med förslag till allmän beredskapsstat för budgetåret 1939/40

Kungl. Maj.ts proposition nr 242.

1 Nr 242.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till allmän beredskapsstat för budgetåret 1939/40; given Stockholms slott den 10 mars 1939.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet angående allmän beredskapsstat för budgetåret 1939/40, föreslå riksdagen att godkänna i protokollet berörda förslag.

Under Hans Majits

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott den 10 mars 1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld, Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler förslag till allmän beredskapsstat för budgetåret 1939/40 och anför därvid följande:

Fjolårets riksdag ställde genom en särskild finansfullmakt medel till Kungl. Maj:ts förfogande för finansiering av vissa företag m. m., lämpade att utföra i händelse av en väsentlig försämring av konjunkturläget inom landet eller inom vissa näringsområden. Fullmakten utformades såsom en beredskapsstat, genom vilken riksstaten kompletterades med vissa villkorliga medelsanvisningar, till vilkas finansiering riksdagen förbehöll sig att i efter- Itiliang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 242.

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

hand taga ställning och vilka därför kunde redovisas utanför budgetbalansen. Om finansfullmakten ifråga helt eller delvis utnyttjades, skulle detta ske genom fastställande av förskottsstat. Vidtagna dispositioner och frågan örn sättet för finansiering av verkställda utgifter skulle underställas riksdagen genom framläggande av tilläggsstat.

Det ekonomiska läget synes motivera, att medel även för nästföljande budgetår ställas till Kungl. Maj:ts förfogande i händelse av en konjunkturförsämring. Fullmakten torde lämpligen böra lämnas i samma ordning som för innevarande budgetår, alltså genom fastställande av en beredskapsstat i enlighet med av fjolårets riksdag prövade principer (jfr propositionen 1938:275). Sedan en ny inventering av föreliggande investeringsbehov m. m. verkställts genom vederbörande departements försorg, har nu förslag till beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upprättats inom finansdepartementet.

Med hänsyn till att för årets riksdag torde komma att framläggas proposition örn en särskild beredskapsstat för försvarsväsendet föreslår jag, att nu ifrågavarande beredskapsstat betecknas såsom allmän.

Det förslag till allmän beredskapsstat, som nu föreligger och vars olika anslag närmare motiveras av cheferna för av förslaget berörda departement (bil. 2—15), omfattar liksom den av fjolårets riksdag fastställda beredskapsstaten till övervägande delen anslag till arbeten, vilka ansetts under alla förhållanden böra komma till stånd och som kunna men — vid bibehållet konjunkturläge — ej behöva utföras under det budgetår staten avser. Därjämte ha emellertid liksom i fjol å beredskapsstaten upptagits krispolitiska anslag med skiftande ändamål. Förskottsanslagen å driftbudgeten uppgå -—exklusive de mot investeringsanslag svarande avskrivningsanslagen — till ett sammanlagt belopp av 170.2 miljoner kronor, varav 60.9 miljoner kronor under femte huvudtiteln och 91.2 miljoner kronor under sjätte huvudtiteln. Anslagen å kapitalbudgeten uppgå till sammanlagt 116.6 miljoner kronor, varav 44.1 miljoner kronor hänföra sig till affärsverksfonderna. Häremot svara avskrivningsanslag å sammanlagt 40.6 miljoner kronor.

Med åberopande av det anförda och av de förslag till riksdagen, varom, enligt vad som framgår av statsrådsprotokollet för denna dag, vederbörande departementschefer hemställt i avseende å anslag å allmän beredskapsstat för budgetåret 1939/40, föredrager chefen för finansdepartementet förslag till sådan stat, uppsatt i överensstämmelse med Kungl. Majrts enligt samma protokoll fattade beslut. Förslaget bifogas protokollet i detta ärende såsom bilaga 1.

Departementschefen hemställer härefter, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna det sålunda föredragna förslaget till allmän beredskapsstat för budgetåret 1939/40,

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

dels ock bemyndiga Kungl. Maj :t att, om så till följd av en väsentlig försämring av konjunkturläget inom landet eller inom vissa näringsområden prövas erforderligt, fastställa beredskapsstaten eller viss del därav att lända till efterrättelse såsom förskottsstat samt att ställa å förskottsstaten upp tagna anslag till vederbörande myndigheters förfogande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten, att proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet: R. Wcerneman.

Kungl. Maj.ts proposition nr 242.

5 Bilaga 1.

Allmän beredskapsstat för budgetåret 1939/40.

Driftbudgeten.

B.

Egentliga statsutgifter:

II. Justitiedepartementet..................... 68,000

IV. Försvarsdepartementet.................... 3,373,000

V. Socialdepartementet....................... 60,935,200

VI. Kommunikationsdepartementet............ 91,225,000

VII. Finansdepartementet....................... 80,000

VIII. Ecklesiastikdepartementet................. 46,000

IX. Jordbruksdepartementet................... 13,461,300

X. Handelsdepartementet..................... 1,050,000

Utgifter för statens kapitalfonder: lil. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar...............

Summa

Kronor

170,238,500

40,596,700

210,835,200

Kapitalbudgeten.

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

Egentliga statsutgifter.

II. Justitiedepartementet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

7 Egentliga statsutgifter.

IV. Försvarsdepartementet.

8 Kungl. Maj.ts proposition nr 242.

Egentliga statsutgifter.

V. Socialdepartementet.

Q* o

Kungl. Maj.ts proposition nr 242.

9 Egentliga statsutgifter.

VI. Kommunikationsdepartementet.

10 Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

Egentliga statsutgifter.

VII. Finansdepartementet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

11 Egentliga statsutgifter.

VIII. Ecklesiastikdepartementet.

cr »

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

Egentliga statsutgifter.

IX. Jordbruksdepartementet.

D.

Undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar m. m.

a

b

c

G. Lanthushållning i allmänhet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

13 Egentliga statsutgifter.

X. Handelsdepartementet.

14 Kungl. Maj.ts proposition nr 242.

Utgifter för statens kapitalfonder.

lil. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar.

Kungl. Maj.ts proposition nr 242.

16 Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

Kungl. Maj.ts proposition nr 242.

17 Kapitalinvestering.

I. Statens affärsverksfonder.

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 242. 2

18 Kungl. Maj:ts proposition nr 242■

Kungl. Majlis proposition nr 242.

19 Kapitalinvestering.

II. Luftfartsfonden.

CL O

20 Kungl. Maj:ts proposition nr 242-

Kapitalinvestering.

III. Statens allmänna fastighetsfond.

a

b

e

f

g

h

i

k

m

n

o

P

q

r

s

t

u

V

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

22 Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

Kapitalinvestering.

IV. Statens utlåningsfonder.

Kapitalinvestering.

V. Fonden för låneunderstöd.

Kapitalinvestering.

VI. Fonden för förlag till statsverket.

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

23 Bilaga 2.

Egentliga statsutgifter.

Andra huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsår enden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott den 10 mars 1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman,^Wigforss, Möller, Engberg, Sköld, Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Westman, anmäler härefter under justitiedepartementets handläggning hörande ärende angående egentliga statsutgifter å beredskapsstaten för budgetåret 1939/40 samt anför därvid följande.

F. Uppfostringsanstalter för minderåriga förbrytare.

[1.] a. Statens uppfostringsanstalt å Bona: Uppförande av ny ladugårdsbyggnad. Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag i propositionen nr 275 med förslag till beredskapsstat för budgetåret 1938/39 (bilaga 2, punkt 1) upptog 1938 års riksdag, under rubrik Statens uppfostringsanstalt å Bona: Uppförande av ny ladugårdsbyggnad, å beredskapsstat för sagda budgetår ett förskottsanslag av 68,000 kronor (jfr riksdagens skrivelse nr 419).

Som det planerade byggnadsföretaget ansetts icke med nödvändighet behöva komma till utförande under nästa budgetår, har något motsvarande anslag icke upptagits i riksstatsförslaget för budgetåret 1939/40. Medel för ifrågavarande ändamål torde emellertid böra äskas å beredskapsstaten för sistnämnda budgetår. Rörande behovet av den nya ladugården samt kostnaderna för dess uppförande torde få hänvisas till redogörelse i 1938 ars proposition (s. 31 ff.).

På grund av det anförda hemställer jag, alt Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

24 Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

att till Statens uppfostringsanstalt å Bona: Uppförande av ny ladugårdsbyggnad å beredskapsstat för budgetåret 1939/ 40 upptaga ett förskottsanslag av ..........kronor 68,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla.

Ur protokollet: Ragnar Kihlgren.

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

25 Bilaga 3.

Egentliga statsutgifter.

Fjärde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott den 10 mars 1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld, Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler härefter under försvarsdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga statsutgifter å beredskapsstaten för budgetåret 1939/40 samt anför därvid följande.

D. Lantförsvaret.

Byggnader m. m.

[1.] a. Ombyggnad av manskapsbaracken vid Svea ingenjörkårs förläggning på Laxön. På förslag av Kungl. Majit anvisade 1937 års riksdag för budgetåret 1937/38 ett reservationsanslag av 45,000 kronor till vissa nybyggnadsarbeten m. m. vid Svea ingenjörkårs förläggning på Laxön.

För samma ändamål upptog 1938 års riksdag, likaledes på förslag av Kungl. Majit, å beredskapsstat för budgetåret 1938/39 ett förskottsanslag av

80,000 kronor, för vilket nybyggnader för kokinrättning och marketenteri samt mathallar voro avsedda att komma till utförande.

Då det ansetts vara synnerligen önskvärt, att nyssnämnda byggnader snarast möjligt komma till utförande, har i 1939 års statsverksproposition (fjärde huvudtiteln, p. 68) föreslagits, att för ändamålet måtte i riksstaten för budgetåret 1939/40 upptagas ett reservationsanslag av 80,000 kronor.

Såsom av statsverkspropositionen framgår har arméförvaltningen i sin skrivelse den 8 september 1938 rörande lantförsvarets medelsbehov för budgetåret 1939/40 anfört, att för fullföljande av ett av ämbetsverket tidigare angivet byggnadsprogram för förläggningen återstode utförandet av påbyggnad av manskapsbaracken, mot vilken anmärkning framställts särskilt rö-

26 Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

rande den trånga förläggningen på övre våningen, som erhölle dagsljus endast från en del smärre fönstergluggar. Dessa olägenheter kunde avhjälpas genom påbyggnad av väggarna och höjning av taket, för vilka arbeten arméförvaltningens fortifikationsstyrelse beräknat kostnaderna till 35,000 kronor.

Departements- För erhållande av tillfredsställande förläggningsförhållanden på Laxön sychefen. nes en ombyggnad av manskapsbaracken därstädes på sätt arméförvaltningen föreslagit vara av behovet påkallad. Jag tillstyrker därför, att en dylik ombyggnad må komma till stånd. Emot de av arméförvaltningen för ändamålet beräknade kostnaderna, 35,000 kronor, har jag icke något att erinra.

Ifrågavarande byggnadsföretag synes vara av den natur, att medel för bestridande av kostnaderna för detsamma lämpligen böra upptagas å beredskapsstaten för nästkommande budgetår.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Ombyggnad av manskapsbaracken vid Svea ingenjörkärs förläggning på Laxön å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga ett förskottsanslag av .. kronor 35,000.

[2.] b. Iståndsättande av vissa elektriska anläggningar. På av Kungl. Majit i propositionen nr 275 år 1938 gjord hemställan upptogs å beredskapsstat för budgetåret 1938/39 ett förskottsanslag av 420,000 kronor till iståndsättande av de elektriska anläggningarna i andra arméfördelningen tillhörande etablissement och byggnader i Östersund och Sollefteå.

Då det med hänsyn till de elektriska anläggningarnas tillstånd i de etablissement och byggnader, som här äro i fråga, ansetts vara synnerligen angeläget, att de avsedda iståndsättningsarbetena icke bleve uppskjutna på obestämd tid, har fråga om anvisande å riksstaten av medel till arbetena upptagits i innevarande års statsverksproposition (IV huvudtiteln, p. 71). Därvid har Kungl. Majit, under framhållande att det för dessa arbeten beräknade kostnadsbeloppet, 420,000 kronor, syntes kunna fördelas på fyra budgetår, föreslagit riksdagen att till arbetena för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 100,000 kronor.

Det för dessa arbeten ytterligare erforderliga beloppet, 320,000 kronor, synes lämpligen böra uppföras å beredskapsstaten för nästkommande budgetår. }'

Jag hemställer således, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Iståndsättande av vissa elektriska anläggningar å be-

redskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga ett förskottsan-

slag av ................................ kronor 320,000.

Kungl. Maj.ts proposition nr 242.

[3.] c. Exercishus för tekniska övningar vid Bodens ingenjörkår. Efter hemställan i ämnet av arméförvaltningen föreslog Kungl. Maj :t i propositionen nr 275 år 1938 riksdagen att till exercishus för tekniska övningar vid Bodens ingenjörkår å beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptaga ett förskottsanslag av 96,000 kronor.

Detta förslag blev av riksdagen bifallet.

Behovet av ett exercishus vid Bodens ingenjörkår motiverades i nyssnämnda proposition i främsta rummet med det i Boden rådande hårda klimatet, vilket under en stor del av vintern i det närmaste omöjliggör bedrivandet av vissa övningar utomhus. Då behovet alltjämt föreligger, synas medel för byggnaden böra upptagas jämväl å beredskapsstaten för nästkommande budgetår.

Jag hemställer därför, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Exercishus för tekniska övningar vid Bodens ingenjörkår å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga ett förskotlsanslag av........................kronor 96,000.

[4.] d. Verkstadsbyggnad för Skånska trängkåren. I propositionen nr 275 år 1938 föreslog Kungl. Maj:t riksdagen att till verkstadsbyggnad för Skånska trängkåren å beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptaga ett förskottsanslag av 95,000 kronor.

I propositionen lämnades en redogörelse för behovet av den nya verkstadsbyggnaden. Därvid framhölls, att möjlighet att inrymma kårens intendenturverkstäder i andra kåren tillhörande lokaler ej förefunnes och att den nuvarande anordningen med förhyrande av vissa verkstadsutrymmen inom enskild fastighet måste anses såsom allenast ett provisorium.

Förslaget i fråga blev av riksdagen bifallet.

De skäl, som föranledde upptagandet av medel för en verkstadsbyggnad vid Skånska trängkåren å beredskapsstaten för budgetåret 1938/39, föreligga alltjämt. Med hänsyn härtill synas medel för nämnda ändamål böra upptagas jämväl å beredskapsstaten för nästkommande budgetår.

Jag hemställer därför, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Verkstadsbyggnad för Skånska trängkåren å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga ett förskottsanslag av......................................kronor 95,000.

[5.] c. Kokinrättnings- och expeditionsbyggnader å Rcvingclied. I sin

skrivelse den 8 september 1938 rörande lantförsvarets medelsbehov för budgetåret 1939/40 har arméförvaltningen gjort framställning om anvisande av medel för uppförande av en ny kokinrättningsbyggnad och en ny expeditionsbyggnad vid Södra skånska infanteriregementets förläggningsplats å Revingehed samt därvid anfört följande:

28 Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

Departements-

chefen.

Förläggningsförhållandena å Revingehed hava sedan flera år i olika avseenden icke befunnit sig i del tillstånd, som varit önskvärt. Detta har varit föremål för uppmärksamhet vid inspektioner av fortifikationsstyrelsen, vid kasernvårds- och hälsovårdsinspektioner o. d. I den mån anslagstillgången det medgivit, hava dock åtgärder, särskilt under de senaste åren, av styrelsen blivit vidtagna för att råda bot på föreliggande missförhållanden.

Riksdagens militieombudsman har jämväl framställt anmärkningar mot denna förläggning. I skrivelse till fortifikationsstyrelsen den 14 oktober 1937 fäster han framför allt uppmärksamheten på de å Revingehed varande byggnaderna för tillredande av manskapets mat och för expeditionstjänst, vilka han finner vara alltför underhaltiga och otillräckliga även vid en förläggning av den korta varaktighet, som det i regel här är fråga om.

Arméfördelningschefen har i yttrande över militieombudsmannens iakttagelser i dessa hänseenden framhållit, att bristerna i nuvarande förhållanden i avseende på matlagning med denna förlagd till fyra små, från matsalsbyggnaderna fristående kokhus samt de därmed förenade olägenheterna äro allt för uppenbara för att behöva närmare beröras, och att nybyggnad av kokinrättning, som beräknats draga en kostnad av 125,000 kronor, är synnerligen av behovet påkallad.

Vidare bestyrker arméfördelningschefen, att nuvarande expeditionsbyggnad visat sig vara alltför trång, för att expeditionstjänsten skall fungera på ett tillfredsställande sätt, och framhåller, att ett lokalbehov örn ytterligare 11 runi med biutrymmen är behövligt, varjämte han för fyllandet av detta behov föreslår uppförande av ett monteringsfärdigt trähus. Ett sådant torde draga en kostnad av 30,000 kronor.

Arméförvaltningen, som funnit det vara av vikt, att nyssnämnda byggnadsarbeten snarast komme till utförande, har hemställt, att ett belopp av tillhopa 155,000 kronor måtte för ändamålet ställas till förfogande för nästkommande budgetår.

Av utredningen i ärendet synes framgå, att de av arméförvaltningen föreslagna byggnadsarbetena äro av behovet påkallade för avhjälpande av de påtalade bristerna vid förläggningen å Revingehed, dit Södra skånska infanteriregementet har sina övningar förlagda under vissa delar av året. Med hänsyn härtill och då jag icke har något att erinra mot de för ändamålet beräknade kostnaderna, tillhopa 155,000 kronor, tillstyrker jag, att dessa byggnadsarbeten komma till utförande.

Medel för arbetena i fråga synas lämpligen böra upptagas å beredskapsstaten för nästkommande budgetår.

Jag hemställer således, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Kokinrättnings- och expeditionsbyggnader å Revingehed å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga ett förskottsanslcig av....................kronor 155,000.

[6.] f. Ordnande av förläggningen å Grytans skjutfält. Arméförvaltningen har i sin skrivelse den 8 september 1938 rörande lantförsvarets medelsbehov för budgetåret 1939/40 gjort framställning om anvisande av medel

Kungl, niaj.ts proposition nr 242.

för ordnande av Norrlands artilleriregementes förläggning å Grytans skjutfält invid Östersund och därvid anfört följande:

Grytans skjutfält invid Östersund har under de senaste åren alltmera tagits i bruk för bedrivande av vinterutbildning. Därvid har förläggningen visat sig otillfredsställande och förenad med allvarliga risker för truppens hälsotillstånd. Sålunda kan truppen i sin helhet icke förläggas under tak, utan måste även förläggning i tält tillgripas. Utspisningen sker i en öppen mathall, och kokinrättningen medgiver på grund av otillräcklig storlek icke all matlagning inomhus. Därjämte saknas disk- och serveringsrum.

För avhjälpande av dessa mycket betydande olägenheter har arméförvaltningen upprepade gånger ingivit underdånig framställning om anvisning av härför erforderliga medel. Dessa framställningar hava icke föranlett någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

Enär efter genomförandet av 1936 års försvarsordning en utökning av förläggningsmöjligheterna blir erforderlig i högre grad än förut, och enär fordringarna på vinterutbildning allt mer trätt i förgrunden och förläggning till skjutfältet vintertid därför förekommer allt oftare, har arméförvaltningen velat bringa ärendet under Kungl. Maj:ts förnyade prövning.

Riksdagens militieombudsman har i rapport angående inspektion av Grytans skjutfält över förhållandena här anmärkt, bland annat, följande: Rökhuset hade endast utrymme för ångpannan, kokapparaterna och stekspisen. En del arbeten för matens tillredande och utportionerande måste utföras utanför kokhuset. All diskning försigginge i trälioar i ett litet trångt skjul ett stycke från kokhuset, och vatten måste bäras dit. Mathällen vore helt öppen utan golv och väggar och vore icke sammanbyggd med kokhuset, vilket vid regnväder vållade besvär vid matens hämtning. För manskapets inkvartering funnes tre baracker, vardera rymmande 70 man. På grund av regementets utökning till följd av 1936 års försvarsorganisation beräknades ytterligare två manskapsbarac.ker erforderliga.

Det av militieombudsmannen uppställda programmet för förbättrandet av förläggningen på skjutfältet är det, som arméförvaltningen senast i sitt anslagsäskande för budgetåret 1937/38 underställde Kungl. Maj:ts prövning och vars genomförande av fortifikationsdepartementet beräknades draga en kostnad av 93,000 kronor.

Regementschefen har emellertid i skrivelse till fortifikationsstyrelsen den 22 sistlidne augusti framhållit, att det vore fördelaktigare för regementet, om en vinterbonad förläggningslokal för 100 man bomme till utförande, att en sådan därjämte skulle fylla ett trängande behov av reservutrymme för förläggning vid större epidemier, samt att modernisering av kokhus och mathall borde för att möjliggöra vinterförläggning även omfatta dessa byggnaders förseende med centraluppvärmning. Genomförandet av det av regementschefen föreslagna byggnadsprogrammet, som tillstyrkts av arméfördelningschefen, finner arméförvaltningen vara den ändamålsenligaste lösningen av denna för regementet betydelsefulla förläggningsfråga.

Fortifikationsstyrelsen har beräknat kostnaderna för de föreslagna arbetenas utförande till 180,000 kronor.

I anslutning till vad sålunda anförts har arméförvaltningen hemställt, att för nästkommande budgetår ett belopp av 180,000 kronor måtte anvisas för ordnande av förläggningen å Grytans skjutfält.

30 Kungl. Majlis proposition nr 242.

Departements-

chefen.

Departements-

chefen.

Av vad arméförvaltningen anfört angående de nu rådande förhållandena vid Norrlands artilleriregementes förläggning å Grytans skjutfält lärer framgå, att en förbättring av denna förläggning är av behovet synnerligen påkallad. Vid frågans lösande torde det av chefen för regementet föreslagna byggnadsprogrammet i huvudsak böra följas. I enlighet härmed bör å skjutfältet uppföras en vinterbonad förläggningslokal för cirka 100 man, varjämte befintliga kokhus- och mathallsbyggnader böra ombyggas och förses med centraluppvärmning. Emot de för ändamålet beräknade kostnaderna, 180,000 kronor, synes icke något vara att erinra.

Förevarande arbeten torde böra uppföras å beredskapsstaten för nästkommande budgetår.

Jag hemställer således, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Ordnande av förläggningen å Grytans skjutfält å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga ett förskottsanslag av..............................kronor 180,000.

[7.] g. Nytt exercishus vid Dalregementet. Arméförvaltningen har i sin förenämnda skrivelse den 8 september 1938 gjort framställning om anvisande av medel för uppförande av ett nytt exercishus vid Dalregementet och därvid anfört följande:

År 1916 nedbrann Dalregementets med gymnastikattiralj inredda exercishus. Nytt sådant uppfördes ej. I stället inmonterades gymnastikredskap i regementets andra exercishus. Detta uppvärmes med kokskaminer, och temperaturen kan vid sträng kyla endast med svårighet uppdrivas till omkring + 8 grader. Alla hygieniska anordningar saknas, vadan byggnaden vid användande såsom gymnastiklokal icke tillnärmelsevis fyller nutida krav.

Regementet har efter genomförandet av 1936 års härordning icke heller tillräckligt exercishusutrymme. Nackdelarna härav framträda särskilt vid de höstinryckande värnpliktigas utbildning, som härigenom försvåras i hög grad. Ett återuppförande av det nedbrunna exercishuset får fördenskull anses vara behövligt. Detsamma bör inredas med gymnastikredskap. Det nuvarande exercishuset kunde vid sådant fall under vintern användas endast såsom exercishus, under det att sommartid tillgång till tvenne gymnastiklokaler komme att finnas, vilket allt i hög grad skulle gynna utbildningen.

Kostnaden för uppförande av nytt exercishus med gymnastikinredning har av fortifikationsstyrelsen beräknats till 150,000 kronor.

Såsom av arméförvaltningens skrivelse framgår har Dalregementet tidigare haft två exercishus, varav det ena huvudsakligen avsetts för gymnastikändamål och det andra för exercisövningar under den kalla årstiden. Sedan det med gymnastikattiralj inredda huset nedbrunnit, hava såväl gymnastiksom exercisövningarna måst förläggas till det återstående exercishuset, vilket emellertid saknar hygieniska anordningar och därför icke fyller nutida krav på en gymnastiklokal. Härtill kommer, att utrymmet i detta exercishus numera, sedan manskapsstyrkan vid regementet efter genomförandet av

Kungl. Maj.ts proposition nr 242.

1936 års härorganisation ökats, icke är tillräckligt för bedrivande av såväl gymnastik- som exercisövningar i erforderlig utsträckning. Ett nytt exercishus synes därför vara behövligt, och jag anser mig böra biträda förslaget om uppförande av ett sådant. Medel för ändamålet torde böra upptagas å beredskapsstaten för nästkommande budgetår.

Jag hemställer således, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Nytt exercishus vid Dalregementet å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga ett förskottsanslag av .............................. kronor 150,000.

[8.] h. Tillbyggnad till Norrlands dragonregementes kasern. I sin fö-

renämnda skrivelse den 8 september 1938 har arméförvaltningen anfört följande:

I kasernbyggnaden vid Norrlands dragonregemente finnas ej dagrum och torkrum. Ej heller medgiver utrymmet inom byggnaden, att dylika inredas.

Visserligen har för att ersätta bristen på dagrum i varje korridor avskärmats ett utrymme, vari bord och bänkar placerats, men dessa anordningar måste betraktas som ett provisorium. Likaledes hava putsrummen genom provisorisk inredning även fått göra tjänst som torkrum, en anordning, som ur hygienisk synpunkt ej är tillfredsställande.

Efter att ytterligare hava framhållit, att såväl riksdagens militieombudsman som chefen för övre Norrlands trupper i skrivelser till arméförvaltningens fortifikationsstyrelse påtalat de brister, som vidlåda de nuvarande manskapsförläggningarna vid Norrlands dragonregemente, har ämbetsverket anfört:

Den enda framkomliga vägen för undanröjande av ovan påtalade brister synes arméförvaltningen vara uppförandet av en tillbyggnad till kasernens mittparti. Härigenom skulle var och en av de fyra skvadronförläggningarna kunna förses med toalettrum med W. C.-anläggning m. m., torkrum samt dagrum, varjämte samlingssal och filmlokal skulle erhållas. För arbetets utförande är enligt av fortifikationsstyrelsen utförd beräkning ett belopp av

100,000 kronor erforderligt.

Då de av arméförvaltningen föreslagna tillbyggnadsarbetena synas vara Departementsav behovet påkallade för undanröjande av de påtagliga brister, som i olika Zeferi. avseenden vidlåda de nuvarande manskapsförläggningarna vid Norrlands dragonregemente, tillstyrker jag, alt desamma komma till stånd. Emot de för ändamålet beräknade kostnaderna, 100,000 kronor, har jag icke något att erinra.

De för arbetena erforderliga medlen böra upptagas å beredskapsstaten för nästkommande budgetår.

Jag hemställer således, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att för Tillbyggnad till Norrlands dragonregementes kasern

å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga ett förskotts-

anslag av .............................. kronor 100,000.

32 Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

Departements-

chefen.

[9.] i. Skolskjutningsbana för Gotlands infanteriregemente. I sin fö-

renämnda skrivelse den 8 september 1938 har arméförvaltningen, under åberopande av en utav militärbefälhavaren på Gotland gjord framställning i ämnet, hemställt om anvisande av medel för anläggande av en skolskjutningsbana för Gotlands infanteriregemente och därvid anfört följande:

Regementet i fråga förfogar för närvarande över en korthållsbana, två skolskjutningsbanor, här nedan kallade östra och västra banan, örn vardera 12 tavlor för gevärs- och kulsprutegevärsskjutning samt en kulspruteskjutbana.

Såsom skäl för behovet av nyanläggning av skolskjutningsbana har militärbefälhavaren framhållit, att å den invid Östersjöns strand belägna västra banan, som även disponeras av Gotlands artillerikår för all skolskjutning med karbin, måste ofta långa uppehåll i skjutningarna göras för sjöfartens skull, att det visat sig alltmer erforderligt att taga ifrågavarande bana i bruk för kulspruteskjutning, varigenom densamma endast i mycket ringa utsträckning kunnat begagnas för skolskjutning med gevär och kulsprutegevär, samt att de stora svårigheter, som härigenom uppstått för medhinnande av föreskrivna^ skjutövningar med sistnämnda vapen, torde ökas i synnerligen hög grad på grund av värnpliktskontingentens ökning enligt 1936 års försvarsordning.

Vid av fortifikationsstyrelsens skjutbaneofficer å platsen företagna undersökningar har behovet av en ny skolskjutningsbana konstaterats vara synnerligen trängande, emedan utförandet av skolskjutning med gevär och kulsprutegevär icke torde vid regementet kunna utföras enligt gällande bestämmelser, därest blott den östra banan står till disposition.

Den av militärbefälhavaren föreslagna platsen för den nya skjutbanans anläggande invid östra banan har ur såväl byggnadsteknisk som säkerhetssynpunkt befunnits för ändamålet lämplig. Ändamålsenligheten av för nyanläggningen föreslagna åtgärder har även konstaterats.

Med anledning av vad ovan anförts och med särskilt framhållande av att Gotlands infanteriregemente, på grund av att artillerikåren i mycket stor utsträckning begagnar västra banan, har lägre sammanlagt tavelantal och mindre areal till förfogande å sina skjutbanor än övriga infanteriregementen, finner arméförvaltningen anläggandet av ytterligare en skolskjutningsbana för Gotlands infanteriregemente erforderligt.

Kostnaderna hava beräknats till 72,000 kronor.

Av utredningen i ärendet synes framgå, att ytterligare en skolskjutningsbana är behövlig vid Gotlands infanteriregemente, för att skjututbildningen vid regementet skall kunna bedrivas på ett fullt tillfredsställande sätt. Med hänsyn härtill anser jag mig böra biträda arméförvaltningens förslag om anläggande av en ny dylik bana. Det för ändamålet beräknade kostnadsbeloppet, 72,000 kronor, torde böra upptagas å beredskapsstaten för nästkommande budgetår.

Jag hemställer således, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Skolskjutningsbana för Gotlands infanteriregemente

å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga ett förskotts-

anslag av .............................. kronor 72,000.

Kungl. Majlis proposition nr 242.

[10.] j. Modernisering av tjänstebostäder. I sin skrivelse den 10 september 1937 angående lantförsvarets medelsbehov för budgetåret 1938/39 gjorde arméförvaltningen framställning om anvisande av medel för påbörjande av arbetet med anordnande av badrum i de lägenheter, som kronan tillhandahåller såsom tjänstebostäder för de militära beställningshavarna. Det antal badrum, som erfordrades, uppskattades i skrivelsen till cirka 560 stycken. Då kostnaden för varje badrum beräknades till 2,400 kronor, skulle den sammanlagda kostnaden för ifrågavarande ändamål uppgå till omkring

1.340.000 kronor*. Medelsanvisningen borde emellertid fördelas på ett antal år.

Vid anmälan av nämnda ärende inför Kungl. Maj:t i statsrådet den 31 mars 1938 framhöll min företrädare i ämbetet bland annat, att det syntes vara av fullgoda skäl påkallat, att en modernisering av kronans ifrågavarande tjänstebostäder igångsattes, därest kravet på skyldighet för den militära personalen att bebo desamma rimligen skulle kunna upprätthållas. De för ändamålet behövliga byggnadsarbetena syntes emellertid åtminstone till en del vara av natur att böra upptagas å beredskapsstaten för budgetåret 1938/39. Det belopp, som borde i nämnda ordning beräknas, syntes lämpligen kunna sättas till 500,000 kronor.

I enlighet härmed föreslog Kungl. Maj:t riksdagen att till anordnande av badrum i tjänstebostäder å beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptaga ett förskottsanslag av 500,000 kronor. Detta förslag blev av riksdagen bifallet.

I sin skrivelse den 8 september 1938 rörande lantförsvarets medelsbehov för budgetåret 1939/40 har arméförvaltningen gjort framställning örn att medel för anordnande av badrum i tjänstebostäder måtte upptagas å riksstaten för sistnämnda budgetår. Samtidigt har arméförvaltningen framhållit, att det ur byggnadstekniska. ekonomiska och praktiska synpunkter syntes vara fördelaktigt att i samband med anordnandet av badrum utföra tidsenliga centralvärme- och varmvattenanläggningar i tjänstebostäderna. Kostnaderna för dylika anläggningar i de tjänstebostäder, vilka med anlitande av förenämnda å beredskapsstaten upptagna förskottsanslag av 500,000 kronor skulle förses med badrumsinredning, har arméförvaltningen beräknat till

800.000 kronor.

I likhet med arméförvaltningen anser jag det vara praktiskt och ur ekonomisk synpunkt ändamålsenligt att i samband med anordnandet av badrum i tjänstebostäderna jämväl anläggningar för centralvärme med varmvatten komma till utförande i de bostäder, vilka icke redan äro försedda med dylika anläggningar. Emot de härför beräknade kostnaderna, 800,000 kronor, har jag icke något att erinra.

Jämte de för anordnande av badrum erforderliga byggnadsarbetena synas förevarande centralvärme- och varmvattenanläggningar böra upptagas å beredskapsstaten för nästkommande budgetår, där alltså för modernisering av

Bihang lill riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 242. 3

Departements-

chefen.

34 Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

tjänstebostäder torde böra upptagas ett belopp av tillhopa (500,000 +

800,000 =) 1,300,000 kronor.

Jag hemställer således, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Modernisering av tjänstebostäder å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga ett förskottsanslag av........................kronor 1,300,000.

E. Sjöförsvaret.

Flytande materiel och byggnader.

[11.] a. Brännoljecisterner för flottan. I propositionen nr 275 år 1938 föreslog Kungl. Majit riksdagen att till brännoljecisterner för flottan å beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptaga ett förskottsanslag av 1,300,000 kronor, motsvarande den beräknade kostnaden för den närmast erforderliga utbyggnaden av cisternutrymmena för flottans oljelagring. Detta förslag blev av riksdagen bifallet.

I sin skrivelse den 14 september 1938 rörande sjöförsvarets medelsbehov för nästa budgetår hemställde marinförvaltningen, att, därest medel härför icke kunde ställas till förfogande från beredskapsstaten för innevarande budgetår, för uppförande av ifrågavarande brännoljecisterner måtte för budgetåret 1939/40 anvisas ett reservationsanslag av 700,000 kronor. Då det syntes osäkert, huruvida ifrågavarande anläggningar kunde komma till utförande såsom beredskapsarbeten under den närmaste framtiden, men desamma finge anses vara av brådskande natur, fann jag mig vid anmälan inför Kungl. Majit i statsrådet den 4 januari 1939 av frågan om reglerandet av utgifterna under riksstalens fjärde huvudtitel böra tillstyrka, att å riksstaten för nästkommande budgetår till brännoljecisterner för flottan anvisades ett reservationsanslag å nämnda belopp, 700,000 kronor.

Det belopp, som härutöver erfordras för den planerade närmaste utbyggnaden, 600,000 kronor, torde böra upptagas å beredskapsstaten för nästkommande budgetår.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Brännoljecisterner för flottan å beredskapsstat för

budgetåret 1939/40 upptaga ett förskottsan-

slag av ................................ kronor 600,000.

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

[12.] b. Restaurering av Ainiralitetskyrkan i Karlskrona. I propositionen nr 275 år 1938 föreslog Kungl. Maj:t riksdagen att till restaurering av Amiralitetskyrkan i Karlskrona å beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptaga ett förskottsanslag av 135,000 kronor.

Detta förslag blev av riksdagen bifallet.

De skäl, som åberopats för upptagande av medel för ifrågavarande restaurering å beredskapsstat, bestå alltjämt. Medel för ändamålet torde därför böra upptagas jämväl å beredskapsstaten för nästkommande budgetår.

Jag hemställer sålunda, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Restaurering av Amiralitetskyrkan i Karlskrona å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga ett förskottsanslag av .............................. kronor 135,000.

[13.] c. Sjöfrontsbatterier i Karlskrona fästning. I sin skrivelse den 14 september 1938 rörande sjöförsvarets medelsbehov för budgetåret 1939/40 har marinförvaltningen — under åberopande av skäl, som ämbetsverket i särskild skrivelse samma dag anfört — hemställt, att ett belopp av 55,000 kronor måtte anvisas för uppställande av sjöfrontsbatterier i Karlskrona fästning.

Ifrågavarande framställning anser jag böra på det sätt bifallas, att medel för ändamålet upptagas å beredskapsstaten för nästkommande budgetår.

Anslagsfrågan är av sådan natur, att det icke synes mig lämpligt att till statsrådsprotokollet närmare redogöra för ärendets innebörd. Riksdagens vederbörande utskott torde därom erhålla upplysningar genom de handlingar, som tillhandahållas utskottet.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

alt till Sjöfrontsbatterier i Karlskrona fästning å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga ett förskottsanslag av......................................kronor 55,000.

36 Kungl. Majlis proposition nr 242.

F. Flygvapnet.

Byggnader, flygfält m. m.

[14.] a. Flygfältarbeten vid Bodens flygfält. I skrivelse den 31 augusti 1937 rörande flygvapnets medelsbehov för budgetåret 1938/39 hemställde flygförvaltningen, att medel måtte ställas till förfogande för utvidgning av flygfältet i Boden. Såsom motivering härför anförde ämbetsverket, bland annat, att det till Boden för sjuktransporter stationerade flygplanet under vissa delar av året i och för start och landning vore hänvisat till landflygfältet, som hade en areal av omkring 500 X 500 meter, men att det med hänsyn till de sjukas och den flygande personalens säkerhet vore önskvärt, att flygfältet kunde givas en sådan utsträckning, att rullningsbanor om 700 meter kunde anordnas. Härför erforderlig mark kunde erhållas dels genom överföring till flygvapnet av viss lantförsvaret tillhörig mark, dels ock genom förvärv av därutöver behövligt område, varför erfordrades ett till 80,000 kronor beräknat belopp. Erforderliga flygfältsarbeten i samband med den föreslagna utvidgningen beräknades därutöver, enligt ett av flygförvaltningen uppgjort förslag, draga en kostnad av likaledes 80,000 kronor.

Förenämnda framställning föranledde icke någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

Sedermera har Kungl. Majit, på särskild framställning av flygförvaltningen, genom brev den 6 maj 1938 förordnat, att förenämnda, lantförsvaret tillhöriga markområde i förvaltningshänseende skulle från och med den 1 juli 1938 överflyttas från arméförvaltningens fortifikationsstyrelse till flygförvaltningen för att tilläggas Bodens flygfält.

Under framhållande av nödvändigheten att å landflygfältet i Boden snarast gåves ett sådant omfång, att såväl ambulansflygningen i Boden som övrig flygning därstädes kunde bedrivas utan att flygpersonal och flygmateriel äventyrades, samt under erinran att redan för budgetåret 1938/39 medel ställts till flygförvaltningens förfogande för ordnande av flygplatsbelysning för landflygfältet, men att anordningarna härför i sin helhet icke lämpligen kunde komma till utförande förrän all för flygfältet erforderlig mark förvärvats, anmälde flygförvaltningen i skrivelse den 31 augusti 1938 ett medelsbehov för omförmälda ändamål av 160,000 kronor, därav 80,000 kronor för markförvärv och 80,000 kronor för flygfältsarbeten.

Med föranledande av nyssberörda hemställan har i årets statsverksproposition å kapitalbudgeten (bil. 2, punkten 11) under fonden för förlag till statsverket till markförvärv för utvidgning av Bodens flygfält äskats ett anslagsbelopp av 80,000 kronor; frågan om anvisande av erforderliga medel

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

för flygfältsarbeten ansåg jag mig däremot icke i då förevarande sammanhang böra föreslå till upptagande.

Av vad sålunda anförts framgår, att, för den händelse riksdagen finner Departement skäl bifalla förslaget örn medelsanvisning till markförvärv för utvidgning chefenav Bodens flygfält, ett belopp av ytterligare 80,000 kronor erfordras för iordningställande av förvärvade markområden. Jag finner mig böra förorda, att ett förskottsanslag för sistnämnda ändamål uppföres å beredskapsstat för nästkommande budgetår

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Flygfältarbeten vid Bodens flygfält å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga ett förskottsanslag av .............................. kronor 80,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla.

Ur protokollet: Lars Wikland.

Kungl. Maj.ts proposition nr 242.

39 Bilaga 4.

Egentliga statsutgifter.

Femte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet d Stockholms slott den 10 mars 1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld, Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Forslund, anmäler härefter under socialdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga statsutgifter å beredskapsstaten för budgetåret 1939/40 samt anför därvid följande.

B. Sociala verk och inrättningar.

[1.] a. Statliga och kommunala beredskapsarbeten. I proposition den 3 mars 1939, nr 178, har Kungl. Majit på min hemställan föreslagit riksdagen att för budgetåret 1939/40 till statliga och kommunala beredskapsarbeten anvisa ett reservationsanslag av 10,000,000 kronor. Berörda anslagsberäkning grundar sig å för närvarande rådande förhållanden under vilka en mera betydande arbetslöshet förekommer allenast i Norrland och vissa andra arbetslöshetstyngda områden. Jag har vid nämnda anslagsberäkning vågat räkna med en viss förbättring av skogsdistriktens sysselsättningsmöjligheter. Skulle denna utebliva eller skulle en mera påtaglig försämring av det ekonomiska läget för landet i dess helhet inträda, kommer uppenbarligen anslagsbehovet att avsevärt stegras. Med hänsyn därtill anser jag det nödvändigt, att å beredskapsstat för nästa budgetår upptages ett särskilt anslag till statliga och kommunala beredskapsarbeten.

I nyssnämnda proposition har jag lämnat en redogörelse för de åtgärder, som vidtagits för underlättande av ett snabbt igångsättande av beredskapsarbeten av olika slag i händelse av en inträdande kris.

Det anslag, som för bär ifrågavarande ändamål bör upptagas å beredskapsstat, synes mig böra bestämmas till 40,000,000 kronor. I fråga örn an-

40 Kungl. Maj:ts provosition nr 242.

slagets disposition torde böra gälla enahanda regler, som i omförmälda pro position förordats beträffande det där behandlade anslaget.

På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Hajd måtte föreslå riksdagen

att till Statliga och kommunala beredskapsarbeten å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga ett förskottsanslag av .......................... kronor 40,000,000.

[2.] b. Avsättning till fond för lån och subventioner till främjande av enskild företagsamhet. Genom beslut av 1933 års riksdag anvisades för budgetåret 1933/34 till lån till främjande av enskild företagsamhet ett anslag av 10,000,000 kronor. Likaledes anvisades till subventioner till främjande av enskild företagsamhet för samma budgetår ett anslag av 3,500,000 kronor. För förstnämnda ändamål anvisades ytterligare för budgetåret 1934/35 ett reservationsanslag av 3,000,000 kronor, varjämte riksdagen medgav, att det för budgetåret 1933/34 till subventioner anvisade anslaget finge disponeras jämväl för lån. Från och med budgetåret 1934/35 har alltså gällt, att båda de ifrågavarande anslagen kunnat tagas i anspråk för låneverksamheten. Med hänsyn till gällande regler för dispositionen av reservationsanslag föreslog Kungl. Majit i proposition till 1937 års riksdag, att riksdagen ville medgiva, att kvarstående reservationer å nyssnämnda båda anslag måtte av Kungl. Majit få disponeras jämväl under budgetåret 1937/38, därvid tilllika förordades viss jämkning i de för dispositionen av anslagen gällande grunderna. Riksdagen biföll Kungl. Majits ifrågavarande förslag. I främsta rummet avsåg sagda jämkning, att medel av Kungl. Majit skulle få disponeras för grundande av nya och utvidgning av redan bestående företag, främst inom de av arbetslöshet svårast hemsökta delarna av landet. I överensstämmelse med beslut vid 1938 års riksdag hava återstående medel av dessa anslag från och med budgetåret 1938/39 bokförts under en särskild fond, benämnd fonden för lån och subventioner till främjande av enskild företagsamhet. Det belopp av fonden, som ännu kvarstår outnyttjat, uppgår för närvarande till omkring 250,000 kronor.

