angående godkännande av en mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge den 7 november 1933 avslutad konvention an¬ gående konkurs, m. m.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

1 Nr 2.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående godkännande av en mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge den 7 november 1933 avslutad konvention angående konkurs, m. m.; given Stockholms slott den 15 december 1933.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll samt med överlämnande av en mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge den 7 november 1933 avslutad konvention angående konkurs, vill Kungl. Maj :t härmed dels äska riksdagens godkännande av nämnda konvention, dels, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå riksdagen att antaga härvid fogade förslag till

lag med bestämmelser örn konkurs, som omfattar egendom i Danmark, Finland, Island eller Norge;

lag örn verkan av konkurs, som inträffat i Danmark, Finland, Island eller Norge;

lag örn erkännande och verkställighet av vissa, i anledning av konkurs meddelade utländska domar;

lag innefattande tillägg till konkurslagen; samt

lag innefattande tillägg till lagen den 13 maj 1921 örn ackordsförhandling utan konkurs.

GUSTAR

K. Schlyter.

Bihang till riksdagens protokoll 1934. 1 sami. Nr 2.

2 Kungl. Maj:ts proposition nr

Konvention niellera Danmark, Finland, Island, Norge og Sverige om Konkurs.

Hans Majestset Kongen af Danmark og Island, Republiken Finlands Prsesident, Hans Majestset Norges Ronge og Hans Majestset Kongen af Sverige, hvilke er kommet overens örn at afslutte en Konvention örn Konkurs, bar udnsevnt til deres befuldmsegtigede:

Hans Majestset Kongen af Danmark og Island:

For Danmark:

Sin Udenrigsminister, Dr. phil. Peter Rochegune Munch;

For Island:

Overordentlig Gesandt og befuldmsegtiget Minister, Hr. Sveinn Björnsson;

Republiken Finlands Prsesident:

Republikens Chargé d’Affaires a. i. i Köbenhavn, Dr. phil. Ragnar Numelin;

Suomen, Tanskan, Islannin, Norjan ja Ruotsin valmén konkurssia koskeva sopimus.

Suomen Tasavallan Presidentti, Hänen Majesteettinsa Tanskan ja Islannin Kuningas, Hänen Majesteettinsa Norjan Kuningas ja Hänen Majesteettinsa Ruotsin Kuningas, jotka ovat sopineet konkurssia koskevan sopimuksen tekemisestä, ovat määränneet valtuutetuikseen:

Suomen Tasavallan Presidentti:

Tasavallan v. a. Asiainhoitajan Kööpenhaminassa, Fil. tri Ragnar Numelinin;

Hänen Majesteettinsa Tanskan ja Islannin Kuningas:

Tanskan puolesta:

Ulkoasiainministerinsä, fil. tri Peter Rochegune Munchin;

Konvention mellan Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige angående konkurs.

Republiken Finlands President, Hans Majestät Konungen av Danmark och Island, Hans Majestät Konungen av Norge och Hans Majestät Konungen av Sverige, vilka överenskommit att sluta en konvention örn konkurs, hava till sina fullmäktige utsett:

Republiken Finlands President:

Republikens Chargé d’Affaires a. i. i Köpenhamn, fil. dr Ragnar Numelin;

Hans Majestät Konungen av Danmark och Island:

För Danmark:

Sin Utrikesminister, fil. dr. Peter Rochegune Munch;

För Island:

Herr Sveinn Björnsson, Envoyé extraordinär och Ministre plénipotentiaire;

Hans Majestät Konungen av Norge:

Islannin puolesta: Erikoislähettilään ja täysivaltaisen ministerin, Hra Sveinn Björnssonin;

Hans Majestset Norges Hänen Majesteettinsa Konge: Norjan Kuningas:

Kungl. Maj:ts proposition nr S.

3 Samningur milli Islands, Danmerkur, Finnlands, Noregs og Svijjoöar um gj aldjirotaskipti.

Hans håtign konungur Islands og Danmerkur, Forseti lyöveldisins Finnlands, Hans kåtign konungur Noregs og Hans håtign kunungur Svijjjööar, sem hata ordiö åsåttir um aö gera sändning um gjaldjrotaskipti, hata utnefnt sem umboösmenn sina:

Hans håtign konun-

fur Islands og Damnerus

Fyrir Island:

Herra Svein Björnsson, sérlegan sendiherra og råöherra meö umboöi: Fyrir Danmörku:

Dr. phil. Peter Rochegune Munch, utanrikisråöherra sinn;

Forseti lyöveldisins Finnlands:

Dr. phil. Ragnar Numelin, Chargé d’Affaires a. i. lyöveldisins i Kaupmannahöfn;

Hans håtign konungur Noregs:

Konvensjon mellen! Norge, Danmark, Finnland, Island og Sverige örn konkurs.

Hans Majestet Norges Konge, Hans Majestet Kongen av Danmark og Island, Republikken Finnlands President og Hans Majestet Kongen av Sverige, som er kommet overens örn å avslutte en konvensjon örn konkurs, har til sine befullmektigede opnevnt:

Hans Majestet Norges Konge:

Sin overordentlige Sendemann og befullmektigede Minister i Kjöbenhavn, Hr. Hans Emil Huitfeldt;

Hans Majestet Kongen av Danmark og Island:

For Danmark:

Sin Utenriksminister, dr. phil. Peter Rochegune Munch;

For Island:

Overordentlig Sendemann og befullmektiget minister, Hr. Sveinn Björnsson;

Republikken Finnlands President:

Konvention mellan Sverige, Danmark, Finland, Island oell Norge angående konkurs.

Hans Majestät Konungen av Sverige, Hans Majestät Konungen av Danmark och Island, Republiken Finlands President och Hans Majestät Konungen av Norge, vilka överenskommit att sluta en konvention angående konkurs, hava till sina fullmäktige utsett:

Hans Majestät Konungen av Sverige:

Sin Envoyé extraordinär och Ministre plénipotentiaire i Köpenhamn, Herr Oskar Anton Herman Ewerlöf;

Hans Majestät Konungen av Danmark och Island:

För Danmark:

Sin Utrikesminister, fil. dr. Peter Rochegune Munch;

För Island:

Herr Sveinn Björnsson, Envoyé extraordinär och Ministre plénipotentiaire;

Republiken Finlands President:

\

4 Kungl. Maj:ts proposition nr

Sin overordentlige Gesandt og befuldmsegtigede Minister i Köbenhavn, Hr. Hans Emil Huitfeldt;

Hans Majestset Kongen af Sverige:

Sin overordentlige Gesandt og befuldmsegtigede Minister i Köbenhavn, Hr. Oskar Anton Herman Ewerlöf; hvilke, behörigt befuldmsegtigede, er kommet overens om folgende Artikler:

Artikel 1.

Konkurs, der er erklseret i en af de kontraherende Stater, skal ogsaa omfatte Skyldnerens Formue i de andre Stater.

Med Hensyn til saadan Formue skal, forsaavidt ikke andet i de folgende Artikler er bestemt, anvendes de i forstnsevnte Stat gseldende Lovbestemmelser örn de Indskrsenkninger, Konkursen medforer i Skyldnerens Adgang til at raade över sin Formue, örn hvad der hörer til Boets Masse eller gennem Afkrseftelse kan inddrages i Massen, om Skyldnerens Rettigheder og Pligter under Konkursen, örn Bestyrelsen og Behandlingen af Boet, örn Fordringshaveres og andre Rettighedshaveres Ret til Fyldestgorelse i Konkursen, örn Udlodninger, om Akkord og anden Afsilning af Konkursen.

Ejendele, som efter Lovgivningen i den Stat,

Erikoislähettiläänsä ja täysivaltaisen ministerinsä Kööpenhaminassa, Hra Hans Emil Huitfeldtin;

Hänen Majesteettinsa Ruotsin Kuningas:

Erikoislähettiläänsä ja täysivaltaisen ministerinsä Kööpenhaminassa, Hra Oskar Anton Herman Ewerlöfin;

jotka siihen asianmukaisesti valtuutettuina ovat sopineet seuraavista määräyksistä:

1 artikla.

Jossakin sopimusvaltiossa alkanut konkurssi käsittää velallisen muissakin sopimusvaltioissa olevan omaisuuden.

Tällaisen omaisuuden osalta sovellettakoon, eliel sitta mitä jäljempänä tassa sopimuksessa säädetään muuta johdu, ensiksimainitun valtion lainmääräyksiä, jotka koskevat konkurssin vaikufusta velallisen oikeuteen vallita omaisuuttaan, sitä mitä konkurssipesään kuuluu ja takaisinsaantia konkurssipesään, velallisen oikeuksia ja velvollisuuksia konkurssin nikana, pesän hallintoa, velkojain maksunsaamis- ja etuoikeutta, jaon toimittamista, akordia ja konkurssin päättymistä.

Omaisuus, jota velkojat sen valtion larn mu-

Sin Envoyé extraordinaire och Manistee plénipotentiaire i Köpenhamn, Herr Hans Emil Huitfeldt;

Hans Majestät Konungen av Sverige:

Sin Envoyé extraordinaire och Ministre plénipotentiaire i Köpenhamn, Herr Oskar Anton Herman Ewerlöf;

vilka, därtill behörigen befullmäktigade, överenskommit örn följande artiklar:

Artikel 1.

Varder någon försatt i konkurs i fördragsslutande stat, skall konkursen omfatta jämväl gäldenärens egendom i annan fördragsslutande stat.

I fråga örn sådan egendom skola, där ej annat följer av vad här nedan stadgas, lända till efterrättelse de i förstnämnda stat givna lagbestämmelser örn konkursens inverkan på gäldenärens rätt att råda över sin egendom, örn vad till konkursbo hörer och örn återvinning till konkursbo, örn gäldenärens rättigheter och skyldigheter under konkurs, örn boets förvaltning, örn borgenärers betalnings- och förmånsrätt, örn utdelning samt örn ackord och avslutande av konkurs.

Egendom, som enligt

lagen i den stat, där den

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

5 Herra Hans Emil Huitfeldt, sérlegan sendiherra sinn og råöherra med umboöi i Kaupmannahöfn;

Hans båtign konungur Svffjööar:

Herra Oskar Anton Herman Ewerlöf, sérlegan sendiherra sinn og råöherra meö umboöi i Kaupmannahöfn; sem, meö gildu umboöi, hafa komiö sér saman um eftirfarandi greinar:

1. grein.

Grjaldf rot, sem iirskurdaö hefir veriö i einhverju samningsrikjanna, nser einnig til eigna skuldunauts i hinum rikjunum.

Um meöferöina å slikum eignum gilda, sé ekki ööruvisi åkveöiö i eftirfarandi greinum, lagaåkvseöi fess rikis, sem gjaldf rotaskiptin eru urskuröuö i, um feer takmarkanir, sem gjaldfrotiö hefir i för meö sér å umråöarétti skuldunauts yfir eignum sinum, svo og um paö, hvaöa eignir tilheyri buinu, eöa h;egt er aö draga undir faf meö riftun gjörninga, um réttindi og skyldur skuldunauts meöan stendur å gjaldfrotaskiftum, um stjern og meöferö biisins, um rött kröfuhafa og annara rétthafa til fess aö leita fullnsegju i gjaldfrotabiiinu, og um uthlutun nauöasamninga og Önnar lok gjaldfrotaskipta.

Eignir, sem ekki veröa yfirleitt notaöar til full-

Republikkens Chargé d’Affaires a. i. i Kjöbenhavn, Dr. phil. Ragnar Numelin;

Hans Majestet Kongen av Sverige:

Sin overordentlige Sendemann og befullmektigede Minister i Kjöbenhavn, Hr. Oskar Anton Herman Ewerlöf;

h vilke, behörig befullmektigede, er kommet overens örn folgende artikler:

Artikkel 1.

Konkurs som er åpnet i en av de kontraherende stater, skal også omfatte skyldnerens formue i de andre stater.

Med hensyn til sådan formue anvendes, hvis ikke annet er bestemt i de folgende artikler, de i forstnevnte stat gj eldande lovbestemmelser örn de innskrenkninger konkursen medforer i skyldnerens adgang til å råde över sin formue, örn hvad der hörer til boets masse eller gjennem omstotelse kan inndras i massen, örn skyldnerens rettigheter og plikter under konkursen, örn bestyrelsen og behandlingen av boet, örn fordringshaveres og andre rettighetshaveres dekningsrett i konkursen, örn utlodninger, örn akkord og örn avslutning av konkursen.

Formuegjenstander som efter loven i den stat Ilvor

Republikens Chargé d’Affaires a. i. i Köpenhamn, fil. dr Ragnar Numelin;

Hans Majestät Konungen av Norge:

Sin Envoyé extraordinär och Ministre plénipotentiaire i Köpenhamn, Herr Hans Emil Huitfeldt;

vilka, därtill behörigen befullmäktigade, överenskommit om följande artiklar:

Artikel 1.

Varder någon försatt i konkurs i fördragsslutande stat, skall konkursen omfatta jämväl gäldenärens egendom i annan fördragsslutande stat.

I fråga örn sådan egendom skola, där ej annat följer av vad här nedan stadgas, lända till efterrättelse de i förstnämnda stat givna lagbestämmelser om konkursens inverkan på gäldenärens rätt att råda över sin egendom, örn vad till konkursbo hörer och örn återvinning till konkursbo, örn gäldenärens rättigheter och skyldigheter under konkurs, om boets förvaltning, örn borgenärers betalnings- och förmånsrätt, örn utdelning samt örn ackord och avslutande av konkurs.

Egendom, som enligt

lagen i den stat, där den

6 Kungl. Maj:ts proposition nr

Ilvor de findes, overbovedet ikke kan t jené til Fyldestgorelso af Fordringshavere, kan ikke inddrages i Boet.

Artikel 2.

