Doc 1912:28

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 28.

1 N:o 28.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändrad lydelse af 1 och 3 §§ i lagen angående förbud i vissa fall för bolag och förening att förvärfva fast egendom den 4 maj 1906, lag om utsträckt tilllämpning af lagen angående uppsikt å vissa jordbruk i Norrland och Dalarne den 25 juni 1909 samt lag om utsträckt tillämpning af lagen om arrende af viss jord å landet inom Norrland och Dalarne den 25 juni 1909: gifven Stockholms slott den 9 februari 1912.

Under åberopande af bilagda, i statsrådet och lagrådet förda protokoll, vill Kungl. Maj:t härmed, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå Riksdagen att antaga härvid fogade förslag till:

1) lag om ändrad lydelse af 1 och 3 §§ i lagen angående förbud i vissa fall för bolag och förening att förvärfva fast egendom den 4 maj 1906;

2) lag om utsträckt tillämpning af lagen angående uppsikt å vissa jordbruk i Norrland och Dalarne den 25 juni 1909; samt

3) lag om utsträckt tillämpning af lagen om arrende af viss jord å landet inom Norrland och Dalarne den 25 juni 1909.

Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

(lust. Sandström.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 samt. 20 höft. (Nr 28.)

9 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition A:o 28.

Förslag

till

Lag om ändrad lydelse af 1 och 3 §§ i lagen angående förbud i vissa fall för bolag och förening att förvärfva fast egendom den 4 maj 1906.

Härigenom förordnas, att 1 och 3 §§ i lagen angående förbud i vissa fall för bolag och förening att förvärfva fast egendom den 4 maj 1906 skola erhålla följande ändra le lydelse:

1 §•

Bolag eller förening må ej i andra fall än nedan stadgas förvärfva last egendom å landet inom Nedan-Siljans, Ofvan-Siljans eller Väster- Dals fögderi eller Envikens eller Svärdsjö socken i Kopparbergs län eller inom Gäfleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens eller Norrbottens län.

Å fastighet i köping eller å annan ort, där den för städerna gällande ordning för bebyggande skall iakttagas, äger denna lag ej tillämpning.

3 §.

Bolag eller förening må förvärfva den del af ett hemmans afrösningsjord med impedimenter, hvilken i den ordning 5 § stadgar pröfvas ej vara att hänföra till stödskog eller odlingsområde enligt hvad nedan sägs; skolande hvad sålunda förvärfvas från hemmanet afskiljas genom jordafsön äring.

Till stödskog skall hänföras:

a) inom de norrländska länen så mycken till skogsbörd duglig och i förhållande till inägorna bekvämt belägen mark, som på hemmanet belöper efter en areal för helt mantal af:

3 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 28.

1,500 hektar inom Norrbottens och Västerbottens läns lappmarker ofvan odlingsgränsen samt inom Frostvikens, Hotagens, Offerdals, Kalls, Are, Undersåkers, Storsjö, Tännäs, Hede, Vemdalens, Klöfsjö, Linsells och Lillherrdals socknar i Jämtlands län;

1,200 hektar inom Norrbottens och "V ästerbottens läns lappmarker nedom odlingsgränsen samt inom Muonionalusta, Pajala, Tärendö och Korpilombolo socknar i förstnämnda län; samt

1,000 hektar inom de öfriga delarne af Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län äfvensom inom Västernorrlands och Gäfleborgs län;

skolande, då fråga är om hemman, hvars skattetal understiger ett åttondels mantal, den sålunda bestämda arealen höjas med en fjärdedel, dock ej till mera än hvad på ett åttondels mantal belöper;

b) inom de i 1 § nämnda delar af Kopparbergs län hvad vid verkställdt storskifte betecknats såsom hemskog och fäbodskog.

Till odlingsområde skola hänföras till odling tjänliga myrmarker och andra odlingslägenheter, som i anseende till läge, omfattning och jordens beskaffenhet ägna sig för upptagande af själfständiga jordbruk eller lämpligen kunna sammanläggas med förutvarande jordbruk.