På grund av de erfarenheter, som föreligga rörande den hittills med anlitande av nämnda anslag bedrivna verksamheten, synes det mig uppenbart, att för den händelse ett försvårat arbetslöshetsläge under loppet av nästkommande budgetår skulle inträda, det vore av stor betydelse att kunna fullfölja stödverksamheten, i syfte att dels förekomma nedläggandet av företag, dels möjliggöra grundandet inom de svårast hemsökta landsdelarna av nya företag. Med hänsyn till det obetydliga belopp, som kvarstår under nyssnämnda fond, synes det mig nödvändigt att ytterligare medel ställas till Kungl. Majits disposition i händelse av en konjunkturförsämring. Jag finner mig därför böra föi'orda, att å beredskapsstat upptages ett anslag för avsättning till fonden. Anslagsbeloppet torde kunna bestämmas till 5,000,000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

att till Ansättning till fond för lein och subventioner till främjande av enskild företagsamhet å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga ett förskottsanslag av .......................... kronor 5,000,000.

[3.] c. Bidrag till främjande av bostadsbyggande på landsbygden. För

ifrågavarande ändamål anvisade 1938 års riksdag under femte huvudtiteln för budgetåret 1938/39 ett reservationsanslag av 2,500,000 kronor. 1939 års riksdag har för enahanda ändamål under samma huvudtitel å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1938/39 anvisat ett reservationsanslag av 1,500,000 kronor. Gällande bestämmelser i ämnet äro meddelade i kungörelsen den 30 juni 1937 (nr 654) angående förbättringsbidrag och nybyggnadslån med däri genom kungörelse den 27 maj 1938 (nr 245) gjorda ändringar.

I skrivelse den 20 september 1938 beräknade statens egnahemsstyrelse preliminärt, att för tillgodoseende av tillstyrkta och vilande ansökningar örn förbättringsbidrag krävdes 10,000,000 kronor utöver tidigare anvisade belopp.

I proposition den 3 mars 1939, nr 188, har Kungl. Majit på min hemställan föreslagit riksdagen att för budgetåret 1939/40 för ifrågavarande bidragsverksamhet anvisa ett reservationsanslag av 3,250,000 kronor. Samtidigt har föreslagits, att grunderna för erhållande av bidrag skulle i flera hänseenden ändras. Förslaget innebär så till vida en skärpning av bestämmelserna, som bidrag hädanefter skulle utgå efter en mera sträng behovsprövning än tidigare. Samtidigt föreslogs emellertid, att för personer, som icke kunde betecknas som medellösa, en helt ny låneform skulle skapas för bostadsförbättringsverksamheten på landsbygden, enligt vilken lån med 10 års räntefrihet skulle kunna utlämnas. Beträffande bidragens storlek skulle det absoluta maximibidraget höjas från 1,200 kronor till 2,000 kronor och det relativa maximibidraget från 50 °/o till 80 °/o. Vidare bör enligt propositionen nytt ansökningsförfarande äga rum. Av anslaget skulle slutligen en mindre del användas för viss premieverksamhet till sådana lantarbetarbostäder, som förses med vatten- och avloppsledning samt central uppvärmningsanordning eller vilka omfatta minst 3 rum och kök.

Med utgångspunkt från egnahemsstyrelsens omförmälda beräkningar skulle det återstående medelsbehovet å här förevarande område för redan inneliggande ansökningar kunna enligt för närvarande gällande bidragsgrunder uppskattas till (10,000,000 — 1,500,000 — 3,250,000=) 5,250,000 kronor. Att ett ännu större behov av medel till bostadsförbättringsverksamheten föreligger, framgår bland annat av den undersökning rörande bostadsförhållandena i Västernorrlands län, som verkställts av den s. k. Västernorrlandsutredningen, för vilken undersökning jag lämnat en redogörelse i nyssnämnda proposition. Med hänsyn till de föreslagna ändringarna i bidragsgrunderna och då nytt ansökningsförfarande är avsett alt tiga rum, synes mig lör nästa budgetår böra till förbättringsverksamheten å beredskapsstaten upptagas ett reservationsanslag av 10,000,000 kronor. Jag utgår härvid från alt beträffande anslagets användning skola gälla samma bestämmelser, som förordats i nyssnämnda, proposition.

42 Kungl. Maj:ts proposition nr 242

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till främjande av bostadsbyggande på landsbygden å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga ett förskottsanslag av .................... kronor 10,000,000.

[4.] d. Bidrag till inrättande av pensionärshem. I proposition den 3 mars 1939, nr 177, har Kungl. Majit framlagt förslag rörande bidrag av statsmedel för ifrågavarande ändamål att utgå från och med den 1 juli 1939. För budgetåret 1939/40 har för ändamålet äskats ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor.

Under förutsättning att berörda förslag vinner riksdagens bifall, torde för ändamålet böra för nästa budgetår anvisas anslag jämväl å beredskapsstaten. Någon närmare erfarenhet rörande anslagsbehovet föreligger givetvis icke, men anslaget synes ej lämpligen böra upptagas till lägre belopp än 5,000,000 kronor.

På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till inrättande av pensionärshem å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga ett förskottsanslag av .............................. kronor 5,000,000.

C. Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.

[5.] a. Statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa flickor: Uppförande av byggnad för arbetshem. I skrivelse den 6 april 1936 anmälde styrelsen för statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa flickor i Vänersborg, att behov förelåge av ett arbetshem för äldre elever vid anstalten, samt hemställde, att Kungl. Majit måtte vidtaga åtgärder för vidare utredning i ämnet.

Styrelsen åberopade därvid en av dåvarande inspektören för sinnesslövården i riket A. Petrén avgiven berättelse över en den 26 mars 1936 verkställd inspektion, vari denna anfört bland annat följande.

En stor del av anstaltens 36 platser hade vid tillfället upptagits av överåriga elever. Av de intagna hade sålunda endast 16 varit skolelever, medan de övriga varit födda under åren 1910—1918.

Tidigare hade det ej mött något hinder att behålla överåriga elever, som ej varit i behov av vård i sluten anstalt, då några exspektanter ej funnits. Vid ifrågavarande tillfälle hade emellertid icke mindre än 7 flickor varit anmälda för intagning å anstalten, av vilka några väntat på inträde sedan våren och sommaren 1935. I anledning därav hade inspektören tagit närmare kännedom om de överåriga eleverna för att kunna giva råd angående deras förflyttning. Han hade därvid funnit, att två av dem lämpligen kunde omhändertagas å ett vanligt arbetshem för sinnesslöa flickor, varför han hänvisat att söka för dem till Talleröds arbetshem vid Strömsfors. För

Kungl. Majlis proposition nr 242.

en överårig elev hade redan plats tingats å Brotorps arbetshem i Närke, vilket samarbetade med Västra Marks sjukhus och vore avsett för sådana erotiskt betonade sinnesslöa flickor, som å ett vanligt arbetshem för sinnesslöa flickor skulle vara till skada för de där intagna men ej med nödvändighet behövde omhändertagas å sluten anstalt. Tvenne hade anmälts till Västra Marks sjukhus, enär de hade orosperioder, varunder de måste hållas isolerade. Då dessa flickor emellertid vida längre tider vore lugna och icke på något som helst sätt störande för de andra, hade inspektören tillrått, att ansökan även för dem gjordes till Brotorps arbetshem, så att de skulle kunna intagas där i avvaktan på ny orosperiod och sedan endast under sådana perioder vårdas å Västra Marks sjukhus. Beträffande det återstående klientelet hade inspektören funnit, att fem elever lämpligen borde anmälas till Västra Marks sjukhus.

Då erfarenheten visat, att långt ifrån alla sinnesslöa flickor, som på grund av vanart eller indisciplineral uppträdande blivit intagna å ifrågavarande uppfostringsanstalt, behövde efter uppnådd vuxen ålder överflyttas till en sluten anstalt av Västra Marks sjukhus karaktär, utan att åtskilliga av dem kunde omhändertagas å ett mindre arbetshem för sinnesslöa flickor, syntes det inspektören synnerligen önskvärt, att det anordnades ett sådant i anslutning till anstalten i Vänersborg genom uppförande av en nybyggnad för ändamålet. Det funnes så mycket större skäl att här följa den vanliga regeln inom sinnesslövården att anordna ett arbetshem såsom annex till skolhem som eleverna vid Vänersborgsanstalten i allmänhet trivdes väl och det vore all anledning att ordna så, att de ej behövde byta uppfostrarinna, då gott resultat av uppfostran erhållits.

I fråga om den vid en sådan utvidgning erforderliga personalen, hade föreståndarinnan givit uttryck åt den uppfattningen, att vävlärarinnan kunde flytta över till arbetshemmet och endast handarbetslärarinnan kvarstanna å skolhemmet för undervisning i handslöjd. Däremot måste en särskild lärarinna för teoretisk undervisning anställas, då den dittillsvarande ordningen, att denna undervisning helt åvilade föreståndarinnan, med det ökade antalet skolelever icke kunde fortsätta.

Vid styrelsens framställning var även fogad en av anstaltens föreståndarinna upprättad promemoria, vari föreståndarinnan betonat svårigheten att tillsammans fostra och undervisa elever i så varierande ålder som 11—26 år ävensom att placera de från den egentliga skolan utgångna eleverna å andra lämpliga anstalter. Flertalet hade ej behov av vård å Västra Marks sjukhus, och de privata arbetshemmen mottoge ej gärna elever med odisciplinerat uppträdande eller annan vanart. Möjligheterna för placering i kontrollerad familjevård av flickor från anstalten vöre också mycket små. Föreståndarinnan framhöll tillika, att genom anordnande av ett arbetshem kunde bättre utnyttjas de stora kunskaper i olika bandslöjd, som eleverna genom speciellt lagd undervisning iillägnat sig under den tid de vistades å anstaltens skolhem. Genom fortsatt utbildning i den arbetsart, de visat anlag för, kunde de åtminstone i någon mån bidraga lill sin försörjning.

Efter hörande av den pedagogiske inspektören för sinnesslöundervisningen förklarade sig skolöverstyrelsen i utlåtande den 24 april 1936 icke hava något att erinra emot anstaltsstyrelsens framställning.

Behovet av ett arbetshem i anslutning till anstalten i Vänersborg under-

44 Kungl. Maj.ts proposition nr 242.

ströks ånyo av sinnesslövårdsinspektören i en berättelse, som denne avgav över en den 28 juli 1937 verkställd inspektion av anstalten. Däri anfördes sålunda bland annat:

Sedan förra inspektionen, vid vilken 7 exspektanter funnits, hade sammanlagt 11 elever intagits. Detta hade kunnat ske endast därigenom, att ett motsvarande antal utskrivningar ägt rum. Frånsett utskrivning av en elev, som visat sig obildbar, och en elev, som var psykopat men ej vanartad i egentlig mening, hade de övriga utskrivningarna gällt sådana, vilkas skolutbildning varit avslutad. Av dessa hade 2 utskrivits till Talleröds arbetshem, 1 till Brotorps arbetshem och 6 till statens anstalt för asociala imbecilla av kvinnokön (Västra Marks sjukhus). Ytterligare en elev, vilken hade blivit överflyttad från skyddshem i maj 1932, ilade anmälts till Västra Marks sjukhus, enär hon under vissa perioder vore bråkig och störande.

Sedan förra inspektionen hade jämväl en lärarinna för den teoretiska undervisningen anställts, vilket möjliggjort en uppdelning av skoleleverna på två klasser. Emellertid funnes endast ett klassrum, så att den teoretiska undervisningen för de två klasserna måste ske på olika tider av dagen. Denna olägenhet skulle bli avhjälpt, därest förslaget om uppförande av en nybyggnad för arbetshemselever realiserades. Efter tillkomsten av ett särskilt arbetshem kunde nämligen en av de två arbetssalar, som nu funnes i skolhemmet, apteras till klassrum, och all vävning överflyttas till arbetshemmet.

Frånsett fördelarna för denna anstalt att få ett särskilt arbetshem — varigenom vunnes, att eleverna efter slutad skolutbildning ej behövde byta uppfostrarinna, där ej på grund av det psykiska tillståndet skäl av överflyttning till en anstalt med större resurser förefunnes — vore det i hög grad önskvärt, att det planerade arbetshemmet utan ytterligare dröjsmål bomme till stånd, enär stort behov av ökat antal platser för asociala imbecilla av kvinnokön numera förelåge. Antalet exspektanter vid Västra Marks sjukhus uppginge nämligen till över 70-talet, och även om ett stort antal överflyttningar från detta sjukhus till kvinnopaviljongen vid Vipeholms sjukhus verkställdes, när denna öppnades hösten 1937, torde de därigenom lediga platserna komma att bliva upptagna av straffriförklarade. Skulle skolhemmet även i fortsättningen kunna mottaga alla, för vilka ansökan ingåves från de statsunderstödda sinnesslöskolorna — vilka enligt gällande författning borde befrias från elever, som vöre skadliga för samlivet — bleve det nödvändigt, att det begärda arbetshemmet komme till stånd.

Byggnadsstyrelsen hade ock uti en år 1936 till Kungl. Majit ingiven femårsplan för statens byggnadsverksamhet anfört, att behovet av ifrågavarande arbetshem syntes vara väl motiverat och att styrelsen därför låtit uppgöra preliminära skisser till en dylik byggnad. Av dessa framginge, att byggnaden kunde beräknas draga en kostnad av omkring 225,000 kronor.

Inspektören tilläde, att det syntes honom självklart, att i och med den vidgade uppgiften från att vara en enbart pedagogisk anstalt till att bli en anstalt med jämväl socialt syfte, vilket följde med tillkomsten av ett arbetshem, borde anstaltens ställning i administrativt hänseende förändras därhän, att den framdeles sorterade under medicinalstyrelsen i stället för skolöverstyrelsen.

Under hänvisning till denna inspektionsberättelse hemställde sinnesslövårdsinspektören i skrivelse till dåvarande chefen för socialdepartementet

Kungl. Maj:ts proposition nr 242. 45

den 23 augusti 1937, att proposition i ämnet måtte föreläggas följande års riksdag.

Med anledning av vad sålunda förekommit uppdrog Kungl. Majit den 29 oktober 1937 åt byggnadsstyrelsen att efter samråd med styrelsen för Vänersborgsanstalten utarbeta ritningar för ett arbetshem vid anstalten ävensom verkställa kostnadsberäkningar rörande hemmets uppförande. Till åtlydnad härav har byggnadsstyrelsen med skrivelse den 1 november 1938 överlämnat utredning och förslag i ämnet, vilket med vissa smärre justeringar godkänts av anstaltsstyrelsen den 31 oktober 1938.

Kostnaden för byggnaden, som avsetts för 24 elever, har av byggnadsstyrelsen uppskattats till 260,000 kronor enligt följande sammanställning:

Byggnadsarbeten .................................... kronor 185,000

Värme, vatten och sanitetstekniska installationer ........ » 41,000

Elektriska belysnings- och svagströmsledningar.......... » 9,500

Ritningar, kontroll och administration samt oförutsedda utgifter ..................................... » 24,500

Summa kronor 260,000.

I anslutning härtill har byggnadsstyrelsen anfört följande.

Som framginge av en till förslaget hörande situationsplan vore byggnaden avsedd att förläggas inom stadsägan nr 194 på ett område, som för närvarande ägdes av Vänersborgs stad. I den av Kungl. Majit den 17 januari 1936 fastställda stadsplanen för ifrågavarande del av staden inginge kvarteret Skolhemmet, bestående av delar av stadsägan nr 193, som ägdes av anstalten i fråga, samt delar av andra stadsägor. Innan någon bebyggelse på detta område kunde äga rum, måste i kvarteret ingående olika markområden sammanföras i en ägares hand. Sedan byggnadsstyrelsen fäst vederbörandes uppmärksamhet därpå, hade mätningsmannen Sven Ador i detta avseende gjort en utredning, som vore åskådliggjord å en i september 1938 uppgjord, utredningen bilagd karta. Vidare hade styrelsen vid sin skrivelse fogat utdrag av stadsfullmäktiges i Vänersborg protokoll den 13 september 1938, utvisande att fullmäktige bifallit ett av drätselkammaren i staden framlagt förslag rörande för ändamålet erforderliga markbyten m. m., ävensom en till styrelsens ordförande ankommen skrivelse den 29 januari 1938, däri förutvarande cliefen för vattenfallsstyrelsen uttalat sig om ifrågasatt förvärv för anstaltens räkning av visst statens vattenfallsverk tillhörigt område. Därav syntes framgå, att bildandet av det nya kvarteret Skolhemmet enligt den gällande stadsplanen icke komme att möta svårigheter samt att därmed förbundna markförvärv och markförsäljningar icke heller komme att medföra kostnader för anstalten.

Under åberopande härav har byggnadsstyrelsen, som förutsatt, att det tillkomme vederbörande anstaltsstyrcl.se att, därest byggnadsföretaget komme till stånd i huvudsak enligt det nu framlagda förslaget, träffa erforderliga avtal rörande den ifrågasatta regleringen av anstaltens tomtområde, hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå 1939 års riksdag att till uppförande av ett arbetshem vid statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa flickor i huvudsaklig överensstämmelse med berörda förslag för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 260,000 kronor.

46 Kungl. Maj:ts proposition nr 242-

Departementschef en.

I utlåtande den 11 februari 1939 har medicinalstyrelsen tillstyrkt den föreslagna förändringen beträffande anstaltens administrativa ställning, helst som denna icke kunde komma att påverka anstaltens pedagogiska verksamhet. Inseendet över denna verksamhet skulle nämligen allt fortfarande komma att åvila den pedagogiske inspektören för sinnesslöundervisningen. Därest ifrågavarande förändring genomfördes, komme anstalten att erhålla en organisation, som i sina huvudprinciper överensstämde med den för Vilhelmsro anstalt för fallandesjuka i 1939 års statsverksproposition föreslagna.

Vid överläggning, som medicinalstyrelsen i ärendet haft med skolöverstyrelsen, har skolöverstyrelsen förklarat sig icke heller hava något att erinra mot den föreslagna förändringen i anstaltens administrativa ställning.

Behovet och lämpligheten av ett arbetshem vid Vänersborgsanstalten synes mig styrkt genom vad vid utredningen framkommit. Jag kan tillägga, att enligt upplysningar, som under hand inhämtats från medicinalstyrelsen, antalet exspektanter vid Västra Marks sjukhus vid utgången av år 1938 utgjorde ett 50-tal och att någon mera avsevärd minskning i exspektansen knappast är att förvänta under den närmaste framtiden. Jag anser mig under sådana förhållanden böra förorda, att medel för anordnande av ett arbetshem vid ifrågavarande anstalt upptagas å beredskapsstaten för nästa budgetår.

Mot det av byggnadsstyrelsen upprättade förslaget till arbetshem och de för ändamålet beräknade kostnaderna har jag intet att erinra. I händelse av bifall till förevarande framställning förutsätter jag, att vederbörande anstaltsstyrelse bemyndigas vidtaga erforderliga åtgärder för reglering av anstaltens tomtområde i enlighet med det förslag, som framlagts i ämnet och godkänts av stadsfullmäktige i Vänersborg.

Till frågan om anstaltens administrativa ställning torde jag få återkomma i annat sammanhang.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa flickor: Uppförande av byggnad för arbetshem å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga ett förskottsanslag av .............................. kronor 260,000.

[6.] b. Bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter. Åren 1930—1935 har Apelvikens kustsanatorium undergått en modernisering i huvudsaklig överensstämmelse med en av 1930 års riksdag godkänd plan (prop. 203, Rd. skr. nr 215). Härjämte ha under senaste åren uppförts ett nytt bostadshus för gift personal och en underläkarbostad. I årets statsverksproposition ha dessutom beräknats medel för ombyggnad av paviljong VI vid ifrågavarande sanatorium.

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

47 I skrivelse den 5 och den 29 september 1938 har föreningen kustsanatoriet Apelviken gjort framställning om statsbidrag till dels uppförande av ett bostadshus för sjuksköterskor vid sanatoriet samt anskaffande av inventarier därtill, dels ock inköp och installering av ny ångpanna och varmvattenberedare för sanatoriets räkning.

Rörande behovet av nytt bostadshus för sköterskepersonalén hänvisar föreningen inledningsvis till en av sanatoriets överläkare lämnad redogörelse i ämnet, varur inhämtas bland annat följande.

Redan nu förefunnes brist på personalrum. Vid den inspektion av kustsanatoriet, som verkställts den 5 september 1936 av generaldirektören J. A. Höjer, medicinalrådet E. Edén samt medicine doktor G. Neander, hade 4 dubbelrum i paviljong III:s bottenvåning utdömts som bostäder på grund av deras brist på ljus. I paviljong Ilis mansardvåning vore inrymda 12 bostadsrum, vart och ett avsett för två. Vid nämnda inspektion hade generaldirektören Höjer och medicinalrådet Edén ansett, att dessa rum vore så små, att de ej borde bebos av mer än en. Vidare hade för genomförande av den av medicinalstyrelsen föreskrivna ledigheten för sköterskor två nya sköterskor måst anställas. För en av dem saknades bostad. Det behövdes således ytterligare minst 17 bostadsrum för kvinnlig personal redan på grund av vad nu nämnts. Skulle 48 timmars arbetsvecka införas, erfordrades inom några år 60 nya personalrum. Ett genomförande av de förändringsarbeten å paviljongerna III och VI, som tidigare föreslagits, skulle visserligen medföra någon minskning i det sålunda till 60 rum beräknade bostadsbehovet, men tillgången på bostäder för kvinnlig personal måste likväl bliva alltför knapp.

Med avseende på sättet att tillgodose ett bostadsbehov såsom det förevarande hade i den allmänna diskussionen under de senaste åren stundom ifrågasatts, om det ej skulle bli billigare och lämpligare att hyra rum åt personalen i det samhälle, där sjukvårdsanstalten vöre belägen, än att vid anstalten bygga bostadsrum. Vad Apelviken beträffade, talade flera skäl emot att hyra rum. Kustsanatoriet läge nämligen 2.5 km. utanför närmaste stad, Varberg, varför resorna till och från anstalten skulle bli betungande. Då Varberg vore en badorlsstad, kunde även hyrorna beräknas ställa sig relativt höga. Därjämte borde hänsyn tagas till den ökade risken för införande till kustsanatoriet av smittsamma sjukdomar från staden.

Föreningen erinrar vidare, att föreningen i skrivelse den 1 oktober 1937 framlagt en plan för erforderliga ny- och ombyggnader vid sanatoriet under den närmaste framtiden och därvid i bostadsfrågan anfört bland annat:

För närvarande vöre all vid sanatoriet anställd kvinnlig personal tilldelad bostad därstädes. Ehuru detta icke vöre ur tjänstens synpunkt oundgängligen nödvändigt, vore det dock fördelaktigt, och därjämte syntes vissa där rådande förhållanden tala för att samma princip så vitt möjligt vidhölles även framdeles. Russförbindelserna mellan sanatoriet och Varberg vore icke och kunde knappast heller förväntas bliva så täta, att de alltid anslöte sig till arbetstidens början och slut för envar anställd. Alt vid ledighet under dagens lopp kunna hinna till och från hemmet skulle ofta visa sig omöjligt. Befattningshavarna hade i regel icke sina hem i Varberg, varför de flesta måste hyra särskild bostad, och det kunde lätt tänkas, att denna bleve sämre än som vore önskligt. Därest bostäder icke kunde tillhandahållas vid sanatoriet, måste bostadsersättning och eventuellt reseersättning utgå, vilket

48 Kungl. Maj:ts proposition nr 242-

skulle medföra en avsevärd merutgift för sanatoriets avlöningsanslag. Av dessa skäl hade föreningen ansett sig böra utgå ifrån alt den motsedda personalökningen i anledning av arbetstidens reglering icke kunde genomföras utan en motsvarande utökning av bostadstillgången vid sanatoriet. Därför talade även den omständigheten, att en dylik ökning i allt fall vore av behovet påkallad.

Föreningen tillägger, att den alltjämt vore av den uppfattningen, att åtminstone huvuddelen av de kvinnliga anställda borde kunna tilldelas bostad inom sanatoriet. Röx-ande lämpligaste sättet att tillgodose detta önskemål yttrar föreningen härefter:

Avdelningssköterskorna och övriga sjuksköterskor vid sanatoriet hade för närvarande till största delen sina bostadsrum i de övre våningarna till operationsavdelningen och paviljong I. Endast sköterskorna vid avdelningarna V och VII a hade sina rum i anslutning till vederbörande sjukavdelning. Sköterskornas bostäder bestode av enkelrum med tvättalkov. I de sjukhusbyggnader, som uppförts under senare år, hade, enligt vad föreningen erfarit, sjuksystrarnas bostäder i regel inretts såsom rum med sovalkov och toalettavdelning, ofta även med ett mindre tékök eller dylikt.

Då det kunde antagas, att en dylik bostadsstandard bomme att i framtiden bliva den vanliga för ifrågavarande personalkategori, syntes det ur rekryterings- och rättvisesynpunkt angeläget, att den bleve rådande även för sanatoriets dithörande befattningshavare. Då vidare de av dem nu bebodda rummen i och för sig vore fullt godtagliga och i regel kunde avses vartdera för två elever, syntes den mest ändamålsenliga lösningen av denna fråga vara, att ett nytt bostadshus uppfördes för de ordinarie 18 sjuksköterskorna samt att de därigenom ledigblivna rummen disponerades för förläggning av elever och undersköterskor. För närvarande vore 16 undersköterskor anställda vid sanatoriet. Trots att flera av dem varit anställda i många år, måste de fortfarande bo två i varje rum. Platserna vore svåra att rekrytera, vilket delvis berodde på nu antydda förhållande. Om den sålunda skisserade planen bleve genomförd, skulle å ena sidan den mera fasta delen av de anställda sköterskorna erhålla ett tidsenligt och trivsamt hem och å andra sidan ytterligare 16 rum bli tillgängliga, så att undersköterskorna kunde få ett eget rum. Därmed skulle den mest överhängande bostadsbristen vid nuvarande arbetstid bliva avhjälpt.

Med utgångspunkt härifrån har föreningen i samråd med arkitekten G. Birch-Lindgren låtit uppgöra alternativa förslag till en byggnad, inrymmande omkring 20 bostadsrarm och en samlingssal. Byggnaden avses uppförd på sanatoriet tillhörig mark väster örn och omedelbart utanför det egentliga sjukhusområdet. Föreningen har enats örn att föreslå genomförandet av det ur kostnadssynpunkt billigaste förslaget, vilket betecknats med alt. 3. Kostnaderna för detta hava beräknats enligt följande sammanställning.

Byggnadskostnader, inklusive målning, linoleummattor och planering m. m., enligt beräkning av byggnadsfirman

Bröderna Bengtsson, Falkenberg .................... kronor 156,500

Värmetekniska och sanitära installationer enligt beräkning

av Hugo Theorells ingenjörsbyrå, Stockholm .......... » 35,700

Elektriska installationer enligt beräkning av ingenjör K. G.

Eliasson, Göteborg ................................ » 16,600

Oförutsedda utgifter, ritningar, kontroll m. m. .......... »__11,200

Summa kronor 220,000.

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

49 Kostnadssumman uppgives motsvara ett pris av c:a 54: 50 kronor per kubikmeter. Under förutsättning av ett likartat, enkelt utförande beräknas totalkostnaden kunna nedbringas med 5,000 kronor till 215,000 kronor vid de å platsen gällande priserna. Därest skyddsrum anordnas i källaren, tillkommer 4,000 kronor, varigenom totalkostnaden alltså skulle stiga till

219,000 kronor.

Härutöver har föreningen beräknat ett belopp av 26,500 kronor för anskaffande av inventarier till bostadshuset.

I fråga om behovet av ny ångpanna och varmvattenberedare framhåller föreningen bland annat:

Det hade visat sig vara svårt, att under den kallare årstiden uppehålla lämplig temperatur inom sjukhusets sjukavdelningar och bostadsrum. Vidare vore tillgången till varmvatten så liten, att den ej försloge till varma bad åt personalen i dess helhet. Föreningen hade därför låtit ingenjörsfirman Hugo Theorell i Stockholm verkställa en utredning örn lämpligaste sättet att avhjälpa dessa missförhållanden. Denna undersökning hade närmast föranletts av nödvändigheten att skaffa värme och varmvatten till det planerade nya bostadshuset för sköterskor.

Av den i ärendet verkställda utredningen framginge, att lämpligaste sättet att avhjälpa förenämnda brister beträffande sanatoriets värme- och varmvattensystem vöre, att en ny magasinsångpanna för kronor 13,500 och dessutom en ny varmvattenberedare för kronor 10,000 installerades. Såväl den nya magasinsångpannan som den nya varmvattenberedaren hade beräknats räcka även för det nya bostadshuset för sköterskor.

Under åberopande av det anförda har föreningen hemställt, att till föreningens förfogande måtte under nästa budgetår ställas dels 215,000, alternativt 219,000 kronor, för uppförande av bostadshus åt sköterskepersonalen, dels 26,500 kronor för anskaffande av vissa inventarier till detta bostadshus, dels ock 23,500 kronor för inköp och installering av ny magasinsångpanna och varmvattenberedare i enlighet med föreliggande förslag.

Byggnadsstyrelsen har i utlåtande den 11 oktober 1938 meddelat, att ämbetsverket icke har något att erinra mot de till ärendet hörande ritningarna och kostnadsberäkningarna i fråga örn vare sig bostadshuset jämte inventarier eller förenämnda magasinsångpanna och varmvattenberedare.

Medicinalstyrelsen har i utlåtande den 21 oktober 1938 anfört följande.

Medicinalstyrelsen funne, alt behov av ytterligare bostäder för sjukvårdspersonalen vid Apelvikens kustsanatorium förelåge, men ansåge, att en grundligare utredning bort förebringas rörande möjligheten att i Varbergs stad för dylikt ändamål förhyra lämpliga bostäder. Viss tveksamhet kunde därför föreligga rörande nödvändigheten av att vid kustsanatoriet omedelbart uppföra ifrågavarande bostadshus. I likhet med byggnadsstyrelsen hade medicinalstyrelsen emellertid icke något att erinra mot de föreliggande ritningarna till nämnda bostadshus. Med hänsyn bland annat till det relativt långa avståndet mellan kustsanatoriet och staden ansåge styrelsen sig därför, trots det anförda, icke böra avstyrka bifall till ansökningen. Styrelsen funne önskvärt alt, diirest bostadshuset komme till utförande, i dess källare anordnades gas- och bombskyddsrum. Eventuellt beviljat statsbi-

tiihang till riksdagens protokoll 1039. 1 sami. Nr 242.

50 Kungl. Maj.ts proposition nr 242.

drag syntes böra utgå med styrkta verkliga kostnaden för bostadshusets uppförande, dock högst 219,000 kronor.

Därest statsbidrag komme att beviljas för uppförande av nämnda bostadshus, ansåge styrelsen vidare, att anslag även borde beviljas för utförande enligt det föreliggande förslaget av ny magasinsångpanna och varmvattenberedare vid kustsanatoriet. Styrelsen tillstyrkte därjämte, att statsbidrag intill ett belopp av 26,500 kronor finge utgå för anskaffande av inventarier i samband med bostadshusets färdigställande. Det vore visserligen omöjligt att för närvarande avgöra, om ifrågavarande inventarier komme att erfordras före den 1 juli 1940, men försiktigheten syntes bjuda, att anslag för dylikt ändamål beviljades samtidigt med anslag till bostadshusets uppförande.

Med hänsyn till kustsanatoriets ekonomiskt svaga ställning syntes, i likhet med vad vid upprepade tillfällen tidigare ägt rum, eventuellt beviljat statsbidrag böra utbetalas successivt i mån av arbetenas utförande.

Departements■ Den i ärendet förebragta utredningen synes mig ådagalägga, att behov chefen. av ytterligare bostäder för sköterskepersonalen föreligger. Det förslag, föreningen framlagt i syfte att tillgodose detta behov, förefaller mig även välbetänkt och ägnat att medföra en tillfredsställande lösning av de spörsmål, som böra beaktas i detta sammanhang. I likhet med medicinalstyrelsen finner jag ändamålsenligt, att ny magasinsångpanna och varmvattenberedare anskaffas och installeras. Beträffande frågan örn inrättande av gas- och bombskyddsrum vill jag hänvisa till vad chefen för kommunikationsdepartementet därom anför vid anmälan av förslag örn förskottsanslag till nybyggnad för riksförsäkringsanstalten.

Medel för dessa ändamål torde lämpligen böra upptagas å beredskapsstaten för nästa budgetår. Då de beräknade kostnaderna icke giva anledning till erinran, skulle för ifrågavarande arbeten erfordras ett anslag av (215,000 + 4,000 + 23,500) 242,500 kronor. Anslaget torde, i likhet med motsvarande anslag å riksstaten, böra rubriceras »Bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter».

Med prövningen av frågan om anskaffande av inventarier till det nya bostadshuset lärer utan olägenhet kunna anstå.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstedter å beredskapsstat för budgetåret 1939/ 40 upptaga ett förskottsanslag av ........ kronor 242,500.

[7.] c. Bidrag till byggnadsarbeten vid folksanatorierna. I 1938 års statsverksproposition framlades under femte huvudtiteln, punkten 124, förslag till modernisering i olika hänseenden av de under Konung Oscar II :s jubileumsfonds förvaltning stående sanatorierna. Den totala kostnaden för dithörande arbeten beräknades till 680,850 kronor. Av detta belopp anvisade 1938 års riksdag såsom reservationsanslag 200,000 kronor. Vidare har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att å riksstaten för nästa budgetår såsom

Kungl. Maj.ts proposition nr 242.

reservationsanslag anvisa ytterligare 200,000 kronor. Återstående belopp, avrundat till 280,800 kronor, torde lämpligen böra uppföras å beredskapsstaten för samma budgetår.

Under åberopande härav hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till byggnadsarbeten vid folksanatorierna å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga ett förskottsanslag av .............................. kronor 280,800.

[8.] d. Vissa byggnadsarbeten vid vanföreanstalten i Stockholm. I

skrivelse den 17 augusti 1938 har föreningen för bistånd åt lytta och vanföra i Stockholm gjort framställning om statsbidrag lill anordnande vid föreningens anstalt å Norrbacka av dels en ny permanent sjukavdelning örn 30 vårdplatser, dels ock lokaler för en 7:e klass av den av föreningen bedrivna folkskolan.

Rörande behovet av den föreslagna sjukavdelningen anför föreningen väsentligen följande.

A den inom anstalten upprättade sjukavdelningen funnes numera, jämlikt medicinalstyrelsens beslut den 9 augusti 1937, en normal tillgång av 135 platser. Då den stora barnförlamningsepidemien i Sverige år 1936 medfört, att befintliga sjukhusplatser för den första ortopediska efterbehandlingen av barnförlamningspatienter befunnits otillräckliga och att nya sådana därför hastigt måste anskaffas, hade styrelsen erbjudit sig att inom anstalten vidtaga provisoriska anordningar i syfte att bidraga till avhjälpande av det sålunda uppkomna behovet av vårdplatser.

Genom beslut den 27 november 1936 hade Kungl. Majit medgivit inrättande inom anstalten av en provisorisk avdelning för barnförlamningsfall. Platsantalet hade till en början utgjort 75 men för tiden den 1 juli 1937— den 30 juni 1938 nedbringats till 65 samt under juli och augusti månader 1938 till endast 25. Den 1 september 1938 hade den provisoriska avdelningen stängts.

Den provisoriska sjukavdelningen hade varit förlagd lill västra delen av anstaltens vindsvåning, vilken redan när anstalten byggdes hade erhållit en sådan planläggning, att där skulle kunna inredas en sjukavdelning i fall av behov. Inredningen av den provisoriska sjukavdelningen hösten 1936 hade under trycket av då rådande behov av vårdplatser måst ske mycket snabbt och kunde redan på grund därav endast bliva sådan, att den kunde tillfredsställa ett tillfälligt behov. Denna avdelning kunde därför närmast jämföras med ett fältlasarett. Den hade emellertid varit i oavbrutet bruk under nära två år till stor nytta för patienterna, men den kunde icke längre, även om en ny barnförlamningsepidemi skulle uppträda, utan genomgripande omändrings- och förbättringsarbeten användas för sjukvårdsändamål.

Samtidigt förelåge enligt föreningens uppfattning ett behov av ökat antal fasta vårdplatser. Detta behov vore visserligen mycket svårt att styrka rent siffermässigt, framför allt med hänsyn till den korta tid, under vilken den nya anstalten varit i drift. Föreningen hade emellertid för att i möjligaste män belysa behovet låtit upprätta en statistik för tiden den 1 januari 1936 —den 30 juni 1938 över dels antalet inskrivna patienter å sjukavdelningen, dels ock antalet där företagna ortopediska ingrepp (operationer, korrige-

52 Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

ringar, gipsbandage och avgjutningar). Denna statistik hade till vinnande av större överskådlighet utförts så, att siffran för första halvåret 1938 fördubblats och såsom sådan antagits motsvara förhållandena för hela året 1938. Enligt denna statistik hade antalet inskrivna patienter å anstaltens sjukavdelning utgjort

för år 1936 — 1,052, därav barnförlamningsfall 116,

för år 1937 = 1,207, därav barnförlamningsfall 323,

för år 1938 = 1,354, därav barnförlamningsfall 308,

under det att antalet ortopediska ingrepp uppgått till 3,365 för år 1936, 3,801 för år 1937 samt 4,020 för år 1938.

Med barnförlamningsfall avsåges i denna statistik endast sådana patienter, som vårdats å den provisoriska sjukavdelningen, ehuru barnförlamningsfall omhändertagits även å andra sjukavdelningar.

Enär vårdbehovet indirekt belystes av frekvensen å anstaltens poliklinik, hade en statistik över antalet poliklinikbesök å anstalten och antalet nyinskrivna patienter å anstaltens poliklinik under förenämnda år jämväl upprättats. Denna utvisade följande antal besök å

den stora polikliniken fotpolikliniken

år 1936 = 9,102 ....... 3,622

år 1937 = 10,088 ........................ 4,049

år 1938 = 12,144 ........................ 3,520.

Antal nyinskrivna patienter utgjorde samtidigt å

den stora polikliniken fotpolikliniken

år 1936 = 3,747 .......................... 3,025

år 1937 = 4,269 .......................... 3,001

år 1938 = 4,586 ..........................>2,388.

Även bandagefabrikationen utvisade en stark stegring. Då bandagen ordinerades och kontrollerades av anstaltens läkare, måste även det ökade arbetet inom bandageverkstaden utgöra ett stöd för den förut påvisade stegringen av arbetet inom sjukavdelning och poliklinik.

Den ökning i anstaltens sjukvårdsverksamhet, som således otvivelaktigt inträtt under de senaste åren, vore visserligen i väsentlig mån beroende av den barnförlamningsepidemi, som under samma tid pågått inom landet. Även om denna epidemi gått tillbaka, vore det dock omöjligt att förutsäga eller beräkna, om eller när en ny epidemi kunde framtvinga ett kanske plötsligt och hastigt växande behov av nya vårdplatser. Styrelsen funne det därför vara av största vikt, att landet stöde rustat för att möta elt dylikt behov. Men även normalt måste ett ökat behov av vårdplatser å sjukavdeiningen anses föreligga. Det vore för närvarande ofta på grund av platsbrist å sjukavdelningen nödvändigt att behandla sådana patienter, som borde intagas, polikliniskt, och patienter, som måste intagas å sjukavdelningen, finge ej sällan vänta på intagning 6—8 veckor, vilket givetvis vore synnerligen beklagligt.

Rörande sättet för vårdplatsbehovets tillgodoseende yttrar styrelsen härefter:

Styrelsen hade vid nu angivna förhållanden gått i författning om att undersöka, huruvida icke en ny, permanent sjukavdelning skulle kunna anord-

1 Deri taff re siffran för år 193H är beroende på en viss begränsning av antalet patienter å fotpolikliniken per varje poliklinikdag. som vidtagits i slutet av år 1937

Kunni. Maj.ts proposition nr 242.

nas inom anstalten i de lokaler, som disponerats för den provisoriska sjukavdelningen. Denna nya avdelning skulle inrättas så, att 30 patienter normalt kunde intagas, men att, om en svår barnförlamningsepidemi åter skulle uppträda, patientantalet skulle kunna ökas till G0. Styrelsen hade uppdragit åt inspektören E. Helsing att utarbeta förslag till en sådan permanent sjukavdelning. Sedan denna i december 1937 avlämnat förslag i ämnet, hade medicinalstyrelsen, efter därom av föreningsstyrelsen gjord framställning, den 17 mars 1938 godkänt detta förslag. Kostnaden därför beräknades till 94,000 kronor.

Styrelsen ville emellertid förutskicka, att redan tidigare framlagts förslag om anordnande i vanföreanstaltens fjärde våning av lokaler för en tilltänkt folkskolans sjunde årsklass m. m. Då båda förslagen innefattade inredande av lokaler i denna våning, hade styrelsen anmodat inspektören Helsing att jämväl granska nyssberörda förslag och i samband därmed överarbeta sitt förut omförmälda förslag till ny sjukavdelning med bibehållande av de 30 sjukplatserna. Resultatet av denna överarbetning hade för sjukavdelningen blivit, att de beräknade kostnaderna kunnat nedbringas med 7,500 kronor till 86,500 kronor. Styrelsen återkomme i det följande till de andra ombyggnadsarbetena, men hade redan i detta sammanhang velat erinra därom, enär det synts styrelsen vara av vikt, att samtliga ombyggnadsarbeten utfördes i ett sammanhang.

Därest den nu ifrågasatta nya sjukavdelningen komme till stånd, skulle den normala platstillgången inom anstaltens klinik komma att höjas till 165. Styrelsen förutsatte, att den kunde påräkna medicinalstyrelsens godkännande av denna platssiffra såsom motsvarande normal beläggning och att förty statsbidrag, sedan den nya sjukavdelningen börjat tagas i bruk, komme att utgå i förhållande därtill. Merkostnaden därför kunde efter nuvarande grunder beräknas till ungefär 55,000 kronor för år.

I fråga örn behovet av lokaler för en sjunde årsklass i föreningens skola erinrar föreningen, att den i skrivelse den 10 september 1937 gjort framställning om anslag för anordnande av sådana i huvudsaklig överensstämmelse med vissa av arkitekten John Åkerlund upprättade ritningar fölen kostnad av 20,000 kronor. Rörande denna framställning anför föreningen huvudsakligen följande.

Föreningen, vilken ägde och dreve en sexklassig folkskola i Lidingö för vanföra barn, hade beslutat vidtaga åtgärder för inrättandet snarast möjligt av en sjunde årsklass enligt nu gällande folkskolestadga. Denna sjunde årsklass borde enligt föreningens uppfattning förläggas, icke till skolhemmet i Lidingö, utan till föreningens vanföreanstalt å Norrbackaområdet. 1 den nya klassen skulle mottagas omkring 30 elever, ungefär hälften av vartdera könet. Till undervisningslokaler skulle användas vissa i anstaltens tornbyggnad belägna rum, som samtidigt skulle utnyttjas för anstaltens aftonskola. Till bostäder för gossarna skulle inredas 6 rum i östra delen av den odisponerade fjärde våningen ovanför de manliga yrkesskoleelevernas bostäder. Det till de kvinnliga yrkesskoleelevernas bostäder i tredje våningen gränsande s. k. gästhemmet om 6 rum skulle disponeras till bostäder åt sjunde årsklassens flickor, och ett nytt gästhem skulle i stället inredas i fjärde våningen.

Byggnadsstyrelsen hade i ett den 5 oktober 1937 avgivet yttrande förklarat sig för sin del icke hava något att erinra beträffande berörda förslag till ändringsarbeten eller därför beräknade kostnader.

