Doc 1934:1

1934 års

statsverksproposition.

Bihang till riksdagens protokoll 193b. 1 samt. Nr 1 Del 1.

KUNGL. MAJ.TS

PROPOSITION

TILL

Riksdagen

angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1934/1935;

given Stockholms slott den 3 januari 1934.

Jämlikt grundlagens bud avgiver Kungl. Maj:t härmed proposition angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1934/1935.

Med åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokoll angående statsverkspropositionens justering vill Kungl. Maj:t föreslå riksdagen att godkänna de i protokollet berörda förslag och alltså upptaga statsverkets inkomster och utgifter sålunda:

Inkomsterna.

4 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1934.

Specifikation av statens inkomster.

A. Egentliga statsinkomster.

I. Skatter:

1. Mantålspenningar................... 1,050,000

2. Prästerskapets till statsverket indragna tionde . . 1,410,000

3. Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse:

a. Inkomst- och förmögenhetsskatt,

bevillning............. 122,000,000

b. Särskild skatt å förmögenhet, be-

villning .............. 12,000,000

c. Extra inkomst- och förmögen-

hetsskatt, bevillning......... 8,000,000

d. Utjämningsskatt, bevillning ....

e. Utskiftningsskatt och ersättnings-

skatt, bevillning.........

f. Bevillningsavgifter för särskilda

förmåner och rättigheter, bevillning................

g. Stämpelmedel, bevillning (därav

arvsskatt och skatt för gåva

26.000. 000 kronor samt stämpelavgift å bouppteckningar m. m.

6.000. 000 kronor)........ 62,000,000 212,050,000

4. Automobilskattemedel, bevillning . •

5. Tullar och acciser:

7,400,000

75,000,000

II. Uppbörd i statens verksamhet:

1. Vattendomstolsavgifter................

2. Överskott av fångvårdens arbetsdrift.......

3. Bidrag till försäkringsrådet och riksförsäkrings-

anstalten......................

4. Avgifter för registrering av motorfordon......

25,000

1,020,000

750.000 Avgifter för besiktning av motorfordon ....... 1,000,000

Hyresmedel

580,000

7. Inkomst av myntning och justering......... 1,200,000

8. Kontrollstämpelmedel

375,000

Kronor

648,010,000

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1934.

5 III.

Kronor

9. Bidrag till bankinspektionen..............

10. Bidrag till fondinspektionen...............

11. Bidrag till sparbanksinspektionen..........

12. Bidrag för tillsyn över sparbankerna........

13. Avgifter för kontroll å handeln med skattefri sprit

14. Inkomster av tandläkarinstitutet...........

15. Terminsavgifter från läroverken............

16. Avgifter för granskning av biografbilder.....

17. Totalisatormedel ......................

18. Inkomster av statens lagerhus och fryshus . . .

19. Inkomster av statens centrala frökontrollanstalt

20. Slaktdjursavgifter......................

21. Fyr- och båkmedel.....................

22. Loispenningar.........................

23. Patent- och varumärkes- samt registreringsavgifter

24. Bidrag till försäkringsinspektionen..........

Inkomster av statens provningsanstalt.......

200,000

1,200,000

190.000 1,800,000 3,000,000 2,600,000 1,500,000

25.

Diverse inkomster..............................

Säger för egentliga statsinkomster 675,612,435 kronor.

B. Inkomster av statens produktiva fonder.

I. Statens affärsverksamhet:

1. Postverket, bevillning.................... 17,500,000

2. Telegrafverket........................ 28,000,000

3. Statens järnvägar...................... 8,500,000

4. Statens vattenfallsverk:

Kraftverken.............. 17,000,000

a.

b.

c.

Kanalverken........

Fastighetsförvaltningen ,

17,500,000

Domänverket......................... 10,000,000

Statens reproduktionsanstalt

II. Statens aktier:

1. Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag

30,000

2. Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet....... 1,595,000

III. Statens utlåningsfonder:

1. Lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörby

2. Statens bostadslånefond..................

3. Allmänna järnvägslånefonden...............

4. Bibanelånefonden.......................

5. Vattenkraftslånefonden...................

6. Allmänna byggnadslånefonden..............

7. Luftfartslånefonden......................

8. Studielånefonden .......................

9. Statens avdikningslånefond............• • • •

10. Egnahemslånefonden.....................

11. Fiskerilånefonden ......................

100,000

3,000,000

600,000

10,000

940.000 7,600,000

18,081,000

9,521,435

81,530,000

1,595,100

6 Kungl. Majrts proposition Nr 1 år 1934.

12.

13.

14.

15.

16.

17.

18.

19.

20. 21. 22.

23.

24.

25.

26.

27.

28.

29.

30.

31.

32.

33.

34.

35.

36.

37.

Dräneringsfonden.......................

Norrländska nyodlingsfonden..............

Jordförmedlingsfonden...................

Lånefonden för inköp av ädla avelsston......

Lånefonden för inköp av avelshingstar av arden-

nerras..............................

Täckdikningslånefonden...................

Allmänna nyodlingsfonden................

Statens mejerilånefond...................

Kraftledningslånefonden..................

Gödselvårdslånefonden...................

Statens fjäderfälånefond..................

Hemslöjdslånefonden...................

Västerbottens och Norrbottens nybygges- och

bostadsförbättringslånefond..............

Lånefonden för inköp av renar ............

Kolonisternas kreaturs- och redskapslånefond. . .

Spannmålslagerhusfonden.................

Spannmålskreditfonden ..................

Statens kalkbrukslånefond................

Lånefonden för inköp av gasgeneratorer för motordrift .............................

Kommunskogslånefonden . . . ..............

Statens slakterilånefond..................

Hantverkslånefonden ....................

Lånefonden för ackordslån och förlagslån åt

hantverkare .........................

Rederilånefonden.......................

Industrilånefonden......................

Fonden för låneunderstöd.................

10,000

10,000

170.000 15,000

575.000 15,000

2,000

4.000 100

2,000

10,000

25,000

575.000 Kronor

IV. Statsverkets fond av rusdrycksmedel...................

Säger för inkomster av statens produktiva fonder 99,519,700 kronor.

C. Andel i riksbankens vinst

D. Riksgäldskontorets inkomstmedel

E. I anspråk tagna kapitaltillgångar.

1. Reservationer å anslag för verkliga utgifter........ 147,365

2. Reservationer å anslag för kapitalökning.......... 100

3. Statens produktiva fonder .................... 435,200

F. Lånemedel.

1. I anspråk tagna reservationer................. 100

2. Återbetalningar ........................... 6,820,513

3. Övriga lånemedel............. 234,274,187

Summa

15,494,600

900,000

13,000,000

21,875,000

582,665

241,094,800

1,051,684,606

Utgifterna.

8 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1934.

Verkliga utgifter.

I. Första huvudtiteln. Kungl. hov- och slottsstaterna.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1934.

9 Verkliga utgifter.

II. Andra huvudtiteln. Justitiedepartementet.

10 Knngl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1934.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1934.

* Beräknat belopp

12 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1934.

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1934.

13 Verkliga utgifter.

Ili. Tredje huvudtiteln. Utrikesdepartementet.

14 Kungl. Maj: is proposition Nr 1 år 1934.

KungL Majrts proposition Nr 1 år 1934.

15 Verkliga utgifter.

IV. Fjärde huvudtiteln. Försvarsdepartementet.

* Beräknat belopp.

16 Kungi. Maj:ts proposition Nr 1 år 1934.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1934.

17 Bihang till riksdagens nrotokoll 193t. 1 samt. Nr 1 Del 1.

18 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1934.

Kuugl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1934.

20 Knngl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1934.

Kungi. Maj:ts proposition Nr 1 år 1934.

21 Beräknat belopp.

22 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1934.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1934.

23 Summa] 97,825,818* 13,472,882

* Beräknat belopp.

24 Kungl. Majrts proposition Nr 1 år 1934.

Verkliga utgifter.

V. Femte huvudtiteln. Socialdepartementet.

Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1934.

25 Beräknat belopp

26 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1934.

Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1934.

27 Beräknat belopp-

28 Knngl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1934.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1934.

30 Kungi. Maj:ts proposition Nr 1 år 1934.

Beräknat belopp.

Knngl. Majrts proposition Nr 1 år 1934.

31 Verkliga utgifter.

VI. Sjätte huvudtiteln. Kommunikationsdepartementet.

32 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1934.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1934. 33

* Beräknat belopp.

.Bihang till riksdagens protokoll 193i. 1 samt. Nr 1 Del t. 3

34 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1934.

* Beräknat belopp.

ic cd

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1934.

35 Verkliga utgifter.

VII. Sjunde huvudtiteln. Finansdepartementet.

11 A. Departementet.

Departementschefen .....................................................

Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli, förslagsanslag .................................................................

Ökad föredragning i regeringsrätten m. m..................

Säger för departementet

B. De centrala ämbetsverken m. m.

Kammarkollegium, förslagsanslag..............................

Statskontoret, förslagsanslag ......................................

Mynt- och justeringsverket:

Mynt- och justeringsverket, förslagsanslag

Mynt- och justeringsverkets verksamhet..............

Kammarrätten:

Kammarrätten, förslagsanslag..................................

Kammarrättens verksamhet .................................

Ersättningar åt särskilda ledamöter i kammarrätten vid handläggning av mål angående fastighetstaxering och virkestaxering, förslagsanslag....................

Statistiska centralbyrån:

Statistiska centralbyrån, förslagsanslag.......................

Statistiska centralbyråns verksamhet, reservationsanslag ........................................................................

Bibliotekets underhållande, reservationsanslag..........

Personal vid 1980 års allmänna folkräkning, reser vationsanslag ...........................................................

36 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1934.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1934.

38 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1934.

Verkliga utgifter.

VIII. Åttonde huvudtiteln. Ecklesiastikdepartementet.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1934.

| 11

! 12

!

13 I 14

| 17 1 ! 18

Ökning av kungl. bibliotekets arbetskrafter ...............................

Sveriges offentliga biblioteks gemensamma accessionskatalog Redigering av ett tioårsregister till Sveriges offentliga biblioteks gemensamma accessionskatalog,

reservationsanslag ...................

Katalogiseringsarbeten inom kungl.

biblioteket ................................

Undersökning av i kammararkivet och riksarkivet befintliga äldre arkivalieomslag m. m. ...........•_

Stifts- och landsbiblioteket i Linköping

Avlöningar, förslagsanslag ............ 14,530

Bokinköp, inbindning och vissa

expenser, reservationsanslag 7,000____

Pedagogiska biblioteket......................................;.............

Skandinavisk bibliotekarie vid nordiska avdelningen av S:te Geneviévebiblioteket i Paris...............................

Museer.

Nationalmuseet:

Museet:

i 19 a Förslagsanslag ............................ 150,500

Reservationsanslag:

19 jj Ökande av vissa samlingar

av konstföremål................ 6,500

i 19C Inlösen av svenska konstnärers arbeten....................... 18,000

19d Samlingarnas vård och under-

j håll ................................... 10>000

19 e Boksamlingen ........................ 2,000

19 f Utländska studieresor

20 Förstärkning av arbetskrafterna

vid museet ...............................

j 21 i Resekostnads- och traktamentser-

sättningar åt befattningshavare vid museet, reservationsanslag j 22 j Försäkring och transport av konstföremål, reservationsanslag........

23 1 Konservering av handteeknings-

och gravyrsamlingarna inom museet, reservationsanslag ........

8,500 12.5001

2,000

25,600

4,350 273,200

15,800

3,500!

1,500

2,200

21,530

67,950;

6,000

1,500

294,730| 75,450

i

! 28

I 29

|

! 35

42 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1934.

Konserveringsarbeten å föremål, tillhörande statens tavelsamlingar å de kungl. slotten, reservationsanslag ................................

Livrustkammaren :

Avlöningar, förslagsanslag ............ 11,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare ........................

Underhåll och vård av samlingarna, reservationsanslag............

Naturhistoriska riksmuseet:

Gemensamma anslag:

Avlöningar m. m., förslagsanslag 230,000 Tjänsteresor för intendenter och assistenter, reservationsanslag Samlingar m. m., reservationsanslag ................................

Förstärkning av den i reservationsanslaget till samlingar m. m. ingående anslagsposten till expenser för avdelningarna vid Frescati................

Särskilt arvode åt en vaktmästare, tillika trädgårdsskötare Botaniska avdelningen:

Arbetsbiträde m. m. vid avdelningen ....................................

Paleozoologiska avdelningen:

Arbetsbiträde vid avdelningen Ev ertebratavdelningen:

Vetenskapligt biträde för bearbetning av vissa samlingar Etnografiska avdelningen:

Arbetsbiträde vid avdelningen Ökade medel till expenser

m. m. för avdelningen ........

Fortsatt iordningställande av f. d. Livregementets dragoners kasernetablissement till etnografiskt museum m. m.,

reservationsanslag....................

Nordiska museet............................

Kulturhistoriska museet i Lund

Musikhistoriska museet ................

Svenska skolmuseet

Säger för arkiv, bibliotek och museer

Ordinarie

Extra

Kronor

Kronor

2,000

187,000

25,000

26,950

20,000

11,000

46,950

2,000

90,000

8,700

3,320

2,670

4,000

2,670

23,000

10,000

322,000

54,660 190,000 22,000 8,000 3,500

520,000

350,110

1,088,780

432,960

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1934.

41 Beräknat belopp.

42 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 ir 1934.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1934.

13 Vakthållning för öppethållande av statens historiska

museum ....................................................... . ..... ....

Vård och underhåll av antikvariskt-numismatiska biblioteket, reservationsanslag...........................

Underhåll av antikvariskt-topografiska arkivet, reserva tionsanslag ................................;...................;.........

och underhåll m. m.

18 Akademien för de fria konsterna.

Akademien:

Avlöningar m. m., förslagsanslag ............

Undervisningsmateriel m. m., reservations-

slaget till undervisningsmateriel m. m..........

Skolan för dekorativ konst ...............................

Extra lärare i materiallära vid konsthögskolan

Musikaliska akademien.

Akademien:

Avlöningar m. m., förslagsanslag ................ loa.öou

Materiel och expenser m. m., reservations- Stipendier m. m., reservationsanslag............ 10,000

26 Förstärkning av reservationsanslaget till materiel och

expenser m. .............................................. ..............

Biträde åt bibliotekarien hos akademien vid vården

av biblioteket.......................................................

Ökad undervisning i pianospelning och harmonilära vid musikkonservatoriet .........................................

De kungl. teatrarna.

Kungl. operan ...................................................., ’ "

Brandförsäkring av viss staten tillhörig, huvudsakligen i operabyggnaden och dramatiska teaterns byggnad förvarad lösegendom m. m. ........

Säger för akademier m. m.

170,600

11,000

1,500

3,000

170,600| 15,500

150,000

12,745

620,600 219,445

44 Knngl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1934.

18 E. Universiteten, den medicinska undervisningen m. m.

Universitetskanslersexpeditionen. Expeditionen, förslagsanslag ..................................

Uppsala universitet.

Universitetet:

Universitetsstaten .................................... 1,358,209

Avlöningar till vissa tjänstemän och betjänte vid universitetets samlingar och inrättningar m. m., förslagsanslag........ 379,600

Ordinarie anslag Kronor J

Extra

anslag

Kronor

Avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie lärare,

amanuenser och tjänstemän m. m............................

Materiel för vissa institutioner m. m., reservationsanslag Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket,

reservationsanslag................................................

Ytterligare medel till materiel m. m. för vissa institutioner, reservationsanslag ..........................................

Förstärkning av den i staten för universitetet upptagna anslagsposten till reparationer...................................

Lunds universitet.

Universitetet:

Universitetsstaten ........................................ 1,231,900

Avlöningar till vissa tjänstemän och betjänte vid universitetets samlingar och inrättningar m. m., förslagsanslag ........ 267,600

Avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie lärare

amanuenser och tjänstemän m. m..........................

Materiel för vissa institutioner m. m., reservationsanslag Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket

reservationsanslag...........................................

Väggskåp och montrer i historiska museet, reservationsanslag ...........................................

Ytterligare medel till materiel in. m. för vissa institutioner, reservationsanslag ...........................................

Förstärkning av den i staten för universitetet upptagna anslagsposten till underhåll och reparationer..........

Karolinska mediko-kirurgiska institutet. Institutet:

Avlöningar för professorer och lärare m. fl. 476,700 Avlöningar till vissa tjänstemän och betjänte vid institutet och dess institutioner, förslagsanslag........................................... 91,100

22,950

1,737,809

1,737,809

1,499,500

567,800

40,150

65,500

113,500

135,000

10,000

364,150

59,385

43,225

97.000 3,000

122,000

1,499,5001 339,610

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1934.

46 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1934.

Beräknat belopp.

Kungl. Majrts proposition Nr 1 år 1934.

48 Kungl. Majzts proposition Nr 1 år 1934.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1934.

49 Bihang till riksdagens protokoll 1934. 1 samt. Nr 1 Del t. 4

50 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1934.

Kungl. Majrts proposition Nr 1 år 1934.

52 Kangl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1934.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1934.

54 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1934.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1934.

* Beräknat belopp.

56 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1934.

* Beräknat belopp.

Knngl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1934.

57 Verkliga utgifter.

IX. Nionde huvudtiteln. Jordbruksdepartementet.

58 Knngl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1934.

Kungl. Maj ris proposition Nr 1 år 1934.

60 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1934.

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1934.

reservations-

Jordbrukskonsulenter m. m.:

Jordbrukskonsulenter, förslagsanslag ..

Vandringsrättare......................................

Utbildningskurser för vandringsrättare

anslag ........................................................................

Täckdikningsförmän ....................................................

Utbildningskurser för förrättningsmän vid täckdikningsföretag ävensom för täckdikningsförmän, reservationsanslag ......................................................

Förvaltningsbidrag till förmedlare av lån från täckdikningslånefonden, förslagsanslag .......................

Statens lagerhus, förslagsanslag .............................

Maskin- och redskapsprovningsanstalterna vid Ultuna

och Alnarp .............................................................

Kemiska stationer m. m.:

Kemiska stationer .............................................

Befrämjande av mossodlingar:

Svenska mosskulturföreningen....................

Försöksgård å myrjord i Jämtlands län ... Försöksgård å myrjord i Norrbottens län

Befrämjande av fröodlingen m. m.:

Statens centrala frökontrollanstalt:

Statens centrala frökontrollanstalts verksamhet, förslagsanslag ................................................

slagsanslag .............................................

Understöd åt lokala frökontrollanstalter.....

Sveriges utsädesförening Understödjande av den prakti samheten å Weibullsholm

Jordbrukets kreditkassor:

Revisions-, instruktions- och organisationsverksamh inom jordbrukskasserörelsen, reservationsanslag Förvaltningsbidrag åt jordbrukskasseorganisatione förslagsanslag ........................................................

Svenska betes- och vallföreningen ................

Vissa åtgärder till beteskulturens främjande

* Beräknat belopp.

62 Knngl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1934.

6 Bestridande med allmänna medel av vissa med betesreglering förenade kostnader, förslagsanslag ............

Jordbrukstekniska föreningen ........................

Sveriges pomologiska förening........................................

Befrämjande av avsättningen av svensk frukt, reservationsanslag ...................................................

Fraktlindring för kalk, förslagsanslag ...........................

Bekämpande av växtsjukdomar, förslagsanslag ............

Lantbruksmöten, reservationsanslag ................................

Lantbruksattachéer.................................................

Befrämjande av mejerihanteringen m. m.:

Organisationsbidrag till mjölkbedömningsföreningar,

förslagsanslag ...........................................................

Bidrag till avlönande av mejerikonsulenter, förslags anslag ..............................................................

Bidrag till mejerikonsulenters resor, förslagsanslag... Svenska smörprovningarna, reservationsanslag .......

Statens spannmålsnämnd m. m., förslagsanslag ...........

Jordbrukarungdomens förbund...................................

Ackordslån och stödlån åt jordbrukare, reservations

anslag ................................................................

Utredning angående jordbrukets skuldsättning, reservationsanslag .............................................

Understöd till vissa åtgärder inom jordbrukets område m. m..........................

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

Säger för lanthushållning i allmänhet

I. Egnahemsbildning, kolonisation och grundförbättringar m. ni.

Egnahemsbil dni ng:

Statens egnahemsstyrelse, förslagsanslag....................

Föpvaltningsbidrag till egnabemslåneförmedlare, förslagsanslag ..........................................

Statsbidrag till hushållningssällskap för jordanskaff-

ningsverksamhet, förslagsanslag ...........................

Premielån till egnahemslåntagare för nyodlings- och n Y b y g g n a d s a r b e t e n, reservationsanslag ....................

Kolonisation:

Odlings- och byggnadshjälp åt innehavare av odlings-

lägenheter m. fl., förslagsanslag ...........................

Kolonisation å vissa kronoparker, reservationsanslag

* Beräknat belopp.

1,000

12,000

10,000

4,000

440,000

25,000

25,000

62,500

3,000

20.000 • 96,000

186,000

80,000

8,000,000

48.000 * 250,000

2,987,000 11,106,000

60,000

1,200,000

1,000

700,000

1,961,000

250,000

166,400

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1934.

* Beräknat belopp.

64 Enngl. Majrts proposition Nr 1 år 1934.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1934.

65 Bihang till riksdagens protokoll 1934. 1 samt. Nr 1 Del 1. 5

66 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1934.

* Beräknat belopp.

Kungl. Majrts proposition Nr 1 år 1934.

67 Beräknat belopp.

68 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1934.

Verkliga utgifter.

X. Tionde huvudtiteln. Handelsdepartementet.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1934.

70 Kungl. Majrts proposition Nr 1 år 1934.

Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1934.

71 Verkliga utgifter.

XI. Elfte huvudtiteln. Pensionsväsendet.

vissa

17 A. Civila pensionsväsendet.

Pensionering av civila tjänstinnehavare, förslagsanslag Förvaltningsbidrag till civilstatens änke- och pupill-

kassa ...........................................................................

Pensionsreglering för f. d. civila befattningshavare i

statens tjänst m. fl. pensionärer, förslagsanslag.......

Dyrtidstillägg åt f. d. civila befattningshavare i statens

tjänst m. fl. pensionärer, förslagsanslag....................

Dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter civila befattningshavare i statens tjänst m. fl.,

förslagsanslag ....................................................

Statens andel i kostnaden för pensionering av vissa överåriga extra provinsialläkare, förslagsanslag Statens andel i kostnaden för pensionering av

överåriga lasarettsläkare, förslagsanslag ..........

Bidrag till sjuksköterskors pensionering, förslagsanslag Statens bidrag till pensionering av barnmorskor, förslagsanslag ....................................................................

Statsverket åliggande, av andra medel ej utgående ersättningar i anledning av olycksfall i arbete, förslagsanslag ....................................................................."

Pensionering av förmän och arbetare vid statens järnvägsbyggnader samt statens vattenfallsverks bygg-

nadsavd elning, förslagsanslag.......................................

Bidrag till kungl. hovkapellets pensionsinrättning........

Bidrag till universitetets i Uppsala pensionsinrättning

för tjänstemäns änkor och barn ...............

Bidrag till pensionsinrättningen för änkor efter ämbets- och tjänstemän vid

Lund ................................................

Bidrag till pensionering av änkor och barn efter lärare vid allmänna läroverk, pedagogier, seminarier in. m Bidrag till pensionering av den kvinnliga lärarpersonalen vid de statsunderstödda enskilda läroanstalterna, förslagsanslag ...................................................

Tilläggspensioner åt vissa lärarinnor vid de statsunder stödda enskilda läroanstalterna, förslagsanslag .......

och

barn

universitetet i

385,000

72 Kungl. Majrts proposition Nr 1 år 1934.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1934.

18 19

Gratial åt avskedat manskap vid armén, förslagsanslag ..........................................................................

Sjöförsvaret.

Flottans pensionskassa:

Ersättning för minskade inkomster:

Bidrag till flottans pensionskassas gratialfond Bidrag till retroaktiva gratialavgifter för flaggki

ler och högbåtsmän, förslagsanslag ...............

Pensionering av flottans befäl och underbefä vederlikar, förslagsanslag ...............................

Gemensamma anslag.

Bidrag till ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring, förslagsanslag ............

Pensionsförbättring åt viss personal vid armén och

marinen, förslagsanslag .............................._•.................

Pensionsreglering för f. d. militära befattningshavare,

förslagsanslag ................................................................

Dyrtidstillägg åt f. d. militära befattningshavare, förslagsanslag ...................................................................

Dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn

efter militära befattningshavare, förslagsanslag ........

Dyrtidstillägg åt pensionerade båtsmän och marinsoldater samt Vadstena krigsmanshuskassas understödstagare, förslagsanslag....................................................

Säger för militära pensionsväsendet

C. Allmänna indragningsstaten.

Allmänna indragningsstaten, förslagsanslag .................

Diverse pensioner och understöd m. m., förslagsanslag

1,240,530

3,000

1,225,000

1.450.000 500,000

1,225,000| 8,675,000

4,066,580 13,380,046

400,000

1,850,098

Säger för allmänna indragningsstaten_2,250,098

Summal 9,454,554| 23,063,546

74 Knngl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1934.

Verkliga utgifter.

XII. Oförutsedda utgifter.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1934.

75 Verkliga utgifter.

XIII. Riksdagen och dess verk m. m.

76 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1934.

Verkliga utgifter.

XIV. Räntor å statsskulden m. m.

Kuugl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1934.

78 Enngl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1934.

Utgifter för kapitalökning.

I. Statens affärsverksamhet.

* Beräknat belopp.

Knngl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1934.

16 17

Elektriska belysningsanläggningar, reservationsanslag ............................................

Lokomotivstations- och driftverkstadsanläggningar m. m.:

Anordningar för förbättrad driftsekonomi vid lokomotivstationer m.m.,

reservationsanslag................................

Anläggningar vid huvudverkstäder: Utvidgning och modernisering av centralverkstaden i Örebro, reservationsanslag...........................................

Elektrifiering av banorna Stockholm— Krylbo—Ånge och Örebro—Krylbo, reservationsanslag ........................................

Elektrifiering av banorna Göteborg— Malmö och Ängelholm—Hälsingborg,

reservationsanslag....................................

Fortsatt elektrifiering av statsbanorna,

reservationsanslag....................................

Dispositionsanslag för oförutsedda och

mindre arbeten, reservationsanslag........

Nya statsbanebyggnader:

Inlandsbanan mellan Volgsjön och Gällivare, reservationsanslag ........................

Rullande materiel:

Person- och resgodsvagnar, reservationsanslag ....................................................

Postvagnar, reservationsanslag....................

Att täckas av

länemedel

Kronor

50,000

50,000

11.150.000 *15,000,000

165.000 Säger för statens järnvägar

D. Statens vattenfallsverk.

Kraftverken:

Trollhätte kraftverk:

Ny tilloppskanal till Trollhätte kraftstation, reservationsanslag....................

Motala kraftverk:

Kraftstation vid Malfors, reservationsanslag ...............................................

Västerås kraftverk:

Askfilteranläggning vid ångkraftstationen

i Västerås, reservationsanslag ............

Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten vid statens kraftverk, reservationsanslag .....................

Säger för statens vattenfallsverk

45,420,000

800,000

3,100,000

100,000

2,000,000

andra statsinkomster Kronor

4,000,000

4,000,000

6,000,000

Summa

Kronor

49,420,000

6,000,000

Summa] 65,900,000] 4,000,000j] 69,000,000

Beräknat belopp.

80 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1934.

Utgifter för kapitalökning.

II. Statens utlåningsfonder.

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1934.

81 Utgifter för kapitalökning.

III. Fonden för förlag till statsverket.

* Beräknat belopp.

Bihang till riksdagens motokoU 1934. 1 samt. Nr 1 Del 1.

82 Kungi. Maj:ts proposition Nr 1 år 1934.

Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1934.

83 Beräknat belopp.

84 Kungi. Maj:ts proposition Nr 1 år 1934.

Beräknat belopp.

Knngl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1934.

85 Utgifter för kapitalökning.

IV. Avbetalning å statsskulden.

13 A. Amortering å vissa lån.

Av staten upptagna obligationslån.

1886 års 3 1L % lån, förslagsanslag ........................................ 970,000

1890 års 3% % lån ................ 1,233,433

1899 » 3 7a % » ................ 765,720

1931 »4 % » ................ 943,100

1933 »4 % » ................ 1,200,600

Att täc kas av

lånemedel

Kronor

andra statsinkomster Kronor

An staten övertagna lån.

Örebro—Svartå järnvägsaktiebolags obligationslån ........................................ 35,000

Järnvägsaktiebolaget Malmö—Kontinentens obligationslån:

Av år 1898.................... 67,000

» » 1902.................... 33,000 100,000

Mora—Vänerns järnvägsaktiebolags obligationslån:

Av >/, 1896 ................ 97,000

»

» ____

Uppsala—Gävle jämvägsaktiebolags

reverslån av år 1930 ............... 213,547

Uppsala—Gävle järnvägsaktiebolags obligationslån av år 1902, förslagsanslag .................................... 224,000

i/9 1896 ................ 24,000

år 1903 ................ 134,000 255,000

B. Fonden för statsskuldens amortering.

Avsättning till fonden för statsskuldens amortering..........................................................

C. Avskrivning av visst i fonden för förlag till statsverket ingående lånekapital.

Avskrivning av visst i fonden för förlag till statsverket ingående lånekapital, förslagsanslag............................................................

Summa

Summa

Kronor

5,112,853

827,547

1,082,100

40,000,000

5,940,400

1,082,100

40,000,000

47,022,500

'

Kung]. Maj:ts proposition Nr 1 år 1934.

87 Totalsumman av de i riksstaten förekommande utgifter uppgår till 1,051,684,600 kronor eller samma belopp, vartill statsverkets inkomster för budgetåret 1934/1935 här förut beräknats; och erhåller riksstaten följande utseende:

88 KungL Maj ris proposition Nr 1 år 1934.

Riksstat för budget-

Inkomster:

A. Egentliga statsinkomster:

I. Skatter........................... 648,010,000

II. Uppbörd i statens verksamhet.......... 18,081,000

................ 9,521,435

III. Diverse inkomster

B. Inkomster av statens produktiva fonder:

I. Statens affärsverksamhet .............. 81,530,000

II. Statens aktier...................... 1,595,100

III. Statens utl&ningsfonder ............... 15,494,600

IV. Statsverkets fond av rusdrycksmedel...... , 900,000

C. Andel i riksbankens vinst ......

D. Riksgåldskontorets inkomstmedel . .

E. I anspråk tagna kapitaltillgångar

F. Lånemedel............

Kronor

675,612,435

99,519,700

13,000,000

21,875,000

582,665

241,094,800

Summa! 1,051,684,600

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1934.

året 1934/193S.

Utgifter:

A. Verkliga utgifter:

XIL Oförutsedda utgifter ..................... 1,000,000

XIII. Riksdagen och dess verk m. m............. 4,100,000

XIV. Räntor å statsskulden m. m................ 100,964,000

B. Utgifter för kapitalökning:

Summa

Kronor

757,027,300

1,051,684,600

Bihang till riksdagens protokoll 1934. 1 samt. Nr 1 Del 1.

90 Kungl. Majcts proposition Nr 1 år 1934.

Specifikation av utgifter, att täckas av lånemedel.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1934.

91 Samtliga de i denna proposition åberopade eller i övrigt med statsregleringen sammanhängande handlingar skola tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott.

GUSTAF.

Ernst W ig forss.

/

Knngl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1934.

93 Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari 1934.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo, Engberg, Ekman, Sköld.

Med åberopande av de förslag till riksdagen, varom, enligt vad som framgår av statsrådsprotokollet för denna dag, vederbörande departementschefer hemställt i avseende å

inkomsterna samt i avseende å

utgifterna, för flera huvudtitlar gemensamma frågor, första till och med elfte huvudtitlarna, oförutsedda utgifter, riksdagen och dess verk m. m., räntor å statsskulden m. m. samt utgifter för kapitalökning, föredrager chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, ett i överensstämmelse med Kungl. Maj:ts enligt samma protokoll fattade beslut uppsatt förslag till proposition angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1934/1935.

Departementschefen hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att godkänna sistberörda förslag och alltså upptaga statsverkets inkomster och utgifter på sätt bilaga till detta protokoll utvisar.

Till vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt finner Hans Maj:t Konungen gott lämna bifall och förordnar tillika, att omförmälda proposition, skall i enlighet därmed avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Allan Broomé.

Bihang till riksdagens protokoll 1934. 1 sand. Nr t Del 1.

Bilaga till

1934 års statsverksproposition.

Inkomsterna.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari 1934.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo, Engberg, Ekman, Sköld.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför:

Jag anhåller nu att få underställa Kungl. Maj:ts prövning finansplan och inkomstberäkning för budgetåret 1934/1935 jämte därmed sammanhängande frågor.

Härvid har jag att anmäla dels riksräkenskapsverkets skrivelse den 8 december 1933 med inkomstberäkning för nämnda budgetår, dels ock fullmäktiges i riksgäldskontoret skrivelse den 23 november 1933 med förslagsberäkningar över sådana riksgäldskontorets inkomster, som böra upptagas i riksstaten.

Finansplanen.

Det ekonomiska läget. Vid framläggandet av föregående års finansplan erinrade jag inledningsvis, att det då tilländalupna året icke kunde sägas ha inneburit en mera bestämd konjunkturvändning uppåt. I synnerhet den förra hälften av år 1932 hade tvärtom i olika hänseenden medfört en skärpning av den ekonomiska världskrisen. Under inverkan av överenskommelserna vid skadeståndskonferensen i Lausanne och andra förhållanden hade visserligen under sommaren en viss begynnande konjunkturlättnad kunnat förspörjas. Denna uppåtstigande rörelse hade

Bihang till riksdagens protokoll 193i. 1 sand. Nr 1 Del 2.

2 Inkomsterna.

emellertid snart nog brutits och förbytts i eu ånyo svagt sjunkande rörelse, vilken emellertid vid årsskiftet knappast kunde sägas ha helt upphävt sommarens konjunkturuppgång.

De internationella konjunkturtendenserna framstode under dessa förhållanden såsom synnerligen svåra att bedöma. Man finge nöja sig med att understryka att vissa tecken tydde på att, efter skärpningen av krisläget under första delen av år 1932, det ekonomiska livet under det andra halvåret inträtt i ett till utvecklingsriktningen mera obestämt konjunkturläge, att detta måhända skulle kunna beteckna begynnelsen av eu kommande återhämtning, därest i de olika länderna fördes en ekonomisk politik, som vore ägnad att befordra en sådan utveckling, och därest vidare ett internationellt samarbete kunde uppnås, som underlättade denna politik, men att det ännu låge i vida fältet, huruvida dessa politiska förutsättningar för ett uppsving kunde förverkligas. Det syntes mig alltså icke föreligga tillförlitliga skäl att antaga, att den inre konjunkturutvecklingen i Sverige under budgetåret 1933/1934 skulle utan särskilda impulser ställa sig väsentligt förmånligare än under det då tilländalupna kalenderåret. Å andra sidan syntes heller icke tillräckliga skäl föreligga att räkna med en avsevärd konjunkturnedgång. Vad särskilt beträffar prisutvecklingen inom landet, ansåg jag mig böra räkna med en i stort sett oförändrad levnadskostnadsnivå. Jag framhöll visserligen i detta sammanhang, att en oförändrad levnadskostnadsnivå icke behövde utgöra ett hinder för en viss återhämtning av de för produktionens räntabilitet betydelsefulla partipriserna, men angav därvid även såsom min uppfattning, att, om icke ett allmänt internationellt konjunkturuppsving skulle komma att inträffa, utsikterna för en sådan prisåterhämtning inom Sverige icke syntes så stora, att man med tillförsikt kunde bygga därpå.

På grundvalen av här refererade överväganden kom jag till den slutsatsen, att finansplanen borde byggas på förutsättningen om ett oförändrat internationellt konjunkturläge, vilket inom vårt land skulle komma att återspeglas i eu fortsatt depression utan egentliga tecken till återhämtning, såframt våra egna åtgöranden icke bleve av sådan natur, att de påverkade det inhemska ekonomiska läget i gynnsam riktning. Då emellertid en sådan påverkan inom vissa gränser finge anses möjlig och då statliga åtgärder för att bereda ökade arbetstillfällen därvid måste spela en framträdande roll, ledde nu nämnda överväganden av konjunkturläget till en finansplan, vari betydande belopp voro inrymda för igångsättande av offentliga eller med offentliga medel understödda arbeten. Till verkningarna av denna finanspolitik liksom till övriga av regeringen föreslagna och av riksdagen i stort sett godtagna åtgärder för att främja en ekonomisk återhämtning blir det anledning att i det följande vända tillhaka.

Inkomsterna.

3 Det gångna årets konjunkturutveckling bar i stort sett icke jävat riktigheten av de antaganden, som fingo bilda utgångspunkten för den vid årets början framlagda finansplanen. Vissa av de uttalade farhågorna ha dessvärre besannats. Detta gäller framför allt de internationella ekonomiskt-politiska förhållandena, vilka allmänt taget för närvarande måste sägas vara även mindre tillfredsställande än för ett år sedan. En ökad spänning förmärkes i de internationella förbindelserna mellan staterna. Det föreligger stor fara att avrustningskonferensen icke skall uppnå de resultat, varpå man hoppats. Den ekonomiska världskonferens, som under sommaren sammanträdde i London, lyckades icke uppnå överenskommelser vare sig på valuta- eller handelspolitikens område, och det är ovisst, huruvida inom den närmaste framtiden nya förhandlingar syftande till en mera tillfredsställande reglering av dessa viktiga internationella frågor kunna med utsikt till framgång upptagas mellan staterna. Trots denna utveckling av de internationella förhållandena, som övat ett depressivt inflytande och motverkat eu återhämtning, ha dock tecken till någon förbättring av konjunkturläget kunnat iakttagas. Man får vid förklaringen härav icke glömma att i olika länder insikten vuxit, att den pågående ekonomiska depressionen motiverar energiska åtgärder till produktionens och konsumtionens uppehållande. En del av dessa åtgärder torde väl jämte sin stimulerande effekt på det egna landets näringsliv ha övat en internationell verkan, som icke kan anses gynnsam, men det råder föga tvivel om att icke det växande förtroende, som i olika länder nu förspörjes, och den visserligen icke starka men dock oförtydbara lättnad, som inträtt, till väsentlig del hänga samman med dessa åtgärder.

De första månaderna av år 1933 betecknade i världen snarast en svagnedgång av den internationella konjunkturen. Prisutvecklingen var odeciderad eller svagt fallande. I Förenta Staterna uppstod en rusning på bankerna — närmast förorsakad av likviditetssvårigheter av lokal beskaffenhet — vilken framtvingade ett allmänt bankmoratorium. Moratoriet kunde visserligen snabbt hävas, men krisen hade så allvarligt rubbat förtroendet, att den nytillträdande presidenten såg sig föranlåten vidtaga mycket långtgående åtgärder till depressionens hävande. Dessa åtgärder till prisnivåns höjande, till produktions- och sysselsättningsvolymernas stegring, till uppehållande av de breda lagrens inkomstnivå o. s. v. ansågos kräva dels ett frångående av guldmyntfoten, dels mycket kraftiga ingripanden från statsmaktens sida i näringslivets och arbetsmarknadens organisation. Såsom omedelbar följd av dessa åtgärder uppstod en prisstegring och en produktionsökning, samtidigt som även börsvärdena höjdes. Denna allmänna konjunkturlyftning, vilken utan tvivel delvis hade en spekulativ karaktär, fortsatte under sommaren, till dess i juli och augusti såväl pris- och produktionsutvecklingen som utvecklingen å börs-

4 Inkomsterna.

marknaden ånyo började peka nedåt. Under eftersommaren och hösten har konjunkturutvecklingen i Förenta Staterna varit vacklande och snarast gått i riktning av en depressionsskärpning. Statsingripandena ha emellertid genomförts mycket energiskt. Framför allt har man vid strävandet att höja prisnivån litat till eu oavbruten depreciering av dollarns guldvärde. Presidenten har förklarat, att man icke skall tveka inför några rimliga åtgärder i syfte att göra den beslutade politiken framgångsrik. Det är emellertid uppenbart, att många svårigheter mött. Särskilt har nedgången under eftersommaren och hösten i spannmålspriserna verkat oroande på jordbruksbefolkningen, vilken hoppats på eu större återhämtning av dessa priser, än den som faktiskt inträtt efter vårens bottenläge. Årbetstvisterna inom industrien ha ävenledes verkat tryckande, och finansvärldens förtroende samt dess beredvillighet att stödja statsmakterna i deras kamp emot depressionen synas åtminstone tidvis ha vacklat. Såsom resultat kvarstår likväl en väsentlig minskning av arbetslösheten och en allmän konjunkturlättnad inom hela näringslivet i jämförelse med läget under våren. Man kan möjligen från de sista veckornas rapporter framläsa tecken, som tyda på att en ny uppgång eller i alla händelser ett upphörande av höstens konjunkturnedgång är att förvänta.

Den slutliga utgången av dessa bemödanden kommer att bliva i hög grad avgörande för den internationella konjunkturrörelsen. Beträffande utvecklingen i Europa under det gångna året må här blott erinras, att konjunkturläget i England alltsedan mitten av år 1932 sakta förbättrats. Att döma av tillgängliga statistiska uppgifter synes något motsvarande gälla Tyskland och — ehuru i synnerhet under sista halvåret i blott lägre grad — även Frankrike. Dollarns oavbrutna depreciering har emellertid ytterligare oroat valutamarknaden och, åtminstone tills vidare, undanskjutit möjligheterna att nå en internationell valutastabilisering. Med undantag för vissa guldmyntfotsländer visade prisutvecklingen under sommaren en stigande tendens, ehuru givetvis icke så stark som i Förenta Staterna. Under andra halvåret har prisutvecklingen varit vacklande och för vissa viktiga varor även i avsevärd grad fallande.

När jag nu härefter går att något närmare beröra den ekonomiska utvecklingen inom Sverige under år 1933, vill jag först erinra om att den svenska valutan fortfarande är lösgjord från guldet. Frågan om dess anknytande till en internationell standard är med hänsyn till rådande förhållanden i världen icke för närvarande av praktisk aktualitet. Tidigare givna deklarationer rörande normerna för penningpolitiken ha icke under året förändrats i annan mån, än att önskvärdheten av en prisstegring ytterligare understrukits, samtidigt som det framhävts, att hänsyn till den inhemska prisutvecklingen skola vara i första hand normerande och icke hänsyn till de utländska växelkurserna. De efter Kung!. Maj:ts bemyndigande den 21 april 1933 tillkallade valutasakkunniga anförde härom bland annat följande:

Inkomsterna. 5

En för det svenska näringslivet gynnsam utveckling av kronans inhemska köpkraft skulle sannolikt lättast och fördelaktigast komma till stånd genom en stegring av världsprisnivån. Sverige hör därför åsyfta att följa med i en sådan utveckling ävensom vid den stundande ekonomiska världskonferensen giva sin anslutning åt strävanden med detta syftemål. Om en stabilisering av de viktigaste växelkurserna kommer till stånd i samband med en åsyftad stegring av världsprisnivån, hör det icke möta någon betänklighet för vårt land att binda sina växelkurser och sålunda låta utlandsvärdet ånyo bliva normerande för landets penningväsende.

I den mån åter förutsättningarna för anslutning till en internationell utveckling av penningväsendet saknas, har Sverige att även i fortsättningen fullfölja en självständig penningpolitik. I så fall gäller det till eu början och framför allt att hejda och utjämna den tendens till prisfall, som har framträtt i vårt land under det senaste halvåret. Men därutöver bör som mål för en självständig svensk penningpolitik — i likhet.med vad som skett i officiella uttalanden i andra länder, bland annat inom det brittiska riket — sättas en måttlig stegring av den inhemska partiprisnivån. Då i levnadskostnaderna till stor del ingå av partiprisstegringen oberoende kostnadselement och detaljpriserna endast långsamt följa partiprisernas ändringar, bör det kunna förväntas, att ingen kännbar stegring skall inträda i levnadskostnaderna som en helhet betraktade.

Bland de medel riksbanken har till sitt förfogande för att tillgodose de nu angivna målen bör diskonto- och över huvud kreditpolitiken i främsta rummet framhållas. Därtill komma vidare de möjligheter riksbanken äger att aktivt ingripa i samma syfte. Om mot förmodan en isolerad svensk prisstegring skulle taga större omfattning än avsett är, böra de nu nämnda medlen användas i motsatt riktning för att behärska den svenska kronans värde.

Till de sålunda angivna riktlinjerna för valutapolitiken anslöt sig såväl Kungl. Maj:ts till riksdagen avlåtna proposition som bankoutskottets utlåtande i ärendet. Utskottet uttalade för sin del bland annat följande:

Såsom mål för den penningpolitik, vilken från här angivna utgångspunkter bör föras under den närmaste framtiden, torde böra, såsom i propositionen skett, uppställas en stegring av den inhemska partiprisnivån. Att angiva gränserna för denna stegring i vidare mån än vad i propositionen skett synes knappast kunna ifrågakomma. I likhet med departementschefen finner utskottet alltsa tillräckligt, om begränsningen uttryckes så, att stegringen icke bör mera kännbart påverka levnadskostnaderna. Av vad nu anförts följer, att utskottet lika med departementschefen finner uppmärksamheten böra vara inriktad jämväl på att förhindra en prisstegring av utpräglat inflationistisk karaktär.

Det uppställda penningpolitiska programmet har under det gångna året såtillvida förverkligats, att den allmänna prisnivån visat en relativt stor stabilitet. Särskilt gäller detta de priser, som ingå i levnadskostnaderna. Socialstyrelsens levnadskostnadsindex, som den 1 januari 1933 visade talet 154, vilket betecknade ett fall av 2 enheter från den 1 oktober 1932, föll ytterligare 1 enhet till 153 den 1 april 1933 men steg

6 Inkomsterna.

sedan anyo till 154 den 1 oktober 1983. Den 1 januari 1934 bär index åter nedgått till 153. Tendensen inom partihandeln var under årets första månader liksom under det sista kvartalet av år 1932 svagt fallande men blev efter april stigande. Generalindexsiffrorna för oktober 1933 ha därför ungefär samma höjd som för oktober månad föregående år, vilka siffror i sin tur nära överensstämma med motsvarande indexsiffror för samma månad år 1931 omedelbart efter det Sverige övergivit guldmyntfoten. Även under november och december synes denna stigande prisrörelse ha fortsatt. Den relativa prisstegring, som de tre sista kvartalen av år 1933 visat, överensstämmer med den motsvarande tendens, som med undantag för vissa guldmyntfotsländer under samma tidrymd varit förhärskande även utomlands.

Av betydelse för den svenska konjunkturutvecklingen ha varit vissa förskjutningar i förhållandet mellan olika slags priser. Sålunda synas, i motsats till utvecklingen under år 1932, exportvarupriserna ha stigit i förhållande till importvarupriserna. Svenska Handelsbankens prisindextal för importvaror, som från oktober 1931 till oktober 1932 hade stigit från 83 till 99 och som därefter sjönk till 91 för april 1933, visar för november 94, vilket betecknar en stegring av blott 3 enheter för den sista prisstegringsperioden. Prisindextalet för exportvaror, som från oktober 1931 till oktober 1932 tvärtom hade sjunkit från 112 till 108 och som därefter fortsatt att sjunka till 104 i mars 1933, visar för november 117, vilket betecknar den väsentligt större stegringen av 13 enheter. Den för Sverige gynnsamma prisutvecklingen å marknaderna för trävaror, pappersmassa in. fl. exportvaror återspeglas i dessa siffror.

I valutahänseende betecknar år 1933 en fortsatt långsam depreciering av kronans guldvärde och under januari—april även av dess pundvärde, medan å andra sidan dollardeprecieringen fram till mitten av november medfört en allt lägre växelkurs på New York. Därefter har en viss stabilisering av dollarkursen inträtt. Vid årets ingång var pundkursen 18.37, dollarkursen ö.r.i och franckursen 21.gu. Vid årets utgång voro motsvarande tal 19.40, 3.82 och 23.40. Under det sista halvåret bär pundkursen hållit sig vid eller i närheten av 19.40.

Kreditmarknaden inom landet har företett eu nästan oavbruten utveckling till allt större lättnad, vilket även återspeglas i riksbankens diskonto, som oavbrutet sjunkit och från och med den 1 december nått ett rekordartat bottenläge med officiellt 2.5 procent och vid affärsbankernas rediskontering 2 procent. Affärsbankernas likviditet är exceptionellt stor; de ha numera praktiskt taget ingen rediskontering i riksbanken, samtidigt som deras innehav på giroräkning i riksbanken stigit till väldiga belopp och vid årets utgång utgjorde 238.i miljoner kronor. Affärsbankernas utlåningsöverskott — inklusive i riksbanken rediskonterade växlar — har från att vid slutet av de olika månaderna under sista halvåret 1932 ha hållit sig mellan 751 och 812 miljoner kronor nedgått till 272 miljoner kronor för slutet

Inkomsterna.

av november manad 1933. Liknande tendenser göra sig även gällande å marknaden för lång kredit. Den av riksgäldskontoret beräknade effektiva medelavkastningen å sex fasta statsräntelån nådde ett bottenläge i november 1932 vid 4 procent, steg därefter ånyo till 4.27 procent i april 1933 men har sedermera befunnit sig i snabbt sjunkande och visar för december 1933 relationen 3.71 procent. Kreditmarknadens läge lägger således icke hinder i vägen för en begynnande återhämtning.

En viktig faktor i denna inhemska likviditetsutveckling har varit riksbankens stora uppköp av guld och utländska valutor. Det svenska bankväsendets internationella likviditet är således för närvarande ovanligt stor. Riksbankens valutareserv, som redan vid årets ingång avsevärt översteg 200 miljoner kronor, har under året mer än fördubblats och nått en storlek, som väsentligt överstiger normala proportioner. Häremot har man visserligen att ställa en minskning av privatbankernas utländska tillgodohavanden, men även efter avdrag därav återstod vid utgången av november 1933 en nettoökning av omkring 100 miljoner kronor. Samtidigt har under det förflutna året guldkassans storlek förstärkts från omkring 206 miljoner kronor till 370 miljoner kronor (guldvärdet därvid beräknat efter det nominella kronvärdet). Till viss del torde denna stegring avlandets valuta- och guldreserver härstamma från betydande försäljningar av privata innehav av7 utländska värdepapper, från hemtaganden av utländska tillgodohavanden och från en med hänsyn till de ovissa valutaförhållandena skeende förhandsdiskontering av exportvalutor, men till väsentlig del torde den härröra från den förändring av handelsbalansen i positiv riktning, som under året ägt rum. Denna stora likviditet har i konjunkturhänseende framför allt den betydelsen, att utrymmet för en inhemsk relativ konjunkturlyftning måste anses vara betydande, därest förutsättningarna eljest äro för handen.

Vad utvecklingen inom det svenska näringslivet såsom helhet beträffar, måste årets första månader sägas ha medfört en fortsatt ehuru svag skärpning av depressionen. Fondböi-sen visade i stort sett fallande aktievärden, och prisutvecklingen pekade nedåt. Socialstyrelsens index för arbetstillgången inom industrien sjönk till 2.30 för det första kvartalet 1933 från 2.38 för det sista kvartalet 1932 och 2.46 för det första kvartalet samma år. Arbetslösheten inom fackförbunden visade under första kvartalet 1933 procenttal, som med omkring 4 enheter överstego motsvarande tal för samma tid

1932. Delvis under inverkan av den konjunkturoptimism, som vid denna tid gjorde sig gällande i Förenta Staterna och på andra håll i världen, inträffade i slutet av mars och i början av april en viss konjunkturlättnad även i Sverige. En ökad livaktighet gjorde sig gälland? beträffande flera grenar av såväl export- som hemmamarkuadsindustrierna. Börsvärdena och, såsom tidigare berörts, även priserna började röra sig uppåt. Socialstyrelsens index för arbetstillgången steg under andra kvartalet 1933 från

8 Inkomsterna.

2.30 till 2.69, vilket även med hänsyn till säsongen måste betecknas såsom en relativt kraftig rörelse. Även arbetslösheten inom fackförbunden visade en kraftigare nedgång, än som blott med hänsyn till säsongen kunnat förväntas. Denna uppåtgående konjunkturrörelse fortsatte under tredje kvartalet och, som det vill synas, även under fjärde kvartalet. Börsvärdena ha i allmänhet hållit sig vid den uppnådda något högre nivån, och den allmänna prisutvecklingen har varit något stigande. Socialstyrelsens index för arbetstillgången steg för tredje kvartalet till 2.94, eu siffra som är högre än någon kvartalssiffra sedan tredje kvartalet 1930. Arbetslösheten inom fackförbunden minskades relativt, och socialstyrelsens procenttal understego för slutet av augusti, september och oktober motsvarande tal för året 1932.

Trots denna konjunkturförbättring under de tre sista kvartalen av det nyss tilländalupna året är emellertid arbetslösheten alltjämt synnerligen stor. Säkra statistiska data äro icke tillgängliga för senare tidpunkt än slutet av oktober, da procenttalet arbetslösa inom fackförbunden var 19.8 mot 21.8 vid samma tidpunkt år 1932. Vid bedömandet av dessa tal har man att ihågkomma vissa fakta rörande den svenska arbetsmarknaden. Den säsongmässiga ökning av arbetslösheten, som normalt inträder under årets sista kvartal, är till icke ringa del att tillskriva den avmattning i byggnadsverksamheten, som brukar inträda efter oktoberflyttningen. Då större delen av byggnadsarbetarna på grund av rådande arbetskonflikt icke längre ingår i socialstyrelsens statistik över arbetslösheten inom fackförbunden, är det sannolikt, att årets oktobersiffra och möjligen redan dess septembersiffra bli från jämförelsesynpunkt för låga. Vidare får man antaga, att antalet arbetslösa utom fackförbunden (en stor del av ungdomsarbetslösheten och av arbetslösheten inom jordbruket) relativt taget vuxit. Antalet arbetsansökningar per 100 lediga platser vid den offentliga arbetsförmedlingen i riket steg från 480 i september till 538 i oktober och till 657 i november, medan motsvarande siffror för år 1932 voro 351, 395 och 661. Till arbetslöslietskommissionen voro anmälda omkring 165,000 arbetslösa vid slutet av oktober 1933 mot 124,000 och 57,000 vid motsvarande tidpunkter 1932 och 1931. Siffran för slutet av november är i runt tal 170,000 mot 147,000 och 77,000 1932 och 1931.

Ser man till konjunkturutvecklingen inom särskilda näringsgrenar, måste det konstateras, att exportnäringarna och jordbruket alltjämt äro de hårdast drabbade. Årets goda skörd och den alltsedan mars gynnsamma prisutvecklingen för jordbruksprodukter — delvis åvägabragt genom statliga åtgärder, beslutade vid föregående års riksdag — samt de fallande räntesatserna ha dock medfört, att jordbruket i stort sett nu har ett gynnsammare läge än vid föregående årsskiftet. De stora exportindustrierna ha något ojämnt gynnats av den internationella pris- och konjunkturutvecklingen. Tydlig förbättring har sålunda ägt mm för träva-

Inkomsterna.

ror, pappersmassa och järnbruksprodukter, inedan verkstadsindustrien föga påverkats, och malmbrytningen — ehuru större än år 1932 — fortfarande håller sig på en mycket låg nivå. Den långvariga arbetskonflikten inom byggnadsindustrien har medfört försämrade avsättningsförhållanden för ett flertal hemmamarknadsindustrier och även — tillsammans med den rådande stora arbetslösheten — medfört en relativt sett minskad efterfrågan på konsumtionsvaror.

Allmänna förutsättningar för statsregleringen 1934/1935. Det är visserligen endast i begränsad omfattning, som det gångna årets händelser bli direkt bestämmande för nästkommande budgets utgiftssida, och vad inkomsterna beträffar beror i stort sett endast inkomstskatten — som numera får beräknas lämna mindre än en femtedel av statens verkliga inkomster — på förhållandena under en redan förfluten tid. Men den ekonomiska utvecklingen under ett kommande budgetår, som sålunda blir väsentligen avgörande både för de utgifter, som anses nödvändiga, och för de inkomster, man kan påräkna, måste bedömas med utgångspunkt från det nu existerande läget och från de tendenser i olika riktningar, som man där anser sig kunna iakttaga.

Av den lämnade översikten torde framgå, att de sistförflutna tre kvartalen uppvisa tecken till en återhämtning av konjunkturen ej blott i vårt land utan även i världen som helhet. Med vilken styrka denna vändning till det bättre kan betonas, beror framför allt på de jämförelsepunkter man väljer och på räckvidden av de slutsatser man drar ur den iakttagna konjunkturförbättringen. Då t. ex. kurvan för arbetslösheten bland de organiserade arbetarna i Sverige under fyra års tid — om man bortser från säsongväxlingarna — oavbrutet stigit, så att från och med maj 1930 varje månad ett efterföljande år visat ett högre procenttal för de arbetslösa än motsvarande månad föregående år, är det uppenbarligen ett gynnsamt tecken, att under sommaren 1933 denna ständiga försämring upphört och att de följande månaderna visa lägre siffror än fallet var 1932. Men då dessa lägre siffror ange en arbetslöshet på ungefär 20 procent, har man däri en erinran om att återhämtning alltid uttrycker något relativt och kan sambestå med svårartad arbetslöshet och starkt nedpressad produktion.

Då det gäller att bilda sig en uppfattning om framtiden, är emellertid läget i ett visst ögonblick av mindre betydelse än rörelsens riktning, utbredning och styrka. Och utan tvivel kan man i vårt land peka på ganska många tecken från skilda delar av näringslivet, som ge stöd åt det växande förtroende för framtiden, som nu mycket allmänt förspörjes. Men även om man vågar antaga, att förändringen till det bättre skall fortsätta, saknas verkliga hållpunkter för ett omdöme om hur hastigt eller hur långsamt återhämtningen kommer att försiggå. De praktiska slutsatserna med hänsyn till statsregleringen för nästa budgetår synas därför rimligen böra bli, att den redan inträdda lättnaden betraktas såsom varaktig, att någon

10 Inkomsterna.

ny konjunkturvändning' nedåt icke tages med i beräkningen, men att den fortskridande förbättringen uppskattas med försiktighet.

Jag förbiser härvid icke, att bland förutsättningarna för den ekonomiska utvecklingen under nu ifrågavarande tidsperiod ingå även våra egna åtgöranden till stimulering av företagsamhet, höjande av köpkraften, ökning av rörelsen i näringslivet, och att sådana redan vidtagna eller för den närmaste framtiden planerade åtgärder kunde anses utgöra skäl för en något mera optimistisk konjunkturbedömning. Eedan i föregående års finansplan hade jag på tal om inkomstberäkningen anledning att uppmärksamma den nämnda synpunkten men anförde däremot, att åtgärderna till motverkande av depressionen visserligen borde öva ett gynnsamt inflytande på folkhushållets inkomster och därför även på statsinkomsterna, men att jag under rådande ovissa förhållanden ansett uteslutet att pa denna grund höja beräkningen av någon eller några inkomsttitlar. Hänvisningen till rådande ovissa förhållanden är fortfarande inte obefogad, men därtill torde böra läggas en erinran om att den bedömning av konjunkturtendenserna, som nu är under diskussion, inte kunnat ske under bortseende från företagna eller planerade statliga åtgärder ute i världen och i vårt eget land. Både vår egen penningpolitik, vår jordbrukspolitik och vår arbetslöslietspolitik ha ingått i skildringen av det ekonomiska läget, sådant det utvecklat sig under den senast förflutna tiden, och de relativt förhoppningsfulla antaganden, som med utgångspunkt härifrån gjorts om den närmaste framtiden, ha till förutsättning, att någon verklig ändring av den ekonomiska politiken i depressionsskärpande riktning icke äger rum.

Omdömet om konjunkturutvecklingen måste sätta sin prägel såväl på beräkningen av inkomsterna som på övervägandena om ramen för statens utgifter. Vad först inkomstsidan beträffar, torde det vara tillräckligt att påpeka, att de antaganden, jag ansett kunna göras om det ekonomiska läget under nästa budgetår, ganska nära stämma överens med den uppfattning, som ligger till grund för riksräkenskapsverkets inkomstberäkning. Det är därför naturligt, att jag praktiskt taget genomgående kunnat ansluta mig till verkets uppskattning av de olika inkomsttitlarna.

Konsekvenserna för budgetens utgiftssida kunna inte formuleras lika kortfattat. Det är, till en början, inte lika lätt att ange, vad som kan menas med en »oförändrad utgiftsstandard», som det är att i fråga om inkomsterna räkna med oförändrade skattesatser, taxor etc. Vill man för utgifternas del uppställa en motsvarighet till inkomstberäkningen, får man närmast utgå från att föregående budgetårs anslagsposter bli oförändrade, där de icke »automatiskt» ökas eller minskas genom växlingar i prisläget eller genom sådana ändringar i olika verksamhetsgrenars omfattning, som äro undandragna statsmakternas omedelbara kontroll. Jag skall senare, vid frågan om budgetens balansering, återkomma till försöken att siffermässigt uttrycka en »oförändrad utgiftsstandard», då dessa försök där äga

Inkomsterna.

sitt intresse. Men i nu förevarande sammanhang, då det gäller de allmänna förutsättningarna för nästa ärs statsreglering, får frågan om konjunkturlägets inflytande på utgiftssidan anses ha en vidare innebörd. Behovet och möjligheterna att ändra utgiftsstandarden måste prövas, likaväl som behovet och möjligheterna att ändra för ögonblicket gällande skattesatser. Jag finner mig därför böra nu, liksom fallet var vid framläggandet av förra årets budget, något ingå på den allmänna frågan om den riktiga finanspolitiken under en depression.

Jag skall därvid endast i förbigående beröra den till synes formella, men även ur reell synpunkt betydelsefulla anordningen, att med lånemedel, som relativt snabbt amorteras, bestrida även sådana offentliga arbeten, som icke i fortsättningen ge det allmänna en i pengar uttryckbar inkomst, och som sålunda icke äro i inskränkt mening räntabla. Efter behandlingen i riksdagen av nu löpande riksstat, varvid meningarna voro delade om de belopp, som på detta sätt skulle anslås till motverkande av arbetslösheten, men där från intet håll restes kravet att begränsa nämnda arbeten inom skattebudgetens ram, får väl det principiella avgörandet anses ha fallit till förmån för de mindre stela metoderna att skapa balans i budgeten.

Men frågan om vilken inverkan depressionen bör öva på statens utgifter är därmed icke löst. I)en kommer igen såsom en fråga om den rimliga utgiftsramen både vid behandlingen av skattebudgeten och vid lånebudgeten. Jag ber att såväl i den ena som den andra av dessa punkter till en början få hänvisa till vad jag yttrade vid framläggandet av förra årets statsverksproposition. Vad skattebudgeten beträffar påpekade jag, att begränsningar på olika håll måste företagas, om tillräcklig plats skulle kunna beredas för direkta understöd åt de av krisen hardast drabbade. En fortsättning i förutvarande omfattning och ännu mera en utvidgning av hjälpverksamheten skulle kräva en högst betydande ökning av beskattningen, om icke samtidigt långt gående begränsningar företoges av utgifter, som icke för ögonblicket syntes lika trängande. Samtidigt uttalade jag den uppfattningen att näringslivet icke utan vidare främjas genom en nedskärning av det allmännas utgifter, även om dessa gå till löpande konsumtion. Det kunde nämligen inte med visshet påstås, att den minskning i allmänna rörelsen, som på en rad punkter äger rum genom inskränkning av statens löpande utgifter, omedelbart och helt kompenseras av ökade utgifter från de enskilda skattebetalarnas sida.

Den sålunda berörda frågan om de löpande statsutgifternas betydelse för konsumtionen och därmed för hela näringslivet ansågs emellertid inte behöva mera ingående prövas, då samtidigt kapitalutlägg av lånemedel planerades i sådan omfattning, att deras inverkan på rörelsen inom näringslivet finge antagas bli mycket större än den som kunde följa av vissa omstridda anslag på skattebudgeten. Jag vill till dessa överväganden i förra årets finansplan endast foga en erinran om den skillnad, som får anses föreligga mellan statsutgifter av skattemedel och statsutgifter av

12 Inkomsterna.

lånemedel, då syftet är att uppehålla konsumtionen och därigenom stödja näringslivet. Om de uttagna skatterna minska skattebetalarnas konsumtion, är vad som sker en överflyttning, men ingen utökning av konsumtionen. Endast i den mån skatterna betalas av annars oanvända sparmedel, vinnes den avsedda utvidgningen. Lånemedel, som uppbringas under en depression, få däremot väsentligen antagas härstamma från sparmedel, som för ögonblicket sakna produktiv användning.

Skattebudgeten. De skäl, som’sålunda för ett år sedan ansågos motivera en hård begränsning av löpande utgifter, finansierade genom skattemedel, synas mig fortfarande hållbara och tillämpliga även på statsregleringen 1934/1935. Den ändring av konjunkturläget i gynnsam riktning, som jag förut sökt karakterisera, och den mycket begränsade ökning av statsinkomsterna, som jag på grund därav vågat antaga, äro icke av den natur, att de föranleda en väsentligen annan bedömning än för ett år sedan av vad som är klok och tillrådlig finanspolitik.

