angående bemyndigande för Kungl. Maj:t att vid verkställande av utav riksdagen medgivet fastighetsbyte med danska staten lämna annat % än ursprungligen avsett vederlag m. m.
Kungl. Maf.ts proposition nr 67.
1 Nr G7.
Kungl. Maf.ts proposition till riksdagen angående bemyndigande för Kungl. Maj:t att vid verkställande av utav riksdagen medgivet fastighetsbyte med danska staten lämna annat % än ursprungligen avsett vederlag m. m.; given Stockholms slott den 13 februari 1920.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över • utrikesdepartementsärenden för denna dag vill Ivungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen,
att riksdagen måtte dels bemyndiga Kungl. Magt att med danska staten träffa avtal angående fastighetsbyte m. in. i huvudsaklig överensstämmelse med ett vid statsrådsprotokollet fogat förslag till köpekontrakt, dels ock å tilläggsstat till riksstaten för år 1920 anvisa ett reservationsanslag å 351,600 kronor, att tillika med det överskott, som uppkommer genom försäljning av vissa delar av de från danska staten förvärvade fastigheterna, användas till iordningställande av beskickningshus i Köpenhamn.
De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott.
GUSTAF.
•J. Hellner.
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 57 käft. (Nr 67.)
2 Kungl. Maj:ts proposition nr 67.
Propositionen till 1919 års urtima riksdag.
Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott dev 13 februari 1920.
Närvarande:
i
Hans excellens herr statsministern Eden,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner, Statsråden Petersson,
Petrén,
Nilson,
Löfgren,
friherre Palmstierna,
Undén,
Thorsson,
Holmquist,
Olsson.
Efter gemensam beredning inom utrikes-, lantförsvars- och finansdepartementen yttrade herr ministern för utrikes ärendena följande:
Uti en den 29 augusti 1919 dagtecknad proposition, nr 17, har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden, föreslagit riksdagen bemyndiga Eders Kungl. Maj:t att, under förutsättning att viss ändring av gällande stadsplan för kvarteren Fredrikshov och Hornblåsaren i Stockholm bleve av Stockholms stadsfullmäktige antagen och av Eders Kungl. Maj:t därefter fastställd, genom vederbörlig myndighet dels i anslutning till uppgjort förslag till överenskommelse verkställa ett byte
Kungl. Maj:ts proposition nr 67.
mellan eu i statsrådsprotokollet närmare omförmäld, svenska staten tillhörig fastighet å det s. k. Fredrikshovsområdet i Stockholm och tre danska staten tillhöriga fastigheter vid Amaliegade i Köpenhamn, dels och på grundval av det av firman P. & S. Plum avgivna anbud till firman försälja de delar av det i Köpenhamn sålunda förvärvade området, vilka icke vore erforderliga för Sveriges representation därstädes.
I fråga om detaljerna i motiveringen till nämnda proposition samt sättet och villkoren för det föreslagna fastighetsbytet får jag hänvisa till berörda protokollsutdrag och vill nu endast i korthet framhålla, att det sedan länge framstått såsom ett önskemål att kunna förvärva en egen byggnad för Sveriges representation i Köpenhamn. Av flera skäl har detta önskemål hittills icke kunnat realiseras. På grund av den under krigsåren i Köpenhamn inträdda bostadsnöden hava emellertid sådana hinder mött för förhyrande av tillfredsställande lokaler för beskickningens kansli och bostad åt beskickningschefen, att en snar lösning av beskickningens bostadsfråga icke blott är i hög grad önskvärd utan till och med nödvändig.
Det förslag till frågans lösning, som av Eders Kungl. Maj:t sålunda framlades för riksdagen, innebar i huvudsak, att ett byte skulle äga rum mellan en svenska staten tillhörig, å det s. k. Fredrikshovsområdet i Stockholm belägen fastighet och tre danska staten tillhöriga, vid Amaliegade i Köpenhamn belägna fastigheter, vilka danska staten åsatt ett värde av 1,000,000 danska kronor.
Den ekonomiska uppgörelsen skulle ske på det sättet, att svenska staten erhölle för den till danska staten överlämnade fastigheten i Stockholm 500,000 danska kronor, som skulle gå i likvid vid betalning av de tre fastigheterna i Köpenhamn. Den övriga delen, 500,000 danska kronor, av den för de danska fastigheterna betingade köpeskillingen skulle erhållas av firman P. & S. Plum, vilken å tillträdesdagen den 1 oktober 1919 köpte de för svenska staten ej behövliga delarna av fastigheterna för 850,000 kronor, varav samma dag erlades i handpenning 500,000 danska kronor. Sedermera skulle firman P. & S. Plum ytterligare efter anfordran erlägga resterande 350,000 danska kronor.
Enligt av byggnadsstyrelsen verkställd utredning skulle erforderlig ombyggnad äga rum av den för den blivande legationsbyggnaden avsedda delen av fastigheten i Köpenhamn. Kostnaderna härför hava av styrelsen beräknats till 521,520 kronor. För bestridande av dessa kostnader skulle i första hand användas det överskott, som uppstode vid försäljningen till firman P. & S. Plum, eller 350,000 danska kronor. Åter-
4 Kungl. Maj:ts proposition nr 67.
stoden skulle täckas av anslagsmedel. Då ombyggnadsarbetena emellertid icke kunde igångsättas förrän efter den 1 april 1920, intill vilket datum vederbörande säljare betingat sig att i mån av behov begagna lokalerna, ansågs med fattande av beslut rörande fastighetens ombyggnad och anvisande av därför ytterligare erforderliga medel böra anstå till 1920 års riksdag.
Vid den granskning riksdagen underkastade det av Eders Kungl. Maj:t framställda förslaget, fann riksdagen sig böra lämna det av Eders Kungl. Maj:t begärda bemyndigandet. (Riksdagens skrivelse N:r 9.)
Förslag till Av vissa skal har emellertid danska staten ansett sig nödsakad
"tommdst. frånträda sin avsikt att för beredande av lokaler åt sin beskickning i Stockholm förvärva den i förenämnda proposition omförmälda fastigheten å det s. k. Fredrikshovsområdet, och har danska regeringen genom Danmarks härvarande minister förklarat, att den önskade för nämnda ändamål få sig anvisad en mindre tomt i anslutning till den s. k. Diplomatstaden, d. v. s. kvarteren Diplomaten och Ambassadören. Danska regeringen har härvid, då svenska staten med hänsyn till bristen på lokaler för sina egna förvaltningsorgan ej kunnat erbjuda danska staten annan för legationshus lämplig byggnad än den å Fredrikshovstomten belägna s. k. Carl Johans-byggnaden, frånträtt sin förut framställda begäran att förvärva en bebyggd tomt. Med anledning härav har genom Djurgårdskoinmissionen föreslagits, att en tomt, belägen i vinkeln mellan Strandvägen och Göta livgardes kasernetablissemang, skulle ställas till danska statens förfogande, vilket förslag från dansk sida accepterats. Avsikten vore nu, att denna tomt skulle ingå i det i ovanberörda proposition omhandlade bytesavtalet mellan svenska och danska staten i stället för den förut ifrågasatta tomten å Fredrikshovsområdet.