I utlåtande den 14 i samma månad hade medicinalstyrelsen tillstyrkt

54 Kungl. Moj:ts proposition nr 242.

statsbidrag med 20,000 kronor för ändamålet, därvid dock styrelsen framhållit, att den icke kunde yttra sig om, huruvida anslag för ändamålet borde äskas av 1938 års riksdag eller ett uppskov tillsvidare med arbetenas utförande kunde ifrågakomma. Styrelsen hade vidare riktat uppmärksamheten på att för beredande av ett sjunde läsår åt eleverna vid anstaltens nuvarande skolhem erfordrades allenast omkring 8 platser, medan överskjutande 22 av de ifrågasatta 30 platserna vore avsedda för sådana sökande till anstaltens yrkesskolor, som i vanlig folkskola genomgått allenast 6 klasser. I anslutning härtill hade styrelsen betonat, att det undandroge sig styrelsens bedömande, huruvida tillräckliga skäl förelåge att på anstalten bereda dessa sökande ett sjunde läsår.

Sedan föreningen tillika omnämnt, att framställning i ämnet till 1938 års riksdag icke gjorts, fortsätter föreningen:

Då enligt föreningens förmenande ett ytterligare uppskov med inrättandet av den planerade sjunde årsklassen skulle vara till synnerligt men, hade föreningen ansett sig böra förnya sin framställning örn anslag för ändamålet. Det hade ock befunnits lämpligt att kombinera denna framställning med frågan om anordnande av en ny sjukavdelning vid anstalten. För båda dessa åtgärder erfordrades det nämligen åtskilliga byggnadsarbeten i anstaltens fjärde våning, och det måste uppenbarligen vara i flera hänseenden ändamålsenligt att utföra dessa arbeten i ett sammanhang.

Beträffande det av medicinalstyrelsen ifrågasatta uppskovet vore föreningen väl medveten örn att det för inrättandet av en sjunde klass vid rikets folkskolor medgivits respittid till läsåret 1948/49. Anledningen därtill syntes närmast vara den, att man icke velat alltför brådstörtat framtvinga en med ej obetydliga kostnader förenad utvidgning av skollokaler och vad därmed sammanhänger. En till stor del med statsbidrag bedriven folkskola som vanföreanstaltens syntes emellertid böra föregå med gott exempel, då det gällde inrättandet av en sjunde klass. Därtill komme, att den vanföre hade vida svårare än den icke vanföre att beredas sysselsättning omedelbart efter slutad skolgång. För den senare mötte detta i allmänhet inga svårigheter. När den vanföre genomgått folkskolans sjätte klass —- vanligen vid 13 å 14 års ålder — vore han ofta för ung för att börja en yrkesutbildning, vilken i regel icke lämpligen kunde taga sin början förrän vid fyllda 16 år. Under de mellanliggande åren kunde han vanligen ej erhålla någon sysselsättning, utan finge gå sysslolös, vilket lätt inverkade menligt på honom. Därför vore det alldeles särskilt för den vanföre av vikt att få åtminstone en del av denna mellantid utfylld med skolarbete under ett eller annat år.

Vad nu sagts kunde även gälla som motiv för att i den sjunde klassen vid anstalten intaga även ett jämförelsvis stort antal vanföra ungdomar, som icke genomgått föreningens skolhem i Lidingö och som i sin hemort endast varit i tillfälle att genomgå sex klasser i folkskola. På detta sätt bereddes även dessa vanföra möjlighet att, i avvaktan på inträde i vanföreanstaltens yrkesskolor, få en del av mellantiden utfylld med skolarbete, som säkerligen komme att bliva deni till stor nytta för deras framtida verksamhet.

Föreningen erinrar vidare, att de av arkitekten Åkerlund uppgjorda ritningarna med kostnadsförslag för anordnande av en folkskolans sjunde årsklass granskats av inspektören Helsing i samband med utarbetandet av förslag till inrättandet av den nya sjukavdelningen vid anstalten. I detta granskningsarbete bade även ingenjören Gustaf Öhman deltagit. Därvid

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

hade kostnaderna för samtliga ifrågasatta arbeten beräknats till sammanlagt 151,900 kronor, varav 65,400 kronor belöpte på lokaler för den sjunde årsklassen och vissa i samband därmed vidtagna anordningar. Med hänsyn till att sistnämnda kostnadsbclopp avsevärt överstege den kostnad, som beräknats för arkitekten Åkerlunds förslag, anför föreningen följande.

Vad till en början anginge det manliga skolelevhemmet, hade i det ursprungliga förslaget icke räknats med några förrådsutrymmen och ej heller med särskilt läs- och samlingsrum. Sådana anordningar torde med nuvarande fordringar icke kunna undvaras och vore därför upptagna i det nya förslaget. Genom denna utvidgning hade den ursprungligen beräknade arealen för det manliga skolelevhemmet ökats med omkring 50 procent, något som givetvis medfört en betydande kostnadsökning. Vidare hade intill elevhemmet 3 för assistentsköterskor avsedda rum anordnats. Motsvarande lokaler hade icke upptagits i det förra förslaget. Behovet av dylika rum hade emellertid gjort sig starkt gällande och, ehuru de ej hörde samman med anskaffande av lokaler till en sjunde folkskoleklass, hade det ansetts ändamålsenligt och praktiskt att på föreslaget sätt utnyttja befintligt utrymme i samband med övriga inredningsarbeten i anstaltens fjärde våning.

I det ursprungliga förslaget hade det till fjärde våningen förlagda gästhemmet närmast anordnats som ett provisorium; bland annat hade man räknat med att placera 10 manliga patienter i samma sal. För ett permanent gästhem såsom det nu föreslagna torde en sådan anordning icke böra ifrågakomma. Det nu föreliggande förslaget avsåge därför, att endast två personer skulle förläggas i varje rum. Dessa ruin — 5 till antalet — skulle dessutom förses med garderober och en synnerligen god mekanisk ventilation med uppvärmd friskluft. En sådan ventilation hade ansetts vara ofrånkomlig, icke blott i gästhemmet utan även i den nya sjukavdelningen, för att kompensera nackdelarna av den låga takhöjden därstädes.

Av det anförda franninge, att de båda kostnadsberäkningarna avsåge förslag, som i flera avseenden skilde sig från varandra. I det ursprungliga förslaget syntes dessutom, på sätt frånninge av en av inspektören Helsing och ingenjören Öhman upprättad och skrivelsen bilagd promemoria, kostnaderna i allmänhet hava beräknats för lågt. Bland annat hade där upptagits varken arkitekt- och byggnadskontrollantarvoden eller medel för oförutsedda utgifter. Då därtill komme, att sedan detta förslag uppgjorts, nytt byggnadsavtal trätt i kraft, vilket medfört en förhöjning av entreprenadanbuden med omkring 20 procent, vore det uppenbart, att den verkliga kostnaden för nu föreslagna anordningar måste komma att väsentligt överstiga den ursprungligen beräknade.

Föreningen har tillika beräknat, att statens bidrag till driften av den sjunde årsklassen skulle efter nuvarande grunder uppgå till omkring 26,600 kronor för år, ävensom erinrat, att Kungl. Majit den 21 januari 1938 medgivit, att vid anstaltens folkskola finge — under förutsättning alt skolan förändrades till sjuårig — inrättas ytterligare en folkskollärartjänst.

Under åberopande av vad sålunda anförts har föreningen hemställt, att Kungl. Majit ville föreslå riksdagen alt lill bestridande av kostnaderna för vissa byggnadsarbeten m. m. för anordnande vid vanföreanstalten å Norrbackaområdet av såväl en ny sjukavdelning som en folkskolans sjunde årsklass i huvudsaklig överensstämmelse med av inspektören E. Helsing

Departements-

chefen.

°6 Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

upprättade förslag för budgetåret 1939/40 bevilja föreningen ett anslag av 151,900 kronor.

Byggnadsstyrelsen har i utlåtande den 4 oktober 1938 förklarat sig icke hava något att erinra mot det nu föreliggande förslaget eller kostnaderna för dess genomförande.

Medicinalstyrelsen har i utlåtande den 13 oktober 1938 likaledes tillstyrkt förslaget. Styrelsen yttrar sålunda:

Medicinalstyrelsen hade visserligen tidigare tillstyrkt en ansökning örn statsbidrag med 20,000 kronor för utförande vid Stockholms vanföreansialt av vissa byggnadsarbeten i och för anordnande därstädes av en sjunde årsklass, men då det nu föreliggande förslaget därtill, enligt medicinalstyrelsens mening, syntes vara det förstnämnda överlägset, finge styrelsen tillstyrka, att det nya förslaget måtte få komma till utförande och statsbidrag därtill beviljas.

Styrelsen hade icke heller något att erinra mot det föreliggande förslaget om anordnande av en ny sjukavdelning om 30 vårdplatser, då de nuvarande vårdplatserna därstädes plägade vara fullt belagda och inga platser funnes disponibla för beredande av vård åt personer, som vid en eventuellt uppträdande större ny barnförlamningsepidemi kunde bliva i behov av skyndsam vård. Styrelsen tillstyrkte därför, att statsbidrag måtte beviljas jämväl för sistberörda arbetens utförande.

Då, såvitt medicinalstyrelsen har sig bekant, ifrågavarande förening icke disponerade några medel, vilka kunde användas för verkställande av nu omförmälda arbeten, syntes staten vara nödsakad gälda samtliga därför beräknade kostnader. Sedan ifrågavarande byggnadsarbeten avslutats och efter verkställd avsyning godkänts av medicinalstyrelsen, torde statsbidrag böra efter rekvisition utbetalas till föreningens styrelse för vad densamma enligt vederbörligen styrkta räkenskaper visade sig hava utgivit för dessa arbetens utförande, dock högst 151,900 kronor. Medel för ändamålet torde böra begäras av 1939 års riksdag, därvid styrelsen ifrågasatte, huruvida icke för ändamålet erforderligt anslag borde uppföras såsom reservationsanslag.

Under de senaste tio åren har antalet ordinarie klinikplatser vid vanföreanstalterna undergått en väsentlig utökning. Det oaktat har platstillgången varit otillräcklig för att tillgodose det vårdbehov, som uppstått i anledning av den senast inträffade barnförlamningsepidemien. Man har därför nödgats tillgripa provisoriska anordningar, som ur medicinsk synpunkt varit mindre tillfredsställande. Det nu föreliggande förslaget till ny sjukavdelning vid Stockholmsanstalten, vilket innebär, att den provisoriska avdelningen därstädes skulle för en kostnad av allenast 2,880 kronor per plats ersättas med en permanent avdelning om 30 vårdplatser med möjlighet till ytterligare utökad beläggning, synes mig vid sådant förhållande välbetänkt. Jag förutsätter givetvis då, att vid inträffade epidemier barnförlamningspatienter äga företräde framför andra till intagning å avdelningens samtliga platser. Under detta villkor är jag för egen del beredd tillstyrka, att statsmedel anvisas för ändamålet.

Goda skäl synas mig även hava anförts för anordnande av en 7 : e årsklass vid vanföreanstaltens folkskola. Visserligen har för inrättande av

Kungl. Maj.ts proposition nr 242.

en sjunde klass vid rikets folkskolor i allmänhet medgivits en respittid intill läsåret 1948/49, men med hänsyn till arten och omfattningen av de arbeten, som erfordras för anordnande av en dylik klass vid ifrågavarande anstalt, torde det vara fördelaktigt, att desamma utföras i samband med den nya sjukavdelningens iordningställande. Jag förordar därför, att medel beräknas jämväl för detta ändamål.

Mot de uppgjorda ritningarna och beräknade kostnaderna har jag intet att erinra. Båda de här avsedda arbetena synas mig vara av den beskaffenhet, att erforderligt anslag för desamma lämpligen kan äskas å beredskapsstaten för nästkommande budgetår.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Vissa byggnadsarbeten vid vanföreanstalten i Stockholm å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga ett för skottsanslag av ...................... kronor 151,900.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla.

Ur protokollet: Anders Lundstedt.

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

59 Bilaga 5.

Egentliga statsutgifter.

Sjätte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över kommunikationsårenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott den 10 mars 1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld, Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Strindlund, anmäler härefter under kommunikationsdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga statsutgifter å beredskapsstaten för budgetåret 1939/ 40 samt anför därvid följande.

B. Väg- och vattenbyggnadsväsendet.

Med skrivelse den 15 november 1938 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen inkommit med uppgifter över arbeten, vilka lämpligen kunna utföras under en eventuellt inträffande ekonomisk depression.

Innan jag ingår på styrelsens framställning i ämnet torde jag få erinra om följande.

Med bifall till Kungl. Maj:ts i proposition, nr 275, därom framlagda förslag upptog 1938 års riksdag å beredskapsstat för budgetåret 1938/39 förskottsanslag till bidrag till vägarbeten av 65.2 miljoner kronor, till bidrag till byggande av broar av 9.5 miljoner kronor, till stensättning av vägar av 8.3 miljoner kronor och till hamn- och farledsarbeten av 6.7 miljoner kronor.

Genom beslut den 15 juli 1938 uppdrog Kungl. Majit åt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att vidtaga nödiga åtgärder för möjliggörande av ett snabbt igångsättande av de arbetsföretag inom väg- och vattenbyggnadsväsendet, som kunde ifrågakomma till utförande med anlitande av medel från beredskapsstaten för budgetåret 1938/39, och förklarade Kungl. Majit, att styrelsen därvid hade att iakttaga de närmare direktiv, som meddelades av

60 Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

chefen för kommunikationsdepartementet. Tillika ställde Kungl. Majit till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förfogande för ifrågavarande ändamål ett belopp av högst 45,000 kronor, att utgå av reservationsanslaget under femte huvudtiteln till reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet m. m.

I anslutning härtill meddelade chefen för kommunikationsdepartementet i skrivelse den 22 juli 1938 närmare direktiv beträffande åtgärder för möjliggörande av ett snabbt igångsättande såsom beredskapsarbeten av arbeten inom väg- och vattenbyggnadsväsendet. Därvid föreskrevs, bland annat, att nämnda åtgärder skulle omedelbart vidtagas beträffande de företag, avseende byggande av vägar och broar, stensättning av vägar samt hamn- och farledsarbeten, vilka väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i skrivelse till kommunikationsdepartementet den 12 februari 1938 uppgivit lämpligen kunna igångsättas i ändamål att bereda arbetstillfällen, dock att de av nämnda företag, vilka i annan ordning komme att igångsättas före den 1 januari 1939, icke i detta sammanhang borde bliva föremål för åtgärder. Däremot skulle det förhållandet, att ett för ifrågavarande ändamål lämpligt företag icke tidigare uppgivits av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, icke utgöra hinder, att utredning beträffande detsamma genomfördes.

[1.] a. Bidrag till vägarbeten, b. Bidrag till byggande av broar. e. Stensättning av vägar. De väg-, bro- och stensättningsarbeten, som vägoch vattenbyggnadsstyrelsen ifrågasatt lämpligen skola komma till utförande, finnas sammanfattade länsvis å särskilda förteckningar, till vilka jag torde få hänvisa. Enligt vad styrelsen meddelar, äro förteckningarna uppgjorda på grundval av den-— jämlikt förenämnda Kungl. Maj:ts beslut den 15 juli 1938 och chefens för kommunikationsdepartementet i anslutning därtill meddelade direktiv den 22 juli 1938 — upprättade beredskapsplanen för väg-, bro- och stensättningsarbeten samt med ledning av från länsstyrelserna infordrade uppgifter angående dels de i beredskapsplanen ingående väg- och broföretag, som kunna förväntas komma till utförande i vanlig ordning under budgetåret 1938/39 och på den grund böra utgå ur beredskapsplanen före nästa budgetårs början, dels sådana nya företag, som äro lämpade att intagas i beredskapsplanen såsom ersättning för avgående företag. Styrelsen anför härefter:

Av de i förteckningarna upptagna företagen äro, liksom i de till grund för beredskapsstaten för innevarande budgetår lagda förteckningarna, en del företag upptagna i upprättade flerårspianer för här ifrågavarande budgetår. För sådana företag förutsättes, att, därest anslag för arbetenas utförande såsom beredskapsarbeten skulle utgå, jämkning i flerårsplanerna vidtages, liksom även att, i de fall arbetena komma till utförande i vanlig ordning, desamma utgå ur beredskapsplanen och ersättas med andra.

I förteckningarna hava för varje företag angivits littera i beredskapsplanen, å vad slags väg företaget är beläget, väglängd, beräknad kostnad — uppdelad på egentligt vägarbete, beläggningsarbete, bro- och konstarbete samt marklösen -— största kostnad, som kan nedläggas under budgetåret 1939/40, exklusive marklösen, häremot svarande statsbidrag samt erforderlig tid för

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

arbetets igångsättande. För de i beredskapsplanen upptagna företagen är tidsuppgiften i förteckningarna satt lika med den uppgift härutinnan, som för närvarande finnes angiven i beredskapsplanen och som angiver den minsta tid, som, därest intet oförutsett inträffar, kan beräknas i vanliga fall vara erforderlig efter det att Kungl. Maj:ts beslut om arbetenas igångsättande meddelats, för att arbetet skall kunna komma i gång. För de nytillkommande företagen har tidsuppgiften lämnats på grundval av från vederbörande vägingengör för varje särskilt företag erhållen uppgift angående minsta erforderliga tid för — vid nuvarande tidpunkt återstående — förberedande åtgärder för arbetets igångsättande. De lämnade tidsuppgifterna komma med hänsyn härtill att ändras i den mån förberedande åtgärder efter hand bliva vidtagna och återstående förberedande åtgärder därigenom nedgå till antal, varigenom även den uppgifterna vidlådande osäkerheten kommer att minskas.

Vägarbeten.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelar, att vägföretagen i allmänhet vid forcering kunna slutföras under ett år. I vissa fall äro emellertid, upplyser styrelsen vidare, företagen av den storleksordning, att endast en del lämpligen kan komma till utförande på ett år. Flera av dessa företag skulle dock kunna uppdelas i delföretag.

Styrelsen har i sin skrivelse intagit en sammanställning rörande kostnaderna länsvis för nu ifrågavarande vägarbeten. Enligt denna sammanställning skulle under nästa budgetår kunna utföras arbeten för tillhopa 76,259,517 kronor. Statsbidragsbeloppen å dessa kostnader ha beräknats uppgå till sammanlagt 65,583,400 kronor.

Broarbeten.

Vad beträffar företagens storlek gäller, enligt vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelar, detsamma som anförts i fråga om vägarbetena. De broföretag, som icke hinna slutföras under ett år, kunna emellertid, anför styrelsen, i allmänhet icke uppdelas i delföretag.

Vid bedömande av tiden för broarbetenas igångsättande har, meddelar styrelsen, tiden för programhandlingars upprättande samt anbuds infordrande och prövning förutsatts vara lika med den tid, som beräknas erforderlig därför, därest upphandlingen skall ske genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens försorg.

Kostnadsuppgifter för broföretagen hava jämväl sammanställts länsvis i en i styrelsens skrivelse intagen tablå. Enligt denna skulle under nästa budgetår kunna utföras broarbeten för en sammanlagd kostnad av 11,669,795 kronor. Det häremot svarande statsbidraget har beräknats till 9,782,700 kronor.

Stensättningsarbeten.

Vidkommande företagens storlek gäller, anför styrelsen, detsamma som angivits beträffande vägarbetena. Såsom förutsättning för att arbetena skola kunna genomföras på ett år angives dock, att de måste igångsättas tillräck-

62 Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

Departements-

chefen.

ligt tidigt på året, enär stensättningsföretag huvudsakligen måste utföras under sommartiden. I de fall, då företagen äro av sådan storlek, att endast en del därav kan utföras på ett år som ett arbetsföretag, kunna företagen enligt styrelsen lämpligen uppdelas i delföretag. I fråga örn bedömandet av tiden för stensättningsarbetenas igångsättande gäller detsamma som anförts beträffande broarbetena.

Kostnadsuppgifter för stensättningsföretagen hava sammanställts länsvis i en i styrelsens skrivelse intagen tablå. Enligt denna skulle under nästa budgetår kunna utföras stensättningsarbeten för ett sammanlagt belopp av

8,165,000 kronor. Mot detta belopp skulle svara ett statsbidragsbelopp av tillhopa 8,144,000 kronor.

Efter omnämnande, att vid sammanställandet av förslaget till stensättningsarbeten först och främst medtagits sådana vägföretag, för vilka de förberedande åtgärderna redan vore vidtagna, anför styrelsen:

För övriga företag förutsättas erforderliga grundförstärkningsarbeten i största möjliga utsträckning vara genomförda i god tid före stensättningsarbetenas påbörjande genom vederbörande vägdistrikts eller städers försorg och med anlitande av andra medel än dem, som kunna tänkas bliva ställda till förfogande för stensättningsarbetenas utförande. För vissa i förslaget till stensättningsarbeten upptagna företag, där större omläggningar och justeringsarbeten erfordras, hava dessa sistnämnda arbeten upptagits i förslaget till vägarbeten och återfinnas därstädes. De i förslaget upptagna kostnaderna för stensättningsarbetena hänföra sig sålunda tili kostnader för utförande av själva stensättningen med härför ofrånkomliga mindre förarbeten (smärre justeringar). I dessa uppskattade kostnader ingå jämväl kostnaderna för transport av erforderlig gatsten från statens förråd till respektive arbetsplatser.

Vid bedömande av antalet av de i förslaget rörande stensättningsarbeten ingående företagen har enligt styrelsen tillgången å erforderlig gatsten (huvudsakligen smågatsten) från statens förråd legat till grund. Härutinnan har styrelsen framhållit följande:

Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 14 februari och den 6 november 1936 samt den 5 november 1937 och den 6 oktober 1938 hava 3, 2, 4 respektive 4 miljoner kronor eller tillhopa 13 miljoner kronor anvisats för tillverkning av gatsten för statens räkning. Den 1 september 1938 hade tillverkats sammanlagt cirka 1,800,000 kvadratmeter sten, för vilken tillverkning tagits i anspråk en summa av cirka 7.6 miljoner kronor. För återstående 5.5 miljoner kronor torde kunna tillverkas tillhopa cirka 1,300,000 kvadratmeter smågatsten. Med anlitande av till förfogande ställda 13 miljoner kronor kan alltså tillverkas sammanlagt 3,100.000 kvadratmeter smågatsten.

Av ovannämnda kvantitet sten har förbrukats efter utgången av budgetåren 1937/38 och 1938/39 en stenmängd av sammanlagt 920,000 kvadratmeter genom byggandet av företag, ingående i 1937, 1938 respektive del av 1939 års program för statliga stensättningar. För beredskapsarbetena disponibel sten motsvarar alltså en yta av 2,180,000 kvadratmeter.

Väg-, bro- och stensättningsarbeten hava visat sig särskilt lämpade att bereda sysselsättning åt arbetskraft, som under en depression entledigas inom

Kungl. Maj:ts proposition nr 242-

övriga delar av näringslivet. Härtill kommer att särskilt vad väg- och broarbetena angår behovet av deras utförande gör sig starkt gällande. På grund av den föreliggande utredningen tillstyrker jag, att å beredskapsstaten upptagas belopp motsvarande statsbidrag till de arbeten av nu ifrågavarande slag, som kunna utföras under nästa budgetår, eller i avrundade tal till vägarbeten 65.6 miljoner kronor, till broarbeten 9.8 miljoner kronor och till stensättningsarbeten 8.1 miljoner kronor. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att bestämma om användningen av nämnda belopp. Jag förutsätter, att arbetena i regel skola utföras i vanlig ordning med statsbidrag av den storlek, som med hänsyn till omständigheterna kan finnas påkallad.

Vad beträffar väg- och vattenbyggnadsstyrelsens kostnader för de förberedande åtgärderna för ett snabbt igångsättande av såväl nu ifrågavarande arbeten som de hamn- och farledsarbeten, vilka jag upptager till behandling under följande punkt, förutsätter jag, att, i likhet med vad som skett under innevarande budgetår, erforderliga medel för de förberedande åtgärderna må ställas till styrelsens förfogande från reservationsanslaget under femte huvudtiteln till reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet m. m.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga följan-

de förskottsanslag, nämligen

till Bidrag till vägarbeten .......... kronor 65,600,000;

till Bidrag till byggande av broar .... kronor 9,800,000; till Stensättning av vägar .......... kronor 8,100,000.

[2.] d. Hamn- och farledsarbeten. Med förenämnda skrivelse har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen överlämnat en förteckning över sådana hamn- och farledsarbeten, vilka lämpligen kunna utföras under en eventuellt inträffande ekonomisk depression. I fråga om dylika arbeten har styrelsen anfört:

Någon till sin omfattning fastställd plan för de hamn- och farledsarbeten, vilka i normal ordning under en viss följd av år skola utföras i statlig regi eller i övrigt med bidrag av statsmedel, föreligger ej. En dylik plan kan nämligen fastställas allenast för ett budgetår i sänder samt först sedan för dylika arbeten avsedda anslagsmedel av riksdagen anvisats för ifrågavarande budgetår. En differentiering på förhand av de planerade arbetsföretagen med avseende å tidpunkten för deras utförande är därför ej möjlig. De anslag, som av riksdagen i normal ordning anvisats till hamn- och farledsarbeten, hava endast räckt att tillgodose en mindre del av föreliggande bidragsbehov. Utförandet av ett betydande antal planerade företag har därför måst ställas på framtiden, ehuru ett uppskov därmed i många fall måste anses medföra väsentliga olägenheter.

Den förenämnda förteckningen över hamn- och farledsföretagen omfattar ett urval av de företag, vartill ansökningar örn statsbidrag ingivits till vägnell vattenbyggnadsstyrelsen. Urvalet har verkställts med hänsyn till företagens lämplighet såsom arbetsobjekt för lindrande av arbetslöshet.

64 Kungl. Maj.ts proposition nr 242.

Förteckningen, beträffande vars närmare detaljer jag torde få hänvisa till handlingarna, upptager 93 företag (fiske- och motorbåtshamnar samt farleder) , avsedda att utföras i statlig regi genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens försorg, samt 21 företag (handelshamnar) att utföras i annan ordning. Av den sammanlagda kostnaden för de förra, som uppgår till omkring 12.7 miljoner kronor, ifrågasättas omkring 11.7 miljoner kronor skola bestridas med statsmedel. Motsvarande kostnad för den senare kategorien av företag uppgår till omkring 6.2 miljoner kronor, varav omkring 3.6 miljoner kronor skulle utgå av statsmedel.

Styrelsen anför i anslutning härtill:

Vissa av förenämnda företag äro av beskaffenhet, att deras utförande i sin helhet kräver längre tid än ett år. Beträffande dylika företag förutsättes därför, att endast vissa delai; därav medtagas i en 1-års plan. I vad avser arbeten att utföras i statlig regi genom styrelsens försorg är vidare att beakta, att de arbetsorgan, varöver styrelsen för närvarande disponerar för dylika ändamål, ej utan en avsevärd utvidgning medgiva utförandet under loppet av ett år av alla de företag, som i förteckningen upptagits under denna kategori. Med hänsyn härtill förutsättes även, att endast en del av sistnämnda företag medtagas i en definitiv l-års plan. Ett slutgiltigt urval i berörda avseende redan nu har av flera skäl ej befunnits lämpligt.

Med här angiven begränsning beräknas den sammanlagda kostnaden och förslagsvis däremot svarande statsbidrag för de arbeten, som kunna utföras under budgetåret 1939/40, uppgå för arbeten i statlig regi till 3.5 resp. 3 miljoner kronor och för övriga arbeten till 6.2 resp. 3.6 miljoner kronor.

Styrelsen anför härefter:

Beträffande det stora flertalet av omförmälda företag föreligga arbetsplaner med kostnadsberäkningar samt i allmänhet sådan utredning i övrigt, som erfordras för beviljandet av statsbidrag. I den mån detta ej är fallet, kommer vad som ännu återstår i berörda avseende att successivt kompletteras. Med hänsyn till att nya ansökningar om statsbidrag till företag av här berörda slag äro att förvänta under tiden intill den 1 juli 1939 bör en komplettering av förevarande förteckning göras framdeles.

Såsom framhållits i P. M. av den 12 februari 1938 rörande förslag till företag att uppföras å beredskapsstaten för budgetåret 1938/39 är den tid, som kan erfordras för respektive företags igångsättande efter det beslut föreligger om deras utförande, ofta beroende av faktorer, som göra en tidsbestämning på förhand osäker. För närvarande vidtagas dock förberedande åtgärder i syfte att i varje särskilt fäll i möjligaste mån begränsa nämnda tid. Från en till tre månader får anses såsom en normal tidsgräns i berörda avseende.

Utöver omförmälda arbetsföretag upptager förteckningen även beställningar av vissa för hamn- och farledsarbeten erforderliga arbetsmaskiner, avsedda till en behövlig förstärkning av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens maskinpark. Den beräknade kostnaden härför utgör 330,000 kronor. Beställningarna kunna, enligt vad styrelsen meddelar, placeras hos svenska företagare.

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

65 Enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens föreliggande förslag skulle å be- Departements. redskapsstaten kunna upptagas dels 3 miljoner kronor för utförande i stat- chefenlig regi av fiske- och motorbåtshamnar samt farleder för en beräknad kostnad av 3.5 miljoner kronor, dels 3.6 miljoner kronor för bidrag till byggande i annan ordning av handelshamnar till en sammanlagd kostnad av 6.2 miljoner kronor, dels ock 0.33 miljon kronor för erforderlig förstärkning av styrelsens för hamn- och farledsarbeten avsedda maskinpark. Sammanlagt skulle alltså å staten upptagas 6.93 miljoner kronor.

Utan att i förevarande sammanhang taga slutlig ståndpunkt till frågan örn vilka hamn- och farledsarbeten, som böra komma till utförande med anlitande av å beredskapsstaten upptagna medel, vill jag föreslå, att för ändamålet å nämnda stat för nästa budgetår upptages ett anslag av 6.93 miljoner kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Hamn- och farledsarbeten å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga ett för skott sanslag av .............................. kronor 6,930,000.

D. Byggnadsväsende^

I skrivelse den 12 november 1938 har byggnadsstyrelsen framlagt förslag angående arbeten, vilka lämpligen kunna komma till utförande under nästa budgetår, därest med hänsyn till läget å arbetsmarknaden så skulle befinnas angeläget.

[3.] a. Sprängningsarbetcn lii. in. vid statens historiska museum i Stockholm. I sin förenämnda skrivelse har byggnadsstyrelsen bland nu ifrågavarande arbeten upptagit fortsatta sprängningsarbeten m. m. vid statens historiska museum i Stockholm.

Byggnadsstyrelsen har härom till en början anfört:

Sedan Kungl. Majit den 28 februari 1934 fastställt ritningar till örn- och tillbyggnad av förutvarande positionsartilleriets kasernetablissement för statens historiska museum m. m. att lända till efterrättelse vid byggnadsarbetets utförande samt uppdragit åt byggnadsstyrelsen att ombesörja arbetet, har detta numera fortskridit så långt, att ämbetsbyggnaden (f. d. kasernen) och konserveringsflygeln färdigställts och tagits i bruk saint byggnadsstommen för museibyggnaden och dess anslutningar till ämbetsbyggnaden uppförts, byggnadsföretaget beräknas vara fullbordat under senare hälften av år 1939.

Beträffande tidigare företagna sprängningsarbeten i samband med förenämnda byggnadsföretag har byggnadsstyrelsen härefter anfört:

I skrivelse till Kungl. Majit den 24 september 1936 erinrade byggnadsstyrelsen örn att enligt det fastställda förslaget för byggnadsföretaget räknats

Bihang till riksdagens protokoll 19S9. 1 sami. Nr 242. 5

66 Kungl. Maj.ts proposition nr 242.

Departements-

chefen.

med att endast omkring 2 meter av det väster om museibyggnaden belägna bergpartiet skulle borttagas i samband med bergsprängningen för nämnda byggnad. Styrelsen anförde, att det ur flera synpunkter vöre synnerligen önskvärt, att detta bergparti kunde i samband med nämnda arbeten borttagas till större omfattning än som tidigare beräknats. Om bergpartiet komme att kvarstå så nära byggnaden, erhölle nämligen de i bottenvåningen i denna del av byggnaden belägna lokalerna mindre god belysning, varjämte det ur estetisk synpunkt bleve mindre tilltalande med det höga bergpartiet kvarstående alldeles inpå byggnaden. Även ur kostnadssynpunkt bleve det betydligt fördelaktigare att i samband med förenämnda sprängningsarbeten bortspränga de delar av bergpartiet, vilka med all sannolikhet måste borttagas inom en nära framtid, än att, sedan museibyggnaden blivit uppförd, utföra sprängningsarbeten i omedelbar närhet av densamma, varvid dessa arbeten måste utföras med mycket stor försiktighet och omfattande skyddsåtgärder vidtagas, för att byggnaden icke skulle taga skada. Styrelsen föreslog därför, att bergpartiet skulle avsprängas till ett avstånd av 20 meter från byggnaden för en beräknad kostnad av 80,000 kronor, och att härför erforderliga medel skulle ställas till styrelsens förfogande.

Genom beslut den 9 april 1937 ställde Kungl. Maj:t till byggnadsstyrelsens förfogande högst 80,000 kronor för ändamålet att utgå av reservationsanslaget till statliga och kommunala beredskapsarbeten.

Dessa sprängningsarbeten äro numera i huvudsak avslutade, och har för ändamålet disponerats det anvisade anslaget.

De av byggnadsstyrelsen nu föreslagna arbetena skulle omfatta den väster om museianläggningen belägna delen av kvarteret Krubban, vilken å en vid styrelsens förevarande skrivelse fogad ritning utmärkts med grön begränsningslinje. Styrelsen har anfört, att vilken framtida användning nämnda kvartersdel än finge, måste den planeras genom plansprängning ned till gatuplanen och i erforderlig mån under dessa, beroende på sättet för planeringsarbetenas slutliga utformning, samt de äldre byggnaderna på tomtområdet successivt nedrivas. Nu berörda sprängnings-, schaktnings- och rivningsarbeten, vilka enligt av styrelsen gjorda beräkningar skulle draga en kostnad av 160,000 kronor, måste, fortsätter styrelsen, fullbordas, innan området kan för statens räkning nyttiggöras.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer styrelsen, att ett belopp av 160,000 kronor till nu föreslagna arbeten måtte upptagas å beredskapsstaten för nästkommande budgetår.

Då enligt vad byggnadsstyrelsen anfört ifrågavarande arbeten äro erforderliga, för att den berörda delen av kvarteret Krubban skall kunna för statens räkning nyttiggöras och då arbetena äro lämpliga att komma till utförande under tider av minskad arbetstillgång, vill jag förorda, att för ändamålet å beredskapsstaten upptages ett förskottsanslag av 160,000 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

• att till Sprängningsarbeten m. m. vid statens historiska mu-

seum i Stockholm å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga ett förskottsanslag av............kronor 160,000.

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

[4.] b. Restaureringsarbeten vid Nyköpingshus. I sin förevarande skrivelse har byggnadsstyrelsen anfört, att under en inträffande ekonomisk depression behövliga och önskvärda arbeten med fördel kunde igångsättas vid Nyköpingshus, såsom uppschaktning av vallgravar, iståndsättande av igenstörtade kasematter m. m. Arbetena kunde, örn så erfordrades, avgränsas i etapper. Styrelsen har förordat, att å beredskapsstaten för år 1939/40 för ifrågavarande ändamål upptages ett anslag av 100,000 kronor.

Ifrågavarande restaureringsarbetens utförande synes mig i och för sigDepartemenisönskvärt, då Nyköpingshus måste anses äga ett betydande kulturhistoriskt cMenvärde. Då arbetena äro lämpliga att komma till utförande under tider av minskad arbetstillgång, får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Restaureringsarbeten vid Nyköpingshus å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga ett förskottsanslag av .................................... kronor 100,000.

[5.] c. Restaureringsarbeten vid Vadstena slott. I sin förevarande skrivelse har byggnadsstyrelsen föreslagit, att till restaureringsarbeten vid Vadstena slott måtte å beredskapsstaten upptagas ett förskottsanslag av 450,000 kronor. Härom har styrelsen till en början anfört:

Byggnadsstyrelsen finner det särdeles önskvärt, att detta märkliga byggnadsminnesmärke blir föremål för en ingående restaurering på sätt som skett beträffande Gripsholms, Kalmar och Läckö slott. På styrelsens uppdrag har arkitekten E. Fant uppgjort ett program för en sådan restaurering, och styrelsen har för avsikt att efter närmare undersökning och utredning av hithörande spörsmål framdeles till Kungl. Majit inkomma med förslag till beviljande av medel för ändamålet.

I restaureringsplanen inginge emellertid, fortsätter styrelsen, även att ersätta den numera raserade vallanläggningen. Frågan därom kunde anses vara tekniskt och kulturhistoriskt tillräckligt utredd. Enligt planen skulle den gamla vallanläggningen i lämplig utsträckning markeras genom byggande av betongrum, vilka skulle övertäckas med jord. De härvid erhållna utrymmena skulle särdeles väl lämpa sig såsom förvaringsrum för värdefullare arkivalier, museiföremål m. m., vilka även från andra orter behövde bringas i säkerhet i händelse av krig.

Ett antal av arkitekten Fant uppgjorda ritningar, vilka åskådliggöra det av byggnadsstyrelsen framförda förslaget, finnas bifogade styrelsens förenämnda skrivelse.

Byggnadsstyrelsen anför slutligen, att kostnaderna för de nu föreslagna arbetena beräknades lill i runt tal 450,000 kronor, samt att nämnda belopp lämpligen borde upptagas å förevarande beredskapsstat.

Mot byggnadsstyrelsens nu framlagda förslag att ersätta de gamla vall arna Departementsvid Vadstena slott genom byggande av betongrum och övertäckande av dessa chefen■

68 Kungl. Maj:ts proposition nr 242-

med jord har jag icke funnit något att erinra. Nämnda utrymmen torde, såsom byggnadsstyrelsen framhållit, ur säkerhetssynpunkt bliva väl lämpade för förvaring vid krigstillfälle av värdefulla arkivalier och museiföremål m. m.

Då ifrågavarande arbeten synas lämpliga att komma till utförande vid minskad arbetstillgång, torde härför äskat belopp böra upptagas å beredskapsstaten.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Restaureringsarbeten vid Vadstena slott å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga ett förskottsanslag av .................................... kronor 450,000.

[6.] d. Restaurering av Gustaf III:s paviljong i Haga. 1 Kungl. Maj:ts proposition den 24 februari 1939, nr 123, angående restaurering av Gustaf lilis paviljong i Haga har förutsatts, att å beredskapsstaten upptages ett belopp av 85,000 kronor till nämnda restaurering. Under åberopande av vad jag i berörda sammanhang anfört hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Restaurering av Gustaf III:s paviljong i Haga å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga ett förskottsanslag av .............................. kronor 85,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla.

Ur protokollet: Fredric Hawerman.

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

69 Bilaga 6.

Egentliga statsutgifter.

Sjunde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott den 10 mars 1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld, Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler härefter under finansdepartementets handläggning hörande ärende angående egentliga statsutgifter å beredskapsstaten för budgetåret 1939/40 samt anför därvid följande.

C. Skatte- och kontrollväsen.

[1.] a. Tullverket: Vissa byggnadsarbeten. I årets statsverksproposition (sjunde huvudtiteln, p. 25) har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till tullverket: vissa byggnadsarbeten för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 80,000 kronor. Anslaget är avsett för uppförande av nybyggnader vid gränsposteringarna Aareavaara och Mitandersfors. I sin i ärendet gjorda framställning hade generaltullstyrelsen äskat medel jämväl till nybyggnader vid gränsposteringen Svanstein och kustposteringen Hättan med

40,000 kronor för vardera posteringen samt till reparation och modernisering av tullverkets byggnader i Sandhamn med likaledes 40,000 kronor. Beträffande kustposteringen Hättan finnes, enligt vad som senare inhämtats, anledning att i avvaktan på viss utredning vänta med en prövning av byggnadsfrågan. Vad åter beträffar de ifrågasatta byggnadsarbetena i Svanstein och Sandhamn får jag, under åberopande av vad i förenämnda sammanhang därom anförts, förorda, att för dessa byggnadsarbeten å beredskapsstaten för nästa budgetår upptages ett belopp av 80,000 kronor.

70 Kungl. Maj.ts proposition nr 242-

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Tullverket: Vissa byggnadsarbeten å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga ett förskottsanslag av .............................. kronor 80,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla.

Ur protokollet: R. Wcerneman.

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

71 Bilaga 7.

Egentliga statsutgifter.

Åttonde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott den 10 mars 1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld, Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Engberg, anmäler härefter under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga statsutgifter å beredskapsstaten för budgetåret 1939/40 samt anför därvid följande.

E. Universiteten, den medicinska undervisningen m. m.

[1.] a. Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Byggnadsarbeten. Direktionen för karolinska sjukhuset hemställde i sina anslagsäskanden för budgetåret 1938 39, att ett anslag å 50,000 kronor måtte för nämnda budgetår anvisas till ersättningsbyggnad för djurstall m. m. vid serafimerlasarettet i Stockholm. 1938 års riksdag upptog å beredskapsstat för innevarande budgetår till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Byggnadsarbeten ett förskottsanslag av 46,000 kronor, avsett för berörda ändamål. Härförutom anvisades till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Byggnadsarbeten å riksstaten under åttonde huvudtiteln ett reservationsanslag av 7,000 kronor, varav ett belopp å 4,000 kronor avsågs till uppgörande av byggnadsplaner m. m. för nämnda å beredskapsstat upptagna byggnadsarbeten. Beträffande den i ämnet verkställda utredningen hänvisas till propositionen nr 275/1938, sid. 103 f. Anmärkas må, att riksdagen — i anledning av ett uttalande i ämnet i nyssberörda proposition — i sin skrivelse nr 423/1938 förutsatte, att byggnadsföretaget icke igångsattes, innan uppgörelse träffats med Stockholms

72 Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

stad och Stockholms läns landsting rörande de bidrag till kostnaderna för arbetet, som staden och landstinget funnes böra lämna.

Med skrivelse den 26 oktober 1938 har direktionen för karolinska sjukhuset framlagt förslag till anslagsäskanden för karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet för budgetåret 1939/40. Härvid har direktionen bland annat hemställt, att medel måtte anvisas för nästa budgetår till omförmälda ersättningsbyggnad.

Sedan Kungl. Maj:t på förekommen anledning anbefallt direktionen att inkomma med förslag till viss reduktion av de till karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet äskade anslagen, har direktionen i skrivelse den 6 februari 1939 anfört, att med uppförande av ersättningsbyggnad för djurstall vid serafimerlasarettet syntes för ernående av besparing i sjukhusens stater för nästa budgetår kunna anstå ytterligare ett år.

DeJcW%.Ht*' Ifrågavarande byggnadsarbeten synas böra fortfarande upptagas å beredskapsstat. Enligt vad från direktionen för karolinska sjukhuset under hand meddelats, äro de förhandlingar med staden och landstinget, som föranledas av riksdagens berörda uttalande, ännu icke avslutade. För ändamålet torde böra såsom förskottsanslag anvisas samma belopp som för innevarande budgetår. Jag förutsätter emellertid, att byggnadsarbetena icke igångsättas, innan uppgörelse träffats med staden och landstinget om bidrag till kostnaderna för arbetet. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Byggnadsarbeten å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga ett förskottsanslag av........................kronor 46,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla.

Ur protokollet: Lars Tunberg.

Kungl. Maj.ts proposition nr 242.

73 Bilaga 8.

Egentliga statsutgifter.

Nionde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott den 10 mars 1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld, Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, anmäler härefter under jordbruksdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga statsutgifter å beredskapsstaten för budgetåret 1939/ 40 samt anför därvid följande.

D. Undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar m. m.

[1.] a. Lantbruksliögskolan: Byggnadsarbeten och vissa andra engångskostnader. I skrivelse den 15 september 1938, varöver byggnadsstyrelsen den 5 november 1938 avgivit infordrat utlåtande, har styrelsen för lantbrukshögskolan hemställt om anslag för vissa byggnadsarbeten m. m. vid högskolan. Styrelsen har härvid anfört bland annat följande.

För budgetåret 1937/38 har för inredning av assistentbostäder i de båda flygelbyggnaderna vid administrationsbyggnaden anvisats ett belopp av

15,000 kronor. Till merkostnad för uppförande av sagda assistentbostäder har i beredskapsstaten för innevarande budgetår upptagits 27,000 kronor. Den östra av ifrågavarande flygelbyggnader blir tillgänglig för omändringsarbeten redan innevarande höst. Den västra flygelbyggnaden däremot disponeras en tid framåt av städerskor vid högskolan och av förmannen vid högskolans försöksfält.

