med förslag till lag i anledning af Sveriges anslutning till den interna¬ tionella godstrafikkonventionen

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

1 N:o 54.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen med förslag till lag i anledning af Sveriges anslutning till den internationella godstrafikkonventionen; gifven Stockholms slott den 16 februari 1906.

Under åberopande af bilagda i statsrådet och högsta domstolen förda protokoll vill Kungl. Maj:t härmed, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå Riksdagen att antaga närlagda förslag till lag i anledning af Sveriges anslutning till den internationella godstrafikkonventionen.

Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro, enligt Hess nådiga beslut:

GUSTAF.

Karl Staaff.

Bil. till Biksd. Prof. 1906. 1 Samt. 1 Afd. 24 Käft.

2 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

Förslag

till

Lag

i anledning af Sveriges anslutning till den internationella godstrafik-

konventionen.

Sedan vi föi’ Sveriges del anslutit Oss till de uti Bern den 14 oktober 1890 afslutade internationella överenskommelser angående järnvägsgodstrafiken jämte de tilläggsöfverenskommelser, som ingåtts den 20 september 1893, den 16 juli 1895 ocb den 16 juni 1898, kvilka överenskommelser äro i gällande kraft, mellan följande stater, nämligen Tyska riket, Österrike, Ungern, Bosnien-Herzegovina, Belgien, Danmark, Frankrike, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Rumänien, Ryssland ocb Schweiz hafve Vi, med Riksdagen, funnit godt i nåder förordna som följer.

1 §•

I denna lag äro under benämningen den internationella godstrafikkonventionen sammanfattade samtliga den 14 oktober 1890 i Bern träffade internationella överenskommelser angående järnvägsgodstrafiken, så ock ändringar eller tillägg, som skett eller kunna komma att ske i nämnda överenskommelser.

Med järnväg förstås i denna lag sådan järnväg inom eller utom riket, å hvilken bestämmelserna i den internationella godstrafikkonventionen hafva afseende.

2 §•

Åger innehafvare af utländsk järnväg bos innehafvare af svensk järnväg fordran, som grundar sig på bestämmelserna i den internationella

3 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

godstrafikkonventionen, eller finnes här i riket rullande materiel, som hörer till utländsk järnväg, må sådan fordran eller materiel ej utmätas eller beläggas med kvarstad, med mindre åtgärden sökes på grund af dom eller beslut af domstol i den stat, till hvilken den utländska järnvägen hör.

Hvad nu är stadgadt om rullande materiel gäller äfven all i sådan materiel befintlig, järnvägen tillhörig egendom.

3 §•

Har innehafvare af järnväg på grund af bestämmelserna i den internationella godstrafikkonventionen utgifvit skadestånd, och vill han söka sitt åter hos innehafvare af andra järnvägar, vare, där någon af sistnämnda järnvägar är belägen här i riket, berättigad att instämma samtliga svarande till den domstol, under hvilken den svenska järnvägens innehafvare lyder. Åro flera svarande, som lyda under olika domstolar här i riket, stämme käranden till den af dessa domstolar han helst vill. Mål, som sålunda anhängiggöres, skall i hela dess vidd genom en dom afgöras.

Ej må i annat fall än nu är sagdt tvist om anspråk, som grundas på konventionens bestämmelser, anhängiggöras här i riket mot innehafvare af utländsk järnväg.

4 §•

Utländsk domstols beslut, hvarigenom på grund af bestämmelserna i den internationella godstrafikkonventionen någon ålagts betalningsskyldighet eller annan förpliktelse, må här i riket verkställas, sedan stadfästelse å beslutet bär meddelats.

5 §■

Ansökan om stadfästelse, som i 4 § sägs, skall göras hos Svea hofrätt.

Ej må stadfästelse meddelas utan så är, att enligt de i den internationella godstrafikkonventionen stadgade grunder det tillkommit domstol i den stat, där beslutet meddelats, att målet upptaga, och att, enligt lagen i sagda stat, beslutet äger laga kraft och vid den tid, då ansökning om stadfästelse göres, fortfarande får därstädes verkställas.

4 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

6 §•

Hvad i denna lag är stadgadt skall ej utgöra hinder för tillämpning af förordningen om verkställighet af domar och utslag, meddelade af domstol i konungariket Danmark, den 15 juni 1861.

Konungen äger förordna, när denna lag skall träda i kraft så ock när den skall upphöra att gälla.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

5 Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott den 17 mars 1905.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Gyldenstolpe,

Statsråden: Odelberg,

Husberg,

Palander,

Westring,

Ramstedt,

Berger,

Meyer, v. Friesen,

Virgin.

Departementschefen, statsrådet Westring föredrog vidare:

42:o.

Järnvägsstyrelsens underdåniga skrifvelse den 21 april 1903 angående Sveriges anslutning till den internationella öfverenskommelsen om godsbefordran å järnväg.

Statsrådet Westring yttrade härefter:

_ Då en anslutning till ifrågavarande öfverenskommelse skulle för Sverige medföra afsevärda fördelar, anser jag, lika med järnvägsstyrelsen,

6 Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 54.

att nödiga åtgärder böra vidtagas för att åt Sverige bereda anslutningtill berörda öfverenskommelse. Eu sådan anslutning skulle emellertid påkalla vissa ändringar af gällande bestämmelser i allmänna lagen. Med anledning häraf får jag hemställa, att ärendet öfverlämnas till justitiedepartementet för utarbetande af förslag till de ändringar i gällande lag, söm för Sveriges anslutning till öfverenskommelsen i fråga kunna erfordras.

Till denna departementschefens, af statsrådets öfriga ledamöter biträdda hemställan behagade Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i nåder lämna bifall; och förordnade Hans Kungl. Höghet, att utdrag af detta protokoll finge med handlingarna i ärendet öfverlämnas till justitiedepartementet för den åtgärd, som beträffande de ifrågasatta lagändringarna kunde på detta departement ankomma.

Ex protocollo: E. K. Almqvist.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

7 Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott fredagen den 28 juli 1905.

N ärvarande:

Hans excellens herr statsministern Ramstedt,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Gyldenstolpe, Statsråden: Odelberg,

Husberg,

Palander,

Westring,

Berger,

Meyer,

Virgin,

Petrén.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Berger anmälde i underdånighet:

Utdrag af protokollet öfver civildepartementsärenden för den 17 mars 1905, utvisande att sedan chefen för civildepartementet föredragit järnvägsstyrelsens underdåniga skrifvelse den 21 april 1903 angående Sveriges anslutning till den internationella öfverenskommelsen om godsbefordran å järnväg, Kungl. Maj:t beslutat, att ärendet skulle öfverlämnas till justitiedepartementet för utarbetande af förslag till de ändringar i gällande lag, som för Sveriges anslutning till öfverenskommelsen i fråga kunde erfordras.

Härefter anförde departementschefen:

»Jag har låtit inom justitiedepartementet upprätta förslag till lag i anledning af Sveriges anslutning till den internationella godstrafik-

8 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

konventionen, innehållande de lagbestämmelser, som ansetts erforderliga för att Sverige må kunna ansluta sig till nämnda konvention. Beträffande de föreslagna bestämmelsernas innehåll lärer annan erinran ej vara erforderlig, än att 5 § i förslaget hvilar på sådan tolkning af 56 § i hufvudkonventionen, att under uttrycket provisoriskt verkställbara domar måste räknas alla domar, hvilkas verkställighet kan förhindras genom användande af ett ordinarie rättsmedel.»

Efter att hafva uppläst omförmälta lagförslag, af den lydelse bilagan litt. A. till detta protokoll utvisar, hemställde departementschefen, att förslaget måtte, för det ändamål § 87 regeringsformen omförmäler, underställas högsta domstolens granskning.

Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen i nåder lämna bifall.

Ur protokollet Carl Lundquist.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

9 Litt. A.

Förslag

till

Lag

i anledning af Sveriges anslutning till den internationella godstrafik-

konventionen.

Sedan Vi för Sveriges del anslutit Oss till de uti Bern den 14 oktober 1890 afslutade internationella öfverenskommelser angående järnvägsgodstrafiken jämte de tilläggsöfverenskommelser, som ingåtts den 20 september 1893, den 16 juli 1895 och den 16 juni 1898, hvilka öfverenskommelser äro i gällande kraft, mellan följande stater, nämligen

~--7-------------hafve Vi, med Riksdagen,

funnit godt i nåder förordna som följer.

1 §•

I denna lag äro under benämningen den internationella godstrafikkonventionen sammanfattade samtliga den 14 oktober 1890 i Bern träffade internationella öfverenskommelser angående järnvägsgodstrafiken, så ock ändringar eller tillägg, som skett eller kunna komma att ske i nämnda öfverenskommelser.

Med järnväg förstås i denna lag sådan järnväg inom eller utom riket, å hvilken bestämmelserna i den internationella godstrafikkonventionen hafva afseende.

2 §•

Åger innehafvare af utländsk järnväg hos innehafvare af svensk järnväg fordran, som grundar sig på bestämmelserna i den internationella Bih. till Riksd. Prof. 1906. 1 Sami 1 Afd. 24 Raft. 2

10 Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 54.

godstrafikkonventionen, eller har utländsk järnväg rullande materiel här i riket, må sådan fordran eller materiel ej utmätas eller beläggas med kvarstad, med mindre åtgärden sökes på grund af dom eller beslut af domstol i den stat, inom hvilken den utländska järnvägen är belägen.

Hvad nu är stadgadt om rullande materiel gäller äfven all i sådan materiel befintlig järnvägen tillhörig egendom.

3 §•

Har innehafvare af järnväg på grund af bestämmelserna i den internationella godstrafikkonventionen utgifvit skadestånd, och vill han söka sitt åter hos innehafvare af andra järnvägar, vare, där någon af sistnämnda järnvägar är belägen här i riket, berättigad att instämma samtliga svarande till den domstol, under hvilken den svenska järnvägens innehafvare lyder. Aro flera svarande, som lyda under olika domstolar här i riket, stämme käranden till den af dessa domstolar han helst vill. Mål, som sålunda anhängiggöres, skall i hela dess vidd genom en dom afgöras.

Ej må i annat fall än nu är sagdt tvist om anspråk, som grundas på konventionens bestämmelser, anhängiggöras här i riket mot innehafvare af utländsk järnväg.

4 §•

Utländsk domstols beslut, hvarigenom på grund af bestämmelserna i den internationella godstrafikkonventionen någon ålagts betalningsskyldighet eller annan förpliktelse, må här i riket verkställas, sedan stadfästelse å beslutet här meddelats.

5 §•

Ansökan om stadfästelse, som i 4 § sägs, skall göras hos Svea hofrätt.

Ej må stadfästelse meddelas utan så är, att enligt de i den internationella godstrafikkonventionen stadgade grunder det tillkommit domstol i den stat, där beslutet meddelats, att målet upptaga, och att, enligt lagen i sagda stat, beslutet må vid den tid då ansökningen göres gå i verkställighet såsom laga kraft ägande dom.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 54.

6 §•

Hvad i denna lag är stadgadt skall ej utgö ning af förordningen om verkställighet af domar af domstol i konungariket Danmark, den 15 juni

Konungen äger förordna, när denna lag ock när den skall upphöra att gälla.

ra hinder för tillämpoch utslag, meddelade 1861.

skall träda i kraft så

12 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

Utdrag af protokollet öfver lagärenden, hållet uti Kungl. Maj:ts högsta domstol onsdagen den 13 december 1905.

Andra ru m m e t.

Närvarande:

Justitieråden: Huss,

WlJKANDER, Thollander, C ASSEL,

Grefberg.

Sedan jämlikt högsta domstolens beslut den 16 sistlidne augusti handlingarna rörande det till högsta domstolen för afgifvande af utlåtande öfverlämnade förslag till lag i anledning af Sveriges anslutning till den internationella godstrafikkonventionen cirkulerat emellan högsta domstolens ofvanbemälda ledamöter jämte justitierådet friherre Marks von Wiirtemberg, hvilken numera blifvit utnämnd till statsråd, äfvensom justitierådet Silverstolpe, hvilken för närvarande vore af sjukdom hindrad att utöfva sitt ämbete, så företogs nu detta ärende till slutlig behandling; varande ett tryckt exemplar af förslaget bilagdt detta protokoll.

Sedan justitieråden JIuss, Wijkander, Thollander och Cassel förklarat, att de funnit sig icke äga anledning ingå i undersökning af frågan, huruvida efter de nu föreslagna bestämmelsernas genomförande hinder i svensk lag förefunnes för Sveriges anslutning till den internationella godstrafikkonventionen, anfördes i fråga om förslagets särskilda bestämmelser vid:

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 54.

2 §

af justitierådet Gr ef ber g, med hvilken justitierådet Thollander förenade sig:

»Enligt denna paragraf skulle sådan fordran eller materiell, som här afses, icke kunna blifva föremål för utmätning eller kvarstad, med mindre åtgärden sökts på grund af dom eller beslut af domstol i den stat, inom hvilken den järnväg, som äger fordringen eller materiellen, är belägen. Motsvarande bestämmelse i den internationella godstrafikkonventionen återfinnes i dess artikel 23 mom. 4 och 5, hvarest emellertid användts uttryck, som enligt ordalydelsen innehålla det villkor, att beslutet skall vara meddeladt af domstol i den stat, till hvilken järnvägen i fråga hör. Då den möjligheten icke är utesluten att en järnväg eller åtminstone en järnvägsdel kan anses höra till en annan stat än den, inom hvilken densamma är belägen, och vid sådant förhållande skiljaktigheten emellan lagens och konventionens ordalag skulle kunna gifva anledning till förvecklingar, synes till förebyggande däraf ett uttryckssätt, som närmare ansluter sig till konventionens ordalydelse, böra användas».

5 §

af justitierådet Cassel, med hvilken justitierådcn Huss och Wijkander instämde:

»AfFattningen af senare stycket i förevarande paragraf synes kunna gifva anledning till den tolkning att, där ett af domstol i främmande stat meddeladt beslut, som ännu ej tagit åt sig laga kraft, enligt lagen i den främmande staten må tills vidare gå i verkställighet likasom laga kraft ägande dom, verkställighet å beslutet må jämväl här i riket äga ruin. Till förebyggande af en dylik tolkning, hvilken, att döma af hvad chefen för justitiedepartementet till statsrådsprotokollet anfört, ej är åsyftad, hemställer jag, att ifrågavarande bestämmelse måtte jämkas därhän, att såsom villkor för stadfästelse å utländsk domstols beslut uppställes, att detsamma äger laga kraft och vid den tid, då ansökningom stadfästelse göres, fortfarande får verkställas i den främmande stat, där det meddelats».

I afseende å stadgandet om lagens ikraftträdande och upphörande att gälla förklarade justitierådet Thollander sig anse, att bestämmelsen

Cfc; Cfc;

14 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 54.

därom, att Konungen skulle äga förordna, när lagen skall upphöra att gälla, borde utbytas mot ett stadgande, att lagen skall upphöra att älla samtidigt med att Sveriges anslutning till den internationella odstrafikkonventionen upphör.

Ur protokollet Carl Lundquist.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

15 Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott fredagen den 16 februari 1906.

N ärvarande:

Hans excellens herr statsministern Staaff,

Hans excellens lierr ministern för utrikes ärendena Trolle,

Statsråden: Tingsten,

Biesert,

friherre Marks von WuRTEMBERG,

Tamm,

Sidner,

Hellner,

SCHOTTE,

Berg,

Bergström,

Justitieråden: Claéson,

Silverstolpe.

Chefen för justitiedepartementet hans excellens herr statsministern anmälde:

Högsta domstolens genom note ur protokollet öfver justitiedepartementsärenden den 28 juli 1905 inhämtade utlåtande öfver det vid samma protokoll fogade förslag till lag i anledning af Sveriges anslutning till den internationella godstrafikkonventionen.

Efter att hafva redogjort för utlåtandets innehåll yttrade föredragande departementschefen:

»Såsom Eders Kungi. Maj:t täcktes af den lämnade redogörelsen finna har vid granskningen af förslaget inom högsta domstolen hem-

16 Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 54.

ställts om en mindre redaktionsförändring i 2 §, afseende att bringa paragrafens ordalydelse till närmare öfverensstämmelse med den i konventionen använda. I anledning af hvad sålunda hemställts har paragrafens affattning undergått jämkning, därvid jämväl i öfrigt redaktionen något förändrats. Dessutom har på grund af anmärkning inom högsta domstolen vidtagits en ändring i lydelsen af öde paragrafen, åsyftande vinnandet af ett tydligare uttryck för tanken, att utländsk domstols beslut för att vinna stadfästelse måste äga laga kraft och vid den tid, då ansökning om stadfästelse göres, fortfarande få verkställas i den stat, där det meddelats».

Föredraganden uppläste härefter det sålunda jämkade förslaget och hemställde, att detsamma måtte, jämlikt § 87 regeringsformen, genom nådig proposition Riksdagen till antagande föreläggas.

Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen i nåder lämna bifall; och skulle nådig proposition i ämnet, af den lydelse bilaga litt. A. vid detta protokoll utvisar, till Riksdagen aflåtas.

Ur protokollet Carl Lundquist.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

17 Internationellt fördrag

angående

godsbefordring å järnväg.

{Af den 14 oktober 1890.)

(Utväxling af ratifikationsliandlingar ägde rum den 30 september 1892;

Fördraget trädde i kraft den 1 januari 1893.)

Hans Majestät Belgiernes Konung, Franska Republikens President, Hans Majestät Konungen af Italien, Hans Majestät Konungen af Nederländerna, Prins af Nassau-Oranien, Storhertig af Luxemburg etc. etc., Hans Majestät Kejsaren af Ryssland, Schweiziska Förbundsrådet, Hans Majestät Tyske Kejsaren, Konung af Preussen, i Tyska rikets namn samt Hans Majestät Kejsaren af Österrike, Konung af Böhmen etc. etc. samt Apostolisk Konung af Ungern, tillika representant för Furstendömet Liechtenstein,

kafva beslutit

att på grundval af ett på uppdrag af dem utarbetadt ock i den 17 juli 1886 i Bern dagtecknadt protokoll intaget förslag afsluta ett internationellt fördrag angående godsbefordring å järnväg och för detta ändamål till sina fullmäktige utsett:

hvilka — — — — — — — — —--—---enats om nedan-

stående artiklar:

Art. 1.

Föreliggande Internationella Fördrag äger tillämpning i fråga om alla godssändningar, som jämlikt direkt fraktsedel befordras från en kontrakerande stats territorium till en annan kontraherande stats territorium öfver järnvägslinjer, som, under förutsättning af att eventuella ändringar enligt Art. 58 blifvit iakttagna, återfinnas å den Fördraget vidfogade lista.

Bih. till Biksd. Prof. 1906. 1 Samt. 1 Afd. 24 Höft. 3

18 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

De Verkställiglietsbestäramelser, som ansluta sig till förevarande Fördrag och om hvilka de kontraherande staterna enats, skola hafva samma giltighet som Fördraget själft.

Art. 2.

Bestämmelserna i föreliggande Fördrag äga icke tillämpning på befordringen af följande föremål:

1. föremål, till hvilkas befordring postverket — om ock blott i ett enda af de territorier, öfver hvilka befordringen äger rum — har uteslutande rätt;

2. föremål, som i följd af det sätt, hvarpå någon af de banor, som ingå i transportleden, är byggd eller trafikeras, icke lämpa sig för befordring öfver samma bana med hänsyn till sitt omfång, sin vikt eller öfriga beskaffenhet;

3. föremål, hvilkas befordring med hänsyn till den allmänna ordningen är förbjuden i något af de länder, som beröras af transporten.

Art. 3.

I Verkställighetsbestämmelserna uppräknas de godsslag, hvilka på grund af sin dyrbarhet, sin särskilda beskaffenhet eller den fara, de medföra för järnvägstrafikens ordning och säkerhet, antingen äro uteslutna från internationell befordring enligt detta Fördrag eller blott under vissa villkor emottagas till sådan befordring.

Art. 4.

Bestämmelser i järnvägsföreningars eller sam trafikerande järnvägars gemensamma taxor så ock bestämmelser i respektive järnvägars enskilda taxor gälla för den internationella godsbefordringen endast i den mån de icke strida mot förevarande Fördrag.

Art. 5.

Hvar och eu af de i Art. 1 omförmälda järnvägar är skyldig att emottaga gods till internationell transport enligt de bestämmelser och under de villkor, som omförmälas i detta Fördrag, under förutsättning :

1. att afsändaren underkastar sig detta Fördrags föreskrifter;

2. att transporten kan verkställas med vanliga transportmedel; och

19 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

3. att icke omständigheter, som måste anses såsom »händelser af högre hand» (»vis major», »force majeure»), träda hindrande i vägen för befordringen.

Järnvägen är icke skyldig att emottaga gods till befordring, såvida icke godset omedelbart kan afsändas. Huruvida afsändningsstationen är skyldig att tillsvidare till förvaring emottaga sådant gods, som ej omedelbart kan befordras, beror på de för samma station i detta afseende gällande bestämmelser.

Gods skall afsändas i den tur och ordning, i hvilken det blifvit emottaget till befordring, såvida icke järnvägen kan göra gällande, att en afvikelse härifrån är nödvändig af hänsyn till trafiken eller det allmännas kraf.

Hvarje öfverträdelse af bestämmelserna i denna artikel medför för den, som däraf lidit skada, rätt till ersättning för den förlust, som därigenom vållats.

Art. 6.

Hvarje international sändning (Art. 1) skall vara åtföljd af fraktsedel, som skall innehålla följande:

a) ort och dag för fraktsedelns utfärdande;

b) uppgift å afsändningsstation och afsändningsbana;

c) uppgift å bestämmelsestation samt emottagarens namn och adress;

d) uppgift å sändningens innehåll och vikt — eller i stället för viktuppgift någon annan enligt de för den afsändande banan gällande särskilda bestämmelser tillåten motsvarande uppgift — samt för styckegods därjämte uppgift om antal kolli, emballagets art samt de särskilda kollinas märke och nummer;

e) afsändarens begäran om tillämpning af specialtariff under de i Art. 14 och 35 tillåtna villkor;

f) uppgift om storleken af det belopp, hvartill afsändaren vill deklarera sitt intresse i godsets leverans (Art. 38 och 40);

g) uppgift, huruvida godset skall befordras såsom ilgods eller såsom fraktgods;

h) noggrann förteckning å de handlingar, hvilka såsom erforderliga för tull- eller skattebehandling eller polismyndigheternas undersökning skola åtfölja godset;

i) anteckning om frankering, vare sig det verkliga fraktbeloppet erlagts eller en summa deponerats, afsedd att täcka frakten (Art. 12, 3:dje stycket);

20 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

k) uppgift om de å godset Infilande efterkraf, såväl de, livilka skola till afsändare]! utbetalas, som ock de kontanta utlägg, som af järnvägen förskotterats (Art. 13);

l) uppgift om transportväg med angifvande af de stationer, å livilka tullbehandling skall äga rum.

Saknas dylik uppgift, skall järnvägen välja den väg, som synes vara för afsändaren fördelaktigast. För följderna af detta val ansvarar järnvägen endast i det fall att den vid samma val låtit grof försummelse komma sig till last.

Har afsändaren föreskrifvit viss transportväg, äger järnvägen endast under nedanstående villkor rätt att för godsets transport välja en annan väg, nämligen:

1. att tullbehandlingen äger rum å de af afsändaren uppgiga stationer;

2. att frakten icke ställer sig högre än den skulle hafva blifvit, om godset försändts den å fraktsedeln föreskrifna transportväg;

3. att leveransfristen för godset icke blifver större än den skulle hafva blifvit, om transporten verkställts öfver den i fraktsedeln föreskrifna transportväg.

m) afsändarens underskrift, vare sig namn eller firma, jämte uppgift å hans bostad. Underskriften kan vara tryckt eller anbragt medels stämpel, såvida de för afsändningsorten gällande lagar och reglementen det medgifva.

De närmare bestämmelserna angående fraktsedelns uppställning och innehåll och särskild! angående det formulär, som därtill bör användas, återfinnas i Yerkställighetsbestämmelserna.

Det är förbjudet att å fraktsedeln införa andra förklaringar eller att vid fraktsedeln foga andra handlingar än sådana, som äro tilllåtna enligt förevarande Fördrag, äfvensom att i stället för fraktsedel utfärda andra förpassningar.

Om de för afsändningsstationen gällande lagar eller reglementen så föreskrifva, äger järnvägen fordra, att afsändaren förutom fraktsedeln utfärdar en handling, afsedd att stanna i järnvägsförvaltningens hand för att tjäna som bevis om fraktaftalet.

Järnvägen äger likaledes rätt att till eget gagn inrätta stamhäften, hvilka förblifva å afsändningsstationen och förses med samma nummer som fraktsedeln och fraktsedelsdubbletten.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 54.

21 Art. 7.

Afsändare!! är ansvarig för riktigheten af å fraktsedeln införda uppgifter och förklaringar samt bär alla följder af oriktiga, tvetydiga eller ofullständiga förklaringar.

Järnvägen är berättigad att när som helst undersöka, om sändningens innehåll svarar mot fraktsedelns uppgifter. Undersökningen skall företagas enligt de å undersökningsorten gällande lagar eller reglementen. Den till godset berättigade skall vederbörligen kallas att vid undersökningen närvara, såvida denna icke är att hänföra till sådana mått och steg, som vederbörande stat i allmänna säkerhetens och ordningens intresse är berättigad att tillgripa.

I fråga om järnvägens rättighet och skyldighet att utröna eller kontrollera godsets vikt eller stycketal gälla vederbörande stats lagar och reglementen.

Därest innehållet af en sändning oriktigt uppgifvits eller vagn, som ställts till afsändarens disposition att af afsändaren själf lastas, befunnits öfverbelastad och afsändaren icke begärt vagnens vägning, skall till de i transporten deltagande banorna erläggas ett frakttillskott, hvars storlek beräknas enligt Verkställigketsbestämmelserna. Fråga om efterbetalning af eventuell fraktskillnad, om ersättning för uppkommen skada samt om ansvar enligt strafflag eller polisförordningar beröres icke häraf.

Art. 8.

Fraktaft.alet anses afslutadt, så snart afsändningsstationen till befordring emottagit godset jämte den därtill hörande fraktsedel. Till bevis om godsets emottagande trycker afsändningsstationens expedition sin datumstämpel å fraktsedeln.

Denna stämpling skall verkställas omedelbart efter det allt å samma fraktsedel upptaget gods blifvit inlämnadt, och skall, om afsändaren det begär, ske i dennes närvaro.

Den stämplade fraktsedeln tjänar som bevis om fraktaftalet.

Beträffande sådant gods, som enligt gällande taxa eller särskild! aftal, därest sådant i vederbörande stat är tillåtet, lastas af afsändaren själf, utgöra dock fraktsedelns uppgifter om godsets vikt och stycketal intet bevis mot järnvägen, såvida järnvägen icke låtit väga eller räkna godset och anteckning därom gjorts å fraktsedeln.

Järnvägen är skyldig att å den fraktsedelsdubblett, som afsändaren skall förelägga järnvägen samtidigt med själfva fraktsedeln, intyga att och å hvilken dag godset emottagits till befordring.

22 Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 54.

Denna dubblett har icke samma verkan som originalfraktsedeln eller som ett konnossement.

Art. 9.

Såvida godset är af beskaffenhet att fordra emballage till skydd mot förlust eller skada under befordringen, åligger det afsändaren att härom träffa behörig anstalt.

Har afsändaren icke uppfyllt denna skyldighet, äger järnvägen — där den icke vägrar att emottaga godset — rättighet fordra, dels att afsändaren å fraktsedeln erkänner, att emballage saknas eller är bristfälligt, med angifvande i senare fallet af bristens beskaffenhet, dels ock att afsändaren till afsändningsstationen afgifver en särskild förklaring i enlighet med i Verkställighetsbestämmelserna fastställdt formulär.

Afsändaren ansvarar för dylika i fraktsedeln erkända brister i afseende å emballaget äfvensom för sådana, som icke kunna uppdagas utifrån, och står själf risken för hvarje däraf härflytande skada, likasom han ock eventuellt har att hålla järnvägen skadeslös för dess förlust. Har afsändaren icke afgifvit någon förklaring af ofvannämnda slag, ansvarar han icke för utvändigt synbara brister i afseende å emballaget, för så vidt han icke gjort sig skyldig till svikligt förfarande.

Art. 10.

Afsändaren är pliktig att till fraktsedeln foga alla handlingar, som erfordras för att tull-, skatte- och polisförordningar skola kunna iakttagas, innan godset till emottagaren utlämnas. Han är järnvägen ansvarig för all skada, som kan uppstå till följd af att sådana handlingar saknas eller äro ofullständiga eller oriktiga, såframt icke järnvägen i berörda hänseende låtit någon försumlighet komma sig till last.

Järnvägen har ingen skyldighet att granska nämnda handlingars riktighet eller fullständighet.

Så länge godset är under transport, sörjer järnvägen för att tull-, skatte- och polisförordningar iakttagas. Järnvägen kan därvid antingen, på eget ansvar, betjäna sig af en kommissionär eller ock själf vidtaga erforderliga åtgärder. I båda fallen har järnvägen samma förpliktelser som en kommissionär.

Den, som har dispositionsrätt öfver godset, äger dock antingen personligen eller genom å fraktsedeln uppgifvet, befullmäktigadt ombud vara närvarande vid tullbehandlingen för att lämna erforderliga upplysningar rörande godsets taxering samt för att framställa eventuella

23 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 54.

anmärkningar. Detta medgifvande medför emellertid icke rätt för den dispositions berättigade att taga godset i besittning eller att själf ombesörja dess tullbehandling.

Vid godsets ankomst till bestämmelseorten äger emottagaren, såvida icke i fraktsedeln annorlunda blifvit bestämdt, rätt att sörja för att vederbörande tull- och skatteförordningar varda iakttagna.

o o

Art. 11.

Frakten beräknas enligt lagligen gällande och vederbörligen offentliggjorda tariffer. Hvarje separataftal, som afser att åt en eller flere afsändare medgifva nedsättning i gällande frakter, är förbjudet och ogiltigt. Däremot äro sådana fraktnedsättningar tillåtna, hvilka blifvit behörigen offentliggjorda och under samma villkor komma alla i lika mån till godo.

Utöfver de i vederbörande tariff angifna fraktafgifter och järnvägarna tillkommande ersättningsbelopp för i taxan särskildt nämnda prestationer, äger icke järnvägen af trafikant utkräfva annat än godtgörelse för kontanta utlägg, särskildt in- och utförsel- samt transitoafgifter, i taxan icke särskildt nämnda afgifter för godsets öfverföring' från en bangård till en annan samt utlägg för sådana reparationsarbeten, som på grund af godsets inre eller yttre beskaffenhet befinnas nödvändiga för dess bevarande.

Dessa kostnader skola vederbörligen styrkas och med biläggande af verifikationer å fraktsedeln uppföras.

Art. 12.

Erlägges icke frakten vid godsets inlämning till befordring, anses densamma såsom anvisad till betalning af emottagaren.

Afsändningsbanan kan fordra förutbetalning af frakt för gods, som efter dess åsikt antingen är utsatt för hastig förstöring eller har så ringa värde, att detta icke med säkerhet täcker fraktkostnaden.

Därest frakten skall betalas å afsändningsstationen, men dess belopp icke kan af samma station med säkerhet bestämmas, äger stationen fordra deposition af det ungefärliga fraktbeloppet.

Har taxan oriktigt tillämpats eller har vid uträknandet af frakt och andra afgifter räknefel ägt rum, skall hvad som beräknats för litet efteråt betalas och hvad som erlagts för mycket återbäras. Dylikt anspråk gäller endast för så vidt detsamma väckes inom ett år från den dag, då betalningen skett. Bestämmelserna i Art. 45, 3:dje stycket, tillämpas på de i denna artikel nämnda fordringar, såväl då de göras

24 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 54.

gällande af som emot järnvägen. Bestämmelsen i Art. 44, l:a stycket, gäller däremot icke för detta fall.

Art. 13.

Afsändare äger rätt att begära efterkraf å godset upp till dess fulla värde. Dylikt efterkraf får dock endast i det fall öfverstiga det i Verkställigbetsbestämmelserna fastställda högsta belopp, att samtliga i transporten deltagande banor det medgifva. Gods, för hvithet fraktens förutbetalning kan af järnvägen fordras (Art. 12, 2:a stycket), får icke beläggas med efterkraf.

