med förslag angående inkomstberäkningar för 1919 års tilläggsstat och för 1920 års riksstat m. m.

Kling!. Majds proposition Nr 406.

I

Nr 40K.

Kung!. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag angående inkomstberäkningar för 1919 års tilläggsstat och för 1920 års riksstat m. m.; given Stockholms slott den 27 maj 1919.

Under åberopande av bilagda utdrag’ av statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t, med återkallande av tidigare gjorda förslag i den mån de strida mot de härnedan framställda, föreslå riksdagen

A) beträffande tilläggsstaten för år 1919

uppföra såsom nya inkomsttitlar under rubriken »Uppbörd i statens

verksamhet»

1. Bidrag till försäkringsinspektionen ............... kr. 34,900

2. Avgifter för granskning av biografbilder... » 16,900

3. Inkomst av myntning och justering ............ » 62,200

4. Patent- och varumärkes- samt registrerings-

_ avgifter ........................................................... » 313,200

5. Bidrag till bankinspektionen ......................... » 22,900

B) beträffande riksstaten för år 1920 ej mindre

uppföra följande inkomsttitlar med nedannämnda belopp, nämligen dels bland »Egentliga statsiukomster» under »I. Skatter»:

3. Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse:

a. Inkomst- och förmögenhetsskatt, bevillning

1) Skatt å inkomst ........ kr. 219,400,000

2) Skatt å förmögenhets-

delar.................................... » 9,100,000

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 saml. 367 höft. (Nr 406.)

2 Kungl. Maj:is 'proposition Nr 406.

3) B-skatt å aktiebolag

in. fl................................. kr. 6,500,000 kr. 235,000,000

b. Bevillning av fast egendom samt av inkomst, bevillning................................................... » 3,800,000

c. Bevillningsavgifter för särskilda förmåner

och rättigheter, bevillning................................. » 200,000

d. Stämpelmedel, bevillning:

1) Arvsskatt och skatt för

kr. 15,000,000

2) Övriga stämpelmedel...... » 34,500,000 » 49,500,000

e. Lastpenningar, bevillning................................ » 800,000

f. Krigskonjunkturskatt, bevillning .................. » 65,000,000

och under »II. Uppbörd i statens verksamhet»:

11. Inkomster av statens provningsanstalt ...... )> 220,400

dels ock bland »I anspråk tagna kapitaltillgångar»: I. Uppkomna av egentliga statsinkomster:

1.-----

2. Statsverkets kapitalökningsfond....................... » 30,600,000

II. Uppkomna av lånemedel:

2. Återbetalning av lån till svenska linbered-

ningssällskapet.................................................... » 225,000

än även

under »Utgifter för kapitalökning», att täckas av andra statsinkomster än lånemedel, anvisa

dels såsom avsättning av på 1920 års riksstat uppförda inkomster av skatt på förmögenhetsdelar, B-skatt å aktiebolag m. fl. samt arvsskatt och skatt för gåva under titel »XIX. Statsverkets kapitalökningsfond» ett

förslagsanslag å .................................................................. » 30,600,000

dels ock under titel »XX. Återbetalning av tillfälliga lånemedel» ett förslagsanslag, högst, å............... » 25,225,000

och därvid förklara, att 25,000,000 kronor må avföras från statens järnvägars kapitalkonto;

ävensom besluta,

att inkomst- och förmögenhetsskatt för år 1920 skall utgå med

3 Kungl. Maj:ts proposition Nr 406.

165 procent av de i 19 § förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt stadgade grundbelopp;

C) bemyndiga Kungl. Maj:t att för bestridande av kostnader för tryggande av rikets neutralitet i fall av behov taga i anspråk ett belopp av 15,000,000 kronor å tid, då till följd av riksdagens fortvara de i 63 § regeringsformen omförmälda kreditiv icke få lyftas.

GUSTAF.

F. V. Thorsson.

4 Kungl. Maj:ts proposition Nr 406.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 27 maj 1919.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Edén,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena HELLNER, Statsråden: Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstlerna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Efter gemensam beredning med chefen för civildepartementet anförde chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson:

Jag anhåller att få för Kungl. Maj:t anmäla frågan om vidtagande av vissa förändringar i den beräkning av statsverkets inkomster för reglerande av tilläggs staten för år 1919 och riksstaten för år 1920, vilken förelagts riksdagen genom statsverkspropositionen och propositionen om tilläggsstat vid innevarande riksdags början.

Därvid erinrar jag först därom, att under de senaste åren förändringarna under riksdagens lopp i de framlagda statförslagen varit så betydande, att inemot tiden för riksdagens avslutande Kungl. Maj:t funnit erforderligt att framlägga en fullständigt omräknad budget. Förhållandena i år synas mig icke göra ett sådant förfarande nödvändigt. Detta skulle för övrigt förutsätta, att så gott som alla på budgeten inverkande beslut i riksdagen vore fattade. Det synes mig nu vara

Kungl. Maj:ts proposition Nr 406. 5

mera ändamålsenligt, att utan ytterligare tidsutdräkt för riksdagen framläggas de förslag till ändring i vissa delar av inkomstberäkningen, som löranledas av förut avgivna propositioner samt av vissa i riksdagen fattade eller förestående beslut.

I samband härmed stå emellertid även några frågor, som beröra staternas utgiftssida, och torde jag nu få yttra mig även däröver och jämväl i dessa ämnen få i vad på mig ankommer framlägga förslag.

Först torde jag då få beröra spörsmålet, i vad mån budgetställningen vad utgiftssidan angår blivit förändrad genom de propositioner, som avlåtits efter det förslagen till riksstat och tiiläggsstat blevo förelagda riksdagen. Härvid bortser jag från sådana ändringar i avseende å utgifter för kapitalökning, vilka så att säga automatiskt medföra motsvarande justeringar på inkomstsidan av lånemedel. Särskilda förslag från Kungl. Maj:ts sida, utöver de som redan framlagts i olika tidigare avlåtna propositioner, torde nämligen härom icke vara erforderliga. Jag erinrar allenast om att, vad tilläggsstaten beträffar, en högst betydande, 1 iil mer än 41 miljoner kronor uppgående upplåning föreslagits dels för statens järnvägars, dels för bränslekommissionens räkning, och att sålunda anspråken på lånemarknaden dessvärre blivit väsentligt större än vid riksdagens början ifrågasattes.

Så vitt man nu kan bedöma, synas å 1919 års tiiläggsstat komma att inbesparas över 30 miljoner kronor i verkliga utgifter. Vad åter angår riksstaten, innebära visserligen Kungl. Maj:ts efter statsverkspropositionen gjorda anslagsäskanden eu ökning utöver statförslaget med i runt tal 3.5 miljoner kronor, men att döma av de till finansdepartementet ingångna uppgifter om budgetställningen efter i riksdagen fattade beslut synas så stora nedsättningar blivit gjorda i av Kung], Maj:t framlagda anslagskrav, att behov av anskaffande utav ytterligare medel för riksstatens reglerande utöver de i statförslaget upptagna inkomstbeloppen icke av nu berörda anledning synes vara för handen.

Så till vida är läget alltså förhållandevis gynnsamt. Emellertid ter det sig väsentligt mörkare, om hänsyn tages till en efter statsverkspropositionens avlåtande inkommen framställning, till vilken Kungl. Maj:t icke hittills tagit ställning.

Jag åsyftar härmed den av järnvägsstyrelsen den 4 mars avgivna skrivelse, vari järnvägsstyrelsen besvarat en av mig gjord förfrågan, huruvida erforderliga medel för bestridandet av utgifterna för dyrtidsbidrag åt statens järnvägars personal kunde antagas komma att under

6 Kungl. Maj:ts proposition Nr 406.

innevarande år stå till styrelsens förfogande. I denna skrivelse, vilken in extenso är återgiven i propositionen nr 225 (s. 64—67) kar styrelsen meddelat, att under inga förhållanden medel komma att finnas tillgängliga till högre belopp än som upptagits i årets kostnadsstat eller med omkring 37.9 miljoner kronor, vartill må erinras, att kostnaderna för dyrtidstilläggen beräknats till 75.9 miljoner kronor.

Järnvägsstyrelsen erinrar i nämnda skrivelse därom, att statens järnvägar såsom tillfällig försträckning erhållit dels å 1918 års tillläggsstat 30 miljoner kronor, dels å samma års extra tilläggsstat 19 miljoner kronor. På förslag av styrelsen har Kungl. Maj:t dessutom hos den nu pågående riksdagen hemställt om en ytterligare försträckning av 11.3 miljoner kronor. Tillhopa åtgå alltså 60.3 miljoner kronor för täckande av 1918 års driftförlust.

Skulle enahanda förfarande i fortsättningen tillämpas, synes statsbanornas skuld vid 1919 års utgång böra beräknas till minst 100 miljoner kronor.

1 järnvägsstyrelsens skrivelse heter det vidare:

»Det av statsmakterna sedermera tillämpade sättet för finansiering av statsbanornas driftunderskott har visserligen i avlåten underliandsskrivelse till statsrådet och chefen för civildepartementet av den 3 juni 1918 i princip föreslagits av undertecknad generaldirektör, mén har därvid dels ifrågasatts, att inkomstminskning, som kunde inträda på grund av vikande konjunkturer borde föranleda en häremot svarande minskning av skulden, dels icke räknats med den driftförlust, som huvudsakligen på grund av löneförhöjningar uppstått under senare delen av år 1918, dels slutligen icke befarats och förutsetts en fortsatt driftförlust, även sedan vapenstillestånd ingåtts mellan de kämpande maktgrupperna.

Så hastigt som prisnivån sedan förskjutits och utgifterna alltså utan motvikt av samtidiga taxeförhöjningar sprungit i höjden, ha statsbaneförskotten, de redan beviljade och de vid fortsatt tillämpande av torskottsförfarandet motsebara, kommit att uppgå till helt andra belopp än dem, varmed styrelsen tidigare haft anledning räkna. "Höjningen över de beräknade beloppen föranledes ock av i viss män andra orsaker än den ursprungligen beräknade bristen, nämligen av en förstorad disproportion mellan driftkostnader och tariffer och av vikande konjunkturer.

En fortsatt ackumulera^ av statens järnvägars löpande skuld genom tillförande av nya driftunderskott till dess kapitalredovisning synes styrelsen därför kunna innebära allvarliga vådor för framtiden, i det att skulden kan tänkas stiga till så avsevärda belopp, att en förräntning och amortering av densamma icke kan av trafikmedel verkställas, utan att till allvarlig skada för näringslivet, och den rationella skötseln av taxepolitiken tarifferna under längre tid få hållas vid en de rådande prisförhållandena icke motsvarande och alltså abnorm höjd.

Kunde sålunda berörda förskottsförfarande anses ändamålsenligt och riktigt, när fråga var om relativt mindre belopp, så måste det allvarligen ifrågasättas, huruvida ej förfarandet, när det skall tillämpas på sådana summor, varom fråga

Kungl. Majds proposition Nr 406. 7

tydligen nu föreligger, innebär en framtida fara, som kan synas böra förebyggas genom en mera omedelbar avskrivning åtminstone till den del av förlusterna, som vållas av de abnorma personalkostnaderna.

Styrelsen nödgas därför ifrågasätta, att de extra ordinarie personalutgifter, vilka helt sakna motvikt i eu med anledning av dem genomförd taxeförhöjning, men däremot torde vara av natur att kunna täckas av krigskonjunkturskattemedel. ma i likhet med vad som skett i Danmark och Norge bestridas av sådana skattemedel. Detta sätt för bestridande av sagda utgifter synes i så fall kunna ifrågasättas att böra tillämpas även i fråga om 1918 års utgifter åtminstone till den del, som överstiger dyrtidstilläggen, beräknade i enlighet med nådiga kungörelsen av den 22 mars 1918.

För år 1918 utgör summan av de extra dyrtidstillägg, som i följd av den urtima riksdagens beslut utbetalats, 19,772,238 kronor. För år 1919 ha de sakkunniga enligt ovanstående beräknat hela utgiften för krigstidstillägg m. in. till

7o,900,000 kronor; vadan, för det fall att dessa kostnader i sin helhet anses böra täckas av krigskonjunkturskattemedel, ett belopp av i runt tal 95,700,000 kronor härför erfordras.

Antages åter att av dylika skattemedel skulle under såväl år 1919 som år 1918 bestridas endast de delar av dyrtidstilläggen, som överstiga i enlighet med 1918 års lagtima riksdags beslut utgående belopp, beräknas härför erfordx*as en summa av även i runt tal 57,800,000 kronor.

Skulle slutligen för beredande av medel till täckande av 1919 års dyrtidstillägg i vad de komma att förorsaka driftunderskott tillämpas det förfaringssätt, som kommit till användning under år 1918, synes ett förslagsanslag av approximativt beräknat 40,000,000 kronor höra upptagas i 1919 års tilläggsstat under titel »utgifter för kapitalökning, tillfällig försträckning åt statens järnvägar».

