angående godkännande av en mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge den 10 fehman 1931 avslutad konvention angående in¬ drivning av underhållsbidrag, m. m.
Kungl. Maj:ts proposition nr 78.
1 Nr 78.
Kungl. Majlis proposition till riksdagen angående godkännande av en mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge den 10 fehman 1931 avslutad konvention angående indrivning av underhållsbidrag, m. m.; given Stockholms slott den 13 februari 1931.
Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll samt med överlämnande av en mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge den 10 februari 1931 avslutad konvention angående indrivning av underhållsbidrag, vill Kungl. Majit härmed dels äska riksdagens godkännande av nämnda konvention dels, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå riksdagen att antaga härvid fogade förslag till lag örn indrivning i Sverige av underhållsbidrag, fastställda i Danmark, Finland, Island eller Norge.
Under Hans Maj :ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
N. Gärde.
Bihang till riksdagens protokoll 1981
1 sami
65 käft. (Nr 78.)
2 Kungl. Maj:ts proposition nr 78.
Konvention mellem Danmark, Finland, Island, Norge og Sverige angaaende inddrivelse af Underholdsbidrag.
Konvention.
Hans Majestset Kongen af Danmark og Island, Republiken Finlands President, Hans Majestset Kongen af Norge og Hans Majestset Kongen af Sverige, hvilke er kommet overens om at afslutte en Konvention angaaende Inddrivelse af Underholdsbidrag, bar udnsevnt til deres Befuldmaegtigede:
Hans Majestset Kongen af Danmark og Island:
Sin overordentlige Gesandt og befuldmsegtigede Minister i Oslo Markus Andreas Oldenburg;
Republiken Finlands Prsesident:
Republikens overordentlige Gesandt og befuldmsegtigede Minister i Oslo Rolf Thesleff;
Hans Majestset Kongen af Norge:
Utenriksråd (Direktor) August Wilhelm Stjernstedt Esmarch;
Hans Majestset Kongen af Sverige;
Suomen, Tanskan, Islannin, Norjan ja Ruotsin valmén sopimus elatusavun perimisestä pakkotoimin.
Sopimus.
Suomen Tasavallan President, Hänen Kuninkaallinen Majesteettinsa Tanskan ja Islannin Kuningas, Hänen Kuninkaallinen Majesteettinsa Norjan Kuningas ja Hänen Kuninkaallinen Majesteettinsa Ruotsin Kuningas, jotka ovat päättäneet tehdä sopimuksen elatusavun perimisestä pakkotoimin, ovat valtuutetuikseen määränneet:
Suomen Tasavallan Presidentti:
Tasavallan Oslossa olevan erikoislähettilään ja täysivaltaisen ministerin Rolf Thesleffin;
Hänen Kuninkaallinen Majesteettinsa Tanskan ja Islannin Kuningas:
Oslossa olevan erikoislähettiläänsä ja täysivaltaisen ministerinsä Markus Andreas Oldenburg’-
in;
Hänen Kuninkaallinen Majesteettinsa Norjan Kuningas:
Ulkoasiainneuvos (Kansliapäällikkö) August Wilhelm Stjernstedt Esmarch’in;
Hänen Kuninkaallinen Majesteettinsa Ruotsin Kuningas:
Konvention mellan Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige angående indrivning av underhållsbidrag.
Konvention.
Republiken Finlands President, Hans Majestät Konungen av Danmark och Island, Hans Majestät Konungen av Norge och Hans Majestät Konungen av Sverige, vilka överenskommit att sluta en konvention angående indrivning av underhållsbidrag, hava till sina fullmäktige utsett:
Republiken Finlands President:
Republikens Envoyé Extraordinaire och Ministre Plénipotentiaire i Oslo Rolf Thesleff;
Hans Majestät Konungen av Danmark och Island:
Sin Envoyé Extraordinaire och Ministre Plénipotentiaire i Oslo Markus Andreas Oldenburg;
Hans Majestät Konungen av Norge:
Utenriksråd (Kanslichef) August Wilhelm Stjernstedt Esmarch;
Hans Majestät Konungen av Sverige:
Kungl. Maj:ts proposition nr 78.
3 Samningur milli Islands, Danmerkur, Finnlands, Noregs og Svijyjoöar um innheimtu meölaga.
Samningur.
Hans håtign konungur Islands og Danmerkur, Forseti lyöveldisins Finnlands, Hans håtign konungur Noregs og Hans håtign konungur Svij)jööar, sem hata oröiö åsåttir um aö gera samning um innheimtu meölaga, hata utnefnt sem umboösmenn sina:
Hans håtign konungur Islands og Danmerkur:
Sendiherra sinn i Oslo, Markus Andreas Olden, burg;
Forseti lyöveldisins Finnlands:
Sendiherra hyöveldisins i Oslo, Holf Thesleff;
Hans håtign konungur Noregs:
Utanrikisråö August Wilhelm Stjernstedt Esmar ch ;
Hans håtign konungur SviJjjööar:
Konvensjon mellem Norge, Danmark, Finnland, Island og Sverige angående imdrivning av underholdsbidrag.
Konvensjon.
Hans Majestet Norges Ronge, Hans Majestet Kongen av Danmark og Island, Republiken Finnlands President og Hans Majestet Kongen av Sverige, som er kommet overens om å avslutte en konvensjon angående inndrivning av underholdsbidrag, har til sine befullmektigede opnevnt:
Hans Majestet Norges Ronge:
Utenriksråd August Wilhelm Stjernstedt Esmarch;
Hans Majestet Kongen av Danmark og Island:
Sin overordentlige sendemann og befullmektigede minister i Oslo Markus Andreas Oldenburg;
Republiken Finnlands President:
Republikkens overordentlige sendemann og befullmektigede minister i Oslo Rolf Thesleff;
Hans Majestet Kongen av Sverige:
Konvention mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge angående indrivning av underhållsbidrag.
Konvention.
Hans Majestät Konungen av Sverige, Hans Majestät Konungen av Danmark och Island, Republiken Finlands President och Hans Majestät Konungen av Norge, vilka överenskommit att sluta en konvention angående indrivning av underhållsbidrag, hava till sina fullmäktige utsett:
Hans Majestät Konungen av Sverige:
Sin Envoyé Extraordinär och Ministre Plénipontiaire i Oslo Torvald Magnusson Höjer;
Hans Majestät Konungen av Danmark och Island:
Sin Envoyé Extraordinär och Ministre Plénipotentiaire i Oslo Markus Andreas Oldenburg;
Republiken Finlands President:
Republikens Envoyé Extraordinaire och Ministre Plénipotentiaire i Oslo Rolf Thesleff;
Hans Majestät Konungen av Norge:
4 Kungl. Maj:ts proposition nr
8.
Sin overordentlige Gesandt og befuldmsegtigede Minister i Oslo Torvald Magnusson Höjer;
hvilke, behörigt befuldmcegtigede, er kommet overens om fölgende Artikler:
Artikel 1.
Retskraftig Dom, administrativ Beslutning eller skriftlig Vedtagelse, hvorefter det i en af de kontraherende Stater paahviler en Person at udrede Underholdsbidrag til iEgtefselle, tidligere Mgtefselle, Hlgtebarn, Stedbarn, Adoptivbarn, Barn udenfor HSgteskab eller et saadant Barns Moder, og som kan fuldbyrdes i denne Stat, skal paa Bogsering umiddelbart fuldbyrdes i enhver af de andre Stater. Det samme gselder en i Finland eller Sverige af Retten, Dommeren eller Overeksekutor truffen Beslutning som kan fuldbyrdes efter Reglene om retskraftige Domme.
Fuldbyrdelse kan dog ikke kraeves i Strid med Dom eller Beslutning, som i den Stat, Ilvor Fuldbyrdelse soges, har fastsat Bidraget til et lavere Belöb eller af gjort, at Underholdspligt ikke föreligger.
Fuldbyrdelse kan heller ikke krseves, naar Underholdspligten overfor et Barn udenfor HUgteskab eller overfor et saadant Barns Moder er fastsat ved Dom eller Forelseg i en Stat, hvor den bidragspligtige ikke havde Stats-
Oslossa olevan erikoislähettiläänsä ja täysivaltaisen ministerinsä Torvald Magnusson Höjelin;
jotka siihen asianmukaisesti valtuutettuina ovat sopineet seuraavista määräyksistä:
1 artikla.
Lainvoimainen tuomio, hallinnollisen viranomaisen päätös tai kirj allmen sitoumus, jossa joku jossakin sopimusvaltiossa on velvoitettu tai sitoutunut antamaan elatusapua puolisolle, entiselle puolisolle aviolapselle, lapsipuolelle, ottolapselle, avioliiton ulkopuolella syntyneelle lapselle tai sellaisen lapsen äidille ja joka on siinä valtiossa täytäntöönpantavissa, on pyynnöstä välittömästi pantava täytäntöön toisessa sopimusvaltiossa. Sama olkoon laki sellaisesta oikeuden, tuomarin tai ulosotonhaltijan Suomessa tai Ruotsissa antamasta päätöksestä, joka lainvoimaisen tuomion tavoin voidaan panna täytäntöön.
Jos siinä valtiossa, jossa täytäntöönpanoa haetaan, on tuomiossa tai päätöksessä määrätty pienempi elatusapu tai todettu, etta elatusvelvollisuutta ei ole, ei tassa valtiossa voida täman vastaisesti vaatia täytäntöönpanoa.
Jos velvollisuus antaa elatusapua avioliiton ulkopuolella syntyneelle lapselle tai sellaisen lapsen äidille on tuomiolla tai ennakkomääräyksellä vahvistettu sellaisessa valtiossa, jossa elatusvelvollisella ei ollut kansalaisoi-
Sin Envoyé Extraordinaire och Ministre Plénipotentiaire i Oslo Torvald Magnusson Höjer;.
vilka, därtill behörigen befullmäktigade, överenskommit örn följande artiklar:
Artikel 1.
Lagakraftvunnen dom, administrativ myndighets beslut eller skriftlig förbindelse, varigenom i en av de fördragsslutande staterna någon förpliktats eller utfäst sig att utgiva underhållsbidrag till make, förutvarande make, barn i äktenskap, styvbarn, adoptivbarn, barn utom äktenskap eller moder till sådant barn och varå verkställighet kan vinnas i den staten, skall på begäran omedelbart verkställas i annan fördragsslutande stat. Detsamma skall gälla sådant i Finland eller Sverige av rätten, domaren eller överexekutor meddelat beslut, som kan verkställas lika med lagakraftvunnen dom.