Denna lag träder i kraft genast efter utfärdandet.

4 Knnyl. Majds Nåd. Proposition No 28.

Förslag

till

Lag om utsträckt tillämpning af lagen angående uppsikt å vissa jordbruk i Norrland och Dalarne den 25 juni 1909.

Härigenom förordnas, att hvad i lagen angående uppsikt å vissa jordbruk i Norrland och Dalarne den 25 juni 1909 är stadgadt skall äga tillämpning jämväl å de delar af Gäfleborgs lån, som ej äro angifna i nämnda lag.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1912; dock att lagen den 25 juni 1909 ej må tillämpas med afseende å fastighet, som genom aftal, träffadt före den 1 juli 1912, är till annan upplåten med nyttjanderätt på sådana villkor, att brukaren icke i händelse af fastighetens vanvårdande kan från nyttjanderätten skiljas.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 28.

5 Förslag

till

Lag om utsträckt tillämpning af lagen om arrende af viss jord å landet inom Norrland och Dalarne den 25 juni 1909.

Härigenom förordnas, att livad i lagen om arrende af viss jord å landet inom Norrland och Dalarne den 25 juni 1909 är stadgadt skall äga tillämpning jämväl å de delar af Gäfleborgs län, som ej äro angifna i nämnda lag.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1912. Inom det nya tillämpningsområdet skola i afseende å tillämpning af lagen den 25 juni 1909 å aftal, som träffats före den 1 juli 1912, samt samma lags förhållande till äldre lagstiftning gälla de grunder, hvilka beträffande arrende i allmänhet finnas stadgade i lagen om hvad iakttagas skall i afseende å införande af lagen om nyttjanderätt till fast egendom.

6 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 28.

Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 30 december 1911.

N ärvarande:

Hans excellens herr statsministern Staaff,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Ehrensvärd, Statsråden: SCHOTTE,

Berg,

Bergström, friherre AdelsWÄRL),

Petrén,

Stenström,

Larsson,

Sandström.

Departementschefen statsrådet Sandström anförde:

»I öfverensstämmelse med det författningsförslag, som afgafs af den af Kungl. Maj:t den 7 juni 1901 tillsatta kommittén för utredande af frågan, huruledes den själfägande, jordbrukande befolkningens ställning i Norrland och Dalarne må kunna vidmakthållas och stärkas och jordbrukets utveckling i nämnda landsdelar befrämjas, har i lagen den 4 maj 1906 angående förbud i vissa fall för bolag och förening att förvärfva fast egendom hela Gäfleborgs län utom Ofvanåkers, Voxna, Los, Färila, Ramsjö och Hassela socknar jämte Hamra kapellag undan-

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 28. 7

tagits från lagens tillämpning. Såsom skäl härför anförde kommittén, att inom Gäfleborgs län endast nämnda socknar i de afseenden, hvarom här vore fråga, företedde den typiskt norrländska karaktären, hvaremot förhållandena i öfriga delar af länet vore så pass stadgade, att någon egentlig fara för bondeståndets framtid icke kunde anses föreligga.

1 en reservation, som afgifvits af en bland kommitténs ledamöter, } rkades emellertid, att lagen skulle vinna tillämpning inom hela Gäfleborgs län. I nämnda reservation framhölls, att det funnes många andra socknar inom länet, än de ofvannämnda, som hade en typiskt norrländsk karaktär och i hvarje händelse ägde det mera än många socknar i kustlandet norröf\ei eller kring Storsjön, hvilka dock alla medtagits i förbudet. . Den åt kommittén åberopade statistiken visade äfven, att bolagslörvärlvet icke blott vore störst i Gäfleborgs län, utan äfven under sista perioden ökats lika hastigt därstädes som i något annat län. En omständighet, som vid förbudslagens pröfning äfven borde betänkas, vore enligt reservantens mening, att lagens uppgift icke blott vore att skydda mot vidare förvärf af skogshemman, utan ock att förekomma återköp till. bolag af sådana jordbrukslotter, som kommittén med stöd af sin öfriga lagstiftning hoppats skola genom ägostyckning från bolagshemman komma till stånd.

