angående försäljning av vissa kronoe g endomar och upplåtande av lägenheter från så¬ dana egendomar
Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.
1 Nr 11.
Kungl. May.ts proposition till riksdagen angående försäljning av vissa kronoe g endomar och upplåtande av lägenheter från sådana egendomar; given Stockholms slott den 3 januari 1931.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt under punkterna l:o—14:o.
GUSTAF.
B. v. Stockenström.
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari 1931.
Närvarande:
Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Ramel, statsråden Gaede, Hamrin, von Stockenström, Städener, Gyllenswärd, Larsson, Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.
Departementschefen, statsrådet von Stockenström, anhåller att få underställa Kungl. Maj:ts prövning vissa ärenden angående försäljning av kronoegendomar och upplåtande av lägenheter från sådana egendomar, vilka ärenden synts böra föranleda framställning till riksdagen, samt anför härom följande:
' l:o.
Egendomarna 2 V* mantal Ventholms kungsgård nr 1 och angränsande lägenheten Ventholm nr 2, en kronoäng, gemenligen benämnd Ventholms kungsäng nr 2, utgöra ett i Hilleshögs socken av Stockholms län beläget, staten tillhörigt och under domänstyrelsens förvaltning stående ägokomplex.
Bihang till riksdagens protokoll 1931. 1 sami. 10 höft. (Nr 11.)
Ventholms kungsgård nr 1 och Ventholm nr 2 i Stockholms län.
2 Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.
Egendomarna ligga på ett avstånd av cirka 33 kilometer från Drottning holms slottsegendom och bilda jämte Venaholm nr 3, en kronopark, som tillhör slottsegendomen, en i Mälaren utskjutande landtunga.
Såväl Ventholms kungsgård nr 1 som Ventholms kungsäng nr 2 hava varit utarrenderade för tiden från den 14 mars 1917 till den 14 mars 1927, kungsgården enligt ett av domänstyrelsen den 17 september 1915 utfärdat kontrakt mot en årlig avgäld av 3,500 kronor och kungsängen jämlikt styrelsens kontrakt den 1 oktober 1915 mot en årlig avgäld av 1,000 kronor.
Efter ovannämnda arrendeperiods utgång hava egendomarna, i avvaktan på ordnandet av frågan örn deras framtida disposition, blivit ytterligare upplåtna på arrende under kortare, ett å två år omfattande perioder.
För närvarande äro båda egendomarna utarrenderade till den 14 mars 1931, Ventholms kungsgård mot en årlig avgäld av 1,300 kronor och Ventholms kungsäng mot en avgäld av 600 kronor per år. Ventholms kungsgård är därvid, liksom fallet varit under näst föregående arrendeperiod 14 mars 1928—14 mars 1930, uppdelad i två arrendelotter, en omfattande det väster örn Ventholms kronopark liggande området med torpet Norrskog och en omfattande egendomen i övrigt.
Uppskattningsförrättningar å båda kronoegendomarna hava avslutats under år 1929.
Av de därvid förda protokollen jämte tillhörande handlingar, däribland en gemensam för egendomarna av distriktslantmätaren Herman Lindahl år 1928 upprättad karta jämte beskrivning, ävensom yttranden av vederbörande skogsstatstjänstemän inhämtas bland annat följande.
Kronoegendomen Ventholms kungsgård omfattar en areal av 292.490» hektar, därav III.5420 hektar åker och tomt, fördelade i tre områden, samt 180.9480 hektar avrösningsjord. Avrösningsjorden är likaledes uppdelad i tre områden, av vilka två äro från varandra skilda genom Ventholms kronopark.
Egendomens åkerjord är jämförelsevis god. Skogsmarken är jämn och av god beskaffenhet, huvudsakligen bevuxen med biandbestånd av tall och gran.
Byggnaderna äro gamla och till större delen i dåligt skick; särskilt bristfälliga äro arbetarbostäder samt ladugård.
Å egendomen finnas två torp, ovannämnda torpet Norrskog samt Elghorn.
Norrskog, med en areal av omkring I.0060 hektar, utgör såsom förut nämnts tillika med torpet angränsande område från den 14 mars 1928 en särskild arrendelott med en årlig avgäld av 300 kronor och brukas av Kurt Fredrik Karlsson, vilken under ett par år före nyssnämnda tidpunkt innehaft torpet och området såsom brukare under huvudgården.
Elghorn, omfattande en areal av omkring 2.3360 hektar, har i över tjugu år innehafts av Robert Frankenberg, som för torpet jämte det till kungsgården hörande fiskevattnet till egendomens arrendator erlagt en årlig avgäld av 450 kronor.
3 Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.
Båda torpen äro bebyggda med kronan tillhöriga boningshus samt ekonomibyggnader. Å Norrskog finnas därjämte brukaren tillhöriga källare, bodar samt ett större spannmålsmagasin.
Kronoegendomen Ventholms kungsäng omfattar en areal av 70.2900 hektar, därav 27.4330 hektar åker och tomt, 9.8090 hektar äng och 33.0480 hektar avrösningsjord.
Åkern är god men lider i likhet med ängsmarken av översvämning vid inträffande högt vattenstånd i Mälaren. Skogsmarken består huvudsakligen av lövängsbackar, där ek och al utgöra de övervägande trädslagen.
Å egendomen, som är utan torp, äger kronan inga andra byggnader än en större, »kronokällaren» benämnd källarbyggnad, vilken byggnad egentligen ingår i det Ventholms kungsgård tillhörande byggnadsbeståndet.
Övriga byggnader å egendomen, utgörande boningshus, ladugård med sammanbyggd loge, fristående logbyggnad, bod samt svinhus, ägas av C. G. Karlsson, vilken arrenderat egendomen sedan den 14 mars 1927. Byggnaderna äro förfallna och av ringa värde.
I anslutning till det förslag till egendomarnas disposition, som i utlåtande den 31 december 1926 framlagts av de jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 april 1926 tillkallade sakkunniga för verkställande av utredning rörande vissa kronoegendomars lämplighet för styckning till mindre jordbruk (kronojordstyckningssakkunniga) efter ett av dem under samma år avlagt besök å egendomarna, hava uppskattningsmännen förordat båda egendomarnas försäljning efter uppdelning i huvudsaklig överensstämmelse med en av distriktslantmätaren Lindahl uppgjord och å kartan inlagd styckningsplan.
Uppskattningsmännen hava emellertid föreslagit, att Ventholms kungsgård skulle, i stället för att i enlighet med ovanberörda styckningsplan uppdelas i elva med litt. A—I betecknade lotter, styckas i tolv lotter, i det att de styckningslotten litt. I tilldelade öarna Stora Gunnarsholmen och Gunnarsskär ansågos böra bilda särskild styckningslott. Av styckningslotterna omfattar lotten litt. D, som utlagts i två skiften, huvudgården, litt. C torpet Norrskog och litt. K torpet Elghorn. Sagda lotter äro bebyggda med kronan tillhöriga hus liksom även lotterna litt. E, F och H; litt. E dock endast med statarbostad, litt. F med en tröskloge och litt. H med en lada. Övriga lotter å egendomen äro obebyggda.
Ventholms kungsäng skulle delas i två, med litt. A och B betecknade lotter. Av dessa är lotten litt. A obebyggd. Å lotten litt. B äro arrendatorns byggnader belägna. Lotterna äro avsedda att tillsammans med lotterna litt. A och B å kungsgården bilda två försäljningslotter, den ena omfattande båda A-lotterna och den andra båda B-lotterna.
Samtliga de båda egendomarnas stycknings- och försäljningslotter med arealer, arrende- och saluvärden, de sistnämnda beräknade såväl med som utan återköpsrätt, framgå av omstående tabell.
4 Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.
Uppskattningsmännen hava hemställt, att av ovanberörda försäljningslotter tolkande skulle till föreslagna saluvärden hembjudas;
lotten litt. A, omfattande mark från båda kronoegendomarna, lantbrukaren E. Gustafsson, som ägde en lotten angränsande mindre lägenhet;
lotten litt. B, likaledes omfattande mark från båda kronoegendomarna arrendatorn ay Ventholms kungsäng, C. G. Karlsson, vilken enligt vad ovan nämnts å denna lott ägde vissa byggnader;
lotten litt. C, omfattande torpet Norrskog, brukaren av detta torp, Kurt Fredrik Karlsson, samt
1 Endast lör litt. A av kungsängen. 1 Endast för kungsängslotten.
3 För källare.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 11. 5
lotten litt. K, utgörande torpet Elghorn, detta torps brukare, Robert Frankenberg.
Uppskattningsmännen hava därjämte föreslagit, att samtliga försäljningslotter skulle upplåtas med återköpsrätt för kronan. Däremot hava uppskattningsmännen icke ansett sig böra föreslå upplåtelse under åborätt för någon av lotterna. Därest sådan likväl skulle befinnas lämplig, hava uppskattningsmännen beräknat erforderlig avgäld på sätt närmare framginge av uppskattningsinstrumentet.
Länsstyrelsen har förklarat sig icke hava något att erinra mot uppskattningsmännens förslag till egendomarnas uppdelning. Länsstyrelsen hade emellertid funnit saluvärderingen i viss mån missvisande, enär vid dess uppgörande hänsyn icke tagits till värdet av egendomen tillhörande fiskevatten i Mälaren. Samtliga saluvärderade lotter, vilka nådde fram till fiskevattnet och förty borde tillerkännas del i egendomarnas fiske, hade enligt länsstyrelsens åsikt bort åsättas värde alltefter det större eller mindre värdet av en var lotterna tillkommande fiskerätt.
Dessutom har länsstyrelsen ansett, att vid åsättandet av värden å lotterna litt. H, I och K bort beaktas, att ifrågavarande lotter delvis vore att betrakta såsom tomtmark.
Överjägmästaren har i avgivet yttrande förordat, att lotten litt. F på grund av den jämförelsevis ringa skogsarealen, som den erhållit vid delningsförslaget, skulle sammanföras med lotten litt. G. Alternativt har överjägmästaren, då han befarade svårigheter att erhålla köpare till nämnda lotter, av vilka litt. F endast vore bebyggd med en lada och litt. G obebyggd, förordat sammanförande till en försäljningslott av ifrågavarande båda lotter jämte lotterna litt. D eller huvudgården och den med statarbostad allenast bebyggda lotten litt. E. Vidare har överjägmästaren framhållit, att lotterna litt. A, B, H, I och K besutte ett visst tomtvärde utöver dem åsatt jordbruksvärde och med anledning av detta förhållande föreslagit lotternas utbjudande å offentlig auktion för ernående av förmånligare försäljningsresultat.
överlantmätaren har meddelat, att ur lantmäteriteknisk synpunkt hinder icke förelåge för egendomarnas uppdelning på föreslaget sätt under förutsättning av, dels att fastigheterna Ventholms kungsgård och Ventholms kungsäng sammanlades i enlighet med stadgandena i 1926 års lag örn sammanläggning av fastigheter på landet, och dels att lotterna litt. F och G sammanfördes till en lott.
Ståthållarämbetet å Drottningholms slott har i avgivet yttrande förklarat sig icke hava något att erinra mot kronoegendomarnas försäljning. Ståthållarämbetet har emellertid anhållit, att vid upplåtelsen av lotterna litt. C eller Norrskog och litt. A kronan måtte förbehållas rätt att begagna den från Ventholm nr 3 eller kronoparken till Ölsta, över Norrskog och den vid lotten litt. A ingående delen av Ventholms kungsäng förande väg.
Departements-
chefen.
6 Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.
Med skrivelse den 13 september 1930 har domänstyrelsen underställt ärendet Kungl. Maj:ts prövning samt därvid, jämte det styrelsen meddelat, att styrelsen föranstaltat örn skötsel och vård av egendomarna i fråga till den 14 mars 1932, för egen del anfört följande.
Den av uppskattningsmännen föreslagna delningen av egendomarna funne styrelsen sig kunna i huvudsak godtaga.
Lotterna litt. D, E, F och G ansåge dock styrelsen böra av skäl, som av overiagmastaren framhållits, sammanföras till en försäljningslott. Ifrågavarande lott skulle därigenom komma att omfatta en areal av 157.o:uo nektar, därav 79.84io hektar aker och 77.i9oo hektar avrösningsjord.
I distriktslantmätaren Lindahls styckningsförslag upptagna samfälligheter örn O.0280 hektar åker och 3.9760 hektar avrösningsjord, utgörande vägar, syntes böra fördelas å de lotter, över vilka vägarna fram gin ge
Egendomarna skulle således komma att uppdelas i allenast 8 lotter.
Lotten litt. K eller Elghorn hade styrelsen jämlikt gällande förordning ansett sig böra hembjuda torpets brukare, Robert Frankenberg, till ett saluvärde av 8,000 kronor. Frankenberg, som sedan många år innehaft torpet, hade också förklarat sig villig att till förenämnda pris förvärva ägolotten.
Övriga lotters saluvärden hade styrelsen, även örn styrelsen funnit dem jämförelsevis låga, ansett sig böra godtaga, och syntes* dessa lotter, vilka icke innehades av hembudsberättigade brukare, böra försäljas å offentlig auktion till den högstbjudande.
Någon försäljning av lotterna med kronan förbehållen återköpsrätt ansåge styrelsen icke böra ifrågakomma, liksom icke heller någon upplåtelse av lägenheterna under åborätt. Skulle en försäljning med återköpsrätt emellertid befinnas lämplig, borde nedsättning i angivna saluvärden ske med 10 procent.
Även jag biträder försäljningsförslaget, sådant detsamma blivit av domänstyrelsen förordat. Saluvärdena å försäljningslotterna torde emellertid böra avrundas till för litt. A 15,600 kronor, litt. B 17,100 kronor, litt. C 19,700 kronor, litt. D + E + F + G 76,600 kronor, litt. H 12,700 kronor, litt. I 9,300 kronor, litt. K 8,000 kronor samt Stora Gunnarsholmen och Gunnarskär 4,000 kronor.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att kronoegendomarna Ventholms kungsgård nr 1 och Ventholm nr 2, en kronoäng, i Hilleshögs socken av Stockholms län må försäljas på så sätt, att av dem, sedan de jämlikt lagen den 18 juni 1926 örn sammanläggning av fastigheter å landet sammanförts till en fastighet, lotten litt. K med ett saluvärde av 8,000 kronor försäljes jämlikt förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m. med hembudsrätt enligt 9 § andra stycket för Robert Frankenberg, att tillträdas den 14
7 Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.
mars 1932, samt övriga lotter eller lotterna litt. A, B, C, D + E + F + G, H, I samt Stora Gunnarsholmen och Gunnarskär utbjudas å offentlig auktion, jämväl med tillträdesrätt den 14 mars 1932, enligt stadgandena i 15 och 20 §§ av ovannämnda förordning, börande vederbörande köpare av lotter förpliktas att upplåta över lotterna förande vägar till allmänt begagnande och kronan förbehållas rätt att under två år efter tillträdesdagen å lotterna avverka och därifrån bortföra eventuellt därstädes kvarvarande, i köpet icke ingående utstämplade virkeskvantiteter.
2:o.
Kron oegendomen 3/4 mantal Vaxhälla nr 1 samt kronoegendomen Önnert Önnerstad stad nr 1 och 2, vartdera ett mantal, jämte Udden nr 1, ett torp, båda i Stigtomta socken av Södermanlands län, äro utarrenderade för tiden till den 14 mars 1932 mot årliga arrenden av för Vaxhälla 1,030 kronor och för Önnerstad 2,450 kronor.
Genom beslut den 31 december 1929 har ägodelningsdomaren i Nyköpings domsaga förordnat, att kronohemmanen 3/4 mantal Vaxhälla nr 1, 1 mantal Önnerstad nr 1 och 1 mantal Önnerstad nr 2 jämte kronojordlägenheten Udden nr 1 och frälsejordlägenheten Fjällskär nr 2 i Stigtomta socken skulle sammanläggas till en fastighet, och har kammarkollegium den 13 februari 1930 förordnat, att den nybildade fastigheten skulle benämnas Önnerstad nr 3.
Sedan från domänintendenten i länet och egnahemsnämnden till domänstyrelsen ingått upplysningar i de avseenden, varom förmälas i 1 § av kungörelsen den 6 juni 1929 (nr 179) med tillämpningsföreskrifter till förordningen samma dag (nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m., hava på grund av domänstyrelsens förordnande egendomar na under år 1929 varit föremål för uppskattningsförrättningar för försäljning och besiktigats av kronojordstyckningssakkunniga. Av instrumenten över uppskattningsförrättningarna med därtill hörande handlingar, däribland en av distriktslantmätaren Gustaf Willén åren 1928—1929 över egendomarna upprättad karta, samt de sakkunnigas utlåtanden, inhämtas bland annat följande.
/. Kronoegendomen Vaxhälla.
Egendomen, som är belägen O.s mil från Larslunds och 0.6 mil från Stigtomta järnvägsstationer samt 1.2 mil från Nyköping, har en areal av 65.19 hektar, varav 35.586 hektar tomt och åker, O.257 hektar äng, 0.66 hektar odlingsmark, 14.984 hektar skogsmark och 13.703 hektar annan avrösningsjord. Härtill kommer ett skogsskifte, som ej särskilt utmärkts å Widéns
° Kungl. Maj-.ts proposition Nr 11.
karta,, men där redovisats under Önnerstad nr 1 och 2. Nämnda skifte är be-
i eV"ie,I\Clrka 200 “eter. bred remsa utefter rågången mot Fjällskär mellan Källstugan och ägofigur 205 samt enligt skogsindelningsplan omfattande 19.63 hektar.
Egendomens åbyggnader befinnas i gott skick och äro för behovet tillräckliga.
Åkern består mestadels av godartad lerjord och till en mindre del av angsmylla.
Stigtomta nya elektriska distributionsförening u. p. a. har jämlikt Kungl. Maj:ts resolution den 4 mars 1927 medgivits rätt att hava elektriska ledningar framdragna över egendomen.
Egendomen har andel i allmänning med en beräknad årlig utdelning av 90 kronor.
Taxeringsvärdet å egendomen utgör 29,800 kronor för inägor och 10 900 kronor för skogsmark.
Uppskattning snämnden har saluvärderat egendomen i två lotter nämligen
lotten litt. C— bebyggd med en loge —å kartan omfattande ägofigurerna nr 467—412 med en areal av 34.76 hektar, varav 19.138 hektar tomt och aker, (hira hektar äng, 0.66 hektar odlingsmark, 6.705 hektar skogsmark och 8.122 hektar annan avrösningsjord. Saluvärde: 14,700 kronor, varav 4 200 kronor för avrösningsjord och växande skog samt 900 kronor för kapitaliserad allmänningsutdelning, och
„***»» D ~~tello bebyggd — å kartan omfattande ägofigurerna nr 413—45/ med en areal av 30.43 hektar, varav 16.448 hektar tomt och åker, O.122 e tar äng, 8.279 hektar skogsmark och 5.581 hektar annan avrösningsjord. öaluvärde: 17,400 kronor, varav 5,000 kronor för avrösningsjord och växande skog samt 900 kronor för kapitaliserad allmänningsutdelning.
’ id försäljning av lotterna litt. C och D tillsammans, varvid befintlig åbyggnad bleve .tillräcklig, har uppskattningsnämnden, som tillstyrkt egendomens försäljning i en lott, ansett, att saluvärdet för båda lotterna kunde höjas till tillhopa 35,000 kronor.
Egendomen i dess helhet har arrendevärderats till 1,340 kronor Uppskattningsnämnden har förklarat, att villkor örn återköpsrätt ej borde föreskrivas men att vid sådant förbehåll saluvärdena borde minskas med 10 procent.
Upplåtelse under åborätt har ansetts ej böra ifrågakomma.
Vid försäljning av egendomen i två lotter borde inventariefodret upp delas i lika stora kvantiteter på vardera lotten.
Kronojordstyckningssakkunniga hava ansett, att, då boningshuset vore gammalt och kallt och uthusen befunne sig i medelgott skick och knappt räckte för hela gårdens areal, egendomen borde för undvikande av kostnader för nybyggnad försäljas, vilket lämpligen kunde ske genom försäljning i två lotter, huvudgården örn 17 hektar åker och återstoden av inägorna, bebyggd med en lada, i en lott.
Överjägmästären har tillstyrkt försäljning av egendomen i en lott, samt föreslagit, att den egentliga skogen tillädes Sörby kronopark.
överlantmätaren har meddelat, att ur jorddelningslagens synpunkter några hinder icke kunde anses förefinnas för avstyckning av berörda lotter.
Egendomens arrendator, som innehaft egendomen å arrende sedan den 14 mars 1921, har förklarat att han icke önskade förvärva egendomen för
9 Kungl. Maj:ts 'proposition Nr 11.
det åsätta saluvärdet, och har i anledning härav domänintendenten föreslagit egendomens försäljning å auktion i en lott.
