Prop. 1891:14

med förslag till ändrad lydelse af 5 § i den emellan Sverige och Norge upprättade riksakt

Typ: Proposition
Källa: weburn.kb.se

6 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 14.

M:o 14.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, med förslag till ändrad lydelse af 5 § i den emellan Sverige och Norge upprättade riksakt; gifven Stockholms slott den 31 januari 1891.

Under åberopande af bifogade protokoll öfver justitiedepartementsärenden, förda i sammansatt svenskt-norskt statsråd den 17, 23 och 28 innevarande januari och i svenskt statsråd denna dag, vill Kong]. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att för sin del besluta ändring af och tillägg till 5 § i den emellan Sverige och Norge upprättade riksakt i enlighet med närlagda förslag till ny lydelse af nämnda §; dock med förbehåll att beslutet icke blifver gällande med mindre dels Riksdagen antager det förslag till ändrad lydelse af 11 § regeringsformen, hvilket i särskild proposition af denna dag framställes, dels ock sådan ändrad lydelse af 5 § riksakten, som nu föreslagits Riksdagen till antagande, för Norges del beslutes af det Storting, som tidigast kan i ämnet fatta beslut.

Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAR.

Aug. Östergren.

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 14.

7 Förslag

till bestämmelse om ändring af och tillägg till 5 §

i riksakten.

Riksaktens 5 § skall erhålla följande lydelse:

Såväl den norske statsministern som de tvenne statsråd, livilka åtfölja Konungen, skola hafva säte och öfverläggningsstämma i det svenska statsrådet, enär ämnen der föreliafvas, livilka angå begge rikena. I dylika mål skall den i Norge varande regeringens betänkande inhemtas, så vida de ej fordra ett så hastigt afgörande, att tiden sådant icke medgifver.

Då inför Konungen i det norska statsrådet, enär och ehvar det är samladt, ämnen föreliafvas, som angå båda rikena, skola trenne ledamöter af det svenska statsrådet der äfven hafva säte och stämma; och bör, så vida ej ett hastigt afgörande är af nöden, utlåtande i dessa ämnen inhemtas från den tillförordnade regeringen i Sverige.

Ministeriella (diplomatiska) mål, ehvad de omedelbart angå båda rikena eller omedelbart blott det ena men tillika medelbart äfven det andra, så ock frågor om tillsättande af sändebud hos främmande magter och tjenstemän vid beskickningarne afgöras af Konungen i närvaro af tre ledamöter af hvartdera rikets statsråd. Dock kan sådant ärende, der Konungen finner det lämpligt, föredragas i statsråd, så sammansatt, som i första eller andra stycket af denna § är nämndt. Föredragningen af de ministeriella (diplomatiska) målen och ofvan nämnde utnämningar tillhör ministern för utrikes ärendena; skolande samtlige närvarande statsrådsledamöter innan Konungen fattar beslut till protokollet yttra sina meningar under den ansvarighet, hvartdera rikets grundlag bestämmer.

8 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 14.

Alla meddelanden i ministeriella (diplomatiska) mål till främmande magt eller Konungens sändebud i utlandet skola utan afseende å ärendets beskaffenhet ske genom ministern för utrikes ärendena.

Svenska Riksdagens konstitutionsutskott samt en af hvarje norskt Storting vid början af dess förhandlingar utvald komité af högst tjugo ledamöter ege att, hvar för sig, äska de öfver ministeriella (diplomatiska) ärenden förda protokoll, dock endast i det, som rörer allmänt kända och af utskottet eller komitén uppgifna händelser; och skola protokollen eller afskrifter deraf till utskottet eller komitén utlemnas på Konungens befallning, meddelad i den ordning, som ofvan föreskrifves i fråga om beslut i ministeriella (diplomatiska) ärenden. Ej må utlemnadt protokoll eller något af dess innehåll offentliggöras, der ej sådan åtgärd påkallas af bestämmelserna i regeringsformens 106 eller 107 § eller i norska grundlagens 30 §. I annat fall eller i annan ordning än nu är sagd!, må Riksdagen eller Stortinget icke kunna fordra utlemnande af protokoll eller handlingar i ministeriella (diplomatiska) ärenden. «

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, No 14

9 Utdrag af protokollet öfver ett ju s t i ti e d ep) av te men t sär ende, hållet inför Hans Maj:t Konungen i sammansatt svenskt och norskt statsråd å Stockholms slott lördagen den 17 januari 189 f

i närvaro af:

Hans excellens lierr statsministern friherre Åkerhielm,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Lewenhaupt, Hans excellens norske herr statsministern Gram,

Svenske statsråden: herr friherre von Otter,

herr Wennerberg, friherre Palmstierna, friherre von Essen, friherre Åkerhielm,

Östergren,

Groll,

Wikblad,

Norske statsråden: Roll,

Thorne.

Hans Maj:t Konungen behagade i nåder yttra:

»Af min konungsliga pligt manad att efter förmåga söka betrygga och främja den förening, som till mina tvenne folks lycka nu redan under tre fjerdedel sekel egt bestånd, tror jag det vara angeläget undanrödja allt, som skulle kunna framkalla misstroende och misshälligheter emellan brödrafolken, försvaga föreningen samt sålunda motverka det höga mål jag i mitt valspråk uttalat.

Bih. till Bilcsd. Prof. 1891. 1 Sami. 1 Afd. 8 Haft.

10 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 14.

De förenade folkens önskningar icke mindre än rikenas välförstådda intressen anvisa dem en fredlig utveckling inom deras likasom af sjelfva naturen utstakade gränser. Men de måste icke desto mindre vara tillreds att skydda dessa intressen och önskningar, såsom det anstår fria och sjelfständiga stater, Båda måste derför samvetsgrann! deltaga i det gemensamma försvarets bördor på ett sätt och i eu utsträckning, som motsvarar hvardera rikets folkmängd och läge.

