Doc 1932:1
KUNGL. MAJ:TS
PROPOSITION
TILL
Riksdagen
angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1932/1933.
Bihang till riksdagens protokoll 19!I2. / sunil.
KUNGL. MAJ:TS
PROPOSITION
TILL
Riksdagen
angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1932/1933;
Given Stockholms slott (ten i januari 1932.
Jämlikt grundlagens bud avgiver Kungl. Majit härmed proposition angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1932/1933.
Med åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokoll angående statsverkspropositionens justering vill Kungl. Majit föreslå riksdagen att godkänna de i protokollet berörda förslag och alltså upptaga statsverkets inkomster och utgifter sålunda i
Inkomsterna,
4 Kungl. Majlis proposition Nr 1 år 1932.
Specifikation av statens inkomster.
A. Egentliga statsinkomster.
I. Skatter:
1. Mantalspenningar................... 1,050,000
2. Prästerskapets till statsverket indragna tionde . . 1,730,000
3. Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse:
a. Inkomst- och förmögenhetsskatt,
bevillning............. 124,000,000
b. Extra inkomst- och förmögen-
hetsskatt, bevillning......... 12,000,000
c. Utjämningsskatt, bevillning .... 4,100,000
d. Utskiftningsskatt, bevillning . . . 100,000
e. Bevillningsavgifter för särskilda
förmåner och rättigheter, bevillning................ 500,000
f. Stämpelmedel, bevillning..... 48,000,000 188,700 000
4. Automobilskattemedel, bevillning.......... 80,000,000
5. Tullar och acciser:
a. Tullmedel, bevillning....... 150,000,000
b. Acciser på vissa varor, bevillning 3,000,000
c. Tobaksskatt, bevillning...... 70,000,000
d. Brännvinstillverkningsskatt, be-
villning .............. 16,200,000
e. Rusdrycksförsäljningsmedel, be-
villning:
«. Partihandelsbolag..... 12,000,000
/?. Delaljhandelsbolag..... 22,000,000
f. Omsättnings- och utskänknings-
skatt å spritdrycker, bevillning 53,000,000
g. Maltskatt, bevillning......... 22.000,000 348,200,000
Kronor
II. Uppbörd i statens verksamhet:
1. Vattendomstolsavgifter................ 25,000
2. Bidrag till försäkringsrådet och riksförsäkrings-
anstalten...................... 1,050,000
3. Avgifter för registrering av motorfordon...... 900,000
4. Avgifter för besiktning av motorfordon ....... 1,050,000
5. Hyresmedel från under byggnadsstyrelsens vård
stående egendomar................ 450,000
6. Inkomst av myntning och justering......... 1,250,000
619,680,000
Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1932.
5 Kronor
7. Kontrollstämpelmedel................... oo0,000
8. Bidrag till bankinspektionen.............. 80,000
9. Bidrag till fondinspektionen............... 00,000
10. Bidrag till sparbanksinspektionen.......... 80,000
11. Bidrag för tillsyn över sparbankerna........ 210,000
12. Avgifter för kontroll å handeln med skattefri sprit 31,000
13. Inkomster av tandläkarinstitutet........... 300,000
14. Terminsavgifter från läroverken............ 1,100,000:
15. Avgifter för granskning av biografbilder..... 150,000
16. Totalisatormedel ...................... 800,000
17. Inkomster av statens lagerhus och fryshus . . . 80,000
18. Inkomster av statens centrala frökontrollanstalt 150,000
19. Fyr- och båkmedel..................... 2,600,000;
20. Lotspenningar......................... 2,400,000
21. Patent- och varumärkes- samt registreringsavgifter 1,500,000
22. Bidrag till försäkringsinspektionen.......... 95,000
23. Inkomster av statens provningsanstalt..............285,000; 15,196,000
lil. Diverse inkomster...................................I 7,616,873
Säger för egentliga statsinkomster 642,492,873 kronor.
B. Inkomster av statens produktiva fonder.
Statens affärsverksamhet:
1. Postverket, bevillning.................... 14,500,000
2.
3.
4.
Telegrafverket ........................ 24,500,000
Statens järnvägar...................... 23,000,000
Statens vattenfallsverk:
a. Kraftverken.............. 15,250,000
b. Kanalverken.............. 300,000
c. Fastighetsförvaltningen...... 250,000 15,800,000
Domänverket......................... 3,500,000
Statens reproduktionsanstalt
15,000
81,325,000
II. Statens aktier:
1. Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag........
2. Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet....... 1,595,000 1,595,100
III. Statens utlåningsfonder:
1. Lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörby 105,000
2. Allmänna järnvägslåncfonden............... 1,178,000
3. Bibanelånefonden....................... 100
4. Vattenkraftslånefonden................... 410,000
5. Allmänna byggnadslånefonden.............. 12,300
6. Luftfartslånefonden...................... 35,000
7. Studielånefonden ....................... 30,000
8. Statens avdikningslånefond................ 830,000
6 Kungl. Majlis proposition Nr 1 år 1932.
Utgifterna»
8 Kungl. Majlis proposition Nr 1 år 1932.
Verkliga utgifter.
!■ Första huvudtiteln. Kungl, hov- och slottsstaterna.
Kungl. Majlis proposition Nr 1 år 1932.
Verkliga utgifter.
II. Andra huvudtiteln. Justitiedepartementet.
10 Kungl. Maurts proposition Nr 1 år 1932.
* Beräknat belopp.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1932.
12 Kungl. Majlis proposition Nr 1 år 1932.
* Beräknat belopp.
Kungl. Maurts proposition Nr 1 år 1932.
13 Verkliga utgifter.
lil. Tredje huvudtiteln. Utrikesdepartementet.
14 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1932.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1932.
15 Verkliga utgifter.
IV. Fjärde huvudtiteln. Försvarsdepartementet.
16 Kungl. Martts proposition Nr 1 år 1932.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1932.
17 Bihang lill riksdagens protokoll 1932. 1 sami.
18 Kungl. Majlis proposition Nr 1 år 1932.
Kungl. Maärta proposition Nr 1 år 1932. 19
20 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1932.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1932,
22 Kongl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1932.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1932.
8 9
11 Ordinarie
anslag
Kronor
Extra
anslag
Kronor
Värmecentral vid flygskolkårens förläggning å Ljungby-
hed, reservationsanslag ...................................;...........;
Uppmuddringsarbeten m. m. vid sjöflygstationen i
Karlskrona, reservationsanslag ....................................
Flygmateriel, reservationsanslag ....................................
Materielprovning, reservationsanslag ............................
Förlag av materialier för flygplantillverkning, reservationsanslag .......................................
Markradiostationer, reservationsanslag Verkstadsutrustning för flygverkstaden i Karlskrona,
reservationsanslag .......................................................
Engångskostnader för anskaffning av flygmateriel
m. m., reservationsanslag.......................
Flygindustriens krigsorganisation, reservationsanslag
2,600,000
30,000
120,000
30,000
30.000 41,500
2,200,000
25.000 Säger för byggnader, flygmateriel m. m.
H. Diverse.
Extra utgifter, reservationsanslag...
Dyrtidstillägg åt befattningshavare vid flygvapnet, förslagsanslag ...........................
2,840,000
2,489,000
31,000
110,000
Säger för diverse
Säger för flygvapnet
31,000 110,000
6,338,657] 2,699,000
5. Gemensamma anslag.
I
Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag ................................................................
Försvarsväsendets lönenämnd ........................■...............|
Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den
civila statsförvaltningen, förslagsanslag ....................
Provisoriskt dyrortstillägg åt vissa befattningshavare i
statens tjänst m. m., förslagsanslag............................
Rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap Militärmeteorologisk informationstjänst, förslagsanslag.. Kommunalutskylder för försvarsväsendets till tjänstebostäder upplåtna fastigheter, förslagsanslag
140,000
Säger för gemensamma anslag
83,000
223,000
* 8,000
250,000
366,000
Summa!l05,288,525] 16,809,275
* Beräknat belopp
24 Kungl. Majlis proposition Nr 1 år 1932.
Verkliga utgifter.
V. Femte huvudtiteln. Socialdepartementet.
* Beräknat belopp
Kungl. Martts proposition Nr 1 år 1932.
* Beräknat belopp.
26 Kungi Maj:ts proposition Nr 1 år 1932.
Kungl. Majrts proposition Nr 1 år 1932.
27 Beräknat belopp.
28 Kungl. Majit» proposition Nr 1 år 1932.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1932.
60 Hälsovård i allmänhet.
Åtgärder mot utbredning av könssjukdomar, förslagsanslag ............................................................................
Kostnader i övrigt för allmän hälso- och sjukvård,
förslagsanslag ..............................................................
Lindring i mindre bemedlade patienters å landsbygder
sjukvårdskostnader, förslagsanslag ............................
Statens skola för utbildning av distriktssköterskor ... Bidrag för anställning av distriktssköterskor, förslags
anslag ..........................................................................
Dyrtidshjälp åt distriktssköterskor, förslagsanslag .......
Bidrag till avlöning åt distriktsbarnmorskor och re
servbarnmorskor, förslagsanslag ...............................
Dyrtidshjälp åt distriktsbarnmorskor m. fl., förslagsanslag Barnmorskeundervisningenoch barnbördshusen, förslagsanslag ...................................................................
Försöksverksamhet beträffande för- och efter
vid barnsbörd, förslagsanslag ............................
Skyddskoppympningen, förslagsanslag ....................
Karantänsanstalten på Känsö ................................
Resestipendier åt vissa läkare, reservationsanslag Internationella hälsovårdsbyrån i Paris, förslagsa Förbättrad sjukvård inom rikets ödemarksomr:
reservationsanslag ................................................
Sjuktransporter med flygplan, reservationsanslag
Säger för medicinalstaten samt hälso- och sjukvården
D. Överståthållarämbetet och landsstaten.
Överståthållarämbetet, förslagsanslag .........................
Landshövdingarna .........................................................
Befattningshavare vid länsstyrelserna, förslagsanslag
131,800
509,000
4,196,800
30 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1932.
Beräknat belopp.
Kungl. Martts proposition Nr 1 år 1932.
31 Verkliga utgifter.
VI. Sjätte huvudtiteln. Kommunikationsdepartementet.
32 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1932.
Kungl. Majlis proposition Nr 1 år 1932.
33 Bihang till riksdagens protokoll 1932. 1 sami.
34 Kongl. Maurts proposition Nr 1 år 1932.
Kungl. Majlis proposition Nr 1 år 1932.
35 Verkliga utgifter.
VII. Sjunde huvudtiteln. Finansdepartementet.
36 Kungl. Majlis proposition Nr 1 år 1932.
Beräknat belopp.
37 Kungl. Martts proposition Nr 1 år 1932.
38 Käng!. Majlis, proposition Nr 1 år 1932.
Verkliga utgifter.
VIII. Åttonde huvudtiteln. Ecklesiastikdepartementet.
A. Departementet.
Departementschefen ........................................................
Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli, förslagsanslag ....................................................................
Förstärkning av arbetskrafterna å departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli .......................
Ordinarie
anslag
Kronor
24,000
258,800
279,150
Bibliotek.
Kungl, biblioteket:
Kungl, biblioteket, förslagsanslag 273,200
Extra
anslag
Kronor
6,048
8,300
Kongl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1332.
40 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1932.
Kongl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1932.
42 Kungl. Majlis proposition Nr 1 år 1932.
Kungl. Majlis proposition Nr 1 år 1932.
44 Kongl. Majlis proposition Nr 1 år 1932,
Kongl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1932.
46 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1932.
Beräknat belopp.
Kungl. Majlis proposition Nr 1 år 1932,
47 Beräknat belopp.
48 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1932.
* Beräknat belopp.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1932.
8 9
11 i
I
12 !
16 Expeditionsvaktsgöroinål hos skolöverstyrelsen............
Personligt lönetillägg för budgetåret 1932/1933 åt kon-i sulenten hos skolöverstyrelsen Ingeborg Walin, förslagsanslag ....................................................................
Personliga lönetillägg för budgetåren 1930/1931 och
1931/1932 åt Ingeborg Walin ....................................1
Säger för skolöverstyrelsenj
H. Allmänna läroverken m. m.
Högre lärarinneseminariet.
Högre lärarinneseminariet..........................................
Diverse behov vid högre lärarinneseminariet..........
Arvoden åt extra lärare, timlärare och vikarier vid' högre lärarinneseminariet ...........................................
Allmänna läroverken.
Allmänna läroverken, reservationsanslag .......................
Ålderstillägg åt lärarpersonalen vid de allmänna läro
verken, förslagsanslag...................................................
Arvoden åt extra och vikarierande ämneslärare vid
de allmänna läroverken.........................................
Arvodesförhöjning åt vissa extra ordinarie ämneslärare vid högre lärarinneseminariet, allmänna läroverk och statens folkskoleseminarier, förslagsanslag Personliga lönetillägg åt vissa ordinarie Övningslärare
vid de allmänna läroverken, förslagsanslag................
Understöd åt extra ordinarie lärare vid de allmänna läroverken under förfall på grund av sjukdom, förslagsanslag ...................................................................
Extra arvoden åt lärare i övningsämnen vid de allmänna läroverken .....................................................
Undervisning i manlig slöjd vid de allmänna läroverken
förslagsanslag ............................................................
Arvoden åt skolläkare vid de allmänna läroverke
förslagsanslag .............................................................
Upprätthållande vid ett högre allmänt läroverk i Göt borg av provårskurs för blivande lärare vid de al männa läroverken .....................................................
läroanstalter .........................
Undervisning i norska och dan
läroanstalter .........................
Svensk studiekurs i Frankrike.
Bihang lill riksdagens protokoll 1933. 1 sami.
50 Kungl. Majlis proposition Nr 1 år 1932.
* Beräknat belopp.
Kungl. Majlis proposition Nr 1 år 1932. 51
Beräknat belopp
52 Kungl. Majlis proposition Nr 1 år 1932.
* Beräknat belopp.
Kungl. Majlis proposition Nr 1 år 1932.
* Beräkna! belopp
54 Kungl. Majlis proposition Nr 1 år 1932.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1932.
56 Kungl. Maj:ts proposition >ir 1 år 1932.
Kungl. Majlis proposition Nr 1 år 1932.
* Beräknat belopp.
58 Kongl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1932.
Beräknat belopp
Kongl. Majlis proposition Nr 1 år 1932.
59 Verkliga utgifter.
IX. Nionde huvudtiteln. Jordbruksdepartementet.
* Beräknat belopp.
60 Kungl. Martts proposition Nr 1 år 1932.
* Beräknat belopp.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1932.
62 Kungl. Martts proposition Nr 1 år 1932.
Kungl. Majlis proposition Nr 1 år 1932.
63 Beräknat belopp
64 Kungl. Majlis proposition Nr I år 1932.
Beräknat belopp.
Kongl. Majlis proposition Nr 1 år 1932.
* Herlik nili belopp.
ffihang till riksdagens protokoll likki. 1 sami.
66 Kungl. Majlis proposition Nr 1 år 1932.
Kungl. Majlis proposition Nr 1 år 1932.
* Beräknat belopp
68 Kungl. Majlis proposition Nr 1 år 1932.
Kongl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1932. 69
* Beräknat belopp.
70 Kungl. Martts proposition Nr 1 år 1932.
Verkliga utgifter.
X. Tionde huvudtiteln. Handelsdepartementet.
Kongl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1932.
20 21
8 9
13 Skeppsmätningskostnad, förslagsanslag............................j
Lots- och fyrväsendet:
Lots- och fyrinrättningen, förslagsanslag....................
Säkerhetsanstalter för sjöfarten, reservationsanslag....
Patent- och registreringsverket, förslagsanslag ............
Kostnaderna för den Överståthållarämbetet och länsstyrelserna åliggande befattning med registreringar och anmälningar till förenings- m. fl. register,
förslagsanslag ................................................................
Försäkringsinspektionen, förslagsanslag ........................
Statens provningsanstalt, förslagsanslag
Säger för centrala verk med underlydande stater
C. Handel och sjöfart.
Handelshögskolan i Stockholm........................................
Exportstipendier, reservationsanslag................................
Auktoriserade handelskamrar i riket ............................
Svenska handelskamrar i utlandet ................................
Sveriges allmänna exportförening....................... .......
Internationell byrå i Bryssel för handelsstatistik, förslagsanslag ....................................................................
Ersättning åt sjömanshusen ............................................
Läkarundersökning av sjöfolk, förslagsanslag................
Arvoden åt två dispaschörsassistenter........................
Internationell patrulleringstjänst i norra Atlanten, förslagsanslag .............................................................
Drift- och underhållskostnader för statens isbrytar-
fartyg, förslagsanslag.............................................
Anskaffande av ytterligare ett statens isbrytarfartyg, reservationsanslag ..................-.............................
3 Säger för handel och sjöfart
D. Bergsbruk, industri, hantverk och slöjd.
Reseunderstöd åt personer, som önska i främmande länder förvärva ökad insikt och skicklighet i vad till bergshanteringen hör, reservationsanslag Befrämjande av slöjderna:
Befrämjande i allmänhet av slöjderna:
Manufakturernas befrämjande........ 3,000j
Reservationsanslag:
Reseunderstöd åt arbetare i de
särskilda näringsyrkena —
1,460,600
72 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1932.
Kungl. Majlis proposition Nr 1 år 1932.
73 Beräknat belopp.
74 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1932.
Verkliga utgifter.
XI. Elfte huvudtiteln. Pension*vä*endet.
Kungl. Majlis proposition Nr 1 år 1932.
76 Kungl. Maurts proposition Nr 1 år 1932.
Kungl. Majlis proposition Nr 1 år 1932.
* Beräknat belopp.
Verkliga utgifter.
XIII. Riksdags- och revisionskostnader m. m.
78 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1932.
Verkliga utgifter.
XIV. Räntor å statsskulden m. m.
Kungl. Majlis proposition Nr 1 år 1932.
80 Kungl. Majlis proposition Nr 1 år 1932.
Utgifter för kapitalökning.
I. Statens affärsverksamhet.
Kongl. Majlis proposition Nr 1 år 1932.
81 Willing till riksdagens jirotokoll 1932. I sami.
82 Kungl. Majlis proposition Nr 1 år 1932.
Veckoreglering av Motala ström, reservationsanslag ........................................
Älvkarleby kraftverk:
Deltagande i partiell reglering av Siljan,
reservationsanslag ................................
lime älvs kraftverk:
Kraftstation vid Sillre, reservationsanslag ................................................
Insatser i Indalsälvens regleringsförening u. p. a., reservationsanslag .... Lule älvs kraftverk:
En andra tilloppstunnel vid Porjus
kraftstation, reservationsanslag............
Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten vid statens kraftverk, reservationsanslag ........................
Säger för statens vattenfallsverk
Summa
Att täckas av
lånemedel
Kronor
andra statsinkomster Kronor
\
24,600
900.000 56,400
150.0001 3,300,OOoj
9,481,0001
47,449,6001 4,000,000
Summa
Kronor
9,481,000
51,449,600
Kongl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1932.
83 Utgifter för kapitalökning.
II. Statens utlåningsfonder.
11 Vattenkraftslånefonden, reservationsanslag Studielånefonden, reservationsanslag.....
Egnahemslånefonden, reservationsanslag
servationsanslag..................
Lånefonden för inköp av avelshingsts ardennerras, reservationsanslag .... Gödselvårdslånefonden, reservationsanslag. Västerbottens och Norrbottens nybygges- oc bostadsförbättringslånefond, reservation
anslag..........................
Spannmålslagerhusfonden, reservationsansla Spannmålskreditfonden, reservationsanslag. Kalkbrukslånefonden, reservationsanslag . .
Summa!
* Beräknat belopp.
84 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1932.
Utgifter för kapitalökning.
III. Statsverkets fond av rusdrycksmedel.
Avsättning till statsverkets fond av rusdrycksmedel :
Enligt 1 § förordningen angående statsverkets fond av rusdrycksmedel, förslagsanslag ....................
Överskott å statsverkets fond av rusdrycksmedel, förslagsanslag....... . .
Summa
Kungl. Majlis proposition Nr 1 år 1932.
85 Utgifter för kapitalökning.
IV. Fonden för mötande av förluster å aktiebolaget Kreditkassan
av år 1922.
Fonden för mötande av förluster å aktiebolaget Kreditkassan av år 1922 ...............
00 C5
86 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1932.
Utgifter för kapitalökning.
V. Avbetalning å statsskulden.
10 A. Amortering å vissa lån.
Av staten upptagna obligationslån.
1886 års 3 1/i % lån, förslagsanslag .......................................
års 3 1/i % lån ...............
» 3 V, X * ...............
»4 % » ................ 872,000
905,334;
1,151,112:
714,600;
Av staten övertagna lån.
Örebro —Svartå järnvägsaktiebolags obliga-;
tionslån ........................................ 33,000
Järnvägsaktiebolaget Malmö—Kontinentens obligationslån:
Av år 1898.................... 62,000
» » 1902.................... 30,000 92,000
Mora—Vänerns järnvägsaktiebolags obligationslån:
Av >/7 1896 ................ 89,000
» v, 1896 ................ 23,000
* år 1903 123,000 235,000
B. Fonden för statsskuldens amortering.
Avsättning till fonden för statsskuldens amortering, förslagsanslag .............................
Summa
Att täckas av
lånemedel
Kronor
andra statsinkomster Kronor
3,643,046
360,000
3,996,954
Summa
Kronor
4,003,046
3,996,954
8,000,000
Kungl. Majlis proposition Nr 1 år 1932.
87 Totalsumman av de i riksstaten förekommande utgifter uppgår till
822,621,500 kronor eller samma belopp, vartill statsverkets inkomster för budgetåret 1932/1933 här förut beräknats; och erhåller riksstaten följande utseende:
88 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1932.
Riksstat för budget-
Kronor
Inkomster:
A. Egentliga statsinkomster:
I. Skatter............................. 619,680,000
II. Uppbörd i statens verksamhet............ 15,196,000
lil. Diverse inkomster .................... 7,616,873
B. Inkomster av statens produktiva fonder:
I. Statens affärsverksamhet............... . 81,325,000
II. Statens aktier ................ 1,595,100
III. Statens utlåningsfonder ................. 13,565,000
IV. Statsverkets fond av rusdrycksmedel........ 4,500,000
C. Andel i riksbankens vinst...........................
D. / anspråk tagna kapitaltillgångar.....................
E. Lånemedel ..........
642,492,873
100,985,100
14,000,000
10,028,927
55,114,600'
Summa
822,621,500
Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1932,
året 1932/1933.
Bihang till riktdagen» protokoll 1032. 1 sami.
90 Kong]. Martts proposition Nr 1 år 1932.
Samtliga de i denna proposition åberopade eller i övrigt med statsregleringen sammanhängande handlingar skola tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott.
GUSTAF.
Felix Hamrin^
Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1932.
91 Statsverkspropositionens j ustering.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari 1932.
Närvarande:
Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Ramel, statsråden GÄRnE, Hamrin, von Stockenström, Städener, Gyllenswärd, LARSSon, Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.
Med åberopande av de förslag till riksdagen, varom, enligt vad som framgår av statsrådsprotokollet för denna dag, vederbörande departementschefer hemställt i avseende å
inkomsterna samt i avseende å
utgifterna, för flera huvudtitlar gemensamma frågor, första till och med elfte huvudtitlarna, oförutsedda utgifter, riksdags- och revisionskostnader m. m., räntor å statsskulden m. m. samt utgifter för kapitalökning, föredrager chefen för finansdepartementet, statsrådet Hamrin, ett i överensstämmelse med Kungl. Maj:ts enligt samma protokoll fattade beslut uppsatt förslag till proposition angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1932/1933.
Departementschefen hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att godkänna sistberörda förslag och alltså upptaga statsverkets inkomster och utgifter på sätt bilaga till detta protokoll utvisar.
Till vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt finner Hans Maj:t Konungen gott lämna bifall och förordnar tillika, att omförmälda proposition skall i enlighet därmed avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet: Olga Gjörloff.
Inkomsterna.
1 Inkomsterna.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari 1932.
Närvarande:
Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Ramel, statsråden Gärde, Hamrin, von Stockenström, Städener, Gyllenswärd, Larsson, Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Hamrin, anför:
Jag anhåller nu att få underställa Kungl. Maj:ts prövning finansplan och inkomstberäkning för budgetåret 1932/1933 jämte därmed sammanhängande frågor.
Härvid har jag att anmäla dels riksräkenskapsverkets skrivelse den 9 december 1931 med inkomstberäkning för nämnda budgetår, dels ock fullmäktiges i riksgäldskontoret skrivelse den 19 november 1931 med förslagsberäkningar över sådana riksgäldskontorets inkomster och utgifter, som böra upptagas i riksstaten.
Det allmänna läget.
I statsverkspropositionen till fjolårets riksdag framhöll jag i en inledande översikt över den ekonomiska utvecklingen, att Sverige först under senare delen av år 1930 i större utsträckning fått känning av den ekonomiska världsdepression, vars inträde brukar räknas från sammanbrottet på NeAv Yorks fondbörs hösten 1929. Under de första månaderna av år 1930 hade i huvudsak dröjt kvar de goda tider vi haft under närmast föregående år med jämn produktion, goda arbetstillfällen och normala avsättningsmöjligheter. Den senare delen av år 1930 hade däremot kännetecknats av fortsatt prisfall, försvårade avsättningsförhållanden och ökad arbetslöshet.
Beträffande utsikterna för år 1931 anförde jag vid nämnda tillfälle, att jag för egen del höllö för sannolikt, att en återgång till de relativt goda tider vi haft under de närmast föregående åren ej komme att ske så snabbt som vissa optimistiska bedömare ansåge troligt. Å andra sidan vore det obestridligt, att vårt ekonomiska liv i stort sett vore sunt och
Bihang till riksdagens protokoll 1932. 1 sami. I
0 Inkomsterna.
motståndskraftigt. De stora industriernas likviditet vore genomgående god oell deras ledning insiktsfull oell erfaren. Någon djupgående kris av det slag, vissa främmande länder genomginge, syntes vårt land kunna undslippa. Alla beräkningar, till och med i avseende på den närmaste framtiden, kunde dock lätt slå fel på grund av omständigheter, vilka endast indirekt stöde i samband med det ekonomiska livet. Härmed syftade jag på den oro, bottnande i politiska motsättningar, som starkt framträdde i många länder. Mera än någonsin vore de olika ländernas produktion och konsumtion beroende av och sammanflätade med varandra, och rubbningar på ett håll sträckte sina verkningar även till andra länder.
De farhågor, åt vilka jag i den sist återgivna delen av mitt uttalande i fjolårets statsverksproposition gav uttryck, voro, enligt vad den följande utvecklingen visat, icke blott befogade idan hade kunnat än starkare understrykas. Det nu gångna året har nämligen medfört en påtaglig försämring i konjunkturhänseende, och den världsomfattande depressionen har spritt sina verkningar till snart sagt alla områden av ekonomisk verksamhet.
Vad det internationella läget beträffar anses visserligen fjolårets första månader hava medfört en svag förbättring. Senare framkallade emellertid bland annat kvarstående tvisteämnen och nya konfliktsanledningar på det politiska området i hög grad ogynnsamma återverkningar för det ekonomiska livet. Av särskild betydelse var härvid, att under intryck av den allmänna förtroendekris, som alltmer grep omkring sig, det utländska kapital, som i form av kortfristiga krediter placerats i Tyskland och andra centraleuropeiska länder, i stor utsträckning drogs tillbaka. I den hårda press, för vilken därigenom särskilt det tyska bankväsendet utsattes, kom presidenten Hoovers bekanta moratorieinitiativ på grund av händelsernas utveckling icke att medföra den lättnad, som man från början hoppats. Krisläget framtvingade efter hand betydande diskontostegringar i Tyskland samt restriktioner i valutahandeln därstädes. En tillfällig stabilisering inträdde slutligen i september, sedan efter förhandlingar mellan Tyskland och utländska banker avtal slutits örn sex månaders prolongering av vissa kortfristiga krediter till Tyskland.
Under tiden inträdde även på andra håll ödesdigra rubbningar i de internationella betalningsförhållandena. Frankrike och Amerikas Förenta stater, men även andra länder, hemtogo sålunda i alltjämt stegrad omfattning sina kortfristiga utländska fordringar, vilket kännbart berörde framför allt England, som dessutom hade att kämpa med allvarliga statsfinansiella och ekonomiska svårigheter. Pundets internationella värdering pressades ned, och Bank of England tvangs till en omfattande guldexport. Slutligen såg sig engelska regeringen föranlåten att den 21 september befria banken från skyldigheten att inlösa sina sedlar med guld. Ett kraftigt fall i pundets internationella värde blev en omedelbar följd härav.
Inkomsterna.
3 Det ligger i öppen dag, att Sveriges ekonomiska läge i högsta grad måste påverkas av de nu skildrade händelserna på det internationella området. Redan tidigare har vårt lands omfattande utrikeshandel medfört ett starkt beroende av utvecklingen på världsmarknaderna. Härtill kommer emellertid, att Sverige efter kriget i allt större utsträckning aktivt tagit del i den internationella kreditgivningen och att under senare år omfattande kapitalrörelser ägt rum mellan Sverige och utlandet. Det är under sådana omständigheter naturligt, att vårt ekonomiska liv visat ökad känslighet för förändringar i det allmänna konjunkturläget och för rubbningar i de internationella betalningsförhållandena.
De alltmera försämrade konjunkturerna på de svenska exportmarknaderna, som redan under senare hälften av år 1930 återverkade på våra stapelindustrier och där framkallade driftsinskränkningar och minskad arbetstillgång, föranledde från början av det gångna året en betydande nedgång av vår export. Då importen av olika skäl icke i motsvarande grad kvantitativt reducerades, kom handelsbalansen, trots en gynnsam relation mellan export- och importpriserna, att visa underskott. Sveriges betalningsförhållanden gentemot utlandet undergingo, delvis på grund av detta underskott i handelsbalansen, delvis till följd av en omfattande import av värdepapper från utlandet, en successiv försämring. Riksbankens valutareserv, som vid årsskiftet utgjorde omkring 400 miljoner kronor, sjönk under årets fem första månader till 280 miljoner kronor. Samtidigt inträdde en betydande ökning av utländska insättningar i svenska banker, vilka från årsskiftet till maj månads utgång stego med 126 miljoner kronor. Förtroendekrisens skärpning utomlands medförde under sommaren och förhösten en betydelsefull förändring i denna situation, i det att en avsevärd del av nyssnämnda utländska insättningar i svenska banker åter indrogs. Riksbankens valutareserv utsattes därigenom för en ökad press och nedgick ytterligare, så att den vid utgången av augusti utgjorde allenast 125 miljoner kronor. För att erhålla förstärkning gjordes försök att upptaga en valutakredit i Förenta staterna och Frankrike. Något resultat härav hade dock ännu ej vunnits, när Bank of England den 21 september befriades från skyldigheten att inlösa sina sedlar i guld.
Ehuru detta steg från Englands sida, vilket utlöste stegrad oro inom det ekonomiska livet över liela världen, utsatte den svenska valutan för ytterligare påfrestningar, hyste man dock för Sveriges del grundade förhoppningar, att guldmyntfoten skulle kunna upprätthållas. Redan den 21 september höjde riksbanken diskontot till 5 procent, och den 25 septem ber följde en ny stegring till 6 procent. Riksbankens valutareserv, som under de tre första veckorna av september undergått fortsatta reduktioner, minskades emellertid i allt snabbare tempo och utgjorde den 26 september endast 38 miljoner kronor. Samtidigt nedgick bankens guldkassa, oell örn en fortsatt mera avsevärd guldutförsel ägt rum, bade riks-
4 Inkomsterna.
banken vid utgången av september icke kunnat iakttaga gällande föreskrifter om sedeltäckningen. När så i denna situation försöken att utom landet på rimliga villkor upptaga en valutakredit av tillräcklig storlek strandade, blevo trots de svenska statsfinansernas sundhet och depressionens relativt begränsade omfattning inom landet svårigheterna övermäktiga. På framställning av fullmäktige i riksbanken beslöt för den skull Kungl. Majit den 27 september, att riksbanken skulle till och med den 30 november 1931 befrias från skyldigheten att inlösa av banken utgivna sedlar med guld. Samtidigt utfärdades exportförbud å guld. Nämnda tid har sedermera utsträckts att gälla till och med utgången av februari 1932. Erinras må, att jämlikt § 72 regeringsformen Kungl. Majits beslut örn suspension av guldinlösningsskyldigheten skall för att fortfarande lända till efterrättelse gillas av riksdagen inom tjugu dagar från dess början. Proposition härom bör alltså avlåtas till riksdagen. Till denna fråga anhåller jag att framdeles få återkomma.
I berörda framställning aniörde bankofullmäktige — efter en hänvisning till den internationella utvecklingen, främst Tysklands finansiella svårigheter och den penningpolitiska utvecklingen i England, samt till den starka reduktion, riksbankens innehav av guld och utländska valutor till följd därav undergått — i huvudsak följande:
Fullmäktige hade redan tidigare sökt förskaffa vårt land utländsk kredit till sådant belopp och på sådana återbetalningsvillkor, som innebure trygghet för tillgodoseende av efterfrågan på utländska betalningsmedel. De förhoppningar, fullmäktige i det längsta hyst att genom sådan kredit sätta riksbanken i stånd att tillfredsställa denna efterfrågan, hade emellertid ej blivit infriade. Ej heller hade utvecklingen blivit sådan, att man kunnat förvänta, att den allmänna oron skulle visa sig snabbt övergående. Under den senaste veckan hade riksbanken utfört guld till betydande belopp. Ytterligare mera avsevärd guldutförsel skulle medföra, att riksbanken ej skulle kunna iakttaga gällande bestämmelser örn viss guldtäckning av riksbankens utelöpande sedlar. Med hänsyn till den rådande svåra penningkrisen funne sig fullmäktige därför nödsakade hemställa örn befrielse lör riksbanken från sedelinlösningsskyldigheten.
Fullmäktige i riksgäldskontoret tillstyrkte i avgivet yttrande bifall till bankofullmäktiges framställning.
Vid anmälan av ärendet inför Kungl. Majit yttrade jag till statsrådsprotokollet samma dag bland annat följande:
Såsom av bankofullmäktiges skrivelse franninge, hade de utomordentliga anspråk på guld och utländska guldvalutor, som iramträtt sedan England övergivit guldmyntfoten, föranlett, att det icke längre vore möjligt för Sverige att fortsätta med att inlösa den svenska kronan i guld. Vad som hindrade detta vore icke blott bristen i vår handelsbalans och omfånget av Sveriges kortfristiga förpliktelser tili utlandet utan också den då pågående mycket omfattande försäljningen av värdepapper till Sverige, varigenom utlandet förvärvade guldfordringar, vilka omedelbart måste inlösas. Ehuru jag vore fullt medveten örn de svåra olägenheter, som följde med ett övergivande av guldmyntfoten, nödgades jag därför anse,
Inkomsterna.
att i § 72 regeringsformen angivna förutsättning för riksbankens befrielse från guldinlösningen vore för handen, och funne mig därför böra tillstyrka bankofullmäktiges enhälliga, av fullmäktige i riksgäldskontoret biträdda hemställan örn sådan befrielse ävensom örn exportförbud å guldmynt och oarbetat guld.
Efter att hava framhållit, att denna åtgärd uteslutande vore föranledd av det abnorma världsfinansiella läget och av den oerhört stegrade efterfrågan på guld, som tills vidare omöjliggjorde upprätthållandet av en internationell guldmyntfot och ingalunda vore ett tecken på svaghet i de svenska statsfinanserna, fortsatte jag sålunda:
Örn Sverige alltså för närvarande måste lösgöra sitt penningväsende från förbindelsen med guldet, borde detta, oaktat ofrånkomliga olägenheter, medföra den fördelen, att det långa och förödande prisfallet i världen icke skulle behöva i samma utsträckning som dittills göra sitt inflytande gällande i form av ökad arbetslöshet och i övrigt till skada för Sveriges näringsliv. Penningpolitiken syntes nämligen böra inriktas på att med till buds stående medel bevara den svenska kronans inhemska köpkraft. Uppenbarligen innebure det tagna steget icke, att skilsmässan från guldet vore avsedd att bliva definitiv. Tvärtom borde en återknytning till guldet eftersträvas, så snart förutsättningar därför förelåge.
Samtidigt med ingivandet till Kungl. Majit av framställningen örn upphävande av sedlarnas guldinlöslighet beslöto bankofullmäktige att höja diskontot till 8 procent, den högsta diskontosats som förekommit i vårt land. Med denna kraftiga räntestegring torde fullmäktige hava åsyftat att stävja under övergångstiden befarade spekulationstendenser och förhindra uppkomsten av i samband därmed möjligen hotande inflation. Diskontot sänktes efter en kort tid till 7 procent och vid mitten av oktober ytterligare till 6 procent, vid vilken niva det fortfarande kvarstar.
Förutom Sverige hava åtskilliga andra stater, bland dem våra grannländer, sett sig tvungna att följa Englands exempel och övergått till en från guldet frigjord valuta. I åtskilliga andra länder upprätthålles guldmyntfoten endast med hjälp av konstlade medel.
Tyvärr kan det icke sägas, att efter de skickelsedigra händelserna i september någon ljusning inträtt i det världsekonomiska läget. Snarare hava den allmänna osäkerheten och misstroendet än mera tilltagit, och de stora politiska tvistefrågorna mellan folken kvarstå alltjämt olösta. Framför allt i Centraleuropa har situationen ytterligare tillspetsats, och i Tyskland har regeringen sett sig nödsakad att vidtaga nya drastiska åtgärder för att trygga valutan och budgetens jämvikt. Ej minst oroande ter sig utvecklingen på det handelspolitiska området, varvid särskilt är att anteckna den märkliga omsvängning i Englands traditionella inställning, som under den senaste tiden ägt rum. Över huvud taget hava under trycket av höjda tullmurar, valutareglerande åtgärder oell andra importrestriktioner det fria varuutbytet samt kredit- och betalningsförbindelserna mellan skilda länder under höstens lopp alltmera krympt
samman.
b Inkomsterna.
For Sveriges del medförde, som bekant, övergivandet av guldmyntfoten ett hastigt fall i kronans värde i förhållande till dollarn och övriga guldvalutor. Deprecieringen fortskred successivt ända till den 8 december, då en dollarkurs på 5.59 uppnåddes. Därefter har kursen åter gått tillbaka, så att den vid årsskiftet stod i 5.29. I förhållande till pundet hava kronans fluktuationer varit mindre framträdande. Pundkursen har i allmänhet hållit sig något, tidtals rätt avsevärt, under pari.
Det är ännu för tidigt att avgöra, vilka faktorer framkallat växlingarna i kronans internationella värdesättning. Möjligheterna att reglera kronkursen hava avsevärt begränsats genom den relativt ringa omfattningen av riksbankens valutareserv.
Handelsbalansen bär även efter september visat underskott. Att kronvalutans depreciering medfört någon förbättring för den svenska exporten torde vara obestridligt. Att märka är emellertid, att exportlikviderna 1 stor utsträckning utgått i myntslag, särskilt pund, som tidvis visat starkare värdefall i förhållande till guld än den svenska kronan. Av stor betydelse har även varit, att utlandets mångahanda prohibitiva och restriktiva åtgärder av handelspolitisk natur minskat avsättningsmöjligheterna. för de svenska exportartiklarna. A andra sidan har importen hittills icke undergått den minskning, vilken åtminstone på längre sikt kunde förväntas böra inträda till följd av den svenska kronans nedsatta internationella köpkraft. Delvis torde detta förhållande hava sin grund däri, att importen under höstmånaderna till väsentlig del avsett sådana varor, som kontralierats redan före valutaförändringen i september, delvis har säkerligen även en inköpspolitik av spekulativ karaktär spelat in. I den mån dessa omständigheter icke längre göra sig gällande, lärer emellertid otvivelaktigt en importminskning vara att emotse.
Som en följd av de utländska växelkursernas utveckling hava under höstmånaderna importpriserna undergått stegring. Detta har i viss utsträckning medfört prishöjningar jämväl i partihandeln. Sistnämnda förändringar hava närmast gällt vissa importerade produkter, men hava framträtt även beträffande svenska fabrikat av utländsk råvara. I den mån av denna anledning förskjutningar komma till stånd också i detaljhandeln, torde dessa bliva av avsevärt mindre omfattning än i partihandeln eller vid import. Hittills hava också förändringarna i detaljhandeln val it rätt obetydliga och levnadskostnaderna hava under höstens lopp i stort sett förblivit oförändrade. Ur social synpunkt är det ägnat att väcka tillfledsställelse, att sålunda kronans köpkraft i konsumenternas hand hållits vid makt. Som prissystemet ännu icke fullt anpassats efter de ändrade handelsförhållandena, har man dock att räkna med ytterligare förskjutningar i olika riktningar.
Det inhemska konjunkturläget har under året försämrats. Närmast gäller detta exportindustrierna, för vilka likväl, som jag redan framhållit, den svenska valutans depreciering under årets fjärde kvartal i en del fall medfört någon lättnad. Sålunda föreligger under de sista månaderna en
Inkomsterna. 1
obetydlig förbättring av prisläget på vissa exportvaror. Samtidigt visa ott pär av stapelindustrierna en ökning i exportens kvantitet, om vars varaktighet det likväl ännu är för tidigt att uttala något omdöme. På andra håll hava däremot avsättningsmöjligheterna ytterligare åtstramats. Inom hemmamarknadsindustrierna torde läget hittills i stort sett liava gestaltat sig relativt gynnsamt. Givet är dock, att åtskilliga industrier, vilka arbeta med utländska råvaror eller halvfabrikat, drabbats av ökade produktionskostnader. För byggnadsindustriens vidkommande måste man räkna med återverkningar av försämringen i det allmänna läget.
Vad jordbruket beträffar torde det vara obestridligt, att den fortsatta statliga spannmålsregleringen haft gynnsamma verkningar för odlarna av brödsäd. Däremot måste konstateras lägre priser på animaliska produkter, och därigenom har en försämring inträtt för lantbruket. Visserligen hava de ofördelaktiga verkningarna av pundets depreciering mildrats genom kursfallet även på svenska kronan, men samtidigt hava till följd av detta priserna på fodermedel stegrats, varigenom räntabiliteten ytterligare försämrats. Härtill kommer, att den del av jordbruksnäringen, som i större eller mindre utsträckning är beroende av avkastningen av skogen, fått stark känning av de nedåtgående virkespriserna.
Inom sjöfarten, där läget under hela året varit tryckt, förmärktes under höstmånaderna en åtminstone temporär ljusning, som tog sig uttryck däri, att uppläggningarna av tonnage något minskades. Huruvida detta kan anses tyda på någon mera varaktig förbättring, lärer dock vara ovisst.
Arbetslösheten är i synnerhet inom exportindustrierna betydande och har under fjärde kvartalet visat en mycket avsevärd stegring. Trots allt Ilar dock hittills under innevarande kris arbetslöshetens karaktär framstått som lindrigare än under depressionen åren 1921 och 1922.
Sammanfattningsvis torde kunna sägas, att år 1931 i konjunkturhänseende visat sig vara ej oväsentligt sämre än nästföregående ar. Grunden härtill är dock knappast att söka i våra inhemska förhållanden, utan i den oväntade skärpningen av krissituationen över hela världen och i Sveriges starka beroende av det allmänna läget. Trots de allvarliga händelser, vilka såsom en reflex härav inträffat i vårt lands ekonomiska Inunder’ det gångna året, har utvecklingen i mycket givit belägg för det svenska näringslivets inre styrka och motståndskraft.
Vad därefter angår utsikterna för framtiden är det i främsta rummet det allmänna internationella läget med dess möjligheter till ogynnsamma återverkningar i olika riktningar, som är ägnat att ingna all\axliga farhågor. I vissa av Europas länder är situationen ytterst bekymmersam, och en varaktig förbättring är knappast att emotse, innan en utjämning åvägabragts i fråga örn ömtåliga problem av delvis politisk art. I detta avseende må erinras om skadeståndsfrågan, örn det därmed sammanhängande spörsmålet örn krigsskulderna samt örn frågan angående fortsatt prolongering av de kortfristiga krediterna till Tyskland, vilka frågor för
s Inkomsterna.
närvarande stå i brännpunkten av den ekonomiska och politiska diskussionen. Ridare må pekas på de förhandlingar av betydande räckvidd olika länder emellan, som måste bliva en följd av den nuvarande handelspolitiska utvecklingen. Att beträffande dessa och andra internationella problem möjligheter till förvecklingar och störningar äro för handen torde vara uppenbart.
För Sveriges del hava alltsedan lägets tillspetsning under sistlidna september månad undersökningar av olika slag företagits rörande de åtgärder, som i föreliggande situation kunde ifrågakomma, samt örn dessa åtgärders innebörd och verkningar. Av skäl, på vilka jag ej i detta sammanhang skall närmare ingå, har dock icke hittills något på Kungl. Maj:ts beslut grundat statsingripande kommit till stånd.
De gångna månadernas utveckling har givit stöd åt uppfattningen, att fluktuationerna i kronans värde på den inhemska marknaden, i första hand dess köpkraft i konsumenternas händer, skola kunna hållas inom trånga gränser. Att i anslutning till det mål, som i september uppställdes, söka vidmakthålla nämnda köpkraft, synes mig alltjämt böra utgöra en riktlinje för våra strävanden. Detta utesluter givetvis icke vissa justeringar av priserna i synnerhet i partihandeln. Självfallet torde vara, att, nar förutsättningarna därför föreligga, en stabilisering i någon form av kronans internationella värde bör komma till stånd, liksom ock att, dä tiden befinnes vara inne för en internationell reglering av penningväsendet, man från svensk sida skall vara beredd att lämna sin fulla medverkan i detta arbete.
En oviss faktor av stor betydelse för vårt lands ekonomi äro förhållandena på arbetsmarknaden. Inom stora delar av det industriella livet förestå viktiga avtalsuppgörelser. Omfattande strider skulle i nuvarande läge i hög grad öka svårigheterna för näringslivet och samhället i dess helhet. Det är därför att hoppas, att den samhörighetsanda, som präglat de senaste årens uppgörelser mellan företagare och arbetare, skall i förstärkt grad göra sig gällande inför medvetandet om parternas samfällda intresse av lugn och arbetsfred och örn det gemensamma ansvaret för det helas väl i nu föreliggande allvarliga situation.
Finansplanen.
Allmänna förutsättningar. Den fortgående depressionen inom vårt näringsliv och de oberäkneliga framtidsutsikterna ute och hemma måste sätta sin prägel på det statsregleringsforsing, som Kungl. Majit nu går att förelägga riksdagen. I lågkonjunkturens spår följa starkt fallande statsinkomster. Samtidigt ställa de försämrade förhållandena på det ekonomiska området kraftigt stegrade anspråk på statskassan. Det brydsamma statsfinansiella läget får emellertid icke föranleda till att de sunda och
Inkomsterna.
försiktiga principer, som av ålder kännetecknat svenska statens finanspolitik, övergivas, och att stundens bekymmer skjutas över på framtiden. I den mån sträng sparsamhet på skilda områden icke är tillräcklig för att bringa balans i budgeten, måste därför, då besparade medel i år icke stå till buds, nya och höjda direkta och indirekta skatter tillgripas för att möta de krav, som depressionen framkallar. Särskilt vill jag understryka vikten av att den för statsfinansernas sundhet grundläggande principen att använda lånemedel allenast för produktiva ändamål även i dessa hårda tider alltjämt hålles vid makt.
Vid ingången av innevarande budgetår utvisade kassafonden en behållning av 75.90 miljoner kronor. Örn härifrån avräknas det belopp å 31.98 miljoner kronor, som av 1931 års riksdag tagits i anspråk för finansiering av statsregleringen för budgetåret 1931/1932, kvarstår i fonden ett belopp av 43.92 miljoner kronor. Detta belopp kommer emellertid tvivelsutan att starkt reduceras genom utfallet av löpande statsreglering.
Vad denna fråga angår torde man beträffande budgetens inkomstsida kunna utgå ifrån att inkomst- och förmögenhetsskatten skall giva vad som beräknats, varemot domänverket, stämpelmedlen och statens järnvägar sannolikt komma att uppvisa delvis betydande brister. Vidkommande övriga större inkomsttitlar torde några mera avsevärda överskott knappast vara att påräkna. Man har sålunda vad beträffar de inkomsttitlar, som påverka kassafonden, att — i motsats till vad eljest regelmässigt plägar vara fallet —- befara en sammanlagd brist, som kan komma att uppgå till åtskilliga miljoner kronor. I avseende å utgiftssidan må erinras, att det å löpande riksstat uppförda anslaget till arbetslöshetens bekämpande redan vid årsskiftet i huvudsak förbrukats, och att Kungl. Majit för den skull genom beslut den 11 sistlidne december anvisat 3 miljoner. kronor från anslaget till oförutsedda utgifter för täckande av de närmaste månadernas medelsåtgång för ifrågavarande ändamål. Härigenom kommer nämnda anslag att kraftigt överbelastas, vilket går ut över kassafonden. Verkställda överslagsberäkningar hava vidare givit vid handen, att de å löpande riksstat upptagna anslagen till dyrtidstillägg bliva överskridna med betydande belopp. Härtill kommer, att erfarenhetsmässigt brister äro att emotse även å åtskilliga andra större anslag i riksstaten. Dessa olika omständigheter i förening föranleda, att man måste utgå ifrån en kännbar påfrestning på kassafonden till täckande av brist i löpande statsreglering. Hur stor denna påfrestning blir är självfallet icke för närvarande möjligt att ens tillnärmelsevis beräkna. Såvitt nu kan bedömas, lärer emellertid bristen knappast kunna förväntas komma att understiga ett par tiotal miljoner kronor. Vid sådant förhållande måste jag — med hänsyn jämväl tagen till kassafondens uppgift att tjäna som kassaförlag för statsverket — anse uteslutet att ens till någon del taga fonden i anspråk för finansiering av nästkommande statsreglering.
I detta sammanhang ber jag få omförmäla, att chefen för socialdeparte-
10 Inkomsterna.
mentet senare i dag ämnar föreslå proposition till riksdagen, gående ut på att — utöver nyssnämnda belopp på 3 miljoner kronor — ytterligare 15 miljoner kronor anvisas såsom arbetslösketshjälp för innevarande budgetår. Med hänsyn till kassafondens ansträngda ställning torde icke i detta fall en sådan utväg kunna väljas, att beloppet ifråga kommer att drabba nämnda fond, utan synes i stället det för ifrågavarande ändamål erforderliga beloppet böra disponeras från fonden för statsskuldens amortering.
Erinras må, att enligt 1926 års förordning angående användningen av intäkterna fran rusdrycksmedelstitlarna å riksstaten — vilken förordning upphör att; gälla den 1 juli 1932 -— dessa intäkter för löpande budgetår disponeras sålunda, att endast 75 miljoner kronor tagas i anspråk för allmänna budgetändamål, under det att — sedan Ouo miljon kronor anvisats till rusdrycksmedelsfonden — återstoden, som beräknats till 33.60 miljoner kronor, användes till avbetalning å statsskulden. Enligt de ändrade bestämmelser, som jag kommer att senare i dag föreslå, och som skulle erhålla giltighet för tre budgetår, räknat från och med det nästkommande, skulle, bortsett från avsättningen till rusdrycksmedelsfonden, ett bestämt belopp per år av 8 miljoner kronor avses till amortering av statsskulden, medan återstoden skulle få disponeras för utgiftstäckning i allmänhet. Genom en dylik anordning erhålles från ifrågavarande inkomsttitlar ett väsentligen större tillskott för allmänna budgetändamål, än vad fallet varit med hittillsvarande reglering. Att användningen av rusdrycksmedlen på detta sätt vidgas, synes i förevarande läge vara så mycket mera ofrånkomligt, som det i år blir nödvändigt att anskaffa ökade medel för vissa sociala ändamål. Ur denna synpunkt är det ock naturligt, att det belopp av 15 miljoner kronor, som enligt vad nyss nämnts för löpande budgetår äskas såsom tilläggsanslag till arbetslöshetens bekämpande, hämtas ur amorteringsfonden, vars medeltillgångar härröra från samma inkomstkällor.
Utgiftsregleringen. Redan på försommaren 1931 stod det klart, att betydande svårigheter skulle komma att möta vid uppgörande av statsregleringsförslaget för budgetåret 1932/1933. Under hänvisning härtill riktade Kungl. Majit i cirkulär den 12 juni 1931 en maning till samtliga vederbörande statsmyndigheter att beträffande framställningar örn anslag till 1932 års riksdag iakttaga sträng återhållsamhet i fråga örn såväl anslag förnya ändamål som ökning av anslag för behov, vilka redan tillgodoses å riksstaten, samt att underkasta för närvarande utgående ordinarie och extra anslag en noggrann omprövning och därvid i besparingssyfte föreslå de ändringar i anslagsbelopp och grunderna för anslags utgående, som läget påkallade. Denna anmaning ledde väsentligen till att de anslagsökningar, som äskades av myndigheterna, blevo avsevärt mindre än motsvarande krav för innevarande budgetår.
Inkomsterna.
11 Med den skärpning i det allmänna krisläget, som inträdde ungefär samtidigt med att det egentliga budgetarbetet på hösten tog sin början, blev det än mera uppenbart, att energiska åtgärder måste vidtagas för att hålla nere utgiftssidan i det blivande budgetförslaget. Arbetet tog därför sikte på en allmän översyn av anslagen under de olika huvudtitlarna, med syfte ej blott att hindra varje onödig utgiftsstegring utan därjämte att i möjligaste mån pressa ned den samlade anslagssumman under löpande riksstats motsvarande totalbelopp, varvid alltså sådana automatiska anslagsökningar, som befunnes ofrånkomligen nödvändiga, finge kompenseras av reella nedprutningar på andra håll.
Såsom allmän regel vid budgetarbetet har gällt, att anslag till nya ändamål avvisats, likaså anslag, som avsett utvidgning av redan tillgodosedda ändamål. Men även befintliga anslag hava underkastats granskning och gallring och förefintliga möjligheter till indragning eller nedsättning tillvaratagits.
En konsekvens av de sålunda tillämpade principerna är, att de i fjolårets statsverksproposition omnämnda förslagen till dyrtidstilläggens inarbetande i löner och pensioner och i samband därmed stående löneregleringar fått förbliva tills vidare vilande. För att möjliggöra full överblick och effektiv begränsning av statens utgifter för dyrtidstilläggen kommer jag senare i dag att föreslå, att dessa för nästa budgetår fixeras på grundval av en fast levnadskostnadsindex av 158 för hela budgetåret. Vidare hava framkomna förslag till förbättrad löneställning för olika personalgrupper eller enstaka befattningar för närvarande i regel avvisats, liksom ock framställningar örn uppf lyftningar å ordinarie stat. Utgående arvoden och ersättningar hava i många fall underkastats beskärningar.
I detta sammanhang ber jag få nämna, att jag senare i dag ämnar förorda, att arvodena till riksdagens ledamöter, vilka bestämts vid en tid med väsentligt högre levnadskostnader än de nuvarande, i skälig mån nedsättas. Uppenbarligen böra i så fall arvodesminskningar vidtagas även för statsrevisorerna och ledamöter i kyrkomöte. Med hänsyn till angelägenheten av att söka på alla områden nedbringa statsutgifterna vågar jag utgå ifrån att riksdagen kommer att i sådant syfte verkställa granskning jämväl av andra utgiftsposter av olika slag, som falla under riksdagens och dess organs förvaltning.
Till nya byggnadsföretag för statens räkning hava anslag endast undantagsvis upptagits i budgetförslaget. Byggnadsarbeten, som redan beslutats och påbörjats, hava däremot i allmänhet icke ansetts böra avbrytas. I huvudsak samma synpunkter hava anlagts i fråga örn bidrag till icke statliga byggnadsföretag.
Anslag till underhålls- oell reparationsarbeten hava i stor utsträckning ansetts böra tillfälligtvis begränsas, likaså anslag för inventariers underhåll och vård, bibliotek, samlingar och dylikt. Då underhålls-, drifts- och andra likartade kostnader bestämts med ledning av kostnadsnivån för
- Inkomsterna.
längre till tillbaka, har i liera fall de senare årens prisfall funnits kunna, medgiva vissa nedskärningar av vederbörande anslag.
Med anledning av sistlidet år beslutade ändringar i allmänna resereglemente! oell i automobiltaxorna i länen liava budgetens anslagsposter för reseersättningar underkastats en genomgående granskning, i samband varmed förutsatts vissa åtgärder medförande begränsning i kostnaderna för resor, främst vid inspektioner och liknande lörrättningar.
Beträffande de å budgeten förekommande anslag, som utgöra bidrag till kommunala och halvkommunala ändamål, hava beskärningar undvikits, i mån som dessa allenast skulle innebära en övervältring av utgiftsbelopp från staten på kommunerna. I vissa fall, då anslagsmedlen avse att bidraga till sådana utgifter som till byggnaders underhåll, inköp och underhåll av inventaiier samt anskaffande av andra förnödenheter, i fråga örn vilka på senare år mer avsevärt prisfall kunnat påvisas, har man dock ansett sig oförhindrad att — såsom iallet varit beträffande motsvarande utgifter för statens rakning — vidtaga ändring av bidragsbeloppen med därav följande nedsättningar av anslagen. Vad här anförts gäller ock bidrag till sammanslutningar med väsentligen statliga eller kommunala uppgifter.
Å budgeten finnes emellertid ett stort antal anslag, som avse statsbidrag av skilda slag för tillgodoseende av andra än statliga eller kommunala ändamål. Flertalet av dessa anslag har enligt Kungl. Maj:ts beslut den 24 september 1931 underkastats en förberedande budgetgranskning genom statens organisationsnämnd. Granskningen har lett till betydande anslagsnedsättningar. Bland mera enhetliga grupper inom det av nämnden undersökta området må omförmälas anslag till resestipendier främst för utländska studieresor, vilka anslag praktiskt taget uteslutits ur riksstaten, vidare anslag till kurser för fortbildning av lärare och yrkesmän m fh, som i flera fall begränsats eller indragits, bidrag till internationella sammanslutningar, därvid man dock i regel varit bunden av överenskommelser med främmande makt, samt anslag till föreningar för främjande av skilda ändamål, vilka anslag i stor utsträckning reducerats.
De besparingsåtgärder, som sålunda föreslås på skilda områden av budgeten, äro väl i många fall icke i och för sig av större betydelse i förhållande till budgetens slutsumma. Tagna tillsammans uppgå dock även dessa mindre, men konsekvent och systematiskt vidtagna beskärningar till ingalunda oväsentliga belopp.
Vid den nu omförmälda, ur besparingssynpunkt verkställda genomgången av skattebudgetens utgiftsanslag hava de anslag, som mer eller mindre direkt avse bekämpandet av arbetslösheten, i viss mån intagit en särställning. Trots nödvändigheten att med hänsyn till den statsfinansiella ställningen i möjligaste mån nedbringa statsutgifterna, kräver, på sätt jag redan inledningsvis framhållit, läget på arbetsmarknaden i nuvarande depressionstid, att betydande medel ställas till förfogande för sagda ändamål.
Inkomsterna.
13 Under femte huvudtiteln beräknas sålunda, att för nästa budgetår {inslaget till arbetslöshetens bekämpande fördubblas från nuvarande 10 miljoner till 20 miljoner kronor. Därtill göres — liksom i år — under titeln »oförutsedda utgifter» framställning örn 3 miljoner kronor för beredskapsarbeten. Av vikt ur synpunkten att skaffa arbetstillfällen — oell bisysslor för den jordbrukande befolkningen — är vidare, att dels under sjätte huvudtiteln väganslag av vanliga skattemedel och av automobilskattemedel äskas med betydligt högre belopp än i löpande riksstat, dels ett anslag ä 2 miljoner kronor upptages under nionde huvudtiteln för vissa tillfälliga skogsvårdsåtgärder å enskildas skogar. I detta sammanhang må även erinras om att såväl av skattemedel som, vid affärsverken, av lånemedel mycket stora belopp äskas för statsarbeten och andra allmänna arbeten av olika slag. Dock vill jag framhålla, att jag icke ansett arbetslöshetssynpunkterna ensamma böra föranleda till anvisande av anslagsbelopp av skattemedel till offentliga husbyggnader. Här liksom så ofta eljest har en avvägning måst komma till stånd, vid vilken tillbörlig hänsyn jämväl varit att taga till de statsfinansiella förhållandena och nödvändigheten att begränsa statsutgifterna.
Jag har redan i det föregående antytt, att vissa automatiska utgiftsökningar äro ofrånkomliga. Hit höra räntor å statsskulden, den normala stegringen av pensionsstaterna för statens befattningshavare och andra pensionärer, statens bidrag till avlöningar åt lärarpersonalen vid folkskolor m. m. Enahanda är förhållandet med utgifterna för fattigvården, sjukkasseväsendet och den allmänna pensionsförsäkringen. Genom en särskild omläggningsåtgärd, vars genomförande befunnits ändamålsenligt, har emellertid anslaget till pensionstillägg för nästa budgetår kunnat avsevärt nedbringas. Här är dock väsentligen fråga allenast örn en tillfällig minskning. Slutligen må nämnas, att de senare årens strävanden att uppräkna automatiskt stigande förslagsanslag, i den mån en reell begränsning ej kunnat åvägabringas, även i år fullföljts.
Vidkommande anslagen till »verkliga utgifter» har budgetberedningen lett till att slutsummorna på envar av första till och med fjärde samt sjunde till och med tionde huvudtitlarna nedbringats under löpande riksstats motsvarande belopp; den sammanlagda minskningen utgör 15.39 miljoner kronor. Däremot utvisa femte, sjätte och elfte huvudtitlarna stegringar med respektive 5.15 miljoner kronor, 4.84 miljoner kronor och 0.78 miljon kronor eller tillhopa med 10.77 miljoner kronor. För samtliga elva huvudtitlar erhålles alltså, örn från ökningarna dragas minskningarna, en total minskning av 4.G2 miljoner kronor. Vad angår övriga titlar under »verkliga utgifter» är särskilt att märka den starka stegringen med 2.80 miljoner kronor av anslagen till räntor å statsskulden. Väsentligen på grund härav reduceras den totala minskningen å utgiftsanslagen under »verkliga utgifter» till 1.70 miljon kronor.
Under skattebudgetens »utgifter för kapitalökning» har en sänk-
14 Inkomsterna.
ning med 25.60 miljoner kronor inträtt i avseende å anslagen till avbetalning å statsskulden, som föranletts av den ändrade dispositionen av rusdrycksmedlen. Då vidare bortfallit anslagen till »fonden för statens aktier» och till »fonden för förlag till statsverket» å tillhopa 5.50 miljoner kronor, oell anslagen till statens utlåningsfonder kunnat nedsättas med l.n miljon kronor, visar slutsumman för skattebudgetens kapitalutgifter en minskning i förhållande till löpande riksstat av 32.24 miljoner kronor.
Slutresultatet av hudgetarhetet beträffande skattebudgetens utgiftssida hai blivit, att riksstatsförslaget stannar vid ett belopp av 767.51 miljoner kronor, fördelande sig på anslag till verkliga utgifter med 744.19 miljoner kronor och anslag till kapitalökning med 23.32 miljoner kronor. I förhållande till löpande riksstat innebär detta en total minskning av 33.94 miljoner kronor, vilken minskning emellertid, såsom av det förestående framgår, till stor del är att hänföra till den minskade avsättningen till avbetalning å statsskulden.
Inkomstberäkningen. Vad angår skattebudgetens inkomstsida har riksräkenskapsverket i avseende å inkomst- och förmögenhetsskatten — vars avkastning beror av det gångna årets inkomstförhållanden — räknat med en nedgång i förhållande till samma inkomsttitel i löpande riksstat a\ icke mindre än 34 miljoner kronor. Beträffande övriga inkomsttitlar — vilka i allmänhet äro mer eller mindre beroende av konjunkturförhållandena under kalenderåret 1932 och förra hälften av år 1933 — har ämbetsverket utgått från antagandet, att nuvarande konjunkturläge skall bliva i huvudsak oförändrat. Från denna utgångspunkt har verket beträffande flertalet titlar av större betydelse stannat vid belopp, sorn ofta ej oväsentligt understiga motsvarande siffror i löpande riksstat. Verket nedräknar sålunda stämpelmedlen med 3 miljoner kronor, tobaksskatten med 2 miljoner kronor, rusdrycksmedelstitlarna med tillhopa 5.so miljoner kronor, postverket med 1 miljon kronor, statens järnvägar med 3 miljoner kronor, domänverket med 5.50 miljoner kronor och malmbolaget med 5 miljoner kronor. Tullmedlen upptagas däremot, i enlighet med generaltullstyrelsens förslag, med oförändrat belopp, och automobilskattemedlen — varav intäkten emellertid automatiskt fördelas å motsvarande utgiftsanslag — förutsättas lämna en med 5 miljoner kronor ökad avkastning.
På flertalet punkter har jag funnit mig böra biträda riksräkenskapsverkets beräkningar. Den rådande utomordentliga ovissheten rörande konjunkturernas framtida gestaltning har dock föranlett mig att med avseende å vissa för konjunkturläget känsliga inkomsttitlar räkna med än större försiktighet. Detta gäller särskilt tullinkomsterna och stämpelmedlen, men även överskottet av statens järnvägar samt intäkten från malmbolaget. Biksbanksvinsten har upptagits med 2 miljoner kronor
Inkomsterna.
mindre än i löpande riksstat. Till den närmare beräkningen av de olika inkomsttitlarna återkommer jag senare.
Enligt de beräkningar, vid vilka jag sålunda stannat, skulle under förutsättning av oförändrade skatter och skattesatser för finansiering av nästkommande års budget stå till förfogande i s. k. verkliga inkomster ett sammanlagt belopp av 683.48 miljoner kronor. Härtill komma i anspråk tagna kapitaltillgångar med tillhopa lO.os miljoner kronor, varvid jag räknar med att från fonden för statsskuldens amortering skall tagas i anspråk ett belopp av 5 miljoner kronor, motsvarande den avsättning till täckande av förluster å Aktiebolaget Kreditkassan av år 1922, som jag ämnar föreslå. Det för bestridande av utgifterna å skattebudgeten disponibla beloppet utgör alltså inalles 693.51 miljoner kronor.
