('angående godkännande av en den 10 april 1926 avslutad internationell konven\xad tion rörande fastställande av vissa gemensamma be\xad stämmelser i fråga örn statsfartygs fri- och rättigheter, m. m.',)

Kungl. Maj:ts proposition nr 15. 1

Nr 15.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående godkännande av en den 10 april 1926 avslutad internationell konven­ tion rörande fastställande av vissa gemensamma be­ stämmelser i fråga örn statsfartygs fri- och rättigheter, m. m.; given Stockholms slott den 17 december 1937.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll samt med överlämnande av texten, jämte översättning därav till svenska språket, till en den 10 april 1926 avslutad internationell konvention rörande fastställande av vissa gemensamma bestämmelser i fråga örn statsfartygs fri- och rättigheter jämte tilläggsprotokoll, vill Kungl. Majit härmed dels äska riksdagens god­ kännande av nämnda konvention jämte tilläggsprotokoll, dels ock jämlikt § 87 regeringsformen föreslå riksdagen att antaga härvid fogade förslag till lag med vissa bestämmelser örn främmande statsfartyg m. m.

GUSTAF.

K. G. Westman.

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 15. 1

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 15.

Konventionen jämte översättning.

fionvention Internationale pour l’um- Internationell konvention rörande fast­ Ccation de certaines régles concer- ställande av vissa gemensamma be­ nant lee immunités des navires stämmelser i fråga örn statsfartygs frid’État. och rättigheter.

A rticle ler. A rtikel 1. Les navires de mer appartenant aux Eartyg som ägas eller nyttjas av Etats ou exploités par eux, les cargai- stater, fartygslaster som ägas av sta­ sons leur appartenant, les cargaisons ter samt laster och passagerare, som et passagers transportés par les navi­ befordras med statsfartyg, så ock de res d’Etat, de méme que les Etats qui stater som äga eller nyttja fartygen sont propriétaires de ees navires, ou eller som äga lasterna äro, i fråga örn qui les exploitent, ou qui sont proprié­ fordringar som grunda sig på farty­ taires de ees cargaisons, sont soumis, gens begagnande eller lasternas be­ en ce qui concerne les réclamations re- fordran, underkastade samma regler latives å 1’exploitation de ees navires örn ansvarighet och samma förpliktel­ ou au transport de ees cargaisons, aux ser som gälla för enskilda fartyg, far­ mémes régles de responsabilité et. aux tygslaster och rederiföretag. mörnes obligations que celies applicables aux navires, cargaisons et armements privés.

A rticle 2 . A rtikel 2. Pour ees responsabilités et obliga­ Beträffande denna ansvarighet och tions, les régles concernant la compé- dessa förpliktelser skola reglerna om tence des tribunaux, les actions en jus­ domstolarnas behörighet samt om rät­ tiee et la procédure, sont les mémes tegång och utsökningsförfarande vara que pour les navires de commerce ap­ desamma som för handelsfartyg, till­ partenant å des propriétaires privés et höriga enskilda ägare, och för enskil­ que pour les cargaisons privées et leurs da fartygslaster samt deras ägare. propriétaires.

A rticle 3. A rtikel 3. § 1. Les dispositions des deux ar­ § 1. Bestämmelserna i de två före­ tides précédents ne sont pas applica- gående artiklarna äro icke tillämpliga bles aux navires de guerre, aux yachts å krigsfartyg, statsjakter, bevakningsd’Etat, navires de surveillance, ba- fartyg, lasarettsfartyg, hjälpfartyg,

Kunyl. Maj:ts proposition nr 15. 3

teaux-hopitaux, navires auxiliaires, na- förrådstransportfartyg och andra far­ vires de ravitaillement et autres båti- tyg, som en stat äger eller nyttjar och ments appartenant ä un Etat ou ex- som vid tiden för fordringens till­ ploités pär lui et affectés exclusive- komst brukades uteslutande för stats­ ment, au moment de la naissance de la ändamål och icke för affärsdrift; och créance, ä un service gouvernemental dessa fartyg må icke göras till före­ et non commercial, et ees navires ne mål för utmätning, kvarstad eller an­ seront pas l’objet de saisies, d’arråts nat kvarhållande på grund av myn­ ou de détentions pär une mesure de dighets beslut, ej heller för rättslig justiee queleonque ni d’aucune procé- åtgärd »in rem». dure judiciaire «in rem». Toutefois, les intéressés ont le droit Fordringsägarna äga dock rätt att de porter leurs réclamations devant les anhängiggöra talan vid behörig dom­ tribunaux compétents de l’Etat, pro- stol i den stat som äger eller nyttjar priétaire du navire ou 1’exploitant, sans fartyget, utan att denna stat kan åbe­ que cet Etat puisse se prévaloir de son ropa sina fri- och rättigheter som immunité: stat, vad angår: 1° Pour les actions du chef d’abor- 1. fordran å ersättning i anledning dage ou d’autres accidents de naviga­ av sammanstötning eller andra olycks­ tion; händelser vid navigeringen; 2° Pour les actions du chef d’assis- 2. fordran å gottgörelse för assi­ tance, de sauvetage et d’avaries com- stans och bärgning samt bidrag till munes; gäldande av gemensamt haveri; 3° Pour les actions du chef de repa­ 3. fordran som grundar sig på re­ ration, fournitures ou autres contrats paration, leverans av förnödenheter el­ relatifs au navire. ler andra avtal som gälla fartyget. § 2. Les mémes régles s’appliquent § 2. Samma bestämmelser äro till­ aux cargaisons appartenant å un Etat lämpliga å laster som tillhöra en stat et transportées å bord des navires ci- och fraktas med fartyg som nu dessus visés. nämnts. § 3. Les cargaisons appartenant å § 3. Laster, som tillhöra en stat un Etat et transportées a bord des na­ och fraktas med handelsfartyg för vires de commerce, dans un but gou­ statsändamål och icke för affärsdrift, vernemental et non commercial, ne se­ må icke göras till föremål för utmät­ ront pas l’objet de saisies, arréts ou ning, kvarstad eller annat kvarhållan­ détentions par une mesure de justiee de på grund av myndighets beslut, ej queleonque, ni d’aucune procédure ju­ heller för rättslig åtgärd »in rem». diciaire «in rem». Toutefois, les actions du chef d’abor- Talan å ersättning i anledning av dage et d’accident nautique, d’assis- sammanstötning eller annan olyckshän­ tance et de sauvetage et d'avaries com- delse vid navigeringen, fordran å gott­ munes, amsi que les actions du chef görelse för assistans och bärgning samt des contrats relatifs ä ees cargaisons bidrag till gäldande av gemensamt ha­ pourront étre poursuivies devant le veri ävensom fordran som grundar sig

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 15.

Tribunal ayant compétence en vertu på avtal rörande sådana laster må de l’article 2. dock anhängiggöras vid den domstol som är behörig enligt artikel 2.

A rticle 4. A rtikel 4. Les Etats pourront invoquer tous Staterna kunna åberopa samma för­ les moyens de défense, de prescription svarsmedel samt framställa samma in­ et de limitation de responsabilité dont vändningar om preskription och an­ peuvent se prévaloir les navires privés svarsbegränsning, som må göras gäl­ et leurs propriétaires. lande i fråga örn enskilda fartyg eller av deras ägare. S’il est nécessaire d’adapter ou de Visar det sig nödvändigt att anpas­ modifier les dispositions relatives å ees sa eller ändra gällande bestämmelser moyens de défense, de prescription et rörande sådana försvarsmedel eller in­ de limitation en vue de les rendre ap- vändningar om preskription och an­ plicables aux navires de guerre ou aux svarsbegränsning för att göra dem till­ navires d’Etat rentrant dans les tor­ lämpliga å krigsfartyg eller statsfar­ ines de 1’article 3, une Convention spé- tyg som avses i artikel 3, skall sär­ ciale sera conclue ä cet effet. En at- skild konvention avslutas för detta än­ tendant, les mesures nécessaires pour­ damål. I avvaktan härå kunna i de ront étre prises par les lois nationales, nationella lagarna meddelas erforder­ en se conformant å l’esprit et aux prin- liga bestämmelser i överensstämmelse cipes de la présente Convention. med andan och grundsatserna i denna konvention. A rticle 5. A rtikel 5. Si dans le cas de 1’article 3 il y a, Finner domstolen i fall som i arti­ dans le sentiment du Tribunal saisi, un kel 3 sägs anledning till tvekan huru­ doute au sujet de la nature gouverne- vida fartyget eller lasten är av offent­ mentale et non commerciale du navire lig och icke kommersiell natur, skall ou de la cargaison, 1’attestation signée intyg, som undertecknats av den diplo­ par le représentant diplomatique de matiske representanten för den förl’Etat contractant auquel appartient le dragsslutande stat vilken fartyget eller navire ou la cargaison, produite å l’in- lasten tillhör, och som framlagts ge­ tervention de l’Etat devant les Cours nom förmedling av den stat vid vars et Tribunaux duquel le litige est pen­ domstol talan är anhängig, gälla så­ dant, vaudra preuve que le navire ou som bevis att fartyget eller lasten är la cargaison rentre dans les termes de av beskaffenhet som i artikel 3 sägs, 1’article 3, mais seulement en vue d’ob- dock endast såvitt fråga är örn upp­ tenir la mainlevée de saisies, d’arréts hävande av utmätning, kvarstad eller ou de détentions ordonnés par justiee. annat kvarhållande på grund av myn­ dighets beslut. A rticle 6. A rtikel 6. Les dispositions de la présente Con­ Bestämmelserna i denna konven­ vention seront appliquées dans chaque tion skola tillämpas i envar fördrags-