Hvad i detta hänseende återstår att göra blifver föremål för framtida pröfning i lagbestämd ordning. För ögonblicket och vid detta tillfälle framträder för min tanke önskvärdheten af förändring af nu gällande riksakt i syfte att vid behandlingen af ministeriella (diplomatiska) mål äfven åt Norge må inrymmas ett deltagande, rättvist motsvarande dess genom föreningen tillförsäkrade statsrättsliga sjelfständighet.

Detta kan naturligtvis nu endast ske under iakttagande af oundvikliga hänsyn till de alltsedan lång tid tillbaka bestående faktiska förhållandena, äfvensom ock i möjligaste måtto med anknytning till grundsatserna i redan tillförene å bane bragta förslag rörande samma sak.

Ett mål, så vigtig^ för brödrafolkens framtida styrka, frid och lycka, så magtpåliggande äfven för hvarje unionskonung, hvilken önskar med oveld skipa rätt åt båda sidor är i sanning väl värdi ett ömsesidigt och ärligt tillmötesgående. Det bör ock fordra detta.

Förtröstansfullt räknar jag derpå hos begge rikenas upplysta statsråd.

Emellertid tror jag, att ett så grannlaga ärende lättast skall kunna bringas till godt slut i fall det först blifver förberedt, mellan två af mig, på hvartdera rikets statsråds hemställan utvalda statsrådsledamöter, en svensk och en norsk, innan det företages till behandling inför mig i statsråd.

När ärendet af desse tvenne förtroendemän blifvit nöjaktigt beredt och alltså utsigterna till öfverenskommelse befästade — livilket jag varmt önskar ej måtte länge dröja — dä s3m.es mig ögonblicket inne att företaga denna frågas realitet i ett statsråd af samma art, som det här nu församlade. Sedan derefter den norska regeringens betänkande såsom vanligt blifvit in hemta dt, kommer saken åter till slutligt afgörande.))

Hans Maj:t Konungen uppmanade derefter det svenska och det norska statsrådet att hvart för sig föreslå en statsrådsledamot att förbereda ofvanberörda ärende.

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition No 14.

11 Hans excellens svenske herr statsministern hemstälde å det svenska statsrådets vägnar, att Hans Maj:t Konungen ville lemna det ifrågasatta uppdraget åt statsrådet och chefen för justitiedepartementet.

Hans excellens norske herr statsministern anförde, att statsrådsafdelningen vore med den norska regeringen enig i att tillråda den föreslagna åtgärden och att från norsk sida statsrådet Roll vore utsedd att deltaga i det förberedande arbetet.

Hans Maj:t Konungen täcktes i nåder uppdraga åt chefen för justitiedepartementet och statsrådet Roll att, med hänsyn till hvad Hans Maj:t Konungen till dagens protokoll yttrat, gemensamt utarbeta förslag till ändring i och tillägg till den nu gällande riksakten.

Ex protocollo Carl Boheman.

12 Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 14.

Utdrag af protokollet öfver ett justitiedeparlementsärende, hållet inför Hans Maj:t Konungen i sammansatt svenskt och norskt statsråd å Stockholms slott fredagen den 23 januari 1891,

i närvaro af:

Hans excellens herr statsministern friherre Åkekhielm,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Leweni-iaupt, Hans excellens norske herr statsministern Gram,

Svenske statsråden: herr friherre von Otter,

herr Wennerberg, friherre Palmstierna, friherre von Essen, friherre Åkerhielm,

Östergren,

Groll,

Wikblad.

Norske statsråden: Roll,

Thorne.

Sedan det, genom beslut i sammansatt statsråd den 17 innevarande januari, blifvit uppdraget åt chefen för justitiedepartementet och statsrådet Roll att gemensamt utarbeta förslag till riksaktsbestämmelser om behandlingen af ministeriella (diplomatiska) mål, så föredrog nu chefen för justitiedepartementet två, detta protokoll bilagda, med litt. A och B märkta underdåniga skrifter, affattade den ena på svenska och den

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 14.

andra på norska språket; ock inhemtades af dessa skrifter, att chefen för justitiedepartementet och statsrådet Roll efter hållna öfverläggningai' i ämnet gemensamt afgifvit ett i skrifvelserna intaget förslag till bestämmelser angående ändring i och tillägg till § 5 i den emellan Sverige och Norge upprättade riksakt.

På statsådets enhälliga tillstyrkande täcktes Hans Maj:t Konungen i nåder besluta, att norska regeringens yttrande öfver ofvan omförmälda förslag skall inhemtas.

Ex protocollo Carl Boheman.

14 Kongl. Maj.is Nåd. Proposition, No 14.

Bil. litt. A.

TILL KONUNGEN.

Genom nådigt beslut, fattadt i sammansatt svenskt-norskt statsråd den 17 innevarande januari, liar det blifvit uppdraget åt undertecknade ledamöter af Eders Kongl. Maj:ts svenska och norska statsråd att gemensamt utarbeta förslag till riksaktsbestämmelser om behandlingen af ministeriella (diplomatiska) mål, och få vi, efter hållna öfverläggningar i ämnet, såsom resultat af dessa öfverläggningar afgifva följande:

Förslag

till bestämmelser angående ändring af och tillägg till § 5 i den mellan Sverige och Norge upprättade riksakt.

Riksaktens § 5 skall härefter lyda som följer:

Så väl den norske statsministern som de tvenne statsråd, hvilka åtfölja Konungen, skola hafva säte och öfverläggningsstämma i det svenska statsrådet, enär ämnen der föreliafvas, hvilka angå begge rikena. I dylika mål skall den i Norge varande regeringens betänkande inhemtas, så vida de ej fordra ett så hastigt afgörande, att tiden sådant icke medgifver.

Då inför Konungen i det norska statsrådet, enär och ehvar det är samladt, ämnen förehafvas, som angå båda rikena, skola trenne ledamöter af det svenska statsrådet der äfven hafva säte och stämma; och bör, så vida ej ett hastigt afgörande är af nöden, utlåtande i dessa ämnen inhemtas från den tillförordnade regeringen i Sverige.