11. Kronoegendomen Önnerstad.
Egendomen, som är belägen 0.4 mil från Larslunds och 0.5 mil från Stigtomta järnvägsstationer och 1.3 mil från Nyköpings stad, har en areal av 296.28 hektar, varav 111.038 hektar tomt och åker, 0.82 hektar äng, 0.068 hektar odlingsmark, 147.305 hektar skogsmark och 37.049 hektar annan avrösningsjord. I delina areal ingår förberörda område av Vaxhälla örn 19.63 hektar.
Egendomens åbyggnad är väl underhållen och för behovet tillräcklig.
Åkern består huvudsakligen av lättlera och ängsmylla på lerbotten. Större delen av åkern ligger nära mangården, men resten har spritt läge. Torpet Udden har besvärlig dikning.
Stigtomta elektriska distributionsförening u. p. a. har jämlikt ovanberörda resolution medgivits rätt att hava elektriska ledningar framdragna jämväl över denna egendom.
Egendomen har andel i allmänning med en beräknad årlig utdelning av 240 kronor.
Taxeringsvärdet å egendomen med undantag av torpet Udden utgör 70,100 kronor för inägor och 44,600 kronor för skogsmark, samt å Udden 16,400 kronor.
Uppskattning snämnden har föreslagit, att torpet Udden försäljes och egendomen i övrigt utarrenderas med undantag av egendomens skog, som borde undantagas från arrendet men ej förvaltas såsom kronopark, då arrendatorn borde medgivas betesrätt å egendomens skog.
Torpet Udden, litt. B, omfattar ägofigurerna 281—366 å kartan med en areal av 37.08 hektar, varav 20.833 hektar tomt och åker, O.025 hektar äng, 0.068 hektar odlingsmark, 6.253 hektar skogsmark och 9.901 hektar annan avrösningsjord, har saluvärderats till 19,500 kronor, varav 1,000 kronor för kapitaliserad allmänningsutdelning och 6,000 kronor för avrösningsjord och växande skog. Torpet bär arrendevärderats till 670 kronor.
Villkor örn återköpsrätt ansåges ej böra förbehållas, men borde vid sådant förbehåll saluvärdet minskas med 2,000 kronor.
Upplåtelse under åborätt har ansetts ej böra ifrågakomma.
Innehavaren av torpet, Alfred Helge Johansson, en son till egendomens arrendator, borde vid försäljning av torpet tillerkännas hembudsrätt. Han hade innehaft detsamma sedan våren 1922.
Vid försäljning av torpet Udden borde 20 procent av egendomens inventariefoder tilldelas torpet.
Kronojordstyckningssakkunniga hava tillstyrkt försäljning av torpet Udden med, förutom nödig skogsmark, cirka 20.8 hektar åker. Huvudgården borde ånyo utarrenderas.
över jägmästaren har ej haft något att erinra mot försäljning av torpet Udden under förutsättning att kronan förbehölles rätt till utfartsväg över salulottens avrösningsjord.
Överlantmätaren har meddelat, att ur jorddelningslagens synpunkter något ej vore att erinra mot den föreslagna försäljningen.
Innehavaren av torpet Udden har förklarat sig önska inköpa torpet för det åsätta saluvärdet.
Med skrivelse den 10 oktober 1930 har domänstyrelsen underställt ärendet Kungl. Maj:ts prövning och därvid för egen del anfört följande.
Departements-
chefen.
10 Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.
Styrelsen ansåge i likhet med uppskattningsnämnden, att av kronoegendomen Önnerstad nr 3 lotterna litt. B, C och D borde försäljas med ovan angivna arealer.
Beträffande försäljningen av lotterna litt. C och D ville styrelsen framhålla, att styrelsen ej ville motsätta sig, att försök gjordes till försäljning av den med endast en loge bebyggda lotten litt. C för sig. Dock syntes med hänsyn till de negativa resultat, tidigare verkställda utbud av obebyggd jord lämnat, något anbud å lotten litt. C icke vara att förvänta. Med hänsyn härtill ville styrelsen ifrågasätta, huruvida icke egendomen Vaxhälla borde upplåtas i en lott.
Mot de föreslagna saluvärdena hade styrelsen ej något att erinra, dock att desamma, sedan vid avstyckningsförrättning de olika lotternas andel i fastighetens andel i häradsallmänning blivit fastställd, borde jämkas i enlighet härmed.
Särskilda villkor angående lotternas användning eller örn återköpsrätt ansåge styrelsen icke böra föreskrivas.
Då arrendatorn av fastigheten Vaxhälla förklarat sig icke vilja inköpa lotterna litt. C och D lör det åsätta saluvärdet, föresloge styrelsen, att lotterna måtte utbjudas till försäljning å auktion såsom en lott.
Beträffande lotten litt. B, Udden, ansåge styrelsen, att denna borde försäljas med hembudsrätt för Alfred Helge Johansson.
Då riksdagens medverkan till försäljning av kronoegendomen Vaxhälla syntes erfordras, ifrågasatte styrelsen, huruvida icke ärendet i dess helhet borde underställas riksdagen.
Mot försäljningsförslaget, sådant det blivit av domänstyrelsen förordat, har jag intet att erinra. Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,
att av kronoegendomen Önnerstad nr 3 örn 2 3/4 mantal i Stigtomta socken av Södermanlands län må med tillträdesrätt den 14 mars 1932 försäljas jämlikt förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m.
dels lotten litt. O + D enligt 15 § i förordningen med ett saluvärde av 35,000 kronor med den jämkning, som må föranledas av uppdelning av egendomens andel i häradsallmänning,
dels ock lotten litt. B, torpet Udden, med en areal av 37.08 hektar och ett saluvärde av 19,500 kronor med den jämkning, som må föranledas av uppdelning av egendomens andel i häradsallmänning, samt med hembudsrätt jämlikt 9 § andra stycket i förordningen för Alfred Helge Johansson, varvid förbehåll skall göras därom, att kronan skall äga rätt till utfartsväg över lotten;
med åliggande för domänstyrelsen, att, med avseende å vad ovan anförts beträffande egendomens andel
11 Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.
i häradsallmänning, efter det avstyckning verkställts, slutligen fastställa saluvärdena å lotterna,
samt med iakttagande av, att lotterna överlåtas i det skick, de på grund av bestämmelserna i nu örn egendomen gällande arrendekontrakt skola av arrendatorerna avlämnas, att köpare berättigas bekomma det foder, som respektive arrendatorer hava att vid avträdadet utan ersättning lämna, varvid beträffande torpet Udden inventariefodret beräknas till 20 procent av bela förutvarande egendomens Önnerstad nr 1 och 2 foder, att endast kronan tillhöriga byggnader och anläggningar ingå i försäljningarna, samt att köpare skola vara skyldiga att respektera Stigtomta elektriska distributionsförening u. p. a. medgiven rätt att hava elektriska ledningar framdragna över egendomen.
3:o.
Sedan genom Göta hovrätts den 9 juli 1926 meddelade och laga kraftvunna dom i mål mellan Kungl. Majit och kronan, å ena, samt styrelsen för Åkerbo häradsallmänning, å andra sidan, Kungl. Majit och kronan framför häradsallmänningens delägare förklarats vara rätt ägare till två å förutvarande kronoparken östra Malmskogen eller Rödjorna i Rystads med flera socknar av Östergötlands län belägna sandtag, det ena örn 8 tunnland 6 kappland eller 4.0418 hektar, kallat västra sandtaget, och det andra örn 4 tunnland 8 kappland eller 2.0980 hektar, kallat östra sandtaget, samt allmänningsstyrelsen förpliktats att den 14 mars 1927 till Kungl. Majit och kronan avträda ifrågavarande områden, har Kungl. Majit den 9 december 1927 förordnat, att desamma skulle ställas under domänstyrelsens vård och förvaltning. Jämlikt beslut av kammarkollegium den 31 juli 1930 skola berörda områden upptagas i jordaboken för Rystads socken såsom en fastighet bland kronoegendomar under allmän disposition, jordlägenheter, under benämning i Malmskogen Östra nr 1.
Sedan fråga uppstått örn försäljning av de av kronan återvunna områdena, har på domänstyrelsens föranstaltande domänintendenten i länet med biträde av uppskattningsmän samt vederbörande jägmästare och distriktslantmätare år 1928 upprättat förslag till försäljning med saluvärdering av de båda områdena. År 1930 har ny värdering verkställts oell förslaget i övrigt kompletterats med hänsyn till ifrågasatt ändring av saluområdenas uppdelning i lotter, ävensom i syfte att detsamma måtto ansluta sig till bestämmelserna i förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m.
Detta ärende har domänstyrelsen med utlåtande den 21 oktober 1930 underställt Kungl. Majits prövning, och har styrelsen därvid överläm-
Malmskogen Östra nr 1 i Östergötlands län.
12 Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.
nät ärendet tillhörande handlingar, däribland en av distriktslantmätaren E. C. Blombergsson över saluområdena år 1928 upprättad och år 1930 kompletterad karta med tillhörande beskrivning.
Av handlingarna inhämtas bland annat följande:
Områdena äro belägna utmed allmänna landsvägen Linköping—Norrköping på ett avstånd från Linköping av, det västra eller större sandtaget omkring 5 kilometer och det östra eller mindre sandtaget omkring 6 kilometer.
Enligt förenämnda av distriktslantmätaren Blombergsson upprättade karta omfatta områdena en areal av tillsammans 5.8993 hektar. Härav belöper å västra sandtaget 4.iöso hektar och å östra sandtaget ljus hektar. Sagda arealer överensstämma ej med de ytvidder, vilka finnas angivna i ovan omförmälda av Göta hovrätt meddelade dom. Förhållandet syntes åtminstone i viss mån vara beroende på att oklarhet råder rörande rätta sträckningen av områdenas rågångar.
Åkerjorden består av dels sandmylla och dels lermylla på sand- eller lerbotten. Skogsmarken är delvis av god beskaffenhet men utgöres även av förutvarande grustag.
Områdena hava, enligt uppskattningsmännens förslag, fördelats på tillsammans nio lotter. Västra sandtaget omfattar fyra lotter: litt. A, B, H och I, samt östra sandtaget fem lotter: litt. C, D, E, F och G.
Samtliga lotter äro att anse såsom bostadslägenheter.
Litt. A.
l°mt ................................ 0.0785 hektar
avrösningsjord ......................O.3595 »
Summa 0.4380 hektar.
Lägenheten användes som tomtplats av Frans Ånström, som är ägare av en angränsande, obebyggd lägenhet. Området ingår i arrendet av västra sandtaget, till vars arrendator, trädgårdsmästaren Oskar Johansson, Ånström erlägger en årlig avgift av 5 kronor. Å lägenheten befintliga byggnader, vilka äro tillräckliga för lägenhetens behov, tillhöra Ånström.
Litt. B.
tomt och åker .....................1.1640 hektar
avrösningsjord ...................... 2.1002 »
Summa 3.2702 hektar.
Lotten omfattar huvudsakligaste delen av västra sandtaget, som är utarrenderat till förenämnde Johansson mot en årlig avgift av 150 kronor. Å lägenheten befintliga byggnader, vilka äro tillräckliga för lägenhetens behov, tillhöra arrendatorn. Lotterna litt. A, H och I ingå i det till Johansson utarrenderade området.
Litt. C.
tomt och åker ...................... O.0718 hektar
äng ................................O.0055 »
Summa O.0773 hektar.
13 Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.
Lägenheten är utarrenderad till August Hansson mot en årlig avgäld av 6 kronor. Hansson och före honom hans far hava innehaft lägenheten sedan år 1879. Lägenheten är obebyggd. Hansson är ägare av en angränsande bostadslägenhet.
Litt. D.
tomt och åker ...................... O.1145 hektar.
Lägenheten är utarrenderad till Anna Mathilda Petersson mot en årlig avgift av 7 kronor 50 öre. Lägenheten är obebyggd. Den har sedan år 1879 brukats tillsammans med en angränsande, Petersson tillhörig bostadslägenhet.
........ 0.1648 hektar
........ O.8000 »
Summa 0.9648 hektar.
Lägenheten är utarrenderad till Ernst Melcher Sääv mot en årlig avgäld av 12 kronor. Å lägenheten befintliga byggnader, vilka äro tillräckliga för lägenhetens behov, tillhör arrendatorn.
Litt. F.
åker ................................O.0016 hektar
äng ................................ O.Q790 »
Summa 0.0806 hektar.
Lägenheten, som utgöres av ett förutvarande grustag och är obebyggd, har förut ansetts tillhöra och därför brukats under angränsande egendomen Vänge gård, som äges av hemmansägaren August Larsson.
Litt. G.
åker ................................ O.0711 hektar
avrösningsjord .............. O.4115 »
Summa 0.4826 hektar.
Lägenheten har utan avgift brukats under angränsande egendomen Beatelund, som äges av godsägaren P. A. Berglund. Lägenheten är obebyggd och utgöres till större delen av ett förutvarande grustag, som nu användes till fårhage.
Litt. H.
åker ................................ O.2990 hektar
avrösningsjord ..................... 0.1898 »
Summa 0.4388 hektar.
Utgör del av den till trädgårdsmästaren Oskar Johansson utarrenderade lägenheten. Lotten, som är obebygd, angränsar en bostadslägenhet Planterhagen, vilkens ägare, Axel Johansson, gjort särskild framställning örn inköp av ett mindre område av Östra Malmskogen för erhållande av betesmark. Lägenheten Planterhagen är belägen inom Linköpings stads område och omfattar endast åker och tomt.
Litt. E.
tomt och åker avrösningsjord
14 Litt. 1.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.
åker ................. O.0025 hektar
avrösningsjord ......................O.ooss »
Summa O.0110 hektar.
Utgör ävenledes del av den till trädgårdsmästaren Oskar Johansson utarrenderade lägenheten. Lotten är obebyggd. Den angränsar fastigheten Eklund 1\ en bostadslägenhet, vilkens ägare, August Ahlström, gjort särskild framställning örn inköp av ett mindre område för utvidgning av gårdsplanen till sistnämnda lägenhet.
Förutom här förut för de särskilda lotterna angivna arealer omfattar östra sandtaget O.0215 hektar väg, belägen mellan lotterna litt. C och D.
Lägenheterna hava utarrenderats utan skriftligt avtal under ett år i sänder.
Saluvärdena och arrendevärdena hava uppskattats till:
Lott Saluvärde Arrendevärde
kr. kr.
Litt. A ............................ 310 15
» B ............................ 3,450 150
» C ............................. 195 10
» D ............................. 280 15
» E ............................. 975 35
» F ............................. 95 5
» G ............................. 550 20
» H............................. 650 35
» I .............................. 40 3
Summa 6,545 288
Därest försäljning av lägenheterna förbindes med särskilda villkor angående desammas användning samt förbehåll örn återköpsrätt, hava uppskattningsmännen föreslagit sänkning av saluvärdena med 10 procent.
Uppskattningsmännen föreslå vidare, att lägenheterna försäljas, lotterna litt. A, B, C, D och E med hembudsrätt för vederbörande brukare samt lotterna H och I med hembudsrätt för de personer, vilka äro ägare av angränsande lägenheter, och vilka hemställt örn inköp av sagda lägenheter intilliggande områden. Beträffande lotterna F och G hava uppskattningsmännen icke uttalat sig örn, huruvida desamma böra försäljas till vederbörande brukare, vilka äro ägare av lägenheterna angränsande egendomar och vilka anmält sig som köpare. Särskilda villkor angående lägenheternas användning eller återköpsrätt böra vid försäljningen icke föreskrivas. Förenämnda brukare jämte spekulanterna å lotterna litt. H och I hava förklarat sig önska inköpa respektive lotter till av uppskattningsmännen föreslagna pris, med undantag av hemmansägaren Aug. Larsson, som för lotten litt. F är villig betala ett pris av endast 40 kronor.
Vederbörande överlcmtmätare anser, att lotterna litt. A, B, C, D, E, F, G och H kunna avstyckas för bildande av självständiga fastigheter. Lotten litt. I kan däremot, enligt överlantmätaren, avstyckas endast för sam-
Kungl. May.ts proposition Nr 11. 15
manläggning med annan fastighet, och synes hinder ej möta för dess sammanläggning med angränsande fastigheten Eklund l1.
Vederbörande jägmästare och Överjägmästare tillstyrka försäljning av områdena.
Jämväl domänstyrelsen anser, att områdena, vilka icke äro belägna i närheten av någon allmän skog eller av intresse för kronan att bibehålla, höra försäljas. Styrelsen anför vidare i huvudsak följande.
Skäl förelåge ej att föreskriva särskilda villkor angående lägenheternas användning, eller att förbehålla kronan återköpsrätt till desamma. Då upplåtelse under åborätt i förevarande fall icke torde höra ifrågasättas, hade värdering för sådan upplåtelse icke verkställts. Emot de lägenheterna åsätta priserna hade styrelsen icke något att erinra. Av lägenheterna, vilka samtliga vore att anse såsom bostadslägenheter, vore lotterna litt. A, B och E bebyggda med vederbörande nyttjanderättshavare tillhöriga, för lägenheternas behov tillräckliga byggnader. Nyttjanderättshavarna vore därför berättigade till hembud enligt 10 § i förordning nr 176/1929. Övriga lotter vore obebyggda. Lotterna litt. C, D, H och I hade ifrågasatts att försäljas till ägarna av vissa, lotterna angränsande bostadslägenheter i syfte att bereda dessa senare ökad areal. Även örn sammanläggning ur jorddelningssynpunkt skulle kunna verkställas, syntes ägarna av bostadslägenheterna icke kunna tillerkännas hembud med hänsyn till lydelsen av 11 § i sagda förordning och enär på grund av salulotternas obetydliga omfattning de genom sammanläggningen bildade lägenheterna fortfarande vore att anse som bostadslägenheter. Ej heller beträffande lotterna litt. F och G syntes de ifrågasatta köparna, vilka vore ägare av angränsande jordbruksegendomar, vara berättigade till hembud. Då lotten litt. I icke kunde avstyckas som självständig fastighet utan endast för sammanläggning med annan fastighet, vartill föreslagits fastigheten Eklund l1, syntes försäljning av sagda lott kunna ske endast efter riksdagens hörande. Med anledning härav och då det syntes styrelsen lämpligt, att jämväl övriga lotter försåldes till av uppskattningsnämnden föreslagna personer eller de personer, vilka anmält sig som köpare, torde ärendet i sin helhet böra underställas riksdagens prövning. Med undantag för lotterna litt. A, B och E, vilka skulle försäljas enligt meranämnda förordning den 6 juni 1929, syntes med hänsyn till köpeskillingarnas storlek eller eljest anledning icke föreligga att medgiva någon av köparna betalningsvillkor enligt samma förordning. Av hemmansägaren Aug. Larsson erbjudet pris av 40 kronor för lotten litt. F borde godtagas med hänsyn till att kostnaderna för ett utbud av lägenheten icke skulle stå i rimlig proportion till lägenhetens värde.
Jag biträder domänstyrelsens förslag i detta ärande och hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,
Departements-
chefen.
16 Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.
att, sedan kronoegendomen Malmskogen Östra nr 1 i Rystads socken av Östergötlands län uppdelats i nio å den av distriktslantmätaren E. C. Blombergsson år 1928 upprättade och år 1930 kompletterade kartan med litt. A—I betecknade lotter, sagda lotter må till åsätta saluvärden utom i fråga örn lotten litt. F, vars saluvärde skall utgöra 40 kronor, och med tillträdesrätt för respektive köpare den 14 mars 1932 samt med skyldighet för köpare att underkasta sig de jämkningar i gränserna och eljest, som må komma att bestämmas vid områdenas avstyckning, försäljas, dels, jämlikt förenämnda förordning den 6 juni 1929 (nr 176), lotterna litt. A, B och E med hembudsrätt enligt 10 § i förordningen för Frans Ånström till lotten litt. A, Oskar Johansson till lotten litt. B och Ernst Melcher Sääv till lotten litt. E, dels ock lotterna litt. C till August Hansson, litt. D till Anna Mathilda Petersson, litt. F till August Larsson, litt. G till P. A. Berglund, litt. H till Axel Johansson samt litt. I till August Ahlström, den sistnämnda lotten för sammanläggning med Ahlström tillhöriga fastigheten Eklund l1, under villkor, att respektive köpeskillingar kontant erläggas till länsstyrelsen i länet, som utfärdar köpebrev å områdena, samt att köpare ensam vidkännes kostnad för lagfart och avstyckning samt övriga med köpet förenade utgifter.
4:o.
Östergöt3 Kronoegendomen 1 mantal Bossgård nr 3 i Östra Husby socken av Österön*. län. götlands län är utarrenderad till den 14 mars 1931 mot en årlig avgäld av 1,000 kronor.]
Under år 192/ har egendomen besiktigats av kronojordstyckningssakkunniga. Uppskattningsförrättning i vederbörlig ordning har vidare hållits under år 1930. Av de sakkunnigas utlåtande, instrumentet över uppskattningsförrättningen ävensom övriga ärendet tillhörande handlingar, däribland en av kommissionslantmätaren G. W. Muntzing år 1909 upprättad karta med beskrivning jämte en av distriktslantmätaren B. E. Forssell den 8 februari 1930 upprättad beskrivning, inhämtas bland annat följande.