För att med hänsyn till frågans nya läge reglera det ekonomiska avtalet, som grundats på att bytesobjekten hava ett värde av en miljon danska kronor, hava förhandlingar ägt rum mellan Eders Kungl. Maj:ts minister i Köpenhamn och verkställande ledamoten i Djurgårdskommissionen, majoren Ingemar Petersson, å ena sidan, och representanter för danska staten å den andra.
Resultatet av dessa förhandlingar kan sammanfattas på följande
sätt:
KungV. Maj:ts proposition nr 67.
1) Ifrågasatta köpet av Fredrikshovstomten annulleras;
2) Danska staten erhåller i likvid för fastigheterna vid Amaliegade:
a) den 1 mars 1920 kontant kronor........ 500,000 danskt mynt
b) tomten i vinkeln mellan Strandvägen och Göta livgardes kasernetablissemang, representerande ett värde av
300,000 kronor svenskt mynt, motsvarande kronor .... 340,000 » »
c) kontant den dag fastigheten i Köpenhamn ställes fullständigt till svenska statens förfogande och nuvarande hyresgäster avflyttat, ett belopp, motsvarande kostnaderna för flyttning av de å Fredrikshovstomten belägna byggnader, vilka disponeras av arméns intendenturförråd m. in., vilka kostnader uppskattas till 140,000 kronor svenskt mynt eller kronor......................160,000 » »
Summa kr. 1,000,000 danskt mynt.
Vad beträffar det kontanta belopp, som sålunda skulle ställas till danska statens förfogande, erhållas 500,000 kronor från firman P. & S. Plum i full anslutning till det erbjudande från nämnda firma, som redan av riksdagen godtagits och som utarbetat till eu formlig överenskommelse här bilägges (se bil. 2). Det sista beloppet, 160,000 kronor danskt mynt, skulle statsverket, därest danska staten vidhållit sin avsikt att köpa tomten å Fredrikshovsområdet, i varje fall blivit nödsakat utgiva för beredande av nya lokaler åt arméns intendenturförråd. Kostnaderna härför hava förut preliminärt beräknats komma att uppgå till ett lägre belopp, men har beloppet sedermera måst beräknas högre, då det, trots de tillämnade förrådsbyggnadernas karaktär av provisorium, befunnits nödvändigt utföra arbetena å desamma i större skala och av solidare konstruktion (delvis vinterbonade) än man från .början beräknat.
Beloppet om 160,000 kronor danskt mynt torde lämpligen bestridas av de köpeskillingsmedel, som å de i överenskommelsen med firman P. & S. Plum angivna tider erläggas efter tillträdesdagen. Till dess dessa medel influtit, torde omskrivna belopp få förskotteras av tillgängliga statsmedel.
Med hänsyn till de förändrade förhållandena har uppgjorts ett nytt »Förslag til Kobekontrakt», som här bilägges (se bil. 1). I vilka hänseenden detta skiljer sig från det i propositionen nr 17 till 1919 års urtima riksdag omförmälda, framgår i huvudsak av vad nyss anförts.
Genom de föreslagna ändringarna av överenskommelsen med danska staten skulle svenska staten icke i något hänseende, vare sig ekonomiskt eller på annat sätt, komma i sämre ställning än den skulle hava kommit, därest överenskommelsen kommit till stånd på först avsett sätt. Härtill kommer för svenska staten den fördelen, att med hänsyn till den
6 Iiungl. Maj:ts proposition nr 67.
ändrade överenskommelsen lokalerna för arméns intendenturförråd och intendenturkompaniet i Stockholm icke behöva bliva spridda på flera håll, vilket naturligen skulle medfört vissa olägenheter.
Utan hinder av den tidsutdräkt, som uppstått genom danska statens ändrade planer på legationsfastighet i Stockholm, har firman P. & S. Plum, såsom framgår av eu här hilagd handling, förklarat sig vidhålla sitt i förenämnda proposition omskrivna anbud att för 850,000 kronor danskt mynt förvärva de för svenska staten obehövliga delarna av de fastigheter i Köpenhamn, som skulle gå i byte mot danska statens tilltänkta legationsfastighet i Stockholm.
Kostnaderna I fråga om kostnaderna för iordningställande av den för Sveriges
itällande^vbeskickning avsedda fastigheten föreligga i någon mån skiljaktiga upp- Köpen- skattningar. Byggnadsstyrelsen, som gjort en sammanfattning av de- , hamns- samma samt själv verkställt eu sådan på grund av de gjorda undersökningarna, gör, såsom i propositionen nr 17 till 1919 års urtima riksdag anförts, i denna fråga nedanstående uttalande:
»Under de i ärendet förda förhandlingarna i Köpenhamn anmodade majoren I. Petersson danska arkitekten B. Ingeman att uppgöra en approximativ beräkning av kostnaderna för byggnadens iordningställande för ifrågavarande ändamål. Denna beräkning slutade å en summa av 850,000 danska kronor. Arkitekten Gråt har emellertid med stöd av sina mera i detalj gående undersökningar och med ledning av sina mera fullständigt utarbetade ritningar beräknat, att kostnaderna för hela byggnadens iordningställande skulle uppgå till 448,000 kronor. För att begränsa utgifterna till de genom bytesavtalet och köpeanbudet tillgängliga 850,000 kronor, har arkitekten Grut utgått från att tills vidare endast den del av nyinredningsarbetena skulle komma till utförande, som i huvudsak avser anordnande av kanslilokal åt legationen och bostad åt dess chef, och att alla dylika. arbeten i gårdens fondbyggnad och i västligaste partiet av mellanbyggnaden — med undantag beträffande bostaden åt portvakten samt garaget — skulle uppskjutas till en senare tidpunkt.