15 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 14.

Ministeriella (diplomatiska) mål, ehvad de omedelbart angå båda rikena eller omedelbart blott det ena men tillika medelbart äfven det andra, så ock frågor om tillsättande af sändebud bos främmande magter och tjenstemän vid beskickningarne afgöras af Konungen i närvaro af tre ledamöter af hvardera rikets statsråd. Dock kan sådant ärende, der Konungen finner det lämpligt, föredragas i statsråd, så sammansatt, som i första eller andra stycket af denna § är nämndt. Föredragningen af de ministeriella (diplomatiska) målen och ofvan nämnde utnämningar tillhör ministern för utrikes ärendena; skolande samtlige närvarande statsrådsledamöter, innan Konungen fattar beslut, till protokollet yttra sina meningar under den ansvarighet, hvartdera rikets grundlag bestämmer.

Svenska Riksdagens konstitutionsutskott samt en af hvarje norskt Storting vid början af dess förhandlingar utvald komité af högst tjugo ledamöter ega att, hvar för sig, äska de öfver ministeriella (diplomatiska) ärenden förda protokoll, dock endast i det, som rörer allmänt kända och af utskottet eller komitén uppgifna händelser; och skola protokollen eller afskrifter deraf till utskottet eller komitén utlemnas på Konungens befallning, meddelad i den ordning, som ofvan föreskrifves i fråga om beslut i ministeriella (diplomatiska) ärenden. Ej må utlemnadt protokoll eller något af dess innehåll offentliggöras, der ej sådan åtgärd påkallas af bestämmelserna i regeringsformens 106 eller 107 § eller i norska grundlagens 30 §. I annat fall eller i annan ordning än nu är sagdt, må Riksdagen eller Stortinget icke kunna fordra utlemnande af protokoll eller handlingar i ministeriella (diplomatiska) ärenden.

I det vi, såsom af förslaget synes, för öfrig! hållit oss inom omfånget för de tidigare i frågan förda förhandlingar, hafva vi ansett oss böra föreslå, att det skall vara Konungen förbehållet att låta ministeriella mål behandlas i sammansatt statsråd, hvarigenom icke allenast den hittills i detta hänseende följda praxis blefve lagfäst, utan äfven tillfälle öppnades att i större utsträckning än hittills öfverföra ministeriella mål till behandling i sådant statsråd. Derjemte hafva vi trott oss böra begagna tillfället att i andra stycket af riksaktens 5:te § införa

16 Kongl. Majds Nåd. Proposition, N:o 14..

tillägg om inhemtande af den i Sverige tillförordnade regeringens betänkande i mål, som behandlas i norskt-svenskt statsråd, hvilket tilläggfullständigt motsvarar bestämmelsen i första stycket om inhemtande af den i Norge varande regeringens betänkande i mål, som handläggas i svenskt-norskt statsråd. Det har synts oss vara så mycket mera skäl att på angifvet sätt fullständiga det ifrågavarande stycket, som, efter hvad ofvan är antydt, det sammansatta statsrådets verksamhetsfält kunde komma att utvidgas. Tillägget skulle, så vidt de faktiska förhållandenas olikhet medgifver, på det här ifrågavarande området införa full ömsesidig likställighet, ty, likasom den motsvarande bestämmelsen i §:ns första stycke, häntyder tillägget på det i regeln bestående förhållandet, att i det rike, af hvars statsråd blott tre ledamöter skola vara närvarande i det sammansatta statsrådet, finnes tillsatt eu regering, som fungerar under Konungens frånvaro.

På sätt förut är nämndt, hafva vissa ministeriella mål, enligt gammal praxis, blifvit behandlade i sammansatt statsråd. Häraf har följden varit, att protokoll och handlingar i dessa mål blifvit förelagda riksdagen och stortinget till konstitutionel granskning; och vi förutsätta, att så äfven kommer att förhållas, om det af oss afgifna förslaget antages.

Underdånigst

Aug.

Östergren.

Ferd. Boll.

Stockholm den 22 januari 1891.

<•

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, No lå.

17 Bil. litt. B.

Til Kongen!

Ved Deres Majestaäts naadigste Bestemmelse, afgiven i sammensat svensk-norsk Statsraad den 17:de Januar sidstleden, er det överdraget undertegnede Medlemmer af Deres Majestsets norske o g svenske Statsraad i Förening åt udarbeide Förslag til Rigsaktsbestemmelse angaaende Behandlingen af diplomatiske (ministerielle) Sager. Som Resultat af vore Overlsegninger tilläde vi os i Underdanighed åt fremlasgge fölgende

Förslag

til Bestemmelse angaaende Förändring af og Tillseg til § 5 i den mellem Norge og Sverige oprettede Rigsakt.

Rigsaktens § 5 skal härefter lyde som fölger:

»Saavel den norske Statsminister, som de tvende norske Statsraader, der fölge Kongen, have Ssede og delibererende Stemme i det svenske Statsraad, naar sammesteds forhandles Gjenstande, som angaa begge Riger. I saadanne Sager bör till ige den i Norge vserende Regjeriugs Betänkning indhentes, medmindre Sagerne udfordre saa hastig Afgjörelse, åt Tid dertil ei gives.

Saa ofte hos Kongen i det norske Statsraad, naar og livor det er sand et, Gjenstande forhandles, som angaa begge Riger, skulle tre Medlemmer af det svenske Statsraad ogsaa der have Saede og Stemme og bör, forsaavidt ikke en hastig Afgjörelse paakrseves, Udtalelse angaaende disse Gjenstande indhentes fra den tilforordnede Regjering i Sverige.

