med förslag till lag angående ändrad lydelse af 17 kap. 4 § handels- balken

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 22.

21 N:o 22.

Kongl. Majds nådiga proposition till Riksdagen, med förslag till lag angående ändrad lydelse af 17 kap. 4 § handelsbalken; gifven Stockholms slott den 31 januari 1891.

Med öfverlemnande af statsrådets och högsta domstolens i ärendet förda protokoll, vill Kongl. Maj:t härigenom, jemlikt^87 § regeringsformen, föreslå Riksdagen att antaga följande förslag till

Lag

angående ändrad lydelse af 17 kap. 4 § handelsbalken.

Härigenom förordnas, att 17 kap. 4 § handelsbalken skall erhålla följande ändrade lydelse :

År gäldbunden man död, och häfver någon försträckt penningar, eller varor, till hans begrafning; det skall först gäldas, sedan det gods afskildt är, som förr . är sagdt. Dernäst den kostnad, som å egendomens uppteckning skäligen gjord är, sedan läkarelön, läkedom och föda under den dödas sista sjukdom, deras arfvode, som honom deri skött hafva, så ock betjenters och tjenstehjons lön för sista året samt annan arbetares dagspenning eller aflöning för sista sex månaderna.

Kongl Maj:t förblifver Riksdagen med all kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAR.

Au g. Östergren.

22 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 22.

Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott onsdagen den 31 december 1890,

i närvaro af:

Hans excellens herr statsministern friherre Äkerhielm,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Lewenhaupt, Statsråden: herr friherre von Otter, herr Wennerberg, friherre Palmstierna, friherre voon Essen, friherre Akeri-iielm,

Östergren,

Groll,

Wikblad.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Östergren anmälde i underdånighet:

3:o.

Riksdagens skrifvelse den 14 sistlidne maj, deruti Riksdagen af anförda skäl anhållit, det täcktes Kong]. Maj:t låta utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag till lagbestämmelser, hvarigenom förmånsrätt i gäldbunden arbetsgifvares egendom beredes icke allenast åt fordran å ogulden arbetslön, som tillkommer fast anstälde arbetare, utan äfven åt

23 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 22.

dylik fordran, som arbetare utan fast anställning för viss kortare tid har hos arbetsgifvaren innestående.

Departementschefen anförde härefter:

»Sedan i lagskipningen den uppfattning gjort sig gällande, att under * stadgandet i 17 kap. 4 § handelsbalk^! böra anses innefattade jemväl arbetare, hvilka, utan att vara i gäldenärens tjenst, hos honom egt stadig anställning, synes det mig öfverensstämma med billighet, att också de arbetare, hvilka på grund af ett mer tillfälligt arbetsaftal förrättat arbete åt gäldenären, erhålla enahanda förmånsrätt. Den ene arbetaren har i allmänhet icke lättare än den andre att omedelbart utbekomma sin aflöning, förlusten af densamma är för den ene icke mindre känbar än för den andre. Redan äldre lagberedningen har ock i sitt förslag till handelsbalk tillerkänt arbetare för arbetslön lika förmånsrätt med tjenstehjon, utan hänsyn dertill huruvida arbetaren egt stadig anställning eller icke. Jag tvekar derför icke att nu förorda den lagförändring, hvarom Riksdagen hemstält, och har i sådant syfte låtit upprätta förslag till ändrad lydelse af 17 kap. 4 § handelsbalken, i öfverensstämrnefse med hvad nämnda lagberedning föreslagit. Hvad särskildt angår frågan för huru lång tid arbetslönen må utgå med förmånsrätt, har jag, i betraktande af svårigheten att i hvarje fall skilja mellan fast anstälde och tillfälliga arbetare, trott tiden böra tillmätas så lång, att åt de förre bereddes erforderligt skydd, och i följd deraf satt den något längre än för tillfälliga arbetare skulle vara behöfligt.

