvensom af de vilkor och förbehåll, som blifvit föreslagna för åtnjutande af deri upptagna löneförmåner, höja det å sjette hufvudtiteln under anslagstiteln »undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar» uppförda anslag till Ultuna landtbruksinstitut från 20,000 kronor till

47,000 kronor eller med.................................................. »

dels ock medgifva

att besparingar, som å det i nämnda stat till »institutets öfriga utgifter» uppförda belopp under ett år uppkomma, må användas till bestridande af utgifter under ett kommande år, samt

att Kongl. Maj:t må under en tid af fem år ega att vidtaga de ändringar i aflöningsstaten, som för genomförande af institutets förändrade organisation kunna erfordras, med vilkor att hvarken faststälda aflöningsbelopp eller aflöningsstatens slutsumma öfverskrides;

kommande, i händelse af bifall till hvad i afseende å anslaget till Ultuna landtbruksinstitut föreslagits, anslaget till »undervisninganstalter för jordbruk och landmannanäringar (deraf ett förslagsanslag å 15,000 kronor till understöd åt landtmannaskolor)» att ökas från 190,400 kronor till 217,400 kronor.

Transport kronor

32,710

27,000

59,710

Bill. till Rilcsd. Prot. 1889. l:a Sami. l:a Afd.

26 Kongl. Maj:ts nåd. prop. «:o 7, om statsverket 1889.

Transport kronor

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmanna-

näringar:

[9.] att Riksdagen må, med godkännande af de enligt statsrådsprotokollet föreslagna förändringar i afseende å dispositionen af anslaget till »befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar», höja nämnda anslag från nuvarande beloppet, 45,450 kronor, till 60,000 kronor eller med.................................. »

Fiskerinäringens understöd:

[10.] att Riksdagen må, med godkännande af de enligt statsrådsprotokollet föreslagna förändringar i dispositionen af anslaget till »fiskerinäringens understöd», höja nämnda anslag från dess nuvarande belopp, 17,600 kronor, till 42,000 kronor eller med................ »

Skiften och afvittringar:

[IL] att Riksdagen må dels för år 1890 bevilja förhöjning i styresmannens för storskiftesverket i Kopparbergs län årsarfvode med 400 kronor; dels medgifva, att de belopp, hvarmed inkomsterna af tjensten under år 1890 för afvittringslandtmätare i Yesterbottens och Norrbottens län samt de storskifteslandtmätare i Kopparbergs län, hvilka åtnjuta arfvode efter taxa, kunna komma att understiga 2,500 kronor för dem, som tillhöra första lönegraden, och

3,000 kronor för dem, som på grund af ålder i tjensten åtnjuta arfvodesförhöjning, må desse tjensteman godtgöras af anslagen till storskiftes- och afvittringsverken; dels för år 1890 åt föredragandena af afvittringsärendena i Vesterbottens och Norrbottens län samt till skrifbiträde åt dem bevilja en tillökning af 400 kronor i det åt hvarje af dem anslagna belopp; dels ock bevilja tillfällig förhöjning i styresmannens

Transport kronor

59,710: —

14,550: —

24,400: —

98,660: —

27 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:r 1, om statsverket 1889.

Transport kronor

för afvittringsverket i Vesterbottens län årsarfvode för år 1890 med 200 kronor,

[12.] samt att, till bestridande af kostnaderna för storskiftes- och afvittringsverken under år 1890, för samma år utöfver ordinarie anslaget, 63,000 kronor, på extra stat anvisas 72,000 kronor.

Hästafvelns förbättrande:

[13.] att det under reservationsanslaget till »hästafvelns förbättrande» uppförda särskilda anslag till prisbelöningar för hästar må höjas från 35,000 kronor till 50,000 kronor eller med.................................... »

kommande i följd häraf anslaget till »hästafvelns förbättrande» att i sin helhet höjas från 94,620 kronor till 109,620 kronor.

Aflösning af Sclieldetullen:

[14.] att förslagsanslaget till »aflösning af Scheldetullen», 26,500 kronor, må ur riksstaten uteslutas.

Skrifmaterialier och expenser, ved in. in.:

[15.] att, för jemnande af hufvudtitelns slutsumma, detta anslag minskas från 117,873 kronor till 117,531 kronor eller med 342 kronor.

Summa ökning kronor

Om till förestående ökning lägges de ordinarie anslagens nuvarande slutsumma kronor 4,676,749: — efter afdrag ej mindre af de föreslagna ininskningarne å anslagen till gästgifvares friheter och till skrifmaterialier och expenser, ved m. m., än

Transport kronor 4,676,749: — kronor

98,660: —

15,000: —

113,660: —

113,660: —

28 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1889.

Transport kronor 4,676,749: — kronor 1 13,660: — äfven af det numera obehöfliga anslaget till aflösning af Scheldetullen,

tillsammans ..................... » 27,142: —

således............................................................................... » 4,649,607: —

komma sjette hufvudtitelns ordinarie anslag att uppgå till.......................................................................... kronor 4,763,267: —

Extra anslag.

Förutom ofvan begärda extra anslag, nemligen: under punkten 1, till tillfällig löneförbättring för Kommerskollegium.................... kronor 7,640: —

under punkten 3, till fortsatt bearbetande

af rikets ekonomiska kartverk .......... » 76,000: —

under punkten 12, till fullföljande af storskiftes- och afvittringsarbetena.........» 72,000: —

vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att bevilja till:

[16.] handhafvande af kontroll å försäkringsan-

stalterna........................ » 4,500: —

[17.] bestridande af kostnaderna för kartritning

vid grufkartekontoret........... » 2,500: —

[18.] fortsatt utgifvande af »polisunderrättelser» » 15,000: —

[19.] anslag till uppehållande af en häradsskrif- •

varetjenst inom Jemtlands län................ » 2,500: —

[20.] aflöning in. m. åt särskild polisstyrka på

landet .................................... » 50,000: —

[21.] anordnande af högre undervisning i mejerihushållning vid Alnarps landtbruksinstitut ........ » 5,000: —

[22.] bidrag till bestridande af kostnaderna för

allmänna landtbruksmöten .................... » 5,000: —

Transport kronor 240,140: —

Kongl. Majds nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1889.

Transport kronor

[23.] prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten för husdjur, redskap, maskiner

m. in............... .................................... »

[24.] bidrag till underhåll af sju kemiska stationer för jordbrukets och näringarnes

behof............... .................................... »

[25.] understöd åt frökontrollanstalter................ »

[26.] de geologiska undersökningarne................. »

[27.] anställande af en andre instruktör i husslöjd och en elev......................................

[28.] bidrag till upprätthållande af väfskolan i Borås och till aflönande af en andre lä-

rare vid samma skola.............................. »

[29.] beredande åt alster af svensk industri och svenska näringar af afsättning i främmande länder............. »

[30.] bergsskolorna i Filipstad och Falun......... »

[31.] anordnande af fabriksinspektion_________________ »

[32.] gäldande af kostnader i följd af länsmansboställets Wähla N:o 3 deltagande i ett

sjösänkningsföretag...................... »

[33.] ersättning för åtskilliga utaf Statskontoret

förskottsvis bestridda utgifter................. »

[34.] bidrag för anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af backiga eller

eljest mindre goda vägar................. »

[35.] understödjande af brobyggnader och mindre hamnbyggnader samt upprensning af åar

och farleder........................ »

[36.] understödjande, medelst anslag utan åter-

betalningsskyldighet, af torrläggning utaf sådana vattensjuka marker, som, utan att kunna med fördel odlas, sprida frostskador öfver omgifvande nejd................ »

Vidare anmärkes här:

[37.] att enligt 1886 års Riksdags beslut blifvit för 1890 beviljade till understödjande,

Transport kronor

240,140: —

10,000: —

28,000: — 10,000: — 89,200: —

4,000: —

4,800: —

20,000: — 14,000: — 21,000: —

5,128: — 30,465: —

600,000: —

100,000: —

50,000: —

1,226,733:

30 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 7, om statsverket 1889.

Transport kronor 1,226,733: — medelst lån, af enskilda jernvägsardäggningar 1,000,000 kronor.

[38.] att till odlingslånefonden skola under år 1890 af Riksgäldskontor, i mån af behof, öfverlemnas medel till så stort belopp, som jemte de till fonden ingående annuiteter å odlingslån karl erfordras till fyllande af högst 1,000,000 kronor.

Ytterligare föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen att till utgående under år 1890 anvisa

å riksstatens sjette hufvudtitel:

[39.] till utförande af nya byggnader och anläggningar vid statens jern vägstrafik.............. » 550,000: —

deraf till fortsättande af Malmö stations utvidgning 250,000 kronor samt vidare:

[40.] till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens trafikerade jernvägar ett belopp af 1,000,000 kronor*) och

[41.] till fortsättning af arbetena å stambanan

norr om Sollefteå 4,000,000 kronor*).__

tillsammans kronor 1,776,733: —

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1889 års riksstat upptagen, och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller på följande sätt:

1889. 1890.

') Se vidare härnedan »statsverkspropositionen» pag. 55 och 60.

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1889.

31 Sjunde hufvudtiteln,

innefattande anslagen till finansdepartementet.

I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i nu gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:

kontant................................................................................ kronor 14,653,260: —

indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

friheter och kyrkotionde ....................'.................... » 6: —

ersättningar................................................................ » 5,234: —

tillsammans kronor 14,658,500: —

vill Kongl. Maj:t i enlighet med de beslut, som innefattas uti bilagda statsrådsprotokoll öfver finansärenden för den 12 innevarande månad* *), föreslå, beträffande

Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli:

[1.] att Riksdagen må å staten för finansdepartementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli för eu bankinspektör uppföra lön 3,200 kronor och tjenstgöringspenningar 1,800 kronor med enahanda ålderstillägg, som äro bestämda för kanslisekreterare, och i sammanhang härmed förklara, att den nu tillförordnade tjensteinnehafvaren, om han å befattningen erhåller fullmakt, eger att i och för ålderstillägg få räkna sig till godo den tid, han innehaft förordnande att bestrida befattningen;

äfvensom att, för beredande af godtgörelse åt amanuens och tillfälliga biträden å finansdepartementets bankbyrå, höja det nu å departementets stat uppförda anslag till amanuenser, vikariatsersättning, renskrifning m. in., 9,000 kronor, med 2,000 kronor till 11,000 kronor,

hvarigenom anslaget till departementets afdelning

af Kongl. Maj:ts kansli skulle ökas med _____________________ kronor 7,000: —

eller från 62,400 kronor till 69,400 kronor.

Transport kronor 7,000: —

*) Se bil- till statsverkspropositionen: ”Sjunde hufvudtiteln”.

32 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1889.

Transport kronor

Kostnader för allmänna bevillningens uttaxering:

[2.] att förslagsanslaget till kostnader för allmänna bevillningens uttaxering, 75,000 kronor, höjes till 140,000 kronor eller med ........................................ »

Postverket:

[3.] att Riksdagen, dels med beviljande af årliga pensioner för förre eldaren och maskinisten Per Conrad Landergren å 400 kronor, för förre matrosen och långlotsen Daniel August Jansson å 300 kronor samt för postföraren Alban Anderssons enka Carolina Falk och postföraren Carl August Widmarks enka Anna Stina Agulin å 100 kronor till hvardera, att utgå så länge bemälda enkor lefva ogifta, äfvensom af årliga understöd för postföraren Anderssons minderåriga barn, sonen Albert Julius samt döttrarna Olivia Maria och Anna Sofia å 50 kronor till hvardera, att utgå till fylda femton år, med rätt för samtliga dessa personer att uppbära de föreslagna pensionerna och understöden från och med innevarande år, dels och med godkännande af öfriga enligt statsrådsprotokollet öfver finansärenden för den 12 innevarande Januari tillstyrkta ändringar i postverkets stater äfvensom af de bestämmelser, som i fråga om upphörande af särskildt hushyresbidrag till vissa postbetjente samt om postbetjentes pensionering enligt samma protokoll föreslagits, måtte för år 1890 bestämma postverkets anslag, förslagsvis beräknadt, till 6,720,000 kronor, att utgå direkt af postmedlen, hvarigenom postverkets utgiftsstater skulle ökas med.........................................................................—

Telegrafverket:

[4.] att Riksdagen, med godkännande af de enligt ofvannämnda protokoll öfver finansärenden till-_

Transport kronor

7,000: —

65,000: —

315,000: —

387,000: —

33 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o /, om statsverket 1889.

Transport kronor

styrkta ändringar i telegrafverkets utgiftsstater, under Kongl. Maj:t förbehållen rätt att i verkets utgiftsstater göra de jernkningar, som kunna finnas af behofvet påkallade, må såsom reservationsanslag, att utgå direkte af telegrafmedlen, till telegrafverket för år 1890 anvisa enahanda belopp, 1,260,000 kronor, hvartill telegrafinkomsterna för året blifvit beräknade, samt tillika medgifva, att det öfverskott, som kan å telegrafinkomsterna uppstå, må af Kongl. Maj:t användas för telegrafverkets tidsenliga utveckling och förbättring; blifvande härigenom anslagets slutsumma i riksstaten ökad med-...................................-................. »

Tullverket:

[5.] att Riksdagen, med godkännande af de enligt ofvannämnda protokoll öfver finansärenden föreslagna förändringar i tullverkets stater, må bestämma anslaget för tullverket till ett mot staternas slutsumma svarande belopp af 2,533,000 kronor, att såsom förslagsanslag utgå direkt af tullmedlen; hvarvid uppstår en ökning i anslagets nuvai’ande belopp af »

Skogsväsendet:

[6.] att Riksdagen — under förutsättning att, på sätt i ofvan åberopade protokoll öfver finansärenden angifvits, godtgörelse för skogsstatens förvaltningsåtgärder å ecklesiastika skogar och häradsallmänningar kommer statsverket till godo, och att vissa, jägmästarne nu tillkommande extra ersättningar upphöra att utgå eller, der de utgöras af enskilde, indragas till statsverket — må godkänna den i berörda protokoll föreslagna stat för skogsförvaltningen i orterna och de vilkor för den nya aflöningens åtnjutande, hvilka i sammanhang dermed tillstyrkts;

att Riksdagen härjemte må besluta, att de till jägmästare anslagna boställen, hvilka Kongl. Maj:t

Transport kronor

387,000: —

60,000: —

80,000: —

527,000: —

Bill. till Riksd. Prat. 1889. l:a Sami. l:a Afd.

34 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 7, om statsverket 1889.

Transport kronor icke finner böra för ändamålet eller eljest för skogsväsendet bibehållas, skola till statsverket indragas den 14 Mars 1891, dock med iakttagande dels att indelningshafvare må, om han så önskar, under sin återstående tjenstetid och med fardagsrätt enligt §

62 i den för skogsstaten nu gällande instruktion, för sig eller sterbhus fortfarande såsom löneförmån åtnjuta sitt boställe emot det afdrag å den kontanta lönen, som efter uppskattning kan blifva bestämdt, dels ock att staten, då den från vederbörande indelningshafvare eller hans sterbhus öfvertager boställe, efter värdering vid syn jemväl öfvertager sådana å bostället befintliga, indelningshafvaren tillhöriga åbyggnader, som vid synen anses vara för bostället nyttiga;

att Riksdagen vidare må medgifva, att, derest löneregleringen icke kan omedelbart i alla dess delar genomföras, uppkommande behållningar å de nya aflöningarne må af Kongl. Maj:t disponeras för bestridande af afiöningen för å gammal stat qvarstående löntagare;

att för regleringens genomförande dels det bestämda anslaget för skogsstaten höjes med 34,915 kronor till 447,208 kronor;

dels för ålderstillägg åt skogsstaten uppföres ett förslagsanslag å 84,400 kronor;

samt att anslaget till kronoskogarnes förvaltning och befrämjande af skogsväsendet i allmänhet höjes med 172,685 kronor till 386,992 kronor;

så att anslaget till skogsväsendet erhåller denna uppställning:

bestämdt anslag:

för skogsstaten..... kr. 447,208: —

» statens skogs-

skolor.............. » 24,500: — kronor 471,708: —

förslagsanslag:

till ålderstillägg åt skogsstaten .... » 84,400: —___

Transport kronor 556,108: — kronor

527,000:

527,000:

35 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1889.

Transport kronor 556,108: — kronor

reservationsanslag:

till skogsinstitutet kr. 21,300: —

» enskilda skogs- a

undervisningen » 8,600: —

»> kronoskogarnes förvaltning och befrämjande af skogsväsendet i

allmänhet........ » 386,992: — kronor 416,892: —

Summa kronor 973,000: —

hvarigenom det nuvarande anslaget till skogsväsendet i dess helhet skulle ökas med........................................ »

och föreslår Kong!. Maj:t i sammanhang härmed Riksdagen att medgifva, att de medel, som influtit eller hädanefter inflyta för försäljning jeralikt nådiga brefvet den 18 Maj 1888 af åtskilliga kronoegendomar och enligt samma nådiga bref skola inlevereras till Riksgäldskontoret för att användas för inköp af skogbärande eller till skogsbörd tjenlig mark, må för sådant ändamål af Kongl. Maj:t disponeras och följaktligen på Kongl. Maj:ts reqvisition från Riksgäldskontoret utbetalas.

Kontrollen vid enskilda banker och kreditanstalter:

[7.] att, under förutsättning att å staten för finansdepartementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli varder uppförd aflöning för en bankinspektör samt erforderliga medel anvisade för amanuens och tillfälliga biträden åt honom, förslagsanslaget för kontrollen vid enskilda banker och kreditanstalter å högst

12,000 k-ronor nedsättes med 3,000 kronor eller till högst 9,000 kronor, deraf 4,000 kronor att användas till arfvode för en assistent åt bankinspektören;_

Transport kronor

527,000: —

292,000: —

819,000: —

36 Kongl. Maj:t nåd. prap. n:o .1, om statsverket 1889.

Transport kronor 819,000: —

Ålderstillägg:

[8.] att förslagsanslaget till ålderstillägg, 30,800 kronor, höjes till 45,000 kronor eller med ................ » 14,200: —

Postafgift©© för tjenstebref och dylika försändelser:

[9.] att förslagsanslaget till postafgifter för tjenstebref och dylika försändelser, 250,000 kronor, höjes

till 400,000 kronor eller med ...................................— » 150,000: —

Beträffande öfriga under sjunde hufvudtiteln uppförda ordinarie anslag föreslår Kongl. Maj:t icke någon

förändring.__

Summa kronor 983,200: —

Härifrån afgår ofvan angifna minskning i anslaget till kontrollen vid enskilda banker och kreditanstalter ............................................................................. »_3,000: —

hvadan förhöjningen utgör........................................ kronor 980,200: —

Lägges härtill summan af hufvudtitelns ordinarie anslag enligt nu gällande riksstat ................................ » 14,658,500: —

skulle denna hufvudtitels ordinarie anslag enligt Kongl.

Maj:ts förslag uppgå till................................................. kronor 15,638,700: —

Extra anslag.

Kongl. Maj:t föreslår vidare, med åberopande af ofvannämnda protokoll öfver finansärenden den 12 innevarande Januari, att under denna hufvudtitel må å extra stat beviljas till:

[10.] ersättning för af Statskontoret gjorda förskott kronor 118,270: — [11.] genomförande af Öfverintendentsembetets nya

organisation............................................................................ >> • 500: —

[12.] ombyggnad af länsresidensets i Malmö vestra flygel........................................................................................ » 18,000: —

Transport kronor 136,770:

Kongl. Maj:t$ nåd. pr ap. n:o 1, om statsverket 1889.

37 Transport kronor 136,770: —

[13.] aflöning åt domänintendenter och uppehållande af doinängöromålen hos länsstyrelserna................ » 45,000: —

[14.] resekostnader vid domänförvaltningen, förslagsanslag........................... » 22,030: —

[15.] skogsodlingens befrämjande ............................... » 25,000: —

[16.] strömrensningar i gränselfvarne mot Finland » 27,500: —

[17.] anläggande af telefonledningar 750,000 kronor, att utgå under fem år, hvaraf under år 1890 skulle

anvisas att utgå en femtedel eller.................................... » 150,000: —

tillsammans kronor 406,300: —

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i riksstaten för år 1889 upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller på följande sätt:

188S. 1889.

ordinarie anslag 14,658,500: — 15,638,700: —således ökning kronor 980,200: — extra__»_536,500: — 406,300:— » minskning » 130,200: —

summa kronor 15,195,000: —■ 16,045,000: —således ökning kronor 850,000: —

Åttonde Hufvudtiteln,

innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet.

I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken linnes i nu gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:

kontant................................. _________________________________________________- kronor 10,693,678: —

indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

vill Kongl. Maj:t i enlighet med de beslut, som innefattas uti bilagda statsrådsprotokoll öfver ecklesiastikärenden för den 12 innevarande månad*), föreslå beträffande

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Åttonde Iiufvudtiteln.”

Kongl. Majits nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1889.

38 Kleresistaten:

[L] att i följd af förändring till bestämdt belopp af ersättningar för tionde, anslagen åt fattiga prestenkor, anvisningen i kontant, nu 10,819 kronor, må höjas med 9,813 kronor till 20,632 kronor samt anslaget »indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag: ersättningar», för närvarande beräknadt. till 346,900 kronor, nedsättas med motsvarande belopp, 9,813 kronor, eller till 337,087 kronor, hvarvid anslagsrubrikens slutsumma blifver oförändrad;

Universiteten:

[2.] att, enligt i statsrådsprotokollet närmare angifven specifikation, förhöjning på ordinarie stat i de till samlingar och inrättningar vid universitetet i

Upsala utgående anslag må beviljas med-------------------- kronor

[3.] att de belopp, som enligt i statsrådsprotokollet angifna grunder erfordras för ålderstillägg åt vaktbetjeningen vid universitetet i Upsala, må, sedan dertill användts en å normallönerna besparad summa af 250 kronor, utgå af åttonde hufvudtitelns förslagsanslag: ålderstillägg;

[4.] att för ombildning af prosektorsbefattningen i zootomi vid universitetet i Upsala till en extra ordinarie professur i jemförande anatomi, med skyldighet för innehafvaren att såsom prosektor tjenstgöra vid zootomiska laboratoriet, må beviljas på ordinarie stat........-................................................................... »

med rätt för extra ordinarie professorn, af hvilkens aflöning 3,000 kronor böra utgå såsom lön och

1,000 kronor såsom tjenstgöringspenningar, att erhålla ålderstillägg enligt de för extra ordinarie professorer i allmänhet bestämda grunder;

[5.] att till tre fasta docentstipendier vid universitetet i Upsala, ett för hvardera af teologiska och__

Transport kronor

12,218:

1,000

13,218

39 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1889.

Transport kronor

medicinska fakulteterna samt filosofiska fakultetens humanistiska sektion, må på ordinarie stat beviljas ... »

[6.] att till årligt arfvode åt en amanuens vid

histologiska institutionen i Lund må beviljas............. »

[7.] att förhöjning af årsanslaget till materielen för fysiologiska institutionen vid universitetet i Lund

må beviljas med................................................................ »

[8.] att för upprättande af en ordinarie professur i geografi och statskunskap vid universitetet i Lund må beviljas ......................................................................... »

deraf 4,500 kronor såsom lön och 1,500 kronor såsom tjenstgöringspenningar;

[9.] att konservatorn vid zoologiska museet i Lund och trädgårdsmästaren vid botaniska institutionen derstädes må ega att efter fem års väl vitsordad tjenstgöring, räknadt från och med året näst efter deras antagning till befattningarne, åtnjuta hvardera ett ålderstillägg af 400 kronor, att utgå af åttonde hufvudtitelns förslagsanslag: ålderstillägg;

[10.] att till tre fasta docentstipendier vid universitetet i Lund, ett för hvardera af teologiska, juridiska och medicinska fakulteterna, må på ordinarie

stat beviljas........ ............................................................. »

afseende punkterna 2—10 förhöjning af anvisningen i kontant till universiteten från nuvarande beloppet, 656,201 kronor, med 29,718 kronor eller till 685,919 kronor;

Karolinska mediko-kir inpiska institutet:

[11.] att, under vilkor att det på allmänna indragningsstaten anvisade anslag för en personlig extra ordinarie professur i histologi vid institutet

upphör att utgå, må på ordinarie stat beviljas .......... »

deraf 3,000 kronor till arfvode åt eu prosektor,

» 1,000 » » aflöning » » preparator,

» 500 » » arfvode » » amanuens;

13,218= — 4,500: — 500: —

1,000: —

6,000: —

4,500: —

4,500: —

Transport kronor 34,218: —

40 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1889.

Transport kronor 34,218 [12.] att till förändring af nuvarande extra ordinarie professuren i rätts- och statsmedicin vid institutet till en ordinarie professur i samma ämne må

beviljas................................................................................ 1,500

så att ordinarie professorns aflöningsförmåner må blifva 6,000 kronor, deraf 4,500 kronor såsom lön och 1,500 kronor såsom tjenstgöringspenningar;

[13.] att till tre i’örliga docentstipendier vid institutet, deraf ett stipendium å 1,500 kronor och två hvardera å 1,000 kronor, må på ordinarie stat beviljas ..............................................................................-..... M 3,500

[14. | att till årligt arfvode åt kanslerssekreteraren, under i statsrådsprotokollet omförmäldt vilkor, må

på institutets ordinarie stat beviljas............................. » 750

[15.] att förhöjning af institutets ordinarie anslag till bibliotekarie, sekreterare och kamrerare må beviljas med .......... ......................................................*........ M 500

afseende punkterna 11—15 förhöjning åt institutets ordinarie anslag från nuvarande beloppet,

145,950 kronor, med 10,750 kronor eller till 156,700 kronor;

Allmänna läroverken:

[16.] att Riksdagen må medgifva, att enligt de närmare bestämmelser, Kongl. Maj:t kan finna lämpligt föreskrifva, af reservationerna å anslagen till allmänna läroverken må användas ett belopp af högst

15,000 kronor årligen till understöd åt enskilda läroverk ;

Folkundervisningen:

[17.] att, för lärares och lärarinnors vid folkskolelärareseminarierna uppflyttning i högre lönegrad enligt gällande bestämmelser, anslaget till samma semi-_____

Transport kronor 40,468

41 Kongl. May.ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1889.

Transport kronor

narier, hvilket för närvarande utgör 289,825 kronor,

må ökas till 297,025 kronor, eller med........................ »

[18.] att förslagsanslaget till befrämjande af folkundervisningen bland de i rikets nordligare trakter bosatta finnar, nu 12,000 kronor, må höjas till 25,000

kronor, eller med .............................................................. »

[19.] att förslagsanslaget för bidrag till aflönande af lärare i slöjd vid folkskolorna, nu 25,000 kronor, må höjas till 75,000 kronor, eller med......................... »

De tekniska läroverken:

[20.] att till inrättande af ett särskild! lektorat i husbyggnadskonst vid tekniska högskolan må beviljas ett ordinarie anslag af_.......................................... »

deraf 1,700 kronor såsom lön och 800 kronor såsom tjenstgöringspenningar;

[21.] att för upprättande vid tekniska skolan i Stockholm af en särskild maskinyrkesskola må till aflöningsförmåner åt föreståndare och lärare enligt fördelning, som af Kongl. Maj:t i hufvudsaklig öfverensstämmelse med i statsrådsprotokollet angifna

grunder godkännes, beviljas på ordinarie stat............ »

[22.] att till utvidgning, på sätt i statsrådsprotokollet närmare förmäles, af undervisningen i tekniska skolans i Stockholm nuvarande afdelningar må på

ordinarie stat beviljas ...................................................... »

deraf 1,750 kronor till tekniska afton- och söndagsskolan,

» 250 » till tekniska skolan för qvin-

liga lärjungar, och

» 250 » till byggnadsyrkesskolan;

[23.] att till anordnande vid tekniska skolan i Stockholm af en undervisningskurs för utbildande af teckningslärare må beviljas ett ordinarie anslag af_... »

[24.] att Riksdagen må medgifva, att till förhöjning af arfvodet åt bibliotekarien vid tekniska skolan

Transport kronor

Bih. till Riksd. Prot 1889. l:a Sami. l:a Afd.

40,468: — 7,200: —

13,000: — 50,000: —

2,500: —

6,000: —

2,250: —

1,500: —

122,918: — 6

42 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1889.

Transport kronor i Stockholm må användas ett numera obehöfligt predikantsarfvode å 300 kronor; samt

att till förhöjning af anslaget för underlärares aflöning samt anslaget till inventariers inköp och underhåll äfvensom för anordnande af kemiska laborationer, allt vid tekniska skolan i Stockholm, må, enligt i statsrådsprotokollet närmare angifven fördelning, beviljas på ordinarie stat...................................... »

[25.] att för upprättande i Eskilstuna af en fackskola för finare smides- och metallindustri må beviljas ett ordinarie anslag af -......................................... »

afseende punkterna 20—25 förhöjning af de tekniska läroverkens ordinarie anslag från nuvarande beloppet, 370,400 kronor, med 21,650 kronor eller till 392,050 kronor.

Y eterinärimdervisningen:

[26.] att förhöjning af veterinärinstitutets i Stockholm ordinarie anslag till diverse utgifter må beviljas med ........................................................................... »

kommande härigenom anslagen till veterinärundervisningen, nu 45,500 kronor, att uppgå till 50,500 kronor;

Y etenskapsakademien:

[27.] att Riksdagen må medgifva, att ett på akademiens stat uppfördt anslag å 1,050 kronor till akademiens fysiker i stället må användas såsom bidrag till bestridande af den under akademiens inseende stälda meteorologiska centralanstaltens årliga utgifter för väderlekstelegram m. in.;

Lasaretts underhåll:

[28.] att, med uteslutande ur riksstaten af det under rubrik »indelning och dermed jemförlig anvis-_

Transport kronor

122,918: —

5,400: — 4,000: —

5,000: —

137,318: —

43 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1889.

Transport kronor

ning, på förslag: ersättningar» uppförda anslag, 1,500 kronor, anvisningen i kontant må höjas från 40,803 kronor till 42,061 kronor, eller med jernnt................. »

deraf såsom indelningsersättning till Veckholms kyrka och hospital samt hospitalssysslomannen 1,072 kronor 57 öre och till Veckholms församlings folkskoleväsende 185 kronor 22 öre;

kommande härigenom anslagstiteln i dess helhet att minskas med 242 kronor;

J»

Resestipendier samt läroböckers och lärda verks utgifvande:

[29.] att detta anslag må höjas från nuvarande beloppet, 24,000 kronor, till 30,000 kronor eller med »

Skrifmaterialier och expenser, ved in. in.:

[30.] att detta förslagsanslag, nu 22,763 kronor,

må höjas med..................................................................... »

till 23,156 kronor.

summa kronor 144,969: —

Beträffande öfriga under åttonde hufvudtiteln i riksstaten uppförda ordinarie anslag har Kongl.

Maj:t icke att föreslå någon förändring.

Om från de sålunda föreslagna tillökningarne af-

drages en här ofvan ifrågasatt minskning af............... » 1,500: —

skulle förhöjningen utgöra ....................... kronor 143,469: —

Lägges härtill summan af hufvudtitelns ordinarie anslag enligt nu gällande riksstat.................................. » 11,472,209: —

skulle åttonde hufvudtitelns ordinarie anslag enligt Kongl. Maj:ts förslag uppgå till ............................ kronor 11,615,678: —

137,318: — 1,258: —

6,000: —

393: —

44 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1889.

Extra anslag.

För behof af tillfällig beskaffenhet, hänförliga under åttonde hufvudtiteln, vill Kongl. Maj:t, på sätt omförmälda protokoll öfver ecklesiastikärenden vidare innehåller, föreslå Riksdagen att på extra stat bevilja, i afseende å

Riksarkivet:

[31.] till fortsatt utgifvande i tryck af sådana skrifter och handlingar, som äro af vigt för fäderneslandets historia,................................................................. kronor 3,000: —

[32.] till fullbordande af en tillbyggnad för riksarkivet ............................................................................. » 75,000: —

Kongl. biblioteket:

[33.] till inredning af en källare i biblioteksbyggnaden................................................................................... » 11,850: —

Nationalmuseum:

[34.] till vård, underhåll och tillökning af statens konstindustriella samlingar................. »

Lifrustkammaren:

[35.] för tillsyn, underhåll och vård af samlingarna in. in.................................................................... »

Domkapitlens expeditioner:

[36.] till löneförbättring åt tjenstemännen vid dessa expeditioner........................................ »

Kyrkor:

[37.] till fortsättande af restaureringsarbetena å Upsala domkyrka............ »

4,000: —

5,800: —

3,716:

70,000: —

Transport kronor 173,366: —

Kongl. Maj:ts nåd. -prof. n:o 1, om statsverket 1889.

Transport kronor

till fortsättande af restaureririgsarbetena å Skara

domkyrka.................................................................. ......,. »

[38.] till bidrag vid restaurering af Flöda församlings gamla kyrka i Södermanlands län................. »

med vilkor att församlingen ansvarar för kyrkans framtida underhåll;

Universiteten:

[39.] till det språkvetenskapliga seminariet i Upsala » » matematiska » » »

[40.] till lärare i tyska, franska och engelska

språken vid universitetet i Upsala.................................

[41.] till fortsättande af arbetena för förändring

af Carolina-rediviva-byggnaden i Upsala .....................

[42.] Äfven föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen att, på det en laboratorstjenst i experimentel fysik och en observatorsbefattning i astronomi vid universitetet i Upsala må kunna med ordinarie innehafvare förses, bevilja för hvardera befattningen 3,000 kronor årligen, att utgå intill dess adjunktslöner blifva härför tillgängliga, samt för ändamålet anvisa för år 1890.......

äfvensom

[43.] att, på det en extra ordinarie professur inom juridiska fakulteten i Lund må kunna tillsättas, bevilja ett anslag af 4,000 kronor årligen, att utgå intill dess adjunktslöner blifva härför tillgängliga, samt för ärjdamålet anvisa för år 1890_______________

1 enlighet med ofvannämnda protokoll öfver ecklesiastikärenden föreslår Kongl. Maj:t vidare Riksdagen att på extra stat bevilja

[44.] till det språkvetenskapliga seminariet i Lund » » matematiska » » »

[45.] till anställande vid universitetet i Lund under sex år af lärare i tyska, franska och engelska språken enligt de närmare bestämmelser, som af Kongl. Maj:t meddelas, 36,000 kronor, deraf att utgå under år 1890

))

»

))

))

))

))

))

))

»

Transport kronor

173,366: — 35,000: — 6,000: —

3,000: — 1,500: —

6,000: —

50,000: —

6,000: —

4,000: —

2,950: — 1,500: —

6,000: —

295,316: —

46 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1889.

Transport kronor

[46.] till särskilt arfvode åt docenten vid universitetet i Lund Sven Söderberg, under i statsrådsprotokollet angifvet vilkor, ...................................................... »

[47.] såsom personligt lönetillägg för år 1890 åt vice bibliotekarien vid universitetsbiblioteket i Lund

August Jakob Theodor Palm.......................................... »

[48.] till arfvoden åt extra biträden vid universitetsbiblioteket i Lund................................................... »

[49.] till fortsättande af arbetena å en byggnad

för botaniska institutionen vid Lunds universitet...... »

samt i afseende å

Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

[50.] till arfvode åt en amanuens vid institutets

gynekologiska klinik.........................................................

[51.] till arfvode åt en amanuens vid institutets

kemiska laboratorium........................................................

[52..] till en pediatrisk klinik å Kronprinsessan

Lovisas vårdanstalt för sjuka barn................................

till en pediatrisk poliklinik i Stockholm, under i

statsrådsprotokollet omförmäldt vilkor,.........................

[53.] till utförande af teckningar i vetenskapliga ändamål vid institutet_______________________________________________________

»

»

»

»

))

Allmänna läroverken:

[54.] till löneförbättring åt lärarne vid dessa läroverk, efter samma grunder som för innevarande år, » [55.] till resestipendier åt lärare i främmande

lefvande språk.................................................................... »

[56.] till arfvoden åt extra lärare.......................... »

Högre lärarinneseminariet:

[57.] till löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid seminariet, efter samma grunder som för innevarande år,...............................................

295,316: —

2,000: —

500: — 1,500: — 18,000: —

900: — 900: — 1,800: — 2,800: — 1,500: —

336,975: —

6,000: — 40,000: —

4,000: —

Transport kronor 712,191:

47 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1889.

Transport kronor

Pedagogierna:

[58.J till löneförbättring åt lärare vid de en- och tvåklassiga pedagogierna, efter samma grunder som för innevarande år,..........................................................

Folkundervisningen:

[59.] till löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid folkskolelärareseminarierna samt till arfvoden åt teckningslärare för extra tjenstgöring och extra arfvoden åt musiklärare vid dessa seminarier, efter

samma grunder som för innevarande år,...................... »

[60.] till understöd åt mindre bemedlade lärjungar vid sådana folkhögskolor, som åtnjuta bidrag af statsmedel,..................................................................... »

De tekniska läroverken:

[61.] till understöd, på det i statsrådsprotokollet omförmälda vilkor, åt lägre tekniska yrkesskolor och till bestridande af kostnader för deras inspektion .... »

Medicinalstyrelsen med dithörande stater:

[62.] för tillfällig löneförbättring åt provinsialläkare ..................................................................... „

[63.] till arfvode för granskning af hospitalens

räkenskaper ......................... »

[64.] till uppehållande i Stockholm af eu poliklinik för tandsjukdomar................................................ »

Y eterinärnndervisningen:

[65.] till veterinärinstitutet i Stockholm ............. »

Transport kronor

712,191: —

8,750: —

33,300: — 15,000: —

35,000: —

20,000: — 1,200: — 4,000: —

5,000: — 834,441: —

48 Kong1. Majds nåd. prop. n:o i, om statsverket 1889.

Transport kronor

Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien:

[66.] till arfvoden åt vetenskapligt bildade biträden vid ordnandet och vården af de under akademiens inseende stälda samlingar samt till aflöning

åt vaktbetjening................................................................ 8

till undersökning och beskrifning af fäderneslandets fornlemningar m. m.................-........................ 8

till utgifvande af planschverk öfver fornsaker och andra märkvärdiga föremål i statens historiska museum m. m. ................................................................- 8

Naturhistoriska riksmuseum:

[67.] till inköp och insamling af naturalier vid museets afdelning för arkegoniater och fossila växter, till arbetsbiträden derstädes och till bestridande af andra med arbetena vid afdelningen förenade utgifter » [68.] till vård, underhåll och förkofran af museets etnografiska samling..........................-..................... 8

Undervisningsanstalter för döfstumma och blinda:

[69.] till uppehållande af undervisningen vid tre

läroanstalter för öfveråriga döfstumma........................ 8

[70.] till en blindskola i Vexiö ............................. »

[71.] till en handtverksskola i Kristinehamn för

blinda.................................................................................. 8

[72.] till tryckning af blindskrifter........................ »

till understöd åt blindlärareelever .............. »

Seraflmerlasarettet i Stockholm:

[73.] för lasarettets om- och tillbyggnad m. m. »

Hospitalsvården:

[74.] till fullbordande af byggnadsarbetena å asylen vid Lunds hospital ........................—................ ”

834,441: —

4,000: — 3,200: —

2,000: —

2,000: — 4,000: —

49,200:’ — 11,000: —

9,400: — 2,500: — 1,200: —

135,000: —

310,750: —

Transport kronor 1,368,691: —

49 Kongl. May.ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1889.

Transport kronor 1,368,691: — [75.] till uppförande af ett, hospital å Pitholmen i närheten af Piteå 965,200 kronor, deraf att utgå

under år 1890.......................... » 120,000: —

[76.] till understöd åt det i Jerfsö socken inrättade sjukhem för spetelske, under i statsrådsprotokollet omförmäldt vilkor,........................................ » 14,000: _

Diverse anslag:

[77.] till svenska fornskriftsällskapet.................... » 2,000: —

[78.] till beredande af religionsvård åt svenske

sjömän in. fl. i utländska hamnar................................. » 10,000: —

[79.] till nordiska museet............. » 16,000: —

[80.] till understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften »Nyare bidrag till kännedom om de svenska

landsmålen och svenskt folklif».............. ....................... » 3,150: —

[81.] till understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften »Acta mathematica»........................... » 4,000: _

[82.] till understöd för fortsatt utgifvande af

»Nordisk familjebok»......................................................... » 5,000: _

[83.] till understöd, på de i statsrådsprotokollet angifna vilkor, åt sådana anstalter eller föreningar,

som anordna föreläsningskurser för arbetsklassen,______ » 20,000: —

[84.] till fortsättande af precisionsnivelleringsarbeten i södra och mellersta Sverige, underhåll och

tillsyn af vattenhöjdmätriingsstationer m. in. .............. » 12,700: —

[85.] till ersättning för af statskontoret förskottsvis utbetalda belopp................................................ » 5,781: —

Summa kronor 1,581,322: —

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1889 års riksstat upptagen och sådan den nu blifvit af Kongl. Maj:t för år 1890 föreslagen, utfaller sålunda:

1889: 1890:

ordinarie anslag 11,472,209: — 11,615,678: — således ökning kronor, 143,469: — extra, » 1,374,391:— 1,581,322:— » » » 206,931: —

summa kronor 12,846,600:-— 13,197,000: — således ökning kronor 350,400: —

Bill. till Rihsd. Prof. 1889. lista Sami. l:a Afd. 7

50 Kongl. Maj:ts nåd. prof. n:o 1, om statsverket 1889.

Nionde hufvudtiteln,

innefattande anslagen till pensions- och indragningsstaterna.

Pensionsstaten:

No gällande riksstat upptager för denna stat kontant 1,314,302 kronor; föreslår Kongl. Maj:t beträffande anslagstitlarne:

Bidrag till folkskolelärares pensionering:

[1.] att, på det vederbörande pensionärer i folkskolelärarnes pensionsinrättning, folkskolelärarnes enke- och pupillkassa samt lärarnes vid elementarläroverken enke- och pupillkassa må kunna få pensionerna kostnadsfritt sig tillsända, det såsom bidrag till folkskolelärares pensionering beviljade anslag,

357,427 kronor, må höjas till 359,773 kronor, eller

med......................................-............-.........-........................ kronor 2,346:

samt att af nämnda anslag må användas dels

1,000 kronor såsom missräkningspenningar åt den vid folkskolelärarnes pensionsinrättning anstälde kassör och bokhållare dels 1,400 kronor till förhöjning af pensionsinrättningens anslag för extra biträden, renskrifning in. in.; samt

Bidrag till pensionering af enkor och barn efter lärare vid allmänna läroverk, pedagogier, seminarier in. in.:

[2.] att det såsom bidrag till pensionering af enkor och barn efter lärare vid allmänna läroverk, pedagogier, seminarier in. m. anvisade belopp, 68,816 kronor, må minskas med 65 kronor till 68,751 kronor.________

Transport kronor 2,346;

51 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1889.

Transport, kronor 2,346: —

Vadstena krigsmansluiskassa:

[3.] att anslaget till Vadstena krigsmanshuskassa,

244,025 kronor, måtte i riksstaten för år 1890 minskas med värdet af de till kassan återgångna afgälderna åt hemmanen Qfverby n:o 2 Ostergården och Ryckelsby, i jemnt krontal utgörande 385 kronor, till 243,640 kronor.

Beträffande denna stat föreslår Kongl. Maj:t enligt bilagda statsrådsprotokoll*);

[4.] att underofficeren vid kronoarbetscorpsen Claes Adolf Emil Uggla må från och med månaden näst efter den, då han erhåller afsked från underofficersbefattningen vid kronoarbetsstationen å Tjurkö, under sin återstående lefnad å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension af 600 kronor;

[5.] att afiidne Direktören vid kronohäktet-i Ystad Carl Erik Thorssons minderåriga barn Erik Konrad, Anna Abrahamina, Signe Margot, Betty Hildur

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Nionde hnfvudtiteln”.

52 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket. 1889.

och Lilly Wilhelmina må uppföras å allmänna indragningsstaten till åtnjutande af ett årligt understöd af 60 kronor hvardera, att utgå från och med innevarande år intill dess de hvart för sig uppnått 18 år;

[6.] att Löjtnanten vid Svea artilleriregemente Herman Rudolf Liedholm må från och med månaden näst efter den, uti hvilken afsked varder honom beviljadt, under sin återstående lifstid från allmänna indragningsstaten uppbära eu årlig pension af 1,000 kronor;

[7.] att Sergeanten vid Jemtlands fältjägarecorps Por Johan Wenzel Liljefelt må från och med månaden näst efter den, uti hvilken afsked varder honom beviljadt, under sin återstående lifstid från allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension af 510 kronor;

[8.] att läraren vid navigationsskolan i Vestervik Olof Offerinan må från och med månaden näst efter den, hvarunder han erhåller afsked Irån sin lärarebefattning, under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta en årlig pension af 1,500 kronor;

[9.] att Kamereraren i landtbruksakademien Carl Selin må berättigas att från och med år 1890 årligen under sin lifstid från allmänna indragningsstaten uppbära 1,050 kronor;

[10.] att Häradsskrifvaren i Norra Roslags fögderi af Stockholms län Gustaf Fredrik Tranéus må från och med månaden näst efter den, hvarunder han med pension från Civilstatens pensionsinrättning erhåller afsked från häradsskrifvaretjensten, under sin återstående lifstid ä allmänna indragningsstaten åtnjuta fyllnadspension till så stort belopp, att detta tillsammans med pensionen från nämnda inrättning kommer att utgöra 2,000 kronor, eller 800 kronor årligen;

[11.] att Landskcmtoristen i Vesterbottens län Georg Gustaf Lundmark må från och med månaden näst efter den, under hvilken afsked från landskontoristtjensten varder honom beviljadt, under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta en årlig pension af 1,000 kronor;

[12.] att Landskontoristen i Hallands län Anders Petter Hansson må från och med månaden näst efter den, hvarunder afsked från landskontoristtjensten varder honom beviljadt, under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta pension till så stort belopp, att detta tillsammans med det understöd från Civilstatens pensionsinrättning, hvartill han är berättigad, kommer att uppgå till 700 kronor, eller 475 kronor årligen;

[13.] att Kommissionslandtmätaren i Elfsborgs län Otto Fredrik Beckmarck må från och med månaden näst efter den, hvarunder han erhåller afsked från tjensten, under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta pension till så stort belopp, att detta tillhopa med det understöd från Civilstatens pensionsinrättning, hvartill han är berättigad, kommer att uppgå till 1,350 kronor, eller 900 kronor årligen;

53 Kongl. Muj:ts nåd. prop. n:o I, om statsverket 1889.

[14.] att en hvar af nedannämnde vid storskiftes- och afvittringsverken anstälde tjensteman må, dock med vilkor att rätt till pension såsom kommissionslandtmätare ej må honom tillkomma, från och med månaden näst efter den, hvarunder han, i följd deraf att hans befattning vid storskiftes- eller afvittringsverket blifver öfverflödig, erhåller afsked från nämnda verk, under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta årlig pension till följande belopp:

a) Storskifteslandtmätaren i Kopparbergs län Edvin

Theofil Didrikson...................................................................... kronor 2,000: —

b) Afvittringslandtmätaren i Norrbottens län Claes Wilhelm Holmström........................................................................_ » 2,000: —

och c) Afvittringslandtmätaren i sistnämnda län Magnus

Alsterlund...................... ........................................................... » 1,600: —

[15.] att distriktsingeniören vid statens jernvägsbyggnader, Majoren vid väg- och vattenbyggnadscorpsen m. in. Herman Emanuel Lundboi’gs enka Maria Wilhelmina Lundborg, född Löhinan, må, så länge hon förblifver enka, från allmänna indragningstaten åtnjuta en årlig pension till belopp af 600 kronor att utgå från och med 1889 års ingång;

[16.] att Förste aktuarien i Statistiska Centralbyrån filosotie doktorn John August Constantin Hellstenius’ enka Hilda Sofia Charlotta Hellstenius, född Carlson, må, så länge hon förblifver enka, från allmänna indragningsstaten åtnjuta en årlig pension till belopp af 400 kronor att utgå från och med ingången af år 1889;

[17.] att materialvakten vid statens jernvägsbyggnader Carl M. Carlson må från och med månaden näst efter den, hvarunder han entledigas från anställning vid statens jernvägsbyggnader, under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta en årlig pension af 500 kronor;

[18.] att läraren i trädgårdsskötsel vid folkskolelärareseminariet i Linköping Carl Johan Dahlberg må från och med månaden näst efter den, i hvilken afsked från nämnda befattning honom beviljas, under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta en årlig pension af 1,000 kronor;

[19.] att Mediko-filosofie kandidaten Johan Adolf Wilhelm Hägerstrand må från och med 1889 års början under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta en årlig pension af 600 kronor;

[20.] att Vaktmästaren vid Chalmers’ tekniska läroanstalt i Göteborg Anders Alexander Andersson må från och med månaden näst efter den, i hvilken han erhåller afsked från sin befattning, å allmänna indragningsstaten åtnjuta pension till belopp af 500 kronor årligen;

[21.] att å allmänna indragningsstaten må för år 1890 anvisas ett anslag af 10,000 kronor, att enligt de närmare bestämmelser, Kongl. Maj:t kan finna godt meddela, användas till understöd af högst 250 kronor åt

54 Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1889.

sådana äldre behöfvande folkskolelärare, hvilka oförvitligen skött sin tjenst men derifrån erhållit afsked före år 1867;

[22.] att följande tjensteman på Statskontorets gamla stat, nemligen Bokhållaren Fredrik Torda samt Kammarskrifvarne Friherre Sten Gustaf Lodvig af Wetterstedt och Johan Elias Enoch Montlian, må å allmänna indragningsstaten öfverflyttas med rätt att derifrån årligen uppbära, Torén ett belopp af 2,200 kronor samt Friherre af Wetterstedt och Montlian hvardera ett belopp af 1,600 kronor, dock att, derest någondera af dem framdeles skulle vinna befordran till annan tjenst å rikets stat, det å indragningsstaten för honom uppförda anslag skall minskas med ett belopp, svarande mot den nya aflöningen, eller, om denna uppgår till samma eller högre belopp, upphöra att utgå;

[23.J att förre Kamererare!) vid de Kongl. teatrarne Gustaf Fredrik Törner må från och med månaden näst efter den, hvarunder han frånträder anställning vid Kongl.] operan, under sin återstående lifstid uppbära en årlig pension från allmänna indragningsstaten af 2,000 kronor.

[24.] Vidare föreslår Kongl. Maj:t, att, för vinnande af jemn slutsumma å de ordinarie anslagen under hufvudtiteln, det kontanta anslaget till allmänna indragningsstaten må höjas med 504 kronor eller från 1,599,698 kronor till 1,600,202 kronor, då med inberäkning af den under anslaget ingående ersättning för indragen indelning m. m., hvilken ersättning hädanefter bör på grund af pensionstagares med fleres afgång uppföras med ett från 6,400 till 600 kronor minskadt belopp, an-

slagets slutsumma blir....................................................... kronor 1,600,802: —

Lägges härtill anslaget till pensionsstaten............ » 1,316,198: —

blir slutsumman af hufvudtitelns ordinarie anslag enligt Kongl. Maj:ts förslag ......................................'......... kronor 2,917,000: —

Extra anslag.

I fråga om extra anslag under denna hufvudtitel föreslår Kongl. Maj:t, [25.] att å extra stat för år 1890 må anvisas ett kreditiv af 1,375,000 kronor att användas dels till upprätthållande af arméns pensionskassas egen pensionering med nu faststälda pensionsbelopp, mot skyldighet för pensionskassan att afstå det för året densamma tillkommande vederlag för de till statsverket indragna rusthållsafgifterna, och dels till fyllnadspensioner i en-

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1889. 55

lighet med de af Riksdagen godkända grunder för sådana pensioners utgående;

äfvensom att hvad af de till pensioneringen under år 1889 anslagna medel kan blifva oanvändt må för det kommande årets pensionering användas.

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den tinnes i riksstaten för år 1889 upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller på följande sätt:

1889. 1890.

♦

De under alltså:

de särskilda hufvudtitlarne äskade anslag för år 1890 utgöra

Derjemte föreslår Kongl. Maj:t, med åberopande omförmälda protokoll öfver finansärenden den innevarande Januari*), att Riksdagen må, utaf de till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens redan trafikerade jernvägar och till fortsättning af arbetena å stambanan norr om Sollefteå, som

af 12

anslag

Transport kronor 74,972,100:

’) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Finansplanen”.

56 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1889.

Transport kronor 74,972,100: — Kongl. Maj:t i sammanhang med regleringen af utgifterna under sjette hufvudtiteln föreslagit Riksdagen att för nästkommande år bevilja, till utgående under år 1890 utom hufvudtitlarne anvisa: till anskaffande af ny rörlig materiel vid

statens redan trafikerade jernvägar kronor 500,000: — och till fortsättning af arbetena å stambanan

norr om Sollefteå.............................kronor 1,500,000:* — - 2,000,000: —

De Riksgäldskontorets utgifter, hvilka Kongl. Maj:t jemlikt nyssberörda protokoll, anser böra i riksstaten uppföras, äro:

riksdags- och revisionskostnader samt af-

löningar m. m., förslagsvis,............ kronor 614,200: —

annuiteter å de fonderade statslånen samt rän- * tor å öfrig statsskuld kronor 12,200,620: — efter afdrag af de till Riksgäldskontor ingående rånte- ochka-

pjtalaf betalningar » 2,47 4,520: —

förslagsvis,............................................ kronor 9,726,100: — 10,340,300: —

Derjemte bör i staten uppföras: dels till betäckande af den i rikshufvudboken för år 1887 bok-

förda brist i st.atsregleringen för samma år........... kronor 4,754,000: —

dels ock det belopp, som enligt 1888 års Riksdags beslut bör för år 1890 afsättas till byggnadsfonden

för riksdags- och riksbankshus................................... » 250,000: .—

Kongl. Maj:t föreslår Riksdagen vidare, under åberopande af nyss nämnda protokoll, att

afsätta för inlösen af skattefrälseräntor m. in------ kronor 100,000: —

samt att anvisa till förstärkande af statsverkets kassa-

förlagsfond................................................................ »__350,600:

Summan af dessa belopp.................................. kronor 92,767,000: —

utvisar totalsiffran af de i riksstaten förekommande utgifter, hvilka således uppgå till enahanda belopp, hvartill statsverkets disponibla tillgångar för år 1890 här ofvan beräknats; och erhåller riksstaten följande utseende:

0 Riksstat för å

Bill. till Rikud. Prof. 1889. l:a Sami. l:a Afd.

r 18 9 0.

58 Kongl. Maj:ts nåd. prof. n:o 1, om statsverket 1889.

Riksstat

Kronor.

Tillgångar och inkomster:

OcLisponeradt öfverskott å 1886 ärs statsreglering och reservationer å anslag till torrläggning af vattensjuka marker...........................—

Af öfverskottet ä 1888 års statsreglering................................................

Statsverkets inkomster:

ordinarie inkomster....................................................... 19,985,000;

bevillningar.................................................................... 65,900,000 j

85,885,000

Af riksbankens vinst för år 1888............................................................! 1,300,000

Summa kronor] 92,767,000

Korujl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om. statsverket 1889.

för år 189 0.

Utgifter:

hll betäckande af brist i 1887 ars statsreglering. Utgifter för är 1890:

att utgå från Statskontoret:

II

III »>

IV >,

V

VI

VII

VIII ,,

IX

Utom hufvudtitlarne.

att utgå från Riksgäldskontor et:

riksdags- och revisionskostnader samt aflöningar m. m.,

förslagsvis........................................................................ 614,200

annuiteter å de fonderade statslånen samt

räntor å öfrig statsskuld......................... 12,200,620

efter afdrag af de till Riksgäldskontoret ingående rånte- och kapitalafbe-

talningar .................................................... 2,474,520

förslagsvis, ................................,............................... 9,726,100

Afsättning till byggnadsfonden för riksdags- och riksbankshus..............

Afsättning till inlösen af skattefrälseräntor in. in.................................

Till förstärkande af statsverkets kassaförlagsfond.....................

Kronor.

4,754,000

76,972,100 i

10,340,300

250.000 |

100.000 350,600

Summa kronor

92,767,000

60 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1889.

Kongl. Maj:t föreslår i sammanhang härmed enligt beslut, som innefattas i bilagda statsrådsprotokoll öfver finansärenden för den 12 innevarande Januari*), att Riksdagen må medgifva, att vid statsregleringen för år 1890 de i Rikets Ständers skrifvelse den 12 Maj 1841 angifna grunder _i afseende å dispositionen af besparingarne å hufvudtitlarne fortfarande må blifva gällande.

Utgifter utom riksstaten.

Beträffande slutligen de under sjette hufvudtiteln omförmälda, till utgående under år 1890 äskade anslag dels till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens redan trafikerade jernvägar och dels till fortsättning af arbetena å stambanan norr om Sollefteå, föreslår, jemlikt nyss nämnda statsrådsprotokoll*), Kongl. Maj:t, som, enligt hvad här ofvan blifvit förmäldt, ansett af det förstnämnda anslaget,

1.000. 000 kronor, ett belopp af 500,000 kronor och af det senare anslaget,

4.000. 000 kronor, ett belopp af 1,500,000 kronor böra anvisas att utgå å riksstaten utom hufvudtitlarne, att återstoden af nyssberörda två anslagsbelopp, nemligen till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens redan trafikerade jernvägar

500,000 kronor och till fortsättning af stambanan norr om Sollefteå 2,500,000 kronor, eller tillsammans 3,000,000 kronor, hvilka böra bestridas af upplånta medel, må anvisas att utgå från Riksgäldskontoret.

Samtliga de i denna proposition åberopade eller för öfrigt med statsregleringen sammanhang egande handlingar skola Riksdagens statsutskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest städse väl bevågen.

OSCAR.

F. v. Essen.

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Finansplanen”.

Stockholm 1889. Kongl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

Bilag or

tin

Kong! Maj:ts

nådiga proposition

om statsverket år 1889.

Inkomstberäkningen.

Utgifterna å I—IX hufvudtitlarne. Finansplanen.

Propositionens justering.

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

3 Inkomstberäkningen.

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms slott den 12 Januari 1889.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Friherre Bildt,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve Ehrensvärd,

Statsråden: Herr Loven,

Friherre von Otter, von Krusenstjerna,

Wennerberg,

Friherre Palmstierna,

Friherre von Essen,

Örbom,

Friherre Åkerhielm.

Chefen för Finansdepartementet, Statsrådet Friherre von Essen anhöll att få underställa Kongl. Maj:ts ompröfvande de delar af statsregleringen vid nu instundande riksdag, som rörde beräkningen af statsverkets tillgångar för de behof, hvilka vid ifrågavarande statsreglering borde fyllas, dervid Departementschefen, efter att hafva anmält Statskontorets den 6 December nästlidet år afgifna berättelse om statsverkets tillstånd och förvaltning, hvilken berättelse finnes detta protokoll bilagd under Litt. A, vidare yttrade:

Enligt hvad Statskontoret redan i skrifvelse den 28 Augusti sistlidet år anmält, är af öfverskottet å 1886 års statsreglering ännu odisponeradt ett belopp af 1,530,505 kronor 31 öre. Rörande förhållandet med denna återstod torde det tillåtas mig anföra följande.

1886 års statsreglering m. m.

4 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

Vid uppgörandet af statsregleringen för år 1889 förelåg från 1886 och föregående årens statsregleringar ett öfverskott af 4,718,191 kronor. Som emellertid till följd af den jemlikt nådigt bref den 13 Juli 1887 medgifna nedsättning med tio procent i en del af 1886 års till statsverket ingående arrenden jemte den enligt nådigt bref den 11 påföljande November föreskrifna eftergift i desåkallade skilnadsarrendena, en mot dessa nedsättningar svarande afkortning å 1886 års arrendeafgifter måste komma att ega rum i 1887 års rikshufvudbok, undantogs från disposition vid statsregleringen för år 1889 af 1886 års öfverskott ett belopp af 250,207 kronor 32 öre, motsvarande afkortningarnes till 250,000 kronor beräknade men, för vinnande af jemn slutsumma å det till disposition föreslagna öfverskottet, till nyssnämnda siffra jemkade belopp.

Vidare får jag i minnet återkalla, hurusom dåvarande Chefen för Finansdepartementet, då han den 25 April 1887 vid uppgörande af statsregleringen för år 1888 yttrade sig angående 1886 års statsreglering, fäste uppmärksamheten derå, att hela öfverskottet för sistnämnda år icke kunde tagas i anspråk för en blifvande statsreglering. I nämnda öfverskott inginge nemligen den debiterade tillverkningsskatten för bränvin, som qvarliggande å nederlag icke blifvit till disposition anmäldt och för hvilket skatten följaktligen icke i verkligheten influtit. Beloppet af tillverkadt bränvin, som icke åtgått för inhemsk förbrukning, hade från år 1883, sedan hvilken tid icke någon nämnvärd utförsel egt rum, betydligt ökats» så att statsverkets fordran för ogulden tillverkningsskatt vid slutet af år 1886 utgjorde ej mindre än 3,944,368 kronor 9 öre, som inginge bland statsverkets bokförda tillgångar. Att skatten för allt inom landet tillverkadt bränvin genast efter tillverkningen debiterades såsom en statsverkets fordran, för hvilken valuta komme att inflyta endast i den mån, som bränvinet, enligt hvad med största delen naturligtvis ock inträffat, från nederlag uttoges för disposition inom landet, medförde emellertid den olägenhet, att, i händelse en del bränvin ej blefve förbrukadt inom landet utan komme att exporteras, skatten, hvilken upptagits i räkenskapen såsom en tillgång, affördes och således aldrig komme att inflyta i statens kassor; och då det vore att förvänta, att marknad utom landet måste sökas för den ständigt växande myckenhet bränvin, hvarmed tillverkningen öfverstege förbrukningen, måste staten hålla sig beredd på ett sådant afdrag i sina beräknade tillgångar. Departementschefen antydde derföre lämpligheten att vid disposition af öfverskotten för år 1886 tillse, det afkortning af den genom flerårig debitering uppkomna tillgången finge fördelas på mer än ett år och icke ensamt drabba 1887 års bokslut.

I skrifvelse den 21 April 1887 hade Departementschefen erinrat Statskontoret derom, att det dittills begagnade sättet för bokföring af bränvinstillverkningsskatten i statens räkenskaper kunde af nyss antydda anledning blifva vilseledande vid beräkningen af statens tillgångar, samt fästat uppmärksamheten på vigten för framtiden af en förändrad anordning af bokföringen, så att ifråga-

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet. 5

varande skatt icke i räkenskaperna förekomme såsom en statsinkomst med större belopp, än hvarmed den verkligen inflöte.

Statskontoret, som enligt nådiga brefven den 8 Februari och den 5 Juli 1884 undfått bemyndiganden att i afseende å länens räkenskaper meddela erforderliga föreskrifter, uttalade i dess under den 6 December 1887 afgifna berättelse angående statsverkets inkomster och förvaltning, att öfvergången till det förändrade bokföringssättet borde ske redan i rikshufvud boken för år 1887, dervid det förut uppgifna beloppet af debiterad tillverkningsskatt för bränvin å nederlag, 3,944,368 kronor 9 öre, borde afkortas å nämnda års inkomst af bränvinstillverkningsskatten. I afseende å detta belopp erinrade Statskontoret, att nämnda fordran för bränvinstillverkningsskatt uppkommit med 2,664,070 kronor 10 öre redan före år 1886 och således ingått i de under 1888 och föregående årens riksstater disponerade öfverskott å 1885 och föregående årens statsregleringar och med återstoden, 1,280,297 kronor 99 öre, under år 1886.

Detta sistnämnda belopp inginge således, enligt hvad Departementschefen vid föredragning den 12 Januari 1888 af statsregleringen för år 1889 erinrade, i den beräknade behållningen å 1886 och föregående årens statsreglering, och borde alltså denna behållning ej för en blifvande statsreglering disponeras till större belopp, än som efter afdrag af den under år 1886 debiterade men vid årets slut %guldna bränvinstillverkningsskatten, 1,280,297 kronor 99 öre, återstode.

