('angående en inkomstskatt för år 1903',)

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 16. 1

N:o 16.

Kongl. Maj ds nådiga proposition till Riksdagen angående en inkomstskatt för år 1903; gifven Stockholms slott den 11 januari 1902.

Under åberopande af bilagda protokoll öfver fmaneärenden för denna dag vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att för år 1903 till upptagande^ riksstat en för samma år åtaga sig eu särskild bevill­ ning af 10,500,000 kronor under namn af inkomstskatt, att utgå enligt det härvid fogade förslag till förordning i ämnet; börande denna inkomst­ skatt på enahanda sätt som bevillningen af fast egendom samt af inkomst af vederbörande vid de-under år 1904 infallande uppbörd sstämmor uppbäras samt i behörig ordning redovisas. De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kongl. nåd och ynnest städse väl bevågen.

OSCAR.

Hans Wachtmeister.

V

Bill. till Rilcsd. Prof. 1902. 1 Sami. 1 Afd. 14 Höft. 1

2 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 16.

Förslag

till

Förordning om inkomstskatt.

I kap.

Om grunderna för taxering af inkomst.

1 §•

Till inkomst enligt denna förordning räknas: a) inkomst af fast egendom, b) inkomst af kapital, c) inkomst af arbete.

2 §•

Såsom inkomst af fast egendom anses den inkomst, som enligt gällande bevillningsförordning är genom fastigbetsbevillning beskattad. Denna inkomst beräknas efter det fastigheten enligt nämnda förordning för nästföregående år åsätta taxeringsvärde och anses utgöra: a) af jordbruksfastighet sex kronor för hvarje fulla etthundra kronor af taxeringsvärdet, samt

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 16. 3

b) af annan fastighet och frälseränta fem kronor för hvarje fulla etthundra kronor af taxeringsvärdet eller, då bevillning icke utgöres för hela värdet, af den del deraf, för hvilken bevillning erlägges. Då taxeringsvärde nästföregående år icke varit fastighet åsatt, skall löpande årets taxeringsvärde följas vid beräkningen.

3 §•

Till inkomst af kapital räknas: a) ränta af utlånade eller i räntebärande obligationer nedlagda eller hos penningeförvaltande verk eller enskilde insatta penningar, b) krono- och kyrkotionde eller ersättning derför, som åtnjutes af patronus ecclesiae, samt c) utdelning å aktier i inländska aktiebolag och å lotter i enskilda bankbolag.

4 §.

Till inkomst af arbete räknas: a) inkomst af rörelse eller yrke, såsom: l:o) inkomst af bergsbruk, kalk- och stenbrott jemte dertill hörande verk, inrättningar och näringar; qvarnar och sågverk, fabriker, mekaniska verkstäder, bränvinsbrännerier och andra för varors tillverkning eller förädling anlagda inrättningar; mejerihandtering, potatismjölfabriker och andra binäringar till jordbruket, i den mån de icke afse tillgodogörande af eget jordbruks produkter; penningerörelse, handelsrörelse, skeppsrederi, sjöfart, handtverk eller annan näring; 2:o) inkomst af till allmän trafik upplåten jernväg, kanal eller annan farled samt flottled; och 3:o) hvad som förvärfvas genom utöfning af vetenskap, konst eller handaslöjd; b) inkomst och förmån af tjenst eller särskild! uppdrag, såsom: aflöning, arfvode, traktamente, sportler, bostad, derest denna icke är såsom löntagarens inkomst af fäst egendom beräknad, och annan med allmän eller enskild tjenst förenad förmån; c) pension, årligt understöd (gratifikation), lifränta eller undantagsförmån; d ) all annan, i denna § samt 2 och 3 §§ ej omförmäld inkomst, som enligt gällande bevillningsförordning är att hänföra till inkomst af arbete.

4 Körtel. Maj:ts Nåd. Proposition No 16.

5 §• 1 mom. Inkomst enligt denna förordning taxeras för det löpande året. Vid taxeringen iakttages, att skattskyldigs sammanräknade inkomst ntföres i fulla hundratal kronor, så att Överskjutande belopp, som icke uppgår till fullt hundratal, bortfaller. 2 mom. a) Inkomst af kapital och annan inkomst af arbete än lön eller pension upptages med det belopp, hvartill inkomsten under nästföre­ gående året uppgått, med iakttagande likväl dels att inkomsten första året den åtnjutes, äfvensom då den icke åtnjutits för hela föregående året, skall upptagas med det belopp, hvartill densamma, enligt de upp­ lysningar taxeringsmännen kunnat förskaffa sig, skäligen må anses för det löpande året uppgå, dels och att, då inkomsten under det löpande året upphör, densamma upptages med det belopp, som, med det näst­ föregående årets inkomst till beräkningsgrund, motsvarar den tidrymd af det löpande året, för hvilken inkomsten åtnjutes. b) Med allmän eller enskild tjenstebefattning förenad lön så ock pension upptages med det belopp, hvartill densamma för det löpande året blifvit i stat eller annorledes bestämd; börande deremot med tjenstebefattning förenade tjenstgöringspenningar, dagaflöning, sportelersättning och obestämda eller extra inkomster beräknas på sätt under a) är föreskrifvet. c) Vikariatsarfvode, arfvode för uppdrag af öfvergående beskaffenhet och all dylik tillfällig inkomst, som härflutit af annan den skattskyldiges verksamhet än hans redan till beskattning taxerade tjenst, rörelse eller yrke och som tillfallit honom så sent under ett år, att densamma icke kunnat af det årets taxerings- eller pröfningsnämnd beräknas, taxeras det näst derpå följande året. d) Lön och annan inkomst, som utgår i spanmål eller persedlar, upptages med det kontanta belopp, den efter senast för orten faststäldt markegångspris utgör.

6 §• Vid taxering af inkomst må afdrag icke ske: a) för den skattskyldiges och hans familjs utskylder och lefnadskostnader samt dertill hänförliga utgifter; b) för arrende- eller hyresvärde å sådan, jernväg, kanal och annan farled samt flottled tillhörande mark och byggnad, för hvilken till följd

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 16. 5

af medgifven frihet från fastighetsbevillning inkomst icke blifvit efter de i 2 § angifna grunder taxerad; c) för ränta å den skattskyldiges eget, i hans fasta egendom, rörelse eller yrke nedlagda kapital; d) för hvad som användes till fast egendoms förbättring, tillökning af inventarier eller kapitalafbetalning å skuld.

7 §•

Deremot må vid taxering af inkomst af arbete afdrag ske: a) för det såsom inkomst af fast egendom beskattade, hyresvärdet motsvarande belopp af fem för hundra af taxeringsvärdet å fastighet, som af egaren begagnas till utöfvande af sådan verksamhet, hvarom i 4 § a) l:o) och 3:o) sägs; b) för omkostnader för bedrifvande af rörelse eller yrke, såsom: arrende- eller hyresafgift, underhåll af fastighet och inventarier, aflöning, föda och öfriga kostnader för de i och för rörelsen använda biträden och arbetare, samt andra dermed jemförliga utgifter; c) för kostnader, som äro förenade med utöfning af vetenskap, konst eller handaslöjd; d) för hvad som anvisats till bestridande af de med erhållna tjenster eller uppdrag förenade särskilda kostnader, såsom: resekostnadsersättning, å stat uppförd häst- och båtlega, officerares lönetillägg för tjenstehästar samt fourageringsersättning, anslag till skrifmaterialier, kontorshyra och andra expenser, dagaflöning eller traktamente för förrättning å annat ställe än tjenstemans eller i förrättningen deltagande persons vanliga boningsort, arfvode, dagaflöning eller traktamente för kommendering utom station, fältaflöning under krigstid, samt arfvode eller traktamente för riksdag eller revision å annan ort, än der arfvodes- eller traktamentstagaren är bosatt; é) för följande med embete och tjenst förenade utgifter, nemligen: den afgift, tjensteman, såsom sådan, åligger utgöra till pensions-, enke- och pupill- eller annan understödskassa, aflöning eller annan ersättning till vikarie eller t jenstebiträde,

6 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 16.

presternas i jordeboken upptagna utlagor, i den mån de icke äro eftergifna, ränta och amorteringsbidrag till öfverbyggnadsamorteringsfonden för prestgårdarne i Skåne, samt kostnader för sådana särskildt anbefalda tjensteresor, för hvilka ersättning icke är särskildt anvisad.

8 §• 1 mom. Från skattskyldigs vid taxeringen utrönta sammanlagda inkomst må afdrag vidare ske för skattskyldig åliggande ränta å gäld. Svensk medborgare, som icke är i riket mantalsskidfven, äfvensom utländing ege dock åtnjuta afdrag endast för ränta å sådan gäld, som ådragits för forvärfvandet af inkomst, för hvilken inkomstskatt skall här i riket erläggas. 2 mom. Vid taxeringen för inkomstskatt må skattskyldig njuta afdrag för sådan förlust å rörelse eller yrke, som ej är att hänföra till kapitalförlust. Utvisar vid beräkning enligt 7 § b) och c) af skattskyldigs inkomst viss inkomstkälla förlust, må dylik förlust afdragas från den skattskyldiges öfriga inkomst; dock må sådant afdrag ej åtnjutas af svensk medborgare, som icke är i riket mantalsskrifven, ej heller af utländing.

9 §• Vid taxering af inländska aktiebolags och enskilda bankbolags in­ komst må afdrag ske för ett belopp, motsvarande fyra procent å inbetaldt kapital. Såsom inbetaldt kapital anses i fråga om bolag, som tillkommit före den 1 januari 1901, det belopp, som intill nämnda dag hos veder­ börande myndighet inregistrerats eller anmälts såsom inbetaldt. Be­ träffande sedermera inregistrerad eller anmäld ökning af sådant bolags kapital, så ock vidkommande aktiebolag, som registrerats efter berörda dag, må afdrag ega rum endast i den mån ökningen eller, då fråga är om nytt bolag, det inbetalda kapitalet motsvarar verkligt, af delegare gjordt tillskott.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 16. 7

II kap.

Om skattepligt.

10 §.

Skyldighet att erlägga inkomstskatt eger icke rum, när den skatt­ skyldiges sammanräknade inkomst, deri inbegripen äfven hustruns, understiger 2,000 kronor. Uppgår denna inkomst till 2,000 kronor, men icke till 3,000 kronor, äro 1,000 kronor, och uppgår den till 3,000 kronor, men icke till 4,000 kronor, äro 500 kronor fria från skatt. Uppgår inkomsten till 4,000 kronor, men öfvers tiger den icke 5.000 kronor, erlägges skatt efter inkomstens hela belopp. Öfverstiger inkomsten 5,000 kronor, skola för bestämmande af det belopp, efter hvilket skatt beräknas, 5,000 kronor af inkomsten upp­ tagas till oförändradt belopp, hvaremot den del af inkomsten, som öfverstiger 5,000 kr. men icke 10,000 kr., ökas med 50 %, „ „ „ „ „ „ 10,000 „ „ „ 15,000 „ „ „ 100 %, ,, 20,000 „ „ „ 30,000 „ „ „ 200 %, ,, ,, », „ ,, ,, 30,000 „ ,, ,, 50,000 „ ,, ,, 300 %, „ .. » „ 50,000 „ „ „ 100,000 „ „ „ 400 %, dock att det belopp, hvarefter skatten skall utgå, icke må i något fall beräknas högre än fem gånger hela det uppskattade inkomstbeloppet, allt på sätt deu vid denna förordning fogade tabell närmare utvisar. Hvad i denna § är stadgadt om frihet från skatt gäller allenast svensk medborgare, som är i riket mantalsskrifven, och oskiftadt sterb­ hus efter sådan svensk medborgare. Vid bestämmande enligt denna § af det belopp, efter hvilket skatt beräknas, iakttages, att detsamma utföres i fulla hundratal kronor, så att Överskjutande belopp, som icke uppgår till fullt hundratal, bortfaller.

11 §• Inkomstskatt utgår med en krona för hvarje hundratal kronor af det belopp, efter hvilket enligt 10 § skatt beräknas.

8 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 16,

12 §.

l:o) Skatt enligt denna förordning för inkomst af fast egendom er­ lägges af den, som det år, då inkomsten taxeras, påföres fastighetsbevillning för egendomen; dock att, med tillämpning af hvad i 14 § sägs, inkomstskatt för fast egendom, för hvilken bevillning påföres vanliga handelsbolag eller kom­ manditbolag, erlägges af delegarne. 2:o) För inkomst af kapital och arbete erlägges skatt enligt denna förordning: l:o) af svensk medborgare, som är i riket mantalsskrifven: för all dylik inkomst, han åtnjuter, vare sig här eller från utrikes ort; 2:o) af svensk medborgare, som icke är i riket mantalsskrifven: för den inkomst af ifrågavarande slag, han härifrån åtnjuter; 3:o) af utländing, som är i riket bosatt eller här uppehållit sig så­ som resande vare sig fortfarande under ett år eller under större delen af tre på hvarandra följande år, eller som här idkar näring, eller häri­ från uppbär lön eller pension: för den inkomst af kapital och arbete, som af honom här förvärfvas eller härifrån åtnjutes eller ock, utifrån införd, här användes; 4:o) af utländing, som icke afses i 3:o) här ofvan, men som häri­ från uppbär inkomst, som i 3 § c) omförmäles: för sistnämnda slags inkomst.

13 §•

Hvad i 12 § sägs om enskild person äfvensom hvad i 8 § stadgas om viss inskränkning i enskild persons rätt till afdrag för ränta å skuld eller för förlust ege motsvarande tillämpning i fråga om samfund, stiftelser, verk och inrättningar samt andra juridiska personer, i den mån de icke äro i denna förordning från skattskyldighet frikallade, äfvensom om oskiftadt sterbhus, föreningar för ekonomisk verksamhet och andra än i 14 § omförmälda bolag, derunder jemväl inbegripna sådana, som enligt särskild författning äro skyldiga afstå sin vinst.

14 §.

Skatt för inkomst, som åtnjutes af vanliga handelsbolag, komman­ ditbolag, enkla bolag och rederier, som ej äro aktiebolag, utgöres af delegarne, en hvar efter hans andel af bolagets inkomst.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 16. 9

15 §.

1 mom. Inkomstskatt erlägges icke af: a) staten; b) kyrkor, akademier och vetenskapliga samfund, allmänna under­ visningsverk, stipendiefonder, pensionsanstalter, sjuk- och fattigvårdsinrättningar jemte andra fromma stiftelser; c) landsting, hushållningssällskap, kommuner och andra menigheter; d) allmänna hypoteksbanken, allmänna hypotekskassan för Sveriges städer och hypoteksföreningar; e) jernkontor, så länge kontorets vinstmedel användas till allmänt nyttiga ändamål och kontoret icke lemnar utdelning åt sina delegare; samt f) sparbanker, som afses i lagen af den 29 juli 1892, äfvensom sådana inländska rånte- och kapitalförsäkringsanstalter, som afse att be­ reda vinst endast åt Ansättare. 2 mom. Från utgörande af skatt för inkomst af kapital och ar­ bete frikallas, i den mån här nedan sägs: a) medlem af konungaätten: för af staten anvisadt anslag samt för inkomst af kapital; b) vid de förenade rikenas beskickningar hos utländska magter anstälde, jemte alla öfrige under utrikesdepartementet lydande embetsoch tjenstemän samt vaktbetjente: för den del af deras aflöning eller pension, som motsvarar norska statsverkets bidrag dertill; c) främmande magters härvarande beskickningar och konsulat till­ hörande personer jemte deras betjening: om de icke är o svenske medborgare: för annan inkomst än den, som utgöres af från Sverige uppburen allmän eller enskild pension eller erhålles genom här idkad rörelse; dock att personer tillhörande olönade konsulat icke äro frikallade från ut­ görande af inkomstskatt för utdelning, som i 3 § c) omförmäles; om de äro svenske medborgare: för den inkomst, de åtnjuta af sin tjenst hos den främmande magten; d) utländing, som här vistas för att idka studier: för annan inkomst, än som i 3 § c) omförmäles; samt e) lappallmogen: för inkomst af renskötsel. Bih. till Riksd. Prof. 1902. 1 Sami. 1 Afd. 14 Håft. 2

10 Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 16.