Samma synpunkter, som utvecklats i nämnda reservation, hafva äfven fått uttryck i flera inom Riksdagen väckta motioner, hvilka äfven vunnit Andra kammarens bifall, ehuru frågan fallit på motstånd från Första kammarens sida.

. Fiagan om utsträckande af den norrländska förbudslagstiftningen till de hittills undantagna delarne al Gäfleborgs län synes mig nu höra göras. till föremål för förnyadt öfvervägande. Sedan den uppfattning, som ligger till grund för den nya lagstiftningen, i princip vunnit statsmakternas godkännande, lärer det härvid icke vara behöfligt att ingå på frågan om det berättigade i en sådan lagstiftning öfver hufvud taget, utan det gäller nu närmast att tillse, om samma eller likartade förhållanden i de afseenden, hvarom bär kan vara fråga, äro rådande inom de hittills undantagna delarne af Gäfleborgs län som inom öfriga delar af Norrland.. Visar det sig, att äfven inom de undantagna delarne bolagens jordförvärf fortgår i sådan utsträckning, att jordbrukets sunda utveckling och den bofasta bondebefolkningens bestånd är hotadt, bör tydligen förbudslagstiftningen äfven utsträckas till dessa områden.

Redan en granskning af den utaf kommittén gjorda statistiken synes gifva vid handen, såväl att bolagsintresset är minst lika dominerande inom de undantagna delarne af Gäfleborgs län som i det öfriga

g Kungl. Maj:tt Nåd. Proposition N:o 28.

Norrland, som ock att bolagens jordförvärf därstädes icke afstannat utan alltjämt 'fortgår. Äfven om ökningen af bolagens jordområden icke fortgår med samma hastighet som i åtskilliga andra delar af Norrland, måste densamma dock anses innebära eu så allvarlig fara för den bofasta befolkningens ställning, att särskilda åtgärder för farans afvärjande synas böra vidtagas. År 1900, hvilket är det sista åt, för hvithet kommittén låtit utarbeta någon utförligare statistik, utgjorde hela arealen af enskilda tillhörig jord inom länet 1,658,112 hektar, däraf 712,124 hektar eller 42.9 procent tillhörde sågverksaktiebolag, sågverksägare och bruksägare samt 945,988 hektar eller 57.i procent öfriga enskilda jordägare. Inom de delar af länet, hvarå förbudslagen icke är tilllämplig, tillhörde 496,053 hektar eller 39 procent den förra kategorien af jordägare och 782,120 hektar eller 61 procent den senare kategorien. Då inom öfriga delar af Norrland sagverksaktiebolagens, sågverksägarnas och bruksägarnas jord i procent af hela det under enskildas äganderätt hörande området samma år utgjorde i Yästernorrlands län 41.6 procent, i Jämtlands län 42.6 procent, i Västerbottens län 23.6 procent och i Norrbottens län 25.6 procent, kan man icke saga, att trävaruindustriens fastighetsinnehaf är mindre framträdande i de undantagna delarne af Gäfleborgs län än i öfriga delar af Norrland.