Det torde emellertid böra påpekas, att, vid en dylik uppdelning av arbetena, alla till ministerbostaden hörande domestikrum komma att bliva iordningställda först under den andra byggnadsperioden, vilken olägenhet visserligen icke torde vara kännbar så länge vederbörande beskickningschef är ogift, då de till barnkammare avsedda rummen kunna användas till domestikrum. Byggnadsstyrelsen finner det emellertid mindre lämpligt att inrätta ministerbostaden med hänsyn till en dylik tillfällig omständighet. På grund härav och i betraktande av de obehag och svårigheter för beskickningens tjänstemän och betjänte, som skulle uppstå under den andra byggnadsperioden, anser sig byggnadsstyrelsen icke kunna förorda den ifrågasatta uppdelningen av arbetena. Byggnadsstyrelsen har
7 Kungl. MajUa proposition nr 67.
i detalj sökt kontrollera arkitekten Gruts kostnadsuppgifter. Styrelsen bär härvid beräknat, att motsvarande byggnadsarbeten för närvarande i Stockholm skulle draga en kostnad för lista byggnadsperioden av 430,000 kronor och för 2:dra byggnadsperioden av Hd,200 kronor eller tillsammans 543,200 kronor. Reduceras denna summa med 20 %, motsvarande dels de billigare byggnadskostnaderna i Köpenhamn (10 %), dels kursdifferensen (10 %), skulle arbetena, om de kunde omedelbart igångsättas, draga en kostnad av i allo omkring 434,000 kronor i svenskt mynt, varav 344,000 kronor för den första och 90,000 kronor för den andra perioden. Dessa summor överensstämma nära med arkitekten Gruts motsvarande 350,000 kronor och 98,000 kronor. Emellertid plägar man, med stöd av erfarenheten, i kostnadsbeiåkningarna för liknande byggnadsarbeten införa en post för oförutsedda utgifter å 20 % av den beräknade kostnadssumman. Arkitekt Gruts undersökningar hava givetvis icke kunnat vara så omfattande och djupgående, att opåriiknade kostnader skulle kunna anses uteslutna.
Byggnadsstyrelsen anser därför, att under ovan angivna förutsättningar böra kostnaderna beräknas sålunda:
för lista byggnadsperiodens arbeten..... 344,000: —
oförutsedda utgifter 20 %..........08,800: — 412,800: —-
för 2:dra byggnadsperiodens arbeten..... 90,600: —
oförutsedda utgifter 20 %.......... 18,120:— 108,720: —
Summa kronor 521,520: —
I dessa beräkningar ingå två mycket variabla faktorer, nämligen prisläget beträffande byggnadsverksamheten i Danmark samt kursdifferensen. Då dessa faktorers värden vid den obestämda tidpunkten för arbetenas utförande ieke för närvarande lärer kunna beräknas, torde den enda säkra hållpunkten för bedömande av kostnaderna för de föreslagna åtgärderna inom egendomen Amaliegade n:r 25 vara, att vid beräkningarna, såsom arkitekten Grut gjort, utgå från nu rådande förhållanden. På grund av vad sålunda anförts, får byggnadsstyrelsen tillstyrka, dels att det ifrågasatta fastighetsbytet mellan svenska och danska staten måtte komma till stånd i enlighet med det i ärendet företedda kontraktsförslagets bestämmelser, samt att i samband härmed ovan omförmälda, av firman P. & S. Plum i Köpenhamn avgivna anbud av den 12 juli 1919 måtte antagas under den förutsättning och på de villkor, som ovan angivits, dels ock förorda, att fastigheten med adressnummer n:r 25 vid Amaliegade i Köpenhamn måtte, därest densamma förvärvas av svenska staten, iordningställas till lokal åt svenska beskickningen och konsulatet samt till bostad åt beskickningschefen därstädes i enlighet med av arkitekten Grut uppgjorda planskisser och förslag, med iakttagande dock, att fastigheten i sin helhet iordningställes i ett sammanhang.»
Av nu anförda utdrag ur byggnadsstyrelsens utlåtande framgår sålunda, att styrelsen finner affären förmånlig samt anser, att ombyggnadsarbetena lämpligen böra utföras i ett sammanhang och lokaler sålunda på en gång iordningställas ej blott för beskickningens kansli och beskickningschefens bostad utan även för konsulatet och till bostäder åt vissa
8 Kungl. Maj-.ts joroposition nr 67.
tjänstemän, vilka samtliga inredningsarbeten jämte erforderliga yttre konserveringsarbeten av byggnadsstyrelsen uppskattats till en kostnad av 521,520 kronor.
Av denna summa skulle eu del kunna täckas av överskottet, som uppstår vid försäljningen till firman Plum, under det att resten måste anskaffas genom anslag. Överskottet i fråga skulle komma att utgöra omkring 170,000 kronor svenskt mynt. Det belopp, som erfordras härutöver, uppgår sålunda till 351,520 kronor eller i runt tal 351,600 kronor.
Tomten å Norra Djurgården.
Den tomt, som — enligt vad i det föregående anförts — Djurgårdskommissionen föreslagit lämpligen böra såsom bytesobjekt från svensk sida överlåtas till danska staten, ligger delvis inom ett av de områden å Norra Djurgården, vilka Kungl. Maj:t genom beslut av 1905 års lagtima riksdag bemyndigats försälja. Delvis åter ligger densamma utom detta område och tillhör den del av Norra Djurgården, som ännu ej upplåtits till försäljning.
Å en bifogad karta betecknas den förstnämnda tomtdelen med bruten streckning och den sistnämnda med heldragen streckning.
Såsom jag längre fram skall vidare utveckla, skulle eventuellt någon justering av gränserna kunna ifrågakomma i samband med fastställandet av ritningarna för den danska legationsbyggnaden. Den sammanlagda arealen av båda de ovannämnda delarna torde dock komma att under
alla förhållanden utgöra 2,700 kvadratmeter, såsom bytesavtalet anger.
Över djurgårdskommissionens förslag att i stället för tomten å Fredrikshovsområdet skulle såsom vederlag för Köpenhamnsfastigheterna lämnas omformälda tomt å Norra Djurgården har byggnadsstyrelsen yttrat sig i särskilda utlåtanden, avseende såväl den nu ifrågaställda markupplåtelsen som de föreslagna ändringarna i överenskommelsen med danska staten. Jämväl riksmarskalksämbetet har avgivit utlåtande i ärendet i vad detsamma avser marköverlåtelse.
