med förslag till lag om ändrad lydelse av 8 § i lagen den 10 mars 1923 med vissa bestämmelser rörande hyra
Kungl. Maj:ts proposition Nr 191.
1 Nr 191.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag om ändrad lydelse av 8 § i lagen den 10 mars 1923 med vissa bestämmelser rörande hyra; given Stockholms slott den 16 mars 1928-
Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill Kungl. Maj:t härmed, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå riksdagen att antaga härvid fogade förslag till lag om ändrad lydelse av 8 § i lagen den 10 mars 1923 med vissa bestämmelser rörande hyra.
Under Hans Majrts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Johan C. W. Thyrén.
Bihang till riksdagens protokoll 1928. 1 saml. 160 haft- (Nr 191.)
2 Kungl. Maj:ts proposition Nr 191.
Förslag
till
Lag
om ändrad lydelse av 8 § i lagen den 10 mars 1923 (nr 31) med vissa
bestämmelser rörande hyra.
Härigenom förordnas, att 8 § i lagen den 10 mars 1923 med vissa bestämmelser rörande hyra skall i nedan angiven del hava följande ändrade lydelse:
8 §.
Har från postanstalt inom riket hyra avsänts till hyresvärden genom postanvisning under dennes vanliga adress eller genom inbetalningskort till hans postgirokonto, eller har innehavare av sådant konto erlagt hyra till hyresvärden medelst giro- eller utbetalningskort, skall städse med avseende å frågan, huruvida hyresgästen bevarat eller, i fall som avses i 7 §, återvunnit sin rätt till lägenheten, även om annorlunda avtalats, så anses, som om hyran kommit hyresvärden tillhanda den dag, då postanvisningen eller inbetalningskortet avlämnades å postanstalten eller giroeller utbetalningskortet inkom till postgirokontoret. Vad nu stadgats äger icke tillämpning, där betalningsuppdraget återkallats.
Är någon — — — till denne.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1928.
Kungi. Maj:ts proposition Nr 191.
3 Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott den 9 mars 1928.
Närvarande:
Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgken, statsråden Thykén, Ribbing, Gärde, Pettersson, Rosén, Hamrin, Lyberg, von Stockenström.
Efter gemensam beredning med t. f. chefen för kommunikationsdepartementet anför chefen för justitiedepartementet, statsrådet Thyrén:
»Enligt 7 § i lagen den 10 mars 1923 (nr 31) med vissa bestämmelser rörande hyra skall, där hyresrätt är förverkad på grund av dröjsmål med hyrans erläggande, men rättelse sker senast å tolvte söckendagen från den dag, då hyresvärden genom behörig delgivning av vräkningsansökan eller annorledes i laga ordning verkställt uppsägning, uppsägningen, oavsett vad därom må hava avtalats, vara utan verkan och dröjsmålet icke vidare kunna åberopas såsom grund för hyresgästens skiljande från lägenheten. Vidare stadgas i samma lagrum, att om hyresvärden, under åberopande av dröjsmålet, hos domstol, överexekutor eller skiljemän påyrkat hyresgästens vräkande från lägenheten, beslut, varigenom yrkandet på berörda grund bifalles, icke må meddelas, förr än fjorton söckendagar förflutit från uppsägningsdagen. I dylikt fall ankommer det på hyresgäst, vilken inom behörig tid vidtagit rättelse, att sådant hos myndigheten eller skiljemännen anmäla och styrka. Stadgandet i 8 § innebär ett legaliserande av hyresbetalning med anlitande av postverket. I lagrummet föreskrives, att, där från postanstalt inom riket hyra genom postanvisning avsänts till hyresvärden under dennes vanliga adress, städse skall, med avseende å frågan, huruvida hyresgästen bevarat eller, i fall, som avses i 7 §, återvunnit sin rätt till lägenheten, även om annorlunda avtalats, så anses, som om hyran kommit hyresvärden tillhanda den dag, då anvisningen avlämnades å postanstalten.
I underdånig skrivelse, dagtecknad den 7 februari 1928, har generalpoststyrelsen, med överlämnande av förslag till ändrad lydelse av 8 § i 1923 års hyreslag, anfört:
Generalpost-
styrelsens
framställning.
