Doc 1939:1

1939 års

stats verks proposition.

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 saml. Nr 1. Del 1.

KUNGL. MAJ:TS

PROPOSITION

TILL

Riksdagen

angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1939/40,

given Stockholms slott den 4 januari 1939.

Jämlikt grundlagens bud avgiver Kungl. Maj:t härmed proposition angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1939/40.

Med åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokoll angående statsverkspropositionens justering vill Kungl. Maj:t föreslå riksdagen att godkänna i protokollet berörda förslag och alltså upptaga statsverkets inkomster och utgifter sålunda:

Inkomster å driftbudgeten.

4 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1939.

Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten.

i.

i

A. Egentliga statsinkomster.

Skatter:

1.

Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse:

a. Inkomst- och förmögenhets-

skatt, bevillning........... 300,000,000

b. Särskild skatt å förmögenhet,

bevillning................. 29,000,000

c. Utskiftningsskatt och ersätt-

ningsskatt, bevillning....... 500,000

d. Bevillningsavgifter för särskilda

förmåner och rättigheter, bevillning ................... 300,000

e. Stämpelmedel, bevillning..... 60,000,000

2. Automobilskattemedel:

a. Fordonsskatt, bevillning...... 36,000,000

b. Bensinskatt, bevillning....... 96,000,000

3. Tullar och acciser:

a. Tullmedel, bevillning......... 180,000,000

b. Accis å silke, bevillning...... 2,250,000

c. Accis å margarin och vissa andra

fettvaror, bevillning........ 27,000,000

d. Tobaksskatt, bevillning....... 108,000,000

e. Brännvinstillverkningsskatt,

bevillning................. 20,000,000

f. Rusdrycksförsäljningsmedel,

bevillning:

a. Partihandelsbolag....... 24,000,000

(J. Detaljhandelsbolag...... 23,000,000 !

g. Omsättnings- och utskänk-

ningsskatt å spritdrycker,

bevillning................. 100,000,000

h. Maltskatt, bevillning......... 33,000,000

II. Uppbörd i statens verksamhet:

1. Vattendomstolsavgifter.......................

2. Inkomster vid fångvården...................

3. Inkomster vid statens uppfostringsanstalt å Bona

4. Inkomster vid sjökarteverket.................

5. Bidrag till riksförsäkringsanstalten och försäk-

ringsrådet................................

6. Bidrag till pensionsstyrelsen..................

7. Inkomster vid statens tvångsarbets- och alko-

holistanstalter ............................

8. Inkomster vid statens skyddshem............

9. Inkomster vid statens bakteriologiska labora-

torium ...................................

10. Inkomster vid statens rättskemiska laboratorium

11. Inkomster vid statens farmacevtiska laboratorium

Kronor Kronor

i

389,800,000

132,000,000

517,250,000

40,000

1,450,000

375,000

1,039,050,000

Kung). Maj:ts proposition Nr 1 år 1939.

6 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1939.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1939.

21.

22.

23.

24.

25.

26.

27.

28.

29.

30.

31.

32.

33.

34.

35.

36.

37.

38.

39.

40.

41.

42.

43.

Kronor

Kronor

Statens mejerilånefond........................i 85,000

Jordbrukets maskinlånefond................... 20,000

Spannmålslagerhusfonden..................... 85,000

Spannmålskreditfonden....................... 100

Statens sekundärlånefond för jordbrukare...... 275,000

Statens slakterilånefond.......................i 7,000

Kraftledningslånefonden....................... 175,000

Egnahemslånefonden..........................j 9,100,000

Jordförmedlingsfonden........................ 7,500

Arrendeegnahemsfonden....................... 165,000

Arrendelånefonden............................ 100

Arbetarsmåbrukslånefonden ................... 100

Västerbottens och Norrbottens nybygges- och bo-

stadsförbättringslånefond.................... 3,500

Kolonisternas kreaturs- och redskapslånefond . .. 600

Statens avdikningslånefond....................j 1,400,000

Täckdikningslånefonden....................... 140,000

Allmänna nyodlingsfonden.................... 4,000

Norrländska nyodlingsfonden.................. 1,000

Fiskerilånefonden............................. 110,000

Statens fiskredskapslånefond................... 100

Kommunskogslånefonden...................... 1,000 j

Virkesmätningslånef onden..................... 1001

Lånefonden för inköp av gasgeneratorer för motor-

drift .................................

44. Hemslöjdslånefonden....................

45. Industrilånefonden......................

46. Statens hantverkslånefond...............

47. Rederilånefonden........................

48. Statens sekundärlånefond för rederinäringen

V. Fonden för låneunderstöd....................

1,700

30,000

15.000 23,400

13,960,000

1,065,000

VI. Fonden för statens aktier:

1. Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag........... 12,000,000

2. Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet......... 6,595,000

3. Aktiebolaget Jordbrukarbanken................ 500,000

4. Svenska penninglotteriet aktiebolag............. 4,000

5. Övriga aktiebolag............................ 100 19,099,100

VII. Statens pensionsfonder:

1. Civila tjänstepensionsfonden................... 1,100,000

2. Militära tjänstepensionsfonden................. 150,000

3. Allmänna familjepensionsfonden ............... 3,200,000

4. Pensionsfonden för vissa riksdagens verk....... 20,000 4,470,000

VIII. Övriga kapitalfonder............................ i 70,000

Säger för inkomster av statens kapitalfonder | __j_ 160,535,100

Summa 1,363,549.100

8 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1939.

Bilaga till Specifikation av inkomsterna d driftbudgeten.

Beräknat förslag till stat för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1939/40.

Kronor

Inkomster.

A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler:

1. Fångvårdsstyrelsens delfond...................... 519,000

2. Utrikesdepartementets » 722,000

3. Medicinalstyrelsens » ...................... 3 138,000

4. Byggnadsstyrelsens » 8,871^000

5. Uppsala universitets > 760,000

6. Lunds universitets > ...................... 343,000’

7. Karolinska sjukhusets > ...................... 323,000

B. Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler och markområden:

1. Fångvårdsstyrelsens delfond...................... 165,000

2. Utrikesdepartementets » 47,000

3. Medicinalstyrelsens » 798,000

4. Byggnadsstyrelsens > 450,000

5. Uppsala universitets » 18,000

6. Lunds universitets » 9,000

7. Karolinska sjukhusets » 156,000

C. Diverse inkomster:

1. Fångvårdsstyrelsens delfond...................... 15,000

2. Utrikesdepartementets » 13,000

3. Medicinalstyrelsens » 137,000

4. Byggnadsstyrelsens » 185,000

5. Uppsala universitets delfond:

a. Bidrag från universitetets egendoms- och

skogsförvaltning.................... 220,000

b. Bidrag från Uppsala läns landsting .... 15,000

c. Övriga diverse inkomster.............. 21,100 256 100^

6. Lunds universitets delfond:

a. Bidrag från universitetets egendomsförvalt-

.. ning.............................. 50,800

b. Övriga diverse inkomster.............. 2,200 53 qqO i

7. Karolinska sjukhusets delfond.....................T 1,000 j

Summa

14,676,000

1,643,000

660,100

16,979,100

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1939.

9 B.

Avsättning till värdeminskning skonto :

1. Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis............ 57,000

2. Utrikesdepartementets » , förslagsvis............ 80,000

3. Medicinalstyrelsens > , förslagsvis............ 1,029,000

4. Byggnadsstyrelsens » , förslagsvis............ 877,000

5. Uppsala universitets delfond:

a. Akademiska sjukhuset, förslagsvis...... 162,000

b. Övriga fastigheter, förslagsvis.......... 276,000 438,000

6. Lunds universitets delfond, förslagsvis .............. 108,000

2,589,000

Utgifter å driftbudgeten.

12 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1939.

Egentliga statsutgifter.

I. Kungl. hov- och slottsstaterna.

sl ® Ul W 10 H Ml-* 00 *J ® W 4* M M

Kungl. Majrts proposition Nr 1 år 1939.

13 Egentliga statsutgifter.

II. Justitiedepartementet.

Beräknat belopp.

14 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1939.

Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1939.

15 Beräknat belopp.

(N CO Tf lO

16 Kungi. Maj:ts proposition Nr 1 år 1939.

Egentliga statsutgifter.

III. Utrikesdepartementet.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1939,

* Beräknat belopp.

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 saml. Nr 1. Del 1.

CO to l—^ CO 00 v] 05 cn CO IO

18 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1939.

Egentliga statsutgifter.

IV. Försvarsdepartementet.

Beräknat belopp

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1939.

* Beräknat belopp.

20 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1939.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1939.

21 Beräknat belopp.

22 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1939.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1939.

24 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1939.

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1939.

25 Beräknat belopp.

26 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1939.

Egentliga statsutgifter.

V. Socialdepartementet.

Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1939.

* Beräknat belopp.

28 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1939.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1939.

* Beräknat belopp.

30 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1939.

Beräknat belopp.

Kungl. Majrts proposition Nr 1 år 1939.

32 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1939.

Beräknat belopp.

Kungi. Maj:ts proposition Nr 1 år 1939.

* Beräknat belopp.

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 saml. Nr 1. Del 1.

34 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1939.

Beräknat belopp.

Kung]. Maj:ts proposition Nr 1 år 1939.

35 Egentliga statsutgifter.

VI. Kommunikationsdepartementet.

* Beräknat belopp.

36 Kungi. Maj:ts proposition Nr 1 år 1939.

Beräknat belopp.

Kungi. Maj:ts proposition Nr 1 år 1939.

37 Beräknat belopp.

38 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1939.

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1939.

39 Egentliga statsutgifter.

VII. Finansdepartementet.

40 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1939.

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1939.

13 D. Ersättningar lör särskilda förmåner och rättigheter m. m.

Ersättning till städerna för mistad tolag, förslagsanslag

Städers friheter, förslagsanslag......................

Ersättning till landsting och städer, som ej deltaga i landsting, för till statsverket indragna brännvins-

försäljningsmedel................................

Vederlag för nedlagda utskänkningsrättigheter, förslagsanslag ..........................................

Ersättning för skattefrälseräntor, förslagsanslag......

Ersättning till kommunerna för mistad kommunal pro-

gressivskatt....................................

Säger för ersättningar för särskilda förmåner och rättigheter m. m......................................

9,000,000

40,000

3,100,000

20,000

18,000

*15,700,000

27,878,000

E. Diverse.

Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag.........

Statens intressekontor...........................

Staten åliggande kommunala och andra utskylder, förslagsanslag ......................................

Bidrag till vissa internationella byråer, förslagsanslag.

Bidrag till svenska stadsförbundet .....................

Bidrag till svenska landskommunernas förbund......

Bidrag till central byrå för kommunal revision.......

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag ....................................

Kostnader för dyrortsgruppering, förslagsanslag......

Extra utgifter, reservationsanslag....................

Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, förslagsanslag ......................................

Barntillägg, förslagsanslag.........................

Ersättningar åt verksläkare, förslagsanslag...........

Säger för diverse

Summa

*460,000

112,000

8.000 4,000 4,00C 4,00C

350,000

*120,000

*340,000

*500,000

1,997,(XX

60,736,500

* Beräknat belopp.

42 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1939.

Egentliga statsutgifter.

VIII. Ecklesiastikdepartementet.

Kungi. Maj:ts proposition Nr 1 år 1939.

44 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1939.

* Beräknat belopp.

Kungl. Majrts proposition Nr 1 år 1939.

* Beräknat belopp.

46 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1939.

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1939.

47 Beräknat belopp.

48 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1939.

Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1939.

* Beräknat belopp.

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 samt. Nr 1. Del 1. 4

50 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1939.

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1939.

51 Beräknat belopp.

52 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1939.

Kungl. Måjrts proposition Nr 1 år 1939.

53 Beräknat belopp.

54 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1939.

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1939.

55 Egentliga statsutgifter.

IX. Jordbruksdepartementet.

* Beräknat belopp.

56 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1939.

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1939.

58 Kungl. Maj:t.s proposition Nr 1 år 1939.

Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1939.

59 Beräknat belopp.

60 Kung]. Majj:ts proposition Nr 1 år 1939.

Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1939.

62 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1939.

Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1939.

63 Beräknat belopp.

64 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1939.

* Beräknat belopp.

Kiingl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1939.

65 Egentliga statsutgifter.

X. Handelsdepartementet.

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 saml. Nr 1■ Del 1. 5

66 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1939.

* Beräknat belopp.

Kung!. Maj:ts proposition Nr 1 år 1939.

67 Beräknat belopp.

68 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1939.

Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 ur 1939.

69 Egentliga statsutgifter.

XI. Pensionsväsendet.

Beräknat belopp.

70 Kungl. Majj:ts proposition Nr 1 år 1939.

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1939.

72 Kangl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1939.

Egentliga statsutgifter.

XII. Oförutsedda utgifter.

Kungl. Ma.j:ts proposition Nr 1 år 1939.

73 Egentliga statsutgifter.

XIII. Riksdagen och dess verk m. m.

* Beräknat belopp.

74 Kungl. Ma,j:ts proposition Nr 1 år 1939.

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1939.

75 Utgifter för statens kapitalfonder.

I. Luftfartsfonden.1

1 Stat för luftfartsfonden, se Bilaga 1 till Utgifter för statens kapitalfonder, sid. 82.

76 Kangl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1939.

Utgifter för statens kapitalfonder.

II. Riksgäldsfonden.1

1 Stat för riksgäldsfonden, se Bilaga 2 till Utgifter för statens kapitalfonder, sid. 83.

Cl CO

Kungi. Maj:ts proposition Nr 1 år 1939.

77 Utgifter för statens kapitalfonder.

III. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar.

A. Statens affärsverksfonder.

Kommunikationsdepartementet:

Fortsatt anläggning av dubbelspår (I: C: 5), reservationsanslag ..................................

Försvarsberedskap vid statens järnvägar (I: C: 16), reservationsanslag............................

Säger för statens affärsverksfonder

B. Luftfartsfonden.

Kronor

1,000,000

1,000,000

r

Kronor

2,000,000

2,000,000

7 Kommunikationsdepartementet:

Belysningsanläggningar för luftfartsleder (II: 2),

reservationsanslag............................

Radiofyrar för luftfarten (II: 3), reservationsanslag Stationsbyggnad å Bulltofta flygplats (II: 4), reservationsanslag ..................................

Undersökningar för byggande och förbättring av

flygplatser (II: 5), reservationsanslag...........

Byggande och förbättring av flygplatser (II: 6), reservationsanslag ................................

Ersättningsanskaffning och ersättningsarbeten (II: 7), reservationsanslag.........................

Säger för luftfartsfonden

350.000 50,000

1,425,000

1,425,000

C. Statens allmänna fastighetsfond.

Justitiedepartementet:

1 Uppförande av säkerhetsanstalt för förvarade och

internerade samt ny sinnessjukavdelning inom fångvården (III: 1), reservationsanslag..........

2 Anordnande av ny tvätlanläggning vid centralfän-

gelset i Norrköping (III: 2), reservationsanslag ... Försvarsdepartementet:

3 Nybyggnad för marinens myndigheter (III: 3),

reservationsanslag............................

♦1,200,000

12,500

450,000

1,212,500

* Beräknat belopp.

78 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1939.

Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition Nr i år 1939.

79 Beräknat belopp.

80 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1939.

* Beräknat belopp.

Kuligl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1939.

81 Utgifter för statens kapitalfonder.

IV. Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster.

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 samt. Nr 1■ Del 1.

82 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1939.

Bilaga 1 till Utgifter för statens kapitalfonder.

Förslag till stat för luftfartsfonden för budgetåret 1939/40.

Kung!. Maj:ts proposition Nr 1 år 1939.

83 Bilaga 2 till Utgifter för statens kapitalfonder.

Förslag till stat för riksgäldsfonden för budgetåret 1939/40.

84 Kungi. Maj:ts proposition Nr 1 år 1939.

30. Ränta å lån hos statens vattenfallsverks familj e-

pensionsfond, förslagsvis.....

31. » » » > domänverkets tjänstepensions-

fond, förslagsvis.............

32. » » » » domänverkets familj epensions-

fond, förslagsvis.............

33. » » pensionsfonden för vissa riksdagens verk,

förslagsvis.........................

34. » » lån hos postverkets förnyelsefond, förslagsvis

35. » »

Kronor

85.000 1

180,000

20,300

331,000

» telegrafverkets förnyelsefond, förslagsvis...................... 372,000!

36. » » » » malmbanans förnyelsefond, förslags-

vis ......................... 370,0001

37. » » » » vattenfallsverkens förnyelsefonder,

förslagsvis................... 1,435,000

38. » » » » statens allmänna fastighetsfonds

förnyelsefonder, förslagsvis...... 335,000

39. » » » > sparbankernas säkerhetskassa, för-

slagsvis ..................... 95,000

40. > » Bergsjö bredspårsfond, förslagsvis...... 7,685 14,309,985

övrig fonderad statsskuld:

41. Ränta å Uppsala—Gävle järnvägsaktiebolags av

staten övertagna reverslån av år 1930 ........ 132,958

42. Årsanslaget till Hans Maj:t Konungen........... 300,000

43. Ränta å köpeskillingen för fastigheten nr 1 i kvar-

teret Lejonet i Stockholm.................... 90,000

44. Ränta å konung Carl XIILs hemgiftskapital...... 7,500

45. » » Göta kanals reparationsfond.......... 7.045 537,503

Säger för räntor å den fonderade statsskulden

B. Räntor d den tillfälliga statsskulden:

1. Ränta å skattkammar växlar, förslagsvis...........

2. » » vissa till riksgäldskontorets förvaltning

överlämnade medel, förslagsvis...............

G. Ränta d beräknad ny uppldning:

1. Ränta å beräknad ny upplåning, förslagsvis........

800,000

250,000

D. Kapitalrabatter och kursförluster:

1. Kapitalrabatter, förslagsvis.

2. Kursförluster, förslagsvis...

250,000

75.000 Summa

90,515,843

1,050,000

699,657

325,000

92,590,500

Inkomster.

A. Räntor:

1. Ränta å uppköpta statsobligationer

2. » » utlånade medel m. m.....

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1939.

85 B. Uppgäld och kursvinster:

1. Uppgäld...................................

2. Kursvinster................................

C. Diverse inkomster:

1. Preskriberade obligationer och kuponger m. m

2. Depositionsavgifter för premieobligationslånen .

3. Övriga diverse inkomster...................

Underskott att avföras å riksstatens driftbudget.........

Kronor

100 200

80,000

10,000

90,100

92,600,000

Summa

92,690,600

Kapitalbudgeten.

88 Kung]. Maj:ts proposition Nr 1 år 1939.

Inkomster å kapitalbudgeten.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1939.

89 Kapitalinvestering.

I. Statens affärsverksfonder.

Beräknat belopp.

90 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1939.

Kung]. Maj:ts proposition Nr 1 år 1939.

* Beräknat belopp.

92 Kungi. Maj:ts proposition Nr 1 år 1939.

Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1939.

93 Kapitalinvestering.

II. Luftfartsfonden.

94 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1939,

Kapitalinvestering.

III. Statens allmänna fastighetsfond.

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1939.

95 Beräknat belopp.

96 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1939.

Kapitalinvestering.

IV. Statens utlåningsfonder.

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1939.

97 Kapitalinvestering.

V. Fonden för låneunderstöd.

* Beräknat belopp.

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 samt. Nr 1. Del 1.

98 Kun|<l. Ma,j:ts proposition Nr 1 år 1939.

Kapitalinvestering.

VI. Fonden för förlag till statsverket.

Kronor Kronor

F örsvarsdepartementet:

1 Vissa engångskostnader för försvarsväsendets bygg-,

nader m. m., reservationsanslag................I 10,467,400

2 Nybyggnader för Göta flygflottilj, reservationsanslag i 5,500,000

3 Förvärv av vissa markområden för utvidgning av

Järvafältet, reservationsanslag................. 1,550,000

4 Förberedande åtgärder för Stockholms garnisons

utflyttande till Järvafältet, reservationsanslag . . 450,000;

5 Ordnande av Signalregementets förläggning å Lilla

Frösunda, reservationsanslag................... 2,412,000

6 Ordnande av Svea artilleriregementes och Stock-

holms tygstations förläggningar å Järvafältet, reservationsanslag............................ *5,000,000

7 Nybyggnad för ammunitionsfabriken, reservations-

anslag ...................................... *500,000

8 Vissa markförvärv, reservationsanslag............ 876,200; 26,755,600

Kommunikationsdepartementet:

9 Förskott av kostnader för uppgörande av byggnads-

planer, reservationsanslag..................... 200,000

Finansdepartementet:

10 Tullverkets båtlånefond, reservationsanslag........ 250,000

11 Upphandling av varor för statens räkning, reserva-

tionsanslag .................................. 70,000,000 70,250,000

Handelsdepartementet:

12 Vissa omkostnader för statlig lagerhållning, reserva-

tionsanslag .................................. *6,000,000

13 Beredning av vissa råvaror till färdigprodukter för

upplagring, reservationsanslag.................. *4,000,000

14 Sprängningsarbeten m. m. för oljelagring, reserva-

tionsanslag .................................. 2,000,000

15 Gisternanläggningar för oljelagring, reservationsanslag 2,000,000

16 Förlagslån för viss maskinanskaffning m. m. till

industrien, reservationsanslag..................j 5,000,000 19,000,000

Summa 116,205,600

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1939.

99 Totalsumman av de å driftbudgeten i riksstaten förekommande utgifterna uppgår till 1,363,105,300 kronor, vilket belopp med 443,800 kronor understiger det belopp, vartill statsverkets inkomster å driftbudgeten för budgetåret 1939/40 här förut beräknats.

Totalsumman av de å kapitalbudgeten i riksstaten förekommande utgifterna uppgår till 278,894,200 kronor, med vilket belopp statsverkets inkomster å kapitalbudgeten för budgetåret 1939/40 här förut upptagits.

Riksstaten erhåller alltså följande utseende:

100 Kuugl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1939.

Riksstat för * I.

Kronor

Kapitalbudgeten.

Inkomster:

I. Kapitalmedel

278,894,200

Summaj 278,894,200

Kuugl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1939.

budgetåret 1939/40.

102 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1939.

Samtliga de i denna proposition åberopade eller i övrigt med statsregle ringen sammanhängande handlingar skola tillhandahållas riksdagens veder börande utskott.

GUSTAF.

Ernst Wig för ss.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1939.

103 Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den i januari 1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss. Möller, Engberg, Sköld, Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.

Med åberopande av de förslag till riksdagen angående inkomster å driftbudgeten,

utgifter å driftbudgeten, första till och med elfte huvudtitlarna, oförutsedda utgifter, riksdagen och dess verk m. m., luftfartsfonden, riksgäldsfonden, avskrivning av nya kapitalinvesteringar och avskrivning av oregleradc kapitalmedelsförluster, samt kapitalbudgeten,

varom vederbörande departementschefer enligt statsrådsprotokollet för denna dag hemställt, föredrager chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, förslag till proposition angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1939/40, uppsatt i överensstämmelse med Kungl. Maj:ts enligt samma protokoll fattade beslut.

Departementschefen hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att godkänna sistnämnda förslag och alltså upptaga statsverkets inkomster och utgifter på sätt bilaga till detta protokoll utvisar.

Med bifall till vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt förordnar Hans Ma.j:t Konungen att proposition skall i enlighet med förslaget avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Henrik Klackenberg.

Bilaga till

1939 års statsverksproposition.

Inkomster å driftbudgeten.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari 1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,

Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför:

Jag anhåller nu att få underställa Kungl. Maj:ts prövning finansplan och beräkning av inkomster å driftbudgeten för budgetåret 1939/40 jämte därmed sammanhängande frågor.

Härvid har jag att anmäla dels riksräkenskapsverkets skrivelse den 9 december 1938 med inkomstberäkning för nämnda budgetår, dels ock riksgäldskontorets skrivelse den 3 december 1938 med förslagsberäkningar över sådana riksgäldskontorets inkomster, som böra upptagas i riksstaten.

Med stöd av eu inom konjunkturinstitutet utarbetad översikt över det ekonomiska läget hösten 1938 torde jag inledningsvis få i korthet beröra de rådande konjunkturutsikterna.

Det ekonomiska läget.

Vid tidpunkten för framläggandet av statsverkspropositionen till fjolårets riksdag dominerades konjunkturbilden framför allt av den häftiga nedgången av industriproduktionen i Förenta Staterna, som under 1938, ehuru i avsaktat tempo, fortgick fram till maj månad. I detta läge framstod en så småningom framträdande tillbakagång i konjunkturen i flertalet länder som en sannolik konsekvens av den amerikanska depressionen med dess starkt nedtryckande effekt på världshandeln och på den allmänna stämningen Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 saml. Nr 1. Del 2.

2 Inkomsterna.

inom affärsvärlden. Denna slutsats kunde stödjas genom påvisandet av en i flertalet länder existerande instabilitet i konjunktursituationen, som uppkommit genom den starka fluktuationen i priserna under åren 1936 och 1937.

En markerad omsvängning i det internationella ekonomiska läget har ägt rum under det förflutna året. Den ljusning i konjunkturutsikterna, som inträtt sedan i våras, hänför sig i främsta rummet till Förenta Staterna, där eu rekordartad stegring i den industriella produktionen och inom byggnadsverksamheten fortgått sedan juni månad. Förbättringen i det internationella ekonomiska läget kan i väsentlig mån betraktas som en följd av övervinnandet av den stockningskris, som uppstod på ett flertal marknader under år 1937. Genom den produktionsminskning, som ägt rum under år 1938, ha de vid slutet av år 1937 särskilt inom textil- och stålindustrierna föreliggande onormalt stora lagren i väsentlig mån kunnat avverkas, varigenom en återhämtning i produklionsverksamhelen blivit möjlig. Det är emellertid uppenbart, att i den mån en sådan återhämtning utgjort en väsentlig faktor i den under hösten inträdda konjunkturförbältringen, risk föreligger för att denna blir av övergående natur. Förutsatt alt den politiska situationen icke lägger hinder i vägen, beror en fortsatt förbättring i konjunktursituationen på existensen av vissa på längre sikt drivande faktorer i konjunklurförloppet. Framför allt i delta avseende föreligga väsentliga skiljaktigheter i konjunkturbilden för olika länder.

Det sedan juni månad 1938 pågående uppsvinget i Förenta Staterna synes icke. endast vara betingat av en kraftig återhämtning av ovan angiven art inom ett antal industrigrenar såsom sko-, textil-, stål- och automobilindustrierna. En betydande stegring i det privata bostadsbyggandet och en ännu starkare stegring i den offentliga byggnads- och anläggningsverksamheten har ägt ruin sedan sommaren. Den statliga ekonomiska politiken förväntas komma att effektivt stödja konjunkturen med ett köpkraftstillskott genom underbalansering av omkring samma storleksordning som år 1936. Det är dock ännu för tidigt att avgöra, huruvida den nuvarande återhämtningen i Förenta Staterna kommer att övergå i ett stabilt uppsving av sådan varaktighet, att världshandelns volym och därmed utvecklingen i andra länder effektivt påverkas. Risk finnes alt ett alltför hastigt uppsving utlöser spekulativa tendenser, som efter en prisstegring åter leda till ett bakslag. Även om denna risk ej aktualiseras, är det mycket möjligt, att rådande starka återhämtningstendens inom det amerikanska näringslivet tömmer ut sin kraft, innan uppsvinget fått den stabila och varaktiga karaktär, som förutsätter en ökning av investeringsverksamheten inom det privata näringslivet. En definitiv ökning på detta område hämmas av rådande, från vinstsynpunkt ofördelaktiga prisrelationer.

I England var konjunkturförsämringen under första halvåret av 1938 relativt måttlig. Under hösten synes den i huvudsak ha avstannat. Någon enhetlig tendens kan dock ej skönjas. Exporten har stagnerat på en i jämförelse med år 1937 väsentligt lägre nivå. Den nedgång i råvaruländernas köpkraft, som blivit en följd framför allt av en radikalt beskuren amerikansk

Inkomsterna.

efterfrågan, gör sig ännu gällande. En relativt stel pris- och kostnadsstruktur i England betyder ett handicap för den engelska exportindustrien i konkurrensen om det minskade marknadsutrymmet. Konjunkturläget har vidare försvagats av cn sakta fortgående minskning i bostadsbyggandet och den privata investeringsverksamheten. Under hösten har konjunkturnedgången hejdats dels av en återhämtning inom järn- och stålindustrien och i någon mån inom textilindustrien från en föregående stockningskris, dels av stimulansen från de starkt ökade rustningsutgifterna. Sysselsättningen inom den annars konjunkturkänsliga verkstadsindustrien har kunnat uppehållas på en relativt hög nivå genom ökade beställningar från rustningsindustrierna. I vilken mån nämnda på den engelska konjunkturen verkande krafter komma att hålla varandra i balans i fortsättningen kan för närvarande icke bedömas. Den fortsatta utvecklingen i Förenta Staterna torde komma att bli av utslagsgivande betydelse; det nyligen ingångna handelsavtalet mellan England och Förenta Staterna kan, icke minst av psykologiska skäl, få en stimulerande inverkan på världshandelns utveckling.

I Tyskland liar produktion och sysselsättning under år 1938 fortsatt att stiga i oförändrad takt. En i samband med de fortsatta rustningarna och självförsörjningssträvandena stående stark ökning i investerings- och anläggningsverksamheten synes därvid ha varit bestämmande för den ekonomiska utvecklingen, medan produktionen av konsumtionsvaror sjunkit i relativ betydelse. Den stabiliserande inverkan på världsmarknaderna, som Tysklands ekonomiska utveckling utövat under år 1938, och som kommit till direkt uttryck i en stark ökning av importöverskottet, kan väntas sjunka i betydelse, när strävandena mot en utjämning av handelsbalanserna mot olika länder tvingas fram, antingen detta sker genom en nedskärning av importen eller genom ökad export.

Den ekonomiska utvecklingen i Frankrike utmärkes av en ännu bestående stagnation i den privata företagsamheten. Det efter den senaste valutadeprecieringen relativt fördelaktiga prisläget i Franrike i jämförelse med andra länder har till följd av försämringen i »världskonjunkturen» endast i mycket begränsad utsträckning kunnat utnyttjas för ökad export. Möjligheten för Reynaud-dekreten att på allvar sätta det ekonomiska maskineriet i funktion får betraktas som en i övervägande grad politisk fråga.

De ekonomiska utsikterna i övriga länder med relativt fritt näringsliv betingas givetvis i hög grad av utvecklingen i Förenta Staterna och England. Uppsvinget i Förenta Staterna kan emellertid först efter en viss tid väntas aktivt stödja utförseln från europeiska industriländer. Under tiden kunna verkningarna av en minskad produktion för export och en sjunkande tendens hos investeringsverksamheten verka i riktning mot ett fortsatt försvagande av konjunktursituationen. Denna tendens kan dock komma att effektivt motverkas dels av en i flera länder pågående återhämtning i aktiviteten inom vissa industrigrenar, dels av ökade rustningsutgifter överallt i världen. Den obestämdhet i det allmänna konjunkturläget, som för närvarande synes vara det karakteristiska resultatet av i motsatt riktning gående

4 Inkomsterna.

konjunkturrörelser i olika länder och inom olika områden, kommer även till uttryck i en påtaglig tveksamhet i prisutvecklingen. Sedan sommaren höjda pris på gummi och metaller ha till stor del kompenserats av sänkta spannmålspris.

Under år 1938 har endast en synnerligen måttlig konjunkturförsämring ägt rum i Sverige. Denna synes vara helt koncentrerad till vissa bestämda näringsgrenar, för vilka avsättningsförhållandena försämrats icke på grund av minskad köpkraft inom landet utan dels till följd av försämrade exportmöjligheter, dels på grund av en av föregående prisfluktuationer framkallad stockning på vissa inhemska marknader. En betydande nedgång i exporten har under 1938 i främsta rummet träffat skogsindustrierna. Den minskning i produktionen inom järn- och textilindustrierna, som ägt rum under år 1938, synes åter i huvudsak kunna förklaras genom en avveckling av tidigare föreliggande onormalt stora lager.

Den under år 1938 inträffade produktionsnedgången inom industrien har hitintills endast i mycket begränsad utsträckning medfört en ökning i arbetslösheten. Verkningarna på köpkraften synas ha mer än kompenserats dels av höjda lönesatser, dels — och huvudsakligen — av en fortsatt ökning av inkomsterna inom byggnads- och investeringsverksamheten samt även inom jordbruket. Det är denna stabilitet i inkomstbildningen som givit utrymme för en återhämtning i aktiviteten från en under löpande konsumtion nedpressad nivå. Den något ljusare bedömning av konjunkturutsikterna, som framträtt under hösten (i jämförelse med ett halvår tidigare), torde i väsentlig mån härröra ur en sådan tendens till återhämtning, som särskilt gjort sig gällande för järnverken och i någon mån även för textilindustrien. På något längre sikt, under loppet av år 1939, blir den svenska konjunkturutvecklingen dock närmast beroende på exporten och den inhemska investeringsverksamheten.

I nuvarande läge framstår en snar återhämtning för den svenska exporten icke såsom sannolik. En betydande stockning i avsättningen av framför allt trävaror och massa på de utländska marknaderna gör en försening av den svenska exportens uppgång efter ett internationellt uppsving trolig. Förefintligheten av ett sådant uppsving, som förutom av rent politiska omständigheter i dominerande grad bestämmes av den ännu uppenbarligen labila amerikanska utvecklingen, är dessutom ännu icke påvisad. Vidare torde man ha att vänta en fortsatt nedgångstendens hos exportvärdet till följd av en sänkning från rådande relativt höga nivå av de vid exporten faktiskt utvunna prisen.

Erfarenheten från 1929 års konjunkturomslag visar, att en sjunkande produktion för export under någon tid kan mer än kompenseras av en fortsatt stegring i anläggningsverksamheten, som i Sverige synes reagera relativt långsamt inför en försämring av de allmänna konjunkturutsikterna. Man kan dock förvänta, att den redan inträdda försämringen i konjunkturutsikterna i växande grad kommer att prägla nya investeringsbeslut under år 1939. Någon mer betydande reaktion i nedåtgående riktning hos den inhemska

Inkomsterna.

anläggningsverksamheten behöver icke äga rum, om, som på vissa grunder synes sannolikt, den senaste konjunkturnedgången i Förenta Staterna haft karaktären av ett kortvarigt bakslag, och om vidare cn fortsatt konjunkturförsämring i våra viktigaste avsättningsländer tills vidare effektivt förebygges av bl. a. ökade rustningsutgifter.

En lägre exportnivå under år 1939 än under år 1938, som med all sannolikhet icke kommer att kompenseras av en fortsatt ökning i investeringsverksamheten synes konjunkturinstitutet motivera en försiktig bedömning av konjunkturutsikterna. Man torde böra räkna med en genomsnittligt något lägre aktivitetsnivå inom det svenska näringslivet under år 1939 än under år 1938. Möjligheten av ökad konkurrens för hemmaindustrien med importerade fabrikat bör därvid beaktas, särskilt om en förbättring i »världskon junk turen» icke äger rum. En hastig försämring av det ekonomiska läget i Sverige framstår å andra sidan som osannolik icke minst med hänsyn till den väl underbyggda köpkraften och den relativa stabilitet som investeringsverksamheten visat. De för investeringsverksamheten ogynnsamma prisrelationer, som kännetecknade lägel för ett år sedan, ha i huvudsak utjämnats. Som en gynnsam omständighet i nuvarande läge kan vidare anföras det sannolika fortbeståndet av en likvid penning- och kapitalmarknad.

Finansplanen.

Konjunkturavmattning och tilläggsstat. De farhågor för en krisartad depression även inom det svenska näringslivet, vilka i förra årets finansplan betraktades såsom under vissa förhållanden väl grundade, och vilka gjorde det angeläget att iordningställa en beredskapsstat för kapitalinvesteringar, ha tills vidare icke blivit besannade. Tillräcklig anledning har alltså icke förelegat att sätta beredskapsstaten helt eller delvis i kraft. Detta hindrar inte att de ogynnsamma verkningarna från vissa utländska marknader gjort sig så pass kännbara, att man kan tala om en avmattning i den inhemska konjunkturen. Främst gäller detta naturligtvis de på skogsbrukets produkter vilande industrierna. Utsikterna till en snar återhämtning äro här ytterst ovissa, och det synes motiverat att överväga åtgärder för motverkande av den minskning i sysselsättning som redan inträtt eller som under vintern kan väntas inträda. En tilläggsstat för innevarande budgetår med anslag för arbetsskapande kapitalinvesteringar framlägges sålunda samtidigt med statsverkspropositionen för nästkommande budgetår.

Det är naturligt att dessa anslag väsentligen äro sådana, som stå upptagna i den av 1938 års riksdag godkända beredskapsstaten. Det blir tillfälle att senare återkomma till frågan om behovet och utformningen av en dylik beredskapsstat för nästföljande budgetår.

Utom de sålunda av konjunkturläget motiverade anslagen på tilläggssta-

6 Inkomsterna.

ten upptager denna framför allt en rad poster under försvarets huvudtitel, av natur att eljest kunna täckas från anslaget till oförutsedda utgifter. Tillsammans innebära de sålunda liopförda anslagen utgifter av icke obetydlig omfattning, som komma att belasta statsregleringen under nu löpande budgetår och sålunda öva inflytande på storleken av budgetutjämningsfonden.

Då denna budgetutjämningsfond nu för första gången föreligger såsom en av faktorerna att räkna med vid statsregleringens uppgörande, torde en erinran vara på sin plats om den kapitalreglering som ägt rum i samband med inrättandet av denna utjämningsfond liksom om den betydelse man bör tillskriva fondens förändringar.

Budgetutjämningsfonden. Vid anmälan av inkomstberäkningen för kapitalbudgeten redogör jag närmare för den kapitalreglering som genomförts i sammanhang med övergången till det nya budgetsystemet. För denna reglering, som åsyftat en justering av de redovisade behållningarna på statens kapitalfonder ned till de värden som äro att anse som fullt förräntade, anvisades å en övergångsstat för budgetåret 1937/38 i runt tal 125 miljoner kronor. Utgifterna i fråga täcktes i sin helhet med belastning av kassafonden som emellertid samtidigt skulle över övergångsstaten i engångsinkomster tillföras drygt 68 miljoner kronor. Nettobelastningen på fonden för avskrivningsändamål utgjorde alltså c:a 57 miljoner kronor. Fondens behållning vid utgången av förra budgetåret beräknades enligt i propositionen nr 321 framlagda uppgifter komma att efter nämnda transaktioner uppgå till något över 90 miljoner kronor. Budgetutfallet blev emellertid gynnsammare än väntat, och då kassafondens behållning vid budgetårsskiftet tillfördes den i samband med budgetomläggningen nyupprättade budgetutjämningsfonden utgjorde den i runt tal 119 miljoner kronor eller inemot 29 miljoner kronor mera än tidigare beräknat.

Den ingående behållning utöver påräknat belopp, som budgetutjämningsfonden sålunda vid början av detta budgetår visade, var delvis skenbar. Till en ej oväsentlig del återspeglade den nämligen en förskjutning av tidpunkten för vissa utbetalningar över budgetårsskiftet. Till en annan del förklarades den av besparingar på äldre avskrivningsanslag, vilka — om de varit till sitt belopp förutsedda — kunnat disponeras för de betydande avskrivningar på statens järnvägars fond som nu fått ske utan att täckning förelegat.

För att bedöma betydelsen för statsregleringsarbetet av de för budgetutjämningsfondens ingångsvärde avgörande omständigheter, som jag här berört, måste man se fonden i dess sammanhang med budgetsystemet i övrigt.

Med den utformning, som driftbudgeten från och med löpande budgetår erhållit, ger dess utfall ett mått på statsregleringens inverkan på statsförmögenheten. På driftbudgeten uppkommande över- och underskott hänföras för sin slutliga redovisning till den nya budgetutjämningsfonden; det är alltså till slut i utvecklingen av den redovisade — positiva eller nega-

Inkomsterna.

tiva — behållningen på denna fond som man har att avläsa, hur den förda finanspolitiken påverkat statens finansiella ställning. Budgetutjämningsfondens här berörda funktion som redovisningskonto är den för fonden väsentliga. Det är under dessa förhållanden klart, att den behållning budgetutjämningsfonden utvisar vid den tidpunkt, då den nya budgetordningen börjar att tillämpas, i och för sig är utan vikt; en annan sak är att den för framtiden rent siffermässigt bör tjäna som uttryck för den förmögenhetsnivå som på längre sikt bör vidmakthållas.

Det anförda ger vid handen, att den opåräknat störa behållning, som budgetutjämningsfonden visar, icke kan anföras såsom motiv för en underbalansering av riksstaten. Däremot kan den anses ägnad att förringa betydelsen av de invändningar som kunna riktas mot en relativt optimistisk inkomstberäkning i nuvarande läge.

Av budgetutjämningsfondens karaktär och uppgifter följer vidare, att nedpressningen av dess ingångsvärde genom disposition av betydande belopp kassafondsmedel för avskrivningsändamål icke inneburit, att man genomfört avskrivningarna på bekostnad av den finansiella rörelsefriheten i framtiden utan i stället att man friskrivit sig från kravet att under kommande år anvisa medel för täckande av dessa förluster. En större behållning i budgetutjämningsfonden vid övergången till de nya balanseringsmetoderna hade icke gett större möjligheter till underbalansering, men väl hade en rest av ej likviderade avskrivningsbehov minskat beloppet av för andra ändamål framdeles disponibla inkomster. Om den avsedda kapitalregleringen genomförts i samma omfattning som nu skedde men utan anvisande av täckningsmedel och alltså utan belastning av kassafonden, hade ingenting förändrats i sak; detta förfaringssätt hade i likhet med det tillämpade inneburit, att man godtagit den faktiska förmögenhetssituationen vid budgelårsskiftet som utgångspunkt för den framlida finanspolitiken.

Utfallet av löpande statsreglering. Det ovissa konjunkturläge med möjligheter till utveckling i olika riktningar, varunder statsreglcringen för innevarande budgetår uppgjordes, ansågs böra medföra en viss försiktighet vid beräkningen av en rad inkomsttitlar, vilkas avkastning måste påverkas av denna konjunkturutveckling. Då de gynnsammare tendenserna hittills avgjort behållit överhanden, är det naturligt att man nu har anledning att räkna med ett icke oväsentligt överskott på budgetens inkomstsida. För de inkomster som tillhöra den allmänna budgeten och sålunda avräknas mot budgetutjämningsfonden, har riksräkenskapsverket under betonande av uppskattningens synnerligen ovissa karaktär kommit till ett överskott på mellan 40 och 50 miljoner kronor. Gentemot ett dylikt överskott måste emellertid å andra sidan detta år ställas inte bara de så att säga normala överskridanden på utgiftssidan, som enligt erfarenheten bruka hålla sig inom måttliga gränser, utan även oförutsedda utgiftsökningar av särskild natur. Såväl den nu fullt genomförda reformen av folkpensioneringen som löneregleringen för folkskolans lärare lia medfört osäkerhetsmoment, vilkas

8 Inkomsterna.

storleksordning ännu inte kan bedömas. Kostnaderna för kampen mot muloch klövsjukan ha redan stigit till väldiga belopp, och den slutliga belastningen av årets statsreglering kan ännu icke ens gissningsvis beräknas. När till detta lägges den förut omnämnda tilläggsstatens driftbudget på närmare 22 miljoner kronor, vill det synas som om man från årets statsreglering knappast hade anledning att räkna med något tillskott till budgetutjämningsfonden.

Förutsättningar för statsrcgleringen 1939/40. Då jag i förra årets finansplan sökte ange de omständigheter, som satt sin prägel på årets budgetarbete, riktade jag uppmärksamheten dels på den starka stegring av statsutgifterna, som under de senaste åren ägt rum, och som måste förläna en särskild vikt åt frågan om möjligheten att hålla balans mellan den då givna inkomstramen och den höjda utgiftsnivån, dels på den ovisshet i konjunkturläget som gjorde det nödvändigt att även räkna med en krisartad depression såsom en allvarlig möjlighet under den närmaste framtiden. Någon väsentlig förändring i de sålunda angivna omständigheterna har under det sistförflutna året endast inträtt såtillvida, att farhågorna för ett hastigt omslag till det sämre nu måste anses äga betydligt svagare stöd i de ekonomiska utvecklingstendenserna än för ett år sedan, medan förhoppningarna om en fortsatt god konjunktur förefalla bättre grundade. Till följd av denna förändring i bedömningen av konjunkturläget har det varit möjligt att under i övrigt lika förhållanden beräkna inkomsterna till icke obetydligt högre belopp än som i förra årets statsverksproposition och ännu vid uppgörandet av riksstaten på våren 1938 syntes tillrådligt. Det har alltså förefallit riktigt att vid inkomstberäkningen utgå från samma förutsättningar om en förhållandevis gynnsam utveckling, som legat till grund för riksräkenskapsverkets uppskattningar. Vad detta innebär för budgetens inkomstsida i förhållande till nu löpande statsreglering, kommer närmare att framgå vid genomgången av de särskilda inkomsttitlarna. En jämförelse av de samlade beloppen försvåras av den vid förra årets riksdag beslutade extraordinära beskattningen till täckande av vissa försvarsutgifter liksom av den genomförda omläggningen av skatterna på inkomst och förmögenhet. Bortser man från denna extraordinära beskattning såsom varande av engångsnatur, och för den nya rörliga inkomstskatten räknar med den uttagningsprocent, som ansetts tillräcklig för att av det nya skattesystemet erhålla inkomstbclopp svarande mot avkastningen från de under föregående år gällande skattesatserna i det gamla systemet, skulle resultatet av en jämförelse mellan inkomstbcloppen under de båda budgetåren bli följande. Summan av de inkomster, som tillföras den allmänna budgeten, beräknas under nästa år bli avsevärt högre än motsvarande inkomster i den för innevarande budgetår fastställda riksstaten och t. o. m. överstiga de belopp, som numera med en viss sannolikhet anses komma att under detta budgetår inflyta.

Fastän inkomsterna sålunda utvecklat sig mera gynnsamt än man för ett

Inkomsterna.

år sedan vågade antaga, har därigenom endast i begränsad omfattning någon ändring inträtt i de för budgetarbetet grundläggande förutsättningarna. Den ändring som sålunda åsyftas är, att svaret på frågan om utsikterna till fortsatt balans mellan inkomster och utgifter på den nya och förhöjda nivån väl nu skulle ha kunnat utformas med något mindre tveksamhet än som skedde i förra årets finansplan. Donna utgiftsnivå, som upptog alla statsmakternas beslut om utgiftsökningar på olika områden, fram till försvarsreformen 1938, folkpensioneringsreformen 1937 samt löneregleringarna 1937 och 1938, skulle nämligen icke helt ha tagit den givna inkomstramen i anspråk. Statsregleringen under innevarande budgetår skulle med all sannolikhet ha utfallit med överskott, och för nästa budgetår skulle beräkningarna ännu mera avgjort ha pekat i riktning mot en under gynnsamma konjunkturförhållanden naturlig och önskvärd överbalansering av budgeten.

Den begränsade betydelsen av den sålunda inträdda förskjutningen framgår emellertid därav, att den fortfarande icke rubbar uttalandet i förra årets finansplan, att för nya utgifter i mera avsevärd omfattning täckning endast skulle kunna beredas genom utvidgning av inkomstramen. Såvitt man nu kan bedöma hade de försvarsutgifter av engångsnatur, som beslutades av 1938 års riksdag, icke kunnat balanseras utan en skattehöjning av betydande omfattning, och de likaledes extraordinära anslag till stärkande av försvarsberedskapen, som ingå i årets statsverksproposition, kunna icke heller täckas av budgetens ordinarie inkomster.

Möjligheterna att genom avsevärt ökade statsutgifter tillgodose önskemål på olika samhällsområden måste sålunda alltjämt anses vara beroende av medborgarnes villighet att begränsa sina enskilda utgifter för att tillåta en stegring av de genom det allmännas verksamhet förmedlade, alltså i främsta rummet deras villighet att bära en ökad beskattning. Förra årets statsreglering utformades under förutsättningen, att rådande omständigheter icke gjorde det önskvärt att taga denna villighet i anspråk. En viss erfarenhet om det budgetära jämviktsläget på en ny och högre nivå ansågs böra avvaktas, och en inbördes avvägning i ett större sammanhang av de nya utgiftskrav, som nått fram till aktualitet, kunde väntas kring de kommande besluten skapa största möjliga enighet.

Till sålunda framförda överväganden, vilka fortfarande i väsentlig grad bevara sin giltighet, har man nu att lägga det nya osäkerhetsmoment i fråga om budgetbalansen, som uppstått ur kravet på omedelbara och mycket betydande förstärkningar av den militära försvarsberedskapen. I vilken utsträckning de härav förorsakade utgifterna kunna anses vara av engångsnatur och sålunda kunna mötas med tillfälliga skattehöjningar såsom under innevarande budgetår, och i vilken utsträckning de måste antagas komma att även i fortsättningen utgå, undandrar sig tillsvidare varje säkert bedömande. Under alla förhållanden har denna nya faktor givit ytterligare stöd åt uppfattningen, att ökningar på budgetens utgiftssida av bestående natur för närvarande i möjligaste mån måste undvikas.

10 Inkomsterna.

De grundläggande förutsättningar, som varit vägledande vid utformningen av förslaget till statsreglering för nästa budgetår, kunna därför i korthet sammanfattas så, att utgiftsökningar av nämnvärd omfattning endast ansetts böra ifrågakomma, då de synts vara av ofrånkomlig eller mycket trängande natur, och att hela utgiftssumman såvitt möjligt skulle pressas in i inkomstramen vid den skattenivå, som före de extraordinära skattehöjningarna vid 1938 års riksdag varit den gällande.

Utgifterna. Driftbudgeten å riksstaten för löpande budgetår utmynnar i en utgiftssumma på 1,294.67 miljoner kronor, varav 1,172.97 miljoner kronor avse egentliga statsutgifter och 121.70 miljoner kronor utgifter för statens kapitalfonder. I riksstaten för nästa budgetår äskas å driftbudgeten sammanlagt 1,363.10 miljoner kronor. Under egentliga statsutgifter faller ett belopp av 1,241.46 miljoner kronor och under utgifter för statens kapitalfonder 121.64 miljoner kronor.

Av den sammanlagda ökningen av egentliga statsutgifter å 68.60 miljoner kronor hänför sig en del till specialbudgets titlarna. Sålunda ökas de mot automobilskattemedlen avräknade anslagen med icke mindre än 15 miljoner kronor, avsättningen till jordbrukets prisregleringsfond med 10 .60 miljoner kronor och avsättningen till fonden för mötande av förluster å spannmålsregleringen med 3 miljoner kronor. Avsättningen till lotterimedelsfonden ökas med 4.80 miljoner kronor och de mot inkomsttiteln inkomst av vadhållning vid idrottstävlingar svarande avsättningarna med 4.60 miljoner kronor. Tillsammans svara specialbudgetstitlarna för en ökning av egentliga statsutgifter med 38.02 miljoner kronor. Häremot bör emellertid ställas, att specialbudgetsanslaget för avsättning till skatteutjämningsmedlens fond — i gällande riksstat uppfört med 17.40 miljoner kronor — för nästa år föreslås skola bortfalla utan att ersättas av en medelsanvisning å allmänna budgeten för finansiering av bidragen till skattetyngda kommuner; dessa kunna nämligen under ett övergångsår utgå av de tillgångar som finnas i fonden. Med hänsyn därtill kan specialbudgetsanslagens bidrag till ökningen av den sammanlagda utgiftssumman uppskattas till 20.62 miljoner kronor, vilket lämnar en återstående ökning av egentliga statsutgifter med 48 miljoner kronor att specificera.

Gemensam för alla huvudtitlarna är den utgiftsökning, som inträder vid genomförandet av den vid 1938 års riksdag beslutade löneregleringen för allmänna civilförvaltningen samt av de löneregleringar för, bland andra, militära befattningshavare och lärare vid det statliga undervisningsväsendet, varom förslag torde få framläggas senare. Detsamma gäller den kostnadsstegring som blivit en följd av att de i de nya lönerna ingående rörliga tillläggen samt de å vissa äldre löner, arvoden och pensioner utgående dyrtidstilläggen ansetts böra beräknas efter en levnadskostnadsindex av 168/169; index har under hösten stigit till 167 och kan väntas undergå ytterligare någon höjning. Här berörda faktorer svara för utgiftsökningar på 9 å 9.5 och i runt tal 3.5 eller tillsammans inemot 13 miljoner kronor. Utom huvudtitlar-

Inkomsterna.

na faller även en ökning av ersättningsanslagen till fastighetsfonden och domänverkets fond med cirka 0.81 miljon kronor.

Om man frånräknar jämväl sistnämnda tillägg från den totala ökningen av egentliga statsutgifter, erhålles ett belopp på något över 34 miljoner kronor att fördela på de olika huvudtitlarna och för dessa specifika utgiftsändamål. I det väsentliga förklaras ökningen av utgiftsstegringar under femte, sjunde och åttonde huvudtitlarna, som i viss mån balanseras genom en sänkning av fjärde huvudtitelns utgiftssumma under den nivå till vilken den bragtes upp genom det för innevarande budgetår anvisade engångsanslaget till försvarsberedskapens omedelbara stärkande å 70 miljoner kronor. Nya utgiftsändamål spela en förhållandevis obetydlig roll. Såvitt nu kan bedömas, komma icke de nya anslag som äskas att medföra en fortsatt mera avsevärd automatisk utgiftsökning.

Bortses från de förskjutningar av huvudtitlarnas slutsummor, som följa av löneregleringen och övriga nyss specificerade faktorer, samt från spccialbudgetstitlarna, visa första, andra, tredje, sjätte och nionde huvudtitlarna samt huvudtiteln riksdagen och dess verk m. m. för budgeten i dess helhet mindre betydelsefulla förändringar, ökningen under första huvudtiteln begränsar sig till 72,400 kronor och avser vissa förstärkningsanslag. Under andra huvudtiteln möter en stegring med 590,000 kronor som till större delen hänför sig till ökade kostnader för fångvårdsstaten och uppfostringsanstalter för minderåriga förbrytare samt till åtgärder beträffande villkorligt dömda samt frigivna fångar. På tredje huvudtiteln faller en ökning med

218,000 kronor orsakad av den föreslagna särskilda löneregleringen för tjänstemän vid utrikesförvaltningen samt av vissa organisationsåtgärder i anslutning till exportföreningens förslag. Sjätte huvudtiteln redovisar en stegring med 1.07 miljon kronor, varav ungefär hälften förklaras av en automatisk ökning av till postverket utgående avgifter för tjänstebrev och dylika försändelser. Ett nytt anslag av 200,000 kronor beräknas för understöd åt privatflyget. En anslagsökning på 185,000 kronor för utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag motiveras av kraven på ökad krisberedskap. Av samma storlek är ett nytt anslag till elektrifiering av Jokkmokks socken. Under nionde huvudtiteln redovisas en ökning på 1.44 miljon kronor. Mera väsentliga, delvis av icke automatiska utgiftsminskningar kompenserade kostnadsökningar möta för bland annat assistenter hos lantbruksingenjörer och distriktslantmätare, bidrag till hushållningssällskapen, jordbruksekonomisk undersökning, bidrag till gödselvårdsanläggningar, statens egnahemsstyrelse, statens avdikningsanslag samt statens skogsutdikningsanslag. En automatisk stegring med 0.50 miljon kronor visar anslaget till åtgärder mot tuberkulos hos nötkreaturen. Under huvudtiteln riksdagen och dess verk m. m. slutligen föreligger en kostnadsminskning med 710,000 kronor förklarad av att utgifterna för riksdagshusets reparation nedgå och av att medel för kyrkomöte äskas med allenast ett formellt belopp. Tillsammans svara här behandlade huvudtitlar för en ökning av driftbudgetens slutsumma med icke fullt 3

12 Inkomsterna.

miljoner kronor. Stegringen är till en icke oväsentlig del av automatisk karaktär.

Under fjärde huvudtiteln äskas sammanlagt 238.49 miljoner kronor, varemot i riksstaten för löpande år svarar en anslagssumma på 258.46 miljoner kronor. Å ena sidan har anslaget till försvarsberedskapens omedelbara stärkande bortfallit, vilket medför en minskning med 70 miljoner kronor, å andra sidan ha utgifter till ett sammanlagt belopp av 50.03 miljoner kronor tillkommit. Om sistnämnda summa korrigeras med hänsyn till den beräknade kostnadsökningen i anledning av den föreslagna löneregleringen, böjt levnadskostnadsindex och ändrad ersättning till statens allmänna fastighetsfond — representerande ett nettotillskott till anslagssumman med i runt tal 2.14 miljoner kronor — erhålles ett belopp av inemot 48 miljoner kronor, som utgör den utgiftsökning vilken här kräver förklaring. För lantförsvaret tillkomma ökade kostnader på 15 miljoner kronor till följd av den redan beslutade anskaffningen av viss luftvärnsmateriel, en förskjutning som emellertid mer än motväges genom att ett anslag för viss materielanskaffning sammanhängande med 1936 års arméorganisation (anslag nr 1) i enlighet med den fastställda finansieringsplanen bortfaller. För sjöförsvarets del utgör den viktigaste förändringen en höjning av anslaget till flottans ersättningsbyggnad med närmare 16 miljoner kronor. Under flygvapnet äskas medel för anskaffning och förnyelse av flygmateriel med ett med inemot 17 miljoner kronor förhöjt belopp. Denna ökning motväges emellertid till över 7 miljoner kronor genom att ett å gällande riksstat uppfört anslag till vissa förskott å flygmaterielleveranser bortfaller. Vidare framlägges förslag om anvisande av ett anslag av 10 miljoner kronor för täckande av den beräknade årsutgiften för särskild materielanskaffning till en sammanlagd kostnad av 20 miljoner kronor. Övriga här ej specificerade anslagsökningar fördela sig över ett stort antal poster. De mest betydande förskjutningarna möta inom anslagsgrupperna byggnader m. m. vid lantförsvaret, flytande materiel och byggnader, kustartillerimateriel samt sjökarteverket vid sjöförsvaret samt förplägnad, intendenturmateriel och övningar vid flygvapnet.

För bedömandet av de finansieringsfrågor som aktualiseras genom den avsevärda utgiftsstegringen under fjärde huvudtiteln är en jämförelse med den år 1936 beslutade utgiftsramen av intresse. Huvudtitelns slutsumma för löpande utgifter under budgetåret 1939/40 enligt de för 1936 års försvarsbeslut grundläggande beräkningarna kan angivas till i runt tal 149.3 miljoner kronor. Då har uppräkning skett av den ursprungligen kalkylerade anslagssumman med dyrtidstillägg enligt nu gällande grunder och med de faktiska kostnaderna för övergångsstaterna. Vidare har avdrag gjorts för pensionsavgifter. Med nämnda summa på 149.3 miljoner kronor bör i första hand jämföras huvudtitelns slutsumma enligt förslaget för nästa budgetår, 238.49 miljoner kronor. Dragés från sistnämnda belopp alla kostnader av utpräglad engångsnatur såväl som kostnaderna i anledning av den planerade löneregleringen, återstå cirka 200 miljoner kronor, alltså i runt tal 50 miljö-

Inkomsterna.

ner kronor mera än enligt nyssnämnda kalkyl skulle varit fallet. Av denna höjning av den år 1936 beräknade totalkostnaden faller ett belopp av 44 å 45 miljoner kronor på ökningar av under försvarsbeslutet inbegripna anslag; härav hänföra sig 15.90 miljoner kronor till anslaget till flottans ersättningsbyggnad, 17.47 miljoner kronor till anslaget till anskaffning och förnyelse av flygmateriel samt approximativt 5 miljoner kronor väsentligen till höjningar av avlöningsanslagen. Av hela det sålunda angivna ökningsbeloppet, 50 miljoner kronor, ha 13.90 miljoner kronor av anslaget till flottans ersättningsbyggnad och 2.20 miljoner kronor av anslaget till anskaffning och förnyelse av flygmateriel, eller tillhopa 16.10 miljoner kronor, framstått som de enda viktigare obundna beloppen. Detta förhållande har som utgångsläge för utgiftsregleringen under fjärde huvudtiteln givit ett belopp av i runt tal (149.3 + 50 — 16.1 =) 183.2 miljoner kronor. Vid bedömandet av det totalbelopp under fjärde huvudtiteln, som bör vara täckt av löpande statsinkomster, måste emellertid tagas hänsyn till åtskilliga faktorer, med vilka tidigare icke funnits anledning räkna. Härvid torde i främsta rummet böra framhållas de utgiftsökningar, som betingas av löneregleringen och levnadskostnadsindex’ höjning, samt vidare vissa såsom ofrånkomliga ansedda materielkostnader, av vilka åtskilliga i större eller mindre utsträckning hava karaktären av engångsutgifter.

För femte huvudtiteln redovisas efter tidigare angivna korrigeringar av slutsumman en kostnadsökning med 15.04 miljoner kronor. Anslaget till gasskyddsutrustning har uppförts med ett från 1.5 till 4 miljoner kronor förhöjt belopp. Nya anslag ha tillkommit för bidrag till anordnande av hem för åldringar och änkor (1 miljon kronor) samt till vissa nybyggnader för en central depå för blindas arbeten (285,000 kronor), statens kriminaltekniska anstalt (207,000 kronor) och skyddsläkemedel åt vissa kvinnor och barn (150,000 kronor). Bland de automatiska förändringarna märkas en ökning av anslaget till mödrahjälp med över 4 miljoner kronor och en kostnadsstegring för ersättning till barnavårdsnämnderna för bidragsförskott å 2.30 miljoner kronor som emellertid till en del motvägas av att anslagen till folkpensioner och barnbidrag ha tillåtit en reduktion på sammanlagt närmare 5 miljoner kronor. Den automatiska utgiftsstegringen under denna huvudtitel har i jämförelse med tidigare år reducerats. Enligt verkställda beräkningar kan den uppskattas till 6 å 7 miljoner kronor. Intill ett belopp av 13 å 14 miljoner kronor synes emellertid ökningen av huvudtitelns slutsumma böra betraktas såsom genom tidigare beslut eller av praktiska skäl bunden.

Av vad tidigare anförts framgår, att sjunde huvudtitelns slutsumma nedbringats genom att för nästa budgetår specialbudgetsanslaget till avsättning till skatteutjämningsmedlens fond utan ersättning kunnat bortfalla. Med hänsynstagande därtill och efter sedvanliga korrigeringar i övrigt redovisas under huvudtiteln en utgiftsökning med 12M miljoner kronor. Denna förklaras väsentligen av att i enlighet med beslut vid fjolårets riksdag ett anslag av 15.70 miljoner kronor till ersättning till kommunerna för mistad kommunal progressivskatt tillkommit samtidigt som anslaget å 3 miljoner

14 Inkomsterna.

kronor för avsättning till fond för vissa stödåtgärder inom malmkommunerna bortfallit. Å anslagen till årlig taxering och tolagsersättningar redovisas betydande automatiska stegringar som praktiskt taget helt motväga de automatiska besparingar som uppkommit bland annat genom att anslagen till avlösning av frälseskatteräntor samt till inlösen av landgille bortfallit och väsentliga reduktioner kunnat ske å anslagen till tullverkets fortskaffningsmateriel och vissa statistiska utredningar. Den icke automatiska utgiftsökning som förekommer under huvudtiteln är av förhållandevis mycket ringa omfattning.