Å nppgifvet efterkraf beräknas provision enligt taxan.

Järnvägen är icke pliktig att till afsändaren utbetala efterkrafvet, förr än detsammas belopp blifvit af emottagaren inbetaldt. Detsamma gäller beträffande sådana utlägg för godset, som blifvit gjorda före dess inlämnande till befordring.

Om gods blifvit utlämnadt utan att vederbörande efterkrafsbelopp uppburits, är järnvägen skyldig att genast lämna afsändaren ersättning intill efterkrafvets belopp för honom därigenom tillskyndad förlust, järnvägen dock obetaget att af emottagaren söka sitt åter.

Art. 14.

Allmänna föreskrifter rörande leveransfristens längsta varaktighet, sättet för dess beräkning, dess början, afbrott i densamma samt dess utlöpande fastställas genom Verkstäliighetsbestämmelserna.

Därest någon af de kontraherande staternas lagar och reglementen medgifva tillämpning af speciella taxebestämmelser med nedsatta fraktafgifter och utsträckt leveransfrist, äga ifrågavarande lands järnvägar att tillämpa sådana taxebestämmelser med utsträckt leveransfrist äfven i den internationella samtrafiken.

För öfrigt bestämmes leveransfristen i enlighet med föreskrifterna i de i hvarje särskildt fall tillämpade taxor.

Art. 15.

Endast afsändaren äger rätt bestämma, att godset skall återlämnas af afsändningsstationen eller stoppas under vägen, eller att det vare sig å bestämmelsestationen eller å en mellanstation skall till annan än den i fraktsedeln uppgilna emottagaren utlämnas.

Nämnda rätt tillkommer likväl icke afsändaren, för så vidt han icke företer fraktsedelsdubbletten. Har järnvägen efterkommit afsändarens föreskrifter utan att fordra fraktsedelsdubblettens företeende,

25 Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

är järnvägen gent emot den emottagare, åt hvilken afsändaren öfverlämnat nämnda dubblett, ansvarig för den skada, som härigenom kan hafva förorsakats.

Järnvägen är skyldig att efterkomma afsändare^ föreskrifter i förut omförmälda hänseenden, endast såvida samma föreskrifter genom afsändningsstationen kommit järnvägen tillhanda.

Äfven om afsändaren är i besittning af fraktsedelsdubbletten, upphör hans dispositionsrätt, så snart vederbörande fraktsedel efter godsets ankomst till bestämmelsestationen blifvit utlämnad till emottagaren eller denne senare på grund af Art. 16 anhängiggjort rättegång mot järnvägen och stämningen blifvit järnvägen delgifven. Från detta ögonblick öfvergår dispositionsrätten till emottagaren, och järnvägen får därefter icke följa andra föreskrifter än de af emottagaren gifna, vid äfventyr att eljes blifva denne ansvarig för godset.

Järnvägen får icke förvägra eller fördröja utförandet af de i l:a stycket omförmälda föreskrifter eller utföra dem på ett mot deras lydelse stridande sätt, för så vidt icke deras noggranna iakttagande skulle föranleda hinder i trafikens regelbundna gång.

Dispositioner af i denna artikels l:a stycke omförmälda slag måste ske genom en af afsändaren undertecknad skriftlig förklaring enligt i Verkställighetsbestämmelserna föreskrifvet formulär. Förklaringen skall återgifvas i fraktsedelsdubbletten, hvilken samtidigt skall företes inför järnvägen och af denna återlämnas till afsändaren.

Hvarje af afsändaren under annan form träffad disposition öfver godset är ogiltig.

Järnvägen kan fordra ersättning för kostnader, som uppstått genom verkställande af de i denna artikels l:a stycke omförmälda dispositioner, såvida icke dessa dispositioner föranledts af något järnvägspersonalens felaktiga förfarande.

Art. 16.

Järnvägen är pliktig att å bestämmelseorten mot betalning af de i fraktsedeln angifna belopp samt mot behörigt kvitto till emottagaren utlämna fraktsedel och gods.

Sedan godset ankommit till bestämmelseorten samt emottagaren uppfyllt de förpliktelser, fraktaftalet ålägger honom, är han berättigad att i eget namn göra de af fraktaftalet härrörande rättigheter gällande gent emot järnvägen, vare sig att han härvid handlar i eget eller annans intresse. Särskildt äger han rätt att af järnvägen fordra fraktsedelns Bih. till Riksd. Prof 1906. 1 Sami. 1 Afd. 24 Häft. 4

26 Kungl. Majis Nåd. Proposition N:o 54.

och godsets utlämnande. Denna rätt bortfaller, när afsändaren jämlikt Artikel 15 med företeende af fraktsedelsdubbletten disponerat öfver godset.

Såsom rätt ort för utlämningen anses den af afsändaren uppgifna bestämmelsestationen.

Art. 17.

Emottagandet af gods och fraktsedel förpliktar emottagaren att till järnvägen erlägga de i fraktsedeln uppförda belopp.

Art. 18.

Förhindras eller afbrytes befordringen genom »händelser af högre hand» (»vis major», »force majeure») eller eljes på grund af tillfälliga omständigheter och kan transporten icke verkställas öfver annan järnvägslinje, har järnvägen att af afsändaren begära föreskrift, huru med godset skall förfaras.

Afsändaren kan frånträda aftalet, men är, så framt icke någon försumlighet å järnvägens sida föreligger, skyldig att hålla järnvägen skadeslös för de af förberedelserna till befordringen och af godsets urlastning föranledda kostnader äfvensom att utgifva ersättning för de frakt- och andra kostnader, som falla på den transportsträcka, öfver hvilken godset möjligen redan blifvit befordradt.

Om i händelse af afbrott i trafiken befordringen kan fortsättas öfver annan linje, afgör järnvägen, huruvida afsändarens intresse bäst tillgodoses därigenom att befordringen sker öfver denna andra väg, eller därigenom att transporten inställes och afsändarens disposition inhämtas.

Skulle afsändaren icke längre vara i besittning af fraktsedelsdubbletten, få de dispositioner, som han i det i denna artikel omförmälda fall eventuellt kan träffa, icke innebära någon ändring i fråga om emottagare eller bestämmelsestation.

Art. 19.

I fråga om förfaringssättet vid utlämning af gods samt järnvägens eventuella skyldighet att hemforsla gods till en å bestämmelseorten icke boende emottagare gälla de för den utlämnande banan fastställda stadgar och reglementen.

Art. 20.

Emottagningsbanan är skyldig att såväl å egna som öfriga i transporten deltagande järnvägars äfvensom å andra fordringsberättigades

27 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

vägnar sörja för att alla på fraktaftalet grundade fordringar vid godsets utlämning varda guldna. I dessa fordringar inbegripas frakt- och extra afgifter, tullumgälder samt andra för transportens verkställande erforderliga kostnader äfvensom alla å godset hvilande eftertraf och öfriga afgifter.

Art. 21.

För alla i Artikel 20 omnämnda fordringar har järnvägen i det transporterade godset samma rättigheter som den, hvilken här lös egendom under panträtt i handom. Denna panträtt består, så länge godset befinner sig i järnvägens eller, därest tredje man innehafver godset för järnvägens räkning, i dennes besittning.

Art. 22.

Panträttens rättsverkan bestämmes af det lands lagar, i hvithet godsets utlämning sker.

Art. 23.

Hvarje järnväg är, efter det densamma vid godsets in- eller utlämning uppburit frakt och andra af fraktaftalet härrörande fordringsbelopp, skyldig att till andra i transporten deltagande banor betala dem tillkommande andel af såväl frakt som öfriga fordringsbelopp.

Därest järnvägen utlämnargods utan att uppbära betalning för de fordringar, som hvila å godset, är järnvägen ansvarig för dessa fordringar, järnvägen dock obetaget att söka sitt åter af emottagaren.

Genom att öfverlämna godset till nästföljande bana förvärfvar den öfverlämnande banan rättighet att debitera den emottagande banan ett belopp, motsvarande den frakt och de afgifter i öfrigt, som vid godsets öfvergång till sistberörda järnväg äro å fraktsedeln uppförda, dock att slutlig afräkning skall ske i enlighet med denna artikels l:a stycke.

En järnvägs af den internationella trafiken härrörande fordran hos en annan järnväg kan, om den betalningsskyldiga banan tillhör en annan stat än den fordringsberättigade, icke beläggas med kvarstad eller utmätas, utom för den händelse att kvarstaden eller utmätningen kommer till stånd i följd af domstols utslag inom den stat, till hvilken den fordringsberättigade banan hör.

Ej heller kan en järnvägs rullande materiel — häri inbegripet alla järnvägen tillhöriga och i nämnda materiel befintliga lösa föremål — beläggas med kvarstad eller utmätas inom annan stat än den,

28 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

hvilken den ifrågavarande järnvägen tillhör, utom för den händelse att kvarstad en eller utmätningen kommer till stånd i följd af domstols utslag inom den stat, till hvilken järnvägen hör.

Årt. 24.

Uppstår hinder för godsets utlämning, skall emottagningsstationen ofördröjligen låta genom afsändningsstationen underrätta afsändaren om anledningen till att godset icke kan utlämnas. Under inga omständigheter får godset utan afsändarens uttryckliga medgifvande återsändas.

I öfrigt skall emottagningsbanan vid hinder för utlämning af gods, med iakttagande af bestämmelserna i följande artikel, förfara i enlighet med de för samma bana gällande stadgar och reglementen.

Art. 25.

I hvarje fall, då gods gått helt och hållet förloradt, minskats eller skadats, skola järnvägsförvaltningarna genast anställa en noggrann undersökning. Skriftlig redogörelse för resultatet af denna undersökning skall uppsättas samt på begäran meddelas dem, som saken rörer, samt i alla händelser afsändningsstationen.

Särskildt skall järnvägsförvaltningen, om den själf konstaterar eller får anledning att antaga, att gods minskats eller skadats, eller ock den, som har dispositionsrätt öfver godset, påstår, att så är förhållandet, skyndsammast taga till protokoll godsets tillstånd, skadans storlek och, såvidt möjligt, äfven orsaken till samt tiden för minskningens eller skadans inträffande. Jämväl i det fall att godset gått helt och hållet förloradt, skall protokoll härom uppsättas.

Föiffaringssättet vid undersökning af ifrågavarande slag bestämmes af det lands lagar och reglementen, där undersökningen företages.

Dessutom äger hvar och eu af dem, som saken rörer, rätt att påyrka rättslig fastställelse af godsets tillstånd.

Art. 26.

Endast den, som har dispositionsrätt öfver godset, äger att inför domstol mot järnvägen framställa anspråk på grund af det Internationella Fördraget angående godsbefordring å järnväg.

Därest afsändaren icke företer fraktsedelsdubbletten, kan han icke utan emottagarens medgifvande anställa rättegång mot järnvägen.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

29 Art. 27.

Den bana, som till befordring emottagit godset jämte tillhörande fraktsedel, ansvarar, ända till dess godset utlämnas, för transportens behöriga verkställande öfver samtliga de banor, som af transporten beröras.

Genom öfvertagande af godset jämte den ursprungliga fraktsedeln inträder hvarje efterföljande bana i fraktaftalet, sådant detta är bestämdt i fraktsedeln, och ikläder sig för egen del förpliktelse att verkställa transporten i enlighet med fraktsedelns föreskrifter.

-,Ji Frånsedt banornas rätt till regress gent emot hvarandra, kan rättegång på grund af det Internationella Fördraget angående godsbefordring å järnväg endast anhängiggöras mot den första banan eller mot den, som senast öfvertagit godset jämte fraktsedeln, eller mot den, inom hvars område skadan uppstått. Käranden äger välja mellan nu nämnda banor.

Rättegång kan endast anhängiggöras i den stat, inom hvilken den svarande banans styrelse har sitt säte, och inför sådan domstol, som enligt ifrågavarande stats lagar är rätt forum.

Rätten att välja bland de i 3:dje stycket nämnda banor upphör, så snart stämning är delgifven.

Art. 28.

Genom genstämning eller invändning kunna anspråk, grundade på internationellt fraktaftal, göras gällande äfven mot andra än de i Art. 27, 3:dje stycket, nämnda banor, för så vidt nämligen hufvudkäromålet grundar sig på samma fraktaftal.

Art. 29.

Järnvägen är ansvarig för sin personal äfvensom för andra personer, af hvilka järnvägen betjänar sig vid utförandet af den transport, som den åtagit sig.

Art. 30.

Med den begränsning, som omförmäles i följande artiklar, är järnvägen ansvarig för den skada, som under tiden från godsets emottagande till befordring ända till dess utlämning kan uppstå till följd af att godset går helt och hållet förloradt, undergår minskning eller skadas, såvida ej järnvägen förmår bevisa, att skadan uppstått genom den dispositionsberättigades förvållande eller till följd af någon dennes

30 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 54.

disposition, som icke föranledts af någon järnvägens försummelse, eller på grund af godsets naturliga beskaffenhet (isynnerhet genom inre förstöring, genom afdunstning eller bortdamning eller genom vanligt läckage) eller genom »händelser af högre hand» (»vis major», »force majeure»).

När fraktsedeln såsom destinationsort angifver någon icke vid järnväg belägen ort, upphör den järnvägen på grund af detta Fördrag åliggande ansvarigheten vid emottagningsstationen. För godsets vidare befordring gälla föreskrifterna i Art. 19.

Art. 31.

Järnvägen ansvarar icke:

1. för sådant gods, som enligt taxans bestämmelser eller enligt med afsändaren träffadt aftal befordras i öppen vagn,

för så vidt skadan är att tillskrifva den med detta transportsätt förenade särskilda risk;

2. för sådant gods, som, oaktadt dess naturliga beskaffenhet kräfver emballage till skydd mot förlust, minskning eller skada under transporten, blifvit enligt afsänd arens i fraktsedeln införda förklaring (Art. 9) inlämnadt utan emballage eller med bristfälligt dylikt,

för så vidt skadan är att tillskrifva frånvaron af emballage eller bristfällig beskaffenhet hos detsamma;

3. för sådant gods, hvars lastning och lossning enligt taxans bestämmelser eller enligt särskildt med afsändaren träffadt aftal (därest sådant aftal är tillåtet inom den stats område, där det skall fullgöras) ombesörjes af afsändaren resp. emottagaren,

för så vidt skadan är att tillskrifva den särskilda risk, som är förenad med lastningen och lossningen eller med otillfredsställande stufning;

4. för sådant gods, som på grund af sin egendomliga naturliga beskaffenhet är särskildt utsatt för faran att helt eller delvis gå förloradt eller skadas, i synnerhet genom att brytas, rosta, ruttna, i mindre vanlig grad läcka, hoptorka eller afdamma,

för så vidt skadan är att tillskrifva denna godsets beskaffenhet;

5. för lefvande djur,

för så vidt skadan är att tillskrifva den särskilda risk för djuren, som är förbunden med deras befordring;

6. för sådant gods — äfven lefvande djur — hvilket enligt taxans

31 Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 54.

bestämmelser eller efter särskildt med afsändare!! träffadt aftal skall åtföljas af vårdare,

för så vidt skadan är att tillskrifva den särskilda fara, för hvars afvärjande vårdaren medsändts.

Om inträffad skada efter för handen varande omständigheter att döma kan tillskrifvas en viss af de i denna artikel omnämnda orsaker, så antages, intill dess motsatsen bevisas, att skadan härrör af denna orsak.

Art. 32.

I fråga om sådant gods, som till följd af sin naturliga beskaffenhet undergår regelmässig minskning i vikt under befordringen, ansvarar järnvägen icke för viktförlust, för så vidt icke förlusten öfverstiger den i Verkställighetsbestämmelserna angifna normalsats.

Därest flera kollin befordrats å en och samma fraktsedel, beräknas nämnda normalsats för hvarje kolli särskildt, om de särskilda kollinas vikt är i fraktsedeln angifven eller på annat sätt kan bevisas.

Järnvägen kan icke åberopa sig å denna inskränkning i ansvarigheten, när det visas, att förlusten med hänsyn till för handen varande omständigheter icke är en följd af godsets naturliga beskaffenhet eller att den ifrågakommande procentsatsen icke står i rimligt förhållande till godsets beskaffenhet eller de omständigheter, under hvilka förlusten inträffat.

Då godset helt och hållet gått förloradt, göres intet afdrag för viktförlust.

Art. 33.

Därest godset icke utlämnas inom 30 dagar efter leveransfristens utgång (Art. 14), äger rättsinnehafvaren att anse detsamma såsom förloradt, utan att därför behöfva förebringa bevis.

Art. 34.

Om järnvägen enligt föregående artiklar är skyldig att lämna ersättning för gods, som vare sig helt och hållet eller delvis gått förloradt, skall ersättningen beräknas efter godsets allmänna handelsvärde eller, i saknad däraf, efter det allmänna värde, som gods af samma slag och beskaffenhet hade å afsändningsorten vid tiden för godsets emottagande till befordring. Härtill kommer ersättning för hvad som möjligen redan blifvit betaldt i tull och andra omkostnader samt i frakt.

32 Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

Art. 35.

Järnvägarna äga rätt offentliggöra specialtariffer, vid tillämpning af Indika skall gälla ett visst maximibelopp för ersättning i händelse af förlust, minskning eller skada. Denna rätt äga järnvägarna dock endast under förutsättning att ifrågavarande specialtariffer i förhållande till hvarje särskild järnvägs allmänna tariffer innebära en fraktnedsättning för hela transporten och att samma maximum för ersättning gäller för hela befordringssträckan.

Art. 36.

Den till ersättning berättigade kan, när han emottager godtgörelse för förloradt gods, i kvittot införa det förbehåll att järnvägen, i händelse godset skulle tillrättakomma inom 4 månader efter leveransfristens utgång, genast skall härom underrätta honom.

I sådant fall kan den ersättningsberättigade inom 30 dagar efter erhållen underrättelse yrka att godset skall till honom kostnadsfritt utlämnas efter hans eget val antingen å afsändningsorten eller å den i fraktsedeln uppgifna bestämmelseorten, mot det att han återbetalar den af honom undfångna ersättning.

Om sådant förbehåll, som i l:a stycket säges, icke blifvit gjordt, eller om den ersättningsberättigade icke inom de i 2:a stycket stadgade trettio dagarna framställt yrkande af i samma stycke omnämnd art, eller om slutligen godset först efter 4 månader efter leveransfristens utgång tillrättakommer, äger järnvägen att i enlighet med sitt lands lag förfoga öfver det tillrättakomna godset.

Art. 37.

Om gods skadas, är järnvägen skyldig att ersätta hela den värdeförminskning godset har lidit. Har godset befordrats med tillämpning af sådan specialtariff, som i Artikel 35 omförmäles, utgår skadeersättningen med ett proportionsvis reduceradt belopp.

Art. 38.

Har deklaration af leveransintresse ägt rum, kan rättsinnehafvaren, i händelse godset gått förloradt, minskats eller blifvit skadadt, erhålla, förutom godtgörelse jämlikt Art. 34 resp. Art. 37, ersättning för ytterligare skada intill det deklarerade beloppet. Rättsinnehafvaren är skyldig styrka tillvaron af dylik ytterligare skada äfvensom dess storlek.

33 Rungl. Majtts Nåd. Proposition N:o 54.

Högsta beloppet af den tilläggsafgift, som afsändaren skall erlägga, när leveransintresse deklareras, fastställes i Verkställiglietsbestämmelserna.

Ärt. 39.

Järnvägen är ansvarig för den förlust, rättsinnehafvaren kan hafva lidit till följd af leveransfristens öfverskridande (Art. 14), såvida ej järnvägen kan bevisa, att förseningen måste tillskrifvas förhållanden, som järnvägen hvarken föranledt eller förmått afvärja.

Art. 40.

Har leveransfristen öfverskridits, kan rättsinnehafvaren, utan att behöfva styrka, att han därigenom lidit förlust, göra anspråk på följande ersättningsbelopp:

Vio af frakten, om leveransfristen öfverskridits med t. o. m. Vio,

Kan rättsinnehafvaren styrka, att han lidit förlust, kan han göra anspråk på ersättning intill fraktens hela belopp.

Har deklaration af leverausintresse ägt rum, kan rättsinnehafvaren, utan att behöfva styrka, att han därigenom lidit förlust, göra anspråk på följande ersättningsbelopp:

Vio af frakten, om leveransfristen öfverskridits med t. o. m. 1

Kan rättsinnehafvaren styrka, att han lidit förlust, kan han göra anspråk på full ersättning för denna förlust. I intetdera fallet får dock ersättningen öfverskrida det deklarerade leveransintressets belopp.

Art. 41.

Full godtgörelse för skada kan fordras i alla de fall, då skadan förorsakats med uppsåt eller af grof vårdslöshet från järnvägens sida. Bih. till Piksd. Prof. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 24 Höft. 5

34 Kuncjl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

Art. 42.

Den ersättningsberättigade kan fordra 6 proc. ränta å det belopp, som fastställes såsom ersättning. Denna ränta löper från och med den dag, då anspråk å ersättning blifvit framställdt.

Art. 43.

Om gods, som är uteslutet från eller endast under vissa villkor emottages till befordring, anmäles till befordring under oriktig eller ofullständig benämning, eller om afsändare underlåter att iakttaga de för befordring af dylikt gods gällande säkerhetsföreskrifter, är järnvägen befriad från all ansvarsskyldighet på grund af fraktaftalet.

Art. 44.

När frakt jämte andra å godset Infilande omkostnader blifvit betalda och godset emottagits, upphöra alla på fraktaftalet grundade anspråk mot järnvägen.

Härifrån äro likväl undantagna:

1. ersättningsanspråk, vid hvilka rättsinnehafvaren kan styrka, att skadan förorsakats med uppsåt eller af grof vårdslöshet från järnvägens sida;

2. ersättningsanspråk på grund af godsets försening, ifall vederbörande senast å sjunde dagen efter godsets emottagande, den dagen ej inräknad, framställer reklamation hos någon af de järnvägar, mot hvilka enligt Art. 27, 3:dje stycket, anspråk på grund af detta fördrag kunna göras gällande;

3. ersättningsanspråk på grund af sådana brister, hvilka före godsets emottagande på föranstaltande af emottagaren konstaterats i enlighet med Art. 25, eller hvilkas konstaterande enligt samma artikel bort äga rum, men genom försumlighet å järnvägens sida underlåtits;

4. ersättningsanspråk på grund af sådana utifrån ej synliga brister, hvilka konstaterats efter emottagandet — detta likväl endast under förutsättning:

a) att omedelbart efter skadans upptäckt och senast å sjunde dagen efter godsets emottagande anhållan om skadans konstaterande enligt Art. 25 framställts hos järnvägen eller behörig domstol;

b) att rättsinnehafvaren styrker, att skadan uppstått under tiden mellan godsets emottagande till befordring och dess utlämning.

Därest det emellertid varit möjligt att å emottagningsstationen fastställa godsets tillstånd genom emottagaren och järnvägen

35 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

erbjudit sig att därstädes företaga sådan undersökning, äger stadgandet under n:o 4 icke tillämpning.

Det står emottagaren fritt att, äfven om han emottagit fraktsedel och erlagt frakten, vägra att emottaga godset, så länge icke i enlighet med hans anhållan undersökning verkställts rörande den skada, hvars befintlighet af honom påstås. Förbehåll vid godsets emottagande, hvilka icke gjorts med järnvägens medgifvande, äro ogiltiga.

Om bland flera å fraktsedeln upptagna kolli något eller några saknas vid godsets utlämning, kan emottagaren med specificering af de felande kollina undantaga desamma i sitt kvitto (Art. 16).

Alla i denna artikel omnämnda ersättningsanspråk skola skriftligen framställas.

Art. 45.

Ersättningsanspråk på grund af att gods gått helt och hållet förloradt, undergått minskning, skadats eller försenats, preskriberas efter ett år, såvida anspråket ej blifvit godkändt af järnvägen eller fastställts genom förlikning eller dom. I det fall, som omförmäles i Art. 44, n:o 1, är preskriptionstiden dock tre år.

I händelse gods skadats eller minskats, börjar preskriptionstiden löpa från den dag, då utlämningen skedde; i händelse att godset gått fullständigt förloradt eller försenats, börjar preskriptionstiden löpa från den dag, då leveransfristen utgick.

I fråga om afbrott af preskriptionen gälla lagarna i det land, där rättegång anhängiggjorts.

Art. 46.

Anspråk, som jämlikt Art. 44 och 45 hafva förfallit eller preskriberats, kunna icke heller genom genstämning eller i form af invändning åter göras gällande.

Art. 47.

Järnväg, som jämlikt detta Fördrag utbetalat skadeersättning, äger enligt följande bestämmelser regressrätt mot öfriga banor, som deltagit i befor dringen:

1. Den järnväg, som ensam varit vållande till skadan, bär också ensam ansvaret för densamma.

2. Hafva flera järnvägar varit vållande till skadan, ansvarar hvarje bana för den del af skadan, som af densamma vållats. År i ett visst fall ett dylikt särskiljande icke möjligt, fastställas de ersätt-

36 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

ningsskyldiga banornas andelar i skadeersättningen enligt de under följande n:o 3 angifna grunder.

3. Kan det icke bevisas, att skadan vållats af någon eller några vissa järnvägar, äro alla de banor, som deltagit i befordringen, med undantag af de, som kunna bevisa, att skadan icke uppkommit å deras linjer, ansvariga i förhållande till den frakt, som hvar och en af dem enligt taxan skulle hafva uppburit, i händelse befordringen blifvit i vederbörlig ordning verkställd.

Därest någon i denna artikel omförmäld bana är insolvent, skall den förlust, som härigenom uppstår för den bana, som utbetalt ersättning, fördelas på alla de banor, som deltagit i transporten, i förhållande till hvars och ens fraktande!.

Art. 48.

Föreskrifterna i Art. 47 äga jämväl tillämpning i händelse leveransfristen blifvit öfverskriden. Har leveransfristens öfverskridande vållats af liera banor, äro de ansvariga för skadeersättningen i förhållande till längden af den tid, till hvilken det å hvar och en af dem uppkomna försenandet belupit sig.

Leveransfristens fördelning på de särskilda i en transport deltagande järnvägarna verkställes, där ej annan öfverenskommelse träffats, efter de i Verkställighetsbestämmelserna fastställda grunder.

Art. 49.

De i befordringen deltagande banorna äro icke solidariskt ansvariga gent emot regressökande järnväg.

Art. 50.

Laga kraftvunnen dom i skadeersättningsmål mot viss bana är beträffande såväl frågan om skyldighet att betala skadeersättning som frågan om skadeersättningens belopp bindande för de banor, mot hvilka förstnämnda bana gör gällande regressfordran, för så vidt stämningen i skadeersättningsmålet blifvit behörigen delgifven de banor, mot hvilka regressfordran göres gällande, samt dessa varit i tillfälle att uppträda såsom mellankommande parter i målet. För rätten att uppträda såsom mellankommande part fastställer domstolen i hufvudmålet den med hänsyn till omständigheterna i målet möjligast korta tid.

Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition N:o 51.

37 Art. 51.

Den järnväg, som vill göra gällande regressfordran, skall i en och samma stämning instämma samtliga de banor, med hvilka öfverenskommelse icke blifvit träffad. Därest så icke sker, förfaller rätten till regress mot de icke instämda banorna.

Rätten fäller blott en dom i målet. De instämda banorna äga icke rätt till ytterligare regress.

Art. 52.

Det är icke tillåtet att förena regressmål med det egentliga skadeersättningsmålet.

Art. 53.

Enda lagliga forum i regressmål är domstolen å den ort, där den banas styrelse, mot hvilken regress sökes, har sitt säte.

Afser käromålet flera banor, står det den kärande banan fritt att välja mellan de domstolar, som enligt denna artikels l:a stycke äro behöriga att i saken döma.

Art. 54.

Det står järnvägarna fritt att oberoende af förestående bestämmelser vare sig en gång för alla eller i visst fall träffa särskild öfverenskommelse angående regress.

Art. 55.

Såvida icke genom föreliggande Fördrag annorlunda stadgas, bestämmes processförfarandet i enlighet med lagen i det land, som processdomstolen tillhör.

Art. 56.

Domar, som på grund af bestämmelserna i detta Fördag blifvit af vederbörlig domstol fällda, vare sig efter det parterna förhandlat i målet eller tredskovis, och som enligt de för domstolen gällande lagar få verkställas, skola gå i verkställighet i samtliga de kontraherande staterna under de villkor och med iakttagande af de former, som föreskrifvas i hvarje särskildt lands lag, utan att likväl någon pröfning af domens materiella innehåll må äga rum. Detta stadgande äger icke tillämpning å domar, som få verkställas, ändå att de ej vunnit laga

38 Kungl. Maj ds Nåd. Proposition No 54.

kraft, ej heller å annan dom, för så vidt den ålägger käranden att, emedan han tappat i målet, betala, förutom rättegångskostnad, ytterligare skadeersättning.

Ställande af säkerhet för rättegångskostnadens gäldande kan icke fordras i rättegång, som anhängiggjorts på grund af Internationella Fördraget.

Art. 57.

För att underlätta och trygga tillämpningen af förevarande Fördrag skall en centralbyrå för den internationella godsbefordringen upprättas, hvilken byrå skall hafva till uppgift:

!• att emottaga meddelanden från samtliga kontraherande stater och från samtliga vederbörande järnvägsförvaltningar äfvensom att bringa dylika meddelanden till öfriga staters och järnvägsförvattningars kännedom;

2. att samla, sammanställa och offentliggöra underrättelser af alla slag, som äro af vikt för det internationella transportväsendet;

3. att på parternas begäran afgöra tvister mellan järnvägar inbördes;

4. att handlägga alla inkomna förslag om ändring af förevarande k ördrag samt att i alla de fall, då anledning därtill synes vara för handen, föreslå de kontraherande staterna sammankallandet af ny konferens;

5. att underlätta såväl utjämnandet af de finansiella mellanvaranden, hvilka i följd af den internationella transporttjänsten uppkomma mellan vederbörande förvaltningar, som ock inkasseringen af utestående fordringar äfvensom att arbeta för tryggande af järnvägarnas förhållande i detta afseende till hvarandra.

Genom särskildt reglemente skall bestämmas, hvar denna byrå skall hafva sitt säte, hur den skall sammansättas och organiseras, samt huru de för dess verksamhet nödiga penningemedel skola anskaffas.

Art. 58.

Den i Art. 57 omnämnda centralbyrå har att emottaga meddelanden från de kontraherande staterna angående järnvägars införande å eller strykande från den enligt Art. 1 uppgjorda lista.

_ Fn ny järnvägs faktiska anslutning till den internationella transporttjänsten följer först sedan en månad förflutit från dagen för den skrifvelse, hvarigenom centralbyrån underrättat vederbörande stater om järnvägens anslutning till Fördraget.

Så snart byrån från någon af de kontraherande staterna erhållit

39 Kungl, Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

underrättelse att staten i fråga konstaterat, att en under densamma lydande och å den af densamma uppgjorda listan införd järnväg af finansiella skäl eller till följd af något faktiskt hinder icke längre är i stånd att uppfylla de förpliktelser, som förevarande Fördrag ålägger vederbörande järnvägar, skall byrån stryka ifrågavarande järnväg från den enligt Art. 1 uppgjorda lista.

Hvarje järnvägsföinsaltning är berättigad att, så snart underrättelse erhållits från centralbyrån att en viss bana blifvit sålunda struken, afbryta alla af den internationella transporttjänsten härrörande förbindelser med ifrågavarande bana. Påbörjad transport skall likväl föras till slut.

Art. 59.

Minst hvart tredje år skola ombud för de stater, som anslutit sig till Fördraget, sammanträda till konferens för att vidtaga de ändringar och förbättringar i föreliggande Fördrag, som kunna anses nödiga.

Konferensens sammanträde kan äga rum ännu tidigare, såvida minst en fjärdedel af antalet vederbörande stater så begära.

Art. 60.

Förevarande Fördrag är för hvarje stat, som anslutit sig därtill, bindande för eu tid af tre år, räknadt från den dag, då Fördraget träder i kraft. Hvarje stat, som efter denna tids utgång ärnar frånträda Fördraget, är skyldig att ett år i förväg därom underrätta öfriga stater. GJ-öres icke bruk af denna uppsägningsrätt, anses Fördraget förlängdt för en tid af ytterligare tre år.

