med förslag till ny inkomstberäkning för 1918 års tillägg sstat och för 1919 års riksstat m. m.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 459.

1 Nr 459.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen med förslag till ny inkomstberäkning för 1918 års tillägg sstat och för 1919 års riksstat m. m.; given Stockholms slott den 6 juni 1918.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag vill Kungl. Magt, med återkallande av tidigare gjorda förslag i den mån de strida mot de bär nedan framställda, härmed föreslå riksdagen

A) att beräkna inkomsterna i 1918 års tilläggsstat enligt i statsrådsprotokollet lämnad specifikation och i sammanhang därmed besluta

att å samma tilläggsstat för täckande av statens järnvägars driftförlust under år 1918 anvisa, att utgå av tillfälliga lånemedel, ett reservationsanslag å ................................................... 30,000,000 kronor; samt

att i anledning därav höja inkomsttiteln tillfälliga lånemedel med motsvarande belopp;

B) att beräkna statsverkets inkomster för år 1919 enligt i statsrådsprotokollet lämnad specifikation;

C) att bemyndiga Kungl. Maj:t att för bestridande av kostnader för tryggande av rikets neutralitet i fäll av behov taga i anspråk ett belopp av 15,000,000 kronor å tid, då till följd av riksdagens fortvara de i 63 § regeringsformen omförmälda kreditiv icke få lyftas.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

F. V. Thorsson.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 417 höft. (Nr 459.)

t

Inledning.

Kungl. Majds nåd. proposition Nr 459.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför lians Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 6 juni

1918.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena HELLNER,

Statsråden: Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson, anförde:

Under den tid, som gått sedan propositionerna angående statsverkets tillstånd och behov under år 1919 samt angående tilläggsstat till riksstaten för år 1918 avlätos till riksdagen, hava förutsättningarna för desså budgetförslag blivit i vissa avseenden väsentligt förändrade. Sålunda hava å ena sidan mycket avsevärda nya eller ökade utgiftsbelopp blivit av Kungl. Maj:t äskade eller av riksdagen beviljade, berörande såväl 1918 års tilläggsstat som 1919 års riksstat. Å den andra sidan har Kungl. Maj:t för riksdagen framlagt vissa förslag, vilka innebära betydande ändringar i de båda budgetförslagens inkomstsida, varjämte numera föreligga uppgifter och erfarenheter, som kunna ge anledning att även i andra avseenden företaga vissa ändringar uti de förut föreslagna inkomstberäkningarna. I anledning av dessa omstän-

3 Kungl. Maj:ta nåd. proposition Nr 4ö9.

digheter finner jag det vara lämpligast, att Kungl. Maj:t förelägger riksdagen nya budgetförslag, i vilka hänsyn tages till de nu kända förhållanden, som kunna anses böra påverka budgeten. Jag torde därvid böra summariskt redogöra för utgifterna i 1918 års tilläggsstat och 1919 års riksstat samt avgiva specificerade förslag rörande de inkomster, som för utgifternas bestridande böra i de båda staterna upptagas.

Först torde jag därvid få dröja vid vissa allmänna förutsättningar för budgetens uppgörande, särskilt frågan om de kassafondens tillgångar, som kunna tagas i anspråk.

Resultatet av 1917 års statsreglering föreligger ännu icke definitivt men kan dock med betydligt större säkerhet bedömas än vad som 9 9

var möjligt vid tiden för statsverkspropositionens avlåtande. Från statsbokföringskommittén har till mig ingivits en rapport rörande de olika riksstatstitlarna för år 1917. Kassafondens sannolika ställning vid slutet av nämnda år framgår av följande av kommittén verkställda kalkyl.

Ingående balans ...........

Överskott å inkomsttitlar

Besparingar å anslag......

Brister å inkomsttitlar...

» å anslag............

Saldo .............................

Utgående balans ...........

ronor 366,317,263.3 6

» 5,417,121.17

» 69,116,799.85

» 49,201,904.90

kronor 127,917,333.19

» 371,734,384.53

» 118,318,704.75

» 253,415,679.78

» 381,333,012.9 7

I årets finansplan beräknades, att kassafonden vid slutet av år 1917 skulle uppvisa en behållning av 375 miljoner kronor. Nyss anförda kalkyl anger en tillgång, som med ungefär 6 miljoner kronor överstiger nyssnämnda förut beräknade belopp. Det måste emellertid härtill framhållas, att från statsbokföringskommitténs sida gjorts uttryckliga förbehåll rörande uppgiftens fulla tillförlitlighet, vilket torde tå beaktas vid förslag rörande kassafondens tagande i anspråk vid budgetens uppgörande. Huru jämförelsen utfaller, i fråga om olika inkomst- och utgiftstitlar, mellan de i 1917 års riksstat uppförda och de i statsboksföringskommitténs rapport augivua beloppen framgår av särskild som bilaga intagen sammanställning (bil. 1).')

Jag övergår härefter till 1918 års statsreglering, varvid jag först 1918 torde få behandla den av föregående års riksdag fastställda riksstaten för statlre>

1) Do avrundade siffrorna i bilagan överensstämma ej exakt med de i kalkylen härovan intagna beloppen.

4 Kungl. Majds nåd. proposition Nr 459.

år 1918 med bortseende från den för innevarande års riksdag framlagda tilläggsstaten. Det är numera alldeles ostridigt, att, såväl vad angårinkomster som utgifter, även år 1918 stora differenser komma att uppstå i förhållande till riksstatstitlarnas beräknade belopp. Däremot kan man icke med säkerhet bedöma omfånget av dessa förskjutningar.

I årets finansplan har beträffande resultatet av 1918 års statsreglering uttalats, att det vore utom allt tvivel, att även denna komme att lämna ett betydligt överskott, härrörande från skatterna på inkomst, förmögenhet och rörelse. Att detta överskott skulle uppgå till så högt belopp som det för 1917 års statsreglering beräknade, antogs visserligen vara mindre sannolikt, men borde man dock kunna, med kännedom om konjunkturerna under år 1917, säkert beräkna, att överskottet å 1918 års statsreglering icke komme att understiga 120 miljoner kronor.

Till grund för denna beräkning lågo bland annat följande antaganden, nämligen att å ena sidan inkomsttitlarna inkomst- och förmögenhetsskatt, extra inkomst- och förmögenhetsskatt, krigskonjunkturskatt och stämpelmedel skulle kunna beräknas giva ett överskott av mera än 200 miljoner kronor, men att å den andra sidan skulle uppkomma en brist å vissa andra inkomsttitlar, å statens affärsverksamhet samt å vissa anslag, i allt till ett sammanlagt belopp av mer än 80 miljoner kronor.

Med de erfarenheter, som nu föreligga, torde man med tämligen stor säkerhet kunna säga, att det nyssnämnda överskottet, till vilket även är att lägga ökad inkomst av tobaksskatt, bör komma att uppgå till ännu större belopp, sannolikt över 240 miljoner kronor, främst tack vare intäkten av 1918 års krigskonjunktnrskatt, här beräknad enligt nu gällande tariff. Men detta ökade överskott motväges av att underskotten ävenledes synas bliva långt mera betydande än vad tidigare kunnat förväntas. Enligt de givetvis approximativa kalkyler, som från olika verk och myndigheter ställts till förfogande, torde sålunda följande mera betydande inkomsttitlar komma att uppvisa avsevärd brist, nämligen tullmedel, sockerskatt och rusdiycksmedel av olika slag. Inalles synas dessa brister kunna uppskattas till över 50 miljoner kronor, vid vilken uppskattning vederbörlig hänsyn tagits till att brännvinsförsäljningsmedlen för år 1918 inbringat mer än dubbelt mot vad i riksstaten beräknats. En högst betydande försämring är därjämte att räkna med i fråga om resultatet av statens affärsverksamhet. För statens järnvägar är överhuvud intet överskott att påräkna. För samtliga affärsverk ställer sig jämförelsen mellan i 1918 års riksstat upptagna och de numera enligt från de olika verken inkomna uppgifter sannolikt påräkneliga överskotten sålunda:

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Kr 459.

5 I 1918 års riksstat upptaget överskott.

Postverket............................................................ 6,000,000

Telegrafverket ................................................. 12,415,500

Statens järnvägar ........................................... 21,500,000

Statens vattenfallsverk ................................. 5,150,000

Statens domäner............................................. 15,000,000

Summa 60,065,500

Sannolikt överskott.

5.600.000 27,000,000

46,400,000

I förhållande till de i riksstaten upptagna posterna skulle alltså statens affärsverksamhet medföra ett underskott av ungefär 14 miljoner kronor.

Slutligen torde man, då besparingar å utgiftsanslag icke med någon säkerhet torde kunna påräknas till avsevärdare belopp, medan bristerna å sådana anslag snarast torde uppgå till större belopp än under år 1917, böra räkna med brister å utgiftsanslag till inalles minst 50 miljoner kronor.

Tillhopa skulle då underskotten belöpa sig till omkring 114 miljoner kronor och det nettoöverskott, som 1918 års statsreglering komme att tillföra kassafonden, till 126 miljoner kronor. I betraktande av den osäkrabeskaffenheten av dessa uppskattningar lärer den största varsamhet böra iakttagas vid disponerande av ett sålunda möjligen uppkommande överskott i kassatondens tillgångar utöver det i finansplanen såsom säkert disponibel behållning påräknade beloppet.

Vad jag nu anfört rörande utfallet av 1918 års statsreglering berör, såsom jag förut nämnt, icke tilläggsstaten för samma år. Jag torde nu fä övergå till behandlingen av denna tilläggsbudget.

Först må då erinras om den huvudsakliga innebörden av det felslag till tilläggsstat som av Kung! Magt framlades den 14 januari 1918. Härom anfördes i finansplanen:

»Tilläggsstaten för 1918 uppvisar dels 'verkliga utgifter’ till ettbelopp av 223.9 miljoner kronor, dels 'utgifter för kapitalökning’. Under den senare titeln ingår återbetalning av 1917 års tillfälliga lånemedel med 27.0 miljoner kronor samt av 1918 års tillfälliga lånemedel med 135.6 miljoner kronor, sammanlagt 162.6 miljoner kronor. Dessutom beräknas ett belopp av 11.9 miljoner kronor för sådana utgifter för kapitalökning för produktiva ändamål, som icke böra täckas av låne-

1918 års tilläggsstat.

6 Kungl. Maj:ts nåd. proposition AV 459.

medel. 1 sin helhet uppgå alltså utgifterna för kapitalökning 'av andra statsinkomster’ till 174.5 miljoner kronor.

Slutsumman av de krav på 'andra statsinkomster’, som ställas av 1918 års tilläggsstat, är alltså 398.4 miljoner kronor. På 1918 års riksstat är för tillfällig löneförbättring åt viss personal vid armén och marinen avsatt ett belopp av 4.0 miljoner kronor, vilket belopp nu torde böra tagas i anspråk. Den utgiftssumma, som återstår att täcka, är då 394.4 miljoner kronor. Detta är alltså det bidrag som tilläggsstaten kräver av kassafonden. Då kassafonden enligt vad nyss är sagt vid utgången av 1918 skulle uppvisa en bokmässig behållning på 458 miljoner kronor, kommer tilläggsstaten att reducera denna behållning till 63.6 miljoner kronor.);

Utgifterna i tilläggsstaten för innevarande år komma emellertid att bliva långt större än vad sålunda beräknats. Eu specificerad utredning häröver kan givetvis ej lämnas förrän riksdagen fattat beslut rörande samtliga av Kungl. Magt eller av enskilda motionärer till riksdagens prövning hänskjuta anslagsfrågor. Det lärer emellertid icke vara ändamålsenligt att uppskjuta framläggande av förslag till nya inkomstberäkningar till den tidpunkt, då riksdagens beslut i alla dessa ärenden föreligger. Jag har därför låtit upprätta eu sammanställning av tilläggsstatens beräknelig^ utgiftsposter, vilken sammanställning avser ställningen den 5 juni 1918 enligt då föreliggande beslut inom riksdagens kamrar. Beträffande vid nämnda tidpunkt ännu ej avgjorda ärenden av beskaffenhet att beröra tilläggsstatens utgiftssida, är sammanställningen gjord under den förutsättning, att av vederbörande utskott framställda förslag eller, om sådant förslag ej avlåtits, de av Kungl. Maj:t begärda anslag vinna riksdagens bifall, medan däremot hänsyn icke tagits till av enskilda motionärer framförda anslagskrav. På gemensam votering beroende voro vid tidpunkten ifråga några anslagsfrågor, vilka representera en utgiftssumma av 4,714,000 kronor å tilläggsstaten samt 1,350,000 kronor å 1919 års riksstat. Av dessa anslagsposter har jag medräknat anslaget å 1918 års tilläggsstat för arbetslöshetens bekämpande, upptaget till det belopp, Kungl. Maj:t äskat av riksdagen.1)

Beräkningen av tilläggsstatens utgifter är av följande innehåll:

L) Därjiimte äro de i propositionerna nr 457 och 458 begärda anslagen å 1918 års tillläggsstat å tillhopa 310,500 kronor medräknade.