På grund af hvad sålunda anförts hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t ville för det ändamål, 87 § regeringsformen oinförmäler, genom note ur protokollet inhemta högsta domstolens utlåtande öfver följande

Förslag

till Lag angående ändrad lydelse af 1? kap. 4 § handelsbalken.

Härigenom förordnas, att 17 kap. 4 § handelsbalken skall erhålla följande ändrade lydelse:

Är gäldbunden man död, och häfver någon försträckt penningar, eller varor, till hans begrafning; det skall först gäldas, sedan det gods afskildt är, som förr är sagdt. Dernäst den kostnad, som å egendomens uppteckning skäligen gjord är, sedan läkarelön, läkedom och föda under

24 Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 22.

den dödas sista sjukdom, deras arfvode, som honom deri skött hafva, sa ock betjenters och tjenstehjons lön för sista året samt annan arbetares dagspenning eller aflöning för senaste sex månader».

Till hvad föredraganden sålunda hemstält, täcktes, uppå tillstyrkan af statsrådets öfrige ledamöter, Hans Maj:t Konungen i nåder lemna bifall.

Ex protocollo

Carl Boheman.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 22.

25 Utdrag af protokollet öfver lagärenden, hållet nti Kongl. Maj:ts högsta domstol fredagen den 23 januari 1891.

Andra rummet.

Närvarande:

Justitieråden: Svedelius,

Wedberg,

Skårin,

Hammarskjöld,

Westman,

Thomasson,

Huss.

Tillförordnade byråchefen, revisionssekreteraren Afzelius föredrog i underdånighet:

2:o.

Note ur protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den 31 december 1890, hvarmedelst för det ändamål,. 87 § regeringsformen omförmäler, högsta domstolens utlåtande blifvit infordradt öfver följande inom justitiedepartementet upprättade förslag till

Lag

angående ändrad lydelse af 17 kap. é § liandelsbalken.

Härigenom förordnas, att 17 kap. 4 § handelsbalken skall erhålla följande ändrade lydelse:

Bill. till Riksd. Prot. 1891. 1 Sami. 1 Afd. 12 Höft.

26 Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 22.

Är gäldbunden man död, och häfver någon försträckt penningar, eller varor, till hans begrafning; det skall först gäldas, sedan det gods afskildt är, som förr är sagdt. Dernäst den kostnad, som å egendomens uppteckning skäligen gjord är, sedan läkarelön, läkedom och föda under den dödas sista sjukdom, deras arfvode, som honom deri skött hafva, så ock betjenters och tjenstehjons lön för sista året samt annan arbetares dagspenning eller aflöning för senaste sex månader.

Högsta domstolen lemnade förslaget utan anmärkning.

Ex protocollo

C. P. Hagbergh.

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 22.

27 Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott lördagen den 31 januari 1891,

i närvaro af:

o

Hans excellens herr statsministern friherre Akerhielm,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Lewenhaupt, Statsråden: herr friherre von Otter,

herr Wennerberg, friherre Palmstierna, friherre yoN Essen, friherre Akerhielm,

Östergren,

Groll,

Wikblad.

Justitieråden: Herslow,

Westman.

4:o.

Departementschefen statsrådet Östergren föredrog högsta domstolens yttrande öfver det genom Kongl. Maj:ts beslut den 31 sistlidne december till högsta domstolen remitterade förslag till lag angående ändrad lydelse af 17 kap. 4 § handelsbalken och hemstälde, att förslaget, som af högsta domstolen lemnats utan anmärkning, måtte af Kongl. Maj:t godkännas och, jemlikt 87 § regeringsformen, för Riksdagen till antagande framläggas.

28 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 22.

Till denna, af statsrådets öfrige ledamöter biträdda hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen lemna bifall; och skulle proposition i ämnet till Riksdagen aflåtas i enlighet med bilagan litt. C vid detta protokoll.

Ex protocollo

C. P. Hagbergh.

Stockholm, Ivar Hseggströms boktryckeri, 1891.