I fråga om Statskontorets uttalade afsigt 'att i 1887 års rikshufvudbok å nämnda års inkomst af bränvinstillverkningsskatt afkorta det belopp, hvartill statsverkets före år 1887 uppkomna fordran för ogulden tillverkningsskatt uppginge eller 3,944,368 kronor 9 öre, anförde vid nyssberörda tillfälle Departementschefen, att, då, enligt den af Departementschefen förut lemnade redogörelse för det sannolika resultatet af samma års statsreglering, inkomster och utgifter ansåges komma att ungefärligen uppväga hvarandra, den nämnda afkortningen, om den utan vidare verkstäldes i 1887 års räkenskaper, således skulle komma att deruti tillskapa en brist till ungefär motsvarande belopp, ehuru afkortningen föranledts af förhållanden, som rörde en föregående tid. Till förekommande af ett sådant vilseledande bokslut. ansåg Departementschefen någon särskild åtgärd böra vidtagas.; Hvad anginge den del af omförmälda fordran, hvilken uppkommit under år 1886, hade Departementschefen, såsom nyss blifvit nämndt, redan vid beräkningen af samma års öfverskott frånräknat beloppet deraf med 1,280,297 kronor 99 öre, som således vore att påräkna för det nu ifrågavarande ändamålet. Beträffande det återstående beloppet, 2,664,070 kronor 10 öre, hade Statskontoret anmärkt, att detsamma, som uppkommit före år 1886, ingått i de enligt 1888 och föregående årens riksstater disponerade öfverskott å 1885 och föregående årens statsregleringar. Å riksstaterna för åren 1884—1888 vore emellertid till förstärkande af statsverkets kassaförlagsfond anvisade 3,165,264 kronor, i hvilket belopp förenämnda 2,664,070 kronor 10 öre skäligen kunde anses hafva ingått.

6 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

Med afseende härå och på i öfrigt anförda skäl ansåg Departementschefen, att till betäckande af den brist i 1887 års inkomst af bränvinstillverkningsskatt, som genom afkortning derå af sistnämnda summa föranleddes, ett motsvarande belopp borde omföras från kassaförlagsfonden.

I öfverensstämmelse med de af Chefen för Finansdepartementet sålunda uttalade åsigter föreslog Eders Kongl. Maj:t i den till 1888 års Riksdag aflåtna nådiga proposition angående statsverkets tillstånd och behof Riksdagen att medgifva, att till ersättande af den afkortning å statsverkets inkomst af bränvinstillverkningsskatt för år 1887, som uppkomme genom uteslutande af redan bokförd fordran från föregående år för ogulden dylik skatt, finge omföras:

från behållningen från år 1886............................................ kronor 1,280,297:9 9.

motsvarande det belopp, hvartill sådana fordringar under nämnda år tillkommit,

och från statsverkets kassaförlagsfond ............................ „ 2,664,070: io.

eller det belopp, hvartill de före år 1886 tillkomna fordrin-

garne af ifrågavarande slag uppginge. _

Tillsammans kronor 3,944,368: o9.

Detta Eders Kongl. Maj:ts förslag vann emellertid icke Riksdagens godkännande. *

Under erinran att, sedan samma förslag för Riksdagen framlagts, Riksdagen beslutat dels att höja bränvinstillverkningsskatten från 40 öre till 50 öre för hvarje liter bränvin af normalstyrka dels ock att dittills gällande skatt af 40 öre litern finge erläggas ej mindre för det bränvin, som vid den tid, då den förhöjda afgiften trädde i kraft, redan vore disponerad!, än äfven, så vida betalning erlades före den 1 Oktober 1888, för det bränvin, som vid den tid, då den förhöjda tillverkningsafgiften trädde i kraft, obeskattadt qvarlåge å brännerinederlag eller allmänt bränvinsnederlag, anförde nemligen Riksdagen i underdånig skrifvelse den 15 Maj 1888, att af anförda förhållande antagligen måste blifva en följd, att egare af bränvin, som vid tiden för Riksdagens berörda beslut obeskattadt qvarlegat å nederlag, för att undvika att erlägga skatt efter den högre skattesatsen, före den 1 Oktober nästlidet år komme att uttaga bränvinet och för detsamma skatta, eller, med andra ord, att statsverkets ifrågavarande fordran för ogulden tillverkningsskatt, mot hvad förut skäligen kunnat antagas, komme att åtminstone till största delen inflyta,

Vid sådant förhållande ansåg Riksdagen det visserligen kunna sättas i fråga att öka det belopp af öfverskott å statsregleringarne för 1886 och föregående år, som Eders Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att vid statsregleringen för år 1889 använda, med de 1,280,297 kronor 99 öre, som vid samma öfverskotts beräkning afdragits, men, då nödig varsamhet ansågs påkalla bifall till Eders Kongl. Maj:ts berörda förslag, och enär, om beloppet lemnades utan af-

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet. 7

seende vid då förestående statsreglering, detta ej medförde annan verkan, än att detsamma komme att stå till en blifvande Riksdags disposition, hvilket syntes så mycket lämpligare, som öfverskott å 1887 års statsreglering antagligen ej blefve att tillgå, hade Riksdagen ej ansett sig böra afvika från Eders Kongl. Maj:ts förslag beträffande ifrågavarande öfverskotts beräkning och användande.

Hvad åter anginge Eders Kongl. Maj:ts förslag om ersättande af den afkortning å statsverkets inkomst af bränvinstillverkningsskatt för år 1887, som uppkomme genom uteslutande af redan bokförd fordran från föregående år för ogulden dylik skatt, hade Riksdagen funnit sitt omförmälda beslut angående bränvinstillverkningsskatten otvifvelaktigt medföra den verkan, att någon åtgärd i berörda syfte ej dåmera kunde anses erforderlig; och anmälde på grund häraf Riksdagen, att Eders Kongl. Maj:ts förslag om ersättande af afkortning å statsverkets inkomst af bränvinstillverkningsskatt för år 1887 medelst omföring från behållningen för år 1886 af 1,280,297 kronor 99 öre och från statsverkets kassaförlagsfond af 2,664,070 kronor 10 öre ej föranledt till någon Riksdagens åtgärd.

Då Riksdagen sålunda väl bifallit Eders Kongl. Maj:ts förslag derom, att från disposition vid statsregleringen för år 1889 måtte af 1886 års öfverskott undantagas ett belopp af 1,280,297 kronor 99 öre, motsvarande det belopp, hvartill fordringar för ogulden bränvinstillverkningsskatt under år 1886 tillkommit, men deremot icke godkänt Eders Kongl. Maj:ts tillika framstälda förslag att använda nämnda belopp till ersättande af den afkortning å statsverkets inkomst af bränvinstillverkningsskatt för år 1887, som uppkomme genom uteslutande af statsverkets redan bokförda fordran till motsvarande belopp för ogulden dylik skatt, framgår häraf, att, på sätt ock Riksdagen i dess nyssberörda underdåniga skrifvelse erinrat, ifrågavarande belopp fortfarande är odisponeradt och kan an-

vändas vid statsregleringen för år 1890.

Om till ifrågavarande odisponerade belopp.................... kronor 1,280,297: 9 9

lägges det belopp af 1886 års öfverskott, hvilket, enligt hvad jag förut anfört, såsom motsvarande beräknad afkortning å 1886 års arrendeafgifter, lemnats odisponeradt vid statsregleringen för år 1889, eller................................................................ „ 250,207: 3 2

förefinnes alltså till disposition vid statsregleringen för" år 1890 ett odisponeradt öfverskott å statsregleringen för år 1886 till sammanlagd! belopp af................................................ kronor 1,530,505: 31.

I Statskontorets berättelse af den 6 sistlidne December omförmäles vidare, att utaf de för åren 1885, 1886 och 1887 med 100,000 kronor för hvartdera året anvisade anslag till understödjande medelst anslag utan återbetalningsskyldighet af torrläggning utaf sådana vattensjuka marker, som, utan att kunna med fördel odlas, sprida frostskador öfver omgifvande nejd, är odisponeradt ett

belopp af ........................................................................................ kronor 108,165: —

som kan för 1890 års statsreglering disponeras.

Transport kronor 108,165: —

1887 års statsreglering.

8 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

Transport kronor 108,165: — Lägges härtill nyssnämnda odisponerade öfverskott å

statsregleringen för år 1886 ........................................................ „ 1,530,505: 3i

uppkommer ett belopp af............................................................ kronor 1,638,670: si,

hvilket jag hemställer måtte få under benämning odisponeradt öfverskott å statsregleringen för år 1886 samt reservationer å anslag till torrläggning af vattensjuka marker i jemnadt tusental upptagas bland tillgångarne för 1890 års statsreglering med 1,638,000 kronor.

I fråga om resultatet af 1887 års statsreglering har Statskontoret redan i underdånig skrifvelse den 28 Augusti 1888 varit i tillfälle anmäla, att å statsverkets inkomster samt ordinarie och extra förslagsanslag uppstått en nettobrist af ............................................................................................ kronor 5,003,803: o i

hvarifrån dock borde afräknas:

öfverskott från myntverket för år 1887, enligt nådiga brefvet

den 5 Maj 1882........................................ kronor 21,000: —

af postverkets reserverade medel................ ,, 176,444: 6 5

odisponerade behållningar å en del extra

statsanslag, enligt särskilda nådiga bref „ 52,663:3 6

dito å dito till följd af anslagens upptagande

i riksstaten till jemnt krontal ............ „ ' 2: 58 250,110: 4 8

så att bristen i sin helhet endast uppginge till .................... kronor 4,753,692: 6 3.

Förenämnda belopp af postverkets reserverade medel utgör, enligt hvad Statskontoret i dess omförmälda underdåniga skrifvelse tillkännagifvit, öfverskott utöfver de såsom tillgång för 1888 och 1889 årens statsregleringar i samma års riksstater anvisade dylika medel, hvilket öfverskott uppkommit derigenom, att, sedan Generalpoststyrelsen jemlikt nådiga brefvet den 4 Juni 1886 i Statskontoret lyftat hvad som erfordrades till fyllande af Styrelsens kassaförlag till

1,000,000 kronor, vid öfverlemnande till Statskontoret under år 1887 af 1886 års öfverskottsmedel användts en del af detta kassaförlag, hvilket vid 1887 års utgång uppgick till 870,056 kronor 88 öre, deruti inbegripet det under samma år uppkomna och kassaförlaget tillagda öfverskott å postmedlen, 46,501 kronor 43 öre.

Statskontoret har vidare erinrat, att bristen i 1887 års statsreglering till hufvudsakligaste delen uppkommit genom de i samma års rikshufvudbok verkstälda afkortningarne dels af statsverkets fordran för skatt å bränvin, som vid 1886 års slut var qvarliggande å nederlag, och dels af den jemlikt nådiga brefvet den 13 Juli 1887 medgifna nedsättning med tio procent i en del af 1886 års till statsverket ingående arrenden jemte den enligt nådiga brefvet den 11 derpåföljde November föreskrifna eftergift i de så kallade skilnadsarrendena. Förstnämnda

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet. 9

afkortning, som måste vidtagas vid öfvergången från och med år 1887 till den af mig förut omförmälda förändrade bokföring af bränvinstillverkningsskatten, uppgår, såsom jag jemväl förut haft tillfälle meddela, till ett belopp af 8,944,368 kronor 9 öre. Afkortningen å arrendemedlen, i Statskontorets berättelse af den 6 December 1887 beräknad i jemnadt tal till 250,000 kronor och i den nådiga propositionen angående statsverkets tillstånd och behof den 14 Januari 1888 af förut anfördt skäl upptagen till 250,207 kronor 32 öre, har enligt räkenskaperna belöpt sig till 265,043 kronor 18 öre.

Om från förutnämnda nettobrist.................................... kronor 4,753,692: 5 3

afdrages sammanlagda beloppet af nyssberörda afkortningar,

eller........................................................................................ „ 4,209,411: 27

visar sig, att den i öfrigt å 1887 års statsreglering uppkomna bristen uppgår till................................................ kronor 544,281: 2 6.

Till betäckande af hela den i 1887 års räkenskaper bokförda brist, utgörande, enligt hvad nyss blifvit sagdt, 4,753,692 kronor 53 öre, måste emellertid tillgång vid statsregleringen för år 1890 beredas, dervid bristsumman till erhållande af jemnt tusental i riksstaten torde få upptagas till 4,754,000 kronor.

Beträffande statsregleringen för år 1888 hafva, så vidt hittills kan vara kändt eller beräkneligt, följande öfverskott och brister uppstått:

Jernvägstrafikmedel, för år 1888 beräknade till 6,000,000 kronor, hafva in-

flutit med 6,800,000 kronor och således öfverstigit beräkningen med ........................................................... kronor 800,000: —

Skogsrnedel, hvilka för år 1888 beräknats till 1,600,000 kronor, hafva lemnat en inkomst af 2,067,115 kronor 19

öre, hvadan öfverskottet i jemnt tal belöpt sig till ............ „ 467,000: —

Tullmedlen, beräknade till 29,000,000 kronor, hafva utgjort 37,718,638 kronor 67 öre och således lemnat ett

öfverskott i jemnt tal af............................................................ )( 8,718,000: —

Bevillning saf gifter för särskilda förmåner och rättigheter äro beräknade till 300,000 kronor och kunna antagas

för år 1888 lemna ett öfverskott af........................................ „ 17,000:_

Stämpelmedel, i 1888 års riksstat beräknade till

3,400,000 kronor, kunna, med ledning af förhållandena under föregående år, för år 1888 antagas uppgå till åtminstone 3,600,000 kronor, hvadan ett öfverskott torde vara att påräkna till belopp af ................................................ „ 200,000:__

B/h. till Rilcsd. Frot. 1889.

1 Samt. 1 Afd.

Transport kronor 10,202,000: —

1888 års statsreglering.

10 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

Transport kronor 10,202,000: — Bränvinstillverkningsskatt, i riksstaten upptagen till

13,000,000 kronor, har influtit med 14,377,014 kronor 4 öre.

Efter afdrag af medgifven restitution för bränvin, som göres till förtäring obrukbart för att användas för tekniskt eller vetenskapligt ändamål, och hvilken restitution kan antagas uppgå till omkring 277,000 kronor, skulle alltså uppstå ett

öfverskott i jemnt tal af............................................................

Hvitbetssockertillverkningsaf'gift har influtit med öfver

544.000 kronor. I riksstaten för år 1888 beräknad till endast

200.000 kronor har denna statsinkomst således lemnat ett

öfverskott af i rundt tal ...........................................................

Bevillning af fast egendom samt af inkomst är beräknad för år 1888 till 3,500,000 kronor. Med ledning af förhållandena under åren 1885—1887 torde denna bevillning kunna antagas för år 1888 lemna en inkomst af omkring

3.700.000 kronor, hvadan äfven å denna titel är att påräkna

ett öfverskott af............................................................................

och, då i öflig t de å eu del inkomsttitlar uppkommande öfverskott kunna antagas ungefärligen'motsvara de brister, som ä andra inkomsttitlar tilläfventyrs uppstå, torde alltså

öfverskottet af inkomster kunna beräknas till ........................ kronor 11,846,000: —

Vidkommande bristerna å förslagsanslagen, sä torde desamma, utöfver de på en del anslag möjligen uppkommande öfverskott, kunna beräknas till...........................• ...... „ 2,500,000: —

och efter detta afdrag kan alltså öfverskottet å 1888

års statsreglering beräknas till ................................................ kronor 9,346,000: —

Alltsedan den statsreglering, som förelädes 1881 års Riksdag, har vid

uppgörande af statsregleringen för det budgetår, som följt näst efter hvarje Riksdags sammanträde, det förfarande iakttagits, att befintligt öfverskott å statsregleringen för det år, som närmast föregått Riksdagens sammanträde, icke tagits i beräkning. Grunden för detta förfarande har varit att söka dels deruti, att de beräkningar, hvilka ligga till grund för kalkylen öfver det senaste årets öfverskott, ej ansetts ega den tillförlitlighet, som för sådant fall är af nöden, dels ock deruti, att tillvaron af ett odisponeradt öfverskott ansetts egnad att bereda större trygghet med afseende på resultatet af det löpande årets reglering.

Jag underkänner icke betydelsen af dessa skäl, om än vigten af det förstnämnda af dem i senare tider förringats genom lättheten att på telegrafisk väg erhålla så pass noggranna underrättelser rörande de belopp, hvarmed statens vigtigaste inkomsttitlar under sista delen af det förflutna året influtit, att en i det närmaste tillförlitlig kalkyl öfver statsregleringens resultat under detta år lätt

1,100,000: —

344,000: —

200,000: —

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet. n

nog låter sig uppgöra; men jag anser likväl af mig redan antydda särskilda förhållanden påkalla, att nyss angifna regel icke vid uppgörandet af statsregleringen för år 1890 i hela sin vidd bör komma till tillämpning. Jag har redan omförmält, att af bristen å 1887 års statsreglering, 4,753,692 kronor 53 öre, största delen eller 3,944,368 kronor 9 öre uppkommit derigenom, att i 1887 års rikshufvudbok afkortats kronans under 1886 och föregående år uppkomna fordran för ogulden bränvinstillverkningsskatt. Då nämnda afkortning berott af förhållanden, som uppkommit redan före år 1887, har Eders Kong], Maj:t redan tillförene såsom sin åsigt uttalat, att ersättning borde beredas för den verkställa afkoitningen å statsverkets inkomst af bränvinstillverkningsskatt för nämnda år, och af Riksdagens uttalanden i ämnet torde framgå, att denna åsigt äfven delats af Riksdagen. I fråga om sättet för beredande af denna ersättning hafva olika meningar förekommit, i det, såsom jag redan erinrat, Eders Kongl. Maj:t förelagt 1888 års Riksdag förslag om afkortningens ersättande medelst omföring, dels från 1886 års öfverskott af 1,280,297 kronor 99 öre, motsvarande det fordringsbelopp, som under år 1886 uppkommit, och dels från statsverkets kassaförlagsfond af 2,664,070 kronor 10 öre eller det belopp, hvartill de före år 1886 uppkomna fordringarne uppgått, hvaremot Riksdagen, som antagit statsverkets ifrågavarande fordran för ogulden bränvinstillverkningsskatt komma att till följd af den utaf Riksdagen beslutade förhöjning i tillverkningsskatten åtminstone till största delen inflyta, vid sådant förhållande funnit någon åtgärd i syfte att ersätta merberörda afkortning ej vara erforderlig. Detta Riksdagens uttalande måste anses innebära, att Riksdagen ansett ersättning för den afkortade bränvinstillverkningsskatten böra beredas af det belopp, hvarmed skatten till följd af den förändrade lagstiftningen verkligen komme att inflyta, Att den af Riksdagen i detta afseende påräknade verkan af den förhöjda tillverkningsskatten ej heller uteblifvit, torde inhemtas deraf, att, medan den 2 Januari 1888 å nederlag qvarlåg obeskattadt bränvin till belopp af 11,162,447,8 liter, qvantiteten obeskattadt nederlagsbränvin den 1 Oktober samma år nedgått till 2,935,152,6 liter, beroende denna nedgång derpå, att egarne af bränvinet, till undvikande af den med sistnämnda dag inträdande skatteförhöjningen för nederlagsbränvin, dessförinnan uttagit detsamma till disposition. Visserligen kan berörda skatteinbetalning icke anses hafva tillfört staten en med skattens belopp ökad inkomst, då densamma naturligen måste föranleda dertill, att under den följande tiden en väsentligen minskad myckenhet bränvin kommit att anmälas till beskattning, ett förhållande, som ock framgår deraf, att tillverkningsskatten, som år 1887 inbragte 12,698,136 kronor, är 1888, oaktadt skatteförhöjningen och den deraf framkallade beskattningen af å nederlag liggande bränvin, icke uppgått till högre belopp än 14,377,014 kronor 4 öre. Nu anförda förhållande kan emellertid icke förringa riktigheten af det faktum, att den i 1887 års räkenskaper afkortade skatten verkligen under år 1888 influtit; och någon betänklighet mot den i sig sjelf naturliga och af

Ordinarie

inkomster.

12 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

Riksdagen, enligt hvad jag nyss anfört, äfven förutsatta åtgärden att till ersättande af den genom skattens afkortning uppkomna brist använda det belopp, hvarmed skatten sedermera influtit, kan så mycket mindre förefinn as, som 1888 års statsreglering med full visshet kommer att, utöfver det belopp, som för nyssnämnda ändamål disponeras, lemna ett betydligt öfverskott att användas vid uppgörande af statsregleringen för år 1891.

Jag hemställer alltså, att af öfverskottet å 1888 års statsreglering ett belopp, motsvarande statsverkets i 1887 års rikshufvudbok afkortade fordran för ogulden bränvinstillverkningsskatt, 3,944,368 kronor 9 öre, måtte, i jemnadt tusental upptaget till 3,944,000 kronor, få tagas i beräkning för 1890 års statsreglering.

Vidkommande beräkningen af statsverkets inkomster för år 1890 har jag först att omförmäla en af Statskontoret i dess underdåniga berättelse af den 6 sistlidne December gjord framställning i fråga om sättet för redovisningen af de afgifter, som det åligger rusthållare vid rusthållsinfanteriet att till statsverket erlägga i ersättning för upphörd skyldighet att utgöra vissa utredningspersedlar.

Vid 1885 års riksdag beslutades, att statsverket från och med år 1886 skulle öfvertaga den rusthållare vid rusthållsinfanteriet åliggande skyldighet att anskaffa och underhålla beklädnads-, bevärings- och remtygspersedlar, under vilkor att till staten med eganderätt samtidigt öfverlemnades af rusthållarne anskaffade motsvarande persedlar till det antal och det skick, som för godkännande vid generalmönstring erfordrades, och att rusthållarne för besvärets upphörande erlade en årlig ersättning af 20 kronor af hvarje rusthållsnummer, att af Eders Kongl. Maj:t för persedlarnes anskaffande och underhåll användas.

Af det vid den till nyssnämnda Riksdag aflåtna nådiga proposition angående statsverkets tillstånd och behof fogade utdrag af protokollet öfver landtförsvarsärenden den 12 Januari 1885 inhemtas, att, då vid afsutna kavalleriet de rusthållare, som erlade vakansafgift, enligt redan gällande bestämmelser vore befriade från skyldighet att anskaffa och underhålla de vanliga rusthållspersedlarne för de vakanta numren, kunde berörda afgift icke ifrågakomma för sådana nummer, så länge de vore vakanta, utan måste anses vara inbegripen i vakansafgiften; varande, enligt 5 § i lagen den 5 Juni 1885 angående lindring i rustnings- och roteringsbesvären, vederbörande rusthållares samtycke till omförmälda förändring gjordt till vilkor, för att de skulle komma i åtnjutande af den lindring med 30 procent af rustningsbesvärets uppskattade värde, som från och med år 1886 i allmänhet egde rum.

Enligt hvad Statskontoret anmält, uppgå de effektiva rusthållen vid rusthållsinfanteriet till ett antal af 2,545, deraf dock 7 ännu icke ingått på ofvannämnda förändring.

Genom nådigt bref den 22 Oktober 1886 behagade Eders Kongl. Maj:t för-

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet. 13

ordna, att uppbörden af ifrågavarande afgifter, hvilka komme att disponeras och redovisas af Arméförvaltningens Intendentsdepartement, skulle försiggå på det sätt, att desamma innehölles vid utbetalning af vederbörande rusthåll tillkommande rustningsunderstöd och lindringsbelopp, samt att sammanlagda beloppet af de sålunda innehållna afgifterna derefter skulle i vederbörande landtränteri Arméförvaltningen tillhandahållas i den ordning, som i nådiga brefvet den 3 Juli

1885 angående förändring i sättet för verkställande af utbetalningar från landtränterierna för Arméförvaltningens räkning vore föreskrifven i fråga om eljest för Förvaltningens räkning till ränterierna inflytande medel; och har Statskontoret, enligt bemyndigande i nyssberörda nådiga bref, i skrifvelse af den 21 December

1886 till Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande meddelat om medlens upptagande i fögderiernas räkenskaper och desammas verificerande i öfrigt erforderliga föreskrifter.

Ifrågavarande afgifter hafva hittills hos Arméförvaltningen redovisats under det å riksstatens fjerde hufvudtitel uppförda reservationsanslag till anskaffande och underhåll af beklädnads-, bevärings-, remtygs- samt häst- och sadelmunderingspersedlar vid det berustade kavalleriet och det berustade infanteriet.

Vid 1888 års riksdag blefvo, med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning, ur titeln till detta anslag uteslutna orden “det berustade infanteriet" af orsak, att den afgift, rusthållarne vid det berustade infanteriet till kronan erlade såsom ersättning för det upphörda åliggandet att sjelfve anskaffa och underhålla soldatens beklädnads- och beväringspersedlar, vore afsedd att utgöra fullständig godtgörelse för kronans utgifter i och för öfvertagandet af persedelvården, samt att vid sådant förhållande anslagets titel vore vilseledande och utgjorde ett bestämdt hinder för den eljest synnerligen önskvärda, af Arméförvaltningen å Intendentsdepartementet förordade åtgärden, att under det nya anslaget till beklädnad och utredning m. m. för indelta infanteriet, Vermlands fältjägarekår och Jemtlands hästjägarekår, som af Eders Kongl. Maj:t hos Riksdagen äskades och af Riksdagen äfven uppfördes i riksstaten från och med år 1889, upptaga och redovisa rusthållarnes vid rusthållsinfanteriet ifrågavarande afgifter.

Riksdagens beslut att såsom tillgång för anskaffande och underhåll af rusthållspersedlarne vid rusthållsinfanteriet anvisa de afgifter, rusthållarne skola erlägga, har, enligt hvad Statskontoret erinrar, till följd, att de för nämnda ändamål erforderliga medelstillgångar komma Arméförvaltningens Intendentsdepartement tillhanda först året näst efter det, för hvilket de utgifter, till hvilkas godtgörande afgifterna äro afsedda, blifvit bestridda. Med afseende härå och då det skulle leda till en ej oväsentlig förenkling i redovisningen, om berörda afgifter, i stället för att såsom nu ingå till Arméförvaltningen, Ange redovisas bland den allmänna kronouppbörden, får jag, efter samråd med Chefen för Landtförsvarsdepartementet, i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t ville, på sätt ock Statskontoret

14 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

tillstyrkt, föreslå Riksdagen, att bland statsverkets ordinarie inkomster måtte i riksstaten, näst efter inkomsttiteln “kavalleriregementenas hästvakansspanmål“, upptagas eu rubrik: af gifter för persedelunderhållet vid rusthållsinfanteriet med belopp, som, beräknadt efter 20 kronor för hvarje af de effektiva numren vid rusthållsinfanteriet, skulle utgöra 50,900 kronor men, för erhållande af jemnt tusental å slutsumman af statsverkets inkomster och med fästad t afseende å antagligheten, att flere eller färre af de rusthållare, som ännu icke ingått på den ifrågavarande förändringen, kunna komma att göra detta inom den närmare framtiden, torde kunna upptagas till 51,000 kronor.

Enligt hvad jag inhemtat, är Chefen för Landtförsvarsdepartementet, under förutsättning af nådigt bifall till denna min hemställan, sinnad att vid föredragning af de frågor, som röra reglering af fjerde hufvudtitelns stat, göra framställning derom, att kostnaderna för anskaffande och underhåll af beklädnads-, bevärings- och remtygspersedlarne vid rusthållsinfanteriet måtte få utgå af anslaget till “beklädnad och utredning in. m. för indelta infanteriet, Vermlands fältjägarekår och Jemtlands hästjägarekår", för ändamålet förhöjdt med ett den beräknade statsinkomsten, 51,000 kronor, motsvarande belopp.

Hvad angår statsverkets ordinarie inkomster i öfrigt får jag, med hänvisning till Statskontorets berättelse, hemställa, att desamma, med undantag af fyroch båkmedel samt skogsmedel, må upptagas till de af Statskontoret föreslagna belopp.

Fyr- och båkmedlen, som under en följd af år i riksstaterna beräknats till

1,200,000 kronor, hafva, enligt hvad Statskontoret anmält, belöpt sig för år 1885 till 1,350,504 kronor, för år 1886 till 1,307,263 kronor och för år 1887 till 1,321,853 kronor, med afseende hvarå, och då samma medel för år 1888 beräknats uppgå till 1,438,263 kronor 14 öre, Statskontoret ansett fyr- och båkmedlen böra i riksstaten för år 1890 upptagas med ett till 1,300,000 kronor förhöjdt belopp. Ehuru den inträffade stegringen i den ifrågavarande inkomsttitelns afkastning otvifvelaktigt i och för sig skulle utgöra tillräcklig grund för den föreslagna förhöjningen, föreligga dock andra skäl, hvilka enligt min tanke för närvarande göra en sådan förhöjning mindre rådlig. Fyr- och båkafgiften, hvilken, såsom bekant, utgör eu å sjöfartsnäringen lagd beskattning, har hittills disponerats uteslutande för sjöfartens egna behof, i det femte hufvudtitelns anslag till lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna i riksstaten upptagits till enahanda belopp med inkomsttiteln fyr- och båkmedel, med rätt för Eders Kongl. Maj:t att för de med anslaget afsedda ändamål använda de å nyssnämnda inkomsttitel uppkommande öfverskott. Då det icke lärer böra ifrågasättas att för statens allmänna behof använda någon del af ifrågavarande af sjöfartsnäringen utgående afgifter, skulle följden af en förhöjning i beräkningen af inkomsttiteln alltså varda en motsvarande förhöjning i omförmälda anslag under femte hufvudtiteln. En dylik anslagsförhöjning synes mig emellertid å ena sidan mindre behöflig, då ju öfverskottet å den

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet. 15

beräknade inkomsten af fyr- och båkmedlen i allt fall kommer det med anslaget afsedda ändamål till godo, men å andra sidan äfven olämplig, vid det förhållande att, innan längre tids erfarenhet blifvit vunnen rörande varaktigheten af den inträdda stegringen i fyr- och båkmedlen, öfverskottet öfver det hittills beräknade beloppet icke torde böra i stat disponeras såsom tillgång för mera stadigvarande behof, hvarjemte möjligen vid fortsatt stegring af ifrågavarande inkomsttitel fråga om nedsättning i afgiftens belopp framdeles torde komma under öfvervägande. Efter samråd med Chefen för Sjöförsvarsdepartementet finner jag mig derföre böra förorda, att inkomsttiteln fyr- och båkmedel bibehålies vid sitt nuvarande belopp,

1.200.000 kronor.

Skogsmedlen äro af Statskontoret beräknade till 1,700,000 kronor eller

100.000 kronor utöfver det belopp, hvartill de upptagits i innevarande års stat. Då jag, i samband med det förslag till reglering af skogsstaten, som torde fä föreläggas Eders Kongl. Maj:t vid behandlingen af de till sjunde hufvudtiteln hörande delar af statsregleringen, har för afsigt föreslå, dels att de afgifter för virkesutsyning å vissa skogar i Kopparbergs och de norrländska länen, hvilka jägmästarne för närvarande ega uppbära, af enskilde, skola i stället erläggas till statsverket och ingå bland skogsmedlen, dels ock att godtgörelse efter vissa grunder skall komma statsverket till godo och redovisas bland skogsmedlen för de till skogsskötseln hörande förrättningar, som af skogsstaten utföras å flertalet ecklesiastika skogar och å de häradsallmänningar, hvilka stå under skogsstatens omedelbara vård, samt den tillökning i skogsmedlen, som häraf kan förväntas uppstå, blifvit beräknad till lägst 72,500 kronor, hemställer jag, under förutsättning af bifall till hvad jag i berörda hänseenden kommer ^tt föreslå, att beräkningen af skogsmedlen i 1890 års stat måtte, utöfver den af Statskontoret föreslagna förhöjning, till en början ytterligare ökas med nyssnämnda belopp, 72,500 kronor. Men härtill kommer äfven, att, sedan Statskontorets berättelse afgafs, Eders Kongl. Maj:t den 7 sistlidne December godkänt upprättadt aftal angående upplåtelse på tolfårig afverkningsrätt af ett större virkesparti inom Norra och Södra Lycksele revir. Af den härför betingade köpeskillingen, 2,201,144 kronor, antages, enligt hvad Domänstyrelsen meddelat mig, minst 225,000 kronor komma att inflyta under år 1890. Om än, med hänsyn till denna virkesförsäljning och i afvaktan på fortgången af skogsuppskattningarne å de nybildade kronoparkerna, den vanliga årsafverkningen i de nämnda två reviren under något eller några år skulle komma att minskas, anser likväl Domänstyrelsen, i betraktande af inkomsternas ökning från andra lappmarksrevir inom Vesterbottens län, skogsmedlen från detta län för år 1890 med all säkerhet kunna beräknas till ett med minst 200,000 kronor ökadt belopp. Äfven från kronoskogar inom andra delar af riket påräknas en icke obetydligt ökad afkastning, i anseende hvartill och med hänsyn jemväl till inträffad förbättring i träkonjunkturerna Domänstyrelsen ansett antagligt, att skogsmedlen år 1890 komma att uppgå till omkring 2,200,000 kronor. Då emeller-

16 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

tid årsafverkningens storlek i någon mån är beroende af kontraktsinnehafvare, torde försigtigheten bjuda, att skogsmedlen, inberäknadt nyssnämnda ersättningar till statsverket för skogsstatens förrättningar i vissa fall till beräknadt belopp af

72,500 kronor, icke uppskattas till högre belopp än 2,000,000 kronor, med hvilken siffra jag alltså hemställer, att inkomsttiteln skogsmedel må i riksstaten för år 1890 upptagas.

Beträffande telegrafmedlen har Telegrafstyrelsen i underdånig skrifvelse den 9 sistlidne November meddelat, att desamma, hvilka beräknats för år 1888 till

1,275,000 kronor och för år 1889 till 1,200,000 kronor, under år 1887 uppgått till 1,229,859 kronor 54 öre men för år 1888, på grund af en ganska betydlig tillväxt i telegrafkorrespondensen, förnämligast den utländska, antagligen komrne att uppgå till minst 1,800,000 kronor. Under erinran att det inländska telegramportot, som nästlidet år utgjort en krona för telegram om högst femton ord med ökning af tjugufem öre för hvarje påbörjadt femtal ord derutöfver, från och med år 1889 komrne att väsentligen förändras, i det jemlikt nådiga kungörelsen den 5 Oktober sistlidet år nämnda porto skulle från och med innevarande års början utgöra femtio öre för telegram om högst tio ord med tillägg af fem öre för hvarje Överskjutande ord, har Telegrafstyrelsen anfört, att det icke vore möjligt att på förhand med någon säkerhet beräkna, hvilken inverkan på inkomsten den beslutade portonedsättningen komrne att medföra. Vid jemförelse med hvad förhållandet varit i åtskilliga främmande länder och särskildt i England och Norge, der förändringar i det inländska telegramportot senast blifvit vidtagna, och der portonedsättningen visserligen till en början verkat, minskning i inkomsten men denna snart nog, och redan innan utgången af det första året efter det lägre portots införande, växt till samma belopp som före portonedsättningen eller ännu mera, skulle det, enligt Telegrafstyrelsens mening, icke vara oegentligt att beräkna telegrafverkets inkomster för år 1890 till samma belopp som det, hvartill de för år 1888 med säkerhet ansåges komma att uppgå. Men, då det icke vore osannolikt, att tillfälliga förhållanden inverkat till åstadkommande af den anmärkningsvärda stegring i telegrafkorrespondensen, som nästlidet år egt rum, och då alltså icke med visshet kunde påräknas, att samma gynsamma förhållanden skulle fortfara äfven under innevarande år och det nästkommande, har Telegrafstyrelsen likasom Statskontoret föreslagit, att telegrafverkets inkomster måtte för år 1890 beräknas till 1,260,000 kronor, i hvilken hemställan jag instämmer.

Bevillningar. Vid Statskontorets beräkning af bevillningarne, som upptagits till samman-

lagdt belopp af 65,900,000 kronor, har jag intet att erinra utan hemställer, att desamma må i riksstaten för år 1890 uppföras till de af Statskontoret föreslagna belopp.

Inkomster- Ehuru jag hemställer, att statsverkets inkomster för år 1890 må med de

naSningtal1 belopp, jag nu föreslagit, få i statsverkspropositionen upptagas i den ordnings-

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet. 17

följd, som hittills varit iakttagen, och likaledes med-den vanliga fördelningen i ordinarie inkomster och bevillningar, torde det tillåtas mig att, likasom vid föregående tillfällen egt rum, låta här inflyta en gruppering af dessa inkomster, som bättre än den sedvanliga uppställningen lemnar en öfversigt af dessa inkomsters olika natur ur finansiel synpunkt och närmare sammanför inkomster af närbeslägtad art.

Denna öfversigt angifver såsom

Statsverkets inkomster:

A. Inkomster, som ej utgöra skatter:

arrendemedel........................................................ kronor 2,700,000: —

skogsmedel...-......................................................... „ 2,000,000: —

jernvägstraflkmedel ............................................ „ 6,500,000: —

postmedel ............................................................ „ 6,900,000: —

telegrafmedel........................................................ „ 1,260,000: —

bötesmedel............................................................ „ 240,000: —

extra uppbörd .................................................... „ 100,000— 19,700,000: —

B. Skatter:

a) allmänna:

tullmedel ................................ kronor 36.000.000: —

br änvinstillverkningsskatt.... hvitbetssockertillverknings-

afgift....................................

stämpelmedel ........................

mantalspenningar ................

bevillning af fast egendom samt af inkomst................

15,000,000: —

350,000: —

3,600,000: —

665,000: —

3,700,000: — 59,315,000: —

b) af viss fastighet:

grundskatt ............................ „ 4,185,000:

kyrkotionde............................ „ 250,000:

kavalleriregementenas häst-

vakansspanmål ................ „ 300,000:

afgifter för persedelunderhållet vid rusthålls-

infanteriet............................ „ 51,000:

Transport kronor 4,786,000: Bill. till Riksd. Prof. 1889. 1 Samt. 1 Afl.

59,315,000:

19,700,000: — B

Riksbankens

vinstmedel.

18 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet

Transport kronor

trosspassevolansafgift............ „

tillfälliga rotevakansafgifter „

soldatvakansafgift ................ „

båtsmansvakansafgift............ „

4,786,000: — 59,315,000: — 26,000: - 68,000: —

110,000: —

305,000: — 5,295,000: -

19,700,000: -

c) särskilda afgifter:

fyr- och båkmedel ................ „ 1,200,000: —

kontrollstämpelmedel............ „ 25,000: —

bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättig- -

heter.................................... _l5*?’00?! ~ 1,575,000: - 66,185,000: -

Summa kronor 85,885,000: —

Vid uppgörandet af statsregleringen för åren 1887 och 1889, då statsverket disponerade öfver ovanligt rikliga tillgångar för utgifternas betäckande, togs ingen del af den å Riksbankens rörelse uppkomna vinst i anspråk för statsverkets behof, men i öfrigt har under en längre följd af år bankovinsten fördelats sålunda, att hälften deraf i jemnadt belopp disponerats för statsverkets utgifter, medan återstående delen stälts till bankens eget förfogande. Då det skäl, som vid nyssnämnda tillfällen föranledt undantag från den i allmänhet följda regeln, nu ej förefinnes, torde såsom tillgång för statsutgifternas bestridande under nu ifrågavarande statsregleringsperiod böra påräknas ungefär hälften af Riksbankens vinst för nästlidet år. Vinsten i sin helhet har, enligt eu från bankofullmägtige mig meddelad uppgift belöpt sig till 2,664,498 kronor 8 öre. Jag hemställer följaktligen, att Eders Kongl. Maj:t må hos Riksdagen göra framställning derom, att af Riksbankens vinstmedel för år 1888 må anvisas för statsverkets behof, att utbetalas vid den tidpunkt under år 1890, Riksdagen bestämmer, ett belopp, som i rundt tal torde sättas till 1,300,000 kronor.

Om, under förutsättning af bifall till hvad jag nu föreslagit, till slutsum-

man af statsverkets ofvan beräknade inkomster ................ kronor 85,885,000:_

lägges

det af mig såsom odisponeradt öfverskott å statsregleringen för år 1886 samt reservationer å anslag till torrläggning af vattensjuka marker beräknade belopp................ ,, 1,638,000:_

af öfverskottet å 1888 års statsreglering .................... „ 3.944,000:_

samt förenämnda belopp af Riksbankens vinstmedel

för år 1888 .................................................................................... „ 1,300,000: —

så erhålles för statsregleringen år 1890 en tillgång afl....... kronor 92,767,000: —

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet. 19

De af föredragande Departementschefen sålunda i afseende å beräkningen af statsverkets ofvan omförmälda tillgångar och dermed sammanhängande ämnen gjorda hemställanden och förslag, i hvilka Statsrådets öfriga ledamöter instämde, behagade Hans Maj:t Konungen gilla och bifalla.

Ex protocollo: Gr. Wilh. Smerling.

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

1 Bil. Litt. A.

Till Konungen.

Jemlik! gällande instruktion åligger det Statskontoret att årligen före den 15 December till Eders Kong!. Maj:t afgifva berättelse om statsverkets inkomster under det sistförflutna året jemte förslag till deras beräknande vid nästföljande statsreglering med hvad mera, som kan tjena till upplysning vid uppgörande af den nådiga propositionen till Riksdagen angående statsverkets tillstånd och behof; och får Stats- Bili. till Puksd. Prof. 1S89. 1 Sami. 1 Afd. 1

2 Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

kontoret berörda nådiga föreskrift för innevarande år härmed i underdånighet fullgöra.

Riksdagens under detta år församlade revisorer hafva verkstält granskning af 1887 års rikshufvudbok jemte öfriga räkenskaper öfver statsverkets och andra allmänna medels förvaltning under samma år; och Statskontoret får i underdånighet hänvisa till innehållet i den berättelse angående statsverkets tillstånd under nämnda år, hvilken före revisionsförrättningens början blifvit af detta embetsverk afgifven och sedermera till revisorerna öfverlemnad. Jemlikt föreskrift i 39 § af Riksdagsordningen skola räkenskaper och öfriga statsverket rörande handlingar för Riksdagens statsutskott hållas tillgängliga för verkställande af den granskning, som vid fullgörande af bemälda utskotts åliggande att utreda och uppgifva statsverkets tillstånd och behof må vara erforderlig.

Beträffande undsättningsfonden afgifver Statskontoret särskild underdånig berättelse, och redovisas för öfrigt förhållandet med denna fond genom räkenskaper och handlingar, som äfvenledes skola hållas statsutskottet tillhanda.

Hvad angår statsverkets inkomster för år 1890, har Statskontoret ansett desamma böra beräknas på sätt bilagda tabell litt. a) utvisar och, enligt hvad tabellen litt. b) ådagalägger, för denna beräkning i allmänhet lagt till grund medeltalen af de senaste tre årens inkomstbelopp, hvil ka åter äro hemtade från de för samma år afslutade rikshufvudböckerna. Vid upprättandet af förslaget till inkomstberäkningen har för öfrigt afseende blifvit fästadt dels derpå, huruvida inkomsterna varit i jemnt stigande eller fallande, dels på de vid vissa titlar förekommande särskilda förhållanden, för hvilka Statskontoret får här nedan i underdånighet närmare redogöra.

Ordinarie inkomster.

Grundskatt. Denna statsinkomst, som, enligt hvad Statskontoret i sin den 6 December sistlidet år afgifna underdåniga berättelse förmält, för år 1886 rätteligen belöpt sig till 4,124,615 kronor, har för år 1887 uppgått till 4,140,203 kronor.

Uti Kongl. förordningen den 11 September 1885 är förordnadt, bland annat, att skattefrälseräntor och kronotionde, som innehades under enskild eganderätt, samt arbets- och hofveriskyldighet till skattesåld kronoegendom skulle, derest anbud derom af vederbörande egare

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

framstäldes inom ett år från kungörelsens utfärdande, för statsverkets räkning på vissa vilkor inlösas, samt att inlösta räntor och kronotionde skulle med iakttagande af de beräkningsgrunder, som gälde för utgörande af kronans räntor och tionde näst före utfärdandet af Kongl. kungörelsen den 11 Maj 1855 angående de i ordinarie räntan ingående persedlars omsättning och förenkling, omsättas enligt föreskrifterna i nämnda kungörelse och Kongl. förordningen den 23 Juli 1869 samt till statsverket utgöras för tiden från räntornas och kronotiondens indragning, hvarvid för desamma skulle gälla enahanda bestämmelser som för annan till staten utgående grundskatt; varande vidare uti nådiga kungörelsen - den 13 Juli 1887 stadgadt, att den genom förstberörda förordning den 11 September 1885 bestämda inlösen af skattefrälseräntor och af kronotionde, som innehafves under enskild eganderätt, skulle fortfarande ega rum, derest vederbörande egare, som ville begagna sig af denna inlösen, derom gjorde anmälan inom utgången af år 1888.

Under antagande att skattefrälseräntor vid innevarande års utgång skulle vara inlösta för åtminstone 3,000,000 kronor, samt att statsverkets behållna inkomst af dylika räntor komme att uppgå åtminstone till 60,000 kronor, blef inkomsttiteln grundskatt i riksstaten för år 1889 upptagen med ett inkomsten för år 1886, ökad med nyssnämnda

60,000 kronor, motsvarande belopp, eller i jemnadt tal 4,185,000 kronor.

Enligt hvad Statskontoret inhemtat, har under tiden till och med den 26 sistlidne November granskning egt rum af till Kammarkollegium inkomna anbud om inlösen af skattefrälseräntor in. in., hvilkas slutsumma dervid exakt uträknats till 2,970,552 kronor, och utgjorde ungefärliga lösesumman för skattefrälseräntor, om hvilkas inlösen anbud vid nämnda tidpunkt blifvit gjorda, men då ej ännu granskats, 3,486 kronor. Jemte förmälan härom samt att i inkomsten af grundskatten för år 1887 ingått inlösta frälseräntor till belopp af omkring 10,000 kronor, hemställer Statskontoret, att ifrågavarande statsinkomst måtte med oförändradt belopp af 4,185,000 kronor uti riksstaten för år 1890 upptagas.

Kyrkofonden är i riksstaten för år 1889 beräknad till 250,000 kronor och har utgjort:

år 1885 ..................................................................... kronor 244,437: —

„ 1886 ..................................................................... „ 241,764: —

„ 1887 ........................................................................ „ 233,636: —

eller i medeltal för dessa tre åren............................. ,, 239,946: —

4 Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

Vexlingarne i beloppet af inkomsten är beroende af markegången, hvarefter kyrkotionde]!, undantagandes den mindre del deraf, som debiteras i Blekinge samt Göteborgs och Bohus län och derstädes löses efter bestämda lägre pris, utgår. Till hufvudsakligaste delen tillfaller denna afgift landskyrkorna, hvarförutan någon del är disponerad för universitetet i Lund med flera inrättningar, och beräkningen af densamma är för statsregleringen af ringa vigt, helst uppkommande brist i inkomsten alltid i det närmaste motsvaras af besparing å de under riksstatens åttonde hufvudtitel vid åtskilliga anslagsrubriker i kolumnen för »indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag, friheter och kyrkotionde» uppförda belopp. Sådan besparing å kyrkotiondeanslagen har för år 1887 uppstått med omkring 28,000 kronor; och hemställer Statskontoret, att kyrkofonden måtte med oförändrad! belopp, 250,000 kronor, i riksstaten för år 1890 upptagas.

Kavalleriregementenas hästvakansspanmål, som på grund af nådiga beslut den 27 December 1873 och den 30 Januari 1874 årligen, intilldess annorlunda kan varda förordnadt, af rusthållen vid det afsutna kavalleriet erlägges med 139,658 kubikfot 4 kannor spanmål, hälften råg och hälften korn, är i riksstaterna för innevarande och nästkommande år beräknad till 300,000 kronor.

Inkomsten, som är beroende af vexlande markegångspris, har utgjort:

för år 1885 ........................................................................ kronor 307,174: —

„ „ 1886...................................................................... „ 296,568: —

„ „ 1887......................................................................... „ 276,992: —

och således under dessa år varit i fallande; men då densamma under ett af dessa år öfverstigit den senast antagna beräkningen och i medeltal för alla tre åren belöpt sig till 293,578 kronor, eller till ett belopp, som icke i någon väsentlig mån understiger denna beräkning, anser Statskontoret, att ifrågavarande inkomsttitel bör upptagas äfven i riksstaten för år 1890 med 300,000 kronor.

Trosspassevolansafgiften, i 1889 års likasom i innevarande och flera föregående års riksstater beräknad till 26,000 kronor, har för år 1887 utgjort 26,480 kronor. Någon förändring i den senast gjorda beräkningen torde icke böra ifrågakomma.

Tillfälliga rotevakansafgifter, beräknade i 1888 års riksstat till

63,000 kronor och uti riksstaten för år 1889 med ett till 68,000 kronor förhöjdt belopp, hafva för år 1887 uppgått till 72,726 kronor. I denna inkomsttitel innefattas, utom afgifter af rusthåll och rotar för uraktlåten rekrytering, jemväl de vid början af år 1878 till statsverket tills vidare indragna afgifterna af åtskilliga till underofficerares aflöning

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse. 5

förut anslagna vakanta rusthåll och rotar. För sistlidet år hafva dessutom i räkenskaperna under denna titel upptagits vakansafgifter af sådana rotar vid båtsmanshållet, hvilka under år 1887, jemlikt Kong!, kungörelsen den 13 Juli samma år angående båtsmanshållets sättande på vakans, fått sig vakanssättning medgifven; kommande afgifterna för dylika rotar att för tiden från och med året näst efter det, hvarunder vakanssättningen medgifvits, i räkenskaperna redovisas under titeln »båtsmansvakansafgift». Beloppet af utgifter af vakanssatta båtsmansrotar, som för år 1887 ingått under nu ifrågavarande inkomsttitel, utgör 796 kronor 80 öre.

Då inkomsten af tillfälliga rotevakansafgifter för år 1887 icke i någon afsevärd mån öfverstigit den senast antagna beräkningen, anser Statskontoret, med hänsyn jemväl dertill att den utaf avgifter för uraktlåten rekrytering bestående delen af inkomsten är vexlande, denna inkomsttitel böra med oförändradt belopp upptagas i riksstaten för år 1890, eller med 68,000 kronor.

Solclatvahmsafgiften är i innevarande års riksstat beräknad till

106.000 kronor, men blef i riksstaten för år 1889, med afseende å tillökning i antalet af sådana rotar, som tillkommit i följd af ökad rotering, uppförd med ett till 110,000 kronor förhöjdt belopp; och anser Statskontoret någon förändring i denna beräkning icke böra för det närvarande ega rum.

Båtsmansvakansafgift. Denna inkomsttitel innefattar afgifter af städernas båtsmanshåll, af sex båtsmansrotar på Visingsö och nio rotar i Södra Möre härad af Kalmar län, af nya båtsmansindelningen i Blekinge, af den nya ordinarie båtsmansroteringen, af utsockne frälsehemman i Halland, samt af de på tioårig vakans satta rusthållen i Blekinge och Södra Möre härad och är i riksstaten för år 1889 beräknad till 260,000 kronor.

Vid 1887 års riksdag beslutades, att då varande båtsmanshållet skulle sättas på vakans samt de derigenom inflytande vakansafgifter, beräknade efter de i lagen om lindring i rustnings- och roteringsbesvären den 5 Juni 1885 bestämda belopp, ingå bland statsverkets inkomster; dock finge vakanssättningen under öfvergångstiden till den i sammanhang dermed beslutade organisationen af en sjömanscorps icke ega rum med mera än eu åttondedel af dåvarande effektiva rotar årligen. Den tillökning i båtsmansvakansafgiften, som med anledning häraf vore att påräkna, har antagits komma att uppgå för år 1888 till

45.000 kronor och för år 1889 till 90,000 kronor.

Enligt den för år 1887 afslutade rikshufvudboken har ifrågavarande inkomst för nämnda år belöpt sig til! 172,739 kronor, hvilken

6 Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

summa, med tillägg af den, efter hvad här ofvan är nämndt, för år 1889 påräknade tillökning, 90,000 kronor, ungefärligen motsvarar den för sistberörda år antagna beräkningen; och torde, med afseende å den ytterligare tillökning i båtsmansvakansafgiften, som, till följd af båtsmansliållets sättande på vakans, kan vara att påräkna för år 1890, denna tillökning beräknad på enahanda sätt som för åren 1888 och 1889, eller till 45,000 kronor, inkomsttiteln »båtsmansvakansafgift» i riksstaten för år 1890 upptagas med ett från 260,000 kronor till 305,000 kronor förhöj dt belopp.

Arrendemedel. Denna inkomst har, enligt rikshufvudböckerna, belöpt sig för år 1886 till 3,076,685 kronor och för år 1887 till 2,762,639 kronor.

I öfverensstämmelse med 1887 års Riksdags beslut täcktes Eders Kongl. Maj:t uti nådigt bref den 13 Juli samma år förordna, bland annat, att arrendatorerna af kronans utarrenderade egendomar skulle, med vissa undantag, å arrendeafgiften för då sistförflutna arrendeår åtnjuta eftergift med tio procent, att afdragas å den del af arrendebeloppet, som då vore obetald, eller, der arrendeafgiften blifvit till fullo gulden, uppbäras kontant, att afkortas å 1886 års arrendemedel. Vidare blef under den 11 derpå följde November i nåder förklaradt, att den, hvilken arrenderat kronoegendom under sådana förhållanden, att han enligt nyssberörda nådiga bref varit berättigad till nedsättning i arrendeafgiften, derest han fortfarande innehaft egendomen, men i anseende till kontraktets förverkande blifvit skild från arrendet, skulle ega att å den honom och hans löftesmän till betalning åliggande skilnaden mellan det utfästa och nuvarande arrendet njuta afdrag med tio procent, beräknade å det utaf honom utfästa arrendet, derest nye arrendatorn ej vore berättigad till nedsättning, men å den nämnda skilnaden, om nye arrendatorn egde njuta afdrag å sitt arrende.

Den sålunda medgifna eftergiften i 1886 års arrenden har, enligt hvad Statskontoret i underdånig skrifvelse den 28 sistlidne Augusti angående riksbokslutet för år 1887 anmält, uppgått till 265,043 kronor 18 öre, hvilket belopp blifvit, efter räkenskaperna, i sistnämnda års rikshufvudbok afkortadt å arrendemedlen för samma år. Med iakttagande häraf visar sig, att statsverkets behållna inkomst af arrendemedlen för år 1886 rätteligen uppgått till endast 2,811,641 kronor 82 öre samt deremot för år 1887 utgjort 3,027,682 kronor 18 öre.

Bland statsverkets arrendemedel debiteras s. k. »skilnadsarrenden» till ej obetydligt belopp. Dessa skilnadsarrenden hafva uppkommit derigenom, att ett stort antal arrendator’ nödgats, merändels i följd af bristande möjlighet att ställa förnyad borgen för arrendeskyldighe-

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse. 7

terna, när den förut aflemnade löftesförbindelsen utlöpt, frånträda sina ai-renden, samt att de egendomar, som af dem innehafts på arrende, derefter för den återstående kontraktstiden upplåtits på nytt arrende, med förbindelse för förre arrendatorn att till kontraktstidens slut erlägga det belopp, hvarmed den nya arrendeafgiften understigit det af honom utfästa arrendebeloppet. Sedan genom nådig kungörelse den 13 Juli 1887 rättighet medgifvits vissa kronans arrendatorer att uppsäga sina arrenden till upphörande den 14 Mars 1889, har Eders Kongl. Maj:t jemlikt nådigt bref den 22 December förstnämnda år funnit godt förklara, att af berörda kungörelse följde, att för egendom, i afseende hvarå den i kungörelsen medgifna uppsägningsrätten begagnats, arrende icke borde efter den 14 Mars 1889 utgå med högre belopp, än som vid ny utarrendering af egendomen betingats, och således skilnadsarrende af föregående innehafvare icke vidare utgöras; och är sedermera af innevarande års Riksdag enligt skrifvelse den 11 sistlidne Maj, med bifall till ett af Eders Kongl. Maj:t derom afgifvet förslag, förklarad!, att utgifvande af skilnadsarrende för kronoegendom, med afseende hvarå rätt till arrendets uppsägning enligt Kongl. kungörelsen den 13 Juli 1887 egt rum, men icke begagnats, må för den tid af arrendeperioden, som den 14 Mars 1889 återstår, förutvarande arrendator efterskänkas, så vidt icke kontraktets förverkande föranledts af vanhäfd.

Enligt hvad ofvan nämnts hafva statsverkets arrendemedel för år 1887 influtit med 3,027,682 kronor 18 öre. En af Domänstyrelsen den 11 sistlidne Maj hit öfverlemnad förteckning upptager under år 1887 i afseende å kronans arrenden vidtagna förändringar, hvilka kunna antagas medföra en minskning uti innevarande års inkomst i förhållande till» föregående årets med omkring 25,000 kronor. Den i högstberörda nådiga kungörelse den 13 Juli 1887 medgifna uppsägningsrätt har, efter hvad Statskontoret inhemta!,, begagnats af 602 kronoarrendatorer. Angående den minskning i arrendeinkomsterna för följande år, som häraf kan blifva en följd, är Statskontoret för det närvarande icke i tillfälle att meddela någon upplysning. Då emellertid inkomsttiteln arrendemedel är i riksstaten för år 1889 upptagen med

2,700,000 kronor, eller med ett belopp, som med omkring 327,000 kronor understiger inkomsten för år 1887, samt det af Riksdagen beslutade efterskänkande af vissa s. k. skilnadsarrenden så mycket mindre kan komma att medföra någon afsevärd minskning i inkomsten, som af hittills debiterade dylika arrenden endast en ytterst ringa del influtit, anser sig Statskontoret sakna anledning att föreslå någon förändrad beräkning af ifrågavarande statsinkomst, utan hemställer, att

8 Inkomstberäkningen:. Statskontorets skrifvelse.

densamma måtte i riksstaten för år 1890 upptagas med oförändradt belopp af 2,700,000 kronor.

Mantalspenningar ne, i innevarande års riksstat beräknade till

650.000 kronor, äro i riksstaten för år 1889 upptagna med ett till

665.000 kronor förhöjdt belopp samt hafva för år 1887 uppgått till 665,777 kronor; lärande desamma få i riksstaten för år 1890 upptagas med det belopp, hvartill de för år 1889 beräknats, eller med 665,000 kronor.

Bötesmedel. I innevarande likasom uti nästkommande års riksstat upptagen med 240,000 kronor, har denna statsinkomst utgjort:

för år 1885 1886 1887

11 V

kronor 232,344: — „ 297,276: —

„ 235,088: —

Enligt hvad Statskontoret i ofvanberörda berättelse den 6 December sistlidet år anmält, innefattades i 1886 års uppbörd 48,495 kronor 59 öre, utgörande kronans andel i böter samt ersättning för bränvinstillverkningsskatt m. m., som genom Allbo häradsrätts utslag den 8 Januari 1886 ådömts eu person för undansnillande af bränvin från skatt. Efter afdrag af denna summa återstå af 1886 års uppbörd 248,780 kronor; hemställande Statskontoret, att inkomsttiteln Bötesmedel måtte äfven i riksstaten för år 1890 beräknas till 240,000 kronor.

Kontrollstämpelmedlen hafva i medeltal för åren 1885—1887 uppgått till 23,517 kronor, hvilken summa endast obetydligt understiger den senast antagna beräkningen, uti hvilken någon förändring alltså icke torde böra ega rum, utan inkomsttiteln i 1890 års riksstat upptagas med oförändradt belopp af 25,000 kronor.

Fyr- och båkmedel äro för år 1889 beräknade till 1,200,000 kronor och hafva belöpt sig:

för år 1885 till 1886 1887

ii

kronor 1,350,504: — „ 1,307,263: —

„ 1,321,853: —

Under innevarande år intill den 1 dennes har denna inkomst, efter hvad Statskontoret inhemtat, utgjort 1,391,882 kronor 7 öre och skulle, i händelse samma uppbörd komme att för December månad debiteras som under motsvarande tid af det nästförflutna året, för innevarande år uppgå till 1,438,263 kronor 14 öre. Vid sådant förhållande och då inkomsten från och med år 1885 öfverstigit 1,300,000 kronor,

,

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

anser Statskontoret, att Fyr- och. båkmedlen kunna för år 1890 i riksstaten med sistnämnda belopp, 1,300,000 kronor, upptagas.

Telegrafmedel. Denna statsinkomst är i .riksstaten för år 1889 upptagen med 1,200,000 kronor och har, enligt hvad Statskontoret inhemta!, af Telegrafstyrelsen för år 1890 beräknats till 1,260,000 kronor, hvilken summa i bilagda tabell uppförts.

Jernvägstrafihnedél. Jemlik! eu från Jernvägsstyrelsen erhållen uppgift kan nettobehållningen å trafikmedlen för år 1890 antagas till

6,500,000 kronor, hvadan jemväl denna summa blifvit i nyss omförmälda tabell upptagen.

Skogsmedlen hafva i riksstaterna för tiden från och med år 1886 beräknats till 1,600,000 kronor och äro äfven i riksstaten för år 1889 upptagna med detta belopp.

Inkomsten har utgjort:

Enligt från Domänstyrelsen erhållen uppgift hafva statsverkets skogsmedel under innevarande års tvenne första qvartal uppgått till 1,758,697 kronor 73 öre, och skulle, i händelse skogsmedelsuppbörden under fjerde qvartalet komrne att motsvara uppbörden under samma tid af sistlidet år, statsverkets skogsmedel för år 1888 således uppgå till mera än 2,070,000 kronor.

Efter hvad Statskontoret, inhemta!, äro sådana aftal om afverkning å kronans skogar träffade, att anledning finnes att antaga, det inkomsten för följande åren kommer att öfverstiga den senast godkända beräkningen. En förhöjning af denna beräkning torde alltså böra ega rum. Då emellertid denna statsinkomst beror af förhållanden, som icke på förhand med någon säkerhet kunna förutses, synes förhöjningen ej böra ske med högre belopp än 100,000 kronor och inkomsttiteln skogsmedel således för år 1890 beräknas till ett mot ofvannämnda medeltal nära svarande belopp af 1,700,000 kronor; hemställande Statskontoret, att denna summa måtte i riksstaten uppföras.

Extra uppbörd. Denna inkomsttitel, som omfattar flera mer eller mindre tillfälliga inkomster, är uti riksstaten för år 1889 beräknad till

100,000 kronor. Efter afdrag från uppbörden för år 1885 dels af 5,355 kronor, som influtit till följd af 1883 års Riksdags beslut om indragit* A. till Riksd. Prot. 1889. 1 Sami. 1 Afd. 2

för år 1885 „ „ 1886 „ „ 1887

. kronor 1,733,711: —

1,690,441

1,652,220: — 1,685,393: —

eller i medeltal för dessa tre åren

10 Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

ning till statsverket af en vid läroverket i Askersund befintlig fond, samt dels af behållningen, 131,470 kronor 73 öre, vid 1884 års slut å den från och med år 1885 till statsverket indragna landshöfdingelöneregleringsfonden utgör inkomsten:

för år 1885 .............................................................. kronor 112,212: —

och då densamma belöpt sig

för år 1886 till ........................................................ ,. 140,608: —

„ „ 1887 „ „ 183,428: —

blifver medeltalet för dessa tre åren........................... ,, 145,416: —

Uti uppbörden för år 1886 ingå hyresmedel för veterinärinrättningens f. d. hus, enligt Kongl. brefvet den 10 april 1885, för tvenne år, eller för åren 1885 och 1886 med omkring 8,000 kronor för hvarje år, hvarförutan under denna inkomsttitel redovisade observationsmedel år 1886 influtit med mera än 25,600 kronor, mot endast 8 å 9,000 kronor under hvart och ett af det närmast föregående och det nästderpåföljda året. Bland inkomsterna under denna titel för år 1887 ingå, bland annat, expropriationsmedel, som de båda föregående åren influtit med omkring 16,000 kronor årligen, till ett sammanlagd! belopp af 63,437 kronor 68 öre samt, på grund af Kongl. brefvet den 29 Oktober 1886, af intressenterna i arbetsföretaget för sänkning af Oppmannasjön och utrifning af vattenverk vid Bäckaskogs kungsgård med 26,265 kronor 60 öre inbetald ersättning för kungsgården af företaget tillskyndade förluster och olägenheter.