7 Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 459.

Approximativ beräkning den 5 juni 1918 av utgifterna å tilläggsstateu

för är 1918.

Verkliga utgifter:

I. Första huvudtiteln

II. Andra »

III. Tredje »

IV. Fjärde »

j V. Femte »

VI. Sjätte »

VII. Sjunde

I Vill. Åttonde »

IX. Nionde »

X. Tionde »

XI. Oförutsedda utgifter

Kronor

Kronor

75,000 3,459,564 1,003,825 84,556,653 33,849,525 26,837,180 9,489,924 9,432,405 134,540,583 8,942,000 500,000 ; 312,686,659

Utgifter för kapitalökning: I

Att täckas av

I förestående sammandrag över utgifterna liar jag infört såsom nya titlar: statens aktier (förvärv av aktier i aktiebolaget, elektrolytverken), täckande av statens järnvägars driftförlust under år 1918 (vartill jag strax återkommer), spannmålslagerhus samt låneunderstöd (under vilken titel ingå lån till svenska diakonissällskapet, till svenska linberedningssällskapet och för anskaffande av utsäde).

8 Kungi. Maj:ts nåd. proposition Nr 459.

För år 1918 beräknas driftförlusten å statens järnvägar komma att uppgå till cirka SO miljoner kronor, under förutsättning att de höjda taxor, över vilka riksdagens yttrande inhämtats genom proposition nr 432 till årets riksdag, bliva tillämpade från och med 1 juli 1918. För täckande av denna driftförlust jämte den förlust, som må kunna uppkomma under nästkommande år, torde tillfällig upplåning böra anlitas. Det för järnvägarnas räkning upptagna lånet är avsett att amorteras genom att taxeförhöjningen bibehålies under erforderlig tid. Vidkommande den upplåning, som må föranledas av eventuell driftförlust även under år 1919, torde framställning icke böra ske till innevarande års riksdag. Däremot föreslår jag, att för täckande av driftförlusten vid statens järnvägar under år 1918 må i till äggsstaten för år 1918 uppföras under särskild rubrik å utgiftssidan ett belopp av 30 miljoner kronor samt att å inkomstsidan titeln tillfälliga lånemedel må förhöjas med motsvarande belopp.

Lånemedel.

Såsom av utgiftstablån framgår, kommer summan av utgifterna å 1918 års tilläggsstat att med 200.8 miljoner kronor överstiga den i statförslaget angivna slutsumman. Av de olika utgiftsposterna äro vissa av den natur, att för deras bestridande böra anlitas lånemedel. A inkomstsidan föreslår jag, att i fast upplåning upptages ett belopp av 47,520,900 kronor. Såsom tillfälliga lånemedel torde uppföras, enligt av riksdagen fattade beslut eller av Kungl. Maj:t framställda förslag, ett belopp av 415,133,561 kronor. Därefter återstå utgifter till ett belopp av 458,949,347 kronor; och övergår jag nu att redogöra för huru jaganser, att dessa utgifter lämpligen skola kunna bestridas.

Jag erinrar därvid först, att inkomstsidan i förslaget till tilläggsstat hade följande utseende:

Av de i riksstaterna förekommande huvudgrupperna av inkomster, nämligen egentliga statsinkomster, inkomster av statens produktiva fonder, andel i riksbankens vinst, i anspråk tagna kapitaltillgångar och

9 Kungl. Maj.ts nåd. proposition Nr 459.

lånemedel, före lin nas som synes i ovanstående statförslag allenast de tvenne s is t n äm nd a i likör n s tgr i q ipern a.

Enär vid det. slutliga fastställandet av 1918 års tilläggsstat fråga uppkommer, huruvida även andra grupper av inkomster lämpligen kunna komma i fråga att upptagas bland inkomsterna uti en tilläggsstat, anser jag mig böra, innan jag ingår på frågan om beräkningen av vissa 'särskilda inkomster, först beröra detta allmänna spörsmål.

1 kassaförlagskommitténs betänkande anföres härom:

»Vad inkomstsidan angår, kunna i eu tilläggsstat flera olika inkomsttitlar ifrågakomma nämligen:

a) lånemedel.

Denna titel synes vara den enda naturliga på inkomstsidan i alla de fall, då på utgiftssidan är fråga om utgifter för kapitalökning att täckas av lånemedel. För närvarande tillgår ofta så,

att riksdagen för dylika utgifter anvisar anslag på riksstaten för följande år, med rätt för Kungl. Magt att under det löpande året förskottsvis av under händer varande medel utbetala beloppet,

att Kungl. Maj:t på grund därav anbefaller statskontoret att under löpande är under förskottstitel utbetala beloppet t. ex. till telegrafstyrelsen,

att statskontoret för att kunna åtlyda denna befallning nödgas begära kassaförstärkning från riksgäldskontoret,

att. således utbetalningen, som enligt riksstaten skall gå från riksgäldskontoret till telegrafstyrelsen, under det löpande året måste göra en omväg över statskontoret, som vid årsskiftet får balansera beloppet dels såsom tillgång under namn av förskott dels såsom skuld till riksgäldskontoret, och

att först nästa år genom nya transaktioner verken emellan fastslås, att anslaget utgått från riksgäldskontoret.

Naturligtvis är det ur alla- synpunkter önskligt att undvika en sådan omgång, vilket kan ske genom att anslag av denna art av riksdagen icke uppföras i riksstaten för följande år utan i stället i eu tilläggsstat, å vars debetsida de motsvaras av titeln ”lånemedel’.

b) skattemedel.

Denna utväg bör anlitas, antingen där anledning finnes att antaga en i årets riksstat uppförd skattetitel bliva mera givande än som förut beräknats, eller då man redan under löpande året önskar tillgodogöra sig någon viss ny skattetitel, såsom, enligt vad ovan erinrats, var fallet år 1915 med krigskonjunkturskatten och ar 1910 med tonnageavgiften.

c) ’i anspråk tagna kapitaltillgångar .

Denna inkomsttitel kan förekomma först och främst, da någon för annat ändamål ej behövlig kapitaltillgäng, t. ex. eu verklig besparing a ett reservationsanslag, står till buds. V idare kan det ju under vissa förhållanden ifrågakomma att taga statsverkets kassafond i anspråk. Om härvid denna fond tål vid en definitiv minskning, kan utgiften slutligt stanna a kassafonden; men i annat tall bär å nästa års riksstat under titel utgifter för kapitalökning motsvarande belopp anvisas till ersättande av vad som sålunda frångått fonden,

Bihang till riksdagens protokoll IBIS. 1 sand. 41/ höft. (Sr 459.) 2

liunyl. Maj ds nåd. proposition Nr 459.

Ytterligare eu utväg är visserligen tänkbar, nämligen att å tilläggsstaters inkomstsida använda titeln ’att täckas i nästa års riksstat’. Men då i sådant fall den däremot svarande utgiften skulle komma att i realiteten bibehålla sin karaktär av förskott, är en sådan utväg oförenlig med det reformprogram kommittén uppställt.»

Uti det yttrande till statsrådsprotokollet den 31 december 1917, varmed min företrädare i ämbetet motiverade de av Kungl. Maj:t föreslagna åtgärderna till förskottsväsendets avveckling, anfördes beträffande nu förevarande fråga följande, efter det kassaförlagskommitténs yttrande förut refererats:

» Vad tilläggsstatens inkomstsida beträffar, föreligga inga svårigheter i fråga om sådana utgifter, som äro avsedda att bestridas med lånemedel, då nämligen dessa givetvis måste motsvaras av eu inkomsttitel: 'lånemedel’, vare sig i fråga är om upplåning för kapitalökning eller om tillfällig upplåning för andra ändamål. I fråga om övriga utgifter å tilläggsstat har kommittén framhållit, att de kunde täckas genom skattemedel eller i anspråk tagna kapitaltillgångar, varvid särskilt statsverkets kassafond under vissa förhållanden kunde ifrågakomma att anlitas; och under normala förhållanden torde några svårigheter härvid icke heller vara att motse, då nämligen de nu omhandlade 'förskotten å det påföljande årets stat’ hittills — frånsett sådana utgifter för kapitalökning, som nyss omförmälts, ävensom vissa av världskriget föranledda extraordinära utgifter — icke uppgått till några mer betydande belopp. För år 1918 kommer dock tilläggsstaten på grund av särskilda förhållanden att svälla ut till vida större belopp än som i normala fall kan beräknas för en tilläggsstat, och frågan om sättet för betäckande av dessa stora utgifter torde icke kunna upptagas i detta sammanhang utan först vid behandlingen av finansplanen för år 1919.»

För vad i finansplanen härutinnan föreslagits bär jag redan redogjort.

Sedermera har riksdagen — enligt vad riksdagen i skrivelse den 22 februari 1918 anmält — anslutit sig till de grunder för åtgärderna till förskottsväsendets avveckling, som finnas angivna i nyss om förmälda statsrådsprotokoll över finansärenden den 31 december 1917, och därvid lämnat de gjorda uttalandena rörande tilläggsstatens inkomstsida utan erinran.

Av vad nu anförts torde framgå, att i fråga om inkomstsidan i eu tilläggsstat blivit uttryckligen förutsatt, att jämväl inkomster, tillhörande andra grupper än »i anspåk tagna kapitaltillgångar» och »lånemedel» kunna upptagas i en tilläggsstat.

Vad angår skattemedel har kassaförlagskommittén ansett anlitande därav kunna ifrågakomma i tvenne fall, nämligen dels då en i löpande årets riksstat uppförd skattetitel kan antagas bliva mera givande än förut beriiknats, dels ock för den händelse någon ny skattetitel till-

11 Kungi. Majds nåd. 'proposition Nr 459.

kommer. Bägge dessa fall äga tillämpning på innevarande års tillläggsstat.

Genom proposition nr 433 den 10 maj 1918 liar lvungl. Maj:t förelagt riksdagen förslag till överenskommelser dels angående malmbrytning inom Luossavara och Grängesbergs malmfält dels angående redan medgiven malmbrytning inom Kirunavara och Gellivare malmfält. Därest dessa förslag vinna riksdagens bifall, tillföres statsverket en ny inkomstkälla. I det preliminära avtalet mellan svenska staten, å ena. samt trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund och Norrbottens järnverks aktiebolag, å andra sidan är nämligen i 4 § stadgat, att bolagen skola för av staten upplåten nyttjanderätt till Luossavara malmfält till staten erlägga en royalty, som utgår med trehundrafemtiotusen (350,000) kronor för varje år under åren 1919—1937 samt därutöver för varje ton för bolagens räkning bruten och bortfraktad malm med i vissa fall 2 kronor, i vissa andra fall 3 kronor. 1 samma paragraf bestämmes vidare, att av denna ersättning 350,000 kronor skola årligen erläggas i förskott den 31 december varje år; första gången således den 31 december 1918. För återstoden skall approximativ likvid erläggas den 31 december varje år för den kvantitet malm, som enligt kung!, järnvägsstyrelsens ungefärliga beräkningar under året brutits och utfraktats på grund av bestämmelserna i § 2 av ifrågavarande kontrakt; och skall den slutliga regleringen av likviden äga rum senast den 1 juni påföljande år.

Av den staten sålunda tillkommande royaltyn skall sålunda den 31 december innevarande år inlevereras 350,000 kronor. Detta belopp synes mig kunna uppföras å inkomstsidan av årets till äggsstat. Inkomsttiteln torde närmast vara att hänföra till gruppen tullar och acciser och sålunda kunna uppföras under rubriken egentliga statsinkomster: skatter.

