Doc 1931:7

Kungl. Maj:ts proposition nr 7.

1 Nr 7.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om ändrad lydelse av 76 och 77 §§ lagen den 23 oktober 1914 om krig sdomstolar och rättegången därstädes; given Stockholms slott den 30 december 1930.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill Kungl. Maj :t härmed, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå riksdagen att antaga härvid fogade förslag till lag om ändrad lydelse av 76 och 77 §§ lagen den 23 oktober 1914 örn krigsdomstolar och rättegången därstädes.

GUSTAF.

N. Gärde.

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 1 sami. 6 käft. (Nr 7.)

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 7.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 76 och 77 §§ lagen den 23 oktober 1914 (nr 325) om krigsdomstolar och rättegången därstädes.

Härigenom förordnas, att 76 och 77 §§ lagen den 23 oktober 1914 örn krigsdomstolar och rättegången därstädes skola, 76 § i nedan angiven del, erhålla följande ändrade lydelse:

76 §.

Besvär över krigsöverdomstols---— — Konungen.

Besvär över krigshovrättens utslag eller beslut skola ingivas till nedre justitierevisionen före klockan tolv å trettionde dagen från den dag, då utslaget eller beslutet delgavs klaganden, eller, där det blivit offentligen avkunnat, sådant skedde. I mål, vari krigsrätt meddelat utslag eller beslut eller befälhavare ålagt disciplinär bestraffning, vare det dock klaganden tillåtet att i stället inom nämnda tid avlämna sina besvär till den befälhavare, som, enligt vad för varje fall är stadgat, ägt mottaga hos krigshovrätten i målet anförda besvär eller avgivna påminnelser. Är klaganden häktad, stånde honom öppet att intill besvärstidens utgång avlämna besvärsskriften, där han hålles i allmänt häkte, till Konungens befallningshavande eller tillsyningsmannen vid häktet, men eljest till den befälhavare, som har uppsikt över häktet. Besvärshandlingar, som avlämnats till annan myndighet än nedre justitierevisionen, skola ofördröjligen dit insändas.

Besvär över utslag-----justitierevisionen.

Vad-----krigsöverdomstol.

I denna-----sägs.

77 §.

Varda ej i mål, däri, enligt vad i 76 § är sagt, talan skall inom viss tid hos Konungen fullföljas, besvär inom den tid anförda, stånde krigsöverdomstolens utslag fast, där ej inom samma tid visas laga förfall. Vill någon visa sådant förfall, och har utslaget meddelats av krigshovrätten, ingive de handlingar, han vill till styrkande av förfallet åberopa, till nedre justitierevisionen eller, örn han är häktad, till den myndighet, som, enligt vad i 76 § är stadgat, äger att i sådant fall mottaga besvär över krigshovrättens utslag. Har utslaget meddelats av överkrigsrätt, varde nämnda handlingar ingivna till den myndighet,

Kungl. Maj:ts proposition nr 7.

till vilken jämlikt nyssberörda § besvär i målet böra avlämnas. Är myndighet, till vilken, på grund av vad nu är föreskrivet, handlingar till styrkande av förfall varda ingivna, befälhavare, åligge det denne att ofördröjligen insända handlingarna till nedre justitierevisionen. Prövas förfallet lagligt, utsätter Konungen ny tid.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1931.

4 Kungl. Maj-.ts proposition nr 7.

Utdrag av -protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 juli 1930.

Närvarande:

Statsministern Ekman, statsråden Gärde, Hamrin, von Stockenström, Städener,

Gyllenswärd, Larsson, Österberg, Jeppsson.

Efter gemensam beredning med chefen för försvarsdepartementet anmäler chefen för justitiedepartementet, statsrådet Gärde, av riksdagens militieombudsman väckt fråga om utsträckning av rätten att till vederbörande befälhavare avlämna besvär över krigsrätts utslag till att gälla även besvär över krigshovrättens utslag samt anför:

