med förslag till lag om ändrad lydelse av 17 och 18 §§ i lagen den 13 juli 1887 angående handelsregister, firma och prokura

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 15.

1 Nr 15.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om ändrad lydelse av 17 och 18 §§ i lagen den 13 juli 1887 angående handelsregister, firma och prokura; given Stockholms slott den 10 december 1920.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet hållna protokoll vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen att antaga härvid fogade förslag till lag om ändrad lydelse av 17 och 18 §§ i lagen den 13 juli 1887 angående handelsregister, firma och prokura.

GUSTAF.

Birger Ekeberg.

2615 2il 1

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 13 käft. (Nr 15.)

2 Kung!. Maj:ts Proposition Nr 15.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 17 och 18 §§ i lagen den 13 juli 1887 angående handelsregister, firma och prokura.

Härigenom förordnas, att 17 och 18 §§ i lagen den 13 juli 1887 angående handelsregister, firma och prokura skola erhålla följande ändrade lydelse:

n §■

I enskild näringsidkares anmälan skall uppgivas utom firman:

1) den anmälandes fullständiga namn och hans hemvist;

2) rörelsens allmänna beskaffenhet;

3) kommunen, där rörelsens huvudkontor, eller, om anmälan avser avdelningskontor, detta är beläget; och

4) huvudkontorets eller, om anmälan avser avdelningskontor, dettas postadress.

18 §.

I handelsbolags anmälan skall uppgivas utom firman:

1) samtlige bolagsmäns fullständiga namn och deras hemvist;

2) rörelsens allmänna beskaffenhet;

3) kommunen, där rörelsens huvudkontor, eller, om anmälan avser avdelningskontor, detta är beläget;

4) huvudkontorets eller, om anmälan avser avdelningskontor, dettas postadress; och

där ej var bolagsman för sig skall hava rätt att teckna firman,

5) vilken eller vilka bland dem sådan rätt tillkommer, samt huruvida rättigheten endast kan utövas av flere i förening.

I kommanditbolags anmälan skall tillika uppgivas vilken eller vilka av bolagsmännen äro kommanditdelägare och beloppet av varje sådan bolagsmans utfästa insats.

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 15.

3 Då efter denna lags ikraftträdande beträffande tidigare till handelsregistret anmäld firma anmälan första gången sker om ändring i förhållande, varom uppgift införts i registret, skall tillika, vid ansvar som i 23 § första stycket sägs, uppgivas firmans postadress.

Riksdagens skrivelse nr

100/l918.

4 Kung!. Maj:ts Proposition Nr 15.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet ä Stockholms slott måndagen den 11 oktober 1920.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Bränning,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena friherre Palmstierna, Statsråden: Thorsson,

Olsson,

Sandler,

Nothin,

Nilsson,

Eriksson,

Svensson,

Hansson,

Åkerman,

Linder.

Chefen för justitiedepartementet statsrådet Åkerman anförde härefter följande:

I anledning av en inom riksdagen väckt motion och under åberopande av lagutskottets av riksdagen godkända utlåtande i ämnet, anhöll riksdagen i skrivelse den 9 april 1918, nr 100, att Kung!. Maj:t måtte låta utarbeta och för riksdagen framlägga förslag till sådan ändring i lagen den 13 juli 1887 (nr 42) angående handelsregister, firma och prokura, att anmälan om firma till handelsregistret skulle upptaga jämväl firmainnehavarens postadress samt att, därest postadressen ändrades, anmälan därom skulle, så fort ske kunde, göras i den ordning, som stadgats för anmälan om firma.