Diplomatiske (ministerielle) Sager, hvad enten de umiddelbart angaar begge Riger eller umiddelbart blot det ene, men tillige middelbart ogsaa det andet, saavelsom Spörgsmaal om Udneevnelse af Gesandter hos fremmede Magter og Tjenestemsend ved Gesandtskabeme af- Bih. till Rihd. Prof. 1891. 1 Sami. 1 Afl. 8 Käft. 3

18 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 14.

gjöres af Kongen i Overvaer af tre Medlemmer af livert Riges Statsraad. Dog kan saadant Anliggende, hvis Kongen finder det tjenligt, foredrages i Statsraad sammensat saaledes som i förste eller andet Afsnit af denne § er sagt. Ministeren for de udenrigske Anliggender har åt foredrage diplomatiske (ministerielle) Säger og de ovenomhandlede Udnsevnelser. Samtlige tilstedevserende Statsraadsmedlemmer skulle, inden Kongen fatter sin Beslutning, til Protokollen udtale sin Mening under den Ansvarlighed, livert Riges Grundlov bestemmer.

Alle Meddelelser i diplomatiske (ministerielle) Sager til fremmede Magter eller til Kongens Gesandter i Udlandet skulle liden Hensyn til Gjenstandens Beskaffenhet ske gjennem Ministeren för de udenrigske Anliggender.

En af Norges Storthing ved Begyndeisen af dets Forhandlinger udmevnt Komité af indtil 20 Medlemmer samt Sveriges Rigsdags Konstitution s-Utskott er hver for sig berettiget til åt fordre sig förelagt de over diplomatiske (ministerielle) Sager förte Protokoller, dog kun forsaavidt angaar almindelig kjendte og af Ivomitéen eller Utskottet angivne Tilfselde, og skulle Protokollerne eller Afskrifter deraf udleveres Komitéen eller Utskottet efter Beslutning fattet af Kongen paa samme Maade som förän bestemt med Hensyn til Beslutninger i diplomatiske (ministerielle) Sager. Hverken udleveret Protokol eller noget af dens Inhold maa offentliggjöres, medmindre saadan Forloining paakrmves af Bestemmelserne i den norske Grundlovs § 30 eller i den svenske Regjeriugsforms § 106 eller § 107. T andre Tilfadde eller paa anden Maade end nu er sagt har Storthinget eller Rigsdagen ikke Rot til åt erholde sig udleveret Protokoller eller Aktstykker angaaende diplomatiske (ministerielle) Sager.

Idet vi, som det vil sees, forövrigt har holdt os indenfor Rammen af de tidligere om Spörgsmaalet förte Forhandlinger, har vi fundet os foranledigede til åt foreslaa, åt det skal va?,re Kongen forbeholdt åt lade diplomatiske Sager behandle i sammensat Statsraad, saaledes åt ikke alene den hidtil i saa Henseende befulgte Fremgangsmaade derigjennem erholder Stadfästelse, men ogsaa Adgang aabnes til i videre IJdstråkning åt överföre diplomatiske Sager til Behandling i saadant Statsraad. Derhos har vi fundet åt burde benytte Leiligheden til ogsaa åt söge Rigsaktens § 5, 2:det Afsnit, givet et Tilla?g om Indhentelse af den i Sverige tilforordnede Regjerings Betänkning i Sager, der be-

i!)

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, No 14.

handles i norsk-sven sk Statsraad, fuldstsendigt svarende til Paabudet om Indhentelse af den norske Regjerings Betänkning i Sager, der behandles i svensk-norsk Statsraad. Det bär förekommet os, åt der var saa meget större Opfordring til nu åt give det nmvnte Afsnit denne Udfyldning, som der, efter livad ovenfor er antydet, er Tale om åt udvide det sammensatte Statsraads Virkekreds. Tillsegget vil, saavidt de faktiske Forbolds Forskjellighed medgiver, paa det lier omhandlede Omraade indföre fuld gjensidig Ligestillethed, idet Tillmgget ligesom den tilsvarende Bestemmelse i §:ens förste Afsnit sigter til det regelmsessigt bestaaende Forhold, åt i det Rige, af hvis Rand kun tre Medlemmer skulle deltage i det sammensatte Statsraad, er under Kongens Fravser indsat en Regjering.

Som förän mevnt har visse diplomatiske Sager efter gammel Praxis vseret behandlede i sammensat Statsraad. Heraf bar fulgt, åt Protokoller og Aktstykker i disse Sager er blevet forelagte Storthinget og Rigsdagen til konstitutionel Granskning, og vi forudsastter, åt saa ogsaa vil blive forholdt, om det af os afgivne Förslag antages.

Stockholm den 22 Januar 1891.

Ferd. Roll,

Underdanigst

Aug. östergren.

20 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, No 14.

Utdrag af protokollet öfver ett justitiedepartementsärende, hållet inför Hans Maj:t Konungen i sammansatt svenskt och norskt statsråd å Stockholms slott onsdagen den 28 januari 1891,

i närvaro af:

Hans excellens herr statsministern friherre Åkerhielm,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Lewenhaupt, Hans excellens norske herr statsministern Gram,

Svenske statsråden: herr friherre von Otter,

herr Wennerberg, friherre Palmstierna, friherre von Essen, friherre Åkerhielm,

rf 1

Östergren,

Groll,

WlKBLAD,

Norske statsråden: Roll,

Thorne.

Chefen för svenska justitiedepartementet statsrådet Östergren anmälde i underdånighet:

l:o) det af honom och statsrådet Roll utarbetade, i sammansatta statsrådets protokoll för den 23 innevarande januari omförmälda förslag till bestämmelser angående ändring i och tillägg till § 5 i den emellan Sverige och Norge upprättade riksakt, enligt hvilket förslag nämnda § skulle erhålla följande lydelse:

Kongl, Maj:ts Nåd. Proposition, No 14.

»Så väl den norske statsministern som de tvenne statsråd, hvilka åtfölja Konungen, skola hafva säte och öfverläggningsstämma i det svenska statsrådet, enär ämnen der förehafvas, hvilka angå begge rikena. I dylika mål skall den i Norge varande regeringens betänkande inhemtas, så vida de ej fordra ett så hastigt afgörande, att tiden sådant icke medgifver.