»Enligt 65 § lagen örn krigsdomstolar och rättegången därstädes skola besvär över utslag eller beslut, som meddelats av regementskrigsrätt, stationskrigsrätt eller särskild krigsrätt, ingivas till krigsöverdomstolen, med rätt likväl för klaganden att i stället avlämna sina besvär till den befälhavare, som föranstaltat örn krigsrättens sammankallande. Part, som hålles häktad, må dessutom avlämna sina besvär, där han hålles i allmänt häkte, till Konungens befallnjngsha vande eller tillsyningsmannen vid häktet, men eljest till den befälhavare, som har uppsikt över häktet. Besvär över utslag eller beslut, som givits av fältkrigsrätt, skola avlämnas till den befälhavare, som förordnat krigsrätten, eller, där klaganden hålles häktad, till den befälhavare, som har uppsikt över häktet. Besvärshandlingar, vilka icke ingivits direkt till

krigsöverdomstolen, skola av vederbörande insändas till nämnda domstol._I

underställningsmål må part enligt 68 § samma lag ingiva nödiga påminnelser till den myndighet, som i 65 § för varje fall sägs. — Enligt 209 § strafflagen för krigsmakten äger den, som blivit belagd med disciplinstraff och med beslutet ej åtnöjes, ingiva sina besvär till krigsöverdomstol, med rätt likväl för klaganden att i stället avlämna besvären till den befälhavare, som ålagt bestraffningen eller i hans ställe satt är, i vilket fall det åligger befälhavaren att vidarebefordra besvären till krigsöverdomstolen.

över krigsöverdomstols utslag eller beslut anföras besvär hos Konungen. Härom stadgas i 76 § lagen örn krigsdomstolar och rättegången därstädes, vilken tillika innehåller föreskrifter örn påminnelsers avgivande i underställningsmål. Nämnda paragraf företer i den del, varom här är fråga, så till vida olikhet mot nyss anförda Henne lagrum att icke häktad person, som vill anföra besvär eller avgiva påminnelser över krigshovrättens utslag, icke äger avlåanna besvären eller påminnelserna till vederbörande befälhavare utan har att ingiva dem till nedre justitierevisionen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 7.

5 Enligt den före 191G gällande förordningen om krigsdomstolar och rättegången därstädes fanns ej någon rätt för icke häktad person, som ville fullfölja talan mot krigsrätts utslag, att vid besvärens ingivande välja mellan olika myndigheter. Ej heller förelåg enligt den då gällande strafflagen för krigsmakten någon dylik valrätt för den, som ville hos krigsöverdomstol anföra besvär över befälhavares beslut i disciplinmål. De i nu gällande lag upptagna bestämmelserna härutinnan föreslogos av 1901 års krigslagstiftningskommitté, delvis efter mönster av en motsvarande bestämmelse i det av 1895 års kommitté avgivna förslaget till lag örn krigsdomstolar och rättegången därstädes. 1901 års kommitté anförde — i motiven till den paragraf, som motsvarar 65 § i nu gällande lag om krigsdomstolar och rättegången därstädes — såsom huvudsakligt skäl för ifrågavarande anordning den bundenhet, som den militära tjänstgöringen i många fall måste medföra, samt omsorgen örn att ingen av sin tjänstgöring skulle hindras att få ett av krigsrätt meddelat utslag underställt högre rätts prövning. Kommittén, som icke föreslog motsvarande bestämmelser i fråga om sättet för överklagande av krigshovrättens utslag, har icke gjort något uttalande örn anledningen härtill.

Den sålunda föreliggande olikheten beträffande sättet för anförande av besvär över krigsrätts och krigshovrättens utslag har påtalats av riksdagens militieombudsman i en av denne till Kungl. Maj :t avlåten, den 20 februari 1930 dagtecknad framställning, däri militieombudsmannen hemställt, att Kungl. Majit ville taga under övervägande, huruvida icke 76 § lagen örn krigsdomstolar och rättegången därstädes borde på det sätt ändras, att enskild klagande bereddes möjlighet att vid anförande av besvär över krigshovrättens utslag avlämna besvären till den befälhavare, som föranstaltat örn krigsrättens sammankallande. Såsom skäl härför har militieombudsmannen, efter redogörelse för bestämmelserna i 65 och 76 §§ sagda lag samt förarbetena till desamma, anfört:

Bland annat i samband med en av mig förrättad inspektion har jag haft anledning iakttaga, att ifrågavarande olikhet beträffande sättet för anförande av besvär över krigsrätts och krigshovrättens utslag icke saknar praktisk betydelse, och enligt vad jag sedermera erfarit, har det vid flera tillfällen inträffat, att besvär över krigshovrättens utslag, oaktat besvären inom vederbörlig tid ingivits till befälhavaren och av denne därefter översänts till nedre justitierevisionen, med hänsyn till innehållet i nu gällande bestämmelser icke av högsta domstolen upptagits till prövning.

