med förslag till lag om ändrad lydelse av andra stycket av slutbestämmelserna i lagen den 19 juni 1917 angående ändring i vissa de¬ lar av lagen den 1 juli 1898 om de svenska lapparnas rätt till renbete i Sverige

1 Kung!. Muj:ts Proposition Nr ö.

Nr 5.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag om ändrad lydelse av andra stycket av slutbestämmelserna i lagen den 19 juni 1917 angående ändring i vissa delar av lagen den 1 juli 1898 om de svenska lapparnas rätt till renbete i Sverige; given Stockholms slott den 7 januari 1922.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill Kungl. Maj:t härmed, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå riksdagen att antaga härvid fogade förslag till lag om ändrad lydelse av andra stycket av slutbestämmelserna i lagen den 19 juni 1917 angående ändring i vissa delar av lagen den 1 juli 1898 om de svenska lapparnas rätt till renbete i Sverige.

GUSTAF,

A. Åkerman.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 saml. 5 käft. (Nr 5.)

2 Kungl. Maj:ts Proposition Nr 5.

Pörslag

till

JK G

om ändrad lydelse av andra stycket av slutbestämmelserna i lagen den 19 juni 1917 (nr 337) angående ändring i vissa delar av lagen den 1 juli 1898 (nr 66) om de svenska lapparnas rätt

till renbete i Sverige.

Härigenom för ordnas, att andra stycket av slutbestämmelserna i lagen den 19 juni 1917 angående ändring i vissa delar av lagen den 1 juli 1898 om de svenska lappamas rätt till renbete i Sverige skall erhålla följande ändrade lydelse:

Från utfärdandet av denna lag intill utgången av år 1924 skall i fråga om lappars bosättning å kronojord inom lappmarkerna och renbetesfjäll i Jämtlands län gälla, förutom vad särskilda författningar innehålla om bosättning å kronomark, att tillstånd till uppförande av boningshus med eller utan någon därmed sammanhängande, på eget äventyr för åverkan av renar upptagen odling jämte ladugård må beviljas av Konungen, som därvid i varje särskilt fall prövar, på vilken plats och i vad mån anläggningen må äga rum.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1923.

3 Kungl. Maj:ts Proposition Nr 5.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsårenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott fredagen den 9 december 1921.

Närvarande:

Statsministern och ministern för utrikes ärendena Branting, statsråden Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson, Hansson, Åkerman, Linders, Schlyter, Örne.

o

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Åkerman anför efter gemensam beredning med chefen för socialdepartementet:

»Genom en den 23 mars 1917 dagtecknad proposition (nr 169) föreläde Kungl. Maj:t 1917 års riksdag ett förslag till lag om ändring i vissa delar av lagen den 1 juli 1898 (nr 66) om de svenska lapparnas rätt till renbete i Sverige. En av de i förslaget upptagna ändringarna rörde lapparnas rätt att bosätta sig å kronomark inom lappmarken och renbetesfjallen i Jämtlands län och att därstädes uppföra bostadshus, vilket förslag innebar att i allmänhet förebygga renskötande lappars bosättning å kronomark. Yad förslaget härutinnan innehöll vann emellertid icke riksdagens bifall. I stället anhöll riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t den 15 juni 1917 (nr 374) att lapparnas bosättningsfråga och vad därmed ägde sammanhang måtte återupptagas till förnyat övervägande i samband med en tillämnad revision av hela lapplagstiftningen, och antog riksdagen för sin del med avseende å förevarande fråga en övergångsbestämmelse av innehåll att från lagens utfärdande intill utgången av år 1920 skulle i fråga om lappars bosättning å kronojord inom lappmarkerna och renbetesfjallen i Jämtlands län gälla, förutom vad särskilda författningar innehölle om bosättning å kronomark, att tillstånd till uppförande av boningshus med eller utan någon därmed sammanhängande, på eget äventyr för åverkan av renar

4 Kungl. Maj:ts Proposition Nr 5.

vipptagen odling jämte ladugård finge beviljas av Konungen, som därvid i varje särskilt fall ägde pröva, på vilken plats och i vad mån anläggningen finge äga rum. Den av riksdagen sålunda antagna bestämmelsen godkändes sedermera av Kungl. Maj:t och ingick i den lag, som i anledning av propositionen utfärdades den 19 juni 1917 (nr 337).