Svenska riksdagens konstitutionsutskott samt en af hvarje norskt storting vid början af dess förhandlingar utvald komité af högst tjugo ledamöter eg a att, hvar för sig, äska de öfver ministeriella (diplomatiska) ärenden förda protokoll, dock endast i det, som rörer allmänt kända och af utskottet eller komitén uppgifna händelser; och skola protokollen eller afskrifter deraf till utskottet eller komitén utlemnas på Konungens befallning, meddelad i den ordning, som föreskrifves i fråga om beslut i ministeriella (diplomatiska) ärenden. Ej må utlemnadt protokoll eller något af dess innehåll offentliggöras, der ej sådan åtgärd påkallas af bestämmelserna i regeringsformens 106 eller 107 § eller i norska grundlagens 30 §. I annat fall eller i annan ordning än nu är sagdt må riksdagen eller stortinget icke kunna fordra utlemnande af protokoll eller handlingar i ministeriella (diplomatiska) ärenden.»

22 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 14.

2:o) Norska regeringens öfver ofvan intagna förslag afgifna underdåniga betänkande af den 26 januari, hvilket betänkande finnes detta protokoll bilagdt.

Sedan departementschefen redogjort för innehållet af nämnda betänkande, afgaf det svenska statsrådet följande gemensamma yttrande:

»Ehuru hvarken riksakten eller någon annan unionen lag åt Norge inrymmer delaktighet i de ministeriella målens behandling, har dock härvarande norske statsministern, enligt ett i ministerielt statsråd fattadt samt den 13 april 1835 af Kongl. 'Maj: t i norskt statsråd tillkännagifvet och i Norge offentliggjordt beslut, derefter öfvervarit behandlingen af dylika mål. Sedan Norge sålunda blifvit representeradt i det ministeriella statsrådet, var det att emotse, att den år 1885 vidtagna ändringen af 11 § i Sveriges regeringsform skulle frammana och i viss mån gifva stöd åt de anspråk, hvilka från norsk sida tid efter annan framstälts om inrymmande åt det norska statsrådet af ett ökadt inflytande vid ministeriella målens afgörande. Den nämnda grundlagsändringen, hvarigenom antalet af de i behandlingen af dylika mål deltagande svenska statsråden ökats från två till tre, synes väl icke utgöra anledning att i den ministeriella konseljen bereda plats åt mer än en ledamot af det norska statsrådet jemte den norska statsministern. Men då vid de förhandlingar i förevarande ämne, hvilka egde rum åren 1885 och 1886, Eders Kongl. Maj:t på tillstyrkande af statsrådet gifvit befallning om utarbetandet af förslag till lag, enligt hvilken den ministeriella konseljen skulle bestå af tre ledamöter af det svenska och tre ledamöter af det norska statsrådet, samt en sådan anordning synes vara egnad att så vidt sådant är möjligt utan väsentligen genomgripande ändringar i de för föreningen gällande bestämmelser utjemna den olika uppfattning, som råder i fråga om det inflytande hvardera riket bör hafva på de ministeriella ärendenas behandling, finner det svenska statsrådet den ståndpunkt i samma fråga, hvilken sålunda vid ett föregående tillfälle från svensk sida intagits, böra vidhållas. Vid detta förhållande och enär det af chefen för justitiedepartementet och en ledamot af härvarande norska statsrådsafdelning nu utarbetade förslag till ändring af riksaktens 5 §, ordnar den ministeriella konseljens sammansättning så, som nyss är nämndt, samt med förslaget tillika åsyftas dels att reglera och lagfästa en länge följd praxis, enligt hvilken ministeriella mål kunna föredragas och afgöras jemväl i sammansatt statsråd, dels ock att i andra stycket af ifrågavarande § införa en bestämmelse om inhemtandet af den i Sverige tillförordnade regeringens

23 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, No 14.

utlåtande i mål, som handläggas i norskt-svenskt statsråd, alltså biträder det svenska statsrådet samma förslag.

Härvid vill svenska statsrådet emellertid, med afseende å de skiljaktigheter, som förefinnas mellan det 1885 från svensk sida framlagda förslaget och det nu förordade, särskildt betona, att det sistnämnda förslaget utöfver hvad ofvan angifvits, icke gör någon som helst rubbning i det nu bestående sättet för de ministeriella ärendenas handläggning och att således dylika ärendens föredragning fortfarande tillkommer den ledamot af svenska statsrådet, som är chef för utrikesdepartementet.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt hemställer det svenska statsrådet, att Eders Kongl. Maj:t, med gillande af det ifrågavarande förslaget till bestämmelser angående ändring af och tillägg till § 5 i den mellan Sverige och Norge upprättade riksakt, täcktes besluta dels att föreslå Sveriges Riksdag och Norges Storting att antaga samma förslag, dels ock att i hvartdera rikets särskilda statsråd utfärda propositioner i ämnet.»

Hans excellens norska statsministern och de norska statsråden åberopade den norska regeringens betänkande samt instämde uti hvad det svenska statsrådet hemstält.

Härefter anmälde departementschefen i underdånighet, att han, för den händelse Hans Maj:t Konungen bifölle hvad det svenska och norska statsrådet hemstält,' vore beredd att i svenskt statsråd, föreslå nådig proposition till Riksdagen om antagande af ett tillägg till 11 § regeringsformen för att bringa stadgandena i denna § till öfverensstämmelse med den i riksakten föreslagna bestämmelsen derom, att ministeriella mål må kunna handläggas jemväl i sammansatt statsråd.

Till hvad statsrådet tillstyrkt behagade Hans Maj:t Konungen lemna nådigt bifall.

Ex protocollo C. P. Hagbergli.

24 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 14.

Gjenpart

af den Kongelige Norske Regjerings underdanigste Indstilling af 26:de Januar 1891, bifaldt ved Kongelig Resolution af 28:de s. M.