Enligt vad jag nyss angav, uppgår skattebudgetens utgiftssida till 767.51 miljoner kronor. Örn med denna siffra sammanställes nu nämnda totalbelopp av påräkneliga inkomster 693.51 miljoner kronor, framgår därav, att ett ytterligare inkomstbelopp av i runt tal 74 miljoner kronor är erforderligt för budgetens balansering.
Budgetens balansering. Det betydande underskott, vilket sålunda föreligger väsentligen såsom en följd av den rådande depressionens verkningar i olika hänseenden, bör, på sätt jag redan i det föregående framhållit, täckas genom nya och höjda direkta och indirekta skatter. Den ökade skattebelastning, som följaktligen nu är ofrånkomlig, bör rimligtvis kunna så' småningom lättas, allteftersom depressionen ger vika. Efter övervägande av de olika möjligheter, som kunna komma i fråga, får jag föreslå följande.
Enligt riksräkenskapsverkets förslag kunna för budgetåret 1932/1933 intäkterna från rusdrycksmedelstitlarna beräknas till inalles 103.20 miljoner kronor, därav i brännvinstillverkningsskatt 16.20 miljoner kronor, från partihandelsbolaget 10 miljoner kronor, från detaljhandelsbolagen 22 miljoner kronor, i omsättnings- och utskänkningsskatt 38 miljoner kronor samt i maltskatt 17 miljoner kronor. På ifrågavarande titlar synes för nästkommande budgetår kunna uttagas ytterligare ett belopp av 22 miljoner kronor. Ökningen torde böra fördelas med 15 miljoner kronor på omsättningsskatten, 5 miljoner kronor på maltskatten och 2 miljoner kronor på partihandelsbolag.
De medel, som inflyta från den särskilda automobilbeskattningen, användas för närvarande dels till förbättring och underhåll av för automobiltrafiken viktiga vägar på landsbygden samt av dylika gator och vägar i städerna, dels till bestridande av hälften av de enligt väglagen samt lagen örn ödebygdsvägar utgående statsbidragen till vägunderhåll och vinterväghållning, dels ock till täckande av kostnader för vägorganisationen i länen, i vad angår avlöning åt vägingenjörer, biträdande vägingenjörer och vä gin gen jörsassistenter. Då det i och för sig synes rimligt, att motortra-
16 Inkomsterna.
fiken får bära en större del av utgifterna för vägväsendet än vad nu är fallet, vill jag förorda, att från och med nästa budgetår bela kostnaden för nyssberörda bidrag till vägunderhållet och samtliga anslag för vägorga nisationen i länen täckas av automobilskattemedel, liksom ock anslaget till byggande av landsvägar och vanliga bygdevägar. I enlighet härmed skulle, på sätt riksstatsförslaget utvisar, anslagen för utgifter från automobilskattemedlen ökas med sammanlagt 13.38 miljoner kronor. För bestridande av sistnämnda utgifter samt för att dessutom möjliggöra någon ökning av det belopp, som med gällande grunder skulle stå till förfogande för att fördelas mellan städer och landsbygd, föreslår jag en skärpning av automobilbeskattningen därhän, att ifrågavarande inkomsttitel höjes utöver det av riksräkenskapsverket beräknade beloppet med 15 miljoner kronor. I samband härmed kommer jag att föreslå en omläggning av motorfordonsskatten.
Tobaksskatten beräknas av riksräkenskapsverket för nästa budgetår till 65 miljoner kronor. Genom höjning av vissa skattesatser lärer här en årlig merinkomst av 5 miljoner kronor kunna göras tillgänglig.
Vad angår den del av det för budgettäckningen erforderliga beloppet, som skäligen bör anskaffas på den direkta beskattningens väg, kunde det li§gn nära till hands att föreslå en höjning av det procenttal av grundbeloppen, varmed inkomst- och förmögenhetsskatten uttages. Av huvudsakligen två skäl anser jag emellertid denna väg icke nu böra beträdas. Det synes mig nämligen i rådande ekonomiska läge vara naturligt och riktigt, att å ena sidan det produktiva näringslivet, så långt möjligt »är, skonas från nya direkta pålagor, och att å andra sidan från denna beskattning undantagas de inkomsttagare, som hava de lägre och lägsta inkomsterna. Med beaktande av dessa synpunkter och under erinran jämväl örn den stegring i beskattning för alla inkomsttagare, som flerstädes i landet blir en följd av höjd kommunal utdebitering, finner jag en ökning av inkomst- och förmögenhetsskattens procenttal mindre ändamålsenlig och förordar i stället åvägabringandet av en fristående direkt beskattning av tillfällig natur, så anordnad att den träffar den skattekraft, som representeras av de högre inkomsterna och de större förmögenheterna, men lämnar fria dels aktiebolag och med dem i huvudsak likställda juridiska personer, dels inkomsttagare, vilkas beskattningsbara belopp understiga
6.000 kronor, motsvarande en genomsnittlig inkomst av något mer än
8.000 kronor. Härigenom skulle den stora mängden av rikets jordbrukare och löntagare undgå att drabbas av skatten. Anmärkas må slutligen, att en efter dessa riktlinjer lagd tillfällig beskattning icke synes vara av beskaffenhet att försvåra en omläggning av den nuvarande inkomstoch förmögenhetsskatten i den riktning, som föreslås av bolagsskatteberedningen i dess i dagarna avgivna betänkande. Den extra inkomst- och förmögenhetsskatten, vilken förutsättes bliva progressiv, kan beräknas inbringa ett belopp av 12 miljoner kronor.
Inkomsterna.
17 Det belopp av omkring 20 miljoner kronor, som härefter återstår för att få budgeten att balansera, synes mig böra anskaffas genom höjning av vissa tullar och införande i samband därmed av vissa acciser på inhemska varor. Tullförhöjningarna torde böra läggas på lyxbetonade samt mera eller mindre umbärliga varor, medan för rena nödvändighetsvaror gällande tullar eller tullfrihet böra lämnas orubbade. Jag anser mig så mycket hellre böra tillstyrka denna väg till inkomstökning, som tullförhöjningarna böra kunna så anordnas, att de — samtidigt med att avsett inkomsttillskott tillföres statskassan — medverka till en ur handelsbalansens synpunkt önskvärd begränsning av importen. Intäkten av tullhöjningarna kan uppskattas till 17 miljoner kronor samt av acciserna till 3 miljoner kronor.
Enligt de förslag, vilka jag nu angivit, skulle statsverket i nya och förhöjda skatter tillföras följande belopp, nämligen i rusdrycksmedel 22 miljoner kronor, i automobilskattemedel 15 miljoner kronor, i tobaksskatt 5 miljoner kronor, i extra inkomst- och förmögenhetsskatt 12 miljoner kronor, i tullmedel 17 miljoner kronor samt i acciser på vissa inhemska varor 3 miljoner kronor eller alltså tillhopa 74 miljoner kronor.
Då det särskilt med hänsyn till kassafondens ställning synes önskvärt, att nu löpande statsreglering förstärkes, torde böra tagas under övervägande, huruvida icke vissa av dö ifrågasatta skattehöjningarna böra träda i kraft redan från lämplig tidpunkt under innevarande budgetår. Till frågan härom anhåller jag att få återkomma i samband med de blivande förslagen i skattefrågorna.
Riksstaten.
Riksstatcns utveckling från och med budgetåret 1926/1927. För att erhålla en samlad bild av riksstatens utveckling under senare år hava i efterföljande sammanställning angivits de belopp, med vilka den totala budgeten liksom dess båda huvudavdelningar, skattebudgeten och lånebudgeten, uppförts i riksstatsförslaget för budgetåret 1932/1933 samt häremot svarande belopp avseende riksstaterna för budgetåren 1926/1927 — 1931/1932. I sammanställningen redovisas därjämte de olika huvudslagen av skattebudgetens såväl utgiftsanslag som inkomsttitlar.
Med hänsyn till de budgettekniska omläggningar, som vidtagits i de till rédovisningsperioden hörande riksstaterna, hava vid utarbetandet av sammanställningen, med utgångspunkt från riksstatsförslaget, vissa omräkningar verkställts beträffande det till riksstaterna för budgetåren 1926/1927 —1928/1929 hänförliga siffermaterialet. Genom dessa omräkningar hava vissa i vederbörande riksstater dubbelförda poster utmönstrats och riksstaternas såväl slutsummor som delsummor upptagits till belopp, som Bihang lill riksdagens protokoll 1932. 1 sami. 2
18 Inkomsterna.
medgiva en jämförelse i stort sett med motsvarande i riksstatsförslaget för budgetåret 1932/1933 uppförda summor. Sålunda har för budgetåret 1928/1929 viss i anspråk tagen kapitaltillgång från fonden för statsskuldens amortering jämte motsvarande utgiftsanslag utmönstrats, varjämte för budgetåren 1926/1927—1928/1929 å inkomstsidan redovisad återbetalning av tillfälliga lånemedel samt motsvarande utgiftsanslag frånräknats.
Anslag, miljoner kronor
Inkomster, miljoner kronor
Ehuru under den tid, sammanställningen omfattar, vissa budgettekniska förändringar vidtagits, som kunna vara ägnade att minska jämförbarheten i siffermaterialet, framgår dock därav, i stora drag, riksstatens utveckling under ifrågavarande tid samt förskjutningarna mellan budgetens olika huvudgrupper av utgifter och inkomster.
Inkomsterna.
19 Skattebudgeteu enligt riksstatsforslaget. En jämförelse mellan anslagen till verkliga utgifter i riksstaten för nu löpande budgetår och dylika anslag i det föreliggande budgetförslaget giver följande resultat:
Av sammanställningen framgår, att av de först upptagna elva huvudtitlarna åtta utvisa minskning i förhållande till riksstaten för innevarande budgetår, därav för fjärde huvudtiteln 8.88 miljoner kronor och för nionde huvudtiteln 4.48 miljoner kronor. Nedgången på fjärde huvudtiteln är väsentligen beroende av att årskvoterna för medelsanvisning till vissa engångsanskaffningar kunnat nedbringas, varjämte i avsevärd utsträckning reservationer å vissa anslag tagits i anspråk. Nionde huvudtitelns minskning orsakas till övervägande del därav, att i år intet anslag upptagits till understödjande av den inhemska sockerbetsodlingen. Tre huvudtitlar — den femte, sjätte och elfte — förete ökningar. Stegringen är störst på femte huvudtiteln och uppgår till 5.15 miljoner kronor. Att trots det ökade anslaget för arbetslöshetens bekämpande och ofrånkomliga automatiska anslagsstegringar ävensom kostnadsökning för ifrågasätta organisationsiindringar beträffande polisväsendet stegringen på denna huvudtitel likväl kunnat begränsas till nämnda belopp, beror väsentligen av nedskärningar på ett flertal poster och icke minst den förut nämnda omläggningsåtgärden beträffande anslaget till pensionstillägg. Sjätte huvudtiteln företer ökning med 4.84 miljoner kronor, vilken ökning emellertid helt kati
20 Inkomsterna.
hänföras till en av stegrat tillflöde å inkomsttiteln automobilskattemedel föranledd uppräkning av motsvarande utgiftsanslag; bortsett härifrån skulle även denna huvudtitels slutsumma hava visat nedgång. För elfte huvudtiteln uppkommer i följd av automatisk stegring av pensioneringskostnaderna ökning med 0.78 miljon kronor. Anslagen till räntor å statsskulden utvisa en stegring med 2.8 0 miljoner kronor. För samtliga anslagen till verkliga utgifter erhålles, örn från ökningarna dragas minskningarna, en total minskning av 1.7 o miljon kronor.
I riksstaten för budgetåret 1931/1932 och i budgetförslaget hava anslagen till utgifter för kapitalökning, att utgå av andra statsinkomster än lånemedel, upptagits med belopp, som framgå av följande jämförande sammanställning:
Denna sammanställning utvisar för ifrågavarande anslagsgrupp en summa av 55.56 miljoner kronor i löpande riksstat och 23.32 miljoner kronor i budgetförslaget. Här föreligger alltså minskning på 32.2 4 miljoner kronor. Till minskningen bidraga i första hand anslagen till avbetalning å statsskulden, vilka anslag främst i anledning av förändrad disposition av rusdrycksinkomsterna sänkts med 25.6 0 miljoner kronor. Vidare försvinna under fonden för statens aktier ett anslag på 2 miljoner kronor, som avsett aktieteckning i Kalix träindustriaktiebolag, samt under fonden för förlag till statsverket ett anslag å 3.5 0 miljoner kronor till förlag för inköp av smågatsten. Anslagen till statens utlåningsfonder förete nedgång på 1.14 miljon kronor i förhållande till löpande riksstat. För statens affärsverksamhet äskas av skattemedel anslag till samma belopp som för innevarande budgetår, 4 miljoner kronor, till inlandsbanan mellan Volgsjön och Gällivare. Avsättningar till rusdrycksmedelsfonden och för täckande av Kreditkassans förluster, vardera å 5 miljoner kronor, äskas med samma belopp, som äro uppförda i löpande riksstat.
Inkomsterna.
21 Under den första huvudgruppen av statsinkomster, de s. k. verkliga statsinkomsterna, inbegripas egentliga statsinkomster, inkomster av statens produktiva fonder och andel i riksbankens vinst.
I det nu föreliggande riksstatsförslaget sluta de egentliga statsinkomsterna å ett belopp av 642.4 9 miljoner kronor eller 26.2 5 miljoner kronor mera än i riksstaten för innevarande budgetår.
Av budgetförslagets inkomstsumma faller enbart på skatterna ett belopp av 619.6 8 miljoner kronor. Inkomst- och förmögenhetsskatten förutsattes härav lämna 124 miljoner kronor, därvid jag utgår från oförändrat procenttal av grundbeloppen. Därjämte upptages avkastningen av den extra inkomst- och förmögenhetsskatten till 12 miljoner kronor. För täckande av behovet av skatteutjämningsmedel beräknas av utjämningsskatt ett belopp av 4.io miljoner kronor bliva erforderligt. Stämpelmedlen förutsättas giva 48 miljoner kronor. I automobilskattemedel beräknas inflyta 80 miljoner kronor. Tullmedlen hava uppförts med 150 miljoner kronor, acciser på vissa varor med 3 miljoner kronor samt tobaksskatten med 70 miljoner kronor. Rusdrycksmedlen äro beräknade till sammanlagt 125.20 miljoner kronor.
Uppbörd i statens verksamhet har beräknats till 15.19 miljoner kronor. Av detta belopp komma cirka 2.6 2 miljoner kronor på inkomsttitlar, vilka tillsammans med tillhörande utgiftsanslag bilda fristående specialbudgeter.
Inkomsttiteln diverse inkomster har upptagits med 7.6 2 miljoner kronor. ,
I riksstatsförslaget beräknas inkomsterna av statens produktiva fonder till sammanlagt 100.9 9 miljoner kronor eller till 13.8 3 miljoner kronor mindre än i löpande riksstat. Av den beräknade inkomsten komma på statens affärsverksamhet 81.33 miljoner kronor, på statens aktier 1.5 9 miljon kronor, på statens utlåningsfonder (inklusive fonden för låneunderstöd) 13.5 7 miljoner kronor samt på statsverkets fond av rusdrycksmedel 4.5 o miljoner kronor.
Riksbanksvinsten uppföres för nästkommande budgetår med 14 miljoner kronor eller med 2 miljoner kronor mindre än i löpande riksstat.
Den andra huvudgruppen av statsinkomster i skattebudgeten, i anspråk tagna kapitaltillgångar, upptages i riksstatsförslaget med ett belopp av 10.03 miljoner kronor. I löpande riksstat ä.r här beräknat ,)4.39 miljonei kronor. I sistnämnda belopp ingå — frånsett ett par smärre anslagsreservationer samt 0.03 miljon kronor från »övriga produktiva fonder» dels 31,s8 miljoner kronor ur statsverkets kassafond, dels 16.9 6 miljoner kronor ur fonden för statsskuldens amortering, dels ock 5.4 2 miljoner kronor ur statsverkets fond av rusdrycksmedel. För nästa budgetår beräknas under denna huvudgrupp, förutom O.os miljon kronor uti anslagsreservationer och 0.0 3 miljon kronor från »övriga produktiva fonder», 5 miljoner kronor från fonden för statsskuldens amortering samt 4.9 2 miljoner kronor från statsverkets fond av rusdrycksmedel.
22 Inkomsterna.
Lånebudgeten enligt riksstatsförslaget. En jämförelse mellan anslagen att täckas av lånemedel för nn löpande budgetår och dylika anslag i riksstatsförslaget ter sig sålunda:
Sammanställningen utvisar, att lånebudgetens totalsumma sänkts från 72.80 miljoner kronor till 00.11 miljoner kronor eller sålunda med 17.69 miljoner kronor.
Härvid är att märka, att riksstatsförslaget förutsätter ett belopp av 47.45 miljoner kronor i lånemedel för statens affärsverksamhet under nästa budgetår. Detta innebär i förhållande till löpande riksstat en minskning med 5.74 miljoner kronor. Minskningen kan helt hänföras till dels anslaget till elektrifiering av banan Järna—Norrköping—Malmö m. fl. linjer, vilket upptages med 19.60 miljoner kronor eller 3.40 miljoner kronor lägre än i löpande riksstat, dels ock anslaget till fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende, vilket sänkts från 14 miljoner kronor med 2.5 0 miljoner kronor till 11.50 miljoner kronor.
I riksstatsförslaget hör till lånebudgeten ytterligare endast en rubrik, nämligen statens utlåningsfonder, som vid en jämförelse med riksstaten för nästföregående budgetår utvisar minskning med 3.5 0 miljoner kronor. De i nämnda riksstat förekommande rubrikerna fonden för låneunderstöd och fonden för förlag till statsverket örn respektive 8.02 miljoner kronor och O.43 miljon kronor sakna motsvarighet i budgetförslaget.
Beräkning av de särskilda inkomsttitlarna.
Såsom framgår av vad i det föregående anförts, har jag ansett mig böra på vissa punkter frångå riksräkenskapsverkets förslag till beräkning av de särskilda inkomsttitlarna för nästkommande budgetår. Dessutom föranleda mina i finansplanen framlagda förslag vissa andra ändringar och tillägg till verkets förslagsberäkningar. I fråga örn de inkomsttitlar, beträffande vilka jag ansluter mig till riksräkenskapsverket, kommer jag i allmänhet icke att särskilt yttra mig.
Inkomsterna.
23 Egentliga statsinkomster. Under rubriken »skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse» återfinnes såsom den största posten inkomst- och förmögenhetsskatten.
Denna skatt, som under ett vart av budgetåren 1929/1930—1931/1932 uttagits med 145 procent av grundbeloppen, har i riksstaterna för sagda år beräknats till respektive 149 miljoner, 160 miljoner och 158 miljoner kronor. Den behållna inkomsten å titeln har varit 146.04 miljoner kronor för budgetåret 1929/1930, då inkomsten likväl påverkades av förekomsten av vissa betydande extra ordinära skatterestitutioner, och 160.38 miljoner kronor för budgetåret 1930/1931. Även för nu löpande budgetår torde skatten komma att giva ungefär det beräknade beloppet.
För beräkningen i statsverkspropositionen av inkomst- och förmögenhetsskatten har från och med år 1923 tillämpats en metod, för vilken utförlig redogörelse meddelats i en bilaga till samma års statsverksproposition. Såsom utgångspunkt för sina beräkningar av det antagliga utfallet av 1932 års skattetaxering har riksräkenskapsverket utnyttjat av statistiska centralbyrån efter riksräkenskapsverkets hemställan meddelade uppgifter rörande 1931 års skattetaxering (se tabellen å sid. 11 i riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1932/1933). .
En jämförelse mellan taxeringsresultatet för år 1931 och de av riksräkenskapsverket verkställda taxeringsberäkningarna för år 1932 ter sig sålunda:
Inkomsterna.
1 sin inkomstberäkning bar riksräkenskapsverket närmare motiverat <le av verket vidtagna, i tablån redovisade ändringarna av olika inkomstoch avdragsbelopp.
Såsom framgår av tablåns siffermaterial hava för 1932 års taxering beräknats betydande sänkningar på samtliga inkomstposter. Då därjämte avdragen från den uppskattade inkomsten höjts och, vad enskilda skattskyldiga beträffar, den i det taxerade beloppet ingående sextiondedelen av den skattepliktiga förmögenheten sänkts, hava beräkningarna lett fram till en minskning i det totala taxerade beloppet på 530.6 miljoner kronor eller 8.9s procent. Sedan emellertid för enskilda skattskyldiga beräknats en sänkning av de utnyttjade ortsavdragen med 125.o miljoner kronor, har nedgången i de beskattningsbara beloppen för samtliga skattskyldiga begränsats till 405.6 miljoner kronor, vilket utgör 13.82 procent av de beskattningsbara beloppen år 1931 för samtliga skattskyldiga. För enskilda skattskyldiga utgör minskningen i de beskattningsbara beloppen 253.3 miljoner kronor eller 10.43 procent, medan för bolagen beräknas en nedgång med 152.3 miljoner kronor eller 30.02 procent.
På grundval av de beskattningsbara beloppen beräknar riksräkenskapsverket härefter den debiterade inkomst- och förmögenhetsskatten sålunda.
Medelskatteprocenten har vid 1931 års taxering för enskilda skattskyldiga uppgått till 5.28 procent och för aktiebolag m. fl. till 7.82 procent. För 1932 års taxering har riksräkenskapsverket — under förutsättning att skatten utgår oförändrat med 145 procent av grundbeloppen — räknat med nedgång i skatteprocenten beträffande enskilda skattskyldiga till 5.ia procent och för bolagen till 6.oo procent. Med nu angivna procentsatser beräknar verket den debiterade skatten för år 1932 till 112 miljoner kronor för enskilda och 21.3 miljoner kronor för aktiebolag m. fl. eller alltså sammanlagt till 133.3 miljoner kronor.
Med utgångspunkt från att skatten, enligt riksräkenskapsverkets antagande, beräknas inflyta med 93 procent av det debiterade beloppet, skulle den behållna inkomsten uppgå till 124.o miljoner kronor. Riksräkenskapsverket har hemställt, att inkomst- och förmögenhetsskatten för budgetåret 1932/1933 beräknas till detta belopp.
För egen del finner jag de av riksräkenskapsverket angivna synpunkterna riktiga och de utvecklade skälen för beräkningarna av de i verkets sammanställning ingående detaljsiffrorna väl grundade. I likhet med riksräkenskapsverket förutsätter jag — såsom jag redan i det föregående angivit - att det procenttal av 145, varmed inkomst- och förmögenhetsskatten uttagits för år 1931, skall bibehållas även för år 1932.
För bedömande av det slutresultat, till vilket beräkningen rörande 1932 ars skattetaxering sålunda når fram, torde det vara av intresse att undersöka ifrågavarande inkomsttitels utveckling under en följd av år. I efterföljande tablå har för detta ändamål beräkning verkställts an-
Inkomsterna.
gående storleken av de belopp, med vilka inkomst- och förmögenhetsskatten (exklusive B-skatten) avseende budgetåret 1923/1924 och följande budgetår skulle hava debiterats respektive influtit, därest skatten under hela perioden utgått med 145 procent av grundbeloppen.
Såsom framgår av tablån, har utfallet av inkomst- och förmögenhetsskatten från oell med budgetåret 1924/1925 till och med budgetåret 1930/ 1931 oavbrutet i avsevärd grad förbättrats. Den genomsnittliga årliga ökningen av den debiterade skatten vid taxeringarna åren 1923—1930 har uppgått till 5.4 procent. 1930 års taxering utvisar en stegring från föregående år örn icke mindre än 9.5 procent. Vid påföljande års taxering inträder däremot en minskning på 0.9 procent. Det av mig beräknade utfallet skulle, såsom framgår av tablån, betyda en minskning i förhållande till år 1931 med ända till 20.g procent. Därmed skulle inkomst- och förmögenhetsskatten komma att ligga vid ungefär samma nivå som enligt 1926 års taxering eller, om man ser till det inflytande beloppet, enligt 1925 års taxering.
I anslutning till vad sålunda anförts föreslår jag, att avkastningen av inkomst- och förmögenhetsskatten i riksstaten för nästkommande budgetår upptages till 124 miljoner kronor.
Extra inkomst- och förmögenhetsskatten. Enligt vad jag vid anmälan av finansplanen anfört, ämnar jag — bland andra medel att täcka det förefintliga underskottet i nästa budget — föreslå påläggandet för nästa budgetår av en extra inkomst- och förmögenhetsskatt. För de huvudgrunder, efter vilka denna skatt bör läggas, har jag redogjort i berörda sammanhang. Närmare förslag örn beskattningens utformning torde jag framdeles få framlägga.
1 Skatteintäkten och inflytandeprocenten för budgetåren 1928/1929 och 1929/1930 påverkas av förekomsten av vissa betydande extra ordinära skatterestitutioner.
26 Inkomsterna.
I budgetförslaget uppföres, på sätt redan nämnts, denna extra inkomstoch förmögenhetsskatt med 12 miljoner kronor.
Utjämningsskatten är i löpande riksstat uppförd med 4.8 miljoner kronor och har för budgetåret 1932/1933 av riksräkenskapsverket beräknats till
3.8 miljoner kronor.
Senare i dag kommer jag vid anmälan av utgifterna under sjunde huvudtiteln att tillstyrka, att förslagsanslaget till bidrag till skattetyngda kommuner upptages med 5.3 miljoner kronor. För täckning av nämnda anslag stå till förfogande dels ifrågavarande inkomsttitel, dels ock halva intäkten av den på grund av förordning den 28 september 1928 (nr 376) utgående särskilda lotterivinstskatten. Då hälften av sistnämnda skatt kan beräknas till 1.2 miljon kronor, bör utjämningsskatten i riksstaten för budgetåret 1932/1933 uppföras med skillnaden mellan anslagets belopp, 5.3 miljoner kronor, och 1.2 miljon kronor eller sålunda med 4.i miljoner kronor.
Stämpelmedlen, vilka för budgetåret 1930/1931 gåvo en behållen avkastning av 56.7 7 miljoner kronor, äro i riksstaten för innevarande budgetår uppförda med 53 miljoner kronor.
För budgetåret 1932/1933 har generalpoststyrelsen föreslagit, att förevarande inkomsttitel upptages till 50 miljoner kronor under förutsättning av i stort sett oförändrade konjunkturer och till 52 miljoner kronor under förutsättning, att under senare delen av år 1932 en viss återhämtning komme att äga rum. Riksräkenskapsverket har funnit det icke vara tillrådligt att för budgetåret 1932/1933 uppföra stämpelmedlen till högre belopp än det, vartill generalpoststyrelsen vid antagande av oförändrade konjunkturer beräknat inkomsttiteln, eller till 50 miljoner kronor.
Med hänsyn till ovissheten rörande konjunkturutvecklingen och till stämpelmedelstitelns känslighet för växlingarna i konjunkturläget synes mig inkomstberäkningen på denna punkt böra stanna vid 48 miljoner kronor.
Jag utgår ifrån att förordningen den 17 maj 1923 (nr 113) örn utgörande av en särskild stämpelavgift i vissa fall vid köp, byte eller införsel till riket av pärlor med flera lyxvaror — vilken förordnings giltighetstid utlöper den 30 juni 1932 — erhåller förlängd giltighet under nästa budgetår, därom jag senare i dag torde få framlägga förslag.
I enlighet med vad sålunda anförts äro stämpelmedlen i budgetförslaget upptagna till 48 miljoner kronor.
Automobilskattemedlen, som i riksstaten för budgetåret 1930/1931 beräknades till 47 miljoner kronor och under sagda budgetår lämnade en behållen inkomst av i runt tal 51.4 3 miljoner kronor, äro i löpande riksstat upptagna till 60 miljoner kronor, därav 8 miljoner kronor hänföra sig till den av 1931 års riksdag beslutade tilläggsskatten å bensin.
Riksräkenskapsverket har för budgetåret 1932/1933 beräknat automobilskattemedlen till 65 miljoner kronor. Denna beräkning finner jag mig kunna godtaga.
Inkomsterna.
27 Vid anmälan av finansplanen har jag tillkännagivit min avsikt att — för bestridande av en större del av utgifterna för vägväsendet än vad nu är fallet samt för att dessutom möjliggöra någon ökning av det belopp, som med gällande grunder skulle stå till förfogande för att fördelas mellan städer och landsbygd — föreslå en skärpning av automobilskatten därhän, att ifrågavarande inkomsttitel höjes utöver det av riksräkenskapsverket beräknade beloppet med 15 miljoner kronor. Till grund för detta förslag ligger den uppfattningen, att motortrafiken ännu icke i tillräcklig grad bidrager till täckandet av kostnaderna för vägväsendet, utan att den skäligen bör bära en större andel av sagda kostnader. Den ifrågasatta skatteökningen avses att fördelas på samtliga objekt för den nuvarande automobilbeskattningen, sålunda såväl på fordonen som på bensin och gummiringar. I samband med skattehöjningen är meningen att, vad fordonsskatten angår, föreslå en omläggning på sådant sätt, att skatten i högre grad än nu är fallet kommer att uttagas å lastautomobiler och andra tyngre fordon. Den utredning, som i sådant avseende verkställts, ger vid handen, att en dylik omläggning bör komma till stånd. Närmare förslag i denna fråga torde jag framdeles få anmäla.
Inkomsttiteln automobilskattemedel har, i enlighet med vad nu anförts, upptagits i riksstatsförslaget med 80 miljoner kronor.
Tullmedlen beräknades för budgetåret 1930/1931 till 142 miljoner kronor och hava i riksstaten för budgetåret 1931/1932 upptagits till 138 miljoner kronor. Förstnämnda budgetår utgjorde behållningen enligt budgetredovisningen omkring 147.6» miljoner kronor.
För nästkommande budgetår har generaltullstyrelsen beräknat ifrågavarande inkomsttitels avkastning till samma belopp av 138 miljoner kronor, som upptagits i riksstaten för löpande budgetår. Riksräkenskapsverket har anslutit sig till denna beräkning.
På sätt riksräkenskapsverket anfört, är beräkningen av tullmedelstitelns avkastning för nästa budgetår i nuvarande läge förenad med mycket stora svårigheter. Med hänsyn till de ovissa framtidsutsikterna och då, örn utrikeshandelns volym kommer att än mera nedgå, en minskning av importen är att emotse, synes mig likväl försiktigheten bjuda att under förutsättning av oförändrade tullsatser sänka ämbetsverkens beräkning förslagsvis med 5 miljoner kronor.
Enligt vad jag i samband med finansplanen anfört, ämnar jag emellertid för budgetens balansering föreslå höjning av vissa tullar på lyxbetonade samt mera eller mindre umbärliga varor. Dessa tullförhöjningar, vilka ansetts böra fördelas på ett betydande antal varugrupper, äro avsedda att så avvägas, att de -— samtidigt som de medverka till en önskvärd begränsning av importen —- tillföra statskassan en årlig merinkomst av 17 miljoner kronor. Frågan härom är emellertid icke i det skick, att förslag i ämnet nu kan framläggas, utan anhåller jag att få återkomma till detta spörsmål.
28 Inkomsterna.
Enligt vad av det anförda framgår, anser jag mig böra beräkna tullmedelstiteln, under förutsättning av oförändrade tullsatser, till 133 miljoner kronor och, därest de ifrågasatta tull förhöjningarna komma till stånd, till 150 miljoner kronor. Med sistnämnda belopp har alltså inkomsttiteln upptagits i riksstatsförslaget.
Acciser på vissa varor. Vid anmälan av finansplanen har jag omförmalt, att jag har för avsikt att, i samband med de ifrågasatta tullförhöjningarna, framföra förslag örn påläggande av acciser å vissa inhemska varor. Avkastningen av dessa acciser beräknas till 3 miljoner kronor. Jag anhåller att senare få återkomma med förslag i ämnet.
Med beaktande av vad jag nu anfört, torde i budgetförslaget böra uppföras ett belopp av 3 miljoner kronor i acciser på vissa inhemska varor.
Tobaksskatten beräknades i riksstaten för budgetåret 1930/1931 till 63 miljoner kronor och lämnade under det budgetåret en behållen inkomst av 65.7 9 miljoner kronor.
För innevarande budgetår är tobaksskatten uppförd med 67 miljoner kronor. Härvid bör erinras, att 1931 års riksdag beslutat vissa ändringar i tobaksskatten, avsedda att medföra en inkomstökning av 2.2 5 miljoner kronor för år såsom kompensation för den i samband med Tobaksmonopolets omorganisation beslutade sänkningen av statens utdelning å stamaktierna i bolaget från 13 procent till 5 x/3 procent av stamaktiekapitalet, 29 miljoner kronor.
Under månaderna juli—december av detta budgetår har tobaksskatten givit 34.63 miljoner kronor eller 1.05 miljon kronor mera än motsvarande tid av budgetåret 1930/1931.
För nästkommande budgetår har riksräkenskapsverket beräknat ifrågavarande inkomsttitel till 65 miljoner kronor.
Emellertid förutsätter finansplanen sådana ändringar beträffande skattesatserna för tobaksvaror, att inalles 70 miljoner kronor kunna beräknas inflyta. Närmare förslag i detta ämne torde jag framdeles få anmäla.
I anslutning härtill har tobaksskatten i riksstatsförslaget uppförts med 70 miljoner kronor.
Under rusdrycksmedlen hänföras brännvinstillverkningsskatt, rusdrycksförsäljningsmedel från partihandels- och detaljhandelsbolag, omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker samt maltskatt. Dessa inkomsttitlar äro i löpande riksstat upptagna med härefter angivna belopp, jämte vilka ställts de belopp, till vilka inkomsterna beräknas av riksräkenskapsverket för nästkommande budgetår.
Inkomsterna.
29 Riksstaten Verkets förslag
för 1931/32 för 1932/33
Bränn vinstill ver kningsskatt 18.5 milj. kr. 16.2 milj. kr.
Rusdrycksförsäljningsmedel
Partihandelsbolag ........................... 9 » 10 »
Detaljhandelsbolag............................ 24 » 22 »
Omsättnings- och utskänkningsskatt
å spritdrycker.................................... 40 » 38
Maltskatt................................................ 17.5 »__17_»
Summa 109.0 milj. kr. 103.2 milj. kr.
Vid anmälan av finansplanen har jag meddelat min avsikt vara att föreslå en ökning av ifrågavarande beskattning och i sådant avseende förordat, att för nästa budgetår ytterligare 22 miljoner kronor anskaffas på denna väg. Den ifrågasatta stegringen skulle fördelas med 15 miljoner kronor på en höjning av omsättningsskatten, 5 miljoner kronor på en ökning av maltskatten samt 2 miljoner kronor i ökade vinstmedel från Aktiebolaget Vin- & spritcentralen. Förslag till författningsändringar i avseende å omsättningsskatten och maltskatten torde jag senare få framlägga.
I riksstatsförslaget beräknas alltså i enlighet med vad nu anförts brännvinstillverkningsskatten till 16.2 miljoner kronor, rusdrycksförsäljningsmedlen från partihandelsbolaget till 12 miljoner kronor, rusdrycksförsäljningsmedlen från detaljhandelsbolagen till 22 miljoner kronor, omsättnings- och utskänkningsskatten å spritdrycker till 53 miljoner kronor samt maltskatten till 22 miljoner kronor.
I enlighet med vad jag nu tillstyrkt skulle skatteinkomsterna komma att i förslaget till riksstat för budgetåret 1932/1933 upptagas sålunda:
Mantalspenningar ............................................................................... 1,050,000
Prästerskapets till statsverket indragna tionde.............................. 1,730,000
Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse:
Inkomst- och förmögenhetsskatt, bevillning 124,000,000
Extra inkomst- och förmögenhetsskatt, bevillning 12,000,000
Utjämningsskatt, bevillning .................................... 4,100,000
Utskiftningsskatt, bevillning .................................... 100,000
Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och
rättigheter, bevillning .......................................... 500,000
Stämpelmedel, bevillning 48,000,000 188,700,000
Automobilskattemedel, bevillning .................................................. 80,000,000
Tullar och acciser:
Tullmedel, bevillning ............................................... 150,000,000
Acciser på vissa varor, bevillning ........................ 3,000,000
Tobaksskatt, bevillning 70,000,000
Brännvinstillverkningsskatt, bevillning.................... 16,200,000
30 Inkomsterna,
Rusdrycksförsäljningsmedel, bevillning:
Partihandelsbolag ................................................... 12,000,000
Detaljhandelsbolag.................................................. 22,000,000
Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker, bevillning ........................................................ 53,000,000
Maltskatt, bevillning .............................................. 22,000,000 348,200,000
Summa kronor 619,680,000.
Under rubriken uppbörd i statens verksamhet finnas vissa inkomsttitlar, vilka tillsammans med korresponderande utgiftsanslag bilda fristående specialbudgeter, som i riksstaten äro uppförda med sammanfallande inkomst- och utgiftsbelopp. Så är förhållandet beträffande följande titlar, nämligen bidrag till bankinspektionen, bidrag till fondinspektionen, bidrag till sparbanksinspektionen, totalisatormedel, patent-, varumärkes- och registreringsavgifter samt bidrag till försäkringsinspektionen. Vid beräkningen av dessa inkomsttitlar och de mot dem svarande anslagen bar från och med innevarande budgetår tillämpats den ordningen, att inkomsttitlarna och de med dem kommunicerande anslagen upptagas till belopp, motsvarande de påräkneliga uppbördsmedlen å vederbörande inkomsttitel.
Beträffande beräkningen av de under förevarande rubrik upptagna inkomsttitlarna har jag icke funnit anledning frångå riksräkenskapsverkets förslag i annan mån än att inkomsten av myntning och justering, som av sagda verk beräknats till 1,000,000 kronor, med hänsyn till inkomsttillflödet under de båda senaste budgetåren synes kunnaj höjas med 250,000 kronor till
1,250,000 kronor.!
Då jag har för avsikt att framdeles tillstyrka proposition till riksdagen med förslag till sådana ändringar i lagen örn sparbanker, att kostnaden för tillsynen över sparbankerna kommer att helt åvila dem, har jag i enlighet med riksräkenskapsverkets förslag beräknat titeln bidrag för tillsyn över sparbankerna under förutsättning att dessa bidrag från och med kalenderåret 1932 så avvägas, att hela kostnaden för tillsynen därigenom erhåller täckning.
Inkomsttitlarna under uppbörd i statens verksamhet skulle i enlighet med det nu anförda i riksstaten upptagas sålunda:
Inkomsterna. 31
Bidrag för tillsyn över sparbankerna ................................ kronor 210,000
Avgifter för kontroll å handeln med skattefri sprit........ » 31,000
Inkomster av tandläkarinstitutet............................................ » 300,000
Terminsavgifter från läroverken ....................................... » 1,100,000
Avgifter för granskning av biografbilder ........................ » 150,000
Totalisatormedel ....................................................................... » 800,000
Inkomster av statens lagerhus och fryshus........................ » 80,000
Inkomster av statens centrala frökontrollanstalt » 150,000
Fyr- oell båkmedel................................................................... > 2,600,000
Lotspenningar ............................................................................ » 2,400,000
Patent- och varumärkes- samt registreringsavgifter » 1,500,000
Bidrag till försäkringsinspektionen ................................... » 95,000
Inkomster av statens provningsanstalt ................................ » 285,000
Summa kronor 15,196,000.
Inkomsttiteln diverse inkomster har av riksräkenskapsverket beräknats till
6,600,000 kronor. Mot riksräkenskapsverkets beräkning har jag intet att erinra.
Emellertid kunna ytterligare inkomster för denna titel beräknas för nästa budgetår.
I sammanhang med framläggande av utredning angående behållningen å s. k. äldre reservationsanslag har riksräkenskapsverket i skrivelse den 24 november 1931 erinrat därom, att hos marinförvaltningen funnes såsom diverse medel redovisade avsevärda medelshelopp, vilka till huvudsaklig del rätteligen bort hava innestått på till nämnda ämbetsverks förfogande stående reservationsanslag. Riksräkenskapsverket bär ifrågasatt, huruvida icke undersökning borde verkställas rörande möjligheten att i viss utsträckning taga dessa för särskilda utgiftsändamål reserverade medel i anspråk för finansieringen av riksstaten för budgetåret 1932/1933 eller för direkt användning för utgiftsändamål, vilka eljest skulle behöva täckas genom anslag å riksstaten. Efter remiss har marinförvaltningen avgivit utlåtande i anledning av vad riksräkenskapsverket sålunda anfört. Utredningen i detta ärende har ännu icke hunnit slutföras. Efter samråd med chefen för försvarsdepartementet har jag därför icke ansett mig böra föreslå, att för föreliggande statsreglering av de å vissa fondtitlar hos marinförvaltningen bokförda medlen tages i anspråk mera än ett sammanlagt belopp av 618,543 kronor 93 öre.
Vidare torde under förevarande inkomsttitel kunna beräknas ett belopp av 258,892 kronor 21 öre, utgörande vissa på grund av avslutade kontrakt till arméförvaltningens artilleridepartement återlevererade medel, hänförande sig till äldre förslagsanslag (högst).
Slutligen ber jag få anmäla, att från stuteriväsendets fond bör för allmänna budgetändamål kunna tagas i anspråk ett belopp av 185,000 kronor, motsvarande de anslag, som, enligt vad chefen för jordbruksdepartementet senare i dag kommer att föreslå, skulle av andra statsinkomster än lånemedel anvisas såsom kapitalökning för lånefonderna för inköp av ädla avelsston
32 Inkomsterna.
och av ardennerhingstar. Beloppet ifråga, 185,01)0 kronor, torde böra tillföras ifrågavarande inkomsttitel.
I anslutning till vad sålunda anförts borde inkomsttiteln diverse inkomster kunna för nästa budgetår beräknas till i runt tal 7,650,000 kronor. För jämnande av riksstatens inkomstsida har titeln i budgetförslaget uppförts med 7,616,873 kronor.
Inkomster av statens produktiva fonder. I riksstaten för löpande budgetår liro överskotten av statens affärsverksamhet upptagna med sammanlagt 89.05 miljoner kronor, därav för postverket 15 miljoner kronor, för telegrafverket 23.5 miljoner kronor, för statens järnvägar 26 miljoner kronor, för statens vattenfallsverk 15.55 miljoner kronor samt för statens domäner 9 miljoner kronor; statens reproduktionsanstalt är i riksstaten uppförd med ett formellt belopp av 100 kronor.
Vid beräknande av överskotten å sin verksamhet för budgetåret 1932/ 1933 hava de affärsdrivande verken — i enlighet med anvisning från riksräkenskapsverket —- i sina kalkyler rörande utgifterna för dyrtidstillägg utgått från ett indextal av 160. Senare i dag kommer jag att föreslå, att dyrtidstilläggen för nästa budgetår fixeras på grundval av en fast levnadskostnadsindex av 158 för hela budgetåret. Därest så kulfallet, komma givetvis affärsverkens kostnader för dyrtidstillägg att bliva mindre än enligt verkens nu föreliggande beräkningar. Någon höjning av affärsverkens beräknade överskott bär jag dock i regel ej ansett mig böra av denna anledning föreslå.
I anslutning till vad riksräkenskapsverket föreslagit torde dels undertitlarna under statens vattenfallsverk böra benämnas kraftverken, kanalverken och fastighetsförvaltningen, dels titeln statens domäner hädanefter böra benämnas domänverket, dels ock den hittillsvarande tilläggsbeteckningen »överskott» vid flertalet inkomsttitlar under de produktiva fonderna böra bortfalla.
Postverkets överskott har av generalpoststyrelsen beräknats till 13.3 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket har lämnat generalpoststyrelsens förslagsberäkning rörande postverkets bruttoinkomster utan erinran. Däremot har verket ej tillstyrkt en i styrelsens förslag till driftkostnadsstat för år 1932 beräknad anslagsökning för postbefordran å järnväg, avseende återbetalning av omkring 800,000 kronor av från statens järnvägars förnyelsefond under en följd av år förskotterade medel för anskaffande av postvagnar. Riksräkenskapsverket, som ansett, att postverkets driftkostnader i nuvarande statsfinansiella läge icke böra belastas med en engångsutgift till så avsevärt belopp, har under åberopande härav höjt det av generalpoststyrelsen för budgetåret 1932/1933 beräknade inkomstbeloppet till jämnt 14 miljoner kronor. I den driftkostnadsstat för postverket, som numera av Kungl. Majit fastställts, har sagda engångsutgift icke upptagits. I staten hava därutöver olika poster nedsatts med
Inkomsterna.
sammanlagt 200,000 kronor. Om vid sidan härav hänsyn jämväl tägt» till den besparing i kostnader lör dyrtidstillägg, som blir en följd av det föreslagna lägre indextalet såsom utgångspunkt för beräkningen, torde överskottet för postverket för nästkommande budgetår kunna upptagas till 14.r> miljoner kronor.
Telegrafverkets överskott för nästkommande budgetår har av telegrafstyrelsen beräknats till 24.3 miljoner kronor. Denna inkomstsiffra bär i riksräkenskapsverkets förslag godtagits, allenast med den ändring att beloppet jämkats uppåt till 24.5 miljoner kronor. I anslutning till riks räkenskapsverket och med hänvisning därtill, att även beträffande detta verk bör kunna räknas med viss besparing å kostnader för dyrtid still lägg, haj' jag funnit mig böra biträda telegrafstyrelsens beräkning med den av riksräkenskapsverket förordade jämkningen.
överskottet av telegrafverkets rörelse har alltså upptagits med 24.5 miljoner kronor.
Statens järnvägars överskott, vilket i riksstaten för innevarande budgetår uppförts med 26 miljoner kronor, har av järnvägsstyrelsen för nästkommande budgetår beräknats till 23.2 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket har häri ej gjort annan ändring än att verket avjämnat det av järnvägsstyrelsen beräknade beloppet nedåt till 23 miljoner kronor. Vad driftkostnaderna vid statens järnvägar beträffar, erinrar jag, att en sänk ning av det tal, efter vilket dyrtidstillägg skola under nästa budgetår utmätas, från 160 till 158 bör för statens järnvägar medföra en årlig kostnadsbesparing, som kan uppskattas till omkring 1 miljon kronor. Med hänsyn härtill kunde det visserligen ifrågasättas att räkna med ett i motsvarande mån höjt överskott. Då emellertid, på sätt såväl järnvägsstyrelsen som riksräkenskapsverket framhållit, en beräkning av inkomsterna av järnvägstrafiken i nuvarande ekonomiska läge måste bliva synnerligen osäker, har jag icke funnit skäl beräkna inkomsten från .statens järnvägar för nästkommande budgetår till högre belopp än det av riksräkenskapsverket föreslagna eller 23 miljoner kronor. Jag har därvid utgått ifrån oförändrade järnvägstaxor.
Överskottet av statens vuttenfallsverk har av vattenfallsstyrelsen för nästkommande budgetår beräknats til! 15,830,000 kronor, därav 15,270,000 kronor för kraftverken, 310,000 kronor för kanalverken och 250,000 kronor för fastighetsförvaltningen. Riksräkenskapsverket har icke funnit skäl att i annan mån frångå styrelsens beräkning än att inkomstbeloppen för de olika undertitlarna jämkats i syfte att för vattenfallsverken tillsammantagna erhålla ett avjämnat beräknat inkomstbelopp av 15,800,000 kro nor. För egen del har jag intet att erinra mot ifrågavarande beräkningar och föreslår alltså, att överskottet å statens vatten fal laver k för nästkom- Rihang till riksdagens protokoll 19.‘l?. / sami.
34 Inkomsterna.
mande budgetår upptages med 15,800,00(1 kronor, därav 15,250,000 kronor för kraftverken, 300,000 kronor för kanalverken och 250.000 kronor för fastighetsförvaltningen.
Domänstyrelsen har beräknat nettoinkomsterna fran domänverket för år 1932 till 3 miljoner kronor att inlevereras under budgetåret 1932/1933. Därjämte har domänstyrelsen erinrat, att styrelsen efter utredning i ämnet hemställt, att Kungl. Majit ville fastställa grunder för beräkning av ersättning åt domänfonden för bestyret med de ecklesiastika skogarna. Därest denna hemställan bifölles, har styrelsen ansett, att överskottet kunde höjas med 600,000 kronor.
Riksräkenskapsverket har under enahanda förutsättningar beräknat inkomsttitelns avkastning till ett avjämnat belopp av 3,500,000 kronor.
Sedan med anledning av domänstyrelsens sistnämnda hemställan utred ning i ämnet ägt rum inom ecklesiastikdepartementet genom särskilt tillkallade sakkunniga, har Kungl. Majit den 31 december 1931 på jordbruksdepartementets föredragning med tillämpning av 6 § 4 mom. kyrkofondslagen, under godkännande av vissa av de sakkunniga föreslagna beräkningsgrunder att gälla tills vidare intill dess annorlunda bestämmes, fastställt det belopp, som i avseende å 1930 års verksamhet skall gäldas av kyrkofonden till domänverket enligt sagda lagrum, till 774,925 kronor. Dä berörda beräkningsgrunder torde komma att tillämpas jämväl i avseende å 1931 års verksamhet, vilket kan beräknas medföra en inkomstökning under år 1932 för domänverket av ungefär 500,000 kronor, tillstyrker jag riksräkenskapsverkets förslag, att ifrågavarande inkomsttitel i riksstat**» för budgetåret 1932/1933 upptages med 3,500,000 kronor.
Statens reproduktionsanstalt beräknas av riksräkenskapsverket skola
under budgetåret 1932/1933 giva ett överskott av 25,000 kronor. Under
övervägande föreligger ett förslag örn förändrad organisation av anstalten, vars genomförande under vissa förutsättningar skulle kunna medföra en utgiftsökning. Då denna organisationsfrågas utredning ännu ej avslutats, torde tillräcklig anledning ej föreligga att frångå riksräkenskaps verkets beräkning.
Affärsverkens överskott torde alltså i det föreliggande budgetförslaget böra upptagas med följande belopp i
Postverket, bevillning ............................................................................ 14,500,000
Telegrafverket............................................................................................ 24,500,000
Statens järnvägar .....................................................................................23,000,000
Statens vattenfallsverk:
Kraftverken .................................................................... 15,250,000
Kanalverken .................................................................... 300,000
Fastighetsförvaltningen ............................................... 250,000 15,800,000
Domänverket..........................
Statens reproduktionsanstalt
Inkomsterna.
3,500,000
25,000
Summa kronor 81,325,000.
Riksräkenskapsverket har beräknat inkomsten av statens aktier till
2,595,000 kronor, därav för Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag 1,000,000 kronor och för Aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolet 1,595,000 kronor. Emot riksräkenskapsverkets beräkning av inkomsten från sistnämnda bolag har jag ingen erinran att göra. Vad däremot angår det förra bolaget anser jag med hänsyn till de ovissa konjunkturutsikterna något inkcmstbelopp ej böra upptagas. Inkomsttiteln ifråga torde alltså böra utföras med allenast ett formellt belopp av 100 kronor.
Dessa inkomsttitlar komma vid sådant förhållande att upptagas på följande sätt:
Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag.................................................... 100
Aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolet................................................ 1,595,000
Summa kronor 1,595,100.
I avseende å riksräkenskapsverkets beräkningar av inkomsterna från statens utlåningsfonder har jag ingen annan ändring att föreslå än att — med hänsyn till det förslag örn ytterligare ett års räntefrihet å lån från fiskerilånefonden, vilket på hemställan av chefen för jordbruksdepartementet förelägges riksdagen — avkastningen å fiskerilånefonden torde böra beräknas till något lägre belopp än riksräkenskapsverket upptagit. I enlighet med vad riksräkenskapsverket föreslagit torde vidare dels fonden för låneunderstöd — vilken hittills i riksstaten upptagits såsom särskild »huvudtitel» — böra sammanföras med statens övriga lånefonder, dels ock »fonden för räntefria studielån» hädanefter böra i riksstaten benämnas »studielånefonden».
Inkomsterna av statens utlåningsfonder torde i enlighet härmed böra i budgetförslaget upptagas med följande belopp:
Lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörby
Allmänna järnvägslånefonden
Bibanelånef onden
Vattenkraftslånefonden
Allmänna byggnadslånefonden
Luftfartslånefonden
Studielånefonden
Statens avdikningslånefond
Egnahemslånef onden
Fiskerilånefonden
kronor
»
»
»
»
»
105.000 1,178,000
410.000 12,300
8,000,000
Inkomsterna.
36 Dräneringsfonden ........................................................... kronor
Norrländska nyodlingsfonden
Jordförmedlingsfonden .......................................... ;>
Lånefonden för inköp av ädla avelsston ................. »
Lånefonden för inköp av avelshingstar av ardennerras » Täckdikningslånefonden
Allmänna nyodlingsfonden ............................................. ;>
Statens mejerilånefond ................................................... s
Kraftledningslånefonden .............................................
Gödsel vårdslånefonden Ä
Statens fjäderfälånefond ............................................... »
Hemslöjd slånefonden ................,............................ }>
Västerbottens och Norrbottens nybygges- och bostadsför- »
bättringslånefond .................................................... »
Lånefonden för inköp av renar ............................... »
Kolonisternas kreaturs- och redskapslånefond »
Spannmålslagerhusfonden ....................................... »
Spannmålskreditfonden.................................................. »
Kommunskogslånefonden ......................................... »
Hantverkslånefonden »
Rederilånefonden s
Industrilånefonden ................................................... s
Ponden för låneunderstöd ................ »
20,000
30.000 100 100
20.000 100
5,000
3.000 100
1.000 10,000 10,000
12,000
800,000
190,000
1,000,000
Summa kronor 13,565,000.
Ränteavkastningen av statsverkets fond av rusdrycksmedel, vilken skall avsättas såsom kapitalökning å fonden, torde i enlighet med riksräkenskapsverkets förslag böra beräknas till 4.5 miljoner kronor.
Andel i riksbankens vinst. I enlighet med vad av förste deputeraden i riksbanken föreslagits, har av riksbankens vinst för år 1931 å riksstatsförslagets inkomstsida upptagits ett belopp av 14 miljoner kronor. 1
1 anspråk tagna kapitaltillgångar. Hithörande kapitaltillgångar hänföra sig till dels reservationer å anslag för verkliga utgifter och för kapitalökning, dels i anspråk tagna tillgångar från vissa fonder.
Enligt förslag av Kungl. Majit beslöt 1928 års riksdag, att reservationsanslag må disponeras allenast till och med andra budgetåret efter det, å vars riksstat anslaget blivit sist uppfört, dock med rätt för Kungl. Majit att, då anslagets bortfallande efter nämnda tid skulle vålla särskild olägenhet, låta anslaget kvarstå till vederbörandes förfogande under ytterligare högst ett år. I anslutning till detta riksdagens beslut utfärdade Kungl. Majit den 14 juni 1928 kungörelse (nr 209), innefattande vissa bestämmelser angående äldre reservationsanslag.
Inkomsterna.
37 Med anledning av ifrågavarande bestämmelser hava nu myndigheter, till vilkas förfogande ställts reservationsanslag, som sist anvisats å riksstaten för budgetåret 1929/1930, till finansdepartementet inkommit med utredning angående den behållning, som kan beräknas kvarstå å anslaget vid innevarande budgetårs utgång. Sedan dessa framställningar remitterats till riksräkenskapsverket, har detta ämbetsverk framlagt utredning rörande de behållningar, vilka kunna tagas i anspråk för budgeten.
Med stöd av riksräkenskapsverkets förslag och efter inhämtade upplysningar äro i följande förteckning upptagna de reservationer å anslag för verkliga utgifter, vilka kunna disponeras för finansieringen av riksstaten
för budgetåret 1932/1933:
Ersättning åt lappfogdar in. lii. (1930/1931 V. D. 7.)............................ 9,454: 28
Väg- och broundersökningar (1929/1930 VT. B. 7.).............................. 33,000:
Nationalmuseet: Vissa ändringsarbeten i museibyggnaden (1929/1930 VIII. B. 30.) ....................................................; 1,001: «'
Institutet och förskolan för blinda å Tomteboda: A institutet och förskolan belöpande kostnader för anläggande av en för institutet och förskolan samt för statens järnvägar gemensam täckt avloppsledning (1929/1930 VIII. I. 56.) 3,558: 8s
Understöd åt blindlärarelever (1929/1930 VIII. I. 69.) 659: 04 5,819: 6o
Statens avdikningsanslag (1930/1931 TX. I. 8.) .................... 30,217: 14
Summa kronor 78,491:02.
Vid uppförandet å riksstatens inkomstsida av summan av berörda reservationer bör öretalet bortfalla, i följd varav beloppet bör upptagas till 78,491 kronor.
Å titeln reservationer å anslag för kapitalökning har i enlighet med riksräkenskapsverkets förslag uppförts ett formellt belopp av 100 kronor.
Av rusdrycksmedelsfonden föreslås att för ändamål, som vid anmälan av anslagsfrågorna under andra, femte, sjunde och åttonde huvudtitlarna komma att närmare angivas, tages i anspråk ett belopp av 4,922,536 kronor, som torde böra uppföras i riksstaten.
De ändamål, för vilka sålunda medel upptagits att utgå av rusdrycksmedelsfonden. utvisas av följande uppställning:
[luiru huvud titeln.
Statens uppfostringsanstalt å Bona, förslagsanslag...............
Femte huvudtiteln.
Statens tvångsarbetsanstalten förslagsanslag
Frälsningsarméns räddningshem .................................
Statens alkoholistanstalter vid Svartsjö och i I,andskrona
Kronor
310,300
31 1,000 10,000 12,000
38 Inkomsterna.
Statens alkoholistanstalt å Venngarn, förslagsanslag................................ 182,000
Främjande av nykterhetsnämndernas verksamhet m. m„ reservationsanslag..................................................................................................... 92,000
Bidrag till erkända och enskilda alkoholistanstalters driftkostnader
m. m., förslagsanslag.............................................................................. 300.000
Tillfälligt omhändertagande av alkoholister m. m., förslagsanslag ........ 5,000
Bidrag till anordnande av erkända alkoholistanstalter, reservationsanslag.......................................................................................... 100,000
Resor vid tvångsinternering av alkoholister, förslagsanslag 5,000
Interneringskostnader i vissa fall, förslagsanslag .................................. 2,000
Bidrag till driftkostnaderna vid arbetshem, förslagsanslag .................... 95,000
Sinnesslöanstalten i Lund (del av reservationsanslaget till hospitals-
byggnader) ............................................................................................850,000
Särskild polisverksamhet för uppdagande av olovlig införsel av spritdrycker, lönnbränning m. m................................................................. 200,000
Säger kronor 2,394,000
Sjunde huvudtiteln.
Särskilda åtgärder för bekämpande genom tullverkets försorg av olovlig införsel av spritdrycker m. m., reservationsanslag ........................ 750,000
Ersättning till vissa städer och köpingar för till statsverket indragna
brännvinsförsäljningsmedel ....................................... .................1,090,230
Vederlag för nedlagda utskänkningsrättigheter, förslagsanslag ................ 40,000
Säger kronor 1,880,236
Åttonde huvudtiteln.
Undervisnings- och upplysningsverksamhet m. m. för nykterhetens
främjande, reservationsanslag ................................................................ 338,000
Summa kronor 4,922,536.
Under övriga produktiva fonder torde böra uppföras i riksstaten ett belopp av 27,800 kronor, vilket enligt riksräkenskapsverkets inkomstberäkning kan tagas i anspråk för budgeten av allmänna byggnadslånefondens medel.
Såsom jag vid anmälan av finansplanen omförmält, har av fonden för statsskuldens amortering tagits i anspråk ett belopp av 5,000,000 kronor.
I anspråk tagna kapitaltillgångar böra följaktligen å riksstaten för bud-
Inkomsterna.
39 Lånemedel. Hithörande huvudrubrik är uppdelad i underrubrikerna i anspråk tagna reservationer, återbetalningar och övriga lånemedel.
Vad först angår i anspråk tagna reservationer kan enligt från vederbörande departement och myndigheter inhämtade uppgifter för finansieringen av 1932/1933 års lånebudget av det å riksstaten för budgetåret 1927/1928 under utgifter för kapitalökning och rubrik »Statens utlåningsfonder» anvisade anslaget till bibanelånefonden tagas i anspråk ett belopp av 107,736 kronor; och torde detta belopp böra uppföras å riksstatens inkomstsida.
Av återbetalningar kunna enligt från vederbörande departement och myndigheter inhämtade uppgifter följande belopp tagas i anspråk:
Postverket. 4
Inköp av fastigheter (1920 års riksstat) .................... 80,000: —
Bostadshus för tjänstemän vid postverket, telegrafverket samt statens järnvägar och vattenfallsverk
(1921 års riksstat) .................................................... 28,000: -
Posthus i Sandviken (1927/1928 års riksstat) 5,761:38 113,761:38
Telegrafverket.
Gäldande av återstående de) av köpeskillingen för aktiebolaget Stockholmstelefons telefonanläggningar
m. m. (1929/1930 års riksstat)................................ 58:46
Täckande av viss del av kostnaden för stationsbyggnaden vid Kaserntorget i Göteborg (1930/1931 års
riksstat)........................................................................ 0:9 0 59:3 6
Statens järnvägar.
Omläggning av linjen Lindome—Anneberg (1920 års
riksstat)....................................................................... 19,409:8 8
Konjunkturtillägg till vissa före år 1918 beviljade anslag till nya byggnader och anläggningar vid statens trafikerade järnvägar (1920 års riksstat) 60,942:68
Husbyggnader (1920 års tilläggsstat)............................ 36,000: —
Telegraf- och sektionstelefonledningar (senare beviljat
för ombyggnad av Lunds bangård) (1921 års riksstat) 58,251: 29 Bostadshus för tjänstemän vid postverket, telegrafverket samt statens järnvägar och vattenfallsverk
(1921 års riksstat) ................................................... 1,356: n
Husbyggnader (1921 års tilläggsstat)............................ 4,000: —
Husbyggnader (senare för ombyggnad av Lunds bangård) (1922 års riksstat) ........................................ 100.000:— 279,959: 16
Statens vattenfallsverk.
Inköp av Södertälje kanal (1913 års riksstat)............ 16,176:57
Bostadshus för tjänstemän vid postverket, telegrafverket samt statens järnvägar och vattenfallsverk (1921 års riksstat) ................................................... 16,000: —
40 Inkomsterna.
Av besparingar å vissa på 1922 års riksstat samt å tidigare riksstater anvisade anslag, som enligt beslut av 1923 års riksdag linge användas till kraftstationsanläggning vid llarsprånget .................... 123,000: —
Av de å riksstaten för budgetåret 1930/1931 och å tidigare riksstater anvisade anslagen till förskotts-
inbetalningar till Dalälvens regleringsförening........ 244,070:— 399,246-5 7
Allmänna jårnvågslånefonden ............................................ 500.000: —
Fonden för låneunderstöd.
Lån åt företag för framställning av jordbrukskalk
(1923/1924 års riksstat)............................................ 5,555: ä«
Lån till Ostkustbanans aktiebolag (1926/1927 års
riksstat)............................................................... 4,551:78
Lån till aktiebolaget Svenska amerikalinjen (1926/1927
års riksstat)............................................................... 600,000: —
Understöd till återupprättande av viss industriell
verksamhet (1927/1928 års riksstat)....................... 79,885: —
Lån till Sydsvenska kraftaktiebolaget för utförande av kraftverksanläggning vid Karseforsen—Laholms-
fallet (1929/1930 års riksstat! ................................ 81,340:05 771,332: s#
Fonden för varukredit.
Varukredit åt vissa nödlidande länder (1921 års till-
läggsstat) .................................................................... 49,808: s-2
Fonden för förlag lill statsverket.
Täckande av förskjutna kostnader för vissa i samband med 1914 års härordning beslutade byggnadsföretag vid armén (1918 års tilläggsstat)................ 6,042: 28
Täckande av förskjutna kostnader för uppförande av kasernetablissemang för vissa infanteriregementen
(1918 år tilläggsstat) ................................................ 840,000:— 846,042:28
Summa kronor 2,960,210: 26.
Summan av berörda återbetalningar bör, avjämnad till 2,960,210 kronor, uppföras å riksstatens inkomstsida.
Summan av i anspråk tagna reservationer och återbetalningar uppgår alltså till 3,067,946 kronor. För utgifter för kapitalökning att utgå av lånemedel hava å lånebudgetens utgiftssida upptagits anslag örn sammanlagt 55,114,600 kronor. Skillnaden mellan sistnämnda och förstberörda belopp, utgörande 52,046,654 kronor, utvisar sålunda erforderliga övriga lånemedel.
Inkomsterna av lånemedel skulle alltså uppföras nied följande belopp:
I anspråk tagna reservationer ............................................................ 107,736
Återbetalningar 2,960,210
övriga lånemedel ................................................................................ 52,046,654
Summa kronor 55,114,600.
Inkomsterna.
41 r
Fiiksräkenskaps verkets åberopade skrivelse dea 9 december 1931 och fullmäktiges i riksgäldskontoret skrivelse den 19 november 1931 torde få såsom bilagor I och II fogas vid dagens statsrådsprotokoll.
Jag hemställer nu, att Kungl. Ma.i:t måtte föreslå riksdagen att
1) besluta, att inkomst- och förmögenhetsskatt för år 1932 skall utgå med 145 procent av de i 18 § i förordningen örn statlig inkomst- och förmögenhetsskatt stadgade grundbelopp;
2) upptaga inkomsterna å riksstaten för budgetåret 1932/1933 enligt följande
Hemställan.
f
Rikaria till riksdagens protokoll 19.12. 1 sorni.
42 Inkomsterna.
Specifikation av statens inkomster.
i
Kronor
A. Egentliga statsinkomster.
I. Skatter:
1. Mantalspenningar....................... 1,050,000
2. Prästerskapets till statsverket indragna tionde . . 1,730.000
3. Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse:
a. Inkomst- och förmögenhetsskatt, 11
619,080,000
11. Uppbörd i statens verksamhet:
1. Vattendomstolsavgifter ................... 25,000
2. Bidrag till försäkringsrådet och riksförsäkrings-
anstalten........................... 1,050,000
3. Avgifter för registrering av motorfordon...... 900,000
4. Avgifter för besiktning av motorfordon....... 1,050,000
5. Hyresmedel från under byggnadsstyrelsens vård
stående egendomar.................... 450,000
6. Inkomst av myntning och justering ......... 1,250,000
Inkomsterna.
