med förslag till lag angående förlängning af tiden, under hvilken för¬ ordningen den 6 juni 1883 rörande de lappar, som med renar flytta emellan de förenade konungarikena Sverige och Norge, skall vara gällande
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 56.
1 N:o 56.
Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen med förslag till lag angående förlängning af tiden, under hvilken förordningen den 6 juni 1883 rörande de lappar, som med renar flytta emellan de förenade konungarikena Sverige och Norge, skall vara gällande; gifven Stockholms slott den 22 februari 1901.
Under åberopande af bilagda i statsrådet och högsta domstolen förda protokoll samt öfriga till frågan hörande handlingar vill Kongl. Maj:t härmed, jemlik! § 87 regeringsformen, föreslå Riksdagen att antaga härvid fogade förslag till lag angående förlängning af tiden, under hvilken förordningen den 6 juni 1883 rörande de lappar, som med renar flytta emellan de förenade konungarikena Sverige och Norge, skall vara gällande.
Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.
OSCAR.
L. Annerstedt.
Bih. till Riksd. Prof. 1901. 1 Samt. 1 Afd. 45 Höft.
2 Kongl. Majds Nåd. Proposition Nlo 56.
Förslag
till
Lag angående förlängning af tiden, under hvilken förordningen den 6 juni 1883 rörande de lappar, som med renar flytta emellan de förenade konungarikena Sverige och Norge, skall vara gällande.
Härigenom stadgas som följer:
Förordningen den 6 juni 1883 rörande de lappar, som med renar flytta emellan de förenade konungarikena Sverige och Norge, förblifver gällande till slutet af år 1904, under vilkor att jemväl de för Norge o-enom lov af den 2 juni 1883 gifna motsvarande bestämmelser intill samma tid komma att lända till efterrättelse. Har ej derförinnan ny gemensam lag blifvit i begge rikena antagen, skall första bihanget eller kodicillen till gränsetraktaten af Vis oktober 1751, som medan förordningen den 6 juni 1883 är gällande blifver utan verkan, åter träda i kraft.
Kongl. Maj-ts Nåd. Proposition -N:o 66. 3
' •' ■ ■■ • 1 •>>, •'.'(i,■ r: ‘1 ‘ -i
! of £ ;j i';j it*t.’; i ^ . ■ ■ '■>... i.yv
Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott fredagen den 15 februari 1901
Tt s
, l .••..>4 ■ ... '-.j. 'i J ' * »ii* i . .Ui.ifi) l - C.- fv.7 £> .Ii! Jf !
i närvaro af: i
Hans excellens herr statsministern friherre von Ottee,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lagerheim, Statsråden: Wikblad,
Annerstedt,
herr von Krusenstjerna, grefve Wachtmeister,
Claéson,
Dyrssen,
Crusebjörn,
Odelberg,
Husberg.
Chefen för justitiedepartementet statsrådet Annerstedt anförde i underdånighet:
»Af härvarande norske statsminister har blifvit meddeladt, att från norska regeringen ingått indelning om ytterligare förlängning af den tid, hvarunder de i de båda rikena gällande lagar angående de lappar, som med renar flytta emellan Sverige och Norge, skola vara gällande, och att berörda indelning skall föreläggas Eders Kongl. Maj:t i nästkommande norskt statsråd. Dessa lagar skola, enligt hvad i lagar af 1898 om förlängning af desamma finnes bestämdt, upphöra att gälla med innevarande års utgång. Då en ytterligare förlängning af tiden för desammas giltighet otvifvelaktigt är af behofvet påkallad, derest erforderliga åtgärder för ordnande medelst gemensam lagstiftning af rättsför-
4 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 56.
hållandet mellan flyttlapparne och de bofaste på ömse sidor om riksgränsen skola kunna medhinnas innan dessa författningar förlorat sin gällande kraft, har ett förslag till lag angående förlängning af tiden, under hvilken förordningen af den 6 juni 1883 rörande de lappar, som med renar flytta emellan de förenade konungarikena Sverige och Norge, skall vara gällande, blifvit inom justitiedepartementet upprättadt.»
Sedan departementschefen härefter uppläst berörda, under litt. A vid detta protokoll fogade lagförslag, hemstälde han i underdånighet, att, för det ändamål § 87 regeringsformen omförmäler, högsta domstolens utlåtande öfver detsamma måtte genom note ur protokollet inhemtas.
Till denna af statsrådets öfrige ledamöter biträdda hemställan täcktes Hans Makt Konungen i nåder lemna bifall.
Ex protocollo Erik Öländer.
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 56.
5 Bilaga litt. A.
Förslag
till
Lag angående förlängning af tiden, under hvilken förordningen den 6 juni 1883 rörande de lappar, som med renar flytta emellan de förenade konungarikena Sverige och Norge, skall vara gällande.