_ Vid avlåtandet av propositionen nr 225 uttalade jag, efter att ha återgivit järnvägsstyrelsens yttrande, att jag icke för det dåvarande var beredd att uttala mig om, vilka åtgärder som till täckande av berörda brist från statsmakternas sida borde vidtagas. Denna angelägenhet syntes för övrigt lämpligast böra upptagas till övervägande först! samband med de nya beräkningar rörande statsverkets inkomster, som, så snart budgetens utgiftssida klarare kunde överblickas, borde föreläe-o-as riksdagen. 6ö

Järnvägsstyrelsen ifrågasätter, såsom av det anförda framgår, tvenne olika huvudalternativ. I första hand förordar styrelsen, att statsverket genom anslag av skattemedel skall möjliggöra lör styrelsen att helt eller till avsevärd del avskriva det belopp på omkring 100 miljoner kronor, som eljest skulle komma att belasta statens järnvägars kapitalkonto. Härför skulle efter olika beräkningsgrunder åtgå 95.7 respektive 57.8 miljoner kronor. I andra hand föreslås upptagande i 1919 års tilläggsstat av en ny tillfällig försträckning åt statens järnvägar av 40 miljoner kronor. Sistnämnda alternativ innebär ett fortgående på den

8 Kungl. Maj:ts proposition Nr 406.

väg, som förut blivit anvisad av statsmakterna i fråga om statsjärnvägarnas driftförlust, nämligen att den av statsverket provisoriskt täckes genom ett tillfälligt lån till statens järnvägar, vilket lån järnvägarna hava att så småningom genom höjda taxor amortera.

De skäl, som föranlett statsmakterna att i första hand slå in på denna sist angivna väg, äro helt visst starka. Det bör under normala förhållanden icke råda någon tvekan därom, att driftkostnaderna föi statens järnvägar böra bäras av trafikanterna men icke av de skattdragande. Taxorna böra därför så avvägas, att de, som draga nytta av tralikens upprätthållande, få betala kostnaderna härför. Bäst i överensstämmelse med denna tankegång står det nog, att ett tillfälligt uppkommande driftunderskott sedermera avbetalas av medel från själva järnvägsdriften, ej av skattemedel, och att härför erforderliga taxeförhöjningar verkställas.

Vid anmälan av inkomsterna i årets statsverksproposition tillät jag mig emellertid antyda, att genomförandet av taxeförhöjningar icke ovillkorligen finge ske alldeles utan hänsyn till andra verkningar därav. _ Den utomordentliga storlek, som driftförlusten under de abnorma kristidsförhållandena tydligen kommer att få, framkallar allvarliga betänkligheter mot ett genomförande fullt ut av det ovan berörda programmet. En amortering av hela driftförlusten genom trafikmedel skulle för eu kanske mycket avsevärd tid uppskjuta den nedsättning-av järnvägstarifferna och återgång till mera normala förhallanden pa detta område, som för hela näringslivet vore i hög grad önskvärd. Eller ock nödgas man, för att möjliggöra en avskrivning av skuldbördan i raskare tempo, tillgripa ytterligare taxeförhöjningar med ännu mera betänkliga verkningar under den i allt fall bekymmersamma avvecklingsperiod, som nu förestår. Jag finner mig med hänsyn härtill böra förorda, att statsverket ingriper för att möjliggöra eu snabb avskrivning av skuldbördan. Härför ser jag. icke någon annan utväg än att ett betydande tillskott nu göres av skattemedel. Det synes mig vara i sin ordning, att detta sker, medan ännu inkomster från krigskonjunkturen kunna uppbära skattebördan.

Tidpunkten synes mig däremot icke vara inne att bestämma, huru mycket statsverket skall övertaga av den ifrågavarande skuldbördan. Det torde vara lämpligt att dessförinnan avvakta det finansiella resultatet av innevarande års järnvägsdrift. Då det resultatet föreligger, torde man kunna säkrare bedöma både i vad mån statsjärnvägarna kunna av egna trafikmedel bidraga till förlustens avskrivning och hur störa utgifter för ändamålet det statsfinansiella läget tillåter.

9 Kungl. Maj:ts proposition Nr 406.

Men då det redan nu synes mig vara klart, att staten måste bära en avsevärd del av driftförlusten och det dessutom kan sägas föreligga särskilda skäl att icke belasta stats järnvägarna med den extra förlust, sym föranletts av urtima riksdagens'beslut år 1918 beträffande dyrtidstilläggen och dess konsekvenser i innevarande riksdags beslut, vartill hänsyn icke tagits vid fastställandet av taxorna, anser jag mig böra föreslå, att inalles 50 miljoner kronor nu tagas i anspråk dels såsom anslag till statens järnvägar och dels såsom återbetalning genom statsveikets egen försorg av tillfälliga lånemedel, anskaffade för järnvägarnas räkning, däri inberäknat de 10 miljoner kronor, som redan äro uppförda å 1920 års riksstat såsom återbetalning av tillfälliga lånemedel. Detta sistnämnda belopp skulle alltså komma att återbetalas oberoende av hur stort överskott av trafikmedel, statens järnvägar kunna under år 1920 inleverera. I avseende å själva detta överskott synas mig tillräckliga skäl icke föreligga att sänka det belopp, järnvägsstyrelsen ansett möjligt att påräkna, ehuru beloppet givetvis är tämligen ovisst.

På tilläggsstaten har som förut är nämnt besparats över 30 miljoner kronor. Under sådana förhållanden synes det mig möjligt att på 1919 års tilläggsstat uppföra ett anslag av 25 miljoner kronor såsom bidrag till täckande av innevarande ars driftförlust. Detta belopp bör då uppföras ej som kapitalökningsutgift utan under verkliga utgifter. Förslag härom torde senare i dag komma att framställas av chefen för ■civildepartementet. För att nödiga medel skola stå till järnvägsstyrelsens förfogande innevarande år är det emellertid därtill erforderligt att anskaffa ytterligare 15 miljoner kronor. Innan det träffats ett sfutligt avgörande om finansieringen i det hela av järnvägarnas driftförlust, anser jag det riktigast, att detta belopp liksom tidigare skett uppföres som tillfällig försträckning åt järnvägarna och anskaffas länevägeu.

Den av statens järnvägars driftförlust förorsakade kristidsskulden skulle då vid slutet av innevarande år utgöra cirka 75 miljoner kronor. Härav skulle 25 miljoner kronor ytterligare avföras från statsjärnvägarnas kapitalkonto och av statsverket betalas genom att 1920 års riksstat upptager såsom kapitalökningsutgift återbetalning av tillfälliga lånemedel till nyssnämnda belopp. För att bereda tillgång härtill utöver de 10 miljoner kronor, som i statförslaget upptagits, erfordras en höjning av skattemedlen med 15 miljoner kronor.

Efter denna redogörelse för den allmänna budgetställningen torde jag få angiva inkomstberäkningens huvuddrag, innan ja»- övereär till detaljspörsmålen. J ° e

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 saml. 367 höft. (Nr 406.) 2

10 Kungl. Maj:ts proposition Nr 406.

För tilläggsstatens reglerande erfordras, förutom uppförande av ett antal nya inkomsttitlar för beredande av medel till dyrtidstillägg — varom jag senare torde få uttala mig — att de i anspråk tagna kassafondsmedlen avpassas efter behovet av tillgångar lör bestridande av tilläggsstatens verkliga utgifter. En exakt fixering av detta belopp kan givetvis först ske i samband med statens definitiva uppgörande, varför jag icke därom framställer förslag.

För att reglera riksstaten för år 1920 kräves som nyss är nämnt ett tillskott av skattemedel om 15 miljoner kronor. De förändringar av statens inkomstsida, som härav och eljest föranledas, beröra huvudsakligen de tre därå upptagna inkomsttitlarna inkomst- och förmögenhetsskatt, extra inkomst- och förmögenhetsskatt samt krigskonjunkturskatt. Tillhopa representera dessa i statförslaget ett belopp av 285 miljoner kronor, vilket nu får förhöjas till 300 miljoner kronor. Krigskonjunkturskatten föreslår jag — såsom senare utvecklas ttpptagén till 65 miljoner kronor. Den extra inkomst- och förmögenhetsskatten bortfaller enligt propositionen nr 259. Genom inkomst- och förmögenhetsskatt skall alltså uttagas 235 miljoner kronor. Med ett beräknat grundbelopp av 144 miljoner erfordras härför, att skatten utgår för år 1920 med 165 procent av grundbeloppen, varom förslag torde få framställas till riksdagen.

I enlighet med de i propositionen nr 344 föreslagna bestämmelserna rörande statsverkets kapitalökningsfond skola av skattemedlen avsättas 30,600,000 kronor. Enär på utgiftssidan komma att upptagas såsom utgifter för kapitalökning av andra statsinkomster än lånemedel ett belopp av — frånsett avsättningar till fonder — 31,244,400 kronor, torde hela avsättningen få tagas i anspråk på inkomstsidan. Hur önskvärt det än vore att redan i år kunna få så använda de till kapitalökningsfonden avsatta medlen, att därav direkt, föranleddes minskning i upplåningen för produktiva ändamål, finner jag mig icke kunna framställa förslag därom, då därmed skulle följa en ytterligare förhöjning av inkomstskattens procenttal.

Härefter övergår jag till enskildheterna i statförslagen, varvid jag först upptager ett tilläggsstaten berörande spörsmål.

Med anledning av de beslut riksdagen lättat angående dyrtidstillägg till statens befattningshavare böra vissa ändringar vidtagas beträffande inkomsterna å 1919 års tilläggsstat. I överensstämmelse med propositionen nr 225 till innevarande års riksdag har riksdagen beslutat att under sjätte, respektive sjunde huvudtitlarna uppföra särskilda reser-

11 Kung!. Maj:ts 'proposition Nr 40(1.

vationsanslag för bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg vid försäkringsinspektionen, statens biografbyrå, mynt- och justeringsverket, patent- och registreringsverket och bankinspektionen. Såsom en förutsättning härför angavs i propositionen den anordningen, att å tilläggsstaten för år 1919 skulle uppföras motsvarande belopp såsom tillägg till de i den för år 1919 fastställda riksstaten upptagna inkomsterna från respektive verk. Under hänvisning till vad jag i ärendet anfört till statsrådsprotokollet för den 14 nästlidna mars (proposition nr 225 s. 68 —74) förordar jag alltså, att å 1919 års tilläggsstat under rubrik »Egentliga statsinkomster: Uppbörd i statens verksamhet)) uppföras

följande inkomsttitlar:

1. Bidrag till försäkringsinspektionen .......................... kronor 34,900

2. Avgifter för granskning av biografbilder ............ » 16,900

3. Inkomst av myntning och justering ..................... » 62,200

4. Patent- och varumärkes-samt registreringsavgifter » 313,200

5. Bidrag till bankinspektionen .................................... » 22,900

En omkastning av numreringen, så att rubriken »Diverse inkomster» införes efter ovanstående grupp av inkomster lärer härav böra följa.

1 det förslag till riksstat, som förelagts innevarande års riksdag hava bland inkomsterna upptagits

inkomst- och förmögenhetsskatt ..................... kronor 140,000,000

extra inkomst- och förmögenhetsskatt ......... » 65,0( >0,000

eller tillhopa för båda skatterna ..................... » 205,000,000.

Genom propositionen nr 259 har sedermera föreslagits sådan anordning, med rörliga skattesatser, av inkomst- och förmögenhetsskatten, att den extra inkomstskatten skulle bliva obehövlig. Det belopp i inkomst- och förmögenhetsskatt, som för budgetens reglering kräves, skulle nämligen uttagas genom att fastställa härför erforderligt procenttal av de grundbelopp, som genom den nya skatteförordningen skulle stadgas.

Det gäller alltså nu att beräkna dels hur stor skatteintäkt de föreslagna grundbeloppen kunna inbringa år 1920, dels vilket procenttal, som kräves för erhållande av erforderliga medel i budgeten av denna skattekälla.

I den nya inkomstskatten ingå trenne poster, som måste var för sig beräknas: skatten å enskilda och med dem jämställda skattskyldiga (inkomstskatt från enskilda m. fl.); skatten å inkomst från aktiebolag och solidariska bankbolag (bolags A-skatt); samt skatten å samma bolags fonderade vinstmedel (bolags B-skatt).

12 Kungl. Maj:ts proposition Nr 406.

Inkomstskatt från enskilda m. fl. Vid den statistiska bearbetningen av 1917 års taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt hade preliminärt befunnits, att sagda skatt för år 1917 uppgått till 112,460,684 kronor, varav belöpte å enskilda m. fl. 58,726,499 kronor samt å bolag 53,734,185 kronor. Sedan undersökningen nu fullföljts, så att slutsiffror föreligga för hela riket, visar det sig, att enskildas skatt uppgått till 57,882,861 kronor.

De beräkningar, som på grundval av inkomstskattesakkunnigas preliminära utlåtande företagits för utrönande av förslagets finansiella verkningar hava, såsom framgår av bil. 6 till propositionen nr 259, givit till resultat, att den föreslagna skatteskalans grundbelopp, tillämpade å 1917 års taxering, skulle ha höjt skatteintäkten till 62,939,931 kronor. Ökningen skulle sålunda ha utgjort 4,213,432 kronor eller 7.7 5 procent.