7. Kontrollstämpelmede)................... 550,000
8. Bidrag till bankinspektionen.............. 80,000
9. Bidrag till tondinspektionen.............. 60,000
10. Bidrag till sparbanksinspektionen.......... 80,000
11. Bidrag för tillsyn över sparbankerna........ 210,000
12. Avgifter för kontroll å handeln med skattefri sprit 31,000
13. Inkomster av tandläkarinstitutet........... 300,000
14. Terminsavgifter från läroverken........... 1,100,000
15. Avgifter för granskning av biografbilder..... 150,000
16. Totalisatormedel....................... 800,000
17. Inkomster av statens lagerhus och fryshus . . . 80,000
18. Inkomster av statens centrala frökontrollanstalt 150,000
19. Fyr- och båkmedel .................... 2,600,000
20. Lotspenningar........................ 2,400,000
21. Patent- och varumärkes- samt registreringsavgifter 1,500,000
22. Bidrag till försäkringsinspektionen.......... 95,000
23. Inkomster av statens provningsanstalt....... 285,000
lil. Diverse inkomster..................................
Säger för egentliga statsinkomster 642,492,873 kronor.
B. Inkomster av statens produktiva fonder.
I. Statens affärsverksamhet:
1. Postverket, bevillning...................
2. Telegrafverket........................
3. Statens järnvägar......................
4. Statens vattenfallsverk:
a. Kraftverken.............. 15,250,000
b. Kanalverken.............. 300,000
' c. Fastighetsförvaltningen...... 250,000
5. Domänverket..........................
6. Statens reproduktionsanstalt..............
II. Statens aktier:
1. Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag........
2. Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet.......
lil Statens utlåningsfonder.
1. Lånefonden för tjänstemannasamhällel vid Mörby 105,000;
2. Allmänna järnvägslånefonden.............. 1,178,000
3. Bibanelånefonden....................... 100
4. Vattenkraftslånefonden................... 410,000
5. Allmänna byggnadslånefonden.............. 12,300
6. Luftfartslånefonden ..................... 35,000
7. Studielånefonden....................... 30,000'
8. Statens avdikningslånefond.............. 830,000
24.500.000 23,000,000
15,800,000!
3,500,000!
25,000'
-----!
1,595,000
Kronor
15,196,000
7,616,873
81,325,000|
l,595,100j
44 Inkomsterna.
i
9. Egnahemslånefonden.....................
10. Fiskerilånefonden.......................
11. Dräneringsfonden.......................
12. Norrländska nyodlingsfonden...............
13. Jordförmedlingsfonden ...................
14. Lånefonden för inköp av ädla avelsston......
15. Lånefonden för inköp av avelshingstar av arden-
nerras ....................... .....
16. Täckdikningslånefonden...................
17. Allmänna nyodlingsfonden.................
18. Statens mejerilånefond...................
19. Kraftledningslånefonden. ..................
20. Gödselvårdslånefonden...................
21. Statens fjäderfälånefond .................
22. Hemslöjdslånefonden ....................
23. Västerbottens och Norrbottens nybygges- och bo-
stadsförbättringslånefond................
24. Lånefonden för inköp av renar.............
25. Kolonisternas kreaturs- och redskapslånefond . .
26. Spannmålslagerhusfonden.................
27. Spannmålskreditfonden ..................
28. Kommunskogslånefonden .................
29. Hantverkslånefonden . ,...................
30. Rederilånefonden.......................
31. Industrilånefonden.....................'.
32. Fonden för låneunderstöd................
8,000,000
80,000
20,000
30.000 100
I
5,000,
3,000'
1,000
10,000
12,000
800,000
190,000,
1,000,000
Kronor
13,565,000
IV. Statsverkets fond av rusdrycksmedel
4,500,000
Säger för inkomster av statens produktiva fonder 100,985,100 kronor.
C. Andel i riksbankens vinst
14,000,000
D. I anspråk tagna kapitaltillgångar.
1. Reservationer å anslag för verkliga utgifter........ 78,491
2. Reservationer å anslag för kapitalökning........... 100
3. Statens produktiva fonder:
a. Statsverkets fond av rusdrycksmedel . . 4,922,536
b. Övriga fonder................... 27,800 4,950,336|
4. Fonden för statsskuldens amortering . . . .......... 5,000,000
E. Lånemedel.
i
10.028,927
:
1. I anspråk tagna reservationer
2. Återbetalningar...........
3. Övriga lånemedel.........
107,736
2,960,210
52,046,054; 55,114,600
Summa! 822,621,50#
Inkomsterna.
45 De av departementschefen sålunda i avseende å beräkningen av statens i det föregående omförmälda inkomster och därmed sammanhängande ämnen gjorda hemställanden och förslag, däri statsrådets övriga ledamöter instämma, behagar Hans Majit Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Olga Gjörloff.
Bihang lill riksdagens protokoll 19.13.
1 sami.
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1932/1933. 1
Bilaga /.
Till KONUNGEN
Enligt den för riksräkenskapsverket gällande instruktionen åligger det detta ämbetsverk att årligen till Kungl. Maj:t avlämna förslag till beräknande av statsverkets inkomster vid nästföljande statsreglering ävensom Bihang till riksdagent protokoll 19.12. 1 sami.
2 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1932/1933.
upplysningar rörande förhållanden i övrigt av beskaffenhet att böra bringas till Kungl. Maj:ts kännedom i och för uppgörande av proposition till riksdagen angående statsverkets tillstånd och behov.
Då riksräkenskapsverket nu bar att avgiva förslag till beräkning av statens inkomster för budgetåret 1932/1933, vill ämbetsverket inledningsvis erinra örn budgetutfallet för finansåret 1930/1931.
På grundval av i riksräkenskapsverkets årsbok för budgetåret 1930/1931 meddelade sammanställningar lämnas i en härvid såsom bilaga A fogad tabell en summarisk redovisning av budgetutfallet för nämnda budgetår, vari jämte uppgifter för budgeten i dess helhet särskilda uppgifter ingå för såväl lånebudgeten som budgeten i övrigt (skattebudgeten). Den sistnämnda, vilken i förevarande sammanhang är av det största intresset, har i tabellen uppdelats i dels den allmänna budgeten och dels de från densamma fristående, sinsemellan oberoende specialbudgeterna.
Allmänna budgetens inkomster utvisade under budgetåret 1930/1931 ett nettoöverskott av 16.99 miljoner kronor, av vilket belopp 14.n miljoner kronor hänförde sig till egentliga statsinkomster, 2.82 miljoner kronor till inkomster av statens produktiva fonder och 0.06 miljoner kronor till i anspråk tagna reservationer å anslag. Å utgiftssidan förelåg en nettomerutgift av 7.ss miljoner kronor; verkliga utgifter utvisade en nettomerutgift av 8.42 miljoner kronor och utgifter för kapitalökning en nettobesparing av 0.84 miljoner kronor. Skillnaden mellan inkomstsidans nettoöverskott och utgiftssidans nettomerutgift eller 9.41 miljoner kronor utgör det belopp, med vilket allmänna budgetens inkomster överstigit dess utgifter.
Nettoöverskottet ä allmänna budgetens inkomstsida har i sin helhet tillförts kassafonden. Utgiftssidans nettomerutgift motsvarar skillnaden mellan den å utgiftsanslagen uppkomna nettobelastningen av kassafonden, 14.93 miljoner kronor, och nettoökningen av till inkomstsidan icke omförda reservationer, 7.35 miljoner kronor. Allmänna budgetens nettotillskott till kassafonden utgör 2.06 miljoner kronor.
Skattebudgetens specialbudgeter tillsammantagna utvisade enligt budgetredovisningen 96.54 miljoner kronor i inkomster eller 10.07 miljoner kronor utöver beräkningarna. Utgifterna uppgingo till 96.92 miljoner kronor.
Närmare uppgifter rörande utfallet av statsregleringen för budgetåret 1930/1931 återfinnas i riksräkenskapsverkets förenämnda årsbok.
Såsom bakgrund till beräkningen av inkomsttitlarnas avkastning under budgetåret 1932/1933 har riksräkenskapsverket i efterföljande sammanställning upptagit tillflödet under budgetåren 1926/1927—1930/1931 å riksstatens inkomsttitlar avseende de verkliga inkomsterna. Rörande tablåns uppställning må framhållas, att densamma, anpassats till den i riksstaten från och med budgetåret 1927/1928 ändrade redovisningen av rusdryeksförsäljningsmedlen från partihandelsbolagen.
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1932/1933. 3
Summa 109.53 120.73 127.46 148.35 144.63
Andel i riksbankens vinst............ 16.00 16.20 13.90 17.00 19.00
Tillsammans 672.94 707.33 732.42 778.47 782.84
Vid bedömandet av tablåns siffror må uppmärksammas, att den vid utgången av budgetåret 1927/1928 genomförda omläggningen av tullverkets medelsredovisning till kassabokföring medfört, att vid sagda budgetårs utgång debiterade men icke influtna inkomster avskrivits, varigenom inkomstredovisningen i viss mån förskjutits.
En överblick av inkomstförändringarna under de fem budgetår, som omfattas av tablån, ger vid banden, att statsinkomsterna i allmänhet uppvisa en fortgående stegring. Ökningen mellan de två senast förflutna budgetåren är emellertid såsom synes mycket obetydlig i jämförelse med tidigare stegringssiffror. Huvudorsaken härtill ligger i den nedgång, som för budgetåret 1930/1931 redovisats för inkomsterna av statens affärsverksamhet.
Utvecklingen av egentliga statsinkomster och inkomster av statens produktiva fonder är i huvudsak avhängig av utvecklingen å vissa större skattetitlar och å titlarna för de stora affärsverken och statens aktier. Inkomsttillflödet å ifrågavarande titlar framgår av omstående tablå.
Under budgetåret 1930/1931 har inträtt stark stegring för inkomst- och förmögenhetsskatten samt automobilskattemedlen, medan minskning redovisats särskilt för tullmedlen och tobaksskatten, den senare minskningen dock av tillfällig beskaffenhet. Nedgången av inkomsterna från statens produktiva fonder är huvudsakligen beroende på minskade överskott å .statens järnvägar och domänverket. Inkomstökning av nämnvärd storlek har redovisats endast för telegrafverket och tobaksmonopolbolaget, i sistnämnda fallet härrörande från en större engångsleverans.
4 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1932/1933.
endast överblickas för tiden juli—oktober. De verkliga inkomsterna hava under dessa månader uppgått till 189.8 miljoner kronor, motsvarande under det sistförfluten budgetåret 195.9 miljoner kronor. Tages hänsyn till vidtagna ändringar i grunderna för vissa inkomster ävensom rent tillfälliga intäkter, ökas det ur ovan angivna siffror framgående nedgångsbeloppet till ungefär det dubbla. Härvid är dock att märka, att enbart inkomsten av statens aktier i Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag, i nära anslutning till riksstatsberäkningen, minskats med 5.i miljoner kronor. I övrigt hänför sig nedgången väsentligen till stämpelmedlen, tullmedlen och statens järnvägar.
Beträffande inkomst- och förmögenhetsskatten har enligt statistiska centralbyråns preliminära sammanställningar av årets taxering den debiterade skatten sänkts från 169.3 miljoner kronor vid 1930 års taxering till 167.9 miljoner kronor vid 1931 års taxering. Under förutsättning att några särskilt stora restitutionsbelopp icke komma att belasta inkomsttiteln under återstående del av budgetåret, torde för budgetåret 1931/1932 kunna påräknas en behållen inkomst ungefärligen motsvarande det i riksstaten upptagna beloppet, eller 158 miljoner kronor.
Att på nuvarande stadium bilda sig en bestämd uppfattning örn utfallet av statsregleringen för budgetåret 1931/1932 låter sig givetvis icke göra. Av betydelse härvidlag är ju även den allmänna ekonomiska utvecklingen under förra delen av år 1932. Det torde emellertid redan nu få framhållas, att stämpelmedlen samt statens järnvägar och domän-
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1932/1933. 5
verket sannolikt komma att utvisa brist. Vad angår utgifterna, vilka såsom helhet regelbundet bruka redovisa merutgift, kan någon annan utveckling ej heller förväntas för innevarande budgetår. En avsevärd belastning av kassafonden är i varje fall att emotse.
Vad den nu förestående statsregleringen angår, äro de ekonomiska förhållandena under det snart tilländalupna kalenderåret avgörande för avkastningen av inkomst- och förmögenhetsskatten samt av betydelse även för storleken av riksbankens vinst. Den senare påverkas dock även av särskilda omständigheter, vilka i förevarande sammanhang kunna förbigås, enär beräkning av riksbanksvinsten ej ankommer på riksräkenskapsverket.
Under innevarande år har den industriella produktionen i Sverige för var och en av årets tio första månader till sin omfattning avsevärt underskridit fjolårets nivå. Det indextal för produktionen, som beräknas av Svensk finanstidning och som i medeltal för åren 1929 och 1930 låg vid respektive 135 och 131, har under innevarande års tre första kvartal beräknats till respektive 122, 112 och 112 samt stannade för sistförflutna oktober månad vid 110. Den under innevarande år inträdda sänkningen av indextalen drabbar främst järnmalmsbrytningen samt trävaruoch pappersmasseindustrierna.
Arbetstillgången inom industrien har enligt socialstyrelsens beräkningar för de förflutna kvartalen av innevarande år genomgående visat försämring i jämförelse med år 1930. Arbetslösheten har också i förhållande till föregående år starkt ökats. Några mera omfattande arbetskonflikter hava däremot icke förekommit.
Den ogynnsamma konjunkturutvecklingen under innevarande år framträder i utrikeshandelns minskade omfattning. Hittills har nedgången hårdast drabbat exporten. För de tio första månaderna av innevarande' år har exporten stannat vid ett värde av 901.4 miljoner kronor mot 1,285.9 miljoner kronor år 1930. Den redovisade nedgången uppgår alltså till 384.5 miljoner kronor. Samtidigt har importen gått ned till 1,178.9 miljoner kronor mot 1,389.3 miljoner kronor år 1930 eller med 210.4 miljoner kronor. Exportens relativt mycket starkare minskning än importens har medfört, att importöverskottet ökats till 277.5 miljoner kronor under innevarande år mot 103.4 miljoner kronor år 1930.
Vad angår utrikeshandelns volym må uppmärksammas, att exporten kvantitativt nästan genomgående varit mindre under innevarande år än under år 1930. Det enda undantaget utgöres av pappersexporten, som uppvisat en ganska betydande stegring. Importen däremot har under innevarande år i allmänhet icke uppvisat några mera avsevärda kvantitetsminskningar, vadan alltså nedgången av importvärdet huvudsakligen berott på prisfallet.
Arets skörderesultat beräknas i genomsnitt vara något under medel-
6 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1932/1933.
måttan, vilket sammanhänger med att brödsädesskörden varit kvantitativt och delvis också kvalitativt svag.
Prisnivån har under år 1931 enlig! kommerskollegii indextal för grosshandelspriser oavbrutet sjunkit till och med september månad, varefter en uppgång under oktober och november inträtt.
Den ekonomiska världskrisen har i avsevärd mån påverkats av den utrikespolitiska oron och av det bristande förtroendet till framtiden. Sommarens svårartade tyska finanskris har följts av Englands och de skandinaviska ländernas suspendering av guldmyntfoten. Förvirringen på penningpolitikens område har framkallat stora rubbningar i handelsutbytet de olika länderna emellan. I syfte att bringa jämvikt i betalningsbalansen hava inom ett flertal länder vittgående handelspolitiska åtgärder vidtagits eller planerats, åtgärder som komma att sträcka sina verkningar långt framåt.
Frågan örn den ekonomiska framtida utvecklingen är intimt förbunden med frågan örn den internationella penningpolitikens utformning i de länder, som lösgjort valutan från guldet. För Sveriges vidkommande har som riktlinje för penningpolitiken uppställts bevarandet av kronans köpkraft inom landet. Möjligheten att fasthålla vid och genomföra detta program utgör förutsättningen för varje bedömande av framtiden. Riksräkenskapsverket har i inkomstberäkningen utgått från, att inga väsentliga rubbningar komma att inträda i den inhemska prisnivån.
Även vid ett godtagande av angivna förutsättning rörande den inhemska prisnivån saknas i den nuvarande världsekonomiska situationen fasta hållpunkter för bedömandet av konjunkturutvecklingen i allmänhet och av de speciella förskjutningar i produktion och handelsomsättning. som mera direkt påverka statsfinanserna.
Under sådana förhållanden har riksräkenskapsverket vid beräknandet av inkomsterna å riksstaten för budgetåret 1932/1933 i fråga örn de titlar, som äro beroende av konjunkturförhållandena under kalenderåret 1932 och förra hälften av år 1933, ansett sig icke kunna göra annat antagande, än att nuvarande konjunkturläge skall bliva i huvudsak oförändrat.
Vid ett genomförande under angivna förutsättningar av beräkningen av statens inkomster för budgetåret 1932/1933 blir resultatet väsentligen olikartat för olika inkomsttitlar. Ett stort antal, i regel dock mindre titlar äro relativt oberoende av konjunkturförändringar. Beträffande andra titlar åter komma vid en konjunkturförsämring större rubbningar i inkomsttillflödet endast att efter hand inträda. Av konjunkturutvecklingen mera omedelbart beroende äro däremot ett flertal inkomsttitlar, särskilt sådana som hänföra sig till affärsverksamhet av olika slag.
Rörande tillämpningen för olika inkomsttitlar av de förutsättningar rörande konjunkturutvecklingen, från vilka riksräkenskapsverket vid sin inkomstberäkning sålunda utgått, hänvisas till framställningen un-
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1932/1933. 7
■der varje särskild titel. Beträffande beräkningen av affärsverkens Överskott vill riksräkenskapsverket förutskicka, att denna verkställts under den förutsättningen, att dyrtidstilläggen skola utgå enligt samma grunder som under innevarande budgetår.
Inkomstberäkningens huvudresultat framgå mest överskådligt av en såsom bilaga B härvid fogad tabell.
A. Egentliga statsinkomster.
I. Skatter.
Mantalspenningar.
Denna inkomsttitel har i riksstaten och budgetredovisningen för de senaste budgetåren beräknats till, respektive redovisats med följande belopp:
Budgetåret 1926/1927 » 1927/1928
» 1928/1929
» 1929/1930
» 1930/1931
» 1931/1932
Beräknad
inkomst
kronor
980.000 1,000,000 1,000,000
1.100.000 Behållen
inkomst
kronor
991,973
1,015,048
1,036,169
1,058,924
1,043,380
Stegring + Nedgång — kronor -f 15,436 + 23,075 + 21,121 + 22,755 — 15,544
För budgetåret 1932/1933 torde inkomsttiteln med hänsyn till den nedgång i inkomsttillflödet, som inträtt under sistförflutna budgetår, böra beräknas till 1,050,000 kronor. I den härvid såsom bilaga O fogade tabellen med specifikation av statens inkomster för budgetåret 1932/1933, i det följande benämnd inkomsttabellen, har fördenskull riksräkenskapsverket uppfört mantalspenningar med 1,050,000 kronor.
Prästerskapets till statsverket indragna tionde.
Budgetåret 1926/L927 » 1927/1928
» 1928/1929
> 1929/1930
» 1930/1931
» 1931/1932
Beräknad
inkomst
kronor
2,596,500
1,925,000
Behållen
inkomst
kronor
2,616,829
2,500,361
2,379,978
2,271,002
2,123,555
Nedgång
kronor
34,195
116,468
120,383
108,976
147,447
I underdånig skrivelse den 12 september 1931 har kammarkollegium för budgetåret 1932/1933 föreslagit, att förslagsanslaget till ersättning för prästerskapets tionde upptages till 4,624,400 kronor, samt beräknat titeln prästerskapets till statsverket indragna tionde till 1,731,400 kronor.
Riksräkenskapsverket har icke funnit skäl att i annan mån frångå den av kammarkollegium gjorda beräkningen av ifrågavarande inkomsttitel, än att beloppet torde böra jämnas till 1,730,000 kronor.
8 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1932/1933. Inkomst- och förmögenhetsskatt.
De beräknade och behållna inkomsterna av inkomst- och förmögenhetsskatten hava — bortsett från den tidigare utgående s. k. B-skatten — ut-
Det torde böra erinras, att det procenttal av grundbeloppet, efter vilket skatten beräknas, fastställts till 160 för budgetåren 1926/1937 och 1927/1928, 150 för budgetåret 1928/1929 samt 145 för budgetåren 1929/1930—1931/1932.
Efter hemställan av riksräkenskapsverket har statistiska centralbyrån på grundval av de till centralbyrån inkomna uppgifterna angående 1931 års skattetaxering utarbetat de i tabellen å sid. 11 meddelade uppgifterna rörande nämnda års taxeringsresultat. I angivna tabell äro intagna jämväl motsvarande, av centralbyrån tidigare meddelade uppgifter för 1930 års taxering.
Med utgångspunkt från de i tabellen över 1931 års skattetaxering intagna posterna har riksräkenskapsverket sökt utföra beräkning rörande utfallet av 1932 års taxering. Resultaten av ämbetsverkets beräkningar angivas likaledes i förenämnda tabell. Rörande grunderna för beräkningen av de olika posterna må anföras följande.
Beträffande inkomsten av jordbruksfastighet har riksräkenskapsverket med hänsyn till det inom jordbruket rådande tryckta läget, vilket genom årets kvantitativt och delvis också kvalitativt svaga skörderesultat samt sjunkande priser å animaliska produkter blivit ytterligare försämrat, ansett sig böra nedräkna 1931 års inkomstbelopp för enskilda med omkring 10 procent och för aktiebolag m. fl. med omkring 20 procent. Inkomstbeloppen hava sålunda för 1932 års taxering beräknats till 360 miljoner kronor för enskilda och 12 miljoner kronor för aktiebolag m. fl.
Inkomsten av annan fastighet än jordbruksfastighet torde kunna upptagas till i huvudsak oförändrade belopp, och har riksräkenskapsverket i enlighet härmed i tabellen uppfört ifrågavarande inkomstbelopp för enskilda till 200 miljoner kronor och för aktiebolag m. fl. till 98 miljoner kronor.
Vad angår inkomsten av rörelse m. m., torde den under år 1931 i huvudsak fortgående konjunkturförsämringen, framträdande såväl i minskad omsättning som fallande priser för en del viktiga varuslag, föra med sig en betydande försämring av de sammanlagda vinstresultaten. Emelieé
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1932/1933. 9
tid torde utfallet av årets verksamhet komma att uppvisa en mycket olikartad utveckling för olika rörelsegrenar. Inom exportindustrierna, särskilt trävaru-, pappers- och metallindustrierna samt järngruvorna, torde reduceringen av vinstbeloppen bliva högst avsevärd, medan å andra sidan inom hemmaindustrierna och inom hantverket nedgången kan beräknas bliva relativt begränsad. För enskilda rörelseidkare, beträffande vilka hemmamarknaden spelar en dominerande roll, har riksräkenskapsverket sålunda räknat med att 1932 års taxeringsresultat komma att uppvisa en nedgång av omkring 10 procent. För aktiebolag m. fl. åter har riksräkenskapsverket med hänsyn till storföretagens och särskilt exportindustriens försämrade läge ansett sig böra räkna med en nedgång av taxeringsresultaten vid nästa års taxering med omkring en tredjedel. Frånvaron under innevarande år av mera omfattande arbetskonflikter torde beträffande såväl enskilda skattskyldiga som aktiebolag m. fl. hava medverkat till att begränsa den samlade rörelseinkomstens nedgång, varför riksräkenskapsverket anser sig icke behöva räkna med större nedsättning av den taxerade inkomsten än som nyss angivits. I överensstämmelse härmed har riksräkenskapsverket för 1932 års taxering upptagit rörelseinkomsten för enskilda till 480 miljoner kronor och för aktiebolag m. fl. till 280 miljoner kronor.
Inkomsten av tjänst m. m. torde med hänsyn till den under innevarande år minskade sysselsättningen inom industrien och skogsbruket m. fl. arbetsområden vid 1932 års taxering komma att utvisa nedgång i jämförelse med närmast föregående år. Försämringen i den industriella sysselsättningen återspeglas i arbetslöshetssiffrorna, vilka under innevarande år varit genomsnittligt högre än under år 1930. Arbetstillgångens minskning har jämväl framträtt i ökad tillämpning av korttidsarbete. För den egentliga industrien har minskningen under år 1931 av den samlade lönesumman uppskattats till omkring 8 procent. Arbetsinkomsterna inom skogsbruket och vissa andra näringsgrenar torde likaledes komma att uppvisa betydande nedgång. Å andra sidan hava löneinkomsterna för i allmän tjänst anställda samt för stora grupper i enskild tjänst anställda icke undergått någon mera avsevärd minskning. För samtliga verksamhetsgrenar tillsammantagna räknar riksräkenskapsverket med en genomsnittlig inkomstminskning, motsvarande omkring 5 procent av det vid årets taxering redovisade inkomstbeloppet. I enlighet härmed har ämbetsverket uppskattat inkomsten av tjänst m. m. vid 1932 års taxering till 3.900 miljoner kronor.
Beträffande inkomsten av kapital antager riksräkenskapsverket, att 1931 års taxer in gssiffror vid nästa års taxering komma att reduceras till en nivå, ungefärligen motsvarande do genomsnittliga taxeringsresultaten vid 1929 och 1930 års taxeringar. Det må härvid erinras, att inneva lande års aktieutdelningar, vilka i den mån desamma tillfalla enskilda skattskyldiga ingå i den vid 1932 års taxering skattepliktiga kapitalin-
10 Riksräkenskapsverket» inkomstberäkning för budgetåret 1932/1933.
kornsten, uppvisat en relativt måttlig nedgång. I överensstämmelse med vad riksräkenskapsverket sålunda anfört har ämbetsverket uppskattat inkomsten av kapital för enskilda skattskyldiga till 400 miljoner kronor oell för aktiebolag m. fl. till 35 miljoner kronor.
Den uppskattade sammanlagda inkomsten kommer enligt ovanstående att uppgå till 5,765 miljoner kronor, därav 5,340 miljoner kronor för enskilda och 425 miljoner kronor för bolag, motsvarande vid innevarande års taxering 6,226.6, 5,655.8 och 570.8 miljoner kronor.
I fråga örn avdragsposterna har beloppet för de allmänna avdragen vid taxeringen till kommunal inkomstskatt — d. v. s. för förlust å viss inkomstkälla, periodiskt understöd, försäkringspremier m. m. — av riksräkenskapsverket höjts till 197 miljoner kronor. Avdragen för allmänna skatter hava uppräknats till 391 miljoner kronor. Övriga vid taxeringen till kommunal inkomstskatt ej åtnjutna avdrag — d. v. s. för vissa förluster m. m. — hava höjts till 27 miljoner kronor. De sammanlagda avdragen hava sålunda beräknats till 615 miljoner kronor, därav 545 miljoner kronor för enskilda och 70 miljoner kronor för bolag.
De enskilda skattepliktigas förmögenhet torde på grund av den under innevarande år inträdda sänkningen av aktie- och obligationsvärdena hava undergått en betydande minskning. Jämväl i övrigt torde förmögenhetsminskning i vissa fall hava uppstått. Av den redovisade sammanlagda kursförlusten å värdepapper hänför sig emellertid avsevärda belopp till av aktiebolag ägda aktier och obligationer, till vilka belopp hänsyn alltså icke behöver tagas vid beräkningen av den hos enskilda taxerade förmögenheten. Riksräkenskapsverket har uppskattat minskningen av den skattepliktiga förmögenheten till omkring 1,800 miljoner kronor, motsvarande en nedgång av den taxerade förmögenhetsdelen av i runt tal 30 miljoner kronor. I enlighet härmed har riksräkenskapsverket därför beräknat sextiondedelen av den taxerade förmögenheten till 230 miljoner kronor.
Det till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade beloppet har i enlighet med förestående beräkningar av riksräkenskapsverket uppskattats för enskilda till 5,025 miljoner kronor samt för aktiebolag m. fl. till 355 miljoner kronor eller tillsammans 5,380 miljoner kronor.
Från sist angivna belopp för enskilda skattskyldiga skola avgå ortsavdrag, vilka avdrag beräknats sänkta från 2,975 miljoner kronor till 2.850 miljoner kronor.
De beskattningsbara beloppen vid 1932 års taxering hava sålunda beräknats till 2,175 miljoner kronor för enskilda skattskyldiga och till 355 miljoner kronor för aktiebolag m. fl. eller tillhopa 2,530 miljoner kronor. Motsvarande belopp vid 1931 års taxering utgjorde respektive 2,428.3, 507.3 och 2,935.6 miljoner kronor.
Medelskatteprocenten har vid 1931 års taxering för enskilda skattskyldiga uppgått till 5.28 procent och för aktiebolag till 7.82 procent. För 1932
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1932/1933. 11
Beräkningar rörande utfallet av skattetaxeringarna åren 1930—1932.
Miljoner kronor.
års taxering har riksräkenskapsverket — under förutsättning att skatten utgår oförändrat med 145 procent av grundbeloppet — räknat med nedgång i skatteprocenten beträffande såväl enskilda som aktiebolag m. fl. Vad först angår skatteprocenten för enskilda skattskyldiga, påverkas denna i olika riktningar av nedgången i de beskattningsbara beloppen för å ena sidan skattskyldiga med beskattningsbara belopp understigande 10,000 kronor och å andra sidan skattskyldiga med beskattningsbara belopp överstigande 10,000 kronor, i det att inkomstminskning för den förstnämnda gruppen framkallar stegring och inkomstminskning för den senare gruppen nedgång av den genomsnittliga skatteprocenten. Med hänsyn till fördelningen av de av riksräkenskapsverket beräknade inkomstminskningarna håller ämbetsverket före, att den genomsnittliga skaf teprocentens nedgång måste antagas bliva relativt liten. Riksräken-
12 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning lör budgetåret 1932/1933.
skapsverket har i enlighet härmed antagit, att vid 1932 års taxering skatteprocenten för enskilda skattskyldiga skall komma att ligga mellan
5.i och 5.2 procent samt i tabellen upptagit skatteprocenten till 5.is procent. Beträffande därefter skatteprocenten för aktiebolag m. fl. torde denna med hänsyn till skatteskalans byggnad vid inkomstminskningar påverkas i ensidigt nedåtgående riktning. Med ledning av de beskattningsbara beloppens beräknade relativa nedgång och skatteprocentens höjd vid olika inkomstprocent har riksräkenskapsverket för 1932 års taxering beräknat den genomsnittliga skatteprocenten för aktiebolag m. fl. till 6 procent.
Med nu angivna procentsatser skulle den debiterade skatten för år 1932 uppgå till 112 miljoner kronor för enskilda och 21.3 miljoner kronor för aktiebolag m. fl. eller alltså sammanlagt till 133.3 miljoner kronor.
Vad angår storleken av den inkomst- och förmögenhetsskatt, som kan komma att inflyta under budgetåret 1932/1933, har riksräkenskapsverket med hänsyn till det försämrade konjunkturläget ansett sig böra räkna med, att uppbördsresultatet i förhållande till det debiterade skattebeloppet skall bliva lägre än under den förflutna uppgångsperioden. Inflytandeprocenten, som i medeltal för senast förflutna feni budgetår uppgått till 95.3 procent, har i överensstämmelse härmed för budgetåret 1932/1933 av ämbetsverket uppskattats till allenast 93 procent. Med utgångspunkt härifrån skulle den behållna inkomsten kunna beräknas uppgå till 124.0 miljoner kronor.
Rörande förestående beräkning vill riksräkenskapsverket framhålla, att betydande osäkerhetsmoment givetvis vidlåda densamma. Beträffande aktiebolagens taxeringar må härvid särskilt påpekas, hurusom det ekonomiska läget vid tiden för bokslutens uppgörande kan tänkas i avsevärd mån påverka storleken av de avskrivningar, som anses vara erforderliga, och därigenom också bliva bestämmande för taxeringsresultaten. Under angivna förhållanden kunna givetvis betydande avvikelser från den verkställda beräkningen tänkas inträda. Avvikelserna kunna emellertid lika väl innebära ökad som minskad skatteintäkt.
Under hänvisning härtill hemställer riksräkenskapsverket, att inkomst- och förmögenhetsskatten för budgetåret 1932/1933 beräknas till 124,000,000 kronor.
Utjämningsskatt.
Å förevarande inkomsttitel, som uppförts i riksstaten från och med budgetåret 1929/1930, hava de beräknade och behållna inkomsterna utgjort:
Beräknad
inkomst
kronor
Behållen
inkomst
kronor
Stegring
kronor
Budgetåret 1929/1930 » 1930/1931
» 1931/1932
4,954,151
5,324,574
370,423
Riksräkenskaps ver keta inkomstberäkning för budgetåret 1932/1933. 13
Enligt statistiska centralbyråns preliminära sammanställningar av årets taxering har utjämningsskatt debiterats till ett sammanlagt belopp av omkring 5.2 miljoner kronor.
Vidkommande det beräkningsbara beloppet av utjämningsskatten för budgetåret 1932/1933 är detta i främsta rummet beroende på, huru stor del av utjämningsskattens grundbelopp, som enligt Kungl. Maj:ts beslut skall uttagas. Beträffande 1929 och 1930 års taxeringar till utjämningsskatt har fastställts, att skatten skall utgå med 85 procent av grundbeloppet, och beträffande 1931 års taxering, att skatten skall utgå med 80 procent av grundbeloppet. Riksräkenskapsverket förutsätter i sin beräkning, att sistnämnda procenttal bibehålies oförändrat jämväl för 1932 års skatt.
Med hänsyn till utjämningsskattens konstruktion torde det debiterade skattebeloppet vid 1932 års taxering under angivna förutsättningar kunna beräknas sjunka i ungefär samma proportion, som framgått vid beräkningen av den debiterade inkomst- och förmögenhetsskatten. Enligt den av riksräkenskapsverket under dessa antaganden verkställda beräkningen skulle den debiterade inkomsten av utjämningsskatt uppgå till omkring 4.i miljoner kronor. Beräknas härav 93.o procent inflyta, skulle den behållna inkomsten uppgå till omkring 3.8 miljoner kronor.
Riksräkenskapsverket har i överensstämmelse härmed i inkomsttabellen uppfört utjämningsskatten med ett belopp av 3,800,000 kronor.
Utskiftningsskatt.
Under de år denna titel varit uppförd i riksstaten hava de beräknade och redovisade beloppen varit följande:
Vid 1931 års taxering har enligt uppgift från statistiska centralbyrån utskiftningsskatt debiterats med ett belopp av 120,272 kronor. Under innevarande budgetår torde följaktligen inkomsttiteln komma att uppvisa en behållen inkomst av ungefär nämnda belopp.
Riksräkenskapsverket har icke funnit anledning föreligga att föreslå ändring av det nuvarande riksstatsbeloppet och har i överensstämmelse härmed i inkomsttabellen uppfört utskiftningsskatten med 100.000 kronor.
14 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1932/1933. Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter.
De beräknade och behållna inkomsterna av ifrågavarande avgifter hava
500,000 kronor.
Stämpelmedel.
De beräknade och behållna inkomsterna å denna titel hava uppgått till:
Den för budgetåret 1927/1928 redovisade ökningen av stämpelmedlen hänför sig delvis till av 1927 års riksdag beslutad höjning av lottsedelsstämpeln, vilken höjning beräknades inbringa omkring 3 miljoner kronor. I inkomstbeloppen för budgetåren 1928/1929—1930/1931 ingår av 1928 års riksdag beslutad särskild skatt å vissa lotterivinster, beräknad för helt budgetår till 1.60 miljoner kronor. Genom beslut vid 1929 års riksdag hava stämpelavgifterna vid köp och byte av aktier och därmed jämställda fondpapper från och med den 1 juli 1929 nedsatts till hälften av de förut gällande stämpelsatserna. Vidare har vid samma riksdag stämpelplikten beträffande växlar och räntebesked upphävts, vad angår växlar från och med den 1 juli 1929 och vad angår räntebesked från och med den 1 januari 1930. De beslutade skatteändringarna hava beräknats motsvara en inkomstminskning av omkring 8 miljoner kronor för helt budgetår.
Enligt i statistiska centralbyrån utarbetade uppgifter å beloppen av de stämplar, som använts till nedanstående handlingar, hava dessa belopp under åren 1926—1930 utgjort:
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för bndgetåret 1932/1933. 15
1926 Handlingar till lagiartsprotokollet 9.03 Handlingar till intecknings- och
tomträttsprotokollen 1-31
Handlingar till iiktenskapsförords-
protokollet ................................ 0.03
Handlingar till bouppteckningspro-
I okol let .................................. 14.93
Till länsstyrelserna avgivna deklarationer om gåva m. ni................. 0.6 7
Summa 25.9 7
Därav:
Arvsskatt och skatt för gåva 15.94 1 övrigt ....................................... 10.03
Den huvudsakliga uppbörden å förevarande inkomsttitel utgöres av stämpelmedel, som av postverket inbetalas till statskontoret. Denna uppbörd utgjorde, efter avdrag av belopp som restituerats genom statskontoret, 53.77 miljoner kronor för budgetåret 1929/1930 samt 56.14 miljoner kronor för budgetåret 1930/1931. Härförutom redovisa länsstyrelserna den uppbörd av stämpelmedel jämte ränta, som inflyter i de fall, då anstånd med stämpelskattens erläggande medgivits jämlikt bestämmelserna i § 47 av förordningen örn arvsskatt och skatt för gåva. Nu berörda uppbörd hos länsstyrelserna har under budgetåren 1929/1930 och 1930/1931 — efter avdrag för restitutioner — utgjort respektive l.u och 0.63 miljoner kronor.
I riksräkenskapsverket tillhandakommen skrivelse av den 13 november 1931 bar generalpoststyrelsen rörande stämpelmedlens beräkning för budgetåret 1932/1933 anfört bland annat följande:
»I nedanstående tablå bar generalpoststyrelsen angivit de av styrelsen månad för månad till statskassan inlevererade stämpelmedlen under år
1930 samt intill utgången av november månad 1931 (för november månad
1931 bar leverans av medlen ännu ej skett).
Såsom av tablån framgår, har det av postverket hittills under år 1931 levererade stämpelmedelsbeloppet med cirka 100,000 kronor överskjutit motsvarande belopp för år 1930. Jämföras däremot stämpelmedelsleveranserna under månaderna juli—november bägge åren, visar det sig, att den under sagda tid år 1931 levererade summan är ej mindre än 2.9 miljoner kronor lägre än det sammanlagda belopp, som levererats under motsvarande tid år 1930, vilket motsvarar en nedgång i stämpeluppbörden med 13.7 procent. Denna nedgång, som i all synnerhet är framträdande under de tre sista månaderna, hänför sig i allt väsentligt till den så att säga normala stämpeluppbörden, en omständighet, som knappast kan tydas på annat sätt, än att det är den rådande depressionen på handelns och näringslivets område, som förorsakat nedgången i stämpelintäkterna.
Av vad sålunda anförts torde framgå, att inkomsterna av stämpelmedlen under innevarande budgetår nu måste beräknas med större försiktighet än tidigare. Visserligen torde genom den från och med den 1 oktober 1931 genomförda höjningen av antalet lottsedlar ett belopp av cirka
16 Riksräkenskapsverbets inkomstberäkning för badgetåret 1932/1933.
1,050,000 kronor komma att tillföras statskassan såsom ökad lotteristämpelskatt och skatt å lotterivinster — lotteristämpelskatt för åtta och vinstskatt för sju månader — men denna inkomst lärer näppeligen kunna antagas mer än ungefärligen motväga den nedgång i den normala stämpeluppbörden under återstående sju månader av budgetåret, varmed man med hänsyn till förhållandena synes nödsakad räkna. Vad vidare beträffar de stämpelmedelsinkomster, som äro att anse såsom mera tillfälliga — nämligen osedvanligt stora arvsskattebelopp och stämpelbelopp för aktier och obligationer — får generalpoststyrelsen framhålla, att dylika inkomster under budgetåret 1930/1931 uppgått till så högt belopp som 8.2 miljoner kronor. Under de fem första månaderna av innevarande budgetår hava motsvarande inkomster utgjort cirka 640,000 kronor. Till belysande av fluktuationerna beträffande nu ifrågavarande inkomster må nämnas, att desamma uppgått till
under budgetåret 1927/1928 ...................... 4.8 miljoner kronor
» » 1928/1929 ...................... 3.4 » » och
» » 1929/1930 ...................... 2.4 » »
Givetvis är det vanskligt att beräkna storleken av de inkomster, varom nu är fråga, eller förutsäga örn överhuvud taget dylika komma att inflyta under återstoden av budgetåret 1931/1932. Det vill emellertid synas, som om även under tiden december 1931—juni 1932 vissa inkomster av nu ifrågavarande slag komma att tillföras statskassan. Generalpoststyrelsen anser dock försiktigheten bjuda att icke räkna med högre belopp av dylika inkomster under återstående delen av budgetåret än cirka 1.5 miljoner kronor.
Med tillägg av det stämpelmedelsbelopp, som inflyter genom länsstyrelserna, och vilket under vart och ett av de senaste budgetåren uppgått till
Det höga beloppet är beroende på att stora summor influtit för stämpelbeläggning av aktier och obligationer (4 poster å tillhopa 1,377,000 kr.) samt att stora arvsskattebeloon redovisats (4 poster å tillhopa 2,210.511 kr.)
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1932/1933. 17
ungefär 1 miljon kronor, skulle sålunda stämpeluppbörden under budgetåret 1931/1932 komma att belöpa sig till eirka 48.5 miljoner kronor, eller ungefär 4.5 miljoner kronor mindre än det i riksstaten upptagna beloppet.
För budgetåret 1932/1933 bär man att taga hänsyn till en motsedd ökning av stämpeluppbörden med omkring 0.6 miljoner kronor på grund därav, att den större inkomsten av lottsedelstämpeln och skatten å lotterivinster då kommer att inverka under hela budgetåret. Huruvida i övrigt någon ökning i stämpeluppbörden vid jämförelse med budgetåret 1931/1932 må vara att emotse, är givetvis särskilt under nuvarande osäkra ekonomiska förhållanden svårt att avgöra. Under förutsättning av i stort sett oförändrade konjunkturer synas inkomsterna av stämpelmedlen för budgetåret 1932/1933 kunna beräknas till omkring 50 miljoner kronor. Generalpoststyrelsen utgår därvid från, att den del av stämpeluppbörden, som icke nämnvärt påverkas av konjunkturväxlingarna, skall visa någon uppgång samt att inkomsterna av aktie- och obligationsstämpeln skola stegras.
Vid beräknande av inkomsterna av poströrelsen har emellertid generalpoststyrelsen ansett sig böra räkna med, att den nuvarande lågkonjunkturen kommer att fortfara under första delen av år 1932, medan under senare delen av samma år en viss återhämtning kommer att äga rum. En sådan omsvängning till det bättre i den ekonomiska situationen komme otvivelaktigt att medföra stegring i stämpeluppbörden. Under sådan förutsättning synes det generalpoststyrelsen, som örn stämpelmedelsinkomsterna under budgetåret 1932/1933 skulle vid nuvarande skattesatsers bibehållande kunna upptagas till 52 miljoner kronor.»
Såsom framgår av först intagna sammanställning hava stämpelmedlen under budgetåret 1930/1931 uppgått till 56.77 miljoner kronor. Höjes siffran med hänsyn till den ökning av lotteristämpelskatt och av skatt å lotterivinster, som föranletts av dels den i generalpoststyrelsens skrivelse angivna höjningen från och med oktober 1931 av antalet lottsedlar i penninglotteriet, dels lotterivinstbeskattningens tillämpning på 1931 års premieobligationslåns vinstutdelningar, erhålles ett för helt budgetår beräknat inkomstbelopp av 58.85 miljoner kronor. Under innevarande budgetårs fem första månader har den genom postverket upptagna uppbörden, såsom framgår av generalpoststyrelsens skrivelse, minskats med 13.7 procent i förhållande till uppbörden under motsvarande period av budgetåret 1930/1931.
Vid den av generalpoststyrelsen verkställda beräkningen av stämpelmedelsinkomsterna under budgetåret 1932/1933 har styrelsen — med utgångspunkt från att ifrågavarande inkomster under innevarande budgetår skulle inflyta med 48.5 miljoner kronor — beräknat stämpeluppbörden under budgetåret 1932/1933 till 50 miljoner kronor under förutsättning av i stort sett oförändrade konjunkturer och till 52 miljoner kronor under förutsättning att under senare delen av år 1932 en viss återhämtning kommer att äga rum. Vid förestående beräkningar synes generalpoststyrelsen icke hava tagit hänsyn till den ovan berörda ökning av lotrerivinstskatten, som är att hänföra till 1931 års premieobligationslån och som för helt budgetår beräknas uppgå till 430,000 kronor.
Med hänsyn till stämpelmedelsinkomsternas heterogena karaktär och de
Bihang till riksdagens protokoll 1932. 1 sami.
18 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1932/1933.
olika stämpelmedelsgruppernas skiljaktiga utvecklingstendenser är det i nuvarande osäkra ekonomiska läge icke möjligt att åstadkomma en tillfredsställande beräkning av inkomsttillflödet under nästkommande budgetår. Under sådana förhållanden finner riksräkenskapsverket det icke vara tillrådligt att för budgetåret 1932/1933 upptaga stämpelmedlen till högre belopp än det, vartill generalpoststyrelsen vid antagande av oförändrade konjunkturer beräknat inkomsttiteln, eller till ett avrundat belopp av 50 miljoner kronor. En dylik avvägning av riksstatsbeloppet synes också bäst svara mot de allmänna förutsättningar rörande konjunkturutvecklingen, från vilka riksräkenskapsverket i sin inkomstberäkning utgått.
I överensstämmelse med vad riksräkenskapsverket sålunda anfört, har ämbetsverket i inkomsttabellen uppfört stämpelmedlen med 50,000,000 kronor.
Automobilskattemedel.
De å denna titel beräknade och redovisade inkomstbeloppen hava för nedan angivna budgetår varit följande:
Budgetåret 1926/1927 » 1927/1928
» 1928/1929
» 1929/1930
» 1930/1931
» 1931/1932
Beräknad
inkomst
kronor
.. 19,000,000 .. 28,250,000 .. 30,000,000 .. 42,000,000 .. 47,000,000 .. 60,000,000
Behållen
inkomst
kronor
24,502,382
31,882,802
39,827,000
44,263,282
51,430,719
Stegring
kronor
2,532,073
7,380,420
7,944,198
4,436,282
7,167,437
Den för budgetåret 1927/1928 redovisade ökningen av automobilskattemedlen hänför sig delvis till av 1927 års riksdag beslutad höjning av automobilbeskattningen, vilken höjning beräknades inbringa omkring 4 miljoner kronor. Av den för innevarande budgetår i riksstaten beräknade inkomststegringen är ett belopp av omkring 8 miljoner kronor att återföra på 1931 års riksdags beslut angående tilläggsskatt å bensin.
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 14 november 1931 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen angående beräkningen av automobilskattemedlen för budgetåret 1932/1933 anfört följande:
»Av bifogade tablå1 — — — framgår, att under de olika budgetåren fr. o. m. budgetåret 1927/1928 t. o. m. budgetåret 1930/1931 fordonsskatten ökat med i runda tal 2,260,000, 1,525,000 och 1,300,000 kronor i jämförelse med närmast föregående år. På samma sätt har gummiringsskatten ökat med 910,000, 425,000 och 280,000 kronor samt bensinskatten med 3,640,000,
2,485,000 och 5,430,000 kronor.
Vad först beträffar fordonsskatten och gummiringsskatten hava dessa
1 Här ej intagen.
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1932/1933. 19
sedan budgetåret 1927/1928 visat en jämnt avtagande ökning, varför dessa skatter för budgetåret 1931/1932 med ledning av ovan angivna ökning per år med ganska stor säkerhet kunna beräknas uppgå till 18,600,000 kronor och 7,600,000 kronor respektive.
Bensinskatten däremot uppvisar en mera oregelbunden ökning, vilket gör beräkningen av denna skatt mera osäker.
Med ledning av den årliga medelökningen sedan budgetåret 1927/1928 samt med hänsyn jämväl till den stegring av bensinåtgången, som framgår av skatten under senaste budgetår, torde bensinskatten för innevarande budgetår böra beräknas uppgå till 29,500,000 kronor, därest skattesatsen fortfarande varit 6 öre per liter. Då emellertid innevarande års riksdag beslutat en höjning av skatten till 8 öre, ökas bensinskatten därigenom till 8/« av 29,500,000 kronor eller i runt tal till 39,300,000 kronor. De sammanlagda automobilskattemedlen beräknas alltså för innevarande budgetår komma att uppgå till 65,500,000 kronor.
En motsvarande beräkning för budgetåret 1932/1933 giver en fordonsskatt av 19,500,000 kronor och en gummiringsskatt av 7,800,000 kronor. Bensinskatten torde icke kunna heräknas öka i fullt samma omfattning, som under innevarande budgetår, varför inkomsten av denna beräknas till 43,200,000 kronor. De sammanlagda automobilskattemedlen skulle således för budgetåret 1932/1933 uppgå till 70,500,000 kronor.
På grund av rådande depression, vilken sannolikt även kommer att inverka under budgetåret 1932/1933, synes det beräknade beloppet böra minskas till 69,000,000 kronor.»
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 13 november 1931 rörande beräkningen av tullmedlen m. m. har generaltullstyrelsen, på därom av riksräkenskapsverket framställd begäran, även yttrat sig angående beräkningen av genom tullverket inflytande automobilgummiringsskatt och bensinskatt. Styrelsen har härom anfört följande:
»Vad slutligen angår de automobilskattemedel, som uppbäras genom tullverket, hava årsbeloppen av den debiterade uppbörden av nedanstående av dessa medel samt restitutionerna av sådana medel under senaste femårsperioden uppgått till i jämna tusental kronor:
Under månaderna .juli—september 1930/1931 och 1931/1932 hava motsvarande belopp uppgått till i jämna tusental kronor:
1930/1931 ...............................................t 1,121 1 1 8,993 I 231 |
1931/1932 .......................................... ••■i 1,509 ; — 10,872 | 78 [
Av dessa tabeller framgår, att inkomsterna av automobilgummiringsskatt, vilka intill budgetåret 1930/1931 varit stadda i ständig stegring, un-
20 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1932/1933.
der såväl sistnämnda budgetår som första kvartalet av innevarande budgetår varit i avtagande. Uppbörden av bensinskatt har däremot visat fortgående ökning till och med budgetåret 1930/1931, även örn avdrag sker a.v den under sistnämnda budgetår från och med den 4 juni införda tilläggsskatten å bensin; ökningen under första kvartalet av innevarande budgetår i jämförelse med samma kvartal av budgetåret 1930/1931 härrör däremot uteslutande av tilläggsskatten, som i uppbördssiffran ingår med omkring 2,700,000 kronor.
Med hänsyn till vad sålunda framgått, lärer beträffande budgetåret 1932/1933 icke böra förutsättas annan nämnvärd avvikelse från siffrorna för uppbörden av ifrågakomna medel under budgetåret 1930/1931 än den, som föranledes av tillkomsten av förberörda tilläggsskatt. Bruttobeloppen av dessa medel för budgetåret 1932/1933 skulle med iakttagande härav i runda tal uppgå till;
automobilgummiringsskatt ........................ 6 miljoner kronor;
bensinskatt ........................................ 32 » »
Restitutionerna av bensinskatt synas kunna för budgetåret 1932/1933 upptagas till ungefär samma belopp som för budgetåret 1930/1931, eller ett avrundat belopp av 1 miljon kronor. Från de obetydliga restitutionerna av automobilgummiringsskatt torde här kulma bortses.
Nettoinkomsterna för budgetåret 1932/1933 av ifrågavarande slag av automobilskattemedel, som uppbäras genom tullverket, torde följaktligen kunna uppskattas till sammanlagt ................ 37 miljoner kronor.»
Från generaltullstyrelsen senare erhållna uppgifter över den debiterade uppbörden av automobilgummiringsskatt och bensinskatt under månaderna juli—oktober 1931 angivas nedan, varvid jämväl motsvarande uppgifter för åren 1928—1931 meddelas.
Fördelningen av de sammanlagda intäkterna av automobilbeskattningen under budgetåren 1927/1928—1930/1931 på olika skatteformer ävensom under samma budgetår beskattade bensinkvantiteter redovisas i efterföljande, på uppgifter från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen grundade sammanställning. Den bristande överensstämmelsen avseende budgetåret 1927/1928 mellan i tablån angivet totalt skattebelopp och förut redovisad behållen inkomst enligt budgetredovisningen är att återföra på den vid utgången av nämnda budgetår vidtagna omläggningen av redovisningen av de genom tullverket inflytande automobilskattemedlen.
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1932/1933. 21
1927/1928
1928/1929
1929/1930
1930/1931
I det för budgetåret 1930/1931 i tablån redovisade bensinskattebeloppet ingår tilläggsskatt med 0.14 miljoner kronor. Under förutsättning att tilläggsskatt utgått å hela den bensinkvantitet, för vilken skatt mflntit under budgetåret 1930/1931, skulle bensinskatten under detta budgetar hava utgjort 35.16 miljoner kronor och de sammanlagda automobilskatte-
medlen 60.09 miljoner kronor. „fton,inoo ,
Vid beräkningen av automobilskattemedlen för budgetåret 1932/1933 har riksräkenskapsverket att utgå från att nu gällande skattesatser bibehållas oförändrade. De under hudgetåret 1930/1931 influtna beloppen av fordonsskatt och gummiringsskatt samt nyssnämnda beräknade belopp, avseende bensinskatt och sammanlagda automobilskattemedel, representera under angivna förutsättning den för beräkningen av inkomsttitelns framtida avkastning grundläggande inkomstnivån.
I fråga örn automobilskattemedlens utveckling under de närmaste åren förutsätter nu riksräkenskapsverket liksom vid nästlidet års inkomstberäkning, att en fortgående stegring av intäkterna kommer att inträda. Av automohiltrafikens hittillsvarande utveckling att döma torde nämligen den punkt ännu ej vara nådd, vid vilken hithörande transportmedel erhållit en mot dess inneboende möjligheter svarande användning, utan torde alltjämt en fortgående stegring av nämnda trafik vara att påräkna och följaktligen ökad avkastning av en vid oförändrade skattesatser hunden automobilbeskattning inträda.
Beträffande storleken av den väntade inkomstökningen är emellertid riksräkenskapsverket av den uppfattningen, att ökningen icke kan beräknas bliva så stor, som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i sin skrivelse förutsatt.
Vad först angår fordonsskatten, anser riksräkenskapsverket, att för budgetåret 1932/1933 högre nettoavkastning än 18.5 miljoner kronor icke bör beräknas. I fråga örn gummiringsskatten däremot finner ämbetsverket sig kunna godtaga väg- och vattenbyggnadsstyrelsens beräkning å
7.8 miljoner kronor.
Beräkningen av bensinskattens avkastning sammanfaller med beräkningen av den beskattado bensinkvantitetens sannolika storlek. Av de i förberörda tablå meddelado uppgifterna angående beskattade nettokvantiteter bensin under vart och ett av budgetåren 1927/1928—1930/1931 framgår, att bensinkvantiteten ökats under budgetåret 1928/1929 med 24.6 procent, under budgetåret 1929/1930 med 13.5 procent och under budgetåret
22 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1932/1933.
1930/1931 med 26.0 procent. Deli redovisade ökningen, som sålunda varit mycket ojämn, motsvarar en för redovisningsperioden genomsnittlig årlig tillväxt av 21.2 procent. Vid bedömandet av den beskattade bensinkvantitetens utveckling under innevarande oell nästkommande budgetår bar riksräkenskapsverket ansett sig icke böra räkna med högre genomsnittlig årlig stegring än 5 procent. Med antagande av angivna stegring skulle den beskattade bensinkvantiteten för budgetåret 1932/1933 uppgå till 484.5 miljoner liter, motsvarande en behållen sammanlagd bensinskatt av 38.s miljoner kronor.
Vid förestående beräkning av fordonsskattens, gummiringsskattens och bensinskattens påräkneliga avkastning under budgetåret 1932/1933, uppgående sammanlagt till 65.i miljoner kronor, har riksräkenskapsverket förutsatt, att den beräknade inkomststegringen övervägande är att hänföra till senare delen av budgetåret.
I enlighet med förestående beräkningar hemställer ämbetsverket, att inkomsttiteln automobilskattemedel för budgetåret 1932/1933 beräknas till i av jämnat tal 65,000,000 kronor.
Tullmedel.
De beräknade och redovisade inkomsterna å denna titel hava utgjort:
Budgetåret 1926/1927.. » 1927/1928..
» 1928/1929..
» 1929/1930.
» 1930/1931..
» 1931/1932..
Beräknad
inkomst
kronor
128,000,000
126,000,000
145.000. 000
153.000. 000
142.000. 000
138.000. 000
Behållen
inkomst
kronor
140,500,463 142,002,866 153,971,364 154,447,881 147,683,754
Stegring + Nedgång — kronor
+ 15,870,713 + 1,502,403 + 11,968,498 + 476,517
— 6,764,127
För att den för budgetåret 1927/1928 angivna siffran för behållen inkomst skall bliva jämförbar med motsvarande siffror för föregående budgetår, bör till densamma läggas ett belopp av 11,944,799 kronor. För omläggning av tullverkets bokföring enligt kassaprincipen avskrevos nämligen vid utgången av budgetåret 1927/1928 debiterade men icke influtna tullmedel till nämnda belopp. Därest sagda avskrivningsbelopp lägges till den i budgetredovisningen upptagna behållna inkomsten, skulle nämnda inkomst för budgetåret 1927/1928 bliva 153,947,665 kronor eller ungefär samma belopp, till vilket den behållna inkomsten av tullmedel uppgick under budgetåret 1928/1929.
Tullinkomsterna, som under redovisningsperiodens första år starkt stegrats, hava mot slutet av perioden stagnerat och under det sistförflutna budgetåret gått tillbaka. Vid bedömandet av tablåns siffror måste emellertid hänsyn tagas dels till under perioden vidtagna ändringar i tull-
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1932/1933. 23
satserna, dels till inträdda ändringar i fråga om rätten till restitution av tidigare erlagd tull m. in. Av ändringarna i tullsatserna må särskilt framhållas de nedsättningar i kaffetullen, som fastställts att träda i kraft den 1 juli 1926 och den 1 september 1929, samt den fr. o. m. den 1 juli 1929 genomförda tullfriheten å apelsiner, citroner och åtskilliga slag av torkad frukt. Under förutsättning av normala importkvantiteter beräknades dessa tariffnedsättningar medföra en minskning av tullinkomsterna med omkring 13 miljoner kronor för år räknat. Vad beträffar restitutionerna, ingår i dessa täckning för utlämnade utförselbevis för råg och vete med i medeltal för budgetåren 1926/1927-1929/1930 2.G2 miljoner kronor. För budgetåret 1930/1931 nedgick det till utförselbevisen hänförliga restitutionsbeloppet till 0.06 miljoner kronor.
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 13 november 1931 har generaltullstyrelsen beträffande beräkningen av tullinkomsterna under budgetåret 1932/1933 anfört bland annat följande:
»Beräkningen av tullmedelsuppbörden lör budgetåret 1932/1933 möter i nuvarande ekonomiska och politiska världsläge uppenbarligen osedvanligt stora svårigheter. Man lärer emellertid kunna utgå fran att de nuvarande tryckta konjunkturerna icke skola under nämnda budgetar komma att visa en förbättring. ... , , •
De omständigheter, som förorsakat de senaste manadernas handelsexpd det internationella finansväsendets område, torde komma att sträcka små ogynnsamma verkningar även till den tid, varom nu är fråga. Att var lands införsel icke kan undgå att röna påverkan härav får anses uppenbart, även örn tulluppbörden under juli—september månader i ar varit relativt tillfredsställande. Under sådana förhållanden mäste man -jamval med beaktande av den i Eder skrivelse angivna allmänna förutsättningen med avseende å den nuvarande inhemska prisnivån och den svenska kronans värde gent emot de viktigare utländska valutorna — rakna med en icke oväsentlig minskning i bruttouppbörden av tullmedel för budgetaret 1932/1933 vid jämförelse med motsvarande uppbörd för budgetåret 19dU/ 1931 Med denna utgångspunkt torde — under förutsättning att icke mera ingripande statliga åtgärder för importens begränsning vidtagas samt att nuvarande tullsatser bibehållas oförändrade och gallande bestämmelser örn spannmålsregleringen kvarstå — bruttouppbörden av tullmedel, som för sistnämnda budgetår uppgick till i runt tal 153 miljoner kronor, för budgetåret 1932/1933 möjligen kunna approximativt angivas till 142 mil-
^°Restitutionerna av tullmedel hava under budgetåret 1930/1931 uppgått till omkring 5.7 miljoner kronor. Det befarade dåliga konjunkturläget torde komma att föra med sig en inskränkning i utnyttjandet av ratten till tullrestitutioner. Med detta antagande synes for budgetaret 1932/1933 icke skäligen böra räknas med högre belopp för restitutioner av tullmedel an 4 miljoner kronor.
Minskas de för budgetåret 1932/1933 beräknade
bruttoinkomsterna av tullmedel .................... 142 miljoner kronor,
med restitutioner av tullmedel .................... 4
skulle alltså ........................................ 138 miljoner kronor.
24 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1932/1933.
eiler samma belopp, som upptagits såsom tullmedel i riksstaten för budgetaret 1931/1932, utgöra de nettoinkomster av tullmedel, som kunna förväntas inflyta under budgetåret 1932/1933.»
I efterföljande tabell lämnas i sammandrag en av generaltullstyrelsen utarbetad översikt av den debiterade tulluppbörden under vart och ett av budgetåren 1923/1924-1930/1931, med särskilt angivande av de varuslag, för vilka tullen under något av nämnda år uppgått till minst 1 miljon kronor.
Debiterad tulluppbörd för olika varugrupper.
Miljoner kronor.
Såsom framgår av tabellen, har den sammanlagda debiterade tulluppbörden, som under perioden 1923/1924—1925/1926 varit i sjunkande, under perioden 1926/1927—1929/1930 oavbrutet stegrats. Under budgetåret 1930/1931 har den debiterade tulluppbörden åter gått tillbaka.
Enligt från generaltullstyrelsen likaledes meddelade uppgifter har den debiterade tulluppbörden för varje månad från och med budgetåret 1923/ 1924 till och med oktober månad 1931 uppgått till följande belopp:
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning' för budgetåret 1932/1933. 25
Debiterad tulluppbörd månadsvis.
Miljoner kronor.
Av tablån framgår, att den debiterade tulluppbörden under de fyra första månaderna av innevarande budgetår uppgått till 54.8 miljoner kronor, medan för motsvarande period av nästföregående budgetår tulluppbörden utgjort 55.5 miljoner kronor. Nedgången av tulluppbörden under innevarande budgetår har sålunda stannat vid 0.7 miljoner kronor.
Beräkningen av tullmedelstitelns påräkneligä avkastning under budgetåret 1932/1933 är i nuvarande ekonomiska läge förenad med mycket stora vanskligheter. Importens storlek och sammansättning påverkas såväl av växelkursernas utveckling som av handelspolitiska åtgärder i inoch utlandet. Att under sådana förhållanden grunda beräkningen av den totala tulluppbörden på detaljundersökningar rörande tulluppbördens storlek för speciella varugrupper synes riksräkenskapsverket sakna egentligt värde. Ämbetsverket har fördenskull begränsat sig till att söka pröva den allmänna skäligbeten av generaltullstyrelsens förutberörda beräkning av tullinkomsterna.
Generaltullstyrelsen uppskattar bruttouppbörden av tullmedel för budgetåret 1932/1933 till 142 miljoner kronor. I förhållande till bruttouppbörden under sistförflutna budgetåret, i runt tal 153.2 miljoner kronor, innebär generaltullstyrelsens beräkning en nedsättning av bruttouppbörden med 7.3 procent. Av den för budgetåret 1930/1931 redovisade bruttouppbörden hänföra sig 28.7 miljoner kronor till import av spannmål, socker och kaffe. En överslagsberäkning rörande importbehovet av nämnda varuslag har lämnat till resultat, att beträffande dessa för budgetåret 1932/1933 en tulluppbörd av 31.o miljoner kronor skulle kunna påräknas. Undantagas de sålunda angivna tulluppbördsbeloppen, framgår, att bruttouppbörden för återstående varugrupper under budgetåret 1930/1931 uppgått till 124.5 miljoner kronor och för budgetåret 1932/1933 kan beräknas till lll.o miljö-
26 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1932/1933.
ner kronor, motsvarande en nedgång av tulluppbörden för dessa varor med 10.8 procent.
Med hänsyn till storleken av sist angivna procenttal har riksräkenskapsverket funnit den av generaltullstyrelsen verkställda beräkningen av hela bruttouppbörden vara under föreliggande omständigheter lämpligt avvägd.
Mot generaltullstyrelsens förslag att beräkna restitutionerna av tullmedel för budgetåret i fråga till 4 miljoner kronor har riksräkenskapsverket icke funnit skäl till erinran.
Riksräkenskapsverket hemställer, att i enlighet med generaltullstyrelsens förslag inkomsttiteln tullmedel för budgetåret 1932/1933 beräknas till
av tidigare såsom utdelning i aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet stuten tillfallande inkomst. Av tobaksskattens stora ökning under budgetåret 1929/1930 voro 5.i miljoner kronor att återföra på engångsintäkt på grund av ändring i avseende å tiden för skattens inleverering till statsverket. Höjningen av riksstatssiffran för budgetåret 1931/1932 föranleddes i första rummet av den vid 1931 års riksdag — i samband med verkställd nedsättning av utdelningen å statens stamaktier i monopolbolaget från 13 till 5 ‘/a procent — beslutade höjningen av skattesatserna, varigenom å förevarande inkomsttitel en inkomstökning av 2.25 miljoner kronor beräknades inträda.
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 12 november 1931 har aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet — under förutsättning att sådan konjunkturförsämring icke inträder, som i högre grad nedsätter den tobakskonsumerande allmänhetens köpkraft —- beräknat uppbörden å förevarande inkomsttitel för budgetåret 1932/1933 till 64.o miljoner kronor. Nedsättningen av inkomsten i förhållande till senast fastställda riksstatsbelopp har föranletts av i skrivelsen angiven redan inträdd eller väntad nedgång i omsättningen av tobaksvaror.