III kap.

Om beskattningsort.

16 §.

Enskild skattskyldig taxeras för hela sin inkomst: å den ort, der han är mantalsskrifven, eller om han icke är här i riket mantalsskrifven: å den ort, der han inom riket hufvudsakligen vistas.

17 §•

Skattskyldig, hvarom i 13 § förmäles, taxeras: å den ort, der vederbörande styrelse eller förvaltning har sitt säte eller syssloman är bosatt, eller, då fråga är om oskiftadt sterbhus: å den ort, der den aflidne senast varit mantalsskrifven.

18 §.

I fall, då de i 16 och 17 §§ gifna regler icke ega tillämpning, taxeras skattskyldig: å den ort, hvarifrån inkomst erhålles; dock att, då inkomsten härflyter från flera taxeringsdistrikt, den skattskyldige taxeras i Stockholms stad och S:t Nikolai församling. Utrikes boende, här i riket icke mantalsskrifven skattskyldig, som åtnjuter aflöning från svenska statsverket, taxeras äfvenledes i Stock­ holms stad och S:t Nikolai församling.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 16. 11

IY kap.

Om taxeringsmyndigheter och om uppgifter till ledning vid taxering.

19 §.

Taxering enligt denna förordning verkställes i sammanhang med de enligt bevillningsförordningen årligen återkommande taxeringar för bevillning af fast egendom samt af inkomst utaf de för sådant ändamål tillsatta bevillningsberedningar, taxeringsnämnder och pröfningsnämnder J och böra i anledning häraf i de kungörelser, som enligt bevillnings­ förordningen af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande årligen utfärdas för val af ledamöter i bevillningsberedningarne, vederbörande erinras om skyldigheten att aflemna de särskilda uppgifter, hvilka på grund af bär nedan gifna bestämmelser skola meddelas, samt om påföljden af uraktlåtenhet derutinnan, hvarjemte underrättelse skall meddelas såväl om tid och ställe för uppgifternas aflemnande samt hvarest uppgiftsblanketter, enligt hvad i 27 § sägs, tillhandahållas, som ock derom att en hvar, som önskar upplysning rörande beskaffenheten af honom åliggande uppgiftsskyldighet och sättet för dess fullgörande, eger att för sådant ändamål hänvända sig till vederbörande bevillningsberedningsordförande.

20 §.

1 mom. Skyldige att utan särskild anmaning på heder och sam­ vete årligen afgifva uppgifter till ledning vid taxeringen äro: a) verk eller bolag, som är med Kongl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit såsom aktiebolag registreradt eller står under offentlig kontroll, samt b) annan skattskyldig, som nästföregående år taxerats för eller åtnjutit minst 3,000 kronors sådan inkomst, som enligt denna förordning bör till inkomstskatt taxeras, eller minst 2,000 kronors inkomst af kapital. 2 mom. En hvar annan vare efter anmaning, som i denna för­ ordning sägs, skyldig lemna dylik uppgift.

12 Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 16.

21 §.

Uppgift, som i 20 § 1 mom. omförmäles, skall, i enlighet med faststäldt formulär, skriftligen afgifvas och utvisa: dels den fasta egendom, för hvilken uppgiftspligtig är skyldig erlägga fastighetsbevillning, egendomens beskaffenhet af jordbruks­ fastighet eller annan fastighet eller frälseränta, samt, derest egendomen varit undet nästföregående år åsatt taxeringsvärde, nämnda värde, dels beloppet af hans inkomst nästföregående år af kapital och arbete, dels ock de afdrag för skuldränta och förlust, som han yrkar att få tillgodonjuta vid taxeringen. Uppgift enligt 20 § 2 mom., som infordrats af ordförande i bevillningsberedning eller kronans ombud hos taxeringsnämnd, må skatt­ skyldig dock ega att muntligen till ordföranden eller hos nämnden meddela. Vid uppgift för verk eller bolag, som i 20 § 1 mom. a) sägs, skall fogas dels bestyrkt utdrag af verkets eller bolagets senast afslutade räkenskaper, utvisande beloppet af hela den under räkenskapsåret uppkomna vinst, ränta å eget kapital inräknad, dels ock bestyrkt afskrift eller tryckt exemplar af verkets eller bolagets revisionsberättelse för senaste räkenskapsår. Uppgift för utländsk försäkringsanstalt skall innehålla, förutom hvad ofvan föreskrifvits om fast egendom, antalet försäkringar och premie­ beloppet för nästföregående år inom riket äfvensom beloppet af under samma tid utbetalade återförsäkringspremier.

22 §.

En hvar är det i öfrigt obetaget att meddela upplysningar, som kunna tjena till ledning vid hans taxering. Då uppgift afser flera inkomstkällor, af hvilka en i sin helhet utvisar förlust, för hvilken påyrkas afdrag från vinsten å en annan inkomstkälla, bör uppgiften innehålla upplysning, å hvilken rörelse för­ lusten uppstått.

23 §.

Skyldighet att afgifva uppgift åligger för omyndig förmyndaren samt för sådan frånvarande, för hvilken god man af domstol förordnats, gode mannen för hvad han har under sin förvaltning.

Körtel. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 16. 13 För annan än enskild person och sterbhus åligger uppgiftsskyldigheten vederbörande styrelse, förvaltning, syssloman eller ombud.

24 §.

Fn hvar, som önskar upplysning rörande beskaffenheten af honom åliggande uppgiftsskyldighet eller sättet för dess fullgörande, ege att för sådant ändamål hänvända sig till vederbörande bevillningsberedningsordförande. 25 §.

Till ledning vid taxeringen skola ytterligare följande uppgifter meddelas: a) af styrelse för lifförsäkring^- eller lifränteanstalt eller af sysslo­ man för utländsk sådan anstalt: uppgift å namn och, der så ske kan, hemvist på en hvar person, till hvilken under nästföregående år lifränta å minst 200 kronor utbetalts, samt å lifräntans belopp; b) af styrelse för enskildt bankbolag samt aktiebolag, hvars aktier äro stälda till viss man: uppgift å namn och, der så ske kan, hemvist på delegare, som under nästföregående år uppburit eller egt uppbära utdelning från bolaget, samt å utdelningens belopp; c) af kommanditbolag: uppgift, innehållande upplysningar enligt faststäldt formulär i de uti 21 § omförmälda afseenden äfvensom om den en hvar delegare i bolaget tillkommande andel af bolagets inkomst; samt d) af förmyndarekammare eller gode män för tillsyn å förmynderskap: uppgift angående sammanlagda beloppet af hvarje omyndigs in­ komst af kapital för nästföregående år, för så vidt den uppgått till minst 500 kronor. Här ofvan omförmälda uppgifter skola upprättas särskildt för hvarje kommun på landet och hvarje territoriel församling i stad.

§ 26.

Till ledning vid taxeringen skola vidare tjena de för taxering af inkomst enligt bevillningsförordningen vederbörande taxeringsmyndig­ heter meddelade uppgifter eller eljest tillhandakomma upplysningar rörande skattskyldigs ekonomiska ställning.

14 Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 16.

27 §.

Blanketter till de uppgifter, som i 21 § omförmälas, skola kostnads­ fritt tillhandahållas de skattskyldige hos ordförande i bevillningsberedning samt derjemte i Stockholm hos öfverståthållareembetet, i öfriga städer hos magistraten och å landet hos ordförande i kommunalnämnd.

28 §.

De i 21 och 25 §§ omförmälda uppgifter till bevillningsberedningen skola aflemnas antingen direkt till ordföranden i vederbörande bevillningsberedning eller ock i Stockholm till öfverståthållareembetet och i öfriga orter till Kongl. Majrts befallningshafvande i det län, magistraten i den stad eller kronofogden i det fögderi, der taxeringen anses skola eg a rum eller den skattskyldige är bosatt.

29 §.

Uppgift, som det utan anmaning åligger skattskyldig att afgifva, skall vara aflemnad före den 1 april. Möter hinder att, innan bevillningsberedningens sammanträde afslutas,. aflemna uppgift, må densamma, efter derom hos ordföranden i beredningen gjord skriftlig anmälan, i stället så fort ske kan och i hvarje fall före den 1 juni aflemnas till kronans ombud hos veder­ börande taxeringsnämnd. Uppgift af den, som endast efter anmaning är pligtig sådan af­ gifva, skall lemnas inom viss i anmaningen förelagd tid af minst åtta dagar. Uppgift, som i 25 8 omförmäles, skall vara aflemnad före den 1 april.

30 §.

1 mom. Har uppgift, som i 20 § 1 mom. sägs, icke inom föreskrifven tid afgifvits eller befinnes afgifven sådan uppgift i visst af­ seende ofullständig, bör bevillningsberedningens ordförande eller kronans ombud hos taxeringsnämnd eller pröfningsnämnd föranstalta derom,

. Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 16. 15

att uppgift infordras samt att ofullständig uppgift fullständigas. För sådant ändamål eger han anlita i Stockholm öfverståthållareembetet, i öfriga städer magistraten samt å landet länsmannen i orten, hvilka myndigheter det åligger att ofördröjligen mot bevis tillställa den skatt­ skyldige anmaning att, vid äfventyr som i 31 § sägs, inom åtta dagar efter anmaningens mottagande åfgifva fullständig uppgift. Sådan an­ maning skall, der infordrandet föranledts af ofullständighet i aflemnad uppgift, jemväl innehålla underrättelse, i hvilket afseende uppgiften befunnits ofullständig. På enahanda sätt och med iakttagande af den i 29 § tredje stycket stadgade tid skall förfaras, då bevillningsberednings ordförande eller kronans ombud hos taxeringsnämnd eller pröfningsnämnd finner nödigt infordra uppgift af den, som enligt 20 § icke är pligtig att utan anmaning lemna sådan. Uppgift, som här ofvan sägs, skall aflemnas till den, som den­ samma infordrat, eller till myndighet, som i 28 § omförmäles. 2 mom. Varder uppgift, som i 25 § omförmäles, icke inom föreskrifven tid aflemnad, eger bevillningsberedningens ordförande eller kronans ombud hos taxeringsnämnd eller pröfningsnämnd att infordra densamma; och må härför anlitas biträde af Kongl. Maj:ts befallnings­ hafvande, hvilken myndighet eger förelägga lämpligt vite. 3 mom. Lemnar i enlighet med 21 § afgifven uppgift icke till­ räcklig ledning för taxeringen, bör ytterligare upplysning från den uppgiftspligtige infordras; och må sådan upplysning kunna muntligen atgifvas till vederbörande bevillningsberedningsordförande eller kronoombud. 4 mom. Samtliga i detta kapitel omförmälda uppgifter och upp­ lysningar må jemväl kunna i betaldt bref med allmänna posten in­ sändas. 31 §.

Underlåter någon att inom tid, som i 29 § är stadgad eller enligt samma § förelägges, afgifva uppgift, som i 21 § omförmäles, hafve förlorat rätten att fullfölja talan i fråga om beloppet af den inkomst, uppgiften skolat afse. År uppgiften ofullständig, ege enahanda påföljd rum i fråga om beloppet af utelemnad inkomst. Hörsammar den, som på grund af förordningens föreskrift eller enligt 29 § erhållen anmaning varit pligtig aflemna uppgift, men under­ låtit afgifva sådan eller aflemnat ofullständig uppgift, icke honom till­ ställ! anmaning att afgifva fullständig uppgift, böte ett belopp, svarande

16 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 16.

mot tio procent af den inkomstskatt, som varder den skattskyldige på­ förd för den inkomst, uppgiften skolat afse. Gitter den uppgiftsskyldige visa giltig ursäkt för underlåtenheten, ege här stadgad påföljd icke rum.

32 §.

Vid underlåtenhet att behörigen fullgöra hvad i 25 § stadgas vare den försumlige, derest han är offentlig tjensteman, underkastad ansvar såsom för annat tjenstefel, men böte eljest tjugufem kronor.

33 §.

Har någon i uppgift eller upplysning, som af honom afgifvits för ledning vid taxering, mot bättre vetande lemnat origtigt meddelande och derigenom föranledt, att inkomst icke eller endast till någon del blifvit taxerad, böte från och med fyra till och med tio gånger det inkomstskattebelopp, som genom det svikliga förfarandet undandragits, dock minst tjugufem kronor.

34 §.

1 mom. Utan hinder af uteblifven uppgift och med rätt att pröfva, i hvad mån uppgift är af beskaffenhet att böra läggas till grund för taxeringen, eger bevillningsberedning att föreslå samt taxeringsnämnd och pröfningsnämnd att bestämma och fastställa skattskyldigs taxering. 2 mom. Granskning af de skattskyldiges till ledning för egen taxering lemnade uppgifter skall verkställas endast af vederbörande taxeringsmyndighets ordförande med biträde i hvarje särskildt fall af den ledamot, taxeringsmyndigheten utser. I granskning hos taxerings­ nämnd eller pröfningsnämnd skall jemväl kronoombud deltaga. För innehållet af sålunda granskad uppgift må icke inom taxerings­ myndighet lemnas vidare redogörelse, än som för taxeringen oundgäng­ ligen erfordras. Dylik uppgift må ej, utan att den skattskyldige skriftligen medgifvit uppgiftens offentliggörande, vara tillgänglig för andra än de personer,

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 16. 17 Indika, enligt hvad nyss är sagdt, skola granska uppgiftens innehåll, kronoombud hos taxeringsnämnd och pröfningsnämnd samt de embetsoch tjenstemän, hvilka i och för sin befattning deraf erhålla del, och må ej heller utan den skattskyldiges skriftligen afgifna samtycke i taxeringsnämnds eller pröfningsnämnds protokoll intagas i vidare män än som må oundgängligen erfordras på grund af föreskriften i 3 mom.; skolande efter taxeringsårets utgång omförmälda uppgifter i försegladt konvolut öfverlemnas till vederbörande kronofogde eller magistrat, hos hvilken de skola behörigen förvaras, intill dess fem år förflutit, hvar­ efter de förstöras. 3 mom . Följes icke af skattskyldig lemnad uppgift vid hans taxering, skola skälen derför i taxeringslängd eller taxeringsmyndighets protokoll tydligen angifvas; och skall tillika underrättelse derom med allmänna posten den skattskyldig^ kostnadsfritt, så fort ske kan, tillsändas.

V kap.

Om eftertaxering.

35 §.