Genom proposition nr 448 den 10 maj 1918 har Kung!. Maj:t vidare föreslagit riksdagen att antaga vissa ändringar i förordningen den 30 juni 1910 om krigskonjunkturskatt, avseende i första rummet nya tariffbestämmelser, som medföra en betydande stegring av skatteintäkten. Uti en särskild kalkyl rörande den uppkommande skatteökningen, vilken kalkyl torde få bifogas såsom bilaga (bil. 2), har beräknats, att genom förslaget skulle tillföras statsverket 00 miljoner krön Gill töver eljest beräknelig}! intäkten av krigskonjunkturskatten för år 1918.

Ehuru ifrågavarande skatt uppbäros först under är 1919, tillhör den budgetmässigt 1918 års statsreglering. Det står enligt min mening

Royalty för malmbrytning.

Skärpt krigskonjunkturskatt.

12 Kungl. Maj.ts nåd. proposition Nr 459.

i god överensstämmelse med principerna för behandlingen av en tillläggsstat, att därest genom beslut av innevarande års riksdag eu ökad skatteinkomst tillföres statsverket i syfte att bestrida utgifter å innevarande års tilläggsstat, deri sålunda uppkommande skatteintäkten ävenledes får komma till synes i samma tilläggsstat.

I fråga om bokföringen av inkomstposter, sork upptagas i en til 1 läggsstat bär kassaförlagskommittén anfört, bland annat, att beträffande sådana inkomster, som äro avsedda att inflyta först efter det år tilläggsstaten avser, borde iakttagas, att de balanseras såsom »ej förfallen uppbörd», och vidare, att det i redovisningshänseende vore önskligt, att t il läggsstatens inkomster och utgifter i rikshuvudboken, där så behöves, erhålla egna konti och att de i do tabeller över statsverkets inkomster och utgifter, som finnas intagna i det tryckta utdraget ur rikshuvudboken, upptagas i särskilda avdelningar eller kolumner, eller på annat sätt särskilt utmärkas.

Enär det givetvis ej kan låta sig göra att särskilja den del av 1918 års krigskon junkturskatt, som skulle komma att inflyta enligt hit tills gällande grunder och som redan uppförts i riksstaten för år 1918 från den del, som skulle ytterligare tillföras statsverket genom nu föreslagen tariffskärpning, synes det vara mest ändamålsenligt att av den inflytande krigskonjunkturskatten avföra å tilläggsstatens inkomsttitel jämt det belopp, som å tilläggsstaten uppförts, och betrakta hela det uppkommande överskottet utöver 100 miljoner kronor (i 1918 års riksstat 40 miljoner kronor; i 1918 års tilläggsstat 60 miljoner kronor) såsom överskott å inkomsttiteln i årets riksstat.

Enligt vad chefen för ecklesiastikdepartementet meddelat mig torde vid bifall till Kungl. Maj:ts i proposition nr 276 framställda förslag angående försäljning av folkskoleseminariets i Falun äldre tomtområden komma att inflyta under år 1918 eu köpeskilling av 93,000 kronor. Denna inkomst synes mig böra tillföras titeln diverse inkomster i 1918 års riksstat utan att i budgeten upptagas.

För budgetens utjämnande torde av kassafonden ytterligare ett mindre belopp få tagas i anspråk.

Specifikationen över inkomsterna i 1918 års tilläggsstat skulle, vid bifall till vad jag här förordat, erhålla följande innehåll:

Kungl. Maj:ts nåd. proposition AV 459. 13

Specifikation ö ver inkomsterna i 1918 (irs tilläggsstat:

Jag övergår härefter till frågan om den slutliga regleringen av riksstaten för år 1919.

Därvid torde jag törst höra beröra en allmän förutsättning, som är av den betydelse för uppgörande av 1919 års budget, att såväl dess utgiftssida som dess inkomstsida därav bliver i hög grad beroende. Jag åsyftar spörsmålet, huruvida nästkommande år skall vid riksstatens fastställande antagas vara ett krigsår eller ett fredsår. Härom yttrade jagtill statsrådsprotokollet den 14 januari 1918 vid statsverkspropositionens avlåtande följande:

»Det förslag till riksstat för 1919, som jag nu bär att anmäla, måste givetvis utgå från någon bestämd förutsättning i fråga om den tid världskriget ännu kommer att fortgå. En sådan förutsättning innebär naturligtvis icke något försök till förutsägelse. Men då riksstatsförslaget skall göras upp ett helt år innan riksstaten skall träda i kraft, synes mig att i detta förslag hänsyn icke borde tagas till den möjligheten, att kriget kommer att fortgå ännu under 1919. Skulle så bli förhållandet, måste det ankomma på eu tilläggsstat för 1919 att sörja för de finansiella anordningar, som därav kunna föranledas.»

Alldeles oavsett frågan om den större eller mindre sannolikheten av krigstillståndets upphörande under innevarande år anser jag mig icke hava anledning att: nu frångå den grundförutsättning, som varit vägledande vid budgetförslagets uppgörande. Såväl i fråga om de ökade utgifter, som kunna föranledas av krigstillståndets fortvara även under ar 1919, som beträffande de inkomster, vilka för dessa utgifters bestridande varda erforderliga, anser jag alltjämt, att behörig hänsyn därtill

1919 års riksstat.

14 Kungl. Maj:ts nåd. preposition Nr 459.

ej kan tagas förrän vid framläggandet av en tilläggsstat för år 1919. Av enahanda skäl finner jag mig icke böra föreslå ändrad inkomstberäkning ifråga om vissa inkomsttitlar, vilkas avkastning är direkt beroende av här berörda allmänna förutsättning rörande krigstillståndets fortvara.

Beträffande utgifterna i denna riksstat har jag låtit utarbeta eu sammanställning, uppgjord under enahanda förutsättningar och hänförande sig till samma tidpunkt som det förut meddelade sammandraget av utgifterna i 1918 års tilläggsstat.

Approximativ beräkning den 5 juni 1918 av utgifterna i 1919 års riksstat.

') Av ökad upplåning föranledd ökad ränteutgift ej beräknad

15 Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 459.

Av förestående sammandrag framgår, att den beräknade slutsumman å 1919 års riksstat kommer att med 55.2 miljoner kronor överstiga vad i statsverkspropositionen föreslagits. Vid övervägande av frågan huru medel skola kunna beredas för bestridande av denna utgiftsökning lärer det vara av vikt att icke förbise, hurusom det nyss återgivna sammandraget ingalunda representerar hela den utgiftsbörda, som kommer att påvila 1919 års budget. Det torde nämligen vara visst, att även för är 1919 eu tilläggsstat kommer att visa sig erforderlig. Om dess slutsumma kan icke ens någon sannolikhetsberäkning för närvarande verkställas. Så tillvida anser jag mig pliktig att taga hänsyn till densamma, att jag vid nu ifrågavarande budgetförslags uppgörande undvikit att för riksstatens reglerande taga i anspråk tillfälliga lånemedel i större utsträckning än som föranledes av riksdagens beslut eller Kungl. Maj:ts förslag. -Tåg har i stället sökt bereda täckning genom andra statsinkomster för utgifter, som icke äro av den natur, att de enligt vanliga budgetregler böra bestridas genom upplåning.

I fast upplåning beräknar jag ett belopp av 88,702,360 kronor Lånemedel. i tillfälliga lånemedel ett belopp av 8,265,000 kronor, b

Ifråga om andra statsinkomster än lånemedel torde jag få lämna eu redogörelse för de omständigheter, som kunna föranleda en ändrad beräkning i riksstaten gentemot den i statsverkspropositionen föreslagna. Jag förbigår därvid sådana inkomster, i fråga om vilka anledning att ifrågasätta ändring i förut framlagda statförslaget ej synes mig föreligga.

Vad då först angår de egentliga statsinkomsterna synas nu föreliggande omständigheter antyda en större intäkt av skatterna på inkomst, förmögenhet och rörelse än den i statsverkspropositionen beräknade, medan däremot inkomstgruppen tullar och acciser torde komma att lämna mindre avkastning än vad tidigare förutsatts.

Inkomst- och förmögenhetsskatten beräknas i budgetförslaget skola inkomst- och ge eu intäkt av 100,000,000 kronor. I statskontorets skrivelse med inkomstberäkning för år 1919 hade ifrågavarande skattetitel upptagits med 111,000,000 kronor eller samma belopp, vilket beräknats såsom behållen inkomst för år 1917. Sistnämnda år har å skattetiteln enligt statsbokföringskommitténs rapport indutit 110.5 miljoner kronor. Jag erinrar om att i statskontorets nyss omnämnda skrivelse ur vissa beräkningsgrunder framgått ett värde av cirka 124 miljoner kronor å

*) Motsvaras u utgiftssidan av dels 94,885,360 kronor under utgifter för kapitalökning, dels 2,082,000 kronor, som uppförts under fjärde huvudtiteln i stället för under titeln förlag till statsverket, vilken titel nu alldeles utgått.

Extra

inkomst- och förmögenhetsskaft.

Stämpetmedel.

Krigskonjunkf urskatt.

16 Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 459.

1910 års inkomst- och förmögenhetsskatt men att statskontoret ansett sig böra i sitt förslag reducera siffran till ovannämnda belopp av 111 miljoner kronor. 1 statsverkspropositionen har beräknade intäktssummaii ytterligare sänkts till 100 miljoner kronor. Härom anfördes i finansplanen, att då året 1918 ingått under betydligt mörkare utsikter för vårt näringsliv, bjöde försiktigheten att vidtaga eu reduktion av inkomstberäkningen för skatter på inkomst, förmögenhet och rörelse.

Numera kan ju inemot hälften av år 1918 överblickas. Uppenbart synes visserligen vara, att näringslivet kommer att utmärkas även betydande avmattning under årets senare del, medan däremot beträffande den hittills förflutna delen av året förhållandena gestaltat sig gynnsammare ’ än vad som vid tidpunkten för statsverkspropositionen avlåtande befarades. Med hänsyn härtill och jämväl till den ökade skatteintäkt, som skulle föranledas av riksdagens bifall till proposition nr 395 till årets riksdag synes det mig numera vara motiverat att höja beräkningen av inkomst- och förmögenhetsskatten; och föreslår jag att såsom intäkt av inkomst- och förmögenhetsskatt bland statsverkets egentliga inkomster upptages ett belopp av....................... 112,000,000 kronor.

Av enahanda skäl, som föranlett denna ändrade inkomstberäkning beträffande den ordinarie skatten å inkomst och förmögenhet, lärer även eu höjning böra företagas i beräkningen av den extra inkomstoch förmögenhetsskatten, stämpelmedlen och krigskonjunkturskatten.

Derb extra inkomst- och förmögenhetsskatten föreslår jag, med iakttagande av i statsverkspropositionen angiven proportion mellan densamma och den ordinarie inkomst- och förmögenhetsskatten, höjd till ett belopp av................................................................ 49,000,000 kronor.

Beträffande stämpelmedlen anser jag vill skäl förefinnas att höja beräkningen av intäkten men vågar icke därutinnan, särskilt med hänsyn till emissionsverksamhetens avmattning, gå längre än att föreslå, att stämpelmedlen i riksstaten uppföras till....... 40,000,000 kronor.

Mest osäker är beräkningen av den inkomst krigskon j unkturskatten kan komma att ge. Statskontoret upptog skatten i sin inkomstberäkning, i saknad av varje möjlighet att göra eu förutberäkning ä detta skattebelopp, som utgår på grund av merinkomster under innevarande år, till eu tredjedel av det för år 1917 beräknade beloppet

244,000,000 kronor eller till i runt tal 80,000,000 kronor. 1 statsverkspropositionen sänktes beräkningen i proportion till nedsättningen i den övriga inkomstbeskattningen och upptogs för utjämning i riksstatens slutsiffra till 62,652,100 kronor.

17 Kunc/l. Maj:ts nåd. proposition Nr 459.

Därest man i brist på någon tillförlitlig beräkningsgrund skulle utgå från det av statskontoret gjorda antagandet att krigskonjunkturskatten för år 1919 torde ge en tredjedel av samma skatts intäkt för år 1917, vilket antagande synes kunna upprätthållas, skulle ifrågavarande skatt kunna upptagas till ett belopp av cirka 84 miljoner kronor.