Under innevarande budgetårs fem första månader hava till statsverket inlevererats 29.66 miljoner kronor mot 28.72 miljoner kronor under samma
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1932/1933. 27
månader av föregående budgetår-. Uteslutes vid sistangivna jämförelse juli månad, vilken månads inkomsttillflöde under innevarande år ännu icke hunnit påverkas av den genomförda skattehöjningen, utvisa inkomstbeloppen en stegring från 22.92 miljoner kronor år 1930 till 23.80 miljoner kronor år 1931. Den under fyra månader sålunda konstaterade inkomststegringen av 0.8s miljoner kronor eller 3.8 procent motsvarar en årlig stegring av 2.64 miljoner kronor. Sistnämnda stegringsbelopp överstiger såsom synes det förut angivna, mot den beslutade skattehöjningen svarande beräknade inkomstbeloppet.
Av angivna sammanställning av inkomsttillflödet synes framgå, att den konstaterade nedgången av omsättningen av vissa tobaksvaror ännu icke i någon avsevärdare mån påverkat inkomsttitelns avkastning.
I anslutning till vad sålunda anförts och i enlighet med de allmänna förutsättningar rörande konjunkturutvecklingen, från vilka riksräkenskapsverket vid sin inkomstberäkning utgått, har ämbetsverket icke funnit tillräckliga skäl föreligga att för budgetåret 1932/1933 nedsätta det i riksstaten för innevarande budgetår beräknade beloppet, 67 miljoner kronor, med mer än 2 miljoner kronor eller till 65 miljoner kronor.
Riksräkenskapsverket hemställer i överensstämmelse härmed, att inkomsttiteln tobaksskatt för budgetåret 1932/1933 beräknas till 65,000,000 kronor.
Brännvinstillverkn ingsskatt.
Kontrollstyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 13 november 1931 uppskattat statsverkets inkomst av brännvinstiliverkningsskatt under budgetåret 1932/1933 till 16.2 miljoner kronor. I en av kontrollstyrelsen samtidigt överlämnad, till grund för beräkningen liggande promemoria anföres följande:
»För innevarande budgetår är denna skatteinkomst upptagen i riksstaten till 18.5 miljoner kronor. Sagda belopp var beräknat under antagande bland annat, att aktiebolaget Vin- och spritcentralen under tillverkningsåret Vig 1931—:Vig 1932 komme att från brännerierna inköpa omkring 32 miljoner liter brännvin av normalstyrka Enligt vad som numera är känt, torde emellertid bolagets inköp av råbrännvin under innevarande tillverkningsår komma att inskränka sig till omkring 28.5 miljoner liter. Denna reducering i brännvinsleveranserna medför minskning av skatteinkomsten gentemot den beräknade, varvid emellertid är att märka, att
28 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1932/1933.
minskningen med hänsyn till det jämlikt 25 § 2 mom. i brännvinstillverkningsförordningen medgivna anståndet med skattens erläggande av 6 månader allenast i mindre mån kommer att återverka på skatteinkomsten för innevarande budgetår. Denna torde därför kunna antagas inflyta med omkring 18 miljoner kronor.
Vad beträffar inkomsten av brännvinstillverkningsskatten för budgetåret 1932/1933, hänför sig denna på grund av nyssnämnda anståndsförhållande till större delen till aktiebolaget Vin- och spritcentralens brännvinsinköp under tillverkningsåret 1/10 1931—1/10 1932, vilka inköp enligt vad nyss sagts beräknas omfatta 28.5 miljoner liter. Då enligt vad från bolagets sida uppgivits, lagerbestånd och andra omständigheter göra det sannolikt, att ungefär samma kvantitet kan bliva föremål för upphandling under tillverkningsåret Vig 1932—V10 1933, torde ifrågavarande skatteinkomst för budgetåret 1932/1933 böra beräknas å en kvantitet brännvin av 28.5 miljoner liter, varå skatten utgör 18,525,000 kronor. Med avdrag för beräknade restitutioner å tillhopa 2.3 miljoner kronor skulle alltså den behållna inkomsten av brännvinstillverkningsskatten för budgetåret 1932/1933 kunna antagas inflyta med i runt tal 16.2 miljoner kronor.»
Riksräkenskapsverket hemställer, att i enlighet med kontrollstyrelsens förslag brännvinstillverkningsskatten för budgetåret 1932/1933 beräknas till 16,200,000 kronor.
Rusdrycksförsäljningsmedel.
Vad inkomsterna från partihandelsbolag beträffar, hänföra sig dessa till aktiebolaget Vin- och spritcentralen jämte dotterbolag, vilka senare dock med undantag för vissa agentbolag numera äro avvecklade. Statsverkets beräknade och behållna inkomster från berörda bolag, vilka medel under budgetåret 1926/1927 redovisats under titeln diverse inkomster, hava utgjort:
Budgetåret 1926/1927 » 1927/1928
» 1928/1929
» 1929/1930
» 1930/1931
» 1931/1932
Beräknad
inkomst
kronor
4,000,000
4.000. 000
5.000. 000
5,000,000
5.000. 000
9.000. 000
Behållen
inkomst
kronor
8,021,465
7,802,379
6,337,458
8,847,109
5,011,559
Stegring + Nedgång — kronor
+ 3,321,439
— 219,086
— 1,464,921 -|- 2,509,651
— 3,835,550
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 13 november 1931 har kontrollstyrelsen med överlämnande av en av aktiebolaget Vin- och spritcentralen den 12 november 1931 dagtecknad skrivelse meddelat, att styrelsen uppskattat statsverkets inkomster av partihandelsbolag för budgetåret 1932/1933 till lO.o miljoner kronor.
Rörande beräkningen av förevarande inkomsttitel anför aktiebolaget Vin- och spritcentralen i sin skrivelse följande:
Itiksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1932/1933. 29
»1930 års vinster för aktiebolaget Vin- och spritcentralen och aktiebolaget J. D. Grönstedt & Co. uppgingo till sammanlagt något över 11.9 miljoner kronor. Efter avsättningar till fonder och utdelning till aktieägarne inlevererades härav till staten i juni 1931 ett belopp av 5,008,735 kronor 75 öre. 1 riksstaten hade för budgetåret 1930/1931 under hithörande inkomsttitel upptagits ett belopp av 5 miljoner kronor.
Såvitt av nu tillgängliga siffror kan slutas, torde vinsten för å r 19 3 1 icke komma att understiga 13 m i 1 j o n e r k r o n o r. Anledningen till att vinsten av innevarande års rörelse kan förutsättas bliva så mycket större än närmast iöregående års är att söka i olika omständigheter. Bolagets försäljningar lia under en stor del av året fortsatt att stiga. I samband med en under år 1931 slutförd nedsättning av vissa dotterföretags (agentbolags) aktiekapital kommer bolaget att i vinst på sitt till låga värden upptagna aktieinnehav i dessa företag kunna bokföra ett belopp av omkring 700,000 kronor. Vidare har under året en summa av omkring
400,000 kronor influtit för restitution av skatter. Slutligen har inköpspriset för det råbrännvin, som avverkats under kampanjen 1930/1931 och som i förädlat skick bragts till försäljning under år 1931, varit avsevärt lägre än under föregående år och, då någon mot sänkningen svarande minskning av salupriset för brännvin icke ansetts böra vidtagas, medfört en betydande ökning av inkomsten på försäljningen av bolagets viktigaste artikel, vilken ökning icke helt kompenserats av den från årets ingång genomförda prissänkningen för eau-de-vie.
Därest vinsten av 1931 års rörelse, såsom antagits, kommer att uppgå till 13 miljoner kronor, skulle härav disponeras för utdelning till aktieägarna 674,000 kronor, för avsättning till reservfonden 1 miljon kronor och för inleverans till statsverket, i enlighet med vad som i budgeten upptagits, 9 miljoner kronor. Återstoden eller omkring 2 a miljoner kronor komme under nu angivna förutsättningar att tillföras bolagets vinstock prisregleringsfond.
De särskilda vinstkällor, vilka medverkat till att nettoavkastningen för år 1931 stigit till ett relativt så betydande belopp, torde icke få påräknas under år 19 3 2. Ifråga örn bokvinsten på aktieinnehavet är detta utan vidare klart, och ej heller torde man böra räkna med någon mera avsevärd skatterestitution. Råbrännvinspriset har för kampanjen 1931/1932 bestämts till ett belopp, som överstiger fjolårets med 1 öre per normalliter, vadan vid oförändrat pris på det saluförda brännvinet en med omkring 300,000 kronor minskad vinst uppkommer av denna försäljning. Såsom därutöver vinstsänkande faktorer tillkomma under år 1932 dels med omkring 150,000 kronor ökade utgifter för pensionsförsäkringen av bolagets befattningshavare, vilken numera ordnats och vars kostnader komma att utgå för hela året, under det att motsvarande utgift under år 1931 endast belastade årets senare hälft, och dels en del före valutakrisen kontraherade inköp av cognac, vilkas likviderande, innan motsvarande justering kunnat ske i försäljningsprisen, kommer att medföra en tillfällig minskning av vinstmarginalen för eau-de-vie till ett belopp av omkring 200,000 kronor.
Rörande gestaltningen i övrigt av vinstresultatet för år 1932 torde för närvarande allenast kunna sägas, att med all sannolikhet kan förväntas en av den ekonomiska depressionen föranledd nedgång i konsumtionen.
Jämföres bolagets försäljningsvolym under tiden januari—september 1930 nied motsvarande tid innevarande år, finner man, att de svaga vi-
30 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1932/1933.
neraas omsättning minskat med 8, de mousserandes med 14 och starkvinernas med 2 procent, samt att vinförsäljningen i dess helhet gått ned med 5 procent. Utvecklingen under det sista kvartalet, då nedgången först mera tydligt kunde inregistreras, har varit oenhetlig. Sålunda minskade svagvinerna i juli med 15, under augusti med 14 och i september med 4 procent och de mousserande vinerna med resp. 23, 16 och 14, under det att starkvinerna för såväl juli som september visade en stegring med respektive 6 och 1 procent, men under augusti hade sjunkit med 3 procent. För samtliga viner voro nedgångssiffrorna under de tre månaderna respektive 2, 6 och 1 procent.
Om sålunda vinförsäljningen företer sjunkande siffror, en förändring, som framträder skarpare i ljuset av de senare årens så gott som oavlåtliga uppgång, så har kurvan ifråga örn spritdryckerna icke vänt nedåt förrän under de sista månaderna. Omsättningen av alla slag av spritdrycker under de tre första kvartalen i år var 2 procent högre än för samma tid förra året. Under denna period har icke ens mera allmänt kunnat märkas den under depressionstider eljest vanliga övergången från dyrare till billigare vara. Sålunda har exempelvis förbrukningen av eau-de-vie ökat mer än av brännvin (5 procent mot 2 procent för konsumtionsbrännvinet), och av de olika slagen eau-de-vie faller stegringen helt på de högre kvaliteterna, medan de billigare gått tillbaka. Under kvartalet juli—september har emellertid en omsvängning ägt rum. För juli registrerades ännu en stegring i försäljningen av spritdrycker med 2 procent, men i augusti noterades en nedgång med 1 procent, under september ökad till 3 procent. Och denna gång synes minskningen ha drabbat de dyrare varorna hårdare än de billigare.
En minskning av bolagets försäljning under år 1932 torde sålunda vara sannolik. Beräknas denna med ledning av förestående uppgifter komma att stanna vid 10 procent för vinerna och 5 procent för spritdryckerna och antages för enkelhetens skull, att den sjunkande omsättningen drabbar alla varuslag proportionellt lika, skulle de totala omsättningssiffrorna komma att falla från i runda tal omkring 90 miljoner kronor (varav 65 miljoner kronor spritdrycker och 25 miljoner kronor viner) till omkring 84 miljoner kronor eller med omkring 7 procent. En omsättningsminskning av 6 miljoner kronor skulle med hittillsvarande erfarenhet av sammanhanget mellan omslutning och vinst betyda en nedgång i vinsten med 1.2 miljoner kronor.
Vid de nu verkställda beräkningarna har en förutsättning varit, att bolagets prispolitik under år 1932 skulle syfta till att jämka prissättningen i förhållande till kronkursens förändrade läge. En fullständig anpassning efter det vid varje tillfälle rådande valutaläget torde emellertid icke på detta område kunna vinnas, såvida ej mycket frekventa prisändringar företagas. Då en dylik inriktning av prispolitiken strider mot de önskemål, som vid upprepade tillfällen framburits av bolagets avnämare och sålunda såvitt möjligt bör undvikas, föreligger här ett osäkerhetsmoment i beräkningarna rörande storleken av 1932 års vinst.
Eljest skulle dessa kalkyler i sammandrag te sig på i huvudsak följande sätt.
Vinst år 1931........................................................................
Vinstminskning i jämförelse med år 1931 på grund av
kronor 13,000,000
1. Utebliven bokvinst på aktier
2. » skatterestitution
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1932/1933. 31
3. Ökad kostnad för pensionsförsäkring ............ 150,000
4. Minskad vinstmarginal för brännvin och eau-
de-vie ............................................................ 500,000
5. Total minskning av omsättningen.................... 1,200,000 kronor 2,950,000
Överskott kronor 10,050,000.
Uen disponibla vinsten för år 1932 skulle sålunda uppgå till omkring 10 miljoner kronor. Härav skulle disponeras för utdelning till aktieägarna 752,000 kronor och för avsättning till reservfonden 1,000,000 kronor, varefter för inleverans till statsverket skulle återstå 8,250,000 kronor eller, med en av hänsyn till det nyss omförmälda osäkerhetsmomentet betingad avrundning nedåt, omkring 8 miljoner kronor. På grund av den betydande avsättning till vinst- och prisregleringsfonden, som bolaget redan under år 1930, det första året av fondens tillvaro, varit i tillfälle verkställa, och den ytterligare avsättning, som förutsättes komma att ske av 1931 års vinst, synes bolaget emellertid med anlitande i eventuellt erforderlig omfattning av nämnda fond kunna till statsverket under budgetåret 1932/1933 inleverera ett belopp av 10 miljoner k rönö r.»
i
Mot den av aktiebolaget Vin- och spritcentralen verkställda beräkningen av statens inkomster av partihandeln med rusdrycker under budgetåret 1932/1933 har riksräkenskapsverket icke funnit skäl till erinran.
I fråga örn detaljhan del sbolag ens vinst vid försäljning av rusdrycker hava de beräknade samt redovisade statsinkomsterna utgjort: I
I en av kontrollstyrelsen till riksräkenskapsverket med förenämnda skrivelse den 13 november 1931 överlämnad promemoria anföres rörande beräknandet av rusdrycksförsäljningsmedlen från detaljhandelsbolagen följande:
»Statsverkets behållna inkomst av nämnda medel budgetåret 1930/1931 var 25.2 miljoner kronor. I löpande budget ingå sagda medel med 24.» miljoner kronor.
Den totala nettovinsten från systembolagen för kalenderåret 1930 var 32.i miljoner kronor. Härav disponerades 1.6 miljoner kronor till avskrivningar, 5.3 miljoner till reservationer och såsom nämnt 25.2 miljoner till inleverans till statsverket. Enligt av systembolagen verkställda approximativa beräkningar torde den totala nettovinsten för kalenderåret 1931 komma att nedgå till 30.i miljoner kronor och härav hava beräknats komma att disponeras 1.6 miljoner till avskrivningar, 5.7 miljoner kronor till reservationer och 22.8 miljoner kronor till inleverans till statsverket. Under senare
32 Uiksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1932/1933.
år Ilar dock den sedermera verkställda inleveransen till statsverket som regel avsevärt överstigit det vid början av fjärde kvartalet av systembolagen approximativt beräknade beloppet. För kalenderåret 1930 uppgick nämnda överskott till i runt tal 0.5 miljoner kronor. Orsakerna härtill torde i huvudsak hava varit, dels att beräkningen av den totala nettovinsten som regel av bolagen hållits i underkant, dels att skattereservationerna av löpande årets vinstmedel i åtskilliga fall av bolagen blivit för högt kalkylerade och att sedermera reducering av dessa reservationer (år 1930 i en del fall enligt föreskrift av kontrollstyrelsen) skett vid bokslutets uppgörande. Anledning finnes att förmoda, att överskottet utöver beräkningarna i år kommer att bliva större än i fjor. Dels synes sålunda den totala nettovinsten vara något för lågt beräknad, dels äro reservationerna så gott som genomgående för högt kalkylerade. Enligt vad av en inom kontrollstyrelsen verkställd skattestatistisk utredning framgår, synas nämligen nära nog alla bolag vid nämnda beräkningars utförande hava förbisett, att, med hänsyn till kronoskatteuppbördens uppdelning i tvenne terminer, en nedsättning jämfört med år 1931 kan förväntas komma att ske av det kronoutskyldsbelopp, som år 1932 förfaller till betalning. Med hänsynstagande såväl till nämnda förhållanden som till övrig i kontrollstyrelsen föreliggande statistik, torde kunna antagas, att systembolagens inleverans till statsverket av vinstmedel för kalenderåret 1931, d. v. s. att rusdrycksförsäljningsmedlen från detaljhandelsbolagen för budgetåret 1931/1932, kommer att ungefärligen uppgå till det i riksstaten upptagna beloppet 24.o miljoner kronor.
Utslagsgivande för beräkningen av det belopp, med vilket rusdrycksförsäljningsmedlen från detaljhandelsbolagen böra upptagas i riksstaten för budgetåret 1932/1933, är den blivande allmänna konjunkturutvecklingen. De ekonomiska konjunkturerna hava nämligen visat sig utöva en stark inverkan på rusdrycksomsättningen och därmed även på det ekonomiska resultatet av bolagens verksamhet. I kvantitetssiffrorna över rusdrycksförsäljningen har det försämrade konjunkturläget — förutom i en ganska stark förskjutning från dyrare till billigare varuslag — kunnat förmärkas i en avtagande ökning av utminuteringen av spritdrycker och i en minskad utskänkning av spritdrycker ävensom i en nedgång av vinförsäljningen såväl utminuterings- som utskänkningsvis. Ifrågavarande tendens har framträtt starkare under försommaren än under de senast förflutna månaderna, vilket möjligen kan hava föranletts av tillfälliga omständigheter. Att ens tillnärmelsevis beräkna facit av 1932 års rörelse låter sig, med hänsyn till det osäkra konjunkturläget, ej göra. Eäknar man emellertid för nämnda år med en fortsatt försämring av de ekonomiska konjunkturerna, men med en något starkare sådan i årsgenomsnitt än under den hittillsvarande delen av år 1931, skulle det totala nettovinstbeloppet för år 1932 komma att sjunka med cirka 3.o miljoner kronor under motsvarande belopp för år 1931 och alltså bliva cirka 27.o miljoner kronor. Under förutsättning av något lägre avskrivningar och lägre reservationer av årets vinstmedel i bokslutet år 1932 än i senast föreliggande bokslut (1930) — överskottet i reservationerna från tidigare år kan förväntas bliva större vid utgången av år 1932 än år 1931 —, skulle inleveransen till statsverket för år 1932, d. v. s. rusdrycksförsäljningsmedlen från detaljhandelsholagen för budgetåret 1932/1933, tills vidare kunna beräknas komma att inflyta med 21.o miljoner kronor.»
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1932/1933. 33
Såsom av skrivelsen framgår beräknar kontrollstyrelsen för budgetaret 1931/1932 de statsverket tillkommande vinstmedlen av detaljhandelsbolagens rörelse under kalenderåret 1931 till 24.o miljoner kronor. Med antagande av en fortsatt försämring av de ekonomiska konjunkturerna uppskattar styrelsen för budgetåret 1932/1933 inkomsten å titeln till allenast 21.o miljoner kronor, hänförande sig till bolagens vinstmedel för år 1932.
Även örn riksräkenskapsverket i likhet med kontrollstyrelsen förutsätter, att detaljhandelsbolagen för verksamhetsåret 1932 komma att uppvisa lägre vinstresultat än för närmast föregående år, finner riksräkenskapsverket dock den av styrelsen beräknade nedgången vara större, än som kan anses av omständigheterna påkallat. Riksräkenskapsverket anser för egen del, att inkomsten från detaljhandelsbolagen för budgetåret 1932/1933 bör kunna upptagas till åtminstone 22.o miljoner kronor.
Riksräkenskapsverket hemställer fördenskull, att rusdrycksförsäljningsmedlen för budgetåret 1932/1933 i riksstaten uppföras med 10,000,000 kronor för partihandelsbolag och 22,000,000 kronor för detaljhandelsbolag.
Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker.
Beräknad Behållen Stegring +
inkomst inkomst Nedgång —
kronor kronor kronor
Budgetåret 1926/1927 ................ 38,000,000 37,244,801 4- 56,989
» 1927/1928 36,000,000 37,805,830 + 561,029
» 1928/1929 37,500,000 37,796,240 — 9,590
» 1929/1930 38,500,000 40,107,433 + 2,311,193
» 1930/1931 40,000,000 40,559,016 + 451,583
» 1931/1932 ................ 40,000,000 — —
Kontrollstyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 13 november 1931 beräknat denna skatt för budgetåret 1932/1933 till 36.o miljoner kronor. I en till grund för denna beräkning liggande promemoria anföres:
»Statsverkets behållna inkomst av nämnda skattetitel var budgetåret 1930/1931 40.56 miljoner kronor och riksstatsbeloppet för löpande budgetår är 40.o miljoner kronor. För den hittills gångna delen'av innevarande budgetår, d. v. s. under juli—november månader, utgör inleveransen av ifrågavarande skattemedel cirka 1G.72 miljoner kronor mot 17.is miljoner kronor samma tid budgetåret 1930/1931. Beloppet är således cirka 0.46 miljoner kronor, eller 2.7 procent, mindre i år än i fjor. Med den i beräkningen över rusdrycksförsäljningsinedlen från detaljhandelsbolagen förutsatta utvecklingen av det allmänna konjunkturläget och med hänsynstagande i görligaste mån till nämnda faktors sannolika inverkan å förevarande skattetitel, torde efter vad nu kan beräknas inleveransen under budgetåret 1931/1932 komma att stanna något under 39.0 miljoner kronor, d. v. s. bliva något över l.o miljoner kronor lägre än det i riksstaten upptagna beloppet. Under förutsättning att konjunkturläget icke avsevärt förbätt-
llihang till riksdagens protokoll 19.42, / sami. ' 3
34 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1932/1933.
ras och att således konjunkturläget är ungefärligen detsamma under förra delen av år 1933 som under år 1932, synes denna skaftet! tel tills vidare för budgetåret 1932/1933 böra beräknas till 36.o miljoner kronor.»
Enligt den av kontrollstyrelsen sålunda verkställda beräkningen av inkomsten av omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker under innevarande och under nästkommande budgetår skulle inkomsten å titeln för budgetåret 1931/1932 ligga 3.8 procent och för budgetåret 1932/1933 11.2 procent under den för budgetåret 1930/1931 redovisade behållna inkomsten. Den faktiska inkomstminskningen under innevarande budgetårs fem första månader i förhållande till motsvarande period under föregående budgetår bar såsom kontrollstyrelsen angivit stannat vid 2.i procent.
Med hänsyn särskilt till sistangivna procenttal och den av kontrollstyrelsen gjorda beräkningen angående inkomsten för innevarande budgetår finner riksräkenskapsverket den av styrelsen för budgetåret 1932/1933 antagna inkomstsiffran vara alltför låg. I enlighet med de allmänna förutsättningar rörande konjunkturutvecklingen, från vilka riksräkenskapsverket vid sin inkomstberäkning utgått, och i viss anslutning till aktiebolaget Vin- och spritcentralens beräkning rörande nedgången av spritdrycksförsäljningen synes det riksräkenskapsverket vara tillräckligt att för det instundande budgetåret nedräkna inkomsten av omsättnings- och utskänkningsskatten till 38.o miljoner kronor.
Riksräkenskapsverket hemställer i överensstämmelse härmed, att omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker för budgetåret 1932/1933 i riksstaten uppföres med 38,000,000 kronor. I
Maltskatt.
I en av kontrollstyrelsen till riksräkenskapsverket med skrivelse den 13 november 1931 överlämnad promemoria anföres — efter redogörelse för inkomsttillflödet å titeln under senaste fem år — följande:
»För innevarande budgetår är denna skatteinkomst upptagen i riksstaten till 17.5 miljoner kronor.
Den gångna sommarens ogynnsamma väderlek i förening med den tilltagande ekonomiska depressionen, vilkens verkningar uppgivas åtminstone i vissa delar av landet numera vara ganska märkbara med avseende å bryggeriernas avsättning av skattepliktiga maltdrycker, har bit-
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1932/1933. 35
tills under året medfört en nedgång i konsumtionen av nämnda drycker i jämförelse med föregående år. Detta belyses av följande siffror rörande debitering av skatt för i bryggerierna använt malt för den gångna delen av innevarande år och motsvarande del av år 1930:
Minskningen utgör sålunda 803,107 kronor eller 4.9 procent. För de senaste sex månaderna uppgår den till 532,612 kronor eller 5.3 procent.
På grund av den medgivna rätten till anstånd med skattens erläggande låter sig den till oell med december månad 1931 inflytande maltskatteinkomsten under budgetåret med säkerhet nu beräknas. Med utgångspunkt från inkomsten för denna del av budgetåret samt under förutsättning, att maltskatten under tiden 1 januari—30 juni 1932 milote med samma belopp som under motsvarande tid föregående år, skulle efter fråndrag a/v restitutioner den behållna inkomsten för innevarande budgetår i sin helhet uppgå till inemot 17.6 miljoner kronor. I verkligheten torde detta belopp komma att minskas med hänsyn till den ytterligare nedgång i konsumtionen, som på grund av vikande konjunkturer bör beräknas för den tid, till vilken maltskatteinkomsten för de sista sex månaderna av budgetåret i huvudsak hänför sig. Den behållna inkomsten kan därför antagas uppgå till allenast omkring 17.2 miljoner kronor. Jämfört nied skatteinkomsten för budgetåret 1930/1931 innebär detta en minskning med 5.2 procent.
Vad angår en beräkning av maltskatteinkomsten för budgetåret 1932/1933, är denna givetvis beroende av den uppfattning rörande utvecklingen av det ekonomiska läget, som man anser sig böra utgå ifrån. Med tilltagande arbetslöshet och minskad köpkraft hos allmänheten är en nedgång i konsumtionen av skattepliktiga maltdrycker otvivelaktigt att emotse. Räknar man för den tid, till vilken maltskatteinkomsten för budgetåret i stort sett hänför sig, eller V« 1932—31/3 1933, med en fortsatt försämring av de ekonomiska konjunkturerna men med något starkare sådan i genomsnitt än under den gångna delen av innevarande år, synes inkomsten av maltskatten för budgetåret 1932/1933 icke böra upptagas till högre belopp än 16 miljoner kronor. I jämförelse med den ovan beräknade skatteinkomsten för innevarande budgetår skulle detta innebära en minskning med 7.o procent. I förhållande till maltskatteinkomsten för budgetåret 1930/1931 skulle minskningen utgöra 11.6 procent.»
För innevarande budgetår har kontrollstyrelsen under hänvisning till den gångna sommarens ogynnsamma väderlek och den tilltagande ekonomiska depressionen uppskattat inkomsten av maltskatt till 17.2 miljoner
36 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1932/1933.
kronor. För nästkommande budgetår har kontrollstyrelsen räknat med ytterligare nedgång i inkomsttillflödet till 16 miljoner kronor. I förhållande till inkomsttitelns för budgetåret 1930/1931 redovisade avkastning innebära angivna beräknade inkomstbelopp en nedsättning för budgetåret 1931/1932 med 5.o procent och för budgetåret 1932/1933 med 11.6 procent. Den faktiska inkomstminskningen under innevarande budgetårs fyra första månader i förhållande till motsvarande period under föregående budgetår har stannat vid 3.i procent.
I betraktande av att inkomstminskningen under den förflutna delen av innevarande budgetår varit relativt liten och i enlighet med de allmänna förutsättningar, från vilka riksräkenskapsverket i sin inkomstberäkning utgått, har ämbetsverket funnit tillräckliga skäl icke föreligga att för budgetåret 1932/1933 upptaga inkomsten av maltskatt till väsentligt lägre belopp än det av kontrollstyrelsen för innevarande budgetår beräknade.
Riksräkenskapsverket hemställer i överensstämmelse härmed, att inkomsten av maltskatt för budgetåret 1932/1933 i riksstaten uppföres med ‘ ett belopp av 17,000,000 kronor.
II. Uppbörd i statens verksamhet
Vattendomstolsavgifter.
Såsom av sammanställningen framgår, hava vattendomstolsavgifterna visat sig fluktuera betydligt. Under budgetåret 1929/1930 hava inkomsterna uppgått till mer än dubbla och under budgetåret 1930/1931 till omkring halva det för de båda budgetåren till samma siffra upptagna riksstatsbeloppet. Vid sådant förhållande saknas skäl att vidtaga någon ändring i berörda riksstatsbelopp.
Riksräkenskapsverket har fördenskull beräknat vattendomstolsavgifterna för budgetåret 1932/1933 till 25,000 kronor.
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1932/1933. 37
Bidrag till försäkringsrådet och riksförsäkringsanstalten.
I fråga om beräkningen av förevarande inkomsttitel för budgetåret 1932/1933 anför riksförsäkringsanstalten i skrivelse till riksräkenskapsverket den 9 november 1931:
»Tilläggsavgifter. I försäkringsavgifter enligt lagen örn försäkring för olycksfall i arbete beräknas under budgetåret 1932/1933 komma att inflyta till riksförsäkringsanstalten omkring 12.4 miljoner kronor. Lindring i försäkringsavgifter enligt 15 § i samma lag beräknas till omkring 1.4 miljoner kronor. Tilläggsavgifterna, vilka utgöra 5 procent å summan av dessa båda belopp 13.8 miljoner kronor, kunna sålunda beräknas till omkring
690,000 kronor.
Under budgetåret 1930/1931 inlevererades i tilläggsavgifter till statsverket 689,778 kronor 15 öre.
Bidrag. Summan av de försäkringsavgifter, som under år 1931 komma att inflyta till de ömsesidiga olycksfallslörsäkringsbolagen, kan antagas komma att uppgå till omkring 12.o miljoner kronor, däri inberäknat förekommande lindringsbelopp enligt 15 § i olycksfallsförsäkringslagen. Bidragen, som utgöra 3 procent av försäkringsavgifterna, kunna sålunda beräknas till omkring 360,000 kronor.
Under budgetåret 1930/1931 inlevererades i bidrag 406,130 kronor 57 öre. Under budgetåret 1931/1932 skall enligt försäkringsinspektionens skrivelse till statskontoret den 4 november 1931 inlevereras 434,739 kronor 37 öre. vartill skall komma visst, ännu icke fastställt belopp för ett bolag i likvidation.
Den för år 1931 beräknade minskningen i bolagens premieinkomst är väsentligen beroende på den inom industrien rådande depressionen.
Tilläggsavgifter för försäkringar i riksförsäkringsanstalten jämte bidrag från de ömsesidiga bolagen enligt 16 § i olycksfallsförsäkringslagen tordo sålunda under budgetåret 1932/1933 kunna antagas komma att inflyta med ett sammanlagt belopp av omkring 1,050,000 kronor.»
Riksräkenskapsverket har, i anslutning till vad riksförsäkringsanstalten sålunda anfört, i inkomsttabellen uppfört bidrag till försäkringsrådet och riksförsäkringsanstalten med oförändrat belopp, 1,0.50,000 kronor.
38 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för bndgetåret 1932/1933.
Avgifter för registrering av motorfordon.
Vid bedömandet av inkomsttillflödet under budgetåren från och med budgetåret 1931/1932 å titeln avgifter för registrering av motorfordon måste uppmärksammas, att under tidigare budgetår å motsvarande titel, avgifter för registrering av automobiler, redovisats vissa avgifter och arvoden, vilka efter den 1 januari 1931 antingen upphört att utgå eller redovisas å inkomsttiteln avgifter för besiktning av motorfordon och däremot svarande utgiftsanslag.
Enligt från Överståthållarämbetet och länsstyrelserna inhämtade uppgifter beräknas uppbörden av ifrågavarande avgifter för budgetåret 1932/ 1933 till omkring 900,900 kronor.
Riksräkenskapsverket har i överensstämmelse härmed i inkomsttabellen uppfört avgifter för registrering av motorfordon med oförändrat belopp, 900,000 kronor.
Avgifter för besiktning av motorfordon.
Förevarande inkomsttitel uppfördes första gången i riksstaten för budgetåret 1930/1931 och med ett belopp av 530,000 kronor, vartill även utgifterna för besiktning av motorfordon beräknats. Såväl inkomst- som utgiftsbelopp avse tiden 1 januari—30 juni 1931. För budgetåret 1931/1932 beräknades inkomster och utgifter till 1,050,000 kronor. Inkomsttiteln har under sistförflutna budgetår redovisat en behållen inkomst av allenast 15,720 kronor. Underskottet motsvaras emellertid av en besparing å anslaget under sjätte huvudtiteln till besiktning av motorfordon, vilket förhållande sammanhänger med att enligt gällande bestämmelser under år 1931 förekommande uppbörd och utgifter för här ifrågavarande titlar kunna slutligt redovisas först under budgetåret 1931/1932.
Då tillförlitliga uppgifter rörande uppbörden å förevarande titel tillsvidare icke föreligga, har riksräkenskapsverket ansett sig sakna skäl att vidtaga någon ändring i det senast fastställda riksstatsbeloppet.
Riksräkenskapsverket har fördenskull beräknat avgifter för besiktning av motorfordon till 1,050,000 kronor.
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1932/1933. 39
Hyresmedel från under byggnadsstyrelsens vård stående egendomar.
Budgetåret 1926/1927 » 1927/1928
» 1928/1929
» 1929/1930
» 1930/1931
» 1931/1932
Beräknad
inkomst
kronor
425,000
Behållen
inkomst
kronor
453,404
479,947
491,964
465,014
485,300
Stegring + Nedgång — kronor + 41,761 4- 26,543 + 12,017 — 26,950 + 20,286
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 4 november 1931 har byggnadsstyrelsen beräknat ifrågavarande hyresmedel för budgetåret 1932/ 1933 till 450,000 kronor.
I överensstämmelse härmed har riksräkenskapsverket i inkomsttabellen upptagit hyresmedel från under byggnadsstyrelsens vård stående egendomar till 450,000 kronor.
Inkomst av myntning och justering.
De beräknade och influtna beloppen å förevarande inkomsttitel hava
utgjort:
Budgetåret
»
»
»
1926/1927 ... 1927/1928 ... 1928/1929 ... 1929/1930 ... 1930/1931 ... 1931/1932 ...
Inkomsttiteln har till och med budgetåret 1928/1929 upptagits till samma belopp som summan av de under sjunde huvudtiteln uppförda leservalionsanslagen till mynt- och justeringsverkets drift och till dyrtidstillagg vid mynt- och justeringsverket. Från och med budgetåret 1929/1930 har emellertid inkomst- och utgiftstitlarnas beroende av varandra upphört. Från och med sistförflutna budgetår har vidare genomförts omläggning av mynt- och justeringsverkets inkomst- och utgiftsredovisning, enligt vilken å ena sidan den förlust, som uppstår vid inlösen från riksbanken av nötta mynt och som tidigare belastat det för mynt- och justeringsverket under sjunde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget, avfÖres såsom utgift å förevarande inkomsttitel och å andra sidan de dittills inkomsttiteln påverkando kostnaderna för avlöningar till verkmästare, förmän och arbetare samt bränslekostnader överflyttas till utgiftsanslaget. På grund av angivna omläggning bliva de för budgetåret 1930/1931 och följande
40 Rifesräkenskapsverkets inkomstberäkning lör budgetåret 1932/1933.
budgetår redovisade inkomsterna icke direkt jämförbara med de i sammanställningen upptagna inkomstbeloppen för tidigare budgetår.
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 7 november 1931 har mynt- och justeringsverket beräknat statsverkets inkomst av myntning och justering för budgetaret 1932/1933 till 1,000,000 kronor samt rörande beräkningen anfört följande:
»Efter färdigställandet av nu under arbete varande myntposter kan inkomst av myntning och justering beräknas komma att uppgå till minst 650,000 kronor redan före utgången av detta kalenderår, varför man, med en lika omfattande myntning jämväl i fortsättningen, skulle komma till en siffra av 1,300,000 kronor såsom inkomst av myntning och justering under hela innevarande budgetår.
Under budgetåret 1930/1931 uppgick inkomsten å ifrågavarande titel till 1,6;8,688 kronor och under budgetåret 1929/1930 till 1,670,000 kronor.
Även örn mynt-.och justeringsverkets inkomst av myntningar är helt avhängig av det vid olika tidpunkter växlande behovet av skiljemynt och därför knappast låter sig med någon större grad av sannolikhet i förväg beräknas, torde man dock med ovan anförda siffror för ögonen våga förutsäga, att under budgetåret 1932/1933 inkomst av myntning och justering kommer att uppgå till åtminstone ovan föreslagna belopp 1,000,000 kronor.»
Någon möjlighet att med större säkerhet beräkna ifrågavarande inkomsttitels avkastning torde för närvarande icke föreligga. Under sådana omständigheter finner riksräkenskapsverket det riktigast att i överensstämmelse med mynt- och justeringsverkets förslag uppföra inkomsttiteln till samma belopp som i riksstaten för innevarande budgetår.
Riksräkenskapsverket har fördenskull i inkomsttabellen upptagit inkomsten av myntning och justering till 1,000,000 kronor.
Kontrollstämpelmedel.
Mynt- och justeringsverket har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 7 november 1931 hemställt, att inkomsten av kontrollstämpelmedel i riksstaten för budgetåret 1932/1933 upptages till 550,000 kronor, samt till motivering anfört följande:
»En jämförelse mellan influtna kontrollstämpelmedel i Stockholm under tredje kvartalet av vartdera av åren 1928, 1929 och 1930 visar följande uppbördssiffror för respektive tidsperioder, nämligen: 78,227 kronor 20 öre, 87,968 kronor 8 öre och 103,865 kronor 62 öre, under det att motsvarande siffra för samma kvartal av innevarande år är 97,968 kro+
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1932/1933. 41
nor 77 öre. För oktober månad år 1930 är uppbördssiffran 37,129 kronor 77 öre samt för oktober månad 1931 38,682 kronor 36 öre.
Det kan emellertid befaras, att på grund av den svenska valutans fall importen från särskilt Tyskland och Frankrike av guld- och silvervaror kommer att minskas. Att siffran för oktober i år är högre än föregående års antyder ju icke att så skall ske, men å andra sidan måste ihågkommas, att under nästlidne oktober importerade varor säkerligen inköpts före guldmyntfotens upphävande. Ehuru sålunda beräkningen för nästkommande budgetår måste bliva osäkrare än eljest, synes det verket, med hänsyn till att kontrollstämpelmedelsuppbörden under de tva senaste budgetåren utgjorde respektive 566,256 kronor och 607,063 kronor, dock sannolikt, att det föreslagna beloppet, 550,000 kronor, skall komma att inflyta.»
I anslutning till vad i skrivelsen anförts, får riksräkenskapsverket för sin del förorda, att kontrollstämpelmedel i riksstaten upptagas med oförändrat belopp av 550,000 kronor.
Bidrag till bankinspektionen.
Denna inkomsttitel hör till de titlar, vilka tillsammans med tillhörande utgiftsanslag bilda fristående specialbudgeter, som i riksstaten äro uppförda med sammanfallande inkomst- och utgiftsbelopp. Av de under uppbörd i statens verksamhet uppförda inkomsttitlarna ingå sex titlar i dylika specialbudgeter, nämligen bidrag till bankinspektionen, bidrag till fondinspektionen, bidrag till sparbanksinspektionen, totalisatormedel, patent- och varumärkes- samt registreringsavgifter ävensom bidrag till försäkringsinspektionen. Numera äro ifrågavarande specialbudgeter så anordnade, att inkomsttitlarnas behållna inkomster över tillhörande utgiftsanslag tillgodoföras särskilda diversemedelsfonder. De för respektive ändamål utgående utgifterna bestridas direkt från fonderna och redovisas icke över budgeten. I enlighet därmed motsvara de i riksstaten uppförda, till specialbudgeterna hörande anslagen icke direkt do för utgiftsändamålen erforderliga beloppen, utan representera dessa anslag de till diversemedelsfonderna inflytande beräknade avsättningarna av uppbördsmedel. Närmare uppgifter angående ifrågavarande diversemedelsfonders behållningar, inkomster och utgifter återfinnas i riksräkenskapsverkets årsbok för budgetåret 1930/1931 tab. 6 sid. 93.
I riksstaten för innevarande budgetår hava också berörda inkomsttitlar och tillhörande utgiftsanslag uppförts till belopp, som motsvara den påräkneliga uppbörden och icke såsom för tidigare budgetår ägt rum till belopp, vartill do för utgiftsändamålen erforderliga utgifterna beräknats uppgå.
Do beräknade och behållna inkomsterna av bidrag till bankinspektionen hava uppgått till:
42 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1932/1933.
Beräknad Behållen Stegring 4-
inkomst inkomst Nedgång —
kronor kronor kronor
Budgetåret 1926/1927 ................................ 111,000 97,630 — 767
» 1927/1928 110,000 97,253 — 377
» 1928/1929 109,000 98,287 -f 1,034
» 1929/1930 109,000 82,573 — 15,714
» 1930/1931 109,000 83,450 + 877
» 1931/1932 ............................... 80,000 — —
I skrivelse till rikräkenskapsverket den 29 oktober 1931 har bank- och fondinspektionen för budgetåret 1932/1933 beräknat uppbörden av bidrag till bankinspektionen till 80,000 kronor.
Riksräkenskapsverket har i överensstämmelse härmed i inkomsttabellen uppfört ifrågavarande bidrag till 80,000 kronor.
Bidrag till fondinspektionen.
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 29 oktober 1931 har bank- och fondinspektionen för budgetåret 1932/1933 beräknat uppbörden av bidrag till fondinspektionen till 50,000 kronor.
Med hänsyn till uppbördens storlek under de senaste budgetåren finner riksräkenskapsverket anledning icke föreligga att beräkna inkomsttiteln till lägre belopp än för innevarande år. I enlighet härmed har riksräkenskapsverket i tabellbilagan upptagit bidrag till fondinspektionen med 60,000 kronor.
Bidrag till sparbanksinspektionen.
Förevarande inkomsttitel uppfördes första gången i riksstaten för budgetåret 1929/1930. För detta och för det närmast följande budgetåret har titeln uppförts med ett belopp av 70,000 kronor samt för innevarande budgetår med ett belopp av 75,000 kronor. Under budgetåret 1929/1930 hann icke någon del av den för året beräknade inkomsten inflyta, medan under budgetåret 1930/1931 influtit 81,656 kronor, i vilket belopp huvudparten av den till nästföregående budgetår hänförliga uppbörden ingår. Först under innevarande budgetår har inle ver er ingen av ifrågavarande bidrag avseende tidigare budgetår blivit i sin helhet genomförd.
Riksräkenskapsverket» inkomstberäkning för budgetåret 1932/1933. 43
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 29 oktober 1931 Ilar sparbanksinspektionen för budgetåret 1932/1933 beräknat uppbörden av bidrag till inspektionen till 80,000 kronor.
X överensstämmelse härmed bär riksräkenskapsverket i inkomsttabellen beräknat inkomsttiteln bidrag till sparbanksinspektionen till 80,000 kronor.
Bidrag för tillsyn över sparbankerna.
budgetredovisningarna hämtade siffror företer rätt avsevärda växlingar är att söka däri, att inlevereringen av bidragen, som belöpa på kalenderår, i vissa fall förskjutits över budgetårsskiftet. Den för budgetåret 1930/1931 vidtagna höjningen av riksstatsbeloppet sammanhänger med vid 1930 års riksdag beslutad höjning av det under sjunde huvudtiteln uppförda anslaget för tillsyn över sparbankernas förvaltning, v arav hälften skall gäldas av sparbankerna.
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 29 oktober 1931 har sparbanksinspektionen för budgetåret 1932/1933 beräknat ifrågavarande inkomsttitel till 210,000 kronor, varvid inspektionen förutsatt, att bidragen skola för tiden från och med kalenderåret 1932 så avvägas, att hela kostnaden för tillsynen över sparbankerna därigenom erhåller täckning.
Riksräkenskapsverket har under den av sparbanksinspektionen gjorda förutsättningen och i överensstämmelse med inspektionens beräkning i inkomsttabellen uppfört inkomsttiteln bidrag för tillsyn över sparbankerna med 210,000 kronor.
Avgifter för kontroll å handeln nied skattefri sprit.
Rörande beräknandet av uppbörden å förevarande inkomsttitel — som för ett vart av budgetåren 1924/1925—1930/1931 upptagits till och utfallit med 30,000 kronor och för budgetåret 1931/1932 upptagits till 31,000 kronor _ anföres i en till riksräkenskapsverket från kontrollstyrelsen över-
lämnad promemoria följande:
»Genom resolution den 30 november 1928 har Kungl. Majit meddelat dåvarande partihandlaren med skattefri sprit, aktiebolaget Skattefri
44 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1932/1933.
sprit, förnyat tillstånd för tiden 1 januari 1929—31 december 1933 till partihandel med dylik sprit samt förklarat, att för åtnjutande av detta tillstånd skulle i tillämpliga delar gälla de i nästföregående resolution den 14 december 1923 intagna villkor och bestämmelser. Till följd härav åligger det bolaget att, så länge detsamma ensamt idkar partihandel med Skattefri sprit, bestrida, i enlighet med av Kungl. Majit meddelade bestämmelser, förutom andra kostnader även den beräknade kostnaden för den statliga uppsikten över handeln med skattefri sprit med ett av Kungl. Majit efter kontrollstyrelsens hörande för varje budgetår bestämt belopp. Det belopp, bolaget på grund härav förpliktats inbetala för budgetåret 1931/1932 utgör enligt kungl, brevet tilli statskontoret den 19 juni 1931
31,000 kronor. Enär några omständigheter av beskaffenhet att föranleda ändring av detta belopp icke hava inträtt, bör ifrågavarande inkomsttitel för budgetåret 1932/1933 upptagas med oförändrat belopp eller
31,000 kronor.»
. Riksräkenskapsverket har i överensstämmelse härmed beräknat ifrågavarande kontrollavgifter till 31,000 kronor.
Inkomster av tandläkarinstitutet.
Efter att tidigare hava redovisats såsom uppbördsmedel för vederbörande utgiftsanslag till tandläkarinstitutet, uppfördes ifrågavarande inkomster såsom särskild inkomsttitel första gången i riksstaten för budgetåret 1928/1929. I
I skrivelse till kanslersämbetet för rikets universitet den 21 april 1931 bär institutets lärarråd beräknat inkomsten för budgetåret 1932/1933 till
327,500 kronor. Rörande grunderna för denna beräkning, som verkställts under förutsättning av oförändrade förhållanden vid institutet, har lärarrådet anfört följande!
»Vad angår först elevavgifterna så hava dessa, som beräknades att under budgetåret 1930/1931 uppgå till 120,000 kronor, under tiden den 1 juli 1930—den 31 mars 1931 utgjort omkring 162,000 kronor, men torde för återstående delen av budgetåret icke kunna beräknas ytterligare inkomster från denna titel.
Då å ena sidan ingen anledning finnes att antaga det elevantalet skulle komma att nedgå under läsåret 1932/1933, men å andra sidan lärarrådet Ilar för avsikt att efter det den av lärarrådet igångsatta utredningen i ärendet slutförts, göra framställning om nedsättning av de nu väl höga elevavgifterna, kommer storleken av denna inkomstpost att bliva beroende på universitetskanslerns beslut i fråga om dessa avgifter. Lärår-
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1932/1933. 45
rådet upptager här förslagsvis en summa av 160,000 kronor, men kan under dessa förhållanden ej anse siffran säker.
Patientavgifterna, som för budgetaret 1930/1931 beraknats till 9o,000 kronor, hava under tiden den 1 juli 1930—den 31 mars 1931 utgjort omkring 88,000 kronor och torde med hänsyn till de belopp, som mlloto under de tre månaderna april, maj och juni 1930, kunna beräknas uppgå
_ till ytterligare 41,000 kronor. . . ... „
Skulle de av lärarrådet begärda anslagen till förstärkning av lärårkrafterna beviljas och en fullt ordnad jouravdelning kunna komma till stånd, skulle enligt lärarrådets mening patienttillgången ansenligt okas och därmed de inflytande patientavgifterna. Då frågan om lärarkratternas förstärkning ännu är svävande, anser sig lärarrådet icke vaga taga denna omständighet i betraktande utan beräknar inkomster av patient-
avgifterna till 129,000 kronor. . ...
I examensavgifter har hittills under innevarande budgetar influtit omkring 17,000 kronor. Med all sannolikhet kommer detta belopp att efter tandläkarkandidatexamen i maj stiga med omkring 2,000 kronor, varigenom hela summan blir 19,000 kronor.
Då examinandernas antal otvivelaktigt kommer att under narmaste framtiden ytterligare stiga, torde en beräkning av 20,000 kronor i examensavgifter under budgetåret 1932/1933 hava fog för sig.
Garderobsavgifterna, beräknade för budgetåret 1930/1931 till 3,otiu kronor och för budgetåret 1931/1932 till 4,000 kronor, torde för innevarande budgetår uppgå till närmare 5,600 kronor. Lärarrådet anser att garderobsavgifterna böra kunna beräknas till 5,500 kronor för budgetåret
1932/1933. . , ....
Beträffande hyresmedlen har Odontologiska föreningen uppsagts till avflyttning den 1 oktober 1931 från den av föreningen hyrda lägenheten. De två depotrummen är o för närvarande uthyrda för en årlig hyra av 4,000 kronor var, varför inkomsten från hyresmedel torde för budgetåret 1932/1933 kunna upptagas till 8,000 kronor.
Bidraget från Stockholms stad torde böra uppföras med samma belopp
som förut eller med 5,000 kronor. c
På grund av vad som ovan anförts får lärarrådet alitsa framlägga
följande tablå över
Tandläkarinstitutets inkomster under budgetåret 1932/1933.
Inkomster genom institutets verksamhet:
Elevavgifter, förslagsvis................................... kronor
Patientavgifter förslagsvis ............................ »
Examensavgifter förslagsvis ............................ »
Gardcrobsavgifter förslagsvis ........................ »
Hyresmedel.......................................................................
Bidrag från Stockholms stad............................................ I
100,000
129,000
20,000
5,500 kronor 314,500 » 8,000
» 5,000
Summa kronor 327,500.»
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 9 november 1931 har tandläkarinstitutets lärarråd upplyst, att lärarrådet ansett sig i skrivelse den 19 oktober 1931 till kanslersämbetet böra meddela, att, då i och med guld-
46 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1932/1933.
myntfotens upphävande i vårt land priset på guld stegrats avsevärt och även annan förbrukningsmateriel vid tandläkarinstitutet höjts, det syntes sannolikt, att inkomsten från patientavgifterna icke bleve så stor som beräknats, samt att, då det torde vara vanskligt förutsäga, huru länge osäkerheten på penningmarknaden kunde komma att fortfara, lärarrådet velat påpeka möjligheten av, att de gjorda beräkningarna beträffande tandläkarinstitutets inkomster måste reduceras.
Under hänvisning till tandläkarinstitutets lärarråds sistberörda uttalande finner riksräkenskapsverket det riktigast att för budgetåret 1932/ 1933 icke beräkna inkomsttiteln till högre belopp än i runt tal 300,000 kronor.
Riksräkenskapsverket får i enlighet härmed föreslå, att inkomster av tandläkarinstitutet i riksstaten för budgetåret 1932/1933 uppföras med 300,000 kronor. I
Terminsavgifter från läroverken.
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 3 november 1931 i fråga örn beräkningen av inkomsterna å denna titel under budgetåret 1932/1933 har skolöverstyrelsen anfört följande:
»Terminsavgiften till statsverket utgör vid de allmänna läroverken 20 kronor för lärjunge i realskolan och lyceets tre lägre kretsar och 30 kronor för lärjunge å gymnasiet och i lyceets tre högre kretsar. Från avgiften meddelas befrielse helt och hållet för obemedlad lärjunge och med hälften för mindre bemedlad.
Lärjungeantalet vid de allmänna läroverken innevarande hösttermin är 7,624 å gymnasiet och i lyceets tre högre kretsar och 27,428 i realskolan och lyceets tre lägre kretsar, vilket antal utgör en ökning från föregående år med 543 lärjungar å det förra stadiet och 3,059, lärjungar å det senare. För nästkommande läsår anser sig överstyrelsen böra räkna med en ytterligare ökning i lärjungeantalet, ehuru av något mindre storlek än under innevarande år, eller med i nedåt avrundade tal en ökning av 400 lärjungar å överstadiet och 1,600 lärjungar å nederstadiet. Vid sådant beräkningssätt skulle under läsåret 1932—1933 lärjungeantalet vid de allmänna läroverken komma att uppgå till i nedåt avrundade tal
8,000 å det förra stadiet och 29,000 å det senare.
Det sammanlagda beloppet av de till statsverket inbetalade terminsavgifterna från det sålunda för läsåret 1932—1933 beräknade antalet lär-
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1932/1933. 47
jungar skulle, om inga befrielser från eller nedsättningar i terminsavgift meddelades, belöpa sig till 2 X (8,000X30 kronor + 29,000X20 kronor) =
1,640,000 kronor. . .
Nu bruka emellertid befrielser från och nedsättningar i avgitten i viss utsträckning beviljas. Enligt vad en inom överstyrelsen verkställd utredning givit vid handen, hava under budgetåren 1923/1931 de i budgetredovisningarna uppgivna inkomsterna av terminsavgifter från läroverken utgjort följande procenttal av de inkomster, som skulle erhållits,, därest inga befrielser meddelats:
Av de sålunda lämnade uppgifterna framgår, att man torde kunna beräkna det i verkligheten utgående terminsavgiftsbeloppet till omkring 2U av det, som skulle utgå, därest inga befrielser eller nedsättningar meddelades. Beloppet skulle alltså för budgetåret 1932/1933 kunna beräknas till 2U av 1,640,000 kronor, d. v. s. i runt tal 1,090,000. kronor. Överstyrelsen får därför föreslå, att förevarande inkomsttitel i nksstaten för budgetåret 1932/1933 upptages med detta belopp.»
Riksräkenskapsverket har, i anslutning till vad skolöverstyrelsen sålunda anfört och med skälig avjämning, beräknat inkomsttiteln terminsavgifter för läroverken till 1,100,000 kronor.
Avgifter för granskning av biografbilder.
daren för statens biografbyrå uttalat, att det icke syntes innebära någon större risk att för budgetåret 1932/1933 beräkna inkomsterna av förevarande avgifter till 135,000, eventuellt 140,000 kronor.
Riksräkenskapsverket finner icke tillräckliga skäl föreligga att för budgetåret 1932/1933 beräkna inkomsterna av avgifter för granskning av biografbilder till väsentligt lägre belopp, än som influtit under bud getåret 1930/1931. I enlighet härmed har ämbetsverket i inkomsttabellen upptagit inkomsttiteln till 150,000 kronor.
48 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1932/1933.
Totalisatormedei.
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 9 november 1931 angående beräkningen av totalisatormedei har stuteriöverstyrelsen anfört följande:
»Under kalenderåret 1931 kan statsverkets inkomst av totalisatormedei beräknas komma att uppgå till 893,000 kronor. Härvid är emellertid att märka, att från och med den 19 april 1931 vid fördelningen mellan statsverket och resp. anordnare tillämpats en genom Kungl. Maj:ts beslut den 16 april 1931 fastställd skala, som för statsverket ställer sig något ofördelaktigare än den förut gällande. Därest de äldre fördelningsgrunderna tillämpats under hela året, skulle statens inkomst av totalisatormedei hava uppgått till omkring 975,000 kronor. Då det ändrade fördelningssättet vid jämförelse med det äldre kan beräknas medföra en minskning av statens inkomst av totalisatormedei med omkring 12 procent, så skulle statens andel, därest den nya skalan tillämpats under hela året 1931, hava uppgått till allenast 858,000 kronor.
I sin den 31 augusti 1931 till Kungl. Majit avlåtna framställning angående medelsbehovet för stuteriväsendet under budgetåret 1932/1933 har stuteriöverstyrelsen för sagda budgetår beräknat en inkomst av totalisatormedel å 820,000 kronor. Med hänsyn såväl till att oförutsedda händelser, ägnade att i avsevärd mån rubba beräkningarna, lätt nog kunna inträffa, som ock därtill att de tryckta ekonomiska tiderna helt visst under de närmaste åren komma att medföra, bland annat, sjunkande omsättningssummor i totalisatorn, anser sig stuteriöverstyrelsen kunna räkna med att inkomstbeloppet ifråga, 820,000 kronor, under budgetåret 1932/1933 möjligen kommer att uppnås, men icke nämnvärt överskridas.»
Riksräkenskapsverket har, i anslutning till vad stuteriöverstyrelsen sålunda anfört och med skälig avjämning, i inkomsttabellen uppfört inkomsttiteln totalisatormedei med oförändrat belopp, 800,000 kronor.
Inkomster av statens lagerhus och fryshus.
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1932/1933. 49
Statens lagerhus- och fryshusstyrelse har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 4 november 1931 beräknat inkomsterna av de under styrelsens förvaltning stående anläggningarna till följande belopp:
Hyra för bostäder vid centralfryshuset i Hallsberg ...... kronor 2,700
Hyra för spannmålslagerhuset i Eskilstuna .............. » 500
Hyra för spannmålslagerhuset i Vara .................... » 3,000
Inkomst av 6 spannmålslagerhus .......................... » 75,000
Summa kronor 81,200.
Riksräkenskapsverket har i anslutning härtill i inkomsttabellen uppfört inkomster av statens lagerhus och fryshus till ett avjämnat belopp av 80,000 kronor.
Inkomster av statens centrala frökontrollanstalt.
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 29 oktober 1931 har statens centrala frökontrollanstalt meddelat, att förevarande inkomster för budgetåret 1932/1933 torde kunna beräknas till 150,000 kronor.
Under erinran att för budgetåret 1930/1931 inkomsterna från frökontrollanstalten uppgått till allenast omkring halva kostnaden för anstalten, utom dyrtidstillägg, får riksräkenskapsverket hemställa, att vid oförändrade avgifter inkomsterna av statens centrala frökontrollanstalt i riksstatsförslaget uppföras med 150,000 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1932. 1 sami.
50 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1932/1933.
Generaltullstyrelsen laar i skrivelse till riksräkenskapsverket den 13 november 1931 angående beräkningen av fyr- och båkmedel anfört följande:
»Den debiterade uppbörden av fyr- och båkmedel samt restitutionerna därav uppgingo under senaste femårsperioden samt första kvartalet av innevarande budgetår till följande belopp i jämna tusental kronor, nämligen:
Uppbörden, som linder de tvenne första åren i perioden hållit sig vid ungefär 3 miljoner kronor, har således under de därpå följande två budgetåren stigit till respektive 3.4 och 3.6 miljoner kronor men under budgetåret 1930/1931 nedgått till 2.7 miljoner kronor. Under de tre första månaderna av innevarande budgetår har uppbörden belöpt sig till omkring
734,000 kronor mot 965,000 kronor under motsvarande månader av budgetåret 1929/1930 och 693,000 kronor under samma månader av budgetåret 1930/1931. Den avmattning i förevarande uppbörd, som alltså efter budgetåret 1929/1930 inträtt, synes med hänsyn till det försämrade fraktläget kunna förutsättas komma att ytterligare fortgå. Försiktigheten torde därför bjuda att för budgetåret 1932/1933 räkna med något mindre uppbörd av fyr- och båkmedel än som belöpt för budgetåret 1930/1931 eller med endast ............................................. 2.5 miljoner kronor.
. Till restitutionerna av ifrågavarande medel lärer på grund av deras jämförelsevis ringa belopp hänsyn ej behöva tagas vid beräkningen.»
Den av generaltullstyrelsen verkställda beräkningen av inkomsten av fyr- och båkmedel för budgetåret 1932/1933 innebär, att nämnda inkomst i förhållande till den under nästförflutna budgetår behållna inkomsten nedsatts med 7.o procent. Under innevarande budgetårs fyra första månader hava emellertid fyr- och båkmedlen i förhållande till motsvarande period under föregående budgetår utvisat någon ökning.
Med hänsyn till angivna förhållande finner riksräkenskapsverket den av generaltullstyrelsen antagna inkomstsiffran för budgetåret 1932/1933 vara väl låg. I enlighet med de allmänna förutsättningar rörande konjunkturutvecklingen, från vilka riksräkenskapsverket vid sin inkomstberäkning utgått, har ämbetsverket ansett, att inkomsten av fyr- och båkmedel för budgetåret 1932/1933 icke bör beräknas till lägre belopp, än som motsvarar den under budgetåret 1930/1931 influtna inkomsten, avjämnad nedåt.
Riksräkenskapsverket har fördenskull i inkomsttabellen uppfört fyr- och båkmedel till 2,600,000 kronor.
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1932/1933. 51
Lotspenningar.
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 6 november 1931 bar lotsstyrelsen angående beräknandet av inkomster för budgetåret 1932/1933 av lotspenningar bland annat anfört följande:
»Den för månaderna juli—september innevarande år till Eder redovisade inkomsten av lotspenningar bär uppgått till 662,625 kronor 5 öre, under det att motsvarande period år 1930 den redovisade inkomsten utgjorde 761,962 kronor 92 öre.
Under nu rådande utomordentligt osäkra förhållanden på det ekonomiska området är det icke möjligt att med anspråk på säkerhet uppskatta sjöfartens omfattning och den därav beroende inkomsten av lotspenningar under det budgetår, som nu är i fråga. Emellertid torde det med hänsyn till nyssnämnda för juli—september 1931 lämnade uppgift vara tämligen givet, att inkomsttiteln lotspenningar i riksstaten för innevarande budgetår blivit för högt upptagen. Med hänsyn härtill och då beloppet synes böra för det kommande budgetåret under alla förhållanden högst avsevärt nedsättas, vill lotsstyrelsen ifrågasätta en nedsättning med åtminstone 400,000 kronor till 2,400,000 kronor. Härvid förutsätter likväl lotsstyrelsen, att under budgetåret 1932/1933 ej mindre den nuvarande provisoriska förhöjningen av 50 procent av taxorna å lotspenningarna får bestå än även nu gällande bestämmelser angående lotsavgifters beräknande få äga tillämpning.»
I anslutning till vad lotsstyrelsen sålunda anfört har riksräkenskapsverket beräknat inkomsttiteln lotspenningar till 2,400,000 kronor. I
Patent- och varumärkes- samt registreringsavgifter.
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 6 november 1931 har patentoeh registreringsverket angående beräknandet av ifrågavarande uppbörd under budgetåret 1932/1933 anfört bland annat följande:
52 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1932/1933.
»Från oell nied budgetåret 1929/1930 genomfördes en betydlig sänkning
av patent- och varumärkesavgifterna, vilken —--ganska avsevärt
minskat ämbetsverkets inkomster.
Med hänsyn härtill och då berörda inkomster under de fyra första månaderna av innevarande budgetår uppgått till ett något lägre belopp än under motsvarande tid budgetåret 1930/1931, tilltror sig ämbetsverket icke att beräkna patent- och varumärkes- samt registreringsavgifterna för budgetåret 1932/1933 till högre belopp än 1,400,000 kronor.»
Under hänvisning till att uppbörden av ifrågavarande avgifter under de två senast förflutna budgetåren, under vilka år nu gällande bestämmelser rörande avgifternas storlek varit i tillämpning, i medeltal överstigit 1,650,000 kronor, finner riksräkenskapsverket skäl icke föreligga att för budgetåret 1932/1933 beräkna inkomsttiteln till lägre belopp än
1.5 miljoner kronor.
I överensstämmelse härmed har riksräkenskapsverket i inkomsttabellen uppfört patent-, varumärkes- och registreringsavgifter med 1,500,000 kronor.
Bidrag till försäkringsinspektionen.
Den betydande nedgång i den behållna inkomsten, som inträtt efter budgetåret 1926/1927, har föranletts därav, att avgiftssatsen för försäkringsanstalternas bidrag till bestridande av kostnaden för försäkringsinspektionen nedsatts till hälften av förut gällande.
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 4 november 1931 har försäkringsinspektionen meddelat, att inkomsterna å titeln under innevarande budgetår enligt verkställd debitering komma att uppgå till något över
95,000 kronor, samt beräknat uppbörden för budgetåret 1932/1933 till samma belopp.
Riksräkenskapsverket har i överensstämmelse härmed i inkomsttabellen uppfört inkomsttiteln bidrag till försäkringsinspektionen till 95,000 kronor.
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1932/1933. 53
Inkomster av statens provningsanstalt.
I underdånig skrivelse den 25 augusti 1931 med förslag till utgiftsstat för statens provningsanstalt för budgetåret 1932/1933 har styrelsen för anstalten beräknat uppbörden å förevarande titel till 285,000 kronor.
I särskild skrivelse till riksräkenskapsverket den 2 november 1931 bar statens provningsanstalt rörande de förutsättningar, från vilka styrelsen i förestående beräkning utgått, anfört följande:
»I sitt förslag till stat söker styrelsen nied ledning av föregående års erfarenhet uppskatta den arbetsmängd, som kan förväntas och beräknar härav dels den utgiftssumma, som kräves för utförande av denna arbetsmängd, dels också de härmed samhöriga inkomsterna. Härav framgår, att de beräknade inkomsterna äro samhöriga med de beräknade utgifterna och att örn den i styrelsens förslag beräknade utgiftssumman i någon avsevärd mån sänkes med bibehållande av inkomstsumman, så blir budgeten vilseledande och resulterar i en belastning av statsverkets kassafond, som vid budgetberäkningen kunnat förutses.