Sedan tillkomsten av ifrågavarande lag har postverket — från och med år 1925 — med postgirorörelsen tillförts en ny rörelsegren, som i viss mån utgör en förenkling och förbättring av postanvisningsrörelsen. Det synes
4 Kungl. Maj:ts proposition Nr 191.
generalpoststyrelsen vara redan ur formell synpunkt lämpligt, att rätt till hyresbetalning med användning av det nya betalningssättet, postgirorörelsen, lagfästes på sätt skett ifråga om byras erläggande genom postanvisning. Härför tala emellertid även starka realskäl.
Postgirorörelsen har gjort synnerligen snabba framsteg och har redan blivit ett i vida kretsar populärt och flitigt anlitat betalningssätt, som till synes ännu har stora utvecklingsmöjligheter. Särskilt användbar torde postgirorörelsen vara, när det gäller ordnandet av sadana likvider, som återkomma ofta eller mera regelbundet och där fördenskull likvideringsavgifterna — som i postgirorörelsen äro förhållandevis låga — bliva för betalarna av viss betydelse. För betalningsmottagarna erbjuder postgirorörelsen fördelen av en enkel och snabb men dock ur kontrollsynpunkt tillförlitlig och bekväm redovisning och placering av ingående remissor. Nu angivna skäl, bland andra, hava gjort, att postgirorörelsen under senare tid omfattats med visst intresse av hyresvärdarna, ett intresse som på sina håll, efter vad generalpoststyrelsen har sig bekant, tagit sig det uttrycket, att hyresvärdarna uppnjanat sina hyresgäster att verkställa hyresbetalningarna till vederbörande hyresvärds postgirokonto. För underlättande härav har man tillhandahållit hyresgästerna för ändamålet avsedda blanketter, liksom man även hos postgirokontoret förfrågat sig om möjligheten av särskilda åtgärder ifråga om blankettuppställning m. m., ägnade att uppmuntra till ökad användning av postgirorörelsen för hyresbetalning.
Betalning av hyra med anlitande av postgirorörelsen kan ske på tre tekniskt olika sätt:
1. Genom kontant inbetalning till hyresvärds postgirokonto. Inbetalningen sker å postanstalt med avlämnande av inbetalningskort. Å inbetalningen lämnas av postanstalten bevis. Inbetalningskortet och dettas vidarebehandling överensstämmer i stort med postanvisningen och handläggningen av denna. Enda väsentliga skillnad är, att beloppet i ena fallet gottskrives betalningsmottagarens postgirokonto, medan det i det andra fallet kontant utbetalas till adressaten. Ifråga om detta sätt för hyresbetalning synes därför nuvarande lagbestämmelse böra kunna tillämpas efter sådan omredigering endast, att inbetalningskort likställes med postanvisning.
2. Genom överföring (girering) av belopp från hyresgästs till hyresvärds postgirokonto eller
3. Genom kontant utbetalning från hyresgästs postgirokonto till hyresvärd.
I dessa båda fall synes det vara förenat med vissa svårigheter att, på satt gällande lag medgiver ifråga om hyresbetalning genom postanvisning, låta dagen för avlämnadet till postbehandling av giro- resp. utbetalningsuppdraget gälla såsom dag, då hyra kommit hyresvärd tillhanda. Sagda uppdrag meddelas å blankett, som efter användningen benämnes girokort eller utbetalningskort. Kort av ifrågavarande slag insändes till postgirokontoret i ofrankerat kuvert såsom vanligt brev. Avlämnandet till postbefordran av sådan försändelse behöver därför icke nödvändigt ske direkt till postanstalt, utan kan brev med giro/utbetalningskort nedläggas i brevlåda, överlämnas till lantbrevbärare eller över huvud anförtros postverket på samma sätt som vanligt brev i allmänhet. Å sådant brev meddelas givetvis icke heller något inlämningsbevis. Dagen för dess första handläggning å postanstalt (inom postkupé) bör visserligen framgå av det stämpelavtryck, denna har att anbringa å kuvertet, men stämpelavtrycket kan ofta vara otydligt eller genom förbiseende saknas. Därtill kommer, att kuvertet, som, därest datumstäm-
Kungl. Maj:ts proposition Nr 191. 5
peln godkändes såsom bevis för tidpunkten för hyras erläggande, skolle vara det enda bevismaterialet, icke bevaras å postgirokontoret och icke heller är försett med någon specificerad anteckning om innehållet.