Är genom dom eller beslut i den stat, där verkställighet sökes, bidrag bestämt till lägre belopp eller ock fastställt, att underhållsskyldighet ej föreligger, kan verkställighet i strid häremot ej påfordras i den staten.
Är skyldigheten att utgiva bidrag till barn utom äktenskap eller till sådant barns moder genom dom eller föreläggande fastställd i stat, där den bidragspliktige icke hade medborgarskap eller hemvist, kan verkställig-
Kungl. Maj:ts proposition nr 78.
5 Sendiherra sinn i Oslo, Torvald Magnusson Höjer;
sem, med gildu umboöi, hala komiö sér saman um eftirfarandi greinar:
1. grein.
Aöfararhmfum dömi, lirskuröi umboösvalds eda skrifiegu samkomulagi, sem i einhverju samningsrikjanna leggur einhverjum å herdar ad greida medlag til maka sins, fyrverandi maka, skilgetins barns, stjupbarns, kjörbarns, öskilgetins barns eda modur öskilgetins barns, og sé fullngeging heimil i jivi riki, skal, sé Jess farid å leil, fullnsegt i hverju hinna rikjanna, ån Jess ad frekara komi til. Sama er um åkvördun, sem i Finnland! eda Svidjod er gerd af rétti, dömara eda »överexekutor» og fullnsegja ina eftir reglunum um adfararhsefa döma.
Fullneegju verdur Jö ekki krafist gegn dömi eda urskurdi, sem i Jvi riki, fjär sem fullmegju er leitad, heiir åkvedid liegra medlag eda ad engin medlagsskylda sé tyrir hendi.
Fullmegju verdur heldur ekki krafist, ef medlagsskyldan gagnvart öskilgetnu barni eda modur öskilgetins barns er åkvedin med dömi eda urskurdi i riki, Jar sein medlagsskyldur atti ekki rikisborgararétt eda hei-
Sin overordentlige sendemann og befullmektigede minister i Oslo Torvald Magnusson Höjer;
hvilke, behörig befullmektigede er kommet overens om folgende artikler:
Artikkel 1.
Rettskraftig dom, administrativ beslutning eller skriftlig vedtagelse, hvorefter det i en av de kontraherende stater påhviler nogen å utrede underholdsbidrag til ektefelle, tidligere ektefelle, ektebarn, stedbarn, adoptivbarn, barn utenfor ekteskap eller et sådant barns mor, og som kan fullbyrdes i denne stat, skal på begj »ring umiddelbart fullbyrdes i enhvar av de andre stater. Det samme gjelder en i Finnland eller Sverige av retten, dommeren eller overeksekutor avgitt beslutning som kan fullbyrdes efter reglene for rettskraftige dommer.
Fullbyrdelse kan dog ikke kreves i strid med en dom eller beslutning som, i den stat hvor fullbyrdelse sokes, har fastsatt bidraget til et lavere belop eller avgjort at bidragsplikt ikke föreligger.
Fullbyrdelse kan heller ikke kreves, når underholdsplikten overfor ct barn utenfor ekteskap eller overfor et sådant barns mor er fastsatt ved dom eller forelegg i en stat, hvor den bidragspliktige ikke hadde statsborger-
Utenriksråd (Kabinettssekreteraren) August Wilhelm Stjernstedt Esmarch;
vilka, därtill behörigen befullmäktigade, överenskommit örn följande artiklar.
Artikel 1.
Lagakraftvunnen dom, administrativ myndighets beslut eller skriftlig förbindelse, varigenom i en av de fördragsslutande staterna någon förpliktats eller utfäst sig att utgiva underhållsbidrag till make, förutvarande make, barn i äktenskap, styvbarn, adoptivbarn, barn utom äktenskap eller moder till sådant barn och varå verkställighet kan vinnas i den staten, skall på begäran omedelbart verkställas i annan fördragsslutande stat. Detsamma skall gälla sådant i Sverige eller Finland av rätten, domaren eller överexekutor meddelat beslut, som kan verkställas lika med lagakraftvunnen dom.
Är genom dom eller beslut i den stat, där verkställighet sökes, bidrag bestämt till lägre belopp eller ock fastställt, att underhållsskyldighet ej föreligger, kan verkställighet i strid häremot ej påfordras i den staten.
Är skyldigheten att utgiva bidrag till barn utom äktenskap eller till sådant barns moder genom dom eller föreläggande fastställd i stat, där den bidragspliktige icke hade medborgarskap eller hemvist, kan verkställig-
6 Kungl. Maj:ts proposition nr 78.
borgerret eller Bopsel, medmindre lian har givet Mede under Sagen, eller Stavningen eller Forelaegget i behörig Tid er kommet til hans Kundskab, medens han opholdt sig i Staten.
Artikel 2.
Bogsering örn Fuldbyrdelse afsendes og modtages:
i Danmark af vedkommende Ministerium eller af en Overovrighed;
i Finland af Udenrigsministeriet;
i Island af Justitsministeriet;
i Norge af vedkommende Departement; i Sverige af Udenrigsdepartementets Retsafdeling eller af en Lensstyrelse.
Begseringen skal vsere ledsaget af Bevidnelse fra den afsendende Myndighed örn, at Dommen, Beslutningen eller Vedtagelsen opfylder de i Artikel 1 förste og tredje Stykke fastsatte Vilkaar for Fuldbyrdelse.
Skriftstykker, som er affattet paa Finsk eller Isländsk, skal wsere ledsaget af bekraeftet Overssettelse i förnöden Udstrsekning til Dansk, Norsk eller Svensk.
Artikel 3.
Fuldbyrdelsen ivserkssettes i hver Stat efter der gseldende Lov, men kan, forsaavidt angaar skriftlige Vedtagelser, som ikke er godkjendt af Domstol eller administrativ
keutta tai kotipaikkaa, ei täytäntöönpanoa voida vaatia, ellei hän ole ollut saapuvilla oikeudenkäynnissä tahl oleskellessaan maassa ole oikeassa a jassa saanut tietoa haasteesta tai ennakkomääräyksestä.
2 artikla.
Täytäntöönpanoa täman sopimuksen mukaan pyytää ja pyynnön ottaa vastaan:
Tanskassa asianomainen ministeriö, maaherra tai Kööpenhaminan ylipresidentti;
Suomessa ulkoasiainministeriö;
Islannissa oikeusministeriö;
Norjassa asianomainen ministeriö; sekä
Ruotsissa ulkoasiainministeriön oikeudellinen osasto tai asianomainen lääninhallitus.
Sen viranomaisen, joka pyytää täytäntöönpanoa, on liitettävä pyyntöön todistus siitä, etta tuomio, päätös tai sitoumus täyttää 1 artiklan ensimäisessä ja kolmannessa kappaleessa täytäntöönpanoa varten määrätyt ehdot.
Asiakirjaan, joka on suomen-tai islanninkielinen, tulee olla tarpeellisilta osin liitettynä oikeaksi todistettu käännös tanskan-, norjan- tai ruotsinkielelle.
3 artikla.
Täytäntöönpano tapahtuu jokaisessa valtiossa sielia, voimassa olevan lain mukaan, mutta se voidaan, mikali on kysymys kirjallisesta sitoumuksesta, joka ei ole tuo-
het ej påfordras, med mindre han inställt sig i rättegången eller ock, medan han uppehöll sig i landet, i behörig tid erhållit kännedom örn stämningen eller föreläggandet.
Artikel 2.
Framställning om erhållande av verkställighet göres och mottages:
i Danmark av vederbörande ministerium eller av amtman eller överpresidenten i Köpenhamn;
i Finland av ministeriet för utrikesärendena; i Island av justitieministeriet;
i Norge av vederbörande departement; samt i Sverige av utrikesdepartementets rättsavdelning eller av länsstyrelse.
Den myndighet, som gör framställningen, skall därvid foga bevis, att domen, beslutet eller förbindelsen uppfyller de i artikel 1 första och tredje styckena för verkställighet stadgade villkor.
Handling, som är avfattad på finska eller isländska språket, skall vara åtföljd av bestyrkt översättning i erforderliga delar till danska, norska eller svenska språket.
Artikel 3.
Verkställigheten sker i varje stat enligt där gällande lag men kan, där fråga är örn skriftlig förbindelse, som ej är fastställd av domstol eller administrativ myndighet,
Kungl. Maj:ts proposition nr 78.
milisfang, nema Jvi adeina, aö hann hafi insett i rnålinu, eda stefnan eda urskuröurinn hafi i ticka tid ordid honum krinn, medan hann dvaldi i rikinu.
2. grein.
Beidni um fullna1 gju er send frå og möttekin af:
Danmörku hlutadeigandi stjörnardeild eda yfirstjörnarvaldi:
Med skjölum, sem skräd eru å finsku eda islensku, skal fylgia stadfest Ryding, svo fullnsegjandi sé, å dönsku, norsku eda srensku.
3. grein.
JFullnsegj ugerdin framkvmmist i hverju riki samkvsemt Jar gildandi lögum, en getur, ad Jivi er snertir skriflegt samkomulag, sem ekki er samjykt af dömstölum
rett eller bopel, medmindre han har avgitt mete under saken eller i rett tid har fått kunnskap örn stevningen eller forelegget, mens han opholdt sig i landet.
Artikkel 2.
Begj tering om fullbyrdelse avsendes og mottas:
i Danmark av vedkommende ministerium eller overovrighet;
Skriftstykker som er avfattet på finsk eller isländsk, skal v tore ledsaget av bekreftet oversettelse i förnöden utstakning til dansk, norsk eller svensk.
Artikkel 3.
Fullbyrdelsen iverksettes i hver stat efter der gjeldende lov, men kan, forsåvidt der handles örn skriftlige vedtagelser som ikke er godkjent av en domstol eller administra-
het ej påfordras, med mindre han inställt sig i rättegången eller ock, medan han uppehöll sig i landet, i behörig tid erhållit kännedom örn stämningen eller föreläggandet.
Artikel 2.
Framställning om erhållande av verkställighet göres och mottages:
i Danmark av vederbörande ministerium eller av o ver övrighed;
i Finland av ministeriet för utrikesärendena; i Island av justitsministeriet;
i Norge av vederbörande departement; samt i Sverige av utrikesdepartementets rättsavdelning eller av länsstyrelse.