Med denna förutsättning har budgetarbetet helt naturligt i första hand måst inriktas på att såvitt möjligt upprätthålla de i årets budget redan genomförda nedskärningarna. Detta har också i stort sett kunnat ske, om man undantar fjärde huvudtiteln, där värnpliktsövningarnas återupptagande i normal utsträckning jämte vissa andra omständigheter medfört en betydande ökning av utgiftssumman. En likaledes högst väsentlig stegring av utgifterna har blivit ofrånkomlig på grund av depressionens svårartade verkningar på kommunernas ekonomi. Redan i nu löpande budget upptogs ett extraordinärt anslag till förstärkning av medlen för skatteutjämning, vilket visat sig fullt ut behövligt, om hittills tillämpade regler för bidrag skulle kunna upprätthållas, och de under höstens lopp ingångna underrättelserna om den starkt växande utdebiteringen inom kommunerna ha föranlett, att för nästa år anslagen till skatteutjämning sammanlagt föreslås fördubblade. Slutligen bör ihågkommas, att de mindre stela principer för budgetens balansering och de större möjligheter att ta lånemedel i anspråk, som av statsmakterna godkänts, ansetts till komplettering kräva, att vissa inkomster bindas för en snabbare amortering av statsskulden. Även i år föreslås betydande kapitalutlägg för offentliga eller med offentliga medel understödda arbeten, och den tredje punkt, där eu utgiftsökning varit ofrånkomlig, är sålunda anslaget till avbetalning av lån med kort amorteringstid.

Om på detta sätt utgiftsökningar tvinga sig fram, delvis som en följd just av den ekonomiska depressionen, är det helt naturligt, att frågan ställes, om icke på andra håll ytterligare nedskärningar kunna göras, som uppväga eller mer än uppväga de såsom ofrånkomliga betraktade stegringarna. Att i detalj jämkningar nedåt visat sig möjliga, framgår av vad senare kommer att anföras om utgiftsregleringen. På enstaka punkter äro minskningarna till och med ganska avsevärda. Men tages frågan

Inkomsterna.

i stort, är det tydligt, att den genom förra årets begränsningar skapade, något sammankrympta budgetramen bibehållits. Att genom radikala åtgärder nedbringa den svenska statsbudgeten till en annan och påtagligt lägre storleksordning har icke uppställts som mål för det nu avslutade budgetarbetet. De skäl, som härvid varit avgörande, kunna kortast angivas genom en hänvisning till de vägar, på vilka en dylik mera radikal nedskämingspolitik med nödvändighet hade fått slå in.

Den ena av dessa vägar är att med bibehållande av statsverksamhetens omfång sänka den ersättning, som utgår för det i allmän tjänst utförda arbetet. Den andra vägen är att begränsa omfattningen eller minska effektiviteten av den allmännyttiga verksamhet, som bekostas av statsmedel. Vid sidan av dessa båda vägar går en strävan att med bibehållen standard i fråga om ersättningar, omfattning och effektivitet nedbringa kostnaderna genom alla de olika slag av åtgärder, som skulle kunna sammanfattas under namnet rationalisering. Om denna sistnämnda strävan torde råda ganska allmän enighet. Den har länge satt sin prägel på budgetarbetet, den har målmedvetet fullföljts genom besparingsnämnder, organisationsnämnder och granskningsnämnder. Den ger steg för steg vissa resultat, men den öppnar inga utsikter till besparingar, som i förhållande till statsutgifternas hela summa kunde kallas väsentliga. Varje försök att komma fram till en budget av annan och lägre storleksordning är sålunda hänvisat till de båda först nämnda vägarna.

Den första av dessa innebär praktiskt taget, att lönerna till statstjänarna sänkas, vilket för ögonblicket är detsamma som att de rörliga lönetilläggen, de s. k. dyrtidstilläggen, kraftigt nedskäras eller helt borttagas. Denna väg har icke i budgetförslaget blivit beträdd. En sänkning av lönerna i statstjänst, utöver den som kan följa av ändringar i levnadskostnaderna, har icke synts påkallad av hänsyn till rättvisa och billighet och icke ansetts medföra några gagnande verkningar för näringslivet. Efter besluten vid förra årets riksdag, då praktiskt taget enighet nåddes om att återinföra den fulla rörligheten hos lönetilläggen, torde denna första utväg att mera väsentligt nedbringa statsutgifterna åtminstone tills vidare kunna lämnas ur räkningen.

Den andra möjliga vägen, att reducera omfattningen eller effektiviteten i statsverksamheten, är den som klart utpekades av 1932 års granskningsnämnd såsom krävande politiska avgöranden, vilka låge utanför det åt nämnden givna uppdraget. Området för dessa avgöranden torde i stort sett kunna begränsas till försvarsdepartementets, socialdepartementets, ecklesiastikdepartementets och jordbruksdepartementets huvudtitlar. Varken rättsväsendet och fångvården eller utrikesrepresentationen, tullverk och övriga skatteomkostnader eller handelsdepartementets utgiftsstat erbjuda något fält för indragningar av här åsyftade storleksordning. Det av bilskattemedel bekostade vägväsendet under kommunikationsdepartementets huvudtitel representerar naturligtvis stora belopp, där en ned-

14 Inkomsterna.

skärning kunde på papperet ge väsentliga besparingar, men dä mer än hälften av dessa statsbidrag gå till vägunderhåll, betyder en nedskärning närmast överflyttning av utgifterna från staten till vägdistrikten. En sänkning av standarden är emellertid här i fortsättningen praktiskt möjlig, och kommunikationsdepartementets huvudtitel bär utelämnats vid angivandet av gränserna för det egentliga nedskärningsområdet därför, att krav på minskning av bilskattemedlen mycket litet låtit höra av sig. Räntorna på statsskulden äro i stort sett otillgängliga för andra besparingsaktioner än konverteringar till lägre räntefot. Vad slutligen angår utgifterna för pensioner, torde dessa få bedömas på samma sätt som löneutgifterna.

Sålunda återstå de fyra stora huvudtitlar, som jag förut nämnt. Alla mera långtgående krav på begränsning av statsverksamhetens omfattning eller effektivitet, i syfte att nedbringa den allmänna skattebudgetens slutsumma, måste taga sikte på utgifterna till försvarsväsende, socialförsäkring, sjukvård och ordningsmakt, undervisningsväsende och jordbruksnäring. Såsom jag redan tidigare omnämnt, har återupptagandet av värnpliktsövningarna medfört en höjning av utgiftssximman för försvarsväsendet. Jordbrukets huvudtitel visar ökning, därför att vissa inkomster avsedda till näringens befrämjande beräknats stiga. Socialdepartementets huvudtitel har ökade utgifter för de mera permanenta eller ordinarie ändamålen, och de sänkta siffrorna för undervisningsväsendet ha sin grund i en förskjutning av vissa utbetalningar. På nu nämnda avgörande punkter utgår det framlagda budgetförslaget sålunda från den allmänna förutsättningen, att kraven på en lägre standard i fråga om de statliga åtgärdernas omfattning eller effektivitet icke ge uttryck för eu riktig uppfattning om vad som är för samhället mest gagneligt. En betydande del av här ifrågavarande statsverksamhet består endast i att det allmänna förmedlar medborgarnas utgifter för en rad sådana behov, som de enskilda inte alls eller inte lika lätt kunna på egen hand tillgodose. En annan del av denna statens verksamhet kan anses innebära, att inkomster överflyttas från vissa medborgargrupper till andra, som därigenom sättas i stånd att bättre tillfredsställa vissa materiella och andliga behov. Så länge denna överflyttning, med beskattningen som medel, sker från verkligt bärkraftiga till ekonomiskt svagare medborgargrupper, finnes den starkaste anledning att anse den gagnande för hela samhället.

De allmänna förutsättningar, som sålunda lagts till grund för arbetet med skattebudgeten 1934/1935, äro resultat av överväganden rörande vårt lands ekonomiska läge, sådant det nu kan överblickas. Dessa förutsättningar äro på intet sätt avsedda att utgöra svar på frågan, hur statsbud geten bör gestaltas till innehåll och omfång under antagande av en väsentlig och varaktig nedsättning av landets produktionsförmåga och folkets försörjningsmöjligheter. Ingen kan utan vidare vägra att övertänka ett dylikt framtidsperspektiv, men ingen torde heller vara beredd att i detta

Inkomsterna.

ögonblick avgöra, hur en anpassning av de offentliga utgifterna till detta försämrade läge skulle företagas, med minsta möjliga skada för de värdefulla ting, som nu äro beroende av det allmännas verksamhet. Tidpunkten för ett sådant avgörande synes icke vara inne, så länge vi med vissa förhoppningar motse eu begynnande allmän konjunkturförbättring eller äro i färd med att samla våra egna krafter i strävandet att ta tillvara våra tillgångar, skaffa nya arbetstillfällen, förbättra vår försörjning, med ett ord höja vår inkomststandard utöver den nuvarande, genom depressionen nedpressade nivån.

Lånebudgeten. Som ett led i denna sistnämnda strävan betecknade jag i förra årets finansplan det program för offentliga arbeten, finansierade med lånemedel, varom förslag då framlades. Även i statsverkspropositionen för nästa budgetår ingå kapitalutlägg i betydande omfattning, vilkas upptagande just nu motiveras av strävandet att bereda sysselsättning och försörjning åt de arbetslösa och att samtidigt öka rörelsen inom det enskilda näringslivet. Till vad som i denna fråga yttrades i förra årets finansplan ber jag att nu endast få lägga några erinringar.

En del av de farhågor, som det nämnda programmet till en början framkallade, ha redan visat sig mindre grundade. Läget på kapitalmarknaden har utvecklat sig i sådan riktning, att oron för statslånen såsom en fara för de enskilda företagens lånemöjligheter torde ha väsentligen försvunnit. Om den åter skulle komma till synes, bör det vara nog att hänvisa till det utlåtande, som de förut omnämnda valutasakkunniga avgåvo, där även dessa farhågor behandlades. De sakkunniga uttalade, att upplåningen borde ordnas på sådant sätt att stramhet på penningmarknaden undvekes och hänvisade till den handlingsfrihet riksbanken borde äga för förverkligandet av det penningpolitiska programmet.

En annan icke sällan uttalad farhåga, att den statliga upplåningen skulle ge upphov till en ohejdad prisstegring, eller inflation, torde ävenledes ha förlorat sin aktualitet. Erfarenheterna under det gångna året ha starkt framhävt de svårigheter som möta försöken att höja prisnivån. Såtillvida ha de röster, som bland valutasakkunniga uttryckte tvivel om vår förmåga att på egen hand åstadkomma en avsevärd prisstegring, tills vidare fått rätt. Man kan emellertid i likhet med dessa sakkunniga understryka, att en ökning av rörelsen även utan höjning av priserna är ett mål att eftersträva.

Om betänkligheterna mot den under förra året inledda finanspolitiken sålunda förlorat i styrka, kvarstå de positiva skälen för denna politik oförsvagade. Det synes fortfarande vara det bästa, att de arbetslösa i största möjliga utsträckning sättas i tillfälle att genom arbete skaffa sig sitt uppehälle. Det kan möta praktiska svårigheter att så fördela det allmännas kapitalinvesteringar, att de till övervägande del falla under depressionstider, men det måste anses i hög grad önskvärt, att en sådan

16 Inkomsterna.

fördelning eftersträvas. Dessa skäl gälla sålunda oberoende av vilken verkan i konjunkturlyftande riktning man väntar sig av den ökade offentliga verksamheten. Att den åsyftade stimuleringen av näringslivet till sin omfattning är beroende av en mångfald omständigheter, får anses självklart. Under inflytande av krisskärpande faktorer på andra områden kan resultatet av det allmännas insatser inskränka sig till att depressionen framstår såsom mindre starkt markerad. Jag behöver för vårt eget lands del därvid endast erinra om den sedan förra våren pågående byggnadskonflikten med dess hämmande inverkan inte bara på de av det allmänna planerade byggnadsarbetena utan på verksamhetsgraden inom hela byggnadsindustrien och långt därutanför. Invändningar mot stimuleringstanken kunna därför icke hämtas ur våra egna erfarenheter under det gångna halvåret, så mycket mindre som arbetena endast steg för steg kunnat igångsättas och de anslagna medlen långsamt komma ut i rörelsen.

I den mån man vågar antaga, att den inträdda förbättringen i det ekonomiska läget betecknar depressionens övergång i en så småningom stigande konjunktur av sedan gammalt välkänt slag, torde skälen för ett statligt investeringsprogram snarast bli förstärkta. I ett läge då depressionstendenserna synas ha ebbat ut, men återhämtningens krafter ännu äro svaga, anses av många de bästa utsikterna förefinnas för en gynnsam effekt av ett offentligt investeringsprogram. I detta hänseende hänvisar jag till vad ett flertal bland de förut omnämnda valutasakkunniga enade sig om att uttala, nämligen att den av dem förordade penningpolitiken, med stöd i en riktigt anordnad statlig upplåning, borde syfta till att om möjligt utan dröjsmål göra vårt land delaktigt i en förbättring av det ekonomiska världsläget, varpå vissa tecken under de senaste veckorna hade kunnat anses tyda.

Slutligen vill jag beröra även de farhågor av rakt motsatt slag, som möjligen komma att göra sig hörda. Om konjunkturförbättringen skulle fortskrida mycket hastigt, kunde det tänkas, att de offentliga arbetena icke endast bleve onödiga utan till och med övade eu skadlig inverkan genom en alltför starkt uppdriven efterfrågan på de produktiva krafterna. Bortsett från att de beslutade eller föreslagna arbetena äro av sådan art att en begränsning vid behov utan svårighet låter sig genomföra, bygga de här antydda bekymren på en föreställning om framtiden, som är ytterst osannolik. Redan tron på en mycket snabb utveckling fram mot en högkonjunktur vilar på svaga grunder. Men även om den förbättring, som nu kan iakttagas, verkligen skulle utgöra inledningen till en oväntat snabb konjunkturuppgång med alla de typiska drag, som man av tidigare erfarenheter känner, kvarstår det faktum, att denna konjunkturuppgång komme att utspelas på grundvalen av ett i många betydelsefulla hänseenden förändrat näringsliv.

Inkomsterna.

17 Bet är betecknande, att produktionsökningen under det sista året icke åtföljts av en motsvarande ökning i världshandeln. Tendenserna till högre grad av självförsörjning inom de olika länderna ha icke försvagats. Vårt eget land har mer eller mindre motvilligt följt med i den allmänna utvecklingen, och inga tecken tyda på att strömmen inom överskådlig framtid kommer att gå i annan riktning. De rubbningar och omläggningar i vårt ekonomiska liv, som vi därför även under antagande av en hastig konjunkturförbättring måste förutse, äro så betydande, att frågan om arbetslösheten och skapandet av nya arbetsmöjligheter torde bli den dominerande för en ekonomisk politik på längre sikt. Jag kan för ytterligare belysning av denna fråga hänvisa till vad statsministern i annat sammanhang i dag anför om strävandet att på olika områden utöka våra försörjningsmöjligheter. Av denna uppfattning om den ekonomiska utvecklingen och de uppgifter, den ställer för statsmakterna, följer å ena sidan som en naturlig konsekvens, att det allmännas åtgärder för att direkt ge arbete icke anses inom den närmaste tiden bli överflödiga; men å andra sidan inriktas den ekonomiska politiken på att inom en mångfald olika delar av näringslivet bereda ökade möjligheter till utkomst, och därmed bör följa, att de offentliga arbetena i mera inskränkt bemärkelse kunna väntas intaga en mindre framskjuten plats än förut, att de övergå till att fylla rollen som stödjande och kompletterande element i en mera omfattande strävan att hålla näringslivet i gång och ta tillvara våra produktiva krafter.

De samlade kapitalutläggen av lånemedel äro i den framlagda budgeten endast obetydligt lägre än de i riksstaten för nu löpande budgetår och fördela sig på affärsverk, utlåningsfonder och fonden för förlag till statsverket väsentligen på samma sätt. För den ökade avbetalning, som erfordras å lånen med kort amorteringstid, avskiljas dels den extra inkomst- och förmögenhetsskatten, dels avkastningen av en föreslagen stämpelavgift på bouppteckningar. Tillsammans med den redan för amorteringen bundna arvsskatten beräknas dessa inkomster stiga till 40 miljoner kronor eller samma belopp, som i förra årets statsverksproposition upptogs såsom behövligt med tanke på att det extraordinära arbetsanskaffningsprogrammet skulle fullföljas med betydande kapitalutlägg även ett kommande år.

I anslutning till den vid förra årets riksdag framträdande önskan att inom ramen av dessa kapitalutlägg göra en åtskillnad mellan dem som på grund av viss förräntnings- eller återbetalningsskyldigliet kunde behandlas mera affärsmässigt och dem som närmast påkallade den snabba amorteringen ha nu för sig upptagits de lån, för vilka återbetalning förutsättes, och dessutom under särskild rubrik de statliga byggnader, för vilka en slutlig rationell anordning synes böra medföra helt andra amorteringstider än de här i övrigt förutsatta. De anslag till allmänna arbeten, som skulle utgå av lånemedel med kort amorteringstid, upptagas sålunda i det nu framlagda budgetförslaget till något över 120 miljoner kronor. Om därtill läggas motsvarande, enligt liknande grunder beräknade anslag

Bihang till riksdagens protokoll 7.9.M. 1 samt. Nr 1 Del 2. ‘2

18 Inkomsterna.

i gällande riksstat och dessutom hänsyn tages till de belopp som kunna förutses bli äskade på tilläggsstat för innevarande budgetår, stiger summan av lånemedel med kort amorteringstid till omkring 270 miljoner kronor, varemot sålunda bör ställas ett årligt amorteringsbelopp, som i fortsättningen beräknas uppgå till 40 miljoner kronor.

Utfallet av löpande statsreglering. Vid ingången av budgetåret 1932/ 1933 hade behållningen i statsverkets kassafond nedgått till 13.27 miljoner kronor. Då det kunde emotses, att statsregleringen för nämnda budgetår skulle utfalla med betydande underskott, anvisade 1933 års riksdag efter framställning av Kungl. Maj:t å tilläggsstat 75.co miljoner kronor till förstärkning av kassafonden. Enligt den numera föreliggande budgetredovisningen för 1932/1933 utvisa de mot kassafonden reglerade inkomsttitlarna respektive utgiftsanslagen en nettobrist å 29.95 miljoner kronor. Vid budgetårets slut uppgick följaktligen kassafondens behållning till 58.92 miljoner kronor.

Utfallet av statsregleringen för budgetåret 1933/1934 kan givetvis ännu icke med någon större grad av säkerhet förutses. I fråga om budgetens inkomstsida torde man kunna utgå ifrån att överskott till avsevärda belopp skola uppstå å inkomst- och förmögenhetsskatten samt å inkomsten från domänverket, varemot tullmedlen kunna antagas komma att utvisa brist. Av stor betydelse för utfallet av utgiftssidan är, om de för arbetslöshetens bekämpande anvisade medlen visa sig tillräckliga. I sådant hänseende må erinras, att arbetslöshetskommissionen i sina nyligen framlagda beräkningar rörande medelsbehovet för kommissionens verksamhet kommit till det resultatet att, såvitt nu kan bedömas, någon förstärkning av det å skattebudgeten anvisade reservationsanslaget till bekämpande av arbetslösheten icke kommer att bliva erforderlig. Vad utgiftssidan i övrigt angår bör erinras, att de på kassafonden inverkande förslagsanslagen hittills under en följd av år brukat förete en total överbelastning till växlande belopp. De senare årens strävanden att räkna upp förslagsanslagen hava emellertid lett till att dessa överskridanden numera väsentligt nedgått. Dock må påpekas, att anslagen till dyrtidstillägg för innevarande budgetår beräknats efter en levnadskostnadsindex av 152 men att dyrtidstilläggen under fjärde kvartalet 1933 utgått efter en index av 154, till följd varav merbelastning å ifrågavarande anslag under nämnda tid uppstått.

Under framhållande av svårigheten att vid nuvarande tidpunkt yttra sig om det slutliga utfallet av den löpande statsregleringen har riksräkenskapsverket i sin föreliggande skrivelse med inkomstberäkningar för nästkommande budgetår uttalat, att någon mera avsevärd belastning av kassafonden på grund av statsregleringen för budgetåret 1933/1934, så vitt nu kunde bedömas, knappast syntes vara att emotse. T detta uttalande kan jag instämma. Jag har också vid uppgörandet av finansplanen för

Inkomsterna.

budgetåret 1934/1935 utgått från att behållningen i kassafonden vid utgången av löpande budgetår skall uppgå till inemot 60 miljoner kronor.

En förutsättning för en dylik utveckling, som jag anser mig böra särskilt nämna, är, att den beräknade andelen i riksbankens vinst för år 1933 inflyter till statsverket. Ifrågavarande andel har i riksstaten upptagits med 13 miljoner kronor. Jag har inhämtat, att enligt bokslutet bankens vinst för fjolåret uppgår till i runt tal 10.59 miljoner kronor, däri inbegripen den till l.so miljon kronor uppgående vinsten å avbetalningslånefonden. Läggas härtill från föregående år återstående icke disponerade vinstmedel, omkring 2.85 miljoner kronor, finnas alltså vinstmedel tillgängliga till belopp av 13.44 miljoner kronor. Frågan, vilket vinstbelopp skall för år 1933 av riksbanken inlevereras till statsverket, ankommer på beslut av 1934 års riksdag efter förslag av bankoutskottet. Skulle det inlevererade beloppet mera avsevärt understiga det å riksstaten beräknade, rubbas en av förutsättningarna för den finansplan, som nu framlägges.

Vad åter lånebudgeten angår, torde vissa anslag å tilläggsstat för innevarande budgetår bliva erforderliga. Till statliga och statskommunala reservarbeten erfordras sålunda enligt arbetslöshetskommissionens beräkningar för innevarande budgetår ytterligare 15 miljoner kronor. För främjande av bostadsbyggande torde likaledes ett tilläggsbelopp utöver det å riksstaten anvisade anslaget å 15 miljoner kronor behöva ställas till förfogande till förstärkning av det i nämnda anslag inräknade beloppet för förbättringsbidrag och nybyggnadslån å landsbygden. Behovet av tilläggsanslag för sistnämnda ändamål har av egnahemsstyrelsen uppskattats till 10 miljoner kronor. För spannmålslagerhusfonden och arbetarsmåbrukslånefonden erfordras ytterligare kapitalökningsanslag med 1 miljon kronor för den förra och 5 miljoner kronor för den senare fonden. Av kapitalökningsanslaget för spannmålslagerhusfonden torde emellertid ett belopp av 150,000 kronor böra bestridas av skattemedel. Förslag till tilläggsstat anhåller jag att vid ett senare tillfälle få anmäla.

Utgiftsregleringen. Redan vid behandlingen av de allmänna förutsättningarna för statsregleringen har jag lämnat en översikt rörande de principer, som följts vid uppgörandet av budgetförslagets utgiftssida. I anslutning till denna översikt anser jag mig nu böra lämna en mera siffermässig belysning av vissa huvudpunkter beträffande utgiftsregleringen.

Resultatet av det nu slutförda budgetarbetet har blivit, att summan av verkliga utgifter i riksstatsförslaget för budgetåret 1934/1935 uppgår till

757.03 miljoner kronor. Ställes häremot slutsiffran för verkliga utgifter i gällande riksstat, 720.37 miljoner kronor, framkommer en ökning av 36.cfi miljoner kronor. För en rättvisande jämförelse bör emellertid beaktas att, ehuru anslagsbehovet under femte huvudtitelns anslag till bekämpande

20 Inkomsterna.

av arbetslösheten för innevarande budgetår beräknats till 25 miljoner kronor, för detta ändamål å riksstaten anvisats endast 5 miljoner kronor; i övrigt täckes medelsbehovet av förefintlig reservation.

Den utgiftsstegring, som framträder vid en sammanställning av nyssnämnda siffror, är även i övrigt i ej ringa mån skenbar. Sålunda har ett stegrat tillflöde å de tre inkomsttitlarna automobilskattemedel, accis å margarin samt skatt å oljekakor in. m. föranlett, att de mot nämnda titlar svarande utgiftsanslagen ökats med samma belopp. Denna ökning belöper sig till sammanlagt 8.50 miljoner kronor. Budgetförslaget innefattar vidare, att de vid 1933 års riksdag beslutade slaktdjursavgifterna skola redovisas över riksstaten, vilket medför en höjning av riksstatens såväl inkomst- som utgiftssida med l.so miljon kronor. Viss omläggning i redovisningen av inkomster i fångvårdens verksamhet för med sig liknande ökning av budgetens omslutning med omkring 0.80 miljon kronor. Summan av nu omförmälda stegringar utgör ll.io miljoner kronor.

Beträffande anslagsökningar i övrigt synas följande förhållanden förtjäna påpekas.

Nyssnämnda under femte huvudtiteln upptagna anslag till bekämpande av arbetslösheten — vilket anslag enligt den från och med innevarande budgetår tillämpade ordningen väsentligen avses för kontantunderstöd — har i förslaget höjts från 5 miljoner kronor med 12 miljoner kronor till 17 miljoner kronor. Av vad förut anförts framgår, att denna anslagshöjning i verkligheten icke innebär någon kostnadsökning utan tvärtom en utgiftsminskning i förhållande till innevarande budgetår med 8 miljoner kronor.

Till understöd åt skattetyngda kommuner ha, såsom förut nämnts, redan i löpande budget måst beredas särskilda medel i betydande omfattning. För detta ändamål har för innevarande budgetår —• vid sidan av det ordinarie anslag till bidrag till skattetyngda kommuner, som avses för att till skatteutjämningsmedlens fond omföra huvudparten av de för utjämningsunderstöden författningsenligt avsedda intäkterna och som i löpande riksstat upptagits till 5.30 miljoner kronor — anvisats ett extra anslag å 4 miljoner kronor till förstärkning av skatteutjämningsmedlens fond. För nästkommande budgetår har ökad medelsanvisning befunnits påkallad. I syfte att för framtiden möjliggöra att genom utjämningsskatt täcka större del av medelsbehovet för skatteutjämningsändamål föreslår jag viss omläggning av grunderna för nämnda skatt. Såsom följd härav har anslaget till bidrag till skattetyngda kommuner höjts till 8.90 miljö ner kronor. Dessutom har till förstärkning av skatteutjämningsmedlens fond upptagits ett till 10 miljoner kronor förhöjt anslag. Den sammanlagda anslagsökningen till förevarande ändamål utgör sålunda 9.60 miljoner kronor.

En betydande del av utgiftsökningen enligt budgetförslaget hänför sig, såsom jag redan omnämnt, till försvarsväsendet. Medan slutsumman av

Inkomsterna.

fjärde huvudtiteln i nu gällande riksstat uppgår till 102.89 miljoner kronor, utgör budgetförslagets slutsiffra för huvudtiteln 111.30 miljoner kronor, innebärande en anslagshöjning av 8.u miljoner kronor. Härvid är emellertid att märka, att utöver de i riksstaten för innevarande budgetår upptagna anslagsbeloppen beräknats för utgifter under samma budgetår stå till förfogande reservationer å utgiftsanslag till belopp av omkring 5 miljoner kronor, under det att motsvarande siffra för nästkommande budgetår uppskattas till cirka 2.70 miljoner kronor. Anslagsökningen under förevarande huvudtitel beror i första hand på att i fråga om de värnpliktigas tjänstgöring förutsatts eu återgång till förhållandena närmast före nu löpande budgetår och sammanhänger i övrigt bland annat med ökad medelsanvisning för utbildningsändamål samt för anskaffning av materiel för försvarsväsendets olika grenar.

Utom den förut berörda anslagsökningen för kontantunderstöd åt arbetslösa företer femte huvudtiteln i riksstatsförslaget betydande automatiska stegringar av anslag till pensions- och sjukförsäkring. Sammanlagt uppgå dessa stegringar till 6.84 miljoner kronor.

Vissa åtgärder, som vidtagits i syfte att hålla nere budgetförslagets utgiftssida, torde vidare böra här omnämnas.

För nedbringande av riksstatens anslag till pensionsväsendet har för innevarande budgetår genomförts en inskränkning i fonderingen för pensioneringsändamål, såvitt angår avsättningen till civila pensionsfonden och anslagen till statens pensionsanstalt. Härigenom bar för löpande budgetår vunnits en anslagslättnad av 12.46 miljoner kronor. Även för nästkommande budgetår förutsättes samma begränsning av fonderingen. På grund av fortgående stegring i utgifterna för här avsedda pensioneringsändamål kan emellertid den anslagsminskning, som genom denna åtgärd ernås, för nästkommande budgetår icke uppskattas till högre belopp än 10.66 miljoner kronor.

Med avseende å finansieringen av kostnaderna för vägväsendet bar återupptagits det i fjolårets statsverksproposition framlagda men av riksdagen då ej bifallna förslaget om överflyttning från den allmänna skattebudgeten till automobilskattemedlens specialbudget av de under sjätte huvudtiteln upptagna anslagen till byggande av enkla bygdevägar, ödebygdsvägar och tillfartsvägar till inlandsbanan. Detta förslag, varigenom å allmänna skattebudgeten vinnes en besparing av sammanlagt 3.05 miljoner kronor, har jag så mycket hellre ansett böra ånyo framföras, som automobilskattemedlens avkastning för nästa budgetår kan beräknas stiga med 3 miljoner kronor och följaktligen även efter den föreslagna överflyttningen ungefär oförändrat belopp skulle stå till förfogande för de ändamål, vilka nu bestridas av automobilskattemedel.

Av olika skäl har det ansetts lämpligt att i fråga om vissa bidrag till skolväsendet genomföra en omläggning, varigenom det statliga budgetåret — i stället för, såsom nu, kalenderåret — kommer att läggas till

22 Inkomsterna.

grund för bidragens beräkning och utbetalning. Under övergångsåret möjliggör denna omläggning en anslagsminskning under åttonde huvudtiteln med sammanlagt 4.49 miljoner kronor. Vidare är det avsett att framlägga förslag om avveckling av ecklesiastikårsberäkningen i syfte att ersätta ecklesiastikåret med det kommunala budgetåret, kalenderåret. Avvecklingen berör bland annat betalningsterminerna för statsanslag, vilka ingå till kyrkofonden. Även i detta fall medför omläggningen en engångsbespariug, vilken uppskattas till 1.54 miljon kronor.

Ä utgifterna för räntor å statsskulden beräknas huvudsakligen till följd av gällande låga räntesatser och de konverteringar av statslån, som under senaste tiden ägt rum, för nästkommande budgetår uppstå en minskning av 3 miljoner kronor.

Såsom förut nämnts föreslår jag, att de för innevarande budgetår gällande grunderna för dyrtidstillägg å löner och pensioner få oförändrat tillämpas även under nästkommande budgetår. I riksstaten för löpande budgetår äro anslagen till dyrtidstillägg beräknade efter en levnadskostnadsindex av 152. Under fjärde kvartalet 1933 hava emellertid dyrtidstilläggen utgått efter en index av 154. Ehuru, såsom redan berörts, indexsiffran vid årsskiftet nedgått till 153, har jag dock ansett försiktigheten bjuda, att dyrtidstilläggsanslagen för nästa budgetår beräknas efter ett indextal av 154. Denna beräkningsgrund medför en total anslagsökning å utgiftssidan av 1.3 miljon kronor. Härvid är emellertid att märka, att en tillfällig minskning i utgifterna för dyrtidstillägg uppkommer i anledning av förberörda omläggning beträffande beräkningen av vissa bidrag till skolväsendet. Utan nämnda minskning skulle anslagsökningen hava uppgått till 2.2 miljoner kronor.

I tidigare statsverkspropositioner hava de s. k. automatiska stegringarna av statsutgifterna vid upprepade tillfällen gjorts till föremål för behandling. Jämväl i samband med det nu avslutade budgetarbetet har inom finansdepartementet en undersökning ägt rum rörande de automatiska förändringarnas betydelse för utgiftsstegringarna. Därvid verkställda approximativa beräkningar visa, att de anslag under första—elfte huvudtitlarna, som äro underkastade automatiska förändringar, skulle — om ej motverkande faktorer förekommit — av sådan anledning hava stegrats med ett sammanlagt belopp av i runt tal 14.20 miljoner kronor. Häri ingår icke den ökning av medelsanvisningen för skatteutjämningsunderstöd, varom jag tidigare talat; ehuru av närbesläktad karaktär har denna ök ning ansetts lämpligen icke böra här behandlas såsom automatisk i egentlig mening. Däremot inbegripes i ökningssiffran den förut berörda höjningen av anslagen till dyrtidstillägg. Nyssnämnda stegring har emellertid i viss mån motvägts av automatiska minskningar, vilka kunna uppskattas till sammanlagt omkring 5.60 miljoner kronor. Den automatiska nettoökningen utgör sålunda omkring 8.60 miljoner kronor. Genom ändringar i beräkningsgrunderna för vissa av förevarande anslag eller ge-

Inkomsterna.

nom andra omläggningar har utgiftsstegringen ytterligare hållits tillbaka, så att den ökning, som beträffande dessa anslag kommer till synes i budgetförslaget, utgör endast omkring 2.40 miljoner kronor. Huvuddelen av skillnaden mellan sistnämnda båda belopp hänför sig till förut omför mälda engångsbesparingar i anledning av ändrade betalningsterminer för vissa bidrag under åttonde huvudtiteln.

Under skattebudgetens utgifter för kapitalökning har i budgetförslaget upptagits anslag till inlandsbanans fortsättning med samma belopp som för innevarande budgetår eller 4 miljoner kronor. Pa sätt redan anförts, har det i gällande riksstat upptagna anslaget å 25 miljoner kronor till avskrivning av de under fonden för förlag till statsverket anvisade lånemedelsanslagen till allmänna arbeten för nästkommande budgetär höjts till 40 miljoner kronor.

Tidigare har årligen visst belopp plägat avsättas till fonden för mötande av förluster å aktiebolaget Kreditkassan av år 1922. I riksstaten för löpande budgetår har anslag för detta ändamål icke upptagits. Ej heller för nästa budgetår anser jag mig böra föreslå någon avsättning till ifrågavarande fond.

Summan av de å kapitalökningsbudgeten upptagna anslag, vilka äro avsedda att utgå av skattemedel, uppgår till 53.56 miljoner kronor. Lägges härtill summan av de under verkliga utgifter upptagna anslagen,

757.03 miljoner kronor, blir skattebudgetens totalsumma 810.59 miljoner kronor.

Detta innebär i förhållande till gällande riksstat en ökning av 50.89 miljoner kronor. Av skäl, som jag förut angivit, utgör denna siffra icke ett riktigt uttryck för den stegring av statsverkets utgifter av skattemedel, som den föreslagna budgeten skulle medföra i förhållande till löpande riksstat. Såsom sammanfattning av den här lämnade översikten över de viktigaste posterna på budgetens utgiftssida torde kunna sägas, att de verkliga kostnadsökningarna i budgetförslaget — frånsett de förut angivna automatiska stegringarna — främst hänföra sig till anslagsökningarna till försvarsväsendet, till den kommunala skatteutjämningen och till en snabb amortering av det lånemedelskapital, som investeras i allmänna arbeten.

Vad lånebudgeten beträffar, uppgå de förut omnämnda under fonden för förlag till statsverket upptagna anslagen till allmänna arbeten, att utgå av lånemedel med kort amorteringstid, till ett sammanlagt belopp av 122.71 miljoner kronor. Under samma fond upptagas vidare anslag till statliga byggnader med 11.56 miljoner kronor och till låneunderstöd med 20.50 miljoner kronor. De av lånemedel utgående kapitalökningsanslagen till statens affärsverksamhet upptagas till 65.90 miljoner kronor mot 78.84 miljoner kronor i gällande riksstat. För kapitalökning å statens utlåningsfonder anvisas enligt budgetförslaget av lånemedel

24 Inkomsterna.

18.42 miljoner kronor, vilket innebär en minskning i förhållande till innevarande budgetår med 3.28 miljoner kronor. I sin helhet slutar lånebudgeten enligt riksstatsförslaget å 241.09 miljoner kronor mot 250.64 miljoner kronor i löpande riksstat.

Inkomstberäkningen. Enligt de av riksräkenskapsverket framlagda bexåkningarna skulle skattebudgetens inkomstsida för nästkommande budgetår förete en icke oväsentlig nettoökning, nämligen med i runt tal 15 miljoner kronor. Denna ökning framträder framför allt beträffande de under egentliga statsinkomster redovisade skatterna, i fråga om inkomster av statens affärsverksamhet samt med avseende å riksgäldskontorets inkomstmedel.

I löpande riksstat beräknas skatterna inbringa sammanlagt 605.65 miljoner kronor. Under nästkommande budgetår skulle skatteinkomsterna enligt riksräkenskapsverkets beräkningar vid oförändrade grunder uppgå till 622.21 miljoner kronor, utgörande en stegring av 16.56 miljoner kronor eller

2.7 procent. Bland inkomststegringar äro att märka 2 miljoner kronor å inkomst- och förmögenhetsskatten — beräknad efter ett procenttal av 165 —, 3 miljoner kronor å stämpelmedlen (varav 1 miljon kronor å avkastningen av arvs- och gåvobeskattningen), 2 miljoner kronor å tobaksskatten, 1 miljon kronor å brännvinstillverkningsskatten, 2 miljoner kronor å rusdrycksförsäljningsmedel från detaljhandelsbolag samt 2 miljoner kronor å omsättnings- och utskänkningsskatten å spritdrycker. Av stegringens totalsumma faller emellertid på inkomsttitlar tillhörande specialbudgeter ett sammanlagt belopp av 8.5 miljoner kronor, därav automobilskattemedel 3 miljoner kronor, accis å margarin 4.5 miljoner kronor samt skatt å oljekakor och vissa slag av fodermjöl 1 miljon kronor. Däremot förete följande inkomsttitlar minskning, nämligen extra inkomst- och förmögenhetsskatten, tullmedlen, rusdrycksförsäljningsmedel från partihandelsbolag och maltskatt; dessa titlar hava nedräknats var och en med 1 miljon kronor.

Bland inkomsterna av statens produktiva fonder redovisas såsom nämnts överskotten å statens affärsverksamhet med ökat belopp, 80.03 miljoner kronor mot 65.53 miljoner kronor i löpande riksstat. Stegringen utgör 14.50 miljoner kronor. Nettoökningen å inkomsterna av statens produktiva fonder uppgår emellertid endast till 5.34 miljoner kronor, vilket sammanhänger därmed, att en i gällande riksstat under rubriken statens aktier beräknad engångsinkomst på 10 miljoner kronor från Aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolet bortfaller.

I samband med omläggning i fråga om riksbanksvinstens redovisning å riksstaten hava i gällande riksstat upptagits vinstmedel för åren 1932 och 1933 med tillhopa 27 miljoner kronor, medan för budgetåret 1934/1935 kan beräknas vinst endast för år 1934 till belopp av 13 miljoner kronor. Titeln riksgäldskontorets inkomstmedel, som förutsättes komma att erhålla viss tillfällig uppbörd, har uppräknats med 9.78 miljoner kronor.

Inkomsterna.

25 Såsom framgår av vad jag i det föregående yttrat är jag i stort sett av samma uppfattning som riksräkenskapsverket i fråga om bedömandet av konjunkturutvecklingen för den tid, det här gäller att överblicka. På de allra flesta punkter har jag också ansett mig kunna biträda riksräkenskapsverkets beräkningar angående de belopp, med vilka de särskilda inkomsttitlarna böra upptagas i riksstatsförslaget. Endast i följande avseenden föreslår jag jämkningar i de av verket upptagna inkomstsiffrorna.

På sätt jag under utgiftsregleringen antytt, ämnar jag föreslå ändring av bestämmelserna om utjämningsskatt, varigenom skattens grundbelopp fördubblas. Med hänsyn härtill har utjämningsskatten, som av riksräkenskapsverket beräknats till 3.70 miljoner kronor, i budgetförslaget uppförts med 7.40 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket har upptagit utskiftningsskatten med ett belopp av O.20 miljon kronor. På sätt längre fram skall närmare utvecklas bör å riksstaten från och med nästa budgetår redovisas jämväl den vid 1933 års riksdag beslutade ersättningsskatten. Denna redovisning synes lämpligen kunna ske å samma titel som utskiftningsskatten. I sammanhang därmed synes det mig befogat att höja beloppet av denna inkomsttitel till O.30 miljon kronor.

I anledning av förslag om inteckningsförnyelsernas avskaffande och införande av förhöjda stämpelavgifter för inteckning av skuldebrev kan inkomsttiteln stämpelmedel uppräknas med O.90 miljon kronor eller avrundat 1 miljon kronor.

Inkomsten av rusdrycksförsäljningsmedel från partihandelsbolag har av riksräkenskapsverket upptagits med 8 miljoner kronor. Enligt vad jag inhämtat kan emellertid under nästa budgetår från Aktiebolaget Vin- och spritcentralen påräknas ett ytterligare belopp av 3 miljoner kronor i vinstmedel.

Genom upptagande å riksstatens inkomstsida av vissa uppbördsmedel i fångvårdens verksamhet, vilka hittills tillgodoförts vederbörligt utgiftsanslag, tillkomma bland uppbörd i statens verksamhet inkomster å O.79 miljon kronor. Under denna rubrik hänföras i riksstatsförslaget jämväl slaktdjursavgifter med l.so miljon kronor.

Under rubriken diverse inkomster beräknar jag liksom för löpande budgetår eu intäkt av 2 miljoner kronor i lotterimedel och O.20 miljon kronor från stuteriväsendets fond. Samma titel kan vidare såsom tillfällig uppbörd tillgodoföras ett belopp av 3.85 miljoner kronor, motsvarande statens andel i likviden för det i propositionen nr 256 till 1933 års riksdag omförmälda guldpartiet efter avdrag av vad som erfordras för täckande av vissa ännu oreglerade förskott och fordringar m. m.

I anslutning till ett av riksräkenskapsverket alternativt framställt yrkande har jag — till fullföljande av ett av 1932 års riksdag fattat beslut — ansett mig böra föreslå, att järnvägsstyrelsen genom anvisande av anslag under fonden för förlag till statsverket sättes i tillfälle att till

26 Inkomsterna.

statsverket inleverera återstoden av det hos Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag innestående frakttillägget för år 1932, l.si miljon kronor. I anledning härav har jag ansett överskottet av statens järnvägar kunna i riksstatsförslaget upptagas med 8.50 miljoner kronor i stället för det av riksräkenskapsverket beräknade beloppet av 7 miljoner kronor.

Till följd av förslag, som senare i dag framlägges, om sänkning av räntefoten för lån från vissa utlåningsfonder och med hänsyn jämväl till fortsatt uppskov i viss omfattning med erläggande av ränta å egnahemslånen hava inkomsterna av statens utlåningsfonder nedräknats med ett sammanlagt belopp av 486,000 kronor under den av riksräkenskapsverket angivna siffran. Jämkningar hava slutligen vidtagits beträffande de under i anspråk tagna kapitaltillgångar upptagna titlarna reservationer å anslag för verkliga utgifter och statens produktiva fonder.

Enligt de beräkningar, vid vilka jag sålunda stannat, skulle med oförändrade skattesatser — inheräknat dock den nyss berörda höjningen av utjämningsskatten — för finansiering av nästkommande års budget stå till förfogande 792.59 miljoner kronor gentemot 759.70 miljoner kronor i löpande riksstat. Ökningen uppgår alltså till 32.89 miljoner kronor.

På sätt jag nyss angivit, uppgår skattebudgetens utgiftssida till 810.59 miljoner kronor. Om med denna siffra sammanställes nyssnämnda inkomstbelopp, 792.59 miljoner kronor, framgår därav, att ett ytterligare inkomstbelopp av 18 miljoner kronor är erforderligt för skattebudgetens balansering.

Budgetens balansering. Innan jag övergår till frågan, bur nu nämnda inkomstbelopp på 18 miljoner kronor lämpligen bör anskaffas, vill jag i korthet erinra om vad budgetens balansering i övrigt innebär. Såsom jag under de allmänna förutsättningarna för statsregleringen påpekat, är det förenat med svårigheter att ange vad som kan förstås under uttrycket »oförändrad utgiftsstandard» och därför också svårt att göra upplysande jämförelser mellan utgifterna under olika budgetår. I anslutning till den närmare redogörelse för viktigare anslagsposter, som i avdelningen om utgiftsregleringen lämnats, kan emellertid följande sammanfattning göras. Skattebudgetens slutsumma i nu gällande riksstat uppgår till 760 miljoner kronor. Om härtill läggas de 20 miljoner kronor, som tagits i anspråk från en reservation på anslaget till kontantunderstöd, vidare 14 miljoner kronor varmed specialbudgeterna vuxit, slutligen 8 miljoner kronor i »automatiska» stegringar, skulle slutsumman vid »oförändrad standard» stiga till 802 miljoner kronor, medan den nu framlagda skattebudgeten slutar på 810 miljoner kronor.

Emellertid har av föregående redogörelse för utgifterna redan framgått, att vissa betydande ökningar föreslagits, vilka icke äga automatisk karaktär. De uppgå sammanlagt för försvarsväsendet, skatteutjämningen, avbetalningen av lån med kort amorteringstid jämte några mindre poster till

Inkomsterna.

omkring 30 miljoner kronor. Då mot denna utgiftsökning skulle stå eu utvidgning av budgetens slutsumma med endast 8 miljoner kronor, ha övriga 22 miljoner kronor pressats in i ramen genom motsvarande nedskärningar. Frågan om det underskott, som vid budgetarbetet varit att täcka, skulle sålunda kunna besvaras genom att till förut beräknade 802 miljoner kronor lägga nyssnämnda 30 miljoner kronor och genom att mot denna utgiftssumma på 832 miljoner kronor ställa en beräknad inkomst på 792 miljoner kronor. Bristen på 40 miljoner kronor har genom nedskärningar minskats med 22 miljoner kronor, varefter 18 miljoner kronor återstå att täcka genom nya inkomster.

Såsom jag redan under allmänna förutsättningar för statsregleringen omnämnt, är det min avsikt att föreslå, att för avbetalning av lån med kort amorteringstid beräknas 40 miljoner kronor och att vid denna utgiftspost bindes förutom nu utgående arvsskatt, upptagen till 26 miljoner kronor, även den extra inkomst- och förmögenhetsskatten, som beräknas ge 8 miljoner kronor. Återstående belopp erhålles genom införande av en vid sidan av arvs- och gåvoskatten utgående stämpelavgift på bouppteckningar med flera handlingar. Denna stämpelavgift är avsedd att utgå först på den del av boets tillgångar, som överstiger 50,000 kronor, och att uttagas med låga procenttal, högst 6 procent. Avkastningen uppskattas till 6 miljoner kronor.

För skattebudgeten i övrigt erfordras sålunda 12 miljoner kronor, och det synes rimligt att för erhållande av detta belopp anlita de mest bärkraftiga grupperna i samhället. En höjning av inkomst- och förmögenhetsskatten synes mig icke i allo erbjuda den bästa utvägen för att vinna detta syfte. Jag föreslår i stället, att en särskild skatt å förmögenhet uttages för budgetåret 1934/1935. Förmögenheter upp till 50,000 kronor lämnas fria, och viss lättnad beredes dessutom, om den skattskyldiges årliga inkomst icke svarar mot storleken av hans förmögenhet. Vid en förmögenhet på 100,000 kronor skulle skatten röra sig mellan 30 och 50 kronor, vid 200,000 kronor mellan 120 och 200 kronor o. s. v. med maximum

0.5 procent för den del av förmögenheten, som ligger över 1,000,000 kronor.

Då jag alltså föreslår, att hela det erforderliga skattebeloppet uttages på den direkta beskattningens väg, kan jag till motivering nöja mig med att anföra några siffror, som ge vid handen, hur de skattehöjningar, som de gångna krisåren gjort nödvändiga, fördela sig på direkt och indirekt beskattning. Ännu vid riksdagen 1931 genomfördes statsregleringen för det kommande budgetåret väsentligen med hjälp av fonderade medel. Först budgetåret 1932/1933 kom den ökade beskattningen, men då med icke mindre än beräknade 82.r> miljoner kronor, av vilka 13.5 miljoner på den direkta vägen och 69 miljoner på den indirekta. Budgeten 1933/1934 krävde också betydande skattehöjningar för att kunna balanseras och då därtill lades acciser på margarin och oljekakor, kan den samlade skatteökningen beräknas till icke mindre än 66 miljoner kronor.

28 Inkomsterna.

varav 25 miljoner på direkt väg och 41 miljoner på indirekt. De båda åren visa alltså tillsammans skattehöjningar på 148.5 miljoner kronor, varav endast 38.5 miljoner kronor uttagits av inkomst och förmögenhet, medan 110 miljoner kronor belasta konsumtionen. Även med den nu föreslagna höjningen av beskattningen å förmögenhet och med tillägg av 3.7 miljoner i utjämningsskatt, kommer man för de tre åren tillsammans icke upp till mer än 60 miljoner på den direkta vägen mot 110 miljoner på den indirekta, d. v. s. 35 procent på den ena sidan mot 65 procent på den andra.

De här anförda siffrorna rörande storleken av de skattehöjningar, som under de senare budgetåren genomförts, böra tydligen hållas isär från förändringarna i det sammanlagda belopp, som under samma budgetår genom skatter tillförts statsregleringen. Av en i det följande under redogörelsen för riksstatens utveckling återgiven tabell framgår, att om man tar budgetåret 1931/1932 till utgångspunkt för en jämförelse, den för nästa budgetår beräknade totala avkastningen av skatter företer en ökning av 53 miljoner kronor.

Riksstaten.

Riksstatens utveckling från och med budgetåret 1926/1927 m. m. För att

erhålla en samlad bild av riksstatens utveckling under senare år hava i efterföljande sammanställning angivits de belopp, med vilka den totala budgeten liksom dess båda huvudavdelningar, skattebudgeten och lånebudgeten, uppförts i riksstatsförslaget för budgetåret 1934/1935, samt häremot svarande belopp avseende riksstaterna för budgetåren 1926/1927—1933/1934. I sammanställningen redovisas därjämte de olika huvudslagen av skattebudgetens såväl utgiftsanslag som inkomsttitlar.

Med hänsyn till de budgettekniska omläggningar, som vidtagits i de till redovisningsperioden hörande riksstaterna, hava vid utarbetandet av sammanställningen, med utgångspunkt från riksstatsförslaget, vissa omräkningar verkställts beträffande det till riksstaterna för budgetåren 1926/1927—1928/1929 hänförliga siffermaterialet. Genom dessa omräkningar hava vissa i vederbörande riksstater dubbelförda poster utmönstrats och riksstaternas såväl slutsummor som delsummor upptagits till belopp, som medgiva en jämförelse i stort sett med motsvarande i riksstatsförslaget för budgetåret 1934/1935 uppförda summor. Sålunda har för budgetåret 1928/1929 viss i anspråk tagen kapitaltillgång från fonden för statsskuldens amortering jämte motsvarande utgiftsanslag utmönstrats, varjämte för budgetåren 1926/1927—1928/1929 å inkomstsidan redovisad återbetalning av tillfälliga lånemedel samt motsvarande utgiftsanslag frånräknats. Beträffande budgetåret 1931/1932 har till riksstatens siffror för dels verkliga utgifter dels i anspråk tagna kapitaltillgångar lagts den särskilda anvisning å 15 miljoner kronor på fonden för statsskuldens amortering, som gjordes av 1932 års riksdag för bere-

Inkomsterna.

dande av ytterligare medel till arbetslöshetens bekämpande. Slutligen bör nämnas, att den från och med budgetåret 1932/1933 i riksstaten särskilt redovisade titeln riksgäldskontorets inkomstmedel blivit, för upprätthållande av jämförbarheten, i tabellen inlagd under rubriken egentliga statsinkomster.

Anslag, miljoner kr o n o r

1 I de i sammanställningen angivna siffrorna för budgetåret 1932/1933 ingå föijande å tilläggsstat upptagna anslag, nämligen dels till arbetslöshetens bekämpande 42 miljoner kronor, dels till kapitalökning å egnahemslånefonden 4 miljoner kronor, därav 3.00 miljoner av lånemedel och 0.40 miljon kronor av andra statsinkomster. Under inkomsterna hava i anspråk tagna kapitaltillgångar och lånemedel ökats med motsvarande belopp.

30 Inkomsterna.

I detta sammanhang torde fa meddelas några uppgifter om utvecklingen av den under egentliga statsinkomster ingående största inkomstgruppen, nämligen skatterna.

I efterföljande tabell har sammanställts skatternas summa för ett vart av budgetåren 1924/1925—1934/1935, därvid uppgifterna väsentligen grunda sig för tiden till och med budgetåret 1932/1933 på avslutade räkenskaper, för budgetåret 1933/1934 på riksstatens siffror samt för budgetåret 1934/1935 på de siffror, som innehållas i det nu föreliggande budgetförslaget. Bland skatterna hava medtagits automobilskattemedlen även under den tid, då dessa redovisades utanför riksstaten, liksom ock den under vissa tidigare år bland diverse inkomster bokförda intäkten av rusdrycksförsäljningsmedel från partihandelsbolag. Tabellen innehåller vidare en fördelning av skattesumman för varje budgetår på direkta och indirekta skatter. Med avseende å denna fördelning må här allenast framhållas, att av stämpelmedlen arvs- och gåvoskatten jämte den föreslagna stämpelavgiften å bouppteckningar m. fl. handlingar hänförts till direkt beskattning, medan övriga stämpelmedel ansetts utgöra indirekt beskattning. En liknande fördelning bar i fråga om automobilskattemedlen ägt rum sålunda, att fordonsskatten hänförts till den direkta beskattningen samt gummirings- och bensinskatterna till indirekt beskattning. Vissa i tabellen ingående siffror äro endast approximativt beräknade.

Av tabellen framgår, att den stegring, som inträtt beträffande såväl den direkta som den indirekta beskattningen, under största delen av perioden varit proportionsvis lika stark för de båda skatteformerna. De direkta skatternas procentuella andel har, såsom synes, för hela perio-

Inkomsterna.

den 1924/1925—1932/1933 praktiskt taget konstant hållit sig omkring en tredjedel av den totala skattesumman. För budgetåret 1933/1934 giva dessa beräkningar, till grund för vilka såsom nämnt lagts riksstatssiffrorna, en viss nedgång i de direkta skatternas andel av skattesumman. Budgetförslaget företer en procentsiffra för de direkta skatterna, som ligger över den sålunda beräknade siffran för 1933/1934 men som är lägre än för något annat år under perioden.

Skattebudgeten enligt riksstatsforslaget. En jämförelse mellan anslagen till verkliga utgifter i riksstaten för nu löpande budgetår och dylika anslag i det föreliggande budgetförslaget ger följande resultat:

Enligt sammanställningen överstiga, med undantag av första, sjätte och åttonde huvudtitlarna, samtliga de elva första huvudtitlarnas slutsummor löpande riksstats motsvarande belopp.

För femte huvudtitelns vidkommande utvisar sammanställningen en anslagsökning av 17.99 miljoner kronor. Av vad förut anförts framgår emellertid, att förslaget beträffande denna huvudtitel i verkligheten icke innebär någon utgiftsökning utan tvärtom en utgiftsminskning av 2.oi miljoner kronor, i det att medelstillgången under anslaget till bekämpande av arbetslösheten för innevarande budgetår är 20 miljoner kro-

32 Inkomsterna.

nor högre än vad anslagsbeloppet utvisar. Den minskning i medelsbehovet för ifrågavarande ändamål, som anslagsberäkningen för 1934/1935 innefattar, utgör 8 miljoner kronor, en summa som mer än uppväger de ökningar, vilka beträffande anslag i övrigt förekomma under huvudtiteln. Eiinias må, att de automatiska anslagsstegringarna under femte huvudtiteln, efter avdrag av automatiska minskningar, uppgå till omkring 6.2« miljoner kronor.

I fråga om sjätte huvudtiteln har redan berörts, att de med automobilskattemedlen sammanhängande anslagen till följd av höjning av inkomsttiteln upptagits med sammanlagt 3 miljoner kronor mer än i gällande riksstat; å andra sidan föreslås anslag å sammanlagt 3.19 miljoner kronor skola överföras till automobilskattemedlens specialbudget. I övrigt företer huvudtiteln endast smärre förändringar beträffande anslagsbeloppen.

Sjunde huvudtiteln utvisar enligt sammanställningen en ökning av 8.35 miljoner kronor. Enbart de båda anslagen till bidrag till skattetyngda kommuner samt till förstärkning av skatteutjämningsmedlens fond hava ökats med 9.60 miljoner kronor, och huvudtitelns anslag i övrigt förete alltså en minskning av 1.25 miljon kronor, till väsentlig del av automatisk natur. Bland större automatiska minskningar må nämnas Oj>o miljon kronor under anslaget till ersättning till städerna för mistad tolag och O.si miljon kronor under anslaget till ersättning till vissa städer och köpingar för till statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedel. Vidare har det i löpande budgetårs riksstat upptagna anslaget å O.so miljon kronor till kostnader för allmänna fastighetstaxeringen år 1933 kunnat bortfalla. Å andra sidan har anslaget till kostnader för årlig taxering ökats med O.20 miljon kronor.

Beträffande åttonde huvudtiteln hava, såsom förut omnämnts, besparingar å tillhopa 6.03 miljoner kronor vunnits genom omläggning beträffande utbetalningen av vissa bidrag m. m. Även frånsett dessa anslagsminskningar visar huvudtiteln nedgång med 0.24 miljon kronor.

Av ökningen under nionde huvudtiteln hänför sig ett belopp av 5.50 miljoner kronor till den höjning av anslaget till avsättning till statens mjölkregleringsfond, som blivit en följd av att de mot sagda utgiftsanslag korresponderande inkomsttitlarna — accis å margarin samt skatt å oljekakor och vissa slag av fodermjöl — i budgetförslaget uppräknats med sagda belopp. Såsom förut nämnts, medför vidare slaktdjursavgifternas redovisning över riksstaten en höjning av såväl inkomst- som utgiftssidan med 1.80 miljon kronor. Frånsett dessa till specialbudgeter hörande anslag uppgår alltså ökningen å huvudtiteln till 0.3G miljon kronor.

I riksstaten för budgetåret 1933/1934 och i budgetförslaget hava anslagen till utgifter för kapitalökning, att utgå av andra statsinkomster

Inkomsterna. 33

än lånemedel, upptagits med belopp, som framgå av följande jämförande sammanställning:

Denna sammanställning utvisar för ifrågavarande anslagsgrupp en summa av 39.33 miljoner kronor i löpande riksstat och 53.56 miljoner kronor i budgetförslaget. Här föreligger alltså en ökning på 14.23 miljoner kronor. Ökningen föranledes i främsta rummet av det under avbetalning å statsskulden med 15 miljoner förhöjda anslaget till avskrivning av visst i fonden för förlag till statsverket ingående lånekapital. Under samma rubrik öka kostnaderna för av staten upptagna eller övertagna amorteringslån med 1.79 miljon kronor huvudsakligen till följd av amortering av 1933 års 4 procents statslån samt av de från Uppsala—Gävle järnvägsaktiebolag övertagna lånen, varemot anslaget till avsättning till fonden för statsskuldens amortering sänkts från 3.40 miljoner kronor till

1.08 miljon kronor.

För statens affärsverksamhet uppföres liksom i löpande riksstat anslag å 4 miljoner kronor till inlandsbanans fortsättning. Anslag till fonden för mötande av förluster å aktiebolaget Kreditkassan av år 1922 har lika litet som i löpande riksstat kunnat inrymmas i budgetförslaget. Jag vill här i förbigående nämna att, efter det enligt beslut av 1933 års riksdag

26.50 miljoner kronor av fonden tagits i anspråk för avlyftande av viss Kreditkassans skuld till riksbanken jämte ränta, fondens behållning utgör

19.50 miljoner kronor.

Totalsumman av anslagen å skattebudgeten utgör, såsom av det föregående framgår, 810.59 miljoner kronor, vilket i förhållande till nu löpande riksstat innebär en ökning av 50.89 miljoner kronor.

Vad angår skattebudgetens inkomstsida meddelas i efterföljande tablå en jämförelse mellan de inkomsttitlar, vilka bruka sammanföras under den gemensamma beteckningen verkliga inkomster, för nu löpande och för nästkommande budgetår:

Bihang till riksdagens protokoll 1934. 1 samt. Nr 1 Del 2.

34 Inkomsterna.

I det nu föreliggande riksstatsförslaget sluta de egentliga statsinkomsterna å ett belopp av 675.61 miljoner kronor eller 49.71 miljoner kronor mera än i riksstaten för innevarande budgetår.

Av budgetförslagets inkomstsumma faller enbart på skatterna ett belopp av 648.oi miljoner kronor. Inkomst- och förmögenhetsskatten förutsattes härav lämna 122 miljoner kronor, därvid jag utgår från att skatten uttages med 165 procent av grundbeloppen. Särskild skatt å förmögenhet beräknas till 12 miljoner kronor. Vidare upptages avkastningen av extra inkomst- och förmögenhetsskatten till 8 miljoner kronor. Med tillämpning av de ändrade grunderna för utjämningsskatten antages denna giva 7.40 miljoner kronor. Stämpelmedlen uppföras med 62 miljoner kronor, därav 26 miljoner kronor hänförliga till arvsskatt och skatt för gåva samt 6 miljoner kronor till inkomst av stämpelavgift å bouppteckningar med flera handlingar. I automobilskattemedel beräknas inflyta 75 miljoner kronor. Tullmedlen hava uppförts med 116 miljoner kronor samt tobaksskatten med 75 miljoner kronor. Accis å margarin och skatt å oljekakor m. m. beräknas giva respektive 9.50 och 4 miljoner kronor. Eusdrycksmedlen äro beräknade till sammanlagt 153 miljoner kronor.

Uppbörd i statens verksamhet har beräknats till 18.08 miljoner kronor. Av detta belopp komma cirka 4.40 miljoner kronor på inkomsttitlar, vilka tillsammans med tillhörande utgiftsanslag bilda fristående spe-

Inkomsterna.

cialbudgeter, däribland den nu till redovisning å riksstaten upptagna titeln slaktdjursavgifter med ett belopp av l.so miljon kronor.

I inkomsttiteln diverse inkomster ingå lotterimedel med 2 miljoner kronor och värdet av visst staten tillfallet guldparti med 3.85 miljoner kronor.

Inkomsterna av statens produktiva fonder beräknas till sammanlagt 99.52 miljoner kronor eller till 6.36 miljoner kronor mera än i löpande riksstat. Av den beräknade inkomsten komma på statens affärsverksamhet 81.53 miljoner kronor, på statens aktier 1.59 miljon kronor, på statens utlåningsfonder 15.50 miljoner kronor samt på statsverkets fond av rusdrycksmedel 0.90 miljon kronor.

Riksbanksvinsten uppföres i riksstatsförslaget med 13 miljoner kronor, avseende beräknad vinst för år 1934.

Riksgäldskontorets inkomstmedel förete en ökning med 9.78 miljoner kronor till 21.88 miljoner kronor.

Sammanlagt utvisa de verkliga inkomsterna enligt budgetförslaget en ökning med 51.85 miljoner kronor utöver det i nu löpande riksstat uppförda motsvarande beloppet.

I anspråk tagna kapitaltillgångar upptagas i riksstatsförslaget med ett belopp av 0.58 miljon kronor. I löpande riksstat är här beräknat 1.54 miljon kronor. För nästa budgetår upptages under denna huvudgrupp 0.15 miljon kronor i anslagsreservationer och 0.43 miljon kronor från statens produktiva fonder.

Lånebudgeten enligt riksstatsförslaget. En jämförelse mellan anslagen att täckas av lånemedel för nu löpande budgetår och dylika anslag i riksstatsförslaget ter sig sålunda:

Sammanställningen utvisar, att lånebudgetens totalsumma minskats från 250.64 miljoner kronor till 241.09 miljoner kronor eller sålunda med 9.55 miljoner kronor.

För statens affärsverksamhet framträder en minskning från 78.84 miljoner kronor till 65.90 miljoner kronor eller med icke mindre än 12.94 miljoner kronor. Denna minskning beror väsentligen därav, att ett i lö-

36 Inkomsterna.

pande riksstat förekommande anslag för förvärvande av Uppsala—Gävle järnväg m. m. å 13.70 miljoner kronor bortfaller. För elektrifiering av statsbanor äskas anslag å 39.55 miljoner kronor eller till ungefär samma belopp som i löpande riksstat, där för dylikt ändamål anvisats 39 miljoner kronor. För statens utlåningsfonder äskas å lånebudgeten i budgetförslaget 18.42 miljoner kronor eller 3.28 miljoner kronor mindre än i nu löpande riksstat. Slutligen upptagas under fonden för förlag till statsverket lånemedelsanslag å sammanlagt 156.77 miljoner kronor, varav största delen eller 122.71 miljoner kronor hänför sig till de anslag till allmänna arbeten, vilka, enligt vad i finansplanen omförmälts, äro avsedda att utgå av lånemedel med kort amorteringstid. I nu löpande riksstat slutade under fonden för förlag till statsverket upptagna anslagen till allmänna arbeten å sammanlagt 150.io miljoner kronor.

Beräkning av de särskilda inkomsttitlarna.

Såsom framgår av vad i det föregående anförts, bar jag ansett mig böra på så gott som samtliga punkter ansluta mig till riksräkenskapsverkets förslag till beräkning av de särskilda inkomsttitlarna för nästkommande budgetår. Självfallet föranleda mina i finansplanen framlagda förslag vissa ändringar och tillägg till verkets beräkningar.

Egentliga statsinkomster. Under rubriken skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse återfinnes såsom den största posten inkomst- och förmögenhetsskatten.

Denna skatt, som under budgetåren 1932/1933 och 1933/1934 uttagits med respektive 145 procent och 165 procent av grundbeloppen, har i riksstaterna för sagda år beräknats till respektive 122 miljoner kronor och 120 miljoner kronor. Den behållna inkomsten å titeln utgjorde budgetåret 1932/1933 132.24 miljoner kronor. För nu löpande budgetår torde skatten — under förutsättning att 94 procent av det debiterade beloppet beräknas inflyta — komma att giva i runt tal 128.5 miljoner kronor.

För beräkningen i statsverkspropositionen av inkomst- och förmögenhetsskatten har från och med år 1923 tillämpats en metod, för vilken utförlig redogörelse meddelats i en bilaga till samma års statsverksproposition. Såsom utgångspunkt för sina beräkningar av utfallet av 1934 års skattetaxering har riksräkenskapsverket utnyttjat vissa av statistiska centralbyrån efter riksräkenskapsverkets hemställan meddelade uppgifter rörande 1933 års skattetaxering (se tabellen å sid. 12 i riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1934/1935).