Er der i en af Staterne erklseret Konkurs, som omfatter Formue i nogen af de andre Stater, bor Konkursbestyrelsen uden Ophold kundgore Konkursbeslutningen gennem Indrykkelse i den offentlige Kundgorelsestidende i denne Stat og bor overensstemmende med der gaeldende Lov ogsaa sorge för Tinglysning og Indforelse i Grundbog, Skibsregister eller andet Offentligt Register.

Seerskilt Meddelelse örn Konkursen bor snarest mulig sendes til alle kendte Fordringsbavere i de andre Stater, medmindre Fordringen tages i Betragtning uden Anmeldelse. Fordringsbavere i de andre Stater skal ligeledes underrettes örn Indsigelser, som r ej ses mod deres Fordringer.

Artikel 3.

Retterne i de kontraberende Stater skal efter Bogsering af Konkursbestyrelsen i en af de andre Stater sorge for Registrering af Ejendele, som findes i vedkommende Stat,

kaan, missa se on, ylipäätään eivät voi vaatia käytettäväksi saamistensa suoritukseen, ei kuulu konkurssipesään.

2 artikla.

Milloin jossakin sopimusvaltiossa on alkanut konkurssi, joka käsittää toisessa sopimusvaltiossa olevaa omaisuutta, on konkurssiballinnon viivytyksettä kuulutettava konkurssipäätös viimeksimainitussa valtiossa julkista tiedoittamista varten ilmestyvässä sanomalebdessä. Konkurssiballinnon on myös buolebdittava siitä, etta konkurssista vieraassa valtiossa tebdään täman valtion larn mukaiset merkinnät kiinteistökirjaan tai oikeuden pövtäkirjaan tabi alusrekisteriin tai muubun julkiseen rekisteriin.

Konkurssista on, niin pian kuin tärna voi tapabtua, läbetettävä erityinen ilmoitus kaikille muissa sopimusvaltioissa oleville tunnetuille velkojille, mikali beidan saataviaan ei valvomattominakin ole otettava huomioon. Toisessa sopimusvaltiossa ole valle velko jalle annettakoon tieto myöskin väitteestä, joka tebdään bänen saamistaan vastaan.

3 artikla.

Sopimusvaltion tuomioistuimen on, jossakin toisessa sopimusvaltiossa olevan konkurssiballinnon esityksestä, toimitettava tuomioistuimen kotimaassa olevan omaisuu-

finnes, överhuvud ej må tagas i anspråk av ägarens borgenärer, skall ej ingå i konkursboet.

Artikel 2.

Inträffar i fördragsslutande stat konkurs, som omfattar egendom i annan sådan stat, bör konkursförvaltningen utan dröjsmål låta kungöra konkursbeslutet i den för offentliga meddelanden. avsedda tidningen i sistnämnda stat. Konkursförvaltningen bör ock föranstalta, att i den främmande staten konkursen varder, i den mån sådant är där påbjudet, inskriven i fastigbetsbok eller domstolsprotokoll (tinglyst) eller i fartygsregister eller annat offentligt register.

Särskilt meddelande örn konkursen bör så snart ske kan avlåtas till alla kända borgenärer i de övriga fördragsslutande staterna med undantag av dem, vilkas fordringar skola utgå oberoende av bevakning. Borgenär i annan fördragsslutande stat varde ock underrättad örn jäv, som göres mot bans fordran.

Artikel 3.

Domstol i fördragsslutande stat bar att, på framställning av konkursförvaltning i annan sådan stat, ombesörja upptecknande av egendom, som finnes inom landet, eller

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

nregju kröfuhafa samkvsemt lögum Jess lands, |>ar sem Jaer eru, verda ekki dregnar inn i Mich

2. grein.

Verdi i einhverju samningsrikjanna urskuröaö gjaldjrot, sem nrnr til eigna i einhverju hinna rikjanna, skal skiptarådandi auglysa urskurdinn um gjaldjrotaskipti Jegar i stad i hinu siöartalda riki, i blach Jvi er flytur opinberar tilkynningar. Skiptaråöandi skal, samkveemt Jargildandi lögum, einnig annast um Jinglysingu, innfserslu i fasteignaskrå, i skipaskrå eda adra opinbera skrå.

Öllum Jeim kröfuhöfum i binum rikjunum, sem kunnugt er um, skal send sérstök tilkynning um gjaldprotid, nema Jvf adeina ad krafan verdi tekin til greina ån Jess ad benni sé lyst i buid. Kröfuhöfum i binum rikjunum skal einnig gefin tilkynning um mötmseli, sem eru sett fram gegn kröfum Jeirra.

3. grein.

Dömstdlar samningsrikjanna skulu, samkvsemt beidni skiptarådanda i einhverju hinna rikjanna, annast um uppskrift eigna sem i rikinu eru, og geymslu Jeirra

de finnes, overbodet ikke kan t jené til fyldestgjorelse av fordringshavere, kan ikke inndras i boet.

Artikkel 2.

Er der i en av statene åpnet en konkurs som omfatter formue i nogen av de andre stater, bor konkursboets styre uten opbold kunngjore konkursbeslutningen gjennem innrykning i den offentliga kunngjorelsestidende i denne stat. Overensstemmende med der gjeldende lov bor styret også sorge for tinglysning eller innforsel i grunnbok, skibsregister eller annet offentlig register.

Särskilt underretning örn konkursen bor, saa snart skje kan, sendes til alle kjente fordringshavere i de andre stater forsåvidt fordringene ikke tas i betraktning uten anmeldelse. Fordringshavere i de andre stater skal likeledes underrettes örn innsigelser som reises mot deres fordringer.

Artikkel 3.

Domstolene i de kontraberende stater skal efter begj Bering av styret for et konkursbo i en av de andre stater sorge for registrering av formuegjenstander som finnes i lan-

finnes, överhuvud ej må tagas i anspråk av ägarens borgenärer, skall ej ingå i konkursboet.

Artikel 2.

Inträffar i fördragsslutande stat konkurs, som omfattar egendom i annan sådan stat, bör konkursförvaltningen utan dröjsmål låta kungöra konkursbeslutet i den för offentliga meddelanden avsedda tidningen i sistnämnda stat. Konkursförvaltningen bör ock föranstalta, att i den främmande staten konkursen varder, i den mån sådant är där påbjudet, inskriven i fastighetsbok eller domstolsprotokoll (tinglyst) eller i fartygsregister eller annat offentligt register.

Särskilt meddelande örn konkursen bör så snart ske kan avlåtas till alla kända borgenärer i de övriga fördragsslutande staterna med undantag av dem, vilkas fordringar skola utgå oberoende av bevakning. Borgenär i annan fördragsslutande stat varde ock underrättad örn jäv, som göres mot bans fordran.

Artikel 3.

Domstol i fördragsslutande stat har att, på framställning av konkursförvaltning i annan sådan stat, ombesörja upptecknande av egendom, som finnes inom landet, eller

8 Kungl. Majlis proposition nr

for midlertidig Bevaring af Ejendelene og for Sälg af Ejendele, som ikke hensigtsmsessig lader sig opbevare.

För övrigt kan en Konkursbestyrelse med Hänsyn til Ejendele, som Andes i en anden Stat end den, Evor Konkursen er erklseret, begsere Bistånd af Myndigbederne i samme Udstrsekning som en indenlandsk Konkursbestyrelse.

Begseringen kan rettes umiddelbart til vedkommende Myndigbed. Omkostningerne kan, örn fornodent, forlanges udredede forskudsvis.

Skriftstykker, som er affattet paa Finsk eller Isländsk, skal v aire ledsaget af bekrseftet Overssettelse til Dansk, Norsk eller Svensk.

Artikel 4.

_ Sporgsmaal om, bvorvidt Tinglysning eller Indforelse i Grundbog er en Betingelse for, at Retsbandler, som Skyldneren for Konkursen har indgaaet örn fast Ej endom med Tilbebor, skal bave Gyldigbed overfor Konkursboet, og Sporgsmaal örn Afkraeftelse af saadanne Retshandler afgores efter Loven i den Stat, Ilvor Ejendommen er beliggende. Det samme g allder Sporgsmaal örn, hvor-

den luetteloiminen tai ryhdyttävä toimeen omaisuuden säilyttämiseksi, kunnes konkurssiballinto voi ottaa sen huostaansa, tai sellaisen omaisuuden myymiseksi, jota ei sopivasti käy säilyttäminen.

Muutoin on jossakin sopimusvaltiossa Öjevalla konkurssihallinnolla, mita tulee muussa sopimusvaltiossa olevaan omaisuuteen, oikeus saada viranomaisilta virka-apua missa tapauksissa, joissa tällaista virka-apua annetaan sima valtiossa olevalle konkurssiballinnolle.

Esitys, jösta tassa artiklassa pubutaan, voidaan tehdä suoraan asianomaiselle viranomaiselle. Viranomainen voi, mikali tärna on tarpeen, vaatia toimenpiteestä aibeutuvat kustannukset ennakolta suoritettaviksi.

Asiakirjaan, joka on suomen- tai islanninkielinen, tulee olla liitettynä oikeaksi todistettu norjan-, ruotsin- tai tanskankielinen käännös.

4 artikla.

Onko merkinnän tekeminen kiinteistökirjaan tai oikeuden pöytäkirjaan tarpeen, jotta velallisen ennen konkurssia suorittamat kiinteätä omaisuutta tarpeistoineen koskevat oikeustoimet olisivat konkurssipesää sitovia, niin myös tällaiseen omaisuuteen kobdistuva takaisinsaantivaatimus, on ratkaistava sen valtion lain mukaan, missa kiinteistö on. Samoin ratkaistaan, onko konkurssin

vidtagande av åtgärd för egendomens bevarande, intill dess den kan omhändertagas av konkursförvaltningen, eller för försäljning av egendom, som ej lämpligen kan bevaras.

I övrigt äger konkursförvaltning i fördragsslutande stat att, i avseende å egendom, som finnes i annan sådan stat, påkalla myndighets handräckning i de fall då sådan handräckning skall lämnas konkursbo inom den staten.

Framställning, som nu är sagd, må göras omedelbart hos myndigheten. Skulle i något fall så erfordras, åge myndigheten äska förskjutande av kostnad för åtgärden.

Handling, som är avfattad på finska eller isländska språket, skall vara åtföljd av styrkt översättning till danska, norska eller svenska språket.

Artikel 4.

Fråga, huruvida inskrivning i fastighetsbok eller domstolsprotokoll (itinglysning) utgör förutsättning för att gäldenärens före konkursen träffade förfogande över fast egendom och vad därtill hörer skall gälla emot konkursboet, så ock återvinningskrav, som angår sådan egendom, skall prövas enligt lagen i den stat, där fastigheten är belägen. Detsamma gäller fråga, huruvida konkur-

Kungl. Maj:ts proposition nr

til bråöabirgöa; Jeir skulu einnig anuast um sölu eigna, sem ekki er råölegt aö geyma.

Aö ööruleyti geta skiptaråöendur, aö Jivi er snertir eignir, sem eru i ööru riki en jovi, sem gjaldfrotin eru urskurduö i, öskaö aöstoöar yfirvaldanna, å sama batt og jmrlendir skiptarådendur.

Slika beiöni må senda beint til hlutaöeigandi yfirvalds. Krefjast må fyrirframgreiöslu kostnaöar vegna aöstoöarinnar, ef Jad teist nauösynlegt.

Skjölum, sem rituö eru å islensku eöa å finsku, skal fylgja löggilt Ryding å dönsku, norska eöa scensku.

4. grein.

Um Jad, hvort J)inglysing eöa innfsersla i fasteignaskrå sé skilyröi fyrir Jivi, aö löggjörningar, sem skuldunautur liehr gjörtfyrirgjaldirotiö um fasteign og jad sem henni tilheyrir, lali gildi gagnvart gjaldirotabui, svo og um riftun slikra gjörninga, fer eftir lögum {jess lands, bär sem fasteignin er. Sama gildir um flad, hvort jnnglysing gjald- Jirotsins sé nauösynleg

det, for midlertidig bevaring av gjenstandene og for sälg av gjenstander som ikke hensiktsmessig lar sig opbevare.

Forovrig kan et konkursbos styre med hensyn til gjenstander som finnes i en anden stat enn den hvor konkursen er åpnet, kreve bistånd av myndigheter i de samme tilfelle som styret for et innenlandsk konkursbo.

Begj seringen kan rettes umiddelbart til vedkommende myndighet. Omkostningene kan, örn förnöden!, kreves betalt forskuddsvis.

Skriftstykker som er avfattet på finsk eller isländsk, skal vsere ledsaget av bekreftet oversettelse til dansk, norsk eller svensk.

Artikkel 4.

Spörsmål örn tinglysning eller innforsel i grunnbok er nodvendig for at rettshandler som skyldeneren for konkursen har foretatt vedkommende fast eiendom med tilbehor, skal ha gyldighet overfor konkursboet, og spörsmål örn omstotelse av sådanne rettshandler avgjores efter loven i den stat hvor eiendommen ligger. Det samme gj elder spörsmål om tinglysning av konkur-

vidtagande av åtgärd för egendomens bevarande, intill dess den kan omhändertagas av konkursförvaltningen, eller för försäljning av egendom, som ej lämpligen kan bevaras.

I övrigt äger konkursförvaltning i fördragsslutande stat att, i avseende å egendom som finnes i annan sådan stat, påkalla myndighets handräckning i de fall då sådan handräckning skall lämnas konkursbo inom den staten.

Framställning, som nu är sagd, må göras omedelbart hos myndigheten. Skulle i något fall så erfordras, åge myndigheten äska förskjutande av kostnad för åtgärden.

Handling, som är avfattad på finska eller isländska språket, skall vara åtföljd av styrkt översättning till danska, norska eller svenska språket.