Enligt utförda beräkningar utgör kostnaden för ombyggnad av den östra flygeln jämte utökning av värmeledningsanläggning i restaurangbyggnaden m. m. (33,000 + 4,300 =) 37,300 kronor. Då det torde få förutsättas, att

74 Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

tidigare för ombyggnad av båda flygelbyggnaderna anvisat belopp av 15,000 kronor får tagas i anspråk för nu föreslagna ombyggnad av östra flygeln jämte värmeledningsanläggning, skulle alltså för nästa budgetär erfordras ett belopp av (37,300 — 15,000 =) 22,300 kronor.

Det nuvarande häststallet vid Kungsängen är byggt i slutet av 1880-talet av trä under tak av tegel. Det är uppfört omedelbart intill den nuvarande ladugården, vilken kommer att nedrivas, så snart den nya försöksladugården kan tagas i bruk. Stallet befinner sig i ett mycket dåligt skick, i det att väggmaterialet är ruttet. En reparation av byggnaden kan ej anses tillrådlig. Förslag till ny stallbyggnad har uppgjorts och kostnadsberäknats till

40,000 kronor. Styrelsen hemställer att sistnämnda belopp anvisas för angivet ändamål.

Byggnadsstyrelsen har ej haft något att erinra mot den beräknade kostnaden, 37,000 kronor, för ombyggnaden av östra flygelbyggnaden till assistentbostäder. Vad angår det av högskolans styrelse framlagda förslaget till nybyggnad av häststall å Kungsängen har detta föranlett erinran från byggnadsstyrelsens sida allenast beträffande de upptagna kostnaderna för byggnaden. Dessa Ira nämligen befunnits vara för lågt upptagna med avseende å vissa poster, varför styrelsen ansett försiktigheten bjuda, att kostnadsberäkningen för byggnaden höjdes till 47,000 kronor.

Vidare har högskolestyrelsen i skrivelse den 1 oktober 1938 hemställt om anslag dels med 685,000 kronor för uppförande av en institutionsbyggnad för maskin- och redskapslära, fysik och meteorologi samt husbyggnadslära, dels ock med 34,300 kronor för uppförande av växthus samt lagringsrum för potatis. Till stöd för sin hemställan har styrelsen åberopat ett av ingenjören Nils Berglund, Ultuna, utarbetat förslag till nya lokaler för den maskintekniska institutionen m. m. ävensom vid skrivelsen fogade ritningar, arbetsbeskrivningar och kostnadsberäkningar.

I berörda förslag bär anförts bland annat följande.

Den starkt ökade maskinanvändningen i jordbruket under de senaste två årtiondena har kommit alt ställa allt större krav på undervisningen i maskinlära. Redan under Ultuna lantbruksinstituts senare år gjorde sig behovet av övningslokaler för nämnda undervisning starkt gällande. Det oaktat vidtogs under 1920-talet, i avvaktan på förslag till den högre lantbruksundervisningens omorganisation, icke annan åtgärd än att en provisorisk föreläsningslokal inreddes i museibyggnaden.

När förslaget till byggnader för den planerade lantbrukshögskolan senare framlades, upptog detta förslag endast ett provisoriskt iordningställande av museibyggnaden, huvudsakligen bestående i att ett av rummen omändrades till kombinerad verkstad och maskinlaboratorium. Därefter ha, under de år som lantbrukshögskolan varit i verksamhet, några avbalkningar och andra smärre ändringar vidtagits, men i stort sett har byggnaden förblivit oförändrad.

Det är framför allt i två avseenden, som museibyggnaden är synnerligen otjänlig för maskinundervisning. För det första saknar större delen av byggnaden uppvärmningsmöjlighet, för det andra är byggnadssättet sådant, att utrymmet icke kan ordentligt nyttiggöras.

En grundlig omändring av museibyggnaden, så att den bättre tjänar sitt ändamål som institution för maskinundervisningen, innebär bland annat att

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

mellanbottnen sänkes, att väggar och tak värmeisoleras samt beLonggolv inläggas i hela nedre våningen i stället för det provisoriska, delvis ruttna trägolvet.

Med hänsyn till den brandrisk, som den av torrt trä bestående museibyggnaden utgör för högskolans stora nya institutionsbyggnad, som ligger endast några meter från museibyggnaden, har brandchefen i Uppsala i sin utredning av år 1936 över brandskyddets ordnande på Ultuna framhållit såsom oundgängligen nödvändigt, att museibyggnadens väggar göras brandhärdiga, att branddörrar insättas m. m.

Emellertid har byggnadsstyrelsen i sitt yttrande år 1932 över förslaget till den nya högskolebyggnaden framhållit, att platsen för nybyggnaden kan godkännas endast under förutsättning att museibyggnaden inom en nära framtid nedrives.

En förläggning av ny maskinteknisk institution på en friare plats närmare fälten, förslagsvis väster om spårvägens södra hållplats, skulle vara fördelaktigare än nuvarande plats, även därför att maskinerna under transport till och från fälten då icke behövde befara de för skadegörelse genom lijulbroddar ömtåliga vägarna på det egentliga tomtområdet. Dessutom funnes där uppe på fältet utvidgningsmöjlighet för den händelse en utbyggnad av institutionen i framtiden skulle visa sig erforderlig.

Det är också två andra omständigheter som starkt tala för en flyttning av institutionen. Den ena av dessa är att för närvarande har institutionen för husbyggnadslära endast en för tillfälligt bruk iordningställd ritsal och ett likaledes provisoriskt inrett litet, kallt lärarrum. I övrigt saknar denna institution även de allra mest nödvändiga lokaler för undervisningens bedrivande, såsom rum för undervisningsmateriel och arbetsrum för läraren. Vid förflyttning av den maskintekniska institutionen möjliggöres uppförandet av större och mera tjänliga lokaler för ämnet husbyggnadslära.

Den andra omständigheten är att institutionen för fysik och meteorologi likaledes är praktiskt taget i avsaknad av egna undervisningslokaler. Fysikundervisningen bedrives för närvarande i ett provisoriskt iordningställt rum i den hydrotekniska institutionens källarvåning. Detta rum har emellertid den hydrotekniska institutionen behov av för sin egen verksamhet. Skall ny byggnad uppföras för den maskintekniska och den byggnadstekniska institutionen synes det därför ur kostnadssynpunkt lämpligt att det i den nya byggnaden inredes lokaler jämväl för den fysiska institutionen. Detta vore motiverat även av den anledningen, att fysiska institutionen är — liksom den byggnadstekniska — maskintekniska institutionen närstående vad verksamheten beträffar. Dessutom vunnes den fördelen, att vissa lokaler kunde användas av alla tre, t. ex. föreläsningssal och seminarierum, varjämte verkstäderna i maskintekniska institutionen kunde vid behov begagnas också av de båda andra institutionernas personal.

Med utgångspunkt från här nämnda synpunkter lia arkitekten G. Holmdahl och ingenjören Berglund i samråd med lantbrukshögskolans rektor utarbetat ett förslag till ny byggnad, som skulle innehålla lokaler för dea maskintekniska institutionen, institutionen för husbyggnadslära samt institutionen för fysik och meteorologi. I förslagets utarbetande lia dessutom deltagit experter på elektriska installationer samt på installationer för värme, vatten och avlopp.

Enligt en av arkitekten Holmdahl verkställd kostnadsberäkning fördela sig kostnaderna för den föreslagna institutionsbyggnaden på följande sätt:

76 Kungl. Maj.ts proposition nr 242.

De pariements chefen.

Byggnadsarbeten .................................... kronor

Inredningsarbeten .................................... »

Ledningsarbeten:

Värmeledning och ventilation............ kronor 76,000

Vatten- och avloppsledningar............ » 34,000

Schaktning för utvändiga ledningar...... » 8,500 »

Elektriska ledningar för kraft och belysning

inklusive transformatorer .............. kronor 38,810

Schaktning och täckning av ledningar...... » 4,000 »

Planerings- och terrasseringsarbeten jämte inhägnad

(14,000 + 6,000)....................................

Administration, oförutsett, ritningar och kontroll c:a 12 °/o. . »

356,000

75,000

118,500

42,810

20,000

72,690

Summa kronor 685,000.

Byggnadsstyrelsen har i remissutlåtande den 15 november 1938 förklarat sig kunna i huvudsak godtaga ritningarna till de föreslagna byggnadsarbetena. Styrelsen har emellertid funnit de till sammanlagt 719,300 kronor angivna kostnaderna för genomförandet av ifrågavarande arbeten alltför lågt beräknade och föreslagit en höjning av kostnaderna till 800,000 kronor. Av sistnämnda belopp skulle 755,000 kronor avse institutionsbyggnaden och

45,000 kronor växthus m. m.

I övrigt torde jag beträffande förevarande byggnadsfrågor få hänvisa till handlingarna i ärendet.

Jag torde härjämte få erinra om att å beredskapsstat för budgetåret 1938/ 39 upptogs ett belopp av 16,300 kronor till bestridande av kostnaderna för uppförande av varmväxthus för institutionen för växtodlingslära.

Jämväl för budgetåret 1939/40 torde å beredskapsstat böra upptagas medel för inredande av assistentbostäder i administrationsbyggnadens östra flygel samt för uppförande av varmväxthus för institutionen för växtodlingslära. Det för dessa arbeten erforderliga beloppet synes böra bestämmas till (22,300 + 16,300 —) 38,600 kronor. Vidare tillstyrker jag, att å beredskapsstaten för nästa budgetår upptages det av högskolestyrelsen beräknade beloppet, (40,000 + 34,300 =) 74,300 kronor, för uppförande av nytt häststall vid Kungsängen samt av växthus och lagringsrum för potatis. Jag förutsätter, att vid utförandet av nu angivna byggnadsarbeten vidtagas de besparingar, som kunna visa sig möjliga.

Vidkommande förslaget om uppförande av en institutionsbyggnad för maskin- och redskapslära m. m. framhöll jag i årets statsverksproposition vid behandlingen av högskolans byggnadsanslag att förevarande byggnadsföretag syntes böra anstå tills vidare. Emellertid framgår av handlingarna i ärendet, att de lokaler som för närvarande stå till förfogande för undervisningen i maskin- och redskapslära, fysik och meteorologi samt husbyggnadslära äro otillräckliga eller i andra avseenden mindre tillfredsställande. Jag

Kungl. Maj.ts proposition nr 242.

vill med hänsyn härtill förorda, att åtgärder vidtagas i syfte att lösa föreliggande byggnadsfråga. Härvid synes mig det framlagda förslaget till institutionsbyggnad i huvudsak kunna godtagas. Vad beträffar kostnaderna för byggnadsföretaget ha dessa av högskolestyrelsen beräknats lill 685,000 kronor, vilket belopp emellertid av byggnadsstyrelsen ansetts böra höjas till

755,000 kronor. Utan eftersättande av rimliga anspråk på arbetenas utförande torde dock kostnaderna, enligt vad jag inhämtat, kunna hållas inom en ram av 610,000 kronor. På grund av arbetenas natur synas medel till byggnadsföretaget lämpligen böra upptagas å beredskapsstaten. För nästa budgetår torde ett belopp av 300,000 kronor vara tillräckligt för ändamålet.

Vid bifall till vad jag sålunda förordat bör å beredskapsstaten för budgetåret 1939/40 uppföras ett anslag å (38,600 + 74,300 + 300,000 =) 412,900 kronor till byggnadsarbeten och vissa andra engångskostnader vid lantbrukshögskolan.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Lantbrukshögskolan: Byggnadsarbeten och vissa andra engångskostnader å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga ett förskottsanslag av .... kronor 412,900.

[2.] b. Lantbrukshögskolan: Byggnadsarbeten m. m. för försöksverksamhet. I proposition nr 167 till 1936 års riksdag angående försöksverksamhet på jordbrukets område m. m. beräknades kostnaderna för byggnader, avseende jordbruks- och husdjursförsöken samt lantbruksliögskolans centrala administration, bibliotek m. m. till 1,336,900 kronor. Motsvarande kostnader för inventarier och utrustning beräknades utgöra 132,500 kronor. Samtliga nu nämnda kostnader —- tillhopa 1,469,400 kronor — föreslogos skola fördelas på tre budgetår räknat från och med budgetåret 1936/37. Plan för så dan fördelning fanns intagen i propositionen. Enligt planen skulle kostnaderna för byggnader och fasta anläggningar fördelas å budgetåren 1936/37. 1937/38 och 1938/39 med respektive 300,000, 600,000 och 436,900 kronor samt kostnaderna för inredning och inventarier å budgetåren 1937/38 och 1938/39 nied respektive 75,000 och 57,500 kronor.

Propositionen nr 167 bifölls i huvudsak av 1936 års riksdag (jordbr, utsk. uti. nr 83; R. skr. nr 320), som för budgetåret 1936/37 under nionde huvudtiteln anvisade ett reservationsanslag av 300,000 kronor till byggnadsarbeten m. m. för försöksverksamhet vid lantbrukshögskolan.

Vid behandlingen i 1937 års statsverksproposition (IX. H. T. p. 34) av frågan örn fortsatt medelsanvisning för ifrågavarande byggnadsarbeten framhöll jag, att det under rådande konjunkturer på arbetsmarknaden syntes lämpligt, alt den statliga byggnadsverksamheten begränsades till arlreten. som icke utan åsidosättande av viktiga intressen kunde uppskjutas. Efter övervägande av olika synpunkter ansåg jag mig böra förorda, att medelsanvisningen till byggnader och fasta anläggningar för försöksverksamheten vid högskolan för budgetåret 1937/38 begränsades till 400,000 kronor, varvid nå-

78 Kungl. May.ts proposition nr 242.

got anslag till inredning och inventarier ej skulle bliva erforderligt för sagda budgetår. Riksdagen beslöt i enlighet härmed.

På förslag av Kungl. Maj:t anvisade 1938 års riksdag (prop. nr 8; R. skr. nr 21) å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1937/38 ett reservationsanslag av 80,700 kronor. Detta anslag var avsett för bestridande av uppkomna merkostnader å respektive 58,000, 7,700 och 15,000 kronor för uppförande av försöksladugård vid Kungsängen, assistentbostad därstädes samt svinhus vid Bäcklösa.

Hittills har således riksdagen för ifrågavarande byggnadsverksamhet anvisat tillhopa 780,700 kronor.

Jag torde vidare få erinra om att å beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptagits ett förskottsanslag å 852,600 kronor till byggnadsarbeten m. m. för försöksverksamhet vid lantbrukshögskolan. I nämnda belopp lia icke inräknats medel för uppförande av biblioteksbyggnad och omändring av administrationsbyggnad. Kostnaden för sistberörda arbeten är i 1936 års byggnadsplan upplagen till ett sammanlagt belopp av 167,000 kronor.

I skrivelse den 15 september 1938 har styrelsen för lantbrukshögskolan gjort framställning om anslag till byggnadsarbeten m. m. för försöksverksamhet med 879,700 kronor. Därvid har styrelsen anfört bland annat följande.

Styrelsen finner det angeläget både att personalbostäder och biblioteksbyggnad bliva med det snaraste uppförda. Då emellertid biblioteksbyggnaden är avsedd att uppföras på den plats, där gamla mejeribyggnaden nu ligger, är det nödvändigt att personalbostäderna uppföras före biblioteket. I anledning härav torde det bliva nödvändigt att uppskjuta biblioteksbyggnaden till budgetåret efter det, då personalbostäderna färdigställts. Planerade ändringsarbeten i administrationsbyggnaden kunna ej utföras så länge de till ändring föreslagna utrymmena i denna byggnad, såsom nu är fallet, användas till bibliotek. Även med iordningställande av berörda utrymmen i administrationsbyggnaden måste med hänsyn härtill anstå i avbidan på den nya biblioteksbyggnadens tillkomst.

Med hänvisning till det sålunda anförda hemställer högskolestyrelsen, att ännu ej anvisade medel för byggnader och fasta anläggningar samt inredning och inventarier avseende försöksverksamheten måtte göras disponibla för fullbordande av planerade nybyggnader och ändringsarbeten med undantag beträffande biblioteksbyggnad samt ändringsarbeten i administrationsbyggnaden. Kostnaderna ha upptagits till samma belopp som de i högskolestyrelsens senaste anslagsäskanden efter då inträffade kostnadsökningar angivna, med undantag blott beträffande den i byggnadsplan^! ingående anläggningen av vegetationsgård. Det har nämligen befunnits att med tidigare planläggning av vegetationsgården dennas drift bleve alltför kostsam. Genom ändrat system lia driftkostnaderna ansetts kunna väsentligt nedbringas, men det har icke kunnat undvikas att därigenom engångskostnaden ökats med ett belopp av 12,000 kronor.

Summan av de för byggnadsarbeten m. m. avseende försöksverksamheten erforderliga kostnaderna utgör 879,700 kronor. Styrelsen förutsätter att de medel, som bli anvisade för inredning och inventarier, må i erforderlig utsträckning tagas i anspråk för anskaffande av möbler till försöksanstalterna redan under deras förläggning vid Experimentalfältet. De nya utrymmen,

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

som med hänsyn till den ökade personalen måste tagas i anspråk av anstalterna i befintliga byggnader å Experimentalfältet, äro nämligen icke försedda med möbler.

Byggnadsstyrelsen har i utlåtande den 5 november 1938 icke haft något att erinra mot lantbrukshögskolans förslag till medelsberäkning.

Vid anmälan i årets statsverksproposition, nionde huvudtiteln, punkt 25, av omförmälda anslagsframställning anförde jag:

»Jag vill förorda att för nästa budgetår beräknas medel för uppförande avtvå bostadshus för fem vaktmästare, trädgårdsmästare och kusk med 165,000 kronor samt för bostadsbyggnad vid Bäcklösa för assistenter och arbetspersonal med 49,000 kronor. För utvändiga ledningsarbeten torde böra beräknas 13,000 kronor. Härutöver synas även vissa andra byggnadsarbeten för försöksverksamheten böra igångsättas, varvid emellertid kostnaderna för dessa byggnadsföretag torde kunna fördelas på de två närmaste budgetåren.

För nästa budgetår torde sålunda för institutionsbyggnad för försöksverksamheten böra beräknas 250,000 kronor, för lada med loge 15,000 kronor, för bostadsbyggnad vid Ultuna för assistenter och arbetspersonal 30,000 kronor, för bostadsbyggnad vid Ultuna för vaktmästare 20,000 kronor, samt för brunnar, planering och elektrifiering 15,000 kronor. Slutligen torde för inredning och inventarier böra beräknas 50,000 kronor. Medelsbehovet för nästa budgetår torde sålunda beräknas till (165,000 + 49,000 +

13,000+250,000+15,000+30,000+20,000+15,000+50,000=)^ 607,000 kro-

nor. Då den disponibla reservationen å tidigare för ändamålet anvisade anslag uppgår till 423,700 kronor, torde för nästa budgetår böra anvisas ett anslag å (607,000 — 423,700=) 183,300 kronor.»

På förslag av Kungl. Majit har riksdagen numera för budgetåret 1939/40 anvisat ett reservationsanslag av 183,300 kronor till Lanlbrukshögskolan: Byggnadsarbeten m. m. för försöksverksamhet.

Vidare har årets riksdag på framställning av Kungl. Majit å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1938/39 anvisat ett belopp av 46,500 kronor till täckande av ytterligare merkostnader för uppförande av försöksladugården vid Kungsängen.

För att medel för ifrågavarande byggnadsföretag skola finnas tillgängliga Departement». i tillräcklig omfattning under budgetåret 1939/40, därest försämrade kon- chefen. junkturer skulle inträffa, vill jag förorda, att å beredskapsstat för sagda budgetår uppföres ett anslag av (879,700 — 183,300=) 696,400 kronor. Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Lanlbrukshögskolan: Byggnadsarbeten m. m. för försöksverksamhet å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga ett förskott sanslag av .......... kronor 696,400.

[3.] c. Lantbruks-, mejeri- oell trädgårdsinstitutet vid Alnarp: Byggnadsarbeten m. ni. I .skrivelse den 23 september 1939, varöver byggnadsstyrelsen den 17 oktober 1938 avgivit infordrat utlåtande, har styrelsen för Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgdrdsinstitut anhållit, att ett anslag av

80 Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

202,000 kronor måtte ställas till styrelsens förfogande för utförandet av vissa förbättringsarbeten i slottsbyggnaden vid Alnarp. Vid framställningen ha fogats av arkitekten G. Beijer uppgjorda ritningar och kostnadsberäkningar. Av handlingarna i ärendet inhämtas, att de ifrågasatta arbetena avse att åstadkomma förbättrade bostadsförhållanden för institutets elever, en lämpligare placering av vaktmästarbostaden samt en såsom behövlig ansedd utökning av biblioteksutrymmena. De för byggnadsprojektet beräknade kostnaderna fördela sig med 75,000 kronor till byggnadsarbeten, 15,000 kronor till möbler och elektrisk armatur, 48,000 kronor till värmeledning, 24,000 kronor till sanitära installationer m. m., 18,000 kronor till målning, 5,000 kronor till elektriska installationer samt 17,000 kronor till diverse och oförutsett.

Byggnadsstyrelsen har anfört i huvudsak följande.

Beträffande det föreslagna utförandet av ifrågavarande förbättringsarbeten har byggnadsstyrelsen i huvudsak intet att erinra men förutsätter, att, därest arbetena skola utföras genom byggnadsstyrelsens försorg, styrelsen lämnas befogenhet att låta vidtaga de mindre jämkningar i förslaget, vilka kunna visa sig ändamålsenliga.

Såsom framgår av framställningen bilagda ritningar m. m., omfatta förbättringsarbetena väsentliga ingrepp i bvggnadsstomlmen och dess inredning. Byggnadsstyrelsen kan icke till alla delar godtaga kostnadsberäkningarna för arbetena i fråga. Sålunda torde den beräknade kostnaden för byggnadsarbetena vara för låg. Styrelsens erfarenhet av dylika ombyggnadsarbeten giver vid handen, att kostnaderna icke få beräknas för snävt, enär åtskilliga oberäkneliga arbeten och krav på moderniseringar i regel uppstå. I det la fall förekomma förutom ingreppen i byggnadsstommen m. m. därjämte omläggning av huvudtrappan i väsentliga delar, inläggning av ekgolv i samtliga elevrum, nya dörrar med karmar och foder till elevrummen, nya fönster och iönsterbänkar i hela byggnaden m. m. Därutöver måste omfattande liåltagnings- och efterlagningsarbeten verkställas för ledningar av olika slag, enär hela värmeledningen och de sanitära installationerna avses att omläggas. Enligt styrelsens mening böra därför de beräknade kostnaderna för byggnadsarbetena höjas från 75,000 till 117,000 kronor.

Kostnaderna för målningsarbetena torde böra upptagas med dubbla beloppet mot det av institutsstyrelsen angivna eller med 36,000 kronor. Målningsarbeten kunna vid ett moderniseringsarbete av detta slag icke begränsas till målning av nya väggar samt nödtorftiga reparationer och kompletteringar av äldre delar utan måste i flertalet fall omfatta fullständig ommålning av äldre tak och väggar, å vilka ingrepp av något slag förekommit vid byggnads- och ledningsarbetenas utförande.

Försiktigheten bjuder även, att kostnaderna för den delvis nya och delvis kompletterade elektriska installationen upptagas med dubbla beloppet eller således med 10,000 kronor. Då kostnadsposten »diverse och oförutsett» skall jämväl innesluta kostnaden för ritningar och andra utgifter för byggets administration, bör densamma ökas från 17,000 till 22,000 kronor.

Den totala kostnaden för ifrågavarande förbättringsarbeten bör sålunda upptagas till 272,000 kronor.

Enligt byggnadsstyrelsens mening är byggnadsföretaget av sådan art oell omfattning, att detsamma bör utföras genom byggnadsstyrelsens försorg och för företaget beviljat anslag ställas till byggnadsstyrelsens förfogande. Skulle Kungl. Majit emellertid finna, att institutsstyrelsen bör beredas till-

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

fälle att söka verkställa förevarande förbättringsarbeten till den av densamma angivna kostnaden, bör föreskrift meddelas om byggnadsteknisk kontroll av därtill fullt kompetenta personer för övervakande av att arbetena bliva utförda på tillfredsställande sätt.

Vid anmälan i årets statsverksproposition av förevarande anslagsärende framhöll jag, att jag, med hänsyn till önskvärdheten av att åtgärder snarast möjligt vidtoges för ett iståndsättande av slottsbyggnaden vid Alnarp, ansåge mig böra biträda institutsstyrelsens framställning om anvisande av medel för vissa förbättringsarbeten i nämnda byggnad. Jag yttrade vidare, att kostnaderna syntes böra hållas inom den av institutsstyrelsen angivna kostnadsramen eller 202,000 kronor samt att medelsanvisningen för arbetena i fråga lämpligen borde fördelas på två budgetår. För budgetåret 1939/40 förordade jag en medelsanvisning av 100,000 kronor för ändamålet. På förslag av Kungl. Maj:t har riksdagen numera till byggnadsarbeten m. m. vid Alnarpsinstitutet för nästa budgetår anvisat ett reservationsanslag av 230,800 kronor, vari inräknats ett belopp av 100,000 kronor till förbättringsarbeten i slottsbyggnaden.

Medel för utförande av den del av ifrågavarande byggnadsföretag, som av- Departement». setts skola anstå till ett följande budgetår, synas lämpligen böra upptagas å c efen' beredskapsstaten för nästa budgetår. Å sagda stat torde sålunda böra uppföras ett anslag av 102,000 kronor för ändamålet.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Lantbruks-, mejeri- och trådgårdsinstitutet vid Alnarp: Byggnadsarbeten m. m. å beredskapsstat för budgetåret 1939,40 upptaga ett förskottsanslag av kronor 102,000.

G. Lanthushållning i allmänhet.

[4.] a. Bidrag till gödselvårdsanläggningar. Såsom bidrag till gödselvårdsanläggningar har riksdagen anvisat för vartdera av budgetåren 1933/ 34 och 1934/35 under utgifter för kapitalökning, fonden för förlag till statsverket, ett reservationsanslag av 700,000 kronor samt för ett vart av budgetåren 1935/36—1938/39 under nionde huvudtiteln reservationsanslag å respektive 350,000, 350,000, 200,000 och 200,000 kronor. Härjämte har å beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptagits ett förskottsanslag av

500,000 kronor. Anslagsanvisningarna ha gjorts med hänsyn såväl till den betydelse ur jordbrukssynpunkt, som förekomsten av tidsenliga och ändamålsenliga gödselvårdsanläggningar äger, som ock till det arbetstillskott, vilket genom anordnandet därav tillskapas.

Närmare föreskrifter rörande ifrågavarande bidragsverksamhet hd meddelats i kungörelsen den 30 juni 1933 (nr 435) angående statsbidrag till göd- Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 242. 6

Departements-

chefen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2-12.

selvårdsanläggningar med däri sedermera vidtagna ändringar (se IX H.T. 1937 sid. 226).

I skrivelse den 31 augusti 1938 Ilar lantbruksstyrelsen hemställt, att till bidrag till gödselvårdsanläggningar måtte för budgetåret 1939/40 anvisas ett reservationsanslag av 200,000 kronor. Styrelsen anför bland annat följande.

Efter hand inträdda gynnsammare förhållanden på arbetsmarknaden lia föranlett den successiva minskningen från och med budgetåret 1935/36 av ifrågavarande anslag. Behovet av understöd utav förevarande art för förbättrande av° gödselvården vid mindre jordbruk synes emellertid ännu vara stort. Hushållningssällskapen ha sålunda uti inkomna ansökningar i anslagets syfte anhållit om bidrag för budgetåret 1938/39 med i runt tal 1,170,000 kronor. Lantbruksstyrelsen anser, att jämväl under budgetåret 1939/40 medel för ifrågavarande ändamål böra stå till förfogande. Någon reservation å anslaget torde icke vara att påräkna.

På förslag av Kungl. Majit har årets riksdag för ändamålet anvisat dels å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1938/39 ett reservationsanslag av

300,000 kronor dels ock för budgetåret 1939/40 ett reservationsanslag av likaledes 300,000 kronor.

Då behovet av bidrag till förbättringsarbeten på förevarande område fortfarande är stort och då genom igångsättandet av sådana arbeten skapas nya försörjningsmöjligheter för vissa kategorier av landsbygdens befolkning, vill jag förorda, att å beredskapsstaten för nästa budgetår uppföres anslag med samma belopp som för innevarande budgetår eller 500,000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till gödselvårdsanläggningar å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga ett förskottsanslag av ........................ kronor 500,000.

[5.] b. Bidrag till ladugårdsförbättringar. För budgetåret 1936/37 anvisades till bidrag till ladugårdsförbättringar ett reservationsanslag av 100,000 kronor. För vartdera av budgetåren 1937/38 och 1938/39 har riksdagen för ifrågavarande ändamål anvisat ett reservationsanslag av 250,000 kronor. Kungl. Majit har den 30 september, den 14 och den 21 oktober 1938 samt den 12 januari 1939 av det för innevarande budgetår anvisade anslaget tilldelat följande hushållningssällskap statsbidrag, nämligen Kronobergs läns, Kalmar läns norra, Kalmar läns södra, Kristianstads läns, Älvsborgs läns norra, Älvsborgs läns södra, Skaraborgs läns samt Gävleborgs läns hushållningssällskap vartdera 5,000 kronor, Hallands, Värmlands, Kopparbergs och Västernorrlands läns hushållningssällskap vartdera 10,000 kronor, Göteborgs och Bohus läns hushållningssällskap 15,000 kronor samt Västerbottens och Norrbottens läns hushållningssällskap vartdera 60,000 kronor, att av sällskapens förvaltningsutskott användas till bidrag till ladugårdsförbättringar inom så-

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

dan del av sällskapens område, där behovet av dylika förbättringar är särskilt trängande samt bidrag till deras utförande finnes påkallat med hänsyn till rådande arbetslöshet eller till bristande tillgång på lämpligt virke, långa avstånd och dåliga kommunikationer. I samband härmed ha jämväl meddelats särskilda föreskrifter beträffande användningen av statsbidraget.

För ifrågavarande ändamål bar vidare å beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptagits ett förskottsanslag av 5,000,000 kronor.

Lantbruksstyrelsen har i skrivelse den 31 augusti 1938 hemställt, att å riksstaten för nästa budgetår måtte anvisas anslag med oförändrat belopp 250,000 kronor. Styrelsen har därvid anfört i huvudsak följande.

Under förutsättning att förhållandena på arbetsmarknaden icke utvecklas i ogynnsam riktning, torde ifrågavarande anslag för närvarande icke ha någon nämnvärd betydelse såsom led i arbetslöshetens bekämpande. Enligt vad lantbruksstyrelsen erfarit torde däremot ett utbrett behov av statsbidrag till förbättrande av jordbrukets ladugårdsbestånd fortfarande föreligga. Med hänsyn härtill synas medel böra anvisas för ändamålet jämväl för nästkommande budgetår. Då medelsbehovet härvid torde kunna beräknas till lägst samma belopp, som för ändamålet anvisats för innevarande budgetår, och då ingen reservation å anslaget torde vara att påräkna, synes i anslagets syfte böra anvisas ett belopp av 250,000 kronor.

I årets statsverksproposition, nionde huvudtiteln, punkt 126, har för ändamålet äskats ett reservationsanslag å 300,000 kronor. Anslaget har numera beviljats av riksdagen.

Statens medverkan till åtgärder för upprustning av lantbrukets ekonomi- Departementsbyggnader har varit förestavad dels av angelägenheten att vidtaga förbätt- cfiefenringar å ladugårdsbeståndet inom sådana delar av landet, där behovet av dylika förbättringar visat sig vara mer än eljest trängande, och -dels av intresset att i praktiken få närmare klarlagd ifrågavarande arbetens betydelse för motverkande eller minskande av arbetslösheten. I sistnämnda hänseende kan den hittills bedrivna bidragsverksamheten på området sägas ha givit vid handen, att förbättringsarbeten å ladugårdar äro väl lämpade att igångsättas under tider av större arbetslöshet. Genom sagda verksamhet, vilken närmast haft karaktären av försök, ha också vunnits erfarenheter, som säkerligen komma att bli av stort värde, därest det skulle befinnas nödvändigt att igångsätta en förbättringsverksamhet av större omfattning. Av vikt är härvidlag även, att såsom en följd av statens understödsverksamhet under de senare åren på hithörande område hos de olika hushållningssällskapen samlats ett avsevärt antal bidragsansökningar, som ej kunnat behandlas av brist på medel.

Jag torde i detta sammanhang få erinra örn att jag den 14 januari 1938 jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallat tre sakkunniga för att inom jordbruksdepartementet biträda med uppgörande av förslag till förbättringsarbeten för ladugårdsbyggnader. Därest ett igångsättande av dylika arbeten i större skala skulle visa sig önskvärt, torde de sakkunniga i mån av behov kunna avlämna erforderliga förslag.

84 Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

Med hänsyn till det nu anförda vill jag förorda, att å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 uppföres ett anslag å 5,000,000 kronor, eller samma belopp som det å beredskapsstaten för innevarande budgetår upptagna, för bidrag till förbättringsverksamhet avseende ladugårdsbyggnader, däri inbegripet erforderliga vattenledningar.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till ladugårdsförbättringar å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga ett förskottsanslag av........................ kronor 5,000,000.

H. Egnahemsbildning, kolonisation och grundförbättringar m. m.

[6 ] Grundförbättringar: Statens avdikningsanslag. För understödjande medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet av sådana torrläggningsföretag, vilka avse höjande av alstringsförmågan hos mark med hänsyn till dess utnyttjande såsom åker eller ständig slåtter- eller betesvall, ha sedan åtskilliga år tillbaka medel upptagits å riksstaten under titeln statens avdikningsanslag. Bestämmelser angående villkoren för erhållande av statsbidrag från anslaget äro meddelade i kungörelsen den 11 juni 1926 (nr 257) med däri sedermera gjorda ändringar.

Riksdagen plägar årligen dels bestämma det belopp, intill vilket statsbidrag ur anslaget må av Kungl. Majit för det nästkommande budgetåret beviljas, dels ock anvisa visst anslagsbelopp för finansieringen av erforderliga utbetalningar av bidrag. Av följande tabell framgå för ett vart av budgetåren 1930/31—1938/39 den bestämda bidragssumman och de anvisade anslagsbeloppen:

Budgetår

Av riksdagen bestämd bidragssumma kronor

Anvisat

anslag

kronor

1930/31 4,000,000 3,800,000

1931/32 3,300,000 3,800,000

1932/33 3,000,000 3,000,000

1933/34 2,500,000 2,500,000

1934/35 2,200,000 3,000,000

1935/36 5,400,000 3,700,000

1936/37 3,300,000 3,700,000

1937/38 3,800,000 4,000,000

1938/39 1,200,000 2,700,000.

Härjämte har 1938 års riksdag medgivit, att Kungl. Majit må, under för beredskapsstaten gällande förutsättningar, under budgetåret 1938/39 bevilja

85 Kungl Maj-.ts proposition nr 242.

statsbidrag från statens avdikningsanslag å högst 3,800,000 kronor utöver i statsverkspropositionen angivet belopp av 1,200,000 kronor.

I skrivelse den 31 augusti 1938 har lantbruksstyrelsen gjort framställning om beredande av medel för budgetåret 1939/40 för utlämnande av statsbidrag från statens avdikningsanslag samt därvid anfört väsentligen följande.

Under budgetåret 1937/38 har bidrag beviljats fran ifrågavarande anslag till 922 företag med tillhopa 3,799,930 kronor. Därutöver har Kungl. Majit under sagda budgetår efter riksdagens särskilda medgivande beviljat bidrag från anslaget till 5 företag med tillhopa 92,292 kronor 31 öre, vilket belopp emellertid icke skall inräknas i det belopp, som Kungl. Majit enligt riksdagens medgivande äger för budgetåret bevilja jämlikt gällande bestämmelser för avdikningsanslagets användning.

Vid ingången av budgetåret 1938/39 funnos hos lantbruksstyrelsen inneliggande ansökningar om statsbidrag till 282 torrläggningsföretag, representerande ett bidragsbelopp av omkring 1,800,000 kronor. Utöver nämnda ansökningar torde under budgetåret nya ansökningar kunna förväntas inkomma i ungefärligen samma omfattning som under det sist förflutna budgetåret eller till ett sammanlagt belopp av omkring 3,800,000 kronor.

För tillgodoseende under löpande budgetår av samtliga såväl föreliggande sorn under året motsedda ansökningar skulle salunda erfordras en bidragstilldelning av (1,800,000 + 3,800,000 =) 5,600,000 kronor. För ändamålet finnes tillgängligt bidrag från statens avdikningsanslag med 1,200,000 kronor. Av för budgetåret 1938/39 föreliggande och påräknade ansökningar om statsbidrag beräknas sålunda ansökningar å ett belopp av (5,600,000 — 1,200,000 —) 4,400,000 kronor bliva överförda till budgetåret 1939/40. Jämväl under sistnämnda budgetår torde nya ansökningar om statsbidrag kunna förväntas inkomma till ett belopp av omkring 3,800,000 kronor. För tillgodoseende under budgetåret 1939/40 av ansökningar örn statsbidrag skulle sålunda erfordras i runt tal (4,400,000 + 3,800,000 =) 8,200,000 kronor.

I detta sammanhang synes böra erinras, att 1936 års utredning angående beredskapsarbeten i till chefen för socialdepartementet den 27 juli 1937 avgivet betänkande i fråga om den statsunderstödda avdikningsverksamheten framhållit, bland annat, att utredningen funnit skäl tala för att ifrågavarande verksamhet under nuvarande förhållanden med obetydlig arbetslöshet väsentligt inskränktes. I häröver den 18 december 1937 till chefen för socialdepartementet avgivet yttrande har lantbruksstyrelsen anfört, bland annat, att utredningens uppfattning i hithörande frågor måste karakteriseras som verklighetsfrämmande och ägnad att giva en ensidig bild av förhållandena. Det torde nämligen kunna anses såsom högst tvivelaktigt, huruvida jordbrukarna, sedan de fått vidkännas mången gång dryga och för dem betungande kostnader för upprättande av arbetsplaner, ville finna sig i att ligga med dylika arbeten i reserv i väntan på att en krisperiod någon gång i en oviss framtid skulle bryta in.

Såsom ytterligare skäl mot den av utredningen föreslagna upplagringen hos lantbruksstyrelsen av arbetsplaner till ej bidragstilldelade företag torde framhållas den omständigheten, att under väntetiden frågan om arbetenas utförande jämlikt 7 kap. 58 § vattenlagen kunde komma alt förfalla, därvid av intressenterna erlagda kostnader för arbetsplaners upprättande helt eller delvis kunde bliva tillspillogivna.

Lantbruksstyrelsen bar tidigare vid upprepade tillfällen framhållit olägenheterna av en sådan utveckling, att hos styrelsen år efter år anhopas arbetsplaner till högst betydande antal, upp lill tusentalet och däröver, rörande torr-

85 Kungl. Maj.ts proposition nr 242.

läggningsföretag, vilka till följd av anslagets otillräcklighet icke kunna erhålla statsbidrag och komma till utförande. Denna utveckling belyses bland annat därav, att den för budgetåret 1936/37 vidtagna nedsättningen av ifrågavarande anslag till 3,300,000 kronor medfört en ökning av balansen från 138 företag med ett bidragsbelopp av 670,000 kronor till nära det dubbla eller 242 företag och ett bidragsbelopp av 1,220,000 kronor. Balansen hade under budgetåret 1937/38, trots den för sagda budgetår vidtagna ökningen av bidragstilldelningen till 3,800,000 kronor, ytterligare stegrats till 282 företag oell ett bidragsbelopp av 1,800,000 kronor. Att innevarande budgetår, varunder bidragstilldelningen nedskurits till en obetydlighet av vad tidigare funnits disponibelt eller till allenast 1,200,000 kronor, kommer att medföra en synnerligen stark stegring av ifrågavarande balans, ligger i öppen dag. Lantbruksstyrelsen har i det föregående uppskattat denna balans till ett bidragsbelopp av 4,400,000 kronor. Det kan förväntas, att denna siffra kommer att under budgetåret 1939/40 ökas med ytterligare minst 2,000,000 kronor, därest icke bidragstilldelningen under sagda budgetår återföres till ett belopp, som bättre än vad fallet är beträffande det innevarande budgetårets bidrag svarar mot torrläggningsverksamhetens normala omfattning.

Med hänsyn till vad i berörda avseende här framhållits, synes bidragstilldelningen från anslaget under budgetåret 1939/40 icke böra sättas lägre än till 5,000,000 kronor.

Under budgetåret 1939/40 torde utbetalningarna från anslaget böra beräknas till i runt tal 3,500,000 kronor.

Jag får vidare anmäla, att torrläggningskommittén i skrivelse den 21 november 1938 framlagt en förteckning över vissa — såväl nya som äldre — torrläggningsföretag, vilka enligt kommitténs uppfattning lämpade sig som reservarbeten vid arbetslöshet, sedan arbetsplaner för företagen upprättats eller komplettering av tidigare uppgjorda planer verkställts. Förteckningen, beträffande vars närmare detaljer jag torde få hänvisa till skrivelsen, upptager 40 företag, därav 1 inom Kalmar, 3 inom Blekinge, 3 inom Göteborgs oell Bohus, 11 inom Västernorrlands samt 22 inom Norrbottens län.

Sedermera har torrläggningskommittén i en den 22 februari 1939 dagtecknad skrivelse hemställt örn utverkande av medgivande för Kungl. Maj:t att, under för beredskapsstaten gällande förutsättningar, under budgetåret 1939/ 40 bevilja statsbidrag från statens avdikningsanslag av 6,000,000 kronor utöver i statsverkspropositionen äskat belopp, därvid Kungl. Maj:t skulle äga bestämma de förutsättningar och villkor, varunder dylika bidrag kunde utgå.

I enlighet med Kungl. Maj:ts framställning i propositionen nr 2 med förslag till tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1938/39 bar årets riksdag medgivit, att Kungl. Maj:t må under sagda budgetår bevilja statsbidrag från statens avdikningsanslag å ytterligare tillhopa högst 1,200,000 kronor.

I årets statsverksproposition, nionde huvudtiteln, punkt 143, har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att dels medgiva, att Kungl. Majit må under budgetåret 1939/40 bevilja statsbidrag från statens avdikningsanslag å tillhopa högst

3,800,000 kronor, dels ock anvisa ett förslagsanslag för ändamålet å 3,000,000 kronor. Förslaget har numera bifallits av riksdagen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 242-

87 Med hänsyn till att arbeten av ifrågavarande slag visat sig vara mycket Departement* lämpliga för sysselsättning av arbetslösa vill jag förorda, att en väsentligt chefenökad bidragstilldelning från avdikningsanslaget möjliggöres, därest försämrade konjunkturer skulle inträffa under nästa budgetår. Vad angår storleken av denna ökade bidragstilldelning synes densamma lämpligen böra bestämmas till högst 5,000,000 kronor. Härvid har då tagits hänsyn till att statsbidrag skola kunna beviljas dels till sådana företag, beträffande vilka arbetsplaner redan föreligga hos lantbruksstyrelsen men som ej kunna tillgodoses med statsbidrag inom av riksdagen medgiven ram för bidragstilldelningen, dels ock till sådana av torrläggningskommittén förordade företag, beträffande vilka arbetsplaner skäligen kunna hinna upprättas eller kompletteras inom den närmaste tiden. Kungl. Majit torde äga bestämma de närmare villkoren för bidragens beviljande. Bidragsbeloppen torde få avföras å riksstatsanslaget.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, alt Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att Kungl. Majit må, under för beredskapsstaten gällande förutsättningar, under budgetåret 1939/40 bevilja statsbidrag från statens avdikningsanslag å högst 5,000,000 kronor utöver det av riksdagen för sagda budgetår medgivna beloppet.

[7.] Grundförbättringar: Bidrag till förstärkning av ofullständiga jordbruk m. in. Från och med 1927 har riksdagen varje år anvisat anslag till nyodling och betesförbättring å ofullständiga jordbruk. Sedan 1931 har anslaget fått tagas i anspråk jämväl för stenröjning och sedan 1935 har även bidrag till jordkörning kunnat utgå från anslaget.