En jämförelse mellan taxeringsresultatet för år 1933 och de av riksräkenskapsverket verkställda taxeringsberäkningarna för år 1934 ter sig sålunda:

Inkomsterna.

37 Ökning (+)

I sin inkomstberäkning har riksräkenskapsverket närmare motiverat de av verket vidtagna, i tablån redovisade ändringarna av olika inkomst- och avdragsbelopp.

Såsom framgår av tablåns siffermaterial hava för 1934 års taxering beräknats icke obetydliga sänkningar på samtliga inkomstposter utom för inkomst av fastighet, där i stället en ökning förutses. Då därjämte avdragsposten starkt stegrats, hava beräkningarna lett fram till en minskning i det totala taxerade beloppet på 172.9 miljoner kronor eller 3.46 procent. Sedan emellertid för enskilda skattskyldiga beräknats en sänkning av de utnyttjade ortsavdragen med 47.4 miljoner kronor, har nedgången i de beskattningsbara beloppen för samtliga skattskyldiga begränsats till 125.5 miljoner kronor, vilket utgör 5.59 procent av de beskattningsbara beloppen år 1933 för samtliga skattskyldiga. För enskilda skattskyldiga utgör minskningen i de beskattningsbara beloppen 135.4 miljoner kronor eller 6.86 procent, medan för bolagen beräknas en ökning med 9.9 miljoner kronor eller 3.67 procent.

På grundval av de beskattningsbara beloppen beräknar riksräkenskapsverket härefter den debiterade inkomst- och förmögenhetsskatten sålunda.

Medelskatteprocenten har vid 1933 års taxering för enskilda skattskyldiga utgjort 5.76 procent och för aktiebolag m. fl. 8.55 procent. För 1934 års taxering har riksräkenskapsverket — under förutsättning att skatten kommer att utgå med 165 procent av grundbeloppen — beträf-

38 Inkomsterna.

fande såväl enskilda som aktiebolag m. fl. räknat med oförändrad skatteprocent. Med nu angivna procentsatser beräknar verket den debiterade skatten för år 1934 till 105.9 miljoner kronor för enskilda och 23.9 miljoner kronor för aktiebolag m. fl. eller alltså sammanlagt till 129.8 miljoner kronor. Med utgångspunkt från att skatten, enligt riksräkenskapsverkets antagande, beräknas inflyta med 94.o procent av det debiterade beloppet, skulle den behållna inkomsten uppgå till 122.o miljoner kronor. Riksräkenskapsverket har i enlighet härmed hemställt, att inkomst- och förmögenhetsskatten för budgetåret 1934/1935 upptages till 122 miljoner kronor.

För egen del finner jag de av riksräkenskapsverket utvecklade skälen för beräkningen av de i verkets sammanställning ingående detaljsiffrorna väl grundade.

För bedömande av det slutresultat, till vilket beräkningen rörande 1934 års skattetaxering sålunda nått fram, torde det vara av intresse att undersöka ifrågavarande inkomsttitels utveckling under en följd av år. I sådant syfte belysas i efterföljande tablå förändringarna i inkomstoch förmögenhetsskatten — bortsett från den tidigare utgående s. k. B- skatten — under tiden från och med budgetåret 1923/1924:

Såsom framgår av tablån, företer det beräknade grundbeloppet av inkomst- och förmögenhetsskatten en oavbruten stegring till och med budgetåret 1930/1931. Den genomsnittliga årliga ökningen av grundbeloppet vid taxeringarna åren 1923—1930 har uppgått till 5.5 procent. 1930 års taxering utvisade en stegring från föregående år av icke mindre än

Inkomsterna.

9.5 procent. Vid påföljande års taxering inträdde däremot en minskning på 0.6 procent, vid 1932 års taxering utgjorde minskningen i förhållande till år 1931 16.9 procent, och vid 1933 års taxering har nedgången i skattens grundbelopp fortsatt, ehuru minskningen i förhållande till närmast föregående års taxering är såväl absolut som relativt mindre än nedgången från 1931 till 1932. Även det nu beräknade grundbeloppet av inkomst- och förmögenhetsskatten för år 1934 utvisar i jämförelse med utfallet av 1933 års taxering en minskning, men denna har stannat vid en avsevärt lägre siffra än under de två senare åren och utgör endast 5.i procent av grundbeloppet vid 1933 års taxering. Ändock antages grundbeloppet vid nästa års taxering komma att ligga lägre än under något tidigare år under den i tabellen redovisade perioden.

I anslutning till vad här förut anförts föreslår jag, att avkastningen av inkomst- och förmögenhetsskatten i riksstaten för nästkommande budgetår upptages till 122 miljoner kronor.

Särskild skatt å förmögenhet. Enligt vad jag vid anmälan av finansplanen anfört, ämnar jag — bland andra medel för åvägabringande av jämvikt mellan skattebudgetens inkomster och utgifter — föreslå påläggandet av en särskild skatt å förmögenhet för budgetåret 1934/1935- Enligt det förslag, som i detta ämne utarbetats inom finansdepartementet, skall denna skatt erläggas av fysisk person samt vissa juridiska personer. Beskattningen skall dock endast drabba förmögenhet, som överstiger 50,000 kronor. I den skattepliktiga förmögenheten inbegripes härvid, i anslutning till vad som i motsvarande hänseende gäller vid den nuvarande förmögenhetsbeskattningen, även förmögenhet tillhörig den skattskyldiges hemmavarande omyndiga barn, därest ej jämlikt förordningen om statlig inkomstoch förmögenhetsskatt barnet skall taxeras därför. Då det till inkomst- och förmögenhetsskatt beskattningsbara beloppet är lågt i förhållande till förmögenheten, tillämpas i skattelindringssyfte vid beräkning av den beskattningsbara förmögenheten viss reduktionsregel. Skatten skall uttagas efter en progressiv skala, enligt vilken skattesatsen stiger från 1 promille för den del av den beskattningsbara förmögenheten, som överstiger 50,000 kronor men icke 150,000 kronor, till 5 promille för den del av den beskattningsbara förmögenheten, som överstiger 1,000,000 kronor. Enligt verkställda beräkningar skulle med tillämpning av denna skatteskala ifrågavarande skatt inbringa 12 miljoner kronor, med vilket belopp skatten torde uppföras i riksstatsförslaget. Närmare förslag om beskattningens utformning torde jag framdeles få anmäla.

Extra inkomst- och förmögenhetsskatten. I löpande riksstat finnes uppförd extra inkomst- och förmögenhetsskatt med ett belopp av 9 miljoner kronor. Såsom framgår av riksräkenskapsverkets inkomstberäkning, liar skatten vid 1933 års taxering debiterats med allenast 8.72 miljoner kronor.

40 Inkomsterna.

I sin föreliggande skrivelse har verket beräknat, att vid 1934 års taxering skulle å förevarande skattetitel debiteras ett belopp av 8.20 miljoner kronor, och med ledning av att under sistförflutna budgetår 98.5 procent av den debiterade extra inkomst- och förmögenhetsskatten influtit, har den behållna inkomsten under budgetåret 1934/1935 av verket beräknats till i runt tal 8 miljoner kronor.

Enligt vad jag vid anmälan av finansplanen anfört, bar jag funnit mig böra föreslå, att extra inkomst- och förmögenhetsskatt uttages för budgetåret 1934/1935 efter oförändrade grunder. Då jag icke har något att erinra mot den av riksräkenskapsverket under denna förutsättning gjorda beräkningen av förevarande inkomsttitel, får jag — som senare i dag kommer att anmäla proposition med förslag till författning i ämnet -— hemställa, att extra inkomst- och förmögenhetsskatt i budgetförslaget uppföres med 8 miljoner kronor. Enligt vad jag i det föregående angivit, bör avkastningen av denna skatt jämte inkomsten av den av mig föreslagna stämpelavgiften å bouppteckningar och vissa därmed i stämpelhänseende likställda handlingar — i anslutning till den anordning, som från och med innevarande budgetår genomförts beträffande arvs- och gåvoskatten — avses för amortering av de under fonden för förlag till statsverket anvisade lånemedelsanslagen för allmänna arbeten.

Utjämning sskatten är i löpande riksstat uppförd med 4.io miljoner kronor och har för budgetåret 1934/1935 av riksräkenskapsverket beräknats till 3.70 miljoner kronor. Ämbetsverket har därvid utgått från att utjämningsskatten beträffande 1934 års taxering uttages med hela grundbeloppet, på sätt varit fallet vid de två senaste årens taxeringar.

Jag har icke något att erinra mot riksräkenskapsverkets beräkning av skattens avkastning under angivna förutsättning. Såsom jag vid behandlingen av finansplanen omförmält, har det emellertid befunnits påkallat att bereda möjlighet att genom utjämningsskatt uttaga en större del av de för skatteutjämningsbidrag erforderliga medlen än för näx-varande kan ske. I sådant syfte skulle enligt mitt förslag bestämmelserna om utjämningsskatten ändras därhän, att skattens grundbelopp, som nu motsvarar en tredjedel av kommunala progressivskattens grundbelopp, fastställes till två tredjedelar av sistnämnda grundbelopp. Förslag till författningsändring härom torde jag senare i dag få anmäla.

Då jag räknar med att det skall visa sig nödvändigt att för nästkommande budgetår uttaga utjämningsskatt med hela grundbeloppet, hemställer jag, att utjämningsskatten i riksstatsförslaget uppföres med 7.40 miljoner kronor.

Utskiftningsskatt har för vartdera av budgetåren 1932/1933 och 1933/ 1934 i riksstaten uppförts med 100,000 kronor. Under förstnämnda budgetår utvisade titeln en behållen inkomst av 209,975 kronor. Såsom framgår av riksräkenskapsverkets skrivelse med inkomstberäkningar, har ut-

Inkomsterna.

skiftningsskatt vid 1933 års taxering debiterats med ett belopp av 302,699 kronor, och inkomsttiteln torde därför under innevarande budgetår komma att uppvisa en behållen inkomst av omkring 300,000 kronor. För budgetåret 1934/1935 har riksräkenskapsverket förordat, att utskiftningsskatten uppföres med 200,000 kronor.

Innevarande år skall av prövningsnämnderna första gången verkställas taxering till ersättningsskatt jämlikt förordningen den 26 juni 1933 (nr 395). Vid sådant förhållande bör i riksstaten för budgetåret 1934/1935 uppföras en inkomsttitel för redovisning av inflytande dylik skatt. Lämpligen synes därvid ersättningsskatten kunna sammanföras med utskiftningsskatten under en inkomsttitel; jag förutsätter dock, att bestämmelser av riksräkenskapsverket meddelas i syfte att de båda skatterna i räkenskaperna bokföras å särskilda undertitlar.

Ifråga om det belopp, varmed ersättningsskatten kan utfalla, föreligger ingen möjlighet till några säkra antaganden. Med hänsyn till beloppet av den vid 1933 års taxering debiterade utskiftningsskatten torde avkastningen av de båda ifrågavarande skatterna kunna i riksstatsförslaget beräknas till 300,000 kronor.

Jag hemställer alltså, att i förslaget till riksstat uppföres »utskiftningsskatt och ersättningsskatt, bevillning» med 300,000 kronor.

Stämpelmedlen, vilka för budgetåret 1932/1933 gåvo en behållen avkastning av 49.65 miljoner kronor, äro i riksstaten för innevarande budgetår uppförda med 52 miljoner kronor. Vid inkomsttiteln angives, att av detta belopp 25 miljoner kronor utgöra arvsskatt och skatt för gåva. Hela avkastningen av denna beskattning avses för återbetalning av den upplåning, som verkställes för finansiering av anslag till allmänna arbeten. I sådant syfte är i rikstaten för löpande budgetår bland utgifter för kapitalökning under rubriken avbetalning å statsskulden uppfört ett särskilt anslag å nämnda belopp av 25 miljoner kronor till avskrivning av visst i fonden för förlag till statsverket ingående lånekapital.

För budgetåret 1934/1935 har generalpoststyrelsen föreslagit, att förevarande inkomsttitel måtte upptagas till 53 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket har hemställt, att inkomsttiteln uppföres med 55 miljoner kronor, därav 26 miljoner kronor syntes kunna beräknas utgöra arvsskatt och skatt för gåva. Mot riksräkenskapsverkets förslagsberäkningar har jag intet att erinra.

Såsom jag tillkännagivit vid anmälan av finansplanen, ämnar jag framlägga förslag rörande vissa ändringar i stämpelförordningen, i huvudsak innebärande att bouppteckning efter avliden person skall, utöver den stämpel som utgår enligt förordningen om arvsskatt och skatt för gåva, beläggas med stämpel efter värdet av behållningen i boet. Enahanda stämpelavgift skulle vidare påföras bland annat vissa deklarationer enligt arvsskatteförordningen. För den närmare innebörden av be-

42 Inkomsterna.

stämmelserna anhåller jag att få redogöra vid anmälan av förslag rörande författningsändringarna. Enligt verkställda beräkningar skulle ifrågavarande stämpelavgifter under budgetåret 1934/1935 tillföra statsverket en inkomst av 6 miljoner kronor.

Chefen för justitiedepartementet har förklarat sig hava för avsikt att med föranledande av en utav 1932 års riksdag gjord framställning föreslå avlåtande till 1934 års riksdag av förslag rörande inteckningsförnyelsernas avskaffande. Därest förslaget genomföres, har det ansetts påkallat att lämna sportelberättigade befattningshavare vid underdomstolarna ävensom vissa städer kontant gottgörelse av statsmedel för bortfallande löseninkomster. För detta ändamål äskas under andra huvudtiteln vederbörligt anslag. I syfte att bereda statsverket ersättning för minskade inkomster av stämpelmedel vid inteckningsförnyelsernas avskaffande ävensom medel för täckande av den uppkommande nya statsutgiften ämnar jag, efter samråd med nämnde departementschef, framlägga förslag om vissa ändringar i stämpelförordningen, innebärande i huvudsak en förhöjning av den enligt 8 § i förordningen utgående stämpelavgiften för skuldebrev från 25 öre till 40 öre för 100 kronor av det kapitalbelopp, för vilket inteckning eller betalning hos offentlig myndighet sökes. Det är avsett, att den ifrågasatta lagstiftningen om inteckningsförnyelsernas avskaffande skall träda i kraft först den 1 januari 1935, men såsom av chefen för justitiedepartementet omförmäles torde den förhöjda stämpelavgiften böra tillämpas redan från och med den 1 juli 1934. Vid bifall till vad sålunda föreslagits torde kunna beräknas en ökning av stämpelintäkterna för nästa budgetår med 0.9o miljon kronor eller i runt tal 1 miljon kronor.

Jag utgår från att förordningen den 17 maj 1923 (nr 113) om utgölande av en särskild stämpelavgift i vissa fall vid köp, byte eller införsel till riket av pärlor med flera lyxvaror — vilken förordnings giltighetstid utlöper den 30 juni 1934 — erhåller förlängd giltighet under nästa budgetår. Härom torde jag senare i dag få framlägga förslag.

I enlighet med vad sålunda anförts hava stämpelmedlen i budgetförslaget upptagits till 62 miljoner kronor, med angivande tillika att därav belöper å arvsskatt och skatt för gåva ett belopp av 26 miljoner kronor samt å stämpelavgift å bouppteckningar m. m. ett belopp av 6 miljoner kronor.

Tullmedlen beräknades för budgetåret 1932/1933 till 148 miljoner kronor och hava i riksstaten för budgetåret 1933/1934 upptagits till 117 miljoner kronor. Förstnämnda budgetår utgjorde den behållna inkomsten enligt budgetredovisningen 117.19 miljoner kronor; häri ingår den av 1932 års riksdag beslutade tillfälliga kaffeskatten med 1.56 miljon kronor.

För nästkommande budgetår har generaltullstyrelsen beräknat brutto-

Inkomsterna.

inkomsterna av tullmedel till 115 miljoner kronor och restitutionerna under samma tid till 3 miljoner kronor, varför de nettoinkomster av tullmedel, som kunde förväntas inflyta under budgetåret 1934/193o, av styrelsen upptagits till 112 miljoner kronor. Eiksräkenskapsverket åter har ansett sig kunna uppskatta den debiterade tulluppbörden för nästa budgetår till 120 miljoner kronor, innebärande i förhållande till generaltullstyrelsens beräkning en böjning med 5 miljoner kronor; samtidigt har verket företagit en uppräkning av det av styrelsen angivna beloppet av restiiutioner med 1 miljon kronor till 4 miljoner kronor. Verket bar i enlighet härmed hemställt, att inkomsttiteln tullmedel för budgetåret 1934/1935 i riksstaten uppföres med 116 miljoner kronor.

För egen del anser jag den av riksräkenskapsverket sålunda angivna siffran böra godtagas och hemställer följaktligen, att tullmedlen i föreliggande riksstatsförslag uppföras med sistnämnda belopp, 116 miljoner kronor.

Accis å margarin har först med innevarande budgetår uppförts å riksstaten och därvid beräknats till 5 miljoner kronor. Enligt förordningen den 26 juni 1933 (nr 405) uttages denna accis, där Kungl. Maj:t så förordnar. Accisen utgår med belopp, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock lägst 10 och högst 50 öre per kilogram. Enligt kungörelser den 20 juli (nr 484) och den 15 december 1933 (nr 647) har förordnats om uttagande av margarinaccis med 20 öre per kilogram. Ifrågavarande förordnande gäller tillsvidare beträffande margarin, som levereras intill utgången av innevarande budgetår.

Efter att hava samrått med chefen för jordbruksdepartementet finner jag mig böra förorda, att förevarande inkomsttitel för nästkommande budgetår beräknas under antagande, att margarinaccis kommer att under budgetåret uttagas med nuvarande belopp. Med utgångspunkt härifrån hemställer jag, i överensstämmelse med kontrollstyrelsens och riksräkenskapsverkets förslag, att inkomsttiteln ifråga uppföres med ett belopp av

9.5 miljoner kronor.

Skatten å oljekakor och vissa slag av fodermjöl, vilken skatt liksom margarinaccisen omföres till statens mjölkregleringsfond, torde i enlighet med riksräkenskapsverkets förslag böra upptagas med 4 miljoner kronor.

Tobaksskatten beräknades i riksstaten för budgetåret 1932/1933 till 70 miljoner kronor och lämnade under sagda budgetar en behållen inkomst av 72.85 miljoner kronor eller 2.72 miljoner kronor mera än under närmast föregående budgetår. Stegringen föranleddes delvis av en enligt beslut av 1933 års riksdag från och med den 1 mars 1933 genomförd höjning av skattesatserna.

För innevarande budgetår är tobaksskatten uppförd med 73 miljoner kronor.

44 Inkomsterna.

För nästkommande budgetår har riksräkenskapsverket — med höjning av en av Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet gjord uppskattning å 74 miljoner kronor — beräknat ifrågavarande inkomsttitel till 75 miljoner kronor. Mot riksräkenskapsverkets beräkning har jag intet att erinra.

I enlighet härmed uppföres tobaksskatten i riksstatsförslaget med 75 miljoner kronor.

Under rusdrycksmedlen hänföras brännvinstillverkningsskatt, rusdrycksförsäljningsmedel från partihandels- och detaljhandelsbolag, omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker samt maltskatt. Dessa inkomsttitlar äro i löpande riksstat upptagna med härefter angivna belopp, jämte vilka ställts de belopp, till vilka inkomsterna beräknats av riksräkenskapsverket för nästkommande budgetår.

Mot de av riksräkenskapsverket framlagda beräkningarna har jag icke annat att erinra än att, såsom jag vid. anmälan av finansplanen meddelat, från Aktiebolaget Vin- och spritcentralen torde kunna erhållas ett belopp av 3 miljoner kronor i vinstmedel utöver den av riksräkenskapsverket angivna siffran eller alltså sammanlagt 11 miljoner kronor.

I enlighet härmed beräknas alltså i riksstatsförslaget brännvinstillverkningsskatten till 17 miljoner kronor, rusdrycksförsäljningsmedlen från partihandelsbolag till 11 miljoner kronor, rusdrycksförsäljningsmedlen från detaljhandelsbolagen till 18 miljoner kronor, omsättnings- och utskänkningsskatten å spritdrycker till 80 miljoner kronor samt maltskatten till 27 miljoner kronor.

Enligt de beräkningar jag nu tillstyrkt skulle skatteinkomsterna komma att i förslaget till riksstat för budgetåret 1934/1935 upptagas sålunda:

Man talspenningar ................................................................................ 1,050,000

Prästerskapets till statsverket indragna tionde............................. 1,410,000

Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse:

Inkomst- och förmögenhetsskatt, bevillning ........ 122,000,000

Särskild skatt å förmögenhet, bevillning................ 12,000,000

Extra inkomst- och förmögenhetsskatt, bevillning 8,000,000

Inkomsterna.

45 Utjämningsskatt, bevillning ....................................

Utskiftningsskatt och ersättningsskatt, bevillning Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och

rättigheter, bevillning ...........................................

Stämpelmedel, bevillning (därav arvsskatt och skatt för gåva 26,000,000 kronor samt stämpelavgift å bouppteckningar m. m. 6,000,000 kronor) ..........................................................................

Automobilskattemedel, bevillning ..............................

Tullar och acciser:

Tullmedel, bevillning ...............................................

Accis å silke, bevillning...........................................

Accis å margarin, bevillning

Skatt å oljekakor och vissa slag av fodermjöl,

bevillning ...............................................................

Tobaksskatt, bevillning .......................................

Brännvinstillverkningsskatt, bevillning..................

Rusdrycksförsäljningsmedel, bevillning:

Partihandelsbolag ...................................................

Detalj handelsbolag...................................................

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker, bevillning ........................................................

Maltskatt, bevillning .............................................

7,400,000

62,000,000 212,050,000 75,000,000

116,000,000

1,000,000

9,500,000

4,000,000

75.000. 000

17.000. 000

11.000. 000 18,000,000

80,000,000

27,000,000 358,500,000

Summa kronor 648,010,000.

Under rubriken uppbörd i statens verksamhet finnas vissa inkomsttitlar, vilka tillsammans med korresponderande utgiftsanslag bilda fristående specialbudgeter, som i riksstaten äro uppförda med sammanfallande inkomst- och utgiftsbelopp. Så är förhållandet beträffande följande titlar, nämligen bidrag till bankinspektionen, bidrag till fondinspektionen, bidrag till sparbanksinspektionen, totalisatormedel, patent-, varumärkes- och registreringsavgifter samt bidrag till försäkringsinspektionen. Vid beräkningen av dessa inkomsttitlar och de mot dem svarande anslagen tillämpas den ordningen, att inkomsttitlarna och de med dem kommunicerande anslagen upptagas till belopp, motsvarande de påräkneliga uppbördsmedlen å vederbörande inkomsttitel.

Å fångvårdens omkostnadsstat redovisas för närvarande såsom särskilda uppbördsmedel inkomster av 1) bidrag från vissa städer och kommuner, 2) hyror samt 3) överskott å arbetsdriften. Det i riksstaten uppförda anslaget till fångvården är alltså beräknat till skillnaden mellan fångvårdens utgifter och nämnda inkomster. Såsom chefen för justitiedepartementet anför vid anmälan av anslagsbehovet för fångvården för nästa budgetår, har fångvårdsstyrelsen föreslagit den förändringen uti redo-

46 Inkomsterna.

visningen å riksstaten av fångvårdens inkomster och utgifter, att anslaget uppföres med ett belopp motsvarande bruttoutgifterna och att nämnda inkomster för fångvården redovisas på riksstatens inkomstsida. Till detta förslag, som tillstyrkts av statskontoret och riksräkenskapsverket, ger jag min anslutning. Efter samråd med chefen för justitiedepartementet föreslår jag, med stöd av riksräkenskapsverkets utlåtande i ämnet, att fångvårdens inkomstposter upptagas, den först nämnda posten under titeln diverse inkomster, vartill jag senare återkommer, och de båda övriga å skilda inkomsttitlar under rubriken uppbörd i statens verksamhet. Såsom riksräkenskapsverket föreslagit, torde härvid den beräknade hyresinkomsten

— 160,000 kronor — böra redovisas under samma titel som hyresmedel från under byggnadsstyrelsens vård stående egendomar, av verket nu beräknad till 420,000 kronor, varvid beteckningen för denna titel bör ändras till »hyresmedel». För redovisningen av överskottet å arbetsdriften, beräknat till 630,000 kronor, föreslår jag, lika med riksräkenskapsverket, uppförandet av en ny riksstatstitel »överskott av fångvårdens arbetsdrift».

Vid 1933 års riksdag beslöts upptagande av slaktdjursavgifter för åstadkommande av förbättrade avsättningsförhållanden för slaktdjur och slakteriprodukter. I överensstämmelse med riksdagens beslut har Kungl. Maj:t den 26 juni 1933 utfärdat förordning (nr 387) i ämnet. Enligt denna förordning, som trätt i kraft den 21 augusti 1933, utgår slaktdjursavgift med belopp, som Kungl. Maj:t bestämmer, under iakttagande av vissa i förordningen fastställda maximigränser. Beslut härom har av Kungl. Maj:t meddelats genom kungörelse den 15 augusti 1933 (nr 499) för tiden 21 augusti 1933—30 juni 1934. Medel, som inflyta genom upptagande av slaktdjursavgifter, skola ingå till en av statskontoret förvaltad fond, statens slaktdjursfond.

Riksräkenskapsverket har nu föreslagit, att slaktdjursavgifterna måtte upptagas å riksstatens inkomstsida och att inflytande avgifter över ett riksstatsanslag tillföras nämnda fond. Efter samråd med chefen för jordbruksdepartementet tillstyrker jag, att riksstaten kompletteras med denna specialbudget. Inkomsten ifråga, vilken — i likhet med totalisatormedlen

— lämpligen torde kunna upptagas under rubriken uppbörd i statens verksamhet, lärer böra i riksstatsförslaget beräknas under förutsättning, att nuvarande bestämmelser angående slaktdjursavgifternas storlek komma att gälla även under budgetåret 1934/1935. Vid sådant förhållande bör inkomsten, i anslutning till riksräkenskapsverkets förslag, upptagas med 1.8 miljon kronor.

Mot riksräkenskapsverkets beräkning av de under uppbörd i statens verksamhet upptagna inkomsttitlarna har jag i övrigt icke funnit anledning till erinran.

Inkomsttitlarna under uppbörd i statens verksamhet skulle i enlighet med det nu anförda i riksstaten upptagas sålunda:

Inkomsterna.

47 Vattendomstolsavgifter ............................................................ kronor

överskott av fångvårdens arbetsdrift.................................... »

Bidrag till försäkringsrådet och riksförsäkringsanstalten »

Avgifter för registrering av motorfordon............................ »

Avgifter för besiktning av motorfordon ............................ »

Hyresmedel ............................................................................... »

Inkomst av myntning och justering .................................... »

Kontrollstämpelmedel................................................................ »

Bidrag till bankinspektionen ................................................ »

Bidrag till fondinspektionen.................................................... »

Bidrag till sparbanksinspektionen ........................................ »

Bidrag för tillsyn över sparbankerna ................................ »

Avgifter för kontroll å handeln med skattefri sprit........ »

Inkomster av tandläkarinstitutet............................................ »

Terminsavgifter från läroverken ....................................... »

Avgifter för granskning av biografbilder ........................ »

Totalisatormedel ....................................................................... »

Inkomster av statens lagerhus och fryshus........................ »

Inkomster av statens centrala frökontrollanstalt ............ »

Slaktdjursavgifter .................................................................... »

Fyr- och båkmedel.................................................................... »

Lotspenningar ................................................. »

Patent- och varumärkes- samt registreringsavgifter ........ »

Bidrag till försäkringsinspektionen ................................... »

Inkomster av statens provningsanstalt ................................ »

630.000 1,020,000

750.000 1,000,000

580.000 1,200,000

335.000 1,200,000

190.000 1,800,000 3,000,000 2,600,000 1,500,000

300.000 Summa kronor 18,081,000.

Inkomsttiteln diverse inkomster har av riksräkenskapsverket beräknats till 3,465,000 kronor, av verket avrundat till 3,500,000 kronor. Mot riksräkenskapsverkets beräkning har jag intet att erinra. Emellertid kunna ytterligare inkomster å denna titel beräknas för nästa budgetår. Härutinnan ber jag få anföra följande.

Med bifall till ett av Kungl. Maj:t i proposition nr 256 till 1933 års riksdag framlagt förslag har riksdagen godkänt grunderna för vissa uppgörelser dels mellan svenska staten och Sovjetunionens regering, dels ock mellan staten och Stockholms enskilda bank angående ett år 1917 av en rysk bankinrättning i Stockholms enskilda bank deponerat guldparti till ett värde av omkring 5 miljoner rubel. Enligt de träffade uppgörelserna har guldpartiet ifråga ställts till svenska statens fria förfogande. Av valutan för guldpartiet — vilket övertagits av riksbanken — hava vissa belopp överlämnats till Enskilda banken och till Sovjetunionen, medan återstoden tillfallit svenska staten. Avsikten har varit, att staten med

48 Inkomsterna.

ifrågavarande belopp skulle göra sig täckt för vissa äldre fordringar mot ryska staten, bland annat svenska röda korsets och statens järnvägars ersättningsanspråk för invalidtransporter m. m. Den på svenska staten fallande delen av guldpartiets värde uppgår till 5,203,365 kronor 21 öre. Enligt Kungl. Maj:ts beslut är denna summa, som för närvarande för statskontorets räkning innestår å statsverkets giroräkning i riksbanken, av statskontoret bokförd såsom diverse medel under rubrik »likvid för av Sveriges riksbank övertaget guldparti». Från nämnda summa avgår emellertid ett belopp av 2,121 kronor 39 öre, utgörande ersättning till mynt- och justeringsverket för vissa kostnader i samband med riksbankens övertagande av guldpartiet.

De i propositionen åsyftade fordringarna hava till huvudsaklig del redan tidigare avskrivits eller avförts såsom osäkra. Så är fallet med statens järnvägars omförmälda fordran till belopp av omkring 31,000 kronor, industrikommissionens fordringar å sammanlagt omkring 3.8 miljoner kronor, folkhushållningskommissionens fordran å omkring 560,000 kronor samt telegrafstyrelsens fordran å omkring 6,000 kronor. I detta sammanhang torde få erinras om att ersättningar med tillhopa inemot 400,000 kronor av skattemedelsanslag utbetalats till vissa befattningshavare inom utrikesförvaltningen eller deras rättsinnehavare för förluster i samband med tjänstgöring i Ryssland.

Med hänsyn till sålunda verkställda avskrivningar lärer den nu erhållna likviden böra tillgodoföras budgeten. Emellertid föreligga vissa ännu i vederbörande statsmyndigheters bokföring oreglerade förskott eller fordringar, vilka torde böra likvideras med anlitande av ifrågavarande medel. Dessa förskott eller fordringar avse följande poster, nämligen:

1) förskott och försträckning till överstyrelsen för svenska röda korset å tillhopa 1,336,964 kronor 52 öre, varav 977,184 kronor 52 öre redovisas i statskontoret såsom utestående förskott och 359,780 kronor äro bokförda såsom tillgång å fonden för låneunderstöd,

2) av fångvårdsstyrelsen redovisat förskott å 1,213 kronor 87 öre, samt

3) av utrikesdepartementet under konton »förskott till beskickningar och konsulat» samt »konsulathuset i Leningrad» redovisade belopp å tillhopa 13,131 kronor 52 öre.

Summan av nu angivna poster utgör 1,351,309 kronor 91 öre.

Det lärer få ankomma på Kungl. Maj:t att förordna om erforderliga åtgärder för reglering, med anlitande av förenämnda i statskontoret bokförda diversemedelstitel, av ifrågavarande förskott och fordringar. I sådant avseende må här endast framhållas, att det såsom tillgång å fonden för låneunderstöd bokförda beloppet av 359,780 kronor, vilket på sin tid anvisats att utgå av lånemedel, torde böra, sedan riksgäldskontoret erhållit täckning för beloppet, i sinom tid redovisas å riksstatens inkomstsida såsom återbetalning av lånemedel.

Inkomsterna.

49 Efter täckandet av de under 1)—3) bär ovan upptagna oreglerade förskotten och fordringarna ävensom utanordnande av den nyssnämnda myntverket tillkommande ersättningen skulle av svenska statens andel i valutan för guldpartiet återstå ett belopp av 3,849,933 kronor 91 öre, vilket belopp torde böra tillföras inkomsttiteln diverse inkomster.

I fråga om ytterligare inkomster under denna titel må erinras att, såsom vid anmälan av finansplanen omförmälts, riksstatsförslaget liksom statsregleringen för nu löpande budgetår förutsätter en inleverering till statsverket av lotterimedel å 2 miljoner kronor under nästkommande budgetår. Denna uppbörd torde böra beräknas under diverse inkomster. Vidare ber jag få anmäla, att, enligt vad jag inhämtat, från stuteriväsendets fond kan för allmänna budgetändamål under nästkommande budgetår tagas i anspråk ett belopp av 200,000 kronor, vilket torde böra tillföras ifrågavarande inkomsttitel. Såsom jag förut anfört vid beräkningen av titlarna under uppbörd i statens verksamhet, böra bland diverse inkomster jämväl inräknas inkomster för fångvården av bidrag från vissa städer och kommuner. Beloppet härav utgör 6,480 kronor.

I anslutning till vad sålunda anförts bör inkomsttiteln diverse inkomster kunna för nästa budgetår beräknas till 9,521,400 kronor. För jämnande av riksstatens inkomstsida har titeln i budgetförslaget uppförts med 9,521,435 kronor.

Inkomster av statens produktiva fonder. I riksstaten för löpande budgetår äro överskotten av statens affärsverksamhet upptagna med sammanlagt 65.5 3 miljoner kronor, därav för postverket 15.5 0 miljoner kronor, för telegrafverket 26.5 0 miljoner kronor, för statens järnvägar 3 miljoner kronor, för statens vattenfallsverk 17 miljoner kronor, för domänverket

3.5 0 miljoner kronor samt för statens reproduktionsanstalt 30,000 kronor.

Vid beräknande av överskotten å sin verksamhet för budgetåret 1934/1935 hava de affärsdrivande verken i sina kalkyler rörande utgifterna för dyrtidstillägg förutsatt, att dyrtidstilläggen skola utgå enligt de grunder, som gällt under sista kvartalet 1933. Berörda utgifter hava alltså beräknats på grundval av en levnadskostnadsindex av 154. Såsom jag redan meddelat, kommer jag senare i dag att föreslå, att nu gällande dyrtidstilläggsgrunder bibehållas även för nästkommande budgetår samt att kostnaderna för dyrtidstilläggen beräknas med utgångspunkt från en levnadskostnadsindex av 154. I

I ;postverkets överskott för innevarande budgetår — vilket såsom nyss nämnts upptagits å riksstaten med 15.5 miljoner kronor — ingår ett belopp av 4 miljoner kronor, utgörande tilläggsersättning åt postverket för postsparbanksgöromålens handläggande å postanstalterna under åren 1923 —1932. För nästkommande budgetår har överskottet av generalpoststyrelsen beräknats till 16.5 miljoner kronor. Häri har styrelsen inräknat ett belopp av 5 miljoner kronor, utgörande vinstmedel från postsparbanken för Bilumg till riksdagens protokoll 1934. 1 sand. Nr 1 Del 2. 4

50 Inkomsterna.

år 1933. Styrelsen har förklarat det icke möta hinder från postverkets och postsparbankens sida, att nämnda belopp disponeras av postsparbankens vinstmedel bland annat med hänsyn till att bankens inlåningsmedel under den tid som förflutit från omorganisationen år 1923 kunnat givas eu ur räntesynpunkt synnerligen förmånlig placering. Med den nu tillämpade låga inlåningsräntan uppstår till följd härav — anför styrelsen — år 1933 en avsevärd vinst å rörelsen. Dessutom föreligger på grund av verkställda avskrivningar vid nuvarande läge å obligationsmarknaden ett ej obetydligt övervärde å postsparbankens obligationsportfölj. Beräkningarna av överskottet av postverkets rörelse i övrigt hava verkställts under förutsättning av en mindre ändring av avgifterna i postgirorörelsen samt införande av en särskild postförskottsavgift, varjämte för beräkning av postverkets ersättning för postsparbanksgöromålens handläggande tilllämpats nya grunder, som numera på styrelsens förslag fastställts av Kungl. Maj:t.

Riksräkenskapsverket har framhållit, att, om man bortsåge från den ökning i postverkets överskott, som föranleddes därav att postsparbankens vinst enligt generalpoststyrelsens förslag skulle tagas i anspråk med 1 miljon kronor högre belopp under budgetåret 1934/1935 än under nu löpande budgetår, den av styrelsen beräknade överskottssiffran för budgetåret 1934/1935, 16.5 miljoner kronor, i realiteten innebure en nedgång i förhållande till överskottet för innevarande budgetår, vilket enligt av styrelsen nu verkställd omräkning kunde uppskattas till 15.8 miljoner kronor. Med utgångspunkt från den uppfattning rörande konjunkturutvecklingen, som riksräkenskapsverket gjort gällande, har verket för sin del ansett, att det överskott av postverkets rörelse, som skall inlevereras under budgetåret 1934/1935, bör beräknas till något högre belopp än generalpoststyrelsen föreslagit, och riksräkenskapsverket har i sådant avseende förordat en höjning med 1 miljon kronor.

Jag tillstyrker riksräkenskapsverkets förslag rörande beräkning av postverkets överskott och hemställer alltså, att detta överskott — däri inberäknat 5 miljoner kronor vinstmedel från postsparbanken för år 1933 —• i riksstatsförslaget upptages med 17.5 miljoner kronor.

Telegrafverkets överskott, som under budgetåret 1932/1933 uppgått till 28.17 miljoner kronor, har för nästkommande budgetår av telegrafstyrelsen beräknats till 26.5 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket har framhållit, att efter år 1925 en stadigt fortgående stegring ägt rum beträffande telegrafverkets överskott, detta jämväl under den senaste depressionsperioden, att överskottet för kalenderåret 1932 uppgått till 27.4 miljoner kronor, medan för år 1933 överskottet utgjorde 27.3 miljoner kronor, att år 1933 delvis belastats av ej obetydliga taxesänkningar samt att telegrafstyrelsens inkomstberäkningar i allmänhet plägat utmärkas av en långt driven försiktighet. Med utgångspunkt från de av riksräkenskapsverket gjorda

Inkomsterna.

allmänna antagandena rörande konjunkturutvecklingen bär ämbetsverket föreslagit, att i riksstaten för budgetåret 1934/1935 överskottet av telegrafverket måtte uppföras med 28 miljoner kronor. Denna riksräkenskapsverkets beräkning anser jag mig böra biträda och hemställer följaktligen, att överskottet av telegrafverkets rörelse upptages med 28 miljoner kronor.

Statens järnvägar inlevererade under budgetåret 1932/1933 ett överskott av 11.4 miljoner kronor. Av detta belopp utgjorde 9.6 miljoner kronor statens järnvägar enligt 1927 års malmavtal tillkommande frakttillägg för malmbanan för 1932, med vars erläggande Luossavaara-Iviirunavaara aktiebolag erhållit anstånd. Detta belopp bar förskjutits av statsverket från ett för ändamålet å 1932/1933 års riksstat under fonden för förlag till statsverket anvisat lånemedelsanslag. Såsom framgår av järnvägsstyrelsens i riksräkenskapsverkets inkomstberäkning återgivna skrivelse, uppgick emellertid ifrågavarande frakttillägg till 10.9 miljoner kronor, varav fördenskull 1.3 miljon kronor ännu icke inlevererats. För täckning av frakttillägget för år 1933 bar någon åtgärd ej vidtagits.

Järnvägsstyrelsen bar i sin nu föreliggande inkomstberäkning uttalat, att det syntes berättigat att redan för år 1934 och i ännu något högre grad för budgetåret 1934/1935 räkna med en successivt förbättrad inkomstgivning av såväl person- som framför allt godstrafiken. Styrelsen uppskattar dock inkomsten av lapplandsmalm till samma belopp för nämnda budgetår som för åren 1933 och 1934. Utgifterna för statens järnvägar, utom malmbanan, beräknas ävenledes stiga, överskottet för statens järnvägar utom malmbanan beräknas för budgetåret 1934/1935 till 12.i miljoner kronor, varemot å malmbanan motses en brist å 5.i miljoner kronor, under förutsättning att bland inkomsterna icke inräknas frakttillägg för kontraktsenlig driftskostnads- och räntegaranti. Med tillägg av dylikt frakttillägg å 12 miljoner kronor skulle överskottet för hela statsbaneföretaget uppgå till 19 miljoner kronor. Järnvägsstyrelsen har föreslagit, att som inkomst av statens järnvägar i riksstaten skulle för budgetåret 1934/1935 uppföras sistnämnda belopp.

Då järnvägsstyrelsen antagit, att Luossavaarabolaget komme att även i fortsättningen begagna sig av rätten till anstånd med frakttilläggets gäldande, har styrelsen funnit erforderligt, att statens järnvägar genom anslag å riksstaten beredes täckning för ifrågavarande försträckning. Till stöd härför har järnvägsstyrelsen dels åberopat vad som förekommit vid beviljande av nyssnämnda anslag för budgetåret 1932/1933, dels ock framhållit, att det syntes onödigt, för att ej säga orätt, att i tider av allmän skattetunga belasta skattebetalarna med betalningen såväl av räntan, cirka 7 miljoner kronor, å det i malmbanan nedlagda kapitalet som även av den direkta driftsförlusten under lågtrafiken på malmbanan, cirka 5 miljoner kronor, allt per år räknat. Dessutom har styrelsen ansett, att jämväl statens järnvägars fordringar på det resterande frakttillägget för

52 Inkomsterna.

år 1932 å 1.3 miljon kronor samt på hela tillägget för år 1933 å 12 miljoner kronor, tillsammans 13.s miljoner kronor, borde göras likvida för inbetalning till statsverket. För täckande av ifrågavarande frakttillägg skulle erfordras sammanlagt 25.3 miljoner kronor, vilket belopp såsom särskilt anslag borde uppföras å riksstaten för budgetåret 1934/1935. Härigenom skulle statens järnvägar under detta budgetår kunna inleverera tillhopa 32.3 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket har uttalat, att en viss skillnad i nu förevarande avseende skulle kunna göras mellan å ena sidan den del av frakttillägget, som vore avsett att täcka själva driftskostnaderna å malmbanan, samt å andra sidan frakttillägget i övrigt. På anförda skäl har verket ifrågasatt, att medel å riksstaten nu skulle anvisas för täckande av den del av frakttillägget, som motsvarade den direkta driftsförlusten, 5 miljoner kronor, med vilket belopp samtidigt överskottet av statens järnvägar skulle höjas. Skulle den sålunda förordade lösningen icke anses godtagbar, borde åter enligt verkets mening för fullföljande av det syfte, som legat till grund för beviljandet av omförmälda anslag för budgetåret 1932/1933, anvisas ett fyllnadsanslag av 1.3 miljon kronor, varigenom statens järnvägar skulle sättas i tillfälle att, såsom avsett varit, inleverera hela frakttillägget för år 1932. Ehuruväl riksräkenskapsverket alltså hållit före, att särskilda åtgärder borde vidtagas för provisoriskt täckande av driftsförlusten å malmbanan, har verket dock, med hänsyn till den ståndpunkt, som intagits vid framläggandet av inkomstberäkningen i 1933 års statsverksproposition, ansett sig nu icke böra framställa något yrkande, att inkomsten av statens järnvägar skulle för nästa budgetår beräknas enligt annan princip än som tillämpats i nu gällande riksstat. Ämbetsverket har fördenskull beräknat överskott av statens järnvägar till 7 miljoner kronor.

Sedermera har järnvägsstyrelsen i skrivelse den 22 december 1933 till chefen för finansdepartementet upptagit frågan om behandlingen i budgetärt hänseende av frakttillägget för malmbanan till en utförlig diskussion. Järnvägsstyrelsen har därvid — under framhållande att styrelsen vore fullt ense med riksräkenskapsverket om att det vore mindre sunt att medelst lånemedelsanslag bereda ersättning för utebliven förräntning av visst kapital — hävdat den meningen, att detta icke skedde genom det ifrågasatta lånemedelsanslaget utan. att därmed blott åstadkommes, att en räntebärande fordran bleve tillfälligt täckt med kapitalökningsmedel och icke med löpande överskott av trafikmedel. Med avseende å den av riksräkenskapsverket ifrågasatta uppdelningen av frakttillägget kunde skäl givetvis anföras för olika behandling av nämnda delar, åtminstone om saken betraktades från statens järnvägars interna synpunkt. Om frågan däremot såges från statsverkets synpunkt, framträdde ingen sådan skillnad, i det att även den genom frakttillägget garanterade avkastningen å malmbanan till allra största delen motsvarades av faktiska ränteutgifter för stats-

Inkomsterna.

verket. Järnvägsstyrelsen har vidare framhållit, att risken för en framtida avskrivning av frakttilläggsfordringarna ej syntes höra få mötas så, att ifrågakommande belopp omedelbart och på förhand täcktes med till skattebudgeten hörande medel. Då statens järnvägars andel av riksgäldskontorets räntebörda för år 1934 beräknades komma att uppgå till 32 miljoner kronor, bleve följden, om överskottet, såsom riksräkenskapsverket föreslagit, upptoges till endast 7 miljoner kronor — såvitt budgeten skulle balanseras — att återstående 2o miljoner kronor maste täckas med skatter. Enligt järnvägsstyrelsens förslag åter bleve det inlevererbara överskottet ej mindre än 32.3 miljoner kronor, vilket väl täckte räntekostnaden.

För egen del får jag beträffande denna inkomsttitel anföra följande.

I den av järnvägsstyrelsen ånyo framförda frågan om den budgetära behandlingen av statens järnvägars fordran å Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag för frakttillägg vid malmbanan har styrelsen påyrkat, att lånemedel måtte genom anslag å riksstaten till ett beräknat belopp av 25.3 miljoner kronor ställas till styrelsens förfogande för att bereda statens järnvägar tillfälle att till statsverket inleverera den balanserade delen av frakttillägget för år 1932 samt hela frakttillägget för åren 1933 och 1934. Kiksräkenskapsverket åter har närmast företrätt den meningen, att ifrågavarande förfarande borde tillämpas allenast beträffande den del av frakttilllägget, som motsvarar statens järnvägars direkta driftsförlust å malmbanan, medan ämbetsverket betecknat det såsom mindre sunt att genom lånemedelsanslag bereda statens järnvägar ersättning för utebliven förräntning å det i malmbanan investerade kapitalet. Jag vill ingalunda förneka, att skäl kunna anföras, främst av bokförings- och budgetteknisk art, för det av järnvägsstyrelsen åsyftade förfarandet, särskilt om anordningen begränsas på sätt riksräkenskapsverket ifrågasatt. Även om ett dylikt förfarande låter försvara sig, då det gäller ett enstaka års frakttillägg, såsom fallet var med den år 1932 beslutade täckningen av frakttillägget för nämnda år, kan jag ej finna riktigt att upprepa detta förfarande under en följd av år och alltså, med hjälp av lånemedelsanslag, å budgeten såsom överskott av statens järnvägar redovisa belopp, som visserligen debiterats men som icke influtit och icke kunna av statens järnvägar inlevereras med anlitande av tillgängliga drivmedel. Jag har för min del icke funnit tillräcklig anledning föreligga att nu frångå den ståndpunkt jag intog i fjolårets statsverksproposition och till vilken riksdagen anslöt sig.

Såsom framgår av den lämnade redogörelsen, blev emellertid för budgetåret 1932/1933 ett något för knappt anslag tillmätt för täckande av statens järnvägars fordran på frakttillägg för ar 1932, sa att i statens järnvägars bokföring allt fortfarande balanseras ett belopp av i runt tal 1.31 miljon kronor, utgörande sådant frakttillägg. I anslutning till vad riksräkenskapsverket nu alternativt föreslagit finner jag lämpligt att, till fullföljande av syftet med det av 1932 års riksdag fattade beslutet, å riks-

54 Inkomsterna.

staten för nästa budgetår anvisas erforderligt belopp av lånemedel för täckande av ifrågavarande återstående fordran å frakttillägg.

Beträffande beräkningen av statens järnvägars överskott i övrigt har jag icke något att erinra mot det av riksräken skaps verket upptagna beloppet, 7 miljoner kronor. Vid bifall till vad jag nyss förordat i fråga om 1932 års frakttillägg bör emellertid överskottet av statens järnvägar upptagas med något högre belopp än det av riksräkenskapsverket föreslagna. Jag hemställer, att inkomsttiteln i budgetförslaget beräknas till

8.5 miljoner kronor.

Inkomsten från statens vattenfallsverk har av vattenfallsstyrelsen beräknats till 17.5 miljoner kronor, vilken beräkning riksräkenskapsverket biträtt. I enlighet med ämbetsverkens förslag förordar jag, att inkomsterna från kraftverken, kanalverken och fastighetsförvaltningen för budgetåret 1934/1935 beräknas till respektive 17 miljoner kronor, 270,000 kronor och 230,000 kronor och alltså för statens vattenfallsverk i dess helhet till 17.5 miljoner kronor.

Överskottet från domänverket, som för år 1932 uppgick till nära 7 miljoner kronor, har av domänstyrelsen — under framhållande att marknadsläget i år visat förbättring och att styrelsen ansett sig kunna utgå från det antagandet, att marknadsläget under nästa år blir i stort sett oförändrat — beräknats för år 1934 till 10 miljoner kronor, att inlevereras under budgetåret 1934/1935. Då jag ej har någon erinran mot denna beräkning, som riksräkenskapsverket biträtt, hemställer jag, att inkomsterna från domänverket i riksstaten för budgetåret 1934/1935 upptagas till 10 miljoner kronor.

Affärsverkens överskott torde alltså i det föreliggande budgetförslaget böra upptagas med följande belopp:

Postverket, bevillning..........

Telegrafverket ......................

Statens järnvägar..................

Statens vattenfallsverk:

Kraftverken ......................

Kanalverken ......................

Fastighetsförvaltningen ..

Domänverket..........................

Statens reproduktionsanstalt

............................ 17,500,000

............................ 28,000,000

............................ 8,500,000

........ 17,000,000

........ 270,000

........ 230,000 17,500,000

............................ 10,000,000

............................ 30.000

Summa kronor SI,530,000.

Under inkomster av statens aktier har riksräkenskapsverket uppfört de två titlarna Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag och Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet.

Inkomsterna.

55 I enlighet med verkets förslag torde dessa inkomsttitlar böra i riksstatsförslaget upptagas på följande sätt:

Lu ossavaara-Kiirun avaara aktiebolag ................ kronor 100

Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet ................ » 1,595,000

Summa kronor 1,595,100.

Inkomsterna från statens utlånings fonder bava av riksräkenskapsverket beräknats till sammanlagt 15,980,600 kronor. Dessa beräkningar bava verkställts under förutsättning, vad egnabemslånefonden angår, att de för år 1933 tillfälligt nedsatta räntesatserna tillämpas även under år 1934, samt beträffande övriga utlåningsfonder med utgångspunkt från nuvarande lånevillkor.

I anledning av en av 1933 års riksdag gjord framställning bar emellertid utredning verkställts rörande möjligheterna för en räntesänkning beträffande lån från utlåningsfonderna. För resultatet av denna utredning redogör jag i samband med anmälan av frågan om utgifter för kapitalökning för budgetåret 1934/1935. Jag ämnar därvid framlägga förslag om att räntan å lån från följande utlåningsfonder måtte, räknat från och med den 1 juli 1934, sänkas från 5 procent till 4 Va procent, nämligen vattenkraftslånefonden, luftfartslånefonden, kraftledningslånefonden, hemslöjdslånefonden, kolonisternas kreaturs- och redskapslånefond, statens kalkbrukslånefond, hantverkslånefonden, rederilånefonden och industrilånefonden. I enlighet med av statskontoret framlagda förslagsberäkningar torde härav betingade jämkningar beträffande de beräknade överskotten å vissa av nämnda fonder böra vidtagas. Den sammanlagda inkonistminskningen för nästa budgetår bar uppskattats till 86,000 kronor.

Inkomsten från egnabemslånefonden har av riksräkenskapsverket upptagits till 8 miljoner kronor. Sedan efter framställning av 1932 års riksdag genom egnahemsstyrelsens försorg utredning verkställts rörande möjligheterna för en räntesänkning beträffande egnahemslånen kommer, enligt vad jag inhämtat, chefen för jordbruksdepartementet vid ett senare tillfälle att framlägga förslag om viss nedsättning av ifrågavarande räntesatser, räknat från och med den 1 januari 1934. Därjämte kommer samme departementschef senare i dag att föreslå bemyndigande för Kungl. Maj:t att intill ett belopp av 2 miljoner kronor bevilja anstånd med erläggande av ränta och amortering å egnahemslån. Enligt verkställda beräkningar medför ett bifall till berörda båda förslag, att överskottet från egnaliomslånefonden icke bör i riksstatsförslaget upptagas med högre belopp än 7.6 miljoner kronor.

På grund härav och då jag i övrigt icke har något att erinra mot de av riksräkenskapsverket avgivna beräkningarna rörande inkomsterna av statens utlåningsfonder föreslår jag, att nämnda inkomsttitlar i budgetförslaget upptagas med följande belopp:

56 Inkomsterna.

Lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörby .....

Statens bostadslånefond...................................................

Allmänna järnvägslånefonden........................................

Bibanelånefonden .......................................................

Vattenkraftslånef onden...................................................

Allmänna byggnadslånefonden........................................

Luftfartslånefonden ........................................................

Studielånefonden ........................................................

Statens avdikningslånefond ............................................

Egnahemslånefonden .....................................................

Fiskerilånefonden.........................................................

Dräneringsfonden ............................................................

Norrländska nyodlingsfonden ..........................................

Jordförmedlingsfonden ................................................

Lånefonden för inköp av ädla avelsston........................

Lånefonden för inköp av avelshingstar av ardennerras

Täckdikningslånefonden ...............................................

Allmänna nyodlingsfonden...............................................

Statens mejerilånefond ....................................................

Kraftledningslånefonden ...............................................

Gödselvårdslånefonden ....................................................

Statens fjäderfälånefond .................................................

Hemslöjdslånefonden .....................................................

Västerbottens och Norrbottens nybygges- och bostadsför-

bättringslånefond...........................................................

Lånefonden för inköp av renar.....................................

Kolonisternas kreaturs- och redskapslånefond..............

Spannmålslagerhusfonden ..............................................

Spannmålskreditfonden.....................................................

Statens kalkbrukslånefond...........................................

Lånefonden för inköp av gasgeneratorer för motordrift

Kommunskogslånefonden .............................................

Statens slakterilånefond ...................................................

Hantverkslånefonden ........................................................

Lånefonden för ackordslån och förlagslån åt hantverkare ...........................................................................

Rederilånefonden .............................................................

Industrilånefonden ..........................................................

Fonden för låneunderstöd ..........................................

kronor 100,000 » 3,000,000

» 600,000 » 100

* 370,000

» 10,000

» 30,000

» 35,000

» 940,000

» 7,600,000

» 105,000

» 100

* 10,000

* 10,000

» 100

» 100

» 170,000

» 15,000

» 160,000

» 575,000

» 15,000

» 2,000

» 3,000

» 4,000

» 100

» 1,000

» 15,000

» 60,000

» 2,000

» 10,000

» 100

» » 25,000

» 12,000

» 25,000

» 870,000

» 145,000

» 575,000

Summa kronor 15,494,600*

Ränteavkastningen av statsverkets fond av rusdrycksmedél beräknas till

900,000 kronor och skall enligt gällande bestämmelser uppföras å riksstatens inkomstsida. Då denna ränteavkastning får sin fulla motsvarighet

Inkomsterna.

på utgiftssidan i form av anslag till speciella nykterhetsändamål, upptager budgetförslaget icke något anslag till kapitalökning för rusdrycksmedelsfonden.

Andel i riksbankens vinst. I riksstaten för innevarande budgetår är denna inkomsttitel upptagen med 27 miljoner kronor. Att inkomsten kunnat beräknas till så betydande belopp sammanhänger med den av 1933 års riksdag beslutade omläggningen i fråga om riksbanksvinstens disponerande för riksstaten. Vid övergången till den nya ordningen har i riksstaten kunnat upptagas andel i riksbanksvinsten för två kalenderår, nämligen 14 miljoner kronor för år 1932 och 13 miljoner kronor för år 1933.

Enligt den nya ordningen bör för riksstaten för budgetåret 1934/1935 disponeras andel i riksbankens vinst för kalenderåret 1934.

Riksräkenskapsverket har i sin inkomstberäkning för budgetåret 1934/1935 anfört att, då säkra utgångspunkter för beräknande av riksbanksvinsten för år 1934 saknades, verket ansett sig böra upptaga inkomsttiteln till samma belopp, vartill vinstandelen för 1933 beräknats, eller till 13 miljoner kronor.

Frågan om riksbankens vinst för år 1934 har enligt ett mig tillställt utdrag av protokoll hos fullmäktige i riksbanken den 21 november 1933 behandlats av fullmäktige nämnda dag. Enligt fullmäktiges åsikt syntes den beräknade vinsten för år 1934 på riksbankens avbetalningslånefond,

1,600,000 kronor, kunna upptagas i beräkningen för budgetåret 1934/1935 såsom statsverkets inkomst från riksbanken. I protokollet har vidare uttalats, bland annat, att resultatet av riksbankens verksamhet i dess helhet bleve beroende av de pris, till vilka bankens innehav av guld och valutor komme att försäljas eller bliva bokförda samt.att, intill dess läget på valutamarknaden stabiliserats, riksbanken borde balansera hela den vinst, som uppstcde på dess inhemska, egentliga rörelse.

Jag anser mig icke böra i detta sammanhang närmare ingå på den i fullmäktiges protokoll berörda frågan om bokföringen av riksbankens förråd av guld och främmande valutor. Den i protokollet uttalade uppfattningen, att uppkommande vinst å riksbankens rörelse — med undantag för vinsten å avbetalningslånefonden — bör reserveras i avvaktan på en framtida stabilisering av läget på valutamarknaden, kan jag icke dela. Därest den fortsatta utvecklingen på penningmarknaden skulle medföra, att vid genomförandet av en valutastabilisering en större eller mindre förlust skulle uppstå å de guld- och valutareserver, riksbanken då innehar, lärer frågan om åtgärder för täckande av dylik förlust vid denna tidpunkt få upptagas till prövning av riksdagen. Med hänsyn till arten av en eventuell sådan förlust kan jag icke finna nödvändigt, att den skulle täckas av riksbankens löpande inkomster. Och att för en dylik eventualitet i förväg reservera vinstmedel, vilka eljest skolat tagas i anspråk för bud-

58 Inkomsterna.

getens finansiering, kan jag i varje fall i nuvarande statsfinansiella läge icke finna riktigt.

För beräknande av riksbanksvinstens belopp för år 1934 saknas ännu tillförlitliga hållpunkter. Enligt min mening finnes emellertid ej tillräcklig anledning räkna med, att icke riksbanken skall kunna för nämnda år till statsverket inleverera vinstmedel motsvarande det för år 1933 uppskattade beloppet. I likhet med riksräkenskapsverket har jag därför ansett mig böra för budgetåret 1934/1935 upptaga inkomsttiteln andel i riksbankens vinst med 13 miljoner kronor.

Riksgäldskoutorets inkomstmedel. Under denna inkomsttitel redovisas de riksgäldskontorets ränteinkomster m. in., vilka förut ingått bland diverse inkomster, liksom ock de ränteinkomster, som inflyta till riksgäldslcontoret å de av 1932 års riksdag beviljade lånen till Skandinaviska kreditaktiebolaget.

I riksstaten för löpande budgetår är förevarande inkomsttitel upptagen med 12,100,000 kronor.

För nästkommande budgetår hava riksgäldsfullmäktige föreslagit, att inkomsttiteln må i riksstaten uppföras med 21,875,000 kronor. Den betydande stegringen är att hänföra därtill, att fullmäktige beslutat att under budgetåret 1934/1935 tillgodoföra denna inkomsttitel ett belopp å omkring 12.06 miljoner kronor, utgörande nominella värdet av de obligationer av 1923 års premieobligationslån, å vilka vinst utfallit och vilka till följd därav icke skolat inlösas. Inkomsterna i övrigt å titeln visa alltså nedgång, vilket väsentligen beror därav, att Skandinaviska kreditaktiebolaget under senare halvåret 1933 återbetalat 35 miljoner kronor å den till bolaget utlämnade försträckningen.

I enlighet med riksgäldsfullmäktiges förslag, som riksräkenskapsverket biträtt, torde titeln riksgäldskontorets inkomstmedel i riksstaten för budgetåret 1934/1935 böra uppföras med ett belopp av 21,875,000 kronor.

I anspråk tagna kapitaltillgångar. Hithörande kapitaltillgångar hänföra sig till dels reservationer å anslag för verkliga utgifter och för kapitalökning, dels i anspråk tagna tillgångar från statens produktiva fonder.

Enligt förslag av Kungl. Maj:t beslöt 1928 års riksdag, att reservationsanslag må disponeras allenast till och med andra budgetåret efter det, å vars riksstat anslaget blivit sist uppfört, dock med rätt för Kungl. Maj:t att, då anslagets bortfallande efter nämnda tid skulle vålla särskild olägenhet, låta anslaget kvarstå till vederbörandes förfogande under ytterligare högst ett år. I anslutning till detta riksdagens beslut utfärdade Kungl. Maj:t den 14 juni 1928 kungörelse (nr 209), innefattande vissa bestämmelser angående äldre reservationsanslag.'

Med anledning av ifrågavarande bestämmelser hava nu myndigheter,

Inkomsterna.

till vilkas förfogande ställts reservationsanslag, som sist anvisats å riksstaten för budgetåret 1931/1932, till finansdepartementet inkommit med utredning angående den behållning, som kan beräknas kvarstå å anslaget vid innevarande budgetårs utgång. Sedan dessa framställningar remitterats till riksräkenskapsverket, har detta ämbetsverk framlagt utredning rörande de behållningar, vilka kunna tagas i anspråk för budgeten.

Med stöd av riksräkenskapsverkets förslag och efter inhämtade upplysningar äro i följande förteckning upptagna de från riksstaten för budgetåret 1931/1932 härrörande reservationer å anslag för verkliga utgifter, vilka kunna disponeras för finansieringen av riksstaten för bud-

getåret 1934/1935:

Dalautredningens verksamhet (It. B. 3) ................................................ 0,000: —

Vissa arbeten vid erkända alkoholistanstalten llennnet Älvgården,

att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel (V. B. 43) ........ 997: 8 5

Utbildningskurs för rättsobducenter (V. C. 13) .................................... 24,700: —-

Naturhistoriska riksmuseet:

Uppvärmning m. m. av vissa lokaler för etnografiska avdelningen

(VIII. B. 50)...................................................................................... 641: 75

Brandskyddsanordningar i operabyggnaden och dramatiska teaterns

byggnad (VIII. D. 41)........................................................................... 26,777:61

Uppsala universitet:

Uppförande och inredning av eu byggnad för paleontologiska institutionen (VIII. E. 9) ................................................................... 19,686:51

Omläggning av fysiologiska institutionens värmeledning m. m.

(VIII. E. 12) .................................................................................... 1,396: 07

Lunds universitet:

Ombyggnad av person- och varuhissen inom universitetsbibliotekets

byggnad (VIII. E. 24)........................................................................ 1,000: —

Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

Ny kylanläggning i patologiska institutionens bårhus (VIII. E. 35) 1,350:56

Utgivande i tryck av anteckningar efter juridiska föreläsningar vid

rikets universitet (VIII. E. 55) .......................................................... 7,221: 81

Resestipendier åt obefordrade vetenskapsidkare vid universiteten i

Uppsala och Lund (VIII. E. 57) ...................................................... 6,500: —

Tryckning av undervisningsstatistik (VIII. G. 5).................................... 1,178: 21

Allmänna fortbildningskurser för lärare vid egentliga folkskolor och

småskolor (VIII. I. 13) ..................................................................... 615: 5 5

Resestipendier åt lärare vid till folkundervisningen hörande läroanstalter (VIII. I. 14) ........................................................................... 500: —

Hantverksskolan i Kristinehamn för blinda:

Uppehållande av eu extra avdelning (VIII. I. 66) ............................ 8,000: —

Åtgärder till förbättrande i organisatoriskt och merkantilt hänseende

av mejerihanteringen (IX. II. 46) ........................................................ 40,800: —

Summa kronor 147,365: 92.

Vid uppförande å riksstatens inkomstsida av summan av berörda reservationer bör öretalet bortfalla, i följd varav beloppet bör upptagas till 147,365 kronor.

60 Inkomsterna.

För rubriken reservationer å anslag för kapitalökning torde i budgetförslaget böra angivas allenast ett formellt belopp av 100 kronor.

Under statens produktiva fonder torde böra i riksstaten uppföras ett belopp av 25,200 kronor, vilket enligt riksräkenskapsverkets inkomstberäkning kan tagas i anspråk för budgeten av allmänna byggnadslånefondens medel. Därjämte torde under denna rubrik böra beräknas ett belopp av

410,000 kronor, utgörande återbetalning från statens järnvägar å ett bland utgifter för kapitalökning å 1917 års riksstat anvisat anslag till anläggande av en torvpulverfabrik m. m. (1917 : XIV : C : 18), vilken fabrik numera nedlagts.

I anspråk tagna kapitaltillgångar böra följaktligen å riksstaten för budgetåret 1934/1935 upptagas sålunda:

Eeservationer å anslag för verkliga utgifter............................ kronor 147,365

Reservationer å anslag för kapitalökning.............................. » 100

Statens produktiva fonder............................................................ » 435,200

Summa kronor 582,665.

Lånemedel. Denna huvudrubrik är uppdelad i underrubrikerna i anspråk tagna reservationer, återbetalningar och övriga lånemedel.