Beträffande hyreslikvid med giro- eller utbetalningskort synes man följaktligen böra inskränka sig till att godkänna dagen för kortets bokföring å postgirokontoret, d. v. s. den dag då beloppet avföres från betalarens postgirokonto, såsom dag för hyras erläggande. Rörande denna dag erhåller betalaren bevis från postgirokontoret genom stämpelavtryck å ena (högra) kupongen till giro/utbetalningskort, vilken kupong till honom återställes. varförutom han erhåller kontoutdrag för den dag, då beloppet debiterats hans konto. Beträffande girering (girokort) är vidare att märka, att belopp, som debiteras betalarens konto, samma dag krediteras betalningsmottagarens konto. Dagen för girokorts bokföring å postgirokontoret är således identisk med dagen för beloppets insättning å betalningskontot. Ifråga om kontant utbetalning (utbetalningskort) gäller, att utbetalningskortet samma dag det å postgirokontoret bokförts därifrån översändes till betalningsmottagarens adresspostanstalt för beloppets tillhandahållande denne. I detta fall är alltså kortets bokföringsdag att likställa med dagen för avlämnandet å postanstalt av postanvisning.
Genera] poststyrelsen har föreslagit, att lagrummet må erhålla följande lydelse:
Har från postanstalt inom riket hyra genom postanvisning avsänts till hyresvärden under dennes vanliga adress eller genom inbetalningskort inbetalts till hyresvärdens postgirokonto, eller har från innehavare av postgirokonto begärts, att hyra skall genom girokort överföras till hyresvärdens postgirokonto eller genom utbetalningskort kontant till hyresvärden utbetalas, skall städse med avseende å frågan, huruvida hyresgästen bevarat eller, i fall som avses i 7 §, återvunnit sin rätt till lägenheten, även om annorlunda avtalats, så anses, som om hyran kommit hyresvärden tillhanda, i de fall då postanvisning eller inbetalningskort använts, den dag, då anvisningen eller kortet avlämnades å postanstalten, och, i de fall då girokort eller utbetalningskort använts, den dag, då girokortet eller utbetalningskortet inkommit till postgirokontoret; dock att vad sålunda stadgats icke skall äga tillämpning i det fall, att betalningsuppdrag, som ovan nämnts, av uppdragsgivaren återkallats eller adressförändrats till annan person än hyresvärden.
Postgirorörelsen är att anse såsom en förenklad och förbättrad samt under mera bankmässiga former bedriven postanvisningsrörelse. Förfaringssättet vid verkställande av likvider är synnerligen enkelt. Den som så önskar låter åt sig öppna ett konto hos postverket. Å detta konto kunna såväl kontoinnehavaren själv som andra verkställa inbetalningar. För ändamålet användes en anvisning, benämnd inbetalningskort, vilken ställes till kontot. En inbetalningskortet vidfogad kupong skall innehålla uppgift å avsändare och inbetalt belopp. Då betalning fullgöres på detta sätt, går det av gäldenären utställda inbetalningskortet till fordringsägarens konto, vilket krediteras det influtna beloppet. Därefter frånskiljes kupongen av postverket och översändes i brev till kontoinnehavaren. Då denne själv har att verkställa utbetalningar, använder han en särskild handling, henämnd utbetalningskort, vilken han i kuvert, som tillhanda-
Departement
chefen.
6 Kungl. Maj:ts proposition Nr 191.
hålles av postverket, översänder till postgirokontoret. Sedan hans konto debiterats med det belopp, som skall utbetalas, översändes beloppet medelst en anvisning till mottagaren, vilken utbekommer beloppet på ungefär samma sätt som medelst en vanlig postanvisning. Om såväl betalaren som betalningsmottagaren hava postgirokonto, sker likviden lämpligast genom överföring (girering) av beloppet från den förres till den senares konto. För ändamålet användes en handling, benämnd girokort, liknande nyss omförmälda utbetalningskort, vilken insändes till postgirokontoret.
Den av postgirorörelsen betingade kontobokföringen verkställes av en avdelning i generalpoststyrelsen (postgirokontoret). Postgirokontoret utfärdar för varje dag, då ett konto undergått någon förändring (debitering eller kreditering), ett kontoutdrag, som omedelbart tillställes kontoinnehavaren.
Rätten att för verkställande av hyresbetalning anlita postverket har i gällande lag begränsats till att avse betalning medelst postanvisning. Vid användandet av postanvisning erbjudes adressaten det avsända beloppet i kontanta penningar och hyresgästen mottager vid avsändandet av postanvisning ett kvitto, vilket på ostridigt sätt angiver storleken av det översända beloppet och i händelse av tvist kan åberopas såsom bevismedel. De skäl, vilka ligga till grund för att lagen ansetts böra underlätta hyresbetalning genom postanvisning, torde äga giltighet även med avseende å postgirorörelsens anlitande för samma ändamål.
Medgivandet att fullgöra inbetalning av hyra medelst postanvisning innebär en förmån för hyresgästen. Värdet av denna förmån förstärkes genom den av lagen uppställda regeln, att mottagandet av postanvisningen skall anses ske samtidigt med avsändandet. För hyresvärden medför denna fiktion, att den respittid något förlänges, inom vilken hyran, vid äventyr av hyresrättens förlust för hyresgästen, skall vara hyresvärden tillhanda. Om rätten att anlita postverket för erläggande av hyra nu utvidgas, synes såsom en förutsättning härför böra gälla, att en sådan anordning icke kommer att för hyresvärden ställa sig olägligare än nu medgivet betalningssätt.
Med hänsyn till det sist anförda torde, med utgångspunkt från generalpoststyrelsens lagförslag, följande vara att anmärka.
Beträffande först det fall, att inbetalningskort användes, torde detta i det stora hela gestalta sig på enahanda sätt som vid betalning med postanvisning. En olikhet består dock däri att beloppet i stället för att kontant utbetalas till hyresvärden insättes å dennes girokonto. Underrättelse om insättningen kommer honom i regel till handa först påföljande dag. Emellertid torde den som öppnat postgirokonto få anses hava medgivit, att belopp, som inbetalas till hans girokonto, är att anse såsom betalat till honom själv.
Med avseende å girering torde förhållandena i huvudsak vara enahanda,
Kungl. Maj:ts proposition Nr 191.
dock med den skillnaden, att i detta fall dagen för beloppets kreditering å hyresvärdens girokonto betraktas såsom betalningsdag.
Vad slutligen angår betalning medelst utbetalningskort kommer hyresvärden i fullständigt samma ställning som vid hyreslikvid genom postanvisning.
Av det anförda lärer framgå, att, därest hyresgästen erlägger hyran på något av de sätt, som med användande av postgirorörelsen stå till buds. detta för hyresvärden icke utgör en ofördelaktigare anordning, än om hyresgästen insänder beloppet med postanvisning. Med hänsyn till den utsträckning, vari postgirorörelsen redan användes, och de fördelar, densamma torde erbjuda ifråga om hyresbetalningar, anser jag mig böra förorda bifall till den föreliggande framställningen.
Med avseende å avfattningen av generalpoststyrelsens förslag till lagrummets ändrade lydelse har jag funnit en redaktionell jämkning böra vidtagas för att förebygga den tolkningen, att i de fall, då giro- eller utbetalningskort användes, hyran skall anses hava kommit hyresvärden tillhanda, även om hyresgästen icke å sitt postgirokonto har full täckning för hyresbeloppet.