Kungl. Maj:ts proposition nr 15. 5

Etat contractant, sous la réserve de ne slutande stat, dock med rätt att icke pas en faire bénéficier les Etats non låta dem gälla till förmån för icke contractants et leurs ressortissants, ou fördragsslutande stater och deras un­ d’en subordonner 1’application å la con­ dersåtar eller att göra tillämpningen dition de réciprocité. beroende av ömsesidighet. D’autre part, rien n’empéche un Etat Konventionen skall ej heller utgöra contractant de regler, pär ses propres hinder för fördragsslutande stat att lois, les droits accordés ä ses ressor­ genom egna lagar bestämma dess un­ tissants devant ses tribunaux. dersåtars rättigheter vid dess egna domstolar.

A rticle 7. A rtikel 7. En temps de guerre, chaque Etat Envar fördragsslutande stat förbe­ contractant se réserve le droit, par une håller sig rätt att i krigstid genom déclaration notifiée aux autres Etats en förklaring riktad till övriga för­ contractants, de suspendre 1’applica- dragsslutande stater så till vida till­ tion de la présente Convention, en ce fälligt sätta konventionen ur kraft, sens qu’en pareil cas, ni les navires att varken fartyg som ägas eller nytt­ lui appartenant ou exploités par lui, jas av nämnda stat eller laster sorn ni les cargaisons lui appartenant, ne ägas av densamma må göras till före­ pourront étre l’objet d'aucun arrét, mål för utmätning, kvarstad eller an­ saisie ou détention par une Cour de nat kvarhållande på grund av beslut Justiee étrangére. Mais le créancier av främmande stats domstol. Ford­ aura le droit d’intenter son action ringsägaren skall dock äga befogenhet devant le Tribunal compétent en vertu att anhängiggöra talan vid den dom­ des artides 2 et 3. stol som är behörig enligt artiklarna 2 och 3.

A rticle 8. A rtikel 8. Rien dans la présente Convention Denna konvention gör ej inskränk­ ne pörte atteinte aux droits des Etats ning i de fördragsslutande staternas contractants de prendre les mesures rättighet att vidtaga de åtgärder som que peuvent commander les droits et neutralitetens rättigheter och plikter devoirs de la neutralité. kunna påkalla.

A rticle 9. A rtikel 9. A 1’expiration du délai de deux ans, Senast inom två år från dagen för au plus tard, å compter du jour de la konventionens undertecknande skall signature de la Convention, le Gouver- belgiska regeringen sätta sig i förbin­ nement beige entrera en rapport avec delse med regeringarna för de höga les Gouvernements des Hautes Parties fördragsslutande parter vilka förkla­ contractantes qui se seront déclarées rat sig beredda att ratificera konven­ prétes å la ratifier, å 1’effet de faire tionen, i ändamål att få avgjort huru­ décider s’il y a lieu de la mettre en vida anledning förefinnes att försätta vigueur. Les ratifications seront dépo- den i gällande kraft. Ratifikations-

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 15.

sées ä Bruxelles, å la date qui sera instrumenten skola deponeras i Brys­ fixée de commun accord entre les dits sel å tid varom överenskommelse träf­ Gouvernements. Le premier dépöt de fas mellan nämnda regeringar. Då de­ ratifications sera constaté par un pro- ponering av ratifikationsinstrument cés-verbal signé par les représentants första gången sker, skall däröver upp­ des Etats qui y prendront part et par le rättas ett protokoll, som undertecknas Mi ni stre des Affaires Etrangéres de av representanterna för de stater som Belgique. deltaga däri samt Belgiens minister för utrikes ärendena. Les dépöts ultérieurs se feront au Deponering som därefter äger rum moyen d’une notification écrite, adres- skall ske genom ett till belgiska rege­ sée au Gouvernement helge et accom- ringen riktat skriftligt meddelande, pagnée de 1’instrument de ratification. åtföljt av ratifikationsinstrumentet. Copie certifiée conforme du procés- Bestyrkt avskrift av det över den verbal relatif au premier dépöt de första deponeringen av ratifikations­ ratification, des notifications mention- instrument upprättade protokollet, av nées å 1’alinéa précédent, ainsi que des de i föregående stycke omförmälinstruments de ratification qui les da meddelandena samt av dem åt­ accompagnent sera immédiatement, följande ratifikationsinstrument skall pär les soms du Gouvernement helge genom belgiska regeringens försorg på et par la voie diplomatique, remise diplomatisk väg omedelbart tillställas aux Etats qui ont signé la présente de stater som undertecknat denna kon- Convention ou qui y auront adhéré. .vention eller anslutit sig därtill. I fall Dans les cas visés å l’alinéa précédent, som i föregående stycke avses skall le dit Gouvernement fera connaitre, en nämnda regering samtidigt tillkänna­ méme temps, la date å laquelle il a giva vilken dag den mottagit medde­ regu la notification. landet.

A rticle 10. A rtikel 10. Les Etats non signataires pourront De stater som icke undertecknat adhérer å la présente Convention, qu’ils denna konvention kunna ansluta sig aient été ou non représentés ä la Con- därtill, oavsett huruvida de varit re­ férence Internationale de Bruxelles. presenterade vid den internationella konferensen i Bryssel eller icke. L’Etat qui désire adhérer notifie par Stat som önskar ansluta sig har att écrit son intention au Gouvernement skriftligen meddela belgiska regerin­ helge, en lui transmettant l’acte d’ad- gen sin avsikt och tillika till densam­ hésion, qui sera déposé dans les archi- ma översända anslutningshandlingen, ves du dit Gouvernement. vilken skall deponeras i sagda rege­ rings arkiv. Le Gouvernement helge transmettra Belgiska regeringen skall omedel­ immédiatement å tous les Etats signa­ bart till alla de stater som underteck­ taires, ou adhérents, copie certifiée nat eller anslutit sig till konventionen conforme de la notification, ainsi que översända bestyrkt avskrift av med­ de l’acte d’adhésion, en indiquant la delandet och anslutningshandlingen,

Kungl. Maj:ts proposition nr 15. 7

date ä laquelle il a Tegu la notifica- med angivande tillika av dagen då den tion. mottagit meddelandet.

A rticle 11. A rtikel 11. Ees Hautcs Parties contractantes De höga fördragsslutande parterna peuvent, au moment de la signature, kunna vid undertecknandet, deponedu dépöt des ratifications ou lors de ringen av ratifikationsinstrument el­ leur adhésion, déclarer que 1’accepta- ler anslutningen till konventionen för­ tion qu’elles donnent å la présente Con- klara, att den förbindelse de därige­ vention, ne s’applique pas, soit å cer- nom ikläda sig icke avser antingen tains, soit å aucun des Dominions auto- vissa eller ock samtliga autonoma donomes, colonies, possession, protecto- minier, kolonier, besittningar, protek­ rats ou territoires d’outremer, se trou- torat eller transmarina territorier, vil­ vant sous leur souveraineté ou autorité. ka befinna sig under deras suveräni­ En conséquence, elles peuvent ul- tet eller myndighet. I överensstäm­ térieurement adhérer séparément, au melse härmed kunna de senare ansluta nom de 1’un ou de 1’autre de ees Do­ sig särskilt för autonomt dominium, minions autonomes, colonies, posses­ koloni, besittning, protektorat eller sions, protectorats ou territoires transmarint territorium, som sålunda d’outremer, ainsi exclus dans leur dé- uteslutits i deras ursprungliga förkla­ claration originale. Elles peuvent aussi, ring. De kunna ävenledes med iakt­ en se conformant å ees dispositions, tagande av här givna bestämmelser dénoncer la présente Convention, sé­ uppsäga denna konvention särskilt för parément, pour l’un ou plusieurs des autonomt dominium, koloni, besittning, Dominions autonomes, colonies, pos­ protektorat eller transmarint territo­ sessions, protectorats, ou territoires rium, som befinner sig under deras su­ d’outremer se trouvant sous leur sou­ veränitet eller myndighet, eller för fle­ veraineté ou autorité. ra sådana.