Egendomen, som är belägen intill Östra Husby järnvägsstation och 2.7 mil från Norrköping, innehåller 32.551 hektar, därav 18.901 hektar tomt och åker, O.74 hektar äng, 11.876 hektar avrösningsjord och I.034 hektar
Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.
17 Impediment. I denna areal liro icke inräknade de tidigare frånsålda lägenheterna Skvättan nr 1 med Marielund och Finn eller Höktorpet nr 1.
Byggnaderna äro medelgoda men räcka ej för behovet.
Åkerjorden, som är fullständigt täckdikad, utgöres av lera och lermylla på lerbotten.
över egendomen har Vikbolandets elektriska kraftaktiebolag en liögspänningsledning framdragen enligt tillstånd i Kungl. Maj:ts resolution den 1 september 1922.
Egendomen har andel i häradsallmänning; och värderas utdelningen in natura enligt uppgift av uppskattningsmännen till 120 kronor för år.
Kronojordstyckningssakkunniga hava anfört följande: Egendomen bruka des tillsammans med en vederbörande arrendator tillhörig intilliggande gård. Gårdarna vore sammanbyggda. Kronans hus vore medelgoda men räckte ej för behovet. Med hänsyn härtill och den till egendomen hörande jämförelsevis ringa arealen ville de sakkunniga föreslå, att egendomen måtte disponeras på följande sätt. A kronans mark funnes arrendatorn tillhöriga boningshus, redskapshus och vedbod och vore å samma mark belägna ett boningshus och en bod i kronans ägo. Arrendatorn borde av angivna anledning beredas tillfälle inköpa tomtpianen för de egna byggnaderna, eller den del av egendomen, som lage söder och sydväst om den genom ägorna löpande landsvägen och innehölle 0.539 hektar åker och en mindre ängsmark. Kronans byggnader å området borde medfölja vid försäljningen. Å egendomen i övrigt funnes kronan tillhöriga ett mindre boningshus, stall för 15 hästar, ett mindre stall samt logar och brygghus. Arrendatorn ägde å området ett mindre boningshus och ett redskapslider. Denna del av egendomen med sina ägor i ett samlat fält borde — med undantag av ett område örn cirka 3 hektar, som lämpligen kunde utläggas till tomter, eventuellt upplåtas till närboende mindre lägenhetsägare — försäljas i en lott. Lotten komme att omfatta omkring 15 hektar åker.
Med biträdande av de sakkunnigas nämnda förslag hava uppskattnings männen föreslagit egendomens försäljning i följande i förberörda beskrivning av B. E. Forssell närmare beskrivna tre lotter, nämligen:
1) Lotten nr I, huvudgården (jordbrukslägenhet).
Areal 28.3 o i hektar, därav 15.0 4 5 hektar tomt och åker, 0.4 73 hektar äng, 11.8 7 6 hektar avrösningsjord och O.so? hektar impediment; saluvärde utan återköpsrätt 21,665 kronor, därav 2,480 kronor för växande skog; arrendevärde 725 kronor.
2) Lotten nr 11 (jordbrukslägenhet).
Areal 3.5 6 hektar, därav 3.2 9 2 hektar åker, O.237 hektar äng och O.031 hektar impediment; saluvärde utan återköpsrätt 3,000 kronor, vilket pris ägaren till angränsande lägenheten Rönneholm örn 0.2674 hektar, distriktsveterinären Ernst L. Carlsson, förklarat sig villig erlägga; arrendevärde 135 kronor. Därest lotten erhölle andel i skogsmark och allmänningsutsyniug, borde saluvärdet undergå därav föranledd jämkning.
3) Lotten nr lil (bostadslägenhet).
Areal 0.6 9 hektar, därav 0.5 6 4 hektar tomt och aker, 0.o:s hektar äng och 0,096 hektar impediment; saluvärde utan återköpsrätt 8,000 kronor. Som köpare har anmält sig arrendatorn av egendomen, J. G. Philipson, vilken äger angränsande fastigheten Bossgård nr 4 oell ett boningshus på området samt förklarat sig villig erlägga det beräknade saluvärdet. Philipson har innehaft kronoegendomen å arrende under tre år. Arrendevärde 920 kronor.
Vid försäljning av de tre områdena med återköpsrätt har föreslagits en Pthang lill riksdagens protokoll Will. I sand. Ill hafi. (Xr II.) 2
18 Kungl. Majlis proposition Nr 11.
minskning av saluvärdena med 10 procent. Försäljning med dylik rätt har emellertid avstyrkts.
Värderingen har verkställts, under förutsättning att lotterna överlämnades i fullgott skick och att kronan betalade avstyckningskostnaden.
Länsstyrelsen har intet att erinra mot uppskattningsmännens förslag.
Överjägmästaren har meddelat, att ur skogssynpunkt icke funnes minsta anledning yrka på vare sig egendomens bibehållande i kronans ägo eller försäljning med återköpsrätt. Utöver den till 120 kronor per år värderade allmänningsutdelningen, motsvarande enligt gällande hushållningsplan utgående utdelning av 14.5 kubikmeter per mantal, utdelades enligt uppgift 50 kronor per mantal kontant, med vilket belopp arrendet alltså borde höjas, varjämte saluvärdet borde höjas med 1,000 kronor.
Överlantmätaren har anfört bland annat följande. Mot avstyckning av lotten nr III syntes intet vara att erinra. Lotten nr II uppgåves i förslaget vara avsedd till jordbrukslägenhet. Jämlikt 19 kap. 3 § fjärde stycket samt 12 § andra stycket jorddelningslagen skulle avstyckningslott, som vore tjänlig till jordbruk, tilldelas dels erforderlig skog dels ock rätt till delaktighet i allmänning och därmed likställd samfällighet. Med hänsyn till den ringa skogstillgång, som funnes å förevarande hemman, syntes dock hinder ej böra möta att göra lotten skoglös. Däremot kunde lotten icke fråntagas rätten till delaktighet i allmänning, vilken omständighet ej syntes hava beaktats av uppskattningsmännen. I övrigt syntes icke vara något att erinra mot avstyckning av lotten nr II. Lotten nr I borde efter avstyckningen utgöra stamfastighet. Vid upprättandet av den av distriktslantmätaren B. E. Forssell gjorda beskrivningen, vilken legat till grund för uppskattningsförrättningen, hade förrättningsmannen icke beaktat, att en del av de i beskrivningen upptagna ägorna voro samfällda för samtliga hemman i Bossgårds by. Härav föranleddes ändringar i saluvärdena för huvudgården och lotten nr II.
Domänstyrelsen har i utlåtande den 29 augusti 1930 underställt ärendet Kungl. Majlis prövning samt därvid för egen del anfört följande.
Styrelsen biträdde försäljningsförslaget och hade icke funnit skäl till erinran mot de vid värderingen använda å-prisen. Med anledning av vad överlantmätaren anfört i fråga om fördelningen av egendomens andel i häradsallmänning ifrågasatte emellertid styrelsen bemyndigande att, sedan avstyckningsförrättning hållits och lotternas eventuella delaktighet i allmänningen blivit fastställda, slutligen fastställa lotternas saluvärden. I anslutning härtill och med beaktande av vad överjägmästaren och överlantmätaren i övrigt anfört borde saluvärdena bestämmas till för lotten nr I 19,110 kronor. för lotten nr II 3,000 kronor och för lotten nr III 8,000 kronor med tillägg av värdet av lott tillkommande del i hemmanets allmännigsanndel.
Lotten nr I syntes böra utbjudas till salu under hand enligt 15 § i 1929 års förordning. Anledning syntes icke föreligga att motsätta sig en försäljning av lotten nr II till distriktsveterinären Ernst L. Carlsson och lotten nr III till egendomens arrendator, hemmansägaren J. G. Philipson. Då en
19 Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.
•sammanläggning av lotten nr II med den Carlsson tillhöriga bostadslägenheten Rönneholm icke avsåge en omläggning av lägenheten till jordbrukslägenhet utan enligt uppgift av domänintendenten avsåge tillskapande av en villafastighet, syntes hembudsrätt icke kunna ifrågakomma enligt 11 § i 1929 års förordning. Philipson torde komma att nyttja lotten nr lil i sambruk med sitt eget intilliggande hemman Bossgård nr 4, vilken gård vore av samma storlek som kronoegendomen. Styrelsen ville därför förorda, att riksdagens medverkan utverkades till försäljning av sagda lotter till nu omförmälda personer med skyldighet att erlägga köpeskillingarna kontant vid tillträdet. I samband härmed syntes lämpligen ärendet i övrigt jämväl böra underställas riksdagens prövning.
I avvaktan på slutligt beslut i försäljningsfrågan hade styrelsen ombesörjt egendomens utarrendering till den 14 mars 1932.
Lika med domänstyrelsen anser jag egendomen böra försäljas i angivna tre lotter. Under erinran, att frågan örn uppdelningen av hemmanets allmänningsandel å lotterna avgöres enligt 19 kap. 12 § i lagen den 18 jim! 1926 örn delning av jord å landet, anser jag lika med domänstyrelsen, att saluvärdena böra bestämmas till för lotten nr I 19,110 kronor, för lotten nr II 3,000 kronor och för lotten nr III 8,000 kronor med tillägg av värdet av lott tillkommande del i hemmanets allmänningsandel.
Jag hemställer alltså att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,
att, sedan kronoegendomen' 1 mantal Bossgård nr 3 i Östra Husby socken av Östergötlands län blivit i huvudsaklig överensstämmelse med vad ovan angivits genom avstyckning uppdelad i tre lotter,
dels lotten nr I må med ett saluvärde av 19,110 kronor med tillägg av värdet av lottens del i hemmanets allmänningsandel utbjudas till salu enligt 15 § i förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m.,
dels ock lotterna nr II och III må var för sig försäljas, lotten nr II till distriktsveterinären Ernst L. Carlsson och lotten nr III till arrendatorn J. G. Philipson, mot köpeskillingar av respektive 3,000 kronor och 8,000 kronor med tillägg av värdet av den del i hemmanets allmänningsandel, som må komma på respektive lott, och under villkor i övrigt beträffande vardera lotten, att köpeskillingen erlägges kontant vid tillträdet till länsstyrelsen i länet, som har att å lotten utfärda köpebrev, samt att köparen ensam vidkännes alla med lagfart å fånget och övriga med köpet förenade kostnader;
med iakttagande beträffande samtliga försäljningar, att lotterna må tillträdas den 14 mars 1932, att lotterna
Departements-
chefen.
20 Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.
Äng ahly nr 25 i Kristianstads län.
överlåtas i det skick, vari de på grund av bestämmelserna i örn egendomen gällande arrendekontrakt skola av arrendatorn avlämnas, att kronan betalax avstyckningskostnaderna, att endast kronoegendomen tillhöriga byggnader och anläggningar ingå i försäljningarna samt att köparna skola respektera den Vikbolandets elektriska kraftaktiebolag medgivna rätt att hava elektriska ledningar framdragna över egendomen.
5:o.
Kronoegendomen °/s mantal An ga lag nr 8 och */-• mantal Kärragården nr 3 i Hovs socken av Kristianstads län bär genom domänstyrelsens kontrakt den 11 december 1908 mot en avgäld av 1,000 kronor utarrenderats till den 14 mars 1929. Efter sistnämnda tidpunkt har domänstyrelsen i avvaktan på dispositionsfrågans ordnande ytterligare utarrenderat egendomen till den 14 mars 1931 mot enahanda avgäld.
Uppskattningsförrättning har hållits å egendomen under år 1927. Av instrumentet över berörda förrättning ävensom övriga ärendet tillhörande handlingar, däribland en över egendomen år 1926 av distriktslantmätaren Gösta Warkander upprättad karta med beskrivning, inhämtas bland annat följande.
Egendomen är belägen omkring 9 kilometer från Grevie station å Västkustbanan och fördelad i tre skiften, av vilka två tillhöra hemmanet Ängalag och ett hemmanet Kärragården.
Av Ängalagsskiftena är endast hemskiftet i kronans ägo. Det andra av dessa båda skiften är numera uppstyckat och försålt. Även Kärra gårdsskiftet är till största delen avyttrat.
I kronans ägo kvarvarande del av egendomen omfattar en areal av 68.6900 hektar, därav 38.6ooo hektar åker och tomt, 20.2890 hektar ängs- och odlingsmark, 8.0700 hektar skogsmark och I.7310 hektar impediment.
Åkerjorden är belägen på Ängalags hemskifte. Huvudparten av ängsmarken ligger å Kärragårdsskiftet.
Åkern, vilken består av delvis sandmylla och delvis klapperstens jord, är relativt god. Ängsmarken är medelmåttig. Skogsmarken är bevuxen med lövskog, bestående av ek, bok, björk och al. Skogen har betydelse som skyddsskog.
I den genom egendomen flytande bäcken finnes ett genom av en förutvarande arrendator verkställd uppdämning uppkommet mindre fall. Bäckens vattentillgång är emellertid ringa och vattenkraften utan större värde. Torra somrar bliver bäcken helt uttorkad.
Kronans byggnader å egendomen äro dåliga och för jordbrukets behov otillräckliga.
Från kronoegendomen har försålts ett flertal lägenheter.
I huvudsaklig anslutning till det förslag, som framlagts av kronojordstyckningssakkunniga hava uppskattningsmännen förordat egendomens uppdelning och försäljning.
21 Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.
Egendomen skulle på sätt närmare framgår av en utav distriktslantmätaren Warkander utarbetad och handlingarna hilagd plan uppdelas i 13 å kartan inlagda och med litt. E, Ea—El betecknade lotter, av vilka lotten litt. E motsvarar huvudgården, lotterna litt. Ea och Eb utgöra obebyggda jordbruksområden, lotten litt. Ec omfattar egendomens egentliga skogsmark och lotterna litt. Ed—El bestå av mindre, obebyggda områden.
Lotternas arealer, salu- och arrendevärden framgå av nedanstående tablå:
*) Bör säljas genom utbud.
Uppskattningsmännen hava föreslagit, att lotten litt. E eller huvudgården skulle hembjudas egendomens arrendator, Karl R. Pettersson. Denne hade visserligen icke innehaft egendomen längre än från den 14 mars 1923 men hade väl hävdat egendomen och vore ägare till en del byggnader å densamma, bland annat ett boningshus.
Lotterna litt. Ea och Eb, som vore avsedda att bilda självständiga egnahemsjordbruk, hava uppskattningsmännen föreslagit skulle upplåtas un der hand.
Lotten litt. Ec skulle försäljas till Hovs kommun, som förklarat sig villig erlägga den föreslagna köpesumman, 13,800 kronor.
Lotterna litt. Ed—Ek skulle försäljas till ovanberörda lägenheters respektive innehavare, som hos uppskattningsmännen framfört önskemål att inköpa områdena ifråga för utökande av sina ägande lägenheter, och
Departements-
chefen,
22 Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.
lotten litt. El avyttras till Hovs hembygdsförening, som inkommit med ansökan att få förvärva området.
Kronoegendomens arrendator har förklarat sig önska till åsatt saluvärde inköpa huvudgården.
Lotterna litt. Ea och Eh hava såsom obebyggda av uppskattningsmännen förordats till försäljning med kronan förbehållen återköpsrätt mot nedsättning i de för lotterna beräknade saluvärden till respektive 4,550 kronor och 6,750 kronor. Huvudgården skulle upplåtas utan återköpsrätt för kronan. För den händelse vid försäljning av huvudgården återköpsrätt emellertid skulle anses lämplig, hava uppskattningsmännen ifråga örn denna lott likväl icke förordat någon nedsättning i saluvärdet. Beträffande övriga obebyggda lotter har icke föreslagits förbehåll örn återköpsrätt.
Slutligen hava uppskattningsmännen uppgjort förslag till jordbrukslotternas upplåtande under åborätt samt till avgälder därför.
Över jägmästaren har icke haft något att erinra emot dispositionsförslaget, mot vilket icke heller vederbörande överlantmätare framställt någon anmärkning. En sammanläggning av hemmanen till en fastighet vore dock nödvändig för styckningsplanens genomförande.
Sådan sammanläggning har numera ägt rum och skall den nybildade fastigheten jämlikt kammarkollegii den 1 oktober 1930 fattade beslut benämnas Ängalag nr 25.
Med utlåtande den 3 oktober 1930 har domänstyrelsen underställt detta ärende Kungl. Majrts prövning. Styrelsen, som föranstaltat örn egendomens skötsel och vård till den 14 mars 1932, biträdde dispositionsförslaget och ansåge i likhet med uppskattningsmännen, att huvudgården borde hembjudas egendomens arrendator utan återköpsrätt för kronan. De båda till egna hem avsedda jordbrukslotterna borde ufbjudas under hand, dock utan den av uppskattningsmännen föreslagna återköpsrätten, varför nedsättning i lotternas saluvärden icke vore behövlig.
Mot föreliggande försäljningsförslag, sådant det blivit av domänstyrelsen förordat, har jag intet att erinra. I likhet med domänstyrelsen anser jag, att de båda jordbrukslägenlieterna böra säljas utan förbehåll örn återköpsrätt; och torde anledning saknas till föreskrivande av dylikt förbehåll vid försäljning av övriga obebyggda lotter. Det å egendomen befintliga vattenfallet har vid uppskattningsförrättningen icke åsatts särskilt värde.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att, sedan kronoegendomen 1 Ve mantal Ängalag nr 25, förut Ängalag nr 8 och Kärragården nr 3, i Hovs socken av Kristianstads län blivit uppstyckad i ovanberörda av distriktslantmätaren Gösta Warkander år 1926 upprättade kartan inlagda och med litt. E, Ea—
Kungl. Mårds proposition Nr 11. 23
El betecknade lotter, av nämnda lotter må med angivna områden och till åsätta saluvärden samt med till trädesrätt för blivande köpare den 14 mars 1932 försäljas
dels lotten litt, E jämlikt 9 § första stycket ay förordningen den 6 juni 1929 (nr 1<6) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m. med hembudsrätt för egendomens nuvarande arrendator Karl K. Pettersson,
dels lotterna litt. Ea och Eb såsom egnahemslägenlieter enligt 13 § i förenämnda förordning, dels ock lotterna litt. Ec till Hovs kommun, litt. Ed till P. Hj. Persson, litt. Ee till John Johansson, litt. Ef tili Johanna Johansson, litt. Eg till Adolf Grill, litt. Eh till Carl Nilsson, litt. Ei till Karl Hallenborg, litt. Ej till Lars M. Bengtsson, litt, Ek till Carl Andersson och litt. El till Hovs hembygdsförening, sistnämnda 10 lotter under villkor, att köpeskillingarna kontant erläggas vid tillträdesdagen till länsstyrelsen i Kristianstads län, som utfärdar köpebrev å lotterna, att köpare skola ansvara för ägolotterna författningsenligt efter tillträdesdagen åvilande onera, samt att köpare vidkännas alla lagfarts- och andra med köpet förenade utgifter ävensom kostnaderna för avstyckning.
6:o.
Kronoegendomen 2 mantal Svertingstorp nr 4 i Finja socken av Kristianstads län, som genom kontrakt den 1 mars 1907 varit upplåten å arrende till den 14 mars 1927 mot en avgäld av 1,500 kronor, har genom domänstyrelsens försorg till den 14 mars 1931 upplåtits mot samma arrendeavgäld. Efter sistnämnda tidpunkt har domänstyrelsen föranstaltat om egendomens skötsel till den 14 mars 1932.
Å egendomen hölls arrendeuppskattning under år 1925. Därvid var tillgänglig en från 1903 års karta över nämnda kronoegendom av distriktslantmätaren Oscar Hobroh år 1924 kopierad och kompletterad karta. Av det över förrättningen uppgjorda instrumentet jämte tillhörande handlingai och berörda karta inhämtas bland annat följande.
Egendomen är belägen omkring 2 kilometer från Finja station a Hässleholm—Hälsingborgs järnväg. . ... .
Egendomen, som bildar en sammanhängande figur, innehåller oberaknat från egendomen försålda 66.525 hektar en sammanlagd areal av 297.8440 hektar, därav 101.853 hektar åker, 9.2«a hektar äng, 183.248 hektar skogsoch betesmark samt 2.7u4 hektar impediment.
Svertingstorp nr 4 i Krist ianstads län.