Härigenom stadgas som följer:
Förordningen den 6 juni 1883 rörande de lappar, som med renar flytta emellan de förenade konungarikena Sverige och Norge, förblifver gällande till slutet af år 1904, under vilkor att jemväl de för Norge genom lov af den 2 juni 1883 gifna motsvarande bestämmelser intill samma tid komma att lända till efterrättelse. Har ej derförinnan ny gemensam lag blifvit i begge rikena antagen, skall första bihanget eller kodicillen till gränsetraktaten af Vis oktober 1751, som medan förordningen den 6 juni 1883 är gällande blifver utan verkan, åter träda i kraft.
6 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 56
Utdrag af protokollet öfver lagärenden, hållet uti Kongl. Maj:ts högsta domstol tisdagen den 19 februari 1901.
Andra rummet.
Närvarande:
Justitieråden: Skarik,
Lilienberg,
Afzelius,
Lindbäck,
Petersson,
Thollander,
Billing.
Tillförordnade byråchefen för lagärenden revisionssekreteraren Hammarskjöld föredrog i underdånighet:
note ur protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den 15 innevarande månad, utvisande, att Kongl. Maj:t i nåder förordnat, att högsta domstolens utlåtande skulle, för det ändamål § 87 regeringsformen omförmäler, inhemtas öfver ett nom justitiedepartementet upprättadt förslag till lag angående förlängning af tiden, under hvilken förordningen den 6 juni 1883 rörande de lappar, som med renar flytta emellan de förenade konungarikena Sverige och Norge, skall vara gällande; varande förslaget bilagdt detta protokoll.
Högsta domstolen lemnade förslaget utan anmärkning.
Ex protocollo Aug. von Hartmansdorff.
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 56.
7 Gjenpart
af den Kongelige Norske Regjerings underdanigste indstilling af 31 januar 1901, bifaldt ved Kongelig resolution af 16 februar s. A.
Chefen för departementet for det indre, hans excellence statsminister Steen, har underdanigst föredraget fölgende:
§ 30 i lov angaaende lapperne i de forenede kongeriger Norge og Sverige af 2 juni 1883 er saalydende:
»Denne lov trseder i kraft fra den dag, Kongen for begge rigel' bestemmer, efter åt modsvarende regler er vedtagne for Sveriges vedkommende. Den förbliver gjseldende i 15 — femten — aar fra nasvnte dag. Er ikke inden udlöbet af denne tid ny faslles lov blevet antagen i begge riger, skal l:ste tillteg eller kodicil til traktaten af Vis oktober 1751, som, medens naervterende lov er gjteldende, ikke kommer til anvendelse, atter trsede i kraft. Herved er dog intet afgjort med hensyn til spörgsmaalet om, hvorvidt noget af rigerne har ret til åt fratrtede denne kodicil.»
Ved kongelig kundgjörelse af 6:te juni 1883 blev det i henhold til ntevnte lovsted bestemt, åt loven skulde trsede i kraft fra l:ste januar 1884.
I henhold til disse bestemmelser skulde saaledes lappeloven af 1883 vsere traadt ud af kraft ved udgangen af 1898.
Loven er imidlertid ved en norsk lov af 11 :te juni 1898 og en svensk lov af 9:de september s. a. tillagt forlamget gyldighed til udgangen af 1901.
Foranledningen til denne forlamgelse var, åt den i 1897 nedsatte norske lappekommission havde meddelt, åt den ikke vilde kunne tilendebringe sit hverv saa hurtigt, åt dens arbeide kunde indbringes for storthinget i 1898-.
Man tillader sig beröm åt henvise til oth. prp. no. 15 for 1898, indst. O. no. 34 for s. a. og de mundtlige forhandlinger i odelsthinget side 131.
8 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 56.
1 en hertil indsendt forestilling af 23 januar d. a. har lappekommissionen nu bragt i förslag, åt der söges udvirket, åt loven af 1883 tillaegges en yderligere midlertidig forlaenget gyldighed.
Kommissionen henviser til, åt den ifölge sit mandat först og fremst har åt overveie, om det nuvaerende forhold, åt lapperne flytter landene imellem med sine ren, overhovedet bör opretholdes for fremtiden, og åt denne del af dens mandat har nödvendiggjort vidtlöftige arkivundersögelser og andre forberedende arbeider. Kommissionen var ikke skredet långt frem med disse förberedelser, för det var den klart, åt det vilde medtage adskillig laengere tid end forudsat åt tilendebringe materialets gjennemgaaelse og bearbeidelse.
Kommissionens mandat er derhos undergaaet en ikke uvaesentlig ändring som fölge af, åt man i Sverige bar undladt — saaledes som ved kommissionens nedsasttelse forudsat — åt nedsaette en lignende kommission (se sth. dok. no. 89 og 99 for 1898, indst. S. no. 190 og sth. forb. side 1006—1017 for s. a.).