Förevarande Fördrag skall af vederbörande stater ratificeras så snart som möjligt. Fördraget träder i kraft tre månader efter det ratifikationshandlingarna blifvit utväxlade.

Till bevis härå hafva de befullmäktigade föreliggande öfverenskommelse undertecknat och med sina sigill bekräftat.

Bern den fjortonde oktober adertonhundranittio.

(Underskrifter.)

40 Kungl. Majits Nåd. Proposition N:o 54.

Förteckning å de järnvägssträckor, å hvilka det Internationella Fördraget angående godsbefordräng å järnväg tillämpas.

Bern den fjortonde oktober adertonhundranittio.

(Underskrifter.)

(Centralbyråns förteckning af januari 1905, kompletterad med under samma år gjorda ändringar och tillägg, återfinnes å sid. 102.)

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 54.

41 Reglemente angående inrättande af en centralbyrå.

Art. i.

Åt det schweiziska Edsförbundets förbundsråd uppdrages att organisera den enligt artikel 57 af det Internationella Fördraget beslutade centralbyrån äfvensom att öfvervaka dess arbeten. Byrån skall hafva sitt säte i Bern.

Organiserandet af byrån skall börja omedelbart efter det ratifikationshandlingarna utväxlats och bedrifvas så, att byrån kan begynna funktionera samtidigt med att Fördraget träder i kraft.

Kostnaderna för denna byrå, livilka tillsvidare icke få öfverstiga ett årligt belopp af 100,000 francs, skola gäldas af hvarje stat i förhållande till kilometer talet: af de järnvägssträckor, bvilka af samma stat uppgifvits såsom lämpliga att ombesörja internationell transport.

Art. II.

Till centralbyrån skola af alla kontraherande stater äfvensom af vederbörande järnvägsförvaltningar insändas alla meddelanden, bvilka kunna vara af vikt för det internationella transportväsendet. Byrån äger rätt att använda dylika meddelanden för utgifvande af en tidskrift, hvaraf ett exemplar skall afgiftsfritt tillställas hvarje kontraherande stat och hvarje i Fördraget deltagande järnvägsförvaltning. För ytterligare exemplar af ifrågavarande tidskrift erlägges en afgift, som bestämmes af centralbyrån. Tidskriften skall utgifvas på franska och tyska språken.

Förteckning öfver de i l:a och 2:a styckena af Fördragets artikel 2 berörda föremål äfvensom alla af de särskilda kontraherande staterna senare vidtagna ändringar i samma förteckning, skola snarast möjligt bringas till centralbyråns kännedom, hvarefter centralbyrån ofördröjligen delgifver samtliga kontraherande stater dessa meddelanden.

Hvad beträffar de i 2:a stycket af Fördragets artikel 2 omförmälda föremål skall centralbyrån af hvar och en af de kontraherande staterna infordra erforderliga uppgifter, livilka skola meddelas de öfriga staterna.

Bih. till. RiJcsd. Prof. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 24 Höft. 6

42 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

Art. III.

På begäran af vederbörande järnvägsförvaltning skall centralbyrån tjänstgöra såsom medlare vid reglering af fordringar, som härröra från internationella transporter.

För att lättare kunna erhålla likvid för en från internationell transport härrörande fordran kan en i Fördraget deltagande järnväg hos centralbyrån angifva berörda fordran. I sådant fall skall byrån oförtöfvadt till den bana, mot hvilken krafvet väckts, rikta en uppmaning att antingen reglera ifrågavarande fordran eller ock angifva skälen för sin vägran att betala.

Anser byrån, att tillräckliga skäl för betalningsvägran anförts, skall byrån hänvisa parterna till vederbörlig domstol.

1 motsatt fall äfvensom i det fall, att endast en del af fordran bestrides, skall byråns föreståndare efter att hafva inhämtat yttrande från tvenne sakkunniga, som för detta ändamål utses af förbundsrådet, hafva rätt att förklara att den järnväg, mot hvilken krafvet väckts, skall hos byrån deponera hela eller en del af det ifrågavarande beloppet. Byrån omhänderhar det sålunda deponerade beloppet, tills dess målet blifvit af vederbörlig domstol afgjordt.

Om en järnväg icke inom fjorton dagår efterkommer en dylik af byrån gjord anmodan, skall byrån till järnvägen rikta en ny uppmaning med erinran om följderna af fortsatt betalningsvägran.

Därest icke heller denna andra uppmaning åtlydes inom tio dagar, skall byråns föreståndare till den stat, till hvilken ifrågavarande järnväg hör, dels afgifva en officiell, motiverad redogörelse i frågan, dels ock rikta en hemställan att taga i öfvervägande, hvilka åtgärder lämpligen böra vidtagas samt särskildt, huruvida vederbörande järnväg fortfarande skall kvarstå i den af ifrågavarande stat afgifna förteckning öfver i Fördraget deltagande järnvägar.

Om den stat, till hvilken ifrågavarande järnväg hör, icke inom sex veckor besvarar byråns meddelande eller om staten förklarar, att den anser järnvägen icke böra strykas från listan, oaktadt betalning icke erlagts, antages staten utan vidare förklaring öfvertaga garantien för att järnvägen är vederhäftig för sina af internationella trafiken härflytande skulder.

Till bevis härå hafva de befullmäktigade föreliggande reglemente undertecknat.

Bern den fjortonde oktober adertonhundranittio.

(Underskrifter.)

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 54.

43 Verkställighetsbestämmelser

till Fördraget angående internationell järnvägstransport

§ 1.

(Till Fördragets Art. 3.)

Uteslutna från befordring äro:

1) guld- och silfvertackor, platina, penningar, mynt, värdepapper, dokument, ädelstenar, äkta pärlor, pretiosa och andra dyrbarheter;

2) konstföremål, såsom målningar, bronser och antikviteter;

3) lik;

4) krut, bomullskrut, laddade skjutvapen, knallsilfver, knallkvicksilfver, knallguld, fyrverkeripjäser, pyropapper, nitroglycerin, pikrinsyrade salter, natronkoks, dynamit samt öfriga föremål, som äro utsatta för själfantändning eller explosion, äfvensom vämjeliga eller illaluktande varor — allt för så vidt de under detta nummer uppräknade föremål icke äro uttryckligen nämnda bland dem, som under vissa villkor emottagas till befordring.

De i Bilaga 1 uppräknade föremål emottagas till befordring endast under därstädes angifna villkor. De skola åtföljas af särskilda fraktsedlar, som ej få upptaga andra föremål.

Två eller flera af de stater, som biträdt Fördraget, kunna dock för sin inbördes trafik öfverenskomma om lättnader i bestämmelserna angående sådana föremål, som äro uteslutna från eller blott villkorligt emottagas till internationell befordring.

§ 2.

(Till Fördragets Art. 6.)

Vid utfärdande af internationell fraktsedel skola de i Bilaga 2 föreskrifna formulär användas. För fraktgodssändningar skola formulären vara tryckta på hvitt papper, för ilgodssändningar på mörkrödt

44 Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 54.

papper, och skola formulären till bevis om deras öfverensstämmelse med gällande föreskrifter vara försedda med en till afsändningslandet hörande järnvägs eller järnvägsgrupps kontrollstämpel.

Fraktsedel skall, såväl hvad beträffar dess tryckta som dess skrifna del, vara affattad antingen på tyska eller franska språket.

Om det officiella språket i det land, där afsändningsstationen är belägen, icke är tyska eller franska, kan fraktsedeln vara affattad å landets officiella språk, men skall i ty fall tillika innehålla en noggrann tysk eller fransk öfversättning af de skrifna orden.

De delar af fraktsedelsformuläret, som äro inramade med feta linjer, skola ifyllas af järnvägen, de öfriga af afsändaren.

Flera transportföremål få icke upptagas å eu och samma fraktsedel, för så vidt icke deras beskaffenhet medgifver, att de utan olägenhet lastas tillsammans samt tull-, skatte- eller polisförordningar ej lägga hinder i vägen.

Sådant gods, som enligt gällande bestämmelser skall lastas och lossas af afsändaren respektive emottagaren, skall åtföljas af särskild fraktsedel, å hvilken annat gods ej får upptagas.

Afsändningsstationen kan fordra, att särskild fraktsedel utfärdas för hvarje vagn.

§ 3.

(Till Fördragets Art. 7.)

Därest de i § 1 mom. 4) och i Bilaga 1 uppräknade föremål inlämnas till befordring under oriktig eller ofullständig benämning eller därest de i Bilaga 1 under n:o I—XXXV meddelade säkerhetsföreskrifter icke blifvit vid inlämnandet iakttagna, belöper sig frakttillskottet till 15 francs för hvarje bruttokilogram.

I alla andra fall uppgår det i Fördragets Art. 7 omnämnda frakttillskott för oriktig uppgift om sändnings innehåll till ett belopp, motsvarande dubbla frakten från afsändningsstationen till bestämmelsestationen.

Därest öfverbelastningen af en af afsändaren lastad vagn öfverstiger vagnens maximi belastning med mer än 5 procent, uppgår frakttillskottet till tio gånger fraktskillnaden.

§ 4.

(Till Fördragets Art. 9.)

Vid afgifvande af den i Fördragets Art. 9 omnämnda förklaring skall det i Bilaga 3 angifna formulär användas.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

§ 5.

(Till Fördragets Art. 13.)

Högsta efterkrafsbelopp å hvarje fraktsedel är fastställdt till 2,000 francs.

§ 6.

(Till Fördragets Art. 14.)

Leveransfrist får icke öfverstiga nedanstående maxima:

a) för ilgods:

1. expeditionsfrist............................................................................. 1 dygn;

2. befordringsfrist för hvarje påbörjad sträcka af 250 kilometer ................................................................................................ 1 „ ;

b) för fraktgods:

1. expeditionsfrist .............................................................................. 2 „ ;

2. befordringsbrist för hvarje påbörjad sträcka af 250 kilometer ............................................................................... 2 „ ;

Om transporten öfvergår från en bana till en annan anslutande

bana, beräknas befordringsfristen efter sammanlagda afståndet mellan afsändnings- och bestämmelsestationerna, medan däremot blott en expeditionsfrist beräknas, oafsedt det antal banor, som af transporten beröras.

De i resp. kontraherande stater gällande förordningar och reglementen bestämma, i hvilket omfång de under vederbörande stat lydande banor äga att i följande fall fastställa tilläggsfrister, nämligen:

1. för marknader;

2. för osedvanliga trafikförhållanden;

3. för det fall att godset skall passera antingen ett vattendrag, öfver hvilket järnvägsbro icke leder, eller en sammanbindningsbana, som förenar två i transporten deltagande banor;

4. för banor af underordnad betydelse samt för öfvergång till bana med annan spårvidd.

År en järnväg nödsakad att begagna sig af någon af de tillläggsfrister, som vederbörande stat kan hafva bemyndigat densamma att fastställa för något af ofvannämnda fyra fall, skall vederbörande fraktsedel förses med datumstämpel för den dag, då godset öfverlämnas till efterföljande bana, äfvensom med anteckning om anledningen till och storleken af den tilläggsfrist, hvaraf järnvägen begagnat sig.

Leveransfristen tager sin början klockan 12 på natten efter godsets och fraktsedelns emottagande och anses iakttagen, om godset inom tiden för leveransfristen enligt de för den utlämnande banan gällande

46 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 54.

föreskrifter utlämnats till eller notis om godsets ankomst tillställts adressaten eller annan person, till hvilken godset reglementsenligt får utlämnas.

Nyssnämnda föreskrifter äro jämväl bestämmande för sättet, hvarpå notisens aflämnande skall bevisas.

I leveransfristen inräknas icke den tid, som åtgår för fullgörandet af tull-, skatte- eller polisförordningar, likasom icke heller tiden för sådant afbrott i trafiken, som inträffat utan något järnvägens förvållande och hvarigenom järnvägstransportens påbörjande eller fortsättande för längre eller kortare tid förhindras.

År dagen efter den, då godset inlämnats, en söndag, börjar leveransfristen 24 timmar senare.

Infaller leveransfristens sista dag å söndag, utlöper fristen först påföljande dag.

Sistnämnda två undantag gälla dock icke för ilgods.

Såvida någon stat genom lag eller vederbörligen stadfästade järnvägsreglementen föreskrifvit, att godsbefordringen skall inställas å sön- och vissa helgdagar, förlänges leveransfristen i förhållande härtill.

§ 7-

(Till Fördragets Art. 15.)

För den i Artikel 15, 6:te stycket, omförmälda förklaring skall formuläret i Bilaga 4 användas.

§ 8.

(Till Fördragets Art. 32.)

Normalsatsen för viktförhist utgör 2 procent för flytande och fuktiga varor samt för följande torra varor: nämligen rifvet och malet färgträ, bark, rötter, lakritsrot, skuren tobak, feta varor, såpa och tvål samt fasta oljor, färsk frukt, färska tobaksblad, fårull, hudar och skinn, läder, torkad och inkokt frukt, djursenor, horn och klöfvar, ben (malda och omalda), torkad fisk, humle och färskt kitt.

För alla öfriga torra varor af det i Fördragets Art. 32 omnämnda slag utgör den normala viktförlusten 1 procent.

§ 9.

(Till Fördragets Art. 38.)

Det belopp, hvartill leveransintresse deklareras, skall i fraktsedeln införas med bokstäfver å därför bestämd plats.

47 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

Tilläggsafgiften för deklaration af leveransintresse får icke öfverstiga 5 pro mille af det deklarerade beloppet för hvar begynnande väglängd af 200 kilometer.

Minsta tilläggsafgift utgör 50 centimes.

§ 10.

(Till Fördragets Art. 48.)

Såvida ej öfverenskommelse om annan fördelning träffats, skall den leveransfrist, som enligt Fördragets Art. 14 och dessa Verkställighetsbestämmelsers § 6 skall för hvarje särskild! fall beräknas för en internationell transport, på följande sätt fördelas på de banor, som deltagit i befordringen:

1. I trafik mellan två anslutande banor:

a) expeditionsfristen delas i lika delar;

b) befordringsfristen delas i förhållande till det antal tariffkilometer, hvarmed hvardera banan ingått i transporten.

2. I trafik mellan tre eller flera banor:

a) den första och den sista banan få först och främst hvardera tillgodoräkna sig af expeditionsfristen i fråga om fraktgods 12 timmar och i fråga om ilgods 6 timmar;

b) återstoden af expeditionsfristen och en tredjedel af befordringsfristen fördelas i lika delar mellan samtliga vederbörande banor;

c) återstående två tredjedelar af befordringsfristen fördelas i förhållande till det antal tariffkilometer, hvarmed hvarje bana ingått i transporten.

Eventuella tilläggsfrister komma den bana till godo, enligt hvars lokala taxebestämmelser dylika frister för visst fall äro medgifna.

Tiden. mellan godsets inlämnande till befordring och leveransfristens början räknas helt och hållet afsändningsbanan till godo.

Därest leveransfristen i sin helhet icke öfverskridits, kommer fördelning enligt ofvanstående regler icke i fråga.

§ ».

De belopp, som i föregående Verkställighetsbestämmelser äro angifna i francs, skola i de af de kontraherande staterna, i hvilka franc icke är myntenhet, omsättas i dessa staters gällande mynt.

48 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

Till bevis härå hafva de befullmäktigade dessa Verkställighetsbestämmelser undertecknat.

Bern den fjortonde oktober adertonhundranittio.

(Underskrifter.)

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 54.

49 Bilaga 1.

Bestämme (ser

rörande sådant gods, som endast under vissa villkor emottages

till befordring.

I. Petar der till knallsignaler, som användas i järn vägstjänsten, måste vara stadigt packade i pappersremsor, sågspån eller gips eller på annat sätt vara nedpackade så stadigt och med så pass stora mellanrum, att bleckkapslarne hvarken kunna komma i beröring med hvarandra eller med annat föremål. De lådor, i hvilka de inpackas, måste vara tillverkade af minst 26 millimeter tjocka, spåntade bräder samt skola sammanhållas medelst träskrufvar och vara fullkomligt täta samt inneslutna i en yttre tät låda, som icke får hafva större rymd än 0,06 kubikmeter.

Varan emottages till befordring endast för så vidt fraktsedlarna äro försedda med af vederbörande myndighet afgifvet intyg därom att packningen blifvit utförd i enlighet med gällande föreskrifter.

II. Tändhattar till skjutvapen och projektiler, tändspeglar, tandmedel utan sprängkraft och patronhylsor med tändanordning måste vara omsorgsfullt inpackade i starka lådor eller fat. Hvarje kolli skall vara försedt med en särskild etikett, som allt efter innehållet skall bära påskriften: »Tändhattar», »Tändspeglar» o. s. v.

III. Vanliga tändstickor och andra tandmedel (såsom vaxstickor, fnöske etc.) måste vara omsorgsfullt och så fast förpackade i af starkt järnbleck eller fast hopfogadt trä tillverkade behållare af högst 1,2 kubikmeters storlek, att behållarnas rymd är fullständigt utfylld. Dylika behållare af trä skola utvändigt vara försedda med tydlig anteckning om innehållet.

IV. Säkerhetständare, d. v. s. sådana tändsnören, som bestå af en tunn, tät slang, i hvars inre finnes en jämförelsevis liten mängd krut, äro underkastade de under n:o III stadgade föreskrifter.

Bih. till Riksd. Prot. 1906. 1 Sami. 1 Åfd. 24 Häft.

50 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

V. Buchers eldsläckningsdosor i bleckhylsor befordras endast i lådor, rymmande högst 10 kilogram, kvilka invändigt äro beklädda med papper och hvilka dessutom äro inpackade i på samma sätt beklädda större lådor.

VI. Vanlig hvit (eller gul) fosfor skall, omgifven af vatten och inlagd i lioplödda bleckdosor om högst 30 kilograms rymd, vara stadigt förpackad i starka lådor. Lådorna skola dessutom vara försedda med 2 starka handtag, få icke väga mer än 100 kilogram och skola utvändigt vara försedda med påskrift: »Innehållande gul (hvit) fosfor» samt vara märkta med ordet »Uppåt».

Amorf (röd) fosfor skall vara förpackad i väl hoplödda bleckdosor, inlagda i sågspån i starka lådor. Dessa få icke väga mer än 90 kilogram och skola utvändigt vara försedda med påskrift: »Innehållande röd fosfor».

VII. Rå, okristalliserad svafvelnatrium befordras endast i täta behållare af bleck; raffinerad, kristalliserad svafvelnatrium endast i vattentäta fat eller andra vattentäta behållare.

Begagnad järn- eller manganhaltig gasreningsmassa emottages till befordring endast i vagnar af järn, såframt den icke inlämnas förpackad i täta behållare af bleck. Om ifrågavarande vagnar icke äro försedda med tätt tillslutande lock af järn, skall lasten fullständigt täckas med presenningar, som äro så impregnerade, att de icke antändas vid direkt beröring med eld. Afsändaren respektive emottagaren har att själf sörja för lastning och lossning. Dessutom äger afsändaren att på järnvägens anfordran själf anskaffa presenningar.

VIII. Celloidin, ett till utseendet såpartadt, hufvudsakligen af kollodiumull bestående preparat, som erhålles vid ofullständig afdunstning af den i kollodium befintliga alkoholen, emottages till befordring, endast när de särskilda celloidinkakorna äro så förpackade, att deras intorkande fullständigt förhindras.

IX. Etyleter äfvensom vätskor, som innehålla etyleter i större mängd (Hoffmans droppar och kollodium) få blott befordras i fullkomligt tätt tillslutna behållare af metall eller glas, hvilka skola vara packade på följande sätt:

1. Om flera behållare med dessa preparat förenas till ett kolli, skola

de vara fast packade i starka trälådor med halm, hö, kli, sågspån,

infusoriejord eller andra luckra ämnen.

2. Om behållarna sändas hvar för sig, kan försändningen ske i

51 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

starka, med väl fastgjord skyddstäckning och med handtag försedda korgar eller träkar, som skola vara fordrade med tillräcklig packningsmateriel; om skyddstäckningen består af halm, rör, vass eller annat dylikt ämne, skall den vara indränkt med ler- eller kalkvälling eller dylikt ämne, tillsatt med vattenglas. Hvarje särskild! kollis bruttovikt får icke öfverstiga 60 kilogram. Beträffande sammanpackning med annat gods jämför n:r XXXV.

X. Kolsvafla befordras endast i öppen vagn utan betäckning och blott

1. i täta behållare af starkt, behörigen nitadt järnbleck, innehållande intill 500 kilogram,

eller

2. i bleckbehållare af högst 75 kilogram bruttovikt, hvilka upptill och nedtill äro förstärkta med järnband. Dylika behållare skola antingen vara omgifna af korgflätning eller af träkar eller packade i lådor med halm, hö, kli, sågspån, infusoriejord eller andra luckra ämnen

eller

3. i glasbehållare, som äro nedpackade i starka trälådor, fodrade med halm, hö, kli, sågspån, infusoriejord eller andra luckra ämnen.

XI. Träsprit, rå eller rektificerad, samt aceton emottagas — såframt de icke inlämnas till befordring i särskildt därför konstruerade vagnar (cisternvagnar) eller i fat — endast i metall- eller glasbehållare, hvilka skola vara förpackade på samma sätt som under n:r IX är föreskrifvet för etyleter etc.

Beträffande sammanpackning med annat gods jämför n:r XXXV.

XII. Grönkalk befordras endast i öppna vagnar.

XIII. Klorsyradt kali och andra klorsyrade salter skola vara omsorgsfullt packade i täta, invändigt med papper beklädda fat eller lådor.

XIV. Pilcrinsyra befordras endast, om en af järnvägen känd kemist å fraktsedeln intygat ifrågavarande pikrinsyras ofarlighet.

XV. Flytande mineralsyror af alla slag, särskildt svafvelsyra (== vitriololja), saltsyra och salpetersyra ( skedvatten), äro underkastade följande bestämmelser:

1. Om dessa artiklar sändas i damejeanner, flaskor eller krus, skola behållarna vara tätt slutna, väl nedpackade och omslutna af särskilda med starka inrättningar för ett bekvämt handterande försedda kar eller flätade korgar.

52 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

Om de sändas i behållare af metall, trä eller gummi, skola dessa vara fullkomligt täta och försedda med goda anordningar för tillslutning.

2. Utom i de fall, som omförmälas under n:r XXXV, skola mineralsyror städse lastas särskildt och få framför allt icke lastas i samma vagn som andra kemikalier.

3. Föreskrifterna under n:r 1 och 2 gälla äfven för sådana behållare, i hvilka nämnda syror befordrats. För dylika behållare skall alltid å fraktsedeln angifvas, att de innehållit sådant ämne.

XVI. Lut af kaustikt alkali (natronlut, sodalut, kalilut, pottasklut) samt oljefällning (rester vid oljeraffinaderi) och brom äro underkastade de under n:r XV, 1 och 3 (med undantag af hänvisningen till 2), gifna föreskrifter.

XVII. Vid befordring af röd, rykande salpetersyra tillämpas de under n:r XV stadgade föreskrifter med det tillägg, att damejeannerna och flaskorna skola i behållarna vara omgifna af torr infusoriejord eller andra lämpliga torra jordarter till myckenhet, fullt motsvarande damejeannernas resp. flaskornas innehåll.

XVIII. Vattenfri svafvelsyra (anhydrid, s. k. fast olja) får endast befordras:

1. i väl hoplödda, starka, förtenta dosor af järnbleck,

eller

2. i starka järn- eller kopparflaskor, hvilkas mynningar äro lufttätt tillslutna, tillkittade och dessutom omgifna med en betäckning af lera.

Dosorna och flaskorna skola vara omgifna af något fint söndersmuladt, oorganiskt ämne såsom slaggull, infusoriejord, aska eller dylikt och fast förpackade i starka trälådor.

För öfrigt tillämpas bestämmelserna under n:r XV, 2 och 3.

XIX. För fernissa och med fernissa försatta färger, för flyktiga och feta oljor äfvensom för alla slags eterarter, med undantag af etyleter (jämför n:r IX) och petroleumeter (jämför n:r XXII), äfvensom för ren alkohol, sprit och annan under n:r XI icke nämnd spirituösa skola föreskrifterna under n:r XV, 1, tillämpas, såframt dessa varuslag befordras i damejeanner, flaskor eller krus.

Beträffande sammanpackning med annat gods jämför n:r XXXV.

XX. För rå och renad petroleum, för såvidt den vid 17,5° C. har en specifik vikt af minst 0,7 8 0 eller vid ett barometerstånd af 760

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 54. 53

millimeter (reduc. till lifvets nivå) och vid en värmegrad under 21° C. icke afger antändbar ånga,

för de af brunkolstjära beredda oljor, för så vidt de hafva minst ofvannämnda specifika vikt (solarolja, fotogen etc.),

vidare för stenkolstj är oljor (benzol, toluol, xylol, kumol etc.) äfvensom mirbanolja (nitrobenzol), gälla följande bestämmelser:

1. Såframt icke särskilda för ändamålet byggda vagnar (cisternvagnar) användas, få dessa ämnen endast befordras:

a) i synnerligt goda, starka fat, eller

b) i täta och motståndskraftiga behållare af metall eller

c) i behållare af glas, i detta fall dock under iakttagande af följande föreskrifter:

aa) om flera behållare förenas till ett kolli, skola de vara fast nedpackade i starka trälådor med halm, hö, kli, sågspån, infusoriejord eller andra luckra ämnen; bb) om behållarna sändas hvar för sig, kan försändelsen ske i starka, med väl fastgjord skyddstäckning och med handtagförsedda korgar eller träkar, som skola vara fodrade med tillräcklig packningsmateriel. Om skyddstäckningen består af halm, rör, vass eller annat dylikt ämne, skall den vara indränkt med ler- eller kalkvälling eller dylikt ämne, tillsatt med vattenglas. Hvarje särskildt kollis bruttovigt får icke öfverstiga 60 kilogram.

2. Behållare, som under transporten möjligen skadats, lossas omedelbart och säljes med kvarvarande innehåll för afsändare^ räkning och på fördelaktigaste sätt.

3. Befordringen äger endast rum i öppna vagnar. Därest tullförhållanden nödvändiggöra, att befordringen sker i täckta vagnar under plombering, emottages godset ej till transport.

4. Bestämmelsen under n:r 3 gäller äfven för de fat och öfriga behållare, i hvilka dessa ämnen hafva befordrats. För dylika kärl skall alltid å fraktsedeln angifvas, att de innehållit sådana ämnen.

5. Beträffande sammanpackning med annat gods jämför n:r XXXV,

6. Af fraktsedeln skall framgå, att de under detta n:r i första och andra stycket uppräknade ämnen hafva en specifik vikt af minst 0,7 8 0, eller att petroleumen i fråga om antändningsgrad motsvarar

54 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

den i första stycket gifna föreskrift. Om denna uppgift saknas i fraktsedeln, tillämpas bestämmelserna under n:r XXII (angående petroleumeter etc.).

XXI. För rå och renad petroleum, för så vidt de vid 17,5° C. hafva en specifik vikt af mindre än 0,7 8 0 och mer än 0,680;

för petroleumnafta samt destillater af petroleum och petroleumnafta (benzin, ligroin, putsolja etc.) för så vidt dessa ämnen vid 17,5° C. hafva en specifik vikt af mer än 0,6 8 0, gälla följande bestämmelser:

1. Såframt icke särskilda för ändamålet byggda vagnar (cisternvagnar) användas, få dessa ämnen endast befordras:

a) i synnerligt goda, starka fat,

eller

b) i täta och motståndskraftiga behållare af metall,

eller

c) i behållare af glas, i detta fall dock under iakttagande af följande föreskrifter:

aa) om flera behållare förenas till ett kolli, skola de vara fast packade i starka trälådor med halm, hö, kli, sågspån, infusoriejord eller andra luckra ämnen; bb) om behållarna sändas hvar för sig, kan försändelsen ske i starka, med väl fastgjord skyddstäckning och med handtag försedda korgar eller träkar, hvilka skola vara fodrade med tillräckligt packningsmateriel; om skyddstäckningen består af halm, rör, vass eller annat dylikt ämne, skall den vara indränkt med ler- eller kalkvälling eller annat dylikt ämne, tillsatt med vattenglas. Hvarje särskild! kollis bruttovikt får icke öfverstiga 40 kilogram.

2. Behållare, som under transporten möjligen skadats, lossas omedelbart och säljes med kvarvarande innehåll för afsändarens räkning och på fördelaktigaste sätt.

3. Befordringen äger endast rum i öppna vagnar. Om tullförhållanden nödvändiggöra, att befordringen sker i täckta vagnar under plombering, emottages godset ej till transport.

4. Bestämmelsen under n:r 3 gäller äfven för sådana fat och öfriga behållare, i hvilka dessa ämnen hafva befordrats. För dylika kärl skall alltid å fraktsedeln angifvas, att de innehållit sådana ämnen.

5. Beträffande sammanpackning med annat gods jämför n:r XXXV.

55 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54,

6. Vid lastning och lossning få korgar och kärl med damejeanner icke skjutas på kärror. De få icke heller bäras på axeln eller ryggen, utan endast med tillhjälp af de å behållarna anbragta handtag.

7. Korgarna och kärlen skola stadigt stufva^ och fastgöras i järnvägsvagnen. De få icke lastas öfver hvarandra, utan endast i ett lag bredvid hvarandra.

8. Hvarje särskildt kolli skall förses med en tydlig, på röd botten tryckt lapp: '»Eldfarligt». Korgar och kärl med behållare af glas skola dessutom bära påskriften: »Skall bäras?). Å järnvägsvagnen skall anbringas en röd lapp med påskrift: »Växlas försiktigt».

9. Af fraktsedeln skall framgå, att de i första punkten af detta nummer uppräknade ämnen vid 17,5° C. hafva en specifik vikt af mindre än 0,7 8 0 och mer än 0,6 8 0. Saknas eu sådan uppgift i fraktsedeln, tillämpas befordringsbestämmelserna under n:r XXII (angående petroleumeter etc.).

XXII. För petroleumeter (gasolin, neolin etc.) och liknande af petroleumnafta eller brunkolstjära beredda, lätt antändliga produkter, för så vidt de vid 17,5° C. hafva en specifik vikt af 0,680 eller därunder, gälla följande bestämmelser:

1. Dessa ämnen få endast befordras:

a) i täta eller motståndskraftiga behållare af metall,

eller

b) i behållare af glas, i detta fall dock under iakttagande af

. följande föreskrifter:

aa) om flera behållare förenas till ett kolli, skola de vara fast packade i starka trälådor med halm, hö, kli, sågspån, infusoriejord eller andra luckra ämnen; bb) om behållarna sändas hvar för sig, kan försändelsen ske i starka med väl fastgjord skyddstäckning och med handtag försedda korgar eller träkar, som skola vara fodrade med tillräcklig packningsmateriel. Om skyddstäckningen består af halm, rör, vass eller annat dylikt ämne, skall den vara indränkt med ler eller kalkvälling eller annat dylikt ämne, tillsatt med vattenglas. Hvarje särskildt kollis bruttovikt får icke öfverstiga 40 kilogram.

2. Behållare, som under transporten möjligen skadats, lossas omedelbart och säljes med kvarvarande innehåll för afsändarens räkning och på fördelaktigaste sätt.

56 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 54.

3. Befordringen äger endast rum i öppna vagnar. Därest tullförhållanden nödvändiggöra, att befordringen sker i täckta vagnar under plombering, emottages godset ej till transport.

4. Bestämmelsen under n:r 3 gäller äfven för de behållare, i kvilka dessa ämnen hafva befordrats. För dylika kärl skall alltid å fraktsedeln angifvas, att de innehållit sådana ämnen.

5. Beträffande sammanpackning med annat gods jämför n:r XXXV.

6. Vid lastning och lossning få korgar och kärl med damejeanner icke skjutas på kärror. De få icke heller bäras på axeln eller ryggen, utan endast med tillhjälp af de å behållarna anbragta handtag.

7. Korgarna och kärlen skola stadigt stufvas och fastgöras i järnvägsvagnen. De få icke lastas öfver hvarandra, utan endast i ett lag bredvid hvarandra.