Chefen for Justits- og Politi-Departementet, Statsraad Arneberg, har underdanigst föredraget Fölgende:

Ifölge derom modtagen Meddelelse har det i sammensat Statsraad den 17:de Januar sidstleden behaget Deres Majestset åt overdrage Medlem af den Norske Statsraadsafdeling i Stockholm, Statsraad Roll, og Chefen for det Svenske Justitie-Departement i Förening åt udarbeide Förslag til Förändring af og Tillseg til den nu gjseldende Rigsakt med Hensyn til Behandlingen af diplomatiske (ministenelle) Säger.

De mc väte Msend liave derpaa afgivet sit Förslag i underdånig Skrivelse af 22:de Januar saalydende:

»Ved Deres Majestsets naadigste Bestemmelse, afgiven i sammensat svensk-norsk Statsraad den 17:de Januar sidstleden, er det överdraget undertegnede Medlemmer af Deres Majestsets norske og svenske Statsraad i Förening åt udarbeide Förslag til Rigsaktsbestemmelse angaaende Behandlingen af diplomatiske (ministerielle) Sager. Som Resultat af vore Overlsegninger tilläde vi os i Underdanighed åt fremlsegge fölgende

Förslag

til Bestemmelser angaande Förändring af og Tillseg til § 5 i den niellera Norge og Sverige oprettede Rigsakt.

Rigsaktens § 5 skal härefter lyde som fölger:

»Saavel den norske Statsminister, som de tvende norske Statsraader, der fölge Kongen, halm Ssede og delibererende Stemme i det

25 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, No 14.

svenske Statsraad, naar sammesteds forhandles Gjenstande, som angaa begge Riger. I saadanne Säger bör tillige' den i Norge vaerende Regjerings Betänkning indhentes, medmindre Sagerno udfordre saa hastig Afgjörelse, åt Tid dertil ei gives.

Saa ofte hos Kongen i det norske Statsraad, naar og hvor det er sanitet, Gjenstande forhandles, som angaa begge Riger, skulle tre Medlemmer af det svenske Statsraad ogsaa der have Ssede og Stemme, og bör, forsaavidt ikke en hastig Afgjörelse paakrseves, Udtalelse angaaende disse Gjenstande indhentes fra den tilforordnede Regjering i Sverige.

Diplomatiske (ministerielle) Sager, hvad enten de mniddelbart angaa begge Riger eller mniddelbart blot det ene, men tillige middelbart ogsaa det andet, saavelsom Spörgsmaal om Udneevnelse af Gesandter hos fremmede Magter og Tjenestemmnd ved Gesandtskaberne afgjöres af Kongen i Overvser af tre Medlemmer af hvert Riges Statsraad. Dog kan saadant Anliggende, hvis Kongen finder det Renligt, foredrages i Statsraad sammensat saaledes som i förste eller andet Afsnit åt denne § er sagt. Ministeren for de udenrigske Anliggender har åt foredrage diplomatiske (ministerielle) Sager og de ovenomhandlede Udnaivnelser. Samtlige tilstedevmrende Statsraadsmedlemmer skulle, inden Kongen fatter sin Beshitning, til Protokollen udtale sin Mening under den Ansvarlighed, hvert Riges Grundlov bestemmer.

Alle Meddelelser i diplomatiske (ministerielle) Sager til fremmede Magter eller til Kongens Gesandter i Udlandet skulle liden Hensyn til Gjenstandens Beskaffenhed ske gjennem Ministeren for de udenrigske Anliggender.

Eu af Norges Storthing ved Begyndeisen af dets Forhan (Ringeludnmvnt Komité af indtil 20 Medlemmer samt Sveriges Rigsdags Konstitutions-Utskott er hver for sig berettiget til åt fordre sig förelagt de over diplomatiske (ministerielle) Sager förte Protokoller, dog kun forsaavidt angaar almindelig kjendte og af Komitéen eller Utskottet angivne Tilfmlde og skulle Prötokollerne eller Afskrifter deraf udleveres Komitéen eller Utskottet efter Beslutning fattet af Kongen paa samme Maade som förän bestemt med Hensyn til Beslutninger i diplomatiske (ministerielle) Sager. Hverken udleveret Protokol eller noget af dens Indhold maa offentliggjöres, medmindre saadan Forföining paakrseves af Bestemmelserne i den norske Grundlovs § 30 eller i den svenske Regjeringsforms § 106 eller § 107. I andre Tilfmlde eller paa anden Maade, end nu er sagt, •har Storthinget eller Rigsdagen ikke Ret til åt

Bill. till Rihd. Prof. 1891. 1 Sami. 1 Afl, 8 Jläft. 4

26 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition,' N:o li.

erliolde sig udleveret Protokoller eller Aktstykker angaaende diplomatiske (ministerielle) Säger.»

Idet vi, som det vil sees, forövrigt har holdt os indenfor Rammel! af de tidligere om Spörgsmaalet förte Förhandlinger, har vi fundet os foranledigede til åt foreslaa, åt det skal vane Kongen forbeholdt åt lade diplomatiske Sager behandle i sammensat Statsraad, saaledes åt ikke alene den hidtil i saa Hänseende befulgte Fremgangsmaade derigjermem erholder Stadfästelse, men ogsaa Adgang aabnes til i videre Udstraekning åt överföre diplomatiske Sager til Behandling i saadant Statsraad. Derhos har vi fundet åt burde benytte Leiligheden til ogsaa åt söge. Rigsaktens § 5, 2:det Afsnit, givet et Tillasg om fn d hen tel se af den i. Sverige tilforordnede Regjerings Betänkning i Sager, der behandles i norsk-svensk Statsraad, fuldstamdigt svarende til Paabudet om Indhentelse af den Norske Regjerings Betänkning i Sager, der behandles i svensk-norsk Statsraad. Det har förekommet os, åt der var saa moget större Opfordring til nu åt give det nanm te Afsnit denne Udfyldning, som der, efter hvad ovenfor er antydet, er Påle om åt udvide det sammensatte Statsraads Virkekreds. Till aegget vil, saavidt de faktiske l orholds Forskjellighed medgiver, paa det her omhandlede Omraade indföre fuld gjensidig Ligestillethed, idet Ti l hugget ligesom den tilsvarende Bestemmelse i §:ens förste Afsnit sigter til det regelnnessigt bestaaende Forhold, åt i det Rige, af hvis Rand kun tre Medlemmer skulle deltage i det sammensatte Statsraad, er under Kongens Travan indsat en Regjering.