Artikel 4.

Fråga, huruvida inskrivning i fastighetsbok eller domstolsprotokoll (tinglysning) utgör förutsättning för att gäldenärens före konkursen träffade förfogande över fast egendom och vad därtill hörer skall gälla emot konkursboet, så ock återvinningskrav, som angår sådan egendom, skall prövas enligt lagen i den stat, där fastigheten är belägen. Detsamma gäller fråga, huruvida konkur-

10 Kungl. Maj:ts proposition nr

vidt Tinglysning af Konkursen er nodvendig for at hindre, at Retsliandler, som Skyldneren under Konkursen foretager vedrorende saadan Ej endom, skal faa Virkning for Boet. De tilsvarende Sporgsmaal vedrorende registreret Skib eller Luftfartoj eller Part i saadanne afgores efter Loven i Skibets eller Luftfartojets Hjemland.

Er efter Loven i en af Staterne Tinglysning, Registrering eller anden Kundgorelse Betingelse for, at Overdragelse eller Underpantsaetning af andet Losore end det i förste Stykke omhandlede skal bave Gyldighed overfor Konkursboet, skal Loven i denne Stat anvendes paa Sporgsmaal örn en saadan Retshandels Ugyldigbed eller Afkrasftelse, saafremt Genstanden findes der ved Konkursens Indtrseden.

Sporgsmaal örn Konkursens Indvirkning paa en Ret, som er erbvervet ved Udlseg eller Udpantning, afgores efter Loven i den Stat, bvor Porretningen er företaget.

Artikel 5.

Sporgsmaal örn Panthaveres Ret til under Konkursen at soge Fyldestgorelse i Pantet afgores efter Loven i den Stat, bvor Pantet findes

merkitseminen kiinteistökirjaan tai oikeuden pöytäkirjaan tarpeen, jottei sellaista omaisuutta koskeva oikeustoimi, jonka velallinen suorittaa konkurssin kestäessä, saavuttaisi konkurssipesään sitovaa vaikutusta. Vastaavanlaiset rekisteröityä alusta tai ilmaalusta tai osuutta tällaiseen alukseen koskevat kysymykset on ratkaistava aluksen kotimaan lain mukaan.

Millom jonkin sopimusvaltion lain mukaan oikeuden pöytäkirjaan merkitseminen tai muunlainen kirjaamismenettely tai kuuluttaminen on tarpeen, jotta sellaisen irtaimen omaisuuden luovuttaminen, johon ensimmäisen kappaleen määräyksiä ei ole sovellettava, tai hallintaa luovuttamatta tapabtuvan panttioikeuden perustaminen tällaiseen omaisuuteen olisi konkurssipesää sitova, sovellettakoon, mita tulee mainitunlaisen oikeustoimen pätevyyteen tai peruutumiseen, sen valtion lakia, jos oikeustoimen tarkoittama omaisuus oli sielia konkurssin alkaessa.

Konkurssin vaikutus ulosmittauksella saavutetun oikeuden pysyväisyyteen, määräytyy sen valtion lain mukaan, missa ulosmittaus on toimitettu.

5 artikla.

Kysymys panttina olevan tai sellaisen omaisuuden käyttämisestä saamisen suorittamiseen, johon velkojalla on pidätysoikeus, ratkaistaan sen val-

sens inskrivning i fastigbetsbok eller domstolsprotokoll är av betydelse till förhindrande av att förfogande, som gäldenären under konkursen vidtager beträffande sådan egendom, erhåller laga verkan emot konkursboet. Yppas motsvarande frågor beträffande registrerat fartyg eller luftfartyg eller lott i sådant fartyg, varde lagen i fartygets hemland tillämpad.

Där enligt lagen i fördragsslutande stat införande i domstolsprotokoll (itinglysning) eller annat inskrivningsförfarande eller kungörande utgör förutsättning för att överlåtelse av lös egendom, varå bestämmelserna i första stycket ej äga tillämpning, eller stiftande av underpant i sådan egendom skall gälla mot konkursbo, skall i fråga örn ogiltighet eller återgång av rättshandling, som nu är nämnd, tillämpas lagen i den staten, såframt den egendom rättshandlingen avser där fanns, när konkursen inträffade.

Huru konkurs verkar i fråga örn beståndet av rätt, som vinnes genom utmätning (utlegg eller utpantning), skall bedömas enligt lagen i den stat, där utmätningen ägt rum.

Artikel 5.

I fråga örn rätt att ut' taga fordran ur egendom’ som är pantsatt eller må kvarhållas för fordran, skall tillämpas lagen i den stat, där egendomen

Kungl. Majlis proposition nr 2.

til pess aö hindra, aö löggjörningar, sem skuldunautur gerir, meöan aö å gjaldprotaskiptum stendur, nm slika eign, séu bindandi tyrir buiö. Hliöstaeöar spurningar um skråsett skip eöa flugvél, eöa nm Pluta i skipi eöa flugvél, skulu leystar samkvsemt lögum heimalands skipsins eöa flugvélarinnar.

Sé svo åkveöiö i lögum einhvers samningsrikjanna, aö pinglysing, skråsetning, eöa önnur birting sé skilyröi tyrir b vi, aö afhending eöa sjalfsvörsluveö i börum lausafjårmunum en penn, sem nefndir eru i fyrstu målsgrein, hafi gildi gagnvart protabui, på skal fariö eftir lögum pessa rikis aö Jivi er snertir gildi sliks gjörnings og um riftun hans, ef fjårmunurinn er par viö byrjun gjaldprotaskipta.

lim åhrif gjaldprots å rött, sem oröiö hefur til viö fjårnåm eöa lögtak, fer eftir lögum pess lands, par sem gjöröin hefur veriö framkvEcmd.

5. grein.

Um rött veöhafa til pess, meöan å gjaldprotaskiptum stendur, aö leita fullnajgju i veöinu, skal fariö elfir lögum pess rikis, par sem veöiö er

sen er n0dvendig for å hindre at rettshandler som skyldneren under konkursen företar med hensyn til sådan eiendom, skal få virkning for boet. De tilsvarende spörsmål vedkommende registrert skib eller luftfartoi eller part i sådanne avgj ores efter loven i skibets eller luftfartoiets hjemland.

Er efter loven i en af statene tinglysning, registrering eller annen kunngj ering nödvändig for at overdragelse eller underpantsetning av annet lösöre enn nevnt i förste ledd skal ha gyldighet overfor konkursboet, skal loven i denne stat anvendes på spörsmål örn en sådan rettshandels ugyldighet eller omstotelighet såfremt gjenstanden finnes der ved konkursens aplung.

Spörsmål örn konkursens virkning på den rett som er erhvervet ved utlegg eller utpantning, avgj ores efter loven i den stat hvor forretningen er holdt.

Ar tikkel 5.

Spörsmål örn panthaveres rett til under konkursen å soke dekning av pantet avgj ores efter loven i den stat hvor pantet finnes ved konkursens åp-

sens inskrivning i fastighetsbok eller domstolsprotokoll är av betydelse till förhindrande av att förfogande, som gäldenären under konkursen vidtager beträffande sådan egendom, erhåller laga verkan emot konkursboet. Yppas motsvarande frågor beträffande registrerat fartyg eller luftfartyg eller lott i sådant fartyg, varde lagen i fartygets hemland tillämpad.

Där enligt lagen i fördragsslutande stat införande i domstolsprotokoll (tinglysning) eller annat inskrivningsförfarande eller kungörande utgör förutsättning för att överlåtelse av lös egendom, varå bestämmelserna i första stycket ej äga tillämpning, eller stiftande av underpant i sådan egendom skall gälla mot konkursbo, skall i fråga örn ogiltighet eller återgång av rättshandling, som nu är nämnd, tillämpas lagen i den staten, såframt den egendom rättshandlingen avser där fanns, när konkursen inträffade.

Huru konkurs verkar i fråga örn beståndet av rätt, som vinnes genom utmätning (utlegg eller utpantning), skall bedömas enligt lagen i den stat, där utmätningen ägt rum.

Artikel 5.

I fråga örn rätt att uttaga fordran ur egendom, som är pantsatt eller må kvarhållas för fordran, skall tillämpas lagen i den stat, där egendomen

12 Kungl. Majlis proposition nr 2.

ved Konkursens Indtraeden. Denne Bestemmelse faar tilsvarende Anvendelse paa Sporgsmaal om Fyldestgorelse gennem Tilbageholdelsesret.

Konkursens Indvirkning paa Adgangen til at fortssette Tvangsfuldbvrdelse i Henbold til Udlseg eller Udpantning bestemmes ved Loven i den Stat, hvor Forretningen er företaget.

Artikel 6.

Fremgangsmaaden ved Sälg af Ejendele, der hörer til Konkursboet, bestemmes ved Loven i den Stat, hvor Ejendelene findes.

Artikel 7.

Sporgsmaal örn, hvorvidt en Fordring har Fortrinsret til Daikning af bestemte Genstande, der ved Konkursens Indtraeden findes i en anden af Staterne, og Sporgsmaal örn Rsekkefolgen mellem sserlige Fortrinsrettigheder, Panterettigheder og andre Sikkerhedsrettigheder i saadanne Genstande afgores efter Loven i den Stat, hvor Genstandene findes ved Konkursens Indtrseden. De her nsevnte sserlige Rettigheder gaar forild for almindelige F ortrinsrettigh eder.

Sporgsmaal, örn Fortrinsret tilkommer Skatter og andre offentlige Afgifter, som er paalagt i en anden af Staterne end den, hvor Konkursen er erklseret, afgores efter Loven i den Stat, hvor de er paalagt. Sporgsmaal, om

tion lain mukaan, missa omaisuus oli konkurssin alkaessa.

Konkurssin vaikutus ulosmittauksen jatkumiseen määräytyy sen valtion lain mukaan, missa ulosmittaus on toimitettu.

6 artikla.

Konkurssipesään kuuluvaa omaisuutta myytäessä meneteltäköön sen valdon lain mukaisesti, missa omaisuus on.

7 artikla.

Onko erityistä etuoikeutta olemassa omaisuuteen, joka konkurssin alkaessa oli jossakin tedessa sopimusvaltiossa, niin myös useiden tällaiseen omaisuuteen kohdistuvien erityisten etuoikeuksien keskenäinen arvojärjestys ratkaistaan sen valtion lain mukaan; missa omaisuus oli; ja tällainen etuoikeus tuottaa sällen omaisuuteen paremman oikeuden kuin yleinen etuoikeus.

Tuottaako jossakin muussa kuin siinä sopimusvaltiossa, missa konkurssi on vireillä, määrätty vero tai muu pulkinen maksu etuoikeuden, on ratkaistava sen valtion lain mukaan, missa maksu on määrätty, ja vieraassa

fanns, då konkursen inträffade.

Beträffande konkursens inverkan å fortgången av utmätningsförfarande gäde lagen i den stat, där utmätningen ägt rum.

Artikel 6.

Vid försäljning av egendom, som tillhör konkursboet, skall förfaras i enlighet med lagen i den stat, där egendomen finnes.

Artikel 7.

Fråga, huruvida särskild förmånsrätt äger rum i egendom, som vid konkursens inträffande fanns i annan fördragsslutande stat, så ock fråga örn företrädet mellan flera särskilda förmånsrätter i sådan egendom varde prövad enligt lagen i den stat, där egendomen fanns; och gäde i den egendomen sådan förmånsrätt framför allmän förmånsrätt.

Fråga, huruvida förmånsrätt äger rum för skatt eder annan allmän avgift, som pålagts i annan fördragsslutande stat än den där konkursen är anhängig, skall avgöras enligt lagen i den stat, där avgiften pålagts, och frå-

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

viö byrjun gjaldj>rotaskipta. |>etta åkvseöi gildir å sama hatt, j>egar um er aö raeöa fullnregju vegna haldsréttar.

Um åhrif gjäld Jirotsins å heimildina til fiess aö halda åfram fullnsegjugjörö samkvtemt fjårnåmi eöa lögtaki, skal fånö elfir lögunum i Jivi riki, joar sem gjöröin er framkvsemd.

6. grein.

Reglurnar um sölu fjårmuna, er tilheyra gjaldjirotabui, åkvaröast af lögum j>ess rikis, sem fjårmunirnir eru i.

7. grein.

Um forgangsrétt kröfu tyrir öörum kröfum til fullnsegju i åkveönum munum, sem viö byrjun gjaldftrotaskipta eru i emhverju hinna rikjanna, svo og um röö sérstakra forgangsréttinda, veöréttinda og tryggöra réttinda . i slikum munum, fer elfir lögunum i Jivi riki, J>ar sem Ijårmunirnir eru viö byrjun gjaldjmrtaskipta. J^essi sérstöku réttindi gänga å undan almennum forgangskröfum.

Um forgangsrétt tyrir sköttum og öörum opinberum gjöldum, sem jafnaö helir veriö niöur i ööru samningsriki en jivi, jiar sem gjaldjirot henr veriö urskuröaö, fer eftir lögunum i jivi riki, Jiar sem sköttunum eöa gal-

ning. Denne bestemmelse får tilsvarende anvendelse på spörsmål örn dekning gjennem tilbakeholdsrett.

Konkursens virkning på adgangen til å fortsette tvangsfullbyrdelse i lenhold til utlegg eller utpantning bestemmes ved loven i den stat Ilvor forretningen er holdt.

Artikkel 6.

Fremgangsmåten ved sälg av formuegjenstander som hörer til konkursboet, bestemmes ved loven i den stat hvor gjenstandene finnes.

Artikkel 7.

Spörsmål örn en fordring har fortrinsrett til dekning av bestemte gjenstander som ved konkursens åpning finnes i en annen av statene, og spörsmål örn rekkefolgen mellem sserlige fortrinnsrettigheter, panterettigheder og andre sikkerhetsrettigheter i sådanne gjenstander avgjores efter loven i den stat hvor gjenstandene finnes ved konkursens åpning. De her nevnte sserlige rettigheter går foran almindelige fortrinnsrettigheter.