Byggnadsstyrelsen, som samtidigt yttrat sig angående ett av djurgårdskommissiouen väckt förslag rörande upplåtande till försäljning jämväl av ifrågavarande tomt närmast närliggande del av Norra Djurgården, anför i nu föreliggande fråga i huvudsak följande:
»I Djurgårdskommissionens föreliggande underdåniga skrivelse har---
meddelats, att danska staten vore spekulant till en tomt inom det till försäljning
ifrågasatta området,---. Då emellertid ett frånskiljande av denna tomt
genom den ifrågasatta upplåtelsen, till följd av tomtens läge å området i fråga skulle försvåra erhållandet av lämplig entré till detsamma och terrängförhållandena äro av den art att områdets användande för bebyggande för statligt eller annat allmänt ändamål måste på det betänkligaste inskränkas därest hörntomten
Kung!. Maj:ts proposition nr 67. 9
frånskiljes, anser sig styrelsen icke kunna tillstyrka tomtens upplåtande på sätt nu ifrågasatts.
Därest Eders Kungl. Maj:t dock skulle för åvägabringande av legationslokaler för såväl svenska som danska staten Unna lämpligt avstå från ett användande av ifrågavarande terrängparti för statsverkets behov och hos riksdagen väcka förslag om upplåtelse till danska staten av tomten i fråga, lära alltså, i händelse av riksdagens bifall, åtgärder böra vidtagas för tomtens inläggande inom Stockholms stads planlagda område samt fastställande av bestämmelser rörande kvartersmarkens användande i anslutning till vad ett preliminärt upprättat köpekontrakt med danska staten närmare föreskriver. Byggnadsstyrelsen vill härjämte hava framhållit, att tomtens definitiva gränser ej böra genom kontraktet fastställas innan byggnadsritningar föreligga i och för ett bedömande av tomtgränsernas förmånligaste läge i förhållande till terrängen.»
Riksmarskalksämbetets förenärmida utlåtande innebär ett instämmande i vad byggnadsstyrelsen sålunda anfört.
Rörande den nu föreslagna ändringen av avtalet med danska staten yttrar byggnadsstyrelsen:
»Mot det nu tillämnade utbytet av Karl Johans-byggnaden mot tomten vid
Eleskasernerna har byggnadsstyrelsen ur ekonomisk synpunkt intet att erinra.
kontraktets övriga bestämmelser har styrelsen i huvudsak ej heller något att erinra, sedan _ svenska staten förbehållits återköpsrätt inom viss tid, därest tomten i fråga ej skulle komma till användning för det nu avsedda ändamålet. Styrelsen har dock ansett nödvändigt, att den i kontraktet efter bestämmelserna för tomtens bebyggande införda föreskriften: 'för de övrige Grunde beliggende i samme Kvarter skal gselde samme Byggebestemmelser som angivet ovenfor, dog saaledes, åt hvis nsevnte Grunde stelges til Private, kun en Ejerdedel af hver åt' disse bebygges’ måtte utgå eller givas sådan form att, därest vidare försäljning av torn-er inom terrängpartiet i fråga icke komme att äga rum, områdets uteslutande användning för viilabyggnader icke måtte fastslås, och får styrelsen föreslå följande formulering av berörda punkt i kontraktet: 'Ovan angivna byggnadsbestäintnelser, som icke skola gälla för byggnader, som uppföras för svenska staten eller för annat allmännyttigt ändamål, gälla däremot för byggnader, som inom kvarteret i fråga uppföras av privata tomtägare’. Att i sistnämnda fall binda sig vid att blott en fjärdedel av tomts areal må bebyggas finner byggnadsstyrelsen olämpligt, utan bör samma bestämmelse gälla för övriga privata tomter som för danska staten föreslagits eller en tredjedel av tomtens areal.»
Djurgårdskommissionen har yttrat sig över förenämnda myndigheters utlåtauden i ämnet och därvid anfört:
»Vad beträffar de av Byggnadsstyrelsen uttalade farhågorna i fråga om överlåtelse av sistnämnda tomt [d. _ v. s. den s. k. danska tomten], synes det Djurgårdskommissionen som om de ej borde tillmätas avgörande betydelse.
Byggnadsstyrelsen framhåller, att avskiljandet av ifrågavarande tomt från området öster om Göta livgardes kasernetablissemang skulle försvåra erhållandet av lämplig entré till området ifråga. En monumental entré till området torde
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 57 käft. (AV 67). 2
10 Kungl. Maj:ts proposition nr 67.
emellertid enligt Djurgårdskommissionens åsikt kunna erhållas från Strandvägen öster om danska tomten och en bekväm infart för åkdon kunna anordnas från en blivande gata, vars läge torde vara givet utmed kaserntomtens östra gräns. Då den danska tomten ligger i ett utskjutande hörn av området, torde ingen fara företinnas för att genom denna tomts avskiljande därifrån områdets användande skulle på det betänkligaste inskränkas.
Upplåtande av en tomt för en monumental byggnad i utkanten av nu omhandlade område synes Djurgårdskommissionen icke heller böra uppväcka större betänkligheter än upplåtande till försäljning av den tomt inom den s. k. Nobel parken, som inköpts av enskild person (tomten N:o 6 i kvarteret Diplomaten). Båda nu otnförmälda tomter ligga i utskjutande hörn och_ på lägre niyåplan än områdenas huvuddel. Fråga om utläggning av tomten N:r 6 i kvarteret Diplomaten har utan anmärkning passerat Överintendentsämbetet och har, såvitt Djurgårdskommissionen har sig bekant, ej heller från någon annan myndighets sida givit anledning till erinringar.
Djurgårdskommissionen finner sålunda, att även om det bör erkännas, att någon begränsning i det nu ifrågavarande områdets användning kan tänkas uppstå genom avskiljandet av den danska tomten, denna synpunkt ej synes böra vara så avgörande, att med hänsyn härtill hela uppgörelsen angående fastighetsbyte med danska staten skall gå om intet. Det bör nämligen i detta sammanhang framhållas, att någon uppgörelse om förvärv av fastigheten i Köpenhamn icke står — enligt från dansk sida lämnade uttryckliga och bestämda förklaringar — att vinna med mindre än att danska staten i och med denna överlåtelse kommer i besittning av en för dess legation i Stockholm passande tomt. Då vidare någon annan iör sitt avsedda ändamål lämplig tomt, oaktat ingående undersökningar, icke kunnat erbjudas från svenska statens sida, beror alltså fastighetsförvärvet i Köpenhamn på lösandet av nu föreliggande spörsmål om överlåtelse av tomten vid Göta Livgardes kasern. Att byggnadens yttre kommer att fylla de anspråk, som med hänsyn till platsens läge kunna ställas å densamma, är säkerställt därigenom, att Kungl. Maj:t jämlikt köpekontraktet äger att granska och godkänna ritningarna till byggnaden i fråga.