8. Hvarje särskild! kolli skall förses med en tydlig, på röd botten tryckt lapp: »Eldfarlig t)). Korgar och kärl med behållare af glas eller stengods skola dessutom bära påskrift: »Skall bäras». Å järnvägsvagnen skall anbringas en röd lapp med påskrift: »Växlas försiktigt».

XXIII. Terpentinolja och andra illaluktande oljor äfvensom kaustik ammoniak befordras endast i öppna vagnar.

Denna bestämmelse gäller äfven för fat och andra kärl, i hvilka dessa ämnen hafva befordrats. För dylika kärl skall alltid å fraktsedeln angifvas, att de innehållit sådana ämnen.

Beträffande sammanpackning med annat gods jämför n:r XXXV.

XXIV. Icke flytande arsenikhaltiga ämnen, såsom arseniksyrlighet, (s. k. hvitarsenik), gul arsenik (rauschgelb, auripigment), röd arsenik (realgar), scherbenkobolt (flugsten) etc. emottagas till befordring endast under följande villkor:

1. att å hvarje kolli orden: »Arsenik (Gift)» äro anbragta med tydliga bokstäfver i svart oljefärg;

2. att packningen är verkställd på nedanstående sätt:

a) i dubbla fat eller lådor, hvarvid bemärkes, att fatens bottnar skola vara förstärkta genom inlagda slåar och lådornas lock genom trä- eller järnbeslag och att de inre faten eller lådorna skola vara förfärdigade af starkt, torrt trä och invändigt beklädda med tätt linne eller liknande tätt tyg, eller

57 Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 54.

b) i säckar af tjäradt linne, hvilka packas i vanliga fat af starkt, torrt trä,

eller

c) i hoplödda bleckcylindrar, inneslutna i fasta träkapslar (ytterfat), hvilkas bottnar äro förstärkta genom inlagda slåar.

XXV. Flytande arsenikhaltiga ämnen, i synnerhet arseniksyra, äro underkastade de under n:r XXIV, 1 och under n:r XV, 1 och 3 — med undantag af hänvisningen till 2 — stadgade föreskrifter.

XXVI. Andra giftiga metallpreparat (giftiga metallfärger, metallsalter etc.), hvartill företrädesvis räknas kvicksilfverpreparat såsom sublimat, kalomel, hvitt och rödt precipitat, cinnober; vidare kopparsalter och kopparfärger såsom kopparvitriol, spanskgröna, grönt och blått kopparpigment; blypreparat såsom blyglete (massikot), mönja, blysocker och andra blysalter, blyhvitt och andra bly färger; äfvensom zinkstoft samt tenn- och antimonaska få endast befordras i täta, af härd!, torrt trä förfärdigade fat eller lådor, som äro försedda med inlagda tunnband resp. omslutande band. Omslaget skall vara så beskaffad^ att ämnena icke damma bort genom fogarna vid under transporten oundvikliga skakningar, stötar etc.

XXVII. Jäst i såväl flytande som fast form får endast befordras i behållare som icke äro lufttätt slutna.

XXVIII. Kimrök emottages till befordring endast i små, i starka korgar inpackade kaggar eller fat, hvilka invändigt äro tätt beklädda med papper, linne eller dylikt.

XXIX. Malda eller kornade träkol befordras endast i omslag.

Åro de i nyss utglödgadt tillstånd, skall såsom omslag användas:

a) lufttäta behållare af starkt järnbleck, eller

b) lufttäta, af flera lager mycket starka och styfva, fernissade pappskifvor förfärdigade, i båda ändarne med järnband försedda fat (s. k. amerikanska fat), hvilkas bottnar äro af starkt, svarfvadt trä och med järnskrufvar fastskrufvade vid järnbanden och hvilkas fogar äro omsorgsfullt öfverklistrade med papper eller linneremsor.

När malda eller kornade träkol inlämnas till befordring, skall fraktsedeln angifva, om de befinna sig i nyss utglödgadt tillstånd eller ej. Om sådan uppgift saknas, antages det förra vara fallet, och får transporten då endast äga rum i föreskrifvet emballage.

Bih. till Biksd. Prot. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 24 Höft.

58 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

XXX. Starkt förtyngdt Cordonnet-, Souple-, Bourre de Soie- och Chappesilke i flätor emottagas endast till befordring i lådor. Hafva lådorna en invändig höjd af mer än 12 centimeter, skola de däri befintliga särskilda silkeslagren skiljas från hvarandra genom 2 centimeter höga tomrum. Dessa tomrum bildas genom trägaller, som bestå af kvadratiska spjälor med 2 centimeters sida på ett afstånd från hvarandra af 2 centimeter, och vid ändarne förenade med 2 tunna trälister. I lådornas sidor skola midtför tomrummen mellan spjälorna anbringas minst 1 centimeter breda hål på sådant sätt, att man kan föra en käpp mellan trägallren tvärs igenom lådan. På det att hålen i lådorna icke må kunna tilltäppas och ändamålet därigenom förfelas, skola två lister fastspikas utanpå längs kanterna på hvarje sida.

När silke inlämnas till befordring, skall fraktsedeln innehålla uppgift om, huruvida det tillhör någon af ofvannämnda sorter eller ej. Saknas sådan uppgift i fraktsedeln, antages det förra vara fallet, och tillätes befordringen då endast i föreskrifvet emballage.

XXXI. Ull, särskildt konstull (mungo- och shoddyull), och ullaffall, tygbitar, affall från spinnerier samt af bomull och bomullsgarn, varpoch harnesktråd, äfvensom solftråd, vidare siden och sidenaffall, lin, hampa, blånor, klutar o. d. (angående begagnadt trassel se 3:dje stycket) emottagas, om de äro oljade, endast i öppna vagnar, täckta med presenning, för så vidt afsändaren öfverenskommit med järnvägen om försändning af dylikt gods i täckta vagnar.

Af fraktsedeln skall framgå, huruvida de nämnda varulagren äro oljade eller icke, i annat fall betraktas och behandlas de såsom oljade.

Begagnadt trassel befordras endast i fasta, tätt slutna fat, lådor eller andra behållare.

XXXII. Djuraffall, som lätt äro utsatta för att skämmas, såsom osaltade, råa hudar, fett, senor, ben, horn och klöfvar, emottagas och befordras endast under följande villkor:

1. Godset skall af afsändaren hos vederbörande godsexpedition anmälas till transport och lastas på af denna bestämd tid.

2. Styckegodssändningar emottagas endast i starka, tätt tillslutna fat, träkar eller lådor.

3. Färska senor, okalkadt färskt limläder samt affall af bådadera äfvensom osaltade, råa hudar emottagas, äfven då de försändas såsom vagnslastgods, endast för så vidt de äro förpackade på i 2: dra stycket föreskrifvet sätt.

4. Andra hithörande varuslag befordras såsom vagnslastgods endast

59 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

i öppna vagnar, täckta med presenningar. De erforderliga presenningarna är afsändaren skyldig att anskaffa.

5. Järnvägen äger rätt att fordra fraktens erläggande vid godsets inlämning.

6. Kostnaderna för möjligen nödvändig desinfektion skola ersättas af afsändaren eller emottagaren.

XXXIII. Svafvel befordras, då det icke är förpackadt, endast i täckta vagnar.

XXXIV. Godsslag, som lätt kunna antändas af gnistor från lokomotivet såsom hö, halm (äfven af ris och lin), vass (undantagandes spanska rör), bark, torf (undantagandes så kallad maskin- eller presstöd), hela (okrossade) träkol (jämför n:o XXIX), vegetabiliska spinnämnen och affall däraf, pappersspån, sågspån, trämassa, träspån etc. äfvensom varor, framställda genom blandning af petroleumrester, harts och dylikt med luckra brännbara ämnen, samt slutligen gips, kalkaska och trass emottagas i oinpackadt tillstånd till befordring, endast om de äro fullständigt täckta och under villkor, att lastning och lossningombesörjas af afsändaren resp. emottagaren.

På järnvägsförvaltningens anfordran är afsändaren skyld själf anskaffa presenning.

XXXV. Om de under n:r IX, XI, XV, XVI, XIX till och med XXIII uppräknade kemikalier befordras i partier af högst 10 kilograms vikt, äger afsändaren rättighet att förena, å ena sidan, de under n:rIX, XI, XVI (undantagandes brom), XIX till och med XXIII uppräknade och, å] andra sidan, de under n:r XV uppräknade godsslag (inberäknadt brom i mängd, ej öfverstigande 100 gram) till ett kolli icke blott med hvarandra utan äfven med andra godsslag, som utan villkor emottagas till befordring. Förstnämnda föremål skola dock försändas i tätt slutna glas- eller bleckflaskor, hvilka skola vara fast inbäddade i starka lådor med halm, hö, kli, sågspån, infusoriejord eller andra dylika luckra ämnen. Innehållet skall noga angifvas i fraktsedeln.

Bern den fjortonde oktober adertonhundranittio.

(Underskrifter.)

Vantro//

Vagnarnas

Ser Sägen —Des wagons

N.o..........

Ägare 1 ©igentfffimer 5— Propriétaire)

N:o

Ägare I Sigentfffinter r Propriétaire )

N:o

Ägare ^ ©tgeutftftmer 1 Propriétaire)

Godslistans Ser grailjtlarte De la feuille de route

N:r

Exp.

Internationell järnvägstransport. — Juterualionaler ©ifenbahntransport. — Transport International par chemins de fer.

Fraktsedel-Dublett. - froc!)ttwf4it|iiiijcit. - Duplicata de la lettra de voiture.

(Formulär I) Fraktgods (hvitt papper). (Formulär II) Ilgods (rödt papper).

Till11 — In11 — W=

-.1)

Ni mottager nedan angifna gods på grund af de bestämmelser i det internationella fördraget angående godstransport å järnväg samt de för vederbörande banor resp. samtrafiksföreningar gällande reglementen och tariffer, som för denna sändning komma till tillämpning.

©ie cmjifangett bie uadjfteljenb Detjeidjneten ©fitet auf ©tunt bet in tern internationaleit Ubetmifomnten fiber ben @ tj e uB a £; rt f r a d> 11> e rf rf) r fotote in ben (Reglementen unb SEaiifeit bet betrcffenben SJa^neit bejieljungStoetfc (Berfeljre ent^altenen geftfe^ungen, Hjelte filt biefe ©enbung in Slntoenbmtg tömmen.

Vous recevrez les marchandises ci-aprés détaillées aux conditiorts de la conveniion Internationale sur le transport de marchandises par chemins de fer, ainsi qu’å celles des reglements et tarifs des chemins de fer ou unions de chemins de fer, qui sont applicables au présent envoi.

') Godsemottagarens namn och adress (stad, station, gata och husnummer, land). Vid sändningar till Frankrike eller Italien skall angifvas, om godset skall utlämnas å station eller i adressatens bostad.

i) SKmne unD ältreffe beg ©mpfängetä (©tätt, Station, Straffe unb .fjauänummer, Sant), fflei Senbungen uacff grantreid) ober Stätta ift anjugeben, oD fie auf ben Satmffof ober inä $au! ju liefern fint.

') Nom et adresse du destinataire (ville, station correspondante, rue, No., paysj. Mentionner, pour les envois en destination de la France ou de Vitalie, si la marchandise est livrable en gare ou ä domicile.

Märke och N:r.

3eidfen unb Slummer.

Marquc et No.

Antal.

tänja!)!-

Nombre.

Kollislag.

SIrt

ber SBerpacfung.

Nature

de Vemballage.

Afsändningsstationens stämpel, ©tempel ber S8erfanb=Station. Timbre de la station (V expédition.

innehåll.

3 n f) a 11.

Désignalion de In marchandise.

Verklig

bruttovikt':

SSirlltdjeg

aSruttogetoidft:

Poids krut réel

Kilogram.

Afsändningsbana

Scrfanbbaljn

Chemin de fer expéditeur

Mottagningsbana

Smfifangåbaljn

Chemin de fer destinataire

Mottagningsstation

©mfifangåftaticn

Station destinataire

Afrundad vikt, som lägges till grund för beräkningen: Slögerunbeteä gur 23erecfjnung 0U äk^enbeS

®enridjt:

Poids arrondi pour le calcul des frais de transport eu

Kilogram.

Yågstämpel. Sö>iege=©tentpel. Timbre du pesage.

Mottagning-stationens stämpel, ©tempel bec ©mpfangåsStation-

Timbre de la station destinataire.

För eventuell behandling af tull-, skatte- eller polismyndighet erforderlig uppgift; förteckning å medföljande handlingar och bilagor, däri inbegripet blyplomber. Övriga i lag eller reglementen tillåtna uppgifter.

©rflärung megen ber ettoaigen solk unb fteueramtlidjen ober poliseiltcfjen iöefjanblung; SSeseidjuung ter Oetr. Sofumente unb fouftigen ^Behagen incl. fBIeiberfdjlftffe. ©onftige gefeljlid) ober reglementarifcij sulaffige ©rllärungen.

Déclaration pour l’accomplissemcnt des formalités en douane, octroi ou police; indication de documents et d'autres aiuiexes, y compris lesplombages. Autres déclarations prévues par les lois ou réglements respectifs.

Angifvande af hvilka tariffer skola tillämpas och föreskrift ang. önskad transportväg.

9(ugn6e bet attjuioenbenbeit Sarife unb (Routenborfdjrift.

Tarifs et itinéraires réclamés.

Betaldt I fraktbelopp. 23etrag ber ^ranfatur. Port pågå.

Försäkradt belopp för leveransintresse. SDeflarirteå Sntereffe an ber Sieferung. Intérét å la livi-aison.

Kontant förskott. Söaar-

^ borftf)u{j.

. I Débours.

g B

>. g Verkligt -2 '© efterkraf £ I *<tdj ©ingång. liemboursements.

tö*

Specifikation af ofvanstående efterkraf. ©pe^ifitation obiger sJlad)nal)me. Détail des débours et des

rem b our sem ents.

Belopp.— &etra$.—Montant

Afsändare^ anteckning om frankering.

granfaturöernterf beg Slbjeitberg. Déclaration de port payé par _V expéditeur. _

den ................................

le

Afsändare^ underskrift och adress.

Unterfdjrift unb Slbreffe beg 9löfenber§. — Signature et adresse de Vexpéditeur.

INTERNATIONELL JÄRNVÄGSTRANSPORT.

INTE RN ATI ON ALER El SE NBAH NT RÅN SPORT — TRANSPORT INTERNATIONAL PAR CHEMINS DE FER.

Bilaga 2

y_oUt ro/;

Vagnarnas

Ser SBagen —Des wagons

N:o

Ägare t ©gentfjämer /■ Propriétaire)

N:o

Ägare | ©gentlffimet J Propriétaire )

N:o

Ägare t ©igenttfitraer < Propriétaire)

Internationell järnvägstransport. — Sntermxtiomtlcr (Eifenbahntrnnsport. — Transport International par chemins de fer.

Fraktsedel. - 5racf)tbnef. - Lettre de voiture.

(Formulär I) Fraktgods (hvitt papper). (Formulär II) Ilgods (rödt papper).

Till11 — Sin11 — ML11...

Godslistans Ser gradjttarte De la feuille de route

N:r

Exp.

Ni mottager nedan angifna gods på grund af de bestämmelser i det internationella fördraget angående godstransport å järnväg samt de för vederbörande banor resp. samtrafiksföreningar gällande reglementen och tariffer, som för denna sändning komma till tillämpning.

©ie emftfangeu bie itacl)ftcf)cub öerjeidjuetcu ©fiter auf ©ntttb bet in bero internaticnalen Ubereintommen fiber ben ©ifenbaljnfracfttOetfetjr fotote in ben (Reglementen unb SEaiifen ber betreffenben Skatten beäiefjitngStoeife (Beridne enttjaltenen fjeftfetmngen, meldfe filt biefe ©enbung in Slntocnbung tömmen.

Vous recevrez les marchandises ci-aprés détaillées aux conditions de la convention inlernationale sur le transport de marchandises par chemins de fer, ainsi qu’å celles des reglements et tarifs des chemins de fer ou ttnions de chemins de fer, qui sont applicables au présent envoi.

■) Godsemottagarens namn och adress (stad, station, gata och husnummer, land). Vid sändningar till Frankrike eller Italien skall angifvas, om godset skall utlämnas ä station etter i adressatens bostad.

*) Sttame uns 3Ibreffe SeS ©mpfängerä (©tätt, Station, Straffe unb tpauämimmer, Sant). S8ei Senbungen narf) grantreiefj ober Stätta ift anjugeben, 06 fie auf bett äkijttffof ober inS ©au§ ju liefern fink

’) Nom et adresse du destinataire (ville, station correspondante, rue, No., paysj. Mentionner, pour les envois en destination de la France ou de Vitalie, si la marchandise est livrable eu gare ou ä domicile.

Märke och N:r.

3eiäien unb Skummet.

Marque el \Vi

No.

Afsändningsstationens stämpel. ©tempel ber 83erfönb«©tatiou. 'Hmbre de la station d'expédition.

Afsändningsbana

SSerjattbbaljn

Chemin de fer expéditeur

Mottagningsbana

©mfifangäbaljn

Chemin de fer destinataire

Mottagningsstation

dmjifangåftatiou

Station destinataire

För eventuell behandling af tull-, skatte- eller polismyndighet erforderlig uppgift; förteckning a medföljande handlingar och bilagor, däri inbegripet blyplomber, öfriga i lag eller reglementen tillåtna uppgifter.

©rllftruitg rnegen ber etttxiigeit joll- unb fteueramtlidjen ober poliärilidjen 23eljanblung; Söeseidjnung ber betr. SJofumentc unb fouftigeu 83eilagen incl. Söleioerfdjluffc. ©ouftige gefefclid) ober reglementarifc^ ^ulöffige ©rflärungen.

Déclaration pour Vaccomplisscment des formalités eu douane, octroi ou police; indication de documents et d’autres annexes, y compris les plombages. Autres déclarations prévues par les lois ou rdglemcnts respectifs.

Angifvande af hvilka tariffer skola tillämpas och föreskrift ang. önskad transportväg.

Slngabe ber anjutoenbenbrn Snrife unb Sloutenborfdjrift.

Tarifs cl itinéraires réclamés.

Yågstämpel. SÖ3iege*@tempel. Timbre du pesage.

Mottagningsstationens stämpel, ©tempel ber ©mpfang^Station. Timbre de la station destinataire.

Betaldt I fraktbelopp. 83etrag ber grantatur. ué.

Försäkradt

belopp för

leverans

intresse.

iDefiartrte§

mitereffe an

ber Sieferung

Intérét å la

hvraison

Kontant

förskott.

$8aar=

dorfdjufj.

Débours.

Verkligt

efterkraf

Sftadj

©ingång.

Rem-

bourse-

ments.

Specifikation af ofvanstående efterkraf. ©peaifitation obiger jftadjnaljme. Détail des débours et des

remboursements.

S3etr aa.—Montant

Belopp

Aftändarens anteckning om frankering.

granfaturoermert be8 SlbfeuberS. Déclaration de port payé par _Vexpéaiteur.

.............................................. den ................................

le

Afsändarens underskrift och adress.

Uuter|d)rift unb Wbreffe beS Slbfenberä. — Signature et adresse de Vexpéditeur.

Betaldt. granftrt. Frais pergus.

Nota.

91 o te. — N o t e.

Frakt

pr

fttadjtfafc

fur

Unité de faxe pour 100 Kilogr.

(Kontant förskott Efterkraf I Saarborfdjufj. — Débours.

fftacönaljme' Débours

Provision

Verkligt efterkraf

jiadi ©ingång. — Remboursements.

Att betala.

8u erfjeben. — A percevoir.

|

Betaldt. ^ranfirt. Frais perqus.

Frakt till.........................................

Städjt 6i3. — Frais de transport jusqu'å.

Frakttillskott för leveransintresse = förs. Stttdjtjufdjlag flit Sntereffebeflaration.

Taxe supplémentaire pour la déclaration representant Vintérét å la livraison.

Frakt till ..........................................

Sradjt MS. — Frais de transport jusqu’å.

Frakttillskott för leveransintresse = förs. e

Taxe supplémentaire pour la déclaration rcprésentant Vintérét å la livraison.

Transport — UBettrag — Report

Nota. o t e. — N o t e.

Transport — Ubertrag — Report

Frakt

pr

Stad) tf afr för

Unité de taxe pour 100 Kilogr.

Att betala.

8u erfje&en. — A percevoir.

Öfvergångsstationernas stämplar samt anteckning ang. tilläggsfrister.

U6ergang§-'Stemf)el unb SSetntet! köer BufdjlagSftiften.

Timbres des stations detransitetjustification des dél ' supplémentaires.

Frakt till............. ...........................

Städjt &i§. — Frais de transport jusqu'å.

Frakttillskott för leveransintresse = fors. Sradjlgufdjlag för Sntcreffebclfataiion.

Taxe supplémentaire pour la déclaration representant Vintérét å la livraison.

Frakt till

Städjt bi§. — Frais de transport jusqu’å.

Frakttillskott för leveransintresse = förs. Stadjtjufdjlag flit $ntereffebeflcitation.

Taxe supplémentaire pour la déclaration représentant Vintérét å la livraison.

Frakt till

Städjt öig. — Frais de transport jusqu’ä.

Frakttillskott för leveransintresse = förs. Stadjtsufdjlag ffttI$nteteffebeHatation.

Taxe supplémentaire pour la déclaration representant Vintérét å la livraison.

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 54.

Bilaga 3.

61 Förklaring.

Godsexpeditionen i................. ........................................................................................

vid___________________________________________________ ______________________________________________________________________________järnväg

har på min (vår) anmodan för befordran med järnväg till ____________________________________________

af mig (oss) emottagit nedanstående gods, som enligt fraktsedel af denna dag är sålunda betecknadt och märkt:

och erkänn........jag (vi) härmed uttryckligen, att detta gods är inlämnadt till befordring

utan emballage * ...........................................................

med på följande sätt bristfälligt emballage )

samt att detta jämväl är af mig (oss) i fraktsedeln erkändt.

....... ........ ................ den ............................ 19--------

*) Allt efter sändningens beskaffenhet strykas orden: »utan emballage» eller orden: »med på följande sätt bristfälligt emballage».

När sändningen består af flera kollin, skall förklaringen inskränkas till dem, som sakna emballage eller hafva bristfälligt sådant.

Bern den fjortonde oktober adertonhundranittio.

(Underskrifter.)

62 Kungl. Majds Nåd. Proposition No 54.

Bilaga 4.

Ändrad disposition.

................ den _______ ________________________________ 19 .

Undertecknad - anhåll härmed, att godsexpeditionen i

............................................... vid järnväg icke utlämnar

följ ände enligt fraktsedel af den .................................... ..... ...... 19_________

till _____________________________________________ __________________________________

i .................................................................................

adresserade och här nedan närmare specificerade sändning:

utan

1) retumerar den under nedanstående adress;

2) sänder den till __________ __________ , ________________ ______

______________________________ station vid ........................................................ järnväg.

(Underskrift.)

Anmärkning. De delar af formuläret, som i hvarje särskildt fall icke äro tillämpliga, öfverstrykas.

Vid under s) angifna ändrade disposition är det endast tillåtet att angifva eu emottagare å den ursprungliga beståmmelsestationen eller å en mellanstation.

Bern den fjortonde oktober adertonhundranittio.

(Underskrifter.)

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition No 54.

63 Protokoll.

I begrepp att skrida till undertecknande af det denna dag fullbordade Internationella Fördraget kafva undertecknade befullmäktigade förklarat ock öfverenskommit följande:

L Med afseende å Artikel 1 är öfverenskommet, att sändningar, kvilkas afsändnings- ock bestämmelsestationer ligga inom samma stats område, icke äro att anse som internationella sändningar, om desamma endast transitera en främmande stats område å en linje, som trafikeras af en till den förra staten hörande förvaltning.

Vidare är öfverenskommet, att detta Fördrags bestämmelser icke skola tillämpas på sändningar, som expedieras från en station inom en viss stats område till den grannstatens gränsstation, där tullbekandlingen verkställes, eller till en station, som ligger mellan nyssnämnda station ock gränsen, så vida icke afsändaren fordrar Fördragets tillämpning på försändelsen i fråga. Detsamma gäller ock beträffande transporter från nämnda gränsstation eller från en af de antydda mellanstationerna till stationer i den andra staten.

IL Med afseende å Artikel 11 förklara undertecknade befullmäktigade ombud, att de icke kunna ikläda sina resp. stater någon förpliktelse, som skulle inskränka deras frihet i afseende å ordnandet af deras inrikes järnvägstrafik, men konstatera de kvar ock en å sin stats vägnar, att reglerna för nämnda trafik f. n. stå i öfverensstämmelse med de i Fördragets Artikel 11 fastställda grunder, ock anse ombuden det vara önskvärdt, att denna öfverensstämmelse måtte bibehållas.

III. Vidare är öfverenskommet, att järnvägarnas förhållande till de respektive stater, under kvilka de lyda, på intet sätt ändras genom detta Fördrag, att nämnda förhållande äfven för framtiden skall regleras genom hvarje särskild stats lagstiftning ock framför allt att de i hvarje stat gällande bestämmelser angående vederbörlig stadfästelse af taxor och befordra'ngsbestämmelser icke af Fördraget beröras.

64 Kungl Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

IV. Vidare är öfverenskommet, att såväl Reglementet om upprättandet af en centralbyrå som Verkställighetsbestämmelserna till det Internationella Fördraget angående godsbefordring å järnväg samt bilagorna 1, 2, 3 och 4 skola hafva samma giltighet och varaktighet som Fördraget själft.

Föreliggande protokoll, hvilket skall ratificeras samtidigt med det denna dag afslutade Internationella Fördraget, är att betrakta som en integrerande del af nämnda Fördrag och har samma giltighet och varaktighet som Fördraget själft.

Som bevis härå hafva de befullmäktigade försedt detta protokoll med sina namnunderskrifter.

Bern den fjortonde oktober adertohundrannittio.

(Underskrifter.)

Eungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

65 Tilläggsförklaring

af den 20 september 1893.*)

De stater, h vilka icke deltogo i afsilatandet af Fördraget af den 14 oktober 1890 angående godsbefordring å järnväg, kunna göra framställning om att få ansluta sig till samma Fördrag.

För detta ändamål äga de att vända sig till den schweiziska regeringen.

Nämnda regering remitterar ansökningen i fråga till centralbyrån för utlåtande och underställer detta utlåtande de till förbundet hörande staters pröfning.

Om härvid ansökan bifalles, underrättar den schweiziska regeringen ifrågavarande stat om att densamma upptagits i förbundet samt lämnar äfven öfriga till förbundet hörande stater meddelande härom.

Fördraget vinner tillämpning å ifrågavarande stat en månad efter den dag, då schweiziska regeringen utsändt ofvanberörda meddelande. Anslutningen innebär att vederbörande stat utan vidare antager alla Fördragets bestämmelser.

0 I öfverensstämmelse med denna tilläggsförklaring har Danmark den 21 juli 1897 anslutit sig till Fördraget. Om denna anslutning underrättade schweiziska regeringen de öfriga staterna den 27 juli 1897.

De öfriga staterna hafva tillhört förbundet sedan dess stiftande.

Bih. till Biksd. Prof. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 24 Häft.

66 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

Tilläggsf ördrag

(af den 16 juli 1895) till

Internationella Fördraget af den 14 oktober 1890,

innehållande

tilläggsföreskrifter till § 1 af Verkställighetsbestämmelserna samt ändring af Bilaga 1 till samma bestämmelser.

Gällande från och med den 1 januari 1896 för trafiken mellan Belgien, Frankrike, Italien, Luxemburg, Ryssland, Schweiz,

Tyskland och Osterrike-Ungern.

Belgiens, Frankrikes, Italiens, Luxemburgs, Rysslands, Schweiz Tysklands och Österrike-Ungerns regeringar hafva ansett lämpligt att gemensamt öfverenskomma om införande af lättnader i befordringsbestämmélserna i § 1 af Verkställighetsbestämmelserna till Internationella Fördraget af den 14 oktober 1890 angående g o dsb ef or äring å järnväg samt i Bilaga 1 till samma bestämmelser.

Med anledning häraf hafva undertecknade behörigen befullmäktigade träffat nedanstående öfverenskommelse.

Art. 1.

Till § 1 af Verkställighetsbestämmelserna till Internationella Fördraget af den 14 oktober 1890 skola fogas följande föreskrifter, hvilka skola införas mellan mom. 3) och 4) af nämnda paragraf:

Guld- och silfvertackor, platina, penningar, mynt, värdepapper, dokument, ädelstenar, äkta perlor, pretiosa och andra dyrbarheter äfvensom konstföremål, såsom målningar, bronser och antikviteter, emottagas dock i internationell trafik, med användande af den i Internationella Fördraget fastställda fraktsedel, antingen efter

67 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 54.

'öfverenskommelse mellan regeringarna i vederbörande stater eller på grund af taxebestämmelser, som äro utfärdade af därtill berättigade järn vägsförvaltningar och stadfästade af vederbörande myndigheter.

Till dyrbarheter räknas exempelvis äfven sådana spetsar och broderier, som äga särskilt högt värde.

Likaledes emottagas lik till befordring enligt internationell fraktsedel under följande villkor;

a) liket skall försändas såsom ilgods;

b) befordringsafgifterna skola erläggas vid afsändandet;

c) liket skall under transporten åtföljas af en person, som därtill erhållit uppdrag;

d) för befordringen skola inom hvarje särskild stats område lända till efterrättelse de därstädes uti detta afseende gällande lagar och förordningar, såvida ej mellan vederbörande stater träffats särskildt aftal.

Art. 2.

Bilaga 1 till Verkställighetsbestämmelserna erhåller följande ändrade lydelse :

Bilaga 1.

Bestämmelser

rörande sådant gods, som endast under vissa villkor emottages

till befordring.

I. Petarder till knallsignaler, som användas i järnvägstjänsten, måste vara stadigt packade i pappersremsor, sågspån eller gips eller på annat sätt vara nedpackade så stadigt och med så pass stora mellanrum, att bleckkapslarne hvarken kunna komma i beröring med hvarandra eller med annat föremål. De lådor, i hvilka de inpackas, måste vara tillverkade af minst 26 millimeter tjocka, späntade bräder samt skola sammanhållas

68 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

medelst träskrufvar och vara fullkomligt täta samt inneslutna i en yttre tät låda, som icke får hafva större rymd än 0,06 kubikmeter.

Varan emottages till befordring endast för så vidt fraktsedlarna äro försedda med af vederbörande myndighet afgifvet intyg därom att packningen blifvit utförd i enlighet med gällande föreskrifter.

II. Tändhattar till skjutvapen och projektiler, tändspeglar, tändmedel utan sprängkraft och patronhylsor med tändanordning måste vara omsorgsfullt inpackade i starka lådor eller fat, Hvarje kolli skall vara försedt med en särskild etikett, som allt efter innehållet skall bära påskriften: »Tändhattar», »Tändspeglar» o. s. v.

III. Vanliga tändstickor och andra tändmedel (såsom vaxstickor, fnöske etc.) måste vara omsorgsfullt och så fast förpackade i af starkt järnbleck eller fast hopfogadt trä tillverkade behållare af högst 1,2 kubikmeters storlek, att behållarnas rymd är fullständigt utfylld. Dylika behållare af trä skola utvändigt vara försedda med tydlig anteckning om innehållet.

Å vanliga tändstickor, hvilkas tändsats innehåller en blandning af gul fosfor och klorsyradt kali, får den kemiskt torra massans halt af fosfor icke öfverstiga 10 procent och dess halt af klorsyradt kali icke öfverstiga 40 procent. Hvarje sändning måste vara åtföljd af ett af fabrikanten utfärdadt intyg, att nämnda gränser icke öfverskridits.

IV. Säkerhetständare, d. v. s. sådana tändsnören, som bestå af en tunn, tät slang, i hvars inre finnes en jämförelsevis liten mängd krut, äro underkastade de under n:r III (l:sta stycket) stadgade föreskrifter.

V. Buchers eldsläckningsdosor i bleckhylsor befordras endast i lådor, rymmande högst 10 kilogram, hvilka invändigt äro beklädda med papper och hvilka dessutom äro inpackade i på samma sätt beklädda större lådor.