Spörsmål om fortrinnsrett tilkommer skatter og andre offentlige avgifter som er pålagt i en annen av statene enn den hvor konkursen er åpnet, avgjores efter loven i den stat hvor de er pålagt. Spörsmål om fortrinns-

fanns, då konkursen inträffade.

Beträffande konkursens inverkan å fortgången av utmätningsförfarande galle lagen i den stat, där utmätningen ägt rum.

Artikel 6.

Vid försäljning av egendom, som tillhör konkursboet, skall förfaras i enlighet med lagen i den stat, där egendomen finnes.

Artikel 7.

Fråga, huruvida särskild förmånsrätt äger rum i egendom, som vid konkursens inträffande fanns i annan fördragsslutande stat, så ock fråga örn företrädet mellan flera särskilda förmånsrätter i sådan egendom varde prövad enligt lagen i den stat, där egendomen fanns; och gäde i den egendomen sådan förmånsrätt framför allmän förmånsrätt.

Fråga, huruvida förmånsrätt äger rum för skatt eller annan allmän avgift, som pålagts i annan fördragsslutande stat än den där konkursen är anhängig, skall avgöras enligt lagen i den stat, där avgiften pålagts, och frå-

14 Kungl. Majlis proposition nr S.

Fortrinsret tilkommer Husie] e, skal, naar Ejendommen ligger i en anden Stat end den, hvor Konkursen er erklseret, utgöres efter Loven i den Stat, Ilvor Ejendommen ligger. Fortrinsretten omf atter alene Formue i den Stat, hvor Skatten eller Alguten er paalagt eller Ejendommen ligger. Er Fortrinsretten serlig, bestemmes Rsekkef elgen efter förste Stykke; er den almindelig, skal den gaa torud for andre almindelige Fortrinsrettigbeder. Örn Rsekkefolgen mellem almindelig Fortrinsret for Skaf og de sserlige Rettigheder, som omhandles i förste Stykke, g selder, uanset den der indeholdte Bestemmelse, Loven i den Stat, Ilvor Skatten er paalagt. Iovrigt afgor denne Konvention intet örn, hvorvidt Fyldestgorelse kan krseves i Konkursboet for Skatter og Afgifter, som er paalagt i en anden af Staterne end den, hvor Konkursen er erklseret.

Artikel 8.

Forsaavidt Anvendelsen af foranstaaende Bestemmelser afhsenger af, hvor en Formuegenstand befinder sig, skal en Fordring, der tilhorer Konkursskyldneren, anses for at vaern i den Stat, hvor Konkursen er erklseret. Er Fordringen knyttet til

sopimusvaltiossa olevasta kiinteistöstä suoritettavan huoneenvuokran etuoikeus sen valtion lain mukaan. Etuoikeus kohdistuu varn siinä valtiossa olevaan omaisuuteen, missa maksu on määrätty tai missa kiinteistö on. Jos kysymykseen tuleva etuoikeus on erityinen, määräytyy sen arvojärjestys sen mukaan kuin ensimmäisessä kappaleessa sanotaan; jos se on yleinen, on se arvojärjestyksessä muiden yleisten etuoikeuksien edella. Veron tuottaman yleisen etuoikeuden ja jonkin erityisen etuoikeuden keskinäisestä arvojärjestyksestä on, sen estämättä mita ensimmäisessä kappaleessa sanotaan, voimassa sen valtion laki, missa vero on määrätty. Laajemmalti, kuin mita tassa on sanottu, ei tässä sopimuksessa ratkaista kysymystä, voidaanko konkurssissa vaatia suoritusta sellaiseen julkiseen maksuun perustuvasta saatavasta, joka on määrätty muussa kuin siinä sopimusvaltiossa, missa konkurssi on alkanut.

8 artikla.

Mikali tämän sopimuksen määräysten soveltaminen riippuu siitä, missä jokin omaisuus on, katsottakoon konkurssivelallisen saamisen, joka perustuu juoksevaan velkakirjaan tai muuhun saamistodisteeseen, minka esittäminen on saamisen

ga örn förmånsrätt för hyra för fastighet i främmande fördragsslutande stat enligt lagen i den staten. Förmånsrätten omfattar allenast egendom i den stat, där avgiften pålagts eller fastigheten är belägen. Ar förmånsrätten särskild, bestämmes dess plats i förmånsrättsordningen efter vad i första stycket sägs; är den allmän, gäller den före annan allmän förmånsrätt. Örn företrädet mellan allmän förmånsrätt för skatt och särskild förmånsrätt gäde, utan hinder av vad i första stycket sägs, lagen i den stat, där skatten pålagts. Utöver vad nu är sagt beröres ej av denna konvention frågan örn rätt att i konkurs göra gällande fordran för allmän avgift, som pålagts i annan fördragsslutande stat än den, där konkursen inträffade.

Artikel 8.

Vid tillämpning av de föreskrifter denna konvention innehåller örn egendoms befintlighet i viss fördragsslutande stat skall konkursgäldenärs fordran, som är grundad

{)å löpande skuldebrev eler annat fordringsbevis, vars företeende utgör vill-

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

dunum hefur verdö jafnaö niöur. Um forgangsrétt tyrir husaleigu ter, ef huseignin er i ööru riki en Jivi, Jrar sem gjaldfmotiö var urskuröaö, elfir lögunum i Jivi riki, får sem huseignin er. Forgangsrétturinn mer aöeins til eigna i fvi riki, får sem sköttunum eöa gjöldunum er jafnaö niöur, eöa huseignin er i. Sé um sérstakan forgangsrétt aö reeöa, fer um skuldarööina samkvsemt fyrstu målsgrein. Sé forgangskrafan hinsvegar venjuleg, gengur hirn å undan öörum venjulegum forgangskröfum. Um röö milli venjulegra forgangsréttinda tyrir sköttum og sérstakra forgangsréttinda, sem getur um i 1. målsgrein, fer, frått fyrir åkvseöin i nefndri målsgrein, eftir lögunum i fvi riki, far sem skatturmn er lagöur å. Aö ööru leyti er ekbert åkveöiö i samningi fessum um faö, hvort fulinsegju veröi leitaö i gjaldfrotabui fyrir sköttum og gjöldum, sem er jafnaö niöur i ööru af rikjunnm en fvi, far sem gjaldfrotin hafa verdö urskuröuö.

8. grein.

Aö svo miklu leyti sem aö framkvaemd undanfarandi åkveeöa er fvi håö, hvar tjårmunur er, skal krata, er tilheyrir frotamanni, ålitast vera i fvi riki, far sem gjaldf rotaskiptin eru årskuröuö. Sé krafan bundin viö skuldabréf eöa annaö

rett tilkommer husleie, skal, når eiendommen ligger i en annen stat enn den hvor konkursen er åpnet, avg] ores efter loven i den stat hvor eiendommen ligger. Fortrinnsretten omfatter bäre formue i den stat hvor skatten eller avgiften er pålagt eller eiendommen ligger. Er fortrinnsretten serlig, bestemmes rekkefolgen efter förste ledd. Er den almindelig, skal den gå foran andre almindelige fortrinnsrettigheter. Örn rekkefolgen mellem almindelig fortrinnsrett for skatter og de sserlige rettigheter som nevnes i förste ledd, gj elder, uten hinder av det som der er bestemt, loven i den stat hvor skatten er pålagt. Forovrig avgjor denne konvensjon intet örn hvorvidt delning kan kreves i konkursboet for skatter og avgifter som er pålagt i en annen av statene enn den hvor konkursen er åpnet.

Artikkel 8.

Forsåvidt anvendelsen av foranstående bestemmelser avhenger av hvor en formuegjenstand finnes, skal en fordring som tilhorer konkurssky Idgren, ansees for å vare i den stat hvor konkursen er åpnet. Er fordringen knyttet til gj eldsbrev eller

ga om förmånsrätt för hyra för fastighet i främmande fördragsslutande stat enligt lagen i den staten. Förmånsrätten omfattar allenast egendom i den stat, där avgiften pålagts eller fastigheten är belägen. Är förmånsrätten särskild, bestämmes dess plats i förmånsrättsordningen efter vad i första stycket sägs; är den allmän, gäller den före annan allmän förmånsrätt. Örn företrädet mellan allmän förmånsrätt för skatt och särskild förmånsrätt gäde, utan hinder av vad i första stycket sägs, lagen i den stat, där skatten pålagts. Utöver vad nu är sagt beröres ej av denna konvention frågan örn rätt att i konkurs göra gällande fordran för allmän avgift, som pålagts i annan fördragsslutande stat än den, där konkursen inträffade.

Artikel 8.

Vid tillämpning av de föreskrifter denna konvention innehåller örn egendoms befintlighet i viss fördragsslutande stat skall konkursgäldenärs fordran, som är grundad på löpande skuldebrev eller annat fordringsbevis, vars företeende utgör vill-

16 Kungl. Maj:ts proposition nr

et Geeldsbrev eller andet Dokument, hvis Förevisning er nödvändig for at gore den gaeldende, anses den dog for at vaere i den Stat, hvor Dokumentet findes.

Registreret Skib eller Luftfartoj anses for at befinde sig i den Stat, hvor det har Hjemsted, dog ikke ved Anvendelsen af Artikel 6.

Artikel 9.

Denne Konvention kommer ikke til Anvendelse paa Sporgsmaal örn et Konkursbos Ret eller Pligt til at indtrsede i en af Skyldneren sluttet Aftale, som ikke ved Konkursens Indtrseden er helt opfyldt fra begge Sider.

Artikel 10.

Bestemmelserne örn Anerkendelse og Fuldbyrdelse af Domme og Forlig i Konvention af 16. Mårts 1932 skal ogsaa findé Anvendelse paa Domme og Forlig angaaende Afkrseftelse og andet Bortfald af Rettigheder i Tilfselde af Konkurs, som er erklseret i en af Staterne.

En retskraftig Afgorelse, hvorved en Ret i en af Staterne stadfaester en Akkord under Konkurs, skal havé bindende Virkning ogsaa i de andre Stater.

Disse Bestemmelser kommer til Anvendelse, uanset örn Konkursen omfatter Formue i en eller flere af Staterne.

velkomisoikeuden edellytyksenä, olevan siinä valtiossa, missa asiakirja on, mutta muun saamisen sielia, missa konkurssi on alkanut.

Rekisteröidyn aluksen tai ilma-aluksen on, paitsi 6 artiklassa tarkoitetussa tapauksessa, katsottava olevan siinä valtiossa, missa sen kotipaikka on.

9 ar tikla.

Täta sopimusta ei sovelleta, millom on kysymys konkurssipesän oikeudesta tai velvollisuudesta velallisen sijasta osallistua tämän tekemään sopimukseen, jota konkurssin alkaessa ei ollut puolin ja toisin täytet-

ty-

10 artikla.

Maaliskuun 16 päivänä 1932 tehdyn sopimuksen määräyksiä tuomioiden ja sovintojen tunnustamisesta ja täytäntöönpanosta on sovellettava myös jossakin sopimusvaltiossa vireillä olevasta konkurssista aiheutuvaa oikeustoimen mitättömyyttä tai peruutumista koskevaan tuomioon tai sovintoon.

Lainvoimainen päätös, jolia jonkin sopimusvaltion tuomioistuin on vahvistanut konkurssissa tehdyn akordin, olkoon voimassa muissakin sopimusvaltioissa.

Mitä tässä on sanottu olkoon noudatettavana siitä riippumatta, käsittääkö konkurssi yhdessä tai useammassa sopimusvaltiossa olevaa omaisuutta.

kor för rätt att utkräva fordringen, anses befintlig där handlingen finnes, men annan fordran betraktas såsom befintlig där konkursen inträffade.

Registrerat fartyg eller luftfartyg skall, utom i fall som avses i artikel 6, anses befintligt i stat, där det har hemort.

Artikel 9.

Denna konvention äger ej tillämpning å fråga örn konkursbos rätt eller plikt att tillträda ett av gäldenären slutet avtal, som ej var från båda sidor fullgjort, då konkursen inträffade.

Artikel 10.

Bestämmelserna örn erkännande och verkställighet av dom eller förlikning i konventionen den 16 mars 1932 skola jämväl äga tillämpning å dom eller förlikning rörande rättshandlings ogiltighet eller återgång på grund av konkurs, som är anhängig i fördragsslutande stat.

Lagakraftägande beslut, varigenom domstol i en av de fördragsslutande staterna fastställt ackord i konkurs, vare gällande jämväl i de övriga.

Vad nu är sagt åge tilllämpning, evad konkursen omfattar egendom i en eller flera fördragsslutande stater.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

skjäl, sein framvisa jiarf til tess aö koma fram kröfunni, {»å skal hiin J)ö ålitast vera i Jivi riki, {»ar sem skjaliö er.

Skråsett skip, eda flugvél, teist vera i j>yi riki, Tiar sem {»aö å heimilisfang, nema vid framkv genad 6. greinar.

9. grein.

Äkvseöi samnings {»essa gilda ekki um rött eöa skyldu {»rotabus til |)_ess aö gänga inn i samning gerdan af skuldunaut, sem ekki er alveg fullnrngt af beggja hålfu viö byrjun gjaldjirotaskipta.

10. grein.

Åkvseöin i samningi, er uDdirritaöur var {»ann 16. mårts 1932, um viöurkenningu og fullntegju döma og sätta, skulu einnig gilda um döma og ssettir um riftanir og aöra önytingu réttargj örninga vegna gjald- {»rots, sem hefur veriö urskuröaö i einhverju samningsrikjanna.