Byggnadsstyrelsens erinringar om hänsynstagande, därest upplåtelsen kommer till stånd, till terrängförhållandena å det omhandlade parkområdet vid bestämmandet av gränserna för den danska tomten torde vara synnerligen välbetänkta, .
Enligt Djurgårdskommissionens mening torde det dock ej vara behövligt att med hänsyn härtill uppskjuta köpekontraktets avslutande eller intaga bestämmelser i ämnet i köpekontraktet, dä det under Kungl. Maj;ts prövningsrätt givetvis bör inbegripas befogenhet att granska förslaget jämväl i vad det avser byggnadens placering i terrängen, och torde det vara synnerligen lämpligt, att Kungl. Maj:t, om så skulle befinnas erforderligt, i samband med godkännande av ritningarna trädar avtal om en sådan reglering av gränserna.
Vad beträffar det av Byggnadsstyrelsen —---omförmälda förbehållet
om återköpsrätt för svenska staten, vilket förbehåll på Byggnadsstyrelsens önskan preliminärt intagits i förslaget till köpekontrakt, maste detsamma såsom stridande mot 1 kap. 2 § jordabalken, sådant lagrummet lyder enligt förordningen den 1 maj 1810, utgå ur kontraktet.
Mot en i köpekontraktet intagen bestämmelse om den relativa byggytan
11 Kungl. Maj:ts proposition nr 67.
bär Byggnadsstyrelsen gjort en erinran, gående ut därpå, att det för övriga tomter inom området icke måtte meddelas annan bestämmelse härom än den för danska tomten fastställda.
Med anledning härav får Djurgårdskommissionen lämna följande upplysningar.
Det har mot de för kvarteren Diplomaten och Ambassadören fastställda byggnads bestäm melserna gjorts den anmärkningen, att byggnaderna äro alltför stora i förhållande till tomterna. Djurgårdskommissionen har funnit denna anmärkning befogad och har för undvikande av liknande anmärkningar mot byggnadsbestämmelser för kvarter, som framdeles kunna komma att upplåtas till försäljning för bebyggande med öppet byggnadssätt (villakvarter), haft för avsikt föreslå, att endast en fjärdedel skall få bebyggas av respektive tomters areal.
Härifrån utgingo också förhandlingarna med danska staten och blev bestämmelse i angivet syfte preliminärt godtagen från dansk sida. Emellertid blevo bestämmelserna underkastade de danska byggnadsauktoriteterna och framställdes av dessa såsom oavvisligt krav, att den danska tomten måtte få bebyggas intill en tredjedel av dess areal, då man vid denna tid icke hade kännedom om byggnadens storlek i förhållande till den givna tomtarealen, vilken från svensk sida begränsades till 2,700 kvadratmeter.
Med hänsyn till nu lämnade upplysningar anser Djurgårdskommissionen, ehuru Byggnadsstyrelsens ifrågavarande erinran torde vara fullt befogad, det böra bero vid kontraktsförslagets nuvarande bestämmelser i ämnet.»
Den föreslagna nya överenskommelsen innebär, att såsom vederlag Devarteför de i propositionen nr 17 till 1919 års urtima riksdag omförmälda fastigheterna Matr. N:ris 143, 144 och 145 av staden Köpenhamns Set.
Annse öster kvarter, skulle, jämte' visst belopp i penningar, lämnas en obebyggd tomt i Stockholm i stället för den i nyssnämnda proposition angivna fastigheten. Den nu ifrågavarande tomten utgöres av ett till Norra Djurgården hörande område, varav en del — i huvudsak sammanfallande med den figur, som å den bilagda kartan utmärkts genom bruten streckning — kan av Kungl. Maj:t försäljas på grund av medgivande av 1905 års lagtima riksdag, medan för överlåtelse av den återstående delen — i huvudsak sammanfallande med den figur, som å kartan markerats med heldragen streckning — erfordras riksdagens samtycke. Förutom denna tomt, vars värde uppskattas till 300,000 kronor, skulle lämnas ett belopp av 660,000 kronor i danskt mynt. Sistnämnda belopp skulle utgå av de medel, 850,000 kronor i danskt mynt, som erhållas genom försäljning till firman P. & S. Plum av vissa obehövliga delar av de från danska staten inköpta fastigheterna i Köpenhamn i enlighet med det av 1919 års urtima riksdag givna bemyndigande. Av likviden för dessa frånskilda delar skulle då återstå ett belopp av ungefär 170,000 kronor i svenskt mynt, vilken summa skulle användas till iordningställande av den till beskickningshus i Köpenhamn tilltänkta byggnaden. Härutöver skulle
12 Kungl. Maj:ts proposition nr 67.
emellertid för sistnämnda ändamål enligt byggnadsstyrelsens beräkningar erfordras ett anslag å i runt tal 351,600 kronor.
I likhet med djurgårdskommissionen finner jag de av byggnadsstyrelsen och riksmarskalksämbetet gjorda invändningarna mot överlåtelse av ifrågavarande tomt i Stockholm ej böra tillmätas avgörande betydelse.
Då svenska staten icke, såvida ej danska staten blir ägare av nu omhandlade tomt i Stockholm, kan bliva ägare av den till beskickningshus tilltänkta byggnaden i Köpenhamn — något, som av de i förenäinnda proposition till 1919 års urtima riksdag anförda skäl är synnerligen önskvärt — anser jag fördelarna av tomtens överlåtelse vida överväga olägenheterna härav. Enär vidare intet torde vara att anmärka mot den ekonomiska sidan av den föreslagna överenskommelsen med danska staten samt då jag slutligen ej heller har någon erinran att göra mot den verkställda utredningen rörande kostnaderna för det blivande svenska beskickningshusets iordningställande för sitt ändamål, så får jag, med åberopande av vad i det föregående blivit anfört, hemställa,
att Kungl. Maj:t ville genom proposition föreslå riksdagen, att riksdagen måtte dels bemyndiga Kungl. Maj:t att med danska staten träffa avtal angående fastighetsbyte m. in. i huvudsaklig överensstämmelse med ett vid statsrådsprotokollet fogat förslag till köpekontrakt, dels ock å tilläggsstat till riksstaten för år 1920 anvisa ett reservationsanslag å 351,600 kronor, att tillika med det överskott, som uppkommer genom försäljning av vissa delar av de från danska staten förvärvade fastigheterna, användas till iordningställande av beskickningshus i Köpenhamn.