Som förän naevnt har visse diplomatiske Sager efter gammel Praxis vrnret behandlede i sammensat Statsraad. Heraf har fulgt, åt Protokoller og Aktstykker i disse Sager er blevet forelagte Storthinget og Rigsdagen til konstitutionel Granskning, og vi forudssetter, åt saa ogsaa vil blive forholdt, om det af os afgivne Förslag antages.»

Efteråt denne Skrivelse var föredraget for Deres Majestät i sammensat Statsraad den 23 Januar behagede det Deres Majestät, overensstennnende med hvad Statsraadet enstemmigt tilraadede, åt bestemme, åt den Norske Regjerings Betänkning skulde indhentes angaaende det i Skrivelsen indeholdte Förslag. #

Kong!,. Maj:ts Nåd. Proposition, No 14.

27 I Heiihold hertil skal Justits-Departementet, hvem Behandlingen af denne Sag tilfalder, tilläde sig i Underdanighed åt anföre Fölgende:

Forslaget skiller sig fra det af Departementet under 15 Marts 1886 fremlagte Udkast hovedsagelig deri, åt det aabner Adgang til åt indbringe diplomatiske Sager til Behandling i sammensat Statsraad. Som det af Departementets i Aftryk vedliggende Föredrag (Stil. Prp. N:o 62 for 1886 Pag. 27) vil sees, var det Forudseetningen ved Departementets Udkast, åt der ikke skulde ske nogen Förändring i de gjmldende Regler om, hvilke Sager der er Gjenstand for ministeriel Behandling, og åt Sager angaaende udenrigske Forhold saaledes fremdeles i samme Udstrsekning som hidtil vilde blive åt behandle i almindeligt sammensat Statsraad. Denne Forudsaetning ligger, som det sees, ogsaa til Grund for det nu udarbeidede Förslag; men ved Siden deraf vil der ifölge Forslaget blive Adgang til efter Omstmndighederne åt överföre tillige andre Sager til sammensat Statsraad. Da Behandlingen i sammensat Statsraad i Almindelighed maa antages åt afgive större Betryggelse end Behandlingen i ministeriel!, maa den heromhandlede Förändring utvivlsomt ansees for åt vsere en Forbedring, og man gaar ud fra, åt Fölgen af en Bestemmelse som den foreslaaede vil värre, åt alle diplomatiske Sager af nogen Betydenhed efterhaanden vil, forsaavidt ikke i de foreliggende Tilfaelde saeregne Forhold er tilstede, blive inddragne under sammensat Statsraad. Fn Betingelse for, åt diplomatiske Sager i videre Uds träckning skal kunne behandles i sammensat Statsraad, antages det imidlertid åt vane, åt der haves Sikkerhed for, åt Forhandlingerne i Statsraadet og de sammesteds fremlagte Dokumenter kan, om det ansees nödvendigt, holdes hemmelige; i modsat Fald vil selvfölgelig de Sager, hvis Offentliggjörelse er utilraadelig, maatte afgjöres i ministeriel! Statsraad. Overensstemmende med denne Betragtning sees ogsaa Forslaget i det Vaesentlige uforandret åt ha ve gjengivet de i det tidligere Udkast indeholdte Bestemmelser, ifölge hvilke diplomatiske Sager er undtagne fra åt forelsegges den samlede Nationalrepresentation, hvorunder det er forudsat, åt — förliden Sager af den Slags, som hidtil har vteret behandlede i sammensat Statsraad — ogsaa andre i saadant Statsraad behandlede Sager i Regelen vil blive Gjenstand for sedvanlig Forekeggelse.

Efter den norske Grundlov har Storthinget hidtil i det Store taget ikke havt nogen statsretlig begrundet Adgang til åt blive bekjendt med og öve konstitutionel Kontrol over diplomatiske Sagers Behandling, idet der — bortseet fra § 26 — i Grundloven ingen anden Regel haves

28 Kongl. Ma,j:ts Nåd. Proposition, N:o 14.

om diplomatiske Sagers Behandling end, åt Sagerne ikke skal föredragés i Statsraadet (§ 28), hvoraf, naar den sidst citerede § sammenholdes med § 75 /, fölger, åt Storthinget i Medhold af Grundloven ingen Adgang har til åt öve kontrollerende Indflydelse paa andre diplomatiske Anliggender end de i § 75 g naevnte Förbund og Traktater. Den videre Adgang, Storthinget i saa Henseende faktisk har havt, stofter sig paa administrative Anordninger, der ved åt överföre visse diplomatiske Sager til sammensat Statsraad indirekte har medfört, åt disse Anliggender er blevet undergivne almindelig Kontrol fra Storthingets Side. Heri vil ske Förändring ved de nu foreslaaede ovenfor naevnte Bestemmelser, der gjennem sine Forskrifter i Tilslutning til den bestaaende Praxis vil give Storthinget en statsretlig begrundet Adgang til konstitutionel Granskningsret med Hensyn til diplomatiske Sager, svarende til den, som den svenske Bigsdag har. Ligestillethed mellem Rigerne vil saaledes i dette Punkt opnaaes gjennemfört.