Beträffande utvecklingen af nämnda industris jordförvärf kunna följande siffror anföras. Under det samtliga sågverks- och bruksägare inom de undantagna delarne af länet år 1885 ägde 361.87 9 mantal med ett taxeringsvärde af 14,122,700 kronor, voro de år 1895 ägare till 402.7 47 mantal med ett taxeringsvärde af 16,864,000 kronor och år 1900 472.139 mantal med ett taxeringsvärde af 23,288,300 kronor. Förtiden efter år 1900 finnes visserligen icke en lika fullständig statistik tillgänglig. Af de utaf Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Gäfleborgs län utgifna femårsberättelserna för tiden 1896—1905 framgår i hvarje fall, att de aktiebolag, som hufvudsakligen bedrifva trävaruindustri, alltjämt utvidgat sina områden. Under det nämligen i de socknar åt länet, som icke äro underkastade förevarande lagstiftning, år 1900 inhemska aktiebolag voro ägare till jordbruksfastighet med ett skattetal åt 379.2 35 mantal och ett taxeringsvärde af 18,556,200 kronor, hade deras ägoområden år 1905 vuxit till 421.13 5 mantal med ett taxeringsvärde af 25,764,800 kronor. Af nämnda berättelser framgår äfven att det hufvudsakligen är trävaruaktiebolagen, som på detta sätt ökat sin .jordareal. Vid sådant förhållande torde man knappast kunna säga, att förhållandena äro så stadgade, att faran för, att den jordbruksidkande befolkningen skall än ytterligare undanträngas till förmån för bolagen, är ute-

9 Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition No 28.

sluten. Och äfven om skogshandteringen i vissa af länets kustsocknar icke är åt samma betydelse som i den egentliga skogsbygden, torde icke något skäl kunna anföras, hvarför dessa socknar snarare skola undantagas från lagens tillämpning än vissa socknar i öfre Norrlands kustlandskap. Då härtill kommer, att förhållandena i Gäfleborgs län äfven äro likartade med förhållandena i det öfriga Norrland därutinnan, att länet varit underkastadt afvittring på statens bekostnad, anser jag mig böra förorda en utsträckning af den norrländska förbudslagens tillämpning till hela Gäfleborgs län. Ett ytterligare stöd för denna ståndpunkt finner jag däri, att Eders Kung!. Maj:ts befallningshafvande i Gäfleborgs län i sitt utlåtande öfver kommitténs betänkande yttrar, att det äfven i andra delar af länet än inom de socknar, som underkastats lagens tillämpning, vore önskvärd!, att bolags jordförvärf motarbetades. Jag har därför inom justitiedepartementet låtit omarbeta lagen den 4 maj 1906 i den riktning jag nu angifvit.

I sammanhang härmed synas mig äfven två andra i samband med nämnda lag stående lagar, nämligen lagen angående uppsikt å vissa jordbruk i Norrland och Dalarne samt lagen om arrende af viss jord å landet inom Norrland och Dalarne, bägge af den 25 juni 1909, böra erhålla ett motsvarande tillämpningsområde. I de af ofvannämnda kommitté utarbetade lagförslag, som ligga till grund för dessa lagar, föreslogs äfven, att de skulle blifva gällande för hela Gäfleborgs län. Att så icke skedde, torde hafva berott därpå, att man velat låta ifrågavarande tre författningar, som ju afse att i olika afseenden råda bot för samma sociala missförhållanden, erhålla samma tillämpningsområde. För vinnande af sådan öfverensstämmelse hafva därför äfven lagförslag innefattande bestämmelser om utsträckt tillämpning af berörda två lagar, inom departementet utarbetats.»

Departementschefen uppläste berörda inom justitiedepartementet upprättade förslag till

1) lag om ändrad lydelse af 1 och 3 §§ i lagen den 4 maj 1906 angående förbud i vissa fall för bolag och förening att förvärfva fast egendom;

2) lag om utsträckt tillämpning af lagen den 25 juni 1909 angående uppsikt å vissa jordbruk i Norrland och Dalarne;

3) lag om utsträckt tillämpning af lagen den 25 juni 1909 om arrende af viss jord å landet inom Norrland och Dalarne;

varande dessa förslag af den lydelse bilagor vid detta protokoll utvisa.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 samt. 20 höft. (Nr 28.)

10 Kung1. Maj.-ts Nåd. Proposition No 28.

Härefter hemställde departementschefen, att lagrådets yttande öfver förslagen måtte, för det ändamål 87 § regeringsformen omförmäler, genom utdrag af protokollet inhämtas.

Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen i nåder lämna bifall.

Ur protokollet: Israel Myrberg.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 28.

11 Förslag

till

Lag om ändrad lydelse af 1 och 3 §§ i lagen angående förhud i vissa fall för bolag och förening att förvärfva fast egendom den 4 maj 1906.

Härigenom förordnas, att 1 och 3 §§ i lagen angående förbud i vissa fall för bolag och förening att förvärfva fast egendom den 4 maj 1906 skola erhålla följande ändrade lydelse:

1 §•

Bolag eller förening må ej i andra fall än nedan stadgas foi’värfva fast egendom å landet inom Nedan-Siljans, Ofvan-Siljans eller Väster- Dals fögderi eller Envikens eller Svärdsjö socken i Kopparbergs län eller inom Gäfleborgs, Västernorr]ands, -Jämtlands, Västerbottens eller Norrbottens län.

A fastighet i köping eller å annan ort, där den för städerna gällande ordning för bebyggande skall iakttagas, äger denna lag ej tillämpning.

3 §•

Bolag eller förening må förvärfva den del af ett hemmans afrösningsjord med impedimenter, hvilken i den ordning 5 § stadgar pröfvas ej vara att hänföra till stödskog eller odlingsområde enligt hvad nedan sägs; skolande hvad sålunda förvärfvas från hemmanet afskiljas genom jordafsöndring.

Till stödskog skall hänföras:

a) inom de norrländska länen så mycken till skogsbörd duglig och i förhållande till inägorna bekvämt belägen mark, som på hemmanet belöper efter en areal för helt mantal af:

12 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 28,

1,500 hektar inom Norrbottens och Västerbottens läns lappmarker ofvan odlingsgränsen samt inom Frostvikens, Hotagens, Offerdals, Kalls, Åre, Undersåkers, Storsjö, Tännäs, Hede, Vemdalens, Klöfsjö, Linsells och Lillherrdals socknar i Jämtlands län;

1,200 hektar inom Norrbottens och Västerbottens läns lappmarker nedom odlingsgränsen samt inom Muonionalusta, Pajala, Tärendö och Korpilombolo socknar i förstnämnda län; samt

1,000 hektar inom de öfriga delarne af Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län äfvensom inom Västernorrlands och Gäfleborgs län;

skolande, då fråga är om hemman, hvars skattetal understiger ett åttondels mantal, den sålunda bestämda arealen höjas med en fjärdedel, dock ej till mera än hvad på ett åttondels mantal belöper;

b) inom de i 1 § nämnda delar af Kopparbergs län hvad vid verkställdt storskifte betecknats såsom hemskog och fäbodskog.

Till odlingsområde skola hänföras till odling tjänliga myrmarker och andra odlingslägenheter, som i anseende till läge, omfattning och jordens beskaffenhet ägna sig för upptagande af själfständiga jordbruk eller lämpligen kunna sammanläggas med förutvarande jordbruk.

Denna lag träder i kraft genast efter utfärdandet.

Kungl. Maj:fs Nåd. Proposition N:o 28.

13 Förslag

till

Lag om utsträckt tillämpning af lagen angående uppsikt å vissa jordbruk i Norrland och Dalarne den 25 juni 1909.

Härigenom förordnas, att hvad i lagen angående uppsikt å vissa jordbruk i Norrland och Dalarne den 25 juni 1909 är stadgadt skall äga tillämpning jämväl å de delar af Gäfleborgs län, som ei äro angifna i nämnda lag.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1912; dock att lagen den 25 juni 1909 ej må tillämpas med afseende å fastighet, som genom aftal, träffadt före den 1 juli 1912, är till annan upplåten med nyttjanderätt på sådana villkor, att brukaren icke i händelse af fastighetens vanvårdande kan från ny ttj anderätten skiljas.

14 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 28.