Har någon i uppgift eller upplysning, som afgifvits till ledningför taxering, lemna! origtigt meddelande, eller har uppgiftspligtig underlåtit aflemna uppgift eller infordrad upplysning, och har deraf föranledts, att inkomst icke eller endast till någon del blifvit taxerad, skall det år, då sådant varder för vederbörande taxeringsmyndighet kändt, inkomstskatt påföras den skattskyldige till belopp, som genom berörda förfarande undandragits. Skattepåföring på grund af denna § må icke ske senare än fem år efter det år, då inkomsten rätteligen bort taxeras, och påföres skatten, derest den skattskyldige aflidit, hans dödsbo, dock att sådan skatte­ påföring icke må ske senare än ett år efter utgången af det kalenderår, under hvilket bouppteckning blifvit för registrering ingifven eller af vederbörande domstol förrättad. År boet skiftadt, påföres bodelegare icke mera än hvad af skatten å hans lott belöper och i intet fall mera än hans lott i boet utgör. Bill. till Kiksd. Prot. 1902. 1 Samt. 1 Afd. 14 Höft. 3

18 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 16.

VI kap.

Allmänna bestämmelser.

36 §.

Hvad bevillningsförordningen stadgar om bevillningsberednings, taxeringsnämnds och pröfningsnämnds befogenhet och åligganden, rörande ordförandes i bevillningsberedning, ledamots af beredning och annan taxeringsmyndighet, kronoombuds samt taxeringsmjoidighet eljest biträdande och öfrige vid taxering behjelplige personers skyldigheter, angående ansvar för underlåtenhet att fullgöra samma skyldig­ heter eller för annan förseelse i tjensten eller arbetet, beträffande ordningen och sättet för ådömande af sådant ansvar och för tillämpning af eljest stadgadt bötesansvar äfvensom om besvär öfver Kongl. Maj:ts befallningshafvandes derutinnan meddelade beslut, i fråga om besvär öfver taxeringsmyndighets beslut rörande taxering och om besvär öfver kammarrättens utslag i taxeringsmål, samt hvad i bevillningsförordningen eljest angående bevillningsberedningarna, taxeringsnämnderna och pröfningsnämnderna eller såsom allmänna föreskrifter äfvensom beträffande debitering, uppbörd och redovisning stadgas gälle, med iakttagande af här meddelade särskilda bestämmelser, i tillämpliga delar jemväl vid taxering enligt denna förordning.

37 §.

I samma ordning, som enligt bevillningsförordningen gäller för tillhandahållande åt ordförande i bevillningsberedning och beredningens ledamöter samt ledamöter i taxeringsnämnd och suppleanter för desse af exemplar af bevillningsförordningen, skola exemplar af denna för­ ordning bemälda personer tillhandahållas, för hvilket ändamål stats­ kontoret åligger att till Kong]. Maj:ts befallningshafvande efter reqvi­ sition utlemna erforderligt antal exemplar af samma förordning.

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 16. 19

38 §.

Till bevillningsberednings ordförandes åligganden hör särskild! enligt denna förordning: a) att tillhandahålla de skattskyldige blanketter, som i 27 § omförmälas, samt på begäran meddela skattskyldig erforderliga upp­ lysningar rörande beskaffenheten af den honom åliggande uppgiftsskyldighet och sättet för dess fullgörande äfvensom att å blankett in­ föra enligt 21 § eller 30 § 3 mom. muntligen lemnade uppgifter, hvilkas rigtighet den skattskyldige derefter har att med sin underskrift bestyrka; b) att noga tillse, att de skattskyldiges till ledning för egen taxering enligt denna förordning aflemnade uppgifter och upplysningar, ehvad de afse pågående eller redan verkstäld taxering, icke varda för obehöriga tillgängliga, för hvilket ändamål sådana uppgifter och upp­ lysningar, om de icke för taxering erfordras, böra under säkert lås förvaras; c) att, då uppgift å inkomst utvisar, att skattskyldig bör taxeras å annan ort än inom beredningsdistriktet, ombestyra uppgiftens del­ gifvande i erforderliga delar med vederbörande bevillningsberednings ordförande; d) att med allmänna posten, så fort ske kan, tillsända skatt­ skyldig, hvilkens uppgift icke blifvit vid hans taxering följd, under­ rättelse derom; samt e) att på begäran af uppgiftspligtig utan lösen meddela bevis om emottagande af uppgift eller upplysning.

39 §.

T taxeringslängden öfver inkomstbevillning skola, utom de personer, som enligt bevil!ningsförordningen i längden upptagas, införas jemväl de, hvilka, utan att vara till utgörande af inkomstbevillning skyldige, dock böra enligt denna förordning inom distriktet utgöra inkomstskatt; och skola, under tillämpning af de i denna förordning stadgade grunder, för hvarje skattskyldig, som bör inom distriktet erlägga inkomstskatt, uti längden införas dels det belopp, hvartill skattskyldigs inkomst uppskattas, och dels det belopp, hvarefter enligt bestämmelserna i 10 § skatten bör beräknas, äfvensom skattens belopp.

20 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 16.

40 §.

1 mom. Ordförande i och ledamot af bevillningsberedning, taxerings­ nämnd och pröfningsnämnd skall vid fullgörandet af sitt uppdrag enligt denna förordning ställa sig till ovilkorlig efterrättelse de föreskrifter, samma förordning innehåller eller meddelar, samt, efter sorgfällig gransk­ ning och samvetsgrann pröfning af meddelade uppgifter och för öfrigt upplysta eller kända förhållanden, efter bästa förstånd samt på heder och samvete föreslå, bestämma och fastställa taxeringen. 2 mom. Om ansvar och ersättningsskyldighet för ordförande i och ledamot af bevillningsberedning, taxeringsnämnd och pröfnings­ nämnd samt kronans ombud hos dylik nämnd och biträdande tjenste­ man, som utom vid beredningens och vederbörande nämnds samman­ träde yppar innehållet af skattskyldigs meddelade uppgift eller upp­ lysning, eller som utsprider de under öfverläggningarne inom sagda beredning eller nämnder lemnade upplysningar och yttrade åsigter rörande enskildes ekonomiska ställning, är stadgadt i bevillningsförordningen. 3 mom. Ordförande i och ledamot af bevillningsberedning, taxerings­ nämnd och pröfningsnämnd skall afträda såväl då fråga förekommer om hans egen, hans föräldrars, barns eller syskons taxering, som ock då fråga är om taxering af bolag eller förening, hvars styrelse han tillhör, eller af skattskyldig, af hvilken han uppbär aflöning.

41 §.

1 mom. För beredande af ersättning för det vid taxering enligt denna förordning vållade särskilda besvär för ordförandena i bevillningberedningarne och kronans ombud vid taxeringsnämnd, för protokollsföringen hos taxeringsnämnd i stad, för protokollsföringen och andra anteckningar under pröfningsnämndens sammankomster äfvensom för det i samband med taxeringsförrättningarne för öfrigt lemnade biträde af städernas tjenstemän eller andra personer, som icke eg a att vid samma förrättningar beräkna rese- och traktamentsersättning, må pröf­ ningsnämnd använda och fördela högst ett belopp, motsvarande tre fjerdedel procent af de första 100,000 kronor, hvartill länets och, i

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 16. 21 fråga om Stockholms stads pröfningsnämnd, stadens hela inkomstskattesumma för året uppgår, en half procent af derpå följande 50,000 kronor och en fjerdedel procent af allt hvad inkomstskattesumman öfverstiger 150,000 kronor; dock får, om än denna inkomstskattesumma sedermera skulle visa sig öfverstiga dess af pröfningsnämnden beräknade belopp, hvarken någon ytterligare kostnadsersättning eller vedergällning än den då beviljade för samma år utdelas eller ett så­ dant öfverskott tagas i beräkning vid bestämmande af enahanda ersättning och vedergällning under ett följande år. Kronans ombud hos pröfnings­ nämnd eger icke på grund af denna § åtnjuta ersättning. 2 mom. Angående det för ofvan uppgifna ändamål af pröfnings­ nämnden anvisade belopp och dess fördelning bör i länen till Kongl. Maj:ts befallningshafvande aflåtas särskildt utdrag af nämndens proto­ koll, hvarefter det beviljade beloppet i vanlig ordning utbetalas af länets landtränteri och med bifogande af sagda protokollsutdrag i kronoräkenskaperna redovisas. För Stockholms stad skall dylik underrättelse meddelas stats­ kontoret, hvarifrån ersättningen utbetalas.

42 §.

Åtal för förseelse, som i 33 § omförmäles, anhängiggöra vid allmän domstol och är föremål för allmänt åtal. Böter, som enligt denna förordning ådömas, tillfalla kronan. Saknas tillgång till böternas gäldande, skola de förvandlas efter allmän strafflag.

43 §.

1 mom. Inom kammarrättens revisionsafdelning må vid granskning af kronoräkenskaperna anmärkning visserligen framställas beträffande den för skattskyldig beräknade skatt för inkomst, men deremot icke i afseende å verkstäld taxering i annan mån än för så vidt den afser frihet från skatt eller nedsättning i belopp, hvarefter enligt 10 § skatt beräknas; egande kammarrätten i anledning af sålunda framstäld an­ märkning föreskrifva erforderlig rättelse. 2 mom. Om kammarrätten vid pröfning af anförda besvär i taxeringsmål finner, att taxering verkstälts å orätt ort eller underlåtits eller ej skett till rigtigt belopp å rätt ort, eger kammarrätten, efter veder-

22 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 16. börandes hörande, vidtaga erforderliga rättelser i taxeringen å ort som vederbör; dock att skattskyldigs hela taxering i sådant fall icke må höjas utöfver hvad taxeringsmyndigheterna bestämt, derest besvären icke innefatta yrkande om sådan höjning. Jemväl må, om någon af kammar­ rätten befrias från skatt på den grund att annan person bort uppföras till utgörande af densamma, kammarrätten öfverflytta taxeringen å denne.

44 §.

Utom den afkortning af påförd inkomstskatt, hvilken föranledes af bristande tillgång till dess gäldande, får afkortning ega rum endast af inkomstskatt för lön, pension eller dylik inkomst, som genom döds­ fall, afsked eller annan orsak under årets lopp upphört, i hvilket fall sådan inkomstskatt erlägges blott för den tid, hvarunder löneinkomsten eller andra med tjenstebefattning förenade fördelar af den skattskyldige eller hans rättsinnehafvare åtnjutits. Sker afkortning och nedgår häri­ genom återstående inkomsten till sådant belopp, att enligt 10 § skatt­ skyldig bort åtnjuta frihet från inkomstskatt eller utgöra skatt efter lägre beräkningsgrund än som å den taxerade inkomsten förut tillämpats, må rättelse derutinnan vid afkortningen ega rum. Angående sättet för afkortning stadgas i uppbördsreglementet.

45 §.

Den enligt uppbördsboken hvarje skattskyldig påförda inkomst­ skatt skall upptagas å hans för samma år utfärdade debetsedel, hvilken dessutom bör upptaga det belopp, hvartill skattskyldigs inkomst blifvit för inkomstskatt taxerad.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 16. 23

Särskilda anvisningar till ledning vid inkomstskattetaxeringen.

l:o.

Inkomst af fast egendom.

Inkomst af fast egendom taxeras icke till det belopp, inkomsten verkligen utgjort, utan fastställes, oafsedt, om behållningen af fastig­ heten varit större eller mindre eller fastigheten icke alls lemnat någon afkastning, enligt bestämmelserna i 2 § i visst förhållande till taxerings­ värdet sålunda, att inkomst beräknas af jordbruksfastighet till sex kronor för hvarje fulla etthundra kronor af taxeringsvärdet samt af annan fastighet och frälseränta till fem kronor för hvarje fulla etthundra kronor af taxeringsvärdet eller, då bevillning icke utgöres för hela värdet, af den del deraf, för hvilken bevillning erlägges. Taxeringen sker efter nästföregående års taxeringsvärde, men, då sådant värde berörda år icke varit fastighet åsatt, efter löpande årets taxeringsvärde. Skattskyldig, som utom fastighet har annan inkomstkälla, skall följaktligen i sin uppgift till taxeringsmyndigheterna angifva dels sin inkomst med frånräknande af deri möjligen ingående afkastning af fast egendom och dels på ofvannämnda sätt beräknad inkomst af den fasta egendomen. Den, som åtnjuter tillhopa 3,000 kronors inkomst, deraf 700 kronor härflyta af en till 10,000 kronor taxerad bostadsfastighet, skall således uppgifva 500 kronors inkomst af fast egendom och 2,300 kronors inkomst i öfrigt. Har han derjemte en till 6,000 kronor taxerad obebygd tomt, skall lian, äfven om han icke har någon afkastning af tomten, anses deraf åtnjuta en inkomst af 300 kronor. Den, som i sin fabriksrörelse använder egen fabriksfastighet, skall såsom inkomst af fast egendom särskildt upptaga fem procent af fastig­ hetens taxeringsvärde, men eger enligt 7 § a) vid beräkningen af sin inkomst af rörelsen göra motsvarande afdrag. Om skattskyldig i sin rörelse förädlar skogs-, jordbruks- eller andra produkter från egen jordbruksfastighet, eger han, som skall såsom inkomst af fast egendom uppgifva sex procent af fastighetens

24 Kongl. Majt,:s Nåd. Proposition N:o 16.

taxeringsvärde, vid beräkningen af inkomsten af förädlingsrörelsen göra afdrag för värdet af omförmälda produkter i oförädladt. skick.

2:o).

Afdrag för ränta å gäld.

Med nedannämnda undantag äro skattskyldige berättigade att vid taxeringen åtnjuta afdrag för ränta å all sin gäld, af hvad slag den vara må. På det att afgifna uppgifter må kunna tjena till ledning äfven vid bevillningstaxeringen, bör vid uppgifvandet af inkomst, för hvilken jemväl bevillning erlägges, afdrag ske endast för sådan ränta å gäld, som i bevillningsafseende får afräknas. Således bör vid beräknandet af inkomst af rörelse, som särskildt taxeras till bevillning, icke göras afdrag för annan ränta än å det för samma rörelse upplånta rörelse­ kapital. Har skattskyldig jemväl inkomst af obligationer eller af ut­ lånade eller deponerade penningar, eger han att vid uppgifvandet af sådan inkomst afdraga ränta å all öfrig gäld. Förslår icke berörda kapitalinkomst till att täcka denna ränta, är han berättigad att i upp­ giften från sin sammanräknade inkomst afdraga all den honom åliggande skuldränta, för hvilken afdrag ej förut i uppgiften skett. Svensk medborgare, som icke är i riket mantalsskrifven, äfven­ som utländing få afräkna ränta allenast å sådan gäld, som ådragits för förvärfvandet af inkomst, för hvilken inkomstskatt skall här i riket er­ läggas. En svensk medborgare, som är bosatt i utlandet och icke i Sverige mantalsskrifven, eger således ej åtnjuta afdrag för ränta å gäld, som han icke åsamkat sig för ernåendet af den i Sverige skattepligtiga inkomsten. En utländing, som är i Sverige skattskyldig endast för ut­ delning å aktier i svenska aktiebolag, får afdraga blott ränta å gäld, hvari han satt sig för förvärfvandet af denna inkomst.

3 ro).

Afdrag för förlust.