Anslaget, som förut varit av reservationsanslags natur, betecknas från och med budgetåret 1934/35 såsom förslagsanslag. För vartdera av budgetåren 1935/36 och 1936/37 har anslaget uppförts med 1,500,000 kronor, för budgetåret 1937/38 med 1,950,000 kronor samt för innevarande budgetår med

2,000,000 kronor.

För 1939 bar riksdagen medgivit, att Kungl. Majit må för ifrågavarande ändamål bevilja statsanslag intill 2,000,000 kronor, varav beräknats förslagsvis 850,000 kronor till nyodling, 600,000 kronor till betesförbättring, 450,000 kronor till stenröjning och 100,000 kronor till jordkörning.

Med bifall till i propositionen nr 275 framställt förslag medgav 1938 års riksdag bärjämte, att Kungl. Majit finge, under för beredskapsstaten gällande förutsättningar, under 1939 bevilja statsanslag intill 1,500,000 kronor utöver det av riksdagen för nämnda år medgivna beloppet för utlämnande av statsbidrag till nyodling, betesförbättring, stenröjning och jordkörning å ofullständiga jordbruk.

Gällande bestämmelser angående villkoren för erhållande av ifrågavarande

88 Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

Departements-

chefen.

statsbidrag äro meddelade i kungörelsen den 12 oktober 1934 (nr 498) angående statsbidrag till jordförbättring å ofullständiga jordbruk med däri genom kungörelsen den 30 juni 1937 (nr 571) gjord ändring.

I skrivelse den 31 augusti 1938 har lantbruksstyrelsen förordat, att bidragstilldelningen för ifrågavarande ändamål måtte även för år 1940 få uppgå till 2,000,000 kronor, till vilket belopp förslagsanslaget borde beräknas för budgetåret 1939/40.

1936 års egnahemsutredning har i sitt den 20 oktober 1938 avgivna betänkande rörande den statliga egnahemsverksamheten (stat. off. utr. 1938: 34) föreslagit vissa ändringar i grunderna för beräkningen av dessa bidrag samt i anslutning härtill förordat, att anslaget för ändamålet måtte för budgetåret 1939/40 höjas till 3,000,000 kronor.

I årets statsverksproposition har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd, till bidrag till nyodling, betesförbättring, stenröjning och jordkörning å ofullständiga jordbruk för budgetåret 1939/40 beräkna ett förslagsanslag av

1,250,000 kronor. Vid anmälan i statsverkspropositionen av detta ärende framhöll jag, att även om bidragsverksamheten, i enlighet med vad som föreslagits av egnahemsutredningen, under år 1940 komme att erhålla vidgad omfattning, anslaget likväl med hänsyn till att bidragen utbetalades successivt torde kunna beräknas lägre än för innevarande budgetår. Med en anslagsanvisning av 1,250,000 kronor torde sålunda bidragstilldelningen kunna höjas från nuvarande belopp av 2,000,000 kronor till 2,500,000 kronor.

Med hänsyn till ifrågavarande förbättringsarbetens betydelse för utökandet av försörjningsmöjligheterna inom det mindre jordbruket torde det vara motiverat med en ökad bidragstilldelning för ändamålet, för den händelse försämrade konjunkturer skulle inträffa under nästa budgetår. I en dylik situation är det uppenbarligen mycket viktigt, att möjligheter stå till buds att ytterligare utvidga förevarande verksamhet, även om denna under så att säga normala förhållanden erhåller en betydande omfattning. Behandlingen av egnahemsutredningens förslag och däröver avgivna yttranden torde komma att slutföras inom den närmaste tiden. Det förhållandet, att proposition med äskande av anslag för hithörande bidragsverksamhet ej hunnit avlåtas till riksdagen, synes emellertid ej böra utgöra hinder för Kungl. Majit att redan nu göra framställning hos riksdagen om medgivande att under för beredskapsstaten gällande förutsättningar under år 1940 bevilja statsanslag intill visst belopp utöver det belopp riksdagen kan komma att för nämnda år medgiva för utlämnande av statsbidrag till förstärkning av ofullständiga jordbruk m. m.

Den ytterligare bidragstilldelning, som jag sålunda under nyssnämnda förutsättning anser vara önskvärd för år 1940, synes lämpligen kunna bestämmas till samma belopp som för innevarande år eller 1,500,000 kronor. Bidragsbeloppen torde få avföras å riksstatsanslaget. Dettas benämning synes böra

89 Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

ändras till Grundförbättringar: Bidrag till förstärkning av ofullständiga

jordbruk m. m.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att Kungl. Majit må, under för beredskapsstaten gällande förutsättningar, under år 1940 bevilja statsanslag intill

1,500,000 kronor utöver det belopp riksdagen kan komma att för nämnda år medgiva för utlämnande av statsbidrag till förstärkning av ofullständiga jordbruk m. m.

[8.] a. Grundförbättringar: Bidrag till täckdikningar. I enlighet med vad särskilda utskottet i sina utlåtanden nr 17 och nr 22 föreslagit anvisade 1933 års riksdag, under utgifter för kapitalökning, fonden för förlag till statsverket, till bidrag till täckdikningar för budgetåret 1933/34 ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor. Avsikten med anslagets anvisande var, bland annat, att, i den mån så lämpligen kunde ske, genom utförande av täckdikningsarbeten söka lindra eller motverka arbetslösheten. Anslag för ifrågavarande ändamål ha jämväl anvisats följande budgetår. Anslaget, som för budgetåret 1934/35 upptagits under utgifter för kapitalökning samt därefter under nionde huvudtiteln, utgör för innevarande budgetår 400,000 kronor. Härjämte har å beredskapsstat för sistnämnda budgetår upptagits ett förskottsanslag av 1,000,000 kronor.

Kungl. Majit har den 30 juni 1933 utfärdat kungörelse (nr 434) angående statsbidrag till täckdikning, däri ändring vidtagits genom kungörelsen nr 572/1937.

I skrivelse den 31 augusti 1938 har lantbruksstyrelsen föreslagit, att ifrågavarande anslag för nästa budgetår måtte uppföras med oförändrat belopp,

400,000 kronor. Styrelsen har anfört i huvudsak följande.

Storleken av de för respektive kalenderår till förfogande ställda medlen och av hushållningssällskapen sökta bidragsbelopp framgår av följande tabell.

Från anslaget för 1938 har lantbruksstyrelsen hittills hos Kungl. Majit tillstyrkt bidrag åt hushållningssällskapen med sammanlagt 380,000 kronor. Återstoden av anslaget, 20,000 kronor, har ansetts böra reserveras till

90 Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

bestridande av sällskapens kostnader för anställande under året av extra arbetskraft.

Enbart ur synpunkten av täckdikningsföretagens betydelse för lindrande eller motverkande av rådande arbetslöshet torde ej finnas anledning att anvisa statsmedel i särskild ordning till igångsättande av arbeten av detta slag. Emellertid har lantbruksstyrelsen, med hänsyn till täckdikningens stora betydelse, icke minst för de små och medelstora jordbruken, velat framhålla önskvärdheten av att ifrågavarande grundförbättringsarbeten tills vidare måtte jämväl i fortsättningen verksamt befrämjas från statens sida. I den mån så anses böra ske medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet, torde jordbruk med åkerareal understigande viss areal, förslagsvis 75 hektar, böra äga företrädesrätt till bidrag.

På förslag av Kungl. Majit har årets riksdag för ifrågavarande ändamål anvisat dels å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1938/39 ett reservationsanslag av 200,000 kronor, dels ock å riksstaten för budgetåret 1939/ 40 ett reservationsanslag av 500,000 kronor.

*>eichtf™TUS Förevarande bidragsverksamhet, vilken tillkommit såsom led i åtgärderna för arbetslöshetens bekämpande, synes lämpligen böra givas större omfattning, därest försämrade konjunkturer skulle inträffa under nästa budgetår. På grund härav vill jag förorda, att å beredskapsstaten för budgetåret 1939/40 upptages ett anslag för ändamålet av 1,000,000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Grundförbättringar: Bidrag till iäckdikningar å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga ett förskottsanslag av ............................ kronor 1,000,000.

I. Fiskeriväsendet.

[9.] a. Understöd åt fiskare. 1934 års riksdag (prop. nr 262; R. skr. nr 342) anvisade för budgetåret 1934/35 ett reservationsanslag å 750,000 kronor till understöd åt fiskare. I anledning av inom riksdagen väckta motioner (I: 116 och II: 225) uppförde härefter 1938 års riksdag (skr. nr 198) å riksstaten för budgetåret 1938/39 ett reservationsanslag av 42,000 kronor för ändamålet. Vidare upptogs för samma ändamål å beredskapsstat för sistnämnda budgetår ett förskottsanslag av 150,000 kronor.

På förslag av Kungl. Majit har årets riksdag å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1938/39 anvisat ett reservationsanslag av 50,000 kronor till understöd åt fiskare. I årets statsverksproposition, nionde huvudtiteln, punkt 163, har Kungl. Majit härjämte föreslagit riksdagen att för budgetåret 1939, 40 anvisa ett reservationsanslag av 50,000 kronor för ändamålet. Även sistnämnda förslag har numera bifallits av riksdagen.

Bestämmelser angående användningen av ifrågavarande anslag lia med-

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

delats i kungörelsen den 15 juni 1934 (nr 281) angående anslag av statsmedel för beredande av tillfälligt understöd åt fiskare.

Såsom jag erinrade i samband med framläggande för fjolårets riksdag Departemenuav förslag örn upptagande å beredskapsstat för budgetåret 1938/39 av anslag chefentill understöd åt fiskare, avsåg medelsanvisningen år 1934 att avhjälpa de svårigheter, vari vissa fiskare råkat genom den lågkonjunktur, som då rådde. Ehuru även under nuvarande relativt gynnsamma konjunkturläge behov av ifrågavarande understödsverksamhet visat sig förefinnas inom vissa delar av landet, är det i främsta rummet önskvärt att vid en mera allvarsam konjunkturförsämring kunna bispringa sådana grupper bland fiskarbefolkningen, som av de försämrade konjunkturerna beredas svårigheter att skaffa sig utkomst av yrket. Jag förordar, att å beredskapsstat för nästa budgetår upptages ett anslag till understöd åt fiskare av 150,000 kronor eller samma belopp som fanns upptaget å beredskapsstaten för innevarande budgetår.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Understöd åt fiskare å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga ett förskottsanslag av ................................... kronor 150,000.

J. Skogsväsendet.

[10.] Skogsvård m. lii.: Statens skogsutdikningsanslag. Till understödjande medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet av torrläggningsföretag, vilka avse höjande av alstringsförmågan hos mark med hänsyn till dess utnyttjande för skogsbörd, bar riksdagen (se 1927: prop. nr 156; R. skr. nr 235) under benämning statens skogsutdikningsanslag anvisat reservationsanslag från och med budgetåret 1927/28. För innevarande budgetår är för ändamålet å riksstaten anvisat ett reservationsanslag å 200,000 kronor, varav må användas 80,000 kronor för besiktning av vissa äldre dikningsföretag. Härjämte har för ändamålet i fråga å beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptagits ett förskottsanslag av 600,000 kronor.

För bidrag från ifrågavarande anslag gälla bestämmelserna i kungörelsen den 27 juni 1927 (nr 270) angående villkoren för statsbidrag från statens skogsutdikningsanslag med däri sedermera gjorda ändringar. Vidare har Kungl. Maj:t nämnda dag utfärdat cirkulär (nr 273) till samtliga skogsvårdsstyrelser och skogssällskapet med vissa föreskrifter rörande tillämpningen av förstberörda kungörelse, vilket cirkulär sedermera ändrats i vissa delar.

Vidkommande den med ifrågavarande anslag under 1937 bedrivna verksamheten torde jag få hänvisa till årets statsverksproposition (IX. II. T. p. 184).

92 Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

I skrivelse den 17 augusti 1938 bär centralrådet för skogsvårdsstgrelsernas förbund gjort framställning om anslag för nästkommande budgetår för ändamålet med 600,000 kronor. Av skrivelsen inhämtas beträffande medelsbehovet i huvudsak följande.

Centralrådet, som till utrönande av skogsvårdsstyrelsernas och skogssällskapets medelsbehov för ifrågavarande verksamhet under budgetåret 1939/40 från sagda myndigheter inhämtat vissa uppgifter, har med ledning härav beräknat, att före den 1 juli 1939 kommer att äskas statsbidrag till 2,818 företag å ett sammanlagt belopp, inklusive 18 procent förvaltningsbidrag, av

845.000 kronor.

Då av det för budgetåret 1938/39 anvisade anslaget å 200,000 kronor 80,000 kronor avsetts till bestridande av kostnader för besiktning av redan utförda dikningsföretag, står, förutom en reservation beräknad till 475,000 kronor ett belopp av 120,000 kronor eller tillhopa (475,000 + 120,000 =) 595,000 kronor till förfogande för ändamålet, eller ett belopp, som med cirka 250,000 kronor understiger det beräknade medelsbehovet för innevarande budgetår.

För tillgodoseende av bidragsansökningar som antingen inkommit eller förväntas inkomma under 1938, men vilka ansökningar ej beräknas kunna beredas i och för bidragsframställning före den 1 juli 1939 har centralrådet beräknat bidragsbehovet, inklusive förvaltningsbidrag å 18 procent, till sammanlagt 750,000 kronor. Då besiktningskostnaderna för 1940 beräknats till

60.000 kronor uppgår det sammanlagda medelsbehovet för budgetåret 1939/40 enligt centralrådets beräkning till (250,000 + 750,000 -f- 60,000 —) 1,060,000 kronor.

Centralrådet har vidare beträffande anslagsbehovet för nästa budgetår anfört följande.

Centralrådet har vid beräkningen av medelsbehovet för nästa budgetår förutsatt, att samtliga nu föreliggande och t. o. m. år 1939 inkommande ansökningar om bidrag, vilka kunna förutsättas vara berättigade erhålla dylikt, skola bliva tillgodosedda. Under nuvarande förhållanden med riklig arbetsdräng synes detta ej vara av behovet påkallat. Fastmera synes lämpligt att i viss utsträckning balansera inkommande bidragsansökningar och, så långt skogsvårdsstyrelsernas ekonomiska resurser det medger, även planlagda dikningsföretag för att lia dessa att tillgå vid sådan förändring av konjunkturläget, att det blir angeläget att tillskapa nya arbetstillfällen. Med hänsyn härtill synes statens skogsutdikningsanslag för budgetåret 1939/40 kunna uppföras med ett belopp, understigande det ovan härledda medelsbehovet. Då det emellertid svårligen låter sig göra att med större säkerhet bedöma konjunkturutvecklingen längre tid i förväg, kan det måhända vara lämpligt att icke begränsa anslaget till alltför ringa belopp. Centralrådet vill för sin del föreslå, att statens skogsutdikningsanslag i riksstaten för budgetåret 1939/ 40 uppföres med ett belopp av 600,000 kronor, varav 60,000 kronor må disponeras för bestridande av kostnader för besiktning av redan utförda dikningsföretag.

På förslag av Kungl. Majit har riksdagen å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1938/39 anvisat ett reservationsanslag av 400,000 kronor för ifrågavarande ändamål.

Kungl. Majit har härjämte i årets statsverksproposition, nionde huvudtiteln, punkt 184, föreslagit riksdagen att dels medgiva, att Kungl. Majit må under budgetåret 1939/40 bevilja statsanslag intill 600,000 kronor för utlära-

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

nantie av statsbidrag till skogsutdikningsföretag, dels ock till Skogsvård m. m.: Statens skogsutdikningsanslag för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 500,000 kronor. Vid anmälan i statsverkspropositionen av denna anslagsfråga anförde jag följande.

»Centralrådets beräkning av behovet av bidrag för ifrågavarande ändamål under nästa budgetår giver mig icke anledning till erinran. Med hänsyn till det ogynnsamma konjunkturläget å trävarumarknaden synes det vara av vikt att bereda ökad sysselsättning åt skogsarbetare och ägare av mindre skogar i Norrland samt i Kopparbergs och Värmlands läns skogsbygder. Då förhållandena i dessa trakter på skogsproduktionens område dessutom torde göra ett effektivare bidrag från det allmännas sida önskvärt, vill jag förorda sådan ändring av gällande bestämmelser i ämnet, att bidrag till företag i nyssnämnda landsändar i vissa fall må kunna utgå med högst 60 procent mot 40 procent för närvarande.

I anslutning till vad chefen för finansdepartementet anfört vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma frågor torde förevarande anslag för nästa budgetår böra upptagas såsom förslagsanslag, maximerat genom att riksdagen fastställer bidragstilldelningens storlek under budgetåret.

Med en bidragstilldelning av 600,000 kronor, vari inräknats förvaltningsbidrag för bestridande av skogsvårdsstyrelsernas kostnader för handhavandet av ifrågavarande verksamhet, torde utbetalningarna under nästa budgetår kunna beräknas lill omkring 500,000 kronor. Anslag för ändamålet bör sålunda upptagas till detta belopp.»

Numera har även det i statsverkspropositionen framlagda förslaget angående ifrågavarande anslag bifallits av riksdagen.

Ehuru genom riksdagens beslut om anslag för skogsutdikningsändamål DeparUmentaunder nästa budgetår möjliggjorts en avsevärt höjd bidragstilldelning, torde chefendet, med hänsyn till skogsutdikningsarbetenas betydelse för beredandet av ökad sysselsättning åt befolkningen inom de delar av landet, som äro särskilt beroende av skogsbruket, vara önskvärt, att medel i ännu större omfattning kunna göras tillgängliga för ifrågavarande verksamhet, därest ytterligare försämring i konjunkturläget å trävarumarknaden skulle inträffa.

Kungl. Maj:t torde därför bemyndigas att under angivna förutsättning bevilja statsanslag å högst 300,000 kronor utöver det belopp, som riksdagen redan medgivit för nästa budgetår. Bidragsbeloppen torde få avföras från riksstatsanslaget, som är av förslagsanslags natur.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att Kungl. Majit må, under för beredskapsstaten gällande förutsättningar, under budgetåret 1939/40 bevilja statsanslag intill 300,000 kronor utöver det av riksdagen för nämnda budgetår medgivna beloppet för utlämnande av statsbidrag till skogsutdikningsföretag.

94 Kunut. Maj.ts proposition nr 242.

[11.] a. Skogsvård m. ni.: Statens skogsodlingsanslag. Till understödjande medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet av företag, avseende skogsodling eller annan åtgärd för vinnande av ändamålsenlig skogsproduktion å vissa marker med otillfredsställande skogsbestånd, har riksdagen (se 1930: prop. nr 134; R. skr. nr 324) från och med budgetåret 1930/31 under benämning statens skogsodlingsanslag anvisat anslag. För budgetåret 1938/ 39 är för ändamålet å riksstaten uppfört ett reservationsanslag å 60,000 kronor. Härjämte har å beredskapsstat för sagda budgetår upptagits ett förskottsanslag av 100,000 kronor för ifrågavarande ändamål.

Bestämmelser om anslagets användning lia meddelats i kungörelsen den 27 juni 1930 (nr 270) angående villkoren för statsbidrag från statens skogsodlingsanslag med däri sedermera gjorda ändringar. Vidare har Kungl. Maj :t nämnda dag utfärdat cirkulär (nr 271) till samtliga skogsvårdsstyrelser och skogssällskapet med vissa föreskrifter rörande tillämpningen av sagda kungörelse, vilket cirkulär ändrats i viss del genom cirkulär den 30 april 1931 (nr 78).

Rörande den med anslaget under 1937 bedrivna verksamheten torde få hänvisas till årets statsverksproposition, nionde huvudtiteln, punkt 185.

I skrivelse den 17 augusti 1938 har centralrådet för skogsvärdsstyrelsernas förbund hemställt om anvisande av ett anslag å 100,000 kronor för ifrågavarande verksamhet under budgetåret 1939/40 och därvid överlämnat från skogsvårdsstyrelserna och skogssällskapet infordrade uppgifter rörande medelsbehovet för budgetåret. Centralrådet har beträffande behovet av statsbidrag anfört i huvudsak följande.

Skogsvårdsstyrelserna och skogssällskapet lia beräknat, att de före den 1 juli 1939 sannolikt komme att äska statsbidrag med ett belopp av 362,850 kronor, häri inräknat 18 procent förvaltningsbidrag.

Då riksdagen för innevarande budgetår anvisat ett reservationsanslag å

60,000 kronor samt då reservationen å anslaget den 1 juli 1938 uppgått till 426,920 kronor, kan beräknas, att behållningen å anslaget vid ingången av budgetåret 1939/40 kommer att uppgå till (60,000 + 426,920—-362,850=) i avrundat tal 120,000 kronor.

Medelsbehovet för nästa budgetår beräknar centralrådet med ledning av skogsvärdsstyrelsernas och skogssällskapets uppgifter till i runt tal 280,000 kronor. För att tillgodose detta medelsbehov skulle sålunda erfordras ett anslag å (280,000 — 120,000 =) 160,000 kronor.

Centralrådet har beträffande anslaget för nästa budgetår anfört i huvudsak följande.

Centralrådet har vid sin beräkning av medelsbehovet förutsatt, att samtliga nu föreliggande och t. o. m. år 1939 inkommande ansökningar örn bidrag, vilka kunna förutsättas vara berättigade erhålla dylikt, skola bliva tillgodosedda. Under nuvarande förhållanden med riklig arbetstillgång synes detta ej vara av behovet påkallat. Fastmera synes lämpligt att i viss utsträckning balansera inkommande bidragsansökningar och, så långt skogsvärdsstyrelsernas, ekonomiska resurser det medge, även planlagda skogsodlingsföretag för att lia dessa att tillgå vid sådan förändring av konjunkturläget, att det blir angeläget att tillskapa nya arbetstillfällen. Med hänsyn härtill synes statens skogs-

95 Kungl. Maj.ts proposition nr 242.

odlingsanslag för budgetåret 1939/40 kunna uppföras med ett belopp, understigande medelsbehovet. Då det emellertid svårligen låter sig göra att med större säkerhet bedöma konjunkturutvecklingen längre tid i förväg, kan det måhända vara lämpligt att icke begränsa anslaget till alltför ringa belopp. Centralrådet vill för sin del föreslå, att statens skogsodlingsanslag i riksstaten för budgetåret 1939/40 uppföres med ett belopp av 100,000 kronor.

På förslag av Kungl. Maj:t har årets riksdag för ifrågavarande ändamål anvisat dels å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1938/39 ett reservationsanslag av 100,000 kronor, dels ock för budgetåret 1939/40 ett reservationsanslag av likaledes 100,000 kronor.

Ifrågavarande arbeten äga sådan betydelse för åstadkommande av en ökad Departement»virkesproduktion samt för skapande av bättre försörjningsmöjligheter för chefen. skogsarbetare och ägare av mindre skogsbruk, att det torde vara önskvärt att medel för utförande av dylika arbeten även för nästa budgetår upptagas å beredskapsstat. För ändamålet torde böra uppföras ett anslag av 100,000 kronor. Liksom föregående år vill jag förorda, att bidragsprocenten vid utlämnande av statsbidrag till företag i Norrland samt Kopparbergs och Värmlands läns skogsbygder måtte höjas från 50 till 60.

Jag hemställer alitsa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Skogsvård m. m.: Statens skogsodlingsanslag å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga ett förskottsanslag av ................................ kronor 100,000.

[12.] b. Skogsvård m. m.: Vissa tillfälliga skogsvårdsåtgärder å enskildas skogar. För utlämnande av statsbidrag för vissa tillfälliga skogsvårdsåtgärder å enskildas skogar har riksdagen anvisat för budgetåret 1932/ 33 under nionde huvudtiteln ett extra reservationsanslag av 2,000,000 kronor (se prop. nr 29; R. skr. nr 30) och för budgetåren 1933/34 och 1934/35 under utgifter för kapitalökning, londén för förlag till statsverket, reservationsanslag av respektive 5,000,000 och 3,500,000 kronor. Med hänsyn bland annat tdl förefintlig reservation har för budgetåren 1935/36—1938/39 ej anvisats anslag för ändamålet. Emellertid har å beredskapsstat för sistnämnda budgetår för ändamålet upptagits ett förskottsanslag av 1,000,000 kronor.

Förevaiande anslag har avsetts skola samtidigt tjäna två syften, nämligen beredande av ökade arbetstillfällen inom skogsbruket och främjande av skogsvården. Senaste bestämmelser örn anslagets användning återfinnas i kungörelsen den 30 juni 1933 (nr 437) angående statsbidrag till understödjande av vissa tillfälliga skogsvårdsåtgärder å enskildas skogar med däri genom kungörelserna nr 548/1933 och 198/1934 vidtagna ändringar.

En redogörelse för innebörden av gällande bestämmelser örn anslagets användning återfinnes i propositionen nr 275 till 1938 års riksdag med förslag till beredskapsstat för budgetåret 1938/39 (sid. 127).

96 Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

Jag torde i detta sammanhang få anmäla, att de sakkunniga för utredning rörande Västernorrlands läns försörjningsmöjligheter i skrivelse den 27 februari 1939 hemställt, att Kungl. Majit måtte hos riksdagen göra framställning om ett anslag å förslagsvis 1,000,000 kronor att ställas till förfogande för skogsvårdsstyrelsen i Västernorrlands län för utförande av skogsvårdsåtgärder å enskildas — även i bolagens hand varande — marker i huvudsak enligt de grunder, som gällt för liknande tidigare beviljade extra anslag. De sakkunniga ha anfört bland annat följande.

Från skogssakkunnigt håll har inhämtats, att vid god skogsvård skogens avkastning inom de vattenområden, som tillhöra de flottleder, vilka utmynna i länet, skulle kunna höjas med 40 å 50 procent.

Försörjningsmöjligheterna för skogsbygdens folk äro för närvarande mindre gynnsamma. Den alltmer begränsade tiden för skogsavverkningarna har efter hand pressat de betingelser, under vilka denna befolkning lever. På många håll ha även vissa arbetsförtjänster helt eller till betydande del försvunnit. Detta gäller exempelvis flottningsarbetena, beträffande vilka gjort sig gällande en strävan att alltmer få dem verkställda på kortast möjliga tid. Men även andra viktiga förvärvskällor ha gått förlorade. Detta sammanhänger direkt med arbetsbristen i industridistrikten. Förr kunde folk från skogsbygden sommartiden erhålla arbeten vid skogsindustrierna. Dessa arbetstillfällen förefinnas icke längre. Vad allt detta betyder ur försörjningssynpunkt tarvar ingen närmare förklaring.

Försämringen på skogsarbetsmarknaden beror ej minst på att skogsbeståndet alltför hårt skattats i gången tid utan att åtgärder i nöjaktig omfattning vidtagits för återväxten.

Då det är av vikt att i blivande riksstat få inrymt anslag för hjälparbeten av skogsvårdande eller därmed jämförlig art, lia de sakkunniga från länets skogsägande bolag låtit infordra uppgifter å dylika arbeten, som kunna utföras å deras marker. Dylika uppgifter ha även inkommit från de flesta större skogsbolagen med angivande av belägenheten av de skogsmarker, varå skogsvårdande åtgärder äro befogade, områdenas areal, arbetenas karaktär och beräknat antal dagsverken för deras utförande. Det sålunda hopbragta materialet får anses representera i runt tal fyra tiondelar av länets sammanlagda skogsareal. Det sammanlagda dagsverksantalet uppgår till 644,921. Under förutsättning att skogarnas tillstånd vore likartat skulle detta för hela länet betyda att av skogsvårdande arbeten skulle kunna utvinnas omkring 1.5 miljoner dagsverken under den närmaste tiden. Den sannolika tillgången på dylika arbeten torde emellertid ligga mellan 1.5—2 miljoner dagsverken beroende på att skogsägare, vilka icke lämnat uppgifter, torde representera större tillgångar på arbetstillfällen.

Det är uppenbart att här föreligger ett vidsträckt fält för de strävanden, som avse att icke allenast vidmakthålla skogsbeståndet utan ock öka detsamma, vilket blivit hart när ett livsvillkor för länets skogsbruk i och med cellulosaindustriens mäktiga frammarsch. För länets vidkommande måste därför ur såväl försörjnings- som sysselsättningssynpunkt sägas vara av synnerlig vikt att skogsbruket kraftigt främjas. De sakkunniga hålla före, att en statlig bidragsverksamhet, anordnad på samma sätt, som gällt tidigare anslag till vissa tillfälliga skogsvårdsåtgärder å enskilda skogar, skulle visa sig ägnad att i hög grad tillgodose dessa syften.

I övrigt torde jag beträffande ifrågavarande framställning få hänvisa till handlingarna i ärendet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

97 På förslag av Kungl. Maj:t har årets riksdag å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1938/39 anvisat ett reservationsanslag av 1,500,000 kronor till vissa tillfälliga skogsvårdsåtgärder å enskildas skogar.

Vid anmälan för Kungl. Majit av frågan om anvisande av medel å tilläggs-Departementsstat för ifrågavarande ändamål anförde jag såsom skäl för en anslagsanvisning önskvärdheten av att lämpliga arbetsobjekt för skogsvårdsåtgärder tillskapades under rådande konjunkturer å skogsskötselns område. I syfte att vid en kris med omfattande arbetslöshet kunna få till stånd en snabb utvidgning av den med förevarande anslag avsedda verksamheten vill jag förorda, att å beredskapsstat för nästa budgetår beräknas medel för ändamålet.

Då såsom bland annat framgår av framställningen rörande Västernorrlands län behovet av åtgärder av ifrågavarande slag är mycket stort, synes ett anslag av minst 5,000,000 kronor vara erforderligt.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Skogsvård m. m.: Vissa tillfälliga skogsvdrdsåtgärder d enskildas skogar å beredskapsstat för budgetåret 1939/ 40 upptaga ett förskottsanslag av ...... kronor 5,000,000.

[13.] c. Skogsvård m. m.: Väg- och flottledsbyggnader å skogar i enskild ägo. 1933 års riksdag anvisade för budgetåret 1933/34 under utgifter för kapitalökning, fonden för förlag till statsverket, ett reservationsanslag av 500,000 kronor att utgå såsom statsbidrag till vissa väg- och flottledsbyggnader å skogar i enskild ägo. För budgetåret 1934/35 anvisades för ändamålet ett reservationsanslag av enahanda storlek. Härefter har för budgetåret 1938/39 anvisats ett reservationsanslag för ändamålet å 50,000 kronor, varjämte å beredskapsstat för samma budgetår upptagits ett förskottsanslag av 150,000 kronor.

De med ifrågavarande anslag avsedda arbetena ha ingått som ett led i åtgärderna till arbetslöshetens motverkande. För anslagets användning har Kungl. Majit meddelat bestämmelser i kungörelsen den 16 september 1933 (nr 549), däri vidtagits viss ändring genom kungörelsen nr 349/1938, samt i cirkulär nämnda dag (nr 550).

I skrivelse den 17 augusti 1938 har centralrådet för skogsvdrdsstyrelsernas förbund gjort framställning om anslag med 100,000 kronor för ifrågavarande ändamål under budgetåret 1939/40 och därvid anfört bland annat följande.

Enligt inhämtade uppgifter uppgå skogsvårdsstyrelsemas och skogssällskapets medelsbehov för nästa budgetår till 441,000 kronor.

För ett tillgodoseende i skälig omfattning av skogsbrukets behov av ett förbättrat och utvecklat vägsystem vore förvisso anvisandet för ändamålet av ett anslag av dylik storlek synnerligen önskvärt. Med hänsyn till de omständigheter, varunder statsmakternas beslut örn anslag till väg- och flottledsbyggnader för löpande budgetår fattades, lärer emellertid under nuva-

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 242. 7

98 Kungl. Maj.ts proposition nr 242.

Departements-

chefen.

rande förhållanden skogsvårdssynpunkterna ej få tillmätas större betydelse vid bestämmande av anslagets storlek. Avgörande härför torde i stället bliva, hur förhållandena på arbetsmarknaden väntas komma att gestalta sig.

För centralrådet är emellertid i närvarande stund omöjligt att bedöma, bur dessa förhållanden komma att till nästa budgetår utveckla sig. Centralrådet finner sig därför böra utgå ifrån, att några nämnvärda förändringar härutinnan icke skola inträda och med dylik förutsättning allenast påyrka, att anslaget i fråga för budgetåret 1939/40 upptages till sådan storlek. att det fyller sin uppgift i beredskapssyfte.

Närmast för tillgodoseende av detta ändamål blev det i årets statsverksproposition upptagna anslaget om 50,000 kronor av riksdagen beviljat. Enligt centralrådets mening är emellertid ett belopp av dylik storlek för litet, även om vid dettas tillmätande hänsyn uteslutande tages till beredskapssynpunkter. Ett tillgodoseende av beredskapssyftet torde nämligen böra medföra möjligheter för flertalet skogsvårdsstyrelser att bedriva en viss om än begränsad verksamhet på området. Med ett anslag örn 50,000 kronor låter sig emellertid detta ej göra, då med en någorlunda jämn fördelning av denna summa på styrelserna verksamheten för varje styrelse skulle bliva av så ringa omfattning, att administrationskostnaderna bleve oskäligt höga. Beträffande utnyttjandet av årets anslag har centralrådet därför icke ansett lämpligt att med skogsvårdsstyrelserna överenskomma örn viss ungefärlig förhandsfördelning av detta, utan torde anslaget få ianspråktagas i den ordning, ansökningar örn bidrag från detsamma inkomma. Ur beredskapssynpunkt vore det emellertid enligt centralrådets mening mera ändamålsenligt, örn sådan reglering av anslagets fördelning kunde ske, att ett så stort antal skogsvårdsstyrelser som möjligt kunde bedriva viss verksamhet på området. Centralrådet har sökt bedöma till vilket lägsta belopp anslaget i fråga bör upptagas för att en sådan förhandsreglering av utnyttjandet må kunna praktiskt genomföras. Resultatet av denna centralrådets prövning har blivit, att under angivna förutsättningar anslaget icke bör understiga 100,000 kronor.

Under antagande, att förvaltningsbidraget kommer att utgå med 15 procent av statsbidragen, skulle ett anslag av dylik storlek möjliggöra vägarbeten till en kostnad av cirka 350,000 kronor. Under förutsättning jämväl att tjugu skogsvårdsstyrelser komma att bedriva ifrågavarande bidragsverksamhet, skulle med jämn fördelning å dessa på en var komma att belöpa vägarbeten till en kostnad av cirka 17,500 kronor, vilket synes möjliggöra en skälig omfattning av arbetet.

På förslag av Kungl. Majit har årets riksdag till ^g- och flottledsbyggnader å skogar i enskild ägo anvisat dels å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1938/39 ett reservationsanslag av 300,000 kronor, dels ock för budgetåret 1939/40 ett reservationsanslag av 100,000 kronor.

. Då det synes önskvärt, att medel för bidragsverksamhetens bedrivande i ökad omfattning finnas tillgängliga, därest försämrade konjunkturer skulle inträffa under nästa budgetår, vill jag förorda, att å beredskapsstat för budgetåret upptages ett anslag för ändamålet av 300,000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Skogsvård m. m.: Väg- och flottledsbyggncider å skogar i enskild ägo å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga ett förskottsanslag av............ kronor 300,000.

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

[14.] d. Åtgärder för ökad användning av inhemskt motorbränsle

m. m. Under titeln vissa åtgärder på skogshushållningens område m. m. har för ett vart av budgetåren 1935/36 och 1936/37 anvisats ett reservationsanslag av 300,000 kronor samt för budgetåret 1937/38 ett reservationsanslag av 100,000 kronor, avsett till pannbyten m. m. Med hänsyn till förefintlig reservation lia medel för ändamålet ej anvisats för innevarande budgetår.

Enligt beslut av 1938 års riksdag (IX. H. T. 1938, sid. 335; R. skr. nr 9) står av behållningen efter den 1 juli 1938 å förenämnda för budgetåret 1937/

38 anvisade anslag ett belopp av förslagsvis 50,000 kronor till Kungl. Maj:ts förfogande för understödjande av anläggning av fabriker för brikettering av träkol samt för diverse åtgärder på skogshushållningens område. Vidare har Kungl. Majit den 22 september 1938, jämlikt medgivande av riksdagen, föreskrivit att av sagda behållning ett belopp av högst 10,000 kronor må användas för bestridande av kostnader för anordningar vid eller omändringar av statliga stationära värmeanläggningar.

I skrivelse den 30 augusti 1938 har byggnadsstyrelsen meddelat, att för nästa budgetår icke torde erfordras någon medelsanvisning till pannbyten m. m. eller till bestridande av kostnader för anordningar vid eller omändringar av statliga stationära värmeanläggningar.

I årets statsverksproposition, nionde huvudtiteln, punkt 190, har Kungl.

Majit föreslagit riksdagen att till åtgärder för ökad användning av inhemskt motorbränsle m. m. för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 100,000 kronor. Vid anmälan för Kungl. Majit av denna anslagsfråga anförde jag bland annat:

»Det belopp å 50,000 kronor, som ställts till Kungl. Majits förfogande för understödjande av anläggning av fabriker för brikettering av träkol samt för diverse åtgärder på skogshushållningens område, torde helt komma att tagas i anspråk under innevarande budgetår. Då det torde vara önskvärt, att medel finnas tillgängliga för ändamålet även under nästa budgetår, vill jag förorda, att ett belopp av 100,000 kronor upptages å riksstatsförslaget.

Medel för ändamålet torde böra anvisas under ett särskilt reservationsanslag benämnt Åtgärder för ökad användning av inhemskt motorbränsle m. m.»

Omförmälda anslag å 100,000 kronor har numera anvisats av riksdagen.

Med hänsyn till vikten av att i en inträffande krissituation för ifrågava-Departementsrande ändamål äga tillgång till medel i tillräcklig omfattning vill jag föror- chefenda, alt å beredskapsstaten för nästa budgetår upptages ett anslag av 200,000 kronor för ändamålet.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå rikdagen

att till Åtgärder för ökad användning av inhemskt motorbränsle m. m. å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga ett förskottsanslag av .............. kronor 200,000.

100 Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla.

Ur protokollet: Richard Jobson.

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

101 Bilaga 9.

Egentliga statsutgifter.

Tionde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott den 10 mars 1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld, Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Möller, anmäler härefter under handelsdepartementets handläggning hörande ärende angående egentliga statsutgifter å beredskapsstaten för budgetåret 1939/40 samt anför därvid följande.

D. Sjöfart och handel.

[1.] a. Lotsverket: Säkerhetsanstalter för sjöfarten. För ifrågavarande ändamål är å beredskapsstat för innevarande budgetår upptaget ett förskottsanslag å 1,030,000 kronor. Av nämnda belopp avses 650,000 kronor för anskaffande av ett nytt tjänstefartyg för nedre norra lotsdistriktet och 380,000 kronor — hela kostnaden beräknad till 780,000 kronor — för förbättring av fyrbelysningen i Kalmarsunds djupränna.

I skrivelse den 30 augusti 1938 angående anslag till lotsverket för budgetåret 1939/40 har lotsstyrelsen hemställt, bland annat, dels att, om medel från beredskapsstaten icke kunde påräknas under löpande budgetår för anskaffning av förenämnda tjänstefartyg samt omförmälda förbättringsarbeten i Kalmarsund, anslag för dessa ändamål måtte upptagas å riksstaten för budgetåret 1939/40, dels ock att å nämnda riksstat måtte anvisas ytterligare ej mindre 650,000 kronor för anskaffande av ett nytt tjänstefartyg för södra lotsdistriktet än även resterande 400,000 kronor för förbättringsarbetena i Kalmarsund.

Till motivering av förslaget om anslag för ett nytt tjänstefartyg för södra lotsdistriktet har styrelsen anfört följande:

102 Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

I skrivelse den 27 augusti 1937 angående anslag till lotsverket för budgetåret 1938/39 hade lotsstyrelsen anfört, att styrelsen funnit tjänstefartyget Malmö icke besitta erforderlig sjövärdighet för att i befintligt skick lämpa sig såsom tjänstefartyg i ett distrikt med öppen kust. Ytterligare undersökningar borde därför företagas för utrönande av huruvida genom ombyggnad fartyget kunde givas fullt tillfredsställande stabilitet utan eftersättande av andra krav, som borde ställas på fartygets sjövärdighet.

Såsom resultat av den av styrelsen företagna utredningen hade styrelsen funnit det icke vara för statsverket gagneligt att nedlägga kostnader på en ombyggnad av tjänstefartyget Malmö. Då lotsverket ej heller förfogade över annat, för södra lotsdistriktet lämpligt tjänstefartyg, borde tjänstefartyget Malmö, så snart sig göra läte, ersättas med ett nytt fartyg. Det nuvarande tjänstefartyget borde med iakttagande av tillbörlig försiktighet tillsvidare användas i distriktet, till dess nytt fartyg blivit distriktet tilldelat.

Enär styrelsen sålunda kommit till den uppfattningen, att lösandet av frågan om ersättande av södra lotsdistriktets tjänstefartyg icke kunde ske på annat sätt än genom nybyggnad av ett fartyg av i huvudsak samma typ som det för nedre norra lotsdistriktet avsedda fartyg, för vilket medel beräknats i den av 1938 års riksdag godkända beredskapsstaten för budgetåret 1938/ 39, finge styrelsen hemställa, att Kungl. Maj:t måtte av riksdagen äska medel, 650,000 kronor, till byggande av ett nytt tjänstefartyg jämväl för södra lotsdistriktet.

Under punkt 48 av tionde huvudtiteln i årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till säkerhetsanstalter för sjöfarten för nästkommande budgetår anvisa ett reservationsanslag av 1,660,200 kronor. Härav avses 870,000 kronor till bestridande av vissa kostnader för anskaffande av ett nytt tjänstefartyg för nedre norra lotsdistriktet och förbättring av fyrbelysningen i Kalmarsunds djupränna.

Beträffande medelsbehovet härutinnan samt den i lotsstyrelsens förenämnda framställning väckta frågan om anvisande av medel för anskaffande av ett nytt tjänstefartyg för södra lotsdistriktet anförde jag vid ärendets föredragning den 4 januari 1939, på sätt framgår av det vid statsverkspropositionen fogade statsrådsprotokollet över liandelsärenden, följande:

Med hänsyn till angelägenheten för lotsverket av att inom en nära framtid hava tillgång till det tjänstefartyg för nedre norra lotsdistriktet, för vars färdigställande medel upptagits i beredskapsstaten för budgetåret 1938/39, tillstyrktes, att anslag för ändamålet anvisades att utgå å nästa budgetårs riksstat. Enligt tillämpad praxis borde betalas en fjärdedel av kostnaden vid kontrakterandet av båten, två fjärdedelar under byggnadstiden och återstående en fjärdedel sedan båten blivit färdigställd och godkänd. På grund härav och i betraktande av den tid, som torde åtgå för bygget, syntes av det totala kostnadsbeloppet för båten, 650,000 kronor, erfordras under nästa budgetår tre fjärdedelar eller således i runt tal 490,000 kronor. Sistnämnda belopp borde alltså nu beviljas, medan återstoden, 160,000 kronor, finge anstå till ett senare budgetår. Vad anginge framställningen örn anvisande av medel för byggande av ett nytt tjänstefartyg jämväl för södra lotsdistriktet torde visserligen behov föreligga även av detta fartyg. Emellertid förordades att — i likhet med vad år 1938 skedde beträffande det först omförmälda fartyget — medel icke ställdes omedelbart till förfogande för ändamålet utan tills vidare upptoges å den nya beredskapsstat, som skulle föreläggas 1939

103 Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

års riksdag. Mot medelsberäkningen, 650,000 kronor, vore ej något att erinra.

Beträffande det likaledes å beredskapsstaten för budgetåret 1938/39 under säkerhetsanstalter för sjöfarten beräknade beloppet för förbättring av fyrbelysningen i Kalmarsunds djupränna syntes detta arbete vara av beskaffenhet att böra igångsättas under nästkommande budgetår. För ändamålet borde å riksstaten anvisas ett belopp av samma storlek som det nu å beredskapsstaten upptagna, eller 380,000 kronor. Återstående del av den på statsverket ankommande kostnaden för arbetet, 400,000 kronor, syntes böra upptagas å ny beredskapsstat.