Vinner förut omnämnda förlag om nya tariffbestämmelser riksdagens bifall, skulle skatteintäkten växa med ungefär en tredjedel av nyssnämnda belopp eller till J12 miljoner kronor. Då emellertid denna beräkning vilar på mycket approximativa kalkyler och sannolikheten talar för att det av statskontoret gjorda antagandet ger för lågt värde för skatteintäkten, anser jag mig kunna föreslå att uppföra krigskonjunkturskatten i budgeten till 115 miljoner kronor, vilket belopp för slutsummans avjämnande torde få fixeras till 115,792,696 kronor.

Skatterna å inkomst, förmögenhet och rörelse skulle vid bifall till vad jag i det föregående föreslagit komma att i staten upptagas till ett sammanlagt belopp av 321,042,696 kronor eller ungefär 76. i miljoner kronor utöver den i statsverkspropositionen beräknade summan.

1 avseende å den därnäst i staten upptagna inkomstgruppen tullar och acciser lärer däremot eu betydande sänkning av de i statsverkspropositionen föreslagna beloppen vara erforderlig.

För en korrigering av inkomstsiffran för tullmedel saknas varje bestämd hållpunkt. Tidpunkten för krigstillståndets avslutande är i fråga om tullintäkterna av alldeles avgörande betydelse. Den i statsverkspropositionen föreslagna siffran 70 miljoner, kronor är beräknad under förutsättning, att kriget icke fortgår även under år 1919. Därest för nästkommande år tullintäkterna skulle beräknas under den motsatta förutsättningen, kunde man med ledning av erfarenheterna hittills icke våga beräkna inkomsten högre än till ungefär 35 miljoner kronor, (bil. 3). Då jag nu i överensstämmelse med den allmänna utgångspunkten för hela budgetförslaget icke föreslår någon ändrad beräkning av 1919 urs tullinkomster, bär jag velat uttryckligen betona, att ifrågavarande inkomsttitel kan komma att utvisa ett mycket betydande underskott.

1 anslutning till den av kontroll styrelsen ingivna P. M., vilken torde få åtfölja såsom bilaga (bil. 4), beräknar jag sockerskatten till ........................................................... 15,600,000 kronor.

Inkomsten av tobaksskatt för år 1919 blir liksom tullmedlen i mycket hög grad beroende av krigstillståndets förty aro och dess verk- Biflarn/ till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 417 käft. (Nr 159.) •>

TulfawdrA

SoekernlcaU

Tabak^katk

18 Rusdrycks-

medel.

hoyalty för viss malm• bryta ing.

Postverkst.

Telegraf-

verket.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 459.

ningar å importen, såsom i en P. M. från tobaksmonopolet tramhålles (bil. b;. Kan tillförsel av tobak i erforderlig mängd erhållas från utlandet, torde inkomsten av tobaksskatt bliva avsevärt större än i statsverkspropositionen beräknats. Men i motsatt fall är det möjligt, att tobaksskattens avkastning sjunker till eu ringa del av det i budgetförslaget upptagna beloppet. Jag anser mig böra framhålla, att även för denna skattetitel ett avsevärt underskott lärer kunna uppstå. Emellertid har jag icke funnit tillräcklig anledning föreligga att nu föreslå förändrad beräkning av ifrågavarande skatt.

Beträffande statsverkets inkomster av rusdrycksmedel är det uppenbart, att de i budgetförslaget intagna posterna böra genomgående förminskas, med undantag för bränn vinsförsäljningsmedlen. Jag har icke någon erinran att göra mot de av kontrollstyrelsen utförda, i eu P. M. återgivna beräkningarna (bil. 6). Jag föreslår alltså, att följande poster upptagas till nedannämnda belopp i riksstaten, nämligen

brännvinstillverkningsskatt.................. 2,800,000 kronor

brännvinsförsäljningsmedel.................. 6,000,000 »

maltskatt.................................................. 500,000 »

punschskatt ............................................. 1,000,000 »

Under åberopande av vad jag förut anfört, beträffande inkomsterna i 1918 års tilläggsstat, föreslår jag upptagande av en njr inkomsttitel, royalty för malmbrytning i Luossavara, med beteckning h) under rubriken tullar och acciser. Då enligt vad jag inhämtat någon inkomst för statsverket för bruten och bortfraktad malm icke torde komma att uppstå under år 1919 utan statsverkets intäkt lärer komma att begränsa sig till den fastställda årliga brytningsavgiften, torde i riksstaten böra uppföras ett belopp av ................................... 350,000 kronor.

Från samtliga do affärsdrivande verken hava inkommit revideradeinkomstberäkningar, rörande vilkas innehåll jag hänvisar till bilagorna.

För postverket (bil. 7) beräknar jag inkomsterna till 47,620,000kronor. Driftkostnaderna belöpa sig enligt proposition nr 385 den 29 nästlidne april till 43,020,000 kronor. överskottet skulle vid bifall härtill upptagas till samma belopp som det i statförslaget beräknade eller ......................................................... 4,600,000 kronor.

Telegrafverkets driftkostnader hava i proposition nr 386 den 29 april 1918 beräknats till 33,716,000 kronor (bil. 8). Då inkomsterna synas

19 Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 459.

mig böra beräknas till det i statsverkspropositionen föreslagna beloppet, är såsom överskott att utföra ett belopp av............... 11,184,000 kronor.

Rörande det ekonomiska resultatet av driften å statens järnvägar torde jag få hänvisa dels till vad chefen för civildepartementet anfört till statsrådsprotokollet för den 10 maj 1918 vid avlåtande av proposition nr 432 angående förhöjda provisoriska tilläggsavgifter å statens järnvägar, dels ock till järnvägsstyrelsens som bilaga här intagna P. M. rörande inkomstberäkning för år 1919 (bil. 9). Då något verkligt överskott icke synes vara att för nästa års statsreglering påräkna från statens järnvägar, anser jag lämpligast att inkomsterna i riksstaten uppföras med samma belopp, 298,000.000 kronor, som driftkostnaderna.

Mot vattenfallsstyrelsens reviderade. inkomstberäkning (bil. 10) har jag ingen erinran att göra. För samtliga vattenfallsverken beräknar jag alltså inkomsterna till 11,440,000 kronor och driftkostnaderna till

4,940,000 kronor, vadan såsom överskott skulle uppföras ....................................................................................... 6,500,000 kronor.

Vad domänstyrelsen anfört i skrivelse (bil. 11) angående inkomstberäkning för statens domäner finner jag icke giva tillräcklig anledning att beräkna ett förhöjt överskott. A andra sidan torde ej heller sänkning därav vara erforderlig i anledning av att genom proposition nr 399 den 30 april 1918 föreslagits höjning av driftkostnaderna under år 1919 för statens domäner. Jag beräknar i 1919 års riksstat såsom inkomst av domänerna 49,000,000 kronor, såsom driftkostnad 23,500,000 kronor och såsom överskott ett belopp av.................. 25,500,000 kronor.

Under titeln i anspråk tagna kapitaltillgångar har jag vidtagit den ändring, att det belopp, som enligt statsverkspropositionen skulle tagas i anspråk av allmänna järnvägslånefonden, höjts från 775,000 kronor till 7,704,300 kronor, med iakttagande av vad i Kungl. Maj:ts proposition nr 149 den 8 mars 1918 föreslagits beträffande förvärvande av järnvägen Orsa—Sveg.

I överensstämmelse med vad jag nu anfört torde inkomstsidan i 1919 års riksstat böra erhålla det innehåll nedanstående specifikation utvisar:

Std tens järnvägar.

Statens vattenfalls verk.

Statens

domäner.

20 Kungl. Ma j ds nåd. proposition Nr 459.

Specifikation av statens inkomster.

i-

j

850,000)

1,431,000)

A. Egentliga statsinkomster,

I. Skatter:

1. Mantalspenningar ......................................................

2. Prästerskapets till statsverket indragna tionde ............

3. Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse:

a. Inkomst- och förmögenhetsskatt, bevillning 112,000,000

b. Extra inkomst- och förmögenhetsskatt, be-

villning .............................................

c. Bevillning av fast egendom samt av in-

komst, bevillning.................................

d. Bevillningsavgifter för särskilda förmåner

och rättigheter, bevillning ..................

e. Stämpelmedel, bevillning (därav beräknad

arvsskatt och skatt för gåva 8,500,000 kronor)................................................

f. Lastpenningar, bevillning........................

g. Krigskonjunkturskatt, bevillning...............

4. Tullar och acciser:

a. Tullmedel, bevillning..............................

b. Sockerskatt, bevillning ...........................

c. Tobaksskatt, bevillning...........................

d. Brännvinstillverkningsskatt,

bevillning ........................... 2,800,000

e. Brännvinsförsäljningsmedel, be-

villning ............................. 0,000,000

f. Maltskatt, bevillning .............. 500,000

g. Punschskatt, bevillning............ 1,000,000 10,300,000

h. Royalty för malmbrytning i Luossavara 350,000 115,750,000

II. Uppbörd i statens verksamhet:

1. Vattendomstolsavgifter................................................... 15,000

2. Fyr- och båkmedel ...................................................... 2,500,000

3. Lotspenningar............................................................... 1,200,000

4. Avgifter för registrering av automobiler........................... 22,500

Kronor.

49,000,000

3,100,000

250,000

40.000. 000 900,000

115,792,690 321,042,096:

70.000. 000

439,073,696

Kumjl. Maj:ts nåd. •proposition Nr 459.

21 Säger för egentliga statsinkomster 447,574,596 kronor.

B. Inkomster av statens produktiva fonder.

översk ott

22 Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 459.

Kronor.

5,000,000

1,700,000

1,450,000

550,000

105,000

50,000

c. Trollhätte kraftverk:

inkomster...........................

driftkostnader .....................

överskott............................

d. Porjus kraftverk:

inkomster...........................

driftkostnader .....................

överskott............................

e. Älvkarleby kraftverk:

inkomster...........................

driftkostnader ..................

överskott.........................

f. Trollhätte fastighetsförvaltning:

inkomster...........................

driftkostnader ....................

överskott................................................

g. Vattenfall och fastigheter inom Älvsborgs samt

Göteborgs och Bohus län:

inkomster................................. 105,000

driftkostnader........................ 15,000

överskott................................................

h. Vattenfall och fastigheter, inköpta för elektrisk

drift vid statens järnvägar:

inkomster................................ 8,000

driftkostnader ........................... 5,000

överskott................................................

i. Diverse vattenfall och fastigheter:

inkomster .............................. 56,000

driftkostnader ........................ 24,000

överskott .............................................

Säger för vattenfallsverken: inkomster ............................

3,300,000

900,000

1,850,000

55,000

90,000

3,000

32,000

............................................ 11,440,000

driftkostnader .......................................... 4,940,000

överskott..................................................................

6,500,000

Kungl. Maj.ts nåd. proposition Nr 459.

23 Kronor.

5. Statens domäner:

inkomster .........

driftkostnader .... överskott .........

49,000,000

23,500,000

25,500,000

47,784,000

II. Statens aktier:

1. Utdelning i Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag.

a. Enligt 1907 års överenskommelse............ 938,000

b. Enligt 1908 års överenskommelse............ 162,000 1,100,000

2. Utdelning i aktiebolaget svenska tobaksmonopolet...... 4,500,000

III. Statens utlåning^onder (överskott):

1. Allmänna järnvägslånefonden....................................... 1,700,000

2. Allmänna byggnadslånefonden....................................... 24,500

3. Lånefonden för bekämpande av arbetslösheten bland sten-

arbetare .................................................................. 50,000

4. Red erilånefonden......................................................... 500,000

5. Hantverkslånefonden ................................................... 5,000

6. Lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörby............ 65,000

7. Odlingslånefonden ...................................................... 350,000

8. Torvindustrilånefonden ................................................ 130,000

9. Egnahemslånefonden ................................................... 1,880,000

10. Fiskerilånefonden......................................................... 74,000

11. Norrländska nyodlingsfonden ....................................... 36,000

12. Jordförmedlingsfonden ................................................ 60,000

13. Täckdikningslånefonden................................................ 16,000

14. Allmänna nyodlingsfonden .......................................... 7,000

15. Norrländska andelsmejerifonden ................................. 5,000

IV. Statsverkets fond av rnsdrycksmedel ...............................................

5,600,000 ;

4,902,500 i 300,000 ;

Säger för inkomster av statens produktiva fonder 58,586,500 kronor.