Den myndighet, som gör framställningen, skall därvid foga bevis, att domen, beslutet eller förbindelsen uppfyller de i artikel 1 första och tredje styckena för verkställighet stadgade villkor.
Handling, som är avfattad på finska eller isländska språket, skall vara åtföljd av bestyrkt översättning i erforderliga delar till danska, norska eller svenska språket.
Artikel 3.
Verkställigheten sker i varje stat enligt där gällande lag men kan, där fråga är örn skriftlig förbindelse, som ej är fastställd av domstol eller administrativ myndighet, begränsas
i Finnlandi utanrikismålaråöuneytinu; i Islandi dömsmålaråöuneytinu;
i Noregi hlutaöeigandi stjörnardeild; i Svijjöd réttardeild utanrikismålaråöuneytisins eöa fylkisstjörn.
Beiöninni skal fylgja vottorö Jess yfirvalds, er hana sendir, um aö dömurinn, urskuröurinn, eöa samkomulagiö uppfylli skilyröi 1. greinar, fyrsty og Jriöju målsgreinar, tyrir fullnsegju.
i Finnland av utenriksministeriet;
i Island av justitsministeriet;
i Norge av vedkommende departement; i Sverige av utenriksdepartementets rettsavdeling eller vedkommende lensstyrelse.
Begj »ringen skal vserö .ledsaget av bevidnelse fra den avsendende myndighet örn at dommen, beslutningen eller vedtagelsen opfyller vilkårene for fullbyrdelse efter artikkel 1 förste og tredje ledd.
8 Kungl. Maj:ts proposition nr 78.
Myndighed, indsimenkes til Indeholdelse i Lön, eller hvad der i saa Henseende sidestilles hermed.
Fuldbyrdelsen foregaar uden Udgift for den bidragsberettigede, medmindre den ivserkssettes efter Reglerne om Tvangsfuldbyrdelse i fast Ejendom.
De indkomne Belob oversendes til den Myndighed, som har hegarot Fuldbyrdelsen.
Artikel 4.
Bestemmelserne örn Underholdsbidrag omfatter ogsaa Bidrag til Udgifter ved Barselfeerd samt til Udgifter ved et Barns yderligere Uddannelse eller ved dets Daab, Konfirmation, Sygdom og Begravelse.
Artikel 5.
Erstatning for Sagsomkostninger, som er paalagt den bidragspligtige i Anledning af Afgorelsen om Bidragspligt, kan inddrives efter Reglerne i denne Konvention.
Artikel 6.
Denne Konvention skal ratificeres, og Ratifikationerne udveksles i Oslo, saa snart ske kan.
Konventionen trseder i Kraft den 1. Januar eller den 1. Juli, som folger efter Udvekslingen af Ratifikationerne.
Enhver af Staterne kan i Forhold til hver af de
mioistuimen tai hallinnollisen viranomaisen vahvistama, rajoittaa palkan tai murin pidätykseen, mika puheenaolevassa suhteessa on siihen verrattava.
Täytäntöönpano suoritetaan tuottamatta meno] a elatusapuun oikeutetulle henkilölle, ellei se ole tapahtuva siinä järjestyksessä, joka on voimassa kiinteän omaisuuden osalta.
Kertynyt rahamäärä lähetetään sille viranomaiselle, joka on pyytänyt täytäntöönpanoa.
4 artikla.
Elatusapua koskevat määräykset tarkoittavat myöskin synnytys- ja lapsivuodekustannuksia sekä lapsen erityistä kehittämistä varten suoritettavaa avustusta, niin myös avustusta kaste-, kasteenliitonuudistus-, sairaus- ja hautauskustannuksiin.
5 artikla.
Kulujen korvaus, jota elatusvelvollinen on velvoitettu suorittamaan elatuskysymyksen tutkimi-. sen johdosta, voidaan perla täman • sopimuksen määräysten mukaisesti.
6 artikla.
Tärna sopimus on ratifioitava ja ratifioimiskirjat vaihdettava Oslossa niin pian kuin tärna voi tapahtua.
Sopimus tulee voimaan ratifioimiskirjain vaihtamista lähinnä seuraavan tammi- tai heinäkuun 1 päivänä.
Jokainen sopimusvaltio voi jokaisen muun sopi-
begränsas till införsel i avlöning eller vad därmed i förevarande hänseende är likställt.
Verkställigheten försiggår utan utgift för den berättigade, såframt den ej skall ske i den ordning, som gäller, beträffande fast egendom.
Influtet belopp översändes till den myndighet, som gjort framställningen.
Artikel 4.
Bestämmelserna örn underhållsbidrag avse jämväl bidrag tillförlossningsoch barnsängskostnader samt till utgifter för barns särskilda utbildning, som ock för dess dop, konfirmation, sjukdom och begravning.
Artikel 5.
Kostnadsersättning som ålagts den bidragspliktige i anledning av underhållsfrågans prövning kan indrivas enligt reglerna i denna konvention.
Artikel 6.
Denna konvention skall ratificeras och ratifikationerna skola utväxlas i Oslo så snart ske kan.
Konventionen träder i kraft den 1 januari eller den 1 juli, som infaller näst efter det ratifikationerna utväxlats.
Envar av staterna kan i förhållande till envar av
Kungl. Maj:ts proposition nr 78.
eda framkviEtndarvaldinu, oröiö takmörkuö vid, ad kaldin sé aftur af launurn eda Ödra jivi lika.
Fullnsegjugeröin framkvremist ån kostnadar tyrir medlagsrétthafa, nema jivi adeius ad hun sé framin eftir reglunum um adför i fasteign.
Innkrafin medlög skulu send Jivi yfirvaldi, sem hefir beidst fullntegjugerdarinnar.
4. grein.
Akvaedin um medlög nå einnig til medgjafa vegna barnsfara og til kostnadar vid mentun barns, eda vid skirn j>ess, fermingu, veikindi eda greftrun.
5. grein.
Målskostnad, sein inedlagsskyldum er gert ad greida vegna åkvördunar um medlagsskyldu, må innheimta samkvremt åkvsedum Jessa samnings.
6. grein.
Samning pennan ber ad fullgilda og fullgildingarskjölin skulu afhent i Oslo eins fljött og audid er.
Samningurinn gengur i gildi 1. jandar eda 1. juli nsestkomandi eftir afhendingu fullgildingarskjalanna.
Sérhvert rikjanna getur gagn vart kverju
tiv myndighet, innskrenkes til avholdelse i lenn eller fordring som i denne henseende er likestillet med lenn.
Fullbyrdelsen föregår uten utgift for den bidragsberettigede, medmindre den iverksettes efter reglene for tvangsfullbyrdelse i fast eiendom.
De innkomne belop oversendes til den myndighet som har begjsert fullbyrdelsen.
Ar tikkel 4.
Bestemmelsene örn underholdsbidrag omfatter også bidrag til utgifter ved födsel og barselleie og til utgifter ved et barns utdannelse eller ved dets dåp, konfirmasjon, sykdom og begravelse.
Artikkel 5.
Erstatning for saksomkostninger som er pålagt den bidragspliktige i anledning av avg j or elsen örn bidragsplikten, kan inndrives efter reglene i denne konvensjon.
Artikkel 6.
Denne konvensjon skal ratificeres, og ratifikasjonene skal utveksles i Oslo så snart skje kan.
Konvensj onell trer i kraft den 1 januår eller den 1 juli som folger efter utvekslingen av ratifikasjonene.
Enhver av statene kan i forhold til hver av de
till införsel i avlöning eller vad därmed i förevarande hänseende är likställt.
Verkställigheten försiggår utan utgift för den berättigade, såframt den ej skall ske i den ordning, som gäller beträffande fast egendom.
Influtet belopp översändes till den myndighet, som gjort framställningen.
Artikel 4.
Bestämmelserna örn underhållsbidrag avse jämväl bidrag tillförlossningsoch barnsängskostnader samt till utgifter för barns särskilda utbildning, så ock för dess dop, konfirmation, sjukdom och begravning.
Artikel 5.
Kostnadsersättning, som ålagts den bidragspliktige i anledning av underhållsfrågans prövning, kan indrivas enligt reglerna i denna konvention.
Artikel 6.
Denna konvention skall ratificeras och ratifikationerna skola utväxlas i Oslo så snart ske kan.
Konventionen träder i kraft den 1 januari eller den 1 juli, som infaller näst efter det ratifikationerna utväxlats.
hilvar av staterna kan i förhållande till envar av
10 Kungl. Maj:ts proposition nr 78.
andre opsige Konventionen nied en Frist af seks Maaneder til Ophor en 1. Januar eller 1. Juli.
Til Bekraeftelse heraf Ilar de respektive Befuldmsegtigede undertegnet naorvaerende Konvention og forsynet den med deres Segh
Udfaerdiget i Oslo i et Eksemplar paa hvert af folgende Sprog: Dansk, Finsk, Isländsk, Norsk og Svensk, og for det Svenske Sprogs vedkommende i to Tekster, en for Finland og en for Sverige.
Oslo, den 10 Februar 1931.
A. Oldenburg.
(L. S.)
musvaltion suhteen sanoa irti sopimuksen, joka silloin lakkaa olemasta voimassa sen tammi- tai heinäkuun 1 päivän alusta lukien, joka lähinnä seuraa kuuden kuukauden kuluttua siitä, kun irtisanominen tapahtui.
Täman vakuudeksi ovat asianomaiset valtuutetut allekirjoittaneet tämän sopimuksen ja varustaneet sen sineteillään.
Alldar joitettu Oslossa ybtenä suomen-,tanskan-, islannin-, norjan- ja ruotsinkielisenä kappaleena, ruotsinkielisen tekstin käsittäessä kaksi eri tekstiä, toisen Suomea ja toisen Ruotsia varten.
Oslossa, 10 päivänä helmikuuta 1931.
de övriga uppsäga konventionen till uppkörande från och med den 1 januari eller den 1 juli, som infaller näst efter sex månader, sedan uppsägningen skedde.
Till bekräftelse härav hava de respektive fullmäktige undertecknat denna konvention och försett densamma med sina sigill.
Som skedde i Oslo, i ett exemplar på finska, danska, isländska, norska och svenska språken, och försåvitt angår svenska språket i två texter, en för Finland och en för Sverige.
Oslo, den 10 februari 1931.
Rolf Thesleff.
(L. S.)
Kungl. Maj:ts proposition nr 78.
hinna sagt samningnum upp med sex månaöa fyrirvara,, hannig, aö hann lisetti aö gilda 1. januar eöa 1 juli.
jbessu til staöfestingar haia umhoösmennirnir undirritaö samning pennan og sett undir hann innsigli sin.