Endanlegur urskuröur rättar i einhverju samningsrikjanna, er staöfestir skuldasamninga i gjald{»rotabui, skal hata gudi einnig i hinum rikjunum.

Åkvseöi {»essi gilda enda {»ött aö gjald{»rotiö nåi til eigna i emu eöa fleirum rikjanna.

annet dokument hvis förevisning er nodvondig för å gjore den gjeldende, ansees den dog för å v serö i den stat hvor dokumentet finnes.

Registrert skib eller luftfartoi ansees for å vaern i den stat hvor det har hjemsted, dog ikke ved anvendelsen av artikkel 6.

Artikkel 9.

Denne konvensjon kommer ikke til anvendelse på spörsmål örn et konkursbos rett eller plikt til å tre inn i en av skyldneren sluttet avtale som ikke er helt opfylt fra begge sider ved konkursens åpning.

Artikkel 10.

Bestemmelsene örn anerkjennelse og fullbyrdelse av dommer og forlik i konvensjonen av 16. mars 1932 skal også gjelde dommer og forlik angående omstotelse og tilsidesettelse av rettsstiftelser på grunn av en konkurs som er åpnet i en av statene.

En rettskraftig avgjorelse hvorved en domstol i en av statene stadfester en akkord i konkurs, skal ha bindende virkning, også i de andre stater.

Disse bestemmelser kommer til anvendelse uten hensyn til örn konkursen omfatter formue i en eller flere av statene.

kor för rätt att utkräva fordringen, anses befintlig där handlingen finnes, men annan fordran betraktas såsom befintlig där konkursen inträffade.

Registrerat fartyg eller luftfartyg skall, utom i fall som avses i artikel 6, anses befintligt i stat där det har hemort.

Artikel 9.

Denna konvention äger ej tillämpning å fråga örn konkursbos rätt eller plikt att tillträda ett av gäldenär en slutet avtal, som ej var från båda sidor fullgjort, då konkursen inträffade.

Artikel 10.

Bestämmelserna örn erkännande och verkställighet av dom eller förlikning i konventionen den 16 mars 1932 skola jämväl äga tillämpning å dom eller förlikning rörande rättshandlings ogiltighet eller återgång på grund av konkurs, som är anhängig i fördragsslutande stat.

Lagakraftägande beslut, varigenom domstol i en av de fördragsslutande staterna fastställt ackord i konkurs, vare gällande jämväl i de övriga.

Vad nu är sagt åge tillämpning, evad konkursen omfattar egendom i en eller flera fördragsslutande stater.

Bihang till riksdagens protokoll 1984. 1 sami. Nr 2.

18 Artikel 11.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

11 artikla.

Paa Konkurs i Dödsboer kommer denne Konvention kun til Anvendelse, saafremt Behandlingen af Dodsboer i övrigt er ordnet ved en mellen! Staterne gseldende Konvention.

Artikel 12.

Denne Konvention linder ogsaa Anvendelse paa offentlig Likvidation af Banker, saafremt Likvidationen efter Loven i den Stat, Ilvor Banken har sit Ssede, udelukker Konkursbehandling.

Den Kundgorelse, som Artikel 2 föreskriver, bor indeholde Tilkendegivelse af, at Likvidationen er af en saadan Art, at den omfattes af Konventionen.

Artikel 13.

Har Retten ved Konkursens Erklaering grundet sin Kompetence paa anden Omstsendighed end den, at Skyldneren har eller ved sin Död havde Bopsel i Landet, eller at et Selskab, en Förening eller Stiftelse, som er taget under Konkursbehandling, har sit Ssede i Landet, skal dette oplyses i Konkursbeslutningen. I saa Fald tinder Konventionen ikke Anvendelse paa Konkursen. Denne vil kunne fortssettes, uanset örn Konkurs senere erklseres i en anden af Staterne.

Kuolinpesän konkurssiin sovelletaan täta sopimusta vain sima tapauksessa, että sopimuspuolten kesken tehdään sopimus siitä, miten kuolinpesää muutoin on käsiteltävä.

12 artikla.

Täta sopimusta on sovellettava myös pankin julkiseen suoritusmenettelyyn, jos tällainen menettely sen valtion Jain mukaan, missä pankki sijaitsee, sulkee pois konkurssimenettelyn.

Kuulutukseen, jota 2 artiklassa tarkoitetaan, tulee sisältyä tiedoitus, että suoritusmenettely on sen laatuinen, että sopimusta on sovellettava.

13 artikla.

Jos tuomioistuin tai tuomari tehdessään päätöksen konkurssin alkamisesta on perustanut toimivaltansa muuhun kuin siihen seikkaan, että velallinen asuu tai kuollessaan asui tuomioistuimen tai tuomarin kotimaassa tahi että konkurssipäätöksessä tarkoitetun yhtiön, yhdistyksen tai säätiön kotipaikka on sielia, on se päätöksessä mainittava. Tällöin ei puheenaolevaa sopimusta sovelleta konkurssiin; ja konkurssi voi, jossakin muussa sopimusvaltiossa sittemmin alkaneen konkurssin estämättä, edelleen jatkua.

Artikel 11.

Å dödsbos konkurs äger konventionen tillämpning allenast i händelse de fördragsslutande staterna överenskomma, huru dödsbo i övrigt skall behandlas.

Artikel 12.

Denna konvention äger tillämpning jämväl å offentlig likvidation av bank, såframt likvidationen enligt lagen i den stat, där banken har sitt säte, utesluter konkursförfarande.

Den kungörelse, som avses i artikel 2, bör innehålla tillkännagivande, att likvidationen är av den beskaffenhet att konventionen äger tillämpning.

Artikel 13.

Har vid beslut örn konkurs rätten eller domaren grundat sin behörighet på annan omständighet än att gäldenären har eller vid sin död hade sitt hemvist inom landet eller att bolag, förening eller stiftelse, som konkursbeslutet avser, där har sitt säte, skall detta angivas i beslutet. Där så skett, äger förevarande konvention ej tillämpning å konkursen; och må denna kunna fortgå utan hinder av att konkurs sedermera inträffar i annan fördragsslutande stat.

19 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

11. grein.

Samningur Jessi gildir Jvi adeina um dånarbu, sem tekin eru til gjald- Jrotaskipta, aö rikin hafi gert med sér samning um medferd dånarbua ad ödru leyti.

12. grein.

Samningur Jessi nrnr einnig til opinberrar skiptamedferdar (Likvidation) å bönkum, svo framarlega sem skiptamedferdin, samkvsemt logarn Jess lands, Jar sem bankinn hefur adsetur sitt, utilokar gjaldjrotamedferd.

I tilkynningu Jeirri, sem um reedir i 2. grein, skal tekid fram, ad skiptamedferdin sé Jess edlis, ad samningurinn nåi til hennar.

13. grein.

Hafi rétturinn, sem urskurdadi gialdjrotid, byggt heimild sina til Jess å ödru en Jvi, ad skuldunautur eigi, eda hafi vid dauda sinn ått heimilisfang i rikinu, eda felag eda stofnun, sem tekin er til gjaldjrotaskipta, eigi heimilisfang i landinu, Jå skal Jetta tekid fram i firskurdinum um gjaldjrotaskipti. Ef Jad er gert gildir samningurinn ekki um gjald- Jrotaskiptin. Gjäld protaskiptunum er hrngt ad halda åfram, enda Juft ad gjaldjrot verdi seinna urskurdad i einhverju hinna samningsrikjanna.

Artikkel 11.

På konkurs i dodsboer kommer denne konvensjon bäre til anvendelse såfremt behandlingen av dodsboer forovrig er ordnet ved en mellem statene gjeldende konvensjon.

Artikkel 12.

Denne konvensjon kommer også til anvendelse på offentlig likvidasjon av banker såfremt likvidas jonen efter loven i den stat hvor banken har sitt sete, utelukker konkursbehandling.

Den kunngj ering som arartikkel 2 föreskriver, ber inneholde tilkjennegivende örn at likvidas jonen er av den art at den omfattes av konvensjonen.

Artikkel 13.

Har retten ved åpning av konkurs grunnet sin kompetens på en annen omstendighet enn den at skyldneren er eller ved sin ded var bosatt i landet, eller at et selskap, en förening eller en stiftelse som er tätt under konkursbehandling, har sit sete i landet, skal dette oplyses i konkursbeslutningen. I så fall kommer konvensjonen ikke til anvendelse på konkursen. Denne kan fortsettes uten hinder av en senere åpnet konkurs i en annen av statene.

Artikel 11.

Å dödsbos konkurs äger konventionen tillämpning allenast i händelse de fördragsslutande staterna överenskomma, huru dödsbo i övrigt skall behandlas.

Artikel 12.

Denna konvention äger tillämpning jämväl å offentlig likvidation av bank, såframt likvidationen enligt lagen i den stat, där banken har sitt säte, utesluter konkursförfarande.

Den kungörelse, som avses i artikel 2, bör innehålla tillkännagivande, att likvidationen är av den beskaffenhet att konventionen äger tillämpning.

Artikel 13.

Har vid beslut örn konkurs rätten eller domaren grundat sin behörighet på annan omständighet än att gäldenären har eller vid sin död hade sitt hemvist inom landet eller att bolag, förening eller stiftelse, som konkursbeslutet avser, där har sitt säte, skall detta angivas i beslutet. Där så skett, äger förevarande konvention ej tillämpning å konkursen; och må denna kunna fortgå utan hinder av att konkurs sedermera inträffar i annan fördragsslutande stat.

20 Artikel 14.

Kungl. Maj:ts proposition nr

14 artikla.

Artikel 14.

Udtrykket »Konkursbestyrelse« omfatter i denne Konvention ogsaa Konkursretten (Skifteretten) og Konkursdommeren.

Artikel 15.

En Tvangsakkordforhandling udenfor Konkurs, som er begyndt i en af Staterne, udelukker Aabning af Konkurs og Tvangsakkordforhandling i de andre Stater og medforer der de samme Indskrsenkninger i Adgangen til Tvangsfuldbyrdelse som en indenlandsk Åkkor dforhandling.

Leder Akkordforhandlingen til Stadfaestelse af Akkord, skal denne v gere bindende ogsaa i de andre Stater.

Bestemmelserne i Artikel 13 tinder tilsvarende Anvendelse.

Artikel 16.

Er Begseringen örn Konkurs eller örn Akkordforhandling indgivet til Retten forinden Konventionens Ikrafttraeden, kommer Konventionen ikke til Anvendelse.

Artikel 17.

Konventionen skal ratificeres, og Ratifikationsdokumenterne skal

Sanalla »konkurssihallinto« tarkoitetaan tassa sopimuksessa myös konkurssituomioistuinta ja konkurssituomaria.

15 artikla.

Jos julkinen akordikäsittely konkurssitta on aloitettu jossakin sopimusvaltiossa, älköön konkurssia tapabtuko älköönkä akordikäsittelyä aloitettako muussa sopimusvaltiossa; ja viimeksimainitussa valtiossa olevaan omaisuuteen sovellettakoon mita siinä valtiossa on vastaavan tapauksen varalta säädetty ulosmittauksesta ja ulosmitatun omaisuuden myymisestä.

Jos käsittely jobtaa akordin vahvistamiseen, olkoon tärna noudatettavana muissakin sopimusvaltioissa.

Mita 13 artiklassa on säädetty on vastaavasti sovellettava niissä tapauksissa, joista tässä artiklassa puhutaan.

16 artikla.

Jos konkurssi johtuu ennen tämän sopimuksen voimaantuloa tehdystä hakemuksesta taikka jos julkinen akordikäsittely konkurssitta on ennen sen voimaantuloa aloitettu, ei sopimusta ole sovellettava.

17 artikla.

Tämä sopimus on ratifioitava ja ratifioimiskirjat talletettava Tan-

Under ordet »konkursförvaltning» inbegripes i denna konvention jämväl konkursdomstol och konkursdomare.

Artikel 15.

Är offentlig ackordsförhandling utan konkurs inledd i fördragsslutande stat, må ej konkurs eller offentlig ackordsförhandling äga rum i annan sådan stat; och skall vad där är för motsvarande fall stadgat i fråga örn utmätning och utmätt egendoms försäljning vinna tillämpning i avseende å egendom, som där finnes.

Leder förhandlingen till fastställande av ackord, vare detta gällande jämväl i övriga fördragsslutande stater.

Vadi artikel 13 är stadgat skall äga motsvarande tillämpning i fall, som i förevarande artikel sägs.

Artikel 16.

Har konkurs följt på ansökan, som gjorts före konventionens ikraftträdande, eller har offentlig ackordsförhandling utan konkurs inletts före ikraftträdandet, skall konventionen ej äga tillämpning.

Artikel 17.

Konventionen skall ratificeras, och ratifikationshandlingarna skola

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Artikkel 14.

Artikel 14.

14. grein.

Hugtakiö »skiptarådendur« i Jessum samningi noer einnig til skiptaréttar og skiptardömara (konkursdommeren).

15. grein.

Tilraun til nauöasamninga ån gjaldjrotameöferöar, seni byrjaö hefur veriö å i einhverju samningsrikjanna, utilokar aö byrjaö sé å gjald- Jrotameöferö eöa tilrann til nauöasamninga 1 hinum rikjunum, og hefnr Jar i för meö sér sömu takmarkanir i heiröildinni til Jess aö leita fulin segju meö Jvingunarråöstöfun, eins og tilraun til nauöasamninga i heimälandinu.

Ef tilraun til nauöasamnings leiöir til Jess aö slikur samningur veröur staöfestur, Jå skal bann einnig veröa bindandi i binum rikjunum.

Åkvmöin i 13. grein gilda å tils varan di bått.

16. grein.

Ef beiöni lim gjald- Jrotameöferö eöa um tilraun til nauöasamninga befur veriö send rétti åöur en samningurinn gengur i gildi, Jå nmr hann ekki til Jeirra skipta.