24 Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 459-

Kronor.

C. I anspråk tagna kapitaltillgångar:

I. Uppkomna av egentliga statsinkomster:

1. Särskilt avsatta medel:

a. Värnskattefonden ................................ 5,270,440

2. Återbetalningar till statens utlånings fonder:

a. Allmänna byggnadslånefonden ............................ 37,564 | 5,308,000

II Uppkomna av lånemedel:

a. Allmänna järnvägslånefonden ............................................... 7,704,300

Säger för i anspråk tagna kapitaltillgångar 13,012,300 kronor.

1). Lånemedel:

I. Fast upplåning..............................................................

It Tillfällig upplåning........................................................

Säger för lånemedel 96,967,360 kronor.

Slutligen anhåller jag att få beröra ett särskilt spörsmål, som synes mig höra avgöras i samband med riksstatens reglerande. I likhet, med vad fallet, varit under föregående år torde även i år riksdagen icke komma att formellt avslutas efter det egentliga riksdagsarbetets fullbordande. Det i § 03 regeringsformen omförmälda s. k. lilla kreditivet kan vid sådant förhållande icke av Kungl. Maj:t lyftas. Liksom förut skett torde då motsvarande belopp, 15,000,000 kronor, böra vara ställt till Kungl. Maj:ts disposition att användas under de i nämnda paragraf omförmälda villkor. Bemyndigande från riksdagens sida lärer alltså böra begäras, att Kungl. Magt må äga att i fall av behov taga i anspråk ett belopp av 15,000,000 kronor å tid, då till följd av riksdagens fortvaro de i § 63 regeringsformen omförmälda kreditiv icke få lyftas. Beloppet torde böra tillhandahållas av riksgäldskontor^.

25 Kungl.. Maj:ts nåd. proposition Nr 459.

I anslutning till vad sålunda anförts, hemställde departementschefen, att Kungi. Magt ville, med återkallande av tidigare gjorda förslag, i den mån de strida mot de här nedan framställda, föreslå riksdagen

A) att beräkna inkomsterna i 1918 års tilläggsstat enligt ovan lämnade specifikation och i sammanhang därmed besluta

att å samma tilläggsstat för täckande av statens järnvägars driftförlust under år 1918 anvisa att utgå av tillfälliga lånemedel ett reservationsanslag av 30,000,000 kronor; samt

att i anledning därav höja inkomsttiteln tillfälliga lånemedel med motsvarande belopp;

B) att beräkna statsverkets inkomster för år 1919 enligt ovan lämnade specifikation;

G) att bemyndiga Kung!. Maj:t att för bestridande av kostnader för tryggande av rikets neutralitet i fall av behov taga i anspråk ett belopp av 15,000,000 kronor å tid, då till följd av riksdagens fortvara de i 63 § regeringsformen om förmälda kreditiv icke få lyftas.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna bifall samt förordnade, att proposition i ämnet av den lydelse, bil. litt. . . . vid detta protokoll utvisar, skulle avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet: Teodor Franzén.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 4l7 käft. (Nr 459.)

26 Kun fil. Majdi nåd. proposition Nr 459.

Bil. 1

Statsreglering» 1917.

A. Inkomsterna i riksstaten 1917 jämförda med statsbokföringskommitténs rapport.

I miljoner kronor.

Mantalspengar...................................................

Inkomst- och förmögenhetsskatt....................

Bevillning...........................................................

Bevillningsavgifter............................................

Stämpelmedel....................................................

Krigskonjunkturskatt........................................

Tobaksskatt.......................................................

Lotspengar ........................................................

Diverse inkomster (II. 9 och 10) ...............

l):o ................

Statens aktier....................................................

Statens utlåningsfonder....................................

I anspråk tagna kapitaltillgångar (D I 3 a

och II 1 a) ..................................................

Postverket ......................................................

Telegrafverket..................................................

Järnvägarna.......................................................

Vattenfallsverken ,...........................................

Domänerna .......................................................

Lastpengar ........................................................

Tullmedel...........................................................

Sockerskatt........................................................

Brännvinstillverkningsskatt ............................

Brännvinsförsäljningsmedel ............................

Maltskatt...........................................................

Punschskatt.........................................................

Spirituosaaccis...................................................

Fyr- och båkmedel .......................................

67.16 Summa överskott 297-20.

Kunyl. Maj:ts nåd. proposition Nr 459.

B. Utgifterna. Brister och behållningar å anslag, i miljoner krono»

5.42 Nettobrist 48.7 8

Specifikation till utgiftstitlarna 1917.

(Poster, uppgående till cirka Va miljon.)

Brist Behåll nin

II. E. 2 b. Förslagsanslag till fångars vård och underhåll 0.83 —

IV. E. 1. Avlöning och rekrytering, förslagsanslag............ — 0.88

12. Värnpliktigas avlöning m. m., förslagsanslag .... I.20 —

F. 1. Arméns mathållning, » •••■ 15.58 —

2. Furagering av arméns hästar, » .... 5.3 4 —

V. 1. I). 8. Naturaunderhåll åt personal vid flottan, för-

slagsanslag............................................................ 1.9 8 —

22. Sjöbeväringens avlöning m. in., förslagsanslag O.49 —

E. 4. Naturaunderhåll åt personal vid kustartilleriet,

förslagsanslag .................................................... 0.51

H. 7. Uppvärmning, belysning m. m............................. 0.55 —

2. 2 a. Lots- och fyrinrättningen, direkt anvisning, förslagsanslag......................................................... 1.7 9 —

VI. F. 9. Hospitals underhåll, förslagsanslag .................... 4.7 2

29. Kostnader för allmän hälsovård m. m., förslagsanslag ................................................................... 0.7 5 —

G. 27. Pensionstillägg och understöd, förslagsanslag.... 1.56

I. 13. Postavgifter för tjänstebrev, » .... 0.8 7

VII. F. 1. Tullverket, » ■ 2.27

I. 2. Ersättning för mistad tolag, » .... — 0.4 2

4. Restitutioner........................................................... 0.7 8 —

28 Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr io9.

Bil. 2.

Kalkyl

över intäkten av krigskonjunkturskatten för år 1918 enligt de i propositionen nr 448 föreslagna tariffbestämmelser.

Till grund för en uppskattning av sannolika intäkten av 1918 års krigskunjunkturskatt, omlagd enligt proposition nr 448, torde böra läggas beräkning av det belopp 1917 års krigskonjunkturskatt bort kunna inbringa, därest för densamma hade gällt nu för 1918 föreslagna tariff. Med ledning av det sålunda erhållna resultatet är sedan skatteintäkten för år 1918 att approximera.

Beräkningarna för år 1917 utföras dels för den allmänna tariffen, dels för den bolagen berörande tilläggsavgiften. Nu gällande bestämmelser betecknas såsom 1917 års tariff, de föreslagna som 1918 års tariff.

I fråga om verkningarna av den ändrade allmänna tariffen är att märka, att minskad skatteintäkt uppstår för merinkomstgrupper under 20,000 kronor, ökad intäkt däremot för grupperna över 200,000 kronor, medan för de mellan angivna tal liggande grupperna tariffen och därmed intäkten är oförändrad. Inom varje grupp, vars skatteintäkt förändras genom 1918 års tariff, uträknas ett genomsnittligt öknings- eller minskningstal, vilket användes för att med kännedom om den totala merinkomstsumman inom envar grupp uträkna ökningar eller minskningar i skatt. Huru inom varje grupp merinkomstema fördela sig framgår i någon mån av den uträknade medelmerinkomsten, vartill hänsyn tages vid avrundningar av skattebeloppen. Till ledning vid bedömandet av felen ha vissa extrema gränstal uträknats.

Beträffande den särskilda bolagstariffen blir en beräkning betydligt mera osäker än i föregående fall bland annat av den anledning, att vid bearbetningen av 1917 års krigskonjunkturskattelängder merinkomster och skattebelopp fördelats, i avseende å bolagens inkomstprocent, i endast ett fåtal grupper med stor bredd inom var grupp. Motsvarande hållpunkt som i fråga om den allmänna tariffen kan här ej erhållas. Medeltalet av medelinkomst 1913—1914 -f- merinkomst 1917, vilket läge nära att använda, sammanfaller nämligen icke med den totala inkomst, vilken ligger till grund för inkomstprocentens beräknande. Här torde det vara nödvändigt att hålla sig tämligen nära intill de minimital för ökad skatteinkomst, som kunna beräknas.

A. Ändrad avkastning av den allmänna tariffen.

(1918 års tariff tillämpad på 1917 års merinkomster.)

I. Minskning i grupperna mellan 2,000 och 20,000'kronor.

1) 2,000 — 9,900 kronor.

Skatt 7,786,000 kronor; merinkomst 62,034,000 kronor; medelmerinkomst cirka 5,500 kronor.

29 Knngl. Maj-.ts nåd. proposition Nr 459.

Beräknad skatteprocent enligt 1917 års tariff.................... 12.6 procent

» » » 1918 » » 9.7 »

Minskningstal ....................................................................... 2.9 »

Minskad skatteintäkt .................................................... cirka 1,800,000 kronor.

2) 10,000—19,900 kronor.

Skatt 7,342,000 kronor; merinkomst 57,089,000 kronor; medelmerinkomst

14,200 kronor.

Beräknad skatteprocent enligt 1917 års tariff.................... 12.9 procent

» » » 1918 » » 12.6 »

Minskningstal ....................................................................... 0.3 »

Minskad skatteintäkt ....................................................... cirka 180,000 kronor.

II. Ökning i grupperna fr. o. m. 200,000 kronor.

3) 200,000—249,900 kronor.

Skatt 7,199,000 kronor; merinkomst 34,616,000

22,200 kronor.

Beräknad skatteprocent enligt 1917 års tariff .......

» » » 1918 » » .......

Ökningstal ...................................................................

Ökad skatteintäkt .......................................................

4) 250,000-299,900 kronor.

Skatt 7,436,500 kronor; merinkomst 33,380,000

276,000 kronor.

Beräknad skatteprocent enligt 1917 års tariff .......

» » » 1918 » » .......

Ökningstal ...................................................................

Ökad skatteintäkt.......................................................

5) 300,000—349,900 kronor.

Skatt 6,726,200 kronor; merinkomst 28,146,000 327,300 kronor.

Beräknad skatteprocent enligt 1917 års tariff .......

» » » 1918 » » .......

Ökningstal ..................................................................

Ökad skatteintäkt........................................................

6) 350,000-399,900 kronor.

Skatt 5,213,700 kronor; merinkomst 20,612,000 374,700 kronor.

Beräknad skatteprocent enligt 1917 års tariff .......

» » » 1918» » .......

Ökningstal ...................................................................

Ökad skatteintäkt.......................................................

kronor; medelmerinkomst

........ 20.7 5 procent

....... 21.oo »

....... 0.25 »

...... cirka 80,000 kronor.

kronor; medelmerinkomst

....... 22.2 5 procent

....... 23.oo »

....... 0.7 5 »

..... cirka 250,000 kronor.

kronor; medelmerinkomst

....... 23.7 5 procent

....... 25.oo »

....... 1.25 »

...... cirka 350,000 kronor.

kronor; medelmerinkomst

....... 25.2 5 procent

....... 27.oo »

....... 1.75 »

..... cirka 360,000 kronor.

30 Kunyl. Maj:ts nåd. proposition Nr 459.

7) 400,000—499,900 kronor.

Skatt 9,684,400 kronor; merinkomst 35,690,000 kronor; medelmerinkomst 451,800 kronor.

Beräknad skatteprocent enligt 1917 års tariff .................... 27 procent

» » » 1918 » » ................... 29 »

Ökningstal.................................................................................... 2 »

Okad skatteintäkt.............................................................. cirka 710,000 kronor.

8) 500,000—599,900 kronor.

Skatt 8,996,300 kronor; merinkomst 31,040,000 544,600 kronor.

Beräknad skatteprocent enligt 1917 års tariff ......

» » » 1918 » » ......

Ökningstal.....................................................................

Ökad skatteintäkt........................................................

kronor; medelmerinkomst

............. 29 procent

............. 31 »

............. 2 »

...... cirka 620,000 kronor.