Jemte förmälan härom hemställer Statskontoret, att, då inkomsten under förevarande titel är till hufvudsakligaste delen af tillfällig beskaffenhet, någon förhöjning i den senast antagna beräkningen icke måtte, med anledning deraf att inkomsten under de sistförfluten åren öfverstigit denna beräkning, vidtagas, utan att inkomsttiteln “extra uppbörd44 med öförändradt belopp, 100,000 kronor, i riksstaten för år 1890 upptages.

Bevillningar.

Tullmedlen hafva enligt räkenskaperna utgjort:

för år 1885 ,, ,, 1886 1887

11 V

eller i medeltal för dessa tre åren

kronor 33,123,190: — 32,147,858: — 30,637,506: — 31,969.518: —

ii

ii

ii

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse. 11

Med anledning af de utaf innevarande års Riksdag vidtagna väsentliga ändringar i hittills gällande tullagstiftning har Eders Kongl. Maj:t. under den 18 sistlidne Juni faststält ny tulltaxa, att lända till efterrättelse från och med den 1 derpå följde Juli och enligt hvilken nya eller förhöjda tullar blifvit åsätta ett stort antal artiklar, af hvilka import förekommer.

På sätt i Riksdagens skrifvelse den 15 sistlidne Maj angående beräkningen af statsverkets inkomster förmäles, hafva de nya eller förhöjda tullsatserna beräknats lemna omkring 13,150,000 kronor. Härifrån borde dock dragas dels afgifterna för sådana eljest tullpligtiga varor, som, utan att tull för desamma erlägges, från Norge inkomma, uppgående till omkring 750,000 kronor, dels ock beslutade tull-lindringar å kaffe, oljor m. m., hvilka af Riksdagen beräknats till 2,750,000 kronor. Af de åsätta tullarne antogs följa en icke obetydlig minskning i importen, hvarför Riksdagen fann nödig försigtighet bjuda att icke beräkna de ökade inkomster, som ändringarne i tulltaxan kunde medföra, till mer än 7,500,000 kronor; och då Riksdagen på anförda grunder vidare ansåg sig ej böra beräkna tullinkomsterna af dittills gällande tullsatser till högre belopp än det af Statskontoret i ofvanberörda berättelse föreslagna, eller 28,500,000 kronor, blefvo tullmedlen för år 1889 beräknade till 36,000,000 kronor.

Enligt meddelande från Genei'altullstyrelsen har den debiterade tulluppbörden från innevarande års början intill den 1 December uppgått till 34,974,658 kronor 50 öre. Då uppbörden under innevarande månad med säkerhet kan antagas uppgå åtminstone till samma belopp som under December månad sistlidet år, eller till 1,761,090 kronor 99 öre, skulle tulluppbörden för år 1888 belöpa sig till minst 36,735,749 kronor 49 öre.

Oaktadt de beslutade tullförhöjningarne, såsom ofvan nämnts, trädt i kraft först den 1 sistlidne Juli, skulle årets debiterade tulluppbörd således komma att öfverstiga det belopp, hvartill den beräknats uppgå lör år 1889. Med afseende likväl dels derå att ofvan omförmälda tulllindringar å kaffe, oljor m. m. först med ingången af nästkommande år vinna tillämplighet samt dels å den minskning i importen, som af Riksdagen antagits blifva en följd af tullförhöjningarne, lärer någon förändring i ofvanberörda beräkning nu icke höra ifrågasättas; hemställande Statskontoret alltså, att inkomsttiteln “tullmedel41 måtte i riksstaten för år 1890 upptagas med oförändradt belopp af 36,000,000 kronor.

Postmedlen äro, på sätt Statskontoret inhemta!, för år 1890 af

12 Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

Generalpoststyrelsen beräknade till 6,900,000 kronor, hvadan denna summa blifvit å bilagda tabell uppförd.

Bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter hafva, med afdrag af upphörda afgifterna för gåfva, testamente, fideikommiss, arf och fynd, utgjort:

för år 1885 .......................................-........................ kronor 328,945: —

„ „ 1886 ................................................................ „ 314,171: —

samt belöpt sig:

för år 1887 till .......................................................... » 317,973.

Med afseende å 1887 års Riksdags beslut om förhöjning af bevillningsafgiften af bankbolag med sedelutgifningsrätt från två till tre kronor för hvarje tusen kronor af det högsta belopp af bankens sedlai, som på en gång under nästföregående året varit utlemnade i rörelsen, blef denna inkomsttitel, som i 1888 års riksstat är uppförd med 300,000 kronor, i riksstaten för nästkommande år beräknad till. 350,000 kronor; lärande densamma äfven för år 1890 få beräknas till sistnämnda belopp, eller 350,000 kronor.

Stämpelmedel äro uti innevarande års riksstat uppförda med

3,400,000 kronor.

Inkomsten har utgjort:

för år 1885 1886 1887

kronor 3,625,956: — „ 3,814,859: —

„ 3,727,086: —

Uti ofvanberörda berättelse af den 6 December sistlidet år anförde Statskontoret, att den under tiden intill 1886 års utgång inträffade tillökning i denna statsinkomst till en väsentlig del torde hafva uppkommit genom stämpelafgift vid beviljade lagfarter å fast egendom, hvaraf försäljningar i stort antal under senaste åren egt rum, samt att, om än vid förändrade förhållanden en något minskad inkomst kunde vara att emotse, Statskontoret dock, vid det förhållande att stämpelmedlen (stämpelmedel och stämpelafgift för spelkort) sedan år 1882 vant i stigande och redan år 1884, tillsammans med den från och med påföljda år mot stämpel utbytta testamentsbevillningen,. öfverstigit

3,500,000 kronor, ansåg denna inkomsttitel böra med ett till 3,500,000 kronor ökadt belopp i riksstaten för år 1889 uppföras, och blef den af Statskontoret sålunda föreslagna beräkningen gillad.

Under år 1887 hafva stämpelmedlen öfverstigit den senast antagna

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

beräkningen med ej mindre än 227,086 kronor. Ehuru denna omständighet till ej ringa del torde vara föranledd af det förhållande, som, enligt hvad ofvan är berördt, antagits utgöra orsaken till den under föregående år uppkomna tillökningen, anser Statskontoret dock, att, då ifrågavarande statsinkomst icke under något af de trenne sistförfluten åren understigit 3,600,000 kronor, stämpelmedlen böra i riksstaten för år 1890 upptagas med ett till 3,600,000 kronor förhöjdt belopp.

Bränvinstillverkningsskatt. Enligt räkenskaperna har bränvinstillverkningen i riket utgjort i jemnt tal:

ar

1886 1887

liter

33,081,939

35,310,799

38,400,683

38,171,077

34,454,382

35.883,776.

utgörande medeltalet för femårsperioden ..................

En från Finansdepartementets kontroll-och justeringsbyrå erhållen uppgift utvisar, att innevarande års tillverkning intill den 1 i denna

månad uppgått till ........................................................... liter 24,314,753,6

och om härtill lägges tillverkningen under December månad sistlidet år............................................................

skulle, under förutsättning att sistnämnda litertal

5,229,043

komme att motsvara tillverkningen för samma månad

innevarande år, detta års tillverkning blifva ........... liter 29,543,796,6.

Å nederlag qvarliggande obeskattadt bränvin uppgick enligt uppgifter från ofvannämnda byrå:

den 1 December 1887 till ................................... liter 9,247,133

den 2 Januari innevarande år till .................... „ 11,162,447,8

och den 1 dennes till .............................................. „ 5,454,322*4.

Den till statsverket kontant influtna tillverkningsskatten för till förbrukning från brännerier och allmänt nederlag utlemnadt bränvin utgjorde:

år 1883 ...................................................... kronor

„ 1884 ..........................

„ 1885 ............................. ”

„ 1886 ............................................................. ”

ii 1887 ............................... kronor 12,701,534: 5 2

efter afdrag af under året restituerade öfverlevereringar för föregående år ........................................._ „ 3,398: 2o

eller i jemnt krontal......................................................... 12,698.136:

11,626,756

13,907,435

14,900,546

14,035,002

14 Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

Genom nådig kungörelse den 28 sistlidne Mars har Eders Kongl. Maj:t förordnat, bland annat, att för bränvin, tillverkadt inom landet, skäll efter afdrag af två procent, som äro skattefria, tillverkaren påföras skatt med 50 öre för hvarje liter af normalstyrka samt att denna förhöjning af bränvinstillverkningsskatt skulle träda i kraft den 3 April 1888, dock med iakttagande att dittills gällande skatt af 40 öre för litern finge erläggas ej mindre för det bränvin, som vid den tid, då den förhöjda skatten trädde i kraft, redan vore disponerad^ än äfven, så vida betalning erlades före den 1 Oktober 1888, för det bränvin, som vid tiden för den förhöjda tillverkningsskattens trädande i kraft obeskattadt qvarlåge å bränvinsnederlag eller allmänt nederlag..

Enligt från ofvannämnda byrå meddelad upplysning har tillverkningsskatt blifvit under innevarande år intill den 1 dennes erlagd:

för 26,006,865,7 liter å 40 öre med ............ kronor 10,402,746: 27

Under förutsättning att lika myckenhet bränvin blefve under innevarande månad beskattad som under samma månad sistlidet år, eller 3,133,736 liter, skulle inkomsten för December

månad komma att utgöra..................................• n_1,566,868:

och för innevarande år belöpa sig till .................. kronor 14,211,356: 9 7,

hvarifrån dock bör dragas beloppet af den i Kongl. förordningen den 13 Juli 1887 medgifna restitution för bränvin, som göres till förtäring obrukbart för att användas för tekniskt eller vetenskapligt ändamål, och hvilken restitution, enligt hvad det vid den nådiga propositionen till Riksdagen den 13 Maj 1887 med förslag till nyssnämnda förordning bifogade utdrag af samma dags protokoll öfver finansärenden gifver vid handen, kan beräknas till mera än 272,000 kronor.

Uti underdåniga berättelsen den 6 December sistlidet år ansåg Statskontoret bränvinstillverkningsskatten icke böra i riksstaten för år 1889 uppföras till högre belopp än 12,500,000 kronor, motsvarande efter 40 öres skatt pr liter en förbrukning af omkring 31,400,000 liter.

Den omständighet, att bränvinet genom ofvanomförmälda skatteförhöjning blifvit fördyradt, torde emellertid förorsaka minskning i förbrukningen deraf. Med fästadt afseende såväl derå som å den inom landet allt mer tilltagande nykterhetsrörelsen fann Riksdagen sig icke kunna beräkna för år 1889 en större konsumtion än af 30,000,000 liter, motsvarande en skatt af 15,000,000 kronor.

å 50 öre

4,483,485,4

„ 2,241,742: 7 0

kronor 12,644,488: 97.

eller för 30,490,351,1 liter

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse. 15

Den under år 1887 inbetalda skatten motsvarar en förbrukning af något mera än 31,700,000 liter.

Enligt hvad ofvan anförts skulle skatt kunna antagas under innevarande år blifva inbetald för mera än 33,600,000 liter. Att sistnämnda qvantitet skulle blifva under detta år förbrukad, kan emellertid ej med säkerhet antagas, helst otvifvelaktigt är, att en del af det före den 1 Oktober å nederlag qvarliggande bränvinet blifvit, sedan skatt å 40 öre på liter derför erlagts, ånyo efter sistnämnda dag å nederlag iufördt. Vid sådant förhållande och då i allt fall den med skatteförhöjningen afsedda verkan, eller bränvinets fördyrande och deraf föranledda minskad förbrukning deraf, ännu icke kunnat göra sig gällande, anser Statskontoret sig icke nu böra ifrågasätta någon förändring i den senast antagna beräkningen af denna statsinkomst, utan hemställer, att bränvinstillverkningsskatten måtte i riksstaten för år 1890 upptagas med oförändradt belopp af 15,000,000 kronor.

Hvitbetssockertillverkningsafgiften, i innevarande års riksstat beräknad till 200,000 kronor, är i riksstaten för år 1889 uppförd med

250,000 kronor och har uppgått:

för år 1885 till.................................................... kronor 384,263: —

» » 1886 „ ......................................................... „ 323,020: —

„ „ 1887 „ ....................................................... „ 346,282: —

eller i medeltal för dessa tre åren till ..................... „ 351,188: —

Enligt uppgift från nyssnämnda byrå har denna afgift under

innevarande år intill den 1 dennes inbragt ......... kronor 421,265: 12

och under antagande att inkomsten för December

månad detta år kommer att uppgå till enahanda

belopp som för nämnda månad sistlidet år, eller ... „ 93,947:12

skulle uppbörden för innevarande år belöpa sig till kronor 515,212:24.

En förhöjning af beräkningen af denna statsinkomst synes sålunda böra ega rum, och får Statskontoret i detta afseende hemställa, att inkomsttiteln »Hvitbetssockertillverkningsafgift» måtte för år 1890 beräknas till samt i riksstaten för samma år uppföras med ett medeltalet för åren 1885—1887 nära motsvarande belopp af 350,000 kronor.

Bevillning af fast egendom samt af inkomst har enligt rikshufvudböckerna utgjort:

för år 1885 „ „ 1886 ,. „ 1887

kronor 3,836,142: — „ 3,741,670: —

„ 3,739,472: —

16 Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

Till följd af den med år 1885 vidtagna förändring i tiden för räkenskapernas afsilande kunde ej, på sätt i Statskontorets oftanämnda underdåniga berättelse den 6 December sistlidet år förmälts, i 1885 års rikshufvudbok redovisas för andra afkortningar å statsverkets inkomster än dem, som egt rum under tiden mellan uppbördsårets början den 1 Maj och kalenderårets slut den 31 December, då räkenskaperna afslutades. Om det först genom de under följande året afgifna summariska räkningarne bekantgjorda förhållandet med afkortningarne å 1885 års debiterade uppbörd och å densamma uppkomna restantier ingå i beräkningen, visar sig, att ifrågavarande bevillning för nämnda år influtit med 3,751,552 kronor 65 öre.

Ifra gavarande bevillning är i riksstaten för år 1889 beräknad till

3.600.000 kronor. Inkomsten har under hvart och ett af de tre sistförflutna åren öfverstigit denna beräkning med belopp, vexlande mellan

139.000 och 151,000 kronor; och anser Statskontoret denna inkomsttitel kunna i riksstaten för år 1890 upptagas med ett till 3,700,000 kronor förhöj dt belopp.

Beträffande resultatet af 1887 års statsreglering är af Statskontoret i underdånig skrifvelse den 28 sistlidne Augusti anmäldt, att å statsverkets inkomster samt ordinarie och extra förslagsanslag uppstått

en nettobrist af ......................................................... kronor 5,003,803: Öl

hvarifrån dock borde afräknas:

öfverskott från myntverket för år 1887, enligt Kongl. brefvet den

5 Maj 1882, ................................ kronor 21,000: —

af postverkets reserverade medel ....................................................... „ 176,444: 55

odisponerade behållningar å eu del extra statsanslag, enligt särskilda

Kongl. bref, ............................... „ 52,663: 3 5

dito å dito till följd af anslagens upptagande i riksstaten till jemnt

* krontal ..................................'.......... „________________________2:58 250,110:48

så att bristen i sin helhet endast uppginge till kronor 4,753,692: 53.

Vidare blef i samma underdåniga skriivelse förmäldt, att bristen i 1887 års statsreglering till hufvudsakligaste delen uppkommit genom de i samma års rikshufvudbok verkstälda afkortningarne af statsverkets

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse. 17

fordran för skatt å bränvin, som vid 1886 års slut var qvarliggande å.nederlag, samt af den jemlikt Kongl. brefvet den 13 Juli 1887 medgifna nedsättning med tio procent i en del af 1886 års till statsverket ingående arrenden jemte den enligt Kongl. brefvet den 11 derpå följde November föreskrifna eftergift i de s. k. skilnadsarrendena; att dessa afkorta in gar uppgått, den förstnämnda till 3,944,368 kronor 9 öre och den sistnämnda till 265,043 kronor 18 öre;

att, om från ofvannämnda brist.............................. kronor 4,753,692: 5 3

afdrages sammanlagda beloppet af nyssberörda af-

kortningar, eller .......................................................... „ 4,209,411: 2 7

den i öfrigt å 1887 års statsreglering uppkomna

bristen visade sig hafva uppgått till ........................ kronor 544,281: 2 6-

att af öfverskott å föregående årets eller 1886 års statsreglering ännu vore. odisponeradt ett belopp af 1,530,505 kronor 31 öre, samt att behållningen, enligt 1887 års rikshufvudbok, å fonden för reserverade

medel vid .1887 års utgång .................................... kronor 9,041,812:78

utvisade vid jemförelse med de såsom tillgångar för 1888 och 1889 årens statsregleringar i samma års riksstater gjorda anvisningar: i 1888 års riksstat:

öfverskott å statsregle-

ringen för år 1885...... 8,493,000: —

dito från postverket ... 300,000: — 8,793,000: —

i 1889 års riksstat:

öfverskott af stat.sregleringen för år 1886 och föregående år samt öfverskott från postverket........................... 3,472,000: —

Summa kronor 12,265,000: — en. statsbrist, till belopp motsvarande skilnaden emellan

bristen i 1887 års statsreglering.................. 4,753,692:53

och den odisponerade andelen af öfverskott å statsregleringen för år 1886 ................... 1,530,505:31

eller af .............................................................................. kronor 3,223,187: 2 2

Summa kronor 12,265,000: —

Bih. till Riksd. Prof. 1889. 1 Sami 1 Afd.

18 Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

Utaf de för åren 1885, 1886 och 1887 med 100,000 kronor för hvardera året anvisade anslag till understödjande medelst anslag utan återbetalningsskyldighet af torrläggning utaf sådana vattensjuka marker,

som, utan att kunna med fördel odlas, sprida frostskador öfver omgifvande nejd, äro odisponerade:

i gg5 ......................................... kronor 23,560: —

1886 ........................................ » 29,810:-

„ „ „ „ 1887 ......................_................... -71--

utgörande sammanlagda beloppet af de å dessa an-

slag sålunda uppkomna reservationer .................. kronor 108,165.-

hvilken summa kan för en blifvande statsreglering disponeras.

af anslaget för år

ii ii

Stockholm den 6 December 1888.

Underdånigst:

ADB. ANDERSON.

AUG. HÄGGBLADH.

L. W. RIBEN. C. DRAKE.

Föredragande.

C. Kinberg.

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

19 Bil. Lilt. a.

Statsverkets inkomster.

20 Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

Statsverkets

inkomster.

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

21 Bil Litt. b.

Bih. till Riksd. Brok 1889. 1 Sami 1 Afd.

Utgifterna.

Första hufvudtiteln.

Utdrag af protokollet öfver ftnansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms slott den 12 Januari

1889.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Friherre Bildt,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve Buren svärd,

Statsråden: Herr Lovén,

Friherre von Ötter, von Krusen stjern a,

Wennerberg,

Friherre Palmstierna,

Friherre von Essen,

Örbom,

Friherre Åkerhielm.

Chefen för Finansdepartementet, Statsrådet Friherre von Essen anförde vidare:

Beträffande regleringen af första hufvudtiteln hemställer jag, att i propositionen angående statsverkets tillstånd och behof må för denna hufvudtitel beräknas enahanda belopp, som nu finnes å ordinarie stat dertill anvisadt, eller 1,338,000 kronor.

Bih. till Rilcsd. Prof. 1889. 1 Sand. 1 Afd.

2 Första hufvudtiteln.

Hvad departementschefen sålunda föreslagit täcktes, enligt det öfriga statsrådets tillstyrkande, Hans Maj:t Konungen i nåder gilla.

Ex protocollo:

G. Willi. Smerling.

STOCKHOLM, ISÅAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1889.

1 Andra hufvudtiteln.

Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms slott Lördagen den 12 Januari 1889,

i närvaro af:

Hans Excellens Herr Statsministern Friherre Bildt,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve Ehrensvärd, Statsråden: Herr Lovén,

Friherre von Otter, von Krusenstjerna,

Wennerberg,

Friherre Palmstierna,

Friherre von Essen,

Örbom,

Friherre Åkerhielm.

Departementschefen Statsrådet Örbom föredrog de frågor, som rörde regleringen af andra hufvudtitelns stat, och yttrade dervid beträffande:

Ordinarie anslag.

Fångvården.

Enligt nu gällande riksstat utgöra anslagen under denna titel:

Fångvårdsstyrelsen ............................................................................. 59,500:_

Fångars vård och underhåll:

Bestämdt anslag ................................................... 490,800: —

Förslagsanslag ...................................................... 1,159,200:— 1,650,000: —

Transport 1,709^500:”^

Bih. till Likså. Prof. 1889. 1 Sami. 1 Afd. 1

2 Andra hufvudtiteln.

Transport 1,709,500: —

Ålderstillägg för en del vid Fångvårdsstyrelsen och fångvården an-

stälde embets- och tjensteman, förslagsanslag .......:................... 45,000: —

Vård och underhåll af läns- och kronohäkten, reservationsanslag...... 30,000: —

Kronor 1,784,500: —

I fråga om anslaget till Fångvårdsstyrelsen och reservationsanslaget för vård och underhåll af läns- och kronohäkten har jag ej att föreslå någon förändring.

[1.] Beträffande det bestämda anslaget till fångars vård och underhåll före-

aftöne^för kommer, att> enligt hvad Fångvårdsstyrelsen meddelat, Direktören vid förra straffdirelctörsbe- fängelset i Varberg, Löjtnanten i armén Frey Bogren — hvilken efter nämnda ^vid1 förra fan§elses indragning på grund af Styrelsens förordnande bestridt direktörsbefattstrafängehet ningen vid länsfängelset i Mariestad och derunder, jemlikt Eders Kongl. Maj:ts i Varberg. besiut den 9 Januari 1882 och den 25 Juli 1884, fortfarande fått uppbära det å straffängelsets i Varberg stat uppförda löneanslag för direktören, utgörande i lön och arfvode tillsammans 3,300 kronor, mot det aflöningen för direktörsbefattningen i Mariestad statsverket besparats — aflidit den 19 Januari 1888 och att följaktligen förutnämnda löneanslag 3,300 kronor kan indragas.

Jag hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen, att det såsom aflöning åt direktören vid förra straffängelset i Varberg i gällande lönestat uppförda [belopp 3,300 kronor må derifrån uteslutas och bestämda anslaget till fångars vård och underhåll följaktligen med motsvarande belopp minskas.

[2.] De vid fångvården anstälde fanjunkare, underofficerare, vaktmästare och

AförlenSdelt andra tm betjeningen hörande personer uppburo till och med år 1882 sina betjente vid löner af förslagsanslaget till fångars vård och underhåll, men i anledning af nådig fångvården. proposition j ämnet, föranledd af en utaf Fångvårdsstyrelsen gjord framställning, faststälde nämnda års Riksdag ny lönestat för 5 fanjunkare, 30 underofficerare, 17 vaktmästare vid länsfängelserna, 16 förste konstaplar vid läns- och kronofängelserna, 200 konstaplar vid straffängelserna, 150 konstaplar vid läns- och kronofängelserna samt 58 fånggevaldiger, hvarjemte Riksdagen beslöt att lönerna för dessa tjenstebefattningar skulle öfverföras från förslagsanslaget för fångars vård och underhåll till det bestämda anslaget. Jemväl föreskrefvos, dels i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad i andra likartade fall stadgas och dels särskildt med afseende på fångvårdens behof, vissa vilkor för åtnjutande af de nya löneförmånerna, hvarförutom bestämdes att den pensionsrätt å allmänna indragningsstaten, som i följd af lönernas uppförande å ordinarie stat tillkomme dessas innehafvare, skulle inträda vid uppnådda 65 lefnads- och 35 tjenstår, derest löntagaren minst 20 år innehaft ordinarie tjenst på fångvårdens stat.

Andra hufvudtiteln.

3 Under erinran hurusom Fångvårdsstyrelsen i den underdåniga framställning, som föranledde ofvan omförmälda proposition till 1882 års Riksdag, framhållit vigten deraf att, till vinnande och bibehållande i fångvårdens tjenst af en duglig bevakningspersonal, lönerna för denna uppfördes å ordinarie stat, men att, då, särskild t hvad vaktkonstaplarne anginge, icke någon af dessa borde erhålla ordinarie anställning, innan han efter någon tids tjenstgöring aflagt nöjaktiga prof på duglighet och lämplighet i tjensten, Fångvårdsstyrelsen i sitt då afgifna förslag till lönestat upptagit aflöning endast för en del af ifrågavarande betjente, har nu Styrelsen vidare anfört, att under tillämpningen af 1882 års lönestat behof visat sig af någon tillökning i antalet af de å densamma anvisade lönerna. Under det nemligen denna stat upptog^ löner till 17 vaktmästare, 16 förste konstaplar och 150 konstaplar vid läns- och kronofängelserna, hvilket sistnämnda slags betjente år 1882 utgjorde 168, eller 18 utom de å staten uppförda, vore för närvarande vid dessa fängelser anstälde 18 vaktmästare af den klass, som i staten afsåges, samt 17 förste konstaplar och 177 konstaplar, deribland icke inräknade 7 konstaplar, som blifvit anstälde vid de med vissa länsfängelser förenade tvångsarbetsanstalter.

Detta förhållande, som hufvudsakligen förorsakats af tillökning i bevakningspersonalen vid det tillbyggda kronohäktet å Långholmen samt anställande af två konstaplar vid det nya kronohäktet i Pajala, hade, fortsätter Fångvårdsstyrelsen, haft till följd, att de vid läns- och kronofängelserna anstälde betjente icke i den mån, som ursprungligen varit afsedd, kommit i åtnjutande af de fördelar, som vore förenade med anställning å ordinarie stat. Då vid dessa fängelser årligen afginge omkring 10 konstaplar, men antalet af de utom riksstaten erforderliga utgjorde 27, kunde en tid af flera år åtgå, innan på försök anstäld konstapel, som visat sig duglig för tjensten, vunne anställning å ordinarie stat. En ändamålsenlig rättelse härutinnan skulle vinnas genom uppförande å sådan stat af löner till ytterligare 15 konstaplar vid läns- och kronofängelserna, hvarigenom försökstiden för dylik konstapel kunde nedsättas till omkring ett år. Vidkommande den vaktmästaretjenst och den förste konstapelstjenst, till hvilka, enligt hvad ofvan vore anfördt, aflöning utginge från förslagsanslaget, tilläte Styrelsen sig framhålla att, då till dylika tjenstår endast kunde befordras sådana personer, som aflagt nöjaktiga prof på duglighet i fångvårdens tjenst, anledning saknades att icke uppföra jemväl nämnda två tjenstår å ordinarie stat.

Med stöd af hvad sålunda anförts, har Styrelsen hemstält att å bestämda anslaget till fångars vård och underhåll måtte anvisas löner, enligt förut gällande grunder, till, utom de å anslaget förut uppförda, ytterligare 1 vaktmästare, 1 förste konstapel och 15 konstaplar vid läns- och kronofängelserna, samt att det belopp, hvarmed i följd häraf det bestämda anslaget behöfde ökas, måtte dit öfverföras från förslagsanslaget.

Instämmande i hvad Fångvårdsstyrelsen sålunda hemstält och under

4 Andra hufvudtiteln.

erinran att den rätt till pension å allmänna indragningsstaten, som i följd af nu ifrågasatta befattningars uppförande å ordinarie stat skulle tillkomma dessa befattningars innehafvare, utan särskild föreskrift lärer på grund af 1882 års Riksdags beslut blifva beroende af enahanda vilkor, som då stadgats i fråga om pensionsrätt för innehafvarne af de i nämnda års aflöningsstat upptagna tjenstebefattningar, tillstyrker jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att, såsom tillägg till den af 1882 års Riksdag faststälda aflöningsstat fölen del af bevakningspersonalen vid fångvårdsanstalterna, godkänna följande

Kronor 10,550: —

med förklarande, att innehafvarne af dessa tjenstebefattningar ega uppbära två ålderstillägg, hvartdera å 50 kronor, det ena efter fem, det andra efter tio års tjenstgöring; äfvensom att, för åtnjutande af de med befattningarne förenade förmåner, skola gälla enahanda vilkor och förbehåll, som föreskrifvits för innehafvare af lön å 1882 års stat;

Höjning af bestämda anslaget till fångars vård och underhåll må ökas med sam-

bestämda an- manlagda beloppet af förenämnda löner och tjenstgöringspenningar 10,550 kroslaget till fän- nor. sam^ gars vard och underhäll.

. N

Minskning af förslagsanslaget Ull fångars värd och underhåll.

.. t5.]

Ändring af rubrik i 1882 års aflöningsstat.

att förslagsanslaget till fångars vård och underhåll må minskas med den föreslagna nya lönestatens belopp 10,550 kronor. I

I sammanhang med framställningen om öfverförande å ordinarie stat åt nyss omförmälda tjenstebefattningar har Fångvårdsstyrelsen fäst uppmärksamheten derå, att, sedan Eders Kongl. Maj:t i nådigt bref den 19 Mars 1888 medgifvit, att centralfängelset i Landskrona finge förändras till en tvångsarbetsanstalt, den

Andra hufvudtiteln.

i 1882 års aflöningsstat för 200 af deri upptagna befattningar använda benämning “konstapel vid straffängelserna“ borde förändras, så att densamma omfattade jemväl konstapelsbefattningarne vid Landskrona tvångsarbetsanstalt, hvilka befattningars innehafvare samtlige blifvit försedda med konstitutorial till löner å förenämnda aflöningsstat.

Med anledning häraf hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att den uti 1882 års faststälda aflöningsstat för en del af bevakningspersonalen vid fångvårdsanstalterna förekommande benämning å 200 af de i staten upptagna befattningar: “konstapel vid straffängelserna“ må förändras till: “konstapel vid centralfängelse eller tvångsarbetsanstalt1-'.

Vidare har Fångvårdsstyrelsen hemstält att framställning måtte göras till Riksdagen om höjande af förslagsanslaget för ålderstillägg med 3,000 kronor; men denna hemställan har jag ansett mig sakna skäl att tillstyrka.

Bifallas mina här ofvan gjorda framställningar, kommer:

bestämda anslaget till fångars vård och underhåll, som nu utgör 490,800 kronor och som skall minskas med 3,300

kronor men ökas med 10,550 kronor, att uppgå till........ kronor 498,050: —

förslagsanslaget till fångars vård och underhåll, som nu utgör 1,159,200 kronor, men som skall minskas med 10,550 kronor, att upptagas till .......................................................... ., 1,148,650: —

samt

fångvårdsanslaget i sin helhet, som för närvarande uppgår till 1,784,500 kronor, att utgöra..................................... „ 1,781,200: —

utvisande en nedsättning af 3,300 kronor eller samma belopp, hvartill direktörsaflöningen vid indragna straffängelset i Varberg uppgått.

Öfrsga ordinarie anslag.

Beträffande dessa har jag icke att föreslå någon annan förändring än att, JO.] för jemnande af hufvudtitelns slutsumma, förslagsanslaget till skrifmaterialier ^

och expenser, ved m. in. höjes med 36 kronor från nuvarande beloppet 64,112 skrifmateriakronor till 64,148 kronor. her m' m'

Extra anslag.

I öfverensstämmelse med hvad under föregående år egt rum, hemställer [7.] jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen äska att på extra stat för år Krigshofrät- 1890 måtte anvisas 5,000 kronor till arfvoden åt Krigshofrättens ordförande och tre militära ledamöter.

6 Andra hufvudtiteln.

Då sistlidet års Riksdag beviljade enahanda anslag till Krigshofrätten för innevarande år, framstälde Riksdagen tillika den anhållan, att Eders Kongl. Maj:t täcktes vid utarbetande af förslag till ny rättegångsordning låta till behandling företaga jemväl frågan om Krigshofrättens indragning eller ombildning.

Med anledning häraf anser jag mig böra erinra, att Eders Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 25 Maj 1888 anbefält Nya Lagberedningen att, när framdeles ifrågakomme att utarbeta förslag till ny domstolsförfattning, i sammanhang dermed taga under öfvervägande frågan, huruvida Krigshofrätten borde indragas eller ombildas, äfvensom att Eders Kongl. Maj:t med hänsyn härtill den 31 sistlidne December beslutat, att krigshofrättsrådsembetet, hvilket den 28 nästföregående September genom dåvarande innehafvarens afgång blifvit ledigt, icke skulle för närvarande återbesättas, utan tills vidare och intilldess annorlunda blefve bestämdt upprätthållas på förordnande.

Likaledes hemställer jag, att till bestridande af kostnaderna för Nya Lagberedningen under år 1890 må begäras samma belopp, som för innevarande år finnes i sådant afseende anvisadt, eller 40,000 kronor.

Beredningen har angående sin verksamhet under år 1888 afgifvit en redogörelse, som, för att komma till Riksdagens kännedom, torde få biläggas detta protokoll.

[9.1 Hos Eders Kongl. Maj:t har styrelsen för Föreningen till minne af Konung

Monienmd 0iäcar 1 och Drottning Josefina, enligt Föreningens uppdrag, anhållit, att till fort- Hall. satt förräntande och afbetalning å den skuld, Föreningen måst ikläda sig för erforderliga anordningar vid sin å egendomen Hall inrättade uppfostringsanstalt för ungdom, som hemfallit åt gröfre brott och vanart, Eders Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen utverka ett anslag för år 1890 till enahanda belopp, som förhvartdera af åren 1884—1889 blifvit Föreningen såsom understöd beviljadt, eller 15,000 kronor.

Till upplysning så väl om användandet af de för år 1888 till ifrågavarande ändamål anvisade statsmedel som angående Föreningens verksamhet samt dess och kolonien Halls ekonomiska ställning, har styrelsen åberopat af Föreningens revisorer och styrelsen afgifna berättelser angående förvaltningen under senaste räkenskapsåret från och med den 1 Juli 1887 till den 1 Juli 1888.

Innan jag går att närmare redogöra för innehållet i dessa berättelser, torde det tillåtas mig erinra om följande förhållande.

Vid beviljande af understödet åt kolonien Hall för innevarande år, 15,000 kronor, uttalade Riksdagen tillika den önskan, att, om möjligt, hela beloppet måtte användas till afbetalning af koloniens kapitalskuld. Detta Riksdagens beslut meddelades Föreningens styrelse medelst nådig skrifvelse den 25 Maj 1888, och i samma skrifvelse stälde Eders Kongl. Maj:t ofvanberörda, af Riksdagen an-

[8.]

Nya Lagberedningen.

Andra hufvndtiteln.

slagna medel till styrelsens disposition, att användas till afbetalning af koloniens kapitalskuld vid nämnda års slut.

Sedermera har emellertid Föreningens styrelse gjort hemställan om ändring i sistberörda bestämmelse, i syfte att vinna rättighet att använda berörda anslag jemväl till räntebetalning. I underdånig skrifvelse den 29 Oktober 1888 har nemligen styrelsen, under erinran hurusom styrelsen, då hon i skrifvelse den 25 November 1882 första gången gjorde framställning om understöd åt kolonien Hall för betäckande af dess dåvarande skuld 140,000 kronor, åberopat en uppgjord amorteringsplan, enligt hvilken, medelst ett årligt anslag å 15,000 kronor till skuldens förräntande och amortering, densamma skulle kunna år 1895 blifva till fullo gulden, vidare anfört, att det för 0mförmälda ändamål af 1883 års och följande årens Riksdagar beviljade anslag- enligt hvad Föreningens räkenskaper utvisade, blifvit i vida större mån, än amorteringsplanen förutsatte, användt, till kapitalafbetalningar, i det nemligen Föreningens skuld, som, om den ursprungliga planen följts, skolat år 1888 utgöra 91,799 kronor 9 öre, i stället nedbringats till ett belopp af 74,779 kronor 25 öre, men att emellertid en del af anslaget blifvit användt och äfven för den närmaste framtiden, om än alltjemt med något minskade belopp, måste användas till ränteliqvider, såvida egendomen Hall och kolonien skulle upprätthållas i ett tillfredsställande skick; i anledning hvaraf och med hänsyn särskildt dertill att i följd af de besparingar, styrelsen i alla rigtningar sökt göra, oafvisliga behof af reparationer ä egendomen Halls och derunder lydande torpens byggnader gjort sig alltmera gällande, styrelsen anhölle, att Eders Kongl. Maj:t täcktes medgifva, att det af Riksdagen för år 1889 till kolonien Hall beviljade anslag ä 15,000 kronor, hvilket i främsta rummet borde användas till afbetalning af koloniens kapitalskuld, Ange, i den mån Föreningens öfriga tillgångar icke kunde anlitas till betalning af ränta å koloniens skuld, jemväl utgå till gäldande af denna ränta.

Till denna styrelsens framställning har Eders Kongl. Maj:t genom beslut den 21 December 1888, på grund af hvad i ärendet förekommit och med hänsyn särskildt till innehållet i förut omförmälda revisionsberättelse,lemnat nådigt bifall.

Af berörda berättelse, liksom af den utaf Föreningens styrelse afgifna, framgår att, i öfverensstämmelse med styrelsens ofvan anförda uppgifter, Föreningens skulder, som vid räkenskapsårets början utgjorde 85,779 kronor, under året minskats med 10,999 kronor 75 öre eller till 74,779 kronor 25 öre, äfvensom att af det för år 1888 af Riksdagen anvisade anslag, 15,000 kronor, ett belopp af 10,651 kronor 40 öre blifvit användt till kapitalafbetalning och återstoden 4,348 kronor 60 öre till räntebetalningar.

Föreningens tillgångar utgjorde vid räkenskapsårets slut:

egendomen Hall .................................................................................. 146,300: —

byggnader å egendomen ................................................................. 142,484: so

Transport 288,784: 80

8 Andra hufvudtiteln.

Transport 288,784: 80

inventarier och förråd........................................................................ 63,850: 21

fordringar och kassa ............................................................................ 834: 46

Kronor 353,469: 47

Elevernas antal uppgick den 30 Juni 1888 till 149, hvaraf 53 från Stockholms stad och 96 från 20 särskilda län. Kostnaden för hvarje elev under året har utgjort 305 kronor 14 öre, eller något lägre belopp än under nästföregående år, då den uppgick till 305 kronor 40 öre. År 1876—1877 utgjorde årskostnaden 452 kronor 95 öre. För framtiden torde densamma kunna än ytterligare nedbringas till följd deraf, att antalet elever kommer atty ökas. Detta antal har på grund af Eders Kongl. Maj:ts beslut den 25 Juli 1884 förut varit inskränkt till 150, och för en hvar af dessa 150 elever, för såvidt de varit å kolonien till vård och uppfostran intagne på grund af domstols beslut eller på ansökan af polis- eller kommunalmyndighet, har kolonien från fångvårdsanstalternas besparingskassor erhållit bidrag med 50 öre om dagen. Under sistlidet år har emellertid Föreningens styrelse, under åberopande deraf, att genom de anordningar, som vid kolonien under senare åren vidtagits, plats der kunde beredas för ytterligare 25 elever utan olägenhet vare sig i pedagogiskt eller sanitärt hänseende, samt att genom en sådan koloniens utvidgning, hvilken icke skulle medföra någon afsevärd ökning af förvaltningskostnaderna, koloniens ekonomiska ställning, till följd af de förökade elevafgifterna, komme att blifva fördelaktigare, hemstält att antalet elever vid kolonien måtte för år 1888 få ukas med 25 och kolonien berättigas att jemväl för dessa bekomma bidrag från fångvårdsanstalternas besparingskassor med 50 öre för hvarje elev. Denna hemställan har Eders Kongl. Maj:t enligt nådigt bref den 13 April 1888 bifallit, med åläggande för Föreningens styrelse att tillse att, om tillökningen i elevantalet utöfver 150 ovilkorligen skulle befinnas kräfva förhöjning i förvaltningskostnaden, dennakostnad jemte öfriga utgifter för det högre elevantalet icke i något fall finge öfverstiga den förökade inkomst,som genom ifrågavarande anordning tillflöte kolonien.— Af revisorernas berättelse framgår, att det ökade antal elever utöfver 150, som till följd af berörda nådiga medgifvande å kolonien intagits efter den 1 Maj 1888, från hvilken dag medgifvandet skulle gälla, icke föranledt någon ökad förvaltningskostnad, äfvensom att, enligt det särskilda konto, som, på grund af Eders Kong], Maj:ts derom meddelade föreskrift, blifvit upplagdt i koloniens räkenskaper för nämnda elever, afgifterna för dem jemte bidragen från fångvårdens besparingskassor öfverstigit utgifterna, hvadan tillökningen i elevantalet varit för kolonien ekonomiskt fördelaktig.

Likasom för nästföregående år har jemväl för det senast förflutna en af Eders Kongl. Maj:t utsedd revisor deltagit i granskningen af koloniens räkenskaper och förvaltning. Han har, jemte en annan af revisorerna, i revisionsberättelsen vitsordat, att vid egendomen Hall allt befunnits i god ordning och att

Andra hufvudtiteln. 9

intet annat vore att anmärka, än att jordegendomens åbyggnader syntes vara i behof af någon förbättring.

Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Stockholms län har, med tillkännagifvande att landshöfdingen vid inspektionsbesök å kolonien funnit dess verksamhet fortgå på ett mycket tillfredsställande sätt, vitsordat koloniens förtjeustfulla ledning samt, under instämmande i revisorernas anmärkning angående behofvet af förbättring å koloniens åbyggnader, framhållit angelägenheten deraf, att kolonien för den närmare framtiden kunde disponera medel till afhjelpande af nämnda behof och att koloniens egna tillgångar ej behöfde för hårdt anlitas till förräntande af koloniens skuld, utan att bidrag dertill kunde, hksom förut, påräknas af statsanslag.

Jemväl Fångvårdsstyrelsen har tillstyrkt Föreningens ifrågavarande framställning.

Af hvad sålunda förekommit anser jag det framgå, att för uppehållande på ändamålsenligt sätt af kolonien Halls verksamhet under år 1890 erfordras för nämnda år enahanda understöd af statsmedel, som för innevarande och föregående år beviljats. Att ett dylikt anslag skulle kunna användas uteslutande till afbetalning å koloniens kapitalskuld, är visserligen icke sannolikt, men om och i hvad mån det behöfver tagas i anspråk jemväl för räntebetalning torde dock svårligen kunna med full visshet afgöras, innan, efter utgången af nu löpande räkenskapsår, resultatet af koloniens förvaltning under samma år blifvit genom behörigt bokslut utrönt.

På grund af hvad jag nu anfört, hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för år 1890 anvisa ett belopp af 15,000 kronor till understöd åt förbättringskolo nien vid Hall, att användas till afbetalning å koloniens kapitalskuld samt, i den mån Eders Kongl. Maj:t, uppå framställning af Föreningens styrelse, kan finna skäligt medgifva, till gäldande af ränta å samma skuld.

[10.]

Statskontorets förskotter.

Slutligen har jag att anmäla frågan om ersättande af åtskilliga af Statskontoret utbetalta förskott.

Enligt en vid Statskontorets beräkning angående statsverkets inkomster för 1890 fogad förteckning, har Statskontoret förskottsvis utbetalt följande belopp, att till ersättande hos Riksdagen anmälas, nemligen:

till bestridande af återstående kostnader för utarbetande af statistisk utredning i afseende å utvidgad politisk rösträtt, enligt nådiga brefvet den 13 April 1888 .......................... kronor 7,563: 38

samt till komitén för utarbetande af förslag till lagar angående solidariska bolag oeh aktiebolag samt med demjemförliga föreningar för ekonomisk verksamhet, enligt nådiga bref-

Transport kronor 77563: 38

Bill. till Biltsd. Prof. 1889. 1 Sami. 1 Afd. 2

10 Andra hufvudtiteln.

Transport kronor 7,563: 38

ven den 30 December 1885, den 14 Februari och den 31 December 1887 samt den 12 Januari och den 6 Juli 1888 ... . „ 11,639: 45

Vidare har Statskontoret, på grund af nådiga brefvet den 24 Augusti 1888, till gäldande af kostnaden för anskaffande åt rådstufvurätternas i Sundsvall och Umeå samt Medelpads östra domsagas arkiv af erforderliga afskrifter utaf de hos Svea Hofrätt förvarade renoverade exemplar af nämnda underdomstolars intecknings- och öfriga småprotokoll, hvilka vid de under sistlidet år i Sundsvall och Umeå timade eldsvådor

blifvit förstörda, utbetalt till Svea Hofrätts disposition ..... „ 8,000: —

Summa kronor 27,202: 83

I öfverensstämmelse med hvad förut egt rum, anser jag den besparing, som, enligt hvad från Statskontoret meddelats, förefinnes å Nya Lagberedningens anslag för år 1888 till ett belopp af 5,686 kronor 50 öre, lämpligen böra användas, i den mån densamma förslår, till gäldande af kostnaden för ofvan omförmälda komité; och då återstående beloppet af denna kostnad, 5,952 kronor 95 öre, kan bestridas af besparingarna å ordinarie anslagen under andra hufvudtiteln, erfordras till godtgörande af de för öfriga omförmälda ändamål gjorda förskott allenast ett belopp af 15,563 kronor 38 öre.

Jag hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att dels medgifva att besparingar å Nya Lagberedningens anslag vid 1888 års slut till belopp af 5,686 kronor 50 öre må användas till ersättande, så långt det förslår, af förskottet till förut omnämnda komité;

dels å extra stat för år 1890 anvisa ett till 15,564 kronor jemnadt belopp till godtgörande af de för öfriga ofvan omförmälda ändamål förskjutna utgifter.

Hvad föredragande Departementschefen sålunda hemstält, och deruti Statsrådets öfrige ledamöter instämde, behagade Hans Maj:t Konungen i nåder bifalla; och skulle utdrag af detta protokoll expedieras till Finansdepartementet för behörigt iakttagande vid uppsättandet af Kongl. Maj:ts nådiga proposition angående statsverkets tillstånd och behof.

Ex protocollo C. P. Hagbergh.

Andra hufvudtiteln.

11 Till Konungen.

I öfverensstämmelse med föreskriften i den för Nya Lagberedningen faststälda instruktion får Beredningen härmed i underdånighet afgifva redogörelse för sina arbeten under innevarande år.

Vid årets början har det i sistlidet års arbetsredogörelse omförmälda förslag till Lag angående ändring i vissa delar af strafflagen jemte dertill hörande motiv af Beredningen enligt nådigt uppdrag blifvit till trycket befordradt.

På sätt i Beredningens arbetsredogörelse för år 1887 meddelades, har Beredningen genom nådiga brefvet den 28 Oktober samma år erhållit i uppdrag att efter det revisionen af strafflagens straffbestämmelser blifvit afslutad utarbeta förslag till Lag angående bevisning inför Rätta. Med anledning häraf blef vid Beredningens sammanträden under tiden till den 1 Juli innevarande år upprättadt ett preliminärt förslag till de kapitel i nämnda lagförslag, hvilka omfatta: bevisning i allmänhet, eget erkännande, vittnen och skriftliga bevis. I detta arbete har undertecknad Afzelius, hvilken enligt erhållet uppdrag i Högsta Domstolen föredragit ett af särskilda komiterade utarbetadt förslag till ny sjölag, icke tagit del förr än med ingången af Maj månad.

Sedan Eders Kongl. Maj:t i nådig remiss den 25 sistlidne Maj infordrat Nya Lagberedningens yttrande angående Riksdagens i skrifvelse den 7 nästförutgångne April gjorda anhållan, att Kongl. Maj:t täcktes taga i öfvervägande, huruvida ej 6 kap. strafflagen borde så ändras, att deraf tydligt framginge att den, hvilken blifvit förvunnen till sådan delaktighet i brott, hvarom förmäldes i 8 kap. 10 § af nämnda lag, måtte kunna kännas skyldig att gälda den genom brottet åstadkomna skada, har Beredningen efter sommarferiernas slut förehaft ' detta ämne och den 19 sistlidne September angående detsamma afgifvit under dånigt yttrande.

Derefter har nämnda förslag angående bevisning inför Rätta af Beredningen upptagits till fortsatt handläggning samt preliminärt förslag till öfriga kapitel, nemligen om sakkunnige och parts ed, blifvit upprättadt. Beträffande partseden har Beredningen med afseende å de väsentligen skiljaktiga meningar angående lämpligaste sättet att ordna detta institut, hvilka vid den föregående

12 Andra lmfvudtiteln.

behandlingen af frågan yppats, ansett sig böra uppgöra alternativa förslag till lagbestämmelser.

Det preliminära förslaget till Lag angående bevisning inför Rätta har derefter blifvit af Beredningen vid gemensamma sammanträden ånyo genomgånget och delvis omarbetadt.

Presidenten Herr K. J. Berg har jemlikt Eders Kongl. Maj:ts den 26 Februari 1883 honom gifna förordnande fortfarande tagit del i Beredningens förhandlingar.

Ledamoten i Beredningen Häradshöfdingen J. G-. Horney har under December månad af sjukdom varit förhindrad att taga del i Beredningens arbeten.

Underdånigst

L. ANNERSTEDT.

K. G. CARLSON. JOHAN WOLD. IVAR AFZELIUS. Stockholm den 31 December 1888.

STOCKHOLM, ISÅAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1889.

Tredje hufvudtiteln.

Utdrag af protokollet öfver utrikesdepartementsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12 januari 1889.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Friherre Bildt,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve Ehrensvärd, Statsråden Herr Lovén,

Friherre von Otter, von Krusenstjerna,

Wennerberg,

Friherre Palmstierna,

Friherre von Essen,

Örbom,

' o

Friherre Akeriiielm.

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena föredrog regleringen af utgifterna under riksstatens tredje hufvudtitel för år 1890 och yttrade:

Med afseende å kabinettskassans utgifter är behofvet, jemlikt Eders Ivongl. Maj:ts beslut den 31 nästlidne december, beräknadt till 638,700 kronor för de förenade rikena tillsammans, hvaraf 12/17 böra, enligt vedertagen proportion, bestridas af svenska statsmedel med 450,850 kronor, eller samma belopp som af senaste Riksdag beviljades.

.Af de härunder ingående anslag är löneanslaget till departementschefen, ministern för utrikes ärendena, uppfördt med samma belopp som i nu gällande riksstat, eller 24,000 kronor.

Samma förhållande egen rum med anslaget till utrikesdepartementet, som alltså upptagits till 27,495 kronor.

Bih. till Rikad. Prof. 1889. 1 Samt. 1 Afd.

Kabinetts

kassan.

[1.]

[2.]

i

2 Tredje hufvudtiteln.

[3.]

[4.]

[5.]

Konsu/s-

kassan.

[6.]

[7.]

[8.]

[9.]

[10.]

Under anslagen till ministerstaten, militärattachéer samt skrifmaterialier, expenser och extra utgifter förekommer ingen ändring.

Hvad konsulskassan angår, upptaga beräkningarne ett likaledes oförändradt anslagsbehof af 280,000 kronor för Sverige och Norge tillsammans, deraf Sverige skulle, såsom hittills, bestrida 4/7 med 160,000 kronor.

De särskilda rubrikerna utgöras af:

utrikesdepartementet uppfördt med oförändradt belopp af 10,000 kronor;

konsulsstaten, för hvilken upptages 130,370 kronor eller 4/7 af det belopp (228,150 krono!’), som återstår sedan från den beräknade totalutgiften för båda rikena, 469,150 kronor, blifvit dragen den beräknade inkomsten af konsulatafgifter utaf svenska och norska fartyg äfvensom af expeditionsafgifter, 241,000 kronor; samt

skrifmaterialier, expenser och extra utgifter, uppförda till 19,630 kronor.

Under utgifter, som bestridas af svenska statsverket allena, uppföres understöd åt svenska kyrkan i Paris med oförändradt belopp af 2,950 kronor.

Ä tredje hufvudtiteln finnes uppfördt endast ett extra anslag, nemligen för utgifvande af »Sveriges traktater».

Utgifvarens senaste redogörelse innehåller följande om arbetets fortskridande under nästlidna år:

»Öfver min verksamhet som redaktör af traktatverket under år 1888 får jag äran härmed vördsamt afgifva redogörelse.

Sedan under förra hälften af året tredje och fjerde häftena af verkets fjerde del af trycket utkommit, och denna del dermed blifvit fullständigt afslutad, har jag dels kompletterat det för längre tid tillbaka samlade materialet till verkets tredje del, till hvilken den största mängden af akterna varit att söka i utlandet, dels redigerat och till tryckning förberedt det femte bandet, dels slutligen äfven samlat material för följande delar, omfattande hela det sjuttonde århundradet. Arbetet har under året kunnat väsendtligen utföras i svenska riksarkivet, ehuru, som jag i föregående redogörelser anmärkt, ännu betydliga luckor finnas, hvilka måst fyllas från främmande arkiv. För detta, ändamål har jag under årets lopp besökt arkiven i Köpenhamn, fatbeck, Rostock, Stralsund, Stettin, Danzig och Berlin. Derunder har jag hunnit att nu afsluta genomforskningen af det stora hanseatiska arkivet i fatbeck, hvilket haft att till traktatverket lemna ett högst betydligt antal af vigtiga urkunder. Äfvenså torde de bidrag, hvilka arkiven i Rostock, Stralsund, Stettin och Danzig hafva att lemna, blifvit af mig hemtade. Till statsarkivet i Berlin

Tredje hufvudtiteln.

medförde jag en förteckning på hvad vårt eget riksarkiv eger af brandenburgpreussiska traktater, för att genom jemförelse finna hvad som hos oss saknades. Dervid befunnos lakunerna i riksarkivets samling vara så talrika, att jag icke ansåg mig böra i Berlin qvarstanna under en så lång tid, som skulle erfordrats för att erhålla afskrifter af de hos oss felande urkunderna; utan inskränkte jag mig till att uppgöra en fullständig förteckning öfver dessa handlingar, för att sedermera genom preussiska statsarkivet af dem bekomma bestyrkta kopior. Om tillmötesgående i detta afseende erhöll jag af statsarkivets t. f. chef benäget löfte. Äfven från riksarkivet i Haag och statsarkivet i Amsterdam äro några akter att begära. I danska geheimearkivet torde ännu ett personligt besök vara nödvändigt, men kan antagas varda det sista.

Slutligen har jag att nämna, att den samtidigt började tryckningen af den tredje och femte delen kommer att under det nu ingångna året oafbrutet fortgå. Början af femte delen är ämnad att utkomma först. Den tredje delen, hvilken jag af särskilda skäl ämnar att utgifva, icke häftevis, utan på en gång i sin helhet, kommer att i likhet med första och andra delen hafva ett omfång af mer än fyrtio ark, men torde, såvida tryckeriet presterar tillräcklig arbetskraft, ändock kunna vara färdig mot slutet af året.»

På grund af hvad jag nu i olika punkter anfört och föreslagit, får jag i underdånighet hemställa,

att Eders Kongl. Maj:t måtte af Riksdagen för år 1890 äska de anslag under tredje hufvudtiteln, som finnas intagna i kolumnen b af den i likhet med hvad föregående år egt rum utarbetade tablå, som torde böra fogas vid denna dags protokoll såsom bilaga A;

att de ordinarie anslagen måtte föreslås att utgå mot nu gällande redovisningsskyldighet samt med samma rätt till deras användande och under enahanda vilkor som hittills;

och att utdrag af protokollen vid föredragning i sammansatt statsråd den 14 och 31 nästlidne december rörande den för de förenade rikena gemensamma utrikesbudgeten måtte såsom bilagor B. och C. åtfölja protokollet öfver denna föredragning.

Jemlikt öfrige statsrådsledamöters tillstyrkande

behagade Hans Maj:t Konungen, med gillande af det föredragna förslaget till riksstatens tredje hufvudtitel för år 1890 samt af hvad Herr Ministern för utrikes ärendena i öfrigt hemställt och föreslagit, befalla, att afskrift af

4 Tredje hufvudtiteln.

detta protokoll skulle till finansdepartementet öfverlemnas för att tjena till ledning vid författandet af Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående statsverkets tillstånd och behof.

ex protocollo C. G:sön Fleetwood.

6 Tredje hufvudtiteln.

Bil. A.

Tredje liufvudtiteln.

7 Anmärkningar.

(Till kabinettskassans utgifter bidrager Sverige med 12/17 och Norge med ä/n- Anslagen till ministerstaten och militärattachéer äfvensom till skrifmaterialier, expenser och extra utgifter må användas utan hinder af deras fördelning å särskilda utgiftstitlar eller inskränkning till något visst år.

(Sverige bestrider allena löneanslaget till departemenisehefen, men för vinnande af ofvan angifna l-J proportion mellan slutsumman för Sveriges andel och slutsumman för Norges andel i kabinettskassans utgifter är Norges bidrag till anslagsrubriken 5 beräknadt högre än proportionen.

Till en del af konsul skassans utgifter påräknas de vid de lönade konsulaten inflytande konsulatafgifterna utaf svenska och norska fartyg samt expeditionsafgifter (ang. beräkningen af dessa, se sid. 9—10 här nedan). Resten af utgifterna bestrides af statsanslag, till hvilka Sverige bidrager med 4/7 och Norge med 3/7. Anslagen under konsulskassan må fritt användas, allenast med den inskränkning lönestaten för utrikesdepartementet betingar.

(Hela utgiften för konsulsstaten 1890 utgör 469,150 kr. (se sid. 14 rad 12 uppifrån), men då inkomsten af konsulat- och expeditionsafgifterna 1890 beräknas till 241,000 kr., utföres här i kolumnen d endast skilnaden 228,150 kr. Minskningen för 1890 beror derpå, att ett belopp af 2,300 kronor öfverförts till anslagsrubriken 8, skrifmaterialier, expenser och extra utgifter. */j af nämnda belopp är i rundt tal 1,315 kr., hvarmed således Sveriges bidrag minskats på anslagsrubriken 7 och ökats på anslagsrubriken 8.

<S Se anmärkningen under 7.

8 Tredje hufvndtiteln.

Bil. B.

Utdrag af protokollet öfver utrikesdepartementsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i sammansatt statsråd ä Stockholms slott den 14 december 1888.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Friherre Bildt,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve Ehrensvärd,

Hans Excellens Norske Herr Statministern Stång,

Statsråden Herr Lovén,

Friherre von Otter, von Krusenstjerna,

Wennerberg,

Palmstierna,

Friherre von Essen,

Örbom,

Akerhielm,

Haugland,

SCHJÖTT.

l:o.

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena föredrog ett af honom uppgjordt förslag till de förenade rikenas utrikesbudget för år 1890 och anförde dervid:

Beräkningen öfver kabinettskassans utgifter upptager samma slutsumma som för åren 1886—1889 eller kr. 638,700, af hvilken, enligt den vedertagna proportionen 12 till 5, falla på Sveriges andel kr. 450,850 och på Norges kr. 187,850.

Utgiftsförslaget för kabinettslcassan omfattar enligt beräkningen:

ministern för utrikes ärendena............................ kr. 24,000

utrikesdepartementet.............................-........... » 38,950

ministerstaten.................................-................ » 488,750

militärattachéer................................................ » 12,000

skrifmaterialier, expenser och extra utgifter ......... » 75,000

eller tillsammans kr. 638,700

Tredje lnifvudtiteln.

9 Konsulslcassans inkomst af konsulatafgifter har för 1889 beräknats till kr. 224,500 enligt följande uppställning:

Afgifter från Antwerpens distrikt................ kr.

» » Archangels » »

'» » Barcelonas » »

» » Bilbaos » „

» » Genuas » »

» » Håvres » „

» » Helsingfors’ » »

» »' Köpenhamns » »

» » Leiths » »

» » Lissabons » ........... ......____ „

» » Londons » »

» » Lybecks » »

» » Rigas » »

» » Bio de Janeiros » »

1.500 8,000

1.500 20,000

5.000 16,000

6.500 114,000

8.500 Summa kr. 224,500: —

Enligt de från vederbörande konsulat inkomna uppgifter motses en minskning för 1890 för hvartdera af Antwerpens och Barcelonas distrikt af kr. 1,500 samt för Bilbao af kr. 500, men då deremot ökning kan påräknas för London af kr. 3,000, för hvartdera af Håvres och Lybecks distrikt af kr. 2,000, för Riga af kr. 1,000 samt för hvartdera af Archangels och Genuas distrikt af kr. 500, blir slutsumman jemlikt följande beräkning kr. 230,000 eller kr. 5,500 mera än som för år 1889 beräknades.

Konsulatafgifterna beräknas sålunda för 1890 till följande belopp:

Från Antwerpens distrikt _____________________________ kr.

» Archangels

Barcelonas Bilbaos Genuas Håvres Helsingfors’ Köpenhamns Leiths Lissabons Londons Lybecks Rigas

Rio de Janeir

ros »

10,000

2,000

6,500

2,000

2,000

22,000

5.000 16,000 16,500

6.500 117,000

hvaraf med ledning af 1887 års belöpa på svenska och kr. 154,000 eller 6v

Bih. till Rilcsd. Prof. 1889. 1 Sami. 1 Afd.

Summa kr. 230,000: —, iffror i runda tal kr. 76,000 eller 33 procent antagas procent på norska fartyg.

10 Tredje hufvudtiteln.

Uppbörden af expeditionsafgifter kan jemlikt konsulernes meddelanden beräknas under innevarande år uppgå till ungefärligen samma belopp som år 1887, hvadan anledning till ändring i den för 1889 skedda beräkning icke synes vara för handen, utan torde konsulskassans inkomster af expeditionsafgifter äfven för år 1890 kunna upptagas till kr. 11,000. På grund af 1887 års uppbörd kunna expeditionsafgifterna i runda tal beräknas till omkring kr. 3,900 eller 35,5 procent för svenska ärenden, kr. 6,800 eller 62 procent för norska ärenden och kr. 300 eller 2,5 procent för sådana ärenden, hvilka äro att betrakta såsom för båda rikena gemensamma.

Om till den beräknade inkomsten af konsulatafgifter------------------------- kr. 230,000

samt af expeditionsafgifter----------------------------------------------.....------------- » 11,000

lägges statsbidrag till samma belopp, hvarmed dessa under en följd al år utgått och jemväl för 1889 blifvit beviljade, nemligen kr. 160,000 från Sverige

och kr. 120,000 från Norge eller tillsammans ----------------------------------------- » 280,000

skulle konsulskassans inkomster komma att utgöra i det hela................... kr. 521,000

eller kr. 5,500 mera än som för år 1889 beräknades.

Beträffande härefter konsulskassans utgifter, bland hvilka bidraget till utrikesdepartementet upptages med oförändrade belopp kr. 17,500, förblir rubriken löner och arfvoden oförändrad.

Icke heller i afseende å anslagen till kontorskostnader mot redovisningsskyldighet ifrågakommer någon ändring.

I anslagen till kontorskostnader utan redovisningsskyldighet uppstår en ökning genom tilläggandet, jemlikt Eders Kongl. Maj:ts beslut den 26 sistlidne oktober, af ett årligt anslag å kr. 4,000 till konsulatet i San Francisco.

Under rubriken pensioner har kunnat afföras ett belopp af kr. 800, motsvarande den pension, som uppburits af framlidne generalkonsul Testas numera jemväl aflidna enka.