Vid föregående år har denna synpunkt emellertid icke tillräckligt beaktats. Den av styrelsen beräknade utgiftssumman har av Kungl. Majit avsevärt sänkts, varefter riksdagen godkänt regeringens förslag; samtidigt har riksräkenskapsverket i regel tillstyrkt den av anstalten uppskattade inkomstsumman, vilken oavkortad upptagits i riksstaten. I den slutliga budgeten har sålunda fastställts utgifts- och inkomstsummor, vilka icke äro samhöriga och icke överensstämt med vad erfarenheten visat vara riktiga sambandet. Styrelsen har i sin bilaga till statförslaget för 1932/ 1933 framhållit det ur alla synpunkter otillfredsställande i en sådan budgetberäkning.
Enär omfattningen av provningsanstaltens verksamhet är beroende av den utifrån till anstalten inkommande uppdragsmängden kan densamma icke exakt beräknas utan måste vara föremål för uppskattning med hänsyn till gjorda erfarenheter och rådande eller sannolik konjunktur, industriläge m. fl. omständigheter. T föreliggande förslag till stat för 1932/ 3933 har styrelsen för sin del uppskattat den sannolika arbetsmängden att motsvara
utgifter sammanlagt ..................... 369,100: — kronor och
inkomster av uppdrag m. m............... 285,000:— »
Ifall Kungl. Majit kommer att hava annan uppskattning av provningsanstaltens sannolika arbetsmängd och i någon avsevärd mån, särskilt beträffande anslaget till tillfälliga biträden m. m., sänker den av styrelsen gjorda uppskattningen av utgifterna, så måste även den härmed samhöri-
54 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1932/1933.
ga inkomstsumman sänkas med minst samma belopp, såvida icke förslaget till budget för anstalten skall bliva vilseledande.»
Riksräkenskapsverket, som ansluter sig till vad provningsanstalten sålunda anfört angående sambandet mellan å ena sidan beräkningen av ifrågavarande inkomsttitel och å andra sidan avvägningen av anslaget till anstalten, har i inkomsttabellen uppfört inkomster av statens provningsanstalt med 285,000 kronor.
I detta sammanhang vill riksräkenskapsverket framhålla, hurusom genom upptagande i budgeten av vissa nu utgående examensavgifter och däremot svarande utgifter en tillfällig inkomst skulle kunna tillföras 1932/1933 års riksstat.
De till statsverket ingående avgifter, vilka enligt läroverksstadgah skola erläggas av dem, som ämna undergå student- och realexamen, uppsamlas för närvarande i två under statskontorets förvaltning stående s. k. diversemedelsfonder. Från dessa fonder bestridas därefter de ifrågakominande kostnaderna, främst arvoden och reseersättningar till censorerna vid studentexamen.
Med hänsyn till inkomsternas storlek — för budgetåret 1930/1931 respektive 92,967 kronor 50 öre och 38,900 kronor — synes det i och för sig vara befogat, att student- och realexamensavgifterna uppföras i riksstaten å gemensam inkomsttitel under uppbörd i statens verksamhet. I så fall bör å åttonde huvudtiteln anvisas ett anslag för motsvarande kostnader. Inkomsttiteln och utgiftsanslaget böra ej nödvändigtvis uppföras med enahanda belopp, men böra avgifterna så avvägas, att de genomsnittligt täcka utgifterna.
Vid en övergång till den nu skisserade ordningen från och med budgetåret 1932/1933 kunna de behållningar, som innestå å berörda båda diversemedelsfonder vid utgången av budgetåret 1931/1932, tagas i anspråk för nästkommande riksstat, under titeln diverse inkomster. Det kan emellertid sättas i fråga, örn ej någon mindre del av fondbehållningen —- som den 30 juni 1931 uppgick till 127,384 kronor 56 öre respektive 258,860 kronor 93 öre — bör överföras till det nya anslaget. Då detta lämpligen bör erhålla reservationsanslags natur, vore det nämligen fördelaktigt för utjämning av olikheter i utgiftsbelastningen under olika år, att en mindre ingående reservation kunde från början stå till förfogande.
I frågans nuvarande läge har riksräkenskapsverket ej kunnat framlägga något direkt förslag i ämnet, men har ämbetsverket dock ansett sig böra fästa Kungl. Maj:ts uppmärksamhet på förhållandet.
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1932/1933. 55
lil. Diverse inkomster.
De behållna och redovisade inkomsterna å förevarande titel hava utgjort:
Budgetåret 1926/1927 » 1927/1928
» 1928/1929
» 1929/1930
» 1930/1931
» 1931/1932
Den stora nedgången å inkomsttiteln från budgetåret 1926/1927 till budgetåret 1927/1928 sammanhänger därmed, att från och med sistnämnda budgetår statens andel i vinsterna av bolagen för partihandel med rusdrycker överflyttats till särskild inkomsttitel. För båda de nämnda budgetåren har därjämte minskning i behållningen förorsakats av stora restitutioner å krigskonjunkturskattemedel.
För bedömande av påräkneliga inkomster under budgetåret 1932/1933 å diverseinkomsttiteln har riksräkenskapsverket i efterföljande sammandragstablå angivit inkomsterna för de olika huvudposter, som under budgetåren 1928/1929—1930/1931 ingå i berörda titel.
Danaarv ........................................................
Försäljningsmedel för fast egendom ........
Gruvförsvarsavgifter ....................................
Expeditionsavgifter ....................................
Intressemedel och kursvinster....................
Bötesmedel....................................................
Bevillning av fast egendom samt av inkomst ........................................................
Återbetalda medel för hemförskaffande avkrigsfångar från Ryssland och Sibirien
Indragna sportler ........................................
Behållning å fonden för anläggande av ett
statsstuteri ................................................
Folkhushållningskommissionens överskottsmedel ........................................................
Diverse ........................................................
Summa
Avgår nettoutgift för krigskonjunkturskatt
Återstod
56 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1932/1933.
Beträffande de olika posterna i denna tablå oell deras beräkning för budgetåret 1932/1933 må framhållas följande.
Vanaarv hava först från och med budgetåret 1929/1930 redovisats med större inkomstbelopp. På grundval av inkomstförhållandena för denna post under de båda senaste budgetåren anser riksräkenskapsverket att posten kan upptagas till 100,000 kronor.
h ör säljning smedel för fast egendom redovisades under budgetåret 1928/ 1929 med ett högst betydande inkomstbelopp, uppgående till 357,958 kronor Då huvuddelen av denna inkomst var av tillfällig natur, och inkomsterna under de båda närmast förflutna budgetåren uppgått till endast smärre belopp, har riksräkenskapsverket för budgetåret 1932/1933 icke beräknat några särskilda inkomster av angivet slag.
. Gruvförsvarsavgifter torde för budgetåret 1932/1933 kunna beräknas till
50,000 kronor.
Expeditionsavgifter, som huvudsakligen inflyta till utrikesdepartementet, hava av nämnda departement beräknats till 175,000 kronor. Då uppbörden av expeditionsavgifter hos andra myndigheter uppgår endast till smärre belopp, har riksräkenskapsverket icke ansett sig böra vidtaga någon höjning av det av utrikesdepartementet beräknade beloppet.
Intressemedel och kursvinster utgöras till huvudsaklig del av uppbörd hos riksgäldskontoret. För budgetåret 1932/1933 har riksgäldskontoret beräknat räntor å uppköpta svenska statsobligationer och utländska statspapper samt kursvinster utöver kursförluster till omkring 575.000 kronor. Därjämte har riksgäldskontoret beräknat, att inflytande räntemedel å utlämnade hjälpkrediter komma att uppgå till 345,000 kronor. Sistnämnda ränteinkomster hava under budgetåren 1928/1929—1930/1931 influtit med respektive 383,179 kronor, 420,000 kronor och 394,510 kronor. Å andra sidan böra från de beräknade sammanlagda inkomsterna, uppgående till 920,000 kronor, dragas beräknade omkostnader för järnvägslån ävensom för räntor å medel, som för förvaltning överlämnats till riksgäldskontoret från domänverket och statens reproduktionsanstalt, m. m. Dessa utgifter hava av riksgäldskontoret uppskattats till 200,000 kronor. Såsom nettoinkomster av berörda intressemedel och kursvinster från riksgäldskontoret skulle följaktligen kunna beräknas ett belopp av 720,000 kronor.
I enlighet med 1927 års malmavtal skall trafikaktiebolaget Grängesberg— Oxelösund till statsverket betala ett belopp å 13,227,820 kronor 56 öre med minst en sjättedel varje år med början den 1 januari 1932. Nämnda belopp skall förräntas efter 5 procent från och med den 1 januari 1928. Ränteinkomsterna å dessa fordringar uppgingo, innan avbetalningarna påbörjats, till 661,391 kronor 3 öre. På grund av förbiseende har ifrågavarande ränteinkomst för år 1928 icke blivit tillförd diverseinkomsttiteln utan titeln för inkomster från Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag. Rättelse härav har emellertid vidtagits under budgetåret 1929/1930, vilket delvis utgör förklaringsgrunden till de i tabellen för nu ifrågavarande post starkt diver-
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1932/1933. 57
görande inkomstbeloppen. Genom inbetalningar till riksgäldskontoret under år 1930 har trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund minskat ovannämnda skuld till statsverket med 2,477,820 kronor 56 öre. Ränteinkomsten å statsverkets återstående fordran hos bolaget, 10,750,000 kronor, uppgår till 537,500 kronor.
De ränteinkomster m. m. från riksgäldskontoret och trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund, som kunna förväntas under budgetåret 1932/1933, skulle alltså belöpa sig till 1,257,500 kronor. Med hänsyn till att ränteinkomster pläga redovisas även från andra ämbetsverk, anser sig riksräkenskapsverket kunna räkna med en behållen inkomst för budgetåret 1932/ 1933 å 1,300,000 kronor.
Bötesmedel hava under sistförfluten budgetår åter börjat sjunka. Av från Överståthållarämbetet och länsstyrelserna infordrade uppgifter örn påräkneliga inkomster av bötesmedel framgår, att sagda myndigheter beräknat inkomsten av angivet slag till sammanlagt omkring 1,900,000 kronor. Enligt riksräkenskapsverkets uppfattning torde emellertid bötesmedelsinkomsten kunna upptagas till i runt tal 2,000,000 kronor.
Bevillning av fast egendom samt av inkomst uppfördes sista gången i riksstaten för budgetåret 1928/1929. Riksräkenskapsverket har icke beräknat någon inkomst härav för budgetåret 1932/1933.
Återbetalda medel för kamf anskaffande av krigsfångar från Ryssland och Sibirien hava från och med budgetåret 1925/1926 regelbundet tillgodoförts titeln ehuru med starkt växlande belopp. Riksräkenskapsverket har under hand inhämtat, att dylika återbetalningar knappast kunna förväntas inflyta under budgetåret 1932/1933.
Inkomsten av indragna sportler beräknar riksräkenskapsverket med hänsyn till den alltjämt stegrade uppbörden till 700,000 kronor
Behållningen å fonden för anläggande av ett statsstuteri tillförde statsregleringen för budgetåret 1929/1930 en inkomst å 335,133 kronor. Beloppet utgjorde en engångsintäkt, oell kunna följaktligen inkomster av angivet slag icke vidare påräknas.
Av folkhushållningskomniissianens överskottsmedel togs ett belopp av
550,000 kronor i anspråk för 1930/1931 års budget. Då även detta belopp utgjorde en engångsintäkt, kunna dylika inkomster icke påräknas för budgetåret 1932/1933.
Avbetalningar från trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund hava såsom ovan angivits uppgått till inalles 2,477,820 kronor 56 öre. Av statsverkets ursprungliga fordran hos trafikaktiebolaget å 13.227,820 kronor 56 öre äro 8,818,841 kronor 68 öre, vilket belopp redovisas såsom tillgång å fonden för förlag till statsverket, att hänföra till lånemedelskapital. Då full förräntning erhålles av statsverkets hela fordran hos bolaget, hava de hittills verkställda avbetalningarna, 2,477,820 kronor 56 öre, kunnat betraktas såsom hänförliga till andra statsinkomster än lånemedel och tillgodoföras nu förevarande titel såsom inkomst för skattebudgeten för budgetåret 1931/
58 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1932/1933.
1932. Enligt vad riksgäldskontoret förutsatt kommer en ny kapitalavbetalning att äga rum vid ingången av år 1933 å 1,931,158 kronor 32 öre, utgörande återstoden av statsverkets fordran av andra medel än lånemedel. Jämväl nämnda belopp bör tillföras inkomsttiteln diverse inkomster.
Sista inkomstposten i tabellen är '»Diverse». Denna rubrik utgör sammanfattning av flera smärre poster av olika slag. Riksräkenskapsverket beräknar med ledning av utfallet under budgetåren 1928/1929—1930/1931 denna post till 350,000 kronor.
Utgifter å inkomsttiteln hava under budgetåren till och med 1929/1930 förekommit till betydande belopp på grund av restitutioner av krigskonjunkturskatt. Under budgetåret 1930/1931 har däremot titeln tillförts en nettoinkomst av krigskonjunkturskatt å 47,733 kronor, vilket belopp ingår i den ovan angivna posten »diverse». Riksräkenskapsverket finner icke skäl föreligga att för budgetåret 1932/1933 beräkna något belopp för mötande av restitutioner å denna eller andra äldre skattetitlar.
De beräkningar, för vilka här ovan redogjorts, sammanfattar riksräken-
Summa kronor 0,606,158.
Riksräkenskapsverket beräknar med stöd av vad ovan anförts den behållna inkomsten för budgetåret 1932/1933 å titeln diverse inkomster till ett avjämnat belopp av 6,600,000 kronor.
B. Inkomster av statens produktiva fonder.
I. Statens affärsverksamhet.
Postverket.
Överskottet från postverket har i riksstaten beräknats och enligt budgetredovisningen influtit med:
Itiksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 15)32/1933. 59
Generalpoststyrelsen har i skrivelse till Konungen elen 11 november 1931 med förslag till beräkning av det inkomstöverskott av postverkets rörelse, som bör upptagas i riksstaten för budgetåret 1932/1933, anfört bland annat följande:
»Då generalpoststyrelsen nu Ilar att avgiva ifrågavarande förslag beträffande budgetåret 1932/1933, anser sig styrelsen inledningsvis böra lämna en förnyad kalkyl rörande det ekonomiska resultatet av postverkets rörelse år 1931 samt 'beträffande det belopp, postverket kan förväntas komma att i överskottsmedel inleverera till statskassan under budgetåret^ 1931/1932.
I sitt den 11 november 1930 avgivna förslag rörande beräkningen av nu ifrågavarande riksstatsinkomst för budgetåret 1931/1932 beräknade generalpoststyrelsen, att under sagda budgetår skulle av styrelsen i överskottsmedel av poströrelsen kunna inlevereras 13.8 miljoner kronor, eller samma belopp, vartill generalpoststyrelsen kalkylerat överskottet av poströrelsen för år 1931. Därvid hade generalpoststyrelsen, bland annat, räknat med att portosänkningar, motsvarande en årlig inkomstminskning av cirka 1.» miljoner kronor, skulle träda i kraft den 1 juli 1931. För år 1931 berak nades dessa portosänkningar belöpa sig till omkring O.s miljoner kronor.
I statsverkspropositionen till 1931 års riksdag' förklarades emelle!, tid, att, med hänsyn till det statsfinansiella läget, det tills vidare borde anstå med en sänkning av postavgifterna, och höjdes av denna anledning i förslaget till riksstat för budgetåret 1931/1932 överskottet av poströrelsen till 15,o miljoner kronor, till vilket belopp ifrågavarande inkomstpost jämväl upptogs vid riksstatens fastställande.
De förnyade beräkningar rörande postverkets driftsresultat under budgetåret 1931/1932, som nu verkställts inom generalpoststyrelsen, hava givit vid handen, att generalpoststyrelsen icke torde bliva i stand att under sagda budgetår till statsverket inleverera hela det i riksstaten upptagna beloppet. Frankoteckensuppbörden har nämligen under år 1931 icke visat den uppgång, varmed man tidigare ansett sig kunna räkna. Såväl hösten 1930 som våren 1931 räknade generalpoststyrelsen i fråga örn berörda inkomstpost med en ökning av omkring 1 procent från år 1930 till år 1931. Denna ökningsprocent uppnåddes även under första kvartalet 1931. Andra och tredje kvartalen samt oktober månad 1931 hava däremot visat något lägre uppbördssiffror än motsvarande tid föregående år, vilket med hänsyn till den depression, sorn varit rådande inom affärs- och näringslivet, torde få anses förklarligt. Även för återstoden av fjärde kvartalet 1931 anser generalpoststyrelsen sig, av samma anledning, nu böra räkna med någon nedgång i frankoteckensuppbörden. Därjämte torde inkomsterna av postbefordran av utgivarkorsband under år 1931 bliva omkring 100,000 kronor liigre än vad tidigare beräknats, beroende på att vissa veckotidningar, efter den sänkning av järnvägstaxorna, som företagits, i större omfattning försändas såsom ilgods. Slutligen kan förutses, att antalet postanvisningar och paket från utlandet under sista delen a\ detta äi kommer att visa nedgång, vilket medför minskade inkomster av porto andelar.
Utgifterna för år 1931 beräknas komma att något understiga den fastställda driftkostnadsstatens slutsumma.
Resultatet av postverkets verksamhet under år 1931 kalkyleras nu .sålunda :
HO Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1932/1933.
inkomster .................. 78.8 miljoner kronor
driftkostnader .............. 64.5 » »
överskott 14.3 miljoner kronor.
Av ovan angivna överskott kava 3.5 miljoner kronor överlämnats till statskassan under budgetåret 1930/1931. Återstoden, enligt ovanstående kalkyl beräknad till omkring 10.8 miljoner kronor, kommer att inlevereras till statsverket under budgetåret 1931/1932. Under sistnämnda budgetår beräknas därjämte ett belopp av omkring 3.7 miljoner kronor av överskottet för år 1932 kunna inlevereras. Under budgetåret 1931/1932 torde sålunda i överskottsmedel av poströrelsen komma att till statskassan sammanlagt överlämnas omkring 14.5 miljoner kronor.
Innan generalpoststyrelsen härefter övergår till beräkningen av det inkomstöverskott av poströrelsen, som bör upptagas i riksstaten för budgetåret 1932/1933, vill styrelsen framhålla, att en dylik beräkning med nödvändighet måste bliva ganska osäker. Postverkets inkomster, särskilt frankoteckensuppbörden, röna nämligen i avsevärd grad inverkan av rådande konjunkturer för handel och näringsliv. Rörande den allmänna konjunkturutvecklingen är det under nuvarande förhållanden icke möjligt för styrelsen att bilda sig något säkert omdöme, ens för den närmaste tiden och än mindre för en period, som sträcker sig så långt framåt som intill utgången av budgetåret 1932/1933. Vid sina kalkyler har generalpoststyrelsen emellertid räknat med, att nu rådande tryckta konjunkturläge kommer att fortfara under första delen av år 1932, medan under senare delen av samma år en viss återhämtning kommer att äga rum.
Till grund för beräkningen av det belopp, vilket bör såsom inkomstöverskott från postverket upptagas i riksstaten för budgetåret 1932/1933, har ansetts böra läggas en kalkyl rörande postverkets inkomster och driftkostnader för år 1932. De överskottsmedel, som skola inlevereras under budgetåret 1932/1933, avse nämligen till största delen 1932 års rörelse. Därjämte utgör kalenderåret räkenskapsår för postverket, och de grundläggande beräkningarna måste av praktiska skäl hänföra sig till räkenskapsåret.
Av postverkets inkomster är frankoteckensuppbörden den viktigaste. Ifrågavarande uppbörd — till vilken i detta sammanhang hänföras, förutom för försålda frankotecken influtna medel, avgifter för frankostämpling och för masskorsband samt ersättning för postbefordran av tjänsteförsändelser —- representerar nämligen i det närmaste fyra femtedelar av postverkets totalinkomster. Såsom förut framhållits röner förevarande inkomstpost i avsevärd grad inflytande av konjunkturläget för affärs- och näringslivet.
Frankoteckensuppbörden jämte ovan angivna, till densamma hänförliga inkomster uppgick år 1929 till omkring 59.9 miljoner kronor och år 1930 till nära 62 miljoner kronor. Såsom i det föregående omförmälts, har uppbörden från och med andra kvartalet 1931 visat något sjunkande tendens. Frankoteckensuppbörden för hela år 1931 anses nu kunna kalkyleras till omkring 61.7 miljoner kronor.
I likhet med föregående år har generalpoststyrelsen från samtliga postmästare införskaffat yttranden rörande den beräknade frankoteckensuppbörden inom respektive områden under år 1932. Ifrågavarande yttranden grunda sig på postmästarnas personliga erfarenhet beträffande rådande konjunkturer för affärs- och näringsliv samt övriga på bedömandet av
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1932/1933. 61
föreliggande fråga inverkande förhållanden inom respektive postkontorsområden. Gjord sammanställning visar, att postmästarna räknat med en obetydlig ökning (omkring 0.:; procent) av frankoteckensnppbörden från år 1931 till år 1932.
För sin del bär generalpoststyrelsen — linder i det föregående omförmätt antagande rörande den allmänna konjunkturutvecklingen — ansett sig kunna räkna med att ungefär samma belopp skall tillföras postverket såsom frankoteckensuppbörd under år 1932, som nu beräknas inflyta under år 1931.
I postavgifter för tuhlin g sabonnemang samt för befordran av utgivarkorsband inflöto under år i930 i runt tal 8.35 miljoner kronor. För år 1931 torde postavgifterna för tidningsabonnemang komma att något ökas till följd av högre årsvikt för vissa tidningar, under det att avgifterna för utgivarkorsband torde bliva ej obetydligt lägre, på grund av att, såsom förut nämnts, vissa veckotidningar numera i större omfattning än tidigare försändas såsom ilgods. Sammanlagt torde inkomsterna av tidningsrörelsen bliva något lägre år 1931 än år 1930.
Vid 1932 års ingång kommer en veckotidning med synnerligen stor spridning att övergå från postabonnemang till försändning såsom utgivarkorsband. Detta medför å ena sidan en minskad inkomst för tidningsabonnemang på över 400,000 kronor och å andra sidan en ökning av avgifterna för befordran av utgivarkorsband med omkring 250,000 kronor.
Den minskade inkomst av tidningsrörelsen på omkring 150,000 kronor, som sålunda uppstår genom denna förändring, beräknas emellertid komma att uppvägas av ökade inkomster till följd av ökad årsvikt för vissa tidningar samt ökning av antalet abonnemang.
Såsom inkomster av postgirorörelsen tillgodoföres postverket dels gottgörelse för verkets kostnader för rörelsegrenen efter avdrag för i postgirorörelsen influtna avgifter, som redovisats medelst frankotecken, del* ock postverkets andel av å postgirorörelsen uppkommande vinst. I ersättning för postverkets kostnader i och för postgirorörelsen har postverket för år 1930 tillgodoförts ett belopp av i runt tal 2.2 miljoner kronor. Motsvarande ersättningsbelopp för år 1931 beräknas till 2.65 mil joner kronor. Då ingen anledning finnes att antaga, att postgirorörelsens fortgående kraftiga utveckling skall avstanna, komma givetvis kostnaderna för rörelsegrenen att ökas även under år 1932. Härtill bidrager även, att postgirorörelsen — sedan postgirokontoret beretts lokaler i den under uppförande varande byggnaden i kvarteret Blåmannen i Stockholm — kommer att belastas med väsentligt högre lokalkostnader, samt att — efter hand som den vid postgirokontoret anställda kvinnliga personalen erkål ler anställning såsom extra ordinarie och ordinarie tjänstemän samt i sådan anställning intjänar ålderstillägg — även relativt en ökning av personalkostnaderna inträder. För år 1932 hava kostnaderna för postgiro rörelsen å vederbörande byrå kalkylerats till 3,025,000 kronor. Utgifterna för postgirorörelsen äro i generalpoststyrelsens samtidigt härmed avgivna förslag till driftkostnadsstat för år 1932 inräknade i under respektive titlar upptagna belopp.
Vinsten ä postgirorörelsen är i hög grad beroende av det ränteläge, som kan bliva rådande under året. Med hänsyn jämväl till den relativa ökning i omkostnaderna för girorörelsen, som kail beräknas inträda, anser generalpoststyrelsen sig icke böra för år 1932 räkna med större vinst ä denna rörelsegren än omkring 200,000 kronor. Enligt § 12 i Kungl. Maj:ts
62 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1932/1933.
förordning den 11 juli 1924 (nr 378) angående postgirorörelsen, sådan sagda paragraf lyder jämlikt förordningen den 24 maj 1928 (nr 143), må av vinsten av postgirorörelsen, enligt Kungl. Maj:ts bestämmande, årligen avsättas högst hälften till en reservfond.
Med hänsyn till det föreliggande statsfinansiella läget vill generalpoststyrelsen emellertid ieke ifrågasätta, att så stor del som hälften av den nu beräknade vinsten å postgirorörelsen för år 1932 avsättes till reservfonden. Styrelsen finner avsättningen för sagda år kunna begränsas till
75,000 kronor, och har styrelsen i enlighet härmed beräknat, att 125,000 kronor av berörda vinstmedel skola tillgodoföras postverket såsom inkomst.
Det sammanlagda belopp, som generalpoststyrelsen för år 1932 upptagit såsom inkomst av postgirorörelsen, utgör sålunda 3.is miljoner kronor.
För postsparbanksgöromålens handhavande tillgodoföres postverket dels gottgörelse för verkets direkta utgifter för postsparbankens räkning, dels oc/j ersättning för postsparbanksgöromålens handläggande å postanstalterna. Den sammanlagda ersättningen har för år 1931 beräknats till omkring 2,350,000 kronor, av vilket belopp 1,250,000 kronor utgöra av Kungl. Majit fastställd ersättning för postsparbanksgöromålens handläggande ä postanstalterna och återstoden, eller omkring 1,100,000 kronor, gottgörelse för postverkets direkta utgifter för postsparbankens räkning. På grundval av inom generalpoststyrelsen verkställd utredning har styrelsen i underdånig skrivelse den 22 september 1931 hemställt, att Kungl. Majit ville fastställa det belopp, som postverket för år 1932 skall äga tillgodoräkna sig såsom ersättning för postsparbanksgöromålens handläggande å postanstalterna, till 1,425,000 kronor. Vid de nu verkställda beräkningarna har sagda ersättning upptagits till det sålunda föreslagna beloppet. För bestridande av direkta utgifter för postsparbankens räkning beräknas under år 1932 ett belopp av 1,250,000 kronor bliva erforderligt. Sistnämnda summa är i det samtidigt härmed avgivna förslaget till driftkostnadsstat för år 1932 inräknad i anslagsbeloppen under vederbörande utgiftstitlar. Generalpoststyrelsen beräknar sålunda ersättningen för postsparbanksgöromålens handhavande under år 1932 till sammanlagt 2,675,000 kronor.
I övriga inkomster av inrikes rörelsen — avgifter för fackavläggning, registrering av ankomna värdeförsändelser, bokföring av postavgifter, expediering av lösväskor m. m. — beräknas under år 1932 komma att inflyta något över 500,000 kronor eller ungefär enahanda belopp, vartill dessa inkomster beräknats för år 1931.
Postverkets inkomster av utrikes rörelsen utgöras till största delen av portoandelar för paket och postanvisningar från utlandet. Denna inkomstpost är alltid svår att kalkylera, bland annat på grund därav, att det icke kan med säkerhet förutses, vid vilken tidpunkt likvid i varje särskilt fall kan komma att inflyta för de fordringar, som i förbindelsen med vissa länder uppstå för svenska postverket.
Beträffande inkomsterna av portoandelar för utrikes försändelser torde man för år 1932 säkerligen hava att räkna med en betydande nedgång framför allt av den grund, att pakettrafiken från utlandet till Sverige torde komma att minskas. Även den internationella postanvisningsutväxlingen torde bliva mindre omfattande år 1932 än år 1931. Inkomsterna av portoandelar för postanvisningar äro emellertid av relativt liten betydelse i förhållande till de belopp, som inflyta i portoandelar för paket.
För transitersättning hade svenska postverket för år 1930 en nettoutgift av omkring 13,000 kronor. För är 1931 beräknas utgifterna komma att
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1932/1933. 63
överstiga inkomsterna med omkring 40,000 kronor. För år 1932 beräknas däremot en nettoinkomst på omkring 100,000 kronor. Härvid är emellertid att märka, att generalpoststyrelsen kalkylerat med ej obetydliga inkomster på grund av en pågående revision av transitavräkningar, till vilken revision flertalet intresserade förvaltningar ännu ej tagit slutgiltig ståndpunkt, samt att det beträffande transitersättning ännu mindre än i fråga örn portoandelar kan i förväg beräknas, när förekommande likvider inflyta.
Under normala förhållanden brukar postverket erhålla förutom ovannämnda inkomster av utrikes rörelsen en mindre inkomst, cirka 20,000 kronor, av kursvinster i postanvisnings- och tidningsrörelsen. Vid nu rådande valutaförhållanden torde man icke böra kalkylera med någon sådan inkomst.
I ersättning för stämpelväsendets handhavande beräknas postverket år 1932 erhålla ungefär lika stort belopp, som influtit för sagda bestyr under är 1931, eller omkring 145,000 kronor.
Ersättningen för postverkets bestyr med kronoskatteuppbörden å landsbygden utbetalas för närvarande till postverket året efter det, varunder uppbörden försiggått. Under år 1932 kommer sålunda postverket att erhålla ersättning för 1931 års uppbörd. För 1930 års uppbörd har postverket under år 1931 uppburit 638,100 kronor. Ersättningen för bestyret med 1931 års kronoskatteuppbörd torde icke komma att nämnvärt överstiga detta belopp. På grund av beslut av 1931 års riksdag kommer uppbörden av kronoutskylder från och med budgetåret 1932/1933 att uppdelas å två terminer. Storleken av den ökade ersättning, sorn härigenom bör tillkomma postverket, kan, såsom framgår av proposition nr 186 till 1931 års riksdag (sid. 43 o. f.), växla avsevärt, beroende på huruvida medelbeloppet för kronoskattepostanvisningarna kommer att över- eller understiga 50 kronor. På sätt ersättningen för närvarande tillgodoföres postverket, inverkar detta emellertid icke å inkomsterna för år 1932.
Ersättningen till postverket för dess bestyr med utbetalning av folkpensioner utgår i efterskott för kalenderår och inflyter under kalenderåret näst efter det, varunder utbetalningarna verkställts. I riksstaten för budgetåret 1931/1932 är för ändamålet anvisat ett anslag av 270,000 kronor. Generalpoststyrelsen beräknar att postverket under år 1932 skall tillgodoföras ungefär detta belopp.
I gottgörelse för inkassering av radiolicensavgifter torde postverket under år 1932 komma att tillföras något större inkomster än vad som för detta bestyr influtit under år 1931.
Till ovan angivna inkomster av postverkets verksamhet bör läggas ränteintäkter å medel tillhörande postverkets förnyelsefond, vilka deponerats hos riksgäldskontoret. Med stöd av i kungl, brevet den 20 juni 1930 lämnat bemyndigande har av generalpoststyrelsen hittills deponerats ett belopp av 6 miljoner kronor. Sagda belopp beräknas bliva innestående under år 1932. Räntan å deponerade medel utgår halvårsvis efter en räntefot, motsvarande den effektiva medelräntan för de fasta statslån, som upptagits under de fem sistförflutna åren, räknat från räntans förfallotid. Ränteinkomsten synes för år 1932 kunna kalkyleras till omkring 270,000 kronor.
Slutresultatet av de utav generalpoststyrelsen nu verkställda kalkylerna visar en inkomstsiffra för år 1932 av 79.45 miljoner kronor.
Postverkets driftkostnader under år 1932 hava, såsom framgår av sty-
64 Riksräkeuskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1932/1933.
relsens samtidigt härmed avgivna förslag till driftkostnadsstat för sagda år, av generalpoststyrelsen kalkylerats till 66.45 miljoner kronor. Det kan möjligen vid en första jämförelse av allenast respektive slutsummor förefalla som örn ökningen av postverkets utgifter från år 1931 till år 1932 mindre väl korresponderar med den förhållandevis obetydliga inkomst ökningen. De omständigheter, vilka föranlett, att generalpoststyrelsen — som till det yttersta begränsat sina anslagskrav och föreslagit beskära in gar av anslagen under åtskilliga titlar i driftkostnadsstaten — blivit nödsakad. att begära höjning av bland annat avlöningsanslagen samt anslagen till postbefordran å järnväg, postbefordran å landsväg jämte lokala transporter oell till luftpostbefordran, hava närmare utvecklats i sagda förslag till driftkostnadsstat. I detta sammanhang vill generalpoststyrelsen endast erinra därom, att ökningen av avlöningskostnaderna till avseväid del är en sa att säga automatisk kostnadsökning, som med nuvarande avlöningssystem inträder efter band som antagen personal måste beredas extra ordinarie oell ordinarie anställning samt i sådan anställning intjänar ålderstillägg. De personalökningar, som det i vissa fall blivit nöd vändigt att under senare år vidtaga i postverket, måste anses vara små 1 förhållande till verkets allmänna utveckling. Det torde förtjäna i detta sammanhang framhållas, att, även örn generalpoststyrelsen i förevarande förslag till beräkning av verkets inkomstöverskott beträffande frankoteekensuppbörden ej ansett sig kunna kalkylera med någon ökning i förhållande till år 1931, styrelsen dock räknat med en viss ökning av totalinkomsterna och framför allt med en fortsatt utveckling av postverkets penningförmedlande verksamhet. Vid en ökning inom de penningförmedlande verksamhetsgrenarna kan emellertid icke inträda samma stegring av postverkets överskott som vid en ökning av exempelvis brevrörelsen, vilken senare dnftsekonomiskt ger det ojämförligt bästa resultatet. Beträffande de okade kostnaderna för postbefordran å järnväg tillåter sig styrelsen framhålla, att desamma löranletts av den nödvändiga förnyelsen av post- ' agnparken och ej i egentlig mening avse driftkostnaderna under det löpande året. Den föreslagna ökningen av anslaget till postbefordran å landsväg jamte lokala transporter uppgår till allenast 100.000 kronor och mäste med hänsyn till önskvärdheten att kunna i någon mån förbättra landsbygdens postförhållanden anses liten. Vidkommande slutligen förhöjningen av anslaget till luftpostbefordran anser generalpoststyrelsen det vara ett håde postalt och allmänt intresse att stödja utvecklingen å luftiartens område.
En sammanställning av förestående beräkningar rörande det ekonomiska resultatet av poströrelsen under år 1932 ger följande resultat:
inkomster .................. 79.45 miljoner kronor
driftkostnader .............. 66.45 » »
överskott 13.oo miljoner kronor.
Av.f°re0stäei“le överskottsbelopp beräknas, såsom i det föregående omlormalts, 3.7 miljoner kronor bliva inlevererade under budgetåret 1931/1932 Återstoden eller 9.3 miljoner kronor skulle följaktligen komma att inlevereras under budgetåret 1932/1933. Till huru stort belopp överskottsmedel avseende poströrelsen för år 1933, må kunna under budgetåret 1932/193,3 av generalpoststyrelsen inlevereras, kan icke nu med säkerhet bedömas Generalpoststyrelsen har emellertid ansett sig kunna i sina kalkyler räkna med att det skall bliva styrelsen möjligt att av 1933 års överskottsmedel
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1932/1933. 65
under första halvåret samma år inleverera ett belopp av 4 miljoner kronor. I överskottsmedel av poströrelsen beräknar generalpoststyrelsen sålunda kunna under budgetåret 1932/1933 till statskassan överlämna tillhopa 13.3 miljoner kronor.
I anslutning till vad bär ovan anförts föreslår generalpoststyrelsen, att inkomstöverskottet av poströrelsen i riksstaten för budgetåret 1932/1933 upptages till 13.3 miljoner kronor.»
Generalpoststyrelsens förslagsberäkning rörande postverkets bruttoinkomster bar icke givit riksräkenskapsverket anledning till erinran. Däremot kan ämbetsverket ej tillstyrka den i styrelsens förslag till driftkostnadsstat för år 1932 beräknade anslagsökningen för postbefordran å järnväg, avseende återbetalning av från statens järnvägars förnyelsefond under en följd av år förskotterade medel för anskaffning av postvagnar. Enligt generalpoststyrelsens förslag borde en reglering av ifrågavarande mellanbavande mellan de båda verken äga rum under år 1932, för vilket ändamål ett belopp av omkring 800,000 kronor upptagits i förslaget till driftkostnadsstat. Riksräkenskapsverket bar icke funnit tillräckliga skäl föreligga att i nuvarande statsfinansiella läge belasta postverkets driftkostnader med en engångsavgift till så avsevärt belopp.
I överensstämmelse med vad riksräkenskapsverket sålunda anfört, bar ämbetsverket ansett sig böra böja det av generalpoststyrelsen för budgetåret 1932/1933 beräknade inkomstbeloppet till jämnt 14 miljoner kronor.
Riksräkenskapsverket hemställer alltså, att inkomsten av postverket för budgetåret 1932/1933 beräknas till 14,000,000 kronor. I
Telegrafverket.
I underdånig skrivelse den 10 november 1931 har telegrafstyrelsen avgivit förslag i fråga örn beräkning av det inkomstöverskott av telegrafverkets rörelse för år 1932, som bör upptagas i riksstaten. Styrelsen anför i skrivelsen följande:
»Storleken av telegrafverkets inkomster och deras årliga stegring under senaste tioårsperioden framgår av följande tablå:
Bihang lill riksdagens protokoll 1932. 1 sami. &
66 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1932/1933.
För år 1931 beräknar telegrafstyrelsen enligt närslntna bilaga inkomsterna till omkring 100,800,000 kronor, innebärande en ökning från år 1930 med 2,366,000 kronor eller 2.4 %>. Härvid är att observera, att ganska omfattande taxelindringar blevo genomförda från och med den 1 januari 1931.
Inkomsterna för år 1932 bar av telegrafstyrelsen beräknats till
103,200,000 kronor, motsvarande en ökning från år 1931 av 2,400,000 kronor eller 2.4 %>.
Telegrafstyrelsen har därvid utgått från att de ekonomiska konjunkturerna, i den mån de inverka på omfattningen av telegrafverkets rörelse, skola förbliva i huvudsak oförändrade.
Driftkostnaderna för år 1931, vilka i driftkostnadsstaten äro upptagna till 76,540,000 kronor, komma enligt nu verkställda beräkningar att uppgå till omkring 76,610,000 kronor. I det förslag till stat för telegrafverkets driftkostnader år 1932, som samtidigt härmed avgives och vari styrelsen utgått dels ifrån att dyrtidstilläggen skola utgå efter en levnadskostnadsindex av 160, dels från den allmänna förutsättningen, att inga väsentliga rubbningar skola inträda i nuvarande inhemska prisnivå, hava samma kostnader upptagits till 78,875,000 kronor.
överskottet av telegrafverkets rörelse har under senaste tioårsperiod utgjort:
Enligt ovan gjorda beräkningar över inkomster och driftkostnader skulle överskottet för år 1931 bliva omkring 24,190,000 kronor och för år 1932 24,325,000 kronor eller, avrundat, 24,300,000 kronor. Enär det kapital, som under år 1932 skall förräntas, torde kunna uppskattas till cirka 350,000,000 kronor, skulle avkastningen för år 1932 således motsvara 6.94 %.
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1932/1933. 67
På grund av vad sålunda anförts och då styrelsen åtminstone för närvarande icke vågar beräkna högre överskott av rörelsen för år 1933 än för år 1932, får telegrafstyrelsen föreslå, att telegrafverket i riksstaten för budgetåret 1932/1933 upptages sålunda:
Inkomst av statens produktiva fonder.
I. Statens affärsverksamhet.
2. Telegrafverket ............................... 24,300,000 kronor.»
Riksräkenskapsverket finner den av telegrafstyrelsen verkställda beräkningen av telegrafverkets avkastning för budgetåret 1932/1933 stå i överensstämmelse med de allmänna förutsättningar angående konjunkturutvecklingen, från vilka ämbetsverket i inkomstberäkningen utgått. Under hänvisning till att telegrafverkets till statsverket inlevererade överskott under senare år genomgående varit högre än de i riksstaterna beräknade inkomstbeloppen, bar riksräkenskapsverket ansett sig kunna avrunda det av telegrafstyrelsen beräknade inkomstbeloppet uppåt till 24.5 miljoner kronor.
Riksräkenskapsverket får sålunda hemställa, att inkomsten av telegrafverket för budgetåret 1932/1933 upptages till 24,500,000 kronor.
Statens järnvägar.
Järnvägsstyrelsen har i underdånig skrivelse den 30 sistlidne november med förslag till beräkning av den behållna inkomst av statens järnvägar, som bör upptagas i riksstaten för budgetåret 1932/1933, yttrat sig sålunda:
»För innevarande räkenskapsår föreligga exakta uppgifter enligt bokföringen över inkomsternas, utgifternas och behållningens storlek till och med september månad; för oktober månad föreligga jämväl motsvarande uppgifter, örn ock preliminära; för november och december finnas slutligen gjorda förhandsberäkningar. Nedanstående detaljerade sammanställning av statens järnvägars inkomster, utgifter och överskott under första och andra halvåret 1931, sådana de tidigare beräknats och sådana de blivit eller, vad det senare halvåret angår, numera väntas bliva, lämnar viss vägledning för beräkning av blivande behållning under år 1932 och under budgetåret 1932/1933.
68 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1932/1933.
Beräknade och uppnådda ekonomiska resultat för år 1931.
Stålens järnvägar, utom malmbanan. I nkomster:
Persontrafik ...................................
Post ..............................................
Godstrafik ......................................
Övriga inkomster... .........................
Summa inkomster
Avdrag enligt V. P. M. den 30/4 1931 ■
Överskott
Malmbanan.
Inkomster:
Persontrafik .......
Post..................
Godstrafik ..........
Lapplandsmalm • Övriga inkomster
Avdrag enligt V. P. M. den S0/4 1931...
Härtill frakttillägg ..............
Statens järnvägar. Överskott enligt ovan...........
Den i avtalet mellan staten och Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag m. fl. garanterade avkastningen å malmbanan uppgår för år 1931 till 6.9 miljoner kronor. Vid likvideringen av detta frakttillägg äger emellertid bolaget räkna sig till godo det överskott utöver garanterad avkastning, som uppkommit under åren 1927—1930, tillhopa cirka 2.4 miljoner kronor. Årets bokförda inkomst av malmbanan begränsas härigenom till endast
4.5 miljoner kronor.
1 Inkomster enligt skrivelse till Kungl. Maj:t den 3 december 1930, beträffande slutsumman med viss minskning enligt V. P. M. den 30 april 1931, liggande till grund för i riksstaten 1931/1932 upptaget överskott av statens järnvägar; utgifter enligt av Kungl. Maj:t fastställd kostnadsstat.
s Beträffande november —december beräknade.
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1932/1933. 69
För statens järnvägar exklusive malmbanan bär den för år 1931 verkställda förbandsberäkningen, enligt vad av förestående tablå framgår, slagit väl ut. För året i dess helhet beräknas de verkliga sammanlagda inkomsterna komma att understiga de i december 1930 beräknade med omkring 2,000,000 kronor och överstiga de i april 1931 beräknade med omkring 500,000 kronor. Årets utgifter torde komma att överstiga de enligt kostnadsstaten beräknade med 1,200.000 kronor, vilken utgiftsökning emellertid i huvudsak beror på av 1931 års riksdag beslutade böjningar av personalens lönevillkor. — För malmbanan överensstämmer överskottet med det i april 1931 beräknade.
Överskottet av statens järnvägars i dess helhet rörelse under år 1931 beräknas sålunda, örn däri inräknas även visst frakttillägg för lapplandsmalm, komma att skilja sig från det slutligt beräknade nied endast omkring 700,000 kronor eller 0.4 procent av årets bruttoinkomster.
Med hänsyn till rådande stora ovisshet angående såväl den allmänna konjunkturutvecklingen, varav järnvägarnas inkomster äro i hög grad beroende, som ock angående den svenska kronans värde och köpkraft, varav järnvägarnas utgifter i lika grad influeras, möter det synnerligen stora svårigheter att för närvarande uppgöra en säkrare beräkning över blivande inkomster under år 1932 och budgetåret 1932/1933. Man är nödgad att härvid grunda beräkningen på antaganden. Utan att göra några i varje fall osäkra sådana för framtiden, anser styrelsen sig vid uppgörande av ifrågavarande beräkning böra utgå från nu kända förhållanden.
Beträffande trafikinkomsterna gör sig särskilt under de senaste månaderna en fallande tendens märkbar såväl i person- som godstrafik. Då dock nedgången i trafik och trafikinkomster under vad tidigare beräknats alltjämt icke är synnerligt betydande, anser sig styrelsen med någon grad av sannolikhet kunna för närvarande räkna med en inkomstminskning för år 1932 i jämförelse med år 1931 av endast 4 miljoner kronor för person- och godstrafik, med halva beloppet på vardera slaget av trafik. För postbefordran kan beräknas viss mindre ökning. Under förutsättning i övrigt av oförändrade taxor erhålles härvid följande inkomstberäkning för år 1932 för statens järnvägar utom malmbanan.
Jämlikt förslag till kostnadsstat för år 1932, i vilket konsumtionspriset för stenkol upptagits till 20 kronor per ton, har man att för statens järnvägar utom malmbanan räkna med ett utgiltsbelopp av 143.g miljoner kronor, vilket belopp här beräknas fördela sig på årets båda hälfter med
70.8 respektive 72.8 miljoner kronor.
70 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1932/1933.
Beträffande malmbanan saknar styrelsen anledning ingå på någon närmare och under för handen varande förhållanden särskilt osäker beräkning av inkomsternas storlek, enär varken högre eller lägre överskott än det enligt malmavtalet garanterade synes kunna tänkas. Berörda överskott upptages sålunda till 6.9 miljoner kronor, att bokföras under årets senare hälft.
Enligt förestående, låt vara nödtvunget mera än annars ovissa, beräkningar får således överskottet av 1932 års rörelse upptagas till 23.2 miljoner kronor, fördelade på årets båda hälfter med 6.7 respektive 16.5 miljoner kronor.
Beträffande slutligen första halvåret av år 1933 saknas hållpunkter fölen närmare beräkning av blivande inkomster, utgifter och överskott. Styrelsen finner därför lämpligast att räkna med samma trafikomfattning och samma utgifter, som upptagits i förestående beräkning för januari— juni 1932.
Statens järnvägars överskott för budgetåret 1932/1933 beräknas jämlikt vad ovan anförts till följande belopp:
Tiden 1 juli—31 december 1932 ...................... 16.5 miljoner kronor
» 1 januari—30 juni 1933 ...................... 6.7 » »
Summa 23.2 miljoner kronor
Häremot är att ställa statens järnvägars andel i riksgäldskontorets räntebörda, vilken för budgetåret 1932/1933 beräknats till omkring 31.6 miljoner kronor. Härvid har bortsetts från det kapitalbelopp, som under budgetåret kan komma att investeras i och för elektrifieringen av vissa statsbanelinjer, då räntekostnaden för detsamma, på sätt plägat tidigare förfaras, icke införes i räntabilitetskalkylen, förrän de nya anläggningarna bli tagna i bruk och genom elektrifieringen möjliggjorda besparingar kunna vidtagas.
Såvitt för närvarande kan bedömas måste således räknas med att överskotten av statens järnvägars rörelse under redovisningsåret 1932 och budgetåret 1932/1933, därest taxorna bibehållas oförändrade, komma att med betydande belopp underskrida den på statens järnvägars andel av statsskulden fallande räntebördan.
I styrelsens skrivelse den 3 december 1930 med förslag till beräkning av den behållna inkomsten för budgetåret 1931/1932 har styrelsen uttalat, att, örn det skulle visa sig, att visst, då beräknat underskott under förräntningsanspråket av 2.5 miljoner kronor eller ett än större underskott med full visshet vore att emotse, styrelsen inför statsmakternas utsagda krampä viss minimiförräntning måste för det nya budgetårets vidkommande upptaga frågan örn sådan provisorisk taxeändring, att berörda förlust kunde bortarbetas. Styrelsens avvaktan därvidlag hänförde sig även till den då ännu ovissa frågan, örn några förändringar uppåt av personalkostnaderna kunde komma att vidtagas vid 1931 års riksdag.
Den betydande försämring av statsjärnvägarnas ekonomiska resultat, som numera inträtt och som torde få väntas komma att under nästföljande tid göra sig än mera gällande, har givetvis nödgat styrelsen att till prövning upptaga frågan, huruvida styrelsen borde omedelbart ingå med förslag till lämpliga taxeåtgärder i inkomstökande riktning. Som motiv för en taxehöjning skulle då i första hand kunna anföras, att det utan en sådan icke torde bliva möjligt att till statsverket inbetala det för budgetåret 1931/1932 i riksstaten för sagda budgetår uppförda beloppet av 26 miljoner
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1932/1933. 71
kronor eller för budgetåret 1932/1933 ett mot statens järnvägars andel i räntekostnaden svarande belopp. De ovan beräknade overskottsbeloppen tor ifrågavarande budgetår understiga sagda fordnngsbelopp med o.i respektive 8.4 miljoner kronor. Vidare bär den av 1931 års riksdag beslutade ändringen i dyrortsgruppering och höjningen av dyrtidstillagget tor vissa dyrorter saint viss förbättring av växlingspersonalens formaner medfört en ökad belastning av statens järnvägars driftkostnadsstab med omkring
1.2 miljoner kronor. Den alltjämt stegrade konkurrensen fran biltrafikens sida fortsätter att försvaga järnvägarnas ekonomiska driftsresultat, slutligen har sannolikt för lång tid bortfallit den övervinst över förräntning av malmbanekapitalet, varmed man tidigare kunnat rakna den övriga statsbaneaffären till godo, och som i viss mån varit en förutsättning tor godstaxans av näringspolitiska skäl företagna sänkning till det läge, den slutligen erhållit.
Goda grunder måste alltså, sett ur järnvägens affärssynpunkt, nu föreligga för att omedelbart framföra krav på en reell taxeförhöjning, som då med hänsyn till ineffektiviteten av en sådan för de högre tariffernas godsslag, vilka främst besväras av lastbilskonkurrensen, måste applicera sig på godset i de lägre tariffgrupperna.
Emellertid kan man vid bedömandet härvidlag icke bortse fran, att den förnämsta anledningen till den inträdda och sannolikt förestående försämringen av statens järnvägars ekonomiska resultat dock är att^ söka i trafikens och trafikinkomsternas av depressionen förorsakade nedgång i storlek. Kungl. Majit har också vid fastställande av direktiv den 27 september 1924 bundit det blivande taxeläget vid antagandet av en trafikomfattning. större än den nuvarande, samt framhållit, att taxan såvitt möjligt skall hållas jämn och vara avpassad för en period av år med va-
rierande konjunkturer. o
Styrelsen har alltså hittills icke ansett sig böra framföra något direkt förslag örn taxeförhöjning i anledning av det svaga affärsresultat, sornvållats främst av konjunkturernas försämring. Det framstår ock såsom i hög grad för styrelsen ovisst, huruvida åtgärder för reglering av godstaxan uppåt kunna vara lämpliga vid den ekonomiska förvirring och oklarhet, som för tillfället råder inom det kommersiella livet, och vid den ovisshet beträffande de närmaste framtidsutsikterna, varmed närings- och samhällslivet i allmänhet just nu har att kämpa. Järnvägsstyrelsen anser sig därför ej heller vid denna tidpunkt böra framföra något direkt yrkande på en sådan provisorisk taxereglering, som skulle innebära en reell förhöjning av transportkostnaderna. Styrelsen måste emellertid framhålla det riktiga i principen, att statsbanans och statsverkets direkta kostnader för uträttat transportarbete — vari måste betraktas inga räntan å investerade lånemedel — skola bäras av trafikanterna och icke av landets skattebetalare, oavsett örn de äro trafikanter på statens järnvägar eller icke. Styrelsen vill därför och med hänsyn även till frågans betydelse ur budgetsynpunkt uttala önskvärdheten av att Kungl. Majit vid den nu iråkade allmänt brydsamma och svårbedömbara situationen ville
giva .styrelsen direktiv i omhandlade hänseende.
Hyser styrelsen sålunda stor tveksamhet angående den rätta taxepolitiken, när det gäller frågan örn företagandet nu av en reell taxeförhöjning,’ så ställer sig saken däremot enligt styrelsens mening helt annorlunda, därest den svenska kronans köpkraft skulle komma att mera avsevärt försvagas, medförande ökad kostnad för materialier och hiner. För
72 Riksräkensbapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1932/1933.
sådant fall måste styrelsen bestämt vidhålla krav på att taxans avgifter skola, på lämpligt sätt anpassas elter den sig därmed ändrande allmänna prisnivån. I främsta rummet synes härvid ur taxeteknisk synpunkt lämpligt att införa visst för olika godstariffer enhetligt men med avstånden stigande taxetillägg, som lätt kan ändras i storlek efter prisnivåns rörelser och andra sig företeende behov.
Det belopp, som för budgetåret 1932/1933 skall av statens järnvägars överskottsmedel inbetalas till statsverket, omfattar intjänta överskottsmedel, icke för motsvarande månader, utan för tiden 1 juni 1932—31 maj 1933. .Denna olikhet i tidshänseende har emellertid för ifrågavarande budgetår ingen nämnvärd betydelse. Med hänsyn härtill får styrelsen, som i denna skrivelse icke kan taga hänsyn till möjligheten av en taxereglering, föreslå, att som inkomst av statens järnvägar i riksstaten för budgetåret 1932/1933 uppföres ett belopp av 23.2 miljoner kronor, fördelat med
18.2 miljoner kronor på år 1932 och 5 miljoner kronor på år 1933.»
Beräkningen av inkomsten från statens järnvägar, vilken beräkning redan under normala förhållanden erbjuder mycket stora svårigheter, måste i nuvarande ekonomiska läge bliva synnerligen osäker. På grund av trafikinkomsternas utomordentliga känslighet för svängningar i de allmänna ekonomiska konjunkturerna hava också inkomsterna å förevarande inkomsttitel under skilda år uppvisat mycket stora variationer.
Riksräkenskapsverket, som mot järnvägsstyrelsens förslagsberäkning icke funnit skäl till erinran, finner sig med hänsyn till förutberörda omständigheter böra nedåt avjämna det av järnvägsstyrelsen för nästkommande budgetår beräknade inkomstbeloppet.
Riksräkenskapsverket får sålunda tillstyrka, att inkomsten av statens järnvägar för budgetåret 1932/1933 beräknas till 23,000,000 kronor.
Statens vattenfallsverk.
överskottet för statens vattenfallsverk har i riksstaten beräknats och enligt budgetredovisningen influtit med:
Budgetåret
»
»
Den starka inkomststegringen mellan budgetåren 1926/1927 och 1927/1928 förklaras av omläggning av inlevereringstiderna för vattenfallsverkens överskottsmedel, ett förhållande som även medverkat till nedgången mellan budgetåren 1927/1928 och 1928/1929.
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1932/1933. 73
I underdånig skrivelse den 14 november 1931 har vattenfallsstyrelsen framlagt förslag till beräkning av det inkomstöverskott å statens vattenfallsverks rörelse, som bör upptagas i riksstaten för budgetåret 1932/1933. Styrelsen yttrar sig härvid sålunda:
»Vattenfallsstyrelsen har beräknat statens vattenfallsverks driftöverskott för kalenderåret 1932 i enlighet med nedanstående tabell:
Kraftverk.
Centralblocket .......................................
Porjus kraftverk ...................................
Norrfors » ....................................
Diverse vattenfall och kraftanläggningar......
Säger
Kanalverk.
Trollhätte kanalverk Södertälje »
Säger
Fastighetsförvaltning.
Diverse fastigheter ........
Fastigheter vid Göta älv
Säger Summa kronor
Beträffande beräkningen av ifrågavarande driftöverskott må följande
anföras. , sll ... ,
På grund av den fortgående depressionen får pa flera hall räknas med sjunkande inkomster i förhållande till beräkningen för innevarande år. Sålunda har vid Trollhätte kraftverk beräknats en minskning av energiinkomsterna med 300,000 kronor huvudsakligen med hänsyn till de elektrokemiska och elektrotermiska industriernas försämrade läge. Inkomsten från malmbanan är vid Porjus kraftverk upptagen till 1,150,000 kronor, vilket belopp är 200,000 kronor lägre än inkomsten under de senaste fyra kvartalen. Vid Norrfors kraftverk har räknats med 130,000 kronor minskade energiinkomster, enär ingen inkomst beräknats från viss industriabonnent. Till följd av ökningar på andra håll lia emellertid energiinkomsterna för samtliga kraftverk beräknats komma att understiga den för innevarande år beräknade siffran med endast 29,000 kronor. Ränteavkastningen å kraftverkens förnyelsefonder beräknas giva 140,000 kronor mera än för år 1930. För hela kraftverksrörelsen har totala inkomstbeloppet beräknats till 27,410,000 kronor, vilket innebär en ökning med 120,000 kronor i förhållande till beräkningarna för innevarande år.
Vid kanalverken beräknas minskningar av trafikinkomsterna med
180.000 kronor för Trollhätte kanal och med 30,000 kronor för Södertälje kanal, varemot fastighetsförvaltningens inkomster beräknas ökade med
10.000 kronor.
74 Riksräkenskaps verkets inkomstberäkning för budgetåret 1932/1933.
I sitt samtidigt avlåtna förslag till driftkostnadsstat för statens vattenfallsverk under år 1932 har vattenfallsstyrelsen beräknat driftkostnaderna för nämnda år till 14,050,000 kronor, innebärande en minskning av 60,000 kronor i förhållande till den för innevarande år fastställda driftkostnadsstaten. Därvid har styrelsen för år 1932 icke upptagit något belopp för avskrivning å Harsprångsanläggningen samt bostads- och industriområdena i Porjus, vilket får anses naturligt med hänsyn därtill, att man under dåliga år kan låta anstå med dylika avskrivningar, för att driftresultatet och räntabiliteten icke må bliva försämrade i allt för hög grad. Skulle driftresultatet i verkligheten bliva väsentligt bättre än beräknats, kan ju avskrivning eventuellt göras vid bokslutet, örn frågan örn användning av driftinkomster eller vissa fondmedel för denna avskrivning då blivit avgjord. Denna fråga är delvis beroende av det beslut, som kan bliva en följd av 1931 års lånemedelsrevisions utredning angående behovet av nedskrivning av det i statens produktiva fonder nedlagda lånemedelskapitalet.
Av ovannämnda på kalenderåret 1932 belöpande driftöverskott torde
3.700.000 kronor från kraftverken komma att inlevereras till statsverket under budgetåret 1931/1932. Å andra sidan torde samma belopp av 1933 års överskott för kraftverken kunna avses för riksstaten 1932/1933. Vidare beräknas av blivande inkomster för energileverans till södra stambanan ett belopp av 250,000 kronor kunna tillföras sistnämnda riksstat.
I överensstämmelse med det sålunda anförda får vattenfallsstyrelsen i underdånighet avgiva följande förslag till beräkning av det inkomstöverskott å statens vattenfallsverks rörelse, som bör upptagas i riksstaten för budgetåret 1 juli 1932—30 juni 1933.
Statens vattenfallsverk:
Kraftverk ...................... kronor 15,270,000
Kanalverk ...................... » 310,000
Fastighetsförvaltning .......... » 250,000
Säger för statens vattenfallsverk kronor 15,830,000.»
Mot vattenfallsstyrelsens beräkning av inkomsterna av statens vattenfallsverk för budgetåret 1932/1933 har riksräkenskapsverket i huvudsak intet att erinra. Ämbetsverket bar under sådana förhållanden icke funnit skäl att i annan mån frångå styrelsens beräkning, än att inkomstbeloppen för de olika undertitlarna jämkats i syfte att för vattenfallsverken tillsammantagna erhålla ett avjämnat beräknat inkomstbelopp.
I överensstämmelse härmed hemställer riksräkenskapsverket, att inkomsterna från kraftverken, kanalverken och fastighetsförvaltningen för budgetåret 1932/1933 beräknas till respektive 15,250,000 kronor, 300,000 kronor och 250,000 kronor eller från statens vattenfallsverk såsom helhet till
15.800.000 kronor.
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1932/1933. 75
Domänverket.
överskottet för domänverket — vilken benämning numera i stället för »statens domäner» användes såväl i verkets instruktion och avlöningsreglemente som eljest — har i riksstaten beräknats och enligt budgetredovis-
ningen influtit med:
Budgetåret 1926/1927 » 1927/1928
» 1928/1929
» 1929/1930
» 1930/1931
» 1931/1932
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 1 december 1931 har domänstyrelsen rörande beräknandet av ifrågavarande titel för budgetåret 1932/1933 anfört följande:
»De inkomster, som tillföras statens domäners fond, utgöras i huvudsak av inkomster från statsskogarna ävensom, i mindre utsträckning, av inkomster från statens jordbruksdomäner. Under det att inkomsterna för de senare äro jämförelsevis konstanta, kunna däremot inkomsterna tor statsskogarna visa högst väsentliga växlingar under skilda ar allt etter utvecklingen av läget på världsmarknaden för trävaror och pappersmassa.
Läget på dessa marknader, som under 1930 var tryckt, har under innevarande år försämrats högst avsevärt. Vid detta förhållande kommer utan tvivel inkomstöverskottet för 1931 att betydligt understiga det i riksstaten beräknade beloppet, 9,000,000 kronor. A ,
Innevarande års resultat gynnas i viss mån av under året iuligjoida men under 1930 till dåvarande marknadspriser avtalade leveranser. Det ekonomiska resultatet för 1932 års verksamhet kommer däremot att hilva beroende av dels de leveranser, som under innevarande host kunna avtalas till nuvarande prisläge, dels de auktionsförsäljningar av rotstående skog, som skola äga rum hösten 1932.
Det är givetvis mycket vanskligt att nu beräkna inkomsterna för 1932. Emellertid har styrelsen med stöd av de uppgifter, som för närvarande stå till buds, kommit till det antagandet, att 1932 ars bruttoinkomst från statens skogar och domäner icke bör beräknas till högre belopp an 2o miljoner kronor. De häremot svarande utgifterna har styrelsen beräknat till 22 miljoner kronor, därvid styrelsen förutsatt att för 1932 avsättning till förnyelsefonden äger rum med endast 500,000 kronor samt att arbetspriserna undergå en skälig sänkning. Även efter de kraftiga nedskärningar av utgifterna, som styrelsen kommer att företaga, är det därför icke att antaga, att överskottet för 1932 kommer att överstiga skillnaden mellan nyssnämnda inkomster och utgifter, eller 3 miljoner kronor. Domänstyrelsen håller därför före, att i riksstaten för budgetåret 1932/1933 överskottet för statens domäner bör upptagas till 3 miljö ner kronor att inlevereras före den 1 juli 1933.
I underdånig skrivelse den 28 november 1930 angående ersättning till domänfonden för bestyret med de ecklesiastika skogarna bar domänsty-
76 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1932/1933.
reisen, efter framläggande av utredning i ämnet, hemställt, att Kungl. Majit ville, enligt av styrelsen framlagda alternativa lösningar, fastställa grunder för beräkning av ifrågavarande ersättning. Bifalles styrelsens hemställan, anser styrelsen, att överskottet kan höjas med 600,000 kronor.»
Riksräkenskapsverket, som ej har något att erinra mot de förutsättningar, från vilka domänstyrelsen i sin inkomstberäkning utgått, har för sin del för budgetåret 1932/1933 beräknat inkomsttitelns avkastning under antagande av, att ändrade grunder för beräkningen av ersättningen till domänverket för bestyret med de ecklesiastika skogarna bliva för tiden från och med nästföljande verksamhetsår av Kungl. Majit fastställda i huvudsaklig överensstämmelse med domänstyrelsens förslag i ämnet.
I detta sammanhang vill riksräkenskapsverket emellertid därjämte framhålla, att, då jämväl för tidigare år en högst avsevärd skillnad synbarligen förelegat mellan vad domänverket rätteligen bort hava erhållit i ersättning för sin befattning med de ecklesiastika skogarnas förvaltning och vad som verkligen tillkommit domänverket, det särskilt i nuvarande statsfinansiella läge synes föreligga starka skäl för vidtagande av åtgärder i syfte att tillföra domänfonden retroaktiv gottgörelse för de belopp, som för mycket tillförts kyrkofonden.
I enlighet med vad riksräkenskapsverket anfört angående domänverkets till nästkommande räkenskapsår hänförliga avkastning hemställer ämbetsverket, att inkomsten av domänverket för budgetåret 1932/1933 beräknas till ett avjämnat belopp av 3,500,000 kronor.
Statens reproduktionsanstalt.
Nedsättningen av riksstatsbeloppet för budgetåren 1930/1931 och 1931/ 1932 har föranletts av beräknad utgiftsökning på grund av reproduktionsanstaltens flyttning till nya lokaler.
I underdånig skrivelse den 20 oktober 1931 angående beräkning av inkomstöverskottet å statens reproduktionsanstalts rörelse för budgetåret 1932/1933 har lantmäteristyrelsen anfört följande:
»Enligt av direktören för reproduktionsanstalten gjorda beräkningar bör ett inkomstöverskott av anstaltens rörelse uppgående till 25,000 kronor kunna upptagas i riksstaten för budgetåret 1932/1933.
Emellertid har lantmäteristyrelsen i underdånig skrivelse den 17 innevarande månad avgivit förslag till stat för reproduktionsanstaltens
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1932/1933. 77
driftkostnader för år 1932 och därvid bland annat föreslagit, att anstalten skulle ställas under en särskild styrelse bestående av fem personer, vilkas arvoden skulle utgöra sammanlagt 2,500 kronor för år. Samtidigt bär lantmäteristyrelsen föreslagit, att bland direktörens för anstalten löneförmåner måtte upptagas, utöver nuvarande lön tantiem med 10 procent å nettoöverskottet på rörelsen. Därest detta styrelsens förslag, som är avsett att träda i funktion den 1 juli 1932, vinner Eders Kungl. Maj :ts och riksdagens bifall, lärer det av direktören för anstalten beräknade inkomstöverskottet för nästkommande budgetår böra minskas med omkring 2,400 kronor.