Motion a. k. Uti ovannämnda motion (A. K. nr 208) hade hemställts om sådan nr hme. ändring i lagen angående handelsregister, firma och prokura, att i anmälan till handelsregistret jämväl skulle lämnas uppgift om firmans

Kungl. Maj.ts Proposition Nr 15. 5

postadress. Till stöd för denna hemställan hade motionären anfört följande:

»De anmälningar, beträffande enskilda näringsidkares och handelsbolags nyetablerade firmor, som enligt lag angående handelsregister, firma och prokura av den 13 juli 1887 skola publiceras i allmänna tidningarna m. fl., skola enligt §§17 och 18 i nämnda lag innehålla uppgift om den kommun, där rörelsens huvudkontor, resp. avdelningskontor är beläget. Denna uppgift kan anses tillfyllestgörande för att angiva en firmas hemvist, då kommunen utgöres av en stad, köping och dylikt, men ej när fråga blir om landskommunerna. Genom folkmängdens stadiga ökning i dessa har beträffande dem, sedan ovannämnda lag utfärdades, det blivit allt svårare, att med ledning av de i allmänna tidningar offentliggjorda anmälningarna till handelsregistret komma i förbindelse med en viss firma. I synnerhet gäller detta en del av våra nordliga kommuner med stor ytvidd, vilka under senare år allt mer befolkats av kolonisatörer. Så räknar exempelvis Piteå landskommun 23, Skellefteå landskommun 20, Gällivare 20, Jukkasjärvi 21, Nederluleå 16, Nederkalix 15, Lycksele 14 poststationer, bland vilka man står tvekande, då det gäller att träda i förbindelse med en nyetablerad firma. Men även i de sydliga delarna av vårt land finner man liknande förhållanden, fastän i ringare grad. Så räknar Ronneby landskommun 10, Karlskoga kommun 10, Lindesbergs landsförsamling 9, Ljusnarsbergs 10, Fliseryds 10, Grangärde 11 poststationer o. s. v., för att icke nämna den mängd kommuner, där det finnes ett mindre antal, 2 å 3 poststationer eller därutöver, till vilken grupp jämväl Mjöbäcks kommun hör. Ytterst sällan inträffar det — och då endast genom att rådfråga vissa register — att man genom att känna kommuuen utan tvekan även kan påträffa den firma man söker.

Dessa svårigheter hava också, synes det, i några, men långt ifrån alla, fall, föranlett länsstyrelserna att i de publicerade firmaanmälningarna utom kommunen även insätta den plats (by o. s. v.), där näringsidkaren eller bolaget ämnar driva sin rörelse. Men som dessa uppgifter dels äro mera sällan förekommande, dels ofta medföra svårigheter att klargöra, var i kommunen platsen är belägen, så vore det synnerligen önskvärt, om i anmälningar till handelsregistret i likhet med vad som på senare tider börjat tillämpas i anmälningar till aktiebolagsregistret utom kommunen lämnades uppgift om den postadress, som tillkommer den nya firman. Härigenom skulle alla ovan påpekade svårigheter försvinna och klart och tydligt angivas var man har att söka den firma, om vilkens etablerande handelsregistret är ämnat att meddela allmänheten.»

Lagutskottet.

Infordrade

yttranden.

Läns styr ds en i Uppsala län.

6 Kungl. Muj:ts Proposition Nr 15.

Lagutskottet, till vars behandling den ifrågavarande motionen hänskjutits, yttrade i sitt i riksdagens skrivelse åberopade utlåtande, nr 30, huvudsakligen följande:

I likhet med motionären funne utskottet praktiska skäl tala för att den ifrågasatta uppgiften lämnades till handelsregistret. Sådan uppgiftsskyldighet förelåge redan för aktiebolag, ömsesidiga försäkringsbolag och solidariska bankbolag. För att emellertid det avsedda syftet skulle vinnas, torde det bliva nödvändigt att, såsom skett för berörda bolags del, stadga att, därest postadressen ändrades, anmälan därom jämväl skulle göras.

Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 16 april 1920 hava yttranden i ärendet infordrats från överståthållarämbetet och Kungl. Maj:ts befallningshavande i länen.

Det stora flertalet av nämnda myndigheter finner den ifrågasatta lagändringen väl motiverad och tillstyrker fördenskull dess genomförande. Endast länsstyrelserna i Uppsala, Kalmar och Malmöhus län ställa sig avvisande mot förslaget i fråga.