För skrifmaterialier, expenser och extra utgifter beräknas för 1889 ett belopp af kr. 32,050. Till denna titel och särskildt. till rubriken »diverse utgifter» torde, enligt förut följd praxis, böra föras det öfverskott af kr. 2,300, som uppkommer, då från det sammanlagda belopp af kr. 6,300, som uppstår dels genom ökningen i konsulskassans inkomster med kr. 5,500, dels genom minskningen i utgifter för pensioner af kr. 800, dragés den ökade utgiften af kr. 4,000 under anslag till kontorskostnader utan redovisningsskyldighet.

Slutsumman för konsulskassans utgifter för 1890 blir kr. 521,000 eller kr. 5,500 mera än för 1889.

Konsulskassans utgifter år 1890 skulle alltså omfatta:

utrikesdepartementet_______________________________________________________________________- - -..... 17,500

konsulsstaten

a) löner och arfvoden ......................................................... 332,400

b) anslag till kontorskostnader mot redovisning ...................... 55,000_

Transport 387,400 17,500

Tredje hufvndtiteln.

11 Transport 387,400 17,500

c) anslag till kontorskostnader utan redovisning ______________________ 70,500

d) pensioner ____________________________________________________________________11,250 469,150

skrifmaterialier, expenser och extra utgifter-.............................................. 34,350

Summa utgifter kr. 521,000

Denna summa motsvaras af den ofvan gjorda inkomstberäkningen.

En sammanställning af beräkningarne för 1889 och 1890 skulle hafva följande utseende:

Inkomster:

De summor, som för tillfälliga och oförutsedda utgifter samt till betäckande af möjligen bristande inkomster skulle behöfva begäras af Storthinget, anser jag böra i likhet med föregående år beräknas till kr. 12,000 för kabinettskassan och kr. 24,000 för konsulskassan. För Sveriges del lärer Eders Kongl. Maj:t vilja af Riksdagen begära samma dispositionsrätt öfver uppkommande besparingar, som hittills varit medgifven.

Jag hemställer i underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t behagade öfver de af mig uppgjorda förslag och beräkningar infordra Kongl. Norska Regeringens betänkande.

Till denna af det sammansatta statsrådets öfrige ledamöter tillstyrkta hemställan behagade Hans Maj:t Konungen i nåder lemna bifall.

ex protocollo

Hj. Tauvon.

12 Tredje hnfvudtiteln.

Bil. C.

Utdrag af 'protokollet öfver utrikesdeparternentsärenden, liället inför Hans Maj:t Konungen i sammansatt statsråd å Stockholms slott den 31 december 1888.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Friherre Bildt,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve Ehrensvärd, Hans Excellens Norske Herr Statsministern Stång,

Statsråden Herr Boven,

Friherre von Otter, von Krusenstjerna,

Wennerberg,

Friherre Palmstierna,

Friherre von Essen,

Örbom,

Friherre Åkerhielm,

Haugland,

SCHJÖTT. 1

1 ro.

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena föredrog i underdånighet förslaget till de förenade rikenas gemensamma utrikesbudget för 1890 samt Kongl. Norska Regeringens den 27 innevarande månad deröfver afgifna underdåniga betänkande.

Herr Ministern anförde:

Som Kongl. Norska Regeringen icke haft någon erinran att göra mot de gjorda beräkningarna, får jag i underdånighet föreslå, att Eders Kongl. Maj:t måtte med gillande af desamma, hvilka böra denna dags protokoll biläggas, besluta att af Riksdagen och Storthinget begära de för utgifternas bestridande nödiga anslag, att utgå efter den för de förenade rikenas bidrag till sådana utgifter hittills tillämpade proportion såväl för kabinettskassan som för konsulskassan.

Tredje hnfvudtiteln.

IB

Med hänsyn såväl till de för Sverige och Norge olika statsregleringsperioderna som till den olika dispositionsrätt öfver besparingar å ifrågavarande anslag, hvilken i de båda rikena under senare år varit bestämd, får jag slutligen föreslå,

att af Riksdagen måtte för år 1890 begäras 450,850 kronor till kabinettskassan och

160.000 kronor till konsulskassan att utgå emot nu gällande redovisningsskyldighet samt med samma rätt till anslagens användande och under enahanda vilkor som hittills,

och att af Storthinget måtte för budgetterminen 1 juli 1889—30 juni 1890 äskas 187,850 kronor till kabinettskassan och 120,000 kronor till konsulskassan förutom hvad i konsulatafgifter af norska fartyg samt expeditionsafgifter kan komma att under samma period inflyta, äfvensom derutöfver ett anslag för tillfälliga eller oförutsedda utgifter af

36.000 kronor, hvaraf 12,000 kronor för kabinettskassan och 24,000 kronor för konsulskassan.

Uti hvad Herr Ministern för utrikes ärendena sålunda hemställt och föreslagit, för-

o 7

enade sig det sammansatta statsrådets öfriga ledamöter,

och behagade Hans Maj:t Konungen detsamma i nåder gilla och bifalla.

ex protocollo

C. G:son Fleetwood.

14 Tredje hufyudtiteln.

Beräkning öfver kabinettskassans utgifter för år 1890.

Kronor.

1. Ministern för utrikes ärendena_______________________________________ _______ 24,000

2. Utrikesdepartementet__________________________________________________________ 38,950

3. Ministerstaten.

a. Traktamenten:

Beskickningen i Berlin:

Envoyé Extraordinär och Ministre

Plénipotentiaire........................... 48,000

Legationssekreterare........................ 6,000 54,000

Transport 54,000

62,950

Tredje hufvudtiteln.

15 Transport 54,000

Beskickningen i Briissel ock Haag:

Ministre Plénipotentiaire_____________________________ 20,000

Beskickningen i Konstantinopel:

Åtnjuter fri bostad, samt uppbär 1 it* • , t>i ' • , ,• •

från konsuiskassan 10,000 kr. \ IVlmistre rlempotentiaire...............

Åtnjuter fri bostad, samt uppbär \ ta

från konsuiskassan 2,000 kr. j i-JrOgnillD-------------------------------------

] 0,000 4,000

14,000

Beskickningen i Köpenhamn:

Envoyé Extraordinär och Ministre

Plénipotentiaire..................... 36,000

Legationssekreterare........................ 5,000 4^000

Beskickningen i London:

Envoyé Extraordinär och Ministre

Plénipotentiaire_____________________ 60,000

Legationssekreterare______ ______ 8,000 68 000

Beskickningen i Madrid:

Ministre Plénipotentiaire............................. 22,000

Beskickningen i Paris:

Envoyé Extraordinär och Ministre

Plénipotentiaire ........................ 60,000

Legationssekreterare....................... 8,000 68,000

Beskickningen i S:t Petersburg:

Envoyé Extraordinär. och Ministre

Plénipotentiaire___________________________ 60,000

Legationssekreterare_______________________ 8,000 68,000

Beskickningen i Bom:

Envoyé Extraordinär och Ministre Plénipotentiaire ............................................... 29,000

Beskickningen i Washington:

i6^oookr.samt11konsufaaifgiåer!} Envoyé Extraordinär och Ministre

Plénipotentiaire___________________________ 16,000

Legationssekreterare_______________________ 6,000

22,000

62,950

Transport 406,000

62,950

16 Tredje hufvudtiteln

Transport 406,000

Utskickning en i Wien:

Envoyé Extraordinär och Ministre Plé-

nipotentiaire__________________________________ 40,000

Legationssekreterare..-....................... 6,000 46,000

b. Expektanslön_______________________________________________

c. Pensioner____________________________________________________

4. Militärattachéer:

1 Militärattaché................................................

1 d:o ................................................

5. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter:

a. Skrifmaterialier och expenser_________________________

b. Ekiperingspenningar_____________________________________

c. Hemliga utgifter__________________________________________

d. Ofriga extra utgifter ....................-...............

452,000

4,800

31,950

6,000

6,000

24.500 10,000 14,000

26.500 Summa kronor

62,950

488,750

12,000

75,000

638,700

Beräkning öfver konsulskassans inkomster och utgifter för år 1890.

Inkomster:

Kronor.

Svenska statsverkets bidrag-------------- ------------------------------------- 160,000

Norska statsverkets bidrag..................................................... 120,000

Konsulatafgifter, förslagsvis:

inom Antwerpens konsulsdistrikt..................... 10,000

» Archangels » 2,000

» Barcelonas » 6,500

» Bilbaos » 2,000

» Genuas » 2,000

» Havres » 22,000

» Helsingfors’ » 5,000

» Köpenhamns » 16,000

» Leiths » 16,500

» Lissabons » 6,500

» Londons » 117,000

» Lybecks » 9,000

» Rigas » —----------------- 7,000

» Rio de Janeiros » ..................... 8,500 230,000

Expeditionsafgifter, förslagsvis.............................. 11,000 241,000

Summa kronor 521,000

Tredje hufvudtiteln.

17 U tgifter:

6. Utrikesdepartementet

7. Konsulsstaten:

Uppbär konsulatafgifter.

Jern för ministerstaten.

D:o D:o.

Uppbär konsulatafgifter samt åtnjuter fri bostad.

Uppbär konsulatafgifter.

a. Löner och arfvoden:

Antwerpen, Generalkonsuln, lön _________ 13,000

Archangel, » « ........- 12,000

Barcelona, » » 12,000

Bilbao, Konsuln, » 9,000

Genua, Generalkonsuln, » 10,000

Hamburg, » » 8,000

Havre » « 14,500

Yicekonsuln, » 4,500 19,000

Bordeaux, » » 6,000

2:ne ålderstillägg 1,000 7,000

Helsingfors, Generalkonsuln, lön --------- 15,000

Konstantinopel, Ministre Plénip. » 10,000

Drogman, » 2,000

Konsulatsekreteraren, » 6,000 18,000

Köpenhamn, Generalkonsuln, » 15,000

Yicekonsuln, » 4,500

ålderstillägg 500 20,000

Helsingör, Yicekonsuln, » 3,900

2:ne ålderstillägg 1,000 4,900

Leith, Konsuln lön .....— 16,000

Lissabon, Generalkonsuln, » 15,000

London » » 24,000

Yicekonsuln, » 10,000

Kanslisten, » 6,000

En kontorist, » 5,000

» » » _ 4,000 49,000

Cardiff, Vicekonsuln, » 8,000

Liverpool, » » 9,000

ålderstillägg 500 9,500

Newcastle, Vicekonsuln, » 9,000

2:ne ålderstillägg 1,060 10,000

West Hartlepool, Kontoristen, lön _________ 5,000

Lybeck, Generalkonsuln, » ....... 12,000

1.7,500

Bill. till Riksd. Prof. 1889. 1 Sami. 1 Afd.

Transport 272,400

17,500

18 Tredje hufvudtiteln.

Transport 272,400

Newyork, Vicekonsuln, lön _________ 6,000

Riga, Konsuln, » 9,000

Rio de Janeiro, Generalkonsuln, » _________ 17,000

I lönen ingår ersättning för 1 Shanghai, Vicekonsuln, » 12,000

resor inom ditnktet. J “ 7

Uppbär konsuiatafgifter; jern-1 Washington, Generalkonsuln, » 16.000 332,400

för ministerstaten. J o

b. Anslag till kontorskostnader mot redovisningsskyldighet:

Antwerpen________________________________________ 4,500

Archangel................. 2,000

Barcelona............... 2,000

Bilbao........................ 2,000

Genua_______________ 2,000

Havre....................... 4,000

Helsingfors.......... 4,000

Köpenhamn......... 4,500

Leith ___________ 6,000

Lissabon............. 4,000

London_________________________ 11,000

Lyheck_____________ 2,000

Riga_____________ 3,000

Shanghai------------- LOPP 55,000

c. Anslag till kontorskostnader utan redovisningsskyldighet:

Alexandrin------------- 3,500

Alger...___________ 3,000

Bordeaux---------------- 2,000

Buenos Ayres________________ 4,000

Cardiff....______ 4,000

Dardanellerna______________________ 500

Gibraltar______________________________________________ 2,000

Hamburg________________ 2,000

Havana__________________________ 3,000

Japan..._________________ 4,000

Kiel..___________________ 1,500

Liverpool...................................................:----- 5,000

Marseille___________________________ 1,500

Melbourne__________ 6,000

Montevideo_____________________ 2,000

Neapel.................................................—....... 3,000

17,500

Transport 47,000 387,400 17,500

Tredje hufvudtiteln.

Transport 47,000

Newcastle________._______________________________________________ 4,000

Newyork--------------------------------------------------------- 6,000

Pirseus.............................................................. 1,000

Rio de Janeiro__________ 4,000

Rom................................................................ 3,000

San Francisco________________________ 4,000

Tanger.---------------- 1,500

387,400

70,500

17,500

d. Pensioner:-------------------------------------------------------------- 11,250 469,150

8. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter:

a. Skrifmaterialier och expenser______________________________________ 6,500

b. Konsulernes embetsutgifter_______________________________________ 15,500

c. Diverse utgifter ______________________________________________________ 12,350 34 350

Summa Kronor 521,000

Stockholm 1889. Kong!. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

Fjerde hufvudtiteln.

Utdrag af protokollet öfver landtför svar särenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen uti Statsrådet å Stockholms slott den 12 Januari 1889.

Närvarande:

Hans excellens, herr statsministern, friherre Bildt,

Hans excellens, herr ministern för utrikes ärendena, grefve Eiirensvård, Statsråden: herr Lovén,

friherre von Otter, von Krusenstjerna,

Wennerberg, friherre Palmstierna, friherre von Essen,

Örbom,

friherre Åkerhielm.

_ Departementschefen, statsrådet friherre Palmstierna anhöll i underdånighet att fa underställa Kongl. Maj:ts nådiga pröfning frågan om reglerandet af utgifterna under riksstatens fjerde hufvudtitel för år 1890 och att i sammanhang dermed få föredraga följande, till Kongl. Maj:t inkomna framställningar i de delar, som icke förut blifvit inför Kongl. Maj:t anmälda:

_ generalfälttygmästarens och chefens för artilleriet underdåniga skrifvelse den 15 november 1888 angående arméförvaltningens artilleridepartements behof af statsanslag under år 1890;

Bih. till Riksd. Prot. 1889. 1 Sami. 1 Afd. 1 Raft.

2 Fjerde hufvudtitelii.

arméförvaltningens å fortifikationsdepartementet underdåniga skrifvelse den 15 november 1888 angående nämnda departements medelsbehof under år 1890 jemte chefens för fortifikationen dervid fogade underdåniga skrifvelser samma dag om extra ordinarie anslag till fortifikationsbehof för år 1890 äfvensom för anskaffning och komplettering af fältingeniörmateriel;

arméförvaltningens å intendentsdepartementet underdåniga skrifvelse den 9 november 1888 om departementets behof af statsmedel för år 1890;

t. f. generalintendentens den 19 sistlidne oktober afgifna förslag till afhjelpande af vissa brister inom intendenturcorpsen jemte arméförvaltningens den 8 sistlidne december deröfver afgifna utlåtande;

arméförvaltningens å civila departementet underdåniga skrifvelse den 8 december 1888 angående behofven under år 1889 å de under departementets förvaltning stälda anslag;

transsumt af statskontorets underdåniga berättelse den 6 december 1888 om statsverkets inkomster jemte förslag till deras beräknande för år 1890 m. m.;

chefens för generalstabens topografiska afdelning underdåniga skrifvelse den 21 november 1888 angående behofvet af medel för de topografiska arbetena under år 1890; samt

inspektörens för kavalleriet den 6 december 1886 afgifna yttrande öfver ett inom landtförsvarsdepartementet utarbetadt förslag till förändrad organisation af kavalleriet.

Departementschefen yttrade derefter:

»Lika med mina företrädare i embetet har jag icke kunnat undgå att iakttaga, det inom vårt nuvarande härväsende förefinnas många och betydande brister, som måste afhjelpas, derest landet i händelse af yttre fara skall kunna med hopp om framgång upptaga striden för sitt sjelfbestånd. Då emellertid reformarbetet är af den omfattning, att det icke kan på en gång bringas till slut, har jag, oafsedt förslaget till uppsättande af en andra trängbataljon, hvarom jag längre fram blifver i tillfälle att vidare yttra mig, ansett nu instundande riksdag böra underställas endast sådana mera betydande frågor rörande landtförsvaret, hvilkas lösning låter sig genomföras utan ökande af de för närvarande från fjerde hufvudtiteln utgående anslag. Af dylik beskaffenhet äro förslagen till reqvisitions- och liästanskaffning slag av, om hvilkas antagande Eders Kongl. Maj:t den 21 sistlidne december, på min underdåniga föredragning, beslutat till Riksdagen aflåta nådig proposition, förslagen till uppförande af nytt kasernetablissement i Malmö och förläggande till Östersund af en afdelning utaf

3 Fjerde Imfvudtiteln.

Svea artilleriregemente, hvilka, såsom icke berörande statsregderingen för år 1890, jag ej ansett mig böra i detta sammanhang föredraga, samt slutligen förslagen till förändrad organisation af kavalleriet och till uppsättande i Blekinge af särskild stamtrupp, hvilka förslag i dag komma att under vederbörliga anslagstitlar å riksstaten af mig omständligare behandlas. Samtliga dessa förslag afse frågor, som länge väntat på sin lösning, och deras slutliga antagande måste, sedan arbetet för försvarets förstärkande numera ledts in på de partiella reformernas väg, i sin mån betecknas såsom ett närmande mot det föresätta målet.»

Under tillkännagifvande vidare, att vid den nu förestående statsregleringen af departementschefen icke åsyftades andra ändringar i de för närvarande utgående ordinarie anslagen än som här komme att af honom särskild! omförmälas, anförde departementschefen beträffande de

Ordinarie anslagen:

Indelta arméns befälsaflöning.

[1.]

Med hänvisning till mitt yttrande under anslaget till »kavalleriet» Förminskning hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, af detta anslag.

att, vid bifall till de derunder gjorda framställningar, medgifva, att anslaget till indelta

arméns befälsaflöning nu ......... kr. 4,177,276: —

må med ................................................... » 930,145: —

minskas till.........................................kr. 3,247,131: —

Ersättning för störtade eller skadade nummerhästar vid indelta kavalleriet.

Under hänvisning till mitt nyssnämnda yttrande hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,

att, vid bifall till de under anslaget till »kavalleriet» gjorda framställningar, låta nu ifrågavarande anslag kr. 4,000 från riksstaten utgå.

[2-]

Uteslutande från riksstaten af detta anslag.

4 Fjerde liufvudtitelii.

Indelta arméns och Vermlands fältjägarecorps’ vapenöfningar.

.. [3-] .

Förminskning Under hänvisning till nyss omförmälda yttrande hemställer jag, anslag. att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,

att anslaget till indelta arméns och Vermlands fältjägarecorps’ vapenöfningar, nu kr. 1,322,300: — må, vid bifall till de under anslaget till »kavalleriet» gjorda framställningar, med.......................... » 490,000: —

minskas till ........................................ kr. 832,300: —

[4-]

Uteslutande

Lifgardet till häst.

Under hänvisning till berörda yttrande hemställer jag, att Eders

från nksstaten j^or)gp Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,

af detta anslag.

att, vid bifall till meranämnda under anslaget till »kavalleriet» gjorda framställningar, låta anslaget

till lifgardet till häst, nu ..................... kr. 146,345: —

från riksstaten utgå.

[5.]

Uteslutande

Kronprinsens husarregemente.

af detta

anslag. Riksdagen,

Under hänvisning till omförmälda yttrande under anslaget till

jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå

från riksstaten ))kavaUeriet» hemställer

att, vid bifall till de under nyssnämnda anslag gjorda framställningar, låta anslaget till kronprinsens

husarregemente, nu ................................. kr. 186,985: —

från riksstaten utgå.

Vermlands fältjägarecorps.

[6.]

Förhöjning af Sedan Eders Kongl. Maj:t vid 1880 års riksdag föreslagit, att, i detta anslag, sammanhang med förändring och indragning i befälsstyrkan vid Vermlands fältjägarecorps, en regementsintendentstjenst skulle å corpsens

5 Fjerde hufvudtiteln.

stat uppföras, men . Riksdagen förklarat sig icke kunna bifalla hvad Eders Kongl. Maj:t i berörda afseenden äskat, återupptogs frågan om inrättande vid nämnda corps af en regementsintendentsbefattning utaf arméförvaltningen å artilleri-, intendents- och civila departementen i dess underdåniga skrifvelse den 4 November 1884. Arméförvaltningen erinrade dervid, att, då, vid 1875 års lönereglering för indelta armén, regementsintendentstjensterna uppfördes å sagda armés aflöningsstater för att möjliggöra genomförandet af en sedermera verkstäld förändring i hushållningssättet inom hären, Vermlands fältjägarecorps i detta hänseende förbigicks af den grund, att, enligt det samtidigt med löneregleringsfrågan föreliggande organisationsförslaget, nämnda trupp vore afsedd att indragas. Till handhafvande af förvaltningen derstädes, hvilken vore fullt jemförlig med den vid indelt corps, funnes till följd deraf, på sätt armeförvaltningen anmärkte, ej tillgänglig någon särskild tjensteman utom regementskommissarien, med anledning hvaraf befattningen med aflöningen blifvit ålagd auditören, utan att, såsom före löneregleringen varit fallet, någon särskild ersättning derför vore honom å stat beredd; och hade likaledes såsom följd deraf Eders Kongl. Maj:t funnit sig böra förklara att, tills vidare och intill dess regementsintendent kunde komma att vid corpsen tillsättas, förvaltningen vid densamma skulle handhafvas på sätt som varit stadgadt, innan de nya bestämmelserna om förändrad förvaltning vid den öfriga armén utfärdades. Arméförvaltningen hemstälde derföre, att Eders Kongl. Maj.t täcktes pa nytt hos Riksdagen väcka förslag om uppförande å Vermlands fältjägarecorps’ stat af en regementsintendentsbefattning.

Eders Kongl. Maj:t fann likväl den underdåniga framställningen då ej böra till någon åtgärd föranleda.

I sin ofvannämnda underdåniga skrifvelse den 19 sistlidne Oktober angående vissa bristers afhjelpande vid intendenturcorpsen har t. f. generalintendenten anyo understält Eders Kongl. Maj:ts bepröfvande frågan, om ej regementsintendentsbefattning bör vid Vermlands fältjägarecorps inrättas. Sedan denna fråga sist förevar, har, enligt hvad t. f.^ generalintendenten erinrar, utöfver den omständigheten, som af arméföi valtningen å artilleri-, intendents- och civila departementen i dess nyss omförmälda yttrande åberopats, ett ytterligare skäl för godkännande af den ofta gjorda framställningen tillkommit, i det genom det nya beklädnadsreglementets fastställande förvaltningen blifvit friare och i följd deraf ansvaret för förvaltningsorganen vid trupperna större,

6 Fjerde hnfyudtiteln.

så att behofvet af duglige och vane intendenturtjenstemän vid hvarje regemente och corps nu gjorde sig än mera kännbart.

Arméförvaltningen har i sitt ofvannämnda, öfver t. f. generalintendentens förslag afgifna yttrande tillstyrkt bifall till förslaget i denna del och dervid hufvudsakligen anfört, att en regementsintendents anställande vid Vermlands fältjägarecorps fortfarande måste anses vara af högsta behof påkalladt, helst angeläget vore att vid denna corps, som för närvarande i afseende å förvaltningen intoge eu undantagsställning, dess förr ju hellre bereda tillämpning åt de förvaltningsformer, som innefattades i förvaltningsreglementet den 9 April 1880 med dit hörande författningar och hvilka ensamma möjliggjorde ett nöjaktigt ordnande och kontrollerande af persedelförvaltningen.

De ofta upprepade framställningar i denna rigtning, som gjorts af förvaltningsmyndigheterna, lära nogsamt ådagalägga, att ett verkligt behof här föreligger, som måste afhjelpas; och då, oafsedt de skäl för förslaget, som jag redan nämnt, förvaltningsdirektion med dess för staten mera betryggande former för förvaltningen kan vid corpsen träda i verksamhet endast under den förutsättning, att regementsintendent vid densamma anställes, och det dessutom synes mig ytterligt olämpligt att, på sätt nu måste ega rum vid Vermlands fältjägarecorps, anförtro penning- och persedel-uppbörd åt samma person, hvilket missförhållande genom inrättandet af regementsintendentsbefattningen kunde upphöra, har jag ansett mig böra understödja det nu af t. f. generalintendenten gjorda förslag; dervid och då den för regementsintendenter bestämda lön uppgår till 2,800 kronor, men på sätt arméförvaltningen å civila departementet i sitt ofvannämnda utlåtande den 8 sistlidne December erinrar, å corpsens stat finnes uppförd aflöning till en mönsterskrifvare 300 kronor, som nu, efter mönsterskrifvarens afgång, kan ur staten uteslutas, ökningen i staten på det hela skulle komma att utgöra 2,500 kronor.

Jag hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att, med uteslutande från Vermlands fältjägarecorps’ stat af den deri nu upptagna lön till en mönsterskrifvare, 300 kronor, låta å staten uppföra aflöning till en regementsintendent och sålunda höja anslaget nu........................................................ kr. 138,070

med .................................................................... » 2,500

till............................................................ kr. 140,570.

Fjerde hufvudtiteln.

7 Kavalleriet.

Redan år 1885 yttrade dåvarande statsrådet och chefen för landtförsvarsdepartementet i sitt anförande till statsrådsprotokollet för den 12 Januari nämnda år, att man börjat allt allmännare inse, det indelningsverket icke är någon lämplig organisationsgrund för kavalleriet. Han ansåg emellertid, att en ombildning af detta vapen borde ifrågakomma först sedan de åtgärder vidtagits i och för artillerivapnets utveckling, till hvilka förslag samma år förelädes Riksdagen. På sätt Eders Kong!. Maj:t i trontalet vid 1887 års riksdag tillkännagaf, har emellertid sedan dess förslag till ombildning af det indelta rytteriet varit under utarbetande; och torde nu tiden vara inne för dess framläggande, sedan 1888 års riksdag beviljat medel till afhjelpande af en del utaf de mest påfallande bristerna i artillerivapnets organisation.

De erinringar, som af dåvarande chefen för landtförsvarsdepartementet i hans ofvannämnda anförande framstäldes beträffande indelta kavalleriet, gälde dels manskapets utbildning, dels hästarnes fältduglighet. Gifvet är att, då de senare årens framsteg inom vapenteknikens område, hvilka satt artilleriet och infanteriet i tillfälle att i hög grad öka sin verkningsförmåga, blott till ringa del kommit kavalleriet till godo, sistnämnda vapen endast genom en omsorgsfullare utbildning af manskapet och förbättring af hästmaterielen kunnat bibehålla sin ställning gent emot de förra och sätta sig i stånd att lösa sina allt mer försvårade uppgifter. Också har de flesta staters kavalleri under denna tid gjort stora framsteg, just i omförmälda båda afseenden, under det att vårt, i sin helhet betraktadt, genom bristerna i den nuvarande organisationen varit hindradt att följa samma väg.

Det svenska indelta kavalleriets befäl har visserligen med både nit och skicklighet arbetat på vapnets utveckling och äfven i en del tjenstegrenar, såsom i den egentliga exercisen, uppnått resultat, hvilka, med fästadt afseende på den korta öfningstiden, äro förtjenta af allt erkännande. Men i andra ännu vigtigare grenar af tjensten har, trots befälets osparda möda och duglighet, de hinder, som sjelfva organisationen uppställer, varit sådana, att endast få och obetydliga framsteg kunnat för märkas.

Särskildt i afseende på den vigtiga bevaknings- och rekognosceringstjensten kan det indelta rytteriet icke längre anses motsvara de anspråk, den nutida krigskonsten ställer på kavallerivapnet. Under de 100 dagar pågående rekrytmötena hinner sällan mera än den förbere-

[7-]

Uppförande af ett nytt anslag med denna benämning.

8 Fjerde hufviidtiteln.

dande teoretiska instruktionen i fälttjenst inhemtas, och under det korta regementsmötet, 20 dagar, måste tiden hufvudsakligen egnas åt vidmakthållandet af en nöjaktig manöverfärdighet hos sqvadronerna. För att uppnå ett godt resultat i fråga om fälttjensten, hvilken, särskildt hvad kavalleriet angår, hvars manskap derunder ofta lemnas att sköta sig sjelfva, fordrar en hög individuel utbildning hos såväl karl som häst, måste rekryten fullständigt utbildas i årslånga skolor, liksom äfven befälet endast genom längre tids ständig tjenstgöring kan förvärfva sig den nödiga praktiska dugligheten deri. Den indelta organisationen kan emellertid svårligen förenas med de för en dylik utbildning af befäl och manskap erforderliga långa öfningarne, och öfningstidens utsträckning skulle dessutom medföra ej mindre ökade kostnader för statsverket, för hvilkas bestridande öfningsanslaget och en del andra anslag måste betydligt höjas, än äfven ökad tunga för rusthållarne, under hvilken benämning jag i detta mitt anförande för korthetens skull städse kommer att innefatta jemväl rotehållarne vid Jemtlands fältjägarecorps.

Denna olägenhet kan endast afhjelpas genom en förändrad organisation, i hvilken staten sjelf besörjer rekryteringen och i den mån tillgångarne medgifva fastställer tjenstgöringstiden till det för utbildningen lämpligaste måttet. Det är också endast genom en förändrad organisation af det indelta kavalleriet, som en annan, ännu större, men först efter en mobilisering i ögonen fallande olägenhet vid det nuvarande rekryteringssättet kan aflägsnas. Då den indelte ryttarens medeltjenstetid nu uppgår till ej mindre än 18 år, så är, då han lemnar tjensten, med få undantag värnpligtsåldern längesedan öfverskriden. Stadgandet i 34 § nya värnpligtslagen, som för dem, hvilka haft anställning vid härens stam, utsträcker tjenstskyldigheten i beväringen till och med det 32:dra lefnadsåret och som, hvad angår de värfvade trupperna, är egnadt att vid krigsutbrottet tillföra armén ett betydligt tillskott af vapendugligt folk, blifver sålunda i det hela betydelselöst för kavalleriet, och regementena löpa fara att vid mobilisering icke ega tillgång på någon öfvad reserv. Men utan en sådan göra depoterna föga nytta och omöjligheten att hålla liniesqvadronerna kompletta måste derigenom redan under krigets allra första skeden komma att framträda. Under krig skulle armén med nuvarande organisation af kavallerivapnet sålunda inom kort komma att lida brist på kavalleri till obotlig skada ej mindre för infanteriet, som måste öfvertaga den tröttande bevakningstjensten, än äfven för den högsta ledningen, hvilken, i saknad af snabba och säkra underrättelser om fienden, måste blifva

9 Fjerde liufvudtiteln.

osäker och svag. Eu förändrad organisation, byggd på en kortare tjenstetid för ryttaren och såsom följd deraf en lifligare omsättning af manskapet, medgifver deremot icke blott ordnandet af mot behofvet svarande depöter, utan äfven uppsättandet af reservsqvadroner, Indika efter någon tids förlopp måhända skulle kunna bringa kavalleriet till en styrka större än den, hvarmed det ursprungligen ryckt i fält.

Under nuvarande förhållanden kan ej heller hästmaterielen hållas i ett skick, som motsvarar tidens fordringar. Den på rusthållarne beroende remonteringen är ojemn. Dressyren är brådstörtad och innan den afslutats samt den unge hästens krafter utvecklats, återvänder den till rusthållet, för att der vårdas mellan mötena. Med en förändrad organisation åter kan staten öfvertaga remonteringen, hästen kan erhålla en fullständig dressyr, och hans krafter kunna, innan han undandrages vård af dertill fullt lämpade personer, hinna utvecklas under en flerårig ständig tjenstgöring. Och om än tillgångarna icke medgifva, att under den förändrade organisationen alla hästar förblifva i tjenst mellan vapenöfningarna, så torde dock, genom ett rationel utackorderingssystem, lika god vård kunna beredas dem af hästarne, hvilka ej stå under omedelbar uppsigt af statens organer, som nu i de flesta fall är att påräkna.

Innan jag öfvergår till redogörelsen för detaljerna af det förslag till ny organisation af kavalleriet, som jag har att framlägga, anhåller jag emellertid att först få något uppehålla mig vid två betänkligheter i fråga om den föreslagne organisationen, som utan tvifvel förtjena det allvarligaste öfvervägande, men som dock ej torde vara af beskaffenhet att, då fördelarna och olägenheterna vägas emot hvarandra, betaga densamma ett afgjordt företräde framför den nuvarande.

Den första rörer möjligheten att med de ifrågasatta formerna för rekryteringen hålla kavalleriets manskapsstyrka fulltalig.

Vid de nu varande värfvade kavalleriregementena komme förhållandena att blifva oförändrade och de kunna alltså lemnas alldeles utom räkningen. Vid de indelta deremot skulle den årliga rekrytkontingenten, som hittills i medeltal varit 5 å 6 man per sqvadron, småningom höjas till 16 man. Årliga behofvet vid samtliga dessa regementen blefve alltså 450 man mer än nu, ett antal, som dock i förhållande till rikets folkmängd icke synes alltför betydligt, helst den Bill. till Bifall. Prot. 1889. 1 Sami. 1 Afcl. 1 Häft. 2

10 Fjerde hufvudtitcln.

årliga rekrytkontingenten endast långsamt skulle tillväxa. Det ökade rekrytbehofvet synes mig för den skull icke innebära någon fara, att det svenska kavalleriet i dess förändrade organisation icke skulle kunna hållas komplett; och äfven det indelta aflöningssättet, som med den förändrade organisationen skulle komma att upphöra, torde icke hafva öfvat det inflytande i riktning af rekryteringens underlättande, som man är böjd att tillägga detsamma.

I afsigt att utröna nämnda aflöningssätts betydelse för rekryteringen, har min närmaste företrädare från de indelta kavalleriregementena och corpserna infordrat uppgifter om manskapets bostadsförhållanden år 1887, uppstäda enligt det af 1880 års landtförsvarskomité använda formulär. En jemförelse mellan dessa uppgifter och dem, som lemnats af landtförsvarskomitén i enahanda afseende, gifver tydligen vid handen att redan nu en sträfvan att öfvergå till det kontanta aflöningssättet förefinnes och att under den korta tidrymd af 7 år, som förflutit sedan landtförsvarskomitén infordrade sina uppgifter, en afsevärd förändring i denna riktning egt rum; och dervid måste ytterligare ihågkommas, att förändringen kunnat visa sig verksam endast på ett jemförelsevis ganska inskränkt område.

Redan 1880 funnös nemligen i Jemtland inga torp och så godt som inga i Skåne; i hela sistnämnda landskap var antalet bebodda torp, som nu är 15, år 1880 29. Då sålunda af nämnda uppgifter inhemtas, att af indelta kavalleriets 3,203 effektiva ryttarenummer år 1880 1,304 voro försedde med torp och år 1887 1,253, är det hufvudsakligen endast tre af indelta kavalleriets 8 bataljoner, som af den sålunda inträffade minskningen beröras. Men det är icke blott sjelfva torpens antal som minskats, antalet fall, då de icke bebos af sina ryttare, har i ännu högre grad nedgått. 1880 voro 949 torp bebodda af sina ryttare, medan antalet 1887 sjunkit till 775 eller V4 af hela antalet. På sju år hafva alltså 174 ryttare afflyttat från torpen för att på annat håll söka sin utkomst.

Deraf kan emellertid icke dragas den slutsats, att manskapet blifvit mindre bofast, tvärtom; medan 1880 antalet ryttare utan stadigbostad uppgick till 264, hade denna kategori 1887 sjunkit till 188. Från 1880 till 1887 har deremot antalet ryttare, hvilka äro lagstadde tjenare, ökats från 334 till 352, antalet af dem, som ega egen bostad, från 749 till 840, antalet, som arrendera jord, från 179 till 208, och antalet af dem, som bo hos föräldrar, hvilka ega eller arrendera jord, från 241 till 326. Samtidigt med den fortgående minskningen i antalet torp och den sig stegrande benägenheten hos ryttarne att ej

11 Fjerde hufvudtiteln.

bebo dem har alltså en afgjord förökning af de mera stabila elementen bland de indelte ryttarne egt rum.

Det synes mig också sannolikt, att så skall i ännu i högre grad blifva fallet, när ryttaren direkt af staten erhåller sin aflöning. Den som redan eger ett hem, vare sig eget eller hos föräldrar, kan då söka anställning som ryttare, utan att, såsom nu är fallet, blifva beroende af numrets rusthållare; och troligen kommer ett vida större antal än nu att söka lagstadd tjenst, då ju meningen är, att ryttaren efter genomgångna skolor skulle vara försäkrad att icke såsom nu inbeordras till de flera olika kommenderingar, som förekomma vid kavalleriet, utan i regeln blott inkallas till tjenstgöring vid de årliga, en gång för alla till sin varaktighet bestämda regements- eller repetitionsöfningarne.

Skulle emellertid mot all förmodan någon gång inträffa att vakanser till större antal uppkomma, följer deraf ingalunda, att den föreslagna organisationen kan anses i allvarligare mån rubbad. Då tjenstetiden beräknats till 6 år men värnpligtstiden för dem, som varit anstälde vid härens stam, är 12 år, skulle alltså, under förutsättning att konjunkturerna för rekryteringen under en jemförelsevis så lång tidrymd som den sistnämnda vore så ofördelaktiga, att derunder den årliga rekrytkontingenten endast uppnådde hälften af den normala styrkan, sqvadronerna det oaktadt i de utbildade ryttare, som lemnat tjensten, ega material att mobiliseras till enahanda styrka, som nu är bestämd. Det torde dessutom vara föga sannolikt, att för rekryteringen ogynsamma konjunkturer af den varaktighet, som nyss antagits, någonsin kunna förekomma.

Den andra betänkligheten afser möjligheten att mot det beräknade priset 100 kronor per år få de för skolorna obehöfliga hästarne utackorderade under tiden mellan vapenöfningarna.

Det måste medgifvas, att detta sätt att underhålla de ej i tjenst varande hästarne här i landet ännu så föga kommit i bruk, att det icke är möjligt att bilda sig något omdöme om dess verkningar. Vid kronprinsens husarregemente tillämpas det emellertid sedan 1886 års början; och ehuru det derstädes gifvit axdedning till åtskilliga erinringar, måste dock ihågkomma^, att regementets hästar dessförinnan utfodrats på kronans stall året om och att naturligtvis jemförelse!! med detta sätt att underhålla hästarne måste utfalla ofördelaktigt för utackorderingssyst.emet. Enligt de bestämmelser, som för den vid nämnda regemente förekommande utackordering äro gällande, erlägges en bestämd penningeersättning af 33 öre per dag till fodervärden,

12 Fjerde hufvud titeln.

som derutöfver icke är berättigad vare sig att erhålla sitt kontrakt förnyadt eller att för framtiden blifva egare till hästen.

På dessa vilkor har man lyckats att i Danmark med sin mindre folkmängd utackordera hästar till samma antal, som för genomförande af den ifrågasatta förändrade organisationen af svenska kavalleriet är erforderligt. Och dock äro vilkoren i fråga om hästens inställande i Danmark ogynsammare för fodervärden, än som hos oss behöfde blifva fallet.

De danska rytteriregementena hafva nemligen under olika tider af året ett vexlande antal hästar i tjenstgöring, så att fodervärden måste vara beredd på att lemna hästen ifrån sig än för kortare, än för längre tider af året. Plös oss deremot kunde fodervärden vara försäkrad mot att få aflemna den under annan tid än vid de årligen återkommande repetitionsöfningarne.

I Österrike-Ungern är utackorderingssystemet för landtvärn srytteriets hästar ordnadt på ett annat sätt, hvars resultat der utfallit särdeles gynsarnt, och som torde vara värdt att äfven hos oss försökas jemsides med det hittills använda, till dess erfarenheten hunnit ådagalägga hvilket tillvägagående bäst lämpar sig för våra förhållanden. Enligt detsamma utlemnas hästen efter afslutad utbildning, vanligen vid en ålder af 7 år, till en fodervärd, hvilken åtager sig att utan ersättning föda och vårda hästen, samt om skötseln befinnes tillfredsställande, är berättigad att efter 6 års förlopp erhålla densamma såsom enskild egendom. Som lätt tinnes, öfverensstämma dessa grunder för utackorderingen med dem som 1883 föreslogos hos oss, och fördelarne dervid äro att dels fodervärden sjelf göres intresserad för den bästa möjliga vård af hästen, och dels hästens utackordering ej varar så länge, att hans tjenstbarhet derunder kan i högre grad lida men. Olägenheterna åter bestå i den oftare återkommande remonteringen, och har systemet, af denna orsak, hos oss ej ännu kunnat underkastas prof. Intet synes mig emellertid hindra, att det kan tillämpas jemväl här i landet. Då den årliga foderlegan för utackorderad häst, som i kostnadsberäkningarne för den förändrade organisationen upptages till 100 kronor, med dessa grunder för utackorderingen besparas, lärer, äfven om någon del deraf afses att liksom i Österrike användas till pris åt de fodervärdar, som skött sina hästar väl, återstoden lemna tillgång till täckande ej mindre af kostnaden för den ökade remonteringen än äfven af den förlust, som uppkommer derigenom att försäljningssumman för kasserade eller störtade nummerhästar icke tillfaller staten.

Fjerde hufvudtiteln. 13

Ett utackorderingssystem, fotadt på dessa grunder, torde i hvarje fall kunna inäta sig med det nu hos oss tillämpade sättet för nummerhästarnes uppfödande. I intresse för hästens omsorgsfulla skötsel bör en foderväf, som har utsigter att efter några års förlopp blifva egare af densamma, icke stå efter rusthållare!!, som likaledes i tanken, att hästen tillfaller honom, då den utrangeras, och att han sjelf står risken för sjukdom och olyckshändelse, har det förnämsta motivet att ej vanvårda den. I vissa afseenden torde nämnda utackorderingssystem till och med vara att föredraga. Oafsedt att personer, som visat sig olämpliga som fodervärdar eller ej lemna nödiga garantier för hästens vård, kunna vid förnyad inackordering förbigås, är det endast med en person, som staten med ett dylikt system har att göra, under det antalet delegare i ett rusthåll ofta är ganska betydligt; hvarjemte, i motsats mot hvad nu är fallet, hästen vid utackordering kan genom att fråntagas trodskande foderväf! skyddas mot ständig vanvård.

I de land, der utackordering tillämpats, har utöfvandet af den nödiga kontrollen uppstält de största svårigheterna. För denna torde emellertid hos oss särdeles lämpliga organ erbjuda sig i sqvadronsbefälet. Det är nemligen meningen att i den nya organisationen, åtminstone hvad angår rusthållskavalleriregementena, bibehålla sqvadronsområdena och sqvadronschefernes dermed förbundna ansvarighet för vården af de inom områdena uppstälda nummerhästarne. Derigenom uppstå visserligen transportkostnader för marschen från sqvadronssamlingsstället till mötesplatsen, men å andra sidan varder, på sätt jag redan antydt, med en dylik anordning kontrollen lättare och verksammare, hvarförutom utackorderingen i och för sig torde befordras. Fodervärdarne nödgas nemligen i sådan händelse att endast jemförelsevis korta sträckor framföra hästarne, då de skola inställas till eller afhemtas från repetitionsöfningarne.

Fullt enahanda anordningar har man visserligen icke tänkt sig för lifgardet till häst, kronprinsens husarregemente och Jemtlands hästjägarecorps.

För förstnämnda regemente, som endast skulle hafva 100 hästar utackorderade, har ett enda område ansetts vara tillräckligt, inom hvithet en särskildt beordrad officer emellertid skulle bestrida de göromål, som vid öfriga regementen åligga sqvadronscheferne; och hvad angår kronprinsens husarregemente och Jemtlands hästjägare corps, vid hvilka truppförband, i följd af lokala förhållanden, nödigt antal sqvadronsområden icke kan bildas, har beräknats, att en de] af hästarne skulle utfodras i depot. Ätt dock kontrollen öfver vården af dessa

14 Fjerde liufvndtitelii.

regementens hästar med en dylik anordning blefve lika verksam, lärer lätt inses.

I öfrigt torde en jemförelse emellan de nuvarande sqvadronsområdena och de föreslagna, hvilka särdeles i det mellersta Sverige äro ej så obetydligt utvidgade, i och för sig gifva ökadt stöd åt antagandet, att ett utackorderingssystem, vare sig det ordnas såsom för närvarande vid kronprinsens husarregemente eller efter det österrikiska mönstret, har goda utsigter att kunna genomföras. De nya områdena komma i regeln att omfatta, i södra Sverige något öfver 20,000 och i mellersta Sverige något öfver 50,000 innevånare — städernas befolkning oberäknade —; och inom hvarje område skulle blott 55 hästar utackorderas, under det att inom de nuvarande sqvadronsområdena 96—98 hästar äro uppstälda; och äfven om man, i syfte att underlätta utackorderingen, nödgas medgifva hästens användande till lättare körslor, så sker härigenom ingen förändring i nu bestående förhållanden. Dylik tillåtelse har nemligen redan lemnats rusthållarne. Förglömmas bör ej heller, att utackorderingssystemet icke kommer att genast i hela sin vidd tillämpas utan endast så småningom i mån af den nya organisationens gradvisa genomförande. Befolkningen och befälet hinner sålunda att blifva väl förtroligt med detsamma, innan den slutliga, mera omfattande användningen deraf kan ifrågakomma; och då nuvarande rusthållare, enligt förslaget, skulle tillförbindas att under hela öfvergångstiden, som beräknats att räcka 24 år, till utfodring och vård mottaga en kavallerihäst, är fullkomlig trygghet beredd att utackorderingen under de första åren skall låta verkställa sig.

Skulle emellertid vid tillämpningen ett dylikt sätt för underhållet af de tjenstfria hästarne icke visa sig motsvara de förhoppningar, man ansett sig berättigad fästa dervid, återstår alltid utvägen att vid blifvande utarrendering af statens jordegendomar uppgöra kontrakt om inrättande derstädes af hästdepöter för de hästar, åt hvilka nöjaktig utackordering ej kunnat beredas. Utgifterna per häst skulle, med en sådan anordning af depöterna, sannolikt komma att ställa sig lägre än som eljest enligt kostnadsberäkningarne för kavalleriets förändrade organisation antagits för häst, som underhålles i depot, eller 200 kronor; och äfven om detta icke blefve händelsen och utackorderingen lemnade så mot all förväntan ogynsamma resultat, att exempelvis endast hälften af det beräknade antalet hästar kunde utackorderas, komme ändå den ökade utgiften för statsverket icke att uppgå till mera än den i förhållande till totalkostnaden obetydliga summan af 115,000 kronor, utgörande, efter eu beräkning af 1,150 hästar, skilnaden emellan den antagna

Fjerde hufvudtiteln. 15

kostnaden, om de utackorderas, och den, som beräknats för deras utfodring i depot.

Jag anser mig alltså hafva grundad! skäl att antaga, det underhållet af do tjenstfri hästarne icke heller skall med den nya ordningen vålla någon olägenhet af svårare beskaffenhet.

Då Jag nu öfvergår till en närmare redogörelse för detaljerna af kavalleriets tilltänkta förändrade organisation, torde till eu början böra tagas i öfvervägande, huruvida i sammanhang med förändringarna beträffande rekryteringen och remonteringen en omgestaltning jemväl af kadrerna bör ega rum.

Ett likformigt och efter härens allmänna indelning afpassadt ordnande af dessa har länge varit ett önskningsmål, och efter rusthållets ställande på vakans torde inga hinder för dess uppirående möta. Skånska husar- och dragonregementena, hvilka vid mobilisering lämpligen bilda en kavallerifördelning, synas mig dervid böra bibehålla sin nuvarande indelning i 2 bataljoner, helst, vid det förhållande att regementena med en dylik indelning kunna åtnöja sig med något mindre staber, en ej obetydlig besparing deraf blifver en följd. Öfriga regementen och corpser åter, hvilka äro afsedda att 'tilldelas hvar sin arméfördelning, bilda 1 bataljon. Och då dessa bataljoner alla hafva samma uppgift, böra de ock vara af lika styrka och alla indelas i 5 sqvadroner, en indelning, som hos oss är häfdvunnen samt i flere af Europas större militärstater länge varit antagen och bestått profvet. Till vinnande af denna likhet i styrka torde alltså från kronprinsens husarregemente, som för närvarande utgöres af sex sqvadroner, en sqvadron böra öfverflyttas till lifgardet till häst, som endast har fyra, och Jemtlands hästjägarecorps utsvälla till en fullständig bataljon. Lifregementets dragon- och husarcorpser samt Smålands husarregemente, som redan, nu bestå af 5 sqvadroner, blifva oförändrade. Kavalleriet skulle sålunda komma att bestå af 2 regementen om 2 bataljoner och 6 regementen om 1 bataljon, eller tillsammans 10 bataljoner och 50 sqvadroner.

I fråga om officerarne föreslår jag inga betydande förändringar utöfver dem, som betingas af kavalleriets nya indelning och sättet för remonteringen. Officerskadrernas fördelning på de olika regementena och corpserna, sådan jag tänkt mig densamma, framgår af bifogade förslag till

Kadrerna.

Officerarne.

Civilmilitära

personalen.

16 Fjerde hufVudtiteln.

stater, bilagorna iris 1—4. Nu gällande stater för de mindre indelta regementena hafva i allmänhet lagts till grund för förslagen. Dock har jag ansett, att öfverstelöjtnantsbeställningarne och eu af adjutantsbeställningarne vid de mindre regementena kunna indragas, men att deremot för de större regementena ytterligare en majorsbeställning är af nöden; och då vidare, med den förändrade organisationen, samtliga hästar till ett årligt antal af omkring 500 komma att direkt för kronans räkning inköpas och vid sådant förhållande befattningen såsom ordförande i remonteringskommissionen synts mig vara af den vigt, att den bör besättas med en ständig innehafvare, som kan egna sin tid odelad åt de dermed förenade bestyr, har jag i förslagen upptagit aflöning åt en öfverstelöjtnant, som är afsedd att vara ordförande i nämnda kommission. Med dessa förändringar skulle officersbeställningarne vid svenska kavalleriet komma att uppgå till 219, eller samma antal som hitintills.

Ej heller i fråga om officerarnes aflöning förutsätter jag andra förändringar än dem, som äro en gifven följd af de förändrade tjenstgöringsförhållandena. Vid lifgardet till häst, der allt befäl fortfarande skulle förblifva i ständig tjenstgöring, är alltså ingen förändring härutinnan föreslagen. För öfriga regementen hafva de grunder, som för närvarande äro gällande i fråga om officerarnes vid det indelta kavalleriet aflöning, tagits till norm. Dock hafva tjenstgöringspenningarne bibehållits endast för regementsofficerarne, regementsqvartermästarne och sqvadronscheferne, hvilka fortfarande komma att under hela året tagas i anspråk för expeditioirsgöromål samt rekrytering och tillsyn af de utackorderade hästarne. För ryttmästarne af 2:dra klassen och samtlige subalternofficerare, hvilka antagas komma att under tiden emellan repetitionsöfningarne vara fria från expeditionstjenst, hafva ej tjenstgöringspenningar utan endast dagaflöning under 40 dagar uppförts i förslagen till stater. Den skenbara minskning i inkomst för desse tjenstemän, som häraf blifver en följd, torde emellertid uppvägas af den dagaflöning, som under den ökade tjenstgöringen vid skolsqvadronen kommer dem till del.

Med afseende å den civilmilitära personalen äro följande förändringar föreslagna: att regementspastors- och auditörsbefattningarne antagits skola, på sätt redan år 1883 föreslogs, förvaltas endast på förordnanden mot arfvoden, att en förste bataljonsläkarebefattning utbytts mot en regementsläkarebefattning, under det att 5 förste bataljonsläkarebefattningar förvandlats till andre bataljonsläkarebefattningar, att för regementsintendenten beräknats dagaflöning under hela året, att för samtliga regementen

Fjerde hufvudtitein. 17

med undantag af lifgardet till häst en förrådsförvaltare uppförts, att de nu till regements- och bataljonsveterinärerne utgående häst- och furagepenningarne uteslutits samt att regementsstallmästarebefattningarne indragits. Hvad den föreslagna förändringen i de 5 förste bataljonsläkarnes ställning angår, torde minskningen i lön motvägas af den ökade dagaflöning, som kommer att tillfalla dessa tjensteman, hvillca antagits skola vara i tjenstgöring året om. Förändringen i veterinärernes aflöningsförmåner beror derpå att, sedan med den nya organisationen alla hästar komma att stå till statens omedelbara disposition och sålunda kunna användas äfven till andra ändamål än att göra den för numret Renande karl beriden, behof icke vidare förefinnes för veterinärerne att vara försedde med egne tjenstehästar. Indragningen slutligen af stallmästarebefattningarne har synts så mycket mindre betänklig, som redan nu denna befattning vid flera regementen förestås mot arfvode af eu dertill kommenderad officer samt med den förändrade organisationen och den ökade utbildning i ridning, som numera, efter det ridskolan i 20 år varit i verksamhet, kommer kavalleriofficerarne till del, hinder icke lärer möta att vid samtliga regementen och corpser inom officerscorpsen finna personer väl lämpade att leda remonternas dressyr. För de öfriga föreslagna förändringarne lärer någon särskild motivering ej erfordras.

Under officer arnes antal, nu 199, föreslås att jemnas till 200 med lika fördelning på sqvadronerna, så att på hvar och en skulle komma 1 fanjunkare och 3 sergeanter, liksom för närvarande vid indelta kavalleriet. I fråga om underofficerarne vid lifgardet till häst är ingen förändring föreslagen vare sig beträffande aflöningen eller tjenstgöringen. Den dem tillkommande beklädnadsersättning är emellertid för vinnande af likformighet förslagsstaterna emellan uppförd å regementets stat. Rörande aflöningen åt underofficerarne vid öfriga regementen hafva nu gällande stater för de indelta regementena och corpserna tagits till norm med den förändring, att åt fanjunkaren anslagits ration för en nummerhäst mellan vapenöfningarna. Afsigten härmed är, att fanjunkaren, som fortfarande skulle hafva skyldighet att utan särskild reseersättning biträda sqvadronschefen i tjensten inom sqvadronsområdet, må för de erforderliga resorna hafva tillgång på en häst. Skulle en eller annan fanjunkare icke vilja åtaga sig att för rationsersättningen underhålla hästen, möter intet hinder att insätta den vid skolsqvadronen, der underhållet mot den besparade rationsersättningen kan ega rum. För den minskning i inkomster, som genom förlusten af nummerlönen uppkommer för underofficerarne, torde full ersättning Bill. till Riksd. Prof. 1889. 1 Sami. 1 Afd. 1 Käft. 3

Under-

officerarne.

18 Trumpetare.

Korporaler.

Yolontärer.

Nummer-

styrkan.

Fjerde lmfvudtitejLn.

vara beredd i den ökade dagaflöning, som under tjenstgöringen vid skolsqvadronerna kommer dem till del.

Antalet stabstrumpetare har ansetts kunna något minskas, så att endast 2 stabstrumpetare i stället för fem skulle komma på hvar bataljon. I antalet sqvadronstrumpetare, för närvarande 2 vid hvarje sqvadron, föreslås deremot ingen ändring. Minskningen i sin helhet uppgår alltså till 24. I aflöningen föreslås ingen annan ändring än att, såsom följd af den förändrade organisationen, nummerlönen indrages. Då emellertid spelets antal minskats och särskildt anslag till musikens underhåll föreslagits att utgå i stället för de nu till musikkassorna ingående vakansafgifterna af indragna nummer, torde antagligen ersättning för den mistade nummerlönen från dessa kassor kunna beredas trumpetarne.

Antalet korporaler af alla grader föreslås till 6 för hvarje sqvadron, på sätt redan nu vid indelta kavalleriet är fallet.

Volontärer i nummer hafva icke ansetts böra i den nya organisationen ingå såsom eu särskild klass af manskap. Vid den omsorgsfullare utbildning, som med den förändrade organisationen skulle komma regementenas hela manskapsstyrka till del, är en dylik anordning öfverflödig; och hvad officersaspiranterne angår, lära de såsom hittills böra anställas såsom volontärer utom nummer.

Kavalleriets nummerstyrka enligt nuvarande organisation blifver, när den nu beslutade uppsättningen af för hästläkare och hingsthållning vakanta nummer blifvit fullbordad, 4,376 man och 4,574 hästar. Sedan 343 underofficerare och trumpetare gjorts beridne, äro sålunda under nuvarande förhållanden icke mindre än 145 ryttare oberidne och följaktligen vid mobilisering att betrakta endast såsom en reserv. Att i den nya organisationen, som, på sätt jag redan visat, kommer att lemna tillräckliga reserver, afse en särskild del af fredsstyrkan till samma uppgift lärer emellertid vara ändamålslöst. Fredsstyrkan af manskap under den förändrade organisationen synes mig derför böra motsvara det antal hästar, förhållandena medgifva att i fred underhålla. Hvad detta åter angår, har jag, då afsigten med den föreslagna förbättrade organisationen icke är att öka fredsstyrkan utan fastmera att bereda tillfälle till en bättre utbildning af vapnet och lättade utvägar att mobilisera, icke ansett skäl vara för handen att deri föreslå annan förhöjning än som erfordras för att erhålla ett jemt hundratal. Antalet synes mig alltså böra bestämmas till 4,600 eller 92 per sqvadron; och då vid hvarje sådan beräknas 1 häst för läkare, veterinär eller stabstrumpetare, 2 för sqvadronstrumpetarne och 4 för underofificerarne,

19 Fjerde Imf vildt! teln.

blifver alltså antalet för manskapet disponibla hästar 85, eller för hela kavalleriet 4,250. Kavalleriets fredsstyrka af manskap skulle alltså komma att utgöra nyssnämnda summa och lemnas i bilagan n:o 5 eu närmare jemförelse mellan den nuvarande och den tilltänkta styrkan.

Liksom kavalleriets fredsstyrka sålunda skulle, med en lämpligare fördelning, i det hela blifva oförändrad, är det icke heller min afsigt att föreslå någon utsträckning af regementsmötena. Den enskilda utbildningen, som i nuvarande organisation lemnat mest öfrigt ätt önska, måste nemligen i främsta rummet tillgodoses; men dertill fordras, att så stor styrka som möjligt hålles i ständig tjenstgöring, hvarigenom den ytterligare fördel äfven vinnes, att de årliga rekrytkontingenterna blifva större och tjenstetiden kortare, så att tillgången på uttjent, men vid mobilisering fortfarande värnpligtig!, manskap ökas.

I sjelfva verket torde också, om åt systemet att permittera manskapet och utackordera hästarne gifves för stor utsträckning, ej oväsentliga olägenheter uppstå. Utom det att ett sådant system i förhållande till det ernådda resultatet måste ställa sig dyrt, kan både en försvårad rekrytering och en sämre vård af hästarne deraf blifva en följd.

Vid lifgardet till häst erfordras i ständig tjenstgöring i och för garnisonstjensten en styrka af 300 man utom korporaler. Vid öfriga regementen har den i ständig tjenstgöring varande styrkan föreslagits att utgöra så stort antal, som låter förena sig med nödvändigheten att hålla kostnaderna inom nuvarande gränser, eller till 155 man per bataljon, 15 korporaler oberäknade.

Denna ständigt tjenstgörande styrka komme att blifva hvarje bataljons skolsqvadron; och då den första utbildningen synes mig böra fortgå under två år samt andra årsklassen i följd af dödsfall och annan afgång kan beräknas att blifva omkring 6 procent mindre än den första, komme den första årsklassen, som representerar det årliga rekrytbehofvet, att utgöra 80 och den andra 75 man.

Bataljonens fredsstyrka har ofvan antagits skola utgöra 425 man. För att fylla denna styrka erfordras alltså utöfver de båda första årsklasserna 270 man, utgörande, om i öfverensstämmelse med förut i enahanda afseende gjorda beräkningar, en årlig afgång af 4 procent antages, fyra årsklasser, den tredje om 72, den fjerde om 69, den femte om 66 och den sjette om 63 man. Manskapet torde alltså i regeln böra tjena i 6 år, deraf 2 år i skolorna och 4 år utan annan tjenstgöringsskyldighet än deltagande i regementsmötena.

Då tjenstetiden ej är längre, synes det mig mest betryggande för rekryteringen, att tjensteaftalet redan från första början sättes att om-

Den ständigt tjenstgörande styrkan.

Manskapets

tjenstetid.

Tjensteaftalets längd.

Manskapets

löneförmåner.

Utbildningen.

20 Fjerde hnfrudtiteln.

fatta hela denna tid. Skulle erfarenheten visa, att den tillfälliga afgången ej blifver så stor, som beräknats, må afsked kunna beviljas i förväg eller tiden för tjensteaftalet nedsättas till 5 år för en del af manskapet; en utväg, som torde blifva nödvändig jemväl för att bereda tillfälle att rekapitulera med korporaler, när dylik rekapitulation finnes vara för tjensten nyttig. Blifver åter afgången större än som beräknats, så måste till fyllande af nummerstyrkan rekapitulation med lämplige ryttare ega rum. Skulle slutligen den bestämda rekrytkontingenten icke kunna erhållas, så måste såväl rekapitulation ega rum som äfven erforderligt antal manskap ur de äldre årsklasserna qvarhållas i ständig tjenstgöring, så att skolsqvadronen alltid kommer att utgöra den faststälda numerären, hvilket för öfningarnas regelbundna gång och hästarnes tillbörliga utbildning är nödvändigt.

Hvad lifgardet till häst angår, vid hvilket regemente, i följd af den något olika tjenstgöringen, särskilda anordningar lära vara af nöden, torde tjensteaftalet böra lämpas efter de vid detta regemente rådande förhållandena.

Manskapets löneförmåner synas mig i allmänhet böra, med de modifikationer, till hvilka den nu föreslagna organisationen föranleder, utgå enligt de grunder för aflöning af manskapet vid de värfvade regementena, hvilka Eders Kongl. Maj:t redan den 12 januari 1885 vid underdånig föredragning af frågan om reglerandet af utgifterna under riksstatens fjerde hufvudtitel för år 1886 i hufvudsak godkänt och som derefter, hvad angår kronprinsens husarregemente, blifvit till efterrättelse faststäldt genom nådiga brefvet den 4 december 1885.

Ryttarens första utbildning är, såsom jag redan nämnt, afsedd att vara 2 år och att försiggå vid skolsqvadronen; och har jag för att ådagalägga skilnaden emellan den utbildning, som med den förändrade organisationen skulle komma hvarje karl till del, och den nuvarande, låtit utarbeta hosföljande bilaga n:o 6, ur hvilken bland annat framgår att medeltalet öfningsdagar per man för närvarande utgör 367, men framdeles skulle komma att utgöra 879.

Förslag öfver den vid skolsqvadronerna tjenstgörande styrka finnes i bilagan n:o 7. I öfrigt förutsätter jag, att befäl och spel skulle, utöfver de årliga regementsmötena i 20 (lagar, jemväl inkallas till särskilda kortare öfningar. Då dagaflöning i staterna fortfarande upptages för 40 dagar, eller 20 dagar mera än som antages åtgå till regementsmöten, men nyssnämnda öfningar icke äro afsedda att räcka fullt 20 dagar, förefinnes alltså tillgång till bestridande af portionsersättning åt underbefäl och spel under ifrågavarande öfningar, och kunna de dervid göras beridne på hästar från skolsqvadronen.

21 Fjerde Imfrudtiteln.

Utbildningen af sjukvårds- och hofslagareryttare antages komma att tills vidare ske utom regementena. Behofvet för hvarje skolsqvadron är 1 af förra och 2 af senare slaget, och äro de vid skolsqvadronerna anstälde beställningsmän af detta slag, hvilka antagas vara fullt utbildade, inräknade i skolsqvadronernas faststälda styrka, der de upptagas i stället för de ryttare af 2:a årsklassen, som äro kommenderade till den speciela utbildningskursen, för hvilken kostnaden, på sätt jag nedan kommer att föreslå, skulle liksom hittills bestridas af särskilda anslag.