A rticle 12. A rtikel 12. A 1’égard des Etats qui auront För de stater som deltagit i den participé au premier dépöt de ratifi­ första deponeringen av ratifikationsin­ cations, la présente Convention pro- strument skall denna konvention träda duira effet un an apres la date du i kraft ett år efter dagen för protokol­ procés-verbal de ce dépöt. Quant aux let över deponeringen. Beträffande sta­ Etats qui la ratifieront ultérieurement, ter som ratificera senare eller ansluta ou qui y adhéreront, ainsi que dans sig till konventionen, så ock i fall då les cas ou la mise en vigueur se fera anslutning sker senare enligt artikel ultérieurement et selon 1’article 11, elle 11, skall konventionen träda i kraft produira effet six mois apres que les sex månader efter det meddelande, notifications prévues å article 9, som omförmäles i artikel 9 andra styc­ alinéa 2, et a Farticle 10, alinéa 2, ket och artikel 10 andra stycket, kom­ auront été regues par le Gouvernement mit belgiska regeringen tillhanda. helge.

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 15.

A rticle 13. A rtikel 13. S’il arrivait qu’un des Etats con- För den händelse någon av de förtiactants voulut dénoncer la présente dragsslutande staterna skulle önska Convention, la dénonciation sera noti- uppsäga denna konvention, skall upp­ fiée par écrit au Gouvernement helge, sägningen skriftligen meddelas bel­ qui communiquera immédiatement co- giska regeringen, som har att omedel­ pie certifiée conforme de la notifica- bart delgiva samtliga de övriga sta­ tion ä tous les autres Etats, en leur terna bestyrkt avskrift av meddelan­ faisant savoir la date ä laquelle il det jämte uppgift örn dagen då den l’a reque. mottagit detsamma. La dénonciation produira ses effets Uppsägningen skall äga verkan å 1’égard de l’Etat seul qui l’aura allenast beträffande den stat som själv notifiée, et un an apres que la noti- verkställt uppsägningen och först se­ fication en sera parvenue au Gouver­ dan ett år förflutit efter det medde­ nement helge. landet därom kommit belgiska regerin­ gen tillhanda.

A rticle 14. A rtikel 14. Chaque Etat contractant aura la Envar fördragsslutande stat skall faculté de provoquer la réunion d’une äga påkalla en ny konferens i ända­ nouvelle conférence, dans le but de mål att undersöka de förbättringar rechercher les améliorations qui pour- som kunna införas i konventionen.1 raient y1 étre apportées. Celui des Etats qui ferait usage de Stat som gör bruk av denna rätt cette faculté aurait ä notifier, un an skall ett år dessförinnan meddela de å l’avance, son intention aux autres övriga staterna sin avsikt genom bel­ Etats, par 1’intermédiaire du Gouver­ giska regeringen, vilken åtager sig att nement helge, qui se chargerait de sammankalla konferensen. convoquer la Conférence. Fait å Bruxelles, en un seul exem- Som skedde i Bryssel i ett enda plaire, le 10 avril 1926. exemplar den 10 april 1926.

Protocole Protokoll

signé å Bruxelles, le 24 mai 1934, undertecknat i Bryssel den 24 maj 1934, additionel å la Convention Interna- innefattande tillägg till den internationale pour 1’Unifleation de certaines tionella konventionen rörande fast- Régles concemant les Immunités des ställande av vissa gemensamma be- Navires d’Etat, signée ä Bruxelles, le stämmelser i fråga örn statsfartygs

10 avril 1926. fri- och rättigheter, undertecknad i Bryssel den 10 april 1926.

Les Gouvernements signataires de De regeringar som undertecknat den la Convention Internationale pour internationella konventionen rörande 1 Det i den franska texten förekommande ordet »y> åsyftar uppenbarligen ett i en tidigare text förekommande men sedermera struket ord »convention».

Kungl. Maj:ts proposition nr 15. 9

rUnification de certaines Régles con- fastställande av vissa gemensamma cernant les Immunités des Navires bestämmelser i fråga örn statsfartygs d’Etat, ayant reconnu la nécessité de fri- och rättigheter hava, sedan de préciser certaines dispositions de cet funnit nödigt att närmare angiva in­ Aete, ont nommé les plénipotentiaires nebörden av vissa bestämmelser i be­ soussignés, lésquels, apres s’étre com- rörda konvention, därtill utsett under­ muniqués leurs pleins pouvoirs recon- tecknade befullmäktigade ombud, vil­ nus en bonne et due forme, sont con- ka efter att hava delgivit varandra venus de ce qui suit: sina fullmakter, som befunnits i god och behörig form, överenskommit som följer:

I. I.

Des doutes s’étant élevés quant au Enär tvekan uppkommit, huruvida point de savoir si, et dans quelle me- och i vad mån orden »en stat nyttjar» sure, les mots «exploités par lui» å i artikel 3 i konventionen avse eller 1’article 3 de la Convention, s’appli- kunna tolkas såsom avseende fartyg quent ou pourraient étre interprétés vilka äro befraktade av en stat an­ comme s’appliquant aux navires affré- tingen för tid eller för viss resa, a.vtés par un Etat, soit ä temps, soit au gives nedanstående förklaring i syfte voyage, la déelaration ci-dessous est att undanröja dylik tvekan: faite en vue de dissiper ees doutes: «Les navires affrétés par les »Fartyg som äro befraktade av Etats, soit å temps, soit au voyage. en stat antingen för tid eller för pourvu qu’ils soient affeetés exelu- viss resa och vilka brukas ute­ sivement å un service gouvernemen- slutande för statsändamål och icke tal et non commercial, ainsi que för affärsdrift, så ock laster som les cargaisons que ees navires dessa fartyg befordra må icke transportent ne peuvent étre 1’objet göras till föremål för utmätning, de saisies, d’arréts ou de déten- kvarstad eller annat kvarhållande tions queleonques, mais cette im- av något slag, men denna frihet munité ne pörte aucun préjudice å länder i övrigt icke till inskränk­ tous autres droits ou recours pou- ning i de rättigheter som tillkomma vant appartenir aux intéressés. fordringsägarna eller de rättsmedel line attestation délivrée par le som de äga anlita. Intyg, som en­ représentant diplomatique de 1’Etat ligt vad i artikel 5 i konventionen en cause, de la maniére prévue å sägs avgivits av den diplomatiske 1’article 5 de la Convention, dolt representanten för vederbörande valoir également en ce cas preuve stat, skall jämväl i detta fall gäl­ de la nature du service auquel le la såsom bevis örn det ändamål för navire est affeeté.» II. vilket fartyget användes.»