Enligt vad jag sålunda vid föredragningen den 4 januari 1939 anfört skulle-Deparfementeå beredskapsstat för nästkommande budgetår beräknas medel dels för byg- •'en‘ gande av ett nytt tjänstefartyg för södra lotsdistriktet med 650,000 kronor, dels ock för slutförande av förbättringsarbetena avseende fyrbelysningen i Kalmarsunds djupränna med 400,000 kronor. Tillhopa skulle följaktligen för ifrågavarande säkerhetsanstalter avses ett belopp av 1,050,000 kronor.

Under åberopande härav hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Lotsverket: Säkerhetsanstalter för sjöfarten å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga ett förskottsanslag av .............................. kronor 1,050,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla.

Ur protokollet: Knut von Horn.

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

105 Bilaga 10.

Utgifter för statens kapitalfonder.

Avskrivning av nya kapitalinvesteringar.

Utdrag av protokollet över finansårenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet d Stockholms slott den 10 mars 1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld, Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler förslag om anslag till avskrivning av nya kapitalinvesteringar å beredskapsstaten för budgetåret 1930/40 samt anför därvid:

Huvudtitelns omfattning. Av skäl, som jag utvecklar vid anmälan av förslag till beredskapsstat för budgetåret 1939/40, böra å en sådan stat uppföras jämväl förskottsanslag för avskrivning av nya kapitalinvesteringar. I det följande angivas för varje kapitalfond eller grupp av kapitalfonder de huvudsakliga grunder, vilka böra tillämpas vid beräknande av dessa avskrivningsanslag. I nedan intagna tablå meddelas en översikt över de föreslagna avskrivningarnas fördelning å departement och fondgrupper.

Statens affärsverksfonder. På föredragning av chefen för kommunikationsdepartementet upptages å kapitalbudgeten i förslaget till beredskapsstat ett anslag å 10,000,000 kronor till förbättring av landsbygdens telefonförhållanden. Detta anslag torde böra i sin helhet avskrivas. Det torde böra fram-

106 Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

hållas, att anslaget ej bör belastas, i den mån däremot svarande investeringsanslag användes för ersättning av utrangerade kapitalobjekt.

För statens järnvägar upptagas å kapitalbudgeten förskottsanslag till terrassering för utvidgning av spårsystemet i Boden, till ny tunnel mellan Tomteboda och Hagalund, till förberedande arbeten för kurvrätningar samt till försvarsberedskap vid statens järnvägar, vilka anslag torde böra i sin helhet avskrivas. Vidare upptages ett anslag å 4,500,000 kronor till fortsatt anläggning av dubbelspår. Detta anslag torde endast till viss del böra föranleda en ökning av fondens förräntningspliktiga behållning. Jag föreslår, efter samråd med chefen för kommunikationsdepartementet, att avskrivning verkställes med 1,000,000 kronor.

För statens vattenfallsverk upptages å kapitalbudgeten ett förskottsanslag å 770,000 kronor till civiltekniska luftskyddsåtgärder vid statens kraftanläggningar. För närvarande torde särskilt avskrivningsanslag för denna investering icke böra upptagas å beredskapsstaten. Ovisshet råder nämligen om den fördelning av anslagsmedlen mellan fasta anläggningar, ingående i det förräntningspliktiga kapitalet, och lösa inventarier, som kan komma att befinnas lämplig. Avskrivningen regleras under dessa förhållanden bäst i samband med framläggandet av förslag till tilläggsstat. Vidare upptages ett anslag å 600,000 kronor till anskaffande av isbrytare för Trollhätte kanalverk. Efter samråd med chefen för kommunikationsdepartementet föreslår jag, att detta anslag i sin helhet avskrives.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte, under förutsättning att motsvarande anslag upptages å beredskapsstatens kapitalbudgetsdel, föreslå riksdagen att

till avskrivning av nya kapitalinvesteringar i statens affärsverksfonder å bercdskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga

följande förskottsanslag, nämligen

Förbättring av landsbygdens telefonförhållanden ........................ kronor 10,000,000

Terrassering för utvidgning av sparsystemet i Boden ....................... » 150,000

Fortsatt anläggning av dubbelspår...... » 1,000,000

Ny tunnel mellan Tomteboda och Hagalund ............................ » 750,000

Förberedande arbeten för kurvrätningar » 1,000,000

Försvarsberedskap vid statens järnvägar » 4,750,000

Anskaffande av isbrytare för Trollhätte

kanalverk ........................ » 600,000.

Luftfartsfonden. Å kapitalbudgetsdelen i beredskapsstaten upptages, enligt vad chefen för kommunikationsdepartementet föreslår, ett förskottsanslag under denna fond till byggande och förbättring av flygplatser med 5,000,000

Kungl. Maj.ts proposition nr 242.

kronor. Denna investering är av beskaffenhet att böra omedelbart och till hela sitt belopp avskrivas.

Jag får sålunda hemställa, att Kungl. Maj:t måtte, under förutsättning att motsvarande anslag upptages å beredskapsstatens kapitalbudgetsdel, föreslå riksdagen att

till avskrivning av nya kapitalinvesteringar i luftfartsfonden å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga följande förskottsanslag, nämligen

Byggande och förbättring av flygplatser. . kronor 5,000,000.

Statens allmänna fastighetsfond. Beräkningen av erforderliga avskrivningsanslag för de investeringar i statens allmänna fastighetsfond, vilka av cheferna för social-, kommunikations-, ecklesiastik- och jordbruksdepartementen föreslagits skola upptagas å beredskapsstatens kapitalbudgetsdel, har verkställts enligt de grunder, vilka innefattas i propositionen nr 199 till 1938 års riksdag. Dessa grunder, som av riksdagen godkänts, innebära i huvudsak, att avskrivningen å fondens byggnadsvärden avpassas så, att avskrivningstiden skall utgöra 60 år i normalfall men 40 år för byggnader, beträffande vilka ett extraordinärt avskrivningsbehov anses föreligga (fängelser, sjukhus och forskningsinstitutioner). Grundavskrivning skall ske i det förra fallet med 25 procent, i det senare med 50 procent; avskrivningen skall i båda fallen fullföljas genom en årlig avsättning till värdeminskningskonto, beräknad till 1.25 procent. Dessa regler avse i första hand nybyggnader. I fråga om anslag till ombyggnader eller till större reparationsarbeten bedömes avskrivningsbehovet med hänsyn till arbetets beskaffenhet och kostnadernas storlek i förhållande till byggnadsvärdet. Anslag till smärre ändringsarbeten vilka icke medföra någon rubbning av fastighetsvärdet anses böra omedelbart avskrivas. Mellan de olika anslagstyperna finnas givetvis alltid gränsfall.

Under åberopande härav får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte, under förutsättning att motsvarande anslag upptages å beredskapsstatens kapitalbudgetsdel, föreslå riksdagen att

till avskrivning av nya kapitalinvesteringar i statens allmänna fastighetsfond å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga följande förskottsanslag, nämligen

Socialdepartementet:

Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus ...... kronor 750,000.

Kommunikationsdepartementet:

Nybyggnad för riksförsäkringsanstalten kronor 250,000

Nybyggnad för pensionsstgrelsen...... » 250,000

108 Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

Nybyggnad för lantmäterikontoret i Nyköping .......................... kronor 63,800

Tillbyggnad till landsstatshuset i Malmö » 116,300

Nybyggnad för länsstyrelsen i Göteborgs

och Bohus län.................... » 75,000

Nybyggnad för lantmäterikontoret i Vänersborg m. m................... » 45,000.

Ecklesiastikdepartementet:

Till- och ombyggnad av landsarkivet i

Göteborg ........................ kronor 63,000

Nybyggnad för landsarkiv i Linköping » 82,500

Örn- och nybyggnadsarbeten för nationalmuseum ...................... » 65,000

Uppförande av en magasinsbyggnad för

statens etnografiska museum ...... » 8,000

Uppförande av byggnad för medicinskkemiska och farmakologiska institutionerna vid universitetet i Uppsala . . » 162,500

Fullföljande av universitetsbibliotekets

i Uppsala örn- och tillbyggnad m. m. » 31,300

Ändrings- och moderniseringsarbeten i

universitetshuset i Uppsala ........ j> 135,000

Uppförande av byggnad för meteorologiska institutionen vid universitetet i

Uppsala ........................ » 33,500

Ombyggnads- och installationsarbeten i byggnaden för kemiska institutionen

vid universitetet i Uppsala ........ » 91,000

Nybyggnad för de teoretiska institutionerna m. m. vid karolinska mediko-

kirurgiska institutet .............. » 450,000

Nybyggnad för laboratorier för gjuteriteknik m. m. vid tekniska högskolan

i Stockholm...................... » 460,000

Nybyggnad för laboratorium för brobyggnad och kommunikationsteknik vid tekniska högskolan i Stockholm. . » 79,300

Nybyggnad för byggnadsakustiskt laboratorium vid tekniska högskolan i

Stockholm ...................... » 45,300

Örn- och påbyggnad av bergsskolans lokaler vid tekniska högskolan i Stockholm ............................ » 79,500

Kungl. Maj:ts proposition nr 242. 109

Ändringsarbeten i ugnsrummet i tekniska högskolans i Stockholm kemibyggnad ........................ kronor 41,500

Uppförande av byggnad för fackavdelningen för väg- och vattenbyggnad vid Chalmers tekniska högskola m. m. . . » 250,000

Ny- och tillbyggnadsarbeten vid vissa

folk- och småskoleseminarier...... » 35,500

Ändringsarbeten m. m. vid vissa folkoch småskoleseminarier .......... » 96,200.

J or dbruksdepar tementet:

Byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan kronor 197,500.

Statens utlåningsfonder. Chefen för socialdepartementet föreslår, att å ka pitalbudgetsdelen av beredskapsstaten skall upptagas ett anslag å 10,000,000 kronor till lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika familjer. I enlighet med vedertagna grunder verkställd beräkning har givit vid handen, att beträffande detta investeringsanslag bör tillämpas en avskrivningskvot av 17.5 procent, i följd varav under huvudtiteln för avskrivning av nya kapitalinvesteringar bör upptagas ett anslag å 1,750,000 kronor för avskrivning å ifrågavarande investering.

Jag får sålunda hemställa, att Kungl. Majit måtte, under förutsättning att motsvarande anslag upptages å beredskapsstatens kapitalbudgetsdel, föreslå riksdagen att

till avskrivning av nya kapitalinvesteringar i statens utlåningsfonder å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga följande förskottsanslag, nämligen

Lånefonden för bostadsförsörjning för

mindre bemedlade, barnrika familjer., kronor 1,750,000.

Fonden för låneunderstöd. Chefen för socialdepartementet föreslår, att under denna rubrik skall å beredskapsstatens kapitalbudgetsdel upptagas ett förskottsanslag å 8,000,000 kronor till lån för uppförande och förbättring av lantarbetarbostäder. Ändamålet med detta anslag är detsamma som avses med ett i årets statsverksproposition äskat, likabenämnt anslag. Såsom jag utvecklat vid anmälan av huvudtiteln för avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret 1939/40 bör sistnämnda i fonden för låneunderstöd gjorda investering avskrivas med 27 procent. Efter enahanda beräkning skulle å beredskapsstaten behöva upptagas ett avskrivningsanslag för nu ifrågavarande investering med 2,160,000 kronor.

Ilo

Kungl. Maj.ts proposition nr 242.

Under fonden för låneunderstöd skall, enligt vad chefen för socialdepartementet föreslår, upptagas även ett förskottsanslag å 24,000,000 kronor till lån för bostadsförbättringsverksamhet. Utlåningsprinciperna avses bliva sådana, att avskrivning bör verkställas på samma sätt som i föregående fall. För avskrivning bör sålunda beräknas ett belopp av 6,480,000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl, Maj:t måtte, under förutsättning att motsvarande anslag upptages å beredskapsstatens kapitalbudgetsdel, föreslå riksdagen att

till avskrivning av nya kapitalinvesteringar i fonden för låneunderstöd å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga följande förskottsanslag, nämligen

Lån för uppförande och förbättring av

lantarbetarbostäder ................ kronor 2,160,000

Lån för bostadsförbättringsverksamhet .. » 6,480,000.

Fonden för förlag till statsverket. Under denna rubrik föreslår chefen för handelsdepartementet, att å beredskapsstatens kapitalbudgetsdel skall upptagas ett förskottsanslag å 3,000,000 kronor till sprängningsarbeten m. m. för oljelagring. Denna investering är av beskaffenhet att böra omedelbart och till hela sitt belopp avskrivas.

Under åberopande härav får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte, under förutsättning att motsvarande anslag upptages å beredskapsstatens kapitalbudgetsdel, föreslå riksdagen att

till avskrivning av nya kapitalinvesteringar i fonden för förlag till statsverket å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga följande förskottsanslag, nämligen

Sprängningsarbeten m. m. för oljelagring kronor 3,000,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla

Ur protokollet: R. Wcerneman.

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

lil

Bilaga 11.

Kapitalinvesteringar.

Socialdepartementet.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott den 10 mars 1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld, Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Forslund, anmäler härefter under socialdepartementets handläggning hörande ärenden angående kapitalinvesteringar å beredskapsstaten för budgetåret 1939/40 samt anför därvid följande.

III. Statens allmänna fastighetsfond.

Ll.] a. Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus. Beträffande statens sinnessjukhus föreligga åtskilliga förslag avseende olika renoveringsoch tillbyggnadsarbeten. Jag har ansett det väl motiverat att vid beräknandet av medel å beredskapsstat beakta några av dessa byggnadsföretag.

Psykiatrisk klinik vid akademiska sjukhuset i Uppsala.

För detta byggnadsföretag hava av riksdagarna åren 1935, 1936 och 1937 anvisats sammanlagt 775,000 kronor, varjämte å beredskapsstat för innevarande budgetår upptagits ett belopp av 500,000 kronor. Totalkostnaderna för byggnadsföretag beräknades i 1936 års proposition till 1,597,000 kronor, däri inberäknad kostnaden för klinikens anslutning till akademiska sjukhusets ekonomicentraler. Nämnda totalkostnad har emellertid sedermera på grund av inträffade prisstegringar måst höjas till 2,034,000 kronor. Då till företaget tidigare anvisats sammanlagt 775,000 kronor, skulle sålunda återstå att anvisa ett belopp av (2,034,000 — 775,000 =) 1,259,000 kronor.

Vid sin anmälan av frågan om medelsanvisning för innevarande budgetår Departementstill förevarande byggnadsföretag uttalade min företrädare i ämbetet, att han che>enmed hänsyn till dåvarande höga byggnadskostnader icke ansåge sig böra på-

112 Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

kalla åtgärder för företagets igångsättande. Han betonade emellertid samtidigt, att företaget vore av beskaffenhet att utan olägenhet kunna forceras, därest ett krisläge skulle inträffa, och föreslog därför, att å beredskapsstaten skulle uppföras 500,000 kronor för ändamålet.

Då jag delar denna min företrädares uppfattning och förhållandena i nu angivna hänseenden icke kunna sägas hava undergått någon mera avsevärd förändring, föreslår jag, att för uppförandet av ifrågavarande klinik å beredskapsstat för nästa budgetår beräknas ett oförändrat belopp av 500,000 kronor.

Renovering och tillbyggnad av Mariebergs sjukhus vid Kristinehamn.

Den 30 juni 1936 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen att låta i huvudsaklig överensstämmelse med av föredragande departementschefen i propositionen nr 68 till 1936 års riksdag förordat förslag vid Mariebergs sjukhus i Kristinehamn utföra dels vissa vattenledningsarbeten för en beräknad kostnad av högst 126,000 kronor, dels ock vissa avloppsledningsarbeten för en beräknad kostnad av högst 393,000 kronor.

För ändamålet har Kungl. Maj:t ställt till byggnadsstyrelsens förfogande sammanlagt högst 519,000 kronor eller sålunda hela det belopp, vartill ifrågavarande arbeten kostnadsberäknats. Arbetena äro numera i det närmaste slutförda.

I skrivelse den 25 februari 1938 har medicinalstyrelsen gjort framställning om anvisande av medel för en genomgripande renovering och tillbyggnad av sjukhuset.

Rörande behovet av dessa arbeten yttrar styrelsen inledningsvis följande.

Mariebergs sjukhus vid Kristinehamn, förutvarande Kristinehamns hospital, hade i sitt ursprungliga skick uppförts under åren 1884—1886 och hade från början haft plats för 290 patienter. Efter smärre ombyggnadsarbeten år 1891, uppförandet efter mitten av 1890-talet av en mindre paviljong för landstingets räkning, numera inlöst av staten, samt en betydande tillbyggnad åren 1904—1907 hade sjukhuset numera 800 vårdplatser. På grund av sjukhusets ålder och tidens berättigade krav på fullgod sanitär utrustning och mera hygieniska arbetsförhållanden för personalen hade frågan om en genomgående renovering av sjukhuset sedan flera år varit aktuell, och hade renoveringen i viss mån även påbörjats genom utförande av vissa vattenlednings- och avloppsledningsarbeten. Dessa arbeten, som nu i huvudsak slutförts genom byggnadsstyrelsens försorg, avsåge bland annat att genom anslutning till Kristinehamns stads vattenledning säkerställa sjukhusets förseende med ett fullgott vatten i tillräcklig mängd samt lösande av sjukhusets avloppsfråga, bland annat genom inrättande av ett reningsverk. Innan denna fråga vunnit sin lösning kunde nämligen sjukhuset icke förses med vattenklosetter, som nu i stort sett saknades.

Sjukhuset krävde emellertid förändringar och förbättringar även i flera andra avseenden. Av sjukhusets 25 vårdavdelningar hade icke mindre än 7 sina lokaler förlagda till 3 våningsplan och 6 till 2 våningsplan. Av-

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

delningarna bleve därigenom i hög grad svårskötta och föga ändamålsenliga ur övervakningssynpunkt. Avdelningarnas nuvarande förläggning medförde en besvärande brist på övervakningsplatser genom att endast cirka 56 °/o av vårdplatserna kunde utnyttjas för permanent övervakning. Ett sådant missförhållande bleve för varje år allt mera kännbart, i det beläggningen å de statliga sinnessjukhusen genom tillkomsten av sekundärsjukhus och kommunala vårdhem kommit att omfatta mera akuta och i regel också oroligare falk En annan nackdel, som nu vidlådde Mariebergs sjukhus, vore att det utrustats med allt för få enkelrum.

Vidare vöre sjukhusets apoteks-, laboratorie- och undersökningslokaliteter alldeles för små. Röntgen- och tandvårdslokaler saknades. Endast ett expeditionsrum hade kunnat beredas de tre underordnade läkarna för gemensamt bruk. Härjämte rådde underskott på bostadsutrymmen för läkare, vilka understundom måste hänvisas till bostad inom sjukavdelningarna.

Slutligen befunne sig sjukhusets ångpanneanläggning i sådant tillstånd, att vederbörande ångpanneförenings godkännande för ett par av pannorna icke utan särskilda förhandlingar kunde förväntas bliva förlängt efter utgången av år 1938. Den elektriska installationen vore likaledes oundgängligen i behov av förnyelse liksom delvis även invändiga vatten- och avloppsledningar.

I fortsättningen erinrar styrelsen, att sedan 1936 års riksdag anvisat medel för ordnandet av sjukhusets utvändiga avloppsledningar, anläggande av reningsverk m. m., ett preliminärt förslag utarbetats för införande av w. c. Vid förnyat övervägande hade emellertid styrelsen — med hänsyn till här relaterade bristfälligheter i sjukhusets allmänna utrustning — funnit en fullständig renovering av sjukhuset vara ofrånkomlig och böra komma till utförande samtidigt med w.c.-anläggningen. Genom beslut den 5 februari 1937 hade styrelsen därför uppdragit åt sina experter, arkitekten Hakon Ahlberg, ingenjören J. Bergström, Elektriska Prövningsanstalten och Hugo Theorells ingenjörsbyrå, att i samråd med styrelsens sinnessjukvårdsbyrå och sjukhusförvaltningen uppgöra ett fullständigt förslag till sjukhusets renovering och att verkställa kostnadsberäkning av de arbeten, som kunde komma att visa sig erforderliga. Därvid hadd det visat sig, att ett rationellt ordnande av avdelningarna endast vore möjligt genom påbyggnad tili full höjd av de paviljonger, vilkas flygelpartier vore högre än centralt därom belägna delar. Därigenom vunnes en avsevärd och önskvärd utökning av antalet vårdplatser, i det att det officiella antalet vårdplatser skulle ökas med 232 till 1,032. Detta medförde ej blott att den nuvarande överbeläggningen, utgörande cirka 20 %, komme att bortfalla, utan även att 80 nya platser tillfördes sjukhuset. Styrelsen tillägger, att ett sådant tillskott till de statliga sinnessjukvårdsplatserna komme att utgöra viss ersättning för den minskning, som föranleddes av det förestående nedläggandet av Psykiatriska sjukhuset i Stockholm. Styrelsen ville särskilt understryka, att nedläggandet av Psykiatriska sjukhuset med dess i allt 255 vårdplatser icke kunde kompenseras genom ökad beläggning av de nu befintliga sjukhusen, en åtgärd, som ej vore försvarlig och ej heller möjlig.

Rörande den närmare innebörden av nu föreliggande för-

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 242.

114 Kungl. Maj-.ts proposition nr 242.

slag till renoverings- och tillbyggnadsarbeten hänvisar styrelsen till en av arkitekten Ahlberg den 3 februari 1938 avgiven promemoria, varav framgår huvudsakligen följande.

För ernående av större övervaknings- och behandlingsmöjligheter samt bättre förhållanden i hygieniskt hänseende hade övervägande antalet sjukpaviljonger måst göras till föremål för omändringar, påbyggnader och moderniseringar, varigenom nya utrymmen tillskapats för inrättande av fullständiga och planmässiga vårdavdelningar. Vidare hade i flera paviljonger trapporna flyttats för att möjliggöra bättre förbindelser mellan avdelningar och promenadgårdar, samtidigt som de sanitära anordningarna förbättrats. Tillika hade bibliotek, föreläsningssal samt sjukavdelning för personal inrättats.

Köksbyggnaden hade helt moderniserats, varvid hela bottenvåningen tagits i anspråk för kökslokaler, med undantag av ett par mindre matsalar. I källaren hade inretts moderna kylrum och förrådslokaler för kökets behov.

Tvätt- och bageribyggnaden hade tillbyggts så, att lokalerna blivit större och tidsenligare och samtliga till tvätten hörande lokaler förlagts till ett våningsplan.

Då administrationslokalerna vore otillräckliga och otidsenliga, hade en ny administrationsbyggnad föreslagits uppförd. Den nya administrationsbyggnaden innehölle förutom expeditionslokaler för läkare och hjälpverksamhet, apotek, laboratorier, tandklinik, röntgen m. m. även i källaren rymliga förrådslokaler samt badavdelningar för manlig och kvinnlig personal.

För erforderlig utvidgning av lokaler för ångpannor, maskiner m. m. samt verkstäder hade vid företagen utredning det visat sig lämpligare att uppföra helt nytt ångpannehus i stället för att om- och tillbygga det befintliga ångpannehuset. Det nya ångpannehuset föresloges utfört av armerad betong.

För erhållande av erforderligt antal läkarbostäder föresloges uppförande av ett nytt bostadshus för två läkare. Härutöver erfordrades med hänsyn till det ökade patientantalet flera bostäder för såväl gift som ogift personal; ävenså behövde en stor del av befintliga bostäder renoveras. Dessa arbeten hade dock nu ej upptagits, utan komme förslag därå att senare uppgöras; dock innebure det föreliggande förslaget, att w. c. och värmeledning samt, där så varit möjligt, även badrum införts i flertalet befintliga bostadshus för gift personal.

Kostnaderna för förslagets genomförande hava av arkitekten Ahlberg beräknats till sammanlagt 5,445,000 kronor, varav 2,000,000 kronor utgöra kostnad för tekniska anläggningar för sjukhusets uppvärmning med tillhörande maskinutrustning, nya ledningar för vatten och avlopp jämte w. c. och övrig sanitär anläggning samt nya elektriska ledningar. Enligt dessa beräkningar skulle kostnaderna närmare fördela sig på sätt som följande uppställning utvisar:

Byggnadsarbeten enligt kostnadsberäkning av ingenjör D.

Johanson jämte arvoden .......................... kronor 3,255,600

Värme och ventilation enligt kostnadsberäkning av in-

^ genjör H. Theorell .................... » 905,200

Kulvertledningar enligt kostnadsberäkning av ingenjör

t H. Theorell ...................................... » 57,200

Vatten- och avloppsledningar enligt kostnadsberäkning av

ingenjör J. Bergström.............................. » 567.000

Kungl. Maj.ts proposition nr 242. H5

Utvändiga ledningar enligt kostnadsberäkning av ingenjör

J. Bergström...................................... kronor 105,000

Elektriska anläggningar enligt kostnadsberäkning av

Elektriska Prövningsanstalten ...................... »_555,000

Summa kronor 5,445,000.

En fördelning av totalkostnaden på sjukhusets hela antal vårdplatser efter renoveringen giver enligt Ählbergs beräkningar vid handen, att kostnaden per vårdplats skulle uppgå till 5,280 kronor, vilket motsvarade omkring hälften av kostnaden för nyanläggning med de vid tidpunkten för beräkningarnas verkställande gällande byggnadspriser. Därest allenast kostnaderna för sjukvårdsbyggnadernas renovering fördelas på antalet vårdplatser, blir kostnaden per vårdplats omkring 3,200 kronor. Om de nytillkomna 232 vårdplatserna värderas efter kostnaden för en nyanläggning, skulle de med nyssnämnda priser betinga ett värde av omkring 2,320,000 kronor. Den egentliga byggnadskostnaden för renoveringen av befintliga vårdavdelningar inrymmande 800 vårdplatser jämte köks- och tvättbyggnader, ny administration, vissa bostäder etc. uppskattas till omkring 825,000 kronor.

över det sålunda upprättade förslaget har medicinalstyrelsen inhämtat yttranden från direktionen för Mariebergs sjukhus och byggnadsstyrelsen. Rörande innehållet i dessa har medicinalstyrelsen anfört följande.

Sjukhnsdirektionen hade i sitt yttrande den 7 februari 1938 förklarat sig icke hava något att erinra mot förslaget men ansett sig böra framhålla, att vissa av sjukhusets maskinmästare föreslagna ändringar avseende bland annat placeringen av desinfektionsugnen och maskinhusets verkstadslokal borde vinna beaktande. Ifrågavarande ändringar berördes närmare i en av maskinmästaren upprättad, direktionens yttrande bifogad promemoria. Däri framförda önskemål ansåge styrelsen kunna inom den angivna kostnadsramen tillgodoses vid utarbetande av definitiva ritningar. Däremot kunde styrelsen icke biträda ett av direktionen framfört önskemål om verkstadslokalernas förläggning åt icke-soligt väderstreck.

Byggnadsstyrelsen hade i sitt den 22 februari 1938 dagtecknade yttrande anfört i huvudsak följande.

Förslaget innebure en fullständig ombyggnad av de olika vårdpaviljongerna med frångående av korridorsystemet och med anlitande av det numera tillämpade öppna systemet. Vid denna modernisering hade emellertid det gamla systemets anordning med salarna mot nordligt väderstreck i ett flertal paviljonger i allmänhet icke kunnat omläggas, vilket måste innebära en nackdel för anläggningen i dess moderniserade skick. I paviljong 7 borde dock i den ena flygelns tre våningar en omläggning av lokalerna kunna genomföras, så att salarna komme mot sydligt väderstreck. I paviljongerna 13, 14, 15, 16 och 18 läge även salarna tili stor del mot norr. Vid förslagets vidare utarbetande torde böra undersökas, i vad mån även i dessa paviljonger förbättringar i detta hänseende kunde ernås.

Rivningar och flyttningar av väggar förekomme i stor utsträckning. Vid utarbetandet borde även uppmärksamhet ägnas åt möiliga inskränkningar i sådana arbeten. Mot föreliggande förslag lill vissa nybyggnader vore i princip intet att erinra.

116 Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

Departements-

chefen.

I förslaget hade även upptagits modernisering av ekonomibyggnader samt påbyggnad av en del bostadshus. I vissa fall kunde den föreslagna påbyggnaden ingiva tveksamhet med hänsyn till byggnadens plan.^

Då besiktning av byggnaderna icke kunnat företagas på grund av den korta tid, som stått till styrelsens förfogande för yttrandet, kunde styrelsen icke bestämt uttala sig huruvida de föreslagna ombyggnadsarbetena i alla avseenden vore lämpliga.

Det hade icke heller varit styrelsen möjligt att ingående granska de omfattande kostnadsberäkningarna. Styrelsen holle emellertid före, att de egentliga byggnadskostnaderna borde höjas från 3,225,600 kronor till 3,330,600 kronor samt kostnaderna för värme- och sanitära installationer höjas från 1,634,400 kronor till 1,644,400 kronor, varigenom alltså den totala kostnaden skulle ökas från 5,445,000 kronor till 5,530,000 kronor.

Medicinalstyrelsen tillägger, att enligt dess åsikt borde de av byggnadsstyrelsen framställda erinringarna icke utgöra hinder för statsmakterna att fatta ståndpunkt till förslaget. Vid utarbetandet av definitiva ritningar komme självfallet all hänsyn att tagas till de av byggnadsstyrelsen framförda synpunkterna. Mot byggnadsstyrelsens uppskattning av byggnadskostnaderna hade medicinalstyrelsen intet att erinra.

Med stöd av vad sålunda anförts och den i övrigt förebragta utredningen hemställer medicinalstyrelsen, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att dels medgiva att vid sjukhuset finge komma till utförande renoverings- och nybyggnadsarbeten i angiven omfattning för en beräknad kostnad av 5,530,000 kronor, dels ock för det budgetår, under vilket ifrågavarande arbeten kunde komma att påbörjas, anvisa ett belopp av 1,000,000 kronor.

Av det anförda synes mig klart framgå, att ifrågavarande sjukhus är i behov av en genomgripande renovering. Det förslag, som medicinalstyrelsen framlagt, synes mig ock kunna i stort sett godtagas. Jag förutsätter dock, att vid de definitiva ritningarnas utarbetande byggnadsstyrelsens erinringar beaktas samt att eventuella möjligheter till besparingar undersökas och tillvaratagas.

Emellertid är jag icke beredd att vid nuvarande läge på arbetsmarknaden förorda omedelbart genomförande av ett så omfattande förslag som det föreliggande. Till denna min ståndpunkt bidrager även det förhållandet, att fråga numera uppkommit om anordnande av ett nytt sinnessjukhus i Västerås, en fråga, vars lösning medicinalstyrelsen funnit synnerligen angelägen ur sinnessjukvårdens synpunkt. Däremot synes hinder icke möta att beräkna medel för renoveringen av Mariebergs sjukhus å beredskapsstaten för nästa budgetår. Jag förordar därvid, att för ändamålet avses ett belopp av 1,000,000 kronor. Vid ett igångsättande av byggnadsföretaget bör givetvis tillses, att de för sjukvården mest angelägna arbetena komma till utförande i första hand.

Vid bifall till vad jag sålunda förordat skulle för byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus å beredskapsstaten för budgetåret 1939/40 upptagas sammanlagt (500,000 + 1,000,000) 1,500,000 kronor.

Kungl. Maj.ts proposition nr 242. 117

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels besluta, att, under för beredskapsstaten gällande förutsättningar, må i huvudsaklig överensstämmelse med föi’eliggande förslag verkställas renovering och tillbyggnad av Mariebergs sjukhus vid Kristinehamn för en beräknad kostnad av högst 5,530,000 kronor,

dels ock till Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga ett förskottsanslag av ...................... kronor 1,500,000.

IV. Statens utlåningstonder.

[2.] a. Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika familjer. Verksamheten till främjande av bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika familjer understödjes av staten dels i form av lån, dels i form av bidrag. Verksamheten avser numera såväl beredande av hyresbostäder som beredande av egnahem.

Bestämmelser i ämnet äro meddelade i kungörelsen den 4 september 1935 (nr 512) örn lån och bidrag av statsmedel till främjande av bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika familjer med däri genom kungörelsen den 27 maj 1938 (nr 246) gjorda ändringar ävensom i kungörelsen den 27 maj 1938 (nr 247) örn lån och bidrag av statsmedel för beredande av bostäder i egnahem åt dylika familjer.

För låneverksamheten har under statens utlåningsfonder inrättats en särskild lånefond, benämnd lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika familjer. De anslag, som hittills anvisats till lånefonden, uppgå sammanlagt till 30,000,000 kronor.

I skrivelse den 12 september 1938 hemställde statens byggnadslånebyrå, att såsom kapitalökning för fonden måtte å riksstaten för budgetåret 1939/40 anvisas ett reservationsanslag av 11,000,000 kronor.

Vid anmälan av denna anslagsfråga i 1939 års statsverkproposition, femte huvudtiteln, punkten 23, anförde jag, att det ville förefalla mig som örn halva det äskade beloppet borde kunna vara tillfyllest för att jämte vid innevarande budgetårs utgång reserverade medel uppehålla verksamheten i erforderlig omfattning under nästa budgetår. I överensstämmelse med min uppfattning hemställdes i statsverkspropositionen, att ifrågavarande anslag måtte för nämnda budgetår upptagas till 5,500,000 kronor.

Det sålunda äskade, i förhållande till byggnadslånebyråns yrkande starkt reducerade beloppet blir uppenbarligen icke tillräckligt, för den händelse en mera avsevärd försämring skulle inträda å arbetsmarknaden. Jag anser därför nödvändigt, att å beredskapsstaten för nästa budgetår till förevarande

118 Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

ändamål upptages ett jämförelsevis stort belopp, och får i sådant hänseende förorda ett anslag av 10,000,000 kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika familjer å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga ett förskottsanslag av .. kronor 10,000,000.

[3.] b. Lånefonden för bostadsbyggande i städer och stadsliknande samhällen. Verksamheten för bostadsbyggande i städer och stadsliknande samhällen understödjes av staten genom lån. Bestämmelser rörande låneverksamheten äro meddelade i kungörelserna den 29 maj 1936 (nr 215), den 18 juni 1937 (nr 604) och den 27 maj 1938 (nr 219). Lån utgår för främjande av sådant byggnadsföretag, som avser ombyggnad i städer och stadsliknande samhällen av byggnader huvudsakligen avsedda för bostäder. För verksamheten har inrättats en särskild lånefond för bostadsbyggande i städer och stadsliknande samhällen.

1 1939 års statsverksproposition har å kapitalbudgeten under statens utlåningsfonder för budgetåret 1939/40 äskats ett reservationsanslag av

1,500,000 kronor till denna fond.

Jämväl under beredskapsstaten för nästa budgetår torde för ifrågavarande ändamål böra upptagas ett anslag, vilket synes mig kunna bestämmas till

5,000,000 kronor. Jag hemställer därför, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Lånefonden för bostadsbyggande i städer och stadsliknande samhällen å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga ett förskottsanslag av......... kronor 5,000,000.

[4.] c. Lånefonden för främjande av bostadsbyggande på landsbygden.

För innevarande budgetår har 1938 års riksdag till ifrågavarande fond anvisat ett reservationsanslag av 3,000,000 kronor. Gällande bestämmelser i ämnet äro meddelade i kungörelse den 27 maj 1938 (nr 245) angående förbättringsbidrag och nybyggnadslån för bostadsbyggnadsföretag på landsbygden.

I skrivelse den 25 november 1938 har statens egnahemsstyrelse framlagt förslag till ändrade bestämmelser rörande lån till främjande av bostadsbyggande på landsbygden. I skrivelsen har egnahemsstyrelsen beräknat, att den årliga lånefrekvensen efter genomförande av de nya bestämmelserna skulle komma att omfatta omkring 8,000 lägenheter och all det behövliga årliga kapitaltillskottet skulle utgöra 24,000,000 kronor.

I proposition den 3 mars 1939, nr 188, har Kungl. Majit i anledning av egnahemsstyrelsens förslag hemställt, att riksdagen måtte för nästa budgetår

Kungl. May.ts proposition nr 242.

anvisa dels under Statens utlåningsfonder till lånefonden för främjande av bostadsbyggande på landsbygden ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor, dels ock under Fonden för låneunderstöd till lån för bostadsförbättringsverksamhet ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor. Från det förra anslaget skulle enligt delvis ändrade grunder liksom hittills beviljas nybyggnadslån, vilka icke skulle vara räntefria, medan det senare anslaget skulle användas till i viss utsträckning räntefria lån för förbättring av bostäder på landsbygden i sådana fall, där ej äi fråga örn lantarbetarbostäder.

Anslag för här avsedda ändamål torde böra anvisas också å nästa års beredskapsstat. Därvid torde anslaget till lånefonden för främjande av bostadsbyggande på landsbygden böra uppskattas till 2,000,000 kronor. Anslaget till lån för bostadsförbättringsverksamhet beräknar jag med ledning av egnahemsstyrelsens omförmälda kalkyler till 24,000,000 kronor. Rörande sistnämnda anslag gör jag hemställan under en följande punkt.

Här hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Lånefonden för främjande av bostadsbyggande på landsbygden å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga ett förskottsanslag av . •............kronor 2,000,000.

V. Fonden för låneunderstöd.

[5.] a. Tertiärlån till viss bostadsbyggnadsverksamhet. För budgetåret 1937/38 anvisade 1937 års riksdag, med bifall till Kungl. Majits förslag i ämnet, såsom kapitalökning för fonden för låneunderstöd till tertiärlån till viss bostadsbyggnadsverksamhet ett reservationsanslag av 500,000 kronor. För samma ändamål har för budgetåret 1938/39 anvisats ett reservationsanslag av likaledes 500,000 kronor.

Bestämmelser rörande sagda lån hava meddelats i kungörelsen den 30 juni 1937 (nr 658) angående tertiärlån till viss bostadsbyggnadsverksamhet samt kungörelsen den 27 maj 1938 (nr 218) angående ändrade villkor för nämnda lån.

I 1939 års statsverksproposition har Kungl. Majit hemställt, att för budgetåret 1939/40 måtte för ifrågavarande ändamål anvisas ett reservationsanslag av 750,000 kronor.

Till förevarande bostadsbyggnadsverksamhet torde för sistnämnda budgetår medel böra upptagas även under beredskapsstaten. För ändamålet torde därvid böra beräknas ett anslag av 2,000,000 kronor.

På grund härav hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Tertiärlån till viss bostadsbyggnadsverksamhet å

beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga ett förskotts-

anslag av ............................ kronor 2,000,000.

120 Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

[6.] b. Lån för uppförande och förbättring av lantarbetarbostäder.

Vid 1935 års riksdag beslöts i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag att inrätta en fond för lån till ägare och brukare av jordbruksfastighet för uppförande av nya lantarbetarbostäder å fastigheten. Lån ur denna fond, som erhållit benämningen lånefonden för lantarbetarbostäder och som upptogs bland statens utlåningsfonder, kunna även beviljas för ombyggnad och annat mera omfattande förbättringsarbete beträffande dylika bostäder. Bestämmelser rörande lån från fonden äro meddelade i kungörelsen den 28 juni 1935 (nr 439) med däri genom kungörelserna den 18 juni 1937 (nr 629) och den 27 maj 1938 (nr 248) gjorda ändringar.

I anslutning till ett av bostadssociala utredningen den 9 november 1938 framlagt betänkande har Kungl. Maj:t i proposition den 3 mars 1939, nr 188, föreslagit vissa ändringar i villkoren beträffande lån för ifrågavarande ändamål. I samband därmed har föreslagits, att de nya lånen skulle redovisas under fonden för låneunderstöd och icke under den bland statens utlåningsfonder ingående lånefonden för lantarbetarbostäder. I propositionen har hemställts, att riksdagen måtte under fonden för låneunderstöd till lån för uppförande och förbättring av lantarbetarbostäder för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 3,000,000 kronor.

Anslag för berörda ändamål torde böra för nästa budgetår upptagas jämväl under beredskapsstaten. Därvid torde anslaget lämpligen böra bestämmas till 8,000,000 kronor, vilket belopp kan beräknas ungefär motsvara en normal årsförbrukning. Jag förutsätter, att beträffande anslagets användning skola gälla samma bestämmelser, som förordats i nyssnämnda proposition.

På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Lån för uppförande och förbättring av lantarbetarbostäder å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga ett för skott sanslag av ..................kronor 8,000,000.

[7.] c. Lån för bostadsförbättringsverksamhet. Under hänvisning till vad jag förut anfört under punkt 4 får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Lån för bostadsförbättringsverksamhet å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upplaga ett förskottsanslag av ................................... kronor 24,000,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla.

Ur protokollet:

Anders Lundstedt.

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

121 Bilaga 12.

Kapitalinvesteringar.

Bomm ani kati onsdepa rtementet.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott den 10 mars 1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld, Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Strindlund, anmäler härefter under kommunikationsdepartementets handläggning hörande ärenden angående kapitalinvesteringar å beredskapsstaten för budgetåret 1939/40 samt anför därvid följande.

I. Statens affärsverksfonder.

A. Postverket.

[l.j a. Verkstads- och förrådsbyggnader för postverkets räkning i Ulvsunda i Stockholm. Med bifall till Kungl. Maj:ts i årets statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil. 4, punkten 6) framlagda förslag har riksdagen anvisat ett reservationsanslag av 260,000 kronor till inköp för postverkets räkning av ett tomtområde i Ulvsunda i Stockholm.

I skrivelse den 14 februari 1939 har generalpoststyrelsen hemställt, att till uppförande av verkstads- och förrådsbyggnader för postverkets räkning å nämnda tomtområde å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 måtte upptagas ett anslag av 2,670,000 kronor.

Beträffande behovet av ifrågavarande byggnader får jag, under hänvisning i övrigt till framställningen under förenämnda punkt i årets statsverksproposition erinra örn följande:

122 Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

För att bereda ökade utrymmen inom centralposthuset för generalpoststyrelsen och postkontoret Stockholm 1 behöver postverkets tryckeri (blankettryckeriet och därmed förenat bokbinderi) förflyttas från posthuset. Vidare erfordras nya lokaler för postverkets mekaniska verkstad, som nu är inrymd i en postverket tillhörig fastighet å Södermalm i Stockholm, vilken är ur olika synpunkter olämplig att användas som verkstadsbyggnad. För dessa ändamål är det avsett att å tomtområdet i Ulvsunda uppföra en särskild verkstadsbyggnad, dit tryckeriet och den mekaniska verkstaden skulle förläggas. Från centralposthuset till den nya byggnaden skulle därjämte förflyttas postverkets garageverkstad, tryckeriets lager samt blankettoch persedelförråden för postverket.

Generalpoststyrelsen har nu till en början framhållit, att lösandet av de frågor, som vöre beroende av ifrågavarande byggnadsföretag, icke kunde undanskjutas under längre tid. Om byggnadsarbetena på grund av rådande konjunkturer på arbetsmarknaden icke komme att igångsättas före utgången av juni månad 1940, borde enligt styrelsens mening byggnadsföretaget ej vidare reserveras för beredskapsarbeten utan upptagas bland de arbeten, för vilka medel komme att äskas å kapitalbudgeten för budgetåret 1940 41.

På uppdrag av generalpoststyrelsen har professorn E. Lallerstedt utarbetat ritningar till nu ifrågavarande verkstads- och förrådsbyggnader å omförmälda tomtområde. Ritningarna finnas bifogade styrelsens förevarande skrivelse. Beträffande dessa ritningar anför styrelsen:

Såsom av ritningarna framgår är det avsett att å tomten uppföra två huvudbyggnader, nämligen en större verkstadsbyggnad, huvudsakligen avsedd för den mekaniska verkstaden, tryckeriet och bokbinderiet, samt en mindre förrådsbyggnad, inrymmande persedelförrådet och centralupphandlingslagret samt dessutom garageverkstaden. Den tidigare preliminärt planerade bebyggelsen av tomten med allenast en byggnad har sålunda övergivits, enär det vid det definitiva utarbetandet av byggnadsplanerna visat sig i flera hänseenden fördelaktigare att fördela de erforderliga verkstads- och förrådslokalerna på två byggnader. Härigenom hava bl. a. de viktiga frågorna angående de olika arbetsplatsernas belysning och inbördes läge kunnat erhålla en mera ändamålsenlig lösning än som är möjlig, därest allenast en byggnad uppföres. Uppförandet av två byggnader i stället för en beräknas icke medföra någon kostnadsökning.