17. grein.

Samningur Jessi skal fullgiltur, og fullgildingarskjölin skulu sett

Uttrykket et konkursbos styre omfatter i denne konvensjon også konkursretten (skifteretten) og konkursdommeren.

Artikkel 15.

En offentlig akkordforhandling som er åpnet i en av statene, utelukker åpning av konkurs og akkordforbandling i de andre stater og medforer der de samme innskrsenkninger i adgangen til tvangsfullbyrdelse som en innenlandsk akkordforbandling.

Leder akkordforhandlingen til stadfestelse av akkord, skal denne v söre bindende også i de andre stater.

Bestemmelsene i Artikkel 13 får tils var ende anvendelse.

Artikkel 16.

Er beg j seringen örn konkurs eller akkordforbandling innkommet til retten for konvensjonens ikrafttreden, kommer konvensjonen ikke til anvendelse.

Artikkel 17.

Konvensjonen skal ratificeres, og ratifikasjonsdokumentene skal depo-

Under ordet »konkursförvaltning» inbegripes i denna konvention jämväl konkursdomstol och konkursdomare.

Artikel 15.

Är offentlig ackordsförbandling utan konkurs inledd i fördragsslutande stat, må ej konkurs eller offentlig ackordsförhandling äga rum i annan sådan stat; och skall vad där är för motsvarande fall stadgat i fråga örn utmätning och utmätt egendoms försäljning vinna tillämpning i avseende å egendom, som där finnes.

Leder förhandlingen till fastställande av ackord, vare detta gällande jämväl i övriga fördragsslutande stater.

Yad i artikel 13 är stadgat skall äga motsvarande tillämpning i fall, som i förevarande artikel sägs.

Artikel 16.

Har konkurs följt på ansökan, som gjorts före konventionens ikraftträdande, eller har offentlig ackordsförhandling utan konkurs inletts före ikraftträdandet, skall konventionen ej äga tilllämpning.

Artikel 17.

Konventionen skall ratificeras, och ratifikationshandlingarna skola

22 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

deponeres i det danske Udenrigsministeriums Arkiv, saa snart ske kan.

Konventionen trseder i Kraft mellen! de ratificerende Stater den 1. Januar eller den 1. Juli, der indtraeder, naar tre Maaneder er forlobet, efter at mindst tre af Staterne kar deponeret deres Ratifikationsdokumenter. I Forkold til senere ratificerende Stater trseder Konventionen i Kraft den 1. Januar eller den 1. Juli, der indtrseder, naar tre Maaneder er forlobet efter Deponeringen af Ratifikationsdokumentet.

Enkver af Staterne kan i Forkold til kver af de andre opsige Konventionen med en Frist af eet Aar til Opkor en 1. Januar eller en 1. Juli.

Til Bekrseftelse keraf kar de respektive befuldmsegtigede undertegnet nservserende Konvention og forsvnet den med deres Segl.

Udfserdiget i Kobenkavn i et Eksemplar paa Evert of folgende Sprog: Dansk, Finsk, Isländsk, Norsk og Svensk, og for det svenske Sprogs Vedkommende i to Tekster, en for Finland og en for Sverige, den 7. November 1933.

P. Munch.

(L. S.)

skan ulkoasiainministeriön arkistoon niin pian kurn tärna voi tapaktua.

Sopimus tulee voimaan ratifioineiden valtioiden kesken sen tammi- tai keinäkuun 1 päivänä, joka läkinnä seuraa kolmén kuukauden kuluttua siitä, kun ratifioimiskirjat on kolmén valtion puolesta talletettu. Myökemmin ratifioivan valtion sukteen sopimus tulee voimaan sen tammi- tai keinäkuun 1 päivänä, joka läkinnä seuraa kolmén kuukauden kuluttua siitä, kun ratifioimiskirja on sen valtion puolesta talletettu.

Jokainen sopimusvaltio voi jokaisen muun sopimusvaltion sukteen sanoa irti sopimuksen, joka silken lakkaa olemasta voimassa sen tammi-tai keinäkuun 1 päivän alusta lukien, joka läkinnä seuraa vuoden kuluttua siitä, kun irtisanominen tapaktui.

Tämän vakuudeksi ovat asianomaiset valtuutetut allekirjoittaneet tämän sopimuksen ja varustaneet sen sineteillään.

Allekirjoitettu Kööpenkaminassa yktenä suomen-, tanskan-, islannin-, norjan- ja ruotsinkielisenä kappaleena, ruotsinkielisen tekstin käsittäessä kaksi eri tekstiä, toisen Suomea ja toisen Ruotsia varten, marraskuun 7 p:nä 1933.

Ragnar

(L.

deponeras i danska utrikesministeriets arkiv så snart ske kan.

Konventionen träder i kraft mellan de ratificerande staterna den 1 januari eller den 1 juli, som infaller näst efter det tre månader förflutit från det ratifikationskandlingarna för tre av staterna deponerats. I förkållande till stat, som sedermera ratificerar, träder konventionen i kraft den 1 januari eller den 1 juli, som infaller näst efter det tre månader förflutit från det ratifjkationskandlingen för den staten deponerades.

Envar av staterna åge i förkållande till envar av de övriga uppsäga konventionen till uppkörande från ock med den 1 januari eller den 1 juli, som infaller näst efter ett år sedan uppsägningen skedde.

Till bekräftelse kärav kava de respektive fullmäktige undertecknat denna konvention ock försett densamma med sina sigill.

Som skedde i Köpenkamn, i ett exemplar på finska, danska, isländska, norska ock svenska språken, ock försåvitt angår svenska språket i två texter, en för Finland ock en för Sverige, den 7. no v. 1933.

Numelin.

s.)

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

til vörslu i skjalasafni utanrikismålaråöuneytisins danska, eins fljött og auöiö er.

Samningurinn gengur i gildi milli Jeirra rikja, er Jå hata fullgilt hann, 1. januar eda 1. juli nystan eftir aö Jrir månuöir eru liönir frå Jvi aö minnst Jrju samningsrikjanna hata afhent fullgildingarskjöl sin aö samningnum. Meö tilliti til Jeirra rikja, er seinna fullgilda samninginn, gengur hann i gildi 1. januar eöa 1. juli nystan eftir aö Jrir månuöir eru liönir frå Jivi aö fullgildingarskjaliö var afhent.

Sérhvert samningsrikjanna getur, gagnvart sérhverju hinna rikjanna, sagt upp samningnum til Jess aö gänga dr gildi mesta 1. januar eöa 1. juli eftir aö eitt år er liöiö frå uppsögninni.

Jessu til staöfestingar hafa umboösmennirnir undirritaö samning pennan og sett undir hann innsigli sin.

Gert i Kaupmannahöfn i eimi eintaki å islensku, dönsku, finsku, norsku og smnsku, og aö Jvi er ssenskuna snertir i tveim textum, dörum tyrir Finnland og dörum tyrir Svijjöö, Jann 7 november 1933.

Sveinn Björnsson.

(L. s.)

neres i det danske Utenriksministeriums arkiv så snart skje kan.

Konvensjonen trer i kraft mellen! de ratificerende stater den 1 januar eller den 1 juli som inntreffer når tre måneder er forlopet efteråt minst tre av statene har deponert sine ratifikasjonsdokumenter. I forhold til senere ratificerende stater trer konvensjonen i kraft den 1 januar eller den 1 juli som inntreffer når tre måneder er forlopet fra deponeringen av ratifikasj onsdokumentet.

Enhver av statene kan i forhold til hver av de andre si op konvensjonen med en frist av ett år til ophor den påfolgende 1 januar eller 1 juli.

Til bekreftelse herav har de respektive befullmektigede undertegnet denne konvensjon og försynt den med sine segh

Utferdiget i Kjöbenhavn i ett eksemplar på hvert av folgende sprog: norsk, dansk, finsk, isländsk og svensk, og for det svenske sproge vedkommende i to tekster, en for Finnland og en for Sverige, den 7. novbr. 1933.

Emil Huitfeldt.

(L. S.)

deponeras i danska utrikesministeriets arkiv så snart ske kan.

Konventionen träder i kraft mellan de ratificerande staterna den 1 januari eller den 1 juli, som infaller näst efter det tre månader förflutit från det ratifikationshandlingarna för tre av staterna deponerats. I förhållande till stat, som sedermera ratificerar, träder konventionen i kraft den 1 januari eller den 1 juli, som infaller näst efter det tre månader förflutit från det ratifikationshandlingen för den staten deponerades.

Envar av staterna åge i förhållande till envar av de övriga uppsäga konventionen till upphörande från och med den 1 januari eller den 1 juli, som infaller näst efter ett år sedan uppsägningen skedde.

Till bekräftelse härav hava de respektive fullmäktige undertecknat denna konvention och försett densamma med sina sigill.

Som skedde i Köpenhamn, i ett exemplar på svenska, danska, finska, isländska och norska språken, och försåvitt angår svenska språket i två texter, en för Sverige och en för Finland, den 7 november 1933.

Under förbehåll om ratifikation av Kungl. Maj :t med Riksdagens samtycke.

O. Ewerlöf.

(L. S.)

24 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Förslag

till

Lag

med bestämmelser örn konkurs, som omfattar egendom i Danmark, Finland, Island eller Norge.

Härigenom förordnas som följer:

1 §■

Har någon, som bär i riket försättes i konkurs, egendom jämväl i Danmark, Finland, Island eller Norge, skall konkursen omfatta sagda egendom.

I fråga örn sådan egendom skola, där ej annat följer av vad här nedan stadgas, lända till efterrättelse vad svensk lag innehåller örn den verkan konkurs medför beträffande gäldenärens rätt att råda över sin egendom, örn vad till konkursbo hörer och om återvinning till konkursbo, örn gäldenärs rättigheter och skyldigheter under konkurs, örn konkursbos förvaltning, örn borgenärers betalnings- och förmånsrätt, örn utdelning, örn ackord samt örn avslutande av konkurs; dock skall i konkursboet ej ingå egendom, som enligt lagen i den främmande stat, där den finnes, överhuvud ej må tagas i anspråk av ägarens borgenärer.

2 §.

Inträffar här i riket konkurs, som omfattar egendom i någon av förenämnda främmande stater, bör konkursdomaren utan dröjsmål låta i den för offentliga meddelanden avsedda tidningen i den främmande staten kungöra beslutet örn egendomsavträde. Konkursdomaren bör ock föranstalta, att i den främmande staten konkursen varder, i den mån sådant är där påbjudet, inskriven i fastighetsbok eller domstolsprotokoll (tinglyst) eller i fartygsregister eller annat offentligt register.

3 §•

Yppas, beträffande registrerat fartyg eller luftfartyg, som har hemort i någon av de främmande staterna, eller lott i sådant fartyg, fråga örn återvinning till konkursbo eller fråga, huruvida inskrivning i fartygsregister är av betydelse för giltigheten gentemot konkursboet av gäldenärens förfogande över fartyget elier fartygslotten, lände till efterrättelse lagen i den stat, där fartyget har hemort.

4 §.

Där, i enlighet med lagen i den främmande staten, lös egendom varå bestämmelserna i 3 § ej äga tillämpning är satt till underpant för gäld, skall,

Kungl. Majlis proposition nr S.

såframt egendomen, då konkursen inträffar, är kvar i den främmande staten, lända till efterrättelse vad dess lag må innehålla rörande verkan mot konkursbo därav, att inskrivning (tinglysning) av pantsättningen skett eller försummats.

5 §•

Huru konkurs verkar i fråga örn beståndet av rätt, som vinnes genom utmätning (utlegg) i den främmande staten, samt beträffande fortgången av där påbörjat utmätningsförfarande, skall bedömas enligt den statens lag.

6 §.

Är egendom, som vid konkursens inträffande fanns i den främmande staten, pantsatt, eller må den enligt dess lag kvarhållas för fordran, skall den statens lag tillämpas i fråga örn rätten att ur egendomen uttaga fordringen.

7 §•

Vid försäljning av konkursboets egendom i den främmande staten skall förfaras i. enlighet med dess lag.

8 §.

Fråga, huruvida särskild förmånsrätt äger rum i egendom, som vid konkursens inträffande fanns i annan fördragsslutande stat, så oek fråga örn företrädet mellan flera särskilda förmånsrätter i sådan egendom, varde prövad enligt den främmande statens lag. Uppstår, beträffande egendom som här avses, fråga örn företrädet mellan fordran med allmän och med särskild förmånsrätt, åge den senare fordringen företräde.

Fråga, huruvida förmånsrätt äger rum för skatt eller annan allmän avgift, som pålagts i den främmande staten, eller för hushyra för där belägen fastighet, skall bedömas enligt den statens lag. Allmän förmånsrätt, som sålunda skall gälla, omfattar ej annan egendom än den som vid konkursens inträffande fanns i den främmande staten, men gäller i den egendomen framför annan allmän förmånsrätt. Vad i finsk lag finnes stadgat örn företrädet mellan allmän förmånsrätt för skatt och särskild förmånsrätt för annan fordran skall, utan hinder av vad i första stycket sägs, vinna tillämpning.

9 §•

Vid tillämpning av de föreskrifter denna lag innehåller örn egendoms befintlighet i viss främmande stat skall konkursgäldenärs fordran, som är grundad på löpande skuldebrev eller annat fordringsbevis, vars företeende utgör villkor för rätt att utkräva fordringen, anses befintlig där handlingen finnes, men annan fordran betraktas såsom befintlig här i riket.

Registrerat fartyg eller luftfartyg, som har hemort här i riket eller i någon av de främmande staterna, skall anses befintligt i den stat där det har hemort, dock ej vid tillämpning av 7 §.

26 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

10 §.

Denna lag äger ej tillämpning å fråga om konkursbos rätt eller plikt att tillträda ett av gäldenären slutet avtal, som ej var från båda sidor fullgjort då konkursen inträffade.