Åttonde huvudtitelns slutsumma visar en ökning med 20.07 miljoner kronor, sedan avdrag skett för löneregleringskostnaderna och övriga korrigeringsposter. Härav avser ett belopp av sammanlagt något över 2 miljoner kronor nya utgiftsändamål. Till inköp av radium för karolinska sjukhuset äskas 411,000 kronor, till nya lokaler för nomadskolorna 400,000 kronor, till ögonklinik vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar 200,000 kronor samt till statsstipendier vid universiteten och karolinska sjukhuset 200,000 kronor. Beträffande icke automatiska stegringar å äldre anslag må här nämnas, att skolbarnsbespisningen beräknas draga en ökad kostnad å 200,000 kronor samt att en föreslagen lönereglering för vaktmästarpersonalen vid de allmänna läroverken betingar en anslagsökning med inemot 300,000 kronor. I övrigt visar den icke automatiska kostnadsstegringen under denna huvudtitel en betydande splittring på smärre poster. Bland de automatiska utgiftsökningarna, sammanlagt uppgående till ungefär 17 miljoner kronor, dominera höjningarna å avlöningsanslagen till folkskoleväsendet samt å anslagen till karolinska sjukhuset.

Efter omräkning enligt här förut tillämpade grunder visar tionde huvudtiteln en ökning med 3.30 miljoner kronor. Anslaget till statlig lagerhållning äskas med ett från 1.93 till 3 miljoner kronor förhöjt belopp. Till säkerhetsanstalter för sjöfarten äskas en anslagsökning av 848,000 kronor. Till utrustning vid flygtekniska försöksanstalten samt utrustning och driftkostnader vid statens hantverksinstitut föreslås ökade medelsanvisningar å sammanlagt 735,000 kronor. En kostnadsökning för geologisk-geofysisk undersökning av sydvästra Skånes kritområde å 280,000 kronor motväges av minskade utgifter för vissa prospekteringsarbeten. Väsentliga kostnadsökningar möta även å anslagen till lots- och fyrstaten samt till patentverket. Anslagsstegringarna under förevarande huvudtitel äro i relativt mindre utsträckning att anse såsom automatiska.

Elfte huvudtiteln visar efter frånräknande av höjningarna å dyrtidstillläggsanslagen till följd av levnadskostnadsindex’ beräknade uppgång en helt automatisk utgiftsökning av 2.84 miljoner kronor.

De sammanlagda utgifterna för statens kapitalfonder uppgå enligt riksstatsförslaget till praktiskt taget samma belopp som i gällande riksstat. Underskottet å luftfartsfonden upptages med en obetydlig förhöjning. För riksgäldsfonden beräknas underskottet öka i runt tal 1 miljon kronor. Under en ny huvudtitel, Avskrivning av oreglerade kapitalmedels-

Inkomsterna.

förluster, äskas ett avskrivningsanslag av 1.50 miljon kronor. Sistnämnda båda tillskott motvägas helt av en kostnadssänkning under huvudtiteln för avskrivning av nya kapitalinvesteringar.

Beträffande sistnämnda huvudtitel må här nämnas, att de i gällande riksstat till sammanlagt 13.27 miljoner kronor uppgående anslagen för avskrivning å försvarsväsendets byggnader av i annat sammanhang närmare utvecklade skäl i riksstatsförslaget ansetts kunna bortfalla samt att till försvarsberedskap vid statens järnvägar äskas ett från 2 till 1 miljoner kronor reducerat anslag. Dessa kostnadsminskningar motvägas emellertid till största delen av ökade avskrivningar under statens allmänna fastighetsfond (5.58 miljoner kronor), luftfartsfonden (0.50 miljon kronor) samt statens utlåningsfonder och fonden för låneunderstöd (tillsammans 1.66 miljon kronor) jämte två nya avskrivningsanslag under fonden för förlag till statsverket å vartdera 2 miljoner kronor; de båda sistnämnda anslagen, av vilket det ena är avsett att avräknas mot automobilskattemedlen, sammanhänga med den statliga lagerhållningen. Nyss berörda anslagsökning för avskrivningar under fastighetsfonden förklaras väsentligen av genomförandet av de beslutade investeringarna vid Hall, sinnessjukhusen och karolinska sjukhuset. En avsevärd kostnadshöjning orsakas av fullföljandet av pågående byggnadsarbeten för vissa militära förvaltningsmyndigheters räkning.

Till komplettering av den översikt över utgifterna å driftbudgeten i riksstatsförslaget, som jag här lämnat, må till slut nämnas, att den besparing som, på sätt tidigare angivits, vinnes genom att utgifterna för bidrag till skattetyngda kommuner nästföljande budgetår täckas av fondmedel vid sidan av budgeten kan beräknas uppgå till 14.50 miljoner kronor. Den finansiellt sett relativt likartade utgiftsminskning, som följer av att medel ej äskas för avskrivning av vissa försvarsväsendets byggnader, uppgår till i runt tal 16.50 miljoner kronor. Slutligen må också påpekas, att specialbudgetsanslaget för avsättning till fonden för mötande av förluster å spannmålsregleringen ansetts böra i riksstatsförslaget för nästföljande budgetår uppföras med ett 2 miljoner kronor mindre belopp än den däremot svarande inkomsttiteln, varigenom ernåtts en avlastning av driftbudgeten till samma belopp.

Inkomstberäkningen och budgetens balansering. Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1939/40 slutar på en summa av 1,341.3 miljoner kronor. Då utgiftsbeloppet här förut upptagits till icke mindre än 1,363.1 miljoner kronor, skulle sålunda föreligga en brist på ungefär 22 miljoner kronor. Innan jag går in på frågan om de utvägar, som kunna väljas för att täcka denna brist, eller på ett övervägande av möjligheten att i nuvarande läge tillåta en underbalansering av budgeten, skall jag emellertid först ange de punkter på vilka någon jämkning av ämbetsverkets siffror synes påkallad eller möjlig.

Vad då först den stora posten inkomst- och förmögenhetsskatten beträffar, torde det vara överflödigt att ytterligare understryka den osäkerhet, som måste vidlåda uppskattningen av denna inkomst första gången det nya skat-

16 Inkomsterna.

tesystemet tillämpas. Denna osäkerhet gäller för övrigt icke endast de belopp, som vid ett visst procenttal för den rörliga bottenskatten kunna beräknas inflyta, utan även den ur skattepolitisk synpunkt uppkommande frågan, vid vilket procenttal för den nya skatten en oförändrad skattenivå skall anses föreligga. Riksräkenskapsverket har, under hänvisning till engångskaraktären av de vid 1938 års riksdag beslutade skattehöjningarna, ansett riktigast att vid beräkningen av titeln förutsätta, att den nya bottenskatten skall utgå med 110 procent av grundbeloppet. Enligt av 1936 års skattekommitté verkställda beräkningar skulle nämligen det nya skattesystemet vid detta procenttal representera samma skattenivå som varit rådande åren 1936 och 1937, alltså med den ordinarie inkomst- och förmögenhetsskatten vid 170 procent av grundbeloppet och den extra inkomstskatten efter år 1936 företagen förhöjning. Skattekommitténs beräkningar byggdes på 1936 års taxeringar — alltså de senaste då tillgängliga — och det däx-vid framkomna resultatet visade ganska små förskjutningar i förhållandet mellan de samlade skattebeloppen för olika grupper av skattskyldiga under det gamla och det nya systemet. Någon lättnad skulle med de nya reglerna ha inträtt för enskilda, medan aktiebolagen skulle ha erhållit en motsvarande förhöjning.

Riksräkenskapsverket har emellertid företagit även en jämförelse på grundval av skatteunderlaget från de följande åren, och det visar sig, att det nya systemet med bottenskatten vid 110 procent icke under dessa år skulle ha lämnat samma avkastning som skatterna enligt det gamla systemet. Det debiterade beloppet för år 1937 uppgick till 289.26 miljoner kronor och hade vid en uttagningsprocent av 170 år 1938 uppgått till 341.76 miljoner kronor, medan beloppen enligt det nya systemet skulle ha stannat vid 282.7 respektive 322.3 miljoner kronor. För det beräknade skatteunderlaget år 1939 skulle det debiterade beloppet enligt de äldre grunderna ha blivit 358.6 miljoner kronor, medan det nu uppskattas till 335.9 miljoner kronor. Sänkningen beror år 1937 nästan helt på minskningen av beloppen för enskilda, vilken icke motväges av någon högre siffra för aktiebolagen. Åren 1938 och 1939 är det framför allt de lägre siffrorna för aktiebolagen, som förklara nedgången i de samlade beloppen. Uppenbarligen är det övergången till den proportionella beskattningen av bolagen, som här tar sig uttryck. Vid god konjunktur med relativt höga vinstprocenter skulle den progressiva skatten ha gett en högre avkastning än den proportionella. Medan det debiterade beloppet för aktiebolagen nu beräknas till 83.6 miljoner kronor för 1939, skulle det med de äldre reglerna bibehållna ha uppgått till 100.7 miljoner kronor. Vid en uttagning av bottenskatten med 110 procent uppstår alltså en skattelindring för bolagen med 17 miljoner kronor. Sänkningen för enskilda är 6 miljoner kronor.

I fråga om bedömningen av de nya skatternas avkastning saknar jag anledning att frångå riksräkenskapsverkets siffror, alltså sammanlagt 329 miljoner kronor. Utfallet kan uppenbarligen bli väsentligt ogynnsammare. I det rådande budgetläget, mot bakgrunden av företagna konsolideringsåtgär-

Inkomsterna.

der och med en budgetutjämningsfond med betydande positiva behållningar, har jag emellertid icke ansett det oriktigt att såväl i detta fall som i övrigt hålla beräkningarna uppe, även om därmed kunde anses följa en viss risk för utfall med underskott. Så föreslår jag att i fråga om bilskattemedlen godtaga av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framräknade 132 miljoner kronor, alltså 2 miljoner kronor mera än riksräkenskapsverket föreslagit. För skatterna i övrigt synas däremot inga jämkningar böra företagas i ämbetsverkets beräkningar. Smärre tillägg och jämkningar för uppbördsmedlen medföra däremot en höjning av siffran till 69.5 miljoner kronor, alltså med 0.4 miljon kronor. Affärsverkens avkastning röner inverkan från det procenttal för rörligt tillägg, vid vilket lönekostnaderna beräknas. Då detta ansetts böra höjas till 6 procent från det i riksräkenskapsverkets beräkningar antagna 3 procent, ha siffrorna för postverket, telegrafverket och statens järnvägar nedräknats till respektive 15, 34 och 28 miljoner kronor, eller med tillsammans 4 miljoner kronor. Från riksbanken har upptagits som inkomst 0.5 miljon kronor i stället för 0.2 miljon kronor.

Efter företagna jämkningar skulle den samlade inkomstsumman uppgå till 1,340.7 miljoner kronor, och bristen gentemot de beräknade utgifterna på 1,363.1 miljoner kronor skulle utgöra 22.4 miljoner kronor. Då man går att överväga de olika möjligheterna att täcka denna brist, torde det vara skäl att uppmärksamma, att det verkliga underskottet av löpande inkomster i förhållande till beräknade utgifter är väsentligt större än den nu angivna summan. Så har under utgiftsregleringen påpekats, att under sjunde huvudtiteln i år intet anslag uppförts till skatteutjämning åt skattetyngda kommuner, därför att hela utgiften, som beräknas till omkring 14.5 miljoner kronor, kan för denna gång bestridas ur skatteutjämningsmedlens fond.

Under förutsättning att utgifter av samma omfattning som de nu i budgeten upptagna skulle krävas även i fortsättningen, synes en ökning av de regelbundna inkomsterna bli nödvändig, och en omedelbar skattehöjning vore den naturliga utvägen, såvida ej läget i konjunkturhänseende kunde motivera ett uppskov och en underbalansering tillsvidare. Går man däremot ut ifrån att utgiftsökningen till en icke obetydlig del är av tillfällig natur, att det här alltså delvis gäller engångsanslag, kan naturligtvis den tanken icke utan vidare avvisas, att kostnaderna för anslagen täckas under en flerårsperiod. Den nyss genomförda nya budgetordningen har uttryckligen tagit sikte på en dylik möjlighet, visserligen främst och egentligen för utjämningen av beskattningen under konjunkturväxlingar, men i extraordinära undantagslägen även för andra ändamål. EU sådant undantagsläge har i många länder ansetts föreligga, då man beslutat en hastig förstärkning av det militära försvaret genom anskaffande av bättre materiell utrustning. Det framgår av den tidigare redogörelsen, att svårigheterna vid balanseringen av nästa års budget just har sin grund i en dylik situation, liksom det störa engångsanslaget i den nu gällande riksstaten sprängt den tidigare inkomstramen.

Vid förra årets riksdag förordade jag utan tvekan att hela kostnaden

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 saml. Nr 1. Del 2. 2

18 Inkomsterna.

skulle omedelbart täckas genom beskattning av engångsnatur. Skäl kunna utan tvivel anföras för att även nu tillämpa samma metod, så mycket mera som det tillsvidare möter stora svårigheter att avgöra, vilken del av utgiftsökningarna som klart ha engångskaraktär och vilka som under en längre eller kortare tidsperiod kunna antagas återkomma. Å andra sidan kan anföras, att konjunkturläget som karakteriseras av en viss avmattning och ansetts motivera vissa kapitalinvesteringar för att öka sysselsättningen, närmast synes ge skäl för en strävan att hålla skattebelastningen nere.

I valet mellan de olika vägarna har det spelat en viss roll, att möjligheter visat sig föreligga att för nästa budgetår vinna balans vid den skattenivå, som antagits i här förut gjorda inkomstberäkningar, utan att därför öppen underbalansering med belastning av utjämningsfonden behöver tillgripas. Verkliga inkomster av engångsnatur, i den omfattning som behöves för täckning av ett underskott på 23 miljoner kronor, kunna nämligen erhållas på sätt, som närmare framgår ur beräkningen av de särskilda inkomsttitlarna. Från Vin- & spritcentralen kunna sålunda inlevereras 5 miljoner kronor utöver de av riksräkenskapsverket upptagna. Sedan skatteutjämningsfonden belastats med 14 å 15 miljoner kronor för nästa utdelning, torde ett belopp på 5 å 5.5 miljoner kronor återstå, vilket upptages på inkomstsidan under Övriga diverse inkomster som uppbringas till 8 miljoner kronor. Från domänverket kan påräknas en extra inleverans av 7.5 miljoner kronor, alltså sammanlagt 12.5 miljoner kronor. Slutligen beräknas Tobaksmonopolet bliva i stånd att av 1938 års vinstmedel lämna 5 miljoner kronor, varför aktieinkomsten kan upptagas till 6.6 miljoner kronor. Dä dessa engångsinkomster på inemot 23 miljoner kronor läggas till den förut beräknade summan av 1,340.7 miljoner kronor, erhålles 1,363.5 miljoner kronor, och budgeten är för detta år balanserad.

Beräkning av de särskilda inkomsttitlarna.

Såsom framgår av vad i det föregående anförts, har jag ansett mig böra i fråga om inkomstberäkningen för nästkommande budgetår på de flesta punkter ansluta mig till riksräkenskapsverkets förslag. Beträffande beräkningen av de särskilda inkomsttitlarna torde få anföras följande.

Egentliga statsinkomster.

Skatter. De nuvarande statsskatterna mantalspenningar, inkomst- och förmögenhetsskatt, särskild skatt å förmögenhet, extra inkomst- och förmögenhetsskatt samt utjämningsskatt ävensom den nuvarande kommunala progressivskatten skola, enligt den vid 1938 års riksdag beslutade reformen av den statliga inkomst- och förmögenhetsbeskattningen, från och med den 1

Inkomsterna.

januari 1939 ersättas med två skatter, nämligen en inkomst- och förmögenhetsskatt samt en särskild skatt å förmögenhet.

Inkomst- och förmögenhetsskatten i dess nya gestaltning är uppdelad i eu rörlig bottenskatt och en fast tilläggsskatt. Bottenskatten omfattar dels en progressiv inkomst- och förmögenhetsskatt å fysiska personer samt oskilta dödsbon och familjestiftelser, dels en proportionell inkomstskatt å svenska aktiebolag och övriga juridiska personer. Den progressiva delen av bottenskatten ansluter sig till sin allmänna byggnad till den nuvarande inkomstoch förmögenhetsskatten, dock att vid den nya skatten förmögenhetsdelen reducerats från Voo till Vioo och de skattefria avdragen omlagts. Tilläggsskatten, som åvilar allenast fysiska personer och med dem jämställda skattskyldiga, är progressiv samt anordnad enligt principiellt samma grunder som den nuvarande extra inkomst- och förmögenhetsskatten. Grunderna för den skattepliktiga inkomstens och förmögenhetens bestämmande ha lämnats i stort sett oförändrade. Reglerna i fråga om rätten till avdrag för värdeminskning å inventarier m. m. ha dock underkastats revision.

Den nya särskilda skatten å förmögenhet, som åvilar fysiska personer, oskifta dödsbon, vissa utländska juridiska personer samt familjestiftelser, är uppbyggd efter samma allmänna grunder som den nu utgående särskilda förmögenhetsskatten. För den nya skatten är emellertid gränsen för skattskyldighetens inträdande sänkt från nu gällande 50,000 kronor till 20,000 kronor. Den beskattningsbara förmögenhet, å vilken den nya förmögenhetsskatten utgår, skall fastställas enligt i huvudsak samma grunder, som tillämpas vid den nuvarande särskilda skatten å förmögenhet.

Med hänsyn till det nya skattesystemets allmänna utformning har riksräkenskapsverket funnit lämpligast att för beräkningen av de båda nya statsskatternas avkastning under budgetåret 1939/40 först verkställa en uppskattning av den debiterade skatteuppbörd under samma budgetår, som vid bibehållande av det nuvarande skattesystemet vore att påräkna beträffande de skatter, vilka skola ersättas av de nya skatterna. Till grund för sistnämnda uppskattning, vilken verkställts i nära anslutning till motsvarande uppskattning i riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1938/39, hava lagts de av statistiska centralbyrån meddelade resultaten av innevarande och närmast föregående års taxeringar till kommunal inkomstskatt, till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt samt till särskild skatt å förmögenhet. Närmare uppgifter över vid taxeringarna till nämnda skatter aren 1935 1938

fastställda inkomst- och förmögenhetsbelopp m. m. framgå av en i riksräkenskapsverkets skrivelse (sid. 10) intagen tabellarisk sammanställning. Rörande taxeringen till kommunal inkomstskatt återfinnas i tabellen särskilda uppgifter för den uppskattade inkomsten från olika inkomstkällor, varemot uppgifterna rörande den statliga inkomst- och förmögenhetsskatten avse endast taxerade belopp, utnyttjade ortsavdrag samt beskattningsbara belopp.

Vad angår det påräkneliga utfallet av 1939 års taxering, har riksräkenskapsverket anfört, att detta vore beroende av de ekonomiska förhållandena under kalenderåret 1938. Såsom riksräkenskapsverket i sin inkomstberäk-

20 Inkomsterna.

ning närmare angivit, hade den tidigare mycket starka konjunkturförbättringen i Sverige under år 1938 väsentligen stagnerat, även om utvecklingen inom olika näringsgrenar varit mycket oenhetlig. Vid sådant förhållande syntes ock taxeringsresultaten vid 1939 års taxering i stort sett komma att uppvisa allenast en relativt måttlig stegring utöver den nivå, som uppnåtts vid innevarande års taxering.

Med utgångspunkt från de i tabellen för 1938 års taxering redovisade taxeringsresultaten har riksrälcenskapsverket verkställt beräkning rörande 1939 års taxering till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt och till särskild skatt å förmögenhet.

Efter övervägande av den utveckling, som de särskilda inkomstarterna kunde komma att utvisa, har riksräkenskapsverket vad angår inkomst- och förmögenhetsskatten för andra skattskyldiga än svenska aktiebolag beräknat, att vid 1939 års taxering skulle uppnås ett beskattningsbart belopp av 3,025 miljoner kronor. Beträffande svenska aktiebolag har beräkningen, vilken ansetts kunna grundas direkt på den samlade taxerade inkomsten, lett fram till ett beskattningsbart belopp vid 1939 års taxering av 780 miljoner kronor, ökningen i förhållande till de vid 1938 års taxering framkomna beskattningsbara beloppen utgör för de förra 5.6 procent och för de senare 2.6 procent.

Vad slutligen angår taxeringen till den särskilda skatten å förmögenhet räknar riksräkenskapsverket med att den beskattningsbara förmögenheten skall vid 1939 års taxering uppvisa en betydande stegring främst på grund av den stora värdehöjningen vid sistlidet års allmänna fastighetstaxering. Den beskattningsbara förmögenheten beräknas uppgå till i runt tal 9,500 miljoner kronor, innebärande en stegring i jämförelse med fjolårets taxering av 9.3 procent.

Riksräkenskapsverket har härefter med ledning av uppgifter, som återfinnas i bilaga A till 1936 års skattekommittés betänkande med förslag till omläggning av den direkta statsbeskattningen m. m. (sid. 276), utarbetat en i verkets skrivelse (sid. 14) intagen tabell innefattande beräkning av debiterade skatter vid taxeringarna åren 1936—1939, under antagande att de vid 1936 års taxering gällande grunderna för beskattningen bibehållits oförändrade vid samtliga års taxeringar och efter avdrag för 1936 års taxering av till denna taxering hänförlig tillfällig efterbeskattning. Beräkningen av debiterade skatter vid 1939 års taxering har härvid verkställts med utgångspunkt från uppskattningarna av inkomst- och förmögenhetsutvecklingen under år 1938. För samtliga års taxeringar hava de debiterade skattebeloppen i anslutning till den för de nya skatterna gällande ordningen uppdelats på skatter å fysiska personer jämte oskifta dödsbon och familjestiftelser, svenska aktiebolag och övriga juridiska personer.

Vid beräkningen av utfallet av den nya inkomst- och förmögenhetsskatten och den nya särskilda skatten å förmögenhet har riksräkenskapsverket haft att utgå från de i 1936 års skattekommittés förenämnda betänkande (sid. 269) meddelade uppgifterna angående uppskattningen av de nya skatternas av-

Inkomsterna.

kastning vid grundbeloppsnivå. Kommitténs beräkningar hava verkställts å skatteunderlaget enligt 1936 års taxering efter korrigering för tillfälliga eftertaxeringar.

De nya skatterna hava så avvägts, att desamma med utgångspunkt från skatteunderlaget enligt 1936 års taxering och vid uttagande av 110 procent av bottenskattens grundbelopp skulle lämna en avkastning ungefärligen motsvarande avkastningen enligt nämnda års taxering — med frånräknande av till den tillfälliga efterbeskattningen hänförliga belopp — av de sex skatter, vilka avsetts skola ersättas av de båda nya skatterna.

Med hänsyn härtill och under beaktande dels att grunderna för beskattningen vid 1937 års taxering varit desamma som vid 1936 års taxering, dels ock att den vid 1938 års taxering genomförda höjningen av skattesatserna för inkomst- och förmögenhetsskatten och för särskilda skatten å förmögenhet varit att anse såsom en av den vid 1938 års riksdag beslutade förstärkningen av försvaret föranledd tillfällig skattestegring, har riksräkenskapsverket funnit riktigast, att vid beräkningen av skatteutfallet vid 1939 års taxering förutsätta, att den i den nya inkomst- och förmögenhetsskatten ingående bottenskatten skall utgå med 110 procent av grundbeloppen.

Sedan de av 1936 års skattekommitté å skatteunderlaget enligt 1936 års taxering för de nya skatterna beräknade debiterade skattebeloppen höjts, i vad avser bottenskatten, till 110 pi-ocent av sistnämnda skatts grundbelopp, har riksräkenskapsverket verkställt beräkning av motsvarande, till skattetaxeringarna åren 1937, 1938 och 1939 hänförliga skattebelopp. Beräkningen har genomförts i nära anslutning till de i 1936 års skattekommittés förenämnda betänkande och i Kungl. Maj:ts vid 1938 års riksdag avgivna proposition med förslag till omläggning av den direkta statsbeskattningen m. m. (nr 258) meddelade kalkyler. Vid beräkningen av den vid 1939 års taxering debiterade inkomst- och förmögenhetsskatten har hänsyn så till vida tagits till den nedsättning av den vid taxeringen uppskattade rörelseinkomsten, som kan föranledas av de i samband med omläggningen av skattesystemet beslutade nya bestämmelserna rörande rätt till avdrag för värdeminskning och för avsättning till konjunkturinvesteringsfond, att för svenska aktiebolag det beskattningsbara beloppet vid 1939 års taxering antagits uppgå till samma belopp som vid 1938 års taxering. Resultatet av beräkningen återgives i en i verkets skrivelse (sid. 15) intagen tabell.

Enligt den av riksräkenskapsverket sålunda verkställda beräkningen skulle den debiterade inkomst- och förmögenhetsskatten vid 1939 års taxering uppgå till 306.6 miljoner kronox-, varav 247.2 miljoner kronor skulle belöpa å bottenskatten och 59.4 miljoner kronor å tilläggsskatten.

Med ledning av erfarenheten från tidigare års taxeringar till inkomst- och förmögenhetsskatt m. fl. skatter har riksräkenskapsverket beräknat den influtna bruttoinkomsten till 98 procent av det debiterade skattebeloppet. Riksräkenskapsverket har härvid förutsatt, att å de nuvarande statliga inkomstoch förmögenhetsskatterna inflytande restantier skola redovisas å den nya inkomst- och förmögenhetsskatten. Från den influtna bruttoinkomsten åter

22 Inkomsterna.

avgå restituiioner, vilka riksräkenskapsverket uppskattat till 1.5 miljon kronor. I enlighet härmed skulle den behållna inkomsten å förevarande titel kunna beräknas uppgå till 299.0 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket har framhållit, att den sålunda verkställda beräkningen av den nya inkomst- och förmögenhetsskattens avkastning under budgetåret 1939/40 självklart vore mycket osäker. Redan bedömningen av de taxerade beloppen vid 1939 års taxering vore oviss. De största riskerna för felberäkning hänförde sig emellertid till jämförelsen mellan de äldre och de nya skatternas avkastning, i vad avsåge beskattningen av fysiska personer och med dem jämställda skattskyldiga.

Med stöd av sin beräkning har riksräkenskapsverket hemställt, att i riksstatsförslaget för budgetåret 1939/40 inkomst- och förmögenhetsskatt beräknas till ett avrundat belopp av 300,000,000 kronor.

Enligt riksräkenskapsverkets beräkning skulle det debiterade skattebeloppet för den nya särskilda skatten å förmögenhet vid 1939 års taxering uppgå till 29.3 miljoner kronor. Med ledning härav beräknar riksräkenskapsverket den behållna inkomsten av särskild skatt å förmögenhet under budgetåret 1939/40 till 29,000,000 kronor.

Såsom framgår av vad jag i finansplanen anfört, delar jag i huvudsak den uppfattning av konjunkturläget under år 1938, åt vilken riksräkenskapsverket givit uttryck. Jag kan också ansluta mig till verkets beräkning av skatteunderlaget detta år. Då jag föreslår, att den i den nya inkomstoch förmögenhetsskatten ingående bottenskatten skall uttagas med 110 procent av grundbeloppen för samtliga skattskyldiga, vill jag därför — under erinran om den stora osäkerhet som vid övergången till det nya skattesystemet måste vidlåda varje inkomstberäkning — hemställa, att inkomstoch förmögenhetsskatt i riksstatsförslaget för budgetåret 1939/40 beräknas till 300,000,000 kronor. Jämväl inkomsttiteln särskild skatt å förmögenhet torde böra uppföras med av riksräkenskapsverket föreslaget belopp, eller 29,000,000 kronor.

Inkomsttitlarna utskiftningsskatt och ersättningsskatt samt bevillningsavgifter för särskilda förmäner och rättigheter böra i enlighet med riksräkenskapsverkets beräkning uppföras i riksstatsförslaget med respektive

500,000 kronor och 300,000 kronor.

Stämpelmcdel, vilka för budgetåret 1937/38 gåvo en behållen avkastning av 70.52 miljoner kronor, äro i riksstaten för innevarande budgetår uppförda med 65 miljoner kronor.

För budgetåret 1939/40 har generalpoststyrelsen, under förutsättning att nuvarande konjunkturer bliva oförändrade och nu gällande skattesatser bibehållas, föreslagit, att stämpelmedlen måtte upptagas till 57 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket har erinrat, att stämpelmedelsuppbördens storlek i avsevärd grad påverkas av tillfälliga omständigheter samt att inkomsttiteln är i hög grad konjunkturbetonad. Under kalenderåret 1937 hade stäm-

Inkomsterna.

pelmedel på grund av tillfälliga omständigheter influtit med ett mycket högt belopp, varemot uppbörden under kalenderåret 1938 — beräknad till omkring 63 6 miljoner kronor — kunde anses vara av en vid nuvarande förhållanden mera normal omfattning. Det funnes anledning antaga, att uppbörden med hänsyn till den höjda fastighetstaxeringen samt de under högkonjunkturåren förbättrade förmögenhetsförhållandena skulle komma att för kalenderåret 1939 utvisa ökning. Å andra sidan beräknades stämpeluppbörden genom tillkomsten av Svenska penninglotteriet aktiebolag komma att minskas med 7.2 miljoner kronor under budgetåret 1939,40. Med utgångspunkt härifrån har riksräkenskapsverket funnit inkomsten av stämpelmedlen kunna för budgetåret 1939/40 beräknas till 60 miljoner kronor.

Mot riksräkenskapsverkets ifrågavarande beräkning har jag intet att erinra. I likhet med verket vill jag dock framhålla inkomsttitelns beroende av konjunkturförhållandena, som innebär risker för ett väsentligt underskott i händelse av en försämring av läget.

Lotterivinstskatten, av vilken enligt gällande bestämmelser hälften avses för kommunal skatteutjämning, utgör en del av de under stämpelmedel redovisade statsinkomsterna. Jämte utjämningsskatten ha därför medel från denna inkomsttitel i angiven utsträckning över ett under sjunde huvudtiteln anvisat förslagsanslag tillförts skatteutjämningsmedlens fond, från vilken kostnaderna för skatteutjämningen hittills bestritts. I anledning av att utjämningsskatten avskaffats genom den vid 1938 års riksdag beslutade reformen av den statliga inkomst- och förmögenhetsbeskattningen, förordar jag vid anmälan av anslagsäskandena under sjunde huvudtiteln, att kostnaderna för skatteutjämningen framdeles skola bestridas från ett anslag å allmänna budgeten. Vid bifall till detta förslag bör bindningen av hälften av lotterivinstskatten vid ifrågavarande ändamål bortfalla. Jag hemställer denna dag om avlåtande av proposition till riksdagen med förslag till härav motiverade författningsändringar.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att stämpelmedlen i riksstatsförslaget upptagas med 60 miljoner kronor.

Automobilskattemedel. Genom den av 1938 års riksdag beslutade omläggningen av automobilbeskattningen har skatten å automobilgummiringar bortfallit, fordonsskatten på ett förändrat sätt lagts på automobiler av olika slag och en höjning skett av bensinskatten från 10 till 12 öre för liter samt av skatten å brännoljor från 7 till 9 öre för liter.

Riksräkenskapsverket har i huvudsak anslutit sig till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens beräkningar av automobilskattemedlens avkastning under budgetåret 1939/40 — enligt vilka bensinskatten, inklusive 1 miljon kronor i skatt å vissa brännoljor, skulle uppgå till 95.8 och fordonsskatten till 36.2 miljoner kronor — och föreslagit automobilskattemedlen upptagna till ett avjämnat belopp av 130 miljoner kronor, därav fordonsskatt med 35 miljoner kronor och bensinskatt med 95 miljoner kronor.

Den av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framlagda beräkningen av intäkterna under ifrågavarande båda inkomsttitlar synes mig böra godtagas.

24 Inkomsterna.

Då jag icke funnit tillräcklig anledning föreligga till den av riksräkenskapsverket föreslagna avrundningen av beräkningens resultat, hemställer jag alltså, att automobilskattemedlen i riksstatsförslaget upptagas med sammanlagt 132,000,000 kronor, därav fordonsskatt med 36 miljoner kronor och bensinskatt med 96 miljoner kronor.

Tullmedlen ha i riksstaterna för ett vart av budgetåren 1937/38 och 1938/39 upptagits till 165 miljoner kronor. Förstnämnda budgetår utgjorde den behållna inkomsten enligt budgetredovisningen 179.82 miljoner kronor.

För nästkommande budgetår har generaltullstyrelsen uppskattat bruttoinkomsten av tullmedel till 183 miljoner kronor och restitutionerna till 8 miljoner kronor, varför nettoinkomsten av tullmedel för budgetåret 1939 40 av styrelsen upptagits till 175 miljoner kronor. Uppbördssiffrorna som vissa höstmånader 1938 varit osedvanligt höga — under september 19.6 och under oktober 19.2 miljoner kronor — har styrelsen antagit skola nedgå redan under fortsättningen av innevarande budgetår, då de till betydande del tillskrivas en av skärpningen i det internationella läget föranledd stegring av införtullningen från tullager och frihamnar av vissa varuartiklar, särskilt kaffe och andra kolonialvaror. För tiden efter budgetårets utgång har styrelsen antagit en ytterligare sänkning av uppbördsnivån.

Riksräkenskapsverket har anfört, att beräkningen av förevarande inkomsttitels framtida avkastning under föreliggande förhållanden måste bliva mycket osäker, och att stora omkastningar i inkomsttillflödet icke vore uteslutna. Med hänsyn till tullmedelsinkomsternas nivå under budgetåret 1937/38 och i enlighet med de allmänna förutsättningar rörande konjunkturutvecklingen, från vilka riksräkenskapsverket vid sin inkomstberäkning utgått, har ämbetsverket ansett sig kunna antaga, att den debiterade tulluppbörden för budgetåret 1939/40 icke kommer att understiga 190 miljoner kronor. Härvid har verket i likhet med generaltullstyrelsen antagit, att nyssnämnda stegring av tulluppbörden under hösten 1938 berott på tillfälliga förskjutningar av importen, som icke behöva påverka den totala tulluppbörden under budgetåret. På sagda grunder har riksräkenskapsverket beräknat den behållna inkomsten av tullmedel för nästa budgetår till 180 miljoner kronor.

Med utgångspunkt från den uppfattning om den ekonomiska utvecklingen, åt vilken jag i det föregående givit uttryck, synes mig riksräkenskapsverkets uppskattning av tullmedelsuppbörden kunna godtagas. Av särskild betydelse är i detta sammanhang den motståndskraft som konjunkturläget på hemmamarknaden företett. En väsentlig importminskning brukar erfarenhetsmässigt inträda först sedan köpkraft och kapitalbildning på den inre marknaden visat en nedgång av större omfattning.

Jag hemställer alltså, att inkomsttiteln tullmedel i riksstatsförslaget för nästa budgetår uppföres med 180,000,000 kronor.

Accis å silke, som under budgetåret 1937/38 gav en behållen inkomst av 2.12 miljoner kronor, torde för nästa budgetår i enlighet med generaltullstyrelsens och riksräkenskapsverkets förslag böra upptagas med 2,250,000 kronor.

Inkomsterna.

25 Accis å margarin och vissa andra fettvaror är i riksstaten för innevarande budgetår beräknad till 20 miljoner kronor. Den behållna inkomsten för budgetåret 1937/38 utgjorde 22.63 miljoner kronor.

De grundläggande bestämmelserna i ämnet innefattas i förordningarna den 7 juni 1935 (nr 259) samt den 18 juni 1937 (nr 474). Enligt dessa författningar har Kungl. Maj:t tillagts befogenheten att intill utgången av juni 1939 förordna om accis å margarin och vissa andra fettvaror till belopp av högst 60 öre för kilogram. Med stöd av berörda bemyndigande har Kungl. Maj:t förordnat om uttagande av accis å margarin med 30 öre för kilogram under senare halvåret 1935, med 20 öre under tiden Vi—-215/» 1936, med 30 öre för kilogram under tiden 27/0 1936—-27/7 1937, med 40 öre för tiden 28/7—s/i2 1937 och med 45 öre för tiden därefter och tillsvidare intill utgången av budgetåret 1938/39. Från och med den 27 september 1936 har accis utgått även å vissa andra fettvaror, nämligen konstister samt ersättningsmedel för smör och flott, förutsatt att dessa varor hålla mera än en procent vatten. Genom kungörelse den 9 december 1938 (nr 689) har accisen utsträckts till allt konstister, ävensom till sådana ersättningsmedel för smör och flott, som till sin konsistens äro smör- eller isterliknande, oavsett om de hålla mera eller mindre än en procent vatten.

Då förevarande regleringsbestämmelser upphöra att gälla med utgången av innevarande budgetår och med hänsyn till vansklighetema att redan nu uttala sig om förhållandenas gestaltning för tid därefter, har statens jordbruksnämnd ansett sig icke för närvarande kunna framställa annat förslag än att ifrågavarande inkomster för budgetåret 1939/40 preliminärt skulle uppskattas till samma belopp, som nämnden beräknar skola inflyta under innevarande budgetår eller till 27 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen har, under förutsättning av accisens bibehållande vid 45 öre per kilogram, beräknat inkomsttiteln för budgetåret 1939/40 till samma belopp. I överensstämmelse med dessa sammanfallande uppskattningar har riksräkenskapsverket föreslagit, att inkomsterna av accis å margarin och vissa andra fettvaror skola upptagas till 27 miljoner kronor.

Mot den av riksräkenskapsverket förordade beräkningen av inkomsten av accis å margarin och vissa andra fettvaror har jag ej funnit anledning till erinran. Jag hemställer alltså, att inkomsttiteln i riksstatsförslaget uppföres med 27,000,000 kronor.

Tobaksskatten beräknades i riksstaten för budgetåret 1937/38 till 92 miljoner kronor och lämnade under sagda budgetår en behållen inkomst av 97.11 miljoner kronor.

För innevarande budgetår är tobaksskatten i riksstaten uppförd med 101 miljoner kronor.

För nästkommande budgetår har aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet med hänsyn till den alltjämt fortgående ökningen i omsättningen av tobaks-

26 Inkomsterna.

varor beräknat inkomsttiteln till 108 miljoner kronor. Denna beräkning har riksräkenskapsverket ansett sig kunna biträda.

Den höga beräkning av tobaksskattens avkastning, som förordats av tobaksmonopolct såväl som av riksräkenskapsverket, synes motiverad mot bakgrunden av den snabba tillväxt som inkomsterna under denna titel visat. Jag hemställer därför, att tobaksskatten i riksstatsförslaget uppföres med 108,000,000 kronor.

Till rusdrycksmedlen hänföras brännvinstillverkningsskatt, rusdrycksförsäljningsmedcl från partihandels- och detaljhandelsbolag, omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker samt maltskatt. Dessa inkomsttitlar äro i gällande riksstat upptagna med härefter angivna belopp; vid sidan äro angivna de belopp, till vilka inkomsterna beräknats av riksräkenskapsverket för nästkommande budgetår.

Riksstaten för Verkets förslag 1938/39 för 1939/40

Miljoner kronor

Brännvinstillverkningsskatt ........................ 19 20

Rusdry cksf örsälj ningsmedel:

Partihandelsbolag .............................. 16 19

Detaljhandelsbolag .............................. 21 23

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker.. 97 100

Maltskatt ........................................ 30 33

Summa 183 195

Brännvinstillverkningsskatten, som under föregående budgetår gav en behållen inkomst av 19.14 miljoner kronor, har av kontrollstyrelsen — med utgångspunkt från att den beskattade brännvinskvantiteten förbleve lika stor som under innevarande budgetår — beräknats till 20 miljoner kronor för budgetåret 1939/40. Därvid har förutsatts, att någon restitution av skatt i anledning av import av estnisk sprit icke skall äga rum. Dylik restitution har ej heller tidigare förekommit.

Riksräkenskapsverket har i enlighet med kontrollstyrelsens förslag upptagit brännvinstillverkningsskatten till 20 miljoner kronor. Jag biträder denna beräkning och hemställer alltså, att inkomsttiteln i riksstatsförslaget uppföres ined 20,000,000 kronor.

De rusdrycksförsäljningsmedel, som utgöras av inkomster från partihandelsbolag, d. v. s. vinstmedel från aktiebolaget Vin- & spritcentralen jämte vissa agentbolag, gåvo under budgetåret 1937/38 18.58 miljoner kronor i behållen inkomst. Aktiebolaget Vin- & spritcentralen har under antagande att närvarande läge innefattade en tilltagande lågkonjunktur beräknat inlevereringen av vinst under budgetåret 1939/40 till 18 miljoner kronor, och kontrollstyrelsen har stannat vid samma siffra.

I enlighet med sina allmänna antaganden om konjunkturutvecklingen har

Inkomsterna.

riksräkenskapsverket ansett sig kunna vidtaga en uppräkning av ifrågavarande belopp med 1 miljon eller till 19 miljoner kronor.

Enligt vad jag under hand inhämtat från ledningen för aktiebolaget Vinet spritcentralen torde möjlighet föreligga för bolaget att med anlitande av vinst- och prisregleringsfonden, vars behållning för närvarande uppgår till sitt i bolagsordningen föreskrivna maximum, till staten under nästa budgetår inleverera ett belopp, som med 5 miljoner kronor överstiger det av riksräkenskapsverket föreslagna. Då en sådan inleverans av i finansplanen utvecklade skäl i rådande finansiella läge synes berättigad, hemställer jag, att inkomsttiteln rusdrycksförsäljningsmedel: partihandelsbolag i riksstatsförslaget uppföres med ett till 24,000,000 kronor förhöjt belopp.

Rusdrycksförsäljningsmedlen från detaljhandelsbolagen gåvo 21.10 miljoner kronor i behållen inkomst under budgetåret 1937/38. Kontrollstyrelsen har beräknat, att inleveransen till statsverket under innevarande budgetår skall uppgå till minst det i riksstaten upptagna beloppet. Vinsten av systembolagens rörelse år 1939 har styrelsen under förutsättning av ungefär lika stor omsättning som under år 1938 beräknat till ett något högre belopp, 22 miljoner kronor, beroende på bortfallandet av vissa särskilda omständigheter, vilka nedsatt 1938 års vinst. Under sagda år inträffade sålunda en långvarig restaurangkonflikt, inkomst- och förmögenhetsskatten ökades och den särskilda skatten å aktiebolags inkomst tillkom. Vidare förelågo vissa av den genomförda omorganisationen av systembolagen betingade engångs- m. fl. utgifter ävensom behov av ökade avskrivningar och medelsreservationer. För år 1939 vore särskilt att förvänta en minskning av utskyldsreservationerna, närmast som följd av lindringen i systemaktiebolagens statliga beskattning.

Riksräkenskapsverket har funnit, att nyssnämnda på vinsten inverkande omständigheter måste medföra en avsevärt större vinstdifferens mellan 1938 och 1939 än den, som framginge av kontrollstyrelsens förslag, och har därför ansett sig kunna räkna med en stegring av systembolagens vinstmedel för år 1939 med minst 2 miljoner kronor. Ämbetsverket föreslår, att rusdrycksförsäljningsmedlen från detaljhandelsbolagen för budgetåret 1939/40 skola uppföras med 23 miljoner kronor.

Med biträdande av riksräkenskapsverkets förslag förordar jag, att inkomsttiteln rusdrycksförsäljningsmedel: detaljhandelsbolag i riksstatsförslaget för nästa budgetår uppföres med 23,000,000 kronor.

Statsverkets behållna inkomst av omsättnings- och utskänlcningsskatten, inklusive omsättningsskatten å inhemskt vin, uppgick under budgetåret 1937/38 till 96.82 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen har beräknat den sannolika inleveransen under löpande budgetår till 99 miljoner kronor och antagit, att inkomsterna för budgetåret 1939/40 under förutsättning av ungefär oförändrade konjunkturer och oförändrade skattesatser skola stiga med omkring 1 miljon kronor, vilket belopp kunde förväntas inflyta som en följd av den på grund av motboksålderns sänkning sannolikt starka ökningen av antalet motboksinnehavare. Styrelsen har sålunda ansett inkomsttiteln för budgetåret

28 Inkomsterna.

1939/40 tillsvidare böra beräknas till 100 miljoner kronor, och riksräkenskapsverket bär anslutit sig till denna beräkning.

Maltskatten, som för budgetåret 1938/39 upptagits i riksstaten med 30 miljoner kronor och under budgetåret 1937/38 gav 30.89 miljoner kronor i behållen inkomst, har av kontrollstyrelsen med hänsyn till stegringen i konsumtionen under löpande budgetår beräknats för budgetåret 1939/40 giva en avkastning av 33 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket har biträtt kontrollstyrelsens beräkning.

I anslutning till kontrollslyrelsens och riksräkenskapsverkets beräkning av inkomsterna under sistnämnda båda titlar förordar jag, att de i riksstatsförslaget för budgetåret 1939/40 uppföras, omsättnings- och utskänkningsskatten med 100,000,000 kronor och maltskatten med 33,000,000 kronor.

Med utgångspunkt från vad jag här anfört, skulle skatteinkomsterna komma att i förslaget till riksstat för budgetåret 1939/40 upptagas sålunda:

Kronor Kronor

Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse:

Inkomst- och förmögenhetsskatt, bevillning....... 300,000,000

Särskild skatt å förmögenhet, bevillning.......... 29,000,000

Utskiftningsskatt och ersättningsskatt, bevillning .. 500,000

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter, bevillning.............................. 300,000

Stämpelmedel, bevillning....................... 60,000,000 389,800,000

Automobilskattemedel:

Fordonsskatt, bevillning........................ 36,000,000

Bensinskatt, bevillning.......................... 96,000,000 132,000,000

Tullar och acciser:

Tullmedel, bevillning............................ 180,000,000

Accis å silke, bevillning......................... 2,250,000

Accis å margarin och vissa andra fettvaror, bevillning ........................................ 27,000,000

Tobaksskatt, bevillning.......................... 108,000,000

Brännvinstillverkningsskatt, bevillning............ 20,000,000

Rusdrycksförsäljningsmedel, bevillning:

Partihandelsbolag............................. 24,000,000

Detalj handelsbolag............................ 23,000,000

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker,

bevillning.................................... 100,000,000

Maltskatt, bevillning............................^ 33,000,000 517,250,000

Summa kronor 1,039,050,000.

Uppbörd i statens verksamhet. Med avseende å beräkningen av de under denna rubrik sammanförda inkomsttitlarna torde jag få anföra följande.

Inkomster vid sjökarteverket. Till sjökarteverket inflyta dels försäljningsmedel för sjökort m. m. dels avgifter för undersökning av lanternor och kompasser m. m. Försäljningsmedlen redovisas för närvarande såsom upp-

Inkomsterna.

bördsmedel å det under fjärde huvudtiteln uppförda anslaget till Sjökarteverket: Omkostnader för sjömätningsväsendet. Avgifterna för berörda undersökningar uppbäras under det å samma huvudtitel upptagna anslaget till Sjökarteverket: Omkostnader för kontroll- och undersökningsväsendet. Efter samråd med chefen för försvarsdepartementet föreslår jag, att nämnda försäljningsmedel och avgifter från och med nästa budgetår redovisas å riksstatens inkomstsida under särskild titel. De ifrågakommande anslagen komma i följd härav att upptagas till belopp motsvarande bruttoutgifterna för anslagsändamålen. Inkomsttiteln, som torde höra benämnas »Inkomster vid sjökarteverket» och upptagas under rubriken uppbörd i statens verksamhet, synes för budgetåret 1939/40 böra beräknas till ett belopp av

115,000 kronor.

Avgifter för besiktning av motorfordon. Riksräkenskapsverket har med höjning av en av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen gjord beräkning föreslagit, att inkomsttiteln avgifter för besiktning av motorfordon skall i riksstatsförslaget upptagas med 1,250,000 kronor. Med hänsyn till att — enligt vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anfört — den kraftiga ökningen av motorfordonsbeståndet samt det därmed sammanhängande stora antalet körkortsprövningar under åren 1937 och 1938 medfört ett osedvanligt stort antal förrättningar för besiktningsmännen samt att styrelsen ansett sig böra räkna med en viss nedgång i antalet körkortsprövningar, synes mig försiktigheten bjuda att — i överensstämmelse med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag — för nästa budgetår räkna med samma inkomstbelopp som det å riksstaten för nu löpande budgetår upptagna eller 1,150,000 kronor.

Inkomster vid länsarkitektsinstitutionen hava av riksräkenskapsverket beräknats till 530,000 kronor. Med anledning av en av byggnadsstyrelsen gjord framställning tillstyrker emellertid chefen för kommunikationsdepartementet en utökning av den biträdande tekniska personalen å länsarkitektkontoren. I enlighet med den av nämnde departementschef hävdade uppfattningen, att merkostnaderna för organisationen i stort sett skola motsvaras av inkomster från länsarkitekternas verksamhet, böra — under förutsättning av bifall till berörda under sjätte huvudtiteln framlagda förslag om personalökning — ifrågavarande inkomster för nästa budgetår upptagas något högre än vad riksräkenskapsverket föreslagit eller till 570,000 kronor.

Titeln inkomst av myntning och justering är i riksstaten för innevarande budgetår uppförd med 3.5 miljoner kronor men har av mynt- och justeringsverket med hänsyn till den hittills under budgetåret verkställda myntningen och rådande osedvanligt stora efterfrågan på skiljemynt beräknats giva en behållen inkomst av minst 4.5 miljoner kronor. Beträffande inkomsten för budgetåret 1939 40 har verket uttalat, att den torde kunna uppföras med ungefär enahanda belopp, eller förslagsvis 4 miljoner kronor.

Under erinran att det för närvarande torde vara omöjligt att med större säkerhet beräkna inkomsttiteln, har riksräkenskapsverket funnit mynt- och justeringsverkets beräkning kunna godtagas och föreslagit inkomsttiteln uppförd med 4 miljoner kronor.

30 Inkomsterna.

Med hänsyn till det sannolika utfallet för löpande budgetår samt myntoch justeringsverkets uttalande om avkastningen för nästa budgetår anser jag mig kunna föreslå, att inkomst av myntning och justering i riksstatsförslaget upptages med 4,500,000 kronor.

Å inkomsttiteln bidray till bank- och fondinspektionen redovisas dels bankaktiebolagens bidrag till bankinspektionens verksamhet, dels fondkommissionärernas avgifter till fondinspektionens verksamhet, dels ock jordbrukskasserörelsens bidrag till jordbrukskassetillsynen genom bank- och fondinspektionen.

Under inkomsttiteln har riksräkenskapsverket beräknat ett belopp av

125,000 kronor, därav 75,000 kronor skulle utgöra bidrag till bankinspektionen, 30,000 kronor bidrag till fondinspektionen och 20,000 kronor bidrag till jordbrukskassetillsynen. Beträffande beräkningen av bidraget till jordbrukskassetillsynen må påpekas, att jordbrukskasserörelsen för innevarande budgetår bidrager med allenast 15,000 kronor av tillsynskostnaden, medan återstoden, beräknad till 45,000 kronor, gäldas från särskilt anslag under sjunde huvudtiteln. För nästa budgetår förordar jag, att jordbrukskasserörelsens bidrag, vilket skall successivt växa, bestämmes till 20,000 kronor. Riksräkenskapsverket har beräknat inkomsterna av bidragen till bankoch fondinspektionen under antagande alt jordbrukskasserörelsens bidrag bleve bestämt till nämnda belopp. Vid sådant förhållande och då jag ej heller i övrigt har något att erinra mot verkets beräkning av ifrågavarande inkomsttitel, torde denna böra uppskattas till (75,000 + 30,000 + 20,000 =)

125,000 kronor.

De å förevarande inkomsttitel inflytande intäkterna skola genom tre särskilda, å sjunde huvudtiteln uppförda avsättningsanslag omföras till bankinspektionens fond, fondinspektionens fond och jordbrukskassetillsynens fond. Avsättningsanslagen böra i enlighet med det anförda för nästa budgetår anvisas med 75,000 kronor till bankinspektionens fond, 30,000 kronor till fondinspektionens fond och 20,000 kronor till jordbrukskassetillsynens fond.

Inkomster vid karolinska sjukhuset. T skrivelse till riksräkenskapsverket bär direktionen för karolinska sjukhuset meddelat, att inkomsterna å riksstatstitcln inkomster vid karolinska sjukhuset för budgetåret 1939/40 preliminärt beräknats till 2,338,500 kronor. 1 anslutning härtill har riksräkenskapsverket föreslagit, att titeln inkomster vid karolinska sjukhuset skall i riksstatsförslaget upptagas med ett avjämnat belopp av 2,350,000 kronor.

I ett över direktionens för karolinska sjukhuset anslagsäskanden avgivet utlåtande bär emellertid statskontoret vad angår inkomstberäkningen för sjukhuset anfört bland annat följande. Bland de uppbördsmedel, som skulle redovisas under en å inkomstsidan i riksstaten uppförd särskild inkomsttitel för sjukhuset, hade upptagits dels bland vårdavgifter för intagna patienter ett belopp av 240,000 kronor som ersättning för 108 vårdplatser på garnisonsavdelningarna, dels ersättning från serafimerlasarettet för tvätt med 66,500 kronor. Intet av dessa belopp kunde emellertid sägas utgöra statsinkomster i egentlig mening, enär omhandlade vård- och tvättkostnader skulle

Inkomsterna.

bestridas med anlitande av andra statsmedel, i det förra fallet från anslag under fjärde huvudtiteln och i det senare fallet från serafimerlasarettets omkostnadsanslag. Vidare skulle ett dylikt redovisningssätt innebära, att dessa kostnader konune att dubbelbelasta riksstatens utgiftssida. Sålunda skulle exempelvis serafimerlasarettets tvättkostnader komma att avföras å dels karolinska sjukhusets avlönings- och omkostnadsanslag, dels serafimerlasarettets omkostnadsanslag. En dylik dubbelföring på utgiftssidan i riksstaten av dessa utgifter ansåge sig statskontoret icke böra förorda. Därest i enlighet med föreliggande förslag karolinska sjukhuset ansåges böra beredas tillskott från anslag under fjärde huvudtiteln för garnisonsvården och från serafimerlasarettets omkostnadsanslag för tvätten för detta sjukhus, syntes dessa tillskott icke böra redovisas å den särskilda inkomsttiteln för sjukhuset, utan tagas till uppbörd å sjukhusets omkostnadsanslag. Endast härigenom kunde nämligen den påtalade dubbelföringen av dessa utgifter å riksstatens utgiftssida undvikas.

Enligt vad jag inhämtat, har chefen för ecklesiastikdepartementet för avsikt att senare under riksdagen anmäla proposition angående anslagsäskandena för karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet. Därvid bör prövas, huruvida i enlighet med nämnda förslag karolinska sjukhuset bör beredas tillskott från anslag under fjärde huvudtiteln och från serafimerlasarettets omkostnadsanslag för nämnda ändamål. Oavsett den ståndpunkt, som kan komma att intagas till detta spörsmål, bör den ifrågasatta ersättningen på av statskontoret angivna skäl icke nu beräknas såsom uppbörd under förevarande inkomsttitel. Med hänsyn härtill torde denna inkomsttitel i riksstatsförslaget för nästa budgetår böra upptagas med ett avrundat belopp av

2,050,000 kronor.

Inkomster au lantbruksingenjörsförrättningar. Vid föredragning av nionde huvudtiteln i statsverkspropositionen anmäler chefen för jordbruksdepartementet i fråga om avlöningsanslaget till lantbruksingenjörer och deras biträden, att han har för avsikt att framlägga förslag angående sådan ändring i anställnings- och avlöningsförhållandena beträffande en del av de hos lantbruksingcnjörerna anställda tjänstebiträdena, att dessa tjänstebiträden komma att bliva statsanställda. Då statsanställningen medför, att lantbruksingenjörerna befrias från alla kostnader för dessa biträdens avlönande, synes det erforderligt, att lantbruksingenjörerna åläggas att av sina inkomster enligt lantbruksingenjörstaxan till statsverket avstå belopp, ungefärligen motsvarande vad de för närvarande ha att utgiva till nämnda tjänstebiträdens avlönande. Dessa belopp ha beräknats till sammanlagt 151,800 kronor för år. Vid bifall till vad sålunda föreslagits torde statsverket tillfallande belopp av inkomster enligt lantbruksingenjörstaxan böra redovisas å särskild inkomsttitel under rubrik uppbörd i statens verksamhet. Å titeln, vilken synes böra benämnas inkomster av lantbruksingenjörsförrättningar, torde i riksstatsförslaget böra beräknas ett avrundat belopp av 150,000 kronor.

1 övrigt har jag icke funnit anledning till erinran mot riksräkenskapsver-

32 Inkomsterna.

kets beräkning av de under uppbörd i statens verksamhet upptagna inkomsttitlarna. Jag hemställer därför, att nämnda inkomsttitlar i enlighet med det nu anförda i riksstatsförslaget upptagas sålunda:

Kronor

Vattendomstolsavgifter......................................... 40,000

Inkomster vid fångvården...................................... 525,000

Inkomster vid statens uppfostringsanstalt å Bona ................ 40,000

Inkomster vid sjökarteverket................................... 115,000

Bidrag till riksförsäkringsanstalten och försäkringsrådet .......... 1,450,000

Bidrag till pensionsstyrelsen.................................... 35,000

Inkomster vid statens tvångsarbets- och alkoholistanstalter....... 175.000

Inkomster vid statens skyddshem............................... 200,000

Inkomster vid statens bakteriologiska laboratorium................ 375,000

Inkomster vid statens rättskemiska laboratorium................ 30,000

Inkomster vid statens farmacevtiska laboratorium................ 64,000

Inkomster vid statens sinnessjukhus ............................ 13,600,000

Inkomster vid statens uppfostringsanstalter för sinnesslöa......... 40,000

Inkomster vid statens epileptikeranstalt......................... 250,000

Inkomster vid statens institut för folkhälsan.................... 15,000

Avgifter för besiktning av motorfordon.......................... 1,150,000

Avgifter för registrering av motorfordon......................... 1,600,000

Bidrag till statens bränslekontrollerande verksamhet.............. 19,000

Inkomster vid länsarkitektsinstitutionen......................... 570,000

Avgifter för kontroll å handeln med skattefri sprit m. m.......... 41,000

Inkomst av myntning och justering............................. 4,500,000

Kontrollstämpelmedel.......................................... • 500,000

Bidrag till bank- och fondinspektionen.......................... 125,000

Bidrag till sparbanksinspektionen............................... 100,000

Bidrag för tillsyn över sparbankerna............................ 200,000

Inkomster vid tandläkarinstitutet............................... 230,000

Inkomster vid karolinska sjukhuset............................. 2,050,000

Inkomster vid serafimerlasarettet............................... 1,900,000

Terminsavgifter från läroverken m. m........................... 1,275,000

Avgifter för granskning av biografbilder......................... 175,000

Inkomster av lantbruksingenjörsförrättningar.................... 150,000]

Inkomster vid statens veterinärbakteriologiska anstalt............ 500,000

Inkomster vid statens centrala frökontrollanstalt................ 250,000

Inkomster vid statens lantbrukskemiska kontrollanstalt........... 30,000

Avgifter för täckande av förluster å spannmålsregleringen......... 8,000,000

Avgifter för prisreglering på jordbrukets område................. 20,000,000

Inkomster vid rikets allmänna kartverk......................... 60,000

Inkomster vid statens meteorologisk-hydrografiska anstalt......... 70,000

Avgifter för statskontroll å krigsmaterieltillverkningen............ 30,000

Inkomster vid statens provningsanstalt.......................... 370,000

Fyr- och båkmedel............................................ 3,400,000

Inkomsterna.

33 Kronor

Lotspenningar................................................. 3,000,000

Patent- och varumärkes- samt registreringsavgifter............... 2,000,000

Avgifter för registrering i förenings- m. fl. register............... 120,000

Bidrag till försäkringsinspektionen................ 145,000

Summa 69,514,000.

Bidrag från folkpensioneringsfonden. I riksstaten för nu löpande budgetår har inkomsttiteln bidrag från folkpensioneringsfonden upptagits med 51 miljoner kronor.

För budgetåret 1939/40 har pensionsstyrelsen beräknat bidraget från folkpensioneringsfonden till 51 miljoner kronor. Denna beräkning har riksräkenskapsverket på anförda skäl höjt med 3 miljoner kronor till 54 miljoner kronor.

I överensstämmelse med vad riksräkenskapsverket föreslagit torde inkomsttiteln bidrag från folkpensioneringsfonden böra i riksstatsförslaget uppföras med ett belopp av 54 miljoner kronor.

Diverse inkomster. De under denna rubrik uppförda inkomsttitlarna ha av riksräkenskapsverket föreslagits upptagna med de belopp, som här-

efter angivas. Kronor

Bötesmedel ............................................. 2,700,000

Totalisatormedel ....................... 1,250,000

Inkomst av vadhållning vid idrottstävlingar . ................ 15,000,000

Lotterimedel ............................................ 13,000,000

Övriga diverse inkomster ................................ 2,500,000.

Under huvudinkomsttiteln diverse inkomster skulle alltså enligt verkets förslag beräknas ett belopp av 34,450,000 kronor.

Mot riksräkenskapsverkets beräkning av intäkten av bötesmedel har jag intet att erinra.

Jämväl inkomsttiteln totalisatormedel torde i riksstatsförslaget böra upptagas med det av nämnda ämbetsverk beräknade beloppet.

I huvudsaklig anslutning till en av aktiebolaget Tipstjänst gjord beräkning har riksräkenskapsverket föreslagit, att titeln inkomst av vadhållning vid idrottstävlingar under nästkommande budgetår upptages med 15 miljoner kronor; i gällande riksstat är titeln uppförd med 7 miljoner kronor. Verket har därvid erinrat, att inkomsterna å denna titel givetvis påverkas av i flera hänseenden oberäkneliga faktorer, men hållit för sannolikt, att tippningsverksamheten alltjämt kommer att ökas under nu löpande budgetår. Den av riksräkenskapsverket gjorda beräkningen anser jag mig böra godtaga.

I innevarande budgetårs riksstat bildar större delen av denna inkomsttitel med motsvarande utgiftsanslag under tionde huvudtiteln en specialbudget för gymnastikens och idrottens främjande. Specialbudgeten omfattar den

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 saml. Nr 1. Del 2. 3

34 Inkomsterna.

del av inkomsten, som överskjuter 1 miljon kronor. Sistnämnda belopp disponeras för allmänna budgetändamål.

Såsom framgår av vad chefen för handelsdepartementet i annat sammanhang anför, föreslås för nästa budgetår en ändrad fördelning av ifrågavarande medel mellan allmänna budgeten och den under tionde huvudtiteln redovisade specialbudgeten. Enligt detta förslag skall allmänna budgeten nämnda år tillföras 30 procent av inflytande inkomst av vadhållning vid idrottstävlingar, medan återstoden skall fördelas mellan två avsättningsanslag under utgiftshuvudtiteln. I motsats till vad som gäller för lotterimedel avses alltså för här ifrågavarande inkomsters del inkomstutfallet skola påverka såväl avsättningsanslagen som det för allmänna budgetändamål disponibla beloppet.

Lotterimedel. I enlighet med beslut av 1938 års riksdag handhaves från och med den 1 januari 1939 förvaltningen av de månatliga penninglotterierna av ett särskilt, av staten för ändamålet bildat aktiebolag. Beträffande den budgettekniska behandlingen av behållningen i lotteriföretaget, vilket benämnes Svenska penninglotteriet aktiebolag, har bestämts, att hela behållningen skall beräknas å riksstalens inkomstsida å en särskild titel, benämnd lotterimedel. Behållningen fördelas efter omläggningen principiellt med lika delar mellan den allmänna budgeten och en specialbudget; därest den allmänna budgeten tillfallande belopp beräknas komma att understiga 8.2 miljoner kronor, skall dock bristen fördelas lika. Det belopp som skall tillfalla den allmänna budgeten utgör en fast summa; återstoden av behållningen överföres till lotterimedelsfonden över ett under tionde huvudtiteln uppfört anslag.