24 Kungl. Majus proposition Nr 11.
tili4bete°rden be'Står aV mycket mager s;lnd-i°1'd> av viken en del är utlagd
deruT brukande! ^ huVudgården äro 1 gott stånd och tillräckliga för går-
^ • ege?.dom®n fm«as sex lägenheter, därav fyra äro belägna å utmarken t ^enheter a.ro bebyggda med innehavarna tillhöriga hus. t n w- ,fvailgl; Maj:ts resolution den 20 december 1929 har Sydsvenska
ö™iSÄ*lillsländ e“trisba ******* «*»-
poStionsföisLetd uPPfkattnings förrättning uppgjorda disposi-
positions!orslaget skulle fran egendomen avstyckas och försäljas de två å
inagoomradet belägna med litt. C och J) ä kartan betecknade lägenheterna samt tre obebyggda områden, å kartan betecknade med litt. E, F och G
”“fl6*’ a kartaQ beteeknad med litt. B- skulle jämte de därå be‘ agna lagenheterna avsattas till kronopark. Egendomen i övrigt skulle ånyo
S£ÄJärheten“liit c d «« ‘-ä
, kronojorästyckningssakkunniga besökt egendomen och i utlåtande
ar 1926 forordat försäljning av förberörda fem lotter samt tillika hemställt örn försäljning av huvudgården, å kartan betecknad med litt. A, samt av en a utmarken belägen, intill inägoområdet gränsande mindre lägenhet, etecknad med litt. H, föranstaltade domänstyrelsen örn förnyad uppskattning av egendomen. Sådan verkställdes år 1927.
Uppskattningsmännen hava därvid föreslagit,
aWsIre “ed ntt- ,A betecknade området eller huvudgården med en areal av 78.119 hektar och ett saluvarde av 36,100 kronor, därav 10,658 kronor
irrenVdatord Gustef hembjadas tiU inköP av egendomens nuvarande
arrendato!, Gustaf Johansson, vilken innehaft arrendet sedan 1 september
i ion *ägenbete“ litt. C med en areal av 7.5 6 2 hektar och ett saluvärde av byggnad™?01- måtte t0rSaIjaS U11 Betty Lareson, som ä lägenheten har egna
avat4 200gRklrnnnn ° Trf ?“ areal av 12.16 85 hektar och ett saluvärde
Adol4f2Tönssnn «nmdaT 8 , +kr°Tr fÖr vaxande sk°S- mätte försäljas till Adol! Jonsson, som a lagenheten har egna byggnader,
1 060 kronor“ areal av 4-s43 bektar och ett saluvärde av till ^ 136 kr0m,r145 öre för växande skog, måtte försäljas
tU1 fristina Saiomonsson, som å lägenheten har egna byggnader,
defs litt 3F med 1 yggdf °mffen ™ätte utbjudas tiU Säljning, nämligen nnr d" ^ arf;al av 16-039 hektar och ett saluvärde av 5,670 kro-
nor därav 790 kronor för växande skog, dels litt. F med en areal av 15.«is
skog oc°hhdofs iSa UVarde av 5’350 kronor, därav 328 kronor för växande 2,130 kronor 1 1 ^ G med ®n areal av lh52 hektar och ett saluvärde av
samt att återstoden av egendomen, å kartan betecknad med litt. B, med
till kronopark.141'"775 med därå varande lägenheter avsättas
inna inb?rdrade yttranden har egendomens arrendator förklarat sig villig opa huvudgården litt. A samt innehavarna av lägenheterna litt. C, D
Kungl. Martts proposition Nr II. 25
och H likaledes villiga att inköpa sina respektive innehav mot åsätta saluvärden.
För upplåtelse av lotterna under åborätt hava uppskattningsmännen föreslagit viss avgäld, beräknad efter sist fastställda medelmarkegångspris.
Uppskattningsmännen hava förordat lotternas försäljning utan rätt för kronan till återköp.
Vederbörande domänintendent har ansett återköpsrätt ej böra förbehållas men förklarat, att örn sådant förbehåll komma att göras, skogsvärdet å lotten litt. A borde nedsättas med 20 procent och saluvärdet förty jämkas till 33,950 kronor, varemot saluvärdet å övriga lotter jämväl i sådant fall borde bibehållas. Vid försäljning av lotterna litt. A och H borde kronan enligt domänintendenten förbehålla sig rätt att för transporter till och från kronoparken litt. B begagna markvägen nr 104, som berörde dessa båda lotter, ävensom beträffande samtliga lotter att framdraga elektrisk ledning, därest elektrisk energi skulle erfordras för förädling av kronoparken skogsprodukter.
Länsstyrelsen har tillstyrkt uppskatta!ngsmännens förslag örn egendomens försäljning i sex lotter.
Vederbörande Överjägmästare har icke haft något att erinra mot värderingen av skogen å försäljningslotterna eller mot förslaget att avsätta egendomens utmark till kronopark. Däremot har han ansett egendomens åkerjord vara så dålig, att jorden bättre ägnade sig till skogsbruk än till jordbruk samt att egnahemsjordbruk i varje fall ej borde utläggas å annan jord än möjligen å viss jord vid floddiket mot angränsande fastigheten Gunnarstorp.
Överlantmätaren har icke haft något att erinra mot det år 1927 upprättade styekningsförslaget.
Domänstyrelsen har i skrivelse den 15 augusti 1930 underställt ärendet Kungl. Maj:ts prövning samt därvid anfört följande.
Styrelsen förordade försäljningsförslaget.
Kronoegendomens nuvarande arrendator, Gustaf Johansson, vilken av uppskattningsmännen föreslagits till erhållande av hembudsrätt vid lottens litt. A försäljning, hade endast innehaft arrendet av egendomen sedan den 1 september 1922 och uppfyllde följaktligen ej de fordringar i avseende å tiden, sorn enligt 9 § i förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m. fastställts för erhållande av hembud. Styrelsen ville dock, trots detta förhållande, föreslå, att Johansson pä grund av det stora arbete och nit, han nedlagt vid egendomens brukande, komme i åtnjutande av hembudsrätt vid försäljning av lotten i fråga.
Brukarna av lotterna litt. C, D och H, vilka enligt de vid uppskattningstilllållet gällande författningar varit berättigade till hembud såsom ägare av de å lägenheterna befintliga hus, syntes också böra tillerkännas hembudsrätt å sina respektive lägenheter.
I en till domänstyrelsen efter uppskattningsförrättningen insänd ansökning hade en av innehavarna av de å utmarken belägna lägenheterna, vilka enligt styekningsförslaget skulle bibehållas i kronans ägo, Tilda Månsson, anhållit att få friköpa sin lägenhet. Såväl vederbörande jägmästare som domänintendent hade avstyrkt ansökningen, och finge jämväl domänstyrelsen i anslutning till vad ort.smyndigheterna anfört avstyrka densamma.
26 Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.
JJep&rtementschefen.
Några särskilda föreskrifter om lotternas användning vid deras försäljning ansåge styrelsen icke vara behövliga. Något villkor om återköpsrätt från kronans sida påkallades icke.
Av handlingarna i ärendet framgår, att åkerjorden å de till försäljning ifrågasatta lotterna är synnerligen svag. Över jägmästaren ifrågasätter, huruvida det kan vara lämpligt att till jordbruk sälja vissa av lotterna. Emellertid hava samtliga övriga myndigheter, som yttrat sig i ärendet, förordat styckning och försäljning. Med hänsyn härtill anser jag mig böra, ehuru med viss tvekan, biträda förslaget örn ifrågavarande lotters försäljning. Förbehåll örn återköpsrätt torde ej böra stadgas. På sätt domänintendenten föreslagit, torde vid försäljning av lotterna litt. A och H förbehåll böra göras örn rätt för kronan att för transporter till och från kronoparken litt. B begagna markvägen nr 104 å förenämnda karta. Ägarna av den mark, varöver Sydsvenska kraftaktiebolagets förberörda kraftledningar dragits eller kan komma att, jämligt nämnda resolution den 20 december 1929 dragas, torde böra vid blivande försäljning tillförbindas respektera bolagets rätt i sådant hänseende. Tilda Månssons av myndigheterna avstyrkta ansökan torde icke böra föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd.
Till frågan örn dispositionen efter den 14 mars 1932 av den i kronans liand kvarvarande delen av egendomen torde jag få återkomma, sedan riksdagens beslut i försäljningsfrågan föreligger.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,
att, sedan kronoegendomen 2 mantal Svertingstorp nr 4 i Finja socken av Kristianstads län uppdelats i åtta å den i ärendet företedda kartan med litt. A — H betecknade lotter, av dessa lotter må till åsätta saluvärden och med tillträdesrätt för respektive köpare den 14 mars 1932 försäljas,
dels lotterna litt. A, C, D och H jämlikt stadgandena i 9 § av förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m., med hembudsrätt å lotten litt. A för egendomens nuvarande arrendator Gustaf Johansson, å lotten litt. C för Betty Larsson, å lotten litt. D för Adolf Jönsson och å lotten litt. H för Kristina Salomonsson samt under villkor i fråga örn försäljning av lotterna litt. A och H, att kronan förbehålles rätt att för transporter till och från den med litt. B å kartan betecknade lotten begagna den med nr 104 betecknade markväg,
dels ock lotterna litt. E, F och G såsom egnahemslägenheter enligt § 13 av ovannämnda förordning; börande dessutom vid försäljning av lotter, som be-
27 Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.
röras eller komma att beröras av Sydsvenska kraftaktiebolagets jämlikt berörda resolution den 20 december 1929 framdragna kraftledningar, köpare tillförbindas att respektera bolagets rätt att hava ledningarna framdragna över lotten.
7:o.
I proposition (nr 251, punkt 10) till 1930 års riksdag framlade Kungl. Maj:t förslag till försäljning från kronoegendomen % mantal Västra Värlinge nr 14 i Bodarps socken av Malmöhus län av ett område örn 825 kvadratmeter till smedsmästaren Olof Ekstrand mot en köpeskilling av 825 kronor och under vissa villkor i övrigt. I skrivelse den 3 juni 1930 (nr 341) har riksdagen sedermera meddelat sitt godkännande av försäljningsförslaget i fråga. Av det vid propositionen fogade utdraget ur statsrådsprotokollet för den 14 mars 1930 framgår bland annat följande.
Egendomen, som är utarrenderad till den 14 mars 1931 mot en årlig avgäld av 1,515 kronor, är belägen 9 kilometer från staden Trälleberg, 4 kilometer från Håslövs järnvägsstation och 3 kilometer från Skegrie järnvägsstation samt innehåller 23.92 hektar, därav 23.3X5 hektar tomt, åker och dylikt, O.o? hektar äng och O.517 hektar impediment.
Till vederbörande uppskattningsmän hade inkommit ansökningar från innehavarna av två egendomen angränsande lägenheter, nämligen förenämnde smedsmästaren Olof Ekstrand och vagnmakaren Anders Persson, vilka anhållit att få inköpa något mindre område för utökning av sina bostads- och hantverkslägenheter. Perssons lägenhet, gatehuset nr 15, hade ansetts tillräckligt stor för den av honom bedrivna verksamheten, varjämte ett frånskiljande av mark från kronoegendomen för utvidgning av Perssons väl avgränsade fastighet skulle förorsaka kronoegendomen visst intrång. Perssons ansökning hade därför avstyrkts. I
I en till domänstyrelsen iukommen ansökning har nu Persson anmält, att det vid en av distriktslantmätaren B. Malmberg den 11 juli 1929 företagen gränsbestämning till gatehuset nr 15 visat sig, att norra och östra gränserna icke sammanfölle med de av ålder hävdade, i det att enligt gränsutstakningen norra delen av det till gatehuset hörande byggnadskomplexet kommit att ligga å förenämnda kronoegendom; och har Persson med anledning härav och då han för utövande av sitt yrke behövde disponera hela det markområde, som av ålder ansetts höra till gatehuset, anhållit att av egendomen få köpa det mellan gatehusets norra gränslinje och en linje strax norr örn byggnaderna liggande området ävensom ett mindre triangelformigt område öster örn gatehuset. Vid ansökningen var fogad kopia av en av bemäldo Malmberg år 1929 upprättad karta över Västra Värlinge nr 15. Över ansökningen hava tillstyrkande yttranden avgivits av vederbörande domänintendent och kronoarrendator
Västra Värliruje nr 14 i 2Malmöhus län.
28 Kungl. Majlis proposition Nr 11.
samt länsstyrelsen i länet. Arrendatorn har som villkor uppställt fordran på att utfartsvägen från huvudgården lämnades fullkomligt fri.
På av domänstyrelsen given anledning har domänintendenten sedermera på sökandens bekostnad verkställt saluvärdering av de till inlösen ifrågasatta områdena. Områdena liro såsom litt. A och B med gröna begränsningslinjer utmärkta ä en av distriktslantmätaren 11. Malmberg 1930 upprättad karta över »förslag till försäljning till ägaren av V. Värlinge la1 av områdena litt. A oell B å kartan från kronoegendomen 5/s mantal V. Värlinge 14'» samt innehålla tillhopa 225 kvadratmeter. Saluvärdet bär uppskattats till 255 kronor att erläggas vid tillträdet med skyldighet för köparen att dessutom betala alla med köpet förenade avstycknings-, lagfarts- och stämpelkostnader. Detta förslag har av sökanden godtagits.
Distriktslantmätaren Malmberg har i en dea 2 juni 1930 upprättad beskrivning över förslag till avstyckning av områdena i fråga framhållit bland annat: Vid avstyckningen borde områdena tillerkännas rätt att som väg begagna dels stamfastighetens andel i samfällda vägen väster därom, dels i 6.7 meter breda området av stamfastigheten, vilket är beläget intill och norr örn området litt. A:s norra gräns, och dels det område av stamfastigheten, som är beläget väster örn sagda område litt. A. Detta sistnämnda område hade redan tagits i bruk för samfällda allmänna vägen till Bodarp.
överlantmätaren har meddelat, att något hinder ur jorddelningslagens synpunkter mot den föreslagna försäljningen ej syntes föreligga. Områdets omfång och belägenhet syntes dock vara sådant, att avstyckning av detsamma borde ske för sammanläggning med Västra Värlinge 151 jämlikt lagen den 18 juni 1926 örn sammanläggning av fastigheter å landet.
Med skrivelse den 19 september 1930 har domänstyrelsen underställt ärendet Kungl. Maj:ts prövning och därvid för egen del anfört följande.
Det syntes enligt styrelsens mening vara rimligt, att Persson medgåves förvärva de områden av kronoegendomen, som hitintills brukats till hans lilla lägenhet och som måste anses nödvändiga för utövande av hans yrke. Enär det ansetts olämpligt att förbinda försäljningen av ovanberörda område örn 825 kvadratmeter med förbehåll örn rätt för kronan till återköp, syntes anledning jämväl saknas att vid överlåtelsen av nu ifrågavarande område örn 255 kvadratmeter göra förbehåll örn sådan rätt. Skulle likväl sådan rätt ifrågasättas, borde saluvärdet såsom föreslagits beträffande området örn 825 kvadratmeter nedsättas med 25 procent.
_ Vid försäljningen borde köparen förpliktas tåla den aktiebolaget Vällingeortens elektricitetsverk medgivna rätten att hava elektriska ledningar framdragna över egendomen.
Såsom framginge av kartan inkräktade områdena icke på den frän huvudgården ledande utfartsvägen.
Då Perssons lägenhet även efter eu utökning med områdena litt. A och B otvivelaktigt fortfarande vore att anse såsom bostads- eller hantverkslägenhet samt vid sådant förhållande med hänsyn till lydelsen av
29 Kungl. Martts proposition Nr 11.
11 § i förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m. hembud av området till Persson icke torde kunna ske, syntes ärendet böra underställas riksdagens prövning.
Styrelsen, som vidtagit åtgärder för utarrendering av egendomens huvudgård från den 14 mars 1931, hade därvid låtit från arrendet undantaga områdena litt. A och B.
På i ärendet anförda skäl anser även jag, att ifrågavarande med litt. Departement*-
chefen.
A och B betecknade områden böra med äganderätt överlåtas å Persson.
Mot det föreslagna priset och villkoren i övrigt för försäljningen har jag intet att erinra.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva.
att av kronoegendomen % mantal Västra Värlinge nr 14 i Bodarps socken av Malmöhus län må till vagnmakaren Anders Persson för sammanläggning med honom tillhöriga Västra Värlinge 151 försäljas omförmälda områden litt. A och B örn tillhopa 255 kvadratmeter mot en köpeskilling av 255 kronor att vid tillträdet, räknat från den 14 mars 1931, kontant erläggas till länsstyrelsen i länet, som utfärdar köpebrev å området, därvid såsom villkor för försäljningen skall gälla, att områdena försäljas i det skick, de vid tillträdet befinnas, att områdena tillförsäkras rätt att som väg begagna dels stamfastighetens andel i samfällda vägen väster därom, dels i 6.7 meter breda området av stamfastigheten, vilket är beläget intill och norr örn området litt. A:s norra gräns, och dels det område av stamfastigheten, som är beläget väster örn sagda område litt. A, att ägaren av områdena är pliktig tåla den aktiebolaget Vällingeortens elektricitetsverk medgivna rätten att hava elektriska ledningar framdragna över egendomen, att köparen skall svara för de å områdena å tiden efter tillträdesdagen belöpande enern och utskyld»-, samt att köparen en sam vidkännes kostnad för lagfart och avstyckning samt övriga med köpet förenade utgifter.
8:o.
Genom brev den 27 juni 1927 medgav Kungl. Majit med riksdagen Amundebyn (prop. nr 215/1927 punkten 23; R. skr. nr 327/1927), att fem i statsrådsprotokollet över jordbruksärenden den 4 mars 1927 omförmälta områden, nämligen torpet Solbacken samt tomterna nr T. IT. lil och TV, skulle var för
30 Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.
sig med i statsrådsprotokollet angivet område försäljas från kronoegendomen 3/i mantal Amundebyn nr 1 i Tösse socken av Älvsborgs län enligt då gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar.
Ovannämnda områden hava alla med undantag av tomten nr II blivit försålda i enlighet med bestämmelserna i förberörda brev. Tomten nr II, som åsatts ett saluvärde av 500 kronor, har utbjudits till försäljning ej mindre än tre gånger utan att något köpeanbud avgivits å densamma. Tomten ifråga har under sistförfluten arrendeår varit utarrenderad mot en årlig avgift av 2 kronor.
I en till domänstyrelsen insänd ansökning har Tossbo härads vägstyrelse anhållit örn upplåtelse av ett å en ansökningen bifogad skiss närmare angivet område från ovannämnda kronoegendom för uppförande av en garagebyggnad samt till upplagsplats för materialier m. m.
På förslag av förutvarande domänintendenten i länet, R. Carlson, har vägstyrelsen senare ändrat sin ansökning på så sätt, att vägstyrelsen anhållit få inköpa förberörda tomtområde nr II till det tomten åsätta saluvärdet 500 kronor.
Såväl nuvarande domänintendenten i länet Carl Faust som länsstyrelsen hava tillstyrkt ansökningen.
Domänstyrelsen har i utlåtande den 20 juni 1930 underställt ärendet Kungl. Maj:ts prövning samt hemställt örn proposition rörande den ifrågasatta försäljningen.
Departements- Med tillstyrkande av försäljningsförslaget får jag hemställa, att Kungl. chefen. mätte föreslå riksdagen medgiva,
att ovannämnda till kronoegendomen ^mantal Amundebyn nr 1 i Tösse socken av Älvsborgs län hörande tomtområde nr II må till Tossbo härads vägstyrelse försäljas mot en köpeskilling av 500 kronor under villkor i övrigt, att köpeskillingen erlägges senast å tillträdesdagen och inbetalas till länsstyrelsen i länet, att köparen skall svara för de området författningsenligt efter tillträdet åliggande utskylder, samt att köparen ensam skall vidkännas lagfarts- och andra med köpet förenade utgifter.
9:o.
Högsböla ari Ren i Bergs socken av Skaraborgs län belägna kronoegendomen s/4 mani ‘^Skaraborgs ta^ Högsböla nr 1 Sörgården jämte Sörgårdslyckan nr 1, en åker, och län. Sävalyckan nr 1, ett soldattorp, är av domänstyrelsen genom kontrakt den 11 september 1925 för tio års tid från den 14 mars 1926 utarrenderad med
31 Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.
undantag av dels en med ägofiguren nr 54 ä en av distriktslantmätaren Tor Hjertquist 1924 upprättad karta över egendomen betecknad tomtplats örn 0.14 hektar, som jämlikt Kungl. Maj:ts brev den 12 juni 1925 försålts, dels oek ett område, bestående av obrutet kalkberg och enligt en av bemälde Hjertquist 1924 över området upprättad karta omfattande en areal av 1.5 2 hektar, vilket område av domänstyrelsen särskilt för sig utarrenderats järn väl under 10 år från den 14 mars 1926. I arrende för sistnämnda upplåtelse skall betalas 95 öre per kubikmeter under tilländagånget arrendeår brutet kalkberg, dock minst 1,000 kronor. Årliga arrendeavgiften för egendomen i övrigt utgör 1,000 kronor.
Under 1927 anhöll egendomens arrendator Hobert Samuelsson att enligt ansökningen åtföljande ritningar och kostnadsförslag, slutande å 14,941 kronor, få mot ersättning genom arrendeavdrag nybygga egendomens ladugårdshus, som vore av ålder så slitna, att fara förelåge för deras instörtande, samt därjämte obekväma.