11 §•

Har i beslut örn gäldenärens försättande i konkurs angivits, att rätten eller konkursdomaren grundat sin behörighet på annan omständighet än att gäldenären har eller vid sin död hade sitt hemvist här i riket, äge denna lag ej tilllämpning.

Bolag, förening eller stiftelse skall anses hava hemvist här i riket, örn styrelsen där har sitt säte.

Denna lag träder i kraft den dag Konungen bestämmer men skall, där konkurs följt på ansökan som gjorts före lagens ikraftträdande, ej äga tillämpning å konkursen. Å dödsbos konkurs äger lagen ej tillämpning, med mindre Konungen meddelat särskilt förordnande örn dess tillämplighet å sådana konkurser.

Kungl. May.ts proposition nr S.

27 Förslag

till

Lag

om verkan av konkurs, som inträffat i Danmark, Finland, Island eller

Norge.

Härigenom förordnas som följer:

1 §.

Varder någon försatt i konkurs i Danmark, Finland, Island eller Norge, skall konkursen omfatta jämväl gäldenärens egendom här i riket.

I fråga örn sådan egendom skola, där ej annat följer av vad här nedan stadgas, lända till efterrättelse de i den främmande staten givna lagbestämmelser örn den verkan konkurs medför beträffande gäldenärens rätt att råda över sin egendom, örn vad till konkursbo hörer och örn återvinning till konkursbo, örn gäldenärs rättigheter och skyldigheter under konkurs, örn konkursbos förvaltning, örn borgenärers betalnings- och förmånsrätt, örn utdelning, örn ackord samt örn avslutande av konkurs; dock skall i konkursboet ej ingå egendom här i riket, som enligt svensk lag överhuvud ej må tagas i anspråk av ägarens borgenärer.

Lika med konkurs anses i denna lag sådan offentlig likvidation av bank som enligt lagen i den främmande stat, där banken har sitt säte, utesluter konkursförfarande.

2 §.

Göres av konkursdomstol eller konkursförvaltning i stat, som i 1 § är sagd, hos konkursdomare här i riket, inom vars ämbetsområde gäldenären äger tillgångar, framställning örn upptecknande av den här i riket befintliga egendomen, skall konkursdomaren förordna lämplig person att upprätta bouppteckning, vari skola upptagas gäldenärens tillgångar här i riket med angivande av värdet, ävensom av den gäld, för vilken sådan tillgång på grund av inteckning eller eljest särskilt häftar.

På framställning av konkursdomstol eller konkursförvaltning i den främmande staten har konkursdomaren ock att förordna lämplig person att omhänderhava gäldenärens här i riket varande egendom, intill dess den kan övertagas av konkursförvaltningen; och har den, som sålunda förordnats, jämväl att, där egendomen är utsatt för förskämning eller snar förstörelse eller hastigt fallande i värde eller erfordrar alltför kostsam vård, föranstalta örn försäljning av egendomen.

28 Kungl. Majlis proposition nr Z.

3 §.

Är framställning hos konkursdomare gjord örn åtgärd, varom sägs i 2 §, och finner konkursdomaren, att kostnad för åtgärden bör förskjutas, äge han att, innan beslut fattas, av den, som åtgärden påkallat, kräva förskott med belopp, som han prövar skäligt. Handling, som är avfattad på finska eller isländska språket, skall vara åtföljd av styrkt översättning till danska, norska eller svenska språket.

4 §.

Yppas fråga örn återvinning till konkursboet av fast egendom här i riket eller fråga, huruvida inskrivning i domstolsprotokoll eller fastighetsbok är av betydelse för giltigheten gentemot boet av gäldenärens förfogande över sådan egendom, varde frågan prövad enligt svensk lag.

Uppkommer motsvarande fråga beträffande registrerat fartyg eller luftfartyg, som har hemort här i riket eller i någon av de främmande staterna, eller beträffande lott i sådant fartyg, lände till efterrättelse lagen i den stat, där fartyget har hemort.

5 §•

Har, vid försäljning av gäldenären tillhörig lös egendom här i riket, varå bestämmelserna i 4 § ej äro tillämpliga, denna förblivit i hans vård, eller har sådan egendom blivit, på sätt för visst fall är därom stadgat, satt till underpant för gäld, och är egendomen, när konkursen inträffar, kvar här i riket, skall svensk lag lända till efterrättelse vid bedömande av fråga, huruvida avtalets verkan mot borgenärer är beroende av att det i föreskriven ordning kungjorts eller införts i offentligt register.

6 §.

Huru konkursen verkar i fråga örn beståndet av rätt, som vinnes genom utmätning här i riket, samt beträffande fortgången av här påbörjat utmätningsförfarande skall bedömas enligt svensk lag.

7 §•

Är egendom, som vid konkursens början fanns här i riket, pantsatt, eller må den enligt här gällande lag kvarhållas för fordran, skall i fråga örn rätten att ur egendomen uttaga fordringen svensk lag äga tillämpning.

8 §.

Vid försäljning av konkursboets egendom här i riket skall förfaras i enlighet med svensk lag.

9 §•

Uppstår här i riket fråga, huruvida särskild förmånsrätt äger rum i egendom, som här fanns vid konkursens inträffande, eller fråga örn företrädet mellan flera särskilda förmånsrätter i sådan egendom, varde den prövad enligt

Kungl. Maj:ts proposition nr SS.

svensk lag; dock skall i egendom som här avses särskild förmånsrätt städse gälla framför allmän förmånsrätt som enligt 1 § skall komma i betraktande.

10 §.

Vid tillämpning av de föreskrifter denna lag innehåller örn egendoms befintlighet här i riket skall konkursgäldenärs fordran, som är grundad på löpande skuldebrev eller annat fordringsbevis, vars företeende utgör villkor för rätt att utkräva fordringen, anses befintlig där handlingen finnes, men annan fordran betraktas såsom befintlig i den främmande staten.

Registrerat fartyg eller luftfartyg, som bar hemort här i riket eller i någon av de främmande staterna, skall anses befintligt i den stat, där det har hemort, dock ej vid tillämpning av 8 §.

11 §•

Denna lag äger ej tillämpning å fråga örn konkursbos rätt eller plikt att tillträda ett av gäldenären slutet avtal, som ej var från båda sidor fullgjort då konkursen inträffade.

12 §.

Har, i konkurs eller efter offentlig ackordsförhandling utan konkurs, ackord blivit fastställt i någon av de främmande staterna, gälle ackordet så som vore det bär i riket fastställt.

13 §.

Är offentlig ackordsförhandling utan konkurs inledd i någon av de främmande staterna, må ej, så länge förhandlingen pågår, konkurs eller offentlig ackordsförhandling äga rum här i riket, och skall vad här är stadgat örn utmätning och utmätt egendoms försäljning vinna tillämpning i avseende å egendom, som här finnes.

14 §.

Har, i beslut örn gäldenärens försättande i konkurs eller inledande av offentlig ackordsförhandling utan konkurs, angivits, att rätten eller domaren grundat sin behörighet på annan omständighet än att gäldenären har eller vid sin död hade sitt hemvist i den främmande staten, skall denna lag ej äga tillämpning utan konkursen eller ackordsförhandlingen fortgå.

Främmande bolag, förening eller stiftelse skall anses hava hemvist i den stat, där bolaget, föreningen eller stiftelsen har sitt säte.

Denna lag träder i kraft den dag Konungen bestämmer men skall ej äga tilllämpning, där konkursen följt på ansökan, som gjorts före lagens ikraftträdande, eller offentlig ackordsförhandling utan konkurs inletts före ikraftträdandet. Å dödsbos konkurs äger lagen ej tillämpning, med mindre Konungen meddelat särskilt förordnande örn dess tillämplighet å sådana konkurser.

30 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Förslag

till

Lag

om erkännande och verkställighet ay vissa, i anledning av konkurs meddelade utländska domar.

Härigenom förordnas som följer:

Har domstol i Danmark, Finland, Island eller Norge meddelat dom rörande rättshandlings ogiltighet eller återgång på grund av konkurs, som inträffat i någon av nämnda stater eller här i riket, eller har i någon av staterna förlikning i sådan fråga ingåtts inför förlikningskommission eller domstol, skola i avseende å erkännande och verkställighet av domen eller förlikningen lända till efterrättelse föreskrifterna i lagen den 2 december 1932 om erkännande och verkställighet av dom, som meddelats i Danmark, Finland, Island eller Norge.

Vad sålunda är stadgat äger dock ej tillämpning, där av konkursbeslutet framgår, att gäldenären ej har hemvist i någon av staterna.

Denna lag träder i kraft den dag Konungen bestämmer men skall ej äga tillämpning å dom som givits eller förlikning som ingåtts före nämnda dag. Å dom eller förlikning rörande rättshandlings ogiltighet eller återgång i anledning av dödsbos konkurs äger lagen ej tillämpning, med mindre Konungen meddelat särskilt förordnande örn dess tillämplighet i sådana fall.

Kungl. Majlis proposition nr 2.

31 Förslag

till

Lag

innefattande tillägg till konkurslagen.

Härigenom förordnas, att i konkurslagen skall, efter 18 §, intagas en paragraf med följande nummer och lydelse:

18 a §.

Har vid beslut örn gäldenärens försättande i konkurs rätten eller konkursdomaren grundat sin behörighet på annan omständighet än att gäldenären har eller vid sin död hade sitt hemvist här i riket eller, då fråga är örn bolag, förening eller stiftelse, att styrelsen där har sitt säte, skall detta angivas i beslutet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1935.

32 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Förslag

till

Lag

innefattande tillägg till lagen den 13 maj 1921 om ackordsförhandling

utan konkurs.

Härigenom förordnas, att i lagen den 13 maj 1921 örn ackordsförhandling utan konkurs (nr 227) skall intagas en paragraf med följande nummer och lydelse:

7 a §.

Har vid beslut örn inledande av ackordsförhandling konkursdomaren grundat sin behörighet på annan omständighet än att gäldenären har eller vid sin död hade sitt hemvist här i riket eller, då fråga är örn bolag, förening eller stiftelse, att styrelsen där har sitt säte, skall detta angivas i beslutet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1935.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

33 Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet in-

för Hans Maj:t Konungen i statsrådet d Stockholms

slott den 27 maj 1932.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Ramel, statsråden

Gärde, Hamrin, von Stockenström, Städener, Gyllenswärd, Larsson, Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.

Föredraganden anmäler inom lagberedningen utarbetade, av motiv åtföljda förslag till dels konvention mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge angående konkurs, dels ock följande lagar:

1) lag med bestämmelser om konkurs, som omfattar egendom i Danmark, Finland, Island eller Norge;

2) lag örn verkan av konkurs, som inträffat i Danmark, Finland, Island eller Norge;

3) lag örn erkännande och verkställighet av vissa, i anledning av konkurs meddelade utländska domar; samt

4) lag innefattande tillägg till konkurslagen.

Föredraganden hemställer, att lagrådets utlåtande över nämnda förslag mätte för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas genom utdrag av protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan bifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur protokollet: Erik H:son Malm.

Bihang till riksdagens protokoll 1934. 1 sami.

Nr SS.

34 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet in-

för Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 3 januari 1933.

N ärvarande:

Statsministern Hånsson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Nothin, Schlyter, Wigforss, Möller, Vennerström, Leo, Engberg,

Ekman, Sköld.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Schlyter, anmäler ett av lagberedningen den 29 december 1932 avgivet betänkande (statens offentl. utredn. 1933:1), däri under rubriken Lagberedningens förslag angående vissa internationella rättsförhållanden XV sammanförts dels ett av särskilda delegerade uppgjort förslag till konvention mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge angående konkurs, dels inom beredningen uppgjorda förslag till lagar, som betingas av Sveriges anslutning till konventionen, nämligen

1) lag med bestämmelser örn konkurs, som omfattar egendom i Danmark, Finland, Island eller Norge;

2) lag örn verkan av konkurs, som inträffat i Danmark, Finland, Island eller Norge;

3) lag örn erkännande och verkställighet av vissa, i anledning av konkurs meddelade utländska domar;

4) lag innefattande tillägg till konkurslagen; samt

5) lag innefattande tillägg till lagen den 13 maj 1921 örn ackordsförhandling utan konkurs.

Föredraganden anför:

Såsom framgår av statsrådsprotokollet den 27 maj 1932, hade de svenska delegerade vid förhandlingar mellan de nordiska staterna angående en konvention örn konkurs den 24 i samma månad framlagt provisoriska förslag till konvention i ämnet och till åtskilliga med konventionen sammanhängande lagar. Sedan Kungl. Maj:t genom beslut den 27 sagda månad förordnat, att lagrådets utlåtande över förslagen skulle inhämtas, har sådant utlåtande avgivits den 18 sistlidne juni.1 I samband med de under sistlidne höst återupptagna förhandlingarna hava de provisoriska förslagen undergått jämkning i åtskilliga punkter, som varit föremål för lagrådets uttalande. Med anledning av yrkanden från främmande delegationers sida hava därjämte, utan sam-

1 Utdrag av lagrådets protokoll i detta ärende återfinnes å sid. 81 i lagberedningens betänkande.

Kungl. Majlis proposition nr 2.

band med lagrådets yttranden, gjorts vissa ändringar i förslagen och tillägg till dessa. Berörda avvikelser äro, enligt vad de delegerade i sitt den 29 sistlidne månad avgivna betänkande omnämna: a) artiklarna 7 och 12 av konventionsförslaget; b) 8 § av förslaget till lag med bestämmelser örn konkurs, som omfattar egendom i Danmark, Finland, Island eller Norge; samt c) 1 § tredje stycket och 9 § i förslaget till lag örn verkan av konkurs, som inträffat i Danmark, Finland, Island eller Norge.