Gert i Oslo i einu eintaki å islensku, dönsku, finsku, norsku og ssensku, og aö fvi er sienskuna snertir i tveim textum, öörum tyrir Finnland og öörum tyrir Svifjöö.
Oslo, fann 10 febriiar 1931.
I umboöi Islands.
A. Oldenburg.
(L. S.)
andre si op konvensjonen med en frist av seks måneder til ophor den påfolgende 1 januar eller 1 juli.
Til bekreftelse herav bär de respektive befullmektige undertegnet nservserende konvensjon og försynt den med sine segh
Utferdiget i Oslo i ett eksemplar på hvert av folgende sprog: norsk,
dansk, finsk, isländsk og svensk, og for det svenske sprogs vedkommende i to tekster, en for Finnland og en for Sverige.
Oslo, den 10 februar 1931.
Aug. Esmarch. (L. S.)
de övriga uppsäga konventionen till upphörande från och med den 1 januari eller den 1 juli, som infaller näst efter sex månader, sedan uppsägningen skedde.
Till bekräftelse härav hava de respektive fullmäktige undertecknat denna, konvention och försett densamma med sina sigill.
Som skedde i Oslo, i ett exemplar på svenska, danska, finska, isländska och norska språken, och försåvitt angår svenska språket i två texter, en för Sverige och en för Finland.
Oslo, den 10 februari 1931.
Under förbehåll av ratifikation av Hans Majestät Konungen av Sverige med Riksdagens samtycke.
Torvald Höjer.
(L. S.)
12 Kungl. Maj:ts proposition nr 78.
Förslag
till
Lag örn indrivning i Sverige av underhållsbidrag, fastställda i Danmark,
Finland, Island eller Norge.
Härigenom förordnas, att vid tillämpning här i riket av den mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge den 10 februari 1931 avslutade konventionen angående indrivning av underhållsbidrag följande skall lända till efterrättelse :
1 §•
Lagakraftvunnen dom, administrativ myndighets beslut eller skriftlig förbindelse, varigenom i Danmark, Finland, Island eller Norge någon förpliktats eller utfäst sig att utgiva underhållsbidrag till make, förutvarande make, barn i äktenskap, styvbarn, adoptivbarn, barn utom äktenskap eller moder till sådant barn, skall på begäran omedelbart verkställas här i riket efter vad nedan sägs.
År genom dom eller beslut bär i riket bidrag bestämt till lägre belopp eller ock fastställt, att underhållsskyldighet ej föreligger, kan verkställighet i strid häremot ej påfordras.
2 §.
Framställning örn erhållande av verkställighet göres hos utrikesdepartementets rättsavdelning eller bos länsstyrelsen,
örn bidraget fastställts i Danmark, av vederbörande ministerium eller ock av amtman eller överpresidenten i Köpenhamn;
örn bidraget fastställts i Finland, av ministeriet för utrikesärendelia; örn bidraget fastställts i Island, av justitieministeriet; samt örn bidraget fastställts i Norge, av vederbörande departement.
Vid framställningen skall vara fogat bevis av den myndighet, som gjort framställningen, att domen, beslutet eller förbindelsen uppfyller de villkor för verkställighet, som stadgas i första och tredje styckena av artikel 1 i ovannämnda konvention.
Handling, som är avfattad på finska eller isländska språket, skall vara åtföljd av bestyrkt översättning i erforderliga delar till svenska, danska eller norska språket.
3 §.
I avseende å verkställigheten skall gälla vad örn svensk domstols lagakraftägande dom är stadgat. Verkställigheten försiggår utan utgift för den berätti-
Kungl. Maj:is proposition nr 78.
gade, såframt dea ej skall ske i den ordning, som gäller beträffande fast egendom. Utgift, för vilken befrielse sålunda njutes, skall gäldas av allmänna medel.
Influtet belopp översändes genom rättsavdelningen eller länsstyrelsen till den myndighet, som gjort framställningen.
4 §•
Vad i denna lag stadgas örn underhållsbidrag avser jämväl bidrag till förlossnings- och barnsängskostnader samt till utgifter för barns särskilda utbildning, så ock för dess dop, konfirmation, sjukdom och begravning. •
5 §.
Kostnadsersättning, som ålagts den bidragspliktige i anledning av underhållsfrågans prövning, kan indrivas enligt reglerna i denna lag.
Denna lag träder i kraft den dag Konungen bestämmer.
Genom denna lag upphäves vad i förordningen den 15 juni 1861 (nr 35) örn verkställighet i Sverige av domar och utslag, meddelade av domstol i konungariket Danmark, finnes stadgat rörande de ämnen, som i förevarande lag avses.
14 Kungl. Maj:ts proposition nr 78.
Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott den 23 augusti 1929.
Närvarande:
Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden
Beskow, Borell, von Steyern, Lindskog, Bissmark.
Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Bissmark, anmäler ett av lagberedningen den 29 juni 1929 avgivet betänkande1, däri under rubriken Lagberedningens förslag angående vissa'internationella rättsförhållanden II sammanförts ett av särskilda delegerade uppgjort förslag till konvention mellan Sverige, Danmark, Finland och Norge angående indrivning av underhållsbidrag, jämte motiv, samt ett inom beredningen utarbetat, likaledes av motiv åtföljt förslag till lag örn indrivning i Sverige av underhållsbidrag, fastställda i Danmark, Finland eller Norge.
Föredraganden hemställer, att lagrådets utlåtande över i lagberedningens betänkande innefattade förslag måtte för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamål inhämtas genom utdrag av protokollet.
Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan bifaller Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten.
Ur protokollet:
Ragnar Kihlgren.
1 Statens off. utredn. 1929: 13.
Kungl. Maj:ts proposition nr 78.
15 Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd den 2 oktober 1929.
Närvarande:
justitieråden Stenberg,
Appelberg,
Tiselius,
regeringsrådet Söderwall.
Enligt lagrådet tillhandakommet utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet den 23 augusti 1929, hade Kungl. Majit förordnat, att lagrådets utlåtande skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas över upprättade förslag till
konvention mellan Sverige, Danmark, Finland och Norge angående indrivning av underhållsbidrag och
lag örn indrivning i Sverige av underhållsbidrag, fastställda i Danmark, Finland eller Norge.
Förslagen, som finnas bilagda detta protokoll, hade inför lagrådet föredragits av ledamoten i lagberedningen, revisionssekreteraren Erik Lind.
Lagrådet fann förslagen föranleda följande erinringar.
Konventionsförslaget.
Artikel 1.
De svenska exekutionstitlar, som enligt förslaget kunna bliva föremal för verkställighet, äro lagakraftvunnen dom och skriftlig förbindelse. Utanför konventionens tillämpningsområde komma således utslag i lagsökningsmal. Anledningen härtill beröres ej i motiven. Visserligen torde lagsökningsvägen mindre ofta anlitas för utkrävande av fordringar å underhållsbidrag, men lagsökning är dock den naturliga ordningen för ernående av exekution i fråga om de synnerligen talrika avtalen örn underhåll åt barn utom äktenskap i de fall, då införsel är utesluten på grund därav, att den underhållsskyldige ej är löntagare. Då ej heller eljest något skäl torde kunna anföras för uteslutande av lagsökningsutslagen, vilka enligt svensk rätt äro i fråga örn verkställbarhet jämställda med domar, hemställer lagrådet, att även dessa utslag må upptagas bland exekutionstitlar, å vilka artikel 1 skall hava avseende. I förhållande till Danmark ligger en särskild anledning att ej lämna dem utom kon-
16 Kungl. Majda proposition nr 78.
ventionen däri, att 1861 års konvention mellan Sverige och Danmark örn ömsesidig verkställighet av domar och utslag gäller även utslag i lagsökningsmål.
I samtliga de fördragsslutande staterna kunna förekomma interimistiska förordnanden örn underhållsbidrag, vilka meddelas i Sverige och Finland av domstol men i Danmark och Norge i administrativ väg. I motiven uttalas nu, att nämnda förordnanden ej falla in under konventionen. Såvitt angår de svenska och finska förordnandena, kan detta möjligen anses följa av konventionens text. Vad åter beträffar de danska och norska förordnandena, ger konventionstexten icke vid handen annat än att de interimistiska besluten utan undantag äro exigibla. Denna oklarhet synes icke böra få kvarstå.
I artikelns andra stycke regleras bland annat det fall, då jämkningsbeslut, varigenom underhållsbidrag sänkts, blivit meddelat i exekutionslandet; i sådant fall kan allenast det lägre beloppet där uttagas. Har jämkningsbeslutet meddelats i annan stat, blir således enligt regeln beslutet utan verkan i exekutionslandet. Det ligger emellertid i sakens natur, att örn jämkningsbeslutet tillkommit i samma stat som det ursprungliga beslutet och således verkställighet i strid mot jämkningsbeslutet ej kan ske i den staten, sådan verkställighet ej heller bör kunna vinnas i annan stat. Den, mot vilken verkställighet sökes, bör alltså i detta fall lika väl som när jämkningsbeslut meddelats i exekutionslandet kunna göra invändning mot förrättningen. Lagrådet har ansett sig böra framhålla detta, då motiven tyckas giva vid handen, att det enda fall, då ett jämkningsbeslut skall hindra verkställighet, föreligger när jämkningsbeslutet meddelats i exekutionslandet.
Artikel 2.
Det i andra stycket av denna artikel avsedda beviset från det land, som begär verkställighet, kan givetvis icke innefatta något bestyrkande av att i det land, där verkställigheten är avsedd att äga rum, ej meddelats dom eller beslut, varigenom underhållsbidrag bestämts till lägre belopp eller det blivit fastställt, att underhållsskyldighet icke föreligger. Stadgandet örn bevisets innehåll torde därför böra hänföra sig icke till artikel 1 i dess helhet utan endast till artikelns första och tredje stycken.
Artikel 3.
Enligt artikelns text skall verkställighet — bortsett från exekution i fast egendom och vad därmed är likställt — försiggå utan kostnad för den berättigade. Enligt motiven är emellertid meningen den, att om genom utmätning icke erhålles tillräckligt belopp för gäldande av såväl underhållsfordringen som utmätningskostnaden, kostnaden skall täckas i första hand och bristen gå ut över fordringen; stadgandet skall allenast innebära, att örn det erhållna icke ens räcker till gäldande av hela kostnaden, återstoden av denna icke skall utkrävas av borgenären utan betalas med allmänna medel. Vad sålunda avses torde böra erhålla tydligare uttryck genom någon omformulering av konventionstexten.