Enligt de för postverket gällande reglementen har möjlighet beretts utställare av postanvisning samt inbetalnings-, giro- eller utbetalningskort att, så länge beloppet ännu ej blivit till mottagaren utbetalt eller denne gottskrivet, återbekomma beloppet eller få detsamma utbetalat till eller gottskrivet annan person. Med anledning härav har jag, i likhet med generalpoststyrelsen, ansett att, i överensstämmelse med vad som stadgas i 4 § i lagen den 14 mars 1927 om gälds betalning genom penningars nedsättande i allmänt förvar, i förevarande lagrum bör intagas föreskrift därom att, därest betalningsuppdraget återkallas, vad i lagrummet stadgas ej äger tillämpning. Med återkallande av betalningsuppdraget avses såväl att utställaren begärt att återbekomma beloppet som ock att han anmodat postverket att utbetala beloppet till eller gottskriva detsamma annan person än hyresvärden.
I enlighet med de av mig nu angivna grunder har jag låtit inom justitiedepartementet upprätta förslag till lag om ändrad lydelse av 8 § i lagen den 10 mars 1923 (nr 31) med vissa bestämmelser rörande hyra.»
Föredraganden uppläser härefter berörda förslag av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar, samt hemställer, att lagrådets utlåtande över förslaget måtte för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamål inhämtas genom utdrag av protokollet.
Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan bifaller Hans Kungl. Höghet Kronprinsen- Regenten.
Ur protokollet:
E. Lindström.
8 Kungl. Maj:ts proposition Nr 191.
Bilaga..
Förslag
till
Lag
om ändrad lydelse av 8 § i lagen den 10 mars 1923 (nr 31) med vissa
bestämmelser rörande hyra.
Härigenom förordnas, att 8 § i lagen den 10 mars 1923 med vissa bestämmelser rörande hyra skall i nedan angiven del hava följande ändrade lydelse:
8 i
Har från postanstalt inom riket hyra avsänts till hyresvärden genom postanvisning under dennes vanliga adress eller genom inbetalningskort till hans postgirokonto, eller har innehavare av postgirokonto erlagt hyra till hyresvärden medelst giro- eller utbetalningskort, skall städse med avseende å frågan, huruvida hyresgästen bevarat eller, i fall som avses i 7 §, återvunnit sin rätt till lägenheten, även om annorlunda avtalats, så anses, som om hyran kommit hyresvärden tillhanda, i fall då postanvisning eller inbetalningskort använts, den dag, då anvisningen eller kortet avlämnades å postanstalten, och i fall då girokort eller utbetalningskort använts, den dag, då kortet inkommit till postgirokontoret. Vad nu stadgats äger icke tillämpning, där betalningsuppdraget återkallats.
År någon — — — till denne.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1928.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 191.
9 Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj ds lagråd den 14 mars 1928.
Närvarande: justitierådet von Seth, justitierådet Wedberg, regeringsrådet Planting-G vllenbåga. justitierådet Alexanderson.
Enligt lagrådet tillhandakommet utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet den 9 mars 1928, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets yttrande skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamål inhämtas över upprättat förslag till lag om ändrad lydelse av 8 § i lagen den 10 mars 1923 (nr 31) med vissa bestämmelser rörande hyra.
Förslaget, som finnes hilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av ledamoten å justitiedepartementets lagavdelning, hovrättsrådet G. Siljeström.
Lagrådet lämnade förslaget utan anmärkning.
Ur protokollet: Oskar Adelsohn.
Bihang till riksdagens protokoll 1928.
1 samt.
160 häft. (Nr 191.)
10 Kungl. Maj:ts proposition Nr 191.
Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott den 16 mars 1928.
Närvarande:
Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgren, statsråden Thyrén, Ribbing, Gärde, Pettersson, Rosén, Hamrin, Almkvist, Lyberg, von Stockenström.
Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Thyrén, anmäler lagrådets den 14 mars 1928 avgivna utlåtande över det den 9 i samma månad till lagrådet remitterade förslaget till lag om ändrad lydelse av 8 § i lagen den 10 mars 1923 (nr 31) med vissa bestämmelser rörande hyra.
Föredraganden hemställer, att förslaget, vilket av lagrådet lämnats utan anmärkning, måtte, efter vidtagande av vissa redaktionella jämkningar, genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten, att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet: N. Cervin.
Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1928