Detta resultat kan emellertid icke utan vidare läggas till grund för en beräkning av 1920 års skatt. Den definitivt föreslagna skatteskalan avviker något från den i sakkunnigas preliminära utlåtande förordade. Denna förändring höjer skattens avkastning. För året 1920 lärer vidare förhöjning i form av särskilda avdrag komma att ske av såväl orts- som familjeavdrag. Denna förhöjning, som föreslagits till 50 procent, verkar givetvis en avsevärd sänkning av skatteintäkten. Slutligen torde, sedan riksdagens bevillningsutskott föreslagit, bland annat, viss ökning av barnavdragen, hänsyn böra tagas till den minskning i skattens avkastning, som härav föranledes.

Vid de omräkningar, som med hänsyn till de nämnda tre faktorerna företagits med det föreliggande statistiska materialet från år 1917 — se bil. 1 — har befunnits, att den här ovan nämnda ökningen av skatteintäkten med 7.7 5 procent jämte den ytterligare ökning, som föranledes av förändringarna i skatteskalan, så gott som motväges av de sänkningar, som åstadkommas dels av de särskilda avdragen och dels av höjningen av barnavdragen. Skatteintäkten av den nya skalans grundbelopp skulle enligt den reviderade kalkylen, därest bestämmelserna tillämpats på 1917 års taxering, ha varit praktiskt taget densamma som intäkten av dåvarande inkomst- och förmögenhetsskatt.

För år 1918 uppgick hela inkomstskatten till i runt tal 133,071,500 kronor. Den på enskilda belöpande andelen härav torde utgöra 59.7 procent eller cirka 79,444,000 kronor.

Den uppskattning, som nu är att göra av grundbeloppens avkastning år 1920 på grundval av dessa statistiska uppgifter, måste givetvis

KungI. Maj:ts proposition Kr 406. 13

bli ganska osäker. Avkastningen av skatten för nästkommande år är beroende av de enskildas sammanlagda inkomst under innevarande år och av denna inkomsts fördelning på olika inkomstgrupper. Härvid är å ena sidan att märka, att år 1919 visar nedåtgående konjunkturer och sannolikt stigande penningvärde, i följd varav inkomsterna av rörelse och yrke toide komma alt bliva mindre än år 1917, vilket års inkomster beskattats vid 1918 års taxering. Å den andra sidan hava löneinkomsterna sedan år 1917 stigit avsevärt, varjämte under innevarande år skall ske utdelning å aktier av bolagens'vinster år 1918. En i hög grad oviss faktor, vilken kan verka betydande minskning av skatteintäkten, är den förändring av inkomstfördelningen, som kan ha inträtt jämfört med de abnorma förhållanden, som rått under den utpräglade krigskonjunkturen. Såsom sannolik intäkt av den nya inkomstskattens grundbelopp för enskilda år 1920 torde man kunna räkna med ett belopp av 70 miljoner kronor.

Inkomstskatt från bolag (A-skatt). Vad angår avkastningen av den föreslagna A-skatten å aktiebolag, så finner man, att, om den nu föreslagna skalan tillämpats vid 1917 års taxering, skattens grundbelopp utgjort ungefär 94,700,000 kronor. Någon exakt siffra kan icke angivas, enär den föreslagna skatteskalan indelats i delvis andra avsatser än den nuvarande. Medelskatteprocenten utgjorde i verkligheten 5.14 procent, men skulle enligt förslaget utgjort 9.04 procent. Därest man antager, att inkomstfördelningen enligt 1918 års taxering varit densamma som vid 1917 års, skulle grundbeloppet år 1918 utgjort i runt tal 94,265,000 kronor.. Man torde dock icke kunna räkna med på långt när så stor avkastning för år 1920. Under de senaste åren har visserligen det i aktiebolagen nedlagda kapitalet högst avsevärt ökats i synnerhet genom nyemission och emission av gratisaktier men jämväl genom bildandet av nya bolag, och i anledning härav torde, trots nedåtgående konjunkturer, aktiebolagens sammanlagda absoluta inkomst kanske icke komma att visa någon betydligare minskning. Däremot lär man kunna räkna med en betydande nedgång i inkomstprocent och därmed jämväl en minskad skatteprocent.

En undersökning, utförd sålunda, att ett antaget absolut inkomstbelopp av 1,000 miljoner kronor fördelats på olika inkomstprocent efter samma norm, som gällde år 1913, har givit till resultat en skatteintäkt efter den nya skalan av 64,940,000 kronor. Nu torde det icke vara sannolikt, att för innevarande ar fördelningen av aktiebolagsvinsten efter inkomstprocent återgått till de omedelbart före kriget normala förhål-

14 Kungl. Maj:ts proposition Nr 406.

landena. Med hänsyn härtill torde man våga antaga, att bolagens Askatt för år 1920 skall inbringa 70 miljoner kronor.

Bolagens B-skatt. Den föreslagna B-skatten beräknas av de sakkunniga skola hava givit, tillämpad å 1912 års vinster, omkring 2,352,000 kronor och tillämpad å 1916 års vinster omkring 13,200,000 kronor. De sakkunniga hava därvid räknat med 2 procent å samtliga ej utdelade vinstmedel.

Den i propositionen nr 259 föreslagna anordningen med rörlig B-skatt, grundbelopp 3 procent och avdrag för kronoutskylder har antagits inbringa i grundbelopp 6 miljoner kronor. Med den sänkning av skatteprocenten till 2 procent, som av bevillningsutskottet föreslagits, skulle intäkten av grundbeloppet sjunka till 4 miljoner kronor. Detta belopp lägges till grund för den föreliggande inkomstberäkningen.

Sammanlagt skulle alltså grundbeloppen för enskilda samt för bolagens A-skatit och B-skatt giva en skatteintäkt av 144 (70 + 70 + 4) miljoner kronor.

För att utvinna det erforderliga beloppet av inkomst- och förmögenhetsskatten, enligt vad förut utvecklats cirka 235 miljoner kronor, kräves uttagande av 165 procent av grundbeloppen, vilket procenttal skulle inbringa 237,600,000 kronor. I riksstaten torde beloppet lämpligen uppföras avrundat till 235 miljoner kronor.

Av inkomst- och förmögenhetsskatten skola emellertid tvenne poster avsättas till statsverkets kapitalökningsfond, enligt vad som föreslagits i propositionen nr 344. För detta ändamål skall sålunda reserveras hela inkomsten av den nya B-skatten å bolag. Denna utgör, med det föreslagna procenttalet 165, ett belopp av 6,600,000 kronor, vilket torde avrundas nedåt till 6,500,000 kronor. Vidare skall med den å förmögenhetsdelarna belöpande inkomst- och förmögenhetsskatten å enskilda förfaras på enahanda sätt. Innan en ingående statistisk bearbetning skett av senast tillgängliga deklarationer — vilken undersökning kräver betydande tidsutdräkt — är man hänvisad till uppskattningar med avsevärd felmarginal. De förskjutningar, som skett i förmögenhetsförhållandena under kriget, medföra att man icke kan draga säkra slutsatser på grundval av den senaste bearbetningen av deklarationerna, från år 1913. Här antages nu, att den å förmögenhetsdelar belöpande skatten uppgår till 8 procent av de enskildas sammanlagda skatt. Den andel, av denna skatt, vilken är att avsätta till kapitalökningsfonden och som jämlikt statskontorets mening bör å budgetens inkomstsida för sig

15 Kung!. Maj:ts 'proposition hr 406.

redovisas, skulle då uppgå till 9,240,000 kronor, vilket belopp må avrundas till 9,100,000 kronor.

Krig skönj tinktur skatten är i 1920 års riksstat uppförd med 80 miljoner kronor, vilken beräkning nära ansluter sig till statskontorets förslag angående statsverkets inkomster. Till statsrådsprotokollet för den 9 januari innevarande år uttalade jag, att denna beräkning borde kunna höjas, därest man icke förutsatte någon omläggning av skatten i fråga, men att jag, då förslag om vissa jämkningar, vilka skulle komma att sänka skatteintäkten, vore under övervägande, icke ansåge mig böra beräkna större inkomst än 80 miljoner kronor. Den sänkningav skattens avkastning, som sålunda då ifrågasattes, har, såsom framgår av propositionen nr 258 blivit högst avsevärd, varför jag numera icke anser mig kunna beräkna hela det i förslaget till riksstat upptagna beloppet. En reducering blir så mycket mer påkallad, som bevillningsutskottet nu har förordat ytterligare begränsning av skatten.

Med stöd av den utredning, som föreligger rörande dels 1918 års och dels innevarande års krigskonjunkturskatt, vilken utredning torde få som bilaga fogas till detta protokoll (bil. 2), kan en säkrare uppskattning nu göras än vid tiden för statsverkspropositionen avlåtande. För innevarande år har utredningen givit till resultat, att en inkomst av 220 miljoner kronor synes sannolik. Jag anmärker härtill, att redan i den finansplan, vilken ligger till grund för det framlagda förslaget till riksstat, större delen av detta belopp disponerats och att de många klagomålen i krigskonjunkturskattemål kunna medföra avbränningar, vilkas storlek för närvarande undandrar sig varje säkert bedömande.

Självfallet måste krigskonjunkturskatten för år 1920, även med oförändrad tariff, inbringa långt mindre än för i år. Vikande konjunkturer och stigande prisnivå i förening måste på en merinkomstbeskattning utöva ett synnerligen kraftigt inflytande. Det synes mig icke rådligt att räkna med mer än ungefär halva skatteintäkten från i år under förutsättning av oförändrade bestämmelser.

Nu förestår emellertid en betydande reduktion av skatten. Tariffen sänkes med, enligt propositionen 20 procent och enligt bevillningsutskottets förslag 2o procent. Dessutom minskas skatteintäkten högst avsevärt genom bestämmelsen, att vid den skattefria inkomstdelens fastställande skola påläggas 20 procent av medelinkomsten 1913—14, vilken procentsiffra ävenledes blivit av utskottet höjd till 25 procent. Ytterligare sänkes skatteintäkten genom befrielsen för nya företag och anläggningar.

16 Kungl. Maj:ts proposition Nr 406.

Allt som allt torde icke reduktionen kunna taxeras lägre än till inalles 40 procent av hela skattebeloppet.

Enligt denna beräkning bör krigskonjunkturskatten i 1920 års riksstat nedsättas till 65 miljoner kronor.

Inkomster av statens provningsanstalt. Under denna titel har i statförslaget för år 1920 uppförts 204,400 kronor. Sedermera har i propositionen nr 165 angående anslag till statens provningsanstalt i enlighet med av anstaltens styrelse framlagt förslag förutsatts, att inkomsterna skola upptagas till 220,400 kronor. Förslag härom torde jag nu få framställa.

Återbetalning av visst låneunderstöd. Å 1918 års tilläggsstat anvisade riksdagen ett räntefritt lån å 225,000 kronor till aktiebolaget svenska linberedningssällskapet. Detta lån skall, jämlikt innevarande riksdags beslut i anledning av proposition nr 235, återbetalas senast den 1 mars 1920. Å 1920 års riksstat synes då böra på inkomstsidan uppföras 225,000 kronor såsom i anspråk tagna kapitaltillgångar. Med motsvarande belopp bör vidare utgiftstiteln återbetalning av tillfälliga lånemedel höjas.

Slutligen anhåller jag att få beröra ett särskilt spörsmål, som synes mig böra avgöras i samband med riksstatens reglerande. I likhet med vad fallet varit under föregående år torde även i år riksdagen icke komma att formellt avslutas efter det egentliga riksdagsarbetets fullbordande. Det i § 63 regeringsformen omförmälda s. k. lilla kreditivet kan vid sådant förhållande icke av Kungl. Maj:t lyftas. Liksom förut skett torde då motsvarande belopp, 15,000,000 kronor, böra vara ställt till Kungl. Maj:ts disposition att användas under de i nämnda paragraf omförmälda villkor. Bemyndigande från riksdagens sida lärer alltså böra begäras, att Kungl. Maj:t må äga att i fall av behov taga i anspråk ett belopp av 15,000,000 kronor å tid, då till följd av riksdagens fortvara de i § 63 regeringsformen omförmälda kreditiv icke få lyftas. Beloppet torde böra tillhandahållas av riksgäldskontoret.