Kronojordstyckningssakkunniga, för vilka domänintendenten i länet under deras besiktningsresor i länet 1927 omförmält nämnda ansökning och att arrendatorn förklarat sig villig avstå från arrendet, örn han finge inköpa egendomen i befintligt skick, hava med anledning härav besiktigat egendomen och därvid funnit sig böra på grund av byggnadernas i allmänhet mindre goda beskaffenhet förorda försäljning till arrendatorn redan under nu löpande arrendeperiod av egendomen, dock med undantag av förberörda kalkfyndighet.
Sedan domänintendenten i avgivet yttrande över ansökningen om nybyggnad vid egendomen framhållit, att det syntes förmånligare för kronan att försälja egendomen i befintligt skick än att låta utföra det ifrågasatta byggnadsarbetet, samt föreslagit saluvärdering av egendomen med förenämnda undantag, i vilket förslag länsstyrelsen i länet instämde, har domänstyrelsen i brev till länsstyrelsen den 28 oktober 1927 anbefallt dylik förrättning.
Av handlingarna rörande förrättningen, däribland infordrat yttrande av vederbörande Överjägmästare samt ovanberörda karta med beskrivning, inhämtas biand annat följande.
Egendomen är belägen 19 kilometer från Skövde och 4 kilometer från Timmersdala järnvägsstation.
Egendomen innehåller en areal av 76.15 hektar, därav 28.7 5 8 hektar åker och tomt, 4.54 6 hektar äng, 41.9 6 3 hektar skogs- och hagmark samt 0.8 83 hektar impediment. I denna areal äro inbegripna de från arrendet undantagna områdena, och av samma areal belöper på det i arrendet^ingående omkring 6.5 kilometer från huvudgården belägna skogsskiftet å Klyftamon 7.9 5 hektar skogsmark jämte väg.
Trädgården är mindre och vårdad. Åkerjorden består av svart- och sandmylla å grus- och bergbotten samt är till stor del stenig och till en del grund. Ängs- och betesmarken lämnar gott bete för ungdjur, men kan pa
32 Kungl. Maj:ts proposition, Nr 11.
grund av växande lökväxter ej användas för mjölkkor. Skogen lämnar 25 kubikmeter i ärlig utsyning.
Egendomens åbyggnad är i allmänhet, med undantag av svinhuset, äldre och sliten, ladugarden särskilt dålig och tarvar snar ombyggnad.
Torp och backstugor finnas ej vid egendomen.
Egendomen har andel i en mindre byallmänning och i Östra Stöpens häradsallmänning.
Över egendomen är med vederbörligt tillstånd framdragen en elektrisk högspänningsledning, tillhörig Nykvarn-Tidans kraftaktiebolag.
Egendomens taxeringsvärde är 29,900 kronor, därav 6.000 kronor för skog och skogsmark.
Uppskattningsmännen hava, då arrendatorn mycket väl vårdat egendomen, som av honom och hans fäder delvis stenbrutits, samt nybyggt svinhus — det enda förbättringsarbete, som ålegat arrendatorn — tillstyrkt hans ansökning att fä inköpa egendomen, men ansett att från denna försäljning borde undantagas dels det område, innehållande kalkfyndighet, som särskilt utarrenderats, utökat till storleken så att det komme att omfatta det å kartan med litt. A betecknade området med en areal av 2.8 0 6 hektar, därav O.os hektar åker och 2.776 hektar avrösningsjord, varigenom fyndigheten, därå under nuvarande arrendeperiod ingen brytning skett, kunde för framtiden utnyttjas, dels ock, eventuellt, efter skogsstatstjänstemännens bestämmande skogsskiftet å Klyftamon.
Upplåtelse under åborätt har ansetts på grund av egendomens storlek ej kunna ifrågakomma. Någon förfrågan örn annat inköp av jord från egendomen bär ej skett. I trakten funnes ej efterfrågan å obebyggd jord.
Med förberörda undantag har egendomen saluvärderats till 44,670 kronor, varav för skogsmark med växande skog 20,000 kronor.
Skiftet å Klyftamon har åsatts ett saluvärde av 5,830 kronor, varav omkring ,?\55.0 kronor för växande skog, vadan, därest detta skifte skulle ingå i försäljningen av egendomen, förstberörda saluvärde ökades till 50,500 kronor.
Egendomen med undantag av kalkfyndigheten har arrendevärderats till 1,000 kronor.
På förekommen anledning har domänintendenten den 12 februari 1930 anfört bland annat: I händelse egendomen skulle försäljas enligt 1929 års förordning, borde det för egendomen föreslagna saluvärdet minskas med 12 procent, örn försäljningen skulle ske med 10-årig amortering av köpeskillingen jämte ränta. Skulle återköpsrätt föreskrivas, vilket domänintendenten ej kunde tillstyrka, borde saluvärdet minskas med ytterligare 10 procent.
Länsstyrelsen har tillstyrkt uppskattningsmännens förslag örn försäljning till arrendatorn av egendomen i dess helhet, dock med undantag av kalkfyndighetsområdet litt. A, samt framhållit att, örn förslaget vunne bifall, beslut borde fattas rörande dispositionen intill den 14 mars 1936 av det område örn 1.2 8 6 hektar, som nu tillhörde den arrenderade egendomen men av uppskattningsmännen avses att tilläggas kalkfyndigheten.
överjägmästaren har förklarat sig icke havn" något att erinra mot försäljning av egendomen i dess helhet med skogsskiftet å Klyftamon, vars bibehållande kronans ägo överjägmästaren bestämt avstyrkt och därvid ■iberopat den ståndpunkt, domänstyrelsen intagit beträffande andra kronoegendomar tillhörande mindre skogsskiften därstädes. Vad anginge skogsvärderingen Ilar överjägmästaren, med hänsyn därtill att viss realisationstid borde beräknas för den äldre skogen och att motsvarande avdrag å det ovan an-
Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.
givna skogsvärdet borde göras, efter verkställd beräkning av detta avdrag, ansett nedsättning böra ske av saluvärdet för skiftet å Klyftamon till i runt tal 5,700 kronor och av saluvärdet å skogsmark och skog å den till försäljning föreslagna egendomen i övrigt till i runt tal 19,500 kronor.
Genom de av överjägmästaren förordade nedsättningarna sänkes saluvärdet för egendomen till 49,870 kronor.
Egendomens arrendator har i skrivelse den 8 februari 1930 förklarat sig villig inköpa egendomen med skiftet å Klyftamon men med undantag av det föreslagna området för kalkfyndigheten för en köpeskilling av 49,870 kronor att erläggas med en sjättedel om året utan ränta å ogulden del därav. Skulle annat betalningssätt föreskrivas, önskade arrendatorn, att motsvarande avdrag å köpeskillingen gjordes.
Egendomen har innehafts på arrende från 1912 av nuvarande arrendatorn och därförut från 1873 av hans fader samt enligt uppskattningsmännens vitsordande väl vårdats.
Ordföranden i kommunalnämnden i Bergs socken har underrättats örn försäljningsförslaget men icke låtit sig avhöra inom förelagd tid.
Med skrivelse den 7 mars 1930 har domänstyrelsen underställt ärendet Kungl. Maj:ts prövning samt därvid för egen del anfört följande.
Styrelsen biträdde förslaget örn försäljning av egendomens huvuddel på sätt av uppskattningsmännen förordats. Vid upplåtelse av egendomen med köpeskillingens erläggande i enlighet med bestämmelserna i 21 § och 22 § B) i 1929 års förordning ansåge styrelsen en köpeskilling av 44,400 kronor skälig. Tillstånd för Nykvarn-Tidans kraftaktiebolag att hava förberörda elektriska ledning framdragen över egendomen hade meddelats genom Kungl.
Maj:ts resolution den 31 januari 1919. Innehavaren av kalkbergsområdet borde förbehållas rätt att begagna erforderlig utfartsväg över salulotten.
I fråga örn ovanberörda område örn 1.2 8 6 hektar torde det ankomma på styrelsen att föranstalta om dess skötsel och vård till arrendeperiodens utgång den 14 mars 1936.
Jag ansluter mig till domänstyrelsens nu framlagda förslag örn försälj- Departementsning av ifrågavarande kronoegendom med angivna undantag. Salu- «*«/««• värdet torde böra bestämmas till 44,400 kronor samt försäljningen ske utan förbehåll örn återköpsrätt. Tillträdet bör bestämmas till den 14 mars 1932.
Till frågan örn dispositionen under återstående del av arrendeperioden av området örn 1.2 8 6 hektar torde jag framdeles få återkomma, då riksdagens beslut i försäljningsfrågan föreligger.
Jag hemställer nu, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,
att kronoegendomen :1/4 mantal Högsböla nr 1 Sörgården jämte Sörgårdslyckan nr 1, en åker, och Sävalyckan nr 1, ett soldattorp, i Bergs socken av Skaraborgs län må — med undantag av det jämlikt Kungl.
Maj:ts med riksdagen meddelade beslut den 12 juni 1925 försålda området örn 0.14 hektar samt det område örn 2.806 hektar, som å den av distriktslantinätaren Tor Hjertquist 1924 upprättade kartan utmärkts med litt. A
Bihang lill riksdagens protokoll 19.lt. 1 sami. It) höft. (Nr 11.)
34 Vädbjörntorp nr 1 i Skaraborgs län.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.
— försäljas enligt förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m. mot en köpeskilling av 44,400 kronor, att erläggas jämlikt bestämmelserna i 21 § och 22 § B) i nämnda förordning, med hembudsrätt enligt 9 § första stycket i samma förordning för egendomens nuvarande arrendator Robert Samuelsson och med tillträde för köpare den 14 mars 1932, då nu gällande arrendekontrakt örn egendomen skall upphöra att gälla, samt med iakttagande i övrigt vid försäljningen, att fastigheten överlåtes i det skick, vari den på grund av bestämmelserna i sagda arrendekontrakt skall av arrendatorn överlämnas, att innehavaren av det med litt. A utmärkta området må äga rätt att använda utfartsväg över fastigheten, samt att det skall åligga köparen att respektera Nykvarn- Tidans kraftaktiebolag jämlikt resolution den 31 januari 1919 medgiven rätt att hava elektrisk ledning framdragen över fastigheten.
10 :o.
Kronoegendomen 1 mantal Vädbjörntorp; nr 1 i Fridene socken av Skaraborgs län är utarrenderad till den 14 mars 1931 mot årligt arrende av 1,900 kronor.
År 1927 har egendomen besiktigats av kronojordstyckningssakkunniga, och har år 1928 uppskattningsförrättning å densamma hållits i vederbörlig ordning, varjämte uppskattningsnämnden år 1929 uppgjort förnyat förslag till försäljning av egendomen. Av de sakkunnigas utlåtande, instrument över uppskattningsförrättningen, protokoll vid uppgörandet av det förnyade försäljningsförslaget ävensom övriga ärendet tillhörande handlingar, däribland en av extra lantmätaren Lars Kökeritz år 1927 upprättad karta över egendomen med beskrivning, inhämtas bland annat följande.
Egendomen, som är belägen 20 kilometer från Hjo, 16 kilometer från Tidaholm och 4 kilometer från Fridene järnvägsstation, har enligt förberörda beskrivning en areal av 251.695 hektar, därav 91.13 hektar tomt och åker, 19.746 hektar äng, 5.916 hektar betesmark, 132.6 hektar skogsmark samt 2.303 hektar impediment.
Å egendomen finnas torpet Nolängen, för vilket erlägges 275 kronor i årligt arrende, samt utgårdarna Kvarnängen och Knäppet, för vilka i årliga avgälder erläggas respektive 575 kronor och 725 kronor.
Åkerjorden består huvudsakligen av sand- och något lermylla på lerbotten av knappt medelgod beskaffenhet, lidande av väta och i behov av dränering.
Av byggnaderna vid huvudgården, vilka samtliga äro äldre, erfordrar
35 Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.
ladugården en genomgående reparation. Boningshusen å Kvarnängen och Nolängen behöva snarast ombyggas. Nyare byggnader finnas endast å Knäppet.
Samfällighet, vari egendomen har del, saknas.
Taxeringsvärdet utgör för jordbruksfastigheten 77,500 kronor och för skogsmarken med växande skog 30,600 kronor.
Kronojordstyckningssakknnniga hava framhållit, att egendomens ägofigur vore långsträckt och åkerjorden av svag beskaffenhet. Med hänsyn härtill och då åbyggnaderna delvis vore äldre, kunde med fog ifrågasättas, huruvida det icke borde vara fördelaktigare för statsverket att avhända sig egendomen. Lämpligen kunde egendomen upplåtas i fyra var för sig bebyggda lotter, nämligen huvudgården, Nolängen, Kvarnängen och Knäppet med vissa förslagsvis angivna inägoarealer, vartill borde komma nödig areal skogsmark.
U ppskattnin g snämnden har vid 1928 års förrättning upplyst, att ansökningar örn förvärv av jord från egendomen inkommit från huvudgårdens arrendator och innehavarna av de bebyggda lägenheterna. Då egendomen med sin långsträckta figur samt sina slitna och delvis dåliga hus väl lämpade sig för styckning, borde den försäljas i förut berörda fyra lotter, sedan huvuddelen av skogen undantagits för att förvaltas såsom kronopark. Det förslag, som uppskattningsnämnden i sådant hänseende uppgjort, redovisas här nedan såsom »grundförslaget», därvid lotterna betecknats huvudgården med litt. A, Kvarnängen med litt. B, Knäppet med litt. C och Nolängen med litt. D. Den till kronopark avsedda delen av egendomen har å kartan utmärkts med litt. E. Lotterna, som å kartan äro skilda från varandra medelst heldragna röda linjer och närmare beskrivna i av extra lantmätaren Lars Kökeritz i augusti 1928 upprättade arealuppgifter, borde hembjudas, lotten litt. A egendomens arrendator, S. A. Nilsson, som brukat egendomen sedan år 1902, lotten litt. B Oskar Johansson, som brukat lotten sedan 1921, lotten litt. C Edvin Karlsson, som brukat lotten sedan 1907, och lotten litt. D V. J. Andersson, som brukat lotten sedan 1908. Köpeskillingarna för lotterna litt. A och C borde få erläggas räntefritt under loppet av sex år, och borde köpeskillingarna för de två återstående lotterna få erläggas enligt egnahemsgrunderna.
I ett över detta förslag den 14 januari 1929 avgivet yttrande anförde överlantmätaren följande. De till avstyckning föreslagna lotterna innehölle otvivelaktigt aker, äng eller därtill odlingsbar mark av den omfatta ning, att de blevo tjänliga till jordbruk. Med hänsyn därtill och då stamfastigheten hade en efter förhållandena inom länet stor tillgång till skogsmark, måste jämlikt stadgandet i 19 kap. 3 § fjärde stycket jorddelningslagen tillses, att samtliga försäljningslotter i mån av tillgång erhölle för deras nyttjande för jordbruk erforderlig skog. Enligt de principer, som i likartade fall blivit anlagda inom länet, skulle för de olika försäljningslotterna erfordras husbehovsskog i följande omfattning: för litt. A 40 kubikmeter, för litt. B 25 kubikmeter, för litt. C 30 kubikmeter och för litt. D 18 kubikmeter eller tillhopa 113 kubikmeter, allt fast mått. Av försälj ningslotterna vore det endast lotten litl. A, vilken tillagts skogsmark i sådan omfattning att, därest den årliga tillväxten kunde beräknas uppgå lill 3 kubikmeter per hektar, dess behov av husbehovsskog kunde anses vara tillgodosett. TJr jorddelningslagens synpunkt torde följaktligen någon befogad anmiirkning icke kunna göras i fråga örn avstyckning av denna lott.
36 Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.
Beträffande de övriga försäljningslotterna åter vore det erforderligt, att de bereddes tillgång till husbekovsskog i ungefär ovan angiven omfattning.
Med anledning av vad överlantmätaren anfört hemställde länsstyrelsen den 16 januari 1929 örn ny utredning angående omfattningen av försäljningslotterna.
Överjägmästaren har i yttrande den 24 januari 1929 förklarat sig icke hava något att erinra emot förslaget till försäljning av lotterna litt. A, B. C och D samt bibehållande i kronans ägo såsom kronopark av lotten litt. E. Vad överlantmätaren anfört angående den föreslagna tilldelningen av utmark till lotterna litt. B, C och D torde få anses riktigt, särskilt beträffande lotten litt. B. Mot överlantmätarens beräkning torde emellertid kunna erinras, dels att det nödiga husbehovsvirkets kvantitet, 113 kubik meter för samtliga 4 försäljningslotter, syntes onödigt högt upptagen — den årliga utsyningen hittills hade varit endast 60 kubikmeter och denna hade enligt jägmästarens uppgift varit tillräcklig — dels att den av överlantmätaren beräknade årliga tillväxten, 3 kubikmeter per hektar, syntes väl låg och borde kunna höjas till 4 kubikmeter eller åtminstone 3.5 kubikmeter per hektar. Härigenom skulle utmarksarealen kunna avsevärt nedbringas, varigenom ock den till kronopark återstående arealen ej skulle behöva allt för mycket reduceras. I fråga örn skogsvärderingen syntes de 'åsätta värdena å samtliga sortiment vara väl höga och borde nedsättas med 10 procent; och hade dessutom för all skog över 60 år reducering av värdet bort göras med omkring 10 procent med hänsyn till en erforderlig realisationstid av omkring 5 år.
Vid den förnyade uppskattningsförrättningen, som på av domänstyrelsen given anledning hållits den 12 juli 1929, har uppskattningsnämnden anfört: Såväl revirförvaltaren som arrendatorn hade vitsordat, att den nu enligt gällande arrendekontrakt tillämpade skogsutsyningen vid egendomen av sammanlagt 60 kubikmeter per år vid förståndig och sparsam användning visat sig fullt motsvara behovet. Vid förrättningen 1928 bade hänsyn tagits till såväl det behov av skogsprodukter, som kunde föreligga, som ock till det skogsbestånd, som i varje fall tilldelades respektive styckningslott, samt även till det å ängs- och betesmarken växande skogsbeståndet, liksom till samma marks möjlighet att för framtiden kunna producera husbehovsvirke. En årlig tillväxt av minst 3.5 kubikmeter per hektar ansåge nämnden med säkerhet kunna beräknas. Särskilt kunde härvid påpekas, att den salulotten B tilldelade betesmarken örn 4.46 hektar beräknats lämna ej obetydlig vedbrand. Ur praktisk synpunkt och efter överläggning med vederbörande spekulanter hade även hänsyn tagits till att ej för stora arealer halvgammal skog. som värderades relativt högt, men ej de närmaste för köparen svåraste åren utan att ur forstlig synpunkt olämpligt, till och med enligt skogsvårdslagen otillåtet uttag kunde lämna någon avkastning, tilldelats respektive salulotter.
Nämnden hade vid uppgörandet av förslag till styckningen å kronoegendomen utgått från, att därigenom skulle beredas dugliga och arbetsamma jordbrukare, i första hand gamla innehavare av kronans jord, möjligheter att till skäligt pris skaffa sig ett eget hem, och hade den härvid sökt på ett genomförbart praktiskt sätt tillämpa gällande lag och förordningar. Nämnden, som funne, att såväl den föreslagna mängden av husbehovsvirke vore för högt beräknad som ock att en tillämpning av jorddelningslagen i förevarande fall på sätt överlantmätaren föreslagit ej vore lämplig, har emellertid, för att ej ytterligare fördröja ärendet, uppgjort två
37 Kungl. Majlis proposition Nr 11.
alternativa förslag till styckningslotternas förseende nied nödig skogsmark, det ena, alternativ A, i enlighet med överlantmätarens anvisningar och å kartan utmärkt med streckade röda linjer, oell det andra, alternativ B, i enlighet med nämndens egen uppfattning och å kartan utmärkt med gröna linjer. Dessa förslag hava beskrivits i av distriktslantmätaren E. O. Janson den 10 oktober 1929 upprättade beskrivningar och redovisas närmare
här nedan. _
Romme alternativ A att tillämpas, borde lotten litt. B utbjudas a offentlig auktion, då nämnden ansåge, att mindre bemedlad person saknade möjlighet att övertaga densamma. Nuvarande innehavaren saknade i varje fall ekonomiska resurser att inträda som köpare. Lotterna litt. C och D borde hembjudas vederbörande innehavare under förut angivna betalningsvillkor. Tillämpades alternativ B, borde lotterna litt. C och D på samma sätt erbjudas innehavarna och lotten litt. B hembjudas dess innehavare, vilken nämnden — på grund av ekonomiska orsaker — endast med största tvekan förordade som köpare.
Nämnden tillstyrkte en försäljning enligt alternativ B. Skulle betalning för lotterna litt. A och C erläggas med en tiondel örn året under tio år med ränta, borde köpeskillingarna minskas med 12 procent å jordvärdet
(ej skogsvärdet). ... .....
I yttrande den 4 april 1930 har över jägmästaren forordat en försäljning enligt alternativ B, dock att tvekan syntes kunna råda, örn den lotten litt. D tilldelade utmarksarealen vore tillräckligt stor för att avstyckning skulle
IV linnel Olve. #
Överlantmätaren Ilar i yttrande den 2 maj 1930 framhållit, att örn hänsyn toges till överjägmästarens uppgifter angående den årliga skogstillväxten och de av uppskattningsnämnden framhållna omständigheterna det borde kunna anses försvarligt att tillåta lotten litt. B:s avstyckning i enlighet med alternativ B. Beträffande lotterna litt. C och D funnes däremot ingen anledning att frångå alternativ A, enligt vilket lotterna tillförsäkrades skogsmark i den omfattning, som överlantmätaren med. hänsyn till jorddelningslagens bestämmelser ansett erforderlig. Dock ville överlantmätaren förorda den jämkningen, att gränsen mellan lotterna litt. C och E vid ägofigurerna å kartan nr 173, 174 och 177 droges rak, som överlantmätaren å kartan med blyerts angivit. Det syntes vidare lämpligast, att den till arealen största lotten litt. E finge utgöra stamfastighet med bibehållande av hemmanets mantal.
De tre olika förslagen till egendomens uppdelning åskådliggöras här nedan. Skogens värden enligt grundförslaget hava därvid upptagits med de jämkningar, som av överjägmästaren ifrågasatts. Arealen för lotten litt. C enligt alternativ A är beräknad i överensstämmelse med av överlantmätaren förordad jämkning vid ägofigurerna å kartan nr 173, 174 och 177; och har lottens skogsvärde nedbringats därigenom att lotten enligt grundförslaget tillagt område, bevuxet med äldre skog, överförts till den i kronans hand kvarvarande delen av egendomen och lotten i stället tillagts större skogsmarksareal, bevuxen med yngre och mindre värdefull skog.
38 Kungl. Majlis proposition Nr 11.
Förbehåll om återköpsrätt har ej ansetts böra ifrågakomma. Skulle sådant förbehåll göras, hava vissa jämkningar beträffande saluvärdena av uppskattningsnämnden föreslagits.
Länsstyrelsen har i yttrande den 16 maj 1930 biträtt uppskattningsnämndens förslag med den jämkning överlantmätaren förordat.
Med skrivelse den 25 oktober 1930 har domänstyrelsen underställt ärendet Kungl. Maj:ts prövning samt därvid för egen del anfört. I
I likhet med samtliga i ärendet hörda vederbörande ansåge styrelsen, att egendomens jordbruk borde försäljas. En avstyckning å egendomen syntes icke kunna genomföras med mindre lotterna erhöllo den av överlantmätaren fordrade minimitilldelningen av skogsmark. Lotten litt. B borde sålunda upplåtas enligt alternativ B, under det att lotterna litt. C och D borde upplåtas enligt alternativ A. Vid en försäljning av lotterna litt. A och C enligt 1929 års bestämmelser borde saluvärdena, som för dessa lotters
Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.
utägor beräknats under förutsättning att köpeskillingarna finge erläggas räntefritt under loppet av sex år, nedsättas till för lotten litt. A 40,225 kronor och för lotten litt. C 25,735 kronor. Saluvärdena för övriga lotter utgjorde för litt. B 21,975 kronor och för litt. D 8,510 kronor. Anledning att förvägra lotternas nuvarande innehavare hembudsrätt syntes icke föreligga.
Enligt arrendekontraktet om egendomen vore arrendatorn skyldig att året före egendomens avträdande, därest icke med tillträdaren annorlunda överenskommes, verkställa i enlighet med fastställd kulturplan eller den tillämpade växtföljden, trädesbruk samt höstplöjning, gräs-, frö- och höstsädessådd mot ersättning av tillträdaren, vilken ersättning i händelse av tvist bestämdes i den ordning, som stadgas i 2 kap. 8 § lagen örn nyttjanderätt till fast egendom. Av praktiska skäl och efter samråd med domänintendenten ville styrelsen föreslå, att köpare ålades ansvara för ersättningen för honom sålunda tillkommande förmåner. Vidare ålåge det arrendatorn att vid egendomens avträdande utan ersättning tillhandahålla tillträdaren stråfoder till följande belopp, nämligen 13 ton hö, 13 ton vårsädeshalm och 13 ton höstsädeshalm. I enlighet med förslag av domänintendenten under hand borde detta foderparti tillförsäkras köpare av hu-
vudgårdslotten. . 1 .. u 1 +
Enligt Kungl. Maj:ts resolution den 19 januari 1923 har aktiebolaget
Svenska Lyxmöbelfabriken medgivits rätt att hava elektriska ledningar
framdragna över egendomen. .. ,
Styrelsen hade i avvaktan på statsmakternas beslut ombesorjt egendomens utarrendering under ett år från den 14 mars 1931. _
De särskilda lotternas innehavare hade beretts tillfälle yttra sig, huruvida de önska förvärva lotterna till de föreslagna saluvärdena, men hade några yttranden till styrelsen då icke inkommit.
Med skrivelse den 5 december 1930 har domänstyrelsen överlämnat förklaringar från lotternas innehavare, att de önskade förvärva respektive lotter till åsätta saluvärden. Innehavaren av lotten litt. D, Kolängen, har emellertid hemställt örn utverkande av rätt för honom att tillträda lotten redan den 14 mars 1931.
Det av domänstyrelsen sålunda framlagda förslaget till egendomens disposition finner jag mig kunna biträda.
Vad däremot angår styrelsens förslag, att köpare av huvudgården skulle åläggas ansvara för ersättning för av arrendatorn verkställt trädesbruk med mera, synas skäl ej föreligga att nu frångå den genom 1929 års upplåtelsegrunder godtagna principen, att de anspråk, som härflyta ur ett köp av kronoegendom, skola ordnas mellan kontrahenterna i detta rättsförhållande. Såsom tillträdesdag för samtliga lotter torde böra bestämmas den 14 mars 1932.
Till frågan örn dispositionen efter sistnämnda dag av den i kronans hand kvarvarande lotten litt. E torde jag få återkomma, da riksdagens beslut i försäljningsfrågan föreligger.
Departements-
chefen.
Vänsjö nr 1 Skaraborgs län.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att av kronoegendomen 1 mantal Vädbjörntorp nr 1 i Fridene socken av Skaraborgs län må försäljas enligt förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m.
dels lotten litt. A örn 76.474 hektar med ett saluvärde av 40,225 kronor och med bembudsrätt för S. A. Nilsson, dels lotten litt. B enligt uppskattningsnämndens alternativ B med en areal av 25.201 hektar och ett saluvärde av 21,975 kronor samt med hembudsrätt för Oskar Johansson,
dels ock lotterna litt. C och D enligt uppskattningsnämndens alternativ A, med av överlantmätaren förordad jämkning beträffande lotten litt. C vid ägo- Agurerna a kartan nr 173, 174 och 177, med arealer örn respektive 32.162 hektar och 15.488 hektar och saluvärden a\ respektive 25, <35 kronor och 8,510 kronor samt med hembudsrätt för Edvin Karlsson till lotten litt. C och för V. J. Andersson till lotten litt. D;
med iakttagande i övrigt beträffande lotten litt. A att köparen berättigas att bekomma det foder, som arrendatorn har att vid avträdet utan ersättning lämna, samt beträffande samtliga lotter att lotterna må tillträdas den 14 mars 1932, att endast kronoegendomen tillhöriga, å lotterna befintliga hus och anläggningar ingå i försäljningen av lotterna, att lotterna överlåtas i det skick, vari de på grund av bestämmelserna i nu örn egendomen gällande arrendekontrakt skola av arrendatorn avlämnas, samt att innehavare av elektriska ledningar förbehållas rätt hava dylika ledningar framdragna över lotterna.
ll:o
Kronoegendomen 1 mantal Vänsjö nr 1 i Kållandsö socken av Skaraborgs län är utarrenderad till den 14 mars 1931 mot årligt arrende av 1,700 kronor. Under 1928 har uppskattningsförrättning hållits å egendomen i vederbörlig ordning. Av handlingarna i ärendet, däribland en av distriktslantmätaren Gunnar Linde 1927 upprättad karta över egendomen med beskrivning, inhämtas bland annat följande.
Egendomen är belägen 25 kilometer från Lidköping med en obekväm och dålig utfartsvag, som vid högre vattenstånd i Vänern är ofarbar, samt har en areal av 253.06 hektar, därav 84.215 hektar tomt och åker samt 168.845 hektar annan mark.
41 Kungl. proposition Nr 11.
Å egendomen linnas torpen Röret, Nytorp och Skogvaktaretorp. Härjämte finnas tre lägenheter, nämligen agenten Oskar Gustafssons lägenhet, bebyggd med Gustafsson tillhöriga boningshus och uthus, Johan Larssons lägenhet, bebyggd med Larsson tillhörigt boningshus, som delvis är beläget å angränsande hemmanet Sunnegata Sunnerstagården 317 tillhörig mark, och vid torpet Skogvaktaretorp, Anna Svenssons lägenhet, bebyggd med Anna Svensson tillhörigt äldre boningshus.
Kronans hus äro i allmänhet gamla och slitna, vid huvudgården tillräckliga men vid torpen små och trånga.
Kronojordstyckningssakkunniga, som 1927 besiktigat egendomen, hava på grund av den mindre goda åbyggnaden och då jorden mycket lede av Vänerns översvämningar föreslagit, att egendomen måtte försäljas i fyra lotter med följande ungefärliga inägoarealer, nämligen huvudgården om
33.5 hektar åker och 13.5 hektar äng, torpet Röret örn 11.5 hektar åker och
3.5 hektar äng, torpet Nytorp örn 14.5 hektar åker och 2.5 hektar äng, samt torpet Skogvaktaretorp örn 9 hektar åker och 7 hektar äng. Lotterna borde tilldelas lämplig areal skogsmark, och borde den huvudsakliga delen av samma mark med fördel kunna bibehållas åt skogsstaten.
Uppskattningsnämnden har anfört följande. Av åkerjorden lede en stor del av högre vattenstånd i sjön Vänern. Huvudgården hade genom föregående arrendators försorg invallats och försetts med pumpverk men vore denna anläggning dåligt planerad och illa underhållen, varför den ej^ gagnade sitt ändamål. Torpen vore tillsammans med en hel del andra gårdar delaktiga i ett äldre invallningsföretag med pumpstation vid Drevviken. Även detta företag vore omodernt och kunde trots dryga pumpningskostnader ej i svåra år hålla vattnet ute. Såväl huvudgårdens som torpens invallning vore därför i behov av ombyggnad och modernisering, vilket måste bliva ganska dyrbart. Under senare regniga år hade en stor del av egendomens gröda förstörts och huvudgården hade under flöden legat på en ö, vartill väg saknats. Egendomen med sina dåliga byggnader komme därför som arrendegård under den närmaste tiden ej att lämna någon inkomst, varför den enligt nämndens mening borde försäljas i en större huvudgård, fyra mindre jordbruksfastigheter och en bostadslägenhet. Huvuddelen av skogen borde bibehållas i kronans hand som kronopark att förvaltas tillsammans med annan inom socknen belägen kronan tillhörig skog. De av nämnden till försäljning förordade lotterna vöre å kartan utmärkta med röda och rödstreckade linjer samt beskrivna i en av extra lantmätaren Lars Kökeritz i augusti 1928 uppgjord arealuppgift och hade värderats med de jämkningar i arealerna för här nedan omförmälda lotterna litt. B, C och D, som föreslagits av distriktslantmätaren O. Söderpalm i ett av honom den 15 augusti 1929 i ärendet avgivet yttrande. Det av uppskattningsnämnden uppgjorda försäljningsförslaget har följande utseende, därvid dock av överjägmästaren i Västra distriktet föreslagen reducering av värdena å växande skog iakttagits.
Lotten litt. A, huvudgården:
Areal 83.898 hektar, därav 42.551 hektar tomt och åker samt 41,347 hektar annan mark. Saluvärde 36,690 kronor, därav 13,600 kronor för växande skog oell 500 kronor för andel i fiske; arrendevärde 1,000 kronor.
Egendomens nuvarande arrendator, Erik Andersson, som övertog arrendet av egendomen år 1928, hade icke någon rätt till hembud vid försäljningen. Som spekulant å lotten hade anmält sig spårvägstjänstemannen Einar Larsson i Göteborg, som vore född å ett under egendomen lydande
42 Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.
torp. Denne hade sedermera återkallat sin härutinnan gjorda ansökning. Lotten borde därför försäljas å auktion.
Lotten litt. B:
Areal 9.ioi hektar, därav 5.248 hektar tomt och åker samt 3.943 hektar annan mark. Saluvärde 3,630 kronor, därav 490 kronor för annan mark med växande skog och 100 kronor för andel i fiske; arrendevärde 125 kronor.
Som köpare av denna lott hade anmält sig förenämnde agenten Oskar Gustafsson, vilkens boningshus och uthus vore belägna å denna lott. Gustafsson hade tidigare disponerat tomtområdet och avrösningsjorden däromkring samt av arrendatorn av huvudgården fått slåtter på skilda ställen vid egendomen men ej brukat den jord, som nu tilldelats styckningslotten. Då byggnaderna vore mycket lämpliga för egnahemsbildningen och fördelaktiga vitsord lämnats om Gustafsson, hade den av Gustafsson gjorda ansökningen örn förvärv av lotten tillstyrkts.
Lotten litt. C, bostadslägenhet:
Areal 0.087 hektar, därav O.032 hektar tomt och åker samt O.055 hektar annan mark. Saluvärde 40 kronor; arrende värde 3 kronor.
Ägaren av boningshuset å lotten, förenämnde Johan Larsson, hade muntligen anhållit att få köpa lotten. Denna anhållan hade tillstyrkts. Köpeskillingen borde erläggas kontant vid tillträdet.
Lotten litt. D, torpet Röret:
Areal 21.6 9 1 hektar, därav 12.12 9 hektar tomt och åker samt 9.5 6 2 hektar annan mark. Saluvärde 7,900 kronor, därav 1,400 kronor för annan mark med växande skog och 100 kronor för andel i fiske; arrendevärde 360 kronor,
Då innehavaren Gustaf Larsson väl brukat torpet under 45 år, hade dennes ansökning örn förvärv av torpet tillstyrkts.
Lotten litt E, torpet Nytorp:
Areal 18.2 6 1 hektar, därav 8.5 0 4 hektar tomt och åker samt 9.75 7 hektar annan mark. Saluvärde 7,175 kronor, därav 2,000 kronor för annan mark med växande skog och 100 kronor för andel i fiske; arrendevärde 350 kronor.
Torparen Robert Wallroth, vilken den 14 mars 1931 komme att hava innehaft torpet under sex år, hade anhållit att få köpa lotten. Då han väl brukat torpet samt örn honom lämnats goda vitsord, hade hans ansökning härutinnan av nämnden tillstyrkts. På förfrågan från domänstyrelsen, huruvida andra omständigheter, som enligt 9 § andra stycket i 1929 års förordning kunde anföras som skäl för medgivande av hembudsrätt åt Wallroth, förelåge, har nämnden understrukit, att Wallroth vore en lämplig småbrukare, som med intresse och flit brukat sitt torp.
Lotten litt. F, torpet Skogvaktaretorp:
Areal 25.075 hektar, därav 12,716 hektar tomt och åker samt 12.359 hektar annan mark. Saluvärde 13,400 kronor, därav 6,450 kronor för annan mark med växande skog och 100 kronor för andel i fiske; arrendevärde 620 kronor.
Lotten borde hemb judas innehavaren Karl Johansson, vilken under de tolv år han brukat torpet visat sig vara en samvetsgrann och dugande jordbrukare, som åtnjöte det bästa anseende. Förenämnda Anna Svensson hade avflyttat från den henne tillhöriga å lotten befintliga stugan och sedan sökt hyra ut den till såväl ur fattigvårdssynpunkt som i andra hänseenden mindre tilltalande, från andra håll vräkta personer, vilka vållat inne-
43 Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.
havaren av torpet obehag. Ur angivna synpunkt och då stugan läge på torpets tomtplats, hade förslag till försäljning särskilt för sig av området kring stugan icke ansetts böra ifrågasättas. För den händelse Anna Svensson själv skulle vilja bebo stugan, hade nämnden velat bereda henne möjlighet därtill och för sådant ändamål föreslagit, att vid försäljningen av lotten litt. F förbehåll gjordes örn rätt för Anna Svensson att under sin livstid hava boningshuset kvarstående å lotten.
Den till kronopark avsedda delen av egendomen har å kartan utmärkts med litt. G och innehåller 91.5 3 0 hektar, därav 3.0 3 5 hektar tomt och åker samt 88.495 hektar annan mark.
Egendomens andel i fiske borde vid avstyckningsförrättningen uppdelas så, att för lotten litt. A utlades viss del utanför lottens strand och för lotterna litt. B-F ett gemensamt område vid egendomens västra strand.
Någon önskan att få lott upplåten under åborätt bar ej framställts och har i anslutning härtill sagda upplåtelseform av nämnden avstyrkts.
Särskilda villkor eller återköpsrätt hava ej ansetts behöva ifrågakomma. Romme likväl återköpsrätt att föreskrivas, borde de beräknade saluvärdena sänkas med 15 procent.
Distriktslantmätaren O. Söderpalm har anfört bland annat, att lotternas behov av utfartsvägar måste tillgodoses vid avstyckningen, att det borde kunna överlämnas åt kronans ombud vid förrättningen att efter samråd med förrättningsmannen träffa närmare bestämmelser därom ävensom örn möjligen behövliga undantag för andra allmänna behov, och att det uppgjorda styckningsförslaget syntes böra fullständigas med bestämmelser angående hemmanets vattenområde och fiske.
Jägmästaren har framhållit, att den till bibehållande åt kronan avsedda skogsmarken borde tilläggas och benämnas »vänsjöskiftet» av kronoparken Kållandsö. Förslaget att vid kronoparkens blivande strand avsätta gemensamt fiske för lotterna litt. B—F syntes jägmästaren olämpligt. Ett uppdelande av fiskevatten till dessa lotter borde lämpligen kunna ske i Vänsjöviken öster örn lotten litt. A. Jägmästaren hade intet att erinra mot att det med ägofiguren nr 346 å kartan utmärkta åkerområdet tillädes kronoparken, då området vore vattensjukt och tidvis översvämmat. Sedan Vänern definitivt blivit reglerad, torde området helt komma att stå under vatten.
Länsstyrelsen har icke haft något att erinra mot nämndens förslag.
Överjägmästaren har i fråga örn förslaget att för lotterna litt. B F utlägga ett gemensamt fiskeområde vid egendomens västra strand framhållit, att hela denna strand tillhörde den utmark, som skulle avsättas till kronopark, och att allvarliga olägenheter i avseende på bevakningen, fara för skogseld, olaga jakt med mera skulle uppkomma, om fiskerätten vid kronoparkens stränder disponerades av enskilda personer; och har överjägmästaren förty i likhet med jägmästaren på det bestämdaste avstyrkt detta förslag och hemställt, att fiskerätten vid kronoparkens stränder måtte helt tillhöra kronan.
Överlantmätaren bär anfört, att ur de synpunkter, som jorddelningslagen föreskreve såsom villkor för att avstyckning finge ske, enligt hans mening intet funnes att erinra mot förslaget till egendomens uppdelning. Vid den avstyckningsförrättning, som för lotternas avskiljande till särskilda fastigheter måste företagas, borde, innan någon försäljning bomme till stånd, följande iakttagas: Den i förslaget såsom lotten litt. A betecknade huvudgården borde betraktas såsom stamfastighet med bibehållande av hemmanets mantal, övriga lotter borde sålunda avstyckas. I överensstämmelse med
44 Kungl. Majlis proposition Nr 11.
distriktslantmätare)! Söderpalms förslag borde det överlämnas åt kronoombudet vid avstyckningen att efter samråd med förrättningslantmätaren träffa närmare bestämmelser angående behovet av utfartsvägar ävensom örn möjligen behövliga undantag för andra allmänna behov.
Till egendomen hörde icke endast andel i fisket i Vänern, beträffande vars disposition olika meningar framhållits, utan även andel i vatten och grund i samma sjö utanför dess strand enligt 12 kap. 4 § jordabalken. Såvitt överlantmätaren kunde finna, hade något förslag beträffande dispositionen av sistnämnda andel icke framlagts. Det torde emellertid vara ofrånkomligt, att beslut i båda dessa hänseenden fattades vid avstyckningen.
Beträffande vattenområdet i sjön syntes det enligt överlantmätarens mening vara lämpligast, att ägolotterna litt. E, A och G, vilka vore de enda som gränsade intill sjön, tillerkändes äganderätt till vatten och grund i sjön utanför respektive ägolotters strand.