På grund av vad sålunda anförts tillåter sig lantmäteristyrelsen föreslå, att reproduktionsanstaltens inkomstöverskott i riksstaten för budgetåret 1932/1933 upptages till 23,000 kronor.»
Riksräkenskapsverket, som torde hava att utgå från reproduktionsanstaltens påräkneliga avkastning vid oförändrad organisation, har i anslutning till direktörens för anstalten beräkning i inkomsttabellen upptagit statens reproduktionsanstalt till 25,000 kronor.
II. Statens aktier.
Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag.
För nedanstående budgetår har utdelningen från detta bolag sammanlagt beräknats till och influtit med följande belopp:
Den ovan redovisade inkomstökningen för budgetåret 1929/1930 var en töjd av 1927 års malmavtal, vilket på grund av arbetskonflikt under år 1928 först under sagda budgetår kom att öva inverkan på statens inkomster från bolaget.
Vad angår den inkomst från malmbolaget, som kan vara att förvänta under budgetåret 1932/1933, hänför sig denna till bolagets bokslutsår 1 oktober 1931—30 september 1932. Vid av riksräkenskapsverket under hand gjorda förfrågningar hos ledningen för malmbolaget har emellertid, på grund av det rådande ekonomiska krisläget och osäkerheten örn utvecklingen av bolagets verksamhet under återstående delen aV bokslutsåret, icke ansetts möjligt att lämna några bestämda uppgifter angående beräkningen av inkomsttiteln i fråga. Att det i löpande riksstat
78 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1932/1933.
upptagna beloppet måste för nästkommande budgetår väsentligen reduceras har emellertid påvisats.
liiksräkenskapsverket vill erinra, att från ifrågavarande inkomsttitel skola bestridas staten pålagd kommunal inkomstskatt m. fl. kommunala utskylder på grund av från malmbolaget staten tillflytande royalty. För budgetåret 1932/1933 hava dessa utskylder med stöd av inhämtade uppgifter uppskattats till 1.2 miljoner kronor.
Riksräkenskapsverket anser sig till en början böra utgå från, att statens inkomster från malmbolaget under budgetåret 1932/1933 i varje fall komma att räcka till för bestridande av berörda utgifter för inkomsttiteln. Örn därutöver någon behållen inkomst bör beräknas är givetvis i hög grad vanskligt att avgöra. De osäkerhetsmoment, som på så mångå punkter vidlåda beräkningen av statsinkomsterna för nästkommande budgetperiod, göra sig i alldeles särskilt hög grad gällande beträffande de förhållanden, som äro avgörande för malmbolagets verksamhet. Med hänsyn till den normala storleken av avkastningen å statens aktier i malmbolaget finner sig likväl riksräkenskapsverket böra upptaga inkomsttiteln i fråga med ett nettobelopp av 1 miljon kronor. Riksräkenskapsverket gör detta i fullt medvetande örn att här kan komma att uppstå ett underskott, men å andra sidan är det ju icke uteslutet, att vid en konjunkturförbättring större inkomst kan erhållas. Vid tiden för riksstatens slutliga antagande kunna givetvis de förhållanden, som påverka utfallet av ifrågavarande inkomsttitel, närmare överblickas.
Med hänsyn till vad ovan anförts har riksräkenskapsverket alltså i inkomsttabellen upptagit inkomst från Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag med 1,000,000 kronor.
Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet.
Nedgången av inkomsten av statens stamaktier i aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet under budgetåret 1926/1927 har föranletts av vidtagen överflyttning av statens inkomster av tobaksförbrukningen från aktieutdelning i monopolbolaget till tobaksskatt. Den stora höjningen av riksstatsbeloppet för budgetåret 1930/1931 är att återföra på tillfällig utdelning å statens aktieinnehav i samband med den vid 1930 års riksdag beslutade organisationsförändringen i fråga örn bolaget. Genom angivna riks-
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1932/1933. 79
dagsbeslut nedsattes för följande år utdelningen å statens stamaktier i monopolbolaget från 13 till 5 tja procent, varigenom statens ifrågavarande aktieinkomst för framtiden normalt begränsats till 1,595,000 kronor.
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 12 november 1931 har aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet beräknat den staten under budgetåret 1932/ 1933 tillkommande utdelningen å stamaktiekapitalet till 1,595,000 kronor.
Riksräkenskapsverket har i sin förslagsberäkning upptagit titeln till 1,595,000 kronor.
De aktieinkomster, för vilka ovan redogjorts, äro hänförliga till statens aktieinnehav, redovisat å fonden för statens aktier. Tillgångarna å nämnda fond utgöras emellertid även av aktier i andra företag än de båda nu nämnda bolagen. De största aktieposterna i övrigt bestå av aktier i aktiebolaget Jordbrukar banken med 19,779,400 kronor och i Ostkustbanans aktiebolag med 15,000,000 kronor. I fråga örn dessa bolag har riksräkenskapsverket förutsatt, att någon inkomst från dem icke är att påräkna under budgetåret 1932/1933.
III. Statens atlåningsfonder.
I riksstaten har under ovanstående huvudtitel hittills icke inräknats fonden för låneunderstöd, utan har sistnämnda lånefond upptagits såsom särskild huvudtitel. Riksräkenskapsverket anser det vara oegentligt, att i riksstaten nämnda fond, som till sin natur är att betrakta såsom en utlåningsfond — även örn i högre grad än beträffande andra lånefonder skiljaktiga villkor gälla för olika lån — skall jämställas med exempelvis de stora inkomstgrupperna »skatter» och »statens affärsverksamhet». Riksräkenskapsverket har fördenskull i inkomstberäkningen för budgetåret 1932/1933 sammanfört fonden för låneunderstöd med statens övriga lånefonder. I detta sammanhang vill riksräkenskapsverket framhålla, att den nuvarande benämningen »fonden för räntefria studielån» är i viss mån missvisande, i varje fall ur budgetsynpunkt. De inkomster, som redovisas å fonden, utgöras just av räntor, varför det vore lämpligt, att åtminstone i riksstaten denna fond helt kort benämndes »studielånefonden».
Överskotten från statens utlåningsfonder (inklusive fonden för låneunderstöd) hava sammanlagt för nedanstående år beräknats till, respektive redovisats med följande belopp:
80 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1932/1933.
Beräknad
inkomst
kronor
Behållen
inkomst
kronor
Stegring
kronor
Budgetåret
»
»
»
»
»
1926/1927
1927/1928
1928/1929
1929/1930
1930/1931
1931/1932
9,612,500
10,651,050
11,643,150
12,724,600
13,860,400
13,570,800
9,566,065
10,528,023
11,444,547
13,194,876
13,300,533
620,252
961,958
916,524
1,750,329
105,657
I anslutning till riksräkenskapsverket delgivna, i statskontoret respektive riksgäldskontoret verkställda beräkningar har riksräkenskapsverket i inkomsttabellen upptagit nedanstående belopp såsom överskott från statens utlåningsfonder. Beträffande bibanelånefonden, som i riksgäldskontorets uppgift upptagits utan inkomstbelopp, bar riksräkenskapsverket
dock — i anslutning till vad som tillämpats i nu löpande riksstat — uppfört denna titel med 100 kronor.
Lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörby ............ kronor 105,000
Allmänna järnvägslånefonden.................................................... » 1,178,000
Bibanelånefonden .............-........................................................ » 100
Vattenkraftslånefonden................................................................ » 410,000
Allmänna byggnadslånefonden ............................................... » 12,300
Luftfartslånefonden .................................................................... » 35,000
Studielånefonden........................................................................... » 30,000
Statens avdikningslånefond........................................................ » 830,000
Egnahemslånefonden.................................................................... » 8,000,000
Fiskerilånefonden ........................................................................ » 115,000
Dräneringsfonden ........................................................................ » 100
Norrländska nyodlingsfonden.................................................... » 20,000
Jordförmedlingsfonden ................................................................ » 30,000
Lånefonden för inköp av ädla avelsston................................ » 100
Lånefonden för inköp av avelshingstar av ardennerras .... » 100
Täckdikningslånefonden ............................................................ » 130,000
Allmänna nyodlingsfonden ........................................................ » 18,000
Statens mejerilånefond ................................................................ » 35,000
Kraftledningslånefonden ............................................................ » 600,000
Gödselvårdslånefonden ................................................................ » 20,000
Statens fjäderfälånefond ............................................................ » 100
Hemslöjdslånefonden.................................................................... » 5,000
Västerbottens och Norrbottens nybygges- och bostadsför-
bättringslånefond .................................................................... » 3,000
Lånefonden för inköp av renar ................................................ » 100
Kolonisternas kreaturs- och redskapslånefond........................ » 1,000
Spannmålslagerbusfonden ........................................................ » 10,000
Spannmålskreditfonden................................................................ » 10,000
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1932/1933. 81
Avkastningen av denna fond, som vid utgången av budgetåret 1930/1931 utvisade en behållning av 103,623,265 kronor, har i enlighet med inom statskontoret gjord beräkning av riksräkenskapsverket för nästkommande budgetår upptagits till 4.500,000 kronor.
C. Andel i riksbankens vinst.
Beräkning av denna inkomstpost torde icke förväntas av riksräkenskapsverket.
D. I anspråk tagna kapitaltillgångar.
I underdånig skrivelse den 24 november 1931 har riksräkenskapsverket föreslagit, att beträffande anslag till verkliga utgifter måtte för budgetens finansiering tagas i anspråk obehövliga reservationer å anslag med ett sammanlagt belopp av 103,491 kronor 2 öre.
Några inkomster i form av obehövliga reservationer å anslag för kapitalökning kunna för närvarande icke beräknas. Då emellertid vid upprättandet av budgetredovisningen för budgetåret 1932/1933 anslagsrester kunna komma att kvarstå å sådana äldre anslag, för vilka dispositionsrätt för det därpå följande budgetåret icke medgivits i enlighet med föreskrifterna i kungörelsen den 14 juni 1928 (nr 209) med vissa bestämmel-
liihanq lill riksdagens protokoll 19.12. 1 saini. ti
82 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1932/1983.
ser angående äldre reservationsanslag, synes för vederbörlig redovisning härav jämväl under budgetåret 1932/1933 böra uppföras titeln reservationer å anslag för kapitalökning med ett förslagsbelopp av 100 kronor.
Beräkning av i anspråk tagna kapitaltillgångar å statsverkets fond av rusdrycksmedel torde icke förväntas av riksräkenskapsverket.
I en riksräkenskapsverket tillhandakommen förslagsberäkning över riksgäl dskontorets inkomster har beräknats, att av allmänna byggnadslånefondens medel 27,800 kronor kunna tagas i anspråk för budgeten.
Behållningen å statsverkets kassafond — vid ingången av budgetåret 1931/1932, efter avdrag av vad som disponerats för riksstaten, 43.9 miljoner kronor — är enligt riksräkenskapsverkets mening ej större, än att den helt måste reserveras för att möta uppkommande brister i statsregleringen.
Riksräkenskapsverket har på grund av vad sålunda anförts i inkomsttabellen infört förestående kapitaltillgångar med följande belopp:
Reservationer å anslag för verkliga utgifter .............. kronor 103,491
Reservationer å anslag för kapitalökning ................ » 100
Statens produktiva fonder:
Statsverkets fond av rusdrycksmedel.................... » _
Övriga fonder .......................................... » 27,800
E. Lånemedel.
Beträffande lånemedlen torde yttrande förväntas från riksräkenskaps verket endast i fråga örn posterna i anspråk tagna reservationer och återbetalningar.
Vad först angår i anspråk tagna reservationer, har riksräkenskapsverket i underdånig skrivelse den 24 november 1931 föreslagit, att ett belopp av 107,736 kronor, utgörande reservationer å anslag täckta av lånemedel, skall tagas i anspråk för budgeten.
Under rubriken återbetalningar skulle enligt förslagsberäkningen över riksgäldskontorets inkomster för budgetåret 1932/1933 upptagas följande till riksgäldskontoret återlevererade, för sina ursprungliga ändamål ej erforderliga lånemedel, nämligen:
Postverket.
Gemensamt anslag för postverket, telegrafverket, statens järnvägar och vattenfallsverk (anslag å 1921 års riksstat)........ kronor 28,000: —
Inköp av fastigheter (anslag å 1920 års riksstat)............................................................... » 80,000: —
Posthus i Sandviken (anslag å 1927/1928 års
riksstat) ........................................................ » 5,761: 38 113,761:38
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1932/1933. 83
Telegrafverket.
Gäldande av återstående del av köpeskillingen för aktiebolaget Stockholmstelefons telefonanläggningar m. m. (anslag å 1929/1930 års
84 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för badgetåret 1932/1933.
Understöd till återupprättande av viss industriell verksamhet (anslag å 1927/1928 års
riksstat) ....................................................... kronor
Lån till Sydsvenska kraftaktiebolaget för utförande av kraftverksanläggning vid Karseforsen —Laholmsfallet (anslag å 1929/1930
års riksstat) ............................................... »
Fonden för varukredit.
Varukredit åt vissa nödlidande länder (anslag å 1921 års tilläggsstat)....................... »
Fonden för förlag till statsverket.
Täckande av förskjutna kostnader för uppförande av kasernetablissemang för vissa infanteriregementen (anslag å 1918 års till-
läggssta.t) .................................................... »
Täckande av förskjutna kostnader för vissa i samband med 1914 års härordning beslutade byggnadsföretag vid armén (anslag å 1918 års tilläggsstat)........................ »
79,885: -
81,340: 05
840,000: —
6,042: 28
771,332: 3»
49,808: 32
846,042: 28
Summa kronor 2,960,210: 2 6.
Med anledning av vad riksräkenskapsverket ovan anfört, kar ämbets verket i inkomsttabellen uppfört inkomsterna av lånemedel sålunda:
I anspråk tagna reservationer .......................... kronor 107,736
Återbetalningar ........................................ 2,960,210
övriga lånemedel........................................ » _
itai sammanställning av slutresultaten av riksräkenskapsverkets beräkningar rörande de verkliga inkomsterna för budgetåret 1932/1933 återfinnes i den förut omnämnda, till inkomstberäkningen fogade bilagan B. För jämförelse hava i sammanställningen jämväl införts motsvarande inkomstsummor enligt riksstaten för budgetåret 1931/1932. Vid inkomsttitlarnas hänförande till specialbudgeter har förutsatts, att nu gällande regler för skattebudgetens uppdelning på allmän budget och specialbudgeter skulle i oförändrad form tillämpas jämväl för budgetåret 1932/1933, detta även vad beträffar rusdrycksmedlen.
Ur sammanställningen inhämtas följande.
\ad först angår de till allmänna budgeten hörande inkomsterna, understiger den av riksräkenskapsverket för budgetåret 1932/1933 beräknade inkomstsumman, 570.1 miljoner kronor, motsvarande i- riksstaten för budgetåret 1931/1932 upptagna inkomster med 54.3 miljoner kronor.
De egentliga statsinkomsterna utvisa en nedgång med 41.i miljoner kronor i förhållande till motsvarande riksstatsbelopp för budgetåret 1931/1932. Minskningen faller med huvuddelen eller 39.6 miljoner kronor på skatterna. Enbart inkomst- och förmögenhetsskatten har nedräknats med 34.o
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1932/1933. 85
miljoner kronor. I de för skatter redovisade summabeloppen ingå rusdrycksmedel för båda budgetåren med 75.o miljoner kronor. Inkomsterna av statens produktiva fonder hava i riksräkenskapsverkets inkomstberäkning sänkts med 13.2 miljoner kronor i förhållande till motsvarande riks statsbelopp för budgetåret 1931/1932. Minskningen faller helt på statens affärsverksamhet och statens aktier med respektive 8.2 och 5.o miljoner kronor.
Beträffande de till specialbudgeterna hänförliga inkomsttitlarna understiger det av riksräkenskapsverket för budgetåret 1932/1933 beräknade summabeloppet, 105.3 miljoner kronor, det i riksstaten för budgetåret 1931/1932 upptagna motsvarande beloppet med 1.3 miljoner kronor. Utvecklingen domineras här av en ökning av automobilskattemedlen med 5.o miljoner kronor samt en sänkning av rusdrycksmedlen, till den del desamma icke ingå i allmänna budgeten, med 5.9 miljoner kronor.
Slutsumman av de utav riksräkenskapsverket för budgetåret 1932/1933 beräknade inkomsttitlarna å skattebudgeten, 675.4 miljoner kronor, understiger summan för motsvarande titlar enligt riksstaten för budgetåret 1931/1932 med 55.6 miljoner kronor. Härav hänföra sig 42.3 miljoner kronor till egentliga statsinkomster och 13.3 miljoner kronor till inkomster av statens produktiva fonder.
Stockholm den 9 december 1931.
V. S. Rummark
Underdånigst Erik Stridsberg
86 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1932/1933.
Utfallet av riksstaten för
_____Miljoner
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1932/1933. 87 budgetåret 1930/1931. Bilaga A.
kronor.
Skattebudgeten.
Allmänna budgeten.
Utgifter.
1. Verkliga utgifter:
a. Utgifter utom räntor å statsskulden m. m.......
b. Räntor ä statsskulden m. m.........................
2. Utgifter för kapitalökning:
a. Statens produktiva fonder
b. Statens övriga fonder .......
c. Avbetalning å statsskulden ■
.......
tioner a anslag...........................
Nettoöverskott til) kassafonden ......
Specialbudgeterna.
1. Avsättning till skatteutjämningsmedlens fond
2. Avsättning till automobilskattemedelsfonden-- 3 a. Avsättning till statsverkets fond av rusdrycksn
b- Avbetalning å statsskulden..........................
4. Avsättningar till bankinspektionens m.fl. föne
medel ........................
Nettoöverskott till kassafonden
Säger för utgifter
Utgifter
Sammanlagda skattebudgeten.
tioner a anslag ......................
Nettoöverskott till kassafonden —
Lönebudgeten.
Utgifter för kapitalökning:
1. Statens produktiva fonder ......
2. Statens övriga fonder...............
tioner å anslag-• •
Utgifter ...
Totula budgeten.
tioner å anslag ......................
Nettoöverskott till kassafonden ...
88 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1932/1933,
Bilaga B.
Jämförelse mellan verkliga inkomster, med undantag av andel i riksbankens vinst, enligt riksstaten för budgetåret 1931/1932 och enligt riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1932/1933.
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1932/1933. 89
Bilaga C.
Specifikation av statens inkomster för budgetåret 1932/1933.
A. Egentliga statsinkomster.
I. Skatter:
1. Mantalspenningar ..........................
2. Prästerskapets till statsverket indragna tionde . .
3. Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse:
a. Inkomst- och förmögenhetsskatt,
bevillning ................. 124,000,000
b. Utjämningsskatt, bevillning .... 3,800,000
c. Utskiftningsskatt, bevillning .... 100,000
d. Bevillningsavgifter för särskilda
förmåner och rättigheter, bevillning ...................... 500,000
e. Stämpelmedel, bevillning ..... 50,000,000
4. Automobilskattemedel, bevillning .............
5. Tullar och acciser:
a. Tullmedel, bevillning ........ 138,000,000
b. Tobaksskatt, bevillning ....... 65,000,000
c. Brännvinstillverk-
ningsskatt, bevillning 16,200,000
d. Rusdrycksförsäljnings-
medel, bevillning:
«. Partihandelsbolag ...... 10,000,000
Detaljhandelsbolag ...... 22,000,000
e. Omsättnings- och ut-
skänkningsskatt å spritdrycker, bevillning ............ 38,000,000
f. Maltskatt, bevillning 17,000,000 103,200,000
II. Uppbörd i statens verksamhet:
1. Vattendomstolsavgifter.....................
2. Bidrag till försäkringsrådet och riksförsäkringsan-
stalten...............................
3. Avgifter för registrering av motorfordon......
4. Avgifter för besiktning av motorfordon.......
5. Hyresmedel från under byggnadsstyrelsens vård
stående egendomar.....................
6. Inkomst av myntning och justering..........
1,050,000^
l,730,000i
Kronor
178,400,000^
65,000,0001
306,200,000;
--1
25,000
1,050,000
900.000 1,050,000
1,000,000
i
:
552,380,000'
i
i
Bihang till riksdagens protokoll 1932. 1 sami.
/
90 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1932/1933.
7. Kontrollstämpelmedel................ 550,000
8. Bidrag till bankinspektionen............ 80,000
9. Bidrag till fondinspektionen............ 60,000
10. Bidrag till sparbanksinspektionen......... 80,000
11. Bidrag för tillsyn över sparbankerna....... 210,000
12. Avgifter för kontroll å handeln med skattefri sprit 31,000
13. Inkomster av tandläkarinstitutet......... 300,000
14. Terminsavgifter från läroverken ......... 1,100,000
15. Avgifter för granskning av biografbilder..... 150,000
16. Totalisatormedel.................. 800,000
17. Inkomster av statens lagerhus och fryshus . . . 80,000
18. Inkomster av statens centrala frökontrollanstalt 150,000
19. Fyr- och båkmedel................. 2,600,000
20. Lotspenningar.................... 2,400,000
21. Patent- och varumärkes-samt registreringsavgifter 1,500,000
22. Bidrag till försäkringsinspektionen........ 95,000
23. Inkomster av statens provningsanstalt...... 285,000
III. Diverse inkomster...........................
Säger för egentliga statsinkomster 573,926,000 kronor.
B. Inkomster av statens produktiva fonder.
I. Statens affärsverksamhet;
1. Postverket, bevillning................. 14,000,000
2. Telegrafverket..................... 24,500,000
3. Statens järnvägar................... 23,000,000
4. Statens vattenfallsverk:
a. Kraftverken............. 15,250,000
b. Kanalverken........ 300,000
c. Fastighetsförvaltningen....... 250,000 15,800,000
5. Domänverket.................... . 3,500,000
6. Statens reproduktionsanstalt............. 25,000 II. III.
II. Statens aktier:
1. Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag......... 1,000,000
2. Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet....... 1,595,000
III. Statens utlånings fonder:
1. Lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörby 105,000
2. Allmänna järnvägslånefonden............. 1,178,000
3. Bibanelånefonden................... 100
4. Vattenkraftslånefonden................ 410,000
5. Allmänna byggnadslånefonden............ 12,300
6. Luftfartslånefonden.................. 35,000
7. Studielånefonden ................... 30,000
8. Statens avdikningslånefond.............. 830,000
Kronor
14,946,000
6,600,000
80,825,000
2,595,000
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1932/1933. 91
Kronor
9. Egnaheraslånefonden................. 8,000,000;
10. Fiskerilånefonden .................. 115,000
11. Dräneringsfonden................... 100
12. Norrländska nyodlingsfonden............ 20,000j
13. Jordförmedlingsfonden................ 30,000
14. Lånefonden för inköp av ädla avelsston...... 100
15. Lånefonden för inköp av avelshingstar av arden-
nerras....................... lOOj
16. Täckdikningslånefonden............... 130,000'
17. Allmänna nyodlingsfonden.............. 18,000]
18. Statens mejerilånefond................ 35,000
19. Kraftledningslånefonden............... 600,000
20. Gödselvårdslånefonden................ 20,000
21. Statens fjäderfälånefond............... 100
22. Hemslöjdslånefonden................. 5,000
23. Västerbottens och Norrbottens nybygges- och bo-
stadsförbättringslånefond.............. 3,000!
24. Lånefonden för inköp av renar........... 100
25. Kolonisternas kreaturs- och redskapslånefond . . . 1,000
26. Spannmålslagerhusfonden.............. 10,000
27. Spannmålskreditfonden............... 10,000
28. Kommunskogslånefonden.............. 100
29. Hantverkslånefonden................. 12,000
30. Rederilånefonden................... 800,000
31. Industrilånefonden.................. 190,000
32. Fonden för låneunderstöd.............. 1,000,000 13,600,000
IV. Statsverkets fond av rusdrycksmedel............... 4,500,000
Säger för inkomster av statens produktiva fonder 101,520,000 kronor.
C. Andel i riksbankens vinst...................
D. I anspråk tagna kapitaltillgångar.
1. Reservationer å anslag för verkliga utgifter....... 103,491
2. Reservationer å anslag för kapitalökning......... 100
3. Statens produktiva fonder:
a. Statsverkets fond av rusdrycksmedel . .
b. Övriga fonder............... 27,800 _
E. Lånemedel.
1. I anspråk tagna reservationer............... 107,736
2. Återbetalningar....................... 2,960,210
3. Övriga lånemedel...................... —
Summa
Riksgäldsfull mäktiges yttrande ang. riksgäldskontorets ställning. 1
Bilaga II.
Till Herr Statsrådet och Chefen för Kungl. Finansdepartementet.
Fullmäktige i riksgäldskontoret få härmed överlämna förslagsvis uppgjorda beräkningar över de riksgäldskontorets inkomster och utgifter under tiden 1 juli 1932—30 juni 1933, som böra upptagas i riksstaten för nämnda budgetår.
Stockholm den 19 november 1931.
KARL HILDEBRAND.
G. KOBB. ANDERS ANDERSON.
John Hägglund.
Bihang lill riksdagens protokoll 1932. 1 sami.
2 Riksgäldsfullmäktiges yttrande ang. riksgäldskontoret» ställning.
P. M.
innefattande förslagsberäkning över riksgäldskontorets inkomster och utgifter, som böra upptagas i riksstaten för budgetåret
1932/1933.
Inkomster.
A. Egentliga statsinkomster.
III. Diverse inkomster ............... kr. 3,190,000: —
B. Inkomster av statens produktiva fonder.
III. Statens utlåningsfonder (överskott).
2. Allmänna järnvägslånefonden ............................................ kr. 1,178,000: —
3. Bibanelånefonden.................................................................. —
5. Allmänna byggnadslånefonden........................................... » 12,300: —
25. Spannmålskreditfonden ...................... » 10,000: —
IV. Ponden för låneunderstöd (överskott).... » 1,000,000: —
D. I anspråk tagna kapitaltillgångar.
3. b. övriga fonder*.................................................................... kr. 27,800: —
E. Lånemedel.
1. I anspråk tagna reservationer ............................................ kr. 107,736: —
2. Återbetalningar........................................................................ » 2,960,210: —
Utgifter.
Verkliga utgifter.
XIII. Riksdags- och revisionskostnader m. m.
1. Riksdags- och revisionskostnader samt kostnader för
riksdagens hus, förslagsanslag ........................................ kr. 3,450,000: —
2. Avlöningar och pensioner m. m. vid riksgälds- och riks-
dagsförvaltningen, förslagsanslag................................... » 490,000: —
3. Kontorsexpenser, inlösningsprovisioner och andra om-
kostnader för statsskulden, förslagsanslag.................. » 300,000: —
* Allmänna byggnadslånefonden.
Riksgäldsfullmäktiges yttrande äng. riksgäldskontorets ställning. 3
Riksdagsbiblioteket:
4. Avlöningar, arvoden m. m., vikariatsersättningar
och expenser, förslagsanslag kr. 63,000: —
5. Riksdagsbibliotekets komplettering och
utvidgning, reservationsanslag ..... » 22,000: — kr.
6. Avlöningar, resekostnader och expenser för justitieom-
budsmannen och hans expedition, förslagsanslag »
7. Avlöningar, resekostnader och expenser för militieom-
budsmannen och hans expedition, förslagsanslag^ »_
Summa kr.
85,000: —
65,000: —
65,000: — 4,455,000: —
XIV. Räntor å statsskulden m. m.
A. Den fonderade statsskulden.
Av staten upptagna obligationslån.
1. Ränta å 1886 års 31/, % lån, förslags-
kr. 71,015,714: —
Lån hos statsinstitutioner och fonder.
21. Ränta å lån hos statens pensionsan-
stalt, förslagsanslag
22. » » » » pensionsförsäkrings-
fonden, förslagsanslag
23. » » » » postverkets pensions-
fond, förslagsanslag
24. » » » » telegrafverkets pen-
sionsfond, förslagsanslag
kr. 6,200,000: —
» 510,000: —
» 460,000: —
» 460,000:
4 Riksgäldsfullmäktiges yttrande ang. riksgäldskontorets ställning.
25. Ränta å lån hos statens järnvägars
pensionsfond, förslagsanslag kr. 325,000: —
26. » » » » postverkets förny-
elsefond, förslagsanslag .................... » 370,000: —
27. » » » » vattenfallsverkens
förnyelsefonder, förslagsanslag ............ » 1,000,000: — kr. 9,325,000:_
Av staten övertagna lån.
28. Ränta å Örebro—Svartå järnvägsak-
tiebolags obligationslån ....................
Räntor å järnvägsaktiebolaget Malmö —Kontinentens obligationslån:
29. Av år 1898................ kr. 26,280: —
30. » » 1902.............. » 15,760: —
Räntor å Mora—Vänerns jämvägsak-
tiebolags obligationslån:
31. Av V, 1896 ............... kr. 17,580: -
32. » i/, 1896 ............... » 4,380: —
33. » år 1903................ » 76,590: —
kr.
8,060: —
42,040:
98,550: —
148,650:
övrig fonderad statsskuld.
34. Årsanslaget till Hans Maj:t Konungen,
reservationsanslag............................ kr. 300,000:
35. Ränta å köpeskillingen för fastigheten
nr 1 i kvarteret Lejonet i Stockholm, reservationsanslag................ » 90,000:
36. Ränta å konung Carl Xin:s hemgifts-
kapital, reservationsanslag............ » 7,500:
37. Ränta å Göta kanals reparationsfond » 7,045:
404,545:
Säger för den fonderade statsskulden kr. 80,893,909: —
B. Den tillfälliga statsskulden.
1. Diskont å växlar, förslagsanslag ................................... kr. 7,000: —
C. Fonder m. m.
1. Ränta å pensionsfonden för vissa riks-
dagens verk, förslagsanslag ........... kr. 10,000: —
2. Ränta å Bergsjö bredspårsfond, för-
slagsanslag ........................................ » 2,340: —
3. Ränta å medgiven och beräknad, ännu
icke verkställd upplåning, förslags-
ansla3................................................... » 3,501,751: - kr, 3.514.091: _
Summa kr. 84,415,000: —
RiksgtUdsfullmäktiges yttrande ang. riksgäldskontoret» ställning. 5
Utgifter för kapitalökning.
VII. Avbetalning å statsskulden.
A. Amortering å vissa lån.
Av staten upptagna obligationslån.
1. 1886 års 3 1/s % lån, förslagsanslag kr. 905,334: —
2. 1890 » 3 V, % > » 1,151,112: -
3. 1899 » 31/, % » » 714,600: —
4. 1931 » 4 % » » 872,000: — kr. 3,643,046: —
Av staten övertagna lån.
5. örebro—Svartå järnvägsaktiebolags ob-
ligationslån .......................................... kr. 33,000: —
Järn vägsaktiebolaget Malmö—Kontinentens obligationslån:
6. Av år 1898 ................ kr. 62,000: -
7. » * 1902 ............... » 30,000:— » 92,000: —
Mora—Vänerns järnvägsaktiebolags obligationslån:
B. Nedskrivning av statens järnvägars lånekapital. 1. Nedskrivning av statens järnvägars lånekapital
360,000: —
2,600,000: —
C. Fonden för statsskuldens amortering.
1. Avsättning till fonden för statsskuldens amortering,
förslagsanslag................................................................ — *
Summa kr. 6,603,046: —
Rörande ovan beräknade inkomster och utgifter för budgetåret 1932/1933 torde följande böra framhållas.
Beträffande beräkningen av inkomsterna:
Under inkomsttiteln »Diverse inkomster» hava upptagits beräknade räntor å uppköpta svenska statsobligationer och utländska statspapper, kurs vinster utöver kursförluster, inkomster för försålt riksdagstryck, värdet av preskriberade kuponger m. m. Därjämte hava under nämnda titel upptagits dels räntor till belopp av 345,000 kronor, som beräknas inflyta å utlämnade hjälpkrediter från anslaget till »Varukredit åt vissa nödlidande länder», dels ock beräknade kapitalavbetalningar å Trafikaktiebolaget Grängesberg -Oxelösunds skuld till statsverket enligt avräkning i samband med 1927
Ej beräknad av fullmäktige
6 Riksgäldsfullinäktiges yttrande äng. riksgäldskontoret^ ställning.
års malmavtal 1,931,158 kronor 32 öre, utgörande återstoden av statsverkets fordran av andra medel än lånemedel, samt ränta 537,500 kronor beräknad på nu återstående skuld 10,750,000 kronor. De sammanlagda inkomsterna under titeln beräknas i runt tal uppgå till 3,390,000 kronor, varifrån likväl böra dragas beräknade utgifter för omkostnader för järnvägslån ävensom för räntor å medel, som för förvaltning överlämnas till riksgäldskontoret från statens domänverk och statens reproduktionsanstalt m. m. Dessa utgifter uppskattas till 200,000 kronor. Nettoinkomsten å titeln »Diverse inkomster» beräknas följaktligen, vad angår riksgäldskontoret, belöpa sig till
3,190,000 kronor.
Under titeln »Fonden för låneunderstöd (överskott)» har bland beräknade inflytande räntor under budgetåret 1932/1933 upptagits 5 % ränta å 8,000,000 kronor, lån till Deutsche Reichsbahngesellschaft för byggande av en bro mellan ön Rugen och tyska fastlandet. Å andra sidan har icke räknats med någon ränteinbetalning å lån till Ostkustbanans aktiebolag.
Under rubriken »Lånemedel. I anspråk tagna reservationer» torde upptagas ett belopp av 107,736 kronor, utgörande ej disponerad återstod av anslag att utgå av lånemedel å riksstaten för budgetåret 1927/1928 till bibanelånefonden (R. 1927/1928 B II, 1 Bibanelånefonden).
Under »Lånemedel. Återbetalningar» hava upptagits följande till riksgäldskontoret återlevererade, för sina ursprungliga ändamål ej erforderliga lånemedel, nämligen:
Postverket.
Gemensamt anslag för postverket, telegrafverket, statens järnvägar och vattenfallsverk (anslaget
R. 1921 I. E. 1) ............................. kr. 28,000: - -
Inköp av fastigheter (anslaget R. 1920 XVI.
A. 5) ........................................ » 80,000: —
Posthus i Sandviken (anslaget R. 1927/1928
L A- 4)................................................ » 5,761:38 kr. 113,761:38
Telegrafverket.
Gäldande av återstående del av köpeskillingen för A.-B. Stockholmstelefons telefonanläggningar m. m. (anslaget
R. 1929/1930 I. B. 1) ...................... kr. 58: 4 6
Täckande av viss del av kostnaden för stationsbyggnad vid Kaserntorget i Göteborg (anslaget R. 1930/1931 I. B. 5) .... » —: yo kr. 59: 3b
Statens järnvägar.
Konjunkturtillägg till vissa före år 1918 beviljade anslag till nya byggnader och anläggningar vid statens trafikerade järnvägar (anslaget R. 1920 XVI. C. 33) kr. 60,942: 6 8
Telegraf- och sektionstelefonledningar (senare beviljat för ombyggnad av Lunds bangård), (anslaget R. 1921 I. C. 17) ........ » 58,251: 2»
Riksgäldstullmäktiges yttrande ang. riksgäldskontorets ställning. 7
Husbyggnader (senare för ombyggnad av
Lunds bangård), (anslaget 1922 (I. C. 11) kr. 100,000: —
Omläggning av linjen Lindome—Anneberg
(anslaget R. 1920 XVI C. 15)................ » 19,409: 88
Husbyggnader (anslaget T. 1920 XII. C. 14) » 36,000: —
» (anslaget T. 1921 T. C. 10) » 4,000: —
Arbeten för lindrande av arbetslösheten bland icke ordinarie personal vid statens järnvägar (anslaget R. 1921 I. E. 1)..............»_ 1,356: n k,.. 279,959:9 6
Statens vattenfallsverk.
Av det å 1913 års riksstat anvisade anslaget för förvärvande för statsverkets räkning av Södertälje
kanal m. m................................................. kr. 16,176: 57
Av de å 1920 års tilläggsstat och 1921 års riksstat anvisade anslagen till uppförande av bostadshus för tjänstemän vid kommunikationsverken (anslaget R. 1921 I.
E. 1) ........................................................... » 16,000: —
Av de besparingar å vissa på 1922 års riksstat anvisade anslag, som enligt beslut av 1923 års riksdag finge användas till kraftstationsanläggning vid Harsprånget » 123,000: —
Av de å riksstaten för budgetåret 1930/1931 och å tidigare riksstater anvisade anslagen till vissa förskottsbetalningar till
Dalälvens regleringsförening ................ » 244,070:— kr. 399,246: 5 7
Allmänna järnvägslånefonden.................................................... kr. 500,000: —
Fonden för låneunderstöd.
Lån åt företag för framställning av jordbrukskalk (anslaget
R. 1923/1924 VII. 5)................................ kr. 5,555: 5 6
Lån till Ostkustbanans aktiebolag (anslaget
R. 1926/1927 V. 4)................................ » 4,551:7 8
Lån till A.-B. Svenska Amerikalinjen (anslaget R. 1926/1927 V. 5)....................... » 600,000: —
Understöd till återupprättande av viss industriell verksamhet (anslaget R. 1927/
1928 lil. 1) ............................................... » 79,885: -
Lån till Sydsvenska kraftaktiebolaget för
utförande av kraftverksanläggning vid Karseforsen-Laholmsfallet (anslaget R.
1929 1930 lil. 2)....................................... » 81,340:05
kr.
771,332:
39 Fonden för varukredit.
Varukredit ät vissa nödlidande länder (anslaget T. 1921 VIII) kr. *49,808: 32
Möjlighet litt å detta belopp tillämpas moratoriebestämmelserna.
8 Riksgäldsfullinäktiges yttrande ang. riksgäldskontorets ställning.
Fonden för förlag till statsverket.
Täckande av förskjutna kostnader för uppförande av kasernetablissement för vissa infanteriregementen (anslaget T.
1918 IV. G. 3)........................................... kr. 840,000: —
Täckande av förskjutna kostnader för vissa i samband med 1914 års härordning beslutade byggnadsföretag vid armén att utgå av lånemedel (anslaget 1918 års
tilläggsstat IV. G. 2)................................ » 6,042: 2 8 kr. 846,042:2 8
Summa kr. 2,960,210: 2 6.
Summan av återbetalningarna har avrundats till 2,960,210 kronor.
Beträffande beräkningen av utgifterna:
Det under rubriken »Riksdags- och revisionskostnader m. m.* uppförda förslagsanslaget till »Riksdags- och revisionskostnader samt kostnader för riksdagens hus» har med hänsyn till belastningen å anslaget under budgetåret 1930/1931, 3,512,530 kronor, höjts med 75,000 kronor till 3,450,000 kronor.
övriga anslag under rubriken »Riksdags- och revisionskostnader» äro upptagna med oförändrade belopp.
Under »Räntor å statsskulden m. m.» har anslaget till »Vinster å 1921 års premieobligationslån» utgått och i stället upptagits »Vinster å 1931 års premieobligationslån» med sammanlagda beloppet för två utlottningar. Beteckningen förslagsanslag å ränta å 1930 års 4 ‘/s % statslån har borttagits, emedan lånets slutsumma fastställts.
Anslagen för förräntning av lånen hos statsinstitutioner och fonder hava med hänsyn till inträffad och förutsedd ytterligare ökning av ifrågavarande medelsplaceringar i riksgäldskontoret beräknats till högre belopp än i 1931/1932 års riksstat.
Slutligen torde böra framhållas, att anslaget till »ränta å medgiven och beräknad, ännu icke verkställd upplåning» upptagits med ett belopp, motsvarande vad som torde erfordras för förräntning av den nya upplåning, som kan bliva erforderlig under kalenderåret 1932 för beredande av medel till utgifter för kapitalökning samt för mötande av eventuellt ökade återbetalningar till statskontoret av till förvaltning mottagna medel. Inalles beräknas en upplåning å omkring 100 miljoner kronor, för vars förräntning å 47ä % under viss del av budgetåret 1932/1933 beräknats 3.5 miljoner kronor. Beloppet har i övrigt avpassats för erhållande av avrundad slutsumma å ränteanslagen.
Stockholm i riksgäldskontorets kameralbyrå den 15 november 1931.
ANDEUS ROSWALL.
Arlur Sandqvist.
Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1932.
Utgifterna.
1 Utgifterna.
För flera huvudtitlar gemensamma frågor.
Utdrag av protokollet över finctmärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari 1932.
N ärvarande:
Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Ramel, statsråden Gaede, Hamrin, von Stockenström, Städener, Gyllenswärd, Larsson, Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Hamrin, föredrager följande för flera huvudtitlar gemensamma frågor och anför: 1
1. Statens organisationsnämnd.
I likhet med vad som skett i de närmast föregående årens statsverkspropositioner må till en början lämnas en redogörelse för hesparingsarbetet inom statsförvaltningen.
Innan jag går att redogöra för den verksamhet i nyssnämnda hänseende, som under det gångna året bedrivits av statens organisationsnämnd, tillåter jag mig bringa i erinran, att'det tidigare hesparingsarbetet, i den mån detsamma ej bestått i den prövning av vissa i stort sett nya anslagskrav, som äger rum vid de årliga budgetberedningarna för påföljande års statsverksproposition, till övervägande del skett i form av en omprövning av särskilda statliga tjänsters behövlighet för fullgörandet av de föreliggande arbetsuppgifterna. Denna inriktning av hesparingsarbetet hade sin naturliga förklaring däri, att under världskriget och tiden närmast därefter den statliga förvaltningsorganisationen fått en av de då rådande säregna förhållandena betingad omfattning, som under därpå följande mera normala tider kunde undergå en beskärning. Sedan en sådan under de närmaste åren efter världskriget genomförts, hava några ytterligare besparingar av större betydenhet ej stått att vinna på denna väg.
På sätt i föregående års statsverksproposition under »För flera huvud-
Bihang till riksdagens protokoll 19.12. 1 sami.
I
2 Utgifterna.
titlar gemensamma frågor» erinrades, skedde hösten 1930 en omlägg ning av det statliga besparingsarbetet. Enligt de riktlinjer, som därvid angåvos, borde de nya besparingssträvandena icke begränsas till vissa avsnitt av statsförvaltningen utan utmynna i en successiv men allmän översyn av olika utgiftstitlar. Som ett led i strävandena borde ingå ett energiskt fullföljt försök att nedbringa statens nuvarande utgifter. Mycket skalle dock vinnas enbart örn den under flera år oavbrutet pågående stegringen av statens förvaltningskostnader kunde bållås tillbaka. Arbetet borde fördenskull närmast taga sikte på själva arbetsuppgifternas omfattning och fördelning mellan olika institutioner.
För att omliänderbava detta nya besparingsarbete tillsattes i slutet av år 1930 statens organisationsnämnd, med uppdrag att i enlighet med av mig angivna riktlinjer efter verkställda utredningar inkomma med de organisationsförslag och övriga framställningar, vilka kunde lända till minskningar i statens utgifter för olika ändamål eller eljest funnes påkallade.
I enlighet med den principiella uppläggningen av organisationsnämndens besparingsarbete har nämnden under det gångna året upptagit ett flertal spörsmål avseende ett nedbringande av olika myndigheters arbetsuppgifter. Bland de mera viktiga frågorna av denna Innebörd må nämnas det förslag till begränsning av remissväsendet inom statsförvaltningen, som sedermera resulterat i utfärdande av författningsföreskrifter i huvudsaklig överensstämmelse med förslaget. Därest dessa föreskrifter erhålla en noggrann tillämpning, kommer detta tvivelsutan att medföra en kraftig minskning i arbetsbördan för myndigheterna, såväl de statliga som de kommunala. Vidare må erinras örn ett förslag från organisationsnämnden syftande till att åstadkomma en lättnad i högsta domstolens arbetsbörda. Denna lättnad har nämnden föreslagit skola åstadkommas dels genom inrättande av en mellaninstans för skiftesmål mellan ägodelningsrätten och högsta domstolen och dels genom begränsning av fullföljdsrätten i vissa brottmål. Frågan härom är föremål för vidare prövning inom justitiedepartementet. Även bör i detta sammanhang nämnas, att organisationsnämnden upptagit spörsmålet om åstadkommande av lättnad i länsstyrelsernas arbetsbörda. I sådant syfte hava ett flertal förslag avgivits av nämnden, av vilka de flesta redan lett till utfärdande av författningsföreskrifter av föreslaget innehåll.
Jämsides med nyssnämnda ärenden har organisationsnämnden ägnat behandling åt vissa frågor, som syftat till ett mera omedelbart nedbringande av vissa statliga utgifter. Däribland må nämnas förslag örn nedsättande av de enligt allmänna resereglementet utgående s. k. kilometerpenningarna, åstadkommande av enhetliga taxor för länstrafik med vanlig personautomobil, avskaffande av de obligatoriska årliga vägsynerna, överflyttande på sparbankerna av hela kostnaden för tillsynen över deras
Utgifterna. 3
verksamhet samt borttagande av tjänstebrevs rätt för vissa icke statliga institutioner.
Emellertid har organisationsnämndens verksamhet alltsedan våren 1931 kommit att i allt större omfattning ägnas åt frågor, som från Kungl. Majit remitterats till eller eljest särskilt uppdragits åt nämnden. Bland ärenden av detta slag, i vilka nämnden under det gångna året redan avgivit utlåtanden, må nämnas frågan örn förutsättningarna för och lämpligheten av sjökarteverkets sammanslagning med lotsverket ävensom andra sjökarteverket berörande organisatoriska spörsmål. Organisationsnämnden har kommit till det resultatet, att en sammanslagning av de nämnda två verken icke bör äga rum. Vidare har i anledning av särskilt uppdrag avgivits utlåtande angående regeringsrättens organisation och arbetssätt. Därutinnan har nämnden föreslagit en sådan förändring av de gällande domförhetsreglerna för regeringsrätten, att densamma skulle kunna vara domför med allenast tre ledamöter, där dessa vore örn beslutet ense. Genom en dylik bestämmelse har avsetts att utan större ökning av ledamotsantalet skapa garantier emot en förnyad anhopning av ärenden hos regeringsrätten.
I samband med höstens budgetarbete uppdrogs åt organisationsnämnden att företaga en förberedande granskning av statens utgifter för olika icke direkt statliga eller kommunala ändamål. Detta granskningsarbete har omfattat cirka 170 å nu löpande riksstat upptagna anslag till ett sammanlagt belopp av mellan 11 och 12 miljoner kronor. De besparingar, som ifråga örn dessa anslag av nämnden föreslagits, utgöra tillhopa omkring
3.6 miljoner kronor. Vid den fortsatta budgetberedningen inom departementen hava nämndens förslag i allmänhet fullföljts, örn ock med vissa begränsningar, så att i riksstatsförslaget de slutliga besparingarna å ifrågavarande anslag kunna beräknas till, i runt tal, 2.4 miljoner kronor.
Enligt de för organisationsnämnden gällande direktiven har nämnden beträffande frågor av större omfattning, som utan särskilt uppdrag av nämnden upptagas, att avgiva kortfattade principyttranden, varefter frågan, huruvida ärendet bör bliva föremål för fortsatt behandling, skall hänskjutas till beslut av chefen för finansdepartementet. Bland uppslag av denna beskaffenhet, som nämnden under det gångna året framfört, må nämnas förslag örn upprättande av en plan för den statliga byggnadsverksamheten under kommande tioårsperiod. Detta förslag bär se dermera fullföljts därhän, att åt nämnden uppdragits att utarbeta en dylik plan, ett arbete, varmed nämnden för närvarande är sysselsatt.
Av de större ärenden, som på grund av remisser från Kungl. Majit för närvarande äro föremål för organisationsnämndens prövning, må omniim nas dels frågan om organisationen av vårt landkarteväsende, dels det nyssnämnda ärendet angående upprättande av en plan för statens bygg nadsverksamhet. under kommande tioårsperiod. Nämndens utlåtanden i dessa två frågor äro att emotse under förra hälften av år 1932. Vidare
4 Utgifterna.
märkas dels Irågan om fångvårdens organisation, dels frågan örn åstadkommande av gemenskap i vissa hänseenden mellan postverket och telegrafverket; i bägge dessa ärenden torde nämnden komma att senare under året avgiva utlåtanden.
Under nämndens övervägande äro även åtskilliga andra större frågor, däribland angående länsstyrelsernas organisation och arbetssätt, angående den ekonomiska förvaltningen av statens sinnessjukhus, angående befattningshavares bostäder i statens hus samt angående omfattningen av den statliga tryckningsverksamheten.
Organisationsnämnden, vilken sålunda, enligt vad som framgår av den lämnade redogörelsen, redan under det första arbetsåret har att framvisa ur besparingssynpunkt- synnerligen beaktansvärda resultat av sitt arbete, kommer att fortsätta sin verksamhet även under nästkommande budgetår.
2. Anslagen till resekostnads- och traktamentsersättningar.
Efter förslag av Kungl. Maj:t i proposition nr 199 till 1931 års riksdag har riksdagen godkänt vissa ändringar i allmänna resereglementet, att gälla från och med den 1 juli 1931. Kungörelse i ämnet har utfärdats den 19 juni 1931 (nr 241). Vissa av ifrågavarande ändringar äro ägnade att nedbringa statsverkets utgifter för tjänsteresor. Sålunda hava de s. k. kilometerpenningarna nedsatts från 10 öre till 5 öre samt ersättningen för annan automobil än taxeautomobil sänkts från 40 öre till 35 öre för kilometer. Härjämte föranledas utgiftsminskningar på förevarande område av den enligt Kungl. Maj:ts beslut den 26 februari 1931 föreskrivna, från och med den 1 juli samma år tillämpade normaltaxan för länstrafik med vanlig personautomobil, vilken taxa medfört avsevärda sänkningar av resekostnaderna i vissa län.
Med anledning av dessa ändrade bestämmelser har genom finansdepartementets försorg verkställts en allmän och enhetlig granskning av de anslag på riksstaten, från vilka reseersättningar bestridas, för utrönande, örn och i vad mån anslagen av angivna skäl samt med beaktande tillika av senaste belastningssiffror och andra faktorer av betydelse, kunna och böra nedsättas. Vid den sålunda företagna översynen av reseanslagen har även, i de fall då anledning därtill förelegat, hänsyn tagits till de minskningar i utgifterna för tjänsteresor, vilka kunna påräknas såsom en följd av pågående revision av de särskilda föreskrifter, som meddelats beträffande reseersättning åt vissa grupper av förrättningsmän, de s. k. besparingsreglementena.
Såsom ytterligare ett led i strävandena till nedbringande av statens utgifter på förevarande område synes det ändamålsenligt att beträffande vissa grupper av föiTättningsmän, till vilka reseersättning hittills bestritts från förslagsanslag eller förslagsvis beräknade anslagsposter, begränsa an
Utgifterna. 5
slagen eller anslagsposterna inom bestämda belopp. I vissa fall synes begränsningen kunna genomföras redan i samband med riksdagens anslagsbeviljande, i andra fall — där förslagsanslag även i fortsättningen anses böra komma till användning — torde man böra stanna vid en an ordning, varigenom Kungl. Majit ställer till förfogande allenast ett begränsat belopp, som ej får överskridas utan särskilt medgivande. En dylik begränsning i ena eller andra formen av de anvisade anslagsmedlen förutsätter emellertid, att vederbörande myndigheter i vidgad omfattning tillämpa systemet med fastställande av resplaner för underlydande förrättningsmän.
Rörande den närmare beräkningen av de särskilda reseanslagen på grundval av de synpunkter, som nu av mig angivits, hänvisas till de framställningar, som av vederbörande departementschefer komma att göras under de olika huvudtitlarna.
3. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila statsförvaltningen.
Vissa grupper av såväl ordinarie som icke-ordinarie personal, vilka ännu icke erhållit lönereglering, torde såsom hittills böra komma i åtnjutande av tillfällig löneförbättring under budgetåret 1932/1933. Denna fråga föreligger emellertid ännu ej i det skick, att den kan underställas Kungl. Maj:ts slutliga prövning, vadan särskild proposition i ämnet först senare kan föreläggas årets riksdag. I följd härav torde de för ändamålet erforderliga medlen nu i avvaktan på denna proposition böra allenast beräknas under de särskilda huvudtitlarna å riksstaten.
Verkställda kalkyler hava givit vid handen, att de särskilda anslagen under de olika huvudtitlarna för tillfällig löneförbättring under budgetåret 1932/1933 åt ordinarie och icke-ordinarie befattningshavare kunna beräknas till följande avrundade belopp, nämligen:
Hemställan örn beräknande av de erforderliga anslagen torde vid behandlingen av de olika huvudtitlarna få göras av vederbörande departe mentschefer.
6 Utgifterna.
4. Tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare och med dem jämförliga
befattningshavare.
Genom kungörelse den 22 juni 1923 (nr 276) angående tillfälliga löne tillägg åt vissa vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare stadgades i huvudsak, att under budgetåret 1923/1924 skulle till vissa ordinarie vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare vid de i kungörelsen angivna verk och inrättningar — vilka samtliga då icke erhållit ny lönereglering — utgå tillfälligt lönetillägg, dock att lönetillägg icke skulle utgå till de tre preparatorer vid naturhistoriska riksmuseet, viika för budgetåret 1923/1924 av riksdagen beviljats personliga avlöningstillägg. Där vid något i samma kungörelse omförmält verk eller inrättning vore anställda icke-ordinarie befattningshavare, vilka i fråga örn tjänsteställning och avlöning vore att likställa med sådana ordinarie be fattningskavare, som i kungörelsen avsåges, ägde Kungl. Majit efter framställning av vederbörande verk eller inrättning bestämma, om och med vilket belopp tillfälligt lönetillägg finge utgå. Utgiften för det tillfälliga lönetillägget skulle avföras av statens anstalt för pensionering av folk skollärare m. fl. (numera benämnd statens pensionsanstalt) och flottans pensionskassa å de medel, av vilka dessa anstalters omkostnader i övrigt bestridas, samt av övriga verk och inrättningar å de för budgetåret 1923/ 1924 under vederbörande huvudtitlar anvisade extra förslagsanslag till tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare.
Bestämmelserna angående dessa tillfälliga lönetillägg hava sedermera förlänats fortsatt giltighet med de ändringar, som betingats av att vid 1925—1927 å^ens riksdagai’ ny lönereglering genomförts för ett flertal av ifrågavarande verk och inrättningar. Alltsedan budgetåret 1928/1929 återstå endast följande inrättningar, vid vilka tillfälliga lönetillägg utgå, nämligen vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte, tekniska läroverken i Örebro, Malmö och Härnösand, tekniska elementarskolorna i Norrköping och Borås, elektrotekniska fackskolan i Västerås, lantbruksinstitutet vid Ultuna, lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp samt flottans pensionskassa.
För täckande av kostnaderna för de tillfälliga lönetilläggen under bud getåret 1931/1932 har riksdagen å riksstaten för nämnda budgetår såsom extra förslagsanslag anvisat under åttonde huvudtiteln 4,600 kronor samt under nionde huvudtiteln 1,500 kronor. De tillfälliga lönetilläggen till vaktmästarna vid flottans pensionskassa utgå fortfarande av pensionskassans medel.
Beträffande anslag för ifrågavarande ändamål under budgetåret 1932/ 1933 är att märka, att verksamheten vid lantbruksinstitutet vid Ultuna torde komma att upphöra med utgången av oktober 1932. Örn de vid nämn-
Utgifterna. 7
da institut anställda vaktmästarna i sammanhang härmed överflyttas pä den nyinrättade lantbrukshögskolans stat, kommer lönetillägg icke vidare att utgå till dessa befattningshavare.
De tillfälliga lönetilläggen torde jämväl under budgetåret 1932/1933 böra utgå efter oförändrade grunder.
Närmare förslag örn anslag till tillfälliga lönetillägg för budgetåret 1932/1933 torde vid behandlingen av de särskilda huvudtitlarna få framställas av vederbörande departementschefer.
Jag hemställer nu, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att
dels besluta, att till ordinarie vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare vid vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte, tekniska läroverken i Örebro, Malmö och Härnösand, tekniska elementarskolorna i Norrköping och Borås, elektrotek niska fackskolan i Västerås, lantbruksinstitutet vid Ultuna, lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp samt flottans pensionskassa skola under budgetåret 1932/1933 utgå tillfälliga lönetillägg enligt enahanda bestämmelser som för budgetåret 1931/1932;
dels förklara, att i fråga örn tillerkännande av tillfälliga lönetillägg åt icke-ordinarie befattningshavare skall för budgetåret 1932/1933 gälla vad i sådant hänseende blivit för budgetåret 1931/1932 beslutat;
dels ock besluta, att nu ifrågavarande tillfälliga lönetillägg skola bestridas, vad angår flottans pensionskassa, av pensionskassans medel och i övrigt av under vederbörande huvudtitlar för ändamålet uppförda extra förslagsanslag.
5. Provisoriskt dyrortstillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst.
I huvudsaklig anslutning till ett av Kungl. Majit framlagt förslag beslöt 1931 års riksdag, att provisoriskt dyrortstillägg skulle under innevarande budgetår utgå åt vissa befattningshavare i statens tjänst. Bestämmelser i ämnet hava av Kungl. Majit utfärdats genom kungörelse den 26 juni 1931 (nr 273). Provisoriskt dyrortstillägg åtnjutes av vissa befattningshavare med nyreglerad avlöning i Stockholm och några andra i dyrortshänseende likställda samhällen.
Även under nästkommande budgetår torde provisoriskt dyrortstillägg böra utgå efter i huvudsak samma grunder som under innevarande budgetår.
Utgifterna för dyrortstillägg böra, i likhet med vad fallet är för löpande budgetår, vid de affärsdrivande verken, bank- och fondinspektionen, sparbanksinspektionen. st uter iöverstyrelsen, patent- och registrerings-
O/Ulande bestämmelser.
8 Utgifterna.
verket, försäkringsinspektionen och statens pensionsanstalt utgå av de medel, av vilka verkets eller institutionens omkostnader i övrigt bestridas. Beträffande befattningshavare vid vägorganisationen i länen böra utgifterna för dyrortstillägg avföras å automobilskattemedlens fond. För andra befattningshavare torde de provisoriska dyrortstilläggen liksom nu böra gäldas från särskilda anslag å riksstaten, som anvisas för ändamålet.
Förslag örn anslag till provisoriskt dyrortstillägg torde vid behandlingen av de olika huvudtitlarna få framställas av vederbörande departements chefer.
Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen besluta
dels att provisoriskt dyrortstillägg åt vissa befattningbavare i statens tjänst må efter i huvudsak enahanda grunder, som gälla för budgetåret 1931/1932, under budgetåret 1932 1933 utgå enligt de närmare föreskrifter, som meddelas av Kungl. Majit;
dels ock att det provisoriska dyrortstillägget åt befattningshavare vid de affärsdrivande verken, bank och fondinspektionen, sparbanksinspektionen, stuteriöverstyrelsen, patent- och registreringsverket, försäkringsinspektionen och statens pensionsanstalt skall utgå av de medel, av vilka verkets eller institutionens omkostnader i övrigt bestridas, så ock att provisoriskt dyrortstillägg åt befattningshavare vid vägorganisationen i länen skall utgå av statens automobilskattemedelsfond.
i
6. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst m. fl.
Nu gällande allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst återfinnas i kungörelsen den 15 juni 1923 (nr 265) med däri genom kungörelserna den 18 juni 1926 (nr 270), den 14 juni 1928 (nr 210), den 20 juni 1930 (nr 234) och den 26 juni 1931 (nr 274) gjorda änd ringar. Beträffande dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer äro bestämmelser meddelade i kungörelse den 18 juni 1925 (nr 275), vilken i viss del ändrats genom kungörelser den 18 juni 1926 (nr 271) och den 18 juni 1927 (nr 252). Vad angår dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter befattningshavare i statens tjänst m. fl. gäller härom en den 15 juni 1923 utfärdad kungörelse (nr 267) med ändringar genom kungörelserna den 18 juni 1926 (nr 272) och den 18 juni 1927 (nr 253). En redogörelse för den huvudsakliga innebörden av bestämmelserna på området finnes intagen i 1930 års statsverksproposition under »För flera huvudtitlar gemensamma frågor».
Utgifterna. 9
Förutom till de statens befattningshavare och pensionärer, vilka inbegripas under de nu nämnda kungörelserna, utgå dyrtidstillägg även till åtskilliga andra personalgrupper, bland vilka må nämnas lärare vid vissa statsunderstödda undervisnings- m. fl. anstalter (kungörelser den 22 juni 1923, nr 305—307, med däri vidtagna ändringar, och den 22 juni 1928, nr 231), föreståndare och lärare vid lantmanna-, lanthushålls- och lantbruksskolor (kungörelse den 29 juni 1921, nr 476, men senare företagna ändringar) samt pensionerade båtsmän m. fl. (kungörelse den 12 juni 1931, nr 210).
Enligt nu berörda bestämmelser — med undantag för de som avse pensionerade båtsmän m. fl. — skola dyrtidstillägg fastställas med ledning av ställningen av levnadskostnadsindex under årets olika kvartal. Indextalens förskjutningar från och med den 1 januari 1923 belysas av följande tablå: I
I statsverkspropositionen till 1931 års riksdag utgick Kungl. Maj:t från, att gällande bestämmelser rörande dyrtidstilläggen borde bibehållas oförändrade. För beräkningarna av utgifterna för dyrtidstillägg under bud getåret 1931/1932 lades till grund en genomsnittlig levnadskostnadsindex av 160.
Kiksdagen — som godkände, att gällande allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst m. fl. fortfarande skulle äga tillämpning — beslöt emellertid för budgetåret 1931/1932, att örn gällande levnadskostnadsindex för detta budgetår nedginge under siffran 160, dyrtidstillägg likväl skulle beräknas efter sistnämnda siffra. Enahanda beslut fattades beträffande dyrtidstillägg åt befattningshavare vid statsunderstödda undervisningsanstalter m. fl.
Av förut återgivna tabell framgår, att levnadskostnadsindex för tredje kvartalet 1931 nedgick till 158. I anledning härav och med stöd av riks-
Blhang till riksdagens protokoll 1932. 1 sami. 2
10 Utgifterna.
dagens berörda beslut angående det tal för levnadskostnadsökningen, efter vilket dyrtidstillägg under budgetåret 1931/1932 skulle beräknas, fastställde Kungl. Majit i kungörelse den 3 juli 1931 (nr 287) det tal, som skulle tjäna till grund vid dyrtidstilläggens bestämmande, till 60, att äga till tampning tills vidare från och med juli månad år 1931. Då levnadskostnadsindex, såsom av tabellen inhämtas, vid de följande kvartalsskiftena utgjort 158 respektive 157, har någon ändring ifråga örn talet för dyrtidstilläggets bestämmande sedermera icke vidtagits.
^buTetåret va<^ ^ag an^öl't i samband med finansplanen framgår, att för
1933/1933. om avveckling av dyrtidstilläggssystemet icke kommer att föreläggas
1932 års riksdag. Dyrtidstillägg böra alltså utgå även under budgetåret 1932/1933.
Vad angår grunderna för dyrtidstilläggen uttalade jag i berörda sammanhang, att dyrtidstilläggen för nästa budgetår — för att möjliggöra full överblick och effektiv begränsning av statens blivande utgifter för ifrågavarande ändamål —- borde för hela budgetåret fixeras på grundval av en fast levnadskostnadsindex. Vid bestämmandet av den indexställning, som i enlighet härmed bör läggas till grund för nästa budgetår, har jag stannat vid att förorda ett indextal av 158, som gällde för se nare hälften av år 1931. Jag föreslår sålunda, att dyrtidstilläggen under budgetaret 1932/1933 skola utgå efter nämnda indextal. I övrigt synes anledning ej föreligga till ändring i de allmänna grunderna för dyrtidstilläggen.
Dyrtidstillägg I detta sammanhang ber jag få anmäla förslag örn en detaljändring ZnärePren~ beträffande dyrtidstillägg i vissa fall åt pensionärer hos statsunderstödda pensionskassor.
Under punkt 7:o i skrivelse den 2 juni 1931, nr 346, har riksdagen i anledning av 1930 års statsrevisorers berättelse, i vad den rörde dyrtidstillägg av statsmedel till vissa pensionärer i prästerskapets änke- och pupillkassa m. fl., anfört, att riksdagen i likhet med revisorerna vore av den uppfattningen, att dyrtidstillägg av statsmedel knappast borde utgå till de pensionärer, som i revisionsberättelsen avsåges, nämligen ogifta döttrar efter fyllda 55 år med pensionsrätt i prästerskapets änke- och pupillkassa, ogifta döttrar över 21 år med pensionsrätt i Uppsala universitets pensionsinrättning för tjänstemäns änkor och barn samt ogifta döttrar över 50 år med pensionsrätt i pensionsinrättningen för änkor och barn efter ämbets- och tjänstemän vid Lunds universitet samt i Lunds universitets änke- och pupillkassa. I varje fall borde dyrtidstillägg av statsmedel utgå endast i den händelse pensionärerna vore obemedlade och av sjukdom eller lyte urståndsätta att sig själva försörja.
Riksdagen har därför anhållit, att Kungl. Majit ville taga under övervägande frågan örn utbetalandet av dyrtidstillägg av statsmedel åt om-
Utgifterna. 11
förmälda pensionärer samt för 1932 års riksdag framlägga förslag i ärendet.
Efter remiss har statskontoret den 29 september 1931 avgivit utlåtande och förslag i anledning av vad riksdagen sålunda anfört. Det av statskontoret avgivna förslaget till erforderliga författningsändringar innebär, att dyrtidstillägg av statsmedel icke skulle tillgodokomma i berörda pensionskassor pensionsberättigade barn (söner och döttrar) efter uppnådda 21 år under annan förutsättning än att pensionären styrktes vara obemedlad och av sjukdom eller lyte oförmögen att försörja sig.
I enlighet med den uppfattning, som riksdagen gjort gällande i denna fråga, anser även jag, att förmånen av dyrtidstillägg av statsmedel bör i nu förevarande fall inskränkas. Bestämmelserna i ämnet torde böra i huvudsak få det innehåll, som av statskontoret föreslagits.
Verkställda beräkningar rörande kostnaderna för dyrtidstillägg enligt föreliggande förslag utvisa, att dessa kostnader belöpa sig till 19.0 miljoner kronor för befattningshavare och pensionärer vid affärsverken samt till 48.6 miljoner kronor för övriga till dyrtidstillägg berättigade. De sålunda beräknade kostnaderna fördela sig på följande sätt:
Dyrtidstillägg vid affärsverken Dyrtidstillägg i övrigt:
Milj. kr.