Rubriken i anspråk tagna reservationer torde böra i riksstatsförslaget upptagas med allenast ett formellt belopp av 100 kr.

Av återbetalningar kunna enligt från vederbörande departement och myndigheter inhämtade uppgifter följande belopp tagas i anspråk:

Postverket.

Bostadshus för tjänstemän vid postverket, telegrafverket samt statens järnvägar och vattenfallsverk

(1921 års riksstat) .................................................... 90,000: —

Telegrafverket.

Till uppförande av bostadshus (1920 års riksstat).... 50,000: — Telefonstationsbyggnad i Alingsås (1927/1928 års

riksstat)........................................................................ 2,195: —

Telefonstationsbyggnad i kvarteret Pelarbacken större i Stockholm (1927/1928 och 1928/1929 års riks-

stater) ........................................................................ 151,648:36

Telefonstationsbyggnad i kvarteret Adlern mindre i

Stockholm (1928/1929 års riksstat) ........................ 62,611: —

Förråds-, garage- och verkstadsbyggnader i Göteborg

(1931/1932 års riksstat)............................................ 619:80 267,074: ]6

Inkomsterna.

61 Statens järnvägar.

Rullande materiel för malmtransporterna å malmbanan (11*30/1931 års riksstat) ............................... 649: 5 9

Husbyggnader (1921 års riksslat) ............................... 5,708:67

Anläggande av en torvpulverfabrik m. m. (1917 års

riksstat)...................................................................... 390,000: — 396,358: 26

Statens vatlenfallsverk.

Förstärkning av rörelsekapitalet för statens vattenfallsverks fastighetsförvaltning (1920 års tilläggs-

stat) ............................................................................ 200,000: —

Inventarier (1919 och 1920 års riksstater) ............ 500,000: —

Bostadshus för tjänstemän vid postverket, telegrafverket samt statens järnvägar och vattenfallsverk

(1921 års riksstat) .................................................. 2,000: —

Bostadshus för tjänstemän vid postverket, telegrafverket samt statens järnvägar och vattenfallsverk (1920 års tilläggsstat) och bostadshus åt statens vatten-

fallsverks personal m. m. (1920 års riksstat)........ 2,000: —

Vissa förskottsinbetalningar till Dalälvens regleringsförening (1930/1931 m. fl. års stater) .................. 28,420: —

Förskottsinbetalningar för Öjesjöns reglering (1928/

1929 års riksstat) ................................................ 20,350: —

Laxtrappa vid Norrfors kraftverk (193I/1932 års riksstat) ........................................................................ 48,548: 75 801,318: 75

Allmänna järnvägslånefonden ............................................ 500,000: —

Fonden för låneunderstöd.

Lån åt företag för framställning av jordbrukskalk

(1923/1924 års riksstat).......................................... 1,388:89

Lån till Sydsvenska kraftaktiebolaget för utförande av kraftverksanläggning vid Karseforsen—Laholms-

fallet (1929/1930 års riksstat).............................. 78,688:78

Lån till Sydsvenska kraftaktiebolaget för utförande av kraftverksanläggning vid Karseforsen —Laholms-

fallet (1932/1933 års riksstat) ............................... 31,562:39

Lån till Aktiebolaget Svenska Amerikalinjen (1926/

1927 års riksstat) .................................................... 600,000:— 711,640:06

Fonden för anordnande av spannmålslagerhus och kglhus.

Statens spannmålslagerhus och kylhus (1920 års

tilläggsstat) ................................................................ 48,000:11

Fonden för varukredit.

Varukredit åt vissa nödlidande länder (1921 års till-

läggsstat) ...................................................................* 709,327: 2 4

62 Inkomsterna.

Fonden för förlag till statsverket.

Täckande av förskjutna kostnader för uppförande av kasernetablissemang för vissa infanteriregementen

(1918 års tilläggsstat) ............................................ 2,139,500: —

Täckande av ett år 1907 till dåvarande kronprinsen utgivet förskott (1918 års tilläggsstat) ........ 550,000: —

Täckande av förskjutna kostnader för uppförande av nybyggnad å egendomen nr 3 i kvarteret Europa inom Nikolai församling i Stockholm (1918 års

tilläggsstat)........................................................... 470,000: —

Täckande av förskjutna kostnader för en ny tvättinrättning för hovhållningens räkning (1918 års

tilläggsstat)......................................................... 137,000: —

Täckande av viss statens järnvägars fordran hos statsverket enligt 1927 års malmavlal (1928;1929

års riksstat) ............................................................ 294: 64 3,296,794: 64

Summa kronor 6,820,513: 22.

Summan av berörda återbetalningar bör, avjämnad till 6,820,513 kronor, uppföras å riksstatens inkomstsida.

Summan av i anspråk tagna reservationer och återbetalningar uppgår alltså till 6,820,613 kronor. För utgifter för kapitalökning att utgå av lånemedel hava å lånebudgetens utgiftssida upptagits anslag om sammanlagt 241,094,800 kronor. Skillnaden mellan dessa båda belopp, utgörande 234,274,187 kronor, utvisar sålunda erforderliga övriga lånemedel.

Inkomsterna av lånemedel skulle alltså uppföras med följande belopp:

I anspråk tagna reservationer.......................................................... 100

Återbetalningar ................................................................ 6,820,513

Övriga lånemedel ................................................................ 234,274,187

Summa kronor 241,094,800.

Biksräkenskapsverkets åberopade skrivelse den 8 december 1933 och fullmäktiges i riksgäldskontoret skrivelse den 23 november 1933 torde få såsom bilagor I och II fogas vid dagens statsrådsprotokoll.

Jag hemställer nu, att Kungi. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

1) besluta, att inkomst- och förmögenhetsskatt för år 1934 skall utgå med 165 procent av de i 18 § i förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt stadgade grundbeloppen;

2) upptaga inkomsterna å riksstaten för budgetåret 1934/1935 enligt följande

Inkomsterna.

63 Specifikation av statens inkomster.

A. Egentliga statsinkomster.

Skatter:

1. Mantalspenningar....................... 1,050,000

2. Prästerskapets till statsverket indragna tionde . . 1,410,000

3. Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse:

a. Inkomst- och förmögenhetsskatt,

bevillning ............... 122,000,000

b. Särskild skatt å förmögenhet, be-

villning ................. 12,000,000

c. Extra inkomst- och förmögen-

hetsskatt, bevillning........ 8,000,000

d. Utjämningsskatt, bevillning .... 7,400,000

e. Utskiftningsskatt och ersättnings-

skatt, bevillning........... 300,000

f. Bevillningsavgifter för särskilda

förmåner och rättigheter, bevillning ................... 350,000

g. Stämpelmedel, bevillning (därav

arvsskatt och skatt för gåva 26,000,000 kronor samt stämpelavgift å bouppteckningar in. m. 6,000,000 kronor) , . .

II.

Uppbörd i statens verksamhet:

1. Vattendomstolsavgifter ................... 25,000

2. Överskott av fångvårdens arbetsdrift......... 630,000

3. Bidrag till försäkringsrådet och riksförsäkrings-

anstalten........................... 1,020,000

4. Avgifter för registrering av motorfordon...... 750,000

5. Avgifter för besiktning av motorfordon....... 1,000,000

6. Ilyresmedel.........................- • 580,000

7. Inkomst av myntning och justering ......... 1,200,000

8. Kontrollstämpelmedel.................... 375,000

Kronor

62,000,000 212,050,000'

Automobilskattemedel, bevillning............ 75,000,000

Tullar och acciser:

a. Tullmedel, bevillning ........ 116,000,000

b. Accis å silke, bevillning...... 1,000,000

c. Accis å margarin, bevillning . . . 9,500,000

d. Skatt å oljekakor och vissa slag

av fodermjöl, bevillning..... 4,000,000

e. Tobaksskatt, bevillning....... 75,000,000

f. Brännvinstillverkningsskatt, be-

villning ................. 17,000,000

g. Rusdrycksförsäljningsmedel, be-

villning :

a. Partihandelsbolag...... 11,000,000

yS. Detaljhandelsbolag..... 18,000,000

h. Omsättnings- och utskänknings-

skatt å spritdrycker, bevillning 80,000,000 i. Maltskatt, bevillning......... 27,000,000 358,500,000

648,010,000

64 Inkomsterna.

9. Bidrag till bankinspektionen.............. 70,000

10. Bidrag till fondinspektionen .............. 45,000

11. Bidrag till sparbanksinspektionen.......... 85,000

12. Bidrag för tillsyn över sparbankerna........ 200,000

13. Avgifter för kontroll å handeln med skattefri sprit 31,000

14. Inkomster av tandläkarinstitutet........... 335,000

15. Terminsavgifter från läroverken........... 1,200,000

16. Avgifter för granskning av biografbilder..... 135,000

17. Totalisatormedel....................... 800,000

18. Inkomster av statens lagerhus och fryshus . . . 115,000

19. Inkomster av statens centrala frökontrollanstalt 190,000

20. Slaktdjursavgifter...................... 1,800,000

21. Fyr- och båkmedel .................... 3,000,000

22. Lotspenningar........................ 2,600,000

23. Patent-och varumärkes-samt registreringsavgifter 1,500,000

24. Bidrag till försäkringsinspektionen.......... 95,000

25. Inkomster av statens provningsanstalt....... 300,000

III. Diverse inkomster..................................

Säger för egentliga statsinkomster 675,612,435 kronor.

B. Inkomster av statens produktiva fonder.

I. Statens affärsverksamhet:

1. Postverket, bevillning................... 17,500,000

2. Telegrafverket........................ 28,000,000

3. Statens järnvägar...................... 8,500,000

4. Statens vattenfallsverk:

Kraftverken.............. 17,000,000

270'000

’ • ' 230>000 17,500,000

5. Domänverket......................... 10,000,000

6. Statens reproduktionsanstalt.............. 30,000

II. Statens aktier:

1. Luossavaara-Iviirunavaara aktiebolag........

2. Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet.......

III. Statens utlåningsfonder:

1. Lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörbv

2. Statens bostadslånefond..................

3. Allmänna järnvägslånefonden..............

4. Bibanelånefonden...................

5. Vattenkraftslånefonden...................

6. Allmänna byggnadslånefonden..............

7. Luftfartslånefonden.....................

8. Studielånefonden.......................

9. Statens avdikningslånefond................

10. Egnahemslånefonden.....................

11. Fiskerilånefonden...........

Kronor

a.

b. Kanalverken.

c. Fastighetsförvaltningen

1,595,000

100,000|

3,000,0001

600,000l

10,000

940.000 7,600,000

18,081,000

9,521,435

81,530,000

1,595,100

Inkomsterna.

65 Bihung till riksdagens protokoll 19.H. 1 sand. "Nr 1 Del 2.

66 Inkomsterna.

De av departementschefen sålunda i avseende å beräkningen av statens i det föregående omförmälda inkomster och därmed sammanhängande ämnen gjorda hemställanden och förslag, däri statsrådets övriga ledamöter instämma, behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet: Allan Broomé.

S35752. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Ak tiebolag, 1934.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1934/1935. 1

Bilaga I.

Till KONUNGEN

Enligt den för riksräkenskapsverket gällande instruktionen åligger det detta ämbetsverk att årligen till Kungl. Maj:t avlämna förslag till beräknande av statsverkets inkomster vid nästföljande statsreglering ävensom Bihang till riksdagens protokoll 193i. 1 samt. Nr 1 Del 3. 1

2 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1934/1935.

meddela upplysningar rörande förhållanden i övrigt av beskaffenhet att böra bringas till Kungl. Maj:ts kännedom i och för uppgörande av proposition till riksdagen angående statsverkets tillstånd och behov.

Då riksräkenskapsverket nu har att avgiva förslag till beräkning av statens inkomster för budgetåret 1934/1935, vill ämbetsverket inledningsvis erinra om utfallet av den för finansåret 1932/1933 fastställda riksstaten jämte tilläggsstat, vilken senare i budgetredovisningen sammanförts med riksstaten.

På grundval av i riksräkenskapsverkets årsbok för budgetåret 1932/1933 meddelade sammanställningar lämnas i en härvid såsom bilaga A fogad tabell en summarisk redovisning av budgetutfallet för nämnda budgetår, vari jämte uppgifter för budgeten i dess helhet särskilda uppgifter ingå för såväl lånebudgeten som budgeten i övrigt (skattebudgeten). Den sistnämnda, vilken i förevarande sammanhang är av det största intresset, har i tabellen uppdelats i dels den allmänna budgeten och dels de från densamma fristående, sinsemellan oberoende specialbudgeterna.

Skattebudgetens inkomster, vilka liksom motsvarande utgifter beräknats till 913.81 miljoner kronor, uppgingo enligt budgetredovisningen till

889.08 miljoner kronor, medan utgifterna belöpte sig till 900.39 miljoner kronor.

Vad den allmänna budgeten angår, hava de mot kassafonden reglerade inkomsttitlarna sammanlagt utfallit med ett överskott å 27.77 miljoner kronor och ett underskott å 46.50 miljoner kronor. Motsvarande utgiftsanslag hava lämnat besparingar å 10.52 miljoner kronor och merutgifter å 21.74 miljoner kronor. Kassafonden har alltså fått täcka en sammanlagd brist å 29.95 miljoner kronor. Utöver den behållning, 13.27 miljoner kronor, som vid budgetårets ingång förefanns å fonden, har härför disponerats 16.68 miljoner kronor av den förstärkning av fonden, 75.60 miljoner kronor, som anvisats å tilläggsstaten. Vid budgetårets slut uppgick sålunda kassafondens behållning till 58.92 miljoner kronor. Å de till den allmänna budgeten hörande reservationsanslagen har uppstått en nettoökning av till inkomstsidan icke omförda reservationer av 15.57 miljoner kronor.

De skattebudgeten tillhörande specialbudgeterna, vilkas utgifter och inkomster beräknats till 97.34 miljoner kronor, utvisade sammantagna enligt budgetredovisningen 91.34 miljoner kronor i inkomster och 88.27 miljoner kronor i utgifter. Inkomstöverskottet, 3.07 miljoner kronor, motsvaras av nettoökning av till inkomstsidan icke omförda reservationer, i huvudsak hänförlig till det av automobilskattemedel utgående anslaget till byggande av landsvägar och vanliga bygdevägar.

Lånebudgeten för budgetåret 1932/1933 slutade enligt riksstaten å 179.37 miljoner kronor, vilket belopp även redovisats såsom inkomst enligt budgetredovisningen. Utgifterna uppgingo till 166.66 miljoner kronor, varjämte reservationerna å lånemedelsanslag under budgetåret ökades med 12.71 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1934/1935. 3

Närmare uppgifter rörande utfallet av statsregleringen för budgetåret 1932/1933 återfinnas i riksräkenskapsverkets föreuämnda årsbok.

Såsom bakgrund till beräkningen av inkomsttitlarnas avkastning under budgetåret 1934/1935 bar riksräkenskapsverket i efterföljande sammanställning upptagit tillflödet under budgetåren 1928/1929—1932/1933 å riksstatens inkomsttitlar avseende de verkliga inkomsterna. I sammanställningen bava riksgäldskontorets å »diverse inkomster» för budgetåren 1928/1929—1931/1932 redovisade räntemedel m. m. utbrutits från denna titel och upptagits till redovisning under den från och med budgetåret 1932/1933 uppförda titeln riksgäldskontorets inkomstmedel. Vidare hava inkomsterna å fonden för låneunderstöd, vilken i riksstaten för budgetåret 1932/ 1933 inordnats under statens utlåningsfonder, även för de tidigare budgetåren inräknats under denna rubrik.

En överblick av inkomstförändringarna under de fem budgetår, som omfattas av tablån, ger vid handen, att statsinkomsterna under dessa år utmärkts av betydande växlingar. Mellan budgetåren 1928/1929 och 1929/ 1930 inträdde en kraftig stegring, oaktat omfattande skattesänkningar genomförts för sistnämnda budgetår. Under budgetåret 1930/1931 upphörde praktiskt taget inkomstökningen, för att under det därpå följande budgetåret förbytas i stark nedgång, trots betydande skatteskärpningar. Den under budgetåret 1932/1933 inträdda återhämtningen är väsentligen att återföra på vidtagna skattehöjningar, utan vilka en avsevärd inkomstminskning skulle hava uppstått.

4 Iliksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1934/1935.

Utvecklingen av egentliga statsinkomster och inkomster av statens produktiva fonder är i huvudsak avhängig av utvecklingen å vissa större skattetitlar samt å titlarna för de stora affärsverken och statens aktier. Inkomsttillflödet å ifrågavarande titlar framgår av efterföljande tablå.

1928/

1929 Egentliga statsinkomster:

Inkomst- och förmögenhetsskatt 145.27

Stämpelmedel ............................ 59.01

Automobilskattemedel ................ 39.8 3

Tullmedel.................................... 153.9 7

Tobaksskatt ................................ 62.4 5

Rusdrycksmedel ........................ 95.2 6

Inkomster av statens produktiva fonder:

Postverket.................................... 13.09

Telegrafverket ............................ 20.0 9

Statens järnvägar........................ 40.91

Statens vattenfallsverk ............ 15.89

Domänverket................................ 12.97

Luossavaara —Kiirunavaara aktiebolag.................................... 5.34

Aktiebolaget Svenska tobaks-

monopolet ............................ 3.7 7

3.77 8.12 1.60 1.60

Av de egentliga statsinkomsterna hava under budgetåret 1932/1933 inkomst- och förmögenhetsskatten samt tullmedlen starkt nedgått. Automobilskattemedlen, tobaksskatten och rusdrycksmedlen utvisa däremot ökning, beroende på skattehöjningar. För statens produktiva fonder redovisas för samma budgetår reducerade inkomster från postverket och statens

järnvägar, varjämte titeln Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag utvisar underskott. Mera avsevärd inkomststegring har förekommit för telegrafverket och domänverket.

I jämförelse med de för budgetåret 1932/1933 beräknade inkomsterna hava större överskott uppkommit å titlarna inkomst- och förmögenhetsskatt, stämpelmedel, tobaksskatt, telegrafverket och domänverket med respektive 10.24, 4.65, 2.85, 3.17 och 3.48 miljoner kronor. De största underskotten hava uppstått a titlarna automobilskattemedel, tullmedel, statens järnvägar och riksgäldskontorets inkomstmedel med respektive 7.22, 30.81, 6.40 och 2.15 miljoner kronor. Sammanlagt har uppkommit nettounderskott å 21.78 miljoner kronor å de egentliga statsinkomsterna och å O.90 miljoner kronor å statens produktiva fonder.

Vad härefter angår inkomstutvecklingen under det nu löpande budgetåret 1933/1934, föreligga ännu räkenskapsmässiga uppgifter endast för ti-

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1934/1935. 5

den juli—oktober. De verkliga inkomsterna hava under denna tidsperiod utgjort 187.20 miljoner kronor, motsvarande under det sistförflutna budgetåret 176.S0 miljoner kronor. Rusdrycksmedlen utvisa stegring med 7.22 miljoner kronor, medan tullmedlen nedgått med 5.45 miljoner kronor. Tillkomsten av två nya skattetitlar, accis å margarin samt skatt å oljekakor och vissa slag av fodermjöl, bär bidragit till inkomstökningen med 2.75 miljoner kronor. I inkomsten för innevarande budgetår ingår vidare ett från postverket inlevererat belopp av 4 miljoner kronor, utgörande tilläggsersättning från postsparbanken för postsparbanksgöromålens handhavande å postanstalterna under åren 1923—1932.

Inkomst- och förmögenhetsskatten för år 1933 utvisar enligt statistiska centralbyråns sammanställningar av taxeringsresultaten en sänkning av den debiterade skatten från 140.0 miljoner kronor vid 1932 års taxering till 136.7 miljoner kronor. Det procenttal av grundbeloppet, efter vilket skatten debiterats, var emellertid vid 1933 års taxering 165 mot 145 vid 1932 års taxering. Hade skatten jämväl vid årets taxering beräknats efter 145 procent av grundbeloppet, skulle det debiterade skattebeloppet hava uppgått till allenast 120.1 miljoner kronor, vilken summa nära sammanfaller med det av riksräkenskapsverket i fjol för budgetåret 1933/1934 beräknade taxeringsbeloppet. Vid sin fjolårsberäkning förutsatte riksräkenskapsverket, att den influtna inkomsten skulle uppgå till allenast 90 procent av den debiterade. Enligt numera vunnen erfarenhet synes dock anledning ej föreligga att beräkna inflytandeprocenten lägre än till 94 procent. Med tillämpande av sistnämnda procenttal å den vid 1933 års taxering erhållna debiterade skattesumman skulle inkomst- och förmögenhetsskattens avkastning under budgetåret 1933/1934 uppgå till omkring 128.5 miljoner kronor. I jämförelse med det för samma budgetår slutligt fastställda riksstatsbeloppet, 120.o miljoner kronor, skulle alltså ett överskott av 8.5 miljoner vara att påräkna.

Det låter sig självfallet för närvarande icke göra att med någon större grad av säkerhet bedöma det slutliga utfallet av statsregleringen för budgetåret 1933/1934. Det kan dock redan nu anses sannolikt, att, därest ej den under senare delen av innevarande år inträdda, i det följande omhandlade förbättringen i konjunkturläget åter avlöses av försämring eller mera omfattande arbetskonflikter uppstå, inkomstsidan icke kommer att utfalla med underskott. Vad angår utgifterna, bruka dessa regelbundet utvisa merutgift. Någon mera avsevärd belastning av kassafonden på grund av statsregleringen för innevarande budgetår torde dock, så vitt nu kan bedömas, knappast vara att emotse.

Vad den nu förestående statsregleringen angår, äro de ekonomiska förhållandena under det snart tilländalupna kalenderåret av avgörande betydelse särskilt för avkastningen av inkomst- och förmögenhetsskatten samt den extra inkomst- och förmögenhetsskatten.

6 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1934/1935.

Den ekonomiska utvecklingen i Sverige under innevarande år har i avsevärd mån påverkats av växelkursernas förskjutningar. Växelkurserna å guldländernas valutor hava under året avsevärt stegrats. Jämväl pundkursen har något höjts. Dollarkursen däremot har från det exceptionellt höga läget vid årets början gått starkt tillbaka och sammanfaller för november månad nära med parivärdet i kronor. Prisläget för exportvarorna har under den senare delen av innevarande år avsevärt stigit. Den inhemska prisnivån har emellertid under år 1933 undergått allenast mindre förändringar.

Den industriella produktionen, som under innevarande års fem första månader genomsnittligt gått tillbaka i jämförelse med motsvarande månader år 1932, har enligt Sveriges industriförbunds produktionsindextal från och med juni månad stigit över fjolårets nivå. För enbart exportindustrien har stegring inträtt från och med mars månad. Konsumtionsindustriens lagerbehållningar hava i jämförelse med föregående år minskats från och med april månad. Ett uttryck för produktionsstegringen och den höjda omsättningen inom landet är att finna i ökningen av godstrafiken å statens järnvägar. Bortsett från lapplandsmalm har sålunda godsmängden för varje månad från och med maj legat högre än för motsvarande delar av år 1932.

Arbetstillgången inom industrien har enligt socialstyrelsens beräkningar under andra och tredje kvartalen av innevarande år visat förbättring i jämförelse med år 1932. Förbättringen har efter hand gjort sig gällande beträffande flertalet industrigrupper, ehuru återhämtningen för en del av dem hittills varit relativt obetydlig. Den pågående byggnadskonflikten har i avsevärd grad hämmat utvecklingen. Trots ökningen i arbetstillgången är emellertid arbetslösheten omfattande. Totalantalet hjälpsökande arbetslösa, som vid utgången av oktober månad 1932 uppgick till 123,584, hade vid utgången av sistlidna oktober månad stigit till 164,747. Uppgifterna rörande arbetslösheten inom fackförbunden utvisa emellertid, att för ett flertal arbetargrupper arbetslösheten under senare delen av innevarande år minskats i jämförelse med föregående år.

Den under innevarande års andra och tredje kvartal inträdda konjunkturförbättringen ger sig tydligt tillkänna i utrikeshandelns ökade omfattning. Den totala handelsomsättningen, som under årets första kvartal var avsevärt lägre än under fjolåret, har under andra kvartalet uppnått och under tredje kvartalet väsentligt överskridit 1932 års nivå. Importvärdet har visserligen under de tre första kvartalen av innevarande år varit lägre än under fjolåret, men skillnaden har avtagit från kvartal till kvartal. Exportvärdet, som under årets första kvartal var lägre än under fjolåret, har under andra och tredje kvartalen utvisat en betydande stegring i jämförelse med föregående år. Under oktober månad har såväl import- som exportvärdet varit högre än under fjolåret. För de tio första månaderna av innevarande år har importen uppnått ett värde av 883.4 miljoner kro-

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1934/1935. 7

nor mot 942.7 miljoner kronor år 1932. Nedgången utgjorde alltså 59.3 miljoner kronor. Samtidigt har exporten gått upp till 858.3 miljoner kronor mot 745.7 miljoner kronor år 1932 eller med 112.6 miljoner kronor. Exportens mycket starka stegring och importens nedgång hava medfört, att importöverskottet stannat vid 25.i miljoner kronor under januari oktober innevarande år mot 197.0 miljoner kronor för motsvarande del av ar 1932.

Vad angår de importerade och exporterade kvantiteterna, hava dessa under innevarande år i allmänhet utvisat uppgång. Importen av vete och socker har dock i samband med det genomförda inmalningstvånget beträffande inhemsk spannmål och den fastställda regleringen av införseln av socker reducerats till relativt små kvantiteter. I fråga om exporten redovisas betydande uppgång för smör, hudar, trävaror, pappersmassa, papper och papp samt järn och stål. Däremot har exporten av tändstickor, kul- och rullager samt telefon- och telegrafapparater minskats.

Årets skörderesultat beräknas vara något över medelmåttan. Såväl brödsädesskörden som sockerbetskörden har liksom i fjol varit kvantitativt och i allmänhet även kvalitativt mycket god. Den ökade avsättningen av skogsprodukter samt de statliga åtgärderna för jordbruksproduktionens stödjande hava jämväl bidragit till förbättring av jordbrukets läge.

Vid bedömandet av den framtida ekonomiska utvecklingen i Sverige må till en början framhållas det intima samband, som råder mellan konjunkturförhållandena i skilda länder. Den allmänna konjunkturutvecklingen åter är i väsentlig mån beroende av den internationella penningpolitikens utformning. Härutinnan föreligger emellertid en avgjord motsättning mellan å ena sidan de s. k. guldländerna och å andra sidan de länder, som lösgjort valutan från guldet. De två ledande länderna med fri valuta, England och Förenta staterna, fullfölja ock i penningpolitiskt hänseende skilda syften. Den radande splittringen i fråga om riktlinjerna för valutapolitikens handhavande utgör otvivelaktigt det största hindret för en avveckling av den nuvarande världskrisen. För att den under senare delen av innevarande år konstaterade förbättringen av det ekonomiska läget skall bliva av varaktig betydelse för konjunkturutvecklingen erfordras ock, att — med eller utan formlig överenskommelse — en faktisk stabilisering av de ledande ländernas valutor kommer till stånd.

Vid genomförandet av sin inkomstberäkning för budgetåret 1934/1935 har riksräkenskapsverket utgått från, att åtminstone inom vissa gränser en dylik stabilisering av valutorna skall efter hand inträda. Med denna utgångspunkt har ämbetsverket för Sveriges vidkommande ansett sig kunna göra det antagandet, att den utvidgning av produktionen och den stegring av handelsomsättningen, som inom ett flertal näringsgrenar inträtt under innevarande års andra och tredje kvartal, skall fortbesta samt så småningom gynnsamt påverka utvecklingen jämväl inom andra nä-

8 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1934/1935.

ringsgrenar. Någon uppgång i vidare mån än sålunda angivits har riksräkenskapsverket däremot icke funnit sig böra förutsätta.

Under sådana förhållanden har riksräkenskapsverket vid beräknandet av inkomsterna å riksstaten för budgetåret 1934/1935 i fråga om de titlar, som äro beroende av konjunkturförhållandena under kalenderåret 1934 och förra hälften av år 1935, i allmänhet ansett sig kunna räkna med någon stegring av inkomsttillflödet utöver den nivå, som uppnåtts under sistförflutna budgetår. Såsom närmare framgår av de olika ämbetsverkens i det följande återgivna förslagsberäkningar, står den av riksräkenskapsverket sålunda angivna uppfattningen rörande inkomstutveeklingen i god överensstämmelse med de synpunkter, som av åtskilliga myndigheter härutinnan framförts.

Rörande tillämpningen för olika inkomsttitlar av de förutsättningar rörande konjunkturutvecklingen, från vilka riksräkenskapsverket vid sin inkomstberäkning sålunda utgått, hänvisas till framställningen under varje särskild titel. Beträffande beräkningen av affärsverkens överskott vill riksräkenskapsverket förutskicka, att denna verkställts under den förutsättningen, att dyrtidstilläggen skola utgå enligt de grunder, som gälla under innevarande kvartal.

Inkomstberäkningens huvudresultat framgå mest överskådligt av en såsom bilaga B härvid fogad tabell.

A. Egentliga statsinkomster.

I. Skatter.

Mantalspenningar.

Denna inkomsttitel har i riksstaten och hudgetredovisningen för de senaste budgetåren beräknats till, respektive redovisats med följande belopp:

Beräknad Behållen Stegring +

Budgetåret 1928/1929.................................... 1,000,000 1,036,169 + 21,121

» 1929/1930.................................... 1,000,000 1,058,924 + 22,755

» 1930/1931.................................... 1,050,000 1,043,380 — 15,544

* 1931/1932.................................... 1,100,000 1,039,631 — 3,749

» 1932/1933.................................... 1,050,000 1,049,390 + 9,759

» 1933/1934.................................... 1,000,000

För budgetåret 1934/1935 torde mantalspenningarna med hänsyn till inkomsttillflödets storlek under sistförflutna budgetår kunna beräknas

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1934/1935. 9

till 1,050,000 kronor. I den härvid såsom bilaga C fogade tabellen med specifikation av statens inkomster för budgetåret 1934/1935, i det följande benämnd inkomsttabellen, bar riksräkenskapsverket uppfört mantalspenningar med 1,050,000 kronor.

I underdånig skrivelse den 30 september 1933 bar kammarkollegium föreslagit, att förslagsanslaget till ersättning för prästerskapets tionde för budgetåret 1934/1935 upptages till 4,637,700 kronor, samt beräknat titeln prästerskapets till statsverket indragna tionde till 1,412,170 kronor.

Riksräkenskapsverket bar icke funnit skäl att i annan mån frångå den av kammarkollegium gjorda beräkningen av ifrågavarande inkomsttitel, än att beloppet torde böra jämnas till 1,ilo,000 kronor.

Inkomst- och förmögenhetsskatt.

De beräknade och behållna inkomsterna av inkomst- och förmögenhetsskatten hava utgjort:

Budgetåret 1928/1929... » 1929/1930...

» 1930/1931...

» 1931/1932...

» 1932/1933....

» 1933/1934...

Beräknad

inkomst

kronor

Behållen

inkomst

kronor

Stegring + Nedgång — kronor

142.000. 000

149.000. 000

160.000. 000

158.000. 000

122.000. 000 120,000,000

145,268,335

146,040,456

160,377,314

157,351,484

132,240,378

— 398,033

+ 772,121

+ 14,336,858

— 3,025,830

— 25,111,106

Det procenttal av grundbeloppet, efter vilket inkomst- och förmögenhetsskatten utgått, har fastställts till 150 för budgetåret 1928/1929, 145 för budgetåren 1929/1930—1932/1933 samt 165 för budgetåret 1933/1934.

Efter hemställan av riksräkenskapsverket bar statistiska centralbyrån på grundval av de till centralbyrån inkomna uppgifterna angående 1933 års skattetaxering utarbetat de i tabellen å sid. 12 meddelade uppgifterna rörande nämnda års taxeringsresultat. I angivna tabell äro intagna jämväl motsvarande, av centralbyrån tidigare meddelade uppgifter för 1932 års taxering.

10 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1934/1935.

Med utgångspunkt från de i tabellen över 1933 års skattetaxering intagna posterna har riksräkenskapsverket sökt utföra beräkning rörande utfallet av 1934 års taxering. Resultaten av ämbetsverkets beräkningar angivas likaledes i förenämnda tabell. Rörande grunderna för beräkningen av de olika posterna må anföras följande.

Beträffande inkomsten av fastighet har riksräkenskapsverket förutsatt, att vid 1934 års taxering en mindre höjning skall inträda. 1932 och 1933 års goda skörderesultat torde nämligen hava medfört ökade inkomster under år 1933. Spannmåls- och mjölkregleringarna samt den ökade avsättningen av skogsprodukter hava jämväl verkat stegrande på jordbruksfastigheternas avkastning. Inkomsten av annan fastighet än jordbruksfastighet torde däremot under år 1933 hava gått tillbaka. De inträdda hyressänkningarna hava dock i huvudsak påverkat allenast årets sista kvartal. Enligt riksräkenskapsverkets uppfattning överstiger inkomstökningen för jordbruksfastighet nedgången av inkomsten från annan fastighet. I överensstämmelse med vad ämbetsverket sålunda anfört, har riksräkenskapsverket uppskattat inkomsten av fastighet till 640 miljoner kronor, därav 540 miljoner kronor för enskilda och 100 miljoner kronor för bolag.

Vad angår inkomsten av rörelse m. m., vilken vid 1933 års taxering minskats med 131.0 miljoner kronor eller 16.9 procent, torde vid 1934 års taxering någon sänkning komma att inträda beträffande enskilda skattskyldiga, medan beträffande aktiebolag m. fl. en om ock obetydlig stegring lärer vara att förvänta. Inkomstminskning beräknas sålunda inträda inom vissa grenar av den under denna grupp redovisade handelsrörelsen, beroende på minskad omsättning. För enskilda rörelseidkare har riksräkenskapsverket på grund härav räknat med en nedsättning av taxeringsresultatet med 20 miljoner kronor eller 4.8 procent. Beträffande aktiebolag m. fl. har den under senare delen av innevarande år inträdda produktionsökningen inom ett flertal industrigrenar sannolikt medfört, att årets sammanlagda vinstresultat blivit något bättre än föregående års. I överensstämmelse härmed har riksräkenskapsverket för 1934 års taxering upptagit rörelseinkomsten för enskilda till 400 miljoner kronor och för aktiebolag m. fl. till 230 miljoner kronor.

Inkomsten av tjänst m. m. har vid 1933 års taxering nedgått med 237.4 miljoner kronor eller 6.o procent. Under innevarande år hava inom ett flertal industrier nya kollektivavtal ingåtts, varigenom nedsättningar av arbetslönerna åstadkommits. Sålunda hava timlöns- eller ackordssatserna reducerats inom gruvindustrien, tändsticksindustrien, byggnadsämnesindustrien, beställningsskrädderierna, kvarnindustrien, tryckerierna, snickeri- och möbelindustrien, målarfacket, rörledningsbranschen samt bagerinäringen. Lönenedsättningar hava jämväl vidtagits inom småindustrien och hantverket samt inom skogsbruket och jordbruket. Arbetstillgången har inom industrien förbättrats från och med andra kvartalet och framträder förbättringen från och med tredje kvartalet inom så gott som samtliga större

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1934/1935. 11

industrigrupper. Den rådande konflikten inom byggnadsverksamheten har emellertid oförmånligt påverkat en del av densamma beroende verksamhetsgrenar. Trots ökningen i arbetstillgången är arbetslösheten alltjämt omfattande. Enligt från socialstyrelsen erhållna uppgifter har minskningen under år 1933 av den samlade lönesumman uppskattats för den egentliga industrien till omkring 6 procent och för byggnadsverksamheten till omkring 30 procent. Arbetsinkomsterna inom småindustrien, hantverket, skogsbruket och jordbruket torde likaledes komma att uppvisa nedgång. Däremot torde löneinkomsterna för den stora gruppen i allmän tjänst anställda samt för förvaltningspersonal i enskild tjänst icke hava undergått någon nämnvärd minskning. Under erinran därom, att enligt vunnen erfarenhet även stora nedsättningar i lönesummorna för särskilda arbetsområden motsvaras av allenast mindre förskjutningar i de totala taxeringsbeloppen, har riksräkenskapsverket ansett sig böra räkna med en nedsättning av inkomsten av tjänst m. m. vid 1934 års taxering till 3,650 miljoner kronor eller med 2.3 procent.

Beträffande inkomsten av kapital har årets taxering utvisat en minskning i jämförelse med föregående år av 41.2 miljoner kronor eller nära 10 procent. Under innevarande år har räntenivån i genomsnitt legat på en väsentligt lägre nivå än under år 1932, medan däremot aktieutdelningarna varit i huvudsak oförändrade. Riksräkenskapsverket har fördenskull förutsatt, att kapitalinkomsten skall vid 1934 års taxering ytterligare nedgå, samt uppskattat denna nedgång till omkring 10 procent. I enlighet härmed har ämbetsverket för 1934 års taxering upptagit inkomsten av kapital för enskilda till 325 miljoner kronor och för aktiebolag m. fl. till 16 miljoner kronor.

Den uppskattade sammanlagda inkomsten kommer enligt ovanstående att uppgå till 5,261 miljoner kronor, varav 4,915 miljoner kronor för enskilda och 346 miljoner kronor för bolag, motsvarande för innevarande års taxering 5,368.7, 5,035.i och 333.6 miljoner kronor.

I fråga om avdragsposterna har beloppet för de allmänna avdragen vid taxeringen till kommunal inkomstskatt — för förlust å viss inkomstkälla, periodiskt understöd, försäkringspremier m. m. — av riksräkenskapsverket upptagits till 199 miljoner kronor. Avdragen för allmänna skatter hava höjts till 424 miljoner kronor. Höjningen i förhållande till 1933 års taxering sammanhänger med dels den från och med 1932 tillämpade uppdelningen på två terminer av uppbörden av landstingsskatt m. fl. å kronodebetsedeln uppförda kommunala skatter, vilken uppdelning under övergångsåret medfört, att endast vid den första uppbördsterminen inbetalade skatter kunnat vid 1932 års taxering avdragas, dels de under innevaranda år inträdda kommunala skattehöjningarna, särskilt i Stockholm. Övriga vid taxeringen till kommunal inkomstskatt ej åtnjutna avdrag — för vissa förluster m. m. — hava beräknats bliva oförändrade. De sammanlagda av-

12 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1934/1935.

dragen hava sålunda beräknats till 653 miljoner kronor, därav 587 miljoner kronor för enskilda och 66 miljoner kronor för bolag.

De enskilda skattepliktigas sammanlagda förmögenhet beräknar riksräkenskapsverket icke komma att vid 1934 års taxering förete någon mera avsevärd förändring i jämförelse med motsvarande förmögenhetssumma enligt innevarande års taxering. Taxeringsvärdet för enskilda skattskyldigas fasta egendom har vid 1933 års allmänna fastighetstaxering fastställts till 15.o miljarder kronor mot 14.9 miljarder kronor vid 1932 års taxering. Vid 1934 års taxering lärer några nämnvärda förändringar icke komma att inträda i fastighetsvärdet. Aktie- och obligationsvärdena torde likaledes komma att utvisa allenast mindre förskjutningar. Riksräkenskapsverket har under sådana förhållanden ansett sig kunna upptaga sextiondedelen av förmögenheten till oförändrat belopp av 210 miljoner kronor.

Beräkningar rörande utfallet av skattetaxeringarna åren 1932—1934.

Miljoner kronor.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1934/1935. 13

Det till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade beloppet har i enlighet med förestående beräkningar av riksräkenskapsverket uppskattats för enskilda till 4,538 miljoner kronor samt för aktiebolag m. fl. till 280 miljoner kronor eller tillsammans 4,818 miljoner kronor.

Från angivna belopp för enskilda skattskyldiga skola avgå ortsavdrag, vilka avdrag beräknats sänkta från 2,747 miljoner kronor till 2,700 miljoner kronor.

De beskattningsbara beloppen vid 1934 års taxering hava sålunda beräknats till 1,838 miljoner kronor för enskilda skattskyldiga och till 280 miljoner kronor för aktiebolag m. fl. eller tillhopa 2,118 miljoner kronor. Motsvarande belopp vid 1933 års taxering utgjorde respektive 1,973.4, 270.1 och

2,243.5 miljoner kronor.

Medelskatteprocenten har vid 1933 års taxering för enskilda skattskyldiga utgjort 5.76 procent och för aktiebolag 8.55 procent mot 5.17 respektive 7.46 procent vid 1932 års taxering. För nästkommande års taxering har riksräkenskapsverket — under förutsättning att skatten utgår med 165 procent av grundbeloppet — beträffande såväl enskilda som aktiebolag m. fl. räknat med oförändrad skatteprocent.

Med nu angivna procentsatser skulle den debiterade skatten för år 1934 uppgå till 105.9 miljoner kronor för enskilda och 23.9 miljoner kronor för aktiebolag m. fl. eller alltså sammanlagt till 129.8 miljoner kronor.

Vad angår storleken av den inkomst- och förmögenhetsskatt, som kan komma att inflyta under budgetåret 1934/1935, vill riksräkenskapsverket erinra därom, att under sistförflutna budgetår av den debiterade inkomstoch förmögenhetsskatten 94.i procent influtit. För budgetåret 1934/1935 uppskattar ämbetsverket inflytandeprocenten till 94.o procent. Med utgångspunkt härifrån skulle den behållna inkomsten uppgå till 122.o miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket hemställer, att inkomst- och förmögenhetsskatten för budgetåret 1934/1935 upptages till 122,000,000 kronor.

Extra inkomst- och förmögenhetsskatt.

Förevarande inkomsttitel uppfördes för första gången i riksstaten för budgetåret 1932/1933, varvid inkomsten å titeln beräknades till ll.so miljoner kronor. Den behållna inkomsten av extra inkomst- och förmögenhetsskatten uppgick till 11.04 miljoner kronor. För budgetåret 1933/1934 har inkomsten å titeln i riksstaten beräknats till 9.oo miljoner kronor.

Extra inkomst- och förmögenhetsskatt, som vid 1932 års taxering debiterats med ett belopp av 11.21 miljoner kronor, har vid 1933 års taxering debiterats med allenast 8.72 miljoner kronor.

Till ledning för bedömandet av den reducering av det till extra inkomstoch förmögenhetsskatt debiterade skattebeloppet, som kan förväntas inträda vid 1934 års taxering, angivas i efterföljande tablå huvudresulta-

14 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1934/1935.

ten av riksräkenskapsverkets beräkningar rörande utfallet av samma års taxering, avseende den ordinarie inkomst- och förmögenhetsskatten från andra skattskyldiga än aktiebolag m. fl.

Ökning -f

Extra inkomst- och förmögenhetsskatten, som utgår endast å beskattningsbara belopp överstigande 6,000 kronor, drabbar väsentligen vissa skattskyldiga, som redovisa stor inkomst av rörelse eller av kapital, samt i allmän och enskild tjänst anställda med högre avlöning. Under hänsyntagande härtill och med utgångspunkt från de i förestående tablå angivna procenttalen, avseende beräknad inkomst- och skatteminskning vid 1934 års taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt, har riksräkenskapsverket funnit sig böra förutsätta, att det vid samma års taxering till extra inkomst- och förmögenhetsskatt debiterade skattebeloppet skall komma att nedgå med omkring 6 procent i jämförelse med taxeringsresultatet vid innevarande års taxering. Enligt detta antagande skulle vid 1934 års taxering å förevarande skattetitel debiteras ett belopp av 8.20 miljoner kronor. Med ledning av att under sistförflutna budgetår

98.5 procent av den debiterade extra inkomst- och förmögenhetsskatten influtit, har den behållna inkomsten under budgetåret 1934/1935 beräknats uppgå till 8.08 miljoner kronor.

I anslutning härtill hemställer riksräkenskapsverket, att extra inkomst- och förmögenhetsskatten i riksstaten för budgetåret 1934/1935 uppföres med ett avjämnat belopp av 8,000,000 kronor.

Utjämningsskatt.

Å förevarande inkomsttitel, som uppförts i riksstaten från och med budgetåret 1929/1930, hava de beräknade och behållna inkomsterna utgjort:

Riksräkcnskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1934/1935. 15

Budgetåret 1929/1930 » 1930/1931

» 1931/1932

» 1932/1933

» 1933/1934

Beräknad

inkomst

kronor

4,100,000

Behållen

inkomst

kronor

4,954,151

5,321,574

5,079,294

4,976,537

Stegring + Nedgång — kronor

+ 370,423

— 245,280

— 102,757

Enligt statistiska centralbyråns preliminära sammanställningar av årets taxering har utjämningsskatt debiterats till ett sammanlagt belopp av omkring 3.97 miljoner kronor.

Vidkommande det beräkningsbara beloppet av utjämningsskatten för budgetåret 1934/1935 är detta i främsta rummet beroende på, huru stor del av utjämningsskattens grundbelopp, som enligt Knngl. Maj:ts beslut skall uttagas. Beträffande 1929 och 1930 års taxeringar till utjämningsskatt har fastställts, att skatten skolat utgå med 85 procent, beträffande 1931 års taxering med SO procent och beträffande 1932 och 1933 års taxeringar med 100 procent av grundbeloppet. Riksräkenskapsverket förutsätter i sin beräkning, att utjämningsskatten jämväl beträffande 1934 års taxering uttages med hela grundbeloppet.

Med hänsyn till utjämningsskattens konstruktion torde det debiterade skattebeloppet vid 1934 års taxering under angivna förutsättningar kunna beräknas sjunka i ungefär samma proportion, som framgått vid beräkningen av den debiterade inkomst- och förmögenhetsskatten. Enligt den av riksräkenskapsverket under dessa antaganden verkställda beräkningen skulle den debiterade inkomsten av utjämningsskatt uppgå till omkring 3.77 miljoner kronor. För utjämningsskatten, som icke för något budgetår influtit med mindre än 98.5 procent av det debiterade beloppet, torde inflytandeprocenten för nästkommande budgetår kunna beräknas till nämnda procenttal och den behållna inkomsten följaktligen kunna antagas uppgå till 3.71 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket har i överensstämmelse härmed i inkomsttabellen uppfört utjämningsskatten med ett avjämnat belopp av 3,700,000 kronor.

Utskiftningsskatt.

16 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1934/1935.

Vid 1933 års taxering har enligt uppgift från statistiska centralbyrån utskiftningsskatt debiterats med ett belopp av 302,699 kronor. Under innevarande budgetår torde fördenskull inkomsttiteln komma att uppvisa en behållen inkomst av ungefär nämnda belopp.

Med hänsyn till inkomsttillflödet å titeln under sistförflutna och innevarande budgetår får riksräkenskapsverket förorda, att utskiftningsskatten för budgetåret 1934/1935 upptages till 200,000 kronor.

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter.

Med hänsyn till den ytterligare nedgång i inkomsttillflödet, som å förevarande inkomsttitel inträtt under sistförflutna budgetår ävensom den gångna delen av budgetåret 1933/1934, torde den för budgetåret 1934/1935 påräkneliga inkomsten böra nedsättas till 350,000 kronor.

Riksräkenskapsverket har i överensstämmelse härmed i inkomsttabellen uppfört bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter med 350,000 kronor.

r

Stämpelmedel.

De beräknade och behållna inkomsterna å denna titel hava uppgått till:

Budgetåret 1928/1929 » 1929/1930

» 1930/1931

» 1931/1932

» 1932/1933

» 1933/1934

Beräknad

inkomst

kronor

55.000. 000

51,600,000

52.000. 000

53.000. 000

45.000. 000

52.000. 000

Behållen

inkomst

kronor

59,012,249

54,884,294

56,770,981

48,809,680

49,653,529

Stegring + Nedgång — kronor

— 1,477

— 4,127,955 + 1,886,687

— 7,961,301 + 843,849

Nedgången av stämpelmedlen under budgetåret 1929/1930 har sin grund i avskaffandet respektive nedsättningen av vissa stämpelavgifter. Den under budgetåret 1931/1932 inträdda minskningen av stämpelmedlen måste däremot tillskrivas den rådande depressionen å handelns och näringslivets områden. Det relativt goda utfallet under det sistförflutna budgetåret förklaras därav, att 1933 års riksdags beslut om ändrade tariffer för arvsskatt och skatt för gåva, vilket beslut trätt i kraft den 1 juli

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1934/1935. 17

samma år, föranlett en tillfällig stegring i gåvoskatten under budgetårets sista månader.

Enligt i statistiska centralbyrån utarbetade uppgifter å beloppen av de stämplar, som använts till nedanstående handlingar, hava dessa belopp under åren 1930—1932 utgjort:

Handlingar till lagfartsprotokollet ....................................

Handlingar till intecknings- och tomträttsprotokollen

Handlingar till äktenskapsförordsprotokollet ....................

Handlingar till bouppteckningsprotokollet ........................

Till länsstyrelsen avgivna deklarationer om gåva m. m.

Därav:

Arvsskatt och skatt för gåva... I övrigt.......................................

Den huvudsakliga uppbörden å förevarande inkomsttitel utgöres av stämpelmedel, som av postverket inbetalas till statskontoret. Denna uppbörd utgjorde, efter avdrag av belopp som restituerats genom statskontoret, 46.33 miljoner kronor för budgetåret 1931/1932 samt 48.32 miljoner kronor för budgetåret 1932/1933. Härförutom redovisa länsstyrelserna den uppbörd av stämpelmedel jämte ränta, som inflyter i de fall, då anstånd med stämpelskattens erläggande medgivits jämlikt bestämmelserna i § 47 av förordningen om arvsskatt och skatt för gåva. Nu berörda uppbörd hos länsstyrelserna har under budgetåren 1931/1932 och 1932/ 1933 — efter avdrag för restitutioner — utgjort respektive 2.48 och 1.33 miljoner kronor.

I riksräkenskapsverket tillhandakommen skrivelse den 14 november 1933 har generalpoststyrelsen rörande stämpelmedlens beräkning för budgetåret 1934/1935 anfört bland annat följande:

»Efterföljande tablå utvisar månad för månad beloppet av de stämpelmedel, som av generalpoststyrelsen inlevererats till statskassan under år 1932 samt under år 1933 till och med november månad (för november 1933 är leverans ännu icke verkställd).

Av tablån framgår, att det av postverket hittills under år 1933 till statskassan inlevererade stämpelmedelsbeloppet med 450,000 kronor understiger motsvarande belopp för år 1932. För tiden juli—november visar stämpeluppbörden under innevarande år en nedgång med 2.03 miljoner kronor i förhållande till motsvarande tid år 1932. Därvid är att märka, att tillfällig uppbörd i form av ovanligt stora engångsbelopp förekommit i ungefärligen samma utsträckning under sagda tid båda åren. Den så att säga normala stämpeluppbörden för de fem första månaderna under nu löpande budgetår (juli—november) visar sålunda en nedgång i förhållande till motsvarande belopp under budgetåret 1932/1933 med icke mindre än 2.15 miljoner kronor, motsvarande 11.5 procent. Med hänsyn till denna

Bihang till riksdagens protokoll t93A. 1 samt. Nr 1 Del 3. 2

18 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1934/1935.

utpräglade tendens lärer den normala stämpeluppbörden, vilken under budgetåren 1931/1932 och 1932/1933 uppgått till 40.81 respektive 40.91 miljoner kronor, icke böra för innevarande budgetår beräknas till högre belopp än 39.7 miljoner kronor. Den tillfälliga stämpeluppbörden — mera betydande stämpelavgifter för aktier, obligationer och lagfarter samt större arvs- och gåvoskattebelopp — bar under budgetåren 1931/1932 och 1932/ 1933 utgjort respektive 5.65 och 7.56 miljoner kronor samt under de fem första månaderna (juli—november) av samma budgetår och av innevarande budgetår uppgått till 0.64, 1.09 respektive 1.21 miljoner kronor. Med ledning bland annat av dessa siffror kan beloppet av den tillfälliga stämpeluppbörden under budgetåret 1933/1934 uppskattas till 2.7 miljoner kronor. Härtill kommer vinstskatt i 1933 års premieobligationslån med 0.3 miljoner kronor. De genom kungl. förordningen den 30 juni 1933 införda böjningarna av tarifferna för arvsskatt och skatt för gåva beräknades vid ärendets beredning inom riksdagen komma att medföra en med 8 till 10 miljoner kronor ökad stämpelskatt. Emellertid må, såsom Ni i skrivelse den 25 februari 1933 till riksdagens bevillningsutskott framhållit, enligt gällande lagbestämmelser med bouppteckning uppskjutas intill högst tre månader efter dödsfallet. Bouppteckningens ingivande till rätten behöver därefter icke ske förrän en månad efter upprättandet, vid häradsrätt dock först vid det närmast därefter infallande tingssammanträdet, vartill kominer, att, åtminstone på landsbygden, bouppteckningar ofta ej lära ingivas inom den lagstadgade tiden. De hittills under budgetåret 1933/1934 inregistrerade bouppteckningarna falla därför icke under

1 Häri ingå särskilt stora arvsskattebelopp med tillhopa 2,579,038 kronor och ett lagfartsstämpelbelopp av 151,078 kronor.

2 Härav hava 1,600,000 kronor influtit för i en post försålda enkla beläggningsstämplar.

3 Härav särskilt stora arvsskattebelopp 809,235 kronor.

1 Härav mera betydande engångsbelopp 396,632 kronor.

b Härav 3.8 milj. kronor i stämpelskatt för gåvor, föranledda av väntad skatteskärpning.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1934/1935. 19

de nya, höjda skattesatserna, vilket även synes framgå av den ovan intagna tablån. Med hänsyn även till den omständigheten att leverans av stämpelmedel till statskontoret äger rum först månaden efter den, under vilken beloppet influtit, torde man få räkna med, att skattehöjningen påverkar stämpeluppbörden först från och med december månad 1933.

Av nu anförda skäl anser generalpoststyrelsen sig böra utgå ifrån att berörda skärpning av tarifferna för arvs- och gåvoskatt kommer att medföra en ökning av stämpelintäkterna under budgetåret 1933/1934 med allenast 5.3 miljoner kronor. För sagda budgetår beräknar generalpoststyrelson sålunda nu stämpeluppbörden till följande belopp nämligen:

normal uppbörd ............................................................................ 39.7 milj. kronor,

tillfällig uppbörd av större engångsbelopp ................................ 2.7 » » ,

vinstskatt i 1933 års premieobligationslån ................................ 0.3 » » ,

ökning av stämpelinkomsterna till följd av den höjda arvs-

och gåvoskatten ....................................................................... 5.3 » » ,

eller sammanlagt 48.0 milj. kronor.

Läggas härtill av vederbörande länsstyrelser direkt till statskontoret inlevererade stämpelmedelsbelopp, vilka med ledning av tillgängliga uppgifter för de senaste åren torde kunna uppskattas till inemot 1 miljon kronor, skulle den totala inkomsten av stämpelmedel under budgetåret 1933/1934 komma att uppgå till 49 miljoner kronor eller 3 miljoner kronor mindre än det i riksstaten upptagna beloppet.

Vid uppskattning av stämpelmedelsinkomsten under budgetåret 1934/ 1935 saknar generalpoststyrelsen anledning att upptaga andra belopp för den normala stämpeluppbörden och den tillfälliga uppbörden av större engångsbelopp än dem, som beräknas inflyta under budgetåret 1933/1934, eller 39.7 respektive 2.7 miljoner kronor. Vinstskatt av 1933 års premieobligationslån torde under nu ifrågavarande budgetår komma att inflyta med 0.6 miljoner kronor. Verkningarna av ovan berörda skärpning av tarifferna för arvsskatt och skatt för gåva torde komma att göra sig gällande i full utsträckning under budgetåret 1934/1935 och beräknas för sagda budgetår medföra en inkomstökning av 9 miljoner kronor. Härtill kommer 1 miljon kronor, som av länsstyrelserna redovisas direkt till statskontoret.

På. nu anförda beräkningsgrunder och under förutsättning av oförändrat konjunkturläge och nu gällande skattesatsers bibehållande anser generalpoststyrelsen således, att inkomsterna av stämpelmedel kunna i riksstaten för budgetåret 1934/1935 upptagas till 53 miljoner kronor.»

Såsom framgår av först intagna sammanställning hava stämpelmedlen under budgetåret 1932/1933 uppgått till 49.65 miljoner kronor. Enligt från generalpoststyrelsen inhämtade upplysningar skulle av nämnda belopp omkring 6 miljoner kronor hänföra sig till av den väntade skärpningen av arvs- och gåvobeskattningen föranledd ökning av gåvoskattens avkastning under senare delen av sistförflutna budgetår. Frånräknas sistberörda gåvoskattemedel, skulle alltså stämpelmedlen i övrigt under budgetåret 1932/1933 hava uppgått till 43.65 miljoner kronor.

Vid beräkningen av stämpelmedlens avkastning under budgetåret 1934/ 1935 har riksräkenskapsverket att taga hänsyn till de av 1933 års riks-

20 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1934/1935.

dag beslutade höjningarna av tarifferna för arvsskatt och skatt för gåva. Verkningarna av dessa skattehöjningar, vilka under budgetåret 1934/1935 komma att göra sig gällande i full utsträckning, hava av generalpoststyrelsen i anslutning till de vid ärendets beredning inom riksdagen gjorda beräkningarna uppskattats till 9 miljoner kronor.

Om till utgångspunkt för beräkningen av stämpelmedelsuppbörden under budgetåret 1934/1935 väljes förenämnda belopp av 43.65 miljoner kronor, avseende under budgetåret 1932/1933 inflytande stämpelmedel efter avdrag för den på samma budgetår belöpande tillfälliga gåvoskatteinkomsten, samt därtill lägges dels den förut angivna, av 1933 års skatteskärpning föranledda ökningen av arvs- och gåvoskatteuppbörden, 9 miljoner kronor, dels oek den till 1933 års premieobligationslån hänförliga stegringen av vinstlottskatten, 0.6 miljoner kronor, erhålles en sammanlagd beräknad stämpelmedelsinkomst av 53.25 miljoner kronor, vilket belopp nära sammanfaller med den av generalpoststyrelsen för budgetåret 1934/1935 beräknade stämpelmedelsinkomsten.

Med hänsyn till att under år 1932 dödligheten varit osedvanligt låg och större kvarlåtenskaper relativt fåtaliga samt följaktligen under budgetåret 1932/1933 inflytande arvsskattemedel varit lägre än normalt, synes förestående på grundval av skatteuppbörden under nämnda budgetår beräknade inkomstbelopp kunna något höjas. I enlighet med de av riksräkenskapsverket antagna allmänna förutsättningarna rörande konjunkturutvecklingen har ämbetsverket jämväl ansett, att någon inkomstökning är att påräkna, i vad avser uppbörd av övriga stämpelmedel. Riksräkenskapsverket finner sig under sådana förhållanden böra höja den av generalpoststyrelsen för nästkommande budgetår beräknade stämpelmedelsuppbörden med 2 miljoner kronor till 55 miljoner kronor.

I överensstämmelse härmed har riksräkenskapsverket i inkomsttabellen uppfört stämpelmedel med 55,000,000 kronor, varav 26,000.000 kronor torde kunna beräknas utgöra arvsskatt och skatt för gåva.

Automobilskattemedel.

De å denna titel beräknade och redovisade inkomstbeloppen hava för nedan angivna budgetår varit följande:

Fördelningen av de sammanlagda intäkterna av automobilbeskattningen på olika skatteformer framgår av efterföljande, på uppgifter från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen grundade tablå.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1934/1935. 21

Under här redovisade 5-årsperiod hava beskattningsgrunderna för fordonsskatten varit desamma intill den 1 januari 1933. Genom beslut av 1932 års riksdag har emellertid från och med sistnämnda dag en omläggning av fordonsheskattningen genomförts, innebärande en höjning av skattebeloppen med samtidig ökning av det skattefria viktsavdraget föx automobiler, höjning av skattesatserna för motorcyklar samt införande av skatt å släpvagnar.

Skatten å automobilgummiringar utgick under tiden 4 juni 1927—30 april 1932 efter 2 kronor för kilogram. Från och med den 1 maj 1932 höjdes skatten att utgå efter 3 kronor 50 öre för kilogram, varjämte en särskild skatt av 1 krona 50 öre för kilogram pålades för automobilgummiringar, som funnos inom riket den 1 maj 1932.

Bensinskatten utgick från och med den 4 juni 1927 efter 6 öre för liter. Enligt beslut av 1931 års riksdag uttogs därjämte från och med den 4 juni 1931 en tilläggsskatt av 2 öre för liter. För bensin, som sistnämnda dag fanns inom riket, skulle även erläggas skatt av 2 öre för liter. Från och med den 1 maj 1932 utgår bensinskatten med 10 öre för liter. För den bensin, som fanns i riket nämnda dag, uttogs skatt med 2 öre för liter.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 11 november 1933 har vägoch vattenbyggnadsstyrelsen beräknat automobilskattemedelsinkomsterna under budgetåret 1934/1935 till 72.o miljoner kronor, varvid 20.9 miljoner kronor hänförts till fordonsskatt, 8.2 miljoner kronor till gummiringsskatt och 42.9 miljoner kronor till bensinskatt. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har tillika meddelat, att beräkningen verkställts under den allmänna förutsättningen, att nu rådande konjunkturförhållanden komma att undergå en obetydlig förbättring.

Rörande beräkningens utförande har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i underdånig skrivelse den 7 november 1933 anfört följande:

»Den 30 september 1929 utgjordes landets motorfordonsbestånd av 201,241 fordon, den 31 december samma år var antalet 191,673. Minskningen under årets sista kvartal var sålunda 9,568. Motsvarande siffror för år 1930 voro 206,646, 201,936 och 4,710. För år 1931 214,991, 205,346 och 9,645. För år 1932 208,493, 199,111 och 9,382.

Enligt nedanstående tablå uppgick antalet inregistrerade motorfordon den 30 september 1933 till 198,241. Med stöd av ovan anförda siffror anser sig styrelsen böra beräkna antalet inregistrerade motorfordon den 31 nästkommande december till 190,000.

22 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1934/1935.

De under budgetåret 1932/1933 influtna automobilskattemedlen uppgingo till 72,789,833 kronor 47 öre, i vilket belopp tillfällig skatt å bensin torde ingå med omkring 900,000 kronor. Med frånräknande av detta belopp uppgingo således de under budgetåret 1932/1933 influtna medlen till i runt tal 71,890,000 kronor, vilket belopp, fördelat på antalet inregistrerade motorfordon den 31 december 1932, 199,111 stycken gör en skatt av 361 kronor 5 öre per fordon.

Av ovanstående tablå framgår att motorcyklarna minskat proportionsvis mera än övriga motorfordon. Av statistisk årsbok framgår vidare att antalet omnibusar och tyngre lastautomobiler öka medan däremot de lättare fordonen minska. På grund härav kommer medelskatten per fordon att under budgetåret 1933/1934 bliva större än under sistlidna budgetår. Storleken av denna ökning är givetvis mycket svår att beräkna. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anser sig dock kunna räkna med en ökning med 10 kronor per fordon. Skatten per fordon skulle då bliva 371 kronor och med ett beräknat antal motorfordon den 31 december 1933 av 190,000 skulle de inflytande automobilskattemedlen för innevarande budgetår uppgå till 70,490,000 kronor.

I sin underdåniga skrivelse den 8 november 1932 beräknade väg- och vattenbyggnadsstyrelsen de inflytande automobilskattemedlen för innevarande år till 70,000,000 kronor. Under tiden 1 juli—30 september 1932

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1934/1935. 23

inflöto i automobilskattemedel i runt tal 14.7 miljoner kronor och under samma tid 1933 15.8 miljoner kronor. För att en jämförelse mellan dessa båda kvartal skall bliva fullt adekvat bör från förstnämnda belopp avdragas den tillfälliga bensinskatten, av styrelsen beräknad till 900,000 kronor, skillnaden blir då 2,000,000 kronor.

Denna ökning härrör sig till största delen från generaltullstyrelsen. Vid första påseende verkar denna ökning mycket egendomlig i all synnerhet eom bensininförseln, från vilken de av generaltullstyrelsen redovisade automobilskattemedlen till största delen härröra, under 3:e kvartalet 1932 utgjorde 136.8 miljoner liter och för samma kvartal 1933 129.4 miljoner liter, således en minskning å 7.4 miljoner liter.

Därtill kommer att bensinimporten under årets nio första månader minskat med i runt tal 11.6 miljoner liter mot samma tid under 1932.

Vid en undersökning av budgetredovisningen för budgetåret 1932/1933 framgår emellertid att restantierna å bensin- och gummiringsskatt den 30 juni 1932 utgjorde 9.3 miljoner kronor och samma dag 1933 11.2 miljoner kronor. Här torde sålunda förklaringen till ökningen å 2 miljoner kronor ligga.

Enligt vad ovan beräknats skulle de influtna automobilskattemedlen innevarande budgetår komma att uppgå till i runt tal 70,500,000 kronor, vilket belopp styrelsen dock anser sig böra höja till 71,000,000 kronor bland annat på grund av den mindre konjunkturförbättring, som inträffat inom trävaruindustrien och järnindustrien.

På grund av denna konjunkturförbättring anser sig styrelsen icke böra räkna med någon nedgång i motorfordonsbeståndet, utan uppskattar styrelsen motorfordonsbeståndet den 31 december 1934 till samma antal som den 31 december 1933 eller 190,000 fordon. På grund av förut omförmälda tendensen till ökning av motorfordonens tyngd som styrelsen tror kommer att fortfara jämväl för budgetåret 1934/1935 och med hänsyn till att striden inom byggnadsfacket till denna tid med sannolikhet torde vara avslutad beräknar styrelsen därför de inflytande automobilskattemedlen för budgetåret 1934/1935 till 72,000,000 kronor.»