Under disse omstaendigheder har kommissionen fundet det rettest, forinden dens mandat forövrigt har kunnet afsluttes, åt udarbeide udkast til en udelukkende norsk lappelov. Kommissionen vil imidlertid ikke, åt der i den omstaendighed, åt den nu har oversendt dette udkast til departementet, skal sees noget udtryk for, åt den er naaet frem til et absolut ståndpunkt ligeoverfor de spörgsmaal, den har tmder overveielse. Naar kommissionen allerede nu har indsendt dette udkast til departementet, er det blandt andet begrundet deri, åt den önsker indhentet udtalelser fra vedkommende distrikter angaaende forslaget. Först naar disse udtalelser föreligger, og kommissionen har endt sine endnu paagaaende arkivundersögelser — hvilket sidste antages åt kunne ske om et halvt aar — vil kommissionen kunne fremkomme med endelig udtalelse.
Under disse omstaendigheder har kommissionen foreslaaet, åt lappelovens gyldighed forlaenges yderligere for et tidsrum af 3 aar, saa åt den förbliver gjaeldende indtil udgangen af 1904.
Departementet antager med kommissionen, åt en forlaengelse for et saadant tidsrum som foreslaaet vil vaere nödvendig, naar ogsaa administrationen efter afgivelsen af kommissionens endelige udtalelse skal have den fornödne tid til mulig indhentelse af nye erklaeringer, til eventuelle forhandlinger o. 1., og vil anbefale, åt der — under forudsaetning af, åt en lignende forlaengelse finder sted med hensyn til den tilsvarende svenske lov — udfaerdiges en hertil sigtende lovbestemmelse.
Ovennaevnte lov af 11 juni 1898 er saalydende: »Lov af 2:den
9 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 56.
juni 1883 angaaende lapperne i de forenede kongeriger Norge o g Sverige förbliver gjaeldende indtil udgangen af aaret 1901, saafremt de modsvarende regler, som er vedtagne for Sveriges vedkommende ved forordningen af G juni 1883, tillaegges lignende fort ten ge t gyldighed. Er ikke inden udlöbet af denne tid ny fgelles lov blevet antagen i begge riger, skal l:ste tillaeg eller kodicil til traktaten af Vis oktober 1751, som, medens naervaerende lov er gjseldende, ikke kommer til anvendelse, atter trasde i kraft. Herved er dog intet afgjort med hensyn til spörgsmaalet om, hvorvidt noget af rigerne har ret til åt fratrasde denne kodicil».
Departementet antager, åt den nye lov — naar undtages tidsangivelsen — bör gives samme ordlyd, som den citerede lov.
Man tillader sig saaledes åt foreslaa, åt der for storthinget fremssettes naadigst proposition overensstemmende hermed under forudsaetning af åt tilsvarende proposition fremsaettes for den svenske rigsdag.
I henhold til foranförte, der af statsraadets övrige medlemmer i det vaesentlige tiltraedes, indstilles underdanigst:
»Åt gjenpart af naervaerende föredrag angaaende yderligere forlaenget gyldighed til udgangen af 1904 af loven angaaende lapperne i de forenede Tiger af 1883 naadigst befales tilstillet det kongelige svenske justitiedepartement».
In fidem H. Schlytter.
Bih. till Rilcsä. Prof. 1 Sami. 1 Afd. 45 Höft. 1901.
10 Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 56.
Utdrag af protokollet öfver ett justitiedepartementsärende, hållet inför Hans Maj:t Konungen i sammansatt svenskt och norskt statsråd å Stockholms slott fredagen den 22 februari 1901
i närvaro af:
Hans excellens herr statsministern friherre von Otter,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lagerheim,
Hans excellens norske herr statsministern Blehr,
Svenska statsråden: Wikblad,
Annerstedt,
herr von Krusenstjerna, grefve Wachtmeister,
Claéson,
Dyrssen,
Crusebjörn,
Odei.berg,
Husberg,
Norska statsråden: Sunde,
Sparre,
Justitieråden: Huss,
Thollander.
Chefen för svenska justitiedepartementet statsrådet Annerstedt anmälde i underdånighet:
dels norska regeringens underdåniga indstilling af den 31 sistlidne januari, bifallen genom kongl. resolution af den 16 innevarande februari, hvarigenom till svenska justitiedepartementet öfverlemnats för-
11 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 56.
slag, att giltigheten af lov af den 2 juni 1883 angaaende lapperne i de forenede kongeriger Norge og Sverige måtte ytterligare förlängas till utgången af 1904;
dels ock högsta domstolens utlåtande öfver det jemlikt Kongl. Maj:ts beslut den 15 innevarande februari till högsta domstolen remitterade förslag till lag angående förlängning af tiden, under hvilken förordningen den 6 juni 1883 rörande de lappar, som med renar flytta emellan de förenade konungarikena Sverige och Norge, skall vara gällande; varande berörda förslag af högsta domstolen lemnadt utan anmärkning.