Föredraganden hemställer, att lagrådets utlåtande över nyssnämnda, under a)—c) upptagna delar av förslagen måtte, för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamål, inhämtas genom utdrag av protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan bifaller Hans Maj :t Konungen.

Ur protokollet: Axel Wennerholm.

36 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd den 9 januari 1933.

Närvarande:

justitieråden Alexanderson,

Eklund, regeringsrådet Aschan, justitierådet Grefberg.

Enligt lagrådet tillhandakommet utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den 3 januari 1933, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets utlåtande skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas över dels artiklarna 7 och 12 av upprättat förslag till konvention mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge angående konkurs, dels 8 § av upprättat förslag till lag med bestämmelser örn konkurs, som omfattar egendom i Danmark, Finland, Island eller Norge, dels ock 1 § tredje stycket och 9 § i upprättat förslag till lag örn verkan av konkurs, som inträffat i Danmark, Finland, Island eller Norge.

Förslagen, som finnas bilagda detta protokoll, hade inför lagrådet i remitterade delar föredragits av ledamoten i lagberedningen, revisionssekreteraren Erik Lind.

Lagrådet yttrade:

Den väsentligaste avvikelse konventionsförslaget företer från det provisoriska förslaget i dess med anledning av tidigare lagrådsgranskning jämkade skick innehålles i artikel 7. Det praktiska resultatet av den företagna ändringen ligger, såsom framgår av 9 § förslaget till lag örn verkan av konkurs som inträffat i annat nordiskt land, framför allt däri att i fall av dylik konkurs skola ur gäldenärens i Sverige befintliga egendom inteckningsfordringar och skatter utgå med företräde framför de med allmän förmånsrätt utrustade fordringar, som hos oss eljest utgå enligt 17 kap. 4 § handelsbaden. I den mån härigenom en förskjutning äger rum av förmånsrättsordningen mellan svenska borgenärer inbördes är detta resultat visserligen icke tillfredsställande. De fall, där denna förskjutning får avsevärd betydelse, måste emellertid, med hänsyn bl. a. därtill att företag av någon större omfattning hos oss regelmässigt drivas i aktiebolags eller ekonomisk förenings form, bliva synnerligen sällsynta. Vid sådant förhållande och då, enligt vad de svenska delegerades motiv synas utvisa, bestämmelsens upptagande varit en förutsättning för att

Kungl. Maj:ts proposition nr 2. 37

enighet om konventionen skulle uppnås, finner lagrådet den böra lämnas utan anmärkning.

Den avslutande bestämmelsen i 9 § förslaget till lag örn verkan av konkurs i annat nordiskt land, att allmän förmånsrätt för skatt eller annan allmän avgift skall gälla före övriga allmänna förmånsrätter, synes böra utgå. På grund av huvudregeln i 1 § att konkurslandets lag länder till efterrättelse i fråga örn förmånsrätter lärer nämligen utrymme ej finnas för bestämmelsens tillämpande av svensk myndighet.

I övrigt hava förslagen i nu granskade delar icke föranlett erinran.

Ur protokollet: Ragnar Kihlgren.

38 Kungl. Maj:ts •proposition nr 2.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 13 januari 1933.

N ärvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Nothin, Schlyter, Wigforss, Möller, Vennerström, Leo, Engberg,

Ekman, Sköld.

Efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena anmäler chefen för justitiedepartementet, statsrådet Schlyter, frågan örn godkännande av ett av delegerade för Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge avgivet förslag till konvention mellan nämnda länder örn konkurs.

Föredraganden anför:

»Den 11 april 1930 har Kungl. Majit beslutit att hos den danska, finska, isländska och norska regeringen göra framställning örn inledande av förhandlingar genom delegerade, för utrönande i vilken omfattning överenskommelse lämpligen kunde träffas mellan de nordiska länderna angående de internationellt privaträttsliga reglerna örn konkurs.

Med anledning av denna framställning hava förhandlingar i omförmälda ämne ägt rum i Oslo den 26 januari—-7 februari 1931, i Stockholm den 31 augusti—12 september 1931, i Köpenhamn den 8—-27 februari 1932 samt på nytt i Oslo den 17 oktober—8 november 1932. Under nämnda möten hava jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande förhandlingar förts jämväl rörande vissa andra frågor.

Från svensk sida hava, enligt Kungl. Maj :ts förordnande, i förhandlingarna deltagit f. d. presidenten, ordföranden i lagberedningen friherre Marks von Wurtemberg, presidenten Ekeberg och revisionssekreteraren Lind.

De svenska delegerade hava med underdånig skrivelse den 24 maj 1932, på grundvalen av dittills förda förhandlingar, framlagt ett provisoriskt förslag till konvention i ämnet, ävensom till åtskilliga med konventionen sammanhängande lagar. Genom beslut den 27 i nyssnämnda månad har Kungl. Majit förordnat, att lagrådets utlåtande över nämnda förslag skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas; och har sådant utlåtande avgivits den 18 juni 1932.

I samband med de under hösten 1932 återupptagna förhandlingarna hava de provisoriska förslagen undergått jämkning i åtskilliga punkter som varit

Kungl. Maj:ts proposition nr 2. 39

föremål för lagrådets yttranden, därvid lagrådets erinringar i de allra flesta fall iakttagits. Med anledning av yrkanden från främmande delegationers sida hava därjämte, utan samband med lagrådets yttranden, gjorts vissa ändringar i förslagen och tillägg till dessa. Förslag till konvention och därav föranledda svenska lagar hava den 29 december 1932 framlagts av de svenska delegerade.

För närvarande kunna, örn konkurs inträffar i en av de nordiska staterna, enskilda borgenärer genom utmätning skaffa sig säkerhet eller betalning i gäldenärens utländska tillgångar; en tävlan örn försprånget uppstår som strider mot konkursens syfte att åstadkomma en rättvis fördelning mellan samtliga borgenärer. 1 Sverige och Finland kan det vidare inträffa, att, oaktat gäldenären är försatt i konkurs i det land där han har hemvist, ett särskilt konkursförfarande kan anhängiggöras mot honom.

På konferenser i Haag hava försök gjorts att rada bot pa de missförhållanden, som sålunda kunna uppstå av att åt en konkurs ej tillerkännes verkan i annat land än konkurslandet, men de praktiska svårigheter som resa sig mot en mer allmängiltig lösning av problemet lia icke kunnat övervinnas. Enstaka konventioner mellan grannländer med i huvudsak likartad rättsordning hava dock åvägabragts.

I vad rör de nordiska staterna har det, genom det föreliggande konventionsförslaget, lyckats att övervinna de stora vanskligheter, som lösningen av problemet örn konkursens enhetlighet innebär också beträffande grannstater med vittgående rättsgemenskap och ömsesidigt förtroende till varandras rättsskipning och förvaltning. Grundtanken i förslaget är, att örn någon försättes i konkurs i fördragsslutande stat där han har hemvist, konkursen skall omfatta jämväl gäldenärens egendom i annan fördragsslutande stat; utmätning och särskild konkurs äro alltså uteslutna. När en konkurs i gäldenärens domicilland sålunda har nordisk giltighet, skall å all till boet hörande egendom tillämpas konkurslandets lag. Det har dock blivit nödvändigt att stadga en del undantag från nämnda huvudregel.

Sedan, såsom jag förut nämnt, i det provisoriska konventionsförslaget ändringar och tillägg gjorts i vissa punkter som ej varit föremål för lagrådets tidigare yttrande, har den 3 januari 1933 lagrådets utlåtande infordrats över dessa punkter samt därav föranledda ändringar och tillägg i de svenska lagförslagen.

Lagrådet har den 9 januari 1933 avgivit utlåtande, därvid någon anmärkning ej framställts mot konventionsförslaget.

Det föreliggande konventionsförslaget förverkligar den önskan att konkurs som öppnas i en av de nordiska staterna skall hava verkan i de övriga, vilken framställdes redan å det år 1881 i Köpenhamn hållna nordiska juristmötet. Genom förslaget torde stora praktiska fördelar komma att uppnäs, och jag är för min del beredd tillstyrka såväl de principer, på vilka förslaget är byggt, som ock den närmare utformning dessa principer erhållit. Jag tillåter mig

Förslaget ill konvention.

Lagrådet ang. det slutliga förslaget.

Departe-

ments-

chefen.

40 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

på den grund förorda, att Kungl. Maj :t godkänner konventionsförslaget. Sedan Kungl. Majit lämnat sitt bifall till förslaget, bör detsamma, innan ratifikation ifrågakommer, underställas riksdagens prövning. Till frågan örn de lagstiftningsåtgärder, som påkallas av en eventuell ratifikation, torde jag senare få återkomma.»

Föredraganden uppläser härefter ifrågavarande förslag till konvention mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge angående konkurs samt hemställer, att förslaget måtte godkännas av Kungl. Majit.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan bifaller Hans Maj :t Konungen.

Ur protokollet! H. Sief emon.

Kungl. Maj:ts proposition nr g.

41 Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet in-

för Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 13 januari 1933.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden Undén, Nothin, Schlyter, Wigforss, Möller, Vennerström, Leo, Engberg, Ekman, Sköld.

Under erinran att Kungl. Maj :t förut denna dag på föredragning av chefen för justitiedepartementet beslutat godkänna ett förslag till konvention mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge angående konkurs, hemställer ministern efter gemensam beredning med nämnde departementschef, att Kungl. Majit måtte bemyndiga sändebudet i Köpenhamn, envoyén O. A. H. Ewerlöf, att med de ombud, som må komma att utses från dansk, finsk, isländsk och norsk sida — under förbehåll örn ratifikation av Kungl. Maj :t med riksdagens samtycke — underteckna en med detta förslag, vars svenska text är såsom bilaga1 fogad till detta protokoll, överensstämmande konvention, ävensom förordna, att fullmakt för Ewerlöf skall i vanlig ordning utfärdas.

Till vad ministern under ovanstående punkt hemställt, däruti övriga statsrådsledamöter förena sig, behagar Hans Maj :t Konungen lämna bifall.

Ur protokollet: Adolf Croneborg.

1 Bilagan här utesluten.

Bihang till riksdagens protokoll 1034. 1 sami.

Nr

©

42 Kungl. Majlis proposition nr 2.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet in-

för Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 15 december 1933.

N ärvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo,

Engberg, Ekman, Sköld.

Efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena anför chefen för justitiedepartementet, statsrådet Schlyter:

»Enligt statsrådsprotokollet den 13 januari 1933 har Kungl. Maj :t funnit gott godkänna ett av delegerade för Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge avgivet förslag till konvention mellan nämnda länder angående konkurs. Förslaget har godkänts jämväl av de övriga ländernas regeringar och den 7 november 1933 av regeringarnas befullmäktigade ombud undertecknats att såsom konvention gälla mellan länderna. Vid undertecknandet har från svensk sida gjorts förbehåll örn ratifikation.

Såsom omförmälda statsrådsprotokoll utvisar, bör konventionen, innan ratifikation ifrågakommer, underställas riksdagens prövning. I samband härmed torde jämväl böra komma under bedömande spörsmålet örn de lagstiftningsåtgärder, vilka för Sveriges del påkallas av en ratifikation av konventionen. Jag vill härvid erinra därom, att lagrådet den 18 juni 19321 avgivit utlåtande över följande den 27 maj 1932 till lagrådet remitterade provisoriska förslag till

1) lag med bestämmelser örn konkurs, som omfattar egendom i Danmark, Finland, Island eller Norge;

2) lag örn verkan av konkurs, som inträffat i Danmark, Finland, Island eller Norge;

3) lag örn erkännande och verkställighet av vissa, i anledning av konkurs meddelade utländska domar; samt

4) lag innefattande tillägg till konkurslagen.

I samband med förhandlingar, som av de delegerade återupptogos under hösten 1932, hava nämnda provisoriska förslag undergått jämkning i åtskilliga punkter, som varit föremål för lagrådets yttranden, därvid lagrådets erinringar mot förslagen iakttagits, varjämte -—■ likaledes i enlighet med lag-

1 Jfr noten ovan sid. 34.

Kungl. May.ts proposition nr 2.

rådets hemställan — uppgjorts ett förslag till lag innefattande tillägg till lagen den 13 maj 1921 om ackordsförhandling utan konkurs. Med anledning av ändringar och tillägg, som på yrkanden från främmande delegationers sida, utan samband med lagrådets yttrande, gjorts i konventionen, hava motsvarande ändringar och tillägg vidtagits i lagförslagen, över dessa ändringar och tillägg har, såsom statsrådsprotokollet den 3 januari 1933 utvisar, lagrådets utlåtande infordrats. Jag får nu anmäla lagrådets i denna del den 9 sistnämnda månad avgivna yttrande, däri lagrådet framställt en erinran allenast mot 9 § av det under 2) upptagna lagförslaget. Nämnda erinran har iakttagits.

Uti ett den 12 juni 1933 avgivet utlåtande över upprättade förslag till konvention mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge angående dödsbo samt vissa i anledning därav utarbetade svenska lagförslag har lagrådet framhållit, att i det under 2) upptagna lagförslaget borde, i anslutning till artikel 3 i konventionen angående konkurs, upptagas en bestämmelse, att en till konkursdomaren ingiven handling, som är avfattad på finska eller isländska språket, skall vara åtföljd av styrkt översättning till danska, norska eller svenska språket. En dylik bestämmelse har nu upptagits i 3 § av sistnämnda lagförslag.»

Föredraganden hemställer därefter, att Kungl. Maj :t måtte genom proposition dels äska riksdagens godkännande av ifrågavarande konvention, dels, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå riksdagen att antaga berörda fem lagförslag, det under 2) upptagna med nyss angivna ändringar.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att till nästkommande års riksdag skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet: II. Stefenson.