Enligt från överståthållarämbetet och länsstyrelserna inhämtade uppgifter beräknas uppbörden av automobilskattemedel hos nämnda myndigheter för budgetåret 1934/1935 till sammanlagt 23.3 miljoner kronor, varav 20.2 miljoner kronor avser fordonsskatt och 3.1 miljoner kronor gummiringsskatt.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 9 november 1933 rörande beräkningen av tullmedlen m. m. har generaltullstyrelsen, på därom av riksräkenskapsverket framställd begäran, även yttrat sig angående beräkningen av genom tullverket inflytande automobilgummiringsskatt och bensinskatt. Styrelsen har härom anfört följande:

»Vad slutligen angår de automobilskattemedel, som uppbäras genom tullverket, hava årsbeloppen av den debiterade uppbörden av nedanstående av dessa medel samt restitutionerna av sådana medel under senaste femårsperioden uppgått till i jämna tusental kronor:

24 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1934/1935.

Under månaderna juli—oktober 1932/1933 och 1933/1934 hava motsvarande belopp uppgått till i jämna tusental kronor:

1982/1933 ...............................................! 1,559 I — 18,257 ] 141

1933/1934 ................................................I . 2,741 j — i 16,864 | 337

Inkomsterna av automobilgummiringsskatt, vilka intill budgetåret 1930/ 1931 varit stadda i ständig stegring, hava således under såväl sistnämnda budgetår som budgetåren 1931/1932 och 1932/1933 varit i avtagande. Uppbörden av bensinskatt har däremot visat fortgående ökning till och med budgetåret 1932/1933, även om avdrag sker för belopp, som motsvara de genom förordningarna den 2 juni 1931 och den 29 april 1932 vidtagna höjningarna i skattesatsen. Under de fyra första månaderna av innevarande budgetår visar däremot uppbörden av automobilgummiringsskatt en stegring och av bensinskatt en minskning i jämförelse med samma månader av budgetåret 1932/1933.

Ovisst är, huruvida de senaste månadernas omkastningar i storleken av uppbörden av förevarande medel kunna giva tillräckligt stöd för antagande, att varaktigt omslag i tidigare minsknings- respektive ökningstendens i uppbörden numera inletts. Med hänsyn härtill lärer beträffande budgetåret 1934/1935 icke böra förutsättas nämnvärd avvikelse från siffrorna för uppbörden av ifrågakomna medel under budgetåret 1932/

1933. Bruttobeloppen av dessa medel för budgetåret 1933/1934 skulle med iakttagande härav kunna i runda tal angivas till:

automobilgummiringsskatt .................... 5 miljoner kronor;

bensinskatt ............................................ 45 » »

Restitutionerna av bensinskatt synas kunna för budgetåret 1934/1935 upptagas till något högre belopp än för vart och ett av budgetåren 1930/ 1931, 1931/1932 och 1932/1933, eller till ett avrundat belopp av 600,000 kronor. Från de obetydliga restitutionerna av automobilgummiringsskatt torde här kunna bortses.

Nettoinkomsterna för budgetåret 1934/1935 av ifrågavarande slag av automobilskattemedel, som uppbäras genom tullverket, torde följaktligen kunna uppskattas till sammanlagt 49.4 miljoner kronor eller i helt tal 49 miljoner kronor.»

Kontrollstyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 15 november 1933 beräknat inkomsten för budgetåret 1934/1935 av skatt å inom

liiksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1934/1935. 25

riket tillverkad bensin till 1.2 miljoner kronor. För skatt å motorsprit har kontrollstyrelsen ej upptagit någon inkomst. I en till grund för styrelsens beräkning liggande promemoria anföres:

»Statsverkets inkomster av skatt å bensin, tillverkad inom landet, framgå av följande sammanställning över från tillverkningsställe utlämnad bensin:

Enligt inhämtad upplysning beräknas utlämningen av inhemsk bensin under innevarande budgetår komma att omfatta en kvantitet av omkring 12 miljoner liter, varå skatten utgör 1.2 miljoner kronor. För budgetåret 1934/1935 uppskattas kvantiteten utlämnad bensin av inhemsk tillverkning till likaledes omkring 12 miljoner liter. I anslutning härtill skulle skatten å inom riket tillverkad bensin, under förutsättning av oförändrad skattesats av 10 öre per liter, för sistnämnda budgetår kunna beräknas tillföra statsverket en behållen inkomst av 1.2 miljoner kronor.

Vad beträffar skatten å motorsprit, vilken är fastställd till 6 öre per liter, är densamma jämlikt riksdagens beslut suspenderad till den 1 juli 1934, då den alltså skulle träda i tillämpning. Till ledning för ett bedömande av storleken av den av motorspriten härledande skatteinkomsten må nämnas, att den årliga försäljningen av motorsprit uppgått till följande kvantiteter:

år 1930 ...........................................:........ 7.6 miljoner liter,

» 1931 .................................................... 8-7 » » ,

» 19321 .................................................... 3.8 » » •

För innevarande år beräknas försäljningen av motorsprit uppgå till omkring 8.2 miljoner liter.

Därest skatt å motorsprit skulle utgå under budgetåret 1934/1935, är emellertid att räkna med att försäljningen kommer att minska eller eventuellt upphöra, enär spriten icke längre skulle bliva konkurrenskraftig gentemot bensinen. Förutsättningen för att beskattad motorsprit skall finna avsättning i marknaden, torde vara, att statsmakterna vidtaga särskilda åtgärder härför. För närvarande torde anledning saknas, att i inkomstberäkningen för nästa budgetår innefatta något belopp, avseende skatt å motorsprit.»

Vid beräkningen av automobilskattemedlen för budgetåret 1934/1935 har riksräkenskapsverket att utgå från, att de av 1932 års riksdag beslutade skattesatserna bibehållas oförändrade.

I enlighet med de av riksräkenskapsverket antagna allmänna förutsättningarna rörande konjunkturutvecklingen anser sig ämbetsverket

Tillverkningen begränsad på grund av arbetsinställelse.

26 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1934/1935.

böra räkna med. att motorfordonsbeståndet i landet, som enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens ovan intagna underdåniga skrivelse den 31 december 1932 uppgick till 199,111 fordon och av styrelsen vid instundande årsskifte beräknas nedgå till 190,000, den 31 december 1934 kommer att åter hava stigit. På grund härav synes den behållna inkomsten av fordonsskatt under budgetåret 1934/1935 kunna uppskattas till ett belopp av

21.o miljoner kronor.

Uppbörden av gummiringsskatt har, trots den relativt stora skattehöjningen den 1 maj 1932, varit osedvanligt låg under första hälften av budgetåret 1932/1933, vilket torde sammanhänga med den hämmande inverkan, som skattehöjningen till en början medfört. Under tiden januari— oktober 1933 har emellertid en avsevärd stegring inträtt. Med stöd härav har riksräkenskapsverket ansett sig böra för budgetåret 1934/1935 beräkna gummiringsskattens avkastning till 8.5 miljoner kronor.

Vad angår beräkningen av bensinskattens avkastning under budgetåret 1934/1935, lämna uppgifterna för inkomsttillflödet under innevarande budgetår ingen säkrare ledning. För perioden juli—oktober 1933 utvisar den debiterade bensinskatteuppbörden enligt generaltullstyrelsens ovan intagna tablå en minskning i förhållande till motsvarande period föregående år. Under november månad har emellertid, enligt preliminär uppgift från tullverket, eu om än ringa stegring åter ägt rum. Den inträdda minskningen torde ock enligt riksräkenskapsverkets uppfattning delvis vara av tillfällig natur. Under förutsättning att den förbättring, som under innevarande höst inträtt inom vissa grenar av näringslivet, i fortsättningen kommer att äga bestånd och efter hand utbreda sig till andra verksamhetsområden, torde man kunna räkna med dels — såsom ovan angivits — en utökning av motorfordonsbeståndet, dels ett större utnyttjande av motorfordonen. Med utgångspunkt härifrån och med stöd av de utav generaltullstyrelsen och kontrollstyrelsen gjorda beräkningarna har riksräkenskapsverket uppskattat avkastningen av bensinskatten för budgetåret 1934/1935 till 45.5 miljoner kronor.

Genom beslut av 1924 års riksdag blev jämväl motorsprit belagd med skatt. Enligt övergångsbestämmelse skulle emellertid denna skatt icke vinna tillämpning förrän från och med den 1 juli 1929. Sedermera beslöt 1929 års riksdag, att skattefriheten skulle utsträckas att gälla till den 1 juli 1933 samt att under tiden från och med sistnämnda dag till den 1 juli 1934 skatten å motorsprit skulle utgå med 3 öre per liter. På grund av beslut av 1933 års riksdag har emellertid, i avvaktan på igångsatt utredning rörande tillverkning och avsättning av inhemsk sprit till motorbränsle, ej heller för budgetåret 1933/1934 uttagits någon skatt å inom riket tillverkad motorsprit. Även för den händelse intet nytt beslut fattas rörande ytterligare utsträckning av skattefriheten, i vilket fall skatten jämlikt 1929 års riksdagsbeslut för budgetåret 1934/1935 skall utgå med 6 öre per liter, har riksräkenskapsverket, med hänsyn till kontroll

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för bndgetåret 1934/1935. 27

styrelsens ovan återgivna uttalande, ansett sig ej böra räkna med någon inkomst för budgetåret 1934/1935 av skatt å motorsprit.

Den påräkneliga avkastningen under budgetåret 1934/1935 av fordonsskatt, gummiringsskatt och bensinskatt samt skatt å motorsprit skulle sålunda uppgå till sammanlagt 75 miljoner kronor.

I enlighet med förestående beräkningar hemställer riksräkenskapsverket, att inkomsttiteln automobilskattemedel för budgetåret 1934/1935 beräknas till 75,000,000 kronor.

Tullmedel.

De beräknade och redovisade inkomsterna å denna titel hava utgjort:

Vid bedömandet av förestående sammanställning måste hänsyn tagas till under perioden vidtagna ändringar i tullsatserna. Av dessa ändringar må särskilt framhållas den nedsättning av kaffetullen, som fastställts att träda i kraft den 1 september 1929, samt den från och med den 1 juli 1929 genomförda tullfriheten å apelsiner, citroner och åtskilliga slag av torkad frukt. Å andra sidan hava från och med den 1 februari 1932 införts tilläggstullar för vissa lyxbetonade samt mer eller mindre umbärliga varor, däribland kaffe. Anmärkas må även att den av 1932 års riksdag beslutade tillfälliga kaffeskatten, för budgetåret 1932/1933 uppgående till 1.56 miljoner kronor, redovisats å förevarande titel.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 9 november 1933 har generaltullstyrelsen beträffande beräkningen av tullmedelsinkomsterna under budgetåret 1934/1935 anfört bland annat följande:

»Beräkningen av tullmedelsuppbörden för budgetåret 1934/1935 måste till följd av det alltjämt ovissa allmänna konjunkturläget bliva synnerligen osäker. Storleken av de senaste månadernas tullmedelsuppbörd ger emellertid icke anledning till förväntan, att någon mera påtaglig förbättring i nämnda uppbörd skall inträda under den tid, som för närvarande kan överblickas. Uppbördssiffrorna för de fyra gångna månaderna av innevarande budgetår hava nämligen stannat vid 7.i, 9.2, 10.5 och 10.4 miljoner kronor mot 9.2, 11.4, 11.5 och 10.9 miljoner under motsvarande månader av budgetåret 1932/1933. Nedgången synes hänföra sig till minskning i importen av ett flertal sådana varuslag, som i allmänhet inbringa de största tullmedelsinkomsterna; sammanlagda uppbördsbeloppet för dessa uppgick under de tre första månaderna av innevarande bud-

28 Iiiksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1934/1935.

getår till allenast 13.7 miljoner kronor mot 17.9 miljoner kronor under samma månader av nästföregående budgetår. Det kan således befaras, att beloppet av innevarande budgetårs tulluppbörd icke kan komma att uppnå motsvarande belopp för budgetåret 1932/1933, eller 117.2 miljoner kronor. Åven om en viss om ock ringa förbättring i det allmänna ekonomiska läget under den senaste tiden framträtt — en förbättring, vars varaktighet icke kan närmare bedömas — torde därför icke gärna kunna förutsättas, att denna förbättring skall redan under nästkommande budgetår i någon mera betydande grad giva sig till känna i ökad varuinförsel från utlandet och därav härflytande stegring i tullmedelsuppbörden. Försiktigheten torde därför bjuda att för sistnämnda budgetår räkna med en något lägre tulluppbördssiffra än som svarar mot storleken av tullmedelsuppbörden under budgetåret 1932/1933, möjligen med endast 115 miljoner kronor. Vid denna beräkning har givetvis bortsetts från sådana förskjutningar i tulluppbörden, som hänföra sig till eventuella förändringar i gällande tullsatser eller införande av mera genomgripande importregleringsåtgärder.

Debiterad tulluppbörd för olika varugrupper.

Miljoner kronor.

Riksräkenskapsverkcts inkomstberäkning för budgetåret 1934/1935. 29

Restitutionerna av tullmedel hava under budgetåret 1932/1933 uppgått till omkring 3.4 miljoner kronor. Under de fyra första månaderna av innevarande budgetår bava dessa belöpt sig till respektive 0.17, O.is, 0.44 och 0.5o miljoner kronor, således sammanlagt 1.3 miljoner kronor, eller till omkring 0.2 miljoner kronor mera än restitutionsbeloppen för samma månader av budgetåret 1932/1933. Denna ökning måste emellertid på vissa grunder anses vara av mera tillfällig art. Med utgångspunkt från vad ovan nämnts om tullmedelsuppbörden torde därför för budgetåret 1934/ 1935 icke böra räknas med bögre restitutionsbelopp än 3 miljoner kronor.

Minskas de för budgetåret 1934/1935 beräknade

bruttoinkomsterna av tullmedel ........................................ 115 miljoner kronor,

med restitutioner av tullmedel ........................................ 3 »_*

skulle alltså ........................................................................... 112 miljoner kronor

utgöra de nettoinkomster av tullmedel, som kunna förväntas inflyta under budgetåret 1934/1935.»

I förestående tabell lämnas i sammandrag en av generaltullstyrelsen utarbetad översikt av den debiterade tulluppbörden under vart och ett av budgetåren 1924/1925—1932/1933, med särskilt angivande av de varuslag, för vilka tullen under något av nämnda år uppgått till minst 1 miljon kronor.

Såsom framgår av tabellen har den sammanlagda debiterade tulluppbörden, efter att under budgetåret 1925/1926 hava passerat ett minimum, oavbrutet stegrats till och med budgetåret 1929/1930. Därefter bar tulluppbörden år för år gått starkt tillbaka. För sistförflutna budgetår utgjorde den debiterade tulluppbörden allenast 72.i procent av motsvarande uppbörd för budgetåret 1929/1930.

Enligt från generaltullstyrelsen likaledes meddelade uppgifter bar den debiterade tulluppbörden för varje månad från och med budgetåret 1924/ 1925 till och med november månad 1933 uppgått till följande belopp:

Debiterad tulluppbörd månadsvis.

Miljoner kronor.

30 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1934/1935.

Såsom tabellen utvisar, har den debiterade tulluppbörden under de fem första månaderna innevarande budgetår uppgått till 47.9 miljoner kronor, medan för motsvarande period av nästföregående budgetår tulluppbörden utgjort 53.9 miljoner kronor. Nedgången av tulluppbörden under innevarande budgetår har sålunda utgjort 6.0 miljoner kronor. Av sistangivna belopp hänförde sig till juli 2.i, till augusti 2.2, till september l.o, till oktober 0.5 och till november 0.2 miljoner kronor. Den för innevarande budgetår redovisade nedgången av tulluppbörden, som under juli och augusti månader varit mycket stor, har sålunda under följande månader successivt avtagit, och har uppbörden under sistförflutna november månad uppgått till i det närmaste samma belopp som under november månad år 1932.

Enligt från generaltullstyrelsen erhållna uppgifter avseende den debiterade tulluppbörden för olika varuslag under innevarande budgetårs fyra första månader i jämförelse med motsvarande period under budgetåret 1932/1933 framgår, att den för dessa månader redovisade nedgången av den sammanlagda uppbörden, 5.8 miljoner kronor, 3.g miljoner kronor hänföra sig till spannmål och socker samt 2.2 miljoner kronor till övriga varuslag.

För beräkningen av tullmedelsinkomsternas avkastning under återstående månader av innevarande budgetår och under budgetåret 1934/1935 saknas säkra hållpunkter. Det framtida utfallet av tullmedelsinkomsterna är i första hand beroende av världskonjunkturernas allmänna utveckling. I nuvarande ekonomiska läge är importens storlek och sammansättning i särskilt hög grad beroende av växelkursernas förändringar. Beräkningen av förevarande inkomsttitel måste under sådana förhållanden bliva mycket osäker, och inträdande förskjutningar i konjunkturläget kunna medföra mycket stora omkastningar av det påräkneliga inkomsttillflödet.

I enlighet med de allmänna förutsättningar rörande konjunkturutvecklingen, från vilka riksräkenskapsverket vid sin inkomstberäkning utgått, har ämbetsverket ansett sig kunna uppställa det antagandet, att den förbättring i fråga om tullmedelsinkomsternas avkastning, som otvivelaktigt inträtt under de senast förflutna månaderna, skall göra sig gällande jämväl under återstoden av innevarande budgetår samt att den debiterade tulluppbörden under nästkommande budgetår skall uppnå ett något högre läge än under budgetåret 1932/1933.

Av den för sistnämnda budgetår debiterade tulluppbörden, 117.2 miljoner kronor, hänförde sig 7.8 miljoner kronor till spannmål och socker. För såväl innevarande som nästkommande budgetår beräknas den å spannmål och socker belöpande tulluppbörden till allenast omkring 2.5 miljoner kronor. Beträffande denna del av tulluppbörden skulle i jämförelse med tulluppbörden under budgetåret 1932/1933 en minskning å 5.3 miljoner kronor inträda. Frånräknas sistnämnda belopp, skulle alltså av den

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1934/1935. 31

debiterade tulluppbörden för budgetåret 1932/1933 återstå omkring 112 miljoner kronor.

Med utgångspunkt härifrån och under antagande, att tullmedlen för andra varor än spannmål och socker efter hand åter komma att stiga, har riksräkenskapsverket ansett sig kunna uppskatta den debiterade tulluppbörden för budgetåret 1934/1935 till omkring 120 miljoner kronor. I förhållande till generaltullstyrelsens förut återgivna beräkning innebär riksräkenskapsverkets uppskattning en höjning med 5 miljoner kronor.

I fråga om restitutionerna av tullmedel under budgetåret 1934/1935 synes under sådana förhållanden en uppräkning av det av generaltullstyrelsen angivna beloppet böra ske med 1 miljon kronor till 4 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket hemställer, att i enlighet med ämbetsverkets förestående beräkningar inkomsttiteln tullmedel för budgetåret 1934/1935 i riksstaten uppföres med 116,000,000 kronor.

Accis å silke.

Förevarande inkomsttitel uppfördes första gången i riksstaten för budgetåret 1932/1933, och beräknades inkomsten å titeln för nämnda budgetår till 1,000,000 kronor. Den behållna inkomsten av accis å silke under budgetåret 1932/1933 uppgick till 442,005 kronor. För budgetåret 1933/1934 har inkomsten beräknats till 500,000 kronor.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 9 november 1933 har generaltullstyrelsen angående beräknandet av ifrågavarande uppbörd under budgetåret 1934/1935 anfört följande:

»Vidkommande---de debiterade medlen av accis å silke, här be-

tecknade silkeaccismedel, hava dessa uppgått under budgetåret 1932/1933 till 442,743 kronor och under månaderna juli—oktober av innevarande budgetår till 361,104 kronor brutto. För budgetåret 1934/1935 torde med hänsyn härtill och till inhämtade upplysningar angående omfattningen av väntad stegring i den inhemska konstsilkeproduktionen bruttouppbörden av dessa medel kunna upptagas till i runt tal 1 miljon kronor.

Restitutionerna av silkeaccismedel hava under budgetåret 1932/1933 belöpt sig till 738 kronor och under nästlidna juli—oktober månader stannat vid 34 kronor. De torde för budgetåret 1934/1935 icke böra uppskattas till högre belopp än 2,000 kronor.

På grund härav torde jämväl nettouppbörden av silkeaccismedel för sistnämnda budgetår kunna upptagas till 1 miljon kronor.»

Riksräkenskapsverket har i enlighet med generaltullstyrelsens beräkning i inkomsttabellen uppfört accis å silke med 1,000,000 kronor.

Accis å margarin.

Denna inkomsttitel har först med innevarande budgetår uppförts i riksstaten, med ett beräknat belopp av 5 miljoner kronor.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 15 november 1933 har kontroll-

32 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1934/1935.

styrelsen beräknat inkomsten av accis å margarin för budgetåret 1934/1935 till 9.5 miljoner kronor. Rörande grunderna för beräkningen anföres i en av kontrollstyrelsen samtidigt överlämnad promemoria följande:

»För margarin, som tillverkas för försäljning, utgår accis med 20 öre per kilogram. Enligt kungl. kungörelsen den 20 juli 1933, nr 484, gäller förordnandet om margarinaccisens utgörande allenast intill innevarande års utgång. Nedanstående inkomstberäkning är verkställd under förutsättning, att margarinaccisen kommer att utgå med oförändrat belopp under budgetåret 1934/1935.

Tillverkningen av margarin har för nedannämnda år utgjort:

år 1927 ............................ 42,661 ton år 1980 53,149 ton

» 1928 ............................ 50,664 » » 1931 49,701 »

» 1929 ............................ 55,243 » » 1932 49,895 »

Enligt inhämtad upplysning beräknas årets tillverkning av margarin uppgå till cirka 48,000 ton, vartill även tillverkningen under budgetåret 1934/1935 ansetts böra uppskattas. Med utgångspunkt härifrån skulle med tillämpning av ovannämnda skattesats av 20 öre per kilogram erhållas en inkomst av margarinaccisen för budgetåret 1934/1935 av 9.6 miljoner kronor eller med hänsyn tagen till förekommande restitutioner i runt tal 9.5 miljoner kronor.»

I överensstämmelse härmed har riksräkenskapsverket i inkomsttabellen uppfört inkomsttiteln accis å margarin med 9,500,000 kronor.

Skatt å oljekakor och vissa slag av fodernijöl.

Denna inkomsttitel har först med innevarande budgetår uppförts i riksstaten och härvid upptagits till 3 miljoner kronor.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 9 november 1933 har generaltullstyrelsen angående beräkningen av inkomsterna av skatt å oljekakor och vissa slag av fodermjöl under budgetåret 1934/1935, i vad avser tullverkets uppbörd, anfört följande:

»De medel, som hos tullverket debiterats i skatt å oljekakor och vissa slag av fodermjöl, här betecknade oljekakskattemedel, hava under innevarande budgetårs fyra första månader belöpt sig till i runt tal l.i miljon kronor och under nästlidna kvartal uppgått till 0.9 miljon kronor. Importen av ifrågakomna varor har hittills tämligen jämnt fördelat sig å årets kvartal, såsom framgår av nedanstående tabell över importmängderna av till statistiska numren 359—365, 369 och 370 hänförliga varor under budgetåret 1932/1933 (1,000 kilogram):

juli—september........................ 40,648 januari —mars............................ 44,639

oktober—december ................ 39,744 april—juni ............................... 33,039

Med beaktande härav och då särskild anledning ej föreligger att förutsätta nämnvärd stegring i införseln av ifrågakomna varuslag under budgetåret 1934/1935, torde tullverkets uppbörd av oljekakskattemedel under samma budgetår kunna uppgivas till 3.6 miljoner kronor. Från restitutioner av oljekakskattemedel torde kunna bortses.»

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1934/1935. 33

Rörande beräkningen av förevarande skatteuppbörd under budgetåret 1934/1935, i vad avser tillverkningen inom landet, har vidare i en av kontrollstyrelsen med skrivelse den 15 november 1933 till riksräkenskapsverket överlämnad promemoria anförts följande:

»Enligt förordningen den 14 juni 1933, nr 329, utgår skatt å oljekakor och vissa slag av fodermjöl med 2 öre per kilogram. Den svenska konsumtionen av dessa varor tillgodoses till väsentlig del av importerade varor. Tillverkningen inom landet av nämnda slag av fodermedel har för nedan angivna år utgjort (i ton):

1927 ........................................ 99,149 1930 76,682

1928 ........................................ 112,914 1931 55,750

1929 ........................................ 112,444 1932 38,835

Enligt inhämtad uppgift beräknas tillverkningen under innevarande år komma att uppgå till omkring 80,000 ton.

Av den inhemska produktionen av dessa fodervaror exporteras en icke ringa del. Under innevarande år beräknas sålunda exporten uppgå till omkring 40,000 ton. Den för inhemsk förbrukning från fabrikerna utlämnade kvantiteten inom landet tillverkade oljekakor och fodermjöl skulle alltså utgöra omkring 40,000 ton. Om denna kvantitet inhemsk vara lägges till grund för beräkningen av skatteinkomsten för budgetåret 1934/1935, skulle statsverkets behållna inkomst av skatten å oljekakor och vissa slag av fodermjöl under förutsättning av oförändrad skattesats uppgå till 800,000 kronor.»

Enligt förestående beräkningar skulle alltså å förevarande inkomsttitel inflyta sammanlagt 4.4 miljoner kronor. Med hänsyn särskilt till osäkerheten i fråga om storleken av den framtida importen av hithörande varuslag har riksräkenskapsverket funnit sig böra nedsätta det sålunda beräknade beloppet till jämnt 4 miljoner kronor.

I överensstämmelse härmed har riksräkenskapsverket i inkomsttabellen uppfört skatt å oljekakor och vissa slag av fodermjöl med 4,000,000 kronor.

Slaktdjursavgifter.

Förevarande avgifter beslutades vid 1933 års riksdag, varvid fastställdes, att å titeln inflytande inkomster skulle tillföras en för ändamålet upprättad diversemedelsfond. Någon redovisning över riksstaten förutsattes härvid icke skola äga rum.

Enligt riksräkenskapsverkets uppfattning böra emellertid slaktdjursavgifterna — i likhet med de vid samma riksdag beslutade och i riksstaten för innevarande budgetår uppförda inkomsttitlarna accis å margarin samt skatt å oljekakor och vissa slag av fodermjöl — upptagas å riksstatens inkomstsida samt inflytande avgifter över ett riksstatsanslag tillföras förenämnda fond. I överensstämmelse härmed har riksräkenskapsverket ansett sig böra inkomma med beräkning av ifrågavarande uppbörd för budgetåret 1934/1935.

Bihang till riksdagens protokoll 193i. 1 sand. Nr 1 Del 3.

34 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1934/1935.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 23 november 1933 har statens slakterinämnd, under förutsättning att nuvarande bestämmelser angående slaktdjursavgifternas storlek komma att gälla även under budgetåret 1934/1935, beräknat inkomsterna av slaktdjursavgifter under nämnda budgetår till omkring 1.8 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket bar i anslutning bärtill funnit sig böra i inkomsttabellen upptaga inkomsttiteln slaktdjursavgifter till 1,800,000 kronor.

Tobaksskatt.

Tobaksskattens avkastning har under redovisningsperioden oavbrutet stegrats. Budgetåret 1929/1930 utvisar visserligen ett högre inkomstbelopp än budgetåret 1930/1931, men av förstnämnda års inkomst äro omkring 5 miljoner kronor att återföra på en engångsintäkt, föranledd av ändring i avseende å tiden för skattens inleverering till statsverket. Den stora stegringen av tobaksskattens avkastning under budgetåret 1931/1932 är beroende — utom av något ökad omsättning av tobaksvaror — av vid 1931 års riksdag beslutad böjning av den procentuella värdeskatten å olika slag av tobaksvaror ävensom av vid 1932 års riksdag genomförd ytterligare höjning av skattesatserna. Stegringen under budgetåret 1932/ 1933 är även delvis att återföra på förnyad böjning av skattesatserna jämlikt beslut vid 1933 års riksdag.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 14 november 1933 bar aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet rörande beräkningen av tobaksskattens avkastning under budgetåret 1934/1935 anfört, att omsättningen under innevarande år minskats, vilken minskning till största delen drabbat tobakshandlarnas import av färdiga tobaksvaror. Enligt monopolbolagets uppfattning skulle, därest priskurantprisbeloppet under det sistförflutna budgetåret lägges till grund för beräkningen, tobaksskatten, med nu gällande priser och skattesatser och med utgångspunkt från i huvudsak oförändrade konjunkturförbållanden, för budgetåret 1934/1935 kunna beräknas till 74 miljoner kronor.

Närmare uppgifter rörande totalomsättningen av tobaksvaror under kalenderåren 1926—1932 lämnas i efterföljande tabell, vari jämte kvantitets- och värdesiffror jämväl på respektive år belöpande tobaksskatt angives.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1934/1935. 35

Såsem framgår av tabellen, har omsättningen av den viktigaste varugruppen, nämligen cigarretterna, som till och med år 1931 oavbrutet stegrats, under redovisningsperiodens sista år utvisat nedgång. Omsättningen av cigarrcigarretter var störst år 1930, varpå den under de två sistförflutna kalenderåren tenderat att sjunka. Beträffande övriga varuslag, med undantag av röktobak, vilken under 1932 utvisat stegring, har omsättningen under periodens senare år antingen stagnerat eller gått tillbaka. Det sammanlagda värdet av de omsatta varukvantiteterna, vilket under år 1931 utvisat nedgång, har under det sistförflutna kalenderåret på grund av höjda priser ånyo ökats. De redovisade tobaksskattebeloppen hava stigit under hela perioden 1926—1932.

Rörande utvecklingen under innevarande år lämnas uppgifter i efterföljande tablå.

Kvantitet.

Januari—oktober.

Cigarrer ................................

Cigarrcigarretter ................

Cigarretter............................

Röktobak ............................

Tuggtobak och snus............

Juli—oktober

Cigarrer .......................

Cigarrcigarretter ........

Cigarretter....................

Röktobak ....................

Tuggtobak och snus....

Oktober.

36 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1934/1935.

Enligt tablåns siffror har omsättningen av tobaksvaror under perioden januari—oktober innevarande år för samtliga varuslag med undantag av röktobak utvisat nedgång. Det redovisade värdet av de omsatta tobaksvarorna bar ävenledes sjunkit, varemot tobaksskatten stigit. Begränsas jämförelsen till månaderna juli—oktober, utvisa siffrorna i huvudsak samma utveckling. Uppgifterna för enbart oktober månad utvisa en svag uppgång för kvantiteterna av cigarrcigarretter och röktobak men fortsatt nedgång för övriga varuslag. Värdet av de omsatta tobakskvanti te terna har under oktober månad sjunkit, dock endast obetydligt, medan tobaksskatten utvisat någon stegring.

Vid bedömandet av tobaksskattens avkastning under nästkommande budgetår har riksräkenskapsverket i enlighet med de allmänna förutsättningar rörande konjunkturutvecklingen, från vilka ämbetsverket vid sin inkomstberäkning utgått, funnit sig böra räkna med en viss återhämtning av omsättningens kvantitativa omfattning. Med utgångspunkt härifrån och under hänsyntagande till det förhållandet, att tobaksskatten under innevarande år trots sjunkande omsättning likväl uppvisat stegring, har riksräkenskapsverket ansett sig kunna höja monopolbolagets förutberörda beräkning av tobaksskattens avkastning under budgetåret 1934/1935 med 1 miljon kronor.

Riksräkenskapsverket hemställer i överensstämmelse härmed, att inkomsttiteln tobaksskatt för budgetåret 1934/1935 beräknas till 75,000,000 kronor.

Brännvinstillverkningsskatt.

Kontrollstyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 15 november 1933 uppskattat statsverkets inkomst av brännvinstillverkningsskatt

Riksräkenskapsverket» inkomstberäkning för budgetåret 1934/1935. 37

under budgetåret 1934/1935 till 17.o miljoner kronor. I en av kontrollstyrelsen samtidigt överlämnad, till grund för beräkningen liggande promemoria anföres följande:

»Statsverkets behållna inkomst av brännvinstillverkningsskatten har under budgetåren 1931/1932 och 1932/1933 uppgått till respektive 17,345,249 kronor och 16,081,733 kronor. För innevarande budgetår är denna skattetitel upptagen med 16 miljoner kronor. Såvitt nu kan bedömas, torde nettointäkten i verkligheten komma att uppgå till omkring 17 miljoner kronor.

Till grund för beräkningen av inkomsten av brännvinstillverkningsskatten för nästa budgetår böra väsentligen läggas aktiebolaget Vin- & spritcentralens inköp av brännvin från brännerierna under innevarande tillverkningsår. Enligt vad nu är känt, komma dessa inköp att omfatta en kvantitet av omkring 27 miljoner liter av normalstyrka. Skatten härå utgör, efter avdrag av beräknade restitutioner, omkring 15.6 miljoner kronor. Härtill bör emellertid läggas skatten å en under föregående tillverkningsår levererad kvantitet brännvin om 2 miljoner liter, för vilken bolaget erhållit särskilt anstånd med skattens erläggande till juli månad 1934, eller 1.3 miljon kronor. Sammanlagda inkomsten av brännvinstillverkningsskatten skulle alltså för budgetåret 1934/1935 bliva 16.9 miljoner kronor eller i runt tal 17 miljoner kronor.»

Riksräkenskapsverket hemställer, att i enlighet med kontrollstyrelsens förslag brännvinstillverkningsskatten för budgetåret 1934/1935 beräknas till 17,000,000 kronor.

Rusdrycksförsäljningsmedel.

Vad inkomsterna från partihandelsbolag beträffar, hänföra sig dessa till aktiebolaget Vin- & spritcentralen jämte vissa agentbolag. Statsverkets beräknade och behållna inkomster från berörda bolag hava utgjort:

Budgetåret

»

»

»

Kontrollstyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 15 november 1933 uppskattat statsverkets inkomster av partihandelsbolag för budgetåret 1934/1935 till 8.o miljoner kronor.

I en av kontrollstyrelsen samtidigt överlämnad, den 10 november 1933 dagtecknad skrivelse har aktiebolaget Vin- & spritcentralen beräknat förevarande inkomsttitel till 7.o miljoner kronor samt rörande beräkningen anfört följande:

38 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1934/1935.

»I skrivelse den 11 november 1932 till överdirektören i kontrollstyrelsen liade 1933 års vinst beräknats uppgå till omkring 10 miljoner kronor. Utgångspunkten var härvid, att omsättningen under året skulle uppgå till omkring 70 miljoner kronor. På grund av sedermera infordrad ny uppgift från bolaget meddelades i skrivelse den 3 maj detta år, att 1933 års omsättning icke kunde beräknas till högre belopp än 60 miljoner kronor. Med en dylik omsättning beräknades nettovinsten till 8 miljoner kronor. Efter utdelning till aktieägarna återstode en summa av omkring 7.2 miljoner kronor. Avstode bolaget, med hänsyn till en planerad överföring till reservfonden av ett betydande belopp från de till reserverade skatter avsatta medel från disposition av i koncessionsavtalet medgiven avsättning till reservfonden. beräknades bolaget kunna till statsverket för budgetåret 1933/1934 inleverera ett belopp av något över 7 miljoner kronor. I riksstaten för sistnämnda budgetår har inkomsten under här ifrågavarande inkomsttitel med hänsyn till förefintligheten av förenämnda reserverade skattemedel uppräknats med ytterligare 2 miljoner kronor till 9 miljoner kronor.

Såvitt kan bedömas, kommer omsättningen under innevarande år att uppgå till ungefär det av oss senast beräknade beloppet av 60 miljoner kronor. Nettovinsten på vår rörelse med denna omsättningssiffra torde emellertid på grundval av nu tillgängligt material kunna beräknas något högre än förut antagits eller till omkring 9 miljoner kronor. Härutöver är att påräkna en engångsinkomst på grund av under innevarande år inflytande skatterestitutioner, vilkas storlek emellertid icke nu kan exakt angivas.

Under nuvarande förhållanden erbjuder givetvis varje förhandsberäkning rörande omfattningen av bolagets försäljning under nästinstundande år de största svårigheter. Visserligen tyda vissa tecken för närvarande På en avtagande minskning av konsumtionen, men å andra sidan har försäljningen under innevarande år för varje månad legat ofta högst väsentligt under motsvarande tid under år 1932. Det torde därför icke vara rådligt att i här förevarande sammanhang utgå från en konsumtionssiffra för år 1934, som ligger över den. som beräknas för innevarande år. Oförutsedda omständigheter kunna helt naturligt både höja och sänka denna siffra, men i brist på andra utgångspunkter finner sig bolaget här böra antaga, att försäljningen år 1934 ånyo liksom för år 1933 stannar vid omkring 60 miljoner kronor. Vid en jämförelse i övrigt med år 1933 synes under år 1934 någon väsentlig förändring i de vinstskapande faktorerna — om undantag göres för de ovan berörda skatterestitutionerna — icke vara att förvänta. Vinsten av 1934 års rörelse torde sålunda böra beräknas. till samma belopp som nu förutses för år 1933 eller till omkring 9 miljoner kronor.

Liksom påpekats i bolagets ovan åberopade skrivelse av den 11 november 1932. anmärkes även här. att en förutsättning för bolagets vinstberäkningar är, att bolagets prispolitik alltjämt inriktas på att jämka prissättningen i förhållande till eventuella förändringar i kronkursens läge, men att en fullständig anpassning efter det vid varje tillfälle rådande valutaläget icke torde kunna vinnas utan alltför ofta återkommande prisändringar. Detta förhållande innebär ett osäkerhetsmoment i beräkningarna rörande storleken av 1933 års vinst.

Antages denna, såsom förut sagts, komma att uppgå till 9 miljoner kronor, återstår efter indelning till aktieägarna av 752.000 kronor ett belopp av cirka 8.2 miljoner kronor. Härav äger bolaget enligt koncessionsavtalet

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1934/1935. 39

rätt att till reservfonden avsätta 1 miljon kronor. Företages dylik avsättning, skulle för inleverans till statsverket under budgetåret 1934/1935 sålunda återstå ett belopp av 7.2 miljoner eller i runt tal 7 miljoner kronor.»

Den uppräkning av det av aktiebolaget Vin- & spritcentralen sålunda föreslagna beloppet med 1 miljon kronor, som kontrollstyrelsen vidtagit, har skett med utgångspunkt från de allmänna förutsättningar, från vilka styrelsen utgått vid beräkningen av rusdrycksmedelstitlarna i allmänhet. Denna utgångspunkt är, att någon om än svag konjunkturförbättring kan antagas inträda under det nya budgetåret. Då detta antagande låter sig väl förena med den uppfattning beträffande konjunkturutvecklingen, åt vilken riksräkenskapsverket givit uttryck, har ämbetsverket för sin del intet att erinra mot kontrollstyrelsens förslag rörande beräkningen av inkomsterna från partihandeln med rusdrycker.

I fråga om detaljhandelsbolagens vinst vid försäljning av rusdrycker hava de beräknade samt redovisade statsinkomsterna utgjort: I

I förenämnda skrivelse till riksräkenskapsverket har kontrollstyrelsen beräknat rusdrycksförsäljningsmedlen från detaljhandelsbolagen för budgetåret 1934/1935 till 18.o miljoner kronor. Rörande grunderna för beräkningen anföres i en av kontrollstyrelsen samtidigt överlämnad promemoria följande:

»Nämnda medel äro i riksstaten för budgetåret 1933/1934 upptagna till

I6.00 miljoner kronor. Statsverkets behållna inkomst av samma medel var under budgetåret 1932/1933 23.63 miljoner kronor och under budgetåret 1931/ 1932 24.27 miljoner kronor mot respektive 22.oo miljoner och 24.oo miljoner kronor i riksstaten beräknade. Enligt av systembolagen verkställda approximativa beräkningar torde den totala nettovinsten för kalenderåret 1933 komma att uppgå till cirka 19.90 miljoner kronor mot 28.ii miljoner kronor för kalenderåret 1932. Av förstnämnda belopp synas enligt en inom kontrollstyrelsen verkställd ungefärlig beräkning cirka 4.io miljoner kronor komma att behöva tagas i anspråk för avskrivningar och skattereservationer och alltså för inleverans till statsverket återstå ett belopp å cirka 15.80 miljoner kronor. Då emellertid enligt vunnen erfarenhet systembolagens vinstberäkningar äro hållna i underkant, torde efter vad nu kan bedömas inleveransen till statsverket under löpande budgetår komma att något överstiga riksstatsbeloppet 16.no miljoner kronor.

Utslagsgivande för beräkningen av det belopp, med vilket rusdrycksför-

40 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1934/1935.

säljningsmedlen från detaljhandelsbolagen böra upptagas i riksstaten för budgetåret 1934/1935, är den blivande allmänna konjunkturutvecklingen. Den totala spritdrycksförsäljningen för konsumtionsändamål har under de tio första månaderna 1933 uppgått till 22.27 miljoner liter. Motsvarande kvantitet var år 1932 26.08 miljoner och år 1931 27.73 miljoner liter. Nedgången utgör från år 1932 ll.c procent och från år 1931 19.7 procent. För första halvåret utgör nedgången respektive 18.i och 19.9 procent samt för juli—oktober respektive 9.o och 19.5 procent. Med samma nedgång de två sista månaderna från år 1931 räknat som under augusti—oktober (19.o procent) skulle totalförsäljningen år 1933 komma att utgöra 27.13 miljoner liter. Med en återhämtning under nämnda två månader i genomsnitt till 16.o procent blir årskvantiteten 27.31 miljoner liter och till 14.o procent 27.43 miljoner liter. Utminuteringen av spritdrycker har under de tio första månaderna 1933 minskat med 14.2 procent från år 1932 och med 18.4 procent från år 1931. Motsvarande siffror för systembolagens egen utskänkning äro respektive 25.2 och 39.9 samt för övrig utskänkning respektive 13.o och 22.3. Vinförsäljningen har under de tio första månaderna 1933 utgjort 2.83 miljoner liter mot samma tid år 1932 3.51 miljoner liter och år 1931 4.57 miljoner ^liter. Nedgången uppgår till 19.4 procent från år 1932 och 38.i procent från år 1931. Återhämtningen har de senare månaderna varit påfallande stark om jämförelse anställes med år 1932 men mycket ringa jämfört med år 1931 (under juli—oktober var nedgången från år 1932 5.5 Procent och från år 1931 37.9 procent). Jämfört med år 1932 har vinförsäljningen utskänkningsvis inom systembolagens egen rörelse under juli— september och inom övrig rörelse ända sedan i april visat direkt stegring.

Då enligt erfarenhet utskänkningssiffrorna för vin såväl snabbare som starkare än övriga rusdrycksförsäljningssiffror röna inflytande av förändringar i konjunkturläget, torde man av berörda siffror att döma kunna räkna med eu fortsatt återhämtning jämväl i rusdryeksförsäljningen i övrigt. Då emellertid återhämtningen de senaste månaderna varit ganska ringa och i oktober så gott som genomgående förbytts i tilltagande nedgång torde försiktigheten bjuda att man år 1934 jämfört med år 1933 allenast räknar med ganska svag ökning i den för dessa kalkyler utslagsgivande spritdrycksförsäljningen. Enligt vad i det föregående antytts torde nämnda försäljning år 1933 antagligen komma att stanna något under 27.50 miljoner liter. Häremot svarar en total nettovinst å inemot 20.50 miljoner kronor. . Förutsatt att försäljningen under år 1934 kommer att stiga till

29.00 miljoner liter, d. v. s. att densamma skulle bliva 14 procent lägre än år 1931 men cirka 6 procent högre än år 1933, skulle, under det sannolika antagandet att den totala nettovinsten från år 1933 till år 1934 kommer att visa proportionsvis något större stegring, berörda nettovinst komma att något överstiga 21.50 miljoner kronor. Då härav sannolikt ett mindre belopp än närmast föregående år, eller endast omkring 3.so miljoner kronor, torde komma att behöva tagas i anspråk för avskrivningar och skattereservationer, skulle alltså, under förutsättning av endast en svag förbättring i konjunkturläget, inleveransen till statsverket kunna beräknas till drygt 18.oo miljoner kronor. Statsverkets vinstmedel från systembolagen för år 1934, d. v. s. rusdrycksförsäljningsmedlen från detaljhandelsbolag*m för budgetåret 1934/1935, torde därför tillsvidare kunna beräknas inflyta med I8.00 miljoner kronor.»

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1934/1935. 41

Mot den i promemorian verkställda beräkningen av inkomsten från detaljhandelsbolagen har riksräkenskapsverket icke funnit skäl till erinran.

Riksräkenskapsverket hemställer fördenskull, att rusdrycksförsäljningsmedlen för hudgetåret 1934/1935 i riksstaten uppföras med 8,000,000 kronor för partihandelsbolag och 18,000,000 kronor för detaljhandelsbolag.

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker.

Den i tablån redovisade stegringen av omsättnings- och utskänkningsskattens avkastning är betingad av de höjningar i skattesatserna, som tid efter annan vidtagits. Sålunda höjdes från och med den 1 juli 1929 procentsatsen för omsättningsskatten från 50 till 55 procent å detaljhandelsbolagens inköpspris. Den 1 februari 1932 infördes en särskild grundavgift för omsättningsskatten med 60 öre för liter. Från och med den 1 juli 1932 höjdes grundavgiften till 1 krona för liter och procentsatsen till 60 procent å inköpspriset. Den 1 februari 1933 slutligen höjdes grundavgiften till 1 krona 60 öre för liter.

Kontrollstyrelsen har i sin skrivelse till riksräkenskapsverket den 15 november 1933 beräknat denna skatt för budgetåret 1934/1935 till 80.o miljoner kronor. I en till grund för denna beräkning liggande promemoria anföres:

»Nämnda medel äro i riksstaten för budgetåret 1933/1934 upptagna till

78.oo miljoner kronor. Inleveransen för månaderna juni—oktober, d. v. s. statsverkets behållna inkomst för månaderna juli—november, utgör 32.oo miljoner kronor. Enär med hänsyn till merförsäljningen under julmånaden inleveransen under de fem första månaderna av budgetåret normalt något understiger 5/ia av den totala inleveransen under budgetåret och 5/i2 av riksstatsbeloppet utgör 32.50 miljoner kronor, skulle alltså även med alldeles oförändrat konjunkturläge ungefärligen det beräknade beloppet

78.oo miljoner kronor kunna förväntas komma att inflyta. Med det i beräkningen över rusdrycksförsäljningsmedlen från detaljhandelsbolagen förutsatta något förbättrade konjunkturläget torde här ett mindre överskott komma att uppstå. Efter vad man nu kan finna torde det därför vara möjligt att, under förutsättning av oförändrade skattesatser, verk, ställa en uppräkning jämväl av denna skattetitel. Med hänsyn till att omsättnings- och utskänkningsskatten sammanlagt under oktober och november influtit med ett något lägre belopp än under augusti och september, torde dock försiktigheten bjuda, att nämnda uppräkning begränsas till

42 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1934/1935.

allenast några miljoner kronor. Beloppet synes därför lämpligen kunna fixeras till jämnt 8O.00 miljoner kronor. Omsättnings- och utskänkningsskatten å spritdrycker torde alltså för budgetåret 1934/1935 tillsvidare böra beräknas till 8O.00 miljoner kronor.»

Kontrollstyrelsens beräkning av omsättnings- och utskänkningsskattens avkastning under budgetåret 1934/1935 finner riksräkenskapsverket stå i god överensstämmelse med de allmänna förutsättningar rörande konjunkturutvecklingen, från vilka ämbetsverket vid sin inkomstberäkning utgått. Ehuruväl utfallet av förevarande inkomsttitel ej låter sig beräkna med någon större säkerhet, får riksräkenskapsverket fördenskull biträda kontrollstyrelsens förslag.

Riksräkenskapsverket får sålunda tillstyrka, att omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker för budgetåret 1934/1935 i riksstaten upp-

Maltskatten, vilken tidigare utgått efter 65—75 öre för kilogram malt, som vid skattepliktigt bryggeri användes för tillverkning av maltdryck, höjdes från och med den 1 mars 1932 med 20 öre samt från och med den 14 februari 1933 med ytterligare 40—50 öre för kilogram. Efter sistnämnda höjning utgår alltså maltskatten med 125—145 öre för kilogram malt.

I en av kontrollstyrelsen till riksräkenskapsverket med merberörda skrivelse den 15 november 1933 överlämnad promemoria anföres följande:

»För budgetåret 1933/1934 är inkomsten av maltskatten i riksstaten upptagen med 28 miljoner kronor. Detta belopp kan med hänsyn tagen till restitutioner antagas motsvara en maltavverkning av omkring 22 miljoner kilogram och en produktion av skattepliktiga maltdrycker av cirka 132 miljoner liter.

Konsumtionen av skattepliktiga maltdrycker har under innevarande år utvisat en större nedgång än den, med vilken man ansåg sig böra räkna vid bestämmandet av ifrågavarande inkomsttitel för innevarande budgetår. Till en del bar detta förhållande sin grund i den prisfördyring å skattepliktiga maltdrycker, som inträdde till följd av den vid 1933 års riksdag beslutade böjningen av maltskatten, men framförallt torde orsaken vara att söka i depressionens verkningar samt i någon mån även i vissa förhållanden å arbetsmarknaden. Nedanstående tabell över bryggeriernas försäljning av skattepliktiga maltdrycker månadsvis under de senaste tillverkningsåren är ägnad att närmare belysa den inträdda nedgången i maltdryckskonsumtionen (i liter):

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1934/1935. 43

Den minskade maltdryckskonsumtionens återverkan å maltförbrukningen framgår av följande tabell över maltavverkningen månadsvis i de skattepliktiga bryggerierna, angiven för perioder, som med hänsyn till medgivna anstånd för skatteinbetalningen ungefärligen svara mot budgetår (i kilogram) : I

I jämförelse med 1931/1932, då konsumtionen ännu var i stort sett normal, utvisa maltavverkningssiffrorna för de sju gångna månaderna av perioden 1933/1934 en nedgång av cirka 25 procent. Med beräkning av samma procentuella nedgång i maltavverkningen under de återstående fem månaderna i jämförelse med samma tid 1931/1932 skulle för hela den mot budgetåret 1933/1934 svarande tiden ernås en maltavverkning av inemot 20 miljoner kilogram. Mot denna maltkvantitet svarar, efter avdrag för restitutioner, en behållen maltskatteinkomst av 25.5 miljoner kronor, vilket belopp i betraktande av den förbättring i konjunkturerna, som kunnat konstateras, torde böra avrundas till 26 miljoner kronor.

Jämväl för budgetåret 1934/1935 torde böra räknas med samma inkomst av maltskatten, 26 miljoner kronor.»

Det vill synas riksräkenskapsverket, att med den förbättring i konjunkturläget, varifrån kontrollstyrelsen utgått, maltskatten för budgetåret 1934/ 1935 bör kunna beräknas till ett något högre belopp än styrelsen antagit.

44 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1934/1935.

Riksräkenskapsverket får för sin del förorda, att det i nu löpande riksstat upptagna inkomstbeloppet för maltskatten endast nedsättes med l.o miljon kronor.

Riksräkenskapsverket hemställer alltså, att inkomsten av maltskatt för budgetåret 1934/1935 i riksstaten uppföres med 27,000,000 kronor.

II. Uppbörd i statens verksamhet.

Vattendomstolsavgifter.

Såsom av sammanställningen framgår, hava vattendomstolsavgifterna visat sig fluktuera betydligt. För de senast förflutna fem budgetåren hava de behållna inkomsterna i medeltal för år utgjort 22,345 kronor. Under innevarande budgetårs fyra första månader har å titeln influtit över

15,000 kronor. Under sådana förhållanden saknas tillräckliga skäl att vidtaga ändring i det senast fastställda riksstatsbeloppet.

Riksräkenskapsverket beräknar fördenskull vattendomstolsavgifterna för budgetåret 1934/1935 till 25,000 kronor. I

Bidrag till försäkringsrådet och riksförsäkringsanstalten.

I fråga om beräkningen av förevarande inkomsttitel för budgetåret 1934/1935 anför riksförsäkringsanstalten i skrivelse till riksräkenskapsverket den 6 november 1933:

i>Tilläggsavgifter. I försäkringsavgifter enligt lagen om försäkring för olycksfall i arbete beräknas under budgetåret 1934/1935 komma att inflyta till riksförsäkringsanstalten omkring 12.o miljoner kronor. Lindring i försäkringsavgifter enligt 15 § i samma lag beräknas till omkring l.G miljoner kronor. Tilläggsavgifterna, vilka utgöra 5 procent å sum-

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1934/1935. 45

man av dessa båda belopp 13.6 miljoner kronor, kunna sålunda beräknas till omkring 680,000 kronor.

Under budgetåret 1932/1933 inlevererades i tilläggsavgifter till statsverket 715,949 kronor 38 öre.

Bidrag. Summan av de försäkringsavgifter, som under år 1933 komma att inflyta till de ömsesidiga olycksfallsförsäkringsbolagen, kan antagas komma att uppgå till omkring 11.4 miljoner kronor, däri inberäknat förekommande lindringsbelopp enligt 15 § i olycksfallsförsäkringslagen. Bidragen, som utgöra 3 procent av försäkringsavgifterna, kunna sålunda beräknas till omkring 342,000 kronor.

Under budgetåret 1932/1933 inlevererades i bidrag 388,331 kronor 17 öre. Under budgetåret 1933/1934 skall enligt försäkringsinspektionens skrivelse till statskontoret den 1 november 1933 inlevereras 344,634 kronor 5 öre.

Tilläggsavgifter för försäkringar i riksförsäkringsanstalten jämte bidrag från de ömsesidiga bolagen enligt 16 § i olycksfallsförsäkringslagen torde sålunda under budgetåret 1934/1935 kunna antagas komma att inflyta med ett sammanlagt belopp, uppgående till i avrundat tal 1,020,000 kronor.»

Riksräkenskapsverket har, i anslutning till vad riksförsäkringsanstalten sålunda anfört, i inkomsttabellen uppfört bidrag till försäkringsrådet och riksförsäkringsanstalten med 1,020,000 kronor.

Avgifter för registrering av motorfordon.

Vid bedömandet av inkomsttillflödet från och med budgetåret 1931/1932 å förevarande inkomsttitel är att uppmärksamma, att titeln under tidigare budgetår tillförts vissa förrättningsavgifter, vilka efter den 1 januari 1931 antingen upphört att utgå eller redovisas å inkomsttiteln avgifter för besiktning av motorfordon. Å andra sidan har inkomsttiteln tidigare belastats med vissa arvoden m. m., vilka för tiden efter den 1 januari 1931 skola avföras å sjätte huvudtitelns anslag till besiktning av motorfordon.

Uppbörden av förevarande avgifter, vilken under de senaste budgetåren oavbrutet minskats, har under innevarande budgetårs fyra första månader i förhållande till motsvarande period under föregående budgetår ökats med omkring 42,400 kronor. Under sådana förhållanden finner riksräkenskapsverket det enligt från överståthållarämbetet och länsstyrelserna inhämtade uppgifter beräknade inkomstbeloppet för budgetåret 1934/1935, omkring 650,000 kronor, böra höjas med 100,000 kronor.

46 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1934/1935.

Riksräkenskapsverket får i överensstämmelse härmed förorda, att avgifter för registrering av motorfordon för budgetåret 1934/1935 beräknas till 750,000 kronor.

Avgifter för besiktning av motorfordon.

Beräknad inkomst kronor

Budgetåret 1930/1931................................ 530,000

» 1931/1932............................... 1,050,000

» 1932/1933 1,050,000

» 1933/1934................................ 1,000,000

Förevarande besiktningsavgifter, vilka utgått från och med den 1 januari 1931, äro så avvägda, att de skola ungefärligen täcka utgifterna för besiktning av motorfordon. Inkomsttiteln och det å sjätte huvudtiteln uppförda anslaget för besiktning av motorfordon hava följaktligen i riksstaterna för respektive budgetår uppförts med samma belopp. Det stora underskottet å inkomsttiteln för budgetåret 1930/1931, vilket motsvaras av en besparing å utgiftsanslaget, sammanhänger med att enligt gällande bestämmelser de till varje kalenderår hänförliga inkomsterna liksom utgifterna slutligt redovisas först efter kalenderårets utgång. De för budgetåren 1931/1932 och 1932/1933 i tablån redovisade behållna inkomstbeloppen äro på grund av nettoredovisning hos vissa länsstyrelser och omföring mellan budgetåren missvisande. Efter korrigering skulle för budgetåret 1932/1933 den behållna inkomsten nära ansluta sig till det för samma budgetår upptagna riksstatsbeloppet.

I fråga om beräkningen av ifrågavarande uppbörd för budgetåret 1934/ 1935 har riksräkenskapsverket icke funnit tillräcklig anledning föreligga att föreslå ändring av det i riksstaten för innevarande budgetår beräknade inkomstbeloppet. I överensstämmelse härmed har riksräkenskapsverket i inkomsttabellen uppfört avgifter för besiktning av motorfordon med 1,000,000 kronor.

Behållen

inkomst

kronor

15,720

983,356

1,122,859

Stegring

kronor

967,636

139,503

Hyresmedel från under byggnadsstyrelsens vård stående egendomar.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1934/1935. 47

I skrivelse till riksräkenskapsverket den. 1 november 1933 har byggnadsstyrelsen beräknat ifrågavarande hyresmedel för budgetåret 1934/1935 till 420,000 kronor.

Enligt vad riksräkenskapsverket från byggnadsstyrelsen under band inhämtat är anledning antaga, att under nästkommande budgetår vissa till statsverket nu ingående hyror komma att bortfalla. Med hänsyn härtill har riksräkenskapsverket i inkomsttabellen upptagit hyresmedel från under byggnadsstyrelsens vård stående egendomar till i20,000 kronor.

Inkomst av myntning och justering.

De beräknade och influtna beloppen å förevarande inkomsttitel hava utgjort: I

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 11 november 1933 har myntoch justeringsverket beräknat statsverkets inkomst av myntning och justering för budgetåret 1934/1935 till 1,000,000 kronor samt rörande beräkningen anfört följande:

»Även om mynt- och justeringsverkets inkomst av myntningar är helt avhängig av det vid olika tidpunkter växlande behovet av skiljemynt och därför knappast låter sig med någon större grad av sannolikhet i förväg beräknas, torde man dock, med ledning av de siffror, som erhållits under föregående år, och med hänsyn till skiljemyntutväxlingens storlek under de fyra gångna månaderna av innevarande budgetår, våga förutsäga, att under budgetåret 1934/1935 inkomst av myntning och justering kommer att uppgå till åtminstone ovan föreslagna belopp 1,000,000 kronor.»

Någon möjlighet att med större säkerhet beräkna ifrågavarande inkomsttitels avkastning torde för närvarande icke föreligga. Under hänvisning till att inkomsten av myntning och justering under de två sistförflutna budgetåren i medeltal uppgått till omkring 1,200,000 kronor, har riksräkenskapsverket ansett sig kunna höja det av mynt- och justeringsverket för budgetåret 1934/1935 beräknade inkomstbeloppet med

200,000 kronor.

Riksräkenskapsverket har fördenskull i inkomsttabellen upptagit inkomst av myntning och justering till 1,200,000 kronor.

48 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1934/1935.

Kontrollstämpelmedel.

Mynt- och justeringsverket har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 11 november 1933 hemställt, att inkomsten av kontrollstämpelmedel i riksstaten för budgetåret 1934/1935 upptages till 350,000 kronor, samt till motivering anfört följande:

»En jämförelse mellan influtna kontrollstämpelmedel i Stockholm under tredje kvartalet av vartdera av åren 1930, 1931 och 1932 visar följande uppbördssiffror för respektive tidsperioder, nämligen 103,865 kronor 62 öre, 97,968 kronor 77 öre och 48,309 kronor 46 öre, under det att motsvarande siffra för samma kvartal av innevarande år är 51,527 kronor 45 öre. För oktober månad år 1932 är uppbördssiffran 30,733 kronor 35 öre samt för oktober månad 1933 26,873 kronor 39 öre.

Med stöd av dessa siffror anser sig verket icke höra föreslå en högre siffra än 350,000 kronor såsom sannolik inkomst under titeln 'kontrollstämpelmedel’ under budgetåret 1934/1935.»

Med hänsyn till storleken av den under budgetåret 1932/1933 influtna inkomsten å titeln får riksräkenskapsverket för sin del förorda, att kontrollstämpelmedel i riksstaten för budgetåret 1934/1935 upptagas med oförändrat belopp av 375,000 kronor. I

Bidrag till bankinspektionen.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 26 oktober 1933 bar bank- och fondinspektionen för budgetåret 1934/1935 beräknat uppbörden av bidrag till bankinspektionen till 70,000 kronor.

Riksräkenskapsverket förordar, att inkomsttiteln bidrag till bankinspektionen upptages till 70,000 kronor.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1934/1935. 49

Bidrag till fondinspektionen.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 26 oktober 1933 har bank- och fondinspektionen för budgetåret 1934/1935 beräknat uppbörden av bidrag till fondinspektionen till 45,000 kronor.

Riksräkenskapsverket har i överensstämmelse härmed i tabellbilagan upptagit ifrågavarande inkomsttitel till 45,000 kronor.

Bidrag till sparbanksinspektionen.

Förevarande inkomsttitel uppfördes första gången i riksstaten för budgetåret 1929/1930. Den ojämnhet i fråga om inkomsttillflödet, som framgår av ovanstående sammanställning, har sin orsak däri, att den för de tidigare budgetåren beräknade inkomsten helt eller delvis influtit först efter respektive budgetårs utgång.

Sparbanksinspektionen har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 27 oktober 1933 beräknat uppbörden för budgetåret 1934/1935 av bidrag till inspektionen till 85,000 kronor.

I överensstämmelse härmed har riksräkenskapsverket i inkomsttabellen uppfört inkomsttiteln bidrag till sparbanksinspektionen med 85,000 kronor.

Bidrag för tillsyn över sparbankerna.

50 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1934/1935.

Anledningen till att den behållna inkomsten företer avsevärda växlingar är att söka däri, att inlevereringen av bidragen, som belöpa på kalenderår, i vissa fall förskjutits över budgetårsskiftet. Från och med budgetåret 1932/1933 skola kostnaderna för tillsyningsväsendet över sparbankerna helt bestridas av sparbankernas bidrag.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 27 oktober 1933 har sparbanksinspektionen för budgetåret 1934/1935 beräknat ifrågavarande inkomsttitel till 200,000 kronor.

Riksräkenskapsverket har i överensstämmelse med sparbanksinspektionens beräkning i inkomsttabellen uppfört bidrag för tillsyn över sparbankerna med 200,000 kronor.

Avgifter för kontroll å handeln med skattefri sprit.

Uppbörden å förevarande inkomsttitel plägar alltid sammanfalla med riksstatsbeloppet, vilket tidigare varit uppfört med 30,000 kronor och från och med budgetåret 1931/1932 beräknats till 31,000 kronor.

I en av kontrollstyrelsen till riksräkenskapsverket med skrivelse den 15 november 1933 överlämnad promemoria anföres rörande beräkningen av ifrågavarande uppbörd under budgetåret 1934/1935 följande:

»Den aktiebolaget Skattefri sprit genom Kungl. Maj:ts beslut den 30 november 1928 meddelade rätten till partihandel med skattefri sprit upphör med utgången av innevarande år. I fråga om ny oktroj för partihandel med skattefri sprit har Kungl. Maj:t ännu icke meddelat beslut. Emellertid lärer få förutsättas, att det bolag, som i fortsättningen erhåller dylik oktroj, ävenledes förpliktas att erlägga avgifter för kontroll å handeln med skattefri sprit med oförändrat belopp 31,000 kronor. För budgetåret 1934/1935 torde alltså å ifrågavarande inkomsttitel böra upptagas ett belopp av 31,000 kronor.»

Riksräkenskapsverket har i överensstämmelse härmed i tahellhilagan upptagit inkomsttiteln avgifter för kontroll å handeln med skattefri sprit till oförändrat belopp, 31,000 kronor. I

Inkomster av tandläkarinstitutet.

I skrivelse till kanslersämbetet för rikets universitet den 12 juni 1933 har tandläkarinstitutets lärarråd angående beräkningen av inkomsterna av tandläkarinstitutet anfört följande:

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1934/1935. 51

»Vad först angår elevavgifterna så hava dessa, som beräknades att under budgetåret 1932/1933 uppgå till 160,000 kronor, under tiden den 1 juli 1932—den 15 maj 1933 utgjort 156,590 kronor. Ytterligare inkomster från denna titel hava icke influtit under återstående del av budgetåret. Då lärarrådet har beslutit att vid nästkommande hösttermins början antaga 100 elever samt har för avsikt att i detta antal hädanefter inräkna även de studerande, som avlagt utländsk tandläkarexamen, vilka utgjort omkring 50, torde inkomsten från elevavgifter höra minskas med omkring

10.000 kronor och således denna inkomst upptagas till allenast 150,000 kronor.

Patientavgifterna, som för budgetåret 1932/1933 beräknats till 129,000 kronor, hava under tiden den 1 juli 1932—den 15 maj 1933 utgjort omkring 110,760 kronor, men torde med hänsyn till att de belopp, som väntas inflyta under återstoden av terminen, kunna uppgå till 10,000 kronor, patientavgifterna komma att utgöra 120,760 kronor.

Då lärarrådet visserligen hyser förhoppning om, att patienttillgången alltjämt kommer att bibehållas vid sin nuvarande storlek men tendenser visat sig att klientelet av en eller annan anledning och på grund av den mängd enskilda tandkliniker, som uppstått, vissa tider avsevärt nedgått, vågar lärarrådet ej beräkna inkomsten av patientavgifterna för budgetåret 1934/1935 till högre belopp än 120,000 kronor, eller 9,000 kronor mindre är för budgetåret 1933/1934.

Examensavgifterna hava under innevarande budgetår uppgått till 28,190 kronor och torde för budgetåret 1934/1935 höra beräknas till 28,000 kronor.