I riksstaten för budgetåret 1938/39 hava inkomsterna å denna titel beräknats till 5.2 miljoper kronor, varav 4 miljoner kronor avses för allmänna budgeten och återstoden tillföres lotterimedelsfonden. För nästa budgetår har riksräkenskapsverket, med avjämnande av en av bolaget meddelad beräkning, föreslagit, att lotterimedlen skola i riksstatsförslaget upptagas med 13 miljoner kronor.

I en till chefen för finansdepartementet ställd skrift har emellertid bolaget meddelat, att bolaget räknade med ett något högre antal lottsedlar än nuvarande 350,000 samt att den staten under budgetåret 1939/40 tillfallande andelen i bolagets behållning till följd härav kunde beräknas till 13.5 miljoner kronor. Denna beräkning anser jag böra godtagas. Enligt berörda grunder för fördelningen av behållningen i lotteriföretaget mellan den allmänna budgeten och specialbudgeten, komma av nämnda belopp 7.5 miljoner kronor på den förra och omkring 6 miljoner kronor på den senare. Med sistnämnda belopp äskas under tionde huvudtiteln anslaget för avsättning till lotterimedelsfonden.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att inkomsttiteln lotterimedel i riksstatsförslaget upptages med 13.5 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket har beräknat titeln Övriga diverse inkomster för nästa budgetår till 2,500,000 kronor. Under denna rubrik har riksräkenskapsverket upptagit den nu under särskild titel bland skatterna redovisade

Inkomsterna.

inkomsttiteln prästerskapets till statsverket indragna tionde. Häremot har jag intet att erinra, liksom jag också ansluter mig till riksräkenskapsverkets beräkning av de av verket upptagna intäkterna under titeln Övriga diverse inkomster.

Enligt vad jag inhämtat kan emellertid från stuteriväsendets fond för allmänna budgetändamål tagas i anspråk ett belopp av 200,000 kronor, vilket jämväl torde böra tillföras denna inkomsttitel.

Statens bidrag till skattetyngda kommuner hava hittills utgått av en särskild diversemedelstitel, skatteutjämningsmedlens fond, till vilken de vid ifrågavarande specialbudget bundna statsinkomsterna — utjämningsskatten och halva lotterivinstskatten — förts över ett under sjunde huvudtiteln upptaget förslagsanslag. För täckande av de under ett visst kalenderår utbetalade bidragen ha stått till förfogande väsentligen de skattemedel som influtit under det budgetår som gått till ända under kalenderåret.

Den vid 1938 års riksdag beslutade omläggningen av den statliga inkomstoch förmögenhetsbeskattningen innefattade bland annat borttagande av utjämningsskatten. I anledning härav förordar jag i annat sammanhang, att utgifterna för skatteutjämningen framdeles skola bestridas av anslag å allmänna skattebudgeten. Vad beträffar 1939 års utdelning av skatteutjämningsbidrag stå emellertid de under innevarande budgetår till fonden inflytande medlen tillika med fondens efter 1938 års utdelning behållna medel till förfogande för ändamålet. Summan av dessa medel torde kunna uppskattas till omkring 20 miljoner kronor. Enligt verkställd utredning synes emellertid medelsbehovet för 1939 års utdelning komma att uppgå till endast omkring 14.5 miljoner kronor. Något anslag för bidrag till skattetyngda kommuner behöver under dessa omständigheter icke äskas för nästa budgetår. Tvärtom bli vid upphävande av den tidigare specialbudgetsanordningen 5 å 5.5 miljoner kronor frigjorda för allmänna budgetändamål. Detta belopp torde böra tillföras statsregleringen för budgetåret 1939/40 över inkomsttiteln Övriga diverse inkomster. För avjämnande av inkomsttitelns belopp kan nämnda överskott vid upprättande av riksstatsförslaget lämpligen beräknas till 5,300,000 kronor.

I anslutning till vad här anförts hemställer jag sålunda, att de under huvudinkomsttiteln diverse inkomster upptagna undertitlarna för nästa budgetår beräknas sålunda:

Kronor

Bötesmedel ............................ 2,700,000

Totalisatormedel .......................................... 1,250,000

Inkomst av vadhållning vid idrottstävlingar ................ 15,000,000

Lotterimedel ............................................ 13,500,000

Övriga diverse inkomster ................................ 8,000,000

Summa 40,450,000.

Inkomsterna.

36 Inkomster av statens kapitalfonder.

Statens affärsverksfonder. I riksstaten för löpande budgetår äro överskotten av statens affärsverksamhet upptagna med sammanlagt 114.04 miljoner kronor, därav för postverket 13 miljoner kronor, för telegrafverket 35 miljoner kronor, för statens järnvägar 35 miljoner kronor, för statens vattenfallsverk 22 miljoner kronor, för domänverket 9 miljoner kronor samt för statens rcproduktionsanstalt 40,000 kronor.

Vid beräkningen av inkomsterna från statens affärsverksfonder för budgetåret 1939/40 har rikräkenskapsverket beträffande affärsverkens utgifter för rörligt tillägg å lönerna och dyrtidstillägg å löner och pensioner förutsatt, att dessa skola utgå efter 3 procent respektive efter ett levnadskostnadsindextal av 166. Motsvarande beräkningsgrunder ha av affärsverken tillämpats i de uppskattningar som av dem framlagts i de skrivelser till riksräkenskapsverket, på vilka ämbetsverkets förslag i huvudsak bygga.

Postverkets överskott har, som nyss nämnts, i riksstaten för innevarande budgetår, upptagits med 13 miljoner kronor, vari från postsparbanken ingår ett belopp på 0.5 miljoner kronor vinstmedel avseende år 1937. Enligt förnyade beräkningar rörande det överskottsbelopp från postverket, som kan beräknas bliva inlevererat till statskassan under detta budgetår, har generalpoststyrelsen funnit överskottet nu kunna beräknas till cirka 16 miljoner kronor, inbegripet nämnda belopp av postsparbankens vinstmedel.

Vid beräkning av det inkomstöverskott av poströrelsen, som bör upptagas i riksstaten för budgetåret 1939/40, har generalpoststyrelsen utgått från att det nuvarande konjunkturläget, i den mån poströrelsen påverkas därav, skall förbliva i huvudsak oförändrat under hela år 1939, samt att poströrelsen på grund härav fortfarande skall förete en viss uppgång. Beträffande driftkostnaderna förutsättes, att inga väsentliga rubbningar skola inträda i den nuvarande prisnivån. I överensstämmelse med vad som tidigare skett i motsvarande fall har generalpoststyrelsen grundat beräkningen av inkomstöverskottet på postverkets driftresultat under kalenderåret 1939.

Den viktigaste av postverkets inkomstgrupper, nämligen frankoteckensuppbörden, beräknas komma att under år 1938 uppgå till omkring 75.5 miljoner kronor. Då motsvarande uppbördssiffra för år 1937 utgjorde 71.6 miljoner kronor, skulle alltså ökningen bliva ungefär 3.9 miljoner kronor, motsvarande 5.4 procent. Av ökningen hänförde sig emellertid en icke obetydlig del till förhållanden, som saknade motsvarighet år 1937, vadan den ökning av frankoteckensuppbörden, som syntes vara att hänföra till posttrafikens normala stegring, motsvarade 4.3 procent. Med en dylik ökningsprocent syntes man enligt generalpoststyrelsens uppfattning icke kunna räkna för år 1939. Även under ovan angivna förutsättning av i huvudsak oförändrade konjunkturer syntes det — i betraktande av de höga inkomstsiffror, med vilka man nu hade att röra sig — icke böra räknas med högre ökningsprocent än cirka 2. I

Inkomsterna.

följd härav syntes frankoteckensuppbörden för 1939 böra beräknas till högst

76.5 miljoner kronor.

För postverkets övriga rörelsegrenar uppskattar styrelsen inkomsterna för år 1939 till 23.9 miljoner kronor.

Enligt generalpoststyrelsens beräkningar torde postsparbankens vinst för år 1938 till följd av lägre medelränta å det fast placerade kapitalet komma att bliva avsevärt mindre än år 1937, och densamma syntes, enligt vad nu kunde förutses, i sin helhet behöva tagas i anspråk för nedskrivning av bokförda värdet av bankens obligationsinnehav. Någon avsättning till reservfonden torde sålunda icke kunna ske. Vid sådant förhållande ansåge generalpoststyrelsen, som i detta spörsmål samrått med postsparbanksfullmäktige, att någon del av postsparbankens vinst för år 1938 icke kunde disponeras för riksstatsändamål.

Generalpoststyrelsen beräknar sålunda postverkets bruttoinkomster till (76.5 + 23.9 =) 100.4 miljoner kronor. Efter avdrag för utgifter enligt förslag till driftkostnadsstat för år 1939 å 87.45 miljoner kronor skulle ett överskott å 12.95 miljoner kronor beräknas uppstå å postverkets rörelse för sagda år. I anslutning härtill har generalpoststyrelsen föreslagit, att ett belopp av 13 miljoner kronor skall upptagas såsom inkomstöverskott av postverkets rörelse i riksstaten för budgetåret 1939/40.

Riksräkenskapsverket har anfört, att, enligt vad verket under hand erfarit, postsparbankens vinst för kalenderåret 1938 beräknades komma att uppgå till

3.5 å 4.0 miljoner kronor, vilket belopp skulle disponeras för nedskrivning å obligationsportföljen. Dennas bokförda värde uppgick den 30 juni 1938 till

253.7 miljoner kronor, vilket belopp motsvarade 88.8 procent av det nominella värdet 285.6 miljoner kronor. Huvudparten av obligationsinnehavet vore placerad i statsobligationer eller av staten garanterade obligationer. Vid beräkningen av avskrivningen toges enligt uppgift hänsyn till de värden, varmed sparbankernas tillgångar enligt lagen om sparbanker finge bokföras. Enligt riksräkenskapsverkets uppfattning vore postsparbanken såsom statlig institution med av staten lämnad garanti för insättarnas behållning icke jämförbar med de enskilda sparbankerna. Postsparbankens innehav av statsobligationer bokfördes såsom tillgång å generalpoststyrelsens konto i rikshuvudboken och såsom skuld å riksgäldskontorets konto. Med hänsyn härtill skulle kunna övervägas, om det funnes anledning att nedskriva detta obligationsinnehav till lägre värde än det å rikshuvudbokens skuldsida uppförda parivärdet. Därest ytterligare reserver erfordrades, borde dessa åstadkommas genom avsättning till reservfond. Även oavsett sistnämnda bokföringstekniska spörsmål kunde riksräkenskapsverket icke finna annat än att de avskrivningar å postsparbankens obligationsinnehav, som dittills skett, vore fullt betryggande, varvid även finge erinras därom, att ditintills till bankens reservfond avsatts 8 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket hölle för sin del före, att det för närvarande icke vore erforderligt att ytterligare nedskriva det bokförda värdet å postsparbankens nuvarande obligationsinnehav. I enlighet med denna riksräkenskapsverkets uppfattning syntes fördenskull det belopp,

38 Inkomsterna.

som för år 1938 —- efter vederbörlig avsättning till reservfond — kunde av postsparbankens vinstmedel disponeras för statsregleringen, böra upptagas till 2.5 miljoner kronor. Slutligen har riksräkenskapsverket framhållit, att generalpoststyrelsens beräkning av postverkets överskott för år 1939 syntes, särskilt vad rörde stegringen av frankoteckensuppbörden, vara väl försiktig. Riksräkenskapsverket har för sin del beräknat överskottet å den egentliga poströrelsen för år 1939 till 13.5 miljoner kronor. Härtill komme det belopp av 2.5 miljoner kronor som skulle kunna disponeras av postsparbankens vinstmedel. I anslutning härtill hemställer riksräkenskapsverket, att inkomsterna av postverket upptagas i riksstatsförslaget till 16 miljoner kronor.

I likhet med riksräkenskapsverket finner jag det kunna övervägas, om anledning föreligger att, såsom nu sker, nedskriva postsparbankens innehav av statsobligationer under parivärdet och alltså i rikshuvudboken bokföra dessa såsom tillgång å generalpoststyrelsens konto till ett värde understigande det varmed de upptagas såsom skuld å riksgäldskontorets konto. Ur statsfinansiell synpunkt medför denna bokföring en dold fondbildning. En reservering av medel i denna form synes ej lämplig.

Med hänsyn till den höga grad av konsolidering som postsparbanken visar, synas tillräckliga skäl ej föreligga att i av generalpoststyrelsen förutsatt utsträckning reservera postsparbankens vinstmedel för kalenderåret 1938. Jag ansluter mig till riksräkenskapsverkets uppfattning att av dessa medel — preliminärt beräknade till 3.5 å 4.0 miljoner kronor — böra för statsregleringen kunna disponeras 2.5 miljoner kronor. Jag föreslår, att vinsten för verksamhetsåret 1938 i angiven utsträckning tillsvidare balanseras inom banken och att inleverans sker, först när även bokslutet för år 1939 föreligger.

Till riksräkenskapsverkets beräkning i övrigt kan jag ansluta mig med den modifikation som följer av förslaget, att rörligt tillägg vid uppgörandet av budgeten för år 1939/40 skall beräknas efter 6 procent. Då sistnämnda förslag torde böra föranleda en nedräkning av det uppskattade överskottet med 1 miljon kronor, får jag hemställa, att under inkomsttiteln postverket i riksstatsförslaget för nästa budgetår upptages ett belopp av 15,000,000 kronor.

Telegrafverkets överskott uppgick för budgetåret 1937/38 till 32.58 miljoner kronor och har i riksstaten för innevarande budgetår uppskattats till 35 miljoner kronor. I skrivelse med förslag till inkomstberäkning för budgetåret 1939/ 40 har telegrafstyrelsen beräknat telegrafverkets överskott för år 1938 till 33.49 miljoner kronor. Inkomsterna ha därvid beräknats till 139.45 miljoner kronor, innebärande en ökning från år 1937 med 8.13 miljoner kronor eller 6.2 procent. Driftkostnaderna ha beräknats till 105.96 miljoner kronor.

För år 1939 har telegrafstyrelsen räknat med en abonnenttillströmning och trafikökning av i det närmaste samma omfattning som under år 1938. Inkomsterna ha av telegrafstyrelsen beräknats till 147.55 miljoner kronor, mot-

Inkomsterna.

svarande en ökning från år 1938 med 8.10 miljoner kronor. Driftkostnaderna för år 1939 har styrelsen med utgångspunkt från antagandet, att inga väsentliga ändringar skola inträda i nuvarande inhemska prisnivå, beräknat till ett belopp av 113.61 miljoner kronor. Häri ingår en kostnadsökning för tiden efter 1 juli 1939 å i runt tal 3.2 miljoner kronor, beroende dels på det nya avlöningsreglementet och därav följande förändringar i avlöningarna till icke-ordinarie personal, dels på den nya semesterlagstiftningen, överskottet för år 1939 skulle_sålunda enligt dessa beräkningar komma att uppgå till 33.94 miljoner kronor. Då den sannolika inkomstökningen under första halvåret 1940 i jämförelse med samma tidsperiod 1939 enligt styrelsens mening torde molvägas av de ökade löneutgifterna, har styrelsen icke ansett sig för budgetåret 1939/40 kunna räkna med större överskott än för kalenderåret 1939 och sålunda föreslagit, att inkomsttiteln telegrafverket i riksslaten för budgetåret 1939/40 upptages till ett avrundat belopp av 34 miljoner kronor.

Av en i telegrafverkets inkomstberäkning återgiven tabellsammanställning framgår, att överskottet av verkets rörelse i procent av i medeltal disponerat kapital stigit från 6.36 år 1928 till 9.16 år 1934 samt därefter sjunkit till 8.11 för år 1937. Enligt styrelsens beräkning skulle motsvarande siffra utgöra 7.13 för år 1938 och 6.60 för år 1939.

Riksräkenskapsverket har beträffande inkomstberäkningen under denna titel anfört följande.

Enligt de av telegrafstyrelsen meddelade uppgifterna har förräntningen av det i telegrafverket investerade kapitalet under åren 1935—1937 varit stadd i nedgång samt för åren 1938 och 1939 beräknats skola successivt ytterligare starkt sjunka. Denna försvagning av telegrafverkets avkastningsförmåga sammanfaller till tiden med ett enastående uppsving i de allmänna konjunkturerna med ty åtföljande stark stegring av de enskilda affärsföretagens vinster. För bedömandet av de av telegrafstyrelsen meddelade uppgifterna rörande överskottets storlek i procent av det disponerade kapitalet bör vidare bringas i erinran, att telegrafverket icke är underkastat vare sig statlig eller kommunal beskattning. Antages denna skattefrihet — vilket synes rimligt — svara mot 20 procent av överskottet, bör vid jämförelse med enskilda affärsföretag förcnämnda av telegrafstyrelsen meddelade procenttal reduceras med 20 procent. Den av telegrafstyrelsen redovisade nedgången av telegrafverkets avkastning från 9.16 procent för år 1934 till 6.60 procent för år 1939 skulle alltså kunna anses motsvara en nedgång för ett enskilt affärsföretag från 7.33 procent för år 1934 till 5.28 procent för år 1939. Riksräkenskapsverket kan för sin del icke finna en utveckling, enligt vilken telegrafverkets avkastning skulle under ekonomiskt gynnsamma år nedgå till sistangivna nivå, vara ur statsfinansiell synpunkt tillfredsställande.

Riksräkenskapsverket, som inser, att telegrafverkets avkastning — såsom förhållandena nu utvecklats — icke kan under den närmaste framtiden mera avsevärt uppbringas, anser dock tillräcklig anledning icke föreligga att beräkna inkomsten av telegrafverket för budgetåret 1939/40 till lägre belopp än det i riksstaten för innevarande budgetår upptagna eller 35 miljoner kronor.

Chefen för telegrafstyrelsen har i en till mig den 20 december 1938 ingiven skrift framlagt vissa erinringar mot vad riksräkenskapsverket sålunda anfört och därvid utvecklat styrelsens skäl för den förda taxepolitiken.

40 Inkomsterna.

Den utvecklingstendens hos förräntningen av det i telegrafverket nedlagda kapitalet, på vilken riksräkenskapsverket ansett sig böra rikta uppmärksamheten, bör beaktas vid faxe- och investeringspolitikens fortsatta utformning. Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning finner jag mig böra godtaga med den modifikation som följer av att rörligt tillägg, enligt vad jag i annat sammanhang förordar, bör beräknas efter 6 procent. Som sistnämnda förhållande synes motivera en reduktion med 1 miljon kronor, får jag hemställa, att inkomsten av telegrafverket i riksstatsförslaget för nästa budgetår beräknas till 34,000,000 kronor.

Statens järnvägars överskott för år 1937/38 utgjorde enligt budgetredovisningen 38.02 miljoner kronor. För innevarande budgetår kan enligt järnvägsstyrelsens uppskattning räknas med ett inlevererat överskott å 40.5 miljoner kronor eller 5.5 miljoner kronor mera än som beräknats i riksstaten.

I fråga om utsikterna för framtiden har järnvägsstyrelsen uttalat att, om man finge döma efter 1938 års trafikresultat och under året iakttagna utvecklingstendenser, statens järnvägars totala inkomstgivning nu skulle ha nått sin kulmen för denna konjunkturperiod, och att man härefter måste räkna med en viss tillbakagång, främst i fråga om den egentliga godstrafiken, som är särskilt konjunkturkänslig. För år 1939 skulle sålunda försiktigheten bjuda, att man räknade med ytterligare något minskad inkomst av godstrafiken. Den konjunkturelit mindre känsliga persontrafiken, som kunde förväntas erhålla visst stöd genom den under år 1939 ikraftträdande semesterlagen, torde däremot enligt styrelsens mening åtminstone för nyssnämnda år kunna förväntas någorlunda väl hävdad, dock utan att någon ytterligare uppgång vore antaglig.

Järnvägsstyrelsen har räknat med att för statens järnvägar utom malmbanan bruttoinkomsterna skulle sjunka från 209.7 miljoner kronor år 1938 till 207.5 miljoner kronor år 1939. Om hänsyn tagits till kostnadsökningen genom nya avlöningsreglementet, vilken beräknats uppgå till omkring 1.8 miljoner kronor per år, skulle utgifterna enligt styrelsens beräkningar samtidigt stiga från 186.4 till 188.9 miljoner kronor, vilket innebär, att överskottet för denna del av järnvägsdriften skulle sjunka från 23.3 miljoner kronor år 1938 till 18.6 miljoner kronor år 1939.

Järnvägsstyrelsen har framhållit, att siffrorna för år 1939 icke inrymma någon säkerhetsmarginal utan snarare ett visst osäkerhetsmoment. Inkomsterna kunde bliva lägre än de antagna, om den nuvarande återhämtningen i den märkbara konjunkturnedgången skulle visa sig vara av endast tillfällig natur. Vissa förändringar kunde även uppkomma, om den nu arbetande taxekommittén bleve färdig med sitt uppdrag i så god tid, att ny taxa kunde träda i kraft under år 1939. Vad utgifterna anginge, vore att beakta, att någon extra avsättning till förnyelsefond icke beräknats i motsats till vad som skett för åren 1937 och 1938.

I fråga om malmbanan har järnvägsstyrelsen yttrat, att såväl den under år 1938 konstaterade utvecklingstendensen som från Luossavaara-Kiiruna-

Inkomsterna.

vaara aktiebolag erhållna uppgifter giva vid handen, att för 1939 vore att räkna med en ytterligare minskning i trafiken och inkomsterna. Styrelsen har sålunda antagit, att bruttoinkomsterna å malmbanan, som för år 1938 beräknats till 38.1 miljoner kronor — inklusive en enligt 13 § 2 mom. 1927 års malmavtal utgående, av malmprisernas höjd beroende fraktökning, vilken uppgått till omkring 6 miljoner kronor — skola för år 1939 nedgå till 29.5 miljoner kronor, däri inräknat en motsvarande fraktökning å 3.5 miljoner kronor; sagda fraktökningar har järnvägsstyrelsen betraktat såsom en bestående ehuru variabel höjning av i normal ordning erlagda fraktavgifter. De verkliga utgifterna ha för år 1938 beräknats till 16.6 och för

år 1939 till 15.2 miljoner kronor. Därjämte har styrelsen för år 1938

upptagit en avdragspost för reglering av garantitillägg å 4.3 miljoner kronor, varigenom en del av löpande överskott å malmbanan skulle balanseras i inkomstutjämnande syfte. Regleringsposten, som icke har någon motsvarighet för år 1939, hänför sig till bestämmelserna i 14 § 1927 års

malmavtal om utjämning på femårsperioder av Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolags skyldighet att erlägga s. k. frakttillägg, överskottet för malmbanan skulle sålunda enligt järnvägsstyrelsens förslag uppgå för år 1938 till 17.2 miljoner kronor och för år 1939 till 14.3 miljoner kronor.

Överskottet för statens järnvägar antages med stöd av dessa beräkningar under år 1939 bliva (18.G -j- 14.3 =) 32.9 miljoner kronor mot (23.3 ~r 17.2 =) 40.5 miljoner kronor under år 1938. För första halvåret 1940 har, såsom tidigare brukat ske, antagits från föregående år oförändrade inkomster och utgifter, här dock med avräkning för den tidigare berörda ökningen av lönekontot med 1.8 miljoner kronor för år. Järnvägsstyrelsen har i enlighet härmed föreslagit, att i riksstaten för budgetåret 1939/40 såsom inkomst av statens järnvägar skall upptagas ett belopp av 32 miljoner kronor.

Efter ett konstaterande att enligt järnvägsstyrelsens beräkningar någon londering av överskottsmedel vid malmbanan för reglering av garantitillägg icke är avsedd att verkställas har riksräkenskapsverket erinrat om sitt uttalande i frågan i inkomstberäkningen för budgetåret 1938/39 och framhållit såsom önskvärt, att någon ytterligare fondering av överskottsmedel icke ifrågakomme, även om inkomsterna av malmbanan skulle komma att överstiga det nu av järnvägsstyrelsen beräknade beloppet. De medel, som hittills fonderats — enligt järnvägsstyrelsens beräkningar skulle det sammanlagda beloppet vid utgången av år 1939 uppgå till 10.5 miljoner kronor — vore enligt verkets mening mer än tillräckliga att även vid avsevärt försämrat inkomsttillflöde täcka den reglering av garantitilläggen, som under den återstående delen av nu löpande avräkningsperiod skulle kunna komma i fråga.

Emot järnvägsstyrelsens inkomstberäkning har riksräkenskapsverket icke funnit anledning till annan erinran än att fraktökningen för malmbanan synts verket uppskattad till alltför högt belopp. Ämbetsverket har fördenskull icke ansett sig kunna tillstyrka, att överskottet av statens järnvägar för budgetåret 1939/40 uppföres med mera än 30 miljoner kronor.

Med bortseende från den av riksräkenskapsverket påpekade osäkerhets-

42 Inkomsterna.

marginalen vid beräkningen av fraktökningen för malmbanan framstår järnvägsstyrelsens uppskattning av överskottet såsom relativt försiktig. Med hänsyn därtill synes den av mig förordade beräkningen av rörligt tillägg efter 6 procent icke behöva föranleda en reduktion av den av riksräkenskapsverket föreslagna uppskattningen med mera än 2 miljoner kronor. Jag föreslår alltså, att inkomsten av statens järnvägar i riksstatsförslaget för nästa budgetår beräknas till 28,000,000 kronor.

Inkomsterna från statens vattenfallsverk ha av vattenfallsstyrelsen för budgetåret 1939/40 beräknats till 22,750,000 kronor, varav 22,165,000 kronor hänföra sig till kraftverken, 345,000 kronor till kanalverken och 240,000 kronor till fastighetsförvaltningen. Riksräkenskapsverket har allenast vidtagit sådan jämkning av de av vattenfallsstyrelsen föreslagna riksstatsbeloppen, att berörda inkomsttitlars summa uppgår till jämnt 23 miljoner kronor.

Då den av mig förordade beräkningen av rörligt tillägg efter 6 procent icke torde nödvändiggöra en revision av föreliggande uppskattning av inkomsttiteln, förordar jag i enlighet med riksräkenskapsverkets hemställan, att inkomsterna från kraftverken, kanalverken och fastighetsförvaltningen för nästkommande budgetår beräknas till respektive 22,400,000, 350,000 och

250,000 kronor och alltså inkomsten från statens vattenfallsverk såsom helhet till 23,000,000 kronor.

överskottet från domänverket, som för budgetåret 1937/38 uppgått till 16.90 miljoner kronor, har i riksstaten för innevarande budgetår upptagits med 9 miljoner kronor. I sin skrivelse med förslag till inkomstberäkning för budgetåret 1939/40 har domänstyrelsen uppskattat överskoUet för år 1938 — vilket tillfaller statsregleringen under budgetåret 1938/39 — till ungefär det i riksstaten upptagna beloppet, eller 9 miljoner kronor. Inkomsterna ha därvid beräknats till 56.4 miljoner kronor och utgifterna till 47.8 miljoner kronor. Styrelsen anmärker, att läget för skogsindustrins produkter avsevärt försämrats under året, men att å andra sidan nedgången för år 1938 neutraliserats därav, att under föregående år en del stora kontrakt avslutats om leverans under år 1938 till de höga försäljningspriser, som gällde under år 1937.

Domänverkets rörelse under år 1939 påverkas, enligt vad styrelsen framhållit, icke såsom föregående år av äldre gynnsamma kontrakt. Huru läget på trävarumarknaden kunde utveckla sig under året, vore vanskligt att uttala sig om, men för närvarande vore priserna svaga och omsättningen begränsad. Med utgångspunkt från nuvarande konjunkturläge hade styrelsen uppskattat överskottet för år 1939, att inlevereras under budgetåret 1939/40, till 5 miljoner kronor, därvid inkomsterna beräknats till 51.4 och utgifterna till 46.4 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket har med godtagande av domänstyrelsens beräkning föreslagit, att inkomsten av domänverket under budgetåret 1939/40 skulle upptagas till 5 miljoner kronor. Jag kan även för min del biträda domän-

Inkomsterna.

styrelsens uppskattning av det till verksamhetsåret 1939 hänförliga överskottet. Emellertid har jag funnit anledning föreslå, att utom detta överskott under nästföljande budgetår jämväl vissa nu å lagerregleringskonto balanserade vinstmedel skola tagas i anspråk för statsregleringen.

Enligt ett av domänstyrelsen tidigare tillämpat bokföringsförfarande nedskrevs vid vinstberäkningen hela virkeslagret under självkostnadsvärdet. Denna bokföring medförde en relativ minskning av de redovisade överskotten under tider av stigande lagerhållning och en relativ ökning av vinsten vid sjunkande lagerhållning. I bokslutet för kalenderåret 1937 har styrelsen i anledning av erinringar, som bland annat från riksdagens revisorer framförts mot förfarandet, med frångående därav uppfört virkeslagret till självkostnadspris och redovisat ett överskott med 24.41 miljoner kronor, vilket alltså delvis är att hänföra till tidigare års inkomster. Av detta överskott har styrelsen reserverat 7.51 miljoner kronor genom överföring till ett lagerregleringskonto. Uppläggandet av en särskild regleringsfond vid sidan av domänfonden vore enligt styrelsens åsikt nödvändigt efter den omläggning av bokföringen, som sålunda genomförts.

I skrivelse den 29 april 1938 med beräkning av budgetutfallet har riksräkenskapsverket uttalat sig om sistnämnda anordning. Lagerregleringskontots storlek hade, påpekar ämbetsverket, bestämts på så sätt, att domänstyrelsen fastställt storleken för ett normallager samt det belopp, varmed detta lager kunde få nedskrivas. Å överskjutande lagerbehållning skulle någon nedskrivning icke ske. I stället för att redovisa nedskrivningen såsom utgift hade styrelsen valt utvägen att för ändamålet reservera viss del av överskottet å ett lagerregleringskonto. Anordningen innebure, att lagerregleringskontot minskades, om virkeslagret understege normallagret, medan en ökning av lagerbehållningen utöver normallagrets storlek icke påverkade lagerregleringskontot. Genom tillkomsten av detta konto reserverades alltså viss del av överskottet, vilken sedan disponerades såsom rörelsekapital, lliksräkenskapsverket ifrågasatte för sin del, om icke ett sådant rörelsekapital borde anvisas genom anslag å riksstaten, och förordade fördenskull, att hela överskottet å 24.41 miljoner kronor skulle inlevereras till statsverket samt att ett särskilt kapitalökningsanslag av lånemedel skulle till förstärkning av domänverkets rörelsekapital anvisas å tilläggsstaten för budgetåret 1937/38.

I proposition nr 321 till 1938 års riksdag anförde jag, alt skäl syntes mig tala för ett ordnande av domänverkets lagerbokföring efter de principer, som tillämpats av styrelsen i bokslutet för år 1937, men med de. modifikationer, som förordats av riksräkenskapsverket. Jag var dock icke beredd att taga slutlig ställning till spörsmålet och kunde då alltså varken tillstyrka äskandet av investeringsanslag till lagerregleringskonto under domänfonden av 1938 års riksdag eller föreslå inleverans till statsverket av de reserverade överskottsmedlen å 7.51 miljoner.

Efter ytterligare överväganden av här berörda spörsmål finner jag mig nu böra förorda en lösning därav enligt i propositionen nr 321 till fjolårets riksdag ifrågasatta linjer. Domänverkets behov av rörelsekapital synes mig så-

44 Inkomsterna.

lunda böra tillgodoses genom anvisande under kapitalbudgeten å riksstaten för nästa budgetår av för ändamålet erforderligt belopp. I enlighet härmed föreslår chefen för jordbruksdepartementet i annat sammanhang, att till förlagskapital för domänfonden skall äskas ett kapitalinvesteringsanslag motsvarande behållningen å vinstregleringskontot, eller 7.5 miljoner kronor. Vid bifall till detta förslag böra de nu å nämnda konto balanserade överskottsmedlen inlevereras samtidigt med överskottet för verksamhetsåret 1939.

Med åberopande av det anförda och då jag icke funnit anledning till erinran mot verkens beräkning av överskottet å domänverkets rörelse för år 1939, hemställer jag, att ifrågavarande inkomsttitel i riksstatsförslaget för budgetåret 1939/40 upptages med 12,500,000 kronor.

Statens inkomst av statens reproduktionsanstalt torde i enlighet med riksräkenskapsverkets förslag böra uppföras med 45,000 kronor.

Affärsverksfondernas överskott skulle alltså i det föreliggande budgetför-

slaget upptagas med följande belopp:

Postverket, bevillning.................

Telegrafverket.......................

Statens järnvägar ...................

Statens vattenfallsverk:

Kraftverken.......................

Kanalverken .....................

Fastighetsförvaltningen ...........

Domänverket .......................

Statens reproduktionsanstalt .........

Kronor

............. 15,000,000

............. 34,000,000

............. 28,000,000

... 22,400,000 350,000

• ■ ■ 250,000 23,000,000

.............. 12,500,000

........... 45,000

Summa kronor 112,545,000.

Riksbanksfondcn. Denna inkomsttitel är i årets riksstat uppförd med 3 miljoner kronor. Beloppet avser statens beräknade andel i riksbankens vinst för år 1938. Det ankommer på 1939 års riksdag att på förslag av bankoutskottet fatta beslut, hur stor del av den i riksbankens bokslut för år 1938 framkommande vinsten, som skall inlevereras till statsverket.

I sin inkomstberäkning för budgetåret 1939/40 har riksräkenskapsverket, med stöd av från riksbanken inhämtade uppgifter, upptagit förevarande inkomsttitel med 200,000 kronor.

Grunderna för den av riksbanken till riksräkenskapsverket meddelade inkomstberäkningen framgå av ett mig tillställt utdrag av särskilt protokoll hos fullmäktige i riksbanken den 1 december 1938. Mot det slut med avseende å vinstberäkningen, till vilket fullmäktige enligt protokollet kommit, finner jag icke anledning till annan erinran än att vinsten, med hänsyn till de delvis synnerligen ovissa förutsättningar på vilka beräkningen bygger, synes mig lämpligen böra upptagas med allenast ett formellt belopp. Detta torde kunna sättas något högre än som skulle följa av den av fullmäktige

Inkomsterna.

verkställda uppskattningen, eller förslagsvis till 500,000 kronor. Jag hemställer, att inkomsttiteln i riksstatsförslaget uppföres med detta belopp.

Statens allmänna fastighetsfond. Överskottet av statens allmänna fastighetsfond är i riksstaten för budgetåret 1938/39 beräknat till 8,150,000 kronor. Stat för fonden har av Kungl. Maj:t fastställts den 17 juni 1938.

I sin inkomstberäkning har riksräkenskapsverket beräknat överskottet å statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1939/40 till 8,826,000 kronor. Verket har därvid föreslagit, att överskottet skulle å riksstatens inkomstsida uppdelas på särskilda undertitlar för de sju olika delfonderna samt att motsvarande uppdelning i förekommande fall skulle genomföras beträffande ersättningsanslagen under de olika huvudtitlarna. Mot denna formella ändring av riksstaten har jag intet att erinra.

Vidkommande beräkningen av de särskilda delfondernas överskott har riksräkenskapsverket haft att utgå från att för samtliga delfonder utom byggnadsstyrelsens delfond den ersättning, som från vederbörliga huvudtitlar skall tillföras fondens inkomstsida för till statliga myndigheter upplåtna lokaler, från och med innevarande budgetår skall bestämmas så, att full förräntning erhålles å det av respektive delfonder disponerade statskapitalet. I enlighet härmed och under förutsättning, att den räntefot, vid vilken full förräntning skall anses vara för handen, alltjämt sättes till 4 procent, har verket beräknat överskotten å dessa delfonder för budgetåret 1939/40 med utgångspunkt från delfondernas beräknade kapitalbehållning den 1 juli 1939.

I fråga om byggnadsstyrelsens delfond skall den fastighetsfonden tillkommande ersättningen för till statsmyndigheter upplåtna lokaler fortfarande fastställas med ledning av de kalkylerade hyresvärdena för olika fastigheter. Det överskott, som skall beräknas å riksstaten för byggnadsstyrelsens delfond, blir därför beroende av den inkomst- och utgiftsstat, som kommer att fastställas för denna delfond för budgetåret 1939/40. Riksräkenskapsverket har granskat det av byggnadsstyrelsen till Kungl. Maj:t avgivna förslaget till sådan stat samt föreslagit vissa jämkningar i förslaget.

På grund av sålunda verkställda beräkningar har riksräkenskapsverket upptagit överskotten å fastighetsfondens olika delfonder sålunda:

Fångvårdsstyrelsens delfond ............................ kronor 308,000

Utrikesdepartementets > > 254,000

Medicinalstyrelsens » » 1,769,000

Byggnadsstyrelsens » » 5,890,000

Uppsala universitets » * 184,000

Lunds » » ............................ » 141,000

Karolinska sjukhusets > » 280,000

Summa kronor 8,826,000.

Förvaltningsmyndigheternas statförslag för budgetåret 1939/40 hava ännu icke slutgranskats. De beräkningar rörande fondens inkomster och utgifter, som böra framläggas i statsverkspropositionen, äro därför approximativa.

46 Inkomsterna.

Ett beräknat förslag till stat för fastighetsfonden för nästa budgetår torde få fogas vid statsverkspropositionen. Detta förslag har uppgjorts i anslutning till ett av riksräkenskapsverket den 9 december 1938 avgivet utlåtande över förvaltningsmyndigheternas förslag till stater för fastighetsfondens delfonder, vilket utlåtande verket tillgodogjort sig vid de inkomstberäkningar rörande fastighetsfonden, för vilka i det föregående redogjorts.

I det av riksräkenskapsverket uppgjorda stalförslaget har allenast den jämkningen ansetts böra vidtagas, att för utrikesdepartementets delfond beräknats ytterligare utgifter till ett belopp av i runt tal 190,000 kronor för förhyrning av tjänstebostäder jämte uppvärmning och belysning av dessa. Omräkningen, som följer de riktlinjer på vilka förslaget om lönereglering för utrikesförvaltningens tjänstemän vilar, föranleder endast motsvarande höjning av ersättningsanslagct till delfonden under tredje huvudtiteln. Det sålunda upprättade statförslaget slutar därför för varje delfond å det överskott, som beräknats av riksräkenskapsverket.

I det läge, vari frågan om stat för fastighetsfonden för närvarande befinner sig, har jag ingen annan ändring att föreslå i de av riksräkenskapsverket framlagda beräkningarna. Jag hemställer alltså, att överskotten å fastighetsfondens sju delfonder i riksstatsförslaget upptagas med de av riksräkenskapsverket föreslagna beloppen eller med sammanlagt 8,826,000 kronor.

Statens utlåningsfonder. Inkomsterna av statens utlåningsfonder ha av riksräkenskapsverket beräknats till sammanlagt 13,959,900 kronor.

Fjolårets riksdag hemställde enligt skrivelse den 6 maj 1938 (nr 236), att Ivungl. Maj:t ville låta utreda möjligheterna att sänka räntan å lån från statens utlåningsfonder samt underställa riksdagen de förslag, vartill utredningen föranledde. Av jordbruksutskottets i skrivelsen åberopade utlåtande i ärendet (nr 65) framgår, att utskottet, med hänvisning bland annat till de avskrivningar å lånefonderna som en sänkning av räntan under dess nu fastställda nivå skulle nödvändiggöra, ansett sig icke kunna biträda vissa vid riksdagen motionsvis framförda krav på en räntereduktion men, då en räntesänkning i och för sig vore synnerligen önskvärd, ansett frågan böra upptagas till utredning. över de i ärendet väckta motionerna hade utskottet inhämtat yttranden från statskontoret och fullmäktige i riksgäldskontor. De hörda myndigheterna hade avstyrkt bifall till motionerna. Statskontoret hade för sin del erinrat, alt någon förändring av mera väsentlig betydelse beträffande medelräntan å den fonderade statsskulden icke inträffat, sedan frågan om räntesänkning å lån från statens utlåningsfonder var föremål för prövning vid 1937 års riksdag. Av riksgäldsfullmäktiges i utskottsutlåtandet återgivna yttrande synes framgå, att icke heller fullmäktige funno rådande ränteläge motivera den ifrågasatta räntenedsättningen.

Till komplettering av den genom jordbruksutskottets försorg verkställda utredningen har Kungl. Maj:t genom remiss den 14 oktober 1938 berett fullmäktige i riksbanken tillfälle att avgiva utlåtande över det i förenämnda riks-

Inkomsterna.

dagsskrivelse väckta spörsmålet om bestämningen av räntan å lån från statens utlåningsfonder i vad denna bestämning förutsatte en prövning av frågan, huruvida räntan å långa lån kunde förväntas visa en sådan fortgående nedgång som skulle motivera den ifrågasatta sänkningen av de statliga utlåningsräntorna. 1 anledning av denna remiss ha bankofullmäktige anfört följande.

Till belysande av ränteutvecklingen i fråga om långa lån må meddelas, att vid början av år 1937 tjuguåriga lån till landsting med konverteringsrätt för låntagaren efter tio år betingade en ränta av cirka 3 procent. För närvarande torde räntan för dylika lån hava sjunkit till cirka 2 3/4 procent. Trots det att marknaden utmärkts av en växande tillgång på medel, för vilka placering sökts, har sålunda under en period av nära två år räntan icke fallit med mer än cirka */< procent.

Det torde icke vara möjligt att förutse utvecklingen av räntan för långa lån under någon längre tid. Sannolikheten synes emellertid icke giva vid handen, att man för den tid, som nu kan överblickas, och med de förhållanden, som nu äro kända, har att räkna med någon mera betydande sänkning av räntan för dylika lån. Huruvida en sänkning av räntan å lån från statens utlåningsfonder motiveras av den nu förefintliga marginalen mellan räntan å dessa lån och marknadsräntan å nya långfristiga lån, torde det icke ankomma på fullmäktige att nu yttra sig om.

En reservant bland fullmäktige har yrkat, att fullmäktiges utlåtande skulle erhålla följande avfattning.

Räntetendensen har under de senaste åren varit i sjunkande men icke i sådan omfattning, att den enligt fullmäktiges mening för närvarande berättigar till en sänkning av räntan för lån från de statliga utlåningsfonderna.

Då sålunda, enligt de av riksdagen ocli Kungl. Maj:t hörda myndigheternas uppfattning, å ena sidan ränteutvecklingen efter den år 1937 genomförda revisionen av för statens utlåningsfonder gällande lånevillkor icke varit sådan, att en ny räntereduktion syntes motiverad, samt å andra sidan icke heller ett fortsatt räntefall av större omfattning anses sannolikt, torde något förslag om en ytterligare allmän räntereduktion icke för närvarande böra framläggas för riksdagen. Jag vill erinra om, att — såsom under fjolårets riksdagsbehandling av frågan framhölls — en sådan räntesänkning med bibehållande av nuvarande förräntningskrav för statskapitalet borde åtföljas av en avskrivning av i utlåningsfonderna investerade medel, vilken skulle innebära en betydande belastning på nästa års budget.

Årets statsverksproposition innefattar förslag om inrättande av en ny utlåningsfond, benämnd statens lånefond för universitetsstudier. Med hänsyn härtill torde i riksstatsförslaget för redovisning av uppkommande överskott å denna fond böra upptagas en ny inkomsttitel med ett formellt belopp av 100 kronor.

På grund härav och då jag icke har något att erinra mot de av riksräkenskapsverket avgivna beräkningarna rörande inkomsterna av statens utlåningsfonder, föreslår jag, att nämnda inkomsttitlar i budgetförslaget upptagas med följande belopp:

48 Inkomsterna.

Kronor

Statens bostadslånefond........................................ 500,000

Lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörby............... 55,000

Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika

familjer..................................................... 350,000

Lånefonden för bostadsbyggande i städer och stadsliknande samhällen ...................................................... 400,000

Lånefonden för främjande av bostadsbyggande på landsbygden---- 350,000

Lånefonden för lantarbetarbostäder............................. 5,000

Statens bosättningslånefond.................................... 280,000

Lånefonden för anskaffning av motorvagnar m. m. åt enskilda

järnvägar................................................... 60,000

Vattenkraftslånefonden......................................... 175,000

Luftfartslånefonden............................................ 25,000

Statens lånefond för universitetsstudier.......................... 100

Studielånefonden.............................................. 35,000

Lånefonden för inköp av ädla avelsston......................... 100

Lånefonden för inköp av avelshingstar av ardennerras.......... 100

Lånefonden för inköp av avelsston av nordsvensk ras............ 100

Statens kaninavelslånefond..................................... 100

Statens fjäderfälånefond........................................ 2,300

Gödselvårdslånefonden......................................... 40,000

Statens kalkbrukslånefond...................................... 1,800

Statens fruktodlingslånefond......... 100

Statens mejerilånefond......................................... 85,000

Jordbrukets maskinlånefond.................................... 20,000

Spannmålslagerhusfonden................................ 85,000

Spannmålskreditf onden......................................... 100

Statens sekundärlånefond för jordbrukare........................ 275,000

Statens slakterilånefond........................................ 7,000

Kraftledningslånef onden........................................ 175,000

Egnahemslånefonden........................................... 9,100,000

Jordförmedlingsf onden......................................... 7,500

Arrendeegnahemsfonden........................................ 165,000

Arrendelånefonden............................................. 100

Arbetarsmåbrukslånefonden..................................... 100

Västerbottens och Norrbottens nybygges- och bostadsförbättrings-

lånefond.................................................... 3,500

Kolonisternas kreaturs- och redskapslånefond.................... 600

Statens avdikningslånefond..................................... 1,400,000

Täckdikningslånefonden........................................ 140,000

Allmänna nyodlingsfonden..................................... 4,000

Norrländska nyodlingsfonden................................... 1,000

Fiskerilånefonden.............................................. 110,000

Statens fiskredskapslånefond................................... 100

Inkomsterna.

49 Kommunskogslånefonden...........................

Virkesmätningslånefonden..........................

Lånefonden för inköp av gasgeneratorer för motordrift

Hemslöjdslånef onden................................

Industrilånefonden.................................

Statens hantverkslånefond...........................

Rederilånefonden...................................

Statens sekundärlånefond för rederinäringen .........

Kronor

....... 1,000

....... 100

....... 100

....... 1,700

....... 30,000

....... 30,000

....... 15,000

....... 23,400

Summa 13,960,000.

Fonden för låneunderstöd. Å fonden för låneunderstöd har riksräkenskapsverkct i överensstämmelse med vad riksgäldskontor^ föreslagit beräknat ett överskott av 1,065,000 kronor.

I samband med behandlingen av frågorna om anslag till avskrivning av nya kapitalinvesteringar anmäler jag resultatet av verkställd utredning rörande formerna för reglering av förräntningsunderskott å fonden för låneunderstöd. Utredningen tager sikte på frågan om avskrivning av tidsbegränsade investeringar, till vilken kategori de under fonden för låneunderstöd redovisade investeringarna äro att hänföra. Den på grund av utredningen förordade regleringen innebär i princip, att man i samband med investeringen avsätter ett belopp av skattemedel tillräckligt för att möjliggöra, att statsregleringen under de år utlåningen avses äga bestånd, men ej längre, tillföres ersättning för förräntningsunderskotten. Den ifrågasatta regleringstekniken bar synts möjlig att genomföra på så sätt, att utlåningen för varje år den väntas äga bestånd belastas med inbetalning av en avkastning motsvarande full förräntning å 4 procent, varvid uppkommande ränteunderskott bokföres som förlust för året å investeringen. Underskottet för visst budgetår bör bestämmas till det belopp, varmed den debiterade ränteavkastningen å utlånta medel understiger en beräknad ränta av 4 procent på den av investeringen teoretiskt påkallade upplåningen, alltså det utlånade kapitalets begynnelsebelopp minskat med eventuellt anvisade avskrivningsmedel och med saldot av dittills influtna amorteringar och från tidigare budgetår balanserat samlat underskott. Om avskrivningsmedel beräknas till ett belopp motsvarande den sammanlagda förlust som med detta förfaringssätt vid lånerörelsens upphörande redovisas å investeringen och detta belopp anvisas på förhand nås tydligen det åsyftade budgetära resultatet.

Såsom jag i berörda sammanhang anfört är den åsyftade utredningen ännu icke slutförd. Bland annat ha de problem vilka sammanhänga med en retroaktiv tillämpning av ifrågavarande förslag icke ännu hunnit behandlas. Med frågan om beräkning av fondens överskott efter de nya riktlinjerna torde böra anstå till dess berörda problem blivit övervägda.

Vid sådant förhållande hemställer jag, att överskottet å fonden för låneunderstöd nu upptages i riksstatsförslaget med det av riksräkenskapsverket beräknade beloppet, 1,065,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 samt. Nr 1. Del 2.

50 Inkomsterna.

Fonden för statens aktier. Under denna rubrik har riksräkenskapsverket uppfört följande inkomsttitlar, nämligen:

Kronor

Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag ...................... 12,000,000

Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet .................... 1,595,000

Aktiebolaget Jordbrukarbanken .......................... 500,000

Svenska penninglotteriet aktiebolag ...................... 4,000

Övriga aktiebolag ...................................... 100

Summa 14,099,100.

Vad angår inkomsten från Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag ber jag få anföra följande.

Enligt 1927 års malmavtal bestå statens inkomster såsom delägare i nämnda bolag av dels en till en krona 50 öre för varje bortfraktat ton malm beräknad royalty (§ 4), dels rätt till vinstandel efter ett belopp per ton, som med 75 öre understiger halva nettovinsten per ton (§ 5). Enligt § 3 i samma avtal är bolagets brytningsrätt på det sätt begränsad, att bolaget äger från gruvfälten Kiirunavaara, Gellivare och Luossavaara för varje bokslutsår bortfrakta högst 9 miljoner ton järnmalm. Årskvantiteterna må dock överskridas med intill 10 procent under iakttagande av att de under en period av tre på varandra följande bokslutsår bortfraktade kvantiteterna icke må sammanlagt överstiga 27 miljoner ton.

Enligt ett med malmbolaget år 1938 träffat avtal har bolaget berättigats att under en period av tre år, räknad från och med bokslutsåret 1 oktober 1937—30 september 1938, verkställa en sammanlagd bortfraktning å sex miljoner ton utöver den enligt 1927 års avtal medgivna. Vinsten å den medgivna merbrytningen skall enligt avtalet så fördelas, att en tredjedel avsättes till en avskrivningsfond, som, i händelse statsinlösen äger mm, skall oavkortad bibehållas i bolaget, under det att återstående två tredjedelar av vinsten skola disponeras i enlighet med bestämmelserna i 1927 och 1932 års avtal.

I riksstaten för innevarande budgetår har statens inkomst från malmbolaget beräknats till 17.5 miljoner kronor, vilket motsvarar staten tillkommande royalty vid en bortfraktning av 11 miljoner ton, eller 16.5 miljoner kronor, med tillägg av en beräknad andel i bolagets vinst utöver royalty av 3 miljoner kronor samt med avdrag av 2 miljoner kronor för de kommunalutskylder, som väntades belöpa å statens royalty. Under löpande budgetår har i royalty influtit 15.27 miljoner kronor, vartill enligt beslut å bolagsstämma den 16 december 1938 kommer en vinstandel å 6.73 miljoner kronor. Den behållna inkomsten torde sålunda efter avdrag av kommunalutskylder uppgå till omkring 20 miljoner kronor mot beräknade 17.50 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket har med hänsyn till nedgången i malmskeppningarna hösten 1938 preliminärt uppskattat inkomsten för budgetåret 1939,40 till 12 miljoner kronor.

En tillförlitlig uppskattning av statens inkomst från malmbolaget under

Inkomsterna.

nästföljande budgetår kan i nuvarande läge icke verkställas. De ovissa framtidsutsikterna särskilt inom malmbolagets verksamhetsområde göra stor försiktighet påkallad och jag anser mig därför icke för närvarande böra frångå riksräkenskapsverkets förslag. En säkrare uppskattning torde kunna framläggas vid den sedvanliga översynen av inkomstberäkningen för riksstaten under senare delen av riksdagen.

Jag föreslår alltså, att inkomsten från Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag i riksstatsförslaget upptages med 12,000,000 kronor.

Inkomsterna av aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet för nästföljande budgetår ha av riksräkenskapsverket upptagits till 1,595,000 kronor.

Enligt förordningen den 15 december 1914 om vad iakttagas skall i avseende å införande av statsmonopol å tobakstillverkningen i riket skulle staten enligt vissa grunder dels inlösa materiella tillgångar hos tobaksfabrikanter, dels utgiva ersättning för förlorad näringsverksamhet, dels även utbetala andra ersättningar och diverse kostnader för monopole'ts införande. Jämlikt kontraktet mellan staten och aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet skulle bolaget för övertagen egendom och för utövande av monopolrättigheten erlägga likvid med belopp, motsvarande vad staten sålunda fått utbetala. I likviden skulle ingå stamaktier till parikurs till belopp av 18,000,000 kronor; om hela likvidsumman översteg 40,000,000 kronor, skulle staten dock vara skyldig att ytterligare mottaga stamaktier till parikurs för det belopp, varmed likvidsumman översteg sistnämnda belopp. Det övriga av likvidsumman skulle erläggas kontant.

År 1917 visade det sig, att statens sammanlagda utgifter i anledning av monopolets införande uppgingo till 51,131,837 kronor 28 öre. Till staten hade då av bolaget utgivits ersättning å sammanlagt 40 miljoner kronor, vilken likviderats i enlighet med kontraktet. Det avtalades mellan staten och bolaget, alt resterande 11,131,837 kronor 28 öre skulle gäldas med ytterligare 11,000,000 kronor i stamaktier och med 131,837 kronor 28 öre kontant. Aktiekapitalet ökades därför med nämnda belopp i stamaktier, varefter stamaktiekapitalet utgjorde 29,000,000 kronor.

Av de totala utgifterna i anledning av monopolets införande utgjorde 13,172,074 kronor 34 öre totalbeloppet för övertagna materiella tillgångar, medan övriga ersättningsbelopp och kostnader tillsammans uppgingo till 37,959,762 kronor 94 öre. Sistnämnda belopp, som under år 1918 avjämnades till 38 miljoner kronor till följd av ytterligare ersättningar, påfördes i tobaksmonopoiets räkenskaper ett konto, benämnt »monopolrättens.

Enligt kontraktet mellan staten och monopolbolaget skulle avskrivning icke äga rum å monopolrätten. Denna bestämmelse torde hava föranletts därav, att man ville undvika den minskning av utdelningen, som en dylik avskrivning skulle hava kunnat medföra. I det av monopolkontrollutredningen 1928 avgivna betänkandet angående anordnandet av den statliga kontrollen av bolagets verksamhet framhölls, att stamaktierna, som ägdes av staten, även med hänsyn tagen till övervärdet å lagret

52 Inkomsterna.

icke syntes vara värda sitt nominella belopp, om man bortsåge från det bokförda värdet av monopolrätten. Tobaksmonopolets tillgångar och skulder skulle således då icke kunna övertagas av statsverket utan förlust. Utredningsmännen föreslogo, att förbudet mot avskrivning å monopolrätten icke bibehölles. Emellertid syntes någon avskrivningsplan icke böra fastställas, utan avskrivningar borde ske efter prövning i varje särskilt fall. Viss avskrivning å monopolrätten borde äga rum med användning av fondmedel.

Vid 1930 års riksdag reglerades den statliga kontrollen å monopolbolaget. Genom det i anslutning därtill träffade nya avtalet om utövandet av statens tobaksmonopol undanröjdes hindret för bolaget att verkställa avskrivning å den till 38 miljoner kronor bokförda monopolrätten. Riksdagen framhöll vid ärendets behandling, att de betydande fonderingar, över vilka bolaget då förfogade jämväl i form av s. k. dolda reserver, lämnade bolaget möjlighet att på en gång avskriva ett betydande belopp å monopolrätten. Kungl. Maj:t förmodades komma att vid bedömandet av frågan, med vilken hastighet monopolrätten borde avskrivas genom disposition av bolagets årsvinster, taga hänsyn till den omständigheten, att bolaget skulle äga avsätta betydande belopp till vinst- och prisregleringsfonden.

I anslutning till vad sålunda förekommit har bolaget — med Kungl. Maj:ts medgivande —- vid uppgörande av bokslutet för år 1931 med fonderade medel verkställt avskrivningar å monopolrätten med 13 miljoner kronor. Med anlitande av för vax-je gång 5 miljoner kronor av de till 1936, 1937 och 1938 års ordinarie bolagsstämmors förfogande stående vinstmedlen ha sedermera verkställts ytterligare avskrivningar å monopolrätten med ett belopp av sammanlagt 15 miljoner kronor. Den totala avskrivningen uppgår alltså till 28 miljoner kronor.

Med hänsyn till den väl konsoliderade ställning tobaksmonopolet numera får anses äga, torde de av monopolkontrollutredningen åberopade motiven för avskrivning av monopolrätten icke längre äga giltighet. Fortsatta avskrivningar, genom vilka vinstmedel fonderas inom företaget, äro i nuvarande läge ur statsfinansiell synpunkt snax-ast att bedöma såsom en positiv förmögenhetsbildning. Med hänsyn därtill synes ett medgivande att även i bokslutet för år 1938 disponera vinstmedel för avskrivning å monopolrätten icke vara i särskild grad påkallat. De under sådana förhållanden tillgängliga vinstmedlen synas lämpligen kunna tillsvidare balanseras inom företaget för att inlevereras först vid den senare tidpunkt, då resultatet jämväl av bolagets verksamhet under år 1939 kan bedömas.

Från angivna utgångspunkter har jag funnit anledning räkna med att statens inkomst av aktier i tobaksmonopolet under budgetåret 1939/40 skall kunna med 5 miljoner kronor överstiga den av riksräkenskapsverket antagna. Jag hemställer i enlighet härmed, att ifrågavarande inkomsttitel i riksstatsförslaget för nämnda budgetår upptages med 6,595,000 kronor.

Inkomsterna av aktiebolaget Jordbrukarbanken ha i riksstaten för innevarande budgetår upptagits till 200,000 kronor. Bankens nettovinst för år

Inkomsterna.

1937, som enligt av bolagsstämman fastställd vinst- och förlusträkning uppgick till omkring 1,069,000 kronor, har i huvudsak tillförts reservfonden. Någon utdelning till aktieägarna har icke förekommit.

Överskottet för år 1938 har av banken beräknats icke komma att understiga föregående års. Däremot har banken icke ansett sig kunna göra något uttalande om överskottet för år 1939.

Riksräkenskapsverket har för de båda sistnämnda åren uppskattat hankens nettovinst till omkring 1 miljon kronor och utgått ifrån att därvid för vartdera året ett belopp av 0.5 miljoner kronor skulle disponeras för utdelning till aktieägarna, vadan verket föreslagit att inkomsttiteln skulle för budgetåret 1939/40 uppföras med 500,000 kronor.

I enlighet med riksräkenskapsverkets hemställan bör i riksstatsförslaget för nästa budgetår uppföras en ny inkomsttitel, Svenska penninglotteriet aktiebolag, för redovisning av statens inkomst av aktier i detta företag. Inkomsten bör upptagas med 4,000 kronor.

Under titeln övriga aktiebolag har riksräkenskapsverket ansett lämpligt sammanföra övriga å fonden för statens aktier bokförda aktieinnehav, nämligen Nya svenska stenkolsaktiebolaget Spetsbergen, aktiebolaget Industrikredit, Svenska spannmålsaktiebolaget och Kalix träindustriaktiebolag i likvidation. Någon avkastning har för dessa icke beräknats under budgetåret 1939/40, på grund varav riksräkenskapsverket föreslagit inkomsttiteln uppförd med ett formellt belopp av 100 kronor.

Då jag i fråga om sistnämnda tre inkomsttitlar icke funnit anledning till ändring i det av riksräkenskapsverket framlagda förslaget till inkomstberäkning, föreslår jag sålunda, att till fonden för statens aktier hänförliga inkomsttitlar uppföras med följande belopp, nämligen:

Kronor

Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag ...................... 12,000,000

Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet .................... 6,595,000

Aktiebolaget Jordbrukarbanken .......................... 500,000

Svenska penninglotteriet aktiebolag ...................... 4,000

Övriga aktiebolag ...................................... 100

Summa 19,099,100.

Statens pensionsfonder. Under denna rubrik hava i riksstaten för innevarande budgetår uppförts särskilda inkomsttitlar för Civila tjänstepensionsfonden, Militära tjänstepensionsfonden samt Allmänna familjepensionsfonden. Ifrågavarande inkomsttitlar hava för sagda budgetår beräknats till civila tjänstepensionsfonden 1,450,000 kronor, militära tjänstepensionsfonden

175,000 kronor samt allmänna familjepensionsfonden 3,800,000 kronor. I de sålunda beräknade inkomsterna från statens pensionsfonder för budgetåret 1938/39, tillsammans 5,425,000 kronor, ingår emellertid jämväl viss till budgetåret 1937/38 hänförlig ränteavkastning.

54 Inkomsterna.

I samband med regleringen av statens förmögenhetsställning per den 30 juni 1938 hava ifrågavarande fonder, vilka hittills i statskontorets räkenskaper redovisats såsom diverse medel, uppförts bland de i rikshuvudboken redovisade kapitaltillgangarna. Den utgående behållningen utgjorde å civila tjeinstepensionsfonden 34.18 miljoner kronor, a militära tjänstepensionsfonden 4.60 miljoner kronor och å allmänna familjepensionsfonden 99.67 miljoner kronor.

I anslutning till av statskontoret verkställda beräkningar har riksräkenskapsverket föreslagit, att inkomsterna av förenämnda tre kapitalfonder för budgetåret 1939/40 beräknas sålunda:

Civila tjänstepensionsfonden ........................ kronor 1,100,000

Militära tjänstepensionsfonden ...................... » 150,000

Allmänna familjepensionsfonden .................... » 3,200,000.

Fullmäktige i riksgäldskontoret hava beslutit framlägga förslag om upphävande den 1 juli 1939 av gällande föreskrift om fondering för pensionsändamål inom det förvaltningsområde, som utgöres av riksdagens verk med undantag av riksbanken. I anslutning härtill skulle enligt fullmäktiges beslut de av riksgäldskontoret förvaltade tjänste- och familjepensionsfonderna för vissa riksdagens verk sammanslås till en fond, benämnd pensionsfonden för vissa riksdagens verk, vilken fond skulle erhålla karaktär av kapitalfond. Den nya kapitalfondens behållning beräknades vid början av budgetåret 1939/ 40 uppgå till omkring 0.66 miljon kronor. För denna fond har riksräkenskapsverket i nära anslutning till fullmäktiges förslag beräknat ett överskott för budgetåret 1939/40 av 20,000 kronor.

Sammanlagt beräknas alltså inkomsterna från statens pensionsfonder enligt riksräkenskapsverket till 4,470,000 kronor. Jag hemställer, att inkomsttitlarna i riksstatsförslaget upptagas i enlighet med ämbetsverkets beräkning, eller med 1,100,000, 150,000, 3,200,000 respektive 20,000 kronor. I

I skrivelse den 27 maj 1938 (nr 308) har riksdagen under punkten 8 behandlat en av riksdagens församlade revisorer väckt fråga om förvaltningen av vissa statliga fondmedel m. m. samt därvid uttalat sin anslutning till de allmänna synpunkter som av revisorerna anförts. I likhet med revisorerna vore riksdagen av den uppfattningen, alt de förenklingar, som vore möjliga att ernå i fråga om den statliga fondförvaltningen, också borde genomföras samt att en undersökning borde ske rörande den framtida användningen av sådana fondmedel, vilka icke nu kunde komma till avsedd användning.

Statsrevisorernas av riksdagen åberopade uttalande har av mig omnämnts i samband med framläggandet av förslag till inkomstberäkningen i fjolårets statsverksproposition (Inkomsterna, sid. 71 och 72).

Den 17 juni 1938 har jag för Kungl. Maj:t anmält förslag om verkställande av en utredning i anslutning till de av riksdagen uttalade önskemålen. Därvid anförde jag i huvudsak följande.

Inkomsterna.