... 19.o
Mili. kr.
1.
2.
3.
4.
5.
Allmänna anslagen till dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst å huvudtitlarna II—X Statsunderstödda undervisningsanstalter Övriga dyrtidstillägg å huvudtitlarna II—X F. d. befattningshavare samt änkor och barn m. fl. Pensionerade båtsmän m. fl.........................................................
20.o
l.o 48.6
Summa 67.6.
Senare i dag komma vederbörande departementschefer att föreslå upptagande å riksstaten för budgetåret 1932/1933 av erforderliga anslag till dyrtidstillägg.
Dyrtidstillägg åt befattningshavare och pensionärer vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar, statens vattenfallsverk, domänverket och statens reproduktionsanstalt eller vid av nämnda verk övertagna företag eller inrättningar utgå för närvarande av de medel, av vilka verkets eller institutionens omkostnader i övrigt bestridas. Detsamma gäller beträf lande dyrtidstillägg åt befattningshavare vid bank- och fondinspektio nen, sparbanksinspektionen, stuteriväsendet, patent- och registreringsverket samt försäkringsinspektionen ävensom i avseende å dyrtidstillägg åt befattningshavare vid flottans pensionskassa och statens pensionsanstalt. I fråga om vägingenjörer, biträdande vägingenjörer och vägingenjörs assistenter gäldas utgifterna för dyrtidstillägg från statens automobil
Kostnads-
frågan.
Sättet flir kostnadernas bestridande.
Hemställan.
12 Utgifterna.
skattemedelsfond. Där arbetslönerna vid försvarsväsendets verkstäder och fabriker m. fl. anläggningar äro uppdelade i grundlöner och dyrtidstillägg, bestridas kostnaderna för dyrtidstilläggen från vederbörande underhålls- eller anskaffningsanslag.
Då enligt riksstatsförslaget jämväl anslaget till diverse kostnader för vägorganisationen i länen skall utgå av automobilskattemedel, bör bestämmelse meddelas, att även dyrtidstillägg åt rit- och skrivbiträden samt kamerala biträden vid vägorganisationen, för vilka dyrtidstillägg medel beräknas under sagda anslag, skola bestridas av statens automobilskattemedelsfond. I övrigt torde någon ändring i förevarande bestämmelser ej vara påkallad.
Under åberopande av vad i det föregående anförts får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att
dels godkänna de av mig föreslagna ändringarna i bestämmelserna angående dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst m. fl.,
dels ock besluta,
att dyrtidstillägg åt befattningshavare och pensionärer vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar, statens vattenfallsverk, domänverket och statens reproduktionsanstalt eller vid av nämnda verk övertagna företag eller inrättningar samt dyrtidstillägg åt befattningshavare vid bank- och fondinspektionen, sparbanksinspektionen, stuteriväsendet ävensom patent- och registreringsverket, försäkringsinspektionen, flottans pensionskassa och statens pensionsanstalt skola utgå av de medel, av vilka verkets eller institutionens omkostnader i övrigt bestridas, så ock att dyrtidstillägg åt befattningshavare vid vägorganisationen i länen skola utgå av statens automobilskattemedelsfond,
samt att, där arbetslönerna vid försvarsväsendets verkstäder och fabriker m. fl. anläggningar äro uppdelade i grundlöner och dyrtidstillägg, kostnaderna för dyrtidstilläggen skola bestridas från vederbörande underhålls- eller anskaffningsanslag.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans Majit Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Olga Gjörloff.
813044. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1932.
Första huvudtiteln. [1.]
1 Första huvudtiteln.
Utdrag av -protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari 1932.
Närvarande:
■Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Ramel, statsråden Gärde, Hamrin, von Stockenström, Städener, Gyllenswärd, Larsson, Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Hamrin, anmäler härefter de frågor, som tillhöra regleringen för budgetåret 1932/1933 av utgifterna under riksstatens första huvudtitel, innefattande anslagen till hov- och slottsstaterna, och anför därvid följande:
A. Kungl, hovstaten.
1. Kungl. Maj:ts hovhållning, oförändrat ordinarie anslag ............................................................................................. kronor S00’000-
[l.] 2. Förstärkning av anslaget till Kungl. Martts hovhållning. Till
förstärkning av anslaget till Kungl. Maj:ts hovhållning har riksdagen från och med år 1921 anvisat visst belopp, som tidigare belöpt sig till
200,000 kronor, för år räknat, men från och med budgetåret 1923/1924 utgått med 150,000 kronor.
Enligt ett från riksmarskalksämbetet överlämnat utdrag av protokoll över hovärenden, hållet den 11 september 1931, har Hans Maj:t Konungen tillkännagivit, att Hans Majestät, med hänsyn till angelägenheten av att nedbringa statsutgifterna och för att i sin mån bidraga till underlättande av den blivande statsregleringen, önskade för nästa budgetår av sitt apanage avstå ett belopp av 50,000 kronor. I anslutning härtill förordar jag, att för budgetåret 1932/1933 anslag till förstärkning av anslaget till Kungl. Maj:ts hovhållning uppföres med ett belopp av 100,000 kronor. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
bihang lill riksdagens protokoll 1932. 1 sami. 1
2 Första huvudtiteln. [1—3.]
att till förstärkning av anslaget till Kungl. Majits hovhållning för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag av ............................................... kronor 100,000.
3. Hans Kungl. Höghet Kronprinsens hovhållning och handpenningar lör Hennes Kungl. Höghet Kronprinsessan, oförändrat ordinarie anslag.................................................................... kronor 192,000.
[2.] 4. Förstärkning av de till Hans Kungl. Höghet Kronprinsens
hovhållning anslagna medel. Till förstärkning av de till Hans Kungl. Höghet Kronprinsens hovhållning anslagna medel har riksdagen från och med år 1921 anvisat visst belopp, som tidigare utgjort 90,000 kronor, för år räknat, men från och med budgetåret 1923/1924 utgått med 70,000 kronor.
I samband med Hans Maj:t Konungens nyssnämnda beslut har Hans Kungl. Höghet Kronprinsen meddelat sin önskan, att anslaget till hans hovhållning måtte upptagas med ett belopp, som med 15,000 kronor understege vad som för närvarande utgingé. I anslutning härtill förordar jag, att det ifrågavarande förstärkningsanslaget för nästkommande budgetår upptages med 55,000 kronor. Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till förstärkning av de till Hans Kungl. Höghet Kronprinsens hovhållning anslagna medel för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag av .............................................................. kronor 55,000.
5. Hans Kungl. Höghet Hertigen av Västergötland, oförändrat ordinarie anslag ........................................................... kronor 26,000.
6. Hans Kungl. Höghet Hertigen av Närke, oförändrat
ordinarie anslag....................................................................... kronor 26,000.
7. Ved och kol för de kungl, hoven, oförändrat ordinarie anslag............................................................................ kronor 50.000.
[3.] 8. Täckande av motsedd brist å anslaget till ved och kol för
de kungl, hoven. Kostnaderna för uppvärmning av de kungl, slotten äro avsedda att bestridas av det å riksstaten uppförda ordinarie anslaget till ved och kol för de kungl, hoven, vilket alltsedan år 1858 kvarstått vid 50,000 kronor. Jämte det ordinarie anslaget har riksdagen från och med år 1918 på förslag av Kungl. Majit till täckande av motsedd brist å samma anslag anvisat viss förstärkning, som för budgetåren 1928/1929—1930/1931 utgjort 85,000 kronor men för innevarande budgetår är upptagen med ett till 75,000 kronor nedsatt belopp. För ifrågavarande ändamål uppgå alltså
Första huvudtiteln. [3 — 4.] 3
tor närvarande de ordinarie och extra anslagsmedlen till sammanlagt
125,000 kronor.
Nu har riksmarskalksämbetet i skrivelse den 31 augusti 1931 angående anslagsäskanden för hov- och slottsstaterna, i enlighet med förslag av ståthållarämbetet å Stockholms slott, gjort framställning örn anvisande jämväl för budgetåret 1932/1933 av ett extra anslag å 75,000 kronor till förstärkning av anslaget till ved och kol för de kungl, hoven.
Även för budgetåret 1932/1933 lära ifrågavarande extra anslagsmedel bliva ofrånkomligen erforderliga. Jag hemställer fördenskull, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till täckande av motsedd brist å anslaget till ved och kol för de kungl, hoven för budgetåret 1932/1933
anvisa ett extra anslag av kronor 75,000.
9. Underhåll och vård av möbler samt andra staten tillhöriga inventarier i de kungl, slotten, oförändrat ordinarie anslag..... kronor 56,400.
[4.] 10. Förstärkning av anslaget till underhåll och vård av möbler
samt andra staten tillhöriga inventarier i de kungl, slotten. Till förstärkning av ordinarie anslaget till underhåll och vård av möbler samt andra staten tillhöriga inventarier i de kungl, slotten har riksdagen från och med år 1920 anvisat visst belopp, som för innevarande budgetår, liksom för vart och ett av de sistförflutna sex budgetåren, uppgått till 25,000 kronor.
I sin skrivelse den 31 augusti 1931 har riksmarskalksämbetet hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att till förstärkning av förevarande anslag även för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag av
25,000 kronor. Riksmarskalksämbetet har därvid överlämnat en framställning i ämnet från chefen för husgerådskammaren, som framhållit, att behovet av anslag för husgerådskammaren för nästa budgetår komme att vara detsamma som för innevarande budgetår.
Med tillstyrkande av riksmarskälksämbetets förevarande framställning hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till förstärkning av anslaget till underhåll och vård av möbler samt andra staten tillhöriga inventarier i de kungl, slotten för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag av kronor 25,000. 11
11. Kungl, hovstallets utfodring, oförändrat ordinarie anslag kronor 45,000.
Departements• chefen.
Departements-
chefen.
4 Första huvudtiteln. [5.]
B. Kungl, slottsstaten.
Stockholms slott.
1. Reparationer å Stockholms slott m. fl. för de kungl, hoven upplåtna byggnader, oförändrat ordinarie anslag kronor 63,000.
[5.] 2. Förstärkning av anslaget till reparationer å Stockholms slott m. fl. för de kungl, hoven upplåtna byggnader. Till förstärkning av det ordinarie anslaget till reparationer å Stockholms slott m. fl. för de kungl, hoven upplåtna byggnader hava sedan åtskilliga år anvisats extra anslag, vilka för ett vart av budgetåren 1925/1926—1929/1930 varit bestämda till 50,000 kronor men för sistförflutet och innevarande budgetår upptagits med 63,000 kronor. I 1929 års statsverksproposition finnes återgiven en utredning av slottsarkitekten generaldirektören I. Tengbom rörande behovet av anslagsmedel för reparationer å slottet.
I sin skrivelse den 31 augusti 1931 har nu riksmarskalksämbetet, med överlämnande av en av ståthållarämbetet å Stockholms slott gjord framställning i ämnet, hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att till förstärkning av ordinarie anslaget till reparationer å Stockholms slott m. fl. för de kungl, hoven upplåtna byggnader för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag av 63,000 kronor.
Ståthållarämbetet har i sin skrivelse meddelat, att på grund av otillräckliga anslag en del önskvärda ordinarie underhållsarbeten årligen måst eftersättas. Kostnaden för de arbeten av denna art, som vid början av ett vart av nedan angivna budgetår återstått outförda, har beräknats till följande belopp:
budgetåret 1924/1925 » 1925/1926
» 1926/1927
* 1927/1928
» 1928/1929
» 1929/1930
» 1930/1931
» 1931/1932 I
kronor 30,008 » 58,952
» 54,750
» 125,800
» 121,600
» 138,400
» 138,100
» 153,700.
I anslutning till dessa uppgifter har ståthållarämbetet yttrat följande.
Även örn det nu begärda förstärkningsanslaget å 63,000 kronor beviljades för de ordinarie underhållsarbetena, kvarstode större restaurerings-
Första huvudtiteln. [5—6.]
arbeten, för vilka särskilda anslag framdeles måste begaras. Dessa arbeten vore: restaurering och delvis återställande av en stor del representationsrum, deras plafonder, övriga målningar, stocker och vaggar; inläggande av golv av sten i trädgårdssalongen samt delar i portiker och valy. iordningställande av slottsmuseum i källaren; samt en del yttre stensättning och uppsnyggningsåtgärder, icke ingående i den yttre restaureringen Kostnaden
för samtliga dessa arbeten kunde beräknas till omkring 250,000 kronor, vilka medel dock kunde fördelas på en följd av år.
Med hänsyn till vad av ståthållarämhetet anförts, linner jag det icke Departementskunna undgås, att även för budgetåret 1932/1933 extra anslagsmedel an- c '*"■ visas till förstärkning av det ordinarie anslaget till reparationer å Stockholms slott m. fl. för de kungl, hoven upplåtna byggnader. I likhet med andra å riksstaten uppförda anslag för underhåll och reparationer av byggnader torde emellertid ifrågavarande förstärkningsanslag av statsfinansiella skäl böra i viss utsträckning minskas. Anslaget synes mig sålunda för nästkommande budgetår böra uppföras med ett till 50,000 kronor nedsatt belopp.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till förstärkning av anslaget till reparationer å Stockholms slott m. fl. för de kungl, hoven upplåtna . byggnader för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag av.................................................. kronor 50,000.
3. Polis-, lys- och renhållning samt brandväsendet vid Stockholms slott, oförändrat ordinarie anslag kronor 33,750.
[6.] 4. Förstärkning av anslaget till polis-, lys- och renhållning
samt brandväsendet vid Stockholms slott. Till förstärkning av det ordinarie anslaget till polis-, lys- och renhållning samt brandväsendet vid Stockholms slott har riksdagen anvisat extra anslag, som för innevarande budgetår uppgår till 26,350 kronor. (
I riksmarskalksämbetets skrivelse den 31 augusti 1931 har ämbetet, i enlighet med hemställan från ståthållarämhetet å slottet, gjort framställning örn förstärkning för budgetåret 1932/1933 av det ordinarie anslaget till polis-, lys- och renhållning samt brandväsendet vid Stockholms slott med 26,350 kronor. Riksmarskalksämbetet har hänvisat till att de sistförflutna budgetåren, då förstärkningsanslaget anvisats med detta belopp, några besparingar icke uppstått å anslaget.
” Första huvudtiteln. [6—7.]
I>epachef7ntS~ .På grUnd av u°dväudigketen att i möjligaste män begränsa statsutgifterna synes mig ifrågavarande förstärkningsanslag för nästa budgetår böra anvisas med ett från 26,350 kronor till 24,350 kronor minskat belopp. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till förstärkning av anslaget till polis-, lys- och renhållning samt brandväsendet vid Stockholms slott för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag av .................. ........ .......••...................... kronor 24,350.
Övriga kungl, slott.
[7.] 5. Underhåll m. m. av övriga kungl, slott För underhåll m. m. av de kungl, lustslotten, nämligen Drottningholms slott, Gripsholms och Ulriksdals slott, Haga lustslott och park samt Strömsholms och Rosersbergs slott, har från och med budgetåret 1927/1928 varit uppfört ett gemensamt ordinarie reservationsanslag, vilket till och med budgetåret 1929/1930 varit bestämt till 86,000 kronor men i riksstaterna för sistförflutet och innevarande budgetår är upptaget med ett till 110,500 kronor förhöjt belopp. Därjämte hava alltsedan förstnämnda budgetår anvisats extra reservationsanslag å
20,000 kronor till ny- och ombyggnader samt större reparationer vid slotten. Ytterligare hava för ifrågavarande ändamål bidrag utgått av Djurgardskassans överskottsmedel. Dessa bidrag hava för vartdera av budgetåren 1927/1928 och 1928/1929 utgjort 65,000 kronor, varav 50,000 kronor tillgodoförts det ordinarie anslaget och 15,000 kronor det extra, samt för budgetåret 1929/1930 80,000 kronor, fördelat med 65,000 kronor på det förra och 15,000 kronor på det senare anslaget. För budgetåret 1930/1931 och innevarande budgetår har riksdagen medgivit, att av Djurgårdskassans överskottsmedel må till det ordinarie anslaget överföras ett belopp av 80,000 kronor, varemot intet bidrag tillföres det extra anslaget.
stäthdiiar- Med sin skrivelse den 31 augusti 1931 har riksmarskalksämbetet amriktmar-Ch öyerlämnat de från ståthållarämbetena för lustslotten ingivna framställskaikaämbetet ningarna örn statsanslag för nästkommande budgetår. I följande sammanbThoZfrör ställniys återgivas de av ståthållarämbetena framlagda förslagsstaterna för budgetåret budgetåret 1932/1933, varvid jämväl upptagits motsvarande siffror för inne- 1932/1933. varande budgetår:
Första huvudtiteln. [7.]
7 Drottningholms slott.
Utgifter.
Slottsförvaltningen
Avlöningar................................................................... 31,500
Pensioner .................................................................... 6,800
Diverse omkostnader ................................................ 14,200
Slottsbyggnaders underhåll .................................... 30,000
Parkens och trädgårdens underhåll............................ 50,000
Nyanskaffning och underhåll av inventarier 500
Fastighetsförvaltningen ....................................... 26,000
Summa 159,000 Gripsholms slott.
Inkomster.
Utgifter.
Slottsförvaltningen
Avlöningar och dyrtidstillägg ................................ 12,500
Pensioner och gratialistunderhåll........................... 800
Värme, lyse, vatten och renhållning 2,200
Diverse omkostnader ................................................ 5,800
Byggnaders underhåll och slottets elektriska uppvärmning .................................................................. 28,000
Parkens och trädgårdens underhåll 9,000
Jordbruket........................................................................ 3,000
Skogen ............................................................................ 5,000
Djurparkens underhåll 1,200
Nyanskaffning och underhåll av inventarier - 2,500
Summa 70,000
Föreslagen stat för budgetåret 1932/1933 Kronor
16.000 6,500
95,500
159,000
31,500
6,800
14,200
50.000 500
159,000
4,000
10,000
2.000 10,000
40,000
70,600
12,500
2,200
5,800
29,000
5.000 1,200 2,500
70,600
8 Första huvudtiteln. [7.] Ulriksdals slott.
Första huvudtiteln. [7.]
Rosersbergs slott.
Inkomster.
Stat lör budgetåret 1931/1932 Kronor
Föreslagen stat lör budgetåret 1932/1933 Kronor
Såsom framgår av denna sammanställning, hava ståthållarämbetena för budgetåret 1932/1933 hemställt örn anslag för lustslotten till samma belopp, som beviljats för innevarande budgetår, liksom även i övrigt de föreslagna staterna för förstnämnda budgetår i stort sett överensstämma med de nu gällande.
Rikswiarskalksämbetet örn täckande av
10 Första huvudtiteln. [7.]
Ståthållarämbetena hava ansett de av dem angivna anslagsbeloppen vara oundgängliga för lustslottens underhåll. I fråga om behovet av anslagsmedel till Ulriksdals och Gripsholms slott hava ståthållarämbetena erinrat örn tidigare verkställda utredningar härom, vilka finnas återgivna under första huvudtiteln i statsverkspropositionerna till 1927 och 1929 års riksdagar.
Riksmarskalksämbetet har i fråga örn medelsbehovet för det ordinarie underhållet av de kungl, lustslotten för budgetåret 1932/1933 för egen del anfört följande:
»Riksmarskalksämbetet, som prövat de av ståthållarämbetena gjorda framställningarna, har funnit desamma väl grundade och har intet att erinra emot de gjorda beräkningarna. Ståthållarämbetena hava alltjämt sökt i möjligaste mån begränsa anspråken på statsverket och hava icke begärt mera, än vad som synes vara absolut nödvändigt. Då hittills utgående statsanslag för 'övriga kungl, slott’ icke varit tillräckliga för att med de kraftigt stegrade priserna på arbetskraft och material i fullt värdigt skick vidmakthålla de olika slottens många och stora byggnader och vidsträckta parker, torde en minskning i dessa anslag icke vara möjlig, och riksmarskalksämbetet tillåter sig därför framhålla nödvändigheten av att här ovan angivna anslagsbelopp för de olika slotten måtte varda i sin helhet anvisade.»
För ny- och ombyggnader samt större reparationer vid de kungl, lustslotten har riksmarskalksämbetet föreslagit anvisande för budgetåret 1932/ 1933 av ett extra reservationsanslag till samma belopp som för innevarande budgetår eller 20,000 kronor. Ett dylikt anslagsbelopp komme, enligt vad ämbetet uttalat, att fullt tagas i anspråk för bekostande av åtskilliga ifrågasatta, nödvändiga reparations- m. fl. arbeten vid vissa av slotten, varom ämbetet ämnade framdeles — i likhet med vad under senaste år ägt rum — hos Kungl. Majit göra erforderliga framställningar.
Riksmarskalksämbetet har över sina ifrågavarande framställningar och
beräkningar framlagt följande sammanställning:
Drottningholms slott, brist ........................................................ kronor 95,500
Ulriksdals » » » 31,500
Haga » » » 14,500
Rosersbergs » » » 3,000
Strömsholms » » » 6,000
Gripsholms » » » 40,000
kronor 190,500.
Till riksmarskalksämbetets förfogande för reparationer eller
ombyggnader utom ordinarie underhållet begäres................ kronor 20,000
Summa kronor 210,500.
Såsom förut nämnts, har Djurgårdskassan från och med budgetåret 1927/ 1928 av överskottsmedel lämnat bidrag till de kungl, lustslotten. Av behållningen vid ingången av innevarande budgetår utgå medel för detta budgetår
Första huvudtiteln. [7.] 11
med, 80,000 kronor. Den för budgetåret fastställda staten för Djurgårdskassan har följande utseende: 1932/1933.
Inkomster.
Tomt-, hyres- och arrendeavgifter............................................
Tillfälliga avgifter.........................•..............................................
Räntor ...........................................................................................
Försäljning av virke och ved ................................................
Försäljning av hö.......................................................................
Rosendals trädgård ....................................................................
Djurgårdens ladugård
Diverse inkomster.......................................................................
Beräknat belopp från Stockholms stad för underhåll och renhållning jämte snöplogning å vissa Kungl. Djurgårdens vägar ................................................................................
kronor 282,000
» 22,500
» 75,000
* 13,000
» 1,800
» 15,000
» 3,000
» 3,000
» 125,500
Summa kronor 540,800
Utgifter.
Avlöningar och pensioner
Expenser........................................
Vägarna ........................................
Renhållning Skogen och sågen
Byggnader ...................................
Inventarier....................................
Vatten- och avloppsledningar ..
Vattenavgifter ............................
Brandförsäkringar
Strandskoning .......................
Parker och jordbruk
. kronor
»
»
»
»
»
»
Stallet ............................................................................................
Djurgårdens ladugård ................................................................
Rosendals trädgård ...................................................................
Elektriska ledningar..............._
Kungl, begravningsplatsen vid Haga
Skatter......................................■..................................................
Diverse och oförutsedda utgifter .........................................-
Till förräntning och amortering av vissa Djurgårdskassan åvilande, ur Djurgårdsfonden upptagna lån: enligt kungl, brev den 30 maj 1924 kronor 45,000 enligt kungl, brev den 12 mars 1926 .... » 7,500 »
^leverering till statskontoret Överskott.....................................
Summa kronor
59,500
10,900
85,200
41.000 14,700 58,600
46,400
8,600
2,400
2.500 2,500
52,500
80,000
540,800.
I sin skrivelse med anslagsäskanden för budgetåret 1932/1933 har riksmarskalksämbetet ansett sig kunna utgå från att av Djurgårdskassans överskottsmedel skola under nämnda budgetår kunna dels fullgöras räntor och amorteringar av tidigare ur den av statskontoret förvaltade Djurgårdsfonden
12 Första huvudtiteln. [7.]
upplånade medel till täckande av vissa behov vid de kungl, slotten med
52,500 kronor, dels ock lämnas bidrag till slottens underhåll. Detta bidrag, som för innevarande budgetår utgör 80,000 kronor, har av riksmarskalksämbetet för budgetåret 1932/1933 beräknats till 100,000 kronor, vilket belopp skulle utgå av Djurgårdskassans behållning den 30 juni 1932.
Med utgångspunkt härifrån har inom Djurgårdsförvaltningen uppgjorts följande vid riksmarskalksämbetets skrivelse fogade förslagsstat för Djurgårdskassan för budgetåret 1932/1933, varvid jämväl upptagits motsvarande siffror för innevarande budgetår:
Sedan från det av riksmarskalksämbetet beräknade behovet av statsmedel för de kungl, lustslotten, 210,500 kronor, avgått beräknat bidrag från överskott i Djurgårdskassan den 30 juni 1932, 100,000 kronor, skulle alltså erforderligt tillskott av anslag å riksstaten utgöra 110,500 kronor. Riksmarskalksämbetet har alltså hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att under riksstatens första huvudtitel för budgetåret 1932/1933 bevilja för drift, underhåll och reparationer av de kungl, lustslotten ett sammanlagt medelsbelopp av 110,500 kronor.
Första huvudtiteln. [7.]
13 I detta sammanhang ber jag att få erinra örn att, enligt vad jag undei första huvudtiteln i fjolårets statsverksproposition anmälde, riksmarskalksämbetet i en den 10 december 1930 dagtecknad skrivelse gjort framställning i syfte att Tullgarns slott och kungsgård, som för närvarande äro ställda till Konungens förfogande, måtte under vissa förutsättningar återlämnas till statsverket. Sedan infordrade utlåtanden i ärendet inkommit från domänstyrelsen och byggnadsstyrelsen, har riksmarskalksämbetet den 1 september 1931 efter remiss yttrat sig i anledning av vad ämbetsverken i sagda utlåtanden anfört. Frågan är alltjämt föremål föi utredning.
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, äro å riksstat^ för inne- /nu-
varande budgetår uppförda två anslag för de kungl, lustslotten, nämligen ett ordinarie reservationsanslag å 110,500 kronor till slottens ordinarie underhåll m. m. samt ett extra reservationsanslag å 20,000 kronor till ny- och ombvggnader samt större reparationer vid slotten. För det med förstnämnda anslag avsedda ändamålet tages ytterligare i anspråk ett belopp av 80,000 kronor av Djurgårdskassans överskottsmedel.
För budgetåret 1932/1933 har riksmarskalksämbetet räknat med att Djurgårdskassans bidrag skall kunna höjas till 100,000 kronor. Till följd hära\ skulle enligt ämbetets förslag anslagsmedlen kunna begränsas till 110,500 kronor, varav 90,500 kronor skulle utgå som ordinarie underhållsanslag och 20,000 kronor som extra anslag till ny- och ombyggnader samt större reparationer.
Även i fråga örn förevarande anslag finner jag mig nödsakad att av statsfinansiella skäl föreslå en nedsättning. Vid övervägande, i vilken utsträckning och på vilket sätt denna nedsättning bör ske, har jag kommit till den uppfattningen, att ordinarie underhållsanslaget för nästa budgetår bör uppföras med det av riksmarskalksämbetet föreslagna beloppet av 90,500 kronor men att särskilda medel å extra stat till ny- och ombyggnader samt större reparationer icke böra anvisas å riksstaten för budgetåret 1932/1933. Anslagsmedlen för de kungl, lustslotten skulle härigenom komma att minskas med sammanlagt 40,000 kronor, varav emellertid hälften eller 20,000 kronor motsvaras av det ökade bidrag, som enligt riksmarskalksämbetets, av mig biträdda förslag bör utgå av Djurgårdskassans överskottsmedel.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen att
dels minska ordinarie reservationsanslaget till underhåll m. m. av övriga kungl, slott
nu
med
till
kronor 110,500
20,000
90,500,
dels ock medgiva, att av Djurgårdskassans den 30
14 Första huvudtiteln. [7.]
juni 1932 befintliga överskottsmedel må under budgetåret 1932/1933 till förenämnda anslag överföras ett belopp av 100,000 kronor.
Sammanlagda beloppet av de under första huvudtiteln uppförda ordinarie anslagen skulle alltså uppgå till 1,382,650 kronor. Enär för budgetåret 1932/1933 å denna huvudtitel krävas extra anslag till belopp av 329,350 kronor, skulle huvudtitelns slutsumma sålunda komma att för nämnda tidsperiod uppgå till ett belopp av 1,712,000 kronor. För budgetåret 1931/1932 uppgår slutsumman till 1,832,000 kronor.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.
Ur protokollet: Olga Gjörloff.
Punkt
Första huvudtiteln.
15 Sammandrag och register
till
Första huvudtiteln för budgetåret 1932/1933.
Sid.i Nr
1 ! 1
i I i ! 2
1 ! 1 i -
; 2 j 3
2 i 2 ; 4
2 5 6
3 | 2 | 3 4! 3
3 I 11
! 7
Summal 1,382,65o| 329,3501
Andra huvudtiteln. [1.]
1 Andra huvudtiteln.
Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den i januari 1932.
Närvarande:
Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Ramel, statsråden Gärde, Hamrin, von Stockenström, Städener, Gyllenswärd, Larsson, Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.
Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Gärde, anmäler de frågor, som tillhöra regleringen för budgetåret 1932/1933 av utgifterna under riksstatens andra huvudtitel, innefattande anslagen till justitiedepartementet. Därvid anför departementschefen — under förklaring att han kommer att angiva jämväl de ordinarie anslag, beträffande vilka han ej har att föreslå någon förändring — följande:
A. Departementet.
1. Statsministern, lönefylinad, oförändrat ordinarie anslag kronor 6,000.
2. Statsråden utan departement, oförändrat ordinarie
anslag...................................................................................... kronor 72,000.
3. Departementschefen, oförändrat ordinarie anslag • •• kronor 24,000.
4. Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli,
oförändrat ordinarie förslagsanslag ....................................... kronor 143,900.
[1.] 5. Extra ledamöter för lagärenden. Riksdagen har efter fram-
ställning av Kungl. Majit från och med budgetåret 1926/1927 årligen anvisat ett extra anslag å 24,000 kronor till avlönande av två extra ledamöter för lagärenden i justitiedepartementet. Behov av sådana ledamöter föreligger även för nästkommande budgetår.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
fallang lill riksdagens protokoll 1932. I sand
I
2 Andra huvudtiteln. [1—3.]
att till avlönande av två extra ledamöter för lagärenden i justitiedepartementet för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag å....................... kronor 24,000.
6. Departementschefens ombud för tillsyn å tryckta skrifters allmängörande, oförändrat ordinarie förslagsanslag ....................... kronor 14,000.
[2.] 7. Handsekreterare åt statsministern. Riksdagen har alltsedan år
1913 på extra stat årligen anvisat anslag till en handsekreterare åt statsministern. Detta anslag har från och med år 1922 utgått med 4,000 kronor för år. Anslaget erfordras jämväl för nästkommande budgetår.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till avlönande av en handsekreterare åt statsministern för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag å........................................................... kronor 4,000.
B. Lagberedningen m. m.
[3.] 1 och 2. Lagberedningen. Till lagberedningen har å extra stat
för varje år från och med år 1903 anvisats särskilt reservationsanslag. Anslaget, som för år utgått med belopp växlande från 50,000 kronor till
75.000 kronor, har bestämts för vartdera av budgetåren 1926/1927 och 1927/1928 till 70,000 kronor och för vart och ett av budgetåren 1928/1929— 1931/1932 till 74,000 kronor. Från och med budgetåret 1924/1925 har därjämte årligen anvisats extra förslagsanlag för beredande av dyrtidstillägg motsvarande ersättning till lagberedningens personal, vilket anslag från och med budgetåret 1926/1927 utgått med ett årligt belopp av 8,000 kronor.
Beredningen, som för närvarande består av ordförande och tre tjänstgörande ledamöter, av vilka en ledamot dock av tillfällig anledning under hösten icke kunnat ägna hela sin tid åt beredningens arbete, har för sin verksamhet under år 1931 avgivit en redogörelse, vilken såsom bilaga (A) torde få åtfölja statsrådsprotokollet.
Å det för beredningens verksamhet anvisade reservationsanslaget förefanns den 1 juli 1931 en besparing av i runt tal 14,000 kronor. Örn härtill lägges det för budgetåret 1931/1932 beviljade reservationsanslaget å
74.000 kronor, erhålles ett belopp av 88,000 kronor, vilket alltså står till förfogande för bestridande av beredningens utgifter under innevarande budgetår. Enligt vad verkställda beräkningar giva vid handen, torde dessa utgifter med iakttagande av sträng sparsamhet kunna begränsas till 68,000 kronor. En besparing å 20,000 kronor bör således kunna förväntas föreligga den 1 juli 1932. För budgetåret 1932/1933 väntas emellertid utgifterna bliva större än för löpande budgetår. Den lagberedningen
Andra huvudtiteln. [3.]
jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 30 april 1931 åvilande nya uppgiften med revision av lagstiftningen örn skuldebrev lärer nämligen föranleda, att under nästkommande budgetår dels full tjänstgöringsskyldighet kräves av beredningens samtliga ledamöter, dels representanter för näringslivet tillkallas att deltaga i beredningens arbete. Med hänsyn bland annat härtill kunna kostnaderna för beredningens verksamhet under sagda budgetår icke beräknas till lägre belopp än, frånsett dyrtidstillägg, 79,000 kronor. Utöver den beräknade besparingen, 20,000 kronor, erfordras således för budgetåret 1932/1933 ett belopp av 59,000 kronor. Genom att uttaga hela besparingen torde anslaget för nästa budgetår kunna nedsättas till nämnda belopp, innebärande i förhållande till nu utgående anslag en minskning med 15,000 kronor. Anslaget till den dyrtidstillägg motsvarande ersättningen till lagberedningens personal, för närvarande 8,000 kronor, synes mig kunna minskas med 3,000 kronor till 5,000 kronor.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
dels att för fortsatt uppehållande av lagberedningens verksamhet för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra
reservationsanslag å................................ kronor 59,000;
dels ock att för beredande av dyrtidstillägg motsvarande ersättning till lagberedningens personal för samma budgetår anvisa ett extra förslagsanslag å......................................... kronor 5,000.
Dalautredningen. Till Dalautredningen är för innevarande budgetår anvisat dels ett extra reservationsanslag å 19,000 kronor dels ock för beredande av dyrtidstillägg motsvarande ersättning till utredningens personal ett extra förslagsanslag å 1,500 kronor. Under innevarande budgetår har Dalautredningen — på sätt framgår av dess arbetsredogörelse för år 1931, vilken såsom bilaga (B) torde få åtfölja statsrådsprotokollet — avgivit betänkande med förslag till lagstiftning rörande jordförhållandena i Dalarna och därmed i det väsentliga slutfört sitt uppdrag. Vad som återstår är huvudsakligen en utredning rörande kostnaderna för framtida delningsverksamhet och grunderna för dessas utgörande. Då utredningen i denna del måste bygga å en beräkning av kostnaderna för den pågående provskiftesverksamheten och deras fördelning å olika förrättningsåtgärder men härmed måste för erhållande av allsidigt material anstå till dess siffror äro tillgängliga från ett flertal skiften, har efter avgivande av förutnämnda betänkande utredningens verksamhet i huvudsak legat nere och i följd därav ej heller något arvode uppburits av utredningens ledare eller några kostnader för sammanträden uppkommit. Visserligen är det av nu angivna skäl ej heller möjligt att närmare angiva, när återstående uppgifter kunna varda slutförda, men även örn någon del av utredningsarbetet skulle återstå efter innevarande budgetårs ut-
4 Andra huvudtiteln.
gång, kan dock nied visshet förutses, att redan nu tillgängligt anslag förslår till bestridande av framdeles uppkommande kostnader för dessa mindre betydande uppgifters fullgörande. Ytterligare anslag för uppehållande av utredningens fortsatta verksamhet torde således icke behöva äskas.
C. Justi tiekanslersämbetet.
1. Justitiekanslersexpeditionen, oförändrat ordinarie förslagsanslag ............................................................................ kronor 46,400.
D. Domstolarna.
Högsta domstolen och regeringsrätten.
1. Högsta domstolen. Under åren närmast före 1915 steg högsta domstolens arbetsbalans till ett betydande antal mål. Den uppgick vid slutet av nämnda år till 1,701 revisionsmål samt 927 besvärs- och underställningsmål eller sammanlagt 2,628 mål. Sedan i anledning härav införts de begränsningar i rätten att fullfölja talan till högsta domstolen, vilka ännu äro gällande, nedgick under åren närmast efter 1915 de fullföljda målens antal avsevärt, och som följd härav minskades domstolens arbetsbalans väsentligt. Den uppgick vid ingången av 1923 ej till mer än 598 mål, varav 401 revisionsmål och 197 besvärs- och underställningsmål. Efter sistnämnda år har emellertid balansen befunnit sig i en nära nog oavbruten tillväxt. Först under det nu tilländagångna året har den åter nedgått. Trots denna nedgång, vilken ej med säkerhet kan väntas fortfara, uppgick balansen vid ingången av detta år till 510 revisionsmål och 410 besvärsoch underställningsmål eller sammanlagt 920 mål. Motsvarande siffror vid ingången av år 1931 voro 572, 446 och 1,018.
Ökningen av balansen har berott dels på en stegring av antalet fullföljda mål dels på målens alltmer ökade omfattning. De fullföljda målen uppgingo 1917 ej till mer än 784. År 1923 var motsvarande siffra 1,384 mål. Den starka stegringen torde hava förorsakats av att hovrätterna med extra arbetskrafter avarbetade sina vid denna tid mycket stora balanser. Denna orsak till stegring i de fullföljda målens antal fortfor under några år framåt. Därefter hava nya omständigheter tillkommit, som föranlett, att tillströmningen av mål till högsta domstolen förblivit jämförelsevis stor. Under de senare åren har nämligen antalet fullföljda skiftesmål, däribland ej minst s. k. ensittarmål, samt mål angående förseelse mot motorfordonsförordningen och vägtrafikstadgan, huvudsakligast s. k. automobilmål, betydligt ökats. Denna ökning har uppvägt den minskning i revisionsmålens antal, som inträtt under senare år. År 1931 inkommo till högsta domstolen
Andra huvudtiteln.
419 revisionsmål och 725 besvärs- och underställningsmål eller tillhopa 1,144 mål. För år 1930 voro motsvarande siffror 459, 743 och 1,202. Detta antal motsvarar ungefär antalet årligen avgjorda och avskrivna mål, vilket under de fem sista åren i medeltal uppgått till omkring 1,175 mål. De begränsningar i fullföljdsrätten, som infördes 1915, hava sålunda visat sig icke tillfyllest för att hindra uppkomsten av en arbetsbalans hos högsta domstolen, vilken domstolen, därest särskilda åtgärder icke vidtagas, knappast torde vara i stånd att väsentligt nedbringa.
Till närmare upplysning rörande de till högsta domstolen under senare år inkomna målen samt balansens ställning tillåter jag mig hänvisa till följande tabell:
Frågan om rätten att fullfölja talan till högsta domstolen berördes av mig i den till sistlidet års riksdag avlåtna propositionen angående huvudgrunderna för en rättegångsreform. Därvid framhöll jag, att det redan nu föreliggande behovet av ytterligare anordningar utöver de 1915 vidtagna för att hindra en allt för stark tillströmning av mål till högsta domstolen torde bliva än starkare, därest muntlig partsförhandling skulle införas i högsta domstolen. De invecklade och ömtåliga spörsmål, som sammanhängde därmed, borde vid det fortsatta arbetet på en rättegångsreform göras till föremål för ingående utredning. Därvid borde särskilt undersökas, huruvida en begränsning i tillströmningen kunde ernås genom uteslutande från fullföljd av vissa grupper av mål. I anledning av propositionen framhöll riksdagen i denna del, att det torde vara lämpligt, att åtgärder snarast vidtoges för nedbringande av den uppkomna arbetsbalansen i högsta domstolen.
Jämväl i propositionen till förra årets riksdag med förslag örn upptagande i vår lagstiftning av dngsbotssystemet hade jag anledning vidröra frågan
1 Ungefärlig siirra.
6 Andra huvudtiteln.
om fullföljdsrätten. Svea och Göta hovrätter hade nämligen i sina yttranden ifrågasatt, huruvida icke dagsbotssystemets införande borde medföra en ändring i nu gällande bestämmelser om fullföljd av talan i fråga om bötesstraff. I anledning härav yttrade jag, att jag väl funne vad hovrätterna anfört värt beaktande, men att jag dock ansåge mig icke böra i sammanhang med spörsmålet om dagsböter upptaga frågan om revision av bestämmelserna örn summa revisibilis, helst en sådan skulle medföra en rubbning av de grunder, å vilka ifrågavarande bestämmelser vore uppbyggda.
Frågan örn ändring i nu gällande fullföljdsregler har även i annat sammanhang varit föremål för uppmärksamhet. Sålunda har statens organisationsnämnd i syfte att nedbringa högsta domstolens arbetsbalans upptagit denna fråga till behandling i skrivelse till Kungl. Maj:t den 3 mars 1931. Därvid har organisationsnämnden föreslagit dels inrättande av mellaninstans för skiftesmål — dessa mål fullföljas nu direkt från ägodelningsrätt till högsta domstolen — dels ock i anledning av automobilmålens avsevärda ökning ändring i bestämmelserna rörande villkoren för fullföljd av talan till högsta domstolen i brottmål.
I fråga örn skiftesmålen framhåller organisationsnämnden, att antalet hos högsta domstolen fullföljda dylika mål stigit från 71 år 1926 till 160 år 1930. En alltjämt fortgående ökning av antalet till högsta domstolen fullföljda skiftesmål syntes organisationsnämnden kunna — icke minst med hänsyn till dessa måls ofta mycket tyngande beskaffenhet — komma att menligt inverka på domstolens arbetsbalans. För undvikande av en framtida nödvändighet att vidtaga ökning av antalet ledamöter i högsta domstolen eller andra i och för sig icke önskvärda åtgärder borde därför möjligheten till beskärning av högsta domstolens arbete med skiftesmåls avgörande snarast möjligt undersökas. Den närmast till hands liggande lösningen syntes organisationsnämnden vara åstadkommande för skiftesmålens del av en mellaninstans mellan ägodelningsrätten och högsta domstolen.
Vad de s. k. automobilmålen angår anför organisationsnämnden, att antalet dylika till högsta domstolen fullföljda mål stigit från 28 år 1926 till 73 år 1930. Enligt organisationsnämndens åsikt är en fortgående väsentlig stegring av antalet automobilmål även för de närmaste åren att befara, dels med hänsyn till den alltjämt ökade automobiltrafiken, dels till följd av den ändring i straffskalan för brott mot vägtraflkstadgan, som vidtagits i den nya år 1930 utfärdade stadgan; Enligt denna kan straffet för förseelse, som begåtts vid framförande av motorfordon, bliva frihetsstraff, i följd varav tilltalad i dylika fall, även örn han endast fällts till böter, i motsats till vad förut gällt, alltid äger fullfölja talan till högsta domstolen. Enligt organisationsnämndens mening vore det önskvärt att undvika den kraftiga ökning i tillströmningen av kriminella besvärsmål, som syntes bliva en följd av berörda ändring i straffskalan för ifrågavarande slag av brott och som kunde komma att medföra väsentlig ökning av arbetsbalansen till men för rättsskipningen. De åtgärder, som borde vidtagas, kunde, enligt nämndens mening, tänkas ske genom ändring av de allmänna fullföljdsreglerna, därvid i första hand borde övervägas att begränsa fullföljdsrätten i allmänhet till de fall, då frihetsstraff verkligen tillämpats.
Andra huvudtiteln. • 1
Av mig nu berörda frågor om ändring i bestämmelserna rörande full- Departeme,itsföljd av talan till högsta domstolen hava varit föremål för övervägande inom departementet. De liava dock visat sig vara av den omfattning och svårlösta beskaffenhet, att de böra göras till föremål för utredning av särskilda sakkunniga. Jag torde därför framdeles få utverka Kungl. Majits bemyndigande att för ändamålet tillkalla sakkunniga.
Vid behandlingen inom departementet av hithörande spörsmål har emellertid uppstått fråga, huruvida icke lagrådets arbetskrafter skulle i viss utsträckning kunna tagas i anspråk för avarbetande av den nuvarande balansen hos högsta domstolen. Tanken härpå har uppkommit jämväl i följd därav, att vissa större lagstiftningsfrågor, som för närvarande äro under beredning, icke kunna väntas föreligga till behandling av lagrådet under den närmaste framtiden. Med hänsyn såväl härtill som till den för nya lagstiftningsuppgifter begränsade medelstillgången föreligger anledning antaga, att den laggranskande verksamheten under de närmaste åren blir av mindre omfattning än hittills. En preliminär utredning inom departementet giver vid handen, att möjlighet torde förefinnas att låta ledamöterna i lagrådet under någon tid inträda i tjänstgöring, justitieråden i högsta domstolen och regeringsrådet i regeringsrätten. Genom denna utökning av antalet ledamöter i högsta domstolen skulle domstolen kunna under nämnda tid arbeta på ytterligare en avdelning. Det är min avsikt att föreslå Kungl. Majit framläggande för årets riksdag av förslag till härför erforderliga ändringar i lagarna den 26 maj 1909 om tjänstgöringen i Kungl.
Majits lagråd och den 14 maj 1915 angående Kungl. Majits högsta domstols tjänstgöring på avdelningar. För högsta domstolens vidkommande föranleder anordnande av en ny avdelning icke någon kostnadsökning. Däremot erfordras förstärkning av nedre justitierevisionens arbetskrafter, vartill jag torde få återkomma vid behandling av frågan om anslag till nedre justitierevisionen.
Jag får alltså anmäla anslaget till högsta domstolen till upptagande i riksstaten med oförändrat belopp:
Högsta domstolen, oförändrat ordinarie förslagsanslag kronor 513,500.
2. Regeringsrätten. Enligt lag den 14 juni 1928 (nr 182) skall regeringsrätten intill utgången av år 1931 utgöras av elva regeringsråd. Därefter skall antalet regeringsråd, i den mån sådant i följd av inträffade ledigheter kan ske, nedbringas till sju. I samband med antagandet av nämnda lag har riksdagen i skrivelse den 29 maj 1928 (nr 320) hemställt, att Kungl. Majit måtte föranstalta örn en allsidig utredning rörande regeringsrättens organisation och arbetssätt. Sedan denna utredning numera slutförts, är det min avsikt att under den närmaste tiden underställa Kungl. Majit förslag i ämnet, avsett att föreläggas riksdagen. Den tillämnade organisationen, vars genomförande är beroende av ändring i regeringsformen, lärer icke kunna träda i tillämpning förrän den 1 juli
^ * Andra huvudtiteln. [4 — 5.]
1933. Vid sådant förhållande och då det icke är möjligt att nu med säkerhet räkna med att i följd av inträffade ledigheter regeringsrådens antal skall under nästkommande budgetår kunna nedbringas under elva, lärer det ordinarie förslagsanslaget till regeringsrätten böra upptagas med oförändrat belopp, 237,500 kronor.
Jag får alltså anmäla förevarande anslags upptagande i riksstaten med oförändrat belopp:
Regeringsrätten, oförändrat ordinarie förslagsanslag ........ kronor 237,500.
[4.] 3. Extra expeditionsvakt vid högsta domstolen. Riksdagen har, i anledning av högsta domstolens tid efter annan ökade tjänstgöring, från och med år 1920 å extra stat årligen anvisat anslag, för närvarande 2,208 kronor, till avlönande av en extra expeditionsvakt vid högsta domstolen. Då anslaget alltjämt är erforderligt, får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till avlönande av en extra expeditionsvakt vid högsta domstolen för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag å ......................................... kronor 2,208.
Nedre justitierevisionen.
4. Nedre justitierevisionen, oförändrat ordinarie förslagsanslag........................................................................................ kronor 450,000.
[5.] 5 och 6. Tillfällig förstärkning av arbetskrafterna i nedre justitierevisionen. Efter framställningar av Kungl. Majit har riksdagen alltsedan år 1916 — i samband med utökning av högsta domstolens tjänstgöring till följd av den inom domstolen uppkomna balansen — årligen anvisat extra anslag för tillfällig förstärkning av nedre justitierevisionens arbetskrafter. Förstärkningen har från början av budgetåret 1923/1924 bestått av fyra förordnade revisionssekreterare, en tillförordnad protokollssekreterare, en amanuens, två tillförordnade kontorsbiträden och en extra expeditionsvakt. För andamålet anvisade medel hava från och med budgetåret 1926/1927 årligen uppgått till 56,908 kronor. Såsom torde framgå av vad jag förut anfört rörande arbetsbalansen hos högsta domstolen, erfordras anslaget jämväl för nästkommande budgetår.
Vid anmälan av anslaget till högsta domstolen förklarade jag min avsikt vara att föreslå Kungl. Majit framläggande för årets riksdag av förslag till ändring i gällande lagstiftning i syfte att möjliggöra, att justitieråden inom lagrådet under någon tid skulle kunna inträda i tjänstgöring i högsta domstolen. En dylik tjänstgöring föranleder behov av ökade arbetskrafter inom nedre justitierevisionen. I avbidan på ytterligare utredning torde vid beräkning av erforderliga medel för nästkommande budgetår kunna antagas,
Andra huvudtiteln. [5—6.]
att den extra avdelning av högsta domstolen, som bomme att bildas, skulle kunna vara i verksamhet under högst åtta till tio veckor med, såsom vanligt» fem sessionsdagar i veckan. För bestridande av föredragning under denna tid lärer, då för varje föredragningsdag beräknas en beredelsetid av minst 12 dagar, erfordras att extra revisionssekreterare förordnas under en sammanlagd tid av omkring 20 månader, vilket medför en kostnad av omkring
17,000 kronor. För ombesörjande av protokollsföringen å den extra avdelningen kan komma att påkallas förordnande av en andre protokollssekreterare under samma tid. Även behov av extra skrivhjälp föreligger. För dessa ändamål torde erfordras högst 3,000 kronor. Den ifrågasatta anordningen kan således antagas draga en sammanlagd kostnad av högst 20,000 kronor. Detta belopp torde i avbidan på särskild proposition i ämnet böra beräknas.
På grund av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
dels att för tillfällig förstärkning av nedre justitierevisionens arbetskrafter med fyra förordnade revisionssekreterare, en tillförordnad protokollssekreterare, en amanuens, två tillförordnade kontorsbiträden och en extra expeditionsvakt för budgetåret 1932/1933 anvisa
ett extra anslag å........................................ kronor 56,908;
dels att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för ytterligare förstärkning av nedre justitierevisionens arbetskrafter i anledning av förordnande, att ledamöter av lagrådet skola under viss tid inträda i tjänstgöring i högsta domstolen, för budgetåret 1932/1933 beräkna ett extra förslagsanslag å ............................... kronor 20,000.
Hovrätterna.
[6.] 7. Svea hovrätt. Det ordinarie förslagsanslaget till Svea hovrätt
blev av 1931 års riksdag fastställt till 843,000 kronor. Anslaget utgår enligt följande av Kungl. Majit fastställda stater:
A. Ordinarie avlöningsstat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag kronor 716,700
Vikariatsersättningar, förslagsanslag .................................. » 2,500
Arvoden å 2,000 kronor till divisionsordförande, tillika ordförande å krigshovrättsavdelningen, å 1,500 kronor till sju övriga divisionsordförande samt å 500 kronor till
åtta vice ordförande å division......................................... » 16,500
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. in. » 84,000
Renskrivningskostnad, förslagsanslag............................... » 5,000
Summa kronor 824,700.
10 Andra hnvndtiteln. [6.]
Departementschefen.
B. Övergångsstat.
Avlöningar, förslagsanslag..................................................... kronor 18,300.
I skrivelse den 17 augusti 1931, däri Svea hovrätt framställt sina anslagsäskanden till 1932 års riksdag, har hovrätten anmält, att, sedan notarien vid hovrätten Ernst Fredrik Ljungberg, vilken varit uppförd å övergångsstat, erhållit avsked från sin befattning, anslaget till hovrättens övergångsstat borde undergå därav betingad minskning. Därvid har hovrätten framhållit, att indragningen av Ljungbergs notarietjänst enligt den år 1928 godkända planen för notarietjänsternas indragning föranledde inrättande av ytterligare en kanslibiträdesbefattning, vilken — i likhet med vad från och med innevarande budgetår skett med två andra befattningar av samma art — borde uppföras å ordinarie stat.
Vidare har i skrivelse den 18 december 1931 meddelats, att den å övergångsstaten kvarstående expeditionsvakten nämnda dag beviljats avsked från och med den 5 januari 1932, i följd varav även denna befattning kunde avföras från övergångsstaten.
Såsom hovrätten framhållit, kan ur övergångsstaten för hovrätten uteslutas en notarietjänst (lönegraden B 22) och en expeditionsvaktsbefattning (lönegraden B 4), till följd varav nämnda stat kan minskas från sitt nuvarande belopp 18,300 kronor med 10,500 kronor till 7,800 kronor.
Beträffande hovrättens hemställan örn uppförande å hovrättens ordinarie stat av en kanslibiträdesbefattning må erinras, att, då beslut år 1928 fattades örn indragning av notarietjänster vid hovrätterna, det förutsattes, att i stället för indragna notarietjänster skulle, i mån som övertaliga notarier avginge ur tjänst, anställas motsvarande antal kanslibiträden, vilka befattningar ansågos böra bliva av extra ordinarie natur. Föregående års riksdag beslöt emellertid på Kungl. Maj:ts förslag, att efter vunnen erfarenhet de extra ordinarie kanslibiträdesbefattningar, som tillkommit i hovrätterna av ifrågavarande anledning, skulle uppföras å ordinarie stat. I enlighet härmed torde å Svea hovrätts ordinarie stat i stället för nämnde notarie böra uppföras en kanslibiträdestjänst (lönegraden B 7) med en avlöning av 3,144 kronor. Anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän bör till följd härav ökas från sitt nuvarande belopp 716,700 kronor med, i avrundat tal, 3,200 kronor till 719,900 kronor. Å andra sidan kan anslagsposten till icke-ordinarie befattningshavare m. m. minskas med ett belopp av 2,500 kronor, motsvarande för närvarande utgående avlöning till ett e. o. kanslibiträde, till
81,500 kronor.
På grund av vad sålunda anförts kan ordinarie anslaget till Svea hovrätt, nu 843,000 kronor, nedsättas med (10,500 + 2,500 — 3,200 =) 9,800 kronor till 833,200 kronor.
Andra huvudtiteln. [6—7.]
11 Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att
dels från och med den 1 juli 1932 — med uteslutande ur övergångsstaten för Svea hovrätt av en notariebefattning i lönegraden B 22 och en expeditionsvaktsbefattning i lönegraden B 4 — å ordinarie avlöningsstaten för hovrätten uppföra ett kanslibiträde i lönegraden B7;
dels godkänna följande ordinarie stater för hovrätten, att tillämpas från och med den 1 juli 1932:
A. Ordinarie avlöningsstat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsanslag ............................... kronor /19,900
Vikariatsersättningar, förslagsanslag » 2,500
Arvoden å 2,000 kronor till divisionsordförande, tillika ordförande å krigshovrättsavdelningen, å 1,500 kronor till sju övriga divisionsordförande samt å 500 kronor till åtta vice ordförande å division .......................... » 16,500
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m........................... » 81,500
Renskrivningskostnad, förslagsanslag » 5,000
Summa kronor 825,400.
B. Övergångsstat.
Avlöningar, förslagsanslag................... kronor 7,800;
dels ock minska ordinarie förslagsanslaget till Svea
hovrätt från dess nuvarande belopp kronor 843,000
nied 9,800 kronor till............................ * 833,200.
[7.] 8. Extra division vid Svea hovrätt. Sedan lång tid tillbaka
har vid Svea hovrätt varit inrättad en extra division. För uppehållande av denna har under de senaste åren utgått ett anslag å 54,200 kronor.
Vid anmälan i föregående års statsverksproposition av Svea hovrätts anslagsäskanden för innevarande budgetår — däri hovrätten hemställt örn den extra divisionens uppförande på ordinarie stat eller, om detta ej kunde bifallas, om anvisande av ett anslag å nyssnämnda belopp för upprätthållande av divisionens verksamhet under samma budgetår — framhöll jag, att hovrättens tidigare framställningar om den extra divisionens uppförande på ordinarie stat av Kungl. Maj:t avböjts i statsverkspropositionen såväl till 1929 som 1930 års riksdagar. Jag förklarade vidare, under hän-
12 Andra huvudtiteln. [7.]
visning till den förestående rättegångsreformen, att jag måste ansluta mig till den uppfattningen, att ett uppförande å ordinarie stat av den extra divisionen icke lämpligen borde ifrågakomma. Då riksdagen anmälde sitt beslut om anvisande av medel för fortsatt upprätthållande av den extra divisionens verksamhet, framhöll riksdagen, att riksdagen förväntade, att statens organisationsnämnd komme att till prövning upptaga frågan om eventuellt avvecklande av eller i varje fall nedbringande av kostnaderna för ifrågavarande extra division.
I sin förut omförmälda skrivelse den 3 mars 1931 har statens organisationsnämnd i syfte att lätta högsta domstolens arbetsbörda föreslagit, bland annat, att en specialdivision av Svea hovrätt, eventuellt förstärkt med en lantmäterisakkunnig ledamot, skulle fungera som en för hela riket gemensam 'skiftesöverdomstol’ i andra instans. Genom den föreslagna anordningen skulle givetvis en ökning ske i Svea hovrätts arbetsuppgifter. Denna ökning kunde beräknas ungefärligen motsvara en hovrättsdivisions halva arbetstid. Den hovrätten åvilande arbetsbördan syntes organisationsnämnden icke utesluta möjligheten av att jämväl den nu ifrågasatta arbetsuppgiften kunde påläggas hovrätten utan ytterligare utökning av dess arbetskrafter.
I den under föregående punkt omförmälda skrivelsen av den 17 augusti 1931 om anslagsäskanden till innevarande års riksdag har Svea hovrätt erinrat, bland annat, att sedan erfarenheten visat, att de åtta divisioner, som vore uppförda å hovrättens ordinarie stat, icke medhunne handläggning av antalet till hovrätten inkommande mål, från början av år 1921 inrättats en extra division, att från och med hösten 1922 till och med den 1 april 1929 ytterligare en extra division varit i verksamhet, samt att tack vare dessas medverkan det lyckats att bemästra det under åren efter världskrigets slut uppkomna stora materialet och efter hand avarbeta en betydande arbetsbalans. Efter att vidare hava framhållit, att samtidigt med indragningen av den ena extra divisionen i hovrätternas arbetsordningar införts vissa föreskrifter, ägnade att förebygga uppkomsten av arbetsbalans, anför hovrätten huvudsakligen följande:
Den stadgade grundsatsen örn målens skyndsamma avgörande, vars stora betydelse för en god rättsvård läge i öppen dag, hade tack vare den extra divisionens medverkan hittills kunnat tillfullo upprätthållas utan eftersättande av arbetets kvalitet. Det torde vara uppenbart, att nämnda uppgift icke kunde på ett tillfredsställande sätt lösas med en organisation på åtta divisioner, även örn arbetsbördan, såsom under de senaste åren, stannade vid ett mått, som finge anses vara normalt. Någon varaktig minskning av arbetsbördan under det normala torde icke vara att förvänta. Visserligen hade under de båda senaste åren antalet inkomna vademål företett någon tillbakagång i jämförelse med siffrorna för tidigare år. Men denna minskning uppvägdes av dels en ökning i antalet besvärsmål, dels målens ofta mera invecklade beskaffenhet. Hovrätten hade haft och hade att behandla ett betydande antal allmänt bekanta mål av synnerligen
13 Andra huvudtiteln. [7.]
krävande art. Däremot hade den tidigare ganska vanliga typ av enkla mål, i vilka talan fullföljts allenast i syfte att vinna uppskov med verkställigheten, nästan fullständigt försvunnit. Till följd av den snabbhet, varmed målen numera avgjordes, förelåge nämligen icke längre någon verklig lockelse till talans fullföljande i sådant syfte.
Under åberopande härav har hovrätten uttalat, att enligt dess uppfattning den extra divisionen icke kunde indragas, utan att de gynnsamma verkningarna av ifrågavarande ändringar i arbetsordningen ginge till spillo.
Såsom ytterligare skäl mot en sådan indragning åberopar hovrätten organisationsnämndens förut omförmälda förslag om inrättande av en skiftesöverdomstol vid hovrätten samt anför härom följande:
Örn tanken att åt hovrätten anförtro nya arbetsuppgifter av angivna art vunne sitt förverkligande, komme frågan angående hovrättens behov av arbetskrafter tydligen i viss mån i ett nytt läge. Varje tanke på minskning av arbetskrafterna måste då förfalla, och fråga uppstode i stället om en ökning därav. Hovrätten hade sig icke bekant, huruvida förslag i ämnet vore att förvänta till 1932 års riksdag. Men även om ärendet icke så snart bleve slutligen prövat, kvarstode tydligen dess nära samband med spörsmålet örn den extra divisionens bibehållande under instundande budgetår. Det vore nämligen förenat med påtagliga olägenheter att vid nämnda budgetårs början uppriva en organisation, vilken måhända redan ett år senare måste ånyo uppbyggas i förstärkt skick.
Hovrätten har slutligen med hänsyn till det förändrade läge, vari frågan om en allmän processreform sedan föregående år kommit, ansett sig icke böra förnya sin då gjorda framställning örn den extra divisionens uppförande på ordinarie stat men på anförda grunder funnit det vara oundgängligt, att medel ansloges för divisionens fortbestånd under budgetåret 1932/1933, för vilket ändamål, med tillämpning av nu gällande principer, erfordrades ett anslagsbelopp av 54,200 kronor.
I anledning av riksdagens förra året gjorda uttalande och organisa- Vepartementstionsnämndens sedermera framlagda förslag örn inrättande inom Svea chefen.
hovrätt av en skiftesöverdomstol har jag låtit verkställa undersökning rörande hovrättens nuvarande arbetsbörda och de arbetskrafter, som med hänsyn därtill kunna anses erforderliga, särskilt i jämförelse med motsvarande förhållanden inom de båda andra hovrätterna. Denna undersökning har givit vid handen, att arbetsbelastningen för ledamot och fiskal i stort sett är enahanda i samtliga hovrätter, att någon arbetsbalans för närvarande icke förefinnes i någon av dem, att med nuvarande tillströmning av mål anledning befara, att ny balans skall uppkomma, icke föreligger, samt att den nuvarande organisationen av hovrätterna icke på det hela taget kan anses tilltagen större än som erfordras, om det skall kunna undvikas, att balans uppstår vid första ökning i tillströmningen av mål. Vid sådant förhållande lärer en minskning i de till hovrätternas förfogande ställda arbetskrafterna icke nu böra vidtagas. Beträffande Göta
14 Andra huvudtiteln. [7—9.]
hovrätt, där arbetsbelastningen visat sig minst, torde dock utan olägenhet en indragning av vissa flskalsbefattningar kunna ske. Härtill återkommer jag under en följande punkt. Vad Svea hovrätt angår föreligger särskild anledning att ställa sig avvaktande, då det av organisationsnämnden framlagda förslaget att låta en division inom hovrätten tjänstgöra som skiftesöverdomstol för hela riket alltjämt är föremål för övervägande. På grund härav och då jag icke funnit någon möjlighet att nedbringa kostnaderna för den förstärkning av hovrättens arbetskrafter, varom här är fråga, anser jag, att medel böra äskas för upprätthållande av extra divisionens verksamhet jämväl under nästkommande budgetår.
Jag får alltså hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att för fortsatt upprätthållande av en extra division vid Svea hovrätt för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag å......................................... kronor 54,200.
[8.] 9. Extra ledamot i Svea hovrätt. Med anledning därav, att
en vid Svea hovrätt bildad avdelning tjänstgör såsom krigshovrätt, har sedan åtskilliga år tillbaka av riksdagen beviljats särskilda anslag för extra arbetskrafter vid Svea hovrätt. Anslaget utgick för budgetåret 1928/1929 med 13,176 kronor men sänktes från och med budgetåret 1929/ 1930 till 8,580 kronor. Med anslaget bestrides numera allenast avlöning till en extra ledamot (se närmare 1927 års statsverksproposition, andra huvudtiteln sid. 9 o. f.). Behov av sådan ledamot föreligger även för nästkommande budgetår.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till avlönande av en extra ledamot i Svea hovrätt för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag å............................................. kronor 8,580.
[9.] 10. Göta hovrätt. Ordinarie förslagsanslaget till Göta hovrätt är
i gällande riksstat uppfört med 399,500 kronor. Anslaget fördelar sig med 396,860 kronor på hovrättens ordinarie avlöningsstat och med 2,640 kronor å dess övergångsstat.
Den ordinarie avlöningsstaten har följande utseende i
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ........ kronor 348,300
Vikariatsersättningar, förslagsanslag ................................. » 1,700
Arvoden å 1,500 kronor till fyra divisionsordförande samt
å 500 kronor till fyra vice ordförande å division ......... » 8,000
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. ... » 36,860
Renskrivningskostnad, förslagsanslag.................................. » 2,000
Summa kronor 396,860.
15 Amira huvudtiteln. [9.]
Jag har till en början att anmäla, att enligt Kungl. Maj:ts beslut den 7 augusti 1931 två hos hovrätten ledigblivna kontorsbiträdesbefattningar biträden mot från och med den 1 juli 1931 utbytts mot två skrivbiträdesbefattningar 6.“n i lönegraden B 2. Härigenom uppkommer en besparing av omkring 550 kronor å anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän.
På sätt framgår av föregående års statsverkspropositionen (se andra huvudtiteln 1928 sid. 22 o. f., 1930 sid. 27 o. f. och 1931 sid. 23 o. f.) biträde mot förutsattes vid beslutet år 1928 om indragning av arkivariebefattningen vid hovrätten, att de egentliga arkivariegöromålen skulle övertagas av sekreteraren samt att behovet av biträde vid sekreterarexpeditionen därefter bleve tillräckligt tillgodosett, om till tjänstgöring därstädes överflyttades det kontorsbiträde, som tidigare tillhört arkivarieexpeditionen.
Hovrätten har sedermera i särskilda framställningar, som anmälts i statsverkspropositionerna till 1930 och 1931 års riksdagar, på anförda grunder hemställt, att det å den gemensamma sekreterar- och arkivarieexpeditionen tjänstgörande biträdet måtte erhålla kansliskrivares tjänsteställning. Dessa framställningar föranledde emellertid icke något förslag till riksdagen.