Vid bevillningstaxeringen får förlust å rörelse eller yrke icke afdragas från inkomsten af skattskyldig tillhörig annan rörelse eller yrke, som särskildt taxeras till bevillning, ej heller från skattskyldigs inkomst i öfrigt. Deremot må med de i 8 § 2 mom. stadgade undantag,

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 16. 25

derest vid taxering för inkomstskatt viss inkomstkälla utvisar förlust, dylik förlust afdragas från den skattskyldiges öfriga inkomst, under förutsättning att upplysning meddelas, å hvilken rörelse förlusten uppstått. Den, som idkar endast en rörelse, får således vid uppgifvandet af sin rörelseinkomst derifrån afräkna förlust, som å rörelsen uppkommit. Drifver skattskyldig flera rörelser, som äro att betrakta såsom i för­ hållande till hvarandra sjelfständiga, får han deremot icke i uppgiften om sin hela inkomst af rörelse afdraga förlust å en rörelse från inkomst af en annan, men han eger att från sin sammanräknade inkomst af alla inkomstkällor göra afdrag för förlust, som ej förut i uppgiften afräknats; dock att sådant afdrag varder honom vid taxeringen medgifvet endast under ofvannämnda förutsättning, att han upplyser, å hvilken rörelse förlusten uppstått. Om en skattskyldig, som idkar diversehandel och fabriksrörelse, af handeln haft inkomst af 2,000 kronor, men å fabriksrörelsen, deri han använder eu honom tillhörig, till 20,000 kronor taxerad fabriksfastighet, förlorat 1,500 kronor, utan att förlusten kan anses såsom kapitalförlust, skall han uppgifva 1,000 kronors inkomst af fast egen­ dom och 2,000 kronors inkomst af rörelse eller tillhopa 3,000 kronors inkomst, men eger från sistnämnda belopp afräkna den på fabriksrörelsen uppkomna förlusten, i följd hvaraf han skall taxeras för 1,500 kronors inkomst.

4:o).

Uppgifter om inkomst från bolag.

Enär för den inkomst, som åtnjutes af vanliga handelsbolag, kom­ manditbolag, enkla bolag och rederier, som ej äro aktiebolag, inkomstskatt utgöres icke af sjelfva bolaget, utan af de särskilda delegarne deri, skola de uppgifter, som aflemnas till ledning för sådan taxering, angifva den del af bolagets inkomst nästföregående år, som belöper på en hvar delegare, men icke den utdelning, som delegare nästföregående år må halva från bolaget uppburit af inkomst, som förut af bolaget förvärfvats. Deremot skall sådan inkomst, som utgöres af utdelning å aktier och banklotter, uppgifvas till det belopp, som aktie- eller lottegaren nästföregående år i utdelning från aktie- eller bankbolaget fått till sig utanordnadt. Bih. till Riksd. Prof. 1602. I Samt. 1 Afd. 14 Höft. 4

26 Kongl. Maj:ts Nåd,. Proposition N:o 16.

5:6).

Taxering af inkomst, som åtnjutes af handelsbolag, kommanditbolag, enkla bolag och rederier.

För inkomst, som åtnjutes af vanliga handelsbolag, kommanditbolag, enkla bolag och rederier, som ej äro aktiebolag, taxeras icke bolaget, utan de särskilda delegarne deri, en hvar efter hans andel af bolagets inkomst. Taxeringen sker således för hvarje delegare icke å den ort, der bolagets verksamhet bedrifves, utan i sammanhang med hans öfriga inkomst­ taxering å den ort, der han enligt bestämmelserna i 16, 17 och 18 §§ är skattskyldig för inkomstskatt. Till grund för taxeringen af inkomst från kommanditbolag lägges den uppgift, som enligt 25 § c) skall af bolaget aflemnas, delegarens egen uppgift samt i öfrigt upplysta eller kända förhållanden. Bolagets uppgift skall upprättas i enlighet med det i 21 § omförmälda formulär samt således utmärka dels de fastigheter, bolaget eger, och den efter taxeringsvärdet beräknade afkastning deraf, som jemlikt 2 § skall anses hafva uppkommit, dels bolagets inkomst nästföregående år af öfriga i formuläret angifna inkomstkällor, i den män dylik inkomst af bolaget åtnjutits, dels ock de afdrag för skuldräntor och förluster, som vid upp­ skattningen af bolagets inkomst må ega rum. Derjemte skall uppgiften angifva den en hvar delegare tillkommande andel af inkomsten, äfven om vinst endast delvis eller icke alls till delegarne utdelas. Uppgiften, hvilken enligt 25 § skall upprättas i lika många exemplar som samman­ lagda antalet af de kommuner eller territoriella stadsförsamlingar, i hvilka delegare i bolaget böra taxeras, skall aflemnas till ordföranden i vederbörande bevillningsberedning eller myndighet, som i 28 § omförmäles, samt, om den aflemnas till sådan myndighet, genom dess för­ sorg delgifvas bemälde ordförande. Vid delegares taxering fördelas härefter bolagets, med tillämpning af gifna föreskrifter, uppskattade hela inkomst mellan delegarne i för­ hållande till hvarje delegares andel af bolagets inkomst. Om således ett kommanditbolag med tre delegare — som eger annan fastighet än jordbruksfastighet till taxeringsvärde af 240,000 kronor samt deraf och af andra inkomstkällor liaft bokförd inkomst, i sin helhet uppgående till 35,000 kronor, hvilken disponerats sålunda, att 5,000 kronor afsätta till reservfond och återstoden fördelats mellan delegarne på det sätt, att en erhållit hälften eller 15,000 kronor, den andre en tredjedel eller 10,000 kronor och den tredje en sjettedel eller 5,000 kronor — finnes hafva

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 16. 27

åtnjutit enligt inkomstskatteförordningen beskattningsbar inkomst till belopp af 36,000 kronor, skall inkomstskatt påföras delegarne efter berörda andelar eller för inkomst af resp. 18,000, 12,000 och 6 000 kronor. Hafva åter bolagets andra inkomstkällor än fastighet icke lemnat någon afkastning, skall bolaget beräknas hafva af fastig­ heten åtnjutit 12,000 kronors inkomst, i följd hvaraf, under förutsätt­ ning att afdrag för skuldränta eller förlust icke bort ega rum, delegarne skola utgöra inkomstskatt för inkomst från bolaget af resp. 6,000, 4,000 och 2,000 kronor. Uppgiftspligtig delegare i kommanditbolag skall i sin uppgift angifva den andel, han åtnjutit eller eger åtnjuta af bolagets inkomst nästföregående år, och bör denna andel särskild! utmärkas utan sam­ manblandning med hans öfriga inkomst. Delegare i vanligt handelsbolag skall i sammanhang med uppgifvan­ de! af den inkomst, han må åtnjuta af annan inkomstkälla, uppgifva jemväl den på honom belöpande andel af bolagets beräknade afkastning af fastighet och öfriga inkomst. Deremot åligger uppgiftsskyldighet icke sjelfva bolaget. Om ett handelsbolag, som består af två delegare med sins emellan lika rätt till bolagets egendom och inkomst, af rörelse åtnjuter 10,000 kronors beskattningsbar inkomst, skall hvardera delegaren såsom sin inkomst deraf uppgifva 5,000 kronor. Eger bolaget eu fabriksfastighet till taxeringsvärde af 20,000 kronor och använder densamma i rörelse, som lemnar sammanlagd behållen inkomst af 5,000 kronor, skall bolaget anses hafva åtnjutit 1,000 kronors inkomst af fastigheten och 4,000 kronors inkomst af rörelsen, i följd hvaraf hvar­ dera delegaren skall med afseende härå uppgifva 500 kronors inkomst af fast egendom och 2,000 kronors inkomst af rörelse. Har bolaget äfven en jordbruksfastighet, taxerad till 10,000 kronor, anses hvardera delegaren' deraf åtnjuta en inkomst af 300 kronor. Från uppgifven inkomst eger delegaren afdraga ränta å gäld, som icke tillförene afräk­ na!^, äfvensom å rörelse eller yrke uppkommen förlust, som ej är att anse såsom kapitalförlust. Hvad här sagts om vanliga handelsbolag gäller i tillämpliga delar äfven om enkla bolag och rederier.

6:o).

Eftertaxering.

Genom eftertaxering, der sådan enligt 35 § eger rum, skall inkomst­ skatt påföras till det belopp, hvarmed den förut erlagda skatten under-

28 Kongl. Ma,j:ts Nåd. Proposition N:o 16.

stiger det skattebelopp, som bort påföras, derest inkomsten i rätt tid taxerats till rigtigt belopp. Om således en person, som år 1903 taxeras för 10,000 kronors inkomst och följaktligen får erlägga skatt efter 12,500 kronor, vid taxeringsförrättningarne år 1905 befinnes hafva haft en inkomst, som bort år 1903 upptagas till 14,000 kronor, i följd hvaraf han rätteligen skolat utgöra skatt efter 20,500 kronor, skall, utan sam­ manblandning med den taxering, som för år 1905 varder honom åsatt, sistnämnda år honom påföras jemväl ogulden inkomstskatt, svarande mot skilnaden emellan hvad han i verkligheten erlagt och hvad han bort erlägga, eller efter 8,000 kronor, så att, om skattefoten varit 1 krona för 100 kronor, inkomstskatten blir 80 kronor.

i

Skyldige att utan särskild anmaning afgifva uppgifter angående sin inkomst äro: a) verk eller bolag, som är med Kongl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit såsom aktiebolag registreradt eller står under offentlig kontroll, samt b) annan skattskyldig, som nästföregående är taxerats för eller åtnjutit minst 3,000 kronors sådan inkomst som enligt förordningen om inkomstskatt bör till dylik skatt taxeras, eller minst 2,000 kronors inkomst af kapital, derunder inbegripen äfven ii td olfiinnc o olr-fic*-»» noll Viqrjlzlof för 1 skattskyldiga uppgift om inkomst, skall innefattas äfven hustruns inkomst. Bostads- och andra förmåner böra till sitt, värde i penningar uppgifvas. Uppgift skall afgifvas före den 1 april. Möter hinder att inom bestämd tid aflemna uppgift, må anstånd åtnjutas intill maj månads utgång, om skriftlig anmälan derom göres hos ordföranden i bevillningsberedningen. • Uppgift aflemnas eller insändes i betaldt bref med allmänna posten antingen till ordföranden i bevillningsberedningen eller ock i Stockholm till öfverståthållareembetet och i öfriga orter till Kongl. Maj:ts befallningshafvande i det län, magistraten i den stad eller kronofogden i det fögderi, der taxeringen anses skola ega rum eller den skattskyldige är bosatt (mantalsskrifningsorten). Verk eller bolag, hvarom ofvan sägs, skall vid uppgift om sin inkomst foga föreskrift^ räkenskapshandlingar. Den, som underlåter att inom stadgad tid aflemna uppgift, förlorar rätten att fullfölja talan i fråga om beloppet af den inkomst, som uppgiften skolat afse. År uppgiften ofullständig, eger enahanda påföljd rum i fråga om beloppet af utelemnad inkomst. Uppgiftspligtig, som i aflemnad uppgift mot bättre vetande lemnar ovigtig! meddelande och derigenom föranleder, att inkomst icke eller endast till någon del taxeras, bötar från och med fyra till och med tio gånger det inkomstskattebelopp, som genom det svikliga förfarandet undandraga, dock minst tjugufem kronor. En hvar, som önskar upplysning rörande beskaffenheten af honom åliggande uppgiftsskyldighet eller sättet för dess fullgörande, eger att för sådant ändamål hänvända sig till vederbörande bevillningsberedningsordförande. Inkomst af kapital och annan inkomst af arbete än lön eller pension upp­ tages med det belopp, hvartill inkomsten under nästföregående året uppgått, med iakttagande likväl dels att inkomsten första året den åtnjutes, äfvensom då den icke åtnjutits för hela föregående året, skall upptagas med det belopp, hvartill den­ samma, enligt de upplysningar taxeringsmännen kunnat förskaffa sig, skäligen må anses för det löpande året uppgå, dels och att, då inkomsten under det löpande året upphör, densamma upptages med det belopp, som, med det nästföregående årets inkomst till beräkningsgrund, motsvarar den tidrymd af det löpande året, för hvilken inkomsten åtnjutes. Med allmän eller enskild tjenstebefattning förenad lön så ock pension upp­ tages med det belopp, hvartill densamma för det löpande året blifvit i stat eller annorledes bestämd; börande deremot med tjenstebefattning förenade tjenstgöringspenningar, dagaflöning, sportelersättning och obestämda eller extra inkomster beräknas på sätt i nästföregående stycke omförmäles. Vikariatsarfvode, arfvode för uppdrag af öfvergående beskaffenhet och all dylik tillfällig inkomst, som härflutit af annan den skattskyldiges verksamhet än hans redan till beskattning taxerade tjenst, rörelse eller yrke och som tillfallit honom så sent under ett år, att densamma icke kunnat af det årets taxerings- eller pröfningsnämnd beräknas, taxeras det näst derpå följande året. Lön och annan inkomst, som utgår i spanmål eller persedlar, upptages med det kontanta belopp, den efter senast för orten faststäldt markegångspris utgör.

Manta Inskrifning* ort: stad socken,

(för bolag: styrelsens säte)

härad.

län.

y- ■ • - f : ■ :; . tVC' ' .;K: ‘i?!

Uppgift

till ledning vid underteeknads taxering år 19

Summa

A. Inkomst af fast egendom.

Såsom inkomst af fast egendom anses den inkomst, som är genom fastighetsbevillning be­ skattad. Denna inkomst beräknas efter det fastigheten för nästföregående år åsätta taxerings­ värde och anses utgöra a) af jordbruksfastighet sex kronor för hvarje fulla etthundra kronor af taxeringsvärdet samt b) af annan fastighet och frälseränta fem kronor för hvarje fulla etthundra kronor af taxeringsvärdet. Delegare i vanligt handelsbolag skall lemna uppgift beträffande den på honom belöpande andel af bolaget tillhörig fastighet.

Undertecknad egen följande fastighet

Likstäld med egare är sådan innehafvare af fast egendom, som derför erlägger bevillning.

l:o) jordbruksfastighet:

socken; tax.-värde kr.

Summa kr.; 6 % derå

2:o) annan fastighet och frälseränta:

socken , .. ,

stacj ; tax.-varde kr.

frälseränta af

Summa ___ kr.; 5 % derå

Summa inkomst af fast egendom

B. Inkomst af arbete.

l:o) Inkomst af tjenst eller pension.

Härunder uppgifvas aflöning, arfvode, traktamente, sportler, bostad, derest densamma icke är såsom löntagarens inkomst af fast egendom beräknad, samt annan med allmän eller enskild tjenst förenad förmån; inkomst och förmån af särskildt uppdrag; pension, årligt understöd, lif­ ränta och undantagsförmån. Afdrag må ske endast för dels hvad som anvisats till bestridande af de med erhållen tjenst förenade särskilda kostnader (se 7 § d) inkomstskatteförordningen), dels de med embete och tjenst förenade utgifter, som omförmälas i 7 § e) samma förordning.

af följande uppdrag:

Undertecknads inkomst af tjenst eller pension nästföregående år har icke öfverstigit

2:o) Inkomst af rörelse eller yrke.

Vid inkomstens uppgifvande må afdrag icke ega rum för utskylder eller lefnadskostnader, för ränta å den skattskyldiges eget kapital eller för hvad som användes till fast egendoms för­ bättring, tillökning af inventarier eller kapitalafbetalning å skuld. Deremot må afdrag ske för

Transport

Anm. Skattskyldig, som är delegare i kotnvnanditbolag, bör i en summa utan sammanblandning med skattskyldigs inkomst i öfrigt angifva den honom tillkommande andel af bolagets inkomst nästföregående år.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 16. 33

Progressionstabell.

