Doc 1936:1

1936 års

t ats verks pr oposition.

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 1 sami. Nr 1 Del 1.

KUNGL. MAJ:TS

PROPOSITION

TILL

Riksdagen

angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1936/1937;

given Stockholms slott den 3 januari 1936.

Jämlikt grundlagens bud avgiver Kungl. Majit härmed proposition angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1936/1937.

Med åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokoll angående statsverkspropositionens justering vill Kungl. Majit föreslå riksdagen att godkänna de i protokollet berörda förslag och alltså upptaga statsverkets inkomster och utgifter sålunda:

Inkomsterna.

4 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1936.

Specifikation av statens inkomster.

Kungl. Majlis proposition Nr 1 år 1936.

5 Kronor

6. Inkomster vid statens tvångsarbets- och alkoho-

listanstalter................................ 150,000

7. Inkomster vid statens bakteriologiska laboratorium 200,000

8. Inkomster vid statens rättskemiska laboratorium 20,000

9. Avgifter för kontroll å handeln med farmacev-

tiska specialiteter.......................... 12,500

10. Inkomster vid statens sinnessjukhus........... 12,700,000

11. Inkomster vid statens uppfostringsanstalter för

sinnesslöa................................. 35,000

12. Avgifter för besiktning av motorfordon........ 1,250,000

13. Avgifter för registrering av motorfordon....... 1,000,000

14. Bidrag till statens bränslekontrollerande verk-

samhet..................................... 20,000

15. Inkomster vid länsarkitektsinstitutionen......... 400,000

16. Avgifter för kontroll å handeln med skattefri

sprit m. m................................. 41,000

17. Inkomst av myntning och justering........... 1,800,000

18. Kontrollstämpelmedel......................... 400,000

19. Bidrag till bankinspektionen.................. 70,000

20. Bidrag till fondinspektionen................... 60,000

21. Bidrag till sparbanksinspektionen.............. 90,000

22. Bidrag för tillsyn över sparbankerna........... 200,000

23. Inkomster vid tandläkarinstitutet............. 265,000

24. Terminsavgifter från läroverken............... 1,200,000

25. Avgifter för granskning av biografbilder........ 140,000

26. Inkomster vid statens veterinärbakteriologiska

anstalt..................................... 180,000

27. Inkomster vid statens centrala frökontrollanstalt 170,000

28. Inkomster vid statens lagerhus................ 250,000

29. Avgifter för täckande av förluster å spannmåls-

regleringen................................. 10,000,000

30. Avgifter för prisreglering på jordbrukets område 13,000,000

31. Inkomster vid rikets allmänna kartverk........ 40,000

32. Inkomster vid statens meteorologisk-hydrografiska

anstalt..................................... 61,500

33. Avgifter för statskontroll å krigsmaterieltillverk-

ningen..................................... 30,000

34. Inkomster vid statens provningsanstalt......... 300,000

35. Fyr- och båkmedel........................... 3,300,000

36. Lotspenningar............................... 2,800,000

37. Patent-och varumärkes-samt registreringsavgifter 1,800,000

38. Avgifter för registrering i förenings- m. fl. register 100,000

39. Bidrag till försäkringsinspektionen............. 110,000

III. Bidrag från folkpensioneringsfonden.

IV. Diverse inkomster:

1.

2.

3.

4.

5.

Bötesmedel.................................. 2,400,000

Totalisatormedel............................. 1,000,000

Inkomst av vadhållning vid idrottstävlingar. . . . 2,250,000

Lotterimedel................................. 1,000,000

övriga diverse medel......................... 1,768,500

Säger för egentliga statsinkomster 833,928,500 kronor.

54,060,000

18,000,000

8,418,500

6 Kungl. Majlis proposition Nr 1 år 1936,

Kronor

B. Inkomster av statens produktiva fonder.

I. Statens affärsverksamhet:

1. Postverket, bevillning......................... 20,000,000

2. Telegrafverket............................... 35,000,000

3. Statens järnvägar............................ 36,000,000

4. Statens vattenfallsverk:

a. Kraftverken.................... 19,300,000

b. Kanalverken................... 450,000

c. Fastighetsförvaltningen.......... 250,000 20,000,000

5. Domänverket................................ 10,000,000

6. Statens reproduktionsanstalt.................. 30,000

II. Statens allmänna fastighets fond...............................

III. Fonden för statens aktier:

1. Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag........... 12,000,000

2. Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet......... 1,595,000

IV. Statens utlånings fonder:

1. Statens bostadslånefond....................... 850,000

2. Lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörby 80,000

3. Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre be-

medlade, barnrika familjer................... 100

4. Lånefonden för bostadsbyggande i städer och

stadsliknande samhällen...................... 15,000

5. Lånefonden för främjande av bostadsbyggande

på landsbygden............................. 50,000

6. Lånefonden för lantarbetarbostäder............ 100

7. Allmänna järnvägslånefonden.................. 575,000

8. Bibanelånefonden............................ 100

9. Lånefonden för anskaffning av motorvagnar m. m.

åt enskilda järnvägar...................... 50,000

10. Vattenkraftslånefonden................ 250,000

11. Luftfartslånefonden........................... 50,000

12. Allmänna byggnadslånefonden................. 8,400

13. Studielånefonden............................. 35,000

14. Lånefonden för inköp av ädla avelsston........ 100

15. Lånefonden för inköp av avelshingstar av arden-

nerras...................................... 100

16. Lånefonden för inköp av renar................ 100

17. Statens fjäderfälånefond...................... 3,000

18. Gödselvårdslånefonden........................ 25,000

19. Statens kalkbrukslånefond.................... 2,000

20. Statens fruktodlingslånefond................... 100

21. Statens mejerilånefond........................ 150,000

22. Spannmålslagerhusfonden..................... 25,000

23. Spannmålskreditfonden....................... 20,000

24. Statens sekundärlånefond för jordbrukare ...... 500,000

25. Statens slakterilånefond....................... 10,000

26. Kraftledningslånefonden....................... 350,000

121,030,

7,300,

00C

00C

13,595,

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1936.

7 Kronor

27. Egnahemslånefonden.......................... 8,700,000

28. Jordförmedlingsfonden........................ 13,000

29. Arrendeegnahemsfonden....................... 50,000

30. Arrendelånefonden............................ 100

31. Arbetarsmåbrukslånefonden ................... 100

32. Västerbottens och Norrbottens nybygges- och bo-

stadsförbättringslånefond..................... 4,000

33. Kolonisternas kreaturs- och redskapslånefond... 1,000

34. Statens avdikningslånefond.................... 2,400,000

35. Täckdikningslånefonden....................... 160,000

36. Allmänna nyodlingsfonden.................... 7,000

37. Norrländska nyodlingsfonden.................. 3,000

38. Fiskerilånefonden............................. 110,000

39. Kommunskogslånefonden...................... 1,000

40. Virkesmätningslånefonden..................... 100

41. Lånefonden för inköp av gasgeneratorer för motor-

drift ....................................... 5,000

42. Hemslöjdslånefonden......................... 2,500

43. Industrilånefonden........................... 90,000

44. Hantverkslånefonden......................... 12,000

45. Lånefonden för ackordslån och förlagslån åt

hantverkare................................ 60,000

46. Rederilånefonden............................. 650,000

47. Fonden för låneunderstöd..................... 207,000

15,524,900

V. Statsverkets fond av^rusdrycksmedel...........................

Säger för inkomster av statens produktiva fonder 157,929,900 kronor.

C. Andel i riksbankens vinst..............................

D. Riksgäldskontorets inkomstmedel

E. I anspråk tagna kapitaltillgångar.

1. Reservationer å anslag för verkliga utgifter......... 100

2. Reservationer å anslag för kapitalökning............ 100

3. Statens produktiva fonder......................... 16,500

4. Statsverkets kassafond............................ 59,000,000

480,000

59,016,700

F. Lånemedel.

1. I anspråk tagna reservationer..........

2. Återbetalningar.......................

3. övriga lånemedel.....................

Utgifterna.

10 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1936.

Verkliga utgifter.

I. Första huvudtiteln. Kungl, hov- och slottsstaterna.

<1 O) Ol ^ W M H M h* -J ® W ^ W bJ

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1936.

11 Verkliga utgifter.

II. Andra huvudtiteln. Justitiedepartementet.

12 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1936.

* Beräknat belopp.

Kungl. Majlis proposition Nr 1 år 1936.

<N CO tJ< »O CO

14 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1936.

Verkliga utgifter.

lil. Tredje huvudtiteln. Utrikesdepartementet.

Kungl. Marits proposition Nr 1 år 1936.

16 Kungl. Majlis proposition Nr 1 år 1936.

Verkliga utgifter.

IV. Fjärde huvudtiteln. Försvarsdepartementet.

Kungl. Majlis proposition Nr 1 år 1936.

17 Bihang till riksdagens protokoll 1936. 1 sami. Nr 1 Del 1

18 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1936.

Kungl. Majlis proposition Nr 1 år 1936.

]9

Kronor

Kronor

8 9

20 21 22

27 C. Sjöförsvaret.

Avlöning, rekrytering, resekostnader m. m.:

Avlöning till personal vid marinförvaltningen, förslagsanslag ....................................

Avlöning till personal vid kårer och stater m. fl.,

förslagsanslag..................................

Avlöning till personal å övergångsstat vid marinen,

förslagsanslag..................................

Rekryteringskostnader, förslagsanslag..............

Marinens reservstat, förslagsanslag.................

Marinens reservpersonal, förslagsanslag...........

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag.....

Flyttningsersättning, förslagsanslag................

Resestipendier, reservationsanslag................

De värnpliktigas avlöning, inskrivning och redovisning:

De värnpliktigas avlöning, förslagsanslag...........

Understöd åt vissa värnpliktigas familjer, förslagsanslag ........................................

Inskrivnings-, mönstrings- och färdkostnader m. m., förslagsanslag..................................

246,200

11,675,000

1,274,000

120,000

62,440

489.000 15,000

130.000 Undervisning, understöd, expenser m. m.:

Undervisningsmateriel samt undervisningsanstalter

m. m., reservationsanslag.....................

Studiestipendier, reservationsanslag...............

Understöd åt föreningar, reservationsanslag ----

Skrivmaterialier och expenser m. m., reservationsanslag ......................................

Tryckningskostnader, förslagsanslag..............

Biblioteksverksamhet för underbefäl och manskap

vid marinen, reservationsanslag................

Marinläkarkurs, reservationsanslag.............

Förplägnad, beklädnad m. m.:

Förplägnad, förslagsanslag......................

Beklädnad, reservationsanslag...................

Kasern- och förplägnadsutredning samt sängservis

m. m., reservationsanslag.....................

Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt m. m.,

förslagsanslag................................

Modernisering av vissa matinrättningar vid marinen,

reservationsanslag..........................

Extra anskaffning av möbler och annan förläggningsmateriel, reservationsanslag..................

övningar:

Flottans krigsberedskap och övningar, reservationsanslag ........................................

ökade förmåner under sjökommendering åt personal, tjänstgörande å undervattensbåt, reservationsanslag

13,747,640

634,000

35,000

7,500

350,000

6,000

8,000

2.599.000 1,245,700

152,300

200.000 22,000

4.100.000 55,000

5,014,000

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1936.

Kungl. Maurts proposition Nr 1 år 1936.

22 Kungl. Majlis proposition Nr 1 år 1936.

* Beräknat belopp.

Kungl. Majlis proposition Nr 1 år 1936.

23 Verkliga utgifter.

V. Femte huvudtiteln. Socialdepartementet.

A. Socialdepartementet.

Kronor

Kronor

2 Socialdepartementet:

Avlöningar, förslagsanslag.........................

Omkostnader, förslagsanslag.......................

Säger för socialdepartementet

314,100

75,000 389,100

889,100

B. Sociala verk och inrättningar.

8 9

18 Socialstyrelsen:

Avlöningar, förslagsanslag.....................

Omkostnader, förslagsanslag...................

Socialstyrelsens ortsombud................

Förlikningsman för medling i arbetstvister m. m.:

Avlöningar, förslagsanslag.....................

Omkostnader, förslagsanslag...................

Arbetsdomstolen:

Avlöningar, förslagsanslag.....................

Omkostnader, förslagsanslag...................

Yrkesinspektionen:

Avlöningar, förslagsanslag.....................

Omkostnader, förslagsanslag...................

639,400

117,000

18,000

60,000

18,000

70,000

3,900

135,000

Arbetsrådet:

Avlöningar, förslagsanslag.........................

Omkostnader, förslagsanslag.......................

Bidrag till den offentliga arbetsförmedlingen, förslagsanslag ..........................................

Bidrag till erkända arbetslöshetskassor, förslagsanslag

Bidrag till föreningen för arbetarskydd.............

Bidrag till upplysningsverksamhet i emigrationsfrågor

Bidrag till arbetsledarekurser.......................

Bekämpande av arbetslösheten:

Statens arbetslöshetskommission, förslagsanslag.....

Reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet m. m., reservationsanslag.............................

*77,000

*15,000

*1,000,000

*19,000,000

774,400

78,000

73,900

492,300

850,000

1,725.000

10.000 Beräknat belopp.

24 Kungl. Majlis proposition Nr 1 år 1936.

* Beräknat belopp.

Kungl. Maurts proposition Nr 1 år 1936.

26 Kungl. Majlis proposition Nr 1 år 1936.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1936.

28 Kungl. Maurts proposition Nr 1 år 1936.

Beräknat belopp.

Kungl. Majlis proposition Nr 1 år 1936.

30 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1936.

Verkliga utgifter.

VI. Sjätte huvudtiteln. Kommunikationsdepartementet.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1936.

32 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1936.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1936.

33 Verkliga utgifter.

VII. Sjunde huvudtiteln. Finansdepartementet.

A. Finansdepartementet.

Finansdepartementet:

Avlöningar, förslagsanslag... Omkostnader, förslagsanslag.

8 9

16 17

Säger lör finansdepartementet

B. Allmänna centrala ämbetsverk m. m.

Kammarkollegiet:

Avlöningar, förslagsanslag.............

Omkostnader, förslagsanslag..........

Statskontoret:

Avlöningar, förslagsanslag............

Omkostnader, förslagsanslag..........

Kammarrätten:

Avlöningar, förslagsanslag............

Omkostnader, förslagsanslag..........

Kammarrättens årsbok, förslagsanslag.

Statistiska centralbyrån:

mänhet, förslagsanslag.....

vlöningar till personal vid räkning, reservationsanslag. .vlöningar till personal vi reservationsanslag.......

reservationsanslag.....................

Omkostnader, förslagsanslag.................

Bibliotekets underhållande, reservationsanslag. Riksräkenskapsverket:

Avlöningar, förslagsanslag...................

Omkostnader, förslagsanslag.................

Allmänna civilförvaltningens lönenämnd.......

Statens bostadsnämnd.......................

Säger för allmänna centrala ämbetsverk m. m

* Beräknat belopp.

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 1 sami. Nr 1 Del 1.

34 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1936.

* Beräknat belopp.

Kungl. Majlis proposition Nr 1 år 1936.

* Beräknat belopp.

36 Kungl. Majlis proposition Nr 1 år 1936.

Verkliga utgifter.

VIII. Åttonde huvudtiteln. Ecklesiastikdepartementet.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1936.

8 C. Kyrkliga ändamål.

Domkapitlens expeditioner:

Avlöningar, förslagsanslag.........................

Omkostnader, förslagsanslag.......................

Kleresistaten, förslagsanslag.........................

Ersättning för prästerskapets till statsverket indragna

tionde m. ......................................

Ersättning för vissa tidigare av prästerskapet åtnjutna

statsanslag..............................•••••••.

Ersättning åt vissa församlingar till följd av lindring i främmande trosbekännares skattskyldighet, förslagsanslag ........................................

Kurser för utbildande av kyrkomusiker m. m., förslagsanslag ......................................

Lappmarks ecklesiastikverk, förslagsanslag............

*280,600

*41,200

321,800

100,000

4,627,887

301,250

60,000

17,300

4,500

* Beräknat belopp.

38 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1936.

Kungl. Majlis proposition Nr 1 år 1936.

40 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1936.

* Beräknat belopp.

Kungl. Majlis proposition Nr 1 år 1936.

41 Beräknat belopp.

42 Kungl. Majlis proposition Nr 1 år 1936.

Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1936.

43 Beräknat belopp.

44 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1936.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1936.

5 Fria frakter för arbetsmaterialier till blinda hantverkare, reservationsanslag...........................

Understöd åt blivande blindlärare, reservationsanslag .

Tryckning av blindskrifter, reservationsanslag.........

Befrämjande av dövstumundervisningen, förslagsanslag

Bidrag till tysta skolan å Lidingön.................

Bidrag till kyrklig själavård åt dövstumma..........

Bidrag till tidning för dövstumma. . ................

Bidrag till svenska föreningen för dövas väl.........

16 Säger för folkundervisningen

J. Yrkesundervisningen.

Tekniska läroverk:

Avlöningar, förslagsanslag......................

Omkostnader, förslagsanslag....................

Materiel, böcker m. m., reservationsanslag.......

Stipendier, reservationsanslag..................•

Uppehållande av undervisning vid parallellavdel-

ningar...................................

Undervisning i färgeriteknik vid tekniska elementarskolan i Norrköping.......................

Handelsgymnasier:

Bidrag till handelsgymnasier..................

Resestipendier åt lärare i främmande levande språk vid statsunderstödda handelsgymnasier, reservationsanslag ...................................

Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervis ning:

visning, förslagsanslag..........................

Understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning, reservationsanslag.........................

yrkesundervisning, förslagsanslag.....

Särskilda anstalter för yrkesundervisning:

slag.

anslag.................................

Bidrag till vävskolan i Borås, förslagsanslag.

vävskolan i Borås, reservationsanslag.

tionsanslag

46 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1936.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1936.

48 Kongl. Majlis proposition Nr 1 år 1936.

CO Tt* lO to

Kungl. Maj: ta proposition Nr 1 år 1936.

49 Verkliga utgifter.

IX. Nionde huvudtiteln. Jordbruksdepartementet.

10 A. Jordbruksdepartementet.

Jordbruksdepartementet:

Avlöningar, förslagsanslag... Omkostnader, förslagsanslag.

Säger för jordbruksdepartementet

B. Lantbruksstyrelsen m. m.

Lantbruksstyrelsen:

Avlöningar, förslagsanslag, därav förslagsvis 30,000

kronor att utgå av totalisatormedel.............

Omkostnader, förslagsanslag, därav förslagsvis 8,000

kronor att utgå av totalisatormedel....... . .

Lantbruksingenjörer och deras biträden:

Avlöningar, förslagsanslag.....................

Reseersättningar, förslagsanslag................

Statskonsulenter m. m.:

Avlöningar, förslagsanslag.....................

Reseersättningar, förslagsanslag................

Fiskeriintendenter m. m.:

Avlöningar, förslagsanslag.....................

Omkostnader, förslagsanslag...................

Lantbruksattachéer:

Avlöningar, förslagsanslag....................

Omkostnader................................

Säger för lantbruksstyrelsen m. m

C. Lantbruksakademien och försöksväsendet på jordbruksområdet.

Lantbruksakademien:

Avlöningar, förslagsanslag.......................

Bidrag till museum, bibliotek m. m..............

Centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet:

3 I Avlöningar, förslagsanslag.........................

4 | Omkostnader, förslagsanslag.......................

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 1 sami. Nr 1 Del 1.

13,600

12,000

147,800

83,800

25,600

231,600

50 Kungl. Majlis proposition Nr 1 år 1936.

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1936.

* Beräknat belopp.

52 Kungl. Majlis proposition Nr 1 år 1936.

Kungl. Martts proposition Nr 1 år 1936.

* Beräknat belopp.

54 Kongl. Majlis proposition Nr 1 år 1936.

* Beräknat belopp.

Kungl. Majlis proposition Nr 1 år 1936.

55 Beräknat belopp.

56 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1936.

* Beräknat belopp.

Kungl. Majit» proposition Nr 1 år 1936.

58 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1936.

Verkliga utgifter.

X. Tionde huvudtiteln. Handelsdepartementet

Kungl. Majlis proposition Nr 1 år 1936.

59 Beräknat belopp.

60 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1936.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1936.

61 Verkliga utgifter.

XI. Elfte huvudtiteln. Pensionsväsendet.

18 Kronor

Kronor

A. Civila pensionsväsendet.

Pensionering av civila tjänstinnehavare, förslagsanslag

Avsättning till civila pensionsfonden..............

Förvaltningsbidrag till civilstatens änke- och pupillkassa........................................... I

Pensionsreglering för f. d. civila befattningshavare i

statens tjänst m. fl. pensionärer, förslagsanslag.....

Dyrtidstillägg åt f. d. civila befattningshavare i statens

tjänst m. fl. pensionärer, förslagsanslag............j

Dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn1 efter civila befattningshavare i statens tjänst m. fl.,

förslagsanslag....................................

Statens andel i kostnaden för pensionering av vissa

överåriga extra provinsialläkare, förslagsanslag.....

Understöd till vissa f. d. anställningshavare vid sinnessjukhusen, förslagsanslag......................

Statens andel i kostnaden för pensionering av vissa

överåriga lasarettsläkare, förslagsanslag............

Bidrag till sjuksköterskors pensionering, förslagsanslag Statens bidrag till pensionering av barnmorskor, förslagsanslag ......................................

Statsverket åliggande, av andra medel ej utgående ersättningar i anledning av olycksfall i arbete, förslagsanslag ....................................... • • •

Pensionering av förmän och arbetare vid statens järnvägsbyggnader samt statens vattenfallsverks bygg-

nadsavdelning, förslagsanslag......................

Understöd åt änkor och barn efter tjänstemän vid tullverket, förslagsanslag.............................

Bidrag till tullstatens enskilda pensionsinrättning, förslagsanslag ......................................

Bidrag till pensioneringskostnaderna för statens pen-

sionsanstalt, förslagsanslag........................

Bidrag till kungl, hovkapellets pensionsinrättning..... Bidrag till universitetets i Uppsala pensionsinrättning för tjänstemäns änkor och barn..................

50.000 3,000,000 3,200,000

1,850,000

18.000 35,000

5.000 200

1,000,000

62 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1936.

Kungl. Majlis proposition Nr 1 år 1936.

64 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1936.

Verkliga utgifter.

XII. Oförutsedda utgifter.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 193G.

65 Verkliga utgifter.

XIII. Riksdagen och dess verk m. m.

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 1 sami. Nr 1 Del 1.

66 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1936.

Verkliga utgifter.

XIV. Räntor å statsskulden m. m.

Kungl. Majlis proposition Nr 1 år 1936.

68 Kungl. Majlis proposition Nr 1 år 1936.

Utgifter för kapitalökning.

I. Statens affärsverksamhet.

* Beräknat belopp.

Kungl. Majlis proposition Nr 1 år 1936.

70 Kungl. Maj ris proposition Nr 1 år 1936.

Kungl. Majlis proposition Nr 1 år 1936.

71 Utgifter för kapitalökning.

II. Statens allmänna fastighetsfond.

Beräknat belopp.

72 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1936.

* Beräknat belopp.

Kongl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1936.

73 Utgifter för kapitalökning.

lil. Fonden för statens aktier.

74 Kungl. Majlis proposition Nr 1 år 1936.

Utgifter tor kapitalökning.

IV. Statens utlåningsfonder.

Kongl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1936.

75 Utgifter för kapitalökning.

V. Statsverkets fond av rusdrycksmedel.

Utgifter för kapitalökning.

VI. Fonden för förlag till statsverket.

76 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1936.

Utgifter för kapitalökning.

VII. Fonden för mötande av förluster å aktiebolaget Kreditkassan

av år 1922.

Kungl. Majlis proposition Nr 1 år 1936.

77 Utgifter för kapitalökning. VIII. Avbetalning å statsskulden.

4 A. Amortering å vissa lån.

1886 års 3 V* % lån» förslagsanslag........

1931 > 4 % * ...................

1933 » 4 % » ...................

Uppsala—Gävle järnvägsaktiebolags av staten övertagna reverslån av år 1930......

Säger för amortering å vissa lån

B. Avskrivning av lånekapital m. m.

Nedskrivning av statens järnvägars lånekapital ..............................

Avskrivning av till allmänna arbeten m. m. anvisat lånekapital:

Förslagsanslag, därav 7,000,000 kronor att utgå av automobilskatte-

medel................... 57,500,000

Reservationsanslag .......... 59,000 000

Avskrivning av lånekapital, anvisat åt svenska

spannmålsföreningen...................

Täckande av lånemedelsförluster, bokförda å

riksgäldskontorets avskrivningskonto.....

Säger för avskrivning av lånekapital m. m.

4,000,000

116,500,000

5.000. 000

1.000. 000

|126,500,000

Summa

Kronor

3,454,500

126,500,000

Summa

|l29,954,500|129,954,600

Kungl. Majlis proposition Nr 1 år 1936.

79 Totalsumman av de i riksstaten förekommande utgifter uppgår till 1,167,069,100 kronor eller samma belopp, vartill statsverkets inkomster för budgetåret 1936/1937 här förut beräknats; och erhåller riksstaten följande utseende:

80 Kungl. Martts proposition Nr 1 år 1936.

Riksstat för budget-

Inkomster:

A. Egentliga statsinkomster:

I. Skatter................................ 753,450,000

II. Uppbörd i statens verksamhet........... 54,060,000

III. Bidrag från folkpensioneringsfonden ...... 18,000,000

IV. Diverse inkomster...................... 8,418,500

i B. Inkomster av statens produktiva fonder:

I. Statens affärsverksamhet................ 121,030,000

Statens allmänna fastighetsfond.......... 7,300,000

Fonden för statens aktier............... 13,595,000

Statens utlåningsfonder................. 15,524,900

Statsverkets fond av rusdrycksmedel..... 480,000

II.

III.

IV. V.

C. Andel i riksbankens vinst.

D. Riksgäldskontorets inkomstmedel .

E. I anspråk tagna kapitaltillgångar

F. Lånemedel....................

Kronor

833,928,500

157,929,900

3.925.000 59,016,700

107,769,000

Summa 11,167,069,100

Käng!. Majlis proposition Nr 1 år 1936.

året 1936/1937.

Kronor

i-

Utgifter:

A. Verkliga utgifter:

1,000,000

4,163,900

95,086,2001 914,062,400,

B. Utgifter för kapitalökning:

XII. Oförutsedda utgifter...........

XIII. Riksdagen och dess verk m. in

XIV. Räntor å statsskulden m. m. . .

Summa ! 1,1«7,069,100

6 Bihang till riksdagens protokoll 1936. 1 sand. Nr 1 Del 1.

82 Kungl. Majlis proposition Nr 1 år 1936.

Samtliga de i denna proposition åberopade eller i övrigt med statsregle ringen sammanhängande handlingar skola tillhandahållas riksdagens veder börande utskott.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Käng). Maj:t» proposition Nr 1 år 1936.

83 Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å .Stockholms slott den 3 januari 1936.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo, Engberg, Ekman, Sköld.

Med åberopande av de förslag till riksdagen, varom, enligt vad som framgår av statsrådsprotokollet för denna dag. vederbörande departementschefer hemställt i avseende å

inkomsterna samt i avseende å

utgifterna, för flera huvudtitlar gemensamma frågor, första till och med elfte huvudtitlarna, oförutsedda utgifter, riksdagen och dess verk m. m., räntor å statsskulden m. m. samt utgifter för kapitalökning, föredrager chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, ett i överensstämmelse med Kungl. Maj:ts enligt samma protokoll fattade beslut uppsatt förslag till proposition angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1936/1937.

Departementschefen hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att godkänna sistberörda förslag och alltså upptaga statsverkets inkomster och utgifter på sätt bilaga till detta protokoll utvisar.

Till vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt finner Hans Majit Konungen gott lämna bifall och förordnar tillika, att omförmälda proposition skall i enlighet därmed avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

B. Borgström.

Bilaga till

1936 års statsverksproposition.

Inkomsterna.

Utdrag av protokollet över finansärenden hållet inför Hans Majit Konungen i statsrådet d Stockholms slott den 3 januari 1936.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo, Engberg, Ekman, Sköld.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför:

Jag anhåller nu att få underställa Kungl. Maj:ts prövning finansplan och inkomstberäkning för budgetåret 1936/1937 jämte därmed sammanhängande frågor.

Härvid har jag att anmäla dels riksräkenskapsverkets skrivelse den 10 december 1935 med inkomstberäkning för nämnda budgetår, dels ock riksgäldskontorets skrivelse den 21 november 1935 med förslagsberäkningar över sådana riksgäldskontorets inkomster, som böra upptagas i riksstaten.

Det ekonomiska läget.

Vid förra årsskiftet, då finansplanen och inkomstberäkningen för budgetåret 1935/1936 underställdes Kungl. Maj:ts prövning, framhölls, att expansionstendenserna på hemmamarknaden icke finge undanskymma de osäkerhetsmoment, som vidlådde konjunkturuppsvinget. Då ovissheten örn den internationella utvecklingen var betydande, syntes anledning föreligga att icke utan vidare räkna med en fortsatt förbättring av kon- Rihang lill riksdagens protokoll I sami. Nr I Del 2. 1

- Inkomsterna.

junkturläget. Å andra sidan saknades skäl att befara en ny vändning till det sämre.

Farhågorna för nya störningar lia tyvärr besannats. Icke endast i politiskt avseende utan även med tanke på den rent ekonomiska utvecklingen har det förflutna året varit rikt på orosanledningar. Märkligt är, att konjunkturuppsvinget trots detta fortgått i ett flertal länder och alltså visat en större inre styrka, än man för något år sedan vågade antaga. I de fall, då utvecklingen alltjämt präglats av en utbredd depressionstendens, såsom förhållandet varit i bl. a. Frankrike, Schweiz och Holland, har detta närmast förklarats av att man för att upprätthålla valutans yttre värde vid dess ursprungliga nivå sett sig nödsakad att utöva tryck på den inre marknaden.

Med hänsyn till den betydelse, som den valutapolitiska utvecklingen erhållit för gestaltningen av den allmänna konjunkturen, synes det motiverat att inledningsvis erinra om de viktigaste förändringarna i läget på valutamarknaden under det gångna året.

Pund sterling visade under början av år 1935 samma svaghet gentemot dollars och kontinentalvalutorna, som i stort sett karakteriserat utvecklingen under föregående år. Efter en övergående kris i slutet av februari och början av mars, då pundets värde i dollars efter Londonnoteringen sjönk ända till c:a 4.73 och guldpriset var 149.4 sh. per uns fint guld, visade pundet under andra kvartalet en återhämtning, som i maj återfört dess värde i dollars till c:a 4.95. Därefter — och detta torde få betecknas såsom det betydelsefullaste nya drag i valutasituationen, som utvecklingen under året medfört — har pundkursen hållits i huvudsak konstant gentemot guld, dollars och francs, väsentligen genom direkta ingripanden på valutamarknaden från centralbankernas och valutafondernas sida. Under senare hälften av året har man alltså haft att räkna med en de facto-stabilisering av de viktigaste valutornas inbördes värdeförhållande.

Den nyvunna fastheten i valutarelationerna har framstått som hotad från två håll. Farhågor ha främst gjort sig gällande beträffande de återstående guldvalutornas ställning. Därjämte har man emellertid ansett sig böra räkna med möjligheten av en ytterligare värdeminskning för dollars.

Dollarvalutan har under hela det förflutna året tekniskt sett varit stark. Samtidigt som de amerikanska myndigheterna i stor utsträckning inköpt silver på främmande marknader, har en betydande guldinströmning till Förenta staterna pågått, överskottet på utrikeshandeln har emellertid varit sjunkande, och förklaringen till dollarns styrka måste sålunda sökas i kapitalimport. Tillgängliga uppgifter tyda också på en omfattande hemtagning av i utlandet placerade tillgångar såväl som på europeisk kapitalexport till Förenta staterna under trycket av stigande politisk oro i Europa och till följd av en begynnande börshausse i Förenta staterna.

I den mån dollarns styrka förklarats av kapitalrörelser av övergående natur, har dess varaktighet med skäl kunnat ifrågasättas. Det är under dessa förhållanden naturligt att man funnit sig böra fästa vikt vid att de amerikanska bankernas reserver nått en exceptionell omfattning, som kunnat möj-

Inkomsterna.

liggöra en avsevärd kreditutvidgning och därmed en för valutans värde på längre sikt möjligen ogynnsam prisstegring. Till farhågorna har bidragit, att olika politiska faktorer framstått såsom tänkbara motiv i alla händelser för underlåtenhet från myndigheternas sida att utnyttja de möjligheter till kontroll över utvecklingen, som skapats främst genom den nya banklagen.

Det egentliga hotet mot den relativa valutastabilitet, vartill man under året nått fram, synes dock lia legat mindre i dollarns utvecklingstendens än i möjligheten, att de återstående guldvalutorna eller någon av dem i en eller annan form skulle devalveras.

I Frankrike har valutan vid skilda tillfällen utsatts för starkt tryck. Guldutströmningen har under vissa tider tagit en omfattning, som väckt oro, trots att tillgängliga reserver förblivit fullt tillräckliga för ett effektivt försvar av valutan. Vidare lia inre finansiella och ekonomiska svårigheter föranlett överväganden att förändra penningvärdet. En följd därav har blivit, att läget på kreditmarknaden visat en orolig utveckling; bl. a. lia diskontosatserna vid ett par tillfällen kraftigt åtstramats. Man har vidare med stöd av en serie ekonomiska dekret, utfärdade av regeringen på basis av vidsträckta fullmakter, eftersträvat budgetbalans genom deflation.

I Holland och Schweiz ha de inre svårigheterna varit av annan art än i Frankrike; budgetära svårigheter lia spelat en underordnad roll och i stället ha faktorer som hamnarnas ekonomiska ställning resp. nedgången i ränteinkomsterna från utlandet och den interna skuldsättningen stått i förgrunden. Även en kapitalutströmning med omisskännligt valutaspekulativ karaktär har vid olika tillfällen utsatt schweizerfrancs och floriner för ett starkt tryck. Emellertid har nian jämväl i dessa båda länder hittills lyckats bevara den gamla värderelationen i förhållande till guld. Svårigheterna lia motiverat dels en tidvis starkt restriktiv kreditpolitik, dels en utvidgning av regeringarnas fullmakter beträffande kontrollen över det ekonomiska livet.

Beträffande den valutapolitiska utvecklingen i övrigt må erinras därom, att de belgiska bankernas redan tidigare vanskliga ställning under våren undergick en försämring, som i förening med ekonomiska svårigheter av mera allmän natur, närmast hänförliga till det fortsatta prisfallet i guld räknat, framkallade en nedskrivning av den belgiska francens värde med 28 procent. — Italien, vars valuta någon tid blott formellt varit anknuten till guldet, har i samband med den politiska utvecklingen under året definitivt lösgjort lire från dess tidigare grund. Sanktionsbestämmelserna ha medfört, att handeln med lire praktiskt taget upphört. — Valutapolitiskt undandrager sig situationen i Tyskland alltjämt bedömande. Liksom tidigare har man under året arbetat med olika valutatyper, i regel av väsentligt lägre värde än fria mark. Även genom en med bidrag från hemmamarknadsindustrien finansierad exportpremiering har man på senare tid lyckats att begränsa de olägenheter, varmed ett fasthållande vid den gamla guldpariteten för fria mark visat sig förbundet. — Beträffande utvecklingen i vara grannländer må slutligen nämnas, att valutasituationen i Danmark, vilken tidigare an-

4 Inkomsterna.

sågs kunna giva anledning till farhågor, under senare halvåret undergått en förbättring.

I fjolårets statsverksproposition framhölls, att konjunkturutvecklingen utmärkts av en stark splittring. I huvudsak kunde man skilja mellan å ena sidan en grupp länder, där valutan fasthållits i oförändrad relation till guldet och där utvecklingen i huvudsak bar depressiva drag, å andra sidan en grupp länder med i förhållande till guld devalverade eller fria valutor resp. med tvångsreglerad valuta, där uppsvingstendenser gjorde sig gällande. Denna allmänna karakteristik av konjunkturläget och dess splittring äger alltjämt giltighet. Till de länder, vilkas näringsliv präglas av relativt gynnsamma konjunkturförhållanden, har sedan år 1934 lagts Belgien, där man efter vårens nedskrivning av valutans guldvärde erhållit en väsentlig förbättring av konjunkturläget.

Ur svensk synpunkt tilldrager sig, nu liksom tidigare, i främsta rummet den ekonomiska utvecklingen i* England uppmärksamhet. Ehuru konjunkturutvecklingen där förblivit ojämn och ovisshet möjligen i en del fall kan råda rörande de fortsatta expansionsmöjligheterna, är man dock berättigad att för Englands vidkommande tala om en ytterligare förbättring av konjunkturläget. Visserligen har läget inom kolindustrien förblivit otillfredsställande. För exempelvis tackjärn och stål visar däremot produktionen en ytterligare uppgång. Ett annat tecken på den fortsatta expansionen utgör den ökade förbrukningen av elektrisk kraft. Den för konjunkturutvecklingen så betydelsefulla bostadsproduktionen visar likaledes en uppgång; beträffande denna bör emellertid anmärkas, att statliga åtgärder påverkat utvecklingen och att en svag tendens till avmattning framträtt mot årets slut. Tillgängliga uppgifter tyda på goda framtidsutsikter jämväl inom varvsindustrien.

Under angivna förhållanden är det naturligt, att sysselsättningsgraden avsevärt förbättrats, vilket likväl icke hindrar, att den i synnerhet till vissa områden koncentrerade arbetslösheten alltjämt är av mycket betydande omfattning. Av antalet arbetslöshetsförsäkrade voro 14.6 procent vid slutet av oktober 1935 arbetslösa. Med denna siffra har man att jämföra motsvarande uppgifter från depressionen och tiden före krisen; den lägsta relativa arbetslösheten under motsvarande månad — inregistrerad år 1927 — var 9.5 procent, den högsta — inregistrerad år 1932 — uppgick till 21.9 procent.

Det intryck, utvecklingen av produktionsvolymen skänker, bestyrkes av uppgifterna över den genomsnittliga vinsten i företag inom olika produktionsgrenar. Vinstförbättringen visar relativt jämn fördelning över skilda slag av produktion. Det mest anmärkningsvärda undantaget utgör textilindustrien, där den genomsnittliga vinsten visar en mindre tillbakagång.

Läget på kreditmarknaden har förblivit synnerligen lätt, om än vissa tendenser till åtstramning framträtt. I detta sammanhang må erinras om den framgång som kom engelska statens stora låneoperationer i december till del.

Inkomsterna.

5 Importen av färdigprodukter Ilar visat en ytterligare ökning. För exportens del inregistreras emellertid en väsentligt starkare uppgång. Handelsbalansen visar alltså en tendens till förskjutning i för pundet gynnsam riktning.

Stor vikt för den allmänna konjunkturgestaltningen tillkommer även den amerikanska utvecklingen. Produktionen i Förenta staterna har ar 1935 genomgående legat på en något högre niva ån föregående år, varvid man dock har att beakta, att sommaren och hösten år 1934 medförde en försämring av den allmänna ekonomiska situationen, som övervanns först flam mot årsskiftet.

Av vikt för konjunkturbedömningen är i vad mån en av statliga stödåtgärder oberoende investeringsverksamhet utvecklats. Byggnadsproduktionen visade i början av året ett väsentligt sämre läge än under 1934. Senare har emellertid tendensen i viss mån svängt om. De förskjutningar i ogynnsam riktning, som förekommit, synas lia varit koncentrerade till produktion för annat än bostadsändamål, medan däremot den egentliga bostadsproduktionen, som väsentligen bedrivits på privat initiativ, genomgående legat på en i förhållande till nästföregående år relativt hög nivå. Automobilproduktionen — den andra investeringsform som i detta sammanhang förtjänar beaktande — har visat ett till sista kvartalet koncentrerat uppsving. Sorn emellertid detta till en betydande del varit säsongbetingat, får bostadsproduktionens expansion betraktas som det hittills viktigaste symtomet på att den enskilda investeringsverksamheten kommit i gång.

Eftersom den alltjämt bestående tendensen till rationalisering icke uppvägts av en mera allmän produktionsutvidgning är det naturligt, att sysselsättningsgraden icke undergått någon väsentlig förbättring. Man torde i stort sett lia att räkna med oförändrat läge. Här framträder med särskild tydlighet ett av de egendomliga dragen i den nuvarande ekonomiska situationen; ehuru ingen tvekan kan råda örn att depressionen är övervunnen, kvarstår arbetslösheten i en omfattning, som i och för sig skulle tyda på ett fortsatt allvarligt kristillstånd.

örn än den bild, produktion och sysselsättning visa, sålunda icke är fullt klar, så har utvecklingen likväl i andra avseenden företett drag, typiska för en högkonjunktur. Här må det räcka att nämna, att börsomsättningen under året undergått en kraftig ökning och värdet av olika investeringsobjekt stigit. Enligt uppgift har emellertid börshaussen endast i ringa utsträckning finansierats med kredit. Som den dessutom förblivit av måttlig omfattning, bör den icke anses ägnad att inge farhågor i samma grad som den hausse, vilken mötte omedelbart före den senaste starka depressionen. I förening med det tidigare påpekade förhållandet, att bankerna lia osedvanligt stora reserver och därmed också betydande möjligheter till kreditexpansion, synes emellertid börshaussen motivera, att den amerikanska utvecklingen följes med uppmärksamhet. Förutsättningarna lin' elt förnyat utbrett uppsving även inom den industriella sfären synas för närvarande goda. Senast

6 Inkomsterna.

berörda förhållanden och ovissheten om isynnerhet jordbruksproduktionens utveckling införa dock oomtvistliga riskmoment, örn utvecklingen bedömes på något längre sikt.

Internationellt sett har prisutvecklingen under år 1935 visat en i huvudsak stigande tendens. Splittringen är dock nu liksom tidigare betydande, detta såväl i förhållandet olika länder emellan som ifråga örn relationen mellan skilda priser och prisgrupper.

En särställning intager prisutvecklingen i Italien, där man under senare delen av året haft en isolerad prisstegring av, som det vill synas, inflationistisk typ. — Den ekonomiska utvecklingen i Tyskland medför, att även den tyska prisnivåns förändringar få betraktas som en relativt isolerad företeelse. — Såsom en följd av den under året genomförda devalveringen har man vidare att betrakta den starka prisstegring, som framträtt i Belgien. I Nederländerna har pristendensen varit vikande. Prisutvecklingen i Frankrike synes under hösten ha slagit örn i stigande riktning.

Jämför man den allmänna prisutvecklingen i England och Förenta staterna, vilken får anses mest representativ för världsprisnivåns förändringar, möter en ojämnt fördelad prisstegring av ungefär samma styrka i båda länderna, måhända dock med en viss övervikt för prisstegringen i Förenta staterna. Går man till detaljuppgiflerna, ha jordbruksprodukterna i England visat ett prisfall, samtidigt som man i Amerika för motsvarande varor noterat en betydande prisstegring, koncentrerad till köttvaror. I England inregistreras en betydande prisstegring för bland annat koppar, ull samt konstsilke, medan däremot pristendensen för bomull varit fallande. Här berörda prisförändringar på råvaruplanet motsvaras i relativt obetydlig grad av prisrörelser för halvfabrikat. Priserna å helfabrikat lia förblivit i huvudsak oförändrade. Väsentligen samma bild möter i Förenta staterna.

De skildrade prisrörelserna ge intryck av ett läge, där någon allmänt verkande orsak till prisstegring icke föreligger men däremot speciella omständigheter tendera att driva fram höjda priser på enstaka förnödenheter. Man behöver icke hysa tvekan om, var de prisstegrande faktorerna äro att söka. Bakom prishöjningen på sådana varor såsom å ena sidan ull, å andra sidan koppar, ligga i första hand de omfattande rustningarna. Skulle dessa bringas att upphöra, har man att räkna med ett bakslag. Det har emellertid redan tidigare antytts, att situationen närmast i Förenta staterna är sådan, att förutsättningar kunna antagas föreligga för en prisstegring på bredare front; man har i främsta rummet att tänka på det betydande kreditunderlaget i bankerna. Till förmån för en gynnsam bedömning av prisutsikterna talar även, att de råvarulager, som länge tryckt marknaden, under året minskats. En allmän prisstegring skulle givetvis, så länge den ägde bestånd, utgöra en kraftig stimulans även för utvecklingen av produktion och handel.

Nu liksom i fjol måste läget på världsmarknaden sägas vara ägnat att erinra om möjligheten av nya störningar. Utsikterna för en ytterligare ökning av

Inkomsterna.

produktionen och en allmännare höjning av priserna torde dock få anses gynnsammare än i fjol.

Den ekonomiska utvecklingen i Sverige har i relativt ringa grad berörts av de störningar, som framträtt i synnerhet pa valutamarknaden. Sverige har i likhet med England haft förmånen av en fortgående stegring av produktion och sysselsättning, som, ehuru den icke varit av samma styrka som under år 1934, likväl sannolikt inneburit, att Sveriges näringsliv kommit över återhämtningsstadiet och in i en period av konsolidering och inom vissa områden även-av verklig expansion.

När jag den 10 maj 1935 inför Kungl. Majit anmälde frågan örn fortsatt befrielse för riksbanken från skyldigheten att inlösa av banken utgivna sedlar med guld, anförde jag, att spänningen mellan olika valutor hade ökats och att man måste räkna med möjligheten av förändringar i de värderelationer inom guldblocket och sterlinggruppen, som då någon tid varit rådande och efter vilka kapitalrörelserna i någon mån anpassat sig. Oron på valutamarknaden vöre å ena sidan ägnad att öka värdet av ett konsekvent fullföljande av den dittills från Sveriges sida förda valutapolitiken, men betydde å andra sidan, att denna valutapolitik kunde komma att visa sig otillräcklig såsom medel att skänka det svenska näringslivet erforderlig trygghet. Den under senare halvåret genomförda de facto-stabiliseringen har medfört att ett förnyat övervägande av valutapolitikens utformning icke behövt ifrågakomma. översikten över den internationella valutasituationen har likväl varit ägnad att visa, att de synpunkter jag sålunda framförde, alltjämt äga aktualitet.

När anledning saknats att frångå den hittillsvarande valutapolitiken och riksbanken i överensstämmelse därmed fortsatt att hålla värdeförhållandet mellan pund och kronor stabilt, har därav följt, att den svenska kronan under året fluktuerat i förhållande till guldvalutorna och dollars på i huvudsak samma sätt som pund sterling. Efter ett värdefall för kronor under årets två första månader och en period av återhämtning mot slutet av våren lia alltså växelkurserna i Stockholm förblivit relativt fasta även för dollars och francs. Utvecklingen belyses av följande data.

Riksbankens avista kurser & vissa utländska valutor

(medeltal under månaden).

8 Inkomsterna.

Det svenska konjunkturuppsvinget Ilar varit tämligen ojämnt fördelat på hemmamarknadsindustri och exportproduktion. Ehuru tecken på en konjunkturförbättring först torde ha gjort sig gällande inom hemmamarknadsproduktionen, lokaliserades uppgången till en början väsentligen till exportindustrien. Så småningom har emellertid hemmamarknadsindustrien ryckt fram i förgrunden. Förskjutningen har i synnerhet kommit till uttryck i ett starkt uppsving för byggnadsverksamheten. En följd härav har blivit, att den svenska handelsbalansen, som under den tidigare delen av konjunkturuppsvinget var övervägande aktiv, allt starkare förändrats i passiv riktning. En tendens till stegring av importen över exporten gjorde sig gällande redan mot slutet av år 1934 och har än klarare framträtt under år 1935, då handelsbalansen under praktiskt taget hela året varit passiv. I förbigående må påpekas, att denna förändring i ett läge, där möjligheterna till räntabel och trygg placering av tillgodohavanden i utlandet äro obetydliga, ur allmänna synpunkter framstår såsom för landets ekonomi gynnsam. Detta torde få anses vara fallet, icke endast i den mån införseln avser kapitalvaror. I nuvarande läge kan även import av konsumtionsförnödenheter vara att föredraga framför en placering i utlandet, underkastad förlustrisk. Sannolikheten talar för att en återgång till normalare förhållanden på världsmarknaden skulle återställa Sveriges kapitalexport, även om den nuvarande tendensen till importökning skulle nå en sådan styrka, att den medförde en reduktion av tillgodohavandena i utlandet.

Här berörda förskjutning torde få anses karakteristisk för det svenska näringslivet med hänsyn till dess allmänna konjunkturkaraktär. Den normala tendensen till stigande importöverskott vid stigande hemmamarknadskonjunktur har emellertid förflutet ar förstärkts genom en direkt försämring i avsättningsmöjligheterna för vissa skogsprodukter, som medfört en mindre nedgång i det sammanlagda exportvärdet. I jämförelse med år 1934 visar exporten av olika slag av trävaror ar 1935 en avsevärd minskning såväl kvantitativt som värdemässigt. Utförseln av pappersmassa har däremot kvantitativt visat en relativt gynnsam utveckling; samtidigt har emellertid en mindre fördelaktig prisbildning på sulfitmassa gjort sig gällande. Icke heller för pappersexportens del anses prisläget ha varit fullt tillfredsställande. Årsexporten av järnmalm har utvecklats gynnsamt, men jämföres tredje kvartalet med samma period nästföregående år framträder ingen förskjutning av betydenhet. Stenexporten har undergått en ytterligare reduktion. Tändsticksexporten visar icke någon väsentlig förändring. Växlande tendenser ha framträtt beträffande utförseln av järn- och stålvaror, kul- och rullager och övriga viktigare produkter av mekanisk industri.

Importökningen har skett över tämligen bred front. Av intresse är. att en starkt stegrad införsel registrerats för mineraloljor, tackjärn, koppar och automobiler. Även produkter av verkstadsindustri lia i stigande utsträckning införts, vilket torde fa betraktas såsom ett tecken på att kapacitetsutnyttjandet inom den svenska verkstadsindustrien nu på en del håll är så fullständigt, att det allt jämt stigande inhemska behovet av maskinell utrustning kan .täckas

Inkomsterna.

genom inhemsk produktion, först sedan ytterligare investeringar hunnit komma till stånd.

Införsel.

Utförsel.

Prisrelationen mellan in- och utförsel har under året förblivit gynnsam, samtidigt som den emellertid i jämförelse med år 1934 undergått någon försämring. Denna tendens till ofördelaktigare bytesrelationer är att återföra på tidigare omtalade prisstegringar på internationella råvaror och det ogynnsamma prisläget för trävaror och delvis även för massa.

Fraktläget har vad beträffar såväl införsel som utförsel undergått en förbättring. Uppläggningen av tonnage har ytterligare minskats, ökningen i efterfrågan på tonnage får snarast ses mot bakgrunden av det politiska världsläget. Den internationella konjunkturförbättringen torde ha spelat en mindre roll. Världshandeln är nämligen alltjämt av abnormt ringa omfattning; i guld räknat har dess sammanlagda värde till och med visat en fortsatt sjunkande tendens.

Trots att handelsutvecklingen varit ägnad att ställa anspråk pa Sveriges reserver av utländsk valuta, föreligger för ar 1935 i dess helhet icke någon reduktion i valutareservens omfattning. Osynliga poster i bytesbalansen främst kanske fraktutvecklingen — och en viss nettoexport av värdepapper medföra, att man även under år 1935 kunnat inregistrera en icke ringa ökning av reserverna. Den tidigare utvecklingen i riktning mot en stigande anhopning av kortfristiga fordringar mot utlandet dr dock tioligen nu pa väg att brytas, och under förutsättning, att de internationella tendenserna icke förändras och att konjunkturutvecklingen jämväl i Sverige fortgår efter i huvudsak samma linjer som under sistförflutna år, är det ej osannolikt, att man innevarande år kommer att möta en reduktion i valutareserverna.

10 Inkomsterna,

En samlad bild av utvecklingen på valutamarknaden är svår att vinna till följd av kvarstående ojämnheter i sättet att redovisa utländska tillgodohavanden. Följande tablå ger dock en allmän orientering över läget. Det bör anmärkas, att de i tablån medtagna uppgifterna för affärsbankerna omfatta endast skulder och fordringar i förhållande till utländska banker och bankirer. Från och med år 1935 lia emellertid anstalter träffats för en fullständigare redovisning i den officiella statistiken. Kompletterande uppgifter anföras i en till tablån fogad not.

Bankernas ställning gentemot utlandet samt riksbankens guldinnehav

(miljoner kronor, vid månadens slut).

'Riksbankens valutor redovisas omräknade till kurser något under de gamla nominella pariteterna och guldet till ett pris, motsvarande 2,480 per kg. fint guld.

♦ Om hänsyn tages till de i bankstatistiken fr. o. m. januari 193) redovisade fordringarna mot och skulderna till andra utländska förbindelser än banker och bankirer, bli slutkolumnens siffror for nämnda år 13o.l, 143.9, 151.5 och 171.0.

Sorn de sammanlagda fordringarna mot utlandet även under år 1935 tillvuxit och som riksbanken till följd av den förda valutapolitiken kommit att övertaga tillskottet till de utländska reserverna, ha privatbankerna tillförts nya hkvida tillgångar. De ökade investeringar, som kommit till stånd, torde emellertid i betydande utsträckning ha kunnat ske med hjälp av företagens egna reserver. Samtidigt som bankerna tillförts nya medel, ha sålunda anspråken på dem från industri och handel förblivit av ringa omfattning, trots produktionens fortsatta uppgång. En följd härav har blivit, att privatbankernas tillgodohavanden å checkräkning i riksbanken ytterligare ökats. Icke heller under år 1935 har rediskontering förekommit annat än i oväsentliga undantagsfall.

Läget på penningmarknaden har också förblivit lätt. De korta räntesatserna ha under år 1935 kvarstannat på den synnerligen låga nivå, vartill den tidigare utvecklingen lett fram. Riksbanken har icke funnit anledning att ändra sitt växeldiskonto, vilket sedan år 1933 uppgått till 2.5 °/o resp. vid rediskontering 2 °/o.

Inkomsterna.

11 Den effektiva räntan på obligationer har under år 1935 undergått en viss stegring; den långa räntan är dock i genomsnitt alltjämt lägre än våren 1934. Kraven på ränta vid fastighetskredit mot botteninteckning ha likaledes visat någon åtstramning.

Bankernas lånerörelse har utvecklats på sätt, som framgår av följande sammanställning.

Bankernas lånerörelse

(miljoner kronor, vid månadens slut).

Den svenska prisutvecklingen har som vanligt i huvudsak avspeglat de internationella pristendenserna. Kommerskollegii partiprisindex visade dec. 1934—nov. 1935 en stegring från 115 till 118 enheter. Prisrörelsen har med särskild styrka framträtt mot slutet av året. Vid bedömningen av det relativt svaga utslag, indextalet visar, har man att taga hänsyn till att de av den internationella prisrörelsen främst berörda varorna ingå i Kommerskollegii index med tämligen ringa vikt. Ser man på en serie av mera utpräglad råvarutyp, som exempelvis Svensk Finanstidnings index, kan man också konstatera ett utslag av väsentligt större omfattning, nämligen från 107 till 114 enheter.

Prisutvecklingen.

År och månad

Kommerskoll. partiprisindex

(1913 = 100)

Riksbankens detalj prisindex (sept. 1931 = 100)

Parti prisindexta 1 (1913=100)

Anini aliska livsmedel

Foder-

medel

Järno. stålfabrikat

Bygg-

nads-

trä

Pap-

pers-

massa

Pap-

per

Textil-

ämnen

Hudar

1934 sept... dec. ..

1935 mars , juni., sept.. nov..

116 115 118

99.8 100.0 101.0

115 116

118 115

117 119 119 119

12 Inkomsterna.

Beträffande arten av de prisrörelser, som framkallat nyssnämnda förskjutningar av det allmänna indextalet, kan hänvisas till vad som tidigare anförts angående varuprisförändringarna på världsmarknaden samt import- och exportprisutvecklingen. Vissa särdrag förtjäna emellertid att framhållas. Indextalet för animaliska livsmedel har under tiden dec. 1934—okt. 1935 förskjutits med 7.6 procent. Bakom denna påfallande starka prisrörelse ligger en prisstegring på i främsta rummet fläsk, vilken torde förklaras av att den relativt regelbundet återkommande nedgången i fläskproduktionen av olika skäl blivit kraftigt förstärkt. Fläskprisstegringen har, som bekant, föranlett ett temporärt importtillstånd för fläsk, vilket förklarar den relativa prissänkning, som möter i november. I visst samband med prisutvecklingen på animaliska livsmedel stå förändringar i priserna på fodermedel, vilka under år 1935 — i övervägande grad till följd av jordbrukspolitiska ingripanden — legat på en avsevärt högre nivå än nästföregående år. Den goda konjunkturen för järnvaror återspeglas i en mindre prisstegring även för malm.

Den starka prisstegring, som kommit att utmärka animaliska livsmedel, vilka inom levnadskostnadsindex äga en tämligen betydande vikt, bar medfört, att denna index, mot vad som tidigare varit vanligt, visat utslag av ungefär samma styrka som partiprisindex. Levnadskostnadsindex bär sålunda förskjutits från 155 till 158 enheter (jan. 1935—jan. 1936). Riksbankens konsumtionsprisindex, som tilldelat animaliska livsmedel något mindre relativ vikt, har under samma tid förskjutits från 100 till 101 enheter.

Under sommarmånaderna låg riksbankens index något högre; maximum _

101.3 enheter — som inregistrerades i juli 1935, är det högsta läge som noterats sedan sommaren 1932.

När det gäller att bilda sig en uppfattning om den utsträckning, vari omsättning och produktion utvecklats inom ramen av förut angivna förhållanden, möta svårigheter på grund av att nödvändigt statistiskt material i stor utsträckning ännu saknas.

För den allmänna omsättningens del måste man nöja sig med slutsatser, grundade på material, som endast indirekt belyser utvecklingen, närmast uppgifter rörande frakttrafikens omfattning. Följande tablå visar statens järnvägars godstrafik (med undantag för malmfrakter) i procent av trafikens omfattning under motsvarande månad nästföregående år.

Statens Järnvägars godstrafik.

(Trafikens omfattning i relation till läget under motsvarande månad föregående år.)

Även år 1935 har alltså frakttrafikens omfattning ökats. Den hastighet, vai med utvecklingen fortgått, har likväl varit avtagande. Serien stödjer upp-

Inkomsterna.

fattningen, att näringslivet nu lämnat återhämtningsstadiet med dess branta uppgång och närmar sig en för utvecklingen på längre sikt mera normal expansionsgrad.

Redan i anslutning till kommentaren av importutvecklingen har antytts, att viktiga områden år 1935 visat en produktion upp till gränsen av tillgänglig produktionskapacitet. Detta gäller främst delar av verkstadsindustrien. Det är belysande för produktionssituationen, att övertidsarbete under året förekommit i väsentligt större utsträckning än under 1934. Enligt en inom socialstyrelsen utförd beräkning har sålunda vid ett antal genomgående företag, vilka år 1935 sysselsatte c:a 180 tusen arbetare, övertidsarbetet åren 1934 och 1935 uppgått till 1.3 resp. 2.3 % av det totala antalet utgjorda aibetstimmar.

Till följd av pågående omläggning av industriförbundets produktionsindex saknas representativa uppgifter rörande produktionsutvecklingen under året. Hållpunkter av värde skänker emellertid följande preliminära serie för viktiga delar av kapitalvaruproduktionen (trävaruindustrien ej medräknad), vilken ställts till förfogande av industriförbundet. Bas för indexserien ar månadsgenomsnittet år 1934.

Till komplettering av produktionsuppgifterna förtjänar att namnas, att den av socialstyrelsen beräknade poängsiffran för företagarnas genomsnittliga bedömning av arbetstillgången, vilken redan i slutet av år 1934 tydde på en mycket optimistisk uppfattning örn avsättningsmöjligheterna, under år 1935 ytterligare höjts.

Som en naturlig följd av produktionens och omsättningens fortsatta expansion har sysselsättningsgraden under året starkt förbättrats, samtidigt som arbetslösheten undergått en ytterligare reduktion. Socialstyrelsens uppgifter rörande antalet anställda visa sålunda för år 1935 jämfört med ar 1934 en stegring på 4 å 5 procent. Det är under dessa omständigheter sannolikt, att utvecklingen under år 1935 effektivt bidragit till en uppsugning av det arbetsöverskott, varmed man, såsom jag i fjolårets statsverksproposition framhöll, haft att räkna.

Medan fackförbunden ännu sommaren 1934 inregistrerade en arbetslöshet på cirka 13 procent, redovisades sommaren 1935 en arbetslöshet på endast 10 procent. Man har alltså kommit väsentligt närmare procenttalen från tiden före krisen, då man vid arbetslöshetens bottenläge redovisade en arbetslöshet på 6 ä 7 procent, en siffra som emellertid redan den betydde en avsevärd ökning av den permanenta arbetslösheten i förhållande till förkrigstiden. Även örn drag i redovisningsförfarandet skulle lia medfört, att procenttalen för de senaste åren legat högre än tidigare utan att detta betytt en motsvarande försämring av arbetslöshetsläget, framstår dock diflerensen som så stor, att tvekan icke kan råda örn att arbetslösheten alltjämt absolut

14 Inkomsterna.

taget är av väsentligt större omfattning än under 1920-talets högkonjunktur. Denna uppfattning stödjes av övrigt material. Visserligen voro arbetslöshetskommissionens uppgifter över antalet hjälpsökande arbetslösa relativt låga, men siffrorna äro alltjämt, trots en restriktiv politik, betydande. Vidare inregistrerades även 1935 ett osedvanligt stort antal ansökningar örn arbete i förhållande till antalet lediga platser. Arbetsmarknadsutvecklingen belyses närmare av följande sammanställning av officiell statistik.

Sysselsättning och arbetslöshet.

Ser man närmare på utvecklingen av produktion och sysselsättning inom olika delmarknader framträder även år 1935 en avsevärd splittring. Utvecklingens mest karakteristiska drag, metall- och verkstadsindustriernas gynnsamma samt träindustriens ogynnsamma läge, torde icke kräva ytterligare kommentar. I följande tablå sammanställas viktigare statistiska uppgifter.

Arbetsmarknadsläget inom vissa områden.

Material för ett studium av utvecklingen inom skilda delmarknader skänker även socialstyrelsens nya löneindex, som visar förändringarna i summan utbetalade löner i ett antal fran kvartal till kvartal genomgående företag.

Såsom redan anförts har byggnadsindustrien under år 1935 visat starkt ökad produktion. I de städer, som omfattas av socialstyrelsens bostadsproduktionsstatistik, var under 1—3 kvart. 1935 antalet fullbordade lägenhe-

Inkomsterna.

15 Index för löneutbetalningar.

* lia kvartalet = 100. 1 2:a kvartalet = 100.

ter 11,728 mot 7,002 under samma tid år 1934 (motsvarande tal för Stockholm: 2,044 och 1,014). Antalet under samma perioder beviljade byggnadstillstånd räknat i lägenheter var år 1935: 14,105 och år 1934: 9,536 (motsvarande tal för Stockholm: 5,441 och 2,913). Uppgifterna rörande antalet lägenheter under byggnad tyda på en relativ begränsning under sista kvartalet år 1935. Medan antalet lägenheter under byggnad den 1 juli 1935 i av statistiken omfattade städer uppgick till 14,531 mot 8,340 vid samma tidpunkt 1934, så voro motsvarande tal den 1 oktober år 1935: 5,195 och år 1934: 4,991.

För den fortsatta konjunkturutvecklingen är bostadsproduktionens frammarsch givetvis av den allra största betydelse icke endast som drivande kraft utan även såsom en möjlig grund för överinvestering med åtföljande risk för kris.

Finansplanen.

Budgetarbetets förutsättningar. Försöker man att mot bakgrunden av det anförda bilda sig en uppfattning om de närmaste framtidsutsikterna för det svenska näringslivet, torde i första hand kunna fastslås, att den hittillsvarande utvecklingen inom landet ger förhoppningar om cn fortsatt, om än sannolikt avtagande tillväxt av produktion och inkomster. Bortser man från de ogynnsamma återverkningar som otvivelaktigt skulle framkallas av omfattande arbetsstrider, äro riskerna för ett omslag i ofördelaktig riktning väsentligen knutna till den internationella utvecklingen. Den osäkerhet, som följer ur vårt beroende av denna utveckling, får tydligen icke glömmas. Av den föregående översikten över läget i de ledande länderna har emellertid framgått, att man för den närmaste tiden snarast har att räkna med att inflytandet fran världsmarknaden kommer att gå i ur svensk synpunkt konjunkturstimulerande riktning. Den relativt gynnsamma prognos vartill man under dessa omständigheter synes berättigad hindrar emellertid icke, att man bör räkna med att arbetslösheten kommer att fortbesta i betydande omfattning.

16 Inkomsterna.

Finanspolitiken synes i det nuvarande konjunkturläget vara ställd inför två huvuduppgifter. Den första står i samband med strävan att övervinna den kvardröjande arbetslösheten. Den andra framgår ur behovet att även statsfinansiellt vidtaga förberedelser för att möta en ny ekonomisk kris.

Om den första av dessa uppgifter hade jag anledning att relativt ingående uttala mig i förra årets finansplan. Till det där anförda har jag i princip ingenting att nu tillägga. Fortfarande måste syftet med den ekonomiska politiken vara att bereda ökade försörjningsmöjligheter genom åtgärder, som icke ha karaktär av kortvariga kristidsanordningar. Offentliga arbeten finansierade med lånemedel, som mycket snabbt böra återbetalas, falla sålunda av naturliga skäl utanför dessa åtgärder på längre sikt. Däremot synes det icke rimligt att utesluta vissa slag av investeringar, endast därför att de ske inom företag i samhällets ägo eller komma till stånd genom det allmännas initiativ7. Motiveringen för en kon junkturu t jämnande krispolitik är visserligen i stora drag den, att det allmännas investeringar skola utvidgas då den enskilda företagsamheten under krisen krymper samman och omvänt, men vid tillämpningen av denna allmänna grundsats måste hänsyn tagas till det faktum, att konjunkturförloppen ändra karaktär och i sina olika faser framvisa nya drag. Sådana drag äro icke svåra att upptäcka i den goda konjunktur, som man på grund av7 vissa kännetecken, t. ex. återställd räntabilitet, anser sig kunna konstatera i länder som England, Förenta staterna och icke minst Sverige. Mest framträdande bland dessa nya drag är väl den höga nivån för arbetslösheten. Men även den rikliga tillgången på sysselsättning sökande kapital stämmer icke överens med tidigare utbildade föreställningar örn en god konjunktur. Jag hänvisar i dessa avseenden till den lämnade redogörelsen för det ekonomiska läget.

Ender sådana förhallanden kan det icke undgås, att frågan örn det allmännas insatser i det ekonomiska livet även i ett gynnsamt konjunkturläge får prövas utan den förutfattade meningen, att ett dylikt konjunkturläge måste bringa det allmännas kapitalinvesteringar ned nnder någon viss såsom normal betraktad nivå. De frågor som här kräva sin lösning, kunna icke avgöias efter någon enkel formel, och valet av kapitalinvesteringar, som genom samhällets ingripande skola främjas, får träffas med hänsyn lill en rad olika faktorer, som icke uttömmas av motsättningen god eller dålig konjunktur. Så länge en inskränkning av annan kapitalinvestering från det allmännas sida endast leder till ökning av investeringar i reservarbeten, synas skäl icke föreligga att fran kretsen av åtgärder, som kunna övervägas, utesluta statliga investeringar av mera räntabel karaktär.

Det nu föreliggande budgetförslaget innehåller alltså betydande belopp i kapitalökning för de affärsdrivande verken, för egnahemsbildning, arbetaresmåbruk, bostadsförbättring och bostadsbyggande etc. liksom också, ehuru icke oväsentligt mindre än förra året, för reservarbeten.

Den andra av de inledningsvis nämnda uppgifterna för finanspolitiken välan även stalsfinansiellt och budgetmässigt vidtaga förberedelser för en ny nedgång i konjunkturen. 1 proposition till 1934 års riksdag med de senare

Inkomsterna.

och reviderade inkomstberäkningarna uttrycktes denna uppgift genom önskemålen att snarast möjligt återbetala krislånen, att återupptaga övriga eftersatta amorteringar eller täckningar av förluster samt slutligen att skapa nya reserver. Vad det sistnämnda önskemålet beträffar, sammanhänger det nära med frågan, bur regler för balansering av budgeten så skola kunna utformas, att de tillåta en under växlande konjunkturer nödvändig rörlighet, men samtidigt innebära garantier mot en lånepolitik som medför försvagning av statens förmögenhetsställning och därmed ett hot mot vad som brukar kallas finansernas sundhet. Denna fråga, som genom krisårens erfarenheter erhållit stor aktualitet, synes genom de i praktiken företagna åtgärderna och de därtill anknutna diskussionerna och utredningarna ha bragts ett gott stycke närmare sin lösning. Jag hänvisar i detta avseende till de utlåtanden, som med anledning av arbetslöshetsutredningens betänkande avgivits från såväl riksgäldskontoret och statskontoret som framför allt riksräkenskapsverket. Utan att redan nu ta ståndpunkt till den av det sistnämnda ämbetsverket utarbetade linjen, vilken synes böra bilda underlag för fortsatta överläggningar, torde man kunna medgiva, att goda skäl anförts för uppfattningen, att en konsolidering av statsfinanserna med syfte att stärka ställningen inför en krissituation icke nödvändigtvis behöver taga formen av stora summor fonderade skattemedel. Risken att dessa fonderade medel inge en oriktig föreställning örn statsfinansiellt överflöd har sen gammalt påpekats, och erfarenheterna från den senaste tidens diskussion örn lämplig förbrukning av medlen i en för ögonblicket relativt stor kassafond lia bidragit att stärka intrycket av denna risk. Det torde också ligga sanning i erinringen, att det är svårare att upprätthålla en viss beskattning för att i förväg samla reserver än för att i efterskott återbetala de lån, som under en krisperiod visat sig oundvikliga. I nuvarande läge är det i alla händelser detta senare mål som först måste uppnås, och som utgjort den andra uppgiften för budgetarbetet.

Denna uppgift ligger helt i linje med en även ur andra synpunkter naturlig strävan att snarast möjligt frigöra de betydande statsinkomster, som bundits för återbetalning av krislånen till offentliga arbeten. Jag behöver icke erinra örn de utgiftsökningar, som följa av förra riksdagens beslut om höjda folkpensioner eller om statens övertagande av en större andel i kostnaderna för folkskoleväsendet. Icke heller örn utsikterna till ytterligare ökningar redan nu eller inom den närmaste framtiden både på socialförsäkringens, skolväsendets och det militära försvarets områden. Visserligen gav riksdagen uttryck åt sin beredvillighet att för finansiering av den bättre folkpensioneringen godtaga vissa skattehöjningar, och samma beredvillighet kan förutsättas i fråga örn här nämnda utgiftsökningar. Men det kan icke vara något önskemål att tillgripa en skattehöjning, förrän den visat sig nödvändig. Liksom det därför varit en strävan att i den nu framlagda budgeten finna utrymme för en viss ökning av utgifterna vid oförändrad eller helst något sänkt beskattning, måste ansträngningarna för de närmaste åren inriktas på att möta utgiftsökningar, som anses ofrånkomliga, med så måttliga höjningar i be-

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 1 sami. Nr 1 Del 2. 2

18 Inkomsterna.

skattningen som möjligt. En av utvägarna att uppnå detta mål är att kraftigt minska behovet av anslag till en extraordinär skuldavbetalning.

De sålunda angivna förutsättningarna ha satt sin prägel på budgetförslagets utformning, och jag övergår nu till att ange huvuddragen av denna utformning på utgifts- och inkomstsidan. Jag börjar därvid med en redogörelse för de normala löpande utgifter, som vid nu rådande konjunkturläge under alla förhållanden kräva täckning av löpande inkomster.