55 Vid utredningen — varvid de ifrågavarande fonderna med för dem gällande bestämmelser böra fond för fond genomgås — torde i första hand böra urskiljas och undantagas tillgångar av enskild natur samt sadana fonder, som tillkommit genom gåvor eller testamentariska förordnanden. För fonder av denna art — vilka med ett gemensamt namn kunna betecknas som donationsfonder — torde i regel gälla särskilda i samband med donationens tillkomst eller eljest av testator meddelade dispositionsföreskrifter. Dessa fonder — över vilka staten i allmänhet ej torde äga oinskränkt förfoganderätt — lära alltjämt böra bibehållas i oförändrat skick, där icke i undantagsfall —särskilt i avseende å vissa äldre fonder — skäl kan föreligga att ifrågasätta att genom beslut av Kungl. Maj:t åvägabringa ändring i de för donationen gällande föreskrifterna.

Vid sidan av donationsfonderna finnas emellertid under statskontorets förvaltning ett stort antal fonder, som tillkommit genom statliga medelsanvisningar eller eljest uppstått av allmänna medel. Dessa fonder — som kunna sägas innehålla egentliga statsmedel, över vilka statsmakterna kunna fritt förfoga — kunna uppdelas i tvenne huvudkategorier, nämligen dels för tillgodoseende av visst ändamål avsatta medel, där själva fondkapitalet är ämnat att förbrukas — på en gång eller efter hand — dels fonder, där endast avkastningen får tagas i anspråk, medan kapitalet är avsett att kvarstå som fondtillgång.

Vad förstnämnda kategori angår torde — i de fall där fonden anses höra bibehållas — i alla händelser något krav på förräntning av fondkapitalet ej böra upprätthållas. Medlen i fråga torde alltså, i den mån så ej redan skett, böra överföras till statsverkets checkräkning.

Beträffande den senare kategorien bör från fall till fall undersökas, om ej den hittillsvarande utdelningen ur fondernas avkastning till visst ändamål lämpligen bör upphöra och i stället medel anvisas å riksstaten. I den mån så visar sig vara fallet, torde fondtillgångarna i regel kunna och böra indragas. Olika möjligheter stå därvid till buds. Antingen kunna medlen disponeras för statsregleringen respektive över riksstatens inkomstsida tillföras budgetutjämningsfonden, eller också kunna de vid sidan av budgeten tillföras riksgäldsfonden och alltså definitivt disponeras för avbetalning å statsskulden. Ståndpunkt till dessa olika dispositionsmöjligheter kan fattas, först sedan klarhet vunnits rörande medlens karaktär och omfattning.

Då framgent tid efter annan fråga uppkommer om bildande av nya diversemedelsfonder torde jämväl spörsmålet därom få prövas ur här angivna synpunkter. Räntebärande diversemedelsfonder skulle enligt angivna principer nybildas blott om ett visst ändamål icke anses kunna tillgodoses annat än genom reservering av ränteavkastningen å vissa kapitaltillgångar.

I de fall då av något skäl indragning av en finansfond ej anses lämpligen böra för närvarande ifrågakomma och fonden alltså skall bibehållas såsom särskild tillgång — detta gäller exempelvis de stora pensionsfonderna, vilka vid budgetårsskiftet skola omvandlas från diversemedelsfonder till särskilda kapitalfonder —• aktualiseras den likaledes av riksdagen och dess revisorer berörda frågan om den lämpliga placeringsformen. Såsom jag för pensionsfondernas del påpekade vid anmälan av inkomstberäkningen i årets statsverksproposition borde fondmedel av senast angiven natur närmast ifrågakomma för utlåning till staten, d. v. s. för placering hos riksgäldskontoret. mot en ränta vars bestämmande kunde betraktas som ett formellt avräkningsproblem, eftersom ränteavkastningen komme att ingå på driftbudgetens inkomstsida och å dess utgiftssida med lika belopp.

En omplacering av ifrågavarande fondmedel i enlighet med vad jag sålunda anförde skulle tillgodose de önskemål riksdagen framställt i placeringsfrågan

56 Inkomsterna.

och synes mig böra komma till stånd, så snart erforderliga utredningar i ämnet slutförts och medlen lämpligen kunna frigöras från tidigare placeringar.

Vid den föreslagna utredningen bör uppmärksammas frågan, hur man lämpligen bör förfara, när medel, som enligt vad här anförts böra behandlas efter skilda principer, för närvarande äga gemensam placering. En möjlighet som därvid bör prövas synes mig vara, att tillgångar, som skola utbrytas ur en större fondmassa, ej erhålla vissa placeringsobjekt sig tilldelade utan bokföringsmässigt frigöras och därvid åsättas ett värde beräknat med utgångspunkt från medelförräntningen på de gemensamma placeringarnas bokförda värde, under beaktande av risken för kapitalförluster å vissa av dessa vid inlösen, för att därefter, i den mån de skola bibehållas såsom avskilda, förräntade fondlillgångar, placeras i riksgäldskontoret mot garanterad ränta motsvarande exempelvis den statliga medelupplåningsräntan för viss tid bakåt.

I ett i statsverkspropositionen återgivet yttrande till statsrådsprotokollet den 8 oktober 1937 behandlade jag i anslutning till en framställning från statskontoret vissa spörsmål rörande reglerna för fondförvaltning. Dessa spörsmål ha här ånyo diskuterats i ett något vidare sammanhang, i det att jämväl vissa genom statsrevisorernas och riksdagens uttalanden aktualiserade budgetära frågor vunnit beaktande.

Jag framhöll vid nämnda tillfälle såsom ur praktisk synpunkt mest ändamålsenligt att först utarbeta tidsenliga regler för statskontorets fondförvaltning för att därefter taga upp till prövning frågan om de för ämbetsverkets fondförvaltning fastställda reglernas tillämplighet å fonder förvaltade av övriga statliga myndigheter samt om lämpligheten av en överflyttning av förvaltningen av vissa av dessa fonder från vederbörande verk till statskontoret. Med hänsyn, bland annat, till att de inom statskontorets fondförvaltning centrala tjänsle- och familjepensionsfondernas ställning i budgettekniskt hänseende då ännu ej var definitivt ordnad och att en utredning om fondreglerna i avvaktan därpå ej kunde leda till en slutgiltig lösning ansåg jag att frågan om ett igångsättande av den förordade översynen av reglerna för statskontorets fondförvaltning borde anmälas vid en senare tidpunkt. Sedan berörda hinder nu bortfallit, torde uppdrag alt verkställa jämväl ifrågavarande utredning — som står i nära samband med den förut behandlade — i detta sammanhang lämpligen böra lämnas statskontoret.

I enlighet med förslaget har Kungl. Maj:t anbefallt statskontoret dels att i de hänseenden, som berörts i det här återgivna yttrandet, verkställa utredning rörande behandlingen av de statskontorets förvaltning underställda, räntebärande fonderna, dels ock att framlägga förslag till regler för statskontorets fondförvaltning.

Statskontoret har ännu ej slutfört nämnda uppdrag.

Övriga kapitalfonder. Riksräkenskapsverket har i sin inkomstberäkning föreslagit, att under denna titel skall upptagas ett belopp av 65,000 kronor Mot denna beräkning har jag intet att erinra. Under inkomsttiteln böra redovisas räntor å lån som utlämnats från det å gällande riksstat anvisade anslaget till förlagslån för viss maskinanskaffning till industrien. Huruvida något räntebelopp kan komma att inflyta redan under nästa budgetår är emellertid ovisst.

I samband med anmälan av de ärenden rörande anslag å kapitalbudgeten, som ankomma på finansdepartementet, föreslår jag, att under fonden

Inkomsterna.

#

för förlag till statsverket skall för nästa budgetår äskas ett anslag å 250,000 kronor till tullverkets båtlånefond. Av anslagsbeloppet avse 100,000 kronor ökande av fondens kapital. Jag tillstyrker vidare i berörda sammanhang, att båtlånefondens nuvarande tillgångar, som anvisats av andra statsinkomster än lånemedel under sjunde huvudtiteln, överföras till förlagsfonden och att därvid nämnda skattemedel såsom fullt räntabla utbytas mot lånemedel. För sistnämnda ändamål har erfordrats ett ytterligare anslagsbelopp av 150,000 kronor. Till tullverkets båtlånefond influtna räntor, som för närvarande redovisas bland diverse inkomster, böra efter denna omläggning tillgodoföras inkomsttiteln övriga kapitalfonder. Under denna titel torde nu böra i avkastning av båtlånefonden beräknas ett belopp av

5,000 kronor.

På grund härav torde inkomsttiteln övriga kapitalfonder i riksstatsförslaget få upptagas med 70,000 kronor.

Till statsrådsprotokollet i detta ärende torde få såsom bilagor fogas:

V

Bil. A. Riksräkenskapsverkets skrivelse den 9 december 1938 med inkomstberäkning för budgetåret 1939/40.

Bil. B. Tabellarisk översikt över riksstatens utveckling.

Jag hemställer nu, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

1) besluta, att i 20 § förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt omförmälda procenttal skola för de i 18 § 2 mom. a), b) och c) samma förordning avsedda skattskyldiga för år 1939 utgöra 110;

2) upptaga inkomsterna å driftbudgeten i riksstaten för budgetåret 1939/40 enligt följande

58 Inkomsterna.

Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten.

A. Egentliga statsinkomster.

Kronor

Kronor

I. Skatter:

1. Skatt på inkomst, förmögenhet och

a. Inkomst- och förmögenhets-

skatt, bevillning............

b. Särskild skatt å förmögenhet,

bevillning.................

c. Utskiftningsskatt och ersätt-

ningsskatt, bevillning.......

d. Bevillningsavgifter för särskil-

da förmåner och rättigheter, bevillning..................

e. Stämpelmedel, bevillning......

2. Automobilskattemedel: »

a. Fordonsskatt, bevillning ......

b. Bensinskatt, bevillning .......

3 Tullar och acciser:

a. Tullmedel, bevillning .........

b. Accis å silke, bevillning ......

Accis å margarin och vissa andra

fettvaror, bevillning ........

Tobaksskatt, bevillning .......

e. Brännvinstillverkningsskatt, bevillning ...................

f. Rusdrycksförsäljningsmedel, bevillning:

a. Partihandelsbolag .......

(i. Detaljhandelsbolag ......

g. Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker, bevillning

h. Maltskatt, bevillning .........

c.

d.

rörelse: 300,000,000 29,000,000 500,000

300,000

60,000,000

36.000. 000

96.000. 000

180,000,000

2,250,000

27.000. 000 108,000,000

20.000. 000

24.000. 000

23.000. 000

100.000,000

33.000. 000

II. Uppbörd i statens verksamhet:

1. Vattendomstolsavgifter.....................

2. Inkomster vid fångvården ...................

3. Inkomster vid statens uppfostringsanstalt å Bona

4. Inkomster vid sjökarteverket .................

5. Bidrag till liksförsäkringsanstalten och försäk-

ringsrådet ................................

6. Bidrag till pensionsstyrelsen ..................

7. Inkomster vid statens tvångsarbets- och alkoho-

listanstalter ..............................

8. Inkomster vid statens skyddshem.............

9. Inkomster vid statens bakteriologiska laboratorium

10. Inkomster vid statens rättskemiska laboratorium

11. Inkomster vid statens farmacevtiska laboratorium

12. Inkomster vid statens sinnessjukhus.........

389,800,000

132,000,000

517,250,000

40,000

1,450,000

206.000 375,000

64.000 13,600,000

1,039,050,000

Inkomsterna.

60 Inkomsterna.

Inkomsterna.

62 Inkomsterna,

Bilaga till Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten.

Beräknat förslag till stat för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1939/40.

Inkomsterna.

63 Utgifter.

Kronor

A. Reparations- och underhållskostnader m. m.:

1. Fångvårdsstyrelsens delfond...................... 325.000

2. Utrikesdepartementets » 200,000

3. Medicinalstyrelsens » 1.250,000

4. Byggnadsstyrelsens » 1,734,000

5. Uppsala universitets delfond:

a. Akademiska sjukhuset................ 144,000

b. Övriga fastigheter.................. 268,000 412,000

6. Lunds universitets delfond ........................ 151,000

7. Karolinska sjukhusets delfond:

a. Karolinska sjukhuset ................ 50,000

b. Serafimerlasarettet .................. 83,000 133,000

B. Avsättning till värdeminskningskonto:

1. Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis

2. Utrikesdepartementets » , förslagsvis

3. Medicinalstyrelsens » , förslagsvis

4. Byggnadsstyrelsens » , förslagsvis

5. Uppsala universitets delfond:

,a. Akademiska sjukhuset, förslagsvis., b. Övriga fastigheter, förslagsvis.....

6. Lunds universitets delfond, förslagsvis ..

C. Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler och

arrenderade markområden:

....... 57,000

....... 80.000

....... 1,029.000

....... 877,000

162,000

276,000 438.000

....... 108,000

1. Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis............ 9,000

2. Utrikesdepartementets » , förslagsvis............ 248.000

3. Medicinalstyrelsens > , förslagsvis............ 25.000

4. Byggnadsstyrelsens » , förslagsvis............ 955,000

5. Uppsala universitets » , förslagsvis............ 100

6. Lunds universitets » , förslagsvis............ 5,000

7. Karolinska sjukhusets » , förslagsvis............ 67,000 1,309,

Överskott alt tillföras riksslalens driftbudget:

1. Fångvårdsstyrelsens delfond...................... 308,000

2. Utrikesdepartementets » 254,000

3. Medicinalstyrelsens » 1,769,000

4. Byggnadsstyrelsens » 5,890,000

5. Uppsala universitets » 184,000

6. Lunds universitets » 141.000

7. Karolinska sjukhusets » 280,000 8,826 000

Summa 16,979,100

64 Inkomsterna.

Vad departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt och föreslagit i avseende å beräkningen av statens i det föregående omförmälda inkomster och därmed sammanhängande ämnen behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet: Henrik Klackenberg.

389084. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1939.

Riksräkenskapsverkeis inkomstberäkning för budgetåret 1939/40. 1

Bilaga A.

Till KONUNGEN

Enligt den för riksräkenskapsverket gällande instruktionen åligger det detta ämbetsverk att årligen till Kungl. Maj:t avlämna förslag till beräknande av statsverkets inkomster vid nästföljande statsreglering ävensom med- Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 saml. Nr 1. Del 2.

2 Riksräkenskapsverkcts inkomstberäkning för budgetåret 1939/40.

dela upplysningar rörande förhållanden i övrigt av beskaffenhet att böra bringas till Kungl. Maj:ts kännedom i och för uppgörande av proposition till riksdagen angående statsverkets tillstånd och behov.

Då riksräkenskapsverket nu har att avgiva förslag till beräkning av statens inkomster för budgetåret 1939/40, vill ämbetsverket inledningsvis erinra om utfallet av den för finansåret 1937/38 fastställda riksstaten jämte tilläggsstat och övergångsstat.

På grundval av i riksräkcnskapsverkets årsbok för budgetåret 1937/38 ingående sammanställningar lämnas i en härvid såsom bilaga A fogad tabell en summarisk redovisning av riksstaten med tilläggsstat. Skattebudgeten, vilken i förevarande sammanhang är av det största intresset, har i tabellen uppdelats i dels den allmänna budgeten och dels de från densamma fristående, sinsemellan oberoende specialbudgeterna.

Skattebudgetens inkomster, vilka liksom motsvarande utgifter beräknats till 1,199.48 miljoner kronor, uppgingo enligt budgetredovisningen till 1,308.64 miljoner kronor, medan utgifterna belöpte sig till 1,215.51 miljoner kronor.

Vad den allmänna budgeten angår, hava de mot kassafonden reglerade inkomsttitlarna sammanlagt utfallit med en merinkomst å 88.31 miljoner kronor och en brist å 4.24 miljoner kronor. Motsvarande utgiftsanslag hava lämnat besparingar å 40.78 miljoner kronor, medan merutgiftferna uppgått till 31.34 miljoner kronor. Kassafonden har alltså tillförts ett nettotillskott å 93.51 miljoner kronor. Av kassafonden hava emellertid disponerats 58.06 miljoner kronor, på grund varav fonden genom utfallet av riksstaten och tillläggsstaten tillförts netto 35.45 miljoner kronor.

Genom utfallet av övergångsstaten för budgetåret 1937/38 — bilaga B -— har kassafonden belastats med netto 56.41 miljoner kronor. Fondens härefter kvarstående behållning, 118.73 miljoner kronor, har per den 30 juni 1938 överförts till statens budgetutjämningsfond, vilken från och med budgetåret 1938/39 skall — jämte andra uppgifter — ersätta den hittillsvarande kassafonden.

De riksstatens skattebudget tillhörande specialbudgeterna, vilkas inkomster — till den del desamma icke motsvaras av till beloppet fixerade anslag — beräknats till 136.05 miljoner kronor, utvisade sammantagna enligt budgetredovisningen 161.14 miljoner kronor i såväl inkomster som utgifter.

I fråga om lånebudgeten, vilken i riksstat och tilläggsstat balanserat å 140.74 miljoner kronor, uppgingo utgifterna till 143.10 miljoner kronor. Skillnaden, 2.36 miljoner kronor, motsvarar den nettominskning, som uppkommit å lånemedelsanslagens kvarstående reservationer.

Såsom bakgrund till beräkningen av inkomsttitlarnas avkastning under budgetåret 1937/38 har riksräkenskapsverket i efterföljande sammanställning upptagit tillflödet under budgetåren 1933/34—1937/38 å riksstatens inkomsttitlar avseende verkliga inkomster, varvid riksgäldskontorets inkomstmedel, vilka under budgetåret 1937/38 redovisats under diverse inkomster, även för budgetåren 1933/34—1936/37 hänförts till sistnämnda titel.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1939/40. 3

4 Riksräkenskapsverkeis inkomstberäkning för budgetåret 1939/40.

Samtliga i sist intagna tablå under egentliga statsinkomster redovisade skattetitlar utvisa för budgetåret 1937/38 stegring, medan vissa av affärsverken utvisa minskade överskott, huvudsakligen på grund av ökade driftkostnader. Under det att inlevereringen från Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag under budgetåret 1936/37 avsåg såväl royalty för verksamhetsåren 1931/32—1934/35 som royalty och vinstutdelning för verksamhetsåret 1935/ 36, hänförde sig inlevereringen för budgetåret 1937/38 enbart till royalty för verksamhetsåret 1936/37, efter avdrag för vissa, på statsverket belöpande kommunalutskylder.

De största merinkomsterna i förhållande till de för budgetåret 1937/38 beräknade inkomsterna hava uppkommit å titlarna inkomst- och förmögenhetsskatt, automobilskattemedel, tullmedel, rusdrycksmedel, statens järnvägar och reservationer å anslag för kapitalökning med respektive 9.66, 11.12, 14.82, 14.52, 8.02 och 10.56 miljoner kronor.

Med avseende å inkomstutvecklingen under det nu löpande budgetåret 1938/39 föreligga ännu räkenskapsmässiga uppgifter endast för tiden juli— oktober. Driftbudgetens inkomster hava under denna tidsperiod utgjort 30 7.03 miljoner kronor, motsvarande under det sistförflutna budgetåret 305.06 miljoner kronor.

Beträffande det beräknade utfallet av inkomsterna för budgetåret 1938/ 39 i dess helhet får riksräkenskapsverket hänvisa till bifogade sammanställning (bilaga C). Till ledning för denna beräkning har riksräkenskapsverket haft att tillgå från vederbörande myndigheter m. fl. lämnade uppgifter.

Vad avser inkomst- och förmögenhetsskatten för år 1938, framgår av statistiska centralbyråns sammanställningar av taxeringsresultaten, att den debiterade skatten höjts från 213.9 miljoner kronor vid 1937 års taxering till

269.0 miljoner kronor. Under förutsättning att av den vid 1938 års taxering erhållna debiterade skattesumman 98.0 procent inflyta samt för restitutioner avgå 1.0 miljon kronor, skulle inkomst- och förmögenhetsskattens avkastning under budgetåret 1938/39 uppgå till omkring 262.5 miljoner kronor mot i riksstaten beräknade 255 miljoner kronor.

Enligt ovanberörda sammanställning av de beräknade inkomsterna för budgetåret 1938/39 skulle samtliga inkomster stiga till 1,370.20 miljoner kronor mot i riksstaten beräknade 1,294.70 miljoner kronor. Å de titlar, som regleras mot budgetutjämningsfonden, skulle uppstå ett samlat överskott av omkring 45 miljoner kronor.

Förutsättningen för att inkomstsidan i nu löpande riksstat skall utfalla så gynnsamt, som framgår av berörda bilaga, är givetvis, att någon mera avsevärd försämring i konjunkturläget icke inträder liksom ock att utvecklingen icke störes av mera omfattande arbetskonflikter under den återstående delen av budgetåret.

Riksstatens utgiftssida plägar i regel utvisa merutgift. För innevarande budgetår väntas avsevärda merutgifter komma att uppstå beroende på dels åtgärder för bekämpande av mul- och klövsjukan och dels vissa till inne-

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1939/40. 5

varande år från budgetåret 1937/38 förskjutna utgifter för bland annat folkskoleväsendet.

Såvitt nu kan bedömas torde inkomst- och utgiftstitlarna tillsammantagna komma att medföra en icke oväsentlig förstärkning av budgetutjämningsfonden.

Vad den nu förestående statsregleringen angår, äro de ekonomiska förhållandena under det snart tilländalupna kalenderåret av avgörande betydelse särskilt för avkastningen av inkomst- och förmögenhetsskatten.

Den mycket gynnsamma konjunkturutvecklingen i Sverige under år 1937 har under år 1938 dämpats. Läget är emellertid fortfarande i stort sett relativt tillfredsställande.

Medan levnadskostnaderna under innevarande år fortsatt att sakta stiga, har partiprisnivån undergått en långsam, nästan oavbruten sänkning. Kommerskollegii index för grosshandelspriser, som i medeltal för år 1937 var 137 och för januari 1938 var 135, har för månaderna augusti—november varit respektive 128, 127, 128 och 127.

Enligt Sveriges industriförbunds säsongutjämnade produktionsindex har den industriella produktionen, som under år 1937 varit i stigande till och med oktober, under innevarande år gått tillbaka. Generalindex för de i beräkningen ingående industrigrenarna — som i genomsnitt för år 1937 låg vid 119 — har under innevarande år sjunkit från 120 under januari till 114 under augusti, vid vilken nivå indextalet kvarstått under september och oktober. Motsvarande indextal under oktober månad för de olika industrigrupperna utgjorde för massa- och pappersindustri 95 (år 1937 i genomsnitt 118), för järn- och stålindustri 112 (122), för maskinindustri 129 (131), för livsmedelsindustri 117 (110), för textil- och sömnadsindustri 107 (112) samt för annan konsumtionsvaruindustri 118 (116). Indextalen för oktober ligga i allmänhet högre än motsvarande indextal för närmast föregående månader.

Även godstrafiken å statens järnvägar har gått tillbaka under år 1938. Bortsett från lapplandsmalm har sålunda godsmängden under innevarande års nio första månader varit omkring 8 procent mindre än under motsvarande period år 1937.

Arbetstillgången inom industrien har enligt socialstyrelsens beräkningar under de tre förflutna kvartalen av innevarande år utvisat försämring i jämförelse med motsvarande kvartal år 1937. I jämförelse med innevarande års första kvartal har emellertid arbetstillgången under de två följande kvartalen något förbättrats. Den i jämförelse med år 1937 minskade arbetstillgången har icke framkallat en motsvarande ökning av arbetslöshetssiffrorna. Totalantalet hjälpsökande arbetslösa, som vid utgången av oktober år 1937 var 12,411, uppgick vid utgången av sistlidna oktober till 12,349. Uppgifterna rörande arbetslösheten inom fackförbunden utvisa för innevarande år något högre arbetslöshet än under fjolåret.

Den totala handelsomsättningen upgick under de tio första månaderna av

6 Riksräkeuskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1939/40.

innevarande år till 3,179-0 miljoner kronor mot 3,344.3 miljoner kronor under samma period föregående år. Importvärdet har sjunkit från 1,734.4 miljoner kronor år 1937 till 1,679.4 miljoner kronor år 1938 eller med 3.2 procent och exportvärdet från 1,609.9 miljoner kronor till 1,499.6 miljoner kronor eller med 6.9 procent. Importöverskottet, som under de tio första månaderna av år 1937 uppgick till 124.5 miljoner kronor, har under år 1938 stigit till

179.8 miljoner kronor.

Årets skörderesultat beräknas i genomsnitt vara över medelmåttan. För vete, korn och havre samt blandsäd uppskattas skörderesultatet vara bättre än i fjol, medan för vallhö sköi'deresultatet avsevärt försämrats. Avsättningen av skogsprodukter har under året nedgått.

Beträffande härefter den framtida ekonomiska utvecklingen må framhållas, hurusom den sedan hösten 1937 pågående internationella konjunkturavmattningen under våren och sommaren 1938 blivit allt mer utpräglad. Under de senaste månaderna synes emellertid i vissa länder en återhämtning hava inträtt. Särskilt i Förenta Staterna har förbättringen i konjunkturläget varit påtaglig I Europa har läget varit mera oenhetligt samt i avsevärd mån påverkats av den rådande politiska oron. På det hela taget måste den internationella utvecklingen anses oviss.

För Sveriges del har nedgången under innevarande år av såväl produktionens volym som utrikeshandelns omfattning varit anmärkningsvärt liten. Av särskilt intresse är, att den minskade arbetstillgången ännu icke åtföljts av någon mera avsevärd stegring av arbetslösheten. Sedan under de senaste månaderna en viss stabilisering inträtt i det svenska konjunkturläget, kan det ej anses uteslutet, att produktionskurvan för industrien åter skall röra sig uppåt, även om situationen får antagas utveckla sig mycket olika inom skilda näringsgrenar.

Under nu angivna omständigheter har riksräkenskapsverket ansett sig kunna uppställa den arbetshypotesen för inkomstberäkningen, att den ekonomiska utvecklingen i Sverige ej skall, i stort sett, påverka statens inkomstförhållanden i ogynnsam riktning under den tid, som är avgörande för den nya budgeten.

Med utgångspunkt härifrån har riksräkenskapsverket vid beräknandet av inkomsterna å riksstaten för budgetåret 1939/40 i fråga om de titlar, som äro beroende av konjunkturförhållandena under kalenderåret 1939 och förra hälften av år 1940, gjort det antagandet, att inkomsttillflödet skall under budgetåret 1939/40 i stort sett uppnå samma nivå som under innevarande budgetår. Riksräkenskapsverket förutsätter emellertid härvid, att vissa särskilt konjunkturkänsliga titlar såsom statens järnvägar och domänverket skola under nästkommande budgetår utvisa nedgång, medan åter andra titlar såsom automobilskattemedel och tobaksskatt skola — även vid stagnation i konjunkturutvecklingen — fortsätta att stiga.

Rörande tillämpningen för olika inkomsttitlar av de allmänna förutsättningar rörande inkomstutvecklingen, från vilka riksräkenskapsverket vid

Riksräkenskapsverkcts inkomstberäkning för budgetåret 1939/40. 7

sin inkomstberäkning sålunda utgått, hänvisas till framställningen under varje särskild titel. Beträffande beräkningen av affärsverkens överskott vill riksräkenskapsverket förutskicka, alt denna verkställts under den förutsättningen, att det rörliga tillägget skall utgå efter 3 procent.

Innan riksräkenskapsverket övergår till beräkningen av de särskilda inkomsttitlarnas avkastning, får ämbetsverket först i korthet redogöra för vissa ändringar, som vidtagits å den härvid fogade tabellen med specifikation av inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret 1939/40 (bilaga D) i jämförelse med den i riksstaten för bugdetåret 1938/39 upptagna motsvarande specifikationen.

Enligt beslut av innevarande års riksdag skall från och med den 1 januari 1939 den direkta statsbeskattningen omläggas. Detta beslut innebär, bland annat, att för budgetåret 1939/40 följande å riksstaten för budgetåret 1938/ 39 upptagna inkomsttitlar bortfalla, nämligen mantalspenningar, extra inkomst- och förmögenhetsskatt samt utjämningsskatt. Även inkomsttiteln särskild skatt å aktiebolags inkomst har förutsatts skola bortfalla.

I samband med de ändringar, riksräkenskapsverket till följd av den sålunda beslutade omläggningen av den direkta statsbeskattningen måst vidtaga i specifikationen av inkomsterna å driftbudgeten, har riksräkenskapsverket även ansett lämpligt, att den i nu gällande riksstat under rubriken skatter upptagna titeln prästerskapets till statsverket indragna tionde icke vidare upptages bland skatterna utan i stället redovisas såsom en särskild post under inkomsttiteln övriga diverse inkomster. Denna ändring synes riksräkenskapsverket motiverad med hänsyn till dels uppbördens ringa storlek i jämförelse med de övriga under rubriken skatter uppförda titlarna, dels ock den omständigheten, att uppbörden av prästerskapets till statsverket indragna tionde under de närmaste budgetåren kommer att avsevärt minskas för att framdeles helt bortfalla.

A. Egentliga statsinkomster.

I. Skatter.

Inkomst- och förmögenhetsskatt.

Såsom i det föregående antytts skola för tiden från och med den 1 januari 1939 de nuvarande statsskatterna mantalspenningar, inkomst- och förmögenhetsskatt, särskild skatt å förmögenhet, extra inkomst- och förmögenhetsskatt samt utjämningsskatt ävensom den nuvarande kommunala progressivskatten ersättas med två skatter nämligen en inkomst- och förmögenhetsskatt samt en särskild skatt å förmögenhet.

8 Riksräkenskapsverkels inkomstberäkning för budgetåret 1939/40.

Den nya inkomst- och förmögenhetsskatten är uppdelad i en rörlig bottenskatt och en fast tilläggsskatt. Bottenskatten omfattar dels en progressiv inkomst- och förmögenhetsskatt å fysiska personer samt oskifta dödsbon och familjestiftelser, dels en proportionell inkomstskatt å svenska aktiebolag och övriga juridiska personer. Den progressiva delen av bottenskatten ansluter sig till sin allmänna byggnad till den nuvarande inkomst- och förmögenhetsskatten, dock att vid den nya skatten förmögenhetsdelen reducerats från 1/60 till J/ioo och de skattefria avdragen omlagts. Tilläggsskatten, som åvilar allenast fysiska personer och med dem jämnställda skattskyldiga, är progressiv samt anordnad enligt principiellt samma grunder som den nuvarande extra inkomstocli förmögenhetsskatten. Avvägningen av den nya inkomst- och förmögenhetsskattens storlek skall ske med ledning av en med taxeringen till den nuvarande inkomst- och förmögenhetsskatten nära sammanfallande taxering av fysiska personers och med dem jämnställda skattskyldigas inkomst och förmögenhet samt svenska aktiebolags och övriga juridiska personers inkomst.

Den nya särskilda skatten å förmögenhet, som åvilar fysiska personer, oskifta dödsbon, vissa utländska juridiska personer samt familjestiftelser, är uppbyggd efter samma allmänna grunder som den nu utgående särskilda förmögenhetsskatten. För den nya skatten är emellertid gränsen för skattskyldighetens inträdande sänkt från nu gällande 50,000 kronor till 20,000 kronor. Den beskattningsbara förmögenhet, å vilken den nya förmögenhetsskatten utgår, skall fastställas enligt i huvudsak samma grunder, som tillämpas vid den nuvarande särskilda skatten å förmögenhet.

Med hänsyn till det nya skattesystemets allmänna utformning har det befunnits lämpligast att för beräkningen av de båda nya statsskatternas avkastning under budgetåret 1939/40 först verkställa en uppskattning av den debiterade skatteuppbörd under samma budgetår, som vid bibehållande av det nuvarande skattesystemet vore att påräkna beträffande de skatter, vilka skola ersättas av de nya skatterna. Till grund för sistnämnda uppskattning, vilken verkställes i nära anslutning till motsvarande uppskattning i riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1938/39, läggas de av statistiska centralbyrån meddelade resultaten av innevarande och närmast föregående års taxeringar till kommunal inkomstskatt, till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt samt till särskild skatt å förmögenhet.

Närmare uppgifter över vid taxeringarna till nämnda skatter åren 1935 —1938 fastställda inkomst- och förmögenhetsbelopp in. m. framgå av efterföljande tabellariska sammanställning.

Rörande taxeringen till kommunal inkomstskatt återfinnas i tabellen särskilda uppgifter för den uppskattade inkomsten från olika inkomstkällor. Erinras må, att de för inkomst av jordbruksfastighet och för inkomst av annan fastighet meddelade uppgifterna avse allenast inkomst, som överskjuter fem procent av fastighetsvärdet.

Den i tabellen redovisade inkomsten av jordbruksfastighet utvisar under redovisningsperioden en fortgående stark stegring. Härav torde kunna dragas

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1939/40. 9

den slutsatsen, att jämväl den vid taxeringen till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt uppskattade totala inkomsten av jordbruksfastighet år från år i avsevärd mån höjts.

Den vid taxeringen till kommunal inkomstskatt uppskattade inkomsten av annan fastighet åter har sedan 1935 års taxering undergått relativt mindre förändringar. Det förhållandet att vid 1938 års taxering oförändrat inkomstbelopp redovisats tyder på att jämväl den vid samma års taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt uppskattade totala inkomsten av annan fastighet stått stilla.

Beträffande övriga inkomstkällor avvika de vid taxeringen till kommunal inkomstskatt uppskattade inkomsterna allenast i mindre mån från de vid taxeringen till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt uppskattade motsvarande inkomsterna.

För andra skattskyldiga än svenska aktiebolag har såväl inkomsten av rörelse m. m. som inkomsten av tjänst eller tillfällig förvärvsverksamhet sedan 1935 års taxering oavbrutet stegrats. För den förra inkomstkällan har den årliga inkomstökningen successivt försvagats, medan den senare inkomstkällan utvisat den största inkomstökningen vid 1938 års taxering. Inkomsten av kapital åter har under redovisningsperioden omväxlande stegrats och minskats. Den stora uppgången av kapitalinkomsten vid 1936 års taxering och den störa nedgången av samma inkomst vid 1937 års taxering sammanhänga delvis därmed, att i den för 1936 års taxering redovisade kapitalinkomsten ingå stora till efterbeskattning hänförliga belopp.

För svenska aktiebolag har inkomsten av annan förvärvsverksamhet, som omfattar omkring 93 procent av den för bolagen uppskattade totala inkomsten, .för varje år utvisat en mycket betydande stegring, och har inkomsten vid 1938 års taxering i jämförelse med 1935 års taxering nära fördubblats. Även aktiebolagens inkomst av kapital har under redovisningsperioden oavbrutet starkt ökats.

De i tabellen redovisade taxeringsresultaten avseende taxeringen till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt utvisa för såväl andra skattskyldiga än svenska aktiebolag som svenska aktiebolag genomgående en oavbruten stegring. Den ojämförligt största ökningen av de taxerade beloppen faller emellertid på aktiebolagen.

Vad därefter angår det påräkneliga utfallet av 1939 års taxering är detta beroende av de ekonomiska förhållandena under innevarande kalenderår. Såsom riksräkenskapsverket i sin inkomstberäkning inledningsvis närmare angivit, har den tidigare mycket starka konjunkturförbättringen i Sverige under år 1938 väsentligen stagnerat, även om utvecklingen inom olika näringsgrenar varit mycket oenhetlig. Vid sådant förhållande lära ock taxeringsresultaten vid 1939 års taxering i stort sett komma att uppvisa allenast en relativt måttlig stegring utöver den nivå, som uppnåtts vid innevarande års taxering.

Med utgångspunkt från de i tabellen för 1938 års taxering redovisade taxeringsresultaten har riksräkenskapsverket verkställt beräkning rörande

10 Riksräkenskapsverkefs inkomstberäkning för budgetåret 1939/40.

Utfallet av taxeringarna till kommunal inkomstskatt, till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt samt till särskild skatt å förmögenhet åren 1935—1938.

1939 års taxering till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt och till särskild skatt å förmögenhet.

Rörande grunderna för beräkningen av resultatet av taxeringen till inkomst- och förmögenhetsskatt avseende andra skattskyldiga än svenska aktiebolag må anföras följande.

Riksräkenskapsverkcts inkomstberäkning för budgetåret 1939/40. Ii

Inkomsten av jordbruksfastighet, som vid 1938 års taxering pa grund av starkt stegrad avsättning av skogsprodukter i avsevärd grad ökats, lärer vid 1939 års taxering komma att utvisa någon minskning. Inkomsten av annan fastighet åter torde på grund av tillkomsten av ett stort antal nya bostadslägenheter något ökas. För den vid taxeringen till inkomst- och förmögenhetsskatt uppskattade fastighetsinkomsten i dess helhet räknar riksräkenskapsverket med oförändrad inkomstnivå vid 1939 års taxering.

Inkomsten av rörelse m. m. har vid 1938 års laxering till kommunal inkomstskatt stigit med 5.5 procent. Den under innevarande år fortsatta stegringen av byggnadsverksamheten och av den inhemska handelsomsättningen kan beräknas hava medfört icke oväsentligt ökade rörclseinkomster. Den under våren 1938 pågående konflikten vid hotell och restauranger åter torde hava beskurit särskilt de större hotellens nettoavkastning. För den samlade rörelseinkomsten har riksräkenskapsverket ansett sig kunna vid 1939 års taxering räkna med en stegring av omkring 3 procent.

Inkomsten av tjänst eller tillfällig förvärvsverksamhet utvisade vid 1938 års taxering till kommunal inkomstskatt en stegring med 9.4 procent. Vid årsskiftet 1937—1938 och under år 1938 hava lönesatserna inom stora arbetsområden höjts. Sysselsättningsgraden åter utvisar under år 1938 inom stora arbetsområden uppgång och inom vissa arbetsområden avsevärd nedgång. Med stöd av från socialstyrelsen erhållna uppgifter har ökningen av den samlade lönesumman under år 1938 uppskattats för den egentliga industrien, småindustrien och hantverket till omkring 3 procent samt för byggnadsverksamheten och vägarbetena till omkring 7 procent. Inom skogsbruket beräknas arbetsinkomsternas stegring under innevarande år — större delen av arbetsförtjänsterna falla på årets första månader — hava varit väsentligt större. Även inom jordbruket och vissa andra näringsgrenar torde arbetsinkomsterna likaledes komma att uppvisa icke obetydlig uppgång. Härutöver må erinras därom, att under innevarande år stegring av löneinkomsterna inträtt för vissa grupper av i allmän tjänst anställda befattningshavare och för i enskild tjänst anställd affärs- och kontorspersonal. Å andra sidan lärer den under våren 1938 pågående konflikten vid hotell och restauranger trots de vid konflikten höjda lönesatserna medföra minskning av hotell- och restaurangpersonalens löneinkomster under året. För de olika verksamhetsgrenarna sammantagna räknar riksräkenskapsverket med en genomsnittlig inkomststegring år 1938 motsvarande 5 procent.

Inkomsten av kapital slutligen har vid 1938 års taxering till kommunal inkomstskatt stigit med 5.0 procent. För 1939 års taxering förutsätter riksräkenskapsverket, att den fortgående utökningen av det räntebärande kapitalets storlek samt den höjda utdelningen å aktier skola medföra inkomststegringar, vilka allenast delvis motvägas av den inkomstminskning, som kan förväntas inträda på grund av ytterligare konvertering av äldre lån. För kapitalinkomsten i dess helhet räknar riksräkenskapsverket med samma stegring vid 1939 års taxering som vid innevarande års taxering eller med omkring 5 procent.

12 Riksräkenskapsverkcts inkomstberäkning för budgetåret 1939/40.

Med utgångspunkt från de av riksräkenskapsverket sålunda gjorda antagandena angående de under innevarande år inträdda förskjutningarna av de olika inkomstkällornas avkastning har riksräkenskapsverket beräknat den vid 1939 års taxering väntade stegringen av det till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade beloppet till något mer än 4 procent. Då enligt tabellen det vid 1938 års taxering för andra skattskyldiga än svenska aktiebolag till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade beloppet uppgick till 6,236.1 miljoner kronor, skulle fördenskull motsvarande taxerade belopp vid 1939 års taxering kunna beräknas till omkring 6,500 miljoner kronor.

Med tillämpande av nu gällande grunder för ortsavdragen skulle de utnyttjade ortsavdragen kunna beräknas stiga från 3,370.7 miljoner kronor vid 1938 års taxering till omkring 3,475 miljoner kronor vid 1939 års taxering. Under samma förutsättning skulle alltså det beskattningsbara beloppet stiga från 2,865.4 miljoner kronor vid 1938 års taxering till 3,025 miljoner kronor vid 1939 års taxering.

Beträffande därefter 1939 års taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt avseende svenska aktiebolag har riksräkenskapsverket verkställt följande beräkning, vilken ansetts kunna grundas direkt på den samlade taxerade inkomsten.

Det till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade (= beskattningsbara) beloppet utvisade vid 1938 års taxering en stegring med 24.9 procent. Utvecklingen har emellertid varit mycket oenhetlig. Till stegringen hava främst bidragit bolag inom bruksrörelse, gruvindustri, kemisk-teknisk industri, varuhandel och rederirörelse. Bolag inom försäkringsrörelse och inom textilindustri hava utvisat nedgång. Anmärkningsvärt är, att småbolagen genomsnittligt utvisat en väsentligt större relativ stegring av vinstresultaten än storbolagen.

Under innevarande år har den industriella produktionens omfattning genomsnittligt varit något lägre än under år 1937. Den största försämringen har drabbat gruppen pappers- och massaindustri. Även inom trävaruexportindustrien har en betydande produktionsinskränkning ägt rum. I övrigt synes produktionskurvan på sista tiden i allmänhet åter börjat röra sig uppåt. Fraktmarknaden, som under hela innevarande år varit svag, har under hösten likaledes visat tendens till förbättring.

I anslutning till vad riksräkenskapsverket sålunda anfört, räknar ämbetsverket för 1939 års taxering med en betydande nedgång av vinstresultaten för bolag inom pappers- och massaindustri, sågverks- och annan trävaruindustri samt rederirörelse. Å andra sidan förutsätter riksräkenskapsverket, att bolag inom kemisk-teknisk industri, metall- och maskinindustri, textilindustri samt varuhandel skola vid samma taxering utvisa bättre vinstresultat än vid fjolårets taxering. Även för gruvindustrien kan — på grund av den tidsperiod det dominerande bolagets räkenskapsår omfattar — beräknas en i föi'hållande till fjolåret förbättrad avkastning.

De sammanlagda bolagsvinsterna torde vid 1939 års taxering med all sannolikhet komma att uppvisa någon förbättring, och har riksräkenskapsver-

Riksräkenskapsverkcts inkomstberäkning för budgetåret 1939/40. 13

ket beräknat inkomststegringen vid nämnda taxering till omkring 2.5 procent. Enligt denna beräkning skulle alltså det till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade (= beskattningsbara) beloppet, vilket vid 1938 års taxering uppgick till 760.2 miljoner kronor, komma att stiga till i runt tal 780 miljoner kronor.

Vad slutligen angår taxeringen till särskild skatt d förmögenhet, räknar riksräkenskapsverket med att den beskattningsbara förmögenheten skall vid 1939 års taxering uppvisa en betydande stegring.

Främst påverkas den beskattningsbara förmögenhetens utveckling vid nästkommande års taxering därav, att fastighetsvärdena genom den vid innevarande års taxering tillämpade nya fastighetstaxeringen undergått en mycket stor höjning. Sålunda har det sammanlagda taxeringsvärdet av andra skattskyldiga än svenska aktiebolag tillhörig fastighetsskattepliktig fastighet höjts från 16,430 miljoner kronor vid 1937 års taxering till 17,895 miljoner kronor vid 1938 års taxering. Höjningen vid 1938 års taxering uppgick alltså till 1,459 miljoner kronor. Av höjningen hänförde sig 547 miljoner kronor till jordbruksfastighet och 912 miljoner kronor till annan fastighet. Även om huvudparten av höjningen av taxeringsvärdet för annan fastighet och en mindre del av höjningen av taxeringsvärdet för jordbruksfastighet motvägas av minskning av andra kapitaltillgångar eller ökning av skulder, lärer dock en betydande andel av höjningen av taxeringsvärdet medföra en motsvarande stegring av den beskattningsbara förmögenheten. Därjämte hava under innevarande år dels aktie- och obligationsvärdena undergått någon höjning, dels de stegrade inkomsterna med all sannolikhet bidragit till kapitalbildning antingen i form av ökning av tillgångarna eller minskning av skulderna.

Med stöd av vad riksräkenskapsverket sålunda anfört, har ämbetsverket uppskattat ökningen av den beskattningsbara förmögenheten till omkring 800 miljoner kronor. Den beskattningsbara förmögenheten, som vid 1938 års taxering uppgick till 8,694 miljoner kronor, skulle alltså vid 1939 års taxering uppgå till i runt tal 9,500 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket har härefter med ledning av uppgifter, som återfinnas i bilaga A till 1936 års skattekommittés betänkande med förslag till omläggning av den direkta statsbeskattningen m. m. (sid. 276), utarbetat i efterföljande tabell återgivna beräkning av debiterade skatter vid taxeringarna åren 1936—1939, under antagande att de vid 1936 års taxering gällande grunderna för beskattningen bibehållits oförändrade vid samtliga års taxeringar och efter avdrag för 1936 års taxering av till denna taxering hänförlig efterbeskattning. Beräkningen av debiterade skatter vid 1939 års taxering har härvid verkställts med utgångspunkt från i det föregående meddelade uppskattningar av inkomst- och förmögenhetsutvecklingen under innevarande år. För samtliga års taxeringar hava de debiterade skattebeloppen i anslutning till den för de nya skatterna gällande ordningen uppdelats på skatter å fysiska personer jämte oskifta dödsbon och familjestiftelser, svenska aktiebolag och övriga juridiska personer.

14 Riksräkcnskapsverkcts inkomstberäkning för budgetåret 1939/40,

Beräkning av debiterade skatter enligt de vid 1936 års taxering gällande grunderna

lör beskattning.

Vid beräkningen av utfallet av den nya inkomst- och förmögenhetsskatten och den nya särskilda skatten å förmögenhet har riksräkenskapsverket att utgå från de i 1936 års skattekommittés förenämnda betänkande (sid. 269) meddelade uppgifterna angående uppskattningen av de nya skatternas avkastning vid grundbeloppsnivå. Kommitténs beräkningar hava verkställts å skatteunderlaget enligt 1936 års taxering efter korrigering för tillfälliga eftertaxeringar.

De nya skatterna hava så avvägts, att desamma med utgångspunkt från skatteunderlaget enligt 1936 års taxering och vid uttagande av 110 procent 1 2

1 Jämte oskifta dödsbon och familjestiftelser.

2 Efter avdrag för efterbeskattning.

Riksr öken skaps verkets inkomstberäkning för budgetåret 1939/40. 15

Beräkning av debiterade skatter enligt de vid 1939 års taxering gällande grunderna, under antagande att 110 procent av bottenskattens grundbelopp uttagas.

av bottenskattens grundbelopp skulle lämna en avkastning ungefärligen motsvarande avkastningen enligt nämnda års taxering — med frånrältnande av till efterbeskattning hänförliga belopp — av de sex skatter, vilka avsetts skola ersättas av de båda nya skatterna.

Med hänsyn härtill och under beaktande dels att grunderna för beskattningen vid 1937 års taxering varit desamma som vid 1936 års taxering, dels ock att den vid 1938 års taxering genomförda höjningen av skattesatserna

1 Jämte oskifta dödsbon och familjestiftelser.

16 Riksräkcnskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1939/40.

för inkomst- och förmögenhetsskatten och för särskilda skatten å förmögenhet är att anse såsom en av den vid 1938 års riksdag beslutade förstärkningen av försvaret föranledd tillfällig skattestegring, har riksräkenskapsverket funnit riktigast, att vid beräkningen av skatteutfallet vid 1939 års taxering förutsätta, att den i den nya inkomst- och förmögenhetsskatten ingående bottenskatten skall utgå med 110 procent av grundbeloppen.

Sedan de av 1936 års skattekommitté å skatteunderlaget enligt 1936 års taxering för de nya skatterna beräknade debiterade skattebeloppen höjts, i vad avser bottenskatten, till 110 procent av sistnämnda skatts grundbelopp, har riksräkenskapsverket verkställt beräkning av motsvarande, till skattetaxeringarna åren 1937, 1938 och 1939 hänförliga skattebelopp. Beräkningen har genomförts i nära anslutning till de i 1936 års skattekommittés förenämnda betänkande och i Kungl. Maj:ts vid 1938 års riksdag avgivna proposition med förslag till omläggning av den direkta statsbeskattningen m. m. (nr 258) meddelade kalkyler. Vid beräkningen av den vid 1939 års taxering debiterade inkomst- och förmögenhetsskatten har hänsyn så till vida tagits till den nedsättning av den vid taxeringen uppskattade rörelseinkomsten, som kan föranledas av de i samband med omläggningen av skattesystemet beslutade nya bestämmelserna rörande rätt till avdrag för avskrivning och för avsättning till konjunkturinvesteringsfond, att för svenska aktiebolag det beskattningsbara beloppet vid 1939 års taxering antagits uppgå till samma belopp som vid 1938 års taxering. Resultatet av beräkningen återgives i förestående tabell.

Enligt den av riksräkenskapsverket sålunda verkställda beräkningen skulle den debiterade inkomst- och förmögenhetsskatten vid 1939 års taxering uppgå till 306.6 miljoner kronor, varav 247.2 miljoner kronor skulle belöpa å bottenskatten och 59.4 miljoner kronor å tilläggsskatten.

Med ledning av erfarenheten från tidigare års taxeringar till inkomst- och förmögenhetsskatt m. fl. skatter har riksräkenskapsverket beräknat den influtna bruttoinkomsten till 98 procent av det debiterade skattebeloppet. Riksräkenskapsverket förutsätter härvid, att å de nuvarande statliga inkomst- och förmögenhetsskatterna inflytande restantier skola redovisas å den nya inkomst- och förmögenhetsskatten. Från den influtna bruttoinkomsten åter avgå restitutioner, vilka riksräkenskapsverket uppskattat till 1.5 miljoner kronor. I enlighet härmed skulle den behållna inkomsten å förevarande titel kunna beräknas uppgå till 299.0 miljoner kronor.

Den sålunda verkställda beräkningen av den nya inkomst- och förmögenhetsskattens avkastning under budgetåret 1939/40 är självklart mycket osäker. Redan bedömningen av de taxerade beloppen vid 1939 års taxering är oviss. De största riskerna för felberäkning hänföra sig emellertid till jämförelsen mellan de äldre och de nya skatternas avkastning, i vad avser beskattningen av fysiska personer och med dem jämnställda skattskyldiga.

Med stöd av förestående beräkning hemställer riksräkenskapsverket, att i riksstatsförslaget för budgetåret 1939/40 inkomst- och förmögenhetsskatt beräknas till ett avrundat belopp av 300,000,000 kronor.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1939/40. 17

' Särskild skatt å förmögenhet.

Enligt den under föregående inkomsttitel återgivna beräkningen av de debiterade skattebeloppen för den nya inkomst- och förmögenhetsskatten och den nya särskilda skatten å förmögenhet (tabellen sid. 15) skulle den för sistnämnda skatt debiterade skatteuppbörden vid 1939 års taxering uppgå till 29.3 miljoner kronor. Med ledning härav beräknar riksräkenskapsverket den behållna inkomsten av särskild skatt å förmögenhet under budgetåret 1939/40 till 29.0 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket har alltså i inkomsttabellen uppfört särskild skatt å förmögenhet med 29,000,000 kronor.

Utskiftningsskatt och ersättningsskatt.

Budgetåret 1933/34 * 1934/35

» 1935/36

» 1936/37

» 1937/38

» 1938/39

De å förevarande inkomsttitel redovisade inkomsterna utgjordes under budgetåret 1933/34 allenast av utskiftningsskatt. Från och med budgetåret 1934/35 har under denna inkomsttitel redovisats jämväl den av 1933 års riksdag beslutade ersättningsskatten.

Vid 1938 års taxering har enligt uppgift från statistiska centralbyrån utskiftningsskatt debiterats med 4,579,982 kronor samt ersättningsskatt med 111,265 kronor eller sammanlagt 4,691,247 kronor. Den stora ökningen av den under år 1938 debiterade utskiftningsskatten hänför sig väsentligen till återbäringar av aktiekapital från två större bolag.

Utskiftningsskatten har vid 1938 års riksdag höjts från 5 till 12 procent.

Då såväl utskiftningsskatt som ersättningsskatt kunna förväntas fluktuera avsevärt, har riksräkenskapsverket emellertid icke ansett sig böra beräkna ifrågavarande inkomster under budgetåret 1939/40 till högre belopp än 500,000 kronor.

I överensstämmelse härmed har riksräkenskapsverket i inkomsttabellen uppfört utskiftningsskatt och ersättningsskatt med 500,000 kronor.

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter.

18 Riksräkenskapsvcrkets inkomstberäkning för budgetåret 1939/40.

Den behållna inkomsten å förevarande titel har under de fem senaste bud? getåren uppgått i medeltal till omkring 296,000 kronor. Vid sådant förhållande synes anledning icke föreligga att vidtaga ändring av det i riksstaten för nu löpande budgetår upptagna beloppet 300,000 kronor.

I enlighet härmed har riksräkenskapsverket i inkomsttabellen uppfört bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter med 300,000 kronor.

Stämpelmedel.

De beräknade och behållna inkomsterna å denna titel hava uppgått till:

Budgetåret

»

Enligt i statistiska centralbyrån utarbetade uppgifter å beloppen av de stämplar, som använts till nedanstående handlingar, hava dessa belopp under åren 1935—1937 utgjort:

Den huvudsakliga uppbörden å förevarande inkomsttitel utgöres av stämpelmedel, som av postverket inbetalas till statskontoret. Denna uppbörd utgjorde, efter avdrag av belopp som reslituerats genom statskontoret, 67.43 miljoner kronor för budgetåret 1936/37 samt 70.38 miljoner kronor för budgetåret 1937/38. Härförutom redovisade länsstyrelserna den uppbörd av stämpelmedel jämte ränta, som inflyter i de fall, då anstånd med stämpelskattens erläggande medgivits jämlikt bestämmelserna i § 47 av förordningen om arvsskatt och skatt för gåva. Nu berörda uppbörd hos länsstyrelserna har under budgetåren 1936/37 och 1937/38 — efter avdrag för restitutioner — utgjort respektive 1.57 och 0.14 miljoner kronor.

I riksräkenskapsverket tillhandakommen skrivelse den 11 november 1938

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1939/40. 19

har generalpoststyrelsen rörande stämpelmedlens beräkning för budgetåret 1939/40 anfört, bland annat, följande:

»Statsverkets inkomster av stämpelmedel äro i riksstaten för budgetåret 1938/39 upptagna till 65 miljoner kronor och hava för budgetåret 1937/38 varit uppförda med samma belopp, 65 miljoner kronor. Statsverkets behållna stämpelmedelsinkomst från postverket under sistnämnda budgetår har utgjort 70.2 miljoner kronor.

I efterföljande tablå äro månad för månad angivna de stämpelmedelsbelopp, som av generalpoststyrelsen inlevererats till statskontoret under år 1937 samt under månaderna januari—oktober 1938; dessutom lämnas i tablån uppgift om det belopp, som kommer att levereras under november 1938.

Såsom framgår av tablån är generalpoststyrelsens leverans av stämpelmedel till statskontoret under tiden januari—november 1938 10.73 miljoner kronor mindre än motsvarande leverans under år 1937. Om de tre arvsskattebelopp över 1 miljon kronor — engångsbelopp — som inflöto under den angivna tiden av år 1937 och som sammanlagt uppgingo till 6.12 miljoner kronor, frånräknas, utvisar jämförelsen, att uppbörden under innevarande år minskats med 4.61 miljoner kronor. Minskningen under första kvartalet 1938—1.37 miljoner kronor — är icke större än att den helt uppväges av det i uppbördssiffran för januari 1937 ingående engångsbeloppet 1.48 miljoner kronor.

Under den hittills förflutna delen av innevarande budgetår — juli—november 1938 — visar stämpelmedelsuppbörden genom postverket en minskning av 6.01 miljoner kronor i förhållande till uppbörden under motsvarande tid av budgetåret 1937/38. Frånräknas det stora arvsskattebeloppet, 2.81

1 Härav ett arvsskattebelopp å 1.48 miljoner kronor.

* Härav ett arvsskattebelopp å 1.83 miljoner kronor.

9 Härav ett arvsskattebelopp å 2.50 miljoner kronor.

4 Härav ytterligare inbetalning med 0.31 miljoner kronor å under not 3) nämnda arvsskattebeloppet.

20 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1939/40.

miljoner kronor, under sistnämnda tid, belöper minskningen sig till 3.2 miljoner kronor.

Av den ovan nämnda nedgången i uppbörden med 4.61 miljoner kronor äro alltså nära 70 procent hänförliga till tredje kvartalet 1938. Återstoden av nedgången återfinnes under andra kvartalet, medan summan av uppbördsbeloppen under oktober och november månader 1938 något överstiger 1937 års motsvarande summa.

Vinstskatten å tippningsvinster har under innevarande år, jämfört med motsvarande tid föregående år, ökats med 0.644 miljoner kronor. Under budgetåret 1937/38 inlevererades till statskontoret av dylik vinstskatt 1.314 miljoner kronor (1936/37 1.098 miljoner kronor). För innevarande budgetår synes kunna räknas med en stämpelinkomst för statsverket från tippningsrörelsen av omkring 1.2 miljoner kronor.

Som grund för beräknandet av stämpelmedelsuppbörden genom postverket under budgetåret 1938139 torde kunna läggas dels den normala uppbörden av stämpelmedel under den hittills gångna delen av år 1938, d. v. s. stämpeluppbörden med frånräknande av tillfällig uppbörd av stora arvs- och gåvoskattebelopp samt stämpelavgifter över 50,000 kronor för aktier och obligationer ävensom vinstskatt å tippningsvinster, dels ock nyssnämnd uppbörd av tillfällig natur. Den normala uppbörden har under tiden januari—november 1938 belöpt sig till 48.7 miljoner kronor. I medeltal per månad har den sålunda utgjort 4.43 miljoner kronor. Med ungefär enahanda medeltalsbelopp synes kunna räknas för budgetåret 1938/39. Vad den tillfälliga uppbörden av större stämpelmedelsbelopp angår, anses anledning nu icke föreligga att frångå tidigare beräkning av densamma till 9.5 miljoner kronor för sagda budgetår. Härvid är emellertid hänsyn icke tagen till ett, antagligen betydande, engångsbelopp (arvsskatt), som torde komma alt inflyta under budgetåret men ännu icke är till siffran bekant.

Generalpoststyrelsen beräknar alltså numera stämpelmedelsuppbörden, exklusive förenämnda emotsedda arvsskattebelopp, genom postverket för budgetåret 1938/39 på följande sätt:

I. normal uppbörd (12x4.4 miljoner)................. 52.8 miljoner kronor

II. tillfällig uppbörd

a) större belopp................................ 9.5 » »

b) vinstskatt å tippningsvinster................... 1.2 » s

tillsammans 63.5 miljoner kronor, vilket belopp anses böra avrundas nedåt till 63 miljoner kronor.

Från sistnämnda belopp, 63 miljoner kronor, böra dragas 3 miljoner kronor, utgörande den minskning i de till statskontoret levererade stämpelavgifterna under budgetåret 1938/39, som blir en följd av det Svenska penninglotteriet aktiebolag den 26 augusti 1938 beviljade tillståndet att under åren 1939—1943 bedriva penninglotterirörelse.

Stämpelmedelsuppbörden genom postverket under budgetåret 1938/39 kan således beräknas till 60 miljoner kronor. Lägges härtill det belopp av omkring 1 miljon kronor, som plägar inflyta genom länsstyrelserna, erhålles den summa, 61 miljoner kronor, vartill stämpelmedelsuppbörden i dess helhet under budgetåret 1938/39 numera anses kunna beräknas.

Under förutsättning att nuvarande konjunkturer bliva oförändrade och nu gällande skattesatser bibehållas, torde ej finnas anledning att nu för budgetåret 19391-iO beräkna den normala stämpelmedelsuppbörden genom postverket på annat sätt än för innevarande budgetår. Den ovannämnda

Riksräkenskapsvcrkcts inkomstberäkning för budgetåret 1939/40. 21

minskningen i uppbörden genom postverket på grund av penninglotteriväsendets omorganisering kommer dock att för helt budgetår uppgå till 7.2 miljoner kronor. Stämpelmedelsuppbörden genom postverket under nästkommande budgetår torde därför under angivna förutsättningar för närvarande kunna

uppskattas till:

I. normal uppbörd (52.8 miljoner—7.2 miljoner) ....... 45.6 miljoner kronor

II. tillfällig uppbörd

a) större belopp................................ 9.5 » »

b) vinstskatt å tippningsvinster .................. 1.2 » »

tillhopa 56.3 miljoner kronor

eller avrundat 56 miljoner kronor.

Med inräknande av uppbörden genom länsstyrelserna skulle således inkomsterna av stämpelmedlen för budgetåret 1939/40 kunna upptagas i riksstaten till 57 miljoner kronor.»

Sedan beloppet av de stämpelmedel, som av generalpoststyrelsen komma att inlevereras till statskontoret under december månad, numera är till siffran känt, kan den under första hälften av innevarande budgetår inflytande totala stämpelmedelsuppbörden fastställas med relativt stor noggrannhet. För att möjliggöra en direkt jämförelse mellan den sålunda påräkneliga stämpelmedelsuppbörden under juli—december 1938 och den för varje halvår sedan den 1 juli 1933 redovisade stämpelmedelsuppbörden, lämnas i efterföljande sammanställning närmare uppgifter rörande stämpelmedelsuppbörden under månaderna juli—december och januari—juni för vart och ett av budgetåren 1933/34—1937/38 samt för juli—december 1938.

Den sammanlagda stämpelmedelsuppbörden under kalenderåret 1938 skulle enligt tablån uppgå till omkring 63.6 miljoner kronor och sålunda understiga det under kalenderåret 1937 influtna beloppet med omkring 12.9 miljoner kronor. För budgetåret 1937/38 uppgick den behållna inkomsten å titeln till 70.52 miljoner kronor.

För beräkningen av inkomsterna utav stämpelmedel under återstående del av nu löpande budgetår och under budgetåret 1939/40 saknas säkra hållpunkter. Stämpelmedelsuppbördens storlek påverkas normalt i avsevärd grad av tillfälliga omständigheter. Därjämte är denna inkomsttitel i hög grad konjunkturbetonad.

Inkomsterna under budgetåren 1936/37 och 1937/38 hava i väsentlig mån påverkats av att stämpeluppbörden under kalenderåret 1937 på grund av

22 Riksräkcnskapsverkcts inkomstberäkning för budgetåret 1939/40.

tillfälliga omständigheter inflöt med ett mycket högt belopp. Uppbörden under kalenderåret 1938 kan däremot anses motsvara en för nuvarande förhållanden mera normal uppbörd. Det finnes anledning antaga, att uppbörden med hänsyn till den böjda fastighetstaxeringen samt de under högkonjunkturåren förbättrade förmögenhetsförhållandena skall komma att för kalenderåren 1938 och 1939 utvisa ökning. Å andra sidan beräknas stämpeluppbörden genom tillkomsten av Svenska penninglotteriet aktiebolag komma att minskas med 3 miljoner kronor under första halvåret 1939 respektive 7.2 miljoner kronor under budgetåret 1939/40. Med utgångspunkt härifrån torde inkomsten av stämpelmedel för budgetåren 1938/39 och 1939/ 40 kunna beräknas till omkring 62 respektive 60 miljoner kronor.

I anslutning härtill har riksräkenskapsverket i inkomsttabellen uppfört stämpelmedel med 60,000,000 kronor.

Automobilskattemedel.

De under denna samlingsrubxik ingående inkomsterna hava för nedan angivna budgetår varit följande:

Ifrågavarande inkomster, som tidigare redovisats under den gemensamma titeln automobilskattemedel, hava i riksstaten från och med budgetåret 1935/36 fördelats på titlarna fordonsskatt, gummiringsskatt och bensinskatt. Fördelningen av de sammanlagda intäkterna av automobilbeskattningen på ovannämnda tre slag av skatter under budgetåren 1933,34—1937/38 framgår av efterföljande tablå.

Fordonsskatt Gun/f™.r!ngs~ Bensinskatt

kronor kronor kronor

Budgetåret 1933/34 ............. 21,876,111 11,455,526 45,175,161

* 1934/35 23,872,762 13,796,029 49,837,368

» 1935/36 26,345,408 15,210,181 55,238,164

» 1936/37 29,414,548 15,953.341 61,756,535

» 1937/38 33,164,252 13,584,061 70,376,066

Från och med den 1 maj 1932 har skatten å automobilringar utgått efter 3 kronor 50 öre för kilogram och bensinskatten med 10 öre för liter. Sedan den 1 januari 1937 utgår en skatt av 7 öre för liter å vissa för drivande av automobil använda brännoljor. Inkomst av denna skatt, som redovisas under bensinskatt, har influtit första gången under budgetåret 1937/38. Ge-

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1939/40. 23

nom beslut av 1924 års riksdag har jämväl motorsprit belagts med skatt, vilken skatt likväl ännu ej vunnit tillämpning. Enligt senast meddelade bestämmelser är skatten suspenderad till den 1 juli 1940.

Genom beslut av 1938 års riksdag har en omläggning av automobilbeskattningen genomförts, innebärande dels vissa ändringar i fråga om fordonsskattens uttagande för automobiler av olika slag, dels höjning av bensinskatten från 10 öre till 12 öre för liter samt av skatten å brännoljor från 7 öre till 9 öre för liter, dels ock borttagande av den särskilda skatten å automobilgummiringar. De höjda skattesatserna för bensin och brännoljor hava trätt i kraft den 1 juli 1938, under det att de ändrade bestämmelserna om fordonsskattens uttagande skola tillämpas från och med den 1 januari 1939.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 11 november 1938 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beräknat automobilskattemedelsinkomstema under budgetåren 1938/39 och 1939 40 till respektive 122.0 miljoner kronor och 132.0 miljoner kronor, fördelade sålunda:

1938/39 1939/40

Kronor Kronor

Fordonsskatt.................. 35,200,000 36,200,000

Gummiringsskatt............. —4,200,000 -—

Bensinskatt................... 91,000,000 95,800,000

Tillika har styrelsen meddelat, att beräkningarna verkställts under antagande, att nu rådande konjunkturförhållanden komma att undergå en viss avmattning under budgetåret 1939/40. Beträffande beräkningen i övrigt har i en av styrelsen åberopad promemoria anförts följande:

»Under budgetåren 1933 34—1937 38 har den beskattade bensinmängden uppgått till i runda tal 451.7 miljoner, 498.3 miljoner, 552.3 miljoner, 617.6 miljoner och 693.7 miljoner liter för respektive budgetår, ökningen i den beskattade bensinmängden för respektive budgetår under budgetåren 1934/35 —1937/38 uppgick sålunda till 46.6 miljoner, 54.0 miljoner, 65.2 miljoner och 76.2 miljoner liter eller i medeltal 60.5 miljoner liter.

Den förbrukade bensinmängden under budgetåret 1937/38 uppgick, som ovan nämnts, till 693.7 miljoner liter; på grund av den starka ökningen i all synnerhet under de sista två budgetåren torde den beskattningspliktiga bensinmängden under budgetåret 1938 39 kunna beräknas till 750.0 miljoner liter. Med en skatt av 12 öre per liter skulle således bensinskatten komma att uppgå till 90 miljoner kronor. Detta belopp skall ökas med 1 miljon kronor utgörande beräknad skatt å vissa för drivande av automobil använda brännoljor.

Under budgetåren 1933/34—1937/38 inflöto i fordonsskatt respektive 21.9 miljoner, 23.9 miljoner, 26.3 miljoner, 29.4 miljoner och 33.2 miljoner kronor. ökningen under budgetåren 1934 35—1937 38 var således för respektive budgetår 2.0 miljoner, 2.4 miljoner, 3.1 miljoner och 3.8 miljoner kronor eller i medeltal 2.8 miljoner kronor. För budgetåret 1938/39 torde man våga räkna med en ökning av fordonsskatten med 2 miljoner kronor, varför fordonsskatten för budgetåret beräknas till 35.2 miljoner kronor.

Enligt ovanstående beräkningar skulle sålunda bensin- och fordonsskatten för innevarande budgetår komma att uppgå till sammanlagt 126.2 miljoner kronor.

24 Riksräkcnskapsvcrkcts inkomstberäkning för budgetåret 1939/40.

Under tiden 1 juli—30 september har emellertid gummiringsskatt restituerats med i runt tal 4 miljoner kronor och då det kan räknas med, att ytterligare restitutioner kunna komma i fråga, beräknas de för innevarande budgetår inflytande aulomobilskattemedlen till 122,000,000 kronor.

Storleken av de inflytande aulomobilskattemedlen är naturligtvis i viss mån beroende av konjunkturerna, men även om en viss avmattning i konjunkturutvecklingen skulle komma att inträda under budgetåret 1939/40 torde man, med hänsyn till automobilismens allmänna utveckling, ändock våga räkna med en ökning jämväl för sistnämnda budgetår.

Den beskattningsbara bensinmängden för budgetåret 1938 39 beräknades ovan till 750 miljoner liter, en ökning under budgetåret 1939/40 till 790 miljoner liter torde, i betraktande av vad förut anförts, kunna betraktas som mycket rimlig. Med en skatt av 12 öre per liter skulle således bensinskatten komma att uppgå till 94.8 miljoner kronor, vartill kommer 1 miljon kronor i skatt å vissa brännoljor eller sammanlagt 95,800,000 kronor.

För budgetåret 1938/39 beräknades fordonsskatten till 35.2 miljoner kronor, en ökning med 1 miljon kronor under budgetåret 1939/40 torde icke kunna anses för stor, vadan fordonsskatten således beräknas till 36.2 miljoner kronor.

Enligt ovanstående beräkningar skulle de inflytande automobilskattemedlen för budgetåret 1939/40 sålunda komma att uppgå till 132,000,000 kronor. »

Enligt från överståthållarämbetet och länsstyrelserna inhämtade uppgifter beräknas uppbörden 1938/39 och 1939/40 av fordonsskatt till respektive 36.18 miljoner kronor och 37.29 miljoner kronor samt av gummiringsskatt till 0.20 miljoner kronor under nu löpande budgetår.

1 skrivelse till riksräkenskapsverket den 11 november 1938 rörande beräkningen av tullmedlen m. m. har generaltullstyrelsen, på därom av riksräkenskapsverket framställd begäran, även yttrat sig angående beräkningen av genom tullverket inflytande automobilskattemedel. I samband därmed har styrelsen bland annat lämnat följande uppgifter, i jämna tusental kronor, angående den debiterade uppbörden av bensinskatt samt restitutionerna av denna skatt under dels senaste femårsperioden, dels ock månaderna juli—oktober under vart och ett av budgetåren 1937/38 och 1938/39:

Beträffande beräkningen av bensinskatten har styrelsen vidare anfört följande.

»Inkomsterna av bensinskatt hava alltsedan budgetåret 1933/34 intill utgången av budgetåret 1937/38 varit i stark tillväxt. Flera omständigheter

Riksräkenskapsvcrkets inkomstberäkning för budgetåret 1939/40. 25

tyda på att den hittillsvarande stegringen i uppbördssiffrorna för denna skatt kommer att tills vidare fortgå. Förutom det, att importen av bensin alltjämt visar ökade kvantitetssiffror, är därvid att taga i betraktande det förhållandet, att skattesatsen i samband med automobilgummiringsskattens upphävande höjts från 10 öre till 12 öre för liter. En höjning i det för budgetåret 1937/38 givna uppbördsbeloppet synes därför vid beräkning av motsvarande belopp för budgetåret 1938,39 vara ofrånkomligt. Uppskattningsvis må bruttouppbörden under budgetåret 1938/39 angivas till ett belopp av

90 miljoner kronor. För budgetåret 1939/40 torde med användande av samma stegringstal, som hittills under flera år varit gällande, motsvarande uppbörd kunna beräknas till 95 miljoner kronor. Restitutionerna av bensinskatt synas med hänsyn till förberörda importökning och förhöjda skattesatser och med aktgivande på sammanlagda restitutionsbeloppet för de fyra första månaderna av det löpande budgetåret kunna upptagas för budgetåret 1938,39 till ett något högre belopp än för budgetåret 1937,38, eller till 3 miljoner kronor och för budgetåret 1939/40 till 4 miljoner kronor. Nettouppbörden hos tullverket av bensinskatt skulle således komma att uppgå för budgetåret 1938 39 till 87 miljoner kronor samt för budgetåret 1939,40 till

91 miljoner kronor.»

Kontrollstyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 11 november 1938 beräknat inkomsten för budgetåret 1939/40 av skatt å inom riket tillverkad bensin till 6.5 miljoner kronor. I en till grund för styrelsens beräkning liggande promemoria anföres:

»Statsverkets inkomst under budgetåret 1937/38 av skatt å här i landet tillverkad bensin grundade sig å en från tillverkningsställe utlämnad kvantitet av 20.5 miljoner liter. Vid den år 1937 verkställda inkomstberäkningen för innevarande budgetår upptog kontrollstyrelsen förevarande skatteinkomst till ett belopp av 2 miljoner kronor, motsvarande enligt då gällande skattesats, 10 öre per liter, en bensinkvantitet av 20 miljoner liter. För den mot innevarande budgetår svarande tiden kan utlämningen av inhemsk bensin numera beräknas i verkligheten komma att utgöra omkring 21 miljoner liter. Sedan bensinskatten från den 1 juli 1938 höjts till 12 öre per liter, kan statsverkets inkomst av skatt å inhemsk bensin alltså uppskattas till i runt tal

2.5 miljoner kronor för budgetåret 1938,39.

För budgetåret 1939/40, varunder en väsentlig stegring av den inhemska bensinproduktionen väntas inträda, kan enligt inhämtad upplysning utlämningen beräknas uppgå till omkring 55 miljoner liter. Statsverkets inkomst av bensinskatt, i vad avser inom riket tillverkad bensin, kan därför beräknas inflyta med i runt tal 6.5 miljoner kronor för budgetåret 1939/40.

Vad angår skatt å motorsprit är någon inkomst av densamma icke att påräkna för här ifrågavarande budgetår, enär fortsatt uppskov med ikraftträdandet av denna skatt stadgats enligt förordningen den 30 april 1937 (nr 186).»

Vid beräkningen av automobilskattemedlen för budgetåret 1939/40 har riksräkenskapsverket att utgå från, att de nu fastställda skattesatserna bibehållas oförändrade.

Vad först angår fordonsskattens avkastning är denna direkt avhängig av motorfordonsbeståndets storlek och sammansättning. Antalet registrerade motorfordon vid slutet av vart och ett av åren 1933—1937 angives i efterföljande sammanställning.

26 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1939/40.

Person- Lastautomobiler Motor.

automobiler omn°£usar cyklar

1933 ..................................... 98,889 42,068 47,757

1934 ..................................... 102,145 44,679 46,721

1935 ..................................... 109,096 45,717 45,950

1936 ..................................... 119,303 48,740 44,359

1937 ..................................... 134,296 57,651 44,164

Av tablån framgår, att under kalenderåret 1937 en avsevärd stegring av antalet registrerade automobiler inträtt, medan antalet motorcyklar något minskats. Av inkomsttillflödet å titeln »Avgifter för registrering av motorfordon» under de tre första kvartalen år 1938 framgår, att motorfordonsbeståndet jämväl under innevarande år fortsatt att stiga.

Beträffande därefter bensinskattens avkastning har stegring inträtt såväl under sistförflutna budgetår som — i samband med höjning av skattesatserna — under den gångna delen av innevarande budgetår. Generaltullstyrelsens ovan intagna uppgifter utvisa, att den i tullverkets räkenskaper debiterade bensinskatten för de fyra första månaderna av innevarande budgetår uppgått till 33.9 miljoner kronor mot 26.7 miljoner kronor under motsvarande period av närmast föregående budgetår.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i sin förut återgivna skrivelse beräknat, att de sammanlagda automobilskattemedlen för innevarande budgetår skulle komma att uppgå till 122 miljoner kronor mot i riksstaten beräknade 115 miljoner kronor. De inflytande' automobilskattemedlen för budgetåret 1939,40 har styrelsen uppskattat till 132 miljoner kronor.

För egen del har riksräkenskapsverket ansett sig kunna i huvudsak godtaga väg- och vattenbyggnadsstyrelsens beräkning av inkomsttillflödet under innevarande budgetår.

Vad beträffar de påräkneliga inkomsterna för budgetåret 1939 40, förutsätter riksräkenskapsverket i likhet med väg- och vattenhyggnadsstyrelsen, att, även om under sagda budgetår en viss avmattning av nu rådande konjunkturförhållanden skulle inträda, inkomsterna av automobilskattemedlen likväl komma att ökas. I huvudsaklig anslutning till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens beräkningar anser sig riksräkenskapsverket kunna uppskatta inkomsterna å förevarande titel för budgetåret 1939,40 till ett avjämnat belopp av 130 miljoner kronor. De båda inkomsttitlarna fordonsskatt och bensinskatt har riksräkenskapsverket härvid beräknat till respektive 35.0 och

95.0 miljoner kronor.

I enlighet härmed har riksräkenskapsverket i inkomsttabellen uppfört fordonsskatt med 35,000,000 kronor och bensinskatt med 95,000,000 kronor samt de samlade automobilskattemedlen sålunda med 130,000,000 kronor.

Riksräkcnskapsverkefs inkomstberäkning för budgetåret 1939/40. 27

Tullmedel.

De beräknade och redovisade inkomsterna å denna titel hava utgjort:

I skrivelse till riksräkenskapsverkets den 11 november 1938 har generaltullstyrelsen beträffande beräkningen av tullmedelsinkomsterna under innevarande och under nästkommande budgetår anfört följande:

>Bruttouppbörden av tullmedel belöpte sig under budgetåret 1937/38 till i runt tal 192.1 miljoner kronor mot under budgetåret 1936/37 allenast 179.4 miljoner kronor, ökningen i uppbörden hänförde sig till envar av budgetårets månader med undantag av tre till årets senare hälft hörande månader, som dock endast i ett fall uppvisade någon mera väsentlig minskning i uppbörden. Under de gångna månaderna av innevarande budgetår inträdde en ytterligare stegring i uppbörden, i det att denna, som uppgick till sammanlagt 71.2 miljoner kronor, nådde omkring 2.7 miljoner kronor högre än uppbörden för motsvarande månader av budgetåret 1937/38.

Tullmedelsuppbörden är således alltjämt i kraftig tillväxt. Särskilt de två närmast förflutna månaderna visa osedvanligt höga uppbördssiffror. Den senaste tidens störa tulluppbörd synes dock vara att till betydande del tillskriva en av osäkerheten i det allmänna internationella läget föranledd stegrad införtullning från tullager och frihamnar av vissa varuartiklar, särskilt kaffe och andra kolonialvaror, till mötande av ökad efterfrågan i följd av befarad skärpt försäljningsreglering. Med hänsyn till de numera i viss mån förändrade förhållandena härutinnan ävensom till andra på varuomsättningen i allmänhet inverkande omständigheter kan det därför knappast förutsättas, att det höga uppbördslägct blir bestående under hela innevarande budgetår. Mera antagligt är, att en viss avmattning i uppbörden kommer att efter hand inträda under senare delen av budgetåret. Begränsas nedgången i uppbörden så, att bruttosiffran för varje månad under sista hälften av innevarande budgetår kommer att sammanfalla med eller något understiga motsvarande månadssiffra under budgetåret 1937/38, kan bruttouppbörden för hela budgetåret 1938/39 uppskattas till 189 miljoner kronor, utgörande 3 miljoner kronor mindre än bruttouppbörden för budgetåret 1937/38.

Vad beträffar budgetåret 1939/40 möta tydligen mycket störa vanskligheter vid bedömandet av tulluppbördens storlek. Emellertid får väl anses sannolikt, att, om den avknappning i importen, som med beaktande av de för närvarande rådande förhållandena förutsagts för det löpande budgetåret, inträder, någon återgång till de höga tulluppbördssiffror, som nu en längre tid förelegat, icke kan vara att påräkna inom nästinstundande budgetår. Fastmera kan det förutsättas, att uppbördsnivån efter utgången av budgetåret 1938/39 sjunker ytterligare något. Med denna utgångspunkt skulle bruttouppbörden av tullmedel för budgetåret 1939/40 kunna uppskattas till 183 miljoner kronor.

28 Riksräkenskapsvcrkets inkomstberäkning för budgetåret 1939/40.

Restitutionerna av tullmedel uppgingo under vartdera av budgetåren 1936/37 och 1937/38 till i runt tal 10 miljoner kronor. Under de närmast föreliggande budgetåren belöpte de sig till allenast 4 å 6 miljoner kronor. För juli—oktober månader i år utvisade restitutionerna ett sammanlagt belopp av 2.8 miljoner kronor mot 2.5 miljoner kronor respektive 3.4 miljoner kronor samma månader av budgetåren 1937/38 och 1936/37. Restitutionerna för hela innevarande budgetår torde, med avseende härå och å den befarade allmänna inknappningen i varuutbytet under den återstående delen av budgetåret, kunna upptagas till allenast 9 miljoner kronor. För budgetåret 1939/40 torde, för så vitt den antagna reduceringen i tullmedelsuppbörden då inträder, restitutionsbeloppet icke böra sättas till högre än 8 miljoner kronor.

Därest hänsyn icke tages till möjligheten av större ändringar i gällande tullsatser, torde följaktligen de nettobelopp, som kunna förväntas inflyta under budgetåren 1938/39 och 1939/40, utgöra respektive 180 miljoner kronor och 175 miljoner kronor.» I

Debiterad tulluppbörd lör olika varugrupper.

Miljoner kronor.

I föregående tabell lämnas i sammandrag en av generaltullstyrelsen utarbetad översikt av den debiterade tulluppbörden under vart och ett av budgetåren 1929/30—1937/38, med särskilt angivande av de varuslag, för vilka tullen under något av nämnda år uppgått till minst 1 miljon kronor.

Riksräkcnskapsvcrkcts inkomstberäkning för budgetåret 1939/40. 29

Enligt från generaltullstyrelsen likaledes meddelade uppgifter har den debiterade tulluppbörden för varje månad från och med budgetåret 1929/30 till och med november månad 1938 uppgått till följande belopp:

Debiterad tulluppbörd månadsvis.

Miljoner kronor.

Såsom framgår av förestående tabell har den sammanlagda debiterade tulluppbörden efter budgetåret 1933/34 successivt starkt stegrats. För budgetåren 1934/35, 1935/36, 1936/37 och 1937/38 har stegringen uppgått till respektive 19.9, 9.4, 15.6 och 7.1 procent. För månaderna juli—november av budgetåret 1938/39 bar den debiterade tullmedelsuppbörden i jämförelse med motsvarande period av budgetåret 1937/38 stigit med 5.4 miljoner kronor eller 6.3 procent.

Det framtida utfallet av tullmedelsinkomsterna är i första hand beroende av världskonjunkturernas allmänna utveckling. Såsom inledningsvis framhållits, måste denna utveckling — särskilt med hänsyn till det utrikespolitiska läget — anses vara oviss. Beräkningen av förevarande inkomsttitels avkastning måste vid sådant förhållande bliva mycket osäker, och stora omkastningar i inkomsttillflödet äro icke uteslutna.

I enlighet med de allmänna förutsättningar rörande konjunkturutvecklingen, från vilka riksräkenskapsverket vid sin inkomstberäkning utgått, har ämbetsverket ansett sig kunna antaga, att den debiterade tulluppbörden, vilken för budgetåret 1937/38 uppgick till omkring 192 miljoner kronor, för såväl innevarande som nästkommande budgetår icke kommer att understiga 190 miljoner kronor. Den betydande stegring av tulluppbörden, som inträtt under den förflutna delen av innevarande budgetår, har riksräkenskapsverket härvid — i likhet med generaltullstyrelsen — antagit vara föranledd av tillfälliga förskjutningar av importen, som icke behöva påverka den totala tulluppbörden under budgetåret.

Med utgångspunkt från en debiterad tulluppbörd av 190 miljoner kronor har riksräkenskapsverket beräknat den behållna inkomsten för såväl innevarande som nästkommande budgetår till 180 miljoner kronor.

30 Riksräkenskapsvcrkets inkomstberäkning för budgetåret 1939/40.

Riksräkenskapsverket hemställer, att i enlighet med ämbetsverkets förestående beräkningar inkomsttiteln tullmedel i riksstaten för budgetåret 1939/40 uppföres med ett belopp av 180,000,000 kronor.

Accis å silke.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 11 november 1938 har generaltullstyrelsen beträffande beräkningen av ifrågavarande uppbörd anfört följande:

»De debiterade silkeaccismedlen, som under budgetåret 1936/37 uppgått till 2 miljoner kronor, hava under budgetåret 1937/38 stigit till 2.1 miljoner kronor brutto. Under tiden juli—oktober av innevarande budgetår har bruttouppbörden utgjort 1,018,285 kronor mot 1,011,822 kronor under samma månader av nästlidna budgetår. För vartdera av budgetåren 1938/39 och 1939/40 torde med hänsyn härtill och särskilt till under hand inhämtade upplysningar angående omfattningen av den väntade inhemska konstsilkeproduktionen uppbörden av dessa medel kunna upptagas till 2.25 miljoner kronor.

Restitutioner av silkeaccismedel, som under budgetåret 1936 37 stannat vid 36 kronor och under budgetåret 1937/38 vid 67 kronor, kunna lämnas å sido vid ifrågavarande inkomstberäkning för budgetåren 1938/39 och 1939/40.»

Riksräkenskapsverket beräknar, i anslutning till vad generaltullstyrelsen sålunda anfört, inkomsttiteln accis å silke för budgetåret 1939/40 till

2,250,000 kronor.

Accis å margarin och vissa andra fettvaror.

Beräknad

inkomst

kronor

Budgetåret 1933/34 .............. 5,000,000

» 1934/35 9,500,000

» 1935/36 15,000,000

» 1936/37 15,000,000

» 1937/38 15,000,000

» 1938/39 20,000,000

Behållen

inkomst

kronor

7,079,307

14,293,593

15,357,859

14,258,360

22,626,703

Stegring + Nedgång— kronor

+ 7,214,286 + 1,064,266 — 1.099.499 + 8,368,343

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 8 november 1938 har statens jordbruksnämnd beträffande beräkningen av inkomsterna av accis å margarin och vissa andra fettvaror för budgetåret 1938/39 anfört följande:

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1939/40. 31

»Accis å margarin har uttagits sedan den 24 juli 1933. För närvarande utgår accis även å vissa andra fettvaror, nämligen konstister samt ersättningsmedel för smör och flott, förutsatt att dessa varor hålla mera än en procent vatten. Gällande bestämmelser i ämnet hava meddelats i förordningarna den 7 juni 1935 (nr 259) samt den 18 juni 1937 (nr 474) — enligt vilka författningar Kungl. Maj:t tillagts befogenhet att intill utgången av juni 1939 förordna om accis å margarin och vissa andra fettvaror till belopp av högst 60 öre för kilogram — samt i kungörelsen den 22 september 1938 (nr 580).

Accisens storlek under olika tider framgår av följande sammanställning.

Tid Avgift

!1/7 1933—sl/7 1934...................... 20 öre för kg.

Vs 1934—1“Via 1935...................... 30 » » »

Vi—27» 1936...................... 20 » » »

27/s 1936—a7/7 1937...................... 30 » » »

28/7—8/ia 1937...................... 40 » » »

*/i* 1937— .......................... 45 > » »

Försäljningen inom landet av margarin under den tid accis uttagits belyses av nedanstående uppgifter.

År

1938 Försäljning

Ton

(runda tal)

................ 50,000

................ 53,000

................ 55.000

................ 56.000

................ 59,000

Jan.—Sept. ton

(runda tal)

40,500

41,600

43,200

43,200

Försäljningen av margarin har sålunda under innevarande år uppgått till omkring 4,800 ton i månaden. De behållna inkomsterna å förevarande inkomsttitel framgå av följande siffror. Till jämförelse hava de i riksstaten beräknade intäkterna medtagits.

Jämväl för budgetåret 1938/39 har i riksstaten beräknats, att å ifrågavarande inkomsttitel skall inflyta ett belopp av 20 miljoner kronor.

Om under återstående delen av löpande budgetår accisen utgår med nuvarande belopp av 45 öre för kilogram, motsvarande 450 kronor för ton, skulle man under förutsättning av i huvudsak oförändrad margarinkonsumtion kunna räkna med att till inkomsttiteln komme att inflyta inemot (60,000 X 450 =) 27 miljoner kronor.»

I samma skrivelse har statens jordbruksnämnd vidare framhållit, att det vore särskilt vanskligt att verkställa några beräkningar angående ifrågava-

32 Riksräkenskapsverkcts inkomstberäkning för budgetåret 1939/40.

rande inkomsttitel under nästkommande budgetår med hänsyn till att nuvarande regleringsbestämmelser upphöra att gälla med utgången av innevarande budgetår och att det nu vore för tidigt att uttala sig om huru förhållandena komme att gestalta sig för tid därefter. Nämnden hade därför beträffande beräkningen av inkomsterna å bland annat förevarande inkomsttitel under budgetåret 1939/40 för närvarande icke annat förslag att framställa än att sagda inkomster preliminärt uppskattades till samma belopp, som i skrivelsen angivits för inkomsttiteln under budgetåret 1938/39, eller till 27 miljoner kronor.

Kontrollstyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 11 november 1938 beräknat inkomsterna av accis å margarin och vissa andra fettvaror till 26.5 miljoner kronor för budgetåret 1938/39 och till 27.0 miljoner kronor för budgetåret 1939/40. I en till grund för denna beräkning liggande promemoria anföres, bland annat, följande:

»Efter vad som inhämtats, beräknas margarinförsäljningen för innevarande kalenderår komma att uppgå till omkring 59,000 ton. Denna kvantitet torde lämpligen böra läggas till grund för beräkningen av statsverkets inkomst av margarinaccisen för budgetåret 1938/39. Med tillämpning av gällande skattesats, 45 öre per kilogram, skulle alltså sagda inkomst kunna för nämnda budgetår beräknas inflyta med i runt tal 26.5 miljoner kronor.

Vad angår budgetåret 1939/40 synes sannolikt, att försäljningen av margarin kan komma att uppgå till cirka 60,000 ton. Under förutsättning av accisens bibehållande vid 45 öre per kilogram skulle å denna riksstatstitel därför kunna beräknas inflyta ett belopp av i runt tal 27.0 miljoner kronor.»

Riksräkenskapsverket har i överensstämmelse med jordbruksnämndens och kontrollstyrelsens sammanfallande uppskattningar beräknat inkomsterna av accis å margarin och vissa andra fettvaror för budgetåret 1939/40 till

27,000,000 kronor. I

Tobaksskatt.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 25 oktober 1938 har aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet anfört, att beloppet av den tobaksskatt, som inlevererats eller kommer att inlevereras under tiden januari—oktober 1938, uppgår till 84.3 miljoner kronor. Det belopp, som kommer att inlevereras i tobaksskatt under november och december månader innevarande år, uppskattar bolaget till omkring 8.0 miljoner kronor per månad. För hela innevarande kalenderår beräknar alltså bolaget tobaksskatten till cirka 100 mil-

Riksräkcnskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1939/40. 33

joner kronor. Med hänsyn till den alltjämt fortgående ökningen i omsättningen har bolaget ansett tobaksskatten approximativt kunna beräknas till 103 miljoner kronor för budgetåret 1938/39 och till 108 miljoner kronor för budgetåret 1939/40. Vid sina beräkningar har bolaget utgått från oförändrade priser och skattesatser samt förutsatt, att konjunkturerna förbliva oförändrade intill utgången av budgetåret 1939/40.

Närmare uppgifter rörande kvantitet och värde å totalförsäljningen av lobaksvaror under kalenderåren 1928—1937 ävensom den på respektive år belöpande tobaksskatten lämnas i nedanstående tabell.

Totalförsäljningen av tobaksvaror (värde och kvantitet) samt därå belöpande

tobaksskatt.

Av sammanställningen framgår, att storleken av de omsatta totala varukvantiteterna under åren 1928—1934 undergått jämförelsevis små förändringar. Från och med år 1935 har emellertid en fortgående icke obetydlig stegring av omsättningen inträtt. Under redovisningsperioden har en anmärkningsvärt stor förskjutning ägt ruin ifråga om förbrukningen av de olika varuslagen. Särskilt framträdande är den oavbrutna minskningen av snusförbrukningens andel av den totala konsumtionen eller från G2.9 procent år 1928 till 50.9 procent år 1937. Mot denna minskning av snusförbrukningen svarar emellertid en ökning av cigarrettkonsumtionen, vars andel av den totala förbrukningen ökats från 11.8 procent år 1928 till 24.4 procent år 1937. Den förskjutning som sålunda ägt rum mellan de olika varuslagen och vilken förskjutning alltjämt synes fortfara, har verksamt bidragit till ökningen av såväl den totala tobaksförsäljningens värde som skatteavkastningens storlek.

Den till statsverket inlevererade tobaksskatten, efter avdrag av utgiven gottgörelse för inköpt svensk tobak, för varje månad från och med budgetåret 1929/30 framgår av efterföljande tabell, beträffande vilken är att märka, att det för juli 1929 redovisade höga beloppet sammanhänger med omläggning av tiden för inleverering av skatten.

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 samt. Nr 1. Del 2.

34 Kiksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1939/40.

Till statsverket inlevererad tobaksskatt.

Miljoner kronor.

Under den förflutna delen av innevarande budgetår har tobaksskatten uppgått till 43.48 miljoner kronor mot 40.62 miljoner kronor under motsvarande tid av nästföregående budgetår, vilket innebär en ökning med omkring 7 procent. Under förutsättning att tobaksskattens avkastning för hela innevarande budgetår ökas med 6 procent och för nästkommande budgetår ökas med ytterligare 5 procent, skulle inkomsten å förevarande titel komma att uppgå till nära 103 miljoner kronor för budgetåret 1938/39 och till drygt 108 miljoner kronor för budgetåret 1939/40 eller ungefär samma belopp, till vilka monopolbolaget beräknat inkomsterna av tobaksskatt under respektive budgetår.

I anslutning till de allmänna förutsättningar rörande konjunkturläget, från vilka riksräkenskapsverket utgått i sin inkomstberäkning, har ämbetsverket ansett sig kunna biträda monopolbolagets förestående förslagsberäkning.

Riksräkenskapsverket får sålunda tillstyrka, att inkomsttiteln tobaksskatt för budgetåret 1939/40 i riksstaten upptages till 108,000,000 kronor.

Brännvinstillverkningsskatt.

Beräknad

inkomst

kronor

Behållen

inkomst

kronor

Stegring -f Nedgång — kronor

Budgetåret 1933/34. » 1934/35.

* 1935/36.

* 1936/37.

» 1937/38.

» 1938/39.

16,000,000

17.000. 000

23.000. 000

14,500,000

15.000. 000

19.000. 000

15,778,265

13,954,371

22,388,848

15,615,534

19,138,019

— 303,469

— 1,823,894 + 8,434,477

— 6,773,314 + 3,522,485

Stegringen av inkomsterna under budgetåret 1935/36 föranleddes av att anståndstiden med brännvinstillverkningsskattens erläggande förkortats från sex till en månad, varigenom en tillfällig merinkomst av omkring 8 miljoner kronor uppkommit.

Riksräkenskapsverkcts inkomstberäkning för budgetåret 1939/40. 35

Kontrollstyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 11 november 1938 uppskattat statsverkets inkomst av brännvinstillverkningsskatt under budgetåret 1939/40 till 20.0 miljoner kronor. I en av kontrollstyrelsen samtidigt överlämnad, till grund för beräkningen liggande promemoria anföres följande:

»Inkomsten av brännvinstillverkningsskatt är i riksstaten för budgetåret 1938/39 upptagen till 19 miljoner kronor. Då storleken av den kvantitet brännvin, som skall ligga till grund för inkomsten å denna skattetitel, numera är närmare känd för den mot budgetåret svarande beskattningsperioden, kan beräknas, att den behållna inkomsten av brännvinstillverkningsskatt för sagda budgetår i verkligheten kommer att något överstiga det i riksstaten angivna beloppet och inflyta med i runt tal 20 miljoner kronor. Då någon sådan restitution av brännvinstillverkningsskatt, som åsyftas i Kungl. Maj:ts av 1937 års riksdag godkända proposition nr 321, hittills icke förekommit i anledning av den import av sprit från Estland, som i propositionen omhandlas, har kontrollstyrelsen vid förevarande beräkning ansett sig böra utgå från att en inkomstminskning till följd av eventuell dylik restitution icke kommer att inträda å ifrågavarande skattetitel för innevarande budgetår.

Vad angår inkomsten av brännvinstillverkningsskatten för nästkommande budgetår bör densamma, såvitt nu kan bedömas och av inhämtade upplysningar framgått, grundas å enahanda kvantitet brännvin som i fråga om innevarande budgetår, varför den behållna skatteinkomsten beräknas inflyta med oförändrat 20 miljoner kronor.»

Riksräkenskapsverket har i enlighet med kontrollstyrelsens förslag i in komsttabellen upptagit brännvinstillverkningsskatten till 20,000,000 kronor.

Rusdrycksförsäljningsmedel.

Vad inkomsterna från parti handelsbolag beträffar, hänföra sig dessa till aktiebolaget Vin- & spritcentralen jämte vissa agentbolag. Statsverkets beräknade och behållna inkomster från berörda bolag hava utgjort:

Beräknad Behållen Stegring +

inkomst inkomst Nedgång —

kronor kronor kronor

Budgetåret 1933/34............ 9,000,000 9,393,889 —2,623,677

* 1934/35............ 11,000,000 11,000,000 + 1,606,111

* 1935/36............ 10,000,000 11,118,910 + 118,910

* 1936/37............ 12,000,000 13,395,205 + 2,276,295

» 1937/38............ 14,500,000 18,575,455 + 5,180,250

» 1938/39............ 16,000,000

Kontrollstyrelsen har i sin skrivelse till riksräkenskapsverket den 11 november 1938 uppskattat statsverkets inkomster av partihandelsbolag för budgetåret 1939/40 till 18.0 miljoner kronor.

I en av kontrollstyrelsen samtidigt överlämnad, den 2 november 1938 dagtecknad skrivelse har aktiebolaget Vin- & spritcentralen beräknat förevarande inkomsttitel till 18.0 miljoner kronor samt rörande beräkningen anfört följande:

36 Riksriikenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1939/40.

»Till en början skall beröras inleveransen från Spritcentralen under budgetåret 1938/39. Denna har i riksstaten upptagits med 16 miljoner kronor. Såvitt av tillgängliga siffror rörande resultatet av rörelsen för den nu tilländalupna delen av innevarande år kan slutas, torde nettovinsten möjliggöra en inleverans till högre belopp. I nedanstående tablå har en översikt verkställts rörande förhållandet mellan omsättningsbeloppen för de av bolaget försålda varorna under varje tilländalupen månad av åren 1937 och 1938. Såsom basår för index har valts motsvarande försäljning under år 1934.

4 kvartalet .............. 120.8

134.4 Försäljningen har sålunda under år 1938 visat en fortsatt tendens till stegring t. o. m. andra kvartalet, under det att tredje kvartalets siffra tyder på någon nedåtgång. Såsom en följd av ökningen har rörelsevinsten stigit. Enligt det preliminära bokslutet per 30 september i år utgjorde vinsten 12.8 miljoner kronor. Under förutsättning att någon ytterligare regress i försäljningen icke kommer att inträda under återstående del av året, kan vinsten för år 1938 för närvarande beräknas komma att uppgå till 18.8 miljoner kronor, vilken siffra huvudsakligen på grund av den nyss påpekade omsättningsminskningen under tredje kvartalet är något lägre än den, som upptagits i en den 24 september i år i samma ämne under hand meddelad uppgift till byråchefen på kontrollstyrelsens första byrå. Från vinsten avgår, sedan numera bolagets fonder uppnått sina i statsavtalet förutsatta maximibelopp, för utdelning till aktieägarna 752,000 kronor. Den för inleverans till statsverket återstående summan skulle sålunda utgöra omkring 18.0 miljoner kronor eller 2 miljoner kronor mera än som upptagits i budgeten.

Storleken av rörelsevinsten och inleveransen under budgetåret 1939/40 är i första hand beroende på utvecklingen av bolagets rörelse under år 1939. Alldeles bortsett från att det världspolitiska läget icke möjliggör någon som helst säker prognos i detta hänseende, så bör vid bedömandet av spörsmålet hänsyn tagas till att vi för närvarande befinna oss i en tilltagande lågkonjunktur. Erfarenheterna från motsvarande period efter den senast uppnådda högkonjunkturen 1930—1931 visa, att omsättningen gick tillbaka för samtliga bolagets varor, starkast för vinerna. Ehuru någon dylik utveckling ännu icke kunnat klart konstateras rörande försäljningen under år 1938, så bör i nuvarande läge likväl för år 1939 icke räknas med en fortsatt ökning av omsättningen utan i bästa fall med högst samma försäljning som

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1939/40. 37

år 1938. Härav skulle följa, att för inleverans till statsverket skulle kunna påräknas ungefär samma belopp som år 1939 eller 18 miljoner kronor.

Med hänsyn till det anförda torde under de i det föregående angivna förutsättningarna beloppet under riksstatstiteln ‘Rusdrycksförsäljningsmedel från partihandelsbolag’ för budgetåret 1939/40 kunna upptagas till 18 miljoner kronor.»

Av de i förestående beräkning lämnade månads- och kvartalsuppgifterna angående omsättningens relativa storlek under åren 1937 och 1938 framgår, att omsättningen under den förflutna delen av innevarande år varit väsentligt större än omsättningen under motsvarande del av år 1937.

Vad därefter angår beräkningen av inkomsterna från partihandelsbolag under budgetåret 1939/40, finner riksräkenskapsverket det av Vin- & spritcentralen i dess skrivelse gjorda antagandet, att bolagets omsättning under år 1939 icke kommer att överstiga 1938 års försäljning, icke stå i överensstämmelse med de av ämbetsverket antagna allmänna förutsättningarna rörande konjunkturutvecklingen. Kommer nämligen, såsom riksräkenskapsverket förutsatt, det nuvarande konjunkturläget icke att undergå någon försämring under nästkommande kalenderår, lärer bolagets omsättning efter hand ytterligare något ökas och 1939 års vinstresultat i motsvarande mån höjas. ,

Med utgångspunkt härifrån har riksräkenskapsverket ansett sig kunna vidtaga en uppräkning av det av Vin- & spritcentralen för inleverering till statsverket under budgetåret 1939/40 föreslagna beloppet med 1 miljon kronor.

I fråga om detaljhandelsbolagens vinst vid försäljning av rusdrycker hava de beräknade samt redovisade statsinkomsterna utgjort: I

I förenämnda skrivelse till riksräkenskapsverket har kontrollstyrelsen beräknat rusdrycksförsäljningsmedlen från detaljhandelsbolagen för budgetåret 1939/40 till 22.0 miljoner kronor. Rörande grunderna för beräkningen anföres i en av kontrollstyrelsen samtidigt överlämnad promemoria följande:

»Nämnda medel äro i riksstaten för budgetåret 1938/39 upptagna med

21.00 miljoner kronor. Statsverkets behållna inkomst av samma medel var under budgetåret 1937/38 21.10 miljoner kronor och under budgetåret 1936/37 20.98 miljoner kronor mot respektive 21.00 och 20.00 miljoner kronor i riksstaten beräknade. Enligt vad nu inom kontrollstyrelsen kan bedömas, torde inleveransen till statsverket under budgetåret 1938/39 komma att uppgå till minst det i riksstaten upptagna beloppet, eller 21.00 miljoner kronor.

38 liiksräkcnskapsverkcts inkomstberäkning för budgetåret 1939/40.

Utslagsgivande för beräkningen av det belopp, med vilket rusdrycksförsäljningsmedlen från detaljhandelsbolagen böra upptagas i riksstaten för budgetåret 1939/40, äro vissa med omorganisationen av systembolagen och ikraftträdandet av 1937 års rusdrycksförsäljningsförordning sammanhängande omständigheter, de ändrade grunderna för aktiebolagsbeskattningen och främst den blivande allmänna konjunkturutvecklingen. Den totala spritdrycksförsäljningen för konsumtionsändamål har under de tre första kvartalen 1938 uppgått till 25.33 miljoner liter. Motsvarande kvantitet var år 1937 24.13 miljoner och år 1936 22.92 miljoner liter. En ökning föreligger alltså från år 1937 å 5.0 procent och från år 1936 å 10.5 procent. Jämfört med samma tid år 1937 har utminuteringen ökat med 6.4 procent, systembolagens egen utskänkning minskat med 5.3 procent och övrig utskänkning minskat med 10.0 procent. Nedgången inom utskänkningen är helt en följd av den långvariga arbetskonflikt, som under första kvartalet 1938 rådde inom restaurangnäringen. Inom den totala vinförsäljningen föreligger under de tre första kvartalen 1938 jämfört med år 1937 en ökning å 16.6 procent. Inom utminuteringen uppgår ökningen till hela 20.2 procent och inom de båda utskänkningsrörelserna förmärkes i detta fall ökning å respektive 2.0 och 6.3 procent.

Sannolikt torde man ej för återstoden av år 1938 böra räkna med någon nämnvärd fortsatt ökning av den totala spritdrycksförsäljningen. Densamma uppgick under fjärde kvartalet 1937 till 9.21 miljoner liter och årsförsäljningen skulle alltså komma att utgöra ungefär 34.60 miljoner liter. Statistik föreligger ännu ej för Oktober men det fåtal uppgifter som hunnit inkomma till kontrollstyrelsen från systembolagen för nämnda månad visa sjunkande spritdrycksförsäljning jämfört med samma månad 1937. Nedgången torde säkert sammanhänga med den med oktober nyinförda bestämmelsen om s. k. efterhandsinköp, d. v. s. med bestämmelsen att vad som återstår outtaget av motbokstilldelningen för exempelvis oktober månad 1938 kan få uttagas så sent som under april månad 1939. Osäkert är däremot självfallet huru stor del av den från oktober sparade myckenheten sedermera kommer alt uttagas, eller med andra ord i vad mån nedgången under oktober kommer att motvägas av ökning under de närmast följande månaderna. Att nedgången däremot icke är en följd av något starkare omslag i konjunkturerna framgår därav, att enligt hittills inkomna uppgifter den för omsvängningar i konjunkturläget så känsliga vinförsäljningen även under oktober varit i stigande.

Huru förhållandena på rusdrycksförsäljningens område komma att gestalta sig under år 1939 är med hänsyn till verkningarna av den nya bestämmelsen om efterhandsinköp och den mer än vanligt ovissa blivande konjunkturutvecklingen svårt att överblicka. Då väl emellertid efterhandsinköpen komma att leda till en ökning av den sedvanliga överförsäljningen under helgmånaderna och någon starkare avmattning i konjunkturerna ännu ej synes hava framträtt inom rusdrycksförsäljningen och därtill motboksantalet, genom att den nya rusdrycksförsäljningsförordningen lämnar ökade möjligheter för inköpstillstånd åt personer i de yngre åldrarna, kan antagas komma att än ytterligare öka, torde man sannolikt i genomsnitt för år 1939 hava att räkna med i stort sett oförändrad spritdryckskonsumtion. Och detta särskilt som en eventuell mera markant omsvängning i konjunkturläget kan förväntas endast långsamt påverka den kvantitativt betydelsefullaste grenen av försäljningen, nämligen utminuteringen. Under förutsättning av i huvudsak oförändrade konjunkturer synes därför spritdrycksförsäljningen under år 1939 kunna anslås till samma myckenhet som den under år 1938 sannolika, eller i runt tal 35.00 miljoner liter.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1939/40. 39

Då omsättningen under år 1939 kan antagas bliva ungefär lika stor som under år 1938, skulle normalt såväl vinsten av systembolagens rörelse som inleveransen av vinstmedel till statsverket för båda åren kunna beräknas bliva ungefär densamma. Av rent tillfälliga orsaker torde detta dock ej för de båda nämnda åren komma att bliva fallet. För år 1938 har nämligen vinsten nedbringats dels av restaurangkonflikten, dels av ökningen av inkomst- och förmögenhetsskatten och tillkomsten av den särskilda skatten å aktiebolags inkomst, dels ock av vissa av den genomförda omorganisationen av systembolagen betingade engångs- m. fl. utgifter och behov av ökade avskrivningar och medelsreservationer. Under år 1939 däremot kommer av allt att döma behovet av dylika avskrivningar och reservationer ej att framträda med samma styrka och främst utskyldsreservationerna att minska, detta senare som en följd av lindringen i systemaktiebolagens statliga beskattning. Ehuru utfallet av systembolagens ekonomiska verksamhet under det närmaste året är svårt att överblicka, torde dock sannolikt inleveransen till statsverket för år 1939 komma att bliva minst någon miljon kronor större än motsvarande inleverans för år 1938.

Statsverkets vinstmedel från systembolagen för år 1939, d. v. s. rusdrycksförsäljningsmedlen från detaljhandelsbolagen för budgetåret 1939/40, torde därför tillsvidare kunna beräknas inflyta med 22.00 miljoner kronor.»

Med utgångspunkt från kontrollstyrelsens beräkning av inkomsten från detaljhandelsbolagen under budgetåret 1938/39, 21.0 miljoner kronor, har riksräkenskapsverket funnit kontrollstyrelsens uppskattning av motsvarande inkomst under budgetåret 1939/40, 22.0 miljoner kronor, vara väl låg. De i kontrollstyrelsens promemoria angivna särskilda omständigheter, vilka oberoende av omsättningens storlek föranleda minskning av vinsten för år 1938 och höjning av vinsten för år 1939, måste enligt riksräkenskapsverkets uppfattning medföra en avsevärt större vinstdifferens mellan de båda åren än den, som framgår av kontrollstyrelsens förslag. Riksräkenskapsverket har sålunda ansett sig kunna räkna med en stegring av systembolagens vinstmedel för år 1939 med minst 2.0 miljoner kronor. Vid sådant förhållande har ämbetsverket beräknat rusdrycksförsäljningsmedlen för budgetåret 1939/40 till

23.0 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket föreslår fördenskull, att rusdrycksförsäljningsmedlen för budgetåret 1939/40 i riksstaten uppföras med 19,000,000 kronor för partihandelsbolag och 23,000,000 kronor för detaljhandelsbolag.

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker.

40 Riksräkenskapsvcrkets inkomstberäkning för budgetåret 1939/40,

Kontrollstyrelsen har i sin skrivelse till riksräkenskapsverket den 11 november 1938 beräknat denna skatt för budgetåret 1939/40 till 100.0 miljoner kronor. I en till grund för denna beräkning liggande promemoria anföres:

»Nämnda medel äro i riksstaten för budgetåret 1938 39 upptagna med

97.00 miljoner kronor. Statsverkets behållna inkomst av samma medel var under budgetåret 193 7/38 96.82 miljoner kronor mot 93.00 miljoner kronor i riksstaten beräknade. Det stora överskottet förklaras av den oväntat starka konjunkturförbättringen. Inleveransen för juni—september 1938, d. v. s. statsverkets behållna inkomst under juli—-oktober 1938, utgör 33.20 miljoner kronor mot 31.75 miljoner kronor under samma tid är 1937. Stegringen under de fyra första månaderna av innevarande budgetår är alltså 1.45 miljoner kronor, eller 4.6 procent. Enligt vissa förliandsuppgifter rörande den omsättningsskatt som belöper å oktober, har jämfört med motsvarande månad år 1937 ökningen nära nog helt upphört. Av nämnda skäl och av orsaker i övrigt, som angivas i promemorian rörande beräkningen av rusdrycksförsäljningsmedlen från detaljhandelsbolagen, torde man ej kunna räkna med någon mera nämnvärd stegring i omsättnings- och utskänkningsskatten under återstoden av innevarande budgetår. Då enligt nämnda beräkning den totala spritdrycksförsäljningen förväntas bliva ungefärligen lika stor under fjärde kvartalet 1938 som under samma kvartal 1937 och ävenledes ungefär lika stor under år 1939 som under år 1938, synes man för de åtta sista månaderna av budgetåret 1938/39 ej böra räkna med större inkomst av omsättnings- och utskänkningsskatten än vad som inflöt under motsvarande tid budgetåret 1937/38, eller 65.07 miljoner kronor, dock ökat med det belopp, som kan anses svara mot den uteblivna utskänkningsskatten under första kvartalet 1938 från de företag, som berördes av restaurangkonflikten, eller inemot 0.50 miljon kronor. Enligt denna kalkyl skulle alltså den behållna inkomsten av omsättnings- och utskänkningsskatt under budgetåret 1938,39 bliva omkring 98.75 miljoner kronor, eller avrundat

99.00 miljoner kronor. Riksstatstiteln skulle följaktligen enligt dessa mycket ungefärliga beräkningar komma att visa ett överskott å omkring 2.00 miljoner kronor. Efter vad man nu kan finna torde därför, under förutsättning av ungefär oförändrade konjunkturer, en uppräkning av denna skattetitel vara möjlig. Då emellertid kalkylerna i detta fall måste baseras på ett konjunkturläge under en tidsperiod som sträcker sig fem månader längre fram i tiden än motsvarande tidsperiod för rusdrycksförsäljningsmedlen samt inkomsttillflödet å denna skattetitel röner stark inverkan av utskänkningen, eller den gren av försäljningen, som såväl tidigast som starkast påverkas av förändringar i konjunkturläget, synes dock skattetitcln tillsvidare ej böra upptagas med högre belopp, än den nu sannolika inleveransen för löpande budgetår (99.00 miljoner kronor) ökad med ett till 1.00 miljon kronor avrundat belopp, som kan förväntas inflyta som en följd av den sannolikt starka ökningen av antalet motboksinnehavare jämväl under budgetårets senare del.

Omsättnings- och utskänkningsskatten ä spritdrycker (inbegripen omsättningsskatten å inhemskt vin) torde alltså, under förutsättning av oförändrade skattesatser, för budgetåret 1939/40 tillsvidare böra beräknas till

100.00 miljoner kronor.»

Kontrollstyrelsens beräkning av omsättnings- och ulskänkningsskattens avkastning under budgetåret 1939/40 finner riksräkenskapsverket stå i god överensstämmelse med de allmänna förutsättningar rörande inkomstutvecklingcn, från vilka ämbetsverket i sin inkomstberäkning utgått.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1939/40. 41

Riksräkenskapsverket får sålunda tillstyrka, att omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker för budgetåret 1939/40 i riksstaten upptages till 100,000,000 kronor.

Maltskatt.

I en av kontrollstyrelsen till riksräkenskapsverket med merberörda skrivelse den 11 november 1938 överlämnad promemoria anföres följande:

»I riksstaten för innevarande budgetår är inkomsten av maltskatt upptagen till ett belopp av 30 miljoner kronor. Konsumtionen av skattepliktiga maltdrycker hade redan vid avgivandet av förslag till inkomstberäkningen för sagda budgetår visat sådan tendens till stegring, att maltskatten av kontrollstyrelsen beräknades komma att lämna en behållen inkomst av 31.5 miljoner kronor. Såsom framgår av följande uppgifter om maltkrossningen i de skattepliktiga bryggerierna har nämnda konsumtion också i verkligheten fortsatt att stiga (uppgifterna äro meddelade för 12-månadersperioder, vilka på grund av det medgivna anståndet med skatteinbetalningen kunna anses ungefärligen svara mot det budgetår, under vilket skatten inflyter):

Ar tabellen framgår, att den mängd skattepliktigt malt, som kan beräknas i huvudsak ligga till grund för skatteinkomsten, frånsett restitutioner, för de första 7 månaderna av innevarande budgetår — eller 15,878 ton — kommer att överstiga motsvarande kvantitet för budgetåret 1937/38 — eller 15,062 ton — med omkring 800 ton, motsvarande cirka 5 procent. Därest motsvarande ökning antages bliva för handen jämväl i fråga om de 5 återstående månaderna av innevarande budgetår, skulle maltskatten efter avdrag för restitutioner för budgetåret 1938/39 kunna beräknas lämna en

42 Riksräkcnskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1939/40.

behållen inkomst av 32.6 miljoner kronor eller avrundat 32.5 miljoner kronor.

Med utgångspunkt härifrån synes inkomsten av maltskatt för budgetåret 1939/40 under förutsättning av i stort sett oförändrat konjunkturläge kunna beräknas inflyta med ett belopp av 33 miljoner kronor.»

Riksräkenskapsverket har i anslutning till de av ämbetsverket antagna allmänna förutsättningarna rörande inkomstutvecklingen ansett sig kunna biträda kontrollstyrelsens förestående beräkning av maltskattens avkastning under budgetåret 1939/40.

Riksräkenskapsverket får sålunda tillstyrka, att inkomsttiteln maltskatt i riksstatsförslaget uppföres med 33,000,000 kronor.

II. Uppbörd i statens verksamhet.

Vattendomstolsavgifter.

Såsom av sammanställningen framgår, hava vattendomstolsavgifterna visat sig fluktuera betydligt. För de senast förflutna fem budgetåren hava de behållna inkomsterna i medeltal för år utgjort 36,415 kronor. Med hänsyn till att den behållna inkomsten under de två sistförflutna budgetåren avsevärt överstigit de i riksstaten för sagda budgetår beräknade inkomstbeloppen, torde anledning föreligga att för nästkommande budgetår höja riksstatsbeloppet från 25,000 kronor till 40,000 kronor.

Riksräkenskapsverket har fördenskull i inkomsttabellen upptagit vattendomstolsavgifter till A0,000 kronor. I

Inkomster vid fångvården.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 3 november 1938 har fångvårdsstyrelsen beträffande beräkningen av inkomsterna å denna titel under budgetåren 1938/39 och 1939/40 anfört, bland annat, följande:

Riksräkeuskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1939/40. 43

sVad först angår beräkningen av inkomsterna för budgetåren 1938/39 och 1939/40 å inkomsttiteln 'Inkomster vid fångvården' får fångvårdsstyrelsen åberopa vad styrelsen anfört i skrivelse till Kungl. Maj:t den 10 september 1938 angående anslag till fångvården att äskas vid 1939 års riksdag. Styrelsen anförde däri följande.

'I riksstaten för budgetåret 1938/39 har under uppbörd i statens verksamhet inkomsttiteln 'Inkomster vid fångvården’ upptagits till 525,000 kronor. Enligt Kungl. Maj:ts brev den 17 juni 1938 ha ifrågavarande inkomster beräknats sålunda:

1. Bidrag från vissa städer och kommuner................... kronor 4,045

2. Övriga uppbördsmedel .................................. * 6,9oo

3. Överskott å särskilda rörelsegrenar:

Jordbruksdriften........................ kronor 11,000

Verkstadsdriften........................ 1 503,000 514,000

Summa kronor 525,000.

För budgetåret 1939/40 torde posten bidrag från vissa städer och kommuner kunna upplagas till oförändrat belopp 4,045 kronor.^

överskottet å jordbruksdriften har styrelsen efter samråd med Sveriges allmänna lantbrukssällskap ansett kunna för sistnämnda budgetar beräknas till 11,000 kronor. Härvid är att märka att jordbruksdriften vid fångvårdens ungdomsanstalt å Skenäs började först under våren 1938, varför det är synnerligen svårt att med stöd av erfarenheterna från denna korta tid beräkna resultatet. Det måste ock framhållas att man icke kan förvänta att driften i början av anstaltens verksamhet skall lämna någon behållning, men resultatet synes komma att stadigt förbättras.

Beträffande beräkningen av överskottet å verkstadsdriften är att märka, att Kungl. Maj:t genom brev den 17 juni 1938 angående avskrivning av vissa å statsregleringsfonden bokförda tillgångar m. m. anbefallt fångvårdsstyrelsen att i samråd med riksräkenskapsverket verkställa omläggning, räknat från och med den 1 juli 1937, av fångvårdsstyrelsens bokföring av inventarier och förråd med syfte att dylika tillgångar för framtiden icke redovisas å statsregleringsfonden utan å en särskild diversemedelstitel.

För att läggas till grund vid beräkningen av överskottet å verkstadsdriften bifogar styrelsen en tablå beträffande inkomster och utgifter för sagda rörelsegren omfattande budgetåren 1930/31—1937/38. Med stöd av siffrorna i denna tablå och med beaktande av föreskriften i nyssnämnda kungl. brev har styrelsen ansett överskottet å verkstadsdriften böra för budgetåret 1939/40 beräknas till 465,000 kronor.

Inkomstposten 'Övriga uppbördsmedel’ torde för budgetåret 1939/40 kunna upptagas till 6,955 kronor.

Enligt vad styrelsen sålunda föreslagit skulle för budgetåret 1939/40 'Inkomster vid fångvården’ beräknas till sammanlagt (4,045 + 11,000 +465,000 + 6,955) 487,000 kronor.’

Till vad sålunda anförts torde endast vara att tillägga, att den senaste tidens relativa nedgång i fångantalet möjligen kan medföra en minskning av överskottet å verkstadsdriften. Någon beräkning rörande en dylik minskning kan emellertid icke framläggas.

Sammanlagda inkomsterna å titeln 'Inkomster vid fångvården’ skulle alltså beräknas för budgetåret 1938/39 till 525,000 kronor och för budgetåret 1939/40 till 487,000 kronor, avrundat 490,000 kronor.»

44 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1939/40.

Av den uti skrivelsen åberopade tablån framgår, att verkstadsdriftens inkomster, utgifter samt överskott respektive underskott för budgetåren 1930/31—1937/38 uppgått till nedan angivna belopp i tusental kronor:

Enligt fångvårdsstyrelsens skrivelse skulle de sammanlagda inkomsterna å förevarande titel under budgetåret 1939/40 uppgå till i avrundat tal

490.000 kronor. Även om till följd av väntad nedgång i fångantalet anledning finnes antaga att överskottet av verkstadsdriflen kommer att nedgå, synes det emellertid riksräkenskapsverket med hänsyn till utfallet å inkomsttiteln under de båda senaste budgetåren, att tillräckliga skäl saknas för en nedsättning av det för närvarande i riksstaten upptagna beloppet,

525.000 kronor. Vid sådant förhållande beräknar riksräkenskapsverket inkomsterna vid fångvården för budgetåret 1939/40 till sistnämnda belopp, med den fördelning på olika poster, som finnes angiven i det av fångvårdsstyrelsen åberopade kungl. brevet den 17 juni 1938.

I enlighet härmed har riksräkenskapsverket i inkomsttabellen upptagit inkomster vid fångvården till 525,000 kronor. I

Inkomster vid statens uppfostringsanstalt å Bona.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 4 november 1938 har styrelsen för uppfostringsanstalten å Bona beträffande beräkningen av inkomsterna å förevarande titel under budgetåret 1939/40 anfört, bland annat, följande:

»Vad angår inkomstberäkningen för budgetåret 1939/40 påkallas i förhållande till budgetåret 1938/39 ändring blott i ett avseende, nämligen i fråga om inkomstposten 'till befattningshavare från förråd försålda livsmedel’, för innevarande budgetår upptagen till 8,000 kronor.

Genom styrelsens beslut har den försäljning till befattningshavare av livsmedel från anstaltens förråd, vilken tidigare bland annat omfattat allehanda specerivaror, från och med mars månad 1938 begränsats till margarin, jäst och färsk fisk. Till följd av denna begränsning torde försäljnings-

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1939/40. 45

summan komma att nedgå till 3,000 kronor per år, till vilket belopp ifrågavarande inkomstpost alltså bör upptagas. Härigenom inträder en minskning av posten med 5,000 kronor.

Genom denna inkomstminskning å 5,000 kronor måste summan av anstaltens inkomster, vilken i staten för innevarande budgetår beräknats till

50,000 kronor, i motsvarande mån minskas, eller till 45,000 kronor.»

Styrelsen beräknar i enlighet härmed anstaltens uppbörd till nedan angivna belopp (kronor):

Hyror för tjänstemannabostäder.................................. 11,200

Till befattningshavare försålt bränsle och elektrisk energi............. 3,500

Till befattningshavare från förråd försålda livsmedel................ 3,000

Till befattningshavare från förråd försålda materialier............... 2,000

Inkomster av filmförevisningar..................................... 600

Övriga uppbördsmedel ........................................... 600

överskott av särskilda rörelsegrenar:

Jord-, trädgårds- och skogsbruk......................... 20,500

Verkstads- och bageridrift.............................. 3,600 24,100

Summa 45,000.

Med hänsyn till inkomsttillflödet å titeln under sistförflutna budgetåret har riksräkenskapsverket ansett sig böra beräkna förevarande inkomster under budgetåret 1939/40 till 40,000 kronor, därvid den föreslagna minskningen av ämbetsverket hänförts till överskottet av jord-, trädgårds- och skogsbruk.

Riksräkenskapsverket har i överensstämmelse härmed i inkomsttabellen uppfört inkomster vid statens uppfostringsanstalt å Bona med 40,000 kronor.

Bidrag till riksförsäkringsanstalten och försäkringsrådet.

Beräknad Behållen Stegring +

inkomst inkomst Nedgång —

kronor kronor kronor

Budgetåret 1933/34 ............... 1,060,000 1,035,298 — 68,983

» 1934/35 1,020,000 1,058,431 + 23,133

, 1935/36 1,100,000 1,207,764 + 149,333

» 1936/37 1,150,000 1,325,886 + 118,122

, 1937/38 1,300,000 1,466,672 + 140,786

» 1938/39 1,400,000

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 4 november 1938 har riksförsäkringsanstalten beträffande beräkningen av inkomsterna å förevarande titel under budgetåret 1939/40 anfört, bland annat, följande:

»1. Tilläggsavgifter. I försäkringsavgifter enligt lagen om försäkring för olycksfall i arbete beräknas med ledning av nu föreliggande uppgifter under budgetåret 1938/39 komma att inflyta till riksförsäkringsanstalten omkring 17.3 miljoner kronor. Lindring i försäkringsavgifter enligt 15 § i samma lag beräknas till omkring 1.6 miljoner kronor. Tilläggsavgifterna, vilka utgöra 5 procent å summan av dessa båda belopp 18.9 miljoner kronor, kunna således för detta budgetår beräknas till omkring 945,000 kronor.

För budgetåret 1939/40 torde summan av försäkringsavgifterna och lind-

46 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1939/40.

ringsbeloppen kunna beräknas till omkring 18.6 miljoner kronor och tilläggsavgifterna alltså till omkring 930,000 kronor.

2. Bidrag. Under budgetåret 1938/39 skall enligt försäkringsinspektionens skrivelse till statskontoret den 1 november 1938 i bidrag erläggas 515,729 kronor 79 öre.

Summan av de försäkringsavgifter, som under år 1938 komma att inflyta till de ömsesidiga olycksfallsförsäkringsbolagen, kan antagas komma att uppgå till omkring 16.5 miljoner kronor, däri inberäknat förekommande lindringsbelopp enligt 15 § olycksfallsförsäkringslagen. Bidragen, som utgöra 3 procent av försäkringsavgifterna, kunna således beräknas komma att under budgetåret 1939/40 uppgå till omkring 495,000 kronor.