Vidkommande fisket hade i det vid arrendeuppskattningen förda protokollet föreslagits, att för lotterna litt. B—F skulle utläggas ett gemensamt område vid egendomens västra strand. Detta förslag vore emellertid, då det här gällde en hemmanets ideella andel, icke möjligt att genomföra. Sagda ägolotters rätt till fiske i sjön kunde nämligen icke på det sättet begränsas, utan det torde böra ske genom viss utsatt procent i den hemmanet tillhörande andelen. Förslaget hade också mött motstånd hos överjägmästaren, som framhållit, att vissa vådor skulle uppstå, örn fiskerätten vid kronoparken stränder skulle disponeras av enskilda personer. Emellertid torde ett beslut, varigenom enligt överjägmästarens förslag fiskerätten vid ägolottens litt. G stränder skulle helt tillhöra denna, icke vara rätt förenligt med innehållet i 19 kap. 12 § andra stycket jorddelningslagen. Egendomens andel i fisket i Vänern kunde visserligen fördelas emellan ägolotterna litt. E, A och G, som gränsade intill sjön, på det sätt att vardera lotten tillerkändes viss i procent uttryckt delaktighet. De övriga ägolotterna skulle därigenom uteslutas från all delaktighet i fisket. Det vore emellertid enligt överlantmätarens mening icke klokt att så förfara, alldenstund det, när det gällde fastigheter inom här ifrågavarande socken, vore av en viss vikt, att fastigheternas ägare ägde rätt att fiska i sjön. De av överjägmästaren uttalade farhågorna skulle enligt överlantmätarens mening till stor del avlägsnas, därest ägolotterna tillerkändes rätt att såsom båt- och nätplats använda ett visst begränsat område å lämplig plats antingen å styckningslotten litt. A eller å styckninglotten litt. G, exempelvis å ägofig. 340 -342 å förstnämnda lott eller å ägofig. 341—343 å sistnämnda ägolott.
Det syntes överlantmätaren emellertid icke vara nödvändigt att i anledning av hans sålunda gjorda påpekande företaga någon ändring i det uppgjorda styckningsförslaget. Då avstyckning först måste företagas, innan någon försäljning kunde äga rum, syntes det överlantmätaren nämligen vara tillräckligt att föreskriva, att vid avstyckningen skulle dels utses lämpligt område å endera av ägolotterna litt. A eller G, som styckningslotterna ägde rätt att använda till båt- och nätplats, samt dels varje styckningslott tillerkännas delaktighet i den till stamfastigheten hörande andel i fisket i Vänern enligt det procenttal, som vid förrättningen kunde befinnas lämpligt.
Med utlåtande den 30 maj 1930 har domänstyrelsen underställt ärendet Kungl. Maj:ts prövning samt därvid för egen del anfört följande.
Styrelsen tillstyrkte förevarande förslag till egendomens disposition och hade intet att erinra mot saluvärdena, sådana de ovan upptagits. Lotten
Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.
litt. A borde utbjudas till salu under hand enligt 15 § i 1929 års förord
ning saint lotten litt. C upplåtas som bostadslägenhet med hembudsratt enligt
10 § i samma förordning för Johan Larsson. Övriga till försäljning föreslagna lotter borde upplåtas såsom jordbrukslägenheter. Av innehavarna av sistnämnda lotter ägde enligt 9 § andra stycket i förordningen Gustaf Larsson hembudsrätt till lotten litt. D och Karl Johansson hembudsratt till lotten litt. F. Däremot syntes Oskar Gustafsson, som aldrig innehaft den lotten litt. B tilldelade jorden, och Robert Wallroth, som den 14 mars 1932, intill vilken dag styrelsen ombesörjt egendomens utarrendenng, innehaft lotten litt E under endast 7 år, icke med stöd av reglerna i nyssnämnda författning kunna tillförsäkras sådan rätt. Då det måste anses obilligt mot Gustafsson, som å lotten litt. B ägde för egnahemsbildnmgen mycket lampliga byggnader, att till salu utbjuda området till en större krets av spekulanter, ville styrelsen föreslå, att Gustafsson tillerkändes hembudsratt vid försäljningen. För ett beslut härutinnan torde riksdagens medverkan vara erforderlig. Det syntes styrelsen lämpligt, att hembudsrätt i samband darmed utverkades för Robert Wallroth till lotten litt. E, och borde ärendet i dess helhet lämpligen underställas riksdagens prövning. Tr..
Före en eventuell försäljning borde avstyckningsförrättmng hallås. Vid denna borde i enlighet med över lantmätarens förslag närmare bestämmelser träffas angående behovet av utfartsvägar och samfälligheter, angående ratt till vattenområde i Vänern, varjämte borde dels utses lämpligt område a endera av ägolotterna litt. A eller G, som lotterna skulle aga ratt att använda till båt- och nätplats, samt dels varje lott tillerkännas delaktighet i den till stamfastigheten hörande andel i fisket i Vänern enligt det procenttal, som kunde befinnas lämpligt. Då anledning kunde komma att föreligga till jämkning i saluvärdena med hänsyn till vad vid förrättningen förekommit, borde styrelsen bemyndigas att efter avstyckningen slutligen fastställa saluvärdena.
Vad domänstyrelsen sålunda anfört, har icke givit mig anledning till erinran.
Till frågan örn dispositionen efter den 14 mars 1932 av den i kronans hand kvarvarande lotten litt. G torde jag få återkomma, sedan riksdagens
beslut i försäljningsfrågan föreligger. _
Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,
att av kronoegendomen 1 mantal Vänsjö nr 1 i Kållandsö socken av Skaraborgs län må i huvudsaklig överensstämmelse med det av domänstyrelsen förordade förslaget försäljas enligt förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m.
lotten litt. A enligt 15 § i förordningen, lotten litt. C såsom bostadslägenhet med hembudsrätt för Johan Larsson enligt 10 § i förordningen, samt lotterna litt. B, D, E och F var för sig såsom jordbrukslägenheter med hembudsrätt för Oskar Gustafsson till lotten litt. B, för Gustaf Larsson till lotten litt. D,
Departements-
chefen.
Solberg nr 1 % Värmlands län.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.
för Robert Wallroth till lotten litt. E och för Karl Johansson till lotten litt F;
nied iakttagande i övrigt att lotterna må tillträdas den 14 mars 1932, att lotterna överlåtas i det skick, vari de på grund av bestämmelserna i örn egendomen gällande arrendekontrakt skola av arrendatorn avlämnas, och att Anna Svensson förbehålles rätt att under sin livstid hava henne tillhörigt boningshus kvarstående å lotten litt. F;
åliggande det domänstyrelsen att, efter det avstyckningen verkställts, slutligen fastställa saluvärdena å lotterna.
12 :o.
Kronoegendomen 1 mantal Solberg nr 1 i Grava socken av Värmlands län var till den 14 mars 1929 utarrenderad mot en årlig avgäld av 860 kronor. Domänstyrelsen har efter nämnda tid ombestyrt egendomens skötsel och vård till den 14 mars 1932.
Under år 1926 hava kronojordstyckningssakkunniga besiktigat egendomen, varjämte uppskattningsförrättning hållits. Av de sakkunnigas utlåtande, instrument över uppskattningsförrättningen ävensom övriga ärendet tillhörande handlingar, däribland en över egendomen av distriktslantmätaren E. Högdahl ar 1925 upprättad karta med två beskrivningar, inhämtas följande.
Egendomen, som är belägen 11 kilometer från Karlstad och 3.5 kilometer från Skåre järnvägsstation, har en sammanlagd areal av 333.92 hektar, därav 106.83 hektar tomt och åker, 6.988 hektar äng, 35.207 hektar hag- och odlingsmark, 179.985 hektar avrösningsjord och 4.91 hektar impediment.
Egendomens skogsbestånd är betydande och av god beskaffenhet.
. Vid egendomen finnas tre torp, Djupdalen, Fallet och Kjällåsen, samtliga bebyggda med kronan tillhöriga hus, samt en lägenhet Stenåsen, vars åbyggnader tillhöra kronoegendomens arrendator.
Egendomens nordliga, obebyggda inägoområden benämnas Bäck, Bäckängen och Bäckkroken.
Åbyggnaderna vid egendomen äro delvis gamla, delvis nyuppförda efter en å egendomen för cirka tio år sedan timad eldsolycka, därvid de flesta av egendomens ekonomihus nedbrunno. Ladugård och lada saknas vid egendomen.
På grund av den ofrånkomliga kostnaden för nybyggnad av ladugård och lada hava kronojordstyckningssakkunniga ifrågasatt, huruvida det icke vore med kronans fördel förenligt att egendomen försåldes. De sakkunniga hava föreslagit egendomens uppdelning i fem lotter, nämligen torpen 1) Fallet och 2) Djupdalen med tillägg av jorden vid Kjällåsen, 3) jorden vid Bäckängen med tillägg av jord vid Bäck, 4) återstående de-
47 Kungl. Maj:ts 'proposition Nr 11.
len av jorden vid Bäck jämte någon jord från huvudgården samt 5) huvudgården i övrigt. Den tillgängliga ängsmarken och avrösningsjorden borde enligt de sakkunniga på lämpligaste sätt fördelas mellan lotterna.
Vid uppskattningsförrättningen å egendomen hava lipp skattning smännen, i huvudsaklig överensstämmelse med de sakkunnigas förslag, upprättat ett styckningsförslag med fem försäljningslotter, därvid huvudgården, å förberörda karta betecknad med nr I, utlagts i två skiften.
I olikhet med de sakkunniga hava uppskattningsmännen ansett, att egendomens egentliga skogsmark, som vore av synnerligen god beskaffenhet, med det därå belägna torpet Fallet skulle bibehållas i kronans ägo och avsättas till kronopark. Ifrågavarande område, innehållande 81.626 hektar, har å kartan betecknats med nr VI.
Såväl över jägmästaren i Bergslagsdistriktet som vederbörande jägmästare hava tillstyrkt uppskattningsmännens förslag.
De fem försäljningslotterna hava med nedan angivna arealer åsatts följande arrende- och saluvärden.
För upplåtelse under åborätt hava uppskattningsmännen föreslagit en avgäld, beräknad efter ett 20-årigt medelmarkegångspris, å lotten nr I av 48 hektoliter råg, 48 hektoliter havre och 51 kilogram smör
» » II » 7 » »7 » » »9 » »
» y> lil » 7 » » 7 » » » 9 * *
» » IV » 7 » »7 » » » 6.5 y> »
n » V » 8 » »7 » » » 7 » » •
Innehavarna av torpen Djupdalen, Arv. Hallqvist, och Kjällåsen, E. M. Boström, hava förklarat sig vilja förvärva sina respektive torpområden med äganderätt.
Länsstyrelsen har tillstyrkt försäljningsförslaget.
Med utlåtande den 28 februari 1929 har domänstyrelsen underställt detta ärende Kungl. Maj:ts prövning, därvid styrelsen för egen del tillstyrkt det av uppskattningsmännen upprättade dispositionsförslaget. Beträffande sättet för styckningslotternas försäljning ansåge styrelsen, att lotterna nr H_V borde försäljas enligt då gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter samt lotten nr I antingen hembjudas egendomens nuvarande arrendator Carl Adolfson, som innehaft arrendet sedan år 1913 samt ägde byggnader å huvudgården till ett sammanlagt brandför-
Departements-
chefen.
48 Kuoigl. Maj:ts proposition Nr 11.
säkringsvärde av 11,500 kronor ock samtliga byggnader å den i försäljningslotten ingående lägenheten Stenåsen, brandförsäkrade till inalles 4,600 kronor, eller, därest denne icke skulle begagna sig av det föreslagna medgivandet att förvärva lotten ifråga, försäljas å offentlig auktion. Mot de åsätta saluvärdena bade styrelsen intet att erinra.
Sedermera bar domänstyrelsen, till följd av remiss, inkommit med förnyat utlåtande i ärendet av den 14 februari 1930 samt därvid tillika överlämnat yttranden av vederbörande uppskattningsmän oell överlantmätare.
Uppskattning smännen anse annan bestämmelse rörande försäljningslotternas användning än att de skola fortfarande användas för jordbruk ej erforderlig samt avstyrka förbehåll örn återköpsrätt, som endast skulle avhålla spekulanter från tävlan örn områdena. Skulle emellertid dylikt förbehåll göras i fråga örn någon försäljningslott, borde saluvärdet sänkas med 15 procent.
överlantmätaren anser hinder ej möta för avstyckning i enlighet med förslaget.
Domänstyrelsen bar i anledning av uppskattningsmännens yttrande intet att erinra ejler tillägga. Då emellertid kronoegendomens arrendator Adolfson på framställd förfrågan meddelat, att ban icke önskade förvärva huvudgården, föreslår styrelsen nu, att denna lott skall utbjudas å offentlig auktion jämlikt 15 § i förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m. övriga till försäljning avsedda lotter borde, sedan även Arv. Hallqvist, vilken vid tid punkten för uppskattningsförrättningen jämlikt då gällande författningägde hembudsrätt till lägenheten Djupdalen, förklarat sig icke önska efter hembud förvärva lägenheten, utbjudas under band såsom egnahemslägenheter enligt 13 § i förordningen.
Slutligen bar domänstyrelsen, till följd av remiss, den 4 april 1930 ånyo utlåtit sig i ärendet, därvid styrelsen meddelat, att styrelsen intet bade att erinra mot att jämväl de med II, III och V betecknade lotterna var för sig med åsätta saluvärden utbjödos å offentlig auktion till den högstbjudande.
Mot uppskattningsmännens förslag till egendomens styckning och disposition, sådant detsamma av domänstyrelsen slutligen förordats, bär jagintet att erinra, liksom ej heller mot de åsätta saluvärdena.
Frågan örn dispositionen efter den 14 mars 1932 av i kronans band kvarvarande del av egendomen torde framdeles bliva föremål för Kungl. Maj:ts prövning.
Jag hemställer nu, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva.
att, sedan kronoegendomen 1 mantal Solberg nr 1 i Grava socken av Värmlands län blivit genom av-
49 Kungl, Marits proposition Nr 11.
styckning fördelad i sex lotter i huvudsaklig' överensstämmelse med uppskattningsmännens ovanintagna förslag, lotterna nr I—V må med åsätta saluvärden och med tillträdesrätt för köpare den 14 mars 1932 utbjudas till försäljning å offentlig auktion jämlikt 15 § i ovannämnda förordning den 6 juni 1929 (nr 176).
13:o.
Kronoegendomen 1 mantal Attersta nr 7 i Gällersta socken av Örebro län är genom domänstyrelsens kontrakt den 18 mars 1910 upplåten på arrende för tiden från den 14 mars nämnda år till den 14 mars 1930. Arrendeavgälden har till den 14 mars 1920 utgjort 1,900 kronor. Från sistnämnda tidpunkt utgår arrendet med 1,020 kronor årligen.
Arrendevärdering har i vederbörlig ordning hållits å egendomen under år 1927. Av instrumentet över nämnda förrättning med därtill hörande handlingar, däribland två kartor jämte beskrivningar, upprättade den ena år 1901 av förste lantmätaren Ernst Fjellman över egendomens inägor och den andra år 1927 av distriktslantmätaren Athos Eckerbom över samtliga egendomens ägor, inhämtas bland annat följande.
Egendomen är förlagd i sex skiften, hemskiftet och fem utskiften: skogsskiftet med därå befintliga, förut särskilt brukade men numera nedlagda och rivna torpet Amerika, Mosjöbottenstegen, Mosjö strandteg samt norra och södra utängarna, de håda sistnämnda utskiftena angränsande bebyggda, mindre lägenheter å andra hemman.
Egendomen innehåller en areal av 110.884 hektar, därav 38.348 hektar åker, 1.849 hektar äng och odlingsmark, 15,987 hektar hag- och betesmark, 53.870 hektar skogsmark och 0.830 hektar impediment. I arealerna medräknas en i samband med utrivning av dammarna för Mosjöåns vattenavledningsföretag enligt vederbörande häradsrätts utslag den 29 september 1913 och den 20 juli 1915 avsöndrad och frånsåld lägenhet, betecknad Utmålet, med ett ägoinnehav av O.112 hektar åker.
Egendomens åker, vars huvuddel ligger å hemskiftet, är i övrigt uppdelad å fyra av utskiftena. Den egentliga ängsmarken å egendomen är obetydlig. Som äng användes det vid Mosjöns sänkning som hag- och betesmark betecknade området.
Kronan tillhöriga bebyggda torp och lägenheter finnas icke a egendomen. 1 , ,
Egendomens åbyggnader äro samtliga med undantag av en loge, som ligger å skogsskiftet, belägna å hemskiftet. Kronans byggnader äro till större delen gamla och i behov av ombyggnad.
Med hänsyn till den omfattande nybyggnad, som för egendomens upplåtande på ytterligare arrende måste anses ofrånkomlig, hava uppskattningsmännen funnit det vara för statsverket oförmånligt att bibehålla
Bihang till riksdagens protokoll 1931. 1 sami. 10 höft. (Nr 11.) 4
nr 7 län.
50 Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.
egendomen och förordat dess försäljning efter styckning i enlighet med ett av distriktslantmätaren Eckerbom år 1927 uppgjort styckningsförslag.
Enligt nämnda förslag skulle egendomen uppdelas i fem å distriktslantmätaren Eckerboms karta inlagda och med litt. A—E betecknade lotter. Av dessa lotter motsvarar emellertid den med litt. E betecknade den från egendomen redan avsöndrade och försålda lägenheten Utmålet. De till försäljning avsedda områdena utgöras av lotterna litt. A—D. Lotten litt. A omfattar huvudgården. I lotten litt. B, som består av hela den öster om landsvägen belägna delen av skogsskiftet jämte östra delen av det väster örn landsvägen belägna området av samma skifte intill en å kartan angiven, med blåkrita uppdragen gränslinje, ingår torpet Amerika. Lotterna litt. C och D motsvara norra och södra utängarna.
Lotten litt. A är bebyggd, medan övriga lotter med undantag av litt. B, varå finnes den förut omnämnda logbyggnaden, äro utan bus.
Försäljningslotternas arealer och av uppskattningsmännen föreslagna saluvärden framgå av nedanstående tabell.
Saluvärdena å lotterna litt. A och B, i vilkas områden ingår skogsmark, hava av uppskattningsmännen beräknats efter av dem vidtagen reducering av de utav vederbörande jägmästare respektive lotter åsätta skogsvärdena. Värdet å den äldre skogen å lotten litt. A bar sålunda av uppskattningsmännen nedsatts från 32,073 kronor, av jägmästaren beräknat värde, till 24,075 kronor och å lotten litt. B från det av jägmästaren angivna värdet 10,315 kronor 50 öre till 8,817 kronor. Därjämte bar för båda lotterna värdet å växande ungskog tillika med värdet av byggnaderna inberäknats i värdet av åkerjorden.
Uppskattningsmännen hava hemställt, att lotten litt. A måtte försäljas med hembudsrätt för egendomens nuvarande arrendator, F. Oskar Pettersson, som väl hävdat egendomen, och vilkens släkt sedan år 1884 innehaft egendomen å arrende, samt lotterna litt. B, C och D enligt då gällande grunder för egnahemsupplåtelser, därvid lotten litt. C borde försäljas till hemmasonen Erik Ragnar Tapper från den lotten angränsande fastigheten Gryt nr 1 i Gällersta socken.
För upplåtelse under åborätt hava uppskattningsmännen föreslagit en avgäld, beräknad efter ett tioårigt medelmarkegångspris, å lotten litt. B å 41.48 hektoliter råg, å lotten litt. C å 4.oi hektoliter råg och å lotten litt. D å 3.95 hektoliter råg.
Den kronan tillhöriga logbyggnaden å lotten litt. B bar av uppskattningsmännen värderats till 600 kronor.
51 Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.
Uppskattningsmännen hava förordat, att vid försäljningen av lotterna litt. C och D de nya ägarna skulle tillförbindas att ansvara för de å respektive lotter fallande delarna av egendomen åvilande odlingslån.
En framställning till uppskattningsmännen av provinsialläkaren A. E. Ekblom, ägare till en skogsskiftet angränsande större egendom, att för arrondering av sina ägor få av skogsskiftet inköpa den öster örn den skiftet genomlöpande landsvägen liggande del, har av uppskattningsmännen ansetts icke förtjäna avseende.
Emot uppskattningsmännens dispositionsförslag har från länsstyrelsens sida icke framställts någon egentlig erinran. Länsstyrelsen har dock ansett, att det borde tagas under övervägande, huruvida icke de av landsvägen avskilda delarna av den till försäljning föreslagna lotten litt. B eller den så kallade Amerikalotten lämpligare skulle kunna försäljas var för sig, därvid det väster örn vägen belägna området kunde upplåtas såsom eget hem och den öster örn samma väg liggande delen, så gott som uteslutande bestående av skogsmark, utbjudas å offentlig auktion, detta helst som spekulant å sistnämnda område, ovannämnde provinsialläkare Ekblom, anmält sig.