Härvid anför förstnämnda länsstyrelse, bland annat, följande:

»Huvudsyftet med inrättandet av ett handelsregister synes emellertid — på sätt redan år 1885 inom högsta domstolen anfördes — vara, jämte beredande av firmaskydd, att allmänheten skall genom handelsregistret erhålla kännedom om vissa förhållanden, som kunna inverka på bedömandet av firmans soliditet och av ansvarigheten för ingångna förbindelser. Däremot har handelsregistret icke till uppgift att utgöra en annonskalender till tjänst och ledning för dem, som vilja uppsöka nya affärsförbindelser. Det kan därför icke betraktas såsom en brist, att handelsregistret saknar uppgift om postadress liksom om rörelsens närmare beskaffenhet. Anmälningsskyldigheten och kungörandet med därav följande presumtion böra näppeligen utsträckas längre, än handelsregistrets ändamål kräver. Postadressen kan ändras utan någon som hälst förändring med avseende å firman eller rörelsen, t. ex. därigenom att postanstalt erhåller nytt namn eller att ny postanstalt inrättas. Betänkligt är även att genom angivande av postadress fördunkla rörelsens och firmaskyddets bundenhet vid viss kommun; särskilt gäller detta, när postanstalten ligger i annan kommun än den, där rörelsen bedrives.

Skulle emellertid, med stöd av de i motionen åberopade analogier, riksdagens anhållan finnas förtjäna bifall, torde därvid böra klargöras, dels att med postadress icke förstås gårdsnamn, husnummer, postbox

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 15. 7

eller dylikt, icke heller i stad med flere postanstalter nummer eller särskild benämning å postanstalten, utan allenast det ortsnamn, som utmärker adresspostanstalteu, dels att, när rörelse inom samma kommun idkas dels vid huvudkontor, dels vid avdelningskontor med eller utan självständig förvaltning, allenast huvudkontorets adress avses, dels att det är firmans adress och icke en eller flere »firmainnehavares)) personliga hemvist, som skall uppgivas. Slutligen erinras, att den ifrågasatta bestämmelsen näppeligen kan få tillämpning annat än när ny firma anmäles, när filial inrättas i annan kommun än där huvudkontoret är beläget, samt när rörelse flyttas från en kommun till en annan eller ändring sker i själva firman, och att följaktligen den förväntade praktiska nyttan av lagändringen under en oöverskådlig tid endast ofullständigt ernås.»

Länsstyrelsen i Kalmar län anser något behov av ett stadgande i föreslagen riktning icke ur det allmännas synpunkt föreligga. Att endast i deras intresse, som vilja träda i affärsförbindelse med firmainnehavaren, tillförbinda denne att anmäla sin postadress synes länsstyrelsen tämligen obilligt. Enligt länsstyrelsens mening gäller detta särskilt ifråga om skyldigheten att anmäla skeende förändringar i postadressen, vilka av varjehanda, av firmainnehavaren alldeles oberoende anledningar kunde äga rum.

Länsstyrelsen i Malmöhus län framhåller beträffande den från aktiebolag, försäkringsbolag och solidariska bankbolag hämtade analogien, att den för dessa bolag stadgade skyldigheten att anmäla postadress kan bero därpå, att patent- och registreringsverket samt de övervakande myndigheterna esomoftast måste skriftväxla med bolagen och därför behöva äga kännedom om deras postadress. Sistnämnda länsstyrelse förklarar sig icke vara övertygad om att någon verklig nytta kommer att vinnas genom den föreslagna reformen. De praktiska skäl, som riksdagen åberopat, torde, säger länsstyrelsen, avse att genom den registrerade och kungjorda postadressen allmänheten lättare skall kunna genom brevväxling komma i förbindelse med vederbörande firmor. Det kan emellertid befaras, att detta mål endast ofullkomligt vinnes, ty dels komma helt visst åtskilliga att underlåta göra sådan anmälan eller att dräja därmed och dels måste någon tid förlöpa, innan anmälan hinner bliva registrerad och kungjord. Under dylika förutsättningar kan det för allmänheten vålla större olägenhet att förlita sig på en kungjord anmälan om postadress än att genom särskild undersökning och förfrågan taga kännedom om denna. Därest emellertid ifrågavarande anmälningsplikt införes, måste det förutsättas, att anmälan skall innehålla

Länsstyrelsen i Kalmar län.