II. II. Pour 1’exception prévue å 1’article Beträffande det undantag som om- 3, paragraphe I, il est entendu que la förmäles i artikel 3 § 1 är överenskom-

10 Kungl. Maj.ts proposition nr 15.

propriété du navire acquise å l’Etat met, att äganderätt som förvärvats el­ ou 1’exploitation du navire effectuée ler nyttjande som utövas av en stat vid par l’Etat au moment des mesures de tidpunkten för utmätningen, kvarstasaisie, d’arrét ou de détention sont den eller kvarhållandet likställes med assimilées ä la propriété existant ou å äganderätt som föreligger eller nytt­ 1’exploitation pratiquée au moment de jande som utövas vid tiden för ford­ la naissance de la créance. ringens tillkomst. En conséquence, cet article pourra Nämnda artikel kan alltså av stater­ étre invoqué par les Etats en faveur na åberopas till förmån för fartyg som des navires leur appartenant, ou ex- vid tidpunkten för utmätningen, kvarploités par eux, au moment des me­ staden eller kvarhållandet ägas eller sures de saisie, d’arrét ou de déten­ nyttjas av dem, såframt fartygen bru­ tion, si ils sont affectés å un service kas uteslutande för statsändamål och exclusivement gouvernemental et non icke för affärsdrift. commercial. III. III. Il est entendu que rien dans les Det är överenskommet, att bestäm­ dispositions de 1’article 5 de la Con- melserna i artikel 5 i konventionen icke vention n’empéche les Gouvernements utgöra hinder för vederbörande rege­ intéressés de comparaitre eux-mémes, ringar att, i den ordning som stadgas en se conformant å la procédure prévue i de nationella lagarna, själva iaktta­ par les lois nationales, devant la juri- ga inställelse vid den domstol varest diction saisie du litige et d’y produire tvisten är anhängig och där framläg­ 1’attestation prévue audit article. ga i nämnda artikel omförmälda in­ tyg. IV. IV. La Convention n’affectant en rien Enär konventionen icke inverkar på les droits et obligations des belligérants krigförande och neutrala makters rät­ et des neutres, 1’article 7 ne pörte tigheter och förpliktelser, länder arti­ préjudice en aucune maniére å la juri- kel 7 icke till någon inskränkning i den diction des cours de prises dument domsrätt som tillkommer behörigen in­ constituées. rättade prisdomstolar. V. V. Il est entendu que rien dans les Det är överenskommet, att bestäm­ dispositions de l’article 2 de la Con­ melserna i artikel 2 i konventionen icke vention ne limite et n’affecte en aucune inskränka eller eljest inverka på till­ maniére 1’application de régles natio­ lämpligheten av nationella regler an­ nales de procédure dans les affaires gående förfarandet i mål däri staten ou l’Etat est Partie. VI. är part.

VI. VI. Lorsque se pose la question de Uppkommer fråga örn förebringan­ preuves å administrer ou de documents de av bevis eller företeende av hand-

Kungl. Maj:ts proposition nr 15. 11

ä produire, si, de l’avis du Gouverne- lingar och finner vederbörande rege­ ment intéressé, semblables preuves ne ring dylika bevis icke kunna förebrin­ peuvent étre administrées ou sembla­ gas eller dylika handlingar icke kun­ bles documents produits sans qu’il en na företes utan men för de nationella résulte un préjudice pour des intéréts intressena, äger nämnda regering så­ nationaux, ledit Gouvernement pourra dant underlåta under åberopande av s’abstenir en invoquant la sauvegarde behovet att skydda dessa nationella in­ de ees intéréts nationaux. tressen.

En foi de quoi, les soussignés du­ Till bekräftelse härav hava under­ mont autorisés par leurs Gouverne- tecknade, vederbörligen bemyndigade ments, ont signé le présent Protocole av sina regeringar, underskrivit detta additionnel qui sera considéré comme tilläggsprotokoll, som skall anses ut­ faisant partie intégrante de la (konven­ göra en integrerande del av konven­ tion du 10 avril 1926 auquel il se rap- tionen den 10 april 1926, till vilken porte. det hänför sig.

Fait å Bruxelles, le 24 mai 1934, en Som skedde i Bryssel den 24 maj un seul exemplaire, qui restera dé- 1934 i ett enda exemplar, vilket skall posé dans les archives du Gouverne­ förvaras i belgiska regeringens arkiv. ment helge.

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 15.

Förslag

till

Lag

med vissa bestämmelser örn främmande statsfartyg m. m.

Härigenom förordnas som följer:

1 §• Ej må i andra fall än här nedan stadgas den omständigheten, att fartyg äges eller nyttjas av främmande stat eller att fartygslast tillhör sådan stat, utgöra hinder för att vid domstol här i riket upptaga talan angående fordran, vilken grundar sig å fartygets begagnande eller lastens befordran, eller för att med avseende å fartyget eller lasten här i riket företaga utmätning, kvarstad eller annan handräckning på grund av fordran som nyss sagts.

2 §.

Ändå att fråga är örn fordran som i 1 § sägs, må ej talan mot främmande stat av domstol här i riket upptagas såvitt angår: 1. krigsfartyg eller annat fartyg, som den främmande staten äger eller nytt­ jar och vid tiden för fordringens tillkomst brukade uteslutande för statsända­ mål och icke för affärsdrift; 2. den främmande staten tillhörig last, som fraktas med fartyg varom under 1 är sagt; 3. den främmande staten tillhörig last, som för statsändamål och icke för affärsdrift fraktas med handelsfartyg, med mindre fordringen avser bärgar­ lön eller bidrag till gäldande av gemensamt haveri eller ock grundar sig på avtal som slutits rörande lasten.

3 §. Ändå att fråga är örn fordran som i 1 § sägs, må ,ej utmätning, kvarstad el­ ler annan handräckning här i riket företagas med avseende å: 1. krigsfartyg eller annat fartyg, som främmande stat äger eller nyttjar el­ ler i dess helhet befraktat för viss resa eller för tid, och som brukas uteslutande för statsändamål och icke för affärsdrift; 2. främmande stat tillhörig last, som fraktas med fartyg varom under 1 är sagt eller ock med handelsfartyg för statsändamål och icke för affärsdrift.

Kungl. Maj.ts proposition nr 15. 13

4 §. Efter överenskommelse med främmande stat må, såframt den främmande staten i krigstid därom gör framställning, Konungen förordna att ej heller i andra fall än i 3 § avses utmätning, kvarstad eller annan handräckning må här i riket företagas med avseende å fartyg, som den främmande staten äger eller nyttjar, samt fartygslast tillhörig denna stat.

5 §• Konungen äger ock, efter överenskommelse med främmande stat, förordna att, där yrkande framställts örn upphävande av utmätning, kvarstad eller an­ nan handräckning med avseende å fartyg eller fartygslast, varom i 3 § för­ märs, samt den myndighet hos vilken yrkandet framställts finner anledning till tvekan huruvida fartyget uteslutande brukas eller lasten fraktas för stats­ ändamål och icke för affärsdrift, vitsord skall i sådant avseende tillerkännas intyg av den främmande statens diplomatiske representant här i riket. Sadant intyg må genom utrikesdepartementets förmedling tillställas myndigheten med allmänna posten.

Denna lag träder i kraft den dag Konungen förordnar.

14 Kungl. Maj:ts proposition nr 15.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet in­ för Hans Majrt Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 8 oktober 1937.

Närvarande: Statsministern H ansson , statsråden W estman , W igforss , M öller , L evinson . S köld , N ilsson , Q uensel , F orslund .

Efter gemensam beredning med cheferna för försvars-, kommunikations- och handelsdepartementen anmäler chefen för justitiedepartementet och tillförord­ nade chefen för utrikesdepartementet, statsrådet Westman, förslag till lag med vissa bestämmelser örn främmande statsfartyg m. m. Föredraganden anför: »Enligt folkrätten är i allmänhet en stat ej skyldig att ingå i svaromål inför domstol i annan stat och exekution i främmande stats egendom ej tillåten. I den folkrättsliga doktrinen ha olika meningar framträtt beträffande spörsmålet huruvida en stats rätt till dylik immunitet gäller utan inskränkning eller kan åberopas allenast när fråga är om statlig verksamhet i strängt offentligrättslig mening. Även i de olika ländernas domstolspraxis ha divergerande meningar beträffande denna fråga kommit till uttryck. Utvecklingen lärer dock numera ha gått därhän att det kan anses bäst svara mot den moderna folkrättsliga dok­ trinens ståndpunkt att statens rätt till immunitet icke erkännes i obegränsad omfattning. Anmärkas må härvid, att enligt ett redan år 1891 av Institut de Droit international antaget konventions förslag statens rätt till immunitet i före­ varande avseende skulle vara inskränkt till åtgärder som innefatta ’actes de souveraineté’. Till denna utveckling har säkerligen medverkat den tendens till utvidgning av staternas affärsdrivande verksamhet, som alltmer gör sig gäl­ lande och som varit ägnad att öka betänkligheterna mot en rätt till immunitet tor främmande stat såvitt angår privaträttsliga förhållanden. Frågan om den folkrättsliga immunitetsgrundsatsens räckvidd erhöll sär­ skild aktualitet med hänsyn till statliga handelsfartyg under åren efter världs­ kriget. Den statliga rederirörelse som då i avsevärd omfattning bedrevs av Ame­ rikas förenta stater genom 'Stopping Board’ föranledde ej sällan tvister i andra länder angående fraktavtal, bärgarlön, sammanstötning m. m. 'Shipping Board’ framställde därvid ofta immunitetsinvändning inför utländsk domstol, och sådan invändning godkändes i vissa länder. Även andra stater ha genom

Kungl. Majlis proposition nr lil­ lö

framställande av immunitetsinvändning avvärjt rättegång eller exekutiva åt­ gärder i utlandet vid tvist angående statsägda fartyg. Alldeles särskilda olägenheter ha följt av den inom vissa rättsordningar in­ tagna ståndpunkten, att domstol saknar behörighet att till prövning upptaga talan även mot den egna staten och detta oavsett om grunden för sådan talan utgör ett privaträttsligt anspråk.