Garderobsavgifterna hava för budgetåret 1932/1933 beräknats till 5,500 kronor. Under tiden den 1 juli 1932—den 15 maj 1933 har influtit 5,226 kronor. Lärarrådet anser att samma belopp, som upptagits för innevarande år, torde kunna beräknas även för budgetåret 1934/1935 eller 5,500 kronor.

Hyresmedlen torde böra upptagas till samma belopp som hittills eller

8.000 kronor.

Beträffande bidraget från Stockholms stad har anmälts att stadsfullmäktige nedsatt detta belopp med 1,000 kronor eller från 5,000 kronor till

4.000 kronor.

På grund av vad som sålunda anförts får lärarrådet framlägga följande tablå över

Tandläkarinstitutets inkomster under budgetåret 1934/1935.

Inkomster genom institutets verksamhet:

Elevavgifter, förslagsvis........................

Patientavgifter, förslagsvis ..................

Examensavgifter, förslagsvis..................

Garderobsavgifter, förslagsvis ..............

Hyresmedel............................................

Bidrag från Stockholms stad...................

kronor 150,000

» 120,000

» 28,000

* 5’500 kronor 303,500

............ » 8,000

........... » 4,000

Kronor 315,500.»

Med hänsyn till den fortgående stegringen av inkomsttillflödet under tidigare budgetår finner riksräkenskapsverket anledning icke föreligga

52 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1934/1935.

att beräkna förevarande inkomsttitel till lägre belopp än för innevarande budgetår. I enlighet härmed har riksräkenskapsverket i tabellbilagan upptagit inkomster av tandläkarinstitutet till 335,000 kronor.

Terminsavgifter från läroverken.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 10 november 1933 i fråga om beräkning av inkomsterna å denna titel under budgetåret 1934/1935 har skolöverstyrelsen anfört följande:

»Terminsavgiften till statsverket utgör vid de allmänna läroverken 20 kronor för lärjunge i realskolan och lyceets tre lägre kretsar samt 30 kronor för lärjunge å gymnasiet och i lyceets tre högre kretsar. Jämlikt § 220 mom. 3 b av läroverksstadgan har tidigare från avgiften meddelats befrielse helt och hållet för obemedlad lärjunge och med hälften för mindre bemedlad. Under läsåret 1932/1933 gällde emellertid de ändrade bestämmelser i förevarande avseenden, som genom nådiga kungörelsen den 22 juni 1932 nr 312 infördes i sagda paragraf av läroverksstadgan. Dessa bestämmelser innehöllo, att de lärjungar, som därav voro i verkligt behov, skulle befrias från avgift såväl till statsverket som till läroverkets kassor, samt att nedsättning i eller befrielse från terminsavgift till statsverket finge meddelas lärjunge utan hinder därav, att han erlade full avgift till läroverkets kassor. Lika lydande bestämmelser återfinnas i motsvarande paragraf av Kungl. Maj:ts förnyade stadga för rikets allmänna läroverk den 17 mars 1933 (Sv. förf.-saml. nr 109) med det undantag, att där föreskrives, att nedsättningen i terminsavgiften till statsverket må beviljas till hälften av avgiftens belopp. Sistnämnda läroverksstadga trädde i kraft den 1 juli 1933.

Lärjungeantalet vid de allmänna läroverken höstterminen 1933 var den 15 september 32,769 i realskolan och lyceets tre lägre kretsar samt 9,367 å gymnasiet och i lyceets tre högre kretsar, eller sammanlagt 42,136, vilket antal utgör en ökning från föregående år med 2,464 lärjungar å det förra stadiet och 941 lärjungar å det senare d. v. s. en ökning av omkring 8 procent, respektive omkring 11 procent. Huruvida en liknande ökning kommer att inträda till läsåret 1934/1935, är omöjligt att förutse, men överstyrelsen anser sig för sistnämnda läsår böra räkna med att lärjungeantalet å ovannämnda båda stadier sammantagna icke kommer att understiga 43,000. Under förutsättning att fördelningen av lärjungeantalet å läroverkens båda stadier blir ungefärligen lika som under innevarande år men med något mindre ökning av lärjungeantalet å realskoiestadiet än å gymnasialstadiet, skulle av det för läsåret 1934/1935 beräk-

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning lör budgetåret 1934/1935. 53

nade lärjungeantalet av 43,000, omkring 77.5 procent eller 33,300 beräknas för det förra stadiet och omkring 22.5 procent eller 9,700 för det senare stadiet.

Det sammanlagda beloppet av de till statsverket inbetalade terminsavgifterna från det sålunda för läsåret 1934/1935 beräknade antalet lärjungar skulle, om inga befrielser från eller nedsättningar i terminsavgift meddelades, belöpa sig till 2 X (33,300 X 20 kronor -f- 9,700 X 30 kronor) = 1,914,000 kronor.

Emellertid måste man även räkna med de befrielser från och nedsättningar i avgiften, som i viss utsträckning beviljas. Enligt vad en inom Överstyrelsen verkställd utredning givit vid handen, hava under budgetåren 1923/1924—1932/1933 de i budgetredovisningarna uppgivna inkomsterna av terminsavgifter från läroverken utgjort följande procenttal av de inkomster, som skulle erhållits, därest inga befrielser meddelats.

Huruvida den under sistförflutna budgetår inträdda väsentliga minskningen i ovanberörda procenttal föranletts endast av den rådande ekonomiska depressionen eller om den i det föregående omnämnda ändringen av bestämmelserna rörande nedsättning i och befrielse från terminsavgifterna till statsverket även övat inflytande därpå, undandrager sig överstyrelsens bedömande. Försiktigheten torde emellertid bjuda, att man för nästkommande budgetår räknar med det sist nämnda lägre procenttalet. Med sådant beräkningssätt skulle inkomsten av terminsavgifterna till statsverket för budgetåret 1934/1935 komma att uppgå till 61.5 procent av 1,914,090 kronor, d. v. s. i runt tal till 1,177,000 kronor. Överstyrelsen får därför föreslå, att förevarande inkomsttitel i riksstaten för budgetåret 1934/1935 upptages med sistnämnda belopp.»

Riksräkenskapsverket beräknar, i anslutning till vad skolöverstyrelsen sålunda anfört och med lämplig avrundning uppåt, inkomsttiteln terminsavgifter från läroverken till oförändrat belopp av 1.200,000 kronor.

Avgifter för granskning av biografbilder.

54 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1934/1935.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 7 november 1933 har chefen för statens biografbyrå, under framhållande att tillförseln av film för granskning fortfarande företer en något vikande tendens, likväl ansett sig kunna föreslå, att inkomsttiteln avgifter för granskning av biografbilder för budgetåret 1934/1935 upptages till oförändrat belopp av 135,000 kronor.

Riksräkenskapsverket har i överensstämmelse härmed i inkomsttabellen uppfört ifrågavarande avgifter med 135,000 kronor.

Totalisatormedel.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 9 november 1933 har lantbruksstyrelsen, som med ingången av november månad 1933 övertagit den centrala ledningen av landets hästavel, meddelat, att stuteriöverstyrelsen i sin den 31 augusti 1933 till Kungl. Maj :t avlåtna framställning angående medelsbehovet för stuteriväsendet under budgetåret 1934/1935 beräknat statsverkets inkomst av totalisatormedel till 800,000 kronor samt för egen del anfört följande:

»Under det . sistförflutna budgetåret uppgick visserligen statens inkomst av totalisatorn till 876,118 kronor 25 öre. Men å andra sidan har det i år visat sig, att omsättningssummorna i totalisatorn, tydligtvis under inverkan av den allmänna ekonomiska depressionen, på sina håll i någon mån minskats. Vid sådant förhållande anser sig icke heller lantbruksstyrelsen kunna räkna med större inkomst av totalisatormedel under budgetåret 1934/1935 än 800,000 kronor.»

Riksräkenskapsverket beräknar inkomsttiteln totalisatormedel till oförändrat belopp, 800,000 kronor.

Inkomster av statens lagerhus och fryshus.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1934/1935. 55

Statens lagerhus- och fryshusstyrelse har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 31 oktober 1933 beräknat inkomsterna av de under styrelsens förvaltning stående anläggningar till följande belopp:

Hyra för bostadshuset i Hallsberg ................................................ kronor 2,500

Hyra för spannmålslagerhuset i Eskilstuna.................................... » 500

Inkomst av 6 spannmålslagerhus................................... * 112,000

Summa kronor 115,000.

Riksräkenskapsverket har i anslutning härtill i inkomsttabellen uppfört inkomster av statens lagerhus och fryshus med 115,000 kronor.

Inkomster av statens centrala frökontrollanstalt.

Höjningen av riksstatsbeloppet för inkomster av statens centrala frökontrollanstalt mellan budgetåren 1932/1933 och 1933/1934 är föranledd av en av lantbruksstyrelsen beslutad taxeförhöjning, vilken trätt i kraft den 1 november 1932.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 8 november 1933 har statens centrala frökontrollanstalt meddelat, att inkomsterna för anstalten under budgetåret 1934/1935 torde kunna upptagas till 190,000 kronor.

Riksräkenskapsverket har i anslutning härtill funnit sig höra i tabellbilagan uppföra inkomster av statens centrala frökontrollanstalt med 190,000 kronor.

Fyr- och båktnedel.

vember 1933 angående beräkningen av fyr- och båkmedel anfört följande:

56 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1934/1985.

.Debiterade uppbörden av fyr- och båkmedel har under budgetåret 1932/ 1933 uppgått till 2.8 miljoner kronor, eller till ungefär samma belopp som under budgetåren 1930/1931 och 1931/1932. Under juli-oktober månader av budgetåret 1933/1934 har uppbörden utgjort sammanlagt omkring 1 miljon kronor. Med beaktande härav torde för budgetåret 1934/1935 kunna räknas med en bruttouppbörd av fyr- och båkmedel av i runt tal 3 miljoner kronor.

Restitutionerna av fyr- och båkmedel hava under sistlidna budgetår belöpt sig till 10,340 kronor, under vartdera av de båda budgetåren 1929/1930 ?noo • ^31 till något mer än 12,000 kronor samt under budgetåret 1931/

1932 till närmare 18,000 kronor men under budgetåret 1932/1933 blott till omkring 10,000 kronor. Juli—oktober månader av innevarande budgetår uppvisa ett restitutionsbelopp av endast omkring 1,800 kronor. På grund härav torde ifrågavarande restitutioner för budgetåret 1934/1935 kunna angivas till 10,000 kronor.

Med hänsyn till detta belopps ringa storlek torde även nettouppbörden av fyr- och båkmedel under sistnämnda budgetår kunna upptagas till 3 miljoner kronor.»

Till belysande av konjunkturutvecklingen har i efterföljande sammanställning upptagits den månadsvis inflytande nettoinkomsten av fyr- och båkmedel under såväl budgetåren 1929/1930—1932/1933 som det nu löpande budgetårets fyra första månader.

Sammanställningen utvisar, att eu stark nedgång i inkomsterna av fyroch båkmedel inträtt under budgetåret 1930/1931 i jämförelse med inkomsterna härutav under det näst föregående budgetåret men att tillflödet hållit sig praktiskt taget konstant under de därpå följande båda budgetåren. Redan under den senare hälften av budgetåret 1932/1933 kunde förmärkas en stadig förbättring av uppbördsresultatet, och denna förbättring har ytterligare markerats under det nu löpande budgetårets fyra första månader. Sålunda har under månaderna juli—oktober 1933 den

Riksräkenskapsverket» inkomstberäkning för budgetåret 1934/1935. 57

behållna inkomsten å titeln ifråga uppgått till i runt tal 1,009,000 kronor mot omkring 805,000 kronor under motsvarande tid nästföregående år.

Med hänsyn härtill och i enlighet med de allmänna förutsättningar rörande konjunkturutvecklingen, från vilka riksräkenskapsverket utgått, har ämbetsverket, i likhet med generaltullstyrelsen, uppskattat den behållna inkomsten av fyr- och båkmedel för budgetåret 1934/1935 till 3.o miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket har fördenskull i inkomsttabellen uppfört fyr- och båkmedel med 3,000,000 kronor.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 31 oktober 1933 har lotsstyrelsen angående beräknandet av inkomster för budgetåret 1934/1935 av lotspenningar bland annat anfört följande:

»Under nu rådande osäkra förhållanden på det ekonomiska området är det icke möjligt att med anspråk på säkerhet uppskatta sjöfartens omfattning och den därav beroende inkomsten av lotspenningar under budgetåret 1934/1935. Med---hänsyn---till den väntade förbättringen

i konjunkturläget torde dock för budgetåret 1934/1935 kunna räknas med en något större inkomst av lotspenningar än vad under det senast tilländalupna budgetåret influtit eller med ett belopp av 2,600,000 kronor. Härvid förutsättes emellertid, att under budgetåret i fråga ej mindre den sedan år 1921 gällande förhöjningen av 50 procent av taxorna å lotspenningar får bestå än även nu gällande bestämmelser angående lotsavgifters beräknande få äga tillämpning.»

Till belysande av konjunkturutvecklingen har lotsstyrelsen till sin ovanberörda skrivelse fogat en i huvudsaklig överensstämmelse med efterföljande sammanställning uppgjord tablå, utvisande den månadsvis inflytande inkomsten av lotspenningar under såväl budgetåren 1929/1930—1932/1933 som det nu löpande budgetårets fyra första månader.

58 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1934/1935.

Av sammanställningen framgår, att en betydande nedgång av lotspenninginkomsterna inträtt under budgetåret 1930/1931 i jämförelse med inkomsterna under det näst föregående budgetåret, men att nedgången under de båda därpå följande budgetåren varit väsentligt mindre utpräglad. Under nu löpande budgetår bär åter inträtt en avsevärd förbättring av uppbördsresultatet. Sålunda bar under månaderna juli—oktober 1933 den bebållna inkomsten å titeln ifråga uppgått till i runt tal 865,000 kronor mot omkring 729,000 kronor under samma tid nästföregående år.

Med hänsyn bärtill och i enlighet med de av riksräkenskapsverket antagna allmänna förutsättningarna rörande konjunkturutvecklingen finner sig ämbetsverket, i likhet med lotsstyrelsen, böra beräkna inkomsten av lotspenningar under budgetåret 1934/1935 till 2.6 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket har i överensstämmelse härmed i inkomsttabellen uppfört inkomsten av lotspenningar med 2,600,000 kronor. I

Patent- och varumärkes- samt registreringsavgifter.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 3 november 1933 har patentoeh registreringsverket angående beräknandet av ifrågavarande uppbörd under budgetåret 1934/1935 anfört bland annat följande:

»Från och med budgetåret 1929/1930 genomfördes en betydlig sänkning av patent- och varumärkesavgifterna, vilken---ganska avsevärt

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1934/1935. 59

minskat ämbetsverkets inkomster. Den ytterligare minskning, som sedermera inträffat, torde däremot vara att huvudsakligen tillskriva den rådande allmänna ekonomiska depressionen.

Ifrågavarande inkomster hava under de fyra första månaderna av bud: getåren 1929/1930—1932/1933, uppgått till, i jämna tusental, respektive

502,000, 487,000, 466,000 och 484,000 kronor. Under samma månader innevarande budgetår hava de uppgått till, i jämna tusental, 502,000 kronor.

Ämbetsverket anser sig kunna beräkna patent- och varumärkes- samt registreringsavgifterna för budgetåret 1934/1935 till samma belopp, varmed dessa inkomster äro upptagna i gällande riksstat, eller 1,500,000 kronor.»

I enlighet härmed har riksräkenskapsverket i tabellbilagan upptagit pa: tent- och varumärkes- samt registreringsavgifter till 1,500,000 kronor.

Bidrag till försäkringsinspektionen.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 1 november 1933 har försäkringsinspektionen meddelat, att inkomsterna av bidrag till försäkringsinspektionen under innevarande budgetår enligt verkställd beräkning komma att uppgå till i det närmaste 95,000 kronor samt uppskattat inkomsten för budgetåret 1934/1935 till samma belopp.

Riksräkenskapsverket har i överensstämmelse härmed beräknat inkomsttiteln bidrag till försäkringsinspektionen till 95,000 kronor. I

Inkomster av statens provningsanstalt.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 7 november 1933 har statens provningsanstalt beräknat det sannolika inkomstbeloppet för budgetåret 1934/1935 å förevarande inkomsttitel till 300,000 kronor.

60 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1934/1935.

Riksräkenskapsverket har i överensstämmelse härmed i inkomsttabellen uppfört inkomster av statens provningsanstalt med 300,000 kronor.

III. Diverse inkomster.

De beräknade och redovisade inkomsterna å förevarande titel hava utgjort:

Stegring 4- Nedgång — kronor

+ 7,975,652 -f 3,040,864

— 1,084,390 + 2,162,746

- 3,227,407

Nedgången av hithörande inkomster under budgetåret 1932/1933 sammanhänger därmed, att de till riksgäldskontoret inflytande ränteinkomster m. m., vilka tidigare ingått bland diverse inkomster, från och med detta budgetår redovisas å en särskild inkomsttitel »riksgäldskontorets inkomstmedel».

För bedömande av påräkneliga inkomster under budgetåret 1934/1935 å titeln diverse inkomster har riksräkenskapsverket i efterföljande sammandragstablå angivit inkomsterna för de olika huvudposter, som för budgetåren 1931/1932 och 1932/1933 ingå i titeln, varvid dock av riksgäldskontoret under budgetåret 1931/1932 redovisade ränteinkomster m. m., 3.115,362 kronor, icke medtagits.

Beträffande de olika posterna i denna tablå och deras beräkning för budgetåret 1934/1935 må framhållas följande.

Itiksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1934/1935. 61

Vad angår försäljningsmedel för fast egendom har riksräkenskapsverket i betraktande av dessa uppbördsmedels tillfälliga natur funnit sig icke böra för budgetåret 1934/1935 upptaga någon beräknad inkomst av dylika medel.

Inkomsten av fullfÖljdsavgifter beräknar riksräkenskapsverket med hänsyn till uppbörden under sistförflutna budgetår till 60,000 kronor.

Gruvförsvarsavgifter, vilka utvisa en viss ojämnhet i tillflödet, torde kunna upptagas till 50,000 kronor.

Expeditionsavgifter, som huvudsakligen inflyta till utrikesdepartementet, hava av nämnda departement för budgetåret 1934/1935 beräknats till

150.000 kronor. Då uppbörden av expeditionsavgifter hos andra myndigheter uppgår endast till smärre belopp, har riksräkenskapsverket icke vidtagit höjning av det av utrikesdepartementet beräknade beloppet.

Inkomsten av intressemedel och kursvinster beräknar ämbetsverket, med ledning av erfarenheten från de båda föregående budgetåren, till 55,000 kronor.

Av från överståthållarämbetet och länsstyrelserna infordrade uppgifter angående för budgetåret 1934/1935 påräkneliga inkomster av hötesmedel framgår, att sagda myndigheter beräknat dessa inkomster till sammanlagt något över 2,000,000 kronor. Under hänvisning till bötesmedelsinkomstens storlek under de senast förflutna budgetåren, har riksräkenskapsverket, i överensstämmelse med vad som skett vid inkomstberäkningen för innevarande budgetår, ansett sig kunna upptaga förevarande inkomstpost till ett något högre belopp eller till 2,200,000 kronor.

Inkomsten av indragna sportler har av överståthållarämbetet och länsstyrelserna för budgetåret 1934/1935 uppskattats till sammanlagt 685,300 kronor. Riksräkenskapsverket har uppfört inkomstposten med ett till

700.000 kronor avrundat belopp.

Från stuteriväsendets fond har för allmänna budgetändamål under budgetåren 1931/1932 och 1932/1933 tagits i anspråk 450,000 kronor respektive

185.000 kronor. Huruvida någon del av fondens behållning kan för dylika ändamål disponeras under budgetåret 1934/1935 undandrager sig för närvarande riksräkenskapsverkets bedömande.

Under äldre anslag för budgetåret 1932/1933 redovisade medel, 1,103,894 kronor, utgöras huvudsakligen av vissa hos marinförvaltningen och arméförvaltningen uppkomna behållningar å äldre anslag, vilka behållningar enligt beslut vid 3932 års riksdag upptagits till redovisning å titeln diverse inkomster.

Å inkomstposten diverse, som omfattar flera smärre poster av olika slag, uppskattar riksräkenskapsverket med ledning av utfallet under budgetåren 1928/1929—1932/1933 inkomsterna under budgetåret 1934/1935 till 250,000 kronor.

Såsom utgift för krigskonjunkturskatt har å titeln diverse inkomster under budgetåret 1932/1933 avförts ett belopp av 275,333 kronor, utgörande

62 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning lör budgetåret 1934/1935.

ersättning för en hos länsstyrelsen i Stockholms län avkortad, såsom inkomstrest bokförd fordran å krigskonjunkturskatt för år 1920. Riksräkenskapsverket finner icke skäl föreligga att för budgetåret 1934/1935 beräkna något belopp för mötande av utgifter, hänförliga vare sig till denna eller andra äldre skattetitlar.

De beräkningar, för vilka här ovan redogjorts, sammanfattar riksräkenskapsverket sålunda:

Riksräkenskapsverket beräknar med stöd av vad ovan anförts den behållna inkomsten för budgetåret 1934/1935 å titeln diverse inkomster till ett avjämnat belopp av 3,500,000 kronor.

B. Inkomster av statens produktiva fonder.

I. Statens affärsverksamhet.

Postverket.

Överskottet från postverket har i riksstaten beräknats och enligt budgetredovisningen influtit med:

Budgetåret 1928/1929 » 1929/1930

» 1930/1931

» 1931/1932

» 1932/1933

» 1933/1934

Beräknad

inkomst

kronor

13.000. 000

15.000. 000 13,500,000-

15.500.000 Behållen

inkomst

kronor

13,087,255

14,011,268

15,246,492

14,623,259

13,161,720

Stegring -f Nedgång— kronor

— 511,013 -f 1,524,013 -f 635,224

— 623,233

— 1,461,539

Generalpoststyrelsen har i skrivelse till Konungen den 14 november 1933 med förslag till beräkning av det inkomstöverskott av postverkets rörelse, som bör upptagas i riksstaten för budgetåret 1934/1935, anfört bland annat följande:

»I sitt den 11 november 1932 avgivna förslag till beräkning av inkomstöverskottet av poströrelsen för budgetåret 1933/1934 beräknade general-

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1934/1935. 63

poststyrelsen att under sagda budgetår skulle i överskottsmedel av poströrelsen kunna inlevereras ett belopp av 15.o miljoner kronor. Till detta belopp blev även inkomstposten i fråga upptagen i det förslag till riksstat för nämnda budgetår, som förelädes 1933 års riksdag.

I anledning av den minskning av utgifterna för dyrtidstillägg, som beräknades inträda till följd av riksdagens beslut rörande grunderna för dessa tillägg, ansåg bevillningsutskottet vid 1933 års riksdag, att överskottet av poströrelsen för budgetåret 1933/1934 kunde beräknas till 15.5 miljoner kronor, till vilket belopp sagda överskott även blev upptaget vid riksstatens fastställande.

De beräkningar rörande postverkets driftsresultat, som nu utförts inom generalpoststyrelsen, hava beträffande år 1933 givit följande slutresultat:

Inkomster ................................................................................ 80.5 miljoner kronor

Driftkostnader ....................................................................... 64.7 » »

Överskott 15.g miljoner kronor.

Ovan angivna inkomstsiffra är 350,000 kronor lägre än vad generalpoststyrelsen hösten 1932 beräknade. Inkomstminskningen är beroende på att uppbörden i tidningsrörelsen sjunkit väsentligt mera än vad som betingats av de taxeändringar, vilka enligt beslut av 1932 års riksdag genomfördes från 1933 års början. Framför allt beror detta på minskat antal postaboDnemang. Denna minskning finner i viss mån sin förklaring i den övergång från postprenumeration till försändning såsom utgivar- och kommissionärskorsband, som var förutsedd, då de nya taxebestämmelserna beslutades. Avgifterna för ifrågavarande korsband blevo nämligen då avsevärt reducerade, vilket ansågs kunna ske emedan postverkets kostnader för expedition av tidningar såsom utgivar- och kommissionärskorsband äro väsentligt mindre än vid postabonnemang. Ifrågavarande taxesänkning beräknades skola icke blott medföra en övergång från postabonnemang till utgivar- och kommissionärskorsband utan även tillföra postverket ny trafik. Emellertid har ökningen av utgivar- och kommissionärskorsband blivit avsevärt mindre än beräknats, vilket bland annat torde bero därpå, att statens järnvägar samtidigt med att postverkets nya taxebestämmelser trädde i kraft nedsatte järnvägsfrakten för tidningar från Stockholm till ett stort antal stationer, så att densamma kom att understiga de sänkta postavgifterna.

Det belopp, vartill postverkets driftkostnader för år 1933 nu kalkylerats, understiger med omkring 1.2 miljoner kronor den för året fastställda driftkostnadsstaten.

De uppkomna besparingarna avse förutom dyrtidstilläggsanslaget huvudsakligen titlarna postbefordran å järnväg samt fastigheter och förhyrda lokaler. Minskningen av kostnaderna för postbefordran å järnväg har möjliggjorts bland annat därigenom, att till följd av nedgång i paket- och tidningsrörelsen postvagnsutrymmet för en del postkupéer kunnat inskränkas. Vad beträffar fastigheter och förhyrda lokaler har besparingen å dessa utgiftstitlar berott därpå, att planerade reparationer och arbeten å postverkets fastigheter och i av riksbanken och telegrafverket förhyrda lokaler på grund av byggnadskonflikten ej kunnat komma till utförande. Den för året härigenom uppkommande besparingen är sålunda ingen utgiftsminskning i egentlig mening utan ett överskjutande av utgifterna till nästkommande år.

64 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1934/1935.

Av överskottet för år 1933 liava 3.5 miljoner kronor överlämnats till statskassan under budgetåret 1932/1933. Återstoden, enligt förestående kalkyl uppgående till 12.3 miljoner kronor, skulle sålunda inlevereras under budgetåret 1933/1934. Generalpoststyrelsen har tidigare beräknat att under sistnämnda budgetår kunna därutöver inleverera omkring 4 miljoner kronor av 1934 års överskott. Enligt vad nu kan förutses torde emellertid postverkets utgifter under första halvåret 1934 bliva så stora — bland annat på grund av att vissa utgifter överskjutas från år 1933 — att man icke kan räkna med att mera än 3.5 miljoner kronor av verkets överskott för år 1934 kunna överlämnas till statskassan under budgetåret 1933/1934. Det under detta budgetår inlevererade beloppet bliver därvid lika med överskottet för år 1933, vilket i det förestående kalkylerats till 15.8 miljoner kronor.

Då generalpoststyrelsen nu övergår till beräkningen av det inkomstöverskott av poströrelsen, som bör upptagas i riksstaten för budgetåret 1934/1935, vill styrelsen betona, att en dylik beräkning självfallet måste bliva i viss mån osäker. Postverkets inkomster, särskilt frankoteckensuppbörden, röna nämligen i betydande mån inverkan av konjunkturläget, rörande vars kommande utveckling det under nuvarande förhållanden icke är möjligt för generalpoststyrelsen att bilda sig ett säkert omdöme. Även om vissa tecken tyda på någon konjunkturförbättring, iiro utsikterna för en sådan fortfarande alltför osäkra för att kunna tagas i betraktande vid kalkylerandet av postverkets inkomster för nästkommande budgetår. Inkomstberäkningen har därför uppgjorts med utgångspunkt från att konjunkturläget skall bliva i stort sett oförändrat.

Till grund för beräkningen av det belopp, vilket bör såsom inkomstöverskott från postverket upptagas i riksstaten för budgetåret 1934/1935, har ansetts böra läggas en kalkyl rörande postverkets inkomster och driftkostnader för år 1934. De överskottsmedel, som skola inlevereras under sagda budgetår, avse nämligen till största delen 1934 års rörelse. Därjämte utgör kalenderåret räkenskapsår för postverket, och de grundläggande beräkningarna måste därför av praktiska skäl hänföra sig till räkenskapsåret.

Av postverkets inkomster är frankoteckensuppbörden den viktigaste. Ifrågavarande uppbörd — till vilken i detta sammanhang hänföras, förutom för försålda frankotecken influtna medel, avgifter för frankostämpling och för masskorsband samt ersättning för postbefordran av tjänsteförsändelser — representerar nämligen i det närmaste fyra femtedelar av postverkets samtliga intäkter. Såsom förut framhållits röner förevarande inkomstpost i avsevärd grad inflytande av konjunkturläget för affärs- och näringslivet.

De belopp, till vilka frankoteckensuppbörden jämte ovannämnda till densamma hänförliga inkomster uppgått under de senare åren, hava angivits här nedan:

Riksräkcnskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1934/1935. 65

1 Minskad trafik på grund av isblockad.

Såsom framgår av ovanstående tablå har frankoteckensuppbörden varit stadd i oavbrutet sjunkande från och med sista halvåret 1931 till början av innevarande år. Störst var nedgången under de tre första kvartalen 1932. Under andra och tredje kvartalen 1933 har uppbörden varit i det allra närmaste lika stor som under motsvarande tid 1932. Då en del av frankoteckensuppbörden under tredje kvartalet 1932 avsåg befordran av försändelser i anledning av den då pågående valrörelsen, vilken inkomst saknar motsvarighet år 1933, äro i realiteten uppbördssiffrorna för tredje kvartalet år 1933 något bättre än föregående år.

De anförda siffrorna synas tyda på att nedgången i frankoteckensuppbörden i stort sett avstannat från och med ingången av andra kvartalet innevarande år. Med hänsyn härtill har generalpoststyrelsen vid beräknandet av frankoteckensuppbörden för nästkommande budgetår ansett sig icke behöva räkna med någon ytterligare nedgång. Under förutsättning av oförändrade postavgifter synes därför frankoteckensuppbörden kunna i inkomstkalkylen för år 1934 upptagas till samma belopp, som beräknas inflyta under år 1933, eller till 59 miljoner kronor.

Det torde här böra framhållas, att en oförändrad uppbördssiffra i verkligheten motsvaras av någon trafikökning, enär en fortgående förskjutning äger rum från dyrare till billigare försändelseslag eller försändningssätt. Särskilt är härvid att märka överflyttningen av postverkets penningförmedlande verksamhet från postanvisningsrörelsen till postgirorörelsen. Denna överflyttning medför visserligen minskade portoinkomster, men blir ändock i ekonomiskt hänseende fördelaktig till följd av ränteinkomsterna i postgirorörelsen.

Sedan en under juni månad 1933 slutförd utredning rörande kostnaderna för postanvisnings-, postgiro- och postsparbanksrörelsegrenarna, varom generalpoststyrelsen föranstaltat, utvisat, att det ekonomiska resultatet för både postanvisningsrörelsen och postgirorörelsen vore otillfredsställande samt att postverket icke heller erhölle skälig ersättning för arbetet med inrikes postförskottsförsändelser, har generalpoststyrelsen övervägt de åtgärder, som borde vidtagas för nedbringande av postverkets förlust å nämnda rörelsegrenar. Styrelsen, som därvid i första hand sökt finna utvägar för ett förbilligande av själva driften, har emellertid även tagit un-

Hihang till riksdagens protokoll 193t. 1 sand. Nr 1 Del 3. 5

66 Riksriikenskapsverkets inkomstberäkning för budgetaret 1934/1935.

der omprövning möjligheten och lämpligheten att i någon mån förhöja utgående avgifter. Beträffande postanvisningsrörelsen har generalpoststyrelsen icke funnit skäl att, åtminstone för närvarande, ifrågasätta någon förändring av nu utgående avgifter. Däremot har styrelsen ansett sig böra föreslå viss justering av avgifterna i postgirorörelsen i syfte att erhålla en mera ändamålsenlig avgiftsskala än för närvarande. Den jämkning av postgiroavgifterna, som styrelsen sålunda kommer att föreslå, innebär i vissa fall en mindre förhöjning, vilken, ehuru i och för sig obetydlig, på grund av det stora antal transaktioner det gäller, kommer att medföra ej oväsentligt ökade inkomster för postverket. Vidare har det ansetts skäligt, att det särskilda arbete, som postverket utför beträffande postförskottsförsändelser — utöver försändelsernas befordran och beloppens redovisning — ersättes med en särskild avgift. Styrelsen har därför för avsikt att till Rungl. Maj:t inkomma med förslag om en mindre ändring av avgifterna i postgirorörelsen samt införandet av en särskild postförskottsavgift.

Ifrågavarande ändringar i postavgifterna hava beräknats medföra en ökning av frankoteckensuppbörden på omkring 600,000 kronor för år. Då för ändringarnas genomförande erfordras riksdagens medverkan, torde tiden för deras ikraftträdande böra sättas till den 1 juli 1934. För år 1934 kan under förutsättning av bifall till generalpoststyrelsens förslag alltså räknas med en ökad frankoteckensuppbörd på omkring 300,000 kronor. Generalpoststyrelsen har i överensstämmelse härmed i sin inkomstkalkyl för år 1934 upptagit frankoteckensuppbörden till 59,300,000 kronor.

Inkomsterna i t-idningsröreisen hava, såsom inledningsvis framhållits, under år 1933 nedgått väsentligt mera än vad hösten 1932 beräknades. Enligt nu verkställda kalkyler torde under året komma att inflyta i postavgifter för tidningsabonnemang omkring 4.5 miljoner kronor och för utgivarkorsband och tidningsbilagor omkring 2.5 miljoner kronor eller tillsammans cirka 7 miljoner kronor mot beräknade 7.4 miljoner kronor.

För år 1934 torde visserligen postavgifterna för vissa tidningar komma att något ökas till följd av högre årsvikt. Emellertid måste även räknas med att veckotidningar i ökad omfattning komma att övergå från de dyrare postabonnemangen till försänduing såsom utgivar- och kommissionärskorsband, varjämte det kan befaras, att tidningarnas postupplagor komma att ytterligare minskas. Inkomstposten torde därför icke kunna upptagas till högre belopp än vad som beräknas inflyta innevarande år eller 7 miljoner kronor.

Såsom inkomster frän postgirorörelsen tillgodoföres postverket gottgörelse för de kostnader, som beräknas falla å denna rörelsegren, efter avdrag av i postgirorörelsen influtna avgifter, vilka redovisas medelst frankotecken eller avse tjänsteförsändelser. Därjämte har den vinst, som enligt hittills tillämpade ersättningsgrunder uppkommit å rörelsen, ingått bland postverkets inkomster, i den mån icke densamma enligt beslut av Kungl. Maj:t avsatts till reservfond.

Gottgörelsen för kostnaderna i postgirorörelsen avse dels postgirokontorets direkta omkostnader dels ock ersättning för postgirogöromålens handläggande å postanstalterna.

Enär hittills tillämpat förfaringssätt för beräkning av sistnämnda ersättning icke ansågs giva ett fullt riktigt resultat, föranstaltade general-

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1934/1935. 67

poststyrelsen om den i det förestående omförmälda utredningen rörande bland "annat kostnaderna för postgirorörelsens handläggande å postanstalterna. Utredningen visade, att den ersättning postverket hittills erhållit varit för låg, och att, därest postverket skulle erhålla full ersättning för arbetet i postgirorörelsen vid postanstalterna, de i sagda rörelse utgående avgifterna behövde ändras. Såsom förut nämnts har generalpoststyrelsen även för avsikt att i sådant hänseende inkomma med förslag, avsett att föreläggas 1934 års riksdag.

Då de ifrågasatta portoändringarna icke avsetts skola träda i kraft förrän den 1 juli 1934, har det ansetts lämpligt att även beträffande ersättningsberäkningen tillämpa hittillsvarande grunder för tiden intill sagda dag. För tiden därefter har ersättningen däremot ansetts böra grundas på förenämnda utrednings resultat. Under nu angivna förutsättningar hava inkomsterna av postgirorörelsen för år 1934 kalkylerats till 4,000,000 kronor.

För postsparbanksrörelsens handhavande erhåller postverket dels gottgörelse för verkets direkta utgifter för postsparbankens räkning dels ock ersättning för postsparbanksgöromålens handläggande å postanstalterna. De direkta utgifterna för postsparbankens räkning hava för år 1934 kalkylerats till 1,450,000 kronor. Dessa utgifter äro inräknade i respektive ;inslagsbelopp å postverkets samtidigt härmed avgivna förslag till driftkostnadsstat för år 1934.

Postverkets ersättning för postsparbanksgöromålens handläggande å postanstalterna har tidigare fastställts av Kungl. Maj:t före eller i början av det år, för vilket ersättningen utgått. På grund härav hava de utredningar, som lagts till grund för ersättningens fastställande, måst avse en väsentligt tidigare period än den ersättningen i varje fall avsett. Då postsparbanksrörelsen under det senaste decenniet varit stadd i kraftig utveckling, hava de fastställda ersättningsbeloppen blivit för låga i förhållande till rörelsens omfattning.

I anledning av de olägenheter, som voro förenade med detta system, och i avvaktan på den i det förestående omförmälda utredningen, vilken även omfattade kostnaderna för postsparbanksgöromålens handläggande å postanstalterna, ansåg generalpoststyrelsen sig icke böra ingå till Kungl. Maj:t med begäran om fastställande av en fix ersättningssumma för år 1933. I styrelsens förslag till beräkning av postverkets inkomstöverskott för budgetåret 1933/1934 upptogs ifrågavarande ersättning för år 1933 förslagsvis till 2,000,000 kronor. I sagda beräkning upptogs emellertid därjämte såsom tilläggsersättning från postsparbanken för åren 1923—1932 ett belopp av 4 miljoner kronor. Detta belopp beräknades motsvara skillnaden mellan den ersättning postverket erhållit för ifrågavarande period och den ersättning, som skulle utgått, därest till grund för dess beräkning legat postsparbanksrörelsens omfattning under respektive år, för vilka ersättningen utgått.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 14 september 1933 har generalpoststyrelsen föreslagit nya grunder för beräkning av postverkets ersättning för postsparbanksgöromålens handläggande. Detta generalpoststyrelsens förslag grundar sig på resultatet av den i det föregående omförmälda utredningen. Postverkets gottgörelse föreslås skola beräknas å rörelsens omfattning under det år densamma avser samt utgå med dels 25 öre för varje insättning och 20 öre för varje uttagning, vilka verkställas vid postanstalt,

68 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1934 1935.

dels ock ersättning för postbefordran av försändelser i postsparbanksrörelsen enligt för försändelser i allmänhet gällande taxebestämmelser.

Med tillämpning av de sålunda föreslagna ersättningsgrunderna bär gottgörelsen ifråga för år 1934 kalkylerats till 2,050,000 kronor.

Generalpoststyrelsen beräknar sålunda, att postverket i ersättning för postsparbanksgöromålens liandhavande skall för år 1934 sammanlagt tillgodoföras ett belopp av 3,500,000 kronor.

Postverkets nettovinst av postsparbanksrörelsen skall enligt gällande bestämmelser — Kungl. Maj:ts förordning angående postsparbanken den 21 juni 1922 § 12 och Kungl. Maj:ts instruktion för generalpoststyrelsen den 30 maj 1930 § 4 mom. 2 — tills vidare av generalpoststyrelsen överföras till en postverkets reservfond för postsparbanksrörelsen.

Någon större nettovinst att avsättas till reservfonden har under tidigare år icke uppkommit å postsparbanksrörelsen. Detta har bland annat berott därpå, att den å bankens löpande rörelse uppkommande bruttovinsten ansetts böra huvudsakligen tagas i anspråk för avskrivningar å bankens innehav av obligationsvärden. Beloppet av under åren 1923—1931 verkställda avskrivningar utgör sammanlagt omkring 13.5 miljoner kronor. Av den å postsparbanksrörelsen år 1932 uppkomna vinsten, 4,116,946 kronor 26 öre, har, såsom ovan omförmälts, 4 miljoner kronor använts såsom tilläggsersättning åt postverket för postsparbanksgöromålens handläggande å postanstalterna under åren 1923—1932.

Under den tid som förflutit efter postsparbankens omorganisation år 1923 hava bankens inlåningsmedel kunnat givas en ur räntesynpunkt synnerligen förmånlig placering. Med den nu tillämpade låga inlåningsräntan uppstår till följd härav för innevarande år en avsevärd vinst å postsparbankens rörelse. De medel, som nu placeras, direkt eller genom konvertering av äldre lån, giva emellertid en väsentligt lägre avkastning än vad tidigare kunnat erhållas. På grund härav blir marginalen mellan postsparbankens inlåningsränta och medelräntan för utlåningen framdeles mindre än för närvarande, varigenom bankens vinst givetvis i motsvarande mån nedgår.

Postsparbankens reservfond, som för närvarande endast uppgår till omkring 2.6 miljoner kronor, är visserligen obetydlig i förhållande till postsparbankens inlåning, som vid utgången av år 1932 uppgick till cirka 450 miljoner kronor. På grund av ovan omförmälda avskrivningar förefinnes emellertid vid nuvarande läge å obligationsmarknaden ett ej obetydligt övervärde å postsparbankens obligationsportfölj. Bankens ekonomiska ställning måste därför vid nuvarande kurser och ränteläge anses god.

För år 1933 torde icke någon nämnvärd del av postsparbankens bruttovinst komma att tagas i anspråk för avskrivningar å obligationer. Även om det kan anses önskvärt, att reservfonden för postsparbanksrörelsen successivt bringas upp till lämplig storlek i förhållande till inlåningen, synes dock med hänsyn till bankens ekonomiska ställning i övrigt icke hela den för året uppkommande vinsten, som på grund av ovan berörda förhållanden blir osedvanligt stor, behöva avsättas till reservfonden. Med hänsyn härtill och då generalpoststyrelsen ansett, att i nuvarande statsfinansiella läge alla möjligheter att tillföra statskassan ökade inkomster böra tillvaratagas, har styrelsen ansett sig böra framhålla, att från postverkets och postsparbankens sida hinder icke möter mot att av postsparbankens vinstmedel för innevarande år 5 miljoner kronor disponeras för

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning iör budgetaret 1934/1935. 69

1934/1935 års riksstat. därest Kungl. Maj:t och riksdagen så skulle finna lämpligt. Vad som därefter kan återstå av vinstbeloppet skulle tillföras reservfonden.

Generalpoststyrelsen anser sig därför böra föreslå, att ett belopp av o miljoner kronor av postsparbankens vinst för år 1933 skall överlämnas till postverket för att såsom inkomstöverskott av poströrelsen inlevereras till statskassan under budgetåret 1934/1935.

Postverkets övriga inkomster av inrikes rörelsen utgöras av avgifter för fackavläggning, registrering av ankomna värdeförsändelser, bokföring av postavgifter, expediering av lösväskor m. m. Sammanlagt beräknas i sadana avgifter komma att under år 1933 inflyta omkring 475,000 kronor. Bokföringsavgifterna minskas år från år till följd av att korrespondenter övergå till att använda sig av frankostämplingsmaskiner. På grund liärav torde nu ifrågavarande inkomster för år 1934 ej kunna kalkyleras till högre belopp än 465,000 kronor.

Postverkets inkomster av utrikes rörelsen utgöras till största delen av portoandelar för paket och postanvisningar från utlandet. Denna inkomstpost är alltid svår att kalkylera, bland annat på grund därav, att det icke kan med säkerhet förutses, vid vilken tidpunkt likvid i varje särskilt fall kan komma att inflyta för uppkommande fordringar av utländska förvaltningar. För år 1933 beräknas svenska postverkets nettoinkomster av portoandelar komma att uppgå till omkring 1,450,000 kronor. Då postpakettrafiken med utlandet — särskilt i förbindelsen med Tyskland — visar en sjunkande tendens, synas inkomsterna av portoandelar för år 1934 ej kunna kalkyleras högre än till 1,400,000 kronor. För transitersättningen beräknas utgifterna år 1934 komma att — liksom beträffande år 1933 — överstiga inkomsterna. I förtullningsavgifter m. m. för paket från utlandet samt kursvinster bar slutligen beräknats inflyta omkring 100,000 kronor.

Sammanlagt kalkyleras sålunda inkomsterna av utrikesrörelsen till

1,500,000 kronor.

I ersättning för kronoskatteuppbörden å landsbygden bar postverket under år 1933 erhållit 698,870 kronor. För år 1934 har denna inkomstpost kalkylerats till 700,000 kronor.

För stämpelväsendets haudhavande år 1932 har generalpoststyrelsen under år 1933 uppburit 135,000 kronor.

De beräkningsgrunder, som hittills tillämpats beträffande ifrågavarande ersättning, synas behöva i viss mån modifieras i syfte att bereda postverket full ersättning för arbetet med stämpelförsäljningen. Under förutsättning av att så blir förhållandet har inkomstposten ansetts kunna för år 1934 upptagas till 150,000 kronor. I

I ersättning för utbetalning av pensioner och understöd jämlikt lagen om allmän pensionsförsäkring har till postverket under år 1933 influtit 285,115 kronor. Denna ersättning avsåg de utbetalningar, som verkställdes år 1932. Under år 1934 kommer postverket att erhålla gottgörelse för under år 1933 verkställda utbetalningar. Antalet utbetalningar år 1933 beräknas nu till cirka 2,300,000 stycken och ersättningen till omkring 300,000 kronor.

70 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1934/1935.

I gottgörelse för inkassering av radiolicenser beräknas postverket under år 1934 komma att erhålla omkring 75,000 kronor.

Sammanlagt hava sålunda postverkets inkomster av bestyr, som ligga utom ramen för postverkets egentliga verksamhet, kalkylerats till 1,225,000 kronor.

Till ovan angivna inkomster av postverkets verksamhet böra läggas ränteintäkter å medel, tillhörande postverkets förnyelse fond, vilka deponerats hos riksgäldskontoret. Med stöd av i kungl. brevet den 20 juni 1930 lämnat bemyndigande har generalpoststyrelsen i riksgäldskontoret deponerat G miljoner kronor av postverkets förnyelsefonds medel. Sagda belopp beräknas komma att innestå under nästkommande år. Räntan å deponerade medel utgår halvårsvis efter en räntefot, motsvarande den effektiva medelräntan för de fasta statslån, som upptagits under de fem sistförflutna åren. Ränteinkomsten synes för år 1934 kunna kalkyleras till omkring 260,000 kronor.

I förestående beräkning har geueralpoststyrelsen upptagit de olika inkomstposterna med följande belopp.

Frankoteckensuppbörd ................................................................

Postavgifter för tidningar och utgivarkorsband in. in.........

Inkomster av postgirorörelsen....................................................

Ersättning från postsparbanken för år 1934............................

Vinstmedel från postsparbanken för år 1933 ........................

Övriga inkomster av inrikes rörelsen......................................

Inkomster av utrikes rörelsen...................................................

Inkomster av bestyr, som ligga utom ramen för postverkets

egentliga verksamhet ............................................................

Ränta å förnyelsefondmedel ....................................................

Summa inkomster kronor 82,250,000.

Postverkets utgifter hava i samtidigt härmed avgivet förslag till driftkostnadsstat för år 1934 beräknats till GG.i miljoner kronor. Ett överskott av 16,150,000 kronor beräknas således uppstå å postverkets rörelse för sagda år.

Av överskottsbeloppet för år 1934 har generalpoststyrelsen i det förestående beräknat, att 3.5 miljoner kronor kunna inlevereras under budgetåret 1933/1934. Därest motsvarande belopp av 1935 års överskott inlevereras under budgetåret 1934/1935, skulle det under sistnämnda budgetår inlevererade beloppet bliva lika stort som överskottet för år 1934. Emellertid torde vissa tillfälliga utgifter i början av år 1934 ej få sin motsvarighet år 1935. Därjämte kan frankoteckensuppbörden under första halvåret 1935 på grund av de föreslagna portoändringarna beräknas bliva något högre än under motsvarande tid 1934. Generalpoststyrelsen beräknar därför, att så stort belopp av 1935 års överskott skall kunna inlevereras under första halvåret sagda år, att det under budgetåret 1934/1935 inlevererade överskottet kommer att uppgå till 16.5 miljoner kronor.

I anslutning till vad här ovan anförts föreslår generalpoststyrelsen, att inkomstöverskottet av poströrelsen i riksstaten för budgetåret 1934/1935 upptages till 16.5 miljoner kronor.

Därest generalpoststyrelsens förslag om inlevererandet till statskassan av viss del av postsparbankens vinst för år 1933 icke vinner bifall, bör sagda belopp minskas till 11.5 miljoner kronor.»

kronor 59,300,000

» 7,000,000

» 4,000,000

» 3,500,000

» 5,000,000

» 465,000

» 1,500,000

» 1,225,000

» 260,000

Riksräkenskapsverket» inkomstberäkning för budgetåret 1934/1935. 71

Generalpoststyrelsen har för sin del gjort det allmänna uttalandet beträffande konjunkturläget, att även om vissa tecken tyda på någon konjunkturförbättring, utsikterna för en sådan fortfarande äro alltför osäkra för att kunna tagas i betraktande vid kalkylerandet av postverkets inkomster för nästkommande budgetår, varför inkomstberäkningen uppgjorts med utgångspunkt från att konjunkturläget skall bliva i stort sett oförändrat.

Bortses från den ökning i postverkets överskott, som föranledes därav att postsparbankens vinst enligt generalpoststyrelsens förslag skall tagas i anspråk med 1 miljon kronor bögre belopp under budgetåret 1934' 1935 än under nu löpande budgetår, innebär den av styrelsen beräknade överskottssiffran för budgetåret 1934/1935, 16.5 miljoner kronor, i realiteten en nedgång i förhållande till den nu till 15.8 miljoner kronor omräknade siffran för budgetåret 1933/1934.

Med utgångspunkt från den uppfattning rörande konjunkturutvecklingen, som riksräkenskapsverket i det föregående gjort gällande, anser ämbetsverket för sin del, att det överskott av postverkets rörelse, som skall inlevereras under budgetåret 1934/1935, bör beräknas till något bögre belopp än generalpoststyrelsen föreslagit. Riksräkenskapsverket vill i sådant avseende förorda en böjning med 1 miljon kronor.

Riksräkenskapsverket hemställer sålunda, att inkomsten av postverket för budgetåret 1934/1935 beräknas till 17,500,000 kronor.

Telegrafverket.

Överskottet från telegrafverket bär i riksstaten beräknats och enligt budgetredovisningen influtit med:

I underdånig skrivelse den 14 november 1933 bar telegrafstyrelsen avgivit förslag i fråga om beräkning av det inkomstöverskott av telegrafverkets rörelse, som bör upptagas i riksstaten för budgetåret 1934/1935. Styrelsen anför i skrivelsen följande:

»Storleken av telegrafverkets inkomster och deras årliga stegring under senaste tioårsperioden framgår av efterföljande tablå:

72 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1934/1935.

För år 1933 beräknar telegrafstyrelsen enligt närslutna bilaga inkomsterna till omkring 103,500,000 kronor, innebärande en ökning från år 1932 med 856,000 kronor eller 0.8 procent. Härvid är att observera, att icke obetydliga taxesänkningar blevo genomförda den 1 april och den 1 juli 1933.

Inkomsterna för år 1934 ha av telegrafstyrelsen beräknats till omkring

103,800,000 kronor, motsvarande en ökning från år 1933 av 300,000 kronor eller 0.3 procent.

Driftkostnaderna för år 1933, vilka i driftkostnadsstaten äro upptagna till 78,035,000 kronor, komma enligt nu verkställda beräkningar att uppgå till omkring 76,220,000 kronor. I det förslag till stat för telegrafverkets driftkostnader år 1934, som samtidigt härmed avgives och vari styrelsen utgått dels ifrån att dyrtidstilläggen skola under hela år 1934 utgå efter en levnadskostnadsindex av 154, dels från den allmänna förutsättningen, att inga väsentliga rubbningar skola inträda i nuvarande inhemska prisnivå, hava samma kostnader upptagits till cirka 77,290,000 kronor.

överskottet av telegrafverkets rörelse har under senaste tioårsperioden utgjort:

Enligt ovan gjorda beräkningar över inkomster och driftkostnader skulle överskottet för år 1933 bliva omkring 27,280,000 kronor och för år 1934 26,510,000 kronor eller, avrundat, 26,500,000 kronor. Enär det kapital, som under år 1934 skall förräntas, torde kunna uppskattas till cirka 370,000,000 kronor, skulle avkastningen för år 1934 således motsvara 7.2 procent.

På grund av vad sålunda anförts och då styrelsen åtminstone för när-

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning lör budgetåret 1934/1935. 73

varande icke vågar beräkna högre överskott av rörelsen för år 1935 än för år 1934, får styrelsen föreslå, att telegrafverket i riksstaten för budgetåret 1934/1935 upptages sålunda:

Inkomst av statens produktiva fonder.

I. Statens affärsverksamhet.

2. Telegrafverket.................... kronor 26,500,000.»

I den uti skrivelsen åberopade bilagan angiver telegrafstyrelsen telegrafverkets inkomster för åren 1932—1934 sålunda, i tusental kronor:

1932 Telefoninkomster:

Inträdes-, anläggnings- och abonnemangsavgifter m. m......................................... 55,788

Samtalsavgifter............................................ 33,027

Telegrafinkomster............................................ 7,090

Radioinkomster:

Radiolicensavgifter .................................... 5,912

Radioabonnemangsavgifter ........................ 827

Summa 102,644

Såsom av telegrafstyrelsens skrivelse framgår, har efter år 1925 en stadigt fortgående stegring ägt rum beträffande telegrafverkets överskott, detta jämväl under den senaste depressionsperioden. Telegrafstyrelsen har nu för kalenderåret 1933 uppskattat överskottet till 27.3 miljoner kronor, medan för år 1932 överskottet utgjorde 27.4 miljoner kronor. Det är härvid att märka, att de av telegrafstyrelsen omnämnda taxesänkningarna, som för år räknat antagits medföra en inkomstminskning av nära

1.5 miljoner kronor, varav dock en del beräknats återkomma i form av ökat antal abonnemang och ökad trafik, ined ungefär två tredjedelar torde hava belastat år 1933.

Beträffande förhandsbedömningen av telegrafverkets överskott må framhållas, att telegrafstyrelsens inkomstberäkningar i allmänhet plägat utmärkas av en långt driven försiktighet. Medan styrelsen sålunda i november 1932 angav den påräkneliga nettoinkomsten för samma kalenderår till 25.o miljoner kronor, blev utfallet i verkligheten 27.4 miljoner kronor.

Med utgångspunkt från de av riksräkenskapsverket gjorda allmänna antagandena rörande konjunkturutvecklingen har ämbetsverket ansett sig hava fullt fog att räkna med en sådan ökning av telegrafverkets inkomster, att för budgetåret 1934/1935 överskottet något överstiger de belopp, som redovisats för år 1932 och nu beräknats för år 1933.

På grund härav får riksräkenskapsverket föreslå, att i riksstatsförslaget för budgetåret 1934/1935 överskottet av telegrafverket uppföres med 28,000,000 kronor.

1933 1934

beräknat beräknat

74 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1934/1935. Statens järnvägar.

överskottet från statens järnvägar har i riksstaten beräknats och enligt

förslag till beräkning av den behållna inkomst av statens järnvägar, som bör upptagas i riksstaten för budgetåret 1934/1935, yttrat sig sålunda:

»För innevarande räkenskapsår föreligga exakta uppgifter enligt bokföringen över inkomsternas, utgifternas och behållningens storlek till och med september månad, för oktober månad föreligga jämväl motsvarande uppgifter, om ock preliminära, för november och december slutligen finnas gjorda förhandsberäkningar. Nedanstående detaljerade sammanställning av statens järnvägars inkomster, utgifter och överskott under första och andra halvåren 1933, sådana de tidigare beräknats och sådana de blivit eller, vad det senare halvåret angår, numera väntas bliva, lämnar viss vägledning för beräkning av blivande behållning under år 1934 och under budgetåret 1934/1935.

Däri upptagna specificerade inkomster äro angivna enligt järnvägsstyrelsens underdåniga skrivelse den 30 november 1932 angående behållen inkomst för budgetåret 1933/1934, utgifterna enligt av Kungl. Maj:t fastställd kostnadsstat. Tillägg ha endast gjorts för inkomster och utgifter å det från och med augusti 1933 tillkomna Ostkustbanesystemet.

Vad angår fördelningen å halvår, ansluter sig densamma till de i styrelsens skrivelse till finansdepartementet den 7 mars 1933 meddelade siffertablåerna, givetvis med hänsyn tagen till sagda tillägg.

Som synes, kommer för statens järnvägar, exklusive malmbanan, utfallet av årets rörelse att bliva något bättre än vad på förhand beräknats. Förbättringen ligger emellertid helt på utgiftssidan, vilken uppvisar en besparing av 3.5 miljoner kronor, medan inkomsterna nedgått med 2.3 miljoner kronor. Denna nedgång kommer till sin huvudpart eller 1.8 miljoner kronor på persontrafiken, för vilken inkomsten under båda halvåren ligger under beräkningarna, medan för godstrafiken första halvårets underskott till större delen kompenserats av överskott för andra halvåret.

Vid bedömande av inkomstsiffrorna för persontrafiken får emellertid icke bortses från den nedsättning i taxan för resande, som genomförts från och med den 1 maj 1933, och vilken beräknats medföra en kalkylatorisk inkomstminskning med i runt tal 250,000 kronor per månad, men som

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1934/1935. 75

Beräknade och uppn&dda ekonomiska resultat för år 1933.

icke ansetts böra föranleda någon justering av den beräknade inkomsten. Avdrages sagda månatliga belopp, bli siffrorna:

Första halvåret 1933 Andra * 1933

Beräknad Bokförd inkomst

Skillnad

Miljoner kronor

27.3 27.2 -0.1

31.3 31.6 +0.3

Summa 58.6 58.8 + 0.2

1 Beträffande november—december beräknade.

76 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1934/1935.

Persontrafikrörelsen har alltså icke varit mindre än beräknats, dess svaghet visar sig emellertid däri, att den ökning i resefrekvens, som taxesänkningen med säkerhet medfört i fråga om närtrafiken, där den främst applicerade sig, vad inkomsterna angår, till större delen motvägts av i andra riktningen verkande förändringar på långtrafikens område.

I fråga om godstrafiken åter föreligger en påtaglig, om ock ej särdeles stark förbättring, vilken först konstaterades för sistförflutna maj månad.

Den förhandsberäkning av 1934 års inkomster, till vilken styrelsen nu övergår, måste med hänsyn till innevarande världskris bli mycket osäker. Med de stora tal, som uttrycka statens järnvägars inkomster i personrespektive godstrafik, erfordras ju blott en procentiskt ringa variation i rörelsens omfattning, för att högst väsentligt påverka den alltid relativt lilla skillnaden mellan inkomster och utgifter.

Å ena sidan synas hittillsvarande erfarenheter närmast visa att, så länge en kris varar, produktion och affärsrörelse sammankrympa snart sagt från manad till månad — låt vara med tillfällig återhämtning då och då — på sätt som skett under åren 1931 och 1932 samt början av innevarande år. En ytterligare försämring kan alltså icke sägas vara utesluten.

Å andra sidan synas emellertid ovan berörda resultat av de senaste kända sex månaderna giva vid handen, att nyss nämnda nedåtgående utveckling äntligen passerat sitt bottenläge, åtminstone vad behovet av godstransporter angår.

Järnvägsstyrelsen har vid sådant förhållande ansett berättigat att redan för år 1934 och i ännu något högre grad för budgetåret 1934/1935 räkna med en successivt förbättrad inkomstgivning av såväl person- som framför allt godstrafiken i en omfattning, som framgår av följande siffersammanställningar, jämförda med den ovan meddelade.

Vad angår transporterna av lapplandsmalm, pekar malmbolagets under stark reservation avgivna transportanmälan mot en inkomst av endast 4.3 miljoner kronor. Samma inkomstbelopp skall även antagas för budgetåret 1934/1935.

Enligt föreliggande förslag till kostnadsstat för år 1934, i vilken konsumtionspriset för stenkol upptagits till 18 kronor per ton, har man att räkna med följande utgiftsbelopp (i runda tal).

Miljoner

kronor

Statens järnvägar, exklusive malmbanan ............ 143.3

Malmbanan...............................................................

Tillsammans 154.7.

Vad beträffar första halvåret 1935, saknas ännu fasta hållpunkter för en mera exakt beräkning av utgifterna, dessa må därför på sätt vid tidigare beräkningar städse brukat ske, antagas oförändrade från år 1934.

Under angivna förutsättningar beräknas 1934 års ekonomiska resultat för statens järnvägar, inklusive automobiltrafik m. m„ bliva följande.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1934/1935. 77

För budgetåret 1934/1935 åter har under anförda förutsättningar beräknats följande inkomster, utgifter och överskott. (Tabell å sid. 78.)

Mot detta statens järnvägars överskott av 19 miljoner kronor är att ställa statens järnvägars andel i riksgäldskontorets räntebörda. För kalenderåret 1933 har denna beräknats till 31.i miljoner kronor. Härvid har i överensstämmelse med vad tidigare plägat ske bortsetts från de kapitalbelopp, som investerats i och för elektrifieringen av de bandelar, vilkas elektriska anläggningar ännu icke blivit tagna i bruk.

För budgetåret 1934/1935 har man att räkna med ett väsentligt högre belopp räntepliktigt kapital än för år 1933, beroende av att under åren 1933 och 1934 icke blott återstående delar av Malmölinjerna utan också någon del av Ångelinjerna hunnit bli öppnade för elektrisk trafik. Jämväl förvärvet av Ostkustbanesystemet inverkar med högre belopp för budgetåret 1934/1935 än för kalenderåret 1933, varjämte även vissa övriga anläggningar tillkommit.

Å andra sidan bör den nu pågående snabba sänkningen av den allmänna räntenivån medföra en ej oväsentlig nedgång i den genomsnittsräntefot, efter vilken statens järnvägars andel av statsverkets totala räntebörda beräknas.

Man torde kunna antaga, att dessa faktorer komma att i stort sett

78 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1934/1935.

kompensera varandra, och att den totala räntebördan för budgetåret 1934/ 1935 alltså kan sättas till i runt tal 32 miljoner kronor.

Trots att styrelsen ansett sig kunna räkna med en mindre trafikökning gentemot nuvarande förhållanden, skulle det beräkningsbara överskottet alltså uppgå till blott 60 procent av den kalkylerade räntekostnaden. Detta innebär tydligen, att statens järnvägar, såsom affär betraktade, under rådande konjunkturer icke förmå bära sina totala omkostnader, sådana som dessa i övervägande grad bestämmas av faktorer, givna av högre hand.

Det belopp, som för budgetåret 1934/1935 skall av statens järnvägars överskottsmedel inbetalas till statsverket, omfattar intjänta överskottsmedel, icke för motsvarande månader, utan — under förutsättning, att återgång sker till den inbetalningsordning, som tidigare varit den för statens järnvägar normala, men vilken för åren 1932—1933 nödtvunget frångåtts på grund av under vårmånaderna uppstående driftsförluster — för tiden 1 juni 1934—31 maj 1935. Denna olikhet i tidshänseende torde emellertid för ifrågavarande budgetår icke hava någon större betydelse.

Med hänsyn härtill får styrelsen föreslå, att som inkomst av statens järnvägar i riksstaten för budgetåret 1934/1935 uppföres ett belopp av 19

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för bndgetåret 1934/1935. 79

miljoner kronor, varav 17.3 miljoner kronor avseende räkenskapsåret 1934 och 1.7 miljoner kronor år 1935.

I anförda på år 1934 belöpande belopp 17.3 miljoner kronor ingår, som synes — med 12.o miljoner kronor — beräknat frakttillägg från Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag för kontraktsenlig driftkostnads- och räntegaranti.

Då man torde hava att räkna med, att bolaget -— i likhet med vad som hittills under innevarande avräkningsperiod ägt rum — kommer att begagna sig av den enligt 1932 års avtal bolaget medgivna rätten att låta frakttillägget innestå till avräkningsperiodens slut, erfordras för planenlig inleverans av det uppgivna överskottet, att statens järnvägar genom anslag å riksstaten beredes täckning för den verket påtvungna försträckning till Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag, som ianspråkstagandet av sagda rätt innebär.

Järnvägsstyrelsen vill erinra om, att för det första året efter rättighetens beviljande, budgetåret 1932/1933, fanns för ändamålet anvisat ett, dock något för knappt, kapitalanslag, medan för innevarande budgetår något motsvarande anslag icke beviljats.

I fråga om de skäl, vilka enligt järnvägsstyrelsens uppfattning borde föranleda återgång till 1932 års förfarande vill styrelsen hänvisa till vad statsrådet och chefen för finansdepartementet anfört vid anslagsärendets konseljbehandling den 20 maj 1932. Ur detta anförande (Kungl. prop. 261/ 1932 sid. 12) tillåter sig styrelsen citera följande:

'Enligt det av Kungl. Maj:t i proposition nr 173 föreslagna, av riksdagen godkända avtalet med Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag och trafikaktiebolaget Grängesberg-—Oxelösund kan Luossavaarabolaget under vissa förutsättningar mot ränta erhålla anstånd med gäldandet av det statens järnvägar enligt § 14 i 1927 års malmavtal tillkommande frakttillägget för malmbanan. I nyssnämnda proposition framhöll jag, att, därest ej särskilda åtgärder vidtoges, följden härav kunde bliva, att, när bolaget åtnjöte anstånd med visst års frakttillägg, inlevereringen av statens järnvägars överskott komme att fördröjas och statens å budgeten redovisade inkomst från statens järnvägar att nedgå, medan för senare år, då bolaget inbetalade sådant uppskjutet frakttillägg, sagda inkomst komme att bliva i motsvarande mån större. Jag anförde vidare, att en dylik ojämnhet i inlevereringen av statens järnvägars överskott ur statsregleringssynpunkt icke vore önskvärd. Till undvikande härav syntes — då ju här endast vore fråga om en förskjutning i tiden av vad från Luossavaarabolaget skulle komma statsverket till godo — den anordningen kunna komma till användning, att å riksstaten ställdes till förfogande ett särskilt anslag, att utgå av lånemedel, vilket anslag anlitades för inbetalning till statsverket av ett belopp, motsvarande det uteblivna frakttilllägget. Återbetalningen av de för täckande av ifrågavarande förskott upplånade medlen skulle sedermera äga rum i samband med bolagets avbetalningar å dess fraktskuld. Med en dylik anordning skulle lorekommas, att det medgivna uppskovet med frakttilläggs inbetalande komme att inverka förryckande på statsregleringen.’