VI. Vanlig (hvit eller gul) fosfor skall, omgifven af vatten och inlagd i hoplödda bleckdosor om högst 30 kilograms rymd, vara stadigt förpackad i starka lådor. Lådorna skola dessutom vara försedda med 2 starka handtag, få icke väga mer än 100 kilogram och skola utvändigt vara försedda med påskrift: »Innehållande gul (hvit) fosfor» samt vara märkta med ordet »Uppåt».

69 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

Amorf (röd) fosfor skall vara förpackad i väl hoplödda bleckdosor, inlagda i sågspån i starka lådor. Dessa få icke väga mer än 90 kilogram och skola utvändigt vara försedda med påskrift: »Innehållande röd fosfor».

VII. Rå, okristalliserad svafvelnatrium befordras endast i täta behållare af bleck; raffinerad, kristalliserad svafvelnatrium endast i vattentäta fat eller andra vattentäta behållare.

Begagnad järn- eller manganhaltig gasreningsmassa emottages till befordring endast i vagnar af järn, såframt den icke inlämnas förpackad i täta behållare af bleck. Om ifrågavarande vagnar icke äro försedda med tätt tillslutande lock af järn, skall lasten fullständigt täckas med presenningar, som äro så impregnerade, att de icke antändas vid direkt beröring med eld. Afsändaren respektive emottagaren har att själf sörja för lastning och lossning. Dessutom äger afsändaren att på järnvägens anfordran själf anskaffa presenningar.

Natronkoks (en vid beredning af tjärolja uppkommande biprodukt) emottages till befordring på samma villkor som rå, okristalliserad svafvelnatrium.

VIII. Celloidin, ett till utseendet såpartadt, hufvudsakligen af kollodiumull bestående preparat, som erhålles vid ofullständig afdunstning af den i kollodium befintliga alkoholen, emottages till befordring, endast när de särskilda celloidinkakorna äro så förpackade, att deras intorkande fullständigt förhindras:

VIII a. Etyleter befordras endast

1. i täta behållare af starkt, behörigen nitadt och svetsadt järnbleck af högst 500 kilograms rymd,

eller

2. i fullkomligt tätt tillslutna, högst 60 kilogram brutto vägande behållare af metall eller glas, hvilkas förpackning verkställes i enlighet med följande föreskrifter:

a) om flera behållare förenas till ett kolli, skola de vara fast packade i starka trälådor med halm, hö, kli, sågspån, infusoriejord eller andra luckra ämnen;

b) om behållare sändas hvar för sig, kan befordringen ske i starka, med väl fastgjord skyddstäckning och med handtag försedda korgar eller träkar, som skola vara fodrade med tillräcklig packningsmateriel. Om skyddstäckningen består

70 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

af halm, rör, vass eller annat dylikt ämne, skall den vara indränkt med ler- eller kalkvälling eller dylikt ämne, tillsatt med vattenglas.

Plåt- och metallkärl få ej fyllas med mera än 1 kilogram vätska för hvarje 1,5 5 liters rymd. Exempelvis får således en metallbehållare, som rymmer 15,5 liter vatten, icke innehålla mera än 10 kilogram etyleter.

Beträffande sammanpackning med annat gods jämför n:r XXXV.

IX. Vätskor, som innehålla etyleter i större mängd (Hoffmans droppar och kollodium) få blott befordras i fullkomligt tätt tillslutna behållare af metall eller glas, hvilka skola vara packade på följande sätt:

1. Om flera behållare med dessa preparat förenas till ett kolli, skola de vara fast packade i starka trälådor med halm, hö, kli, sågspån, infusoriejord eller andra luckra ämnen.

2. Om behållarna sändas hvar för sig, kan försändelsen ske i starka, med väl fastgjord skyddstäckning och med handtag försedda korgar eller träkar, som skola vara fodrade med tillräcklig packningsmateriel; om skyddstäckningen består af halm, ror, vass eller annat dylikt ämne, skall den vara indränkt med ler- eller kalkvälling eller dylikt ämne, tillsatt med vattenglas. Hvarje särskild! kollis bruttovikt får icke öfverstiga 60 kilogram.

Beträffande sammanpackning med annat gods jämför n:r XXXV.

X. Kolsvafla befordras endast i öppen vagn utan betäckning och blott

1. i täta behållare af starkt, behörigen nitadt järnbleck, innehållande intill 500 kilogram,

eller

2. i bleckbehållare af högst 75 kilograms bruttovikt, hvilka upptill och nedtill äro förstärkta med järnband. Dylika behållare skola antingen vara omgifna af korgflätning eller af träkar eller packade i lådor med halm, hö, kli, sågspån, infusoriejord eller andra luckra ämnen,

eller

3. i glasbehållare, som äro nedpackade i starka trälådor, fodrade med halm, hö, kli, sågspån, infusoriejord eller andra luckra ämnen. Bleckbehållarna få ej innehålla mera än 1 kilogram vätska för

hvarje 0,8 2 5 liters rymd.

71 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

Kolsvafla till en vikt af högst 2 kilogram får förenas till ett kolli med sådana andra ämnen, som utan villkor få befordras å järnväg, om kolsvaflan förvaras i tätt slutna bleckflaskor, Indika jämte kollits öfriga innehåll äro säkert inbäddade med halm, hö, kli, sågspån eller andra luckra ämnen i en stark låda. Kollit får endast befordras i öppen vagn utan presenning; skolande å fraktsedeln särskildt anmärkas, att kollit innehåller kolsvafla.

XI. Träsprit, rå eller rektificerad, samt aceton emottagas såframt de icke inlämnas till befordring i särskildt därför konstruerade

vagnar (cisternvagnar) eller i fat — endast i metall- eller glasbehållare, hvilka skola vara förpackade på samma sätt som under n:r IX är föreskrifvet.

Beträffande sammanpackning med annat gods jämför n:r XXXV.

XII. Grönkalk befordras endast i öppna vagnar.

XIII. Klorsyradt kali och andra klorsyrade salter skola vara omsorgsfullt packade i täta, invändigt med papper beklädda fat eller lådor.

XIV. Pikrinsyra befordras endast, om en af järnvägen känd kemist å fraktsedeln intygat ifrågavarande pikrinsyras ofarlighet.

Till inpackning af pikrinsyra får icke användas bly; ej heller må bly lastas i samma vagn som pikrinsyra. För befordringen må ej användas vagnar, som äro beklädda eller täckta med bly.

XV. Flytande mineralsyror af alla slag, särskildt svafvelsyra (= vitriololja), saltsyra, salpetersyra (= skedvatten) äfvensom klors vafvel äro underkastade följande bestämmelser:

1. Om dessa artiklar sändas i damejeanner, flaskor eller krus, skola behållarna vara tätt slutna, väl nedpackade och omslutna af särskilda med starka inrättningar för ett bekvämt handterande försedda kar eller flätade korgar.

Om de sändas i behållare af metall, trä eller gummi, skola dessa vara fullkomligt täta och försedda med goda anordningar för tillslutning.

2. Utom i de fall, som omförmälas under n:r XXXV, skola mineralsyror städse lastas särskildt och få framför allt icke lastas i samma vagn som andra kemikalier.

3. Föreskrifterna under n:r 1 och 2 gälla äfven för sådana behållare, i hvilka nämnda syror befordrats. För dylika behållare skall alltid å fraktsedeln angifvas, att de innehållit sådant ämne.

72 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

XVI. Lut af kaustikt alkali (natronlut, sodalut, kalilut, pottasklut) samt oljefällning (rester vid oljeraffinaderi) ock brom äro underkastade de under n:r XV, 1 ock 3 (med undantag af känvisningen till 2) gifna föreskrifter.

Beträffande sammanpackning med annat gods jämför n:r XXXV.

XVII. Vid befordring af röd, rykande salpetersyra tillämpas de under n:r XV stadgade föreskrifter med det tillägg, att damejeannerna ock flaskorna skola i bekållarna vara omgifna af torr infusoriejord eller andra lämpliga torra jordarter till myckenket, fullt motsvarande damejeannernas resp. flaskornas innekåll.

XVIII. Vattenfri svafvelsyra (ankydrid, s. k. fast olja) får endast befordras:

1. i väl hoplödda, starka, förtenta dosor af järnbleck,

eller

2. i starka järn- eller kopparflaskor, hvilkas mynningar äro lufttätt tillslutna, tillkittade ock dessutom omgifna med en betäckning af lera.

Dosorna ock flaskorna skola vara omgifna af något fint söndersmuladt, oorganiskt ämne såsom slaggull, infusoriejord, aska eller dylikt ock fast förpackade i starka trälådor. För öfrigt tillämpas bestämmelserna under n:r XV, 2 ock 3.

XIX. För fernissa ock med fernissa försatta färger, för flyktiga ock feta oljor äfvensom för alla slags eterarter, med undantag af etyleter (jämför n:r VIII a) och petroleumeter (jämför n:r XXII), äfvensom för ren alkohol, sprit ock annan under n:r XI icke nämnd spirituösa skola föreskrifterna under n:r XV tilllämpas, såframt dessa varuslag befordras i damejeanner, flaskor eller krus.

Beträffande sammanpackning med annat gods jämför n:r XXXV.

XX. För rå ock renad petroleum, för så vidt den vid 17,5° C. har en specifik vikt af minst 0,7 80 eller i Abels apparat vid ett barometerstånd af 760 millimeter (reduceradt till hafvets nivå) ock vid en värmegrad under 21° C. icke afger antändbar ånga (testpetroleum),

för de af brunkolstjära beredda oljor, för så vidt de kafva minst ofvannämnda specifika vikt (solarolja, fotogen etc.),

vidare för stenkolstjäroljor (benzol, toluol, xylol, lcumol etc.) äfvensom mirbanolja (nitrobenzol) gälla följande bestämmelser:

7 3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

1. Såframt icke särskilda för ändamålet byggda vagnar (cisternvagnar) användas, få dessa ämnen endast befordras:

a) i synnerligt goda, starka fat,

eller

b) i täta och motståndskraftiga behållare af metall eller

c) i behållare af glas eller stengods, i detta fall dock under iakttagande af följande föreskrifter:

aa) om flera behållare förenas till ett kolli, skola de vara fast nedpackade i starka trälådor med halm, hö, kli, sågspån, infusoriejord eller andra luckra ämnen; bb) om behållarna sändas hvar för sig, kan försändelsen ske i starka, med väl fastgjord skyddstäclming och med handtag försedda korgar eller träkar, som skola vara fodrade med tillräcklig packningsmateriel. Om skyddstäckningen består af halm, rör, vass eller annat dylikt ämne, skall den vara indränkt med ler- eller kalkvälling eller dylikt ämne, tillsatt med vattenglas. Hvarje särskildt kollis bruttovigt får icke öfverstiga 60 kilogram, om kärl af glas, och 75 kilogram, om kärl af stengods användas.

2. Behållare, som under transporten möjligen skadats, lossas omedelbart och säljes med kvarvarande innehåll för afsändarens räkning och på fördelaktigaste sätt.

3. Befordringen äger endast rum i öppna vagnar. Därest tullförhållanden nödvändiggöra, att befordringen sker i täckta vagnar under plombering, emottages godset ej till transport.

4. Bestämmelsen under n:r 3 gäller äfven för de fat och öfriga behållare, i hvilka dessa ämnen hafva befordrats. För dylika kärl skall alltid å fraktsedeln angifvas, att de innehållit sådana ämnen.

5. Beträffande sammanpackning med annat gods jämför n:r XXXV.

6. Af fraktsedeln skall framgå, att de under detta n:r i första och andra stycket uppräknade ämnen hafva en specifik vikt af minst 0,7 8 0, eller att petroleumen i fråga om antändningsgrad motsvarar den i första stycket gifna föreskrift. Om denna uppgift saknas i fraktsedeln, tillämpas bestämmelserna under n:r XXII (angående petroleumeter etc.).

XXI. För rå och renad petroleum, för så vidt de vid 17,5° C. hafva en specifik vikt af mindre än 0,780 och mer än 0,680;

Bill. till Biksd. Prot. 1906. 1 Sand. 1 Afd. 24 Höft. 10

/

74 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

för petroleumnafta samt destillater af petroleum och petroleumnafta (benzin, ligroin, putsolja etc), för så vidt dessa ämnen vid 17,5° C. hafva en specifik vikt af mer än 0,680, gälla följande bestämmelser:

1. Såframt icke särskilda för ändamålet byggda vagnar (cisternvagnar) användas, få dessa ämnen endast befordras:

a) i synnerligt goda, starka fat,

eller

b) i täta och motståndskraftiga behållare af metall,

eller

c) i behållare af glas eller stengods, i detta fall dock under iakttagande af följande föreskrifter:

aa) om flera behållare förenas till ett kolli, skola de vara fast packade i starka trälådor med halm, hö, kli, sågspån, infusoriejord eller andra luckra ämnen; bb) om behållarna sändas hvar för sig, kan försändelsen ske i starka, med väl fastgjord skyddstäckning och med handtag försedda korgar eller träkar, hvilka skola vara fodrade med tillräckligt packningsmateriel; om skyddstäckningen består af halm, rör, vass eller annat dylikt ämne, skall den vara indränkt med ler- eller kalkvälling eller annat dylikt ämne, tillsatt med vattenglas. Hvarje särskild! kollis bruttovikt får icke öfverstiga 40 kilogram.

2. Behållare, som under transporten möjligen skadats, lossas omedelbart och säljes med kvarvarande innehåll för afsändarens räkning och på fördelaktigaste sätt.

3. Befordringen äger endast rum i öppna vagnar. Om tullförhållanden nödvändiggöra, att befordringen sker i täckta vagnar under plombering, emottages godset ej till transport.

4. Bestämmelsen under n:r 3 gäller äfven för sådana fat och öfriga behållare, i hvilka dessa ämnen hafva befordrats. För dylika kärl skall alltid å fraktsedeln angifvas, att de innehållit sådana ämnen.

5. Beträffande sammanpackning med annat gods jämför n:r XXXV.

6. Vid lastning och lossning få korgar och kärl med damejeanner icke skjutas på kärror. De få icke heller bäras på axeln eller rj^ggen, utan endast med tillhjälp af de å behållarna anbragta handtag.

75 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

7. Korgarna och kärlen skola stadigt stnfvas och fastgöras i järnvägsvagnen. De få icke lastas öfver hvarandra, utan endast i ett lag bredvid hvarandra.

8. Hvarje särskildt kolli skall förses med en tydlig, på röd botten tryckt lapp: »Eldfarlig^». Korgar och kärl med behållare af glas eller stengods skola dessutom bära påskriften: »Skall bäras för hand.» Å järnvägsvagnen skall anbringas en röd lapp med påskrift: »Växlas försiktigt».

9. Af fraktsedeln skall framgå, att de i första punkten af detta nummer uppräknade ämnen vid 17,5° C. hafva en specifik vikt af mindre än 0,7 80 och mer än 0,680. Saknas en sådan uppgift i fraktsedeln, tillämpas befordringsbestämmelserna under n:r XXII (angående petroleumeter etc.).

XXII. För petroleumeter (gasolin, neolin etc.) och liknande af petroleumnafta eller brunkolstjära beredda, lätt antändliga produkter, för så vidt de vid 17,6° C. hafva en specifik vikt af 0,680 eller därunder,

gälla följande bestämmelser:

1. Dessa ämnen få endast befordras:

a) i täta och motståndskraftiga behållare af metall,

eller

b) i behållare af glas eller stengods, i detta fall dock under iakttagande af följande föreskrifter:

aa) om flera behållare förenas till ett kolli, skola de vara fast packade i starka trälådor med halm, hö, kli, sågspån, infusoriejord eller andra luckra ämnen; bb) om behållarna sändas hvar för sig, kan försändelsen ske i starka med väl fastgjord skyddstäckning och med handtag försedda korgar eller träkar, som skola vara fodrade med tillräcklig packningsmateriel. Om skyddstäckningen består af halm, rör, vass eller annat dylikt ämne, skall den vara indränkt med ler- eller kalkvälling eller annat dylikt ämne, tillsatt med vattenglas. Hvarje särskildt kollis bruttovikt får icke öfverstiga 40 kilogram; eller

c) i lufttätt tillslutna cisternvagnar.

2. Behållare, som under transporten möjligen skadats, lossas omedelbart och säljes med kvarvarande innehåll för afsändarens räkning och på fördelaktigaste sätt.

76 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

3. Befordringen äger endast rum i öppna vagnar. Därest tullförhållanden nödvändiggöra, att befordringen sker i täckta vagnar under plombering, emottages godset ej till transport.

4. Bestämmelsen under n:r 3 gäller äfven för de behållare, i hvilka dessa ämnen hafva befordrats. För dylika kärl skall alltid å fraktsedeln angifvas, att de innehållit sådana ämnen.

5. Beträffande sammanpackning med annat gods jämför n:r XXXV.

6. Vid lastning och lossning få korgar och kärl med damejeanner icke skjutas på kärror. De få icke heller bäras på axeln eller ryggen, utan endast med tillhjälp af de å behållarna anbragta handtag.

7. Korgarna och kärlen skola stadigt stufvas och fastgöras i järnvägsvagnen. De få icke lastas öfver hvarandra, utan endast i ett lag bredvid hvarandra.

8. Hvarje särskild! kolli skall förses med en tydlig, på röd botten tryckt lapp: »Eldfarlig!)). Korgar och kärl med behållare af glas eller stengods skola dessutom bära påskrift: »Skall bäras för hand». Å järnvägsvagnen skall anbringas en röd lapp med påskrift: »Växlas försiktigt».

XXIII. Terpentinolja och andra illaluktande oljor samt kaustik ammoniak befordras endast i öppna vagnar.

Denna bestämmelse gäller äfven för fat och andra kärl, i hvilka dessa ämnen hafva befordrats. För dylika käi'1 skall alltid å fraktsedeln angifvas, att de innehållit sådana ämnen.

Beträffande sammanpackning med annat gods jämför n:r XXXV.

XXIV. Icke flytande arsenikhaltiga ämnen, såsom arseniksyrlighet (s. k. hvitarsenik), gul arsenik (rauschgelb, auripigment), röd arsenik (realgar), scherbenkobolt (flugsten) etc. emottagas till befordring endast under följande villkor:

1. att å hvarje kolli orden: »Arsenik (Gift)» äro anbragta med tydliga bokstäfver i svart oljefärg;

2. att packningen är verkställd på nedanstående sätt:

a) i dubbla fat eller lådor, hvarvid bemärkes, att fatens bottnar skola vara förstärkta genom inlagda slåar och lådornas lock genom trä- eller järnbeslag och att de inre faten eller lådorna skola vara förfärdigade af starkt, torrt trä och invändigt beklädda med tätt linne eller liknande tätt tyg,

eller

b) i säckar af tjäradt linne, hvilka packas i vanliga fat af starkt, torrt trä,

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

eller

c) i lioplödda bleckcylindrar, inneslutna i fasta träkapslar (ytterfat), hvilkas bottnar äro förstärkta genom inlagda slåar.

XXV- Flytande arseniklialtiga ämnen, i synnerhet arseniksyra, äro underkastade de under n:r XXIV, 1 och under n:r XV, 1 och 3 — med undantag af hänvisningen till 2 — stadgade föreskrifter.

XXVI. Andra giftiga metallpreparat (giftiga metallfärger, metallsalter etc.), hvartill företrädesvis räknas kvicksilfverpreparat, såsom sublimat, kalomel, hvitt och rödt precipitat, cinnober; vidare kopparsalter och kopparfärger såsom kopparvitriol, spanskgröna, grönt och blått kopparpigment; blypreparat såsom blyglete (massikot), mönja, blysocker och andra blysalter, blyhvitt och andra blyfärger; äfvensom zinkstoft samt tenn- och antimonaska få endast befordras i täta, af hårdt, torrt trä förfärdigade fat eller lådor, som äro försedda med inlagda tunnband resp. omslutande band. Omslaget skall vara så beskaffad!, att ämnena icke damma bort genom fogarna vid under transporten oundvikliga skakningar, stötar etc.

XXVII. Jäst i såväl flytande som fast form skall befordras i behållare, som icke äro lufttätt slutna.

Därest järnvägen tillåter befordring i andra kärl, är den berättigad att af afsändaren fordra, att han förbinder sig till:

1. att icke väcka några ersättningsanspråk, om sådana sändningar icke emottagas af de anslutande banorna;

2. att i enlighet med ospecificerad kostnadsberäkning, hvars riktighet i hvarje hänseende en gång för alla och på förhand af honom erkännes, ersätta all skada, som i följd af detta transportsätt uppstår å annat gods eller å materielen;

3. att icke väcka några anspråk på ersättning för sådan skada å behållare eller sådan minskning af dess innehåll, som uppstår i följd af detta transportsätt.

Ofvanstående förbehåll i fråga om befordringen äga icke tilllämpning på pressjäst.

XXVIII. Kimrök och andra pulverartade slag af sot emottagas till befordring endast i emballage (säckar, fat, lådor och dylikt) af sådan täthet, att det tryggar varan mot bortdamning.

År sotet nyss utglödgadt, skall till emballage användas i starka

78 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

korgar inpackade små kaggar eller fat, hvilka invändigt äro tätt beklädda med papper, linne eller dylikt.

Af fraktsedeln skall framgå, huruvida sotet är i nyligen utglödgadt tillstånd eller ej; i annat fall behandlas detsamma såsom nyss utglödgadt.

XXIX. Malda eller k ornade träkol befordras endast i omslag.

Åro de i nyss utglödgadt tillstånd, skall såsom omslag användas:

a) lufttäta behållare af starkt järnbleck,

eller

b) lufttäta, af flera lager mycket starka och styfva, fernissade pappskifvor förfärdigade, i båda ändarne med järnband försedda fat (s. k. amerikanska fat), hvilkas bottnar äro af starkt, svarfvadt trä och med järnskrufvar fastskrufvade vid järnbanden och hvilkas fogar äro omsorgsfullt öfverklistrade med papper eller linneremsor.

När malda eller kornade träkol inlämnas till befordring, skall fraktseln angifva, om de befinna sig i nyss utglödgadt tillstånd eller ej. Om sådan uppgift saknas, antages det förra vara fallet, och får transporten då endast äga rum i föreskrifvet emballage.

XXX. Starkt förtyngdt Cordonnet-, S ouple-, Bourre de Soie- och Chappesilke i flätor emottagas endast till befordring i lådor. Hafva lådorna en invändig höjd af mer än 12 centimeter, skola de däri befintliga särskilda silkeslagren skiljas från hvarandra genom 2 centimeter höga tomrum. Dessa tomrum bildas genom trägaller, som bestå af kvadratiska spjälor med 2 centimeters sida på ett afstånd från hvarandra af 2 centimeter, och vid ändarne förenade med 2 tunna trälister. I lådornas sidor skola midtför tomrummen mellan spjälorna anbringas minst 1 centimeter breda hål på sådant sätt, att man kan föra en käpp mellan trägallren tvärs igenom lådan. På det att hålen i lådorna icke må kunna tilltäppas och ändamålet därigenom förfelas, skola två lister fastspikas utanpå längs kanterna på hvarje sida.

När silke inlämnas till befordring, skall fraktsedeln innehålla uppgift om, huruvida det tillhör någon af ofvannämnda sorter eller ej. Saknas sådan uppgift i fraktsedeln, antages det förra vara fallet, och tillätes befordringen då endast i föreskrifvet emballage.

XXXI. Ull, h år, konstull, bomull, silke, lin, hampa, jute i rått tillstånd eller i form af affall från spinnerier och väfverier

79 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 54.

såsom klutar och dylikt, äfvensom repslagerivaror, drifremmar af bomull eller hampa, varp-, harnesk- och solftråd (angående begagnadt trassel se 4:de stycket) emottagas, så framt de äro oljade eller fernissade, till befordring endast i täckta vagnar eller i öppna vagnar, täckta med presenning.

De nämnda varuslagen behandlas såsom oljade eller fernissade, för så vidt icke motsatsen framgår af fraktsedeln.

Begagnadt trassel befordras endast i fasta, tätt slutna fat, lådor eller andra behållare.

XXXII. Djuraffall, som lätt äro utsatta för att skämmas, såsom osaltade, råa hudar, fett, senor, ben, horn och klöfvar, okalkadt färskt limläder äfvensom andra i hög grad illaluktande och väldeliga föremål, — med undantag af de under n:r LII och LIII uppräknade — emottagas och befordras endast under följande villkor:

1. Nöjaktigt rengjorda och torkade ben, pressad talg, torra horn utan kvicke, d. v. s. utan hornfortsättningen af pannbenet, samt idisslares och svinkreaturs kiöfvar utan ben och mjuka delar emottagas till befordring såsom styckegods, om de 'äro inpackade i goda säckar.

2. Andra hithörande varuslag emottagas blott såsom styckegods i starka tätt tillslutna fat, träkar eller lådor. Fraktsedlarna skola innehålla noggrann uppgift å de i faten, träkaren eller lådorna inpackade varor. Befordringen sker blott i öppna vagnar.

3. Färska senor, okalkadt färskt limläder samt affall af bådadera äfvensom osaltade råa hudar och orensade ben med vidhängande hud- och köttremsor emottagas såsom vagnslastgods på följande villkor:

a) Under tiden från och med 1 mars till och med 31 oktober skola dessa_ varor packas i starka, icke bristfälliga säckar, som blifvit så indränkta med utspädd karbolsyra, att innehållets skämda lukt icke förnimmes. Hvarje sändning skall vara fullständigt täckt af en presenning af stark väf, s. k. humleduk, indränkt med utspädd karbolsyra, och denna skall helt och hållet öfvertäckas med en stor, vattentät, otjärad vagnspresenning. Afsändaren skall själf sörja för godsets täckning.

b) Under månaderna november, december, januari och februari är packning i säckar ej erforderlig. Likväl skall sändningen äfven under dessa månader vara fullständigt täckt af en presenning

80 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 54.

af stark väf (humleduk) och denna åter af en stor, vattentät,, otjärad vagnspresenning. Den undre presenningen skall, därest så pröfvas nödigt, vara så indränkt med utspädd karbolsvra, att någon skämd lukt icke förnimmes. Afsändaren skall själf sörja för godsets täckning.

c) Sådana sändningar, hvilkas skämda lukt icke kan borttagas genom användande af karbolsyra, skola inpackas i fasta, tätt slutna fat eller laggkärl, så att kärlens innehåll icke sprider någon lukt.

4. Hithörande varuslag, som icke äro nämnda under 3, befordras såsom vagnslastgods blott i öppna vagnar, täckta med presenningar, som afsändaren är skyldig att anskaffa.

5. Järnvägen äger rätt att fordra fraktens erläggande vid godsets inlämning.

6. De säckar, kärl och presenningar, i resp. under hvilka varor af detta slag blifvit befordrade, emottagas åter till transport, endast såvida de genom lämplig behandling med karbolsyra befriats från sin skämda lukt.

7. Kostnaderna för möjligen nödvändig desinfektion skola ersättas af emottagaren eller afsändaren.

XXXIII. Svafvel befordras endast i täckta vagnar eller i öppna vagnar med presenning.

XXXIV. Godsslag, som lätt kunna antändas af gnistor från lokomotivet såsom bo, halm (äfven af majs, ris och lin), vass (undantagandes spanska rör), bark, torf (undantagandes så kallad maskin- eller press-torf), hela (okrossade) träkol (jämför n:r XXIX), vegetabiliska spinnämnen och affall däraf, pappersspån, sågspån, trämassa, träspån etc. äfvensom varor, framställda genom blandning af petroleumrester, harts och dylikt med luckra, brännbara ämnen, samt slutligen gips, kalkaska och trass emottagas i oinpackadt tillstånd till befordring, endast om de äro fullständigt täckta och under villkor, att lastning och lossning ombesörjas af afsändaren resp. emottagaren.

På järnvägsförvaltningens anfordran är afsändaren skyldig själf anskaffa presenning.

XXXV. Om de under n:r VIII a, IX, XI, XV, XVI, XIX till och med XXIII äfvensom de under L uppräknade kemikalier befordras i

81 Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 54.

partier af högst 10 kilograms vikt, äger afsändare!! rättighet att förena, å ena sidan, de under n:r Vill a, IX, XI, XVI (undantagandes brom), XIX till och med XXIII äfvensom L uppräknade och, å andra sidan, de under n:r XV uppräknade godsslag (inberäknadt brom i mängd, ej öfverstigande 100 gram) till ett kolli icke blott med hvarandra utan äfven med andra godsslag, som utan villkor emottagas till befordring. Förstnämnda föremål skola dock försändas i tätt slutna glas- eller bleckflaskor, hvilka skola vara fast inbäddade i starka lådor med halm, bo, kli, sågspån, infusoriejord eller andra dylika luckra ämnen. Innehållet skall noga angifvas i fraktsedeln.

XXXVI. Färdiga gevärspatroner, som innehålla antingen svartkrut eller andra ämnen för ammunition, som emottagas till befordring i de i järnvägstransporten deltagande stater, nämligen:

1. metallpatroner med hylsor uteslutande af metall,

2. patroner, bvilkas hylsor blott delvis bestå af metall, och

befordras under iakttagande af följande bestämmelser:

a) Vid metallpatroner skola projektilerna sitta så fast vid hylsorna, att de ej kunna lösgöras och krutet spillas ut. Patroner, bvilkas hylsor bestå af papp samt en yttre eller inre mantel af metall, skola vara så beskaffade, att hela krutmängden finnes i den undre metalldelen af patronen och är afstängd genom en propp eller skifva. Pappen i patronerna skall vara af sådan beskaffenhet, att densamma under transporten icke kan brytas.

b) Patronerna skola vidare vara så fast förpackade i bleckbehållare eller trälådor eller i kartonger af styf papp, att de icke kunna förskjuta sig i dem. Dessa behållare o. s. v. skola sedan inpackas tätt på och bredvid hvarandra i väl arbetade, starka träkistor med 15 millimeter tjocka väggar; möjligen uppkommande tomrum skola utfyllas medelst papp, pappersaffall, dref eller träull allt fullkomligt torrt — på ett sådant sätt, att någon förskjutning under transporten icke kan äga rum. Åro kistorna inuti beklädda med bleck, behöfver träet icke vara mer än 10 millimeter tjockt.

c) En med patroner fylld kista får icke väga mer än 100 kilogram. Kistor, hvilkas vikt öfverstiger 10 kilogram, skola vara försedda med handtag eller ribbor, så att de lätt kunna bäras.

d) Kistorna få icke tillspikas med spik af järn. Kistorna skola förses med påskrift, som tydligt angifver innehållet. Dessutom

Bih. till Biksd. Prot 1906. 1 Samt. 1 Afd, 24 Höft. 11

82 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

skola de plomberas eller förses med ett på två af lockets skrufhufvuden anbragt sigill (aftryck eller märke), eller ock skall ett fabriksmärke fastlimmas öfver locket och sidoväggarna,

e) Afsändaren skall i fraktsedeln afgifva ett af honom undertecknadt intyg, hvari skall angifvas det tecken, som finnes i plomben, sigillerna eller fabriksmärket. Intyget skall hafva följande lydelse:

»Undertecknad intygar härmed, att den i denna fraktsedel uppförda, med tecknet .................... förseglade sändning i af-

seende å beskaffenhet och förpackning är i öfverensstämmelse med i Bilaga 1 till det Internationella Fördraget angående godsbefordring å järnväg under n:r XXXVI meddelade bestämmelser.»

(Underskrift.)

XXXVII. Kultändhattar och hageltändliattar (Flobertammunition).

1. Kultändhattar skola packas i askar af papp eller bleck, små trälådor eller starka linnepåsar.

2. Hageltändliattar skola packas så fast i bleckkärl, trälådor eller askar af styf papp, att de icke kunna förskjuta sig i desamma.

De särskilda behållarna för kultändhattar och hageltändhattar skola omsorgsfullt packas i starka lådor eller fat. Å hvarje kolli skall klistras en lapp, märkt »Kultändhattar» eller »Hageltändhattar». Dess vikt får icke öfverstiga 100 kilogram.

För Floberttändhattar utan kulor och hagel gälla samma bestämmelser i fråga om packning som för hageltändhattar.