1 Belopp, efter Belopp, efter Belopp, efter Belopp, efter Taxerad Taxerad Taxerad Taxerad hvilket skatt hvilket skatt hvilket skatt hvilket skatt inkomst inkomst inkomst inkomst utgår utgår utgår utgår

2,000 1,000 5,100 5,100 8,200 9,800 11,300 15,100

2,100 1,100 5,200 5,300 8,300 9,900 11,400 15,300 2,200 1,200 5,300 5,400 8,400 10,100 11,500 15,500 2,300 1,300 5,400 5,600 8,500 10,200 11,600 15,700 2,400 1,400 5,500 5,700 8,600 10,400 11,700 15,900 2,500 1,500 5,600 5,900 8,700 10,500 11,800 16,100 2,600 1,600 5,700 6,000 8,800 10,700 11,900 16,300

2,700 1,700 5,800 6,200 8,900 10,800 12,000 16,500 2,800 1,800 5,900 6,300 9,000 11,000 12,100 16,700 ; 2,900 1,900 6,000 6,500 9,100 11,100 12,200 16,900 3,000 2,500 6,100 6,600 9,200 11,300 12,300 17,100

3,100 2,600 6,200 6,800 9,300 11,400 12,400 17,300 3,200 2,700 6,300 6,900 9,400 11,600 12,500 17,500 3,300 2,800 6,400 7,100 9,500 11,700 12,600 17,700 | 3,400 2,900 , 6,500 7,200 9,600 11,900 12,700 17,900 1 3,500 3,000 6,600 7,400 9,700 12,000 12,800 18,100 3,600 3,100 6,700 7,500 9,800 12,200 12,900 18,300

3,700 3,200 6,800 7,700 9,900 12,300 13,000 18,500 3,800 3,300 6,900 7,800 10,000 12,500 13,100 18,700 3,900 3,400 7,000 8,000 10,100 12,700 13,200 18,900 4,000 4,000 7,100 8,100 10,200 12,900 13,300 19,100

4,100 4,100 7,200 8,300 10,300 13,100 13,400 19,300 4,200 4,200 7,300 8,400 10,400 13,300 13,500 19,500 4,300 4,300 7,400 8,600 10,500 13,500 13,600 19,700 4,400 4,400 7,500 8,700 10,600 13,700 13,700 19,900 4,500 4,500 7,600 8,900 10,700 13,900 13,800 20,100 4,600 4,600 7,700 9,000 10,800 14,100 13,900 20,300

4,700 4,700 7,800 9,200 10,900 14,300 14,000 20,500 4,800 4,800 7,900 9,300 11,000 14,500 14,100 20,700 4,900 4,900 8,000 9,500 11,100 14,700 14,200 20,900 5,000 5,000 8,100 9,600 11,200 14,900 14,300 21,100

Bih. till Iliksd. Prof. 1902. 1 Sami. Afd. 14 Häft. 5

34 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 16.

Taxerad Belopp’ efter Belopp, efter Belopp, efter Belopp, efter Taxerad Taxerad Taxerad hvilket skatt hvilket skatt tivilket skatt hvilket skatt inkomst . a inkomst inkomst inkomst utgår utgår utgår utgår

14,400 21,300 18,400 31,000 22,400 42,200 26,400 54,200 14,500 21,500 18,500 31,200 22,500 42,500 26,500 54,500 14,600 21,700 18,600 31,500 22,600 42,800 26,600 54,800 14,700 21,900 18,700 31,700 22,700 43,100 26,700 55,100 14,800 22,100 18,800 32,000 22,800 43,400 26,800 55,400 14,900 22,300 18,900 32,200 22,900 43,700 26,900 55,700

15,000 22,500 19,000 32,500 33,000 44,000 37,000 56,000

15,100 22,700 19,100 32,700 23,100 44,300 27,100 56,300 15,200 23,000 19,200 33,000 23,200 44,600 27,200 56,600 15,300 23,200 19,300 33,200 23,300 44.900 27,300 56,900 15,400 23,500 19,400 33,500 23,400 45,200 27,400 57,200 15,500 23,700 19,500 33,700 23,500 45,500 27,500 57,500 15,600 24,000 19,600 34,000 23,600 45,800 27,600 57,800 15,700 24.200 19,700 34,200 23,700 46,100 27,700 58,100 15,800 24,500 19,800 34,500 23,800 46,400 27,800 58,400 15,900 24,700 19,900 34,700 23,900 46.700 27,900 58700

16,000 25,000 20,000 35,000 34,000 47.000 38,000 59,000

16,100 25,200 20,100 35,300 24,100 47,300 28,100 59,300 16,200 25.500 20,200 35,600 24,200 47,600 28,200 59,600 16,300 25,700 20,300 35,900 24,300 47,900 28,300 59,900 16,400 26,000 20,400 36,200 24,400 48.200 28,400 60,200 16,500 26,200 20,500 36,500 24,500 48,500 28,500 60,500 16,600 26.500 20,600 36,800 24,600 48,800 28,600 60,800 16,700 26,700 20,700 37,100 24,700 49,100 28,700 61,100 16,800 27,000 20,800 37,400 24,800 49,400 •28,800 61,400 16,900 27,200 20,900 37,700 24,900 49,700 28,900 61,700

17,000 27,500 21,000 38,000 35,000 50,000 39,000 62,000

17,100 27,700 21,100 38,300 25,100 50,300 29,100 62,300 17,200 28,000 21,200 38,600 25,200 50,600 29,200 62,600 17,300 28,200 21,300 38,900 25,300 50,900 29,300 62,900 17,400 28,500 21,400 39,200 25,400 51,200 29,400 63,200 17,500 28,700 21,500 39,500 25,500 51,500 29,500 63,500 17,600 29,000 21,600 39,800 25,600 51,800 29,600 63,800 17,700 29,200 21,700 40,100 25,700 52,100 29,700 64,100 17,800 29,500 21,800 40,400 25,800 52,400 29,800 64,400 17,900 29,700 21,900 40,700 25,900 52,700 29,900 64,700

18,000 30,000 22,000 41,000 30,000 53,000 30,000 65,000

18,100 30,200 22,100 41,300 26,100 53,300 30,100 65,400 18,200 30,500 22,200 41,600 26,200 53,600 30,200 65,800 18,300 30,700 22,300 41,900 26,300 53,900 30,300 66,200

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 16. 35

Belopp, efter Belopp, efter Belopp, efter Belopp, efter Taxerad Taxerad Taxerad Taxerad hvilket skatt hvilket skatt hvilket skatt hvilket skatt inkomst inkomst inkomst inkomst utgår utgår utgår utgår

30,400 66,600 34,400 82,600 38,400 98,600 42,400 114,600 30,500 67,000 34,500 83,000 38,500 99,000 42,500 115,000 30,600 67,400 34,600 83,400 38,600 99,400 42,600 115,400 30,700 67,800 34,700 83,800 38,700 99,800 42,700 115,800 30,800 68,200 34,800 84,200 38,800 100,200 42,800 116,200 30,900 68,600 34,900 84,600 38,900 100,600 42,900 116,600

31,000 69,000 35,000 85,000 39,000 101,000 43,000 117,000

31,100 69,400 35,100 85,400 39,100 101,400 43,100 117,400 31,200 69,800 35,200 85,800 39,200 101,800 43,200 117,800 31,300 70,200 35,300 86,200 39,300 102,200 43,300 118,200 31,400 70,600 35,400 86,600 39,400 102,600 43,400 118,600 31,500 71,000 35,500 87,000 39,500 103,000 43,500 119,000 31,600 71,400 35,600 87,400 39,600 103,400 43,600 119,400 31,700 71,800 35,700 87,800 39,700 103,800 43,700 119,800 31,800 72,200 35,800 88,200 39,800 104,200 43,800 120,200 31.900 72,600 35,900 88,600 39,900 104,600 43,900 120,600

32,000 73,000 30,000 89,000 40,000 105,000 44,000 121,000

32,100 73,400 36,100 89,400 40,100 105,400 44,100 121,400 32,200 73,800 36,200 89,800 40,200 105,800 44,200 121,800 32,300 74.200 36,300 90,200 40,300 106,200 44,300 122,200 32,400 74,600 36,400 90,600 40,400 106,600 44,400 122,600 32,500 75,000 36,500 91,000 40,500 107,000 44,500 123,000 32,600 75,400 36,600 91,400 40.600 107,400 44,600 123,400 32.700 75,800 36,700 91,800 40,700 107,800 44,700 123,800 ! 32,800 76,200 36,800 92,200 40.800 108,200 44,800 124,200 32,900 76,600 36,900 92,600 40,900 108,600 44.900 124,600

33,000 77,000 37,000 93,000 41,000 109,000 45,000 125,000

33,100 77,400 37,100 93,400 41,100 109,400 45,100 125,400 | 33,200 77,800 37,200 93,800 41.200 109,800 45,200 125,800 33,300 78,200 37,300 94,200 41,300 110,200 45,300 126,200 33,400 78,600 37,400 94,600 41,400 110,600 45,400 126,600 I 33,500 79,000 37,500 95,000 41,500 111,000 45,500 127,000 i 33,600 79,400 37,600 95,400 41,600 111,400 45,600 127,400 ! 33,700 79,800 37,700 95,800 41,700 111,800 45,700 127,800 33,800 80,200 37,800 96,200 41,800 112,200 45,800 128,200 33,900 80,600 37,900 96,600 41,900 112,600 45,900 128,600

34,000 81,000 38,000 97,000 42,000 113,000 40,000 129,000 !

34,100 81,400 38,100 97,400 42,100 113,400 46,100 129,400 34,200 81,800 38.200 97,800 42,200 113,800 46,200 129,800 34,300 82,200 38,800 98,200 42,300 114,200 46,300 130,200

36 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 16.

Belopp, efter Belopp, efter Belopp, efter Belopp, efter Taxerad Taxerad Taxerad Taxerad hvilket skatt hvilket skatt hvilket skatt hvilket skatt inkomst inkomst inkomst inkomst utgår utgår utgår utgår

46,400 130,600 49,300 142,200 63,000 210,000 92,000 355,000 46,500 131,000 49,400 142,600 64,000 215,000 93,000 360,000 46,600 131,400 49,500 143,000 65,000 220,000 94,000 365,000 46,700 131,800 49,600 143,400 66,000 225,000 95,000 370,000 46,800 132,200 49,700 143,800 67,000 230,000 96,000 375,000 46,900 132,600 49,800 144,200 68,000 235,000 97,000 380,000 47,000 133,000 49,900 144,600 69,000 240,000 98,000 385,000 47,100 133,400 50,000 145,000 70,000 245,000 99,000 390,000 47,200 133,800 50,100 145,500 71,000 250,000 100,000 395,000 47,800 134,200 50,200 146,000 72,000 255,000 100,100 395,600 47,400 134,600 50,300 146,500 73,000 260,000 100,200 396,200 47,500 135,000 50.400 147,000 74,000 265,000 101,000 401,000 47,600 135,400 50,500 147,500 75,000 270,000 105,000 425,000 47,700 135,800 50,600 148,000 76,000 275,000 110,000 455,000 47,800 136,200 50,700 148,500 77,000 280,000 115,000 485,000 47,900 136,600 50,800 149,000 78,000 285,000 120,000 515,000 48,000 137,000 50,900 149,500 79,000 290,000 125,000 545,000 48,100 137,400 51,000 150,000 80,000 295,000 130,000 575,000 48,200 137,800 52,000 155,000 81,000 300,000 135,000 605,000 48,300 138,200 53,000 160,000 82,000 305,000 140,000 635,000 48,400 138,600 54,000 165,000 83,000 310,000 145,000 665,000 48,500 139,000 55,000 170,000 84,000 315,000 150,000 695,000 48,600 139,400 56,000 175,000 85,000 320,000 160,000 755,000 48,700 139,800 57,000 180,000 86,000 325,000 170,000 815,000 48,800 140,200 58,000 185,000 87,000 330,000 180,000 875,000 48,900 140,600 59,000 190,000 88,000 335,000 190,000 935,000 49,000 141,000 00,000 195,000 89,000 340,000 200,000 995,000 49,100 141,400 61,000 200,000 90,000 345,000 205,000 1,025,000 49,200 141,800 62,000 205,000 91,000 350,000

Formulär N:o 5.

Taxeringslängd

öfver

inkomstbevillningen

och

inkomstskatten

inom

och län för år 19

Kongl. Majts Nåd. Proposition No 16. 39

Taxering’ enligt inkomstskatte-

förordningeu

000 GOD =H > ven taxerinesnämnden 1-1 ■ 1—1 • i—'•

"3 Af Af e-e- ® ©. “3 skattad inkomst M 3 p" =rg; P g >-t CD X $ s. O: bevillnings- taxerings- X O: CL, pr ö ® 3 3 r~r- poq s! beredningen nämnden. '-j p: 0 W? 3. af rörelse, yrke af'B. «-*■ p: pr ►O * P 3* |l 3 3 ' 3 ►ö P 3 eller eljest era era PT era era - P« era ä CD CD in 3 3 3 C/3 in P ® B ce Bevil] ningsberedningens 3 3

fö

3 3 3

in

3 b b ;e ie

sj af ... .. b P« p- er ® p: er ta er p: r n p:

re

h h

fa 3*P k fa es

jo ö S 3 x 3 anteckningar.

äk v äk h af k era r» 3 ►t v 3

fa rv u o cr B B b

sl ilk er ilk

v rd an * er 3 pr .

cn g- m k CD 3 n n 3 es 3 rt äg m M. ® ilk st ag

& ad 0 &

at

b al O- et ad

ad

et -> O: P SL p an lu

st

CD < 3 CD CD ru CD a at el

, , m -s era 3 tn

t

en

3 t 3 ce ta 3

k en le sk je n o . ? a 3 sL sk sk a.

in C/3 b t/3 d ce

in

sf 3 b

r ep rn an 3 CD p-< 3 gs. el in at el ce at e

at

as l

T3 3-®

in

3 3 til

af p v . g >-s 3 ►3 o k t o pr t

äg & era g* 85. t p p än *-s tig B.

sb

p o lh sr ) 3‘era O O k u p u p 0 u d O är m tg

, ce-

h ö ed , © o tg , tg era ar rin

o ^ O

re m 0

rig et er an CD k_t O* år ef

. n pr ® Ö pr år ef st . pr år g pr

: i 3 H* o . t t 0 . 0 g*- ■ p ■-I •-< p ® ts p c cp P <-t r2

(Inkomst af Råbelöfs qvarn . . . 2,000 kr.

j » . n Svanå jernbruk . . . 8,000 kr. — 10,000 11,000 — 11,000 - no “ 12,500 20 17,100 27,700 17,100 27,700 — 277 29,500 20 | Beredningens ordförande ansåg inkomsten

l af jernbruket böra beräknas till 9,000 kr

— — 600 450 150 — 1 50

_ 300 1,000 450 550 — 5 50 _ _ 1,000 200 1,000 200 _ 2 _ _ (Eger fastighet till värde af . . 2,000 kr..

— — 7.500 — 7,500 — 75 — 9,000 23 28,500 60,500 28,500 60,500 — 605 68,200 23 (Oljeslageri har ej under året drifvits !