Hvad kostnaderna angår, sådana de torde komma att gestalta sig, sedan den föreslagna förändrade organisationen af kavalleriet blifvit fullständigt genomförd, har jag i bil. n:o 8 låtit upprätta en förteckning öfver sådana, som jag ansett böra gäldas af det nya anslaget till kavalleriet, om hvars uppförande i riksstaten jag - här nedan kommer att göra hemställan. De grunder, på hvilka beräkningarne fotats, hafva undergått granskning i arméförvaltningen och äro af den godkända.

Hvad beträffar sättet för gäldande af dessa kostnader, är det, som jag redan antydt, icke min mening att föreslå äskandet af några ökade anslag. De belopp, hvartill kostnaden för kavalleriet, så väl det indelta som det värfvade, för närvarande uppgår, äro tillsammans med de inflytande vakansafgifterna tillräckliga att täcka den erforderliga slutsumman 4,112,000 kronor.

Enligt beräkningar, som till sin riktighet kontrollerats af arméförvaltningen, har nemligen under de senare åren från nedannämnda anslagstitlar i riksstaten i medeltal till kavalleriet utgått:

l:o från anslaget till indelta arméns befälsaflöning enligt gällande

stater......................................................................................... kr. 930,145: —

2:o från anslaget till indelta arméns och Vermlands

fältjägarecorps’ vapenöfningar................ » 490,000: —

3:o från anslaget till värfvade garnisonstruppernas

rekrytering och aflöning .................................................... » 122,498: —

4:o från anslaget till remontering och skoning m. m. för värfvade kavalleriets, artilleriets och forti-

fikationstruppernas hästar ................................................ » 79,745: —

5:o från anslaget till fouragering af artilleriets, värfvade kavalleriets och fortifikationstruppernas hästar » 338,000: —

Transport kr. 1,960,388; —

Kostnaderna.

22 Fjerde hufvndtiteln.

Transport kr.

6:o från anslaget till mathållning för manskapet

vid garnisonsregementena ................................................... »

7:o från anslaget till volontärskolor........................ »

8:o från anslaget till försvarsverket till lands i

allmänhet eller arméförvaltningens departement ......... »

9:o från anslaget till beklädnad och utredning in. m. för indelta infanteriet, Vermlands fältjägarecorps

och Jemtlands hästjägarecorps .......^................................. »

10:o från anslaget till byggnader och sängkläder

in. ro. å mötesplatserna......................................................... »

Följande anslag, hvilka uteslutande afse kavalleriet, äro dessutom disponibla att användas till detta vapen:

l:o anslaget till ersättning för störtade eller skadade nummerhästar vid indelta kavalleriet.................... »

2:o anslaget till lifgardet till häst .......................... »

3:o anslaget till kronprinsens husarregemente ... » 4:o anslaget till anskaffande och underhåll af beklädnads-, bevärings-, remtygs- samt häst- och sadelmunderingspersedlar vid det berustade kavalleriet »

1,960,388: —

180,000: — 60,000: --

171,429: —

9,103: — 17,000: —

4,000: — 146,345: — 186,985: —

205,000: —

Summa kronor 2,940,250: —

Som tinnes af bilagan n:o 15 utgöra vidare de rusthållsvakansafgifter, som vid öfvergångstidens slut äro att påräkna, kr. 1,171,750. Dessa summor tillsammans kr. 4,112,000 motsvara den ofvan beräknade kostnaden och torde de summor, som från riksstatens olika titlar hitintills utgått till kavalleriet, under öfvergångstiden böra sammanföras till ett nytt anslag med titel »kavalleriet», som, på sätt förut vid uppsättande af nya trupper varit vanligt, tillsammans med de inflytande vakansafgifterna erhåller karakteren af reservationsanslag och som sedermera efter öfvergångstidens slut åter uppdelas på riksstatens olika titlar. Och torde af sig sjelf förstås, att alla till indelta kavalleriet från riksstatens anslag nu utgående kostnader, såsom t. ex. ersättning för stör; tade och skadade nummerhästar vid detsamma, fortfarande skulle under hela öfvergångstiden från det nya anslaget bestridas.

Utom ifrågavarande utgiftsposter förekomma emellertid äfven några mindre, som jag ej ansett skäl intaga i ofvannämnda beräkning af den grund, att de dels svårligen kunna till sina belopp fullt noggrant bestämmas, dels bestridas från anslag af sådan beskaffenhet, att en utbrytning derifrån af beloppen i fråga ej är nödvändig och understundom

Fjerde Iiufyudtiteln. 23

svår att verkställa. Dessa kostnader, tivilka jag derföre anser fortfarande böra utgå på samma sätt som hittills äro:

Ålderstillägg för regementsveterinärer;

Kostnaden för utbildningskurser för sjukvårds- och hofslagarer jttare;

Servis och kaserninventariers underhåll vid lifgardet till häst;

Underhåll af de byggnader, som stå under fortifikationsdepartementets vård;

Underhåll af beväringspersedlar vid lifgardet till häst och kronprinsens husarregemente;

Ved och ljus för lifgardet till häst samt etablissementen i Helsingborg och Malmö; samt

Inqvarteringsersättning vid lifgardet till häst.

Till enahanda kategori torde jemväl böra räknas den nya utgift, som kan uppkomma för beredande af inqvarteringsersättning och servis åt sådan militär och civil militär personal vid skolsqvadronerna, åt hvilken inqvartering in natura icke kan anskaffas. Någon ökad kostnad för förslagsanslaget till inqvartering uppstår deraf icke, då, i följd af den förändrade organisationens antagande, i kostnaden för inqvarteringsersättning åt kronprinsens husarregemente besparingar uppstå till belopp af omkring 9,000 kronor, eller fullt ut den summa, som i nyssnämnda afseende kan erfordras.

Slutligen beder jag, medan kostnadsfrågan ännu är på tal, få erinra, att utgifterna för transporter i ofvannämnda öfverslag öfver kostnaderna för kavalleriet beräknats så högt, att af beloppet kan beredas tillgång såväl till transport medelst särskildt dertill kommenderad! manskap af utackorderade hästar mellan mötesplatserna och lämpliga samlingsställen inom sqvadronsområdena, som ock till gäldande af ersättning för resor emellan dessa orter åt det till de årliga vapenöfningarna inkallade manskapet.

Då förhållandena icke medgifva, att redan nu förslag till bestämmelser föreläggas Eders Kongl. Maj:t, hvarigenom vakanssättningen för rusthållarne göres obligatorisk, i den mån afgång af ryttare för vederbörande nummer eger rum, är det ej heller min mening, att den plan för öfvergången till den nya organisationen, för hvilken jag nu går att redogöra, skall en gång för alla till ledning för kommande krigsstyrelser fastställas. Sjelfva naturen af den förändring, som är i

Plan till öfvergång till den nya organisationen.

Medlens fördelning.

24 Fjerde lnifvudtiteln.

fråga, och som medför att den gamla organisationen en följd af år kommer att fortfara jemsides med den nya för att slutligen alldeles uppgå i densamma, gör nödvändigt, att krigsstyrelsen lemnas någon frihet att, inom gränsen af de anslag som för förändringens genomförande ställas till dess förfogande, lämpa sina anordningar efter de olika förhållanden, som under den långa öfvergångstiden kunna uppstå. Å andra sidan torde emellertid vakanssättningen i och för sig, till följd af de många obehag och oberäkneliga kostnader, som äro förenade med utgörande af rusthållstungan in natura, vara så fördelaktig, att antagligen endast ett fåtal rusthållare skola underlåta att, när tillfälle dertill yppas, begagna sig af anbudet att i stället betala en bestämd årlig penningeafgift. Och i hvarje fall lära, derest så skulle erfordras, utvägar icke saknas, hvarigenom längre fram under öfvergångstiden vakanssättningen kan, utan kränkning af rusthållarnes rätt, göras obligatorisk.

Planen för öfvergången utgår alltså, hvad indelta kavalleriet beträffar, från den förutsättningen, att hvarje nummer, i mån af ryttarens afgång, sättes på vakans. Och lärer af sig sjelf förstås, att vakansafgifterna beräknas till de genom lagen den 5 juni 1885 angående lindring i rustnings- och roteringsbesvären en gång för alla faststälda belopp.

Vakansafgiften för ett nummer skulle sålunda komma att utgöra:

vid lifregementets dragoncorps ............................................. kronor 350: —

» lifregementets husarcorps ................................................ » 350: —

» Smålands husarregemente ............................................ » 320: —

» skånska husarregementet ................................................ » 300: —

» skånska dragonregementet .........'.................................... » 300: —

» Jemtlands hästjägarecorps............................................. » 300: —

De närmare detaljerna af planen inhemtas af följande redogörelse:

På sätt jag redan yttrat, torde de medel, hvaröfver krigsstyrelsen under öfvergångstiden kommer att förfoga, få, i den mån de ej för löpande utgifter tagas i anspråk, år ifrån år reserveras för att efter behof användas till organisationens genomförande. Då kostnaden under vissa perioder af öfvergångstiden kan komma att öfverstiga de årligen påräkneliga tillgångarne, under det att andra perioder antagligen skola lemna öfverskott, är det i sjelfva verket endast genom en dylik anordning, som det öfver hufvud varder möjligt att, utan idkeligt rubbande af riksstaten och utan Riksdagens besvärande med en minutiös

Fjerde liuiVudtiteln. 25

pröfning af detaljbestämmelser, förmedla öfvergången till den nya organisationen.

De tillgångar som för det uppgifna ändamålet komma att stå till krigsstyrelsens disposition, torde alltså blifva dels ett årligen med lika belopp utgående anslag, dels ock de allt jemt stigande bidragen från vakanta rusthåll. Utgifterna åter varda dels sådana, som allt ifrån början måste utgå med ständigt samma belopp, dels ock sådana, som stiga i den mån organisationen fortskrider.

Det anslag, som är afsedt att träda i stället för de från flera olika titlar i riksstaten till kavalleriet för närvarande utgående utgiftsbelopp, skulle, såsom jag redan antydt, komma att uppgå till 2,940,250 kronor.

Bland de konstanta utgifterna märkas åter i främsta rummet aflöningsstaterna. Dessa uppgå för närvarande till 1,263,475 kronor, under det att motsvarande siffra enligt den förändrade organisationen utgör endast 1,189,336 kronor. Skilnaden är icke betydlig och då det utan tvifvel kan komma att dröja en jemförelsevis lång tid, innan de föreslagna förändringarne i lönestaterna hinna genomföras, synes mig lämpligt, att det afdrag å det för genomförande af den föreslagna organisationen disponibla belopp, som bör göras för lönestaternas slutberäknas att under hela öfvergångstiden utgå med förstnämnda

Om från ofvannämnda ....................................................... 2,940,250 kr.

dragés omförmälda belopp ......................................................... 1,263,475 »

återstå ................................................................................................ 1,676,775 kr.

För att emellertid erhålla den summa, som häraf kan användas till bestridande af de i mån af organisationens fortgång växande utgifterna, måste derifrån vidare dragas öfriga konstanta utgifter, för hvilka närmare redogörelse lemnas i bilagan n:o 9.

Som Eders Kongl. Maj:t finner, utgöras dessa dels af några mindre betydande för samtliga regementena utgående utgiftsposter af särskild natur, dels af kostnaderna för repetitionsöfningarne vid nuvarande indelta regementen, hvilka, då regementena äro afsedda att under hela öfvergångstiden utgöra samma styrka, som sammandrages till dylika öfningar under ständigt lika tid, måste fortfarande komma att utgå med enahanda belopp, dels slutligen ock af kostnaderna för de båda nuvarande värfvade regementena.

Hvad dessa sistnämnda angår, har jag, för vinnande af nödig enkelhet och öfversigtlighet, beräknat desamma som om den förändrade organisationen redan från och med öfvergångstidens första år vore Bih. till Bibel. Prof. 1889. 1 Sami. 1 Afl. 1 Hiift. 4

summa,

belopp.

Aflönings-

staterna.

Öf riga konstantautgifter.

26 Fjerde ImfVudtiteln.

genomförd, ehuru, såsom jag straxt kommer att nämna, någon öfvergångstid torde böra beräknas jemväl för dessa regementen och, hvad särskildt kronprinsens husarregemente beträffar, det synes mig lämpligt att, intill dess uppsättning af de nya sqvadronera^ vid Jerntlands hästjägarecorps tager sin början, låta detsamma bibehålla någon styrka i ständig tjenstgöring utöfver den, som är afsedd för den vanliga skolsqvadronen.

För denna styrka, som jag anser böra utgöra omkring 130 man och lika många hästar, är emellertid i bil. n:o 16, hvilken lemnar en summarisk redogörelse för kostnaderna under hela öfvergångstiden, eu särskild tilläggskostnad af 80,000 kronor beräknad, så att nu ifråga-

varande beräkningar icke häraf beröras.

Då från ofvannämnda ....................................................... kr. 1,676,775

dragés den i bil. n:o 9 beräknade slutsumma..................... » 946,775

återstår ett belopp af ................................................................ kr. 730,000,

utgörande den summa, som jemte vakansafgifterna skulle vara till krigsstyrelsens förfogande för bestridande af de kostnader, som, i den mån organisationen fortskrider, komma att ökas.

Ofvergången från den nuvarande till den föreslagna förändrade organisationen torde, hvad lifgardet till häst angår, blifva ganska lätt och icke kräfva lång tid för att genomföras.

Nämnda regemente har för närvarande 392 effektive manskapsnummer och torde, ehuru antalet nummer i sin helhet kommer att höjas till 425, den ständigt tjenstgörande styrkan förblifva i det närmaste densamma. Hästantalet, som nu är 384, skulle genom öfverförande från kronprinsens husarregemente af 76 hästar ökas till 460, af Indika 100 skulle utackorderas.

Vid kronprinsens husarregemente skulle något större förändringar komma att ske; regementet har för närvarande 588 effektive manskapsnummer, deraf omkring 300 i ständig tjenstgöring. De senares antal skulle minskas med omkring 130, och permittenternes med omkring 33. Antalet nummerhästar är nu 537, af hvilka 1 skulle indragas och 76 öfverflyttas till lifgardet till häst. 165 hästar skulle utackorderas eller ungefär samma antal som 1887, medan 295 förblefve i tjenstgöring eller i depot.

Som jag redan antydt, anser jag denna omgestaltning ej böra ega rum alltför hastigt, utan först i samband med tillämpningen af regementets nya stat och med uppsättningen af nya sqvadroner vid Jemt-

Fjerde Inifvudtiteln. 27

lands hästjägarecorps. Och har jag förut redogjort för de särskilda anordningar, som med anledning deraf synas mig erforderliga.

De beräkningar, som ligga till grund för planen till öfvergång utgå, i fråga om de indelta regementena, från förutsättningen af en 24-årig öfvergångstid.

Det indelta manskapet uppnår visserligen först efter en tjenstetid af 30 år pensionsåldern och, då afskedande af manskap, innan denna ålder uppnåtts, i allmänhet icke kan ifrågakomma utan rusthållarens och ryttarens medgifvande, borde rätteligen öfvergångstiden beräknas att fortfara nyssnämnda antal år. Sedan emellertid den öfvervägande delen af manskapet blifvit antagen efter de nya bestämmelserna, enligt hvilka någon rätt till pension ej ifrågakommer, torde hinder icke möta att låta pensionsåldern för de på gammal stat qvarstående inträda redan efter 25 tjensteår; och har jag, vid sådant förhållande och då vid den förändrade organisationens tillämpning de dåvarande första årets rekryter redan tjenstgjort någon tid, ansett mig kunna beräkna öfvergångstiden att vara i 24 år.

Som de nummer, hvilka varit indragna till sqvadronshästläkare och hingsthållning, för närvarande äro under uppsättning, kan någon siffra, som exakt angifver de nuvarande indelta regementenas nummerstyrka vid tiden för öfvergången till den nya organisationen, icke erhållas utan har den beräknats att i medeltal utgöra 90 man och 97 hästar vid hvarje sqvadron, motsvarande 450 man och 485 hästar vid hvarje bataljon samt 180 man och 194 hästar vid Jemtlands hästjägarecorps.

Såsom lätt inses, måste utaf den sålunda beräknade manskapsstyrkan under det första öfvergångsåret lika stort antal komma att afgå som hitintills, hvaremot under de följande åren samma antal måste minskas, i den mån stammen af indelt manskap aftager; och bilda alltså de siffror, som utvisa afgången under alla öfvergångsåren, en fallande serie.

Ett försök att visa, huru denna kommer att gestalta sig, är gjordt i bil. n:o 10, och ehuru den faktiska afgången naturligtvis kan komma att mycket afvika från de siffror, som i serien uppstälts, torde dock på grund deraf beräkningar med temlig tillförlitlighet kunna göras öfver kostnaderna under öfvergångstiden. Skulle afgången af indelt manskap blifva större och öfvergången alltså komma att försiggå hastigare än beräknats, så blifva kostnaderna visserligen något olika fördelade på de olika åren, men torde dock ej öfverstiga de tillgängliga medlen.

De indelta regementena samt skolsqvadronerna under öfvergångstiden.

28 Fjerde hnfrudtiteln.

För beräkning af skolsqvadronernas styrka under öfvergångstiden måste man emellertid känna ej blott afgången af ryttare på gammal stat utan äfven huru många af de enligt de nya bestämmelserna anvärfde ryttare kunna antagas skola årligen lemna tjensten. Nyss omförmälda bilaga n:o 10, som lemnar upplysning jemväl i detta afseende, utgår från den förutsättningen, att tjenstetiden i regeln blifver 6 år, och att en årlig afgång under denna tid af i medeltal 4 procent eger rum.

Vid tillämpning af dessa grunder för beräkningarna kommer öfvergångstiden att sönderfalla i 5 temligen skarpt begränsade perioder, den första omfattande det första öfvergångsåret, då skolsqvadronerna utgöras af endast en årsklass, den andra, omfattande det 2:a till och med det 6:e öfvergångsåret, då väl två årsklasser äro kommenderade till skolorna, men antalet anvärfde rekryter väsentligen bestämmes af det äldre indelta manskapets afgång, den tredje, omfattande 7—12 åren, då till följd af den afgång i större skala utaf ryttare, anvärfde efter de nya bestämmelserna, hvilken då tager sin början, antalet till skolsqvadronerna kommenderade rekryter betydligt ökas, den fjerde, omfattande 13 — 18 åren, under hvilka förhållandena af nyss angifna anledning likaledes komma att förete ett starkt afbrott mot näst föregående period och slutligen den femte, under hvilken den fullständiga uppsättningen af Jemtlands hästjägarecorps beräknats ega rum.

Bil. n:o 11, som redogör för skolsqvadronernas styrka under de olika perioderna, är uppstäld enligt dessa grunder och har, till undvikande af onödig vidlyftighet, för hvarje period antalet vid skolsqvadronerna närvarande manskap ansetts utgöra medeltalet af det manskap, som enligt bil. n:o 10 under hvarje år af perioden bör till skolsqvadronerna kommenderas, hvarjemte på det att tjenstebref hvilket antages börja den 1 November, må kunna sammanfalla med budgetåret, utbildningstiden de två första åren antagits blifva något kortare än den normala. Under första öfvergångsåret förutsättes nemligen det enligt de nya grunderna anvärfda manskapet komma att inkallas vid årets början, ehuru det räknar sin tjenstetid från närmast föregående 1 November; och på samma sätt antages 2:a årgången skola inkallas först vid början af andra öfvergångsåret.

Med dessa förutsättningar till utgångspunkt har i bil. n:o 12 ett öfverslag gjorts öfver skolsqvadronernas kostnad under hela öfvergångstiden.

Den ringa ökning deri, som under det sista året af hvarje period kan komma att ega rum, derigenom att en större årsklass träder i

Fjerde lmfvudtiteln. 29

tjenst den 1 November, har dervid ej tagits i beräkning; och då vidare underofficerares och spels dagaflöning uppgår till samma belopp som beräknade kostnaden för manskapets beklädnad, samt beloppet af korporalernas dagaflöning är för ringa för att vara af någon betydelse i en approximativ beräkning af denna omfattning, hafva kostnaderna för underofficerarne, spel och korporaler beräknats lika som för de menige.

Slutligen har beträffande första öfvergåugsåret iakttagits, att ett antal indelt manskap och hästar derunder måste antagas inkallade till fullgörande af sitt andra rekryt- och remontmöte; och har, då nämnda antal enligt de för beräkningarne i förslaget antagna grunder uppgår till 48 man och hästar per bataljon, samt rekryt- och remontskolorna för närvarande pågå i det närmaste ett tredjedels år, i stället en tredjedel af antalet, 16 man per bataljon, beräknats att utöfver skolsqvadronernas normala styrka under detta år vara i ständig tjenstgöring.

Hvad volontärskolan angår, torde af sig sjelf förstås, att, då den har till uppgift att ytterligare utbilda manskap, som redan erhållit någon öfning, den under första öfvergångsåret måste fortgå på samma sätt som hitintills.

På sätt jag redan yttrat, torde, då ryttare afgår, numret, under förutsättning af rusthållarnes bifall, böra sättas på vakans. I enlighet med 1882 års landtförsvarskomités förslag lärer rusthållaren dervid böra aflemna nummerhästen till kronan och tillförbindas att, om så erfordras, under öfvergångstiden mottaga den aflemnade eller annan häst till utfodring på rusthållet mot samma ersättning, som derför vid utackordering på vanligt sätt erhålles. På lika sätt förutsätter jag, att kronan öfvertager hästarne för alla vid öfvergångstidens början karlvakanta nummer äfvensom att, i den mån upprättade vakanskontrakt tilländagå, förnyelse af kontrakten icke bör ifrågakomma utan vakansafgiften erläggas enligt de för den förändrade organisationen gällande föreskrifter.

.Bil. n:o 13, i hvilken redogöres för hästarnes afgång och tillkomst under öfvergångstiden vid de indelta regementena och corpserna, utgår från dessa förutsättningar och lemnas i bil. n:o 14 en beräkning af kostnaden för remontering och utackordering under öfvergångstiden.

Beloppet af vakansafgifter, som under förutsättning att hvarje rusthållsnummer sättes på vakans, i den mån de derför Renande ryktande afgå, under öfvergångstiden kommer att tillflyta statsverket, angifves i bil. n:o 15. Slutligen göres i bil. n:o 16 en sammanfattning af alla kostnaderna under hvart och ett af öfvergångsåren. Af sistnämnda bilaga framgår visserligen, att under de första perioderna år-

Hästarne.

Yakans-

afgifterna.

30 Fjerde lmfvudtiteln.

ligen ej obetydliga behållningar komma att uppstå, men jag beder att dervid få erinra dels att behållningarne endast äro beräknade, och sålunda i verkligheten kunna komma att ej uppgå till de antagna höga beloppen, dels ock att åtskilliga af kavalleriets nuvarande etablissement äro i det skick, att om- eller nybyggnad inom kort tid erfordras. Så har fråga redan länge förevarit om nybyggnad af de för lifregementets husarcorps och kronprinsens husarregemente afsedda etablissement, och utvidgning samt delvis ombyggnad af skånska dragonregementets och Jemtlands hästjägarecorps’ etablissement torde jemväl blifva af nöden. Till dessa byggnadsarbeten, som eljest skulle erfordra särskilda anslag, synas mig reservationerna i anslaget till kavalleriet kunna lemna tillgång. Derjemte måste tillgångar finnas till betäckande af den möjligen mot öfvergångstidens slut uppkommande brist, hvarförutom nödig försigtighet krafvel1, att, då för utgifter af så vexlande beskaffenhet som manskapets och hästarnes underhåll inga förslagsanslag komma att stå till krigsstyrelsens förfogande, utvägar finnas att fylla de anslagsbehof, som i följd af prisförhöjning eller andra oberäkneliga omständigheter kunna uppkomma.

Under hänvisning till hvad jag redan yttrat under anslagen till »indelta arméns befälsaflöning», »ersättning för störtade eller skadade nummerhästar vid indelta kavalleriet», »indelta arméns och Vermlands fältjägarecorps’ vapenöfningar», »lifgardet till häst» och »kronprinsens husarregemente» samt med förbehåll att framdeles under vederbörliga anslag få göra de ytterligare framställningar, som af mina ofvan gjorda förslag påkallas, hemställer jag alltså för närvarande att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,

att, med godkännande af den utaf mig framlagda plan till kavalleriets förändrade organisation, äfvensom af de uppgjorda, i bilagorna n:is 1—5 upptagna förslagen till stater för kavalleriets befälspersonal och vederlikar, medgifva, att rot- och rusthållen vid indelta kavalleriet må, i mån af nu varande ryttares afgång, sättas på vakans mot erläggande, såsom vakansafgift, af ett belopp, motsvarande de i lagen af den 5 Juni 1885 rustnings- och roteringstungan vid indelta kavalleriets olika regementen och corpser åsätta värden, och mot skyldighet för rustoch rothållaren att vid vakanssättningen utan ersättning till kronan aflemna den för numret Renande hästen äfvensom att under öfvergångstiden vid före-

31 Fjerde hufvudtiteln.

fallande behof underhålla en kavallerihäst mot samma ersättning och på enahanda vilkor som för andra fodervärdar bestämmas;

att, till genomförande i den ordning Kong], Maj:t förordnar, af kavalleriets nya organisation, anvisa, utöfver inflytande vak ans avgifter, ett ordinarie reservationsanslag af 2,940,250 kronor med rätt för Kongl. Maj:t att jemväl af vakansafgifterna till kommande år reservera hvad som ej för löpande utgifter tages i anspråk;

att, vid bifall härtill, omförmälda anslagsbelopp måtte under titel »Kavalleriet, reservationsanslag» uppföras i riksstaten näst efter anslaget till Vermlands fältjägarecorps; samt

att vakanssättningen skall fortfara, så länge anslaget anvisas och Kongl. Maj:t bibehålies vid rättigheten att, för genomförande af kavalleriets nya organisation, förfoga öfver inflytande vakansafgifter eller ett deremot svarande belopp.

Fäsiningsariilleribataljonen å Vaxholm Oskar Fredriksborg.

. [S.]

Sedan 1888 års Riksdag, med godkännande af de utaf Eders ökning af Kongl. Maj:t föreslagna grunder för organisation af en fästnings- detta anslat artilleribataljon å Vaxholm Oskar Fredriksborg, till genomförande af den del af bataljonens organisation, som enligt uppgjord och Riksdagen förelagd plan skulle ega rum under innevarande år, anvisat, utöfver de för Svea artilleriregementes 3 fästningskompanier och 1 fästningskompani vid Göta artilleriregemente jemte befäl samt till arfvoden åt kommendant och placemajor å Vaxholm Oskar Fredriksborg då anslagna medel, sammanlagdt 152,418 kronor 23 öre, dels af reservartilleriets anslag 10,400 kronor och dels såsom nytt anslag 86,400 kronor, tillsammans 249,218 kr. 23 öre, lärer nu återstoden af det belopp, som för organisationens genomförande erfordras, böra af Riksdagen för år 1890 äskas.

Enligt det förslag öfver den årliga totalkostnaden för bataljonen, som åtföljde Eders Kongl. Maj:ts nådiga proposition i ämnet, erfordrades, sedan bataljonen blifvit i sin helhet uppsatt, ett belopp af 265,954 kronor 85 öre; och som, på sätt jag nyss erinrat, af nämnda belopp

32 F,jerde hufvudtiteln.

en summa af tillsammans 249,218 kronor 23 öre är för ändamålet

disponibel, utgör alltså skilnaden mellan........................... kr. 265,954: 85.

och.................................................................................................. » 249,218: 23.

kr. 16,736: 62.

eller i jemnt krontal 16,737 kronor det belopp, hvarmed det nu i riksstaten uppförda anslag till bataljonen bör ökas.

Då vidare samma anslag, sedan Eders Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 2 sistlidne november förordnat, att bataljonen skall benämnas Vaxholms artillericorps, torde böra erhålla en derefter lämpad förändrad benämning samt den Eders Kongl. Maj:t för närvarande medgifna rättighet att för bestridande af uppsättningskostnader och öfriga med organisationens genomförande förenade utgifter förfoga öfver de besparingar, som kunna å de för fästningsartilleribataljonen afsedda medel beredas, lärer böra åt Eders Kongl. Maj:t inrymmas jemväl för 1890, under hvilket år bataljonens uppsättning först kan afslutas, hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att anslaget till fästningsartilleribataljonen å Vax-

holm Oskar Fredriksborg, nu............ kr. 86,400: —

må med................................................... » 16,737: —

ökas till...................................................... kr. 103,137: —;

att anslaget må för framtiden benämnas »Vaxholms artillericorps», samt

att de besparingar, som under 1890 kunna å de för artillericorpsen afsedda medel beredas, må af Eders Kongl. Maj:t disponeras för bestridande af uppsättningskostnader och öfriga med organisationens genomförande förenade utgifter.

Trängen.

[9.]

Angående ökning af detta anslag.

I min underdåniga skrifvelse den 10 december 1883 framlade jag i min dåvarande egenskap af generalintendent plan till ordnande af arméns trängväsende, afseende uppsättande af en trängbataljon för hvarje af arméns fördelningar, hvarjemte jag hemstälde att under år 1885 två dylika bataljoner måtte uppsättas.

Jag erinrade dervid, hurusom det oafvisliga behofvet af trängens ordnande på ett tillfredsställande sätt redan länge varit erkändt. Detta hade synnerligen varit fallet allt sedan kriget mellan Tyskland och

Fjerde Imfvudtitelii. 33

Frankrike åren 1870—71 ådagalagt såväl de stora fördelarne och nödvändigheten af att vid utbrytande krig kunna hastigt försätta en armé i fullt mobilt stånd som ock att ett bland de hufvudsakliga vilkoren härför vore ett redan under fredstid ändamålsenligt ordnadt trängväsende. Jag anförde i fråga derom särskildt hvad den komité, hvilken den 14 April 1874 afgaf utlåtande rörande det sedermera till 1875 års Riksdag afgifna härordningsförslaget, i förevarande ämne yttrat och ^ som jag här tillåter mig återupprepa, »Då», säger komitén, »en armé icke kan förflytta sig utan de medel, som fordras för uppehållandet af dess tillvaro såsom sådan, är det uppenbart, att ett ordnadt trossväsende eller en träng är ett bland de väsentligaste vilkoren för härens, verksamhetsförmåga, och lika nödvändigt som det är, att soldaten i ledet öfvas, lika oundgängligt är det ock att trängsoldaten inläres i de åligganden, lian måste känna, på det den stridande delen af hären. aldrig af brist på hvad den behöfver för sitt uppehälle, sin fortskaffning, sina sjukas vård in. m. måtte urståndsättas att kraftigt och såsom härförarens tanke angifver uppträda mot fienden. Ekonomiska skäl . och ett skyldigt afseende på statsverkets utgifter få således icke hindra ordnandet af härens träng redan på fredsfot. I vårt land med dess stora vidd, glesa befolkning och ringare tillgångar, i förhållande till andra stater, är en ordnad träng om möjligt ännu nödvändigare än annorstädes. Härtill kommer att hvad söm vid krigets utbrott fordrar längsta tiden och största arbetet att sätta i fullständigt skick är just trängen, äfven då en sådan finnes i fredstid inrättad. Att i behofvets stund från intet skapa en sådan, dertill kan man numera aldrig hoppas att få tillräcklig tid».

Jag åberopade vidare, hurusom den s. k. trängkomitén, hvilken erhållit uppdrag att åstadkomma en fullständig utredning rörande trängens lämpligaste organisation med afseende särskildt å svenska förhållanden, i sitt den 21 Juni 1877 afgifna underdåniga utlåtande föreslagit, att vid hvarje arméfördelning skulle uppsättas en trängbataljon om 2 kompanier, hvarigenom vunnes den för mobiliseringens skyndsamhet högst vigtiga fördel, att hvarje arméfördelning kunde sjelfständigt. mobilisera sin träng, äfvensom att hvad trängkomitén sålunda föreslagit blifvit tillämpadt såväl af 1882 års landtförsvarskomité, som i. det till. 1883 års Riksdag framlagda härordningsförslaget. Då slutligen dertill komme, att under dåvarande förhållanden svenska arméns trång kunde organiseras först vid krigsutbrottet, att den dervid komme att bestå af en del befäl och stammanskap, som måste uttagas från de stridande trupperna, utan att för sina blifvande åligganden vid Bih. till Riksd. Frat. 1889. 1 Sami. 1 Afd. 1 Häft. 5

34 Fjerde hufviultiteln.

trängen hafva erhållit någon föregående utbildning, samt för öfrigt af beväring, hvilken lika litet erhållit någon den ringaste förberedelse i trängmanskapets åligganden, att de stridande trupperna genom uttagandet af befäl och underbefäl åt trängen måste vidkännas en betänklig minskning af sin redan förut alltför knappa befälskader, samt att, då det för trängen behöfliga talrika beväringsmanskapet, vid frånvaron af sjelfständiga trängbataljoner, måste vid mobilisering först sändas till regementenas samlingsplatser för att utrustas och derifrån sedermera fortskaffas till trängens mobiliseringsort, häraf vid mobiliseringen förorsakades en tidsförlust, som vore desto mera skadlig i samma män manskapet för sin tjenstgöring vid trängen saknade nödig förberedelse, förklarade jag mig anse enda medlet till afhjelpande af dessa ofördelaktiga förhållanden vara att. redan i fredstid inom hvarje arméfördelning uppsätta dels eu kader af trängbefäl och trängtrupp åtminstone af den storlek, som vore erforderlig för att vid mobilisering besätta de vigtigaste befäls- och underbefälsbefattningarne samt de manskapsplatser, Indika erfordrade en mera drifven detaljutbildning, dels ock ett trängförråd, innehållande, förutom sjukvårdsförnödenheter och fordon in. m. för fördelningen, jemväl beklädnads- och utredningspersedlar till den för trängen afsedda beväring, hvilken dessutom borde redan i fredstid vid nämnda vapen erhålla sin utbildning.

Då varande statsrådet och chefen för landtförsvarsdepartementet, som ansåg frågan böra göras till föremål för en framställning till Riksdagen, förklarade i sitt yttrande till statsrådsprotokollet för den 9 Januari 1884, att han i likhet med mig ansåge önskligt, att den föreslagna uppsättningen af trängen till en början kunde omfatta 2 bataljoner. Då likväl, fortsatte han, fråga vore om ett för den svenska armén hitintills främmande truppslag, om hvilken nödig praktisk erfarenhet med hänsyn till våra förhållanden kunde vinnas först under sjelfva uppsättningen, kunde ifrågasättas, om icke den första uppsättningen af rent praktiska skäl borde inskränkas till en bataljon; och då han fann sig böra tillstyrka denna inskränkning i mitt förslag, skedde det, såsom departementschefen uttryckligen tilläde, endast under förutsättning att så väl den andra som äfven de öfriga, enligt departementschefens åsigt, väl behöfliga bataljonerna inom kort skulle komma till stånd och att man vid deras uppsättning skulle kunna på ett för trängen i dess helhet gagneligt sätt tillgodogöra sig den då om truppslaget redan vunna erfarenhet.

Som bekant blef Eders Kongl. Maj:ts, i öfverensstämmelse med den sålunda af departementschefen uttalade åsigt, till 1884 års Riksdag

35 Fjerde lmfvudtiteln.

aflåtna nådiga proposition på det sätt bifallen, att Riksdagen på extra stat anvisade de för uppsättande af en trängbataljon erforderliga medel, hvarefter följande Riksdag uppförde samma anslagsmedel på ordinarie stat.

Den erfarenhet rörande betydelsen för armén af sjelfständigt organiserade trängtrupper, som vunnits sedan den första trängbataljonen uppsattes, skulle, ehuru förvärfvad på ett jemförelsevis inskränkt område och under fredstjenstgöring, ensam för sig utgjort tillräcklig maning för mig att nu påyrka fullföljandet af den 1885 påbegynta organisationen af trängen. Af de iakttagelser, Eders Kongl. Maj:t sjelf varit i tillfälle göra vid de senaste båda fälttjenstöfningarne, i hvilka den nyuppsatta trängbataljonen deltagit, torde otvetydigt framgå, att genom dess medverkan icke allenast sanitetstj ensten vunnit mycket i rigtning af en ändamålsenligare och för fältförhållanden bättre afpassad sjukvård, än äfven att truppernas förplägning kunnat, utan ökade kostnader för statsverket, försiggå på ett vida mera fältmässigt och operationerna betryggande sätt än förut.

Ett ökadt stöd för min åsigt om nödvändigheten att icke låta denna fråga hvila har jag emellertid vunnit i det betänkande, som komitén för afgifvande af förslag till reglemente för sjukvården i fält den 6 sistlidne mars afgifvit. Den framhåller med mycken styrka, hurusom frågan att gifva den militära sjukvården en förbättrad organisation, med hvilken fråga behofvet af ökadt antal trängtrupper står i det oupplösligaste samband, snart sagdt under hela detta århundrade stått på dagordningen, och sålunda varit föremål för krigsstyrelsens uppmärksamhet icke endast på senare tider, sedan man börjat ifrågasätta hållbarheten af de grunder i allmänhet, på hvilka landets försvar nu är bygdt, utan långt dessförinnan, medan ännu arméns organisation i öfrigt ansågs någorlunda motsvara sitt ändamål. Så har sedan 1810 icke mindre än 11 officiella förslag i detta syfte sett dagen utan att, oafsedt eu del partiella förbättringar och den nyss omnämnda uppsättningen af en första trängbataljon, leda till åsyftad påföljd. Frågan är fortfarande i det skick, att åt densammas lösande måste egnas ett oaflåtligt arbete, derest ej i farans stund de dystra minnena från Sveriges krig i seklets början skola återupplifvas, och komiterade anse sig såsom slutord kunna uttala, att de under fortgången af sitt arbete allt mera befästats i sin öfvertygelse om den tvingande nödvändig-

36 Fjerde imfvudtitelu.

heten af att armén förses med behöflig! antal redan i fred organiserade trängbataljoner, som i förening med intendenturen skola hafva till uppgift att värna om dess nödvändigaste lifsvilkor, förplägnaden och sjukvården.

Jag anser mig alltså nu böra hos Eders Kongl. Maj: t väcka förslag om uppsättande af ytterligare en trängbataljon; och ehuru jag, beträffande det slutligen erforderliga antalet dylika bataljoner, fortfarande vidblifver de åsigter, jag år 1883 i min dåvarande egenskap af generalintendent uttalat, eller att, utan en trängbataljon för hvarje af arméns fördelningar, nödig trygghet icke kan vinnas för ett fullt ändamålsenligt ordnande af förplägnaden och sjukvården i fält, synes mig dock, som om krigsstyrelsen med den ståndpunkt, försvarsfrågan i vårt land för närvarande intager, skulle under den närmaste framtiden kunna inskränka sina bemödanden till att få upprättade sammanlagdt tre sådana bataljoner, eller en för hvarannan af arméns fördelningar.

Utan tvifvel skall med denna styrka mobiliseringen af trängen komma att erbjuda väsentliga svårigheter, då under sådana förhållanden många ganska vigtiga befattningar vid densamma måste besättas med otillräckligt utbildadt beväringsmanskap. Emellertid torde, under förutsättning att tre trängbataljoner finnas, den till alla fördelningarne hörande, för trängen afsedda beväring, kunna, i motsats till hvad som nu eger rum, undergå sin beväringsexercis vid trängvapnet, hvilket alltid måste vara en stor fördel; och bristen på stammanskap vid trängtrupperna kan, derest förslaget till förändrad organisation af kavalleriet utaf Riksdagen godkännes, till någon del fyllas af uttjente, men ännu i värnpligtsåldern varande kavallerister.

Att åter inskränka trängbataljonernas antal till färre än tre anser jag icke möjligt. Komitén för afgifvande af förslag till reglemente för sjukvården i fält, som äfven medgifver, att med en trängbataljon på hvar annan fördelning behofyet af sjukvårdspersonal kan vid mobilisering åtminstone nödtorftigt tillgodoses, ådagalägger att vid fördelningar, som ej till sitt förfogande skulle hafva åtminstone V2 trängbataljon, infanteriet ensamt måste endast för sjukvårdens behof i medeltal ifrån hvarje regemente aflemna 1 officer, 11 underofficerare, 17 korporaler och 19 menige. Då dertill lägges behofvet af trängtrupper och fältförvaltningspersonal, som under enahanda förhållanden för hvarje regemente komme att utgöra omkring 3 officerare samt 20 underbefäl och menige, så att åtgången af befäl och stammanskap sammanlagdt blefve 4 officerare och 67 underbefäl

37 Fjerde Iiufvudtiteln.

och menige, inses lätt, att truppenheternas organisation skulle under dylika förutsättningar blifva betänkligt rubbad, helst redan förut stammens fåtalighet i förhållande till den beväringsstj^rka, som erfordras för regementenas försättande på krigsfot, städse anmärkts som en af de största bristerna i infanterivapnets nuvarande organisation; och hvad kavalleriet angår, skulle under nuvarande förhållanden olägenheterna af den förutsatta fåtaligheten utaf trängtrupperna blifva om möjligt ännu större. Då nemligen detta vapen skulle nödgas till trängen aflemna ett proportionsvis lika stort antal befäl och stammanskap som infanteriet, men luckorna i dess liniebataljoner icke kunna fyllas af beväringsmanskap och någon reserv i öfrigt icke står detsamma till buds, skulle, oafsedt försvagandet af kadrerna, en minskning i dess stridbara st}U’ka inträda såsom direkt följd af nämnda ofullständighet i trängtruppernas organisation.

Den trängbataljon, om hvars uppsättande nu är fråga, synes mig böra förläggas till Karlsborg, hvarest erforderliga förrådsbyggnader redan finnas och, enligt hvad chefen för fortifikationen upplyst, nödigt kasernutrymme kan beredas för en jemförelsevis mindre kostnad; och torde tillgång dertill äfvensom till kostnaden för uppförande af en stallbyggnad kunna erhållas i besparingarne å det blifvande anslaget, öfver hvilka Eders Kongl. Maj:t, på sätt förut varit vanligt vid organisation af nya trupper, lärer höra inrymmas rätt att under uppsättningen förfoga för bestridande af de utaf organisationens genomförande föranledda utgifter.

Hvad angår rum åt den blifvande bataljonens befälspersonal, torde väl, då inga enskilda bostäder inom fästningens område stå att erhålla, en särskild, för bataljonen afsedd befälsbyggnad böra, i likhet med hvad som redan skett i fråga om de å fästningen förlagda artillerioch ingeniörtrupper, på statens bekostnad uppföras; men då jag för vinnande af likformighet emellan den förutvarande och den nya trängbataljonens stater ansett mig böra beräkna inqvarteringsersättning jemväl åt den nya bataljonens befälspersonal och denna ersättning, derest staten anskaffar inqvartering in natura, kommer att besparas, lärer den del af kostnaden för nämnda byggnad, som ej täckes af de under uppsättningstiden upplöpande besparingarne å de till bataljonen anslagna medel, lämpligen kunna bestridas från inqvarteringsanslaget i den mån besparingar tillföras detsamma.

Beträffande den blifvande bataljonens organisation och kostnaderna för densamma sluter jäg mig helt och hållet till de förslag derutinnan, som legat till grund för uppsättningen af den nuvarande trängbataljo-

38 Fjerde hufvudtiteln.

nen, med hvilken den nya sålunda skulle i alla afseenden så till personalens antal som till aflönings- och tjenstgöringsförhållanden varda likstäld. Närmare redogörelse för den sålunda föreslagna organisationen innefattas i bil. n:o 17, som öfverensstämmer med den vid 1884 års riksdag framlagda kostnadsberäkning öfver den nuvarande bataljonen endast med de förändringar, som betingas dels deraf, att den nuvarande trängbataljonen sedan dess fått sig tilldelad en 2:dre bataljonsläkare, dels ock deraf att inqvarteringskostnaderna med afseende å den nya bataljonens förläggningsort kunnat beräknas efter de grunder, som för inqvarteringsersättning i landsorten äro gällande.

Kostnadsberäkningen slutar vid sådant förhållande på 197,789 kronor 52 öre.

Då jag- emellertid ej finner erforderligt, att hela den afsedda styrkan redan under år 1890 uppsättes, har jag låtit upprätta bifogade kostnadsberäkning, bil. n:o 18, utvisande den personal, som jag anser böra under nämnda år antagas. Denna kostnadsberäkning slutar på

150,000 kronor, hvilket alltså är den summa, som för år 1890 lärer böra af Riksdagen för ändamålet äskas; och torde, i enlighet med tillvägagåendet då nuvarande trängbataljon uppsattes, det sålunda erforderliga anslaget till en början böra med hela sitt belopp såsom reservationsanslag uppföras under anslaget till trängen för att framdeles, sedan anslaget i dess helhet blifvit beviljadt och uppsättningen fullbordats, uppdelas å de särskilda anslagstitlar i riksstaten, hvarunder anslagsmedlen med afseende å de olika behof, hvarför de äro afsedda, böra hänföras.

Under åberopande af hvad jag sålunda anfört och då slutligen det nuvarande anslaget till trängen är i detta års riksstat upptaget såsom reservationsanslag, men detsamma numera, sedan derifrån utgå endast aflöningsmedel, torde böra, i likhet med alla öfriga så beskaffade anslag, få karakter af allmänt anslag, hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,

att, med godkännande af ofvan angifna grunder för organisationen af en trängbataljon å Karlsborg jemte hvad som föreslagits beträffande personalens aflöning, till genomförande af den del af bataljonens organisation, som enligt hvad förut blifvit nämndt, skulle ega rum under år 1890, anvisa 150,000 kronor;

att medgifva, att de besparingar, som under uppsättningstiden kunna å omförmälda för den nya trängbataljonen afsedda medel beredas, må af Eders Kongl.

39 Fjerde hufvudtiteln.

Maj:t disponeras för bestridande af uppsättningskostnader och öfriga med organisationens genomförande förenade utgifter; samt

att dels låta ordet reservationsanslag utgå från titeln å nuvarande anslaget till trängen, dels ock, vid bifall till hvad som föreslagits om uppsättande af en andra trängbataljon, under samma anslagstitel såsom reservationsanslag uppföra nyssnämnda belopp.

Värfvatie garnisonstruppernas rekrytering och aflöning.

Under åberopande af mitt anförande under anslaget till »kavalleriet» hemställer jag att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,

att anslaget till värfvade garnisonstruppernas rekrytering och aflöning nu..................... kr. 893,732: —

må, under förutsättning af bifall till de under anslaget till »kavalleriet» gjorda framställningar, minskas med » 122,498: —

till............................................................... kr. 771,234: —

Remontering och skoning m. m. för värfvade kavalleriets, artilleriets, fortifikatäonstruppernas och trängens hästar.

Under åberopande af mitt nyss omförmälda yttrande hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,

att, vid bifall till de under anslaget till »kavalleriet» gjorda framställningar, minska anslaget till remontering och skoning in. m. för värfvade kavalleriets, artilleriets, fortifikationstruppernas och trängens

■ Och torde, derest denna framställning vinner Riksdagens godkännande, från anslagets titel böra uteslutas orden »värfvade kavalleriets».

[10.]

Minskning af detta anslag.

. [il-]

Minskning af detta anslag.

40 Fjerde hufvmltiteln.

Lega för hästar till artilleriets, fortifikationstruppernas och trän gens exercis.

[12.]

ökning af Enligt hvad arméförvaltningen å intendentsdepartementet i sin

detta anslag, ofvannämnda underdåniga skrifvelse erinrar, finnes å anslaget till Gotlands nationalbeväring under rubriken »diverse anslag» anvisadt till lega för exercishästar vid nationalbeväringens artilleri ett belopp af 2,520 kronor, som dock enligt den för år 1888 gällande öfvergångsstat för nationalbeväringen, i anseende till den pågående omorganisationen af beväringstrupperna, utgår med endast 1,520 kronor; och då, enligt arméförvaltningens å nämnda departement åsigt, det skulle vara ändamålsenligt, att denna medelsanvisning sammanfördes med det under samma departements förvaltning stälda anslaget till lega för hästar till artilleriets, fortifikationstruppernas och trängens exercis, dit densamma på grund af sin beskaffenhet egentligen hör, har intendentsdepartementet, efter samråd med arméförvaltningens civila departement, under hvars medelstillgångar sagda anvisning nu ingår, föreslagit en öfverflyttning från anslaget för Gotlands nationalbeväring till nu ifrågavarande anslag af omförmälda hästlegningsmedel, dock under förutsättning, att det ursprungligen för ändamålet afsedda beloppet 2,520 kronor kunde varda disponibelt.

Jag finner denna framställning väl grundad; och som Eders Kongl. Maj:t i den under den 31 sistlidne december faststälda öfvergångsstat för Gotlands nationalbeväring bestämt, att för ifrågavarande ändamål skall för framtiden utgå det i normalstaten för nationalbeväringen dertill uppförda belopp 2,520 kronor, hemställer jag, under förbehåll att framdeles vid anslaget till Gotlands nationalbeväring få göra den ytterligare framställning, som häraf påkallas, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,

att anslaget till lega för hästar till artilleriets, fortifikationstruppernas och trängens exercis

nu ............................................................... kr. 66,700: —

må med........................................................ » 2,520: —

höjas till ..................................................... kr. 69,220: —

Fjerde liufvudtiteln.

41 Fouragering af artilleriets, värfvade kavalleriets, fortifikationstruppernas

och trängens hästar.

Under åberopande af mitt anförande under anslaget till »kavalleriet» hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen,

att anslaget till fouragering af artilleriets, värfvade kavalleriets, fortifikationstruppernas och trängens hästar, nu....................................................... kr. 615,000: —

må, vid bifall till de under anslaget till kavalleriet gjorda framställningar, minskas med............................................ » 338,000: —

till................................................................. kr. 277,000: —;

Och torde, derest detta förslag vinner Riksdagens godkännande, ur anslagets titel böra utgå orden »värfvade kavalleriets».

Mathållning för manskapet vid garnisonsregementena.

Under åberopande af mitt mera nämnda anförande vid anslaget till »kavalleriet» hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,

att anslaget till mathållning för manskapet vid

garnisonsregementena, nu .............. kr. 1,132,000: —

må, vid bifall till de under anslaget till »kavalleriet» gjorda framställningar, minskas med.......................... » 180,000: —

till............................................................. kr. 952,000: —.

Gotlands nationalbeväring.

Under åberopande af mitt anförande vid anslaget till »lega för hästar till artilleriets, fortifikationstruppernas och trängens exercis» hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,

Bih. till Riksd. Prat. 1889. 1 Sami. 1 A/d. 1 Jläft. 6

[13.]

Minskning af detta anslag.

[14.]

Minskning af detta anslag.

[15.]

Minskning af detta anslag.

[16.] Anslag till stamtrupp vid Blekinge bataljon.

42 Fjerde hufvudtlteln.

att anslaget till Gotlands nationalbeväring,

nu.................................................................. la’. 201,997: —

må, vid bifall till den under omförmälda legningsanslag gjorda framställning, minskas med ..................... » 2,520: —

till.............................................................. kr. 199,477: —

Aflöning till stamfrupp vid Blekinge bataljon.

Då Kongl. Maj:t i nådig proposition till 1871 års riksdag angående landt-försvarets ordnande föreslog, att flottans marinregemente skulle från sjö- till landtförsvaret öfverflyttas och att i sammanhang dermed de för nämnda regemente utgående anslag skulle, i den män medlen genom regementets indragning, blefvo disponibla, ingå till statsverket, skedde det under uttrycklig förutsättning, at.t Riksdagen i stället anvisade nödiga medel till genomförandet af den jemväl föreslagna förändringen i artilleriets organisation och att auslagsbeloppet sålunda fortfarande komme landtförsvaret till godo. Nämnda framställning utgjorde dessutom en integrerande del af det förslag till hela landtförsvarets omorganisation, hvilket då förelädes Riksdagen och som i sina hufvudgrunder gick ut derpå att, med indelningsverkets bibehållande, söka utjemna de redan befintliga infanteriregementenas styrka och i de provinser, der sådana saknades, uppsätta nya, så att öfverallt skulle förefinnas en kärna af stamtrupp, kring hvilken ortens värnpligtige vid mobilisering skulle kunna sluta sig. Hvad särskildt angår den provins, Blekinge, i hvilken marinregementet var förlagdt, föreslog Kong!. Maj:t att, genom öfverflyttande från Kalmar regemente »af 85 inom Konga härad af Kronobergs län förlagda rotar samt i öfrigt medelst från Södra Möre härads och Blekinge båtsmanskompanier till landtförsvaret öfverflyttade 915 man, derstädes bilda ett infanteriregemente om 1,000 nummer, eller samma styrka som landets öfriga infanteriregementen.

Som bekant blef väl Kongl. Maj:ts förslag om artilleriets omorganisation af Riksdagen i hufvudsak antaget, liksom Riksdagen äfven lemnade sitt bifall till framställningen om marinregementets indragning, men de öfriga förslagen och särskildt de, som afsågo åtgärders vidtagande för upprättande af stam trupp i alla rikets provinser, lemnades utan afseende. Blekinge blef alltså fortfarande utan stamtrupp, ett förhållande, som ur militärisk synpunkt så mycket mera måste be-

43 Fjerde hnfvudtiteln.

klagas, som, oafsedt svårigheten att utan eu sådan på tillfredsställande sätt ordna utbildningen af provinsens värnpligtige och mobiliseringen af dess stridskrafter, någon till garnison i den vigtiga vapenplatsen Karlskrona särskild! afsedd trupp derigenom icke kom att finnas. Sistnämnda olägenhet befanns så stor, att redan påföljande år åtgärder ansågos nödiga för dess afhjelpande. Uppå hemställan af dåvarande statsrådet och chefen för landtförsvarsdepartementet, föreslog nemligen Kongl. Magt i nådig proposition till 1872 års riksdag, att anslaget till marinregementet, som i dåvarande riksstat vore uppfördt till ett belopp af 248,228 kronor 42 öre, men som, enligt föregående Riksdags beslut, skulle, i den mån det genom regementets indragning blefve disponibelt, ingå till statsverket, måtte ställas till Kongl. Maj:ts förfogande att till erforderligt belopp användas för upprätthållande af garnison i Karlskrona, intill dess detta behof blefve på annat sätt uppfyldt.

Riksdagen biföll denna framställning på det sätt, att hvad af anslaget under åren 1872 och 1873 blefve disponibelt fick af Kongl. Magt användas för nämnda ändamål, och blef detta medgifvande sedermera årligen för hvarje statsreglering förnyadt, till dess år 1885 anslaget, som då utgick med 165,000 kronor, delades så att af detsamma ett belopp, utgörande 99,000 kronor, under benämning »garnisonskommendering i Karlskrona» i riksstaten uppfördes såsom reservationsanslag och återstoden bibehölls åt marinregementet. Sedan 1872 har också en särskild garnisonskommendering till Karlskrona utgått från armén och hafva kontingenter från lista och 2:dra militärdistrikten blifvit turvis dertill använda.

Det är emellertid icke endast i fråga om ordnandet af fredstjenstgöringen, som saknaden af stamtrupp i Blekinge på ett synnerligen kännbart sätt gör sig märkbar. 1 händelse af mobilisering skulle förhållandena i brist af eu sådan gestalta sig ännu ofördelaktigare. Då nemligen det icke kan ifrågasättas att för försvaret af den vigtiga vapenplatsen Karlskrona, som redan i krigets första stadier kan blifva föremål för de fiendtliga angreppen, taga i anspråk Blekinge bataljon med dess nuvarande sammansättning, måste under nuvarande förhållanden af fältarméns bataljoner en afses att bilda stam åt Blekinge beväring vid försvaret af nämnda plats. Blefve alltså stamtrupp i Blekinge upprättad, skulle för den skull vinnas, icke allenast att åt provinsens försvarsväsende gåfves den fasthet, befintligheten af en väl och tidsenligt öfvad stamtrupp måste medföra, utan äfven att behofvet af detacheringar från fältarmén minskades.

Krigsstyrelsen har också ständigt haft sin uppmärksamhet fästad

44 Fjerde hufvudtitcln.

på denna brist i landets försvarsväsende, och i alla de förslag till försvarets omorganisation, som sedan 1871 tid efter annan förelagts Riksdagen, har man försökt att på ett eller annat sätt afhjelpa densamma. Visserligen medgaf Riksdagen år 1886 i sammanhang med den då beslutade omorganisationen af beväringstrupperna, att, i den mån för ändamålet anvisade medel blefve disponibla, 60 volontärer fingo vid Blekinge bataljon liksom vid hvardera af de båda öfriga beväringsbataljonerna å fastlandet anställas, och ehuru onekligen ej så litet dermed blifvit vunnet, torde dock lätteligen inses, att en så fåtalig stamstyrka ej kan göra till fyllest. Hvad Vesternorrland angår, blef också redan följande år stamstyrkan som bekant höjd till 300 man.

Under sådana förhållanden ligger tanken att, med begagnande af det nu till garnisonskommendering i Karlskrona i riksstaten uppförda anslagsbelopp, upprätta en särskild stamtrupp för Blekinge nära till hands; och då flottan, i följd af den omorganisation af dess stamtrupp, som år 1887 beslöts, numera är i stånd att öfvertaga garnisonstjenstgöringen i Karlskrona, synes mig lämpligt, att åtgärder för förslagets genomförande redan för nästinstundande Riksdag föreslås. Kommer såsom följd deraf den garnisonstjenstgöring i nämnda stad, hvilken, såsom ofvan är nämndt, hitintills bestridts af lista och 2:dra distriktens trupper, att upphöra, blifver visserligen rekrytbildningen vid desamma, åt hvilken under den långa kommenderingen till Karlskrona mycken tid kunnat egnas, i viss mån mindre fullständig; men det måste härvid ihågkommas, att ett sådant tillfälle till mera omsorgsfull rekrytutbildning icke står de öfriga distriktens trupper till buds och att sålunda enda följden af indragningen utaf garnisonskommenderingen till Karlskrona i detta afseende skulle blifva, att arméns samtliga indelta infanteriregementen i fråga om rekrytutbildningen likstäldes; och förglömmas må ej heller, att flera gånger och särskildt vid riksdagen år 1885 klagomål försports öfver den olägenhet och tunga, denna kommendering förorsakade det kommenderade manskapet och såsom följd deraf jemväl vederbörande rot- och rusthållare.

Den tilltänkta stamtruppen synes mig böra organiseras i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de grunder, som äro antagna för den af 1887 års Riksdag beslutade organisationen af stamtruppen vid Vester- Norrlands bataljon. Stamtruppen skulle alltså utgöras af volontärer och utbildningen försiggå i tvååriga skolor, afsedda att hvardera räcka IOV2 månader, eller den del af året som återstår, sedan D/2 månad frånräknats, såsom upptagen af mötena vid bataljonen; och skulle till 2:dra årets skola beordras omkring 50 % af det antal, som genomgått lista årets.

45 Fjerde hufvudtiteln.

Äfven aflöningen skulle bestämmas efter enahanda grunder och sålunda komma att utgöras af:

Lega,

som utgår med 40 kronor för hvardera af de 2 första tjensteåren och 80 kronor under de följande;

Lön,

som utgår under kommendering med 10 kronor för hvarje månad; samt

Arfvode,

som utgår, dels under kommendering med 15 kronor till distinktionskorpral, 10 kronor till korpral och 5 kronor till vice korpral, dels ock under de tider, vederbörande korpraler ej äro inkallade till tjenstgöring, med hälften af nyssnämnda belopp.

Hvad antalet volontärer i första årsklassen angår, hvilket antal, med de föreslagna organisationsgrunderna, är bestämmande ej mindre för bataljonens fredsstyrka än äfven för den stam af vid bataljonen utbildadt folk, som vid mobilisering skulle återfinnas inom de värnpligtiges tolf klasser och som sålunda komme att utgöra bataljonens mobiliserbara styrka af fullt utbildadt manskap, torde hänsyn böra tagas uteslutande till för handen varande tillgångar. Jag ifrågasätter nemligen ej att, utöfver ofvan angifna i riksstaten redan uppförda

99,000 kronor, för bataljonens uppsättning något anslag af Riksdagen bör begäras, men å andra sidan torde krigsstyrelsen med skäl kunna påräkna, att beloppet, som är af ordinarie anslags natur, i sin helhet blifver för ändamålet tillgängligt, helst min mening är att icke allenast volontärernes aflöning utan äfven samtliga kostnader för deras utbildning, underhåll och beklädnad under den tid, de vistas vid skolorna, skulle bestridas från nämnda medel.

Jag har med dessa förutsättningar till utgångspunkt låtit utarbeta dels denna beräkning af antalet volontärer af olika årsklasser vid Blekinge bataljons stam trupp:

Uti 1. årsklassen 90 volontärer.

46 Fjerde hufvud titeln.

Uti 11. årsklassen 53 volontärer.

12. )) 48 J> 837

dels denna beräkning af beloppet lönemedel, som för stamtruppen

erfordras:

Lega: 174 man å 40 kr.............................................. 6,960: —

326 » å 80 kr.............................................. 26,080: — gg q^q. _

Lön: 150 man i IOV2 månader å 10 kr..................................... 15,750: —

Arvode: 1) under skolorna i IOV2 månader för:

3 distinktionskorpraler å 15 kr.......... 472: 50

4 korpraler å 10 kr................................. 420: —

10 vicekorpraler å 5 kr............................ 525: — j 4^7. gQ

2) disponibilitetsarvoden i IOV2 månader för:

5 distinktionskorporaler å 7: 50 ......... 393: 75

12 korporaler å 5 kr.................................. 630: —

26 vicekorporaler å 2: 50 ........................ 682: 50 j yQg. 25

Summa kronor 51,913: 75.

dels slutligen ock denna beräkning öfver kostnaderna för volontärskolan:

a) Aflöning för befäl m. m.

1 kapten, kompanichefsarvode.................................... 600: —

1 3> dagaflöning å 3 kr. i 315 dagar............ 945: —

4 subalternofficerare, dagaflöning å 2 kr. i 315

dagar........................................................................ 1,260: —

1 regementsläkare, dagaflöning å 3 kr. i 315 dagar 945: —

4 sergeanter, d:o å 0,40 i » » 504: —

2 spel d:o å 0,40 i » » 252: —

1 sjukvårdssoldat d:o å 0,25 i » » 78: 75 4 gg^. 7g

b) En man i tjenst vid volontärskolan kostar årligen (utom aflöningen):

Medikamentspenningar ................................... 2: 25

Kommunionpenningar...................................... — 05

Servis.................................................................... 8: —

Kaserninventariers underhåll ........................ 2: 50

315 portioner å 55 öre ................................. 183: 25

315 beklädnadsdagar å 33 öre..................... 103: 95 gpQ. _

152 man kosta alltså ........................................................................ 46,800: —

c) Diverse utgifter.................................................................... 994: —

Summa kronor 52,378: 75.

47 Fjerde hnfrn dtiteln.

Af dessa beräkningar framgår, att en årlig rekrytkontigent af 90 man kan antagas, och skulle alltså fredsstyrkan, med bibehållande af samma proportion emellan denna och första åldersklassen, som lagts till grund för beräkningen af stamtruppen vid Vesternorrlands bataljon, kunna bestämmas till 500 man. Antalet fullt utbildadt manskap i samtliga årsklasser skulle vidare, alltjemt under antagande att förut begagnade beräkningsgrunder visa sig rigtiga, komma att utgöra omkring 837 man.

Hvad angår den slutliga fördelningen af anslagsbeloppet 99,000 kronor på riksstatens olika titlar, lärer, i öfverensstämmelse med förut tillämpade grundsatser, endast volontärernes aflöningsmedel böra uppföras under det nya anslaget, som lämpligen torde böra benämnas »aflöning till stam trupp vid Blekinge bataljon» och erhålla sin plats i riksstaten näst efter motsvarande anslag till Vesternorrlands bataljon.