Det synes mig kunna ifrågasättas, huruvida tillräckliga skäl förefinnas för upprätthållande av denna skiljaktighet beträffande sättet för anförande ^av besvär över krigsrätts och krigshovrättens utslag. De skäl, som av 1901 års krigslagstiftningskommitté anförts för den av kommittén föreslagna rätten att till vederbörande befälhavare avlämna besvär över krigsrätts utslag, synas mig äga giltighet även då det gäller besvär över krigshovrättens utslag och någon olägenhet synes mig icke behöva befaras av en dylik utsträckning av nämnda rätt.

Över militieombudsmannens framställning har, efter remiss, krigshovrätten avgivit utlåtande, däri krigshovrätten förklarat sig icke hava något att erinra mot bifall till framställningen.

Militieombudsmannens framställning.

Krigs-

hovrältens

utlåtande.

6 Kungl. Maj :ts proposition nr 7.

Departe-

ments-

chefen.

Såsom militieombudsmannen framhållit, torde dea av honom berörda olikheten beträffande sättet för anförande av besvär över krigsrätts och krigshovrättens utslag icke sakna praktisk betydelse. Enligt vad jag inhämtat hava sålunda av nio under åren 1925—1929 från krigshovrätten till Kungl. Maj :t fullföljda mål, däri klagandens talan icke upptagits till prövning, fyra avvisats på den grund att besvären, vilka inom besvärstiden avlämnats till vederbörande befälhavare, med posten insänts till nedre justitierevisionen. En ändring av 76 § lagen örn krigsdomstolar och rättegången därstädes i den av militieombudsmannen föreslagna riktningen synes därför önskvärd. Ändringen lärer böra omfatta mål, vari krigsrätt meddelat utslag eller beslut eller befälhavare ålagt disciplinär bestraffning. Däremot torde icke föreligga anledning att vidtaga jämkning i fullföljdsbestämmelsema beträffande övriga mål, varmed krigshovrätten har att taga befattning. Ehuru rätten att avlämna besvär till vederbörande befälhavare näppeligen lärer få betydelse för annan än enskild part, torde skäl saknas att inskränka lagändringen till att blott avse sådan part. Ändras 76 § på sätt nu ifrågasatts, påkallas därav, till vinnande av överensstämmelse med 67 §, viss jämkning i den däremot svarande 77 §.

I enlighet med nu angivna grunder har jag låtit inom justitiedepartementet upprätta förslag till lag örn ändrad lydelse av 76 och 77 §§ lagen den 23 oktober 1914 om krigsdomstolar och rättegången därstädes.»

Föredraganden uppläser härefter ifrågavarande lagförslag av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, samt hemställer, att lagrådets utlåtande över förslaget måtte för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamål inhämtas genom utdrag av protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan bifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur protokollet: Gunnar Danielson.

Kungl. Maj:ts proposition nr 7.

7 Bilaga.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 76 och 77 §§ lagen den 23 oktober 1914 (nr 325) om krigsdomstolar och rättegången därstädes.

Härigenom förordnas, att 76 och 77 §§ lagen den 23 oktober 1914 om krigsdomstolar och rättegången därstädes skola, 76 § i nedan angiven del, erhålla följande ändrade lydelse:

76 §.

Besvär över krigsöverdomstols------Konungen.

Besvär över krigshovrättens utslag eller beslut skola ingivas till nedre justitierevisionen före klockan tolv å trettionde dagen från den dag, då utslaget eller heslutet delgavs klaganden, eller, där det blivit offentligen avkunnat, sådant skedde. I mål, vari krigsrätt meddelat utslag eller beslut eller befälhavare ålagt disciplinär bestraffning, vare det dock klaganden tillåtet att i stället inom nämnda tid avlämna sina besvär till den befälhavare, som, enligt vad för varje fall är stadgat, ägt mottaga hos krigshovrätten i målet anförda besvär eller avgivna påminnelser. Är klaganden häktad, stånde honom öppet att intill besvärstidens utgång avlämna besvärsskriften, där han hålles i allmänt häkte, till Konungens befallningshavande eller tillsyningsmannen vid häktet, men eljest till den befälhavare, som har uppsikt över häktet. Är myndighet, till vilken, på grund av vad nu är föreskrivet, besvärshandlingarna avlämnats, befälhavare, åligge det denne att ofördröjligen insända handlingarna till nedre justitierevisionen.