XXXVIII. F yrverkeripjäser, som äro förfärdigade af pressadt mjölkrut och liknande blandningar, befordras under iakttagande af nedanstående bestämmelser:

1. Fyrverkeripjäserna få icke innehålla några blandningar af klorsyrade salter med svafvel och salpetersyrade salter eller af klorsyradt kali och blodlutsalt. De få ej heller innehålla kvicksilfversublimat, ammoniaksalter af något slag, zinkdamm, magnesiumpulver eller öfver hufvud taget ämnen, hvilka genom gnidning (friktion), tryck eller stötar lätt kunna bringas till antändning eller själfantändas, utan skola de vara förfärdigade af pressadt mjölkrut eller af liknande blandningar, hufvudsakligen bestående af salpeter,

83 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

svafvel och kol, likaledes i pressadt tillstånd. Hvarje särskild fyrverkeripjäs får icke innehålla mer än högst 30 gram krossadt krut.

2. Totalvikten af satsblandningen i fyrverkeripjäser, hvilka försändas i ett kolly, får icke öfverstiga 20 kilogram och af dessa få icke mer än 2,5 kilogram vara krossadt krut.

3. Hvarje fyrverkeripjäs skall packas i pappaskar med omslag af starkt papper eller i papp eller starkt omslagspapper. Tändanordningen å hvarje fyrverkeripjäs skall vara så väl öfverlimmad med papper eller kattun, att möjligheten att fyrverkerisatsen skall kunna rinna ut, är utesluten. De lådor, som användas till inpackningar, skola vara fullständigt utfyllda. Möjligen uppkommande tomrum skola fyllas med halm, hö, dref, pappersaffall och dylikt, så att i lådan inpackade paket icke ens vid skakningar kunna komma i rörelse. Fyllningsmaterialierna skola vara fullkomligt rena och torra, hvarföre t. ex. färskt hö eller dref, innehållande fettämne, icke få användas till stoppning mellan fyrverkeripjäserna. I lådor, som innehålla fyrverkeripjäser, få andra föremål icke vara inpackade.

4. Lådorna skola vara förfärdigade af minst 22 millimeter tjocka bräder, och sidorna skola vara förbundna med hvarandra medelst krampor; botten och lock skola vara fästade med tillräckligt långa skrufvar; lådornas inre skall fullständigt beklädas med segt, starkt papper. Lådornas yttersidor skola vara fullständigt fria från fyrverkerisatser eller rester däraf. En lådas rymd får icke öfverstiga 1,2 kubikmeter och bruttovikten får icke uppgå till mer än 75 kilogram. Utvändigt skola lådorna förses med tydlig påskrift: »Fyrverkeripjäser af mjölkrut» samt afsändare^ namn. Äfvenså skola å lådorna de olika slagen af fyrverkeripjäser vara särskildt angifna, såsom raketer, eldsolar, salongsfyrverkeri o. s. v.

5. Hvarje sändning skall åtföljas af ett af afsändaren undertecknadt intyg att de i punkterna 1—4 angifna föreskrifter blifvit iakttagna. Underskriften skall bevittnas af behörig myndighet.

XXXIX. Pressadt bomullskrut, innehållande minst 15 procent vatten, befordras under iakttagande af följande bestämmelser:

1. Sådant krut skall vara fast förpackadt i vattentäta, hållbara förvaringskärl med starka sidor. Dessa förvaringskärl skola vara försedda med tydlig påskrift: »Vått pressadt bomullskrut». Hvarje särskildt kollis bruttovikt får icke öfverstiga 90 kilogram.

2. Dylikt gods får icke uppgifvas eller befordras såsom ilgods. Befordring får aldrig ske med persontåg och med blandade tåg

84 Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 54.

endast på sådana sträckor, å livilka trafik med godståg icke äger rum.

3. I fraktsedeln skall afsändaren afgifva ett af behörig myndighet bevittnadt intyg, att beskaffenheten och inpackningen af det till försändning angifna bomullskrutet är i öfverensstämmelse med ofvan angifna bestämmelser.

4. Bomullskrut får icke sammanlastas med annat gods än sådant, som icke är lätt antändbar^

5. Det är förbjudet att inlasta patroner för handgevär, fyrverkeripjäser, tändsnören eller tändmedel i samma vagn som bomullskrut.

6. Begagnas öppna vagnar att frakta bomullskrut, skola desamma täckas med presenningar.

XL. Bomullskrut i tottar och kollodiumull, som är fuktad med minst 35 procent vatten, emottagas till befordring i lufttäta behållare, livilka skola vara fäst inpackade i starka trälådor.

I fraktsedeln skall afsändaren äfvensom en af järnvägen känd kemiker afgifva ett af vederbörande myndighet bevittnadt intyg att varornas beskaffenhet och inpackning motsvara ofvan angifna föreskrifter.

XLI. Smällkarameller emottagas till befordring, endast då de till ett antal af högst 6—12 stycken ligga i kartonger, hvilka åter äro packade i trälådor.

XLII. Bengaliska ehellackpreparat utan tändare (flammböcker, salongsljus, facklor, leksakständstickor, lysstänger, bengaliska tändstickor och dylikt) skola vara omsorgsfullt och hårdt packade i behållare af starkt järnbleck eller fast hopfogadt trä, i rymd ej öfverstigande 1,2 kubikmeter, och på så sätt, att behållaren fullständigt utfylles. A behållaren skall innehållet utvändigt vara angifvet.

XLIII. Knallpulver emottagas till befordring på nedanstående villkor:

1. De skola vara packade i sågspån i med papper omlindade pappaskar, af hvilka en hvar icke får innehålla mer än 1,000 stycken med tillropa 0,5 gram knallsilfver.

2. Askarna få icke packas tillsammans med andra föremål. De skola packas i behållare af starkt järnbleck eller i starka trälådor, ingendera i storlek öfverstigande 0,5 kubikmeter och på så sätt, att ett mellanrum af minst 30 millimeter uppstår mellan behållarens väggar och dess innehåll; skolande detta mellanrum fyllas med sågspån, halm, dref eller annat dylikt ämne, hvarigenom askarnas förskjutning eller rubbning hindras äfven vid skakning.

85 Kungl. Maj.is Nåd. Proposition No 54.

3. A behållaren skall anbringas påskrift om innehållet jämte tydlig uppgift om afsändare och fabrik.

4. Hvarje sändning skall åtföljas af ett af fabrikanten och en för järnvägen känd kemist utfärdadt intyg att föreskrifterna i punkterna 1—3 äro iakttagna.

XLIV. Gaser i flytande form — kolsyra, kväfveoxidul, ammoniak, klor, vattenfri svafvelsyrlighet och koloxiklorid (fosgen) — äro underkastade följande bestämmelser:

1. Dessa ämnen få inlämnas till transport endast i behållare af välljärn, götjärn eller gjutstål; koloxiklorid (fosgen) emottages dock äfven i behållare af koppar. Behållarna skola

a) hafva uthärdat ett invändigt tryck, hvars styrka närmare angifves under 2, utan att deras form därvid förändrats eller otäthet uppstått; och skall profningen företagas under inseende af vederbörande myndighet samt förnyas för behållare för kolsyra, kväfveoxidul och ammoniak hvart tredje år och för behållare för klor, svafvelsyrlighet och koloxiklorid hvarje år;

b) på ett i ögonen fallande ställe bära vederbörande myndighets säkert anbragta märke, angifvande den tomma behållarens jämte ventilens och skyddshufvens eller proppens vikt, högsta tillåtna vikt för innehållet, uträknadt i kilogram enligt bestämmelserna under 2, samt datum för senaste tiyckprofning;

c) till skydd för ventilerna vara försedda med hufvar, förfäi’digade af samma ämne som behållarna själfva och fast påskrufvade.

A transportkärl af koppar för koloxiklorid (fosgen) kunna dock äfven användas skyddshufvar af smidt järn.

Behållarna skola vara så inrättade, att de icke kunna rulla.

Behållarna för koloxiklorid (fosgen) få tillslutas med inskrufvade proppar utan skyddshufvar i stället för med ventiler. Dessa proppar skola sluta så tätt till, att lukten af kärlets innehåll icke förmärkes.

Därest behållarna äro stadigt packade i lådor, äro liufvar till ventilernas skydd samt inrättningar för hindrande af rullning obehöfliga.

2. Det invändiga tryck, som vid hvarje profning af behållare skall användas och den högsta tillåtna vikt för innehållet uppgå till:

a) för kolsyra och kväfveoxidul:

250 atmosfärer och 1 kilogram vätska på hvarje 1,34 liter af behållarens rymd.

86 Kung!.. Maj:ts Nåd. Proposition No 54.

Exempelvis får alltså en behållare, som rymmer 13,40 liter vatten, icke innehålla mer än 10 kilogram flytande kolsyra eller kväfveoxidul;

b) för ammoniak:

100 atmosfärer och 1 kilogram vätska på hvarje 1,8 6 liter af behållarens rymd;

c) för klor:

50 atmosfärer och 1 kilogram vätska på hvarje 0,9 liter af behållarens rymd;

d) för svafvelsyrlighet och koloxiklorid (fosgen):

30 atmosfärer och 1 kilogram vätska på hvarje 0,8 liter af behållarens rymd.

3. Med gaser i flytande form fyllda behållare få icke kastas och ej heller utsättas vare sig för sol- eller ugnsvärme.

4. För transporten får endast användas täckt vagn eller särskild! därför inrättad cisternvagn, som skall vara försedd med lock af trä.

XLV. Komprimeradt syre, komprimeradt väte samt kompri-

erad lysgas befordras under följande villkor:

1. Dessa ämnen få icke vara komprimerade till mer än 200 atmosfärer och skola inlämnas i cylindrar af stål eller smidesjärn utan skarfvar och af högst 2 meters längd och 21 centimeters inre diameter. Behållarna skola

a) vid af vederbörande myndighet företagen profning hafva uthärdat ett tryck 2 gånger så starkt som det gaserna äga, då de inlämnas till transport, utan att deras form stadigvarande förändrats eller otäthet uppstått. Dylik profning skall företagas hvart tredje år;

b) på ett i ögonen fallande ställe bära vederbörande myndighets säkert anbragta intyg om högsta tillåtna tryck samt dagen för senaste tryckprofning;

c) vara försedda med ventiler, hvilka, om de äro anbragta inuti flaskans hals, skola skyddas antingen genom en påskrufvad metallpropp af minst 25 millimeters höjd, hvilken icke får skjuta fram öfver sidan af flaskhalsens kant, eller ock, om de äro anbragta utanpå flaskhalsen och om behållarna inlämnas utan packning, genom fast påskrufvade liufvar af stål, smidesjärn eller smidbart tackjärn;

d) ifall de inlämnas opackade och i hel vagnslastsändning lastas så, att någon rullning icke kan äga rum. Behållare, som ej

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 54. 87

inlämnas i hel. vagnslastsändning, skola vara försedda med effektiv skyddsinrättning mot rullning. Inlämnas de i lådor, skola dessa vara försedda med tydlig påskrift: »Komprimeradt syre», »Komprimeradt väte» resp. »Komprimerad lysgas».

2. Den person, som inlämnar godset till befordring, skall medhafva kontrollstämplad manometer och vara förtrogen med dess användande. Ifrågavarande person skall på begäran förena manometern med hvarje inlämnad, behållare, så att den emottagande tjänstemannen genom aflysning a manometern är i stånd att öfvertyga sig om att föreskrifvet maximitryck icke öfverskridits. Den expedierande tjänstemannen skall å fraktsedeln göra en kort anteckning om den företagna profningen.

3. De med gaser i komprimerad form fyllda behållarna få icke kastas och ej heller utsättas vare sig för sol- eller ugnsvärme.

4. För transporten skola täckta vagnar användas; lastning i öppna vagnar medgifves endast i det fall att behållarna inlämnas i särskild! för transport å landsväg inrättadt och med presenning täckt fordon.

XLVI. Klormetyl befordras endast i lufttätt slutna, till 12 atmosfärer krönta metallkärl och endast i öppna vagnar. Under månaderna april—oktober skola dylika sändningar på afsändarens bekostnad förses med presenningar, såvida icke kärlen äro packade i trälådor.

XL VII. Fosfortriklorid, fosforoxyklorid och acetylklorid få befordras endast:

1. i kärl af bly eller koppar, som äro fullkomligt täta och väl tillslutna, eller

2. i glaskärl; i detta fall likväl blott under följande villkor:

a) för transporten få endast användas flaskor af tjockt glas, som äro tillslutna med väl inslipade glasproppar. Propparna skola vara insmorda med paraffin, och för att skydda detta tätningsmedel skall pergamentpapper bindas öfver flaskhalsen;

b) om glasflaskornas innehåll är tyngre än 2 kilogram, skola de nedpackas i med handtag försedda behållare af metall och placeras så att mellan dem och behållarens väggar finnes ett rum af minst 30 millimeter; mellan rummen skola fullständigt fyllas med torr infusoriejord, så att hvarje rubbning af flaskorna är omöjlig;

c) glasflaskor med intill 2 kilograms innehåll få äfven befordras i starka, med handtag försedda trälådor, hvilka genom mellanväggar äro delade i så många afdelningar som antalet flaskor.

88 Kung!. Maj.is Nåd. Proposition N:o 54.

Flera än fyra flaskor få dock icke nedpackas i en och samma låda. Flaskorna skola placeras så att mellan dem och väggarna finnes ett rum af minst 30 millimeter; mellanrummen skola fullständigt fyllas med torr infusoriejord, så att hvarje rubbning af flaskorna är omöjlig;

d) på locket af de under b) och c) omnämnda behållarna skall jämte påskrift om innehållet äfven anbringas bilden af ett glas.

XLVIII. Fosforpentaklorid (fosforsuperklorid) är underkastad de under n:r XLVII gifna föreskrifter, med den inskränkning att den under 2 b) omnämnda inpackningen erfordras först när glasflaskornas innehåll är tyngre än 5 kilogram. För glasflaskor med innehåll af intill 5 kilograms vikt är inpackning i enlighet med 2 c) tillräcklig.

XLIX. Vätesuperoxid skall inlämnas i fat, som icke äro lufttätt tillslutna, och befordras endast i täckta eller i öppna med presenning försedda vagnar.

Om detta ämne sändes i damejeanner, flaskor eller krus, skola dessa behållare vara väl packade och inneslutna i särskilda, med handtag försedda starka lådor eller korgar.

L. Preparat, tillverkade af, å ena sidan, terpentinolja eller sprit och, å andra sidan, harts, såsom spritlack och siccativer, befordras på nedanstående villkor:

1. Om dessa preparat sändas i damejeanner, flaskor eller krus, skola behållarna vara tätt slutna, väl packade och inneslutna i särskilda, med starka och bekväma handtag försedda kärl eller flätade korgar.

Om sändningen äger rum i metall-, trä- eller gummibehållare, skola behållarna vara fullkomligt täta och väl slutna.

2. Af terpentinolja och harts beredda illaluktande preparat få endast befordras i öppna vagnar.

3. Beträffande sammanpackning med andra godsslag jämför n:r XXXY.

LI. Papper, indränkt med flott eller olja, äfvensom hylsor af dylikt befordras endast i täckta vagnar eller i öppna vagnar med presenning.

LII. Kreatursgödsel äfvensom andra exkrementer af.djur och latrinämnen emottagas till befordring endast i vagnslastsändningar och under följande villkor:

1. Lastning och lossning verkställes af afsändaren resp. emottagaren, hvilka äfven äro skyldiga att enligt järnvägsförvaltningens bestämmande för hvarje gång rengöra den härför använda platsen.

89 Kung!. Maj;ts Nåd. Proposition N:o 54.

2. Torr kreatursgödsel i opackadt (löst) tillstånd befordras i öppna vagnar, täckta med presenningar, som afsändaren skall anskaffa.

3. Ofriga exkrementer af djur och latrinämnen befordras — såframt icke särskilda anordningar äro vidtagna för deras transport — endast i starka, tätt slutna kärl och i öppen vagn eller i cisternvagnar. I hvarje fall skola åtgärder vidtagas, hvarigenom massans eller vätskans utträngande hindras och luktens utbredning såvidt möjligt förebygges. Till denna senare omständighet skall jämväl tagas hänsyn vid bestämmandet af det sätt, hvarpå lastning och lossning må äga rum.

4. Sammanlastning med annat gods är icke tillåten.

5. Järnvägen äger rätt att fordra fraktens erläggande vid godsets inlämning.

6. Kostnaderna för möjligen nödvändig desinfektion skola ersättas af afsändaren eller emottagaren.

7. Dessa transporter äro i öfrigt underkastade de i hvarje särskild stat gällande polisförordningar.

LIII. Färska kalfmagar emottagas till transport, endast om de äro inpackade i vattentäta behållare och under följande villkor:

1. De skola rengöras från alla rester af föda och vara så hårdt saltade, att till hvarje mage användts 15 å 20 gram koksalt.

2. Vid inpackningen skall strös ett 1 centimeter tjockt lager salt såväl å behållarens botten som ock på det öfverstå lagret af kalfmagarna.

3. Å fraktsedeln skall afsändaren intyga, att ofvanstående föreskrifter iakttagits.

4. Järnvägen äger rätt att fordra fraktens erläggande vid godsets inlämning.

5. Kostnader för möjligen nödvändig desinfektion skola ersättas af afsändaren eller emottagaren.

Slutbestämmelse.

Jämlikt sista stycket af § 1 i Verkställiglietsbestämmelserna kunna i trafik mellan två eller flere af de stater, som biträdt Fördraget, transportföremål, som enligt 4) i nämnda paragraf äro uteslutna från befordring, emottagas till transport å vissa villkor, likasom ock lindrigare villkor än de i Bilaga 1 föreskrifna kunna medgifvas, antingen

Bih. till Biksd. Prot. 1906. 1 Samt. 1 Afd. 24 Höft.

90 Kungl. Maj:ts Råd. Proposition N:o 54.

1) på grund af öfverenskommelse mellan vederbörande staters regeringar, eller

2) på grund af taxebestämmelser, hvarom öfverenskommelse träffats mellan vederbörande järnvägar, i sistnämnda fall dock under förutsättning:

a) att befordringen af ifrågavarande gods samt de villkor, som aftalas för befordringen, äro tillåtna enligt de i vederbörande länder i detta afseende gällande stadganden; samt

b) att de taxebestämmelser, hvarom öfverenskommelse träffats mellan därtill bemyndigade järnvägar, blifva stadfästade af alla vederbörande högre myndigheter.

Art. 3.

Föreliggande tilläggsfördrag skall betraktas såsom en integrerande del af Internationella Fördraget af den 14 oktober 1890 och har samma varaktighet som detta. Ratifikation förbehålles; vederbörande urkunder skola utväxlas i Bern på enahanda sätt som då Internationella Fördraget afslöts, senast den 15 december 1895. Tilläggsfördraget träder i kraft en månad efter utväxlingen af ratifikationshandlingarna.

Till bevis härå hafva undertecknade föreliggande tilläggsfördrag uppsatt och med sina sigill bekräftat.

Bern den 16 juli 1895 (i 9 exemplar).

(Underskrifter.)

Kung! Maj:ts Nåd. Proposition No 54.

91,

Utdrag af slutprotokollet den 16 juli 1895.

»Tilläggsfördraget liar i öfvensstämmelse med diplomatisk sedvänja affattats och undertecknats på franska språket.

En tysk text är bifogad föreliggande protokoll. Öfverenskommelse har träffats att den tyska texten skall äga samma giltighet som den franska, försåvidt det är fråga om järnvägstrafik, som berör en stat, där tyska språket uteslutande eller jämsides med ett annat språk utgör affärsspråket.

Likaledes har öfverenskommits, att förestående bestämmelse skall utsträckas att gälla hela det Internationella Fördraget äfvensom samtliga förklaringar och tillägg till samma Fördrag.»

92 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

Tilläggsfördrag

(af den 16 juni 1898) till

Internationella Fördraget

angående godsbefordring å järnväg af den 14 oktober 1890.

Hans Majestät Belgiernes Konung, Hans Majestät Konungen af Danmark, Franska Republikens President, Hans Majestät Konungen af Italien, Hans Kunglig Höghet Storhertigen af Luxemburg, Hennes Majestät Drottningen af Nederländerna och i hennes namn Hennes Majestät Drottningen-Regentinnan af Konungariket, Hans Majestät Kejsaren af Ryssland, Schweiziska Förbundsrådet, Hans Majestät Tyske Kejsaren, Konung af Preussen, i Tyska rikets namn, Hans Majestät Kejsaren af Österrike, Konung af Böhmen etc. samt Apostolisk Konung af Ungern, den sistnämnde jämväl i Hans Durchlaucht Furstens af Liechtenstein namn, hvilka ansett lämpligt att införa vissa ändringar i bestämmelserna uti det Internationella Fördraget angående godsbefordring å järnväg af den 14 oktober 1890 och det till detsamma hörande Tilläggsfördraget af den 16 juli 1895, hafva beslutit att för detta ändamål utsluta ett Tillläggsfördrag samt till sina fullmäktige utsett:

hvilka —---—----------------

hafva öfverenskommit om nedanstående artiklar:

Artikel 1.

Uti Internationella Fördraget af den 14 oktober 1890 skola vidtagas följande ändringar:

I- — Artikel 6. I moment 1) tillägges efter 3:dje stycket ett nytt stycke af följande lydelse:

93 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

»Har afsändningsstationen valt en annan transportväg än den föreskrifna, skall stationen därom underrätta afsändare.»

H. — Artikel 7. Fjärde stycket erhåller följande lydelse: »Därest innehållet af en sändning oriktigt uppgifvits eller vikten angifvits för låg eller en af afsändaren lastad vagn befunnits öfverbelastad, skall till de i transporten deltagande banorna erläggas ett frakttillskott, hvars storlek beräknas enligt Verkställighetsbestämmelserna.. Fråga om efterbetalning af eventuell fraktskillnad, om ersättning för uppkommen skada samt om ansvar enligt strafflag eller polisförordningar beröres icke häraf.»

Dessutom tillfogas ett nytt stycke 5 af följande lydelse: »Frakttillskott utkräfves icke:

a) om oriktig vikt uppgifvits å sådant gods, som järnvägen i enlighet med de för afsändningsstationen gällande bestämmelser varit skyldig väga;

b) om oriktig vikt uppgifvits eller öfverbelastning ägt rum, därest afsändaren i fraktsedeln begärt godsets vågning genom järnvägens försorg;

c) om på grund af väderlekens inflytande öfverbelastning inträdt under transporten och afsändaren kan bevisa, att han vid vagnens lastning ställt sig till efterrättelse de för afsändningsstationen gällande bestämmelser.»

III. — Artikel 12. Fjärde stycket erhåller följande lydelse:

»Har taxan oriktigt tillämpats eller har vid uträknandet af frakt

och andra afgifter räknefel ägt rum, skall hvad som beräknats för litet efteråt betalas och hvad som erlagts för mycket återbäras. Anspråk på efterbetalning eller återbäring preskriberas ett år från den dag, då betalningen skett, såvida icke fordran fastställts genom endera partens erkännande, genom förlikning eller laga dom. I fråga om förenämnda preskription äga bestämmelserna i Art. 45, 3:dje och 4:de styckena, tillämpning. Bestämmelsen i Art. 44, l:a stycket, gäller däremot icke för detta fall.»

IV. — Artikel 13. Första stycket erhåller följande lydelse: »Afsändare äger rätt att begära efterkraf å godset upp till dess

fulla värde. Järnvägen kan vägra afsändare att lägga efterkraf å sådant gods, för hvilket järnvägen äger fordra fraktens förutbetalning (Art. 12, 2:dra stycket).»

94 Klingi. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 54.

V. — Artikel 15. Första stycket erhåller följande lydelse: »Endast afsändaren äger rätt bestämma, att godset skall återlämnas af afsändningsstationen eller stoppas under vägen, eller att det skall till annan än den i fraktsedeln uppgifne emottagaren utlämnas vare sig å bestämmelsestationen eller å en mellanstation eller å en station, som är belägen bortom eller vid sidan af bestämmelsestationen. På järnvägens pröfning beror, om på afsändare^ begäran gods efter dess öfverlämnande till järnvägen må beläggas med efterkraf eller om efterkraf må böjas, minskas eller återkallas, äfvensom om afseende skall fästas vid en af afsändaren efteråt framställd begäran att få betala frakten å afsändningsstationen. Efterföljande dispositioner af annat slag än ofvan nämnts äro icke tillåtna.»

VI. — Artikel 26. Andra stycket erhåller följande lydelse: »Därest afsändaren icke företer fraktsedelsdubbletten, kan lian

Icke utan emottagarens medgifvande anställa rättegång mot järnvägen, för så vidt han icke företer bevis att emottagaren vägrat emottaga godset.»

VII. — Artikel 31. Momenten 1, 3 och 6 af l:a stycket erhålla följande lydelse:

»1. för sådant gods, som enligt taxans bestämmelser eller enligt med afsändaren träffadt och i fraktsedeln infördt aftal befordras i öppen vagn,

för så vidt skadan är att tillskrifva den med detta transportsätt förenade särskilda risk.»

»3. för sådant gods, hvars lastning och lossning enligt taxans bestämmelser eller enligt särskilt med afsändaren träffadt och i fraktsedeln infördt aftal (därest sådant aftal är tillåtet inom den stats område, där det skall fullgöras) ombesörjes af afsändaren resp. emottagaren,

för så vidt skadan är att tillskrifva den särskilda risk, som är förenad med lastningen och lossningen eller med otillfredsställande stufning.»

»6. för sådant gods — äfven lefvande djur — hvilket enligt taxans bestämmelser eller efter särskildt med afsändaren träffadt och i fraktsedeln infördt aftal skall åtföljas af vårdare,

för så vidt skadan är att tillskrifva den särskilda fara, för hvars afvärjande vårdaren medsändts.»

Vill. — Artikel 36. Till l:a stycket göres följande tillägg: »Öfver sådant förbehåll skall intyg lämnas.»

95 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

IX. — Artikel 38. I 2:a stycket utbytas orden »som afsändaren skall erlägga» mot orden »som skall erläggas».

X. — Artikel 40. I franska texten skola orden »délai de transport» på alla ställen utbytas mot orden »délai de livraison».

XI. — Artikel 44. Ordet »sjunde» i 2:a momentet af l:a stycket skall utbytas mot »fjortonde».

XII. — Artikel 45. Ett nytt stycke 4 af följande lydelse tillfogas:

»Därest den berättigade bos järnvägen ingifver skriftlig reklamation, afbrytes preskriptionen, till dess reklamationsärendet blifvit afgjordt. Afslås reklamationen, fortsätter preskriptionstiden att löpa från den dag, då järnvägen tillställt reklamanten skriftlig underrättelse om sitt beslut i saken samt till honom återställt reklamationen möjligen åtföljande bevismaterial. Bevisskyldigheten för att reklamation väckts eller afgjorts, eller för att bevismaterialet återställts, åligger den, som därå vill åberopa sig. Ytterligare reklamationer, ställda till järnvägen eller till öfverordnad myndighet, afbryta ej preskriptionen.»

Artikel 2.

Uti Verkställighetsbestämmelserna till Internationella Fördraget af den 14 oktober 1890 samt i de till desamma hörande bilagor vidtagas följande ändringar:

I. — Paragraf 2. Första stycket erhåller följande lydelse:

»Vid utfärdande af internationell fraktsedel skola de i Bilaga 2 föreskrifna formulär användas. För fraktgodssändningar skola formulären vara tryckta på hvitt papper, för ilgodssändningar på hvitt papper, som i öfre och nedre kanten på både fram- och baksidan skall vara försedt med en röd rand. Fraktsedlarna skola till bevis om deras öfverensstämmelse med gällande föreskrifter vara försedda med en till afsändningslandet hörande järnvägs eller järnvägsgrupps kontrollstämpel.»

I 3:dje stycket skola orden »af de skrifna orden» strykas.

Tvenne nya stycken 8 och 9 af följande lydelse tillfogas:

»Det är tillåtet att — dock blott såsom en underrättelse och således utan förbindelse eller ansvar för järnvägen — å fraktsedeln införa följande anmärkningar:

»Från N. N.».

»Efter order af N. N.».

»Till disposition af N. N.».

»För vidarebefordran till N/N.»

»Försäkradt hos N. N.»

96 Kungi. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 54.

Dessa anmärkningar få endast afse sändningen i dess helhet och skola införas å nedre delen af fraktsedelns baksida.»

II. — Paragraf 3. Denna paragraf erhåller följande lydelse:

»Därest de i § 1, mom. 4), och i Bilaga 1 uppräknade föremål

inlämnas till befordring under oriktig eller ofullständig benämning eller därest de i Bilaga 1 meddelade säkerhetsföreskrifter icke blifvit vid inlämnandet iakttagna, belöper sig frakttillskottet till 15 francs för hvarje kilogram af vederbörande kollis bruttovikt.

I alla andra fall uppgår det i Fördragets Art. 7 omnämnda frakttillskott för oriktig uppgift om sändnings innehåll till en franc pr. fraktsedel, förutsatt att icke denna uppgift är sådan, att genom densamma kan föranledas en fraktminskning, i hvilket fall tillskottet uppgår till dubbla beloppet af skillnaden mellan frakten — räknad från afsändningsstationen till bestämmelsestationen — för det verkliga och frakten för det uppgifna innehållet, minst dock till en franc.

Därest för låg vikt uppgifvits, uppgår frakttillskottet till dubbla beloppet af skillnaden mellan frakten — räknad från afsändningsstationen till bestämmelsestationen — för den utrönta och frakten för den uppgifna vikten.

Har eu af afsändaren lastad vagn blifvit öfverbelastad, uppgår frakttillskottet till sex gånger frakten från afsändnings- till bestämmelsestationen för den vikt, hvarmed den tillåtna belastningen öfverskridits. Därest för låg vikt uppgifvits samtidigt med att öfverbelastning ägt rum, skall frakttillskott erläggas såväl för den för lågt uppgifna vikten som för öfverbelastningen.

Frakttillskott för öfverbelastning (jämför 4:de stycket) skall erläggas:

a) därest för transporten användts vagnar, försedda med endast en påskrift om tillåten belastning, vare sig bärighet eller maximibelastning: om den sålunda angifna tillåtna belastningen vid lastningen öfverskridits med mer än 5 procent;

b) därest för transporten användts vagnar, försedda med två dylika påskrifter, den ena angifvande bärighet (normalbelastning), den andra maximibelastning: så snart belastningen öfverstiger maximibelastningen.»

III. — Paragraf 4. Till denna paragraf lägges ett nytt stycke 2 af följande lydelse:

»Därest en afsändare plägar vid samma station till befordring inlämna transportföremål af samma slag, hvilka, ehuru af beskaffenhet

97 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

att kräfva emballage, likväl antingen ständigt sakna sådant eller ock äro försedda med emballage, som ständigt är på samma sätt bristfälligt, kan han, i stället för att afgifva särskild förklaring för hvarje sändning, en gång för alla afgifva en allmän förklaring i enlighet med det i Bilaga 3 a angifna formulär. I detta fall skall fraktsedeln innehålla, förutom det i Art. 9, 2:dra stycket, omnämnda erkännande, jämväl en hänvisning till den till afsändningsstationen afgifna allmänna förklaringen.»

IV. Paragraf 5. Denna paragraf i Verkställiglietsbestämmelserna, hvilken har afseende på Art. 13 i Fördraget, utgår. I stället införes följande paragraf, som har afseende på Art. 12 i Fördraget:

»Afsändningsstationen skall i fraktsedelsdubbletten specificera de frankerade belopp, livilka af stationen införts i fraktsedeln.

Vid framställande mot järn vägsförvaltning af sådana anspråk, som omförmälas i Fördragets Art. 12, 4:de stycket, är det, om fraktafgifterna erlagts vid godsets inlämnande, tillräckligt att förete fraktsedelsdubbletten.»

Y. — Paragraf 9. Styckena 2 och 3 erhålla följande lydelse:

»I detta fall skall tilläggsafgiften beräknas för jämna 10-tal francs och 10-tal kilometer och får icke öfverstiga 0,0 2 5 franc för kilometer och 1,000 francs af det deklarerade beloppet.

Minsta tilläggsafgift utgör 50 centimes för hela transportsträckan.»

VI. — Bilaga 1 till Verkställighetsbestämmelserna texten göras följande ändringar:

I den franska

N:o I. Eemplacer N:o III.

N:o VIII a.

N:o X.

N:o XXXVI.