9) 600,000 — 699,900 kronor.

Skatt 8,133,400 kronor; merinkomst 26,119,000 kronor; medelmerinkomst 652,900 kronor.

Beräknad skatteprocent enligt 1917 års tariff .................... 31 procent

» » » 1918

Ökningstal............................................

Ökad skatteintäkt..............................

...... 33 »

...... 2 »

cirka 520,000 kronor.

10) 700,000-999,900 kronor.

Skatt 21,871,700 kronor; merinkomst 68,655,500 kronor; medelmerinkomst

827,200 kronor.

Beräknad skatteprocent enligt 1917 års tariff .................... 32 procent

» » » 1918 » » .................... 36.3 »

Ökningstal................................................................................... 4.3 »

Ökad skatteintäkt.......................................................... cirka 2,850,000 kronor.

11) 1,000,000-1,999,900 kronor.

Skatt 43,123,900 kronor; merinkomst 134,730,500 kronor; medelmerinkomst

1,389,000 kronor.

Beräknad skatteprocent enligt 1917 års tariff .................... 32 procent

» » » 1918 » » .................... 39.i »

Ökningstal.................................................................................... 7.1 »

Ökad skatteintäkt.......................................................... cirka 9,560,000 kronor.

12) 2,000,000 kronor och därutöver.

Skatt 74,039,000 kronor; merinkomst 231,313,500 kronor.

Ökningstal .................................................................................... 8 procent

Ökad skatteintäkt ........................................................ cirka 18,400,000 kronor.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 459.

31 III. Sammanfattning.

2,000 — 9,900 kronor

10,000— 19,900 »

200.000— 249,900 »

250.000— 299,900 »

1,800,000 kronor 180,000 »

-f- 80,000 kronor

300.000— 349,900 »

350.000— 399,900 »

400.000— 499,900 »

250.000 »

350.000 »

700,000— 999,900 »

1,000,000—1,999,900 »

500.000- 599,900 »

600.000— 699,900 »

360.000 »

710.000 »

620.000 »

520,000 »

2.850.000 »

9.560.000 »

2,000,000 och därutöver

18,400,000 »

— 1,980,000 kronor + 33,700,000 kronor

Summa ökning utöver minskning 31,720,000

Med användande av minimital sjunker summa ökning till 30,550,000 och summa ökning utöver minskning till 28,570,000 kronor. Totalökningen torde kunna uppskattas till i runt tal 30,000,000 kronor.

I. Inom de olika inkomstprocentgrupperna.

1) Gruppen 10.1—25.o procent.

Skatt 16,439,000 kronor; medelinkomst + merinkomst 139,711,000 kronor; kapital 972.022,000 kronor.

Beräknad skatteförhöjning (efter 15 procent) 2.5 procent eller cirka 400,000 kronor.

2) Gruppen 25.i—50.o procent.

Skatt 42,180,000 kronor; medelinkomst -j- merinkomst 222,196,000 kronor; kapital 713,113,000 kronor.

Beräknad skatteförhöjning (efter 30 procent) 10.1 procent eller cirka

4,200,000 kronor.

3) Gruppen 50. i—75.0 procent.

Skatt 30,404,000 kronor; medelinkomst + merinkomst 135,548,000 kronor; kapital 281,498,000 kronor.

Beräknad skatteförhöjning (efter 60 procent) 25 procent eller cirka 7,600,000

4) Gruppen 75.1 — 100.o procent.

Skatt 22,366,000 kronor; medelinkomst + merinkomst 92,798,000 kronor; kapital 126,815,000 kronor.

Beräknad skatteförhöjning (efter 85 procent) 27.5 procent eller cirka 8,400,000

B. Avkastning av tillag g stariff för bolag. (Tillämpad på 1917 års merinkomster.)

kronor.

kronor.

32 Kungi. Maj.ts nåd. proposition Nr 459.

5) Gruppen 100.1—125.o procent.

Skatt 18,027,000 kronor; medelinkomst -f- merinkomst 71,622,000 kronor; kapital 72,357,000 kronor.

Beräknad skatteförhöjning (efter 110 procent) 46 procent eller cirka 8,300,000 kronor.

6) Gruppen 125.i—150.0 procent.

Skatt 8,222,000 kronor; medelinkomst + merinkomst 32,156,000 kronor; kapital 34,378,000 kronor.

Beräknad skatteförhöjning (efter 135 procent) 48.5 procent eller cirka

3,600,000 kronor.

7) Gruppen 150 procent och däröver.

Skatt 44,281,000 kronor; medelinkomst -j- merinkomst 158,564,000 kronor; kapital 85,569,000 kronor.

Beräknad skatteförhöjning 50 procent eller cirka 22,100,000 kronor.

II. Sammanfattning.

10.1— 25.o procent

25.1— 50.o »

50.1— 75.o »

75.1— 100.o »

100.1 -125.0 »

125.1 —150.o »

150.1— och därutöver

+ 400,000 kronor

4.200.000 »

7.600.000 »

8.400.000 »

8.300.000 »

3.600.000 »

22,100,000 »

Summa 54,600,000 kronor.

Vid användning av minimital för ökningen sjunker summan till 50,600,000 kronor; och torde det ej vara rådligt att för nu ifrågavarande ändamål räkna med mer än något över 50,000,000 kronor.

C. Den ökade avkastningen av 1918 års krig skön) tinktur skaf t.

Inalles skulle de nya tariffbestämmelserna tillämpade på 1917 års taxering ge ett tillskott av omkring eller något över 80 miljoner kronor. Då 1917 års krigskonjunktur skatt inbragte 251.8 miljoner kronor skulle ökningen alltså representera mellan 31 och 32 procent av det förutvarande skattebeloppet. Såsom utgångspunkt för en uppskattning av den ökade intäkten utav 1918 års krigskonjunkturskatt synes sålunda kunna begagnas det antagandet, att de nya tariffbestämmelserna förhöja skatteintäkten med ungefär en tredjedel. Förutsättning är emellertid en åtminstone i stort likformig fördelning av de år 1917 och år 1918 taxerade merinkomsterna såväl efter merinkomstens absoluta storlek som efter totalinkomstens procentiska förhållande till kapitalet. Bägge förutsättningarna äro givetvis osäkra. I synnerhet torde man icke kunna utgå från en lika gynnsam fördelning i procentgrupper för innevarande års taxering som för fjolårets. Med

33 Kungl. Maj ds nåd. 'proposition Nr 459.

hänsyn härtill bör en avsevärd reduktion ske i den efter nyss angivna grund beräknade ökningen i skatteintäkt.

Skulle 1918 års krigskonjunkturskatt inbringa, enligt nu gällande tariff, cirka 200 miljoner kronor, borde skatteökningen genom de nya tariffbestämmelserna, om ökningen skattas till en tredjedel, bliva bortåt 67 miljoner kronor. Med förutsättande av en felmarginal av 10 procent torde beräkneliga skatteökningen kunna upptagas till 60 miljoner kronor.

D. Avkastningen av krigskonjunkturskatten för år 1919.

Med utgångspunkt från statskontorets antagande, att krigskonjunkturskatten för år 1919 komme att uppgå till en tredjedel av intäkten för år 1917 erhåller man ett värde av cirka 84 miljoner kronor å skattebeloppet enligt förut gällande tariff. Därest föreslagna nya tariffbestämmelser beräknas inbringa en tredjedel mera, bör beloppet bliva cirka 112 miljoner. Siffran är givetvis ytterst osäker, och felmarginalen är att uppskatta till flera tiotal miljoner, enär själva utgångspunkten allenast är en gissning. Dock torde siffran 112 miljoner representera ett minimibelopp, som utan egentlig risk kan avrundas uppåt, måhända till omkring 120 miljoner kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 417 käft. (Nr 459.)

P. M. från generaltullstyrelsen den 27 maj 1918.

34 Kung!. Maj:t$ nåd. proposition Nr 459.

Bil. 3.

P. M. rörande tullinkomsterna.

Den debiterade tulluppbörden uppgick under år 1917 för de särskilda månaderna till följande belopp:

För samma år utgjorde restitutioner en summa av kronor 1,165,944:7 6, vadan i rikshuvudboken upptages en inkomst av tullmedel å kronor 42,535,692: 3 7.

För innevarande år uppgå de debiterade tullmedlen till följande belopp, må-

kronor 3,098,374: o 6 » 2,662,118: 7 2

_»__2,970,871: 97 8,731,364: 75

kronor 3,197,318: 72

Med hänsyn till att någon stegring av tulluppbörden under sommarmånaderna lärer vara att emotse, torde riksstatsinkomsten av tullmedlen för innevarande år kunna beräknas till åtminstone 35,000,000 kronor.

nadsvis fördelade:

januari......

februari.....

mars..........

Vad beträffar beräkningen av tullmedlen för år 1919 torde, om man vidhåller det i innevarande års statsverksproposition gjorda antagandet, att världskriget skulle upphöra före ingången av år 1919, icke föreligga anledning att frångå samma beräkning, enligt vilken tullmedlen uppförts i riksstaten med en summa av

70,000,000 kronor. I den mån åter berörda antagande anses icke kunna upprätthållas, torde det vara försiktigast att icke räkna med högre inkomst av tullmedlen än i medeltal 3,000,000 kronor i månaden.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 459.

35 Bil. 4.

P. M.

rörande den sockerskatt, som kan beräknas för 1918 -1919.

1918.

Under tiden 1/l—s0/i 1918 hava till fritt bruk utlämnats 27.4 miljoner kilogram socker, huvudsakligen raffinad, motsvarande 30.3 miljoner kilogram råsocker.

Den debiterade skatten uppgår för samma tid till........ kronor 3,530,218: os

Under förutsättning, att lika mycket socker utlämnas till fritt bruk som under 1917, kan man för maj—oktober 1918, under vilken tid skatten utgår enligt kungl. kungörelsen den 22 mars 1918, beräkna följande skattebelopp: för 51 miljoner kilogram efter 6 öre per kilogram 3,060,000: —

» 4 » » » 2 » » » 80,000: — » 3,140,000: -

Dessa 55 miljoner kilogram motsvara 61 miljoner i råsocker.

Beräknas vidare utlämning och debiterad skatt för november och december 1918 lika med motsvarande månader 1917, erhållas för 18.8 miljoner kilogram (21 miljoner i råsocker) i skatt................................................................................................. * 2,942,881: 20

Summa skatt kronor 9,612,599: 28.

Tillsammans beräknas utlämningen till fritt bruk under 1918 komma att uppgå till 101.2 miljoner kilogram raffinad, motsvarande 112.2 kilogram råsocker.

1919.

För att bedöma, bur stor skatt kan beräknas för 1919 måste man först beräkna, hur mycket socker kan väntas finnas på lager den 1 januari 1919.

Den 1 maj 1918 uppgick inneliggande lager till 84 miljoner kilogram socker. Om utlämningen 1918 äger rum i den omfattning, som ovan beräknats, komma under tiden 31/12 1918 att förbrukas 82 kilogram råsocker (61 miljoner VB—SV10» 21 miljoner 7u —31/,2). Vid årsskiftet skulle sålunda finnas disponibelt 2 miljoner kilogram' + skörden hösten 1918. För odling äro anmälda 27,000 hektar. Tillverknings;) rot 1916 —1917 erhöllos 3.6 ton råsocker per hektar, vilket för hösten 1918 skulle motsvara en skörd av 97 miljoner kilogram råsocker. På grund av knappheten på gödningsämnen och de osäkra förhållandena i övrigt torde man ej

P. M. från kontrollstyrelsen den 21 maj 1918.

36 Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 459.

böra beräkna skörden till mer än 90 miljoner. För tiden 1/l—31/10 1919 skulle sålunda finnas disponibelt 92 miljoner kilogram råsocker eller ungefär samma kvantitet, som beräknats till utlämning 1918 (30.3 miljoner kilogram 7i — 3% + 61 miljoner kilogram För november och december månader 1919 har man att

tillgå 1919 års skörd och kan utlämningen för dessa månader beräknas lika med utlämningen under samma tid 1918 eller till 21 miljoner kilogram råsocker.

Beräknat för hela året 1919 blir utlämningen 113 miljoner kilogram råsocker (92 + 21) eller i runt tal 100 miljoner kilogram raffinad.