I syfte att uppnå en enhetlig reglering av frågan örn statsfartygs rättsliga ställning upptog den internationella sjörättsföreningen 'Comité maritime inter­ national’ problemet till dryftande vid sammanträden åren 1922, 1923 och 1925. Därefter ansågos utsikter finnas för en internationell överenskommelse i ämnet. Vid en konferens i Bryssel i april 1926, vid vilken även Sverige var företrätt, utarbetade ombud för ett stort antal regeringar texten till en konvention röran­ de fastställande av vissa gemensamma bestämmelser i fråga örn statsfartygs fri- och rättigheter. Enligt denna konvention, som undertecknades den 10 april 1926, gäller i huvudsak följande. Principiellt skall en stat i fråga om fordringar, vilka grunda sig på begag­ nande av fartyg som staten äger eller nyttjar eller på befordran av staten tillhörig fartygslast, vara underkastad samma regler örn ansvarighet och sam­ ma förpliktelser, som gälla för enskilda fartyg, fartygslaster och rederier (art. 1). Staten skall således icke äga åberopa någon rätt till immunitet, därest i annan stat på grund av sådan fordran talan anhängiggöres inför domstol eller exekutiva åtgärder vidtagas beträffande fartyg eller last. Denna princip skall ej vara tillämplig å krigsfartyg eller andra fartyg som staten äger eller nyttjar och vid tiden för fordringsanspråkets tillkomst bru­ kade uteslutande för statsändamål och icke för affärsdrift (art. 3 § 1 första stycket). Detsamma gäller beträffande last som tillhör en stat och fraktas å sådant fartyg (art. 3 § 2). Fordringsägare skall dock vara berättigad att an­ hängiggöra talan vid domstol i den stat som äger eller nyttjar fartyget, så­ vida fråga är om fordringsanspråk som härleder sig från sammanstötning eller andra olyckshändelser vid navigeringen, assistans och bärgning, skyldighet att bidraga till gäldande av gemensamt haveri, reparation, leverans av förnö­ denheter eller andra avtal som gälla fartyget (art. 3 § 1 andra stycket). Även beträffande laster, som tillhöra en stat och som för statsändamål och icke för affärsdrift fraktas med handelsfartyg, gäller att de i en annan stat icke skola kunna göras till föremål för exekutiva åtgärder eller för rättslig åtgärd ’in rem’; hinder för anhängiggörande av talan inför domstol i annan stat möter däremot ej, såvitt angår i huvudsak samma slag av fordringsanspråk som, en­ ligt vad nyss nämnts i fråga om krigsfartyg och därmed jämställda fartyg, skulle berättiga till anställande av talan vid domstol i den stat fartyget tillhör (art. 3 § 3). Konventionens bestämmelser skola tillämpas i envar fördragsslutande stat, dock med rätt att ej låta andra än fördragsslutande stater och deras undersåtar komma i åtnjutande av de förmåner konventionen medgiver eller att i förhål­ lande till annan stat göra tillämpningen beroende av ömsesidighet. Konven­

16 Kungl. Maj:ts proposition nr 15.

tionen skall ej heller utgöra hinder för fördragsslutande stat att genom egna lagar bestämma dess undersåtars rättigheter vid dess egna domstolar (art. 6). Genom konventionen (art. 7) har slutligen rätt förbehållits fördragsslu­ tande stat att i krigstid genom förklaring, riktad till övriga fördragsslutande stater, tillfälligt sätta konventionen så till vida ur kraft, att varken fartyg som ägas eller nyttjas av nämnda stat eller laster som ägas av denna må göras till föremål för utmätning, kvarstad eller annat kvarhållande på grund av beslut av främmande stats domstol. I fordringsägares befogenhet att anhängiggöra talan inför domstol medför dock sådan förklaring ej någon inskränkning. Sedan från en av de i Brysselkonferensen deltagande staternas sida fråga väckts örn vissa förtydliganden beträffande konventionens bestämmelser, upp­ rättades i Bryssel den 24 maj 1934 ett särskilt protokoll, avsett att utgöra en integrerande del av konventionen. Genom protokollet har bland annat fastslagits, att även fartyg som av en stat äro befraktade för tid eller för viss resa, under förutsättning att de brukas uteslutande för statsändamål och icke för affärsdrift, ävensom laster beford­ rade å sådana fartyg icke skola få göras till föremål för exekutiva åtgärder. Med hänsyn till nu nämnda fartyg och laster innefattar protokollet dock icke någon inskränkning i övrigt beträffande de rättigheter som tillkomma ford­ ringsägarna eller de rättsmedel som de äga anlita (punkt I). Nämnas bör även att, vad angår rätten att njuta befrielse från exekutiva åtgärder, ägande­ rätt som förvärvats eller nyttjande som utövas av en stat vid den tidpunkt, då exekutiva åtgärder komma i fråga, enligt protokollet skall likställas med äganderätt som föreligger eller nyttjande som utövas vid tiden för ett fordringsanspråks tillkomst (punkt II).

Konventionen har undertecknats å följande staters vägnar, nämligen: Bel­ gien, Brasilien, Chile, Danmark, Estland, Frankrike, Italien, Jugoslavien, Mexiko, Nederländerna, Norge, Polen, Portugal, Rumänien, Spanien, Storbri­ tannien, Sverige, Tyska riket och Ungern. För Brasilien, Mexiko, Rumänien, Spanien, Storbritannien och Sverige skedde undertecknandet ad referendum. Samtliga stater som undertecknat konventionen ha jämväl undertecknat pro­ tokollet. Hittills har konventionen jämte protokollet ratificerats av Belgien, Brasilien, Chile, Estland, Italien, Nederländerna, Polen, Rumänien, Tyska ri­ ket och Ungern.

Vid en konferens mellan ombud för svenska, danska, finska och norska rege­ ringarna för fortsatt behandling av vissa förslag till internationella överens­ kommelser på sjörättens område, vilken konferens ägde rum i Oslo den 14—24 januari 1927 och alltså före tilläggsprotokollets undertecknande, upptogs bland annat till behandling frågan örn de nordiska staternas ställning till konven­ tionen rörande statsfartygs fri- och rättigheter samt örn de lagbestämmelser som erfordras för konventionens ratificering. Vid konferensen utarbetades för de särskilda staterna i allt väsentligt överensstämmande förslag till sådana bestämmelser.

Kungl. Maj:ts proposition nr 15. 17

Det svenska förslaget till lag i ämnet — till vars innehåll finska regerin­ gens delegerade anslutit sig och som, tillika med de vid konferensen upp­ rättade danska och norska parallelltexterna, torde få bifogas statsrådsproto­ kollet såsom bilaga A — stadgade i 1 §, att talan å fordran mot främmande stat, som anslutit sig till konventionen, icke finge utan samtycke av sådan stat här i riket anhängiggöras vad anginge 1) den främmande statens krigsfartyg eller annat fartyg, som sådan stat ägde eller nyttjade och vid tiden för fordringens tillkomst brukade för annat statsändamål än affärsdrift, eller 2) sådan stat tillhörig fartygslast, som forslades å fartyg varom nyss sagts, samt ej heller angående 3) sådan stat tillhörig fartygslast, som forslades å handelsfartyg för annat statsändamål än affärsdrift, med mindre fordringen avsåge ersättning på grund av sammanstötning eller annan sjöolycka, haveribidrag eller bärgarlön eller ock grundade sig på avtal som slutits rörande lasten. Enligt förslagets 2 § första stycket skulle kvarstad, skingringsförbud eller annan handräckningsåtgärd ej få äga rum vad anginge 1) fartyg och last, som avsåges i 1 § under 1) och 2), eller 2) fartygslast, som tillhörde stat varom i 1 § förmäldes och forslades å han­ delsfartyg för annat statsändamål än affärsdrift, samt ej heller i fråga örn 3) annat fartyg, som sådan främmande stat ägde eller nyttjade i sjöfart, samt annan fartygslast tillhörig sådan stat, därest Konungen så förordnat på grund av förklaring som den främmande staten jämlikt art. 7 i konventionen avgivit under krigstid. Yrkades upphävande av kvarstad, skingringsförbud eller annan handräck­ ningsåtgärd i fråga örn fartyg som den främmande staten ägde eller nyttjade i sjöfart eller i fråga om sådan stat tillhörig fartygslast, skulle enligt 2 § andra stycket genom utrikesdepartementets förmedling framlagt intyg av den främmande statens diplomatiske representant i Sverige utgöra bevis att far­ tyget eller lasten omfattades av bestämmelserna under 1) och 2) i första stycket. Över förslaget ha efter remiss utlåtanden avgivits av justitiekanslersämbetet, kommerskollegium, lotsstyrelsen, generalpoststyrelsen, generaltullstyrelsen, järnvägsstyrelsen, marinförvaltningen och chefen för marinstaben ävensom av dispaschören i Stockholm. Med dessa utlåtanden ha tillika inkommit yttranden från chefen för kustflottan, stationsbefälhavarna och varvscheferna vid flot­ tans båda stationer, advokatfiskalen vid flottan och chefen för kustartilleriet ävensom från Sveriges allmänna sjöfartsförening och Sveriges redareförening. Samtliga dessa myndigheter och sammanslutningar synas utgå från den upp­ fattningen att Sverige bör genom ratificering av konventionen bidraga till sjö­ rättens internationalisering på förevarande område. Jämväl konventionens reg­ lering av ämnet har av dem i det stora hela ansetts tillfredsställande. Emel­ lertid ha vissa anmärkningar framställts dels mot konventionen, dels mot det sätt varpå konventionens bestämmelser upptagits i det vid Oslokonferensen upprättade svenska lagförslaget. Bihang till riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 15. 2

18 Kungl. Maj:ts proposition nr 15.

Nämnda förslag har sedermera i åtskilliga avseenden omarbetats inom justitiedepartementet. Denna omarbetning bar väsentligen föranletts därav, att det befunnits lämpligt att låta de principer som ligga till grund för konven­ tionen på ett mera otvetydigt sätt komma till uttryck i lagtexten. Vid om­ arbetningen ha även bestämmelserna i det efter Osloförslagets tillkomst under­ tecknade tilläggsprotokollet, såvitt dessa bestämmelser äga betydelse för kon­ ventionens tillämpning här i riket, inarbetats i förslaget.

Departe­ Vid ett ställningstagande till förevarande lagförslag uppställer sig till en

ments­

början frågan huruvida de erinringar mot det remitterade förslaget, vilka hän­

chefen.

föra sig till innehållet i själva konventionen, kunna anses vara så tungt vägan­ de att Sverige på den grund icke bör biträda konventionens bestämmelser. Framför allt är i detta avseende att beakta vad chefen för marinstaben samt marinförvaltningen anfört mot den i art. 7 i konventionen upptagna bestäm­ melse, enligt vilken fördragsslutande stat skall äga rätt förbehålla sig att i krigstid genom förklaring, riktad till övriga fördragsslutande stater, tillfäl­ ligt sätta konventionen så till vida ur kraft, att varken fartyg som ägas eller nyttjas av den ifrågavarande staten eller laster som ägas av denna må göras till föremål för utmätning, kvarstad eller annat kvarhållande av främmande stats domstol. Chefen för marinstaben har uttalat, att han funne det för­ hållandet att konventionens art. 7 åsyftade jämväl handelsfartyg vara be­ tänkligt, att det emellertid torde få betraktas som utsiktslöst att åväga­ bringa ändring i konventionen därutinnan men att vid en eventuell svensk ratificering av konventionen dock syntes kunna anföras behövligt förbehåll mot ar­ tikelns innehåll. Marinförvaltningen har anslutit sig till vad chefen för ma­ rinstaben anfört. Ehuru de sålunda framförda betänkligheterna icke torde kunna frånkännas berättigande, synes likväl åt dem icke böra tillmätas sådan betydelse att Sve­ rige på grund därav skulle underlåta att ratificera konventionen. För att, så­ som ifrågasatts, Sverige i sammanhang med konventionens ratificering skulle kunna göra förbehåll mot artikelns innehåll kräves samtycke av samtliga öv­ riga fördragsslutande stater. Möjlighet att utverka sådant samtycke lärer emellertid vara utesluten. Beträffande lagförslagets allmänna grunder torde följande böra framhållas. Det vid konferensen i Oslo utarbetade förslaget bygger på den uppfatt­ ningen att för de nordiska staternas del någon lagstiftning icke är erforder­ lig med anledning av den i konventionen intagna ståndpunkten att talan, oav­ sett det ändamål för vilket fartyg eller last användes, alltid skall kunna upp­ tagas till prövning av domstol i den stat som äger eller nyttjar fartyget. För­ slaget synes vidare utgå från åsikten att det står i överensstämmelse med gäl­ lande rätt att talan mot främmande stat kan upptagas vid svensk domstol och att exekutiva åtgärder kunna här vidtagas beträffande främmande statsfar­ tyg, i följd varav endast de undantag från nämnda regel behövde angivas i la­ gen, vilka på grund av konventionens bestämmelser böra gälla med hänsyn till fördragsslutande stater.

Kungl. Maj:ts proposition nr 15 . 19

Vad förstnämnda spörsmål angår är jag beredd att ansluta mig till den uppfattning, på vilken lagförslaget bygger. Att svensk domstol är behörig att till prövning upptaga talan mot svenska staten är ställt utom tvivel, och någon inskränkning i behörigheten med hänsyn till sådana fall som avses i konventionen föreligger uppenbarligen ej. Sannolikt skulle även, åtminstone i den utsträckning konventionen förutsät­ ter, svensk domstol anse sig äga till prövning upptaga talan mot främmande stat ävensom exekutiva åtgärder kunna här i landet utverkas beträffande främ­ mande statsfartyg. Oavsett huru därmed må förhålla sig, torde emellertid nu nämnda grundsats böra direkt uttalas i lagtexten. Mot det vid konferensen i Oslo utarbetade förslaget lärer för övrigt den anmärkningen kunna framstäl­ las, att det lätteligen kan giva anledning till uppfattningen att, så snart fråga vore örn fartyg som ägdes eller nyttjades av icke fördragsslutande stat, någon inskränkning i berörda regel icke skulle gälla, även om fartyget brukades ute­ slutande för statsändamål och icke för affärsdrift. Bland annat med hänsyn härtill torde, i motsats till vad sålunda föreslagits, lagen till väsentlig del böra förlänas tillämplighet även i förhållande till icke fördragsslutande stater och allenast de bestämmelser i konventionen, som innefatta skyldighet att medgiva längre gående förmåner än dem till vilka folkrätten förpliktar, givas tillämp­ lighet å endast konventionsstater. Det bör för övrigt uppmärksammas att kon­ ventionens art. 6 synes principiellt utgå från att konventionen skall tillämpas även i förhållande till icke fördragsslutande stater. Framhållas må ock, att chefen för marinstaben i sitt yttrande över det remitterade lagförslaget funnit frågan örn det reciprocitetsförhållande som uppkomme, därest vissa större sta­ ter ställde sig utanför konventionen, böra upptagas till förnyat övervägande innan konventionen ratificerades. Grunden för denna erinran lärer förfalla, örn lagen kommer att reglera förhållandet även till icke fördragsslutande stater.

Till belysande av detaljbestämmelserna i lagförslaget torde följande få an­ föras.

1§. I denna paragraf har av skäl som förut utvecklats en positiv regel givits såväl beträffande domstols behörighet, såvitt angår tvist örn fordran på grund av begagnande av fartyg som främmande stat äger eller nyttjar eller befordran av last som tillhör främmande stat, som ock beträffande möjligheten att i av­ seende å sådant fartyg eller sådan last här i riket företaga exekutiva åtgärder. Däremot har det ansetts ligga i sakens natur och följaktligen icke behöva, på sätt skett i konventionen, uttryckligen stadgas att i fråga örn de slag av far­ tyg och fartygslaster, beträffande vilka talan kan föras vid domstol här i riket, samma regler örn ansvarighet oell samma förpliktelser skola gälla som för enskilda fartyg, fartygslaster och rederiföretag. Erinras må i detta sammanhang om de internationella konventionerna an­ gående godsbefordring å järnväg samt angående befordring å järnväg av re­ sande och resgods jämte den i anledning av Sveriges anslutning till dylika kon­ ventioner utfärdade lagen den 22 december 1927. Genom dessa konventioner

20 Kungl. Maj.ts proposition nr 15.

medgives beträffande handelsfartyg en vidsträcktare rätt till immunitet än 1926 års konvention förutsätter. På vad sålunda stadgats böra tydligen de nu ifrå­ gasatta bestämmelserna icke inverka. Någon uttrycklig föreskrift härom torde dock ej erfordras, då järnvägsbefordringskonventionerna äga giltighet oavsett om fartygen ägas av stater eller av enskilda.

2 §.

Denna paragraf motsvarar 1 § i det vid Oslokonferensen utarbetade för­ slaget. Av konventionens bestämmelser, såvitt därigenom stadgas undantag från regeln örn domstols behörighet att upptaga talan, återgivas: under 1 bestämmelsen i art. 3 § 1 första stycket; under 2 bestämmelsen i art. 3 § 2; samt under 3 bestämmelsen i art. 3 § 3. Enligt Osloförslaget hade från regeln, att domstol icke är behörig i de fall som avses i paragrafen, undantag gjorts för den händelse den främmande staten gåve sitt samtycke till talans anställande. Detta undantag, som saknar motsva­ righet i konventionen, har ej upptagits i det omarbetade förslaget. Det torde få anses uteslutet att den främmande staten i nu avsedda fall skulle frivilligt avstå från sin immunitetsrätt. Skulle den överhuvud medgiva att sådana mål hänskötes till avgörande annorstädes än inför dess egna domstolar, lärer endast ett skiljedomsförfarande kunna tänkas komma i fråga. Med avseende å bestämmelsen under 3 bör anmärkas, att talan örn ersättning för sammanstötning eller annan sjöolycka enligt svensk rätt ej kan föras mot lastägaren. Ehuru i konventionen omnämnts även möjligheten av sådan talan, lärer alltså i den svenska lagen icke behöva meddelas någon bestämmelse i detta avseende. 3 §• Denna paragraf motsvarar 2 § i det vid Oslokonferensen utarbetade försla­ get. Av konventionens bestämmelser, såvitt de innefatta förbud mot exekutiva åtgärder, återgivas: under 1 bestämmelserna i art. 3 § 1 första stycket och tilläggsprotokol­ let punkterna I och II; samt under 2 bestämmelserna i art. 3 §§ 2 och 3, jämförda med nämnda punkter i tilläggsprotokollet.

4 och 5 §§. I dessa paragrafer upptagas de av konventionens bestämmelser, vilka böra göras tillämpliga uteslutande i förhållande till konventionsstater. Sålunda återfinnes i 4 § den förut berörda bestämmelsen i konventionens art. 7 och i 5 § en i art. 5 upptagen föreskrift av processuell natur.

Då tiden för konventionens ikraftträdande för Sveriges del är beroende på vilken dag deponering av ratifikationsinstrumentet kommer att ske, har tiden för den föreslagna lagens ikraftträdande ansetts böra bestämmas av Konungen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 15. 21

Utöver vad nu nämnts lia vissa jämkningar av redaktionell natur vidtagits i lagförslaget. Särskilt må i detta hänseende framhållas att, på grund av att den föreslagna lagen avser jämväl icke fördragsslutande stater, en ändringav rubriken blivit erforderlig samt att, för vinnande av större tydlighet och även en närmare överensstämmelse med de danska och norska förslagen, ut­ tryckligen angivits att bland åsyftade exekutiva åtgärder jämväl utmätning ingår. I syfte att vinna enhetlighet i fråga örn lagtexternas avfattning har skrift­ växling ägt rum med de danska, finska och norska sakkunniga som ha i upp­ drag att utarbeta förslag till lagbestämmelser i detta ämne.»

Föredraganden hemställer att lagrådets utlåtande över det omarbetade lag­ förslaget, vilket jämte texten till konventionen och tilläggsprotokollet samt översättning därav är såsom bilaga1 fogat vid statsrådsprotokollet, måtte för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas genom utdrag av detta protokoll. Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan bifaller Hans Majit Konungen.

Ur protokollet: Gösta Tidelius.

1 Av denna bilaga har här uteslutits texten till konventionen och tilläggsprotokollet ävensom översättningen därav, i vilka delar bilagan är lika lydande nied den vid propositionen fogade kon­ ventionen jämte Översättning.

22 Kungl. Maj:ts proposition nr 15.

Förslag

till

Lag med vissa bestämmelser om främmande statsfartyg m. m.

Härigenom förordnas som följer: 1 §• Talan angående fordran, vilken grundar sig å begagnande av fartyg som äges eller nyttjas av främmande stat eller å befordran av fartygslast som till­ hör sådan stat, må, där ej annat följer av vad i 2 § stadgas, av domstol här i riket upptagas utan hinder därav att talan riktar sig mot den främmande staten. Ej heller må i andra fall än i 3 och 4 §§ stadgas den omständigheten, att fartyg äges eller nyttjas av främmande stat eller att fartygslast tillhör sådan stat, utgöra hinder för utmätning, kvarstad eller annan handräckning här i riket med avseende å fartyget eller lasten på grund av fordran som nyss sagts.

2 §■

Ändå att fråga är örn fordran som i 1 § sägs, må ej talan mot främmande stat av domstol här i riket upptagas såvitt angår: 1. krigsfartyg eller annat fartyg, som den främmande staten äger eller nytt­ jar och vid tiden för fordringens tillkomst brukade uteslutande för statsända­ mål och icke för affärsdrift; 2. den främmande staten tillhörig last, som fraktas med fartyg varom under 1 är sagt; 3. den främmande staten tillhörig last, som för statsändamål och icke för affärsdrift fraktas med handelsfartyg, med mindre fordringen avser bärgar­ lön eller bidrag till gäldande av gemensamt haveri eller ock grundar sig på avtal som slutits rörande låsten.

3 §• Ändå att fråga är örn fordran som i 1 § sägs, må ej utmätning, kvarstad eller annan handräckning här i riket företagas med avseende å: 1. krigsfartyg eller annat fartyg, som främmande stat äger eller nyttjar eller i dess helhet befraktat för viss resa eller för tid, och som brukas ute­ slutande för statsändamål och icke för affärsdrift; 2. främmande stat tillhörig last, som fraktas med fartyg varom under 1 är sagt eller ock med handelsfartyg för statsändamål och icke för affärsdrift.

Kungl. Maj:ts proposition nr 15. 23

4 §• Efter överenskommelse med främmande stat må, såframt den främmande staten i krigstid därom gör framställning, Konungen förordna att ej heller i andra fall än i 3 § avses utmätning, kvarstad eller annan handräckning må här i riket företagas med avseende å fartyg, som den främmande staten äger eller nyttjar, samt fartygslast tillhörig denna stat.

5 §. Konungen äger ock, efter överenskommelse med främmande stat, förordna att, där yrkande framställts örn upphävande av utmätning, kvarstad eller annan handräckning med avseende å fartyg eller fartygslast, varom i 3 § förmäles, samt den myndighet hos vilken yrkandet framställts finner anledning till tvekan huruvida fartyget uteslutande brukas eller lasten fraktas för stats­ ändamål och icke för affärsdrift, vitsord skall i sådant avseende tillerkännas intyg av den främmande statens diplomatiske representant här i riket. Sådant intyg må genom utrikesdepartementets förmedling tillställas myndigheten med allmänna posten.

Denna lag träder i kraft den dag Konungen förordnar.

24 Kungl. Maj:ts proposition nr 15.

Bilaga A.

Svenskt Förslag till lag i anledning av Sveriges tillträde till den internationella kon­ ventionen den 10 april 1926 rörande fastställande av vissa gemensamma bestämmelser i fråga örn statsfartygs fri- och rättigheter.1

Sedan för Sveriges del tillträde skett till den i Bryssel den 10 april 1926 avslutade konventionen rörande fastställande av vissa gemensamma bestäm­ melser i fråga örn statsfartygs fri- och rättigheter, förordnas som följer.

1 §• Talan å fordran mot främmande stat, som anslutit sig till den internatio­ nella konventionen den 10 april 1926 rörande fastställande av vissa gemen­ samma bestämmelser i fråga örn statsfartygs fri- och rättigheter, må icke utan samtycke av sådan stat här i riket anhängiggöras vad angår:

1. den främmande statens krigsfartyg eller annat fartyg, som sådan stat äger eller nyttjar och vid tiden för fordringens tillkomst brukar för an­ nat statsändamål än affärsdrift;

2. sådan stat tillhörig fartygslast, som forslas å fartyg, varom nyss är sagt;

3. sådan stat tillhörig fartygslast, som forslas å handelsfartyg för annat statsändamål än affärsdrift, med mindre fordringen avser ersättning på grund av sammanstötning eller annan sjöolycka, haveribidrag eller bär­ garlön eller ock grundar sig på avtal, som slutits rörande lasten.

2 §.

Kvarstad, skingringsförbud eller annan handräckningsåtgärd må ej äga rum vad angår:

1 Den finska regeringens delegerade har förklarat sig ansluta sig till innehållet i det npprättade förslaget till svensk lagtext.

Kungl. Maj:ts proposition nr 15. 25

Dansk Udkast Norsk Utkast till L ot om Gennemforelse af den till lov om gjennemforelse av den Internationale Overenskomst af 10. internasjonale overenskomst av 10. April 1926 örn Immunitet for april 1926 örn immunitet for Statsskibe. statsskib.

§ 1. § I- Sogsmaal mod en fremmed Stat, som Soksmål mot en fremmed stat som har sluttet sig til den internationale har sluttet sig til den internasjonale Overenskomst af 10. April 1926 örn overenskomst av 10. april 1926 örn Immunitet for Statsskibe, kan ikke immunitet for statsskib, kan ikke uden Samtykke af denne Stat, rejses uten samtykke av denne stat reises for dansk Domstol örn Fordringer, for norsk domstol örn fordringer som der angaar: vedkommer: 1) dens Krigs skibe, eller andre 1. dens krigsskib, eller andre skib Skibe, som den ejer eller aman­ som den eier eller nytter i sjö­ der i Sefart, og som den, da fart, og som den utelukkende an- Fordringen opstod, udelukkende vendte i ikke kommerciel! statsbenyttede i ikke kommerciel tjeneste, da fordringen opstod; Stats tjeneste. 2) Ladninger som tilhorer den og 2. ladninger som tilhorer den, når fores paa et Skib som nsevnt un­ de fores på et sådant skib; der 1. 3) Ladninger som tilhorer den og 3. ladninger som tilhorer den, når fores paa et Handelsskib i et ikke de fores på et handelsskib i et kommercielt Statsojemed, med- ikke kommercielt statsoiemed, mindre Fordringen angaar Er- medmindre fordringen angår erstatning for Sammenstod eller statning for sammenstot eller ananden Soulykke, Bjsergelon eller nen sjoulykke, bergelonn eller Havaribidrag eller grunder sig havaribidrag eller granner sig på paa en Aftale vedkommende Lad­ en avtale vedkommende lad­ ängen. ängen.

§ 2 . § 2 .

Fr a Arrest, Beslag og Udlseg ber i Fra arrest, beslag og utlegg her i Riget undtages: riket undtas:

26 Kungl. Maj:ts proposition nr 15.

1. fartyg och last, som avses i 1 § nummer 1 och 2;

2. fartygslast, som tillhör stat, varom i 1 § förmäles, och forslas å handels­ fartyg för annat statsändamål än affärsdrift;

3. annat fartyg, som sådan främmande stat äger eller nyttjar i sjöfart, samt annan fartygslast, tillhörig sådan stat, därest Konungen så förordnat på grund av förklaring, som den främmande staten jämlikt art. 7 i ovan­ nämnda konvention avgivit under krigstid.

Yrkas upphävande av kvarstad, skingringsförbud eller annan handräckningsåtgärd i fråga örn fartyg, som den främmande staten äger eller nyttjar i sjöfart, eller i fråga örn sådan stat tillhörig fartygslast, skall genom utrikes­ departementets förmedling framlagt intyg av den främmande statens diploma­ tiska representant i Sverige utgöra bevis att fartyget eller lasten omfattas av bestämmelserna i nummer 1 och 2.

Denna lag träder i kraft den dag Konungen bestämmer.

Kungl. Maj:ts proposition nr 15. 27

1) Skibe og Ladninger som naevnt 1. skib og ladninger som nevnt i i § 1 Nr. 1 og 2. § 1 under 1 og 2; 2) Ladninger, der tilhorer en Stat 2. ladninger som tilhorer en stat som naevnt i § 1, og som fores paa som nevnt i § 1, når de fores på et Handelsskib i et ikke kom- et handelsskib i et ikke kommermercielt Statsojemed. cielt statsoiemed; 3) Andre Skibe, der ejes eller an- 3. andre skib som en sådan stat eier vendes i Sefart af en saadan Stat, eller nytter. i sjöfart, og lad­ og Ladninger, der tilhorer den, for ninger som tilhorer den, når saa vidt vedkommende Stat har Kongen efter meddelelse fra den givet den i Artikel 7 i den inter- fremmede stat i henhold til arnationale Overenskomst af 10. tikkel 7 i den internasjonale April 1926 örn Immunitet for overenskomst av 10. april 1926 Statsskibe naevnte Meddelelse. om immunitet for statsskib har truffet bestemmelse om utleggsfrihet for dem. Kraeves Arrest, Beslag eller Udlaeg Kreves arrest, beslag eller utlegg ophaevet, gulder en ved Udenrigsmi- ophevet, gjelder en ved Utenriksdeparnisteriets Mellemkomst fremsendt Be- tementets mellemkomst tilveiebragt vidnelse fra den fremmede Stats di­ bevidnelse fra den fremmede stats di­ plomatiske Representant som Bevis plomatiske representant som bevis for for, at Skibet eller Ladningen gaar ind at skibet eller ladningen går inn un­ under Nr. 1 eller 2. der nr. 1 eller 2.

§ 3. § 3. Denne Lov traeder i Kraft fra den Denne lov trer i kraft fra den tid Tid, Kongen bestemmer. Kongen bestemmer.

28 Kungl. Maj:ts proposition nr 15.

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd den 9 decem­ ber 1937.

N ärvarande: justitierådet A fzelius , regeringsrådet A schan , justitieråden F orsberg , S andström .

Enligt lagrådet den 25 oktober 1937 tillbandakommet utdrag av protokoll över justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Maj :t Konungen i stats­ rådet den 8 oktober 1937, hade Kungl. Majit förordnat, att lagrådets utlåtan­ de skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas över upprättat förslag till lag med vissa bestämmelser örn främmande statsfartyg m. m. Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, hade inför lagrådet föredragits av utrikesrådet Folke Malmar.

Förslaget föranledde ej annan lagrådets erinran än som framgår av följan­ de vid 1 § avgivna yttrande:

För att uttrycka den regel, som gives i första stycket, synes med fördel kunna — på sätt som skett i fråga örn andra stycket — användas den negativa form, vilken här blir att föredraga av hänsyn till att paragrafens innehåll åt­ minstone delvis icke medför någon ändring i gällande rätt. Vidtages sådan om­ formulering, kunna de båda styckena lämpligen sammanföras till en punkt.

Ur protokollet: Wilhelm von Schwerin.

Kungl. Maj.ts proposition nr 15. 29

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet in­ för Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 17 december 1937.

N ärvarande: Statsministern H ansson , statsråden P ehrsson -B ramstorp , W estman , W igforss , M öller , L evinson , E ngberg , S köld , N ilsson , Q uensel , F orslund .

Efter gemensam beredning med cheferna för försvars-, kommunikationsoch handelsdepartementen anmäler chefen för justitiedepartementet och till­ förordnade chefen för utrikesdepartementet, statsrådet Westman, lagrådets den 9 december 1937 avgivna utlåtande över det den 8 oktober 1937 till lag­ rådet remitterade förslaget till lag med vissa bestämmelser örn främmande statsfartyg m. m. Med förmälan att lagrådet mot förslaget framställt allenast en erinran av formell natur, vilken syntes böra iakttagas, samt under åberopande av vad föredraganden anfört till statsrådsprotokollet den 8 oktober 1937, hemställer föredraganden att Kungl. Majit måtte genom proposition dels äska riksdagens godkännande av den i nämnda statsrådsprotokoll omförmälda internationella konventionen rörande fastställande av vissa gemensamma bestämmelser i fråga örn statsfartygs fri- och rättighet.er jämte tilläggsprotokoll, dels ock jämlikt § 87 regeringsformen föreslå riksdagen att antaga berörda lagförslag efter jämkning därav på sätt lagrådet förordat. Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter bi­ trädda hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet: Ragnar Kihlgren.