— 400 1,700 — 1,700 — 17 — — — 2,100 1,500 2,100 1,500 — 15 — Innehar boställe taseradt till 6,000 kr. ;

(Mantalsskrifven i N. N. kommun och så-: 1,000 1,000 1,000 10 — ’ — — — — \ ledes ej berättigad till afdrag.

— 700 700 600 100 — 1 — — — — — — — _ _ — — Har 6 barn. Hustrun sjuklig.

/1,000 kr. af skeppsrederi.' Har under- 1,000 5,000 7,000 — 7,000 ii 70 — — 28 6,300 6.900 7,300 8,400 11 84 — 28 \ låtit aflemna uppgift.

— 3,000 4,000 — 4,000 40 — — — 3,000 2,600 3,000 2,600 — 26 —

12 1,200 Inkomst af kungsgårdsarrende 1,000 kr. 1,200 j- 300 975 [20 9 75 786 JöO 1,400 600 1,600 800 20 8 300 60

— 400 400 325 3 25 314 — — — — — — — — „ „ qvarnarrende. . . . 400 kr

— 1,600 300 1,300 13 — — — 2,600 2,000 2,600 2,000 — 20 — — jHar, enligt hvad kändt är, utdelning å ~~ 1 aktier, som ej upptagits i uppgiften.

1,000 — 1,600 — 1,600 16 — — — 1,800 1,000 1,800 1,000 — 10 — 1,000 kr. af skeppsrederi.

500 — 500 — 500 — 5 — — — — — — — — — — Har annan inkomst för skonerten Svalan.

— 500 1,500 300 1,200 — 12 — — _ 1,500 700 1,500 700 — 7 — -

— — — — — — — — — _ 1,400 600 1,400 600 — 6 500 64

j_

3,700 23,000 43,000l 2,400 40,600 — 406 — -- 1 70,600 107,800 71,900 110,000 — 1,100 —

Förrättningsstället N. N. den 19

N. N. N. N.

Häradsskrifvare. Kronoombud.

På taxeringsnämndens vägnar

N. N.

Ordförande.

N. N. N. N.

Ledamot. Ledamot.

pröfningsnämnden blifvit beslutade, så att taxeringslängden alltid för hvarje skattskyldig innehåller tillförlitlig uppgift å det beskatt-

underrättelse derom i anteckningskolumnen införas.

för inkomst af arrendet, utan ock för annan rörelse eller yrke eller tjenst, pension eller kapital, böra med afseende å koinmunalutskylders

med den ifrågavarande uppgår till eller ötverstiger 1,000 kronor.

40 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 16.

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 11 januari 1902.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern friherre von O ttee , Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena L agerheim , Statsråden: herr von K rusenstjerna , grefve W achtmeister , C laeson , C rusebjörn , O delberg , H usberg , P alander , H ammarskjöld , W estring .

Chefen för finansdepartementet, statsrådet grefve Wachtmeister anförde i underdånighet: Med erinran att i den skrifvelse, hvari Riksdagens beslut be­ träffande ny värnpligtslag och ny härordning hos Eders Kongl. Maj:t anmälts, Riksdagen uttalat den åsigt, att en afse värd del af de ökade kostnader, hvilka genom omorganisationen af landets försvarsväsende uppkomme, borde betäckas genom direkta och förmögen­ hetsskatter, anhöll i skrifvelse den 1 juni 1901 Riksdagen på grund häraf och af i öfrigt anförda orsaker, att, för den händelse Eders Kongl. Maj:t godkände Riksdagens beslut angående utsträckning af värnpligten och

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 16. 41 om en ny härordning, Eders Kongl. Maj:t täcktes för följande Riksdag framlägga förslag till förordning om en särskild, såsom bevillning till staten utgående, men från allmänna bevillningen fristående direkt skatt, att, efter viss progression, med rätt till afdrag för skuldräntor, erläggas för alla slag af inkomst, hvarvid inkomst af fastighet skulle beräknas efter viss procent af taxeringsvärdet. Då denna Riksdagens skrifvelse den 7 berörde juni inför Eders Kongl. Maj:t anmäldes, föredrogs dervid tillika Riksdagens skrifvelse den 13 maj 1901, deri Riksdagen anhållit, att Eders Kong]. Maj:t täcktes efter utredning af frågan låta för Riks­ dagen framlägga förslag till författningsbestämmelser angående sjelfdeklaration, hvarjemte vid samma föredragningstillfälle erinrades, att Riksdagen i skrifvelse den 3 juni samma år angående bevillning af fast egendom samt af inkomst betonat, att en reform af skattelagstift­ ningen för att kunna tillfredsställande genomföras oafvisligen fordrade en förberedande utredning rörande inkomsters och förmögenheters för­ delning bland rikets innebyggare, hvarföre Riksdagen framhållit vigten af en dylik utrednings åvägabringande. På grund af nådigt bemyn­ digande uppdrog jag derefter den 18 juni nästlidet år dels åt landskamereraren P. A. H. Cavalli, kammarrättsrådet J. Ostberg och pro­ fessorn D. Davidson att verkställa utredning och utarbeta förslag inom finansdepartementet i de i Riksdagens skrivelser den 13 maj och den 1 juni samma år omförmälda afseenden, dels åt aktuarien I. Flodström att verkställa den statistiska utredning rörande bevillningen, som kunde erfordras. Till fullgörande af nämnda uppdrag hafva de tre förstnämnda personerna aflemnat ett den 15 oktober 1901 dagtecknadt betänkande med förslag till bestämmelser om inkomstskatt och obligatorisk sjelfdeklaration, öfver hvilket betänkande kammarrätten den 2 påföljande december afgifvit infordradt underdånigt utlåtande; och har aktuarien Flodström med skrifvelse af den 27 i sistnämnda månad öfverlemnat en af honom verkstäld, af text åtföljd öfversigt af 1900 års bevillningstaxering. Förut i dag har jag i sammanhang med frågan om beräkningen af statsverkets inkomster för 1903 års statsreglering haft tillfälle att inför Eders Kongl. Magt uttala min åsigt, att bland dessa inkomster borde upptagas en med obligatorisk sjelfdeklaration förbunden progres­ siv inkomstskatt, till sina hufvudgrunder öfverensstämmande med den af nyssbemälde komiterade föreslagna. Jag förordade dervid äfven följande förändringar i den af komiterade föreslagna skatteskalan, nem­ ligen att skattskyldighet skulle bortfalla för inkomst, som understege 2,000 kronor (enligt komiterades förslag 1,000 kronor); att det skattefria

Bill. till Riksd. Prut. MOX. 1 Sami. 1 Afd. N Höft. G

42 Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 16.

beloppet skulle höjas, då inkomsten uppginge till 2,000 kronor, men icke till 3,000 kronor, från 600 kronor enligt komitéförslaget till 1,000 kronor och, då inkomsten uppginge till 3,000 kronor, men icke till 4,000 kronor, från 400 kronor till 500 kronor; samt att progressionen, som enligt komiterades förslag fortgår så, att skattefoten småningom närmar sig 6 procent, skulle stanna vid 5 procent, hvilken skattefot uppnås vid en inkomst af 205,000 kronor. Om den föreslagna skatten i öfrig! anhåller jag att nu få anföra följande. Mot hufvudprinciperna i det föreliggande förslaget har kammar­ rätten i två afseenden riktat anmärkningar. Kammarrätten har nem­ ligen funnit förslagets bestämmelser i afseende å beskattning af den fasta egendomen och den anordning, förslaget innebär i afseende å aktie­ bolags beskattning, icke i tillräcklig grad tillgodose krafvet på en rättvis skattefördelning. Hvad angår frågan om sättet för den fasta egendomens beskatt­ ning, behöfver jag icke vara mångordig. Jag underkänner icke be­ fogenheten af kammarrättens anmärkning, att skatten, i hvad den träffar fast egendom, icke är någon inkomstskatt, utan att förslaget i stället beskattar en allenast genomsnittligt och i förväg beräknad afkastning för att derefter på den genom en enkel räkneoperation utrönta »inkomsten» tillämpa bestämmelser, som endast vid en verklig inkomstskatt ega berättigande. Riktigheten af denna anmärkning medgifver jag så mycket hellre, som äfven jag tillförene haft tillfälle ut­ tala den — i öfrigt sjelf klara — meningen, att en allmän och verk­ lig inkomstskatt icke kan ernås, utan att man i fråga om fast egendom uppskattar den inkomst, denna verkligen gifvit , och icke låter sig nöja med en beräkning i förväg af den afkastning , egendomen anses kunna gifva. Då emellertid Riksdagen i dess skrifvelse af den 1 juni 1901, deri Riksdagen begärt utarbetandet af förslag till en pro­ gressiv inkomstskatt, uttryckligen framhållit, att inkomsten af fastighet borde beräknas efter viss procent af taxeringsvärdet, har detta säker­ ligen berott dels i allmänhet på öfvertygelsen om svårigheten att upptaxera jordbruksinkomst, en svårighet, som länge här i landet betraktats som oöfvervinnelig, dels särskildt på farhågan, att denna svårighet, om dess lösande uppstäldes som förutsättning för införandet af den såsom önskvärd ansedda progressiva beskattningen, skulle befinnas så stor, att derigenom hinder lades i vägen för denna skatteforms införande. Ehuru jag mycket skulle beklaga, om vid den mera genomgripande skattereform, som förberedes, omförmälda skattefiktion skulle komma till tillämpning, synes mig likväl ur den sist angifna synpunkten komi-

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 16. 43 téns förslag i denna del vid den nu föreslagna provisoriska anordningen kunna och böra godkännas. Det står nemligen för mig klart, att de ojemnheter, som oundvikligen komme att blifva förenade med en sålunda anordnad beskattning, varda vida mindre än de, som skulle uppstå, derest man genom tilläggsbevillning under den hittills öfliga formen ville uttaga ett belopp, tillnärmelsevis motsvarande det, som man vill vinna genom den progressiva inkomstskatten. Men då man, i syfte att under för handen varande förhållanden möjliggöra införandet af en inkomstskatt, genom en fiktion skjuter in fastighetens beräknade afkastning i stället för fastighetsegarens åtnjutna inkomst, är det utan tvifvel nödvändigt att, såsom ock skett i komiténs förslag, genomföra denna fiktion fullt och helt ut och att icke meddela någon undantagsbestämmelse i fråga om skattefot eller minskad skattelindring för inkomst af fastighet. I annat fall kommer man på en omväg delvis tillbaka till systemet med en tvåhöfdad skatt, en för fastighet och en för inkomst af kapital .och arbete, eller hvad man just velat undvika. Om man ock sålunda skulle med kammarrätten finna, att skattelindringen för den fasta egendomen enligt komitéförslaget blefve för stor, och detta naturligen komme att i ännu högre grad gälla, derest, på sätt jag förut i dag, i sammanhang med beräk­ ningen af statsverkets inkomster för år 1903, föreslagit, minimibeloppet af skattepligtig inkomst höjes från 1,000 kronor till 2,000 kronor, måste detta tagas som en konseqvens af den tillämpade principen. Då kammarrätten med siffror visar, hvilken stor skattelindring genom den föreslagna inkomstskatten skulle tillgodokomma fastigheterna i jemförelse med hvad förhållandet är vid tillämpning af den senast åtagna tilläggsbevillningen, bör man för öfrigt erinra sig, dels att en af hufvudanmärkningarne mot tilläggsbevillningen just varit den, att någon skattelindring motsvarande den, som medgifvits smärre inkomst­ tagare, icke kunnat beredas smärre fastighetsegare, dels att förhål­ landet är enahanda med den alltjemt qvarstående bevillningen af fast egendom samt af inkomst, som icke heller medgifver skattelindring för smärre fastighetsegare, dels ock att i ett land, der jordstyckningen är så stor som i Sverige, en stor del af fastighetsegarne måste komma att gå fria från eller åtnjuta lindring i en allmän och ren inkomstskatt, om och när en sådan kommer till stånd. Det bör i öfrigt anmärkas, att skattelindringen för fastighet visserligen kan synas betydlig, då man jemför den föreslagna inkomstskatten för fastighetsinkomst med den nuvarande tilläggsbevillningen för fastighet, men att förhållandet förändras, om man jemför den med den föreslagna inkomstskatten, i

44 Kongl. Maj:ts Nåd. Preposition N:o 16.

hvad den afser inkomst af kapital och arbete. Af tab. B sid. XII i öfversigten af 1900 års bevillningstaxering inhemtas, att om inkomst under 2,000 kronor fritoges från skatten, komme skattefrihet att åtnjutas för 47,16 procent af hela den uppskattade inkomsten af kapital och arbete samt för 46,2 9 procent af hela den beräknade in­ komsten af fastighet. Fäster jag mig särskildt vid den beräknade inkomsten af fastighet å landet, komme skattefrihet att åtnjutas för 59,4 6 procent häraf. Man bör emellertid härvid ihågkomma, att det procenttal af inkomst utaf kapital och arbete, som åtnjuter skattefrihet, i sjelfva verket är långt större, än ofvannämnda siffra utvisar. I den summa, som uttrycker totalbeloppet uppskattad inkomst af kapital och arbete, ingår nemligen icke annan, 500 kronor understigande inkomst än sådan, som åtnjutes af bolag eller taxeras å annan ort än den skatt­ skyldiges mantalsskrifningsort, hvarföre till det procenttal af 47,16, som uttrycker det skattefria beloppet, bör med nyssnämnda undantag läggas all inkomst af kapital och arbete, som understiger 500 kronor. Finner man, att den fasta egendomen i landet kommer att åtnjuta mer än skäligt stor lindring i beskattningsväg, kan detta afhjelpas genom införandet af en supplementär förmögenhetsskatt, hvilken då bör drabba icke blott det fasta, utan äfven det rörliga kapitalet, men en sådan skatt förutsätter ovilkorligen tillvaron af en allmän och ren inkomstskatt, hvar­ före det måste öfverlemnas till framtida pröfning att afgöra, om i samman­ hang med en mera genomgripande skattereform en sådan förmögenhets­ skatt bör komma till stånd. Slutligen bör ock erinras, att, då man talar om allt för stor lindring i fastighetsbeskattningen, detta uteslutande gäller de smärre fastigheterna. Hvad de större fastigheterna beträffar, torde i fråga om s. k. »annan fastighet» beskattningen enligt de nya grunderna komma att i allmänhet ställa sig ganska jemn, medan åter större jordegendomar — med hvilka jag menar sådana, der jordbruket drifves i så stor skala, att de förmåner, jordegaren för sitt och sin familjs uppehälle hemtar af egendomen, spela en jemförelsevis under­ ordnad roll — komma att, i synnerhet der de äro skuldfria, träffas ganska hårdt af en progressivt utgående skatt, som grundar sig på den säkerligen ofta icke inträffande förutsättningen, att egendomen lemnar en inkomst motsvarande 6 procent på taxeringsvärdet.