Då Kungl. Maj:t den 13 juni 1919 tillsatte en kommitté för utförande av en allmän revision av gällande bestämmelser rörande lapparnas förhållanden inom riket, uppdrog Kungl. Maj:t åt kommittén att jämväl utreda frågan om lapparnas bosättning. Sedan denna kommitté anmält, att kommittén icke förrän längre fram kunde fatta ståndpunkt till berörda invecklade fråga, och hemställt, att ifrågavarande övergångsbestämmelse måtte prolongeras att gälla tills vidare intill utgången av år 1922, avlät Kungl. Maj:t i enlighet med denna hemställan proposition (nr 37) till 1920 års riksdag. Denna proposition blev av riksdagen bifallen, och den 12 mars 1920 (nr 83) utfärdades lag om ändrad lydelse av andra stycket av slutbestämmelserna i lagen den 19 juni 1917 angående ändring i vissa delar av lagen den 1 juli 1898 om de svenska lapparnas rätt till renbete i Sverige, genom vilken lag den förberörda övergångsbestämmelsen förlänades giltighet intill utgången av år 1922.

Då förenämnda kommitté efter vad jag inhämtat icke kommer att avgiva betänkande i förberörda fråga å sådan tid, att nya bestämmelser i

ämnet kunna meddelas att lända till efterrättelse från ingången av år 1923, måste den ifrågavarande övergångsbestämmelsen nu prolongeras och föreslår jag efter samråd med kommittén att detta, i likhet med vad som ägde

rum år 1920, sker på två år eller intill utgången av år 1924. Jag har

därför låtit utarbeta ett lagförslag, innefattande att i andra stycket av slutbestämmelserna i lagen den 19 juni 1917 angående ändring i vissa delar av lagen den 1 juli 1898 om de svenska lapparnas rätt till renbete i Sverige såsom stadgandet lyder enligt lag den 12 mars 1920 orden »tillsvidare intill utgången av år 1922» utbytas mot orden »intill utgången av år 1924».

Föredraganden uppläser härefter berörda lagförslag eller förslag till lag om ändrad lydelse av andra stycket av slutbestämmelserna i lagen den 19 juni 1917 angående ändring i vissa delar av lagen den 1 juli 1898 om de svenska lapparnas rätt till renbete i Sverige, vilket förslag var av den lydelse bilaga1 vid detta protokoll utvisar, samt hemställer, att lag-

1 Denna bilaga, som är lika lydande med det vid propositionen fogade förslaget, har här uteslutits.

Kitngl. Maj:ts Proposition Nr 5.

rådets utlåtande över förslaget måtte, för det ändamål § 87 regeringsformen omförmäler, genom utdrag av protokollet inhämtas.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan täckes Hans Magt Konungen lämna bifall.

Ur protokollet:

N. Cerrin.

6 Kungl. Maj:ts Proposition Nr 5.

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd måndagen den 2 januari 1922.

Närvarande:

Justitierådet BerglöF, regeringsrådet Ernberg, justitieråden Molin, Ap-

PELBERG.

Enligt lagrådet tillhandakominet utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den 9 december 1921, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets utlåtande skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamål inhämtas över upprättat förslag till lag om ändrad lydelse av andra stycket av slutbestämmelserna i lagen den 19 juni 1917 angående ändring i vissa delar av lagen den 1 juli 1898 om de svenska lapparnas rätt till renbete i Sverige.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av chefen för justitiedepartementets lagavdelning, hovrättsrådet Gustaf Grefberg.

Lagrådet lämnade förslaget utan anmärkning.

Ur protokollet: Erik Öländer.

Kungl. Maj ds Proposition Nr 5.

7 Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför Plans Maj:t Konungen i statsrådet ä Stockholms slott lördagen den 7 januari 1922.

Närvarande:

Statsministern och ministern för utrikes ärendena Branting, statsråden Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson, Hansson, Åkerman, Linders, Schlyter, Örne.

Chefen för justitiedepartementet statsrådet Åkerman anmäler efter gemensam beredning med chefen för socialdepartementet lagrådets den 2 innevarande januari avgivna utlåtande över det den 9 december 1921 till lagrådet remitterade förslaget till lag om ändrad lydelse av andra stycket av slutbestämmelserna i lagen den 19 juni 1917 angående ändring i vissa delar av lagen den 1 juli 1898 om de svenska lapparnas rätt till renbete i Sverige; och hemställer föredraganden att förslaget, som av lagrådet lämnats utan anmärkning, måtte jämlikt § 87 regeringsformen genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.

I denna hemställan instämma statsrådets övriga ledamöter;

och täckes Hans Maj:t Konungen, med bifall till denna hemställan, förordna, att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet: Ivar Brynolf.