Forslaget afviger ligeledes fra Departementets tidligere Udkast deri, åt Ord ene »hos Kongen» i sidste Afsnit samt Slutningstiradens 3:die Afsnit (»i Overensstemmelse med, hvad hvert Riges Grundlov beröm föreskriver») er udeladte. Slöifningen af de förstnaevnte Ord begrundes i den i Forslaget givne udvidede Adgang til åt behandle diplomatiske Sager i sammensat Statsraad, der medförer, åt den norske — ligesom eventuelt den svenske — Regjerings Betänkning kan komme til åt indhentes i Sager, hvis Hemmeligholdelse er nödvendig. Paa Foreheggelsen af Betaenkninger i Sager af den Slags, som tidligere er foreskrevet henlagt til sammensat Statsraad, vil Udslettelsen efter det ovenfor anförte ikke liave nogen begramdsende Indflydelse. Udeladelsen af den omhandlede Slutningstirade maa fra norsk Synspunkt snarest regnes for en Fordel. Ordene kan, som det tildels alt bär vist sig, värre Gjenstand for forskjellig Tydning. Hvad de antageligvis nsermest har tilsigtet åt skulle sikre, tiltrmnger formentlig ikke att omgjaerdes med nogen smregen Udtalelse i Rigsakten, idet det siger sig selv, åt det maa tilkomme hvert Riges Grundlov, forsaavidt Rigsakten intet Modsat indeholder, til enhver Tid åt bestemme, hvilke af Statsraadets Medlemmer der skal tiltraede Behandlingen af diplomatiske Sager.

De öfrige /Endringer, der er foretagne, er af underordnet Betydning og har vassentlig kun eu redaktionel Karakter, naar undtages det Tillasg, der er givet §:ens andet Afsnit om, åt den tilforordnede svenske Regjerings Betänkning betingelsesvis skal indhentes, för en Sag behandles i sammensat norsk-svensk Statsraad. Dette Tillägg tiltraenger

Kongl. Majds Nåd. Proposition, No 14. 29

imidlertid, efter det i Praemisserne til Forslaget anförte ingen nsermere Belysning.

Med Hensyn til Spörgsmaalet om Udenrigsministerens Nationalitet ligger det i Forslaget, ligesom i Departementets tidligere Udkast, åt det i saa Henseende bestaaende Forliold lades uforandret.

Skjönt det Förslag, der saaledes nu er udarbeidet, ikke fuldt ud fyldestgjör, hvad der fra norsk Side maa fastholdes som det endelige Mani, antages Forslaget dog — ved åt tilveiebringe Ligestillethed med Hensyn till Antallet af Medlemmer for hvert Rige i det ministerielle Statsraad, ved åt give udtrykkelig grundlovsmeessig Hjemmel for diplomatiske Sagers Behandling i almindeligt sammensat Statsraad, samt ved åt skaffe Storthinget densamme Adgang til konstitutionel Kontrol med Hensyn til diplomatiske Sagers Behandling, som der tilkommer Sveriges Rigsdag — åt frembyde saa veesentlige Fordele for Norge, åt Departementet ikke kan vaere i Tvivl om åt maatte anbefale det. Åt der er aabnet Adgang til åt indhente svensk tilforordnet Regjerings Betänkning i Tilfeelde lignende dem, hvori der efter Grundlov og Rigsakt er Adgang til åt indhente den Norske Regjerings Betänkning, findes tilsagt af Hensyn til Gj ensidighedens Krav og turde derhos i enkelte Tilhelde ställe sig som en faktisk Betingelse for åt Behandling i sammensat norsk-svensk Statsraad vil blive benyttet istedetfor ministeriel t Statsraad.

Departementet tillader sig saaledes i Underdanighed åt tilraade, åt der overensstemmende med det foreliggende Förslag befales udarbeidet Udkast til naadigste Propositioner til Norges Storthing og Sveriges Rigsdag angaaende Förändring i Rigsaktens § 5, idet tilföies, åt Departementet i Tilfselde vil vrnre betänkt paa samtidig med Fremssettelsen af saadan Proposition betraeffende Rigsakten åt foranledige fremsat for Storthinget naadigst Proposition til en i Samklang med den eventuelle nye Rigsaktsbestemmelse staaende Förändring i Grundlovens §§ 28 og 75.

I Henhold til Foranförte, der af Statsraadets övrige Medlemmer tiltrsedes, indstilles underdanigst:

»Åt det naadigst maa behage Deres Majestät åt befale Gj enpart af nmrvaerende underdanigste Indstilling tilstillet det Kongelige svenske Justitie Departementet.»

In fidem.

H. Schlytter.

30 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, No 14.

Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans May.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott lördagen den 31 januari 1891r

i närvaro af:

Hans excellens herr statsministern friherre Åkeriiielm,

Hans excellens lierr ministern för utrikes ärendena grefve Lewenhaupt, Statsråden: lierr friherre von Otter, herr Wennerberg, friherre Palmstierna, friherre von Essen, friherre Åkeriiielm,

Östergren,

Groll,

Wikblad.

2:o.

Sedan Hans Maj:t Konungen i sammansatt svenskt-norskt statsråd den 28 innevarande januari besluta dels att föreslå Sveriges Riksdag och Norges Storting att antaga ett i det sammansatta statsrådet framlagdt förslag till bestämmelser angående ändring af och tillägg till § 5 i den emellan Sverige och Norge upprättade riksakt, dels ock att i hvartdera rikets särskilda statsråd utfärda propositioner i ämnet, så uppläste departementschefen statsrådet Östergren nu förslag till sådan proposition, hvarefter departementschefen anförde, att då en sådan ändring af riksakten, hvarigenom denne skulle komma att innehålla en bestämmelse, som afveke från motsvarande stadgande i regeringsformen, ej lämpligen

31 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, No 14.

borde vidtagas utan att öfverensstämmelse emellan de begge lagarne samtidigt åstadkommes, samt riksakten ej kunde ändras utan sammanstämmande beslut derom i begge rikena, hade det föreslagna stadgandets giltighet i propositionen gjorts beroende på förbehåll, som af nyss anförda skäl påkallades.

På statsrådets tillstyrkan täcktes Hans Maj:t Konungen i nåder gilla det upplästa förslaget sådant det finnes detta protokoll under litt, B bilagdt; och skulle i enlighet dermed nådig proposition till Riksdagen aflåtas.

Ex protocollo C. P. Hagbergh.