De normala utgifterna. En viss del av höjningen på budgetens utgiftssida hänger samman med att specialbudgeterna visa ökade inkomster och därför också ökade utgifter. Detta gäller nionde huvudtitelns avsättning till fonden för täckande av förluster å spannmålsregleringen, liksom sjunde huvudtitelns ordinarie anslag till skatteutjämning. Det har ansetts skäligt att vid den extraordinära återbetalning av lanen för offentliga arbeten, varom senare hemställes, låta även bilskattemedel i någon mån bidraga, så mycket mera som nämnda arbeten i stor omfattning lia utgjorts av vägbyggnader. Under avbetalning å statsskulden återfinnes alltså ett belopp av 7 miljoner kronor, som eljest skulle ha ingått i sjätte huvudtitelns slutsumma. Denna har likväl från nu löpande statsreglering stigit med icke mindre än 8.6 miljoner kronor, väsentligen som en följd av den starka stegringen i bilskattemedlen.

Men även bortsett från specialbudgeterna ha utgifterna stigit med mycket stora belopp. Alla huvudtitlarnas slutsumma uppgår i det nu framlagda budgetförslaget till 914 miljoner kronor mot något över 867 miljoner kronor i årets riksstat. Skillnaden är 47 miljoner kronor. Örn man härifrån drager något över 10 miljoner kronor som falla på de nämnda specialbudgeterna, återstår en utgiftsökning för den allmänna budgeten på över 36 miljoner kronor. Denna ökning skulle ha varit ännu större, örn icke på några punkter högst betydande sänkningar av föregående års anslag företagits. Det gäller främst anslaget till reservarbeten och kontantunderstöd, som upptagits 15 miljoner kronor lägre, och förstärkningsanslaget till skatteutjämning, som minskats med 6 miljoner kronor. Dessutom ha kostnaderna för statsskuldens förräntning sjunkit med omkring 3 miljoner kronor. Det blir sålunda utgiftsökningar på över 60 miljoner kronor, som upptagas i det nya budgetförslaget. De redovisas i detalj under avdelningen riksstaten i det följande och jag skall här endast erinra om ett antal av de mest betydande, vilka emellertid tillsammans fylla ut allra största delen av det vidgade budgetutrymmet.

Mer än hälften av hela ökningen faller på en enda post, de under allmänna pensionsförsäkringen upptagna punkterna, vilka visa en sammanlagd utgiftssumma på 92.4 miljoner kronor mot 58.6 miljoner kronor i årets riksstat, alltså en stegring på nära 34 miljoner kronor. Denna ökning beror väsentligen på av förra årets riksdag fattade beslut. Den förbättring av pensionstilläggen på dyrare ort, varom förslag förberedes, beräknas ingå i den samlade summan med omkring 5 miljoner kronor. Det bör kanske erinras om att de sålunda upptagna ökningarna endast gälla kostnaderna för ett

Inkomsterna.

halvt budgetår, liksom att tillskottet från folkpensioneringsfonden uppskattas till 18 miljoner kronor. I övrigt uppgår femte huvudtitelns andel i utgiftsökningen till omkring 5 miljoner kronor, fördelade på sjukförsäkring, blindhetsersättning, arbetslöshetsförsäkring, sjukvård, polisväsen etc.

De huvudtitlar, som för övrigt visa en väsentlig ökning, äro fjärde, åttonde och elfte. Försvarshuvudtiteln har stigit med 5 miljoner kronor. Av de över 7 miljoner kronor, varmed åttonde huvudtiteln stigit, falla över 3 miljoner på den beslutade överflyttningen av folkskolekostnader till staten och 1 miljon på de allmänna läroverken. Slutligen visar huvudtiteln för pensions väsendet en betydande ökning, åtskilligt över 3 miljoner kronor.

För dyrtidstillägg, som jag föreslår skola utgå enligt gällande grunder, lia anslagen beräknats efter en levnadskostnadsindex av 156, vilket medfört en icke obetydlig höjning av anslagsbeloppet.

Örn vi övergå till skattebudgetens anslag för kapitalökning, möter oss först det sedvanliga anslaget för inlandsbanans fortsättning, i år upptaget med ett något sänkt belopp, 3.5 miljoner kronor. Utlåningsfonderna uppträda också med sänkta belopp av skattemedel, 6.27 miljoner kronor mot 9.7 miljoner i årets riksstat. Avsättningen av medel att täcka förlusterna på Kreditkassan av år 1922 fortsättes. Det föreslagna beloppet är 5 miljoner kronor. Lika stor summa anvisas under avbetalning å statsskulden för fullföljande av den vid förra årets riksdag framlagda planen till avskrivning av lånekapital, som anvisats åt Svenska spannmålsföreningen. Den ordinarie amorteringen av vissa lån beräknas till 3.45 miljoner kronor och till fastighetsfond och rusdrycksmedelsfond åtgå 0.52 miljon kronor. Den sedan år 1933 avbrutna amorteringen av statens järnvägars icke räntabla lånekapital återupptages med ett belopp av 4 miljoner kronor, och till täckande av förluster å lånemedel anslås 1 miljon kronor. Slutligen uppgår den beräknade avkastningen av arvsskatt och extra inkomstskatt till 38.5 miljoner kronor, vilket belopp sålunda får anses utgöra den ordinarie avskrivningen på de s. k. krislån, vilka upptagits för finansiering av offentliga arbeten.

Sammanräknar man dessa anslag för kapitalökning, får man en summa på 67.24 miljoner kronor. Huvudtitlarnas slutsumma utgör 914.06 miljoner kronor. Alla hittills beräknade utgifter av skattemedel uppgå sålunda till 981.3 miljoner kronor.

Inkomstberäkningen. Enligt de av riksräkenskapsverket framlagda beräkningarna visa statsverkets inkomster för nästkommande budgetår en betydande stegring i förhållande till det i riksstaten för löpande budgetår fastställda beloppet. Verkets inkomstberäkningar sluta, vad skattebudgetens verkliga inkomster angår, på 986.01 miljoner kronor, mot gällande riksstats motsvarande inkomstsiffra på 926.93 miljoner kronor. Stegringen uppgår till

59.08 miljoner kronor, varav ett belopp av 35.70 miljoner kronor faller på allmänna skattebudgeten och 23.38 miljoner kronor på specialbudgeterna. Härvid är dessutom att märka, att gällande riksstat räknar med engångsin-

20 Inkomsterna.

kemister till ett sammanlagt belopp av 21.50 miljoner kronor, vilka sakna motsvarighet i de för nästa budgetår beräknade siffrorna. Örn emellertid mot sistnämnda siffror ställas de belopp, med vilka riksstatsinkomsterna enligt numera verkställda beräkningar kunna antagas komma att inflyta under löpande statsregleringsperiod — beräkningar, till vilka jag i det följande skall återkomma —, blir bilden en helt annan. Flera av de inkomsttitlar, vilka utvisa stegring i förhållande till gällande riksstat, komma nämligen, såvitt nu kan bedömas, att redan under innevarande budgetår inflyta med belopp, som närma sig eller uppgå till de i riksräkenskapsverkets förslag upptagna. En jämförelse mellan det beräknade utfallet av den gällande riksstatens inkomstsida och riksräkenskapsverkets förslagsberäkningar ger — örn mera betydande tillfälliga inkomster frånräknas — till resultat en stegring i statsverkets löpande inkomster från innevarande till nästa budgetår av omkring 2 procent. En dylik jämförelse är av intresse bland annat därför, att den torde visa, att riksräkenskapsverkets inkomstberäkningar äro uppgjorda med försiktighet.

I stort sett sammanfaller min bedömning av konjunkturutvecklingen för den tid det här gäller att överblicka med de antaganden, riksräkenskapsverket lagt till grund för sin uppskattning av statsverkets inkomster. Jag har också på de flesta punkter ansett mig kunna biträda verkets beräkningar. I vissa fall har jag emellertid — av skäl som jag får tillfälle att utveckla vid beräkningen av de särskilda inkomsttitlarna — funnit anledning att räkna med något högre belopp än det av riksräkenskapsverket angivna.

Vad inkomst- och förmögenhetsskatten beträffar, har jag funnit det motiverat att upptaga den behållna avkastningen av denna skatt vid nu gällande procenttal till 162 miljoner kronor i stället för av riksräkenskapsverket beräknade 160 miljoner kronor. Jag föreslår vidare höjning av stämpelmedlen från 62 till 63 miljoner kronor, av tobaksskatten från 83 till 84 miljoner kronor, av de från aktiebolaget Vin- och spritcentralen påräkneliga vinstmedlen från 11 till 12 miljoner kronor, av överskottet av statens järnvägar från 34 till 36 miljoner kronor samt av riksbankens beräknade vinst för år 1936 från 3 till 4.5 miljoner kronor. Under uppbörd i statens verksamhet redovisade titlar hava jämkats uppåt med sammanlagt 0.31 miljon kronor. Under rubriken diverse inkomster tillkomma intäkter, som icke innefattas i riksräkenskapsverkets beräkning, med 0.27 miljon kronor. Överskottet av statens utlåningsfonder har likaledes kunnat höjas med 1.4 miljon kronor.

Inkomst från Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag, som riksräkenskapsverket upptagit med allenast ett formellt belopp av 100 kronor, har jag ansett mig kunna beräkna till 12 miljoner kronor.

Riksstatens inkomstsida bör slutligen kompletteras med det belopp å 18 miljoner kronor, som enligt planen för folkpensioneringsfondens användning skall från denna fond lämnas såsom bidrag till utgifterna för folkpensioneringen.

Mot dessa ökningar i förhållande till riksräkenskapsverkets siffror står

Inkomsterna.

sänkning på allenast två punkter, nämligen beträffande dels margarinaccisen, vars avkastning för nästa budgetår torde böra upptagas till 11 miljoner kronor i stället för av ämbetsverket beräknade 16 miljoner kronor, dels överskottet av statens allmänna fastighetsfond, som bör sänkas med 0.2 miljon kronor till 7.3 miljoner kronor. Dessutom har jag ansett mig böra räkna med att av lotterimedel endast 1 miljon kronor tages i anspråk för budgetändamål i stället för såsom nu är fallet 2 miljoner kronor, vilket sänker den av riksräkenskapsverket angivna siffran för diverse inkomster med 1 miljon kronor. I stället skulle för allmänna budgetändamål disponeras 1 miljon kronor av tipsmedel; detta påverkar emellertid icke budgetförslagets inkomstsida.

Efter nu angivna ändringar och tillägg uppgår den beräknade summan av inkomster för skattebudgeten till 1,020.3 miljoner kronor. Då mot denna siffra ställes den förut angivna summan för alla beräknade normala utgifter på 981.3 miljoner kronor, uppstår ett överskott på 39 miljoner kronor.

Det är uppenbart, att en betydande del av det sålunda framräknade överskottet är av den art, att dess användning måste anses förutbestämd, nämligen till avbetalning av skuld. Av bilskattemedlen ha såsom nyss nämnts 7 miljoner kronor reserverats för detta ändamål, och den under vissa förutsättningar beräknade summan av 12 miljoner kronor i betalning å royaltyskuld från Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag kan betraktas såsom engångsinkomst, som icke i nuvarande budgetläge bör användas till täckande av löpande utgifter. Under sådana förhållanden inställer sig osökt frågan, i vilken utsträckning en extraordinär återbetalning av krislånen kan vara möjlig, särskilt i betraktande av att kassafonden genom de båda sista budgetårens överskott vuxit till en så betydande storlek, att ett tillskott från detta håll väl synes kunna övervägas. Men storleken av ett dylikt tillskott måste bli beroende av utsikterna för utfallet av löpande statsreglering. Dessa utsikter böra sålunda först tagas i betraktande.

Löpande statsreglering och kassafonden. Vid ingången av budgetåret 1934/1935 utgjorde behållningen i statsverkets kassafond 70.9 miljoner kronor. Statsregleringen under nämnda, nu avslutade budgetår har utfallit med så stort överskott, att kassafonden vid budgetårets slut visade en behållning på icke mindre än 107.2 miljoner kronor. Att denna behållning under nu löpande budgetår kommer att icke oväsentligt ökas, kan förutses, även om en siffermässig beräkning måste vara behäftad med en viss osäkerhet. För att emellertid erhålla en så säker uppfattning som möjligt om den sannolika storleken hos fonden vid detta budgetårs utgång, har jag anmodat riksräkenskapsverket att på grundval av infordrade upplysningar från myndigheter och affärsverk företaga en uppskattning av de inkomstbelopp, som under nu löpande budgetår kunna beräknas inflyta till statsverket, och av förhållandet mellan dessa belopp och de i riksstaten förutsatta. Resultatet av verkets uppskattning innebär, att ett överskolt av inkomster, reglerade över kassafonden, på närmare 42 miljoner kronor skulle

22 Inkomsterna.

kunna med sannolikhet förväntas. Inkomstskatt och stämpelmedel, tullmedel och tobaksskatt liksom inlevereringar från statens järnvägar och telegrafverket bidraga framför allt till att skapa detta överskott.

Häremot få a andra sidan sättas de överskridanden på utgiftssidan, varmed man erfarenhetsmässigt har att räkna. Den största minusposten lär uppkomma på anslaget till statliga och statskommunala reservarbeten, där arbetslöshetskommisionen förutsätter behovet av en förstärkning av anslaget med 11 miljoner kronor. Örn man i övrigt utgår från de senare årens erfarenheter, men särskilt tar hänsyn till att riksgäldskontorets räntekostnader torde komma att rätt väsentligt understiga de i riksstaten beräknade, synes det icke finnas skäl att uppskatta överskridandena på utgiftssidan till sammanlagt högre belopp än omkring 16 miljoner kronor. Tillskottet till kassafonden från nu löpande statsreglering skulle under sådana förhållanden uPPga till inemot 26 miljoner kronor, och behållningen i fonden vid budgetårets slut kunna antagas uppgå till omkring 133 miljoner kronor.

Att under dessa förhållanden ett mycket betydande tillskott ur kassafonden kan övervägas för ett sådant ändamål som skuldavbetalning, synes uppenbart, samtidigt som man icke får förlora ur sikte den av krisårens erfarenheter inskärpta nödvändigheten att bevara en kassafond av tillräcklig storlek. I förra årets finansplan gav jag uttryck åt uppfattningen, att en behållning i kassafonden av 70 miljoner kronor efter tidigare betraktelsesätt skulle vara att anse såsom hög, men att i nuvarande osäkra ekonomiska läge och då kassafonden numera utgjorde statsverkets enda kapitalreserv, det vore av vikt att fondens ställning icke försvagades. Den sålunda uttalade uppfattningen synes mig fortfarande vara riktig, och ett bidrag från kassafonden till den extraordinära skuldavbetalningen skulle sålunda visserligen kunna bli betydande nog, men dock icke böra nämnvärt överstiga 60 miljoner kronor.

För att i denna punkt erfara riksräkenskapsverkets uppfattning har jag vänt mig till verkets chef med en direkt förfrågan, hur ett anlitande av kassafonden i nyss nämnd utsträckning av verket skulle bedömas, och haltin svar erhållit ett utlåtande av ämbetsverket, vilket torde få biläggas statsrådsprotokollet. Ämbetsverket anför däri, att genom ett ianspråktagande i riksstaten för budgetåret 1936/1937 av kassafondsmedel till ett belopp av 60 miljoner kronor kassafondens behållning, bortsett från utfallet av nämnda riksstat, skulle kunna beräknas under nästkommande budgetår komma att nedgå till omkring 73 miljoner kronor. Med utgångspunkt från erfarenheterna av budgetutvecklingen under senaste depressionsperiod — då kassafonden under budgetåren 1931/1932 och 1932/1933 för täckande av budgetunderskott fick vidkännas en nettobelastning av över 60 miljoner kronor -— har verket funnit det icke vara tillrådligt att genom ianspråktagande för budgetändamål nedbringa kassafondens behållning till lägre belopp än 70 å 75 miljoner kronor. Enligt riksräkenskapsverkets uppfattning kunna följaktligen, utan eftersättande av kassafondens primära uppgift som budgetregulator, under föreliggande omständigheter icke mera än omkring 60 miljoner

Inkomsterna.

kronor tagas i anspråk för finansieringen av riksstaten för nästkommande budgetår. Utom av kassafondens storlek är emellertid — framhåller ämbetsverket — frågan, örn och i vilken omfattning kassafondsmedel i skilda budgetlägen lämpligen kunna och böra tagas i anspråk för riksstatens finansiering, beroende jämväl av arten av de utgiftsändamål, för vilka fondmedlen avses skola tagas i anspråk. Att för närvarande, då ett omfattande avskrivningsbehov, avseende icke-räntabla lånemedelstillgångar respektive direkta lånemedelsförluster, alltjämt föreligger, taga kassafondsmedel i anspråk för finansiering av skattebudgetens normala utgifter kan riksräkenskapsverket icke finna vara förenligt med sunda budgetprinciper. Det ianspråktagande av kassafondsmedel för finansiering av riksstaten för budgetåret 1936/1937, som nu satts i fråga, avser emellertid att möjliggöra en avskrivning i ett sammanhang av de anslagsmedel till allmänna arbeten m. m., vilka anvisats under fonden för förlag till statsverket att utgå av lånemedel och vilka enligt den av statskontoret därom verkställda utredningen äro att betrakta såsom hänförliga till verkliga utgifter. En dylik disposition av kassafondsmedel för avskrivning, vilken icke påverkar statsverkets kassaställning utan allenast representerar en bokföringsmässig reglering av redan konstaterade förluster, har verket från sina utgångspunkter ansett icke väcka betänklighet. Under åberopande av vad verket anfört och med hänsyn till angelägenheten av att täckning av nu omhandlade icke-räntabla lånemedelstillgångar snarast kommer till stånd har verket funnit sig kunna tillstyrka, att för ifrågavarande ändamål i riksstaten för budgetåret 1936/1937 av kassafonden tages i anspråk ett belopp av intill 60 miljoner kronor.

Det sålunda erhållna utlåtandet ger stöd åt den förut av mig uttalade meningen, att under nuvarande förhållanden en kassafond av ganska betydande storlek får anses erforderlig, samtidigt med att det tillstyrker tanken att för ett sådant ändamål som återbetalning av skuld låta fonden bidraga med ett sextiotal miljoner kronor.

Återbetalning av krislånen för offentliga arbeten. Såsom i framställningen under utgifter för kapitalökning närmare utredes, uppgå de anslag för offentliga arbeten, som från och med budgetåret 1933/1934 upptagits under fonden för förlag till statsverket att utgå av lånemedel, till närmare 300 miljoner kronor. Icke obetydliga statsinkomster ha bundits för en snabb amortering av dessa lån, men det har likväl i de bada senaste finansplanerna förutsatts, att budgetens utgiftssida skulle för detta ändamål belastas under en tid av icke mindre än sju år. Emellertid har det från början varit klart, att bland de åsyftade anslagen en åtskillnad kunde göras mellan sådana sorn otvivelaktigt ägde karaktär av vad som brukar kallas \erkliga utgifter och därför snarast borde täckas av skattemedel, och en andra grupp av anslag som förr eller senare skulle kunna inordnas i övliga former för kapital investeringar av lånemedel.

Efter av statskontoret verkställd utredning har det visat sig, att summan av de krislån, som kräva snabb amortering, nu kan begränsas till omkring

24 Inkomsterna.

218.6 miljoner kronor. Då under budgetåren 1933/1934 och 1934/1935 redan anslagits 62.7 miljoner kronor, och under nu löpande budgetår beräknas inflyta ytterligare 39.5 miljoner kronor, skulle vid nästa budgetårs ingång för amortering stå till förfogande 102.2 miljoner kronor, och det återstående skuldbeloppet skulle utgöra 116.4 miljoner kronor. Den ordinarie amorteringen av arvsskatt och extra inkomstskatt beräknas för 1936/1937 till 38.5 miljoner kronor. Om härtill läggas de förut nämnda 7 miljoner kronor av bilskattemedel och 12 miljoner kronor inbetald royalty från Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag, erhålles 57.5 miljoner kronor, och med ett tillskott från kassafonden på 59 miljoner kronor uppgår summan till de

116.5 miljoner kronor, som äro tillräckliga för att nu i ett sammanhang betala av hela återstoden av krislånen med kort amorteringstid för offentliga arbeten.

Tillskottet ur kassafonden hade tydligen kunnat göras väsentligen lägre, örn hela överskottet av beräknade inkomster över beräknade utgifter tagits i bruk. Detta överskott har jag förut angivit till 39 miljoner kronor,”av vilka endast 19 miljoner kronor — 7 miljoner av bilskattemedel och 12 miljoner från Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag — här nu medtagits. återstående 20 miljoner kronor kunna utan tvivel också finna en rimlig användning för täckande av kristidsförluster, men då budgeten i övrigt innehåller så betydande belopp till skuldavbetalning och vi här ha att göra med ett verkligt överskott av löpande inkomster, bör även möjligheten av en skattesänkning övervägas. Den tveksamhet, som i detta hänseende kan råda, hänger samman med de förut omtalade utsikterna till betydligt ökade statsutgifter under de kommande åren. Det finns sålunda skäl att söka närmare belysa dessa utsikter, innan avgörandet örn skattesänkning träffas.

Utsikterna för budgetåren 1937/1938 och 1938/1939. Den ovisshet som måste råda om de framtida budgetutsikterna, gäller tydligen, ehuru på olika sätt, både inkomster och utgifter. Vad statens inkomster beträffar kan man på grundval av erfarenheten om växlingar under olika konjunkturer i det förflutna göra vissa antaganden örn den möjliga utvecklingen i fortsättningen. Detta har här skett med ledning av från olika myndigheter insamlat material, som sammanförts och analyserats i en särskild promemoria. Rörande utgiftssidan ha från departementen infordrats sammanställningar av de mera betydande ökningar och minskningar, som under de nämnda båda budgetaren kunna antagas inträda, dels på grund av redan fattade beslut, dels på grund av förslag som kunna förväntas leda till beslut. De sålunda inkomna uppgifterna ha bearbetats i anslutning till en undersökning rörande mera betydande utgiftsstegringar under den senaste tioårsperioden, som på min anmodan verkställts inom riksräkenskapsverket.

_ Innan jag övergår till en redogörelse för de beräknade eller antagna ökningarna i utgifter, finnes emellertid skäl att uppskatta den utgiftsminskning, som blir en följd av den föreslagna återbetalningen av krislån, och som icke kunnat tagas med i de nämnda sammanställningarna över de närmaste årens

Inkomsterna.

utgifter. Den ordinarie amorteringen på krislånen för offentliga arbeten beräknas i den nu framlagda budgeten till 38.5 miljoner kronor. Det kan icke anses försvarligt att taga hela denna summa i bruk för löpande utgifter, utan karaktär av skuldbetalning eller kapitalinvestering. Den redogörelse, som under utgifter för kapitalökning lämnas över olika slag av amorteringsbehov, torde vara en tillräcklig erinran örn att den fortsatta konsolideringen av statens finansiella ställning är en angelägen uppgift och att den även under de kommande åren kräver betydande belopp av skattemedel. Kreditkassan av år 1922 visar ännu otäckta förluster på över 20 miljoner kronor. På riksgäldskontorets avskrivningskonto finnes att täcka förluster av lånemedel m. m. till ett belopp av över 16 miljoner kronor. Det vore önskvärt att efter ernådd visshet om förlusterna på spannmålsregleringen kunna företaga en snabbare amortering än den nu förutsedda. Slutligen kvarstå alltjämt eller i ökad omfattning de väldiga beloppen av oräntabla lånemedel — för närvarande upptagna till 175 miljoner kronor — som fortfarande räknas med i statens järnvägars fond, men som väl efter ett förnyat övervägande av storleken hos det kapital, som statens järnvägar anses böra kunna förränta, rimligen böra föras samman med övriga förluster av lånemedel, att så snabbt omständigheterna medgiva amorteras.

Med hänsyn till sålunda föreliggande förhållanden får det anses nödvändigt att fortfarande räkna med ganska stora årliga anslag för amortering av skuld. Av de förut nämnda 38.5 miljoner kronor, som genom återbetalning av krislån frigöras, antagas därför ett tiotal miljoner fortfarande bli tagna i anspråk för skuldbetalning, och utgiftsminskningen på denna punkt beräknas till 25 å 30 miljoner kronor.

Häremot har man att ställa väntade ökningar i utgifterna. Den sedan länge brukliga uppdelningen av ändringar på utgiftssidan i »automatiska» och »icke automatiska» är förbunden med svårigheter, då gränsen inte alltid är lätt att draga mellan vad som formellt utgör konsekvenser av statsmakternas beslut och vad som efter dylika beslut synes av reala skäl ofrånkomligt. Emellertid torde en dylik uppdelning likväl knappast kunna undvaras. Vid den gjorda sammanställningen av väntade utgifter har gruppen automatiska ökningar ganska snävt begränsats. Efter gjorda avdrag för automatiska minskningar har resultatet blivit en beräknad utgiftsökning av detta slag under de båda åren på 30, respektive 43 miljoner kronor. Så gott som hela denna ökning faller på socialdepartementets, ecklesiastikdepartementets och pensionsväsendets huvudtitlar. Socialdepartementet tar i anspråk 21, respektive 32 miljoner kronor för folkpensionering, sjukkassor, arbetslöshetskassor, arbetsförmedling, bostadsförsörjning, sinnessjukvård och ett antal mindre poster. Ecklesiastikdepartementet har på sin lott 6 å 7 miljoner kronor, väsentligen för överflyttning till staten av kostnader för folkskoleväsendet. Pensionshuvudtiteln slutligen beräknas växa med 1.7 miljon, respektive 3.6 miljoner kronor.

Enligt dessa beräkningar skulle sålunda bortfallet av amorteringarna på krislånen någorlunda räcka till att uppväga de ofrånkomliga ökningarna

26 Inkomsterna.

budgetåret 1937/1938, medan året därpå en lucka på omkring 15 miljoner kronor behövde fyllas. Örn man för att förenkla diskussionen gör det gynnsamma antagandet, att en fortsatt förbättring av det ekonomiska läget reducerar behovet av anslag till bekämpande av arbetslösheten och till skatteutjämning med dessa 15 miljoner kronor, kan uppmärksamheten i det följande samlas kring en jämförelse mellan å ena sidan de väntade ökningar i utgifterna, som icke äro formellt ofrånkomliga, alltså icke automatiska, och å andra sidan en antagen utveckling av budgetens inkomstsida. Dessa väntade ökningar kunna för överskådlighetens skull uppdelas i tre grupper, kostnader för en försvarsreform, för löneregleringar och »övriga».

Vad försvarsutgifterna beträffar, innebär den nu framlagda fjärde huvudtiteln en ökning med omkring 5 miljoner kronor. Försvarskommissionens huvudförslag torde innebära en ökning därutöver på 30 miljoner kronor och en av huvudreservationerna en ökning på 40 ä 45 miljoner kronor, medan en annan grupp av reservanter stannar ungefär vid de nuvarande kostnaderna oförändrade. Avgörandet i denna fråga kan antagas bli träffat redan vid årets riksdag.

I fråga örn löneregleringar föreligga sedan ett antal år tillbaka av 1928 års lönekommitté framlagda utredningar och förslag, dels till ett allmänt lönereglemente för nyreglerade verk med dyr tids tilläggen inarbetade i lönerna, dels till lönefrågans ordnande för de tjänstemän, som ännu ha oreglerad lön, alltså främst olika grupper av lärare. Ett återupptagande av dessa frågor synes vara påkallat, och under höstens lopp har början blivit gjord genom att förslagen örn lärarnas löner upptagits till överarbetning. Vissa frågor rörande folkskolans och småskolans lärare lia därvid visat sig kräva utredningar, som icke kunnat bli färdiga till instundande riksdag, och då skäl finnas för att låta olika lärargruppers löneregleringar bedömas i ett sammanhang, har framläggandet av proposition ansetts böra uppskjutas till 1937 års riksdag. Kostnadsökningen kan för de rent statliga läroanstalternas del antagas halla sig mellan 1 och 2 miljoner kronor. För folkskolornas och småskolornas del slutar en beräkning av kostnadsökningen enligt det nämnda kommittéförslaget på icke mindre än 16 miljoner kronor. Man synes under alla förhållanden ta räkna med högst betydande belopp, örn en lönereglering för dessa grupper skall nå det avsedda syftet. Men jämte denna fördröjda avslutning på arbetet att låta det nya lönesystemet omfatta den stora kretsen av statsanställd eller med statsmedel avlönad personal väntar en omarbetning av löneplanen i samband med avgörandet av dyrlidstilläggens öde. Vilka kostnadsökningar därvid kunna komma att uppstå, undandrager sig för närvarande ett bedömande.

Vad slutligen de »övriga» utgiftsökningarna beträffar har intet annat kunnat göras än att låta departementen lämna upplysningar örn de förestående anslagsbehov, som finge anses allra mest angelägna. Ökningarna fördela sig på praktiskt taget alla huvudtitlar, men de stora beloppen falla på socialdepartementets, ecklesiastikdepartementets och jordbruksdepartementets. Vill

Inkomsterna.

man sammanräkna siffrorna, får man summor på inemot 20 respektive 25 miljoner kronor. I här upptagna belopp ingå icke kostnader för förslag, som väntas från befolkningskommissionen, liksom icke heller kostnader för en rad åtgärder på hälsovårdens område, varom kommittéer eller myndigheter efter utredning framlagt förslag.

Trots de delade meningar, som kunna antagas föreligga om det berättigade eller nödvändiga i här redovisade utgiftsökningar, torde intet ha medtagits, som i och för sig ligger utanför en allvarlig diskussion. Men dessa delade meningar göra det likväl omöjligt att genom en enkel hopsummering av siffrorna i de tre grupperna söka få fram ett samlat uttryck för någon allmänt väntad eller önskad ökning av utgifterna. Urval och summeringar — och utökningar — kunna göras på många olika sätt, och de sålunda erhållna utgiftssiffrorna få sedan jämföras med de antaganden man anser sig kunna göra örn inkomsternas utveckling.

Huvudresultatet av den verkställda utredningen rörande inkomstutvecklingen kan uttryckas så, att under antagande av i det väsentliga oförändrad konjunktur de samlade statsinkomsterna för 1937/1938 och 1938/1939 — om man bortser från specialbudgeterna — skulle hålla sig i det närmaste på samma nivå som den för 1936/1937 nu förutsatta, eller i alla händelser obetydligt — 5 till 15 miljoner kronor — därutöver. Tänker man sig däremot en verkligen utpräglad ytterligare uppgång i konjunkturen, visa beräkningarna högst betydande ökningar av inkomsterna med maximisiffror på 50, respektive 80 miljoner kronor. En markerad vändning nedåt i konjunkturen anses å andra sidan ha till följd en ännu starkare minskning av inkomsterna. Sammanräkningen ger för de båda åren siffror på 100, respektive 115 miljoner kronor.

Det torde icke behöva understrykas, med vilken försiktighet dessa siffermässiga uttryck för olika inkomstlägen måste behandlas. Den bifogade promemorian innehåller därom alla nödvändiga erinringar. Men försiktigheten kräver också, att ett antagande om de statsfinansiella utsikterna, som skall gälla ett flertal år framåt och varpå praktiska avgöranden nu skola byggas, icke knytes vid- de extrema möjligheterna, vare sig i gynnsam eller ogynnsam riktning. Detta innebär naturligtvis icke, att man söker efter någon hållpunkt i ett matematiskt medeltal mellan ytterligheterna, och inte heller att man överdriver tryggheten i att räkna med »oförändrad konjunktur». Men det betyder, att man vid övervägandet av mera avsevärda ökningar i utgifterna bör räkna med sannolikheten av att nuvarande inkomstkällor icke skola visa sig tillräckliga.

Skattesänkning och budgetens balansering. Såsom jag redan förut framhållit, kunna utsikterna till ökade utgifter med därav följande behov av ökade inkomster föranleda en viss tveksamhet inför en skattesänkning, som årets budgetläge annars tydligen gör möjlig. Betänkligheterna synas icke i och för sig vara avgörande, och framför allt kunna de ej göras gällande utan afsk ill -

28 Inkomsterna.

nåd mot alla slag av skatter eller under alla omständigheter. Jag övergår därför till frågan vilken del av beskattningen som i första hand bör komma i åtanke. Det kunde synas vara en rimlig tankegång, att skatterna äro krisbetonade i högre grad ju senare under krisen de tillkommit och därför borde i omvänd ordning lättas. I så fall skulle företräde lämnas åt de sista 5 enheterna på den ordinarie inkomstskatten samt åt den särskilda förmögenhetsskatten, eftersom dessa skattehöjningar äro de senaste och tillkommo vid 1934 års riksdag. Därefter skulle följa de höjningar av sprit-, malt- och tobaksskatterna som jämte 20 enheter på inkomstskatten härröra från år 1933. Sist i raden komme då de höjda finanstullarna från år 1932, däribland kaffetullen, återigen sprit, malt och tobak samt den extra inkomst- och förmögenhetsskatten. En dylik tankegång torde emellertid förbise de många tillfälligheter och praktiska omständigheter, som spelat en roll vid valet av skattehöjningar, även om det icke skall förnekas, att i flera fall ett övervägande ägt rum av skattetryckets rimliga fördelning. Vad beträffar uppfattningen, att den extra inkomstskatten och den särskilda förmögenhetsskatten borde avskaffas före varje annan skattesänkning, eftersom dessa skatter uttryckligen antagits endast för ett år i sänder, torde även här föreligga ett förbiseende. Vid höjningen av en konsumtionsskatt brukar ingenting utsägas om dess varaktighet, då det är klart, att en sänkning när som helst kan företagas. Vid en jämförelse med den ordinarie rörliga inkomstskatten blir detta ännu tydligare, eftersom procenttalet av grundbeloppet alltid endast bestämmes för ett år framåt. Däremot är det riktigt att båda de nu åsyftade krisskatterna såtillvida måste betraktas som tillfälliga, att de icke ansetts i längden böra bestå vid sidan av den nuvarande ordinarie inkomstoch förmögenhetsskatten. Den proposition rörande omläggning av beskattningen på inkomst och förmögenhet, som är under förberedelse, avser också att ta hänsyn till detta önskemål om större enkelhet och överskådlighet.

I avvaktan på det närmare övervägande, som i nämnda sammanhang bör äga rum av skattetryckets rimliga fördelning på olika grupper av medborgare, finner jag det riktigt, att en skattelättnad nu genomföres på sådant sätt, att den kommer så stor del som möjligt av alla skattebetalare till godo. Detta kan endast ske genom en sänkning av konsumtionsbeskattningen eller av den ordinarie inkomstskatten. Då konsumtionsskatterna på sprit, maltdrycker och tobak av olika skäl icke torde kunna komma i fråga, är det endast en sänkning av kaffetullen som kan övervägas. Jag anser det emellertid icke sannolikt, att en dylik sänkning vid ökade statsutgifter skall kunna vidmakthållas, och då fråga om ett kaffemonopol dessutom är under utredning, synas skäl föreligga att lämna även denna del av krisbeskattningen ur räkningen. Jag föreslår därför en sänkning av den ordinarie inkomst- och förmögenhetsskatten. Om det, såsom jag hoppas, blir möjligt att framlägga förslag till nyordning av den direkta beskattningen, varigenom lättnad beredes en betydande del av inkomsttagarna, skulle för dem sänkningen icke behöva bli endast tillfällig.

Inkomsterna.

29 Det belopp, som förut angivits såsom tillgängligt för en skattesänkning, utgör 20 miljoner kronor. Det motsvarar fullt ut 20 enheter av inkomstskatten. Denna kan sålunda för detta år föreslås att utgå efter procenttalet 150. Beloppet på budgetens inkomstsida sänkes då från det förut beräknade 162 miljoner kronor till 142 miljoner kronor. Därmed är budgeten balanserad.

Riksstaten.

Biksstatens utveckling från och med budgetåret 1926/1927 m. m. För

att erhålla en samlad bild av riksstatens utveckling under senare år hava i efterföljande sammanställning angivits de belopp, med vilka den totala budgeten liksom dess båda huvudavdelningar, skattebudgeten och lånebudgeten, uppförts i riksstatsförslaget för budgetåret 1936/1937, samt häremot svarande belopp avseende riksstaterna för budgetåren 1926/1927—1935/1936.

I sammanställningen redovisas därjämte de olika huvudslagen av skattebudgetens såväl utgiftsanslag som inkomsttitlar.

Med hänsyn till de budgettekniska omläggningar, som vidtagits i de till redovisningsperioden hörande riksstaterna, hava vid utarbetandet av sammanställningen, med utgångspunkt från riksstatsförslaget, vissa omräkningar verkställts beträffande det till riksstaterna för budgetaren 1926/1927 —1928/1929 hänförliga siffermaterialet. Genom dessa omräkningar hava vissa i vederbörande riksstater dubbelförda poster utmönstrats och riksstaternas såväl slutsummor som delsummor upptagits till belopp, som medgiva en jämförelse i stort sett med motsvarande i riksstatsförslaget för budgetåret 1936/1937 uppförda summor. Sålunda har för budgetåret 1928/1929 viss i anspråk tagen kapitaltillgång från fonden för statsskuldens amortering jämte motsvarande utgiftsanslag utmönstrats, varjämte för budgetåren 1926/1927—1928/1929 å inkomstsidan redovisad återbetalning av tillfälliga lånemedel samt motsvarande utgiftsanslag frånräknats. Beträffande budgetåret 1931/1932 har till riksstatens siffror för dels verkliga utgifter dels i anspråk tagna kapitaltillgångar lagts den särskilda anvisning å 15 miljoner kronor på fonden för statsskuldens amortering, som gjordes av 1932 års riksdag för beredande av ytterligare medel till arbetslöshetens bekämpande. För budgetåret 1934/1935 har lånebudgetens såväl utgiftssida som inkomstsida ökats med ett belopp av 30 miljoner kronor, utgörande en utom riksstaten anvisad förstärkning av anslaget till förlagskapital åt svenska spannmålsföreningen u. p. a. Slutligen bör nämnas, att den från och med budgetåret 1932/1933 i riksstaten särskilt redovisade titeln riksgäldskontorets inkomstmedel blivit, för upprätthållande av jämförbarheten, i tabellen inlagd under rubriken egentliga statsinkomster.

30 Inkomsterna.

1 I de i sammanställningen angivna siffrorna för budgetåret 1932/1933 ingå följande å tilläggsstat upptagna anslag, nämligen dels till arbetslöshetens bekämpande 42 miljoner kronor, dels till kapitalökning å egnahemslånefonden 4 miljoner kronor, därav 3.60 miljoner kronor av lånemedel och 0.4o miljon kronor av andra statsinkomster. Under inkomsterna hava i anspråk tagna kapitaltillgångar och lånemedel ökats med motsvarande belopp.

2 Inberäknat tilläggsstaten.

Inkomsterna.

31 I detta sammanhang torde få meddelas några uppgifter örn utvecklingen av den under egentliga statsinkomster ingående största inkomstgruppen, nämligen skatterna.

I efterföljande tabell har sammanställts skatternas summa för ett vart av budgetåren 1924/1925—1936/1937, därvid uppgifterna väsentligen grunda sig för tiden till och med budgetåret 1934/1935 på avslutade räkenskaper, för budgetåret 1935/1936 på riksstatens siffror samt för budgetåret 1936/1937 på de siffror, som innehållas i det nu föreliggande budgetförslaget. Bland skatterna hava medtagits automobilskattemedlen även under den tid, då dessa redovisades utanför riksstaten, liksom ock den under vissa tidigare år bland diverse inkomster bokförda intäkten av rusdrycksförsäljningsmedel från partihandelsbolag. Tabellen innehåller vidare en fördelning av skattesumman för varje budgetår på direkta och indirekta skatter. Med avseende å denna fördelning må här allenast framhållas, att av stämpelmedlen arvsoch gåvoskatten hänförts till direkt beskattning, medan övriga stämpelmedel ansetts utgöra indirekt beskattning. En liknande fördelning har i fråga om automobilskattemedlen ägt rum sålunda, att fordonsskatten hänförts till den direkta beskattningen samt gummirings- och bensinskatterna till indirekt beskattning. Vissa i tabellen ingående siffror äro endast approximativt beräknade.

Av tabellen framgår, ali den stegring, som inträtt beträffande såväl den direkta som den indirekta beskattningen, under största delen av perioden varit proportionsvis lika stark för de båda skatteformerna. De direkta skatternas procentuella andel har, såsom synes, för hela perioden 1924/1925 —1932/1933 praktiskt taget konstant hållit sig omkring en tredjedel av den

32 Inkomsterna.

totala skattesumman. För de följande i tabellen redovisade fyra budgetåren utgöra däremot de direkta skatterna en något lägre andel av hela skattesumman, i genomsnitt icke fullt 31 procent.

Skattebudgeten enligt riksstatsförslaget. En jämförelse mellan anslagen till verkliga utgifter i riksstaten för nu löpande budgetår och dylika anslag i det föreliggande budgetförslaget ger följande resultat:

Enligt sammanställningen utvisar summan av verkliga utgifter en ökning med 46.76 miljoner kronor. Före en granskning av de förändringar, som de särskilda huvudtitlarna undergått, torde böra omnämnas vissa, för flertalet huvudtitlar gemensamma omständigheter, som delvis bidragit till anslagsstegringen.

Till följd av höjning av inkomsttitlar å specialbudgeter hava de i dessa specialbudgeter ingående utgiftsanslagen stigit med tillhopa 10.32 miljoner kronor. Stegringen skulle hava blivit än större, om icke automobilskattemedel till sammanlagt belopp av 7.25 miljoner kronor avsetts för täckning av anslag under utgifter för kapitalökning.

Såsom förut nämnts föreslår jag, att de för innevarande budgetår gällande grunderna för dvrtidstillägg å löner och pensioner få oförändrade

Inkomsterna.

tillämpas även under nästkommande budgetår. I riksstaten för löpande budgetår äro anslagen till dyrtidstillägg beräknade efter en levnadskostnads index av 154. I riksstatsförslaget hava anslagen beräknats efter en index av 156. Anslagen liava sammanlagt ökat med 3.53 miljoner kronor, ökningen har, förutom av stegringen i levnadskostnadsindex, i väsentlig mån föranletts av statens ökade bidrag till folkskollärarnas avlöning och därmed stigande belastning å anslaget till dyrtidstillägg vid statsunderstödda läroanstalter; jämväl i övrigt har på grund av stegrade avlönings- och pensionskostnader utgiften för dyrtidstillägg stigit.

I tidigare statsverkspropositioner hava de s. k. automatiska stegringarna av statsutgifterna vid upprepade tillfällen gjorts till föremål för behandling. Jämväl i samband med det nu avslutade budgetarbetet har inom finansdepartementet en undersökning ägt rum beträffande de automatiska förändringarnas betydelse för utgiftsstegringen. Därvid verkställda approximativa beräkningar utvisa, att de anslag under första till och med elfte huvudtitlarna, som äro underkastade automatiska förändringar, skulle — om ej motverkande faktorer förekommit — av sådan anledning hava stegrats med ett sammanlagt belopp av i runt tal 57.5 miljoner kronor. Häri inbegripas ökade kostnader för folkpensioneringen med 33.8 miljoner kronor. Vidare ingår i siffran den förut nämnda höjningen av anslagen till dyrtidstillägg. Nyssnämnda stegringar hava emellertid i viss mån motvägts av automatiska minskningar, vilka kunna uppskattas till sammanlagt omkring 13.4 miljoner kronor. Häri ingå dels 6.0 miljoner kronor varmed anslaget till förstärkning av skatteutjämningsmedlens fond ansetts kunna sänkas, dels ock 5.66 miljoner kronor på grund av bortfallandet av anslaget till allmänt bidrag för utjämning av kostnaderna för folkskoleväsendet. Den automatiska nettoökningen utgör sålunda omkring 44.1 miljoner kronor. Erinras bör emellertid, att den ökade kostnaden för folkpensioneringen delvis motväges av att å riksstatens inkomstsida upptagas 18 miljoner kronor uti bidrag från folkpensioneringsfonden. Tages hänsyn härtill, stannar den automatiska nettoökningen vid 26.1 miljoner kronor.

För ersättning till statens allmänna fastighetsfond upptagas anslag å sammanlagt 12.62 miljoner kronor, vilket innebär en ökning av 0.41 miljon kronor i förhållande till riksstaten för löpande budgetår.

Vissa omständigheter bidraga till att hålla nere budgetförslagets utgiftssida. Även för nästa budgetår föreslås inskränkning i fonderingen för pensioneringsändamål, såvitt angår avsättningen till civila tjänstepensionsfonden och anslag till statens pensionsanstalt. Den anslagsminskning, som ernås genom denna åtgärd, kan för nästkommande budgetår uppskattas till 11.51 miljoner kronor. Under femte huvudtiteln föreslår chefen för socialdepartementet, att vissa kostnader för polisväsendet skola lill sammanlagt belopp av 0.58 miljon kronor täckas av automobilskattemedel.

Enligt sammanställningen överstiga, med undantag av sjunde huvudtiteln, samtliga de elva första huvudtitlarnas slutsummor löpande riksstats motsvarande belopp.

Bihang till riksdagens protokoll thild, i sami. Nr 1 Itel 2

34 Inkomsterna.

Fjärde huvudtiteln visar en ökning på 5.13 miljoner kronor, varav 2.33 miljoner kronor för lantförsvaret, 1.57 miljon kronor för sjöförsvaret och 1.10 miljon kronor för flygvapnet.

Den största anslagsökningen utvisar femte huvudtiteln med 24.32 miljoner kronor. Denna förändring betingas främst av å ena sidan den väsentliga stegringen av kostnaderna för folkpensioneringen och å andra sidan den betydande minskningen i utgifterna för bekämpande av arbetslösheten.

I gällande riksstat äro anslagen till allmänna pensionsförsäkringen upptagna med sammanlagt 58.63 miljoner kronor. I budgetförslaget har för motsvarande ändamål anvisats tillhopa 92.42 miljoner kronor. Stegringen utgör alltså 33.79 miljoner kronor. Härvid är emellertid att märka dels att för åtgärder till förebyggande och hävande av invaliditet i budgetförslaget upptages ett belopp av 2.68 miljoner kronor, för vilket ändamål i gällande riksstat allenast 0.10 miljon kronor anvisats, då för löpande budgetår motsvarande kostnad i övrigt bestrides genom förskott ur pensionsförsäkringsfonden, dels ock att, såsom nyss erinrats, å riksstatens inkomstsida upptages bidrag från folkpensioneringsfonden, beräknat till 18 miljoner kronor. I budgetförslagets anslagsberäkning beträffande folkpensioneringen ingår ett belopp av 5 miljoner kronor, avseende merkostnader för dyrortsgraderade folkpensioner.

Till arbetslöshetens bekämpande är i gällande riksstat anvisat ett sammanlagt belopp av 38.50 miljoner kronor, därav till kostnaderna för arbetslöshetskommissionen 1 miljon kronor, till statliga och statskommunala reservarbeten 32 miljoner kronor, till kontantunderstödsverksamhet m. m. 2 miljoner kronor, till statliga och kommunala beredskapsarbeten 3 miljoner kronor samt till statsbeställningar 0.50 miljon kronor. I budgetförslaget beräknas för arbetslöshetskommissionen, reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet m. m. och beredskapsarbeten sammanlagt 21 miljoner kronor. Minskningen på denna punkt uppgår alltså till 17.50 miljoner kronor.

Nettoökningen å femte huvudtiteln i övrigt belöper sig till 8.03 miljoner kronor. Bland större ökningar ingående i detta belopp må nämnas, att anslagen till sjukkasseväsendets befrämjande, bidrag till moderskapsförsäkring och moderskapsunderstöd öka med sammanlagt 2.31 miljoner kronor, att anslagen till avlöningar och omkostnader vid statens sinnessjukhus stiga med tillhopa 1.07 miljon kronor samt att bidrag till erkända arbetslöshetskassor äskas med 0.73 miljon kronor mera än som anvisats i gällande riksstat.

I fråga örn sjätte huvudtiteln, beträffande vilken sammanställningen utvisar en ökning av 8.58 miljoner kronor, betingas stegringen nästan helt av att de med automobilskattemedlen sammanhängande anslagen, till följd av höjningen av inkomsttiteln, upptagas med sammanlgt 7.17 miljoner kronor mer än i gällande riksstat. Anslaget till bidrag till handelshamnar och farleder har ökat med 0.30 miljon kronor, till luftfartsväsendet äskas 0.37 miljon kronor mera än i år, för postavgifter för tjänstebrev och dylika försändelser beräknas medelsbehovet stiga med 0.22 miljon kronor.

Inkomsterna.

35 För sjunde huvudtiteln föreligger enligt sammanställningen en minskning å 2.85 miljoner kronor. Denna beror på att anslaget till förstärkning av skatteutjämningsmedlens fond kunnat i budgetförslaget begränsas till 4 miljoner kronor mot 10 miljoner kronor i gällande riksstat. Det för avsättning till skatteutjämningsmedlens fond av intäkter av utjämningsskatt och lotterivinstskatt avsedda anslaget stiger däremot med 1.2 miljon kronor till följd av ökad avkastning av nämnda skatter. Anslagen till avlöningar vid tullverket beräknas öka med 0.46 miljon kronor. För inlösen av skattefrälseräntor begäres ett anslag å 0.45 miljon kronor på grund av den av fjolårets riksdag antagna lagstiftningen rörande snabbare inlösen av dylika räntor. Till följd av stigande avkastning av tullmedlen ökar anslaget till ersättning till städerna för mistad tolag med 0.50 miljon kronor.

Den för åttonde huvudtiteln i sammanställningen redovisade nettoökningen å 7.69 miljoner kronor är till betydande del betingad av de beslut, som 1935 års riksdag fattat rörande statens övertagande av vissa kostnader för folkskoleväsendet. Anslaget till bidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor äskas sålunda med 3.80 miljoner kronor mera än i löpande riksstat, varjämte kostnaderna för dyrtidstillägg beräknas vid oförändrad levnadskostnadsindex öka med 1.2 miljon kronor. Till bidrag till undervisningslokaler m. m. begäres ett anslag å 3.80 miljoner kronor. Däremot bortfaller i anledning av nyssberörda beslut det i årets riksstat med 5.66 miljoner kronor upptagna anslaget till allmänt bidrag för utjämning av kostnaderna för folkskoleväsendet. Bland övriga ökningar må nämnas, att anslaget till avlöningar vid de allmänna läroverken stiger med 0.96 miljon kronor samt att anslagen under den i huvudtiteln upptagna avdelningen för universiteten, den medicinska undervisningen m. m. öka med sammanlagt något över 1

miljon kronor. _

Av ökningen under nionde huvudtiteln å 1.86 miljon kronor hänför sig ungefär en tredjedel eller 0.60 miljon kronor till de höjningar av anslag till avsättning till fonden för mötande av förluster å spannmålsregleringen och till stuteriväsendet med respektive 0.50 miljon kronor och 0.10 miljon kronor, som bliva en följd av att de mot sagda utgiftsanslag korresponderande inkomsttitlarna -— avgifter för täckande av förluster å spannmålsregleringen samt totalisatormedel — i budgetförslaget uppräknats med sagda belopp. Frånsett dessa till specialbudgeter hörande anslagen uppgår alltså ökningen å huvudtiteln till 1.26 miljon kronor. Av övriga anslagsförändringar må nämnas, att till jordanskaffningsverksamhet inom Västerbottens och Norrbottens län beräknas 0.80 miljon kronor samt att till byggnadsarbeten för lantbruksförsöksverksamheten och vid statens växtskyddsanstalt upptagas anslag å respektive 0.40 och 0.30 miljon kronor. Däremot äskas anslaget till bidrag till täckdikningar med 0.50 miljon kronor lägre belopp än i gällande riksstat.

För tionde huvudtiteln redovisas en ökning av 0.99 miljon kronor. Härvid är att märka, att det till specialbudgeten för inkomst av vadhållning vid idrottstävlingar hörande anslaget för idrottens främjande i gällande riksstat upptagits med 0.40 miljon kronor, medan i budgetförslaget för enahanda

36 Inkomsterna.

ändamål såsom avsättning till fonden för idrottens främjande beräknas ett belopp av 1.25 miljon kronor. Tages därjämte hänsyn till anslagsökningen för avsättning till försäkringsinspektionens fond, betingad av ökad avkastning å den till denna specialbudget hörande inkomsttiteln med 10,000 kronor, begränsas den till allmänna skattebudgeten hänförliga nettoökningen av tionde huvudtiteln alltså till 0.13 miljon kronor.

Av den under elfte huvudtiteln redovisade nettoökningen å 3.34 miljoner kronor hänför sig ett belopp av 2.56 miljoner kronor till anslaget till pensionering av civila tjänstinnehavare.

I riksstaten för budgetåret 1935/1936 och i budgetförslaget hava anslagen till utgifter för kapitalökning, att utgå av andra statsinkomster än lånemedel, upptagits med belopp, som framgå av följande jämförande sammanställning:

Statens affärsverksamhet.....................

Statens allmänna fastighetsfond................

Statens utlåningsfonder......................

Statsverkets fond av rusdrycksmedel...........

Fonden för mötande av förluster å aktiebolaget Kreditkassan av år 1922......................

Avbetalning å statsskulden..........; ..........

Summa

Denna sammanställning utvisar för ifrågavarande anslagsgrupp en summa av 68.38 miljoner kronor i löpande riksstat och 145.24 miljoner kronor i budgetförslaget. Här föreligger alltså en ökning med 76.86 miljoner kronor.

ökningen föranledes av anslagsstegringen under avbetalning å statsskulden med 83.63 miljoner kronor. Under denna rubrik äskas för avskrivning av till allmänna arbeten m. m. anvisat lånekapital — för vilket ändamål gällande riksstat upptager ett anslag å 37 miljoner kronor — sammanlagt 116.50 miljoner kronor, därav 38.5 miljoner kronor motsvara den beräknade avkastningen av arvs- och gåvoskatten 29 miljoner kronor och extra inkomstoch förmögenhetsskatten 9.5 miljoner kronor, 12 miljoner kronor motsvara inkomst från Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag, 7 miljoner kronor utgå av automobilskattemedel samt 59 miljoner kronor täckas ur statsverkets kassafond. Till återupptagande av den under flera år inställda nedskrivningen av statens järnvägars icke räntabla lånekapital äskas 4 miljoner kronor. Till avskrivning av till svenska spannmålsföreningen anvisat lånekapital och till täckande av lånemedelsförluster, bokförda å riksgäldskontorets avskrivningskonto, upptager budgetförslaget respektive 5 miljoner och 1 miljon kronor, vilka anslag till enahanda belopp äga motsvarighet i gällande riksstat.

Inkomsterna.

37 Under statens affärsverksamhet har i budgetförslaget upptagits anslag till inlandsbanans fortsättning med 3.50 miljoner kronor mot 4 miljoner kronor i gällande riksstat. För statens allmänna fastighetsfond beräknas ökade anspråk på skattebudgeten, därvid dock är att märka, att ett anslag till nybyggnad för statens väginstitut på 0.25 miljon kronor skall utgå av automobilskattemedel. För statens utlåningsfonder minskas däremot anspråken på allmänna skattebudgeten med 3.43 miljoner kronor, väsentligen på grund därav att medelsanvisningarna för egnahemslånefonden och arbetarsmåbrukslånefonden nedgå, att anslag icke äskas till statens avdikningslånefond samt att anslag under fonden för låneunderstöd erfordras allenast till ett mindre belopp. För avsättning till fonden för mötande av förluster a aktiebolaget Kreditkassan av år 1922 avses i budgetförslaget 5 miljoner kronor; för löpande budgetår har anvisats ett anslag av 8 miljoner kronor, motsvarande det belopp som för statsregleringen tages i anspråk av behållningen i statsverkets fond av rusdrycksmedel.

Totalsumman av anslagen å skattebudgeten utgör, såsom av det föregående framgår, 1,059.30 miljoner kronor, vilket i förhållande till nu gällande riksstat innebär en ökning med 123.62 miljoner kronor.

Vad angår skattebudgetens inkomstsida meddelas i efterföljande tablå en 'jämförelse mellan de inkomsttitlar, vilka bruka sammanföras under den gemensamma beteckningen verkliga inkomster, för nu löpande och för nästkommande budgetår:

38 Inkomsterna.

I det nu föreliggande riksstatsförslaget sluta alltså statsverkets verkliga inkomster å ett belopp av 1,000.28 miljoner kronor eller 73.35 miljoner kronor mera än enligt riksstaten för innevarande budgetår.

/ anspråk tagna kapitaltillgångar upptagas i riksstatsförslaget med ett belopp av 59.02 miljoner kronor mot 8.75 miljoner kronor för löpande budgetår. Under det i budgetförslaget upptagna beloppet ingå 59 miljoner kronor av statsverkets kassafond, vilket belopp enligt finansplanen avses för amortering av de för allmänna arbeten m. m. upptagna lånemedlen.

Lånebudgeten enligt riksstatsförslaget. En jämförelse mellan anslagen att täckas av lånemedel för nu löpande budgetår och dylika anslag i riksstatsförslaget ter sig sålunda:

Statens affärsverksamhet.......................

Statens allmänna fastighetsfond..................

Fonden för statens aktier.......................

Statens utlåningsfonder.........................

Fonden för förlag till statsverket................

Summa

Sammanställningen utvisar, att lånebudgetens totalsumma minskats från 120.32 miljoner kronor till 107.77 miljoner kronor. Av de större anslagsförändringar, som föranlett denna minskning, må nämnas följande.

För statens järnvägar beräknas ett minskat anslagsbehov av lånemedel på 9.87 miljoner kronor, väsentligen beroende på minskade anslag till elektrifiering. För statens vattenfallsverk framträder däremot en ökning på cirka 5.31 miljoner kronor. Under fonden för statens aktier bortfaller ett i gällande riksstat upptaget anslag a 5 miljoner kronor till tecknande av aktier i svenska spannmålsaktiebolaget.

Det minskade anslagsbehovet för statens utlåningsfonder på 3.95 miljoner kronor beror främst av att anslagsanvisningen för egnahemslånefonden nedgår samt alt anslag icke äskas för statens avdikningslånefond och för lånefonden för anskaffning av motorvagnar m. m. åt enskilda järnvägar. Å andra sidan begäres ett med 5 miljoner kronor ökat anslag till lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika familjer.

För statens allmänna fastighetsfond äskas å lånebudgeten 0.40 miljon kronor mera än i gällande riksstat. Det under fonden för förlag till statsverket upptagna anslaget a 0.20 miljon kronor avser förskott av kostnader för uppgörande av byggnadsplaner.

Inkomsterna.

39 Beräkning av de särskilda inkomsttitlarna.

Såsom framgår av vad i det föregående anförts, har jag ansett mig böra i fråga om inkomstberäkningen för nästkommande budgetår på de flesta punkter ansluta mig till riksräkenskapsverkels förslag. Beträffande beräkningen av de särskilda inkomsttitlarna torde få anföras följande.

Egentliga statsinkomster. Under rubriken skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse återfinnes såsom den största posten inkomst- och förmögenhetsskatten.

Denna skatt, som under budgetåren 1934/1935 och 1935/1936 uttagits med 170 procent av grundbeloppen, har i riksstaterna för sagda budgetår beräknats till 126 miljoner kronor respektive 140 miljoner kronor. Den behållna inkomsten å titeln utgjorde budgetåret 1934/1935 130.03 miljoner kronor. För nu löpande budgetår torde skatten enligt riksräkenskapsverkets beräkning komma att giva omkring 147.2 miljoner kronor.

För beräkningen i statsverkspropositionen av inkomst- och förmögenhetsskatten har från och med år 1923 tillämpats en metod, för vilken utförlig redogörelse meddelats i en bilaga till samma ars statsverksproposition. Såsom utgångspunkt för sina beräkningar av utfallet av 1936 års skattetaxering har riksräkenskapsverket utnyttjat vissa av statistiska centralbyrån efter riksräkenskapsverkets hemställan meddelade uppgifter rörande 1935 års skattetaxering (se tabellen å sid. 11 i riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1936/1937).

En jämförelse mellan taxeringsresultatet för år 1935 och de av riksräkenskapsverket verkställda taxeringsberäkningarna för år 1936 ter sig sålunda:

40 Inkomsterna.

I sin inkomstberäkning har riksräkenskapsverket närmare motiverat de av verket vidtagna, i tahlan redovisade ändringarna.

Såsom framgår av tablåns siffermaterial hava för 1936 års taxering beräknats avsevärda höjningar på inkomstposterna för rörelse m. m. och tjänst m. m„ varemot inkomsterna av fastighet och av kapital visa nästan oförändrade siffror. Samtidigt har posten för avdrag icke oväsentligt nedgått, varjämte den i det taxerade beloppet för enskilda skattskyldiga ingående förmögenhetsandelen beräknats hava något stigit. Beräkningarna hava lett fram till en nettoökning i det totala taxerade beloppet av 337.5 miljoner kronor eller 6.35 procent. Sedan emellertid för enskilda skattskyldiga beräknats en höjning av de utnyttjade ortsavdragen med 124.9 miljoner kronor, har ökningen i de beskattningsbara beloppen för samtliga skattskyldiga stannat vid 212.6 miljoner kronor, vilket utgör 8.73 procent av de beskattningsbara beloppen för år 1935 för samtliga skattskyldiga. Ökningen utgör för enskilda skattskyldiga 178.8 miljoner kronor eller 8.82 procent och för bolagen 33.8 miljoner kronor eller 8.26 procent. Vid 1935 års taxering utgjorde motsvarande stegring 10.41 och 39.99 procent.

På grundval av de beskattningsbara beloppen beräknar riksräkenskapsverket den debiterade inkomst- och förmögenhetsskatten sålunda.

Medelskatteprocenten har vid 1935 års taxering för enskilda skattskyldiga utgjort 5.93 procent och för aktiebolag 8.75 procent. För 1936 års taxering har riksräkenskapsverket — under förutsättning att skatten utgår med 170 procent av grundbeloppen — beträffande såväl enskilda som aktiebolag räknat med oförändrad skatteprocent. Med nu angivna procentsatser beräknar verket den debiterade skatten för år 1936 till 130.8 miljoner kronor för enskilda och 38.8 miljoner kronor för aktiebolag eller alltså sammanlagt till

169.6 miljoner kronor. Med förmälan att för perioden 1930/1931—1934/1935 bruttoinkomsten å titeln i medeltal för budgetår uppgått till 96.7 procent av den debiterade skatten och restitutionerna till 3.7 miljoner kronor, har riksräkenskapsverket med tillämpande för budgetåret 1936/1937 av angivna genomsnittliga procenttal och restitutionsbelopp beräknat bruttoinkomsten till 164.0 miljoner kronor och den behållna inkomsten till 160.3 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket har i enlighet härmed hemställt, att inkomst- och förmögenhetsskatten för budgetåret 1936/1937 upptages till i avjämnat tal 160 miljoner kronor.

För egen del finner jag de av riksräkenskapsverket utvecklade skälen för verkets beräkning av den debiterade skatten för år 1936 väl grundade. Det synes mig emellertid, som om den behållna inkomsten av skatten även med iakttagande av tillbörlig försiktighet skulle kunna upptagas något högre än vad riksräkenskapsverket gjort. Ämbetsverket har beräknat, att skatten skall giva en bruttoinkomst — alltså frånsett restitutioner — av 96.7 procent av det debiterade beloppet, motsvarande medeltalet för de senaste fem budgetåren. Under sistförflutna budgetåret uppgick bruttoinkomsten till icke mindre än 98.7 procent av den debiterade skatten. Utan att vilja ifrågasätta att lägga en så hög inflytandeprocent till grund för beräkningen anser

Inkomsterna.

jag mig dock kunna våga göra det antagandet, att skatten vid oförändrat procenttal (170) kommer att giva 2 miljoner kronor mer i behållen inkomst än den av riksräkenskapsverket upptagna siffran, alltså 162 miljoner kronor. Emellertid har jag i finansplanen föreslagit, att det procenttal, efter vilket skatten uttages, skall för år 1936 sänkas till 150. Genom denna sänkning kan avkastningen av skatten beräknas nedgå med inemot 20 miljoner kronor. Jag föreslår i enlighet härmed, att inkomst- och förmögenhetsskatten i budgetförslaget uppföres med 142 miljoner kronor.

För bedömande av det slutresultat, till vilket beräkningen rörande 1936 års skattetaxering sålunda nått fram, torde det vara av intresse att undersöka ifrågavarande inkomsttitels utveckling under en följd av ar. I sådant syfte belysas i efterföljande tablå förändringarna i inkomst- och förmögenhetsskatten — bortsett från den tidigare utgående s. k. B-skatten — under tiden från och med budgetåret 1923/1924:

Såsom framgår av tablån, företer det beräknade grundbeloppet av inkomstoch förmögenhetsskatten en oavbruten stegring till och med budgetåret 1930/ 1931. Den genomsnittliga årliga ökningen av grundbeloppet vid taxeringarna åren 1923—1930 har uppgått till 5.5 procent. 1930 års taxering utvisar en stegring Irån föregående år av icke mindre än 9.5 procent. Vid ett vart av de följande fyra årens taxeringar hava däremot inträtt minskningar, störst vid taxeringarna åren 1932 och 1933, vilka nedbragt det beräknade grundbeloppet från 116.90 miljoner kronor vid 1930 års taxering till 78.94 miljoner kronor vid 1934 års taxering eller en minskning på icke mindre än 32.5

42 Inkomsterna.

procent. Vid 1935 års taxering har nedgången förbytts i en kraftig stegring med 16.24 procent. Även för nästa år beräknas ökning om än absolut och relativt taget av mindre storlek.

Särskild skatt å förmögenhet. Efter förslag av Kungl. Majit beslöt 1934 års riksdag att uttaga en särskild skatt å förmögenhet för år 1934. Förordning i ämnet utfärdades den 15 juni 1934 (nr 290). Jämväl 1935 års riksdag beslöt uttagande av sadan skatt för år 1935, och ny förordning i ämnet utfärdades den 15 juni 1935 (nr 303). I riksstaten för budgetåret 1935/1936 har denna inkomsttitel upptagits till 11.70 miljoner kronor. Vid 1935 års taxering har skatten debiterats med 12.52 miljoner kronor.

För budgetåret 1936/1937 har riksräkenskapsverket beräknat särskild skatt å förmögenhet till 13 miljoner kronor.

Enligt vad av finansplanen framgår har jag funnit mig böra föreslå, att även under nästa budgetår särskild skatt å förmögenhet uttages efter samma grunder som för år 1935. Mot den av riksräkenskapsverket under denna förutsättning framlagda beräkningen av förevarande inkomsttitel har jag intet att erinra. Senare i dag kommer jag att anmäla förslag till författning i ämnet och får nu hemställa, att särskild skatt å förmögenhet i budgetförslaget uppföres med 13 miljoner kronor.

Extra inkomst- och förmögenhetsskatten är i gällande riksstat uppförd med ett belopp av 8 miljoner kronor. Såsom framgår av riksräkenskapsverkets inkomstberäkning, har skatten vid 1935 års taxering debiterats med 8.68 miljoner kronor. I sin föreliggande skrivelse har verket beräknat, att vid 1936 års taxering skulle å förevarande skattetitel debiteras ett belopp av 9.63 miljoner kronor. Den behållna inkomsten å titeln för budgetåret 1936/1937 har riksräkenskapsverket upptagit till 9.50 miljoner kronor.

Såsom framgår av vad jag vid anmälan av finansplanen anfört, har jag funnit mig böra föreslå, att extra inkomst- och förmögenhetsskatt uttages för budgetåret 1936/1937 efter oförändrade grunder. Då jag icke har något att erinra mot den av riksräkenskapsverket gjorda beräkningen av skattens avkastning under nästa budgetår, får jag — som senare i dag kommer att anmäla förslag till författning i ämnet — hemställa, att extra inkomst- och förmögenhetsskatt i budgetförslaget uppföres med 9.5 miljoner kronor. I enlighet med den ordning, som gällt för sistförflutna budgetår och skall tillämpas även för innevarande budgetår, bör avkastningen för nästa budgetår av förevarande skatt ingå bland de inkomster, som avses för amortering av de för budgetåren 1933/1934 och 1934/1935 under fonden för förlag till statsverket anvisade lånemedelsanslagen för vissa allmänna arbeten m. m.

Utjämningsskatten är i gällande riksstat uppförd med 8.20 miljoner kronor och har för budgetåret 1936/1937 av riksräkenskapsverket beräknats till

Inkomsterna.

• 43

9.20 miljoner kronor. Ämbetsverket har därvid förutsatt, att skatten liksom vid 1935 års taxering kommer att uttagas med hela grundbeloppet.

Enligt gällande plan för finansiering av de till skattetyngda kommuner utgående skatteutjämningsunderstöden är den under budgetåret 1936/1937 inflytande utjämningsskatten avsedd att, jämte vissa andra inkomster, användas för att bereda medel för den utdelning av skatteutjämningsunderstöd, som skall äga rum år 1937. Under erinran härom och då jag anser mig böra biträda riksräkenskapsverkets beräkning av skattens avkastning, hemställer jag, att utjämningsskatten i riksstatsförslaget uppföres med 9.20 miljoner kronor.

De båda inkomsttitlarna utskiftningsskatt och ersättningsskatt samt bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter böra i enlighet med riksräkenskapsverkets förslag uppföras i riksstatsförslaget med 250,000 kronor respektive 350,000 kronor.

Stämpelmedlen, vilka för budgetåret 1934/1935 gåvo en behållen avkastning av 60.17 miljoner kronor, därav 28.26 miljoner kronor beräknades hänföra sig till arvsskatt och skatt för gåva, äro i riksstaten för innevarande budgetår uppförda med 57 miljoner kronor, varav 27 miljoner kronor arvsskatt och skatt för gåva. Avkastningen av arvs- och gåvobeskattningen har jämte inkomsten av extra inkomst- och förmögenhetsskatten bundits för amortering av de lånemedelsanslag, som för budgetåren 1933/1934 och 1934/ 1935 anvisats till vissa allmänna arbeten m. m.

För budgetåret 1936/1937 har generalpoststyrelsen föreslagit, att stämpelmedlen måtte upptagas till 58.5 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket har beräknat den sammanlagda stämpelmedelsuppbörden under kalenderåret 1935 till omkring 63.9 miljoner kronor mot 56.7 miljoner kronor under år

1934. Till viss del — omkring 1.5 miljon kronor — antager verket ökningen av uppbörden vara att återföra på en av ränteförhållandena föranledd snabbare inleverering av sådana arvs- och gåvoskattemedel, för vilka anstånd med inbetalningen tidigare medgivits. Under framhållande av att stämpelmedelsuppbördens storlek i avsevärd grad påverkas av tillfälliga omständigheter och fördenskull utvisar stor oregelbundenhet har verket dock med utgångspunkt från avkastningen under år 1935 ansett sig icke kunna för budgetåret 1936/1937 beräkna stämpelmedlen till lägre belopp än 62 miljoner kronor. I detta belopp ingående arvsskatt och skatt för gåva har verket uppskattat till 29 miljoner kronor.

Å inkomsttiteln stämpelmedel inflyta dels intäkterna av stämpelavgiften å lottsedlar, dels ock den på grund av förordningen den 28 september 1928 (nr 376) utgående särskilda skatten å lotterivinster. På grund av en planerad höjning under nästkommande budgetår av antalet lotter i penninglotteriet torde intäkten för budgetåret 1936/1937 kunna beräknas ökad för lottsedelsstämpeln med 0.6 miljon kronor och för lotterivinstskattcn med 0.1 miljon kronor eller sammanlagt med 0.7 miljon kronor.

44 •

Inkomsterna.

Med hänsyn bland annat till den salunda påräkneliga ökningen i nyssnämnda, under inkomsttiteln stämpelmedel redovisade intäkter synes det mig icke obefogat, att stämpelmedlen i riksstatsförslaget upptagas till något högre belopp än det av riksräkenskapsverket beräknade. Jag hemställer, att inkomsttiteln uppföres med 63 miljoner kronor, därav 29 miljoner kronor beräknad inkomst av arvsskatt och skatt för gåva.

I detta sammanhang ber jag att få anmäla frågan om fortsatt uttagande av den enligt förordningen den 17 maj 1923 (nr 113) utgående särskilda stämpelavgiften vid omsättning av pärlor med flera lyxvaror. Giltighetstiden för författningen i ämnet, vilken plägat förlängas med ett år i sänder, utgår den 30 juni 1936. Denna stämpelavgift har under de senaste åren endast inbringat obetydliga belopp, år 1932 61,000 kronor, år 1933 49,000 kronor och år 1934 61,000 kronor, medan kontrollkostnaderna — huvudsakligen arvoden till särskilda tillsyningsman —- uppgått till cirka 10,700 kronor.