N:o XXXVIII.

N:o

N:o

XLII.

XLI1I.

N:o XLIV.

0,0 6 mötre cube 1,2 mötre cube par 1,5 5 litres 15,50 litres par 0,8 2 5 litre 0,015 metre 0,010 metre 2,5 kilogrammes metre cube mötre cube

1,2

1,2

0,5

0,5

par

gramme

Bih. till Riksd.

metre cube 1,3 4 litre 13,4 0 litres par 1,8 6 litre par 0,9 litre par 0,8 litre Prot. 1906. I Sami.

par 60 décimötres cubes.

1 metre cube 200 décimetres cubes. pour 1 litre 55 centilitres.

15 litres 50 centrilitres. pour 825 millilitres.

15 millimetres.

10 millimetres.

2 kilogrammes 500 grammes.

1 metre cube 200 décimetres cubes. 1 metre cube 200 décimetres cubes. 50 centigrammes.

500 décimetres cubes. pour 1 litre 34 centilitres.

13 litres 40 centilitres. pour 1 litre 86 centilitres. pour 90 centilitres. pour 80 centilitres.

1 Afd. 24 Häft. 18

98 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 54.

VII. — Bilaga 1. N:r XII erhåller följande lydelse:

DGrönltalk (d. v. s. bränd kalk, som användts i gasverken för

rening af lysgas) befordras endast i öppna vagnar.»

Bilaga 1. Den franska texten till l:a stycket, moment 3, af n:r XXVII erhåller följande ändrade lydelse:

_ »de renoncer å toute indemnité pour avaries et pertes, soit des récipients, soit. de leur contenu, résultant du transport dans des récipients fermés hermétiquement.»

VIII. — Bilaga 2. Förutom ändringen i l:a stycket af paragraf 2 i Verkställighetsbestämmelserna (jämför ofvan under I) göras i formuläret till fraktsedeln och fraktsedelsdubbletten följande ändringar:

»1. Fn ny rubrik införes, afsedd för uppgift om vagnens bärighet eller, i förekommande fall, golfyta, då gods inlämnas i fulla vagnslaster.

2. En anmärkning tillfogas, enligt hvilken afsändaren är skyldig att i fraktsedeln införa numren å de af honom lastade vagnar.

3. Baksidan åt fraktsedelsdubbletten erhåller samma tryck som fraktsedelns baksida.»

Till följd häraf utbytes Bilaga 2 till Verkställighetsbestämmelserna mot bifogade nya Bilaga 2.

»Under en tid af ett år, räknadt från den tidpunkt, då föreliggande bestämmelser träda i kraft, få fraktsedlar och fraktsedelsdubbletter af 1890 års formulär användas i internationell trafik. Efter denna tids förlopp få endast fraktsedlar och fraktsedelsdubbletter enligt det nya formuläret användas.»

IX* Till paragraf 4 i Verkställighetsbestämmelserna fogas omstående Bilaga 3 a.

Järnvägens kontrollstämpel. Äontrolftempel ber ©ifenbaljn. Timbre de console du ohemul de fer.

Vagn

Slagen — Wagon

N.t1).

Ägare.

©igcntfffhuer.

Propriétaire.

Bärighet, i Golfyta.

Sabegemidit. Capacité de chargement.

Sabeflacfje, Surface de plancher.

Godslistans $>er gracfitfarte De la feuille de route

N:r -■

Pos. !

J) Ifall vagnarne lastats af afsändaren, skall denne här införa vagnsnumren.

*) SBeitn bie Slagen bom 5I6fenber berlaben finb, muff btefer bie SBagennumment ffier eintragen.

*) Lorsque les wagons sont chargés par Vexpéditeur, il doit eu inscrire les numéros sur la présente.

Internationell järnvägstransport. — fnteimitionaler Cifcnbahntransport. — Transport International par chemins de fer.

Fraktsedels-Dublett.—a4>tt>r plit åt-—Dnplicata de la lettre de voiture.

Till2) — Stn2) — M.2)

(Formulär I) Fraktgods fhvitt papper).

(Formulär 11) Ilgods fhvitt papper med eu röd rand i öfre

och nedre kanten på både fram- och baksidan).

Till edert mottagande försändes nedan angifna gods på grund af de bestämmelser i det internationella fördraget angående godstransport å järnväg och i de för vederbörande banor resp. samtrafilssföreningar gällande reglementen och taxor, som för denna sändning hafva tillämpning.

©te entjifangen bie nacljftefjenb »etjei^neten ©liter auf ©ruitb ber in hem internationalen iiBeretnfommen ii&er helt ©ifenBaljnfradjtöetfeK fotoie in ben Reglementen unb STarifeu ber fcetreffenben SSaljnen JjejteljuTtgätoetfe äktfeljte entljaltenen gfcftfe|ungen, toeldje fur biefe éenbung in Slntoenbung lemmen.

Vous recevrez les marchandises ci-aprés délaillées aux conditions de la conventioii internationale sar le transport de marchandises par chemins de fer, ainsi qu’ä celles des réglemenls et tarifs des chemins de fer ou unions de chemins de fer, qui sont applicables au présent envoi.

*) Godsemottagarens namn och adress (stad, station, gata och husnummer, land). Vid sändningar till Frankrike eller Italien skall angifvas, om godset skall utlämnas å stationen eller aflämnas i adressatens bostad.

2) SKrate uns atbreffe be§ gmpfänBerä (©tätt, Station, Straffe unb ^auSnummer, Sant). m Senbungen natfi granEreicfj bber Stafett ift anaugeben, 06 fie auf ben S3af>nf)of ober tnS ©auä su liefern prtb.

2) Nom et adresse du destinataire (ville, station correspondante, rue, numéro, pays). Mentionner, pour les envois eu destination de la France ou de Vitalie si la marchandise est livrable en gare ou å domicile.

Märke och N:r.

Seidjen unb Glimmer.

Marque et numéro.

Antal.

Sina alp.

Nombre.

Kollislag.

SIrt

ber SBcvpacfuug. Nature

de Vemballage.

AfsändniiigSstationens stämpel, ©tempel ber 23erfanb=Station. Timbre de la station d’ expédition.

Innehåll.

3 it!) a I t.

Désignalion de ht marchandise.

Verklig

bruttovikt.

Söirhidieé

åhuttogemiefft.

Poids brutréél en

Kilogram.

Afrundad vikt, som lägges till grund för beräkningen.

2I6gerunbete§ a ur 33ered)nung ju &ieljenbe3 ©eiöidjt.

Poids ar rondi pour le calcul des fvais de transport eu

Kilogram.

Afsändningsbana

JBerfanbBaljn

Chemin de fer expéditeur

Mottagningsbana

(SmpfangåBaljn

Chemin de fer destinataire

Mottagningsstation

(Smpftmgåftation Station destinataire

För eventuell behandling af tull-, skatte- eller polismyndighet erforderlig uppgift; förteckning å medföljande handlingar och bilagor, däri inbegripet blyplomben öfriga i lag eller reglementen tillåtna uppgifter.

©rflftrmtg megen ber etmaigen 50II-' unb fteueramtlidien ober poliaeilicfjen Söeffanblung; Söeaeidf)nung ber betr. ®ot'umente unb förtigen behagen incl. SÖIeioerfdjlitffe. Somlige gefeijlidj ober reglemeittarifrfj guläffige (SrUftruttgen.

B Déclaration pour Vaccomplissement des formalités en douane, oetroi ou police; indication de documents et d’autres annexes, y compris lesplombages. Autres déclarations prévues par les lois ou réglements respectifs.

Vägniiigsstämpel.

2Öiege=StempeI. Timbre du pesaye.

Mottagningsstationens stämpel- Stenget bec ®m))fangä.Statton. Timbre de la station destinataire.

Angifvande af de tariffer, som skola tillämpas, och föreskrift ang. önskad transportväg.

RitgaBe bet auäuwenbeuben 2arife uttb 9ioutent>orfd?vift.

Tarifs el itinéraires réclamés.

Betaldt fraktbelopp. 93etrag ber grautatur. Port pågå.

Beloppet af deklareradt leveransintresse. 5Deflarirte§ ftntereffe ait ber Sieferung. Intérét å la livraison.

hi

-•i

£ B ® -B

Sm C

Verkligt

efterkraf.

23aar=

SSorfdjuff.

débours.

Summa efterkraf vid framkomsten. nåd)

©ingång.

rem-

bourse-

ments.

Belopp.-SSttxaq.--Mantal it.

Specifikation af ofvanstående efterkraf. ©pejififation obiger todjitaffme. Détail des débours et des

remboursem en ts.

Afsändarens anteckning om frankering.

$ranfaturöermert beg Slbfeitberg. Déclaration de port payé par _V expéditeur.

den.

le

19 Afsändarens underskrift och adress.

Unterfdjrift ltnb illbreffe beg SIbfenberS. — Signatur et adresse de Vexpéditeur

INTERNATIONELL JÄRNVÄGSTRANSPORT.

INTERNATIONAL ER EI SE N R A H NT RÅN SPORT. — TRANSPORT INTERNATIONAL PAR CHEMINS DE FER.

Bilaga 2.

Järnvägens kontrollstämpel. Äontrolftempel ber ©ifenbaljn. Timbre de contröle du chemin de fer.

Vagn

äöagen — Wagon

N:rl).

Ägare.

©igentfjumer.

Propriétaire.

Bärighet. Sabegeraidit. Capacité de chargement.

Golfyta. Sabeflädje. Surface de plancher.

N:r

Pos.

Godslistans Ser gradjtfarte De la feuille de route

b Ifall vagnarne lastats af afsändaren, skall denne här införa vagnsnumren.

b 2Benn bie Slagen bom SIbfenber berlaben [inb, muff biefer bie SBagennummern fffer eintragen.

') Lorsque les wagons sont chargés par Vexpéditeur, it doit eu inscrire les numéros sur la présente.

Internationell järnvägstransport. — futmnttio luder ©ijenbahntrmtsport. — Transport International par chemins de fer.

Fraktsedel. - 5rad)tbrief. - Lettre de voiture.

Till25 — 5In2) — M.2)

(Formulär 1) Fraktgods fhvitt papper).

fFormulär II) Ilgods fhvitt papper med eu röd rand i öfre

och nedre kanten på både fram- och baksidan).

edert mottagande försändes nedan angifna gods på grund af de bestämmelser i det internationella fördraget angående godstransport å i de för vederbörande banor resp. samtrafiksföreningar gällande reglementen och taxor, som för denna sändning hafva tillämpning.

Till

järnväg och

©te etnjifattgen bie nadjfteljenb beräeidjneten ©litet auf dkuttb ber in hem internationalen ilbereinlomnten fiber ben @ifen6aljnfrad)t»erle'ijr, foloie in ben Reglementen unb SEarifett ber Betreffenben Stålsten BejteljmtgStoeife SBerfeljre enttjatteueu ffcftfe|uugen, toeläjc filt biefe ©enbnng in Stnluenbnng fommett.

Vous recevrez les marchandises ci-aprés clétaillées aux conditions de la convention internationale sur le transport de marchandises par chemins de fer, ainsi qu’å celles des réqlements et tarifs des chemins de fer ou unions de chemins de fer, qui sont applicables au présent envoi.

*) Godsemottagarens namn och adress (stad, station, gata och husnummer, land). Vid sändningar till Frankrike eller Italien skall angifvas, om godset skall utlämnas å stationen eller aflämnas i adressatens bostad.

2) 9£ame unb Slbreffe beg ©mpfangerg (©tabt, (Station, ©träffe unb ^augnumnter, fianb). $8ei ©enbungeit nåd) granfreief) ober ^tälten ift aitaugeBen, 06 fie auf ben S3afjnljof ober inS &au§ ju liefern fint).

2) Nom et adresse du destinataire (ville, station correspondante, rue, numéro, pays). Mentionner, pour les envois eu destination de la France ou de Vitalie, si la marchandise est livrable en gare ou å domicile.

Märke och N:r.

Seidjen unb Slummer.

Marque et numéro.

Antal.

Sln^affl.

Nombi%e.

Kollislag.

SIrt

ber SBerpadung. Nature

de Vemballage.

Afsändniugsstationens stämpel, ©tempel ber 5Berfanb-©tation. Timbre de la station d’expédition.

Innehåll.

3 «I) a 11.

Désignation de la marchandise.

Yägniugsstämpel.

2Biege*®tempeI. Timbre du pesage.

Verklig

bruttovikt.

SBirlltdjeS

23ruttogemid)t.

Poids brut réel en

Kilogram.

Afrundad vikt, som lägges till grund för beräkningen.

SlOgerunbeteå 5ur Söeredjnung ju aieffenbeå ©eroidjt. Poids arrondi pour le calcul des frais de transport en

Kilogram.

Afsändningsbana

SerjaubBaljn

Chemin de fer expéditeur

Mottagningsbana

@tttpfang§BaIjn Chemin de fer destinataire

Mottagningsstation

©ntpfangåfiation

Station destinataire

För eventuell behandling af tull-, skatte- eller polismyndighet erforderlig uppgift; förteckning å medföljande handlingar och bilagor, däri inbegripet bly plomber. Öfriga i lag eller reglementen tillåtna uppgifter.

©rflarung megen ber etmaigen solk unb fteueramtlidjen ober poliseilidjen Söeffanbluug; $8esetd)mmg ber betr. Smfumente unb fonftigen ^Behagen åtel. 23Ieiöerfd)litffe. ©onftige gefefclid) ober reglementarifd) juläffige ©rflärungen.

Déclaration pour Vaccomplissement des formalités en douane, oetroi ou police; indication de docnments et d’autres annexes, y compris les plombages. Autres déclarations prévues par les lois ou réglements respectifs.

Mottagningsstationens stämpel, ©tempel ber ®ratJfanflä<Station. Timbre de la station destinataire.

Angifvande af de tariffer, som skola tillämpas, och föreskrift ang. önskad transportväg.

ätugabe bet anpmenbenben SEattfe unb 9toutenborfd)rifi.

Tarifs et itinéraires réclamés.

Betaldt fraktbelopp. Söetrag ber granlatur. Port paué.

Beloppet af deklareradt leveransintresse. 2>e!Iarirteä ftntereffe att ber Sieferung. Intérét å la livraison.

£ ö

Verkligt

efterkraf.

Söaar*

SBorfdjuff.

débours.

Summa efterkraf vid framkomsten. nåd)

©ingång.

rem-

bourse-

ments.

Belopp. — SBctrag.— Montant

Specifikation af ofvanstående efterkraf. ©pejififation o&tger todjnafjnte. Détail des débours et des

remboursements.

Afsandarens anteckning om frankering.

$ran!aturuermert be§ Weuberä. Déclaration de port payé par _V expéditeur._

19.

.............................den...................................

le

Afsändare^ underskrift och adress.

Unterjdjrift unb 2lbreffe beg 9löfenber§. — Signature et adresse de Vexpéditeur.

j Öfvergångsstationernas stämplar samt anteckning ang. tilläggsfrister.

U6evgattg§>@temt>el imb SSermort fiber Suf cEitag gfriftett.

Timbres des stations de transit etjnstification des délais supplémentaires._V

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

99 Bilaga 3 a.

Allmän förklaring.

Godsexpeditionen i___________________________________________________________________________________

vid

--------------------- ------------------------------------------------------------------------------------------------------------------järnväg

emottager på min (vår) anmodan allt gods af nedanstående slag, som från och med

denna dag af mig (oss) angifves till befordring med järnväg, nämligen:

och erkänn jag (vi) härmed uttryckligen, att, såframt i vederbörande fraktsedel

hänvisning gjorts till denna förklaring, ifrågavarande gods är inlämnadt till befordring

_____utan emballage

med på följande sätt bristfälligt emballage*)

den

*) A9t efter sändningens beskaffenhet strykas orden: »utan emballage» eller orden: »med på följande sätt bristfälligt emballage».

100 Kungl. Majt:s Nåd. Proposition N:o 54.

X. — Bilaga 4. Denna bilaga erhåller följande ändrade lydelse:

Bilaga 4.

Ändrad disposition.

Undertecknad anhåll ______ ...... vid

följande enligt fraktsedel af den till ...........

den _____________________________ 19

härmed, att godsexpeditionen i ....................

................................... järnväg icke utlämnar

... 19...........

i

adresserade och här nedan närmare specificerade sändning:

utan

1) returnerar den under nedanstående adress;

2) sänder den till.......... , -

_______________________________ station vid --------------------------------------------------------------- järnväg;

3) utlämnar den, men endast för så vidt ett efterkrafsbelopp af

(med bokstafvera

4) utlämnar den mot erläggande af, icke det i fraktsedeln angifna efter-

krafsbelopp, utan ett efterkrafsbelopp

(med bokstäfver.)

5) utlämnar den efterkrafsfritt;

6) utlämnar den fraktfritt.

(Underskrift.)

Anmärkning. De delar af formuläret, som i hvarje särskild! fall icke äro tillämpliga, öfver* strykas.

Kungl Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

101 Artikel 3.

Till protokollet af den 14 oktober 1890 göras följande tillägg:

I. Till första stycket af n:r I göres följande tillägg:

»I fall transitosträckorna icke trafikeras af en till den förra staten hörande förvaltning, kunna dock vederbörande regeringar genom särskild öfverenskommelse bestämma, att dylika transporter likväl icke skola betraktas såsom internationella.))

IT Ett nytt n:r V af följande lydelse tillfogas:

»I fråga om Art. 60 är öfverenskommet, att det Internationella Fördraget är gällande för en hvar af de kontraherande staterna under en tid af tre år, räknadt från den dag, då detsamma träder i kraft, och sedermera till slutet af den treårsperiod, under hvilken någon af de kontraherande staterna minst ett år före utgången af samma period meddelat öfriga vederbörande stater sin afsikt att frånträda Fördraget.»

Artikel 4.

Föreliggande till äggsfördrag har samma varaktighet och giltighet som Fördraget af den 24 oktober 1890, af hvilket det utgör en integrerande del. Ratifikation förbehålles. Utväxling af ratifikationshandlingar skall äga rum snarast möjligt och på enahanda sätt som då Fördraget själft och tilläggsfördraget afslötos. Det träder i kraft tre månader efter utväxlingen af ratifikationshandlingarna.

Till bevis härå hafva undertecknade befullmäktigade föreliggande tilläggsfördrag undertecknat och med sina sigill bekräftat.

Paris den 16 juni 1898 (i 10 exemplar).

(Underskrifter.)

102 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 54.

Förteckning

å

de järnvägssträckor,

å hvilka Internationella Fördraget angående godsbefordring å järnväg tillämpas.

(Enligt centralbyråns förteckning af januari 1905, kompletterad med under loppet af samma år gjorda ändringar och tillägg.)

Belgien.

A. Åf belgiska förvaltningar trafikerade och förvaltade banor och bansträckor.

1. Administration des chemins de fer de l’Etat Beige.

2. Nord Beige.

3. Gand-Terneuzen.

4. Malines-Terneuzen.

5. Flandre Occidental.

6. Chemin de fer de Chimay.

7. Termonde—St.-Nicolas.

8. Hasselt—Maeseyck.

B. Bansträckor, hvilka trafikeras och förvaltas helt eller delvis af

utländska förvaltningar.

1. Franska förvaltningar.

De af Compagnie des chemins de fer frangais du Nord trafikerade och förvaltade sträckorna från belgisk-franska gränsen:

9. vid Comines till Comines.

10. vid Halluin till Menin.

103 Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 54.

II. Luxemburg ska förvaltningar.

11. Den af Société du chemin de fer Prince Henri trafikerade och. förvaltade sträckan från belgisk-luxemburgska gränsen vid Rodange till Ålhus.

Anmärkning. Beträffande de bansträckor, som af belgiska förvaltningar trafikeras och förvaltas i utlandet, hänvisas till

Frankrike, n:o 15—18.

Nederländerna, n:o 11, 12.

Danmark.

A. Af danska förvaltningar trafikerade och förvaltade sträckor.

1. De Danske Statsbaner inklusive de al dessa järnvägar trafikerade och förvaltade ångfärjeförbindelser:

a) öfver Limfjorden (Oddesund Nord—Oddesund Syd och Nykjöbing Morsö—Glyngpre);

b) öfver Lille Belt (Fredericia—Strib);

c) öfver Store Belt (Nyborg—Korsör);

d) öfver 0resund (Helsingör—Helsingborg och Kjöbenhavn— Malmö);

e) öfver lVIasnedsund (Masnedö—Orehoved);

f) mellan Gjedser och Warnemiinde; — beträffande denna ångfärjeförbindelse, se under B, 4;

undantagandes dock

den af Sydfyenske Jernbaneselskabet trafikerade och förvaltade statsbanesträckan Nyborg—Faaburg samt ångbåtssträckan Korsör—Kiel.

2. Följande under statsbaneförvaltning stående privatbanesträckor:

a) Orehoved—Gjedser;

b) Aaalestrup—Viborg;

c) Sor0—Vedde.

B. Bansträckor, hvilka trafikeras och förvaltas helt eller delvis af

utländska förvaltningar.

Tyska förvaltningar.

3. Den af Königlich Preussische Staatsbahnen trafikerade och förvaltade sträckan från tysk-danska gränsen vidFarris till Vamdrup.

104 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 54.

4. Den gemensamt med Gfrossherzoglich Mecklenbnrgisclie Staatsbalinen trafikerade och förvaltade ångfärjeförbindelsen Gjedser— Warnemunde.

Anmärkning. Beträffande de bansträckor, som af danska förvaltningar trafikeras och förvaltas i utlandet, hänvisas till

Tyskland, n:o 132.

Frankrike.

A. Af franska förvaltningar trafikerade och förvaltade banor och

bansträckor.

Linjer af allmän betydelse.

1. Du Nord.

2. De l’Est, inklusive de för koncessionärernas räkning trafikerade och förvaltade linjerna från Monthermé till Monthermé, Yrigne- Meuse till Vrigne-aux-Bois, Carignan till Messempré, Charmes till Rambervillers, Avricourt till Blamont och Cirey samt Saint-Dizier till Vass/.

3. De 1’Ouest.

4. De Paris—Lyon—Méditerranée, inklusive den för koncessionärernas räkning trafikerade och förvaltade linjen i Vieux Port de Marseille samt från Arles till Saint-Louis.

5. D’Orléans.

6. Du Midi.

7. Du réseau de FEtat, inklusive den för departementets Indreet-Loire räkning trafikerade och förvaltade lokalbanan från Ligré—Riviere till Richelieu.

8. Des deux Ceintures de Paris, inklusive den strategiska linjen från Valenton till Massy-Palaiseau.

9. De la Compagnie de chemins de fer Départementeaux.

10. De la Compagnie du chemin de fer de Somaiu till Anzin samt till belgiska gränsen.

11. De la Compagnie du Médoc.

Linjer af lokal betydelse.

12. De la Compagnie de chemins de fer Départementaux.

13. Från Marlieux till Chatillon-sur-Chalaronne.

105 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 54.

14. Från Castelnau till Margaux och från Pauillac till Port des Pilotes (Compagnie du Médoc).

B. Bansträckor, hvilka trafikeras och förvaltas helt eller delvis af

utländska förvaltningar.

I. Belgiska förvaltningar.

15. Den af 1’Administration des chemins de fer de 1’Etat Beige trafikerade och förvaltade sträckan från belgisk-franska gränsen vid Doische till Givet.

16. Den af Compagnie de chemin de fer du Nord Beige trafikerade och förvaltade sträckan från fransk-belgiska gränsen vid Heer-Agimont till Givet.

17. Den af Compagnie beige du chemin de fer de la Flandre Occidentale trafikerade och förvaltade sträckan från franskbelgiska gränsen vid Abeele till Hazebrouck.

18. Den af Compagnie beige du chemin de fer de Chimay trafikerade och förvaltade sträckan från fransk-belgiska gränsen vid Momignies till Anor.

II. Tyska förvaltningar.

De till Chemins de fer de l’Est frangais hörande och af dessa järnvägar gemensamt med Reichs-Eisenbahnen in Elsass-Lothringen trafikerade och förvaltade sträckorna från tysk-franska gränsen:

19. vid Montreux-Vieux till Petit-Croix.

20. vid Deutsch-Avricourt till Igney-Avricourt.

21. vid Chambrey till Moncel.

22. vid Novéant till Pagny-sur-Moselle.

23. vid Amanvillers till Batilly.

24. vid Fentsch (Fontoy) till Audun-le-Roman.

III. Schweiziska förvaltningar.

De af Schweizerische Bundesbahnen trafikerade och förvaltade sträckorna från fransk-schweiziska gränsen:

25. vid Delle till Delle.

26. vid Vallorbe till Pontarlier.

27. vid Ees Verriöres-Suisse till Pontarlier.

Bih. till Riksd. Prot. 1906. 1 Samt. 1 Åfd. 24 Höft.

106 Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 54.

IV. Italienska förvaltningar.

28. Den af Italienische Gesellschaft des Netzes der Mittelmeerbahnen trafikerade och förvaltade sträckan från “ italienskfranska gränsen vid Modane till Modane.

Anmärkning. Beträffande de bansträckor, som af franska förvaltningar trafikeras och förvaltas i utlandet, hänvisas till

Belgien, n:o 9, 10.

Italien, n:o 6.

Schweiz, n:o 30—88.

Tyskland, n:o 120—125.

Italien.

A. Af italienska förvaltningar trafikerade och förvaltade banor och

bansträckor.

1. Samtliga af Gesellschaft des Netzes der Mittelmeerbahnen trafikerade och förvaltade linjer.

2. Samtliga af Gesellschaft des Adriatischen Netzes trafikerade och förvaltade linjer.

3. Samtliga af Gesellschaft des Sicilianischen Netzes trafikerade och förvaltade linjer, inklusive sträckan öfver Messina-sundet.

4. De af Societå Veneta per costruzione ed esercizio di ferrovie secondarie italiane trafikerade och förvaltade linjer:

a) Padova—Bassano,

b) Vicenza—Treviso,

c) Vicenza—Schio,

d) Cividale—Portogruaro,

e) Parma—Suzzara,

f) Bologna S. V.—Portomaggiore,

g) Budrio—Massalombarda,

h) Arezzo—Pratovecchio Stia,

i) Conegliano—Vittorio,

k) S. Giorgio di Nogaro till italiensk-österrikiska gränsen vid Cervignano och

l) Ferrara—Copparo.

5. Nord Milano Eisenbahnen i Milano, nämligen

m) Milano—Bovisa—Seveso S. Pietro—Merone Pontenuovo (bangården gemensam för linjen Como—Lecco, Adriatisches

107 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

Netz)—Incino-Erba med förgreningar från Bovisa till Milano— Librera (Mittelmeer-Netz) och från Seveso S. Pietro till Camnago (bangården gemensam för linjen Chiasso—Milano af Mittelmeer- och Adriatisches Netz),

n) Milano—Bovisa—Saronno,

o) Saronno—Malnate—Varese Nord—Laveno Nord med förgreningar från Varese Nord till Varese och från Laveno Nord till Laveno Mombello (Mittelmeer-Netz),

p) Saronno—Grandate,

q) Como Lago Nord—Camerlata—Grandate—Malnate med förgrening från Camerlata till Albate Camerlata (Mittelmeer- och Adriatisches Netz),

r) Novara Nord—Busto Arsizio Nord—Saronno—Seregno (bangården gemensam för linjen Chiasso—Milano af Mittelmeeroch Adriatisches Netz) med förgreningar från Novara Nord till Novara (Mittelmeer-Netz) och från Busto Arsizio Nord till Busto Arsizio (Mittelmeer-Netz),

s) Castellanza—Lonate Ceppino in Val d’01ona.

B. Bansträckor, hvilka trafikeras och förvaltas helt eller delvis af

utländska förvaltningar.

I. Franska förvaltningar.

6. Den af Compagnie frangaise du Paris—Lyon—Méditerranée trafikerade och förvaltade sträckan från italiensk-franska gränsen vid Ventimiglia till Ventimiglia.

II. Schweiziska förvaltningar.

7. Den af Gotthardbahn trafikerade och förvaltade sträckan från italiensk-schweiziska gränsen vid Pino till Luino.

III. Österrikiska förvaltningar.

8. Den jämväl af k. k. Österreichische Staatsbahnen i riktning till Italien trafikerade (och jämväl förvaltade) sträckan från italiensk-österrikiska gränsen vid Pontafel till Pontebba.

Anmärkning. Beträffande de bansträckor, som af italienska förvaltningar trafikeras och förvaltas i utlandet, hänvisas till

Frankrike, n:o 28.

Schweiz, n:o 34.

Österrike, n:o 26—29.

108 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 54.

Luxemburg.

A. Af luxemburgska förvaltningar trafikerade och förvaltade banor

och bansträckor.

1. Prins Heinrich-Bahn.

B. Bansträckor, hvilka trafikeras och förvaltas helt eller delvis af

utländska förvaltningar.

Tyska förvaltningar.

2. De af Reichs-Eisenbahnen in Elsass-Lothringen trafikerade och förvaltade samtliga linjer af'Wilhelm-Luxemburg-Eisenbahn.

3. Den af Königlich Preussische Staatsbabnen trafikerade och förvaltade sträckan från tysk-luxemburgska gränsen vid Ulflingen till Ulflingen.

Anmärkning. Beträffande de bansträckor, som af luxemburgska förvaltningar trafikeras och förvaltas i utlandet, hänvisas till

Belgien, n:o 11.

Nederländerna.

A. Af nederländska förvaltningar trafikerade och förvaltade banor

och bansträckor.

1. Gesellschaft fur den Betrieb von Niederländischen Staatseisenbahnen.

2. Holländische Eisenbahn-Gfesellschaft.

3. Niederländische Central-Eisenbahn-Gesellschaft.

4. Nord-Brabant-Deutsche Eisenbahn-Gesellschaft.

B. Bansträckor, hvilka trafikeras och förvaltas helt eller delvis af utländska förvaltningar.

I. Tyska förvaltningar.

5. Den af Grossherzogl. Oldenburgische Staatsbabnen trafikerade och förvaltade sträckan från tysk-nederländska gränsen vid Neuschanz till Neuschanz.

109 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

De af Königlich Preussische Staatsbahnen trafikerade och förvaltade sträckorna från tysk-nederländska gränsen:

6. vid B orken till Winterswyk;

7. vid Bockolt till Winterswyk;

8. vid Straslen till Venlo;

9. vid Kaldenkirchen till Venlo;

10. vid Dalheim till Vlodrop.

II. Belgiska förvaltningar.

11. Den af Mecheln-Terneuzen-Eisenbahn-Gesellschaft trafikerade och förvaltade sträckan från belgisk-nederländska gränsen vid La Clinge till Terneuzen.

12. Den af Gent-Terneuzen-Eisenbahn-Gesellschaft trafikerade och förvaltade sträckan från belgisk-nederländska gränsen vid Selzaete till Terneuzen.

Anmärkning. Beträffande de bansträckor, som af nederländska förvaltningar trafikeras och förvaltas i utlandet, hänvisas till

Tyskland, n:o 126—181.

Rumänien.

Königlich Rumänische Staatseisenbahnen.

Anmärkning. Beträffande de bansträckor, som af rumänisk förvaltning trafikeras och förvaltas i utlandet, hänvisas till

Österrike, n:o 57.

Ryssland.

Å. Af staten trafikerade och förvaltade banor och bansträckor.

1. Nicolaibahn (med hamnbana och bibana till Nowotorshok och Rshew—Wjasma-järnvägarna), undantagandes linjen till Borowitschi.

2. St. Petersburg—Warschauer Eisenbahn.

no

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 5i.

3. Baltische Eisenbahnen (med undantag af 2. Sektion Ligowo —Oranienbaum) och Pskow—Riga.

4. Moskau—Brester Eisenbahn.

5. Moskau—Kursk, Moskau—Nichninowgorod och Muromer

Eisenbahnen.

6. Sy sran—Wjasma-Eisenbahn.

7. Catherine-Eisenbahn.

8. Riga— Orel-Eisenbahn (med Riga—Tuckumer Eisenbahn).

9. Libau—Romny-Eisenbahn.

10. Weichsel-Bahnen.

11. Charkow—Nikolajew-Eisenbahn.

12. Kursk—Charkow—Sebastopoler Eisenbahn.

13. Samara—Zlatouster Eisenbahn.

14. Polessier Eisenbahnen.

15. Siid-West-Bahnen.

16. Perm-Eisenbahn.

17. Sibirische Eisenbahn.

18. Transkaukasische Eisenbahnen.

19. Moskau—Jaroslaw—Archangel-Eisenbahn.

Af privatförvaltningar trafikerade och förvaltade banor och bansträckor.