Förslag

till

Lag om utsträckt tillämpning af lagen om arrende af viss jord å landet inom Norrland och Dalarne den 25 juni 1909.

Härigenom förordnas, att hvad i lagen om arrende af viss jord å landet inom Norrland och Dalarne den 25 juni 1909 är stadgadt skall äga tillämpning jämväl å de delar af Gäfleborgs län, som ej äro angifna i nämnda lag.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1912. Inom det nya tillämpningsområdet skola i afseende å tillämpning af lagen den 25 juni 1909 å aftal, som träffats före den 1 juli 1912, samt samma lags förhållande till äldre lagstiftning gälla de grunder, hvilka beträffande arrende i allmänhet finnas stadgade i lagen om hvad iakttagas skall i afseende å införande af lagen om nyttjanderätt till fast egendom.

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 28.

15 Utdrag af protokollet, hållet i Knngl. Maj ds lagråd tisdagen den 9 januari 1912.

N ärvarande:

Justi tieråden Sundberg,

Borgström, Skarstedt,

Regeringsrådet Thulin.

Enligt lagrådet tillkandakommet utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den 30 december 1911, hade Kuugl. Maj:t förordnat, att lagrådets yttrande skulle, för det ändamål 87 § regeringsformen omförmäler, inhämtas öfver följande inom justitiedepartementet upprättade förslag till lag om ändrad lydelse af 1 och 3 §§ i lagen angående förbud i vissa fall för bolag och förening att förvärfva fast egendom den 4 maj 1906, lag om utsträckt tillämpning af lagen angående uppsikt å vissa jordbruk i Norrland och Dalarne den 25 juni 1909 samt lag om utsträckt tillämpning af lagen om arrende af viss jord å landet inom Norrland och Dalarne den 25 juni 1909.

De remitterade förslagen, som finnas bilagda detta protokoll, både inför lagrådet föredragits af höfröttsrådet Olof af Geijerstam.

Justitieråden Sundberg, Borgström och Skarstedt lämnade förslagen utan anmärkning.

Regeringsrådet Thulin yttrade: Då en utsträckning af tillämpningsområdet för ifrågavarande lagar till vissa delar af Gäfleborgs län må

16 Kung!.. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 28.

anses påkallad och. det synes mig vara af vikt att för lagar af förevarande art tillämpningsområdet så vidt möjligt sammanfaller med länsindelningen, lämnar jag jämväl föreliggande lagförslag utan anmärkning.

Ur protokollet:

Erik Öländer.

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 28.

17 Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsårenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott fredagen den 9 februari 1912.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Staaff,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Ehrensvärd, Statsråden: PETERSSON,

SCHOTTE,

Berg,

Bergström, friherre AdelswäRD,

Petrén,

Stenström,

Larsson,

Sandström.

Chefen för justitiedepartementet statsrådet Sandström anmälde lagrådets den 9 januari 1912 afgifna utlåtande öfver de inom justitiedepartementet utarbetade förslagen till

1) lag om ändrad lydelse af 1 och 3 §§ i lagen angående förbud

i vissa fall för bolag och förening att förvärfva fast egendom den

4 maj 1906;

2) lag om utsträckt tillämpning af lagen angående uppsikt å

vissa jordbruk i Norrland och Dalarne den 25 juni 1909; samt

3) lag om utsträckt tillämpning af lagen om arrende af viss jord

å landet inom Norrland och Dalarne den 25 juni 1909.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 samt. 20 käft. (Nr 28.)

18 Kuvgl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 28.

Föredraganden hemställde att förslagen, som af lagrådet lämnats utan anmärkning, måtte, jämlikt § 87 regeringsformen, föreläggas Riksdagen till antagande.

Statsrådets öfriga ledamöter biträdde föredragandens hemställan;

och täcktes Hans Maj:t Konungen med bifall härtill förordna, att till Riksdagen skall afiåtas nådig proposition af den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet: Erik Öländer.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1912.