Antages nu, att skattesatserna 16 och 12 öre bliva gällande och att 90 miljoner kilogram debiteras med 16 öre per kilogram vilket gör 14.4 milj. kr. 10 » » » »12»» » »»1.2»» blir den för 1919 beräknade skatten å till fritt bruk utlämnat inhemskt socker........................................................................................... 15.6 milj. kiv

Kung!,. Maj:ts nåd. proposition Nr 459.

37 Bil. 5.

p. M. rörande statsverkets inkomst av tobakshanteringen.

Härmed överlämnas begärda uppgifter rörande statens inkomst av tobakshanteringen under år 1918. De beräknade uppgifterna äro grundade på efter förhållandena möjligast noggranna beräkningar.

Till riksbanken inlevererad tobaksskatt för januari—

april 1918............................................_...........................................

Beräknad tobaksskatt för maj—december 1918............

Influtna tullavgifter januari —april 1918:

för oarbetad tobak ......................................................

» bearbetad »

Beräknade tullavgifter för maj—december 1918:

för oarbetad tobak ........................................................

» bearbetad » .......................................................

Till riksbanken inbetald utbetalning å stamaktiekapitalet för år 1917.......................................................................

kronor 7,629,749:7 7 » 15,560,000: —

» 1,383,680: —

» 650,000: -

» 2,140,000: —

» 815,000: —

» 4,770,000: —

Summa kronor 32,948,429: 7 7.

P. M. från tobaksmonopolet den 30 maj 1918.

Härtill komma obetydliga tullavgifter för resandes import av tobaksvaror.

Möjligen måste under senare delen av 1918 ytterligare inskränkningar i expeditionen av tobaksvaror vidtagas, varigenom tobaksskatten skulle minskas, men torde denna minskning komma att motsvaras av den nyligen vidtagna prisförhöjningen å vissa tobakssorter, så att tobaksskatten kommer att bibehållas ungefärligen oförändrad under år 1918.

Beträffande statens inkomst av tobakshanteringen under 1919 är det ännu omöjligt att lämna några uppgifter, då denna inkomst är beroende på tillförseln av tobak. Därest tobak i erforderlig mängd kan erhållas från utlandet, torde för 1919 kunna beräknas ungefärligen eller inemot samma inkomst som för 1918.

38 Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 459.

P. M. från kontrollstyrelsen den 21 maj 1918.

Bil. 6.

P. BL

angående beräkning av brännvinstillverkniugsskatt, maltskatt, punsckskatt,

bränn vinsförsäljningsmedel.

A. Brännvinstillverkningsskatt.

Brännvinstillverkningsskatten inflöt med avdrag för restitutioner:

år 1913 med.................................................... 22,289,456 kronor

» 1914 » .................................................... 20,734,793 »

» 1915 » .................................................. 22,166,743 »

» 1916 » ................................................... 17,330,360 »

» 1917 » approximativt........................... 4,668,913 » .

I 1918 års riksstat är skatten beräknad till 8,225,000 kronor och i förslaget till 1919 års riksstat till 10,000,000 kronor.

Då emellertid anledning föreligger att antaga, att annan tillverkning av brännvin än vid jästfabriker och sulfitfabriker under tillverkningsåret 1918—1919 kommer att inställas, äro de gjorda beräkningarna icke numera hållbara.

Under erinran därom, att med hänsyn till de ovissa förhållandena ifråga om brännvinstillverkning och brännvinsförsäljning synnerligen stora svårigheter möta för en tillförlitlig inkomstberäkning på detta område, anser dock kontrollstyrelsen sig kunna, under förutsättning att någon större rubbning uti nu rådande förhållanden icke kommer att äga rum, uppskatta förbrukningen av beskattat brännvin under åren 1918 och 1919 på följande sätt.

Vid ingången av år 1918 funnos på brännerinederlag och allmänna brännvinsnederlag utom sulfitsprit omkring 6,700,000 liter brännvin å 50 procent. Tillverkningen av brännvin vid jästbrännerierna torde med ledning av tillverkningssiffrorna för föregående år få beräknas till 3,800,000 liter å 50 procent. Den under innevarande år disponibla tillgången torde därför få beräknas till 10,500,000 liter. För att erhålla den under året förbrukade myckenheten beskattat brännvin torde emellertid nyssnämnda kvantitet böra minskas dels med 1,700,000 liter brännvin å 50 procent, för vilka skatt på grund av denaturering restitueras, dels med 4,500,000 liter, som enligt vad hittills föreskrivits skola ligga som reserv för oförutsedda behov. Förbrukningen under år 1918 skulle alltså uppgå till 4,300,000 liter beskattat brännvin å 50 procent. Efter en tillverkningsskatt av 65 öre för liter skulle alltså för nyssnämnda myckenhet till statsverket inflyta såsom behållen inkomst i runt tal

2,800,000 kronor.

Med tillämpande av liknande beräkningsgrunder för år 1919 och under förutsättning att den tillgängliga reserven under samma år minskades med 1,500,000 liter, skulle förbrukningen av beskattat brännvin å 50 procent för nämnda år uppgå till 3,600,000 liter å 50 procent, för vilken myckenhet såsom behållen inkomst till statsverket skulle inflyta 2,340,000 kronor. Då det emellertid icke torde vara uteslutet, att under loppet av hösten 1919 sådana förändrade förhållanden kunna hava

39 Kung!. Maj:ts nåd. proposition Nr 459.

inträtt, att en, om ock ringa brännvinstillverkning vid andra brännerier än jästoch sulfitspritfabriker kan äga rum, synes brännvinstillverkningsskatten under år 1919 kunna beräknas till samma belopp, som enligt vad här ovan angivits beräknas inflyta under år 1918, eller 2,800,000 kronor.

Kontrollstyrelsen anser alltså, att brännvinstillverkningsskatten för vartdera av åren 1918 och 1919 bör beräknas till 2,800,000 kronor.

B. Maltskatten.

Maltskatten inflöt med avdrag för restitutioner:

år 1913 med .................................................... 5,236,867 kronor

» 1914 » 5,473,469 »

» 1915 » 5,469,331

» 1916 » 5,843,562 » .

I 1918 års riksstat är skatten beräknad till 3,000,000 kronor och i förslaget till 1919 års riksstat likaledes till 3,000,000 kronor.

På grund av de inskränkningar, som numera äro pålagda maltförbrukningen, är tillverkningen av maltdrycker även vid de skattepliktiga bryggerierna begränsad till svagdricka. Enär jämlikt 8 § i maltdryckstillverkningsförordningen, sådant nämnda stadgande lyder enligt förordningen den 25 juni 1917, restitution av skatt, efter fjorton öre för kilogram räknat, må åtnjutas vid skattepliktigt bryggeri för det under nästföregående kvartal omedelbart till svagdricka använda malt, dock icke till högre belopp än att den återstående skatten uppgår till minst det i 5 § stadgade medeltal, kunna de skattepliktiga bryggerierna numera, i motsats mot vad tidigare varit fallet, göra anspråk på restitution av skatten för malt använt till allt tillverkat svagdricka — d. v. s. under nuvarande förhållanden praktiskt sett för allt malt. Statsverkets inkomst av maltdryckstillverkningen utgör därför allenast dels sex kronor per dygn under den tid, maltkrossning äger rum, dels skillnaden mellan det per kilogram malt faktiskt erlagda skattebeloppet — 17, 20 eller 23 öre allt efter olika tillverkningsklasser — och det belopp av 14 öre per kilogram malt, för vilket restitution erliålles. Berörda inkomst torde numera icke kunna beräknas till mera än omkring 40,000 kronor i månaden eller i runt tal 500,000 kronor för år.

Så länge nu gällande inskränkningar i maltdryckstillverkningen fortfara, torde därför maltskatten icke böra beräknas till mera än 500,000 kronor för år.

C. BrännvinsförsäljningsmecUen.

1 1918 års riksstat äro brännvinsförsäljningsmedlen beräknade till 4,000,000 kronor. Enligt kontrollstyrelsen tillhandakomna uppgifter hava brännvinsförsäljningsbolagen såsom vinst till statsverket under innevarande år inlevererat omkring

7.930.000 kronor, vartill kommer försäljningsavgifter till ett belopp av omkring

250.000 kronor. Sammanlagt skulle alltså statens inkomst av dessa medel innevarande år uppgå till 8,180,000 kronor.

I förslaget till 1919 års riksstat äro dessa medel beräknade till 4,000,000 kronor. Då med hänsyn till vinstresultatet av brännvinsförsälj ningen under år 1917 statsverkets inkomster av ifrågavarande försäljning under år 1918 kunna beräknas högre än vad som ägt rum i förslaget till riksstat för år 1919, men hänsyn bör

40 Kungl. Majds nåd. proposition Nr 459.

tagas till den omläggning av rusdrycksförsäljningen, som kommer att äga rum med utgången av innevarande år och för vilken bolagen torde få vidkännas vissa organisationskostnader, synes den av bränn vinsförsäljningsbolagens verksamhet under år 1918 härflytande och i början av år 1919 redovisade vinsten icke böra beräknas till mera än 6,000,000 kronor. De förut till statsverket inflytande försäljningsavgifterna komma på grund av den nya rusdrycksförsäljningsförordningen icke vidare att utgå med innevarande års utgång.

D. Punschskatt.

Punschskatten, som under åren 1915 och 1916 lämnade en inkomst av något mer än 2,100,000 kronor, inflöt under år 1917 med omkring 1,000,000 kronor.

I 1918 års riksstat och i förslaget till 1919 års riksstat är punschskatten beräknad till samma belopp eller 1,200,000 kronor för vardera året.

Under framhållande av svårigheterna att under nuvarande ovissa förhållanden beräkna skatten för denna dryck, vars tillverkning är beroende på tillgången av socker, arrak och sprit, anser kontrollstyrelsen försiktigheten bjuda, att punschskatten för år 1919 icke upptages till högre belopp än vad som av denna skatt influtit under år 1917 eller 1,000,000 kronor.

E. Spirituosaaccis.

1918, inlevererats under januari ... 205,697: oi

(d. v. s. accis för december 1917).

inlevererats under februari . 320,024: 6 2 j

2,600,000: — Januari 1919........ 100,000: —

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 459.

41 Bil. 7.

P. 31. angående inkomstberäkning för postverket.

1 riksstaten för år 1918 upptagas postverkets inkomster till........... kr. 34,900,000 p ä från

samt driftkostnaderna till......................................................••• ■ • » 28,900,000

Överskott kr. 6,000,000. 13 maj isis.

Av generalpoststyrelsen beräknades i september 1917 inkomsterna av den inrikes rörelsen till 36,000,000 kronor. Detta är beräknat efter 6 procent ökning av motsvarande inkomster för år 1917.

För de fyra första månaderna 1918 hava inkomsterna av den inrikes rörelsen uppgått till 15,122,000 kronor. Således bär inkomsten av inrikes rörelsen under de fyra första månaderna uppgått till mera än 40 procent av det beräknade inkomstbeloppet. Från och med den 1 juni 1918 komma de beslutade förhöjda postavgiftema att träda i kraft. Inkomstökningen därav beräknas till i runt tal

5,400,000 kronor per år. För 1918 torde därför kunna upptagas ett av denna anledning ökat inkomstbelopp av omkring 2,700,000 kronor.

Det torde sålunda möjligen kunna förutsättas, att sammanlagda inkomstbeloppet under år 1918 kommer att uppgå till 45,000,000 kronor.

Driftkostnaderna äro i riksstaten upptagna till................................. kr. 28,900,000

Härtill skola läggas, att avföras på 1918 års tilläggsstat, för

krigstidstillägg och krigstidshjälp under år 1918 ........................... » 7,300,000

Tillhopa kr. 36,200,000.

Utöver de i staten beräknade utgifter har kalkylerats med en ytterligare stegring av ........................................................................ __» 3,500,000

Summa kr. 39,700,000.

Enligt förestående beräkningar skulle sålunda postverkets överskott komma att uppgå till 5,300,000 kronor.

I statsverkspropositionen äro beträffande postverket upptagna

inkomster ........................................................................ kr. 44,850,000

driftkostnader ................................................................ » 40,250,000

överskott ..................................................................................................