Då nämnda medel uppgå till ................................................ 51,913: 75,

men derifrån dock böra dragas..................................................... 5,292: 50,

utgörande det belopp, som vid 1886 års riksdag anvisats till aflöning åt volontärer vid Blekinge bataljon, blefve

alltså återstoden ................................................................................. 46,621: 25,

det belopp, som utjemnadt till 46,622 kronor under nyss angifna be-

nämning skulle, sedan uppsättningen blifvit afslutad, såsom nytt anslag i riksstaten uppföras.

Återstående 52,378 kronor, utgörande beräknade kostnaden för volontärernas utbildning, beklädnad och underhåll, torde deremot, vid blifvande fördelning af anslaget å riksstatens olika titlar, lämpligen böra läggas till anslaget till volontärskolor, å hvilket anslag ifrågavarande utgifter, i öfverensstämmelse med hvad som redan är stadgadt beträffande de volontärer vid bataljonen, som enligt 1886 års Riksdags beslut få antagas, torde böra för framtiden anvisas.

Slutligen lärer medgifvande af Riksdagen böra äskas, att ej mindre de under innevarande år å anslaget till garnisonskommendering i Karlskrona uppkommande reservationer än äfven hvad af de för stamtruppen afsedda medel, som under uppsättningstiden ej för sitt egentliga ändamål tages i anspråk, må, i likhet med hvad förut vid uppsättning af nya trupper varit medgifvet, få af Eders Kongl. Maj:t disponeras för bestridande af uppsättningskostnader och öfriga med organisationen förenade utgifter; och torde af sådan anledning det nya anslaget till aflöning af stamtrupp vid Blekinge bataljon till en början böra uppföras såsom reservationsanslag med enahanda belopp, som nu utgår till garnisonskommenderingen i Karlskrona.

48 Fjerde lmfvudtitelu.

Förbehållande mig att under sistnämnda anslag få göra den ytterligare framställning, som af nådigt bifall till mitt förslag betingas, hemställer jag alltså för närvarande, att Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen,

att, med godkännande af ofvannämnda grunder för organisationen af en stamtrupp vid Blekinge bataljon jemte hvad som föreslagits beträffande personalens aflöning, bevilja till stamtruppens uppsättning äfvensom densannnas underhåll, in. m. vid volontärskolan ett årligt anslag af 99,000 kronor;

att, vid bifall härtill, detta anslagsbelopp jemte de redan å bataljonens stat till volontärers aflöning uppförda 5,292 kronor 50 öre, sistnämnda belopp i den mån det för ändamålet varder disponibelt, må få under benämning »aflöning till stamtrupp vid Blekinge bataljon, reservationsanslag» uppföras under fjerde hufvudtiteln näst efter anslaget till aflöning till stamtrupp vid Vesternorrlands bataljon;

samt att de besparingar, som under uppsättningstiden kunna å anslaget uppkomma, må få af Eders Kongl. Maj:t disponeras för bestridande af uppsättningskostnader och öfriga med organisationens genomförande förenade utgifter.

Volontärskolor.

De utgifter, som bestridas från detta förslagsanslag, hafva till följd af flera samverkande omständigheter efter hand så stigit, att anslaget, som för närvarande utgår med 285,000 kronor och för år 1887 öfverskreds med 49,694 kronor 11 öre, för år 1888 kommer att öfverskridas med ett belopp, som i rundt tal beräknats till 92,000 kronor.

På sätt Eders Kongl. Maj:t täcktes erinra sig, har Eders Kongl. Maj:t visserligen, i syfte att så vidt möjligt begränsa utgifterna å anslaget, nyligen anbefalt en betydlig inskränkning i antalet till volontärskolan å Karlsborg kommenderade volontärer, men då denna åtgärd icke kan annat än menligt inverka på den för det indelta infanteriets tjenstduglighet synnerligen vigtiga volontärinstitutionen och önskligt vore, att dylika mått och steg för framtiden kunde undvikas, synes mig ökad tillgång å anslaget böra beredas åtminstone med det belopp, hvarmed detsamma för år 1887 i rundt tal öfverskridits; och som anslaget, vid

Fjerde hufvudtitchi. 49

bifall till de under anslaget till »kavalleriet» gjorda framställningar, skulle minskas med 60,000 kronor, men jag nu ifrågasatt eu höjning af 50,000 kr., hemställer jag alltså, att Edeås Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,

att, vid bifall till hvad jag här ofvan föreslagit äfvensom till nyssnämnda under anslaget till »kavalleriet» gjorda framställningar, minska detta anslag,

nu ....................................................................... 285,000 kr.,

med skilnaden emellan omförmälda belopp 10,000 »

till ..................................................................... 275,000 kr.

Försvarsverket till lands i allmänhet, eller arméförvaltningens departement.

Vid bifall till de under anslaget till »kavalleriet» gjorda framställningar skulle detta anslag, som för närvarande utgår med ett belopp af 2,334,600 kronor, komma att minskas med 171,429 kronor till 2,163,171 kronor.

Uti en från rusthållarne vid 2:dra lifgrenadierregementet inkommen underdånig ansökning, som för närvarande är öfverlemnad till arméförvaltningen å artilleridepartementet och kammarkollegium med anmodan till dessa embetsverk att deröfver afgifva underdånigt utlåtande, är emellertid ifrågasatt, att det bidrag, årligen uppgående till omkring 4,000 kronor, som för närvarande från rusthållen erlägges till bekostande af regementets exercisammunition, må för framtiden upphöra att utgå; och som, derest Eders Kongl. Maj:t, efter skedd utredning af frågan, varder sinnad att, med bifall till den underdåniga framställningen, aflåta nådig proposition i ämnet till Riksdagen, möjlighet torde böra vara beredd att ersätta arméförvaltningen den minskning i de för anskaffande af ammunition tillgängliga medel, som deraf kan blifva en följd, lärer redan nu förhöjning med nyss omförmälda belopp af anslaget till försvarsverket till lands i allmänhet, eller arméförvaltningens departement, böra vilkorligt äskas.

Den minskning i anslaget, som ifrågasättes, skulle fördenskull endast komma att utgöra skilnaden emellan 171,429 kronor och 4,000 kronor, eller 167,429 kronor.

Jag hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att anslaget till försvarsverket till lands i allmänhet, eller arméförvaltningens departement, nu ...... kr. 2,334,600: -

må, vid bifall till de under anslaget Bih. till Rilcsd. Prof. B889. / Samt. 1 A/d. 1 Käft.

[18.]

Minskning af detta anslag.

50 Fjerde hufvudtiteln.

till »kavalleriet» gjorda framställningar äfvensom till ofvannämuda af rusthållarne vid 2:dra lifgrenadierregementet gjorda ansökan om efterskänkande af de från dem nu utgående bidrag till regementets exercisammunition, minskas med............ kr. 167,429: —•

till................................................................ kr. 2,167,171: —

Beklädnad och utredning m. m. för indelta infanteriet, Vermlands fältjägare- [19.] corps och Jemtlands hästjägarecorps.

Ökning af ... . .

detta anslag. Vid bifall till de under anslaget till »kavalleriet)) gjorda framställningar skulle detta anslag, som nu utgår med 385,583 kronor, minskas med 9,103 kronor till 376,480 kronor.

Då emellertid Eders Kongl. Maj:t förut i dag, på föredragning af statsrådet och chefen för finansdepartementet, beslutat föreslå Riksdagen att de från rusthållarne vid berustade infanteriet utgående avgifter till bekostande af beklädnads- och remtygs-persedlar vid nämnda infanteri skola med ett belopp af 51,000 kronor upptagas bland statsverkets ordinarie inkomster, lärer motsvarande summa också böra uppföras å utgiftssidan, der densamma lämpligen torde kunna erhålla sin plats under nu ifrågavarande anslag, tillsammans med hvilket omförmälda afgifter redan af arméförvaltningen redovisas.

Med afdrag af 9,103 kronor, hvarmed anslaget, på sätt ofvan blifvit nämndt, skulle vid bifall till förslaget om kavalleriets förändrade organisation komma att minskas, blefve alltså ökningen 41,897 kronor.

Jag hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj :t täcktes föreslå Riksdagen, att, derest förslaget om uppförande bland statsverkets ordinarie inkomster af de från rusthållarne vid berustade infanteriet utgående afgifter till bekostande af nämnda infanteris beklädnads- och remtygspersedlar äfvensom de under anslaget till »kavalleriet» gjorda framställningar vinna Riksdagens godkännande, anslaget till beklädnad och utredning m. m. för indelta infanteriet, Vermlands fältjägarecorps och

Jemtlands hästjägarecorps, nu............ kr. 385,583: —

må ökas med........................................... » 41,897: —

till ............................................................. kr. 427,480: —

51 Fjerde hufvudtiteln.

och torde, vid bifall till förslaget om kavalleriets förändrade organisation, anslaget för framtiden böra benämnas »Beklädnad och utredning m. m. för indelta infanteriet och Yermlands fältjägarecorps».

Anskaffande och underhåll af beklädnads-, bevärings-. remtygs-, samt hästoch sadelmunderingspersedlar vid det berustade kavalleriet.

[20.]

Under åberopande af mitt anförande vid anslaget till »kavalleriet» Afförande från hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, dettfanslag*

att, vid bifall till de under sistnämnda anslag gjorda framställningar, låta anslaget till anskaffande och underhåll af beklädnads-, bevärings-, remtygssamt häst- och sadelmunderingspersedlar vid det berustade kavalleriet, nu.......................... kr. 205,000: —

från riksstaten utgå.

Byggnader och sängkläder på mötesplatserna m. m.

[2E]

Under åberopande af mitt anförande vid anslaget till »kavalleriet» Minskning af hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, detta anslag-

att anslaget till byggnader och sängkläder på

mötesplatserna m. m., nu.................... kr. 165,000: —

må, vid bifall till de under anslaget till »kavalleriet» gjorda framställningar, minskas med ................................... » 17,000: —

till................................................................. kr. 148,000: —

Salpeteruppköp.

[22.]

Sistlidne års Riksdag biföll på det sätt Eders Kongl. Maj:ts till utgående från densamma gjorda framställning om inköp för statens räkning af Åkers dettt® a“rsll?® krutbruk, att Riksdagen för inköp af krutbruket och inlösen af der ningsbelopp. befintliga kruttillverkningsmaterialier m. m. beviljade 92,592 kronor och deraf för innevarande år anvisade 21,960 kronor under vilkor, bland andra, att det beviljade beloppet skulle utgå af det å riksstatens fjerde hufvudtitel uppförda förslagsanslag å 50,000 kronor till salpeteruppköp

52 Fjerde lmfvudtiteln.

och att detta anslag icke finge öfverskridas under något af de år, under Indika liqvider i och för omförmälda inköp och inlösen skulle af anslaget utgå.

Då emellertid i det af Riksdagen beviljade belopp 92,592 kronor ingick, förutom den af administratorerne för nuvarande egarens af krutbruket, enkan N. Rönqvists bo, begärda köpesumma, 86,760 kronor, jemväl räntor å de delar af köpeskillingen, som enligt det Riksdagen förelagda förslaget till öfverenskommelse icke genast skulle gäldas, har Eders Kongl. Maj:t, på min underdåniga framställning, ansett det böra tillses, om icke till undvikande af dessa ränteutgifter köpesumman skulle hunna vid tillträdet, som hade blifvit föreslaget att ega rum den 2:dra i denna månad, få i sin helhet utbetalas, samt af sådan anledning genom nådigt bref den 31 maj 1888 uppdragit åt generalfälttygmästare!! och chefen för artilleriet att af administratorerne infordra yttrande, huruvida de voro villige att omförmälde den 2 Januari mottaga hela det i förslaget till öfverenskommelse fordrade köpeskillingsbeloppet; och har, sedan från administratorerne ingått jakande svar, Eders Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 12 sistlidne oktober, jemte det Eders Kong!. Maj:t bemyndigat generalfälttygmästare!! och chefen för artilleriet att afsluta köpet, uppdragit åt statskontoret att, mot ersättning framdeles af de medel, Riksdagen kunde för ändamålet anvisa, på reqvisition tillhandahålla generalfälttygmästaren hvad som, utöfver de af Riksdagen för år 1889 anvisade 21,960 kronor, för inköpet erfordrades med högst 64,800 kronor.

I stället för 70,632 kronor, som, derest öfverenskommelsen kommit till stånd på de ursprungligen föreslagna och af Riksdagen i dessa afseenden godkända köpevilkoren, skulle åtgått för gäldandet af de delar utaf köpeskillingen, till hvilkas betalande Riksdagen ej anvisat medel, erfordras alltså nu endast 64,800 kronor; och då denna summa lämpligen torde böra, på sätt vid aflåtandet af propositionen om inköpet förutsattes, gäldas på tre år, hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att medgifva,

att från 1890 års anslag till salpeteruppköp må, under vilkor att anslaget icke öfverskrides, ytterligare i och för inköpet af Åkers krutbruk anvisas en summa af 21,600 kronor.

Fjerde hufvudtiteln. 53

Garnisonskommendering i Karlskrona.

Under åberopande af mitt anförande vid anslaget till »aflöning till stamtrupp vid Blekinge bataljon» hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att medgifva,

att, vid bifall till de under sistomförmälda anslag gjorda framställningar, dels anslaget till garnisonskommendering i Karlskrona må ur 1890 års riksstat utgå, dels ock de behållningar, som under innevarande år kunna å anslaget uppkomma, må användas till enahanda ändamål som blifvande reservationer å anslaget till aflöning till stamtrupp vid Blekinge bataljon.

ÅlderstiSlägg.

Efter genomförande af 1875 års lönereglering för arméns befäl och civilstat visade sig ganska snart, att åt regementsintendenterne blifvit tillmätta löneförmåner, som ingalunda motsvarade de vigtiga med uppbördsmannaansvar förbundna göromål, som af dem fordrades och hvilka genom de för den ekonomiska förvaltningen sedermera faststälda reglementen blifvit närmare bestämda.

Redan i sina underdåniga skrivelser den 8 november 1878 och den 2 december 1879 rörande behofvet af statsanslag för åren 1879 och 1880 fäste arméförvaltningen å civila departementet Eders Kongl. Maj:ts uppmärksamhet på denna omständighet, dervid arméförvaltningen hufvudsakligen anförde, att ett drygt ansvar ålåge regementsintendenterne i deras dubbla ställning af uppbördsmän för alla de medel, hvilka för regementenas och deras beväringsmanskaps flerfaldiga behof utginge, och kontrollanter öfver stamtruppens och beväringsmanskapets persedelförråd, att det derföre ur det allmännas intresse vore nödigt tillse, det nämnde tjensteman bereddes en aflöning tillräcklig för deras betryggande emot ekonomiskt obestånd, äfven om de både familj att underhålla, att det särskild!, till kronans säkerhet vore nödigt, att regementsintendenterne icke finge med denna befattning förena någon annan allmän eller enskild syssla eller utöfva någon affärsverksamhet; samt att med afseende å dessa omständigheter regementsintendenternes aflöning tydligen borde rättas efter de för kassaförvaltare i allmänhet i jemförlig ställning tillämpade grunder, dervid

[23.] .

Afförande ur rikestaten af detta anslag.

. [24]-

Alderstillägg till regementsintendenterne.

54 Fj erde hufrudtiteln.

emellertid förekomme, att regementsintendenterne genom sin befattning såsom både ständiga ledamöter i förvaltningsdirektionerna och dessa direktioners verkställande ombud måste med uppbördsmannens egenskaper förena ett icke ringa mått af insigt och erfarenhet i flera andra rigtningar, helst framgången af direktionernas verksamhet till stor del vore beroende på regementsintendenternes duglighet.

Dåvarande statsrådet och chefen för landtförsvarsdepartementet, som ansåg de af arméförvaltningen åberopade förhållanden böra föranleda framställning till Riksdagen om löneförhöjning åt regementsintendenterne, hemstälde i sitt anförande till statsrådsprotokollet för den 9 Januari 1880, att den ifrågasatta löneförbättringen måtte beredas dem på det sätt, att, jemte det den fasta lönen, som vore lika med kaptenslöner af första klassen, äfvensom den deraf beroende pensionsrätten bibehölles oförändrade, regementsintendenterne tillädes, vid indelta armén dagaflöning å 3 kronor under vapenöfningstiden samt tjenstgöringspenningar uppgående till 400 kronor vid rusthåll- och 900 kronor vid rothållsregementena, samt vid värfvade armén ett arfvode af 600 kronor, motsvarande det arfvode som bestås kompani-, sqvadrons- och batterichef vid värfvad trupp.

Eders Kongl. Maj:ts i enlighet med denna underdåniga hemställan till 1880 års Riksdag aflåtna nådiga proposition i ämnet blef emellertid icke af Riksdagen bifallen.

Den erfarenhet om befogenheten af den gjorda framställningen, som derefter vanns, var emellertid af sådan beskaffenhet, att jag i min dåvarande egenskap af generalintendent ansåg mig böra återupptaga frågan. Med anledning af den utgång frågan fått vid 1880 års riksdag höll jag emellertid före, att den åsyftade löneförbättringen åt regementsintendenterne borde dem beredas på annat sätt.

I underdånig skrifvelse den 3 december 1885 förklarade jag mig anse frågan om beredande åt regementsintendenterne af mot deras arbete svarande löneförmåner vara af stor vigt, synnerligast som på dess afgörande berodde, huruvida vid armén skulle kunna qvarhållas sådana mera duglige intendenturtjenstemän, som erhållit en fullständigare utbildning och derigenom voro af största nytta för armén. Vid löneförmånernas bestämmande borde dock, yttrade jag, beaktas de olika befordrings-, åldersgräns- och pensionsförhållanden, som gälde för å ena sidan officerare och å andra sidan regementsintendenterne. Under det att en officer i allmänhet först vid omkring 44 års ålder nådde befordran till kompani-, sqvadrons- eller batteri-chefstjensten, hvilken han vore berättigad lemna mot åtnjutande af pension efter

Fjerde hufvudtiteln. 55

uppnådda 50 lefnads- och 30 tjensteår, tillträdde deremot regementsintendenten vid betydligt lägre ålder sin befattning, vid hvilken han sedan, derest han önskade bibehålla sin pensionsrätt, måste förblifva intill fylda 60 lefnadsår. Det vore derföre, enligt min då uttalade åsigt, ^ icke under början af sin tjenstetid, som regementsintendenten vore illa lottad i afseende å löneförmåner, hvilket ock framginge deraf, att den nuvarande lönen visat sig ega nog lockelse att förmå lämplige officerare med omkring 10 års tjenstetid att efter genomgången utbildningskurs söka regementsintendentsbefattningar. I den mån tjenstetiden förlängdes, framträdde åter skälen för löneförhöjningen i sin fulla styrka, och det syntes mig kunna ifrågasättas, om icke den regementsintendenterne beredda förmån att få qvarstå i tjensten till fyllda 63 år mer än uppvägdes af olägenheten att de för erhållande af pension voro skyldige tjena qvar till 60 års ålder med en lön föga öfverstigande pensionen.

. Exempel hade också gifvits, att regementsintendent, som erhållit nådigt tillstånd att såsom officer qvarstå i regemente eller corps, återgått till kompanichefsbefattning på stat i ändamål att förr erhålla pensionoch det vore också helt naturligt, att det för en tjensteman med insigt uti affärslifvets förhållanden, såsom en regementsintendent, i många fall skulle vara af vigt att ej allt för sent, medan han ännu vore i^ full kraft, kunna afgå med pension. Jag förmenade alltså, att syftemålet att genom bättre löneförmåner förmå regementsintendenterne qvarstå i sina befattningar lättast och ändamålsenligast skulle ernås, om åt dem bereddes ålderstillägg på det sätt, att de komme i åtnjutande af ett dylikt a 500 kronor efter 5:te och af ett andra å samma belopp efter 10:de tjensteåret.

. Genom nådigt beslut den 30 December 1885 förklarade sig emellertid Eders Kongl. Maj:t anse någon åtgärd i förevarande lönefråga icke för det dåvarande lämpligen kunna vidtagas.

I sitt förenämnda yttrande öfver t. f. generalintendentens den 19 sistlidne oktober afgifna förslag angående vissa bristers afhjelpande vid intendenturcorpsen har arméförvaltningen nu för tredje gången väckt ^ fråga om löneförhöjning åt regementsintendenterne, dervid helt och hållet anslutande sig till det förslag, jag i min ofvan omförmälda underdåniga skrifvelse den 3 december 1885 framstält.

56 Fjerde hufvud titeln.

De åsigter, jag såsom generalintendent i denna fråga uttalat, kan jag icke frångå och torde de skäl härför, som af mig och arméförvaltningen åberopats och för hvilka jag ofvan redogjort, vara af den beskaffenhet, att någon ytterligare motivering af nödvändigheten att åt regementsintendenterne bereda någon löneförbättring icke lärer erfordras. Ensamt den omständigheten, att regementsintendenterne, hvilka, åtminstone hvad indelta armén angår, mera tagas i anspråk för sin tjenstebefattning än lönekamraterne i kaptensgraden, icke såsom de äro i åtnjutande af tjenstgöringspenningar och dagaflöning under mötena, på samma gång deras utsigter till befordran, i följd af Riksdagens vägran att godkänna Eders Kongl. Maj:ts upprepade gånger gjorda framställningar om inrättande af de för arméns hushållning och mobilisering ytterst vigtiga fältintendentsbefattningarne, äro stängda och deras rätt till pension inträder 10 år senare än motsvarande rätt för kaptenerne, skulle i mina ögon utgjort tillräckligt skäl för den ifrågasatta löneförbättringen; och då dertill kommer statens uppenbara intresse att få regementsintendenternes för den militära ekonomien i hög grad maktpåliggande befattningar väl rekryterade, hvilket utan jemförlighet i löneförmåner med motsvarande andra befattningar vid armén i längden lärer blifva omöjligt, synas mig alla skäl såväl ur billighets- som ändamålsenlighetssynpunkt tala för detta förslag.

I fråga om den förhöjning i anslaget till ålderstillägg, som vid bifall till nämnda förslag skulle erfordras, anmärker arméförvaltningen å civila departementet i sin ofvannämnda underdåniga skrifvelse den 8 sistlidne december, att anslagets natur af förslagsanslag medgifver att låta anstå med förhöjningen intill riksdagen närmast efter den tidpunkt, då aflöningsförbättringen trädt i kraft och då det erforderliga beloppet också kan säkrare bestämmas; hvadan och då i alla fall, efter genomförandet i en nära framtid af arméns veterinärstats nya organisation, en reglering af anslaget behöfver anställas, arméförvaltningen ansett sig kunna uppskjuta att i detta hänseende afgifva något förslag.

Jag finner detta af arméförvaltningen föreslagna uppskof med bestämmandet af anslagets förhöjning vara lämpligt och hemställer alltså för närvarande, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att medgifva,

det två ålderstillägg, hvartdera å 500 kronor, må från fjerde hufvudtitelns anslag till ålderstillägg få tilläggas regementsintendenterne att utgå det första efter 5 års och det andra efter 10 års väl vitsordad tjenstgöring i befattningen.

Fjerde hufvudtitelil.

57 Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för departementets afdelning af

Kong). Fvlaj:ts kansli,

hvilket nu är upptaget till ........................................................ kr. 4,313: —

torde böra, för jemnande al' slutsumman å hufvudtitelns

anslag, ökas med........................................................................... » 13: —

till..................................................................................................... kr. 4,326: —

[25.]

Jemkning af detta anslag.

Fjerde hufvudtitelns ordinarie anslag utgöra nu kr. 19,885,750: — De af mig ifrågasatta nya och tillökningarne i förut befintliga ordinarie anslag, efter afdrag af anslag, som anses kunna ur riksstaten afföras, samt af föreslagna nedsättningar i åtskilliga anslag, uppgå tillsammans till 274,250 kronor; och skulle således de ordinarie anslagen genom tillägg af detta belopp.................................................................................... » 274,250: —

komma att höjas till ........................................................ kr. 20,601,000: —

Extra anslag.

Då jag nu öfvergår till de extra anslag, som jag under förevarande statsregleringsperiod anser erforderliga, beder jag få påpeka, att beloppet af dem visserligen öfverstiger de enahanda anslag, som begärts för innevarande år, men att deremot anslagsfordringarne på extra stat under de flesta öfriga föregående år af senaste tioårsperiod afsett högre belopp än som nu är i fråga. Det är nemligen endast tre af dem, som i detta hänseende förete lägre siffra; och utsträckes jemförelsen till en längre period, t. ex. till den period af 14 år, som omfattar budgeterna för åren 1876 —1889, skall det till och med visa sig, att medeltalet på extra stat till fjerde hufvudtitelns behof beviljade anslag öfverstiger hvad jag anser böra för år 1890 på dylik stat äskas. Som Eders Kongl. Maj:t längre fram finner, är det nemligen endast 1,235,500 kronor, hvartill beloppet af för ifrågavarande år behöfliga extra anslag synes mig höra uppgå, under det att medeltalet af Riksdagen beviljade extra anslag under fjerde liufvudtiteln för nämnda 14 år utgör 1,407,711 kronor.

Bill. till Rihsd. Prot. 1889. 1 Sami 1 Afl 1 Hiift.

58 Fjerde hnfvudtiteln.

[26.] Anslag för tillämpning a nya värnpligtslagens föreskrifter.

[27.J

Anslag till fältartillerimateriel.

Tillämpning af nya värnpligtslagens föreskrifter i fråga om de värnpligtiges

inskrifning och redovisning m. m.

Sedan sistlidne års Riksdag' afslagit Eders Kongl. Maj:ts framställning, att förevarande anslagsbelopp 77,500 kronor, från hvilket utgår dagaflöning till befälet vid beväringstrupperna äfvensom erforderliga arfvoden till de i kompaniområdena anstälde afdelningsområdesbefälhafvarne, skulle uppföras på ordinarie stat, lärer ett återupptagande af berörda förslag för närvarande icke böra ifrågasättas.

Lika med arméförvaltningen å civila departementet i dess ofvannämnda underdåniga skrifvelse den 8 sistlidne december hemställer jag alltså, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,

att för tillämpning af nya värnpligtslagens föreskrifter i fråga om de värnpligtiges inskrifning och redovisning m. m. på extra stat för år 1890 bevilja ett belopp af 77,500 kronor.

Årtilleribehof.

Fältartillerimaieriel.

Till ny fältartillerimateriel har hitintills af Riksdagen beviljats

4,400,000 kronor af det belopp 4,600,000 kronor, som för anskaffning af sådan materiel beräknats vara erforderlig.

Den anskaffning af återstående materiel m. m., som erfordras för att fältartilleriet skall blifva fullständigt ordnadt och som bör ega rum under år 1890, utgöres, enligt hvad generalfälttygmästare!! och chefen för artilleriet i sin förenämnda underdåniga skrifvelse anmäler, af följande, för hvilken kostnaden blifvit beräknad till nedanstående belopp:

Rid- och anspannspersedlar för 3 batterier å 30,000

kronor................................................................................... kr. 90,000: —

Ammunition för........................................................................ » 37,000: —

2 st. hela artilleriammunitionskolonner, ändring af vagnar, rid- och anspannspersedlar med tillbehör å

8,500 kronor....................................................................... » 17,000: —

56 st. packvagnar med tillbehör å 1,000 kronor............ » 56,000: —

Summa kr. 200,000: —;

59 Fjerde liufvudtitelii.

och skulle, på sätt i generalfälttygmästarens underdåniga memorial af den 15 november 1887 omnämndes, det nya fältartilleriet med dess tillbehör af staber, batterier och artilleriammunitionskolonner jemte tillhörande ammunitions- och utredningspersedlar in. in. efter ifrågavarande anskaffning befinna sig i fullständigt och ordnadt skick.

Generalfälttygmästaren hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:t täcktes på extra stat för år 1890 i och för anskaffning af ny /altartillerimateriel af Riksdagen äska ett belopp af 200,000 kronor.

Härtill får jag tillstyrka nådigt bifall.

Fästningsartillerimateriel.

Uti min företrädares anförande till statsrådsprotokollet för den 12 januari 1888' är redogjordt för behofvet af fästningsartillerimateriel i och för bestyckning af de tre fästningar, som genom artilleriets försorg skola förses med erforderlig artillerimateriel. Kostnaderna derför hafva beräknats till sammanlagdt 5,949,031 kronor, deraf för Karlsborg

3.618.000 kronor, för Vaxholm Oskar Fredriksborg 2,070,031 kronor och för Oskarsvärn 261,000 kronor. Häraf har hitintills beviljats

975.000 kronor, så att återstående anslagsbehofvet i rundt tal utgör

4.950.000 kronor; och fäster generalfälttygmästaren i sitt ofvannämnda underdåniga memorial uppmärksamheten derpå, att med de små belopp,

50.000 kronor årligen, Riksdagen under de senare fyra åren beviljat för ifrågavarande ändamål, en så lång tidrymd skulle åtgå för den återstående anskaffningen, att ur försvarets synpunkt stora olägenheter måste deraf uppkomma. Enligt hvad han anmäler, är bestyckningen å de vigtiga fästningarne Vaxholm Oskar Fredriksborg och Oskarsvärn i det skick, att, derest förhållandena skulle föranleda deras försättande i försvarstillstånd, försvaret i artilleristiskt hänseende skulle, hvad förstnämnda fästningar angår, blifva särdeles bristfälligt och, beträffande den sistnämnda, alldeles omöjligt. Han hemställer för den skull, att Eders Kongl. Maj:t täcktes på extra stat för år 1890 af Riksdagen äska

till förbättring och tillökning af bestyckningen å Vaxholm—Oskar Fredriksborg............................................. kr. 100,000: —

......................................... » 50,000: —

........................................ » 50,000: —

» bestyckning å Karlsborg... » )> å Oskarsvärn.

Summa kr. 200,000: —

[28.] Anslag till fästningsartillerimateriel.

[29.]

Anslag till infanteriammunitions' vagnar.

Fjerde hufvudtiteln.

Jag anser denna framställning synnerligen behjertansvärd. Särskilt nödvändigheten att tillse, det bestyckningen å Vaxholm Oskar Fredriksborg varder så snart som möjligt bragt i tidsenligt skick, synes mig icke nog kunna af krigsstyrelsen betonas; och då numera anslag till positionsartillerimateriel icke vidare erfordras, hemtar jag äfven deraf anledning att ifrågasätta anslagets utgående med det af generalfälttygmästaren föreslagna belopp.

Jag hemställer alltså, att Eders Kongl. Magt, i enlighet med hvad generalfälttygmästare!! föreslagit, täcktes på extra stat för år 1890 af Riksdagen äska

till förbättring och tillökning af bestyckningen å Vaxholm Oskar Fredriksborg .................

till bestyckning å Karlsborg.......................

» » å Oskarsvärn.....................

Infanteriammunitionsvagnar.

På sätt vid flera föregående tillfällen inför Eders Kongl. Maj:t blifvit- anmäldt, uppgår ursprungligen beräknade kostnaden för dels nyanskaffning af ammunitionsvagnar för infanteritrupperna och dels förändring af gamla dylika med dertill hörande rid- och anspannspersedlar för ammunitionskolonnernas behof till ett belopp af 239,112 kronor. Sedan Riksdagen för ändamålet beviljat tillsammans 111,000 kronor af det erforderliga beloppet, utgör nu återstående behofvet 129,112 kronor.

I sin ofvannämnda underdåniga skrifvelse anmäler generalfälttygmästaren och chefen för artilleriet, att under förutsättning, att Eders Kongl. Maj:t täckes inom kort fastställa ett förändradt gevär med förminskad kaliber och dertill hörande ammunition, anskaffning af 87 st. infanteriammunitionsvagnar af ny modell, med hvilken anskaffning hitintills dröjts i afvaktan på antagandet af ny infanteriammunition, kan under år 1890 påbörjas; och skulle, enligt hvad generalfälttygmästare!! likaledes anmäler, de nya vagnarne, hvilka äro afsedda att öfverlemnas till infanteriet och kavalleriet, för att tillhöra dessa vapens stridsträng, utbytas mot redan befintliga 87 st. infanteriammunitionsvagnar af äldre modell, hvilka efter någon mindre förändring skulle i sin ordning tilldelas infanteriammunitionskolonnerna.

61 Fjerde hufvudtiteln.

Generalfälttygmästaren, som anser af mycken vigt att det erforderliga antalet infanteriammunitionskolonner snarast möjligt varder färdigt och att infanteriets och kavalleriets stridsträng bringas uti ett någorlunda fullständigt skick, hemställer alltså, att Eders Kong!. Magt täcktes för anskaffande af infanteriammunitionsvagnar på extra stat för år 1890 af Riksdagen äska ett belopp af 30,000 kronor.

På sätt jag under följande anslagstitel kommer att nämna, är jag betänkt att nu väcka fråga om antagande af eu ny gevärsmodell; och då jag jemväl delar generalfälttygmästarens uppfattning om nödvändigheten att så vidt möjligt påskynda anskaffningen af infanteriammunitionsvagnar, får jag tillstyrka bifall till generalfälttygmästarens berörda hemställan.

Förändring af arméns nuvarande gevär och karbiner.

Infanteriets förseende med tidsenliga skjutvapen har såsom bekant f^ndr!ngaf under de senaste åren å nyo utgjort föremål för krigsstyrelsernas om- arméns gevär sorg i de flesta europeiska länder, och hafva, sedan Tyskland år 1884 och karbiner' antagit en ny gevärsmodell, flera stater, såsom Danmark, Frankrike,

Italien, Portugal, Österrike, icke allenast faststält nya modeller för infanterigevär utan äfven, i likhet med Tyskland, med synnerlig ifver bedrifvit anskaffning af nya eller förändring af förut befintliga eldhandvapen. Då svenska arméns gevär med sin stora kaliber 12,17 in. m. den största af de europeiska gevärens, och sin till följd deraf olämpliga ammunition redan förut med afseende på verkningsförmågan stått långt efter öfriga länders gevär, inses lätt, att under nuvarande förhållanden frågan om vårt infanteris förseende med dugliga eldvapen måste i ännu högre grad tilldraga sig krigsstyrelsens uppmärksamhet.

Också har, sedan denna fråga under mera än 10 år varit föremål för komitéers och skjutkommissioners arbeten, den pröfning af försöksgevär, tillverkade inom landet, som, enligt Eders Kong!. Maj:ts befallning, under åren 1887 och 1888 i större omfattning egt rum vid trupp, ledt till sådana resultat, att frågan om fastställande af ny gevärsmodell äfven för svenska armén inom den allra närmaste framtiden kan vänta sin lösning.

Under den tid af mera än 21 år, som förflutit sedan vårt nuvarande infanterigevär antogs, hafva flera länder, såsom Frankrike, Italien,

Tyskland och Österrike, faststält tvenne nya gevärsmodeller, åtskilliga mer eller mindre betydande förändringsmodeller oberäknade, och jemväl såsom följd deraf med stora kostnader anskaffat två nya omgångar

62 Fjerde hufvudtiteln.

vapen för sina arméer, eller åtminstone förändrat de förut anskaffade gevären. Vårt land, som icke ansett sig böra följa de stora staternas exempel härutinnan, kan alltså i hvarje fall räkna sig till godo såsom besparade de kostnader, hvilka dylika förändringar skulle hafva medfört. Att längre undanskjuta denna frågas lösning torde emellertid icke vara rådligt.

I ofvannämnda underdåniga skrifvelse från generalfälttygmästare!! är densamma också upptagen till behandling. De förbättringar af infanterigevären, som nu för tiden anses erforderliga, bestode, yttrar generalfälttygmästare!!, dels uti eu förminskning, så långt sig göra låter, af kalibern, äfvensom anskaffningen af en dertill hörande kraftig patron, och dels uti förändring af mekanismen för åstadkommande vare sig med eller utan repeterinrättning af hastigare eldgifning. Båda dessa förändringar vore till stor del oberoende af hvarandra. Hos oss hade förändringen af kalibern och anskaffandet af en ny patron i förening med vissa förbättringar å den nu antagna remingtonmekanismen ansetts vara det främsta målet för försöken, under det att frågan om den lämpligaste mekanismen visserligen blifvit uppmärksammad, men dock vore af beskaffenhet att dess afgörande kunde uppskjutas till dess erfarenheten från utlandet och egna försök lemnat mera tillfredsställande resultat än hvad hitintills varit förhållandet.

Efter omfattande försök med flera olika kalibrar hade man nu, fortsätter generalfälttygmästaren, funnit, att eu kaliber af 8 mm. fullt tillfredsstälde tidens fordringar och hade äfven kraftiga patroner till pipor af denna kaliber blifvit vid ammunitionsfabriken tillverkade. Samma kaliber vore redan antagen i flera länder, såsom Belgien, Danmark, Frankrike, Portugal och Österrike, och syntes på väg att äfven i flera andra stater varda godkänd. De fördelar, som ernåddes genom eu dylik förminskning af kalibern med dertill hörande patron, vore större träffsäkerhet, större bestrykande bana för manshögt mål och såsom följd deraf större oberoende af fel i afståndsbedömningen vid skjutning på längre håll, längre skottvidd^’ samt slutligen möjligheten, till följd af patronens minskade vigt, att föröka den enskilda karlens och ammunitionsfordonens ammunitionsutrustning.

Af en jemförelse i nu omförmälda afseenden mellan 8 mm. försöksgevär och 1867 års gevär, uppgjord på grund af försöksskjutningar vid Rosersberg, framginge följande. Träffsäkerheten kunde anses dub-

Fjerde lmfnidtiteln. 63

helt så stor med 8 mm. geväret som med 1867 års gevär; den bestrykande banan eller det afstånd, inom hvilket, med ståndsigtet och oberoende af fel i afståndsbedömningen, en stående man kunde träffas vore åtminstone 30 proc. större för de nya gevären; för längre afstånd, öfverstigande 500 meter, vore de bestrukna styckena genom kaliberförminskningen fördubblade, hvilket för masselden vore af största betydelse. Hvad slutligen tillökningen i ammunitionsutrustningen för den enskilde karlen eller för ammunitionsfordonen anginge, blefve denna visserligen med 8 mm. geväret ej så stor som man haft skäl antaga, men detta berodde derpå, att patronerne till 1867 års gevär, såsom mindre kraftiga än nu för tiden ansåges erforderligt, vore relativt lätta för ett gevär åt så stor kaliber. Emellertid kunde, under förutsättning af samma belastning för karl och fordon, 20 proc. flera 8 mm. patroner medföras än patroner hörande till det jemväl prof underkastade s. k. Jarmansgeväret af 10,15 mm. kaliber.

Hvad vidare beträffade frågan om ändamålsenligaste mekanismen för åstadkommande af en hastigare eldgifning, hade försök, som under flera år dels enskildt dels i trupp anstälts så väl med förändrade remingtonmekanismer som med nya mekanismer vare sig med eller utan repetitionsinrättniug, gifvit vid handen, att de förändrade remingtonmekanismerna medfört snabbare eldgifning och kraftigare utdragning af de tomma patronhylsorna än den ursprungliga mekanismen, hvaremot några afgörande resultat med de nya mekanismerna hitintills ej blifvit vunna; och anser generalfälttygmästaren anledningen dertill vara till stor del att söka i den omständigheten, att man ännu ej, vare sig här i landet eller i allmänhet i utlandet, bestämdt syntes kunna angifva fordringarne _ på dylika mekanismer i eldtaktiskt hänseende. Tyskland hade visserligen år 1884 bestämt sig» för en repetermekanism, men säkerligen förmåtts dertill af tvingande politiska skäl och mekanismen betraktades redan nu som mindre ändamålsenlig. Enahanda torde, enligt generalfälttygmästarens åsigt, förhållandet inom kort blifva med det franska Lebelgevärets mekanism af liknande konstruktion. I Ryssland försöktes väl ännu repetermekanismer af olika slag men något afgörande syntes ej nära förestående. Endast den i Österrike antagna repetermekanismen, afsedd för laddning med ett helt patronpaket för hvarje gång, syntes erbjuda åtskilliga fördelar.

Generalfälttygmästaren anser emellertid, på sätt som framgår af den redogörelse för hans yttrande, som jag redan lemnat, att frågan om öfvergång till en liten kaliber med derför afsedd lämplig patron i främsta rummet bör afgöras. Det kunde, yttrar han vidare, sedan en

64 Fjerde lmlVudtiteln.

dylik öfvergång skett, visserligen synas önskvärdt, att arméns kela behof af eldvapen med liten kaliber fyldes genom anskaffning af nya gevär med den mekanism och laddningsinrättning som efter så vidt möjligt påskyndade försök kan befinnas lämplig, men dylika försök och en sådan stor nyanskaffning kräfde icke allenast lång tid utan äfven anslagsbelopp, som under nuvarande förhållanden icke vore att påräkna. En förändring af 1867 års gevär till vapen med liten kaliber kunde deremot, enligt hvad i sådan rigtning utförda försök gåfvo vid handen, innan kort taga sin början och kostnaden för en sådan förändring af arméns nuvarande gevär uppginge ej till mera än en fjerdedel af priset för motsvarande antal nya repetergevär. Den med skäl hos oss värderade remingtonsmekanismen kunde dessutom med en dylik anordning tills vidare bibehållas och det behöfde ej dröja allt för länge, innan armén vid mobilisering kunde erhålla ett gevär, som, om än ej i eldhastighet under ett bestämdt tidsmoment likstäldt med de nyaste vapnen, dock under fortsatt eldgifning vore dem i detta afseende föga underlägset och fullt jemförligt med dem såväl i ballistiskt hänseende som i fråga om lätthandterlighet och patronutrustning.

Hvad angår frågan om antalet vapen, som genom en sådan förändring af 1867 års gevär erliålles, upplyser generalfälttygmästare!!, att enligt gjorda beräkningar arméns hela behof ej kan på detta sätt fyllas, utan att ett visst antal nya gevär äfven måste i sinom tid anskaffas; och anser generalfälttygmästaren, att dessa böra vara af den mest tidsenliga modell. Under den tid, som anslagstillgångarne toges i anspråk för den ifrågastälda förändringen af 1867 års gevär, kunde emellertid, enligt hvad generalfälttygmästaren anmärker, valet och pröfningen af den nya gevärsmodellen, som borde fa samma kabbel och konstrueras för samma patroner som förändringsmodellen, försiggå i lugn och med tillgodogörande af utlandets erfarenhet. Gevären af förändringsmodellen lcomme sålunda att till en början vara afsedda för fältarmén och depöterna och kunde sedermera, i den mån de aflöstes af vapen utaf nya modeller, öfverflyttas till de för landstormen och såsom reserv beräknade förråden.

Skulle en dylik förändring af infanterigevären komma till stånd, föreslår generalfälttygmästaren vidare, att äfven specialvapnen erhålla karbiner af motsvarande förändringsmodell med samma kaliber och patroner.

Beträffande kostnaderna för den tilltänkta förändringen, anmärker generalfälttygmästaren, att det antal gevär och karbiner af nuvarande modeller, som skulle kunna förändras, icke kan för närvarande med

65 Fjerde liufvudtiteln.

noggrannhet angifvas, såsom beroende af den olika grad af slitning, i hvilken vapen, som varit utlemnade till begagnande, befinna sig och att säkra uppgifter kunna erhållas blott successive, i den mån som dessa vapen inlemnas till förändring. Utan allt för stort fel anser han sig dock kunna antaga, att 200,000 gevär och 20,000 karbiner äro i det skick att de kunna förändras. Kostnaden för materialier och arbete vid förändringen är vidare beräknad för gevär till 14 kr. och för karbiner till 13 kronor 25 öre per styck; och då dertill kommer kostnaderna för erforderlig förändring af byggnaderna vid gevärsfaktoriet och för nya maskiner och verktyg derstädes, som beräknats till 91,000 kronor, enahanda kostnader vid ammunitionsfabriken, som beräknats till 124,000 kronor, och slutligen kostnaderna för felande gevärs- och karbinremmar samt bajonettbaljor, uppgående till ungefär 116,000 kronor, blefve alltså hela utgiftssumman:

för materialier och arbetskostnad för 200,000 gevär kr. 2,800,000 » » » » » 20,000 karbiner »

» förändringar in. in. vid gevärsfaktoriet.................. ))

» förändringar in. m. vid ammunitionsfabriken ))

» gevärs- och karbinremmar samt bajonettbaljor ... »

265.000 91,000

116.000 Summa kr. 3,396,000

Generalfälttygmästare!! anser slutligen förändringen af vapnen kunna, under förutsättning att den verkställes vid kronans faktori, lämpligen så ordnas, att 300,000 kronor blifva erforderliga under första året och att hela förändringen försiggår på 8 år; och finner han nödigt för åstadkommande under första året af de afsedda arbetena, att 100,000 kronor af det beräknade kostnadsbeloppet anvisas i förskott för inköp af maskiner och verktyg till gevärsfaktoriet och ammunitionsfabriken samt till anskaffande af pipämnen.

Han hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för förändring af arméns nuvarande gevär och karbiner till vapen af liten kaliber, enligt den modell, som af Eders Kongl. Maj:t kan varda faststäld, bevilja en summa af 3,396,000 kronor äfvensom att häraf anvisa 300,000 kronor att utgå på extra stat under år 1890.

På sätt jag redan antydt, finner jag frågan om anskaffande af förbättrade gevär åt armén icke längre kunna undanskjutas. Dels har Bih. till Riksd. Prof. 1889. 1 Sami, 1 Afd, 1 Haft. 9

66 Fjerde hufmdtiteln.

sedan 1867, då gällande gevärsmodell faststäldes, utvecklingen af vapentekniken varit sådan, att arméns gevär i sin nuvarande sammansättning i intet afseende kunna uthärda jemförelse med eldhandvapnen i de flesta europeiska länder, dels synes, åtminstone i fråga om den lämpligaste kalibern, enighet bland de sakkunnige nu mera vara vunnen; och då hinder icke möter att, med bibehållande af de dyrbaraste delande af de redan befintliga gevären, genom utbyte af pipan bringa dem i ett skick, som hvad de väsentligaste fordringarne på ett tidsenligt fältgevär angår icke lemnar något öfrigt att önska, torde eu utväg vara funnen att för relativt måttliga kostnader bringa denna länge på dagordningen stående fråga till sin slutliga lösning.

Jag instämmer alltså i det hela uti de af generalfälttygmästare!! uttalade åsigter. Endast beträffande tiden för den afsedda förändringens af gevären afsilande samt beloppet af det för år 1890 erforderliga anslaget är jag af skiljaktig mening. Frågan om anskaffande af tidsenliga gevär åt svenska armén har nu så länge varit undanskjuten, i afvaktan på den bästa möjliga lösning deraf, att det icke synes mig lämpligt att numera, sedan enighet om lösningen vunnits, låta den af generalfälttygmästare!! föreslagna tid af 8 år förgå, innan armén försetts med gevär af den förändrade modellen. Jag ifrågasätter visserligen icke, att, på sätt flerestädes egt rum, genom upptagande af lån sätta länsstyrelse!! i stånd att med all kraft verkställa förändringen,* men arbetet derför synes mig dock böra drifvas i den omfattning, statens tillgångar samt förhållandena vid gevärsfaktoriet och ammunitionsfabriken medgifva; och då ett belopp af 400,000 kronor lärer, utan att öfriga kraf på budgeten eftersättas, kunna för år 1890 för ändamålet anslås samt, enligt hvad generalfälttygmästare! för mig anmält,, hinder icke möter att, under förutsättning att ett större belopp af anslaget än från början beräknats användes till inköp af de erforderliga maskinerna in. ni. vid gevärsfaktoriet och ammunitionsfabriken, på ändamålsenligt sätt under år 1890 tillgodogöra sig det af mig ifrågasatta större beloppet, synes mig också lämpligt att denna summa redan under nämnda år kommer att stå till krigsstyrelsens förfogande.

Slutligen och då Riksdagen upprepade gånger och senast i sin underdåniga skrifvelse den 13 maj 1879 angående regleringen af utgifterna under riksstatens fjerde hufvudtitel för år 1880 förklarat sig anse en fråga af så vidt omfattande betydelse med hänseende till de deraf föranledda kostnader, som bestämmandet af ny g*evärsmodell, icke böra definitivt algöras, innan Riksdagen derom erhållit kännedom, beder jag få nämna, att, enligt hvad generalfälttygmästaren anmält,

67 Fjerde hufvud titeln.

förslag till ny gevärsmodell i hufvudsaklig anslutning till de af honom i hans ofvan omförmälda underdåniga skrifvelse uttalade åsigter inom den allra närmaste framtiden kommer att af honom till Eders Kongl. Maj:ts fastställelse inlemnas, och att äfven jag, efter under hand tagen kännedom af densamma, är beredd att förorda dess antagande.

Med stöd af hvad jag sålunda anfört, hemställer jag alltså att Eders Kongl. Magt täcktes föreslå Riksdagen,

att för förändring af arméns nuvarande gevär och karbiner till vapen af liten kaliber enligt den modell, som af Eders Kongl. Magt framdeles kan varda faststäld, bevilja ett belopp af 3,396,000 kronor och deraf till utgående på extra stat under år 1890 anvisa 400,000 kronor.

Fortifikationsbehof.

Karlsborg.

I sin ofvannämnda underdåniga skrifvelse erinrar chefen för fortifikationen att han under en följd af år i de underdåniga memorialen angående behofvet af anslag för landets fasta försvar framhållit dels vigten af att bedrifva Karlsborgs fästningsbyggnad med större kraft, än de under de senare åren beviljade knappa anslagen medgåfve, och sin derpå grundade åsigt om nödvändigheten af årsanslagets uppförande till minst 200,000 kronor, dels ock angelägenheten att så fort som möjligt påbörja befästningsarbetena å Vaberget; och som dessa skäl, enligt chefens för fortifikationen åsigt, fortfarande qvarstå till sin fulla vigt och betydelse, hemställer han, sedan 1888 års Riksdag till förberedande arbeten å sistnämnda plats anvisat 50,000 kronor, att Eders Kongl. Magt behagade för Karlsborgs fästningsbyggnad af Riksdagen äska ett extra anslag för år 1890 af 200,000 kronor, deraf 50,000 kronor skulle afses till fortsättande af de förberedande arbetena å V aberget.

[31.]

Anslag till Karlsborgs fästningsbyggnad.

Lika med mina närmaste företrädare i embetet och chefen för fortifikationen, anser jag bedrifvandet af befästningsarbetena å Karls-

[32.]

Anslag till batteribyggnader å Bind* ön.

[83.]

Anslag till anskaffning m. m. af fältingeniörmaterielen.

68 Fjerde hufvudtiteln.

borg med relativt små årsanslag i stort sedt vara en misshushållning, då arbetet derigenom, till förökande af åtskilliga år efter år under arbetets fortgång med enahanda belopp utgående kostnader för administration och dylikt, onödigt förlänges. Jag skulle derför varit beredd att understödja chefens för fortifikationen förslag i fråga om anslagets belopp, derest ej hänsynen till andra vigtiga försvarsändamål, som jemväl böra tillgodoses, nödgade mig att deruti ifrågasätta någon minskning; och då vidare det synes mig lämpligt att åt Eders Kongl. Maj:t lemuas afgörandet efter framdeles sig företeende förhållanden, huru de beviljade medlen skola fördelas emellan arbetena å Karlsborgs befästningar och å Vaberget, hemställer jag att Eders Kongl. Maj:t täcktes till Karlsborgs fästningsbyggnad, arbetena ä Vaberget deri inberäknade, på extra stat för år 1890 af Riksdagen äska ett belopp af 150,000 kronor.

Befästningariie i Stockholms skärgård.

Till utförande af de uti chefens för fortifikationen underdåniga skrifvelse den 11 november 1886 omnämnda batteribyggnader å Rindön, för . hvilka kostnaderna beräknades till 60,000 kronor, har Riksdagen, under anmälan att enligt dess åsigt ifrågavarande arbeten kunde utan olägenhet fördelas på tre år i stället för två, som af Eders Kongl. Maj:t föreslagits, beviljat för åren 1888 och 1889 tillsammans 40,000 kronor; och hemställer nu chefen för fortifikationen i sin ofvannämnda underdåniga skrifvelse den 15 sistlidne november, att Eders Kongl. Maj:t behagade af Riksdagen, för afsilande af nämnda batteribyggnader, på extra stat för år 1890 äska ett anslag af 20,000 kronor.

Till denna underdåniga hemställan får jag tillstyrka nådigt bifall.

Anskaffning och komplettering af fältingeniörmaterielen.

I sin ofvannämnda underdåniga skrifvelse den 15 sistlidne november angående extra ordinarie anslag i och för anskaffning och komplettering af fältingeniörmaterielen erinrar chefen för fortifikationen, att af den tekniska materiel, som erfordras för ingeniörstruppernas utrustning i fält, hittills anskaffats bärbara verktyg till i det närmaste erforderligt antal äfvensom samtliga vid en mobilisering påräknade 6 st. krigsbryggeekipager, hvarjemte fälttelegrafmaterielen under lop-

Fjerde hufviidtiteln. 69

pet af innevarande år blifver fullständigt kompletterad för erforderliga 4 afdelningar;

att anskaffningen af de bärbara verktygen skett under åren 1887 och 1888 för medel, som af Eders Kongl. Maj:t särskilt anvisats;

att Riksdagen under de senare åren anvisat till anskaffande af ett nytt krigsbryggeekipage och kompletterande af de äldre samman!agdt

67,000 kronor och till fälttelegrafmaterielens kompletterande 49,500 kronor; samt

att kostnaderna för de med anledning af berörda anskaffning erforderliga arbeten, deri inbegripet förfärdigandet af en mängd nya pontoner, kunnat nedbringas till de angifna låga siffrorna af den anledning, att vagnar, rid-, anspanns- och stall-persedlar in. m. dylikt utförts i ingeniörbataljonernas egna verkstäder och med eget folk.

Det återstår emellertid ännu, enligt hvad chefen för fortifikationen vidare anmäler, att för ingeniörtrupperna anskaffa en del materiel, hvilken för deras fältutrustning är lika nödvändig, nemligen

1) fordon med verktyg och redskap för fältingeniörkompaniernas behof;

2) teknisk utredning för de ingeniörstaber, som skola finnas vid högqvarteret, fördelningarne och sjelfständiga brigader; samt slutligen

3) de för manskapets utbildande i depöterna behöfliga fordon med materiel.

Kostnaden för denna materiel beräknas af chefen för fortifikationen uppgå till:

för 4 fältingeniörkompaniers tränger, hvardera medförande å 6 fordon 250 kg. sprängämnen jemte antändningsmedel, 2 farkoster af stålplåt, circa 250 verktyg för jord-, sten- och gröfre trä-arbeten, en fältsmedja samt en del verktyg och tågvirke för broslagning, reservammunition och sjukvårdsmateriel m. m., å

21,500 kronor ......................................................................... kr. 86,000: —

för 6 reservsprängvagnar, medförande spräng- och antändningsämnen att ersätta förbrukningen i l:sta

linien å 2,350 kronor............................................................... » 14,100: •—

för ingeniörstabernas utredning ................................. » 9,900:

för depöternas utredning, bestående af 8 fältingeniörfordon och 4 fälttelegraffordon med materiel... » 36,000: —

Summa kr. 146,000: —,

hvartill komma

70 Fjerde lmfvudtiteln.

för fältparkens tidsenliga ombildande till en mobil skanstygskolonn, medförande å 18 fordon 2 stabsutredningar, 144 landttorpedos, circa 1,500 km. sprängämnen jemte antändningsmedel, omkring 2,300 verktyg för jord-, sten- och gröfre träarbete, 2 fältsmedjor m. m. omkring ......................................... ...................... kr. 22,500: —;

så att totalkostnaden för anskaffning och komplettering af den fältingeniörmateriel, som nu erfordras för ingeniörtruppernas och stabernas försättande på krigsfot, skulle uppgå till............................................... kr. 168,500: —.

Hvad rörer sättet för anskaffningen af denna materiel, fäster chefen för fortifikationen uppmärksamheten derpå att, oafsedt de råämnen, som äro afsedda att föras å vagnarne, hvilka ej heller ingå i beräkningar ne, det ej låter sig göra att uppskjuta dermed till krigsberedelsen utan att äfventyra, att ingeniörtrupperna skola nödgas rycka i fält mycket ofullständigt utrustade och urståndsatte att fullgöra dem tillhörande åligganden. Anskaffningen kräfde nemligen, yttrar han, en icke obetydlig tid, icke allenast hvad anginge vagnar samt rid- och anspanns-persedlar, utan äfven beträffande sjelfva verktygen, hvilka måste vara af särskilda modeller, lätthandterliga och starka, men ändock lätta, så att deras transporterande icke toge i anspråk onödigtvis stort utrymme eller dragkraft. Vidare funnes tillika ett ekonomiskt skäl, som talade för att medel redan nu blefve anvisade till anskaffande af denna materiel. Derest anskaffningen finge fördelas på en viss följd af år, kunde nemligen en stor del af materielen tillverkas vid ingeniörbataljonernas egna verkstäder och med eget folk. Detta anskaffningssätt, som med så stor fördel användts för den sista krigsbrygge- och fälttelegrafmaterielen, medförde ej allenast ett billigare pris utan tillika fördelen af att kontrollen öfver tillverkningen blefve skarpare och att således ett bättre materiel erhölles, hvarförutom ingeniörbataljonernas handtverkssoldater derigenom bereddes en synnerligen god öfning. Derest arbetena utfördes på detta sätt, beräknades kostnaderna i det hela kunna nedsättas med 15 procent och för fältparken med ända till 25 procent och sålunda komma att nedgå till 141,000 kronor; och anser chefen för fortifikationen materielens tillverkning med detta förfaringssätt kunna på 3 eller högst 4 år medhinnas.

Slutligen tillkännagifver chefen för fortifikationen, att en ytterligare kostnadsnedsättning skulle vinnas, om' till fortifikationen finge öfverlemnas att till ingeniörverktygsvagnar förändras de af arméns timmermansvagnar, som för infanteriet möjligen skulle komma att

Fjerde hufVudtiteln. 71

vid en förändrad fältutrustning blifva obehöfliga. Besparingen kunde, under antagande att vagnarnes förändring blefve utförd å fortifikationens verkstäder, beräknas till 340 kronor per vagn eller om, såsom chefen för fortifikationen hade anledning antaga, 26 st. timmermansvagnar på detta sätt kunde erhållas, till i rundt tal 8,800 kr., hvarigenom hela anskaffningskostnaden nedbragtes till 132,200 kronor.

Chefen för fortifikationen hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:t täcktes i och för anskaffning och komplettering af fältingeniörmaterielen hos Riksdagen äska antingen ett anslag af 141,000 kronor att fördelas på 3 år med 47,000 kronor för ett hvar af åren 1890, 1891 och 1892, eller, för så vida Eders Kongl. Maj:t pröfvar lämpligt att ingeniörtrupperna för uppgifna ändamålet utan särskild kostnad öfvertaga 26 st. af infanteriets timmermansvagnar, ett anslag af 132,200 kronor att likaledes fördelas på tre år, med 44,000 kronor för hvardera af åren 1890 och 1891 samt 44,200 kronor för 1892.

Jag finner denna chefens för fortifikationen framställning grundad på goda skäl; och som under flera af de senare åren till ingeniörmateriel utgått anslag till ungefär enahanda belopp som nu af chefen för fortifikationen ifrågasättes, anser jag mig kunna understödja densamma, hvadan och då Eders Kongl. Maj:t genom generalorder den 30 sistlidne november befalt, att 26 st. af infanteriets timmermanstrossvagnar skola till fortifikationen öfverlemnas för att till ingeniörsv erkty gs v agnar förändras, jag tillstyrker, att Eders Kongl. Maj:t må föreslå Riksdagen,

att till anskaffning och komplettering af fältingeniörmateriel bevilja 132,200 kronor och deraf på extra stat för år 1890 anvisa 44,000 kronor.

Diverse behof.

Reseunderstöd åt officerare och intendenturtjenstemän.

Till bestridande af kostnaden för officerares utsändande till främmande länder i ändamål att inhemta upplysningar rörande krigsväsendet och såsom bidrag till de kostnader, officerare måste vidkännas

[34.]

Anslag till reseunderstöd åt officerare m. fl.

[35.]

Anslag till de topografiska arbetena.

[36.]

Anslag till skarpskytteväsendets och skjutskicklighetens befrämjande.

72 Fjerde liufvudtiteln.

under anställning i utländsk krigstjenst eller eljest under resor till främmande länder för utbildning i sitt yrke, har under en lång följd af år anslagits på extra stat ett belopp af 9,000 kronor. På det tillfälle jemväl måtte beredas att genom utsändande af tjensteman vid intendenturen till främmande stater tillgodogöra intendenturen den der vunna erfarenheten i hvad till en armés hushållning hörer, höjdes anslaget vid 1883 års riksdag till 12,000 kronor, men har från och med år 1885 utgått med sitt förra belopp.

Jag hemställer,

att för år 1890 må till reseunderstöd åt officerare och intendenturtjenstemän äskas ett extra anslag å enahanda belopp 9,000 kronor, med rättighet för Eders Kong! Maj:t att få under ett följande år använda hvad af anslaget kan under året besparas.

Generalstabens topografiska arbeten.

Af chefen för civildepartementet har jag inhemtat, att han, i öfverensstämmelse med förhållandet flera föregående år, har för afsigt framlägga förslag derom, att extra anslagen för de ekonomiska kartverken anvisas för år 1890 till enahanda belopp som utgå för ar 1889, samt att möjligen uppstående behållningar å dessa anslag må, liksom förut, äfven under år 1890 användas till bestridande af utgifter för det topografiska kartverket; och som, vid bifall dertill, olägenheterna af det nu till topografiska kartverket utgående otillräckliga årsanslaget något utjemnas, har jag ansett ifrågavarande anslag kunna bibehållas vid samma belopp som under innevarande och närmast föregående ar, och får jag derför, i öfverensstämmelse med hvad chefen för generalstabens topografiska afdelning i sin förenämnda underdåniga skrifvelse jemväl föreslagit, hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föieslå Riksdagen,

att till fortsättande af de topografiska arbetena bevilja för år 1890 ett extra anslag till samma belopp, som nu för ändamålet utgår, eller 60,000 kronor.

Skarpskytteväsendets och skjutskicklighetens befrämjande.

Som Eders Kongl. Maj:t täcktes erinra sig, nedsatte 1887 ais Riksdag extra anslaget till skarpskytteväsendets och skjutskicklighetens befrämjande, hvilket under åren 1886 och 1887 utgått med 90,000

73 Fjerde kufvudtiteln.

kronor, till Hälften eller 45,000 kronor. Jag anser mig sakna skäl att nu påyrka anslagets höjning till förut beviljade belopp, utan Hemställer, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,

att för ändamålet på extra stat för år 1890 anvisa samma belopp, som nu derför utgår, eller 45,000 kronor.

Hvad chefen för landtförsvarsdepartementet sålunda i afseende å regleringen af utgifterna under riksstatens fjerde bufvudtitel yttrat, tillstyrkt och bemstält täcktes Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkande af statsrådets öfrige ledamöter, i nåder bifalla och gilla, med befallning tillika att utdrag af detta protokoll skulle till finansdepartementet öfverlemnas till ledning vid författandet af Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående statsverkets tillstånd och behof.

Ex protocollo O. E. Pauli.

M. till Piksd. Prat. 1889.

1 Sami.

1 Afd. 1 Raft.

\

I

Fjerde hufvudtiteln,

75 Bil. nio 1.

Förslag till Stat för Lifgardet till häst.

76 Fjerde hufyudtiteln.

1 bataljonsveteririär, lön ...........................

dagaflöning å 2 kr...............................

1 sadelmakare, lön...................................-

1 pistolsmed, lön......................................

1 stabstrumpetare, lön, jemte portion .........

dagaflöning å 40 öre ...........................

lönetillägg ..........................................

beklädnad ..........................................

1 d:o d:o...............................................

Sqvadronsstaten.

1 ryttmästare af l:a klassen, lön ...............

dagaflöning ä 3 kr...............................

lönetillägg för 2 tjenstehästar ...............

furageersättning ..................................

4 d:0 d:o ..............................................