Kungl. May.ts proposition nr 78.
17 Lagförslaget.
I den mån lagrådets erinringar vid konventionen beaktas, påkallas ändringar även i förevarande lag.
Ordalagen i andra och tredje styckena av denna paragraf kunna giva anledning till antagande, att svensk exekutiv myndighet har att på samma sätt pröva såväl huruvida begärd verkställighet helt eller delvis hindras av svensk dom eller beslut, varigenom bidrag bestämts till lägre belopp eller det blivit fastställt, att bidragsskyldighet ej föreligger, som även huruvida hinder mot verkställighet möter på grund av konventionens bestämmelse, att verkställighet av tredskodom i vissa fall ej må påfordras. Detta är emellertid ej avsett. Väl skall självständig prövning ägnas lunder, som i det förra hänseendet kan förefinnas, men i det senare avseendet skall myndigheten hava att lita till det framställningen åtföljande beviset. Det skulle därför medföra ökad tydlighet, örn tredje stycket, som för den svenska myndigheten ej har någon betydelse utöver vad stadgandet örn nämnda bevis innehåller, finge utgå och i samband härmed i första stycket inskötes, att den verkställighet, varom där talas, skall ske i enlighet med bestämmelserna i den föreslagna lagen. Genom sistnämnda ändring bleve hänvisning lämnad även till föreskriften i 2 § om beviset.
Då bevisets utfärdare jämväl har att tillse, att å den förevarande exekutionstiteln verkställighet kan vinnas i den stat, där den tillkommit, borde tilllika lämpligen ur första stycket uteslutas orden »och varå verkställighet kan vinnas i den staten».
2 §•
I anslutning till vad som anförts vid konventionens artikel 2 och då konventionen torde i stället för lagen böra citeras i andra stycket av förevarande paragraf, hemställer lagrådet örn sådan ändring i detta stycke, att i det där föreskrivna beviset skall vitsordas, att de i konventionens artikel 1 första och tredje styckena stadgade villkoren för verkställighet äro uppfyllda.
3 §.
Jämlikt förevarande paragraf skall verkställighet i vårt land ske enligt här gällande lag. I vår lag saknas emellertid exekutionsbestämmelser rörande någon svensk motsvarighet till sådana beslut av administrativ myndighet, som avses i den förevarande lagen. Meningen är uppenbarligen, att dessa beslut skola verkställas lika som domstols lagakraftägande domar. Ett uttryckligt stadgande därom synes böra upptagas i förevarande paragraf.
Ur protokollet:
Ragnar Kihlgren.
Bihang till riksdagens protokoll 1931. 1 sami. 65 haft. (Nr 78.)
18 Kungl. Maj :ts proposition nr 78.
Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 29 november 1929.
Närvarande:
Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden
Lubeck, Beskow, Lundvik, Borell, von Steyern, Malmberg, Lindskog, Bissmark, Johansson, Dahl.
Efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena anmäler chefen för justitiedepartementet, statsrådet Bissmark, frågan örn godkännande av ett av delegerade för Sverige, Danmark, Finland och Norge avgivet förslag till konvention mellan nämnda länder angående indrivning av underhållsbidrag.
Föredraganden anför:
»Genom beslut den 16 april 1926 har Kungl. Majit antagit en av den norska regeringen gjord framställning örn deltagande i förhandlingar med danska, finska och norska regeringarna för åstadkommande av en ordning angående indrivning i en av staterna av underhållsbidrag, som fastställts i någon av de övriga. Jämväl Danmark och Finland hava antagit den norska inbjudan.
Från svensk sida hava jämlikt Kungl. Maj:ts förordnanden i förhandlingarna deltagit lagberedningens ordförande f. d. justitierådet B. Ekeberg samt numera justitierådet A. Lindhagen och revisionssekreteraren E. Lind.
Ett under möte i Oslo år 1927 uppgjort utkast till konvention har tillställts överståthållareämbetet samt de av Kungl. Majlis befallningshavande, som antagits främst få att handlägga hithörande ärenden, nämligen befallningshavandena i Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Värmlands, Jämtlands och Norrbottens län, ävensom statens inspektör för fattigvård och barnavård samt utrikesdepartementets rättsavdelning, och hava från dessa myndigheter yttranden inkommit.
Såsom resultat av förhandlingarna föreligger ett av de delegerade uppgjort förslag till konvention mellan Sverige, Danmark, Finland och Norge angående indrivning av underhållsbidrag.
Till detta förslag hava de svenska delegerade utarbetat särskilda motiv, varjämte av dem uppgjorts förslag till lag örn indrivning i Sverige av underhållsbidrag, fastställda i Danmark, Finland och Norge.
Kungl. May.ts proposition nr 78.
19 I alla de nordiska ländernas inre lagstiftning finnas regler om fastställande Förslaget och uttagande av underhållsbidrag, som på ett verksamt sätt tillgodose de under- 1 ti°™,en hållsberättigades intressen. Den underhållspliktige kan emellertid genom flyttning från ett nordiskt land till ett annat undandraga sig bidragets uttagande.
Utländsk dom eller annat avgörande är nämligen icke i något av de fyra länderna exekutionstitel, örn ej särskild överenskommelse därom ingåtts. Mellan de nordiska länderna existerar emellertid på detta område ej någon annan överenskommelse än den år 1861 mellan Sverige och Danmark ingångna konventionen om ömsesidig verkställighet av domar och utslag, vilken omfattar också vissa underhållsbidrag; denna gör emellertid ej tillfyllest, bland annat enär avtalen örn underhållsbidrag ej falla under konventionen och denna överhuvud ej avser verkställighet genom införsel. Konventionsförslaget avser nu att råda bot på missförhållandet att den underhållspliktige genom flyttning till annat nordiskt land undandrager sig skyldighetens fullgörande; var än i Norden han vistas, skall exekution kunna ske.
Även de, som ej äro medborgare i konventionsstat, omfattas av förslaget. En utländsk underhållsskyldig bör lika litet kunna draga sig undan som en medborgare i en nordisk stat, och är utlänningen berättigad till underhåll, bör han i förevarande avseende ej vara sämre ställd än en medborgare i något av dö nordiska länderna.
Förslaget avser allenast bidrag, som ha sin grund i en civilrättslig underhållsplikt. Utanför falla sålunda kostnader för den underhållsberättigade, som det allmänna på grund av offentligträttsliga regler åsamkats. De civilrättsliga underhållsbidragen omfattas av konventionen, ändå att de fastställts före dennas ikraftträdande.
Exekutionstitlar enligt förslaget äro lagakraftvunnen dom, administrativ myndighets beslut eller skriftlig förbindelse att utgiva underhållsbidrag. (Angående interimistiska beslut och svenska lagsökningsutslag se sid. 22). Att nämnda förbindelser omfattas av förslaget är för oss av mycket stor praktisk betydelse, särskilt i vad rör bidrag till utomäktenskapliga barn; i ej mindre än 90 procent av de fall, då faderskap och därå grundad underhållsskyldighet hos oss fastställes, sker sålunda detta genom frivilligt erkännande. En förutsättning för att ett i en av konventionsstaterna träffat avtal örn underhållsbidrag skall vara verkställbar! i de övriga är, att verkställighet kan vinnas i den stat, där avtalet slutits. I fråga örn svensk förbindelse kräves det sålunda, att stadgad form iakttagits och att förutsättningarna i övrigt för införsel äro för handen. Administrativ myndighets beslut har exigibilitet, därest det kan verkställas i det land, där det meddelats.
När fråga är örn verkställighet utanför domslandet av dom eller annan exekutionstitel, är städse ett av huvudproblemen, huruvida verkställigheten skall i varje särskilt fall vara beroende på en prövning i exekutionslandet av den dömande myndighetens kompetens eller avgörandets formella riktighet och exekution således först få ske med stöd av ett beslut, som efter verkställd prövning meddelas av myndighet i detta land (exekvatur), eller om omedelbar verkställighet skall kunna ske. I regel brukar fordran på exekvatur uppställas, men
20 Kungl. Maj:ts proposition nr 78.
förslaget intager den motsatta ståndpunkten. Detta har berott på den nära överensstämmelsen mellan de nordiska staternas materiella bestämmelser angående underhållsbidrag och på det ömsesidiga förtroende, som råder med avseende å dessa bestämmelsers handhavande. Den intagna ståndpunkten medför minskad tidsutdräkt för sökanden och minskat besvär för exekutionslandets myndigheter.
Från regeln örn exigibilitet har i förslaget stadgats det undantaget, att örn genom dom eller beslut i den stat, där verkställighet sökes, bidrag är bestämt till lägre belopp eller ock är fastställt, att underhållsskyldighet ej föreligger, verkställighet i strid häremot ej kan påfordras i den staten. Detta stadgande i dess förra del har tillkommit med hänsyn till att för närvarande ej råder full enhetlighet mellan de nordiska staternas prisnivå, arbetslöner m. m. Särskilt på grund av den i Finland i förhållande till de övriga nordiska länderna rådande lägre prisnivån understiga de bidrag, som fastställas i detta land, de belopp, som i motsvarande fall utgå i de övriga länderna. Har exempelvis, efter det bidrag till ett utomäktenskapligt barn utdömts i Finland, den underhållspliktige mannen flyttat till Sverige, kan den här rådande högre prisnivån medföra, att en höjning av bidragets belopp sker. Flyttar nu mannen tillbaka till Finland, bör ej det i Sverige fastställda högre beloppet kunna uttagas i Finland, där ett efter de finska förhållandena avpassat belopp bestämts. Det i Sverige fastställda bidraget bör däremot kunna exekveras i Danmark eller Norge; skulle emellertid i något av dessa land ett beslut om sänkning hava utverkats, kan verkställighet för det överskjutande beloppet ej ske där.
Såsom ett undantag från huvudregeln örn nordisk exigibilitet har vidare upptagits en föreskrift, att örn skyldigheten att utgiva bidrag till utomäktenskapligt barn eller dess moder är fastställd i stat, där den bidragspliktige ej har medborgarskap eller hemvist, verkställighet ej kan påfordras, med mindre han inställt sig i rättegången eller oek, medan han uppehöll sig i landet, i behörig tid erhållit kännedom örn stämningen (i Norge: föreläggandet). Att ett motsvarande förbehåll ej gjorts i vad angår övriga grupper underhållspliktiga beror på, att berörda fall äro de enda, där själva det familjerättsliga band, varå underhållsskyldigheten grundas, är föremål för tvist.