I skrivelse den 21 augusti 1931 med anslagsäskanden till årets riksdag Hovrätten. har hovrätten på det sätt förnyat sina tidigare framställningar i ämnet, att hovrätten hemställt, att ifrågavarande biträde måtte uppflyttas i kansliskrivares eller åtminstone kanslibiträdes tjänsteställning. Till stöd härför har framhållits, att hovrättens arkiv omfattade samtliga arkivhandlingar från det hovrätten började sin verksamhet, att arkivet ofta besöktes av forskare, att biträdet därför måste äga stor kännedom örn arkivhandlingarna och god färdighet i att läsa äldre skrift, då officiella avskrifter av gamla handlingar begärdes, att erfarenheten under den tid, sekreteraren tjänstgjort som arkivarie, visat, att biträdet såväl i detta hänseende som även beträffande arkivariegöromålen i övrigt måste handla mera självständigt och i högre grad på eget ansvar än när särskild arkivarie funnits anställd. Enligt hovrättens mening vore därför en uppfattning av nämnda kontorsbiträde i högre tjänstegrad mycket berättigad.
Då ifrågavarande spörsmål var föremål för behandling i föregående års l>^™nt* statsverksproposition uttalade jag, i anslutning till vad mm företrädare i ämbetet anfört, att ytterligare erfarenhet angående de erforderliga kvalifikationerna hos ifrågavarande biträde syntes böra avvaktas, innan en förändring beträffande den nuvarande biträdesbefattningen vidtoges. Den erfarenhet, som sedan dess vunnits, synes bestyrka, att en förbättiing i löneställningen är påkallad. Handhavandet av hovrättens värdefulla arkiv åligger i stor utsträckning nämnda biträde, och det är uppenbart, att biträdet för att rätt kunna fylla sina åligganden måste besitta viss speciell erfarenhet ävensom i avsevärd grad handla på eget ansvar. Jag anser mig därför kunna tillstyrka en uppflyttning i lönegrad för ifrågavarande biträde men kan icke förorda högre tjänsteställning jin den som tillkommer
lfi
Andra huvudtiteln. [9.]
kanslibiträde. En uppfattning i den för sistnämnda tjänst bestämda lönegraden medför, att anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän måste ökas med skillnaden mellan lönen å D-ort för kanslibiträde i B 7, 2,802 kronor, och för kontorsbiträde i B 4, 2,388 kronor, eller 414 kronor. Då emellertid, såsom av det föregående framgår, en besparing å omkring 550 kronor uppstått å ifrågavarande anslagspost till följd av Kungl. Maj:ts beslut örn utbyte av två kontorsbiträdesbefattningar vid hovrätten mot två skrivbiträdesbefattningar, torde ändring beträffande samma anslagspost lämpligen icke böra ske.
^a^bitra* Såsom i det föregående under punkten [7.] framhållit, har jag låtit dande verkställa en jämförande undersökning rörande hovrätternas arbetsbörda och fiskaler. arbetskrafter. Undersökningen har för Göta hovrätts vidkommande givit vid handen, att antalet fiskaler i hovrätten utan olägenhet borde kunna sänkas med minst två. I anledning härav har jag låtit upprätta en promemoria i ämnet, varöver hovrätten den 15 december 1931 inkommit med infordrat yttrande.
Hovrätten. i sagda yttrande har hovrätten förklarat sig vilja tillstyrka, att från och med nästkommande budgetår två biträdande fiskalsbefattningar vid hovrätten indragas, men hemställt, att för dylikt fall arvodet till de kvarvarande biträdande fiskalerna från och med nämnda tid måtte höjas att utgå med samma belopp som i de övriga hovrätterna eller med 4,200 kronor. Hovrätten har närmare anfört följande:
Av hovrättens 12 fiskaler — 8 ordinarie eller tillförordnade och 4 biträdande fiskaler — tjänstgöra två helt såsom referentfiskaler, varjämte två till stor del äro upptagna av tillfälliga förordnanden såsom adjungerade ledamöter. Då de sistnämnda med anledning härav i stor utsträckning äro befriade från fiskalsföredragning, upprätthålles denna i allmänhet av de övriga 8 fiskalerna, två på varje division. Denna anordning har berett vederbörande föredragande tillfälle att helt ägna sig åt sin särskilda uppgift, en omständighet som givetvis måste antagas komma hovrätten till godo i form av omsorgsfull beredning av målen. Hovrätten vill emellertid icke förneka, att även med ett reducerat antal fiskaler arbetet kan på tillfredsställande sätt anordnas. På grund härav och då en jämförelse med förhållandena i de två övriga hovrätterna otvivelaktigt giver vid handen, att Göta hovrätt i fråga örn antalet fiskaler intager en i viss mån gynnad ställning, synes någon berättigad invändning icke kunna anföras mot det i promemorian framställda förslaget örn indragning av två fiskalsbefattningar vid hovrätten.
Vad därefter angår frågan örn de befattningar indragningen bör avse, utgår hovrätten från att indragningen endast kommer att gälla två biträdande fiskalsbefattningar och icke någon ordinarie fiskalstjänst. Detta torde väl följa redan av den omständigheten att de biträdande fiskalsbefattningarna just äro avsedda att fylla det behov av arbetskraft utöver den ordinarie, som vid olika tidpunkter kan föreligga, och att det är detta extra behov, som för närvarande anses vara för mycket tillgodosett. Att för hovrätten föreligger ett konstant behov av minst 8 fiskaler
Andra huvudtiteln. [9.] 1'
kan sa mycket mera betraktas såsom visst, som brottmålen under de senaste två åren ökat i antal och — särskilt med hänsyn till det stora antalet trafikmål, vari ofta förekomma omfattande och invecklade skadeståndsfrågor — även blivit av större omfattning.
Den föreslagna indragningen drabbar mycket hårt såväl ekonomiskt som i merithänseende de personer, som vid indragningens ikraitträdande innehava förordnande på de indragna befattningarna. Indragningen är givetvis även ägnad att försvåra rekryteringen, i det att den redan förut ur ekonomisk synpunkt så föga lockande hovrättsbanan blir än mindre tilldragande, då de ekonomiska villkoren försämras och även möjligheten att förvärva meriter minskas. I detta sammanhang må framhållas, att hovrätten över Skåne och Blekinge visserligen disponerar över lägre antal fiskalsbefattningar än Göta hovrätt men, ehuru mindre, å andra sidan har flera ledamotsbefattningar, som uppehållas av adjungerade ledamöter, än Göta hovrätt. Tillika vill hovrätten framhålla, att Göta hovrätt på grund av sin förläggningsort intager en i viss mån ogynnsammare ställning än de övriga hovrätterna, när det gäller att förvärva dugande krafter för de så utomordentligt betydelsefulla uppgifter, som hovrätterna hava att fylla i samhällslivet.
På samma gång som nu anförda synpunkter torde mana att framgå med yttersta försiktighet, när det gäller indragningar på detta område, utgöra de enligt hovrättens uppfattning tungt vägande skäl för att söka i någon mån neutralisera de olägliga verkningarna av den föreslagna indragningen. De biträdande fiskalerna i Göta hovrätt åtnjuta för närvarande ett arvode av 3,200 kronor för år, dyrtidstillägg oberäknat. I de andra hovrätterna utgår utöver detta belopp ett tilläggsarvode av 1,000 kronor till biträdande fiskal. På grund av vad förut anförts och då arbetet för de kvarvarande biträdande fiskalerna genom indragningen av två befattningar givetvis blir väsentligt ökat, torde även de biträdande fiskalerna i Göta hovrätt böra komma i åtnjutande av ett tilläggsarvode av 1,000 kronor vardera. Med beräknande av denna förändring skulle besparingen av den föreslagna indragningsåtgärden bliva 4,400 kronor jämte därå belöpande dyrtidstillägg.
I enlighet med vad hovrätten tillstyrkt torde två biträdande fiskalsbefattningar kunna indragas från och med ingången av nästa budgetår. Härigenom skulle å anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. uppkomma en besparing av (3,200 -j- 3,200) 6,400 kronor. I likhet med hovrätten finner jag det emellertid rimligt, att de två kvarvarande biträdande fiskalerna beredes samma tilläggsersättning eller 1,000 kronor vardera, som de biträdande fiskalerna i de båda andra hovrätterna sedan flera år tillbaka åtnjuta. Vid sådant förhållande torde minskningen böra stanna vid 4,400 kronor och anslaget i fråga således upptagas med 32,460 kronor.
På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att
dels från och med den 1 juli 1932 — med uteslutande ur ordinarie avlöningsstaten för Göta hovrätt av ett kontorsbiträde i lönegraden B 4 å samma stat i stället uppföra ett kanslibiträde i lönegraden B 7;
dels godkänna följande ordinarie avlöningsstat för Göta hovrätt, att tillämpas från och med den 1 juli 1932:
Bihang lill riksdagens protokoll 19.12. I saini.
Departements-
chefen.
18 Andra huvudtiteln. [9—10.]
Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsanslag................................ kronor 348,300
Vikariatsersättningar, förslagsanslag » 1,700
Arvoden å 1,500 kronor till fyra divisionsordförande samt å 500 kronor till
fyra vice ordförande å division ...... » 8,000
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m......................... » 32,460
Renskrivningskostnad, förslagsanslag » 2,000
Summa kronor 392,460;
dels ock minska ordinarie förslagsanslaget till Göta hovrätt från dess nuvarande belopp kronor 399,500 med 4,400 kronor till ...................... » 395,100.
[10.] 11. Hovrätten över Skåne och Blekinge. Ordinarie förslagsanslaget till hovrätten över Skåne och Blekinge är i gällande riksstat uppfört med 212,700 kronor. Den för hovrätten fastställda ordinarie av-
löningsstaten har följande utseende:
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag......... kronor 187,700
Vikariatsersättningar, förslagsanslag................................ » 1,000
Arvoden å 1,500 kronor till en divisionsordförande samt
å 500 kronor till två vice ordförande å division ........... » 2,500
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m....... » 20,000
Renskrivningskostnad, förslagsanslag.................................... » 1,500
Summa kronor 212,700.
Jag har endast att föreslå en mindre ändring beträffande förevarande anslag, nämligen i fråga om posten till renskrivning. I sådant avseende har hovrätten meddelat, att, då det huvudsakliga skrivarbetet numera utfördes av tillgängliga arbetskrafter hos hovrätten, anslaget kunde minskas med ettusen kronor.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att
dels godkänna följande ordinarie avlöningsstat för hovrätten över Skåne och Blekinge, att tillämpas från och med den 1 juli 1932:
Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsanslag..................................... kronor 187,700
Vikariatsersättningar, förslagsanslag... » 1,000
Arvoden å 1,500 kronor till en divisionsordförande samt å 500 kronor till två vice ordförande å division .. » 2,500
Andra huvndtiteln. [10—11.]
19 Avlöningar till icke-ordinarie befatt-
ningshavare m. m. ......................... kronor 20,000
Renskrivningskostnad, förslagsanslag __500
Summa kronor 211,700;
dels ock minska ordinarie förslagsanslaget till hovrätten över Skåne och Blekinge från dess nuvarande
belopp .....................
med 1,000 kronor till
kronor 212,700 » 211,700.
[11.] 12. Extra ledamot m. m. i hovrätten över Skåne och Blekinge.
Hovrätten över Skåne och Blekinge var i anledning av den under kristiden inträffade anhopningen av mål ursprungligen — i likhet med övriga hovrätter — förstärkt med en extra division. I anseende till arbetsbalansens avarbetande kunde emellertid extra divisionen redan före hovrättens höstsession år 1923 utbytas mot en förstärkning av en extra ledamot och två adjungerade fiskaler. Nämnda anordning har sedan dess ägt bestånd och har alltsedan sin tillkomst med hänsyn till denna hovrätts från övriga hovrätter något avvikande organisation ansetts motsvara ett stadigvarande behov. Till bestridande av årliga kostnaden härför — grundavlöning för den extra ledamoten och tilläggsavlöning till envar av de adjungerade fiskalerna — har i riksstaten för innevarande budgetår upptagits ett särskilt anslag å 12,300 kronor. Medel för ändamålet erfordras jämväl för nästkommande budgetår. Beträffande anslagets belopp är att erinra, att genom Kungl. Maj:ts beslut den 16 april 1931 angående fördelningen av orterna i riket å de i avlöningsreglementen för nyreglerade verk samt för försvarsväsendet upptagna ortsgrupper Malmö stad placerats i ortsgrupp F, varför numera grundavlöningen till den extra ledamoten utgår med 8,340 (tidigare 8,100) kronor för år och tilläggsavlöningen till en var av de två adjungerade fiskalerna med 2,130 (tidigare 2,100) kronor för år. Till följd härav bör anslaget ökas med 300 kronor till 12,600 kronor.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att för förstärkning av hovrättens över Skåne och Blekinge arbetskrafter med en extra ledamot och två adjungerade fiskaler för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag å ............................... kronor 12,600.
Häradsrätterna.
13. Justitiestat under Svea hovrätt, oförändrat ordinarie
anslag.....
........ kronor 373,587.
14. Justitiestat under Göta hovrätt, oförändrat ordinarie anslag.......................................................................................
kronor 267,313.
20 Andra huvudtiteln. [12—13.]
15. Justitiestat under hovrätten över Skåne och Blekinge, oförändrat ordinarie anslag ....................................... kronor 108,913.
[12.] 16. Partiell löneförbättring för häradshövdingarna. Till bere-
dande av partiell löneförbättring för häradshövdingarna har riksdagen sedan åtskilliga år tillbaka beviljat extra anslag. Löneförbättringen utgöres av dels lönefyllnad och dels resekostnadsbidrag. För bestämmande av lönefyllnadens belopp har tillämpats en fallande skala, grundad i huvudsak på storleken av häradshövdingarnas nettoinkomster (se härom närmare i propositionen nr 334 till 1920 års riksdag, sid. 10 o. f.). För budgetåret 1928/1929 verkställdes en omräkning av beloppen, grundad på av häradshövdingarna för åren 1923—1926 lämnade statistiska uppgifter rörande sportelinkomster och förvaltningsutgifter i respektive domsagor. På grundval av denna beräkning anvisades av 1928 års riksdag för budgetåret 1928/1929 ett anslag å 134,800 kronor, och förutsattes därvid, i likhet med vad dittills varit fallet, att de för de särskilda domsagorna avsedda beloppen borde bliva oförändrat gällande för en tidsperiod av fem år, såvida icke dessförinnan en definitiv lönereglering för häradshövdingarna mellankomme.
På grund av vissa domsagoregleringar har emellertid anslaget under de tre senaste budgetåren nedsatts med sammanlagt 9,400 kronor, så att det för löpande budgetår utgår med 125,4U0 kronor. Anledning antaga, att någon nedsättning i anslaget skall kunna vidtagas för nästkommande budgetår föreligger icke.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till partiell löneförbättring för häradshövdingarna för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag å ................................ kronor 125,400.
[13.] 17* Bidrag till domsagornas förvaltning. Efter framställning
av Kungl. Majit har riksdagen från och med år 1919 i form av extra förslagsanslag beviljat medel till bestridande av vissa bidrag till kostnaderna för domsagornas förvaltning — framför allt arvoden till biträdande domare, förste och andre notarier — i huvudsaklig överensstämmelse med särskilda riksdagen delgivna grunder. Bestämmelserna härutinnan återfinnas dels i den av Kungl. Majit den 12 juni 1925 utfärdade stadgan (nr 166) med vissa föreskrifter angående domsagornas förvaltning, den så kallade domsagostadgan, i vissa avseenden ändrad och kompletterad genom kungörelser den 4 juni 1926 (nr 187), den 20 maj 1927 (nr 157) och den 14 juni 1928 (nr 187). dels ock i den av Kungl. Majit sistsagda dag utfärdade kungörelsen (nr 188) angående assessors i hovrätt tjänstgöring vid underdomstol å landet.
Anslaget, som för vart och ett av budgetåren 1924/1925—1927/1928 ut-
21 Andra huvudtiteln. [13—14.]
gick med 500,000 kronor, har från och med budgetåret 1928/1929 varit upptaget med 550,000 kronor. Trots ifrågavarande förhöjning har anslaget överskridits för budgetåret 1928/1929 med omkring 16,700 kronor och för budgetåret 1929/1930 med i det närmaste 30,000 kronor. Däremot visar redovisningen för budgetåret 193o/l931 en besparing å anslaget med omkring 24,300 kronor. I överensstämmelse med det av 1930 års riksdag gjorda uttalandet har särskild varsamhet iakttagits vid anslagets disponerande från och med sistnämnda budgetår. Ävenledes torde vad i föregående års statsverksproposition anförts därom, att den under budgetåret 1929/1930 anmärkningsvärt stora belastningen av anslaget haft mera tillfälliga orsaker, visat sig vara riktigt.
Ehuru sålunda för senast tilländagångna budgetår en viss besparing uppstått å anslaget, synes mig likväl försiktigheten bjuda — särskilt med hänsyn därtill, att ökade krav alltmer ställas på kvalifikationerna hos vikarierna för häradshövdingarna och på ytterligare arbetskrafter i domsagorna i anledning av tätare tingssammanträden — att anslaget icke nu upptages till lägre belopp än för innevarande budgetår.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till bestridande av vissa bidrag till kostnaderna för domsagornas förvaltning i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder, som finnas upptagna i gällande domsagostadga jämte övriga i ämnet meddelade bestämmelser, för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra förslagsanslag å ........ kronor 550,000.
[ 14.! 18- Reseersättning till nämndemän. Föregående års riksdag beslöt
på Kungl. Maj:ts förslag, att nämndemän, vilka enligt dittills gällande bestämmelser ägt uppbära ersättning endast för inställelser vid tingssammanträden med tremansnämnd samt för vissa extra förrättningar, skulle erhålla ersättning jämväl för inställelser vid de allmänna tingssammanträdena eller lagtima tingen, däri inbegripet slutsammanträden. Denna gottgörelse omfattar allenast resekostnadsersättning enligt allmänna resereglemente!. Kungörelse i ämnet har utfärdats den 21 maj 1931 (nr 161) och trätt i kraft den 1 januari 1932.
I överensstämmelse med riksdagens beslut uppfördes i riksstaten för budgetåret 1931/1932 under andra huvudtiteln, avdelningen 'Häradsrätterna’, ett extra förslagsanslag, benämnt 'Reseersättning till nämndemän’. Vid beräknandet av ifrågavarande anslag utgick man från att den utsträckta rätten för nämndemän till resekostnadsersättning skulle draga en årlig kostnad av i runt tal 300,000 kronor. Då emellertid de nya bestämmelserna härom vörö avsedda att träda i kraft först den 1 januari 1932, beslämdes anslaget för innevarande budgetår efter vad av de beräknade nya kostnaderna belöpte å första halvåret 1932 eller 170,000 kronor. Härtill Indes vad som dittills utgått från andra huvudtitelns förslags-
22 Andra huvudtiteln. [14—15.]
anslag till rese- och traktamentspenningar i reseersättning till nämndemän och som för år uppskattats till 85,000 kronor, varför anslaget beräknades till sammanlagt 255,000 kronor.
För nästkommande budgetår borde således anslaget i enlighet med de gjorda beräkningarna uppföras med (300,000 + 85,000) 385,000 kronor. Emellertid tillkommer en omständighet, som är av beskaffenhet att inverka på anslagets belopp. Såsom chefen för finansdepartementet förut denna dag vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma frågor framhållit, har riksdagen efter förslag av Kungl. Majit i proposition nr 199 till 1931 års riksdag godkänt vissa ändringar i allmänna resereglementet, att gälla från och med den 1 juli 1931. Kungörelse i ämnet har utfärdats den 19 juni 1931 (nr 241). Vissa av ifrågavarande ändringar äro ägnade att nedbringa statsverkets utgifter för tjänsteresor. Sålunda hava de s. k. kilometerpenningarna nedsatts från 10 öre till 5 öre samt ersättningen för annan automobil än taxeautomobil sänkts från 40 öre till 35 öre för kilometer. Härjämte föranledas utgiftsminskningar på förevarande område av den enligt Kungl. Majits beslut den 26 februari 1931 föreskrivna, från och med den 1 juli samma år tillämpade normal taxan för yrkesmässig automobiltrafik i länen, vilken medfört betydande sänkningar av reseersättningen i vissa län. Den under början av föregående år uppgjorda beräkningen av kostnaderna för reseersättning till nämndemän har emellertid skett med utgångspunkt från då gällande bestämmelser. I anledning härav har undersökning verkställts i vad mån förevarande anslag kan nedräknas. Vid undersökningen har beräknats, att av omförmälda belopp, 385,000 kronor, 175,000 kronor utgöra ersättning för resor med taxeautomobil, 75,000 kronor för resor med annan automobil, 40,000 kronor för resor med omnibus och hästskjuts, 85,000 kronor för resor med järnväg och ångbåt, samt återstoden eller 10,0Q0 kronor traktamentsersättning. Med utgångspunkt härifrån hava de år 1931 gjorda ändringarna ansetts möjliggöra, att förutnämnda för år beräknade belopp, 385,000 kronor, nedsättes med sammanlagt (35,000 + 7,500 + 6,000 + 0 + 0) 48,500 kronor eller i avrundat tal 50,000 kronor till
335,000 kronor.
På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till reseersättning till nämndemän för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra förslagsanslag å ......................................... kronor 335,000.
[15.] 19. Nya fastighetsböcker för landet. Fastighetsböckerna i vårt
land hava alltifrån det de inrättats varit upplagda olika för stad och för land. Den betydelsefullaste olikheten består däri, att fastighetsböckerna för stad upptaga varje fastighet under särskilt upplägg, medan böckerna för landet äro grundade å jordeboken med upplägg endast för varje av
Andra huvudtiteln. [15.]
de under särskilda nummer i jordaboken uppförda hemman och lägenheter. Då jordaboken icke redovisar de förändringar, som uppkommit och alltjämt uppkomma genom jorddelning, hava inskrivningar rörande alla de fastigheter, som efter hand bildats av den ursprungliga jordeboksenheten, måst göras på ett och samma upplägg. Såsom en följd härav hava fastighetsböckerna kommit att förlora all överskådlighet, och med den fortgående fastighetsbildningen är det fara värt, att deras tillförlitlighet rubbas och säkerheten i inskrivningsväsendet äventyras.
Örn nödvändigheten att upplägga specialiserade fastiglietsböcker för landet torde ock så gott som alla vara ense, och omfattande förberedelser hava vidtagits för att möjliggöra en dylik omläggning. I främsta rummet syftar jag därvid på inrättandet av jordregistret, varigenom erhållits en fastighetsmatrikel, som på ett överskådligt sätt redovisar de vid varje tidpunkt rättsligen förefintliga fastigheterna. Jordregistrets huvudändamål är att tjäna till underlag för fastighetsbokföringen, så att ett upplägg i fastighetsböckerna göres för varje särskild registerfastighet och böckerna därigenom komma att ansluta sig till förhållandena å marken. Utvecklingen har ock redan på sina håll framtvingat en omläggning av fastighetsbokföringen på landet i denna riktning, i det att Kungl. Maj:t under en följd av år i åtskilliga fall förordnat, att för visst samhälle eller annat tätbebyggt område på landet skall föras fastighetsbok såsom för stad. I fråga örn kostnaderna för uppläggandet av fastighetsböcker i dylika fall må erinras, att 1924 års riksdag på hemställan av Kungl. Majit i statsverkspropositionen samma år (andra huvudtiteln punkt 19 sid. 50) medgivit, att från det i riksstaten upptagna ordinarie förslagsanslaget till domare, vittnen och parter finge efter Kungl. Maj:ts närmare bestämmande bestridas ersättningar till skrivbiträden, vilkas anställande i särskilt arbetstyngda domsagor kunde för ändamålet påkallas. Andra kostnader, såsom för böckers anskaffande m. m., hava utgått från andra huvudtitelns anslag dels till skrivmaterialier och expenser, ved m. m. dels till tryckningskostnader.
Sedan jordregistret numera på någon socken när är upplagt för rikets hela landsbygd, har det synts mig angeläget att erforderliga förberedelser omedelbart vidtagas för fullföljandet av de arbeten, som redan utförts i syfte att ernå en förbättrad fastighetsbokföring för landet. Härför tala flera skäl och måhända främst, att sambandet mellan registrering och fastighetsbokföring under nuvarande ordning är på väg att äventyras samt att redan förefintliga skiljaktigheter i jordregistrets och fastighetsböckernas redovisning av fastigheterna genom nya inskrivningar och förändringar i fastighetsindelningen bliva allt besvärligare att reda upp. En särskild anledning att icke undanskjuta frågan utgör den blivande processreformen, i det att en betydande lättnad i de arbetsuppgifter, som för närvarande åvila underrätterna utöver den egentliga dömande verksamheten, skulle beredas dem, därest specialiserade fastighetsböcker bliva upplagda och i anslutning därtill inskrivningsväsendet i dess helhet för-
24 Andra huvudtiteln. [15.]
enklas. Enligt de av föregående års riksdag godkända grunderna för en rättegångsreform ingår jämväl inskrivningsväsendets ordnande bland de åtgärder, som böra vidtagas för förberedande av denna reform.
Det är uppenbart, att en dylik omläggning av fastighetsbokföringen bör ske efter enhetliga, allmängiltiga normer, som tillförsäkra planmässighet i arbetets utförande och behörigt hänsynstagande till skilda intressen. Särskilda åtgärder till säkerställande av sambandet mellan jordregistret och fastighetsböckerna bliva ock nödvändiga. Då dessa åtgärder torde förutsätta bestämmelser av allmän lags natur, lärer det vara lämpligt, att samtliga grundläggande bestämmelser örn nya fastighetsböcker meddelas i enahanda ordning. Det är därför min avsikt att inom den närmaste tiden föreslå Kungl. Majit att för innevarande års riksdag framlägga förslag till lagstiftning örn uppläggande av nya fastighetsböcker för landet.
Givet är att arbetet med uppläggandet av nya fastighetsböcker måste bedrivas på lång sikt och i övrigt anpassas efter tillgången på medel och andra under olika tider växlande förhållanden. Genom förenkling av inskrivningsväsendet, varom jag samtidigt ämnar underställa Kungl. Majit förslag, torde det kunna förväntas, att en avsevärd del av detta arbete skall kunna utföras med nuvarande arbetskrafter i domsagorna.
Vad angår det anslag, som för ändamålet torde böra äskas för nästkommande budgetår, synes mig detta böra begränsas till vad som är oundgängligen nödigt för arbetets igångsättande och icke överstiga vad som redan nu avsetts å gällande riksstat för enahanda eller därmed sammanhängande ändamål. I detta hänseende må erinras, att i anledning av uppläggande av nya fastighetsböcker av Kungl. Majit anvisats under budgetåret 1930/1931 å anslaget till domare, vittnen och parter omkring 20,000 kronor samt å andra huvudtitelns anslag till skrivmaterialier och expenser, ved m. m. 11,300 kronor och till tryckningskostnader 2,200 kronor. Därjämte hava vissa kostnader för omskrivning eller ombindning av fastighetsböcker av äldre typ, under nyssnämnda budgetår uppgående till omkring 2,000 kronor, ersatts av expensanslaget. Då de medel, som under de senare budgetåren tagits i anspråk för ändamålet, företett en viss stegring, torde motsvarande kostnader för det löpande budgetåret kunna i runda tal beräknas å nämnda tre anslag till respektive 23,000, 14,000 och
3,000 kronor eller sammanlagt 40,000 kronor. Av betydelse för uppläggande av nya fastighetsböcker är vidare fortsatt anvisande av medel för jordregisterarbete. Härför har för innevarande budgetår anvisats ett extra reservationsanslag å 10,000 kronor. På sätt framgår av vad jag anfört i föregående års statsverksproposition (andra huvudtiteln sid. 65) avsågs med nämnda belopp att täcka i första hand de slutliga kostnaderna för jordregistrets första uppläggande och i andra hand kostnader för översyn och komplettering av jordregistret i domsagor, vari behov därav visat sig påkallat. Något ytterligare anslag för jordregistrets första uppläggande torde icke erfordras. Däremot lärer det bliva ofrånkomligt att, såsom erfarenheten redan visat, i samband
Andra huvudtiteln. [15—16.]
med uppläggandet av nya fastighetsböcker verkställa nödiga rättelser och kompletteringar i jordregistret, för vilkas utförande undersökningar å marken med lantmäteriteknisk hjälp understundom kunna bliva erforderliga. Härför torde böra beräknas samma belopp, som för löpande budgetår anvisats till jordregistret, eller 10,000 kronor. Med utgångspunkt sålunda från det anslagsbehov, som tillgodosetts redan å gällande riksstat, torde för nästa budgetår erfordras ett belopp av 50,000 kronor.
Vid en allmän omläggning av fastighetsböckerna för landet synes det ändamålsenligast att från de särskilda anslagen utbryta eller överföra de anslagsbelopp, som för ändamålet hittills utgått, och sammanföra dem under ett gemensamt anslag, förslagsvis benämnt nya fastighetsböcker för landet. Anslaget, som lämpligen torde i riksstaten kunna upptagas under avdelningen 'Häradsrätterna’, lärer böra uppföras såsom extra reservationsanslag.
Jag får alltså hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att för uppläggande av nya fastighetsböcker för landet för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag å .................................... kronor 50,000.
Vattendomstolarna.
[16.] 20. Vattendomstolarna. Sedan vattenlagen med 1919 års ingång
trätt i kraft, hava anslag av riksdagen beviljats för upprätthållande av verksamheten vid vattendomstolarna. Från och med budgetåret 1926/1927 har för ändamålet anvisats ett extra förslagsanslag å 235,000 kronor. Därvid har ett belopp av omkring 4s,000 kronor årligen avsetts för den vid Västerbygdens vattendomstol inrättade särskilda avdelningen av domstolen för behandling av målet om Vänerns reglering. Anslaget har från och med budgetåret 1927/1928 i stigande omfattning överskridits, senaste året med omkring 14,000 kronor.
Till denna kostnad för vattendomstolarna komma utgifter för fasta och tillfälliga skrivbiträden. Dessa utgifter bestridas för närvarande från andra huvudtitelns anslag till skrivmaterialier och expenser, ved m. m. och få enligt Kungl. Maj:ts beslut uppgå till högst 22,300 kronor under innevarande budgetår, därav 6,300 kronor kunna anses falla på Vänernmålet.
De sammanlagda kostnaderna för vattendomstolarna — frånsett reseoch traktamentsersättningar till domstolspersonalen — kunna således för närvarande skattas till bortåt 275,000 kronor, därav torde belöpa omkring
220.000 kronor å den ordinarie vattendomstolsorganisationen och omkring
55.000 kronor för Vänernmålets behandling, allt för år räknat.
Fråga örn vattendomstolarnas organisation har, såsom jag i statsverkspropositionen till 1931 års riksdag (andra huvudtiteln, sid. 31 o. 32) erinrade, sedan flera år stått på dagordningen. Vid samma tillfälle lärn-
26 Andra huvudtiteln. [16.]
nade jag en kortfattad redogörelse för denna frågas uppkomst, vidare behandling och dåvarande läge; och tillåter jag mig hänvisa till vad därvid yttrades.
De i mitt omförmälda yttrande omnämnda, för ifrågavarande organisationsfrågas ordnande tillkallade sakkunniga, presidenten i kammarrätten K. Högstedt och majoren i väg- och vattenbyggnadskåren M. Serrander, hava numera avlämnat betänkande i ämnet. Betänkandet — som förutsätter att den för Vänernmålet tillskapade särskilda domstolsorganisationen lämnas orubbad — innefattar i övrigt förslag om vattendomstolarnas överförande å ordinarie stat, därvid, i stort sett, domstolarnas antal skulle minskas från fem till fyra, den dömande personalen, d. v. s. vattenrättsdomarna och vattenrättsingenjörerna, erhålla fullmakt å sina tjänster samt vattenrättsingenjörsbefattningarna, för närvarande anknutna till annan ordinarie befattning, minskas från tio till sju och organiseras såsom självständiga tjänster.
Yttranden över betänkandet hava inhämtats från åtskilliga myndigheter och andra vederbörande. Det är min avsikt föreslå Kungl. Majit att på grundval av de sakkunnigas förslag avlåta proposition i ämnet till 1932 års riksdag. Den nya organisationen torde kunna genomföras inom ramen för de nu utgående kostnaderna eller 220,000 kronor årligen. Den torde böra träda i tillämpning med 1933 års ingång.
För budgetåret 1932/1933 erfordras således — därest skrivbiträdeskostnaderna, såsom lämpligen synes böra ske, överföras från allmänna expensanslaget — anslag för de fasta vattendomstolarnas uppehållande med
220,000 kronor och för fortsatt handläggning av målet örn Vänerns reglering med 55,000 kronor.
I enlighet med vad chefen för finansdepartementet vid avlåtande till riksdagen den 3 januari 1931 av samma års statsverksproposition under rubriken 'För flera huvudtitlar gemensamma frågor’ (sid. 5) anförde i fråga om utbrytande ur huvudtitlarnas allmänna reseanslag av resekostnaderna för vissa grupper av förrättningsmän böra för framtiden från anslaget till vattendomstolarna bestridas jämväl rese- och traktamentsersättningar till dessa domstolars personal vid tjänsteresor. Nämnda ersättningar hava under de två senast förflutna budgetåren uppgått till omkring 56,000 kronor respektive 50,000 kronor årligen. Det för nästkommande budgetår i förevarande hänseende erforderliga anslagsbeloppet torde med hänsyn till de under punkt [14.] omförmälda ändringarna i bestämmelserna örn resor i statens tjänst icke behöva beräknas till högre belopp än 45,000 kronor, därav omkring 5,000 kronor för Vänernmålets behandling.
Anslaget till vattendomstolarna för instundande budgetår synes sålunda i sin helhet böra beräknas till (220,000 + 55,000 4- 45,000) 320,000 kronor och tillsvidare i avbidan på särskild proposition i ämnet upptagas såsom extra förslagsanslag.
Andra huvudtiteln. [16—17.]
27 På grund av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
[17.] 21. Civil personal vid regements- och stationskrigsrätterna. Extra anslaget till avlönande av civil personal vid regements- och stationskrigsrätterna har i riksstaten för ett vart av budgetåren 1928/1929—1931/1932 upptagits med 108,000 kronor. Enligt den 18 maj 1928 för krigsdomare, auditörer och krigsflskaler fastställda avlöningsstater, avsedda att tillämpas från och med den 1 juli 1928, så länge anslag för ifrågavarande ändamål utgår, tages i anspråk ett belopp av 107,175 kronor. Återstoden av anslaget har reserverats för eventuell mindre jämkning i staterna.
Anledning att för nästkommande budgetår beräkna anslaget till annat belopp än det för löpande budgetår beviljade torde ej föreligga. Visserligen hava på sin tid betänkanden avgivits angående krigsdomstolarnas organisation och det därmed nära sammanhängande spörsmålet örn omarbetning av strafflagen för krigsmakten, men med den fortsatta behandlingen därav har, på sätt framhållits i tidigare statsverkspropositioner, ansetts höra anstå i avbidan på det fortsatta arbetet med processreformen. Sedan riksdagen numera i huvudsak uttalat sin anslutning till de av Kungl. Maj:t i proposition till föregående års riksdag framlagda huvudgrunderna för en rättegångsreform, har arbetet härmed omedelbart igångsatts. Uppskovet med frågan örn det militära rättegångsväsendets ordnande torde sålunda ej behöva bliva allt för långvarigt.
På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till bestridande av kostnaderna för vattendomstolarna för
budgetåret 1932/1933 beräkna ett extra förslagsanslag å .................................
kronor 320,000.
Krigsrätterna.
att till avlönande av civil personal vid regementsoch stationskrigsrätterna för budgetåret 1932/1933 an-
visa ett extra anslag å
kronor 108,000.
22. Å äldre stat kvarstående auditör, oförändrat ordinarie anslag .............................................................................
kronor 4,000.
23. Civil personal vid särskilda krigsrätter m. in., oförändrat ordinarie förslagsanslag
kronor 10,000.
28 Andra huvudtiteln. [18.]
E. Rättegångsväsendet i allmänhet.
[18.] 1. Ersättning åt domare, vittnen och parter. Ordinarie förslags-
anslaget till ersättning åt domare, vittnen och parter, som i riksstaten för budgetåret 1925/1926 var upptaget med ett belopp av 740,000 kronor, sänktes av 1926 års riksdag — i samband därmed att från anslaget utbrötos vissa därur förut bestridda kostnader — till 440,000 kronor. På grund av överbelastning å anslaget höjdes detta från och med budgetåret 1928/1929 till
500,000 kronor.
Enligt vederbörande budgetredovisningar har för budgetåret 1928/1929 uppstått en besparing å omkring 42,000 kronor, för budgetåret 1929/1930 en merutgift å i det närmaste 8,500 kronor samt för budgetåret 1930/1931 ånyo en besparing av omkring 41,600 kronor.
De utgifter, som bestridas från anslaget, äro av skiftande art och uppdelas, allt efter det verksamhetsområde de beröra, i följande tre huvudavdelningar: A allmänna domstolarna, B krigsdomstolarna och C rättegångsväsendet i allmänhet m. m.
Under A märkas utgifter, tillhörande sju olika grupper, nämligen till domare, till åklagare, till målsägande, till tolk, till rättegångsbiträde, till vittnen i brottmål och vissa andra mål samt till övriga ersättningar. Till B hänföras vissa ersättningar till dem, som tjänstgöra i krigsdomares med fleras ställe under tjänstledighet för dem m. m. Under C märkas, bland annat, ersättningar för vissa kronan ådömda rättegångskostnader samt till oskyldigt häktade eller dömda. I övrigt må kostnader för rättegångsväsendet i allmänhet, vilka kunna föranledas av föreskrift i lag eller i av riksdagen antagen författning, därest icke särskilt anslag för ändamålet finnes i riksstaten uppfört eller medel eljest enligt riksdagens beslut ställts till förfogande, efter Kungl. Maj:ts närmare bestämmande bestridas från förevarande anslag.
I fråga örn ersättning till vittnen i brottmål och vissa andra mål må erinras örn följande:
Enligt 1 § lagen den 4 juni 1886 (nr 44 s. 1) angående ersättning av allmänna medel till vittnen i brottmål må i allmänhet den, som av åklagaren åberopas såsom vittne i brottmål, av allmänna medel njuta ersättning ej mindre till vittnets uppehälle enligt angivna grunder än även, därest vittnets hemvist är beläget på minst fem kilometers avstånd från det ställe, där domstolen sammanträder, med skjutspenningar för en häst fram och åter eller, där järnvägs- eller ångbåtslägenhet kan för resan eller någon del därav begagnas, avgift för billigaste plats å bantåg eller ångbåt. Enahanda rätt till ersättning tillkommer den, som i mål av nämnda beskaffenhet blivit enligt domstols förordnande inkallad såsom
29 Andra huvudtiteln. [18.]
vittne eller ock av åklagaren åberopats eller enligt domstols förordnande inkallats för att upplysningsvis höras. Enligt 4 § skall domstolen i slutliga utslaget pröva, huruvida den kostnad, som av allmänna medel enligt ifrågavarande lag utgått, skall till statsverket återgäldas, vare sig av allmän åklagare eller av enskild part; åklagaren må ej därtill förpliktas i annat fall, än då åtalet blivit utan skäl anställt. \ ad sålunda stadgats i avseende å brottmål skall enligt föreskrift i ett flertal nyare författningar i tillämpliga delar gälla även beträffande åtskilliga andra mål och ärenden.
De sålunda gällande grunderna för reseersättning till vittnen i brottmål med flera torde i vissa delar få anses föråldrade och jämväl ådraga statsverket onödiga utgifter. Detta förhållande har ock uppmärksammats av riksdagens revisorer i deras senast avgivna berättelse.
I anledning härav har upprättats förslag angående ändring i berörda grunder i syfte att dessa bringas i närmare överensstämmelse med allmänna resereglemente!. Vinner detta förslag bifall, torde statens utgifter för vittnesersättningar bliva mindre. Med vilket belopp dessa kunna nedgå, låter sig icke ens tillnärmelsevis beräknas. Å hela anslagssumman, 500,000 kronor, torde högst 40 procent därav eller 200,000 kronor belöpa å vittnesersättningar. Huru mycket därav som utgör resekostnadsersättning kan ej med säkerhet angivas. Jag förordar, att anslaget av anledning, varom nu är fråga, nedsättes med tio pi*ocent av sistnämnda belopp eller med 20,000 kronor.
Bland de under A angivna 'övriga ersättningar’ märkes ersättning till sådana skrivbiträden, vilkas anställande i särskilt arbetstyngda domsagor kan påkallas på grund av meddelad föreskrift örn uppläggande för viss del av dylik domsaga av fastighetsböcker såsom för stad. På sätt jag framhållit under punkten [15.] angående nya fastighetsböcker för landet bör, därest av mig under nämnda punkt framlagt förslag vinner bifall, ett mot ersättningen till ifrågavarande skrivbiträden för löpande budgetår svarande belopp, beräknat till 28,000 kronor, utbrytas från förevarande anslag och överföras till anslaget till uppläggande av nya fastig- . hetsböcker för landet. Anslaget till ersättning åt domare, vittnen och parter bör alltså under nyssnämnda förutsättning nedsättas med ytterligare 23,000 kronor.
Såsom framgår av det föregående har belastningen å förevarande anslag under de senax-e åren varit högst växlande; det ena året har föielegat besparing, det andra året merutgift. Den betydande besparing å över
40,000 kronor, som redovisningen för det sist tilländagångna budgetåret utvisar, synes mig oavsett växlingarna i anslagets storlek berättiga till en viss nedsättning av anslaget. I detta hänseende förordar jag en sänkning av anslaget med två tredjedelar av besparingen eller, i avrundat tal. med 27,000 kronor.
30 Andra huvudtiteln. [18.]
Vid nu angivna förhållanden torde anslaget kunna allt som allt nedsättas med (20,000 + 23,000 + 27,000) 70,000 kronor.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att minska ordinarie förslagsanslaget till ersättning åt domare, vittnen och parter från dess nuvarande belopp ........................ kronor 500,000
med 70,000 kronor till ................ » 430,000.
2. Kostnader, som enligt lagen om fri rättegång skola gäldas av allmänna medel. Till bestridande av kostnader, som enligt lagen örn fri rättegång skola gäldas av allmänna medel, har från och med budgetåret 1926/1927 i riksstaten upptagits ett särskilt ordinarie förslagsanslag. Tidigare bestredos dessa kostnader från anslaget till ersättning åt domare, vittnen och parter. Nu ifrågavarande anslag var för vartdera av budgetåren 1926/1927 och 1927/1928 uppfört med 260,000 kronor. Detta belopp visade sig emellertid vara otillräckligt, i det att nettoutgifterna från anslaget under sagda budgetår uppgingo till omkring 450,000 respektive
515,000 kronor. En höjning av anslagsbeloppet befanns därför nödvändig. Med hänsyn dels till den korta tid anslaget i riksstaten upptagits under särskild rubrik dels ock därtill, att inom justitiedepartementet utredning igångsatts för att utröna, huruvida icke statsverkets kostnader för ifrågavarande ändamål skulle kunna genom ändrade grunder för åtnjutande av fri rättegång eller eljest nedbringas, ansågs dock ökningen kunna begränsas till 40,000 kronor. I enlighet härmed uppfördes anslag i riksstaten från och med budgetåret 1928/1929 med ett till 300,000 kronor förhöjt belopp. Även under sistnämnda budgetår ägde ett betydande överskridande av anslaget rum, i det att nettoutgifterna å detsamma under sagda tid belöpte sig till omkring 565,000 kronor.
Genom lag den 14 juni 1929 (nr 158), som trätt i kraft den 1 juli 1929, vidtogos vissa ändringar i bestämmelserna för åtnjutande av fri rättegång, ägnade att minska anspråken på ifrågavarande anslag. Under budgetåret 1929/1930 nedgingo ock nettoutgifterna i någon mån eller till omkring
522,500 kronor. Vid behandlingen av frågan örn anslag för ifrågavarande ändamål i föregående års statsverksproposition framhölls, att denna nedgång, omkring 42,500 kronor, icke vore synnerligen stor, men att det härvid måste beaktas, bland annat, att lagens verkningar då ännu ej kunnat göra sig helt gällande, i det att säkerligen utbetalningar förekommit å anslaget, vilka hänfört sig till kostnader för tiden före de ändrade bestämmelsernas ikraftträdande. Emellertid befanns en höjning av anslaget ofrånkomlig, vilken i avbidan på ytterligare erfarenhet rörande verkningarna av de vidtagna lagändringarna ansågs kunna begränsas till 100,000 kronor. Anslaget blev alltså från och med innevarande budgetår upptaget med ett till 400,000 kronor förhöjt belopp.
Den senast föreliggande budgetredovisningen utvisar, att utgifterna å
Andra huvudtiteln. [19.]
anslaget ytterligare nedgått med nära 100,000 kronor till omkring 425,200 kronor. Trots denna betydande minskning överstiga dock utgifterna fortfarande det senast fastställda anslagsbeloppet, 400,000 kronor. Ehuruväl utsikterna för ytterligare nedgång icke äro stora, anser jag mig likväl icke nu böra ifrågasätta någon höjning. Jag får alltså hemställa, att anslaget upptages med oförändrat belopp:
Kostnader, som enligt lagen örn fri rättegång skola gäldas av allmänna medel, oförändrat ordinarie förslagsanslag........................ kronor 400,000.
[19.] 3* Understöd åt offentliga rättshjälpsanstalter. Till bestridande
av understöd åt offentliga rättshjälpsanstalter har riksdagen från och med år 1920 anvisat anslag å extra stat. Anslaget, som är av förslagsanslags natur, har från och med budgetåret 1923/1924 utgått med ett belopp av
50,000 kronor för år. Föreskrifter rörande anslagets disposition äro meddelade i kungörelsen den 12 september 1919 (nr 639) Enligt § 2 mom. 1 av sagda kungörelse kan offentlig rättshjälpsanstalt erhålla understöd dels till bestridande av samtliga för verksamheten nödvändiga utgifter för postporto, telefon och telegram, dels ock till resekostnadsersättning enligt fjärde klassen i 1907 års resereglemente, motsvarande rese- och traktamentsklass II D i gällande resereglemente. Enligt paragrafens mom. 2 kan ersättning beredas för intill hälften av det belopp, som återstår, sedan från anstaltens sammanlagda årsutgifter till avlöningar, skrivmaterialier och tryckningskostnader dragits ersättningsbelopp, som tillgodokommit anstalten på grund av domstolsbeslut eller eljest för lämnat biträde i rättegång. Slutligen kan enligt mom. 3 i samma paragraf ersättning få åtnjutas för bestridande av engångsutgifter, som äro förenade med anstaltens upprättande, dock ej i något fall över 3,000 kronor.
Kungl. Maj:t har såsom understöd för år 1930 anvisat följande belopp i jämna krontal, därvid ersättningen enligt mom. 2 nämnda kungörelse bestämts till 25 procent av ifrågakommande kostnader:
32 Andra huvudtiteln. [19—20.]
Anledning synes icke föreligga att vidtaga någon ändring i anslagets belopp för nästkommande budgetår; och får jag följaktligen hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till understöd åt offentliga rättshjälpsanstalter för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra förslagsanslag å................................................... kronor 50,000.
4. övervakning av villkorligt dömda, oförändrat ordinarie förslagsanslag ................................................................. kronor 50,000.
5. Medikolegala besiktningar, oförändrat ordinarie förslagsanslag .............................................................................. kronor 35,000.
[20.] 6. Ersättning åt personer, menigheter och allmänna inrättningar för dem genom nya strafflagens införande frångångna bötesandelar. Det ordinarie förslagsanslaget till ersättning åt personer, menigheter och allmänna inrättningar för dem genom nya strafflagens införande frångångna bötesandelar är i riksstaten för budgetåret 1931/1932 uppfört med 18,000 kronor.
Då enligt Kungl. Majits beslut den 10 september 1920 bötesersättningar icke utgå till dem, som efter den 15 september samma år utnämnas och förordnas till innehavare av tjänster, varom här är fråga, eller däremot svarande befattningar, samt under senare tid i en del städer, till vilkas stadsfiskal ersättning utgått för dem frångångna bötesandelar, ombyte å stadsflskalstjänst skett eller tjänsten blivit vakant, torde ifrågavarande anslag kunna nedsättas med 4,000 kronor.
Jag får alltså hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att minska det i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget till ersättning åt personer, menigheter och allmänna inrättningar för dem genom nya strafflagens införande frångångna bötesandelar från dess
nuvarande belopp ................................ kronor 18,000
med 4,000 kronor till............................ » 14,000.
Andra huvudtiteln. [21.]
33 F. Fångvården.
[21.] 1. Anslag till fångvården. Ordinarie förslagsanslaget till fång-
vården är i riksstaten för budgetåret 1931/1932 upptaget med 3,925,000 kronor samt disponeras enligt följande stater:
A. Avlöningsstat.
Fångvårdsstyrelsen.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag kronor 155,700
Vikariatsersättningar, förslagsanslag ............................... » 5,000
Arvoden å 500 kronor till två fullmäktige ..................... » 1,000
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.... » 20,000
Fångvårdsstaten.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag....... » 2,032,000
Vikariatsersättningar, förslagsanslag ................................ » 150,000
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,
förslagsanslag .................................................................. » 350,000
B. Omkostnadsstat.
Övriga kostnader för fångvård; förslagsanslag.................. » 1,207,300
C. Övergångsstat.
Avlöningar m. m., förslagsanslag .................................. » 4,000
Summa förslagsanslag kronor 3,925,000.
För nu löpande budgetår bar Kungl. Maj:t den 29 maj 1931 godkänt omkostnadsstat, som slutar å ett belopp av 1,803,780 kronor, varav beräknats inflyta 6,480 kronor såsom bidrag från vissa städer och kommuner,
160,000 kronor såsom hyresinkomst samt 430,000 kronor såsom inkomst å arbetens bedrivande. Återstoden eller 1,207,300 kronor utgör statens tillskott att utgå av anslaget till övriga kostnader för fångvård.
Rikets nuvarande fångvårdsanstalter äro i huvudsak av tre slag, nämligen centralfängelser, straffängelset och kronohäkten. Centralfängelserna äro avsedda för både enrums- och gemensamhetsfångar. Straffängelserna och kronohäktena äro däremot uteslutande cellfängelser. Av centralfängelserna, sex till antalet, äro de fem, som äro avsedda för manliga
Stater.
De olika fångvårdsanstalten^
Bihang lill riksdagens protokoll 1932. 1 sami.
Fångantalet.
34 Andra huvudtiteln. [21.]
fångar, belägna å Långholmen, i Malmö, å Härlanda, i Mariestad och i Härnösand. Det sjätte, avsett för kvinnliga fångar, är beläget i Växjö. Centralfängelset i Mariestad, med utgården Rödjan, användes sedan år 1917 huvudsakligen såsom jordbruksfängelse. Under detta fängelse lyder jordbrukskolonien vid Singeshult i Vrå socken av Kronobergs län. Straffängelserna äro tolv till antalet, varav två — i Uppsala och Gävle — användas såsom ungdomsfängelser. Antalet kronohäkten, sedan kronohäktet i Varberg fran den 1 juli 1931 tillsvidare nedlagts, är femton, vartill kommer en kronohäktesavdelning vid det tillsvidare nedlagda centralfängelset i Norrköping. För manliga fångar, vilkas sinnesbeskaffenhet skall undersökas, finnas särskilda avdelningar inrättade å samtliga centralfängelser utom det i Mariestad samt därjämte å kronohäktet i Västervik. Å sistnämnda kronohäkte förvaras även straffriförklarade manliga förbrytare i avbidan på deras överflyttande å hospital. Återstående delen av denna kategori förvaras å särskilda avdelningar vid straffängelserna i Jönköping och Karlstad. Kvinnliga undersökningsfångar hänvisas till sinnessjukavdelningarna vid centralfängelserna å Långholmen och i Växjö, varjämte inom det senare fängelset förvaras även kvinnliga straffriförklarade.
Till nämnda huvudslag av fångvårdsanstalter komma vårdanstalten vid det tillsvidare nedlagda centralfängelset i Norrköping för förminskat tillräkneliga män, vilka dömts till förvaring, och den till kronohäktet i Ystad förlagda interneringsanstalten för manliga återfallsförbrytare, vilka dömts till internering. Motsvarande specialanstalter för kvinnor äro anordnade vid centralfängelset i Växjö.
Ombyggnadsarbetena vid vårdanstalten i Norrköping, till vilka 1930 års riksdag beviljade anslag, äro numera slutförda, och de ombyggda delarna av anstalten hava tagits i bruk för sitt ändamål. Nybyggnadsarbetena för den nya sinnessjukavdelningen vid centralfängelset å Långholmen, vartill riksdagarna 1930 och 1931 anvisade medel, hava däremot på grund av arbetsnedläggelse ej kunnat slutföras.
Antalet i rikets fångvårdsanstalter förvarade personer, vilket före världskriget plägat uppgå till omkring 2,000 å 2,100 (tvångsarbetare ej medräknade), stegrades under kristiden och nådde sin höjdpunkt under år 1918 med inemot 4,400 personer. Efter nämnda år inträdde en successiv nedgång, så att under åren 1920 och 1921 antalet var ungefär detsamma som under tiden närmast före kriget. Åren 1922—1924 sjönk antalet ytterligare men stegrades under de följande åren; dock utvisa de två senaste årsskiftena med ett fångantal av 2,097 och 2,132 någon nedgång.
Uti nedanstående tablå angivas närmare växlingarna i fångvårdsanstalternas beläggningar under den senaste tioårsperioden.
Andra huvudtiteln. [21.]
35 Av hela antalet i statens fångvårdsanstalter vid 1931 års utgång förvarade personer voro lil straffriförklarade, vilka i brist på plats å sinnessjukhus tills vidare omhändertagits av fångvården, 46 förminskat tillräkneliga, vilka dömts till förvaring, och 36 återfallsförbrytare, vilka dömts till internering.
Under år 1931 hava av de i fängelserna förvarade straffriförklarade, vilka vid samma års början uppgingo till 135, omkring 100 kunnat överflyttas till hospital. Antalet under året nyintagna utgör omkring 75. Enligt vad jag inhämtat av medicinalstyrelsen är det ej att förvänta, att samtliga straffriförklarade skola kunna överföras till hospital, förrän hospitalsvården fått enligt föreliggande plan avsett antal platser, vilket torde komma att inträffa omkring år 1935.
Utöver de i statens fångvårdsanstalter intagna voro vid utgången av år 1931 i Stockholms stads rannsakningsfängelse förvarade 48 botes- och fängelsefångar från nämnda stad.
Arbetsdriften vid fångvården har under de senare åren betydligt utvecklats. Denna utveckling belyses av nedanstående sammanställning över de i fångvårdsstyrelsens räkenskaper under titeln arbetens bedrivande bokförda inkomster och utgifter:
budgetåret 1926/1927 inkomster kr. 289,939:89 utgifter kr. 29,237: lr.
» 1927/1928 » 1928/1929 » 1929/1930 » 1930/1931
» » 356,583:4 3
» » 345,186:8 5
» t> 490,855:44
» i> 512,490: 9 3
» » 42,350: os
» » 54,399: 7 8
» » 65,963: 5 2
» » 91,664: 03.
På sätt närmare framgår av statsverkspropositionen till 1931 års riksdag (andra huvudtiteln sid. 42) har med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande landshövdingen Sven Hagströmer den 21 februari 1930 tillkallats att i egenskap av sakkunnig biträda inom justitiedepartementet vid utredning rörande möjligheten att åstadkomma större koncentration i fängelseväsendet och därmed sammanhängande spörsmål. Denna utredning är numera slutförd, i det att landshövding Hagströmer den 16 juli 1931 avlämnat betänkande angående riktlinjer för vinnande av viss koncentration inom det svenska fångvårds-
Arbets-
driften.
1931 års utredning.
Fångvårds-
styrelsens
anslags-
äskanden
Centralfängelset å Långholmen.
36 Andra huvudtiteln. [21. j
väsendet (statens off. utredn. 1931: 16). I fråga om anstaltsväsendet föreslås i huvudsak följande:
Ett större centralfängelse nyinrättas med utrymme för omkring 350 fångar. Det nya centralfängelset får karaktär huvudsakligen av ett hantverksfängelse men med möjlighet att även bereda fånge sysselsättning med arbete utomhus, främst trädgårdsarbete. Vidare uppföres ett nytt ungdomsfängelse med utrymme för 150 personer. I likhet med de nuvarande ungdomsfängelserna göres det till ett kombinerat verkstads- och trädgårdsfängelse. De båda fängelserna med var sin chef förläggas i närheten av varandra, så att de båda anstalterna kunna hava vissa utrymmen gemensamma och jämväl i administrativt hänseende en viss gemenskap.
Straffängelserna i Kalmar, Karlskrona, Örebro, Västerås och Falun nedflyttas till kronohäkten av första klass och avses såsom reservfängelser, i den mån de ej tagas i bruk. Kronohäktena i Norrtälje, Karlshamn, Ängelholm och Uddevalla nedläggas.
I övrigt föreslås vissa omgrupperingar av de olika anstaltstyperna och jämväl åtskilliga andra omläggningar.
Det nya centralfängelset och det nya ungdomsfängelset beräknas draga en kostnad av 5,800,000 kronor. Nettoökningen i utgifter i avlöningar beräknas till omkring 368,000 kronor. Häremot svarar dels den minskning i anstalternas allmänna driftskostnader, vilka bli en följd av koncentrationen, dels ock den ökning i inkomsterna ax- arbetsdriften, som efter koncentrationens genomförande förväntas bliva mycket avsevärd.
Genom beslut den 21 augusti 1931 har Kungl. Maj:t — i anslutning till vad jag uttalade redan i statsverkspropositionen till 1931 års riksdag (andra huvudtiteln sid. 43) — överlämnat det av landshövding Hagströmer avgivna betänkandet till organisationsnämnden samt uppdragit åt nämnden att framlägga utredning och förslag angående fångvårdens framtida ordnande och vad därmed äger samband.
Jag övergår nu till fångvårdsstyrelsens anslagsäskanden för nästkommande budgetår, i vad de innebära ändring i gällande stater.
Ökning av antalet icke-ordinarie befattningshavare.
1 skrivelse den 4 september 1931 har fångvårdsstyrelsen hemställt örn en höjning av anslaget till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. vid fångvårdsstaten, vilket nu är upptaget till 350,000 kronor, med 50,000 kronor i syfte att bereda möjlighet att anställa ökat antal icke-ordinarie befattningshavare, såvitt gäller den för sinnessjukvården och den för ledningen av arbetsdriften avsedda personalen.
Styrelsen hemställer till en början i detta avseende, att vår äger sonalen å Långholmens sinnessjukavdelning och kvinnoavdelning utökas med en överkonstapel, sex vaktkonstapel-, en första vaktfru och två vaktfruar, samtliga icke-ordinarie. Till stöd härför anför styrelsen:
Vårdpersonalen å Långholmens nuvarande sinnessjukavdelning utgjordes av en uppsyningsman, en överkonstapel och tolv vaktkonstapel-. Vid
Andra huvudtiteln. [21.]
fängelset vore anställda en första vaktfru oell en vaktfru, nied åliggande företrädesvis att bestrida bevakningstjänst beträffande vanliga fångar samt fångtransporter men även att deltaga i vården av sådana kvinnor, vilkas sinnesbeskaffenhet vore föremål för undersökning.
Den ökade beläggningen vid Långholmsfängelsets sinnessjukavdelning gjorde en personalökning ofrånkomlig. Sålunda hade antalet slutförda undersökningar av för brott tilltalades sinnesbeskaffenhet utgjort: 19 år 1925, 24 år 1926, 27 år 1927, 24 år 1928, 27 år 1929, 45 år 1930 samt 57 till och med utgången av augusti 1931. Under juli och augusti månader 1931 hade antalet nytillkomna undersökningsfall uppgått till 22. Örn, såsom man hade anledning förmoda, de nytillkommande undersökningsfallen under årets sista månader stegrades i samma grad som under juli och augusti månader, komine undersökningsfallen vid Långholm sfängelset att för hela året 1931 överstiga 100. Den 1 september 1931 hade till Långholmsfängelset varit på en gång förlagda 31 undersökningsfall, avseende 27 män och 4 kvinnor. Någon anledning förmoda att det nuvarande höga antalet undersökningsfall skulle vara av övergående natur syntes icke förefinnas. Härvid vore att uppmärksamma, hurusom efter den nya sinnessjuklagens ikraftträdande den 1 januari 1931 vid Långholmsfängelset skulle emottagas, bland andra, sådana undersökningsfall, som tidigare varit förlagda till Stockholms stads rannsakningsffängelse och vilka uppgått till betydande antal, samt därjämte undersökningsfall från norra och mellersta Sverige, avseende kvinnliga förbrytare samt manliga och kvinnliga lösdrivare. Beträffande de kvinnliga undersökningsfallen kunde nämnas, att under år 1930 endast ett sådant fall förekommit vid Långholmsfängelset, medan motsvarande antal under år 1931 till och med augusti månad redan utgjort 12. Med hänsyn bland annat till ökningen av de kvinnliga undersökningsfallen hade styrelsen sett sig nödsakad vidtaga anstalter för anordnande inom fängelsets kronohäktesavdelning av en särskild kvinnoavdelning, dit dessa fall skulle förläggas. Härigenom samt till följd av tillkomsten av den nya sinnessjukavdelningen för män, vilken beräknades bliva färdig i början av år 1932, komine antalet platser vid fängelsets sinnessjukavdelningar att ökas från nu 30 till. ett sextiotal. Da uti den i främsta rummet för manliga undersökningspatienter avsedda avdelningen komine att åtminstone tills vidare intagas jämväl sinnessjuka manliga straffångar, bleve tvivelsutan fängelsets sinnessjukavdelningar under
är 1932 fullbelagda. .
Att icke större personalökning av styrelsen påkallades hade sm förklaring därutinnan, att styrelsen med hänsyn till överflyttningen av straffriförklarade till hospital ägde möjlighet att till Långholmsfängelset från andra fångvårdsanstalter överflytta ett pär befattningshavare. Till en jämförelse kunde nämnas, att vid sinnessjukhusens s. k. fasta avdelningar, vilka i åtskilliga hänseenden erbjöde likheter med Långholmsfängelsets sinnessjukavdelningar, beräknades 1 vårdare på omkring 1 ];.2 patient. Med en tilllämpning av denna beräkningsgrund skulle på detta fängelses sinnessjukavdelningar vårdpersonalen uppgå till ott 40-tal mot de av styrelsen föreslagna tillhopa 24.
I detta sammanhang må nämnas, att Longi. Maj:! efter framställning av fångvårdsstyrelsen genom beslut den 7 augusti 1931 med hänsyn till ökningen av antalet undersökningsfall medgivit, att tillsvidare under budgetåret 1931/1932 finge anställas en underläkare med ett arvode av 7,200 kronor för år räknat, att utgå ov förevarande anslag. Under erin-
38 Andra huvudtiteln. [21.]
rån härom har styrelsen i sin förberörda skrivelse framhållit, att, då behovet av denna underläkarebefattning även för budgetåret 1932/1933 vore ofrånkomligt, styrelsen vid beräkningen av anslaget tagit hänsyn till detta arvode.
Fångvårdsstyrelsen har vidare i skrivelsen den 4 september 1931 hemställt, att för arbetsdriften vid centralfängelset å Långholmen inrättades en befattning såsom icke-ordinarie assistent av andra klass. Härom har styrelsen anfört:
Vid centralfängelset å Långholmen förestodes arbetsdriften av en ordinarie assistent av första klass Med den starka utveckling av arbetsdriften därstädes, som under de senaste åren ägt rum, hade det befunnits nödigt att sedan någon tid bereda arbetsföreståndaren hjälp genom anställande av ett extra biträde, till vilket ersättning utginge med belopp, motsvarande lött611 i löneklass 14 i löneplanen för extra ordinarie tjänstemän. Redan vid tillsättande av ifrågavarande extra biträde hade det visat sig vara förenat med stora svårigheter att för en sådan ersättning kunna erhålla en tillräckligt kvalificerad person. Med den ytterligare utveckling av arbetsdriften vid fängelset, vilken redan skett och kunde förväntas äga rum, måste allt större krav ställas på ifrågavarande biträde, varför den hittills utgående ersättningen icke kunde anses utgöra skälig gottgörelse för det arbete biträdet hade att fullgöra. Då härtill komme, att behovet av biträde åt arbetsföreståndaren måste antagas bliva bestående, hade styrelsen ansett sig nu böra för ändamålet beräkna en befattning såsom icke-ordinarie assistent av andra klass.
Vårdanstalten t Norrköping.
Beträffande vårdanstalten för förminskat tillräkneliga manliga förbrytare i Norrköping har styrelsen hemställt örn bevakningspersonalens utökande med tre icke-ordinarie vaktkonstapel- (nuvarande personal: 1 uppsyningsman, 1 överkonstapel, IS vaktkonstap^, 1 vaktfru och 1 kokerskebiträde) samt såsom skäl härför framhållit, att de intagna visat sig vara i stor utsträckning synnerligen svårskötta samt att all anledning förefunnes antaga, att antalet förvarade, som vid ingången av september månad 1931 uppginge till 43, under budgetåret 1932/1933 skulle avsevärt stiga.
Interneringsanstalten i Ystad.
I fråga örn bevakningspersonalen vid interneringsanstalten för manliga återfallsförbrytare i Ystad har styrelsen begärt, att antalet icke-ordinarie befattningshavare ökades med en uppsyningsman samt att ett kokerskebiträde måtte få anställas. Till stöd härför har styrelsen framhållit, att till biträde åt styresmannen vid denna anstalt jämte det därmed förenade kronohäktet icke funnes någon tjänsteman i högre tjänsteställning än överkonstapels samt att erfarenheten visat, att en uppsyningsman icke kunde undvaras. Därjämte hade styrelsen funnit det nödigt att för tillredningen av mat vid anstalten ett köksbiträde vore att tillgå.
Styrelsen bar vidare hemställt, att vid denna anstalt måtte för arbets-