Till denna, av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen lämna bifall; och skulle till riksdagen avlåtas proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet: A. Wachtmeister.
Kungl. AJaj:ts proposition nr 67.
13 Bil. 1.
Förslag til Kobekontrakt.
Den danske Stat överdrager til den svenske Stat Ejendommene Matr. N:re 143, 144 og 145, af Staden Kobenhavns Set. Annae öster Kvarter paa Betingelse af, åt den svenske Stat överdrager til den danske Stat den nedenfor nsevnte Ejendom i Stockholm og ipvrigt paa folgende Vilkaar:
Ejendommene Matr. N:re 143, 144 og 145, der findes angivne paa vedlagte Kort, og hvis samlede Areal andrager circa 6.000 in2, sselges som de nu er og foretindes med mur- og nagelfaste Appertinentier, derunder Kakkelovne og Komfurer, hvorved dog berrnerkes, åt Ko ber en er bekendt med, åt forskellige Kakkelovne, Komfurer og andre mur- og nagelfaste Genstande tilherer Lejerne.
Koberen respekterer de paa den vedlagte Eortegnelse opferte bestaaende Lejemaal i overensstemmelse med de indgaaede Lejekontrakter og de paa Ejendommene hvilende Servituter og andre Byrder i Overensstemmelse med de vedfpjede 3 Stkr. Genparter af Panteattester. Der gives de offentlige Institutioner og lignende, der have Lokaler eller Grund til Brug uden Vederlag en passende Frist til åt skaffe sig andre Lokaler, dog åt de paagreldende senest skal stille Lokaler og Grund til Raadighed for Keberen til April Flyttedag 1920. Sselgeren forpligter sig til åt foretage fornodne Foranstaltninger, for åt der kan disponeres over Lokalerne den 1. Maj 1920.
Der paalsegges Matr. Nr. 143 den Förpligtelse, åt al fremtidig Bebyggelse paa Ejendommen skal holdes i den Afstånd fra Skellet mod Matr. Nr. 142 f, som fastseettes af Bygningsautoriteterne som Betingelse for åt have Vinduer vendende mod Nabogrunden, uden Hensyn til om der indrettes Vinduer eller ej. Denne Förpligtelse bortfalder, hvis der paa Matr. Nr. 142 f bygges naermere ved Skellet mod det nuvmrende Matr. Nr. 143 end der i Ojeblikket er bygget. Forsaavidt der långs Skellet niellera Matr. Nr. 142 f og 143 eller en Del af dette indrettes en gennemgaaende offentlig Passage mellem Amaliegade og Bredgade faar Ko lie ren af Matr. Nr. 143 og efterfplgende Ejere Ket til åt indrette Gennemgang fra Matr. Nr. 143 til denne Passage.
Der maa ikke paa det afhsendede Areal opföres Fabriker eller drives nogen Virksomhed, som ved Larm, Reg, ilde Lugt eller deslige kan forulempe de omboende.
K fiber en forpligter sig til i et Aar fra Tiltrsedelsen åt sselge til Forstanderskabet for Set. Ansgars Menigbed paa Menighedens Vegne det paa vedfplgende Kort med Bogstaverne C. D. N. M. betegnede Areal af Matr. Nr. 143 beliggende bagved Set. Ansgars-Kirken, stort ca. 363 m2, med det derpaa vserende Jserngitter mod Matr. Nr. 142 f for en kontant Kobesum af 126 Kr. 90 0re pr. m2.
Kgbenhavn.
Stockholm.
14 Kunal. Maj:ts proposition nr 67.
Denne sidste Förpligtelse samt de föreslående to Indskreenkninger i R,etten til åt bebygge og benytte de solgte Arealer vil vrnre åt tinglmse som servitutstiftende paa de paagaddende Ejendomme og åt notere paa vedkommende Folier i Sk0de- og PanteWgerne.
Koberen forpligter sig til i Gramsen mod Matr. Nr. 142 f ikke åt indrette andre Vinduer end de eksisterende to. Koberen er bekendt med, åt de paa Ejendommene veerende Fagadebygninger mod Amaliegade er fredede i Henhold til Lov Er. 137 om Bygningsfredning af 12. Marts 1918, jfr. vedf0jede Afskrifter af Skrivelser af 20. Marts, 12. April og 2. Juli 1919 fra det smrlige Bygningssyn til Finansministeriet.
Ejendommene tiltrsedes af Koberen den 1. Maj 1920. Al den Leje af Ejendommene, der angaar Tiden fra Tiltrtedelsesdagen, tiikommer Koberen, medens denne paa den anden Side afholder alle Skatter og Afgifter, der angaar Tiden fra Tiltraedelsesdagen. Skulde nogen Lejer paa Koherens Foranledning fraHytte det lejede inden Koherens Tillredelse af Ejendommene, refunderer Koberen Statskassen den vedkommende Leje for Tiden fra Fraflytningsdagen til Tiltrsedelsesdagen. Det bemaerkes. åt Koberen selv maa tegne Forsikring mod Brandfare af Ejendommene, idet den nuvserende Brandforsikring ophprer med Tiltredelsesdagen. I Tilfselde af Ildsvaade forinden 1. Maj 1920 tilsvarer Seelgeren den Erstatning, der maatte blive ydet af Statsbrandforsikringsfonden.
Det bemterkes, åt Sselgeren ikke bar tinglsest Adkomst paa Ejendommene, men indestaar K0beren for Vanhjemmel efter Loven.
Som vederlag överdrager den svenske Stat til den danske Stat den nedanför nsevnte Ejendom i Stockholm paa nedenanforte Vilkaar, samt betaler den 1. Marts 1920 til den danske Stat en kontant Kobesum af 500.000 Kr., og den Dag Ejendommene i Kobenhavn stilles fuldsteendig til den svenske Stats Disposition, og de no va; ren de Lejere er fraflyttet, en kontant Kobesum af 160,000 Kr., alt i dansk Mont.
Naar Kobesummen er betalt, og Ejendommen i Stockholm tilltraadt af den danske Stat, udfserdiger Finansministeriet Skpde paa ovennevnte Matr. N:re 143, 144 og 145 til den svenske Stat.
Den nedennmvnte Ejendom i Stockholm tiltreedes den 1. Maj 1920.
Den Ejendom, som den svenske Stat överdrager til den danske Stat, er et i Yinklen niellera Strandvägen og Göta Livgardes Kaserneetablissement i Stockholm beliggende Areal, paa den vedfojede Plan betegnet A. B C. D.