1 ryttmästare af 2:a klassen, lön ...............

dagaflöning å 3 kr........:.......................

lönetillägg för 2 tjenstehästar ...............

furageersättning ..................................

5 arvoden till sqvadrönschefer å 600 kr.......

1 löjtnant af l:a klassen, lön .....................

dagaflöning å 2 kr...............................

lönetillägg för 2 tjenstehästar ...............

furageersättning .................................

4 d:o d:o ................................................

1 löjtnant af 2:a klassen, lön.....................

dagaflöning ä 2 kr..............................

lönetillägg för 2 tjenstehästar ...............

furageersättning .................................

1 d:o d:o ................................................

1 underlöjtnant, lön ................................

dagaflöning å 2 kr...............................

Fjerde hufyudtiteln.

78 Fjerde hiifvudtiteln

Bil. n:o 2.

Förslag till Stat för Lifregcmeiitets dragon- och husar-corpser, Smålands och Kronprinsens husarregementen samt Jemtlands hästjägarccorps.

Fjerde lmfvudtiteln.

80 Fjerde hufvudtiteln.

Fjerde hufvud ti teln.

81 Bil. n:o 3.

Förslag till Stat för Skånska husar- och dragon-regementena.

Bill. till Riksd. Prat. 1889. 1 Sami. 1 Äfd. 1 Raft.

82 Fjerde lnifvudtiteln

Fjerde hufvndtitcln

84 Fjerde hafTudtiteln

Fjerde hufvud titeln

85 Bil. n:r 4.

Förslag till Stat för Kavalleriet.

86 Fjerde hufvudtiteln

Bil. n:r 5.

Förslag öfver

N. enligt nya staten, fr. enligt gamla staten, sedan uppsättning

*) 1 öfverstelöjtnant, ordförande i rom onteringsk ommission en, med 3 hästar.

'*) **) Deraf 145 obericlne.

Fjerde liufvudtiteln

87 Kavalleriets styrka

egt rum af vakanta nummer för hästläkare och hingsthållning.

fjerde hutVudtiteln

Bil. n:o 6.

Tabell, utvisande ryttarens utbildning vid indelta kavalleriet

Fjerde hufvudtiteln

och enligt den föreslagna nya organisationen af kavalleriet.

Bih. till Rikad. Prof. 1889. 1 Samt. 1 Afd. 1 Haft.

90 Fjerde hufvudtiteln.

Bil. n:o 7.

Förslag öfver kavalleriets ständigt tjenstgörande styrka.

*) deraf en tjenstgörande tillika såsom stallmästare.

2) 1 veterinär och 1 läkare.

3) deraf 1 expeditionsliafvande.

4) deraf 1 sjukvårds- och 2 hofslagare-ryttaro.

5) vid Skånska husar- och dragonregementena tjenstgöra samma civilmilitäre vid 2 skolsqvadroner,

6) deraf 1 utöfvar tillsynen å regementets utackorderade hästar.

7) deraf 1 tjenstgörande tillika såsom stallmästare.

8) deraf 5 distinktionskorpraler.

Fjerde liufVudtiteln.

Öl

Bil. n:o 8.

Kostnadsförslag för kavalleriets nya organisation.

f) Servis och kaserninventariers underhal vid Lifgardet till hast utgå såsom hittills.

92 Fjerde hufvudtiteln

Amu.

Anslagen 1—5 antagas framdeles blifva införda i staterna.

» 6—15 » » » reservationsanslag.

» 16—19 » » » förslagsanslag.

» 20 » » » s. k. allmänt anslag.

Fjerde hiifviidtiteln

r

Bil. n:o 9.

Konstanta utgifter

under öfvergången till kavalleriets nya organisation.

94 Fjerde hufvudtiteln.

Fjerde liufvudtitelii,

95 Bil. n:o 10.

Tabell,

utvisande manskapets

på gammal och ny stat afgång och tillkomst vid de indelta kavalleriregementena.

1) Då bataljonens styrka vid öfyergångstidens början oj kan exakt bestämmas, antages den vara för alla lika, 450 man.

2) För Jemtlands hästjägarecorps antagos styrkan på samma grunder till 180 man.

s) Afgång och tillkomst äro i tabellen uppförda på det år, under hvilket de utöfya inflytande på kostnaderna, ehuru de i sjelfya yerket inträffa året förut, afgången yid generalmönstring, tillkomsten den 1 november.

96 Fjerde hufvndtiteln

Bil. n:o 11.

Förslag öfver skolqvadronernas vid de indelta regementena styrka

under öfvergångstiden.

Fjerde hnfrudtitelii.

91 Bil. n:o 12.

SJeolqvadronernas Kostnad under öfrergångstiden.

Bih. till Riksd. Prof. 1889. 1 Sami. 1 A/d. 1 Iläft. 13

98 Fjerde liiifvudtiteln

100 Fjerde hufvudtiteln

Bil. n:o 13.

Tabell, utvisande liästarnes afgång och tillkomst, remontering

1) Ha bataljonens styrka vid öfvergångstidens början ej kan exakt bestämmas, antages den vara för alla lika,

2) För Jemtlands hästjägarecorps antages styrkan på samma grunder till 194 hästar.

s) Afgång och tillkomst äro i tabellen uppförda på det år, under hvilket de utöfva inflytande på kostnaderna, 4) Under rubriken »skolsqvadron» äro beräknade kronans hästar, utom rusthållsremonter, som indragas till

Fjerde hufrudtitelu,

och ntackordering vid de indelta kavalleriregementena.

485 hästar.

ehuru do i sjelfva verket inträffa året förut, afgången vid generalmönstring, tillkomsten den 1. november. 6 månaders dressyr.

102 Fjerde hufvudtiteln

Bil. n:o 14.

Tabell, utvisande kostnaden för remontering och inackordering.’

Fjerde liufVudtiteln

103 Bil. n:o 15.

Tabell, utvisande inflytande vakansafgifter, årligen.

104 Fjerde hufvudtiteln

Bil. n:o 16.

Summariskt kostnadsförslag årligen, i tusental kronor.

Fjerde hufvudtiteln.

105 Bil. n:o 17.

Förslag och kostnadsberäkning

för en trängbataljon om 2 kompanier, med en nummerstyrka vid hvarje kompani af 120 korpraler, spel och soldater.

Bih. till Riksd. Prot. 1889. 1 Sami 1 A/d. 1 Häft. 14

fjerde hufvudtitelu,

Fjerde hufvudtitelii.

108 Fjerde hnfvudtiteln

') Anm. Förrådsförvaltaren åtnjuter dessutom ett ålderstillägg af 300 kr. att såsom arfvode utgå efter 5:te tjensteåret.

Fjerde hufvudtiteln.

Ilo

Fjerde hufvudtiteln

Fjerde lmfvudtitelii

111 Bil. n:o 18.

Stat för en tränglbataljoii för år 1890.

112 Fjerde hufVudtiteln

Fjerde lmfvudtiteln

113 Eib. till Riksd. Prot. 1889. 1 Sami. 1 Afd. 1 Haft.

1 Femte hufvudtiteln.

Protokoll öfver sjöför svar särenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen uti Statsrådet å Stockholms slott den 12 Januari 1889.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern friherre Bildt,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Ehrensvärd, Statsråden: herr Boven,

friherre von Otter, von Krusenstjerna,

Wennerberg, friherre Palmstierna, friherre von Essen,

Örbom,

friherre Akerhielm.

_ Departementschefen, statsrådet friherre von Otter, anmälde i underdånighet frågan om reglering af utgifterna under riksstatens femte hufvudtitel för år 1890 och föredrog härvid tillika marinförvaltningens underdåniga skrifvelse!’:

den 28 september 1888 angående de ordinarie anslagen samt behofvet af extra anslag för förstnämnde år; samt

den 14 september 1888 i anledning af ingeniören C. Jehanders ansökan om ersättning för oförutsedda arbeten å jernvägsanläggningen till varfvet i Carlskrona;

hvarefter departementschefen yttrade följande beträffande:

Bih. till Ilifad. Prot. 1889. 1 Sami. 1 A/d.

2 Femte Imf vild ti tel n.

[1-3.]

Aflöning för flottans kårer och stater.

Ordinarie anslag.

Aflöning till flottans kårer och stater.

Till aflöning för flottans kårer och stater äro för innevarande år anvisade:

dels det härför å ordinarie stat uppförda anslag kr. 1,379,734: — dels det till ersättning för vakanta rusthållsnummer i Blekinge län och Södra Möre härad af Kalmar län

likaledes å ordinarie stat uppförda anslag..................... » 114,000: —

dels ock å extra stat till genomförande af senast beslutade lönereglering för flottan ................................. »_50,000: —

eller tillhopa kr. 1,543,734: —

Härutöfver erfordras för den de] af nya sjömanskåren, som under år 1890 skall uppsättas, 66,000 kronor, hvarmed det ordinarie anslaget till aflöning alltså bör förhöjas. Med anledning häraf och under åberopande af hvad jag i fråga om förevarande anslag anförde till protokollet den 12 januari 1888 rörande regleringen af utgifterna under femte hufvudtiteln för innevarande år får jag underdånigst hemställa,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen:

att det i nu gällande riksstat till aflöning för flottans kårer och

stater anvisade anslag å................................................... kr. 1,379,734: —

må förhöjas med det för år 1890 till förändrad organisation af sjömanskåren erforderliga belopp...... » 66,000: —

eller till kr. 1,445,734: —;

att hvad af anslaget till ersättning för vakanta rusthållsnummer i Blekinge län och Södra Möre härad af Kalmar län icke redan på grund af 1872 och 1876 årens riksdagsbeslut bör inräknas bland tillgångarne till aflöning för flottans kårer och stater, måtte likasom t öregående år för fyllande af behofvet under denna anslagstitel under år 1890 användas;

att i öfrigt ett anslag af 50,000 kronor måtte å extra stat för år 1890 anvisas att gemensamt med anslaget till aflöning för flottans kårer och stater redovisas.

Femte hufvudtiteln.

3 Beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna.

Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda nådiga proposition medgaf senaste Riksdag att till minskande af den sedan år 1880 balanserade bristen å detta anslag, som då var »förslagsanslag högst», men numera har reservationsanslags natur, skulle få användas uppkomna och uppkommande besparingar för åren 1887, 1888 och 1889. I följd häraf har bristen minskats med 1887 års besparingar och utgjorde derefter 14,139 kronor 68 öre; men då det ej kan med visshet påräknas att öfverskotten å anslaget för år 1888 och innevarande år skola uppgå till sistnämnda belopp, har marin förvaltningen föreslagit, att Eders Kongl. Magt täcktes hos Riksdagen äska, jemte anslagets uppförande i staten till samma belopp som för innevarande år, medgifvande att till utjemnande af återstoden af berörda brist må, i den mån sådant varder erforderligt, få användas jemväl den besparing, som under år 1890 må kunna på anslaget beredas. Då det emellertid kan anses ovisst, huruvida äfven med användande af uppkommande besparingar till och med år 1890 bristen bäfver tillfullo betäckt, hemställer jag, att till undvikande af ytterligare framställning till Riksdagen i fråga om betäckandet af denna brist Eders Kongl. Maj:t täcktes nu föreslå Riksdagen:

att de på ifrågavarande reservationsanslag framdeles uppkommande besparingar må användas äfven till betäckande af den brist, som, innan anslaget erhållit reservationsanslags natur, å detsamma uppkommit.

Lindring i rustnings- och roteringsbesvären.

Det härför under femte hufvudtiteln uppförda förslagsanslag, för närvarande utgörande 120,000 kronor, hvilket, sedan den af Eders Kongl. Maj:t med Riksdagen beslutade vakanssättningen af båtsmanshållet blifvit fullständigt genomförd, kommer att upphöra, enär lindringen för vakanssatta rotar skall utgå medelst afkortning å vakansafgiften, bör för år 1890, i likhet med föregående år, minskas med hänsyn till den beräknade vakanssättningen under året med omkring en åttondedel af ursprungliga anslagsbeloppet 162,000 kronor eller i jemnt tusental med 20,000 kronor, och jag hemställer fördenskull,

att förslagsanslaget till lindring i rustnings- och roteringsbesvären för år 1890 nedsättes från 120,000 kronor till 100,000 kronor.

[4.]. _

Beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna.

[5.]

Lindring i rustnings- och roteringsbesvären.

4 Femte hufvudtiteln.

Flottans nybyggnad och underhåll.

Flottans nybyggnad och underhåll.

I fråga om detta anslag har inarinförvaltningen i förstberörda skrifvelse upprepat sin förut gjorda underdåniga framställning angående behöfligheten af ett ordinarie anslag till flottans nybyggnad och underhåll, hvilket kunde lemna tillräckliga medel för fartygsmaterielens uppbringande till och oafbrutna bibehållande i ett tidsenligare och för försvaret kraftigare skick än som läte sig göra med de ovissa tillgångar, hvilka kunde genom tid efter annan beviljade extra ordinarie anslag beredas, samt, i enlighet härmed och under åberopande af sjöförsvarskomiténs utlåtande i afseende härå, föreslagit att Eders Kongl. Maj:t måtte hos Riksdagen äska uppförande i riksstaten af ordinarie anslaget till flottans nybyggnad och underhåll med ett belopp ökadt till 3,200,000 kronor deraf 1,900,000 kronor för flottans nybyggnad enligt af sjöförsvarskomitén föreslagna certer, kostnaden för nybyggda fartygs artilleri- och minutredning inbegripen, 100,000 kronor för minväsendet i öfrig! samt 1,200,000 kronor för flottans underhåll; hvarjemte, med afseende på möjligheten att Eders Kongl. Maj:t icke skulle finna skäl att hos Riksdagen göra proposition om det förhöjda ordinarie anslaget, förvaltningen såsom alternativ hemstält beträffande flottans nybyggnad och underhåll att, oaktadt behofvet af den vid 1886 års riksdag begärda förhöjning af ordinarie anslaget för detta ändamål till 1,440,300 kronor qvarstode, Eders Kongl. Maj:t måtte för år 1890 äska anslagets uppförande i riksstaten till samma belopp som år 1889.

I öfverensstämmelse med den mening jag förut i denna fråga uttalat, biträder jag till alla delar marin förvaltningens åsigt om det stora gagnet såväl i ekonomiskt som praktiskt hänseende af ett fast, påräkneligt och någorlunda tillräckligt anslag för fartygsmaterielens utveckling och försättande i ett tidsenligt skick; och jag skulle desto mindre tvekat att tillstyrka nådigt bifall till marinförvaltningens framställning härom, som denna icke i sig innebär någon, i förhållande till ändamålets stora vigt, afsevärd tillökning i de uppoffringar för sjöförsvaret, som hittills såsom extra anslag af Riksdagen under skilda tidsperioder beviljats. Enligt de i detta hänseende af marinförvaltningen lemnade uppgifter utgjorde nemligen under tiden från 1873—1878 anslagen till fartygsbyggnader, artillerimateriel och minväsendet, hvilka båda sistnämnda behof skulle vara inbegripne i det förhöjda ordinarie anslaget till flottans nybyggnad och underhåll, i medeltal 1,703,899

Femte hufvudtiteln.

kronor 47 öre och för tiden 1883—1887 ett belopp af 1,672,046 kronor 14 öre och således under de första af dessa tidsperioder allenast 296,100 kronor 53 öre och under den senare perioden 327,953 kronor 86 öre mindre än den anslagsförhöjning af 2,000,000 kronor marinförvaltningen nu ifrågasatt. Men då för närvarande statsverkets tillgångar icke lära medgifva ens så stora anslagsbelopp som ofvan anförde medeltal af beviljade extra anslag, synes mig den tidpunkt icke vara förhanden, då den föreslagna förändringen i fråga om anslag till fartygs nybyggnad, huru vigtig och angelägen den än må vara, kan med hopp om framgång ifrågasättas; och jag nödgas fördenskull för närvarande inskränka mig till den hemställan att, jemlikt marinförvaltningens senare alternativ, någon förändring i afseende å det ordinarie anslaget till flottans nybyggnad och underhåll för år 1890 icke må ega rum.

Anslagen till durchmarschkostnader samt till rese- och traktamentspenningar.

I enlighet med den af Riksdagen godkända planen för sjömanskårens organisation och på grund deraf beräknade förändringar i en del anslag under femte hufvudtiteln har marinförvaltningen hemstält, att anslaget till durchmarschkostnader, som för år 1889 upptagits till

26,000 kronor, måtte i riksstaten för år 1890 nedsättas till 22,000 kronor samt anslaget till rese- och traktamentspenningar, hvilket i 1889 års riksstat uppförts med 19,000 kronor, förhöjas i 1890 års stat med ett berörda nedsättning motsvarande belopp eller till 23,000 kronor; och får jag tillstyrka, att framställning i enlighet härmed göres hos Riksdagen.

[6.]

Durchmarschkostnader m. m.

Lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna.

Då inkomsten af fyr- och båkmedel för nu ifrågavarande stats- [7.] regleringsperiod beräknats liksom för innevarande år till 1,200,000 Lots; oc.h fyrkronor, lärer penningeanslaget till lots- och fyrinrättningen med lifrädd- medlåwddningsanstalterna böra i riksstaten upptagas till enahanda belopp och ningsanstalföljaktligen anslaget, med inberäkning af deri ingående friheter och terna' ersättningar, utföras med 1,200,409 kronor, under förutsättning derjemte att de å förenämnda inkomsttitel uppkommande öfverskott fortfarande må såsom hittills få användas för de med anslaget afsedda ändamål.

6 Femte hufvudtiteln.

[8-]

Skrifmaterialier och expenser m. m.

[9-10.]

Far tygs materiel.

Öfriga anslag.

I afseende på öfriga ordinaiie anslag under femte hufvudtiteln har jag icke att föreslå annan förändring än att, till jemnande af ordinarie anslagens slutsumma (se bilagda förslag till stat), anslaget till skrifmaterialier och expenser, ved m. m. nedsättas med 3 kronor 25 öre eller från 46,965 kronor 25 öre till 46,962 kronor.

Extra anslag.

Förutom en del icke oväsentliga anskaffningar m. m., som af vederbörande myndigheter vid flottans stationer blifvit anmälda, men med livilkas tillgodoseende marinförvaltningen ansett tillsvidare delvis kunna anstå, har nämnda embetsverk för år 1890 anmält följande behof:

ar

Till löneregleringens genomförande.................................

» pansarbåten Götas fullbordande ..............................

» 2 minbåtar med full utredning...............................

» artill erimateriel...............................................................

y> rörliga minförsvaret (sjelfgående minor)...............

» fasta minförsvaret (reservmateriel m. in.)..........

)) » )) (syftstationer) ..i........................

» » » (diverse materiel) Oaxen .....

» » » (minväsendets utveckling)

» nytt tyghus i Carlskrona .......................................

» kajbyggnad vid Stockholms station 86,400 kronor,

deraf för år 1890.........................................-.........

» kruthus å Bergholmen................................................

kr.

50.000 1,440,000

352,000

532,100

15.000 109,930

45,000: —

42,500:

Summa kr. 2,794,530: 49.

Likasom under de närmast föregående åren medgifver statsregleringen icke heller för år 1890 uppförandet af samtliga de begärda anslagsbeloppen, och nödgas jag derföre, huru vigtigt det än är att samtliga ofvan anförda behof snarast möjligt blifva tillgodosedda, nu inskränka anslagsfordringarne till de angelägnaste. Härvid komma, förutom de under titeln aflöning till flottans kårer och stater här ofvan upptagna till löneregleringens genomförande oundgängliga 50,000 kronor, i främsta rummet:

Fartygsmateriel.

Till fullbordande af den under byggnad varande pansarbåten Göta, hvartill Riksdagen beviljat 2,868,000 kronor och för åren 1888 och 1889

Femte lmfvudtiteln.

anvisat tillhopa 1,427,999 kronor 51 öre har, såsom nyss är nämdt, marinförvaltningen hemstält att återstoden 1,440,000 kronor 49 öre måtte för år 1890 af Riksdagen anvisas, dervid framhållande huru maktpåliggande det är, att arbetet med detta fartygs byggande måtte kunna oafbrutet fortgå, så att detsamma kunde vara fullt färdigt under loppet af år 1890.

Enligt det med Motala mekaniska verkstads aktiebolag afslutade kontrakt skall fartyget vara färdigt att från verkstaden levereras den 15 november 1889, och erfordras till godtgörande af hela det sålunda utförda arbetet ett belopp af 1,422,000 kronor, eller nästan hela den summa som Riksdagen anvisat för pansarbåten Göta intill nämnda års utgång; men, så framt fartygets levererande från verkstaden skall vid den kontraherade tiden och till det kontraherade priset kunna ega rum, erfordras jemväl att den vertikala bepansringen å torn och citadell dessförinnan blifvit fastsatt, enär denna bepansring icke kan insättas sedan fartygets däck, sidor och skott blifvit af verkstaden fullbordade, med mindre än att kostbara uthuggningar verkställas, hvilket naturligtvis skulle icke obetydligt öka kostnaden för fartyget.

Äfvenledes bör en del af den vertikala bepansringen å fartyget inpassas och fästas medan detsamma står på stapelbädden, enär, vid det förhållande att skeppsdockorna i Sverige sakna erforderliga lyftkranar, arbetet härmed ytterligare skulle försvåras och fördyras, derest det skulle i docka utföras.

Vidare måste så väl 25,4 cm kanonerna, hvilkas förfärdigande kräfver aderton månader, som lavettagen till dessa kanoner redan i år beställas, såvidt icke fartyget skall en längre tid efter dess fullbordande få vänta på sin bestyckning, hvarförutom genom lavettagens anskaffande i behörig tid vinnes, dels att man undviker att för nämnda lavettages insättning behöfva rifva hvad som redan är fullbordadt, dels att man kan, genom att röra stora kanontornet med de till lavettagen hörande hydrauliska maskiner, afprofva de delar af tornvridningsmekanismen, som skola af Motala verkstad utföras, och dels slutligen att kostnaden för anskaffning och stufning af ballast å fartyget minskas, då detta för propellermaskinernas afprofvande måste nedtryckas till det i kontraktet härför bestämda djupgåendet.

Till ernående af de fördelar och förekommande af de olägenheter, som här ofvan blifvit anförda, deribland hufvudsakligast ökad kostnad och försenad komplettering af fartyget med dess tillbehör, har Eders Kongl. Maj:t, på marinförvaltningens hemställan, befalt dels marinförvaltningen att af omhänder hafvande medel dels ock statskontoret att af dess

8 Femte hufvud titeln.

tillgångar förskjuta de belopp, som under åren 1889 och 1890 kunna oundgängligen erfordras i och för ifrågavarande vigtiga anskaffningar.

Ehuru sålunda, såsom af marinförvaltningen anförts, den icke anvisade delen af det beviljade anslaget eller 1,440,000 kronor 49 öre blifver erforderlig, för den händelse fartyget skall vara fullfärdigt år 1890, torde dock, under förutsättning att de belopp, som under år 1890 erfordras utöfver hvad Riksdagen nu må anvisa, kunna förskottsvis från statskontoret erhållas, med nedanstående anslagsbehof under ifrågavarande statsregleringsperiod kunna anstå nemligen:

Till artilleriinventarier, minor, minutskjutningsapparater och elektriska

lysapparater ...................................................................... kr. 314,000: —

» ankare, kettingar, båtar, skeppare- och timmermansinventarier, hvilka kunna för profresa lånas

från andra fartyg ........................................................... )) 74,000: —

» 4 st. 15 c.m. kanoner, som äro bestälda vid Bofors, men för hvilka liqvid enligt leverantörens medgifvande enligt kontrakt får anstå intill dess

att dertill nödiga medel af Riksdagen anvisas...... » 72,000: —

samt

» lavettage för 15 c.m. kanonerna................................ x> 35,000: —

Summa kr. 495,000: —,

hvarigenom det för år 1890 för fortsättande af pansarbåten Götas byggnad erforderliga beloppet nedbringas till 945,000 kronor 49 öre.

Redan bland de för år 1889 erforderliga anslag upptog marinförvaltningen 352,000 kronor till anskaffande af 2 första klassens minbåtar jemte tillhörande minutredning och! bestyckning, men då det belopp, som för samma år kunde för sjöförsvarets behof å extra stat afses, icke medgaf upptagandet af ett dylikt anslag, nödgades jag ur min hemställan om extra anslag för nämnda år utesluta detsamma.

Marinförvaltningen har nu, med framhållande deraf att det antal minbåtar vi ega är långt ifrån tillräckligt för vårt försvar, förnyat sin. framställning i detta hänseende; och ehuru förhållandena i fråga om tillgången på medel för extra anslag äro föga gvnsammare nu än sistlidet år, och om jag än med hänsyn härtill finner mig föranlåten att föreslå någon nedsättning i det för ifrågavarande ändamålet föreslagna anslagsbeloppet, anser jag det likväl icke kunna vidare anstå med att hos Riksdagen begära medel till fortsatt anskaffande af en för vårt försvar så vigtig och värdefull materiel som minvapnet.

Femte Imfvudtiteln.

9 Vid de tid efter annan förnyade försök, som af de större sjömakterna blifvit anstälda med minbåtar, synes man, så vidt officiela rapporter meddela, i allmänhet hafva kommit till den slutsats, att dessa fartyg för användande vid strid i öppen sjö böra vara af icke obetydligt större dimensioner än de hittills brukliga, såframt det skall blifva möjligt att äfven under sjögång, som i de flesta fall lärer vara att förvänta, med någorlunda träffsäkerhet kunna afskjuta deras minor och besättningarne under längre vistande ombord icke skola af öfveransträngning och dålig medfart blifva mer eller mindre otjenstbara. Till och med sjelfva fartygen hafva försatts, ur tjenstbar! skick, då de varit utsatta för vågornas våldsamhet.

Sålunda innehålla i nu berörda hänseende afgifna rapporter och meddelanden angående franska och engelska flottornas manövrer sistförflutna sommar följande:

från Frankrike: »Den rol torpedobåtarna tagit i dessa manövrer tyder i Frankrike på eu stigande misstillit till detta vapens värde såsom del i en sjögående offensiv eskaders sammansättning och visar att torpedobåtarne mer och mer betraktas såsom ett uteslutande defensivt vapen, lämpligt att bidraga vid försvar af hamnar och kuster»; och

från England, bland annat: att utaf den ena opererande eskaderns sex torpedobåtar endast en kom oskadad fram till bestämmelseorten, hvaremot alla de andra hade antingen sina panntuber läck eller voro i öfrigt i sådant tillstånd att de voro otjenstbara; samt att en torpedobåt, 200 fot lång och 23 fot bred — således omkring dubbelt så stor som våra l:a klassens minbåtar — rullade och arbetade så våldsamt, att icke en man ombord undgick sjösjuka och endast de bäste kunde göra tjenst, omvexlande vid ratten och vid lä reling, under det flere blefvo allvarsamt skadade i följd af fartygets våldsamma rörelser, äfvensom att på den korta resan i Engelska kanalen den fina och komplicerade maskinen lidit så mycket, att den måste undergå reparation.

Men om således minbåtar af hittills i allmänhet brukliga dimensioner föga lämpa sig för strid i öppen sjö och vid angrepp på främmande lands kuster, ett förhållande som för de mindre sjömakterna, hvilka uteslutande afse att värna eget land, är till stor fördel; så äro likväl dessa fartyg förträffliga vid ett sådant försvar af egen kust, då de der hafva erforderligt skydd och smult vatten.

Utaf de slag af minbåtar, vi för närvarande ega, hafva utan tvifvel de af första klassen, med fästadt afseende på deras förflyttande till Bih. till Riksd. Prof. 1889. 1 Sami. 1 Åfd. 2

10 Femte Imfvudtiteln.

LH-]

Artilleri-

materiel.

olika delar af vår långsträckta kust, på grund af deras större rymlighet, sjöduglighet och fart, i de flesta fall äfven för våra förhållanden ett afgjordt företräde framför de mindre eller de af 2:a klassen och äro synnerligen för strid i hafsbandet obestridligen att föredraga framför de senare; men å andra sidan hafva äfven dessa 2:a klassens minbåtar — såsom varande lättare att för fienden dölja bakom de talrika klipporna och skären i våra skärgårdar, till hvilkas försvar deras verksamhet hufvudsakligen om än icke uteslutande torde komma att inskränka sig, —under vissa förhållanden äfven sina företräden, och då desamma vanligen äro åtföljda af sina respektive depöt-fartyg undanrödjas derigenom de väsentligaste olägenheterna hos dem. Då härtill kommer att de äro en tredjedel billigare än l:a klassens, anser jag att vi böra söka tillegna oss ett ökadt antal af denna mindre typ såväl som af den större.

På grund af hvad sålunda är anfördt hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t behagade för år 1890 af Riksdagen till fartygsmateriel äska:

för fortsättande af pansarbåten Göta ................................. kr. 945,000: 49

» anskaffande af två 2:a klassens minbåtar .................. » 210,000: —

Artillerimateriel.

I fråga om den för fartygen erforderliga artillerimateriel har marinförvaltningen anfört följande:

»Den af marin förvaltningen under föregående år uppgifna bristen uti erforderlig artilleri- och utredningsmateriel för flottans fartyg enligt faststälda bestyckningsförslag har med de af Riksdagen för ändamålet beviljade medel endast till ringa del kunnat fyllas. Väl har med andra medel kunnat anskaffas en mindre del af denna materiel, men å andra sidan har, hvad särskild! angår ammunition och projektiler, behofvet deraf ökats genom tillkomsten af nya vapen. En del af den behöfliga ammunitionen, t. ex. 38 m.m. och 25 m.m. patroner, kan ej för närvarande inom landet erhållas och torde vid ett krigsutbrott öfverhufvud icke kunna anskaffas i rätt tid. Behofvet i detta afseende utgör enligt varfschefernas, handlingarna åtföljande uppgifter 10,219 st. patroner till 38 m.m. maskinkanon och 146,127 st. patroner till 25 m.m. kulspruta. Anskaffningen af denna myckenhet, som, på en gång verkstäld, skulle medföra en allt för betydlig utgift, torde ej böra ske på samma år men kan icke på obestämd tid uppskjutas.

De senaste genomgripande förändringarna i sjökrigsmaterielen hafva

Femte hnfvucltiteln.

medfört ett ökadt behof af snabbskjutande mindre kanoner,'hvilka redan på långa håll kunna utöfva en kraftig verkan ej blott emot minbåtar och obetäckt manskap utan äfven mot obepansrade fartyg. Med detta slags pjeser, ofta till betydande antal, äro i de flesta andra mariner nästan alla fartyg bestyckade. Jemväl hos oss är angeläget att af dylika kanoner anskaffa flera än dem, vi redan ega. Marinförvaltningen anser fördenskull, att i anslagsbehofvet för 1890 jemväl bör upptagas medel för uppköp af 8 st. snabbskjutande kanoner.

Genom nådigt bref den 7 Maj 1885 har Eders Kongl, Maj:t förordnat, att en femtedel af det i staten för arméförvaltningens artilleridepartement å: anslaget för försvarsverket till lands i allmänhet uppförda belopp till kruttillverkning årligen skall afses för flottans behof. Denna femtedel har under en följd af år utgjort 8,000 kronor. Långt ifrån att med detta belopp flottans krutförråd kunnat uppbringas till hvad det enligt gällande föreskrifter bort innehålla, har beloppet ej varit tillräckligt att fylla hvarje års behof af krut, isynnerhet som dels de många olika slag af krut, som för flottans bakladdningskanoner ersatt det förut till samtliga kanoner begagnade styckekrutet, äro ej obetydligt dyrare än detta, dels skjutöfningarna på senare åren betydligt ökats. På marinförvaltningens anhållan har derför Eders Kongl. Maj:t vid några tillfällen hos Riksdagen äskat extra ordinarie anslag för anskaffning af krut. Det oaktadt har bristen i krutförrådet ökats så, att den, jemväl sedan genom nådiga brefvet den 18 sistlidne Maj nedsättning skett uti den myckenhet krut förrådet skall innehålla, för närvarande efter senaste anskaffningspris motsvarar ett belopp af 58,292 kronor 69 öre. Till att ersätta det krut, som hvarje år förbrukas, och så småningom utjemna nyssnämnda brist i krutförrådet har marinförvaltningen beräknat utom förberörda 8,000 kronor ett belopp af 18,000 kronor årligen vara erforderligt.»

Med afseende härå har marinförvaltningen ansett nedannämnda an-

slag för år 1890 vara erforderliga nemligen till:

6 st. 65 man. kanoner med lavetter........................... kr. 12,000: —

800 » 65 m.m. projektiler............................................. » 4,000: —

2,000 » 12 c.m. granater m/T9.......................................... » 30,000: —

2,000 » 38 m.m. patroner med massiv projektil......... » 17,000: —

2,000 » » » » » granat » ......... » 16,000: —

8 » snabbskjutande kanoner (57 m.m.) med lavetter.................................................................... » 62,000: —

3 » 25 m.m. 4-pipiga kulsprutor............................. » 15,600: —

Transport kr. 156,600: —

12 Femte hiifru dtiteln.

Transport kr. 156,600: —

8 st. 25 m.m. 2-pipiga kulsprutor ......................... j> 40,000: —

15,000 » » y> patroner ............................................. » 30,000: —

krut ............................................................................................. » 18,000: —

Summa kr. 244,600: —

Till skjutförsök och inskjutning af kanoner, hvartill Riksdagen år 1885 anvisat 20,000 kronor, bär marinförvaltningen, under anförande att detta anslag varit till särdeles stor nytta med hänsyn till de mångahanda försök, hvartill artillerimaterielens alltjemt fortgående utveckling gifvit anledning, samt blefve af särskild vigt för utvecklingen af den inhemska fabrikationen af stålprojektiler, ansett ett anslag af 10,000 kronor för år 1890 vara erforderligt.

Likaså har förvaltningen beträffande artillerimateriel för fästningarna framhållit behofvet att för fästningen Kungsholmen anskaffa dels snabbskjutande kanoner, dels skydd för betjeningen vid 27 c.in. kanonerna på fästningens vallar, åtminstone mot elden från snabbskjutande pjeser, dels ock tre stycken kanoner, kraftigare än fästningens nuvarande. Denna sistnämnda anskaffning har marinförvaltningen ansett mest maktpåliggande af de för fästningarne erforderliga och fördenskull föreslagit, att medel måtte äskas för dess verkställande under år 1890, hvarvid kostnaden beräknats sålunda:

3 st. 32 c.m. kanoner ......................................................... kr. 180,000: —

3 » » lavettage........................................................ » 75,000: —

150 » projektiler ..................................................................... » 22,500: •—

Summa kr. 277,500: —

Sammanlagda beloppet af de utaf marinförvaltningen ifrågasatta

extra anslag till artillerimateriel skulle alltså utgöra: till anskaffning af artillerimateriel och utredning för

redan befintliga fartyg...................................................... kr. 244,600: —

för skjutförsök och inskjutning af kanoner ..................... » 10,000: —

till anskaffning af artillerimateriel för Kungsholms fästning.............................. » 277,500: —

Summa kr. 532,100: —

Härförutom skulle det, enligt hvad chefen för marinförvaltningens artilleriafdelning hos mig anmält, vara af synnerlig vigt att, om anslag äskas till de snabbskjutande kanonerna, äfven samtidigt erhålla medel till patroner för dessa, enär sådana icke kunna inom landet tillverkas; och skulle, efter nämnde chefs beräkning, behöfliga 1,900 st. sådana patroner erfordra ett anslag af 42,000 kronor.

Femte hufvudtiteln.

13 Af redan anfördt skäl nödgad att till det aldra oungängligaste inskränka de föreslagna anslagsbeloppen, liar jag ansett endast följande kunna äskas för år 1890 nemligen:

Summa kr. 200,000: —

Fasta minförsvaret.

Af de utaf marinförvaltningen anmälda behof för det fasta minförsvaret, tillhopa uppgående till en kostnad af 178,000 kronor, torde utan allt för stor olägenhet kunna anstå med anskaffning dels af reservmateriel och inventarier för minering af stora och vestra inloppen till Carlskrona, dels till anskaffande af erforderlig minmateriel för minering af segellederna vid Oaxen i Södertelje skärgård.

Deremot anser jag att med anläggning af syftstationer (.för minspärrningar i vestra inloppet till Carlskrona äfvensom med anvisning af medel till minväsendets utveckling icke bör anstå.

Bland de minspärrningar, som hittills blifvit definitivt beslutade, och för hvilka nödigt försvar finnes anordnadt, äro de vid stora inloppet till Carlskrona samt vid Fårösund i så fullständigt skick, som under fredstid kan anses nödigt; till komplettering af anordningarne för de vid Oscar Fredriksborg och Vaxholm afsedda minspärrningarne äro erforderliga medel anvisade och arbetet nära afslutadt, hvaremot medel ännu saknas till anläggande af syftstationer vid vestra inloppet till Carlskrona, och då den för detta inlopp anskaffade minmateriel och de vidtagna dyrbara anordningarne i öfrigt endast ofullständigt motsvara sitt ändamål så länge syftstationerna saknas, är det af vigt, att dylika snarast möjligt anläggas. Kostnaden för desamma, hvilka måsfe vara. så bombfria som möjligt och lemna utrymme för syftinstrument och andra apparater samt för befäl och manskap till skötande deraf, beräknas till ................................................. kr. 24,000: —

[12.]

Syftstationer vid Carlskrona.

14 Femte hufvudtiteln.

[13-]

Minväsendets

utveckling.

[14.]

Sjelfgående

minor.

Till minväsendets utveckling har marinförvaltningen begärt 15,000 kronor, och ehuru anslag för ändamålet icke kan helt och hållet undvaras, såvidt man icke skall blifva i saknad af medel för bekostande af ständigt pågående försök och experimenter med minor och batterier, instrument, tändrör och olika sprängämnen m. m., anser jag likväl det föreslagna beloppet kunna nedsättas till hvad i allmänhet visat sig för nämnda ändamål behöflig! eller omkring 10,000 kronor, hvilket belopp till jemnande af extra ordinarie anslagens slutsumma torde ökas till 10,182 kronor 04 öre.

Jag hemställer alltså att Eders Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen äska anvisande af anslag på extra stat för år 1890

till syftstationer vid vestra inloppet till Carlskrona...... kr. 24,000: —

samt

» minväsendets utveckling...................................................... )> 10,182: 04.

Rörliga minförsvaret.

Till erhållande af en full utredning af sjelfgående minor till redan befintliga minbåtar begärde marigförvaltningen för år 1889 ett anslag af 90,000 kronor, hvilket belopp Eders Kongl. Maja likväl på anförda skäl ansåg kunna på två år fördelas, hvarföre endast hälften af nämnda belopp eller 45,000 kronor äskades af Riksdagen, som äfven beviljade detta anslag. Under anförande att marinförvaltningen ingalunda förbisett det oundgängliga behofvet af två utredningar af sjelfgående minor, men att förvaltningen icke för närvarande ansåge sig böra ifrågasätta större anvisning för rörliga minförsvaret än återstående hälften af förstberörda belopp, 45,000 kronor, hvars anvisande för år 1890 dock vore så mycket angelägnare, som detta vigtiga behof icke kunde utan tidsutdrägt afhjelpas, har förvaltningen föreslagit, att 45,000 kronor måtte af Riksdagen begäras för år 1890 till anskaffning af sjelfgående minor.

Då för att fylla behofvet af en minutredning för närvarande erfordras — förutom 6 st. 38 cm sjelfgående minor till pansarbåten Göta, hvartill medel äro inbegripna i det till nämnda fartygs anskaffande redan beviljade anslag —• 2 st. 38 cm och 4 st. 35 cm dylika minor, får jag underdånigst hemställa att Eders Kong]. Maj:t, på det att förenämnda brist måtte åtminstone i det närmaste kunna afhjelpas, behagade till Riksdagen göra nådig framställning i enlighet med detta marinförvaltningens förslag.

Femte liufvndtiteln.

15 Löneförbättring åt lärarne vid sjökrigsskolan.

Med anledning af Eders Kong].. Maj:ts till nästlidne års Riksdag gjorda framställning om förbättring af de vid sjökrigsskolan anstälde lektorers löneförmåner beslöt Riksdagen dels medgifva att, till löneförbättring åt lärarne vid sjökrigsskolan, af kadetternas terminsafgifter, så vidt de dertill lemnade tillgång, finge användas ett belopp af 1,300 kronor, dels ock för samma ändamål anvisa ett extra anslag å 1,860 kronor för år 1889.

Då behofvet af förbättrade aflöningsförmåner för sjökrigsskolans lärare qvarstår oförminskadt, men »någon utsigt att för närvarande och innan en definitiv reglering af aflöningen för lärarne vid de allmänna läroverken kommit till stånd få den medgifna aflöningsförbättringen för. sjökrigsskolans lärare uppförd på ordinarie stat, såsom Eders Kongl. Maj:t nästlidne år begärde, svårligen lärer förefinnas, hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t ville föreslå Riksdagen att till löneförbättring åt lärarne vid sjökrigsskolan må, utöfver de 1,300 kronor, som enligt Riksdagens medgifvande nästlidne år få dertill användas, anvisas för år 1890 ett extra anslag af 1,860 kronor.

Jernvägsförbindelsen mellan flottans varf i Garlskrona och Carlskrona—Wexiö jernväg.

För åstadkommande af jernvägsförbindelse mellan flottans varf i Carlskrona och Carlskrona—Wexiö jernväg beviljade 1884 och 1885 årens Riksdagar tillsammans 215,000 kronor och, sedan Eders Kongl. Maja den 31 oktober 1884 faststält ritningar öfver nämnda jernvägsförbindelse, infordrade marinförvaltningen anbud å jernvägsbyggnadens utförande. Med anledning häraf ingaf, bland andre, ingeniören C. Jehander sådant anbud, hvilket antogs, hvarefter med honom den 5 juni 1885 afslöts kontrakt, hvari han åtog sig jernvägsarbetet, som enligt ritningarne fördelats i tre delar: södra delen, mellersta delen och norra delen mot en betalning af 72,000 kronor för den södra, 127,000 kronor för den mellersta och 12,000 kronor för den norra delen; hvarförutan han skulle erhålla 3,500 kronor i händelse broar och vägöfvergångar till bredden ökades från 24 till 36 fot, hvilket äfven skett. Sedermera blef utförandet af deri norra delen af jernvägsbyggnaden,

[15.]

Löneförbättring åtlärarne vid sjökrigsskolan.

[16.]

Jernvägen till varfvet i Carlskrona.

16 Femte hnfvudtiteln.

som omfattade indragandet af spåret på Carlskrona—Wexiö järnvägsstation och dess sammanbindning med sistnämnda jernväg, öfverlåtet. åt Carlskrona—Wexiö j’ernvägsbolag i öfverensstämmelse med härom i kontraktet med Jehander gjordt förbehåll, hvaremot Jehander verkstält jernvägsbyggnaden i öfriga delar mot den derför betingade godtgörelsen af 202,500 kronor; och hafva vid i föreskrifven ordning skedd besigtning af arbetet besigtningsmännen afgifvit det utlåtande, »att den af ingeniören Jehander för Kong!, flottans räkning verkstälda jernvägsbyggnad är utförd på ett i allo kontraktsenligt samt synnerligen omsorgsfullt, solidt, prydligt och berömvärdt sätt», hvadan densamma af besigtningsmännen godkändes.

Nu har Jehander uti en till Eders Kongl. Maj:t stäld underdånig ansökning — under anförande, att han enligt kontraktet hade att följa dervid fogade beskrifning och ritningar, hvilka han jemväl lagt till grund för den kostnadsberäkning, som upprättats för hans inlemnade anbud, samt att han saknade anledning antaga annat förhållande än att ritningarne till alla delar, äfven i afseende å grundbergets läge, motsvarade verkliga terrängförhållandena; men att det emellertid visat sig att å sträckningen mellan Prinsgatan och södra ändan af stora tunneln grundberget i verkligheten befunne sig betydligt lägre än ritningarne utvisade, så att nödvändighet uppstått att i stället för en mindre jordschaktning göra en högst betydlig sådan med höga stödjemurar och fyllning bakom dessa, hvarigenom en högst betydligt ökad kostnad, af Jehander beräknad till 28,373 kronor 95 öre, till följd af ritningarnes missvisning för honom uppkommit — i underdånighet anhållit det Eders Kongl. Maj:t täcktes bereda honom godtgörelse för kostnaden för ofvanberörda oförutsedda och i hans kontrakt ej ingående arbete.

Öfver denna underdåniga ansökning har marinförvaltningen, efter att i ärendet hafva hört ej mindre varfschefen och öfriga vederbörande vid flottans station i Carlskrona än äfven väg- och vattenbj^ggnadsstyrelsen, afgifvit infordradt underdånigt utlåtande och deri anfört:

att, sedan Eders Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 31 oktober 1884 faststält ritningar öfver ifrågavarnde del af jernvägen mellan skeppsvarfvet i Carlskrona och Carlskrona—Wexiö jernväg, marinförvaltningen infordrat från, bland andre, sökanden anbud å jernvägsbyggnadens utförande, hvarvid meddelats, att till ledning för anbudets afgifvande skulle tjena det för slag skontrakt med tillhörande beskrifning och ritningar, som funnes att hos marinförvaltningen tillgå; och att, efter det sökanden afgifvit anbud, med honom den 5 juni 1885 afslutits kontrakt, hvari han åtagit sig att utföra jernvägsbyggnaden enligt högstberörda

Femte lmfyudtitehl.

nådiga bref och kontraktet jemte dervid fogade beskrifning och ritningar litt. A och B, af hvilka den förra angaf, i enlighet med hvad den före anbudens infordrande verkstälda undersökningen angående grundbergets läge gifvit vid handen, att grundberget å den sträcka, som afses i den underdåniga ansökningen, vore beläget på ett djup af 8,5 fot under jordytan;

att vid arbetets utförande grundberget befunnits ligga betydligt djupare, hvilket föranledt ökadt arbete med jordschaktning samt med uppförande af stödjemurar å ömse sidor om jernvägsspåret;

att, i afseende å anledningen till ritningens felaktighet i omförmälda del, stationsbyggmästarens handlingarna bifogade yttrande innehölle, att vid ofvannämnda undersökning, som verkstälts medelst upptagande i marken af tre gropar, i den mellersta af dessa på en bottenyta af 12 qvadratfot och på förberörda djup påträffats hvad man antagit vara berg, men som sedermera befunnits vara en sten med en öfre yta af 60 å 70 qvadratfot;

att vid nu angifna förhållanden marinförvaltningen ansåge sökanden berättigad till ersättning för det arbete, han i och för jernvägsbyggnadens fullbordande nödgats utföra utöfver hvad lian vid anbudets afgifvande och afsilande af kontraktet haft anledning att beräkna; och att då dels stationsbyggmästaren vitsordat, att sökandens uppgift på skilnaden mellan de utförda arbetena och de å ritningarna antydda är till qvantiteten riktig, dels ock väg- och vattenbyggnadsstyrelsen funnit, att de af sökanden upptagna pris för de olika arbetena ej vore för högt beräknade, marinförvaltningen ansåge ersättningen böra utgå med det af sökanden begärda belopp 28,373 kronor 95 öre.

På grund häraf och då tillgång saknades å det af Riksdagen för ifrågavarande jernvägsbyggnad beviljade anslag, samt icke heller eljest medel funnes å femte hufvudtiteln att tillgå för ändamålet, har marinförvaltningen i underdånighet hemstält:

att Eders Kongl. Maj:t täcktes, till beredande af den sökta ersättningen, hos Riksdagen äska ett extra ordinarie anslag å nyssnämnda belopp.

Med afseende å hvad sålunda förekommit och blifvit utredt samt då ingeniören Jehander på grund af lydelsen i det med honom upprättade kontrakt icke kan anses pligtig att vidkännas ifrågavarande ökade kostnad för jernvägsbyggnaden, anser jag ersättning till det af Jehander fordrade belopp böra honom beredas.

Till en del af denna ersättning finnes tillgång genom användande af den besparing å 14,416 kronor 48 öre, som uppkommit å den ansa. till Utfall. Prat. 1889. 1 Sami. 1 Afä. 3

18 Femte hufVudtiteln.

visning från influtna vakansafgifter för åren 1884 och 1885, Riksdagen år 1887 medgaf för iståndsättande af skeppsholmsbron i Stockholm; i följd hvaraf det för ifrågavarande ändamål behöfliga extra anslag skulle kunna inskränkas till 13,957 kronor 47 öre; och får jag alltså hemställa att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen:

att till ersättning åt ingeniören C. Jehander för utförda, i kontraktet med honom icke afsedda men nödvändiga arbeten vid jernvägsbyggnaden mellan flottans varf i Carlskrona och Carlskrona—Wexiö jernväg måtte dels få användas den besparing å 14,416 kronor 48 öre, som uppkommit på anvisningen från vakansafgifterna för åren 1884 och 1885 till iståndsättande af skeppsholmsbron, dels beviljas såsom extra anslag för år 1890 13,957 kronor 47 öre.

Hvad chefen för sjöförsvarsdepartementet sålunda i afseende å regleringen af utgifterna under riksstatens femte hufvudtitel äfvensom i öfrigt yttrat och hemstält täcktes Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkan af statsrådets öfrige ledamöter, i nåder gilla, med befallning tillika att afskrift af detta protokoll skulle till finansdepartementet öfverlemnas till ledning vid författandet af Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående statsverkets tillstånd och behof.

In fidem F. Wrangel.

Femte hufmdtiteln,

19 F ö r s 1 a g till

Stat

för Femte liufvndtiteln år 1890.

20 Femte liufVudtiteln

Femte hufvudtiteln,

luft. till Riksä. Prot. 1889. 1 Sami. 1 Afd.

Sjette hufvudtiteln.

Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms slott den 12 januari 1889.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern friherre Bildt,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Ehrensvård, Statsråden: herr Boven,

friherre von Otter, von Krusenstjerna,

Wennerberg, friherre Palmstierna, friherre von Essen,

Örbom och friherre Åkerhielm.

3:o.

. Departementschefen statsrådet von Krusenstjerna anhöll i underdånighet att fa underställa Kongl. Maj:ts nådiga pröfning frågan om reglerandet af utgifterna under riksstadens sjette hufvudtitel samt yttrade härvid beträffande anslagstitlarne:

Bill. till Eiksd. Prof. 1889. 1 Sami. l~Afcl. 1 Höft.

2 Sjette lmfvudtiteln.

[1-]

Tillfällig löneförbättring för kommerskollegium. Rätt att disponera lediga löner vid kollegium.

Kommerskollegium.

A) Koinmerskollegiuni.

Under flera föregående år liar Riksdagen, uppå framställning af Eders Kong! Maj:t, dels på det att Eders Kongl. Maj:t måtte komma i tillfälle att tilldela kommerskollegiets ledamöter samt dess i stat uppförde embets- och tjensteman!, med undantag af fyra kanslister, tillfällig löneförbättring med tjugo procent af de i stat faststälda lönerna, på extra stat anvisat derför nödiga medel, dels ock medgifvit att aflöningsbelopp, som vore i kollegiets stat anvisade ej mindre för en advokatfiskalstjenst än äfven för andra ledigblifna eller ledigblifvande befattningar'inom kollegiet, i afseende å Indika indragning kunde, ega rum eller förändring eljest vidtagas, finge af Eders Kongl. Maj:t disponeras, i den mån sådant vore erforderligt för bestridande åt göromålen inom. kollegiet eller för beredande åt bemälde embets- och tjensteman åt samma aflöningsförmåner, som andra med dem likstälde tjenstemän åtnjöte.

Framställning torde böra göras att Riksdagen måtte fatta enahanda beslut äfven för år 1890. Dock med en ändring. Riksdagens medgifvande i fråga om disposition åt aflöningsbelopp gäller, som sagdt, endast kollegiets embets- och tjenstemän, men icke dess vaktbetjening. Då emellertid betjeningen, lika väl som embets- och tjenstemännen, synes ega grundadt anspråk att få åtnjuta enahanda löneförmåner som vederlikarne i andra centrala embetsverk, torde Riksdagens samtycke böra utverkas dertill att berörda medgifvande utsträckes att omfatta äfven kollegiets vaktbetjening.

Häraf skulle visseriigen blifva en följd att, då de belopp, livilka på grund af Riksdagens beslut angående tillfällig löneförbättring och disposition af indragna löner varit för Eders Kongl. Maj:t tillgängliga, till förbättrande af embets- och tjenstemännens lönevilkor, redan nu icke förslå för att bereda åt dem samma aflöningsförmåner, som andra med dem likstälde tjenstemän åtnjuta — härtill skulle för innevarande år erfordras 15,000 kronor, under det att berörda belopp uppgå sammanlagdt till 14,240 kronor — desamma naturligtvis skulle blifva ännu mera otillräckliga, derest från de disponibla aflöningsbeloppen jemväl skulle bestridas lönetillskott åt vaktbetjeningen, men jag föreställer mig att den nödiga fyllnadssumman — obetydlig för statsverket, men ej för

3 Sjette liufvudtiteln.

den enskilde statstjenaren — skulle kunna, utan budgetens betungande, beredas från samma fond, derifrån redan eu del af aflöningen till vissa kollegiets tjensteman utgår, eller manufakturförlagslånefonden.

Jag hemställer således att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att

dels, på det att Eders Kongl. Maj:t må komma i tillfälle att med samma belopp som för innevarande år tilldela kommerskollegiets ledamöter samt dess i stat uppförde embete- och tjenstemän, med undantag af fyra kanslister, tillfällig löneförbättring under år 1890, på extra stat för år 1890 anvisa 7,640 kronor,

dels ock medgifva att intill slutet af år 1890, i den mån sådant är erforderligt för bestridande af göromålen inom kollegiet eller för beredande åt bemälde embete- och tjenstemän samt åt kollegiets vaktbetjening af samma aflöningsförmåner, som andra med dem likstälde tjenstemän och betjente åtnjuta, af Eders Kongl. Maj:t må för ändamålet disponeras de aflöningsbelopp, som äro i kommerskollegiets stat anvisade ej mindre för en advokatfiskalstjenst än äfven för andra ledigblifna eller ledigblifvande befattningar inom kollegiet, i afseende å hvilka indragning kan ega rum eller förändring eljest vidtagas.

B) Patentbyrån.

Beträffande patentbyråns ekonomiska förhållanden under år 1888 har dess tillförordnade byråchef meddelat att byråns inkomster under nämnda år utgjort:

utgifter för 803 patentansökningar (deraf 4 obetalda) kronor 39,950: —

årsafgifter för patent............................................................ )) 25,105: —

afgifter för 207 registreringsansökningar ..................... )) 8,280: ■—-

för försålda publikationer .................................................. )> 1,595: 75

summa kronor 74,930: 75 samt att byråns utgifter, hvilka dock, då räkenskaperna ännu icke afslutats, ej kunde med full noggrannhet uppgifvas, under samma år uppgått till närmare 66,000 kronor, af hvilket belopp de vigtigaste posterna utgjordes af aflöningar och arfvoden 29,107 kronor 50 öre, byråns publikationer 21,544 kronor 63 öre, återstälda patent- och registreringsafgifter 4,805 kronor, utgifter för byråns bibliotek 3,468 kronor 74 öre, renskrifning 2,814 kronor 75 öre samt bidrag till upp-

[2-]

Angående disposition af patent- och varumärkesafgifter.

4 Sjette hufvud titeln.

rätthållande af patentunionens internationela byrå i Bern 1,505 kronor 98 öre.

För år 1887 belöpte sig patentbyråns inkomster till 61,238 kronor 50 öre och dess utgifter till 59,502 kronor 8 öre. Antalet patentansökningar år 1887 utgjorde 661, antalet registreringsansökningar 203. Årsafgifter för patent samma år uppgingo sammanräknade till 18,845 kronor.

Patentbyråns inkomster hafva sålunda äfven under år 1888 ej obetydligt stigit.

I likhet med hvad för innevarande år är bestämdt, tillstyrker jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att medgifva,

att afgifterna för patent och för registrering af varumärken må användas till bestridande af de utgifter, hvilka betingas af tillämpning under år 1890 af förordningen angående patent och lagen om skydd för varumärken.

Rikets ekonomiska kartverk.

[3.] I underdånig skrifvelse den 21 november 1888 har afdelnings-

riketsSeko- c^e^en generalstabens topografiska afdelning, i sammanhang med nomiska kart- afgifvande af förslag till inkomst- och utgiftsstater för de ekonomiska verk- kartverken för innevarande år, tillika gjort framställning om de anslag, som för kartarbetenas bedrifvande under år 1890 erfordras.

Enligt afdelningschefens förslag till stater för innevarande år, hvilka blifvit af Eders Kongl. Maj:t faststälda den 30 november 1888, skulle kostnaderna under år 1889 belöpa sig:

för det allmänna ekonomiska kartverket, som har att kartlägga södra och mellersta delarne af riket, till 63,700 kronor, och

för Norrbottens läns ekonomiska kartverk till 31,900 kronor.

De tillgångar, som för dessa utgifter kunna påräknas, äro för mellersta och södra delarne af riket:

beräknad behållning från år 1888 2,000 kronor, anslag på ordinarie stat 6,000 kronor, anslag på extra stat 45,000 kronor, under anslaget till landtmäteristaten besparade 24 andre-landtmätarelöner 21,600 kronor samt förslagsvis beräknad inkomst för under år 1888 försålda kartor och beskrifningar 100 kronor, eller tillhopa 74,700 kronor; och

Sjette Imfvudtiteln.

för Norrbottens län:

motsedd behållning från år 1888 700 kronor, anslag på extra stat

31,000 kronor och förslagsvis beräknad inkomst genom försäljning under år 1888 af kartor och beskrifningar 200 kronor, eller tillhopa 31,900 kronor.

På grund af Riksdagens medgifvande har Eders Kong]. Maj: t sistnämnda dag förordnat att det till 11,000 kronor beräknade öfverskottet å tillgångarna för det allmänna ekonomiska kartverket må användas till bestridande af utgifter för det topografiska kartverket.

De anslag, hvilka för fortsättande af de ekonomisk-geografiska kartarbetena i Norrbottens län samt de ekonomiska kartarbetena i öfriga delar af riket böra för år 1890 af Riksdagen äskas, hafva af afdelningschefen ansetts böra bestämmas till samma belopp, som under en följd af år af Riksdagen beviljats. Likaledes har afdelningschefen föreslagit att jemväl för år 1890 den behållning, som å ifrågavarande anslag kan komma att uppstå, må få, i mån af behof, användas till bestridande af utgifter för de topografiska kartarbetena.

Till hvad afdelningschefen sålunda föreslagit har kommissionen för de allmänna kartarbetena tillstyrkt nådigt bifall.

Af hvad afdelningschefen i sin underdåniga skrifvelse den 21 november 1887 angående anslagsbehofvet för år 1889 anfört — hvarför utförligt redogjordes i mitt yttrande till statsrådsprotokollet den 12 januari 1888 under denna anslagstitel — framgår nödvändigheten af att de nuvarande anslagen till de ekonomiska kartverken fortfarande utgå med oförminskadt belopp, oaktadt under de senare åren å ifrågavarande anslag besparingar kunnat beredas, hvilka kommit det topografiska kartverket till godo. Det erinrades i berörda skrifvelse att dessa besparingar tillkommit i afsigt att dermed bestrida kostnaderna för åtskilliga för alla de allmänna kartverken gemensamma och grundläggande arbeten, hvilka det ålåge den topografiska afdelningen att utföra och hvilka eljest icke skulle kunnat verkställas utan förhöjning i de för det topografiska kartverket anvisade anslag eller utan att den topografiska afdelningens egna fältarbeten skulle i betänklig grad åsidosättas. Dessa besparingar hade sålunda sin grund i nödvändigheten att åstadkomma en till minskning i utgifterna ledande samverkan mellan de olika kartverken och sålunda i möjligaste grad befrämja alla kartverkens jemnsidiga och skyndsamma fortgång, och den omständigheten att dylika besparingar hittills ansetts böra beredas å de ekonomiska kartverkens anslag för att tillgodokomma de topo-

6 Sjette hufVudtiteln.

grafiska arbetena uteslöte icke möjligheten af att framdeles ett motsatt tillvägagående kunde behöfva anlitas.

Endast genom att sålunda besparingar å de ekonomiska kartverkens anslag få användas för de topografiska arbetena kan det nuvarande missförhållandet mellan beloppen af de särskilda kartverkens anslag utjemnas, utan att i mån af de för olika år vexlande anslagsbehofven det ena kartverkets anslag behöfver höjas och det andras i motsvarande grad minskas.

Såsom jag i mitt yttrande till statsrådsprotokollet den 12 januari 1888 under denna anslagstitel erinrade, har af förste landtmätaren J. E. Nyström blifvit väckt ett förslag rörande landtmäterikårens organisation, hvilket förslag äfven berör det ekonomiska kartverket och de derför behöfliga anslag. Sedan öfver detta förslag yttranden afgifvits af samtliga länsstyrelserna, har förslaget under sistlidne oktober månad remitterats till landtmäteristyrelsens utlåtande, hvilket dock ännu icke hunnit afgifvas. Jag är sålunda icke nu i tillfälle att inför Eders Kongl. Maj:t kunna anmäla detta ärende och kan följaktligen icke heller vid beräknande af de medel, som nu böra af Riksdagen äskas för de ekonomiska kartverken, taga hänsyn till de förändringar, som tilläfventyrs kunde af nämnda förslag föranledas.

Med erinran att de besparade andre-landtmätarelönerna fortfarande äro för de ekonomiska kartverken att påräkna, hemställer jag, på grund af hvad ofvan blifvit anfördt, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att, utöfver det å riksstatens sjette hufvudtitel för rikets ekonomiska kartverk uppförda ordinarie anslag, 6,000 kronor, under samma hufvudtitel på extra stat för år 1890 anvisa till fortsättande af de ekonomisk-geografiska kartarbetena i Norrbottens län 31,000 kronor och för de ekonomiska kartarbetena i öfriga delar af riket 45,000 kronor, eller tillsammans 76,000 kronor, äfvensom medgifva att möjligen uppstående behållningar å båda anslagen må användas äfven till bestridande af utgifter för det topografiska kartverket.

Landsstaterna i länen.

[4.] Inom Tärna kapellförsamling, som för närvarande tillhör Stensele

Användande länsmansdistrikt af Vesterbottens län, har alltsedan år 1879 varit analänsmansiörT stäld en extra länsman, till hvilkens aflönande medel anvisats af det till inrättande extra stat uppförda anslaget till särskild polisstyrka å landet.

af en ny läns- 1 A

manstjenet.

7 Sjette Inifvudtiteln.

Nu liar Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Vesterbottens län uti underdånig skrifvelse den 15 juni 1888 gjort framställning om anvisande af lön åt en ordinarie länsman inom nämnda kapellförsamling.

Med erinran att kapellförsamlingen, som utgjorde gränssocken emot Norge och beboddes såväl af en bofast befolkning som af nomadiserande lappar, vid 1886 års slut hade en folkmängd af 961 personer, kringspridda på en yta af omkring 39,5 qvadratnymil, har Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande till stöd för ifrågavarande framställning anfört att behofvet af en länsman derstädes för hvarje år blefve allt större, dels emedan samfärdseln med Norge vore i tillväxt och sannolikt komme att än vidare utvecklas, då den nu under arbete varande vägen mellan Mo i Norge och Umbugtens fjellstuga, belägen omkring 3/io mil från riksgränsen, antagligen under loppet af innevarande år blefve färdig, dels ock i följd af de stridigheter, som under de senare åren uppstått mellan nomadlapparne å ena sidan och den bofasta befolkningen såväl i Sverige som i Norge å den andra och för hvilkas biläggande biträde af länsman ofta erfordrades. Jemväl för utmätningar och andra verkställighetsåtgärder samt för brotts beifrande och upptäckande vore en särskild länsman behöflig. Då länsmannen i Stensele distrikt, hvilken dessa tjensteåtgärder eljest skulle tillhöra, vore bosatt i Stensele kyrkoby, belägen 13 mil från Tärna och omkring 20 mil från riksgränsen, vore det uppenbart att denne icke kunde på ett tillfredsställande sätt uppehålla länsmansgöromålen i Tärna, hvartill komme att utmätningsförrättningarna lätteligen kunde blifva ruinerande för gäldenären genom de drjrga resekostnaderna för länsmannen. Då inkomsterna för den extra länsmannen i Tärna församling, som vore den fattigaste inom länet och troligen en af de fattigaste i riket, nästan uteslutande utgjordes af det arfvode, han egde uppbära, eller 1,200 kronor för år, samt häraf skulle gäldas icke blott utskylder till staten och kommunen, utgörande åtminstone 10 procent af arfvodet, utan äfven kostnaderna för de resor, hvilka länsmannen åtminstone två gånger om året måste, i egenskap af allmän åklagare, företaga till tingen vid Lycksele, beläget 23 mil från Tärna, hvilka kostnader för hvarje resa kunde beräknas till minst 110 kronor, förutsåge Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, helst en extra länsman icke hade att påräkna ålderstillägg eller kunde vinna delaktighet i civilstatens pensionsinrättning, att det komme att blifva förenad!; med svårighet att få ifrågavarande befattning uppehållen på samma vilkor som nu. Den nuvarande inneliafvaren af be-

[5.]