Vad chefen för finansdepartementet sålunda anförde, gäller uppenbarligen i samma mån beträffande innevarande och kommando år.

Det måste, då ett garanten gruvbolagot bindande affärsavtal finnes, synas järnvägsstyrelsen onödigt för att ej säga orätt att i tider av allmän skattetunga belasta skattebetalarna, på sätt som faktiskt sker, när

80 Itiksräkenskapsverkets inkomstberäkning för badgetåret 1934/1933.

de, låt vara — om kontrahenten gruvbolaget är solvent — tillfälligt, få indirekt vidkännas betalningen dels av räntan, cirka 7 miljoner kronor, på det å malmbanan införda kapitalet dels av den direkta driftsförlusten under lågtrafiken på malmbanan cirka 5 miljoner kronor allt per år räknat. Men även om man gör det antagandet, att kontrahenten gruvbolaget, när garantifristen år 1936 utlöper, är insolvent, synes förfarandet vara onödigt tungt för de skattebetalande, vilka väl, om den enligt garantiförbindelsen upplupna fordringen skulle visa sig vara värdelös och beloppet få ges förlorat borde kunna få möta förlusten med årliga annuiteter på de för dess täckande använda statslånemedlen i stället för att vidkännas densamma till hela dess belopp under den avtalade relativt korta garantiperiodens förlopp.

Till klarläggande av frågans storleksordning vill styrelsen meddela, att för den händelse under de två återstående åren, 1935 och 1936, av innevarande femåriga avräkningsperiod trafiken å malmbanan icke skulle komma att uppvisa förbättring gentemot vad här i anslutning till Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolags transportanmälan beräknats för år 1934, statens avtalsenliga fordran av sagda bolag på grund av förevarande fraktgaranti skulle vid periodens slut komma att uppgå till i runt tal 59 miljoner kronor.

Styrelsen måste därför påyrka, att återgång sker till 1932 års förfarande, och det kan därvid enligt styrelsens mening icke vara rimligt att inskränka regleringen till att avse enbart frakttillägget för år 1934, utan bör det i nästa års riksstat upptagna anslaget så avvägas, att täckning jämväl erhålles för beräknat frakttillägg år 1933 — 12 miljoner kronor — samt den balanserade delen av frakttillägget för år 1932, uppgående till

1.3 miljoner kronor. Det sammanlagda beloppet skulle alltså utgöra 25.3 miljoner kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts, får järnvägsstyrelsen hemställa, att för balansering av emotsebar fordran bos Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag för malmbanans drift under åren 1933 och 1934 ävensom redan uppkommen icke täckt fordran för år 1932, måtte i riksstaten för budgetåret 1934/1935 under lämplig rubrik upptagas ett anslag av 25.3 miljoner kronor.

Vid bifall till denna styrelsens hemställan inträder ökning av det ovan anförda för 1934/1935 års riksstat för inleverans beräkningsbara beloppet med 13.3 miljoner till 32.3 miljoner kronor. Fördelningen å räkenskapsår blir då följande:

Tillhopa 32.3 miljoner kronor.»

Av den enligt förstintagna tabell under budgetåret 1930/1931 inträdda nedgången i statsbaneinkomsterna beräknas större delen hänföra sig till genomförd sänkning av godstaxan. Inkomstminskningen under budgetåret 1931/1932 är däremot en verkan av den allmänna depressionen. Denna har gjort sig än starkare kännbar under budgetåret 1932/1933. Av det under detta budgetår inlevererade överskottet, 11.4 miljoner kronor, ut-

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1934/1935. 81

göra 9.g miljoner kronor statens järnvägar enligt 1927 års malmavtal tillkommande frakttillägg för malmbanan för 1932, med vars erläggande. Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag beviljats anstånd. Detta belopp har förskjutits av statsverket från ett för ändamålet å 1932/1933 års riksstat under fonden för förlag till statsverket anvisat lånemedelsanslag. Såsom framgår av järnvägsstyrelsens ovan intagna skrivelse, uppgick emellertid ifrågavarande frakttillägg till 10.9 miljoner kronor, varav fördenskull 1.3 miljoner kronor ännu icke inlevererats. För budgetåret 1933/ 1934 har någon särskild åtgärd för täckning av frakttillägget för år 1933 ej vidtagits, vilket är förklaringen till den stora nedgången av riksstatssiffran för nu löpande budgetår.

Enligt järnvägsstyrelsens beräkning skulle, därest något frakttillägg för malmbanan ej kommer att tillföras statens järnvägar, det inlevereringsbara överskottet för budgetåret 1934/1935 uppgå till 7 miljoner kronor. I förhållande till det i nu löpande riksstat upptagna beloppet järnvägsmedel skulle härvid en ökning inträda med 4 miljoner kronor. Av järnvägsstyrelsens skrivelse framgår emellertid, att redan för senare halvåret 1933 en ökning av statens järnvägars nettoinkomst är att påräkna. Den av järnvägsstyrelsen antagna, fortsatta uppgången av järnvägsmedlen har riksräkenskapsverket funnit vara väl förenlig med den av ämbetsverket förutsatta allmänna konjunkturutvecklingen.

Järnvägsstyrelsen har, såsom av dess skrivelse inhämtas, föreslagit, att åtgärder skola vidtagas, för att i överskottet av statens järnvägar för budgetåret 1934/1935 skall kunna ingå det frakttillägg för malmbanan, som Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag har att erlägga. I första hand åsyftar härvid järnvägsstyrelsen frakttillägget för år 1934, genom vars inbetalning statens järnvägars överskott för budgetåret 1934/1935 skulle komma att stiga till 19 miljoner kronor. Styrelsen anser emellertid, att jämväl statens järnvägars fordran för det resterande frakttillägget för år 1932 samt för hela tillägget för år 1933, tillsammans 13.3 miljoner kronor, böra göras likvida för inbetalning till statsverket. För täckande av ifrågavarande frakttillägg skulle erfordras ett belopp av sammanlagt

25.3 miljoner kronor, varför särskilt anslag skulle uppföras å riksstaten för budgetåret 1934/1935.

I den under november 1932 avgivna beräkningen av järnvägsmedlen för budgetåret 1933/1934 föreslog järnvägsstyrelsen, att ett liknande förfarande skulle tillämpas för detta budgetår. Någon närmare motivering för förslaget framlades ej av järnvägsstyrelsen. Då man syntes hava att räkna med, att Luossavaarabolaget under en tid framåt kunde bliva nödsakat att begagna sig av rätten till anstånd med gäldandet av frakttilllägget, uttalade riksräkenskapsverket i sin inkomstberäkning, att frakttillägget för år 1933 icke borde medräknas i det för budgetåret 1933/1934 påräkneliga överskottet för statens jiirnvägar.

Sedan riksräkenskapsverket avgivit sin inkomstberäkning, inkom järn-

liihang till riksdagens protokoll 1 samt. Nr t Del 3.

82 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1934/1935.

vägsstyrelsen i december 1932 till Kungl. Maj:t med en skrivelse, vari riksräkenskapsverkets ståndpunkt bemöttes. Järnvägsstyrelsen framhöll därvid bland annat, att, då efter 1936 års utgång malmbolagets skuld för frakttillägg skulle göras upp, bolaget kunde komma att göra anspråk på ett mer eller mindre fullständigt efterskänkande av statens kontraktsenliga rättigheter. Och vid detta tillfälle syntes det ej bliva utan betydelse, om beloppen i fråga passerat riksstaten eller ej. Järnvägsstyrelsen framhöll vidare såsom beaktansvärt, att frakttillägget icke omfattade blott den garanterade minimiavkastningen å malmbanans kapital utan jämväl täckning av uppstående driftsförlust. Den av riksräkenskapsverket ifrågasatta anordningen innebure, att av överskottet från det övriga statsbanenätet inemot hälften skulle tagas i anspråk för täckning av direkt driftsförlust å malmbanan, ett förhållande, vilket förefölle järnvägs styrelsen orimligt.

Chefen för finansdepartementet uttalade i statsrådsprotokollet till 1933 års statsverksproposition, att han visserligen icke underskattade betydelsen av de invändningar, som järnvägsstyrelsen ur synpunkten av statens järnvägars intressen framställt mot riksräkenskapsverkets ståndpunkt. Även med beaktande av nämnda invändningar ansåge sig likväl departementschefen icke kunna förorda, att täckning för det underskott i driftinkomsterna från malmbanan, vilket uppstode så länge malmbolaget vore nödsakat begagna sig av rätten till anstånd med frakttilläggets gäldande, också för då förestående budgetår bereddes genom lånemedelsanslag.

Då nu järnvägsstyrelsen i sin ovan intagna skrivelse närmare utvecklat sin uppfattning angående frakttilläggets inräknande i det å rikssta ten uppförda överskottet av statsbanedriften, har riksräkenskapsverket ansett sig böra särskilt yttra sig i denna fråga.

Riksräkenskapsverket vill icke förneka, att åtskilligt talar för den av järnvägsstyrelsen hävdade uppfattningen. Ett vägande skäl härför utgöres av vad som, på sätt järnvägsstyrelsen återgivit, uttalades av dåvarande chefen för finansdepartementet vid framläggandet för 1932 års riksdag av förslaget om anslag för täckande av frakttillägget för samma år. Då riksräkenskapsverket likväl ställde sig avvisande mot ett upp repande av enahanda förfarande beträffande 1933 års tillägg, berodde detta främst därpå, att det syntes riksräkenskapsverket vara mindre sunt att genom ett lånemedelsanslag bereda statens järnvägar ersättning för utebliven förräntning av viss del av det i statsbanorna investerade ka pitalet. I sin ovanberörda skrivelse av december 1932 har järnvägsstyrelsen emellertid främst 'riktat sig mot, att överskottet av statsbanenätet i övrigt skulle tagas i anspråk för täckning av direkt driftsförlust å malmbanan.

Det vill synas riksräkenskapsverket, att i anslutning till detta uttalande en viss skillnad i nu förevarande avseende skulle kunna göras mellan å ena sidan den del av frakttillägget, som är avsett att täcka själva

Rlksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1934/1935. 83

driftkostnaderna å malmbanan, samt å andra sidan frakttillägget i övrigt.

Det måste givetvis ur statens järnvägars synpunkt anses i hög grad otillfredsställande, att resultatet av statsbanedriften såsom helhet skall dragas ned genom förlusten å malmbanan, då statens järnvägar har en fordran på vederbörande trafikant, vilken mer än täcker förlusten. Vad åter frakttillägget i övrigt angår, är att märka att för närvarande avsevärda delar av statsbanenätet icke lämna någon avkastning. Fördenskull synes det icke kunna resas någon mera befogad erinran mot att statens järnvägars fordran för förräntning av malmbanekapitalet icke omedelbart göres disponibelt.

Riksräkenskapsverket vill i detta sammanhang framhålla, att liksom ämbetsverket — i motsats till järnvägsstyrelsen — anser det vara utan betydelse för det slutliga utbekommandet av frakttillägget från malmbolaget, om anslag för tilläggets provisoriska täckning anvisas å riksstaten eller ej, så är det enligt ämbetsverkets förmenande ur samma synpunkt betydelselöst, om nu å riksstaten anvisas medel för täckande allenast av den del av frakttillägget, som motsvarar den direkta driftsförlusten.

Därest det av riksräkenskapsverket sålunda antydda tillvägagångssättet skulle finnas vara godtagbart, torde frågan budgettekniskt sett böra lösas i huvudsaklig anslutning till vad som tillämpades för budgetåret 1932/1933. Under utgifter för kapitalökning, fonden för förlag till statsverket, borde sålunda för budgetåret 1934/1935 anvisas ett lånemedelsanslag för täckande av viss statens järnvägars fordran hos Luossavaara— Kiirunavaara aktiebolag, till belopp motsvarande den beräknade driftsförlusten å malmbanan under år 1934. Därest anslaget begränsas till att avse den direkta driftsförlusten, synes anslaget kunna givas förslagsanslags natur. För budgetåret 1934/1935 skulle för sådant fall anvisas ett förslagsanslag av 5 miljoner kronor, med vilket belopp samtidigt överskottet av statens järnvägar skulle höjas.

Järnvägsstyrelsen har såsom nämnt föreslagit, att jämväl frakttillläggen för åren 1932 och 1933 — för förstnämnda år i den mån täckning ej redan skett — skulle regleras genom anslag å riksstaten för 1934/1935. Med tillämpning av det utav riksräkenskapsverket ovan angivna förfaringssättet skulle något frakttillägg för år 1932 ej återstå att täcka, utan skulle i stället uppstå ett överskjutande belopp ungefärligen motsvarande driftsförlusten för år 1933. Skulle den av riksräkenskapsverket förordade lösningen icke anses godtagbar, bör åter enligt ämbetsverkets mening för fullföljande av det syfte, som låg till grund för beviljandet av berörda anslag för budgetåret 1932/1933, anvisas ett fyllnadsanslag av 1.3 miljoner kronor, varigenom statens järnvägar skulle sättas i tillfälle att, såsom avsett var, inleverera hela frakttillägget för år 1932.

Ehuruväl riksräkenskapsverket alltså håller före, att särskilda åtgärder böra vidtagas för provisoriskt täckande av driftsförlusten å malmbanan,

84 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1934/1935.

anser sig dock riksräkenskapsverket, med hänsyn, till den ståndpunkt, som intogs av chefen för finansdepartementet vid framläggandet av inkomstberäkningen för budgetåret 1933/1934, nu icke böra framställa något yrkande, att inkomsten av statens järnvägar skall för nästkommande budgetår beräknas enligt annan princip än som tillämpats i nu gällande riksstat.

Riksräkenskapsverket har fördenskull i inkomsttabellen uppfört överskottet av statens järnvägar med 7,000,000 kronor.

Statens vattenfallsverk.

överskottet för statens vattenfallsverk har i riksstaten beräknats och enligt budgetredovisningen influtit med:

Beräknad Behållen Stegring +

inkomst inkomst Nedgång —

kronor kronor kronor

Budgetåret 1928/1929................ 15,200,000 15,893,165 — 1,669,282

» 1929/1930................ 15,300,000 17,467,024 -f 1,573,859

» 1930/1931................ 16,000,000 16,364,859 — 1,102,165

» 1931/1932................ 15,550,000 16,270,621 — 94,238

» 1932/1933................ 16,000,000 16,567,114 -f 296,493

» 1933/1934................ 17,000,000

I underdånig skrivelse den 24 november 1933 har vattenfallsstyrelsen framlagt förslag till beräkning av det inkomstöverskott å statens vattenfallsverks rörelse, som bör upptagas i riksstaten för budgetåret 1934/1935. Styrelsen yttrar sig härvid sålunda:

»Vattenfallsstyrelsen har beräknat statens vattenfalls verks driftöverskott för kalenderåret 1934 i enlighet med nedanstående tabell:

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1934/1935. 85

Beträffande beräkningen av ifrågavarande driftöverskott må anföras följande.

Inkomsterna.

Beträffande kraftverken lia inkomsterna för år 1934 beräknats ökade med 1,350,000 kronor i förhållande till den för innevarande år lämnade beräkningen. Av denna ökning hänföra sig 1,150,000 kronor till energiinkomsterna och 150,000 kronor till ränteavkastningen å förnyelsefondsmedlen.

Visserligen är det att motse minskade energiinkomster från de elektrokemiska och elektrotermiska industrierna samt de norrbottniska malmfälten, men denna minskning motväges, såsom synes, mer än väl av beräknad ökning i kraftavsättningen till andra industrier, allmän distribution och elektrisk järnvägsdrift samt för reservkraftleveranser på grund av den knappa vattentillgång, som beräknas komma att råda under vintern 1934.

För kanalverken har beräknats en ökning av de för innevarande år relativt lågt beräknade inkomsterna med 54,000 kronor, varemot fastighetsförvaltningens inkomster beräknats minskade med 69,000 kronor, vilket belopp till stor del kompenseras av beräknad minskning i driftkostnaderna.

Driftkostnaderna.

I sitt samtidigt avlåtna förslag till driftkostnadsstat för statens vattenfallsverk under år 1934 har vattenfallsstyrelsen beräknat driftkostnaderna för nämnda år till 16,197,000 kronor, innebärande en ökning av 1,590,000 kronor i förhållande till den för innevarande år fastställda driftkostnadsstaten.

Härvid ha kraftverkens driftkostnader beräknats ökade med 1,655,000 kronor, varav ett belopp av 1,140,000 kronor utgör beräknad ökning av motsvarande kostnader, inklusive bränsleförbrukning, vid Västerås ångkraftverk med hänsyn till ovan berörda vattenbrist. Däremot ha kanalverkens och fastighetsförvaltningens driftkostnader beräknats minskade med 16,000 respektive 49,000 kronor.

Av ovannämnda på kalenderåret 1934 belöpande driftöverskott torde, med hänsyn till förenämnda vattenbrist, endast 3,400,000 kronor komma att från kraftverken inlevereras till statsverket under budgetåret 1933/

1934. Om åter normal vattentillgång kommer att råda under år 1935, torde utav sistnämnda års överskott för kraftverken ett belopp av 4,200,000 kronor kunna inlevereras under budgetåret 1934/1935, i vilket fall den totala inlevereringen från kraftverken under nämnda budgetår skulle uppgå till 16,200,000 + 800,000 = 17,000,000 kronor.

I enlighet med vad sålunda anförts får vattenfallsstyrelsen föreslå, att det inkomstöverskott å statens vattenfallsverks rörelse, som bör upptagas i riksstaten för budgetåret 1934/1935, beräknas på följande sätt:

Statens vattenfallsverk:

Kraftverk............................................ kronor 17,000,000

Kanalverk ........................................ » 270,000

Fastighetsförvaltning ....................... » 230,000

Summa kronor 17,500,000»

86 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1984/1935.

Med biträdande av vattenfallsstyrelsens sålunda framställda förslag får riksräkenskapsverket hemställa, att inkomsterna från kraftverken, kanalverken och fastighetsförvaltningen för budgetåret 1934/1935 beräknas till respektive 17,000,000 kronor, 270,000 kronor och 230,000 kronor och alltså för statens vattenfallsverk såsom helhet till 17,500,000 kronor.

Domänverket.

Överskottet för domänverket har i riksstaten beräknats och enligt budgetredovisningen influtit med:

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 4 december 1933 har domänstyrelsen rörande beräknandet av ifrågavarande titel för budgetåret 1934/ 1935 anfört följande:

»De inkomster, som tillföras statens domäners fond, utgöras i huvudsak av inkomster från statsskogarna ävensom, i mindre utsträckning, av inkomster från statens jordbruksdomäner. Under det att inkomsterna för de senare äro jämförelsevis konstanta, kunna däremot inkomsterna från statsskogarna visa högst väsentliga växlingar under skilda år allt efter utvecklingen av läget på världsmarknaden för trävaror och pappersmassa.

Läget på dessa marknader, som under 1932 var tryckt, har under innevarande år visat förbättring. I vilken omfattning denna förbättring av marknadsläget kommer att fortbestå är givetvis mycket vanskligt att nu förutsäga. Styrelsen har emellertid ansett sig kunna utgå från det antagandet, att marknadsläget under nästa år blir i stort sett oförändrat.

Med utgångspunkt härifrån beräknar styrelsen 1934 års bruttoinkomst från statens skogar och domäner till 35 miljoner kronor. De häremot svarande utgifterna har styrelsen beräknat till 25 miljoner kronor, därvid styrelsen förutsatt att för 1934 avsättning till förnyelsefonden äger rum med 1 miljon kronor. Överskottet för 1934 beräknar styrelsen alltså till skillnaden mellan nyssnämnda inkomster och utgifter, eller 10 miljoner kronor. I riksstaten för budgetåret 1934/1935 torde alltså överskottet för domänverket böra upptagas till 10 miljoner kronor att inlevereras före den 1 juli 1935.»

Med hänsyn till vad domänstyrelsen sålunda anfört, hemställer riksräkenskapsverket, att inkomsterna från domänverket i riksstaten för budgetåret 1934/1935 upptagas till 10,000,000 kronor.

Statens reproduktionsanstalt.

Budgetåret 1928/1929 ..

■» 1929/1930 ..

» 1930/1931 ...

» 1931/1932 ...

» 1932/1933 ..

» 1933/1934 ...

Nedsättningen av riksstatsbeloppet för budgetåren. 1930/1931 och 1931/ 1932 var föranledd av utgiftsökning på grund av reproduktionsanstaltens flyttning till nya lokaler.

I underdånig skrivelse den 27 oktober 1933 har lantmäteristyrelsen beräknat inkomstöverskottet å statens reproduktionsanstalts rörelse för bud-

getåret 1934/1935 till 25,000 kronor.

Riksräkenskapsverket har icke funnit anledning föreligga att föreslå ändring av det nuvarande riksstatsbeloppet och har i överensstämmelse härmed i inkomsttabellen uppfört inkomsttiteln statens reproduktionsanstalt med 30,000 kronor.

II. Statens aktier.

Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag.

För nedanstående budgetår har utdelningen från detta bolag sammanlagt beräknats till och influtit med följande belopp:

Beräknad

inkomst

kronor

Budgetåret 1928/1929 .................... 6,000,000

» 1929/1930 12,475,000

» 1930/1931 13,000,000

» 1931/1932 6,000,000

» 1932/1933 100

» 1933/1934 100

Behållen

inkomst

kronor

5,337,247 11,445,582 12,551,663 6,165,883 - 1,405,217

Stegring + Nedgång — kronor

+ 71,323

-f 6,108,335 + 1,106,081

— 6,385,780

— 7,571,100

Den ovan redovisade inkomstökningen för budgetåret 1929/1930 var en följd av 1927 års malmavtal, vilket på grund av arbetskonflikt under år 1928 först under sagda budgetår kom att öva inverkan på statens inkomster från bolaget. Inkomstminskningen från och med budgetåret 1931/

1932 har föranletts av det ekonomiska krisläget. Det för budgetåret 1932/

1933 redovisade underskottet avser av staten erlagda kommunalutskylder för från malmbolaget uppburen royalty. För bestridande under innevarande budgetår av utgående skatter av nämnda slag hava beräknats medel å det under sjunde huvudtiteln uppförda anslaget till staten åliggande kommunala och andra utskylder.

88 Ifiksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1934/1935.

Vid av riksräkenskapsverket under hand gjord förfrågan hos ledningen för malmbolaget har upplysts, att bolaget icke kan förväntas tillföra staten några inkomster under budgetåret 1934/1935.

Riksräkenskapsverket har med anledning härav i inkomsttabellen upptagit förevarande inkomsttitel med allenast ett formellt belopp av 100 kronor.

Den stora ökningen av inkomsten under budgetåret 1930/1931 är att återföra på tillfällig utdelning å statens aktieinnehav i samband med den vid 1930 års riksdag beslutade organisationsförändringen i fråga om bolaget. Genom angivna riksdagsbeslut nedsattes för följande år utdelningen å statens stamaktier i monopolbolaget från 13 till 5 Vs procent. Jämväl för budgetåret 1933/1934 har beslutats en extra utdelning, uppgående till 10 miljoner kronor.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 14 november 1933 har aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet beräknat den staten under budgetåret 1934/1935 tillkommande utdelningen å stamaktiekapitalet till sistnämnda belopp.

Riksräkenskapsverket har i inkomsttabellen upptagit titeln till 1,595,000 kronor.

III. Statens utl&ningsfonder.

Överskotten från statens utlåningsfonder, inklusive den under särskild rubrik tidigare upptagna fonden för låneunderstöd, hava för nedanstående år sammanlagt beräknats till, respektive redovisats med följande belopp:

Budgetåret 1928/1929 .. » 1929/1930 ..

» 1930/1931 .

» 1931/1932..

» 1932/1933 ..

» 1933/1934..

Beräknad

inkomst

kronor

11,643,150

12,724,600

13,860,400

13,570,800

13,117,000

15,086,900

Behållen Stegring +

inkomst Nedgång —

kronor kronor

11,444,547

13,194,876

13,300,533

13,194,993

12,971,636

+ 916,524 + 1,750,329 + 105,657

— 105,540

— 223,357

Iliksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1934/1935. 89

I anslutning till riksräkenskapsverket delgivna, i statskontoret respektive riksgäldskontoret verkställda beräkningar har riksräkenskapsverket i inkomsttabellen upptagit nedanstående belopp såsom överskott från statens utlåningsfonder, bland vilka numera även statens bostadslånefond ingår. Anmärkas må, att det för egnahemslånefonden uppförda överskottet, enligt vad riksräkenskapsverket under hand från statskontoret inhämtat, beräknats under förutsättning, att de för innevarande år tillfälligt nedsatta räntesatserna å egnahemslån komma att tillämpas även under år 1934.

Lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörby ........•«.. kronor

Statens bostadslånefond................................................................ »

Allmänna järnvägslånefonden.................................................... »

Bibanelånefonden ............................ »

Vattenkraftslånefonden................................................................ »

Allmänna byggnadslånefonden ............................................... »

Luftfartslånefonden .................................................................... »

Studielånefonden........................................................................... »

Statens avdikningslånefond........................................................ »

Egnahemslånefonden.................................................................... »

Fiskerilånefonden ........................................................................ »

Dräneringsfonden ........................................................................ »

Norrländska nyodlingsfonden.................................................... »

Jordförmedlingsfonden ................................................................ »

Lånefonden för inköp av ädla avelsston ................................ »

Lånefonden för inköp av avelshingstar av ardennerras .... »

Täckdikningslånefonden ............................................................ »

Allmänna nyodlingsfonden ........................................................ »

Statens mejerilånefond................................................................ »

Kraftledningslånefonden ............................................................ »

Gödselvårdslånefonden ................................................................ »

Statens fjäderfälånefond ............................................................ »

Hemslöjdslånefonden.................................................................... »

Västerbottens och Norrbottens nybygges- och hostadsför-

bättringslånefond .................................................................... »

Lånefonden för inköp av renar ................................................ »

Kolonisternas kreaturs- och redskapslånefond........................ »

Spannmålslagerhusfonden ........................................................ »

Spannmålskreditfonden............................................................... »

Statens kalkbrukslånefond ........................................................ »

Lånefonden för inköp av gasgeneratorer för motordrift .... »

Kommunskogslånefonden............................................................ »

Statens slakterilånefond ............................................................ »

Hantverkslånefonden................................................................... »

100,000

3.000. 000 600,000

390.000 10,000 35,000

8.000. 000

105.000 100

10.000 10,000

170.000 15,000

160.000 600,000

15,000

2,000

4,000

4.000 100

60.000 2,000

10,000

90 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1934/1935.

Lånefonden för ackordslån och förlagslån åt hantverkare kronor 25,000

Rederilånefonden ........................................................................ » 900,000

Industrilånefonden........................................................................ » 150,000

Fonden för låneunderstöd ....................................................... » 575,000

Sammanlagt kunna överskotten från statens utlåningsfonder sålunda beräknas till 15,980,600 kronor.

IT. Statsverkets fond av rusdrycksmedel.

överskotten från denna fond hava utgjort:

Sedan 82.83 miljoner kronor av fondens tillgångar tagits i anspråk för finansiering av tilläggsstaten för budgetåret 1932/1933, uppgick fondens kapitalbehållning vid utgången av nämnda budgetår till 20 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket har, i anslutning till av statskontoret verkställd beräkning, i inkomsttabellen för budgetåret 1934/1935 upptagit inkomsten av statsverkets fond av rusdrycksmedel till 900,000 kronor.

C. Andel i riksbankens vinst.

De beräknade och redovisade inkomsterna å förevarande titel hava utgjort:

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1934/1935. 91

Att den beräknade inkomsten för budgetåret 1933/1934 upptagits till så stort belopp som 27 miljoner kronor sammanhänger med den av 1933 års riksdag beslutade omläggningen i fråga om riksbanksvinstens disponerande för riksstaten, varigenom vid själva övergången till den nya ordningen kunnat i riksstaten upptagas andel i riksbanksvinsten för två kalenderår, nämligen 14 miljoner kronor för år 1932 samt 13 miljoner kronor för år 1933. För budgetåren från och med 1934/1935 skall enligt nämnda beslut för riksstaten disponeras andel i vinsten avseende det kalenderår, som utlöper under budgetåret.

Då säkra utgångspunkter för beräknande av riksbanksvinsten för år 1934 givetvis saknas, har riksräkenskapsverket ansett sig böra för budgetåret 1934/1935 upptaga inkomsttiteln till samma belopp, vartill vinstandelen för år 1933 beräknats, eller 13,000,000 kronor.

D. Riksgäldskontorets inkomstmedel.

Förevarande inkomsttitel, vilken uppförts i riksstaten från och med budgetåret 1932/1933, var från början i första hand avsedd för redovisning av ränteinkomster å de av 1932 års riksdag beviljade lånen till Skandinaviska kreditaktiebolaget. Å titeln redovisas jämväl de riksgäldskontorets ränteinkomster m. m., vilka förut ingått bland »diverse inkomster». För budgetåren 1932/1933 och 1933/1934 har titeln i riksstaten uppförts med respektive 11,550,000 och 12,100,000 kronor. Den behållna inkomsten för förstnämnda budgetår utgjorde 9,397,697 kronor.

I en riksräkenskapsverket delgiven, till finansdepartementet avlämnad förslagsberäkning har riksgäldskontoret uppskattat bruttoinkomsterna för budgetåret 1934/1935 å här ifrågavarande inkomsttitel till sammanlagt 22,309,995 kronor. Då emellertid titeln torde komma att belastas med vissa utgifter, har riksgäldskontoret beräknat den behållna inkomsten till 21,875,000 kronor. Anledningen till den beräknade höjningen av inkomsten är att finna däri, att förutom löpande inkomster ett belopp å 12,056,300 kronor, utgörande nominella värdet av de obligationer av 1923 års premieobligationslån, å vilka vinst utfallit och vilka till följd därav icke skolat inlösas, uppförts såsom inkomst för budgetåret 1934/1935.

Under hänvisning till nämnda förslagsberäkning får riksräkenskapsverket hemställa, att titeln riksgäldskontorets inkomstmedel i riksstaten för budgetåret 1934/1935 uppföres med ett belopp av 21,875,000 kronor.

92 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1934/1935.

E. I anspråk tagna kapitaltillgångar.

I underdånig skrivelse den 7 november 1933 har riksräkenskapsverket föreslagit, att beträffande anslag för verkliga utgifter måtte för budgetens finansiering tagas i anspråk obehövliga reservationer å anslag med ett sammanlagt belopp av 149,365 kronor 92 öre. Av reservationer å kapitalökningsanslag, anvisade av andra statsinkomster än lånemedel, har riksräkenskapsverket icke räknat med något disponibelt belopp för riksstaten för budgetåret 1934/1935. Då emellertid vid upprättandet av budgetredovisningen för budgetåret 1934/1935 anslagsrester kunna komma att kvarstå å sådana äldre anslag, för vilka dispositionsrätt för det därpå följande budgetåret icke medgivits i enlighet med föreskrifterna i kungörelsen den 14 juni 1928 (nr 209) med vissa bestämmelser angående äldre reservationsanslag, synes för vederbörlig redovisning härav jämväl under budgetåret 1934/1935 böra uppföras titeln reservationer å anslag för kapitalökning med ett förslagsbelopp av 100 kronor.

I en riksräkenskapsverket delgiven förslagsberäkning över riksgäldskontorets inkomster har beräknats, att av allmänna byggnadslånefondens medel 25,200 kronor kunna tagas i anspråk för riksstaten under nästkommande budgetår.

Riksräkenskapsverket har på grund av vad sålunda anförts i inkomsttabellen uppfört i anspråk tagna kapitaltillgångar med följande belopp:

Reservationer å anslag för verkliga utgifter..................... kronor 149,365

Reservationer å anslag för kapitalökning .......................... » ioo

Statens produktiva fonder ................................................. » 25,200.

F. Lånemedel.

Såsom framgår av riksräkenskapsverkets ovanberörda skrivelse den 7 november 1933, räknar ämbetsverket icke med några disponibla reservationer av lånemedelsanslag för riksstaten för budgetåret 1934/1935. I enlighet med vad som under föregående avdelning anförts rörande uppförande av inkomstbelopp för reservationer å kapitalökningsanslag, anvisade av andra statsinkomster än lånemedel, uppföres titeln i anspråk tagna reservationer av lånemedelsanslag med ett förslagsbelopp av 100 kronor.

Beträffande inkomsterna under rubriken återbetalningar har riksgäldskontoret upptagit följande återlevererade, för sina ursprungliga ändamål ej erforderliga lånemedel såsom tillgängliga för nästkommande budgetårs riksstat, nämligen:

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1934/1935. 93

Summa kronor 6,430,513: 22.

Då riksräkenskapsverket saknar anledning att yttra sig om inkomsttiteln »övriga lånemedel», har ämbetsverket i inkomsttabellen uppfört inkomsterna av lånemedel sålunda:

I anspråk tagna reservationer ................................................ kronor 100

Återbetalningar............................................................................ » 6,430,513

Övriga lånemedel ........................................................................ »

En sammanställning av slutresultaten av riksräkenskapsverkets beräkningar rörande de verkliga inkomsterna för budgetåret 1934/1935 återfinnes i den förut omnämnda, till inkomstberäkningen fogade bilagan B. För jämförelse bava i sammanställningen jämväl införts motsvarande inkomstsummor enligt riksstaten för budgetåret 1933/1934. Vad inkomsttitlarnas hänförande till speeialbudgeter beträffar, bar i förhållande till riksstaten för innevarande år allenast den ändringen vidtagits, att den för budgetåret 1934/1935 nytillkomna riksstatsinkomsttiteln slaktdjursavgifter upptagits bland de för detta budgetår redovisade specialbudgeterna.

Ur sammanställningen inhämtas följande.

Vad först angår de till allmänna budgeten hörande inkomsterna, överstiger den av riksräkenskapsverket för budgetåret 1934/1935 beräknade inkomstsumman, 678.3 miljoner kronor, motsvarande i riksstaten för budgetåret 1933/1934 upptagna inkomster med 8.0 miljoner kronor.

De egentliga statsinkomsterna förete en ökning av 6.9 miljoner kronor i förhållande till motsvarande riksstatsbelopp för budgetåret 1933/1934. Av de egentliga statsinkomsterna hava skatter och uppbörd i statens verksamhet beräknats stiga med respektive 8.2 och 0.8 miljoner kronor, medan diverse inkomster beräknats sjunka med 2.i miljoner kronor. Inkomsterna av statens produktiva fonder hava i riksräkenskapsverkets inkomstberäkning höjts med 5.3 miljoner kronor i förhållande till motsvarande riksstatsbelopp för budgetåret 1933/1934. Av de produktiva fonderna hava inkomsterna av statens affärsverksamhet beräknats stiga med

94 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1934/1935.

14.5 miljoner kronor. Statens utlåningsfonder och statsverkets fond av rusdrycksmedel utvisa tillsammantagna en nettoökning av 0.8 miljoner kronor, medan statens aktier sänkts med lO.o miljoner kronor. Andel i riksbankens vinst har beräknats sjunka med 14.o miljoner kronor och riksgäldskontorets inkomstmedel stiga med 9.8 miljoner kronor.

Beträffande de till specialbudgeterna hänförliga inkomsttitlarna överstiger det av riksräkenskapsverket för budgetåret 1934/1935 beräknade summabeloppet, 98.i miljoner kronor, det i riksstaten för budgetåret 1933/1934 upptagna motsvarande beloppet med 10.2 miljoner kronor.

Slutsumman av de för budgetåret 1934/1935 beräknade inkomsttitlarna å skattebudgeten, 776.4 miljoner kronor, överstiger summan för motsvarande titlar enligt riksstaten för budgetåret 1933/1934 med 18.2 miljoner kronor.

Stockholm den 8 december 1933.

P. S. Runemark

Underdånigst Erik Stridsberg

TABELLER

96 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1934/1935.

Utfallet av riksstaten för

Miljoner

Skat tebudgeten.

Allmänna budgeten.

Inkomster:

1. Verkliga inkomster:

a. Egentliga statsinkomster ......................

b. Inkomster av statens produktiva fonder..

c. Andel i riksbankens vinst ....................

d. Riksgäldskontorets inkomstmedel...........

2. I anspråk tagna kapitaltillgångar:

a. Reservationer å anslag.....................

b. Statens produktiva fonder ...............

c. Fonden för statsskuldens amortering

Nettounderskott täckt av kassafonden

Summa

Specialbudgeterna.

1. Utjämningsskatt och viss del av stämpelmedel

(hälften av lotterivinstskatten) .....................

2. Automobilskattemedel ...................................

3. Uppbörd i statens verksamhet att direkt överföras

till särskilda diversemedelsfonder........................

4. Inkomster av statsverkets fond av rusdrycksmedel-. •

5. I anspråk tagna kapitaltillgångar av statsverkets fond

av rusdrycksmedel ...................................

Säger för inkomster Summa

Sammanlagda skaltebudgeten.

Inkomster.........................................................

Nettounderskott täckt av kassafonden..................

Tillsammans

Lånebudgeten.

Lånemedel:

1. I anspråk tagna reservationer . •

2. Återbetalningar ...................

3. Övriga lånemedel ...................

Säger för lånemedel

Summa

Totala budgeten.

Inkomster.......................................

Nettounderskott täckt av kassafonden

Tillsammans

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1934/1935. 97

«

budgetåret 1932/1933. Bilaga A.

kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 193t. 1 samt. Nr 1 Del 3.

98 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1934/1935,

Bilaga B.

Jämförelse mellan verkliga inkomster enligt riksstaten för budgetåret 1933/1934 och enligt riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för

budgetåret 1934/1935.

Riksräkcnskapsvei‘kets inkomstberäkning för budgetåret 1934/1935. 99

Bilaga C.

Specifikation av statens inkomster för budgetåret 1934/1935.

A. Egentliga statsinkomster.

I. Skatter:

1. Mantalspenningar .......................... 1,050,000

2. Prästerskapets till statsverket indragna tionde . . 1,410,000

3. Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse:

a. Inkomst- och förmögenhetsskatt,

bevillning ................. 122,000,000

b. Extra inkomst- och förmögen-

hetsskatt, bevillning ......... 8,000,000

c. Utjämningsskatt, bevillning ....

d. Utskiftningsskatt, bevillning ....

e. Bevillningsavgifter för särskilda

förmåner och rättigheter, bevillning ......................

f. Stämpelmedel, bevillning (därav

arvsskatt och skatt för gåva 26,000,000 kronor) ......... 55,000,000

3,700,000

200,000

350,000

189,250,000

4. Automobilskattemedel, bevillning ............. 75,000,000

5. Tullar och acciser:

a. Tullmedel, bevillning ........ 116,000,000

b. Accis å silke, bevillning....... 1,000,000

c. Accis å margarin, bevillning . . . 9,500,000

d. Skatt å oljekakor och vissa slag

av fodermjöl, bevillning...... 4,000,000

e. Slaktdjursavgifter, bevillning . . . 1,800,000

f. Tobaksskatt, bevillning ....... 75,000,000

g. Brännvinstillverkningsskatt, be-

villning ....... 17,000,000

h. Rusdrycksförsäljningsmedel, be-

villning:

«. Partihandelsbolag....... 8,000,000

tf. Detaljhandelsbolag...... 18,000,000

i. Omsättnings- och utskänknings-

skatt å spritdrycker, bevillning 80,000,000

j. Maltskatt, bevillning........... 27,000,000 357,300,000

II. Uppbörd i statens verksamhet:

1. Vattendomstolsavgifter..................... 25,000

2. Bidrag till försäkringsrådet och riksförsäkringsan-

stalten............................... 1,020,000

3. Avgifter för registrering av motorfordon...... 750,000

4. Avgifter för besiktning av motorfordon...... 1,000,000

5. Ilyresmedel från under byggnadsstyrelsens vård

stående egendomar................. 420,000

6. Inkomst av myntning och justering........ 1,200,000

7. Kontrollstämpelmedcl................ 375,000

Kronor

624,010,000

100 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1934/1935.

8. Bidrag till bankinspektionen............ 70,000

9. Bidrag till fondinspektionen............ 45,000

10. Bidrag till sparbanksinspektionen......... 85,000

11. Bidrag för tillsyn över sparbankerna....... 200,000

12. Avgifter för kontroll å handeln med skattefri sprit 31,000

13. Inkomster av tandläkarinstitutet......... 335,000

14. Terminsavgifter från läroverken......... 1,200,000

15. Avgifter för granskning av biogralbilder..... 135,000

10. Totalisatormedel.................. 800,000

17. Inkomster av statens lagerhus och fryshus . . . 115,000

18. Inkomster av statens centrala frökontrollanstalt 190,000

19. Fyr- och båkmedel................. 3,000,000

20. Lotspenningar.................... 2,600,000

21. Patent- och varumärkes-samt registreringsavgifter 1,500,000

22. Bidrag till försäkringsinspektionen........ 95,000

23. Inkomster av statens provningsanstalt...... 300,000

III. Diverse inkomster.....................~.....

Säger för egentliga statsinkomster 643,001,000 kronor.

B. Inkomster av statens produktiva fonder.

I. Statens affärsverksamhet;

1. Postverket, bevillning................. 17,500,000

2. Telegrafverket..................... 28,000,000

3. Statens järnvägar................... 7,000,000

4. Statens vattenfallsverk:

a. Kraftverken............. 17,000,000

b. Kanalverken............. 270,000

c. Fastighetsförvaltningen . ...... 230,000 17,500,000

5. Domänverket.................... . 10,000,000

6. Statens reproduktionsanstalt............. 30,000;

II. Statens aktier:

1. Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag......... 100

2. Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet....... 1,595,000

Kronor

III. Statens utlånings fonder;

1. Lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörby

2. Statens bostadslånefond ...............

3. Allmänna järnvägslånefonden.............

4. Bibanelånefonden...................

5. Vattenkraftslånefonden................

6. Allmänna byggnadslånefonden............

7. Luftfartslånefonden..................

8. Studielånefonden....................

9. Statens avdikningslånefond..............

10. Egnahemslånefonden.................

11. Fiskerilånefonden...................

100,000

3.000. 000 600,000

390.000 10,000 35,000 35,000

8.000. 000

15,491,000

3,500,000

80,030,000

1,595,100

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning lör budgetåret 1984/1935. 101

Riksgäldsfullmäktiges yttrande ang. riksgäldskontorets ställning. 1

Bilaga II.

Till Herr Statsrådet och Chefen för Kungl. Finansdepartementet.

Fullmäktige i riksgäldskontoret få härmed överlämna förslagsvis uppgjorda beräkningar över de riksgäldskontorets inkomster och utgifter* under tiden 1 juli 1934—30 juni 1935, som böra upptagas i riksstaten för nämnda budgetår.

Utdrag av fullmäktiges protokoll vid behandlingen av detta ärende bifogas.

Stockholm den 23 november 1933.

KARL HILDEBRAND.

ANDERS ANDERSON.

GUST. ANDERSSON.

John Hägglund.

* Körslagsbcräkningarna över riksgäldskontorets utgifter Uro ej här avtryckta. Bihang till riksdagens protokoll 1934. 1 samt. Nr 1 Del 3.

2 Riksgäldsfullmäktiges yttrande ang. riksgäldskontorets ställning.

Förslagsberäkning

över riksgäldskontorets inkomster, som böra upptagas i riksstaten

för budgetåret 1934/1935.

Inkomster.

B. Inkomster av statens produktiva fonder.

III. Statens utlåningsfonder (överskott).

3. Allmänna järnvägslånefonden ............................................ kr>

4. Bibanelånefonden.................................................................. » '

6. Allmänna byggnadslånefonden...................................... »

28. Spannmålskreditfonden ........................................................ »

35. Fonden för låneunderstöd.................................................. »

D. Riksgäldskontorets inkomstmedel.... kr. 21,875,000: —

E. I anspråk tagna kapitaltillgångar.

3. b. Övriga fonder*.................................................................... kr. 25,200: —

600,000: — 100: — 10,000: — 60,000: — 575,000: —

F. Lånemedel.

2. Återbetalningar........................................................................ kr. 6,430,513: —

Rörande ovan beräknade inkomster för budgetåret 1934/1935 torde följande böra framhållas.

Under titeln »Riksgäldskontorets inkomstmedel» hava upptagits följande beräknade inkomster, nämligen:

Ränta å Skandinaviska Kreditaktiebolagets 5J/2 % förlagslån av år 1932 å kr. 100,000,000: —............................ kr. 5,500,000: —

Ränta å lån till Skandinaviska Kreditaktiebolaget å högst

kr. 75,000,000: — (efter 5V, %)........................................ » 4,125,000: —

Ränta å uppköpta statsobligationer........................................ > 103,000:_

Ränta å Sveriges allmänna hypoteksbanks och Stockholms

Intecknings Garanti A. B:s obligationer .................... » 15,000: —

Ränta å hos utländska banker innestående medel ............ » 1,000: —

Ränta å s. k. hjälpkrediter .................................................... > 26,000:_

Allmänna byggnadslånefonden.

Riksgäldsfullmäktiges yttrande ang. riksgäldskontorets ställning. 3

Ränta per */1 1935 å trafikaktiebolaget Grängesberg— Oxelösunds skuld till statsverket enligt 1927 års

malmavtal............................................................................

Preskriberade kuponger...........................................................

Kursvinster å uppköpta obligationer (1890 kronor 34,000;

1899 kronor 107,000) ....................................................

Nominella värdet av de obligationer av 1923 års premieobligationslån, å vilka vinst utfallit och vilka till följd därav icke inlösas....................................................

kr. 330,695: si

» 12,000: —

» 141,000: —

> 12,056,300: —

Kr. 22,309,995: 51

Då ifrågavarande titel kommer att belastas med utgifter, dels för förräntning av medel, som för förvaltning överlämnas till riksgäldskontoret från statens domänverk och statens reproduktionsanstalt, dels ock för förvaltningen av enskilda med statslån understödda järnvägar, vilkas ägare försatts i konkurstillstånd eller likvidation, har ovanstående summa reducerats till 21,875,000 kronor.

Under titeln »Lånemedel. Återbetalningar» hava upptagits följande till riksgäldskontoret återlevererade, för sina ursprungliga ändamål ej erforderliga lånemedel, nämligen:

Postverket.

Bostadshus för tjänstemän vid postverket, telegrafverket samt statens järnvägar och vattenfallsverk (R. 1921 Ufk.

I. E. 1)...................................................................................... kr. 90,000: —

Telegrafverket.

Till uppförande av bostadshus (R. 1920

XJfk.) ............................................................ kr. 50,000: —

Telefonstationsbyggnad i Alingsås (R. 1927/

28 Ufk. I. B. 2) ........ > 2,195: —

Telefonstationsbyggnad i kvarteret Pelarbacken större i Stockholm (R. 1927/

28 Ufk. I. B. 5 och R. 1928/29 Ufk.

X. X5. i) ........................................................ » 151,648: 3 6

Telefonstationsbyggnad i kvarteret Adlern mindre i Stockholm (R. 1928/29 Ufk.

I. B. 2) ....................................................... » 62,611: —

Förråds-, garage- och verkstadsbyggnader

i Göteborg (R. 1931/32 Ufk. I. B. 2).... » 619: so kr.

267,074: is

Statens järnvägar.

Rullande materiel för malmtransporterna å malmbanan (R. 1930/31 Ufk. I. C. 15) kr. Husbyggnader (R. 1921 Ufk. T. C. 15) . »

649:5« 5,708: 6 7 kr.

6,358: 2 6

4 Riksgäldsfnllmäktiges yttrande ang. riksgäldskontorets ställning.

Statens vattenfallsverk.

Förstärkning av rörelsekapitalet för statens vattenfallsverks fastighetsförvaltning (T.

1920 Ufk. XII D. 10) ............................ kr.

Inventarier (R. 1919 Ufk. XII D. 7 och

R. 1920 Ufk. XVI D. 17)........................ »

Bostadshus för tjänstemän vid postverket, telegrafverket samt statens järnvägar och vattenfallsverk (R. 1921. Ufk. I. E. 1) » Bostadshus för tjänstemän vid postverket, telegrafverket samt statens järnvägar och vattenfallsverk (R. 1920 Ufk. XII E. 1 och Bostadshus åt statens vattenfallsverks personal m. m. (R. 1920 XVI D. 14) » Vissa förskottsinbetalningar till Dalälvens regleringsförening (R. 1930/31 samt

tidigare riksstater) .................................... »

Förskottsinbetalningar för Öjesjöns reglering (R. 1928'29 Ufk. I. D. 3) .............. »

Laxtrappa vid Norrfors kraftverk (R. 1931/

32 Ufk. I. D. 9) ........................................ >

200,000: —

500,000: —

2,000:

2,000: —

28,420: — 20,350: — 48,548: 75 kr.

801,318: 75

Allmänna järnväg slånefonden ................................................ kr. 500,000: —

Fonden för låneunderstöd.

Lån åt företag för framställning av jordbrukskalk (R. 1923/24. Ufk. VII. 5)... kr. 1,388: 8 9 Lån till Sydsvenska kraftaktiebolaget för utförande av kraftverksanläggning vid Karseforsen-Laholmsfallet (R. 1929/30.

Ufk. III. 2) .............................................. » 78,688: 7 8

Lån till d:o d:o (R. 1932/33. Ufk. III. 13) » 31,562: 39

Lån till A.-B. Svenska Amerikalinjen (R. 1926/27. Ufk. V. 5) ........................ » 600,000:- kr.

711,640: os

Fonden för anordnande av spannmålslagerhus och kylhus.

Statens spannmålslagerhus och kylhus (T. 1920. Ufk. XIV) kr. 48,000: 11

Fonden för varukredit.

Varukredit åt vissa nödlidande länder (T. 1921 Ufk. VIII) kr. 709,327: 2 4

Fonden för förlag till statsverket. Täckande av förskjutna kostnader för uppförande av kasemetablissemang för vissa infanteriregementen (T. 1918 Vu IV. G. 3) kr. 2,139,500: —

Riksgäldsfullmäktiges yttrande ang. riksgäldskontorets ställning. 5

Täckande av ett år 1907 till dåvarande

kronprinsen utgivet förskott (T. 1918 Ufk.

XVII. 1)....................................................... kr.

Täckande av förskjutna kostnader för uppförande av nybyggnad å egendomen nr 3 i kv. Europa inom Nikolai församling i Stockholm (T. 1918 Ufk. XVII. 2).... » Täckande av förskjutna kostnader för en ny tvättinrättning för hovhållningens

räkning (T. 1918 Ufk. XVII. 3)............ »

Täckande av viss statens järnvägars fordran hos statsverket enligt 1927 års malmavtal (R. 1928/29 Ufk. VI. 1)................ »

550,000: —

470,000: -

137,000: —

294: 64 kr. 3,296,794: 6 4

Summa kronor 6,430,513: 22

Summan av återbetalningarna har avrundats till 6,430,513 kronor. Stockholm i riksgäldskontorets kameralbyrå den 13 november 1933.

ANDERS ROSWALL.

K. Fr. Jernström.

•o

Bihang till riksdagens protokoll 1934. 1 samt. Nr 1 Del 3.

6 Riksgäldsfnllmäktiges yttrande ang. riksgäldskontorets ställning.

Utdrag av protokollet vid fullmäktiges i riksgäldskontoret sammankomst den 16 november 1933.

Närvarande:

Ordföranden herr Hildebrand, vice ordföranden herr Kobb, herrar Tamm,

A. Anderson,

G. Andersson och Lindqvist.

§ 8.

I och för avgivande till 1934 års riksdag av Kungl. Maj:ts proposition angående statsverkets tillstånd och behov hade från finansdepartementet under hand gjorts framställning därom, att fullmäktige måtte låta upprätta och till nämnda departement inkomma med en approximativ beräkning över sådana riksgäldskontorets inkomster och utgifter, som böra upptagas i riksstaten för budgetåret 1934/1935. I anledning härav hade riksgäldskommissarien på uppdrag av deputerade utarbetat förslag till sådan beräkning, vilken nu förelädes fullmäktige.

Det beslöts att ifrågavarande beräkning skulle efter granskning av deputerade överlämnas till herr statsrådet och chefen för finansdepartementet.

Med åberopande av sin vid sammankomsten den 2 innevarande november, § 8 i protokollet över låneärenden, uttalade skiljaktiga mening beträffande fullmäktiges beslut rörande bokföring och disposition av den vinst, som uppkommit vid inlösen av 1923 års premieobligationslån, förklarade vice ordföranden herr Kobb sig anse, att berörda vinst icke bort uppföras såsom inkomst.

Som ovan.

Enligt protokollet.. Eric öhlin.

382941. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1934.

Bilaga till

1934 års statsverksproposition.

Utgifterna.

För flera huvudtitlar gemensamma frågor.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari 1934.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo, Engberg, Ekman, Sköld.

Härefter anmälas vissa för flera huvudtitlar gemensamma frågor.

Därvid anför statsministern:

1. Krisens motverkande samt näringslivets allmänna stödjande och

utvecklande.

Vid framläggandet av finansplanen har chefen för finansdepartementet givit en översikt av det ekonomiska läget Av denna framgår, att under det sistförflutna året en förbättring inträtt för vissa delar av näringslivet. Läget är emellertid alltjämt bekymmersamt.

För jordbrukets vidkommande ha de statliga åtgärderna och en god skörd förhindrat en fortgående försämring och till och med medfört lättnad i det av krisen vållade tacket, men svårigheterna äro alltjämt av den art, att det kräves en fortsatt effektivt stödjande politik från statsmakternas sida. Skogshanteringen, hantverket och fisket, liksom näringarna i övrigt, arbeta likaledes ännu under förhållanden, som påkalla särskilda ingripanden i olika former från regering och riksdag.

Den inträdda förbättringen i det ekonomiska läget har icke lett till en motsvarande nedgång i antalet hos arbetslöshetskommissionen rapporte- Bihang till riksdagens protokoll 1934. 1 saml. Nr 1 Del 3.

2 Utgifterna.

rade arbetslösa. Sedan anmälningssiffran i januari 1933 nått kulmen med 189,225 anmälda ägde en avsevärd minskning rum under det följande halvåret och i slutet av juli var antalet rapporterade 138,855. Därefter ökades åter antalet och detta var i slutet av november 170,702. Denna stegring från sommarmånaderna till vintermånaderna är en för varje år vanlig företeelse. Den var i tendensen svagare under 1933 än 1932. Från juli till november sistnämnda år ökades de rapporterades antal med 52,294 eller med 55.2 procent av julisiffran. Under samma tid i fjol var ökningen 31,847 eller endast 23 procent. Motsvarande procenttal för enbart november voro respektive 19 och 3.6. Det totala antalet rapporterade arbetslösa var emellertid genomgående större under 1933 än under 1932.

Förhållandet är anmärkningsvärt och förtjänar uppmärksamhet när det gäller att bedöma såväl hjälpbehovet som hjälpens fördelning. Antalet hjälpansökningar torde i samma mån som tidigare avspegla det förefintliga hjälpbehovet. Det saknas verklig grund för antagandet att de under fjolåret beslutade och under senaste halvåret tillämpade förbättringarna ifråga om arbetslöshetslijälpen skulle ha animerat till ökade anmälningar eller minskat benägenheten att taga arbete i öppna marknaden. Den hittillsvarande rekordsiffran ifråga om rapporterade arbetslösa nåddes medan de förutvarande bestämmelserna ännu oförändrade tillämpades. Möjligheten att erhålla hjälp är på samma sätt och i samma grad som förut beroende av villighet att antaga erbjudet arbete. Prövningen av hjälpbehovet sker efter samma grunder som tidigare; ifråga om kontantunderstödet ha arbetspliktsbestämmelserna t. o. m. vunnit utsträckt tillämpning och praktiserades under sistlidne september i 70.3 procent av berörda kommuner mot i endast 12.5 procent under januari. Det måste alltså givas andra förklaringar till den alltjämt stora anmälningssiffran än de som understundom sökas i en större benägenhet att lita till det allmännas stöd.

Det föreligger icke tillräckligt material för bedömande ^v den förbättrade konjunkturens återverkningar på arbetslösheten. Den ökade sysselsättningsförmågan inom vissa industrier torde i första hand ha utnyttjats för att bereda de alltjämt anställda arbetarna en mera normal sysselsättning. Det har sålunda i första hand blivit en minskning i den temporära arbetslöshet som framträtt i en ofta betydande begränsning av arbetstiden för ett stort antal arbetare. Emellertid torde även en faktisk minskning i de helt arbetslösas antal ha ägt rum. Antalet arbetslösa inom fackorganisationerna har sedan i december 1932 varit i avtagande. Av hela medlemsantalet i de av den officiella statistiken omfattade fackföreningarna utgjorde de arbetslösa i december 1932 30.8 procent men i oktober 1933 endast 19.8 procent. Medan antalet hjälpsökande hos arbetslöshetskommissionen från januari till oktober i fjol minskat med icke fullt 13 procent har minskningen av de arbetslösa inom fackorganisationerna under samma tid varit nära 34 procent och medan från juli till oktober antalet hos arbetslös-

Utgifterna. 3

hetskoinmissionen anmälda ökats med 25,892 har siffran från fackorganisationerna minskats med 4,211.

Den faktiska minskningen i arbetslösheten skulle otvivelaktigt varit betydligt större om konflikten inom byggnadsindustrin hade kunnat biläggas. Hade konflikt icke rått skulle förmodligen, på grund av byggnadsarbetets säsongartade karaktär, den relativa ökningen i arbetslösheten under vintermånaderna varit större. Men de absoluta talen skulle genomgående ba blivit mindre genom sysselsättningen av arbetarna inom byggnadsindustrin och av denna beroende verksamheter liksom också genom den gynnsamma återverkan på det ekonomiska livet i allmänhet, som verksamheten inom en av våra betydelsefullaste nyckelindustrier utövar.

Till de, trots konjunkturförbättringen för vissa delar av industrin, alltjämt synnerligen höga anmälningssiffrorna bos arbetslöshetskommissionen torde huvudsakligen tvenne förklaringar givas. Dels har inom förut i detta hänseende mindre berörda områden arbetslösheten ökats och dels har på grund av krisens långvarighet förut dold arbetslöshet kommit i dagen.

Till belysning av den förstnämnda orsaken torde en ytterligare jämförelse mellan arbetslösheten inom fackorganisationerna och antalet hos arbetslöshetskommissionen anmälda vara av intresse. I december 1931 uppgingo de arbetslösa inom fackorganisationerna till 106,556 medan hos arbetslöshetskommissionen voro anmälda 88,761. Antalet arbetslösa inom fackorganisationerna översteg alltså väsentligt hela antalet hos arbetslöshetskommissionen anmälda. Sedan har en anmärkningsvärd förskjutning ägt rum. Antalet arbetslösa inom fackorganisationerna utgjorde av hela antalet hos arbetslöshetskommissionen anmälda i januari 1932 88 procent, i oktober 1932 73 procent, i januari 1933 61 procent och i oktober 1933 47 procent. Från att i slutet av 1931 den förstnämnda kategorin var väsentligt större än den sistnämnda, utgör den nu icke ens hälften av denna. Bland de grupper, som bidragit till denna förskjutning, befinner sig jordbruksbefolkningen, inom vilken grupp de anmälda arbetslösa från oktober 1932 till samma månad 1933 ökats från 8,008 till 13,580. Det är här fråga icke blott om egentliga jordbruksarbetare, utan också mindre jordbrukare, arrendatorer, torpare och hemmasöner.

Att krisens långvarighet i stor omfattning uttömt enskildas möjlighet att draga sig fram utan det allmännas stöd och tvingat nya skaror att anmäla sig bland de hjälpsökande, ligger i sakens natur. Samtidigt ha kommunernas hjälpmöjligheter i förhållande till hjälpbehovet förminskats. Jag fäste redan vid föredragningen av förra årets statsverksproposition uppmärksamheten på detta förhållande, vilket sedermera ytterligare markerats. Antalet hos arbetslöshetskommissionen rapporterande kommuner har från september 1932 till september 1933 ökats från 744 till 1,166 och antalet kommuner, som bedrevo hjälpverksamhet, från 519 till 899. Icke mindre än 852 kommuner, rapporterande 144,369 arbetslösa av inalles 151,498

4 Utgifterna.

hos arbetslöshetskommissionen anmälda, ansökte under sistnämnda månad om statlig hjälp. Under oktober 1933 ökades antalet rapporterande kommuner till 1,238 — det hittills största antalet — och statlig hjälp påkallades av 887 kommuner med 157,534 arbetslösa. Om tillståndet i kommunerna vittnar för övrigt nödvändigheten att väsentligt öka medlen för understöd åt skattetyngda kommuner.

Genom de av fjolårets riksdag beslutade åtgärderna har hjälpbehovet kunnat i större utsträckning tillgodoses.

Den genom arbetslöshetskommissionen bedrivna verksamheten har utvidgats. Ett större antal av de anmälda arbetslösa har erhållit hjälp och kommunerna ha kunnat effektivare understödjas. Under oktober 1933 hjälptes med bidrag av statsmedel 50 procent av hela antalet hjälpsökande arbetslösa, mot 37 procent samma månad 1932 och 35.9 procent i januari 1933. Med enbart kommunala medel hjälptes respektive 12.3, 13.5 och 19.6 procent. Procenttalen för de sammanlagt hjälpta voro respektive 62.3, 50.5 och 55.5. Samtidigt som hjälpen sålunda sammanlagt blivit mera omfattande har staten påtagit sig en större del av kostnaden. Under det senaste året har vidare en förskjutning skett genom vilken arbetslinjens förgrundsställning inom hjälpverksamheten starkare framträder. Antalet med kontantunderstöd hjälpta har genom begränsning av den enbart kommunala understödsverksamheten minskats. Antalet i reservarbeten sysselsatta har däremot ökats. I enlighet med riksdagens uttalande ha särskilt de statskominunala reservarbetena avsevärt utvidgats. Antalet i dylika reservarbeten sysselsatta utgjorde i oktober 1932 7,418, i januari 1933 8,483 och i oktober 1933 14,564. Vid samma tidpunkter voro vid statliga reservarbeten sysselsatta respektive 16,105, 16,187 och 20,676 samt vid kommunala reservarbeten respektive 10,744, 16,785 och 11,559. Sammanlagt voro alltså i reservarbeten sysselsatta 34,267 i oktober 1932, 41,455 i januari 1933 och 46,800 i oktober 1933. Reservarbetarnas inkomster ha förbättrats och kommunerna ha, förutom den bättre direkta statliga hjälpen, tillförts ökade skatteinkomster från sina vid de statliga reservarbetena placerade arbetslösa, samtidigt som fattigvårdskostnaderna i en rad kommuner avsevärt sjunkit. Såsom arbetslöshetskommissionen i sin berättelse påpekar ha särskilt landskommunerna tillgodogjort sig de ökade hjälpmöjligheterna.

De övriga för budgetåret 1933/1934 beslutade åtgärderna till arbetslöshetens motverkande ha ännu icke kunnat i full utsträckning sättas i verket. De statliga byggnaderna kunna icke, på grund av riksdagens föreskrift, igångsättas förrän uppgörelse träffats mellan parterna i byggnadskonflikten. Av samma orsak har icke det för uppmuntrande av enskild byggnadsverksamhet i städerna anvisade anslaget kunnat utnyttjas. Efter vederbörliga utredningar och förhandlingar har — frånsett anslaget till arbetslöshetskommissionen — av det för de beslutade åtgärderna av riksdagen anslagna beloppet hittills anvisats omkring 57 miljoner kronor eller — efter frånräknande av de anslag som av angivna skäl icke kunnat disponeras — omkring 70 procent av hela beloppet. För bedömande av i vil-

Utgifterna. 5

ken utsträckning de avsedda arbetena redan igångsatts föreligga ännu icke tillräckliga uppgifter. I viss utsträckning ha emellertid åtgärderna redan lett till förebyggande av arbetslöshet och sysselsättning av förut arbetslösa. En närmare redogörelse för verkningarna torde kunna framläggas i samband med den framställning rörande vissa åtgärder mot arbetslösheten, som chefen för socialdepartementet längre fram kommer att göra.

Det stora hjälpbehov, som fortfarande förefinnes, och den alltjämt rådande ovissheten rörande konjunkturutvecklingen gör det nödvändigt att även för nästa budgetår förbereda omfattande åtgärder från statsmakternas sida för att bispringa krisens offer och stimulera det ekonomiska livet. Vid sidan av förslag till fortsatt stöd åt jordbruket, hantverket och fisket förordar därför statsrådet att för riksdagen framlägges ett program med förslag om åtgärder till förebyggande av arbetslöshet samt beredande av nya arbetstillfällen och försörjningsmöjligheter åt arbetslösa. Avsevärda belopp beräknas för fortsättande av arbetslöshetskommissionens verksamhet. Programmet innebär även i övrigt ett fullföljande av det av fjolårets riksdag beslutade och omfattar i huvudsak åtgärder av samma art som detta. Sålunda föreslås fortsatta anslag till statsbeställningar, till statliga och kommunala beredskapsarbeten, för byggande av skenfria korsningar, broar och hamnar samt för lån till främjande av enskild företagsamhet. Med utgångspunkt från att uppgörelse äntligen skall träffas mellan parterna i byggnadskonflikten föreslås anslag på något mer än 11 miljoner kronor för uppförande av statliga byggnader. Tillsammans med tidigare för samma ändamål beviljade anslag komma dessa medel att möjliggöra en för den allmänna återhämtningen betydelsefull verksamhet. Genom en lösning av byggnadskonflikten lösgöras även de medel, som av riksdagen anslagits för uppmuntrande av enskild byggnadsverksamhet i stadssamhällen. För främjande av fortsatt arbete för förbättrande av bostadsbeståndet på landsbygden beräknas nytt anslag, ävensom för åtgärder mot bostadseländet i slumkvarteren. Chefen för kommunikationsdepartementet hemställer om anslag till vägbeläggning med gatsten, varvid en betydande del av statens stenlager skulle kunna komma till användning, samt om viss tillverkning av vagnar och utförande av vissa banarbeten för statens järnvägar. Med hänsyn till behovet av ökad hjälp åt lantbefolkningen hemställer chefen för jordbruksdepartementet om väsentligt högre anslag än de för löpande budgetår beviljade till för denna befolkning särskilt lämpade arbeten. En betydande utvidgning av arbetarsmåbruksverksamlieten föreslås och vidare beräknas anslag till åtgärder för beredande av jordbruk åt arbetslösa.