I anslutning till vad sålunda anförts, hemställde departementschefen, att Kungl. Maj:t ville, med återkallande av tidigare gjorda förslag, i den mån de strida mot de här nedan framställda, föreslå riksdagen

A) beträffande tilläggsstaten för år 1919 uppföra såsom nya inkomsttitlar under rubriken »Uppbörd i statens verksamhet»

17 Kungl. Maj:ts proposition Nr 406.

1. Bidrag till försäkringsinspektionen ............... kr. 34,900

2. Avgifter för granskning av biografbilder ... » 10,900

3. Inkomst av myntning och justering............... » 62,200

4. Patent- och varumärkes- samt registrerings-

avgifter .............................................................. » 313,200

5. Bidrag till bankinspektionen........................... » 22,900

B) beträffande riksstaten för 1920 ej mindre

uppföra följande inkomsttitlar med nedannämnda belopp, nämligen dels bland »Egentliga statsinkomster» under »I. Skatter»:

3. Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse: a. Inkomst- och förmögenhetsskatt, bevillning

1) Skatt å inkomst ........ kr. 219,400,000

2) Skatt å förmögenhets-

delar.............................. » 9,100,000

3) B-skatt å aktiebolag

m- fl............................ » 6.500.000 kr. 235,000,000

b. Bevillning av fast egendom samt av inkomst, bevillning ............................................... » 3,800,000

c. Bevillningsavgifter för särskilda förmåner

och rättigheter, bevillning ........................... » 200,000

d. Stämpelmedel, bevillning:

1) Arvsskatt och skatt för

..gåva................................. kr. 15,000,000 »

2) Övriga stämpelmedel...... » 34,500,000 » 49,500,000

e. Lastpenningar, bevillning .............................. » 800,000

f. Krigskonjunkturskatt, bevillning................ » 65,000,00

och under »II. Uppbörd i statens verksamhet»:

11. Inkomster av statens provningsanstalt ...... » 220,400

dels och bland »I anspråk tagna kapitaltillgångar»:

I. Uppkomna av egentliga statsinkomster:

1.-----

2. Statsverkets kapitalökningsfond ..................... » 30,600,000

II. Uppkomna av lånemedel:

2. Återbetalning av lån till svenska linbered-

ningssällskapet ...................................................... » 225,000

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 saml. 367 käft. (Nr 406.) 3

18 Kungl. Maj:ts 'proposition Nr 406.

än även

under »Utgifter för kapitalökning», att täckas av andra statsinkomster än lånemedel, anvisa

dels såsom avsättning av på 1920 års riksstat uppförda inkomster av skatt på förmögenhetsdelar, B-skatt å aktiebolag m. fl. samt arvsskatt och skatt för gåva under titel »XIX. Statsverkets kapitalökningsfond»

ett förslagsanslag å.................................................................. kr. 30,600,000

dels och under titel »XX. Återbetalning av tillfälliga lånemedel» ett förslagsanslag, högst, å............... » 25,225,000

och därvid förklara, att 25,000,000 kronor må avföras från statens järnvägars kapitalkonto;

ävensom besluta,

att inkomst- och förmögenhetsskatt för år 1920 skall utgå med 165 procent av de i 19 § förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt stadgade grundbelopp;

C) bemyndiga Kungl. Maj:t att för bestridande av kostnader för tryggande av rikets neutralitet i fall av behov taga i anspråk ett belopp av 15,000,000 kronor å tid, då till följd av riksdagens fortvaro de i 63 § regeringsformen omförmälda kreditiv icke få lyftas.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna bifall samt förordnade, att proposition i ämnet av den lydelse, bil. litt. . . . vid detta protokoll utvisar, skulle avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet: Sven Lidholm.

Kungl. Maj.ts proposition Nr 406.

19 Bilaga 1.

P. M.

angående beräkning av inkomst- och förmögenhetsskattens avkastning.

Vid proposition nr 259 vid årets riksdag med, bland annat, förslag till vissa ändriDgar i förordningen den 28 oktober 1910 om inkomst- och förmögenhetsskatt fanns fogad en P. M. angående de finansiella verkningarna av visst förslag till ändringar i sagda förordning. Det förslag, som legat till grund för sagda utredning överensstämmer icke fullt med det för riksdagen framlagda förslaget. Den viktigaste skillnaden är, att skatteskalan i det definitiva förslaget blivit skärpt för beskattningsbara belopp över 33,500 kronor. Detta gör, att det resultat, vartill sagda utredning kommit, blir i viss mån missvisande. Härtill komma ytterligare två omständigheter, som äro ägnade att inverka på skattens avkastning för år 1920. Enligt uppgift lär bevillningsutskottet komma att föreslå, att det skattefria avdraget för barn under 15 år skall utgöra 200 kronor mot enligt förslaget 100 kronor jämte 100 kronors förhöjning för ogift skattskyldigs första barn och vidare skall enligt proposition nr 347 skattskyldig vid 1920 års taxering äga åtnjuta 50 procent förhöjning av det skattefria avdraget.

Nämnda omständigheter hava nödvändiggjort en förändrad beräkning av skattens avkastning. Med tillhjälp av det material, som finnes i sagda P. M., har beräknats vad skatten år 1917 skulle utgjort enligt förslaget, om avdraget för barn under 15 år utgjort 200 kronor, alla avdrag höjts med 50 procent samt den slutligen föreslagna skatteskalan tillämpats. Resultatet framgår av bifogade tabeller.

Härvid är att märka, att ortsgruppema III och IV inom landsbygden icke undersökts, enär dessa grupper äro föga omfattande och synas icke kunna i avsevärd mån inverka på resultatet samt att de lägsta inkomstgrupperna icke medtagits. Så hava uteslutits inom ortsgrupp I taxerade belopp under 1,500 kronor och inom övriga ortsgrupper taxerade belopp under 2,000 kronor.

20 Kungl. Maj:ts proposition Nr 406.

Beräkningen av avkastningen inom inkomstgrupper med lägre taxerade belopp än 4,600 kronor har skett på följande sätt. Enligt förut publicerad statistisk undersökning av 1913 års taxering (finansstatistiska utredningar VII) har inom ifrågavarande inkomstgrupper antalet icke gifta skattskyldiga utgjort något mer än en tredjedel av hela antalet skattskyldiga. På grund härav har vid den nu gjorda undersökningen antagits, att en tredjedel av de skattskyldiga varit ogifta, och har talet för dem avrundats något uppåt. För enkelhetens skull har vidare antagits, att samtliga skattskyldiga med barn varit gifta. Man har sålunda fått fyra olika kategorier skattskyldiga, icke gifta utan barn, utgörande något över en tredjedel av samtliga, gifta med ett barn, vilkas antal framgår av kolumn 3 i de vid förut nämnda P. M. fogade tabeller, gifta med flera barn till det antal, som framgår av kolumn 4 i samma tabeller, samt gifta utan barn utgörande återstoden. Därefter har uträknats det skattefria avdraget inom varje sådan kategori, varvid i fråga om gifta med flera barn räknats med medeltalet barn t. ex. 2.8, 3.1 o. s. v. Sedan medeltalet taxerat belopp för varje inkomstgrupp uträknats, har man på detta sätt kunnat bestämma medeltalet beskattningsbart belopp och skatt för varje kategori skatteskyldiga samt sammanlagda beloppet skatt inom varje inkomstgrupp. Metoden lider givetvis av bristfälligheter, men felaktigheterna torde icke bliva allt för stora och torde ej heller hava större betydelse, då ifrågavarande inkomstgrupper bära blott en ringa del av den sammanlagda skatten.

För inkomstgrupperna över 4,500 kronor blir medeltalet taxerat belopp så stort att detsamma överstiger dubbla beloppet av det på förut angivna sätt beräknade medeltalet för skattefritt avdrag för gifta med flera barn och sålunda skall alltid inom varje inkomstgrupp från det taxerade beloppet dragas IV2 gårig summan av de skattefria avdragen. Då man för varje inkomstgrupp känner taxerat belopp, avdragsbelopp1 och beskattningsbart belopp enligt det förslag, som legat till grund för utredningen i meromnämnda P. M., kan man lätt finna det beskattningsbara beloppet enligt de slutliga grunderna för skaltens beräkning. Det beskattningsbara beloppet enligt P. M. skall minskas dels på grund av den provisoriska höjningen av de skattefria avdragen med 50 procent

1 Det bör påpekas, att de vid förut omnämnda P. M. fogade tabellerna liksom i det följande menas med avdragsbelopp icke de skattefria avdragen utan skillnaden mellan taxerat belopp och beskattningsbart belopp ellersålunda uti ifrågavarande inkomstgrupper praktiskt taget 1 */* gång de skattefria avdragen.

21 Kungl. Maj:ts proposition Nr 406.

av det i P. M. angivna avdragsbeloppet dels ock med 225 kronor för varje barn. Sistnämnda summa uppkommer på det sätt, att barnens föräldrar antagas hava varit gifta, vadan det beräknade avdraget utgjort blott 100 kronor, under det att enligt bevillningsutskottets förslag avdraget skulle utgöra 200 kronor eller 100 kronor mer. På grund av den provisoriska höjningen av avdragen blir ökning i skattefritt avdrag för varje barn emellertid 150 kronor och enligt reglerna för beräkning av beskattningsbart belopp blir avdragsbeloppet 1 V» gång det skattefria avdraget eller 225 kronor. Härvid har hänsyn icke kunnat tagas därtill, att det skattefria avdraget skall utföras i jämna hundratal kronor i följd varav det beskattningsbara beloppet blir något lägre än det borde vara.

Sedan på detta sätt det beskattningsbara beloppet inom varje inkomstgrupp fastställts, finner man inom inkomstgrupperna 4,600—

12.000 kronor, där medeltalet beskattningsbart belopp icke överstiger

10.000 kronor, omedelbart skatten genom att multiplicera det beskattningsbara beloppet med skattesatsen 3 procent.

Vid högre taxerade belopp än 12,000 kronor erfordras däremot ytterligare beräkningar. Efter det att det beskattningsbara beloppet för varje inkomstgrupp på angivet sätt uträknats, divideras detta belopp med antalet skattskyldiga inom gruppen, varigenom erhålles medeltalet beskattningsbart belopp. Skatten därå uträknas och multipliceras med antalet skattskyldiga.

Såsom av tabellerna framgår skulle för de undersökta delarna av ortsgrupperna I och II av landsbygden skatten efter denna beräkning utgöra 2,293,561 kronor 50 öre under det att den faktiska skatten år 1917 utgjorde 2,750,877 kronor 25 öre, sålunda en minskning av

16.6 3 procent. För de undersökta städerna skulle däremot skatten utgöra 10,205,550 kronor 40 öre emot faktiskt 9,171,090 kronor 20 öre, sålunda en ökning av 11.28 procent. Denna ökning är tydligen beroende på de skärpta skattesatserna för högre taxerade belopp och faller till allra största delen på taxerade belopp över 80,000 kronor.

Enligt uppgift från ledaren för den statistiska utredningen har den faktiska skatten för enskilda år 1917 utgjort

Landsbygd...................................................... 19,521,463.56

Städer.............................................................. 38,361,390.04

Hela riket 57,882,861.6 0

Det slutliga förslaget med förut angivna modifikationer, tillämpat å 1917 års taxering, skulle alltså minska denna skatt å landsbygden

22 Kungl. Maj:ts proposition Nr 406.

med 16.63 procent av 19,521,463 kronor 56 öre eller 3,246,399 kronor 41 öre till 16,275,064 kronor 15 öre men öka skatten för städerna med 11.28 procent av 38,361,390 kronor 4 öre eller 4,319,165 kronor 69 öre till 42,680,555 kronor 73 öre. För hela riket skulle sålunda skatten ökas från 57,882,861 kronor 60 öre till 58,955,619 kronor 88 öre eller med 1.8 5 procent.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 406.

23 Reviderade beräkningar rörande de finansiella verkningarna av vissa ändringar i förordningen om inkomst- ocli förmögenhetsskatt tillämpade å 11)17 års taxering.

24 Kungl. Maj-.ts proposition Nr 406.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 406.

25 Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 367 käft. (Nr 406.)

26 Kunql. Maj:ts proportion Nr 406.

Sammanställning.

minskas med 16.63 % 3,246,419.8 9 16,275,044.17

Skatten för städerna ...... 38,361,398.04

ökas med 11.28% 4,327,165,69 42,688,563.73

58,96 f,607.90

sålunda en ökning för hela riket med 1.36 %.

1918 års skatt .............. 79,253,274

ökad med 1.86 % 1,474,110

Ökning + eller minskning — i procent

— 15.66

— 18.20

— 16.63

— 15.oo

— 21.15

— 22.66 4- 14.oo + 11.28

80,727,384

Kungl. Mgj.ts proposition Nr 406.

27 Bilaga 2.

P. M angående viss bearbetning av 1918 års krigskonjunktur-

skattelängder m. in.

På Kungl. Majsts uppdrag verkställd av extra byråchefen Salu Larsson.

Inledning.

Till Kungl. Maj:ts proposition nr 448 vid 1918 års riksdag var såsom bilaga 1 fogad en redogörelse för av undertecknad verkställd bearbetning av 1917 års krigskonjunkturskattelängder. Den utredning rörande resultaten av 1918 års taxering till krigskonjunkturskatt, vars resultat härmed framläggas, ansluter sig såväl beträffande de eftersträvade resultaten som i fråga om bearbetniugsmetodeina i det närmaste till förstnämnda bearbetning. Avsikten har sålunda varit att rörande de till krigskonjunkturskatt taxerade utröna:

1) huru de taxerade merinkomsterna fördelade sig på storleksgrupper,

2) huru aktiebolagen och de solidariska bankbolagen fördelade sig med hänsyn till den till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade inkomstens storlek i förhållande till kapitalet,

3) huru aktiebolagen och de solidariska bankbolagen fördelade sig med hänsyn till kapitalets storlek, samt

4) huru aktiebolagen och de solidariska bankbolagen fördelade sig på olika närings- och verksamhetsgrenar.

Därjämte skall ett försök göras att approximativt beräkna storleken av den krigskonjunkturskatt, som kommer att taxeras innevarande år och sålunda utgå på vinsten av 1918 års rörelse.

För vai och eu av dessa särskilda delar av utredningen meddelas här nedan redogörelse. *

De uppgifter ur 1918 års krigskonjunkturskattelängder, som blivit föremål för bearbetning, äro för samtliga taxerade: a) medelinkomsten ^.ren. 1914, varmed avses medeltalet av sådan nämnda båda år

till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerad inkomst, som avses i 2 § och 5 § andra stycket i förordningen om krigskonjunkturskatt, b) det enligt krigskonjunkturskattenämnderuas beslut taxerade beloppet av be-

28 Ktingl. Maj:ts proposition Nr 406.

Tab. A. Sammandrag ifråga om 1918 års taxering till krigskonjunktur-

inkomsternas

29 Kungl. Maj:ts proposition Nr 406.

skatt för enskilda skattskyldiga, med fördelning efter de taxerade merstorlek.

so Rvngl Maj.ts proposition Nr 406.

Tält». B. Sammandrag ifråga om 1918 års taxering till krigskonjunktur-

efter de taxerade

31 KungL Maj-ts proposition Nr 406.

skatt för inländska aktiebolag och solidariska baukbolag, med fördelning inerinkomsternas storlek.

32 Kungl. Maj:tt proposition Nr 406.

Talj. C. Sammandrag ifråga om 1918 års taxering till brigskonjunkturskatt för

Kungl. Majds proposition Nr 406. 33

samtliga taxerade, med fördelning efter de taxerade merinkomsternas storlek.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 367 käft. (Nr 406.) 5

34 Kung!. Maj:ts proposition Nr 406.

skattningsbar merinkomst för 1917 års rörelse samt c) den av nämnderna uträknade krigskonjunkturskatten. För de inländska aktiebolagen och de solidariska bankbolagen hava dessutom bearbetats d) kapitalet, varmed menas aktiekapitalet jämte reservfonder, e) inkomstprocenten år 1918, d. v. s. det till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade beloppets förhållande till kapitalet, samt f) den matematiska merinkomsten, varmed avses den av vederbörande länsstyrelse uträknade skillnaden mellan 1918 års inkomst av visst slag och medelinkomsten vid 1913 och 1914 års taxeringar.

Det bör måhända betonas, att ovan nämnda medelinkomst icke utgör medeltalet av vederbörandes hela till inkomst- och förmögenhetsskatt åren 1913 och 1914 taxerade inkomst utan endast medeltalet av sådan inkomst, som kan bliva föremål för krigskonjunkturbeskattning.

T. De till krigskonjunkturskatt år 1918 taxerade merinkomsterna,

fördelade efter storlek.

De taxerade beloppen av beskattningsbar merinkomst hava fördelats efter storlek, varvid skillnad gjorts dels på enskilda skattskyldiga och med dem likställda å ena sidan och inländska aktiebolag samt solidariska bankbolag å andra sidan, dels också på landsbygd och städer. Storleksgrupperna äro desamma som i bearbetningen av 1917 års krigskonjunkturskattelängder och sammanfalla i stort sett med dem, för vilka enligt kungl. förordningen om krigskonjunkturskatt skatten utgår med olika procenttal.

Inom varje storleksgrupp upptages antalet till gruppen hörande skattskyldiga, medeltalet av deras sammanlagda till inkomst- och förmögenhetsskatt åren 1913 och 1914 taxerade inkomst av det slag, å vilket krigskonjunkturskatt utgår, den sammanlagda av krigskonjunkturskattenämnderna taxerade beskattningsbara merinkomsten år 1918 samt summan av den av nämnderna uträknade krigskonjunkturskatten. Resultaten av denna fördelning återgivas i tabellerna 1—6. Ett sammandrag av slutresultaten meddelas i tabellerna A—C här ovan.

Tabellerna utvisa, att år 1918 inalles 25,817 enskilda och 3,752 aktiebolag !) blivit taxerade till krigskonjunkturskatt. Motsvarande antal år 1917 voro respektive 17,803 och 3,117. Av de enskilda kommo år l

l) Med »aktiebolag» eller »bolag» avses i det följande alltid inländska aktiebolag och solidariska bankbolag.

Kungl. Maj-.ts proposition Nr 406. 35

1918 på landsbygden 11,509 och på städerna 14,308 mot respektive 7,359 och 10,444 år 1917. På landsbygden voro år 1918 taxerade 820 aktiebolag och i städerna 2,926 mot respektive 722 och 2,395 år 1917.

Medelinkomsten åren 1913 —1914 uppgick för de år 1918 taxerade enskilda skattskyldiga till 48.0 miljoner kronor på landsbygden och 91.2 miljoner kronor i städerna, eller sammanlagt 139.2 miljoner kronor. Motsvarande tal år 1917 voro respektive 40.9, 85.7 och 126.6 miljoner kronor. För aktiebolagen var denna medelinkomst år 1918 : 48.7 miljoner kronor på landsbygden och 134.1 miljoner kronor i städerna, eller tillsammans 182.8 miljoner kronor, mot respektive 53.1, 167.7 och 220.8 miljoner kronor år 1917. Det är ägnat att väcka förvåning, att medelinkomsten för äktiebolagen år 1918 är 38.0 miljoner kronor eller 17.3 procent mindre än år 1917, ehuru antalet taxerade bolag ökats från 3,117 till 3,752, d. v. s. med 20.4 procent. Förklaringen härtill kan icke vara någon annan än den, att ett stort antal sådana bolag, som åren 1913—1914 taxerats för relativt stora inkomster, år 1917 jämväl upptogos bland de krigskonjunkturbeskattade men år 1918 undgingo dylik skatt, medan å andra sidan år 1918 tillkommit ett betydande antal bolag, som åren 1913—1914 hade ingen eller en relativt obetydlig inkomst- och förmögenhetsskatt av här medräknad beskaffenhet. Att så verkligen varit förhållandet bestyrkes av en undersökning, som verkställts, och av vilken det framgår, att sammanlagt 1,412 av de år 1918 krigskonjunkturbeskattade bolagen, därav 216 på landsbygden och 1,196 i städerna, icke hade upptagen någon medelinkomst för åren 1913— 1914.

Det till krigskonjunkturskatt år 1918 taxerade beloppet uppgick för samtliga enskilda till 506.4 miljoner kronor, varav 161.3 miljoner kronor kommo på landsbygden och 345.1 miljoner kronor på städerna. Motsvarande tal år 1917 voro respektive 381.7, 103.3 och 278.4 miljoner kronor. Ökningen för samtliga enskilda uppgår till 32.7 procent. För aktiebolagen utgjorde den taxerade merinkomsten 169.7 miljoner kronor på landsbygden och 512.6 miljoner kronor i städerna, eller sammanlagt 682.3 miljoner kronor. År 1917 voro motsvarande tal respektive 142.8,

513.7 och 656.5 miljoner kronor. Ökningen för aktiebolagen var sålunda avsevärt mindre än för de enskilda. För samtliga bolag utgjorde den endast 3.9 procent, och för bolagen i städerna föreligger till och med någon minskning.

Den uträknade krigskonjunkturskatten utgjorde för de enskilda på landsbygden 24.6 miljoner kronor och för de enskilda i städerna

61.7 miljoner kronor, eller sammanlagt 86.3 miljoner kronor. Motsvarande

36 Kungl. Maj:ts proposition Nr 406.

tal år 1917 voro respektive 16.6, 51.3 och 67.9 miljoner kronor. Ökningen för samtliga enskilda är 27.1 procent. Aktiebolagens skatt år 1918 uppgick på landsbygden till 56.6 miljoner kronor och i städerna till 161.1 miljoner kronor, eller tillsammans 217.7 miljoner kronor, mot respektive 40.o, 143.9 och 184.0 miljoner kronor år 1917. Från sistnämnda år förefinnes sålunda en ökning för samtliga bolag av 18.3 procent.

Den procentiska fördelningen på olika storleksgrupper framgår av nedanstående tablåer.

Tah. a. Enskilda skattskyldiga pa landsbygden.

Som av sammanställningen framgår, hava de talrika skattskyldiga i de lägre merinkomstgrupperna erlagt en jämförelsevis obetydlig del av skatten. På 87.3 procent av antalet beskattade, vilka hade taxerade merinkomster under 20,000 kronor, kom sålunda 60.5 procent av de sammanlagda medelinkomsterna åren 1913—1914 och 46.5 procent av summan taxerade merinkomster men blott 34.5 procent av hela den uträknade krigskonjunkturskatten, under det att på endast 1.4 procent

37 Kling!. Maj:ts proposition Nr 406.

av antalet beskattade, vilka hade merinkomster om 100,000 kronor och däröver, kom 15.4 procent av medelinkomsten åren 1913 — 1914, 22.9 procent av merinkomsterna och 36.6 procent av skatten.

Talj. b. Enskilda skattskyldiga i städerna.

I fråga om enskilda i städerna gäller det i ännu högre grad än beträffande landsbygden, att de fåtaliga skattskyldiga i de högre merinkomstgrupperna få betala den ojämförligt största delen av krigskonjunkturskatten. På merinkomstgrupperna under 20,000 kronor kom 74.5 procent av antalet, 49.7 procent av medelinkomsten åren 1913— 1914, 24.8 procent av de taxerade merinkomsterna men endast 16.o procent av den uträknade krigskonjunkturskatten. På merinkomstgrupperna mellan 20,000 och 100,000 kronor kommo 21.4 procent av antalet, 31.3 procent av medelinkomsten åren 1913—1914, 36.0 procent av de taxerade merinkomsterna samt 29.4 procent av skatten. Merinkomstgrupperna om 100,000 kronor och däröver slutligen omfattade endast

38 Rungl. Maj:ts proposition Nr 406.

4.1 procent av antalet taxerade men däremot 19.0 procent av medelinkomsten åren 1913 —1914, 39.2 procent av de taxerade merinkomsterna och ej mindre än 54.6 procent av den uträknade krigskonjunkturskatten.

Tab. c. Enskilda skattskyldiga på landsbygden och i städerna.

Talj. d. Aktiebolag på landsbygden.

39 Kunyl. Maj:ts proposition Nr 406.

Taxerade merinkomster om: Antal

200.000 - 249,900 kronor ............... 3.1

250.000— 299,900 » 2.1

300.000— 349,900 » ].«

350.000 - 399,900 » i.„

400.000— 499,900 » oA

500.000— 599,900 » O.a

600.000— 699,900 » 0.4

700.000— 999,900 » 1.8

1.000. 000—1,999,900 » 2.«

2.000. 000—2,999,900 , i.e

3.000. 000—3,999,900 » _

4.000. 000-4,999,900 » 0.2

o,000,000 kronor och däröver ............ 0.5

Summa 100 o

De bolag på landsbygden, vilkas taxerade merinkomster understego 20,000 kronor, utgjorde 41.9 procent av antalet, och på dem kom blott 4.2 procent av medelinkomsten åren 1913—1914, 2.1 procent av den taxerade merinkomsten och endast 0.7 procent av den uträknade skatten llolag med merinkomster mellan 20,000 och 100,000 kronor omfattade

31.1 procent av antalet, 7.5 procent av medelinkomsten åren 1913_

1914, 6.7 procent av merinkomsten och 3.0 procent av skatten. Bolagsgrupperna med merinkomster mellan 100,000 och 1,000,000 kronor

?anieo8l°t0u22-* Procent av antaleti 40.8 procent av medelinkomsten åren 1913 och 1914, 32.6 procent av den taxerade merinkomsten och 26.5 procent av skatten. De grupper av bolag slutligen, vilkas merinkomster uppgingo till 1,000,000 kronor och däröver, utgjorde blott 4.9 procent --talet, men på dem kom 47.5 procent av medelinkomsten åren 1 . j Pf!4» 58-6 procent av den taxerade merinkomsten samt icke mindre 69.8 procent av den uträknade krigskonjunkturskatten.

40 Kungl. Maj:ts proposition Nr 40(>.

Tab. c. Aktiebolag i staderna.

Även i fråga om aktiebolagen i städerna gäller i stort sett samma fördelning på stora huvudgrupper, som ovan påvisats för landsbygdens bolag De grupper av bolag, som hade mermkomster under 20,000 kronor, utgiorde sålunda 33.8 procent av antalet, och på dem kom 4 i procent av medelinkomst åren 1913-1914, 2.1 procent av de taxerade merinkomsterna och 0.8 procent av den uträknade krigskon jun k turska t ten. Bolag med merinkomster mellan 20,000 och 100,000 kronor utodorde 39.3 procent av antalet och omfattade 12.9 procent av medelinkomsten åren 1913—1914, 10.8 procent av de taxerade merinkomsterna och 5.1 procent av skatten. Bolagsgrupper med merinkomster mellan 100 000 och 1,000,000 kronor inneslöto 24.0 procent av antalet, 37.9 procent av medelinkomsten åren 1913—1914, 39.3 procent av meifnkomsten och 33.5 procent av skatten. De bolag slutligen, som hade

41 Kungl. Maj:ts proposition Nr 406.

taxerade merinkomster om 1,000,000 kronor och däröver, utgjorde endast 2.9 procent av antalet, men på dem kom 45.1 procent av medelinkomsten åren 1913—1914, 47.8 procent av den taxerade merinkomsten och 60.6 procent av den uträknade krigskonjunkturskatten.

Tab. f. Aktiebolag på landsbygden och 1 städerna.

Summan av den påförda krigskonjunkturskatten har i statskontorets generalsammandrag upptagits till 303,957,081 kronor, därav 81,410,810 kronor för landsbygden och 222,546,271 kronor för städerna. Den vid nu företagna bearbetning av krigskonjunkturskattelängderna framkomna slutsumman är 303,946,474 kronor, varav 81,216,451 kronor komma på landsbygden och 222,730,023 kronor på städerna. Den relativt obetydliga skillnaden beror på ofta förekommande felsummeringar i längderna, vilkas slutsummor ingå i statskontorets sammandrag.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 367 käft. (Nr 406.) 6

42 Kungl. Maj:ts proposition Nr 406.

Om man sammanräknar medelinkomsten åren 1913—1914 och den taxerade merinkomsten år 1918, erhåller man summan av all sådan inkomst sistnämnda år, som är underkastad krigskonjunkturbeskattning. Denna inkomst framgår av nedanstående sammanställning.

Landsbygden Städerna Summa

Enskilda ......................................... kronor 209,315,700 436,241,800 645,557,500

Aktiebolag ................................. » 218,426,600_646,670,600_865,097,200

Summa kronor 427,742,300 1,082,912,400 1,510,654,700

Av hela denna inkomstsumma, 1,510,654,700 kronor, kom sålunda

42.7 procent på enskilda skattskyldiga och 57.3 procent på aktiebolagen. Endast 28.3 procent av summan både taxerats på landsbygden, medan städernas andel uppgick till 71.7 procent. Motsvarande beräknade inkomstsumma år 1917 uppgick till 1,385,559,800 kronor, och av denna summa kom 36.7 procent på enskilda och 63.3 procent på bolag; 24.5 procent av summan hade taxerats på landsbygden och 75.5 procent i städerna. Enskilda skattskyldiga hade sålunda år 1918 större relativ andel i den på detta sätt beräknade inkomstsumman än år 1917, och en liknande förskjutning har ägt rum till förmån för landsbygden gentemot städerna.

Det kan jämväl vara av intresse att undersöka, i vilken utsträckning under krigsåren nystartade bolag bidragit till de stora in erinkomsterna. För att i möjlig utsträckning konstatera, huru härmed förhåller sig, hava de bolag utplockats, vilka icke haft upptagen någon medelinkomst åren 1913—1914. Såsom ovan omnämnts, voro dessa bolag 1,412 till antalet, därav 216 på landsbygden och 1,196 i städerna. På dem kom ett sammanlagt kapital av 561,325,100 kronor, varav 78,448,500 kronor på landsbygden och 482,876,600 kronor i städerna. De hade en matematisk merinkomst av 20,875,400, kronor på landsbygden och 163,105,200 kronor i städerna, eller sammanlagt 183,980,600 kronor. Deras taxerade merinkomst uppgick till 16,018,500 kronor på landsbygden och 123,247,800 kronor i städerna, eller tillsammans 139,266,300 kronor, och den på dessa bolag taxerade krigskonjunkturskatten utgjorde inalles 37,776,195 kronor, varav 4,094,737 kronor på bolag i landsorten och 33,681,458 kronor på bolag i städerna.

Härvid är emellertid att märka, att hela den sålunda angivna merinkomstsumman givetvis ej härflyter från nystartade företag. En större eller mindre del därav kommer från sådana bolag, som åren 1912—1913 gått med förlust eller ej haft inkomst av sådant slag, som här är i fråga.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 406.

43 II. Aktiebolagen, fördelade efter den till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade inkomstens storlek i förhållande till kapitalet.

Samtliga till krigskonjunkturskatt år 1918 taxerade aktiebolag och solidariska bankbolag hava fördelats med hänsyn till inkomstens storlek i förhållande till kapitalet. Den inkomst, som härvid tagits i betraktande, är den år 1918 till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade, vilken upptages i krigskonjunkturskattelängderna, som även angiva inkomstprocenten, d. v. s. nämnda inkomsts förhållande till kapitalet. Resultaten av denna fördelning redovisas här nedan i tabellerna D—F. För varje procentgrupp upptages i tabellerna antalet dithörande bolag, deras sammanlagda kapital, medelinkomst åren 1913—1914, matematiska merinkomst år 1918, taxerade merinkomst samma år samt den uträknade krigskonjunkturskatten.

44 Kungl. Maj:ts proposition Nr 406.

Tab. D. Aktiebolag och solidariska bankbolag på landsbygden, fördelade efter den till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade inkomstens storlek

i förhållande till kapitalet.

Följande sammanställning visar för landsbygdens bolag den procentiska fördelningen på de olika grupperna, medan de absoluta talen framgå av tab. D.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 40(>. 45

Tab. g. Aktiebolag på landsbygden.

Av landsbygdens 826 till krigskonjunkturskatt taxerade aktiebolag hade sålunda blott 57, eller 6.9 procent, en till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerad inkomst, som icke översteg 10.0 procent av kapitalet, och bland dessa bolag var det endast 3, som hade en inkomst, vilken icke översteg 5.0 procent av kapitalet, medan 58 bolag, eller 7.0 procent av antalet, hade en inkomst av mer än 100.o procent av kapitalet. Till jämförelse kan nämnas, att av de år 1917 krigskonjunkturbeskattade bolagen på landsbygden 7.5 procent hade en inkomst, som icke översteg 10. o procent, samt 11.2 procent hade en inkomst av mer än 100.o procent av kapitalet. Av samtliga åren 1912 och 1913 till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade bolag på landsbygden däremot — respektive 1,346 och 1,400 — hade icke mindre än respektive 56.3 och 56.4 procent en inkomst, som icke översteg 10.o procent av kapitalet, medan år 1912 blott 2.6 procent och år 1913 endast 2.9 procent av nämnda bolag hade en inkomst, överstigande 100. o procent av kapitalet.

På den grupp av bolag, vilkas inkomst icke översteg 10.o procent av kapitalet, kom 6.1 procent av det sammanlagda kapitalet, 2.0 procent av medelinkomsten åren 1913—1914, 1.8 procent av den matematiska

46 Kangl. Maj:ts proposition Nr 406.

och 1.7 procent av den taxerade merinkomsten år 1918 samt l.i procent av skatten. De bolag, vilkas inkomst utgjorde 10. i—25.0 procent av kapitalet, voro 31.0 procent av antalet bolag, och på dem kom 40.2 procent av kapitalet, 33.2 procent av medelinkomsten åren 1913—1914,

16.1 procent av den matematiska och 14.7 procent av den taxerade merinkomsten samt 12.7 procent av krigskonjunkturskatten. En inkomst av 25.1—50.o procent av kapitalet hade 277 bolag, eller 33.5 procent av antalet. På dem kom 34.0 procent av kapitalet, 35.9 procent av medelinkomsten åren 1913—1914, 32.5 procent av den matematiska och 29.7 procent av den taxerade merinkomsten samt 28.5 procent av skatten. Bolag med en inkomst mellan 50. l och 100.o procent av kapitalet utgjorde 21.6 procent av antalet, och denna grupp omfattade

14.7 procent av kapitalet, 18.7 procent av medelinkomsten åren 1913— 1914, 30.2 procent av den matematiska och 33.4 procent av den taxerade merinkomsten år 1918 samt 35.1 procent av skatten. De bolag slutligen, vilkas till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade inkomst översteg 100 procent av kapitalet, utgjorde som ovan nämnts

7.0 procent av antalet, och på dem kom 5.0 procent av det sammanlagda kapitalet, 10.2 procent av medelinkomsten åren 1913—1914, 19.4 procent av den matematiska och 20.5 procent av den taxerade merinkomsten år 1918 samt 22.6 procent av den uträknade krigskonjunkturskatten.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 406.

47 Tab. E. Aktiebolag och solidariska bankbolag i städerna, fördelade efter den till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade inkomstens storlek i förhållande till kapitalet.

48 Kungl. Maj:ts proposition Nr 406.

Beträffande aktiebolagen och. de solidariska bankbolagen i städerna redovisas fördelningen på inkomstprocentgrupper genom omstående tab. E. Motsvarande procentiska fördelning framgår av följande sammanställning.

Tab. h. Aktiebolag i städerna.

Städernas bolag förete, som synes, ett ännu större relativt antal bolag i de högre procentgrupperna än vad fallet var med bolagen på landsbygden. Av hela antalet år 1918 krigskonjunkturbeskattade bolag i städerna, 2,926, hade blott 159, eller 5.5 procent, en inkomst, som icke översteg 10.o procent av kapitalet, medan 362 bolag, eller 12.4

49 Kung/. Maj:ts proposition Nr 406.

procent, hade eu inkomst, överstigande 100.o procent av kapitalet. Av de år 1917 krigskonjunkturbeskattade bolagen voro motsvarande procenttal respektive 5.8 och 15.7, under det att bland samtliga åren 1912 och 1913 till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade bolag i städerna — respektive 3,137 och 3,360 — icke mindre än respektive 59.5 och 56.0 procent hade en inkomst, som icke översteg 10. o procent av kapitalet, medan blott 1.6 procent år 1912 och 1.8 procent år 1913 hade en inkomst av mer än 100 procent av kapitalet.

De grupper, inom vilka bolagen hade en inkomst av högst 10.o procent av kapitalet, inneslöto 11.3 procent av det sammanlagda kapitalet, 7.8 procent av medelinkomsten åren 1913—1914, 2.5 procent av den matematiska och 1.5 procent av den taxerade merinkomsten år 1918 samt l.i procent av den uträknade krigskonjunkturskatten. Bolagen med en inkomst mellan 10. l—25.0 procent av kapitalet utgjorde 26.3 procent av antalet, och på dem kom 45.7 procent av kapitalet, 39.3 procent av medelinkomsten åren 1913—1914, 19.1 procent av den matematiska och 14.6 procent av den taxerade merinkomsten samt 13.5 procent av skatten. De bolag, vilkas inkomst utgjorde 25.1—50. o procent av kapitalet, voro 32.3 procent av antalet, och denna grupp inneslöt 28.4 procent av kapitalet, 31. l procent av medelinkomsten åren 1913—1914, 34.5 procent av den matematiska och 34.9 procent av den taxerade merinkomsten samt 36.0 procent av skatten. Bolagen med en inkomst mellan 50. i och 100. o procent av kapitalet utgjorde 23.5 procent av antalet, och på dem kom 12.2 procent av kapitalet, 16.7 procent av medelinkomsten åren 1913—1914, 29.0 procent av den matematiska och

32.0 procent av den taxerade merinkomsten samt 32.7 procent av skatten. På de grupper av bolag slutligen, vilkas till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade inkomst översteg 100.o procent av kapitalet, kom 2.4 procent av det sammanlagda kapitalet, 5.1 procent av medelinkomsten åren 1913—1914, 14.9 procent av den matematiska och 17.0 procent av den taxerade merinkomsten år 1918 samt 16.7 procent av den uträknade krigskonjunkturskatten.

Bihang till riksdagens protokoll 1019. 1 sand. 367 höft. {Nr 406.)

50 Kungl. Maj.ts proposition Nr 400.

Tab. F. Aktiebolag och solidariska bankbolag på landsbygden och i städerna, fördelade efter den till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade inkomstens

storlek i förhållande till kapitalet.

51 Kung/. Maj. ts proposition Nr 400.

Fördelningen av både landsbygdens och städernas bolag på grupper med hänsyn till inkomstprocenten framgår av tab. F. Den procentiska fördelningen utvisas av följande sammanställning.

Tall. i. Aktiebolag pa landsbygden och i städerna.

Beträffande ovanstående tablå må blott framhållas, att antalet bolag med särskilt hög inkomstprocent år 1918 är ej obetydligt lägre än närmast föregående år. Av hela antalet bolag, 3,752 år 1918 och 3,117 år 1917, hade år 1918 inalles 420, eller 11.2 procent, och år 1917 sammanlagt 457, eller 14.7 procent, en inkomst, som översteg

lOO.o procent av kapitalet. Skillnaden de båda åren emellan blir emel-

52 Kungl. Maj:ts proposition Nr 406.

lertid ännu större, om man jämför inkomstprocentgrupperna över 100 procent. Sålunda hade år 1918 blott 94 bolag men år 1917 ej mindre än 153 bolag en inkomst av mer än 200.0 procent av kapitalet, och medan år 1918 endast 37 bolag hade en inkomst, som översteg 300. o procent av kapitalet, var motsvarande antal närmast föregående år 81. Detta förhållande sammanhänger givetvis med den högst betydande ökning av aktiekapitalen, som under senaste tiden ägt rum särskilt genom utdelning av gratisaktier.

Tab. G. Bolagen fördelade efter

Kungl. Majds proposition Nr 400.

53 III. Aktiebolagen och de solidariska bankbolagen, fördelade efter

kapitalets storlek.

Samtliga inländska aktiebolag och solidariska bankbolag liava jämväl fördelats med hänsyn till kapitalens absoluta storlek, varvid antalet, medelinkomsten åren 1913—1914, den matematiska och den taxerade merinkomsten år 1918 samt den uträknade krigskonjunkturskatten angivits för varje kapitalgrupp. Resultaten av denna fördelning framgå av nedanstående tab. G. varuti särskilt redovisats bolagen på landsbygden, i städerna samt dessa båda grupper tillsammans.

kapitalets storlek.

54 Kungl■ Maj:ts proposition Nr 406.

Den procentiska fördelningen av landsbygdens bolag framgår av nedanstående sammanställning.

Tab. j. Aktiebolag1 på landsbygden.

Medelinkomst Matematisk Taxerad Uträknad

Kungl. Muj.ts proposition Nr 406. 55

För samtliga inländska aktiebolag och solidariska bankbolag slutligen visas den procentiska fördelningen på olika kapitalgrupper i nedanstående sammanställning.

Till». I. Aktiebolag pa landsbygden och i städerna.

Aktiebolagen med kapital ej överstigande 1 miljon kronor omfattade sålunda 87.8 procent av hela antalet, men deras medelinkomst åren 1913—1914 utgjorde blott 23.2 procent av den sammanlagda medelinkomsten, deras matematiska merinkomst utgjorde 33.3 procent och deras taxerade merinkomst år 1918 36.1 procent av de sammanlagda merinkomsterna, och den dem påförda krigskonjunkturskatten uppgick till blott 25.8 procent av den på samtliga aktiebolag belöpande skatten. Bolagen med ett kapital mellan 1 och 10 miljoner kronor åter voro blott 10.9 procent av antalet, men på dem kom 37.7 procent av medelinkomsten åren 1913 1914, 40.6 procent av den matematiska och 42.o

av den taxerade merinkomsten samt 47.1 procent av krigskon junkturskatten. De bolag slutligen, som hade kapital av mer än 10 miljoner kronor, utgjorde endast 1.3 procent av antalet, medan på dem belöpte sig 39.1 procent av medelinkomsten åren 1913 — 1914, 26.1 procent av den matematiska och 21.9 procent av den taxerade merinkomsten år 1918 samt 27.1 procent av den uträknade krigskonjunkturskatten.

För varje kapitalgrupp har också beräknats dels medelinkomsten per bolag åren 1913 1914, dels också inkomsten i medeltal per bolag

år 1918, vilken inkomst erhållits genom summering av medelinkomsten

56 Kungl. Maj:ts proposition Nr 406.

åren 1913—1914 och dels den matematiska, dels den taxerade merinkomsten år 1918. Resultaten av denna beräkning framgå av nedanstående sammanställning, däri för jämförelses vinnande jämväl den beräknade medelinkomsten år 1917 blivit införd.

Tab. m. Medelinkomst per aktiebolag.

Medelinkomst per bolag

För samtliga aktiebolag och solidariska bankbolag uppgår sålunda den beräknade medelinkomsten per bolag år 1918 till — om man räknar med den taxerade merinkomsten — ej långt ifrån fem gånger motsvarande inkomst åren 1913 — 1914 och — om man räknar med 1918 års matematiska merinkomst — mer än fem gånger motsvarande inkomst åren 1913—1914. Åtskilliga kapital grupper uppvisa emellertid betydligt större skillnad mellan inkomsterna per bolag före kriget och vid 1918 års taxering. Sistnämnda inkomst är exempelvis för bolagen med kapital, som ej överstiger 100,000 kronor, mer än 9 gånger medelinkomsten åren 1913—1914.

Det är anmärkningsvärt, att den år 1917 beräknade medelinkomsten per bolag för samtliga kapital grupper utom en är större än motsvarande inkomst år 1918. Detta förhållande är framkallat av den ovan påpekade genomgående större medelinkomst åren 1913—1914, som förefanns i fråga om de bolag, som år 1917 voro taxerade till krigskon j unkturskatt.

Kungl. Maj ds proposition Nr 406.

57 IY. Aktiebolagen och de solidariska bankbolagen, fördelade efter

verksamhetsområden.

I efterföljande tab. H. hava de till krigskonjunktnrskatt år 1918 taxerade inländska aktiebolagen och solidariska bankbolagen grupperats efter verksamhetsområden. Härvid hava följts samma fördelningsgrunder som vid bearbetningen av 1917 års krigskonjunkturskattelängder. Grupperna äro i huvudsak desamma som i »Finansstatistiska utredningar», utgivna genom Kungl. finansdepartementet, del IV. En noggrann dylik fördelning av bolagen kräver emellertid en synnerligen ingående prövning i tusentals fall och förutsätter dessutom eu intim kännedom om näringslivets olika grenar. Den relativt korta tid, som stått till förfogande för denna bearbetning, har icke tillåtit en dylik detaljerad undersökning rörande bolagens verksamhet, och det torde därför vara sannolikt, att åtskilliga bolag riktigast bort tillhöra annan grupp än den, till vilken de här hänförts. I stort sett torde dock den verkställda grupperingen tillfredsställa rimliga fordringar, då man önskar en översiktlig framställning rörande olika näringsgrenars bidrag till krigskonjunkturskatten.

Tabellen upptager för varje verksamhetsgrupp antalet dithörande bolag, deras sammanlagda kapital, medelinkomst åren 1913—1914, matematiska och taxerade merinkomst år 1918 samt uträknade krigskonj unkturskatt.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 367 Käft. (Nr 406.)

58 Kungl. Maj.ts proposition Nr 406.

Tab. H. Aktiebolagen och de solidariska bankbolagen, fördelade efter

verksamhetsområden.

Kungl. Muj:ts proposition Nr iOti.

5!)

Tab. H (förta.). Aktiebolagen och de solidariska bankbolagcn, fördelade

efter verksamhetsområden.

60 Kungl. Maj:ts proposition Nr 406.

Tab. H (forts.). Aktiebolagen och de solidariska bankbolagen fördelade

efter verksamhetsområden.

Tabellen visar, att de största beloppen av krigskonjunkturskatt kom på följande grupper: 1,169 handelsbolag 29.2 miljoner kronor, 225 rederibolag 24.7 miljoner kronor, 36 kombinerade järn- och träindustribolag (bruksbolag 22.0 miljoner kronor, 328 träindustribolag 21.4 miljoner kronor och 104 bankbolag 20.9 miljoner kronor. Det största sammanlagda kapitalet hade bankbolagen, 859.9 miljoner kronor, och därnäst träindustribolagen, 327.3 miljoner kronor, handelsbolagen, 295.2 miljoner kronor, gjuteri- och mekaniska verkstads- samt varvsbolagen, 205.5 miljoner kronor, kombinerade järn- och träindustribolagen, 166.2 miljoner kronor, samt rederibolagen, 151.7 miljoner kronor. Den sistnämnda gruppens relativt låga sammanlagda kapital är anmärkningsvärt. Beträffande medelinkomsten åren 1913 — 1914 kommo de största samlade beloppen på följande grupper: bankbolagen, 44.1 miljoner kronor, träindustriaktiebolagen, 29.0 miljoner kronor, handelsbolagen, 15.4 miljoner

61 Kungl. Maj.ts proposition Nr 406.

kronor, kombinerade järn- och träindustribolagen, 12.8 miljoner kronor, samt rederibolagen 9.4 miljoner kronor. Den största matematiska merinkomsten år 1918 hade handelsbolagen, 122.0 miljoner kronor, och därnäst bankbolagen, 94.2 miljoner kronor, träindustribolagen, 80.6 miljoner kronor, rederibolagen, 79.0 miljoner kronor, samt kombinerade järn-och träindustribolagen, 70.5 miljoner kronor. Högst ifråga om taxerad merinkomst slutligen kommo handelsbolagen med 109.9 miljoner kronor, rederibolagen med 71.9 miljoner kronor, träindustribolagen med 66.8 miljoner kronor, kombinerade järn- och träindustribolagen med 56.7 miljoner kronor samt bankbolagen med 56.3 miljoner kronor.

Y. Kalkyl rörande storleken av krigskonjunkturskatten vid

1919 års taxering.

Såsom i inledningen till denna redogörelse framhölls, skulle den igångsatta utredningen slutligen hava till uppgift att tjäna som grundval för en kalkyl rörande den avkastning, som krigskonjunkturskatten på 1918 års rörelse kan komma att giva. För verkställande av nämnda uppskattning, vilken givetvis måste bliva mycket approximativ, hava genomgåtts 1918 års bokslut för ungefär 225 mera betydande bolag, varvid anteckning gjorts om 1917 och 1918 års nettovinst. Dessa vinstbelopp hava sedermera grupperats med hänsyn till arten av bolagens verksamhet. Det visar sig därvid, att för några få bolagsgrupper bokslut föreligga i så stor omfattning, att man för dem med relativt stor säkerhet torde kunna beräkna storleken av den krigskonjunkturskatt, som kommer att taxeras innevarande år. För andra och däribland mycket betydande bolagskategorier finnas däremot blott ett eller annat bokslut. I den mån dessa avse större och mera representativa bolag inom gruppen, torde man dock av desamma kunna skönja den tendens, utvecklingen på ifrågavarande område haft, och med hänsyn härtill våga en kalkyl rörande storleken av skatten på 1918 års rörelse. För en hel de! verksamhetsgrenar slutligen föreligga ännu inga som helst bokslut för år 1918. Detta gäller dock knappast någon av de ur förevarande synpunkt mest betydande näringsgrenarna, varför man icke torde göra sig skyldig till ett för stort fel, om man för dem antager, att i regel och då ej särskilda skäl för en annan uppfattning föreligga, dessa bolagsgrupper vid 1919 års taxering komma att påföras i det närmaste lika stor krigskonjunkturskatt som vid 1918 års taxering.

I nedanstående tab. I. hava för de olika bolagskategorierna samman-

62 Kungl. Maj.ts proposition Nr 406.

förts uppgifter angående 1917 och 1918 års nettovinster enligt de undersökta bolagens bokslut, varjämte antecknats den år 1918 för samma grupper uträknade krigskonjunkturskatten samt det belopp, vartill 1919 års skatt approximativt beräknats.

Tab. I. Uppgifter för approximativ beräkning av 1919 års krigs-

konjunkturskatt.

6S

Kungl. Maj:ts proposition Nr 406.

Tab. I (forts.). Uppgifter för approximativ beräkning av 1919 ars

krigskonjunkturskatt.

64 Kungl. Maj.ts 'proposition Nr 406.

Tab. I (forts.). Uppgifter för approximativ beräkning av 1919 års

krigskonj unkturskatt.

En kalkyl med ovan angivna utgångspunkter ger sålunda till slutresultat i fråga om aktiebolagen och de solidariska bankbolagen en summa av i runt tal 183 miljoner kronor i krigskonjunkturskatt vid 1919 års taxering. Det bör ytterligare understrykas, att för en del viktiga grupper av bolag så få uppgifter om vinsten på 1918 års rörelse ännu föreligga, att kalkylen i dessa avseenden blott kan göra anspråk på att vara en på befintliga bokslut stödd gissning. Vidare torde man kunna antaga, att en beräkning med de utgångspunkter, som här använts, i regel skall giva för höga värden, när densamma verkställes under sjunkande konjunkturer, under det att samma metod — såsom också erfarenheten visat — ger ej obetydligt för låga belopp, när den tillämpas under

65 Kungl. Maj.ts proposition Nr 406.

tider med stigande konjunkturer. Med hänsyn dels till detta sistnämnda förhållande, dels till den osäkerhet, som i väsentliga delar vidlåder den gjorda uppskattningen, torde det ovan angivna beloppet böra något reduceras. Om man antager, att 1919 års krigskonjunkturskatt på aktiebolagen och de solidariska bankbolagen skulle komma att uppgå till 170 miljoner kronor, torde man dock icke — så vitt av förefintliga uppgifter kan bedömas — hava kalkylerat med ett för högt belopp.

För bedömande av frågan, till vilket belopp 1919 års krigskonjunkturskatt på enskilda skattskyldiga kan komma att belöpa sig, saknas för närvarande varje siffermässig ledning. Utgår man från att samma proportion till den år 1918 taxerade skatten skulle gälla här som i fråga om bolagen, skulle man komma upp till ungefär 60 miljonor kronor. För säkerhets skull torde man dock ej våga räkna med mer än 50 miljoner kronor. Gör man detta, skulle sålunda den krigskonjunkturskatt, som kommer att taxeras innevarande år, kunna approximativt uppskattas till sammanlagt 220 miljoner kronor.

Till sist må framhållas, att samtliga beräkningar gjorts under den förutsättningen, att 1919 års taxering skall äga rum efter samma grunder som den år 1918 förrättade, samt att ingen hänsyn tagits eller kunnat tagas till de nedsättningar i skatten, som kunna bliva en följd av överklaganden av krigskonjunkturskattenämndernas beslut.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt.