3. Ersättning frän riksförsåkringsanstaltens olycksfallsförsäkringsfond. Enligt kungl. brev den 27 juni 1930 skall från denna fond för varje budgetår utgå ett belopp av 22,000 kronor såsom ersättning till statsverket för anstaltens bestyr med förvaltningen av fonden.

4. Ersättning från riksförsåkringsanstaltens trafiklivräntefond. Enligt kungl. brev den 19 december 1930 utgår från denna fond viss ersättning till statsverket för anstaltens bestyr med dess trafikförsäkringsrörelse. Denna ersättning, som under budgetåret 1938/39 inflyter med 2,273 kronor 5 öre, kan under budgetåret 1939/40 beräknas inflyta med omkring 2,000 kronor.

Inkomsterna under ifrågavarande riksstatstitel kunna sålunda i avrundade tal uppskattas för budgetåret 1938/39 till 1,500,000 kronor och för budgetåret 1939/40 till 1,450,000 kronor.»

Enligt anstaltens ovanberörda beräkningar skulle inkomsterna för budgetåret 1939/40 alltså uppgå till följande belopp (kronor):

1. Tilläggsavgifter................................................. 930,000

2. Bidrag........................................................ 495,000

3. Ersättning från riksförsäkringsanstaltens olycksfallsförsäkrings-

fond ....................................................... 22,000

4. Ersättning från riksförsäkringsanstaltens trafiklivräntefond........... 2,000

Summa 1,449,000.

Riksräkenslcapsverket har i anslutning till anstaltens beräkning i inkomsttabellen upptagit bidrag till riksförsäkringsanstalten och försäkringsrådet med ett avjämnat belopp av 1,450,000 kronor.

Bidrag till pensionsstyrelsen.

Såsom framgår av ovanstående sammanställning, har under budgetåret 1937/38 den behållna inkomsten å förestående titel avsevärt överstigit det i riksstaten beräknade beloppet. Anledningen härtill har varit, att titeln under sagda budgetår tillgodoförts belopp, vilka varit av engångskaraktär och avsett pensionsstyrelsen tillkommande bidrag för tidigare år.

Riksräkenskapsverkcts inkomstberäkning för budgetåret 1939/40. 47

Pensionsstyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 5 november 1938 rörande beräkningen av förevarande inkomster för vart och ett av budgetåren 1938/39 och 1939/40 anfört följande:

»Den enda inkomsten under riksstatstiteln 'Bidrag till pensionsstyrelsen’ utgöres för närvarande av ersättningen för styrelsens kostnader för handhavandet av den frivilliga försäkringen. Enligt kungl. brev den 30 juni 1938 skall till styrelsen för handhavandet av nämnda försäkring under visst kalenderår såsom ersättning utgå dels av de under kalenderåret influtna avgifterna såväl ett fast belopp, vilket tills vidare skall utgöra 30,000 kronor, som, då utgifter för tryckning av broschyrer och tariffer förekommit, en särskild ersättning motsvarande kostnaden härför, dels ock av den frivilliga försäkringens efter år 1935 uppkomna fonder de belopp styrelsen utgivit i depositionsavgift till riksbanken för respektive fonder. Inlevereringen av ersättningen skall ske före utgången av juni månad året efter det, vilket ersättningen avser.

Under år 1938 liava utgifter för tryckning av broschyrer och tariffer hittills uppgått till 3,310 kronor. Ytterligare utgifter för samma ändamål under år 1938 äro icke att påräkna. Under år 1939 torde dylik kostnad av omkring 2,700 kronor bliva erforderlig. Depositionsavgiften till riksbanken, som utgår med 0.1 promille av de deponerade värdehandlingarnas belopp, torde för år 1938 komma att uppgå till omkring 1,400 kronor och för år 1939 till omkring 2,000 kronor. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 9 november 1937, då förenämnda beräkningsgrunder ännu icke av Kungl. Maj:t fastställts, beräknades inkomsten under ifrågavarande riksstatstitel för budgetåret 1938/39 till 25,000 kronor. I överensstämmelse med vad ovan anförts torde inkomsten nu böra beräknas till 34,700 kronor för vart och ett av budgetåren 1938/39 och 1939/40.

Därest vad pensionsstyrelsen i skrivelse till Kungl. Maj:t den 31 augusti 1938 angående anslag till styrelsen för budgetåret 1939/40 hemställt med avseende å vissa försäkringstekniska utredningar xörande centralsjukkassorna — innebärande bland annat att statsverket skulle förskottera kostnaden för utredningarna, vilken kostnad därefter av sjukkassorna skulle ersättas statsverket — vinner bifall, komma vissa ytterligare belopp att framdeles tillföras nyssnämnda riksstatstitel. Som utredningarna emellertid icke beräknas bliva slutförda förrän med utgången av budgetåret 1939/40, komma ersättningarna från sjukkassorna sannolikt icke att inflyta tidigare än under budgetåret 1940/41.»

Riksräkenskapsverket har i anslutning härtill uppfört inkomsttiteln bidrag till pensionsstyrelsen med ett avjämnat belopp av 35,000 kronor.

Inkomster vid statens tvångsarbets- och alkoholistanstalter.

Beräknad Behållen Stegring bi-

inkomst inkomst Nedgång —

kronor kronor kronor

Budgetåret 1935/36 .................. 150,000 94.954

> 1936/37 .................. 150,000 222,139 -f 127,185

1937/38 .................. 200,000 146,588 — 75,551

» 1938/39 .................. 200,000

48 Riksräkcnskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1939/40.

De i ovanstående sammanställning upptagna behållna inkomstbeloppen giva på grund av vissa felbokföringar i anstalternas räkenskaper icke ett korrekt uttryck för den verkliga inkomstutvecklingen.

I särskilda skrivelser till riksräkenskapsverket hava vederbörande anstaltsmyndigheter beräknat inkomsterna för budgetåret 1938/39 till 120,000 kronor vid tvångsarbets- och alkoholistanstalterna å Svartsjö, 21,000 kronor vid tvångsarbcts- och alkoholistanstalterna i Landskrona samt 56,200 kronor vid alkoholistanstalten å Venngarn. Enligt dessa beräkningar skulle alltså inkomsterna å förevarande titel för nu löpande budgetår komma att uppgå till 197,200 kronor. I berörda skrivelser hava anstaltsmyndigheterna vidare för budgetåret 1939/40 beräknat hithörande inkomster till vid anstalterna å Svartsjö 108,200 kronor, vid anstalterna i Landskrona 14,900 kronor samt vid anstalten å Venngarn 52,300 kronor. För budgetåret 1939/40 hava alltså inkomsterna å förevarande titel beräknats till sammanlagt 175,400 kronor.

Med utgångspunkt från de av anstaltsmyndigheterna lämnade uppgifterna har riksräkenskapsverket ansett, att det nuvarande riksstatsbeloppet bör något sänkas, eller från 200,000 kronor till 175,000 kronor. Beträffande fördelningen av de sålunda beräknade inkomsterna för budgetåret 1939/40 under de olika anstalterna och inkomstrubrikerna får riksräkenskapsverket hänvisa till nedanstående tablå, vilken ansluter sig till anstaltsmyndighetemas förslag, dock med vissa mindre jämkningar i syfte att erhålla en lämplig avrundning av inkomsttitelns slutbelopp.

Riksräkenskapsverket har i enlighet härmed i inkomsttabellen uppfört inkomster vid statens tvångsarbets- och alkoholistanstalter med 175,000 kronor.

Inkomster vid statens skyddshem.

Denna inkomsttitel har först med innevarande budgetår uppförts i riksstaten och härvid upptagits till 200,000 kronor.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 7 november 1938 har socialstyrelsen för budgetåret 1939/40 beräknat inkomsterna å förevarande titel till

205,000 kronor. Socialstyrelsen har tillika meddelat, att styrelsen vid avgi-

Riksräkenskapsverkeis inkomstberäkning för budgetåret 1939/40. 49

vande av förslag till anslagsäskanden för budgetåret 1939/40 anfört, att inkomsterna vid statens skyddshem i huvudsak finge beräknas såsom för budgetåret 1938/39, enär ingen nämnvärd erfarenhet ännu vunnits av verksamheten. I anledning av att ersättning beräknas skola utgå till Johannisbergs yrkeshem för vid hemmet undervisade arbetslösa ynglingar från Nederkalix kommun, syntes dock delposten »Verkstadsdrift» böra ökas med 5,000 kronor.

Såsom socialstyrelsen anfört, saknas ännu erfarenhet rörande verksamheten och de från densamma härrörande inkomsterna. Vid sådant förhållande torde anledning ej föreligga att för budgetåret 1939/40 vidtaga någon ändring av det nuvarande riksstatsbeloppet 200,000 kronor. Riksräkenskapsverket beräknar fördenskull inkomsterna för instundande budgetår på följande sätt (kronor):

Skyddshemsavgifter ...................................................... 154,000

Av befattningshavare erlagda ersättningar för bostad, kost och tvätt.. 32,000 Överskott av särskilda rörelsegrenar:

Jordbruksdriften .................................................. 9,000

Verkstadsdriften......................................... 5,000 14,000

Summa 200,000.

I överensstämmelse härmed har riksräkenskapsverket i inkomsttabcllen uppfört inkomster vid statens skyddshem med 200,000 kronor. I

Inkomster vid statens bakteriologiska laboratorium.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 9 november 1938 har medicinalstyrelsen beräknat uppbörden av ifrågavarande inkomster under budgetåret 1938/39 till 340,000 kronor och under budgetåret 1939/40 till 375,000 kronor. Vad angår beräkningen av sistnämnda belopp har statens bakteriologiska laboratorium i skrivelse till medicinalstyrelsen anfört bland annat, att under förutsättning att laboratoriet erhölle viss personalförstärkning för pneumokockserumframställning m. m. inkomsterna för nämnda budgetår kunde beräknas till (kronor):

Serum, ympämnen och andra bakteriologiska preparat.................... 295,000

Provavgifter.................................................................. 70,000

Substrat, m. m...................................................... 10,000

Summa 375,000.

1 enlighet med medicinalstyrelsens beräkning har riksräkenskapsverket i inkomsttabellen uppfört inkomster vid statens bakteriologiska laboratorium med 375,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sand. Nr 1. Del 2.

50 Riksräkenskapsvcrkets inkomstberäkning för budgetåret 1939/40.

Inkomster vid statens rättskemiska laboratorium.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 9 november 1938 har medicinalstyrelsen beräknat uppbörden av ifrågavarande inkomster under budgetåret 1938/39 till 31,000 kronor och under budgetåret 1939/40 till enahanda belopp. Beträffande beräkningen av dessa inkomster har föreståndaren för statens rättskemiska laboratorium i skrivelse till medicinalstyrelsen anfört, bland annat, följande:

»Laboratoriets inkomster härflyta huvudsakligen från 2 källor, nämligen avgifter: 1) för alkoholanalys av blodprov från motorfordonsförare och 2) för blodgruppsbestämningar i faderskapsärenden. De förra betecknas i det följande med A-ärenden, de senare med B-ärenden.

Under budgetåret 1936/37 uppgingo laboratoriets nettoinkomster, d. v. s. inkomster med avdrag av restitutioner, till i runt tal 26,700 kronor, varav cirka 13,800 kronor utgjorde avgifter i A-ärenden och cirka 12,600 kronor avgifter i B-ärenden.

Under budgetåret 1937/38 uppgingo laboratoriets nettoinkomster till i runt tal 27,900 kronor, varav cirka 16,200 kronor utgjorde avgifter i A-ärenden och cirka 11,400 kronor avgifter i B-ärenden.

Antalet A-ärenden befinner sig i ständig stegring, vilken kan antagas fortsätta även under budgetåret 1938/39.

Antalet B-ärenden har tidigare också visat en ganska stark stegring, men är i år hittills ungefär lika stort som för motsvarande tid år 1937. Inkomsterna av B-ärenden voro under budgetåret 1937/38 t. o. m. något lägre än under nästföregående budgetår.

Det torde därför vara försiktigast att ifråga om inkomsterna av B-ärenden icke räkna med högre belopp än för budgetåret 1936/37, medan det däremot ifråga om inkomsterna av A-ärenden torde vara berättigat att räkna med en ökning av cirka 12 procent jämfört med budgetåret 1937/38.

För budgetåret 1938/39 skulle man då räkna med:

inkomster av A-ärenden............ cirka 18,200 kronor,

» » B-ärenden............ » 12,600 » ,

diverse inkomster.................. » 200 » ,

summa 31,000 kronor.

För budgetåret 1939/40 torde det vara försiktigast att icke förutsätta någon ytterligare ökning av inkomsterna utan räkna med samma belopp, således

31,000 kronor.»

Riksräkenskapsverket beräknar i anslutning härtill inkomster vid statens rättskemiska laboratorium för budgetåret 1939/40 till i avrundat tal 30,000 kronor.

Riksräkcnskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1939/40. 51

Stegring + Nedgång — kronor

— 31,275 + 6,415 +26,860

Inkomster vid statens farmacevtiska laboratorium.

Beräknad Behållen

inkomst inkomst

kronor kronor

Budgetåret 1934/35...................... 44,000 44,185

» 1935/36...................... 35,000 12,910

» 1936/37...................... 12,500 19,325

1937/38 ...................... 50,000 46,185

» 1938/39...................... 75,000

Medicinalstyrelsen liar i skrivelse till riksräkenskapsverket den 9 november 1938 beräknat uppbörden av ifrågavarande inkomster under budgetåret 1938/ 39 till 54,000 kronor och under budgetåret 1939/40 till 64,000 kronor. I en till grund för donna beräkning liggande promemoria anföres, bland annat, följande:

»I riksstaten för budgetåret 1937/38 har upptagits ett belopp av femtiotusen kronor såsom beräknade avgifter för kontroll å handeln med farmacevtiska specialiteter.

Antalet hittills beviljade registreringar uppgår till 1,600. Efter de under innevarande år genomförda omorganisationerna av såväl den med specialitetsregistreringarna sysselsatta avdelningen å styrelsens apoteksbyrå som statens farmacevtiska laboratorium synes anledning föreligga att förvänta, att registreringsarbetet skall kunna genomföras så snabbt att med utgången av innevarande budgetår 2,200 beredningsformer blivit registrerade. Nyanmälningarna torde kunna antagas omfatta 200 beredningsformer. För specialundersökningar lärer näppeligen inflyta mer än cirka 4,000 kronor per budgetår. Årsavgifterna för icke registrerade farmacevtiska specialiteter, som efter anmälan till registrering få försäljas utan särskilt tillstånd, kunna beräknas för budgetåret 1938/39 uppgå till inemot 7,000 kronor.

Innan den nuvarande balansen beträffande registreringsarbetet blivit avverkad, torde efterkontroll av registrerade specialiteter knappast komma i fråga uti sådan omfattning att avgifterna därför överstiga 2,000 kronor per budgetår, inberäknat avgifter för av efterkontrollen betingade specialundersökningar.

Under förutsättning att registreringsarbetet kan fullföljas under lika betingelser i fråga om snabbhet budgetåret 1939/40 skulle 2,800 beredningsformer vara registrerade vid årets ingång. Nyanmälningarna komma antagligen att ökas till 250 beredningsformer. För specialundersökningarna inflytande belopp bör kunna sättas till 6,000 kronor, om hänsyn tages till att vitaminbestämningar böra vara i full gång i och med nämnda budgetår. Årsavgifterna för anmälda icke registrerade farmacevtiska specialiteter, som få försäljas utan särskilt tillstånd, kunna förväntas icke nämnvärt överstiga sammanlagt 3,000 kronor. Efterkontrollavgifterna kunna beräknas tillhopa uppgå till

3,000 kronor.

Med tillämpning av ovan angivna beräkningsgrunder erhålles följande uppställning:

budgetåret 1938/39

årsavgifter för registrerade specialiteter (2,200 X 15) kronor 33,000

avgifter för nyanmälningar (200 X 40)........... » 8,000

specialundersökningsavgifter.................... » 4,000

årsavgifter för anmälda oregistrerade specialiteter

(465X 15)...............................c:a 7,000

avgifter för efterkontroll........................__2,000 kr0nor 54,000

52 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1939/40.

budgetåret 1939/40

årsavgifter för registrerade specialiteter (2,800 X 15) kronor 42,000

avgifter för nyanmälningar (250x40)........... » 10,000

special undersökningsavgifter.................... » 6,000

årsavgifter för anmälda oregistrerade specialiteter

(200X15).................................. s 3,000

avgifter för efterkontroll ...................... » 3,000

kronor 64,000.)

Riksräkenskapsverket har i överensstämmelse härmed beräknat inkomster vid statens farmacevtiska laboratorium under budgetåret 1939/40 till 64,000 kronor.

Inkomster vid statens sinnessjukhus.

Medicinalstyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 9 novem ber 1938 beräknat den behållna uppbörden å förevarande titel under budgetåret 1938/39 till 12,900,000 kronor och under budgetåret 1939/40 till

13,670,000 kronor. I en till grund för denna beräkning liggande promemoria hava dessa inkomster beräknats på följande sätt (kronor):

Nettoinkomst under budgetåret 1937/38

Beräknad inkomst för bud

getåret 1938/39

Beräknad inkomst för bud-

getåret 1939/40

Vårdavgifter...................... 10,227,559

Bränsle, lyse och vatten m. in...... 240,340

Tvätt och renhållning ............. 129,911

Utspisning........................ 1,306,071

Linne, gång- och sängkläder ....... 336,798

Underhållsbidrag från Danviks hospital 14,000

Övriga uppbördsmedel............. 359,019

Överskott av trädgård och jordbruk. 414,301

10,050,000

140.000 1,400,000

330.000 14,000

10,550,000

150.000 1,540,000

356.000 14,000

400.000 Summa 13,027,999 12,900,000 13,670,000.

I ovanberörda promemoria anföres vidare följande:

»Vårdavgifterna äro beräknade efter en medelbeläggning av 20,250 patienter om dagen eller samma beläggning, efter vilken utgiftsanslagen beräknats vid anslagsäskandet till 1939 års riksdag.

Inkomsterna av bränsle, lyse och vatten torde vara väl högt beräknade för innevarande budgetår. Ehuru någon ökning kan förutses för budgetåret 1939/40 på grund av ökat antal befattningshavare i följd av arbetstidsregleringen, har beloppet 290,000 kronor bibehållits oförändrat.

Inkomstposterna tvätt och renhållning, utspisning samt linne, gång- och sängkläder hava ökats med hänsyn till nämnda personalökning.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1939/40. 53

överskottet av trädgård och jordbruk är givetvis beroende på skörderesultatet samt priserna på mejeriprodukter och fläsk under det kommande budgetåret men har med hänsyn till det gångna budgetårets resultat höjts till

400,000 kronor.»

I anslutning till medicinalstyrelsens förestående beräkning har riksräkenskapsverket med lämplig avrundning nedåt uppskattat förevarande inkomsttitel för budgetåret 1939/40 till 13,600,000 kronor, fördelat sålunda (kronor):

Vårdavgifter................................................... 10,500,000

Bränsle, lyse och vatten m. m.................................. 290,000

Tvätt och renhållning.......................................... 150,000

Utspisning..................................................... 1,520,000

Linne, gång- och sängkläder.................................... 356,000

Underhållsbidrag från Danviks hospital.......................... 14,000

Övriga uppbördsmedel.......................................... 370,000

Överskott av trädgård och jordbruk............................. 400,000

Summa 13,600,000.»

I överensstämmelse härmed har riksräkenskapsverket i inkomsttabellen uppfört inkomster vid statens sinnessjukhus med 13,600,000 kronor.

Inkomster vid statens uppfostringsanstalter för sinnesslöa.

Skolöverstyrelsen har med skrivelse till riksräkenskapsverket den 3 november 1938 överlämnat från vederbörande anstalter infordrade uppgifter rörande beräkning av inkomsterna under budgetåret 1939/40. Enligt dessa uppgifter har inkomsten från uppfostringsanstalten för sinnesslöa gossar beräknats till 23,600 kronor och inkomsten från uppfostringsanstalten för sinnesslöa flickor till 16,300 kronor. Sammanlagt skulle alltså uppbörden å förevarande inkomsttitel under nästkommande budgetår uppgå till 39,900 kronor.

Riksräkenskapsverket har i anslutning härtill i inkomsttabellen upptagit titeln inkomster vid statens uppfostringsanstalter för sinnesslöa till ett avrundat belopp av 40,000 kronor.

Inkomster vid statens epileptikeranstalt.

I anledning av proposition nr 89 till 1938 års riksdag har Kungl. Maj:t bemyndigats att med styrelsen för föreningen Vilhelmsro anstalt för fallande sjuka träffa avtal, enligt i propositionen angivna grunder, om statens övertagande av anstalten från och med den 1 juli 1939. Av propositionen inhämtas

54 Riksräkenskapsvcrkets inkomstberäkning för budgetåret 1939/40.

(sid. 19 och 20), att enligt en av medicinalstyrelsen verkställd utredning vissa inkomster vore att påräkna vid anstalten, vilka inkomster beräknats till 179,225 kronor, därav i vårdavgifter 120,450 kronor. Då enligt gällande budgetprinciper ifrågavarande inkomster synas vara av beskaffenhet att böra redovisas å en särskild, under rubriken uppbörd i statens verksamhet uppförd inkomsttitel, har riksräkenskapsverket ansett sig böra föreslå, att från och med budgetåret 1939/40 i riksstaten uppföres en inkomsttitel, benämnd inkomster vid statens epileptikeranstalt.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 9 november 1938 har medicinalstyrelsen för budgetåret 1939/40 beräknat inkomsterna vid denna anstalt till

250,000 kronor.

I överensstämmelse härmed har riksräkenskapsverket i inkomsttabellen uppfört inkomster vid statens epileptikeranstalt med 250,000 kronor.

Inkomster vid statens institut för folkhälsan.

Denna inkomsttitel har först med innevarande budgetår uppförts i riksstaten och härvid upptagits till 10,000 kronor.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 9 november 1938 har medicinalstyrelsen, som i ärendet inhämtat yttrande från styrelsen för statens institut för folkhälsan, meddelat, att inkomsterna å riksstatstiteln beräknas för budgetåret 1938/39 till 5,000 kronor och för budgetåret 1939/40 till 15,000 kronor.

I överensstämmelse härmed har riksräkenskapsverket i inkomsttabellen uppfört inkomster vid statens institut för folkhälsan med 15,000 kronor.

Avgifter för besiktning av motorfordon.

Förevarande besiktningsavgifter äro så avvägda, att de skola ungefärligen täcka utgifterna för besiktning av motorfordon. Det för budgetåret 1933/34 redovisade behållna inkomstbeloppet giver på grund av nettoredovisning hos vissa länsstyrelser och omföring mellan budgetåren m. m. icke ett korrekt uttryck för det verkliga inkomsttillflödet.

I underdånig skrivelse den 10 september 1938 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beträffande beräkningen av förevarande inkomster anfört följande:

Riksräkcnskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1939/40. 55

»Inkomsttiteln 'Avgifter för besiktning av motorfordon’ har för innevarande budgetår upptagits med 1,150,000 kronor. Enligt av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, med stöd av uppgifter från besiktningsmännen för 1938 års fem första månader, verkställd beräkning torde detta belopp kunna antagas i verkligheten komma att stiga till omkring 1,230,000 kronor.

Den kraftiga ökningen av motorfordonsbeståndet samt det därmed sammanhängande stora antalet körkortsprövningar under åren 1937 och 1938 hava medfört ett osedvanligt stort antal förrättningar för besiktningsmännen. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anser sig dock böra räkna med en viss nedgång i antalet körkortsprövningar, varför summan inflytande förrättningsavgifter för budgetåret 1939/40 icke synes böra upptagas till högre belopp än

1,150,000 kronor eller samma belopp som för innevarande budgetår. Denna beräkning är gjord under förutsättning, att nuvarande föreskrifter på området bibehållas oförändrade. Skulle däremot det av 1937 års sakkunniga rörande trafiksäkerheten framlagda förslaget om införande av körkort även för förare av lättviktsmotorcyklar vinna gillande, komma givetvis de inflytande förrältningsavgifterna att icke oväsentligt ökas.»

Med hänsyn till inkomsterna under de båda sistförflutna budgetåren samt den alltjämt fortgående ökningen av motorfordonsbeståndet har riksräkenskapsverket för budgetåret 1939/40 ansett sig kunna föreslå en höjning av det senast fastställda riksstatsbeloppet med 100,000 kronor.

I överensstämmelse härmed har riksräkenskapsverket i inkomsttabellen uppfört avgifter för besiktning av motorfordon med 1,250,000 kronor.

Såsom framgår av ovanstående tablå, har uppbörden av förevarande avgifter allt sedan budgetåret 1934/35 utvisat en oavbruten mycket stark stegring, vilken fortgått jämväl under det nu löpande budgetåret. Sålunda har under månaderna juli—september 1938 den behallna inkomsten å titeln ifråga uppgått till 412,304 kronor mot 350,745 under motsvarande tid föregående år.

Enligt från överståtliållarämbetet och länsstyrelserna inhämtade uppgifter beräknas inkomsterna å titeln komma att uppgå till 1,456,500 kronor för budgetåret 1938/39 och 1,502,000 kronor för budgetåret 1939/40.

För egen del har riksräkenskapsverket, med hänsyn till den stegring av uppbörden som inträtt under den förflutna delen av innevarande budgetar, uppskattat inkomsterna under hela budgetåret 1938/39 till 1,600,000 kronor. Med utgångspunkt härifrån och i anslutning till de allmänna förutsättningar

56 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1939/40.

rörande inkomstutvecklingen, från vilka riksräkenskapsverket vid sin inkomstberäkning utgått, har ämbetsverket även för nästkommande budgetår beräknat inkomsttillflödet å titeln till 1,600,000 kronor.

Riksräkenskapsverket har fördenskull i inkomsttabellen uppfört avgifter för registrering av motorfordon med 1,600,000 kronor.

Bidrag till statens bränslekontrollerande verksamhet.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 1 november 1938 har byggnadsstyrelsen angående den beräknade inkomsten å denna inkomsttitel för vart och ett av budgetåren 1938/39 och 1939/40 anfört följande:

»Enligt kungl. brev till byggnadsstyrelsen den 17 april 1936 angående fortsatt anordnande genom statsverkets försorg av bränslekontroll över vissa landstings anläggningar under åren 1937—1939 m. m. utgöra de av dessa landsting för närvarande utfästa bidragen till den statliga bränslekontrollen för kalenderåret 1939 18,750 kronor, att inbetalas i förskott före utgången av år 1938. Däremot är byggnadsstyrelsens värmetekniska avdelning — med hänsyn till att innevarande 3-åriga anslutningsperiod går till ända med utgången av år 1939 och varken Kungl. Maj :t eller landstingen ännu fattat beslut om fortsatt anslutning — för närvarande icke i stånd att uppgiva storleken av de bidrag, som för kalenderåret 1940 i angivet hänseende äro att påräkna under budgetåret 1939/40.»

Då byggnadsstyrelsen förklarat sig icke kunna för närvarande uppgiva storleken av det belopp, som kan komma att inflyta å titeln under budgetåret 1939/40, har riksräkenskapsverket — med hänsyn jämväl till det beräknade utfallet å titeln under innevarande budgetår — i inkomsttabellen upptagit bidrag till statens bränslekontrollerande verksamhet till samma belopp som det i riksstaten för nu löpande budgetår beräknade eller till 19,000 kronor. I

Inkomster vid länsarkitektsinstitutionen.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 1 november 1938 har byggnadsstyrelsen rörande beräkningen av ifrågavarande uppbörd under budgetåret 1939/40 anfört följande:

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1939/40. 57

»Under budgelårct 1937/38 inflölo vid länsarkitektsorganisationen enligt budgetredovisningen för samma år netto 425,249 kronor 67 öre mot beräknade 470,000 kronor. Att beloppet för innevarande budgetår höjts är beroende på att personalen vid organisationen utökats fr. o. m. den 1 juli 1938. Sålunda har för detta budgetår i avlöningsstaten för organisationen inräknats medel för avlöning av tio nya assistenter. Det har emellertid visat sig svårt att erhålla erforderlig kvalificerad arbetskraft och för närvarande äro fem assistentbefattningar vakanta. I underdånig skrivelse den 27 augusti 1937 föreslog byggnadsstyrelsen, att anspråken på inkomst från länsarkitektsinstitutionen åtminstone tills vidare icke borde ställas högre än till omkring 500,000 kronor per år. Emellertid anförde chefen för kommunikationsdepartementet i statsverkspropositionen 1938, att anledning icke förelåge att frångå den tidigare godtagna principen, att merkostnaderna för organisationen i stort sett borde motsvaras av inkomster från länsarkitekternas verksamhet. Enligt denna uppfattning hade chefen för finansdepartementet under förutsättning av bifall till förslaget om ökning av assistenternas antal ansett sig böra föreslå en höjning av inkomsttiteln med ett belopp av i runt tal 60,000 kronor till 530,000 kronor, vilken höjning ungefär motsvarade kostnaden för de nya assistenterna.

Ehuru inkomsterna vid länsarkitektsorganisationen kunna förväntas komma att motsvara de höjda kostnaderna, då organisationen hunnit stabilisera sig och alla tjänster blivit besatta, anser styrelsen dock försiktigheten bjuda, att för innevarande budgetår icke räkna med högre inkomstsiffra än 500,000 kronor och att för budgetåret 1939/40, för vilket år styrelsen framlagt förslag om ytterligare förstärkning av personalen för en kostnad av omkring

64.000 kronor, icke räkna med högre inkomstbelopp än 550,000 kronor.»

Enligt vad som framgår av byggnadsstyrelsens ovanberörda skrivelse har uppbörden å förevarande titel under nu löpande budgetår beräknats till

500.000 kronor. Med hänsyn härtill och då en eventuell personalförstärkning vid länsarkitektsorganisationen sannolikt icke kommer att omedelbart medföra en mot utgiftsökningen svarande stegring av inkomsterna, har riksräkenskapsverket ansett sig icke böra föreslå någon höjning av det i riksstaten för nu löpande budgetår beräknade beloppet å inkomsttiteln.

I enlighet härmed har riksräkenskapsverket i inkomsttabellen upptagit inkomster vid länsarkitektsinstitulionen till enahanda belopp, som beräknats för nu löpande budgetår, eller till 530,000 kronor.

Avgifter för kontroll å handeln med skattefri sprit m. m.

Uppbörden å förevarande titel plägar alltid sammanfalla med riksstatsbeloppet, vilket för budgetåren 1933/34 och 1934/35 varit uppfört med 31,000 kronor och från och med budgetåret 1935/36 beräknats till 41,000 kronor.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 11 november 1938 har kontrollstyrelsen uppskattat förevarande inkomster under budgetåret 1939/40 till

41,000 kronor. I en av kontrollstyrelsen samtidigt överlämnad, till grund för beräkningen liggande promemoria anföres följande:

»För budgetåret 1938/39 äro nu ifrågavarande avgifter upptagna med ett belopp av 41,000 kronor, vari såsom av Kungl. Majds brev den 8 september 1938 framgår avgifterna för kontroll å handeln med skattefri sprit under nämnda budgetår ingå med 31,000 kronor.

58 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1939/40.

Då några omständigheter av beskaffenhet att föranleda ändring av nu ifrågavarande avgifter icke förväntas inträda under vare sig detta eller nästkommande budgetår, torde såsom avgifter för denaturering av skattefri sprit och för kontroll å handeln med sådan sprit böra för såväl budgetåret 1938/ 39 som budgetåret 1939/40 beräknas enahanda belopp, 41,000 kronor.»

Riksräkenskapsverket har i inkomsttabellen uppfört avgifter för kontroll å handeln med skattefri sprit m. m. med Al,000 kronor.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 3 november 1938 har mynt- och justeringsverket beträffande beräkningen av inkomsterna å förevarande titel under budgetåren 1938/39 och 1939/40 anfört, bland annat, följande:

»I betraktande av nu rådande osedvanligt störa efterfrågan på skiljemynt och med ledning av hittills under året verkställd utmyntning torde för innevarande budgetår inkomst av myntning och justering med all sannolikhet kunna beräknas uppgå till minst 4,500,000 kronor.

Även om nämnda inkomst givetvis är beroende av vid olika tidpunkter växlande behov av skiljemynt och under nästkommande år efterfrågan ej skulle bliva lika stark, torde dock utmyntningen lämpligen böra bedrivas i ungefär samma takt för att på så sätt kunna förse riksbanken med ett reservlager av skiljemynt, vadan jämväl för budgetåret 1939/40 inkomsten å ifrågavarande riksstatstitel torde kunna uppföras med ungefär enahanda belopp, eller förslagsvis 4,000,000 kronor.»

Ehuru någon möjlighet att med större säkerhet beräkna ifrågavarande inkomsttitels avkastning för närvarande ej torde föreligga, har riksräkenskapsverket, med hänsyn till mynt- och justeringsverkets uppskattning av utfallet för nu löpande budgetår, funnit den av mynt- och justeringsverket för budgetåret 1939,40 föreslagna beräkningen av inkomsten kunna godtagas.

Riksräkenskapsverket har i enlighet härmed i inkomsttabellen uppfört inkomst av myntning och justering med A,000,000 kronor.

Kontrollstämpelmedel.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1939/40. 59

I fråga om beräkning av inkomsterna å denna titel under budgetåren 1938/39 och 1939/40 har mynt- och justeringsverket i skrivelse till riksräkenskapsverket den 3 november 1938 anfört följande:

»En jämförelse med influtna kontrollstämpelmedel i Stockholm under tredje kvartalet av vartdera av åren 1935, 1936 och 1937 visar följande uppbördssiffror för respektive tidsperioder nämligen 65,748 kronor, 70,739 kronor och 77,072 kronor, under det att motsvarande siffra för samma kvartal av innevarande år är 81,506 kronor.

Med stöd av dessa siffror anser sig verket kunna beräkna inkomsten under vart och ett av budgetåren 1938/39 och 1939/40 å riksstatstiteln 'Kontrollstämpelmedel’ till minst 475,000 kronor.»

Med hänsyn till utfallet å titeln under sistförflutna budgetåret och då uppbörden å titeln under den förflutna delen av nu löpande budgetår visat tendens till stegring, har riksräkenskapsverket beräknat titeln kontrollstämpelmedel för budgetåret 1939/40 till 500,000 kronor.

Bidrag till bank- och londinspektionen.

Å förestående inkomsttitel redovisas från och med budgetåret 1937/38 dels bankaktiebolagens bidrag till bankinspektionens verksamhet, dels fondkommissionärernas avgifter till fondinspektionens verksamhet, dels ock jordbrukskasserörelsens bidrag till jordbrukskassetillsynen genom bank- och fondinspektionen.

Bank- och fondinspektionen har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 22 oktober 1938 angående beräknandet av inkomsterna å ifrågavarande inkomsttitel under budgetåren 1938 39 och 1939 40 anfört följande:

»Vad först angår budgetåret 1938/39 har i riksstaten inkomsttiteln 'Bidrag till bankinspektionen’ upptagits med ett belopp av 130,000 kronor. Däri ingående delbelopp av bidrag till bankinspektionen, 70,000 kronor, kan påräknas i sin helhet inflyta under första månaderna av år 1939. Av delbeloppet bidrag till fondinspektionen, 45,000 kronor, lärer däremot, likaledes under berörda tidsperiod, allenast ett belopp av omkring 30,000 kronor kunna förväntas inflyta. Återstående i berörda inkomstpost ingående medel utgöras av bidrag till jordbrukskassetillsynen. Detta bidragsbelopp, 15,000 kronor, har redan influtit. Det bör här bemärkas, att inspektionens sammanlagda utgifter under budgetåret för jordbrukskassetillsynen, beräknade till 60,000 kronor, skola täckas av medel från jordbrukskassetillsynens fond, samt att därför till nämnda fond överförts dels över ett under riksstatens sjunde huvudtitel uppfört anslag 'Avsättning till jordbrukskassetillsynens

60 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1939/40.

fond’ nyssnämnda bidragsbelopp å 15,000 kronor och dels över ett under samma huvudtitel upptaget anslag 'Förstärkning av jordbrukskassetillsynens fond’ ett av skattemedel utgående belopp av 45,000 kronor.

För budgetåret 1939/40 bör vid inkomstberäkningen till riksstaten kunna såsom delbelopp av inkomsttiteln 'Bidrag till bank- och fondinspektionen’ beräknas inflyta av bidrag till bankinspektionen 75,000 kronor och av bidrag till fondinspektionen 30,000 kronor. Beträffande den del av inkomsttiteln, som skall utgöras av bidrag till jordbrukskassetillsynen, kan inspektionen för närvarande icke lämna någon slutgiltig uppgift. Inspektionen saknar nämligen kännedom om, i vilken utsträckning jordbrukets kreditkassor skola under ifrågavarande budgetår erlägga bidrag till jordbrukskassetillsynen, och huruvida skattemedel skola komma att, liksom för innevarande år, tagas i anspråk för fyllnadsavsättning till jordbrukskassetillsynens fond för att denna jämte inflytande egentliga bidragsmedel må kun na lämna de medel, som erfordras för täckande av inspektionens utgifter för jordbrukskassetillsynen. Nämnda utgifter beräknas jämväl för budgetåret 1939 40 till 60,000 kronor. Vid nu nämnda förhållande torde inkomsttitelns delbelopp av bidrag till jordbrukskassetillsynen lämpligen böra beräknas till 60,000 kronor. Härigenom skulle inkomsttitelns hela belopp komma att uppgå till 165,000 kronor.»

I statsverkspropositionen till 1938 års riksdag framhöll statsrådet och chefen för finansdepartementet i fråga om inkomsttiteln bidrag till bankoch fondinspektionen, bland annat, att jordbrukskasserörelsen för budgetåret 1937/38 bidroge med allenast 12,000 kronor av tillsynskostnaden, medan återstoden, beräknad till 48,000 kronor, gäldades från särskilt anslag under sjunde huvudtiteln. För budgetåret 1938/39 förordade departementschefen, att jordbrukskassetillsynens bidrag, vilket skulle successivt växa, be stämdes till 15,000 kronor. Med utgångspunkt från departementschefens sålunda gjorda uttalande har riksräkenskapsverket räknat med att ifrågavarande bidrag komma att höjas från nuvarande 15,000 kronor till 20,000 kronor under nästkommande budgetår.

I överensstämmelse med vad sålunda anförts, har riksräkenskapsverket beräknat inkomsterna å den gemensamma titeln sålunda (kronor):

Bidrag till bankinspektionen ................................................. 75,000

» » fondinspektionen ................................................. 30,000

» » jordbrukskassetillsynen ........................................... 20,000

Summa 125,000

Riksräkenskapsverket har fördenskull i inkomsttabellen uppfört inkomster av bidrag till bank- och fondinspektionen med 125,000 kronor.

Bidrag till sparbanksinspektionen.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1939/40. 61

Sparbanksinspektionen har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 9 november 1938 meddelat, att inkomsterna å ifrågavarande titel för innevarande budgetår torde böra beräknas till 97,563 kronor och för budgetåret 1939/40 till 100,000 kronor.

I överensstämmelse härmed har riksräkenskapsverket i inkomsttabellen uppfört inkomsttiteln bidrag till sparbanksinspektionen med 100,000 kronor.

Bidrag för tillsyn över sparbankerna.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 9 november 1938 har sparbanks inspektionen beräknat ifrågavarande inkomsttitel till 200,000 kronor för vart och ett av budgetåren 1938,39 och 1939 40.

Riksräkenskapsverket har i inkomsttabellen uppfört bidrag för tillsyn över sparbankerna med 200,000 kronor. I

Inkomster vid tandläkarinstitutet.

I skrivelse till kanslersämbetet för rikets universitet den 17 juni 1938 har tandläkarinstitutets lärarråd angående beräkningen av inkomsterna vid tandläkarinstitutet anfört följande:

»Vad först angår elevavgifterna så hava dessa, som beräknades att under budgetåret 1937/38 uppgå till 130,000 kronor, under detta budgetår utgjort

118.000 kronor. Vid detta förhållande synes anledning vara att minska denna post med 20,000 kronor, enär i posten ingå omkring 5,000 kronor i feriekursavgifter och dylika kurser icke vidare anordnas. Lärarrådet föreslår denna post för budgetåret 1939/40 till 110,000 kronor.

Patientavgifterna hava för de fyra senaste budgetåren beräknats till

100.000 kronor. Emellertid hava de under innevarande budgetår 1937/38 uppgått till 107,489 kronor, beroende på en av ökade materialkostnader nöd-

62 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1939/40.

vändiggjord höjning av avgifterna för vissa behandlingar. Lärarrådet anser sig därför kunna föreslå, att patientavgifterna även för budgetåret 1939/40 beräknas till 100,000 kronor.

Examensavgifterna hava under budgetåret 1937/38 inbringat allenast 7,500 kronor mot beräknade 15,000 kronor. Anledningen härtill har huvudsakligen berott på en omläggning av ordningen för tandläkarexamen, som börjat tillämpas innevarande läsår. Inkomsten av examensavgifterna torde med hänsyn till denna nedgång ej höra sättas till högre belopp än 7,000 kronor.

Beträffande posterna hyresmedel och bidrag från Stockholms stad finner lärarrådet ingen anledning att föreslå någon ändring, varför de böra uppföras till respektive 8,000 kronor och 4,000 kronor.»

Lärarrådet har sålunda beräknat inkomsterna å titeln för budgetåret 1939/40 på sätt nedanstående sammanställning utvisar (kronor):

Elevavgifter............................................. 110,000

Patientavgifter........................................... 100,000

Examensavgifter......................................... _/7,000 217,000

Hyresmedel.................................................... 8,000

Bidrag från Stockholms stad..................................... 4,000

Summa 229,000.

I anslutning härtill och med beaktande jämväl av utfallet å titeln under nästförflutna budgetår har riksräkenskapsverket i inkomsttabellen uppfört inkomster vid tandläkarinstitutet med ett avjämnat belopp av 230,000 kronor.

Inkomster vid karolinska sjukhuset.

Denna inkomsttitel uppfördes första gången i riksstaten budgetåret 1937/38, med ett belopp av 244,000 kronor. Den behållna inkomsten å titeln sagda budgetår utgjorde 249,534 kronor. För nu löpande budgetår har inkomsttiteln upptagits med 335,000 kronor.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 5 november 1938 har direktionen för karolinska sjukhuset meddelat, att inkomsterna å riksstatstiteln preliminärt beräknats för budgetåret 1938/39 till 390,725 kronor och för budgetåret 1939 40 till 2,338,500 kronor.

I anslutning härtill har riksräkenskapsverket i inkomsttabellen uppfört inkomster vid karolinska sjukhuset med ett avjämnat belopp av 2,350,000 kronor.

Inkomster vid serafimerlasarettet.

Jämväl denna inkomsttitel uppfördes första gången i riksstaten budgetåret 1937/38, med ett beräknat belopp av 1,900,000 kronor* Den behållna inkomsten sagda budgetår utgjorde 1,861,344 kronor. För nu löpande budgetår har inkomsttiteln upptagits med 1,900,000 kronor.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 5 november 1938 har direktionen för karolinska sjukhuset meddelat, att inkomsterna å förevarande riks-

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1939/40. 63

statstitel preliminärt beräknats för budgetåret 1938/39 till 1,968,715 kronor och för budgetåret 1939/40 till 1,935,415 kronor.

Med hänsyn till uppbörden å titeln föregående budgetår har riksräkenskapsverket ansett anledning icke föreligga att företaga någon höjning av det nuvarande riksstatsbeloppet.

Riksräkenskapsverket har fördenskull i inkomsttabellen uppfört titeln inkomster vid serfimerlasarettet med 1,900,000 kronor.

Terminsavgifter från läroverken m. m.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 5 november 1938 har skolöverstyrelsen i fråga om beräkning av inkomsterna å denna titel, i vad de avse terminsavgifter från läroverken, anfört följande:

»Terminsavgiften till statsverket utgör vid de allmänna läroverken 20 kronor för lärjunge i realskolan och lyceets tre lägre kretsar samt 30 kronor för lärjunge å gymnasiet och i lyceets tre högre kretsar. Beträffande befrielse från eller nedsättning i sagda avgift är i § 220 mom. 3 c) av gällande läroverksstadga föreskrivet, att de lärjungar, som därav äro i verkligt behov, skola befrias från avgiften och att nedsättning till hälften i eller befrielse från terminsavgift till statsverket må meddelas lärjunge utan hinder därav, att han erlägger full avgift till läroverkets kassor.

I skrivelse till Eder den 8 november 1937 föreslog överstyrelsen, att inkomsttiteln 'Terminsavgifter från läroverken’ i riksstaten för budgetåret 1938/39 skulle upptagas till 1,190,000 kronor. Till detta belopp hade överstyrelsen kommit på så sätt, att överstyrelsen beräknade ett lärjungeantal av 50,000 och att terminsavgifter av dessa skulle erhållas endast i så stor utsträckning, att inkomsten utgjorde 53 procent av det belopp, som skulle erhållits, därest alla 50,000 lärjungarna betalat full avgift. Enligt till överstyrelsen nu inkomna uppgifter var antalet vid allmänna läroverken den 15 september 1938 närvarande lärjungar 50,162, varav i realskolan och lyceets tre lägre kretsar 37,479 och å gymnasiet och i lyceets tre högre kretsar 12,683. Om inga befrielser från och nedsättningar i terminsavgift meddelades, skulle det sammanlagda beloppet av de till statsverket inbetalade terminsavgifterna från det den 15 september 1938 närvarande antalet lärjungar belöpa sig till 2 X (37,479 X 20 kronor + 12,683 X 30 kronor) — 2,260,140 kronor.

Enligt i överstyrelsen verkställda beräkningar hava under budgetåren 1923/24—1937/38 de i budgetredovisningarna uppgivna inkomsterna av terminsavgifter från läroverken utgjort följande procenttal av de inkomster, som skulle erhållits, därest inga befrielser eller nedsättningar meddelats.

64 Riksräkenskapsverkels inkomstberäkning för budgetåret 1839/40.

Med hänsyn till de senaste årens procenttal kan man kanske räkna med att inkomsten av terminsavgifterna till statsverket under innevarande läsår icke uppgår till mindre än 54.0 procent av de inkomster, som skulle erhållits, därest inga befrielser eller nedsättningar meddelats. Med sådant beräkningssätt skulle den ifrågavarande inkomsten för budgetåret 1938/39 komma att uppgå till 54.0 procent av 2,260,140 kronor, d. v. s. något avrundat nedåt

1,220,000 kronor. Räknar man med en procentsiffra av 54.5, blir beloppet omkring 1,230,000 kronor.

Vad beräkningen av terminsavgifterna för budgetåret 1939/40 angår, får överstyrelsen anföra följande.

Överstyrelsen har i sina underdåniga riksdagspetita den 15 oktober 1938 beräknat, att lärjungeantalet vid de allmänna läroverken höstterminen 1939 skulle komma att uppgå till omkring 51,500, varav omkring 38,600 kan beräknas komma på realskolestadiet och 12,900 på gymnasialstadiet.

Det sammanlagda beloppet av de till statsverket inbetalade terminsavgifterna från det sålunda för läsåret 1939/40 beräknade antalet lärjungar skulle, om inga befrielser från eller nedsättningar i terminsavgift meddelades, belöpa sig till 2 X (38,600 X 20 kronor + 12,900 X 30 kronor) = 2,318,000 kronor.

Huruvida befrielser från och nedsättningar i terminsavgift komma att under läsåret 1939/40 beviljas i ännu större utsträckning, än vad överstyrelsen här ovan beräknat för innevarande läsår, är naturligtvis omöjligt att med bestämdhet säga. Om man för budgetåret 1939/40 räknar med att inkomsten av terminsavgifterna uppgår till 53.5 procent av de inkomster, som skulle erhållits, därest inga befrielser eller nedsättningar meddelats, skulle man få en summa av 1,240,130 kronor (= 53.5 procent av 2,318,000), och överstyrelsen vill föreslå, att inkomsttiteln 'Terminsavgifter från läroverken’ i riksstaten för budgetåret 1939/40 upptages med detta belopp, nedåt avrundat till 1,240,000 kronor.»

Förutom terminsavgifter vid läroverken redovisas från och med nu löpande budgetår å förevarande titel vissa inskrivnings- och terminsavgifter vid högre lärarinneseminariet, vilka avgifter tidigare redovisats såsom särskilda uppbördsmedel under de för lärarinneseminariet avsedda avlöningsoch omkostnadsanslagen. För nu löpande budgetår beräknades uppbörden av dessa avgifter till sammanlagt 34,800 kronor. Enligt vad riksräkenskapsverket inhämtat av rektorn vid högre lärarinneseminariet, beräknas inkomsterna för budgetåret 1939/40 av inskrivnings- och terminsavgifter vid statens normalskola för flickor och den med normalskolan förenade realskollinjcn till 20,000 kronor samt av terminsavgifter vid statens skolköksseminariuin och hushållsskola till 17,000 kronor, eller för högre lärarinneseminariet i dess helhet till 37,000 kronor.

Riksräkenskapsverkefs inkomstberäkning för budgetåret 1939/40. 65

Den sammanlagda inkomsten å titeln inkomster vid allmänna läroverken m. m. skulle alltså enligt de ovan gjorda beräkningarna uppgå till (1,240,000 + 37,000 =) 1,277,000 kronor.

I anslutning härtill har riksräkenskapsverket i inkomsttabellen uppfört terminsavgifter från läroverken m. m. med ett belopp av 1,275,000 kronor.

Avgifter för granskning av biografbilder.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 3 november 1938 har chefen för statens biografbyrå rörande beräkningen av uppbörden å förevarande inkomsttitel för budgetåret 1939/40 anfört följande:

»Statens biografbyrås inkomst av filmgranskningen har under de fyra första månaderna av innevarande budgetår utgjort cirka 72,000 kronor. Under närmast föregående budgetår utgjorde den cirka 58,000 kronor men under budgetåret 1936/37 drygt 68,000 kronor. Det senast tilländagångna budgetåret gav en inkomst av cirka 175,000 kronor, medan budgetåret 1936/37 gav cirka 3,000 kronor mera. Det synes rimligt att män, under förutsättning av obehindrad filmimport och oförändrade granskningstaxor, kan räkna med en inkomst av högst 175,000 kronor under såväl innevarande budgetår som budgetåret 1939/40.»

Riksräkenskapsverket har i inkomsttabellen uppfört avgifter för granskning av biografbilder med 175,000 kronor.

Inkomster vid statens veterinärbakteriologiska anstalt.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 9 november 1938 har medicinalstyrelsen meddelat, att inkomsterna å förevarande inkomsttitel för innevarande budgetår kunna beräknas till 400,000 kronor och för budgetåret 1939/40 till

500,000 kronor. Beträffande beräkningen av ifrågavarande inkomster har statens veterinärbakteriologiska anstalt i skrivelse till medicinalstyrelsen anfört, bland annat, följande:

»Under budgetårets första kvartal (tiden från och med 1j7 till och med 3%) uppgingo anstaltens inkomster:

Bihang till riksdagens protokoll 1039. 1 samt. Nr 1■ Del 2.

66 Riksräkenskapsvcrkets inkomstberäkning för budgetåret 1939/40.

1935/36 till kronor 34,695 1937/38 till kronor 55,500

1936/37 » » 50,251 1938/39 » » 63,234

Inkomsterna nämnda kvartal ökade således från budgetåret 1936/37 till budgetåret 1937/38 med c:a 10 procent (50,251 + 5,025 = 55,276) och från budgetåret 1937/38 till budgetåret 1938/39 med c:a 14 procent (55,500 + 7,770 = 63,270).

Skillnaden i inkomster mellan budgetåret 1936/37 och budgetåret 1937/38 är 71,023 kronor eller 27 procent av budgetårets 1936/37 inkomstmedel (27 procent av 260,595 = 70,361 kronor).

ökas budgetårets 1937/38 inkomster (331,618) med 27 procent så erhålles en inkomstsiffra om kronor 421,155 (= 331,618 + 89,537).

Denna siffra skulle således vara ett uttryck för de beräknade inkomsterna under budgetåret 1938/39, varvid beräkningsgrunden varit den att inkomsterna beräknats stiga i samma proportion som mellan budgetåret 1936/37 och 1937/38.

Emellertid måste inkomsterna under innevarande budgetår beräknas att sjunka något på grund av införande av fria serologiska undersökningar för kastsjuka i vissa fall.

Inkomsterna på de serologiska undersökningarna utgjorde:

under budgetåret 1936/37 kronor 50,549 och » * 1937/38 » 53,474.

Som av dessa siffror framgår hava inkomsterna på denna inkomstrubrik endast ökat med c:a 6 procent (= 3,032) från budgetåret 1936/37 till budgetåret 1937/38.

Under budgetåret 1937/38 utfördes inalles 35,687 serologiska undersökningar på kastsjuka motsvarande i inkomster kronor 17,843 kronor.

Denna siffra kan lämpligen avrundas till kronor 18,000.

Minskas den förut beräknade inkomstsiffran för budgetåret 1938/39 kronor 421,155 med 18,000, så erhålles kronor 403,155 som ett bättre uttryck för de beräknade inkomsterna under innevarande budgetår, som försiktigtvis avrundas nedåt till 400,000.

Lämpligen beräknas att denna inkomstsiffra växer med 27 procent eller avrundat nedåt med 25 procent under nästföljande budgetår 1939/40. Med denna senare beräkning med 25 procents inkomstökning skulle inkomsterna för budgetåret 1939/40 beräknas uppgå till c:a 500,000 kronor, detta dock endast under förutsättning av att nuvarande goda lantbrukskonjunkturer även komma att råda under nämnda budgetår.»

Riksräkenskapsverket beräknar inkomster vid statens veterinärbakteriologiska anstalt för budgetåret 1939/40 till 500,000 kronor.

Inkomster vid statens centrala frökontrollanstalt.

Riksräkcnskapsverkcts inkomstberäkning för budgetåret 1939/40. 67

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 25 oktober 1938 har frökontrollanstalten beräknat inkomsterna vid anslalten för budgetåret 1939/40 till

225,000 kronor.

Med hänsyn till utfallet å titeln under det senast förflutna budgetåret har riksräkenskapsverket ansett det nuvarande riksstatsbeloppet kunna för budgetåret 1939/40 något höjas eller från 225,000 kronor till 250,000 kronor.

I enlighet härmed har riksräkenskapsverket i inkomsttabellen uppfört inkomster vid statens centrala frökontrollanstalt med 250,000 kronor.

Inkomster vid statens lantbrukskemiska kontrollanstalt.

I enlighet med Kungl. Maj:ts proposition nr 211 till 1938 års riksdag angående den kemiska analys- och kontrollverksamheten för jordbrukets behov skall statens lantbrukskemiska kontrollanstalt träda i verksamhet den 1 juli 1939. Av propositionen framgår, att vissa inkomster skulle uppkomma till följd av den vid anstalten bedrivna verksamheten, vilka inkomster förutsatts komma att tillföras riksstatens inkomstsida. I anledning av vad sålunda i propositionen anförts, bör således för instundande budgetår å riksstaten upptagas en särskild inkomsttitel för nu ifrågavarande inkomster, vilken titel torde böra benämnas »Inkomster vid statens lantbrukskemiska kontrollanstalt».

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 1 november 1938 har organisationskommittén för den lantbrukskemiska kontrollverksamheten rörande beräkningen av förevarande inkomster anfört följande:

»Vad slutligen angår anstaltens inkomster har huvudutredningen räknat med nettoanalysinkomster från de förutvarande områdena för kemiska stationerna i Visby, Örebro, Västerås och Härnösand å 8,600 kronor, med nettoanalysinkomster Hån Stockholm med omnejd å 3,000 kronor samt — under förutsättning att en fodermedelslag kommer till stånd — med inkomster av fodermedelsanalyser å 25,000 kronor eller tillhopa med inkomster å (8,600 + 3,000 + 25,000) = 36,600 kronor.

Organisationskommittén får, med hänsyn dels till att den kemiska stationen i Visby skall bibehållas tills vidare, dels ock till svårigheten att i förväg kunna beräkna den blivande anstaltens arbetsbelastning, förorda att inkomsterna vid anstalten för nästa budgetår beräknas till ett belopp av

30,000 kronor.»

I överensstämmelse härmed har riksräkenskapsverket i inkomsttabellen uppfört inkomster vid statens lantbrukskemiska kontrollanstalt med 30,000 kronor.

Avgifter för täckande av förluster å spannmålsregleringen.

Beräknad Behållen Stegring +

inkomst inkomst Nedgång —

kronor kronor kronor

Budgetåret 1934/35 ................... 8,000,000 6,471,660

* 1935/36 9,500,000 9,485,089 + 3,013,429

» 1936/37 10,000,000 8,064,634 — 1,420,455

» 1937/38 3,000,000 4,186,108 — 3,878,526

» 1938/39 3,000,000

68 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1939/40.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 8 november 1938 har statens jordbruksnämnd beträffande beräkningen av förevarande avgifter för budgetåret 1938/39 anfört, bland annat, följande:

»Till denna inkomsttitel inflyta enligt nu gällande bestämmelser införselavgift å vissa av vete beredda produkter ävensom veteavgift.

Ifrågavarande införselavgift utgår jämlikt kungörelsen den 21 augusti 1935 (nr 494) å mjöl och gryn av vele samt makaroner och vermiceller, som importerats till riket, med 4 öre för varje kilogram. Intäkterna av denna införselavgift hava hittills varit relativt obetydliga, varför man i förevarande sammanhang synes kunna bortse från avgiften i fråga.

De grundläggande bestämmelserna angående veteavgift innefattas i förordningen den 7 juni 1935 (nr 280). Enligt nämnda förordning äger Kungl. Maj:t besluta, att för svenskt eller utländskt vete, som inom riket användes för tillverkning av mjöl eller gryn, skall erläggas avgift med högst 3 öre för varje kilogram av varans nettovikt. Med stöd av detta bemyndigande har Kungl. Maj:t senast genom kungörelsen den 31 augusti 1938 (nr 548) bestämt, att veteavgift skall utgå under september 1938 med 2 öre och under tiden 1 oktober 1938—31 augusti 1939 med tillsvidare 2.5 öre för kilogram. Sistberörda stadgande utgör givetvis icke hinder för att avgiften ändras under innevarande konsumtionsår.

I riksstaten för innevarande budgetår har intäkten under förevarande inkomsttitel upptagits till ett belopp av likaledes 3,000,000 kronor. Syftet med veteavgiften har av statsmakterna angivits vara att täcka de förluster, som under innevarande konsumtionsår kunde uppkomma till följd av stöd åt spannmålsodlingen inom landet genom eventuellt stödköpsförfarande, ävensom kostnaderna för det av statsmakterna upprättade beredskapslagret av brödsäd och Svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet i övrigt. Det är ännu för tidigt att bedöma storleken av de kostnader, som i anledning härav böra täckas av veteavgiftsmedel under löpande budgetår. Därav följer att det icke heller är möjligt att säkert bedöma, huruvida veteavgift kommer att uttagas med nu utgående belopp under hela budgetåret. För tiden juli—oktober 1938 tillfördes inkomsttiteln ett sammanlagt avgiftsbelopp av omkring 1,345,965 kronor. Om den förmalning av vete, som avgiftsbelägges under återstående tiden av budgetåret, beräknas till i runt tal 275,000 ton, skulle med utgångspunkt från en avgift av 25 kronor för ton de intäkter, som inflyta under de åtta sista månaderna av budgetåret, komma att uppgå till omkring

6,900,000 kronor.» I

I samma skrivelse har statens jordbruksnämnd vidare framhållit, att det vore särskilt vanskligt att verkställa några beräkningar angående ifrågavarande inkomsttitel under nästkommande budgetår med hänsyn till att nuvarande regleringsbestämmelser upphöra att gälla med utgången av innevarande budgetår och att det nu vore för tidigt att uttala sig om huru förhållandena kommc att gestalta sig för tid därefter. Nämnden hade därför beträffande beräkningen av inkomsterna å bland annat förevarande inkomsttitel under budgetåret 1939/40 för närvarande icke annat förslag att framställa än att sagda inkomster preliminärt uppskattades till samma belopp som i skrivel sen angivits för inkomsttiteln under budgetåret 1938/39.

Riksräkenskapsverbets inkomstberäkning för budgetåret 1939/40. 69

I anslutning till vad jordbruksnämnden anfört har riksräkenskapsverket i inkomsttabellen upptagit avgifter för täckande av förluster å spannmålsregleringen under budgetåret 1939/40 med ett till helt miljontal kronor avjämnat belopp av 8,000,000 kronor.

Avgifter för prisreglering på jordbrukets område.

Budgetåret 1934/35 » 1935/36

» 1936/37

» 1937/38

» 1938/39

Beräknad

inkomst

kronor

Behållen

Inkomst

kronor

9,000,000

13,000,000

13,000,000

11,674,524

13,038,748

18,140,376

16,708,165

Stegring + Nedgång — kronor

+ 1,364,224 + 5,101,628 — 1,432,211

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 8 november 1938 har statens jordbruksnämnd beträffande beräkningen av förevarande avgifter anfört följande:

»Denna inkomsttitel tillföras

l:o) skatt å oljekakor och vissa slag av fodermjöl,

2:o) införselavgift å havre, majs och vissa andra fodermedel,

3:o) särskilda införsel- och utförselavgifter å slaktdjur, kött och fläsk samt ägg; samt

4:o) slaktdjursavgift.

Uppbörden av de till denna titel hänförliga skatter och avgifter har enligt budgetredovisningen under budgetåren 1934/35, 1935/36, 1936/37 och 1937/38 utgjort i avjämnade tal:

I riksstaten hava de till ifrågavarande inkomsttitlar inflytande medlen beräknats för budgetåret 1934/35 till 10.5 miljoner kronor, för budgetåret 1935/ 36 till 9 miljoner kronor, för vart och ett av budgetåren 1936/37 och 1937/38 1

1 Från och med den 1 september 1935 uttogs i stället inlörselavgift å kli. s Häri ingår ett belopp av cirka 205,000 kronor, som utgör återlevererade förskott vid in frysning av fläsk och som rätteligen icke bort redovisas såsom intäkt.

70 Riksräkcnskapsverkcts inkomstberäkning för budgetåret 1939/40.

till 13 miljoner kronor och för innevarande budgetår till 16.5 miljoner kronor.

1 :o) Skatten å oljekakor utgår för varor av i förordningen den 14 juni 1933 (nr 329) angivet slag, vilka till riket införas eller här tillverkas och försäljas. Skattesatserna sedan den 1 juni 1934 framgå av nedanstående uppställning.

Linf rökakor och linfrömjöl öre/kg.

l/6 1934— 6/i 1935...................... 3

6/4 1935—29/2 1936 ...................... 3

Vs —30/6 1936 2

Vt —u/9 1936 ........................ 3

12/, 1936-ll/i 1937...................... 2

12/i —”/t 1937 1

28/t 1937—“/« 1938 ...................... 2

20 U —■!7» 1938 3

24/„ 1938— 4

Övriga

öre/kg.

3 5

5 4

6 Den inhemska tillverkningen av oljekakor och vissa slag av fodermjöl för förbrukning inom landet samt importen därav under tiden juli 1934—september 1938 framgår av följande sammanställning.

Av de inom landet tillverkade kvantiteterna har omkring en tredjedel utgjorts av linf rökakor och linfrömjöl, medan däremot importen av sådana varor varit relativt obetydlig.

Såsom av sammanställningen framgår hava av de olika skattepliktiga varorna under budgetåret 1937/38 tillverkats för förbrukning inom landet samt importerats tillhopa 329,000 ton. Räknar man för innevarande budgetår med samma förbrukning som under budgetåret 1937/38 och dessutom antager, att de nu gällande avgifterna komma att bliva bestående till budgetårets slut, torde man uppskattningsvis kunna uppgiva intäkterna av oljekaksskatten till i runt tal 15 miljoner kronor.