Efter att hafva redogjort för innehållet af norska regeringens indstilling anförde departementschefen:
»Enligt norska regeringens indstilling skulle det norska förslaget med undantag af tidsbestämmelsen erhålla samma lydelse som den norska lagen af den 11 juni 1898 om forlasnget gyldighed af lov af den 2:den juni 1883 angaaende lapperne i de forenede kongeriger Norge og Sverige och följaktligen skilja sig från det svenska förslaget allenast på samma sätt som nyssnämnda norska lag af 1898 afvek från den svenska lagen af den 9 september samma år angående förlängning af tiden, under hvilken förordningen den 6 juni 1883 skall vara gällande, eller derutinnan att i det norska förslaget tillägges punkten »Herved er dog intet afgjort med hensyn til sp0rgsmaalet om, hvorvidt noget af rigerne har ret til åt fratrtede denne kodicil.»
Då häremot icke synes vara något att erinra, skulle förslaget dels med svensk dels med norsk text erhålla den lydelse, bilagorna litt. A och B vid detta protokoll utvisa.
Jag hemställer i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes besluta att föreslå Sveriges Riksdag och Norges Storting vid deras nu pågående sammanträden att antaga dessa lagförslag, samt att nådiga propositioner härom måtte i hvartdera rikets särskilda statsråd utfärdas.»
Statsrådets öfrige svenske ledamöter äfvensom de närvarande medlemmarne af den norska statsrådsafdelningen instämde i chefens för justitiedepartementet berörda hemställan;
• och behagade Hans Maj:t Konungen densamma
i nåder bifalla.
Ex protooollo:
Alu), von Hartmansdorff.
12 Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 56.
Bil. Lätt. A.
Förslag
till
Lag angående förlängning af tiden, under hvilken förordningen den 6 juni 1883 rörande de lappar, som med renar flytta emellan de förenade konungarikena Sverige och Norge, skall vara gällande.
Härigenom stadgas som följer:
Förordningen den 6 juni 1883 rörande de lappar, som med renar flytta emellan de förenade konungarikena Sverige och Norge, förblifver gällande till slutet af år 1904, under vilkor att jemväl de för Norge genom lov af den 2 juni 1883 gifna motsvarande bestämmelser intill samma tid komma att lända till efterrättelse. Har ej derförinnan ny gemensam lag blifvit i begge rikena antagen, skali första bihanget eller kodicillen till gränsetraktaten af 7/is oktober 1751, som medan förordningen den 6 juni 1883 är gällande blifver utan verkan, åter träda i kraft.
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 56.
13 Bil. litt. B.
Udkast
till
Lov om forlcenget gyldighed af lov af 2:den juni 1883 angaaende lapperne i de forenede kong evig er Norge og Sverige:
»Lov af 2:den juni 1883 angaaende lapperne i de forenede kongeriger Norge og Sverige förbliver gjasldende indtil udgangen af aaret 1904, saafremt de modsvarende regler, som er vedtagne for Sveriges vedkommende ved forordningen af 6 juni 1883, tillmgges lignende forlsenget gyldighed. Er ikke inden udlöbet af denne tid ny fselles lov blevet antagen i begge riger, skal l:ste tillaeg eller kodicil til traktaten af Vi8 oktober 1751, som, medens naervaerende lov er gjaeldende, ikke kommer til anvmndelse, atter trrnde i kraft. Herved er dog intet afgjort med hensyn til spörgsmaalet om, hvorvidt noget af rigerne har ret til åt fratrsede denne kodicil.»
14 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 56.
Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott fredagen den 22 februari 1901
i närvaro af:
Hans excellens herr statsministern friherre von Ottee,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lagerheim, Statsråden: Wikblad,
Annerstedt,
herr von Krusenstjerna, grefve Wachtmeister,
Claéson,
Dyrssen,
Crusebjörn,
Odelberg,
Husberg.
Till åtlydnad af Kongl. Maj:ts i sammansatt svenskt och norskt statsråd denna dag fattade beslut anmälde chefen för justitiedepartementet statsrådet Annerstedt förslag till Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen om antagande af lag angående förlängning af tiden, under hvilken förordningen den 6 juni 1883 rörande de lappar, som med renar flytta emellan de förenade konungarikena Sverige och Norge, skall vara gällande.
I enlighet med statsrådets tillstyrkan täcktes Hans Maj:t Konungen gilla berörda förslag samt för-
15 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 56.
ordna, att i öfverensstämmelse dermed skulle till Riksdagen aflåtas nådig proposition, af den lydelse bilagan litt. A. vid detta protokoll utvisar.
Ex protocollo Aug. von Hartmansdorff.