Framställning örn verkställighet förmedlas av offentlig myndighet. I förslaget äro de myndigheter angivna, som äga göra och mottaga sådan framställning. Dessa myndigheter äro i Sverige utrikesdepartementets rättsavdelning eller länsstyrelse. Den myndighet, som mottager framställningen, har att tillse allenast, att den gjorts av vederbörande myndighet och att därvid fogats vederbörligt bevis.
Verkställighet sker i var stat enligt där gällande lag. Detta innebär, att verkställighet ej kan i något land ske medelst annan exekutionsform än som är känd i det landet; hos oss kan alltså verkställigheten ske genom utmätning eller införsel. Regeln innebär vidare, att verkställighet i exekutionslandet kan påfordras allenast i sådan form som där eljest kommer till användning med avseende å sådan exekutionstitel, varom fråga är. Härav följer t. ex., att ett finskt avtal örn underhållsbidrag till utomäktenskapligt barn, vilket i Finland
Kungl. Maj:ts proposition nr 78. 21
kan verkställas genom införsel eller utmätning, hos oss kan exekveras endast genom införsel.
Enligt förslaget skall verkställighet försiggå utan utgift för den berättigade. Den förrättningskostnad, som ej kan uttagas ur utmätt egendom, gäldas sålunda i stället av exekutionslandet. Detta äger ej hos det land, varifrån verkställigheten begärts, utkräva ersättning för sina utgifter.
Sedan verkställighet skett i exekutionslandet, skall det belopp, som därvid influtit, översändas till den myndighet, som gjort framställningen.
Enligt särskilt stadgande i förslaget avse bestämmelserna örn underhållsbidrag jämväl bidrag till förlossnings- och barnsängskostnader samt till utgifter för barns särskilda utbildning, så ock för dess dop, konfirmation, sjukdom och begravning.
På grund av gällande forumregler är det ofta ej möjligt för en i Sverige bosatt moder till barn utom äktenskap — svensk eller utländsk medborgare — att överhuvud taget få ett underhållsanspråk mot barnets fader prövat, örn denne har hemvist i Norge. I sistnämnda land kan talan icke anhängiggöras, ty enligt norsk rätt skall saken handläggas vid moderns forum. Enligt svensk lag åter skall talan upptagas antingen vid svarandens — mannens — forum eller vid lägersmålsforum. Örn nu mannen ej har forum här i landet och lägersmålet ej heller ägt rum här, finnes varken i Sverige eller Norge forum för upptagande av modems talan. I de svenska gränstrakterna till Norge har nämnda förhållande, enligt vad erfarenheten utvisar, ej sällan lett till, att den svenska modem och hennes barn lämnats rättslösa. Är däremot modern bosatt i Norge men fadern i Sverige, kan bidragsplikten fastställas antingen; vid moderns norska forarn eller vid barnafaderns forum här i riket.
Berörda missförhållande kommer att bliva avhjälpt, därest det föreliggande förslaget antages. Norges delegerade har sålunda förklarat sig ämna föreslå sådan ändring i de norska forumreglerna, att yrkande om underhållsbidrag till barn utom äktenskap eller dess moder må upptagas ej blott vid modems eller efter hennes död barnets forum i Norge utan även — örn modem eller barnet är bosatt i annan nordisk stat — vid barnafaderns norska forum. Någon föreskrift härom har ej kunnat upptagas i konventionen, som blott avser verkställighet, men den nämnda norska lagändringen är en förutsättning för Sveriges anslutning till konventionen.
Konventionen träder i kraft den 1 januari eller den 1 juli, som infaller näst efter det ratifikationerna utväxlats i Oslo. Envar av staterna kan i förhållande till envar av de övriga uppsäga konventionen till upphörande från och med den 1 januari eller den 1 juli, som infaller näst efter sex månader, sedan uppsägningen skedde.
Enligt statsrådsprotokollet den 23 augusti 1929 har lagrådets utlåtande infordrats över dels ifrågavarande konventionsförslag, dels berörda svenska lagförslag.
Lagrådet har den 2 oktober 1929 avgivit utlåtande, däri lagrådet gjort vissa smärre erinringar mot konventionsförslaget. I anledning härav har — i samband med förhandlingar, som under innevarande höst i andra ämnen ägt rum i
Lagrådet.
22 Kungl. Maj:ts proposition nr 78.
Köpenhamn mellan delegerade för de nordiska länderna — nu förevarande konventionsförslag varit föremål för ytterligare överläggning.
Genom det föreliggande konventionsförslaget torde stora praktiska fördelar komma att uppnås. Efter antagandet av denna konvention blir det ej längre möjligt för den underhållspliktige att genom flyttning från Sverige till Danmark, Finland eller Norge undandraga sig uttagande av ett fastställt familjerättsligt underhållsbidrag. För min del är jag beredd att tillstyrka ej blott de principer, varpå förslaget är byggt, utan ock den närmare utformning dessa principer erhållit.
Den av lagrådet vid artikel 1 gjorda erinran beträffande interimistiska förordnanden har jag ansett böra föranleda ett tillägg, som utmärker att också svenska och finska sådana förordnanden äro exekutionstitlar enligt förslaget.
Lagrådet har vidare hemställt, att de svenska lagsökningsutslagen måtte upptagas bland de exekutionstitlar, som enligt förslaget kunna bliva föremål för verkställighet. Ehuru det torde vara av endast ringa praktisk betydelse, örn lagsökningsutslagen medtagas eller icke, har jag dock — särskilt enär 1861 års konvention mellan Sverige och Danmark örn ömsesidig verkställighet av domar och utslag gäller också utslag i lagsökningsärenden — ansett denna erinran böra beaktas och därför åt ovannämnda tillägg till förevarande artikel böra givas en lydelse, som omfattar ej blott de interimistiska, förordnandena utan även lagsökningsutslagen.
Vad lagrådet vid artikel 2 hemställt har iakttagits.
I anledning av lagrådets erinran vid artikel 3 har en mindre jämkning vidtagits i artikeln.
På grund av vad nu anförts tillåter jag mig förorda, att Kungl. Maj:t godkänner konventionsförslaget i den lydelse härvid fogade bilaga1 utvisar, vilken lydelse, enligt vad jag har anledning hoppas, bör kunna påräkna godkännande även från de andra ländernas sida. Därest Kungl. Maj :t lämnar sitt bifall till förslaget, lärer detsamma, innan ratifikation ifrågakommer, skola underställas riksdagens prövning. I enlighet med vad jag förut framhållit, torde vidare en ratifikation av konventionen från Sveriges sida förutsätta, att sådan ändring av de i Norge gällande forumreglerna kommer till stånd, att talan örn underhållsbidrag till utomäktenskapligt barn eller dess moder kan föras vid barnafaderns forum. Till dessa spörsmål liksom till frågan örn den lagstiftningsåtgärd, som efter vad förut sagts påkallas av en eventuell ratifikation, torde jag senare få återkomma.»
Föredraganden uppläser härefter ifrågavarande förslag till konvention mellan Sverige, Danmark, Finland och Norge angående indrivning av underhållsbidrag samt hemställer, att nämnda förslag måtte godkännas av Kungl. Maj :t.
Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur protokollet:
H. Stefenson.
1 Lika lydande med den vid protokollet över utrikesdepartementsärenden fogade bilagan (sid. 24).
Kungl. Maj:ts proposition nr 78.
23 Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 29 november 1929.
Närvarande:
Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden Lubeck, Beskow, Lundvik, Borell, von Steyern, Malmberg, Lindskog, Bissmark, Johansson, Dahl-
Under erinran att Kungl. Maj:t förut denna dag på föredragning av chefen för justitiedepartementet beslutat godkänna upprättat förslag till konvention mellan Sverige, Danmark, Finland och Norge angående indrivning av underhållsbidrag, hemställer ministern för utrikes ärendena, efter gemensam beredning med bemälde departementschef, att Kungl. Maj:t måtte bemyndiga sin minister i Oslo envoyén T. Höjer att på grundval av berörda förslag med vederbörande ombud från dansk, finsk och norsk sida — under förbehåll örn ratifikation av Kungl. Maj :t med riksdagens samtycke — underteckna en konvention i överensstämmelse med den text, som bilaga till protokollet i detta ärende utvisar, ävensom förordna, att behörig fullmakt för Höjer skall i vanlig ordning utfärdas.
Till vad ministern under ovanstående punkt hemställt, däruti övriga statsrådsledamöter förena sig, behagar Hans Maj :t Konungen lämna bifall.
Ur protokollet: Sven Allard.
24 Kungl. Maj:ts proposition nr 78.
Bilaga.
Förslag
till
Konvention
mellan Sverige, Danmark, Finland oell Norge angående indrivning av
underhållsbidrag.
Artikel 1.
Lagakraftvunnen dom, administrativ myndighets beslut eller skriftlig förbindelse, varigenom i en av de fördragsslutande staterna någon förpliktats eller utläst sig att utgiva underhållsbidrag till make, förutvarande make, barn i äktenskap styvbarn, adoptivbarn, barn utom äktenskap eller moder till sådant barn och vara verkställighet kan vinnas i den staten, skall på begäran omedelbart verkställas i annan fördragsslutande stat. Detsamma skall gälla sådant i Sverige eller Finland av rätten, domaren eller överexekutor meddelat beslut som kan verkställas lika med lagakraftvunnen dom.
Ar genom dom eller beslut i den stat, där verkställighet sökes, bidrag bestämt till lägre belopp eller ock fastställt, att underhållsskyldighet ej föreligger, kan verkställighet i strid häremot ej påfordras i den staten.
Ar skyldigheten att utgiva bidrag till barn utom äktenskap eller till sådant barns moder genom 'dom eller föreläggande fastställd i stat, där den bidragspliktige icke hade medborgarskap eller hemvist, kan verkställighet ej påfordras, nied mindre han inställt sig i rättegången eller ock, medan han uppehöll sig i landet, i behörig tid erhållit kännedom örn stämningen eller föreläggandet.
Artikel 2.
Framställning örn erhållande av verkställighet göres och mottages: i Danmark av vederbörande ministerium eller av overövrighed; i Finland av ministeriet för utrikesärendena; i Norge av vederbörande departement; samt
i Sverige av utrikesdepartementets rättsavdelning eller av länsstyrelse.