2 :o) Såsom av den förut lämnade uppställningen framgår, hava de genom införselavgift å havre och majs jämte vissa andra fodermedel influtna beloppen visat ganska störa variationer under olika budgetår. Detta sammanhänger i första hand med de betydande växlingar som ägt rum i fråga om

Riksräkenskapsvcrkcts inkomstberäkning för budgetåret 1939/40. 71

de importerade myckenheterna av hithörande varor. Sålunda utgjorde under tiden juli 1934—september 1938 de införda kvantiteterna:

Även införselavgiften har varit av olika storlek, vilket framgår av följande sammanställning.

På grund av den rikliga tillgången på inhemsk fodersäd av 1938 års skörd synes behovet av import av här ifrågavarande fodermedel under budgetåret 1938/39 bliva mindre än under de senaste budgetåren. Inkomsterna av hithörande införselavgifter under budgetåret i fråga torde likväl med hänsyn till den betydande import, som redan ägt rum, och under förutsättning att jämförelsevis höga avgiftssatser bibehållas, kunna uppskattas till sammanlagt omkring 5 miljoner kronor.

3:o) De under 3:o) redovisade införsel- och utförselavgifterna hava såsom av ovan intagna sammanställning framgår växlat avsevärt under de tre senaste

1 Avgiften utgick betr. kreatursfoder av animaliskt avfall och luzernmjöl först från och med 8A 1935.

2 Avgiften utgick från och med '/a 1935.

3 Avgiften utgjorde 3 öre per kilogram för kreatursfoder av animaliskt avfall och luzemmjöl.

4 Införselavgift utgick till och med den 31 januari 1937 med 2 öre för kilogram.

8 Avgiften utgick fr. o. m. */9 1938.

72 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1939/40.

budgetåren. Under budgetåret 1937/38 uppgingo nettointäkterna på grund av ifrågavarande avgifter till i runt tal 200,000 kronor. Någon anledning att räkna med att intäkterna skola undergå några väsentliga ändringar under innevarande budgetår synes icke föreligga. Med hänsyn härtill torde nettointäkterna för sistnämnda budgetår böra uppskattas till likaledes 200,000 kronor.

4:o) Slaktdjursavgift upptogs under tiden 21 augusti 1933—31 december 1934 och 1 mars—31 december 1936. Därefter har emellertid slaktdjursavgift icke utgått och, såvitt nu kan bedömas, torde man icke böra räkna med att sådan avgift kommer att uttagas vare sig under innevarande eller nästkommande budgetår.

Enligt de sålunda verkställda beräkningarna skulle alltså intäkterna under inkomsttiteln 'Avgifter för prisreglering på jordbrukets område’ under budgetåret 1938 39 kunna uppskattas till följande belopp, nämligen

l:o) Skatt å oljekakor och vissa slag av fodermjöl ....... kronor 15,000,000

2:o) Införselavgift å havre och majs jämte vissa andra fodermedel ............................................ » 5,000,000

3:o) Särskilda införsel- och utförselavgifter å kött, fläsk och ägg » 200,000

4:o) Slaktdjursavgift ................................... » —

Summa kronor 20,200,000.»

Även i fråga om denna titel har statens jordbruksnämnd framhållit vanskligheten att för närvarande verkställa någon beräkning av inkomsterna för budgetåret 1939/40, varför nämnden för detta budgetår preliminärt uppskattat inkomsterna till samma belopp som i skrivelsen angivits för budgetåret 1938/39.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 11 november 1938 har generaltullstyrelsen beträffande de avgifter och skatter, vilka i tullverkets räkenskaper redovisas å förestående titel, för vart och ett av budgetåren 1938/39 och 1939/ 40 beräknat nettouppbörden av oljekaksskatt till 7 miljoner kxonor, av foder införselavgifter till 6 miljoner kronor samt av köttinförselavgift till 300,000 kronor.

I anslutning till vad statens jordbruksnämnd anfört har riksräkenskapsverket i inkomsttabellen upptagit avgifter för prisreglering på jordbrukets område med ett till helt miljontal kronor avrundat belopp av 20,000,000 kronor. I

Inkomster vid rikets allmänna kartverk.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 1 september 1938 har rikets allmänna kartverk beräknat inkomsterna å förestående titel för budgetåret 1939/40 till 60,000 kronor.

Riksräkenskapsverket har i enlighet härmed i inkomsttabellen uppfört inkomster vid rikets allmänna kartverk med 60,000 kronor.

Rlksräkenskapsverfeets inkomstberäkning för budgetåret 1939/40. 73

Inkomster vid statens meteorologisk-hydrografiska anstalt.

Budgetåret 1935/36 » 1936/37

* 1937/38

» 1938/39

Beräknad

inkomst

kronor

54.000 61,500

60,000

Behållen

inkomst

kronor

54,000

60,508

59,483

Stegring + Nedgång — kronor

-f 6,508 — 1,025

I skrivelse den 20 oktober 1938 har statens meteorologisk-hydrografiska anstalt för budgetåren 1938/39 och 1939/40 uppskattat förevarande inkomster till respektive 60,000 kronor och 69,000 kronor, beräknade på följande sätt (kronor):

1938/39 1939/40

Bidrag från handels- och sjöfartsfonden.................... 6,000 6,000

A.-B. Radiotjänst, enligt gällande avtal.................... 48,000 48,000

Ersättningar för uppdrag åt enskilda................. 6,000_15,000

Summa 60,000 69,000

Tillika har anstalten meddelat, att posten »ersättningar för uppdrag åt enskilda» för budgetåret 1939/40 beräknats under förutsättning att föreslagen höjning av anslagsposten till grundavlöningar m. m. åt icke-ordinarie personal erhölles. I annat fall torde ifrågavarande post sättas till omkring 5,000 kronor i stället för 15,000 kronor, vilket senare belopp beräknats sålunda

(kronor):

A.-B. Radiotjänst för tidig väderlekstjänst............................ 5,800

Större uppdrag åt vattenfallsstyrelsen m. fl........................... 4,000

Väderleksrapporter till tidningar .................................... 2,400

Intyg, uppgifter och avskrifter...................................... 2,800

Summa 15,000

Då, enligt vad riksräkenskapsverket inhämtat, de påräkneliga inkomsterna i händelse den begärda anslagshöjningen erhålles, komma att något överstiga den ifrågasatta höjningen av avlöningsanslaget, har riksräkenskapsverket i anslutning till anstaltens beräkningar i inkomsttabellen upptagit inkomster vid statens meteorologisk-hydrografiska anstalt med i avjämnat tal 70,000 kronor.

Avgifter för statskontroll å krigsmaterieltillverkningen.

Beräknad Behållen Stegring +

inkomst inkomst Nedgång-

kronor kronor kronor

Budgetåret 1935/36 ...................... 30,000 21,918

» 1936/37 30,000 20.950 — 968

» 1937/38 30,000 25,345 + 4,395

» 1938/39 30,000

74 Riksräkeuskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1939/40.

Enligt från handelsdepartementet inhämtade uppgifter beräknas inkomsterna å förevarande inkomsttitel för budgetåret 1939/40 till 30,000 kronor. Avgifterna pläga avpassas så, att inkomsterna därav motsvara utgifterna under tionde huvudtitelns anslag till »Utövande av statskontroll å krigsmaterieltillverkningen». Bliva inkomsterna mindre än de beräknade, beror detta alltså på att utgifterna i motsvarande grad minskas.

Riksräkenskapsverket har fördenskull i inkomsttabellen uppfört avgifter för statskontroll å krigsmaterieltillverkningen med 30,000 kronor.

Inkomster vid statens provningsanstalt.

Budgetåret

i>

»

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 2 november 1938 har provningsanstalten beräknat inkomsterna vid anstalten till 370,000 kronor för vart och ett av budgetåren 1938/39 och 1939/40.

Rörande beräkningens utförande har provningsanstaltens styrelse i underdånig skrivelse den 14 september 1938 anfört, bland annat, följande:

»Såsom styrelsen framhöll i sitt statförslag den 7 september 1937 för innevarande år har provningsanstalten enligt underdånig skrivelse av den 4 augusti och Kungl. Maj :ts medgivande den 20 augusti 1937 ingått avtal med Svenska Cementföreningen om en fortlöpande kvalitetskontroll av ett antal svenska fabrikers tillverkning av betongrör för avloppsledningar och vägtrummor. Såsom i anstaltens ovannämnda skrivelse anfördes beräknas detta

uppdrag tillföra anstalten en inkomst av c:a 30,000 kronor — ---. I övrigt

uppskattade styrelsen den väntade uppdragsmängden att bliva ungefär lika med den som varit under de senast förut gångna åren, motsvarande 300,000 kronor; den totala arbetsvolymen beräknade styrelsen därför komma att motsvara en inkomstsumma av c:a 330,000 kronor.

Styrelsen framhöll även, att det icke vore sannolikt, att en eventuell tillbakagång av den allmänna industriella konjunkturen skulle minska anstaltens uppdragsmängd. Erfarenheten har hittills visat, med undantag för den stora deflationskrisen 1920—22, att anstaltens uppdragsmängd och därav följande inkomster öka vid nedåtgående konjunktur och därefter bibehålla sig nära konstanta vid inträdande högkonjunktur.

Under det gangna arbetsåret 1937/38 har---inkomsten av samtliga

uppdrag uppgått till c:a 348,500 kronor; oberäknat rörkontrollen (för ett halvår) har inkomsten varit c:a 335,000 kronor, alltså innebärande en avsevärd stegring mot föregående år. ökningen av arbetsvolymen med därav härrörande inkomststegring har i huvudsak kompenserat de avsevärda utgiftsstegringar, som orsakats av höjning av dyrtidstillägg och den provisoriska avlöningsförstärkningen, ävensom den av arbetsvolymen betingade ökningen av arbetskrafter och omkostnader.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1939/40. 75

Under den gångna delen av innevarande arbetsår fortsätter samma arbetstakt; för nästa år påräknar anstaltens ledning dessutom avsevärda uppdrag på provning av trävirke, sedan vissa lokaler härför åstadkommits i samband med tillbyggnaden av laboratorieflygeln. Styrelsen anser sig därför berättigad att beräkna liknande arbetsvolym även för nästa år, motsvarande med hittillsvarande avgifter c:a 330,000 + 30,000 kronor.

På grund av den avsevärda stegringen av lönenivån särskilt för den lägre personalen, hava emellertid vissa höjningar beslutats i de provningsavgifter, som icke äro av Kungl. Maj:t fastställda utan ankomma på styrelsen, dock icke så stora att minskning av arbetsvolym och därav orsakad minskning i inkomster må riskeras.

I anslutning till vad som ovan anförts beräknar styrelsen inkomsten av provningar och undersökningar m. m. för budgetåret 1939/40 komma att uppgå till 370,000 kronor.»

Förestående beräkning av inkomsterna har verkställts under förutsättning, att anstalten erhåller viss i skrivelsen närmare angiven personalförstärkning.

Riksräkenskapsverket beräknar i anslutning till vad anstalten anfört inkomster vid statens provningsanstalt för budgetåret 1939/40 till 370,000 kronor.

Fyr- och båkmedel.

Generaltullstyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 11 november 1938 angående beräkningen av fyr- och båkmedel anfört följande:

»Debiterade uppbörden av fyr- och båkmedel har under budgetåret 1935/ 36 uppgått till 3.5 miljoner kronor, under budgetåret 1936/37 till 3.6 miljoner kronor och under budgetåret 1937/38 likaledes till 3.6 miljoner kronor. Under juli—oktober månader av budgetåret 1938/39 har uppbörden utgjort sammanlagt omkring 1 miljon kronor, och under motsvarande månader av nästlidna budgetår har uppbörden belöpt sig till 1.1 miljoner kronor. I betraktande härav och med hänsyn jämväl till den förskjutning i de för närvarande rådande fraktförhållandena, som möjligen kan komma att inträda såsom en följd av den beräknade nedgången i varuimporten under innevarande budgetårs senare hälft och nästinstundande budgetår, synes för vart och ett av budgetåren 1938/39 och 1939/40 kunna räknas med en bruttouppbörd av fyr- och båkmedel av omkring 3.5 miljoner kronor.

Restitutionerna av fyr- och båkmedel hava under budgetåret 1936/37 belöpt sig till 9,826 kronor, under budgetåret 1937/38 till 12,452 kronor samt under juli—oktober månader av innevarande budgetår till 1,854 kronor. På grund härav torde vid förevarande beräkning av den under vartdera av budgetåren 1938/39 och 1939/40 inflytande uppbörden av ifrågavarande medel hänsyn icke behöva tagas till blivande restitutionsbelopp.»

76 Riksräkenskapsvcrkets inkomstberäkning för budgetåret 1939/40.

I efterföljande sammanställning har upptagits den månadsvis debiterade uppbörden av fyr- och båkmedel under såväl budgetåren 1933/34—1937/38 som det nu löpande budgetårets fyra första månader.

Av sammanställningen framgår, att den debiterade uppbörden av fyr- och båkmedel under månaderna juli—oktober åren 1936, 1937 och 1938 utgjort respektive 1,066,000, 1,092,000 och 973,000 kronor. Medan alltså uppbörden under år 1937 utvisade en relativ stegring om 2.4 procent, har inkomsttillflödet under år 1938 minskats med 10.9 procent. Minskningen av uppbörden under år 1938 var störst under juli månad och har därefter för varje månad gått tillbaka samt för oktober månad förbytts i en mindre stegring.

I anslutning till de av riksräkenskapsverket antagna allmänna förutsättningarna rörande inkomstutvecklingen har ämbetsverket ansett sig böra beräkna inkomsterna av fyr- och båkmedel för såväl innevarande som nästkommande budgetår till 3,400,000 kronor, vilket belopp understiger den av generaltullstyrelsen för vartdera budgetåret uppskattade inkomsten med

100,000 kronor.

Riksräkenskapsverket har alltså i inkomsttabellen uppfört fyr- och båkmedel med 3,M0,000 kronor. I

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 3 november 1938 har lotsstyrelsen lämnat vissa sammanställningar över den hittillsvarande inkomstutvecklingen å titeln lotspenningar samt härom liksom beträffande det påräkneliga inkomsttillflödet under återstående del av innevarande budgetår och under budgetåret 1939/40 anfört följande:

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1939/40. 77

»Av de sålunda lämnade uppgifterna framgår, att behållna inkomsten av lotspenningar för budgetåret 1937/38 uppgått till ett belopp, som med 105,601 kronor eller 3.4 procent överstiger motsvarande belopp för närmast föregående budgetår, ökningen hänför sig emellertid, bortsett från en mindre nedgång i inkomsten under december och mars månader, till månaderna juli—april; de två månaderna maj och juni visa i förhållande till motsvarande månader närmast föregående budgetår en minskning av lotspenninginkomsten med i runt tal 53,000 kronor. Under envar av de fyra första månaderna av innevarande budgetår har lotspenninginkomsten vid jämförelse med motsvarande månader av budgetåret 1937/38 likaså utvisat en minskning, som för de fyra månaderna uppgår till ett sammanlagt belopp av i runt tal 120,000 kronor.

Vad beträffar de lämnade uppgifterna må beaktas, att ny lotsförordning trätt i kraft den 1 juli 1937, innefattande bland annat höjning av lotsfrihetsgränsen från 40 till 100 nettoregisterton samt i övrigt vidgad befrielse från skyldighet att anlita lots. Till följd härav är det endast siffrorna för augusti —oktober 1938, som fullt kunna jämföras med siffrorna för nästföregående budgetår (siffran för juli 1937 hänför sig till trafiken under juni 1937). Den minskning i lotspenninginkomsten, som gjort sig tydligt gällande från och med maj månad 1938 torde dock i övervägande grad icke ha sin grund i nya lotsförordningens bestämmelser utan vara en följd av en allmän konjunkturförsämring.

Huru lotspenninginkomsten må komma att i fortsättningen gestalta sig, sammanhänger med den allmänna konjunkturutvecklingen och de särskilda tendenser, som komma att göra sig gällande beträffande sjöfarten. Styrelsen tilltror sig icke att kunna göra något bedömande härutinnan, men styrelsen vill dock uttala, att de nu tillgängliga siffrorna avseende särskilt tiden maj— oktober detta år synas tyda på att lotspenninginkomsten för innevarande budgetår kan komma att understiga 3,000,000 kronor. I varje fall anser styrelsen försiktigheten bjuda, att inkomsten av lotspenningar under budgetåret 1938/39 icke uppskattas till högre belopp än 3,000,000 kronor.

Vad angår budgetåret 1939/40 torde en beräkning av lotspenninginkomsten vara än mera osäker. Då styrelsen, såsom nyss nämnts, icke tilltror sig kunna bedöma konjunkturutvecklingen, beräknar styrelsen inkomsten av lotspenningar även för budgetåret 1939/40 till högst 3,000,000 kronor.»

Efterföljande sammanställning utvisar den månadsvis influtna inkomsten av lotspenningar under budgetåren 1933/34—1937/38 samt de fyra första månaderna av budgetåret 1938/39.

78 Riksräkenskapsvcrkets inkomstberäkning för budgetåret 1939/40.

Av sammanställningen framgår, att lotspenninginkomsterna under månaderna juli—oktober åren 1936, 1937 och 1938 utgjort respektive 1,035,000,

1,141,000 och 1,021,000 kronor. Medan alltså inkomsterna år 1937 utvisade en relativ stegring om 10.2 procent, har inkomsttillflödet under år 1938 minskats med 10.5 procent.

Med ledning härav och i enlighet med de allmänna förutsättningar rörande inkomstutvecklingen, från vilka riksräkenskapsverket vid sin inkomstberäkning utgått, har ämbetsverket i anslutning till lotsstyrelsens uppskattning beräknat nettouppbörden av lotspenningar för såväl innevarande som nästkommande budgetår till 3.0 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket har i överensstämmelse härmed i inkomsttabellen uppfört lotspenningar med 3,000,000 kronor. I

Patent- och varumärkes- samt registreringsavgifter.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 4 november 1938 har patent- och registreringsverket angående beräknandet av ifrågavarande uppbörd under budgetåren 1938/39 och 1939/40 anfört bland annat följande:

»Ifrågavarande inkomster uppgingo under budgetåren 1928/29—1937/38 till, i jämna tusental, respektive 1,755,000, 1,620,000, 1,690,000, 1,524,000,

1.561.000, 1,643,000, 1,762,000, 1,774,000, 1,915,000 och 2,087,000 kronor. Från och med budgetåret 1929/30 genomfördes en betydlig sänkning av

patent- och varumärkesavgifterna, vilken, såsom av ovanstående uppgifter torde framgå, ganska avsevärt minskade ämbetsverkets inkomster. Den ytterligare minskning, som sedermera under vissa år inträffat, torde däremot vara att huvudsakligen tillskriva den då rådande ekonomiska depressionen.

Ifrågavarande inkomster hava under de fyra första månaderna av budgetåren 1933/34—1937/38 uppgått till, i jämna tusental, respektive 502,000,

525.000, 542,000, 579,000 och 648,000 kronor. Under samma månader innevarande budgetår hava de uppgått till, i jämna tusental, 650,000 kronor.

Ämbetsverket anser sig kunna beräkna patent- och varumärkes- samt registreringsavgifterna för budgetåret 1938/39 till 1,900,000 kronor och för budgetåret 1939/40 till 2,000,000 kronor.»

Riksräkenskapsverket beräknar inkomsttiteln patent- och varumärkessamt registreringsavgifter för budgetåret 1939/40 till 2,000,000 kronor.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1939/40. 79

Avgifter för registrering i förenings- m. fl. register.

Enligt från överståthållarämbetet och länsstyrelserna inhämtade uppgifter beräknas inkomsterna å titeln för budgetåret 1938/39 till 114,700 kronor och för budgetåret 1939/40 till 116,900 kronor.

I anslutning härtill och under beaktande jämväl av inkomsttillflödet å titeln under sistförflutna budgetåret beräknar riksräkenskapsverket avgifter för registrering i förenings- m. fl. register till 120,000 kronor.

Bidrag till försäkringsinspektionen.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 1 november 1938 har försäkringsinspektionen meddelat, att inkomsterna av bidrag till försäkringsinspektionen under innevarande budgetår enligt verkställd beräkning komma att uppgå till 146,041 kronor. Försäkringsinspektionen har vidare uttalat, att det icke synes föreligga anledning antaga, att inkomsterna för budgetåret 1939/40 komma att understiga nämnda belopp.

Riksräkenskapsverket har i anslutning härtill och med lämplig avrundning beräknat inkomsttiteln bidrag till försäkringsinspektionen till 145,000 kronor.

III. Bidrag från folkpensioneringsfonden.

Beräknad

inkomst

kronor

Budgetåret 1936/37 ................ 18,000,000

» 1937/38 46,000,000

» 1938/39 51,000,000

Behållen

inkomst

kronor

21,955,686

53,918,911

Stegring

kronor

31,963,225

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 5 november 1938 har pensionsstyrelsen beräknat statsverkets inkomster av bidrag från folkpensioneringsfonden till 51 miljoner kronor för vart och ett av budgetåren 1938/39 och 1939/40. I en i anslutning till ovanberörda skrivelse överlämnad promemo-

80 Riksräkenskapsvcrkets inkomstberäkning för budgetåret 1939/40.

ria anföres följande angående bidraget från folkpensioneringsfonden under budgetåret 1939/40:

»Folkpensioneringsfonden uppgick den 30 juni 1938 till 767 miljoner kronor och kommer alltså att den 30 juni 1939 uppgå till 787 miljoner kronor.

Vad ränteavkastningen beträffar, utgjorde densamma å pensionsförsäkringsfonden budgetåret 1935/36 4.32 procent, budgetåret 1936/37 4.14 procent och budgetåret 1937/38 4.12 procent. Det torde vara tillrådligt att räkna med en ränta å högst 3.95 procent för budgetåret 1938/39 och å högst 3.80 procent för budgetåret 1939/40, vilket skulle giva en ränteavkastning under sistnämnda budgetår av omkring 30 miljoner kronor. Med ledning av de avgifter som influtit för år 1937 torde avgiftsbeloppet för året ifråga kunna uppskattas till omkring 41 miljoner kronor. Detta belopp torde sannolikt kunna påräknas även för de närmast följande åren.

Sammanlagt skulle sålunda folkpensioneringsfonden under budgetåret 1939/40 komma att tillföras omkring 71 miljoner kronor i räntor och pensionsavgifter. Då härav 20 miljoner kronor skola användas till fondökning, skulle till statsverket kunna inlevereras omkring 51 miljoner kronor.»

Folkpensioneringsfondens ingående behållning den 1 juli 1937, inkomster och utgifter under budgetåret 1937,38 samt utgående behållning den 30 juni 1938 framgår av nedanstående sammanställning:

kronor

Ingående balans den l/; 1937 ............................... 747,000,000. oo

Inkomster:

Räntemedel ............................... 30,702,250.85

Avgifter:

1937 års uppbörd........................ 38,430,682.31

Uppbörd avseende föregående år........... 4,841,007.31 73,973,940.4 7

Summa 820,973,940.47

Utgifter:

Bidrag till staten .......................... 53,918,910.65

Överföring till »Frivilliga försäkringens fond» ... 11,676.82

Restituerade pensionsavgifter................. 43,353,00 53,973,940.47

Utgående balans den 30/0 1938 ............................. 767,OOQ,OOO.oo

Summa 820,973,940.4 7

Enligt från statistiska centralbyrån inhämtade uppgifter utgjorde för hela riket de påförda pensionsavgifterna år 1937 46.5 miljoner kronor samt år 1938 49.3 miljoner kronor. Av det för år 1937 debiterade beloppet har, såsom framgår av ovanstående sammanställning, 38.4 miljoner kronor influtit, varjämte ytterligare inlevererats 4.8 miljoner kronor avseende tidigare års uppbörd. I sistberörda belopp ingår emellertid, enligt vad riksräkenskapsverket inhämtat, ett belopp å omkring 1.5 miljoner kronor, vilket avser av kommunerna inlevererade belopp av engångsnatur. Den egentliga uppbörden av pensionsavgifter har sålunda under budgetåret 1937/38 uppgått till 41.7 miljoner kronor, vilket innebär, att under sagda budgetår influtit omkring 90 procent av det för år 1937 debiterade beloppet. Under förutsättning att av de under år 1938 påförda avgifterna, 49.3 miljoner kronor, omkring 90 procent — däri inberäknat avgiftsrestantier från föregående år —

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1939/40. 81

komma att inflyta under budgetåret 1938/39, skulle pensionsfondens inkomster av avgifter för nu löpande budgetår sålunda kunna beräknas till omkring 44 miljoner kronor. Då fondens ränteinkomster uppskattats till omkring 30 miljoner kronor under budgetåret 1938/39, skulle fondens sammanlagda inkomster under samma budgetår komma att uppgå till 74 miljoner kronor, av vilket belopp 54 miljoner kronor skola tillgodoföras inkomsttiteln bidrag från folkpensioneringsfonden.

Riksräkenskapsverket, som sålunda beräknar uppbörden å titeln till 54 miljoner kronor för budgetåret 1938/39, har ansett sig kunna uppskatta ifrågavarande inkomster till samma belopp jämväl under budgetåret 1939/40.

I överensstämmelse härmed har riksräkenskapsverket i inkomsttabellen uppfört bidrag från folkpensioneringsfonden med 54,000,000 kronor.

IV. Diverse inkomster.

Bötesmedel.

Ifrågavarande inkomster redovisades till och med budgetåret 1935/36 under den ouppdelade huvudinkomsttiteln »Diverse inkomster». Från och med budgetåret 1936/37 hava bötesmedlen uppförts såsom en särskild titel under överrubriken »Diverse inkomster».

Enligt av riksräkenskapsverket infordrade uppgifter beräkna överståthållarämbetet och länsstyrelserna inkomsterna av bötesmedel till 2,624,000 kronor under budgetåret 1938/39 och till 2,629,000 kronor under budgetåret 1939/40.

Med stöd av överståthållarämbetets och länsstyrelsernas ovanberörda beräkning och under beaktande jämväl av utfallet å titeln under sistförflutna budgetåret har riksräkenskapsverket ansett sig för budgetåret 1939/40 kunna beräkna inkomsterna av bötesmedel till 2,700,000 kronor.

Totalisatormedel.

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 saml. Nr 1. Del 2.

82 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1939/40.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 1 november 1938 liar lantbruksstyrelsen beräknat statsverkets inkomster av totalisatormedel för vart och ett av budgetåren 1938/39 och 1939/40 till 1,300,000 kronor. Lantbruksstyrelsen har emellertid tillika framhållit, att, ehuru totalisatormedlen under de senast förflutna två budgetåren uppvisat ökning, en viss tendens till konjunkturavmattning kunde giva anledning till antagande, att statens inkomst av sagda medel så småningom komme att minskas, särskilt under budgetåret 1939/40.

Inkomsterna av totalisatormedel hava under de fyra första månaderna av innevarande budgetår nedgått från 509,321 kronor under motsvarande period föregående budgetår till 481,484 kronor. Med hänsyn härtill saknas enligt riksräkenskapsverkets uppfattning tillräcklig anledning att vidtaga höjning av det nuvarande riksstatsbeloppct, 1,250,000 kronor.

Riksräkenskapsverket har fördenskull i inkomsttabellen uppfört totalisatormedel med 1,250,000 kronor.

Inkomst av vadhållning vid idrottstävlingar.

Ifrågavarande inkomster utgöra av aktiebolaget Tipstjänst till statsverket inlevererade överskottsmedel, överskottet av bolagets rörelse — efter avdrag av allmänna skatter — under ett verksamhetsår, vilket sammanfaller med det statliga budgetåret, inlevereras till statsverket under det nästföljande budgetåret. Under innevarande budgetår hava inlevererats till statsverket 12,881,967 kronor. Orsaken till att ett så avsevärt mycket högre belopp kunnat inlevereras under nu löpande budgetår är — förutom den s. k. tippningens fortsatta ökning — jämväl, att aktiebolaget Tipstjänst enligt beslut av 1938 års riksdag befriats från erläggande av skatt såväl till stat som kommun för vinst, som uppstår från och med räkenskapsåret 1937/38.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 3 november 1938 har aktiebolaget Tipstjänst meddelat, att bolagets nettovinst under räkenskapsåret 1938/ 39 för inleverans till statsverket approximativt torde kunna beräknas till 13 miljoner kronor. I en riksräkenskapsverket senare under hand delgiven beräkning av inkomsten för verksamheten under samma räkenskapsår har bolaget, bland annat, meddelat, att totalomsättningen för de 20 första tävlingsveckorna föregående verksamhetsår, eller under tiden den 1 juli—31 december 1937, utgjorde 16.72 miljoner kronor samt att omsättningen för de återstående 20 tävlingsveckorna, vilka inföllo under tiden den 1 januari

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1939/40. 83

-—30 juni 1938, uppgick till 21.35 miljoner, vilket senare belopp i jämförelse med höstsäsongens omsättning innebar en ökning av 27.7 procent. Omsättningen under de 20 första tävlingsveckorna under den nu löpande höstsäsongen torde kunna beräknas till 20.35 miljoner kronor. Under förutsättning att omsättningen under den kommande vårsäsongens 20 tävlingsveckor komme att ökas med samma procenttal som under föregående verksamhetsår, skulle omsättningen under tiden den 1 januari—30 juni 1939 komma att uppgå till 25.99 miljoner kronor. Bolagets totala bruttoinkomst för räkenskapsåret 1938/39 skulle sålunda, inberäknat 0.39 miljoner kronor avseende inkomst av intressemedel m. m., kunna uppskattas till (20.35 + 25.99 + 0.39 =) 46.73 miljoner kronor. Därest utgifterna beräknades belöpa sig till samma procenttal av bruttovinsten som föregående år, skulle för verksamhetsåret en nettovinst uppkomma å omkring 15.78 miljoner kronor för inleverans till statsverket under budgetåret 1939/40.

Ehuru inkomsterna å ifrågavarande titel givetvis påverkas av i flera hänseenden oberäkneliga faktorer, har riksräkenskapsverket, som håller för sannolikt, att tippningsverksamheten alltjämt kommer att ökas under nu löpande budgetår, ansett sig kunna räkna med en inkomst av denna verksamhet för statens del under nästkommande budgetår av 15 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket har i enlighet härmed i inkomsttabellen upplagil inkomst av vadhållning vid idrottstävlingar till 15,000,000 kronor.

Lotterimedel.

För vart och ett av budgetåren 1933/34—1935/36 har under »Diverse inkomster» inräknats ett belopp av 2 miljoner kronor såsom inkomst av lotterimedel. I riksstaten för budgetåren 1936/37 och 1937/38 hava lotterimedel uppförts som en särskild titel under divexse inkomster, med ett beräknat belopp för vartdera budgetåret av 1 miljon kronor. I enlighet med beslut av 1938 års riksdag skall från och med den 1 januari 1939 förvaltningen av de månatliga penninglotterierna uppdragas åt ett särskilt, av staten för ändamålet bildat aktiebolag. Beträffande den budgettekniska behandlingen av behållningen i lotteriföretaget har bestämts, att hela behållningen — och icke såsom tidigare varit fallet endast visst bestämt belopp — skall beräknas å riksstatens inkomstsida å en särskild titel, vilken liksom tidigare skall benämnas lotterimedel. I riksstaten för budgetåret 1938/39 hava inkomsterna å denna titel beräknats till 5.2 miljoner kronor.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 2 november 1938 har Svenska penninglotteriet aktiebolag meddelat, att 13,020,000 kronor beräknas komma att inlevereras för budgetåret 1939/40.

I anslutning härtill har riksräkenskapsverket i inkomsttabellen uppfört lotterimedel med ett avjämnat belopp av 13,000,000 kronor.

84 Itiksräkeuskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1939/40.

Övriga diverse inkomster.

Beräknad inkomst kronor

Budgetåret 1936/37 ................ 2,032,700

» 1937/38 1,610,400

» 1938/39 1,800,000

Rörande beräkningen av inkomsttillflödet under budgetåret 1939/40 å till titeln övriga diverse inkomster hänförliga olika huvudposter må anföras följande.

Inkomsterna av fullföljdsavgifter beräknar riksräkenskapsverket med hänsyn till uppbörden under de båda sistförflutna budgetåren till 65,000 kronor.

Expeditionsavgifter, som till största delen inflyta till utrikesdepartementet, hava av nämnda departement beräknats för vart och ett av budgetåren 1938/39 och 1939/40 till 175,000 kronor. I överensstämmelse härmed upptager riksräkenskapsverket denna inkomstpost till 175,000 kronor.

Till arméförvaltningen hava under budgetåret 1937/38 inbetalats vissa licensavgifter med tillhopa 282,790 kronor, vilket belopp lillgodoförts förevarande inkomsttitel. Enligt vad riksräkenskapsverket inhämtat, torde inkomsterna av dessa avgifter sannolikt icke komma att undergå någon nämnvärd förändring under budgetåren 1938/39 och 1939/40. Riksräkenskapsverket anser sig fördenskull böra upplaga en inkomstpost licensavgifter med

280.000 kronor.

Inkomsterna av indragna sportler hava av överståthållarämbetet och länsstyrelserna beräknats till 720,900 kronor under budgetåret 1938/39 och till 722,400 kronor under budgetåret 1939/40. Med hänsyn härtill har riksräkenskapsverket beräknat inkomsten av indragna sportler till 720,000 kronor.

Avbetalningen å av statsverket till avlösning av frälseskatteräntor förskjutna belopp hava under budgetåret 1937/38 uppgått till 116,934 kronor. Med hänsyn härtill uppskattar riksräkenskapsverket denna inkomstpost till

110.000 kronor.

Å förevarande titel redovisades under budgetåret 1937/38 dels återbetalda ackordslån och stödlån åt jordbrukare, dels ock riksgäldskontorets inkomstmedel, vilka senare inkomster vissa tidigare budgetår tillgodoförts en särskild i riksstaten för ändamålet uppförd titel. Ifrågavarande återbetalningar av ackordslån m. m. och riksgäldskontorets inkomstmedel skola emellertid från och med nu löpande budgetår redovisas å andra titlar, varför några dylika inkomster icke vidare komma att inflyta å förevarande titel.

Såsom riksräkenskapsverket inledningsvis uttalat, förutsätter ämbetsverket, att från och med budgetåret 1939/40 såsom en delpost under titeln övriga diverse inkomster upptages prästerskapets till statsverket indragna tionde. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 25 oktober 1938 har kammarkollegiet beräknat inkomsterna för budgetåret 1939/40 av prästerskapets till statsverket indragna tionde till 499,800 kronor. Riksräkenskapsverket har i

Behållen

inkomst

kronor

2,391,996

3,310,245

Stegring

kronor

918,249

Riksräbenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1939/40. 85

anslutning härtill uppfört delposten prästerskapets till statsverket indragna tionde med ett avjämnat belopp av 500,000 kronor för budgetåret 1939/40.

Övriga inkomster å förevarande inkomsttitel slutligen utgöra en sammanfattning av flera smärre poster av olika slag, vilka under budgetåret 1937/ 38 uppgått till sammanlagt 812,095 kronor. För nästkommande budgetår beräknar riksräkenskapsverket dessa inkomster till 650,000 kronor.

De beräkningar, för vilka här ovan redogjorts, sammanfattar riksräkenskapsverket sålunda:

Fullföljdsavgifter..................................... kronor 65,000

Expeditionsavgifter................................... » 175,000

Licensavgifter............................................ » 280,000

Indragna sportler.................................... » 720,000

Avlösning av frälseskatteräntor............................ » 110,000

Prästerskapets till statsverket indragna tionde.............. » 500,000

Övriga inkomster.................................... » 650,000

Summa kronor 2,500,000

Riksräkenskapsverket beräknar med stöd av vad ovan anförts den behållna inkomsten för budgetåret 1939/40 å titeln övriga diverse inkomster till 2,500,000 kronor.

B. Inkomster av statens kapitalfonder.

I. Statens affärsverksfonder.

Postverket.

överskottet från postverket har i riksstaten beräknats och enligt budgetredovisningen influtit med:

Beräknad Behållen Stegring +

inkomst inkomst Nedgång —

kronor kronor kronor

Budgetåret 1933/34 ............ 15,500,000 16,544,902 + 3,383,182

» 1934/35 17,500,000 19,133,342 + 2,588,440

» 1935/36 18,500,000 19,921,841 + 788,499

» 1936/37 20,000,000 20,989,818 + 1,067.977

» 1937/38 18,000,000 18,251,554 —2,738,264

» 1938/39 13,000,000

Generalpoststyrelsen har i underdånig skrivelse den 11 november 1938 med förslag till beräkning av det inkomstöverskott av postverkets rörelse, som bör upptagas i riksstaten för budgetåret 1939/40, anfört följande:

»Postverkets inkomstöverskott är i riksstaten för budgetåret 1938/39 upptaget till 13 miljoner kronor, vari ingår ett belopp av 500,000 kronor av vinstmedel från postsparbanken, avseende år 1937.

Förnyade, på hittills kända förhållanden grundade beräkningar rörande postverkets driftresultat under år 1938 utvisa, att postverkets inkomster tor-

86 Riksräkenskapsverkcts inkomstberäkning för budgetåret 1939/40.

de bliva större, än tidigare antagits, varemot de sammanlagda driftkostnaderna torde komma att stanna ungefärligen vid det belopp, som vid driftkostnadsstatens upprättande hösten 1937 beräknades. Det ekonomiska resultatet av postverkets verksamhet under år 1938 torde alltså, såvitt nu kan bedömas, bliva följande:

inkomster........................... 98,900,000 kronor

driftkostnader....................... 82,950,000 »

överskott........................... 15,950,000 kronor.

Härav utgöras, såsom ovan nämnts, 500,000 kronor av postsparbankens

vinstmedel. Därest detta belopp frånräknas, utgör det beräknade överskottet

15,450,000 kronor.

Av överskottet för år 1938 hava 3.5 miljoner kronor inlevererats till statskassan under budgetåret 1937/38. Återstoden, cirka 12.5 miljoner kronor, av ovan upptagna överskott för år 1938 beräknas jämte 3.5 miljoner kronor av 1939 års överskott kunna överlämnas till statskassan under budgetåret 1938/39.

Vid beräkning av det inkomstöverskott av poströrelsen, som bör upptagas i riksstaten för budgetåret 1939/40, har generalpoststyrelsen utgått från, att det nuvarande konjunkturläget i den mån poströrelsen påverkas därav skall förbliva i huvudsak oförändrat under hela nästkommande år, samt att poströrelsen på grund härav fortfarande skall förete en viss uppgång. Beträffande driftkostnaderna förutsättes, att inga väsentliga rubbningar skola inträda i den nuvarande prisnivån. Styrelsen har vidare vid beräkning av lönekostnaderna under första halvåret 1939 och pensionskostnaderna under hela sagda år räknat med, att det procentuella dyrtidstillägget kommer att utgå efter ett levnadskostnadsindex av 166 eller 167. Vid beräkning av avlöningskostnaderna under andra halvåret 1939 har styrelsen följt de direktiv, som meddelats i statsrådets och t. f. clicfcns för Kungl. finansdepartementet skrivelse den 15 september 1938 angående beräkning av det överskott å postverkets verksamhet, som kan förväntas komma att inlevereras till statsverket under liden 1 juli 1939—30 juni 1940. I överensstämmelse med vad som tidigare skett i motsvarande fall, har generalpoststyrelsen, vid beräkning av inkomstöverskottet, grundat beräkningen på postverkets driftresultat under kalenderåret 1939.

Frankoteckensuppbörden, vilken representerar ungefär tre fjärdedelar av postverkets sammanlagda inkomst, är i rätt hög grad beroende av det allmänna konjunkturläget och fördenskull vansklig att längre tid i förväg beräkna med någon större grad av säkerhet. Enligt vad erfarenheterna tidigare givit vid handen, pläga emellertid nedgående konjunkturer icke omedelbart giva kraftigare utslag beträffande poströrelsen.

För år 1938 beräknas frankoteckensuppbörden komma att stiga till omkring 75.5 miljoner kronor. Då motsvarande uppbördssiffra för år 1937 belöpte sig till 71.6 miljoner kronor, skulle alltså ökningen utgöra ungefär 3.9 miljoner kronor, motsvarande 5.4 procent. Av ökningen hänför sig emellertid en icke obetydlig del till förhållanden, som sakna motsvarighet nästföregående år. Årets valrörelse samt utgivandet av jubileumsfrimärken hava nämligen tillfört postverket vissa tillfälliga inkomster. Fråndragas dessa inkomster, uppskattade till sammanlagt cirka 800,000 kronor, återstå 3.1 miljoner kronor, som torde vara att hänföra till den av posttrafikens normala stegring

Hiksräkenskapsvorkets inkomstberäkning för budgetåret 1939/40. 87

föranledda ökningen av omhandlade uppbörd. Denna ökning motsvarar 4.3 procent.

Med en dylik ökningsprocent lärer man, enligt generalpoststyrelsens uppfattning, icke kunna räkna för år 1939. Även under ovan angivna förutsättning av i huvudsak oförändrade konjunkturer synes det — i betraktande av de höga inkomstsiffror, med vilka man nu har att röra sig — icke böra räknas med högre ökningsprocent än cirka två. I följd härav synes frankoteckcnsuppbörden för år 1939 böra beräknas till högst 7(3.5 miljoner kronor.

Postverkets inkomster i tidningsrörelsen — för postabonnerade tidningar och utgivarkorsband — hava under innevarande år även rönt inverkan av årets valrörelse. Generalpoststyrelsen anser sig emellertid kunna beräkna ifrågavarande inkomster under år 1939 till ungefärligen samma belopp, som beräknas inflyta under år 1938, eller 9,000,000 kronor. Detta innebär i själva verket antagande av en viss ökning i den normala tidningsrörelsen.

Under rubriken inkomst av postgirorörelsen upptages den ersättning, som postverket — utöver inflytande postavgifter, vilka redan medtagits vid beräkningen av frankoteckensuppbörden — tillgodoföres för täckande av de direkta utgifterna för postgirokontoret och de särskilda postgiroavdelningarna, vilka utgifter belasta postverkets driftkostnadsstat men ersättas av postgirokontoret, ävensom för postgirogöromålens handläggning å postanstalterna. Denna inkomst antages komma att uppgå till sammanlagt 5,650,000 kronor.

För postsparbanksgöromålens handhavande tillgodoföres postverket likaledes gottgörelse för verkets direkta utgifter för rörelsegrenens räkning ävensom ersättning för postanstalternas handläggning av det med rörelsen förenade arbetet. De direkta utgifterna ingå i respektive anslagsbelopp å postverkets driftkostnadsstat och hava för år 1939 beräknats till omkring 2,490,000 kronor. Ersättningen för postsparbanksgöromålens handläggning å postanstalterna, vilken utgår enligt i kungl. brev till generalpoststyrclsen den 8 december 1933 fastställda grunder, bär för år 1939 kalkylerats till 2,660,000 kronor. I inkomstberäkningen upptages alltså den sammanlagda inkomsten av postsparbanksrörelsens handhavande till 5,150,000 kronor.

De övriga inkomsterna av inrikes rörelsen (avgifter för fackavläggning, registrering av värdeförsändelser, bokföring av postavgifter, expediering av lösväskor m. m.) beräknas komma att under år 1939 uppgå till ungefär samma belopp, som väntas inflyta under innevarande år, eller omkring

450.000 kronor.

Postverkets inkomster av den utrikes rörelsen beräknas för år 1939 till

1.140.000 kronor.

I fråga om postverkets inkomster av bestyr vid sidan av postverkets egentliga verksamhet väntas beträffande vissa poster ökning komma att inträda, på sätt framgår av nedanstående sammanställning.

Ersättning för kr0n0r kronor

kronoskatteuppbörden på landsbygden............. 1,058,000 1,075,000

försäljning av statsstämplar....................... 156,000 160,000

centralupphandling av papper m. m. för övriga statsmyndigheter ................................... 30,000 30,000

utbetalning av folkpensioner...................... 660,000 725,000

försäljning av radiolicenser.................. 136,000 150,000

Summa 2,040,000 2,140,000.

88 Riksräkcnskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1939/40.

Av medel tillhörande postverkets förnyelsefond har generalpoststyrelsen, med stöd av bemyndigande, som lämnats i kungl. brev den 20 juni 1930, med en uppsägningstid av fem år hos riksgäldskontoret deponerat ett belopp av för närvarande 10,665,901 kronor. Den under år 1939 inflytande räntan å dessa medel, vilken skall upptagas bland postverkets driftinkomster, beräknas uppgå till cirka 375,000 kronor.

Under senare åren har en del av postsparbankens vinstmedel för nästföregående år inräknats i postverkets överskott och inlevererats till statskassan. Det i år inlevererade beloppet utgjorde 500,000 kronor.

Till följd av lägre medelränta å det fast placerade kapitalet kommer postsparbankens vinst för år 1938 att bliva avsevärt mindre än föregående åt och densamma torde, enligt vad nu kan förutses, i sin helhet behöva tagas i anspråk för nedskrivning av bokförda värdet av bankens obligationsinnehav. Någon avsättning till reservfonden torde sålunda icke kunna ske. Vid sådant förhållande anser generalpoststyrelsen, som i detta spörsmål samrått méd postsparbanksfullmäktige, att någon del av postsparbankens vinst för år 1938 icke kan disponeras för riksstatsändamål.

En sammanställning av de i det föregående under olika huvudgrupper upptagna inkomstposterna för år 1939 ter sig sålunda:

frankoteckensuppbörd..................................... 76,500,000 kr.

inkomster i tidningsrörelsen................................ 9,000,000 »

» av postgirorörelsen.............................. 5,650,000 »

» » postsparbanksrörelsen......................... 5,150,000 »

övriga inkomster av inrikes rörelsen........................ 450,000 »

inkomster av utrikes rörelsen .............................. 1,140,000 »

» » bestyr vid sidan av postverkets egentliga verksamhet 2,140,000 »

ränta å förnyelsefond...................................... 375,000 »

Summa inkomster 100,405,000 kr.,

vilket belopp synes kunna avrundas till 100,400,000 kronor.

Mot sistnämnda belopp svara utgifter, som i samtidigt härmed avgivet förslag till driftkostnadsslat för år 1939 upptagits till 87,450,000 kronor. Ett överskott å 12,950,000 kronor beräknas alltså uppstå å postverkets rörelse för sagda år. Sistnämnda belopp synes kunna avrundas uppåt till 13,000,000 kronor.

Enär det belopp av 1939 års överskott, som kommer att inlevereras under budgetåret 1938/39, kan antagas bliva ungefär lika stort som det belopp av 1940 års överskott, som kommer att inlevereras under budgetåret 1939/40, kan överskottet av poströrclsen för sistnämnda budgetår beräknas till enahanda belopp som överskottet för räkenskapsåret 1939, eller 13,000,000 kronor.

I anslutning till vad ovan anförts föreslår generalpoststyrelsen, att inkomstöverskottet av postverkets rörelse i riksstaten för budgetåret 1939/40 upptages till tretton miljoner kronor.-» I

I särskild skrivelse till riksräkenskapsverket den 11 november 1938 har generalpoststyrelsen vidare beträffande konjunkturernas inverkan på postinkomsterna anfört följande:

»Av postverkets rörelsegrenar röner särskilt frankoteckensuppbörden inflytande av konjunkturläget för affärs- och näringslivet; vissa andra rörelsegrenar däremot påverkas i obetydlig grad av de växlande konjunkturerna.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1939/40. 89

Vid sina beräkningar rörande förenämnda inkomstöverskolt har generalpoststyrelsen utgått från att det nuvarande konjunkturläget skall förbliva i huvudsak oförändrat under hela nästkommande år samt att poströrelsen på grund härav fortfarande skall förete en viss uppgång. Men även om en försämring av det allmänna konjunkturläget skulle inträda under nästa år, torde åtminstone icke någon allt för stor nedgång i postverkets inkomster vara att förvänta. Enligt vad erfarenheterna tidigare givit vid handen, pläga nämligen nedgående konjunkturer icke omedelbart giva kraftigare utslag beträffande poströrelsen.»

Såsom av generalpoststyrelsens förenämnda underdåniga skrivelse framgår, har styrelsen ansett, att postsparbankens vinst för år 1938 icke till någon del kan disponeras för riksstatsändamål. Riksräkenskapsverket får med anledning härav anföra följande.

Under budgetåren 1933/34—1937/38 hava av postsparbankens vinstmedel till statsverket inlevererats respektive 4.0, 5.0, 3.0, 3.0 och 2.0 miljoner kronor. Innevarande budgetår har motsvarande inleverering uppgått till 0.5 miljoner kronor.

Enligt vad riksräkenskapsverket under hand erfarit, beräknas postsparbankens vinst för kalenderåret 1938 komma att uppgå till 3.5 å 4.0 miljoner kronor. Detta belopp skulle disponeras för nedskrivning å obligationsportföljen. Dennas bokförda värde uppgick den 30 juni 1938 till 253.7 miljoner kronor, vilket belopp motsvarar 88.8 procent av det nominella värdet, 285.6 miljoner kronor. Huvudparten av obligationsinnehavet är placerad i statsobligationer eller av staten garanterade obligationer. Vid beräkningen av avskrivningen tages enligt uppgift hänsyn till de värden, varmed sparbankernas tillgångar enligt lagen om sparbanker må bokföras.

Enligt riksräkenskapsverkets uppfattning är postsparbanken såsom statlig institution med av staten lämnad garanti för insättarnas behållning icke jämförbar med de enskilda sparbankerna. Postsparbankens innehav av statsobligationer bokföres såsom tillgång å generalpoststyrelsens konto i rikshuvudboken och såsom skuld å riksgäldskontorets konto. Med hänsyn härtill skulle kunna övervägas, om det finnes anledning att nedskriva detta obligationsinnehav till lägre värde än det å rikshuvudbokens skuldsida uppförda parivärdet. Därest ytterligare reserver erfordras, synas dessa böra åstadkommas genom avsättning till reservfond.

Även oavsett sistnämnda bokföringstekniska spörsmål kan riksräkenskapsverket icke finna annat än att de avskrivningar å postsparbankens obligationsinnehav, som hittills skett, äro fullt betryggande, varvid även må erinras därom, att hitintills till bankens reservfond avsatts 8.0 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket håller för sin del före, att det för närvarande icke är erforderligt att ytterligare nedskriva bokförda värdet å postsparbankens nuvarande obligationsinnehav. I enlighet med denna riksräkenskapsverkets uppfattning synes fördenskull det belopp, som för år 1938 — efter vederbörlig avsättning till reservfond -— kan av postsparbankens vinstmedel disponeras för statsregleringen, böra upptagas till 2.5 miljoner kronor.

90 Itiksräkcnskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1939/40.

Enligt postverkets räkenskaper för år 1937 och enligt generalpoststyrelsens förestående beräkningar för åren 1938 och 1939 skulle postverkets bokförda respektive beräknade inkomst, utgifter och överskott — frånsett leverering från postsparbanken — för vart och ett av åren 1937—1939 kunna sammanfattas sålunda: 1937 1938 1939

Enligt

bokslutet

Beräknat

Beräknat

Inkomster................... 93.01 98.40 100.40

Utgifter..................... 76.76 82-95 87.45

Överskott 16.25 15.45 12.95

Generalpoststyrelsens beräkning av postverkets överskott för år 1939 synes, särskilt vad berör stegringen av frankoteckensuppbörden, vara väl försiktig. Riksräkenskapsverket har för sin del beräknat överskottet å den egentliga poströrelsen för år 1939 till 13.5 miljoner kronor. Härtill kommer det belopp av 2.5 miljoner kronor, som enligt vad ovan anförts skulle kunna disponeras av postsparbankens vinstmedel.

I anslutning härtill hemställer riksräkenskapsverket, att i riksstaten för budgetåret 1939/40 inkomsten av postverket uppföres med 16,000,000 kronor.

Telegrafverket.

överskottet från telegrafverket har i riksstaten beräknats och enligt bud-

Riksräkcnskaps verkets inkomstberäkning för budgetåret 1939/40. 91

För år 1938 beräknar telegrafstyrelsen enligt närslutna bilaga inkomsterna till omkring 139,450,000 kronor, innebärande en ökning från år 1937 med 8,133,000 kronor eller 6.2 procent.

För år 1939 har telegrafstyrelsen, som utgått ifrån den förutsättningen, att abonnent- och trafikökningen under detta år skall bliva av i det närmaste samma omfattning som under år 1938, beräknat inkomsterna till 147,550,000 kronor, motsvarande en ökning från innevarande år med 8,100,000 kronor.

Driftkostnaderna för år 1938 fastställdes av Kungl. Maj:t till 101,800,000 kronor, medan de verkliga kostnaderna för året enligt nu verkställda beräkningar torde komma att uppgå till 105,960,000 kronor, ökningen utöver det beräknade beloppet har i huvudsak föranletts av den oväntat starkt stegrade omfattningen av telegrafverkets rörelse under året.

I det förslag till stat för telegrafverkets driftkostnader för år 1939, som samtidigt härmed avges, och vari styrelsen utgått ifrån den allmänna förutsättningen, att inga väsentliga ändringar skola inträda i nuvarande inhemska prisnivå samt att levnadskostnadsindex under hela året kommer att utgöra 166, hava kostnaderna blivit beräknade till 113,610,000 kronor. Härvid är att märka, att till följd dels av det nya avlöningsreglemente, som träder i kraft den 1 juli 1939, och därav följande förändringar i fråga om avlöningarna till icke-ordinarie personal, dels av den nya semesterlagstiftningen telegrafverkets utgifter från den 1 juli 1939 komma alt ökas med i runt tal 3,200,000 kronor per år.

Överskottet av telegrafverkets rörelse under de senaste tio åren har utgjort:

Procent å i medeltal disponerat kapital

Enligt ovan gjorda beräkningar över inkomster och driftkostnader samt förhandsberäkningar rörande den sannolika storleken av det i medeltal disponerade kapitalet skulle överskottet för åren 1938 och 1939 utgöra:

Procent å i medeltal disponerat kapital

enligt tidigare enligt av riksräken-

År Kronor beräknings- skapsverket tillsätt lämpade nya grunder

1938 ........... 33,490,000 7.3 9 7.13

1939 ........... 33,940,000 6.8 3 6.6 o

92 Riksräkenskapsverkcts inkomstberäkning för budgetåret 1939/40.

För budgetåret 1939/40 anser sig telegrafstyrelsen icke kunna beräkna större överskott än för kalenderåret 1939, eller avrundat 34,000,000 kronor. Den inkomstökning, som är att emotse under första halvåret 1940 i jämförelse med för samma tidsperiod 1939, torde nämligen komma att fullt motvägas av den såsom följd utav de nya avlöningsbestämmelserna under första halvåret 1940 inträdande ökningen av löneutgifterna, sedda i jämförelse med samma utgifter under första halvåret 1939. Telegrafstyrelsen får därför föreslå, att telegrafverket i riksstaten för budgetåret 1939/40 upptages sålunda:

B. Inkomster av statens kapitalfonder.

I. Statens affärsverksfonder.

2. Telegrafverket .......................... 34,000,000 kronor.»

I den uti skrivelsen åberopade bilagan har telegrafstyrelsen angivit telegrafverkets inkomster för åren 1937—1939 sålunda, i tusental kronor:

Enligt de av telegrafstyrelsen meddelade uppgifterna har förräntningen av det i telegrafverket investerade kapitalet under åren 1935—1937 varit stadd i nedgång samt för åren 1938 och 1939 beräknats skola successivt ytterligare starkt sjunka. Denna försvagning av telegrafverkets avkastningsförmåga sammanfaller till tiden med ett enastående uppsving i de allmänna konjunkturerna med ty åtföljande stark stegring av de enskilda affärsföretagens vinster. För bedömandet av de av telegrafstyrelsen meddelade uppgifterna rörande överskottets storlek i procent av det disponerade kapitalet bör vidare bringas i erinran, att telegrafverket icke är underkastat vare sig statlig eller kommunal beskattning. Antages denna skattefrihet — vilket synes rimligt —- svara mot 20 procent av överskottet, bör vid jämförelse med enskilda affärsföretag förenämnda av telegrafstyrelsen meddelade procenttal reduceras med 20 procent. Den av telegrafstyrelsen redovisade nedgången av telegrafverkets avkastning från 9.16 procent för år 1934 till 6.60 procent för år 1939 skulle alltså kunna anses motsvara en nedgång för ett enskilt affärsföretag från 7.33 procent för år 1934 till 5.28 procent för år 1939. Riksräkenskapsverket kan för sin del icke finna en utveckling, enligt vilken

Riksräkcnskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1939/40. 93

telegrafverkets avkastning skulle under ekonomiskt gynnsamma år nedgå till sistangivna nivå, vara ur statsfinansiell synpunkt tillfredsställande.

Riksräkenskapsverket, som inser, att telegrafverkets avkastning — såsom förhållandena nu utvecklats — icke kan under den närmaste framtiden mera avsevärt uppbringas, anser dock tillräcklig anledning icke föreligga att beräkna inkomsten av telegrafverket för budgetåret 1939/40 till lägre belopp än det i riksstaten för innevarande budgetår upptagna eller 35 miljoner kronor.

I överensstämmelse härmed hemställer riksräkenskapsverket, att i riksstatsförslaget för budgetåret 1939/40 inkomsten av telegrafverket uppföres med oförändrat belopp av 35,000,000 kronor.

Statens järnvägar.

Järnvägsstyrelsen har i underdånig skrivelse den 3 december 1938 med förslag till beräkning av den behållna inkomst av statens järnvägar, som bör upptagas i riksstaten för budgetåret 1939/40, yttrat sig sålunda:

»Till en början torde---få lämnas en detaljerad sammanställning av

statens järnvägars inkomster, utgifter och överskott under första och andra halvåret 1938, sådana de tidigare beräknats och sådana de blivit eller, vad det senare halvåret angår, numera med ledning av till och med oktober föreliggande månadsresultat kunna väntas bliva.

I sammanställningen angivna uppgifter rörande beräknade inkomster äro hämtade ur järnvägsstyrelsens underdåniga skrivelse den 3 december 1937 angående behållen inkomst för budgetåret 1938/39, de beräknade utgifterna överensstämma med av Kungl. Maj:t för innevarande år fastställd kostnadsstat.

I —--inkomster av lapplandsmalm ingå endast de i normal ordning

inflytande fraktavgifterna. Till angivna överskottsbelopp är därför att lägga inkomst på grund av s. k. fraktökning enligt bestämmelserna i § 13 mom. 2 i 1927 års malmavtal. Berörda inkomst, som av chefen för finansdepartementet i proposition nr 321 till 1938 års riksdag uppskattats till 4 miljoner kronor, lärer enligt numera tillgängliga uppgifter komma att belöpa sig till 6 miljoner kronor.

Beträffande ovanstående regleringsposter hänvisas till 1937 års statsverksproposition, inkomsterna sid. 40—41. Tecknet (—) innebär, att beloppen ifråga fonderas i och för täckning av eventuella underskott under senare år inom löpande avräkningsperiod.

94 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1939/40.

Iteräknade och uppnådda ekonomiska resultat för år 1938.

De under rubriken 'beräknade resultat’ anförda inkomstsummorna motsvara närmast det läge, som förefanns under hösten 1937. Förestående tablå visar alltså, att sedan sagda tidpunkt persontrafiken ytterligare ökats, medan däremot såväl godstrafiken som trafiken av lapplandsmalm kommer att lämna en lägre inkomst än som på förhand antagits.

Följande sammanställning belyser utvecklingen under åren 1934—1938.

Inkomster i miljoner kronor.

1 Beträffande november—december nu beräknade.

Riksräkenskapsvcrkets inkomstberäkning för budgetåret 1939/40. 95

I jämförelse med de för år 1934 beräknade inkomsterna, vilka ungefär motsvarade läget hösten 1933, utvisa alltså de faktiska siffrorna för år 1938 en stegring i fråga om persontrafiken med över 40 procent och i fråga om godstrafiken med cirka 35 procent, uppnådd successivt under 5 år. Medan utvecklingen för persontrafikens del varit särdeles jämn, har emellertid godstrafiken — som vanligt — förändrats mera stötvis. Särskilt må bemärkas att inkomsterna av godstrafik nu för första gången på åtskilliga år visa nedgång efter att under de bägge åren 1936 och 1937 hava undergått en accelererad stegring. Denna nedgång är i själva verket något större än vad förestående siffror ange, enär statens järnvägar i slutet av föregående år tillfördes tre enskilda järnvägar. Av samma anledning är ökningen av persontrafiksinkomsterna icke fullt så stor som de angivna siffrorna ge vid handen.

Att döma av innevarande års trafikresultat och den under året iakttagna utvecklingstendensen vill det sålunda synas, som om statens järnvägars totala inkomstgivning nu skulle ha nått sin kulmen för denna konjunkturperiod och som om härefter måste räknas med viss tillbakagång, främst i fråga om den egentliga godstrafiken, vilken företer ett påtagligt samband med de allmänna ekonomiska konjunkturförhållandena och undergår i stort sett likartade variationer som dessa. Även om man ännu icke kan spåra några tecken till en mera allvarlig försämring -— framhållas må emellertid att åtminstone inom vissa industrigrenar order- och arbetstillgången för närvarande måste betecknas som mindre god —- synes sålunda försiktigheten bjuda att för instundande år räkna med ytterligare något minskad inkomst av godstrafiken.

Persontrafiken, vilken icke är lika känslig för växlingar i konjunkturförhållandena och dessutom kan förväntas erhålla visst stöd genom den under nästkommande år ikraftträdande semesterlagen, torde däremot åtminstone för det närmaste året kunna väntas någorlunda väl hävdad, men någon ytterligare uppgång av densamma synes å andra sidan icke böra antagas.

Vad därefter angår trafiken av lapplandsmalm och däremot svarande inkomster, har man vid en framtidsberäkning att bygga icke blott på den under innevarande år konstaterade tendensen utan även på från Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag erhållna uppgifter, vilka ge vid handen, att för nästkommande år är att räkna med en ytterligare minskad trafik och inkomstgivning.

Vad slutligen utgifterna beträffar har man enligt nu föreliggande förslag till kostnadsstat för nästkommande år att räkna med följande belopp (i runda tal).

Miljoner kronor

Statens järnvägar, exkl. malmbanan........ 188.0

Malmbanan............................ 15.2

Tillsammans 203.2

Under angivna förutsättningar beräknas 1939 års ekonomiska resultat för statens järnvägar, inklusive automobiltrafik m. m. bliva följande:

Ar 1939 Miljoner kronor

Statens järnvägar, utom malmbanan.

Inkomster.

Persontrafik............................ 85. o

Post.................................. 9.5

Godstrafik ............................. 110. o

Övriga inkomster........................ 3. o

Summa inkomster 207.5 Utgifter 188.0

Överskott 19.5

96 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1939/40.

Malmbanan.

Inkomster.

Persontrafik............................ l.o

Post.................................. 0.15

Godstrafik............................. 1.4

Lapplandsmalm......................... 26.8

Övriga inkomster........................ 0.15

Summa inkomster 29.5

Utgifter 15.2

Överskott 14.3

Överskott för statens järnvägar.............. 33.8

I förestående inkomst av lapplandsmalm ingår s. k. fraktökning enligt förenämnda § 13 mom. 2 i 1927 års malmavtal med 3.5 miljoner kronor. Sagda fraktökning synes vara likvärdig med en bestående ehuru variabel höjning av i normal ordning erlagda fraktavgifter. Bortsett från denna fraktökning motsvarar det för malmbanan beräknade överskottet ungefär den avkastning, som statens järnvägar jämlikt bestämmelserna i 1927 års malmavtal under alla förhållanden äro tillförsäkrade. Någon ytterligare 1'ondering av garantitillägg är sålunda vid här antagna transportmängder och inkomster av lapplandsmalm icke att motse för nästkommande år men ej heller något ianspråktagande av reserverade medel.