Länsstyrelsen i Malmöhus län.

Dep artemmtschefen.

8 * Kungl. May.ts Proposition Nr 15.

uppgift icke endast om poststationens namn utan ock, åtminstone beträffande städer, jämväl om gata och husnummer.

För egen del anser jag i likhet med riksdagens lagutskott och flertalet länsstyrelser, att ett fullständigande av firmaanmälningarna uti ifrågavarande hänseende skulle vara till stort gagn för affärslivet. Då det dessutom icke kan antagas, att den ifrågasatta utvidgningen av anmälningsskyldigheten skulle komma att medföra någon mera avsevärd olägenhet för firmainnehavarna eller vålla någon större ökning i arbetet med handelsregistrets förande, finner jag mig böra tillstyrka en lagändring i den uti riksdagens skrivelse angivna riktning.

Den ifrågasatta uppgiftsskyldigheten synes givetvis böra avse firmans, icke firmainnehavarens, postadress och närmare bestämt postadressen för rörelsens huvudkontor och sådant avdelningskontor, beträffande vars inrättande anmälan skall göras till handelsregistret. 17 och 18 §§ i lagen den 13 juli 1887 angående handelsregister, firma och prokura torde alltså böra kompletteras med ett stadgande av innehåll, att enskild näringsidkares och handelsbolags anmälan skall upptaga jämväl huvudkontorets eller, om anmälan avser avdelningskontor, dettas postadress.

De ändrade bestämmelserna torde böra träda i kraft genast efter utfärdandet. För att ernå den med samma bestämmelser avsedda praktiska nyttan lärer man emellertid böra åt dem förläna retroaktiv verkan och förty ålägga innehavare av firmor, som vid angivna tidpunkt redan anmälts till handelsregistret, att inom viss kortare tid därefter till registret lämna uppgift å firmornas postadresser.

Det nuvarande stadgandet i 21 § 1 mom. lärer utan vidare leda till skyldighet för vederbörande att jämväl anmäla ändring i till handelsregistret uppgiven postadress.

Sedan föredragande departementschefen härefter uppläst ett i enlighet med vad han sålunda anfört upprättat förslag till lag om ändrad lydelse av 17 och 18 §§ i lagen den 13 juli 1887 angående handelsregister, firma och prokura, hemställde departementschefen, att lagrådets yttrande över berörda förslag, vilket var av den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar, måtte för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamål inhämtas genom utdrag ur protokollet.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna bifall.

Ur protokollet:

Gösta Stenlund.

Kungl. Maj:ts Proposition Nr lo.

9 Bilaga.

Förslag

till

* Lag

om ändrad lydelse av 17 och 18 §§ i lagen den 18 juli 1887 angående handelsregister, finna och prokura.

Härigenom förordnas, att 17 och 18 §§ i lagen den 13 juli 1887 angående handelsregister, firma och prokura skola erhålla följande ändrade lydelse:

17 §•

I enskild näringsidkares anmälan skall uppgivas utom firman:

1) den anmälandes fullständiga namn och hans hemvist;

2) rörelsens allmänna beskaffenhet;

3) kommunen, där rörelsens huvudkontor, eller, om anmälan avser avdelningskontor, detta är beläget; och

4) huvudkontorets eller, om anmälan avser avdelningskontor, dettas postadress.

18 §.

I handelsbolags anmälan skall uppgivas utom firman:

1) samtlige bolagsmäns fullständiga namn och deras hemvist;

2) rörelsens allmänna beskaffenhet;

3) kommunen, där rörelsens huvudkontor, eller, om anmälan avser avdelningskontor, detta är beläget;

4) huvudkontorets eller, om anmälan avser avdelningskontor, dettas postadress; och

där ej var bolagsman för sig skall hava rätt att teckna firman,

5) vilken eller vilka bland dem sådan rätt tillkommer, samt huruvida rättigheten endast kan utövas av flere i förening.