Overdragelsen sker paa fplgende Yilkaar og under folgende Forudssetninger:
Det til den danske Stat ved denne Overenskomst overdragne Omraade har et Areal af ca. 2,700 m*.
Med Hensyn til Opforelsen af Bygninger er den danske Stat underkastet de gseldende Bygningslove og folgende sserlige Bygningsbestemmelser:
1) Bygninger maa tilsammen ikke optage mere end en Trediedel af Ejendommens Flade, og ikke, med Undtagelee af Automobilgarage, forisegges nsermere Naboejendommenes Grrense end 6 Meter.
2) Tegninger til Bygninger paa disse Ejendomme maa ikke stadfmstes af Bygningsnmvnet, forend de med Hensyn til Beliggenhed paa Grunden og ydre Indretning er blevne godkendt af den svenske Regering.
3) H ovedbygningens Hoj de og Tagkontur maa ikke overskride den Profil, som
15 Kungl. Maj:ts proposition nr 67.
fra Fagadens Vertikalplan fortssettes i en Cirkelbue med 9 Meters Radius, hvis Centrum betinder sig 9 Meter vinkelrät inrlenfor Fasadens Yderplan og 13,5 Meter over det Flan, som i vedkommende Tilfselde kan anses som Bygge-
K’ 'sens gennemsnitlige Jordhojde. •
use maa ikke have mere end 4,0 Meters Höjde.
5) Paa Grunden maa, foruden Ejerens K0kken, ikke indrettes mere end to Kokkener, og disse kun for i Ejerens Tjeneste ansatte Personer. Iovrigt tillädes fplgende Afvigelser fra Bestemmelserne i §§ 20, 28, 29, 30, 34, 39, 40, 42, og 48 i Bygningsordningen.
6) Karnapper, Kviste, Taglister, Bjselkehoveder o. 1. kan udfores af Trse udeu Blikbekliiedning.
7) Hovedtrappe med Repos’er kan have en Bredde af kun en og to Tiondedel (1,2) Meter og kan udfores af Trse med Undtagelse af Trappe til Kadder; Trappe behoves ikke brandfrit åt adskilles fra Kadder eller Loft eller vrnre omgivet af Stenmur.
8) Loftsrummet kan i hele sin instrykning indrettes til Yaerelser.
9) Tag kan udfores i brudt Kontur.
10) Efter åt Tagdaikning er fuldendt, skal Bygningsnsevnet efter Ansogning bestemme, inden hvilken Tid ind- og udvendig Kaikpudsning af Beboelseshus vil vjere åt udfore.
11) Beboelsesrum, Kokken og Badevserelser kan undtagelsesvis gives en H0jde af kun to og en halv (2,5) Meter.
12) Brandgulv behoves ikke åt indlsegges.
13) AutoraobiIgarage kan anbringes en (1) Meter fra Grundens Ydergraense, dog maa den ikke have större Höjde over Jorden end 4 Meter.
14) Om Opforelse af Faellesmur eller andet Hegn i Gramse mellem Naboejendommene skal Bygningsnarvnet efter Ansogning af den Ejer, som onsker åt opfore et saadant, give Forskrifter, saavel m.H.t. Hegnets Udseende som Fordeling af Omkostningerne. Den svenske Stat er fritaget for enhver Hegnspligt.
De ovenfor angivne Bygningsbestemmelser, som ikke gselder för Bygninger, der maatte blive opfoid af den svenske Stat eller for almindeligt brug g ad der derimod for Bygninger, der af private npföres paa Grunde i det paagseldende Kvarter, dog åt i sidste Tilfadde kun en Fjerdedel af Grunden maa bebygges.
Umiddelbart efter Tiltrsedelsen af Ejendommene i Kobenbavn udsteder den svenske Stat Kobebrev paa Ejendommen i Stockholm til den danske Stat.
Omkostningerne til Stempel og Gebyrer ved Berigtigelse af Ad hornsten til Ejendommene i Köbenhavn bseres af den svenske Stat.
Omkostningerne til Stempel og Gebyrer ved Berigtigelse af Adkomsten til Ejendommen i Stockholm ba;res af den danske Stat.
Kobenbavn den-----—.
16 Kungl. Maj:ts preposition nr 67.
Bil. 2.
Kobekontrakt.
Den svenske Stat, som ved Kobekontrakt af------ 1920 af den
danske Stat bär erhvervet Ejendommene Matr. Nr. 143, 144 og 145 af St. Ann® Öster Kvarter i Kobenhavn, överdrager og sselger herved til Eirmaet P. & S. Plum de neevnte Ejendomrne med Undtagelse af det paa vedhseftede Skitse med Bogstaverne A. B. K. L. C. G. H. I. J. betegnede Stykke af Matr. Nr. 143. 1 Kobet medfplger alle paa den overdragne Grund väsende Bygninger, disses mur- og nagelfaste Appertinentier, derunder sirlig Kakkelovne og Komfurer m. v. saavel som alt andet Til be hor til Bygningerne, som har tilhort den danske Stat, og ibvrigt med alle de samme Eettigheder, Byrder og Forpligtelser, hvormed de paagaeldende Ejendomrne er erhvervet af den svenske Stat, i hvilken Henseende henvises til vedlagte Afskrift af K0bekontrakt niellera den danske Stat og den svenske Stat.
De nsermere Vilkaar er iovrigt f0lgende:
§ 1.
K0besummen fastssettes til 850,000 Kr.
Heraf betales kontant den 1. Marts 1920 ............. 500,000 Kr.,
naar Ejendommen er afleveret ryddet, hvilket skal ske den 1 Maj 1920,
betales........................... 200,000 » .
6 Maaneder, efter åt de förännrevilte 200,000 Kr. er forfaldne, betales
resten eller. . ........................ 150,000 *
Overtagelsen Under Sted den Dag, da Ejendommen afleveres i ryddeliggjort Stånd, og med denne Dag som Skseringsdag atfattes sedvanlig Refusionsopgorelse over alle af Ejendommen gaaende lndtsegter og Ddgifter, hvorved bemserkes, åt Ejendommene ikke er bebseftede med nogen Pantegmld. Refusionsopgorelsens Saldo berigtiges kontant samtidig med Betalingen af den ifolge § 1 först forfaldende Del af Kobesummen.
§ 3.