Då bevillningsutskottet vid 1935 års riksdag (betänkande nr 4) tillstyrkte Kungl. Maj :ts förslag örn bibehållande av förevarande stämpelavgift under ytterligare ett budgetår, anförde utskottet bland annat — efter att hava erinrat örn vad riksdagens revisorer i sin år 1934 avgivna berättelse (§ 29) uttalat röiande kontrollkostnaderna för tillsyn över efterlevnaden av ifrågavarande förordning samt lämnat en redogörelse för de över berättelsen avgivna utlåtandena — att utskottet utginge från att Kungl. Majit till 1936 ars riksdag läte närmare undersöka olika utvägar till nedbringande av dessa kostnader. Örn det därvid skulle visa sig omöjligt att mera avsevärt nedbringa det allmännas kostnader för kontrollen utan eftersättande av rimliga fordringar på densammas effektivitet, borde enligt utskottets mening Kungl. Majit taga under omprövning, huruvida -— i betraktande jämväl av att andra erinringar kunde, såsom bevillningsutskottet vid 1929 och 1930 års riksdagar framhållit, anföras mot stämpelskatten —- denna skatt överhuvud borde bibehållas. Utskottets betänkande blev av riksdagen godkänt.

Enligt Kungl. Majits uppdrag har statskontoret verkställt utredning av fragan, huruvida och pa vad sätt ifrågavarande kontrollkostnader lämpligen kunde nedbringas. I avgivet utlåtande den 30 november 1935 har statskontoret anfört bland annat:

Med hänsyn till vad i vissa av berörda utlåtanden anförts rörande ifrågavarande kontrollkostnader hade statskontoret icke ansett sig böra ytterligare undersöka den av riksdagens revisorer ifrågasatta möjligheten att anförtro kontrolluppgifterna åt polismyndigheterna. Andra myndigheter eller organ i orterna syntes heller icke vara att tillgå för ändamålet. Vid sådant förhållande stöde huvudsakligen tvenne vägar öppna för ett nedbringande av kontrollkostnaderna, nämligen den ena, att förlägga kontrolluppgifterna till en central myndighet, och den andra, att med bibehållande av tillsyningsmannaorganisationen minska nuvarande kostnader.

En centralisering — exempelvis till statskontoret —- av kontrollverksamheten syntes statskontoret vara möjlig att genomföra enligt vissa angivna riktlinjer. Kostnaden för en sådan kontroll syntes icke behöva överstiga ett

Inkomsterna.

belopp av 5,000 kronor för år. Då statskontoret emellertid ställde sig tveksamt beträffande effektiviteten av en dylik anordning, ansåge sig ämbetsverket icke böra förorda en så genomgripande förändring utan funne det i stället böra övervägas, i vad mån kontrollkostnaderna kunde nedbringas genom att tillsyningsmännens arvoden utmättes efter ändrade grunder. Statskontoret holle därvid före, att utgående arvodesbelopp lämpligen borde bestämmas i förhållande till summan av de stämpelavgifter, varmed vederbörande tillsyningsmän haft att taga befattning. Vid bedömande av frågan om den lämpliga relationen härvidlag hade statskontoret för sin del stannat vid att arvode borde utgå med 5 procent å en stämpeluppbörd intill 50,000 kronor och med 2 procent å belopp därutöver. Från denna regel borde emellertid undantag göras såtillvida, att vissa minimiarvoden fastställdes. Enligt verkställda beräkningar syntes kontrollkostnaderna vid en tillämpning av dessa arvodesgrunder kunna uppskattas till i runt tal 6,000 kronor årligen.

Slutligen anför statskontoret, att då, även om kontrollkostnaderna nedbragtes, vägande erinringar mot förevarande stämpelskatt alltjämt kvarstode, statskontoret ej kunde annat än ställa sig tveksamt till frågan om lämpligheten av en förlängning av giltighetstiden för ifrågavarande förordning efter den 30 juni 1936. Därest emellertid skäl därför skulle anses föreligga, förordade ämbetsverket, att nuvarande kontrollföreskrifter bibehölles, men att tillsyningsmännens arvoden bestämdes efter de grunder, vilka ämbetsverket föreslagit.

För egen del har jag, särskilt med hänsyn till den ringa statsfinansiella betydelsen av förevarande skatteform samt den omständigheten, att en fullt tillfredsställande kontroll å skatten knappast kan anordnas utan relativt stora kostnader, kommit till den uppfattningen, att denna skatt lämpligen kan upphöra. Jag finner mig således icke böra föreslå framställning till riksdagen om fortsatt giltighet av förordningen i ämnet.

Automobilskattemedel. I enlighet med riksräkenskapsverkets beräkning tillstyrker jag, att automobilskattemedlen upptagas i budgetförslaget med 103 miljoner kronor, därav 28 miljoner kronor i fordonsskatt, 16 miljoner kronor i gummiringsskatt och 59 miljoner kronor i bensinskatt.

Tullmedlen beräknades för budgetåret 1934/1935 till 121 miljoner kronor och hava i riksstaten för budgetåret 1935/1936 upptagits till 137 miljoner kronor. Förstnämnda budgetår utgjorde den behållna inkomsten enligt budgetredovisningen 136.19 miljoner kronor.

För nästkommande budgetår har generaltullstyrelsen beräknat bruttoinkomsten av tullmedel till 150 miljoner kronor och restitutionerna till 5 miljoner kronor, varför de nettoinkomster av tullmedel, som kunde föi väntas inflyta under budgetåret 1936/1937, av styrelsen upptagits till 145 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket åter har ansett sig kunna beräkna den debiterade tulluppbörden under nästa budgetår till 156 miljoner kronor, innebärande i förhållande till generaltullstyrelsens beräkning en höjning med 6 miljoner kronor; samtidigt har verket företagit en uppräkning av det av styrelsen angivna rcstitutionsbeloppct med 1 miljon kronor till 6 miljoner kronor.

46 Inkomsterna.

Verket har i enlighet härmed föreslagit, att inkomsttiteln tullmedel måtte i riksstaten för budgetåret 1936/1937 uppföras med ett belopp av 150 miljoner kronor.

Den av riksräkenskapsverket sålunda framlagda beräkningen finner jag mig böra godtaga och hemställer alltså, att tullmedlen i riksstatsförslaget uppföras med sistnämnda belopp, 150 miljoner kronor.

Accis å silke bör i anslutning till vad riksräkenskapsverket anfört för nästa budgetår upptagas med ett från 1.5 miljon kronor till 2 miljoner kronor förhöjt belopp.

Accis d margarin och vissa andra fettvaror är i riksstaten för innevarande budgetår beräknad till 15 miljoner kronor. De grundläggande bestämmelserna i ämnet innefattas i förordningen den 7 juni 1935 (nr 259) om accis å margarin och vissa andra fettvaror. Enligt denna förordning, vilken trätt i kraft den 1 juli 1935 och gäller intill utgången av juni 1937, skall, där Kungl. Maj:t så förordnar, för följande varor, som inom riket tillverkas för försäljning, nämligen margarin, konstister, matolja och andra ersättningsmedel för smör eller flott samt fettemulsion erläggas accis med ett belopp, högst 60 öre för kilogram, som Kungl. Maj:t bestämmer. Med stöd av berörda bemyndigande har Kungl. Maj:t förordnat om uttagande av accis å margarin med 30 öre för kilogram under senare halvåret 1935 och med 20 öre för kilogram under första halvåret 1936. Några bestämmelser om uttagande av accis å andra i berörda förordning avsedda fettvaror än margarin hava icke utfärdats.

Riksräkenskapsverket har, i överensstämmelse med av jordbruksnämnden och kontrollstyrelsen verkställda beräkningar, föreslagit, att inkomsttiteln accis å margarin och vissa andra fettvaror i riksstatsförslaget upptages med 16 miljoner kronor. Denna beräkning har verkställts med utgångspunkt från de grunder för accisens utgörande, som gällde under senare halvåret

1935.

Efter att hava samrått med chefen för jordbruksdepartementet finner jag mig böra förorda, att inkomsttiteln accis å margarin och vissa andra fettvaror för nästkommande budgetår beräknas under antagande av i huvudsak nu gällande grunder på förevarande område. Med utgångspunkt härifrån, och under erinran att som nämnts margarinaccisen sänkts med ingången av 1936 från 30 till 20 öre för kilogram, hemställer jag, att inkomsttiteln ifråga upptages med ett belopp av 11 miljoner kronor.

Tobaksskatten beräknades i riksstaten för budgetåret 1934/1935 till 75 miljoner kronor och lämnade under sagda budgetår en behållen inkomst av 78.54 miljoner kronor.

För innevarande budgetår är tobaksskatten uppförd med 79 miljoner kronor.

För nästkommande budgetår har riksräkenskapsverket — med höjning av

Inkomsterna.

en av aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet gjord uppskattning å 82 miljoner kronor — beräknat ifrågavarande inkomsttitel till 83 miljoner kronor.

Från monopolbolaget har jag sedermera på begäran erhållit en beräkning rörande inleveransen till statsverket av tobaksskatt under innevarande budgetår. Bolaget har därvid meddelat, att under de första sex månaderna av löpande budgetår komme att inlevereras i tobaksskatt inemot 42.4 miljoner kronor. Även örn enligt vad bolagets statistik utvisade tobaksskatten under andra hälften av ett budgetår bleve mindre än under första hälften, har bolaget, under förutsättning av oförändrade skattesatser och oförändrat konjunkturläge, beräknat, att tobaksskatten för innevarande budgetår skulle komma att uppgå till omkring 83 miljoner kronor.

Med hänsyn härtill och till de allmänna antaganden rörande konjunkturutvecklingen, på vilka jag grundar min beräkning av statsverkets inkomster för nästa budgetår, finner jag mig böra tillstyrka, att tobaksskatten i riksstatsförslaget uppföres med högre belopp än det av riksräkenskapsverket föreslagna. Jag hemställer, att inkomsttiteln upptages till 84 miljoner kronor.

Under rusdrycksmedlen hänföras brännvinstillverkningsskatt, rusdrycksförsäljningsmedel från partihandels- och detaljhandelsbolag, omsättningsoch utskänkningsskatt å spritdrycker samt maltskatt. Dessa inkomsttitlar äro i gällande riksstat upptagna med härefter angivna belopp; vid sidan härav hava ställts de belopp, till vilka inkomsterna beräknats av riksräkenskapsverket för nästkommande budgetår.

Brännvinstillverkningsskatt ..................

Rusdrycksf örsälj ningsmedel:

Partihandelsbolag ........................

Detaljhandelsbolag ........................

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker ..................................

Maltskatt ..................................

Riksstaten för 1935/1936

23 milj. kr.

10 ». »

20 » »

86 » »

28 » »

Verkets förslag för 1936/1937

14 milj. kr.

11 » »

20 » »

90 » »

28 »> »

Summa 167 milj. kr. 163 milj. kr.

Den betydande minskningen i avkastningen av brännvinstillverkningsskatten beror väsentligen på att genom beslut vid 1935 års riksdag anståndstiden med brännvinstillverkningsskattens erläggande förkortats, varigenom under innevarande budgetår uppkommit en tillfällig merinkomst, i fjolårets statsverksproposition beräknad till 8 miljoner kronor.

Enligt vad jag under hand inhämtat från aktiebolaget Vin- och spritcentralen torde inleveransen under nästa budgetår av vinstmedel från detta bolag numera kunna beräknas till 12 miljoner kronor.

Då jag i övrigt icke haft något att erinra mot riksräkcnskapsverkets be-

48 Inkomsterna.

räkningar, upptagas alltså i riksstatsförslaget brännvinstillverkningsskatten till 14 miljoner kronor, rusdrycksförsäljningsmedel från partihandelsbolag till 12 miljoner kronor, rusdrycksförsäljningsmedel från detaljhandelsbolag till 20 miljoner kronor, omsättnings- och utskänkningsskatten å spritdrycker till 90 miljoner kronor samt maltskatten till 28 miljoner kronor.

Enligt de beräkningar jag nu tillstyrkt skulle skatteinkomsterna komma att i förslaget till riksstat för budgetåret 1936/1937 upptagas sålunda:

Mantalspenningar............................................. 1,100,000

Prästerskapets till statsverket indragna tionde.................. 1,050,000

Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse:

Inkomst- och förmögenhetsskatt, bevillning....... 142,000,000

Särskild skatt å förmögenhet, bevillning.......... 13,000,000

Extra inkomst- och förmögenhetsskatt, bevillning . 9,500,000

Utjämningsskatt, bevillning...................... 9,200,000

Utskiftningsskatt och ersättningsskatt, bevillning .. 250,000

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter, bevillning.............................. 350,000

Stämpelmedel, bevillning (därav arvsskatt och skatt

för gåva 29,000,000 kronor)................... 63,000,000 237,300,000

Automobilskattemedel:

Fordonsskatt, bevillning........................ 28,000,000

Gummiringsskatt, bevillning..................... 16,000,000

Bensinskatt, bevillning.......................... 59,000,000 103,000,000

Tullar och acciser:

Tullmedel, bevillning............................ 150,000,000

Accis å silke, bevillning......................... 2,000,000

Accis å margarin och vissa andra fettvaror, bevillning........................................ 11,000,000

Tobaksskatt, bevillning.......................... 84,000,000

Brännvinstillverkningsskatt, bevillning............ 14,000,000

Busdrycksförsälj ningsmedel, bevillning:

Partihandelsbolag............................. 12,000,000

Detaljhandelsbolag............................ 20,000,000

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker,

bevillning.................................... 90,000,000

Maltskatt, bevillning............................ 28,000,000 411,000,000

Summa kronor 753,450,000.

Bland de under rubriken uppbörd i statens verksamhet redovisade inkomsttitlarna ingå totalisatormedel och inkomst av vadhållning vid idrottstävlingar. I enlighet med ett av riksräkenskapsverket framställt förslag, till vilket jag i det följande återkommer, torde dessa båda titlar böra överflyttas från förevarande rubrik till rubriken diverse inkomster.

Inkomsterna.

ty

Å titeln inkomst av myntning och justering har riksräkenskapsverket räknat med en uppbörd av 1.5 miljon kronor. Enligt vad jag under hand inhämtat av myntdirektören torde intäkten å titeln enligt numera verkställda beräkningar kunna något höjas, förslagsvis till 1.8 miljon kronor.

I samband härmed torde få anmälas fråga om inleverering å nämnda titel av vissa överskottsmedel å till justerare inflytande avgifter för justering av mått och vikt m. m.

Enligt instruktionen för justerare av mått och vikt åligger det justerare att i samband med årsredovisningen till mynt- och justeringsverket inleverera avgifter för justering och stämpling av mätnings- och vägningsredskap m. m. efter avdrag för vad han med tillämpning av de i instruktionen angivna grunderna äger tillgodogöra sig såsom arvode. De sålunda inlevererade medlen, som uppgått till i genomsnitt omkring 10,000 kronor för år, tillföras en särskild, år 1919 inrättad fond, benämnd justeringsfonden. På uppdrag av Kungl. Maj:t har statskontoret verkställt utredning rörande dispositionen av de belopp, som sålunda inlevereras till mynt- och justeringsverket. Statskontoret har, då dessa medel närmast syntes vara att betrakta såsom inkomst av mynt- och justeringsverkets verksamhet — föreslagit, att desamma skulle av verket tillgodoföras inkomsttiteln inkomst av myntning och justering. Riksräkenskapsverket och mynt- och justeringsverket hava tillstyrkt detta förslag. Även jag finner mig böra biträda förslaget. Därest riksdagen ej gör erinran mot den föreslagna dispositionen av ifrågavarande medel, torde förslag till bestämmelser rörande medlens redovisning framdeles få underställas Kungl. Maj:t.

Under inkomsttiteln »bidrag till statens meteorologisk-hydrografiska anstalt» har riksräkenskapsverket beräknat ett belopp av 54,000 kronor. Härav belöpa 48,000 kronor å från aktiebolaget Radiotjänst jämlikt bolagets åtagande utgående ersättning för vissa av statens meteorologisk-hydrografiska anstalt tillhandahållna väderleksrapporter, avsedda för utsändning i rundradio, och 6,000 kronor å bidrag från handels- och sjöfartsfonden till underhåll av anstaltens stormvarningsstationer. Såsom framgår av vad chefen för jordbruksdepartementet anför vid anmälan av frågan om anslag för nästa budgetår till avlöningar vid meteorologisk-hydrografiska anstalten, förutsättes, att även anstaltens bruttoinkomster av uppdrag åt enskilda från och med nästa budgetår överföras till riksstatens inkomstsida. I enlighet härmed torde de beräknade inkomsterna å förevarande titel böra höjas, utöver det av riksräkenskapsverket upptagna beloppet, med 7,500 kronor till 61,500 kronor. I samband därmed torde titelns benämning böra ändras till »inkomster vid statens meteorologisk-hydrografiska anstalt». 1

1 övrigt har jag icke funnit anledning till erinran mot riksräkenskapsverkets beräkning av de under uppbörd i .statens verksamhet upptagna inkomsttitlarna. Nämnda inkomsttitlar skulle i enlighet med det nu anförda i riksstaten upptagas sålunda:

Bihang till riksdagens protokoll 19il6. 1 sami. Nr 1 Dd 2

50 Inkomsterna.

V attend om stolsav gifter.................................. kronor gp 25,000

Inkomster vid fångvården............................... » 550,000

Inkomster vid statens uppfostringsanstalt å Bona......... » 55,000

Bidrag till riksförsäkringsanstalten och försäkringsrådet____ » 1,150,000

Bidrag till pensionsstyrelsen............................. » 85,000

Inkomster vid statens tvångsarbets- och alkoholistanstalter » 150,000

Inkomster vid statens bakteriologiska laboratorium........ » 200,000

Inkomster vid statens rättskemiska laboratorium.......... » 20,000

Avgifter för kontroll å handeln med farmacevtiska specialiteter............................................... * 12,500

Inkomster vid statens sinnessjukhus..................... » 12,700,000

Inkomster vid statens uppfostringsanstalter för sinnesslöa.. » 35,000

Avgifter för besiktning av motorfordon................... » 1,250,000

Avgifter för registrering av motorfordon.................. » 1,000,000

Bidrag till statens bränslekontrollerande verksamhet....... » 20,000

Inkomster vid länsarkitektsinstitutionen.................. » 400,000

Avgifter för kontroll å handeln med skattefri sprit m. m... » 41,000

Inkomst av myntning och justering...................... » 1,800,000

Kontrollstämpelmedel................................... » 400,000

Bidrag till bankinspektionen............................. » 70,000

Bidrag till fondinspektionen............................. » 60,000

Bidrag till sparbanksinspektionen........................ » 90,000

Bidrag för tillsyn över sparbankerna..................... » 200,000

Inkomster vid tandläkarinstitutet........................ » 265,000

Terminsavgifter från läroverken..................... » 1,200,000

Avgifter för granskning av biografbilder.................. » 140,000

Inkomster vid statens veterinärbakteriologiska anstalt..... » 180,000

Inkomster vid statens centrala frökontrollanstalt.......... » 170,000

Inkomster vid statens lagerhus.......................... » 250,000

Avgifter för täckande av förluster å spannmålsregleringen . » 10,000,000

Avgifter för prisreglering på jordbrukets område.......... » 13,000,000

Inkomster vid rikets allmänna kartverk.................. » 40,000

Inkomster vid statens meteorologisk-hydrografiska anstalt . » 61,500

Avgifter för statskontroll å krigsmaterieltillverkningen..... » 30,000

Inkomster vid statens provningsanstalt................... » 300,000

Fyr- och båkmedel..................................... » 3,300,000

Lotspenningar.......................................... » 2,800,000

Patent- och varumärkes- samt registreringsavgifter........ » 1,800,000

Avgifter för registrering i förenings- m. fl. register........ » 100,000

Bidrag till försäkringsinspektionen....................... » 110,000

Summa kronor 54,060,000.

Bidrag från folkpensioneringsfonden. Härefter anhåller jag att få anmäla fråga om redovisningen i riksstaten av inkomster och utgifter för folkpensioneringen. Därvid torde jag först få erinra örn de ändringar i grun-

Inkomsterna.

derna för bestridande av kostnaderna för folkpensioneringen, som innefattas i

1935 års reform.

Enligt 10 § lagen örn allmän pensionsförsäkring den 30 juni 1913 bestrides kostnaden för de jämlikt samma lag till vissa arbetsoförmögna personer utgående pensionstilläggen till 3/4 av staten och till 1/4 av landstingen och kommunerna. Detsamma gäller i fråga örn understöd, som i enlighet med 33 § samma lag utgå till personer, vilka icke crlagt pensionsavgift och alltså icke kunna erhålla pensionstillägg. Ifrågavarande staten åvilande kostnader liksom statens bidrag till den jämlikt pensionsförsäkringslagen anordnade, på frivilliga avgifter grundade försäkringen bestridas för närvarande från ett i riksstaten under femte huvudtiteln uppfört förslagsanslag, benämnt bidrag till pensionstillägg och understöd enligt lagen om allmän pensionsförsäkring.

Den 1 januari 1937 träda lagen den 28 juni 1935 örn folkpensionering och förordningen samma dag om invalidunderstöd i kraft, varvid lagen om allmän pensionsförsäkring upphör att gälla.

Enligt den nya lagen och nämnda förordning skola de enligt lagen om allmän pensionsförsäkring vid 1936 års slut utgående pensionstilläggen och understöden ersättas med tilläggspensioner, respektive invalidunderstöd, vilka, frånsett barntilläggen, utgå med i regel väsentligt högre belopp än de gamla pensionstilläggen och understöden. Landstingen, som nu bestrida lika stor andel av pensionstilläggen och understöden som kommunerna, eller Vs av hela kostnaden för desamma, skola från och med den 1 januari 1937 helt befrias från bidragsskyldighet i fråga örn nytillkommande pensionstagare, men alltjämt bidraga till tilläggspensioner och invalidunderstöd till personer, som före sistnämnda dag beviljats pensionstillägg eller understöd. Landstingens bidrag till sistnämnda tilläggspensioner och invalidunderstöd nedsättas med hälften eller till V16 av den totala kostnaden. Kommunerna skola fortfarande liksom hittills bestrida V8 av ifrågavarande pensioner och understöd. Städer, som icke deltaga i landsting, skola deltaga i bestridandet av kostnaderna dels liksom landstingen, dels liksom övriga kommuner.

Återstående kostnader för tilläggspensioner och invalidunderstöd skola täckas av staten, i den mån de ej bestridas genom tillskott från folkpensioneringsfonden.

Förutom tilläggspensioner skola enligt lagen örn folkpensionering grundpensioner utgå till alla personer, som erlagt någon avgift enligt nämnda lag. Personer, som erlagt avgifter endast enligt lagen örn allmän pensionsförsäkring, erhålla avgiftspensioner enligt äldre bestämmelser, vilka avgiftspensioner dock skola anses såsom folkpensioner. Även grundpensionerna skola täckas av staten, i den mån de ej bestridas genom tillskott från folkpensioneringsfonden.

Vid framläggande av förslag om anvisande för nästa budgetår av anslag till bidrag till folkpensioneringen har pcnsionsstjjrelsen beräknat statens kostnader för pensionstillägg och understöd jämte barntillägg för sisla halvåret

1936 lill 29,450,000 kronor samt statens och folkpensioneringsfondens sammanlagda kostnader under första halvåret 1937 för tilläggspensioner och invalidunderstöd, inberäknat barntillägg, lill 49,550,000 kronor. Därjämte bar styrelsen beräknat ett belopp av 3,500,000 kronor erforderligt för bestridande

Inkomsterna.

av avgittspensioner under första halvåret 1937. 1 överensstämmelse härmed har pensionsstyrelsen hemställt om anvisande för budgetåret 1936/1937 avett förslagsanslag av 82,500,000 kronor under titel bidrag till folkpensioner och invalidunderstöd.

Pensionsstyrelsen har vidare framlagt förslag till plan för follcpensioneringsfondens användning. Styrelsens förslag härutinnan, vilket uppgjorts i huvudsaklig överensstämmelse med av Kungl. Majit och riksdagen godkända riktlinjer, innebär, att den årliga fondtillväxten från och med år 1937 begränsas till högst 20 miljoner kronor och fondens maximibelopp till 1,000 miljoner kronor. De fondens inkomster, som beräknas under ett budgetår icke åtgå till den sålunda föreskrivna fondökningen och till bestridande avfondens löpande utgifter, böra enligt planen jämlikt föreskrifter, som av Kungl. Majit meddelas, successivt inlevereras till statsverket. Å riksstatens inkomstsida skall motsvarande post för varje budgetår upptagas med ett av pensionsstyrelsen beräknat approximativt belopp. I samband med uppgörandet av fondens bokslut för tilländalupet budgetår skall för budgetåret i fråga reglering ske för fastställande av det definitiva inkomstbelopp, som sålunda tillfaller statsverket. Det belopp, som skulle komma att för första halvåret 1937 från folkpensioneringsfonden tillföras staten, uppskattas av pensionsstyrelsen till omkring 18 miljoner kronor. Enligt styrelsens förslag skulle detta belopp upptagas å riksstatens inkomstsida för nästa budgetår.

I ärendet hava riksräkenskapsverket och statskontoret avgivit infordrade utlåtanden. ^

Riksräkenskapsverket, som icke ansett sig kunna tillstyrka pensionsstyrelsens förslag i oförändrat skick, har beträffande redovisningen av kostnaderna för folkpensioneringen enligt de nya bestämmelserna framhållit, att denna redovisning ur riksstatens synpunkt kunde tänkas anordnad antingen såsom bruttoredovisning eller såsom nettoredovisning. En fullt genomförd bruttoredovisning förutsatte först och främst, att folkpensioneringsfondens hela kapitalbehållning inginge i det i rikshuvudboken redovisade statskapitalet. En sådan anordning syntes riksräkenskapsverket stå i full överensstämmelse med fondens natur, då nämligen — till skillnad från den nuvarande allmänna pensionsförsäkringsfonden, vilken utgjorde en premiereserv i vanlig mening — folkpensioneringsfonden, såsom ock pensionsstyrelsen framhållit, finge anses vara en rent statlig reglerings- och stödfond. En fullständig bruttoredovisning skulle vidare innebära, att såväl folkpensioneringsfondens hela avkastning och inflytande pensionsavgifter som från landstingen och kommunerna utgående bidrag till tilläggspensioner och invalidunderstöd uppfördes å riksstatens inkomstsida, därvid ifrågavarande pensionsavgifter och bidrag skulle redovisas å särskilda titlar under rubriken »Uppbörd i statens verksamhet», under det att fondens avkastning skulle upptagas såsom en särskild inkomsttitel under rubriken »Inkomster av statens produktiva fonder». Å riksstatens utgiftssida skulle under femte huvudtiteln uppföras ett anslag, från vilket samtliga kostnader för såväl grundpensioner som tilläggspensioner och invalidunderstöd skulle bestridas. Därjämte skulle, i den mån ökning av folkpensioneringsfondens kapital skulle äga rum, anslag därtill anvisas å riksstaten bland utgifter för kapitalökning. Genom att sålun-

Inkomsterna.

da anordna redovisningen skulle riksstaten oell därmed också budgetredovisningen komma att innehålla en fullständig sammanställning av det allmännas inkomster och utgifter för folkpensioneringen.

En konsekvent genomförd nettoredovisning av kostnaderna för folkpensioneringen skulle däremot — enligt vad riksräkenskapsverket vidare framhåller — i huvudsak innebära, att endast det på staten ankommande bidraget till dessa kostnader skulle uppföras i riksstaten såsom anslag under femte huvudtiteln för att sedan i mån av behov överföras till folkpensioneringsfonden, till vilken även pensionsavgifterna skulle ingå. Nämnda fond, som följaktligen skulle redovisas såsom en diversemedelsfond, skulle bestrida utgifterna för grundpensionerna i deras helhet samt kostnaderna för tilläggspensioner och invalidunderstöd till den del de icke skulle stanna å landstingen och kommunerna. Vad anginge landstingens och kommunernas andelar i kostnaderna för tilläggspensioner och invalidunderstöd, skulle — i överensstämmelse med vad som för närvarande tillämpades i fråga om motsvarande kostnader enligt lagen örn allmän pensionsförsäkring — det åligga statskontoret att å förskottstitel utanordna erforderliga medel för verkställande av förskottsbetalning av dessa andelar, varefter statskontoret skulle hava att tillgodoföra samma förskottstitel de belopp, som inflöte såsom ersättning för de sålunda utgivna förskotten.

Redovisningen av kostnaderna för folkpensioneringen jämlikt den nya lagstiftningen borde enligt riksräkenskapsverkets mening anordnas enligt ett av de nu angivna två systemen. Ett förfarande, som — i likhet med det av pensionsstyrelsen föreslagna — innefattade en sammanblandning ay dessa båda system, måste nämligen, huru det än utformades, komma att vidlådas av vissa brister i budgettekniskt hänseende. I fråga örn pensionsstyrelsens förslag borde särskilt framhållas, att ett genomförande av detsamma skulle, vad anginge redovisningen av folkpensioneringsfonden och dess avkastning, komma att innebära ett allvarligt avsteg från den vid den statliga redovisningen för närvarande i allmänhet tillämpade principen, att rikshuvudboken skulle lämna redovisning för statens kapitaltillgangar, i den män avkastning av dem tillfördes statsregleringen och påräknades som tillgång på riksstaten.

Ett genomförande av en fullständig bruttoredovisning av kostnaderna för folkpensioneringen skulle enligt riksräkenskapsverkets mening innebära den i och för sig mest ändamålsenliga lösningen, men ämbetsverket bär på anförda skäl funnit sig böra tillsvidare förorda anordnandet av redovisningen avsagda kostnader enligt nettoprincipen, enligt vilken princip i riksstaten allenast skulle uppföras anslag för statens bidrag till folkpensioner och invalidunderstöd. Riksräkenskapsverket har därvid beträffande själva medelsanvisningen för nästkommande budgetår, under vilket övergången från den gamla till den nya ordningen komme att ske, föreslagit, att i riksstaten skulle upptagas tvenne anslag, det ena för gäldande av kostnaderna enligt lagen örn allmän pensionsförsäkring och det andra för bestridande av utgilterna enligt lagen örn folkpensionering och förordningen örn invalidunderstöd Dessa anslag skulle med utgångspunkt från pensionsstyrelsens beräkningar och, vad beträffar det senare anslaget, vid tillämpning av nettoredovisningsförfarandet upptagas till respektive 29,450,000 kronor och (53,050,000 — 18,000,000 =) 35,050,000 kronor. Riksräkenskapsverket har även framhållit, att en dylik uppdelning av kostnaderna för budgetåret 1936/1937 på Iva anslag borde vidtagas, även örn det av ämbetsverket förordade redovisningsförfarandet i övrigt icke komme ali tillämpas.

54 Inkomsterna.

I likhet med riksräkenskapsverket har statskontoret funnit det angivna bruttoredovisningsförfarandet utgöra det ur budgetteknisk synpunkt riktigaste tillvägagångssättet. På de av riksräkenskapsverket anförda skälen har statskontoret dock icke ansett sig böra förorda ett genomförande av ett dylikt redovisningssätt, utan har ämbetsverket uttalat sig för att redovisningen i riksstaten av kostnaderna för folkpensioneringen tillsvidare anordnas efter enklare linjer.

Det av riksräkenskapsverket i sådant avseende framförda förslaget bär statskontoret — även om gentemot detsamma ur rent budgetteknisk synpunkt intet torde vara att erinra — funnit sig dock icke böra biträda, då ämbetsverket nämligen ansett det mindre tillfredsställande, att — såsom ett genomförande av sagda förslag skulle medföra — kostnader för folkpensioneringen av den betydande storleksordning, varom här är fråga, skulle komma att uteslutas från redovisning i riksstaten. Icke heller har statskontoret funnit tillräckliga skäl anförda för en uppdelning av medelsanvisningen för nästa budgetår till bestridande av kostnaderna för folkpensioneringen i tvenne riksstatsanslag.

Statskontoret har fördenskull ansett, att ifrågavarande redovisning i riksstaten, åtminstone tillsvidare, bör ske i anslutning till vad pensionsstvrelsen i sådant avseende föreslagit.

Vidkommande sättet för uppförandet å riksstatens inkomstsida av det beräknade bidraget från folkpensioneringsfonden syntes enligt statskontoret den inkomsttitel, varå sagda bidrag skulle redovisas, lämpligen kunna upptagas antingen under rubriken »Uppbörd i statens verksamhet» eller, i anseende till bidragsbeloppets storlek, måhända under egen med den nyssnämnda samordnad rubrik.

Lika med statskontoret och riksräkenskapsverket finner jag goda skäl kunna anföras för att inkomster och utgifter för folkpensioneringen i riksstaten upptagas enligt fullt genomförd bruttoredovisning. Härigenom skulle tydligen ur riksstat och budgetredovisning erhållas en samlad bild av det allmännas inkomster och utgifter för folkpensioneringen. En sådan fullständig bruttoredovisning, som bland annat förutsätter, att folkpensioneringsfondens kapitalbehållning upptages bland det i rikshuvudboken redovisade statskapitalet, synes emellertid icke lämpligen böra genomföras utan att samtidigt klargöres, vilka konsekvenser ett dylikt redovisningssätt bör medföra beträffande upptagandet å riksstaten av inkomster och utgifter för andra liknande av staten ombesörjda eller under dess medverkan handhavda åtgärder för pensionerings- eller försäkringsändamål. Då ytterligare utredning synes erforderlig för denna frågas bedömande, finner jag mig icke kunna tillstyrka, att redovisningen nu anordnas efter ett bruttosystem av antydda omfattning. Ä andra sidan synes mig det av riksräkenskapsverket alternativt förordade rena nettosystemet, enligt vilket folkpensioneringsfondens bidrag och de däremot svarande kostnaderna ej alls skulle komma till uttryck å riksstaten, som enligt detta system allenast skulle upptaga statsverkets bidrag till pensioneringen, ur de synpunkter statskontoret anfört icke erbjuda en tillfredsställande lösning av redovisningsfrågan. Även örn jag är fullt medveten örn att det av pensionsstyrelsen förordade systemet — på sätt riksräkenskapsverket

Inkomsterna.

framhållit — är förenat med vissa budgettekniska brister, kan jag dock icke finna dessa brister innebära ett avgörande skäl mot en lösning i sådan riktning. För egen del har jag efter samråd med chefen för socialdepartementet kommit till den uppfattningen, att den under förhandenvarande förhållanden lämpligaste utvägen är, att ifrågavarande redovisning tills vidare ordnas i huvudsaklig anslutning till pensionsstvrelsens av statskontoret tillstyrkta förslag. I riksstaten bör således uppföras dels en inkomsttitel för beräknat bidrag från folkpensioneringsfonden, dels ock under femte huvudtiteln anslag till utgifterna för folkpensioneringen. För nästa budgetår torde, på sätt riksräkenskapsverket förordat, utgifterna böra fördelas på ett anslag för bidrag till pensionstillägg och understöd enligt lagen om allmän pensionsförsäkring samt ett anslag för bidrag till folkpensioner och invalidunderstöd.

Jag hemställer alltså, att å riksstatens inkomstsida upptages en ny inkomsttitel, benämnd »Bidrag från folkpensioneringsfonden*, vilken titel torde böra såsom särskild huvudinkomsttitel infogas mellan »Uppbörd i statens verksamhet» och »Diverse inkomster». För nästa budgetår torde inkomsterna å den nya titeln böra i överensstämmelse med pensionsstyrelsens förslag beräknas till 18 miljoner kronor.

Diverse inkomster. Under denna titel sammanföras åtskilliga sinsemellan olikartade inkomster, såsom bötesmedel, indragna sportler, fullföljdsavgifter och expeditionsavgifter. Under titeln har de senare budgetaren inräknats det belopp, som tillförts budgeten av lotterimedel. För övrigt bokföras å titeln sådana tillfälliga inkomster för statsverket, vilka icke enligt gällande föreskrifter äro att redovisa å annan i riksstaten upptagen inkomsttitel.

I samband med inkomstberäkningen har riksräkenskapsverket till behandling upptagit frågan örn uppdelning på undertitlar av samlingstiteln diverse inkomster. Riksräkenskapsverket har härvid anfört följande.

Med hänsyn till inkomstens storlek syntes det i första hand lämpligt att uppföra särskild titel för bötesmedel. Då för statsreglering^! numera regelmässigt foges i anspråk lotterimedel i betydande omfattning, syntes jämväl dessa medel böra redovisas å egen titel under gruppen diverse inkomster. Även beträffande en del andra å titeln diverse inkomster inflytande medel kunde ifrågasättas, huruvida de icke lämpligen borde upptagas till redovisning å särskilda titlar. Riksräkenskapsverket syftade härvid i främsta rummet på expeditionsavgifter och indragna sportler. En omläggning av redovisningen av dessa inkomster hade emellertid synts riksräkenskapsverket böra föregås av en mera omfattande och allsidig utredning än som kunnat åvägabringas i förevarande sammanhang. Tillsvidare syntes dessa inkomstgrupper böra ingå i en titel, benämnd »övriga diverse medel», å vilken borde redovisas alla de medel under gruppen diverse inkomster, som ej upptoges å särskild titel. „

1 samband med utbrytning av bötesmedel och lotterimedel till fristående inkomsttitlar hade även de nu under rubriken uppbörd i statens verksamhet redovisade inkomsttitlarna totalisatormedel och inkomst av vadhållning vid idrottstävlingar synts böra överflyttas till gruppen diverse inkomster. Det saknades nämligen enligt riksräkenskapsverkets uppfattning anledning

56 Inkomsterna.

att bibehålla dessa titlar under den med hänsyn till deras karaktär mindre lämpliga rubriken uppbörd i statens verksamhet, sedan genom den föreslagna uppdelningen av titeln diverse inkomster möjlighet bereus att inordna dem såsom särskilda titlar under sistnämnda inkomstgrupp.

I enlighet med vad riksräkenskapsverket sålunda anfört har verket föreslagit, att under huvudinkomsttiteln diverse inkomster skola i riksstatsförslaget upptagas följande undertitlar, å vilka verket beräknat intäkterna till

de belopp, som härefter angivas:

Bötesmedel ........................................ kronor 2,400,000

Totalisatormedel .................................... , 1,000,000

Inkomst av vadhållning vid idrottstävlingar............ » 2,250,000

Lotterimedel ...................................... > 2,000,000

övriga diverse medel................................ > 1,500,000.

Under den nya huvudinkomsttiteln diverse inkomster skulle alltså enligt verkets förslag beräknas ett belopp av 9,150,000 kronor.

De av riksräkenskapsverket framlagda förslagen örn uppdelning av samlingstiteln diverse inkomster samt om överförande från uppbörd i statens verksamhet till rubriken diverse inkomster av totalisatormedel och inkomst av vadhållning vid idrottstävlingar finner jag mig böra förorda. Rörande beräkningen av de särskilda titlarna ber jag få anföra följande.

Riksräkenskapsverket har beräknat intäkterna av bötesmedel och totalisatormedel till respektive 2,400,000 kronor och 1,000,000 kronor. Dessa beräkningar föranleda ingen erinran från min sida.

Riksräkenskapsverket har vadare beräknat inkomst av vadhållning vid idrottstävlingar till 2,250,000 kronor. Mot denna beräkning har jag intet att erinra. Ifrågavarande inkomsttitel bildar med motsvarande utgiftsanslag en specialbudget, avsedd att binda ifrågavarande inkomster, som utgöra av Aktiebolaget Tipstjänst till statsverket inlevererade överskottsmedel, för visst utgiftsändamål, nämligen idrottens främjande. I finansplanen förutsättes emellertid, att av inflytande inkomster av vadhållning vid idrottstävlingar ett belopp av 1 miljon kronor skall frigöras för utgifter i allmänhet å skattebudgeten. Ifrågavarande specialbudget kommer därefter att begränsas lill den del av inkomsten, som överskjuter det belopp av 1 miljon kronor, som tages i anspråk för allmänna budgeten. Det i specialbudgeten ingående utgiftsanslaget under tionde huvudtiteln har följaktligen i riksstatsförslaget uppförts med 1,250,000 kronor.

I fråga om lotterimedel har riksräkenskapsverket, i anslutning till vad som för de senare budgetåren skett, beräknat, att 2 miljoner kronor skola tagas i anspråk för budgetändamål. Såsom jag i finansplanen omförmält, torde emellertid för nästa budgetår allenast 1 miljon kronor av lotterimedel böra beräknas å riksstaten.

Riksräkenskapsverket har beräknat övriga diverse medel, å vilken titel skulle redovisas fullföljdsavgifter, expeditionsavgifter, indragna sportler m. fl. inkomster, till 1,500,000 kronor. Häri ingår ett belopp av 180,000

Inkomsterna.

kronor, utgörande behållningen i den förut omförmälda, av mynt- och justeringsverket redovisade justeringsfonden. I anslutning till vad statskontoret ifrågasatt, har riksräkenskapsverket förordat, att denna behållning tages i anspråk för 1936/1937 års statsreglering. Mynt- och justeringsverket har lämnat detta förslag utan erinran. Vad riksräkenskapsverket i denna del föreslagit finner jag mig böra biträda.

Emellertid kunna ytterligare inkomster påräknas under sistnämnda titel. Under titeln torde nämligen böra beräknas vissa inkomster, som för närvarande tagas till uppbörd å det under sjunde huvudtiteln uppförda anslaget till inlösen av och ersättning för skattefrälseräntor samt avlösning av frälseskatteräntor. Dessa inkomster utgöras av avbetalningar å av statsverket till avlösning av frälseskatteräntor förskjutna belopp. Nämnda anslag var tidigare i riksstaten uppdelat på tre anslag, nämligen dels till inlösen av skattefrälseräntor, dels till ersättning för skattefrälseräntor och dels till avlösning av frälseskatteräntor. Från och med budgetåret 1932/1933 hava ifrågavarande tre anslag sammanförts till ett enda riksstatsanslag. Enär utgifterna å detta anslag beräknats komma att understiga anslaget tillkommande uppbördsmedel av förenämnda slag, har detsamma i riksstaterna för sistförflutna och innevarande budgetår upptagits med ett allenast formellt belopp av 100 kronor. Såsom framgår av vad jag anför vid anmälan av anslag under sjunde huvudtiteln för ifrågavarande ändamål, föranleder emellertid den genom fjolårets lagstiftning inledda avvecklingen av skattefrälseräntorna en väsentlig ökning av medelsbehovet för inlösen av sådana frälseräntor. I riksstatsförslaget hava med hänsyn härtill kostnaderna för inlösen av skattefrälseräntor, ersättning för skattefrälseräntor och avlösning av frälseskatteräntor ånyo beräknats under skilda anslag. Anslaget för avlösning av frälseskatteräntor har därvid uppförts till det belopp, som antagits motsvara det direkta utgiftsbehovet, utan hänsynstagande till paräkneliga uppbördsmedel. Det har i stället förutsatts, att dessa uppbördsmedel skola redovisas å riksstatens inkomstsida, där de torde böra upptagas under förevarande inkomsttitel. Den här förordade omläggningen har, på sätt framgår av fjolårets statsverksproposition (Inkomsterna, sid. 63), tidigare ifrågasatts av statskontoret och riksräkenskapsverket i ett av dessa ämbetsverk den 29 oktober 1934 avgivet utlåtande angående redovisningen å riksstaten avstatsmyndigheternas inkomster i egen verksamhet. I enlighet med av kammarkollegiet avgivet förslag torde ifrågavarande inkomster för nästa budgetår böra beräknas till 100,000 kronor.

Enligt vad jag inhämtat kan vidare fran stuteriväsendets lond för allmänna budgetändamål tagas i anspråk ett belopp av 200,000 kronor, vilket torde böra tillföras denna inkomsttitel.

Slutligen torde jag få erinra, att från den nuvarande samlingstiteln »diverse inkomster» plägat avföras restitutioner a sådana inkomsttitlar, vilka icke längre kvarstå i riksstaten, ävensom restitutioner av uppbördsmedel för i budgetredovisningen icke längre förekommande anslag. Vid bifall till förslaget om uppdelning av den nuvarande titeln diverse inkomster på under-

58 Inkomsterna.

titlar tolde restitutioner av ifrågavarande slag hädanefter få avföras å den nya inkomsttiteln övriga diverse medel.

I enlighet med vad förut anförts torde inkomsttiteln övriga diverse medel kunna beräknas till 1,800,000 kronor. För avjämnande av riksstatens inkomstsida har inkomsttiteln i budgetförslaget uppförts med 1,768,500 kronor.

I anslutning till vad sålunda anförts böra de under huvudinkomsttiteln diverse inkomster upptagna undertitlarna för nästa budgetår beräknas sålunda:

Bötesmedel ........................................ kronor 2,400,000

Totalisatormedel .................................... » 1,000,000

Inkomst av vadhållning vid idrottstävlingar............ >, 2,250,000

Lotterimedel ...................................... » L00o!o00

övriga diverse medel................................ » 1,768,500

Summa kronor 8,418,500.

Inkomster av statens produktiva fonder. I riksstaten för löpande budgetår äro överskotten av statens affärsverksamhet upptagna med sammanlagt 108.53 miljoner kronor, därav för postverket 18.50 miljoner kronor, för telegrafverket 33 miljoner kronor, för statens järnvägar 26 miljoner kronor, för statens vattenfallsverk 19 miljoner kronor, för domänverket 12 miljoner kronor samt för statens reproduktionsanstalt 30,000 kronor.

Vid beräknande av överskotten å statens affärsverksamhet för budgetåret 1936/1937 har riksräkenskapsverket beträffande affärsverkens utgifter för dyrtidstillägg förutsatt, att dyrtidstilläggen skola utgå enligt de grunder, som gällt under sista kvartalet 1935. Denna beräkningsgrund överensstämmer med den som tillämpats vid bestämmande av dyrtidstilläggsanslagen å riksstatens utgiftssida.

Postverkets överskott för innevarande budgetår har som nyss nämnts upptagits i riksstaten med 18.5 miljoner kronor, vari ingår ett belopp av 3 miljoner kronor av vinstmedel från postsparbanken, avseende år 1934.

För budgetåret 1936/1937 har generalpoststyrelsen beräknat postverkets överskott till 19 miljoner kronor. Styrelsen har därvid framhållit, att ifrågavarande beräkning, avseende en tidsperiod, som sträcker sig nära två år framåt, självfallet måste bliva i viss mån osäker framför allt på grund av den inverkan postverkets inkomster, särskilt frankoteckensuppbörden, röna av det allmänna konjunkturläget. Beträffande detta har generalpoststyrelsen vid sina beräkningar ansett sig kunna utgå från att nuvarande för näringslivet förhållandevis gynnsamma konjunkturläge skulle fortvara även under nästkommande budgetår. Vid den nivå, vartill frankoteckensuppbörden nu stigit, kunde givetvis ökningen under de två senaste åren icke direkt tagas till utgångspunkt för beräknandet av uppbörden för kommande år. Vid kalkylerandet av denna inkomstpost syntes man sålunda, även under förutsättning av en gynnsam konjunkturutveckling, endast kunna räkna med en normal stegring av uppbörden. Generalpoststyrelsen har på grundval av

Inkomsterna.

ökningen av frankoteckensuppbörden under tioårsperioden 1926—1935 ansett, att man för år 1936 kunde räkna med en uppbördsökning av cirka 1 miljon kronor.

I det av generalpoststyrelsen beräknade överskottet ingår av postsparbankens vinstmedel för år 1935 ett belopp av 3 miljoner kronor. I fråga om dessa vinstmedel har styrelsen — med erinran att postsparbankens reservfond för närvarande uppgår endast till omkring 4.5 miljoner kronor, motsvarande icke fullt en procent av bankens inlåning — framhållit, att det skulle varit önskvärt, att av den för år 1935 uppkommande nettovinsten å postsparbanksrörelsen större delen kunnat tillföras reservfonden. Generalpoststyrelsen har emellertid funnit sig böra föreslå, att även 1935 ars nettovinst till huvudsaklig del disponeras för riksstatsändamål.

Mot generalpoststyrelsens beräkning av postverkets bruttoinkomst under år 1936 har riksräkenskapsverket icke haft annan erinran, än att den antagna stegringen av frankoteckensuppbörden syntes vara alltför låg. Det syntes riksräkenskapsverket knappast föreligga skäl att vid bedömandet av nästkommande års inkomstutveckling gå så långt tillbaka i tiden, som styrelsen i sin genomsnittsberäkning gjort. Med antagande av en inkomstökning av 2 miljoner kronor från år 1935 till år 1936 erhölles en procentuell stegring utgörande omkring två tredjedelar av den av generalpoststyrelsen beräknade ökningen från år 1934 till 1935. En höjning av bruttoinkomsten av poströrelsen med nämnda högre belopp, 2 miljoner kronor, syntes ock stå i överensstämmelse med de av riksräkenskapsverket gjorda antagandena beträffande inkomstutvecklingen i allmänhet. I enlighet härmed har riksräkenskapsverket hemställt, att i riksstatsförslaget för budgetåret 1936/1937 överskottet av postverket uppföres med 20 miljoner kronor.

Jag tillstyrker vad riksräkenskapsverket sålunda föreslagit och hemställer alltså, att postverkets överskott — däri inberäknat 3 miljoner kronor vinstmedel från postsparbanken för år 1935 —- i riksstatsförslaget upptages med 20 miljoner kronor.

Telegrafverkets överskott uppgick för budgetåret 1934/1935 till 36.37 miljoner kronor och har i riksstaten för innevarande budgetår, som förut nämnts, upptagits till 33 miljoner kronor.

I sin skrivelse med förslag till inkomstberäkning för budgetåret 1936/1937 har telegrafstyrelsen beräknat telegrafverkets överskott för år 1935 till 34.8 miljoner kronor eller 9.41 procent av kapitalet. Vid beräkningen av utfallet av tclegrafverkets rörelse under detta år har telegrafstyrelsen bland driftkostnaderna inräknat en extra avsättning lill telegrafverkets förnyelsefond med omkring 3.4 miljoner kronor, vilken avsättning ansetts erforderlig för bestridande av ersättnings- och underhållsarbeten, som eftersatts i anledning av den under sommaren och hösten pågående konflikten vid telegrafverkets linjearbeten. Telegrafstyrelsens framställning örn denna extra avsättning lill förnyelsefonden har av Kungl. Majit bifallits. För ar 1936 har telegrafstyrelsen beräknat överskottet till 33 miljoner kronor med tagen hänsyn till ge-

60 Inkomsterna.

nomförandet under året av vissa smärre taxenedsättningar. Vid beräknandet av driftkostnaderna för år 1936 har styrelsen utgått från den allmänna förutsättningen, att någon mera allvarlig konjunkturnedgång icke skulle inträda under detta år.

Riksräkenskapsverket har vid förhandsbedömningen av telegrafverkets överskott för år 1936 utgått från att den höjning av avsättningen till telegrafverkets förnyelsefond beträffande riksnätet från 4 till 5 procent, varom telegrafstyrelsen gjort framställning till Kungl. Maj :t och som av riksräkenskapsverket tillstyrkts, komme till stånd. Vidare borde hänsyn tagas till de av telegrafstyrelsen antydda smärre taxenedsättningar, vilka kunde finnas böra vidtagas. Med utgångspunkt från de av riksräkenskapsverket gjorda allmänna antagandena rörande konjunkturutvecklingen har ämbetsverket ansett sig kunna räkna med en sådan stegring av telegrafverkets bruttoinkomst, att jämväl vid höjning av avsättningen till förnyelsefonden samt efter de tilltänkta taxenedsättningarna, nettoavkastningen av verket kunde uppehållas vid omkring 9 procent. Under angivna förutsättning skulle telegrafverkets överskott för år 1936 komma att uppgå till omkring 35 miljoner kronor. Ett belopp av denna storlek syntes ock kunna beräknas bliva inlevererat såsom överskott under budgetåret 1936/1937.

Kungl. Maj:t har den 6 december 1935 genom fastställande av driftkostnadsstat för telegrafverket för år 1936 godkänt den av telegrafverket beräknade höjningen av avsättningen till telegrafverkets förnyelsefond beträffande riksnätet.

För egen del finner jag mig böra i enlighet med riksräkenskapsverkets förslag förorda, att telegrafverkets överskott i riksstaten för nästkommande budgetår uppföres med 35 miljoner kronor.

Statens järnvägar inlevererade under budgetåret 1934/1935 ett överskott av 36.86 miljoner kronor.

Järnvägsstyrelsen har i sin nu föreliggande inkomstberäkning uttalat, att under år 1935 förbättring i fråga om inkomstgivningen uppträtt för samtliga huvudtrafikslag. Denna likformighet syntes vara att anse såsom ett gott tecken för den närmaste framtiden.

Emellertid måste, framhåller järnvägsstyrelsen, förhandsberäkningen av 1936 års inkomster bliva behäftad med väsentligt större osäkerhet än motsvarande beräkningar, avgivna under lugna ekonomiska och politiska konjunkturer. Trots de senaste månadernas gynnsamma resultat har styrelsen icke ansett rådligt räkna med någon fortsatt förbättring, utan för år 1936 antagit nuvarande trafikvolym ungefärligen bibehållen. I konsekvens härmed har styrelsen, såvitt den allmänna trafiken angår, satt inkomsterna för första halvåret 1937 lika med inkomsterna för samma månader år 1936. Vad beträffar transporterna av lapplandsmalm har styrelsen följt från Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag erhållna uppgifter.

Det bokföringsmässiga överskottet för statens järnvägar — däri inbegripet 2.5 miljoner kronor i garantitillägg enligt 1927 års malmavtal — för år

Inkomsterna.

1936 har styrelsen beräknat till 30.7 miljoner kronor mot 34.8 miljoner kronor för år 1935. Nämnda garantitillägg komme dock, anför styrelsen, icke att inbetalas eller ens debiteras Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag utan blott att påföras regleringskonton, vilka upplagts för vinnande av övergång från bokföringsmässigt till kassamässigt överskott. Däremot skulle med från bolaget anmäld transportmängd statens järnvägar under ar 1936 erhålla 5.7 miljoner kronor i form av s. k. fraktförhöjning jämlikt 1934 års malmavtal. Det kassamässiga överskottet av statsbanerörelsen skulle alltså uppgå till 33.9 miljoner kronor. Det inlevererbara överskottet beräknas av styrelsen till i runt tal 34 miljoner kronor.

I enlighet med järnvägsstyrelsens förslag har riksräkenskapsverket hemställt, att inkomsten av statens järnvägar för budgetåret 1936/1937 beräknas till 34 miljoner kronor.

Av vad järnvägsstyrelsen anfört framgår, att styrelsen beträffande inkomstgivningen för år 1936 för statens järnvägar utom malmbanan antagit, att nuvarande trafikvolym kommer att ungefärligen bibehållas, i följd varav bruttoinkomsterna för denna del av järnvägsdriften för år 1936 kalkylerats till i det närmaste samma belopp som nu beräknas bliva uppnått för år 1935. Även beträffande malmbanan synas järnvägsstyrelsens beräkningar vara mycket försiktigt hållna, i det att inkomst av fraktförhöjning från Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag upptagits till ett jämförelsevis lagt belopp. Under föreliggande omständigheter har jag ansett mig kunna förorda en höjning med 2 miljoner kronor av det belopp, som bör upptagas såsom överskott av statens järnvägar för budgetaret 1936/1937, och hemställer alltså, att inkomsttiteln i budgetförslaget uppföres med 36 miljoner kronor.

Inkomsten från statens vatten}allsverk bar av vattenfallsstyrelsen för budgetåret 1936/1937 beräknats till 20 miljoner kronor, vilken beräkning biträtts av riksräkenskapsverket.

I enlighet med ämbetsverkens förslag förordar jag, att inkomsterna från kraftverken, kanalverken och fastighetsförvaltningen för nästkommande budgetår beräknas till respektive 19,300,000 kronor, 450,000 kronor och

250,000 kronor och alltså för .statens vattenfallsverk i dess helhet till 20 miljoner kronor.

Överskottet från domänverket, som för budgetåret 1934/1935 uppgått till

10.9 miljoner kronor och i innevarande budgetårs riksstat upptagits till 12 miljoner kronor, har av domänstyrelsen för år 1936 beräknats till 10 miljoner kronor, att inlevereras under budgetåret 1936/1937. Då jag ej funnit anledning till erinran mot denna beräkning, till vilken riksräkenskapsverket anslutit sig, hemställer jag, att inkomsterna från domänverket i riksstaten för budgetåret 1936/1937 upptagas till 10 miljoner kronor.

Statsverkets inkomst av statens reproduktionsanstalt torde i enlighet med riksräkenskapsverkets förslag böra uppföras med 30,000 kronor.

62 Inkomsterna.

Affärsverkens överskott skulle alltså i det föreliggande budgetförslaget upptagas med följande belopp:

Postverket, bevillning . . ..

Telegrafverket ............

Statens järnvägar .........

Statens vattenfallsverk:

Kraftverken ...........

Kanalverken ...........

Fastighetsförvaltningen

Domänverket............

Statens reproduktionsanstalt

.............. 20,000,000

............... 35,000,000

.............. 36,000,000

.... 19,300,000

---- 450,000

---- 250,000 20,000,000

.............. 10,000,000

.............. 30,000

Summa kronor 121,030,000.

överskottet av statens allmänna fastighetsfond är i riksstaten för budgetåret 1935/1936 beräknat till 7,977,800 kronor.

Enligt av vederbörande förvaltningsmyndigheter avgivna förslag till inkomst- och utgiftsstater för de olika i fastighetsfonden ingående delfonderna för budgetåret 1936/1937 skulle fastighetsfondens samlade överskott för nämnda budgetår komma att utgöra 7,522,190 kronor. Närmare uppgifter om de i statförslagen beräknade inkomst- och utgiftsbeloppen lämnas i en uti riksräkenskapsverkets inkomstberäkning (sid. 87—88) intagen sammanställning. Den minskning av fastighetsfondens överskott, som de sålunda avgivna statförslagen innebära, är huvudsakligen att återföra på de höjningar av anslagsposterna för reparations- och underhållskostnader, som äskas i förslagen till utgiftsstater för medicinalstyrelsens och byggnadsstyrelsens delfonder.

I sin inkomstberäkning har riksräkenskapsverket — som icke ingått i prövning av beräkningen av de i statförslagen upptagna beloppen för reparationsoch underhållskostnader — efter vissa smärre justeringar av berörda statförslag beräknat inkomsten av statens allmänna fastighetsfond för nästkommande budgetår till 7,486,290 kronor eller i avrundat belopp 7.6 miljoner kronor.

Granskningen av de av myndigheterna avgivna statförslagen, särskilt i vad dessa avse anslagsposter för reparations- och underhållskostnader, är ännu icke slutförd. Efter verkställd ytterligare utredning i ärendet torde närmare beräkning av fastighetsfondens inkomster och utgifter för nästa budgetår samt av det nettoöverskott, som bör uppföras å riksstatens inkomstsida, få framläggas för riksdagen i särskild proposition. Därvid bör jämväl till närmare prövning upptagas den av mig i sammanhang med anmälan under utgifter för kapitalökning av frågan örn amortering av den extraordinära upplåningen för allmänna arbeten berörda frågan om uppförande å fastighetsfondens stat av en post för avskrivning av kostnader för inventarier m. m., vilka bestritts från lånemedelsanslag till byggnader, vilka överföras från förlagsfonden till redovisning å fastighetsfonden. Vid beräknande av överskottet av fastighetsfonden för nästa budgetår torde emellertid redan nu hän-

Inkomsterna.

syn böra tagas till behovet av en dylik avskrivningspost. Jag föreslår därför, att det av riksräkenskapsverket beräknade överskottet å fastighetsfonden nedsättes med 0.2 miljon kronor, och att inkomsttiteln statens allmänna fastighetsfond följaktligen upptages med i avrundat tal 7.3 miljoner kronor.

Under fonden för statens aktier har riksräkenskapsverket uppfört de två titlarna Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag och aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet, den förra med ett formellt belopp av 100 kronor, den senare med 1,595,000 kronor, motsvarande staten såsom stamaktieägare tillkommande utdelning efter ö1/^ procent å stamaktiekapitalet, nominellt 29 miljoner kronor.

Beträffande beräkningen av den senare inkomsttiteln biträder jag riksräkenskapsverkets förslag.

Vad däremot angår inkomsten från Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag ber jag få anföra följande.

Enligt 1927 års malmavtal bestå statens inkomster såsom delägare i nämnda bolag av dels en till en krona 50 öre för varje bortfraktad ton malm beräknad royalty (§ 4), dels rätt till vinstandel efter ett belopp per ton, som med 75 öre understiger halva nettovinsten per ton (§ 5).

I 1932 års kontrakt hava vissa förändringar i nämnda regler genomförts. Sålunda har medgivits att för år, då malmbolagets balansräkning utvisar förlust, bolaget skall, på sätt i kontraktet närmare bestämmes, äga åtnjuta anstånd med erläggande av, bland annat, royalty. I kontraktet lämnas föreskrifter angående tiden och sättet för återbetalning av vad som till följd därav kommer att stå inne såsom en bolagets skuld.

Bestämmelserna rörande statens rätt till inkomst såsom delägare i bolaget hava genom § 2 i 1934 års malmavtal underkastats ytterligare modifikationer, gällande för ett vart av de räkenskapsår, som utlöpa den 30 september 1934, 1935 och 1936. Sålunda har bolaget befriats från skyldigheten att jämlikt § 4 i 1927 års avtal vidkännas royalty för en under räkenskapsåret bortfraktad malmkvantitet av intill 3 miljoner ton, såvida icke bolagets verksamhet visar överskott samt brist i aktiekapitalet icke föreligger. Är överskottet ej så stort, att det täcker hela den royalty, bolaget skulle haft att vidkännas för ifrågavarande malmkvantitet, är bolaget befriat från skyldigheten att för densamma vidkännas royalty till högre belopp, än som motsvaras av överskottet. I vederlag för nämnda begränsning i rätten till royalty äger staten att, då utdelningsbar vinst föreligger, i första hand lyfta motsvarande belopp såsom utdelning; först därefter skall fördelning av vinsten i enlighet med § 5 i 1927 års malmavtal äga rum.

Med stöd av upplysningar, som jag under hand inhämtat från malmbolagct, anser jag mig kunna uppskatta den inkomst, som enligt berörda regler kommer att för budgetåret 1936/1937 tillföras statsverket i royalty och därmed jämförlig ersättning, till 12 miljoner kronor.

I enlighet med vad sålunda anförts hemställer jag, att inkomsttitlarna

64 Inkomsterna.

under fonden för statens aktier i riksstatsförslaget upptagas på följande

sätt:

Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag ................ kronor 12,000,000

Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet .............. » 1,595,000

Summa kronor 13,595,000.

Inkomsterna av statens utlåningsfonder hava av riksräkenskapsverket beräknats till sammanlagt 14,124,900 kronor.

Under utgifter för kapitalökning har jag, på grund av verkställd utredning, föreslagit ändrad redovisning i rikshuvudboken av vissa å fonden för förlag till statsverket bokförda kapitaltillgångar och anslag. Därvid har jag bland annat tillstyrkt, att vissa från anslag under fonden för förlag utlämnade lån skola överföras till statens utlåningsfonder. Ränteavkastningen av dessa lånemedel har vid beräkningen av inkomsterna för budgetåret 1936/1937 upptagits av riksgäldskontoret, som förvaltar fonden för förlag till statsverket, under titeln riksgäldskontorets inkomstmedel. Därest den föreslagna omföringen kommer till stånd, böra ifrågavarande ränteinkomster redovisas under de utlåningsfonder, till vilka lånen överföras. Då emellertid tidpunkten för omföringen icke nu kan bestämmas, torde inkomsterna ifråga få tills vidare beräknas under titeln riksgäldskontorets inkomstmedel.

I samband med framställning om anvisande av anslag till kapitalökning å egnahemslånefonden föreslår chefen för jordbruksdepartementet bemyndigande för Kungl. Maj :t att intill ett belopp av 300,000 kronor bevilja anstånd med erläggande av ränta och amortering å egnahemslån. Enligt vad jag inhämtat har det av riksräkenskapsverket upptagna överskottet å egnahemslånefonden beräknats under förutsättning att en dylik anordning kommer till stånd.

I anslutning till inom statskontoret verkställda beräkningar har riksräkenskapsverket såsom överskott å statens avdikningslånefond upptagit ett belopp av 1 miljon kronor. Enligt vad jag inhämtat kan emellertid ytterligare uppbörd tillföras denna inkomsttitel.

Enligt de villkor, som gälla för lån ur statens avdikningslånefond, beräknas å det lyftade lånebeloppet för de tre första åren från första lyftningsdagen icke någon ränta. För näst därpå följande tre år beräknas å lyftade belopp 3.6 procent årlig ränta, vilken vid dessa tre års slut lägges till den beviljade lånesumman. Å det sålunda uppkommande beloppet erlägges från och med sjunde året efter första lyftningsdagen, till dess lånet blivit slutbetalt, en annuitet av 6 procent, därav såsom ränta räknas 3.6 procent av det oguldna kapitalbeloppet. Å fonden uppdebiteras alltså dels räntor att tilläggas kapitalet, dels ock för amorteringstiden belöpande räntor. Till statsregleringen hava emellertid hittills endast överförts de för varje räkenskapsår influtna räntor, som hänfört sig till lånens amorteringstid. Fonden har härigenom erhållit en kapitalökning vid sidan av riksstaten, bestående av inbetalade och såsom kapital redovisade räntor, hänförliga till den amorterings-

Inkomsterna.

fria tiden. Då det ur budgetteknisk synpunkt torde vara mindre lämpligt, att, såsom här sker, en av statens utlåningsfonder erhåller kapitalökning vid sidan av riksstaten, föreslår jag en omläggning i fråga om redovisningen av överskottet å statens avdikningslånefond på så sätt, att de kapitaliserade räntorna bokföras särskilt samt att, då det lyftade lånebeloppet blivit slutbetalt, återstående kapitalfordran, som endast hänför sig till kapitaliserade räntor, i den mån inbetalningar å dem verkställas, tillföres statsregleringen. Därest denna omläggning sker, torde under budgetåret 1936/1937 från statens avdikningslånefond till budgetens inkomstsida böra inlevereras — förutom under budgetåret influtna, för amorteringstiden belöpande räntor -—- dels för tiden till och med den 30 juni 1935 till fonden inbetalade kapitaliserade räntor dels ock de räntor av detta slag, vilka inflyta under budgetåren 1935/

1936 och 1936/1937. Från och med budgetåret 1937/1938 torde sedermera för varje budgetår från statens avdikningslånefond till inkomsttiteln böra överföras, förutom för amorteringstiden belöpande, influtna räntor, jämväl under budgetåret influtna, kapitaliserade räntor. En inom statskontoret verkställd överslagsberäkning av de kapitaliserade räntor, som sålunda kunna tillföras statsregleringen för budgetåret 1936/1937, har givit till resultat ett belopp av 1.4 miljon kronor. Det av riksräkenskapsverket för budgetåret 1936/

1937 beräknade överskottet å statens avdikningslånefond, 1 miljon kronor, bör alltså höjas med 1.4 miljon kronor till 2.4 miljoner kronor. Därest nämnda belopp 1.4 miljon kronor överföres till inkomsttiteln, komma de för mötande av ny utlåning från fonden disponibla medlen att i motsvarande mån minskas. Inom statskontoret verkställd utredning har emellertid givit vid handen, att vad nu föreslagits icke påkallar anvisning av något kapitalökningsanslag till avdikningslånefonden för budgetåret 1936/1937. Efter att hava i ärendet samrått med chefen för jordbruksdepartementet får jag alltså tillstyrka, att inkomsttiteln ifråga beräknas på sätt nu angivits.

På grund härav och då jag i övrigt icke har något att erinra mot de av riksräkenskapsverket avgivna beräkningarna rörande inkomsterna av statens utlåningsfonder, föreslår jag, att nämnda inkomsttitlar i budgetförslaget upptagas med följande belopp:

Statens bostadslånefond................................. kronor 850,000

Lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörby......... » 80,000

Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade,

barnrika familjer..................................... » 100

Lånefonden för bostadsbyggande i städer och stadsliknande

samhällen........................................... » 15,000

Lånefonden för främjande av bostadsbyggande på landsbygden .............................................. » 50,000

Lånefonden för lantarbetarbostäder...................... » 100

Allmänna järnvägslånefonden............................ » 575,000

Bibanelånefonden....................................... » 100

Bihang lill riksdagens protokoll 1036. 1 sami. Nr 1 Del 2 5

66 Inkomsterna.

Lånefonden för anskaffning av motorvagnar m. m. åt en-

skilda järnvägar...................................... kronor

Vattenkraftslånefonden.................................. »

Luftfartslånef onden..................................... »

Allmänna byggnadslånefonden........................... »

Studielånefonden....................................... »

Lånefonden för inköp av ädla avelsston.................. »

Lånefonden för inköp av avelshingstar av ardennerras..... »

Lånefonden för inköp av renar.......................... »

Statens fjäderfälånefond................................. »

Gödselvårdslånefonden.................................. »

Statens kalkbrukslånefond............................... »

Statens fruktodlingslånefond............................. »

Statens mejerilånefond.................................. »

Spannmålslagerhusfonden................................ »

Spannmålskreditfonden.................................. »

Statens sekundärlånefond för jordbrukare................. »

Statens slakterilånefond................................ »

Kraftledningslånef onden................................. »

Egnahemslånet onden.................................... »

Jordförmedlingsf onden.................................. »

Arrend eegnahemsf onden................................. »

Arrendelånefonden...................................... »

Arbetarsmåbrukslånef onden................ »

Västerbottens och Norrbottens nybygges- och bostadsför-

bättringslånefond..................................... »

Kolonisternas kreaturs- och redskapslånefond............. »

Statens avdikningslånefond.............................. »

Täckdikningslånefonden................................. »

Allmänna nyodlingsfonden.............................. »

Norrländska nyodlingsfonden............................ »

Fiskerilånef onden....................................... »

Kommunskogslånef onden................................ »

Virkesmätningslånefonden............................... »

Lånefonden för inköp av gasgeneratorer för motordrift.... »

Hemslöjdslånef onden.................................... »

Industrilånefonden...................................... »

Hantverkslånefonden.................................... »

Lånefonden för ackordslån och förlagslån åt hantverkare.... »

Rederilånefonden....................................... »

Fonden för låneunderstöd............................... »

50,000

50.000 8,400

35.000 10O 100 100

2.000 100

500.000 10,000

50.000 100 100

3.000 110,000

1.000 100

5,000

2,500

12.000 60,000

207.000 Summa kronor 15,524,900.

Ränteavkastningen av statsverkets fond av rusdrycksmedel, vilken enligt gällande bestämmelser skall uppföras å riksstatens inkomstsida, har av riks-

Inkomsterna.

räkenskapsverk^ beräknats till 480,000 kronor. Denna beräkning föranleder icke någon erinran från min sida. I den män den sålunda beräknade ränteavkastningen icke får motsvarighet på utgiftssidan i form av anslag till speciella nykterhetsändamål, skall densamma tillgodoföras rusdrycksmedelsfonden såsom kapitalökning. I följd därav upptager riksstatsförslaget ett anslag av 58,500 kronor till kapitalökning å rusdrycksmedelsfonden.

Andel i riksbankens vinst. I riksstaten för innevarande budgetår är denna inkomsttitel upptagen med 3 miljoner kronor. Detta belopp avser statens beräknade andel i riksbankens vinst för år 1935. Det ankommer på 1936 års riksdag att på förslag av bankoutskottet fatta beslut, hur stor del av den

1 riksbankens bokslut för år 1935 framkommande vinsten skall inlevereras till statsverket.

Riksräkenskapsverket har i sin inkomstberäkning för budgetåret 1936/1937 anfört, att, då säkra utgångspunkter för beräknande av riksbanksvinsten för år 1936 saknades, verket ansett sig böra för budgetåret 1936/1937 provisoriskt upptaga inkomsttiteln till samma belopp, vartill vinstandelen för år 1935 beräknats, eller till 3 miljoner kronor.

Frågan om riksbankens vinst har enligt ett mig tillställt protokollsutdrag behandlats av fullmäktige i riksbanken vid sammanträde den 12 december 1935. Protokollsutdraget är av följande innehåll:

»Tjänstförrättande riksbankschefen Wilhelmsson anmälde, att finansdepartementet anhållit om uppgift å riksbankens beräknade vinst, dels för innevarande år, dels ock för år 1936.

Med anledning härav meddelade föredraganden, att beräkningar, vilka uppgjorts i enlighet med de beslut, som omförmälas i nästföregående paragraf, och i övrigt i huvudsaklig överensstämmelse med de värderingsregler, som tillämpades i 1934 års bokslut, gåve till resultat, att vinsten skulle uppgå för år 1935 till omkring 4 Va miljoner kronor och för år 1936 till omkring

2 1/2 miljoner kronor.

Beträffande vinsten för år 1935 hemställde föredraganden, att fullmäktige redan nu ville besluta att hos bankoutskottet, i samband med yttrande angående användningen av riksbankens vinst för år 1935, hemställa, att den del av vinsten, som överstege det i riksstaten för innevarande budgetår upptagna beloppet, 3 miljoner kronor, måtte överföras till en dispositionsfond.

Herr Stendahl erinrade, att genom den utav riksdagen fastställda valutapolitiken, vilken han för sin del gillade, riksbanken blivit tvungen att under det gångna året öka sitt innehav av valutor från 557,206,000 kronor till

613.108.000 kronor, samt innehavet av guld från 351,255,000 kronor till

397.485.000 kronor, därvid riksbanken för guldet betalt i medeltal 4,413 kronor per kilogram fint guld i stället för det i lag fastställda värdet av 2,480 kronor per kilogram. Härigenom hade samtidigt kursdifferenskontot stigit från 95,810,000 kronor till 135,495,000 kronor.

Genom dessa ökningar av valuta- och guldinnehaven hade riksbanken icke kunnat undvika att ikläda sig väsentligt ökade risker, vilka banken icke efter eget gottfinnande kunde avveckla.

Herr Stendahl yrkade därför, att för åren 1935 och 1936 vinst endast skulle redovisas, i den mån sådan uppkomme utan anlitande av vinst a ut-

68 Inkomsterna.

rikesrörelsen samt å handeln med guld och guldmynt. Eftersom vinsten å sistnämnda grenar båda åren överstege den beräknade årsvinsten, borde någon vinst icke redovisas för dessa år. Den vinst å utrikesrörelsen samt å handeln med guld och guldmynt, som kunde disponeras utan att förlust å hela rörelsen uppstode, borde i stället användas för nedskrivning av kursdifferenskontot för att minska detsamma och därigenom bidraga till att skydda riksbanken mot eventuell förlust vid en kommande avveckling utav de ifrågavarande engagemangen.

Fullmäktige biföllo föredragandens hemställan.

Häremot anförde herr Stendahl reservation under åberopande av att vinsten borde beräknas, på sätt han här ovan angivit.

Meddelande örn riksbankens beräknade vinst för ifrågavarande år skulle lämnas finansdepartementet och riksräkenskapsverket genom utdrag av detta protokoll.»

Innan jag tager ställning till frågan om det belopp, vartill förevarande inkomsttitel bör upptagas i förslaget till riksstat för budgetåret 1936/1937, torde jag få erinra örn tidigare behandling av spörsmålet örn dispositionen av riksbankens vinst.

Vid avgivande av förslag till beräkning av riksbankens vinst för år 1934 uttalade enligt ett till mig överlämnat protokollsutdrag för den 21 november 1933 bankofullmäktige — på sätt framgår av 1934 års statsverksproposition (Inkomsterna, sid. 57) — bland annat, att resultatet av riksbankens verksamhet i dess helhet bleve beroende av de pris, till vilka bankens innehav av guld och valutor komme att försäljas eller bliva bokförda samt att intill dess läget på valutamarknaden stabiliserats, riksbanken borde balansera hela den vinst, som uppstode på dess inhemska, egentliga rörelse.

Denna uppfattning förklarade jag mig, vid anmälan av frågan om beräkningen av ifrågavarande inkomsttitel för budgetåret 1934/1935, icke kunna dela. Därest den fortsatta utvecklingen på penningmarknaden skulle medföra, att vid genomförandet av en valutastabilisering en större eller mindre förlust skulle uppstå å de guld- och valutareserver, riksbanken då innehade, syntes frågan om åtgärder för täckande av dylik förlust vid denna tidpunkt få upptagas till prövning av riksdagen. Med hänsyn till arten av en eventuell sådan förlust kunde jag icke finna nödvändigt, att den skulle täckas av riksbankens löpande inkomster. Och att för en dylik eventualitet i förväg reservera vinstmedel, vilka eljest skulle ha tagits i anspråk för budgetens finansiering, kunde jag i varje fall i dåvarande statsfinansiella läge icke finna riktigt. I överensstämmelse med denna uppfattning utgick jag i den i 1934 års statsverksproposition framlagda finansplanen vid behandlingen av frågan om utfallet av statsregleringen för budgetåret 1933/1934 från den förutsättningen, att hela riksbankens vinst för år 1933 och vissa från föregående år reserverade vinstmedel skulle inlevereras till statsverket.

Mitt här återgivna uttalande föranledde ingen erinran från riksdagens sida, som dels på hemställan av bankoutskottet i enlighet med tillstyrkan av bankofullmäktige i ett till utskottet under riksdagen avgivet utlåtande beslöt, att riksbanksvinsten för år 1933 skulle disponeras på sätt jag i finansplanen

Inkomsterna.

förutsatt, dels ock på förslag av statsutskottet i överensstämmelse med en av mig i proposition nr 278 framlagd beräkning rörande riksbanksvinsten för år 1934 upptog inkomsttiteln andel i riksbankens vinst för budgetåret 1934/ 1935 till 7 miljoner kronor.

Vid framläggande av inkomstberäkningar för budgetåret 1935/1936 uppförde riksräkenskapsverket inkomsttiteln andel i riksbankens vinst för nämnda budgetår med samma belopp som det i riksstaten för budgetåret 1934/1935 sålunda upptagna, eller 7 miljoner kronor. I överensstämmelse med en beräkning rörande riksbankens nettovinst för år 1935, som enligt överlämnat protokollsutdrag gjorts av bankofullmäktiges majoritet, hemställde jag emellertid vid anmälan av finansplanen för innevarande budgetår, att statsverkets andel i riksbankens vinst måtte upptagas till 3 miljoner kronor.

Då jag sålunda anslöt mig till fullmäktiges beräkning, förutsatte jag, i överensstämmelse med den principiella ståndpunkt som jag tidigare intagit och som av riksdagen lämnats utan erinran, att uppkommande vinst å riksbankens rörelse icke skulle till större eller mindre del reserveras för ändamål, som avsetts i fullmäktiges uttalande av den 21 november 1933. I de beräkningar rörande utfallet av löpande statsreglering, som jag nu i finansplanen framlagt, har jag också, i likhet med riksräkenskapsverket, utgått från att statsverkets andel i riksbankens vinst innevarande budgetår kommer att uppgå till hela det nu beräknade vinstbeloppet av 4.6 miljoner kronor.

Vad angår det belopp, med vilket inkomsttiteln andel i riksbankens vinst bör uppföras i riksstaten för nästa budgetår, synes mig tillräcklig anledning ej föreligga att räkna med annat än att riksbanken skall under nämnda budgetår till statsverket kunna inleverera vinstmedel till samma belopp som den nu beräknade vinsten för år 1935.

Jag föreslår därför, att inkomsttiteln andel i riksbankens vinst för budgetåret 1936/1937 upptages till 4.5 miljoner kronor.

Riksgäldskoniorets inkomstmedel. I riksstaten för löpande budgetår är denna inkomsttitel upptagen med 7 miljoner kronor. I enlighet med riksgäldskontorets förslag, som riksräkenskapsverket biträtt, torde titeln riksgäldskontorets inkomstmedel i riksstaten för budgetåret 1936/1937 böra upptagas med ett belopp av 3,925,000 kronor. I

I anspråk tagna kapitaltillgångar. Hithörande kapitaltillgångar hänföra sig till dels reservationer å anslag för verkliga utgifter och för kapitalökning, dels i anspråk tagna tillgångar från statens produktiva fonder.

Enligt förslag av Kungl. Majit beslöt 1928 års riksdag, att reservationsanslag må disponeras allenast till och med andra budgetaret efter det, å vars riksstat anslaget blivit sist uppfört, dock med rätt för Kungl. Majit att, då anslagets bortfallande efter nämnda tid skulle valla särskild olägenhet, låta anslaget kvarstå till vederbörandes förfogande under ytterligare högst ett år. I anslutning lill detta riksdagens beslut utfärdade Kungl.

70 Inkomsterna.

Majit den 14 juni 1928 kungörelse (nr 209), innefattande vissa bestämmelser angående äldre reservationsanslag.

Med anledning av ifrågavarande bestämmelser hava nu myndigheter, till vilkas förfogande ställts reservationsanslag, som sist anvisats å riksstaten för budgetåret 1933/1934, till finansdepartementet inkommit med utredning angående den behållning, som kan beräknas kvarstå å anslaget vid innevarande budgetårs utgång. Sedan dessa framställningar remitterats till riksräkenskapsverket, har detta ämbetsverk i utlåtande den 4 november 1935 framlagt utredning rörande de behållningar å ifrågavarande reservationsanslag, vilka äro för anslagens ändamål obehövliga.

Med stöd av riksräkenskapsverkets förslag och efter inhämtade upplysningar äro i följande förteckning upptagna de från riksstaten för budgetåret 1933/1934 härrörande reservationer å anslag för verkliga utgifter, vilka icke behöva disponeras för de med anslagen avsedda ändamålen:

Uthamn för Haparanda och Tornedalen (VI B 22).........kronor 9,000: —

Expeditionsplattform å Bulltofta flygplats (VI D 5)........ » 400: —

Undersökning rörande vattenavledning från Helgeåns vattenområde (IX I 11)................................. » 14,057: 09

Summa kronor 23,457: 0 9.

Enligt hittills tillämpat förfaringssätt skulle denna till skattebudgeten hänförliga besparing å 23,457 kronor 9 öre tagas i anspråk för statsregleringen för budgetåret 1936/1937. Riksräkenskapsverket har emellertid hemställt, att denna behållning, vilken syntes vara utan betydelse för budgetens balansering, redan under nu löpande budgetår finge överföras till inkomsttiteln »E 1, Reservationer å anslag för verkliga utgifter».

Mot ett bifall till denna verkets hemställan synes intet vara att erinra. Vid sådant förhållande torde rubriken reservationer å anslag för verkliga utgifter böra i riksstatsförslaget upptagas med allenast ett formellt belopp av 100 kronor, avsett för sådana reservationer, som under budgetåret 1936/1937 kunna bliva disponibla för statsregleringen.

Även under titeln reservationer å anslag för kapitalökning torde i budgetförslaget böra upptagas allenast ett formellt belopp av 100 kronor.

Under statens produktiva fonder torde böra i riksstaten uppföras ett belopp av 16,500 kronor, vilket enligt riksräkenskapsverkets inkomstberäkning kan för budgeten tagas i anspråk av allmänna byggnadslånefondens medel.

Såsom framgår av vad jag i det föregående anfört, förutsätter den uppgjorda finansplanen, att för åvägabringande av slutamortering av de för allmänna arbeten m. m. upptagna krislånen av kassafondens behållning tages i anspråk ett belopp av högst 59 miljoner kronor, vilket såsom reservationsanslag anvisas under avbetalning å statsskulden.

I anspråk tagna kapitaltillgångar böra följaktligen å riksstaten för budgetåret 1936/1937 upptagas sålunda:

Inkomsterna.

71 Reservationer å anslag för verkliga utgifter Reservationer å anslag för kapitalökning. .

Statens produktiva fonder................

Statsverkets kassafond..................

....... kronor 100

....... » 100

....... » 16,500

....... » 59,000,000

Summa kronor 59,016,700.

Lånemedel. Denna huvudrubrik är uppdelad i underrubrikerna i anspråk tagna reservationer, återbetalningar och övriga lånemedel.

Beträffande i anspråk tagna reservationer ber jag få nämna, att, enligt förut omförmälda av riksräkenskapsverket med skrivelse den 4 november 1935 överlämnade utredning angående behållningar å äldre reservationsanslag och enligt inhämtade upplysningar, å de till utgifter för kapitalökning för budgetåret 1933/1934 anvisade reservationsanslagen förefinnas följande för anslagens ändamål obehövliga behållningar av lånemedel, nämligen.

Statens affärsverksamhet.

Förstärkning av spåröverbyggnaden å banan Södertälje södra—

Eskilstuna central (I C 9) ................................ kronor 400

Förvärvande av Uppsala—Gävle järnväg m. m. (I C 16)........ » 9i348

Statens utlåningsfonder.

Vattenkraftslånefonden (II 1)................................ kronor 600,000

Lånefonden för inköp av gasgeneratorer för motordrift (II 10).. .. » 300,000.

Dessa behållningar torde få redan under löpande budgetår överföras till inkomsttiteln »F 1, Lånemedel: I anspråk tagna reservationer». Vid sådant förhållande torde ifrågavarande rubrik i riksstatsförslaget böra upptagas med allenast ett formellt belopp av 100 kronor.

Såsom framgår av 1935 års statsverksproposition föreslogs från och med budgetåret 1935/1936 en sådan omläggning av redovisningen av återbetalda lånemedel, att dessa återbetalningar skulle tillgodoföras riksstaten samma budgetår, under vilket de verkställdes, i följd varav i riksstatsförslaget för nämnda budgetår under titeln Lånemedel: Återbetalningar upptogs allenast ett formellt belopp av 100 kronor. Mot detta förslag uttalade riksdagen icke någon erinran. I anslutning härtill har riksräkenskapsverket för budgetåret 1936/1937 å titeln ifråga beräknat allenast nämnda belopp, vilken beräkning tillstyrkes av mig.

För utgifter för kapitalökning att utgå av lånemedel hava å lånebudgetens utgiftssida upptagits anslag örn sammanlagt 107,769,000 kronor. Då enligt vad nyss anförts under titlarna i anspråk tagna reservationer och återbetalningar uppförts för vardera titeln allenast ett formellt belopp av 100 kronor, bör titeln övriga lånemedel upptagas med 107,768,800 kronor.

72 Inkomsterna,

Inkomsterna av lånemedel skulle alltså uppföras med följande belopp:

I anspråk tagna reservationer ...................... kronor 100

Återbetalningar .................................. » 100

Övriga lånemedel ................................ ,, 107,768,800

Summa kronor 107,769,000.

Till statsrådsprotokollet i detta ärende torde få såsom bilagor fogas:

Bil. A. Riksräkenskapsverkets skrivelse den 10 december 1935 med inkomstberäkning för budgetåret 1936/1937;

Bil. B. Beräkning rörande utfallet av riksstatens inkomstsida för budgetåret 1935/1936;

Bil. C. Riksräkenskapsverkets utlåtande den 2 januari 1936 angående ianspråktagande av kassafondsmedel för budgetändamål;

Bil. D. P. M. rörande de viktigare statsinkomsternas utveckling;

Bil. E. P. M. angående stegringen av statens utgifter under budgetåren 1925/1926—1934/1935;

Bil. F. P. M. angående den automatiska utgiftsstegringen under budgetåren 1937/1938 och 1938/1939; samt

Bil. G. P. M. angående arbetslöshetsutredningens förslag örn inrättande av en konjunkturutjämningsfond m. m. jämte däröver avgivna utlåtanden.

Jag hemställer nu, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

1) besluta, att inkomst- och förmögenhetsskatt för år

1936 skall utgå med 150 procent av de i 18 § i förordningen örn statlig inkomst- och förmögenhetsskatt stadgade grundbeloppen;

2) upptaga inkomsterna å riksstaten för budgetåret 1936/

1937 enligt följande

Inkomsterna.

73 Specifikation av statens inkomster.

A. Egentliga statsinkomster.

I. Skatter:

1. Mantalspenningar........................... 1,100,000

2. Prästerskapets till statsverket indragna tionde.. 1,050,000

3. Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse:

a. Inkomst- och förmögenhetsskatt,

bevillning................... 142,000,000

b. Särskild skatt å förmögenhet, be-

villning..................... 13,000,000

c. Extra inkomst- och förmögen-

hetsskatt, bevillning.......... 9,500,000

d. Utjämningsskatt, bevillning.... 9,200,000

e. Utskiftningsskatt och ersätt-

ningsskatt, bevillning......... 250,000

f. Bevillningsavgifter för särskilda

förmåner och rättigheter, bevillning..................... 350,000

g. Stämpelmedel, bevillning (därav

arvsskatt och skatt för gåva

29,000,000 kronor)........... 63,000,000 237,300,000

4. Automobilskattemedel:

a. Fordonsskatt, bevillning....... 28,000,000

b. Gummiringsskatt, bevillning.... 16,000,000

c. Bensinskatt, bevillning........ 59,000,000 103,000,000

5. Tullar och* accisen

a. Tullmedel, bevillning.......... 150,000,000

b. Accis å silke, bevillning....... 2,000,000

c. Accis å margarin och vissa andra

fettvaror, bevillning ......... 11,000,000

d. Tobaksskatt, bevillning........ 84,000,000

e. Brännvinstillverkningsskatt, be-

villning..................... 14,000,000

f. Rusdrycksförsäljningsmedel, be-

villning:

a. Partihandelsbolag........ 12,000,000

p. Detaljhandelsbolag....... 20,000,000

g. Omsättnings- och utskänknings-

skatt å spritdrycker, bevillning 90,000,000

h. Maltskatt, bevillning.......... 28,000,000 411,000,000 II.

II. Uppbörd i statens verksamhet:

1. Vattendomstolsavgifter....................... 25,000

2. Inkomster vid fångvården................... 550,000

3. Inkomster vid statens uppfostringsanstalt å Bona 55,000

4. Bidrag till riksförsäkringsanstalten och försäk-

ringsrådet................................. 1,150,000

5. Bidrag till pensionsstyrelsen.................. 85,000

Kronor

753,450,000

74 Inkomsterna.

Kronor

6. Inkomster vid statens tvångsarbets- och alkoho-

listanstalter................................ 150,000

7. Inkomster vid statens bakteriologiska laboratorium 200,000

8. Inkomster vid statens rättskemiska laboratorium 20,000

9. Avgifter för kontroll å handeln med farmacev-

tiska specialiteter........................... 12,500

10. Inkomster vid statens sinnessjukhus........... 12,700,000

11. Inkomster vid statens uppfostringsanstalter för

sinnesslöa.................................. 35,000

12. Avgifter för besiktning av motorfordon........ 1,250,000

13. Avgifter för registrering av motorfordon....... 1,000,000

14. Bidrag till statens bränslekontrollerande verk-

samhet..................................... 20,000

15. Inkomster vid länsarkitektsinstitutionen........ 400,000

16. Avgifter för kontroll å handeln med skattefri

sprit m. m.................................. 41,000

17. Inkomst av myntning och justering........... 1,800,000

18. Kontrollstämpelmedel......................... 400,000

19. Bidrag till bankinspektionen.................. 70,000

20. Bidrag till fondinspektionen................... 60,000

21. Bidrag till sparbanksinspektionen.............. 90,000

22. Bidrag för tillsyn över sparbankerna........... 200,000

23. Inkomster vid tandläkarinstitutet............. 265,000

24. Terminsavgifter från läroverken............... 1,200,000

25. Avgifter för granskning av biografbilder........ 140,000

26. Inkomster vid statens veterinärbakteriologiska

anstalt..................................... 180,000

27. Inkomster vid statens centrala frökontrollanstalt 170,000

28. Inkomster vid statens lagerhus................ 250,000

29. Avgifter för täckande av förluster å spannmåls-

regleringen................................. 10,000,000

30. Avgifter för prisreglering på jordbrukets område 13,000,000

31. Inkomster vid rikets allmänna kartverk........ 40,000

32. Inkomster vid statens meteorologisk-hydrografiska

anstalt..................................... 61,500

33. Avgifter för statskontroll å krigsmaterieltillverk-

ningen .................................... 30,000

34. Inkomster vid statens provningsanstalt......... 300,000

35. Fyr- och båkmedel........................... 3,300,000

36. Lotspenningar............................... 2,800,000

37. Patent-och varumärkes-samt registreringsavgifter 1,800,000

38. Avgifter för registrering i förenings- m. fl. register 100,000

39. Bidrag till försäkringsinspektionen............. 110,000 54 060 000

III. Bidrag från folkpensioneringsfonden........................... 18,000,000

IV. Diverse inkomster:

1. Bötesmedel.................................. 2,400,000

2. Totalisatormedel............................. 1,000,000

3. Inkomst av vadhållning vid idrottstävlingar .... 2,250,000

4. Lotterimedel................................. 1,000,000

5. övriga diverse medel......................... 1,768,500 8,418,500

Säger för egentliga statsinkomster 833,928,500 kronor.

Inkomsterna.

75 Kronor

B. Inkomster av statens produktiva fonder.

I. Statens affärsverksamhet:

1. Postverket, bevillning.........................

2. Telegrafverket...............................

3. Statens järnvägar............................

4. Statens vattenfallsverk:

a. Kraftverken.................... 19,300,000

b. Kanalverken................... 450,000

c. Fastighetsförvaltningen.......... 250,000

5. Domänverket................................

6. Statens reproduktionsanstalt...................

II. Statens allmänna fastighetsfond.....................

lil. Fonden för statens aktier:

1. Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag...........

2. Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet........._

IV. Statens utlåningsfonder:

1. Statens bostadslånefond.......................

2. Lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörby

3. Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre be-

medlade, barnrika familjer...................

4. Lånefonden för bostadsbyggande i städer och

stadsliknande samhällen.....................

5. Lånefonden för främjande av bostadsbyggande

på landsbygden.............................

6. Lånefonden för lantarbetarbostäder.............

7. Allmänna järnvägslånefonden..................

8. Bibanelånefonden............................

9. Lånefonden för anskaffning av motorvagnar m. m.

åt enskilda järnvägar........................

10. Vattenkraftslånefonden.......................

11. Luftfartslånefonden...........................

12. Allmänna byggnadslånefonden.................

13. Studielånefonden.............................

14. Lånefonden för inköp av ädla avelsston........

15. Lånefonden för inköp av avelshingstar av arden-

nerras......................................

16. Lånefonden för inköp av renar................

17. Statens fjäderfälånefond......................

18. Gödselvårdslånefonden........................

19. Statens kalkbrukslånefond....................

20. Statens fruktodlingslånefond...................

21. Statens mejerilånefond........................

22. Spannmålslagerhusfonden.....................

23. Spannmålskreditfonden.......................

24. Statens sekundärlånefond för jordbrukare ......

25. Statens slakterilånefond.......................

26. Kraftledningslånefonden.......................

20,000,000

35.000. 000

36.000. 000

20,000,000

10,000,000

30,000

12,000,000

1,595,000

850.000 80,000

50.000 100

575.000 100

50,000

50.000 8,400

35.000 100

10,000

121,030,000

7,300,000

13,595,000

76 Inkomsterna.

Kronor

27.

28.

29.

30.

31.

32.

33.

34.

35.

36.

37.

38.

39.

40.

41.

42.

43.

44.

45.

46.

47.

Egnahemslånef onden..........................

Jordförmedlingsfonden........................

Arrendeegnahemsfonden.......................

Arrendelånefonden............................

Arbetarsmåbrukslånefonden....................

Västerbottens och Norrbottens nybygges- och bo-

stadsf örbättringslånef ond.....................

Kolonisternas kreaturs- och redskapslånefond .. .

Statens avdikningslånefond....................

T äckdikningslån ef onden.......................

Allmänna nyodlingsfonden....................

Norrländska nyodlingsfonden..................

Fiskerilånef onden.............................

Kommunskogslånefonden......................

Virkesmätningslånefonden.....................

Lånefonden för inköp av gasgeneratorer för motordrift .......................................

Hemslö jdslånef onden.........................

Industrilånefonden...........................

Hantverkslånefonden.........................

Lånefonden för ackordslån och förlagslån åt

hantverkare................................

Rederilånefonden.............................

Fonden för låneunderstöd..............

50.000 100 100

2.400.000 160,000

110,000

1.000 100

5,000

2,500

60,000

207.000 V. Statsverkets fondlav rusdrycksmedel...........................

Säger för inkomster av statens produktiva fonder 157,929,900 kronor.

C. Andel i riksbankens vinst.......

D. Riksgäldskontorets inkomstmedel

E. I anspråk tagna kapitaltillgångar.

Reservationer å anslag för verkliga utgifter......... 100

Reservationer å anslag för kapitalökning............ 100

Statens produktiva fonder......................... 16,500

Statsverkets kassafond............................ 59,000,000

F. Lånemedel.

1. I anspråk tagna reservationer...................... 100

2. Återbetalningar................................... 100

3. övriga lånemedel................................. 107,768,800

15,524,900

480,000

59,016,700

107,769,000

Summa) 1,167,069,1001

Inkomsterna.

77 De av departementschefen sålunda i avseende å beräkningen av statens i det föregående omförmälda inkomster och därmed sammanhängande ämnen gjorda hemställanden och förslag, däri statsrådets övriga ledamöter instämma, behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

R. Borgström.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1936/1937. 1

Bilaga A.

Till KONUNGEN

Enligt den för riksräkenskapsverket gällande instruktionen åligger det detta ämbetsverk att årligen till Kungl. Majit avlämna förslag till beräknande av statsverkets inkomster vid nästföljande statsreglering ävensom Bihang till riksdagens protokoll 193G. J sami. Nr 1 Del 2. 1

2 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1936/1937.

meddela upplysningar rörande förhållanden i övrigt av beskaffenhet att böra bringas till Kungl. Maj :ts kännedom i och för uppgörande av proposition till riksdagen angående statsverkets tillstånd och behov.

Da riksräkenskapsverket nu har att avgiva förslag till beräkning av statens inkomster för budgetåret 1936/1937, vill ämbetsverket inledningsvis erinra om utfallet av den för finansåret 1934/1935 fastställda riksstaten.

På grundval av i riksräkenskapsverkets årsbok för budgetåret 1934/1935 ingående sammanställningar lämnas i en härvid såsom bilaga A fogad tabell en summarisk redovisning av budgetutfallet för nämnda budgetår, vari jämte uppgifter för budgeten i dess helhet särskilda uppgifter meddelas för såväl skattebudgeten som lånebudgeten. Skattebudgeten, vilken i förevarande sammanhang är av det största intresset, har i tabellen uppdelats i dels den allmänna budgeten och dels de från densamma fristående, sinsemellan oberoende specialbudgeterna.

Skattebudgetens inkomster, vilka liksom motsvarande utgifter beräknats till 824.24 miljoner kronor, uppgingo enligt budgetredovisningen till 904.02 miljoner kronor, medan utgifterna belöpte sig till 870.86 miljoner kronor.

Vad den allmänna budgeten angår, hava de mot kassafonden reglerade inkomsttitlarna sammanlagt utfallit med ett överskott å 65.60 miljoner kronor och ett underskott å 5.98 miljoner kronor. Motsvarande utgiftsanslag hava lämnat besparingar a 14.17 miljoner kronor, medan merutgifterna uppgått till 37.53 miljoner kronor. Kassafonden har alltså tillförts ett sammanlagt överskott å 36.26 miljoner kronor samt uppgick vid budgetårets utgång till 107.17 miljoner kronor. Å de till allmänna budgeten hörande reservationsanslagen hava till inkomstsidan icke omförda reservationer minskats med 3.85 miljoner kronor.

De skattebudgeten tillhörande specialbudgeterna, vilkas utgifter och inkomster beräknats till 147.50 miljoner kronor, utvisade sammantagna enligt budgetredovisningen 167.66 miljoner kronor i inkomster och 166.91 miljoner kronor i utgifter. Inkomstöverskottet, 0.75 miljoner kronor, motsvaras av nettoökning av till inkomstsidan icke omförda reservationer.

Lånebudgeten, som enligt riksstaten balanserade å 282.12 miljoner kronor, utvisade enligt budgetredovisningen en inkomst av 313.12 miljoner kronor. Utgifterna uppgingo till 277.33 miljoner kronor, varjämte reservationerna å lånemedelsanslagen under budgetåret ökades med 35.79 miljoner kronor.

Närmare uppgifter rörande utfallet av statsregleringen för budgetåret 1934/ 1935 lämnas i riksräkenskapsverkets förenämnda årsbok.

Såsom bakgrund till beräkningen av inkomsttitlarnas avkastning under budgetåret 1936/1937 har riksräkenskapsverket i efterföljande sammanställning upptagit tillflödet under budgetåren 1930/1931—1934/1935 å riksstatens inkomsttitlar avseende verkliga inkomster. I sammanställningen hava riksgäldskontorets å »diverse inkomster» för budgetåren 1930/1931 och 1931/1932 redovisade räntemedel m. m. utbrutits från denna titel och upptagits till redovisning under den från och med budgetåret 1932/1933 uppförda titeln riksgäldskontorets inkomstmedel.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1936/1937. 3

Den för budgetåret 1934/1935 redovisade inkomstökningen är väsentligen att hänföra till den under budgetåret inträffade konjunkturförbättringen. Utvecklingen av egentliga statsinkomster och inkomster av statens produktiva fonder är i huvudsak avhängig av inkomsttillflödet å de titlar, som

upptagas i nedanstående tablå.

1930/

1931 Egentliga statsinkomster:

Inkomst- och förmögenhetsskatt ................. 160.3 8

Stämpelmedel........... 56.7 7

Automobilskattemedel .... 51.43

Tullmedel............... 147.6 8

Tobaksskatt............. 65.7 9

Rusdrycksmedel......... 107.0 6

Inkomster av statens produktiva fonder:

Postverket.............. 15.25

Telegrafverket........... 26.11

Statens järnvägar........ 36.90

Statens vattenfallsverk ... 16.36

Domänverket............ 11.oi

Aktiebolaget Svenska to-

baksmonopolet......... 8.12

4 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1936/1937.

Samtliga i sistintagna tablå under egentliga statsinkomster redovisade skattetitlar utvisa för budgetåret 1934/1935 stegring. Av de produktiva fonderna hava de affärsdrivande verken lämnat ökad avkastning, medan inkomsterna av Svenska tobaksmonopolet minskat, beroende på att under budgetåret 1933/1934 förutom den ordinära aktieinkomsten ett belopp å 10 miljoner kronor fonderade vinstmedel inlevererats till statsverket.

De största överskotten i jämförelse med de för budgetåret 1934/1935 beräknade inkomsterna hava uppkommit å titlarna stämpelmedel, automobilskattemedel, tullmedel, telegrafverket och statens järnvägar med respektive 5.17, 12.51, 15.19, 5.37 och 24.86 miljoner kronor, medan mera betydande underskott uppstått allenast å rusdrycksmedlen med 3.78 miljoner kronor. För statens järnvägars vidkommande är den stora inkomsten till viss del att återföra på inbetalning från Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag av frakttillägg för malmbanan för tidigare år.

Vad härefter angår inkomstutvecklingen under det nu löpande budgetåret 1935/1936, föreligga ännu räkenskapsmässiga uppgifter endast för tiden juli —oktober. De verkliga inkomsterna hava under denna tidsperiod utgjort 254.96 miljoner kronor, motsvarande under det sistförflutna budgetåret 232.32 miljoner kronor. Stämpelmedel, automobilskattemedel, tullmedel och rusdrycksmedel visa stegring med respektive 2.50, 3.70, 3.64 och 7.99 miljoner kronor. Den nytillkomna inkomsttiteln inkomster vid statens sinnessjukhus har bidragit till inkomstökningen med 4.51 miljoner kronor. Telegrafverket och statens järnvägar hava inlevererat respektive 1.00 och 5.72 miljoner kronor mera än under föregående år, medan inkomsten av postverket minskats med 2.00 miljoner kronor. Sistnämnda förhållande sammanhänger med minskning av den andel i postsparbankens vinst, som tillförts postverket. Å titeln riksgäldskontorets inkomstmedel föreligger en inkomstminskning å 11.71 miljoner kronor, huvudsakligen beroende på en tillfällig engångsintäkt under budgetåret 1934/1935.

Inkomst- och förmögenhetsskatten för år 1935 utvisar enligt statistiska centralbyråns sammanställningar av taxeringsresultaten en höjning av den debiterade skatten från 134.2 miljoner kronor vid 1934 års taxering till 156.0 miljoner kronor. Under förutsättning att av den vid 1935 års taxering erhållna debiterade skattesumman 96.7 procent inflyta samt för restitutioner avgå 3.7 miljoner kronor, skulle inkomst- och förmögenhetsskattens avkastning under budgetåret 1935/1936 uppgå till omkring 147.2 miljoner kronor mot i riksstaten beräknade 140 miljoner kronor.

Det låter sig självfallet för närvarande icke göra att med någon större grad av säkerhet bedöma det slutliga utfallet av statsregleringen för budgetåret 1935/1936. Det kan dock redan nu anses sannolikt, att, därest ej den under innevarande år fortsatta, i det följande omhandlade förbättringen i konjunkturläget åter avlöses av försämring eller mera omfattande arbetskonflikter uppstå, inkomstsidan kommer att utfalla med ett icke obetydligt överskott. Vad angår utgifterna, bruka dessa regelbundet utvisa merutgift. Utfallet

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1936/1937. 5

av de mot kassafonden korresponderande inkomst- och utgiftstitlarna torde emellertid, så vitt nu kan bedömas, tillsammantagna komma att för innevarande budgetår medföra en förstärkning av kassafonden.

Vad den nu förestående statsregleringen angår, äro de ekonomiska förhållandena under det snart tilländalupna kalenderåret av avgörande betydelse särskilt för avkastningen av inkomst- och förmögenhetsskatten, den extra inkomst- och förmögenhetsskatten samt utjämningsskatten.

Den ekonomiska utvecklingen i Sverige under innevarande år har kännetecknats av en fortgående allmän förbättring. Inom olika industrigrenar har utvecklingen dock varit mycket skiftande. Medan de för den inhemska marknaden arbetande industrierna i allmänhet utvisat en betydande produktionsökning, har en viss konjunkturavmattning framträtt för exportnäringarna, särskilt för trävaru- och pappersmasseindustrierna, vilkas produkter i flera fall utsatts för ett kraftigt prisfall.

Ett uttryck för produktionsstegringen och den höjda omsättningen inom landet är att finna i ökningen av godstrafiken å statens järnvägar. Bortsett från lapplandsmalm har sålunda godsmängden under innevarande års nio första månader varit omkring 7 procent större än under motsvarande period år 1934. Vidare har antalet nyregistrerade automobiler — såväl person- som lastautomobiler — under innevarande år uppvisat en mycket betydande stegring.

Arbetstillgången inom industrien har enligt socialstyrelsens beräkningar under de tre förflutna kvartalen av innevarande år visat en fortgående förbättring i jämförelse med år 1934. Förbättringens omfattning har dock efter hand avmattats. Utvecklingen uppbäres utom av vissa hemmamarknadsindustrier främst av byggnadsverksamheten. Den ökade arbetstillgången motsvaras av en mycket betydande minskning av arbetslöshetssiffrorna. Totalantalet hjälpsökande arbetslösa, som vid utgången av oktober månad 1934 uppgick till 84,811, hade vid utgången av sistlidne oktober månad minskats till 47,045. Uppgifterna rörande arbetslösheten inom fackförbunden utvisa en liknande utveckling.

De under innevarande år inträdda förskjutningarna i konjunkturutvecklingen framträda tydligt i utrikeshandelns siffror. Den totala handelsomsättningen uppgick under de tio första månaderna av innevarande år till 2,219.0 miljoner kronor mot 2,094.9 miljoner kronor under samma period föregående år. Importvärdet har stigit från 1,060.3 miljoner kronor år 1934 till 1,179.7 miljoner kronor år 1935 eller med 11.3 procent och exportvärdet från 1,034.0 miljoner kronor år 1934 till 1,039.3 miljoner kronor år 1935 eller med 0.5 procent, ökningen i utrikeshandeln har sålunda nästan uteslutande berört importen, medan exporten stagnerat. Denna utveckling av handelsomsättningen har medfört, att importöverskottet, som under de tio första månaderna år 1934 stannade vid 25.7 miljoner kronor, under år 1935 stigit til)

140.4 miljoner kronor.

6 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1936/1937.

Årets skörderesultat beräknas i genomsnitt vara något över medelmåttan. I jämförelse med fjolåret utvisade höstsäden samt potatis och foderrotfrukter något minskade skörderesultat, medan beträffande höskörden en väsentlig förbättring förelåg.

Såsom riksräkenskapsverket i sina inkomstberäkningar för budgetåren 1934/1935 och 1935/1936 framhållit, är den allmänna konjunkturutvecklingen i väsentlig mån beroende av den internationella penningpolitikens utformning. Medan konjunkturläget i de flesta av de länder, vilka övergivit guldmyntfoten, under innevarande år utvisat en fortgående förbättring, har i guldvalutaländerna någon sådan förbättring icke framträtt. Den gynnsammare ekonomiska utvecklingen i länder med fri valuta är närmast att återföra på det förhållandet, att i dessa länder den tidigare deflationen kunnat brytas. Valutans frigörande från guldet har däremot i allmänhet icke medfört någon mera markerad prisstegring. För Sveriges vidkommande ligger dock det officiella indextalet för grosshandelsprisen under oktober månad innevarande år omkring 9 procent högre än medeltalet för år 1933. Den i ett flertal länder under den gångna hösten inträdda prisstegringen torde till väsentlig del vara att återföra på skärpningen av det utrikespolitiska läget. För ernåendet av en mera varaktig förbättring av det internationella konjunkturläget torde emellertid erfordras, att en utjämning åstadkommes av den motsättning, som för närvarande föreligger mellan de ledande ländernas valutapolitik, åsyftande en mera allmän stabilisering av den internationella prisnivån.

Vad särskilt angår den framtida ekonomiska utvecklingen i Sverige, synas förutsättningar för att den nuvarande förbättringen i konjunkturläget skall kunna vidmakthållas och i vissa hänseenden ytterligare förstärkas vara för handen. Under sådana förhållanden har riksräkenskapsverket ansett sig kunna göra det antagandet, att den utvidgning av produktionen och den stegring av handelsomsättningen, som inträtt under år 1935, skall fortbestå. Någon konjunktur förbättring utöver den nivå, som uppnåtts under det senaste halvåret, har riksräkenskapsverket däremot icke funnit sig böra förutsätta.

Med utgångspunkt härifrån har riksräkenskapsverket vid beräknandet av inkomsterna å riksstaten för budgetåret 1936/1937 i fråga om de titlar, som äro beroende av konjunkturförhållandena under kalenderåret 1936 och förra hälften av år 1937, i allmänhet ansett sig kunna räkna med att efter hand någon, örn än svag, stegring av inkomsttillflödet skall inträda.

Rörande tillämpningen för olika inkomsttitlar av de förutsättningar rörande konjunkturutvecklingen, från vilka riksräkenskapsverket vid sin inkomstberäkning sålunda utgått, hänvisas till framställningen under varje särskild titel. Beträffande beräkningen av affärsverkens överskott vill riksräkenskapsverket förutskicka, att denna verkställts under den förutsättningen, att dyrtidstilläggen skola utgå enligt de grunder, som gälla under innevarande kvartal.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1936/1937. 7

Riksräkenskapsverket anser sig vidare böra ifråga om grunderna för inkomstberäkningen framhålla, att verket utgått från, dels att beträffande riksstatens utgiftssida förslagsanslagen icke upptagas med för låga belopp, dels ock att icke eljest åtgärder vidtagas, som medföra en sådan reducering av kassafonden, att fonden icke blir i stånd att för framtiden fylla sina uppgifter.

Innan riksräkenskapsverket övergår till beräkningen av de särskilda inkomsttitlarnas avkastning, vill riksräkenskapsverket framhålla, att ämbetsverket i samband med inkomstberäkningen funnit sig böra till behandling upptaga frågan om uppdelning på undertitlar av samlingstiteln diverse inkomster.

Med hänsyn till inkomstens storlek har det i första hand synts lämpligt att uppföra särskild titel för bötesmedel. Då för statsregleringen numera regelmässigt tagas i anspråk lotterimedel i betydande omfattning, synas jämväl dessa medel böra redovisas å egen titel under gruppen diverse inkomster. Även beträffande en del andra å titeln diverse inkomster inflytande medel kan ifrågasättas, huruvida de icke lämpligen böra upptagas till redovisning å särskilda titlar. Riksräkenskapsverket syftar härvid i främsta rummet på expeditionsavgifter och indragna sportler. En omläggning av redovisningen av dessa inkomster har emellertid synts riksräkenskapsverket böra föregås av en mera omfattande och allsidig utredning än som kunnat åvägabringas i förevarande sammanhang. Tillsvidare torde dessa inkomstgrupper böra ingå i en titel, benämnd »övriga diverse medel», å vilken böra redovisas alla de medel under gruppen diverse inkomster, som ej upptagas å särskild titel.

I samband med utbrytning av bötesmedel och lotterimedel till fristående inkomsttitlar har även synts böra vidtagas överflyttning av inkomsttitlarna totalisatormedel och inkomst av vadhållning vid idrottstävlingar till gruppen diverse inkomster. Det saknas nämligen enligt riksräkenskapsverkets uppfattning anledning att bibehålla dessa titlar under den med hänsyn till deras karaktär mindre lämpliga rubriken uppbörd i statens verksamhet, sedan genom den föreslagna uppdelningen av titeln diverse inkomster möjlighet beretts att inordna dem såsom särskilda titlar under denna inkomstgrupp.

A. Egentliga statsinkomster.

I. Skatter.

Mantalspenningar.

Denna inkomsttitel har i riksstaten och budgetredovisningen för de senaste budgetåren beräknats till, respektive redovisats med följande belopp:

8 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1936/1937.

Beräknad Behållen Stegring +

inkomst inkomst Nedgång —

kronor kronor kronor

Budgetåret 1930/1931 .............. 1,050,000 1,043,380 —15,544

* 1931/1932 1,100,000 1,039,631 — 3,749

» 1932/1933 1,050,000 1,049,390 + 9,759

» 1933/1934 1,000,000 1,067,801 -f 18,411

* 1934/1935 1,050,000 1,122,826 + 55,025

» 1935/1936 1,050,000

För budgetåret 1936/1937 torde mantalspenningarna med hänsyn till inkomsttillflödets storlek under sistförflutna budgetår kunna beräknas till

1,100,000 kronor. I den härvid såsom bilaga B fogade tabellen med specifikation av statens inkomster för budgetåret 1936/1937, i det följande benämnd inkomsttabellen, har riksräkenskapsverket uppfört mantalspenningar med 1,100,000 kronor. I

Prästerskapets till statsverket indragna tionde.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 30 oktober 1935 har kammarkollegiet beträffande beräkningen av inkomsterna å förevarande titel för budgetåret 1936/1937 hänvisat till ett av kammarkollegiet och statskontoret den 21 mars 1934 avgivet underdånigt utlåtande angående påskyndat avskrivande av prästerskapets till statsverket indragna tionde, vari bland annat anförts:

»I likhet med 1927 års prästlöneregleringssakkunniga hålla ämbetsverken före att ett blivande beslut om avskrivning av tiondeavgifterna bör omfatta samtliga vid en viss tidpunkt utestående, ej till betalning förfallna avgifter. Tillräckliga skäl att verkställa avskrivningen i olika omgångar på sådant sätt, att i varje omgång efterskänkes allenast viss större eller mindre del av kvarstående avgifter, synas icke föreligga. Ämbetsverken anse för den skull,^ att avskrivningen icke bör vidtagas, förrän det statsfinansiella läget är sådant, att budgeten finnes kunna bära förlusten av ifrågavarande inkomst i dess helhet.»

Enligt i utlåtandet meddelade uppgifter skulle med nu gällande bestämmelser om indragning till statsverket av ifrågavarande avgifter inkomsterna a förevarande inkomsttitel för tiden från och med nästkommande budgetår uppgå till ungefärligen följande belopp:

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1936/1937. 9

Budgetår Kronor Budgetår

1936/1937 .............. 1,048,300 1940/1941

1937/1938 .............. 844,300 1941/1942

1938/1939 .............. 654,700 1942/1943

1939/1940 .............. 499,800 1943/1944

Kronor

353,500

225,800

139,600

82,400

Riksräkenskapsverket, som utgår från att det statsfinansiella läget för närvarande icke medgiver avskrivning av prästerskapets till statsverket indragna tionde, har i inkomsttabellen uppfört förevarande inkomsttitel med ett avjämnat belopp av 1,050,000 kronor.

Inkomst- och förmögenhetsskatt.

De beräknade och behållna inkomsterna av inkomst- och förmögenhets-

skatten hava utgjort:

Beräknad Behållen Stegring -j-

inkomst inkomst Nedgång —

kronor kronor kronor

Budgetåret 1930/1931....... 160,000,000 160,377,314 + 14,336,858

» 1931/1932....... 158,000,000 157,351,484 — 3,025,830

» 1932/1933....... 122,000,000 132,240,378 — 25,111,106

» 1933/1934....... 120,000,000 127,455,318 — 4,785,060

» 1934/1935....... 126,000,000 130,028,457 + 2,573,139

» 1935/1936....... 140,000,000

De under respektive budgetår å titeln redovisade bruttoinkomsterna och utgifterna angivas i efterföljande tablå. Utgifterna utgöras huvudsakligen

av restitutioner.

1930/1931

1931/1932

1932/1933

1933/1934

1934/1935

Bruttoinkomster

Det procenttal av grundbeloppet, efter vilket inkomst- och förmögenhetsskatten utgått, har fastställts till 145 för budgetåren 1930/1931—1932/1933, 165 för budgetåret 1933/1934 samt 170 för budgetåren 1934/1935 och 1935/

1936.

Efter hemställan av riksräkenskapsverket har statistiska centralbyrån pa grundval av de till centralbyrån inkomna uppgifterna angående 1935 års skattetaxering utarbetat de i tabellen a sid. 11 meddelade uppgifterna rörande nämnda års taxeringsresultat. I angivna tabell äro intagna jämväl motsvarande, av centralbyrån tidigare meddelade uppgifter för 1934 års taxering- . . ,

Med utgångspunkt från de i tabellen för 1935 ars skattetaxenng intagna posterna har riksräkenskapsverket sökt utföra beräkning rörande utfallet av 1936 års taxering. Resultaten av ämbetsverkets beräkningar angivas lika-

10 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1936/1937.

ledes i förenämnda tabell. Rörande grunderna för beräkningen av de olika posterna må anföras följande.

Inkomsten av fastighet har riksräkenskapsverket förutsatt kunna vid 1936 års taxering beräknas till i huvudsak oförändrade belopp, och har ämbetsverket i enlighet härmed i tabellen uppfört ifrågavarande inkomster för enskilda till 615 miljoner kronor och för aktiebolag m. fl. till 125 miljoner kronor.

Inkomsten av rörelse m. m. utvisade vid 1935 års taxering en ökning för enskilda med 55.5 miljoner kronor eller 13.4 procent och för bolag med 91.6 miljoner kronor eller 38.2 procent. Den under innevarande år fortsatta produktionsökningen inom de för den inhemska marknaden arbetande industrierna, särskilt byggnadsverksamheten och av densamma mer eller mindre beroende verksamhetsgrenar, har med all sannolikhet medfört, att årets sammanlagda vinstresultat kommer att utvisa en avsevärd ytterligare förbättring. Frånvaron av mera omfattande arbetskonflikter torde ock beträffande såväl enskilda skattskyldiga som aktiebolag m. fl. hava medverkat till att stegra den samlade rörelseinkomsten. Betydande inkomststegring beräknas hava inträtt för den under denna grupp redovisade handelsrörelsen, beroende på ökad omsättning. Riksräkenskapsverket har uppskattat den väntade genomsnittliga inkomststegringen vid 1936 års taxering för såväl enskilda som bolag till 10 procent. I överensstämmelse härmed har ämbetsverket för 1936 års taxering upptagit rörelseinkomsten för enskilda till 517 miljoner kronor och för aktiebolag m. fl. till 365 miljoner kronor.

Inkomsten av tjänst m. m. har vid 1935 års taxering ökat med 262.6 miljoner kronor eller 7.3 procent. Under innevarande år hava lönerna inom industrien allenast i ringa man paverkats av förändringar i kollektivavtalens lönebestämmelser. De faktiska löneinkomsterna hava emellertid avsevärt stegrats genom ökning av såväl antalet sysselsatta arbetare som arbetstidens längd samt genom merförtjänster i samband med ackords- och övertidsarbete och dylikt. För den egentliga industrien har ökningen under år 1935 av den samlade lönesumman, med stöd av från socialstyrelsen erhållna uppgifter, uppskattats till omkring 7 procent och för byggnadsverksamheten till omkring 16 procent. Arbetsinkomsterna inom skogsbruket och jordbruket samt vissa andra näringsgrenar torde likaledes komma att uppvisa icke obetydlig uppgång. Även löne- och pensionsinkomsterna för i allmän tjänst anställda samt för förvaltningspersonal i enskild tjänst hava likaledes något ökats. För samtliga näringsgrenar tillsammantagna räknar riksräkenskapsverket med en genomsnittlig inkomststegring motsvarande 5 å 6 procent. I överensstämmelse härmed har riksräkenskapsverket uppskattat inkomsten av tjänst m. m. vid 1936 års taxering till 4,100 miljoner kronor.

Vad angår inkomsten av kapital, vilken vid 1935 års taxering för enskilda minskats med 9.4 miljoner kronor eller 3.0 procent och för bolag höjts med 3.2 miljoner kronor eller 24.2 procent, torde kunna antagas, att vid 1936 års taxering inkomsten för enskilda med hänsyn till ökad utdelning å aktier kommer att utvisa någon stegring, medan inkomsten för bolagen såsom av-

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1936/1937. 11

seende allenast ränteinkomster torde gå tillbaka. Riksräkenskapsverket har i enlighet härmed uppskattat inkomsten av kapital för enskilda till 310 miljoner kronor och för bolag till 15 miljoner kronor.

Beräkningar rörande utlallet av skattetaxeringarna åren 1934—1936.

Miljoner kronor.

Den uppskattade sammanlagda inkomsten kommer enligt ovanstående att uppgå till 6,047 miljoner kronor, varav 5,542 miljoner kronor för enskilda och 505 miljoner kronor för bolag, motsvarande för innevarande års taxering 5,740.6, 5,268.1 och 472.5 miljoner kronor.

I fråga örn avdragsposterna har beloppet för de allmänna avdragen vid taxeringen till kommunal inkomstskatt — för förlust å viss inkomstkälla, periodiskt understöd, försäkringspremier m. m. — av riksräkenskapsverket upptagits till 217 miljoner kronor. Avdragen för allmänna skatter hava i enlighet med av statistiska centralbyrån verkställd beräkning sänkts till 379 miljoner kronor, övriga vid taxeringen till kommunal inkomstskatt ej åtnjutna avdrag — för vissa förluster m. m. — hava beräknats till 27 miljoner

12 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1936/1937.

kronor. De sammanlagda avdragen hava sålunda beräknats till 623 miljoner kronor, därav 561 miljoner kronor för enskilda och 62 miljoner kronor för bolag.

Sextiondedelen av de enskilda skattepliktigas förmögenhet beräknar riksräkenskapsverket komma att vid 1936 års taxering uppvisa en stegring av 5 miljoner kronor, och har ämbetsverket i enlighet härmed uppfört ifrågavarande post med 225 miljoner kronor.

Det till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade beloppet har i enlighet med förestående beräkningar av riksräkenskapsverket uppskattats för enskilda till 5,206 miljoner kronor samt för aktiebolag m. fl. till 443 miljoner kronor eller tillsammans till 5,649 miljoner kronor.

Från angivna belopp för enskilda skattskyldiga skola avgå ortsavdrag, vilka avdrag beräknats ökade från 2,875.1 miljoner kronor till 3,000 miljoner kronor.

De beskattningsbara beloppen vid 1936 års taxering hava sålunda beräknats till 2,206 miljoner kronor för enskilda skattskyldiga och till 443 miljoner kronor för aktiebolag m. fl. eller tillhopa till 2,649 miljoner kronor. Motsvarande belopp vid 1935 års taxering utgjorde respektive 2,027.2, 409.2 och

2,436.4 miljoner kronor.

Medelskatteprocenten har vid 1935 års taxering för enskilda skattskyldiga utgjort 5.93 procent och för aktiebolag m. fl. 8.75 procent mot 5.92 respektive 8.73 procent vid 1934 ars taxering. För nästkommande års taxering har riksräkenskapsverket — under förutsättning att skatten utgår med 170 procent av grundbeloppet — beträffande såväl enskilda som aktiebolag m. fl. räknat med oförändrad skatteprocent.

Med nu angivna procentsatser skulle den debiterade skatten för år 1936 uppgå till 130.8 miljoner kronor för enskilda och 38.8 miljoner kronor för aktiebolag m. fl. eller alltså sammanlagt till 169.6 miljoner kronor.

Vad angår storleken av den inkomst- och förmögenhetsskatt, som kan komma att inflyta under budgetåret 1936/1937, får riksräkenskapsverket hänvisa till förut intagna tablå, vilken utvisar, i vad mån den debiterade skatten under de senaste budgetåren influtit, ävensom beloppen för under respektive budgetår restituerad skatt. För perioden 1930/1931—1934/1935 uppgick i medeltal för budgetår bruttoinkomsten å titeln till 96.7 procent av den debiterade skatten och restitutionerna till 3.7 miljoner kronor. Med tilllämpande för budgetåret 1936/1937 av angivna genomsnittliga procenttal och restitutionsbelopp skulle bruttoinkomsten uppgå till 164.0 miljoner kronor och den behållna inkomsten till 160.3 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket hemställer, att inkomst- och förmögenhetsskatten för budgetåret 1936/1937 upptages till i avjämnat tal 160,000,000 kronor.

Särskild skatt å förmögenhet.

Denna inkomsttitel uppfördes första gången i riksstaten för budgetåret 1934/1935, med ett beräknat belopp av 12.00 miljoner kronor. Den behållna

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1936/1937. 13

inkomsten utgjorde under samma budgetår 11.23 miljoner kronor. För budgetåret 1935/1936 har titeln beräknats till 11.70 miljoner kronor.

Skatten, som vid 1934 års taxering debiterats med ett belopp av 11.25 miljoner kronor, har vid 1935 års taxering debiterats med 12.52 miljoner kronor. Stegringen av det debiterade skattebeloppet uppgår alltså till 1.27 miljoner kronor eller 11.3 procent.

Den under år 1935 fortsatta konjunkturförbättringen och den i samband härmed inträdda ytterligare stegringen av aktievärdena samt höjningen av den allmänna inkomstnivån måste antagas medföra, att det för särskild skatt å förmögenhet debiterade skattebeloppet vid 1936 års taxering kommer att utvisa ytterligare stegring. Under förutsättning att det debiterade skattebeloppet, såsom synes kunna antagas, vid 1936 års taxering kommer att ökas med omkring 5 procent, skulle det vid nämnda års taxering för särskild skatt å förmögenhet debiterade skattebeloppet uppgå till 13.15 miljoner kronor. Den under budgetåret 1936/1937 behållna inkomsten av skatten kan vid sådant förhållande beräknas till omkring 13 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket har i enlighet härmed i inkomsttabellen uppfört särskild skatt å förmögenhet med 13,000,000 kronor.

Extra inkomst- och förmögenhetsskatt.

Å förevarande inkomsttitel, som uppförts i riksstaten från och med budgetåret 1932/1933, hava de beräknade och behållna inkomsterna utgjort:

Beräknad Inkomst kronor

Budgetåret 1932/1933 ............. 11,500,000

» 1933/1934 ............. 9,000,000

» 1934/1935 ............. 8,000,000

» 1935/1936 ............. 8,000,000

Extra inkomst- och förmögenhetsskatt, som vid 1934 års taxering debiterats med ett belopp av 7.60 miljoner kronor, har vid 1935 års taxering debiterats med 8.68 miljoner kronor. Stegringen av det debiterade skattebeloppet vid 1935 års taxering uppgick alltså till 1.08 miljoner kronor eller 14.2 procent.

Till ledning för bedömandet av den ökning av det till extra inkomst- och förmögenhetsskatt debiterade skattebeloppet, som kan förväntas inträda vid 1936 års taxering, angivas i efterföljande tablå huvudresultaten av riksräkenskapsverkets beräkningar rörande utfallet av samma års taxering, avseende den ordinarie inkomst- och förmögenhetsskatten från andra skattskyldiga än aktiebolag m. fl.

Behållen

Inkomst

kronor

11,035,164

8,675,244

7,659,771

Nedgång

kronor

2,359,920

1,015,473

14 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1936/1937.

Extra inkomst- och förmögenhetsskatten, som utgår endast å beskattningsbara belopp överstigande 6,000 kronor, drabbar väsentligen vissa skattskyldiga, som redovisa stor inkomst av rörelse eller av kapital samt i allmän och enskild tjänst anställda med högre avlöning. Under hänsynstagande härtill och med utgångspunkt från de i förestående tablå angivna procenttalen avseende beräknad inkomst- och skatteökning vid 1936 års taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt, har riksräkenskapsverket funnit sig böra förutsätta, att det vid samma års taxering till extra inkomst- och förmögenhetsskatt debiterade skattebeloppet skall komma att uppgå med omkring 11 procent i jämförelse med taxeringsresultatet vid innevarande års taxering. Enligt detta antagande skulle vid 1936 års taxering å förevarande skattetitel debiteras ett belopp av 9.63 miljoner kronor. Med hänsyn till dels att hela det debiterade skattebeloppet ej kan förväntas inflyta, dels att från den influtna bruttoinkomsten eventuellt förekommande restitutioner avgå, har riksräkenskapsverket ansett sig kunna beräkna den behållna inkomsten å titeln till 9 .60 miljoner kronor.

I anslutning härtill hemställer riksräkenskapsverket, att extra inkomstoch förmögenhetsskatten i riksstaten för budgetåret 1936/1937 uppföres med ett belopp av 9,500,000 kronor.

Utjämningsskatt.

De höga beräknade inkomstsiffrorna för budgetåren 1934/1935 och 1935/ 1936 äro beroende på att av 1934 års riksdag utjämningsskattens grundbelopp fastställdes skola utgöra två tredjedelar av den kommunala progressivskattens grundbelopp mot förut en tredjedel.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1936/1937. 15

Utjämningsskatt, som vid 1934 års taxering debiterats med ett belopp av 7.25 miljoner kronor, har vid 1935 års taxering debiterats med 8.60 miljoner kronor. Stegringen av det debiterade skattebeloppet vid 1935 års taxering uppgick alltså till 1.35 miljoner kronor eller 18.6 procent.

Vidkommande det påräkneliga beloppet av utjämningsskatten för budgetåret 1936/1937 är detta i främsta rummet beroende på, huru stor del av utjämningsskattens grundbelopp, som enligt Kungl. Maj:ts beslut skall uttagas. Riksräkenskapsverket förutsätter i sin beräkning, att skatten liksom för närvarande kommer att uttagas med hela grundbeloppet.

På grund av att utjämningsskatten till sin allmänna konstruktion nära ansluter sig till inkomst- och förmögenhetsskatten, uppvisa förändringarna från år till år av de debiterade skattebeloppen för de båda skattetitlarna en viss parallellism. Enligt riksräkenskapsverkets beräkningar rörande utfallet av 1936 års taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt skulle det debiterade skattebeloppet för denna skatt vid nämnda taxering stiga med omkring 8.7 procent. Med utgångspunkt härifrån och med ledning av erfarenheten från tidigare års taxeringar har riksräkenskapsverket uppskattat den väntade stegringen vid 1936 års taxering av det för utjämningsskatten debiterade grundbeloppet till 10 procent. I överensstämmelse härmed skulle den vid nämnda taxering debiterade utjämningsskatten uppgå till 9.46 miljoner kronor. Med hänsyn till dels att hela det debiterade skattebeloppet ej kan förväntas inflyta, dels att från den influtna bruttoinkomsten eventuellt förekommande restitutioner avgå, har riksräkenskapsverket ansett sig kunna beräkna den behållna inkomsten å titeln till 9.20 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket har i överensstämmelse härmed i inkomsttabellen uppfört utjämningsskatten med 9,200,000 kronor.

Utskiftningsskatt och ersättningsskatt.

De å förevarande inkomsttitel redovisade inkomsterna utgjordes under budgetåren 1930/1931—1933/1934 allenast av utskiftningsskatt. Från och med budgetåret 1934/1935 redovisas under denna inkomsttitel jämväl den av 1933 års riksdag beslutade ersättningsskatten.

Vid 1935 års taxering har enligt uppgift från statistiska centralbyrån utskiftningsskatt debiterats med ett belopp av 200,628 kronor samt ersättningsskatt med ett belopp av 52,509 kronor, eller sammanlagt 253,137 kro-

nor.

16 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1936/1937.

Med hänsyn till utfallet av 1935 års taxering har riksräkenskapsverket ansett sig för budgetåret 1936/1937 kunna beräkna utskiftningsskatt och ersättningsskatt till 250,000 kronor.

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter.

Förevarande avgifter hava under hela redovisningsperioden oavbrutet minskats. Under budgetåret 1934/1935 hava inkomsterna uppgått till 290,251 kronor mot i riksstaten beräknade 350,000 kronor. Under första kvartalet av innevarande budgetår, då titeln likaledes i riksstaten uppförts med 350,000 kronor, hava inkomsterna stigit till 84,130 kronor mot 66,858 kronor under motsvarande tid föregående budgetår. Med hänsyn härtill och i enlighet med de av riksräkenskapsverket antagna allmänna förutsättningarna rörande konjunkturutvecklingen har ämbetsverket ansett tillräckliga skäl att vidtaga ändring i det senast fastställda riksstatsbeloppet icke föreligga.

Riksräkenskapsverket beräknar fördenskull bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter för budgetåret 1936/1937 till 350,000 kronor.

Stämpelmedel.

De beräknade och behållna inkomsterna å denna titel hava uppgått till:

Beräknad Behållen Stegring +

inkomst inkomst Nedgång —

kronor kronor kronor

Budgetåret 1930/1931 .......... 52,000,000 56,770,981 + 1,886,687

» 1931/1932 53,000,000 48,809,680 — 7,961,301

» 1932/1933 45,000,000 49,653,529 + 843,849

» 1933/1934 52,000,000 49,700,377 + 46,848

»> 1934/1935 55,000,000 60,169,179 + 10,468,802

» 1935/1936 57,000,000

Den under budgetåret 1931/1932 inträdda minskningen av stämpelmedlen sammanhänger med den ogynnsamma konjunkturutvecklingen. Höjningen av riksstatsbeloppen från och med budgetåret 1933/1934 har föranletts av de vid 1933 års riksdag beslutade ändrade tarifferna för arvsskatt och skatt för gåva.

Enligt i statistiska centralbyrån utarbetade uppgifter å beloppen av de stämplar, som använts till nedanstående handlingar, hava dessa belopp under åren 1932—1934 utgjort:

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1936/1937. 17

Handlingar till lagfartsprotokollet.............

Handlingar till intecknings- och tomträttsproto-

kollen....................................

Handlingar till äktenskapsförordsprotokollet ....

Handlingar till bouppteckningsprotokollet......

Till länsstyrelser avgivna deklarationer om gåva m. ni......................................

Summa

Därav:

Arvsskatt och skatt för gåva...............

I övrigt...................................

1932 1933 1934

Miljoner kronor

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 13 november 1935 har statistiska centralbyrån beträffande beräkningen av arvsskatt och skatt för gåva för budgetåret 1936/1937 anfört följande:

»Jämlikt nu gällande föreskrifter rörande arvsskatt och skatt för gåva torde beloppet av dessa skatter kunna sägas vara i huvudsak beroende av nedannämnda faktorer:

1. antalet inregistrerade, i anledning av dödsfall upprättade bouppteckningar, för vilka stämpelavgift erlägges;

2. antalet avgivna gåvodeklarationer, för vilka stämpelavgift erlägges;

3. storleken av dödsboens behållning;

4. fördelningen av dödsboens behållning på successorer och arvsklasser;

5. storleken av gjorda gåvor; samt

6. gåvotagarnes fördelning på skattetariffens olika klasser.

Under förutsättning att gällande föreskrifter komma att bliva tillämpliga jämväl under budgetåret 1936/1937, torde alltså den begärda kalkylen böra i första rummet grundas på prognoser beträffande de angivna faktorernas gestaltning under budgetåret 1936/1937 i jämförelse med föregående år.

Centralbyrån finner, att någon påtaglig och säker anledning för närvarande icke föreligger till antagande av någon väsentlig förändring under de närmaste åren beträffande ifrågavarande faktorer, vare sig de tagas i betraktande var för sig eller i sin inbördes samverkan. Nämnas bör emellertid, att till centralbyrån hittills inkomna statistiska uppgifter rörande innevarande års skattetaxeringar oförtydbart visa ökning av skatteunderlaget för inkomstoch förmögenhetsskatten i jämförelse med år 1934; en ökning som kan tänkas, om än ingalunda med säkerhet, medföra sådan inverkan särskilt å de ovan under 3 och 5 omförmälda faktorerna, att dessa i sin ordning komma att åvägabringa höjning utav arvs- och gåvoskatternas avkastning ej blott under budgetåret 1935/1936 utan även under budgetåret 1936/1937.

I riksräkenskapsverkets inkomstberäkningar för budgetåren 1934/1935 och 1935/1936, dagtecknade den 8 december 1933 respektive den 8 december 1934, upptogs sammanlagda beloppet av arvs- och gåvoskatterna till

26,000,000 respektive 27,000,000 kronor. Sedermera meddelade ämbetsverket i skrivelse till Kungl. Maj:t den 3 september 1935, att avkastningen avsagda skatter under budgetåret 1934/1935 beräknats till ett avrundat belopp

av 28,255,000 kronor. ..

Med hänsyn till sistnämnda meddelande samt till vad har förut yttrats synes fog finnas för ett antagande, att ifrågavarande skatter även under vart

Bihang till riksdagens protokoll lim. 1 sami. Nr 1 Del 2. 2

18 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1936/1937.

och ett av budgetåren 1935/1936 och 1936/1937 komma att inflyta med minst

28,000,000 kronor.»

Den huvudsakliga uppbörden å förevarande inkomsttitel utgöres av stämpelmedel, som av postverket inbetalas till statskontoret. Denna uppbörd utgjorde, efter avdrag av belopp som restituerats genom statskontoret, 48.97 miljoner kronor för budgetåret 1933/1934 samt 57.82 miljoner kronor för budgetaret 1934/1935. Härförutom redovisa länsstyrelserna den uppbörd av stämpelmedel jämte ränta, som inflyter i de fall, då anstånd med stämpelskattens erläggande medgivits jämlikt bestämmelserna i § 47 av förordningen om arvsskatt och skatt för gåva. Nu berörda uppbörd hos länsstyrelserna har under budgetåren 1933/1934 och 1934/1935 — efter avdrag för restitutioner — utgjort respektive 0.73 och 2.35 miljoner kronor.

I riksräkenskapsverket tillhandakommen skrivelse den 12 november 1935 har generalpoststyrelsen rörande stämpelmedlens beräkning för budgetåret 1936/1937 anfört bland annat följande:

»I efterföljande tablå äro månad för månad angivna de stämpelmedelsbelopp, som av generalpoststyrelsen inlevererats till statskontoret under år 1934 samt under månaderna januari—oktober 1935; dessutom lämnas i tablån uppgift om det belopp, som kommer att levereras under november 1935.

Såsom av tablån framgår, har generalpoststyrelsen hittills under år 1935 till statskontoret i stämpelmedel inlevererat 4.16 miljoner kronor mera än som av styrelsen överlämnats under motsvarande tid år 1934. Den nedgång

1 Härav en särskilt stor arvsskatt å 1.17 miljoner kronor.

2 Härav en särskilt stor arvsskatt å 1.41 miljoner kronor.

8 Härav en särskilt stor arvsskatt å 1.39 miljoner kronor.

1 Härav en särskilt stor arvsskatt å 1.27 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1936/1937. 19

i stämpelmedelsleveransema, som förekommit under andra kvartalet 1935 vid jämförelse med andra kvartalet 1934, är i stort sett beroende på under sistnämnda kvartal förekommande större inkomster av mera tillfällig natur, nämligen stora arvsskattebelopp.

Under den hittills förflutna delen av innevarande budgetår visar stämpelmedelsuppbörden genom postverket en ökning av 2.19 miljoner kronor i förhållande till motsvarande tid under budgetåret 1934/1935. Ben tillfälliga uppbörden har varit något högre år 1935 än år 1934, och under innevarande år har tillkommit stämpelinkomst för tippningsvinster, vartill motsvarighet icke funnits under tiden 1 juli—30 november 1934. Sistnämnda inkomst har emellertid för nu ifrågavarande tidsperiod belöpt sig till endast cirka

100,000 kronor.

Till grund för beräkningen av stämpelmedelsuppbörden genom postverket under budgetåret 1935/1936 synes kunna läggas den normala uppbörden av stämpelmedel (alltså med frånräknande av tillfällig uppbörd av större stämpelbelopp och av stämpelavgift för tippningsvinster) under den hittills gångna delen av år 1935. Med en sådan beräkning skulle stämpelmedelsuppbörden komma att utgöra:

normal uppbörd...................................... 49.2 miljoner kronor

tillfällig uppbörd av större engångsbelopp.............. 7.9 » »

stämpelavgift för tippningsvinster..................... 0.4 » »

eller tillhopa 57.5 miljoner kronor.

Om till sistnämnda summa lägges det belopp av omkring 1 miljon kronor, som plägar inflyta genom länsstyrelserna, erhålles den summa, 58.5 miljoner kronor, vartill stämpelmedelsuppbörden i dess helhet under innevarande budgetår numera anses kunna beräknas. Ifrågavarande belopp överstiger med 1.5 miljoner kronor det i riksstaten för budgetåret upptagna inkomstbeloppet av stämpelmedlen.

För budgetåret 1936/1937 finnes för närvarande knappast anledning räkna med lägre stämpelmedelsuppbörd genom postverket, än som nu beräknas för budgetåret 1935/1936, helst som den från postverket under budgetåret 1934/ 1935 levererade uppbörden belöpt sig till ungefär enahanda belopp och den normala uppbörden fortsatt att visa uppgång. Å andra sidan är det givetvis alltid vanskligt att beräkna avkastningen av den tillfälliga uppbörden, vilken varierar avsevärt år från år. Enligt generalpoststyrelsens åsikt bör den del av stämpelmedelsuppbörden, som inflyter genom postverket, kunna jämväl för budgetåret 1936/1937, under antagande av oförändrade konjunkturer, uppskattas till 57.5 miljoner kronor och förty inkomsterna av stämpelmedlen för sagda budgetår i riksstaten upptagas till 58.6 miljoner kronor, allt under förutsättning av nu gällande skattesatsers bibehållande.»

Sedan beloppet av de stämpelmedel, som av generalpoststyrelsen komma att inlevereras till statskontoret under december månad, numera är till siffran känt, kan den under första hälften av innevarande budgetår inflytande totala stämpelmedelsuppbörden fastställas med relativt stor noggrannhet. För alt möjliggöra en direkt jämförelse mellan den sålunda påräkneliga stämpelmedelsuppbörden under juli—december 1935 och den för varje halvår sedan den 1 juli 1930 redovisade stämpelmedelsuppbörden lämnas i efterföljande sammanställning närmare uppgifter rörande stämpelmedelsupp-

20 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1936/1937.

börden under månaderna juli—december och januari—juni för vart och ett av budgetåren 1930/1931—1934/1935 samt för juli—december 1935.

A erkningarna av de utav 1933 års riksdag beslutade höjningarna av tarifferna för arvsskatt och skatt för gåva hava gjort sig gällande i full utsträckning törst mot slutet av år 1933. Av de i tablån redovisade halvårsuppgifterna över stämpelmedelsuppbörden hänföra sig följaktligen allenast uppgifterna från och med halvåret januari—juni 1934 till tid, under vilken arvsskatt och skatt för gåva helt utgått enligt de beslutade högre tarifferna.

Den sammanlagda stämpelmedelsuppbörden under kalenderåret 1935 skulle enligt tablån uppgå till omkring 63.9 miljoner kronor och sålunda överstiga del under kalenderåret 1934 influtna beloppet med omkring 7.2 miljoner kronor. Av inkomststegringen hänför sig ett belopp av omkring 1.5 miljoner kronor till genom länsstyrelserna influten uppbörd, och torde ökningen av denna del av stämpelmedelsuppbörden vara att återföra på en av ränteförhållandena föranledd snabbare inleverering av sådana arvs- och gåvoskattemedel, för vilka anstånd med inbetalningen tidigare medgivits.

Rörande stämpelmedlens påräkneliga avkastning under budgetåret 1936/ 1937 saknas säkra hållpunkter. Stämpelmedelsuppbördens storlek påverkas nämligen i avsevärd grad av tillfälliga omständigheter och utvisar fördenskull stor oregelbundenhet. Med utgångspunkt från stämpelmedlens avkastning under kalenderåret 1935 och under hänsynstagande till de av riksräkenskapsverket i det föregående angivna allmänna förutsättningarna rörande inkomstberäkningen har ämbetsverket emellertid icke ansett sig kunna för budgetåret 1936/1937 beräkna stämpelmedlen till lägre belopp än 62 miljoner kronor. Under hänvisning till att enligt statistiska centralbyråns förut meddelade uppgifter beloppet av för arvsskatt och skatt för gåva använda stämplar år 1934 uppgick till 29.27 miljoner kronor, har riksräkenskapsverket vidare uppskattat i det sålunda beräknade totala stämpelmedelsbeloppet ingående arvsskatt och skatt för gåva till 29 miljoner kronor.

I överensstämmelse härmed har riksräkenskapsverket i inkomsttabellen uppfört stämpelmedel med 62,000,000 kronor, därav 29,000,000 kronor arvsskatt och skatt för gåva.

Automobilskattemedel.

De å denna titel beräknade och redovisade inkomstbeloppen hava för nedan angivna budgetår varit följande:

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1936/1937. 21

Förevarande inkomsttitel är i riksstaten för budgetåret 1935/1936 för första gången fördelad på fordonsskatt, gummiringsskatt och bensinskatt, och hava inkomsterna å de olika skatteformerna för nämnda budgetår beräknats till 24.5, 12.5 och 51.0 miljoner kronor. Fördelningen av de sammanlagda intäkterna av automobilbeskattningen på ovannämnda tre slag av skatter under budgetåren 1930/1931—1934/1935 framgår av efterföljande, på uppgifter från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen grundade tablå.

Fordonsskatt Cummings- Bensinskatt

kronor kronor kronor

Budgetåret 1930/1931 ........... 17,548,289 7,377,036 26,505,394

» 1931/1932 18,255,237 6,568,887 33,947,984

» 1932/1933 20,752,385 8,231,487 43,796,927

» 1933/1934 21,876,111 11,455,526 45,175,161

» 1934/1935 23,872,762 13,796,029 49,837,368

Under här redovisade 5-årsperiod hava beskattningsgrunderna för fordonsskatten varit desamma intill den 1 januari 1933. Genom beslut av 1932 års riksdag har emellertid från och med sistnämnda dag en omläggning av fordonsbeskattningen genomförts, innebärande en höjning av skattebeloppen med samtidig ökning av det skattefria viktsavdraget för automobiler, höjning av skattesatserna för motorcyklar samt införande av skatt å släpvagnar.

Skatten å automobilgummiringar utgick under tiden 4 juni 1927—30 april 1932 efter 2 kronor för kilogram. Från och med den 1 maj 1932 höjdes skatten att utgå efter 3 kronor 50 öre för kilogram.

Bensinskatten utgick från och med den 4 juni 1927 efter 6 öre för liter. Enligt beslut av 1931 års riksdag uttogs därjämte från och med den 4 juni 1931 en tilläggsskatt av 2 öre för liter. För bensin, som sistnämnda dag fanns inom riket, skulle även erläggas skatt av 2 öre för liter. Från och med den 1 maj 1932 utgår bensinskatten med 10 öre för liter.

Genom beslut av 1924 års riksdag blev jämväl motorsprit belagd med skatt, vilken skatt likväl ännu ej vunnit tillämpning. Jämlikt beslut vid 1934 års riksdag är skatten å motorsprit suspenderad till den 1 juli 1937.

Från och med 1 januari 1937 skall enligt vid 1935 års riksdag fattat beslut en skatt av 7 öre för liter uttagas å vissa för drivande av automobil använda brännoljor. Någon inkomst av denna skatt kommer dock ej att inflyta under budgetåret 1936/1937.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 14 november 1935 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beräknat automobilskattemedelsinkomsterna under

22 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1936/1937.

budgetåret 1936/1937 till 100.0 miljoner kronor, varvid 27.0 miljoner kronor hänförts till fordonsskatt, 16.0 miljoner kronor till gummiringsskatt och

57.0 miljoner kronor till bensinskatt.

Rörande beräkningens utförande har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i underdånig skrivelse den 13 november 1935 anfört följande:

»Under nedanstående budgetår uppgick nettobehållningen av under tiden 1 juli—30 september inflytande automobilskattemedel till följande belopp:

Budgetår Kronor

1931/1932 ................................ 10,818,082: 16

1932/1933 ................................ 14,702,532: 63

1933/1934 ................................ 15,899,631: 50

1934/1935 ................................ 17,218,069: 44

Av under respektive budgetår influten skatt utgjorde ovannämnda belopp

18.4 procent, 20.2 procent, 20.2 procent och 19.7 procent eller i medeltal 19.6 procent. Medräknas endast budgetåren 1932/1933—1934/1935, uppgår medeltalet till 20.0 procent.

Under tiden 1 juli—30 september 1935 uppgingo de influtna automobilskattemedlens nettobelopp till 20,867,639 kronor 65 öre. Om detta belopp skulle utgöra 20 procent av under innevarande budgetår inflytande automobilskattemedel, skulle dessa medel i runt tal komma att uppgå till 104,300,000 kronor.

Under juni månad innevarande år inflöto i runt tal 3,796,000 kronor mot

4.588.000 kronor och 4,830,000 kronor under samma månad åren 1934 och 1933, och under juli månad ovanstående tre år inflöto 8,920,000 kronor,

7.206.000 kronor och 6,097,000 kronor respektive. Styrelsen kan icke finna något annat rimligt skäl till inkomstminskningen under juni månad och inkomstökningen under juli månad detta år än att en del inkomster, som normalt skulle hava influtit under juni månad i stället influtit först under juli månad, varför juli månads inkomstsiffra måste betecknas som alltför hög. Styrelsen anser sig därför, vid beräkningen av automobilskattemedlen för innevarande budgetår, icke böra lägga hela det under tiden 1 juli—30 september 1935 influtna beloppet till grund för beräkningen utan åtnöjer sig med att för dessa tre månader räkna med en nettoinkomst av 20,000,000 kronor.

Om överskjutande 867,639 kronor läggas till under budgetåret 1934/1935 influtna medel skulle dessa uppgått till i runt tal 88,374,000 kronor och de under tiden 1 juli—30 september 1934 influtna medlen till 19.55 procent av under budgetåret 1934/1935 totalt influtna medel. Om de för tiden 1 juli—- 30 september 1935 sålunda beräknade medlen, 20,000,000 kronor, utgöra 19.55 procent av hela uppbörden av dylika medel för budgetåret 1935/1936, skulle denna uppbörd komma att uppgå till 102,300,000 kronor. Örn denna procentsats liksom för budgetåren 1932/1933—1933/1934 skulle uppgå till 20.2 procent komma däremot de inflytande medlen att uppgå till 99,000,000 kronor.

På grund av vad ovan anförts vågar styrelsen räkna med ett belopp av

100,000,000 kronor för innevarande budgetår.

Då de under budgetåret 1934/1935 influtna automobilskattemedlen uppgingo till i runt tal 87,500,000 kronor, skulle således en ökning med i runt tal 12,500,000 kronor komma att uppstå, en ökning, som på grund av nu

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1936/1937. 23

rådande högkonjunktur och tendens till övergång till allt tyngre fordon icke kan anses orimlig.

Huruvida den nu rådande högkonjunkturen även kommer att bestå under budgetåret 1936/1937 är naturligtvis mycket ovisst att med någon bestämdhet yttra sig om. Då emellertid styrelsen möjligen uppskattat de under innevarande budgetår inflytande medlen väl lågt, vågar styrelsen antaga, att jämväl de under budgetåret 1936/1937 inflytande automobilskattemedlen komma att uppgå till 100,000,000 kronor, även örn konjunkturförsämring skulle äga rum.» 4

Enligt från Överståthållarämbetet och länsstyrelserna inhämtade uppgifter beräknas uppbörden för budgetåret 1936/1937 av fordonsskatt till 23.8 miljoner kronor och av gummiringsskatt till 3.4 miljoner kronor.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 15 november 1935 rörande beräkningen av tullmedlen m. m. har generaltullstyrelsen, på därom av riksräkenskapsverket framställd begäran, även yttrat sig angående beräkningen av genom tullverket inflytande automobilgummiringsskatt och bensinskatt. Styrelsen har härom anfört följande:

»Vad angår de automobilskattemedel, som uppbäras genom tullverket, hava årsbeloppen av den debiterade uppbörden av automobilgummiringsskatt och bensinskatt samt restitutionerna av dessa skatter under senaste femårsperioden uppgått till i avjämnade tusental kronor:

Under månaderna juli—oktober 1934/1935 och 1935/1936 hava motsvarande belopp uppgått till i jämna tusental kronor:

Inkomsterna av automobilgummiringsskatt hava, efter minskningen under budgetåren 1931/1932 och 1932/1933, varit i stark tillväxt. Uppbörden av bensinskatt har visat ständigt fortgående ökning, även om avdrag sker för belopp, som motsvara de under åren 1931 och 1932 vidtagna höjningarna i skattesatsen. Jämväl under de fyra första månaderna av innevarande budgetår visar uppbörden såväl av automobilgummiringsskatt som av bensinskatt betydande ökning i jämförelse med samma månader av budgetåret 1934/1935.

Åtskilliga omständigheter tala för att tillväxten i dessa skattebelopp kommer att än vidare fortgå. En höjning i de för budgetåret 1934/1935 givna uppbördsbeloppen synes sålunda vid beräkning av motsvarande belopp för budgetåret 1936/1937 böra företagas. Uppskattningsvis kunna siffrorna för bruttouppbörden linder budgetåret 1936/1937 angivas till:

24 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1936/1937.

för automobilgummiringsskatt ....... 12 miljoner kronor;

» bensinskatt..................... 53 » „

Från de obetydliga restitutionerna av automobilgummiringsskatt torde här kunna bortses. Restitutionerna av bensinskatt synas kunna för budgetåret 1936/1937 upptagas till samma belopp som för budgetåret 1934/1935, eller till ett avrundat belopp av 1 miljon kronor.

Nettoinkomsterna för budgetåret 1936/1937 hos tullverket av ifrågavarande slag av skatter torde följaktligen kunna beräknas till;

automobilgummiringsskatt........... 12 miljoner kronor;

bensinskatt........................ 52 » » .»

Kontrollstyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 14 november 1935 beräknat inkomsten för budgetåret 1936/1937 av skatt å inom riket tillverkad bensin till 1.6 miljoner kronor. För skatt å motorsprit har kontrollstyrelsen ej upptagit någon inkomst. I en till grund för styrelsens beräkning liggande promemoria anföres:

»Statsverkets inkomster av skatt å bensin, tillverkad inom landet, utvisas av följande sammanställning över från tillverkningsställe utlämnad bensin:

Enligt inhämtad upplysning beräknas utlämningen av bensin från tillverkningsställe under innevarande budgetår komma att omfatta en kvantitet av omkring 16 miljoner liter, varå skatt belöper med 1.6 miljoner kronor. För budgetåret 1936/1937 kan kvantiteten utlämnad bensin av inhemsk tillverkning .likaledes uppskattas till omkring 16 miljoner liter. I anslutning härtill kan ifrågavarande skatt, under förutsättning av oförändrad skattesats av 10 öre per liter, för sistnämnda budgetår beräknas tillföra statsverket en inkomst av 1.6 miljoner kronor.

Vad beträffar skatten å motorsprit är densamma jämlikt beslut av 1934 års riksdag suspenderad till den 1 juli 1937, vadan någon skatteinkomst av motorsprit nu icke kan beräknas.»

Vid beräkningen av automobilskattemedlen för budgetåret 1936/1937 har riksräkenskapsverket att utgå från, att de av 1932 års riksdag beslutade skattesatserna bibehållas oförändrade.

Vad först angår fordonsskattens avkastning är denna direkt avhängig av motorfordonsbeståndets storlek och sammansättning. Antalet registrerade motorfordon vid slutet av vart och ett av åren 1930—1934 framgår av efterföljande sammanställning:

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning lör budgetåret 1936/1937. 25

1934 Lastautomobiler Perso"- och

automobiler omnibusar

103,664 40,908

105,283 43,872

101,817 43,275

98,889 42,068

102,145 44,679

Motor-

cyklar

56,678

55,189

52,164

47,757

46,721

Av tablån framgår, att under kalenderåret 1934 en avsevärd stegring av antalet registrerade automobiler och omnibusar inträtt, medan antalet motorcyklar något minskats. Samma tendens framgår av från Överståthållarämbetet och länsstyrelserna inhämtade uppgifter rörande under perioden januari —oktober 1935 nyregistrerade motorfordon. I enlighet med de av riksräkenskapsverket antagna allmänna förutsättningarna rörande konjunkturutvecklingen anser sig ämbetsverket för budgetåret 1936/1937 böra räkna med en viss fortgående stegring av motorfordonsbeståndet i landet.

Uppbörden av gummiringsskatt, som under sistförflutna budgetår utvisade en betydande stegring, har under den gångna delen av innevarande år fortsatt att stiga. Enligt generaltullstyrelsens ovan intagna tablå kompletterad med senare erhållna uppgifter för november månad har sålunda den i tullverketsi räkenskaper debiterade gummiringsskatten för de fem första månaderna av innevarande budgetår uppgått till 5.65 miljoner kronor, medan för motsvarande period av budgetaret 1934/1935 den debiterade uppbörden utgjort 4.38 miljoner kronor. Den fortgående stegring av motorfordonsbeståndet, som riksräkenskapsverket förutsatt skola äga rum, betingar ock en fortgående stegring av gummiringsförbrukningen.

Beträffande därefter bensinskattens avkastning har stegring inträtt såväl under sistförflutna budgetår som under den gångna delen av innevarande budgetår. Generaltullstyrelsens ovan intagna tablå kompletterad med senare erhållna uppgifter för november månad utvisar, att den i tullverkets räkenskaper debiterade bensinskatten för de fem första månaderna av innevarande budgetår uppgått till 25.7 miljoner kronor mot 24.0 miljoner kronoi under motsvarande period av närmast föregående budgetår. Den av riksräkenskapsverket antagna fortgående stegringen av fordonsbeståndet förutsätter en stegring jämväl av bensinförbrukningen.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i sin förut återgivna underdåniga skrivelse beräknat de sammanlagda automobilinkomsterna under såväl innevarande som nästkommande budgetår till 100 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket, som finner sig kunna godtaga väg- och vattenbyggnadsstyrelsens beräkning rörande automobilskattemedelsuppbörden under budgetåret 1935/1936, utgår från, att denna uppbörd — på sätt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen antagit beträffande den för budgetaret 1936/1937 beräknade uppbörden —- fördelar sig med 27 miljoner kronor på fordonsskatt, 16 miljoner kronor på gummiringsskatt och 57 miljoner kronor på bensinskatt, innebärande en stegring i förhållande till avkastningen av dessa skatter under budgetåret 1934/1935 med respektive 13.1, 16.0 och 14.4 procent.

26 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1936/1937.

Rörande beräkningen av automobilskattemedelsuppbörden under budgetåret 1936/1937 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i sin särskilda skrivelse till riksräkenskapsverket meddelat, att densamma verkställts under de allmänna förutsättningarna, att inga väsentliga rubbningar inträda i nuvarande inhemska prisnivå eller i den svenska kronans värde gentemot de viktigare utländska valutorna samt att nu rådande konjunkturförhållanden komma att undergå en obetydlig försämring.

Med utgångspunkt från de av riksräkenskapsverket gjorda allmänna antagandena rörande konjunkturutvecklingen har ämbetsverket ansett sig kunna räkna med någon ökning av inkomsttillflödet under budgetåret 1936/1937 utöver innevarande budgetårs nivå, och har riksräkenskapsverket beräknat inkomststegringen till 3 miljoner kronor, varav 1 miljon å fordonsskatt och 2 miljoner å bensinskatt.

I enlighet med vad riksräkenskapsverket sålunda anfört, får ämbetsverket hemställa, att inkomsterna av fordonsskatt, gummiringsskatt eli bensinskatt för budgetåret 1936/1937 beräknas till respektive 28,000,000 kronor, 16,000,000 kronor och 59,000,000 kronor och alltså för de samlade automobilskattemedlén till 103,000,000 kronor.

Tullmedel.

De beräknade och redovisade inkomsterna å denna titel hava utgjort:

Beräknad Behållen Stegring +

inkomst inkomst Nedgång —

kronor kronor kronor

Budgetåret 1930/1931 ....... 142,000,000 147,683,754 — 6,764,127

» 1931/1932 138,000,000 137,531,990 —10,151,764

» 1932/1933 148,000,000 117,192,961 —20,339,029

» 1933/1934 117,000,000 113,434,233 — 3,758,728

» 1934/1935 121,000,000 136,193,008 + 22,758,775

» 1935/1936 137,000,000

Vid bedömandet av förestående sammanställning måste hänsyn tagas till under perioden vidtagna ändringar i tullsatserna. Sålunda hava från och med den 1 februari 1932 införts tilläggstullar för vissa lyxbetonade samt mer eller mindre umbärliga varor, däribland kaffe. Anmärkas må även att den av 1932 års riksdag beslutade tillfälliga kaffeskatten, uppgående till 1.56 miljoner kronor, redovisats å förevarande titel för budgetåret 1932/1933. Härutöver hava under följande riksdagar talrika mindre justeringar av tulltaxan genomförts. Dessutom bör framhållas att de senaste årens importregleringar beträffande spannmål och socker medfört en betydlig minskning av tullinkomsten.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 15 november 1935 har generaltullstyrelsen beträffande beräkningen av tullmedelsinkomsterna mader budgetåret 1936/1937 anfört följande:

»Den förbättring i tullmedelsuppbörden, som under hela budgetåret 1934/ 1935 givit sig till känna, fortfar alltjämt. Uppbördssiffrorna för var och en

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1936/1937. 27

av de fyra tilländagångna månaderna av innevarande budgetår ligga således väsentligt högre än de för motsvarande månader av budgetåret 1934/1935. Beträffande oktober månad är överskottet icke mindre än omkring 1.7 miljoner kronor. Den inbördes skiftningen i månadsbeloppen synes också numera bättre än under depressionsåren 1932/1933 och 1933/1934 svara mot normala växlingar i importmängderna under de olika månaderna, änskönt vissa särskilda förhållanden med avseende å importen på senaste tiden förelegat av natur att kunna medföra icke oväsentliga förskjutningar i förevarande hänseende. De anförda omständigheterna medföra, att även i totalbeloppet av tullinkomsterna för innevarande budgetår en jämförelsevis säker förbättring bör kunna förutsägas. Anmärkas må emellertid, att hänsyn härvid icke tagits till de för närvarande rådande allvarliga politiska förhållandena utomlands, vilkas utveckling och blivande inverkan på varuimporten till vårt land ansetts vara alltför ovissa faktorer att räkna med.

Vid uppskattning av det belopp, vartill innevarande budgetårs tullmedelsuppbörd bör kunna belöpa sig, torde en jämförelse med uppbördssiffrorna för tidigare, mera normala budgetår, där månadsbeloppen för uppbörden under budgetårens första kvartal nått ungefär samma läge som under budgetåret 1935/1936, kunna giva en viss ledning. Med denna utgångspunkt och med beaktande tillika av det senaste budgetårets uppbördssiffror torde en beräkning av innevarande budgetårs bruttouppbörd till i runt tal 148 miljoner kronor kunna anses vara godtagbar.

Att för budgetåret 1936/1937 förutsätta någon större ytterligare stegring^ x detta belopp är knappast rådligt. På sin höjd torde för sagda budgetår bruttouppbörden av tullmedel böra upptagas till 150 miljoner kronor. \id denna beräkning har även bortsetts från sådana förskjutningar i tulluppbörden, som hänföra sig till eventuella förändringar i gällande tullsatser eller införande av mera genomgripande importregleringsåtgärder eller till andra statliga ingripanden med avseende å importen.

Restitutionerna av tullmedel hava under budgetåret 1934/1935 uppgått till omkring 4.5 miljoner kronor. Under juli—oktober månader av budgetåret 1935/1936 hava dessa belöpt sig till sammanlagt omkring 1.5 miljoner kronor; och för hela innevarande budgetår kunna de upptagas till 4.5 miljoner kronor. Detta belopp synes, med hänsyn härtill och till storleken av den beräknade bruttouppbörden av tullmedel för budgetaret 1936/1937, kunna för sistnämnda budgetår höjas till 5 miljoner kronor.

Minskas de för budgetåret 1936/1937 beräknade

bruttoinkomsterna av tullmedel......................... 150 miljoner kronor,

med restitutioner av tullmedel.......................... 5 »_9

skulle alltså 145 miljoner kronor

utgöra de nettoinkomster av tullmedel, som kunna förväntas inflyta under budgetåret 1936/1937.»

I efterföljande tabell lämnas i sammandrag en av generaltullstyrelsen utarbetad översikt av deu debiterade tulluppbörden under vart och ett av budgetåren 1926/1927—1934/1935, med särskilt angivande av de varuslag, för vilka tullen under något av nämnda år uppgått till minst 1 miljon kronor.

28 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1936/1937.

Debiterad tulluppbörd för olika varugrupper.

Miljoner kronor.

Enligt från generaltullstyrelsen likaledes meddelade uppgifter har den debiterade tulluppbörden för varje månad från och med budgetåret 1926/1927 till och med november månad 1935 uppgått till följande belopp:

Debiterad tulluppbörd månadsvis.

Miljoner kronor.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1936/1937. 29

Såsom framgår av tabellen har den sammanlagda debiterade tulluppbörden, efter att under budgetåret 1929/1930 hava passerat ett maximum, oavbrutet sjunkit till och med budgetåret 1932/1933. För budgetåret 1933/1934 visar tulluppbörden en svag tendens att stiga, medan under budgetåret 1934/ 1935 en mycket betydande stegring av uppbörden inträtt. Under den förflutna delen av innevarande budgetår har tullmedelsuppbörden ytterligare starkt ökats. Sålunda har den debiterade tulluppbörden under månaderna juli—november 1935 uppgått till 68.4 miljoner kronor mot 61.4 miljoner kronor under samma period år 1934, vilket motsvarar en stegring av 11.4 procent.

För beräkningen av tullmedelsinkomsternas avkastning under budgetåret 1936/1937 saknas säkra hållpunkter. Det framtida utfallet av tullmedelsinkomsterna är i första hand beroende av världskonjunkturernas allmänna utveckling. Allt sedan den senaste depressionstidens inträde har importens storlek och sammansättning varit i hög grad beroende av de olika ländernas åtgärder i monetärt och handelspolitiskt hänseende. Med hänsyn särskilt till sistangivna osäkerhetsmoment måste beräkningen av förevarande inkomsttitel i nuvarande läge bliva mycket osäker, och stora omkastningar i det påräkneliga inkomsttillflödet äro icke uteslutna.

I enlighet med de allmänna förutsättningar rörande konjunkturutvecklingen, från vilka riksräkenskapsverket vid sin inkomstberäkning utgått, har ämbetsverket under hänvisning till den under den förflutna delen av innevarande budgetår inträdda stora stegringen av tulluppbörden ansett sig kunna beräkna den under nästkommande budgetår debiterade tulluppbörden till belopp, som nied 10 procent överstiger motsvarande uppbörd under budgetåret 1934/1935, eller till 156 miljoner kronor.

I fråga om restitutionerna av tullmedlen under budgetåret 1936/1937 har riksräkenskapsverket i anledning av den verkställda uppräkningen av den debiterade tulluppbörden ansett sig böra höja det av generaltullstyrelsen angivna beloppet till 6 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket hemställer, att i enlighet med ämbetsverkets förestående beräkningar inkomsttiteln tullmedel i riksstaten för budgetåret 1936/ 1937 uppföres med ett belopp av 150,000,000 kronor. I

Accis å silke.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 15 november 1935 har generaltullstyrelsen beträffande beräkningen av ifrågavarande uppbörd anfört följande:

30 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1936/1937.

»De debiterade silkeaccismedlen, vilka under budgetåret 1933/1934 uppgått till 962,856 kronor, hava under budgetåret 1934/1935 stigit till 1,518,501 kronor brutto. Under tiden juli—oktober av innevarande budgetår har bruttouppbörden utgjort 763,555 kronor. För budgetåret 1936/1937 torde med hänsyn härtill och särskilt till under hand inhämtade upplysningar angående omfattningen av den väntade inhemska konstsilkeproduktionen uppbörden av dessa medel kunna upptagas till i runt tal 2 miljoner kronor.

Restitutionerna av silkeaccis, vilka under budgetåret 1933/1934 stannat vid 195 kronor och under budgetåret 1934/1935 vid 15 kronor, kunna icke i nämnvärd mån påverka ovan angivna inkomstberäkning för budgetåret 1936/ 1937.

På grund härav torde jämväl nettouppbörden av silkeaccismedel för sistnämnda budgetår kunna upptagas till 2 miljoner kronor.»

Riksräkenskapsverket beräknar, i anslutning till vad generaltullstyrelsen sålunda anfört, inkomsttiteln accis å silke till 2,000,000 kronor.

Accis å margarin och vissa andra fettvaror.

Å förevarande inkomsttitel, som uppförts i riksstaten från och med budgetåret 1933/1934, hava de beräknade och behållna inkomsterna utgjort:

Budgetåret 1933/1934 » 1934/1935

» 1935/1936

Beräknad

inkomst

kronor

5,000,000

9,500,000

15,000,000

Behållen

inkomst

kronor

7,079,307

14,293,593

Stegring

kronor

7,214,286

Skattesatsen för accis å margarin, som ursprungligen bestämdes till 20 öre för kilogram, har från och med den 1 augusti 1934 höjts till 30 öre för kilogram.

Rörande beräkningen av accis å margarin samt vissa andra fettvaror för budgetåret 1936/1937 har statens jordbruksnämnd i skrivelse till riksräkenskapsverket den 21 november 1935 anfört:

»De grundläggande bestämmelserna i ämnet innefattas i förordningen den 7 juni 1935 (nr 259) om accis å margarin och vissa andra fettvaror. Enligt denna förordning, vilken trätt i kraft den 1 juli 1935 och gäller intill utgången av juni 1937, skall, där Kungl. Majit så förordnar, för följande varor, som inom riket tillverkas för försäljning, nämligen margarin, konstister, matolja och andra ersättningsmedel för smör eller flott, samt fettemulsion, erläggas accis med ett belopp, högst 60 öre för kilogram, som Kungl. Majit bestämmer. Med stöd av berörda bemyndigande har Kungl. Majit genom kungörelse den 28 juni 1935 (nr 388) förordnat, att accis tillsvidare skall under tiden från och med den 1 juli 1935 intill utgången av år 1935 utgå med ett belopp av 30 öre för varje kilogram av varans nettovikt. Några bestämmelser om uttagande av accis å tillverkningen inom riket av andra i ovanberörda förordning avsedda fettvaror än margarin hava icke utfärdats. — Vad beträffar budgetåret 1934/1935 utgick margarinaccisen med 20 öre för kilogram under juli 1934 och med 30 öre för kilogram under återstående delen av budgetåret.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1936/1937. 31

Försäljningen inom landet av margarin uppgick under år 1933 till omkring 50,000 ton och under år 1934 till i runt tal 53,000 ton, därav under januari—oktober cirka 43,500 ton. För tiden 1 januari 31 oktober 1935 utgjorde försäljningen omkring 46,000 ton. I margarinaccis har under budgetåret 1934/1935 influtit omkring 14.3 miljoner kronor. För innevarande budgetår bär i riksstaten beräknats, att å ifrågavarande inkomsttitel skulle inflyta 15 miljoner kronor.

Det är icke nu möjligt att annat än helt approximativt och under vissa bestämda förutsättningar beräkna intäkterna under inkomsttitelm Bestämmandet om accisens uttagande samt dess storlek är nämligen, såsom förut nämnts, lagt i Kungl. Maj:ts hand. Vidare kan det icke för närvarande överblickas, huruvida tillverkningen av andra fettvaror än margarin kommer att beläggas med accis. Jordbruksnämnden har emellertid ansett sig i detta sammanhang böra utgå från i huvudsak oförändrade grunder på förevarande område. Med hänsyn till de förbättrade konjunkturer, som inträtt i vårt land och som, såvitt nu kan bedömas, torde resultera i en ökad inhemsk förbrukning icke endast av smör utan även av margarin, torde man dock med berörda utgångspunkter kunna räkna med att något större belopp kommer att inflyta å inkomsttiteln under nästkommande budgetår, än som upptagits i riksstaten för löpande budgetår. Jordbruksnämnden anser sig med hänsyn härtill böra föreslå, att nettoinkomsterna av margarinaccisen för budgetåret 1936/1937 preliminärt upptagas till 16 miljoner kronor.»

Kontrollstyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 14 november 1935 i likhet med statens jordbruksnämnd beräknat förevarande inkomster till 16 miljoner kronor.

I överensstämmelse härmed har riksräkenskapsverket i inkomsttabellen uppfört inkomsttiteln accis å margarin och vissa andra fettvaror med 16,000,000 kronor.

Tobaksskatt.

Budgetåret 1930/1931 » 1931/1932

» 1932/1933

» 1933/1934

» 1934/1935

» 1935/1936

Tobaksskattens avkastning har under redovisningsperioden oavbrutet stegrats. För budgetåret 1930/1931 redovisas visserligen nedgång, men detta är beroende på att av närmast föregående budgetårs inkomst omkring 5 miljoner kronor utgjordes av en engångsintäkt, föranledd av ändring i avseende å tiden för skattens inleverering lill statsverket. Stegringen av tobaksskattens avkastning under budgetåret 1931/1932 är beroende — utom av något ökad omsättning av tobaksvaror — av vid 1931 års riksdag beslutad höjning

32 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1936/1937.

av den procentuella värdeskatten å olika slag av tobaksvaror ävensom av vid 1932 års riksdag genomförd ytterligare höjning av skattesatserna. Stegringen under budgetåret 1932/1933 är även delvis att återföra på förnyad höjning av skattesatserna jämlikt beslut vid 1933 års riksdag.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 14 november 1935 har aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet rörande beräkningen av tobaksskattens avkastning anfört, att, därest priskurantprisbeloppet under det sistförflutna budgetåret lägges till grund för beräkningen, tobaksskatten med nu gällande priser och skattesatser skulle komma att uppgå till omkring 79.0 miljoner kronor. Med hänsyn till den jämväl under innevarande år fortgående ökningen i omsättningen anser emellertid bolaget, att, under förutsättning av att ett omslag i nu rådande konjunkturförhållanden icke kommer att inträda före utgången av nästkommande budgetår, tobaksskatten för budgetåret 1936/1937 torde kunna beräknas till 82 miljoner kronor.

Närmare uppgifter rörande totalomsättningen av tobaksvaror under kalenderåren 1928—1934 lämnas i efterföljande tabell, vari jämte kvantitetsoch värdesiffror jämväl på respektive år belöpande tobaksskatt angives.

Rörande förändringarna i omsättningen m. m. under de tre senaste åren lämnas uppgifter i efterföljande tablå.

Kvanlitet.

Januari — oktober.

Cigarrer.................... 100,000

Cigarrcigarretter............ »

Cigarretter................. »

Röktobak.................. 1,000

Tuggtobak och snus........ »

Juli — oktober.

Cigarrer.................... 100,000

Cigarrcigarretter............ »

Cigarretter................. »

Röktobak.................. 1,000

Tuggtobak och snus........ »

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1936/1937. 33

Kvantitet.

Oktober.

Cigarrer.................... 100,000 st.

Cigarrcigarretter............ » *

Cigarretter................. * »

Röktobak.................. 1,000 kg.

Tuggtobak och snus........ » »

Värde.

Januari—oktober........... Milj. kr.

Juli—oktober............... * »

Oktober................... » *

Tobaksskatt.

Januari—oktober........... Milj. kr.

Juli—oktober............... » *

Oktober................... » »

Av ovanstående båda sammanställningar framgår att variationerna i storleken av de omsatta varukvantiteterna under kalenderåret 1934 i jämförelse med år 1933 och under den förflutna delen av innevarande år i jämförelse med motsvarande perioder under år 1934 i allmänhet varit relativt små. Värdet av de omsatta varukvantiteterna liksom tobaksskatten utvisar däremot under såväl sistförflutna som innevarande år en fortgående stark stegring.

Vid bedömandet av tobaksskattens avkastning under nästkommande budgetår är inkomsttillflödets utveckling under den förflutna delen av innevarande år av grundläggande betydelse. De i förestående tablå meddelade siffrorna innebära, att tobaksskattens avkastning under innevarande ar stegrats för perioden januari—oktober med 6.3 procent, för perioden juli—oktober med 7.5 procent och för oktober månad med 7.6 procent i jämförelse med avkastningen under motsvarande perioder år 1934.

Den av monopolbolaget verkställda beräkningen av tobaksskattens avkastning under budgetåret 1936/1937 synes väl motsvara den nivå, som den upplupna tobaksskatten uppnått under sexmånadersperioden maj—oktober innevarande år. Med de allmänna förutsättningar rörande konjunkturutvecklingen, från vilka riksräkenskapsverket vid sin inkomstberäkning utgått, har ämbetsverket emellertid ansett sig för nästkommande budgetar kunna räkna med en avkastning av tobaksskatten, som något överstiger angivna nivå. Bolagets beräkning av tobaksskattens avkastning under budgetåret 1936/1937 synes under sådana förhållanden kunna höjas med 1 miljon kronor.

Riksräkenskapsverket hemställer i överensstämmelse härmed, att inkomsttiteln tobaksskatt för budgetåret 1936/1937 beräknas till 83,000,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 1 sami. Nr 1 Del 2.

34 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1936/1937.

Nedgång

kronor

1,601,430

827,601

1,263,515

303,469

1,823,894

Den höga beräknade inkomstsiffran för budgetåret 1935/1936 är beroende på att genom beslut vid 1935 års riksdag anståndstiden med brännvinstillverkningsskattens erläggande förkortats från sex till en månad, varigenom en tillfällig merinkomst av 8 miljoner kronor beräknats uppkomma.

Kontrollstyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 14 november 1935 uppskattat statsverkets inkomst av brännvinstillverkningsskatt under budgetåret 1936/1937 till 13.8 miljoner kronor. I en av kontrollstyrelsen samtidigt överlämnad, till grund för beräkningen liggande promemoria anlöres följande:

skatteinkomst är i riksstaten för innevarande budgetår upptagen till 23 miljoner kronor. Av nämnda belopp hänför sig en betydande del cirka 9 miljoner kronor, till den vid 1935 års riksdag beslutade ändrade inbetalmngstiden för ifrågavarande skatt, varigenom det tidigare medgivna anståndet a 6 manader med skattens inbetalning från och med den 1 juli 1935 ortfallit och skatt för närmast föregående 6-månadersperiod kommit att på en gang inbetalas till statsverket under nämnda månad. Så vitt nu kan bedömas, kommer den behållna inkomsten å denna skattetitel att i verkligheten inflyta med ungefär det beräknade beloppet, 23 miljoner kronor.

Sedan anståndet med erläggandet av brännvinstillverkningsskatt numera salunda bortfallit, kommer beloppet av statsverkets inkomst av nämnda skatt under ett budgetår att mera direkt kunna beräknas på grundval av storleken av spritcentralens inköp av beskattningsbart brännvin från brännerierna under

inåcHno^' .sPritcentralens inköp av dylikt brännvin under budgetåret 193b/1937 enligt inhämtad uppgift beräknas omfatta en kvantitet av 25 miljoner Ider, skulle härav inflyta i tillverkningsskatt 16.25 miljoner kronor. Efter avdrag för restitutioner, beräknade till omkring 2.5 miljoner kronor skulle återstå en behållen inkomst av 13.75 miljoner eller avrundat 13.8 miljoner kronor, vilket belopp alltså skulle kunna för budgetåret 1936/1937 i riksstaten upptagas såsom inkomst av ifrågavarande skatt.»

Riksräkenskapsverket beräknar, i anslutning till vad kontrollstyrelsen sålunda anfört och med lämplig avrundning, inkomsttiteln brännvinstillverkningsskatt till 14,000,000 kronor.

Rusdrycksförsäljningsmedel.

Vad inkomsterna från partihandelsbolag beträffar, hänföra sig dessa till aktiebolaget Vin- & spritcentralen jämte vissa agentbolag. Statsverkets beräknade och behallna inkomster fran berörda bolag hava utgjort:

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1936/1937. 35

Beräknad Behållen Stegring +

inkomst inkomst Nedgång —

kronor kronor kronor

Budgetåret 1930/1931.......... 5,000,000 5,011,559 —3,835,550

» 1931/1932.......... 9,000,000 9,191,117 + 4,179,558

»> 1932/1933.......... 12,000,000 12,017,566 + 2,826,449

» 1933/1934.......... 9,000,000 9,393,889 —2,623,677

» 1934/1935.......... 11,000,000 11,000,000 + 1,606,111

» 1935/1936.......... 10,000,000

Kontrollstyrelsen har i sin skrivelse till riksräkenskapsverket den 14 november 1935 uppskattat statsverkets inkomster av partihandelsbolag för budgetåret 1936/1937 till 11.0 miljoner kronor.

I en av kontrollstyrelsen samtidigt överlämnad, den 8 november 1935 dagtecknad skrivelse har aktiebolaget Vin- & spritcentralen beräknat förevarande inkomsttitel till 11.0 miljoner kronor samt rörande beräkningen anfört följande:

»I skrivelse till Eder den 2 maj detta år ha vi ifråga örn inleverans från spritcentralen under budgetåret 1935/1936 uttalat, att, såvitt då kunde beräknas, vinsten på 1935 års rörelse komme att möjliggöra en inleverans av den i budgeten upptagna summan av 10 miljoner kronor. Utvecklingen efter denna tidpunkt av bolagets rörelse bekräftar riktigheten av detta antagande, och utgå vi sålunda för närvarande från, att den angivna inleveransen av 10 miljoner kronor under budgetåret 1935/1936 skall kunna ske utan anlitande av vinst- och prisregleringsfonden.

Vad åter angår inleveransen för budgetåret 1936/1937, så är denna i första hand beroende av utvecklingen av bolagets rörelse under år 1936. Under innevarande års tre första kvartal har omsättningen gestaltat sig på sätt nedanstående siffror visa (1934 = 100.0):

Medan sålunda totalförsäljningen under trekvartalsperioden år 1935 var 7.3 procent större än under motsvarande tid år 1934, så visar en granskning av omsättningskurvans rörelseriktning, att den under andra kvartalet uppnådda starka stegringen bytts i en utpräglad regress under tredje kvartalet. Försiktigheten bjuder därför att rörande utsikterna för år 1936 icke göra annat antagande, än att omsättningen kan komma att hålla sig på samma höjd som under år 1935.

Nettovinsten för sistnämnda år kan med utgångspunkt från nu kända bokslutssiffror beräknas komma att uppgå till mellan 12 och 13 miljoner kronor. Under förutsättning av att de vinstbestämmande faktorerna för rörelsen år 1936 icke undergå någon nämnvärd förändring — en förutsätt-

36 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1936/1937.

ning, vars hållbarhet för närvarande icke kan närmare bedömas med hänsyn bl. a. till det ovissa läget på valutaområdet — skulle, då omsättningen antagits komma att uppgå till samma belopp som år 1935, kunna för år 1936 förutses en nettovinst av omkring 13 miljoner kronor. Användes härav för utdelning till aktieägarna 752,000 kronor samt för avsättning till reservfonden 1 miljon kronor, skulle för inleverans till statsverket under budgetåret 1936/1937 kunna disponeras ett belopp av i runt tal omkring 11 miljoner kronor. Med hänsyn härtill och till vinst- och prisregleringsfondens sannolika storlek vid innevarande års utgång torde inkomstbeloppet under riksstatstiteln ’Rusdrycksförsäljningsmedel a. Partihandelsbolag’ för nämnda budgetår kunna höjas till 11 miljoner kronor.»

Riksräkenskapsverket, som vid sin inkomstberäkning för budgetåret 1936/ 1937 utgår ifrån, att inga väsentliga rubbningar komma att inträda i nuvarande inhemska prisnivå eller i den svenska kronans värde gent emot de viktigare utländska valutorna, har ej funnit skäl till erinran mot den av aktiebolaget Vin- & spritcentralen verkställda beräkningen av inkomsterna från partihandeln med rusdrycker.

I fråga om detaljhandelsbolagens vinst vid försäljning av rusdrycker hava de beräknade samt redovisade statsinkomsterna utgjort: I

I förenämnda skrivelse till riksräkenskapsverket har kontrollstyrelsen beräknat rusdrycksförsäljningsmedlen från detaljhandelsbolagen för budgetåret 1936/1937 till 20.0 miljoner kronor. Rörande grunderna för beräkningen anföres i en av kontrollstyrelsen samtidigt överlämnad promemoria följande:

»Nämnda medel äro i riksstaten för budgetåret 1935/1936 upptagna med

20.00 miljoner kronor. Statsverkets behållna inkomst av samma medel var enligt riksräkenskapsverkets budgetredovisning under budgetåret 1934/1935 17.74 miljoner kronor och under budgetåret 1933/1934 1 6.02 miljoner kronor mot respektive 18.00 miljoner och 16.00 miljoner kronor i riksstaten beräknade. Enligt av systembolagen verkställda approximativa beräkningar torde den totala nettovinsten för kalenderåret 1935 komma att uppgå till cirka 23.52 miljoner kronor mot 21.72 miljoner kronor för kalenderåret 1934. Av förstnämnda belopp synas enligt inom kontrollstyrelsen verkställd beräkning ungefärligen 4.20 miljoner kronor komma att behöva tagas i anspråk för avskrivningar och skattereservationer och alltså för inleverans till statsverket återstå cirka 19.32 miljoner kronor. Då emellertid systembolagens vinstberäkningar städse visat sig vara hållna i underkant, och detta med all säkerhet även torde vara förhållandet innevarande år, synes efter vad nu inom kontrollstyrelsen kan bedömas inleveransen till statsverket under löpande budgetår komma att

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1936/1937. 37

bliva sannolikt cirka 19.75 miljoner kronor och möjligen i riksstaten beräknade

20.00 miljoner kronor.

Utslagsgivande för beräkningen av det belopp, med vilket rusdrycksförsäljningsmedlen från detaljhandelsbolagen böra upptagas i riksstaten för budgetåret 1936/1937, är den blivande allmänna konjunkturutvecklingen. Den totala försäljningen för konsumtionsändamål har under de tio första månaderna år 1935 uppgått till 21.51 miljoner liter. Motsvarande kvantitet våtår 193 1 27.73 miljoner liter och år 193 4 23.25 miljoner liter. Från år 1931 föreligger alltså en nedgång å 11.6 procent och från år 1934 en ökning å 5.4 procent. Med samma ökning de två senaste månaderna från år 1934 räknat som under september och oktober (3.5 procent) skulle totalförsäljningen komma att utgöra 30.27 miljoner liter. Jämfört med år 1934 har under de tio första månaderna år 1935 utminuteringen ökat med 4.S procent medan motsvarande ökning för systembolagens egen utskänkning är hela 15.7 procent och för övrig utskänkning 8.5 procent. För vinförsäljningen är jämfört med år 1934 ökningen 10.6 procent och även i detta fall är ökningen större inom utskänkningsrörelserna än inom utminuteringen.

Sannolikt torde man alltjämt, åtminstone en tid framåt, kunna räkna med en fortsatt ökning av rusdrycksförsäljningen. Då emellertid ökningen de båda senaste månaderna visat en avtagande tendens, synes, med hänsyn ej minst till den stora svårigheten att för närvarande bedöma konjunkturutvecklingen under det nästkommande året, försiktigheten bjuda att man år 1936 jämfört med år 1935 allenast räknar med en mycket svag ökning i den för dessa kalkyler utslagsgivande spritdrycksförsäljningen. Nämnda försäljning torde sannolikt år 1935, enligt vad man ur ovan anförda statistik kan utläsa, komma att stanna snarare under än över 30.50 miljoner liter. Under förutsättning av någorlunda oförändrade konjunkturer, d. v. s. av i genomsnitt ungefärligen samma konjunkturläge under år 1936 som under september och oktober 1935, torde spritdrycksförsäljningen under år 1936 kunna förväntas stiga till i runt tal 31.00 miljoner liter. Det bör framhållas, att av den sålunda beräknade ökningen å drygt 0.50 miljoner liter större delen torde vara betingad enbart av befolkningstillväxten i konsumentåldrarna. Mot en försäljning å 31.00 miljoner liter torde under nu rådande konjunkturläge svara en total nettovinst å ej fullt 24.50 miljoner kronor. Då härav sannolikt ett nå«ot större belopp än närmast föregående år, eller inemot 4.50 miljoner kronor, torde komma att behöva tagas i anspråk för avskrivningar och skattereservationer, skulle alltså inleveransen till statsverket kunna beraknas till i runt tal 20.00 miljoner kronor. Statsverkets vinstmedel från systembolagen för år 1936, d. v. s. rusdrycksförsäljningsmedlen från detaljhandelsbolagen för budgetåret 1936/1937, 'torde därför tillsvidare kunna beräknas inflyta med 20.00 miljoner kronor.»

Ehuruväl kontrollstyrelsens i förestående beräkning av rusdrycksförsäljningsmedlen från detaljhandelsbolagen gjorda uppskattning av den totala spritdrycksförsäljningen under år 1936 synes vara något lag, bär riksråkenskapsverket likväl icke ansett sig böra påyrka någon höjning av det av styrelsen för budgetåret 1936/1937 föreslagna inkomstbeloppet.

Riksräkenskapsverket hemställer fördenskull, att rusdrycksförsäljningsmedlen för budgetåret 1936/1937 i riksstaten uppföras med 11,000,000 kronor för partihandelsbolag och 20,000,000 kronor för dctaljhandelsbolag.

38 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1936/1937. Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker.

Beräknad Behållen „. .

inkomst inkomst Stegring

kronor kronor kronor

Budgetåret 1930/1931............ 40,000,000 40,559,016 451,583

* 1931/1932............ 40,000,000 44,850,117 4,29l’l01

» 1932/1933............ 68,000,000 67,496,972 22,646,855

» 1933/1934............ 78,000,000 78,528,728 11,031,756

1934/1935............ 83,000,000 83,450,841 4,922,113

» 1935/1936............ 86,000,000

De i tablån redovisade större stegringarna av omsättnings- och utskänkningsskattens avkastning äro föranledda av de höjningar i skattesatserna, som tid efter annan vidtagits. Sålunda infördes den 1 februari 1932 en särskild grundavgift för omsättningsskatten med 60 öre för liter. Från och med den 1 juli 1932 höjdes grundavgiften till 1 krona för liter och procentsatsen för omsättningsskatten från 55 till 60 procent å detaljhandelsbolagens inköpspris. Den 1 februari 1933 slutligen höjdes grundavgiften till 1 krona 60 öre för liter, varjämte omsättningsskatten utsträcktes att avse jämväl spritdrycker, som användas för tekniska eller likartade ändamål.

Kontrollstyrelsen har i sin skrivelse till riksräkenskapsverket den 14 november 1935 beräknat denna skatt för budgetåret 1936/1937 till 89.0 miljoner kronor. I en till grund för denna beräkning liggande promemoria anföres:

»Nämnda medel äro i riksstaten för budgetåret 1935/1936 upptagna med

86.00 miljoner kronor. Statsverkets behållna inkomst av samma medel var enligt riksräkenskapsverkets budgetredovisning under budgetåret 1934/1935 83.45 miljoner kronor mot 83.00 miljoner kronor i riksstaten beräknade. Inleveransen för juni—oktober 1935, d. v. s. statsverkets behållna inkomst under juli—november 1935, utgör 36.13 miljoner kronor. Under förutsättning av i genomsnitt samma konjunkturläge under november 1935—maj 1936 som under september—oktober 1935 skulle den totala inleveransen under budgetåret 1935/1936 komma att ligga mellan 88.00 miljoner och 89.00 miljoner kronor. Under nämnda förutsättning skulle alltså riksstatstiteln enligt dessa självfallet endast mycket ungefärliga beräkningar komma att uppvisa ett överskott å cirka 2.00 å 3.00 miljoner kronor. Efter vad man nu kan finna torde det därför, med den i beräkningen över rusdrycksförsäljningsmedlen från detaljhandelsbolagen förutsatta mycket svaga stegringen i totalkonsumtionen, ej innebära någon risk att verkställa en uppräkning av denna skattetitel. Då emellertid kalkylerna i detta fall måste baseras på ett konjunkturläge under en tidsperiod som sträcker sig 5 månader längre fram i tiden än motsvarande tidsperiod för rusdrycksförsäljningsmedlen, synes dock försiktigheten bjuda, att uppräkningen tilisvidare begränsas till 3.00 miljoner kronor. Omsättnings- och utskänkningsskatten å spritdrycker (inbegripet omsättningsskatten å inhemskt vin) torde alltså, under förutsättning av oförändrade skattesatser, för budgetåret 1936/1937 tillsvidare böra beräknas till

89.00 miljoner kronor.»

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1936/1937. 39

Kontrollstyrelsens förestående beräkning av omsättnings- och utskänkningsskattens avkastning under budgetåret 1936/1937 finner riksräkenskapsverket vara i huvudsak väl förenlig med de allmänna förutsättningar rörande konjunkturutvecklingen, från vilka ämbetsverket vid sin inkomstbei åkning utgått. Av kontrollstyrelsens framställning synes emellertid framgå, att beräkningen avsiktligt verkställts med försiktighet. Da någon särskild säkerhetsmarginal ej synes riksräkenskapsverket erforderlig, har verket ansett sig kunna beräkna förevarande inkomsttitel till ett i förhållande till kontrollstyrelsens förslag uppåt avrundat belopp av 90 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket hemställer sålunda, att omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker för budgetåret 1936/1937 i riksstaten uppföres med

90,000,000 kronor.

Maltskatt.

Stegring

kronor

711,760

81,174

1,921,637

3,743,988

2,222,674

Maltskatten, vilken tidigare utgått efter 65—75 öre för kilogram malt, som vid skattepliktigt bryggeri användes för tillverkning av maltdryck, höjdes från och med den 1 mars 1932 med 20 öre samt från och med den 14 februari 1933 med ytterligare 40—50 öre för kilogram. Efter sistnämnda höjning utgår alltså maltskatten med 125—145 öre för kilogram malt.

I en av kontrollstyrelsen till riksräkenskapsverket med merberörda skrivelse den 14 november 1935 överlämnad promemoria anföres följande:

»För budgetåret 1935/1936 är inkomsten av maltskatten i riksstaten upptagen med 28 miljoner kronor. Den behållna inkomsten å denna skattetitel för budgetåret 1934/1935 utgjorde 26,073,440 kronor mot beräknade 27 miljoner kronor. Redan nu kan på grund av det anstånd, bryggerierna åtnjuta med skattens erläggande, med någorlunda säkerhet beräknas, att den influtna maltskatten, vad angår löpande budgetår, till och med mars månad 1936 kommer att uppgå till cirka 21.8 miljoner kronor mot 21.2 miljoner kronor under motsvarande del av närmast föregående budgetår, motsvarande en ökning med omkring 3 procent. Då det kan antagas, att ungefär denna stegring kommer att bliva utmärkande för maltskatteinkomsten för hela innevarande budgetår i jämförelse med det föregående, skulle maltskatten för budgetåret 1935/1936 kunna beräknas lämna, statsverket en behållen inkomst av i runi tal 27 miljoner kronor. .

Vad angår beräkningen av maltskatteinkomsten för budgetaret 1936/1937 är att märka, att maltdryckskonsumtionen efter inträdandet av de förbättrade konjunkturerna icke haft att uppvisa aen stegring, varmed man ansett sig kunna räkna, och särskilt synes en viss stagnation hava inträtt under de

40 Rikaräkenskapsverketa inkomstberäkning för budgetåret 1936/1937.

senaste månaderna. Detta återspeglas också i siffrorna för maltavverkningen i de skattepliktiga bryggerierna under senare tid. I nedanstående tabell angles maltavverkningen månadsvis för 12-månadersperioder, som på grund av ovan berörda betalningsanstånd ungefärligen svara mot det budgetår, då skatten inflyter (i ton):

Nu åberopade förhållande synes berättiga till det antagandet, att, även örn de rådande förbättrade konjunkturerna komma att bestå jämväl under budgetåret 1936/1937, någon nämnvärdare stegring icke skulle vara att påräkna i fråga örn maltskatteinkomsten för nämnda budgetår. Det har emellertid framhållits, att väderleksförhållandena under innevarande år inom vissa delar av landet skulle ha på ett ogynnsamt sätt inverkat på maltdryckskonsumtionen. Vid normalare förhållanden i berörda hänseende skulle man alltså kunna räkna med en något stegrad konsumtion av skattepliktiga maltdrycker, därest omständigheterna i övrigt äro någorlunda likartade. Med hänsyn härtill synes den behållna inkomsten av maltskatten för budgetåret 1936/1937 kunna beräknas till samma belopp som för innevarande budgetår, eller med 28 miljoner kronor.»

Mot den i promemorian verkställda, av kontrollstyrelsen förordade beräkningen av inkomsten av maltskatt har riksräkenskapsverket icke funnit skäl till erinran.

Riksräkenskapsverket hemställer alltså, att inkomsten av maltskatt för budgetåret 1936/1937 i riksstaten uppföres med 28,000,000 kronor.

II. Uppbörd i statens verksamhet.

V att endom stolsavgifter.

Budgetåret

*

»

&

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1936/1937. 41

Såsom av sammanställningen framgår, hava vattendomstolsavgifterna visat sig fluktuera betydligt. För de senast förflutna fem budgetåren hava de behållna inkomsterna i medeltal för år utgjort 19,746 kronor. Enligt riksräkenskapsverkets mening saknas tillräckliga skäl att vidtaga ändring i det nuvarande riksstatsbeloppet.

Riksräkenskapsverket beräknar fördenskull vattendomstolsavgifterna för budgetåret 1936/1937 till 25,000 kronor.

Inkomster vid långvården.

Denna inkomsttitel, som avser dels överskott a fångvårdens verkstads- och jordbruksdrift, dels bidrag till fångvården från vissa städer och kommuner och dels vissa andra vid fångvården inflytande uppbördsmedel, har uppförts i riksstaten från och med budgetåret 1935/1936. För detta budgetår har inkomsten beräknats till 560,000 kronor, varav å verkstadsdriften belöpa i runt tal 535,000 kronor. De behållna inkomsterna av verkstadsdriften under budgetåret 1934/1935 uppgingo till, i avjämnat tal, 600,000 kronor.

Beträffande förestående siffror bör emellertid uppmärksammas, att vid regleringen av fångvårdens utgifter för innevarande budgetår föreskrivits, att utgifterna för inköp och underhåll av maskiner, verktyg och inventarier m. m. för verkstadsdriften, för vilka utgifter tidigare funnits uppförd en särskild post å fångvårdens omkostnadsstat, skola bestridas av inkomsterna av verkstadsdriften. Ifrågavarande utgifter uppgingo för bftdgetåret 1934/1935 till i runt tal 60,000 kronor och hava för budgetåret 1935/1936 beräknats till

75,000 kronor.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 5 november 1935 har fångvårdsstyrelsen beträffande beräkningen av inkomsterna å förevarande titel under budgetåret 1936/1937 yttrat bland annat följande:

»I skrivelse till Kungl. Majit den 13 september 1935 angående anslagsäskanden för fångvården har fångvårdsstyrelsen för budgetåret 1936/1937 beräknat inkomster vid fångvården till nedan angivna belopp.

1. Bidrag från vissa städer och kommuner

2. Övriga uppbördsmedel................

3. Överskott å särskilda rörelsegrenar:

Jordbruksdriften....................

Verkstadsdriften....................

kronor 4,345 » 7,655

» 8,000

» 460,000

Summa kronor 480,000.

___Till grund för beräkningen av överskottet å verkstadsdriften för

budgetåret 1936/1937 har styrelsen lagt medeltalssiffran för budgetåren 1928/ 1929—1933/1934, vilken utgjorde i avrundat tal 460,000 kronor.»

Enligt riksräkenskapsverkets förmenande saknas anledning att vid beräknandet av verkstadsdriftens överskott för budgetåret 1936/1937 göra en medeltalsberäkning för så lång tid bakåt, som fångvårdsstyrelsens förslag innebär. Det synes riksräkenskapsverket vara tillräckligt betryggande att utgå från överskottet under budgetåret 1934/1935. Vid beräknande av de ovan

42 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning lör budgetåret 1936/1937.

angivna avdragsposterna till samma belopp som för innevarande budgetår erhåHes då ett nettoöverskott av verkstadsdriften å 525,000 kronor.

I anslutning härtill har riksräkenskapsverket i inkomsttabellen uppfört inkomster vid fångvården med, i avjämnat tal, 550,000 kronor.

Inkomster vid statens uppfostringsanstalt å Bona.

Å förevarande inkomsttitel, vilken uppförts första gången i 1935/1936 ars riksstat med ett beräknat belopp av 55,000 kronor, redovisas samtliga vid statens uppfostringsanstalt å Bona inflytande uppbördsmedel.

I underdånig skrivelse den 14 augusti 1935 med anslagsäskanden för anstalten för budgetåret 1936/1937 har anstaltsstyrelsen beräknat anstaltens uppbörd under detta budgetår till nedan angivna belopp:

1.

2.

3.

4.

5.

6. 7.

Hyror för tjänstemannabostäder...................

Till befattningshavare försålt bränsle och elektrisk energi____

Till befattningshavare från förråd försålda livsmedel.......

Till befattningshavare från förråd försålda materialier......

Inkomster av filmförevisningar......................

övriga uppbördsmedel...........................

överskott av särskilda rörelsegrenar:

Jord-, trädgårds- och skogsbruk..........kronor 22,300

Verkstads- och bageridrift................ » 3,600

kronor 11,200 » 4,200

» 9,000

» 2,000

» 600

»> 600

» 25,900

Summa kronor 53,500.

I anslutning till den sålunda verkställda beräkningen har riksräkenskapsverket i inkomsttabellen uppfört inkomster vid statens uppfostringsanstalt å Bona med, i avrundat tal, 55,000 kronor.

Bidrag till riksförsäkringsanstalten och försäkringsrådet.

Å denna inkomsttitel, som från och med innevarande budgetår erhållit en i viss mån vidgad omfattning, hava de beräknade och behållna inkomsterna utgjort:

Budgetåret 1930/1931 » 1931/1932

» 1932/1933

» 1933/1934

» 1934/1935

» 1935/1936

Stegring + Nedgång — kronor

+ 133,335 + 30,535 —■ 22,163 — 68,983 + 23,133

Den nytillkomna uppbörden å förevarande inkomsttitel utgöres av statsverkets inkomster i form av dels ersättning från riksförsäkringsanstaltens olycksfallsförsäkringsfond för anstaltens bestyr med förvaltningen av fonden och dels ersättning från den fond, som bildas av till anstalten för köp av livräntor enligt 12 § lagen om trafikförsäkring å motorfordon inbetalda medel, för anstaltens bestyr med denna försäkringsrörelse. För budgetåret

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1936/1937. 43

1935/1936 hava nu angivna inkomster, om man bortser från viss i samband med utförandet av inkomsttitelns sammanlagda belopp företagen avjämning, beräknats till 23,000 kronor.

I skrivelse den 6 november 1935 angående beräkningen av inkomsterna å ifrågavarande inkomsttitel under budgetåret 1936/1937 har riksförsäkringsanstalten anfört följande:

»1. Tilläggsavgifter. I försäkringsavgifter enligt lagen örn försäkring för olycksfall i arbete beräknas under budgetåret 1936/1937 komma att inflyta till riksförsäkringsanstalten omkring 13.4 miljoner kronor. Lindring i försäkringsavgifter enligt 15 § i samma lag beräknas till omkring 1.4 miljoner kronor. Tilläggsavgifterna, vilka utgöra 5 % å summan av dessa båda belopp 14.8 miljoner kronor, kunna sålunda beräknas till omkring

740,000 kronor.

Under budgetåret 1934/1935 inlevererades i tilläggsavgifter till statsverket 720,944 kronor 57 öre.

2. Bidrag. Summan av de försäkringsavgifter, som under år 1935 komma att inflyta till de ömsesidiga olycksfallsförsäkringsbolagen, kan antagas komma att uppgå till omkring 13 miljoner kronor, däri inberäknat förekommande lindringsbelopp enligt 15 § i olycksfallsförsäkringslagen. Bidragen, som utgöra 3 °/o av försäkringsavgifterna, kunna sålunda under budgetaret 1936/1937 beräknas till omkring 390,000 kronor.

Under budgetåret 1934/1935 inlevererades i bidrag 337,486 kronor 67 ore. Under budgetåret 1935/1936 skall enligt försäkringsinspektionens skrivelse till statskontoret den 1 november 1935 inlevereras 377,115 kronor 6 öre.

3. Ersättning från riksförsäkringsanstaltens olycksfallsförsäkringsfond.

Enligt kungl, brev den 27 juni 1930 skall från denna fond för varje budgetår utgå ett belopp av 22,000 kronor såsom ersättning till statsverket for anstaltens bestyr med förvaltningen av fonden. .... , , „ .. .

4. Ersättning från riksförsäkringsanstaltens trafiklivräntefond. Enligt kungl, brev den 19 december 1930 utgår från denna fond viss ersättning till statsverket för anstaltens bestyr med dess trafikförsäkringsrörelse. Denna ersättning, som under budgetåret 1935/1936 inflyter med 1,114 kronor 20 öre, kan under budgetåret 1936/1937 beräknas inflyta med omkring 1,000

Inkomsterna under ifrågavarande riksstatstitel kunna således antagas komma att under budgetåret 1936/1937 inflyta med ett sammanlagt belopp, uppgående i avrundat tal till 1,150,000 kronor.»

Riksräkenskapsverket har i överensstämmelse härmed i inkomsttabellen upptagit inkomsttiteln bidrag till riksförsäkringsanstalten och försäkringsrådet till 1,150,000 kronor.

Bidrag till pensionsstyrelsen.

Denna inkomsttitel, å vilken redovisning skall ske av dels ersättning fran allmänna pensionsförsäkringsfonden för pensionsstyrelsens bestyr med förvaltningen av fonden och dels bidrag från fonden för den frivilliga pensionsförsäkringen till bestridande av styrelsens omkostnader för denna försäkringsverksamhet, har först med innevarande budgetår uppförts

44 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1936/1937.

i riksstaten och härvid upptagits till 125,000 kronor, varav 65,000 kronor avse ersättning från allmänna pensionsförsäkringsfonden.

Pensionsstyrelsen har i underdånig skrivelse den 30 september 1935 angående anslag till styrelsen för budgetåret 1936/1937 upptagit ersättningen från allmänna pensionsförsäkringsfonden till samma belopp som för innevarande budgetår, medan bidraget till bestridande av omkostnaderna för den frivilliga pensionsförsäkringen i samma skrivelse beräknats till 50,000 kronor.

Beträffande ersättningen från allmänna pensionsförsäkringsfonden må erinras, att denna fond i och med ikraftträdandet den 1 januari 1937 av den nya folkpensioneringslagstiftningen skall uppgå i den genom den nya lagstiftningen inrättade folkpensioneringsfonden. I underdånigt utlåtande den 26 oktober 1935 i anledning av pensionsstyrelsens skrivelse till Konungen den 30 september 1935 angående anslag för budgetåret 1936/1937 till bidrag till folkpensioner och invalidunderstöd har riksräkenskapsverket, på i nämnda utlåtande närmare angivna grunder, funnit någon ersättning motsvarande den som för närvarande utgår från allmänna pensionsförsäkringsfonden icke böra uttagas av folkpensioneringsfonden. I anslutning härtill får riksräkenskapsverket föreslå, att ifrågavarande ersättning för nästkommande budgetår beräknas allenast för tiden från och med den 1 juli 1936 till och med den 31 december samma år.

I överensstämmelse med vad sålunda föreslagits och med utgångspunkt i övrigt från pensionsstyrelsens beräkning har riksräkenskapsverket i inkomsttabellen uppfört inkomsttiteln bidrag till pensionsstyrelsen med, i avjämnat tal, 85,000 kronor.

Inkomster vid statens tvångsarbets- och alkoholistanstalter.

Förevarande inkomsttitel har först med innevarande budgetår uppförts i riksstaten och då beräknats till 150,000 kronor.

Vederbörande anstaltsstyrelser hava i respektive anslagsäskanden för budgetåret 1936/1937 beräknat hithörande inkomster till i efterföljande sammanställning angivna belopp.

Summa 84,600

17,600

47,700 149,900

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1936/1937. 45

I anslutning till de sålunda verkställda beräkningarna har riksräkenskapsverket i inkomsttabellen uppfört inkomster vid statens tvångsarbets- och alkoholistanstalter med 150,000 kronor.

Inkomster vid statens bakteriologiska laboratorium.

Den med förevarande inkomsttitel avsedda uppbörden, som först med innevarande budgetår upptagits till redovisning å riksstatens inkomstsida och härvid beräknats till 200,000 kronor, uppskattas av medicinalstyrelsen i skrivelse till riksräkenskapsverket den 15 november 1935 till enahanda belopp för budgetåret 1936/1937. Denna beräkning har, enligt en med medicinalstyrelsens skrivelse överlämnad promemoria, verkställts i enlighet med följande uppställning:

Serum, ympämnen och andra bakteriologiska preparat......... kronor 130,000

Provavgifter............................................... * 6c’nnn

Substrat............................................ * 5>000

Summa kronor 200,000.

I överensstämmelse härmed har riksräkenskapsverket i inkomsttabellen uppfört inkomster vid statens bakteriologiska laboratorium med 200,000 kronor.

Inkomster vid statens rättskemiska laboratorium.

Inkomsterna å denna titel, vilka under innevarande budgetår för första gången redovisas å riksstatens inkomstsida, hava för nämnda budgetar upptagits till 20,000 kronor.

I sin skrivelse till riksräkenskapsverket den 15 november 1935 har medicinalstyrelsen uppskattat ifrågavarande uppbörd under budgetåret 1936/1937 till 22,000 kronor.

Riksräkenskapsverket beräknar i anslutning härtill inkomster vid statens rättskemiska laboratorium till, i avjämnat tal, 20,000 kronor.

Avgifter för kontroll å handeln med farmacevtiska specialiteter.

Förevarande inkomsttitel uppfördes för första gången i riksstaten för budgetåret 1934/1935, varvid inkomsten å titeln beräknades till 44,000 kronor. Den behållna inkomsten under nämnda budgetår uppgick till 44,185 kronor. För budgetåret 1935/1936 har inkomsten å titeln i riksstaten upptagits till

35,000 kronor.

Medicinalstyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 15 november 1935 beräknat uppbörden av ifrågavarande avgifter under budgetåret 1936/1937 till 12,500 kronor. I en av styrelsen sedermera till riksräkenskapsverket överlämnad promemoria angående denna beräkning anföres bland annat följande:

»Antalet hittills beviljade registreringar uppgår till 601. Det lärer icke vara att vänta att under den förhållandevis korta tid, som återstår av innevarande kalenderår registreringarnas antal kommer att ökas till mer ån högst 700.

46 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1936/1937.

Då det gäller att få en överblick i hur snabb takt beviljandet av registreringar kan antagas fortgå under nästa kalenderår måste särskild hänsyn tagas till bland annat följande omständigheter.

Det föreståndaren för statens farmacevtiska laboratorium åvilande analysarbetet torde knappast kunna utföras snabbare än hittills. En stor del av de hittills undersökta specialiteterna ha varit av den art att undersökningsarbetet ej tagit så lång tid i anspråk för varje specialitet. Bland de ännu oundersökta specialiteterna finnas åtskilliga där undersökningsarbetet sannolikt blir tidskrävande. Vidare återstå stora grupper av specialiteter för vilka undersökningsförfarandet ännu icke organiserats — t. ex. de som erfordra biologisk prövning e. d. — eller där detsamma ställts på framtiden i avvaktan på eventuella ändringar av kungl, kungörelsen den 15 juni 1934 angående handel med farmacevtiska specialiteter. Nyanmälningar ha icke förekommit i större omfattning under kalenderåret 1935 och det finnes knappast någon anledning antaga att något större antal oanmälda preparat skulle finnas eller flera än 100 nyanmälningar skulle tillkomma nästföljande år.»

Från angivna utgångspunkter beräknas enligt promemorian inflyta 10,500 kronor i årsavgifter och 2,000 kronor i anmälningsavgifter eller sålunda tillhopa 12,500 kronor.

Riksräkenskapsverket har i anslutning härtill i inkomsttabellen uppfört avgifter för kontroll å handeln med farmacevtiska specialiteter med 12,500 kronor.

Inkomster vid statens sinnessjukhus.

Inkomsterna å denna titel hava först med innevarande budgetår upptagits till redovisning å riksstatens inkomstsida och därvid beräknats till 13 miljoner kronor. Härvid har inkomsten av patientavgifter i enlighet med av medicinalstyrelsen verkställd beräkning uppskattats till i runt tal 10.1 miljoner kronor.

Medicinalstyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 15 novemver 1935 beräknat den behållna uppbörden å förevarande titel under budgetåret 1936/1937 till 12.7 miljoner kronor. I en till grund för denna beräkning liggande promemoria anföres:

»Till utgångspunkt för ifrågavarande beräkning har tagits de verkliga inkomsterna på anslagsposten »statens sinnessjukhus» under budgetåret 1934/ 1935. Beläggningen, som under sistnämnda tid uppgick till 17,018 patienter har beräknats komma att uppgå till 18,724 patienter eller samma antal for vilket utgiftsanslagen för 1936/1937 beräknats, d. v. s. ökas med cirka 10 procent.

För de delposter, vilka numera ingå i förevarande anslagspost, hava inkomsterna under budgetåret 1934/1935 uppgått till följande belopp:

1. Patientavgifter (netto).............................. kronor 8,660,215: 37

2. Utspisning......................................... , 1,268,469:50

8. Pinne, gång- och sängkläder ........................ e 402,694: 60

4. Bränsle, lyse och vatten ........................... „ 97,326- 7 7

5. Tvätt och renhållning.............................. (> 121 340- 52

6. Underhållsbidrag från Danviks hospital .............. » 14,000-_

7. övriga uppbördsmedel.............................. » 412,991: 51

8. Överskott av jordbruksdriften (netto)................ » 262*896:9 5

Summa kronor 11,239,935: 22.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1936/1937. 47

Vid beräkning av motsvarande delposter för budgetåret 1936/1937 bör hänsyn tagas icke enbart till den ökade beläggningen, utan även till andra omständigheter, vilka här nedan närmare omförmälas:

1. Under förutsättning att de för det gångna budgetåret fastställda vårdavgifterna komma att tillämpas även under budgetåret 1936/1937 skulle inkomstposten patientavgifter kunna beräknas höjd med omkring 10 procent eller från 8,660,000 kronor till 9,526,000 kronor, vilket belopp synes kunna avrundas uppåt till 9,600,000 kronor i betraktande därav att beläggningen av allt att döma kommer att något överstiga den ovan beräknade.

2. För beräkning av inkomsterna under delposten utspisning synes man böra taga hänsyn till, förutom den utvidgade verksamheten, nu rådande höjda livsmedelspris, vilka man har anledning förmoda skola bliva beståndande även under budgetåret 1936/1937. Denna inkomstpost torde därför böra beräknas höjd med omkring 20 procent, eller från 1,268,000 till i runt tal

1.110.000 kronor.

3. Delposten linne, gång- och sängkläder har med hänsyn till den utvidgade verksamheten beräknats höjd från 402,000 kronor till i runt tal

460.000 kronor.

4. Delposten bränsle, lyse och vatten har beräknats med hänsyn till den uppdelning, som företogs av förutvarande inkomstposten »hyror» i samband med hyresbeloppens överförande till statens allmänna fastighetsfond. Av hyresinkomsten under budgetåret 1934/1935, 977,578 kronor 72 öre, kan omkring 25 procent anses motsvara ersättning för värme, lyse och vatten. Tager man dessutom hänsyn till den ökning i antalet uthyrda bostäder, som kan förutses för 1936/1937, torde man böra räkna med en inkomst av i runt tal

270.000 kronor såsom ersättning för bränsle, lyse och vatten.

5. Delposten tvätt och renhållning synes böra höjas till följd av den ökade verksamheten från 121,000 kronor till 146,000 kronor.

6. Underhållsbidraget från Danviks hospital utgår oförändrat år från år, denna delpost har sålunda beräknats till samma belopp som tidigare eller

14.000 kronor.

7. Delposten övriga uppbördsmedel har med hänsyn till den utvidgade verksamheten beräknats till i runt tal 500,000 kronor. Erfarenhet saknas ännu, i huru stor utsträckning de inflytande inkomsterna äro att hänföra till denna delpost eller i viss utsträckning äro att betrakta såsom inkomster på vissa utgiftsanslag.

8. Delposten överskott av jordbruksdriften har ansetts böra höjas med hänsyn till större avkastning på grund av stegrade priser på trädgårds- och jordbruksprodukter, och torde för budgetåret 1936/1937 böra beräknas till i runt tal 300,000 kronor.

I följd av ovanstående skulle alltså anslagsposten: »inkomster vid statens sinnessjukhus» böra upptagas till följande belopp:

1. Patientavgifter.........................•.............. kronor 9,600,000

2. Utspisning........................................... » 1,410,000

3. Linne, gång- och sängkläder........................... » 460,000

4. Bränsle, lyse och vatten.............................. » 270,000

5. Tvätt och renhållning................................. » 146,000

6. Underhållsbidrag från Danviks hospital................. » 14,000

7. Övriga uppbördsmedel................................ » 500,000

8. Överskott av jordbruksdriften.......................j_.___»___300,000

eller tillsammans kronor 12,700,000.»

48 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1936/1937.

Enligt vad riksräkenskapsverket från medicinalstyrelsen under hand inhämtat, sammanhänger den i fråga örn patientavgifter föreslagna nedsättningen av det för innevarande budgetår beräknade inkomstbeloppet med att styrelsen vid beräkningen av patientavgifterna för nämnda budgetår, i motsats till vad nu skett, icke tagit hänsyn till restitutioner av erlagda avgifter. Den i promemorian verkställda beräkningen har i övrigt icke givit riksräkenskapsverket anledning till erinran.

Riksräkenskapsverket hemställer fördenskull, att inkomster vid statens sinnessjukhus för budgetåret 1936/1937 i riksstaten uppföras med 12,700,000 kronor.

Inkomster vid statens uppfostringsanstalter för sinnesslöa.

Denna inkomsttitel har uppförts första gången i 1935/1936 års riksstat med ett beräknat belopp av 35,000 kronor.

Skolöverstyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 9 november 1935 för budgetåret 1936/1937 beräknat inkomsterna från uppfostringsanstalten för sinnesslöa gossar till 21,600 kronor och från uppfostringsanstalten för sinnesslöa flickor till 14,200 kronor. Sammanlagt skulle alltså uppbörden å förevarande inkomsttitel under nästkommande budgetår uppgå till 35,800 kronor.

Riksräkenskapsverket har i anslutning härtill i inkomsttabellen uppfört

Förevarande besiktningsavgifter, vilka utgått från och med den 1 januari 1931, äro så avvägda, att de skola ungefärligen täcka utgifterna för besiktning av motorfordon. De före budgetåret 1934/1935 i tablån redovisade behållna inkomstbeloppen giva på grund av nettoredovisning hos vissa länsstyrelser och omföring mellan budgetåren jn. m. icke ett korrekt uttryck för det verkliga inkomsttillflödet.

Med hänsyn till inkomsterna under sistförflutna budgetår samt den fortgående ökningen av motorfordonsbeståndet har riksräkenskapsverket för budgetåret 1936/1937 ansett sig kunna föreslå en höjning av det senast fastställda riksstatsbeloppet med 150,000 kronor.

I överensstämmelse härmed har ämbetsverket i inkomsttabellen uppfört avgifter för besiktning av motorfordon med 1,250,000 kronor.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1936/1937. 49

vissa förrättningsavgifter, vilka efter år 1930 antingen upphört att utgå eller redovisas å inkomsttiteln avgifter för besiktning av motorfordon. Å andra sidan har inkomsttiteln före år 1931 belastats med vissa arvoden m. m., vilka för tiden därefter avföras å sjätte huvudtitelns anslag till besiktning av motorfordon.

Uppbörden av förevarande avgifter har såsom synes under budgetåren 1933/1934 och 1934/1935 utvisat en betydande stegring, vilken fortgått jämväl under det nu löpande budgetårets första månader. Sålunda har under månaderna juli—oktober 1935 den behållna inkomsten å titeln i fråga stigit till 334,693 kronor mot 292,128 kronor under motsvarande tid nästföregående år.

Med hänsyn härtill och i enlighet med de allmänna förutsättningar rörande konjunkturutvecklingen, från vilka riksräkenskapsverket utgått, har ämbetsverket ansett sig kunna beräkna uppbörden å ifrågavarande inkomsttitel för budgetåret 1936/1937 till 1,000,000 kronor.

Riksräkenskapsverket har i inkomsttabellen uppfört avgifter för registrering av motorfordon med 1,000,000 kronor.

Bidrag till statens bränslekontrollerande verksamhet.

Den å förevarande titel redovisade inkomsten, vilken först med innevarande budgetår upptagits i riksstaten, utgöres av från landstingen utgående bidrag till bestridande av kostnaderna för av staten anordnad kontroll över bränsleförbrukningen inom landstingen tillhöriga inrättningar.

Den 17 november 1933 föreskrev Kungl. Maj:t beträffande ifrågavarande bränslekontrollerande verksamhet — vilken liksom statens bränslekontrollerande verksamhet i övrigt numera omhänderhaves av byggnadsstyrelsen — att densamma skulle från och med den 1 januari 1934 tills vidare till och med den 31 december 1936 omfatta av 13 angivna landsting ägda eller understödda, centraluppvärmda lasarett, tuberkulossjukhus, sinnesslöanstalter och dövstumskolor. För denna kontroll skulle ifrågavarande landsting för vart och ett av kalenderåren 1934—1936 årsvis i förskott erlägga bidrag med belopp uppgående för dem tillsammans till 21,750 kronor årligen. Till följd av omläggningen av redovisningen kunde såsom uppbörd å förevaran- H i hang lill riksdagens protokoll 1936. 1 sami. Nr 1 lid 2. 4

50 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1936/1937.

de titel under budgetåret 1935/1936 upptagas icke blott bidragen för kalenderåret 1936 utan även hälften av bidragen för kalenderåret 1935. I enlighet härmed uppfördes inkomsttiteln för nämnda budgetår med, i avjämnat tal, 32,000 kronor.

Rörande beräkningen av ifrågavarande uppbörd under budgetåret 1936/ 1937 har byggnadsstyrelsen i skrivelse den 19 november 1935 till riksräkenskapsverket, med överlämnande av ett av vederbörande tjänsteman å styrelsens värmetekniska avdelning avgivet tjänstememorial, anfört följande:

»Genom beslut den 28 juni 1935 anbefallde Kungl. Majit byggnadsstyrelsen att, efter utredning om de belopp, som erfordrades såsom bidrag från de olika landstingen för vart och ett av åren 1937—1939 till av byggnadsstyrelsen enligt Kungl. Maj:ts beslut den 7 juni 1934 utövad bränslekontrollerande verksamhet vid landstingens inrättningar, från vederbörande landsting söka införskaffa förbindelser örn lämnande av sådant bidrag årsvis i förskott för ett vart av nämnda år.

Såsom framgår av bilagda tjänstememorial av vederbörande tjänsteman å styrelsens värmetekniska avdelning hava sådana förbindelser hittills inkommit eller väntas inkomma från tolv landsting med en årlig bidragssumma av sammanlagt 20,050 kronor, varjämte styrelsen från ett landsting med ett bidragsbelopp av 950 kronor ännu ej kunnat erhålla definitivt besked om deltagande. Byggnadsstyrelsen beräknar för den skull inkomsterna för denna inkomsttitel till 20,050 kronor.-»

I anslutning härtill har riksräkenskapsverket i inkomsttabellen uppfört inkomsttiteln bidrag till statens bränslekontrollerande verksamhet med

20,000 kronor.

Inkomster vid länsarkitektsinstitutionen.

Denna inkomsttitel har först med innevarande budgetår uppförts i riksstaten och härvid upptagits till 400,000 kronor.

I ovan berörda skrivelse den 19 november 1935 till riksräkenskapsverket har byggnadsstyrelsen rörande beräkningen av ifrågavarande uppbörd under budgetåret 1936/1937 anfört följande:

»I riksstaten för innevarande budgetår har förevarande inkomsttitel upptagits till 400,000 kronor. Härvid hava ersättningar till länsarkitektskontoren för granskning av tjänsteärenden m. m. beräknats till 190,000 kronor, samt ersättningarna för utförda arkitektuppdrag upptagits till 210,000 kronor. Den nya länsarkitektsorganisationen har ännu ej trätt i funktion, varför erfarenhet givetvis inte kunnat erhållas beträffande de påräkneliga inkomsterna. Då någon anledning till förändring av beräkningsgrunderna för inkomsttitlarna icke förefinnes, får styrelsen föreslå, att inkomsttiteln upptages med oförändrat belopp 400,000 kronor.»

I överensstämmelse härmed har riksräkenskapsverket i inkomsttabellen uppfört inkomster vid länsarkitektsinstitutionen med 400,000 kronor.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1936/1937. 51

Avgifter för kontroll å handel med skattefri sprit m. m.

För budgetåret 1935/1936 är motsvarande titel rubricerad »Avgifter för denaturering av skattefri sprit och för kontroll å handeln med sådan sprit». Tidigare hava endast avgifterna för kontroll å handeln med skattefri sprit redovisats å riksstatens inkomstsida. Dessa avgifter, vilka alltid plägat inflyta med det i riksstaten beräknade beloppet, hava för vart och ett av budgetåren 1931/1932—1934/1935 beräknats till 31,000 kronor, med vilket belopp de även ingå i förevarande inkomsttitels belopp å riksstaten för budgetåret 1935/1936. Av inkomsttitelns återstående belopp, 10,000 kronor, belöper 2,500 kronor å gottgörelse för av tjänstemän vid brännvinstillverkningskontrollen för aktiebolaget Vin- & spritcentralens räkning utförd denaturering av för vissa särskilda ändamål avsedd sprit och 7,500 kronor a ersättning för kostnaderna för den statliga kontrollen vid denaturering och utlämning av skattefri sprit. Även dessa avgifter inflyta med på förhand till siffran fixerade belopp.

Gottgörelsen för av tjänstemän vid brännvinstillverkningskontrollen utförd denaturering avser skattelagd sprit. Med hänsyn härtill synes benämningen av ifrågavarande inkomsttitel böra ändras till »Avgifter för kontroll å handeln med skattefri sprit m. m.».

Kontrollstyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 14 november 1935 beräknat uppbörden av här avsedda avgifter under budgetåret 1936/ 1937 till 41,000 kronor. I en till grund för denna beräkning liggande promemoria anföres, att några omständigheter av beskaffenhet att föranleda ändring av de för innevarande budgetår utgående avgifterna icke förväntas inträda under nästkommande budgetår.

Riksräkenskapsverket har fördenskull i inkomsttabellen — med ändring av benämningen i enlighet med vad ovan föreslagits — upptagit inkomsttiteln avgifter för kontroll å handeln med skattefri spri m. m. till 41,000 kronor.

Inkomst av myntning och justering.

De beräknade och influtna beloppen å förevarande inkomsttitel hava I

utgjort:

Budgetåret 1930/1931 » 1931/1932

* 1932/1933

» 1933/1934

» 1934/1935

» 1935/1936

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 8 november 1935 har mynt- och justeringsverkct föreslagit, att inkomsten av myntning och justering föi budgetåret 1936/1937 uppföres med 1,500,000 kronor, samt rörande beräkningen anfört följande:

52 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1936/1937.

. »Givetvis är mynt- och justeringsverkets inkomst av myntningar helt avhängigt av det vid olika tidpunkter växlande behovet av skiljemynt och kan därför knappast med någon större grad av sannolikhet i förväg beräknas, men dock torde man, i betraktande av nu rådande osedvanligt stora efterfrågan pa skiljemynt och därest intet mera markerat konjunkturomslag inträder, våga förutsäga, att under budgetåret 1936/1937 inkomst av myntning och justering kommer att uppgå till åtminstone ovan föreslagna belopp,

1,500,000 kronor.»

Riksräkenskapsverket hemställer i överensstämmelse härmed, att inkomst av myntning och justering för budgetåret 1936/1937 beräknas till 1,500,000 kronor.

Kontrollstämpelmedel.

Budgetåret 1930/1931 » 1931/1932

» 1932/1933

» 1933/1934

» 1934/1935

» 1935/1936

Mynt- och justeringsverket har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 8 november 1935 hemställt, att inkomsten av kontrollstämpelmedel i riksstaten för budgetåret 1936/1937 upptages till 400,000 kronor, samt till motivering anfört följande:

»En jämförelse mellan influtna kontrollstämpelmedel i Stockholm under tredje kvartalet av vartdera av åren 1932, 1933 och 1934 visar följande uppbördssiffror för respektive tidsperioder, nämligen 48,309 kronor 46 öre, 51,527 kronor 45 öre och 62,697 kronor 78 öre, under det att motsvarande siffra för samma kvartal av innevarande år är 65,748 kronor 4 öre. För oktober månad år 1934 är uppbördssiffran 30,735 kronor 32 öre samt för oktober månad detta år 34,867 kronor 96 öre.

Med stöd av dessa siffror och med hänsyn till den allmänna konjunkturförbättring, som nu synes göra sig gällande, anser sig verket kunna räkna med, att kontrollstämplingsuppbörden under budgetåret 1936/1937 skall uppgå till åtminstone 400,000 kronor.»

Ehuru mynt- och justeringsverkets beräkning av kontrollstämpelmedel med hänsyn till inkomsttillflödet under budgetåret 1934/1935 synes riksräkenskapsverket väl låg, har ämbetsverket ej funnit tillräcklig anledning föreligga att vidtaga ändring i det sålunda föreslagna beloppet, vilket sammanfaller med det i löpande riksstat uppförda.

Riksräkenskapsverket har i inkomsttabellen uppfört kontrollstämpelmedel med 400,000 kronor.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 26 oktober 1935 har bank- och fondinspektionen för budgetåret 1936/1937 beräknat uppbörden av bidrag till bankinspektionen till 68,000 kronor.

Riksräkenskapsverket förordar, att inkomsttiteln bidrag till bankinspektionen upptages med oförändrat belopp, 70,000 kronor.

Bidrag till fondinspektionen.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 26 oktober 1935 har bank- och fondinspektionen för budgetåret 1936/1937 beräknat uppbörden av bidrag till fondinspektionen till 55,000 kronor.

Med hänsyn till inkomsttillflödet å titeln under sistförflutna budgetår får riksräkenskapsverket för sin del förorda, att bidrag till fondinspektionen i riksstaten för budgetåret 1936/1937 upptagas till 60,000 kronor.

Bidrag till sparbanksinspektionen.

Sparbanksinspektionen har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 2 november 1935 beräknat uppbörden för budgetåret 1936/1937 av bidrag till inspektionen till 90,000 kronor.

I överensstämmelse härmed har riksräkenskapsverket i inkomsttabellen uppfört inkomsttiteln bidrag till sparbanksinspektionen med 90,000 kronor.

54 Rifesräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1936/1937.

Bidrag för tillsyn över sparbankerna.

Anledningen till att den behållna inkomsten företer avsevärda växlingar är att söka däri, att inlevereringen av bidragen, som belöpa på kalenderår, i vissa fall förskjutits över budgetårsskiftet.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 2 november 1935 har sparbanksinspektionen för budgetåret 1936/1937 beräknat ifrågavarande inkomsttitel till 200,000 kronor.

Riksräkenskapsverket bar i överensstämmelse med sparbanksinspektionens beräkning i inkomsttabellen uppfört bidrag för tillsyn över sparbankerna med 200,000 kronor.

Inkomster vid tandläkarinstitutet.

Beräknad Behållen Stegring + I

inkomst inkomst Nedgång —

kronor kronor kronor

Budgetåret 1930/1931 ................. 230,000 305,674 + 10,740

» 1931/1932 270,000 313,573 + 7,899

* 1932/1933 300,000 321,057 + 7,484

* 1933/1934 335,000 306,364 —14,693

» 1934/1935 335,000 279,453 —26,911

* 1935/1936 300,000

I skrivelse till kanslersämbetet för rikets universitet den 18 juni 1935 har tandläkarinstitutets lärarråd angående beräkningen av inkomsterna vid tandläkarinstitutet anfört följande:

»Vad först angår elevavgifterna hava dessa, som beräknades att även under budgetåret 1934/1935 uppgå till 150,000 kronor, under innevarande budgetår uppgått till 135,546 kronor. Med hänsyn till att elevantalet visat tendens att nedgå, torde det vara säkrast att icke beräkna inkomsterna å denna post under budgetåret 1936/1937 till högre belopp än 130,000 kronor.

Patientavgifterna, som beräknats för budgetåret 1934/1935 till 120,000 kronor och för budgetåret 1935/1936 till 100,000 kronor, hava under sistnämnda budgetår uppgått till omkring 106,000 kronor. Vid detta förhållande synes inkomsterna från denna titel kunna beräknas till 100,000 kronor eller samma belopp, som beräknades för budgetåret 1935/1936.

Examensavgifterna hava under innevarande budgetår uppgått till något över 25,000 kronor, men torde för budgetåret 1936/1937 icke böra beräknas till högre belopp än 22,000 kronor på grund av sannolik nedgång i elevantalet.

Hyresmedlen torde böra upptagas till samma belopp som hittills eller

8,000 kronor och bidraget från Stockholms stad till samma belopp, som uppförts i 1935/1936 års stat eller 4,000 kronor.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1936/1937. 55

Institutets försök att inom ramen av nuvarande resurser anordna barntandvård har till följd av brist på nödiga lokaler och utrustning givetvis icke kunnat bedrivas i den utsträckning, som avsetts, då lärarrådet föregående år gjorde sin framställning om anslag för en del ombyggnadsarbeten. Denna framställning, som närmast åsyftade att bereda tillräckliga lokaler för barntandvården, föranledde beklagligtvis icke någon Kungl. Maj:ts åtgärd, varför lärarrådet ser sig föranlåtet att återupptaga frågan även i år.

På grund av vad sålunda anförts får lärarrådet framlägga följande tablå över

Tandläkarinstitutets inkomster under budgetåret 1936/1937.

Inkomster genom institutets verksamhet:

Elevavgifter, förslagsvis...................kronor 130,000

Patientavgifter, förslagsvis................. » 100,000

Examensavgifter, förslagsvis............... » 22,000 kronor 252,000

Hyresmedel.............................................. » 8,000

Bidrag från Stockholms stad............................... »_4,000

Kronor 264,000.»

Riksräkenskapsverket beräknar, i anslutning till vad lärarrådet sålunda anfört och med lämplig avrundning, inkomster vid tandläkarinstitutet till 265,000 kronor. I

Terminsavgifter från läroverken.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 8 november 1935 i fråga örn beräkning av inkomsterna å denna titel under budgetåret 1936/1937 har skolöverstyrelsen anfört följande:

»Terminsavgiften till statsverket utgör vid de allmänna läroverken 20 kronor för lärjunge i realskolan och lyceets tre lägre kretsar samt 30 kronor för lärjunge å gymnasiet och i lyceets tre högre kretsar. Beträffande befrielse från eller nedsättning i sagda avgift är i § 220 mom. 3 c) av gällande läroverksstadga föreskrivet, att de lärjungar, som därav äro i verkligt behov, skola befrias från avgiften och att nedsättning till hälften i eller befrielse från terminsavgift till statsverket må meddelas lärjunge utan hinder därav, att han erlägger full avgift till läroverkets kassor.

Lärjungeantalet vid de allmänna läroverken höstterminen 1935 var den 15 september 35,528 i realskolan oell lyceets tre lägre kretsar samt 11,100 å gymnasiet och i lyceets tre högre kretsar eller sammanlagt 46,628, vilket antal utgör en ökning från föregående år med 1,011 lärjungar å det förra stadiet och 879 lärjungar å det senare. I sina underdåniga riksdagspetita den 31 augusti 1935 har överstyrelsen beräknat, att lärjungeantalet vid de all-

56 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1936/1937.

männa läroverken höstterminen 1936 skulle komma att uppgå till 49,000. Den procentuella fördelningen mellan realskolans och gymnasiets lärjungeantal innevarande termin utgör 76 % å realskolestadiet och 24 % å gymnasialstadiet. Med tillämpning av samma procentuella fördelning å det för höstterminen 1935 beräknade lärjungeantalet skulle i avrundade tal 37,200 lärjungar komma på realskolestadiet och 11,800 på gymnasialstadiet.

Det sammanlagda beloppet av de till statsverket inbetalade terminsavgifterna från det sålunda för läsaret 1936/1937 beräknade antalet lärjungar skulle, om inga befrielser från eller nedsättningar i terminsavgift meddelades, belöpa sig till 2 X (37,200 X 20 kronor + 11,800 X 30 kronor) =

2,196,000 kronor.

Emellertid måste man även räkna med de befrielser från och nedsättningar i avgiften, som beviljas. Enligt vad en inom överstyrelsen verkställd utredning givit vid handen, hava under budgetåren 1923/1924—1934/1935 de i budgetredovisningarna uppgivna inkomsterna av terminsavgifter från läroverken utgjort följande procenttal av de inkomster, som skulle erhållits, därest inga befrielser eller nedsättningar meddelats.

Budgetår Procent

1923/1924 ................. 69.1

1924/1925 ................. 65.0

1925/1926 .............. 66.5

1926/1927 ................. 65.8

1927/1928 ................. 67.0

1928/1929 ................. 66.4

Då, såsom av tablån framgår, under de senare åren en fortgående icke oväsentlig minskning inträtt i det ifrågavarande procenttalet och alltså befrielser från och nedsättningar i terminsavgift beviljats i allt större skala, anser överstyrelsen, att man för nästkommande budgetår icke bör räkna med att inkomsten av terminsavgifterna till statsverket uppgår till mer än 56 % av de inkomster, som skulle erhållits, därest inga befrielser eller nedsättningar meddelats. Med sådant beräkningssätt skulle den ifrågavarande inkomsten för budgetåret 1936/1937 komma att uppgå till 56 % av 2,196,000 kronor, d. v. s. i nedåt avrundat tal till 1,229,000 kronor, överstyrelsen får därför föreslå, att inkomsttiteln Terminsavgifter från läroverken’ i riksstaten för budgetåret 1936/1937 upptages med sistnämnda belopp.»

Med hänsyn till den fortgående ökningen av befrielser från och nedsättningar i terminsavgifterna finner riksräkenskapsverket någon höjning i inkomstberäkningen för nu löpande budgetår icke böra vidtagas, varför ämbetsverket i inkomsttabellcn upptagit titeln terminsavgifter från läroverken till oförändrat belopp av 1,200,000 kronor.

Avgifter för granskning av biografbilder.

Budgetåret

»

r>

f>

»

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1936/1937. 57

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 30 oktober 1935 har chefen för statens biografbyrå, under förutsättning att granskningsavgifternas beräkningsgrunder förbliva oförändrade och att icke någon mellanfolklig situation inträder, som försvårar införseln av utländska filmer till Sverige, ansett sig kunna beräkna inkomsterna under budgetåret 1936/1937 av avgifter för granskning av biografbilder till 135,000, möjligen i bästa fall till 140,000 kronor.

Med hänsyn till storleken av inkomsterna å förevarande titel under budgetåret 1934/1935 får riksräkenskapsverket för sin del förorda, att avgifter för granskning av biografbilder i riksstaten för budgetåret 1936/1937 upptagas till 1 AO,000 kronor.

Inkomster vid statens veterinärbakteriologiska anstalt.

Inkomsterna å denna titel, vilka först från och med innevarande budgetår redovisas å riksstatens inkomstsida, hava för nämnda budgetår upptagits till 135,000 kronor.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 15 november 1935 har medicinalstyrelsen beräknat ifrågavarande uppbörd under budgetåret 1936/1937 till

180,000 kronor.

Riksräkenskapsverket har i överensstämmelse härmed i inkomsttabellen uppfört inkomster vid statens veterinärbakteriologiska anstalt med 180,000 kronor.

Inkomster vid statens centrala frökontrollanstalt.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 2 november 1935 har frökontrollanstalten beräknat inkomsterna för budgetåret 1936/1937 till 170,000 kronor.

I överensstämmelse härmed har riksräkenskapsverket i inkomsttabellen uppfört inkomster vid statens centrala frökontrollanstalt med oförändrat belopp av 170,000 kronor.

Inkomster vid statens lagerhus.

Budgetåret 1930/1931 » 1931/1932

» 1932/1933

» 1933/1934

* 1934/1935

» 1935/1936

58 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1936/1937.

Den stora stegringen av inkomsttillflödet från och med budgetåret 1933/ 1934 hänför sig delvis till influtna tillfälliga inkomster.

För budgetåret 1936/1937 har statens lagerhus- och fryshusstyrelse i skrivelse till riksräkenskapsverket den 28 oktober 1935 beräknat inkomsterna av under styrelsens förvaltning stående anläggningar till följande belopp:

Hyra lör bostadshuset i Hallsberg....................... kronor 2,500:

Inkomster av statens lagerhus.......................... » 157,500:

Summa kronor 160,000: —

Med utgångspunkt från den behållna inkomstens storlek under sistförflutna budgetår och under hänsynstagande till under budgetåret influtna tillfälliga inkomster har riksräkenskapsverket ansett sig för budgetåret 1936/ 1937 böra beräkna förevarande inkomsttitel till 250,000 kronor.

Riksräkenskapsverket har i inkomsttabellen uppfört inkomster vid statens lagerhus med 250,000 kronor.

Avgifter för täckande av förluster å spannmålsregleringen.

Denna inkomsttitel uppfördes första gången i riksstaten för budgetåret 1934/1935, och beräknades inkomsten å titeln för nämnda budgetår till 8 miljoner kronor. Den behållna inkomsten av avgifter för täckande av förluster å spannmålsregleringen under budgetåret 1934/1935 uppgick till 6,471,660 kronor. För innevarande budgetår har inkomsten beräknats till

9.5 miljoner kronor.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 21 november 1935 har statens jordbruksnämnd beträffande beräkningen av förevarande avgifter anfört följande:

»Till denna inkomsttitel inflyta enligt gällande bestämmelser veteavgift samt införselavgift å vissa av vete beredda produkter.

Enligt förordningen om veteavgift den 7 juni 1935 (nr 280), vilken trätt i kraft den 1 september 1935, skall, där Kungl. Majit så förordnar, avgift erläggas för svenskt eller utländskt vete, som användes för tillverkning inom riket av mjöl eller gryn. Avgiften utgår med belopp, högst 3 öre för varje kilogram av varans nettovikt, som Kungl. Maj:t bestämmer. Med stöd av detta bemyndigande har Kungl. Maj:t genom en den 21 augusti 1935 utfärdad kungörelse (nr 498) bestämt, att sådan avgift skall utgå med ett belopp av 2.5 öre för varje kilogram av varans nettovikt. Ovanberörda införselavgift utgår jämlikt kungörelsen den 21 augusti 1935 (nr 494) å mjöl och gryn av vete samt makaroner och vermiceller, som till riket importeras, med 4 öre för varje kilogram.

Under tiden 1 september 1934—31 augusti 1935 tillfördes inkomsttiteln kliskatt och veteavgift å förmalt svenskt vete med sammanlagt 1 krona 75 öre per deciton, före den 1 september 1934 utgick endast kliskatt. Dessutom inflöt ett mindre belopp i avgifter enligt förordningen den 18 maj 1934 (nr 155). Sammanlagt redovisades såsom influtet under inkomsttiteln ett belopp av omkring 6.5 miljoner kronor under budgetåret 1934/1935. I riksstaten för innevarande budgetår liava intäkterna under ifrågavarande inkomsttitel beräknats till 9.5 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1936/1937. 59

Vid sina beräkningar, huru stort belopp som kan antagas inflyta å inkomsttiteln under nästkommande budgetår, anser sig jordbruksnämnden böra utgå från att gällande bestämmelser i ämnet komma att gälla i huvudsak oförändrade under nämnda budgetår. Med denna utgångspunkt beräknar nämnden med stöd av erfarenheten under innevarande budgetår, att ett belopp av i runt tal 10 miljoner kronor kommer att inflyta, därav cirka 100,000 kronor i införselavgifter enligt ovanberörda kungörelse den 21 augusti 1935 (nr 494).»

I överensstämmelse härmed har riksräkenskapsverket i inkomsttabellen uppfört avgifter för täckande av förluster å spannmålsregleringen med

10,000,000 kronor.

Avgifter för prisreglering på jordbrukets område.

Förevarande inkomsttitel uppfördes första gången i riksstaten för budgetåret 1934/1935, med ett beräknat belopp av 10.5 miljoner kronor. Den behållna inkomsten av avgifter för prisreglering på jordbrukets område under budgetåret 1934/1935 uppgick till 11.7 miljoner kronor. För innevarande budgetår har inkomsten beräknats till 9.0 miljoner kronor.

Uppbörden av till denna titel hänförliga avgifter och skatter har under budgetåret 1934/1935 utgjort:

Skatt å oljekakor och vissa slag av fodermjöl..............

Införselavgift å havre och majs jämte vissa andra fodermedel

Skatt å till riket infört kli...........................

Särskilda avgifter vid export och import av kött och fläsk

Särskilda avgifter vid export och import av ägg..........

Slaktdjursavgift.........................................

Summa kronor

7,438,759

1,088,247

136,601

2,245,433

43,037

722,447

11,674,524.

Den enligt ovanstående tablå för budgetåret 1934/1935 utgående skatten å till riket infört kli har från och med den 1 september 1935 ersatts av införselavgift å kli.

Beträffande beräkningen av förevarande inkomsttitel för budgetåret 1936/ 1937 har statens jordbruksnämnd i skrivelse till riksräkenskapsverket den 21 november 1935 anfört följande:

»Denna inkomsttitel skall tillföras

l:o) skatt å oljekakor och vissa slag av fodermjöl, för närvarande enligt kungörelsen den 5 april 1935 (nr 90) utgående med för linfrökakor och linfrömjöl 3 öre och för övriga i förordningen den 14 juni 1933 (nr 329) angivna varor 5 öre för kilogram av varans nettovikt;

2 o) införselavgift enligt kungörelserna den 18 maj 1934 (nr 154), den 5 april 1935 (nr 89) och den 21 augusti 1935 (nr 497) för havre, majs, kli och vissa andra fodermedel med 3 öre för kilogram av varans nettovikt;

3:o) särskilda införsel- och utförselavgiftcr å slaktdjur, kött och fläsk samt ägg, i den män dylika avgifter utgå; samt

4:o) slaktdjursavgift.

tjO Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1936/1937.

Skatten å oljekakor, som utgör den viktigaste inkomstkällan under ifrågavarande titel, utgår dels för varor av i förordningen den 14 juni 1933 (nr 329) angivet slag, vilka till riket införas, dels ock för tillverkningen av dvlika varor för försäljning inom riket. Örn exporterad kvantitet frånräknas, har av inhemsk tillverkning försålts inom landet under år 1934 52,780 ton, därav under januari—september 41,500 ton, samt under januari—september 1935 45,480 ton. Av den inom riket tillverkade kvantiteten torde cirka 7S utgöra linfrökakor och linfrömjöl. Införseln av oljekakor med avdrag av reexportera har under år 1934 uppgått till omkring 150,000 ton, därav under januari—september cirka 120,000 ton, samt under januari—september år 1935 omkring 110,500 ton. Införseln av linfrökakor är synnerligen obetydlig. Under budgetaret 1934/1935 inflöt i skatt för införda oljekakor med avdrag av restitutioner omkring 3.3 miljoner kronor. För innevarande budgetår torde nettobehållningen i skatt för införda oljekakor komma att stiga till inemot 6 miljoner kronor under förutsättning av bibehållen skattesats, medan skatten för inom riket tillverkade oljekakor torde komma att uppgå till minst

2.5 miljoner kronor.

Att för nästkommande budgetår beräkna nettointäkterna för oljekaksskatten är givetvis synnerligen vanskligt. Därest avgiften oförändrad bibehålies vid 3 öre för linfrökakor och linfrömjöl och 5 öre för övriga oljekakor, torde man emellertid, da anledning att antaga större förändringar i förbrukningens omfattning för närvarande icke föreligger, kunna räkna med att ifrågavarande intäkter under sistnämnda budgetår komma att belöpa sig till omkring 9 miljoner kronor.

De under 2:o) omförmälda införselavgifterna äro ännu svårare att beräkna. Under budgetåret 1934/1935 utgjorde intäkterna omkring l.l miljon kronor, och i propositionen nr 227 till årets riksdag hava desamma för budgetaret 1935/1936 uppskattats till 1 miljon kronor. För nästkommande budgetår torde man emellertid vara berättigad att räkna med avsevärt högre intäkter. Preliminärt anser sig jordbruksnämnden böra räkna med att ett belopp av omkring 3 miljoner kronor kommer att tillföras inkomsttiteln genom ifrågavarande eller motsvarande införselavgifter.

Vad slutligen angår de under 3:o) och 4:o) avsedda intäkterna, synas dessa kunna för budgetåret 1936/1937 uppskattas till sammanlagt omkring 1 miljon kronor. Anmärkas må, att slaktdjursavgift icke för närvarande utgår.

Sammanlagda inkomsterna å —--inkomsttiteln skulle sålunda rent

preliminärt kunna uppskattas till 13 miljoner kronor.»

Generaltullstyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 15 november 1935 beräknat tullverkets uppbörd av skatt å oljekakor och vissa slag av fodermjöl till 6 miljoner kronor samt införselavgift å fodermedel till samma belopp, som influtit under budgetåret 1934/1935, eller 1.1 miljon kronor. Skatt a oljekakor och vissa slag av fodermjöl, i vad avser tillverkning inom riket, har av kontrollstyrelsen i skrivelse till riksräkenskapsverket den 14 november 1935 beräknats till 3 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket hemställer, att i enlighet med statens jordbruksnämnds förslag inkomsttiteln avgifter för prisreglering på jordbrukets område för budgetåret 1936/1937 i riksstaten uppföres med 13,000,000 kronor.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1936/1937. 61

Inkomster vid rikets allmänna kartverk.

Förevarande inkomsttitel har först med innevarande budgetår uppförts i riksstaten, med ett beräknat belopp av 40,000 kronor.

Chefen för rikets allmänna kartverk har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 28 oktober 1935 meddelat, att årligen influtna kartförsäljningsmedel under de sista fem budgetåren i medeltal utgjort 41,486 kronor, samt för budgetåret 1936/1937 beräknat inkomsterna å förevarande riksstatstitel till

42,000 kronor.

Riksräkenskapsverket har i anslutning härtill i inkomsttabellen uppfört inkomster vid rikets allmänna kartverk med oförändrat belopp av 40,000 kronor.

Bidrag till statens meteorologisk-hydrogratiska anstalt.

Denna inkomsttitel har först med innevarande budgetår uppförts i riksstaten och härvid upptagits till 54,000 kronor. Av detta belopp belöper

48.000 kronor å från aktiebolaget Radiotjänst jämlikt bolagets åtagande utgående ersättning för vissa av statens meteorologisk-hydrografiska anstalt tillhandahållna väderleksrapporter, avsedda för utsändning i rundradio, och

6.000 kronor å bidrag från handels- och sjöfartsfonden till underhåll av anstaltens stormvarningsstationer.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 28 oktober 1935 angående beräkningen av inkomsterna å förevarande titel under budgetåret 1936/1937 har statens meteorologisk-hydrografiska anstalt förklarat sig icke hava anledning att räkna med någon ändring av de för innevarande budgetår upptagna inkomstbeloppen.

Riksräkenskapsverket har i överensstämmelse härmed i inkomsttabellen uppfört inkomsttiteln bidrag till statens meteorologisk-hydrografiska anstalt med 54,000 kronor.

Avgifter för statskontroll å krigsmaterieltillverkningen.

Denna inkomsttitel har först med innevarande budgetår uppförts i riksstaten och härvid beräknats till 30,000 kronor.

Enligt från handelsdepartementet inhämtade uppgifter torde för budgetåret 1936/1937 anslag för utövande av statskontroll å krigsmaterieltillverkningen komma att äskas med samma belopp, som anvisats för innevarande budgetår, eller med 30,000 kronor. Vid sådant förhållande föreligger ej anledning vidtaga ändring i det för budgetåret 1935/1936 beräknade inkomstbeloppet.

Riksräkenskapsverket har alltså i inkomsttabellen uppfört avgifter för statskontroll å krigsmaterieltillverkningen med 30,000 kronor.

62 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1936/1937.

Inkomster vid statens provnings anstalt,

Budgetåret 1930/1931 » 1931/1932

* 1932/1933

» 1933/1934

» 1934/1935

» 1935/1936

I skrivelse till Konungen den 30 augusti 1935 har provningsanstalten beräknat det sannolika inkomstbeloppet för budgetåret 1936/1937 till 300,000 kronor.

Riksräkenskapsverket har i överensstämmelse härmed i inkomsttabellen uppfört inkomster vid statens provningsanstalt med oförändrat belopp av

300,000 kronor.

Fyr- och båkmedel.

vember 1935 angående beräkningen av fyr- och båkmedel anfört följande:

»Debiterade uppbörden av fyr- och båkmedel har under vart och ett av budgetåren 1933/1934 och 1934/1935 uppgått till 3.2 miljoner kronor. Under juli—oktober månader av budgetåret 1935/1936 har uppbörden utgjort sammanlagt omkring 1 miljon kronor. I betraktande härav och med hänsyn jämväl till spårad förbättring i fraktförhållandena torde, med bortseende från eventuella rubbningar i sjöfarten till följd av särskilda förändringar i det internationella läget, för budgetåret 1936/1937 kunna räknas med en bruttouppbörd av fyr- och båkmedel av omkring 3.5 miljoner kronor.

Restitutionerna av fyr- och båkmedel hava under budgetåret 1933/1934 belöpt sig till allenast 15,331 kronor, under budgetåret 1934/1935 till 15,210 kronor samt under juli—oktober månader av innevarande budgetår till 2,914 kronor. På grund härav torde vid förevarande beräkning av den under budgetåret 1936/1937 inflytande uppbörden av ifrågavarande medel hänsyn icke behöva tagas till blivande restitutionsbelopp.

Även nettouppbörden av fyr- och båkmedel under sistnämnda budgetår torde således kunna upptagas till 3.5 miljoner kronor.»

I efterföljande sammanställning har upptagits den månadsvis inflytande nettoinkomsten av fyr- och båkmedel under såväl budgetåren 1930/1931— 1934/1935 som det nu löpande budgetårets fyra första månader.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1936/1937. 63

Sammanställningen utvisar, att inkomsttillflödet under budgetåren 1930/ 1931—1932/1933 hållit sig vid praktiskt taget oförändrad nivå. Under budgetåret 1933/1934 har en avsevärd förbättring inträtt, men under budgetåret 1934/1935 hava inkomsterna åter gått något tillbaka. Månaderna juli— oktober 1935 slutligen utvisa jämfört med samma tid föregående år ett relativt konstant inkomsttillflöde. Den behållna inkomsten av fyr- och båkmedel, vilken för budgetåret 1934/1935 uppgick till 3.08 miljoner kronor, torde fördenskull för budgetåret 1935/1936 ej komma att uppgå till det i riksstaten beräknade beloppet, 3.30 miljoner kronor.

Med utgångspunkt från de av riksräkenskapsverket antagna allmänna förutsättningarna rörande konjunkturutvecklingen räknar ämbetsverket emellertid med att någon förbättring av uppbördsresultatet skall efter hand inträda samt uppskattar inkomsten av fyr- och båkmedel för budgetåret 1936/ 1937 till samma belopp, vartill inkomsttiteln beräknats för nu löpande budgetår.

Riksräkenskapsverket har i enlighet härmed i inkomsttabellen uppfört fyroch båkmedel med 3,300,000 kronor. I

Lotspenningar.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 8 november 1935 har lotsstyrelsen angående beräknandet av inkomsten för budgetåret 1936/1937 av lotspenningar bland annat anfört följande:

(54 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1936/1937.

o 8 Under de osäkra förhållanden, som alltjämt råda på det ekonomiska området, är det i år, liksom under de närmast föregående åren, icke möjligt att med anspråk på säkerhet uppskatta sjöfartens blivande omfattning och den därav beroende inkomsten av lotspenningar under nästkommande budgetår. Med---hänsyn--— till den ännu bestående förbättringen i kon-

junkturläget torde dock för budgetåret 1936/1937 kunna räknas med ungefär samma inkomst av lotspenningar, som erhållits under det senast tilländalupna budgetåret eller 2,800,000 kronor. Härvid förutsättes emellertid, att under budgetåret i fråga ej mindre den sedan år 1921 gällande förhöjningen av 50 procent av taxorna på lotspenningar får bestå, än även att nu gällande bestämmelser angående lotsavgifters beräknande få äga tilllämpning.

Härvid må emellertid erinras örn att lotsstyrelsen och kommerskollegium i utlåtanden över ett av statens organisationsnämnd den 23 november 1934 avgivet betänkande med förslag rörande lotsverkets personalfråga och därmed sammanhängande förhållanden föreslagit en reduktion av ovannämnda förhöjning av 50 procent av taxorna på lotspenningar till 30 respektive 25 procent samt att denna fråga jämte andra lotspenninginkomsten berörande frågor äro överlämnade till övervägande av särskilda inom handelsdepartementet tillkallade sakkunniga.»

Efterföljande sammanställning utvisar den månadsvis influtna inkomsten av lotspenningar under budgetåren 1930/1931—1934/1935 samt de fyra första månaderna av budgetåret 1935/1936.

Av sammanställningen framgår, att lotspenninginkomsterna successivt minskats till och med budgetåret 1932/1933 men att inkomsttillflödet under de därpa närmast följande tva budgetåren åter ökats. Under månaderna juli —oktober 1935 hava inkomsterna däremot minskats från i runt tal 952,000 kronor under samma tid föregående år till omkring 907,000 kronor eller med 4.7 procent. Antages sistangivna nedgångsprocent gälla för budgetåret 1935/1936 i dess helhet, skulle den behållna inkomsten under nämnda budgetår stanna vid omkring 2,623,000 kronor. Med hänsyn till den av riksräkenskapsverket antagna allmänna utvecklingstendensen har ämbetsverket

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1936/1937. 65

emellertid ansett sig kunna godtaga den av lotsstyrelsen gjorda beräkningen. Riksräkenskapsverket har härvid utgått från oförändrade bestämmelser rörande lotsavgifterna. *

I överensstämmelse härmed har riksräkenskapsverket i inkomsttabellen uppfört lotspenningar med 2,800,000 kronor.

Patent- och varumärkes- samt registreringsavgifter.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 1 november 1935 har patent- och registreringsverket angående beräknandet av ifrågavarande uppbörd under budgetåret 1936/1937 anfört bland annat följande:

»Från och med budgetåret 1929/1930 genomfördes en betydlig sänkning av patent- och varumärkesavgifterna, vilken — — — ganska avsevärt minskat ämbetsverkets inkomster. Den ytterligare minskning, som sedermera under vissa år inträffat, torde däremot vara att huvudsakligen tillskriva den rådande ekonomiska depressionen.

Ifrågavarande inkomster hava under de fyra första månaderna av budgetåren 1931/1932—1934/1935 uppgått till, i jämna tusental, respektive 466,000,

484,000, 502,000 och 525,000 kronor. Under samma månader innevarande budgetår hava de uppgått till, i jämna tusental, 542,000 kronor.

Ämbetsverket anser sig kunna beräkna patent- och varumärkes- samt registreringsavgifterna för budgetåret 1936/1937 till samma belopp, varmed dessa inkomster äro upptagna i gällande riksstat, eller 1,700,000 kronor.»

Med hänsyn till stegringen av inkomsttillflödet under de tre senaste budgetåren samt den fortsatta stigande tendensen under innevarande budgetår anser sig riksräkenskapsverket kunna höja patent- och registreringsverkets beräkning av ifrågavarande avgifter med 100,000 kronor.

Riksräkenskapsverket hemställer, att inkomsttiteln patent- och varumärkes- samt registreringsavgifter för budgetåret 1936/1937 beräknas till 1,800,000 kronor.

Avgifter för registrering i förenings- m. fl. register.

Denna inkomsttitel har uppförts i riksstaten först för budgetåret 1935/1936, med ett beräknat belopp av 100,000 kronor.

Enligt från Överståthållarämbetet och länsstyrelserna inhämtade uppgifter torde inkomsten å titeln böra beräknas till enahanda belopp för budgetåret 1936/1937.

Riksräkenskapsverket har alltså i inkomsttabellen uppfört avgifter för registrering i förenings- m. fl. register med 100,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 1 sami. Nr 1 Del 2.

66 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1936/1937.

Bidrag till försäkringsinspektionen.

Budgetåret 1930/1931 » 1931/1932

» 1932/1933

» 1933/1934

» 1934/1935

» 1935/1936

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 1 november 1935 har försäkringsinspektionen meddelat, att inkomsterna av bidrag till försäkringsinspektionen under innevarande budgetår enligt verkställd beräkning komma att uppgå till 108,291 kronor samt uppskattat inkomsten för budgetåret 1936/ 1937 till samma belopp.

Riksräkenskapsverket har i anslutning härtill och med lämplig avrundning beräknat inkomsttiteln bidrag till försäkringsinspektionen till 110,000 kronor.

III. Diverse inkomster.

Bötesmedel.

Ifrågavarande inkomster, vilka hitintills redovisats under den ouppdelade huvudinkomsttiteln »Diverse inkomster», hava under budgetåren 1930/1931— 1934/1935 utgjort:

Budgetåret 1930/1931 .................................... kronor 2,166,009

» 1931/1932 .............. » 2,225,790

* 1932/1933 ........... » 2,150,722

» 1933/1934 ................................ » 2,388,691

» 1934/1935 ............. » 2,484,623

Av från Överståthållarämbetet och länsstyrelserna infordrade uppgifter angående för budgetåret 1936/1937 påräkneliga inkomster av bötesmedel framgår, att sagda myndigheter beräknat dessa inkomster till sammanlagt omkring 2,300,000 kronor.

Med hänsyn till inkomsttillflödet under budgetåren 1933/1934 och 1934/ 1935 har riksräkenskapsverket ansett sig för budgetåret 1936/1937 kunna beräkna inkomsterna av bötesmedel till 2,400,000 kronor.

Totalisatormedel.

Budgetåret 1930/1931 » 1931/1932

» 1932/1933

» 1933/1934

» 1934/1935

» 1935/1936

Beräknad

inkomst

kronor

800,000

800,000

800,000

900,000

Behållen

inkomst

kronor

1,041,631

910,998

876,118

888,624

1,035,827

Stegring + Nedgång — kronor

+ 112,183

— 130,633

— 34,880 + 12,506 + 147,203

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning tor budgetåret 1936/1937. 67

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 1 november 1935 har lantbruksstyrelsen beräknat statsverkets inkomster av totalisatormedel under budgetåret 1936/1937 till 900,000 kronor.

Av förestående sammanställning framgår att under budgetåret 1934/1935 en avsevärd stegring i uppbörden av totalisatormedel inträtt. Under månaderna juli—oktober 1935 har emellertid inkomsttillflödet jämfört med samma tid föregående år varit relativt konstant.

Med hänsyn till storleken av förevarande inkomster under sistförflutna budgetår har riksräkenskapsverket ansett sig böra höja det av lantbruksstyrelsen för budgetåret 1936/1937 beräknade inkomstbeloppet med 100,000 kronor.

Riksräkenskapsverket har i inkomsttabellen upptagit totalisatormedel till

1,000,000 kronor.

Inkomst av vadhållning vid idrottstävlingar.

Denna inkomsttitel har först med innevarande budgetår uppförts i riksstaten och härvid upptagits till 500,000 kronor.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 4 november 1935 har aktiebolaget Tipstjänst meddelat, att de för inleverering å titeln under löpande budgetår tillgängliga medlen torde komma att uppgå till 2,250,000 kronor. Bolaget har härvid räknat med 40 tävlingsveckor och en medelomsättning av 300,000 kronor per tävlingsvecka.

Med ledning härav har riksräkenskapsverket beräknat och i inkomsttabellen upptagit titeln inkomst av vadhållning vid idrottstävlingar till 2,250,000 kronor.

Lotterimedel.

För vart och ett av budgetåren 1933/1934—1935/1936 har i titeln diverse inkomster inräknats ett belopp av 2 miljoner kronor såsom inkomst av lotterimedel. Enligt riksräkenskapsverkets i det föregående framlagda förslag skola lotterimedlen framdeles uppföras såsom självständig titel under överrubrik diverse inkomster.

Riksräkenskapsverket förutsätter, att av lotterimedel kommer att för budgetåret 1936/1937 för allmänna budgetändamål tagas i anspråk samma belopp, som ingår i riksstaten för innevarande budgetår.

I överensstämmelse härmed har riksräkenskapsverket i inkomsttabellen uppfört lotterimedel med 2,000,000 kronor.

Övriga diverse medel.

Förevarande inkomster hava hitintills jämte bötesmedel och lotterimedel redovisats å den ouppdelade huvudinkomsttiteln »Diverse inkomster».

Rörande beräkningen av inkomsttillflödet under budgetåret 1936/1937 å till titeln övriga diverse medel hänförliga olika huvudposter må anföras följande.

68 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1936/1937.

Inkomsten av fullföljdsavgifter beräknar riksräkenskapsverket med hänsyn till uppbörden under sistförflutna budgetår till 80,000 kronor.

Expeditionsavgifter, som till största delen inflyta till utrikesdepartementet, hava av nämnda departement för budgetåret 1936/1937 beräknats till

125.000 kronor. I överensstämmelse härmed upptager riksräkenskapsverket denna inkomstpost till 125,000 kronor.

Inkomsten av indragna sportler har av Överståthållarämbetet och länsstyrelserna för budgetåret 1936/1937 uppskattats till sammanlagt omkring

720.000 kronor. Med hänsyn till storleken av inkomsterna under budgetåret 1934/1935 anser sig riksräkenskapsverket kunna beräkna indragna sportler till 750,000 kronor.

Återbetalade ackords- och stödlån åt jordbrukare hava under budgetåret 1934/1935 redovisats med ett inkomstbelopp av 168,965 kronor, varav 67,076 kronor hänföra sig tili under budgetåret 1933/1934 verkställda återbetalningar. Förevarande inkomstpost torde för budgetåret 1936/1937 kunna beräknas till 100,000 kronor.

Under erinran att statskontoret i underdånig skrivelse den 29 november 1935 angående dispositionen av vissa till mynt- och justeringsverket inflytande medel ifrågasatt, huruvida icke den av sistnämnda ämbetsverk redovisade justerings fonden borde tagas i anspråk för statsregleringen, vill riksräkenskapsverket, som i underdånigt utlåtande den 6 innevarande månad tillstyrkt statskontorets ifrågavarande framställning, förorda, att justeringsfondens behållning den 1 juli 1936 tages i anspråk för 1936/1937 års statsreglering. Nämnda behållning, som torde kunna uppskattas till i runt tal 180,000 kronor, synes under sådana förhållanden böra tillföras förevarande titel.

För äldre anslag torde något belopp icke kunna beräknas.

Posten övriga inkomster slutligen, vilken utgör en sammanfattning av flera smärre poster av olika slag, synes med ledning av utfallet under det sistförflutna budgetåret kunna beräknas till 300,000 kronor.

De beräkningar, för vilka här ovan redogjorts, sammanfattar riksräkenskapsverket sålunda:

Fullföljdsavgifter..................................... kronor 80,000

Expeditionsavgifter................................... » 125,000

Indragna sportler.................................... » 750,000

Återbetalade ackordslån och stödlån åt jordbrukare......... » 100,000

I anspråk tagen behållning å justeringsfonden............. o 180,000

övriga inkomster.................................... » 300,000

Summa kronor 1,535,000.

Riksräkenskapsverket beräknar med stöd av vad ovan anförts den behållna inkomsten för budgetåret 1936/1937 å titeln övriga diverse medel till ett avjämnat belopp av 1,500,000 kronor.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning lör budgetåret 1936/1937. 69

B. Inkomster av statens produktiva fonder.

I. Statens affärsverksamhet.

Postverket.

överskottet från postverket har i riksstaten beräknats och enligt budgetredovisningen influtit med:

Beräknad Behållen Stegring +

inkomst inkomst Nedgång —

kronor kronor kronor

Budgetåret 1930/1931 .......... 13,200,000 15,246,492 + 635 224

» 1931/1932 15,000,000 14,623,259 — 623,233

» 1932/1933 13,500,000 13,161,720 —1,461,539

» 1933/1934 15,500,000 16,544,902 + 3,383,182

» 1934/1935 17,500,000 19,133,342 + 2,588,440

» 1935/1936 18,500,000

Generalpoststyrelsen har i underdånig skrivelse den 12 november 1935 med förslag till beräkning av det inkomstöverskott av postverkets rörelse, som bör upptagas i riksstaten för budgetåret 1936/1937, anfört följande:

»Då generalpoststyrelsen nu avgiver---förslag för budgetåret 1936/

1937, anser styrelsen sig böra inledningsvis lämna en förnyad kalkyl beträffande det överskottsbelopp, som kan antagas bliva av postverket inlevererat till statskassan under budgetåret 1935/1936.

I det förslag till riksstat för sistnämnda budgetår, som förelädes 1935 års riksdag, hade inkomstöverskottet av poströrelsen i enlighet med av generalpoststyrelsen i skrivelse den 13 november 1934 avgivet förslag upptagits till 17.5 miljoner kronor. Sedan generalpoststyrelsen, efter under april månad 1935 verkställda beräkningar, meddelat, att styrelsen med hänsyn till ökad frankoteckensuppbörd dåmera beräknade kunna under ifrågavarande budgetår inleverera 18.5 miljoner kronor i överskottsmedel, föreslog Kungl. Maj:t i proposition nr 249 till 1935 års riksdag, att postverkets inkomstöverskott skulle i riksstaten för budgetåret 1935/1936 upptagas med nämnda belopp, vilket även skedde vid riksstatens fastställande.

De förnyade beräkningar rörande postverkets driftsresultat, som nu utförts inom generalpoststyrelsen, utvisa, att postverkets såväl inkomster som driftkostnader år 1935 torde bliva ej oväsentligt högre än tidigare beräknats. Vad inkomsterna angår är detta huvudsakligen beroende därpå, att frankoteckensuppbörden samt postavgifterna för tidningar och utgivarkorsband visat en väsentligt större ökning än vad generalpoststyrelsen tidigare ansett sig kunna förutsätta.

Beträffande driftkostnaderna märkes framför allt en ökning av avlöningskostnaderna, beroende dels på att den ökade posttrafik, som avspeglas i ovannämnda inkomststegring, nödvändiggjort anlitandet av tillfällig personal i betydande omfattning, dels ock på den utgiftsökning, som föranletts av den från den 1 juli 1935 genomförda nya ortsgrupperingen samt förhöjningen av det provisoriska dyrortstillägget för tjänstemän, placerade i Stockholm, ävensom därpå, att det procentuella dyrtidstillägget under sista halvåret utgått med en procent mera än vad vid driftkostnadsstatens uppgörande

70 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1936/1937.

förutsattes. Även nettoutgifterna för transitersättning kunna förutses bliva avsevärt större än det i staten upptagna beloppet, beroende på att vissa likvider från främmande förvaltningar, som beräknats skola inflyta år 1935, sannolikt ej komma att ingå förrän år 1936.

Sammanlagt beräknas nu för år 1935

postverkets inkomster till................... 87,o miljoner kronor

och driftkostnaderna till.................... 67,4 » » ,

vadan ett överskott å...................... 19,6 miljoner kronor

beräknas komma att uppstå. Härav utgöras 3 miljoner kronor av vinstmedel från postsparbanken, avseende år 1934. Av överskottet för år 1935 hava

3.5 miljoner kronor inlevererats till statskassan under budgetåret 1934/1935. Återstoden av 1935 års överskott, enligt förestående kalkyl uppgående till 16.1 miljoner kronor, jämte 3.5 miljoner av 1936 års överskott beräknas bliva inlevererad till statskassan under budgetåret 1935/1936.

Då generalpoststyrelsen härefter övergår till beräkningen av det inkomstöverskott av poströrelsen, som bör upptagas i riksstaten för budgetåret 1936/ 1937, vill styrelsen framhålla, att en dylik beräkning, avseende en tidsperiod som sträcker sig nära två år framåt, självfallet måste bliva i viss mån osäker framför allt på grund av den inverkan, postverkets inkomster, särskilt frankoteckensuppbörden, röna av det allmänna konjunkturläget. Beträffande detta har generalpoststyrelsen vid sina beräkningar ansett sig kunna utgå ifrån, att nuvarande för näringslivet förhållandevis gynnsamma konjunkturläge skall fortvara även under nästkommande budgetår.

Till grund för beräkningen av det belopp, vilket bör såsom inkomstöverskott från postverket upptagas i riksstaten för budgetåret 1936/1937, har ansetts böra läggas en kalkyl rörande postverkets driftsresultat år 1936. De överskottsmedel, som skola inlevereras under sagda budgetår, avse nämligen till största delen 1936 års rörelse. Därjämte utgör kalenderåret räkenskapsår för postverket och de grundläggande beräkningarna måste av praktiska skäl hänföra sig till räkenskapsåret.

Postverkets inkomster kunna uppdelas i följande huvudgrupper: frankoteckensuppbörd,

postavgifter för tidningar och utgivarkorsband, inkomster av postgirorörelsen, ersättning från postsparbanken, övriga inkomster av inrikes rörelsen, inkomster av utrikes rörelsen,

inkomster av bestyr vid sidan av postverkets egentliga verksamhet samt ränta å postverkets förnyelsefond.

Från och med år 1934 har därjämte såsom en tillfällig inkomstpost upptagits vinstmedel från postsparbanken.

Av ovannämnda inkomster är frankoteckensuppbörden den viktigaste. Ifrågavarande uppbörd — till vilken i detta sammanhang hänföras, förutom för försålda frankotecken influtna medel jämte vid postgirokontoret debiterade postavgifter, avgifter för frankostämpling och för masskorsband samt ersättning för postbefordran av tjänsteförsändelser — representerar nämligen över tre fjärdedelar av postverkets samtliga intäkter. Såsom förut framhållits röner förevarande inkomstpost i avsevärd grad inflytande av konjunkturläget för affärs- och näringslivet.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för bndgetåret 1936/1937. 71

Frankoteckensuppbörden jämte ovannämnda till densamma hänförliga inkomster har under de senaste åren uppgått till nedan angivna belopp.

I de ovan för år 1935 angivna årssummorna ingå de under de tre första kvartalen influtna beloppen, medan 4:e kvartalets uppbörd endast är beräknad.

Såsom framgår av ovanstående tablå började frankoteckensuppbörden under år 1931 att sjunka. Störst var nedgången år 1932, då uppbörden minskades med ungefär 2.2 miljoner kronor. År 1933 avstannade uppbördsminskningen, och sista delen av nämnda år inträdde en stegring av uppbörden. År 1934 och den gångna delen av år 1935 hava visat en stark ökning. Härvid är emellertid att märka, att ändringen av postgiroavgifterna och införandet av en särskild postförskottsavgift från och med den 1 juli 1934 medfört en inkomstökning, som kan beräknas till ungefär 300,000 kronor för år 1934 och cirka 700,000 kronor för år 1935. I samband med införandet av en fast avgift av 10 öre för varje utbetalningskort genomfördes vidare i arbetsbesparande syfte en omläggning av sättet för upptagandet av avgifterna för utbetalningskorten. Dessa avgifter, som förut debiterats kontoinnehavarna efter varje kvartals utgång, upptagas numera genom försäljning av häften med utbetalningskort, försedda med åtryckt frankostämpel. Denna övergång från efterskotts- till förskottsbetalning — vilken genomförts efter hand som kontoinnehavarna förbrukat de utbetalningskort av äldre typ, som de tidigare erhållit — har under övergångsperioden tillfört postverket en ej obetydlig tillfällig inkomst. Detta framgår även av den kraftiga ökningen av till postgirokontoret under år 1935 influtna avgifter. Under detta år torde postverket av denna anledning hava erhållit en tillfällig uppbörd på ungefär 300,000 kronor. Om man bortser från denna engångsinkomst, kan uppbörden för år 1935 beräknas till omkring 65.5 miljoner kronor, vilket innebär en ökning i förhållande till högkonjunkturåren 1930— 1931 på 3.2 resp. 3.3 miljoner kronor.

Den kraftiga uppbördsökningen under åren 1934 och 1935 måste ses mot bakgrunden av nedgången under de närmast föregående åren. Till väsent-

72 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1936/1937.

lig del innebär den nämligen återhämtning av vad under depressionsåren förlorats. Vid den nivå, vartill uppbörden nu stigit, kan givetvis ökningen under de två senaste åren icke direkt tagas till utgångspunkt för beräknandet av frankoteckensuppbörden för kommande år. Vid kalkylerandet av denna inkomstpost torde man sålunda, även under förutsättning av en gynnsam konjunkturutveckling, endast kunna räkna med en normal stegring av uppbörden.

Den för år 1935 beräknade uppbördssiffran är ungefär 10.9 miljoner kronor högre än motsvarande siffra år 1928. Av denna ökning beräknas, såsom förut nämnts, 0.7 miljoner kronor hava föranletts av de år 1934 vidtagna portoändringarna samt 0.3 miljoner kronor utgöras av tillfällig uppbörd år 1935. Efter avdrag av dessa inkomster uppgår ökningen av frankoteckensuppbörden under tioårsperioden 1926—1935 till 9.9 miljoner kronor eller i genomsnitt cirka en miljon kronor för år. Generalpoststyrelsen anser, att man för år 1936 kan räkna med en uppbördsökning av denna storlek. I enlighet härmed har generalpoststyrelsen, med utgångspunkt från den beräknade normala frankoteckensuppbörden för år 1935 och under förutsättning av oförändrade postavgifter, i sina inkomstkalkyler upptagit förevarande inkomstpost till 66.5 miljoner kronor.

Generalpoststyrelsen har för närvarande under övervägande fråga örn höjning av brevportot till utlandet. Ifrågavarande porto understiger nämligen vid nuvarande guldvärde å svenska kronor något det i världskonventionen fastställda minimibeloppet. För en höjning talar även det förhållandet, att luftpostbefordringen av brevpost till utlandet förorsakar svenska postverket avsevärda kostnader, vilka, därest nattpostflygningarna utvidgas till att omfatta hela året, komme att ej obetydligt okas. Genom en höjning av utlandsportot skulle kompensation erhållas för dessa ökade postbefordringskostnader. Då några avgöranden härvidlag ännu icke träffats, har generalpoststyrelsen, som har för avsikt att framdeles till Kungl. Majit inkomma med förslag i ämnet, funnit sig böra i statberäkningarna bortse såväl från den eventuella merinkomsten till följd av eventuellt höjt utlandsporto som från merutgifterna vid den ifrågasatta utvidgningen av nattpostflygningarna.

Inkomsterna i tidningsrörelsen, vilka såsom inledningsvis framhållits under år 1935 visat en betydande ökning, beräknas nu för sagda år komma att uppgå till ungefär 7.6 miljoner kronor, varav för postabonnerade tidningar inemot 4.6 miljoner kronor, samt för utgivarkorsband och tidningsbilagor något över 3 miljoner kronor. Under år 1934 uppgingo ifrågavarande inkomster till omkring 4.5 respektive 2.8 miljoner kronor.

För år 1936 anser generalpoststyrelsen sig kunna räkna med att i postavgifter för tidningar och utgivarkorsband skola inflyta sammanlagt omkring 7.8 miljoner kronor.

De avgifter, som upptagas i postgirorörelsen, ingå — vare sig de redovisas medelst frankotecken, inkasseras genom postgirokontoret eller avse tjänsteförsändelser — i frankoteckensuppbörden och hava sålunda redan medtagits i inkomstkalkylen.

Den gottgörelse, som postverket utöver influtna avgifter tillgodoföres för postgirogöromålens handläggning å postanstalterna ävensom för de direkta utgifterna för postgirokontoret och postgiroavdelningarna — vilka utgifter be-

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1936/1937.

lasta postverkets driftkostnadsstat men ersättas av postgirokontoret — upptages här såsom inkomst av postgirorörelsen.

ben enda inkomstpost av någon betydelse, varmed man för postgirokontorets vidkommande härvidlag har att räkna, är ränta å i girorörelsen 1^ineo' stående medel. Till väsentlig del är postgirorörelsens ekonomi baserad pa inflytande ränteinkomster, vilka för övrigt uppgå till högre belopp än sjalva postgiroavgifterna. Ränteinkomsterna visa visserligen en fortgående stegring, men på grund av räntelägets fall har ökningen dock icke blivit proportionell mot rörelsens ökade omfattning. För år 1935 beräknas medeliäntan å postgirokontorets placeringar bliva ungefär 1 procent lägre än ar 193 och omkring s/* procent lägre än år 1932. .. .

I fråga om kostnaderna för postgirorörelsens handläggning a postanstalterna verkställdes under år 1932 en ingående undersökning, vilken visade, att en höjning av postgiroavgifterna borde företagas, för att postverket skulle erhålla full ersättning för det arbete, girorörelsen förorsakade Sadan avgiftshöjning vidtogs — efter beslut av 1934 ars riksdag — den 1 juli 1934. Sedan förenämnda utredning verkställdes, hava emellertid vissa förenklingar vidtagits beträffande postbehandlingen av bland annat posttorskottsinbetalningskort från samt utbetalningskort till poststationerna. Pa grund härav samt då 1932 års undersökning företogs under ett depressionsår och postgirorörelsen sedan dess kraftigt utvecklats, bör numera en justering företagas beträffande den vid utredningen verkställda beräkningen av postverkets självkostnader för postgirogöromålens handläggning vid postanstalterna. Möjlighet föreligger givetvis icke att utan en sadan ingående undersökning avgöra, huruvida på grund av ovannämnda förenklingar oc övriga omständigheter en så stor minskning av kostnaderna för postgirogoromålens handläggning å postanstalterna kan beraknas hava mtratt, att kompensation därigenom erhålles för den relativa nedgången av ränteinkomsterna, vilken för år 1935 beräknas ungefär motsvara det belopp, vartill inkomstökningen till följd av de vidtagna avgiftshöjningarna uppgår

I avvaktan på resultatet av en förnyad utredning har generalpoststyrelsen såsom inkomst från postgirorörelsen för år 1936 ansett sig böra upptaga det belopp, till vilket postgirokontorets ränteinkomster för sagda ar nu beräknas, eller 4,250,000 kronor. . . , , ,

För postsparbanksgöromålens handhavande tillgodofores postverket dels gottgörelse för verkets direkta utgifter för postsparbankens räkning, dels ock ersättning för postsparbanksgöromålens handläggning å postanstalterna. De direkta utgifterna för postsparbankens räkning, vilka ingå i respektive anslagsbelopp i samtidigt härmed avgivet förslag till driftkostnadsstat for ar 193b, hava för sagda år kalkylerats till 1,850,000 kronor. Ersättningen for postsparbanksgöromålens handläggande å postanstalterna, vilken utgår enligt^ i Kungl. Maj:ts brev den 8 december 1933 fastställda grunder, bär för ar 1936 beräknats till 2,300,000 kronor. I enlighet härmed har i inkomstberäkningen för nämnda år den sammanlagda ersättningen fran postsparbanken upptagits med 4,150,000 kronor.

Postverkets övriga inkomster av inrikes rörelsen utgöras av avgifter för fackavläggning, registrering av ankomna vårdeförsändelser, bokföring av postavgifter, expediering av lösväskor m. m. Sammanlagt beräknas i sådana avgifter komma att under år 1935 inflyta omkring 460,000 kronor. Bokföringsavgifterna minskas år från år till följd av att korrespondenter övergå till att använda sig av frankostämplingsmaskiner. På grund härav torde

74 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1936/1937.

ifrågavarande inkomster för år 1936 ej kunna upptagas till högre belopp än

450,000 kronor.

Postverkets inkomster av utrikes rörelsen utgöras huvudsakligen av portoandelar för paket och postanvisningar. Beträffande denna inkomstpost måste en förhandskalkyl alltid bliva mycket approximativ bl. a. på grund därav, att man icke kan med säkerhet beräkna, vid vilken tidpunkt likvid i varje särskilt fall kan komma att inflyta för uppkommande fordringar av utländska förvaltningar.

Till följd av sjunkande pakettrafik i förbindelse med utlandet hava inkomsterna av portoandelar under de senaste åren i avsevärd grad minskats vilket belyses av efterföljande tablå.

År

1934 Svenska postverkets nettoinkomst av portoandelar: 1,703,287 kronor 2,220,830 »

1,502,730 »

1,234,940 »

Minskningen i pakettrafiken med utlandet har berott icke allenast på den allmänna depressionen inom näringslivet och de svårigheter, som rests för det internationella varuutbytet, utan även på konkurrens från enskilda transportföretags sida.

I syfte att åt postverket kunna återvinna förlorad pakettrafik eller i varje fall bibehålla befintlig sådan trafik i förbindelse med utlandet föreslog kungl, generalpoststyrelsen i skrivelse till Kungl. Majit den 9 november 1934 en sänkning av de terminalavgifter och sjöbefordringsavgifter, som tillkomma svenska postverket i den internationella postpakettrafiken. Detta förslag bifölls av Kungl. Maj.t, och ifrågavarande avgifter utgå därför numera med vä- ^tbgt lägre belopp än förut. Dessa avgiftssänkningar beräknades vid oförändrad trafik komma att medföra en inkomstminskning på omkring

400.000 kronor.

För år 1935 beräknas nu inkomsterna av portoandelar till omkring 925,000 kronor. Härvid är emellertid att märka att denna summa till stor del utgöres av likvider för paketbefordran under föregående år, då högre terminaloch sjöbefordringsavgifter utgingo. För nästkommande år måste man därför, även om trafiken skulle något ökas, räkna med att svenska postverkets behallna inkomst kommer att bliva något lägre. Generalpoststyrelsen anser sig för år 1936 ej kunna kalkylera förevarande inkomstpost högre än till

860.000 kronor.

. Tor transitbefordran av brevpost äro utgifterna för Sveriges vidkommande i regel större än inkomsterna. Vissa likvider till svenska postverket, vilka beräknats skola inflyta år 1935, torde emellertid på grund av att vederbörande främmande förvaltning ej ännu upprättat erforderliga avräkningar, komma att förskjutas till år 1936, varigenom för detta år en nettoinkomst på omkring 100,000 kronor väntas uppstå för svenska postverket.

Under år 1936 beräknas vidare komma att inflyta omkring 100,000 kronor i förtullningsavgifter m. m. för försändelser från utlandet samt kursvinster.

Sammanlagt beräknas sålunda inkomsterna av utrikes rörelsen till

1.060.000 kronor.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning lör budgetåret 1936/1937. 75

I fråga om postverkets inkomster av bestyr vid sidan av postverkets egentliga verksamhet beräknas en mindre ökning komma att inträda. I nedanstående sammanställning upptagas de belopp, som beräknas inflyta till postverket för ifrågavarande bestyr under åren 1935 pch 1936.

Ersättning för

kronoskatteuppbörden på landsbygden.............

försäljning av statsstämplar.......................

centralupphandling av papper m. m. för övriga statsmyndigheter .......................; • • ■ ........

utbetalning av pensioner och understöd jämlikt lagen

om allmän pensionsförsäkring...................

försäljning av radiolicenser.......................

Summa 1,307,341 1,335,000

K de medel tillhörande postverkets förnyelsefond, som generalpoststyrelsen med stöd av i kungl, brev den 20 juni 1930 lämnat bemyndigande deponerat hos riksgäldskontoret, utgår ränta efter en räntefot, vilken, därest medlen deponerats med fem års uppsägningstid, motsvarar den effektiva medelräntan för de fasta statslån, som av riksgäldskontoret upptagits under de^ fem närmast förut förflutna budgetåren, och, om medlen deponerats med tva ars uppsägningstid, med en procent understiger räntefoten för medel, som bundits under fem år. För närvarande äro nio miljoner kronor av postverkets fömyelsefonds medel placerade i riksgäldskontoret med 5 ars uppsägningstid. I ränta å dessa medel beräknas under år 1936 inflyta omkring

355,000 kronor.

Med hänsyn till det statsfinansiella läget och då postsparbankens vinstmedel för år 1933 beräknades bliva osedvanligt stora, ansåg generalpoststyrelsen sig vid avgivandet av sitt förslag till beräkning av postverkets inkomstöverskott för budgetåret 1934/1935 böra meddela, att från postverkets och postsparbankens sida hinder icke mötte att disponera fem miljoner kronor av sagda vinstmedel för riksstaten. Ifrågavarande belopp inräknades i postverkets överskott och inlevererades till statskassan under nämnda

budgetår. .

På samma sätt har på generalpoststyrelsens förslag tre miljoner kronor av postsparbankens vinstmedel för år 1934, vilka i sin helhet uppgingo till 4,034,921 kronor 52 öre, tagits i anspråk för 1935/1936 års riksstat.

Postsparbankens reservfond uppgår för närvarande endast till omkring

4.5 miljoner kronor, motsvarande icke fullt en procent av bankens inlåning, och det skulle därför varit önskvärt, att av den för år 1935 uppkommande nettovinsten å postsparbanksrörelsen större delen kunnat tillföras reservfon-

Generalpoststyrelsen har emellertid funnit sig böra föreslå, att även 1935 års nettovinst till huvudsaklig del disponeras för riksstatsändamål. Efter överläggningar med postsparbanksfullmäktige har generalpoststyrelsen kommit till den uppfattningen, att av ifrågavarande vinstmedel tre miljoner kronor kunna tagas i anspråk för 1936/1937 års riksstat.

I det förestående har generalpoststyrelsen beräknat de olika inkomstposterna till följande belopp:

76 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1936/1937.

frankoteckensuppbörd....................

postavgifter för tidningar och utgivarkorsband m. m.....’ ' ’ ’

inkomster av postgirorörelsen.......................

ersättning från postsparbanken...........

övriga inkomster av inrikes rörelsen.............’ ’ ’

inkomster av utrikes rörelsen....................

inkomster av bestyr vid sidan av postverkets egentliga verksamhet

ränta å förnyelsefondmedel.......................

vinstmedel från postsparbanken...................

kr. 66,500,000

» 7,800,000

» 4,250,000

» 4,150,000

» 450,000

» 1,060,000

» 1,335,000

» 355,000

» 3,000,000

kr. 88,900,000.

Postverkets utgifter hava i samtidigt härmed avgivet förslag till driftkostnadsstat för år 1936 upptagits till 69.9 miljoner kronor. Ett överskott å 19 miljoner kronor beräknas sålunda uppstå å postverkets rörelse för sagda år.

lia det belopp som av 1936 års överskott kommer att inlevereras under ^dgftaret 1935/1936, kan antagas bliva ungefär lika stort som det belopp foQ- i arS- overskott> vilket kommer att inlevereras under budgetåret 1936/ 193/, kan överskottet av poströrelsen för sistnämnda budgetår beräknas till samma belopp som överskottet för räkenskapsåret 1936 eller 19 miljoner kronor. J

Under hänvisning till vad ovan anförts får generalpoststyrelsen föreslå, att överskottet av poströrelsen i riksstaten för budgetåret 193611937 upptaqes till 19 miljoner kronor.»

. Mot generalpoststyrelsens beräkning av postverkets bruttoinkomst under ar 1936 har riksräkenskapsverket ingen annan erinran, än att den antagna stegringen av frankoteckensuppbörden synes vara alltför låg. Med fråndragande av vissa utav styrelsen angivna tillfälliga inkomststegringsbelopp har ökningen av frankoteckensuppbörden från år 1934 till år 1935 uppskattats till 2.56 mdjoner kronor. Generalpoststyrelsen har emellertid i anslutning till genomsnittsstegringen av frankoteckensuppbörden under tioårsperioden 1926 1935 stannat vid att för år 1936 räkna med en inkomstökning av 1

miljon kronor. Det synes riksräkenskapsverket knappast föreligga skäl att vid bedömandet av nästkommande års inkomstutveckling gå så långt tillbaka i tiden, som styrelsen i sin genomsnittsberäkning gjort. Med antagande av en inkomstökning av 2 miljoner kronor från år 1935 till år 1936 erhålles en procentuell stegring utgörande omkring två tredjedelar av den utav generalpoststyrelsen beräknade ökningen från år 1934 till år 1935. En höjning av bruttoinkomsten av poströrelsen med nämnda högre belopp, 2 miljoner kronor, synes ock stå i överensstämmelse med de av riksräkenskapsverket gjorda antagandena beträffande inkomstutvecklingen i allmänhet.

I enlighet härmed hemställer riksräkenskapsverket, att i riksstatsförslaget för budgetaret 1936/1937 överskottet av postverket uppföres med 20,000,000 kronor.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1936/1937. 77

Telegrafverket.

överskottet från telegrafverket har i riksstaten beräknats och enligt budgetredovisningen influtit med:

I underdånig skrivelse den 12 november 1935 har telegrafstyrelsen avgivit förslag i fråga om beräkning av det inkomstöverskott av telegrafverkets rörelse, som bör upptagas i riksstaten för budgetåret 1936/1937. Styrelsen har i skrivelsen anfört följande:

»Storleken av telegrafverkets inkomster och deras årliga stegring under senaste tioårsperioden framgår av efterföljande tablå:

För år 1935 beräknar telegrafstyrelsen enligt närslutna bilaga inkomsterna till omkring 112,620,000 kronor, innebärande en ökning från år 1934 med

4,640,000 kronor eller 4.3 procent.

Inkomsterna för år 1936 hava — med tagen hänsyn till genomförandet under året av vissa smärre taxenedsättningar — av telegrafstyrelsen beräknats till omkring 116,420,000 kronor, motsvarande en ökning från år 1935 av 3,800,000 kronor.

Driftkostnaderna för år 1935, vilka i driftkostnadsstaten äro upptagna lill 79,215,000 kronor, komma enligt nu verkställda beräkningar att uppgå till omkring 77,840,000 kronor, i vilket belopp även ingår en extra avsättning till telegrafverkets förnyelsefond med omkring 3,400,000 kronor, varom styrelsen i denna dag avlåten skrivelse gjort särskild framställning. Då den tidpunkt, vid vilken nu pågående arbetskonflikt kommer att upphöra, för närvarande ej kan anges, har beräkningen av driftkostnaderna för år 1935 givetvis blivit jämförelsevis osäker.

I det förslag till stat för telegrafverkets driftkostnader för år 1936, som samtidigt härmed avges och vari styrelsen utgått ifrån dels att dyrtidstillläggen under hela år 1936 skola utgå efter en levnadskostnadsindex av 156, dels den allmänna förutsättningen, att någon mera allvarlig konjunktur-

78 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1936/1937.

nedgång icke skall inträda under nästkommande år, dels slutligen att inga väsentliga rubbningar skola inträda i nuvarande inhemska prisnivå, hava kostnaderna blivit beräknade till omkring 83,400,000 kronor. Enär varken tidpunkten för arbetskonfliktens avslutande eller de villkor, på vilka arbetet kommer att återupptagas, för närvarande äro kända, vidlådas även utgiftsberäkningarna för år 1936 av viss osäkerhet.

överskottet av telegrafverkets rörelse under de senaste tio åren har utgjort:

Procent å i medeltal disponerat kapital

Enligt ovan gjorda beräkningar över inkomster och driftkostnader samt förhandsberäkningar rörande den sannolika storleken av det i medeltal disponerade kapitalet skulle överskottet för åren 1935 och 1936 utgöra:

Procent å i medeltal disponerat kapital

På grund av vad ovan anförts och då styrelsen icke nu vågar beräkna högre överskott av rörelsen för år 1937 än för år 1936, får styrelsen föreslå, att telegrafverket i riksstaten för budgetåret 1936/1937 upptages sålunda:

Inkomst av statens produktiva fonder.

Statens affärsverksamhet.

2. Telegrafverket .......................... kronor 33,000,000. >

I den uti skrivelsen åberopade bilagan har telegrafstyrelsen angivit telegrafverkets inkomster för åren 1934—1936 sålunda, i tusental kronor:

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1936/1937. 79

Såsom av telegrafstyrelsens skrivelse framgår, har efter år 1925 telegrafverkets överskott utvisat en stadigt fortgående stegring, detta jämväl under den senaste depressionsperioden. Även överskottets storlek i procent av det i medeltal disponerade kapitalet har oavbrutet stegrats till och med år 1934, och uppgick vinstprocenten enligt det tidigare tillämpade beräkningssättet för nämnda år till 9.60. För kalenderåret 1935 har telegrafstyrelsen uppskattat överskottet till 34.8 miljoner kronor eller 9.41 procent av kapitalet. Vid beräkningen av utfallet av telegrafverkets rörelse under detta år har telegrafstyrelsen bland driftkostnaderna inräknat en extra avsättning till telegrafverkets förnyelsefond med omkring 3.4 miljoner kronor, vilken avsättning ansetts erforderlig för bestridande av ersättnings- och underhållsarbeten, som eftersatts i anledning av den under sommaren och hösten pågående konflikten vid telegrafverkets linjearbeten.

Vid förhandsbedömningen av telegrafverkets överskott för år 1936 utgår riksräkenskapsverket från att den höjning av avsättningen till telegrafverkets förnyelsefond beträffande riksnätet från 4 till 5 procent, varom telegrafstyrelsen gjort framställning till Kungl. Maj:t och som av riksräkenskapsverket tillstyrkts, kommer till stånd. Vidare bör hänsyn tagas till de av telegrafstyrelsen antydda smärre taxenedsättningar, vilka kunna finnas böra vidtagas.

Med utgångspunkt från de av riksräkenskapsverket gjorda allmänna antagandena rörande konjunkturutvecklingen har ämbetsverket ansett sig kunna räkna med en sådan stegring av telegrafverkets bruttoinkomst, att jämväl vid höjning av avsättningen till förnyelsefonden samt efter de tilltänkta taxenedsättningarna, nettoavkastningen av verket kan uppehållas vid omkring 9 procent. Under angivna förutsättning skulle telegrafverkets överskott för år 1936 komma att uppgå till omkring 35 miljoner kronor. Ett belopp av denna storlek torde ock kunna beräknas bliva inlevererat såsom överskott under budgetåret 1936/1937.

Riksräkenskapsverket föreslår sålunda, att i liksstatsförslaget för budgetåret 1936/1937 telegrafverkets överskott uppföres med 35,000,000 kronor.

Statens järnvägar.

överskottet från statens järnvägar har i riksstaten beräknats och enligt budgetredovisningen influtit med:

Beräknad Behållen Stegring +

inkomst inkomst Nedgång —

kronor kronor kronor

Budgetåret 1930/1931 ......... 36,000,000 36,900,000 — 9,950,000

» 1931/1932 26,000,000 15,870,332 — 21,029,668

» 1932/1933 17,750,000 11,353,995 — 4,516,337

» 1933/1934 3,000,000 4,151,131 — 7,202,864

» 1934/1935 12,000,000 36,856,643 + 32,705,512

> 1935/1936 26,000,000

SO Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1936/1937.

Järnvägsstyrelsen har i underdånig skrivelse den 10 december 1935 med förslag till beräkning av den behållna inkomst av statens järnvägar, som bör upptagas i riksstaten för budgetåret 1936/1937, yttrat sig sålunda:

»För innevarande räkenskapsår föreligga exakta uppgifter enligt bokföringen över inkomsternas, utgifternas och behållningens storlek till och med september månad, för oktober månad föreligga jämväl motsvarande uppgifter, om ock preliminära, för november och december slutligen finnas gjorda förhandsberäkningar. Nedanstående detaljerade sammanställning av statens

Beräknade och uppnådda ekonomiska resultat för år 1935.

1 Beträffande november—december beräknade.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1936/1937. 81

järnvägars inkomster, utgifter och överskott under första och andra halvåret 1935, sådana de tidigare beräknats och sådana de blivit, eller vad det senare halvåret angår, numera väntas bliva, lämnar vass vägledning för beräkning av blivande behållning under år 1936 och under budgetåret 1936/1937.

Däri upptagna specificerade inkomster äro angivna enligt järnvägsstyrelsens underdåniga skrivelse den 3 december 1934 angående behållen inkomst för budgetåret 1935/1936, utgifterna enligt av Kungl. Majit fastställd kostnadsstat. Vad angår fördelningen å halvår, ansluter sig denna till de i styrelsens skrivelse till finansdepartementet den 28 februari 1935 meddelade siffertablåerna.

De under rubriken beräknat resultat anförda inkomstsummorna motsvara den nivå för trafikrörelsen, vilken uppnåtts hösten 1934. — Sammanställningen visar, att den betydande uppgång i rörelsen, som vid denna tidpunkt kunde konstateras, och varom sedermera bokslutet för år 1934 bar vittne, fortsatt jämväl under år 1935, ehuru i ett något långsammare tempo. Nu liksom för ett år sedan har styrelsen tillfredsställelsen framhålla, att förbättring ifråga örn inkomstgivningen uppträtt för samtliga huvudtrafikslag. Denna likformighet torde vara att anse såsom ett gott tecken för den närmaste framtiden.

Trots detta måste emellertid den förhandsberäkning av nästkommande års inkomster, till vilken järnvägsstyrelsen nu övergår, detta år liksom under många föregående år bli behäftad med väsentligt större osäkerhet än motsvarande beräkningar, avgivna under lugna ekonomiska och politiska konjunkturer.

Så snabbt som dagshändelserna för närvarande växla, är det väl föga sannolikt, att under år 1936 kastningar skola undgås ifråga om statens järnvägars trafik och inkomster. Styrelsen vill icke inlåta sig på något försök till prognos angående uppträdande förändringars riktning och storlek. Erinras må emellertid, att uppgången från bottenläget vintern 1932—1933 varit särdeles snabb, icke blott för statens järnvägar utan även för flertalet av vårt lands enskilda järnvägar, ävensom att denna utveckling till det bättre gått parallellt med en kraftig ökning av den motoriserade landsvägstrafiken. Det allmänna läget på transportmarknaden synes alltså ha karaktären av en fullt utbildad högkonjunktur, och det förefaller icke osannolikt, att utvecklingen redan närmar sig konjunkturvågens krön. Det synes ligga nära till hands att uppdraga en parallell med vad som inträffade under 1920-talets första hälft. På en stadig uppgång fram till hösten 1924 följde ifråga örn godstrafiken ett kännbart bakslag. I förhållande till de allmänna konjunkturernas böljesystem synes 1935 intaga ett med 1924 någorlunda jämförligt läge, åtminstone är tidsavståndet från närmast föregående bottenpunkt ungefärligen detsamma.

Järnvägsstyrelsen har vid sådant förhållande, trots de senaste månadernas gynnsamma resultat, icke ansett rådligt räkna med någon fortsatt förbättring utan för år 1936 — och måhända även det med någon optimism — antagit nuvarande trafikvolym ungefärligen bibehållen. I konsekvens härmed lia inkomsterna flir första halvåret 1937 satts lika med inkomsterna för samma månader år 1936.

Det nu anförda gäller ifråga örn den allmänna trafiken. Vad angår transporterna av lapplandsmalm, har styrelsen som vanligt följt från Luossavaara- Kiirunavaara aktiebolag erhållna uppgifter. Bolagets under viss reservation avgivna transportanmälan för år 1936 pekar mot en inkomst av 14 miljoner Milano lill riksdagens protokoll 1930. 1 sarai. Nr 1 Del 2. (>

82 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1936/1937.

kronor, inklusive övriga malmtrafikanters frakter. Samma inkomstbelopp skall antagas även för budgetåret 1936/1937.

Enligt föreliggande förslag till kostnadsstat för år 1936 har man att räkna med följande utgiftsbelopp (i runda tal):

Miljoner kronor

Statens järnvägar, exklusive malmbanan...................... 152.7

Malmbanan.............................................. 12. o

Tillsammans 164.7

Vad beträffar första halvåret 1937, saknas ännu fasta hållpunkter för en mera exakt beräkning av utgifterna, dessa må därför, på sätt vid tidigare beräkningar städse brukat ske, antagas oförändrade från år 1936.

Under angivna förutsättningar beräknas 1936 års ekonomiska resultat för statens järnvägar, inklusive automobiltrafik m. m., bliva följande:

År 1936 Miljoner kronor

Statens järnvägar, utom malmbanan.

Inkomster.

Persontrafik............................ 69.5

Post............ 8.3

Godstrafik............................. 96. o

Övriga inkomster............. 2.7

Summa inkomster 176.5

Utgifter 152.7

överskott 23.8

'■ .i : ' i . • C;.

Malmbanan.

Inkomster.

Persontrafik ............................ 1.0

Post.................................. 0.1

Godstrafik............................. 1.2

Lapplandsmalm......... 14.0

Övriga inkomster........................ 0.1

Summa inkomster, exklusive garantitillägg 16.4

Utgifter 12.0

överskott, exklusive garantitillägg .... 4.4

Beräknat garantitillägg.. .................. 2.5

överskott enligt bokföringen............. 6.9

Överskott för statens järnvägar.............. 30.7

Da den uppdelning av inkomster och utgifter på halvår, vilken styrelsen tidigare år plägat meddela, denna gång icke kommer till användning för anbefallda förhandsberäkningar, har densamma ansetts kunna bortfalla.

I förestående tablå har, som synes, garantitillägget upptagits jämlikt bestämmelserna i 1927 års malmavtal. Trots tillkomsten av 1932 och 1934 års avtal

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1936/1937. 83

reglera ju dessa bestämmelser de faktiska inkomsterna från malmbanan jämväl för innevarande avräkningsperiod, medan de nyare avtalen endast medfört förändring beträffande tidpunkterna för tilläggens likvidering. Vid sådant förhållande har icke ansetts böra i anledning av nämnda avtal ske någon ändring beträffande malmbanans inkomst- och utgiftskonto i statens järnvägars räkenskaper; för vinnande av övergång från bokföringsmässigt till kassamässigt överskott ha, såsom redan tidigare meddelats, inlagts regleringskonton.

För år 1936 skulle alltså det bokförda överskottet för statens järnvägar uppgå till 30.7 miljoner kronor mot

34.8 miljoner kronor för år 1935 och

28.6 > » > » 1934.

Enligt ovan omförmälda antaganden beträffande inkomster och utgifter under l:a halvåret 1937 — vilka antaganden överensstämma med en praxis, från vilken avsteg gjorts endast undantagsvis — skulle jämväl budgetåret 1936/1937 komma att uppvisa ett bokfört överskott av 30.7 miljoner kronor.

Mot detta belopp är att ställa statens järnvägars andel i riksgäldskontorets räntebörda. För kalenderåret 1935 har denna beräknats till 31.8 miljoner kronor. Härvid har, i överensstämmelse med vad tidigare plägat ske, bortsetts från de kapitalbelopp, som investerats i och för elektrifieringen av de bandelar, vilkas elektriska anläggningar ännu icke blivit tagna i bruk.

För budgetåret 1936/1937 har man att räkna med ett högre belopp räntepliktigt kapital än för år 1935, beroende i huvudsak av elektrifieringsarbetenas fortskridande. Å andra sidan bör den sedan några år pågående sänkningen av den allmänna räntenivån medföra någon nedgång i den genomsnittsräntefot, efter vilken statens järnvägars andel av statsverkets totala räntebörda beräknas. Härmed erhålles emellertid endast en ofullständig kompensation. Beräkningarna sluta på en total räntebörda för budgetåret 1936/1937 av 33.3 miljoner kronor.

Trots den under de senaste åren inträdda trafikökningen, vilken antagits bliva i huvudsak bestående för här ifrågavarande kalkylationstid, kan således statens järnvägars överskott för instundande budgetår icke förväntas bliva fullt tillräckligt för en täckning av den kalkylerade räntekostnaden för statens järnvägars i första hand räntepliktiga kapital av lånemedel än mindre för att lämna någon avkastning å i statsbanorna investerat statskapital av annan art.

Förestående uppgifter avse statens järnvägars bokföringsmässiga överskott. — Härifrån har man — med den ordning beträffande likvideringen av Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolags garantitillägg, vilken införts i och med 1932 och 1934 års malmavtal —- att noga skilja det kassamässiga överskottet.

I förestående överskottsbelopp 30.7 miljoner kronor ingår beräknat driftsgarantilillägg för malmbanan med 2.5 miljoner, vilket tillägg dock icke kommer att inbetalas eller ens debiteras Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag utan blott att påföras förenämnda regleringskonton. Däremot skulle med från bolaget anmäld transportmängd statens järnvägar under år 1936 erhålla 5.7 miljoner kronor i form av s. k. fraktförhöjning jämlikt 1934 års malmavtal. Anmärkas bör, att en inkomst av minst detta belopp erhålles, även örn malmtrafiken skulle bli mindre och örn bolaget skulle utnyttja vid avbetalning under sistförflutna oktober månad av garantitilläggsskuld gjort förbehåll. Det kassamässiga överskottet av statsbanerörelsen skulle alltså

84 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1936/1937.

uppgå till 30.7 — 2.5 + 5.7 = 33.9, eller i runt tal 34 miljoner kronor, med följande fördelning å räkenskapsår:

avseende år 1936 ................... 24 miljoner kronor

» » 1937 ................... 10 > > .

Förenämnda kassamässiga överskott för statens järnvägar under budgetåret 1936/1937 är icke identiskt med den för samma års riksstat beräkningsbara inkomsten från statens järnvägar, vilken omfattar en något tidigare period. Dessutom kan rubbning inträda på grund av inbetalningar från Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag av skuld för garantitillägg.

Vad beträffar förskjutningen i tid, påverkar densamma enligt här gjorda antaganden ifråga örn trafikutvecklingen icke beloppets storlek utan blott fördelningen därav å räkenskapsår. Även det inlevererbara beloppet, vilket jämlikt den nu följda ordningen för leveranserna kommer att avse tiden 1 maj 1936—30 april 1937, kan alltså beräknas till i runt tal 34 miljoner kronor, varav dock 29 miljoner kronor avse räkenskapsåret 1936 och blott 5 miljoner kronor år 1937.

Vad åter angår eventuella avbetalningar av garantitilläggsskuld, undandraga ,d.e sig varje förutsägelse. Här upptaget belopp är emellertid det lägsta möjliga, medan vad statens järnvägar i gynnsammaste fall kan ytterligare erhålla enligt nu föreliggande beräkningar uppgår till 2.3 miljoner kronor.

Under hänvisning till vad sålunda anförts, får järnvägsstyrelsen föreslå, att i riksstaten för budgetaret 1936/1937 såsom inkomst av statens järnvägar upptages ett belopp av 34 miljoner kronor.»

Riksräkenskapsverket hemställer, att i enlighet med järnvägsstyrelsens förslag inkomsten av statens järnvägar för budgetåret 1936/1937 beräknas till

34,000,000 kronor.

Statens vattensfallsverk.

överskottet för statens vattenfallsverk har i riksstaten beräknats och enligt budgetredovisningen influtit med:

Stegring + Nedgång — kronor

— 1,102,165

— 94,238

+ 296,493 + 314,682

+ 1,210,058

I underdånig skrivelse den 28 november 1935 har vattenfallsstyrelsen framlagt förslag till beräkning av det inkomstöverskott å statens vattenfallsverks rörelse, som bör upptagas i riksstaten för budgetåret 1936/1937. Styrelsen yttrar sig härvid sålunda:

»Vattenfallsstyrelsen har beräknat statens vattenfallsverks driftöverskott för kalenderåret 1936 i enlighet med vidstående tabell:

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1936/1937. 85

Rörande beräkningen av ifrågavarande driftöverskott får vattenfallsstyrelsen anföra följande.

Inkomsterna.

Beträffande kraftverken ha inkomsterna för år 1936 beräknats höjda med netto 3,135,000 kronor i förhållande till den för innevarande år lämnade beräkningen. Av denna ökning härröra 1,070,000 kronor från ökad kraftleverans till elektrisk järnvägsdrift och resten, 2,160,000 kronor, från stegrad kraftavsättning i övrigt. Å andra sidan ha ränteinkomsterna å förnyelsefondsmedlen minskats till följd av sänkt räntefot och någon skatterestitution icke beräknats, vilka omständigheter föranlett en inkomstminskning med

95.000 kronor.

För kanalverken har beräknats en ökning av de för innevarande år beräknade inkomsterna med 115,000 kronor, väsentligen beroende på ökad kanaltrafik. Fastighetsförvaltningens inkomster ha beräknats ökade med

20.000 kronor.

Driftkostnaderna.

I sitt samtidigt avlåtna förslag till driftkostnadsstat för statens vattenfallsverk under år 1936 har vattenfallsstyrelsen beräknat driftkostnaderna för nämnda år till 19,045,000 kronor, innebärande en ökning av 1,925,000 kronor i förhållande till den för innevarande år fastställda driftkostnadsstaten.

Härvid ha kraftverkens driftkostnader beräknats ökade med 1,840,000 kronor, varav 345,000 kronor belöpa på drift och underhåll av särskilda förvaltningsobjekt, 455,000 kronor på allmänna omkostnader och 1,040,000 kronor på avsättning till förnyelsefond.

Utav de allmänna omkostnadernas höjning hänföra sig 240,000 kronor till en delvis av ändrade fördelningsgrunder föranledd ökning av de på driften belöpande kostnaderna för vattenfallsstyrelsen, varjämte 110,000 kronor utgöra ökning i pensionskostnaderna, huvudsakligen på grund av utsträckt pensionsrätt för verkets arbetarpersonak

86 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1936/1937.

Kanalverkens och fastighetsförvaltningens driftkostnader ha höjts med

65.000 kronor, därav 50,000 kronor för ökade pensionskostnader, respektive

20.000 kronor.

Under budgetåret 1936/1937 torde av 1937 års överskott för kraftverken kunna inlevereras till statsverket ett belopp, som med 250,000 kronor överstiger vad som av 1936 års överskott inlevereras under budgetåret 1935/ 1936. Den totala inlevereringen från kraftverken under förstnämnda budgetår skulle således uppgå till 19,050,000 + 250,000 = 19,300,000 kronor.

I enlighet med vad sålunda anförts får vattenfallsstyrelsen föreslå, att det inkomstöverskott å statens vattenfallsverks rörelse, som bör upptagas i riksstaten för budgetåret 1936/1937, beräknas på följande sätt:

Statens vattenfalls verk:

Kraftverk............................ kronor 19,300,000

Kanalverk........................... » 450,000

Fastighetsförvaltning.................. » 250,000

Summa kronor 20,000,000.»

Med biträdande av vattenfallsstyrelsens sålunda framställda förslag får riksräkenskapsverket hemställa, att inkomsterna från kraftverken, kanalverken och fastighetsförvaltningen för budgetåret 1936/1937 beräknas till respektive 19,300,000 kronor, 450,000 kronor och 250,000 kronor och alltså för statens vattenfallsverk såsom helhet till 20,000,000 kronor.

Domänverket.

Överskottet för domänverket har i riksstaten beräknats och enligt budget redovisningen influtit med: I

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 15 november 1935 har domänstyrelsen rörande beräknandet av ifrågavarande titel för budgetåret 1936/1937 anfört följande:

»De inkomster, som tillföras statens domäners fond, utgöras i huvudsak av inkomster från statsskogarna ävensom, i mindre utsträckning, av inkomster från statens jordbruksdomäner. Under det att inkomsterna för de senare äro jämförelsevis konstanta, kunna däremot inkomsterna från statsskogarna visa högst väsentliga växlingar under skilda år allt efter utvecklingen av läget på världsmarknaden för trävaror och pappersmassa.

Det är givetvis vanskligt att under nuvarande internationella läge göra några beräkningar om utfallet av domänverkets rörelse under 1936. Styrelsen bär emellertid funnit sig böra uppskatta 1936 års överskott för domänverket till 10 miljoner kronor.»:

B ilf sr alf an skap sver keta inkomstberäkning lör budgetåret 1936/1937. 87

I enlighet med domänstyrelsens sålunda gjorda beräkning hemställer riksräkenskapsverket, att inkomsterna från domänverket i riksstaten för budgetåret 1936/1937 upptagas till 10,000,000 kronor.

Statens reproduktionsanstalt.

Budgetåret 1930/1931 » 1931/1932

» 1932/1933

» 1933/1934

* 1934/1935

» 1935/1936

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 7 november 1935 har lantmäteristyrelsen beräknat inkomstöverskottet å reproduktionsanstaltens rörelse budgetåret 1936/1937 till 30,000 kronor.

I överensstämmelse härmed har riksräkenskapsverket i inkomsttabellen uppfört överskottet av statens reproduktionsanstalt med 30,000 kronor.

II. Statens allmänna fastighetsfond.

Denna inkomsttitel har först med innevarande budgetår uppförts i riksstaten och härvid upptagits till 7,977,800 kronor.

Enligt av vederbörande förvaltningsmyndigheter avgivna förslag till inkomst- och utgiftsstater för respektive delfonder för budgetåret 1936/1937 beräknas fastighetsfondens överskott för detta budgetår till 7,522,190 kronor. Närmare uppgifter om de i statförslagen beräknade inkomst- och utgiftsbeloppen lämnas i efterföljande sammanställning, däri för jämförelse även medtagits motsvarande belopp i den för innevarande budgetår fastställda inkomst- och utgiftsstaten för fastighetsfonden.

Budgetåret Budgetåret 1935/1936 1936/1937

kronor kronor

Ersättning för till statsmynd Fångvårdsstyrelsens delfond Utrikesdepartementets » Medicinalstyrelsens »

Byggnadsstyrelsens t>

Fångvårdsstyrelsens delfond Utrikesdepartementets » Medicinalstyrelsens »

Byggnadsstyrelsens »

Inkomster:

upplåtna lokaler.

88 Riksräkenskapsyerkets inkomstberäkning för budgetåret 1936/1937.

Utgifter:

Den enligt de avgivna statförslagen beräknade minskningen av fastighetsfondens överskott för budgetåret 1936/1937 är huvudsakligen att återföra på den höjning av reparations- och underhållskostnaderna för medicinalstyrelsens och byggnadsstyrelsens delfonder tillhörande fastigheter, som föreslagits utöver vad som påkallats i anledning av tillväxten av det till dessa delfonder hänförliga fastighetsbeståndet.

Beräkningen av de i statförslagen upptagna beloppen för ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler och för avsättning till förnyelsefonden har, utom beträffande fångvårdsstyrelsens delfond, verkställts i anslutning till den av Kungl. Majit jämlikt beslut den 7 december 1934 anbefallda ytterligare utredning angående fastställande av fastighets- och hyresvärden för till fastighetsfonden hörande fastigheter, som byggnadsstyrelsen överlämnat med underdånigt utlåtande den 12 november 1935. Med utgångspunkt från de i denna utredning framlagda beräkningarna bör för fångvårdsstyrelsens delfond upptagas ett belopp av 597,600 kronor såsom ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler och ett belopp av, i avrundat tal, 143,500 kronor såsom avsättning till förnyelsefonden. Härigenom reduceras det'av fångvårdsstyrelsen för delfonden beräknade överskottet, 356,200 kronor, till 306,300 kronor eller med 49,900 kronor.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1936/1937. 89

Beträffande den i statförslaget för utrikesdepartementets delfond upptagna posten å 146,400 kronor för reparations- och underhållskostnader m. m. för delfonden tillhörande fastigheter må framhållas, att i angivna belopp ingår, förutom rena reparations- och underhållskostnader samt utgifter för ränta och amortering å köpeskillingen för beskickningsfastigheten i Ankara, ett belopp å 5,000 kronor avseende kostnader för belysning och uppvärmning av beskickningsfastigheten i Leningrad. Riksräkenskapsverket förordar, att detta belopp överföres till det under tredje huvudtiteln uppförda anslaget till skrivmaterialier m. m. vid beskickningar och konsulat och att alltså förevarande post upptages till allenast 141,400 kronor. I samband härmed bör det i statförslaget för ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler beräknade beloppet, 440,200 kronor, även minskas med 5,000 kronor eller till 435,200 kronor. Den av riksräkenskapsverket föreslagna överflyttningen medför alltså ingen ändring av det av utrikesdepartementet för ifrågavarande delfond beräknade överskottet.

Slutligen må, vad angår det i statförslaget för medicinalstyrelsens delfond upptagna beloppet å 14,000 kronor för hyresutgifter m. m. för av delfonden förhyrda lokaler, påpekas, att medicinalstyrelsen icke tagit hänsyn till dessa utgifter vid beräkningen av ersättningen för till statsmyndigheter upplåtna lokaler. Riksräkenskapsverket får därför föreslå, att sistnämnda post, som av medicinalstyrelsen upptagits till 4,070,460 kronor, uppräknas med 14,000 kronor till 4,084,460 kronor och att således det av medicinalstyrelsen för delfonden beräknade överskottet, 2,620,490 kronor, höjes med enahanda belopp eller till 2,634,490 kronor.

De i statförslagen framlagda beräkningarna hava i övrigt icke givit riksräkenskapsverket anledning till erinran. Härvid har dock riksräkenskapsverket förutsatt, att ämbetsverket icke haft att ingå på någon prövning av beräkningen av de i statförslagen upptagna beloppen för reparations- och underhållskostnader för fastighetsfonden tillhörande fastigheter.

I enlighet med vad sålunda anförts skulle fastighetsfondens överskott för budgetåret 1936/1937 belöpa sig till 7,486,290 kronor. Riksräkenskapsverket har i anslutning härtill i inkomsttabellen uppfört inkomsttiteln statens allmänna fastighetsfond med, i avjämnat tal, 7,500,000 kronor.

lil. Fonden för statens aktier.

Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag.

För nedanstående budgetår har utdelningen från detta bolag beräknats till och influtit med följande belopp:

Beräknad Behållen Stegring +

inkomst inkomst Nedgång —

kronor kronor kronor

Budgetåret 1930/1931 ........ 13,000,000 12,551,663 + 1,106,081

» 1931/1932 ........ 6,000,000 6,165,883 — 6,385,780

» 1932/1933 ........ 100 — 1,405,217 — 7,571,100

» 1933/1934 ........ 100 — + 1,405,217

t> 1934/1935 ........ 100 — —

t . 1935/1936 . ...... 100

90 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1936/1937.

Inkomstminskningen från och med budgetåret 1931/1932 har föranletts av den ekonomiska krisen. Det för budgetåret 1932/1933 redovisade underskottet avser av staten erlagda kommunalutskylder för från malmbolaget uppburen royalty. För bestridande av utgående skatter av nämnda slag för budgetåret 1933/1934 och följande budgetår hava medel anvisats å det under sjunde huvudtiteln uppförda anslaget till staten åliggande kommunala och andra utskylder.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 7 december 1935 har Luossavaara- Kiirunavaara aktiebolag rörande beräkningen av inkomsterna under budgetåret 1936/1937 å förevarande titel meddelat, att tillkomsten respektive storleken av dylika inkomster är beroende av faktorer, vilka för närvarande äro att betrakta såsom så svårbedömliga och osäkra, att bolaget ansett sig icke lämpligen kunna angiva någon siffra i detta avseende.

Riksräkenskapsverket har under sådana förhållanden funnit sig böra i inkomsttabellen upptaga inkomst från Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag med allenast ett formellt belopp av 100 kronor.

Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet.

De höga inkomstsiffrorna för budgetåren 1930/1931, 1933/1934 och 1935/

1936 äro att återföra på extra utdelningar av fonderade vinstmedel, för sistnämnda budgetår uppgående till 10.5 miljoner kronor.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 14 november 1935 har aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet beräknat den staten under budgetåret 1936/

1937 tillkommande utdelningen å stamaktiekapitalet till 1,595,000 kronor. Riksräkenskapsverket har i inkomsttabellen upptagit inkomsten av aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet till 1,595,000 kronor.

IV. Statens utlåningsfonder.

överskotten från statens utlåningsfonder, inklusive den under särskild rubrik tidigare upptagna fonden för låneunderstöd, hava för nedanstående år sammanlagt beräknats till, respektive redovisats med följande belopp:

Beräknad Behållen Stegring +

inkomst inkomst Nedgång —

kronor kronor kronor

Budgetåret 1930/1931 ......... 13,860,400 13,300,533 + 105,657

» 1931/1932 13,570,800 13,194,993 — 105,540

» 1932/1933 13,117,000 12,971,636 — 223,357

» 1933/1934 15,086,900 15,879,430 + 2,907,794

o 1934/1935 ......... 14,751,600 16,469,423 + 589,993

» 1935/1936 13,220,700

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1936/1937. 91

ökningen av inkomsten under budgetåret 1933/1934 är beroende på inordnandet bland statens utlåningsfonder från och med samma budgetår av statens bostadslånefond, vilken emellertid numera på grund av förtidsamor-

teringar betydligt nedgått.

I anslutning till riksräkenskapsverket delgivna, i statskontoret respektive riksgäldskontoret verkställda beräkningar har riksräkenskapsverket i inkomsttabellen upptagit nedanstående belopp såsom överskott från statens utlåningsfonder.

Statens bostadslånefond..................................

Lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörby..........

Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barn-

rika familjer..................*.......................

Lånefonden för bostadsbyggande i städer och stadsliknande

samhällen.............................................

Lånefonden för främjande av bostadsbyggande på landsbygden

Lånefonden för lantarbetarbostäder........................

Allmänna järnvägslån ef onden.............................

Bibanelånefonden........................................

Lånefonden för anskaffning av motorvagnar m. m. åt enskilda

järnvägar .............................................

Vattenkraftslånefonden...................................

Luftfartslånefonden......................................

Allmänna byggnadslånefonden.............................

Studielånefonden.........................................

Lånefonden för inköp av ädla avelsston...................

Lånefonden för inköp av avelshingstar av ardennerras......

Lånefonden för inköp av renar...........................

Statens fjäderfälånefond..................................

Gödselvårdslånefonden....................................

Statens kalkbrukslånefond................................

Statens fruktodlingslånefond..............................

Statens mejerilånefond...................................

Spannmålslagerhusfonden.................................

Spannmålskreditfonden...................................

Statens sekundärlånefond för jordbrukare..................

Statens slakterilånefond..................................

Kraftledningslånefonden..................................

Egnahemslånefonden.....................................

Jordförmedlingsfonden....................................

Arrendeegnahemsfonden..................................

Arrendelånefonden.......................................

Arbetarsmåbrukslånefonden...............................

Västerbottens och Norrbottens nybygges- och bostadsförbätt-

ringslånefond..........................................

Kolonisternas kreaturs- och redskapslånefond...............

Statens avdikningslånefond...............................

Täckdikningslånefonden...................................

Allmänna nyodlingsfonden................................

Norrländska nyodlingsfonden..............................

Fiskerilånef onden........................................

Kommunskogslånefonden.................................

Virkesmätningslånefonden.................................

kronor

»

»

»

»

»

»

»

»

»

»

»

»

»

»

»

»

»

»

»

»

»

»

»

»

»

»

»

850.000 80,000

50.000 100

575.000 100

50,000

50.000 8,400

35.000 100 100 100

2.000 100

500.000 10,000

350.000 8,700,000

50.000 100 100

1.000 1,000,000

3.000 110,000

1.000 100

92 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för bndgetåret 1936/1937.

Lånefonden för inköp av gasgeneratorer för motordrift...... kronor 5,000

Hemslöjdslånefonden..................................... » 2'500

Industrilånefonden....................................... „ 90*000

Hantverkslån ef onden..................................... ,> 12000

Lånefonden för ackordslån och förlagslån åt hantverkare .... » 60,000

Rederilånefonden........................................ , 650 000

Fonden för låneunderstöd................... „ on7 nnn

Sammanlagt beräknas sålunda överskotten från statens utlåningsfonder till 14,124,900 kronor.

V. Statsverkets fond av rusdrycksmedel.

överskotten från denna fond hava utgjort:

Nedgången av inkomsterna å förevarande inkomsttitel från och med budgetåret 1933/1934 är beroende på, att av rusdrycksmedelsfondens tillgångar 82.83 miljoner kronor tagits i anspråk för finansiering av tilläggsstaten för budgetåret 1932/1933. Vid utgången av budgetåret 1934/1935 uppgick fondens kapitalbehållning till 20.29 miljoner kronor. Enligt beslut vid 1935 års riksdag^ skall under nu löpande budgetår ytterligare 8 miljoner kronor tagas i anspråk av fondens kapitaltillgångar.

Riksräkenskapsverket har, i anslutning till av statskontoret verkställd beräkning, i inkomsttabellen för budgetåret 1936/1937 upptagit inkomsten av statsverkets fond av rusdrycksmedel till 480,000 kronor.

C. Andel i riksbankens vinst.

De beräknade och redovisade inkomsterna å förevarande titel hava utgjort:

Budgetåret 1930/1931 » 1931/1932

» 1932/1933

» 1933/1934

» 1934/1935

» 1935/1936

Beräknad

inkomst

kronor

19.000. 000

16.000. 000

14.000. 000

27.000. 000

7.000. 000

3.000. 000

Behållen

inkomst

kronor

19.000. 000

16.000. 000

14.000. 000

27.000. 000

7,000,000

Att den beräknade inkomsten för budgetåret 1933/1934 upptagits till så stort belopp som 27 miljoner kronor sammanhänger med den av 1933 års

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1936/1937. 93

riksdag beslutade omläggningen i fråga om riksbanksvinstens disponerande för riksstaten, varigenom vid själva övergången till den nya ordningen kunnat i riksstaten upptagas andel i riksbanksvinsten för två kalenderår, nämligen 14 miljoner kronor för år 1932 samt 13 miljoner kronor för år 1933. För budgetåren från och med 1934/1935 skall enligt nämnda beslut för riksstaten disponeras andel i vinsten avseende det kalenderår, som utlöper under budgetåret.

Då säkra utgångspunkter för beräknande av riksbanksvinsten för år 1936 givetvis saknas, har riksräkenskapsverket ansett sig böra för budgetåret 1936/ 1937 provisoriskt upptaga inkomsttiteln till samma belopp, vartill vinstandelen för år 1935 beräknats, eller till 3,000,000 kronor.

D. Riksgäldskontorets inkomstmedel.

Förevarande inkomsttitel, vilken uppförts i riksstaten från och med budgetåret 1932/1933, var från början i första hand avsedd för redovisning av ränteinkomster å de av 1932 års riksdag beviljade lånen till Skandinaviska kreditaktiebolaget. Å titeln redovisas jämväl de riksgäldskontorets ränteinkomster m. m., vilka förut ingått bland »diverse inkomster». För nedanstående budgetår hava de beräknade och redovisade inkomsterna utgjort:

Beräknad inkomst kronor

Budgetåret 1932/1933............. 11,550,000

» 1933/1934............. 12,100,000

» 1934/1935............. 17,800,000

» 1935/1936............. 7,000,000 I

I det för budgetåret 1934/1935 i tablån redovisade behållna inkomstbeloppet ingår, förutom löpande inkomster, ett belopp av 12.06 miljoner kronor, utgörande nominella värdet av de obligationer av 1923 års premieobligationslån, å vilka vinst utfallit och vilka till följd därav icke skolat inlösas. De löpande inkomsterna för nämnda budgetår hava alltså uppgått till 6.11 miljoner kronor. Under innevarande budgetår torde inkomsten å titeln, enligt från riksgäldskontoret under hand inhämtade uppgifter, ej komma att uppgå till mer än omkring 5.50 miljoner kronor, vari ingår en tillfällig inkomst å 1.26 miljoner kronor, utgörande ränta å anslagsmedel för täckande av statens järnvägars fordran hos Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag för frakttillägg för år 1932. Nedgången i inkomsttillflödet sammanhänger med av Skandinaviska kreditaktiebolaget verkställda återbetalningar å statens lån till bolaget, varigenom riksgäldskontorets ränteinkomster i motsvarande mån minskats.

I en riksräkenskapsverket delgiven, till finansdepartementet avlämnad förslagsberäkning har riksgäldskontoret beträffande beräkningen av kontorets inkomstmedel för budgetåret 1936/1937 anfört följande:

Behållen

inkomst

kronor

9,397,697

11,108,420

18,166,933

Stegring

kronor

1,710,723

7,058,513

94 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1936/1937.

»Under titeln 'Riksgäldskontorets inkomstmedel’ hava upptagits följande beräknade inkomster, nämligen:

Ränta å Skandinaviska kreditaktiebolagets 51/i% förlagslån

av år 1932 å kronor 50,000,000 ........................ kronor 2,750,000

Ränta å lån, utlämnade från fonden för varukredit........ » 17,800

Ränta å lån, utlämnade från fonden för förlag till statsverket å lån till främjande av bostadsbyggande och till främjande

av enskild företagsamhet m. m....................... » 634,300

å trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösunds skuld till

statsverket enligt 1927 års malmavtal................ » 110,200

å förlagskapital till Svenska spannmålsföreningen u. p. a. » 490,000

Depositionsavgifter för inskrivning i statsskuldboken av premieobligationer........................................ » 10,000

Preskriberade kuponger.................................. i> 15,000

Diverse räntor m. m..................................... » 1,000

Kronor 4,028,300 vilket belopp utjämnats till » 4,025,000

Avgår:

Kostnader för enskilda med statslån understödda järnvägar, som antingen måst övertagas av riksgäldskontoret eller vilkas ägare befinna sig i konkurstillstånd eller likvidation » 100,000

Nettoinkomst kronor 3,925,000.»

Under hänvisning till ovanstående beräkning får riksräkenskapsverket hemställa, att titeln riksgäldskontorets inkomstmedel i riksstaten för budgetåret 1936/1937 uppföres med ett belopp av 3,925,000 kronor.

E. I anspråk tagna kapitaltillgångar.

I underdånig skrivelse den 4 november 1935 har riksräkenskapsverket meddelat, att för respektive anslags ändamål obehövliga reservationer till ett sammanlagt belopp av 23,457 kronor 9 öre enligt hittills tillämpat förfaringssätt vöre disponibelt för statsregleringen under budgetåret 1936/1937. Beloppet vöre i sin helhet hänförligt till anslag för verkliga utgifter. Riksräkenskapsverket hemställde emellertid, att denna behållning, vilken saknade betydelse för budgetens balansering, redan under nu löpande budgetår finge överföras till inkomsttitel »E 1. Reservationer å anslag för verkliga utgifter». I samma skrivelse har riksräkenskapsverket anmält, att ämbetsverket hade för avsikt att framdeles inkomma med förslag till ändrad lydelse av kungörelsen den 14 juni 1928 (nr 209) med vissa bestämmelser angående äldre reservationsanslag.

I en riksräkenskapsverket delgiven förslagsberäkning över riksgäldskontorets inkomster har beräknats, att av allmänna byggnadslånefondens medel 16,500 kronor kunna tagas i anspråk för riksstaten under nästkommande budgetår.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1936/1937. 95

På grund av vad sålunda anförts har riksräkenskapsverket i inkomsttabellen uppfört i anspråk tagna kapitaltillgångar med följande belopp:

Reservationer å anslag för verkliga utgifter .............. kronor 100

Reservationer å anslag för kapitalökning ................ s 19®

Statens produktiva fonder.............................. * 16,500.

F. Lånemedel.

Såsom av riksräkenskapsverkets ovanberörda underdåniga skrivelse den 4 november 1935 framgår, förefinnes för nu löpande budgetår å de till utgifter för kapitalökning anvisade reservationsanslagen en för anslagens ändamål obehövlig behållning av lånemedel uppgående till 2,009,748 kronor. Ämbetsverket förutsätter, att den disponibla delen av denna behållning liksom de under innevarande budgetår verkställda återbetalningarna av lånemedel redan under löpande budgetår skola överföras till de härför avsedda in-

komsttitlarna.

Då riksräkenskapsverket saknar anledning att yttra sig örn inkomsttiteln »övriga lånemedel», har ämbetsverket i inkomsttabellen uppfört inkomsterna

av lånemedel sålunda:

I anspråk tagna reservationer

Återbetalningar ............

övriga lånemedel .........

kronor 100 » 100

En sammanställning av slutresultaten av riksräkenskapsverkets beräkningar rörande de verkliga inkomsterna för budgetaret 1936/1937 jämförda med motsvarande i riksstaten för budgetåret 1935/1936 beräknade belopp återfinnes i bilaga C.

Av sammanställningen framgår, att verkliga inkomster för budgetåret 1936/ 1937 beräknats överstiga motsvarande inkomster i riksstaten för budgetåret 1935/1936 med 59.08 miljoner kronor. Av ökningen kommer ett belopp av 32.20 miljoner kronor på allmänna budgeten medan återstoden, 26.88 miljoner kronor, är att hänföra till specialbudgeterna.

Av de å allmänna budgeten redovisade egentliga statsinkomsterna hava skatter beräknats stiga med 37.61 miljoner kronor. Stegringen av skattetitlarna är huvudsakligen att hänföra till inkomst- och förmögenhetsskatt, tullmedel och tobaksskatt, vilka titlar höjts med respektive 20.00, 13.00 och 4.00 miljoner kronor. De sammanlagda rusdrycksmedelsinkomsterna hava nedsatts med 4.00 miljoner kronor. Härvid är dock att märka, att brännvinstillverkningsskatten för budgetåret 1935/1936 på grund av omläggning av inlevereringsperioderna tillfälligt höjts med ett beräknat belopp av 8.00 miljoner kronor. Diverse inkomster hava beräknats sjunka med 2.94 miljoner kronor, ungefärligen motsvarande en under budgetåret 1935/1936 tillgänglig engångsintäkt.

96 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1936/1937.

Inkomsterna av statens affärsverksamhet beräknas stiga med 10.50 miljoner kronor, varav 8.00 miljoner kronor å statens järnvägar, och inkomsterna av statens utlåningsfonder med 0.90 miljoner kronor, medan övriga under statens produktiva fonder redovisade huvudinkomsttitlar beräknas lämna försämrade resultat. Nedsättningen av inkomsterna från statens aktier med 10.50 miljoner kronor sammanhänger med att för budgetåret 1935/1936 ett belopp av nämnda storlek, utgörande hos tobaksmonopolet fonderade vinstmedel, beräknats skola tillföras statsregleringen.

Av den beräknade ökningen å specialbudgeterna hänför sig 15.00 miljoner kronor till automobilskattemedel och 4.00 miljoner kronor till avgifter för prisreglering på jordbrukets område.

Stockholm den 10 december 1935.

Underdånigst Erik Stridsberg

P. S. Runemark

•/ • vIm omm

TABELLER

Bihang till riksdagens protokoll 1936.

1 sami. Nr 1 Del 2.

98 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1936/1937.

Utfallet av riksstaten för

Miljoner

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1936/1937. 09

Bilaga A.

budgetåret 1934/1935.

kronor.

Skattebudgeten.

Allmänna budgeten.

Utgifter:

1. Verkliga utgifter:

a. Utgifter utom räntor å statsskulden m. m. . .

b. Räntor å statsskulden m. m................

Säger för verkliga utgifter

2. Utgifter för kapitalökning:

a. Statens produktiva fonder....................

b. Avbetalning å statsskulden...................

Säger för utgifter för kapitalökning Säger för utgifter

Nettoöverskott tillfört kassafonden

Specialbudgeterna.

4. Avsättning till fonden för mötande av förluster å

spannmålsregleringen...........................

5. Avsättning till bankinspektionens m. fl. fonder.....

6. Avskrivning av visst i fonden för förlag till statsverket

ingående lånekapital...........................

Säger för utgifter

Nettoökning av till inkomstsidan icke omförda reservationer å anslag.................................

Summa

Sammanlagda skaltebudgeten.

Utgifter..............................

Nettoöverskott tillfört kassafonden......

Lånebudgeten.

Utgifter för kapitalökning:

Nettoökning av till inkomstsidan icke omförda reserva-{ tioner å anslag...............................

Totala budgeten.

Utgifter...........................................

Nettoökning av till inkomstsidan icke omförda reservationer ä anslag...................................

Nettoöverskott tillfört kassafonden.................

Tillsammans

100 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1936/1937.

Bilaga B.

Specifikation av statens inkomster för budgetåret 1936/1937.

A. Egentliga statsinkomster.

I. Skatter:

1. Mantalspenningar........................... 1 100 000

2. Prästerskapets till statsverket indragna tionde.. 1,050^000

3. Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse:

a. Inkomst- och förmögenhetsskatt,

bevillning................... 160,000,000

b. Särskild skatt å förmögenhet, be-

villning..................... 13,000,000

c. Extra inkomst- och förmögen-

hetsskatt, bevillning.......... 9,500,000

d. Utjämningsskatt, bevillning____ 9,200,000

e. Utskiftningsskatt och ersätt-

ningsskatt, bevillning......... 250,000

f. Bevillningsavgifter för särskilda

förmåner och rättigheter, bevillning..................... 350,000

g. Stämpelmedel, bevillning (därav

arvsskatt och skatt för gåva

29,000,000 kronor)........... 62,000,000 254.300.000

4. Automobilskattemedel:

a. Fordonsskatt, bevillning....... 28,000,000

b. Gummiringsskatt, bevillning____ 16,000,000

c. Bensinskatt, bevillning........ 59,000,000 103.000.000

5. Tullar och acciser:

a. Tullmedel, bevillning.......... 150,000,000

b. Accis å silke, bevillning....... 2,000,000

c. Accis å margarin och vissa andra

fettvaror, bevillning.......... 16,000,000

d. Tobaksskatt, bevillning........ 83,000,000

e. [Brännvinstillverkningsskatt, be-

villning..................... 14,000,000

f. Rusdrycksförsäljningsmedel, be-

villning:

a. Partihandelsbolag ....... 11,000,000

/?. Detaljhandelsbolag....... 20,000,000

g. Omsättnings- och utskänknings-

skatt å spritdrycker, bevillning 90,000,000

h. Maltskatt, bevillning.......... 28,000,000 414,000,000

II. Uppbörd i statens verksamhet:

1. Vattendomstolsavgifter.......................

2. Inkomster vid fångvården...................

3. Inkomster vid statens uppfostringsanstalt å Bona

4. Bidrag till riksförsäkringsanstalten och försäk-

ringsrådet ................................ 1,150,000

5. Bidrag till pensionsstyrelsen.................. 85,000

25.000 550,000

55.000 Kronor

773,450,000

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1936/1937. 101

Kronor

6. Inkomster vid statens tvångsarbets- och alkoho-

listanstalter................................. 150,000

7. Inkomster vid statens bakteriologiska laboratorium 200,000

8. Inkomster vid statens rättskemiska laboratorium 20,000

9. Avgifter för kontroll å handeln med farmacev-

tiska specialiteter .......................... 12,500

10. Inkomster vid statens sinnessjukhus........... 12,700,000

11. Inkomster vid statens uppfostringsanstalter för

sinnesslöa.................................. 35,000

12. Avgifter för besiktning av motorfordon........ 1,250,000

13. Avgifter för registrering av motorfordon....... 1,000,000

14. Bidrag till statens bränslekontrollerande verk-

samhet..................................... 20,000

15. Inkomster vid länsarkitektsinstitutionen........ 400,000

16. Avgifter för kontroll å handeln med skattefri

sprit m. m................................ 41,000

17. Inkomst av myntning och justering........... 1,500,000

18. Kontrollstämpelmedel......................... 400,000

19. Bidrag till bankinspektionen.................. 70,000

20. Bidrag till fondinspektionen................... 60,000

21. Bidrag till sparbanksinspektionen.............. 90,000

22. Bidrag för tillsyn över sparbankerna........... 200,000

23. Inkomster vid tandläkarinstitutet............. 265,000

24. Terminsavgifter från läroverken............... 1,200,000

25. Avgifter för granskning av biografbilder........ 140,000

26. Inkomster vid statens veterinärbakteriologiska

anstalt..................................... 180,000

27. Inkomster vid statens centrala frökontrollanstalt 170,000

28. Inkomster vid statens lagerhus................ 250,000j

29. Avgifter för täckande av förluster å spannmåls-

regleringen........................(......... 10,000,000

30. Avgifter för prisreglering på jordbrukets område 13,000,000,

31. Inkomster vid rikets allmänna kartverk........ 40,000:

32. Bidrag till statens meteorologisk-hydrografiska

anstalt..................................... 54,000

33. Avgifter för statskontroll å krigsmaterieltillverk-

ningen..................................... 30,000

34. Inkomster vid statens provningsanstalt......... 300,000;

35. Fyr- och båkinedel........................... 3,300,000

36. Lotspenningar............................... 2,800,000

37. Patent-och varumärkes-samt registreringsavgifter 1,800,000

38. Avgifter för registrering i förenings- m. fl. re-

gister...................................... 100,000

39. Bidrag till försäkringsinspektionen............. 110,000; III.

III. Diverse inkomster:

1. Bötesmedel.................................. 2,400,000

2. Totalisatormedel.............................. 1,000,000

3. Inkomst av vadhållning vid idrottstäviingar---- 2,250,000

4. Lotterimedel................................. 2,000,000

5. övriga diverse medel ........................ 1,500,000

53,752,500

9,150,000

Säger för egentliga statsinkomster 836,352,500 kronor.

102 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1936/1937.

Kronor

B. Inkomster av statens produktiva fonder.

I. Statens affärsverksamhet:

1. Postverket, bevillning.........................

2. Telegrafverket...............................

3. Statens järnvägar............................

4. Statens vattenfallsverk:

a. Kraftverken.................... 19,300,000

b. Kanalverken................... 450,000

c. Fastighetsförvaltningen.......... 250,000

5. Domänverket................................

6. Statens reproduktionsanstalt..................

II. Statens allmänna fastighetsfond ....................

III. Fonden för statens aktier:

1. Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag........... 100

2. Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet......... 1,595,000 j 595 100

IV. Statens utlånings fonder:

1. Statens bostadslånefond....................... 850,000

2. Lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörby 80,000

3. Lånefonden för bostadsförsöjning för mindre be-

medlade, barnrika familjer .................. 100

4. Lånefonden för bostadsbyggande i städer och

stadsliknande samhällen..................... 15,000

5. Lånefonden för främjande av bostadsbyggande

på landsbygden............................ 50,000

6. Lånefonden för lantarbetarbostäder............ 100

7. Allmänna järnvägslånefonden................. 575,000

8. Bibanelånefonden............................ 100

9. Lånefonden för anskaffning av motorvagnar m. m.

åt enskilda järnvägar....................... 50,000

10. Vattenkraftslånefonden....................... 250,000

11. Luftfartslånefonden........................... 50,000

12. Allmänna byggnadslånefonden................. 8,400

13. Studielånefonden............................. 35,000

14. Lånefonden för inköp av ädla avelsston........ 100

15. Lånefonden för inköp av avelshingstar av arden-

nerras...................................... 100

16. Lånefonden för inköp av renar................ lool

17. Statens fjäderfälånefond...................... 3,000!

18. Gödselvårdslånefonden........................ 25,000

19. Statens kalkbrukslånefond.................... 2,000i

20. Statens fruktodlingslånefond................... 100

21. Statens mejerilånefond........................ 150,000

22. Spannmålslagerhusfonden..................... 25,000

23. Spannmålskreditfonden....................... 20,000

24. Statens sekundärlånefond för jordbrukare....... 500,000

25. Statens slakterilånefond....................... 10,000

26. Kraftledningslånefonden....................... 350,000

20,000,000

35.000. 000

34.000. 000

20,000,000

10,000,000

30,000; 119,030,000

CO to

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1936/1937. 103

Kronor

27. Egnahemslånefonden.......................... 8,700,000

28. Jordförmedlingsfonden........................ 13,000

29. Arrendeegnahemsfonden....................... 50,000

30. Arrendelånefonden............................ 100

31. Arbetarsmåbrukslånefonden................... 100

32. Västerbottens och Norrbottens nybygges- och bo-

stadsförbättringslånefond..................... 4,000

33. Kolonisternas kreaturs- och redskapslånefond. . . 1,000

34. Statens avdikningslånefond.................... 1,000,000

35. Täckdikningslånefonden....................... 160,000

36. Allmänna nyodlingsfonden.................... 7,000

37. Norrländska nyodlingsfonden.................. 3,000

38. Fiskerilånefonden............................. 110,000

39. Kommunskogslånefonden...................... 1,000

40. Virkesmätningslånefonden..................... 100

41. Lånefonden för inköp av gasgeneratorer för motor-

drift ....................................... 5,000

42. Hemslöjdslånefonden......................... 2,500

43. Industrilånefonden........................... 90,000

44. Hantverkslånefonden......................... 12,000

45. Lånefonden för ackordslån och förlagslån åt

hantverkare................................ 60,000

46. Rederilånefonden............................. 650,000

47. Fonden för låneunderstöd..................... 207,000

V. Statsverkets fond av rusdrycksmedel..........................

Säger för inkomster av statens produktiva fonder 142,730,000 kronor.

C. Andel i riksbankens vinst.............................

D. Riksgäldskontorets inkomstmedel......................

14,124,900

480,000

3,000,000

3,925,000

E. I anspråk tagna kapitaltillgångar.

1. Reservationer å anslag för verkliga utgifter......... 100

2. Reservationer å anslag för kapitalökning............ 100

3. Statens produktiva fonder...........................16,500

16,700

F. Lånemedel.

1. I anspråk tagna reservationer

. Återbetalningar.............

. övriga lånemedel...........

100;

Summa

104 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1936/1937.

Bilaga C.

Jämförelse mellan verkliga inkomster enligt riksstaten för budgetåret 1935/1936 och enligt riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för

budgetåret 1936/1937.

Allmänna budgeten.

1. Egentliga statsinkomster:

Skatter.......................

Uppbörd i statens verksamhet .. Diverse inkomster.............

Säger

2. Inkomster av statens produktiva fonder:

Statens affärsverksamhet.............

Statens allmänna fastighetsfond.......

» Fonden för statens aktier.............

Statens utlåningsfonder...............

Statsverkets fond av rusdrveksmedel...

Säger

3. Andel i riksbankens vinst......

4. Riksgäldskontorets inkomstmedel

Summa

Specialbudgeterna.

1. Extra inkomst- och förmögenhetsskatt samt

viss del av stämpelmedel (arvsskatt och skatt

för gåva)................................ 35,000,000

2. Utjämningsskatt och viss del av stämpelmedel

(hälften av lotterivinstskatten)............. 9,700,000

3. Automobilskattemedel....................... 88,000,000

4. Accis å margarin och vissa andra fettvaror

samt avgifter för prisreglering på jordbrukets område.................................. 24,000,000

5. Avgifter för täckande av förluster å spann-

målsregleringen........................... 9.500,000

6. Övrig uppbörd i statens verksamhet att direkt

överföras till särskilda diversemedelsfonder.. 305,000

7. Totalisatormedel samt inkomst av vadhållning;

vid idrottstävlingar.......................i 1,400,000

38,500,000: 3,500,000

10,700,000

103,000,000

29.000. 000

10.000. 000,

330,000,

3,250,0001

1,000,000

15,000,000

5,000,000

500,000

25,000

1,850,000

Summa !l67,905,000|191,7S9,0G0| 26,875,000

Tillsammans.

1. Egentliga statsinkomster.................... 774,564,762 836,352,500

2. Inkomster av statens produktiva fonder......1142,363,600

3. Andel i riksbankens vinst..................j 3,000,000

4. Riksgäldskontorets inkomstmedel............j 7,000,000

Summa 026,928,302

142,730,000

3,000,000

3,925,000

986,007,500

61,787,738 -

366,400 —

3,075,000

59,079,1881 -

356458. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1935.

Inkomstutfallet för budgetåret 1935/1936.

1 Bilaga. B.

Beräkning rörande utfallet av riksstatens inkomstsida för budgetåret 1935/1936.

(Verkställd inom riksräkenskapsverket i december 1935.)

A. Egentliga statsinkomster.

I. Skatter:

1. Mantalspenningar..................

2. Prästerskapets till statsverket indragna tionde ........................

3. Skatt på inkomst, förmögenhet och

rörelse:

a. Inkomst- och förmögenhetsskatt,

bevillning ......................

b. Särskild skatt å förmögenhet, bevillning ........................

c. Extra inkomst- och förmögenhetsskatt, bevillning ................

d. Utjämningsskatt, bevillning......

e. Utskiftningsskatt och ersättningsskatt, bevillning ................

f. Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter, bevillning

g. Stämpelmedel, bevillning (därav

arvsskatt och skatt för gåva 27,000,000 kronor) ..............

4. Automobilskattemedel ............

5. Tullar och acciser:

a. Tullmedel, bevillning............

b. Accis å silke, bevillning..........

c. Accis å margarin och vissa andra

fettvaror, bevillning ............

d. Tobaksskatt, bevillning..........

e. Brännvinstillverkningsskatt, bevillning ..........................

f. Rusdrycksförsäljningsmedel, bevillning:

a Partihandelsbolag ............

ji Detaljhandelsbolag............

g. Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker, bevillning ..

h. Maltskatt, bevillning ............

Säger för skatter

II. Uppbörd i statens verksamhet........

III. Diverse inkomster....................

Säger för egentliga statsinkomster........... 1

1 Därav arvsskatt och skatt för gåva 29,000,000 kronor.

s Inkomsttitlar utan kassafondsavräkning beräknas lämna ett överskott av 4,365,000 kronor. Bihang till riksdagens protokoll 19116. 1 sami. Nr 1 Del 2. 1

2 Inkomstutfallet för budgetåret 1935/1936.

nettoöverskott

41,709,138

366332. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1936.

Riksräkenskapsverkets utlåtande angående kassafonden.

1 Bilaga C.

Till Herr Statsrådet och chefen för finansdepartementet.

I skrivelse till undertecknad generaldirektör den 28 december 1935 har Herr Statsrådet meddelat, att enligt det inom finansdepartementet upprättade förslaget till finansplan för nästkommande budgetår avsikten vore att för avskrivning av till allmänna arbeten m. m. anvisat lånekapital taga i anspråk ett belopp av omkring 60 miljoner kronor av behållningen i statsverkets kassafond, samt hemställt, att riksräkenskapsverket ville inkomma med yttrande, huruvida det enligt verkets mening under föreliggande omständigheter kunde anses tillrådligt att för angivna ändamål ur kassafonden taga i anspråk ett belopp av ungefärligen angivna storlek.

Bedömandet av frågan om och i vilken omfattning kassafondsmedel kunna tagas i anspråk för finansiering av 1936/37 års riksstat är i första hand beroende av storleken av den behållning kassafonden kan beräknas uppnå vid Utgången av innevarande budgetår.

Enligt budgetredovisningen för budgetåret 1934/35 uppgick kassafondens behållning den 30 juni 1935 till 107.2 miljoner kronor. Utfallet av riksstaten för innevarande budgetår kan visserligen ännu icke med säkerhet beräknas. Jämlikt en inom riksräkenskapsverket i december 1935 verkställd, finansdepartementet tillställd uppskattning, till vilken ämbetsverket tillåter sig hänvisa, har emellertid riksstatens inkomstsida förutsatts komma att lämna ett överskott att tillföras kassafonden om 41.8 miljoner kronor. Vad åter angår riksstatens utgiftssida, torde utfallet för innevarande budgetår komma att — liksom för närmast föregående budgetår — medföra en icke obetydlig belastning av kassafonden. Anslagen för dyrtidstillägg, vilka beräknats med utgångspunkt från en levnadskostnadsindex av 154, kunna i anledning av den under budgetåret inträdda stegringen av nämnda index antagas komma att utvisa en merutgift av omkring 3 miljoner kronor. För övriga anslag med undantag av anslagen till oförutsedda utgifter och till räntor å statsskulden har riksräkenskapsverket räknat med en kassafondsbelastning av omkring 5 miljoner kronor. Vad angår anslagen till räntor å statsskulden torde däremot, enligt från riksgäldskontoret under band inhämtade uppgifter, uppstå en besparing av omkring 3 miljoner kronor, vilket belopp sålunda skulle tillföras kassafonden. Beträffande anslaget till oförutsedda utgifter slutligen förutsätter riksräkenskapsverket, att å detta anslag kommer att avföras det belopp av 11 miljoner kronor, som jämlikt statens arbetslöshetskommissions underdåniga framställning den 4 december 1935 erfordras för arbetslöshetens bekämpande utöver för budgetåret 1935/36 i riksstaten anvisade medel. Enligt förestående uppskattningar skulle alltså utgiftssidan i sin helhet komma att utvisa en samlad nettomerutgift att ersättas av kassafonden om 16 miljoner kronor. Utfallet av de mot kassafonden korrespon-

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 1 sand. Nr 1 Del 2.

2 Riksräkenskapsverkets utlåtande angående kassafonden.

delande inkomst- och utgiftstitlarna skulle vid sådant förhållande tillsammantagna komma att för innevarande budgetår medföra en förstärkning av kassafonden med inemot 26 miljoner kronor. Kassafondens behållning den 30 juni 1936 skulle följaktligen uppbringas till omkring 133 miljoner kronor.

Genom ett ianspråktagande i riksstaten för budgetåret 1936/37 av kassafondsmedel till ett belopp av 60 miljoner kronor skulle kassafondens behållning, bortsett från utfallet av nämnda riksstat, kunna beräknas under nästkommande budgetår komma att nedgå till omkring 73 miljoner kronor.

Vid ställningstagandet till frågan, huruvida en kassafond av sist angivna storleksordning vid inträdande av en ogynnsam utveckling av statens finansförhållanden kan anses vara tillräcklig för fyllande av kassafondens primära uppgift att reglera utfallet av de mot kassafonden korresponderande inkcmstoch utgiftstitlarna, kan ledning hämtas av erfarenheterna av budgetutvecklingen under senaste depressionsperiod. Av de till denna period hänförliga budgetåren utvisade allenast budgetåren 1931/32 och 1932/33 budgetunderskott. För dessa två budgetår medförde emellertid budgetutfallet en sammanlagd nettobelastning av kassafonden med 60.6 miljoner kronor. Kassafonden, vilkens behållning vid ingången av budgetåret 1931/32 uppgick till

75.9 miljoner kronor, skulle följaktligen på grund av budgetutfallet under de båda budgetåren 1931/32 och 1932/33 hava reducerats till 15.3 miljoner kronor. Då emellertid av kassafondsmedel ett belopp av 32.0 miljoner kronor togs i anspråk i själva riksstaten för budgetåret 1931/32, blev erforderligt att för mötande av förutsett underskott å statsregleringen för budgetåret 1932/33 redan för sistnämnda budgetår anvisa medel till förstärkning av kassafonden, vilken medelsförstärkning uppfördes å tilläggsstaten för budgetåret 1932/33. Med utgångspunkt från angivna förhållanden har riksräkenskapsverket funnit det icke vara tillrådligt att genom ianspråktagande för budgetändamål nedbringa kassafondens behållning till lägre belopp än 70 å 75 miljoner kronor. Enligt riksräkenskapsverkets uppfattning kunna följaktligen, utan eftersättande av kassafondens primära uppgift som budgetregulator, under föreliggande omständigheter icke mera än omkring 60 miljoner kronor tagas i anspråk för finansieringen av riksstaten för nästkommande budgetår.

Såsom riksräkenskapsverket i sitt utlåtande den 14 oktober 1935 angående arbetslöshetsutredningens i dess betänkande II framlagda förslag rörande vissa budgettekniska frågor närmare utvecklat, är emellertid frågan örn och i vilken omfattning kassafondsmedel i skilda budgetlägen lämpligen kunna och böra tagas i anspråk för riksstalens finansiering beroende utom av kassafondens storlek jämväl av arten av de utgiftsändamål, för vilka fondmedlen avses skola tagas i anspråk.

Att för närvarande, då ett omfattande avskrivningsbehov, avseende ickeräntabla lånemedelstillgångar respektive direkta lånemedelsförluster, alltjämt föreligger, taga kassafondsmedel i anspråk för finansiering av skattebudgetens normala utgifter kan riksräkenskapsverket icke finna vara förenligt med sunda budgetprinciper.

Det ianspråktagande av kassafondsmedel för finansiering av riksstaten för budgetåret 1936/37, som nu satts i fråga, avser emellertid att möjliggöra en avskrivning i ett sammanhang av de anslagsmedel till allmänna arbeten m. m., vilka anvisats under fonden för förlag till statsverket att utgå av lånemedel och vilka enligt den av statskontoret därom verkställda utredningen äro att betrakta såsom hänförliga till verkliga utgifter. En dylik disposition av kassafondsmedel för avskrivning, vilken icke påverkar stats-

Riksräkenskapsverkets utlåtande angående kassafonden. 3

verkets kassaställning utan allenast representerar en bokföringsmässig reglering av redan konstaterade förluster, anser verket från sina utgångspunkter icke väcka betänklighet.

Under åberopande av vad riksräkenskapsverket ovan anfört och med hänsyn till angelägenheten av att täckning av nu omhandlade icke-räntabla lånemedelstillgångar snarast kommer till stånd, har riksräkenskapsverket funnit sig kunna tillstyrka, att för ifrågavarande ändamål i riksstaten för budgetåret 1936/37 av kassafonden tages i anspråk ett belopp av intill 60 miljoner kronor.

Stockholm den 2 januari 1936.

Erik Stridsberg.

P. S. Runemark.

De viktigare statsinkomsternas utveckling.

1 Bilaga D.

P. M.

rörande de viktigare statsinkomsternas utveckling.

I samband med förberedelserna till 1936 års statsverksproposition ha genom finansdepartementets försorg vissa utredningar verkställts för belysande av statsinkomsternas utveckling. Därvid har i första hand åsyftats att erhålla det finansstatistiska materialet framlagt i sådan form, att det lättare låter sig utnyttjas såsom underlag vid försök att uppskatta de belopp, varmed olika statsinkomster i framtiden kunna väntas inflyta.

Det statistiska materialet kan tänkas skänka hållpunkter av värde för inkomstuppskattningen genom att visa inom vilka gränser olika statsinkomster under senare år fluktuerat samt i vilken grad de företett en på längre sikt stigande eller fallande tendens. För att materialet skall låta sig utnyttja for dessa syften, bör emellertid en omräkning därav ske, varigenom inflytandet från förändringar i grunderna för skatter, tullar eller avgifter såvitt möjligt elimineras. Närmast till hands ligger att beräkna de belopp, varmed statsinkomsterna olika år skulle ha influtit, under förutsättning att skatt etc. under hela den undersökta perioden utgått efter nu gällande grunder. En sådan omräkning är ägnad att ge en föreställning om inkomsternas framtida fluktuationsamplitud, under förutsättning att de tänkas utgå efter tills vidare oförändrade grunder. Den visar därjämte i vad mån statsinkomsternas förändringar under gångna år varit att återföra på själva den ekonomiska utvecklingen. . _ . .

En omräkning av inkomstmaterialet av angiven innebörd ar emellertid icke tillfyllest. Metodens brister återgå bl. a. därpå, att man vid en omräkning av statsinkomsterna efter nu gällande grunder icke tar hänsyn till att en tilllämpning av dessa grunder under tidigare år i vissa fall skulle övat inflytande på det ekonomiska underlaget för inkomsterna.

Frågan belyses enklast genom ett exempel. Har skatten höjts för viss konsumtion och beräknar man vad skatten under tidigare år skulle ha givit, om den utgått på en konsumtion av då faktiskt föreliggande omfattning men efter de senare införda högre skattesatserna, erhålles med all sannolikhet ett relativt sett för högt värde på den möjliga skatteinkomsten. En faktisk tillämpning av de högre skattesatserna under tidigare år skulle nämligen, enligt vad man har anledning förutsätta, icke ha kunnat ske utan en reduktion av den beskattade konsumtionens dåvarande omfattning. Vid omräkningen tillämpas alltså de nu gällande högre skattesatserna på alltför gynnsamma konsumtionstal. Skulle skattesatserna under perioden ha sänkts, hade man givetvis haft att räkna med en felslagning i motsatt riktning.

Det är sålunda tydligt, alt en omräkning av statsinkomsterna med utgångspunkt från nuvarande skattesatser i exemplet ger endast ett övre gränsvärde för storleken av den skatteinkomst, som skulle erhållits vid en tidigare tidpunkt. Beräkningen kompletteras därför lämpligen med cn omräkning

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 1 sami. Nr 1 Del 2. 1

2 De viktigare statsinkomsternas utveckling.

av statsinkomsterna med utgångspunkt fran de vid början av den undersökta perioden tillämpade skattegrunderna. En sådan beräkning ger till resultat ett minimimått på vad den ursprungliga skatten skulle givit i nuvarande läge.

g Vid man erhålla ett absolut matt pa storleken av konsumtionsutvecklingens bidrag till förändringen i skatteinkomsten, kan detta ske genom att man å ena sidan beräknar skillnaden mellan nu faktiskt utgående skatt och den

skatt, som i utgångsläget skulle ha erhållits med nu gällande skattesatser -_

en kalkyl, som på räknemässiga grunder ger vad som rent matematiskt sett är ett maximimått på konsumtionsutvecklingens tillskott till skatteinkomsten — samt d andra sidan räknar fram differensen mellan den inkomst, som nu skulle ha erhållits vid tillämpning av de ursprungliga skattesatserna, och den ursprungligen inflytande skatten, en beräkning som ger till resultat ett läknemässigt minimimått. Beräkningar av detta slag, liksom överhuvud alla resultat av förut angivna omräkningar av det finansstatistiska materialet, måste utnyttjas med stor försiktighet, emedan risken för feltolkningar är betydande.

Om skatten sänkes i stället för att, såsom i exemplet, höjas, byta gränsvärdena plats.

\id tillämpningen av genomsnittliga skattesatser på en grupp konsumtionsvaror utan hänsyn till förändringar i konsumtionens sammansättning uppkomma vissa komplikationer, vilka emellertid i detta sammanhang äro av mindre vikt och därför här kunna lämnas åsido.

Beträffande dels avkastningen av tullmedel, tobaksskatt, omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker, maltskatt samt automobilskattemedel, dels inkomster, utgifter och överskott vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar, statens vattenfallsverk och domänverket hava cheferna för vederbörande verk och företag, efter anmodan av chefen för finansdepartementet, inkommit med sammanställningar och beräkningar upprättade efter de riktlinjer, som följa^ av ovan framlagda överväganden. Såvitt angår tullar och skatter hava salunda sammanställningarna omfattat, förutom uppgift å avkastningen av ifrågavarande inkomstkällor, beräkningar rörande de belopp, till vilka samma inkomsttitlar skulle hava uppgått, under förutsättning dels att skatterna respektive tullarna under hela undersökningsperioden utgått efter nu gällande skatte- eller tullsatser, dels att skatterna respektive tullarna hela perioden utgått efter de skatte- eller tullsatser, som gällde under undersökningsperiodens begynnelseår; nämnda beräkningar hava utarbetats på grundval av den faktiska konsumtionen, försäljningen eller importen under vart och ett av ifrågavarande budgetår, alltså utan hänsyn till de förändringar, som eventuellt blivit följden, örn andra skatte- eller tullsatser än de i verkligheten gällande tillämpats. För de affärsdrivande verkens del hava uppgifter lämnats rörande faxe- eller prisförändringar av betydelse för inkomstutfallet.

I anslutning härtill hava från vederbörande verk och företag överlämnats beräkningar rörande de ungefärliga belopp, till vilka vissa automobilskattemedel, tullmedlen, tobaksskatten, brännvinstillverkningsskatten, rusdrycksförsäljningsmedlen, omsättnings- och utskänkningsskatten samt maltskatten ävensom de inlevererade överskotten av de fem stora affärsverken kunna antagas komma att uppgå under vartdera av budgetåren 1937/1938 och 1938/ 1939 under förutsättning av

De viktigare statsinkomsternas utveckling. 3

a) oförändrad konjunktur;

b) markerad konjunkturförbättring; och

c) en avgjord vändning till det sämre av konjunkturutvecklingen.

Med stöd av de uppgifter, som inkommit från ovannämnda verk och myndigheter, lämnas i första avdelningen av denna promemoria en översikt över viktigare statsinkomsters utveckling från och med kalenderåret 1923, respektive budgetåret 1923/1924, samt framlägges i andra avdelningen ett försök till prognos omfattande budgetåren 1937/1938 och 1938/1939. Det statistiska materialet har samlats i en tabellbilaga till promemorian.

I.

Inkomst- och förmögenhetsskatt.

(Diagram 1, 2 och 3.)

Diagram 1 är avsett att belysa viktigare drag i utvecklingen av underlaget för inkomst- och förmögenhetsskatten. Inkomsten av fastighet har utelämnats på grund av beräkningens alltför osäkra karaktär. Av samma skäl har för den sammanlagda inkomsten å diagrammet inlagts serien för taxerad inkomst, medan för de särskilda inkomstarterna uppskattade värden angivits. Differensen mellan summan av de övriga å diagrammet inlagda inkomstserierna och den taxerade inkomsten motsvarar avdragen minus den uppskattade inkomsten av fastighet (se tab. 1).

Av diagrammet framgår, att de olika inkomstarterna fram till depressionen tillvuxo i ungefär samma grad; detta omdöme synes berättigat även för kapitalinkomstens del trots seriens starkt oregelbundna förlopp. Den genomsnittliga ökningen från år till år ligger under denna tid i samtliga fall vid omkring 3 procent. Det är av intresse att nationalinkomsten, enligt vad vid Stockholms högskolas socialvetenskapliga institut utförda beräkningar ge vid handen, visar en ökning av ungefär samma styrka. Sistnämnda förhållande kommer till uttryck även däri, att en omräkning av summan uppskattad inkomst av rörelse, tjänst och kapital i procent av den beräknade nationalinkomsten, såsom följande tablå visar, ger en serie av relativ konstans. De fluktuationer serien företer, motsvaras därav, att de olika inkomsternas tillväxt från år till år i en del fall rätt starkt avvikit från den genomsnittliga årliga progressionen under ifrågavarande period.

Olikheten i de olika inkomsternas ekonomiska karaktär framträder i klar belysning under depressionsåren. Inkomst av rörelse undergår då den ojämförligt kraftigaste relativa reduktionen. Mot denna reduktion står emellertid en tämligen snabb stegring under det nya konjunkturuppsvingets första år, vilken tenderat att återställa likheten mellan tjänste- och rörelseinkomsternas utveckling på längre sikt. Inkomst av kapital går däremot efter

1 Preliminära siffror.

[ilj. kr.

5,000

4,000

3,000

1,000

300 De viktigare statsinkomsternas utveckling.

Diagram 1. Taxerad och uppskattad inkomst.

Index

34 1935

Taxerad inkomst Uppskattad inkomst av tjänst » » » rörelse

» » » kapital

(per taxeringsår).

Levnadskostnadsindex (per den 1 juli resp. inkomstår; juli 1914 = 100).

De viktigare statsinkomsternas utveckling. 5

krisen sin egen väg, sannolikt under inflytande av å ena sidan det nya ränteläget, å andra sidan en trots konjunkturuppsvinget fortsatt begränsning av emissionsverksamheten, som torde förklaras bl. a. av att företagen i större utsträckning än tidigare blivit självfinansierande.

Den nedpressning av progressionstalet under dess tidigare angivna värde, som framkommer, örn man utgår från den av diagrammet omfattade perioden i dess helhet, förklaras till en del av det fortsatta starka prisfallet, som belyses av kurvan för levnadskostnadernas utveckling. När kurvan icke på diagrammet förskjutits ett år fram i tiden, så att överensstämmelse vunnits mellan tidpunkten för prisnoteringen och tidpunkten för förvärv av den taxerade inkomsten, beror detta därpa, att levnadskostnaderna i likhet med taxeringarna visa en eftersläpning i förhållande till inkomstbildningen.

Det är uteslutet att här gå in på en närmare analys av de förändringar, som återspeglas i diagrammet. Några påpekanden synas emellertid motiverade.

Största intresset tilldrager sig rörelseinkomstens utveckling. Under högkonjunkturen fram t. o. m. inkomståret 1929 (taxeringsåret 1930) inregistreras endast ett mindre bakslag. De försämrade konjunkturförhållandena år 1925 erhålla en svag reflex i enskildas rörelseinkomst men undanskymmas fullständigt i den på diagrammet återgivna seriken till följd av aktiebolagens gynnsamma inkomstförhållanden. Inkomståret 1928 pressas däremot rörelseinkomsten ned till följd av de stora arbetsstriderna, som direkt minskade exportinkomsten och, i förening med ogynnsamma prisbildningsförhållanden, återverkade även på avsättningskonjunkturen på hemmamarknaden.

Utvecklingen av rörelseinkomsten under depressionsåren belyses närmare av uppgifterna i följande tablåer.

Rörelseinkomst

för enskilda . •> aktiebolag

(index: inkomståret 1929 = 100).

Taxerad inkomst för aktiebolag

för samtliga aktiebolag » större »

» mindre »

(index: inkomståret 1929 = 100).

Enskildas rörelseinkomst visar en betydligt jämnare utveckling än aktiebolagens. De mindre aktiebolagens sammanlagda inkomst — ett särskiljande av rörelseinkomsten vid jämförelser aktiebolagen emellan synes icke påkallat — är i sin tur mindre konjunkturkänslig än de stora aktiebolagens. Sistnämnda förhållande förklaras till någon del av Kreugerföretagens utveckling, men sammanhänger eljest därmed, att de större aktiebolagen till en övervägande del äro verksamma på exportmarknaden.

Ett försök till beräkning av den roll det försämrade läget för de egentli-

6 De viktigare statsinkomsternas utveckling.

ga exportföretagen spelat vid nedgången i den sammanlagda bolagsinkomsten stöter på stora svårigheter. Ett begrepp om den ungefärliga storleksordningen av de relativa förändringarna är emellertid möjligt att vinna. I ett antal — perioden genomgående — aktiebolag med över 1 milj. kr. i skattekapital och en verksamhet, som kan antagas lia varit i högre grad påverkad av exportutvecklingen, minskades den taxerade inkomsten från 1929 till 1932 (inkomstår) med ungefär två tredjedelar eller 92 milj. kr. Den totala nedgången i aktiebolagens taxerade inkomster uppgick samtidigt till 303 milj. kr. Man bör vid jämförelsen beakta, att den förra siffran är att betrakta som ett minimivärde för exportförsämringens direkta inflytande på bolagsinkomsterna.

Inkomst av tjänst visar under åren fram till krisen icke några fluktuationer av intresse. Den därpå följande nedgången är, absolut såväl som relativt, av tämligen ringa omfattning, örn man tänker på den ökning arbetslösheten samtidigt undergick.

Under nyssnämnda period, alltså inkomståren 1929—1932. kan inkomstreduktionen uppskattas till i runt tal 250 milj. kr. Därmed har man att sammanställa, att minskningen av arbetsinkomsterna inom exportindustrierna, beräknad med stöd av industristatistiken och lönestatistiken, kan uppskattas till 150 milj. kr. En direkt jämförelse mellan siffrorna är icke tillåtlig, på grund av att åtskillig arbetsinkomst faller utanför inkomsttaxeringen. Som den totala uppskattade inkomsten enligt finansstatistiken varierat mellan 75 och 80 procent av den beräknade nationalinkomsten, blir sammanställningen koryktare, örn den industristatistiska uppskattningen av arbetsinkomsten minskas med 20 a 25 procent. Kvar star emellertid att exportkonjunkturen bör ha orsakat mellan tredjedelen och hälften av den nedgång ifrågavarande del av skatteunderlaget under nämnda tid visade.

Till slut må lämnas några sammanfattande sifferuppgifter rörande de olika fluktuationernas återspegling i den totala taxerade inkomsten. Denna visade taxeringsåren 1923—1931 en genomsnittlig progression på 3.3 procent samt taxeringsåren 1923—1934 en genomsnittlig progression på 0.6 procent eller, efter omräkning till enhetligt penningvärde, på 4.6 resp. 1.6 procent. De maximala avvikelserna från genomsnittet för åren 1923—1934 ha utgjort + 5.4 procent och — 8.7 procent.

I det föregående ha endast förändringar i de sammanlagda inkomsterna upptagits till behandling. Några ord böra tilläggas rörande de till följd av skattens progressiva karaktär för skatteutfallet betydelsefulla förskjutningarna i inkomstfördelningen.

Diagrammen 2 och 3 visa dels de belopp, varmed skatt faktiskt utgått, dels skattebeloppen under förutsättning att under hela perioden blott grundbeloppet uttagits, dels slutligen grundbeloppet i procent av det beskattningsbara beloppet. Huvudintresset tilldrager sig i detta sammanhang sistnämnda serie.

Utvecklingen av grundbeloppsprocenten kan —- inom vissa gränser, vartill framställningen senare återkommer — betraktas som en mätare på förhållandet mellan de högre inkomsternas totalbelopp och summan av de lägre inkomsterna. Om man vid oförändrad total inkomstsumma erhåller en förskjutning uppåt av de individuella inkomsternas genomsnittsnivå, stiger grundbeloppsprocenten, och omvänt. Förändras grundbeloppet parallellt med grundbeloppsprocenten, betyder detta, att förskjutningen i skatteinkom-

De viktigare statsinkomsternas utveckling.

7 Diagram 2. Inkomst- och förmögenhetsskatt: Enskilda.

Milj. kr.

%

1922 23

Uträknad skatt Uträknat grundbelopp Grundbeloppsprocent i medeltal

(per taxeringsår).

8 De viktigare statsinkomsternas utveckling.

Diagram 3. Inkomst- och förmögenhetsskatt: Aktiebolag.

Milj. kr.

X4\

7\ / \

1922 23

34 1935

• Uträknad skatt

o — o Uträknat grundbelopp !> (per taxeringsår).

•••••• Grundbeloppsprocent i medeltall

De viktigare statsinkomsternas utveckling.

sten till en väsentlig del förklaras av förändringar i inkomstfördelningen. I den mån grundbeloppet och grundbeloppsprocenten visa olikartad utveckling, återgå skatteförändringarna däremot i första hand på förskjutningar i inkomstsumman.

För enskilda såväl som för aktiebolag är grundbeloppsprocentens allmänna utvecklingstendens fallande. Detta förklaras i första hand av den fortgående nedpressningen av prisnivån. Som strax skall visas, tyda dock vissa tecken på att den betydande reallönestegringen inom industrien varit en med prisfallet samverkande faktor.

Diagram 2 över utvecklingen för enskilda visar, att förändringar i inkomstfördelningen efter taxeringsåret 1923, då den föregående starka deflationen gjorde sina verkningar gällande, och fram till taxeringsåret 1932, då depressionen började verka, icke kunna ha spelat någon större roll för skatteinkomstens fluktuationer. De tre taxeringsåren 1929—1931 visa grundbeloppet och grundbeloppsprocenten t. o. m. motsatt rörelsetendens. Närmast till hands ligger att förklara grundbeloppsprocentens fall under en tid, som eljest utmärktes av stigande total inkomstsumma, med att den ökning av nationalinkomsten, som högkonjunkturen medförde, till följd av fortgående lönestegringar väsentligen kom industriarbetarna och mindre inkomsttagare i övrigt till godo.

Utvecklingen för aktiebolagens del avviker i väsentliga avseenden från vad som gäller enskilda. Deflationen under det första året av perioden påverkar i lika grad grundbelopp och grundbeloppsprocent, men redan taxeringsåret 1924 framträder en stark motrörelse, som torde få tolkas såsom ett tecken på att konjunkturåterhämtningen i första hand tillgodogjordes av mindre företagare. Efter taxeringsåret 1924 fram till och med taxeringsåret 1930 visa förändringarna av grundbeloppsprocenten och grundbeloppets fluktuationer god inbördes överensstämmelse; den gemensamma nedgången taxeringsåret 1929 förklaras av föregående års omfattande arbetsstrider, som väsentligen drabbade rörelsegrenar med relativt stora företag. Under den behandlade periodens sista del framträder ett så mycket starkare motsatsförhållande. Den statistiska bilden tyder på att depressionen vid sin kulmination i så hög grad nivellerat bolagsinkomsterna, att den relativt sett starkare inkomstreduktion, av vilken de större företagen, såsom tidigare visats, drabbades, icke medförde en beskattningstekniskt betydelsefull förskjutning i inkomstfördelningen; ju mera man närmar sig grundbeloppsprocentens absoluta minimum, i detta fall 5 procent, desto mindre utslag kan givetvis procenttalet väntas ge för förändringar av inkomsternas relativa storlek.

Under det gemensamma inflytandet av förändringar i inkomstsumman och förskjutningar i inkomstfördelningen har grundbeloppet för samtliga skattebetalare taxeringsåren 1923—1931 visat en genomsnittlig progression på 4.7 procent samt taxeringsåren 1923—1934 på — 0.2 procent, eller efter omräkning till enhetligt penningvärde, 5.9 resp. 0.9 procent. De maximala avvikelserna från genomsnittsprogressionen under sistnämnda tid ha varit + 9.8 procent och — 16.4 procent.

Stämpelmedel.

Försök till omräkning av stämpelmedlen till enhetlig basis lia utförts inom finansdepartementet. Som emellertid resultaten måste betraktas såsom mycket osäkra och i övrigt icke visa hän på förändringar av större

10 De viktigare statsinkomsternas utveckling.

Diagram 4. Automobilskattemedel •

Milj. kr.

Milj. kr.

1923/24

33/34 34/35

Fordonskatt:

» » Influten skatt.

• • Beräknad skatt enl. år 1923/1924 gällande skattesatser.

= Beräknad skatt enl. år 1934/1935 gällande skattesatser.

Bensinskatt

(influten gm tullverket):

Automobilgummiringskatt (influten gm tullverket):

o. o Debiterad skatt.

o —• o Beräknad skatt enl. år 1923/1924 gällande skattesats .......... Beräknad skatt enl. år 1934/1935 gällande skattesats.

De viktigare statsinkomsternas utveckling. 11

intresse, framläggas de icke i denna promemoria. Allmänt sett gäller, att inkomsterna av stämplar fluktuera i viss överensstämmelse med de allmänna konjunkturrörelserna, likväl med de stundom avsevärda oregelbundenheter och tidsförskjutningar, som äro en naturlig följd av stämpelmedlens underlag i förmögenhetsvärden och olika former för omsättning av förmögenhetsobjekt.

Automobilskattemedel.

(Diagram 4.)

Medan bensinskatten omräknad till enhetlig beskattningsgrund visar en jämn, av depressionen föga påverkad uppgång, företer gummiringskatten en mycket häftig reaktion för omslagen i konjunkturutvecklingen. En betydelsefull roll vid förklaringen av denna olikhet tillkommer otvivelaktigt det förhållandet, att förnyelseköpen under depressionen såvitt möjligt uppskötos, varigenom slitningstiden för ringarna tillfälligt kom att förlängas och ett starkt ersättningsbehov skapades. Under senare år har emellertid den genom tullverket influtna gummiringskatten minskats även genom en ökning av den inhemska produktionen (jfr tab. 2 b).

Fordonskatten intar i här berörda avseenden en viss mellanställning mellan bensinskatten och gummiringskatten. I synnerhet om man räknar med utgångsårets skattegrunder, framträder konjunkturkänsligheten tydligt. Att den faktiskt influtna skatten liksom även den på basis av nuvarande grunder beräknade skatten visar en svagare konjunkturreaktion, förklaras av sättet för nu gällande skatts anknytning till fordonens tjänstevikt. Den konjunkturella nedgången i motorfordonsbeståndet torde i viss mån ha motvägts genom en övergång till tyngre vagnstyper.

Örn inkomsterna omräknas efter nu gällande skattesatser, ha progressionstalen under den av undersökningen omfattade perioden i dess helhet för den genom tullverket influtna bensinskatten utgjort 12.6 procent, för den genom tullverket influtna gummiringskatten 6.2 procent samt för fordonskatten 14.3 procent. De maximala årsavvikelserna från dessa progressionstal ha varit för bensinskatten + 36.9 och — 13.3 procent, för gummiringskatten + 18.6 och — 46.4 procent samt för fordonskatten + 4.6 och — 16.6 procent.

Tullmedel.

(Diagram 5.)

Påfallande är den nära överensstämmelse, som råder mellan den sammanlagda inkomsten av tullar beräknad på basis av de under budgetåret 1923/ 1924 gällande tullsatserna och inkomsten kalkylerad med utgångspunkt från nu gällande tullsatser. Denna överensstämmelse är så mycket anmärkningsvärdare, som tullarnas fördelning på olika varor undergått en avsevärd förskjutning.

Den högre tullinkomst, som framkommer, örn man på importen under tidigare år tillämpar nu gällande tullsatser, förklaras, såsom av tab. 6 framgår, främst av de från och med den 1/2 1932, respektive 1B/3 1933 ikraftträdande tilläggstullarna å bananer, silke, kaffe, maskiner och automobiler.

12 De viktigare statsinkomsternas utveckling.

Diagram 5. Tullmedel.

Milj. kr.

Milj. kr.

<- » Debiterad tull.

• ■' • Beräknad tullinkomst enl. år 1923/1924 gällande tulltaxa.

.......... Beräknad tullinkomst enl. år 1935 gällande tulltaxa.

Den skillnad som framträder, om man i stället utgår från budgetåret 1923/1924 gällande tullsatser, återgår närmast på de då gällande tullarna på de numera tullfria varuslagen apelsiner och torkad frukt samt på högre tullar på kaffe, vindruvor och grammofoner. Betydelsen av nämnda förhållanden framgår av tabell 5.

Diagrammet ger vid handen, att de i högre grad tullbelastade varuslagen utmärkas av en avsevärd konjunkturkänslighet. Detta ter sig naturligt med hänsyn till att man väsentligen har att göra med konsumtionskapitalvaror, respektive konsumtionsnyttigheter med starkt utbredd efterfrågan men i så pass hög grad lyxbetonade, att konsumtionen kan antagas känslig för köpkraftsförskjutningar.

Omräknade efter nu gällande tullsatser visa tullinkomsterna åren 1924— 1930 en genomsnittlig progression på 4.0 procent. Åren 1925—1933 är genomsnittsprogressionen —2.4 procent med de maximala avvikelserna + 14.6 procent och — 25.8 procent.

De viktigare statsinkomsternas utveckling.

13 Diagram 6. Tobaksskatt.

Milj. kr.

Milj. kr.

1923/24 24/25 26/27 28/29 30/31 32/33 1934/35

På budgetåret i verkligheten belöpande tobaksskatt.

• ■ • Tobaksskatt efter skattesatserna fr. o. m. 1 juli 1924.

......... » 9 » » » * 1 mars 1933.

Tobaksskatt.

(Diagram 6.)

Diagrammet ger vid handen, att genomförda skattehöjningar spelat en avsevärt större roll för inkomsttitelns uppgång än konsumtionens likväl i och för sig kraftiga tillväxt.

Konsumtionsutvecklingen belyses närmare av tab. 8 och 9. Cigarrkonsumtionen visar en på längre sikt fallande tendens, som skärptes under depressionsåren. Därmed har man att sammanställa en i stort sett fortgående minskning av tobakshandlarnas import, som till en väsentlig del avser cigarrer. Förbrukningen av cigarrcigarretter har hållit en jämnare nivå men visar i likhet med cigarrer en rätt stark konjunkturkänslighet. Cigarrettkonsumtionen har undergått en fortsatt stegring, som bröts blott kring depressionens kulmen. Förbrukningen av röktobak synes stadd i stigande och visar

14 De viktigare statsinkomsternas utveckling.

Diagram 7. Rusdrycksmedel.

Milj. kr.

Milj. kr.

33/34 1934/35

Summa omsättnings- och utskänkningsskatt ä spritdrycker:

> 4 Faktisk avkastning.

• — ■■ • Beräknad skatt enl. år 1923/1924 gällande skattesatser.

.......... * * » nu » »

Maltskatt:

Q— Q Faktisk avkastning.

o - o Beräknad skatt enl. år 1923/1924 gällande skattesatser.

nu

De viktigare statsinkomsternas utveckling.

15 Ingen konjunkturreaktion. Tillsammans med cigarrettkonsumtionens uppgång torde röktobakens större begärlighet förklara, att tobaksmonopolets egen tillverkning alltmera trätt i förgrunden som skattekälla. Såväl tuggtobak som snus förete en fortgående konsumtionsminskning.

Skatteförändringarna ha icke varit tillräckligt starka att uppväga den fallande tendens, som konsumtionen av cigarrer, tuggtobak och snus visar. De egentliga inkomstkällorna ha blivit cigarretter och röktobak. Även förbrukningen av cigarrcigarretter har dock bidragit till inkomstökningen. Det är under dessa omständigheter naturligt, att depressionen satt blott obetydliga spår i utvecklingen av tobaksskatten.

Omräknad till nu gällande skattesatser visar tobaksskatten budgetåren 1925/1926—1931/1932 en genomsnittlig progression på 1.6 procent samt budgetåren 1925/1926—1932/1933 en genomsnittlig progression på 1.2 procent med de maximala avvikelserna + 3.0 procent och — 2.2 procent.

Omsättnings-, utskänknings- och maltskatterna.

(Diagram 7.)

Inkomsten av utskänkningsskatt å spritdrycker visar en på längre sikt fallande, på kort sikt tydligt konjunkturpåverkad tendens.

Omräknad efter nu gällande skattesatser visar omsättningsskatten under 1920-talets högkonjunktur en uppgång, som under depressionen förbytes i en alltjämt bestående reduktion. En omräkning med stöd av budgetåret 1923/1924 gällande skattesatser ger en i huvudsak fallande tendens. Olikheten får sin förklaring därav, att nu gällande omsättningsskatt utgår dels med viss avgift per kvantitetsenhet, dels i procent av värdet, medan man däremot budgetåret 1923/1924 arbetade med en ren värdeskatt. I den mån omsättningskvantiteten stiger men omsättningens medelvärde sjunker till följd av ett prisfall eller av en förskjutning i konsumtionens sammansättning, kunna de olika beskattningssätten leda till så motsatta resultat, som utvecklingen under 1920-talet visar.

Maltskatten visar en relativt hög konjunkturkänslighet. På längre sikt synes utvecklingstendensen snarast få betecknas såsom vikande.

Efter omräkning på basis av nu gällande beskattningsgrunder visa omsättnings- och utskänkningsskatterna budgetåren 1923/1924—1930/1931 en genomsnittsprogression på 1.2 procent och budgetåren 1923/1924—1933/1934 en genomsnittsprogression på —1.4 procent med de maximala avvikelserna + 3.0 procent och — 13.0 procent. Motsvarande tal för maltskatten äro budgetåren 1923/1924—1930/1931 2.8 procent samt 1923/1924—1933/1934 — 1.5 procent med de maximala avvikelserna + 8.2 procent och — 15.1 procent. II.

II.

Beräkningar av statsinkomsternas utveckling några år framåt i tiden äro endast i begränsad utsträckning möjliga och ge med nödvändighet mycket osäkra resultat. Ovissheten örn hur den ekonomiska utvecklingen kommer

16 De viktigare statsinkomsternas utveckling.

att gestalta sig berövar beräkningarna ett fast underlag. Därtill kommer, att statsinkomsterna ofta på ett mycket komplicerat sätt äro knutna till den allmänna utvecklingen av nationalinkomst, produktion etc. Det enda man under dessa omständigheter kan göra, är att, oberoende av förändringarna av övriga ekonomiska storheter, på statistisk väg söka fixera gränsvärden och medelvärden för de förskjutningar som kunna väntas framträda under de närmaste åren. Detta sker genom att man rent mekaniskt på framtiden tilllämpar tal, representerande de typiska förändringarna under tidigare år, och kontrollerar rimligheten av de resultat, som därvid erhållas, med stöd av den praktiska erfarenhet, man äger, rörande den faktiskt föreliggande situationen i avseenden, som äro av omedelbar vikt för statsinkomsternas utveckling. Värdet av resultaten blir beroende på i vad mån statsinkomsternas utveckling fortgått med en sådan regelbundenhet, att en statistisk extrapolering framstår som berättigad.

De beräkningar av statsinkomsternas framtida utveckling, som framläggas i det följande, ha i anslutning till det anförda baserats dels på vissa inom finansdepartementet verkställda statistiska kalkyler med utgångspunkt i den faktiska utvecklingen under den förflutna tiden, dels på de uppgifter och beräkningar, varmed cheferna för olika verk och företag inkommit efter anmodan av chefen för finansdepartementet.

Beträffande det tillämpade beräkningssättet må följande anmärkas. De sannolika medelvärdena ha i första hand bestämts med hjälp av progressionstal utvisande den genomsnittliga inkomstförändringen från år till år mellan bottenläget efter 1920—1921 års kris och bottenläget under den senaste depressionen; progressionstalen ha endast för inkomst- och förmögenhetsskattens del korrigerats för förändringar i penningvärdet, men även i övriga fall har hänsyn vid beräkningarna tagits till de speciella omständigheter, som tillfälligt kunna ha förstärkt eller försvagat den inregistrerade medelprogressionen. Gränsvärdena ha bestämis genom att man räknat om respektive medelvärden med stöd av de maximala avvikelserna från genomsnittsförändringarna under nyssnämnda period (utan kumulation av avvikelserna) för att erhålla ett mått på de relativa förskjutningar som skulle motsvara den kraftigaste förbättring eller försämring i förhållande till utvecklingen på längre sikt, som framträtt från ett år till ett annat under tiden mellan de två senaste stora depressionerna. Till komplettering av beräkningen av det övre gränsvärdet har i en del fall en uppskattning gjorts även av de värden, vartill olika inkomster kunna väntas uppgå, under förutsättning att de under de närmaste åren komma att visa en utveckling, motsvarande genomsnittsprogressionen från bottenläge till kulminationspunkt under den senaste högkonjunkturen.

De värden som man på angivet sätt erhållit ha i regel utnyttjats endast såsom underlag för en granskning av de belopp, vartill olika verk och företag själva ansett sig kunna uppskatta, att respektive inkomster komma att uppgå under förutsättning av oförändrad konjunktur, markerad konjunkturförbättring eller en vändning till det sämre i konjunkturutvecklingen.

Inkomst- och förmögenhetsskatter.

Såsom i föregående avdelning av denna promemoria angivits, ökades grundbeloppet för inkomst- och förmögenhetsskatten från bottenläget taxeringsåret 1923 till bottenläget taxeringsåret 1934 efter omräkning till enhetligt penningvärde med i genomsnitt 0.9 procent per år. Under samma tid

17 De viktigare statsinkomsternas utveckling.

utgjorde de maximala avvikelserna från genomsnittsprogressionen (utan korrigering av grundbeloppen för förändringar i penningvärdet) + 9.8 procent och — 16.4 procent. Tillämpas dessa procenttal på det uträknade grundbeloppet för år 1935, erhållas följande värden för grundbeloppet taxeringsåren 1937 och 1938.

1937 Miljoner

Maximivärde ........................ 102.6

Medelvärde .......................... 93.4

Minimivärde.......................... 78.1

kronor

78.8 Utgår man i stället från det av riksräkenskapsverket i verkets inkomstuppskattning för budgetåret 1936/1937 beräknade grundbeloppet för år 1936, få medelvärdena båda åren höjas med 7.3 milj. kr.

Tillämpas progressionstalet från bottenläget taxeringsåret 1923 till kulminationen taxeringsåret 1931 på grundbeloppet för år 1935 (enhetligt penningvärde), erhållas maximivärdena 102.5 och 108.6 milj. kr.

Med stöd av här framlagda kalkyler och under förutsättning att skatt kommer att utgå med 150 procent av grundbeloppet, synes man berättigad att räkna med följande avkastning av inkomst- och förmögenhetsskatten (de-

biterad skatt).

Oförändrad konjunktur ......

Markerad konjunkturförbättring Konjunkturförsämring........

1936/1937 1937/1938 1938/1939

Miljoner kronor . 149.6 152 154

160 166

133 130

Särskild skatt d förmögenhet, extra inkomst- och förmögenhetsskatt samt utjämning sskatt. Med hänsyn till skatternas konstruktion och inkomstfördelningens förskjutningar under inflytande av konjunkturförändringar ar det sannolikt, att dessa skatter komma att visa större relativa fluktuationer än inkomst- och förmögenhetsskatten. I anslutning till nyss anförda kalkyler synes det möjligt att ange de tre skatternas sannolika belopp till följande värden.

1936/1937 1937/1938 1938/1939

Oförändrad konjunktur........

Markerad konjunkturförbättring. Konjunkturförsämring ........

Miljoner kronor 31.7 32.2 32.7

33.2 34.2

28.0 28.0

Automobilskattemedel.

Fordonskatt. Utvecklingen under den förflutna tiden ger stöd för följande uppskattning av den influtna fordonskatten.

1936/1937 1937/1938 1938/1939

Miljoner kronor

Oförändrad konjunktur ............ 27 28 29

Markerad konjunkturförbättring...... 30 33

Konjunkturförsämring ............. 24 24

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 1 sami. Nr 1 Del 2.

18 De viktigare statsinkomsternas utveckling.

Bensinskatt. Enligt inom generaltullstyrelsen verkställda beräkningar skulle man vid markerad konjunkturförbättring kunna räkna med en ökning av den genom tullverket influtna bensinskatten på 1 å 2 milj. kronor. Under förutsättning av oförändrad konjunktur har räknats med inkomster av samma storlek som för budgetåret 1936/1937 (av verket uppskattade till 53 milj. kronor). Beträffande verkningarna av en markerad konjunkturförsämring har slutligen antagits, att inkomsten av bensinskatt i alla händelser icke skulle komma att understiga 50 milj. kronor.

Med hänsyn till bensinskattens hittillsvarande snabba och jämna utveckling synes berörda uppskattning ytterst försiktig. I en av chefen för generaltullstyrelsen överlämnad promemoria påpekas till stöd för kalkylen, att man måste räkna med att bensin i allt större utsträckning kommer att såsom motorbränsle ersättas av andra brännoljor. Den förskjutning, varmed verket sålunda räknar, torde emellertid knappast kunna komma till stånd så snabbt, att inkomsterna under tiden fram till och med budgetåret 1938/ 1939 i högre grad reduceras.

Med tanke på att bensinkonsumtionen till och med steg under den senaste svåra depressionen torde man våga räkna med oförändrade inkomster i händelse av en konjunkturförsämring. Redan vid oförändrad konjunktur synes man berättigad att vänta en ökning av bensinskatten.

En statistisk extrapolering ger mycket höga tal, vilket har sin naturliga förklaring i bilismens starka frammarsch under 1920-talet. Med inkludering av skatt å inom landet framställd bensin och efter avrundning nedåt av de genom extrapolering erhållna talen i anslutning till föregående överväganden torde den influtna skattens sammanlagda belopp gissningsvis kunna anslås till följande värden.

Automobilgummiringskatt. Inom generaltullstyrelsen har den genom tullverket uppburna gummiringskatten beräknats till följande belopp.

1936/1937 1937/1938 1938/1939 Miljoner kronor

Oförändrad konjunktur ............ 12 12 12

Markerad konjunkturförbättring...... 14 14

Konjunkturförsämring............... 9 9

Skattens tidigare utveckling synes motivera, att man räknar nied en något vidare marginal nedåt och en viss stegring även vid oförändrad konjunktur.

Om hänsyn tages jämväl till skatten å inom landet tillverkade ytterdäck till automobiler och motorcyklar, torde inkomsterna av gummiringskatt kunna anslås till följande belopp.

1936/1937 1937/1938 1938/1939

Miljoner kronor

16.0 16.5 17.0

19.0 20.0

11.0 ll.o

Oförändrad konjunktur........

Markerad konjunkturförbättring . Konjunkturförsämring.........

De viktigare statsinkomsternas utveckling.

19 Tullmedel.

Under i stort sett oförändrade konjunkturförhållanden kunna tullinkomsterna (debiterad tull) under vart och ett av budgetåren 1937/1938 och 1938/ 1939 enligt en inom generaltullstyrelsen upprättad promemoria antagas komma att hålla sig på ungefär samma nivå som budgetåret 1936/1937 (av generaltullstyrelsen uppskattad till 150 milj. kronor).

Rörande utvecklingen i händelse av en markerad konjunkturförbättring anföres i promemorian, att den sannolikt skulle medföra en ökning av tullinkomsterna för vart och ett av de följande budgetåren med omkring 5 milj. kronor. Tullinkomsterna beräknas sålunda budgetåret 1938/1939 kunna nå upp till 165 milj. kronor.

Med hänsyn till tullinkomsternas höga konjunkturkänslighet måste man räkna med möjligheten av att förändringarna i negativ riktning bli starkare än förändringarna i positiv riktning. I promemorian framhålles, att man likväl knappast har anledning förutsätta, att tulluppbörden kommer att sjunka under bottenläget år 1933, då den uppgick till i runt tal 110 milj. kronor.

Den inom tullverket utförda beräkningen synes i någon mån underskatta importens expansions tendens. Tillämpas progressionstalen från föregående konjunkturuppsving, erhålles med utgångspunkt från utvecklingen 1924— 1930, omräknad efter nu gällande tulltaxa, en stegring av tullinkomsterna med cirka 4.0 procent per år. Utgår man i stället från expansionen åren 1925— 1930, erhålles ett progressionstal på 6.4 procent. Den för en högkonjunktur med relativt konstanta priser karakteristiska expansionen torde ligga någonstans mellan nämnda värden. Mot bakgrunden av anförda siffror torde man i händelse av förbättrad konjunktur få anses berättigad att räkna med en möjlig ökning från år till år på inemot 5.0 procent.

Modifieras de inom generaltullstyrelsen beräknade tullinkomsterna med ledning av sist angivna progressionstal och i anslutning till den av riksräkenskapsverket vid inkomstberäkningen för budgetåret 1936/1937 framlagda uppskattningen av debiterad tull nämnda budgetår, synes man kunna anslå inkomsterna av tullmedel (debiterad tull) till följande ungefärliga värden.

Tobaksskatt.

Enligt inom tobaksmonopolet företagna uppskattningar kan man räkna med följande sannolika värden för inkomsten av tobaksskatt under kommande budgetår.

2° De viktigare statsinkomsternas utveckling.

Dessa belopp äro beräknade under förutsättning av icke endast oförändrade skattesatser utan jämväl oförändrade priser.

Mot bakgrunden av det framlagda statistiska materialet synes uppskattningen av den i händelse av gynnsamma konjunkturer möjliga stegringen av tobaksskatten få anses relativt hög.

Vid bedömningen av angivna siffror bör observeras, att riksräkenskapsverket i sin inkomstuppskattning för budgetåret 1936/1937 ansett skäl föreligga att anslå avkastningen av tobaksskatt för nämnda budgetår till 83 milj. kronor. I finansplanen vidtages en ytterligare höjning med en miljon kronor- Med utgångspunkt från den i finansplanen gjorda uppskattningen erhållas följande värden för tobaksskattens avkastning under ifrågavarande tre budgetår i händelse av oförändrad konjunktur, nämligen 84, 85 och 86 milj. kronor.

Rusdrycksmedel.

Brännvinstillverkningsskatt. Inom kontrollstyrelsen utförda beräkningar ha givit följande approximativa värden för inkomsten av brännvinstillverkningsskatt.

1936/1937 1937/1938 1938/1939

Miljoner kronor

Oförändrad konjunktur........ 13.8 16.0 16.5

Markerad konjunkturförbättring. . 17.o 17.5

Konjunkturförsämring.......... 15.0 14,0

I inkomstberäkningen för budgetåret 1936/1937 har riksräkenskapsverket anslutit sig till kontrollstyrelsens uppfattning och efter lämplig avrundning anslagit inkomsten av brännvinstillverkningsskatt nämnda budgetår till 14 milj. kronor.

De antagna fluktuationsgränserna ansluta sig nära till inkomsttitelns tidigare utveckling.

Rusdrycksförsäljningsmedel. Enligt inom kontrollstyrelsen utförda beräkningar kunna rusdrycksförsäljningsmedlen väntas komma att uppgå till följande belopp.

1936/1937 1937/1938 1938/1939

Miljoner kronor

Oförändrad konjunktur........ 31.0 31.5 32.0

Markerad konjunkturförbättring. . 32.5 34.0

Konjunkturförsämring........... 29.0 28.0

Kontrollstyrelsen räknar sålunda med en årlig stegring på cirka 0.5 milj. kronor under förutsättning av oförändrad konjunktur. Vid markerad konjunkturförbättring uppskattas den årliga stegringen till 1.5 milj. kronor, vid en konjunkturförsämring den årliga nedgången till 1 å 2 milj. kronor. Någon möjlighet att på basis av föreliggande material närmare fixera de gränser, inom vilka inkomsten ifråga kan väntas röra sig, torde icke föreligga.

Riksräkenskapsverket har i sin inkomstberäkning för budgetåret 1936/1937 karakteriserat kontrollstyrelsens inkomstuppskattning för år 1936 såsom något låg men har likväl icke ansett sig böra påyrka någon höjning. I finansplanen har inkomsten höjts med en miljon kronor. I anslutning därtill torde inkomsterna av rusdrycksförsäljningsmedel budgetåren 1936/1937—1938/1939

De viktigare statsinkomsternas utveckling.

i händelse av oförändrad konjunktur kunna anslås till 32.0, 32.5 och 33.0 milj. kronor.

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker. Inom kontrollstyrelsen ha de framtida inkomsterna av omsättnings- och utskänkningsskatt beräknats till följande värden.

1936/1937 1937/1938 1938/1939 Miljoner kronor

Oförändrad konjunktur ............ 89 90 91

Markerad konjunkturförbättring..... 95 97

Konjunkturförsämring............... 86 85

Gränsvärdena torde få anses relativt höga. Vid bedömningen av inkomsterna i händelse av oförändrad konjunktur bör uppmärksammas, att riksräkenskapsverket i sin inkomstberäkning för budgetåret 1936/1937, med hänsyn till den försiktighet, som utmärker kontrollstyrelsens uppskattning, ansett sig kunna räkna med en från 89 till 90 milj. kronor höjd inkomst av omsättnings- och utskänkningsskatt för nämnda år. Med utgångspunkt härifrån kunna inkomsterna under ifrågavarande tre budgetår i händelse av oförändrad konjunktur uppskattas till 90, 91 och 92 milj. kronor.

Maltskatt. Inom kontrollstyrelsen har inkomsten av maltskatt uppskattats till följande belopp.

1936/1937 1937/1938 1938/1939

Uppskattningen av gränsvärdena torde få betraktas såsom låg.

Överskott av statens affärsdrivande verk.

Postverket. I en promemoria, vilken överlämnats av chefen för generalpoststyrelsen, framhålles, att man vid en beräkning av postverkets driftsresultat har att taga hänsyn icke blott till konjunkturerna för näringslivet utan även till den fortgående utvecklingen av postverkets rörelse, särskilt dess penningförmedlande verksamhet.

Oförändrad konjunktur innebär sålunda för postverkets vidkommande icke, att inkomsterna helt stagnera, utan att desamma förete en viss ökning.

Då en period med oförändrat konjunkturläge följer på en markerad uppgångsperiod, har man vidare att taga hänsyn till att en höjning av utgifterna infaller vid en senare tidpunkt än den stegring av inkomsterna, med vilken den korresponderar. Detta medför självfallet, att man icke blott under uppgångsperioden utan även under någon tid efter dess slut erhåller ett större inkomstöverskott än sedan ett stabilt konjunkturläge varat någon tid.

Detta beror på vissa automatiska kostnadsökningar såsom ålderstillägg åt personalen, ökade pensionskostnader, ökad avsättning till förnyelsefond m. m. samt i synnerhet på att man, då en kraftig trafikökning inträder, i första hand söker tillgodose behoven med provisoriska, mindre kostsamma åtgärder, vilka dock helt naturligt efter hand måste ersättas med permanenta anordningar, vilka draga större kostnader.

De viktigare statsinkomsternas utveckling.

Med hänsyn till nu anförda omständigheter är det naturligt att de kalkyler rörande postverkets driftsresultat, som verkställts inom ’ generalpoststyrelsen för att ligga till grund för beräkningen av postverkets inkomstöverskott för budgetaren 1937/1938 och 1938/1939, visa, att man vid oförändrad konjunktur mäste för åren 1937 och 1938 räkna med ungefär 0 5 milj kronor lägre inkomstöverskott än för år 1936. Nämnda kalkyler hava nämligen givit till reslutat, att överskottet av poströrelsen kan beräknas till 18 5 mili kronor för vartdera av åren 1937 och 1938 mot 19 milj. kronor för år 1936.

\ erkställda kalkyler rörande postverkets driftsresultat under åren 1937 och 1938 utvisa, att man, under förutsättning att en stigande konjunktur icke kommer att medföra ändring av levnadskostnaderna, kan beräkna inkomstoverskottet för vart och ett av dessa år till omkring 20 milj kronor Emellertid lärer man vid en markerad konjunkturförbättring böra räkna med en ej obetydlig levnadskostnadsstegring och därav följande ökning av dyrtidstillaggskostnaderna. Generalpoststyrelsen har för sin del ansett, att nian under angiven förutsättning ej kan vid beräkning av utgifterna för dyrtidstillägg för åren 1937 och 1938 utgå från ett lägre levnadskostnadsindex än 160, vilket för postverkets vidkommande innebär en ökning av sagda utgifter med omkring 0.6 milj. kronor för år. Det beräknade inkomstöverskottet kommer därvid att stanna vid ungefär 19.5 milj. kronor för vartdera av åren 1937 och 1938.

En avgjord vändning till det sämre i konjunkturutvecklingen medför ganska snart en betydande nedgång av postverkets inkomster. Någon möjlighet att i motsvarande man nedbringa utgifterna föreligger icke, försåvitt man icke vill tillgripa en försämring av postanordningarna — indragning av postlägenheter och brevbäringsturer, inskränkning i postanstalternas öppethållande o. d. — vilket generalpoststyrelsen i nuvarande situation ansett icke kunna ifrågasättas.

Att en ekonomisk depression medför en avsevärd minskning av postverkets inkomstöverskott bestyrkes av erfarenheterna från den senaste krisen. Från år 1931 till år 1932 nedgick visserligen inkomstöverskottet nominellt med endast ungefär 1.5 milj. kronor. Det är emellertid att märka, att postverkets inkomster av utrikesrörelsen år 1932 ökades med närmare 1 milj. kronor, huvudsakligen till följd av att nettoinkomsten av portoandelar, vilka likvideras i guldvaluta, efter guldmyntfotens suspendering representerade ett större belopp i kronor än tidigare, samt på grund av att den avsättning av

825,000 kronor till täckande av brist i postverkets förnyelsefond, som ägt rum år 1931, saknade motsvarighet år 1932. Om hänsyn tages till dessa m. fl. omständigheter innebar resultatet av postverkets verksamhet år 1932 en reell försämring på ungefär 3.5 milj. kronor i förhållande till år 1931. Det bör härvid även tagas i betraktande, att depressionens verkningar märkbart hade påverkat postverkets uppbörd jämväl under senare halvåret 1931.

Under förutsättning att en konjunkturförsämring av ungefär samma karaktär som den senast inträffade tager sin början under år 1936 och att depressionens verkningar göra sig helt gällande under år 1937 samt att någon förbättring i konjunkturläget icke inträder under år 1938, har generalpoststyrelsen kalkylerat inkomstöverskottet till 15.5 milj. kronor för år 1937 och 14 milj. kronor för år 1938.

Då de överskottsmedel, som inlevereras under ett budgetår, till huvudsaklig del hänföra sig till det räkenskapsår, som slutar under budgetåret, kan det beräknas, att under budgetåret 1937/1938 kommer att inlevereras ungefär

De viktigare statsinkomsternas utveckling.

samma belopp som det, vartill postverkets överskott för år 1937 kommer att uppgå, och under budgetåret 1938/1939 ungefär ett belopp, motsvarande 1938 års överskott.

Enligt de inom generalpoststyrelsen verkställda kalkylerna beräknas postverket sålunda under de angivna förutsättningarna kunna inleverera föl-

Härvid har generalpoststyrelsen utgått ifrån, att även under nu ifrågavarande budgetår 3 milj. kronor för år av postsparbankens vinstmedel skola kunna tagas i anspråk för finansiering av statsbudgeten. Huruvida så kan ske är, särskilt med hänsyn till att penningmarknadens utveckling icke kan

1 förväg bedömas, i hög grad osäkert. Därest det, exempelvis för undvikande av att sparkapital dragés från postsparbanken, skulle bliva nödvändigt att höja inlåningsräntan med 0.5 procent, torde man icke kunna påräkna, att nettovinsten å postsparbanksrörelsen blir så stor, att något nämnvärt belopp av densamma kan disponeras för riksstaten.

Med ändring av generalpoststyrelsens förslag har riksräkenskapsverket i sin inkomstberäkning för budgetåret 1936/1937 uppskattat postverkets överskottsmedel nämnda budgetår till 20 milj. kronor. I anslutning därtill torde överskotten under ifrågavarande tre budgetår i händelse av oförändrad konjunktur kunna uppskattas till 20.0, 19.5 och 19.5 milj. kronor.

Telegrafverket. Vid beräkningen av framtida överskott har man inom telegrafstyrelsen utgått från den genomsnittliga årliga förskjutningen under elvaårsperioden 1925—1936. Denna förskjutning har uppgått till cirka 1.6 milj. kronor. Som perioden ifråga omfattat högkonjunktur såväl som lågkonjunktur, har ökningen av verket antagits någorlunda representativ för förändringarna av verkets överskott under förutsättning av oförändrade konjunkturer och successivt vidtagna smärre taxelättnader. Vid en markerad konjunkturförbättring eller en vändning till det sämre i konjunkturutvecklingen beräknas inkomsterna kunna variera med 2 milj. kronor uppåt, och

2 milj. kronor nedåt från de belopp som nås enligt framlagda beräkningsgrund. Den inom telegrafverket gjorda uppskattningen ger sålunda följande överskottsbelopp, under förutsättning att endast smärre taxelättnader genomföras.

1936/1937 1937/1938 1938/1939

Miljoner kronor

Oförändrad konjunktur........ 33.o 34.5 36. o

Markerad konjunkturförbättring. . 36.5 38.0

Konjunkturförsämring ......... 32.5 34.0

I händelse av större taxelättnader har man enligt nämnda beräkning att för de närmaste åren förutse en nedpressning av det beräknade inkomstöverskottet, uppskattad till cirka 4 milj. kronor.

I riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1936/1937 har telegrafverkets överskottsmedel antagits redan nämnda budgetar komma att uppgå till 35 milj. kronor. Med stöd av denna uppskattning torde överskotten budgetåren 1936/1937—1938/1939 kunna anslås till 35.0, 36.5 och 38.0 milj. kronor.

24 De viktigare statsinkomsternas utveckling.

Statens järnvägar. I den promemoria som överlämnats av chefen för järnvägsstyrelsen anföres, att oförändrad konjunktur, vilket motsvarar förutsättningarna för järnvägsstyrelsens förslag till beräkning av den behållna inkomsten av statens järnvägar för budgetåret 1936/1937, har antagits innebära, att inkomsterna även under de närmast följande budgetåren skulle bli av samma storlek som för kalenderåret 1936. — Det tillstånd, som förutsättes, är emellertid icke helt stationärt, utan verkningarna av den långsamma ökning i den allmänna rörelsen, vilken äger rum under en sådan konjunktur, tänkas kompensera den fortgående avledningen av trafik till landsvägsbefordran och luftfart — ett antagande, som måhända är uttryck för alltför stor optimism. Vad den sistnämnda, yngsta grenen av samfärdseln beträffar, måste beaktas, att en avsevärd utökning av Aerotransports verksamhet är bestämd att äga rum år 1937. Flygningen, som redan väsentligt reducerat inkomstgivningen från ångfärjeleden Trälleberg—Sassnitz, kan fr. o. m. nämnda år väntas påverka trafiken jämväl å vissa stambanelinjer.

För statens järnvägar exkl. malmbanan skulle alltså vid oförändrad konjunktur för vart och ett av budgetåren 1936/1937—1938/1939 erhållas följan de inkomstsummor.

Statens järnvägar exklusive malmbanan.

Inkomster. Milj. kr.

Persontrafik.................................... 59 5

Post ••...................................!!.!’.! 8.3

Godstrafik.................................... 95<0

Övriga inkomster.............................. 2.7

Summa inkomster 176.5

Såsom redan framhållits vilar denna beräkning på skäligen optimistiska antaganden, alldenstund man med hänsyn till biltrafikens expansion torde ha anledning att vid oförändrad konjunktur befara viss nedgång i godstrafiken.

Malmbanan med dess speciella förhållanden behandlas särskilt i det följande.

Vid en markerad konjunkturförbättring antages ökningen i trafikrörelse komma att fortgå i ungefär samma tempo som under nu kända månader av år 1935. En sådan utveckling har beräknats medföra en ökning av inkomsterna från ett år till ett annat med

Milj. kr.

Persontrafik ............................ 3.5

Post.................................... 0.2

Godstrafik .............................. 4_ 5

Övriga inkomster ........................ 0.1

Summa 8.3

vilket skulle giva följande inkomstsummor:

Budgetåret

1936/1937 1937/1938 1938/1939

Persontrafik .................... 73.0 76.5 80.0

Post............................ 8.5 8.7 8.9

Godstrafik ...................... 100.5 105.0 109.5

Övriga inkomster ...... 2.8 2.9 3.0

Summa inkomster 184.8 193.1 201.4

De viktigare statsinkomsternas utveckling.

25 Vid en vändning till det sämre i konjunkturutvecklingen åter måste räknas med en väsentlig och genom bilkonkurrensen accelererad nedgång i trafikrörelsen. Antager man emellertid, att det ej blir fråga örn någon kris av samma våldsamhet som de två senaste utan blott om ett bakslag av den styrka, som de under förkrigstiden vid upprepade tillfällen inträffade, torde nedgången icke behöva bli fullt så stark som förestående för konjunkturförbättring antagna ökning utan synes den kunna sättas till

Milj. kr.

Persontrafik ............................ 2.0

Godstrafik .............................. 4. o1

Summa 6.0

Inkomsterna vid en konjunkturförsämring skulle alltså bli

Budgetåret

1936/1937 1937/1938 1938/1939

Persontrafik .................... 67.5 65.5 63.5

Post............................ 8.3 8.3 8.3

Godstrafik ...................... 93.0 89.0 85.0

Övriga inkomster .............. 2.7_2.7_2.7

Summa 171.5 165.5 159.5

Utgifterna ha vid oförändrad konjunktur beräknats till oförändrade belopp under de olika budgetåren eller till 152.7 milj. kronor. Visserligen har man att räkna med viss automatisk stegring i pensionskostnader och i avsättning till förnyelsefond, men denna utgiftsökning, omkring 2 milj. kronor, har man anledning antaga kunna kompenseras av fortgående kostnadsbesparande rationaliseringsåtgärder i driften. Förestående utgiftsbelopp på 152.7 milj. kronor inkluderar ett dyrtidstillägg, som antages utgå enligt nuvarande grunder och efter levnadskostnadsindex 156.

I händelse av en konjunkturförbättring har däremot räknats med följande

indextal.

Budgetåret 1936/1937 ................ 158

» 1937/1938 160

> 1938/1939 162

Denna faktor jämte ökningen i trafik har beräknats öka utgifterna med resp. 2, 4 och 6 milj. kronor.

För försämrad konjunktur åter kan räknas med någon nedgång, vilken må sättas till resp. 1, 2 och 3 milj. kronor. Man skulle då få följande

summor.

1 För budgetåret 1936/1937 dock 3.0 milj. kronor.

26 De viktigare statsinkomsternas utveckling.

För malmbanan synes för samtliga alternativ ej böra räknas med högre inkomst än den garanterade. Enligt avtalet skall nämligen eventuellt överskott under ett år av perioden 1937—1941 i första hand användas för täckning av brist under ett följande.

Det garanterade överskottet utgör

År 1936 .......................................... 6.9

» 1937 .......................................... 6.9

» 1938 .......................................... 8.3

ökningen från år 1937 till 1938 är förutsedd i 1927 års malmavtal.

Det totala överskottet skulle alltså bli följande.

1936/1937 1937/1938 1938/1939

Miljoner kronor

Oförändrad konjunktur........ 30.7 30.7 32.1

Markerad konjunkturförbättring. . 43.3 * 51.o

Konjunkturförsämring ......... 21.7 18. i

Beträffande inkomstberäkningen för budgetåret 1936/1937 bör observeras, att hänsyn icke tagits till inbetalningar från Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag av skuld för garantitillägg.

Beräkningarna hava verkställts under antagande av oförändrad taxa för transporter av personer och gods å statens järnvägar. Angående denna förutsättning har järnvägstyrelsen anfört, att ett bibehållande av nuvarande taxor under hela kalkylationsperioden synes praktiskt taget uteslutet, särskilt i händelse av en markerad konjunkturförbättring som möjliggör en taxenedsättning utan eftersättande av 1929 års förräntningskrav.

I sitt den 2 juli 1935 avgivna utlåtande över 1932 års trafikutrednings betänkande och förslag har järnvägsstyrelsen också hemställt, att Kungl. Majit måtte vid den av styrelsen såsom erforderlig ansedda vidare utredningen rörande regleringen av förhållandet mellan sjöfart, biltrafik och järnvägar upptaga till undersökning innebörden av och möjligheterna för en såsom en reglering grundläggande åtgärd företagen allmän sänkning av statens järnvägars taxor.

För att giva ett begrepp rörande den ekonomiska innebörden av de taxeåtgärder, vilka närmast synts kunna ifrågakomma, har styrelsen, såsom i sagda utlåtande meddelats, verkställt en överslagsberäkning rörande den kalkylatoriska inkomstminskning, som skulle uppstå vid övergång till en taxa med de högsta tarifferna anknutna till 1914 års nivå över socialstyrelsens levnadskostnadsindex (cirka 150), de lägsta tarifferna däremot över index för grosshandelspriser (cirka 115) samt med stegvis övergång mellan angivna båda ytterligheter. Såsom resultat av denna beräkning har framkommit en

De viktigare statsinkomsternas utveckling.

kalkylator^ inkomstminskning, vilken för statens järnvägars del belöper sig på cirka 12 miljoner kronor årligen.

Denna siffra, reducerad dock för säker återvinning av trafik, vilken närmast motsvarar 1934 års trafikomfattning, torde kunna användas för samtliga förestående alternativ. För alternativet markerad konjunkturförbättring har visserligen antagits en ej oväsentligt större trafikrörelse, men häremot är att ställa den höjning av såväl levnadskostnadsindex som ock framför allt index för grosshandelspriser, som skulle följa med en markerad konjunkturförbättring. Ovan för budgetåret 1938/1939 antagna levnadskostnadsindex 162 torde motsvara en index för grosshandelspriser av lägst 130 och med en sådan förändring kommer tydligen förenämnda anpassning efter prisindextalen att innebära en väsentligt mindre sänkning av taxenivån än den, varmed styrelsen i nyssnämnda utlåtande räknat.

Detta styrelsens förslag har emellertid hittills icke föranlett någon Kungl. Maj:ts åtgärd, och vilken ställning statsmakterna än må komma att taga därtill, torde en eventuell taxereglering näppeligen bli av större finansiell betydelse för kalkylationsperioden, då densamma — med hänsyn till bland annat samtrafiksförhållandena — kan tänkas i sin helhet träda i kraft tidigast vid årsskiftet 1937/1938.

Järnvägsstyrelsen har vidare i den till chefen för finansdepartementet överlämnade promemorian anfört:

»Det torde här böra framhållas, att trafikomfattningen vid statens järnvägar numera är beroende icke blott av konjunkturerna och av statliga åtgärder, vilka direkt gälla järnvägarna, utan jämväl i hög grad av förhållandena vid övriga grenar av transportväsendet.

Medan tidigare huvudparten av den trafik, vilken framfördes å en viss järnvägslinje, var att betrakta såsom en säker och obestridd tillgång för denna, vilket förhållande kom till uttryck i den vid trafikekonomiska utredningar gängse uppdelningen av landet i trafikområden, är, efter den omgestaltning, som samfärdseln under de senaste femton åren genomgått, tillgången till flera slag av transportmedel och flera transportvägar regel.

Härmed är den förut befintliga fasta grunden för statens järnvägars inkomstgivning undergrävd, och verket har förlorat sin tidigare karaktär av en med utövningen av taxesättningsmakten relativt säkert flödande statlig inkomstkälla. —• Av statsmakterna uppställda och fortfarande vidhållna krav på viss minimumavkastning gälla formellt statens järnvägars linjer men äro faktiskt riktade mot den trafik, som därå framföres. Från järnvägsstyrelsens sida har vid upprepade tillfällen framhållits, att detta krav måste suppleras med motsvarande anspråk gentemot transporter framförda å allmänna trafikleder av annat slag. Styrelsen har därvid sökt visa, att vid fall av konkurrens mellan olika företag, den samhällsekonomiskt mest fördelaktiga uppdelningen av trafiken erhålles, örn transportpriserna äro satta så, att en viss transport lämnar samma bidrag till de fasta kostnaderna, oberoende av vilket företag, som väljes. De fasta kostnaderna äro i huvudsak hänförliga till färdlederna, vilka äro i allmän ägo, och för uppnående av nämnda avvägning av transportpriserna erfordras följaktligen i första hand jämställdhet i fråga örn statens anspråk på avkastning å det realkapital, som samfärdsleder av olika slag utgöra. För att visa, att denna jämställdhet beträffande statsverkets krav hittills icke varit närmelsevis realiserad, behöver man blott erinra därom, att medan en trafikstegring å statsbanorna väsentligt ökar det överskott, som från dessa tillföres riksstaten och därmed min-

28 De viktigare statsinkomsternas utveckling.

skar de skattebetalandes kostnader för kommunikationsväsendet, vållar samma stegring av trafiken å landsvägarna, vilka liksom statsbanorna äro en hela folkets egendom, med nuvarande ordning ingen som helst sådan effekt för skattebetalarna.

Vid en sådan jämställdhet som den nyss nämnda skulle det tydligen vara från statsfinansiell synpunkt likgiltigt, örn vissa transporter överflyttas från statens järnvägar till landsvägarna eller vice versa. Det torde vara nära nog självfallet, att en sådan ordning giver den största inkomst för staten, som med en given belastning av trafiken är möjlig uppnå, och att den alltså konstituerar icke blott ett samhällsekonomiskt utan också ett statsfinansiellt optimum, eftersom en ojämnhet i belastningen måste så att säga pressa ut trafiken till de leder, där trycket är minst.

En sådan jämställdhet i fråga örn samhällets anspråk på bidrag till de fasta kostnaderna, vilken också kan sägas åvägabringa ett tillstånd av samhällsekonomisk jämställdhet, innebär tydligen, att ett fixerat avkastningsansprak mäste i första hand gälla samtliga i allmän ägo varande samfärdsleder och därtill hörande övriga fasta anläggningar, medan fördelningen på olika grenar blir något sekundärt. Storleken av detta samlade avkastningsanspråk torde till väsentlig del få bli beroende på förhållanden, som ligga utanför transportväsendet. Såsom ytterlighetsfall framstå å ena sidan ett jämställande på järnvägsbas, å andra sidan nedpressning av anspråken gentemot järnvägarna till landsvägsnivå. Det förstnämnda alternativet skulle innebära, att i form av inkomst av motortrafiken för statsregleringen erhölls full ersättning för de förluster, som avledningen av trafik från statens järnvägar förorsakat.

Det motsatta alternativet skulle innebära, att statens järnvägar nedtrycktes till samma ställning av permanent »underskottsförvaltning», som t. ex. de danska statsbanorna sedan många år intaga.

Järnvägsstyrelsen har så snart tillfälle erbjudit sig och senast i sitt den 31 oktober 1934 avgivna utlåtande över väg- och brosakkunnigas betänkande förordat och sökt motivera ett jämställande å järnvägsbas. Styrelsen vidhåller allt fortfarande, att om den allmänna opinionen kunde vinnas för en sådan lösning, densammas genomförande borde vara möjligt, utan att näringslivet tillfogades några större olägenheter, medan fördelarna för de skattebetalande skulle bli mycket stora.

Då emellertid vad järnvägsstyrelsen i detta stycke ifrågasatt hittills icke lett till något som helst resultat, har styrelsen drivits över på tanken att den erforderliga utjämningen i fråga örn det allmännas anspråk på landsvägarnas och järnvägarnas trafikanter finge sökas i en genomgripande sänkning av avgifterna för järnvägstransport, på sätt närmare utvecklats i styrelsens utlåtande den 2 juli 1935 över 1932 års trafikutrednings betänkande och förslg. ^

Ifrågavarande nedpressning av järnvägstaxenivån är för järnvägsstyrelsen såsom företagsledning i och för sig icke önskvärd, men det tillstånd, som därmed åstadkommes, är dock vida att föredraga framför det nuvarande, då utvandringen av järnvägstrafik till landsvägarna ständigt fortgår och därmed en underminering av statsbaneföretagets reala affärsvärde hastigt fortskrider. Statsfinansiellt är lösningen långt från idealisk, vid ett lämpligt avvägande i profylaktiskt syfte av avgifterna torde dock på lång sikt en inkomstminskning genom taxesänkning vara att föredraga framför en sådan på grund av trafikavledning.

De viktigare statsinkomsternas utveckling.

29 Att trafikavledning allt fortfarande pågår i hastigt tempo torde vara obestridligt, trots att densamma för närvarande ej direkt framträder i järnvägsstatistiken utan bortskymmes av den trafikökning, som den allmänna konjunkturförbättringen vållar, på samma sätt som skedde under åren före 1930. — För såvitt avgörande mått och steg icke vidtagas i syfte att hejda den pågående expansionen av transportapparaten, är det att befara, att, när den allmänna konjunkturkurvan nästa gång pekar nedåt, skola blottas än värre missförhållanden både för S. J affären och den allmänna transporthushållningen än de, vilka under åren 1932 och 1933 framträtt.

Det kan då för statens järnvägars del bli fråga om direkta driftunderskott, och därmed örn en starkare belastning av de skattebetalande med till kommunikationsändamål hänförliga utgifter än vad hittills förekommit med undantag för krigsåret 1918.»

Statens vattenfallsverk. I en från chefen för vattenfallsstyrelsen överlämnad promemoria framläggas följande beräkningar av överskottet under budgetåren 1937/1938 och 1938/1939.

Under förutsättning av normal vattentillgång och oförändrat konjunkturläge uppskattas överskottet av kraftverken till följande ungefärliga belopp.

Under budgetåret 1937/1938 .............. 19.7 milj. kr.

» » 1938/1939 .............. 20.3 » »

Vid markerad konjunkturförbättring torde överskottet komma att ökas med 0.5 å 1.0 milj. kronor och vid en avgjord försämring i konjunkturläget att minskas med 1.0 å 1.5 milj. kronor.

Under förutsättning av oförändrat konjunkturläge kunna driftöverskotten för kanalverken respektive fastighetsförvaltningen för vartdera av budgetåren 1937/1938 och 1938/1939 beräknas till 450,000 kronor respektive 250,000 kronor. Under antagande av markerad (ej långvarig) konjunkturförbättring beräknas motsvarande överskott för kanalverken ökade till 500,000 kronor. För fastighetsförvaltningen antagas de förbliva 250,000 kronor. I händelse av en avgjord försämring av konjunkturläget torde ifrågavarande överskott minskas till 0 kronor respektive 200,000 kronor.

För statens vattenfallsverk i dess helhet kunna överskottsbeloppen sålunda approximativt uppskattas till följande värden.

1936/1937 1937/1938 1938/1939

Miljoner kronor

Oförändrad konjunktur .............. 20. o 20.4 21.0

Markerad konjunkturförbättring....... 21.0 å 21.5 21.5 å 22.0

Konjunkturförsämring................. 18.5 å 19.0 19.0 å 19.5

Domänverket. Enligt inom domänstyrelsen verkställda beräkningar kunna domänverkets överskott uppskattas till följande belopp.

1936/1937 1937/1938 1938/1939

Miljoner kronor

Oförändrad konjunktur........ 10.0 10.0 10.o

Markerad konjunkturförbättring. . 16.0 16.0

Konjunkturförsämring ......... 3.5 3.5

De fluktuationer, varmed i denna uppskattning räknas, återgå på vissa antaganden rörande de med en konjunkturförbättring eller konjunkturförsämring förbundna prisförändringarna.

30 De viktigare statsinkomsternas utveckling.

Ta b. 1. Inkomst- och

De viktigare statsinkomsternas utveckling.

förmögenhetsskatt.