För här nämnda statliga arbeten samt för bidrag till kommunala och enskilda åtgärder för beredande av ökade arbetstillfällen beräknas anslag, att utgå av lånemedel med kort amorteringstid, till 123 miljoner kronor. För statliga byggnader beräknas, såsom nämnt, något över 11 miljoner kronor och för låneunderstöd ett belopp av 21 miljoner kronor.

6 Utgifterna.

Vid beräknandet av övriga anslag till utgifter för kapitalökning har jämväl det stora behovet av arbetstillfällen beaktats. Bland annat föreslås att elektrifieringsarbetena vid statens järnvägar även under nästa budgetår bedrivas i stor omfattning.

Läget och erfarenheterna motivera ett fortsatt framgående efter i huvudsak samma linjer som nu för bekämpande av krisens verkningar. Det torde emellertid ha blivit allt mera klart, att svårigheterna icke enbart hava sin grund i det rådande konjunkturläget och icke kunna övervinnas uteslutande genom åtgärder av tillfällig karaktär. Inom vissa delar av näringslivet torde även under mera normala förhållanden komma att finnas ett överskott på arbetskraft. Problemet att bereda detta överskott sysselsättning inom andra områden anmäler sig. Man står här inför frågor avseende såväl omflyttning av arbetskraft som möjligheten att överhuvud taget öka arbetstillfällena inom landet och fördela dessa så att försörjning genom arbete kan beredas alla ar betsdugliga och arbets villiga. Tryggandet av vårt folks framtida försörjning kräver särskilda undersökningar och åtgärder på längre sikt.

Tanken att bereda ökad sysselsättning inom jordbruket liar härvid varit föremål för uppmärksamhet. Bland de arbetslösa själva omfattas denna tanke med stort intresse. Frågan är i begränsad omfattning föremål för officiell utredning. Även inom jordbruksnäringen ökas emellertid arbetslösheten. Tendensen att begränsa anlitandet av tillfällig arbetskraft har blivit starkare och det har även kunnat förmärkas en ökad uppsägning av sådana arhetare vid jordbruket, som tidigare kunnat påräkna en mera permanent anställning. Det gäller sålunda att överväga möjligheten och lämpligheten av statliga åtgärder i syfte att icke blott möta faran för jordbruksbefolkningens tillbakagång utan därtill bereda ökade arbetstillfällen inom jordbruket. I första band böra de åtgärder fullföljas, som avse grundandet av arbetarsmåbruk och självständiga mindre jordbruk. Härutöver böra även övervägas åtgärder för stärkandet av jordbrukets ställning i allmänhet. En av de i detta sammanhang mera betydande frågorna, den om lättandet av jordbrukets skuldbörda, är under utredning.

ökade försörjningsmöjligheter måste sökas även på andra områden av näringslivet. Ovissheten rörande den handels- och valutapolitiska utvecklingen kan icke vara en anledning att blott vänta och se. De närmaste utsikterna i avseende på det mellanfolkliga varuutbytet te sig icke hoppgivande och utgöra även för vårt land en anledning att söka finna ökade arbetstillfällen på hemmamarknaden. Vårt lands stora beroende av export gör det självklart, att vid strävandena att stärka den inhemska industrien samt att upptaga och utveckla nya tillverkningar inom landet, exportindustrins intressen hållas i sikte. Även om vår handelspolitik ständigt måste anpassas efter läge och förhållanden, måste sådant undvikas, som blott är ägnat att framkalla nya avstängningsåtgärder från

Utgifterna. 7

annat håll. De nya möjligheterna till hemmaproduktion böra sökas på områden, där naturliga förutsättningar erbjuda sig.

Vid sökandet av nya tillfällen till arbete och försörjning måste för övrigt icke minst möjligheterna till positivt stödjande av exportindustrin tillvaratagas. Uppmärksamhet bör ägnas åt såväl bevarandet och utvecklandet av avsättningen på hittillsvarande marknader för svenska produkter som åt utsikterna att vinna insteg på nya marknader. Särskilda undersökningar i dessa avseenden pågå.

Behovet att bereda framtida sysselsättning av arbetskraften, eventuellt på nya arbetsområden, har särskilt framträtt inom trävaruindustrin och stenindustrin.

I juli 1933 tillkallades sakkunniga för en undersökning rörande de försörjningsmöjligheter, som skogarna och pa skogstillgångarnas utnyttjande byggda industrier kunna erbjuda. I första hand asyftar undersökningen att skapa bättre förutsättningar för ett omdöme i frågan, hur stor del av befolkningen som på längre sikt kan väntas erhålla tillräckliga och jämna inkomster inom ifrågavarande område av näringslivet.

En av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och kommerskollegium verkställd utredning om ökad hemmamarknad för gatsten föreligger. Den har överlämnats till sakkunniga för utredning rörande åtgärder för rationell ekonomisering vid väg- och vattenbyggnader, för att tagas i övervägande vid fullgörande av deras uppdrag. Genom det tidigare nämnda förslaget rörande vägbeläggning med gatsten torde ökade erfarenheter kunna vinnas om de framtida avsättningsmöjligheterna för gatstensindustrin och måhända också om beredande av nya arbetstillfällen för stenarbetare.

Byggnadsindustrin synes alltjämt erbjuda stora möjligheter för sysselsättning av arbetskraft och för stimulering av näringslivet i dess helhet. Under 1933 ha igångsatts nya utredningar på detta område. I oktober tillkallade sakkunniga ha i uppdrag att avgiva förslag dels till en förbättring av det bostadsbestånd, som icke motsvarar samhällshygienens krav, dels till en planmässig bostadspolitik på längre sikt. Andra sakkunniga ha i uppdrag att verkställa utredning och avgiva förslag till åtgärder för främjande av en organiserad sparverksamhet redan från ungdomsåren för att öka enskildas möjligheter att sörja för sitt bostadsbehov.

Utredning har jämväl igångsatts avseende skapandet av ett investeringsinstitut för tryggandet av en kreditgivning under statens medverkan och en ur samhälleliga synpunkter mera ändamålsenlig ordning på detta område.

Vid sidan av här nämnda och andra utredningar på särskilda områden ha förberedelser vidtagits för en mera allmän undersökning till stärkande och utveckling av den svenska produktionen. Denna undersökning bör fullföljas och lämpligen så organiseras att en fortlöpande samlad översikt av utredningsarbetet vinnes, oavsett om utredningarna anförtrotts

8 Utgifterna.

eller anförtros åt sakkunniga för särskilda områden eller ske under direkt ledning av dem, åt vilka den allmänna utredningen uppdrages.

De pågående och planerade utredningarna böra bedrivas med all skyndsamhet och ha till föremål ett planmässigare ordnande av hela vårt näringsliv. Under tiden är det nödvändigt att genom allmänna åtgärder effektivt medverka till förhindrande av stagnation och tillbakagång. De förslag till riksdagen, varom hemställan göres i samband med statsverkspropositionen eller senare komma att föreläggas Kungl. Maj:t, taga sikte på denna nödvändighet och motsvara behovet i detta avseende, samtidigt som genom deras förverkligande effektiv hjälp kan givas samfälligheter, företag och enskilda i de svårigheter, med vilka de brottas.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför härefter:

2. Ändrad uppställning av riksstatens utgiftssida.

Genom beslut den 2 december 1932 anbefallde Kungl. Maj:t statskontoret och riksräkenskapsverket att gemensamt, i huvudsaklig överensstämmelse med av mig till statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag angivna riktlinjer, verkställa utredning angående ändrad uppställning av riksstaten jämte därmed sammanhängande spörsmål.

Med avseende å de allmänna riktlinjer för en ändrad riksstatsuppställning, vilka borde tagas till syftemål för ifrågavarande utredning, anförde jag till nämnda statsrådsprotokoll:

»Samtliga till en myndighet hänförliga anslagsmedel höra redovisas å anslag till samma myndighet. För varje myndighet böra i regel anvisas två anslag, nämligen ett avlöningsanslag och ett omkostnadsanslag. Där omkostnaderna uppgå till relativt obetydliga belopp, bör det vara tillräckligt att för deras bestridande anvisa en särskild anslagspost under avlöningsanslaget. I ett eller annat fall kan det befinnas lämpligt att för en och samma myndighet vid sidan av huvudanslagen anvisa speciella avlönings- respektive omkostnadsanslag för särskilda verksamhetsgrenar. För såväl huvudanslagen som förekommande specialanslag bör en fast statuppdelning avägabringas, varvid samma indelningsgrunder böra komma till användning såvitt möjligt över hela riksstaten. Vid denna statuppdelning bör även frågan om anslagens och anslagsposternas natur beaktas.och enhetliga principer jämväl i detta avseende eftersträvas.

För vissa enhetliga myndighetsgrupper såsom länsstyrelserna, domkapitlen m. fl. böra dock, liksom redan nu delvis är fallet, gemensamhetsanslag anvisas. Härvid böra emellertid avlöningar och omkostnader redovisas å skilda anslag samt den för övriga myndigheter tillämpade fasta statuppdelningen i vederbörlig utsträckning iakttagas.»

Med hänsyn till den i utredningsuppdraget omhandlade frågans omfattning och betydelse ansåg jag mig böra redan på ärendets dåvarande stadium för 1933 års riksdag framlägga en redogörelse i ämnet, till vilken jag bär tillåter mig hänvisa (1933 års statsverksproposition, Utgifterna, för flera huvudtitlar gemensamma frågor, punkt 4).

I anledning av vad i nämnda redogörelse anförts gjorde riksdagen i

Utgifterna. 9

skrivelse den 7 mars 1933, nr 78, vissa uttalanden. Riksdagen framhöll därvid, att jämväl riksdagen vore av den uppfattningen, att ur formell synpunkt den nuvarande uppställningen av riksstatens utgiftssida i många hänseenden gåve anledning till berättigad erinran. Enligt departementschefens anvisningar hade, anförde riksdagen, såsom utgångspunkt för den nya riksstatsuppställningen angivits, att samtliga till en myndighet hänförliga utgifter borde redovisas å anslag till samma myndighet. Enligt riksdagens mening vore emellertid jämväl en annan utgångspunkt för uppställningen tänkbar, nämligen en anslagsuppdelning efter de ändamål, till vilka anslagen anvisats. Riksdagen funne därför önskvärt, att även denna utväg underkastades närmare omprövning, innan beslut fattades om den framtida uppställningen av riksstaten. Riksdagen uttalade vidare, att, sedan den sålunda utvidgade utredningen slutförts, riksdagen borde bliva satt i tillfälle att granska resultatet, innan förslag till riksstat, uppställd enligt nya grunder, förelädes riksdagen för tillämpning ett visst budgetår.

Genom beslut den 17 mars 1933 anbefallde Kungl. Maj:t statskontoret och riksräkenskapsverket att vid fullgörandet av det ämbetsverken anförtrodda utredningsuppdraget beakta vad riksdagen i förenämnda skrivelse anfört i nu berörda hänseenden.

I ett den 15 september 1933 dagtecknat utlåtande hava statskontoret och riksräkenskapsverket framlagt resultaten av den anbefallda utredningen, så vitt angår ändrad uppställning av riksstatens utgiftssida. Utlåtandet innefattar förslag till uppställning dels av huvudtitlarna I—X efter de riktlinjer, vilka angivits i det ursprungliga utredningsuppdraget (alternativ A), dels ock av huvudtitlarna V och X efter de grunder, som alternativt angivits i riksdagens för berör da skrivelse (alternativ B).

Ämbetsverken hava vidare förklarat sig hava för avsikt att i ett kommande utlåtande till behandling upptaga vissa med den föreslagna omläggningen av riksstaten sammanhängande särskilda frågor, nämligen: 1) riksstatens komplettering i avseende å vissa hittills vid sidan av budgeten redovisade inkomster och utgifter; 2) riksstatens specialbudgeter;

3) den budgetära behandlingen av myndigheternas inkomster i egen verksamhet; 4) uppställningen av riksstatens inkomstsida; 5) den budgetära behandlingen av byggnadsanslagen; 6) dispositionen och utbetalningen av i riksstaten anvisade anslagsmedel; 7) omprövning av myndigheternas hänförande till huvudförvaltningar eller till i räkenskapshänseende underordnade förvaltningar; 8) rationalisering av bokföringen hos huvudförvaltningar och under förvaltningar; samt 9) utfärdandet av allmänna utbetalnings- och bokföringsföreskrifter.

Statskontorets och riksräkenskapsverkets nu avgivna utlåtande har remitterats till ett stort antal verk och myndigheter, av vilka åtskilliga fått sig anbefallt att vid remissens besvarande lämna vissa uppgifter till närmare belysning av det framlagda förslagets verkningar i olika hänseen-

10 Utgifterna.

den. Det är min avsikt att, sedan de inkomna utlåtandena underkastats granskning, ånyo anmäla frågan för Kungl. Maj:t i syfte att såvitt möjligt till 1934 års riksdag må avlåtas förslag rörande grunderna för ändrad uppställning av riksstatens utgiftssida.

3. Provisoriskt dyrortstillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst.

Med bifall till därom av Kungl. Maj:t framlagt förslag beslöt 1933 års riksdag, att provisoriskt dyrortstillägg skulle under innevarande budgetår utgå åt vissa befattningshavare i statens tjänst efter i huvudsak enahanda grunder, som gällde för budgetåret 1932/1933. Närmare föreskrifter i ämnet hava av Kungl. Maj:t utfärdats genom kungörelse den 26 juni 1933 (nr 419). Provisoriskt dyrortstillägg åtnjutes av vissa befattningshavare med nyreglerad avlöning, stationerade å följande orter, nämligen: Stockholms stad, Hagalunds municipalsamhälle, Hagalunds järnvägsstation, lokomotivstationen Hagalunds övre, förorterna Karlberg och Tomteboda, Ulriksdals samhälle, Luleå stad, Kiruna municipalsamhälle och Kiruna gruvsamhälle.

Även under nästkommande budgetår torde provisoriskt dyrortstillägg böra utgå efter i huvudsak oförändrade grunder. Oavsett om ny dyrortsgruppering, för vilken förarbeten pågå inom socialstyrelsen, fastställes att träda i kraft före utgången av budgetåret 1934/1935, lärer dyrortstilllägg böra intill nämnda budgetårs slut utgå till befattningshavare å de orter, där sådan förmån nu åtnjutes. Nu gällande grunder för dyrortstillägget torde även i övrigt böra tillämpas under nästkommande budgetår.

Utgifterna för dyrortstillägg böra, i likhet med vad fallet är för löpande budgetår, vid de affärsdrivande verken, bank- och fondinspektionen, sparbanksinspektionen, stuteriväsendet, patent- och registreringsverket, försäkringsinspektionen och statens pensionsanstalt utgå av de medel, av vilka verkets eller institutionens omkostnader i övrigt bestridas. Beträffande befattningshavare vid väg- och vattenbyggnadsstyrelsens väg-, bro- och vägtrafikinspektion samt vid vägorganisationen i länen böra utgifterna för dyrortstillägg, på sätt beträffande sistnämnda grupp av befattningshavare jämväl nu är fallet, avföras å automobilskattemedlens fond. För andra befattningshavare torde de provisoriska dyrortstilläggen liksom nu böra gäldas från särskilda anslag, som å riksstaten anvisas för ändamåJet.

Förslag om anslag till provisoriskt dyrortstillägg torde vid behandlingen av de olika huvudtitlarna få framställas av vederbörande departementschefer.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

Utgifterna.

dels medgiva, att provisoriskt dyrortstillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst må efter i huvudsak enahanda grunder, som gälla för budgetåret 1933/1934, under budgetåret 1934/1935 utgå enligt de närmare föreskrifter, som meddelas av Kungl. Maj:t;

dels ock besluta, att det provisoriska dyrortstilllägget åt befattningshavare vid de affärsdrivande verken, bank- och fondinspektionen, sparbanksinspektionen, stuteriväsendet, patent- och registreringsverket, försäkringsinspektionen och statens pensionsanstalt skall utgå av de medel, av vilka verkets eller institutionens omkostnader i övrigt bestridas, så ock att provisoriskt dyrortstillägg åt befattningshavare vid väg- och vattenbyggnadsstyrelsens väg-, bro- och vägtrafikinspektion samt vid vägorganisationen i länen skall utgå av statens automobilskattemedelsfond.

4. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila statsförvaltningen.

Vissa grupper av såväl ordinarie som icke-ordinarie personal, vilkas avlöningsförmåner ännu icke nyreglerats, torde såsom hittills böra komma i åtnjutande av tillfällig löneförbättring under budgetåret 1934/1935. Denna fråga föreligger emellertid ännu ej i det skick, att den kan underställas Kungl. Maj:ts slutliga prövning, vadan särskild proposition i ämnet först senare kan föreläggas årets riksdag. I följd härav torde de för ändamålet erforderliga medlen nu i avvaktan på denna proposition böra allenast beräknas under de särskilda huvudtitlarna å riksstaten.

Verkställda kalkyler hava givit vid handen, att de särskilda anslagen under olika huvudtitlar för tillfällig löneförbättring under budgetåret 1934/1935 åt ordinarie och icke-ordinarie befattningshavare kunna beräknas till följande avrundade belopp, nämligen:

12 Utgifterna.

Hemställan om beräknande av de erforderliga anslagen torde vid behandlingen av de olika huvudtitlarna få göras av vederbörande departementschefer.

5. Tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare och med dem jämförliga

befattningshavare.

Genom kungörelse den 22 juni 1923 (nr 276) meddelades bestämmelser angående tillfälliga lönetillägg under budgetåret 1923/1924 åt vissa ordinarie vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare vid i kungörelsen angivna verk och inrättningar, vilka samtliga då icke erhållit ny lönereglering. Där vid något i samma kungörelse omförmält verk eller inrättning vore anställda icke-ordinarie befattningshavare, vilka i fråga om tjänsteställning och avlöning vore att likställa med sådana ordinarie befattningshavare, som i kungörelsen avsåges, ägde Kungl. Maj:t efter framställning av vederbörande verk eller inrättning bestämma, om och med vilket belopp tillfälligt lönetillägg finge utgå.

Bestämmelserna angående dessa tillfälliga lönetillägg hava sedermera erhållit fortsatt giltighet med de ändringar, som betingats av att vid 1925—1927 samt 1932 och 1933 års riksdagar ny lönereglering genomförts för ett flertal av ifrågavarande verk och inrättningar. Efter genomförda löneregleringar och organisationsändringar återstå endast följande inrättningar, vid vilka tillfälliga lönetillägg för närvarande utgå, nämligen vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte, tekniska läroverken i Örebro, Malmö och Härnösand, tekniska elementarskolorna i Norrköping och Borås, elektrotekniska fackskolan i Västerås samt flottans pensionskassa. Under tiden till och med den 31 oktober 1933 hava tillfälliga lönetillägg även utgått till två vaktmästare vid lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp, vilka befattninghavare från och med den 1 november 1933 övergått till nyreglerade vaktmästartjänster vid lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitutet vid Alnarp.

För täckande av kostnaderna för de tillfälliga lönetilläggen under budgetåret 1933/1934 har riksdagen å riksstaten för nämnda budgetår såsom extra förslagsanslag anvisat under åttonde huvudtiteln 4,600 kronor samt under nionde huvudtiteln 400 kronor. De tillfälliga lönetilläggen till vaktmästarna vid flottans pensionskassa utgå av pensionskassans medel.

De tillfälliga lönetilläggen torde jämväl under budgetåret 1934/1935 böra utgå efter oförändrade grunder. Anslag för ändamålet erfordras numera endast under åttonde huvudtiteln; förslag rörande detta anslag torde få framställas av vederbörande departementschef.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

Utgifterna.

dels besluta, att till ordinarie vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare vid vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte, tekniska läroverken i Örebro, Malmö och Härnösand, tekniska elementarskolorna i Norrköping och Borås, elektrotekniska fackskolan i Västerås samt flottans pensionskassa skola under budgetåret 1934/1935 utgå tillfälliga lönetillägg enligt enahanda bestämmelser som för budgetåret 1933/1934;

dels förklara, att i fråga om tillerkännande av tillfälliga lönetillägg åt icke-ordinarie befattningshavare skall för budgetåret 1934/1935 gälla vad i sådant hänseende blivit för budgetåret 1933/1934 beslutat;

dels ock besluta, att nu ifrågavarande tillfälliga lönetillägg skola bestridas, vad angår flottans pensionskassa, av pensionskassans medel och i övrigt av under vederbörande huvudtitel för ändamålet uppfört extra förslagsanslag.

6. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst m. fl.

De allmänna grunderna för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst återfinnas i kungörelsen den 15 juni 1923 (nr 265) med däri genom kungörelserna den 18 juni 1926 (nr 270), den 14 juni 1928 (nr 210), den 20 juni 1930 (nr 234), den 26 juni 1931 (nr 274) och den 30 juni 1932 (nr 352) gjorda ändringar. Beträffande dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer äro bestämmelser meddelade i kungörelse den 18 juni 1925 (nr 275), vilken i viss del ändrats genom kungörelser den 18 juni 1926 (nr 271) och den 18 juni 1927 (nr 252). Vad angår dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter befattningshavare i statens tjänst m. fl. gäller härom en den 15 juni 1923 utfärdad kungörelse (nr 267) med ändringar genom kungörelserna den 18 juni 1926 (nr 272), den 18 juni 1927 (nr 253) och den 22 juni 1932 (nr 303).

Förutom till de statens befattningshavare och pensionärer, vilka inbegripas under de nu nämnda kungörelserna, utgå dyrtidstillägg även till åtskilliga andra personalgrupper, bland vilka må nämnas lärare vid vissa statsunderstödda undervisnings- m. fl. anstalter (kungörelser den 22 juni 1923, nr 305—307, med däri vidtagna ändringar, och den 22 juni 1928, nr 231) samt föreståndare och lärare vid lantmanna-, lanthushålls- och lantbruksskolor (kungörelse den 29 juni 1921, nr 476, med senare företagna ändringar).

14 Utgifterna.

Enligt nu berörda bestämmelser äro dyrtidstilläggen ställda i visst förhållande till socialstyrelsens levnadskostnadsindex, vilken avser att giva ett uttryck för den efter ingången av augusti 1914 inträdda ökningen i levnadskostnaderna. Förskjutningarna i levnadskostnadsindex från och med den 1 juli 1923 belysas av följande tablå:

Enligt huvudförfattningen i ämnet, den förut nämnda kungörelsen den 15 juni 1923 (nr 265), utgå dyrtidstilläggen med vissa procent å månadslönen. Beträffande befattningshavare med oreglerad avlöning är procenttalet för dyrtidstillägget lika med hälften av talet för levnadskostnadsökningen enligt socialstyrelsens index, därvid procenttalet i förekommande fall avjämnas till närmast lägre hela tal. För befattningshavare med nyreglerad avlöning utgår dyrtidstillägget efter ett 18 enheter lägre procenttal. Förhöjning av dyrtidstillägget på grund av försörjningsplikt gent emot barn under 16 års ålder tillkommer befattningshavare vid oreglerade verk med 5 kronor och vid reglerade verk med 4 kronor för månad och barn. För befattningshavare under 25 år och utan försörjningsplikt, som nu nämnts, nedsättes dyrtidstillägget med en tiondel. Vid levnadskostnadsindex av 161 eller 160 blir procenttalet för dyrtidstillägget enligt dessa regler 30 vid oreglerade verk och (30—18 — ) 12 vid nyreglerade verk. En levnadskostnadsindex av 159 eller 158 ger procenttalet 29 respektive 11, en levnadskostnadsindex av 157 eller 156 procenttalet 28 respektive 10 o. s. v.

För de löntagare och pensionärer, som åtnjuta dyrtidstillägg enligt övriga i det föregående omnämnda författningar, beräknas tilläggen i förhållande till vissa på grundval av löne- eller pensionsbeloppet bestämda s. k. tilläggsunderlag. I fråga om dyrtidstilläggsprocenten gälla för pensionärer särskilda regler. F. d. befattningshavare i statens tjänst

Utgifterna.

uppbära dyrtidstillägg i förhållande till tilläggsunderlaget efter ett procenttal, som med 16 enheter understiger hälften av talet för levnadskostnadsökningen, vartill komma barntillägg. Beträffande pensionsberättigade änkor och barn efter befattningshavare i statens tjänst beräknas dyrtidstillägget, om pensionen är oreglerad, efter ett procenttal motsvarande hälften av talet för levnadskostnadsökningen och, om pensionen är nyreglerad, efter ett 13 enheter lägre procenttal, i båda fallen med visst procentuellt tillägg för minderårigt barn.

På grund av den sänkning av levnadskostnadsindex, som inträtt, sedan 1923 års dyrtidstilläggsgrunder fastställdes, hava de procenttal, efter vilka dyrtidstilläggen beräknats, likaledes nedgått. Följande sammanställning utvisar de procenttal, efter vilka dyrtidstillägg utgått å nyreglerad avlöning under budgetåren 1923/1924—1930/1931:

Under budgetåren 1931/1932 och 1932/1933 voro vissa avvikelser gällande från de nu i korthet antydda allmänna grunderna för dyrtidstilläggens utgående. Sålunda beslöt 1931 års riksdag beträffande dyrtidstillägg under budgetåret 1931/1932, att, om gällande levnadskostnadsindex under sagda budgetår nedginge under siffran 160, dyrtidstillägg likväl skulle beräknas efter sistnämnda siffra. Ehuru levnadskostnadsindex sjönk, så att indextalet utgjorde 158 den 1 juli och den 1 oktober 1931 samt 157 den 1 januari och den 1 april 1932, utgick likväl på grund av nämnda beslut dyrtidstillägget under hela budgetåret 1931/1932 med 30 procent å oreglerad avlöning och med 12 procent å nyreglerad avlöning (kungörelser den 3 juli 1931, nr 287, och den 15 januari 1932, nr 6). Därest icke den av riksdagen beslutade spärren förelegat utan 1923 års allmänna grunder i denna del varit oförändrat gällande, hade dyrtidstillägg i stället utgått efter 29 procent å oreglerade och 11 procent å nyreglerade löner under budgetårets förra hälft samt efter respektive 28 och 10 procent under den senare hälften av budgetåret, d. v. s. under första halvåret 1932.

För budgetåret 1932/1933 gällde på grund av 1932 års riksdags beslut, att dyrtidstilläggen skulle utgå efter ett fast indextal av 156. Därjämte stadgades en avvikelse beträffande de maximibelopp för månad, å vilka enligt 1923 års grunder dyrtidstillägg må utgå; ifrågavarande maximibelopp fastställdes för nyreglerad avlöning till 700 kronor i månaden (i

16 Utgifterna.

stället för 800 kronor) och för oreglerad avlöning till 600 kronor i månaden (i stället för 650 kronor). De av riksdagens beslut betingade författningsbestämmelserna meddelades i två kungörelser i ämnet den 30 juni 1932 (nr 353 och 354).

Det vid 1933 års riksdag fattade beslutet om dyrtidstillägg under budgetåret 1933/1934 innebar väsentligen en återgång till förut gällande grunder för dyrtidstilläggens fastställande. Dyrtidstilläggen skola alltså under detta budgetår utgå efter en kvartalsvis rörlig index och i övrigt i huvudsak enligt de vid 1923 och 1925 års riksdagar fastställda grunder, vilka i det föregående angivits, dock med den avvikelsen, att, i vad avser bestämmande av viss maximigräns för dyrtidstilläggen, de grunder, som härutinnan fastställts av 1932 års riksdag, skola oförändrade tillämpas under budgetåret 1933/1934. Författning härom har utfärdats den 26 juni 1933 (nr 425).

Av förut återgiven tabell framgår, att levnadskostnadsindex utgjort 153 den 1 juli 1933, 154 den 1 oktober 1933 och 153 den 1 januari 1934. Dyrtidstilläggen hava följaktligen utgått under innevarande budgetårs första kvartal med 26 procent å oreglerad och 8 procent å reglerad avlöning samt för andra kvartalet med 27 procent å oreglerad och 9 procent å reglerad avlöning. Beträffande tjänstepensioner bar dyrtidstillägget utgått med respektive 10 procent och 11 procent å tilläggsunderlaget samt beträffande familjepensioner efter respektive 26 procent och 27 procent å tillläggsunderlaget, om pensionen är oreglerad, och 13 respektive 14 procent å tilläggsunderlaget, därest pensionen är nyreglerad.

I samband med anmälan av finansplanen har jag meddelat, att jag icke anser mig böra föreslå någon ändring i de för löpande budgetår gällande grunderna för dyrtidstilläggen. I enlighet härmed förordar jag, att dyrtidstilläggen bestämmas att jämväl för budgetåret 1934/1935 utgå enligt förut återgivna, vid 1923 och 1925 års riksdagar antagna allmänna grunder samt att de för innevarande budgetår gällande maximeringsföreskrifterna vinna fortsatt tillämpning under nästa budgetår. Till grund för beräknandet av anslagen för dyrtidstillägg torde böra läggas ett indextal av 154.

Verkställda beräkningar rörande kostnaderna för dyrtidstillägg enligt de sålunda föreslagna grunderna utvisa, att dessa kostnader belöpa sig till 15.9 miljoner kronor för befattningshavare och pensionärer vid affärsverken samt till 42.o miljoner kronor för övriga till dyrtidstillägg berättigade. De sålunda beräknade kostnaderna fördela sig på följande sätt:

Utgifterna.

17 Milj. kr.

Dyrtidstillägg vid affärsverken ............................................................................ 15.9

Dyrtidstillågg i övrigt: Milj. kr.

1. Allmänna anslagen till dyrtidstillägg åt befattningshavare i

statens tjänst å huvudtitlarna II—X .................................... 16.s

2. Statsunderstödda undervisningsanstalter .................................... 17.4

3. Övriga dyrtidstillägg å huvudtitlarna II—X ............................ 0.5

4. F. d. befattningshavare samt änkor och barn m. fl............. 6.5

5. Pensionerade båtsmän m. fl..................................................... 1.0 42.0

Summa 57.9

Det torde böra framhållas, att vid beräkningen av anslaget för dyrtidstillägg vid statsunderstödda undervisningsanstalter hänsyn tagits till den tillfälliga utgiftsminskning för nästa budgetår, som uppkommer vid bifall till den av chefen för ecklesiastikdepartementet förordade omläggningen av redovisningsåret för vissa statsbidragsberäkningar m. m. vid folkundervisningen.

Senare i dag komma vederbörande departementschefer att föreslå upptagande å riksstaten för budgetåret 1934/1935 av erforderliga anslag till dyrtidstillägg.

Dyrtidstillägg åt befattningshavare och pensionärer vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar, statens vattenfallsverk, domänverket och statens reproduktionsanstalt eller vid av nämnda verk övertagna företag eller inrättningar utgå för närvarande av de medel, av vilka verkets eller institutionens omkostnader i övrigt bestridas. Detsamma gäller beträffande dyrtidstillägg åt befattningshavare vid bank- och fondinspektionen, sparbanksinspektionen, stuteriväsendet, patent- och registreringsverket samt försäkringsinspektionen ävensom i avseende å dyrtidstillägg åt befattningshavare vid flottans pensionskassa och statens pensionsanstalt. I fråga om befattningshavare vid vägorganisationen i länen gäldas utgifterna för dyrtidstillägg från statens automobilskattemedelsfond. Där arbetslönerna vid försvarsväsendets verkstäder och fabriker m. fl. anläggningar äro uppdelade i grundlöner och dyrtidstillägg, bestridas kostnaderna för dyrtidstilläggen från vederbörande underhålls- eller anskaffningsanslag.

I de sålunda gällande föreskrifterna har jag icke någon annan ändring att föreslå, än att — i anledning av det under sjätte huvudtiteln framlagda förslaget om att vissa kostnader för den centrala vägorganisationen skola täckas av automobilskattemedel — jämväl dyrtidstillägg för befattningshavare vid väg- och vattenbyggnadsstyrelsens väg-, bro- och vägtrafikinspektion skola utgå av statens automobilskattemedelsfond.

Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

Bilmng till riksdagens protokoll 19,'!i. 1 sand. Nr 1 Del !1. 2

18 Utgifterna.

dels godkänna de av mig förordade grunderna för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst m. fl. under budgetåret 1934/1935, dels ock besluta,

att dyrtidstillägg åt befattningshavare och pensionärer vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar, statens vattenfallsverk, domänverket och statens reproduktionsanstalt eller vid av nämnda verk övertagna företag eller inrättningar samt dyrtidstillägg åt befattningshavare vid bank- och fondinspektionen, sparbanksinspektionen, stuteriväsendet ävensom patent- och registreringsverket, försäkringsinspektionen, flottans pensionskassa och statens pensionsanstalt skola utgå av de medel, av vilka verkets eller institutionens omkostnader i övrigt bestridas, så ock att dyrtidstillägg åt befattningshavare vid väg- och vattenbyggnadsstyrelsens väg-, bro- och vägtrafikinspektion samt vid vägorganisationen i länen skola utgå av statens automobilskattemedelsfond,

samt att, där arbetslönerna vid försvarsväsendets verkstäder och fabriker m. fl. anläggningar äro uppdelade i grundlöner och dyrtidstillägg, kostnaderna för dyrtidstilläggen skola bestridas från vederbörande underhålls- eller anskaffningsanslag.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet: Allan Broomé.

832906. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1934.

Bilaga till

1934 års statsverksproposition.

Första huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari 1934.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandlek, statsråden Undén, Schlyter, Wigfokss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo, Engberg, Ekman, Sköld.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler härefter de frågor, som tillhöra regleringen för budgetåret 1934/1935 av utgifterna under riksstatens första huvudtitel, innefattande anslagen till hov- och slottsstaterna, och anför därvid följande:

A. Kungl. hovstaten.

1. Kungl. Maj:ts hovhållning, oförändrat ordinarie anslag .......................................................................................... kronor 800,000.

[1.] 2. Förstärkning av anslaget till Kungl. Maj:ts hovhållning. Till

förstärkning av anslaget till Kungl. Maj:ts hovhållning har riksdagen från och med år 1921 anvisat visst belopp. För innevarande budgetår liksom för budgetåret 1932/1933 har förstärkningsanslaget — efter det Hans Maj:t Konungen tillkännagivit, att Hans Majestät för att i sin mån bidraga till underlättande av statsregleringen önskat av sitt apanage avstå ett belopp av 50,000 kronor — utgått med ett från 150,000 kronor till 100,000 kronor sänkt belopp.

Med avseende å anslaget för nästa budgetår har Hans Maj:t Konungen gjort enahanda tillkännagivande som för budgetåren 1932/1933 och 1933/ 1934. I anslutning härtill förordar jag, att ifrågavarande förstärkningsanslag för budgetåret 1934/1935 uppföres med ett belopp av 100,000 kronor. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen Bihang till riksdagens protokoll 19'.34. 1 saml. Nr 1 Del 4. 1

2 Forsta huvudtiteln. [1—3.]

att till förstärkning av anslaget till Kungl. Maj:ts hovhållning för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra anslag av ................................................ kronor 100,000.

3. Hans Kungl. Höghet Kronprinsens hovhållning och handpenningar för Hennes Kungl. Höghet Kronprinsessan, oförändrat ordinarie anslag..................................................................... kronor 192,000.

[2.1 4. Förstärkning av anslaget till Hans Kungl. Höghet Kron-

prinsens hovhållning m. m. Till förstärkning av de till Hans Kungl. Höghet Kronprinsens hovhållning anslagna medlen har riksdagen från och med år 1921 anvisat visst belopp, som från och med budgetåret 1932/ 1933, i enlighet med av Hans Kungl. Höghet Kronprinsen meddelad önskan, utgått med ett från 70,000 kronor till 55,000 kronor nedsatt belopp.

Även för nästkommande budgetår har Hans Kungl. Höghet Kronprinsen meddelat sin önskan, att de till hans hovhållning anslagna medlen måtte nedsättas med 15,000 kronor. I anslutning härtill förordar jag, att det ifrågavarande förstärkningsanslaget jämväl för budgetåret 1934/1935 uppföres med 55,000 kronor. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till förstärkning av anslaget till Hans Kungl. Höghet Kronprinsens hovhållning m. m. för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra anslag av ............................................................... kronor 55,000.

5. Hans Kungl. Höghet Hertigen av Västergötland, oförändrat ordinarie anslag ............................................................ kronor 26,000.

6. Hans Kungl. Höghet Hertigen av Närke, oförändrat

ordinarie anslag........................................................................ kronor 26,000.

7. Ved och kol för de kungl. hoven, oförändrat ordinarie anslag.............................................................................. kronor 50,000.

[3.] 8. Täckande av motsedd brist å anslaget till ved och kol för de kungl. hoven. Jämte ordinarie anslaget till ved och kol för de kungl. hoven, vilket alltsedan år 1858 kvarstått vid 50,000 kronor, har riksdagen från och med år 1918 på förslag av Kungl. Maj:t anvisat medel till täckande av motsedd brist å samma anslag. Förstärkningsanslaget är för innevarande budgetår upptaget med 75,000 kronor.

Första huvudtiteln. [3 — 4.]

3 Riksmarskalksämbetet har i skrivelse den 28 augusti 1933 angående anslagsäskanden för hov- och slottsstaterna, i enlighet med förslag av ståthållarämbetet å Stockholms slott, gjort framställning om anvisande jämväl för budgetåret 1934/1935 av ett förstärkningsanslag å 75,000 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

9. Underhåll och vård av möbler samt andra staten tillhöriga inventarier i de kungl. slotten, oförändrat ordinarie anslag kronor 56,400.

[4.] 10. Förstärkning av anslaget till underhåll och vård av möbler samt andra staten tillhöriga inventarier i de kungl. slotten. Till förstärkning av ordinarie anslaget till underhåll och vård av möbler samt andra staten tillhöriga inventarier i de kungl. slotten har riksdagen från och med år 1920 anvisat visst helopp, som för senare budgetår uppgått till 25,000 kronor.

I sin skrivelse den 28 augusti 1933 har riksmarskalksämbetet — med stöd av en framställning i ämnet från chefen för husgerådskammaren — hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att till förstärkning av förevarande anslag även för hudgetåret 1934/1935 anvisa ett extra anslag av 25,000 kronor.

Med tillstyrkande av riksmarskalksämbetets framställning hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till täckande av motsedd hrist å anslaget till ved och kol för de kungl. hoven för budgetåret 1934/1935

anvisa ett extra anslag av .

kronor 75,000.

att till förstärkning av anslaget till underhåll och vård av möbler samt andra staten tillhöriga inventarier i de kungl. slotten för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra anslag av ....................... kronor 25,000.

11. Kungl. hovstallets utfodring, oförändrat ordinarie

anslag

kronor 45,000.

4 Första huvudtiteln. [5—6.]

B. Kungl. slottsstaten.

Stockholms slott.

1. Reparationer å Stockholms slott m. fl. för de kungl. hoven upplåtna byggnader, oförändrat ordinarie anslag kronor 63,000.

[5.] 2. Förstärkning av anslaget till reparationer å Stockholms slott

m. fl. för de kungl. hoven upplåtna byggnader. Till förstärkning av ordinarie anslaget till reparationer å Stockholms slott m. fl. för de kungl. hoven upplåtna byggnader hava sedan åtskilliga år anvisats extra anslag, vilka för budgetåren 1932/1933 och 1933/1934 utgått med 50,000 kronor.

I förenämnda skrivelse den 28 augusti 1933 har riksmarskalksämbetet, med överlämnande av en av ståthållarämbetet å Stockholms slott gjord framställning i ämnet, hemställt om äskande för nästkommande budgetår av förstärkningsanslag till oförändrat belopp.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till förstärkning av anslaget till reparationer å Stockholms slott m. fl. för de kungl. hoven upplåtna byggnader för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra anslag av ................................................. kronor 50,000.

3. Polis-, lys- och renhållning samt brandväsendet vid Stockholms slott, oförändrat ordinarie anslag ...................................... kronor 33,750.

[6.] 4. Förstärkning av anslaget till polis-, lys- och renhållning

samt brandväsendet vid Stockholms slott. Till förstärkning av ordinarie anslaget till polis-, lys- och renhållning samt brandväsendet vid Stockholms slott har riksdagen plägat anvisa extra anslagsmedel, som för budgetåren 1932/1933 och 1933/1934 bestämts till 24,350 kronor.

I sin skrivelse den 28 augusti 1933 har riksmarskalksämbetet, i enlighet med hemställan från ståthållarämbetet å slottet, gjort framställning i syfte att för budgetåret 1934/1935 måtte anvisas ett förstärkningsanslag för omförmälda ändamål till samma belopp som för innevarande budgetår.

I överensstämmelse med riksmarskalksämbetets framställning hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till förstärkning av anslaget till polis-, lys- och renhållning samt brandväsendet vid Stockholms slott för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra anslag av............................................................. kronor 24,350.

Första huvudtiteln. [7.]

[7.] 5. Underhåll m. m. av övriga kungl. slott För underhåll m. m.

av de kungl. lustslotten, nämligen Drottningholms slott, Gripsholms och Ulriksdals slott, Haga lustslott och park samt Strömsholms och Rosersbergs slott, är från och med budgetåret 1927/1928 i riksstaten uppfört ett gemensamt ordinarie reservationsanslag, vilket för innevarande budgetår är bestämt till 10,500 kronor. Detta anslag tillföres årligen enligt särskilda beslut av riksdagen bidrag av Djurgårdskassans överskottsmedel. Sålunda har 1933 års riksdag medgivit, att av kassans den 30 juni 1933 befintliga överskottsmedel må under budgetåret 1933/1934 till anslaget överföras ett belopp av 150,000 kronor. De beslut, som fattats om beviljande av medel till nu ifrågavarande ändamål för innevarande budgetår, innebära i förhållande till budgetåret 1932/1933, att medelsanvisningen i enlighet med av 1932 års granskningsnämnd framlagt förslag nedsatts med 30,000 kronor, att beloppet av från Djurgårdskassan överförda överskottsmedel samtidigt ökats med 50,000 kronor eller från 100,000 kronor till 150,000 kronor samt att i anledning härav förevarande riksstatsanslag kunnat nedsättas med 80,000 kronor, nämligen från 90,500 kronor till förenämnda belopp av 10,500 kronor.

Med sin skrivelse den 28 augusti 1933 har riksmarskalksämbetet överlämnat av ståthållarämbetena för lustslotten ingivna framställningar om statsanslag för nästkommande budgetår. I följande sammanställning angivas de slutsummor, å vilka de av ståtbållarämbetena framlagda förslagsstaterna för budgetåret 1934/1935 balansera, varvid jämväl upptagits motsvarande siffror för innevarande budgetår:

erforderliga bidragen beräknats till enahanda belopp som för innevarande budgetår, nämligen:

för Drottningholms slott

» Gripsholms slott..............

» Ulriksdals slott .............

» Haga lustslott och park

» Strömsholms slott ..........

» Rosersbergs slott ..........

kronor 80,500

» 40,000

» 21,500

» 9,500

» 6,000

» 3,000

Summa kronor 160,500.

6 Första huvudtiteln. [7.]

Statförslagen överensstämma beträffande Drottningholms, Gripsholms och Kosersbergs slott till alla delar med de för innevarande budgetår av Kungl. Maj:t fastställda staterna. Beträffande övriga slott avvika förslagen från innevarande budgetårs stater i följande hänseenden:

Statförslaget för Ulriksdals slott upptager å ena sidan minskning av inkomster av arrenden, hyror och tomtören med 40 kronor samt av elektrisk energi med 500 kronor ävensom ökning av utgifter till avlöningar och dyrtidstillägg för slottsförvaltningen med 50 kronor och till diverse omkostnader för slottsförvaltningen med 780 kronor, å andra sidan minskning av utgifter för byggnaders underhåll med 1,370 kronor.

Statiörslaget för Haga lustslott och park utvisar dels minskning av inkomster av arrenden, hyror och tomtören med 25 kronor samt av elektrisk energi med 500 kronor, dels ökning av utgifter för avlöningar och dyrtidstillägg för slottsförvaltningen med 78 kronor, för diverse omkostnader för slottsförvaltningen med 680 kronor samt för nyanskaffning och underhåll av inventarier med 500 kronor, dels ock minskning av utgifter för byggnaders underhåll med 1,283 kronor och för vissa gårdsplaners m. m. underhåll med 500 kronor.

Statiörslaget förStrömsholms slott innefattar dels minskning av räntor och diverse inkomster med 70 kronor samt ökning av utgifter för avlöningar och dyrtidstillägg till slottsförvaltningen med 10 kronor, för byggnaders underhåll med 100 kronor och för parkens och trädgårdens underhåll med 550 kronor, dels ock ökning av inkomster av arrenden, hyror och tomtören med 620 kronor samt minskning av diverse omkostnader för slottsförvaltningen med 110 kronor.

Vidare har riksmarskalksämbetet med sin förenämnda skrivelse överlämnat avskrift av en från Svenska lantarbetareförbundet till ämbetet ingiven skrift, vari hemställts, att ämbetet måtte beträffande anslaget till Drottningholms slott för nästkommande budgetår begära en i sådan mån förhöjd anslagssumma, att lönerna till trädgårds- och parkarbetarna vid slottsträdgården kunde höjas till överensstämmelse med de löner, som i Stockholmstrakten avtalsenligt gällde för dylika arbetare. I anledning av denna framställning har ståthållarämbetet å Drottningsholms slott i samband med avgivandet av sitt statförslag meddelat, att ett bifall till framställningen skulle medföra en årlig kostnadsökning av omkring 6,000 kronor, samt anfört, att ämbetet under nuvarande ekonomiska förhållanden ansåge sig icke kunna föreslå den ifrågasatta anslagshöjningen.

Riksmarskalksämbetet har förklarat sig efter prövning av de av ståthållarämbetena gjorda framställningarna intet hava att erinra mot däri gjorda beräkningar. Ståthållarämbetena hade — anför riksmarskalksämbetet vidare — sökt i möjligaste mån begränsa anspråken på statsverket och hade icke begärt mera än som syntes vara absolut nödvändigt. Det vore fullt tydligt, att förvaltningarna vid de olika slotten hade stora svårigheter att reda sig med de numera minskade anslagen. Varje år hade starkt framhållits, att de tidigare utgående anslagen för slotten icke vore tillräckliga utan att många och viktiga underhållsarbeten måst

7 Första huvudtiteln. [7.]

anstå. De anslag, som tidigare anvisats, måste sålunda betraktas som de minsta möjliga för att förvaltningarna skulle kunna nödtorftigt svara för slottens underhåll. Då tvingande statsfinansiella skäl emellertid alltjämt gjorde nödvändigt att så mycket som möjligt inskränka statsutgifterna, funne sig riksmarskalksämbetet icke kunna annat än förorda de av slottsförvaltningarna vidtagna nedsättningarna men ville tillägga, att ämbetet trott sig kunna intaga denna ställning endast under den bestämda förutsättningen, att minskningen av anslagen endast bleve av provisorisk karaktär och att anslagen, då statsfinansernas tillstånd det åter tilläte, måtte komma att utgå med tidigare anvisade belopp.

I detta sammanhang ville riksmarskalksämbetet framhålla, att ämbetet tagit framställningen från Svenska lantarbetareförbundet under noggrant övervägande men icke funne någon möjlighet att med anledning av densamma vidtaga annan åtgärd än att bringa framställningen till Kungl. Maj:ts kännedom och beslut.

Vidare har ämbetet erinrat, att under en följd av år under riksstatens första huvudtitel varit uppfört ett extra anslag av 20,000 kronor till nyoch ombyggnader samt större reparationer vid övriga kungl. slott. Av statsfinansiella skäl hade särskilda medel för detta ändamål icke begärts för budgetåret 1933/1934. Ehuru det vore ett trängande behov att dessa medel funnes att tillgå för sådana ändamål, för vilka de ordinarie underhållsanslagen icke räckte till och ej heller vore avsedda, funne sig ämbetet under nuvarande förhållanden icke kunna begära detta anslag för budgetåret 1934/1935. Ämbetet förutsatte dock att, då statsfinansernas tillstånd det tilläte, ett dylikt anslag åter ställdes till ämbetets förfogande.

Vidkommande frågan om sättet för täckande av den brist å sammanlagt 160,500 kronor, som statförslagen för de kungl. slotten för budgetåret 1934/ 1935 utvisa, har riksmarskalksämbetet i sin förevarande skrivelse ansett sig kunna utgå från att Djurgårdskassans överskottsmedel skulle under nämnda budgetår kunna dels fullgöra räntor och amorteringar av tidigare ur den av statskontoret förvaltade Djurgårdsfonden upplånade medel till täckande av vissa behov vid de kungl. slotten med 52,500 kronor, dels ock lämna bidrag till slottens underhåll. Detta bidrag har av riksmarskalksämbetet i skrivelsen beräknats till 125,000 kronor.

Riksmarskalksämbetets ifrågavarande beräkning ansluter sig till en inom Djurgårdsförvaltningen uppgjord, vid ämbetets skrivelse fogad förslagsstat för Djurgårdskassan för budgetåret 1934/1935. Jag återger här nämnda förslagsstat tillika med motsvarande siffror för innevarande budgetår:

8 Första huvudtiteln. [7.]

Departements-

chefen.

Utgifter.

Sedan från det av riksmarskalksämbetet beräknade behovet av statsmedel för de kungl. lustslotten, 160,500 kronor, avgått beräknat bidrag från överskott i Djurgårdskassan den 30 juni 1934, 125,000 kronor, skulle alltså erforderligt tillskott av anslag å riksstaten utgöra 35,500 kronor. Riksmarskalksämbetet har i anslutning härtill hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att för budgetåret 1934/1935 uppföra anslaget till underhåll m. m. av övriga kungl. slott med 35,500 kronor.

Den av riksmarskalksämbetet gjorda beräkningen av utgifterna för budgetåret 1934/1935 å anslaget till underhåll m. m. av övriga kungl. slott slutar å 160,500 kronor eller enahanda belopp som för innevarande budgetår. Beräkningen har icke givit mig anledning till annan erinran än att beträffande Drottningholms slott en mindre ökning i medelstillgången för underhåll av park och trädgård synes böra vidtagas för att möjliggöra en enligt min mening skälig höjning av ersättningen till de lägst avlönade trädgårds- och parkarbetarna. För detta ändamål torde ett belopp

9 Första huvudtiteln. [7.]

av 2,000 kronor vara tillfyllest. Det totala behovet av statsmedel skulle alltså uppgå till 162,500 kronor.

Riksmarskalksämbetet har i sin skrivelse med anslagsäskanden utgått från att såsom bidrag till täckande av ifrågavarande utgifter skulle av Djurgårdskassans överskottsmedel kunna till anslaget överföras allenast

125.000 kronor mot 150,000 kronor för nu löpande budgetår, och på grund härav har ämbetet ansett en höjning av anslaget med 25,000 kronor vara erforderlig. Jag har emellertid låtit närmare undersöka möjligheten att öka överskottsmedlens bidrag. Av Djurgårdsförvaltningen har därvid framhållits, att svårigheterna för en höjning av bidraget visserligen vore synnerligen stora, särskilt med hänsyn till att Djurgårdskassans inkomster med all säkerhet komme att avsevärt minskas genom nedsatta arrenden, men att likväl, åtminstone för nästkommande budgetår, en ökning av det beräknade bidragsbeloppet med 25,000 kronor syntes kunna ske. I anslutning härtill har från riksmarskalksämhetets sida i en den 10 oktober 1933 dagtecknad promemoria förklarats, att ämbetet numera ansåge sig kunna föreslå, att bidraget av Djurgårdskassans överskottsmedel bestämdes till 150,000 kronor.

Med hänvisning till vad sålunda förekommit får jag tillstyrka, att såsom bidrag till utgifterna å förevarande anslag av Djurgårdskassans överskottsmedel även för nästkommande budgetår överföres ett belopp av

150.000 kronor. Vid bifall härtill och med iakttagande av vad jag förut tillstyrkt bör det ordinarie anslaget till underhåll m. m. av övriga kung], slott bestämmas till 12,500 kronor.

På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels höja ordinarie reservationsanslaget till underhåll m. m. av övriga kungl. slott,

nu .................................... kronor 10,500,

med .................................. » 2,000

till .................................... » 12,500;

dels ock medgiva, att av Djurgårdskassans överskottsmedel må under budgetåret 1934/1935 till förenämnda anslag överföras ett belopp av 150,000 kronor.

Sammanlagda beloppet av de under första huvudtiteln uppförda ordinarie anslagen skulle enligt vad jag föreslagit uppgå till 1,304,650 kronor. Enär för budgetåret 1934/1935 å denna huvudtitel äskas extra anslag till belopp

Bihang till riksdagens protokoll 1934. 1 sand. Nr 1 Del 4.

10 Första huvudtiteln. [7.]

av 329,350 kronor, skulle huvudtitelns slutsumma sålunda komma att för nämnda tidsperiod uppgå till ett belopp av 1,634,000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet: Allan Broomé.

Första huvudtiteln. 11

Register

till

Första huvudtiteln för budgetåret 1934/1935.

A. Kungl. hovstaten.

Sid. Kronor

1 Kungl. Maj:ts hovhållning .......................................................... 800,000

1 Förstärkning av anslaget till Kungl. Maj:ts hovhållning....... 100,000

2 Hans Kungl. Höghet Kronprinsens hovhållning och hand-

penningar för Hennes Kungl. Höghet Kronprinsessan ....... 192,000

2 Förstärkning av anslaget till Hans Kungl. Höghet Kronprinsens

hovhållning m. m. ............................................................... 55,000

2 Hans Kungl. Höghet Hertigen av Västergötland .................... 26,000

2 Hans Kungl. Höghet Hertigen av Närke ............................... 26,000

2 Ved och kol för de kungl. hoven ................................................ 50,000

2 Täckande av motsedd brist å anslaget till ved och kol för de

kungl. hoven ................................................................ 75,000

3 Underhåll och vård av möbler samt andra staten tillhöriga

inventarier i de kungl. slotten 56,400

3 Förstärkning av anslaget till underhåll och vård av möbler

samt andra staten tillhöriga inventarier i de kungl. slotten 25,000

3 Kungl. hovstallets utfodring ............................................. 45,000

Säger för kungl. hovstaten 1,450,400.

B. Kungl. slottsstaten.

Stockholms slott:

4 Reparationer å Stockholms slott m. fl. för de kungl. hoven

upplåtna byggnader ...................................................... 63,000

4 Förstärkning av anslaget till reparationer å Stockholms

slott m. fl. för de kungl. hoven upplåtna byggnader....... 50,000

4 Polis-, lys- och renhållning samt brandväsendet vid Stockholms slott ............................................................... 33,750

4 Förstärkning av anslaget till polis-, lys- och renhållning

samt brandväsendet vid Stockholms slott............................ 24,350

5 Underhåll m. m. av övriga kungl. slott ............................... 12,500

Säger för kungl. slottsstaten 183,600

Summa 1,634,000.

Bilaga till

1934 års statsverksproposition.

Andra huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari 1934.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levxnson, Vennerström, Leo, Engberg, Ekman, Sköld.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Schlyter, anmäler de frågor, som tillhöra regleringen för budgetåret 1934/1935 av utgifterna under riksstatens andra huvudtitel, innefattande anslagen till justitiedepartementet. Därvid anför departementschefen — under förklaring att han kommer att angiva jämväl de ordinarie anslag, beträffande vilka han ej har att föreslå någon förändring — följande:

A. Departementet.

1. Statsministern, lönefyllnad, oförändrat ordinarie anslag kronor 6,000.

2. Statsråden utan departement, oförändrat ordinarie

anslag .................................................. kronor 72,000.

3. Departementschefen, oförändrat ordinarie anslag .. kronor 24,000.

4. Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli, oförändrat ordi-

narie förslagsanslag ...................................... kronor 167,900.

5. Departementschefens ombud för tillsyn å tryckta skrifters allmängörande, oförändrat ordinarie förslagsanslag .............. kronor 14,000.

Bihang till riksdagens protokoll 193i. 1 sand. Nr 1 Del 5.

2 Andra huvudtiteln. [1—2.]

[1.] 6. Handsekreterare åt statsministern. Riksdagen har alltsedan år 1913 på extra stat årligen anvisat anslag till en handsekreterare åt statsministern. Detta anslag har från och med år 1922 utgått med 4,000 kronor för år. Anslaget erfordras jämväl för nästkommande budgetår.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till avlönande av en handsekreterare åt statsministern för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra anslag å ................ kronor 4,000.

B. Lagberedningen och processlagberedningen.

[2.] 1 och 2. Lagberedningen. Vid behandlingen i föregående års statsverksproposition av anslaget till lagberedningens verksamhet förordade jag att beredningens personal, som då utgjordes av ordförande och tre ledamöter, inskränktes till ordförande och två ledamöter. Med hänsyn härtill och då en reservation å anslaget av omkring 15,000 kronor beräknades föreligga den 1 juli 1933 föreslog jag, att anslaget — som för budgetåret 1932/1933, med beaktande av att vid budgetårets början beräknats finnas en reservation av omkring 20,000 kronor, bestämts till 59,000 kronor — för budgetåret 1933/1934 nedsattes till 45,000 kronor. Kungl. Maj:ts i enlighet härmed framlagda förslag godkändes av riksdagen.

Vid bestämmande av ifrågavarande anslag för budgetåret 1934/1935 är att beakta, att någon reservation icke kan väntas föreligga vid utgången av löpande budgetår. Det lagärende som vid 1935 års ingång, då det nu pågående arbetet med lagstiftning om skuldebrev lärer vara avslutat, närmast torde komma i fråga att bliva föremål för lagberedningens behandling, är det hos beredningen vilande spörsmålet angående avveckling av bestående fideikommiss. Huruvida kostnaderna för lagberedningens verksamhet under arbetet härmed eller med annat lagärende som kan bliva beredningen tilldelat skola kunna ytterligare minskas, är naturligen svårt att nu med någon större tillförlitlighet bedöma. Emellertid lära vissa utgifter, som varit förbundna med beredningens nuvarande arbetsuppgift, bortfalla eller i allt fall kunna begränsas. Jag vill därför, om ock med tvekan, förorda att anslaget till lagberedningens verksamhet för nästkommande budgetår trots att någon reservation icke kan beräknas föreligga upptages till oförändrat belopp eller till 45,000 kronor. Därvid utgår jag dock från att, därest anslaget skulle visa sig otillräckligt, ytterligare erforderligt belopp får anvisas av andra huvudtitelns kommittéanslag. Anslaget till dyrtidstillägg motsvarande ersättning åt lagberedningens personal synes böra beräknas till samma belopp som för innevarande budgetår eller till 2,500 kronor. — Rörande sin verksamhet under år 1933 har

3 Andra huvudtiteln. [2—3.]

lagberedningen avgivit en redogörelse, vilken torde såsom bilaga (A) få fogas vid statsrådsprotokollet.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

dels att för fortsatt uppehållande av lagberedningens verksamhet för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra reservationsanslag å......kronor 45,000;

dels ock att för beredande av dyrtidstillägg motsvarande ersättning till lagberedningens personal för samma budgetår anvisa ett extra förslagsanslag å .......................... kronor 2,500.

[3.] 3 och 4. Processlagberedningen. Jämlikt Kungl. Maj :ts beslut den 30 september 1932 har, på sätt närmare framgår av vad som anfördes i föregående års statsverksproposition under andra huvudtiteln (sid. 5 o. 6), arbetet med utarbetande av förslag till nya lagbestämmelser angående rättegångsväsendet och vad därmed sammanhänger överlämnats åt en beredning, benämnd processlagberedningen och bestående av ordförande, två ledamöter och en sekreterare, tillsatta av Kungl. Maj:t. Vid sidan av beredningen skall finnas en nämnd å åtta personer att vid utredningsarbetet tillhandagå med råd i förekommande frågor.

Kostnaderna för denna utredning bestridas från och med budgetåret 1933/1934 från två särskilda anslag, nämligen ett extra reservationsanslag till uppehållande av processlagberedningens verksamhet samt ett extra förslagsanslag för beredande av dyrtidstillägg motsvarande ersättning till processlagberedningens personal. Förstnämnda anslag är för innevarande budgetår upptaget med 65,000 kronor och har beräknats sålunda, att man uppskattat kostnaden för arvoden, förutom dyrtidstillägg, åt ordförande, ledamöter och sekreterare till omkring 57,000 kronor samt utgifter för arvoden åt inkallade sakkunniga, resor och expenser till 8,000 kronor. Anslaget till dyrtidstillägg motsvarande ersättning till processlagberedningens personal är beräknat till 2,500 kronor. Någon ändring i nu angivna båda anslagsbelopp lärer, enligt vad jag förvissat mig om, icke böra ske, varför anslagen för nästkommande budgetår böra upptagas med 65,000 respektive 2,500 kronor.

Körande sin verksamhet under år 1933 har processlagberedningen avgivit en redogörelse, vilken såsom bilaga (B) torde få fogas vid detta protokoll.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

dels att för fortsatt uppehållande av processlagberedningens verksamhet för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra reservationsanslag å .................................... kronor 65,000;

4 Andra huvudtiteln. [3—5.]

dels ock att för beredande av dyrtidstillägg motsvarande ersättning till processlagberedningens personal för samma budgetår anvisa ett extra förslagsanslag å .......................... kronor 2,500.

C. Justitiekanslersämbetet.

1. Justitiekanslersexpeditionen, oförändrat ordinarie förslagsanslag .............................................. kronor 46,400.

D. Domstolarna.

Högsta domstolen och regeringsrätten.

1. Högsta domstolen, oförändrat ordinarie förslagsanslag .................................................... kronor 513,500.

[4.] 2. Regeringsrätten. Förevarande anslag minskades på Kungl. Maj:ts förslag av föregående års riksdag med (21,000 + 18,000) 39,000 kronor från 237,500 kronor till 198,500 kronor med anledning därav att ett regeringsråd under budgetåret 1932/1933 avgått samt ett regeringsråd i augusti 1933 uppnådde en ålder av sjuttio år. Även för budgetåret 1934/ 1935 kan anslaget nedsättas, nämligen dels med belopp motsvarande återstående del av årsavlöningen för det regeringsråd som avgick i augusti 1933, eller 3,000 kronor, dels ock med årslönen för vartdera av två regeringsråd som under år 1933 avlidit, tillhopa 42,000 kronor, eller med sammanlagt 45,000 kronor. Med den minskning i regeringsrådens antal som sålunda ägt rum är antalet regeringsråd sju, eller det antal vartill regeringsrättens ledamöter enligt lagen den 14 juni 1928 (nr 182) angående tillfällig ökning av regeringsrådens antal skulle nedbringas i den mån så i följd av inträffade ledigheter kunde ske.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att minska ordinarie förslagsanslaget till regeringsrätten från

dess nuvarande belopp .............. kronor 198,500

med 45,000 kronor till ................ » 153,500.

[5.] 3. Extra expeditionsvakt vid högsta domstolen. Riksdagen har, i anledning av högsta domstolens tid efter annan ökade tjänstgöring, från och med år 1920 å extra stat årligen anvisat anslag, för närvarande 2,208

5 Andra huvudtiteln. [5—7.J

kronor, till avlönande av en extra expeditionsvakt vid högsta domstolen. Då anslaget alltjämt är erforderligt, får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till avlönande av en extra expeditionsvakt vid högsta domstolen för budgetåret 1934/

1935 anvisa ett extra anslag å ........ kronor 2,208.

Nedre justitierevisionen.

4. Nedre justitierevisionen, oförändrat ordinarie förslagsanslag .............................................. kronor 453,700.

[6.] 5. Avlönande av fyra förordnade revisionssekreterare. Riksdagen har alltsedan år 1916 — i samband med utökning av högsta domstolens tjänstgöring till följd av den inom domstolen uppkomna balansen — årligen anvisat ett extra anslag för tillfällig förstärkning av nedre justitierevisionens arbetskrafter. Förstärkningen har tidigare bestått av fyra förordnade revisionssekreterare jämte annan personal. För ändamålet anvisat anslag uppgick för budgetåret 1932/1933 till 56,908 kronor. I riksstaten för innevarande budgetår har anslaget upptagits med allenast 42,000 kronor för avlönande av fyra förordnade revisionssekreterare. Då sistnämnda befattningshavare få anses erforderliga för arbetets behöriga gång inom högsta domstolen jämväl under budgetåret 1934/1935, erfordras även för detta budgetår anslag för ifrågavarande ändamål med samma belopp som för innevarande budgetår.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till avlönande av fyra förordnade revisionssekreterare för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra anslag å ............ kronor 42,000.

[7.] 6. Förstärkning av arbetskrafterna i nedre justitierevisionen. Riksdagen har efter framställning av Kungl. Maj:t från och med budgetåret 1932/1933 — utöver det under föregående punkt omnämnda extra anslaget avseende förstärkning av arbetskrafterna i nedre justitierevisionen — till ytterligare förstärkning av arbetskrafterna anvisat ett extra förslagsanslag å 20,000 kronor. Detta anslag har föranletts därav att ledamöter i lagrådet under viss tid kunna komma att tjänstgöra i högsta domstolen (se prop. nr 192 till 1932 års riksdag). Jämväl under nästkommande budgetår torde lagrådsledamöter komma att tjänstgöra i högsta domstolen, vadan anslag för ifrågavarande ändamål bör äskas. Anslaget torde liksom för innevarande budgetår böra upptagas till 20,000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen