med förslag till lag angående norsk undersåtes rätt att besitta fast egen¬ dom här i riket
26 Kungl. Maj:ta Nåd. Proposition N:o 88.
V
1 N:o 88.
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen med förslag till lag angående norsk undersåtes rätt att besitta fast egendom här i riket; gifven Stockholms slott den 16 mars 1906. -
Under åberopande af bilagda i statsrådet och högsta domstolen förda protokoll vill Kungl. Maj:t härmed, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå Riksdagen att antaga härvid fogade förslag till lag angående norsk undersåtes rätt att besitta fast egendom här i riket.
Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kungl. nåd och ynnest; städse välbevågen.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro
GUSTAF.
Karl Staaff.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 88.
27 Förslag
till
Lag
angående norsk undersåtes rätt att besitta fast egendom här i riket.
Med upphäfvande af hvad i förordningen den 4 juni 1868, om utsträckt frihet för norska undersåtar att här i riket drifva näring med mera, stadgas angående rätt för norsk undersåte att utan särskildt tillstånd besitta fast egendom, förordnas härigenom, att norska undersåtar skola i ' omförmälda hänseende anses lika med andra främmande undersåtar.
Denna lag träder i kraft genast efter utfärdandet; dock att hvad nu är stadgadt icke skall äga tillämpning i afseende å fång, som redan skett.
28 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 88.
Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Maf.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott fredagen den 2 februari 1906.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Staaff,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Trolle, Statsråden: Tingsten,
Biesert,
friherre Marks von Wurtemberg,
Tamm,
Sidner,
Hellner,
ScHOTTE,
Berg,
Bergström.
Chefen för justitiedepartementet hans excellens herr statsministern anförde:
»Upplösningen af unionen med Norge medför, att förordningen den 4 juni 1868 om utsträckt frihet för norska undersåtar att här i riket drifva näring med mera icke längre bör få gälla i oförändradt skick. Frågan om ändring i nämnda förordning är emellertid till största delen icke ’ af civillags natur och hörer alltså därutinnan till annat departement än justitiedepartementet. I ett hänseende är den dock af beskaffenhet* att böra behandlas af sistnämnda departement, nämligen såvidt den angår ordnandet af norska undersåtars rätt att besitta fast egendom här i riket. Jag har alltså låtit inom departementet utarbeta förslag till lag i ämnet i denna del. I fråga om innehållet i detta förslag har det synts mig
29 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 88.
otvifvelaktigt, att norska undersåtar för framtiden böra likställas med andra utlänningar. Hvad angår redan förvärfvad rätt bör däremot uppenbarligen ingen rubbning äga rum. Den nya lagen bör således icke äga tillämpning å fång, som skett före dess trädande i kraft. I öfverensstämmelse med dessa grunder är förslaget affattadt.»
Efter att hafva uppläst omförmälda lagförslag, af den lydelse bilaga C till detta protokoll utvisar, hemställde departementschefen, att, för det ändamål § 87 regeringsformen omförmäler, högsta domstolens utlåtande öfver detsamma måtte inhämtas genom utdrag af protokollet.
Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen i nåder lämna bifall.
Ur protokollet Carl Lundquist.
30 Kungl. Maj:t$ Nåd. Proposition N:o 88.
Bilaga C.
Förslag
till
Lag
angående norsk undersåtes rätt att besitta fast egendom här i riket.
Med upphäfvande af hvad i förordningen den 4 juni 1868, om utsträckt frihet för norska undersåtar att här i riket drifva näring med mera, stadgas angående rätt för norsk undersåte att utan särskildt tillstånd besitta fast egendom, förordnas härigenom, att norska undersåtar skola i omförmälda hänseende anses lika med andra främmande undersåtar.
Denna lag träder genast i kraft; dock att hvad nu är stadgadt icke skall äga tillämpning i afseende å fång, som redan skett.
Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 88.
31 Utdrag af protokollet öfver lagärenden, hållet uti Kungl. Majds högsta domstol tisdagen den 6 mars 1906.
Tredje rummet.
Närvarande:
Justitieråden Carlson, Billing, Bohman, Westring, Hederstierna.
T. f. byråchefen för lagärenden von Seth föredrog: note ur protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den 2 februari 1906, utvisande, att högsta domstolens utlåtande skulle för det ändamål § 87 regeringsformen omförmäler inhämtas öfver upprättadt förslag till lag angående norsk undersåtes rätt att besitta fast egendom här i riket; varande förslaget under litt A bilagdt detta protokoll.
Högsta domstolen lämnade förslaget utan anmärkning.
Ur protokollet: Carl Lundquist.
32 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 88.
Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott fredagen den 16 mars 1906.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Staaff,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Trolle, Statsråden: Tingsten,
Biesért,
friherre Marks von Wurtemberg,
Tamm,
SlDNER,
Hellner,
SCHOTTE,
Berg,
Bergström,
Justitieråden: Wijkander,
Petrén.
Chefen för justitiedepartementet hans excellens herr statsministern anmälde:
Högsta domstolens genom utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden den 2 nästlidne februari inhämtade utlåtande öfver ett vid samma protokoll fogadt förslag till lag angående norsk undersåtes rätt att besitta fast egendom här i riket; och hemställde departementschefen, att förslaget, som af högsta domstolen lämnats utan anmärkning, måtte,
33 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 88.
jämlikt § 87 regeringsformen, genom nådig proposition för Riksdagen till antagande framläggas.
Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda hemställan täcktes Hans Kungl. Höghet Kronprinsen- Regenten i nåder lämna bifall; och skulle proposition i ämnet, af den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar, till Riksdagen aflåtas.
Ur protokollet: Carl Landquist.
Bih. till Riksd. Prot. 1906.