367 käft. (Nr 406.)

66 Kungl. Maj:ts 'proposition Nr 406.

Tab. 1. Till krigskonjunkturskatt år 1918 taxerade enskilda skattskyldiga och

antal, medelinkomst åren 1913—1914, taxerade belopp av be-

Sammandrag länsvis

67 Kungl. Maj:ts proposition Nr 406.

med dem likställda, med fördelning efter den taxerade merinkomstens storlek:

skattningsbar merinkomst och uträknad krigskonjunkturskatt.

för landsbygden.

68 Kungl. Maj:ts proposition Nr 406.

Tab. 1 (forts.). Till krigskonjunkturskatt år 1918 taxerade enskilda skattskyldiga

antal, medelinkomst åren 1913—1914, taxerade belopp av be-

Sammandrag länsvis

69 Kungl. Maj:ts proposition Nr 406.

och med dem likställda, med fördelning efter den taxerade merinkomstens storlek:

skatta Ingsbar merinkomst och uträknad krigskonjunkturskatt.

för landsbygden.

70 Kungl. Maj:ts proposition Nr 406.

Tab. 1 (forts.). Till krigskonjunkturskatt år 1918 taxerade enskilda skattskyldiga

antal, medelinkomst åren 1913—1914, taxerade belopp av be-

Sammandrag länsvis

71 Kungl. Maj:ts proposition Nr 406.

och med dem likställda, med fördelning efter den taxerade merinkomstens storlek:

skattningsbar merinkomst och uträknad krigskonjunkturskatt.

för landsbygden.

72 Kungl. Maj:ts proposition Nr 406.

Tab. 1 (forts.). Till krigskonjunkturskatt år 1918 taxerade enskilda skattskyldiga

antal, medelinkomst åren 1913—1914, taxerade belopp av be-

Sammandrag länsvis

7:;

Kungl. Majds proposition Nr 406.

och med dem likställda, med fördelning efter den taxerade merinkomstens storlek:

skattningsbar merinkomst och uträknad krigskonjunkturskatt.

för landsbygden.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 367 höft. (Nr 406.) 10

74 Knnyl. Maj:ts proposition Nr 406.

Tab. 2. Till krigskonjunkturskatt år 1918 taxerade enskilda skattskyldiga och med

medelinkomst åren 1913—1914, taxerade belopp av beskatt-

Sammandrag läns-

Kungl. Maj:ts proposition Nr 406. 75

dem likställda, med fördelning efter den taxerade merinkomstens storlek: antal, ningsbar merinkomst och uträknad krigskonjunkturskatt.

vis för städerna.

76 Kungl. Maj:ts proposition Nr 406.

Tal). 2 (forts.). Till krigskoujunkturskatt år 1918 taxerade enskilda skattskyldiga

antal, medelinkomst åren 1913 — 1914, taxerade belopp av be-

Sammandrag läns-

77 Kungl. Maj:ts proposition Nr 406.

och med dem likställda, med fördelning efter den taxerade merinkomstens storlek:

skattningsbar merinkomst och uträknad krigskonjunkturskatt.

vis för städerna.

78 Kungl. Maj:ts proposition Nr -106.

Tab. 2 (forts.). Till krigskonjunkturskatt år 1918 taxerade enskilda skattskyldiga

antal, medelinkomst åren 1913—1914, taxerade belopp av be-

Sammandrag län-

7»

Kungl. Maj.ts proposition Nr 406.

och med dem likställda, med fördelning efter den taxerade merinkomstens storlek:

skattningsbar merinkomst och uträknad krigskonjunkturskatt.

vis för städerna.

80 Kungl. Maj:ts proposition Nr 406.

Tab. 2 (forts.). Till krigskonjunkturskatt år 1918 taxerade enskilda skattskyldiga

antal, medelinkomst åren 1913—1914, taxerade belopp av foe-

Sammandrag läns-

81 Kung!. Ma):ts proposition Nr 406.

och med dem likställda, med fördelning efter den taxerade merinkomstens storlek:

skattningsbar mer/nkomst och uträknad krigskonjunkturskatt.

vis för städerna.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 367 käft. (Nr 406.) 11

82 Kungl. Maj:ts proposition Nr 406.

Tab. 3. Till krigskonjunkturskatt år 1918 taxerade enskilda skattskyldiga och

medelinkomst åren 1913—1914, taxerade belopp av beskatt-

Sammandrag länsvis för

Län

(landsbygd och städer).

Stockholms stad ...........

Stockholms län...........

Uppsala » ...........

Södermanlands » ...........

Östergötlands » ...........

Jönköpings » ...........

Kronobergs » ...........

Kalmar » ...........

Gottlands » ...........

Blekinge » ...........

Kristianstads » ...........

Malmöhus » ...........

Hallands » ...........

Göteborgs och Bohus län

Alvsborgs län...........

Skaraborgs » ...........

Värmlands « ...........

Örebro » ...........

19 Västmanlands » Kopparbergs » Gävleborgs » Västernorrlands » Jämtlands » Västerbottens » Norrbottens »

Summa

83 Kungl. Maj:l$ proposition Nr 406.

med dein likställda, med fördelning efter den taxerade merinkomstens storlek: antalt n/ngsbar merlnkomst samt uträknad kriga konjunkturskatt.

landsbygd och städer.

84 Kungl. Maj:ts proposition Nr 406.

Tab. 3 (forts.). Till krigskonjunkturskatt år 1918 taxerade enskilda skattskyldiga och

medelinkomst åren 1913—1914, taxerade belopp av beskatt-

Sammandrag länsvis för

sr,

Kwngl. Maj.ts proposition Nr 406.

med dem likställda, med fördelning efter den taxerade merinkomstens storlek: antal,

ningsbar merinkomst samt uträknad krtgskonjunkturskatt.

landsbygd och städer.

86 Kungl. Maj:ts proposition Nr 406.

Tab. 3 (forts.). Till krigskonjunkturskatt år 1918 taxerade enskilda skattskyldiga och

medelinkomst åren 1913—1914, taxerade belopp av beskatt-

Sammandrag länsvis för

87 Kungl. Maj:ts proposition Nr 406.

med dem| likställda, med fördelning efter den taxerade mer inkomstens storlek: antal,

n/ngsbar merinkomst samt uträknad kr^konjunkturskatt.

landsbygd ocli städer.

88 Kungl. Maj:ts proposition Nr 406.

Tab. 3 (forts.). Till krigskonjunkturskatt år 1918 taxerade enskilda skattskyldiga och

medelinkomst åren 1913—1914, taxerade belopp av beskatt-

Sammandrag länsvis för

Kungl. Maj:ts proposition Nr 406, 89

med dem likställda, med fördelning etter den taxerade merinkomstens storlek: antal n/ngsbar merlnkomst samt uträknad krigskonjunkturskatt.

landsbygd och städer.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 367 höft. (Nr 406.)

90 Kungl. Maj.ts proposition Nr 406.

Tab. 4. Till krlgskonjunkturskatt år 1918 taxerade inländska aktiebolag och

antal, medelinkomst åren 1913—1914, taxerade belopp av be-

Sammandrag länsvis

Kunyl. Maj:ts proposition Nr 4Uö.

solidariska bankbolag, med fördelning efter den taxerade merinkomstens storlek:

skattningsbar merinkomst samt uträknad krigskonjunkturskatt.

för landsbygden.

92 Enligt. Måj.ts proposition Nr 406,

Tab. 4 (forts ). Till krigiskonjunkturskatt &r 1918 taxerade inländska aktiebolag och

antal, medelinkomst åren 1913—1914, taxerade belopp av be-

Sammandrag länsvis

Kungl. Maj:ts proposition Nr 406.

solidariska bankbolag med fördelning efter den taxerade merinkoinstens storlek:

skattningsbar merlnkomst samt uträknad krigskonjunkturskatt.

för landsbygden.

94 Kungl. Maj:ts proposition Nr 406.

Tab. 4 (forts.). Till krigskonjunkturskatt år 1918 taxerade inländska aktiebolag och

antal, medelinkomst åren 1913—1914, taxerade belopp av be-

Sammandrag länsvis

Kungl. Maj:ts proposition Nr 406.

solidariska bankbolag mod fördelning efter den taxerade merinkomstens storlek:

skattningsbar merinkomst samt uträknad krigskonjunkturskatt.

för landsbygden.

96 Kungl. Maj;ts proposition Nr 406.

Tab. 4 (forte.)- Till krigskoujunkturskatt år 1918 taxerade inländska aktiebolag och

antal, medelinkomst åren 1913—1914, taxerade belopp av be-

Sammandrag länsvis

Kungl. Maj:ts proposition Nr 406.

solidariska bankbolag med fördelning efter den taxerade merinkomstens storlek:

skattningsbar merinkomst samt uträknad krigskonjunkturskatt.

för landsbygden.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 saml. 367 käft. (Nr 406.) 13

98 Kungl. Maj:ts proposition Nr 406.

Tab. 5. Till krigskonjunkturskatt år 1918 taxerade inländska aktiebolag

stens storlek: antal, medelinkomst åren 1913—1914, taxerade belopp

Sammandrag läns-

99 Kungl. Maj:ts proposition Nr 406.

och solidariska bankbolag, med fördelning: efter den beskattningsbara merinkomav beskattningsbar merla kom st samt uträknad krigskonjunkturskatt.

vis för städerna.

100 Kungl. Maj:ts proposition Nr 406.

Tab. 5 (forts.). Till krigskonjunkturskatt år 1918 taxerade inländska aktiebolag

stens storlek: antal, medelinkomst åren 1913—1914, taxerade belopp

Sammandrag läns-

Kungl. Maj.ts proposition Nr 406. 101

och solidariska bankbolag, med fördelning efter den beskattningsbara merinkomav beskattningsbar merinkomst samt uträknad krigskonjunkturskatt.

vis för städerna.

102 Kungl. Maj:ts proposition Nr 406.

Tal). 5 (forts.). Till krigskonjunkturskatt år 1918 taxerade inländska aktiebolag

stens storlek: antal, medelinkomst åren 1913—1914, taxerade belopp

Sammandrag läns-

Kungl. Maj.ts proposition Nr 406. 103

och solidariska bankbolag, med fördelning efter den beskattningsbara merinkomav beskattningsbar mer/nkomst samt uträknad krigskonjunkturskatt.

vis för städerna.

104 Kungl. Maj:ts proposition Nr 406.

Tab. 5 (forts ). Till krigskonjunkturskatt år 1918 taxerade inländska aktiebolag och

• antal, medelinkomst åren 1913—1914, taxerade belopp av beskatt-

Sammandrag länsvis

105 Kungl. Maj;ts proposition Nr 40C>.

solidariska bankbolag, med fördelning efter den beskattningsbara merinkoinstens storlek: ningsbar merinkomst och uträknad krigskonjunkturskatt.

för städerna.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 367 käft. (Nr 406.)

106 Kungl. Maj ds 'proposition Nr 406.

Tab. 6. Till krigskonjunkturskatt år 1918 taxerade inländska aktiebolag och soli-

lek: antal, medelinkomst åren 1913—1914, taxerade belopp av

Sammandrag länsvis för

107 Kungl. Majäs proposition Nr 406.

dar/ska bankbolag, med fördelning efter den beskattningsbara merinkoinstens storbeskattningsbar mer/nkomst samt uträknad krlgskonjunkturskatt.

landsbygd ocli städer.

108 Kungl. Maj:ts proposition Nr 406.

Tab. 6 (forts,). Till krigskonjunkturskatt år 1918 taxerade inländska aktiebolag och storlek: antal, medelinkomst åren 1913—1914, taxerade belopp av

Sammandrag länsvis för

Kung!. Maj.ts proposition Nr dOO.

solidariska bankbolag, med fördelning efter den beskattningsbara merinkomstens beskattningsbar mer/nkomst samt uträknad krigskonjunkturskatt.

landsbygd och städer.

[ 29 I 80 i 31 j 32 || 38 | 84 | 85_ | 38 |j 87 | 88 | 39 | 40

T a x e r a d e b e 1 « p p o in:

no

Kungl. Maj:ts proposition Nr 406.

Tal). 6 (forts.). Till krigskonjunkturskatt år 1918 taxerade inländska, aktiebolag och storlek: antal, medelinkomst åren 1913-1914, taxerade belopp av

Sammandrag länsvis för

Kuncjl. Maj ds proposition Nr 400. 111

solidariska bankbolag, med fördelning efter den beskattningsbara merinkomstens beskattningsbar merinkomst samt uträknad krigskonjunkturskatt.

landsbygd och städer.

112 Kungl. Maj.ts proposition Nr 406.

Tab. 6 (forts.). Till krigskonjunktnrskatt år 1918 taxerade inländska aktiebolag och antal, medelinkomst åren 1913—1914, taxerade belopp av beskatt-

Sammandrag länsvis för

113 Kung!. Maj:ts proposition Nr 406.

solidariska bankbolag, mod fördelning efter den beskattningsbarn merinkomstens storlek:

ningsbar merinkomst samt uträknad krigskonjunkturskatt.

landsbygd och städer.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 367 höft. (Nr 406.) 15