Höjning i anslaget till följd af indragning af landsstatsboställen.

8 Sjette liufvudtitcln.

fattningen hade ock, med åberopande af sin långa tjenstetid, aflöningens knapphet och de obetydliga extra inkomsterna, hos Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande hemstält att åtgärder måtte vidtagas för anordnande af en ordinarie länsmanstjenst inom församlingen.

Till följd af nådig remiss hafva kammarkollegium och statskontoret i detta ärende afgifvit utlåtande den 14 december 1888 och dervid, med öfverlemnande af uppgift å folkmängden i och arealen af de nuvarande länsmansdistrikten inom Vesterbottens läns lappmarksfögderi, anfört att, ehuru folkmängden i den nordligt belägna och af naturen föga gynnade Tärna kapellförsamling sedan början af år 1882, då fråga om inrättande af en länsmanstjenst derstädes utgjorde föremål för Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning, icke väsentligen ökats och ännu betydligt understege medeltalet af folkmängden i länsmandistrikten inom fögderi et, embetsverken likväl, med hänsyn till den stora ytvidd, Stensele länsmansdistrikt omfattade (enligt nyssnämnda uppgift 66,53 qvadratmil), samt de beaktansvärda skäl, Eders Kongl. Majrts Befallningshafvande i öfrigt anfört, ansåge sig böra tillstyrka att till lön åt eu länsman i nämnda kapellförsamling måtte få användas ännu odisponeradt lönebelopp, som blifvit eller blefve tillgängligt i följd af redan beslutade indragningar af länsmanstjenster inom Gotlands och Vestmanlands län.

Genom hvad i ärendet förekommit, synes mig befogenheten af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes framställning vara till fullo ådagalagd; och då medel till den nya länsmanstjenst, som sålunda bör inrättas, kunna utan anslagsförhöjning beredas af lönebelopp, som blifva lediga i följd af den genom nådiga brefvet den 8 februari 1878 föreskrift^ reglering af länsmansdistrikten i Vestmanlands län, hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att, på det att Stensele länsmansdistrikt må kunna delas i två distrikt och en särskild länsman sålunda anställas inom Tärna kapellförsamling, aflöningsbelopp, som blifver tillgängligt till följd af anbefald reglering af länsmansdistrikten i Vestmanlands län, måtte få användas till inrättande af en ny länsmanstjenst inom Vesterbottens län.

Vidare får jag i underdånighet anmäla att, enligt hvad statskontoret i sin berättelse angående statsverkets tillstånd och behof meddelat, följande landsstatsboställen till statsverket indragits, utan att ersättning till vederbörande tjensteman ännu blifvit å anslaget till »landsstaterna i länen» uppförd:

9 Sjette liufvudtiteln.

länsmansbostället i Lysings distrikt af Östergötlands län, 1 mantal Norrö n:r 1;

länsmansbostället i Norra Möre härads södra distrikt af Kalmar län, 3/8 mantal Förlösa n:r 5;

landssekreteraren i Hallands län anslagna löningsjorden n:r 51 i Halmstads stads vestra gärde;

häradsskrifvarebostället i Vartofta fögderi af Skaraborgs län, 1 mantal Kyrkebohl n:r 1; och

kronofogdebostället i Östersysslets fögderi af Vermlands län, 1 mantal Södra Wee n:r 1.

På grund häraf torde, på sätt statskontoret hemstält, Eders Kongl. Maj:t behaga föreslå Riksdagen

att penningeanslaget under »landsstaterna i länen» måtte höjas med det belopp, hvartill afkastningen af nämnda indragna boställen och löningsjord är i stat beräknad, eller 3,410 kronor;

kommande, i händelse af bifall härtill, anslaget till »landsstaterna i länen (deraf 90,000 kronor reservationsanslag)» att höjas från 2,643,582 kronor till 2,646,992 kronor.

Härefter yttrade departementschefen:

Innan jag öfvergår till öfriga ordinarie anslagstitlar, i afseende å hvilka jag ämnar ifrågasätta någon förändring, tillåter jag mig att i underdånighet göra eu framställning, som föranleder uppförande i riksstaten af en ny anslagst.itel, benämnd

Landtbruksstyrelsen.

Sedan, till följd deraf att vid 1888 års riksdag den då hvilande frågan om ändring i regeringsformen, i syfte att ett nytt departement, benämndt landtbruks-, industri- och handelsdepartementet, skulle inrättas, genom kamrarnes skiljaktiga beslut förfallit, och möjligheten att vid Eders Kongl. Maj:ts rådsbord få näringarna representerade genom en, uteslutande ur sådan hänsyn, utsedd departementschef sålunda tills vidare undanskjutits, torde det vara min pligt tillse, huruvida icke näringarnas befogade kraf på en lämplig statsadministration kan på annat sätt tillgodoses.

Bih. till Riksd. Prat. ]889. 1 Sami. 1 Afd. 1 Haft-

10 Sjette hufvudtiteln.

Hvad härvid först beträffar handeln och de näringar, med hvilka kommerskollegium har att sig befatta, lärer det vara Eders Kongl. Maj:t nogsamt bekant, hurusom under snart sagdt hela detta århundrade frågan om kollegiets omorganisation stått på dagordningen. Men ännu har icke något af de olikartade förslagen derom lyckats tillvinna sig ett öfvervägande bifall. Ännu i dag synas åsigterna härutinnan lika skiljaktiga och jag tror det derföre vara lämpligast att låta denna fråga någon tid hvila, på det att derunder meningarna må hinna stadga sig och erhålla bestämdare form och uttryck. Hvad deremot angår vår vigtigaste näring, jordbruket med dertill hörande binäringar, så torde alla vara ense derom att de former, hvari den centrala statsadministrationen i afseende härå verkar, ingalunda äro tillfredsställande. Den utöfvas egentligen af landtbruksakademiens förvaltnings komité, hvilken institution, från början af sin tillvaro afsedd för helt andra ändamål, af omständigheternas makt och till följd af bristen på någon annan lämplig administrativ myndighet nödgats öfvertaga eu myckenhet rena embetsmannagöromål, som hvarken öfverensstämma med komiténs organisation eller det sätt, hvarpå dess verksamhet utöfvas.

Landtbruksakademiens förvaltningskomité består af akademiens direktör, de sex föredragandena å akademiens särskilda afdelningar samt akademiens sekreterare och kamrerare. För handläggning af mål och ärenden, hvilka i följd af Kongl. Maj:ts särskilda förordnanden till komitén öfverlemnas, skall, enligt akademiens instruktion, komitén förstärkas med två för kunskap och erfarenhet i det egentliga landtbruket utmärkte ledamöter, utsedde för tre år i sänder. Dix-ektören förordnas af Kongl. Maj:t, sekreteraren, kamreraren och öfrige ledamöter i komitén utses af akademien. Förvaltningskomiténs beslut bestämmas efter pluralitetens mening och vid lika röstetal är ordförandens röst afgörande. Komitén är skyldig att på kallelse af direktören sammanträda, så ofta förefallande ärenden dertill föranleda; men som akademien ej har ordinarie sammankomst under tiden från och med juni till och med augusti och under den öfriga tiden af året ej oftare än en gång i månaden, är det tydligt att det stundom kan vara förenadt med ej ringa svårighet att få komiténs ledamöter samlade under mellantiderna.

Af hvad jag nu nämnt torde framgå att komiténs sammansättning och arbetssätt vålla att den endast i ringa mån kan uppfylla de anspråk, som böra ställas på ett embetsverk, och då komitén i allt fall i dess egenskap af vår enda centralmyndighet för jordbruket uträttat mycket för dess utveckling, har detta skett, kan man säga, icke med

11 Sjette hufvudtiteln.

stöd utan i trots af denna myndighets organisation. Oafsedt det egendomliga deri att en institution, med hvars medlemmars tillsättning Kongl. Maj:t icke har något att skaffa — utom hvad angår akademiens direktör — skall utöfva tillsynen öfver statsanstalter och till och med tillsätta af staten aflönade tjensteman, är det uppenbart att den strängt kollegiala formen för ärendenas behandling och det långa afbrottet för hvarje år i komiténs arbeten måste motverka den kontinuitet, jemnhet och kraft, som äro nödvändiga för de administrativa funktioner, hvilka komitén fått sig anförtrodda. Och dessa äro af ej ringa omfattning. Under förvaltningskomiténs tillsyn och administrativa myndighet höra de med statsmedel understödda landtbruksskolorna, landtmannaskolorna och mejeriskolorna, kemiska stationerna, mejeristationerna och frökontrollanstalterna, vidare statens landtbruksingeniörer och landtbruksstipendiater, undervisande — eller, såsom de numera skola benämnas, instruktörerna — i boskapsskötsel, i mejerihushållning och. i husslöjd, undervisaren i ullkultur och schäferiskötsel, fiskeriintendenten och dennes båda assistenter samt undervisaren i fiskodling äfvensom, enligt särskilda af Eders Kongl. Maj:t för hvarje af de senare åren meddelade beslut, en entomolog, som bär att lemna råd och upplysningar om åtgärder till förekommande af skadliga insekters härjningar, samt fiskerioch mejeriagenterna. Af sådana finnas för närvarande anstälde en fiskeriagent i Berlin och en mejeriagent i Manchester.

Komiténs befogenhet i afseende å nämnde tjensteman är utstakad genom särskilda nådiga bref och reglementen. Sålunda har komitén i allmänhet att för hvarje år fastställa plan för deras arbeten och kontrollera att dessa behörigen utföras, åligganden, som, i synnerhet hvad landtbruksingeniörerna angår, numera, sedan deras antal vuxit till 20, medföra ej ringa omtanke och besvär. Fiskeriintendenten med de honom underlydande assistenterna intager dock en sjelfständigare ställning i förhållande till komitén. Landtbruksingeniörerna tillsättas af chefen för civildepartementet, men de öfrige tjenstemännen antagas af komitén. Hvad mejeriskolorna och mejeristationerna beträffar tillkommer det komitén, bland annat, att fastställa undervisningsplaner, uppgöra aftal med föreståndarne samt vaka öfver att undervisningen behörigen handhafves. Öfver landtbruks- och landtmannaskolorna, kemiska stationerna och frökontrollanstalterna utöfvar komitén hufvudsakligen en kontrollerande myndighet, men har äfven att fastställa taxor för de vid kemiska stationerna och frökontrollanstalterna förekommande undersökningar äfvensom metoderna för de kemiska analysernas och fröanalysernas utförande in. m. Af stadgarne för de båda landtbruksinstituten synes

12 Sjette hufvudtiteln.

att jemväl dessa i viss mån utgöra föremål för komiténs uppmärksamhet. Komitén har vidare att uppgöra förslag till fördelning af de medel, som äro anvisade till husslöjdens befrämjande; och enligt nådiga brefvet den 6 maj 1881 har komitén fått sig uppdragen förvaltningen af fonden för svenska hornboskapens och fårafvelns förädling. Afkastningen af denna fond, som för närvarande uppgår i kapital till omkring 122,000 kronor, användes till prisbelöningar för ladugårdar och schäferier samt till låneunderstöd för inköp från utlandet af behöfliga och lämpliga afvelsam-, sedan vederbörande hushållningssällskaps förvaltningsutskott vitsordat behofvet af de afsedda inköpen och vederhäftigheten af den för lånets återbetalning stälda säkerhet blifvit behörigen styrkt.

Vid öfvervägande huru den ifrågavarande statsadministrationen lämpligast bör anordnas, synes först böra undersökas, om densamma kan förläggas till något redan bestående embetsverk. I sådant afseende har ifrågasatts, om ej inom domänstyrelsen skulle kunna inrättas en särskild afdelning för behandling af förevarande ärenden. Men detta skulle enligt min tanke vara mindre lämpligt. Derigenom skulle chefen för domänstyrelsen komma att betungas af en myckenhet ärenden, som ovilkorligen måste draga hans uppmärksamhet från det ändamål, som afsågs med domänstyrelsens inrättande, nemligen en kraftig öfverförvaltning för statens domäner. Fråga har äfven varit på tal att inrätta eu särskild byrå inom civildepartementet, men med den mängd ärenden, som redan hvila å detta departement, skulle det blifva för departementschefen omöjligt att egna tillbörlig tid och omsorg åt alla de detaljer, som komrne att utgöra föremål för en dylik byrås verksamhet; och om man med anledning deraf skulle vilja lägga afgöranderätten i vissa fall hos byråchefen, hade man att motse samma anmärkningar mot en sådan anordning, som dem, hvilka från flera håll framstäldes emot det för senaste riksdag framlagda förslaget till organisation af ett departement för landtbruk, industri- och handel i hvad samma förslag afsåg att hos byråcheferna lägga sjelfständig beslutanderätt i åtskilliga frågor. Det återstår sålunda, så vidt jag kan finna, endast att söka anordna en särskild fristående myndighet för behandling af ifrågavarande ärenden.

Denna myndighet skulle sålunda i första rummet komma att öfvertaga förvaltningskomiténs statsadministrativa befogenhet jemte alla dermed förenade åligganden. Äfven fiskerinäringen — med undantag, åtminstone tills vidare, af nordsjöfisket, för livilket helt olika förhållanden gälla — torde böra utgöra föremål för detta embetsverks om-

13 Sjette hufYiidtiteln.

sorger, och till följd deraf bör äfven fiskeriintendenten ställas i närmare förbindelse med samma embetsverk än hvad för närvarande är förhållandet mellan honom och förvaltningskomitén.

Det nya embetsverket borde vidare kunna öfvertaga den chefen för civildepartementet för närvarande tillkommande befogenhet att utnämna statens landtbruksingeniörer äfvensom den förberedande granskningen af handlingar rörande lån från odlingslånefonden, hvilken granskning nu är förlagd till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och der verkställes af en för sådant ändamål särskild aflönad extra byråingeniör. För afgifvande sedermera af underdånigt utlåtande i ärende af dylik art kunde den nya styrelsen sammanträda med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, hvarvid ärendet borde föredragas af den byråingeniör, som verkstält granskningen.

Då inom det af mig tänkta embetsverket ej gerna kunde ifrågakomma till behandling ärenden, som berörde enskild rätt, och det ofta kunde vara af vigt att ärendena blefve med snabbhet handlagda och afgjorda, synes det mig fördelaktigast att beslutanderätten inom det nya embetsverket lägges hos en enda person, och att till hans biträde anställas sakkunnige föredragande med rättighet och skyldighet att vid ärendes föredragning yttra sin mening och, om den ej öfverensstämmer med chefens, till protokollet afgifva densamma skriftligen. I enlighet härmed skulle i spetsen för ifrågavarande embetsverk, som lämpligen kan benämnas landtbruksstyrelsen, ställas en af Kongl. Maj:t utsedd chef med titel öfverdirektör och närmast under honom såsom föredragande likaledes af Kongl. Magt utnämnde tekniskt bildade tjensteman. En af dessa med titel fiskeriinspektör skulle föredraga fiskeriärenden samt i öfrigt utöfva enahanda verksamhet, som för närvarande tillkommer fiskeriintendenten, hvars befattning deremot i sådant fall kunde indragas. Ofriga ärenden synas kunna till handläggning och föredragning fördelas på två tjenstemän, benämnde byråingeniörer, hvilka jemväl skulle kunna biträda chefen med verkställande af föreskrift^ inspektioner. Huru ärendena skola mellan byråingeniörerna fördelas lärer böra genom en af Eders Kongl. Maj:t utfärdad instruktion närmare bestämmas med hänsyn till de särskilda ärendenas mängd och beskaffenhet. Derest sjelfva medelförvaltningen af fonden för. svenska hornboskapens och fårafvelns förädling, på sätt jag en gång förut ifrågasatt, förlägges till statskontoret, hvilket torde låta sig göra utan tillökning i dess arbetskrafter, samt vidare förande af protokoll inom styrelsen inskränkes till de fall, då skiljaktig mening vid ett ärendes afgörande förekommer eller chefen eljest finner anledning förordna att protokoll skall föras,

14 Sjette hufradtiteln.

torde någon ytterligare ordinarie tjensteman ej erfordras än en sekreterare med åliggande att uppsätta och. expediera styrelsens beslut och skrivelser samt handhafva registrator- och arkivariegöromålen; och synes utnämningen af denna tjensteman lämpligen böra åt styrelsen anförtros. För ärendenas behöriga gång blifver det vidare nödigt att medel anvisas till extra biträden, vikariatsersättningar och expenser.

Efter jemförelse med de i allmänhet under senare åren bestämda aflöningsförmåner, har jag uppgjort följande förslag till

Stat

för

Landtbruksstyrelsen.

Då någon anledning, hvad ifrågavarande embetsverk angår, icke förefinnes att afvika från hvad vid senare regleringar i allmänhet stadgats vare sig såsom vilkor för aflöningarnas åtnjutande eller i fråga om tjenstemännens rätt till semester eller eljest, föreställer jag mig att följande vilkor och förbehåll böra meddelas för åtnjutande af de i staten uppförda löneförmånerna, nemligen:

att embets- eller tjensteman vid landtbruksstyrelsen skall vara underkastad den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller jemkning i

15 Sjette hufvudtiteln.

åligganden, som vid en möjligen inträdande förändrad organisation af styrelsen eller eljest i allmänhet kan varda stadgad, äfvensom, derest i en framtid verkets ställning inom förvaltningen så förändras, att styrelsen ej längre kan såsom sjelfständigt embetsverk anses, vara förpligtad att, med bibehållande af den tj en stegrad och aflöning, han innehar, efter den nya arbetsordningen sköta de med tjensten förenade göromål;

att med embete eller tjenst i landtbruksstyrelsen icke må förenas annan tjenst å rikets, riksdagens eller kommuns stat, ej heller annan tjenstebefattning, med mindre den befinnes icke vara hinderlig för fullgörandet af tjenstgöringen i verket;

att de med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester, men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöring befriad, utgå till den, som tjensten förrättat;

att den, som af sjukdom hindras att sin tjenst förrätta, eger uppbära hela lönen; men att den, som eljest undfår ledighet för svag helsas vårdande, enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag, kan förpligtas att under ledigheten, utöfver sina tjenstgöringspenningar, afstå så mycket af lönen, som för tjenstens förrättande erfordras eller eljest pröfvas skäligt;

att vid sjukdomsförfall eller när det erfordras i följd af embetsresor eller för beredande af semester tjensteman af lägre grad skall vara skyldig att, om han förordnas till högre befattning inom verket, densamma, mot åtnjutande i förstnämnda fall af de för befattningen anslagna tjenstgöringspenningar men eljest af deremot svarande belopp i stället för egna tjenstgöringspenningar, bestrida, dock ej längre än tre månader under ett år;

att, der förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande af tjenst i samma lönegrad är medgifven, tidpunkten för första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under vilkor att innehafvaren mera än fyra år af denna tid sjelf med godt vitsord bestridt sin egen eller på grund af förordnande annan statens tjenst, dock att härvid icke må föras honom till last den tid han åtnjutit semester, och för andra förhöjningen, om sådan eger rum, efter ytterligare fem år på samma vilkor, under iakttagande, hvad såväl den ena som den andra förhöjningen angår, att den högre aflöningen ej får tillträdas förr än vid början af kalenderåret näst efter det, hvarunder den stadgade tjenståldern blifvit uppnådd; börande i fråga om ålderstillägg åt fiskeriinspektören, om till denna befattning nuvarande fiskeriinten-

16 Sjette lnifvudtiteln.

denten utnämnes, tillgodoräknas honom den tid, lian såsom fiskeriintendent tjenstgjort;

att embets- eller tjensteman skall, då han uppnått 65 lefnads- och minst 35 tjenstår, vara förpligtad att med oafkortad lön såsom pension å allmänna indragningsstaten från tjensten afgå, Kongl. Maj:t eller styrelsen, der det tillkommer denna att afskedet utfärda, dock obetaget att låta med detsamma anstå, derest och så länge den pensionsberättigade pröfvas kunna i tjensten på tillfredsställande sätt gagna det allmänna och kan finnas villig i densamma qvarstå; samt

att semester må, när sådant utan hinder för göromålens behöriga gång kan ega rum, åtnjutas af styrelsens chef, fiskeriinspektören samt byråingeniör under en och en half månad samt af sekreteraren en månad årligen.

Staten för landtbruksstyrelsen skulle enligt mitt förut afgifna förslag komma att sluta på en summa af 29,300 kronor; men anslagen till statsverkets utgifter skulle dock icke behöfva att med motsvarande belopp förhöjas. Såsom jag redan nämnt, skulle inrättandet af det nya embetsverket föranleda att fiskeriintendentens befattning komme att indragas. Då för denna befattning är å anslaget till »fiskerinäringens understöd» anvisadt dels såsom arfvode ett belopp af 4,000 kronor och dels såsom ersättning för resekostnader en summa af högst 1,500 kronor för år, skulle detta anslag kunna minskas med nämnda belopp, tillhopa

5,500 kronor; hvaremot ersättningen till fiskeriinspektören för dennes resor, likasom jemväl reseersättningar till öfrige tjensteman inom styrelsen, bör, i likhet med hvad förhållandet i allmänhet är i afseende å andra dylika ersättningar åt tjenstemän under civildepartementet, bestridas från sjette hufvudtitelns förslagsanslag till rese- och traktamentspenningar. Från sjette hufvudtitelns förslagsanslag till ålderstillägg böra ock ålderstilläggen till landtbruksstyrelsens tjenstemän utgöras. Någon förhöjning i dessa båda anslag synes dock icke häraf behöfva föranledas. Derest landtbruksstyrelsen kommer till stånd, torde vidare en del af de till landtbruksakademien eller dess förvaltningskomité nu utgående anslagsbelopp kunna indragas. De sex föredragandena å akademiens särskilda afdelningar åtnjuta för närvarande hvardera årligen af statsmedel 350 kronor och af akademiens egna medel 450 kronor, sekreteraren af statsmedel 4,000 kronor och af akademiens medel 1,000 kronor, kamreraren af statsmedel 1,050 kronor och af akademiens medel 450 kronor, notarien af statsmedel 1,700 kronor och af akademiens medel 300 kronor samt bibliotekarien och kanslisten af statsmedel 1,300 kronor och af

17 Sjette hufriultiteln.

akademiens medel 300 kronor. Derjemte utgå af statsmedel till akademiens vaktbetjening och för bestridande af renskrifningskostnader tillhopa 300 kronor för år. Sammanlagda beloppet af dessa statsverkets årliga bidrag utgör sålunda 10,450 kronor. Genom landtbruksstyrelsens inrättande komme förvaltningskomitén att befrias från samtliga dess statsadministrativa bestyr; och vid sådant förhållande har jag förestält mig att af statsverkets nyssnämda årliga bidrag fortfarande bör bibehållas allenast det belopp, som erfordras till sekreterarens aflöning, och att derutöfver till akademiens förfogande endast behöfver anvisas en summa af 1,000 kronor såsom ersättning för de kostnader, hvilka kunna tillskyndas akademien för afgifvande af anbefalda utredningar och utlåtanden till Kongl. Maj:t. Jag föreställer mig nemligen att akademien eller komitén allt framgent behöfver af Kongl. Maj:t anlitas såsom en rådgifvande korporation i frågor af mera omfattande betydelse rörande jordbruket eller dess binäringar, likasom akademien äfvenledes fortfarande skall omhänderhafva vården och förvaltningen af experimentalfältet. Återstoden 5,450 kronor skulle deremot årligen besparas och i följd deraf anslaget till »befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar», hvarifrån de nu nämnda bidragen hittills utgått, kunna minskas med hela detta belopp. Då till landtbruksstyrelsen skulle komma att förläggas den förberedande granskningen af handlingar rörande lån från odlingslånefonden, kan äfven den sedan flera år inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för sådan granskning anstälde extra byråingeniören undvaras och det till arfvode åt honom å extra stat uppförda beloppet 3,000 kronor indragas.

Sammanlagda summan af de utaf mig nu angifna anslagsnedsättningar, som skulle blifva en följd af landtbruksstyrelsens inrättande, utgör 13,950 kronor, och då landtbruksstyrelsens stat slutar å 29,300 kronor, skulle hela den årliga anslagsförhöjningen, som det nya embetsverket kräfver, ej öfverstiga 15,350 kronor; dervid dock bör bemärkas att, såsom jag nyss nämnt, reseersättningen till flskeriinspektören kommer att bestridas från anslaget till rese- och traktan)entspenningar.

Någon vidare indragnings- eller öfvergångsstat blifver icke heller erforderlig än att landtbruksakademiens nuvarande kamrerare, Carl Selin, hvilken är född den 16 januari 1817 och sedan den 1 april 1872 bestridt kamrerarebefattningen, synes böra beredas godtgörelse från allmänna indragningsstaten för det belopp, 1,050 kronor, hvaraf han går i mistning, om statens bidrag till landtbruksakademien och förvaltningskomitén inskränkes på sätt jag ifrågasatt.

Det nu framlagda förslaget till organisation af en landtbruks- Bih. till Riksd. Prot. 1889. 1 Sami. 1 Afd. 1 Haft. 3

[6.]

Anslag till en landtbruksstyrelse.

Kamreraren C. Selina uppförande åindragningsstat.

[7-]

Utbyte af indelningsersättningar mot bestämda anslag m. m.

18 Sjette liufyudtitelii.

styrelse tillika med hvad jag i sammanhang dermed anfört anhåller jag härmed att i underdånighet få underställa Eders Kongl. Maj:ts pröfning; och om detsamma vinner Eders Kongl. Maj:ts gillande, tillåter jag mig hemställa att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att, med godkännande af det uppgjorda förslaget till stat fölen landtbruksstyrelse äfvensom af de vilkor och förbehåll, som blifvit föreslagna för åtnjutande af deri upptagna löneförmåner, medgifva att i riksstat.en under sjette hufvudtiteln näst efter anslaget till väg- och vattenbyggnadsstaten uppföres under benämningen »landtbruksstyrelsen» ett anslag af 29,300 kronor,

och att kamreraren i landtbruksakademien Carl Selin berättigas att från och med år 1890 årligen under sin lifstid från allmänna indragningsstaten uppbära 1,050 kronor.

I händelse hvad sålunda blifvit hemstäldt i fråga om landtbruksstyrelsen varder bifallet, kunna, såsom jag förut nämnt, indragningar vidtagas å anslaget till »befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar» med 5,450 kronor och å anslaget till »fiskerinäringens understöd» med 5,500 kronor; och torde jag få vid dessa anslag och i sammanhang med öfriga frågor, som under dem till behandling förekomma, härom göra hemställan.

Gästgifvares friheter.

Sedan af de under denna anslagstitel förekommande ersättningar för indragna rånte- och tiondeanslag, om hvilkas utbytande mot bestämda årliga belopp statskontoret uti sitt den 31 December 1883 i ämnet afgifna utlåtande gjort underdånig framställning, samtliga, med undantag allenast af ersättningarna inom Jemtlands och Vesternorrlands län, blifvit af Eders Kongl. Maj:t och Riksdagen pröfvade, får jag, då jemväl de frågor, som angå ersättningarna inom nämnda två län, numera kommit i det skick, att de kunna Eders Kongl. Maj:t underställas, härmed redogöra för hvad under skriftvexlingen rörande dessa ersättningar blifvit hufvudsakligen anfördt.

Beträffande ersättningarna inom Jemtlands län inhemtas af handlingarna i ärendet:

att länet i afseende å skjutsväsendet af ålder varit indeladt i tre samfälligheter, nemligen:

l:o) provinsen Jemtland,

19 Sjette hufvudtiteln.

2:6) Sveqs tinqslaq och! • • tt • i

o { tt i i / i provinsen Herieadalen,

3:o) Hede tingslag j r J 7

hvartill under senare tiden tillkommit en fjerde samfällighet,

nemligen:

4:o) Ytter Högdals socken, hvilken jemlikt nådiga brefvet den 13 November 1863 blifvit från Gefleborgs till Jemtlands län Överflyttad;

att från det under anslaget till gästgifvares friheter såsom anvisning i kontant i riksstaten uppförda belopp beviljats, dels löner för gästgifvare i Herjeådalen enligt nådiga brefvet den 17 Mars 1841 med tillhopa 442 kronor 25 öre, dels ock till understöd för uppehållande af gästgifveriet vid Malmagens by i Jemtland enligt nådiga brefvet den 23 Februari 1858 300 kronor eller tillsammans 742 kronor 25 öre, samt att från det under samma anslag i kolumnen »indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag, ersättningar» uppförda belopp utbetalas dels ersättning för till statsverket indragna räntor, som sedan äldre tider anvisats från Vesternorrlands län såsom understöd för gästgifverierna i provinsen Jemtland, dels ersättning för en från gästgifveriet i Bräcke i Jemtland indragen penningeränta, dels ersättning för gästgifverierna i Herjeådalen anslagna, numera indragna penningeräntor inom Jemtlands län, dels ock ersättning för såväl penninge- som persedelräntor, som indragits från gästgifverihållningen inom Ytter Högdals socken;

att nu omförmälda ersättningar för åren 1878—1887 i medeltal uppgått till följande belopp, nemligen:

för räntorna från Vesternorrlands län.................................... kr. 1,225: 24

och för de från Jemtlands läns gästgifverier i öfrigt indragna räntor ............................................................................ » 92: 47

tillsammans kr. 1,317: 71; samt att de till gästgifverierna inom länet anslagna medel från och med år 1881 sålunda disponerats, att—jemte det gästgifveriet i Bräcke tilldelats 13 kronor 12 öre såsom ersättning för den derifrån indragna penningeränta — sedan utaf det hvardera af ofvan nämnda samfälligheter tillkommande belopp utbetalts ersättning till dem, som öfvertagit skjutsning vid sådana inom samfälligheten belägna skjutsanstalter, der entreprenad icke kunnat åvägabringas, möjligen befintligt öfverskott fördelats mellan statsverket och landstinget i förhållande till hvarderas andel i kostnaden för skjutsentreprenaderna.

Enär ofvan berörda anslag till Malmagens gästgifveri af Rikets Ständer vid 1856—1858 årens riksmöte beviljats för uppehållande af gästgifverihållning invid en nyanlagd väg till riksgränsen mot Norge

20 Sjette hufvudtiteln.

att årligen utgå med vilkor att anslaget skulle upphöra, om och när förändrade omständigheter gjorde detsamma umbärligt, ansåg statskontoret det icke vara med Rikets Ständers beslut förenligt att anslaget, såsom nämndt är, fördelades mellan statsverket och landstinget. Jemväl i öfrigt ansåg statskontoret en utredning böra åvägabringas, huruvida sådana förhållanden inom Jemtlands län förefunnes, på grund hvaraf landstinget kunde anses fortfarande böra komma i åtnjutande af någon del af de i penningar eller räntor för gästgifverierna beviljade anslag, eller om någon del deraf, såsom icke vidare erforderlig för de med anslagen ursprungligen afsedda ändamål, kunde indragas. I följd häraf behagade Eders Kongl. Maj:t den 23 Oktober 1884 anbefalla kammarkollegium att, efter vederbörandes hörande, afgifva underdånigt utlåtande, huruvida landstinget kunde vara berättigadt att fortfarande uppbära någon del af de till gästgifverierna inom länet under anslaget »gästgifvares friheter» anvisade understöd i penningar eller indelningar.

Sedan detta utlåtande inkommit och dermed tillika öfverlemnat.s underdåniga yttranden af Eders Kong]. Maj:ts Befallningshafvande i Jemtlands län och Jemtlands läns landsting, samt statskontoret jemväl afgifvit underdånigt utlåtande i ärendet, var jag den 22 Juni nästlidna år i tillfälle att inför Eders Kongl. Maj:t anmäla dessa frågor, och tillåter jag mig nu, hvad först beträffar det till Malmagens gästgifveri anvisade understöd, i underdånighet erinra, hurusom, dels kammarkollegium anfört att, då understödet vore gifvet med ofvan nämnda vilkor samt gästgifverihållningen vid Malmagen blifvit för regleringsperioden 1886— 1888 upplåten till entreprenör mot ett årligt ersättningsbelopp af 700 kronor, som icke obetydligt understege entreprenadbeloppen vid en del andra gästgifverier i Herjeådalen, anslaget syntes numera kunna indragas, dels ock statskontoret sig utlåtit, att ifrågavarande anslag så mycket mindre kunde anses för det dermed af Rikets Ständer afsedda ändamål vidare behöfligt, som anslaget icke till någon del användes till understödjande af Malmagens gästgifveri och de besparingar, som statsverket till godo uppkommit under åren 1881 —1886 ensamt å det kontanta anslaget till gästgifvarne i Herjeådalen jemte anslaget till Malmagen, för hvart och ett af dessa år med undantag af året 1883 till beloppet öfverstigit sistnämnda anslags belopp. På grund häraf täcktes Eders Kongl. Maj:t förklara, att omförmälda till Malmagens gästgifveri anvisade anslag å 300 kronor skulle med utgången af år 1888 upphöra att utgå.

hivad beträffar frågan om rätt för Jemtlands läns landsting att i öfrigt uppbära någon del af anslagen till gästgifverierna i länet, hade uti ofvan berörda underdåniga utlåtanden anförts hufvudsakligen:

21 Sjette hufvudtiteln.

af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Jemtlands län: att den disposition af anslagen, som, på sätt ofvan nämnts, nu egde rum, synts Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande vara med rättvisa och billighet mera öfverensstämmande än medlens utbetalande till entreprenörerna vid de gästgifvener, för hvilka anslagen ursprungligen varit afsedda, emedan desse icke ansetts vara berättigade till högre ersättning, än de betingat sig vid entreprenadauktionerna, dervid anslagen icke tagits i beräkning; att på grund häraf oqh i betraktande af de stora kostnader, landstinget finge vidkännas för skjutsväsendet, som i Jemtlands län vore ojemförligt mera betungande än i öfriga län, anslagen fortfarande borde få disponeras, på sätt hittills skett; samt att skäl till indragning af anslagen så mycket mindre förefunnes som det inträffat att anslagen icke varit tillräckliga för betäckande af kostnaderna för skjutsen, der entreprenad icke kunnat åvägabringas;

af kammarkollegium: att de ifrågavarande ränteanslagen äfvensom det enligt nådiga brefvet den 17 mars 1841 beviljade statsanslaget till gästgifverierna i Herjeådalen icke till beskaffenheten skilde sig från de statens anslag, som gästgifverierna i andra delar af riket åtnjöte; att 3 § i stadgan angående skjutsväsendet berättigat Jemtlands läns landsting att till ersättning åt dem, som öfvertagit skjutsning vid sådana inom länet befintliga skjutsanstalter, der entreprenad icke kunnat åvägabringas, använda erforderliga andelar af dessa anslag, som af statsverket godtgjordes; och att den anmärkta fördelningen af öfverskotten mellan statsverket och landstinget icke ländt det förra till förfång; samt

af statskontoret: att en af statskontoret uppgjord sammanställning af samtliga ifrågavarande anslag för åren 1881 —1886, anslaget till Malmagens gästgifveri inberäknadt, samt utgifter och besparingar derå utvisade följande förhållanden:

22 Sjette lnifvudtiteln.

att häraf framginge att anslagen under de senare åren icke varit till hela beloppet för ändamålet behöfliga, utan att ej ringa del deraf kunnat statsverket besparas; att af den från Vesternorrlands län utgående ersättningen för från gästgifverier i provinsen Jemtland indragna räntor sådana besparingar likväl uppkommit endast under åren 1883, 1884 och 1886, hvaremot under de öfriga år, redogörelsen omfattade, ersättningen behöft användas till och äfven varit otillräcklig för bestridande af kostnaderna för skjutsens uppehållande vid skjutsanstalter inom provinsen, der entreprenad icke kunnat åvägabringas, så att exempelvis under ett af dessa år dessa kostnader uppgått till 2,545 kronor, under det att det för samma år tillgängliga ersättningsanslaget belöpt sig till endast 1,233 kronor 19 öre; att deremot å det kontanta anslaget, 442 kronor 25 öre, till gästgifvarne i Herjeådalen för hvart och ett af åren 1881 —1886 och å de inom Jemtlands län utgående indelningsersättningarna för åren 1884, 1885 och 1886 uppstått besparingar, hvaruti dock äfven inginge de för Malmagens by afsedda 300 kronor; att emellertid de kostnader, till bestridande hvaraf ifrågavarande anslaganvisats, vore inom de särskilda samfälligheterna mycket vexlande; samt att, på grund häraf och med afseende å hvad kammarkollegium anfört, hvarken någon indragning af de till gästgifverier na inom Jemtlands län utgående indelningsersättningar och af det med 442 kronor 25 öre till gästgifvarne i Herjeådalen beviljade statsanslag eller förändring i sättet för dessa medels användning torde böra ega rum.

Deremot ansåg statskontoret att en icke oväsentlig förenkling i liqvid och redovisning skulle ernås, om omförmäld a indelningsersättningar blefve, der de vore på medelmarkegång beroende, utbytta mot bestämdt anslag, hvilket syntes lämpligen kunna beräknas efter medium af de sistförfluten tio årens medelmarkegångspris med tillagd forsellön för spanmålen; och behagade med anledning häraf Eders Kongl. Maj:t vid ärendets föredragning den 22 juni nästlidna år anbefalla Sin Befallningshafvande i Jemtlands län att från vederbörande infordra yttranden, huruvida de vore villige ingå på de efter årligt medelmarkegångspris utgående ersättningarnas utbytande mot ett efter nämnda grunder bestämdt anslag.

Med anledning häraf har Jemtlands läns landsting förklarat sig villigt att ingå på det ifrågasatta utbytet; Och får jag, som på grund af hvad i ämnet blifvit anfördt anser någon ytterligare indragning af de till gästgifverierna i länet utgående indelningsersättningar och andra statsanslag, än som redan skett i afseende å anslaget till Malmagens gästgifveri, icke böra ega rum och någon förändrad användning af dessa

Sjette Imfvudtiteln. 23

medel ej böra föreskrifvas, för min del tillstyrka att ett dylikt utbyte åvägabringas.

Efter det anslaget till Malmagens gästgifveri blifvit indraget och derest nyss omförmälda utbyte af ränteersättningar kommer till stånd, skulle bidraget från anslaget till »gästgifvares friheter» för gästgifverihållningen i Jemtlands län komma att utgöras af: det kontanta anslaget till gästgifverierna i Herjeådalen kr. 442: 25 godtgörelse till gästgifverierna i provinsen Jemtland för de från Vesternorrlands län utgående indelningsersätt-

ningarna ....................................................................................... » 1,225: 24

godtgörelse till gästgifveriet i Bräcke för indragen indelning ......................................................................................... » 13: 12

godtgörelse till gästgifverihållningen i Herjeådalen, Ytter

Högdals socken inbegripen, för indragen indelning ... » 79: 35

tillsammans kr. 1,759: 96;

och torde till följd af omförmälda åtgärder å ena sidan beloppet af den under anslagstiteln »gästgifvares friheter» förekommande anvisning i kontant böra ökas med skilnaden emellan medelvärdet för åren 1878 —1887 af de till gästgifverihållningen i Jemtlands län utgående indelningsersättningar, 1,317 kronor 71 öre, och 300 kronor, motsvarande det indragna anslaget till Malmagens gästgifveri, eller med 1,017 kronor 71 öre, och å andra sidan det under samma anslagstitel i kolumnen »indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag, ersättningar» uppförda belopp böra minskas med förstnämnda belopp, 1,317 kronor 71 öre.

Inom Vesternorrlands län utgå ersättningar för såväl persedel- som penningeräntor till 43 gästgifverier. Häruti är jemväl inberäknad ersättning till Åsele gästgifveri inom Vesterbottens län. Innehafvarne af dessa gästgifverier hafva alla, med undantag af gästgifvarne i Borgsjö och Hafverö, förklarat sig villige att i utbyte mot dem efter medelmarkegång hittills tilldelade ersättningar taga bestämda årliga belopp, beräknade efter medeltalet af de vid yttrandenas afgifvande senast förflutna tio årens medelmarkegångspris med tillagd forsellön. Då emellertid innehafvare!! af gästgifveriet i Fjellsjö förklarat sig bifalla ett dylikt utbyte allenast under vilkor att det årliga beloppet icke sattes lägre än den af honom sist uppburna ersättningen, 19 kronor 59 öre, men ifrågavarande årliga belopp enligt i statskontoret verkstäld uträkning skulle uppgå till endast 18 kronor 63 öre, lärer frågan om denna ersättnings utbytande mot visst årligt belopp, likasom ena-

24 Sjette hufvudtiteln.

hända frågor rörande gästgifverierna i Borgsjö och Hafverö, icke kunna för närvarande till någon åtgärd föranleda.

I afseende å öfriga af nu ifrågavarande gästgifverier torde deremot det ifrågasatta utbytet böra genomföras, och utgöra för dem de årliga bestämda ersättningsbeloppen enligt ofvan angifna beräkningsgrund följande:

Sjette hufvud titeln.

25 Sammanlagda beloppet af dessa ersättningar, 2,657 kronor 6 öre, torde följaktligen böra öfverfljttas från kolumnen »indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag, ersättningar» till kolumnen »anvisning i kontant».

På grund af livad jag sålunda anfört, tillstyrker jag i underdånighet att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen

att, med bifall till nu ifrågasatta utbyten af ränteersättningar mot bestämda årliga belopp, det under anslaget till »gästgifvares friheter» i kolumnen »anvisning i kontant» uppförda belopp, 7,172 kronor, höjes med ett till 3,675 kronor jemnadt belopp eller till 10,847 kronor och deremot det å samma anslag i kolumnen »indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag, ersättningar» uppförda belopp, 5,639 kronor, minskas med i jemnt tal 3,975 kronor eller till 1,664 kronor;

kommande i följd häraf anslaget till »gästgifvares friheter» att minskas från 19,446 kronor till 19,146 kronor eller med 300 kronor.

Bill. till Pikså. Prof. 1889. 1 Sami 1 Afl. 1 Haft.

26 Sjette hufvudtiteln.

[8]

Höjning af -anslaget till Ultima landtbruksinstitut m. m.

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar.

Sedan af de förslag, som rörande organisationen af rikets landtbruksläroverk afgifvits af eu af Eders Kongl. Maj:t den 20 oktober 1882 tillsatt komité, de delar, som afse landtmannaskolor och lägre landtbruksskolor, blifvit af Eders Kongl. Maj:t afgjorda, återstå till behandling förslagen rörande landtbruksinstituten och de med dessa förenade högre mejeriskolorna.

Såsom Eders Kongl. Maj:t täcktes erinra sig, gälla för närvarande för hvartdera af rikets båda landtbruksinstitut särskilda stadgar, ehuru dessa i väsentliga delar med hvarandra öfverensstämma. Stadgarna för institutet vid Ultuna faststäldes den 8 maj 1868, hvarefter ändringar deri vidtagits den 10 april 1874 och den 28 januari 1876. För institutet vid Alnarp utfärdades den 25 februari 1859 stadgar, som sedermera den 2 april 1869 i vissa delar ändrats.

Ofvanbemälde komiterade hafva deremot ansett att för begge instituten samma stadgar borde blifva gällande och att endast undantagsvis vid anordnande af en eller annan mindre väsentlig detalj särskilda omständigheter, sådana som institutets läge och dylikt, borde berättiga till mindre afvikelser från den faststälda planen för institutens verksamhet.

I afseende å de grunder, hvarå organisationen af landtbruksinstituten enligt komiterades åsigt borde hvila, hafva komiterade anfört bland annat:

att, då den undervisning i jordbrukets praktiska handläggning, som hittills vid instituten meddelats, icke kunde, såsom ock af erfarenheten bekräftats, bibringa eleveima de för deras blifvande verksamhet erforderliga kunskaperna, förhållandena borde så ordnas att, jemte det såsom oeftergifligt vilkor för inträde vid instituten stadgades förutgånget allvarligt deltagande i de vid ett landtbruk förefallande göromålen, undervisningen i hvad vid instituten kallats landtbrukspraktik derifrån uteslötes och instituten förvandlades till uteslutande teoretiska läroanstalter;

att, då det för undervisningen vore en ytterst beaktansvärd fördel att stundligen ega tillgång till ett åskådningsmateriel af den stora vigt och betydelse, som ett landtbruk måste vara för eu blifvande landtbrukare, de med instituten förenade landtegendomarne borde utgöra en del af sjelfva institutet fortfarande som hittills samt uteslutande betraktas

27 Sjette hufvudtitelii.

såsom ett för läroverken tillgängligt undervisningsmateriel; men att likväl vissa förändrade anordningar i fråga om sambandet mellan läroverket och jordbruket borde vidtagas;

att nemligen institutets föreståndare, som för närvarande vore på en gång chef för läroverket och förvaltare af egendomen, borde befrias från sistnämnda uppdrag, hvilket i stället borde anförtros åt en särskild person, som under styrelsens öfverinseende hade att sjelfständigt förvalta egendomen;

att vidare, i olikhet mot hvad för närvarande vore fallet, då jemte de för instituten anvisade statsanslag och de utgifter, som af eleverna erlades, jemväl den behållna afkastningen af egendomarne disponerades för läroverkens räkning, läroverken borde i afseende å ekonomien fullständigt skiljas från egendomarne, i följd hvaraf alla med läroverkens upprätthållande förenade utgifter borde bestridas af statsverkets medel och inflytande elevafgifter, medan egendomarnes behållna afkastning borde redovisas till statsverket; samt

att hvarken den vid Ultuna nu förlagda agrikulturkemiska försöksanstalten eller de vid begge instituten nu befintliga landtbruksskolor, eller de så kallade lägre kurserna, vidare borde der bibehållas.

Öfver komiterades förslag afgåfvos underdåniga utlåtanden af styrelsen för Ultuna landtbruksinstitut den 15 september 1885, af styrelsen för institutet vid Alnarp den 17 oktober samma år och af landtbruksakademiens förvaltningskomité den 20 februari 1886.

Af dessa myndigheter har förstnämnda styrelse emot ofvan omförmälda hufvudgrunder icke haft annat att erinra än dels att, ehuru styrelsen ansåge undervisning i så kallad landtmannapraktik eller jordbruksarbeten icke böra vara obligatorisk, tillfälle till deltagande i dylika arbeten borde stå öppet för de elever, som sådant önskade, dels ock att, fastän nu gällande stadgande att vid landtbruksinstituten landtbruksskolor alltid skulle finnas upphäfdes, dylik skola likväl skulle kunna dit förläggas, och att i sådant fall institutets styrelse jemväl skulle vara styrelse för landtbruksskolan.

Deremot har styrelsen för institutet vid Alnarp icke blott motsatt sig den nu vid Alnarp befintliga landtbruksskolans borttagande, utan äfven afstyrkt såväl den föreslagna tudelningen af föreståndareskapet för institutet som ock jordbrukets skiljande från läroverket. I följd häraf har styrelsen ock, med erkännande af värdet af åtskilligt af hvad komiterade i fråga om undervisningen föreslagit, afstyrkt det organisationsförslag, som komiterade uppgjort.

För sin del har förvaltningskomitén, jemte det komitén instämt

28 Sjette hufViultiteln.

med Ultunastyrelsen i fråga om undervisningen i jordbruksarbeten samt om landtbruksskolorna vid instituten, i öfrigt icke haft något annat att emot de af komiterade föreslagna, ofvan omförmälda hufvudgrunderna anmärka än att komitén, lika med styrelsen för institutet vid Alnarp, af styrk t fördelningen af föreståndareskapet i två chefsbefattningar. Det förslag till stadgar för landtbruksinstituten, som komitén tillika med förslag till stat för dessa läroverk till Eders Kong!. Maj:t öfverlemnat, är således i öfrigt, hvad ofvan antydda hufvudgrunder angår, öfverensstämmande med det af komiterade uppgjorda.

Härefter har styrelsen för institutet vid Alnarp uti särskild underdånig skrifvelse, med förmälan att mellan de båda landtbruksinstitutens ställning, behof och uppgifter förefunnes en betydlig olikhet, som borde tagas i betraktande vid deras omorganisation, afgifvit ett förslag till omorganisation af Alnarps landtbruksinstitut. Detta förslag, vid hvars upprättande styrelsen säger sig hafva till utgångspunkt begagnat förvaltningskomiténs nyssberörda utlåtande likväl med tagen hänsyn till särskilda för Alnarps verksamhet bestämmande förhållanden, skiljer sig dock väsentligen från hvad förvaltningskomitén föreslagit, så till vida som styrelsen nu, liksom då styrelsen afgaf sitt förra utlåtande i ämnet, ansett att den egendom, vid hvilken institutet är förlagdt, bör, såsom hittills, arrenderas af institutet, för hvars behof följaktligen egendomens behållna afkastning bör användas samt att landtbruksskolan bör vid institutet bibehållas.

Slutligen har uti underdånig skrifvelse den 26 september 1888 styrelsen för institutet vid Ultima, med åberopande bland annat af institutets trängande behof af ökade inkomster, såvida institutets verksamhet skulle kunna fortfarande uppehållas, hemstält att landtbruksakademiens förvaltningskomités ofvan omförmälda förslag, genom hvars antagande de svårigheter, hvaraf institutet lede, skulle väsentligen afhjelpas, måtte, såvidt det afsåge institutet vid Ultima, i dess helhet af Eders Kongl. Maj: t godkännas, äfven om förslaget på grund af förhållanden vid institutet vid Alnarp icke komme att genomföras vid det sistnämnda.

Af det redan anförda täcktes Eders Kongl. Maj:t finna att ganska väsentliga meningsskiljaktigheter i fråga om den lämpligaste organisationen af landtbruksinstituten råda emellan de myndigheter, som i ärendet yttrat sig. Detta synes mig gifva vid handen — hvad jag ock funnit bekräftadt af hvad institutens styrelser i öfrigt anfört — att en fullständig likformighet emellan de båda instituten näppeligen kan åvägabringas, utan att afsevärda olägenheter uppstå för det ena eller

29 Sjette hnfvudtiteln.

andra institutet. Vid sådant förhållande och då det, på sätt Ultunastyrelsen med styrka framhållit, är synnerligen önskvärd! att frågan om organisationen af detta institut erhåller en snar lösning, synes mig den omständigheten, att frågan om organisationen af institutet vid Alnarp ännu icke nått derhän att den kan till afgörande företagas, icke böra utgöra hinder att nu till pröfning upptaga frågan ,pm institutets vid Ultima organisation. Att sistnämnda fråga särskild! för sig behandlas, hindrar naturligtvis icke att, när frågan om Alnarp företages, öfverensstämmelse i organisationen af de båda instituten åstadkommes i alla de delar, der sådant med fördel och utan olägenheter kan ske.

Jag anhåller sålunda att nu få underställa Eders Kongl. Maj:ts pröfning de frågor, som röra Ultuna landtbruksinstitut och böra föranleda framställning till Riksdagen.

Såsom redan blifvit antydt, är för närvarande den undervisning, som meddelas eleverna vid institutet, dels teoretisk dels praktisk. Förutom den högre elevskolan finnes, såsom jag ock redan anmärkt, äfven en lägre lärlingsskola, afsedd att bibringa dem, som deri vinna inträde, en för blifvande arbetsförmän och brukare af mindre hemman afpassad teoretisk och företrädesvis praktisk yrkesbildning. Såsom bidrag till upprätthållande af begge dessa lärokursers verksamhet utgår af det å riksstatens sjette hufvudtitel uppförda anslaget till »undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar» ett årligt anslag af 20,000 kronor. Derjemte påräknas till utgifternas bestridande jemväl elevafgifter, hvilka, enligt hvad af ofvanbemälde komiterades betänkande inhemtas, i medeltal för de sex räkenskapsåren 1877 — 1882 uppgingo till något öfver 28,000 kronor årligen, afgifterna för kosthåll m. m. deri inberäknade. Vidare beräknas lärlingarnas arbete bland inkomsterna med belopp, som för nämnda sex år i årligt medeltal utgjorde omkring

5,000 kronor. Slutligen får till utgifternas bestridande användas behållna afkastningen af den egendom, Ultuna kungsladugård med underlydande, inom Upsala län, vid hvilken institutet är förlagdt.

Vid sidan af de ofvan nämnda två undervisningskurserna finnes ock vid institutet anordnad en mejeriskola, afsedd för utbildning af manliga mejerister. Till denna skolas upprätthållande anvisas 5,000 kronor af det anslag å 10,000 kronor, som Riksdagen årligen plägar å extra stat bevilja för anordnande af högre undervisning i mejerihushållning vid landtbruksinstituten.

30 Sjette hufvudtiteln.

Slutligen linnes, såsom redan blifvit antydt, vid Ultuna förlagd en agrikulturkemisk försöksanstalt, till hvars uppehållande ett belopp af

4,500 kronor utgår af det å sjette hufvudtiteln uppförda anslag till »befrämjande i allmänhet af jordbruk och lan d t in an n a n är i ngar».

Sammanlagda beloppet af de statsanslag, som för närvarande utgå till institutet (den agrikulturkemiska försöksanstalten inberäknad), utgör således 29,500 kronor.

Såsom jag redan nämnt, hafva komiterade föreslagit den icke oväsentliga förändring i landtbruksinstitutens uppgift att den undervisning i landtmannaavbeten, som nu derstädes meddelas, skulle komma att upphöra och instituten sålunda uteslutande afse elevernas teoretiska utbildning. På de skäl, komiterade i sitt betänkande (sidd. 244—246) anfört, och då hvarken landtbruksakademiens förvaltningskomité eller styrelserna för de båda instituten afstyrkt upphörandet af den obligatoriska undervisningen i dylika arbeten, anser jag någon betänklighet icke böra möta emot landtmannaarbetenas uteslutande från de obligatoriska undervisningsämnena. De böra dock, såsom två af nämnda myndigheter yrkat, upptagas såsom ett fakultativt ämne, så att tillfälle till deltagande deri beredes de elever, som sådant önska.

Komiterades förslag att de för närvarande vid instituten befintliga lägre landtbruksskolorna eller #lärlingskurserna skulle från instituten skiljas kan jag för min del ej biträda. Hvad Ultuna angår håller jag före att, på sätt en reservant bland komiterade äfvensom Ultunastyrelsen föreslagit, visserligen nu gällande stadgande att vid institutet landtbruksskola alltid skall finnas må upphäfvas, men att landtbruksskola väl må kunna förläggas på samma plats som institutet, om sådant af vederbörande myndigheter pröfvas lämpligt och gagneligt.

Emot upphörande af den agrikulturkemiska försöksanstalten synes icke vara något att invända.

Deremot bör den högre mejeriskolan bibehållas såsom en särskild afdelning af institutet. Dess upphörande har icke heller blifvit ifrågasatt. I afseende å syftemålet med denna skola hafva dock olika meningar uttalats, i det att komiterade velat förvandla densamma till en företrädesvis teoretisk undervisningsanstalt, medan såväl styrelsen för institutet som landtbruksakademiens förvaltningskomité förordat att framgent liksom hittills praktisk öfning i mejeriarbeten der bör förekomma. För min del förenar jag mig i detta afseende med nämnda myndigheter.

Jag har ansett nödigt förutskicka dessa antydningar om, huru institutets uppgift bör fattas, innan jag nu ingår på frågan om den lärare-

31 Sjette hufvudtiteln.

personal, som bör vid institutet anställas, samt huru och till hvilka belopp tillgångar till uppehållande af institutets verksamhet böra anvisas.

Härvid förekommer först frågan, huruvida den nuvarande anordningen att afkastningen af den egendom, vid hvilken institutet är förlagdt, användes till uppehållande af läroverket, fortfarande bör bibehållas, eller huruvida, på sätt både komiterade, styrelsen för Ultuna landtbruksinstitut och landtbruksakademiens förvaltningskomité förordat, samtliga de för läroverket erforderliga medel böra bestridas af dertill anvisade statsanslag och inflytande elevafgifter, samt egendomens behållna afkastning i stället redovisas till statsverket. Till stöd för det senare af dessa alternativ hafva komiterade anfört att den sammanblandning af läroverkets och egendomens ekonomi, som nu egde rum, föranledde, såsom erfarenheten nogsamt bestyrkte, att läroverket i många fall blefve lidande, enär utgifterna för läroverket år efter år vore lika eller åtminstone föga vexlande, under det att inkomsterna från egendomen till en ej oväsentlig grad vore beroende på årsväxten och andra förhållanden; enligt komiterades mening vore det sjelfkärt att det ej vore med god ekonomi förenligt att låta gifna utgifter vara beroende på obestämda inkomster. Styrelsen för institutet har också i sin skrifvelse af den 26 september 1888 kraftigt framhållit angelägenheten af att den af komiterade föreslagna förändringen vidtoges. Till stöd härför har styrelsen särskildt framhållit att, medan egendomens afkastning under tiden V? 1878—3% 1883 uppgått i medeltal till öfver

16,000 kronor om året, utgjorde det årliga medeltalet för tiden V7 1883—3V12 1887 ej ens 8,000 kronor och särskildt året 1887 hade slutat med en brist på omkring 1,300 kronor. Enligt styrelsens tanke vore det derföre blott eu tidsfråga, när det skulle blifva för styrelsen omöjligt att hålla institutets verksamhet uppe.

Hvad sålunda till stöd för en förändrad anordning blifvit anfördt synes mig särdeles beaktansvärdt. Der inkomsterna, ehuru vexlande, dock öfver hufvud taget äro tillräckliga för bestridande af de utgifter, för hvilka de äro afsedda, medför den nuvarande anordningen vid landtbruksinstituten icke några afsevärda olägenheter; men med en så väsentlig och stadigvarande minskning i de påräknade inkomsterna, som vid Ultuna visat sig, måste det i längden vara omöjligt att så reglera utgifterna att de kunna med de tillgängliga medlen bestridas. Jag tvekar derföre icke att tillstyrka att den af komiterade föreslagna förändrade anordningen genomföres vid Ultuna. Derest denna förändring beslutas,

32 Sjette hufvudtiteln.

lärer Eders Kongl. Maj:t vilja efter vederbörande myndigheters hörande meddela de föreskrifter, som för redovisningen till statsverket af egendomens behållna afkastning erfordras.

I fråga om föreståndareskapet vid institutet hafva, såsom redan blifva nämndt, komiterade föreslagit att detsamma skulle delas och att, i olikhet mot hvad nu är fallet, läroverket och egendomen finge hvar sin chef; och skulle till chef för läroverket förordnas någon af de der anstälde lektorerna. Komiterade hafva i afseende härå anfört att den nuvarande organisationen stälde på institutets föreståndare fordringar, hvilka vore hardt när omöjliga att uppfylla. Befriades åter läroverkets föreståndare från egendomens förvaltning, hvilken vore fullt tillräcklig att i och för sig taga en persons tid och krafter i anspråk, borde både undervisningen och egendomsförvaltningen derpå vinna. Medan nu föreståndarebefattningen ovilkorligen måste beklädas af en person, som gjort sig känd för så framstående praktisk duglighet att förvaltningen af den stora institutsegendomen kunde läggas i hans händer, behöfde man, om den antydda förändringen vidtoges, vid utseende af läroverkets föreståndare endast taga i betraktande lärareduglighet och de för en läroverkschef nödiga egenskaperna, hvaremot egendomsförvaltningen kunde anförtros åt en erfaren jordbrukare. Häremot har af tre ledamöter af Ultunastyrelsen, hvilka i denna fråga uttalat en från styrelsens utlåtande den 15 september 1885 skiljaktig mening, blifvit genmäldt, att den förmenta omöjligheten att finna personer, hvilka förenade de egenskaper, som fordrades af en chef för läroverket och förvaltare af egendomen, icke vore af erfarenheten bestyrkt; att det kunde betviflas att chefskapet vid läroverket skulle blifva bättre tillgodosedt, om läroverkschefen komme att, såsom komiterade föreslagit, utses bland de vid läroverket anstälde lektorerna, vid hvilkas tillsättande lärareduglighet måste ställas i främsta rummet; att det vore olämpligt att hufvudämnet vid ett landtbruksinstitut, landthushållningsläran, öfverlemnades åt en lektor i jordbrukslära, som icke vore i tillfälle att stödja sina föreläsningar på egna rön och åtgärder inom jordbruksyrket; att då det äfven för lärarens i jordbrukslära egen utveckling vore af största vigt att han kunde lefva med och i sjelfva jordbruksyrket, denne lärare ensamt af denna grund borde vara den, som hade att ansvara för egendomens förvaltning; samt att, då det skulle komma att bero på tillfällighet, hvilken af institutets lärare komme att på grund af sin personlighet anses böra företrädesvis anställas som chef för läroverket, det vore att befara att undervisningens tendens

33 Sjette hufvudtiteln.

komme att ledas in på riktningar, som omsider mer och mer afveke från hufvud syfte t, landthushållningsläran. Äfven Alnarpsstyrelsen har framhållit åtskilliga olägenheter, som skulle följa af den föreslagna förändringen. Uti hvad emot denna blifvit anfördt har äfven förvaltningskomitén instämt med erinran särskildt att åtskiljandet af läroverkets och landtbrukets ekonomi kunde på tillfredsställande sätt genomföras utan en splittring af den myndighet, som skulle hafva den omedelbara ledningen af institutets angelägenheter sig anförtrodd. Och då styrelsen för institutet vid Ultima nu anhållit att förvaltningskomiténs förslag måtte i dess helhet vid Ultima genomföras, har således äfven denna styrelse numera frånträdt sin förra uppfattning i denna fråga.

För min del finner jag, med erkännande att hvad komiterade anfört icke saknar all betydelse, likväl de skäl, som åberopats emot komiterades förslag, så beaktansvärda att jag icke kan tillstyrka den föreslagna förändringen, utan anser chefskapet för läroverket och egendomens förvaltning böra fortfarande vara förenade hos samma person.

För närvarande äro vid institutet anstälde följande lärare:

1 föreståndare, tillika lärare i jordbrukslära och landtbrukets ekonomi, 1 lärare i agrikulturkemi och geologi, tillika föreståndare för den kemiska försöksanstalten,

1 » i mejerilära och husdjursskötsel,

1 » i skogshushållning, landtmäteri, linearteckning och trädgårds-

skötsel,

1 » i veterinär, anatomi och fysiologi.

1 » i oorganisk kemi och laborationer, tillika assistent vid kemiska

försöksanstalten,

1 » i mejerikemi och laborationer,

1 » i kameralistik,

1 » i botanik och zoologi,

1 » i fysik,

1 » i byggnadskonst.

Till lärarne böra ock räknas inspektören, hvilken undervisar i det mekaniska åkerbruket, och kamreraren, som meddelar undervisning i bokhålleri.

Förvaltningskomiténs förslag upptager följande lärare:

1 direktör (föreståndare för institutet), tillika hufvudlärare i jordbrukslära,

5 lektorer, nemligen:

Bill. till Rihd. Prot. 1889. 1 Sami. 1 Afd. 1 Haft.