Den myndighet, soia gör framställningen, skall därvid foga bevis, att domen, beslutet eller förbindelsen uppfyller de i artikel 1 första och tredje styckena för verkställighet stadgade villkor.
Handling, som är avfattad pa finska språket, skall vara åtföljd av bestyrkt översättning i erforderliga delar till något av de andra språken.
Artikel 3.
Verkställigheten sker i varje stat enligt där gällande lag men kan, där fråga är örn skriftlig förbindelse, som ej är fastställd av domstol eller administrativ myndighet, begränsas till införsel i avlöning eller vad därmed i förevarande hänseende är likställt.
Kungl. Maj:ts proposition nr 78.
25 Verkställigheten försiggår utan utgift för den berättigade, såframt den ej skall ske i den ordning, som gäller beträffande fast egendom.
Influtet belopp översändes till den myndighet, som gjort framställningen.
Artikel 4.
Bestämmelserna örn underhållsbidrag avse jämväl bidrag till förlossningsoch barnsängskostnader samt till utgifter för barns särskilda utbildning, så ock för dess dop, konfirmation, sjukdom och begravning.
Artikel 5.
Kostnadsersättning, som ålagts den bidragspliktige i anledning arv underhållsfrågans prövning, kan indrivas enligt reglerna i denna konvention.
Artikel 6.
Denna konvention skall ratificeras och ratifikationerna skola utväxlas i Oslo så snart ske kan. _
Konventionen träder i kraft den 1 januari eller den 1 juli, som infaller näst efter det ratifikationerna utväxlats.
Envar av staterna kan i förhållande till envar av de övriga uppsäga konventionen till upphörande från och med den 1 januari eller den 1 juli, som infaller näst efter sex månader, sedan uppsägningen skedde.
26 Kungl. Maj:ts proposition nr 78.
Utdrag av protokollet över
justitiedepartementsärenden, hållet in- Konungen i statsrådet å Stockholms 1930.
för Hans Majit slott den 30 maj
N ärvarande:
Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden Lubeck, Beskow, Lundvik, Borell, von Steyern, Malmberg, Lindskog, Bissmark, Johansson, Dahl.
Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Bissmark, anmäler fråga om Islands anslutning till konventionen mellan Sverige, Danmark, Finland och Norge angående indrivning av underhållsbidrag och anför:
»På sätt framgår av statsrådsprotokollet den 29 november 1929 har Kungl. Maj :t nämnda dag med vissa ändringar godkänt ett av delegerade för Sverige, Danmark, Finland och Norge avgivet förslag till konvention mellan dessa länder angående indrivning av underhållsbidrag. Sedermera har förslaget i det sålunda ändrade skicket godkänts av de övriga ländernas regeringar. Vissa med förslaget sammanhängande frågor äro emellertid avsedda att regleras \id konventionens undertecknande, varom underhandlingar för närvarande pågå.
Såsom jag under nästföregående punkt i protokollet vid behandling av frågan örn Islands anslutning till konventionen innehållande internationellt privaträttsliga bestämmelser om äktenskap, adoption och förmynderskap nämnt, har danska beskickningen i Stockholm i en den 30 maj 1930 dagtecknad skrivelse till ministern för utrikes ärendena — under åberopande av ett av särskilda delegerade upprättat protokoll i ämnet, vilket härvid torde få fogas såsom bilaga framställt förfrågan, huruvida den svenska regeringen medgåve, att Island anslöte sig jämväl till konventionen angående underhållsbidrag. För egen del har jag redan förklarat mig hysa samma uppfattning som de delegerade, att det vöre en fördel, örn Islands anslutning till konventionerna kunde vinnas redan från. början. I formellt hänseende föranledes av Islands tillträde till konventionen angående underhållsbidrag ej annan ändring i denna än att Island upptages i rubriken näst efter Finland och att artikel 2 erhåller den lydelse, som angives i nyssnämnda av de delegerade upprättade protokoll. I förslaget till lag örn indrivning i Sverige av underhållsbidrag, fastställda i Danmark, Finland eller Norge bör Island upptagas näst efter Finland dels i rubriken, dels i 1 § första stycket. Därest icke 1 § tredje stycket skall i enlighet med lag-
27 Kungl. Maj:ts proposition nr 78.
rådets hemställan utgå — ett spörsmål vartill jag vid ett senare tillfälle torde få återkomma — böra i detta stycke orden ’i Danmark eller Finland’ utbytas mot: ’i Danmark, Finland eller Island’. I 2 § tillfogas, näst efter orden ’i Finland, av ministeriet för utrikesärendena’; en ny rad, så lydande: örn bidraget fastställts i Island, av justitieministeriet; samt’. Sista stycket av denna paragraf erhåller följande lydelse: handling, som är avfattad på finska eller isländska språket, skall vara åtföljd av bestyrkt Översättning i erforderliga delar till
svenska, danska eller norska språket.’»
Föredraganden hemställer, att lagrådets utlåtande över de sålunda angivna ändringsförslagen måtte för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamål inhämtas genom utdrag av protokollet.
Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur protokollet: H. Stefanson.
28 Kungl. Maj:ts proposition nr 78.
Bilaga.
Protokoll.
Sedan av delegerade för Danmark, Finland, Norge och Sverige förslag uppgjorts till tva konventioner mellan nämnda länder, den ena innehållande internationellt privaträttsliga bestämmelser örn äktenskap, adoption och förmynderskap, och den andra angående indrivning av underhållsbidrag, har Islands regering, i syfte att möjliggöra Islands anslutning till dessa konventioner, anmodat Islands representant vid de förhandlingar, som pågå mellan nämnda fem länder angående verkställighet av vissa domar, kommittered Krabbe, att i samband med dessa förhandlingar lämna en redogörelse för den isländska lagstiftningen i de ämnen, som beröras av nämnda konventioner, och har en sådan redogörelse jämväl givits vid de förhandlingar, som ägt rum i Stockholm den 28 april—9 maj 1930. Därvid har upplysts, att rättsförhållandena angående äktenskap, förmynderskap och underhållsbidrag i Island äro reglerade genom nyare lagstiftning — framförallt lag den 27 juni 1921 örn äktenskaps ingående och upplösning, lag den 20 juni 1923 örn äktenskaps rättsverkningar, lag den 14 november 1917 örn myndighet samt lag den 27 juni 1921 örn föräldrar och barn utom äktenskap — vilka lagar bygga på gemensamma nordiska rättsprinciper. Någon lagstiftning örn adoption finnes icke, men den administrativa praxis, som på detta område utbildat sig, vilar på samma grunder som den danska adoptionslagstiftningen. Vidare har upplysts, att Danmarks regering på förhand förklarat sig ej hava någon erinran att göra mot Islands anslutning till konventionerna.
Undertecknad Krabbe ävensom övriga undertecknade, ombud för Danmark, Finland, Norge och Sverige vid de förhandlingar, som lett till berörda konventionsförslag, hava med hänsyn till den rättslikhet, som enligt det nyss sagda finnes mellan lagstiftningen på förevarande områden i Island och de övriga nordiska länderna, funnit hinder ej möta för Islands anslutning till konventionerna.
Denna anslutning torde ej föranleda andra ändringar i dessa än att
1) Island upptages i konventionernas ingresser;
2) *— --; samt
3) att artikel 2 i konventionen angående indrivning av underhållsbidrag i nedan angivna delar erhåller följande ändrade lydelse:
»Framställning---mottages:
i Danmark---overövrighed;
i Finland---utrikesärendena;
i Island av justitieministeriet; i Norge — — — departement; samt i Sverige ■—- — -— länsstyrelse.
Den myndighet---villkor.
* Här beröres en fråga, som är avsedd att regleras vid äktenskapskonventionens undertecknande varom anderhandlingar för närvarande pågå.
Kungl. Maj:ts proposition nr 78.
29 Handling, som är avfattad på finska eller isländska språket, skall vara åtföljd av bestyrkt översättning i erforderliga delar till danska, norska eller svenska språket.»
Då Islands anslutning till konventionerna således föranleder allenast obetydliga jämkningar i dessa samt något uppskov av praktisk betydelse med konventionernas undertecknande följaktligen ej behöver inträda, därest Islands anslutning kommer till stånd redan från början, få undertecknade förorda, att en blivande framställning i detta syfte från Islands regering måtte vinna bifall av de övriga regeringarna.
Stockholm den 9 maj 1930.
V. Bentson. Schröder. Aage Svendsen.
Jon. Krabbe. E. Alten.
F. Grönvall.
Birger Ekeberg.
Erik Lind.
30 Kungl. Maj:ts proposition nr 78.
Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd den 28 augusti 1930.
Närvarande:
justitieråden Stenberg,
Appelberg,
Tiselius,
regeringsrådet Söderwall.
Genom beslut den 29 november 1929 bade Kungl. Maj:t godkänt ett vid statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden för nämnda dag fogat förslag till konvention mellan Sverige, Danmark, Finland och Norge angående indrivning av underhållsbidrag.
Sedan härefter isländska regeringen gjort framställning örn Islands anslutning till konventionen, vilken icke ännu undertecknats, hade förslag framlagts till de ändringar, som av Islands tillträde påkallades i konventionsförslaget ävensom i ett med anledning av Sveriges anslutning till konventionen utarbetat förslag till lag örn indrivning i Sverige av underhållsbidrag, fastställda i Danmark, Finland eller Norge.
Enligt lagrådet tillhandakommet utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Maj :t Konungen i statsrådet den 30 maj 1930, hade Kungl. Majit förordnat, att lagrådets utlåtande skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas över nämnda ändringsförslag.
Detta ärende föredrogs nu inför lagrådet av ledamoten i lagberedningen, revisionssekreteraren Erik Lind.
Lagrådet — som med hänsyn till den mellan Island och Sverige bestående rättslikheten på ifrågavarande område fann hinder icke böra möta mot Islands anslutning till konventionen — lämnade de i remissen avsedda ändringsförslagen utan anmärkning.
Remisshandlingarna skulle fogas vid detta protokoll.
Ur protokollet: Ragnar Kihlgren.
Kungl. Maj:ts proposition nr 78.
31 Utdrag av protokollet över justitiedepartement sär enden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12 september 1930.
N ärvarande:
Statsministern Ekman, statsråden Gärde, von Stockenström, Gyllenswärd,
Larsson, Holmbäck, Österberg.
Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Gärde, anmäler, efter gemensam beredning med tillförordnade chefen för utrikesdepartementet, lagrådets den 28 augusti 1930 avgivna utlåtande i den till lagrådet den 30 maj 1930 hänskjutna frågan örn Islands anslutning till den föreslagna konventionen mellan Sverige, Danmark, Finland och Norge angående indrivning av underhållsbidrag.
Efter redogörelse för utlåtandet hemställer föredraganden, att Kungl. Maj :t måtte dels medgiva, att Island ansluter sig till konventionen, dels godkänna att i anledning härav de i statsrådsprotokollet berörda den 30 maj 1930 omförmälda ändringar vidtagas i konventionsförslaget.
Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur protokollet:
H. Sief enson.
32 Kungl. Maj :ts proposition nr 78.
Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12 september 1930.
N ärvarande:
Statsministern Ekman, statsråden Gärde, von Stockenström, Gyllenswärd, Larsson, Holmbäck, Österberg.
Under erinran att Kungl. Maj :t förut denna dag på föredragning av chefen för justitiedepartementet medgivit, att Island anslöte sig till den föreslagna konventionen mellan Sverige, Danmark, Finland och Norge angående indrivning av underhållsbidrag, ävensom godkänt, att i anledning därav de ändringar vidtogos i konventionsförslaget, som äro angivna i statsrådsprotokollet den 30 maj 1930, hemställer tillförordnade departementschefen statsrådet Gyllenswärd, • efter gemensam beredning med förstbemälde departementschef, att Kungl. Maj :t måtte med ändring av sitt den 29 november 1929 i ärendet givna bemyndigande dels bemyndiga sin minister i Oslo envoyén T. Höjer att på grundval av berörda förslag med vederbörande ombud från dansk, finsk, isländsk och norsk sida — under förbehåll örn ratifikation av Kungl. Maj :t med riksdagens samtycke — underteckna en konvention i överensstämmelse med den text, vilken såsom bilaga fogats till protokollet över utrikesdepartementsärenden den 29 november 1929, med iakttagande dock av förenämnda ändringar, dels förordna, att behörig fullmakt för Höjer skall i vanlig ordning utfärdas.
Till vad under ovanstående punkt hemställts, däruti övriga statsrådsledamöter förena sig, behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall.
Ur protokollet:
M. Hallenborg.
Kungl. Majlis proposition nr 78.
33 Utdrag ctv protokollet över justitiedepartementsärenden, hultet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott den 13- februari 1931.
Närvarande:
Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Ramel, statsråden
Gärde, Hamrin, von Stockenström, Städener, Gyllenswärd, Larsson,
Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.
Efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena anför chefen för justitiedepartementet, statsrådet Gärde:
»Enligt statsrådsprotokollet den 29 november 1929 har Kungl. Maj :t med vissa ändringar godkänt ett av delegerade för Sverige, Danmark,^ Finland och Norge avgivet förslag till konvention mellan nämnda länder angående indrivning av underhållsbidrag. Kungl. Majit har därefter den 12 september 1930 dels medgivit, att Island anslöte sig till konventionen, dels godkänt att i anledning därav de i statsrådsprotokollet den 30 maj 1930 omförmälda ändringar vidtoges i konventionsförslaget. Förslaget i det salunda ändrade skicket har godkänts jämväl av de övriga ländernas regeringar och den 10 februari 1931 i Oslo av regeringarnas befullmäktigade ombud undertecknats att såsom konvention gälla mellan nämnda länder.
Beträffande en särskild punkt i konventionen må det tillåtas mig att anföra följande. Enligt andra stycket av konventionens artikel 2 skall den myndighet, som gör framställning örn verkställighet, vid framställningen foga bevis, att den exekutionstitel, som åberopas, uppfyller de villkor för verkställighet, som stadgas i konventionen. Den norska regeringen har i en av Norges härvarande minister ingiven, den 4 februari 1930 dagtecknad skrivelse meddelat, att det från norsk sida förutsattes, att vid konventionens undertecknande genom noteväxling komme att fastslås, att Norge för sitt vidkommande önskade, att omförmälda bevis lämnades i form av ett bevis angående de villkor, som i varje särskilt fall komme i betraktande. Några liknande önskemål hava ej framställts från Danmark, Island eller Finland. Från dessa länders sida möter alltså ej hinder för erhållande av verkställighet med stöd av bevis, som inskränka sig till att, i överensstämmelse med konventionstextens lydelse, helt allmänt fastställa, att villkoren för verkställighet äro uppfyllda. För min del anser jag, liksom de svenska delegerade, att från svensk sida krav på mera detaljerade bevis ej bör uppställas. Ett sadant krav lärer ej tjäna annat syfte
Bihang till riksdagens protokoll ISSI. 1 sami. 65 haft. (Ar <8.) •>
o4
Kungl. Maj:ts proposition nr 78.
än att för exekutionslandets myndigheter möjliggöra en kontroll däröver, att vederbörande utländska myndighet vid bevisets utfärdande haft sin uppmärksamhet riktad på var och en av de i konventionen uppställda förutsättningarna för exekution. Något behov torde emellertid ej föreligga av särskild kontroll däröver, att konventionens föga komplicerade regler bliva vederbörligen iakttagna av de myndigheter i grannländerna, som enligt konventionen hava sig anförtrott att utfärda ifrågavarande bevis, utan bevisen böra även i en sådan allmän avfattning, som förut nämnts, kunna med fullt förtroende godtagas av exekutionslandets myndigheter. I anledning av ovanberörda från norsk sida framställda önskemål har Kungl. Majit emellertid ansett sig böra tillmötesgå det norska önskemålet. Genom noteväxling mellan Sverige och Norge har sålunda i samband med konventionens undertecknande fastslagits, att svenska regeringen, i vad rör exekution i Norge, samtycker till att av svensk myndighet utfärdade bevis, som avses i konventionens artikel 2 andra stycket, skola innehålla uppgift örn, vilka av de i artikel 1, första och tredje styckena, för verkställighet stadgade villkor i varje särskilt fall komma i betraktande, ävensom bestyrkande av att dessa villkor äro uppfyllda. På nyss angivna skäl åter böra bevisen, i vad rör exekution i de övriga länderna, erhålla den kortare avfattningen. Denna avfattning bör förty iakttagas av de svenska myndigheterna vid utfärdande av bevis för erhållande av verkställighet i Danmark, Island eller Finland. När ansökan göres från Danmark, Finland, Island eller Norge örn exekution här i riket, böra jämväl bevis avfattade på sistnämnda sätt godtagas av våra myndigheter.
Sedan Sveriges minister i Oslo i ett memorandum till norska utrikesministern erinrat, att ratifikation av konventionen från Sveriges sida förutsätter sådan ändring av de norska forumreglerna, att yrkande örn underhållsbidrag till barn utom äktenskap eller till dess moder må upptagas ej blott vid moderns eller efter hennes död barnets forum i Norge utan även — örn modern eller barnet är bosatt i annan nordisk stat — vid barnafaderns norska fomin, har i förutnämnda från norsk sida avlåtna note meddelats, att proposition örn lagändring av nyss angivna innebörd kommer att framläggas.
Samtidigt med konventionens undertecknande har vidare Sveriges minister i Köpenhamn tillställt danska utrikesministern ett memorandum med förfrågan, huruvida danska regeringen hade någon erinran mot att senast vid ratificeringen av konventionen genom noteväxling eller i annan form träffades överenskommelse med svenska regeringen därom, att konventionen den 25 april 1861 örn ömsesidig verkställighet av domar och utslag meddelade i Sverige eller Danmark skall, såvitt rör ämnen, som avses i nu förevarande konvention, upphöra att gälla den dag sistnämnda konvention träder i kraft; och har danska regeringen förklarat sig ej hava något att erinra häremot.
Såsom statsrådsprotokollet den 29 november 1929 utvisar, skall konventionen, innan ratifikation från Sveriges sida ifrågakommer, underställas riksdagens prövning. I samband härmed torde jämväl böra komma under bedömande spörsmålet örn de lagstiftningsåtgärder, vilka för Sveriges del påkallas av en ratifikation av konventionen. Jag tillåter mig sålunda nu anmäla
Kungl. Maj:ts proposition nr 78.
lagrådets den 2 oktober 1929 avgivna utlåtande i vad rör det den 23 augusti 1929 till lagrådet remitterade förslaget till lag om indrivning i Sverige^ av underhållsbidrag, fastställda i Danmark, Finland eller Norge. De i statsrådsprotokollet den 29 november 1929 berörda ändringar, som i anledning av vad lagrådet anmärkt mot konventionsförslaget vidtagits i detta, hava föranlett motsvarande ändringar i nyssnämnda lagförslag. Lagrådets erinringar i övrigt mot 1—3 §§ i lagförslaget hava iakttagits, i samband varmed vissa jämkningar av formell natur verkställts. Jag har ock att anmäla, att lagrådet i utlåtande den 28 augusti 1930 angående frågan om Islands anslutning till konventionen lämnat utan anmärkning de i statsrådsprotokollet den 30 maj 1930 omförmälda, av Islands anslutning betingade ändringar i samma lagförslag.
Då, såsom förut nämnts, de bevis, som av de svenska myndigheterna utfärdas angående förhandenvaron av villkoren för verkställighet, skola vara av olika innehåll, allt efter som exekutionen skall ske i Norge eller i något av de ■ övriga länderna, men uttryck häråt ej lämpligen lärer böra givas i den svenska indrivningslagen, torde det bliva nödvändigt att, till komplettering av föreskriften i 2 § örn bevisens innehåll, i administrativ väg giva närmare föreskrifter örn bevisens beskaffenhet vid dels verkställighet i Norge, dels verkställighet i något av de övriga länderna. Till upplysning för dem, som önska här i landet göra framställning örn erhållande av verkställighet i Danmark, Finland, Island eller Norge, bör vidare i administrativ väg uppgift lämnas, till vilken svensk myndighet framställningen skall göras, varjämte i samma ordning bör, till ledning för de svenska myndigheterna, mera detaljerat än i konventionen kunnat ske, fastslås, vilka av grannländernas myndigheter äro behöriga att göra och mottaga framställning örn erhållande av verkställighet. Dessa frågor torde framdeles få underställas Kungl. Maj :ts prövning.»
Föredraganden hemställer därefter, att Kungl. Hajd måtte genom proposition dels äska riksdagens godkännande av ifrågavarande konvention, dels, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå riksdagen att antaga förutnämnda lagförslag i dess omarbetade skick.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten, att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet: Ragnar Kihlgren.