Vi P. & S. Plum forpligter os til, for åt lette den svenske Stat Evakueringen af dennes Del af Ejendommene, åt give nu väsende Lejere af den svenske Stats
17 Kungl. Majli» proposition nr 67.
Del af Ejendommene (Amaliegade Nr. 25) Fortrinsret fremlor andre til åt leje i de Dele af Ejendommene, som nmrveerende Tilbud angaar, og som vi, P. & S. Plum, ikke selv vil benytte, dog naturligvis paa det Vilkaar, åt der svares samme Deje, som kan faaes åt andre tor de Lokaler, det drejer sig om, og forudsat åt paagreldende Lejeres Virksomhed ikke er af saadan Ärt, åt den er til Gene för den paatrenkte Benyttelse og Indretning af den Del af Ejendommene, som nservmrende K0bekontrakt angaar.
§ d.
o p Allé Omkostninger ved Berigtigelse af Adkomst tfa den svenske Stat til P. & k,. Plum paa den Del åt Matr. Nr. 143, 144 og 145 af St. Annse 0ster Kvarter, som nservserende Kobekontrakt angaar, betales af Eirmaet P. & S. Plum, der hgeledes betaler Omkostningerne ved den fornodne Udstykning. Opfprelse af Brandmur paa Strsekningen B—K (jfr. vedheeftede Skitse) og Supplering af frelles Brandmur til Stykket A—B betales med Halvdelen af den svenske Stat og Halvdelen a,t P. & S. Plum. Mulige andre ved Udstykningen paakrrevede Bygningsfoiandringer paa den svenske Stats Del af Ejendommene, derunder sirlig Fjernelse åt de fra Linien K—L (se vedhseftede Skitse) fremspringende Bygningsdele bekostes alene af den svenske Stat.
§ 5.
Firmaet P & S. Plum indvilger i, åt der paalaegges det Areal, som Kpbet angaar, fplgende Servituter:
Den svenske Stat har Het til saavel Vinduer i som Ud- og Indgang til og fra den Amaliegade Nr. 23 horende paa vedhseftede Skitse med Bogstaverne ■K~L' betegnede Sideflpj, ligesom den svenske Stat har Bet til Vinduer i den paa vedhmltede Skitse med Bogstaverne G—L betegnede Mellemfloj, dog ikke udenfor en Afstånd åt 10 Meter fra Skellet mod Matr. Nr. 142.
Endvidere paalsegges der den Förpligtelse, åt al fremtidig Bebyggelse paa Grunden Syd för Limen K—L eg Vest för de ovenfor me väte 10 Meter af Linien it L, skal holdes i den Afstånd fra Linien K—L og de ovenfor nfevnte 10 Meter åt Limen G—L, som fast slott es af Bygningsautoriteterne som Betingelse for åt lmve Vinduer vendende mod Nabogrunden, uden Hensyn til, om der indrettes Vinduer eller ej dog åt Bebyggelse over Jordoverfladen ikke maa ske nsermere Linien K—L end 12 Meter.
-^or de samme Streekninger, paa hvilke den svenske Stat ifplge ovenstaaende ar i Vnnluer iml *mod det' Areal, som Kpbekontrakten angaar, har den
svenske Stat Bet til Tagnedlob, hvilken Bet mermere preciseres saaledes, åt den svenske Stat er berettiget til uden Vederlag, men paa egen Bekostning, åt tilslutte Stikledning til nsermeste Kloakhovedledning paa det Areal, som Kpbekontrakten angaar; saadanne Stikledningers Vedligeholdelse bekostes af den svenske Stat.
„ , svenske Stat indgaar paa kun efter nmrmere Aftale med Firmaet åt
toretage Atndringer i den nuvserende Vinduesinddeling i de to ovenfor nsevnte, Paa, vedhseftede Slutse med Bogstaverne K—L og G—L betegnede Stykker af henholdsvis Sideflpj og Mellemflpj ind mod det Areal, som Kebekontrakten angaar
Med Hensyn til Overlevenngen fra den svenske Stat til P. & S. Plum af de Ljendomme, Kpbekontrakten angaar, bemserkes, åt P. & S. Plum i saa Hen-
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 57 käft. (AV 67.) 3
18 Kungl. Maj:ts proposition nr 67.
seende ikke har anden eller större Rot end den den svenske Stat har överfor den danske Stat som tidiigere Ej er i Henhold til de mellem Staterne trutne, Firmaet bekendte Aftaler.
Dette aftales sirlig af Hensyn til mulig Ildsvaade mden Tiltrmdelsen. K0benhavn, den
Bil. 3.
Transumt av en skrivelse från Overretsagförer
Hans beskicknin
Lauritzen, Köpenhamn, till Kungl. Maj:ts trång i Köpenhamn den 23 oktober 1919.
I Anledning af Legationens Meddelelse om, åt det ikke vil kunne lade sic gare, åt Overtagelsen af Ejendommen Amaliegade Nr. 23 og 2a> Under »ted den 1 November 19l9, men åt det formentlig kan ventes, åt Fornandlingerne vil viere afsluttede, saaledes åt Overtagelsen kan Ande Sted omkring den 1. December 1919 skal i eg paa Firmaet P. & S. Plums Yegne meddela åt Firmaet stadig pnsker, åt Forhandlingerne kan före til det Resultat, åt Firmaet kan overtage den Del af Ejendommene, som omtales i jdirmaets Tilbud åt 12- Juli 1919, o o* åt Firmaet derför onsker i st0rst muligt Omfång åt lette Legationen r orhanalingerne og derför ogsaa vil vedstaa sit ovennmvnte Tilbud, selv om Overtagelsen ikke kan ske til 1. November 1919, men paa den anden Side er Firmaet af den Oplättelse, åt naar Overtagelsen alligevel skal skydes udover den 1. November 1919 vilde det stomme bedre med Firmaets Interesser, om Overtagelsen blev fastskt til 1. Marts 1920 eller tidligst 1. Februar 1920; — - - -- -- - Mine Mandanter er altsaa villige til åt vedstaa deres Tubud åt 12. J uli 1919 med den ändring, åt Overtagelsen Under Sted en Dag i Tidsrummet mellem
1. Februar 1920 og 15, Harts 1920. , . , ,
De Belpb, som mine Mandanter ifdlge det ovennaevnte Tilbud er indgaaede naa åt betale, er de villige til åt betale med 500,000 Kr, ved Overtagelsen og med Resten den Dag, da Ejendommen eller dog den Del, som de skal overtage,
er r0mmet,--—.
Stockholm 1920. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt k Söner.
Tillhör Kung i. Majis nådiga, proposition N° 67 till 1920års riksdag.
~\ \
~J/i ojjs inisdituöets
S/ffroma ant? /fisa hö/d tme /er ö/ker c/er? it er//er?
tyfa, som //tyger ty. o rrreA öYi/er s/vss/rös/r^/r?.