Såsom framgår av ritningarna år det avsett att å tomten uppföra, förutom de båda nämnda huvudbyggnaderna, en mindre byggnad, inrymmande portvaktsbostad och vissa förrådsutrymmen samt ett upplagsskjul, vilket senare är angivet allenast å situationsplanen.

Utrymmena i byggnaderna skulle, fortsätter styrelsen, disponeras på i huvudsak följande sätt:

Den större huvudbyggnaden.

I källarvåningen: utrymmen för tryckeriets pappers- och blankettlager samt virkeslager och vissa andra lokaler för mekaniska verkstaden, pannrum med bränslerum samt maskinrum för hissarna ävensom 6 gassäkra skyddsrum.

I bottenvåningen: verkstads- och kontorslokaler för mekaniska verkstaden.

123 Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

I våningen 1 trappa: lokaler för postverkets tryckeri samt för postverkets blankettförråd.

I våningen 2 trappor: lokaler för bokbinderiets behov samt för hand- och maskinsätteri m. m. ävensom för tryckeriexpeditionen.

I våningen 3 trappor: lunchrum med tillhörande kökslokaler och terrass, reservrum för bokbinderiet samt lokaler för girotryckeriet.

Den mindre huvudbyggnaden.

I källarvåningen: lokaler för persedelförrådet och förrådsutrymme för garageverkstaden ävensom maskinrum för hissen.

I bottenvåningen: förråds-, verkstads- och kontorslokaler för postverkets garageverkstad, sammanträdesrum samt undervisningsrum för chaufförselever.

I våningen 1 trappa: lokaler för postverkets persedelförråd och centralupphandlingens lager av papper och kuvert m. m.

I våningen 2 trappor: lokaler för postverkets persedelförråd.

I portvaktshuset inrymmes bostad för portvakten. Hit torde även komma att förläggas ett sjukrum.

Upplagsskjulet är avsett bl. a. till förvaring av motorfordon, som inkomma till garageverkstaden för reparation.

Genom den sålunda planerade dispositionen av verkstads- och förrådsbyggnaderna erhölle, framhåller styrelsen, de däri inrymda industrierna och förråden lämpliga och under normal utveckling för lång tid framåt tillräckliga lokaler, vilka i samtliga fall vore betydligt större än de för samma ändamål nu disponerade. Möjlighet funnes dessutom att genom tillbyggnad å tomten möta uppkommande ytterligare lokalbehov för ifrågavarande eller nya ändamål. Storleken av de nuvarande och de planerade nya lokalerna framginge av efterföljande sammanställning:

De nuvarande lokalernas golvyta m2

De föreslagna lokalernas golvyta m2

Postverkets tryckeri med bokbinderi.......... 2,295 4,165

Tryckeriets papper slager .................... 905 1,295

Postverkets verkstad........................ 1,850 2,320

» garageverkstad .................. 755 1,270

» blankettförråd .................. 585 720

» persedelförråd .................. 2,390 3,270

Centralupphandlingens papperslager . ........... 280 460

Summa 9,060 13,500

Enligt en av professorn Lallerstedt uppgjord kostnadsberäkning, vilken bifogats styrelsens förevarande skrivelse, skulle kostnaderna för tomtens bebyggande i enlighet med ritningarna belöpa sig till 2,670,000 kronor, motsvarande ungefär 44 kronor per kubikmeter av det sammanlagda utrymmet.

Styrelsen anför vidare:

Till ledning för bedömande ur ekonomisk synpunkt av generalpoststyrelsens förslag till inköp av tomten och dess bebyggande har styrelsen låtit verkställa vissa beräkningar angående hyreskostnaden för postverkets ifrågavarande industriers och förråds nuvarande och föreslagna nya lokaler. Den

124 Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

Departements

chefen.

med ledning av priserna på hyresmarknaden för motsvarande lokaler beräknade medelhyran för de nuvarande lokalerna utgör 18 kronor 52 öre per nr. Motsvarande hyreskostnad för de nya lokalerna har beräknats till 13 kronor 89 öre per m2, vilket motsvarar en förräntning efter 6,4 procent av det enligt köpekontraktet rörande tomten och kostnadsberäkningen för byggnaderna i tomt och byggnader nedlagda kapitalet, (260,000 + 2,670,000) 2,930,000 kronor.

Styrelsen bär med sin förevarande framställning överlämnat utdrag av protokoll, hållet vid Stockholms stadsfullmäktiges sammanträde den 31 oktober 1938, utvisande att stadsfullmäktige godkänt det av styrelsen och stadens fastighetsnämnd den 5 och den 13 september 1938 upprättade preliminära köpekontraktet angående försäljning till postverket av förevarande tomtområde, omfattande tomten nr 8 och del av tomten nr 7 i kvarteret Induktorn i Ulvsunda i Stockholm. Styrelsen har därjämte meddelat, att stadsfullmäktiges ifrågavarande beslut vunnit laga kraft och att området numera betecknas såsom tomten nr 25 i kvarteret Induktorn.

Under åberopande av det anförda hemställer generalpoststyrelsen, att för uppförande av byggnader i huvudsaklig överensstämmelse med i det föregående omnämnda ritningar å tomten nr 25 i kvarteret Induktorn i Ulvsunda i Stockholm å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 måtte upptagas ett anslag av 2,670,000 kronor.

Med särskild skrivelse den 3 mars 1939 har generalpoststyrelsen överlämnat yttranden från byggnadsstyrelsen och Stockholms stads byggnadsnämnd, i vilka yttranden det förevarande byggnadsförslaget lämnats utan erinran.

Av den redogörelse, som i årets statsverksproposition lämnats i samband med äskande av anslag till inköp av tomtmark för nu ifrågavarande verkstadsbyggnader, torde framgå, att desamma äro behövliga för postverket.

Enligt de av professorn Lallerstedt uppgjorda ritningarna skulle å tomten nr 25 i kvarteret Induktorn i Ulvsunda i Stockholm förutom en mindre portvaktsbyggnad och ett upplagsskjul uppföras två huvudbyggnader, nämligen en större verkstadsbyggnad och en mindre förrådsbyggnad. Tidigare hade planerats endast en byggnad, i vilken såväl verkstäder som förråd skulle inrymmas. Det nu föreliggande förslaget anser generalpoststyrelsen vara att föredraga med hänsyn till, bland annat, att detsammas genomförande innebure en mera tillfredsställande lösning av frågorna angående de olika arbetsplatsernas belysning och inbördes läge. Då den föreslagna ändringen icke innebär någon stegring av byggnadskostnaderna, synes icke något vara att erinra mot densamma. Kostnaderna för tomtens bebyggande i enlighet med ritningsförslaget äro beräknade till 2,670,000 kronor. Då kostnaderna för tomtförvärvet uppgå till 260,000 kronor, skulle alltså anläggningen draga en sammanlagd kostnad av (260,000 + 2,670,000 =) 2,930,000 kronor.

Ritningarna och kostnadsberäkningen, som granskats av byggnadsstyrelsen utan anmärkning, hava icke givit mig anledning till erinran.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

Kungl. Maj.ts proposition nr 242-

att till Verkstads- och förrådsbyggnader för postverkets räkning i Ulvsunda i Stockholm å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga ett för skottsanslag av kronor 2,670,000.

[2.] b. Postdiligenser. Med bifall till Kungl. Maj:ts i proposition, nr 275, därom framställda förslag upptog 1938 års riksdag å beredskapsstat för innevarande budgetår för postdiligenser ett förskottsanslag av 250,000 kronor.

I skrivelse den 11 november 1938 har generalpoststyrelsen framlagt förslag om anskaffning av fyra postvagnar för enskilda järnvägar samt fem postdiligenser. Styrelsen har anfört, att tillverkning av postvagnar och diligenser medförde beställningar huvudsakligen hos svenska företagare. De fyra postvagnarna hade enligt tidigare uppgjord plan avsetts skola byggas under åren 1940 och 1941 för en beräknad sammanlagd kostnad av 230,000 kronor. Postdiligenserna hade planerats skola anskaffas under budgetåret 1940/41.

Kostnaden för desamma beräknades till 30,000 kronor per diligens eller tillhopa 150,000 kronor. Tillverkningen av postdiligenserna kunde igångsättas, så snart erforderliga medel ställts till förfogande och vederbörliga anbud å arbetena hunnit införskaffas. Av postvagnarna kunde tillverkningen av två stycken för en sammanlagd kostnad av 130,000 kronor igångsättas omedelbart under samma förutsättningar som beträffande postdiligenserna. Arbetet å de övriga postvagnarna beräknades kunna igångsättas senast tre månader efter det beslut om anskaffningen fattats.

Då tillverkning av postvagnar och postdiligenser bereder arbete huvud- Departementitsakligen åt svenska företagare och då, enligt vad generalpoststyrelsen med- chefen. delat, anskaffningen av dem kan ske något tidigare än som förut varit avsett, synes det mig lämpligt, att den kommer till stånd redan under nästa budgetår, därest utvecklingen å arbetsmarknaden därtill skulle giva anledning. I anslutning till hittills tillämpad praxis i fråga örn medel för anskaffning av postvagnar för enskilda järnvägar torde kostnaderna, 230,000 kronor, för anskaffning av nu ifrågavarande fyra postvagnar böra bestridas av postmedel. För bestridande av kostnaderna för de fem postdiligenserna torde däremot å beredskapsstaten böra upptagas ett anslag av 150,000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Postdiligenser å beredskapsstat för budgetåret 1939/

40 upptaga ett förskottsanslag av........ kronor 150,000.

126 Kungl. Maj.ts proposition nr 242-

B. Telegrafverket.

[3.] a. Telefonstationsbyggnad i Storängen. Jämlikt medgivande av Kungl. Maj:t den 17 juni 1938 har telegrafverket förvärvat ett markområde om 2,336 kvadratmeter, benämnt Järla nr 721, i Nacka socken för en köpeskilling av 15,417 kronor. Området är avsett för en telefonstationsbyggnad.

I skrivelse den 12 november 1938 med förslag till arbeten, lämpliga att upptagas å beredskapsstat för nästa budgetår, har telegrafstyrelsen hemställt, att till uppförande av nämnda stationsbyggnad måtte å beredskapsstaten upptagas ett förskottsanslag av 143,000 kronor. Styrelsen har inledningsvis erinrat om följande uttalanden i styrelsens framställning rörande fastighetsförvärvet:

Telefonstationernas i Storängen, Saltsjö-Duvnäs och Ektorp samt delar av stationernas i Nacka och Skuru abonnentområden vore avsedda att sammanläggas och betjänas från en gemensam automatisk telefonstation, förlagd till Storängen. Stationerna i Storängen, Nacka och Skuru vore för närvarande inrymda i förhyrda lokaler. I Ektorp vore stationen förlagd till en telegrafverket tillhörig mindre byggnad, som ingått i köpet av Stockholmstelefons nät år 1918. I denna vore även stationen för Saltsjö-Duvnäs inrymd. Den nya stationen i Storängen kunde icke anordnas inom stationsbyggnaden i Ektorp, och denna byggnad hade för övrigt icke det läge, som krävdes för den nya stationen på grund av abonnentområdets utsträckning. I likhet med övriga automatiska telefonstationer av betydenhet borde Storängens automatstation, som beräknats att till en början inrättas för mottagande av omkring 2,500 abonnenter, icke inrymmas i förhyrd lokal, utan borde för densamma en telegrafverkets egen byggnad uppföras, förlagd centralt inom det område, stationen skulle betjäna. På förfrågan hos generalpoststyrelsen hade nämnda styrelse meddelat, att postverket icke hade behov av lokal i den planerade automatstationsbyggnaden i Storängen, vars belägenhet icke lämpade sig för postlokal.

Beträffande utvecklingen av telefonrörelsen under den senaste 10-årsperioden vid stationerna i Storängen, Saltsjö-Duvnäs, Ektorp, Nacka och Skuru hänvisar telegrafstyrelsen till efterföljande tablå: I

I anslutning härtill anför telegrafstyrelsen, att inom storängsstationens abonnentområde en alltjämt stegrad bebyggelse fortginge och att det vore synnerligen angeläget, att traktens telefonnät snarast finge ordnas under den

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

förutsättningen, att de befintliga stationerna skulle ersättas med en gemensam station i Storängen.

Styrelsen fortsätter härefter:

Arkitekten Carl Åkerblad i Stockholm har på styrelsens uppdrag uppgjort ritningar till en automatstationsbyggnad å den av telegrafstyrelsen inköpta tomten i Storängen. Dessa avse en byggnad av tegel i två våningar jämte källarvåning. Den sistnämnda innehåller garage, förråd, batterirum och kabelkällare, pannrum och rum för bränsle till husets centralvärmeledning samt tvättstuga. Bottenvåningen tages i anspråk för korskoppling, samtalsräknare och förråd samt utrymme för eventuellt blivande expedition för allmänhetens betjänande. Den återstående delen av bottenvåningen inrymmer en lägenhet örn två rum och kök, avsedd för en stationsreparatör. Våningen en trappa upp disponeras i sin helhet för apparatsal och provrum.

Byggnaden har kostnadsberäknats till 143,000 kronor.

Byggnadsstyrelsen har, meddelar telegrafstyrelsen, förklarat sig icke hava något att erinra mot vare sig ritningarna eller de beräknade byggnadskostnaderna.

Enligt den för automatiseringen av telefonnätet inom Stockholms förorter Departements-

chefen

uppgjorda planen skall en ny telefonstation inrättas i Storängen. Telefonstationerna i Storängen, Saltsjö-Duvnäs och Ektorp samt delar av de till stationerna i Nacka och Skuru hörande abonnentområdena skola sålunda sammanläggas och betjänas från den nu föreslagna automatstationen. För ändamålet erforderlig tomtmark inköptes nästlidet år.

Det uppgjorda byggnadsförslaget, som kostnadsberäknats till 143,000 kronor, har icke givit mig anledning till erinran.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Telefonstationsbyggnad i Storängen å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga ett förskottsanslag av ........................ kronor 143,000.

[4.] b. Telefonstationsbyggnad i Gustavsberg. Med bifall till av telegrafstyrelsen gjord framställning bemyndigade Kungl. Majit den 27 november 1936 styrelsen att för inköp av ett från hemmanet Ösby l1 i Gustavsbergs socken avstyckat markområde Ösby l4 örn 1,705 kvadratmeter taga i anspråk högst 4,262 kronor av det av riksdagen för budgetåret 1935/36 anvisade reservationsanslaget å 300,000 kronor till inköp och bebyggande för telegrafverkets räkning av fastigheter.

I sin skrivelse den 12 november 1938 har telegrafstyrelsen hemställt, att för uppförande å den sålunda inköpta tomten av en lelefonstationsbyggnad måtte å beredskapsstaten upptagas ett förskottsanslag av 115,000 kronor. Styrelsen har till stöd härför anfört:

Automatisering av telefonnätet å Värmdön är planerad att genomföras under de närmaste åren. Härvid skall stationen i Gustavsberg anordnas såsom nätgruppsstalion. Då erforderlig telefonkabel mellan Stockholm och Gus-

128 Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

Departements-

chefen.

tavsberg finnes framdragen, är det lämpligt att vid automatiseringen av Gustavsbergs nätgrupp börja med stationen i Gustavsberg. Den blivande automatiska stationen i Gustavsberg bör lämpligen förläggas i en telefonstationsbyggnad å den av telegrafstyrelsen inköpta tomtmarken, å vilken jämväl skulle anordnas ett mindre hus för postverkets räkning.

Arkitekten Carl Åkerblad bär, meddelar telegrafstyrelsen vidare, uppgjort skisser till det planerade byggnadsföretaget, vilket kostnadsberäknats till

115,000 kronor.

Automatisering av telefonnätet å Värmdön ingår i den uppgjorda planen för automatisering av telefonnätet i Stockholms förorter. Med hänsyn till att erforderlig telefonkabel finnes framdragen mellan Stockholm och Gustavsberg, anser telegrafstyrelsen det lämpligt att vid automatiseringen av Gustavsbergs nätgrupp börja med stationen i Gustavsberg. En för den nya telefonstationen lämplig tomt har av telegrafstyrelsen inköpts enligt bemyndigande av Kungl. Maj:t. Enligt gjorda beräkningar skulle kostnaderna för byggnadsföretaget uppgå till 115,000 kronor.

Då telegrafstyrelsens förslag icke givit mig anledning till erinran, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Telefonstationsbyggnad i Gustavsberg å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga ett förskottsanslag av ........................ kronor 115,000.

[5.] c. Telefonstationsbyggnad i Tierp. Jämlikt medgivande av Kungl. Maj:t den 17 juni 1938 har telegrafverket förvärvat tomten nr 5 i kvarteret Gästis i Tierps köping för en köpeskilling av 5,197 kronor 50 öre, bestämd efter ett pris av 4 kronor 50 öre per kvadratmeter. Med detta tomtförvärv avsågs att bereda plats för uppförande av en telefonstationsbyggnad, innehållande lokaler även för postkontoret i orten.

I skrivelse den 30 september 1938 har telegrafstyrelsen gjort framställning örn anslag å riksstaten för budgetåret 1939/40 till uppförande av nämnda stationsbyggnad. Styrelsen har därvid inledningsvis erinrat om följande uttalanden i styrelsens framställning rörande nyssnämnda tomtförvärv:

För telegrafverkets station i Tierp förhyrdes lokal enligt hyreskontrakt, som gällde till den 1 oktober 1942. Telegrafverkets hyresutgift för lokalen utgjorde 1,100 kronor per år. Då stationen framdeles behövde ombyggas, planerades densamma att inrättas för automatisk koppling. Den borde därvid förläggas till en för ändamålet uppförd byggnad tillhörig telegrafverket.

För anskaffande av behövlig byggnadstomt hade styrelsen rådgjort med generalpoststyrelsen, emedan postverket vore i behov av ny lokal för postkontoret på platsen. Enligt vad generalpoststyrelsen meddelat, förhyrdes för postkontoret i Tierp lokal med en sammanlagd golvyta av 130 kvadratmeter. Hyreskontraktet gällde till och med den 30 september 1940 med ett års uppsägningstid. Postkontorslokalen, som utan utvidgning disponerats alltsedan den 1 januari 1921, vore numera mindre tillfredsställande. På grund av stegring av trafiken vid postkontoret -— antalet från postkontoret

Kungl. Maj.ts proposition nr 242.

avgångna försändelser hade sedan år 1921 ökats med över 40 °/o — började särskilt utrymmet i kassaexpeditionen bliva väl knappt. Disklängden vore endast omkring 4.5 meter, och längre disk kunde icke erhållas inom den nuvarande lokalen. Anordnande av ytterligare en kassaplats för allmänhetens betjänande, vilket bleve behövligt vid fortsatt stegring av trafiken, kunde på grund härav icke ske. Även i övrigt vore nu ifrågavarande expedition, där jämväl kartering av avgående och öppnande av ankommande poster ägde rum, otillräcklig. Till vad sålunda anförts komme, att lokalen vore illa ombonad, varför ett i hög grad besvärande drag förekomme från golv, dörrar och fönster. Centralvärmeledning saknades, och uppvärmningen skedde genom eldning i kakelugnar och kaminer. Med hyresvärden förda underhandlingar angående utvidgning av postlokalen och installerande av centralvärmeledning i densamma hade icke lett till resultat. Åtgärder måste därför vidtagas för beredande efter hyrestidens slut av rymligare och mera tidsenliga lokaler för postkontoret i Tierp inom annan fastighet. Enligt generalpoststyrelsens åsikt skulle en lämplig lösning av postverkets lokalfråga på platsen kunna vinnas, därest både postkontoret och telegrafverkets station kunde inrymmas i en byggnad å den till inköp föreslagna tomten, vilken hade ett ur postal synpunkt lämpligt läge.

I anslutning härtill anför telegrafstyrelsen i sin nu förevarande skrivelse:

Ny lokal för postkontoret i Tierp är såsom ovan sagts erforderlig till den 1 oktober 1940, då hyreskontraktet rörande den nuvarande lokalen utgår. Generalpoststyrelsen har därför påyrkat, att förslag till nybyggnad i Tierp för post- och telegrafverken framlägges för Kungl. Maj:t med hemställan om byggnadsanslag under budgetåret 1939/40.

Telegrafstyrelsen har på grund härav uppdragit åt länsarkitektkontoret i Gävle att upprätta ritningar till den planerade byggnaden. Enligt dessa ritningar uppföres byggnaden av tegel i två våningar jämte vindsvåning och källare. Dessutom anordnas särskild garagebyggnad å gården. I huvudbyggnadens källare beredas förrådsutrymmen för de båda verken samt förmansrum och reparatörsrum för telegrafverkets räkning. Källarutrymmena i övrigt upptagas av bränslerum, pannrum, kabelrum och matkällare för två bostadslägenheter. Till bottenvåningen förlägges postkontorslokalen, och hela våningen en trappa upp disponeras för telegrafverkets station. På vinden inredas två bostadslägenheter, vardera örn 2 rum och kök. Tvättstuga och vindskontor upptaga det återstående vindsutrymmet.

Mot de uppgjorda ritningarna, i vad de avse postkontorslokalen, har generalpoststyrelsen förklarat sig icke hava något att erinra.

Länsarkitektkontoret har beräknat byggnadskostnaderna till 233,000 kronor, i vilken summa kostnaden för garagets uppförande ingår med 13,000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer telegrafstyrelsen, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att för uppförande av telefonstationsbyggnad i Tierp för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av

233,000 kronor.

Byggnadsstyrelsen har i skrivelse till telegrafstyrelsen förklarat sig icke hava något att erinra emot vare sig ritningarna eller de beräknade byggnadskostnaderna.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att de för postkontoret i Tierp för-Departement.,. hyrda lokalerna äro otillräckliga oell även i övrigt olämpliga för sitt ända- CÄe/««-

Biliana till riksdagens protokoll 19,3!). 1 sami. Nr 242.

130 Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

mål. För telegrafverkets del erfordras därjämte en ny telefonstation i Tierp i samband med en planerad automatisering av driften därstädes. Med hänsyn till sålunda anförda förhållanden torde åtgärder böra vidtagas i syfte att bereda nya lokaler för postkontoret och telefonstationen.

Enligt det nu föreliggande förslaget skulle en för telefonstationen och postkontoret gemensam byggnad uppföras å den nästlidet år av telegrafverket inköpta tomten i Tierp. Byggnaden skulle uppföras i två våningar jämte vinds- och källarvåningar. Kostnaden har beräknats till 233,000 kronor, vari ingår ett belopp av 13,000 kronor för en garagebyggnad. I likhet med byggnadsstyrelsen har jag icke funnit anledning till erinran mot detta förslag, varför jag tillstyrker, att detsamma lägges till grund för byggnadsföretaget. Då jag av generalpoststyrelsen under hand inhämtat, att postkontoret i Tierp kan ytterligare någon tid kvarstanna i sina nuvarande lokaler, har jag emellertid funnit mig böra förorda, att medel till byggnadsföretaget icke anvisas å riksstaten utan upptagas å beredskapsstat för nästa budgetår.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Telefonstationsbyggnad i Tierp å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga ett förskottsanslag av .............................. kronor 233,000.

[6.] d. Förråds- och garagebyggnad för telegrafverkets räkning i Norrköping. Med bifall till Kungl. Majits i 1938 års statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil. 5, punkten 7) framlagda förslag anvisade riksdagen ett reservationsanslag av 42,000 kronor till inköp för telegrafverkets räkning av ett tomtområde i Norrköping. Området är avsett för en förråds- och garagebyggnad. Å beredskapsstat för innevarande budgetår upptog riksdagen i enlighet med Kungl. Majits i proposition, nr 275, därom framställda förslag till uppförande av nämnda byggnad ett förskottsanslag av 420,000 kronor.

I sin skrivelse den 30 september 1938 har telegrafstyrelsen hemställt, att för byggnadsföretaget erforderligt belopp måtte anvisas för nästa budgetår.

Då företagets utförande torde kunna utan allt för stora olägenheter anstå ännu någon tid, synes något anslag för ändamålet icke böra beviljas å riksstaten för nästa budgetår utan i stället ett förskottsanslag böra upptagas å beredskapsstaten.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Förråds- och garagebyggnad för telegrafverkets räkning i Norrköping å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga ett förskottsanslag av............kronor 420,000.

[7.] e. Telefonstationsbyggnad i Huskvarna. Med bifall till Kungl. Majits i statsverkspropositionen år 1938 (kapitalbudgeten, bil. 5, punkten 8) gjorda framställning anvisade riksdagen för innevarande budgetår ett

Kungl. Majlis proposition nr 242.

reservationsanslag av 13,500 kronor till inköp för telegrafverkets räkning av tomt i Huskvarna. Å beredskapsstat för innevarande budgetår upptogs i enlighet med Kungl. Maj:ts i proposition, nr 275, framställda förslag ett förskottsanslag av 274,500 kronor till telefonstationsbyggnad i Huskvarna.

1 sin skrivelse den 30 september 1938 har telegrafstyrelsen hemställt, att det erforderliga byggnadsanslaget måtte anvisas å riksstaten för nästa budgetår.

Då enligt vad jag inhämtat byggnadsföretaget kan anstå ännu någon tid, torde anslaget jämväl för nästa budgetår böra upptagas å beredskapsstat.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Telefonstationsbyggnad i Huskvarna å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga ett förskottsanslag av ...................... kronor 274,500.

[8.] f. Telefonstationsbyggnad i Sölvesborg. Jämlikt medgivande av Kungl. Majit den 17 juni 1938 har telegrafverket förvärvat tomten nr 1 i kvarteret Norsén i Sölvesborg för en köpeskilling av 60,000 kronor. Med detta tomtförvärv avsågs att erhålla mark för uppförande av en telefonstationsbyggnad, innehållande lokaler även för postkontoret i staden.

I sin skrivelse den 30 september 1938 har telegrafstyrelsen hemställt, att till uppförande av nämnda stationsbyggnad måtte anvisas ett reservationsanslag av 273,000 kronor. Styrelsen har inledningsvis ur framställningen rörande förenämnda tomtförvärv återgivit följande:

För telefonstationen i Sölvesborg förhyrdes av privat hyresvärd en lokal, bestående av nio rum och kök, mot en årshyra av 2,500 kronor. Att kvarbliva i denna lokal någon längre tid vore icke möjligt. Stationen vore gammal och försliten och måste därför snart ersättas. En ny station med automatisk utrustning kunde icke anordnas i de förhyrda lokalerna. Telegrafstyrelsen hade beräknat att kunna bibehålla den nuvarande stationslokalen längst till den 1 oktober 1941, och styrelsen hade lyckats träffa avtal örn hyreskontraktets förlängning till denna tidpunkt. För att en ny station skulle kunna vara färdig att tagas i bruk senast den 1 oktober 1941 erfordrades, att lokaler för densamma funnes tillgängliga omkring ett år tidigare. Att förhyra dylika lokaler ansåge styrelsen icke lämpligt, utan för den nya stationen borde en telegrafverkets egen byggnad uppföras.

För postkontoret i Sölvesborg förhyrdes likaledes lokal av privat hyresvärd. Lokalen upptoge en golvyta av cirka 150 kvadratmeter. Till densamma hörde vinds- och källarutrymmen samt utrymme för postverkets åkdon. Den sammanlagda årshyran uppginge till 4,500 kronor, exklusive värme. Hyreskontraktet utginge den 1 oktober 1941 och löpte därefter per år med ett års uppsägningstid. Vid nämnda tidpunkt torde de förhyrda lokalerna vara otillräckliga för postkontorets behov.

Beträffande utvecklingen av telefonrörelsen i Sölvesborg under de senaste tio åren har styrelsen lämnat följande sammanställning.

132 Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

Telegrafstyrelsen har härefter framhållit, att därest en ny station skulle hinna färdigställas till den 1 oktober 1941 erfordrades, att arbetet med ny telefonstationsbyggnad igångsattes under år 1939. Även för postverkets del vore det lämpligt, att nya postkontorslokaler stöde disponibla, då hyreskontraktet för de nuvarande lokalerna utginge. Generalpoststyrelsen hade i skrivelse till telegrafstyrelsen den 4 augusti 1938 framhållit önskvärdheten av att ifrågavarande byggnadsföretag komme till utförande inom sådan tid, att postverket kunde taga de nya lokalerna i bruk senast den 1 oktober 1941.

Ritningar till det planerade post- och telegrafhuset hava på uppdrag av telegrafstyrelsen uppgjorts av arkitekten Carl Åkerblad. Enligt dessa ritningar uppföres byggnaden av tegel i två våningar samt källarvåning. Sistnämnda våning upptages av förrådslokaler för telegraf- och postverken, maskinrum, batterirum och kabelkällare för telegrafverkets station, hushålls- och förrådskällare för bostadslägenheter samt pannrum och rum för bränsle. Till bottenvåningen äro postkontorslokalerna förlagda, och i det övriga utrymmet i denna våning äro två bostadslägenheter, vardera om två rum och kök, inredda. Våningen en trappa upp tages helt i anspråk av lokaler för telegrafverkets station. Byggnaden har kostnadsberäknats till

270,000 kronor.

Generalpoststyrelsen har, enligt vad telegrafstyrelsen meddelar, godkänt ritningarna i vad de avse postverkets blivande lokaler.

Byggnadsstyrelsen, som granskat förslaget, har i huvudsak icke haft något att erinra beträffande de föreliggande ritningarna men dock, med hänsyn till den avsedda byggnadens framträdande läge vid torget och Västra Storgatan, funnit vissa av byggnadsnämnden i staden framställda erinringar böra vid ritningarnas vidare utarbetande beaktas, nämligen att byggnaden borde uppföras i fogat fasadtegel, att fönstren längs hela fasaden mot Västra Storgatan borde i stället för att vara spridda anordnas i mindre antal större grupper samt att huvudentrén borde utföras enligt gällande bestämmelser. De till 270,000 kronor beräknade byggnadskostnaderna har byggnadsstyrelsen funnit skäliga. Därest fasaderna komme att utföras i fogat fasadtegel, torde dock, enligt vad byggnadsstyrelsen uppgivit, tillkomma en extra kostnad av 3,000 kronor.

Telegrafstyrelsen bär förklarat sig beredd att vidtaga de ändringar i bygg-

Kungl. Maj:ts proposition nr 242-

nadsförslaget, som byggnadsnämnden i Sölvesborg och byggnadsstyrelsen funnit önskvärda, men har erinrat, att beträffande fönsterindelningen endast sådana ändringar kunde vidtagas, som icke hindrade byggnadens utnyttjande för de speciella ändamål, för vilka den uppfördes.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, äro telefonstationen och Departementspostkontoret i Sölvesborg var för sig inrymda i förhyrda lokaler, vilka icke chefenlängre äro för sitt ändamål lämpliga. Telefonstationen, som är gammal och försliten, måste snart ersättas av en ny station för automatisk drift. Denna bör lämpligen förläggas till en telegrafverkets egen fastighet. De av postkontoret förhyrda lokalerna beräknas i en nära framtid bliva otillräckliga.

Telegrafstyrelsens efter samråd med generalpoststyrelsen nu framlagda förslag att till en gemensam byggnad, som skulle uppföras å den av telegrafverket nästlidet år inköpta tomten, förlägga telefonstationen och postkontoret finner jag lämpligt. Då de för byggnadsföretaget upprättade ritningarna icke givit mig anledning till erinran, synas desamma böra läggas till grund för byggnadsarbetena. Jag förutsätter emellertid därvid, att de smärre ändringsförslag, som byggnadsnämnden förordat, iakttagas i den mån de icke hindra byggnadens utnyttjande för de speciella ändamål, för vilka den uppföres. Kostnaderna för byggnadsföretaget torde böra beräknas till 273,000 kronor.

Telegrafstyrelsen har i skrivelse den 1 december 1938 meddelat, att styrelsen numera träffat överenskommelse om förlängning av det för telegrafverkets stationslokal i Sölvesborg gällande hyreskontraktet, vilket eljest skolat utgå den 1 oktober 1941. Med hänsyn härtill och då jämväl postkontoret i Sölvesborg torde utan alltför stora olägenheter kunna ytterligare någon tid kvarbliva i de nuvarande lokalerna, har byggnadsföretaget synts mig böra uppskjutas, varför anslag därtill icke upptagits i årets statsverksproposition. Däremot torde ett förskottsanslag i stället böra upptagas å beredskapsstaten för nästa budgetår.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Telefonstationsbyggnad i Sölvesborg å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga ett förskottsanslag av ........................ kronor 273,000.

[9.] g. Förråds- och garagebyggnad för telegrafverkets räkning i Ystad.

Med bifall till Kungl. Maj:ts i årets statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil. 4, punkten 24) framställda förslag har riksdagen till inköp för telegrafverkets räkning av tomt i Ystad anvisat ett reservationsanslag av 12,300 kronor.

I sin skrivelse den 12 november 1938 har telegrafstyrelsen föreslagit, att å

134 Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

beredskapsstat för nästa budgetår upptages ett förskottsanslag av 50,000 kronor för uppförande å förenämnda tomt av en förråds- och garagebyggnad. Då en närmare redogörelse för denna byggnadsfråga lämnats i årets statsverksproposition i samband med äskande av anslag för inköp av tomten, torde här kunna hänvisas till nämnda redogörelse.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Förråds- och garagebyggnad för telegrafverkets räkning i Ystad å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga ett förskottsanslag av ............ kronor 50,000.

[10.] h. Påbyggnad av telegrafverkets verkstadsbyggnad i Göteborg. I

skrivelse den 9 december 1938 har telegrafstyrelsen hemställt, att till påbyggnad av telegrafverkets verkstadsbyggnad i Göteborg måtte för nästa budgetår anvisas ett reservationsanslag av 100,000 kronor.

Styrelsen meddelar inledningsvis, att en vid telegrafverkets distriktsförråd i Göteborg belägen tvåvåningsbyggnad, den s. k. verkstadsbyggnaden, för närvarande inrymde en verkstad för reparation av telefonapparater och växlar ävensom en monterings verkstad för förarbeten till automatstationer. Utrymmena upptoges dessutom, anför styrelsen, av erforderliga varmförråd för den materiel, som skulle repareras, reservdelar till denna samt materiel, färdig att uppsättas i nätet, ävensom av mat- och omklädningsrum för personalen.

Styrelsen anför vidare, att arbetet på de båda verkstäderna successivt ökat och numera nått sådan omfattning, att plats ej längre kunde beredas i verkstadsbyggnaden för den härigenom erforderliga utökningen av personalen. Även lagerlokalerna hade blivit otillräckliga dels på grund av den allmänna ökningen i arbetet, dels genom att telegrafverket numera för att minska väntetiden för abonnenterna vid höstflyttningen tillämpade inmontering i förväg av apparat i den lokal, som abonnenten komme att disponera efter den 1 oktober, ett system, som självfallet förutsatte större lager av färdiga apparater och även ökade antalet apparatreparationer. Lagringsmöjligheterna vore nu så överbelastade, att förhyrning av tillfälliga lokaler fått tillgripas.

Beträffande frågan huru det sålunda föreliggande lokalbehovet skulle bäst tillgodoses anför styrelsen:

Behovet av utvidgade lokaliteter för ifrågavarande ändamål synes styrelsen bäst kunna tillgodoses genom att den nuvarande byggnaden påbygges med ytterligare en våning, varigenom utrymmena bleve utökade med c:a 485 kvadratmeter. I den nya våningen skulle inrymmas förutom själva reparationsverkstaden och monteringsverkstaden, nied särskilda rum för massakokning och bensintvätt, även verkstadskontor och toaletter. Våningen två trappor skulle disponeras för den till reparationsverkstaden hörande snickeriverkstaden samt upplag av ny materiel och reservdelar, varjämte skulle inredas matrum och kapprum för personalen, vilken sistnämnda de-

Kungl. Maj:ts proposition nr 242-

lalj på grund av lokalknappheten hittills ej kunnat lösas på tillfredsställande sätt. Till bottenvåningen skulle förläggas förrådet av färdigreparerad materiel och av beklädnadsmateriel, varjämte hit skulle flyttas distriktsförrådets kontor, vilket för närvarande är inrymt i en lokal, som erfordras för annat ändamål. Källarvåningen slutligen skulle liksom hittills användas som lagerplats för nedtagen reparabel materiel.

Ritningar för tillbyggnaden hava uppgjorts av arkitekten C. Åkerblad.

Kostnaden är beräknad till 100,000 kronor. Då gällande stadsplanebestämmelser för 17:e kvarteret Gesundaberget i Göteborg, där ifrågavarande byggnad är belägen, för närvarande ej tillåta den föreslagna höjningen av byggnaden, eftersom den gränsar intill grannfastighet, har styrelsen gjort framställning hos byggnadsnämnden i Göteborg om erforderlig ändring av desamma.

Byggnadsstyrelsen har i skrivelse till telegrafstyrelsen meddelat, att byggnadsstyrelsen icke hade något att erinra beträffande vare sig ritningarna eller de beräknade kostnaderna för påbyggnaden, men framhållit, att utförandet av byggnadsföretaget förutsatte ändring av stadsplanebestämmelsema.

Av den lämnade redogörelsen torde framgå, att utrymmet inom de vid te-Departements-

ctlf T P,Yl

legrafverkets distriktsförråd i Göteborg befintliga två verkstäderna, nämligen verkstaden för reparationer av telefonapparater och växlar samt monteringsverkstaden för förarbeten till automatstationer, numera börjar bliva otillräckligt. Åtgärder torde böra vidtagas för att avhjälpa de svårigheter i arbetet, som de knappa lokalutrymmena medföra. Telegrafstyrelsens förslag, att verkstadsbyggnaden skulle påbyggas med en tredje våning, varigenom ökade utrymmen med omkring 485 kvadratmeter erhölles, synes mig utgöra en godtagbar lösning av lokalfrågan. Enligt gjorda beräkningar skulle kostnaderna för byggnadsföretaget uppgå till 100,000 kronor.

Då jag icke funnit något att invända mot kostnadsberäkningen, vilken granskats av byggnadsstyrelsen utan erinran, vill jag tillstyrka, att det nu föreliggande förslaget kommer till utförande, därvid jag dock förutsätter, att för påbyggnaden erforderlig ändring av stadsplanen för det kvarter, vari verkstadsbyggnaden är belägen, kan komma till stånd.

Då arbetsföretagets utförande torde kunna utan alltför allvarliga olägenheter något anstå, synas emellertid medel för detsamma icke böra nu anvisas å riksstaten utan upptagas å beredskapsstaten för nästa budgetår.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Påbyggnad av telegrafverkets verkstadsbyggnad i Göteborg å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga ett förskottsanslag av .................. kronor 100,000.

136 Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

[11.] i. Tillbyggnad till telefonstationsbyggnaden i Alingsås. Med bifall till Kungl. Maj:ts i proposition, nr 275, därom framställda förslag upptog 1938 års riksdag å beredskapsstat för budgetåret 1938/39 för tillbyggnad till telefonstationsbyggnaden i Alingsås ett förskottsanslag av 74,000 kronor.

I sin skrivelse den 30 september 1938 har telegrafstyrelsen hemställt, att för byggnadsföretaget erforderligt belopp måtte anvisas å riksstaten för nästa budgetår.

Då med ifrågavarande byggnadsföretags utförande torde kunna utan alltför stora olägenheter anstå ytterligare någon tid, synes arbetsföretaget alltjämt böra upptagas å beredskapsstat.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för Tillbyggnad till telefonstationsbyggnaden i Alingsås å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga ett förskottsanslag av .............................. kronor 74,000.

[12.] j. Tillbyggnad till telcfonstationsbyggnaden i Skövde. Telegrafverkets telefonstationsbyggnad i Skövde, till vilken även stadens postkontor är förlagt, uppfördes under åren 1929 och 1930, sedan å riksstaterna för budgetåren 1929/30 och 1930/31 anvisats sammanlagt 276,000 kronor till inköp av tomt och uppförande av nämnda telefonstationsbyggnad.

De för postverkets räkning anordnade lokalerna i nämnda byggnad äro numera otillräckliga på grund av den stegring i postverkets rörelse i Skövde, som inträtt, sedan postlokalerna togos i bruk.

Med anledning härav har telegrafstyrelsen i sin skrivelse den 30 september 1938 angående anslag att äskas för nästa budgetår framlagt förslag om utförande av en tillbyggnad till telefonstationsbyggnaden.

Generalpoststyrelsen har i skrivelse till telegrafstyrelsen anfört följande örn behovet av ökade lokaler för postkontoret:

Postkontoret i Skövde är sedan den 1 mars 1931 inrymt i telegrafverkets fastighet på platsen. Postkontorslokalen, som upptager — förutom ett förrådsrum i källaren — en golvyta av 232 kvadratmeter, är planerad med ledning av trafikens omfattning vid postkontoret under år 1927. Under åren 1927—1937 har postkontorets rörelse avsevärt stegrats, vilket torde belysas bland annat därav, att antalet inlämnade försändelser, postabonnerade tidningar däri ej inräknade, ökats med 38.7 % eller från 1,001,860 till 1,389,573 stycken och antalet vid postkontoret tjänstgörande funktionärer från 16 till 24 personer. Som en följd av trafikstegringen har också postkontoret från och med den 1 juli 1936 höjts från klass 2 till klass 1 B.

Uppgången i rörelsen har medfört, att postkontorslokalen ej längre är tillräcklig för sitt ändamål. I all synnerhet är kassaexpeditionen — såväl allmänhetens avdelning som det innanför disken befintliga utrymmet för allmänhetens direkta betjänande — numera alltför trång. En kraftigt bidragande orsak härtill är den betydande stegring av antalet besökande vid postkontoret, som föranletts av postsparbanksrörelsens utveckling och folkpensionsutbetalningarnas ökning. Sålunda besöktes postkontoret år 1927 av

Kungl. May.ts proposition nr 242.

5,630 personer i postsparbanksärenden och av 2,878 personer för avhämtande av folkpensioner, medan motsvarande antal år 1937 utgjorde ej mindre än 23,439 respektive 7,603. På grund av utrymmesbristen är det icke möjligt att så som sig bör anordna extra kassaplatser vid tillfällen av stark besöksfrekvens, och fråga är, om skatteuppbörden instundande höst kan ombesörjas av postkontoret, utan att provisorisk lokal anskaffas för detta ändamål.

Vidare är det för behandlingen av ankommande och avgående poster avsedda rummet otillräckligt, och dessutom saknas inom den nuvarande lokalen utrymme för redogörare.

Det förtjänar i detta sammanhang framhållas, att medelstorleken av lokaler för postkontor av klass I B för närvarande utgör 505 kvadratmeter eller mera än dubbelt så stor golvyta som den, varöver postkontoret i Skövde nu förfogar.

Såsom av det anförda framgår, är det nödvändigt, att lokalökning så snart ske kan beredes postkontoret. Förda förhandlingar mellan generalpoststyrelsen och telegrafstyrelsen i förevarande lokalfråga hava givit till resultat, att den sålunda erforderliga lokalutvidgningen lämpligen kan erhållas genom företagande av vissa omdispositioner inom nuvarande telegrafbyggnaden och uppförande av en tillbyggnad till telegrafhuset. Enligt av arkitekten G. Åkerblad i samråd med generalpoststyrelsen uppgjorda ritningar till den utökade postkontorslokalen skulle i bottenvåningen 150 kvadratmeter och i källaren 125 kvadratmeter tillföras postkontorets nuvarande lokal. Härigenom skulle postkontorets lokalbehov komma att bliva tillgodosett för avsevärd tid framåt.

Med åberopande av vad sålunda anförts har generalpoststyrelsen hemställt, att telegrafstyrelsen ville hos Kungl. Majit göra framställning om äskande av erforderliga medel för budgetåret 1939/40 till utförande av tillbyggnad till telegrafhuset i Skövde.