Att delegarne i aktiebolag och bankbolag skola beskattas^för den utdelning, de från bolaget uppbära, är en gifven sak. I fråga om beskattningen af sjelfva aktiebolaget (jag inbegriper för korthetens skull under denna benämning äfven öfriga bolag, som i

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 16. 45 förevarande afseende skola likställas med aktiebolag) föreslår komitén, att bolaget beskattas efter samma grunder som enskilde skattskyldige, dock med rätt till afdrag för ett belopp af fyra procent på inbetaldt kapital. Kammarrätten åter anser på anförda skål, att progressiv be­ skattning bör påföras aktiebolaget endast för den del af vinsten, som öfverstiger utdelningen och sålunda för bolaget reserveras, medan åter­ stoden af vinsten bör beskattas proportionel med afräkning från denna del af vinsten af ett belopp, som motsvarar icke ovilkorligen fyra procent af det inbetalda kapitalet, utan den verkstälda utdelningen med nämnda fyra procent som maximum för afdraget. I alla länder, som ega inkomstskatt, bar frågan om aktiebolagens beskattning varit en af de mest svårlösta punkterna i lagstiftningen om denna skatt. Man har sålunda af en nyligen utkommen redogörelse för lagstiftningen i olika länder om inkomstbeskattningen af aktiebolag °) kunnat inhemta, hurusom frågan i olika länder lösts enligt åtta särskilda metoder. Härtill sluter sig den af kammarrätten förordade såsom en nionde, medan två reservanter i detta embetsverk hvardera framstält ett ytterligare förslag. Svårigheten beror derpå, att å ena sidan den juridiska fiktion, enligt hvilken ett aktiebolag i rättsligt afseende be­ traktas såsom en person , uppenbarligen icke är hållbar i fråga om in­ komstskatten, medan å andra sidan det icke låter sig göra att lemna aktiebolaget ur räkningen och beskatta dess vinst hos aktieegarne, hvilket då skidle ske derigenom, att hvarje aktieegare, utom för utdel­ ningen, beskattades jemväl för den å honom belöpande anpart af den del af vinsten, som reserverades för bolaget — en anordning, hvari­ genom ofta nog en stor del af bolagets vinst skulle förblifva obeskattad, då många aktieegare säkerligen ej stode att anträffa. Slutsatsen häraf varder den, att de allmänna reglerna för inkomstbeskattningen ej räcka till i fråga om aktiebolagen, utan att, redan för undvikande deraf att deras vinst till större eller mindre del blifver obeskattad, särskilda regler för dem måste uppställas och dessa af den beskaffenhet, att skatten för aktie­ bolagen icke låter sig organiskt inpassas i inkomstskattesystemet, utan i sjelfva verket blifver en supplementärskatt, som upptages i samman­ hang med inkomstskatten. Men härtill kommer ytterligare en omstän­ dighet af mycken vigt. Det är icke nog med, att man anordnar aktie­ bolagens inkomstbeskattning så, att ingen del af deras vinst varder obeskattad. Då man vill utsträcka användningen af den direkta beskattningsformen, hvilken mera än den indirekta tager hänsyn till den

*) Ekonomisk Tidskrift årg. 1901 häft. 11 sid. 435.

46 Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 16.

skattskyldiges förmåga att utgöra skatt, ligger det vigt uppå, att den direkta beskattningen så anordnas, att det för densamma särskildt kännetecknande företrädet, eller dess egenskap att kunna anpassas efter skatteförmågan, i möjligast starka grad får framträda. Detta sker deri­ genom att skatten göres progressiv; det kan äfven ske genom en högre beskattning af den fonderade inkomsten, hvilket lämpligast torde ske genom en förmögenhetsskatt. Men ett medel för vinnande af detta mål är äfven, att man med särskild beskattning uppsöker inkomst, som, vare sig den är att anse såsom fonderad eller icke, kan anses besitta en sär­ skild grad af skattekraft. Och att man i vår tid velat Unna en sådan hos aktiebolagen är icke egnadt att ingifva förvåning. Om man än icke hos oss eger någon motsvarighet till de i de stora och kapitalstarka länderna förekommande jättebolag, hvilka bilda verkliga stater i staten och intaga den magtställning, som penningen i vår tid måhända mer än någonsin tillförene förlänar, lefva dock äfven vi i detta afseende under sammanslutningens tecken. Årligen bildas flera hundra aktiebolag med sammanlagdt åtskilliga tiotal millioner kronors inbetaldt aktiekapital, och få äro numera de större affärs- och industriella företag, som icke ikläda sig aktiebolagets form. Svårt lärer vara att förneka, att, derest det bildade bolagets verksamhet visat sig framgångsrikt, de tillskjutna ka­ pitalen i och genom sammanslutningen under aktiebolagets genom lag­ stiftningen på flerehanda sätt, såsom genom den begränsade ansvarig­ heten m. m., särskildt gynnade form erhållit en så att säga högre valör. Allmänt och länge har det varit erkändt — i princip, om ock utföran­ det ofta mött tekniska svårigheter — att inkomst af kapital eger större skattekraft än inkomst af arbete. Längre har det dröjt, innan det er­ kännandet vunnit insteg, att aktiebolagsinkomst har en särskild skatte­ kraft, som icke till fullo tages i anspråk allenast derigenom, att utdel­ ningarna till aktieegarne och afsättningarna till bolagets fonder beskat­ tas enligt inkomstskattens vanliga regler. Men tidsutvecklingen har medfört ett rikt åskådningsmaterial till stöd för satsens riktighet, och denna har nu mångenstädes trängt igenom och vunnit tillämpning vida fullständigare än satsen om den fonderade inkomstens företräde i skattekraft framför den ofonderade. Alldeles klart är emellertid, att den ökade skattekraft, hvarom jag nyss talat, icke uppstår enbart derigenom, att kapital sammanslutes under, aktiebolagets form. Den dagliga erfarenheten utvisar tvärtom, att många sådana bolag föra en tynande tillvaro. En gräns måste så­ ledes någonstädes dragas. Vidare är det nödvändigt, att skattelagstift­ ningen så anordnas, att icke bildandet af aktiebolag försvåras. Dessa

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 16. 47 bolag- äro nödvändiga för landets ekonomiska utveckling. De hafva hittills verkat och verka fortfarande såsom mägtiga häfstänger i detta afseende. Dessa båda syftemål vinnas derigenom, att, såsom komiterade efter vissa främmande lagstiftningars förebild föreslagit, den sär­ skilda skattskyldigheten för aktiebolag inträder först då bolagets vinst, uttryckt i visst procentförhållande till det inbetalda kapitalet, uppnår en viss storlek och endast träffar den vinst, som öfverskjuter detta procent­ tal, eller, med andra ord, att vid bolagets taxering afdrag må ske för ett belopp, motsvarande vissa procent, af komiterade föreslagna till fyra, å inbetaldt kapital. Kammarrätten har i denna speciela punkt anmärkt, att enligt komiterades förslag en större eller mindre del af bolagets vinst komme att helt och hållet undgå beskattning i hvarje fall, då utdelningen understege det fixerade afdraget, samt att, då anledning icke syntes föreligga att från beskattning fritaga någon del af ett aktie­ bolags vinst, rättelse härutinnan syntes böra åvägabringas sfi, att icke i något fall det ifrågavarande afdraget komme alt öfverstiga hvad som ut­ delades till aktieegarne. Huru denna fråga bör bedömas, beror af den ståndpunkt, på hvilken man ställer sig. Den utdelning, bolaget lemnar, vare sig den öfverstiger 4 procent på aktiekapitalet eller icke, blir eller presumeras åtminstone blifva beskattad hos aktieegarne. Förut är fram­ hållet, att inkomstskatten för aktiebolag icke låter inrangera sig under de allmänna reglerna för denna skatt, utan rätteligen är att betrakta såsom en särskild skatteart, som upptages i sammanhang med den all­ männa inkomstskatten. Vid sådant förhållande synes det mig icke ligga något oegentligt deruti, att, medan man låter denna särskilda skatteart drabba den aktiebolagsvinst, som öfverstiger ett visst procent­ tal af kapitalet, man från skatten fritoge vinst, som uppgår till lägre belopp. Det föreligger ingen nödvändighet att sätta afdraget i visst förhållande till utdelningens storlek. Nu skulle man visserligen i fråga om ett bolag, som på grund af afdragsrätten går fritt från beskatt­ ning, kunna säga, att detta hade mindre att betyda i hvad frågan gälde de belopp, som komme till utdelning bland aktieegarne, enär dessa belopp hos dem beskattades, men att det kunde inträffa, att belopp, som afsattes till bolagets fonder, gånge alldeles fria från beskatt­ ning. Då man anser vigtig!, att ifrågavarande vinst-belopp, betraktad! såsom inkomst för aktiebolaget, gar fritt från skatt, lärer emellertid lu­ den rena inkomstskattens synpunkt icke något vara att erinra mot en fullständig skattefrihet för beloppet. Inkomstskatten är en personlig­ skatt, som har till syftemål att beskatta den och den personens inkomst, oj det och det vinstbeloppet, och det till bolagets fonder afsätta beloppet

48 Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 16. har ännu icke tillfallit någon viss person mer än bolaget sjelft, som ej ansetts böra skatta derför. På grund af hvad jag nu anfört, anser jag mig böra biträda komiterades förslag i förevarande del. Såsom ofvan erinrats, bar kammarrätten förordat, att den af komiterade föreslagna progressionen i skattefoten måtte i fråga om aktiebolagen väsentligen modifieras. På sätt jag redan framhållit, kan man, då det gäller att ordna aktiebolagens beskattning, gå till väga på eu mångfald åt olika sätt, och jag vill visst icke bestrida, att åtskilligt kan anföras till förmån för den' af kammarrätten förordade lösningen, särskilt ur syn­ punkten af den ökade jemnhet i beskattningen, som derigenom skulle vinnas. Då jag likväl anser komiterades förslag ega företräde, beror det deraf, att, då man grundar den särskilda beskattningen för aktie­ bolag på den ökade skattekraft, som under viss förutsättning uppstår hos inkomsten af det kapital, som sammanslutes under aktiebolagets form, och denna skattekraft otvifvelaktigt ökas i mån som aktiebolagets ekonomiska styrka växer, det måste anses stå i full konseqvens härmed, att äfven skattefoten får stiga med denna ökning Väl skulle äfven, enligt kammarrättens förslag, progression i beskattningen för bolag ega rum, men det synes mig likväl, att progressionen med fog bör kunna göras något starkare än enligt sagda förslag och detta så mycket mer, som i alla händelser genom 4-procentsafdraget en högst väsentlig lindring i den allmänna progressionsskalan skulle medgifvas. På grund af nämnda afdrag kommer progressionens faktiska storlek att bero dels af aktiekapitalets tillväxt och dels af tillväxten af vinsten i förhållande till aktiekapitalet. För att taga ett par exempel, skattar sålunda ett bolag med 1,000,000 kronors aktiekapital efter 0,2 5 procents skattefot (naturligen beräknad i förhållande till hela vinsten), då vinsten är 5 procent, efter 1,9 5 procents skattefot, då vinsten är 10 procent, och efter 3,7 7 5 procents skattefot, då vinsten är 20 procent. Ett bolag åter med 10 millioner kronors aktiekapital skattar efter 0,7 9 procents skatte­ fot, då vinsten är 5 procent, efter 3,3 9 5 procents skattefot, då vinsten är 10 procent, och efter 4,6 9 7 procents skattefot, då vinsten är 20 procent. Det är sålunda först för stora bolag med mycket stor vinst i förhållande till aktiekapitalet, som progressionen gör sig fullt gällande.

1 fråga om den formela anordningen af de nya författnings­ bestämmelserna hafva komiterade framlagt två alternativa förslag. Alternativet A innefattar förslag till en enda förordning, hvilken upp­ tager så väl alla de föreskrifter, som skola gälla om inkomstskatten, som också de stadganden, som böra införas med hänsyn till den ut-

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 16. 49 vidgade uppgift sskyldigheten. Alternativet B åter innehåller förslag till dels en särskild förordning om de regler, efter hvilka inkomstskatten skall utgå, så affattad, att den i fråga om de för bevillningen och in­ komstskatten i sådant afseende gemensamma bestämmelser endast hän­ visar till bevillningsförordningen, och dels ändrad lydelse af de stadganden i bevillningsförordningen, som afse uppgiftsskyldighet eller eljest beröras af det nya skatteförfarandet. Beträffande valet mellan dessa båda alternativ har kammarrätten instämt i komiterades erinran, att den formela anordningen af förslagets bestämmelser han ske på ett hvart af de valda sätten, samt funnit oförnekligt, att hvardera metoden har sina fördelar. På anförda skäl anser likväl kammarrätten alternativet B ega företräde. Sådana förhållandena för närvarande föreligga, är valet mellan de båda alternativen emellertid icke fritt, utan måste otvifvelaktigt för- ■fattningsförslaget affattas enligt alternativet A. Detta torde framgå af följande omständigheter. Tydligen vore det önskvärdt, att inkomstskatten kunde påföras redan vid innevarande års taxeringsförrättningar för att inbetalas vid uppbördsstämmorna i början af år 1903, eller det år, i hvars riksstat inkomstskatten är afsedd att upptagas. Detta låter sig emellertid icke göra, Enligt förslaget till förordning om inkomstskatt skall taxering till denna skatt verkställas i sammanhang med de enligt bevillnings­ förordningen årligen återkommande taxeringar för bevillning af fast egendom samt af inkomst af de för sådant ändamål tillsatta bevillningsberedningar, taxeringsnämnder och pröfningsnämnder. Enligt bevill­ ningsförordningen skola bevillningsberedningarne senast den 31 maj hafva afslutat sina arbeten samt taxeringsnämnderna sammanträda viss af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande utsatt dag efter den 20 juni och senast den 20 juli hafva afslutat sina förrättningar. Enligt förslaget till förordning om inkomstskatt skola de skattskyldiges deklara­ tioner i allmänhet vara aflemnade före den 1 april med möjlighet för skattskyldig att på gjord anmälan erhålla anstånd till någon dag före den 1 juni. Den omfattande beskaffenheten af den föreslagna lag­ stiftningen angående progressiv inkomstskatt och sjelfdeklaration gör det föga antagligt, att beslut i dessa magtpåliggande frågor skall hinna af Riksdagen fattas så tidigt, att författningen kan promulgeras i god tid på våren. Äfven om författningen kunde utkomma i författnings­ samlingen någorlunda tidigt — hvilket i allt fall säkerligen icke kunde ske före den 1 april, vid hvilken tid deklarationerna i regel skola vara Bih. till Riksd. Prof. 1902. lJSaml. 1 Åfd. U Höft. 7

50 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 16.