I kommanditbolags anmälan skall tillika uppgivas vilken eller vilka av bolagsmännen äro kommanditdelägare och beloppet av varje sådan bolagsmans utfästa insats.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 13 käft. (Nr 15.)

2515 20 2

10 Kunyl. Majds Proposition Nr 15.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen, enligt därå meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling. Innehavare av firma, som före lagens ikraftträdande anmälts till införande i handelsregister, vare skyldig att inom en månad efter nämnda tidpunkt i den ordning, som för anmälan om firma finnes stadgad, meddela uppgift å huvudkontorets eller, om anmälan avsett avdelningskontor, dettas postadress.

/

Kungl. May.ts Proposition Nr 15,

H

Protokoll, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd tisdagen den 9 november 1920.

Närvarande:

Justitierådet Berglöf, Regeringsrådet Ernberg, Justitieråden Molin, Appelberg.

Enligt lagrådet tillhandakommet utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den 11 oktober 1920, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets yttrande skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamål inhämtas över upprättat förslag till lag om ändrad lydelse av 17 och 18 §§ i lagen den 13 juli 1887 angående handelsregister, firma och prokura.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av chefen för justitiedepartementets lagavdelning hovrättsrådet Gustaf Grefberg.

I anledning av förslaget avgå vos följande yttranden av lagrådets särskilda ledamöter.

Justitieråden Berglöf, Molin och Appelberg:

Handelsregistret och det till registreringen knutna offentliggörandet i tidningarna bereder tredje man tillfälle att inhämta kännedom om vissa förhållanden av rättslig betydelse. Vad i registret intagits och publicerats erhåller viss rättsverkan mot tredje man. Detta har kommit till uttryck i 7 § av förevarande lag. I enlighet härmed äro ock de förhållanden, som skola i anmälan uppgivas om själva firman, begränsade till allenast sådana, som ansetts vara i nu berörda hänseende av särskild vikt.

Vid bedömande av frågan om lämpligheten att föreskriva införande i handelsregistret av ytterligare uppgifter bör hänsyn tagas därtill att

12 Kungi. Maj:ts Proposition Nr 15.

sålunda varje i registret införd och vederbörligen kungjord uppgift tillägges rättsverkan mot tredje man. Att uppgift om postadress erhåller dylik verkan, kan näppeligen vara önskligt; och givetvis möta därför ur nu nämnda synpunkt betänkligheter mot de föreslagna bestämmelserna.

Visserligen hava bestämmelser, motsvarande de nu föreslagna, införts inom bolags- och försäkringslagstiftningen i fråga om aktiebolag, solidariska bankbolag och ömsesidiga försäkringsbolag. Det är tydligt, att man på dessa områden ansett sig böra bortse från de principiella betänkligheterna — som onekligen äro av huvudsakligen teoretisk natur — på grund av behovet för de övervakande myndigheterna att äga kännedom om vederbörande bolags adress. Något motsvarande behov förefinnes icke så vitt enskilda handelsidkare och handelsbolag angår. Men givetvis böra, likaväl som i nyss nämnda fall, de antydda principiella betänkligheterna vika, om särskilda praktiska hänsyn så påkalla.

Det förefaller emellertid som om gagnet av den föreslagna lagändringen skulle bliva tämligen ringa. Av motiveringen till den motion, som föranlett riksdagens skrivelse i ämnet, framgår, att det önskemål, motionären velat vinna, varit att bereda möjlighet för den, som så önskade, att med ledning av de i allmänna tidningarna offentliggjorda anmälningarna till handelsregistret komma i förbindelse med av enskilda näringsidkare eller handelsbolag å landsbygden nyetablerade firmor. Då motionen utmynnar i förslag om åläggande för innehavare av firma att vid firmans anmälande till handelsregistret lämna uppgift även om firmans postadress, har motionären gått längre än det angivna syftet krävt. Det är tydligen uppgiftens införande i allmänna tidningarna han haft för ögonen. Dess intagande i handelsregistret är däremot i och för sig utan betydelse för motionärens syfte. I själva verket torde ock en sådan åtgärd, rent praktiskt sett, äga synnerligen ringa värde. Åven om dessa uppgifter intagas i registret, skulle nämligen detta säkerligen endast i ytterst sällsynta fall komma att anlitas för erhållande av upplysning om en firmas adress, då ju i regel andra, långt bekvämare utvägar härför stå till buds.