Det bokförda överskottet för år 1939 av statens järnvägar skulle alltså enligt den ovan verkställda beräkningen uppgå till i runt tal 34 miljoner kronor mot

44.8 miljoner kronor för år 1938,

48.7 » » > » 1937,

39.2 » » » 2 1936 och

35.1 » » » >/ 1935.

I förenämnda belopp ingå följande för en framtida reglering av malmbanans garantitillägg tillsvidare fonderade belopp nämligen för

år 1939........ — miljoner kronor

» 1938........ 4.3 > »

» 1937........ 6.2 » »

För nyss angivna ändamål beräknas sålunda vid utgången av år 1939 vara avsatt ett sammanlagt belopp av 10.5 miljoner kronor.

I fråga om det sålunda för år 1939 framräknade överskottet, 34 miljoner kronor, må framhållas följande.

De därvid antagna bruttoinkomsterna torde såvitt nu kan bedömas icke kunna anses låga. Skulle den tidigare under året tydligt märkbara nedgången i det allmänna konjunkturläget ånyo sätta in och den nuvarande stagnationen eller återhämtningen endast visa sig vara av tillfällig natur är det tvärtom att befara att inkomsterna kunna bliva lägre än som här antagits. Och vad utgifterna för år 1939 angår är att beakta att bland dessa icke inräknats någon extra avsättning till förnyelsefond, ehuru de skäl, som föranlett verkställandet av sådan extra avsättning under åren 1937 och 1938 alltjämt torde få anses åtminstone i viss mån kvarstå. Vidare har av skäl som angivits i det föreliggande förslaget till kostnadsstat, vid utgifternas beräkning hänsyn ej kunnat tagas till verkningarna av det den 1 juli 1939 ikraftträdande nya avlöningsreglementet, vilket enligt en av järnvägsstyrelsen i

Riksräkcnskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1939/40. 97

början av detta år verkställd och framlagd kalkyl efter dåvarande förhållanden beräknats föranleda en merkostnad för statens järnvägars del av cirka 2.7 miljoner kronor1 per år och efter nu för nästkommande år antagen levnadskostnadsindex torde medföra en kostnadsökning av omkring 1.8 miljoner kronor per år. Med hänsyn till nyss berörda omständigheter torde den ovan meddelade framtidsberäkningen för år 1939 icke kunna sägas inrymma någon säkerhetsmarginal utan fastmer ett visst osäkerhetsmoment. Vidare må i detta sammanhang framhållas, att beräkningen förutsätter fortvarighet i stort sett av nuvarande taxor, medan taxeförhållandena och därmed bruttoinkomster och överskott i verkligheten kunna komma att undergå vissa förändringar, därest den nu arbetande taxekommittén hinner slutföra sitt uppdrag i så god tid, att ny taxa kan träda i kraft under här ifrågavarande tidsperiod.

För första halvåret 1940 saknas ännu fasta hållpunkter för en mera exakt beräkning såväl i fråga om inkomster som utgifter. Dessa må därför analogt med vad vid tidigare beräkningar i regel brukat ske, antagas oförändrade från år 1939 frånsett nyssberörda ökning å lönekontot, 1.8 miljoner kronor, varvid för budgetåret 1939/40 erhålles ett beräkningsbart överskott av 32 miljoner kronor.

Mot detta belopp är att ställa statens järnvägars andel i riksgäldskontorets räntebörda. För kalenderåret 1939 har denna andel beräknats till 32.8 miljoner kronor. Härvid har, i överensstämmelse med vad tidigare plägat ske, bortsetts från de kapitalbelopp, som investerats i och för elektrifieringen av de bandelar, vilkas elektriska anläggningar ännu icke blivit tagna i bruk. För budgetåret 1939/40 har man att räkna med ett högre belopp räntepliktigt kapital än för år 1939, men å andra sidan -— på grund av den sedan några år pågående sänkningen av den allmänna räntenivån -— även med någon nedgång i den genomsnittsräntefot, efter vilken statens järnvägars andel av statsverkets totala räntebörda beräknas. Beräkningarna sluta på en total räntebörda för budgetåret 1939/40 av 32.5 miljoner kronor.

Ovan meddelade uppgifter rörande överskottet avse resultatet enligt statens järnvägars räkenskaper. Såsom av tablåernas sidorubriker framgår, förväntas emellertid för såväl 1938 som 1939 samtliga inkomster inflyta i vanlig ordning och således bliva disponibla lör statsregleringen.

överskottet — såväl det bokföringsmässiga som det kassamässiga — för budgetåret 1939/40 skulle alltså enligt förestående beräkning uppgå till 32 miljoner kronor, varav 20 miljoner kronor avseende år 1938 och 12 miljoner kronor år 1939.

Angivna överskott är icke identiskt med den för samma års riksstat beräkningsbara inkomsten av statens järnvägar, vilken omfattar en något tidigare period. Enligt här gjorda antaganden i fråga om trafikutvecklingen påverkar denna förskjutning i tid emellertid icke beloppets storlek utan blott fördelningen därav å räkenskapsår. Även det inlevererbara beloppet, vilket jämlikt den nu följda ordningen för leveranserna kommer att avse tiden 1 maj 1939—30 april 1940 kan alltså beräknas till 32 miljoner kronor, varav dock 25 miljoner kronor avse räkenskapsåret 1939 och blott 7 miljoner kronor år 1940.

Under hänvisning till vad sålunda anförts, får järnvägsstyrelsen föreslå, att i riksstaten för budgetåret 1939/40 såsom inkomst av statens järnvägar upptages ett belopp av 32 miljoner kronor.»

Statens järnvägars beräknade inkomster och utgifter för kalenderåret 1939 jämförda med driftresultatet för kalenderåret 1938, inklusive fraktförhöjning

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sand. Nr 1. Del 2. 7

98 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1939/40.

enligt § 13 mom. 2 i 1927 års malmavtal och beräknad kostnadsökning på grund av det den 1 juli 1939 ikraftträdande avlöningsreglementet, skulle alltså enligt förestående beräkning — varvid utgifterna för kalenderåret 1939 ökats med hälften av den av järnvägsstyrelsen beräknade årliga kostnadsökningen på grund av löneregleringen — uppgå till följande belopp i miljoner kronor:

deras för reglering av garantitillägg. Det överskott, som under budgetåret 1938/39 kan komma att inlevereras till statsverket, beräknas av järnvägsstyrelsen till 40.5 miljoner kronor. För budgetåret 1939/40 har järnvägsstyrelsen beräknat det överskott, som kan komma att inlevereras till statsverket, till 32 miljoner kronor.

Förestående beräkningar äro gjorda under förutsättning, att någon ytterligare fondering av överskottsmedel vid malmbanan för reglering av garantitillägg icke skall förekomma. Under erinran om vad riksräkenskapsverket anfört härom i sin inkomstberäkning för budgetåret 1938/39 får riksräkenskapsverket ånyo framhålla önskvärdheten av att, även om inkomsterna av malmbanan skulle komma att överstiga det härovan beräknade beloppet, någon ytterligare fondering av överskottsmedel icke vidare kommer i fråga. De medel, som hittills fonderats, synas vara mer än tillräckliga att även vid avsevärt försämrat inkomsttillflöde täcka den reglering av garantitilläggen, som under den återstående delen av nu löpande avräkningsperiod skulle kunna komma i fråga.

Riksräkenskapsverket har funnit järnvägsstyrelsens inkomstberäkning icke giva anledning till annan erinran än att fraktökningen för malmbanan synes hava uppskattats till alltför högt belopp. Ämbetsverket har fördenskull icke ansett sig kunna tillstyrka, att överskottet av statens järnvägar upptages till mera än, i avrundat tal, 30 miljoner kronor.

I anslutning till vad riksräkenskapsverket sålunda anfört får ämbetsverket förorda, att inkomsten av statens järnvägar i riksstaten för budgetåret 1939/ 40 uppföres med 30,000,000 kronor.

Riksräkenskapsverkcts inkomstberäkning för budgetåret 1939/40. 99

Statens vattentallsverk.

Överskottet för statens vattenfallsverk har i riksstaten beräknats och enligt budgetredovisningen influtit med:

Beträffande statsverkets inkomster av statens vattenfallsverk under budgetåret 1938/39 har vattenfallsstyrelsen i skrivelse till riksräkenskapsverket den 22 november 1938 uttalat, att efter vad nu kan bedömas ingen anledning finnes att beräkna någon ändring av det belopp för statens vattenfallsverks överskott, som upptagits i riksstaten för innevarande budgetår.

I underdånig skrivelse den 22 november 1938 har vattenfallsstyrelsen framlagt förslag till beräkning av det inkomstöverskott å statens vattenfallsverks rörelse, som bör upptagas i riksstaten för budgetåret 1939/40. Styrelsen yttrar sig härvid sålunda:

»Vattenfallsstyrelsen har beräknat statens vattenfallsverks driftöverskott för kalenderåret 1939 i enlighet med nedanstående tabell:

Rörande beräkningen av ifrågavarande driftöverskott får vattenfallsstyrelsen anföra följande.

100 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1939/40.

Inkomsterna.

Beträffande kraftverken ha inkomsterna för år 1939 beräknats höjda med netto 2,650,000 kronor i förhållande till den för innevarande år lämnade beräkningen. Av denna ökning härröra 465,000 kronor från ökad kraftleverans till statens järnvägar för elektrisk järnvägsdrift och 2,130,000 kronor från stegrad kraftavsättning i övrigt. Övriga inkomster ha ökats med

55,000 kronor, huvudsakligen beroende på att ränteavkastningen å förnyelsefondsmedlen, som räknats efter 3.5 procent, ökats på grund av förnyelsefondernas tillväxt.

För kanalverken har beräknats en ökning av de för innevarande år uppgivna inkomsterna med 10,000 kronor, och fastighetsförvaltningens inkomster ha beräknats ökade med 3,000 kronor.

Driftkostnaderna.

I sitt samtidigt avlålna förslag till driftkostnadsstat för statens vattenfallsverk under år 1939 har vattenfallsstyrelsen beräknat driftkostnaderna för nämnda år till 25,090,000 kronor, innebärande en ökning av 1,313,000 kronor i förhållande till den för innevarande år fastställda driftkostnadsstaten.

Härvid ha kraftverkens driftkostnader beräknats ökade med 1,135,000 kronor. Kostnaderna för drift och underhåll av särskilda förvaltningsobjekt ha minskats med 140,000 kronor, beroende på att kostnaden för bränsle till Västerås ångkraftstation för år 1939 beräknats till 900,000 kronor, innebärande en minskning med 930,000 kronor i förhållande till den för innevarande år medtagna bränslekostnaden. Att denna kostnadspost kunnat reduceras på detta sätt sammanhänger med att Vänerns reglering tagits i bruk, och att allt större kraftbclopp beräknas kunna överföras från Norrland till centralblocket.

Kraftverkens allmänna omkostnader ha ökats med 600,000 kronor och avsättningen till förnyelsefond med 675,000 kronor. Utav de allmänna omkostnadernas höjning hänföra sig 200,000 kronor till styrelsens gemensamma driftkostnader, 175,000 kronor till pensionskostnader, varjämte 90,000 kronor utgöra ökning i lokalförvaltningarnas administrationskostnader. Vidare ha diverse kostnader och oförutsedda utgifter upptagits till ett med 120,000 kronor höjt belopp.

Kanalverkens och fastighetsförvaltningens driftkostnader ha höjts med

115,000 resp. 63,000 kronor, bland annat på grund av vissa planerade större underhållsarbeten, höjda pensionskostnader samt ökad avsättning till förnyelsefond för nytillkomna fastigheter i Stockholm.

Under budgetåret 1939/40 torde av 1940 års överskott för kraftverken kunna inlevereras till statsverket ett belopp som med 400,000 kronor överstiger vad som av 1939 års överskott inlevereras under budgetåret 1938/39. Den totala inlevereringen från kraftverken under förstnämnda budgetår skulle således uppgå till 21,765,000 + 400,000 = 22,165,000 kronor.

I enlighet med vad sålunda anförts får vattenfallsstyrelsen föreslå, att det inkomstöverskott å statens vattenfallsverks rörelse, som bör upptagas i riksstaten för budgetåret 1939/40 beräknas på följande sätt:

Kraftverk............................ kronor 22,165,000

Kanalverk........................... » 345,000

Fastighetsförvaltning.................. » 240,000

Summa kronor 22,750,000.»

Vattenfallsstyrelsens förestående beräkning av statens vattenfallsverks överskott under budgetåret 1939/40 finner riksräkenskapsverket i och för sig stå

Riksräkcnskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1939/40. 101

i överensstämmelse med de allmänna antaganden rörande konjunkturutvecklingen, från vilka riksräkenskapsverket vid sin inkomstberäkning utgått. Vid angivna förhållande har riksräkenskapsverket allenast vidtagit sådan jämkning av de av vattenfallsstyrelsen föreslagna riksstatsbeloppen, att berörda inkomsttitlars summa höjes till jämnt 23 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket får fördenskull hemställa, att inkomsterna från kraftverken, kanalverken och fastighetsförvaltningen för budgetåret 1939/40 beräknas till respektive 22,400,000 kronor, 350,000 kronor och 250,000 kronor och alltså för statens vattenfallsverk såsom helhet till 23,000,000 kronor.

Domänverket.

överskottet för domänverket har i riksstaten beräknats och enligt budgetredovisningen influtit med: I

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 14 november 1938 har domänstyrelsen rörande beräknandet av ifrågavarande titel för budgetåret 1939/40 yttrat följande:

»Domänverkets inkomster utgöras i huvudsak av inkomster från statsskogarna samt arrendemedel. Under det att de senare äro jämförelsevis konstanta år från år, kunna däremot de förra växla betydligt allt efter utvecklingen av läget på världsmarknaden för skogsindustriens produkter.

Beträffande det antagliga överskottet för 1938, vilket överskott är avsett att tillföras nämnda riksstatstitel under budgetåret 1938/39, får styrelsen anföra.

I sitt den 29 november 1937 avgivna generalförslag för år 1938 uppskattade domänstyrelsen överskottet av domänverkets verksamhet under sistnämnda år till 12 miljoner kronor. Sedan dess ha emellertid konjunkturerna avsevärt försämrats. Nedgången för 1938 neutraliseras å andra sidan därav, att under 1937 avslutades en del stora kontrakt om leverans under 1938 till de höga försäljningspriser, som gällde under 1937. Med beaktande av dessa på domänverkets resultat för 1938 inverkande omständigheter torde överskottet för 1938 numera kunna uppskattas till 9 miljoner kronor, eller det belopp, vartill detsamma är upptaget i riksstaten för budgetåret 1938/39.

Med avseende på utfallet av domänverkets verksamhet för år 1939 må framhållas, att rörelsen under 1939 icke påverkas av de gynnsamma kontrakt, som tidigare avslutats. Såsom styrelsen inledningsvis framhållit är domänverkets verksamhet i hög grad beroende av läget på världsmarknaden för skogsindustriens produkter. Huru denna marknad kan komma att ut-

102 Riksräkcnskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1939/40.

veckla sig under 1939 är ytterst vanskligt att nu uttala sig om. För närvarande äro emellertid priserna svaga och omsättningen begränsad. Med ledning av nuvarande konjunkturläge torde överskottet för 1939 kunna uppskattas till 5 miljoner kronor att inlevereras under budgetåret 1939/40.»

Enligt från domänstyrelsen under hand inhämtade uppgifter skulle domänverkets bokförda respektive beräknade inkomster, utgifter och överskott för vart och ett av åren 1937—1939 kunna sammanställas sålunda:

1937 Enligt

bokslutet

1938 Beräknat

1939 Beräknat

Miljoner kronor

Inkomster.

Skogsdomänerna:

Skogsförsäljningsmedel....................... 59.2a

Arrenden och hyror......................... 1-55

Diverse inkomster . . ........................ I-30

Säger för skogsdomänerna 62.10

Jordbruksdomänerna.......................... ^-69

Ersatt av förnyelsefonden (netto)................ 0. os

Summa inkomster 64.8"

Utgifter.

Administration............................... 7.9 6

Skogsdomänerna:

Avverknings- och förädlingskostnader......... 28.5 7

Övriga kostnader....... 10.13

Säger för skogsdomänerna 38.70

Jordbruksdomänerna.......................... I-31

Avsatt till förnyelsefonden (netto).............. —

Summa utgifter 47.9 7

Överskott

16.90 Med godtagande av domänstyrelsens förestående beräkning får riksräkenskapsverket föreslå, att i riksstatsförslaget för budgetåret 1939/40 inkomsten av domänverket upptages till 5,000,000 kronor.

Statens reproduktionsanstalt.

Beräknad Behållen

Inkomst inkomst

kronor kronor

Stegring + Nedgång — kronor

Budgetåret 1933/34

* 1934/35

» 1935/36

» 1936/37

. 1937/38

* 1938/39

Riksräkcnskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1939/40. 103

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 3 november 1938 har lantmäteristyrelsen beräknat inkomsten å ifrågavarande titel för budgetåret 1939/40 till 45,000 kronor.

I överensstämmelse härmed har riksräkenskapsverket i inkomsttabellen uppfört överskottet av statens reproduktionsanstalt med 45,000 kronor.

II. Riksbanksfonden.

Överskottet från denna fond, vilket hitintills redovisats under inkomsttiteln »Andel i riksbankens vinst», har i riksstaten beräknats och enligt budgetredovisningen influtit med:

, Beräknad Behållen Stegring +

inkomst inkomst Nedgång —

kronor kronor kronor

Budgetåret 1933/34 ............. 27,000,000 27,000,000 + 13,000,000

» 1934/35 7,000,000 7,000,000 —20,000,000

* 1935/36 3,000,000 4,250,000 — 2,750,000

» 1936/37 4,250,000 2,750,000 — 1,500,000

» 1937/38 1,000,000 3,900,000 + 1,150,000

> 1938/39 3,000,000

Att inkomsten för budgetåret 1933/34 uppgått till så stort belopp som 27 miljoner kronor sammanhänger med den av 1933 års riksdag beslutade omläggningen i fråga om riksbanksvinstens disponerande för riksstaten, varigenom vid övergången kunnat i riksstaten upptagas andel i riksbanksvinsten för såväl år 1932 som år 1933.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 1 december 1938 hava fullmäktige i riksbanken beräknat bankens nettovinst för år 1938 till omkring

1,600,000 kronor och för år 1939 till omkring 200,000 kronor.

Riksräkenskapsverket har i överensstämmelse härmed för budgetåret 1939/ 40 i inkomsttabellen uppfört inkomsten av riksbanksfonden med 200,000 kronor.

III. Statens allmänna fastighetsfond.

Fastighetsfonden tillkommande ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler skall i vad avser byggnadsstyrelsens delfond fortfarande fastställas med ledning av de kalkylerade hyresvärdena för olika fastigheter. För de övriga delfondernas vidkommande skall däremot ifrågavarande er-

104 Riksräkenskapsverkcts inkomstberäkning för budgetåret 1939/40.

sättning från och med innevarande budgetår bestämmas så, att full förräntning erhålles å det av respektive delfonder disponerade statskapitalet. I enlighet härmed och under förutsättning, alt den räntefot, vid vilken full förräntning skall anses vara för handen, alltjämt sättes till 4 procent, torde överskotten å dessa delfonder för budgetåret 1939/40 kunna beräknas på följande sätt.

Vid beräkningen av kapitalbehållningen den 1 juli 1939 har riksräkenskapsverket, på sätt framgår av ovanstående sammanställning, utgått från att vid ingången av budgetåret 1938/39 för investering i ifrågavarande delfonder disponibla medel komma att i sin helhet lyftas före nämnda budgetårs utgång. Även om de beräknade överskotten härigenom skulle komma att i någon nämnvärd grad överstiga de definitiva, påverkas statsregleringen likväl icke härav, eftersom ersättningsanslagen komma att upptagas i anslutning till de beräknade överskotten.

Det överskott, som skall beräknas å riksstaten för byggnadsstyrelsens delfond, blir beroende av den inkomst- och utgiftsstat, som kommer att fastställas för denna delfond för budgetåret 1939/40. Enligt av byggnadsstyrelsen till Kungl. Maj:t avgivet förslag till sådan stat skulle överskottet upptagas till 5,830,915 kronor. Härvid har styrelsen i fråga om beräkningen av de med posten för reparations- och underhållskostnader m. m. avsedda utgifterna samt utgifterna för avsättning till värdeminskningskonto utgått från att det bokförda byggnadsvärdet för färdiga byggnader den 1 juli 1939 skall komma alt uppgå till i avjämnat tal 104,272,000 kronor.

ökningen under budgetåret 1938/39 av byggnadsvärdet för färdiga byggnader — vilket, bortsett från sjöhistoriska museets byggnad, vid ingången av detta budgetår uppgick till avjämnat 95,146,000 kronor — har riksräken-* skapsverket, på sätt närmare framgår av ett av ämbetsverket denna dag avgivet utlåtande angående inkomst- och utgiftsstat för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1939/40, funnit böra, frånsett nämnda byggnad, beräknas till i runt tal 6,907,000 kronor. I enlighet härmed och då värdet å sjöhistoriska museets byggnad, för vilken byggnad någon avsättning till värdeminskningskonto icke skall äga rum, den 1 juli 1939 beräknas utgöra 980,000 kronor, skulle bokförda byggnadsvärdet för färdiga byggna-

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1939/40. 105

der vid sistnämnda tidpunkt komma att uppgå till sammanlagt 103,033,000 kronor.

Riksräkenskapsverket har, vad härefter beträffar beräkningen av byggnadsstyrelsens delfonds inkomster, i likhet med byggnadsstyrelsen utgått från att någon ändring av nu gällande regler för placeringen av fastighetsfondens förnyelsefondsmedel icke kommer att vidtagas före utgången av budgetåret 1939/40. Riksräkenskapsverket har vidare förutsatt, att de medel, som avsättas till värdeminskningskonto för budgetåret 1938/39, komma att insättas i riksgäldskontoret omedelbart efter påföljande budgetårs ingång. Dessa medel kunna, såsom närmare framgår av det följande, beräknas till i runt tal 790,000 kronor. Enligt vad riksräkenskapsverket under hand inhämtat från riksgäldskontoret torde ränteavkastningen kunna uppskattas till 3.1 procent. Riksräkenskapsverket har i överensstämmelse härmed höjt det av byggnadsstyrelsen under posten diverse inkomster upptagna beloppet med 9,650 kronor till 185,000 kronor.

Byggnadsstyrelsens beräkning av övriga inkomstposter har icke givit riksräkenskapsverket anledning till annan erinran än att riksräkenskapsverket funnit det för ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler beräknade beloppet, 8,870,825 kronor, böra avjämnas till 8,871,000 kronor.

Vid beräknandet av byggnadsstyrelsens delfonds utgifter har riksräkenskapsverket funnit sig böra sänka det av byggnadsstyrelsen under posten för reparations- och underhållskostnader m. m. upptagna beloppet med

21.000 kronor till 1,784,000 kronor. Detta har skett i anslutning till vad riksräkenskapsverket i det föregående anfört rörande beräkningen av byggnadsvärdet för den 1 juli 1939 färdiga byggnader.

Beträffande posten för avsättning till värdeminskningskonto får riksräkenskapsverket erinra om att riksräkenskapsverket med utlåtande den 31 oktober 1938, angående reglering av statens förmögenhetsställning per den 30 juni 1938 samt redovisningen av vissa anslagsreservationer vid budgetårsskiftet 1938, överlämnat en över fastighetsfondens fastighets- och värdeminskningskonton upprättad sammanställning, innefattande jämväl beräkning av årsavskrivning för budgetåret 1938/39. Med utgångspunkt från den i denna sammanställning för byggnadsstyrelsens delfond angivna årsavskrivningen, 790,231 kronor, samt den av riksräkenskapsverket i det föregående beräknade ökningen under budgetåret 1938/39 av byggnadsvärdet för färdiga byggnader har riksräkenskapsverket uppfört förevarande post med

877.000 kronor, vilket belopp understiger det av byggnadsstyrelsen beräknade med 23,000 kronor.

Det av byggnadsstyrelsen för hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler och arrenderade markområden beräknade beloppet, 955,260 kronor, har av riksräkenskapsverket avjämnats till 955,000 kronor.

Riksräkenskapsverket har slutligen funnit sig icke kunna tillstyrka byggnadsstyrelsens förslag om uppförande å fastighetsfondens stat av en post å

5.000 kronor för bestridande av i samband med förhyrning av lokaler för fastighetsfondens räkning uppkommande kostnader för annonsering, rit-

106 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1939/40.

ningskopiering och särskilda utredningar samt får till stöd för denna ståndpunkt framhålla, att samtliga kostnader för byggnadsstyrelsens verksamhet vid fastighetsfondens inrättande förutsattes skola bestridas från anslag ä riksstaten under sjätte huvudtiteln.

I enlighet med det anförda skulle överskottet å byggnadsstyrelsens delfond upptagas till (5,830,915 + 9,650 + 175 + 21,000 + 23,000 + 260 + 5,000 =)

5,890,000 kronor.

Med hänsyn bland annat till inrättandet av tre nya delfonder, nämligen en för vartdera av rikets två universitet samt en för karolinska sjukhuset, har riksräkenskapsverket — i syfte att ernå större överskådlighet i fråga om fastighetsfondens redovisning i riksstaten — funnit sig i detta sammanhang höra föreslå, att förevarande inkomsttitel uppdelas på särskilda undertitlar för de olika delfonderna samt att motsvarande uppdelning i förekommande fall genomföres beträffande ersätlningsanslagen under de olika huvudtitlarna.

På grund av vad sålunda anförts har riksräkenskapsverket i inkomsttabellen upptagit överskotten å fastighetsfondens olika delfonder sålunda:

Fångvårdsstyrelsens delfond.................................. kr. 308,000

Utrikesdepartementets » » 254,000

Medicinalstyrelsens > .................................. 1,769,000

Byggnadsstyrelsens » > 5,890,000

Uppsala universitets » » 184,000

Lunds universitets » » 141,000

Karolinska sjukhusets » » 280,000

Sammanlagt beräknas alltså överskottet å statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1939/40 till 8,826.000 kronor.

IV. Statens utlåningsfonder.

Överskotten från statens utlåningsfonder — exklusive den under denna rubrik till och med budgetåret 1937/38 upptagna fonden för låneunderstöd —- hava för nedanstående år sammanlagt beräknats till, respektive redovisats med följande belopp:

Beräknad Behållen Stegring +

inkomst inkomst Nedgång —

kronor kronor kronor

Budgetåret 1933/34 ........... 14,461,900 15,279,854 + 3,014,756

* 1934/35 14,176,600 15,875,709 + 595,855

» 1935/36 12,955,700 13,771,523 —2,104,186

» 1936/37 14,782,300 14,929,560 + 1,158,037

» 1937/38 13,579,600 14,088,833 — 840,727

» 1938/39 13,217,500

De under föreslående överrubrik till och med budgetåret 1937/38 redovisade fonderna allmänna järnvägslånefonden, bibanelånefonden, allmänna byggnadslånefonden och lånefonden för inköp av renar hava från och med budgetåret 1938/39 överförts till fonden för låneunderstöd, vilken fond från och med nu löpande budgetår i riksstaten upptagits såsom fristående titel.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1939/40. 107

1 särskilda skrivelser till riksräkenskapsverket hava statskontoret, riksgäldskontoret och fullmäktige i riksbanken uppskattat inkomsterna för de av dem förvaltade utlåningsfonderna för budgetåret 1939/40 till respektive 13,321,400 kronor, 358,400 kronor samt 280,000 kronor.

I anslutning till nämnda beräkningar har riksräkenskapsverket i inkomsttabellen upptagit nedanstående belopp såsom överskott från statens utlåningsfonder:

Statens bostadslånefond.................................. kronor 500,000

Lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörby.......... » 55,000

Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika familjer.......................................... » 350,000

Lånefonden för bostadsbyggande i städer och stadsliknande

samhällen............................................. * 400,000

Lånefonden för främjande av bostadsbyggande på landsbygden » 350,000

Lånefonden för lantarbetarbostäder........................ » 5,000

Statens bosättningslånefond................................ » 280,000

Lånefonden för anskaffning av motorvagnar m. m. åt enskilda

järnvägar............................................. * 60,000

Vattenkraftslånefonden................................... » 175,000

Luftfartslånefonden...................................... * 25,000

Studielånefonden......................................... » 35,000

Lånefonden för inköp av ädla avelsston................... * 100

Lånefonden för inköp av avelshingstar av ardennerras...... » 100

Lånefonden för inköp av avelsston av nordsvensk ras....... » 100

Statens kaninavelslånefond ................................ » 100

Statens fjäderfälånefond.................................. » 2,300

Gödselvårdslånefonden.................................... * 40,000

Statens kalkbrukslånefond................................ * 1,800

Statens fruktodlingslånefond.............................. » 100

Statens mejerilånefond................................... • 85,000

Jordbrukets maskinlånefond .............................. » 20,000

Spannmålslagerhusfonden................................. » 85,000

Spannmålskreditfonden................................... » 100

Statens sekundärlånefond för jordbrukare.................. » 275,000

Statens slakterilånefond.................................. * 7,000

Kraftledningslånefonden.................................. * 175,000

Egnahemslånefonden..................................... * 9,100,000

Jordförmedlingsfonden.................................... » 7,500

Arrendeegnahemsfonden.................................. * 165,000

Arrendelånefonden....................................... * 100

Arbetarsmåbrukslånef onden............................... » 100

Västerbottens och Norrbottens nybygges- och bostadsförbätt-

ringslånefond.......................................... * 3,500

Kolonisternas kreaturs- och redskapslånefond................ » 600

Statens avdikningslånefond............................... » 1,400,000

Täckdikningslånefonden................................... * 140,000

Allmänna nyodlingsfonden................................ » 4,000

Norrländska nyodlingsfonden.............................. » 1,000

Fiskerilånefonden........................................ » 110,000

Statens fiskredskapslånefond............................... » 100

Kommunskogslånef onden................................. » 1,000

Virkesmätningslånefonden................................. » 100

Lånefonden för inköp av gasgeneratorer för motordrift...... * 100

108 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1939/40.

Hemslöjdslånefonden..................................... kronor 1,700

Industrilånefonden....................................... » 30,000

Statens hantverkslånefond................................ » 30,000

Rederilånefonden........................................ » 15,000

Statens sekundärlånefond för rederinäringen................. » 23,400

Sammanlagt beräknas sålunda överskotten från statens utlåningsfonder för budgetåret 1939/40 till 13,959,900 kronor.

V. Fonden för låneunderstöd.

Ovanstående inkomster hava till och med budgetåret 1937/38 redovisats under statens utlåningsfonder. Från och med budgetåret 1938/39 har fonden för låneunderstöd i riksstaten uppförts som en särskild fristående titel, varjämte, såsom tidigare angivits, till fonden överförts behållningarna å allmänna järnvägslånefonden, bibanelånefonden, allmänna byggnadslånefonden samt lånefonden för inköp av renar.

Enligt skrivelse till riksräkenskapsverket den 11 november 1938 har riksgäldskontoret beräknat ränteinkomsterna för budgetåret 1939/40 från de å fonden för låneunderstöd redovisade lånen och låneunderstöden på följande

sätt:

Lån överförda från allmänna järnvägslånefonden..................... 658,200

Lån överförda från allmänna byggnadslånefonden.................... 6,400

Lånefonden för inköp av renar.................................... —

Ackordsiån åt jordbrukare m. m................................... 117,000

Låneunderstöd åt vissa egnahemsägare i Göteborgs och Bohus län...... 3,800

Låneunderstöd åt vissa fastighetsägare i Kiruna och Malmberget....... 5,800

Lån till anordnande av värmeanläggningar för vedeldning............. —

Lån till främjande av enskild företagsamhet......................... 190,000

Lån till främjande av beredning och avsättning av fisk m. m......... 8,000

Lån till kommunala beredskapsarbeten............................. 20,000

Lån till vissa åtgärder på skogshushållningens område................ 4,000

Diverse lån:

Föreningen till minne av Konung Oscar I och Drottning Jo-

sephina .............................................. 32,500

Mellersta Östergötlands järnvägar aktiebolag................ 8,200

Svenska Diakonissällskapet................................ 10,700

Föreningen Bergsbyns kalkbruk u. p. a..................... 400 51,800

Summa kronor 1,065,000

I anslutning härtill har riksräkenskapsverket i tabellbilagan uppfört inkomsttiteln fonden för låneunderstöd med 1,065,000 kronor.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1939/40. 109

VI. Fonden för statens aktier.

Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag.

Budgetåret 1933/34 » 1934/35

» 1935/36

- 1936/37

» 1937/38

* 1938/39

Beräknad

inkomst

kronor

20,000,000

17.500.000 Behållen

inkomst

kronor

Stegring + Nedgång — kronor

+ 1,405,217

26,495,969 + 26,495,969

12,920,009 —13,575,960

Inkomsten under budgetåret 1936/37 avsåg dels royalty för verksamhetsåren 1931/32—1935/36 och dels vinstutdelning för verksamhetsåret 1935/36. För verksamhetsåret 1936/37 har, på grund av stora avsättningar till bolagets reserv- och dispositionsfonder, någon vinstutdelning icke förekommit. Under innevarande budgetår har i royalty för verksamhetsåret 1937/38 influtit 15.27 miljoner kronor mot 14.61 miljoner kronor under föregående år. Statsverket påförda kommunalutskylder för staten tillkommande royalty hava under budgetåret 1937/38 belastats denna titel med 1.69 miljoner kronor. Enligt propositionen 1938: 321 har vinstutdelningen för motsvarande tid beräknats till 3 miljoner kronor.

För beräkning av den inkomst, som under budgetåret 1939/40 kan komma att inlevereras till statsverket, saknas ännu säkra hållpunkter. Med hänsyn till den nedgång i malmskeppningarna, som kunnat konstateras under hösten 1938, har riksräkenskapsverket emellertid preliminärt uppskattat inkomsten under budgetåret 1939/40 efter avdrag för staten påförda kommunalutskylder till 12 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket har i enlighet härmed i inkomsttabellen upptagit inkomsten av Luossavaara—-Kiirunavaara aktiebolag till 12,000,000 kronor. I

Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 25 oktober 1938 har aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet beräknat den staten under budgetåret 1939/40 tillkommande utdelningen å stamaktiekapitalet till 1,595,000 kronor.

110 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1939/40.

Riksräkenskapsverket har i inkomsttabellen upptagit inkomst av aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet till 1,595,000 kronor.

Aktiebolaget Jordbrukarbanken.

Denna inkomsttitel har först med budgetåret 1937/38 uppförts i riksstaten samt för nämnda budgetår och för budgetåret 1938/39 upptagits till 200,000 kronor. För budgetåret 1937/38 har emellertid någon behållen inkomst icke redovisats.

Enligt de av bolagsstämman fastställda vinst- och förlusträkningarna uppgick bankens nettovinst för år 1936 till omkring 890,000 kronor och för år 1937 till omkring 1,069,000 kronor. Båda vinstbeloppen hava i huvudsak tillförts bankens reservfond.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 18 november 1938 har banken meddelat, att överskottet av rörelsen för innevarande år beräknas icke komma att understiga fjolårets. Beträffande överskottet av nästkommande års rörelse kunde från bankens sida på nuvarande tidiga stadium något uttalande icke göras.

I enlighet med de av riksräkenskapsverket antagna allmänna förutsättningarna rörande konjunkturutvecklingen beräknar ämbetsverket bankens nettovinst för såväl år 1938 som år 1939 till omkring 1.0 miljon kronor. Vid sådant förhållande har riksräkenskapsverket ansett sig kunna utgå från att för vartdera året ett belopp av 0.5 miljon kronor disponeras för utdelning till aktieägarna.

Med stöd av vad sålunda anförts, har riksräkenskapsverket i inkomsttabellen upptagit inkomst av aktiebolaget Jordbrukarbanken med ett belopp av

500,000 kronor.

Svenska penninglotteriet aktiebolag.

I riksstaten för budgetåret 1938/39 finnes å kapitalbudgeten under rubriken »Kapitalinvestering, VI. Fonden för statens aktier», upptaget ett reservationsanslag å 100,000 kronor till tecknande av aktier i Svenska penninglotteriet aktiebolag, vars verksamhet skall börja den 1 januari 1939. Enligt proposition till 1938 års riksdag (nr 24) angående pcnninglotteriväsendet har utdelningen å aktiekapitalet tillsvidare ansetts böra maximeras till fyra procent. För redovisning av den staten sålunda tillkommande utdelningen bör i riksstaten under fonden för statens aktier uppföras en särskild inkomsttitel, benämnd »Svenska penninglotteriet aktiebolag».

I enlighet härmed har i inkomsttabellen uppförts inkomst av Svenska penninglotteriet aktiebolag med A,000 kronor.

Övriga aktiebolag.

Övriga å fonden för statens aktier bokförda aktieinnehav — Nya svenska stenkolsaktiebolaget Spetsbergen, aktiebolaget Industrikredit, Svenska spann-

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1939/40. 111

målsaktiebolaget och Kalix träindustriaktiebolag i likvidation — beräknas icke lämna någon avkastning under budgetåret 1939/40. Riksräkenskapsverket finner emellertid lämpligt att för redovisning av eventuellt inflytande inkomster från dessa icke särskilt specificerade bolag i riksstaten uppföres en särskild titel.

På grund härav hemställer riksräkenskapsverket, att en inkomsttitel benämnd övriga aktiebolag uppföres i riksstaten med ett formellt belopp å 100 kronor.

VII. Statens pensionsfonder.

Under förestående rubrik hava i riksstaten för innevarande budgetår uppförts särskilda inkomsttitlar för »Civila tjänstepensionsfonden», »Militära tjänstepensionsfonden» samt »Allmänna familjepensionsfonden». Ifrågavarande inkomsttitlar hava för sagda budgetår beräknats till respektive

1,450,000 kronor, 175,000 kronor och 3,800,000 kronor. I de sålunda beräknade inkomsterna ingår emellertid jämväl viss till budgetåret 1937/38 hänförlig ränteavkastning.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 12 november 1938 har statskontoret beräknat inkomsterna för budgetåret 1939/40 av ifrågavarande fonder till följande belopp:

Civila tjänstepensionsfonden...............kronor 1,100,000

Militära tjänstepensionsfonden............ » 150,000

Allmänna familjepensionsfonden........... » 3,200,000

Summa kronor 4,450,000.

Riksgäldskontoret har med skrivelse den 11 november 1938 angående beräkning av inkomsterna å riksstatstitlarna för statens av riksgäldskontoret förvaltade kapitalfonder till riksräkenskapsverket överlämnat en i ärendet upprättad promemoria, vari för budgetåret 1939/40 upptagits en inkomst från pensionsfonden för vissa riksdagens verk med ett belopp av 20,300 kronor. I promemorian anföres beträffande denna inkomstpost följande:

»Under rubriken 'Statens pensionsfonder' har upptagits en ny inkomsttitel 'Pensionsfonden för vissa riksdagens verk’, vilket sammanhänger därmed, att fullmäktige i riksgäldskontoret beslutit framlägga förslag om upphävande den 1 juli 1939 av gällande föreskrift om fondering för pensionsändamål inom det förvaltningsområde, som utgöres av riksdagens verk med undantag av riksbanken. I anslutning härtill skulle enligt fullmäktiges beslut de av riksgäldskontoret förvaltade tjänste- och familjepensionsfonderna för vissa riksdagens verk sammanslås till en fond, benämnd pensionsfonden för vissa riksdagens verk, vilken fond skulle erhålla karaktär av kapitalfond. Den nya kapitalfondens behållning beräknas vid början av budgetåret 1939/40 uppgå till omkring 655,000 kronor.»

I huvudsaklig anslutning till ovan angivna beräkningar har riksräkenskapsverket i inkomsttabellen upptagit nedanstående belopp såsom inkomster av statens pensionsfonder, nämligen:

112 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1939/40.

Civila tjänstepensionsfonden.............. kronor 1,100,000

Militära tjänstepensionsfonden............ » 150,000

Allmänna familjepensionsfonden.......... » 3,200,000

Pensionsfonden för vissa riksdagens verk .. » 20,000

Sammanlagt beräknas alltså inkomsterna från statens pensionsfonder för budgetåret 1939/40 till 4,470,000 kronor.

VIII. Övriga kapitalfonder.

Under inkomsttiteln övriga kapitalfonder, som för budgetåret 1938/39 första gången uppförts i riksstaten och därvid upptagits till 65,000 kronor, redovisas dels överskottet av statens spannmålslagerhus och kylhus och dels vissa ränteinkomster från icke särskilt specificerade kapitalfonder. Enligt skrivelse till riksräkenskapsverket den 11 november 1938 har riksgäldskontoret beräknat inkomsterna under budgetåret 1939/40 för denna titel på följande

sätt:

Fonden för anordnande av spannmålslagerhus och kylhus......... 30,000

Fonden för varukredit......................................... 3,900

Fonden för förlag till statsverket:

Lån för uppförande och utrustning av sjukhuspaviljong vid gami-

sonssjukhuset i Boden..................................... 16,100

Lotsverkets båtlånefond...................................... 15,000 31,100

Summa kronor 65,000

I överensstämmelse härmed har riksräkenskapsverket i tabellbilagan uppfört inkomsttiteln övriga kapitalfonder med 65,000 kronor.

Slutresultatet av riksräkenskapsverkets beräkningar rörande driftbudgetens inkomster för budgetåret 1939/40 jämförda med motsvarande för budgetåret 1938/39 i riksstaten upptagna, respektive av ämbetsverket nu uppskattade inkomstbelopp meddelas i efterföljande tablå.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1939/40. 113

1939/40 Nettoökning (+) resp.

Vid bedömandet av de för budgetåret 1939/40 beräknade sammanlagda inkomsterna i jämförelse med motsvarande inkomster enligt riksstaten för budgetåret 1938/39 och enligt det för samma budgetår nu uppskattade utfallet bör uppmärksammas den inverkan, som genomförandet av den beslutade omläggningen av inkomst- och förmögenhetsbeskattningen medför. Å ena sidan motsvarar den nya inkomst- och förmögenhetsskatten och den nya särskilda skatten å förmögenhet utom vissa tidigare utgående statsskatter jämväl den kommunala progressivskatten men däremot icke den för budgetåret 1938/39 utgående särskilda skatten å aktiebolags inkomst. Å andra sidan hava de nya skatterna dels beräknats efter en skattenivå, som med utgångspunkt från 1936 års taxering är att anse såsom lägre än den som tillämpats beträffande de för budgetåret 1938/39 utgående motsvarande skatterna, dels så avvägts, att de nya skatterna vid de taxerade inkomsternas nuvarande höjd även med tillämpande av samma skattenivå lämna en avsevärt lägre avkastning än de äldre skatterna. Med hänsyn till angivna förhållanden äro de för ifrågavarande båda budgetår beräknade skattebeloppen icke direkt jämförbara.

Stockholm den 9 december 1938.

Underdånigst

Erik Stridsberg

P. S. Runemark-

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 saml. Nr 1. Del 2.

114 Riksrökenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1939/40.

Utfallet av riksstat och tilläggs-

Miljoner

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1939/40. 115

stat för budgetåret 1937/38. Bilaga A.

kronor.

116 Riksräkenskapsverfeets inkomstberäkning för budgetåret 1939/40.

Bilaga B.

Utfallet av övergångsstaten för budgetåret 1987/38. 1

1 Royalty från Trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund.

2 Å riksbankens avbetalningslånefond reserverade vinstmedel. 8 Rusdrycksmedelsfondens behållning den 30 juni 1938.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1939/40.117

Bilaga C.

Beräkning rörande utfallet av riksstatens inkomstsida för budgetåret 1938/39. 1

A. Egentliga statsinkomster.

I. Skatter:

1. Mantalspenningar..................

2. Prästerskapets till statsverket indragna

tionde ..........................

3. Skatt på inkomst, förmögenhet och

rörelse:

a. Inkomst-och förmögenhetsskatt,

bevillning ..................

b. Särskild skatt å förmögenhet, be-

villning ....................

c. Extra inkomst- och förmögenhets-

skatt, bevillning ............

d. Särskild skatt å aktiebolags in-

komst, bevillning............

e. Utjämningsskatt, bevillning ....

f. Utskiftningsskatt och ersättnings-

skatt, bevillning ............

g. Bevillningsavgifter för särskilda

förmåner och rättigheter, bevillning ........................

h. Stämpelmedel, bevillning........

4. Automobilskattemedel, bevillning ....

5. Tullar och acciser:

a. Tullmedel, bevillning ..........

b. Accis å silke, bevillning........

c. Accis å margarin och vissa andra

fettvaror, bevillning..........

d. Tobaksskatt, bevillning........

e. Brännvinstillverkningsskatt, be-

villning ....................

f. Rusdrycksförsäljningsmedel, be-

villning:

«. Partihandelsbolag ........

p. Detaljhandelsbolag........

g. Omsättnings- och utskänknings-

skatt å spritdrycker, bevillning

h. Maltskatt, bevillning ..........

Säger för skatter

118 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1939/40.

nettomerinkomst

_ 45,420,800

1 Inkomsttitlar utan avräkning mot budgetutjämningsfonden beräknas lämna en nettomerinkomst av 8,520,000 kronor.

a Inkomsttitlar utan avräkning mot budgetutjämningsfonden beräknas lämna en nettomerinkomst av 6,155,000 kronor.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1939/40. 119

Bilaga D.

Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret 1939/40.

A. Egentliga statsinkomster.

I. Skaller:

1. Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse:

a. Inkomst- och förmögenhetsskatt, be-

villning .......................... 300,000,000 j

b. Särskild skatt å förmögenhet, bevill-

ning .............................. 29,000,000 j

c. Utskiftningsskatt och ersättningsskatt,

bevillning.......................... 500,000

d. Bevillningsavgifter för särskilda för-

måner och rättigheter, bevillning .... 300,000

e. Stämpelmedel, bevillning.............. 60,000,000

2. Automobilskattemedel:

a. Fordonsskatt, bevillning .............. 35,000,000

b. Bensinskatt, bevillning................ 95,000,000

3. Tullar och acciser:

a. Tullmedel, bevillning ................ 180,000,000

b. Accis å silke, bevillning.............. 2,250,000

c. Accis å margarin och vissa andra fett-

varor, bevillning.................... 27,000,000

d. Tobaksskatt, bevillning .............. 108,000,000

e. Brännvinstillverkningsskatt, bevillning 20,000,000

f. Rusdrycksförsäljningsmedel, bevillning:

«. Partihandelsbolag .............. 19,000,000

fi. Detaljhandelsbolag.............. 23,000,000

g. Omsättnings- och utskänkningsskatt å

spritdrycker, bevillning ............ 100,000,000

h. Maltskatt, bevillning.................. 33,000,000

II. Uppbörd i statens verksamhet:

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

9.

Y attendomstolsavgifter..............................

Inkomster vid fångvården..........................

Inkomster vid statens uppfostringsanstalt å Bona .... Bidrag till riksförsäkringsanstalten och försäkringsrådet

Bidrag till pensionsstyrelsen ........................

Inkomster vid statens tvångsarbets- och alkoholistanstalter ........................................

Inkomster vid statens skyddshem....................

Inkomster vid statens bakteriologiska laboratorium .. Inkomster vid statens rättskemiska laboratorium ....

Kronor

389,800,000

130,000,000

512,250,000

40,000

40.000 1,450,000

375,000

30.000 Kronor

1,032,050,000

120 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1939/40.

ltiksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1939/40. 121

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 saml. Nr 1. Del 2.

122 Riksräkenskapsvcrkets inkomstberäkning för budgetåret 1939/40,

3H8838. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1939.

Tabellarisk översikt över riksstatens utveckling.

1 Bilaga B.

Tabellarisk översikt över riksstatens utveckling.1

Riksstatens inkomstsida.

Tabell 1.

Utvecklingen budgetåren 1930/31—1939/40.

1 Korrigering har icke verkställts för inkomster resp. utgifter, som äro upptagna é tilläggsstat.

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 samt. Nr 1■ Del 2.

2 Tabellarisk översikt över riksstatens utveckling,

Tabell 2.

Förändringar budgetåren 1938/39—1939/40.

Egentliga statsinkomster:

I. Skatter ........................

II. Uppbörd i statens verksamhet ....

III. Bidrag från folkpensioneringsfonden

IV. Diverse inkomster ..............

Inkomster av statens kapitalfonder:

I. Statens affärsverksfonder.........

II. Riksbanksfonden .................

III. Statens allmänna fastighetsfond ...

IV. Statens utlåningsfonder...........

V. Fonden för låneunderstöd .......

VI. Fonden för statens aktier ........

VII. Statens pensionsfonder...........

VIII. Övriga kapitalfonder.............

Tabellarisk översikt över riksstatens utveckling.

3 Riksstatens utgiftssida.

TabeU 3.

Utvecklingen budgetåren 1930/31—1939/40.

4 Tabellarisk översikt över riksstatens utveckling.

Tabell 4.

Förändringar budgct&ren 1938/39—1939/40 av utgifter att bestridas av skattemedel.

Tabellarisk översikt över riksstatens utveckling.

5 Tabell 5.

Fördelningen 1 förslaget till riksstat för budgetåret 1939/40 av anslagen till avskrivning av nya kapitalinvesteringar & departement och fondgrupper.

(Milj. kr.)

Tabell 6.

Förändringar budgetåren 1938/39—1939/40 av kapitalinvesteringar.

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 saml. Nr 1. Del 2.

397011. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1939,

Tabell 7.

CJ

Förändringarna 1 första—elite samt trettonde huvudtitlarnas slutsummor enligt riksstatsförslaget jämfört med riksstaten för budgetåret 1938,39 med uppdelning av förändringarna 1 vissa kategorier och med särskilt angivande av olika i

löneregleringen ingående faktorers inverkan å förändringarna.

1 Häri ingå dels höjning av anslaget till dyrtidstillägg åt lärare vid statsunderstödda undervisningsanstalter m. fl. med 4.43 milj. kr. dels höjning av anslaget till provisorisk avlöningsförstärkning åt vissa befattningshavare vid folkskoleväsendet m. m. med 0.50 milj. kr.

Tabellarisk översikt över riksstatens utveckling.

Bilaga till

1939 års statsverksproposition.

Utgifter å driftbudgeten.

För flera huvudtitlar gemensamma frågor.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari 1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld, Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, föredrager vissa för flera huvudtitlar gemensamma frågor och anför därvid:

1. Den allmänna löneregleringen.

Löneregleringsarbetets omfattning. Civila avlöningsreglementet, som träder i kraft den 1 juli 1939, omfattar — på några undantag när — i dess av 1938 års riksdag godkända lydelse samtliga de befattningshavare, vilkas avlöningsförhållanden äro reglerade genom gällande avlöningsreglementen för allmänna civilförvaltningen, kommunikationsverken, provinsialläkarstaten, domänverket samt lots- och fyrstaten. Undantagna äro bland andra provinsialläkarna och distriktsveterinärerna.

Förslag om lönereglering och inordnande under civila avlöningsreglementet av vissa ytterligare grupper av statsanställda befattningshavare torde böra underställas årets riksdag. I annat sammanhang anmäles i dag förslag om lönereglering för landshövdingarna. Vidare föreligga förslag om lönereglering för provinsialläkarna och distriktsveterinärerna ävensom för or-

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 samt. Nr 1. Del 3.

Utgifterna.

dinarie lärare m. fl. och vaktmästarpersonalen vid statens undervisningsväsende. Sedan remissbehandlingen av dessa förslag slutförts, torde de få anmälas för avlåtande av proposition till riksdagen. Vidare torde förslag böra föreläggas riksdagen angående lönereglering för vissa professorer vid konsthögskol an.

I detta sammanhang må anmärkas, att förslag i dag framläggas till ändrade avlöningsbestämmelser vid utrikesrepresentationen. Förslaget innefattar ändring av de föreskrifter beträffande ifrågavarande personals avlöningsförhållanden, som äro intagna i civila avlöningsreglementet.

Civila avlöningsreglementet omfattar icke beställningshavare vid försvarsväsendet. Förslag till lönereglering för försvarsväsendets ordinarie personal har nu framlagts av 1936 års lönekommitté och torde, efter slutförd remissbehandling, böra läggas till grund för framställning till årets riksdag.

De löneregleringar, som hittills berörts, avse ordinarie personal. Beträffande icke-ordinarie befattningshavare vid civila statsförvaltningen föreligger förslag från 1936 års lönekommitté till lönereglering efter civila avlöningsreglementets grunder. Förslaget innebär, bland annat, att vissa ytterligare grupper av icke-ordinarie befattningshavare skola inordnas under kategorien extra ordinarie tjänstemän. Också nu berörda förslag torde böra föranleda framställning till årets riksdag. Om lönekommittén under våren hinner avlämna förslag till lönereglering för försvarsväsendets icke-ordinarie personal — vilket för närvarande ej kan bedömas — torde även detta förslag böra föranleda beslut före ingången av nästa budgetår.

Vid 1937 års riksdag beslöts lönereglering för folk- och småskollärarna, grundad på det gällande statliga lönesystemet. Nämnda lönesystem har enligt beslut av fjolårets riksdag från och med den 1 januari 1939 vunnit tilllämpning även på lärarna vid kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor, praktiska mellanskolor och högre folkskolor. Från och med nästa budgetår torde avlöningsbeloppen till ifrågavarande kommunalt anställda lärare böra anpassas efter civila avlöningsreglementets bestämmelser. Förslag härom torde få föreläggas riksdagen. Vad sålunda sagts bör gälla även nomadlärarna, vilka lönereglerats från och med den 1 juli 1938. I vad mån övriga föreskrifter i civila avlöningsreglementet kunna och böra göras tillämpliga å ifrågavarande lärarpersonal synes få bero på närmare utredning.

Den avlöningsrevision, vars aktuella omfattning sålunda angivits, synes böra förenas med en allmän reglering av nu gällande arvodesbelopp, å vilka för närvarande utgår reglerat eller oreglerat dyrtidstillägg, avseende dyrtidstilläggens avveckling. I det föreliggande budgetförslaget har ett första steg tagits mot en sådan reglering. Det har härvid i fråga om arvoden, fastställda av Kungl. Maj:t, ansetts nödvändigt att för nästa budgetår begränsa ombildningen till arvoden, som utgöra ersättning för bisysslor, men bibehålla de arvoden oförändrade, vilka utgöra ersättning för huvudsaklig sys-

Utgifterna.

selsättning. Ombildningen har icke heller ansetts böra för närvarande omfatta arvoden, som utgå till pensionerade officerare och underofficerare i s. k. arvodesbefattningar, och därmed jämförliga arvoden. Jämväl de inom utrikesförvaltningen till vissa tjänstemän utgående expektansarvodena hava lämnats orubbade.

I nämnda begränsade utsträckning har under budgetarbetet verkställts en allmän översyn över bisyssleai-voden, fastställda av Kungl. Maj:t. översynen har givit till resultat, att en ombildning av dessa arvoden ansetts kunna ske i betydande omfattning. Härvid hava i vissa fall, såsom då dyrtidstillägg för närvarande ej utgår å arvodet på grund av maximeringsbestämmelserna eller arvodesbeloppet är av lägre storleksordning, arvodena ansetts kunna bibehållas vid oförändrade belopp. I andra fall hava arvodesbeloppen uppräknats, i allmänhet med omkring 13 procent eller alltså samma procenttal som i fråga om nyreglerade verk tillämpas vid en levnadskostnadsindex av 162. I några fall har det icke ansetts påkallat att uppräkna arvodesbeloppen men väl att bereda nuvarande innehavare av arvodet personligt arvodestillägg. Beträffande enhetliga grupper arvodister har eftersträvats att ej åstadkomma någon ytterligare differentiering av arvodesbeloppen inom en och samma grupp i samband med dyrtidstilläggens borttagande. I vilka fall här avsedd arvodesreglering är ämnad att äga ruin, framgår av redogörelsen vid vederbörande punkter å de olika huvudtitlarna. Å arvoden, fastställda av vederbörande verk, bör dyrtidstillägg icke utgå från och med nästa budgetår. Den justering av arvodesbeloppen, som till följd härav kan visa sig skälig, bör ankomma på verken.

Det stadium, i vilket löneregleringsarbetet befinner sig beträffande vissa befattningshavargrupper, föranleder att en del avlöningsanslag i riksstatsförslaget upptagits med allenast beräknade belopp. I fråga om andra huvudtiteln föranleder lönekommitténs förslag om lönereglering för icke-ordinarie personal, vilket förslag ännu ej kan slutligt prövas, att definitiva framställningar icke nu göras angående beräkning av nedre justitierevisionens, hovrätternas, häradsrätternas och vattendomstolarnas avlöningsanslag. Under fjärde huvudtiteln utbrytas de avlöningsanslag, som påverkas av det föreliggande förslaget till lönereglering för försvarsväsendets beställningshavare. Avlöningsanslaget för förste provinsialläkare och provinsialläkare m. fl. upptages med allenast beräknat belopp under femte huvudtiteln i anledning av den ifrågasatta löneregleringen för provinsialläkarna. Beträffande åttonde huvudtiteln äskas de anslag ej definitivt, som påverkas av de ifrågasatta löneregleringarna för det statliga och kommunala undervisningsväsendet samt för konsthögskolan. Förslaget om lönereglering för distriktsveterinärer föranleder utbrytning av veterinärstatens avlöningsanslag under nionde huvudtiteln. Vad angår tionde huvudtiteln föranleda löneregleringsförslagen för det statliga undervisningsväsendet, att navigationsskolornas avlöningsanslag upptages med endast beräknat belopp, samt förslaget till lönereglering för försvarsväsendets personal, att avlöningsanslaget till statens isbrytarverksamhet utbrvtes.

4 Utgifterna.

Löneplancr och kategoriindelning för icke-ordinarie tjänstemän. I förenämnda förslag till lönereglering för ickc-ordinarie personal vid civila statsförvaltningen har 1936 års lönekommitté framlagt nya löneplaner för extra ordinarie och extra tjänstemän.

Det har för budgetarbetet befunnits nödvändigt att redan nu taga ställning till ifrågavarande förslag. Härvid är beträffande löneplanen för extra ordinarie tjänstemän (löneplan Eo) att märka, att densamma bygger på förutsättningen att det nuvarande provisoriska lönetillägget till dessa tjänstemän skall avvecklas; i stället har lönen höjts med en löncklass. Efter en sådan omläggning av lönebeloppen skulle lönerna till extra ordinarie tjänstemän komma att praktiskt taget sammanfalla med lönerna till den hittillsvarande gruppen tjänstemän å extra stat, och enda skillnaden i lönehänseende mellan de båda grupperna skulle utgöra vissa särskilda slag av förmåner såsom semester, lön under olika slag av ledigheter m. m. Lönekommittén har emellertid föreslagit avskaffande av kategorien tjänstemän å extra stat. De befattningar å extra stat, som nu finnas skola enligt förslaget ombildas till extra ordinarie befattningar och — förutom i de enstaka fall då lönen för närvarande utgår enligt lönegrad i avd. A av allmänna civilförvaltningens löneplan — förenas med lön enligt den av kommittén föreslagna löneplanen för extra ordinarie tjänstemän. I angivna undantagsfall skall lönen utgå enligt motsvarande lönegrad i löneplanen B i civila avlöningsreglementet. Nuvarande innehavare av extra stats-tjänster skola enligt lönekommitténs förslag personligen berättigas åtnjuta samma särskilda förmåner (semester m. m.), som tillkomma ordinarie tjänstemän i motsvarande lönegrad.

Vad angår löneplanen för extra tjänstemän (löneplan Ex) innebär kommitténs förslag, att den nuvarande relationen till begynnelselönerna för ordinarie tjänstemän upprätthålles. Antalet löneklasser inom varje lönegrad har emellertid ökats från två till tre, varigenom slutlönen även framgent kommer att sammanfalla med begynnelselönen för motsvarande extra ordinarie befattningshavare.

I det föreliggande riksstatsförslaget hava lönerna till extra ordinarie och extra tjänstemän beräknats enligt de av lönekommittén framlagda löneplanerna, varjämte de nuvarande tjänstemännen å extra stat i stället upptagits såsom extra ordinarie tjänstemän. Det bar härvid icke ansetts nödvändigt, att, ehuru lönekommitténs förslag ännu ej kan upptagas till slutlig behandling, uppföra avlöningsanslagen med allenast beräknade belopp.

Löneregleringens inverkan på personalförteckningarna. Å de personalförteckningar, som hittills underställts riksdagen, äro upptagna dels samtliga vid vederbörande verk befintliga ordinarie befattningar — å ordinarie stat, övergångsstat eller indragningsstat — dels ock vid verket befintliga befattningar å extra stat.

Löneplanernas ändrade beteckningar i civila avlöningsreglementet hava iakttagits i de förslag till nya personalförteckningar, som framläggas under de olika huvudtitlarna. Ur personalförteckningarna hava uteslu-

Utgifterna.

tils tjänstemän å extra stat. Å andra sidan hava å personalförteckningarna upptagits extra ordinarie befattningar i högre lönegrad än den 20 :e, varigenom sålunda redovisats dels de nuvarande extra statstjänsterna och dels de extra ordinarie befattningar i högre löneställning, som redan nu finnas. Det har nämligen ansetts lämpligt, att inrättandet av dylika högre extra ordinarie befattningar underställas riksdagen. Vad sålunda sagts gäller givetvis icke beträffande de affärsdrivande verken.

Förutom en realprövning av den nuvarande lönenivån i allmänhet för de statsanställda och en översyn av gällande lönebestämmelser i övrigt skall löneregleringsarbetet omfatta en granskning av löneställningen med hänsyn till avvägningen mellan olika befattningshavargrupper inbördes, d. v. s. en översyn av tjänsteförteckningarna i vad avser befattningshavarnas inplacering i lönegrader. För de affärsdrivande verken pågår för närvarande utredning genom särskilt tillkallade sakkunniga rörande sådan tjänsteförteckningsrevision. De sakkunniga beräknas inom kort komma att slutföra sitt uppdrag, och det är min förhoppning, att deras förslag skall kunna underställas årets riksdag. Härefter bör revisionsarbetet fortsätta på andra områden. Förslag i ämnet hinner dock icke i denna del föreläggas årets riksdag. Med hänsyn härtill hava i personalförteckningarna tjänsterna uppförts i de lönegrader, som nu gälla, där icke undantagsvis av organisatoriska eller liknande skäl särskilda förslag till ändrad lönegradsplacering framlagts.

Löneregleringens inverkan på avlöningsstaterna. Avlöningsstaternas uppställning har bibehållits oförändrad med det undantaget att en ny förslagsvis beräknad post upptagits till rörligt tillägg.

Beträffande de särskilda anslagsposterna må framhållas följande.

Anslagsposten till avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat har beräknats efter hittills gällande principer men med utgångspunkt från civila avlöningsreglementets löneplaner. Därvid hava till ortsgruppen I i A-löneplanen hänförts tjänstemän å orter, där förhöjning med 120 kronor av det provisoriska dyrortstillägget nu förekommer, samt till ortsgruppen H hänförts tjänstemän å övriga orter, där provisoriskt dyrortstillägg för närvarande utgår. Tjänste- och familjepensionsavdragen hava avräknats med nuvarande belopp. Från anslagsposten böra, vad de ordinarie tjänstemännen angår, bestridas kostnaderna för sjukvård jämte läkemedel m. m. med undantag dock för ersättningar till verksläkare.

Beträffande anslagsposterna till avlöningar till tjänstemän å övergångsstat eller å indragningsstat gäller vad nyss anförts beträffande anslagsposten till avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat.

Anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj: t, har beräknats på samma sätt som hittills. I den mån arvodena ombildats enligt vad i det föregående anförts, har posten omräknats.

G rundavlönings posten under anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal har uppräknats med hänsyn till de nya löne-