inlemnade — är det likväl icke tänkbart, att en författning af så in­ gripande beskaffenhet skall kunna alldeles omedelbart efter promulgationen träda i tillämpning. Någon tid måste förunnas de skattskyldige att tänka sig in i de nya skyldigheter i deklarationsväg, dem komme att åligga, och likaså måste ordförandena i bevillningsberedningarne be­ redas tillfälle att göra sig förtrogna med de betydligt utvidgade åliggan­ den, som skulle tillkomma dem enligt den nya förordningen. Endast en sådan omständighet som deklarationsformulärens tryckning och utdel­ ning föranleder en ganska betydlig tidsutdrägt. Möjligen torde den tanken framkastas, att man under första året af inkomstskatteförfattningens tillämpning skulle kunna medgifva an­ stånd med deklarationernas afgifvande till tiden för taxeringsnämndernas sammanträde efter den 20 juni. Oafsedt, att knappast ens till dess de­ klarationer enligt den nya ordningen hunne af de skattskyldige afgifvas, skulle taxeringsarbetet genom en sådan anordning alldeles förryckas. Det omfattande arbete, som af bevillningsberedningarne på det för­ beredande taxeringsarbetet nedlägges, komme att blifva så godt som utan betydelse, medan taxeringsnämnderna Unge börja arbetet på nytt med ett nytt material, hvarigenom dessa nämnders arbete, hvilket nu för hvarje nämnd i allmänhet blott upptager eu eller på sin höjd några dagar, skulle så väsentligt utsträckas, att det för kronoombuden blefve omöjligt att vid alla till deras distrikt hörande nämnders sam­ manträden närvara. Denna tanke måste derföre öfvergifvas, hvilket i ännu högre grad gäller den, som skulle afse att under det första året endast tillämpa bestämmelserna om progression i skatten och uppskjuta införandet af bestämmelserna om sjelfdeklaration till det påföljalnde. Sjelfdeklarationen, af vigt för hvarje form af inkomstskatt, är emelertid för den progressiva inkomstskatten af den grundläggande betydelse, att en progressiv inkomstskatt utan obligatorisk sjelfdeklaration måste anses så godt som otänkbar. Annan utväg återstår således ej än att, med öfverlemnande åt ett framtida tillfälle att söka genomföra en sådan förändring, att in­ komstskatten upptages i riksstaten för det år, under hvilket den inflyter, låta inkomstskatten påföras under år 1903 för att inflyta vid 1904 års uppbördsstämmor. Skatten blir således att rubricera som inkomstskatt för år 1903. Skulle nu det af komiterade föreslagna alternativet B, enligt hvilket en del af de nya bestämmelserna äro förlagda till en inkomstskatteförordning och en del till bevillningsförordningen, komma till tillämpning, blefve det naturligtvis i den bevillningsförordning, som skall tillämpas under år 1903, som ändringarna borde göras. Men den

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 16. 51 bevillning af fast egendom samt af inkomst, om hvilken efter den ny­ ligen skedda förändringen i sättet för bevillningens upptagande i riksstaten 1902 års Riksdag har att besluta, är 1902 års bevillning. Först 1903 års Riksdag har att besluta om bevillningsförordningen för 1903, som skall tillämpas samtidigt med den nya inkomstskatteförordningen. Såsom ofvan antydts, måste derföre alternativet A åtminstone för när­ varande väljas. Om, såsom redan bl hvit anfördt, hinder af rent teknisk art mota för tillämpning redan under innevarande år af den nya inkomstskatten, förefinnes äfven ett hinder af annat slag, som är af den beskaffenhet, att, äfven om nämnda tekniska hinder ej förefunnes, skatten ändock ej i år bör vinna tillämpning. Det är en ostridig nödvändighet, att de skatt­ skyldiges inkomstdeklarationer i möjligast görliga mån fredas från offent­ lighet. Förslaget till förordning om inkomstskatt sörjer i sin mån för vinnandet af detta syftemål genom de i 34 § 2 mom. meddelade be­ stämmelser derom, att, utom vederbörande kronoombud, endast taxerings­ myndighets ordförande med biträde af en ledamot må granska deklara­ tionerna, att för innehållet af sålunda granskad uppgift icke må inom taxeringsmyndighet lemnas vidare redogörelse, än som för taxeringen oundgängligen erfordras, att deklarationerna icke må vara tillgängliga för andra än vissa uppgifna personer och ej få utan den skattskyldiges samtycke intagas i vederbörande beskattningsnämnds protokoll, samt att deklarationerna skola behörigen förvaras och efter viss tids förlopp förstöras. Dessa bestämmelser blifva emellertid kraftlösa, så länge det enligt tryckfrihetsförordningen står en hvar öppet att utbekomma afskrift af afgifven deklaration. På föredragning af chefen för justitiedeparte­ mentet lärer Eders Kongl. Maj:t vilja till innevarande års Riksdag af­ gifva förslag till den i detta hänseende erforderliga ändring i tryck­ frihetsförordningen, men en dylik grundlagsändring, som äfven måste blifva föremål för beslut af 1903 års Riksdag, kan sålunda icke träda i kraft förr än sistnämnda år. I 20 § 1 mom. af författningsförslaget ålägges deklarationspligt, förutom vissa verk och bolag, annan skattskyldig, som nästföregående år taxerats för eller åtnjutit minst 2,000 kronors inkomst af beskaffen­ het, att den bort till inkomstskatt taxeras, eller minst 1,000 kronors inkomst af kapital. Jag har förut förordat, att skattskyldighet skulle bortfalla för inkomst, som understege 2,000 kronor, äfvensom att vissa höjningar i do af komiterade föreslagna skattefria beloppen skulle ega rum, då inkomsten icke uppginge till 3,000 resp. 4,000 kronor. I sammanhang härmed synes lämpligt, att de i 20 § 1 inom. upptagna

52 Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 16. siffror höjas, så att deklarationspligt inträder i allmänhet vid en inkomst af 3,000 kronor och särskildt för inkomst af kapital vid ett inkomst­ belopp af 2,000 kronor.

Vid detaljbestämmelserna i författning-storslaget. har kammarrätten gjort åtskilliga erinringar, af hvilka jag funnit mig kunna biträda de flesta. Vid 5 § 1 mom. har kammarrätten anmärkt, att då det syntes vara mindre lämpligt, att afjemning af uppskattade inkomstbelopp egde rum vid taxering till inkomstskatt, men icke vid taxering till inkomstbevillning, syntes antingen förslagets stadgande härom böra bortfalla eller ock motsvarande bestämmelse meddelas i bevillningsförordningen. Det belopp, efter hvilket inkomstskatten skall utgå, blir i regeln icke det uppskattade inkomstbeloppet, utan det med tillämpning af bestäm­ melserna i 10 § af förslaget till förordning om inkomstskatt beräknade. Den föreslagna bestämmelsen om det uppskattade inkomstbeloppets af­ jemnande till fullt hundratal kronor afser att underlätta nämnda beräk­ ning och torde derföre böra bibehållas. Frågan om införande af ena­ handa bestämmelse, i bevillningsförordningen kan af förut anfördt skäl först vid nästa års Riksdag komma under pröfning. Då de böter, som omförmälas i 31 och 32 §§, icke, i olikhet med dem, som stadgas i 33 §, skola ådömas af domstol, utan jemlikt 21 § 1 mom. bevillningsförord­ ningen, jemförd med 36 § i förordningen om inkomstskatt, påföras af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande, förefaller det mig icke rätt lämpligt att, på sätt kammarrätten förordat, i de förstnämnda båda paragraferna införa en straff latitud. Då man i allmänhet icke velat fordra någon mera utsträckt specifikation af de uppgifter, de skatt­ skyldige hafva att i sina deklarationer aflemna, har jag ej heller an­ sett mig böra biträda kammarrättens hemställan om sådan ändring i deklarationsformulären, att skattskyldig, hvilken drefve flera särskilda slag af rörelse eller yrke, måtte förpligtas uppgifva i-esultatet af hvarje särskild verksamhetsart. Utom i de af kammarrätten anmärkta hänseenden har jag funnit mig böra vidtaga några ändringar i författningsförslagets bestämmelser jemte tillhörande deklarationsformulär. Några af dessa innefatta endast smärre förtydliganden i redaktionen och torde icke erfordra närmare motivering. Beträffande de öfriga anhåller jag att få anföra följande. I 7 § d), der afdrag medgifves för hvad som anvisats till bestri­ dande af de med erhållna fenster eller uppdrag förenade särskilda kostnader, har bland de anförda exemplen äfven upptagits kontorshyra, hvilken förmån särskildt åtnjutes af vissa konsulära tjensteman. Enligt

Koncjl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 16. 53

praxis har denna förmån hittills icke beskattats, men densamma torde lika väl som åtskilliga andra angifna förmåner förtjena en plats bland de uppräknade exemplen. I 8 § 1 och 2 inom., 10 § och 12 § 2 mom. samt i punkt 2:o af »anvisningarne», der vissa bestämmelser meddelas om svenska medbor­ gare, som äro i riket bosatta, och sådana, som icke äro i riket bosatta, har ordet »bosatt» blifvit utbytt mot ordet »mantalsskrifven». Väl äro i författningarna dessa ord ofta synonyma, men utan allt för starkt våld på språkbruket kan dock icke en i Sverige mantalsskrifven person, som har sin bostad i utlandet, sägas vara bosatt i Sverige. Något skäl synes icke finnas, hvarföre en i Sverige mantalsskrifven svensk medborgare, som några år af helsoskäl eller för idkande af studier vistas utomlands, skall i beskattningshänseende behandlas olika mot andra svenska medborgare. I ännu högre grad gäller detta om sådana personer, hvilka äro i rikets tjenst å utländsk ort anstälda och hvilka enligt 3 § 2 mom. i mantalsskrifningsförordningen den 6 augusti 1894 skola i Stockholms stad och Sfi. Nikolai församling mantalsskrifvas, helst dessa personer i det främmande landet ofta åtnjuta -exterritorialitet. Genom det föreslagna ordutbytet undvikas de antydda oegentligheterna. Enligt det föreslagna stadgandet i 15 § 2 mom. c) skulle främ­ mande makters härvarande beskickningar och konsulat tillhörande per­ soner, som icke äro svenska medborgare, utgöra inkomstskatt för ut­ delning, som i 3 § c) omförmäles, d. v. s. för utdelning å aktier i in­ ländska aktiebolag och å lotter i enskilda bankbolag, ehuru de ifråga­ varande personerna eljest åtnjuta befrielse från skatt för inkomst af kapital, till hvilket slag af inkomst utdelning å dylika aktier och bank­ lotter enligt förslaget hänförts. Emot den föreslagna skattskyldigheten synes intet vara att erinra, då fråga är om personer, som tillhöra olönade konsulat, men hvad öfriga hithörande personer beträffar, torde med deras ställning här i landet bäst öfverensstämma, att skattskyldighet för ifråga­ varande slag af inkomst icke ålägges dem, och detta så mycket mera som ett eventuelt skattebelopp i de flesta fall icke torde kunna exekutivt uttagas. I öfverensstämmelse härmed har förevarande punkt blifvit om­ redigerad. Skattskyldigs i 34 § 2 mom. om förmälda samtycke till aflemnad uppgifts offentliggörande eller till dess intagande i beskattningsnämnds protokoll torde till den skuttskyldiges säkerhet böra afgifvas skriftligen. De smärre ändringar i förordningen om bevillning af fast egendom samt af inkomst, som komiterade ansett böra vidtagas, synas af förut anfördt skäl först böra blifva föremål för 1903 års Riksdags pröfning.

54 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 16. Sedan föredragande departementschefen härefter uppläst ett inom finansdepartementet uppsatt förslag till förordning om inkomstskatt, hvilket under litt. — finnes detta protokoll bilagdt, yttrade han vidare: Med erinran att jag förut i dag föreslagit, att inkomstskatt måtte för den föreliggande statsregleringen beräknas till 10,500,000 kronor, hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes i nådig proposition föreslå Riksdagen att för år 1903 till upptagande i riksstaten för samma år åtaga sig en särskild bevillning af 10,500,000 kronor under namn af inkomstskatt, att utgå enligt det af mig nyss upplästa förslaget till förordning om inkomstskatt; börande denna in­ komstskatt på enahanda sätt som bevillningen af fast egendom samt af inkomst af vederbörande vid de under år 1904 infallande uppbördsstämmor uppbäras samt i behörig ordning redovisas. Herr ministern för utrikes ärendena Lagerheim anförde: Utan förbehåll erkänner jag angelägenheten deraf, att, på sätt Riks­ dagen anhållit, en afsevärd del af de ökade kostnaderna för försvarsväsendet betäckas genom direkta och förmögenhetsskatter. Icke heller har jag något att erinra mot, att dervid de större inkomsterna få bära relativt större andel af skattebördan, än hvad för närvarande är fallet. Slut­ ligen finner jag det lika nödvändigt som riktigt, att de skattskyldige åläggas att sjelfve lemna så detaljerade uppgifter om sina inkomster, som ändamålet — en såvidt, möjligt rättvis beskattning af den verk­ liga inkomsten — kräfver. Om jag sålunda obetingadt sluter mig till tanken om införandet af en med obligatorisk sjelfdeklaration förbunden progressiv inkomst­ skatt, kan jag likväl icke obetingadt instämma i hvad föredraganden yttrat. Äfven om den särskilda skatt, som nu är i fråga att införas vid sidan af den allmänna bevillningen, måste betecknas såsom ett provi­ sorium, är den dock afsedd att småningom utvecklas till en på fullt rationella grunder fotad inkomstskatt. Det steg, som tages med dess framläggande, är derför ett af de allra betydelsefullaste, som på länge tagits i vårt land, och utgör i sjelfva verket början till en genom­ gripande reform af hela vår direkta beskattning. Det är då angeläget, både att de nyheter, som ifrågasättas, in­ föras med stor varsamhet och under nödiga garantier mot maktmiss­ bruk vid deras tillämpning, samt att sådana bestämmelser såvidt möjligt från början undvikas, hvilka stå i strid med den nya beskattningens grundprinciper. Eljest torde det alltför lätt kunna inträffa, att de oegentligheter i förslaget, hvilka skulle finna sin förklaring i beskatt-

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 16. 55 ningens provisoriska karakter, långt ifrån att blifva provisoriska endast fastslås och måhända föranleda andra dylika. Införandet af en med obligatorisk sjelfdeklaration förbunden pro­ gressiv inkomstskatt borde helst icke ske, med mindre normerna för skattskyldigheten och fördelningen af skattebeloppet emellan de skatt­ skyldige blifvit efter sorgfällig granskning sammanförda i en särskild^ af Eders Kongl. Maj:t med Riksdagen gemensamt stiftad lag. Endast genom en sådan åtgärd, hvilken ingalunda torde beröfva Riksdagen det tillbörliga afgörande inflytandet öfver ifrågavarande beskattning, helst fastställandet af skattebeloppets storlek alltid måste förblifva Riks­ dagens ensak, skulle enligt min förmening nödig trygghet kunna vin­ nas mot de omkastningar och förändringar, som ett utsträckt användande af den direkta beskattningen eljest kan befaras komma att medföra. Ty den naturliga benägenheten hos dem, som hafva att bestämma öfver skatterna, går alltid i rigtning att söka lätta bördan från egna skuldror, och det fordras en icke ringa grad af sjelföfvervinnelse för att helt frigöra sig från beroendet af sådana hänsyn. Man kan tänka högt om den svenska Riksdagen utan att derför tilltro den kraft att alltid motstå frestelsen att i den gemensamma omröstningen gifva sanktion åt en ensidighet eller öfverdrift i ena eller andra rigtningen. Att i en provisorisk och rent supplementär beskattningslag tillämpa den progressiva principen i så vidsträckt omfattning, som blifvit ifråga­ satt, kan jag icke finna tillrådligt, på samma gång jag anser det sätt, hvarpå inkomst al fastighet skulle af den nya skatten träffas, gifva anledning till allvarsamma invändningar, särskilt med hänsyn dertill att inkomst af ända till tvåtusen kronor skulle vara fullständigt fri från denna skatt. Det är derför också endast under den förutsättning och i den förhoppning, att de synpunkter, jag nu tillåtit mig framhålla, efterhand komma att vinna beaktande, som jag anser mig kunna tillstyrka bifall till hvad föredragande departementschefen hemstält. Statsrådets öfriga ledamöter instämde med föredragande departe­ mentschefen.

Hans Maj:t Konungen biföll hvad statsrådet sålunda hemstält, och skulle nådig proposition till Riksdagen aflåtas af den lydelse, bilagan litt. — vid detta protokoll utvisar.

Ex prot.ocollo: C. J. Ulrich.