Jämväl må framhållas, att den åsyftade anordningen icke kan under överskådlig tid genomföras, med mindre, på sätt det remitterade förslaget ock innebär, det ålägges innehavare av redan befintliga, i vederbörlig ordning registrerade firmor att till registret lämna uppgift om dessas adress. En dylik föreskrift skulle emellertid utan motsvarande nytta medföra ej mindre ett betydande arbete för de myndigheter, som hava att mottaga anmälningarna samt ombesörja uppgifternas

13 Kungl. Maj:ts Proposition Nr 15.

införande i registret och kungörande i tidningarna, än även kostnad och besvär för de många tusentals anmälningsskyldiga landet runt.

Aven nyttan av postadressens offentliggörande i allmänna tidningarna torde vara mycket begränsad, bland annat med hänsyn därtill att, enligt vad lagens avfattning och motiv föranleda, firmaanmälan icke skall innehålla detaljerad uppgift om den anmälda rörelsens art, således t. ex. ej vad slags handel anmälningen avser, och att i överensstämmelse härmed de flesta handelsidkares anmälningar lära innehålla endast att den anmälande ämnar driva handel. Vad särskilt angår anmälningar till handelsregister för stad, torde med hänsyn till lagens stadgande att i anmälan skall uppgivas den kommun, där rörelsen bedrives, kungörandet av postadress bliva tämligen meningslöst. Motionären har också, såsom ovan antytts, i sin motivering uteslutande hänfört sig till förhållandena på landsbygden.

_ Med hänsyn till det nu anförda kan den ifrågasatta lagändringen ej tillstyrkas.

Regeringsrådet Ernberg:

Mot de föreslagna lagändringarna kunna tvivelsutan vissa principiella betänkligheter göras gällande, särskilt med hänsyn till den rättsverkan, som enligt 7 § i lagen angående handelsregister, firma och prokura tillagts de i registret införda och vederbörligen kungjorda uppgifterna. Då emellertid bestämmelser, motsvarande dem, varom nu är fråga, införts inom bolags- och försäkringslagstiftningen i fråga om aktiebolag, solidariska bankbolag och ömsesidiga försäkringsbolag, om än detta huvudsakligen ägt sin grund däri, att de övervakande myndigheterna behöva äga kännedom om de respektive bolagens adresser — ett förhållande, vartill motsvarighet saknas i fråga om enskilda kandelsidkare och handelsbolag — torde berörda betänkligheter knappast böra tillmätas avgörande betydelse.

Oberoende härav, kan, såsom redan inom lagrådet framhållits, erinras, att enligt den motion, som föranlett riksdagens skrivelse i föreliggande ämne, det huvudsakliga ändamålet med de föreslagna lagändringarna tydligen varit att bereda tillfälle för den, som så önskade, att med ledning av de i allmänna tidningarna offentliggjorda anmälningarna till handelsregistret sätta sig i förbindelse med enligt anmälningarna nyetablerade firmor, medan däremot de ifrågasatta uppgifternas införande i själva registret uppenbarligen har mindre betydelse för motionens syfte. Klart är ju ock, att sistnämnda åtgärd svårligen kan, rent praktiskt sett, antagas i och för sig medföra något större gagn, eftersom ju

14 Kungl. Maj:ts Proposition Nr 15.

behövliga upplysningar om vederbörande firmors adresser som regel kunna på ett vida bekvämare sätt inhämtas ur andra, lättare tillgängliga källor än handelsregistret.