Besvär över utslag-----justitierevisionen.

Vad---- — krigsöverdomstol.

I denna-----sägs.

77 §.

Varda ej i mål, däri, enligt vad i 76 § är sagt, talan skall inom viss tid hos Konungen fullföljas, besvär inom den tid anförda, stånde krigsöverdomstolens utslag fast, där ej inom samma tid visas laga förfall. Vill någon visa sådant förfall, och har utslaget meddelats av krigshovrätten, ingive de handlingar, han vill till styrkande av förfallet åberopa, till nedre justitierevisionen eller,

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 7.

om han är häktad, till den myndighet, som, enligt vad i 76 § är stadgat, äger att i sådant fall mottaga besvär över krigshovrättens utslag. Har utslaget meddelats av överkrigsrätt, varde nämnda handlingar ingivna till den myndighet, till vilken jämlikt nyssberörda § besvär i målet böra avlämnas. Är myndighet, till vilken, på grund av vad nu är föreskrivet, handlingar till styrkande av förfall varda ingivna, befälhavare, åligge det denne att ofördröjligen insända handlingarna till nedre justitierevisionen. Prövas förfallet lagligt, utsätter Konungen ny tid.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1931.

Kungl. Maj.ts proposition nr 7.

9 Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd den 28 augusti 1930.

N ärvarande:

justitieråden Stenbeus,

Appelberg,

Tiselius,

regeringsrådet Söderwall.

Enligt lagrådet tillhandakommet utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Maj :t Konungen i statsrådet den 3 juli 1930, hade Kungl. Maj :t förordnat, att lagrådets utlåtande skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas över upprättat förslag till lag om ändrad lydelse av 76 och 77 §§ lagen den 23 oktober 1914 om krigsdomstolar och rättegången därstädes.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, hade inför lagrådet föredragits av extra ledamoten å justitiedepartementets lagavdelning, hovrättsrådet Ragnar Petré.

Justitieråden Stenberg och Tiselius samt regeringsrådet Södencall lämnade förslaget utan anmärkning.

Justitierådet Appelberg yttrade:

Hen föreslagna lagen synes mig utan olägenhet kunna sättas i kraft i den ordning lagen den 1 juni 1894 angående tiden för allmänna författningars trädande i kraft angiver, och då tillämpningen av den ifrågavarande reformen alltså torde bliva genom den föreslagna bestämmelsen örn tiden för ikraftträdandet onödigt fördröjd, hemställer jag örn denna bestämmelses uteslutande.

I övrigt lämnar jag förslaget ulan anmärkning.

Ur protokollet:

Hagnar Kihlgren.

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 1 sami. 6 haft. (Nr 7.)

10 Kungl. Majlis proposition nr 7.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 30 december 1930.

N är varande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Ramel, statsråden Gärde, Hamrin, von Stockenström, Städener, Gyllenswärd, Larsson, Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.

Efter gemensam beredning med chefen för försvarsdepartementet anmäler chefen för justitiedepartementet, statsrådet Gärde, lagrådets den 28 augusti 1930 avgivna utlåtande över det den 3 juli 1930 till lagrådet remitterade förslaget till lag om ändrad lydelse av 76 och 77 §§ lagen den 23 oktober 1914 om krig sdomstolar och rättegången därstädes.

Efter redogörelse för utlåtandet hemställer departementschefen — under förmälan, att vad en ledamot av lagrådet anfört i fråga örn tiden för den föreslagna lagens ikraftträdande icke syntes utgöra tillräcklig anledning att frångå inom departementet härutinnan i allmänhet följd praxis — att förslaget måtte, sedan sista punkten i 76 § andra stycket redaktionellt jämkats, genom proposition föreläggas 1931 års riksdag till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att till nästkommande års riksdag skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gösta Tidelius.

Stockholm 1931. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.