20. Warschau—Wien-Eisenbahn.

21. Wladikaukaser Eisenbahn.

22. Lodser Eisenbahn.

23. Moskau—Kiew—Woronesch-Eisenbahn.

24. Moskau—Kasan-Eisenbahn.

25. Moskau—Windau—Rybinsker Eisenbahn.

26. Rjasan—Uralsk-Eisenbahn.

27. Siid-Ost-Bahnen.

28. Belgorod—Ssumy-Eisenbahn.

29. Lokalbanorna tillhöriga I. Gesellschaft fur Lokalbahnen in Russland.

Pernau—Reval, med linjerna W alk—Pern au,

Moisekull—F ellin,

F ellin—Reval-Hafen,

Allenkull—W eissenstein.

Swientziany;

Siidbahnen, med linjerna

in

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

Rudniza—Olwiopol,

Dochno—Tschetschelnik,

Berschad — Berschad-Fabrik,

Shitomir—Gaiworon,

Choloneswskaja—Ssemka,

Woronowizy—Winniza.

30. Lokalbabn Nowozybkow.

31. Eisenbahn Gherby—Tscbenstocbow.

32. Livländische Lokalbabn (Walk—Marienberg—Stockmansbof).

C. Gränssträckor, hvilka trafikeras och förvaltas delvis af utländska

förvaltningar.

I. Tyska förvaltningar.

De af Königlich Preussische Staatsbahnen trafikerade och förvaltade sträckorna från tysk-ryska gränsen:

33. vid Eydtkuhnen till Wirballen.

34. vid Ottloschin till Alexandrowo.

35. vid Schoppinitz till Sosnowice (f. d. Rechte Oder-Ufer-

Eisenb ahn-linj en).

36. vid Schoppinitz till Sosnowice (f. d. Oberschlesische Eisen-

bahn-linjen).

37. vid Prostken till Grajewo.

38. vid Blowo till Mlawa.

II. Österrikiska förvaltningar.

39. Den af Kaiser Ferdinand-Nordbahn trafikerade och förvaltade sträckan från österrikisk-ryska gränsen vid Szczakowa till Granica.

De af k. k. österreichische Staatsbahnen i riktning till Ryssland trafikerade (och jämväl förvaltade) sträckorna från österrikisk-ryska gränsen:

40. vid Brody till Radziwilöw.

41. vid Podwoloczyska till Woloczysk.

42. vid Nowosielitza till Nowosielitza.

Anmärkning. Beträffande de bansträckor, som af ryska förvaltningar trafikeras och förvaltas i utlandet, hänvisas till

Tyskland, n:o 96—99.

Österrike, n:o 54—56.

112 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

Schweiz.

A. Af schweiziska förvaltningar trafikerade och förvaltade banor och

bansträckor.

1 Schweizerische Bimdesbaimen, med undantag af den af dessa banor trafikerade och förvaltade Seilbahn Cossonay Babnhol

S. B. B.—Cossonay Btadt.

2. Gotthardbahn.

3. Neuenburger Jurabahn.

4. Emmenthalbahn.

5. Langenthal—Huttwilbahn.

6. Tössthalbahn.

7. Schweizerische Seethalbahn.

8. Schweizerische Siidostbahn.

9. Rorschach—Heidenbahn.

10. Sihlthalbahn.

11. Thunerseebahn.

12. Önsingen—Balsthalbahn.

13. Bern—Neuenburgbahn (direkt linje).

14. Freiburg—Murten—Ins-Bahn.

15. Le Pont—Brassus-Bahn.

16. Regionalbahn Saignelégier—Glovelier.

17. Uerikon—Bauma-Bahn. .

18. Smalspåriga Eisenbahn Yverdon—Ste-Croix.

19. Smalspåriga Rhätische Bahn.

20. Smalspåriga Strassenbahn Aarau Schöltiand.

21. Smalspåriga Wynenthalbahn.

B Bansträckor, hvilka trafikeras och förvaltas helt eller delvis af utländska

förvaltningar.

I. Österrikiska förvaltningar.

De af k. k. Österreichische Staatsbahnen trafikerade och förvaltade sträckorna från österrikisk-schweiziska gränsen:

22. vid Buchs till Bnchs,

23. vid St. Margrethen till St. Margrethen.

118 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

II. Tyska förvaltningar.

De af Grossherzogl. Badiscke Staatseisenbahnen trafikerade och förvaltade sträckorna från tysk-schweiziska gränsen:

24. vid Gottmadingen till schweizisk-tyska gränsen vid Wilchingen,

25. vid Stetten till Basel badische Bahn,

26. vid Leopoldshöhe till Basel badische Bahn,

27. vid Grenzach till Basel badische Bahn.

28. Den jämväl af Grossherzogl. Badische Staatseisenbahnen trafikerade och förvaltade Verbindnungsbahn mellan Basel badische Bahn och Basel schweizerische Bundesbahn.

29. Den af Reichs-Eisenbahnen in Elsass-Lothringen trafikerade och förvaltade sträckan från tysk-schweiziska gränsen vid St. Ludwig till Basel schweizerische Bundesbahn.

III. Franska förvaltningar.

De af Compagnie du Paris—Lyon—Méditerranée trafikerade och förvaltade sträckorna från fransk-schweiziska gränsen:

30. vid St. Gingolph till Bouveret,

31. vid Chéne-Bourg till Genf-Eaux-Vives,

32. vid La Plaine till Genf-Cornavin,

33. vid Col-des-Roches till Le Locle.

IY. Italienska förvaltningar.

34. Den af Italienische Gesellschaften des Mittelmeer- und des Adriatisclien Netzes tfafikerade och förvaltade sträckan från italiensk-schweiziska gränsen vid Chiasso till Chiasso.

Anmärkning. Beträffande de bansträckor, som af schweiziska förvaltningar trafikeras och förvaltas i utlandet, hänvisas till

Frankrike, n:r 25—27.

Italien, n:r 7.

Tyskland n:r 116—119.

Tyskland.

A. Af tyska förvaltningar trafikerade och förvaltade banor och bansträckor.

I. Statsjärnvägar och under statsförvaltning stående hanor.

1. Reichs-Eisenbahn in Elsass-Lothringen.

2. Militär-Eisenbahn.

Bih. till Biksd. Prof. 1906. 1 Samt. 1 Afd. 24 Höft.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

9.

10.

11.

12.

13.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

Königlich Preussische Staatseisenbahnen — inklusive de gemensamt med dessa trafikerade och förvaltade Grossherzoglich Hessiche Staatseisenbahnen — äfvensom de under preussisk statsförvaltning stående privatbanorna, med undantag af

a) Oberschlesische schmalspurige Zweigbahnen.

Königlich Bayerische Staatseisenbahnen äfvensom de af dessa förvaltade och trafikerade Lokalbahnen Augsburg—Haunstetten, Lam—Kötzting och Röthenbach b. L. — Weiler, undantagandes Lokalbahnen:

b) Augsburg—Göggigen—Pfersee';

c) Augsburger Lokalbahnen:

Königlich Sächsische Staatseisenbahnen och de under statsförvaltning stående sachsiska privatbanorna.

Königlich Wiirttembergische Staatseisenbahnen. Grossherzoglich Badische Staatseisenbahnen och de under statsförvaltning stående badensiska privatbanorna, Grossherzoglich Mecklenburgische Staatseisenbahnen, inklusive ångfärjeförbindelsen öfver Östersjön mellan Warnemunde och Gjedser; beträffande denna ångfärjeförbindelse, se under B. VI, 132.

Grossherzoglich Oldenburgische Staatseisenbahnen.

II. Privatbanor under egen förvaltning.

Achern—Ottenhöfener Nebenbahn.

Altona—Kaltenkirchener Eisenbahn.

De af Badische Lokal-Eisenbahn-Gesellschaft trafikerade och förvaltade Nebenbahnen:

a) Bruchsal—Ubstadt— Hfisbach^

Menzigen

b) Biihl—Oberbuhlerthal (Buhlertahlbahn);

c) Karlsruhe—Ettlingen—Herrenalb (Albthalbahn);

Pforzheim

d) Neckarbischofsheim—Huffenhardt;

e) Wiesloeh »“kesheim

Waldangelloch.

De bayerska af Lokalbahn-Aktiengesellschaft trafikerade och förvaltade Lokalbahnen: a) Bad Aibling—Feilnbach;

i Munchen

115 Kungl. Maj.is Nåd. Proposition. N:o 54.

b) Fiirth—Zirndorf-—Cadolzburg;

c) Märkt Oberdorf—Fussen;

d) Mtinchen—Wolfrathshäusen—Bichl;

e) Murnau—Garmisch-Partenkirchen;

f) Murnau—Oberammergau;

g) Sonthofen—Oberstdorf;

h) Stadtamhof—Donaustauf—Wörtb.

14. Bentkeimer Kreisbahn.

15. Biberach—Oberharmersbacher Nebenbabn.

16. Brandenburgiscbe Städtebabn.

17. Braunscbweigiscbe Landes-Eisenbabn.

18. Braunscbweig—Schöninger-Eisenbahn.

19. Bröltaler Eisenbahn.

20. Brobltal-Eisenbahn.

21. Butzbacb—Läcker Eisenbabn.

22. Cöln—Bonner Kreisbahnen.

23. Crefelder Eisenbahn.

24. Cronberger Eisenbabn.

25. Dabme—Uckroer Eisenbabn.

26. Deggendorf—Mettener Lokalbabn.

27. Dessau—Wörlitzer Eisenbabn.

28. Diedenhofen—Mondorfer Eisenbabn.

29. Eisern—Siegener Eisenbabn.

30. Eutin—Liibecker Eisenbabn.

31. Frankfurter Yerbindungsbalin (Frankfurt a. Main).

32. Georgs-Marienhutte-Eisenbahn.

33. Gera—Meuselwitz—Wuitzer Eisenbabn.

34. Gernrode—Harzgeroder Eisenbabn.

35. Gotteszell—Viechtacber Lokalbabn.

36. Greifswald—Grimmener Eisenbabn.

37. Halberstadt—Blankenburger Eisenbabn.

38. Haltingen—Kanderner Nebenbabn.

39. Hildesbeim—Peiner Kreiseisenbahn.

40. Hoyaer Eisenbabn (Hoya—Eystrup).

41. Kabl—Scboellkrippener Lokalbabn.

42. Kayserberger Talbabn, inklusive banan Colmar-Winzenbeim.

43. Kerkerbaclibahn.

44. Königsberg—Cranzer Eisenbahn.

45. Kreis Altenaer Schmalspurbahn.

46. Kreisbahn Eckernförde—Kappeln.

116 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

47. Kreis Bergheimer Nebenbahn.

48. Kremmen—Neu-Ruppin—Wittstocker Eisenbahn.

49. Krozingen—Staufen—Snlzburger Nebenbahn.

50. Lahrer Strassenbahn.

51. Lausitzer Eisenbahn (Ranscha—Freiwaldau, Muskau—Teuplitz—Somna erfeld, Hansdorf—Priebus).

52. Liegnitz—Rawitscher Eisenbahn.

53. Liibeck—Biichener Eisenbahn.

54. Ludwigs-Eisenbahn (Niirnberg—Fiirth).

55. Meckenbenren—Tettnanger Eisenbahn.

56. Mecklenburgische Friedrich Wilhelm-Eisenbahn.

57. Meppen—Haseliinner Eisenbahn.

58. Möckmiihl—Dörzbacher Nebenbahn.

59. Mödrath—Liblar—Brlihler Eisenbahn.

60. Mosbach—Mudauer Eisenbahn.

61. Muhlhausen—Ebelebener Eisenbahn.

62. Nanendorf—Gerlebogker Eisenbahn.

63. Neubrandenburg—Fiedländer Eisenbahn.

64. Neuhaldensleber Eisenbahn.

65. Neustadt—Gogoliner Eisenbahn.

66. Niederlausitzer Eisenbahn.

67. Nordhausen—Wernigeroder Eisenbahn.

68. Oschersleben—Schöninger Eisenbahn.

69. Osterwieck—Wasserlebener Eisenbahn.

70. Paulinenaue—Neu-Ruppiner Eisenbahn.

71. Peine—Ilseder Eisenbahn.

72. Pfälzische Eisenbahnen.

73. Prignitzer Eisenbahn.

74. Reinickendorf—Liebenwalde—Gross-Schönebecker Eisenbahn. 7 5. Rhein—Ettenheimmunsterer Lokalbahn.

76. Rhene—Diemeltal-Eisenbahn (Bredelar—Martenberg).

77. Rinteln—Stadthagener Eisenbahn.

78. Rosheim—St. Naborer Nebenbahn.

79. Ruppiner Kreisbahn.

80. Schaftlach—Gmund—Tegernseer Lokalbahn.

81. Stendal—Tangermtinder Eisenbahn.

82. Stralsund—Tribseer Eisenbahn.

83. Strassburger Strassenbahnen.

84. De af Siiddeutsche Eisenbahn-Gesellschaft trafikerade och förvaltade Nebenbahnen:

85.

86. 87.

88.

89.

90.

91.

92.

93.

94.

95.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

-Jugenheim-

■Partenheim;

a) Frei-Weinheim—Ingelheim

b) Hetzbach—Beerfelden;

c) Hufingen—Furtwangen (Bregtalbahn);

d) Mannheim—Weinbeim—Heidelberg—Mannheim;

e) Ostbofen—Westhofen;

f) Reinheim—Reichelsbeim;

s) Biegel~Go^5;(Kaiser8tahlbalm);

h) Sprendlingen—Furfeld;

i) Worms—Offstein och b) Zell—Todtnau.

Siid-Harz-Eisenbahn.

Teutoburger-W ald-Eisenbalin.

De under Tbiiringiscber Nebenbahnen’s trafikförvaltning stående linjerna:

a) Arnstadt—Icbtershansen;

b) Glreussen—Ebeleben—K elda;

c) Hohenebra—Ebeleben;

d) Ilmenau—Grossbreitenbacb och

e) Wutha—Rubla.

Turlcheim—Wörisbofener Lokalbahn.

Vorwohle—Emmerthaler Eisenbabn.

Westfälische Landeseisenbabn.

Wittenberge—Perleberger Eisenbahn.

De af Direktion der Wurttembergischen Eisenbabn-Gesellschaft

trafikerade och förvaltade Nebenbabnen:

a) Amstetten—Laichingen;

b) Ebingen—Onstmettingen;

c) Gaildorf—Untergröningen;

d) Nurtingen—Neuffen och

e) Yaibingen-Sersbeim—Enzweibingen.

De af Direktion der Wurttembergischen Lokaleisenbahnen trafikerade och förvaltade Nebenbabnen:

a) Aalen—B allmertshofen;

b) Reutlingen—Gönningen.

Wiirttembergische Nebenbahn (Filderbahn).

Zschipkau—Finsterwalder Eisenbabn.

118 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

B. Bansträckor, hvilka förvaltas och trafikeras helt eller delvis af icke tyska järnvägsförvaltningar.

I. Hyska förvaltningar.

96. Den af St. Petersburg—Warschauer Eisenbalm trafikerade och förvaltade sträckan från rysk-tyska gränsen vid Eydtkuhnen till Eydtkuhnen.

97. Den af Siid-West-Bahnen trafikerade och förvaltade sträckan från rysk-tyska gränsen vid Prostken till Prostken.

98. Den af Weichselbahnen trafikerade och förvaltade sträckan från rysk-tyska gränsen vid Illowo till Illowo.

99. Den af Herby-Czenstochauer Eisenbahn trafikerade och förvaltade sträckan från rysk-tyska gränsen vid Herby till Preussisch-Herby.

II. Österrikiska förvaltningar.

100. Den af Kaiser Ferdinands-Nordbahn trafikerade och förvaltade sträckan från österrikisk-tyska gränsen vid Myslowitz till Myslowitz.

101. Den af Österreichische Nordwestbahn trafikerade och förvaltade sträckan från österrikisk-tyska gränsen vid Wichstadtl till Mittebvalde.

102. Den af Österreichiscli-Ungarische Staats-Eisenbahn-Gesellschaft trafikerade och förvaltade sträckan från österrikisktyska gränsen vid Mittelsteine till Mittelsteine.

De af Sud-Norddeutsche Verbindungsbahn trafikerade och förvaltade sträckorna från österrikisk-tyska gränsen:

103. vid Liebau till Liebau;

104. vid Seidenberg till Seidenberg.

De af Böhmische Nordbahn trafikerade och förvaltade sträckorna från österrikisk-tyska gränsen:

105. vid Ebersbach till Ebersbach;

106. vid Sebnitz till Sebnitz.

De af Buschéthrader Eisenbahn trafikerade och förvaltade sträckorna från österrikisk-tyska gränsen:

107. vid Reitzenliain till Reitzenhain;

108. vid Klingenthal till Klingenthal.

De af k. k. Österreichische Staatsbahnen trafikerade och förvaltade sträckorna från österrikisk-tyska gränsen:

119 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

109. vid Hennersdorf till Ziegenhals;

110. vid Niklasdorf till Ziegenhals;

111. vid Heinersdorf till Heinersdorf (i Oberschlesien);

112. vid Furth i. W. till Furth i. W.;

113. vid Passau till Passau;

114. vid Braunau till Simbach;

115. vid Lochau till Lindau.

III. Schweiziska förvaltningar.

De af Schweizerische Bundesbahnen trafikerade och förvaltade sträckorna från schweizisk-tyska gränsen:

116. vid Konstanz till Konstanz;

117. vid Rielasingen till Singen;

118. vid Waldshut till Waldshut;

119. vid Lottstetten till tysk-schweiziska gränsen vid Altenburg- Rheinau.

IV. Franska förvaltningar.

De till Reichs-Eisenbahnen in Elsass-Lotbringen hörande, af nämnda järnvägar samt af Les cbemins de fer de l’Est francais trafikerade och förvaltade sträckorna från fransk-tyska gränsen:

120. vid Altmunsterol till Altmunsterol;

121. vid Avricourt till Deutsch-Avricourt;

122. vid Chambrey till Chambrey;

123. vid Novéant till Novéant;

124. vid Amanweiler till Amanweiler;

125. vid Fentsch till Fentscb.

V. Nederländska förvaltningar.

126. Den af Nordbrabant-Deutsche Babn trafikerade och förvaltade sträckan från nederländsk-tyska gränsen vid Gennep till Wesel.

127. Den af Holländiscbe Eisenbahn-Gesellschaft gemensamt med Gesellschaft fur den Betrieb von Niederländischen Staatseisenbabnen trifikerade och förvaltade sträckan från nederländsktyska gränsen vid Kranenburg till Cleve.

120 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

128. De af Gesellschaft fiir den Betrieb von Niederländischen Staatseisenbahnen trafikerade och förvaltade sträckorna från nederländsk-tyska gränsen:

a) vid Elten till Welle;

b) vid Herzogenratb till Herzogenrath;

c) vid Aachen till Aachen 1);

d) vid Dalbeim till Dalheim 2);

e) vid Gronan till Gronau x).

129. Den af Gesellschaft fur den Betrieb von Niederländischen Staatseisenbahnen gemensamt med Holländische Eisenbahn- Gesellschaft trafikerade och förvaltade sträckan från nederländsk-tyska gränsen vid Elten till Emmerich.

130. Den af Holländische Eisenbahn-Gesellschaft gemensamt med Gesellschaft fiir den Betrieb von Niederländischen Staatseisenbahnen trafikerade och förvaltade sträckan från nederländsktyska gränsen vid Gildehaus till Salzbergen.

131. Den af Holländische Eisenbahn-Gesellschaft trafikerade och förvaltade sträckan från nederländsk-tyska gränsen vid Alstätte till Ahans.

VI. Danska förvaltningar.

132. Den af De Danske Statsbaner i förening med Grossherzoglich Mecklenburgische Staatseisenbahnen trafikerade och förvaltade ångfärje-förbindelsen Warnemiinde—Gjedser.

Anmärkning. Beträffande de bansträckor, som af tyska förvaltningar trafikeras och förvaltas i utlandet, hänvisas till

Danmark, n:o 3, 4.

Frankrike, n:o 19—24.

Luxemburg, n:o 2, 3.

Nederländerna, n:o 5—10.

Ryssland, n:o 33—38.

Schweiz, n:o 24—29.

Österrike, n:o 30—53.

1) Gesellschaft för den Betrieb von Niederländischen Staatseisenbahnen ombesörjer endast tågtjänsten i båda riktningarna.

2) På denna sträcka ombesörjer Gesellschaft för den^ Betrieb von Niederländischen Staatseisenbahnen endast tågtjänsten i riktning från Nederländerna till Tyskland och omvändt Preussische Staatseisenbahn pa nederländska sträckan vid Dalheim till Vlodrop (se Nederländerna B. 11) i riktning från Dalheim till Nederländerna.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

121 Österrike och Ungern.

(Bosnien-Herzegovina.)

L I riksrådet representerade konungariken och länder. (Inklusive Liechtenstein.)

A. Samtliga linjer, hvilka trafikeras och förvaltas af nedannämnda banförvaltningar och bolag med säte i Österrike eller i Ungern.

1. K. k. Österreichische Staatsbahnen, inklusive den å furstendöme! Liechtensteins område belägna sträckan af linjen Feldkirch—Buchs; — dock icke

a) följande dalmatinska linjer af k. k. österreichische Staatsbahnen:

«) Spalato—Siveric—Knin;

/?) Perkovic-Slivno—Sebenico, y) Spalato—Sinj;

b) den smalspåriga Lokalbahn Unzmarkt—Mauterndorf (Murtalbahn).

2. Lokalbahn Aujezd-Luhatschowitz—Luhatschowitz.

3. Aussig—Teplitzer Eisenbahn.

4. Böhmische Kommerzialbahnen.

5. Böhmische Nordbahn.

6. Bozen—Meraner Eisenbahn.

7. Lokalbahn Brunn—Lösch.

8. Buschtéhrader Eisenbahn.

9. Friedländer Bezirksbahnen, utgörande följande Lokalbahnen:

Friedland—riksgränsen vid Hermsdorf;

Friedland—riksgränsen vid Heinersdorf (sträckan till Heinersdorf a. T.), Raspenau—Weissbach, och

10. Gablonzer elektrische Bahnen.

11. Kaiser Ferdinands-Nordbahn.

12. Kaschau—Oderberger Bahn (på österrikiskt område trafikerade

och förvaltade linjer).

13. Mährisch-Schlesische Lokalbalin-Aktiengesellschaft (Lokal-

bahn Hruschau—Polnisch-Ostrau).

Bill. till Biksd. Prof. 1906. 1 Samt. 1 Afd. 24 Höft.

122 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

14. Neutitscheiner Lokalbahn.

15. Niederösterreichische Landesbahnen, bestående afföljande linjer:

Gänserndorf—Gaunersdorf, Gmiind—Gross-Gerungs och

Gmiind—Litschau—Heidenreichstein, Korneuburg—Ernst-

brunn och St. Pölten—Laubenbachmiihle—Rnprechtshofen.

16. Österreichische Nordwestbahn.

17. Österreichisch-ungarische Staatseisenbahn-Gesellschaft.

18. Privoz.-Mähr.-Ostrau—Witkowitzer Lokalbahn.

19. Salzburger Eisenbahn- lind Tramway-Gesenschaft.

20. Salzkammergut-Lokalbahn.

21. Siidbahn-Gesellschaft (på österrikiskt område trafikerade och

förvaltade linjer), undantagandes Lokalbahnen:

c) Grobelno—Rohitsch (Rohitscher Lokalbahn);

d) Kapfenberg—Seebach—Au;

e) Kiihnsdorf—Eisenkappel;

f) Mödling—Hinterbriihl vid Wien (med elektrisk drift);

g) Pöltschach—Gonobitz;

h) Treding-Wieselsdorf—Stainz;

i) Uberetscherbahn (Lokalbahn Bozen—Kaltern och Kleinbahn Kaltern—Mendel [Mendelbahn] med elektrisk drift).

22. Sud-Norddeutsche Verbindungsbahn.

23. Stauding—Stramberger Lokalbahn.

24. Eisenbahn Wien—Aspang, undantagandes

k) Kuggbansträckan Puchberg—Hochschneeberg af Schneebergbahn.

25. De af Königlich Ungarische Staatseisenbahnen trafikerade och förvaltade sträckorna af k. k. Österreichische Staatsbahnen från Lawoczne till ungerska riksgränsen och från Fehring till ungerska riksgränsen äfvensom af österreichisch-Ungarische Staatseisenbahn-Gesellschaft trafikerade och förvaltade sträckan frånMarchegg till ungerska riksgränsen samt den af Györ— Sopron—Ebenfurter Eisenbahn-Gesellschaft trafikerade och förvaltade sträckan af den under Sudbahn-Gesellschaft s trafikförvaltning lydande Wien—Pottendorf—Wiener-Neustädter-Bahn från Ebenfurt till ungerska riksgränsen.

123 Kungl. Maj:ts Råd. Proposition N:o 54.

B. Bansträckor, hvilka trafikeras och förvaltas helt eller delvis af

utländska förvaltningar.

I. Italienska förvaltningar.

De af italienska Adria-Eisenbahn-Gesellschaft trafikerade sträckorna från italiensk-österrikiska gränsen:

26. vid Cormons till Cormons;

27. vid Pontebba till Pontafel i riktning från Italien;

28. vid Peri till Ala.

Den af det italienska järnvägsbolaget Societå Veneta per eostruzione ed esercizio di ferrovie secondarie italiane trafikerade och förvaltade sträckan från italiensk-österrikiska gränsen:

29. vid Cervignano till Cervignano.

II. Tyska förvaltningar.

De af Königlich Bayerische Staatseisenbahnen trafikerade och förvaltade sträckorna från tysk-österrikiska gränsen:

30. vid Kiefersfelden till Kufstein;

31. vid Salzburg till Salzburg;

32. vid Waldsassen till Eger;

33. vid Schirnding till Eger;

34. vid Asch till Eger.

De af Königlich Sächsische Staatseisenbahnen trafikerade och förvaltade sträckorna från tysk-österrikiska gränsen:

35. vid Brambach till Eger;

36. vid Bärenstein till Weipert;

37. vid Markersdorf till Iiermsdorf i B.;

38. vid Moldau till Moldau;

39. vid Schöna till Bodenbach;

40. vid Schöna till Tetschen;

41. vid Neusalza-Spremberg till österrikisk-tyska gränsen vid Tau-

benheim;

42. vid Alt- och Neu-Gersdorf till österrikisk-tyska gränsen vid

Ebersbach;

43. vid Seifhennersdorf till Warnsdorf;

44. vid Gross-Schönau till Warnsdorf;

35. vid Zittau till Reichenberg.

124 Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 54.

De af Königlicli Preussische Staatseisenbahnen trafikerade och förvaltade sträckorna från tysk-öslerrikiska gränsen:

46. vid Heinersdorf a. T. till Heinersdorf;

47. vid Griinthal till Griinthal;

48. vid Neusorge till Halbstadt;

49. vid Jägerndorf till Jägerndorf;

50. vid Troppau till Troppau;

51. vid Oderberg till Oderberg;

52. vid Goczalkowitz till Dzieditz;

53. vid Neuberun till Oswiecim.

III. Hyska förvaltningar.

De af förvaltningen för de ryska Siidwest-Balinen i riktning från Ryssland trafikerade (och jämväl förvaltade) sträckorna från rysk-österrikiska gränsen:

54. vid Radziwilöw till Brody;

55. vid Woloczysk till Podwoloczyska;

56. till Österreichisch-Nowosielitza.

IV. Bumäniska förvaltningar.

De af Königlicli Rumänische Staatseisenbahnen i riktning från Rumänien trafikerade (och jämväl förvaltade) sträckan från rumäniskösterrikiska gränsen:

57. vid Itzkany till Itzkany.

C. Bansträckor, hvilka trafikeras och förvaltas af bosnischhercegovinische Staatsbahnen.

58. Gravosa(Gruz)—riksgränsen vid Uskoplje.

59. Riksgränsen vid Glavska—riksgränsen vid Nagumanac.

60. Riksgränsen vid Igalo-Zelenika.

Anmärkning. Beträffande de bansträckor, som af tyska förvaltninger trafikeras och förvaltas i utlandet, hänvisas till

Italien, n:o 8.

Ryssland, n:o 39-42.

Schweiz, n:o 22, 23.

Tyskland, n:o 100—115.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54. 125

II. Ungern.

Samtliga linjer, hvilka trafikeras och förvaltas af nedannämnda banförvaltningar och bolag med säte i Ungern eller i Österrike.

1. Königlich Ungarische Staatseisenbahnen och. af dessa trafikerade och förvaltade Lokalbahnen och delar af andra banor, undantagandes

den smalspåriga linjen Garam-Berzencze—Selmeczbånya, den normalspåriga Lokalbahn Soroksår—Szt-Lörincz och den smalspåriga Lokalbahn i Taracztal.

2. Sudbahn-Gesellschaft (på ungerskt område trafikerade och förvaltade linjer) och de af detta bolag trafikerade och förvaltade Lokalbahnen.

3. Kascliau—Oderberger Bahn (på ungerskt område trafikerade och förvaltade linjer) och de af denna bana trafikerade och förvaltade Lokalbahnen och delar af andra banor, undantagandes

den smalspåriga sträckan Gölniczbånya—Szomolnok af Lokalbahn i Gölnicztal;

den normalspåriga Flugelbahn Tarpatak—Tåtra—Lomnicz och kuggbanan Csorba—Csorbatö.

4. Györ—Sopron.....Ebenfurter Eisenbahn-Gesellschaft och den

af detta bolag trafikerade och förvaltade Lokalbahn Fertövidék.

5. Vereinigte Arader und Csanåder Eisenbahnen, undantagandes

den smalspåriga Lokalbahn Bomssebes—Menyhåza och Erste Alfölder schmalspurige landwirtschaftliche Eisenbahn.

6. Järnvägen i Szamostal och den af samma järnväg trafikerade och förvaltade Lokalbahn Zsibo —Nagybånya.

7. Järnvägen Mohåcs—Pécs.

8. Smalspåriga Lokalbahn Nagy-Kåroly — Somkut.

9. Slavonische Drauthalbahn.

10. Smalspåriga Lokalbahn Segesvår—Szentågota.

11. Lokalbahn Szatmår—Erdöd.

12. Budapester Lokalbahnen och den af dessa järnvägar trafikerade och förvaltade linjon LIaraszti—Råczkeve.

13. De af k. k. Osterreichische Staatsbahnen trafikerade och förvaltade sträckorna af Königlich Ungarische Staatseisenbahnen från Mezö-Laborcs till österrikiska riksgränsen, från

Bih. till Riksd. Prot. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 24 Höft. 17

126 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

Körösmezo till österrikiska riksgränsen samt af Kraschan— Oderberger Bahn från Orlö till österrikiska riksgränsen.

14. De af Osterreichisch-Ungarische Staatseisenbahn-Gesellschaft trafikerade och förvaltade sträckorna af Königlich Ungarische Staatseisenbahnen från Trencsén-Teplitz till österrikiska riksgränsen vid. Vlarapass, från Brack-K irålyhida till österrikiska riksgränsen och från Szakolcza till österrikiska riksgränsen.

15. De af Kaiser Ferdinands-Nordbahn trafikerade och förvaltade sträckorna från Kutti till österrikiska riksgränsen af den i öfrigt af Königlich Ungarische Staatsbahnen trafikerade och förvaltade ungerska Nordwest-Lokalbahn samt af Holics— Gödinger Lokalbahn sträckan från Holics till österrikiska riksgränsen.

III. Bosnien-Herzegovina.

1. K. u. k. Militärbahn Banjaluka—Doberlin.

2. Bosnisch-Hercegovinische Staatsbahnen, inclusive den af dessa järnvägar trafikerade och förvaltade elektriska Stadtbahn i Sarajevo.

Anmärkning. Beträffande de bansträckor, som af Bosnisch-Hercegovinische Staatsbahnen trafikeras och förvaltas i Österrike, hänvisas till

Österrike, n:o 58—60.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1906.