Detta oaktat, kan det emellertid svårligen förnekas, att, på grund av firmaanmälningarnas offentliggörande i tidningarna i samband ined registreringen, en föreskrift om skyldighet att lämna uppgift till registret om nyanmälda firmors postadress kan medföra vissa fördelar för affärslivet; och anser jag mig med hänsyn härtill icke böra motsätta mig förslaget i denna del.

Mera tvivelaktigt synes vara, huruvida det kan anses nödigt att ålägga innehavare av firma, om vilken anmälan i enlighet med föreskrift, som nyss sagts, blivit gjord, att göra anmälan även vid ändring i adressen. Övervägande skäl synas dock tala för att påbudet utsträckes att gälla även för sådant fall.

Däremot kan det svårligen anses lämpligt att meddela föreskrift om skyldighet även för innehavare av äldre, redan före den nu föreslagna lagens ikraftträdande registrerade firmor att inom viss tid till registret göra anmälan om sin firmas postadress. Detta skulle nämligen medföra ett betydande arbete för de myndigheter, som hava att mottaga anmälningarna samt ombesörja dessas införande i registret och kungörande, ävensom avsevärd kostnad utan motsvarande gagn. En sådan föreskrift — vilken, om den skulle bibehållas, borde förenas med straffpåföljd för underlåtenhet att ställa sig densamma till efterrättelse bör därför enligt min mening icke ifrågakomma.

Möjligen kan ifrågasättas, huruvida icke i stället för den föreslagna övergångsbestämmelsen bör stadgas, att vid anmälan om ändring i förhållande, varom inskrivning före lagändringens ikraftträdande skett i registret, tillika skall göras anmälan om firmans postadress. Om så sker, bör emellertid försummelse i sådant avseende medföra ansvar, i vilket avseende en hänvisning till den i 23 § första stycket stadgade bötespåföljd torde vara tillfyllest.

Den i det remitterade förslaget intagna bestämmelsen, att lagen skall träda i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad uppgift från trycket utkommit i Svensk författningssamling, synes vara onödigt sträng och därför böra ur förslaget utgå.

Ur protokollet Erik (ilander.

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 15.

15 Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans May.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott fredagen 10 december 1920.

Närvarand e:

Statsministern friherre De Geer, ministern för utrikes ärendena greve Wrangel, statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray, Elmquist, Malm, Bergqvist, Hammarskjöld, Ekeberg, Tamm, Hansson.

Chefen för justitiedepartementet statsrådet Ekeberg anmälde lagrådets den 9 november 1920 avgivna utlåtande över det till lagrådet den 11 oktober 1920 remitterade förslaget till lag om ändrad lydelse av 17 och 18 §§ i lagen den 13 juli 1887 angående handelsregister, firma och prokura.

Efter att hava redogjort för utlåtandets innehåll anförde föredraganden :

»De erinringar, som inom lagrådet framkommit mot det föreliggande lagförslaget, äro visserligen av beskaffenhet att ingiva tvekan om lämpligheten .av dess upphöjande till lag. Då nämnda erinringar emellertid enligt min mening icke kunna anses innefatta avgörande hinder häremot och då jag i likhet med min företrädare i ämbetet och en av lagrådets ledamöter anser den ifrågavarande, av riksdagen begärda lagändringen kunna medföra vissa fördelar för affärslivet, finner jag mig böra förorda, att förslaget underställes riksdagens prövning.

Mot slutbestämmelsen i förslaget har eu av lagrådets ledamöter riktat vissa anmärkningar, vilka jag funnit böra beaktas, och har jag därför låtit omarbeta samma bestämmelse.»

f öredraganden uppläste härefter det ifrågavarande lagförslaget i dess. sålunda omarbetade skick samt hemställde, att detsamma måtte, jämlikt § 87 regeringsformen, genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.

IG

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 15.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan täcktes Hans Maj :t Konungen förordna, att till riksdagen skulle avlåtas proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Ivar Brynolf.

SHoekholm, K. L. Beckman# Boktr., 1920.