Ifråga örn den av uppskattningsmännen föreslagna fördelningen av det egendomen åvilande odlingslånet har länsstyrelsen funnit sig av praktiska skäl böra hemställa, att vid försäljning av huvudgården lånet i dess helhet skulle åvila denna, och att huvudgårdens köpare skulle ikläda sig betalningsansvaret härför.
Kronojordstyckningssakkunniga, vilka under år 1927 besiktigat egendomen, liava i likhet med uppskattningsmännen förordat egendomens försäljning och uppdelning i huvudgården, norra eller den så kallade Amerikalotten och de tvenne obebyggda ängsskiftena.
Överjägmästaren i Bergslagsdistriktet har biträtt förslaget örn egendomens försäljning efter fördelning i lotter. Överjägmästaren har dock förklarat sig icke kunna godkänna av uppskattningsmännen vidtagna reduceringar av skogsvärdena beträffande lotterna litt. A och B.
Vederbörande överlantmätare har uttalat, att lotterna litt. B, C och D borde frånskiljas egendomen genom avstyckning.
Med anledning av länsstyrelsens framställning örn uppdelning av jordbrukslotten litt. B har domänstyrelsen föranstaltat örn närmare utredning. Styrelsen meddelar härom följande.
Det hade visat sig, att det åt lotten litt. B anslagna, väster örn vägen belägna skogsområdet vore för litet för att tillsammans med de å samma sida om vägen belägna inägorna bilda ett till eget hem avsett jordbruk. Utöver denna skogsmark måste ytterligare mark tillföras egnahemslotten från det i lotten litt. A ingående, med äldre och värdefull skog bevuxna området å skogsskiftet, och skulle egnahemslotten därigenom komma att betinga ett saluvärde, endast obetydligt understigande det lotten litt. B åsätta värdet. Med hänsyn härtill och då därjämte det i den tillämnade egnahemslotten ingående obetydliga inägoområdet syntes vara det för småbruk minst lämpliga av skogsskiftets inägoareal, hade styrelsen an-
52 Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.
sett sig icke böra fullfölja länsstyrelsens förslag, utan funnit sig böra biträda det av uppskattningsmännen framlagda dispositionsförslaget örn egendomens uppdelning i fem, med litt A—E betecknade lotter, av vilka lotterna litt. A—D vore avsedda att försäljas.
Med utlåtande den 16 februari 1929 har domänstyrelsen underställt detta ärende Kungl. Maj:ts prövning samt därvid för egen del anfört följande.
Styrelsen funne i likhet med uppskattningsmännen lotten litt. A böra bembjudas egendomens arrendator, F. Oskar Pettersson eller, därest denne icke önskade förvärva lotten, utbjudas å auktion samt lotterna litt. B, C och D böra upplåtas såsom egnabemslägenbeter. Mot de av uppskattningsmännen lotterna litt. C och D åsätta saluvärden bade styrelsen intet att erinra. Uppskattningsmännens saluvärden å lotterna litt. A och B ansåge styrelsen däremot väl låga på grund av den alltför kraftiga reducering av dessa lotters skogsvärden. Värdet av äldre skogen å lotten litt. A hade styrelsen funnit böra upptagas till 30,000 kronor och å lotten litt. B till 12,000 kronor, till följd varav saluvärdena å ifrågavarande lotter skulle komma att belöpa sig till i runt tal 64,300 kronor och 18,660 kronor.
Egendomen åvilande odlingslån hade styrelsen, i likhet med länsstyrelsen, ansett böra i sin helhet vid försäljning av huvudgården påföras denna.
Genom beslut den 7 november 1929 har Kungl. Majit medgivit, att den mark av ifrågavarande kronoegendom, som erfordrades för omläggning av allmänna vägen Almbro—Mosås, i huvudsaklig överensstämmelse med en i ärendet företedd planskiss, finge tills vidare och så länge marken användes för sagda ändamål upplåtas till Sköllersta härads vägstyrelse mot en avgift av 500 kronor och vissa villkor i övrigt.
Sedermera har domänstyrelsen, till följd av remiss, inkommit med förnyat utlåtande i ärendet av den 21 februari 1930 samt därvid tillika överlämnat yttrande av vederbörande uppskattningsmän samt skrivelser från domänintendenten i länet.
Uppskattningsmännen hava ej ansett anledning föreligga att förbinda försäljningen av ifrågavarande lotter med villkor örn sättet för lotternas användning eller örn rätt för kronan till återköp men föreslagit att, därest dylikt förbehåll örn återköp ändock komme att i något fall göras, respektive saluvärde måtte sänkas med 10 procent. Den av domänstyrelsen föreslagna höjningen av skogsvärdena å lotterna litt. A och B skulle emellertid, enligt uppskattningsmännens förmenande, helt säkert ljumma att medföra, att lotterna bleve osålda. Genom 1929 års försäljningsgrunder hade införts skyldighet för köpare av jordbruksfastighet att gälda ränta å ogulden köpeskilling, och då därtill åkerarealen till lotten litt.
53 Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.
A genom ovannämnda markupplåtelse för väg komme att minskas samt köpare av lotten skulle ensam ansvara för det liela egendomen förut åvilande odlingslånet, borde saluvärdet å lotten litt. A sänkas till 56,000 kronor. Lotten litt. B borde, då den vore bebyggd med endast en mindre loge, sättas i värde av 14,000 kronor. Värdet å lotterna litt. C och D kunde emellertid bibehållas oförändrat på grund av den rådande starkare efterfrågan på dylika mindre lotter. Till lotten litt. C, vilken Erik Ragnar Tapper såsom numera ägare av angränsande mindre jordbruk i Gryt önskade förvärva, ägde denne enligt 1929 års försäljningsgrunder hembudsrätt.
Domänintendenten bär meddelat, att huvudgårdens arrendator för närvarande ej önskade begagna sig av eventuellt medgiven hembudsrätt till lotten litt. A samt att den Tapper tillhöriga fastigheten i Gryt innehöll 9 hektar åker.
Domänstyrelsen, som föranstaltat örn egendomens skötsel till den 14 mars 1932, har i förberörda utlåtande den 21 februari 1930 för sin del biträtt uppskattningsmännens förslag örn nedsättning av saluvärdet å lotten litt. A till 56,000 kronor men anser nedsättning i fråga örn lotten litt. B ej erforderlig. Då Pettersson numera ej önskade förvärva lotten litt. A, borde denna försäljas å auktion. Lotterna litt. B och D borde upplåtas såsom egnahemslägenheter, medan lotten litt. C borde hembjudas ovannämnde Tapper enligt 11 § i förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m. I likhet med uppskattningsmännen anser styrelsen, att inga villkor örn lotternas användande eller förbehåll örn återköpsrätt för kronan syntes påkallade samt att försäljning under dylika villkor och förbehåll borde medföra sänkning av respektive saluvärde med 10 procent.
Mot föreliggande försäljningsförslag, sådant detsamma blivit av domänstyrelsen slutligen förordat, har jag ej annan erinran, än att jag i likhet med uppskattningsmännen anser, att saluvärdet för lotten litt. B bör sättas till 14,000 kronor. Förbehåll örn återköpsrätt torde icke böra föreskrivas.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,
att, sedan kronoegendomen 1 mantal Attersta nr 7 i Gällersta socken av Örebro län blivit fördelad i ovan omförmälta, å den av distriktslantmätaren Athos Eckerbom år 1927 över egendomens samtliga ägor upprättade kartan med litt. A—E betecknade lotter, lotterna litt. A—D må försäljas enligt ovannämnda förordning den 6 juni 1929 (nr 176) och med tillträdes-
Departements-
chefen.
54 Kungl. Maj.ts proposition Nr 11.
Åsby ra 1 i Västmanlands län.
rätt för köpare den 14 mars 1932, lotten litt. A med ett saluvärde av 56,000 kronor enligt 15 § i förordningen å offentlig auktion med skyldighet för köpare att ensam ansvara för annuiteterna för det egendomen i dess helhet åvilande odlingslånet samt att tåla ovan omför mälda vägomläggning, lotterna litt. B och D såsom egnahemslägenheter enligt 13 § i förordningen med saluvärden av respektive 14,000 kronor och 1,430 kronor samt lotten litt. C med ett saluvärde av 1,450 kronor och med hembudsrätt enligt 11 § i förordningen för Erik Ragnar Tapper.
14: o.
Kronoegendomen 1 mantal Åsby nr 1 i Rytterne socken av Västmanlands län är utarrenderad till den 14 mars 1932 mot en årlig avgift av 930 kronor för tiden till den 14 mars 1931 och 1,090 kronor för sista arrendeåret.
Med anledning av den förestående arrendeledigheten hava kronojordstyckningssakkunniga under år 1929 besiktigat egendomen, och har domänstyrelsen från vederbörande domänintendent och hushållningssällskaps egnahemsnämnd införskaffat upplysningar angående egendomens lämplighet till upplåtelse i egnahemslägenheter eller åbolägenheter samt huruvida efterfrågan å dylika lägenheter funnes i orten. Den 27 augusti 1929 har sedermera uppskattningsförrättning hållits å egendomen i vederbörlig ordning. Av handlingarna i ärendet, däribland en av överlantmätaren Werner Nordenstedt 1929 sammanställd karta över alla ägorna till egendomen, inhämtas bland annat följande.
Egendomen, som är belägen 2.5 kilometer från Strömsholms järnvägsstation^ och från ångbåtshamn vid Borgåsund samt 19 kilometer från Västerås, innehåller enligt ett av distriktslantmätare!! Ragnar Grebius den 26 oktober 1929 uppgjort förslag till avstyckning från egendomen — förutom andel i soldattorp och andra samfälligheter, såsom diken och vägar — en areal av 85.723 hektar, därav 26.702 hektar tomt och åker, 1.802 hektar äng och 57.219 hektar avrösningsjord och impediment. Egendomen åtnjuter från Snevringe härads allmänning en årlig utdelning av 14 kubikmeter virke fast mått.
Kronans åbyggnad är i gott stånd med undantag för svinhuset, som är dåligt och förfallet. Utrymmet för förvaring av redskap och spannmål har ansetts icke tillräckligt. Å egendomen befintlig elektrisk anläggning tillhör kronan. Arrendatorn, änkefru Elsa Silfverstolpe, äger ett större boningshus å egendomen, brandförsäkrat för 40,000 kronor, ävensom ett brygghus och en bodbyggnad.
Taxeringsvärdet å egendomen är 22,000 kronor för den utarrenderade jordbruksdelen och 12,500 kronor för utmarken.
55 Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.
Kronojordstyckningssakkunniga hava framhållit, att den befintliga åbyggnaden i stort sett vore bra och fullt tillräcklig för bela arealen och att egendomen lämpligen kunde antingen ånyo utarrenderas under en period av förslagsvis tio år eller ock ostyckad försäljas.
Domänintendenten bar anfört, att egendomen borde fortfarande utarrenderas.
Västmanlands läns hushållningssällskaps egnahemsnämnd bar uttalat, att en utäga mot sjön Freden örn cirka 4 hektar åker kunde avstyckas men att det dock syntes bäst, att egendomen bibehölles ostyckad. Efterfrågan hos egnahemsnämnden å egnahemslotter vore för närvarande liten, men torde detta delvis kunna bero därpå, att tillgången å lägenheter på sista tiden varit ringa.
Sedan änkefru Silfverstolpe under hand bos domänstyrelsen gjort förfrågan angående utsikterna att kunna köpa egendomen med tillträde före utgången av innevarande arrendeperiod, uppdrog styrelsen åt uppskattningsnämnden att vid den å egendomen anbefallda uppskattningsförrättningen överväga möjligheterna för egendomens försäljning med minsta möjliga skogstilldelning ävensom att uppgöra förslag till sådan försäljning.
Till uppskattning snämnden hava framställningar örn åtkomst från egendomens ägoinnehav av jord för bildande av bostads- eller mindre jordbrukslägenheter icke ingått. Med hänsyn till befintliga brister å egendomens åbyggnad, egendomens ringa åkerinnehav och därav följande förhållandevis mindre betydande avkomst har nämnden ifrågasatt, huruvida icke en försäljning av egendomen vore att föredraga framför en förnyad utarrendering. Med anledning härav och i anslutning till en av änkefru Silfverstolpe gjord ansökning örn förvärv av egendomen till dea omfattning, vartill frågans omprövning kunde föranleda, har nämnden föreslagit försäljning av egendomen med undantag av två å kartan genom blyertslinjer från egendomen i övrigt avgränsade, med litt. Aa1 och Aa2 betecknade ägoskiften örn respektive 16.7ir. och 18.820 hektar eller tillhopa 35.53» hektar, därav 0.127 hektar åker och 35.40S hektar avrösningsjord, vilka sistnämnda områden borde avstyckas till en skogsbrukslott. Ett för Åsby by gemensamt soldattorp vore beläget inom gränserna för lotten litt. Aa; hemmanets andel i torpet syntes därför böra tilläggas samma lott. Eotten borde härjämte erhålla servitutsrätt att för tillträde till skiftet Aa2 taga väg över stamfastigheten.
Den till försäljning avsedda delen (stamfastigheten) innehåller i areal 50.188 hektar, varav I.004 hektar tomt, 25.571 hektar åker, 1.802 hektar äng samt 21.sn hektar avrösningsjord och impediment och Ilar saluvärderats till 34,640 kronor, varav för växande skog 9,734 kronor och för kapitaliserad allmänningsandel 1,400 kronor. Skulle vid försäljningen hembudsrätt tillerkännas arrendatorn, vilken anordning förordades, då änkefru Silfverstolpe jämte sin man väl brukat egendomen sedan år 1882, Ilar saluvärdet med biinsyn till bristande gottgörelse åt arrendatorn för verkställd täckdikning under arrendetiden ansetts böra nedsättas till 33,795 kronor.
Någon orsak till bestämmelser örn egendomens användning eller örn förbehåll örn återköpsrätt för kronan har nämnden icke funnit föreligga. Vid tillämpning av sådan rätt har saluvärdet ansetts skäligen böra sättas till 28,490 kronor.
Därest egendomen skulle utan hembud försäljas, har föreslagits ett
56 Kungl. Maj:ts -proposition Nr 11.
saluvärde av 35,340 kronor, vilket utgör en höjning av 700 kronor, motsvarande kostnaden för svinhusets iståndsättande, som ålåge arrendatorn. Förbundes försäljningen med villkor örn återköpsrätt för kronan, borde saluvärdet utgöra 30,005 kronor.
Egendomens arrendevärde har beräknats till 1,045 kronor.
Egendomens arrendator har anhållit att få med hembudsrätt inköpa den till försäljning föreslagna delen av egendomen för en köpeskilling av 33,795 kronor, motsvarande det beräknade saluvärdet för sådant fall, samt förklarat sig önska, med annullerande den 14 mars 1931 av arrendekontraktet, med äganderätt övertaga egendomen sistnämnda dag. Därest tillträde komme att beviljas före arrendeperiodens slut, varemot nämnden icke hade något att erinra, borde emellertid ökat avdrag å hembudsvärdet icke ifrågakomma.
Jägmästaren har föreslagit, att skogsbrukslotterna litt. Aa måtte bibehållas för att tilläggas Strömsholms kronopark.
Enligt överlantmätarens mening lägga jorddelningslagens bestämmelser icke hinder i vägen för genomförande av egendomens styckning i enlighet med förslaget.
Över jägmästaren i Bergslagsdistriktet har ansett olämpligt att behålla de två skogsskiftena litt. Aa. Skiftena, som vore belägna 500—700 meter från varandra, hade en ringa utmarksareal och en nöjaktig skötsel, vård och bevakning av så små enheter komme att draga oproportionerligt stora förvaltnings- och bevakningskostnader; skiftena borde därför var för sig försäljas i samband med egendomens avyttring i övrigt. I
I skrivelse den 17 oktober 1930 har domänstyrelsen underställt ärendet Kungl. Maj:ts prövning samt därvid för egen del anfört.
Styrelsen hade intet att erinra mot en försäljning av huvudgården och ansåge, att de två skogsskiftena kunde bibehållas i kronans ägo och förvaltas tillsammans med Strömsholms kronopark. Saluvärdet för huvudgården, 34,640 kronor, vilket såsom framginge av vad ovan anförts hänförde sig till gården i befintligt skick, syntes vara fullt godtagbart. Anledning att förvägra arrendeinnehavaren hembudsrätt vid försäljningen förelåge icke. I anslutning till bestämmelsen i 9 § tredje stycket förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) har nämnden för arrendatorns kostnader för täckdikningsarbete, för vilka arrendatorn under arrendetiden icke ansetts hava erhållit gottgörelse, vid försäljning med hembudsrätt till arrendatorn föreslagit en nedsättning av saluvärdet med 845 kronor till 33,795 kronor. Mot en sådan anordning borde framhållas, att arrendatorn genom nu örn egendomen gällande arrendekontrakt ålagts utföra täckdikningsarbetet i fråga inom utgången av år 1930 mot viss angiven ersättning och att vid arrendeavgäldens bestämmande hänsyn måste hava tagits till angivna skyldigheter. På av styrelsen given anledning hade nu också arrendatorn i skrivelse den 18 juli 1930 förklarat sig villig för försäljningslotten erlägga en köpeskilling av 34,640 kronor, att utgå enligt bestämmelserna i 1929 års förordning. Något utbjudande av lotten till fri tävlan syntes vid sådant förhållande icke böra komma i fråga. Skulle lotten komma att utbjudas, syntes den enligt uppskattningsnämndens förslag böra försäljas i det skick, vari den på grund av bestämmelserna i nu örn egendomen gällande arrendekontrakt skall av arrendatorn avlämnas, och då med ett saluvärde av 35,340 kronor. Av
Kungl. Maj:ts proposition Nr 11. 57
praktiska skäl syntes det emellertid vara lämpligare att för sådant fall utbjuda lotten i befintligt skick med samma saluvärde som vid hembudsrätt till arrendatorn.
Enligt Kungl. Maj:ts resolution den 11 juli 1919 hade Strömsholms elektriska distributionsförening u. p. a. medgivits rätt att hava vissa elektriska ledningar framdragna över egendomen. Vid denna rätt borde föreningen bibehållas även efter försäljningen. Vidare hade Kungl. Majit den 3 december 1926 medgivit, att ett markområde, som för breddning och omläggning av landsvägen Kvicksund—Horn—Löpdal i huvudsaklig överensstämmelse med en av vägkonsulenten kaptenen S. Bäckman i oktober samma år uppgjord plan erfordrades av egendomen, finge tillsvidare och så länge marken användes för ändamålet, utan ersättning till kronan, upplåtas till Snevringe härads vägstyrelse. under vissa villkor. Med hänsyn till bestämmelserna i lagen den 16 maj 1930 (nr 141) örn vågrätt, vilken lag träder i kraft den 1 januari 1931, lärer något förbehåll vid försäljningen beträffande vägmärken icke vara erforderligt.
Då arrendeavgiften för arrendeåret 1931—1932 överstege 1,000 kronor och det uppskattade arrendevärdet jämväl överstege sistnämnda belopp, syntes riksdagens medverkan till försäljningens genomförande vara erforderlig.
Även jag tillstyrker förslaget örn försäljning av egendomens huvudgård med hembudsrätt för nuvarande arrendatorn, och torde försälj ningen böra ske utan förbehåll örn återköpsrätt.
Till frågan örn dispositionen av återstående delen av kronoegendomen torde jag få återkomma, då riksdagens beslut i försäljningsfrågan föreligger.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att av kronoegendomen 1 mantal Asby nr 1 i Rytterne socken av Västmanlands län må, i huvudsaklig överensstämmelse med vad domänstyrelsen förordat, försäljas egendomens huvudgård örn 50.188 hektar enligt förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m. med ett saluvärde av 34,640 kronor och med hembudsrätt enligt 9 § första stycket i förordningen för änkefru Elsa Silfverstolpe samt under villkor i övrigt, att lotten må tillträdas den 14 mars 1932 eller med arrendatorns medgivande den 14 mars 1931, varvid det örn egendomen gällande arrendekontraktet skall upphöra att gälla, att lotten överlåtes i befintligt skick, att Strömsholms elektriska distributionsförening u. p. a. bibehålies vid den jämlikt Kungl. Maj:ts resolution den 11 juli 1919 medgivna rätt att hava elektriska ledning-
Departemente-
chefen.
Bihang till riksdagens protokoll 1931. 1 sami. 10 höft. (Nr 11.)
58 Kungl. Maurts proposition Nr 11.
ar framdragna över lotten, samt att innehavare av skogsskiftena litt. Aa1 och Aa2 förbehålles rätt till väg över lotten.
Statsrådets övriga ledamöter instämma i vad departementschefen hemställt uti de under l:o—14:o här ovan antecknade ärenden.
Hans Maj:t Konungen lämnar bifall till vad departementschefen hemställt samt förordnar, att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Rune Thygesen.
302499. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1931.