Under förutsättning av bibehållande utav en inkomstberäkning av ............................................... kr. 44,850,000

skulle, då i propositionen den 29 nästlidna april angående fastställande av postverkets stat för driftkostnader år 1919 in. m. anslaget för sådant

ändamål är ökat till ................................................ » 43,020,000

överskottet uppgå allenast till...............................................................

För att ernå det ovan angivna överskottet, 4,600,000 kronor, erfordras ytterligare ett belopp av........................................................

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 417 käft. (Nr 459.) 6

kr. 4,600,000.

1*. M. från g ener alpo ststyrelsen den 11 maj 1918.

» 1,830,000.

» 2,770,000.

42 Kungl. Maj:ts nåd. 'proposition Nr 459.

Å driftkostnadsanslagen lära icke några nedsättningar kunna vidtagas. De äro icke tilltagna högre än som av numera inträdda förhållanden påkallas. Oaktat den betydande förhöjningen i utgiftsstatens slutsumma, som upptagits, torde vara fara värt, att utgiftsstaten ändå kan komma att behöva överskridas.

Vad åter inkomsterna beträffar, visar det numera kända resultatet av den inrikes rörelsen för de första fyra månaderna innevarande år följande siffror:

januari 1918 kr. 4,317,000,

februari » » 2,312,000,

mars » » 4,084,000,

april » » 4,409,000,

kr7 15,122,000,

1918 ökning

januari 1917 kr. 3,520,000 *22.6 procent februari » » 1,879,000 23.4 »

mars » » 3,551,000 15.o i »

april » » 3,768,000 14. o »

kr. 12,718,000 18.8 procent.

Med hänsyn till den allmänna stegring i poströrelsen, som sålunda visat sig och som medfört ovan angivna väsentliga ökning av inkomsterna, samt de förhöjda belopp, vilka må kunna påräknas inflytande efter genomförandet av den beslutade tillfälliga förhöjningen av postavgifterna, torde för år 1919 kunna påräkn as en förhöjning av postverkets inkomster med 2 å 3 miljoner kronor.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 459.

43 Bil. 8.

v. p. m.

med approximativ beräkning av telegrafverkets inkomster, driftkostnader och överskott för åren 1918 och 1919.

År 1918.

I 1918 års riksstat är telegrafverket upptaget sålunda:

inkomster............................ kr. 31,800,000

driftkostnader ................... » 19,384,500

överskott....................................................... kr. 12,415,500

Vad först beträffar inkomsterna, torde böra observeras, att Kungl. Maj:t i propositionen nr 77 föreslagit 1918 års riksdag vissa höjningar av telefon- och telegraftaxorna, varigenom för år 1919 skulle tillföras telegrafverket en med omkring 10,400,000 kronor ökad inkomst. Under förutsättning att dessa taxehöjningar bliva fastställda att tillämpas redan från och med den 1 juli 1918, skulle inkomsterna för detta år komma att i viss mån ökas, dock icke med hälften av den för år 1919 beräknade ökningen. En del abonnemangsavgifter inom Stockholmsområdet kunna nämligen på grund av gällande abonnemangskontrakt icke höjas förr än dessa kontrakt med 1918 års utgång upphört; vidare måste det antagas att taxehöjningarna till en början komma att verka återhållande på telefonsamtalsoch telegramfrekvensen. På grund härav men med hänsyn tagen å andra sidan till den alltjämt fortsatta tendensen till allmän ökning av telegrafverkets inkomster, torde dessa kunna för år 1918 uppskattas till omkring 40,000,000 kronor.

Ovannämnda driftkostnadssumma bör ökas med det belopp, som kan antagas åtgå för utbetalande av krigstidstillägg och krigstidshjälp under år 1918 åt befattningshavare i telegrafverkets tjänst, vilket belopp, såvitt nu kan beräknas, torde komma att uppgå till omkring 6,000,000 kronor. Vidare måste, med hänsyn till allt jämt stegrade material- och arbetspriser samt den av trafikstegringen föranledda ökade utgiften till avlöning för extra ordinarie personal, räknas med ett överskridande av de beräknade driftkostnaderna med omkring 6,000,000 kronor. I följd härav torde driftkostnaderna böra beräknas till sammanlagt omkring 31,500,000 kronor.

I enlighet med ovanstående skulle överskottet komma att uppgå till omkring

8,500,000 kronor.

P. M. från telegrafstyrelsen den 11 maj 1918.

44 Kungl. Maj ds nåd. proposition Nr 459.

År 1919.

I Kungl. Maj:ts förslag till riksstat för år 1919 är telegrafverket upptaget sålunda:

inkomster ........................ kr. 44,900,000

driftkostnader.................... » 31,900,000

överskott ................................................. kr. 13,000,000.

Inkomsterna äro beräknade till ovan avgivna belopp under förutsättning av bifall till Kungl. Maj:ts ovannämnda proposition nr 77 till 1918 års riksdag om höjning av telefon och telagraftaxorna.

Enligt Kungl. Majt:s proposition nr 386 den 29 april 1918 äro telegrafverkets driftkostnader beräknade till, inklusive krigstidstillägg och krigstidshjälp för år 1919 till befattningshavare i telegrafverkets tjänst 33,716,000 kronor.

Överskottet skulle således komma att uppgå till 11,184,000 kronor.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 459.

45 Bil. 9.

P. M. angående inkomstberäkning för statens järnvägar.

Den behållna inkomsten för statens järnvägar beräknades i underdånig skrivelse från järnvägsstyrelsen av den 28 november 1917 i enlighet med följande siffror.

Bruttoinkomst ................................................ 241,500,000 kronor.

Driftkostnad.................................................... 212,500,000 »

Nettobehållning ......................................... 29,000,000 »

Nettobehållningen har härvid fixerats till ett belopp, svarande mot räntan å beräknat i s. k. räntebärande bandelar nedlagt kapital i medeltal före år 1919. Driftkostnaden angavs till samma belopp som det i förslaget till kostnadsstat för år 1918 upptagna. Bruttoinkomsterna upptogös till summan av beräknad behållning och beräknad driftkostnad. Skulle nya ifrågasatta, men ännu icke beslutade löneförhöjningar komma att genomföras, ansåg sig styrelsen böra hävda, att de borde täckas genom motsvarande taxeregleringar. Dock betonade styrelsen, att givetvis sådana förhållanden kunde inträda, att det icke bleve möjligt eller lämpligt att genom taxeändringar så reglera bruttoinkomsten, att den åsyftade nettobehållningen erhölles.

Vid justering av förenämnda beräkning har man främst att taga hänsyn till driftkostnadens nu beräkningsbara stegring under år 1918. Jämlikt styrelsens underdåniga skrivelse av den 19 april 1918 beräknas en kostnadsökning inträda med 89.6 miljoner kronor. Från detta belopp bör emellertid, för att det skall bliva användbart för 1919 års förhållanden, dragas det belopp, som utgör krigstidsavlöningar för år 1917, men bokförts under år 1918, 11.5 miljoner kronor. Till beloppet bör å andra sidan läggas skillnaden mellan utgifterna för i propositionen begärd lönereglering att tillämpas från den 1 januari 1919, inkl. därå utgående krigstidstillägg, och nu utgående tillfälligt lönetillägg, 7.7 miljoner kronor, varvid 1918 års driftkostnad beräknas till omkring 298 miljoner kronor.

Nettobehållningen synes fortfarande böra upptagas till 29.o miljoner kronor, varvid förutsättes, att taxorna komma att regleras i enlighet med de krav, som driftkostnadernas och den beräknade behållningens sammanlagda storlek uppställa.

Bruttoinkomsterna skulle således komma att utgöra 327 miljoner kronor.

På sätt i skrivelsen om beräkningsbar behållning för år 1919 tidigare gjorts, får givetvis reservation göras för det fall, att konjunkturerna göra det icke möjligt eller icke lämpligt att på avsett sätt reglera taxorna, så att den beräknade behållningen erhålles.

För år 1919 beräknas alltså följande driftresultat vid statens järnvägar

Bruttoinkomst ................................................ 327,000,000 kronor.

Driftkostnad................................................... 298,000,000 »

Behållning ....................................................... 29,01)0.000 »

P. M. från■ järnvägsstyrelsen den 6 juni 1918.

Vattenfallsstyrelsens beräkning av inkomsterna den 11 maj 1918.

46 Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 459.

Bil. 10.

Skrivelse angående inkomstberäkning för statens vattenfallsverk.

Härmed får kungl. vattenfallsstyrelsen på given anledning överlämna följande reviderade beräkning av statens vattenfallsverks driftöverskott för åren 1918 och 1919.

Vid denna beräkning har tagits hänsyn till den föreslagna tillfälliga löneregleringen för personalen vid statens vattenfallsverk, dels ock till den omständigheten, att 1918 års driftkostnader skola belastas med krigstidstillägg och krigstidshjälp för såväl 1917 som 1918.

Varken denna omständighet eller den nämnda löneregleringen inverkar emellertid på driftöverskotten för Trollhätte och Älvkarleby kraftverk, emedan det beträffande nämnda båda kraftverk är förutsatt, att utav bruttoinkomsterna skola till s. k. regleringsfonder avsättas så stora belopp, att driftöverskotten motsvara en viss procent av det i respektive kraftverk nedlagda kapitalet. Det blir således härvidlag avsättningarna till nämnda regleringsfonder, som i stället komma att minskas genom ovannämnda ökningar i driftskostnaderna. Driftöverskottet för Porjus kraftverk är däremot icke så stort i förhållande till det nedlagda kapitalet, att någon avsättning till regleringsfond därvid kunnat beräknas.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 459.

Bil. 11.

47 Domiinstyrelsens skrivelse angående inkomstberäkning för statens domäner.

I underdånig skrivelse den 10 december 1917 har domänstyrelsen uppgivit bruttoinkomsten av statsverkets skogsmedel för innevarande år till 46,500,000 kronor. Efter infordrande av nya uppgifter från rikets samtliga överjägmästare kunna samma bruttoinkomster nu noggrannare beräknas sålunda:

Övre Norrbottens distrikt Nedre » »

Skellefteå »

Umeå »

Härnösands »

Mellersta Norrlands » Gävle-Dala »

Bergslags »

Östra »

Västra »

Smålands »

Södra »

............. 2,884,000 kronor

............ 4,294,000 »

............. 2,841,000 »

............. 3,106,000 »

............. 3,868,000 »

............. 3,474,000 »

............. 5,483,000 »

............. 2,074,000 »

............. 1.374.000 »

............. 1,509,000 »

............. 1,914,000 »

■............ 1,434,000 »

Summa 34,255,000 kronor.

För ved till bränslekommissionen enligt 1914 års pris 9,282,000

skillnadsersättning .................................................... 4,695,000 13,977.000 »

Lägges härtill inkomster från jordbruksdomänerna ............'....... 1*500’000 »

bliver beräknade inkomstbeloppet 49,732,000 kronor. Såsom driftkostnader äro anvisade genom nådigt

brev den 31 december 1917 ................................... 21,130,000

Krigstidstillägg och krigstidshjälp år 1918 enligt

nådiga propositionen nr 10........................................ 1,900,000 23,030,000 >

vadan överskottet skulle bliva 26,702,000 kronor.

Ehuru domänstyrelsen oaktat under 2 månader gjorda upprepade förfrågningar hos bränslekommissionen icke ännu kunnat erhålla besked i vilken grad vedavverkningarna under innevarande år kunna minskas, anser sig styrelsen dock kunna förutse att avsevärd inskränkning däruti skall kunna äga rum och såsom en följd därav besparingar kunna göras å anslaget till avverkning, även om därvid tages i beräkning de ytterligare stegrade arbetsprisen. Ehuru denna besparing till största delen torde komma att uppvägas av de fördyrade kostnaderna för all affraktning av virke, anser styrelsen dock att överskottet bör kunna utjämnas till 27,000,000 kronor.

Överskottet har i 1918 års riksstat upptagits till 15,000.000 kronor, vadan detta kommer att ökas med 12,000,000 kronor.

För år 1919 äro driftkostnaderna enligt nådiga propositionen nr 399 till innevarande års riksdag beräknade till 23,500,000 kronor och sålunda 470,000 kronor högre än för innevarande år. Dock anser styrelsen, att överskottet för år 1919 bör kunna beräknas till minst samma belopp som för innevarande år eller till

27,000,000 kronor.

Skrivelse från. domänstyrelsen 18 mai 1918.