I anslutning härtill anför telegrafstyrelsen, att nyssnämnda, av arkitekten Åkerblad på telegrafstyrelsens uppdrag utarbetade ritningar avse en tillbyggnad till det befintliga telegrafhuset i en våning jämte källare. I källarvåningen skulle inredas för postverkets räkning erforderliga frukostrum och kapprum samt förråd och i bottenvåningen anordnas lokal för ankommande och avgående post samt en sal för brevbärare. Ritningarna äro godkända av generalpoststyrelsen. Byggnadskostnaden för tillbyggnaden har beräknats till 90,000 kronor.

Byggnadsstyrelsen har i skrivelse till telegrafstyrelsen anfört, att styrelsen i likhet med byggnadsnämnden i Skövde ansåge, att tillbyggnadens fasad mot Kurbrogatan vid förslagets vidare utarbetande borde utformas i närmare överensstämmelse med huvudbyggnaden. I övrigt hade byggnadsstyrelsen icke något att erinra beträffande vare sig de föreliggande ritningarna eller byggnadskostnaden.

Med hänvisning till det anförda och under uttalande att vad byggnadsstyrelsen anfört kommer att iakttagas vid förslagets fortsatta utarbetande hemställer telegrafstyrelsen, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att för tillbyggnad till telefonstationsbyggnaden i Skövde för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 90,000 kronor.

138 Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

Av den lämnade redogörelsen torde framgå, att postkontoret i Skövde är i behov av ökade lokaler, för att poströrelsen skall kunna tillfredsställande avvecklas. Det ökade lokalbehovet torde kunna lämpligen tillgodoses genom en tillbyggnad till telefonstationsbyggnaden, i vilken postkontoret är inrymt.

Enligt det föreliggande, av arkitekten C. Åkerblad utarbetade förslaget skulle tillbyggnaden utföras i en våning jämte källare och draga en kostnad av 90,000 kronor. Till vad byggnadsstyrelsen anfört beträffande utformandet av fasaden mot Kurbrogatan har telegrafstyrelsen givit sin anslutning. Då förslaget vid beaktande av byggnadsstyrelsens påpekande samt kostnadsberäkningen icke synas giva anledning till erinran, vill jag tillstyrka, att förslaget lägges till grund för byggnadsarbetet. Med hänsyn till att enligt vad jag under hand inhämtat poströrelsen ännu någon tid skulle kunna försiggå inom det nuvarande lokalutrymmet, har anslag för nu ifrågavarande byggnadsföretag icke synts behöva anvisas å riksstaten för nästa budgetår. Jag förordar, att ett förskottsanslag upptages för ändamålet å beredskapsstaten.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att för Tillbyggnad till telefonstationsbyggnaden i Skövde å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga ett förskottsanslag av ........................ kronor 90,000.

[13.] k. Telefonstationsbyggnad i Hagfors. Med bifall till Kungl. Majits i proposition, nr 275, därom framställda förslag upptog 1938 års riksdag å beredskapsstat för innevarande budgetår till telefonstationsbyggnad i Hagfors ett förskottsanslag av 174,000 kronor.

I sin skrivelse den 30 september 1938 angående anslag att äskas av 1939 års riksdag har telegrafstyrelsen hemställt, att å riksstaten för nästa budgetår måtte anvisas det för telefonstationsbyggnaden erforderliga anslagsbeloppet.

Då enligt vad jag inhämtat byggnadsföretaget torde kunna anstå ännu någon tid, har anslag för ändamålet icke upptagits i förslaget till nästa budgetårs riksstat. Det äskade beloppet torde jämväl för nästa budgetår böra upptagas å beredskapsstaten.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Telefonstationsbyggnad i Hagfors å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga ett förskottsanslag av ....................... kronor 174,000.

[14.] 1. Telefonstationsbyggnad i Borlänge. Med bifall till Kungl.

Majits i statsverkspropositionen (kapitalbudgeten, bil. 5, punkt 15) gjorda framställning anvisade 1938 års riksdag för innevarande budgetår ett reservationsanslag av 56,300 kronor till inköp för telegrafverkets räkning av tomter i Borlänge. Ifrågavarande tomter, nr 3 och 5 i kvarteret Fritiof, erford-

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

rades för en planerad ny telefonstationsbyggnad. Såsom av statsverkspropositionen framgår är telegrafverkets station i Borlänge inrymd i förhyrd lokal, och utgår hyreskontraktet rörande lokalen den 1 oktober 1942. Årshyran utgör 3,300 kronor, vari ingår ersättning för lokalens uppvärmning medelst centralvärme.

Av nästlidet års statsverksproposition framgår även, att för postkontoret i Borlänge erfordras nya lokaler och att dylika lokaler äro avsedda att anordnas i den planerade telefonstationsbyggnaden.

Beträffande utvecklingen av rörelsen vid telefonstationen och postkontoret i Borlänge jämte övriga omständigheter, som föranlett behovet av ifrågavarande telefonstationsbyggnad, torde jag få hänvisa till vad därutinnan anfördes i förra årets statsverksproposition.

I sin skrivelse den 30 september 1938 angående anslag att äskas för nästa budgetår har telegrafstyrelsen hemställt, att anslag till ifrågavarande telefonstationsbyggnad måtte anvisas å riksstaten för budgetåret 1939/40. Efter att hava erinrat om vad styrelsen tidigare i samband med sitt förslag om inköp av förenämnda tomter uttalat beträffande behovet av telefonstationsbyggnaden anför styrelsen:

Någon ändring i telegrafstyrelsens beräkning, att Borlänge station är i behov av utbyte vid 1942 års ingång, har icke inträtt. Styrelsen måste därför gå i författning om att en ny station finnes tillgänglig vid nämnda tid. Lokaler för densamma äro på grund härav erforderliga för den nya stationens montering senast vid årsskiftet 1940/41, vilket medför, att arbetet med nybyggnaden måste påbörjas under år 1939 och medel till byggnadens uppförande anvisas för budgetåret 1939/40.

Telegrafstyrelsen har uppdragit åt arkitekten Y. Ahlbom i Stockholm att uppgöra ritningar till den planerade telefonstationsbyggnaden i Borlänge samt garagebyggnad. Enligt ritningarna uppföres byggnaden av tegel i två våningar jämte källarvåning. Den sistnämnda inrymmer förrådslokal, förmansrum, reparatörsrum, batterirum samt maskinrum för telegrafverket, postarkiv, skyddsrum, pannrum och bränslerum samt slutligen källarutrymmen för två bostadslägenheter. Bottenvåningen upptages i sin helhet av lokal för postkontoret, och våningen en trappa upp disponeras för telefonstationen, varjämte två bostadslägenheter om vardera två rum och kök inredas här. Kostnaden för byggnadsföretagets genomförande bär beräknats till

384,000 kronor, vari kostnaden för garagebyggnaden ingår med 18,000 kronor.

Generalpoststyrelsen har enligt vad telegrafstyrelsen meddelar godkänt ritningarna, i vad de beröra postverkets lokaler.

Byggnadsstyrelsen, som för sin del i huvudsak icke funnit anledning till erinran beträffande ritningarna, bär anfört, att de till 384,000 kronor angivna kostnaderna för byggnadsföretagets genomförande vore något högt beräknade och att de borde kunna sänkas lill 300,000 kronor.

Telegrafstyrelsen har hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att för uppförande av telefonstationsbyggnad i Borlänge för budgetåret 1939/ 40 anvisa ett reservationsanslag av 300,000 kronor.

140 Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

Departement- Såsom dåvarande departementschefen förra året framhöll, erfordras nya chefen. i0kaier j Borlänge för såväl telegrafverket som postverket. Behovet härav sammanhänger bland annat med utvecklingen inom Domnarvets med Borlänge köping sammanbyggda municipalsamhälle.

De nu föreliggande, av arkitekten Y. Ahlbom utarbetade ritningarna synas innebära en lämplig lösning av förevarande lokalfrågor. Förslaget innefattar jämväl en garagebyggnad. Mot kostnadsberäkningen, vilken enligt byggnadsstyrelsen bör sluta å ett belopp av 360,000 kronor, synes icke heller något vara att erinra. Med hänsyn härtill vill jag tillstyrka, att ifrågavarande telefonstationsbyggnad jämte garage uppföres i huvudsaklig överensstämmelse med det föreliggande förslaget. Då, enligt vad jag inhämtat, byggnadsföretaget kan anstå ännu någon tid, har emellertid anslag för ändamålet icke upptagits i nästa budgetårs riksstatsförslag. Ett förskottsanslag torde i stället böra upptagas å beredskapsstaten.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Telefonstationsbyggnad i Borlänge å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga ett förskottsanslag av ............................ kronor 360,000.

[15.] m. Tillbyggnad till telefonstationsbyggnaden i Gävle. I sin skrivelse den 12 november 1938 har telegrafstyrelsen framlagt förslag om uppförande av en tillbyggnad till telefonstationsbyggnaden i Gävle. Denna uppfördes under åren 1910—1912, sedan Kungl. Majit genom brev den 20 november 1909 bemyndigat telegrafstyrelsen att låta uppföra byggnaden för en kostnad av högst 400,000 kronor.

Beträffande de nuvarande lokalförhållandena i telefonstationsbyggnaden har telegrafstyrelsen anfört:

Byggnaden inrymde till en början ganska betydande reservlokaler, vilka uthyrdes till utomstående. Dessa utrymmen hava dock sedermera tagits i bruk för telegrafverkets räkning och då på grund härav utvidgningsmöjligheter saknas i byggnaden, inköpte telegrafstyrelsen jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 4 mars 1932 ännu en fastighet i samma kvarter, nämligen fastigheten nr 2 i kvarteret Räven.

De olika våningarna i stationsfastigheten disponeras för närvarande för följande ändamål:

Källaren är tagen i anspråk för stationens batterier och maskiner, förråd för dagliga arbeten inom staden, verkstad, linjeförmanskontor samt förråd för postverket. Bottenvåningen inrymmer linjedistriktsbyråns kassa och förrådsavdelning, linjemästarkontor samt postkontor. Våningen 1 trappa upp innehåller lokaler för trafikdistriktsbyrå, telegrafstation och stationens kansliavdelning samt för reparatörer. Våningen 2 trappor upp disponeras för linjedistriktsbyrån, överdragsstation samt korskoppling och relästativ för telefonstationen. Våningen 3 trappor upp upptages av telefonstation jämte kapp- och frukostrum, linjedistriktsbyråns ritsal och avdelning för underhåll av distriktets automatstationer samt slutligen arkiv.

Såsom av det anförda framgår äro linjedistriktsbyråns lokaler uppdelade på tre våningar, och kommuniKationsmöjligheterna dem emellan äro syn-

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

nerligen otillfredsställande. Lokalerna äro dessutom fullständigt otillräckliga, varför redan år 1934 fråga var före att genom tillbyggnad av stationshuset tillgodose det trängande behovet av utökning.

Trafikdistriktsbyrån inflyttade i fastigheten år 1922. Genom omdisposition av dess lokalutrymmen lia byråns lokaler kunnat något utökas, men utrymmet är detta oaktat för litet.

Telefonstationens kansliavdelnings lokalutrymme var redan år 1931 genomgående otillräckligt och lokalerna olämpligt placerade i förhållande till varandra. I en del rum med cirka 20 kvm golvyta äro normalt 2 till 4 personer placerade, men under kvartalsmånaderna måste rummen ge plats åt 5 till 6 personer. I själva kassarummet, där i allmänhet 6 personer äro sysselsatta, finnes icke möjlighet att anordna ytterligare expeditionsplatser vid disken, då så erfordras.

Överdragsstationens lokaler hava sedan år 1928 utvidgats med ett rum, och den tidpunkt beräknas icke vara avlägsen, då ytterligare utrymme för stationen blir erforderligt. Denna trångboddhet har aktualiserat frågan om uppförande av en tillbyggnad å den år 1932 inköpta fastigheten.

Styrelsen meddelar härefter, att förberedande skisser till en sådan tillbyggnad upprättats av arkitekten Carl Åkerblad. Enligt dessa skisser skulle den nya byggnaden i huvudsak inrymma lokaler för linjedistriktsbyrån, telegrafstationen och stationens kansliavdelning ävensom för linjeexpeditionen i Gävle, varjämte postkontoret skulle utvidgas med en del av nybyggnadens bottenvåning, vari tills vidare även skulle inredas en butikslokal. I källaren skulle skyddsrum anordnas.

De utrymmen i den äldre byggnaden, vilka vid tillkomsten av den projekterade tillbyggnaden bliva disponibla, äro, upplyser styrelsen, avsedda att användas för utvidgning av postkontorslokalerna, överdragsstationen och den lokala telefonstationen, varjämte de kunna tagas i anspråk för en blivande ny automatstation.

Tillbyggnaden har beräknats draga en kostnad av 540,000 kronor.

Under förmälan, att styrelsen haft för avsikt att hemställa om medel till uppförande av tillbyggnaden att utgå under budgetåret 1939/40, anför styrelsen:

Med hänsyn till att styrelsens behov av anslag till nya husbyggnader under nämnda budgetår uppgår till betydande belopp, har styrelsen emellertid ansett nödvändigt att undersöka, huruvida utförandet av berörda tillbyggnad skulle kunna något anstå. I detta sammanhang har telegrafstyrelsen övervägt att för telegrafverkets räkning använda Uppsala—Gävle järnvägs f. d. förvaltningsbyggnad, vilken byggnad numera övergått i statens järnvägars ägo. Lokalerna i den ifrågavarande byggnaden äro emellertid bundna, en del till den 1 oktober 1947 och en del till den 1 oktober 1943. Senast till sistnämnda tidpunkt behöva emellertid utvidgade lokaler vara färdigställda ej endast för linje- och trafikdistriktsbyråerna utan även för telefon- och telegrafstationen samt för postkontoret, varför i alla fall en nybyggnad i anslutning till nuvarande stationsbyggnaden till denna tidpunkt måste vara utförd. Vid sådant förhållande är det alltså icke möjligt att lösa lokalfrågan enbart genom inköp eller förhyrning av den statens järnvägar tillhöriga byggnaden. Styrelsen måste dessutom understryka fördelen av att planera telegrafverkets lokaler så, att verkets samtliga avdelningar så vitt möjligt bliva samlade på ett och samma ställe.

142 Kungl. Maj.ts proposition nr 242.

Departements• chefen.

Den för ögonblicket mest brännande lokalfrågan — att skaffa linje- och trafikdistriktsbyråerna ökade utrymmen — hade, anför styrelsen, avsetts skola provisoriskt ordnas så, att vissa i telegrafverkets bostadshus vid Engelbrektsgatan befintliga lokaler, vilka kunde lediggöras till den 1 oktober 1939, toges i anspråk för verkets räkning genom att dit flyttades en del expeditionslokaler. Härigenom skulle tidpunkten för den ifrågasatta nybyggnaden kunna något uppskjutas, varigenom möjlighet också öppnades att tills vidare upptaga den såsom beredskapsarbete. Innan definitivt beslut om byggnadens uppförande fattades, måste emellertid nu föreliggande byggnadsplats ytterligare genomarbetas, varvid möjligen vissa ändringar i desamma kunde komma att företagas.

Styrelsen har sålunda hemställt, att för uppförande av tillbyggnad till stationsbyggnaden i Gävle å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptages ett förskottsanslag av 540,000 kronor.

. Den nuvarande telefonstationsbyggnaden i Gävle, som tillika inrymmer postkontor, togs i bruk år 1912. De reservutrymmen, som då förefunnos, hava sedermera successivt tagits i anspråk för telefonrörelsen. I syfte att säkra möjligheten till utvidgning av lokalerna inköptes för telegrafverkets räkning år 1932 en fastighet, belägen i samma kvarter som telefonstationsbyggnaden.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår äro lokalutrymmena sedan flera år knappa och i övrigt mindre ändamålsenliga. Behovet av utökade och bättre lokaler gör sig gällande för flertalet avdelningar inom telefonstationen men särskilt för linje- och trafikdistriktsbyråerna. Med hänsyn härtill har frågan aktualiserats om ianspråktagande av den år 1932 inköpta fastigheten för en tillbyggnad lill telefonsiationsbyggnaden. Enligt förberedande skisser skulle en tillbyggnad, som skulle tillgodose såväl telefonstationens som postkontorets lokalbehov, draga en kostnad av 540,000 kronor. Telegrafstyrelsen har emellertid undersökt, huruvida icke med utförandet av tillbyggnaden skulle kunna något anstå genom vidtagande av vissa provisoriska åtgärder. Sålunda har styrelsen övervägt att för telefonstationens räkning taga i anspråk Uppsala—Gävle järnvägs f. d. förvaltningsbyggnad, som nu äges av statens järnvägar. Då avsevärda nackdelar synts vara därmed förenade, har emellertid telegrafstyrelsen ansett sig böra avstå från denna möjlighet. Styrelsen har i stället stannat för ett förslag, som innebär, att en del av telefonstationens expeditionslokaler skulle provisoriskt överflyttas till en av telegrafverket i staden ägd bostadsfastighet. Härigenom skulle anslag icke behöva äskas för nästa budgetår för uppförande av tillbyggnaden. Styrelsen föreslår emellertid, att ett förskottsanslag för ändamålet i stället upptages å beredskapsstaten för samma budgetår.

Då telegrafstyrelsens förslag till lösning av lokalfrågan genom en tillbyggnad till telefonstationsbyggnaden synes ändamålsenligt och arbetet är lämpligt att komma till utförande vid minskad arbetstillgång, vill jag tillstyrka

Kungl. Maj.ts proposition nr 242.

telegrafstyrelsens förslag, att erforderligt förskottsanslag uppföres å beredskapsstaten för nästa budgetår.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att för Tillbyggnad till telefonstationsbyggnaden i Gävle å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga ett förskottsanslag av ..............................kronor 540,000.

[16.] n. Fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende.

I årets statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil. 4, punkten 27) har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av

32,200,000 kronor. Å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår har riksdagen i enlighet med Kungl. Majits i proposition, nr 2, (bil. 13, punkten 2) framlagda förslag till samma ändamål anvisat 9,200,000 kronor.

I sin skrivelse den 12 november 1938 har telegrafstyrelsen hemställt, att till fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende å beredskapsstat för nästa budgetår måtte upptagas ett förskottsanslag av 6,500,000 kronor. Telegrafstyrelsen har till stöd för sitt förslag till en början anfört:

Till följd av de senaste årens våldsamma abonnenttillströmning hava visserligen de ordinarie arbetsplanerna undan för undan ökat i omfattning, men det har detta oaktat icke kunnat undvikas att en mängd önskvärda arbeten av olika orsaker måst eftersättas inför nödvändigheten att tillgodose de mest trängande behoven. Sålunda har det exempelvis icke varit möjligt att i samma utsträckning som tidigare varit praxis ersätta ibruktagna ledningsreserver inom lokalnäten, att företaga linjebesiktningar, förkabling av servisledningar eller utflyttning av stolplinjer från vägar, framdragning av telefon till avskilda platser på längre avstånd från det nuvarande rikstelefonnätet, med flera arbeten. En snabbare utbyggnad av frikretsarna är också på sina håll önskvärd. Även nya riks- och landsledningar behöva anläggas i relativt betydande omfattning. Dessa arbeten kunna i regel igångsättas efter kort varsel.

Om de sålunda angivna arbetena, vilka huvudsakligen skulle innebära en rationalisering av näten med speciell tanke på att skapa större möjligheter att utan för stor arbetsanhopning möta en ny högkonjunktur, gäller, att de, vart för sig, äro jämförelsevis små men att de äro av stort antal. De kunna icke lämpligen i detalj planeras förrän omedelbart före utförandet. Kostnaderna hava approximativt beräknats till cirka 5,000,000 kronor, vilket belopp föreslås att utgå för budgetåret 1939/40. Anslaget bör upptagas som anslag för kapitalinvestering, och 2,500.000 kronor därefter upptagas under »Avskrivning av nya kapitalinvesteringar».

Telegrafstyrelsen meddelar härefter, att styrelsen jämväl haft under övervägande, huruvida icke någon rikskabel skulle kunna upptagas som beredskapsarbete för budgetåret 1939/40. Som den föreslagna kabeln efter västkusten, lill vilken anslag begärts i samband med anslag för kapitalinvestering, gåve full! arbete såväl för kabelfabrikanterna som för telegrafverket,

Departements-

chefen.

144 Kungl. Maj.ts proposition nr 242-

hade en sådan ökning av programmet icke varit möjlig. Den syntes ej heller vara nödvändig, enär kabelbyggnadsprogrammet för de närmaste åren redan nu kunde väntas bliva ganska stort.

Med hänsyn till önskvärdheten att inom skilda delar av landet förbättra möjligheterna för rundradiomottagning föreslår styrelsen vidare, att å beredskapsstat för nästa budgetår upptages ett belopp av 1,500,000 kronor att utgå såsom kapitalinvestering för en ny stor rundradiostation, avsedd att uppföras antingen på västkusten eller i sundsvallstrakten. Detaljerade förslag i denna fråga avser styrelsen senare att förelägga Kungl. Maj :t.

De här ifrågasatta arbetena avse till stor del sådana arbeten å linjenätet för detsammas rationalisering, vilka, ehuru önskvärda, måst eftersättas eller tills vidare uppskjutas på grund av bland annat nödvändigheten att i första hand tillgodose de mera trängande behoven, vilka uppstått till följd av den under de senare åren mycket kraftiga stegringen i telefon- och telegraftrafiken. Ett utförande av dylika arbeten under tider av allmän lågkonjunktur synes lämpligt ur, bland annat, den synpunkten, att telegrafverket därigenom blir bättre rustat att möta en senare följande högkonjunktur med dess stora krav på telefon- och telegrafväsendet. Telegrafstyrelsens förslag att å beredskapsstat för nästa budgetår för ändamålet uppföra ett förskottsanslag av

5,000,000 kronor har därför icke givit mig anledning till erinran. Då jämväl arbeten å en ny rundradiostation lämpligen böra komma till utförande under en lågkonjunktur, torde förskottsanslaget till fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende i enlighet med styrelsens hemställan böra upptagas å beredskapsstaten med 6,500,000 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga ett förskottsanslag av .................... kronor 6,500,000.

[17.] o. Förbättring av landsbygdens telefonförhållanden. Med bifall till Kungl. Maj:ts i proposition, nr 275, därom framställda förslag upptog 1938 års riksdag å beredskapsstat för innevarande budgetår till förbättring av landsbygdens telefonförhållanden ett förskottsanslag av 5,000,000 kronor. Med anslaget avsågs att bestrida kostnaderna för ett hastigare fullföljande av en tidigare planlagd och påbörjad förbättring av landsbygdens telefonförhållanden. Telegrafstyrelsens förslag gick i huvudsak ut på att genom successivt införande av helt fria ledningar, genom automatisering av telefonstationerna på landsbygden och genom ökad öppethållning av stationerna — med eller utan automatisering — göra landsbygdens telefonförhållanden mera likvärdiga med städernas.

I sin skrivelse den 12 november 1938 har telegrafstyrelsen hemställt, att å

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

beredskapsstaten jämväl för nästa budgetår måtte upptagas ett förskottsanslag för ändamålet. Beträffande ifrågavarande arbeten anför styrelsen, att de vore av den natur, att de icke kunde i detalj planeras förrän omedelbart före utförandet. De vore nämligen fördelade över hela landet och vart för sig av jämförelsevis litet omfång. Antalet arbeten vore däremot mycket betydande. Med tanke på det stora antal förfrågningar och ansökningar om förbättring av landsbygdens telefonförhållanden, som inkommit, föreslår styrelsen, att det för sådana ändamål avsedda anslaget utökas med 5,000,000 kronor och att sålunda 10,000,000 kronor upptagas å beredskapsstaten för budgetåret 1939/40. Motsvarande belopp skulle upptagas å driftbudgeten för avskrivning av kapitalinvesteringen.

Under åberopande av vad min företrädare i ämbetet anförde till det vid förenämnda proposition nr 275 fogade statsrådsprotokollet vill jag förorda, att jämväl å nästa budgetårs beredskapsstat upptages ett förskottsanslag till förbättring av landsbygdens telefonförhållanden. Med hänsyn till vad telegrafstyrelsen anfört rörande behovet av åtgärder i nu angivet syfte har jag icke något att erinra mot att anslaget upptages å beredskapsstaten med det av styrelsen föreslagna beloppet, 10,000,000 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Förbättring av landsbygdens telefonförhållanden å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga ett förskottsanslag av............................kronor 10,000,000.

C. Statens järnvägar.

I skrivelse den 15 november 1938 har järnvägsstyrelsen framlagt förslag om arbeten, vilka lämpligen kunna komma till utförande under nästa budgetår, därest med hänsyn till läget å arbetsmarknaden så skulle befinnas angeläget.

Nya byggnader och anläggningar vid statens trafikerade

järnvägar.

[18.] a. Utvidgning av sparsystemet vid Kristinehamn. Med bifall till Kungl. Maj:ts i proposition, nr 275, därom framställda förslag upptog 1938 års riksdag till utvidgning av spårsystemet vid Kristinehamn å beredskapsstat för innevarande budgetär ett förskottsanslag av 70,000 kronor. 1 sin skrivelse har järnvägsstyrelsen hemställt, att för samma ändamål måtte ä beredskapsstat för nästa budgetår upptagas ett förskottsanslag av 70,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 242. 10

Departements-

chefen.

146 Kungl. Maj.ts proposition nr 242.

Under hänvisning till redogörelsen rörande ifrågavarande arbete i förenämnda proposition nr 275 får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Utvidgning av sparsystemet vid Kristinehamn å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga ett förskottsanslag av .............................. kronor 70,000.

[19.] b. Utvidgning av bangården i Tranås. Med bifall till Kungl. Majits i proposition, nr 275, därom framställda förslag upptog 1938 års riksdag å beredskapsstat för innevarande budgetår till utvidgning av bangården i Tranås ett förskottsanslag av 70,000 kronor. I sin .skrivelse har järnvägsstyrelsen hemställt, att för samma ändamål måtte å beredskapsstat för nästa budgetår upptagas ett förskottsanslag av 70,000 kronor.

Under hänvisning till redogörelsen rörande ifrågavarande arbete i förenämnda proposition nr 275 får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Utvidgning av bangården i Tranås å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga ett förskottsanslag av .......................... kronor 70,000.

[20.] c. Terrassering för utvidgning av spårsystemet i Hallsberg. Med

bifall till Kungl. Majits i proposition, nr 275, därom framställda förslag upptog 1938 års riksdag å beredskapsstat för innevarande budgetår till terrassering för utvidgning av spårsystemet i Hallsberg ett förskottsanslag av

100,000 kronor. I sin skrivelse har järnvägsstyrelsen hemställt, att för samma ändamål måtte å beredskapsstat för nästa budgetår upptagas ett förskottsanslag av 100,000 kronor.

Under hänvisning till redogörelsen rörande ifrågavarande arbete i förenämnda proposition nr 275 får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Terrassering för utvidgning av sparsystemet i Hallsberg å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga ett förskottsanslag av ...................... kronor 100,000.

[21.] d. Terrassering för utvidgning av spårsystemet i Boden. Med

bifall till Kungl. Majits i proposition, nr 275, därom framställda förslag upptog 1938 års riksdag å beredskapsstat för innevarande budgetår till terrassering för utvidgning av spårsystemet i Boden ett förskottsanslag av 150,000 kronor. I sin skrivelse har järnvägsstyrelsen hemställt, att för samma ändamål måtte å beredskapsstat för nästa budgetår upptagas ett förskottsanslag av 150,000 kronor.

Kungl. Majas proposition nr 242.

147 Under hänvisning till redogörelsen rörande ifrågavarande arbete i förer nämnda proposition nr 275 får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte före* slå riksdagen

att till Terrassering för utvidgning av spårsystemet i Boden å beredskapsstat för budgetåret 1939,40 upptaga ett förskottsanslag av ...................... kronor 150,000.

[22.] e. Fortsatt anläggning av dubbelspår. Med bifall till Kungl. Maj:ts i årets statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil. 4, punkten 32) gjorda framställning har riksdagen till fortsatt anläggning av dubbelspår för nästa budgetår anvisat ett reservationsanslag av 2.5 miljoner kronor. I sin nu förevarande skrivelse har järnvägsstyrelsen hemställt, att å beredskapsstat för nästa budgetår måtte för samma ändamål upptagas ett förskottsanslag av 4 miljoner kronor. Järnvägsstyrelsen har därvid erinrat örn att styrelsen i sin skrivelse den 29 september 1938 med förslag till anslag å riksstaten för nästa budgetår framlagt en plan för utbyggande under de båda närmaste decennierna av de stora huvudlinjerna till dubbelspåriga och därvid angivit, att årskostnaden härför kunde uppskattas till 6 å 7 miljoner kronor i genomsnitt. Då detta arbete i huvudsak vore avsett att bedrivas under tider, då konjunkturförhållandena ansåges kräva särskilda statliga åtgärder för ökning av arbetstillgången, borde emellertid, hade styrelsen framhållit, medelsanvisningarna vara störst under tider av lågkonjunktur och vice versa. Med hänsyn härtill och under antagande för nästa budgetår av ungefär oförändrat konjunkturläge hade styrelsen inskränkt sig till att för ifrågavarande ändamål föreslå ett anslag av 3 miljoner kronor, att användas dels till de pågående arbetena å sträckan Järna—Katrineholm, dels ock till förberedande arbeten m. m. å sträckan Hallsberg—Gårdsjö.

Styrelsen anför i anslutning härtill, att för mötande av en eventuell försämring i konjunkturläget under nästa budgetår borde för dubbelspårsarbetena å beredskapsstaten upptagas minst så stort belopp, att det beräknade medelårsbehovet för arbetena, 6 å 7 miljoner kronor, komme att stå till järnvägsstyrelsens förfogande. Styrelsen föreslår därför, att å beredskapsstaten 4 miljoner kronor upptagas för ändamålet.

Styrelsen säger sig slutligen förutsätta, att detta anslag anvisas av medel, avsedda att avskrivas.

Under hänvisning i övrigt till vad jag anfört i årets statsverksproposition beträffande arbeten för fortsatt anläggning av dubbelspår vill jag bär endast framhålla, att dylika arbeten utgöra eli verksamt medel för anpassning av statens järnvägar till de ändrade tidsförhållandena med deras ökade krav på tågtjänsten. Med hänsyn härtill och då dubbelspårsarbeten äro väl lämpade att komma till utförande under tider med minskad arbetstillgång, vill jag tillstyrka, att å beredskapsstaten för nästa budgetår upptages ett förskottsanslag för ändamålet. Då för nästa budgetår anvisats ett reserv

Departements-

chefen,

148 Kungl. Maj:ts proposition nr 242-

vationsanslag å 2.5 miljoner kronor för nu ifrågavarande arbeten eller 0.5 miljoner kronor mindre än vad järnvägsstyrelsen begärde, torde förskottsanslaget å beredskapsstaten lämpligen böra i motsvarande mån uppräknas. Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå rikdagen

att till Fortsatt anläggning av dubbelspår å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga ett förskottsanslag av ...................... kronor 4,500,000.

[23.] f. Ny tunnel mellan Tomteboda och Hagalund. Med bifall till

Kungl. Majits i proposition, nr 275, därom framställda förslag upptog 1938 års riksdag till ny tunnel mellan Tomteboda och Hagalund å beredskapsstat för innevarande budgetår ett förskottsanslag av 750,000 kronor. I sin nu förevarande skrivelse har järnvägsstyrelsen hemställt, att för samma ändamål måtte å beredskapsstat för nästa budgetår upptagas ett förskottsanslag av 750,000 kronor.

Under hänvisning till redogörelsen rörande nu ifrågavarande arbete i förenämnda proposition nr 275 får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Ny tunnel mellan Tomteboda och Hagalund å beredskapsstat för budgetåret 193940 upptaga ett förskottsanslag av .............................. kronor 750,000.

[24.] g. Förberedande arbeten för kurvrätningar. Med bifall till Kungl. Majits i proposition, nr 275, därom framställda förslag upptog 1938 års riksdag å beredskapsstat för innevarande budgetår till förberedande arbeten för kurvrätningar ett förskottsanslag av 500,000 kronor. Vidare torde få erinras örn att riksdagen på därom av Kungl. Majit i årets statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil. 4, punkten 34) framställt förslag till diverse åtgärder för spårförstärkning för nästa budgetår anvisat ett reservationsanslag av 500,000 kronor. Såsom framgår av redogörelsen i statsverkspropositionen har järnvägsstyrelsen framlagt ett program för dylika arbeten, vilka sammanlagt skulle betinga en kostnad av närmare 24,000,000 kronor. Bland de olika arbetena ingå även kurvrätningar å linjerna Stockholm —Göteborg och Katrineholm—Malmö, varigenom en ökad tåghastighet å linjerna skulle kunna medgivas.

Järnvägsstyrelsen har i s«n nu förevarande skrivelse hemställt, att å beredskapsstat för nästa budgetår måtte upplagas ett förskottsanslag av

1,000,000 kronor för uträtning av vissa kurvor jämväl å övriga linjer. Styrelsen har framhållit, att dylika arbeten vore synnerligen önskvärda, även om kostnaderna för desamma icke kunde påvisas bliva räntabla genom minskade driftutgifter, samt att arbetena vore synnerligen lämpliga såsom beredskapsarbeten.

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

149 Dessa terrasseringsarbeten kunna, meddelar styrelsen, igångsättas 1 ä 2 månader efter beslut örn utförandet.

Med hänsyn till att nu ifrågavarande arbeten äro väl lämpade för ut .Departement».

cfisfcn

förande under tider, då särskilda åtgärder äro påkallade till motverkande av arbetslöshet, vill jag tillstyrka järnvägsstyrelsens förslag.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Förberedande arbeten för kurvrätningar å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga ett förskottsanslag av ............................ kronor 1,000,000.

[25.] h. Kälsutbyten m. m. Med bifall till Kungl. Majits i proposition, nr 275, därom framställda förslag upptog 1938 års riksdag till fortlöpande förstärkning av spåröverbyggnaden å beredskapsstat för innevarande budgetår ett förskottsanslag av 1,500,000 kronor. Arbetena avsågo inläggning av nya Täler och underläggsplattor. För samma ändamål har riksdagen på därom av Kungl. Majit i årets statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil. 4, punkten 33) framställt förslag under rubrik rälsutbyten m. m. för nästa budgetår anvisat ett reservationsanslag av 4,200,000 kronor. I sin nu förevarande skrivelse har järnvägsstyrelsen hemställt, att för ifrågavarande ändamål måtte å beredskapsstat för nästa budgetår upptagas ett förskottsan-* slag av 1,500,000 kronor.

Då järnvägsstyrelsens framställning icke givit mig anledning till erinran, hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Rälsutbyten m. m. å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga ett förskottsanslag av .. kronor 1,500,000.

[26.] i. Nybyggnad å tomten nr 3 i kvarteret Pennfäktaren i Stockholm. Med bifall till Kungl. Majits i proposition, nr 275, därom framställda förslag upptog 1938 års riksdag å beredskapsstat för innevarande budgetår till nybyggnad å tomten nr 3 i kvarteret Pennfäktaren i Stockholm ett förskottsanslag av 500,000 kronor. I sin skrivelse har järnvägsstyrelsen hemställt, att för samma ändamål måtte å beredskapsstat för nästa budgetår upptagas ett förskottsanslag av 500,000 kronor.

Under hänvisning till framställningen beträffande ifrågavarande bygg nadsföretag i förenämnda proposition nr 275 får jag hemställa, alt Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Nybyggnad d tomten nr 3 i kvarteret Pennfäktaren

i Stockholm å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upp-

taga ett förskottsanslag av ..............kronor 500,000.

150 Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

Departements-

chefen.

[27.] j. Förvaringshall för järnvägsmuseets lokomotiv och vagnar. I

sin nu förevarande skrivelse har järnvägsstyrelsen hemställt, att till förvaringshall för järnvägsmuseets lokomotiv och vagnar måtte å beredskapsstat för nästa budgetår upptagas ett förskottsanslag av 230,000 kronor.

Styrelsen meddelar till en början, att under den tid järnvägsmuseet ägt bestånd dess samlingar år från år ökats, så att antalet katalogiserade föremål nu uppginge till över 6,000. I denna samling funnes även ett avsevärt antal äldre lokomotiv och vagnar — såsom 14 lok, 2 ångvagnar, 27 personvagnar och 10 godsvagnar — samt en del mindre fordon såsom dressiner m. fl., av vilka åtskilliga vore magasinerade i Tomteboda medan andra förvarades i lokstallar och verkstäder på olika platser i landet. I anslutning härtill anför styrelsen:

Många av nämnda lok och vagnar äro unika och böra, om de skola för framtiden bevaras, ägnas omsorgsfull och pietetsfull tillsyn och vård. Detta försvåras emellertid i hög grad genom det sätt, på vilket de nu äro magasinerade, och fara föreligger, att deras värde såsom kulturhistoriska föremål, ägnade att belysa de svenska järnvägarnas verksamhet, på detta sätt kommer att avsevärt minskas. Det har därför länge varit ett önskemål att kunna få samtliga lok och vagnar förvarade i Stockholm och uppställda så, att de kunna ägnas behörig omvårdnad och därjämte kunna visas för allmänheten.

Lämplig plats för uppförande av en förvaringshall för dessa lok och vagnar finnes i närheten av vagnverkstaden vid Tomteboda. Preliminärt upprättat kostnadsförslag för en därstädes uppförd byggnad slutar på en summa av omkring 230,000 kronor.

Då ifrågavarande arbete icke är för statens järnvägars egentliga verksamhet oundgängligen erforderligt och någon ekonomisk eller driftteknisk fördel av detsamma icke kan ställas i utsikt i vidare mån än att vissa nu disponerade förvaringsutrymmen på detta sätt kunna göras disponibla för andra, driften mera närstående ändamål, har styrelsen förklarat sig icke nu vilja förorda arbetets utförande i vanlig ordning och med förräntningspliktiga medel. Däremot anser styrelsen detsamma lämpat att komma till stånd i konjunkturutjämnande syfte.

Med hänsyn till det kulturhistoriska värde, som ifrågavarande lok och vagnar m. m. få anses representera, synes det motiverat, att sådana åtgärder beträffande deras förvaring och uppställning vidtagas, att de kunna erhålla behörig vård och därjämte visas för allmänheten. Järnvägsstyrelsens förslag att för mateidelens förvaring uppföra en särskild byggnad i närheten av vagnverkstäderna vid Tomteboda synes icke giva anledning till erinran liksom ej heller den därför beräknade kostnaden av omkring 230,000 kronor. Genom att sammanföra ifrågavarande lok och vagnar, vilka för närvarande äro magasinerade på olika platser i landet, skulle de för dem disponerade förvaringsutrymmena kunna göras disponibla för andra, järnvägsdriften mera närstående ändamål.

Då byggnadsföretaget är av beskaffenhet att lämpligen böra komma till

Kungl. Maj.ts proposition nr 242.

utförande under tider av ökad arbetslöshet inom landet, synes arbetet tills vidare böra göras beroende av utvecklingen å arbetsmarknaden. Anslag för ändamålet synes böra upptagas å nästa budgetårs beredskapsstat.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Förvaringshall för järnvägsmuseets lokomotiv och vagnar å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga ett förskotts,anslag av ...................... kronor 230,000.

[28.] k. Telefonkabel vid malmbanan. Med bifall till Kungl. Maj:ts i proposition, nr 275, därom framställda förslag upptog 1938 års riksdag till telefonkabel vid malmbanan å beredskapsstat för innevarande budgetår ett förskottsanslag av 1,350,000 kronor. I sin nu förevarande skrivelse har järnvägsstyrelsen hemställt, att för samma ändamål måtte å beredskapsstat för nästa budgetår upptagas ett förskottsanslag av 1,350,000 kronor.

Under hänvisning till redogörelsen rörande ifrågavarande telefonkabel i förenämnda proposition nr 275 får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Telefonkabel vid malmbanan å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga ett förskottsanslag av ............................ kronor 1,350,000.

[29.] 1. Försvarsberedskap vid statens järnvägar. Med bifall till

Kungl. Maj:ts i proposition, nr 54, till 1938 års riksdag framlagda förslag anvisade riksdagen för budgetåret 1938/39 å kapitalbudgeten ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor till försvarsberedskap vid statens järnvägar. Å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår har riksdagen därjämte för samma ändamål anvisat ytterligare 1,700,000 kronor. Vidare har riksdagen på därom av Kungl. Majit i årets statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil. 4, punkten 43) gjord framställning till försvarsberedskap vid statens järnvägar för nästa budgetår anvisat ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor. Under hänvisning i övrigt till framställningen i förenämnda proposition nr 54 torde jag här få erinra örn att det enligt en för ifrågavarande försvarsberedskap upprättad plan är avsett att vidtaga särskilda åtgärder och anskaffa viss materiel m. m. för att säkerställa möjligheterna att dels genom snabb reparation eller genom ersättning av materiel och maskiner åter sätta skadade anläggningar i funktionsdugligt skick, dels ock överflytta transporterna från skadade elektrifierade linjer till ångdrivna linjer. Engångskostnaderna för försvarsberedskapen enligt den år 1938 framlagda planen hava beräknats till 9,950,000 kronor.

I sin nu förevarande skrivelse har järnvägsstyrelsen till en början hemställt, att å beredskapsstat för nästa budgetår måtte upptagas ett förskottsanslag av 2,500,000 kronor. Styrelsen har därvid förutsatt, alt de å riksstaten

152 Kungl. Maj.ts proposition nr 242.

anvisade belopp, som för ändamålet skulle stå till förfogande under budgetåren 1938/39 och 1939/40, sammanlagt skulle uppgå till 5,950,000 kronor.

Styrelsen har vidare hemställt, att utöver nämnda 2,500,000 kronor måtte å beredskapsstaten upptagas ytterligare ett belopp av 1,000,000 kronor till anordnande av luftskyddsrum. Härom anför styrelsen:

Jämlikt luftskyddskungörelsen (S. F. 307/1938), 28 §, åligger det numera järnvägsstyrelsen vid förberedandet av luftskydd att, där ej annat bestämmes och i den mån sådant skydd lämpligen anses kunna komma till utförande, jämväl planlägga skydd för trafikanter och andra till verket ej hörande personer, som kunna beräknas uppehålla sig inom dess lokaler eller område. Det är uppenbart, att sådant skydd icke kan beredas inom nu befintliga byggnader. I den mån nybyggnad sker, kommer styrelsen att i varje särskilt fall taga ställning till frågan, huruvida behovet av skyddsrum skall tillgodoses i samband därmed. Lagstiftning på detta område torde för övrigt vara att förvänta inom en snar framtid. Vid vissa större stationer •—- exempelvis Stockholm C, Malmö C m. fl. — där en nybyggnad icke är aktuell inom överskådlig framtid och skyddsrummen därjämte måste bliva av avsevärd omfattning, synas under alla förhållanden fristående skyddsrum böra anläggas. Då arbeten av denna art lämpa sig väl att komma till utförande i konjunkturutjämnande syfte, synas medel för här berört ändamål böra anvisas å beredskapsstaten för nästkommande budgetår. På grund av att erforderliga anvisningar från luftskyddsinspektionen angående skyddsrum ännu icke kommit styrelsen tillhanda hava några detaljerade kostnadsberäkningar icke kunnat verkställas, men torde i varje fall å beredskapsstaten böra upptagas ett belopp av 1,000,000 kronor för ändamålet.

Järnvägsstyrelsen föreslår sålunda, att till försvarsberedskap vid statens järnvägar å nästa budgetårs beredskapsstat upptages ett belopp av sammanlagt 3,500,000 kronor, vilket styrelsen förutsätter skola i likhet med hittills beviljade anslag för samma ändamål anvisas av medel, avsedda att omedelbart avskrivas.

Departements-

chefen.

Då de arbeten och anskaffningar, som ingå i den för försvarsberedskapen vid statens järnvägar upprättade planen, i stort sett äro väl lämpade att äga rum under tider med minskade arbetstillfällen, torde ett lämpligt avvägt belopp böra för ändamålet upptagas å beredskapsstaten för nästa budgetår. Järnvägsstyrelsen har föreslagit, att beloppet bestämmes till 2,500.000 kronor. Styrelsen har emellertid därvid utgått från att för budgetåren 1938/39 och 1939/40 skulle för ändamålet stå till förfogande ett sammanlagt belopp av omkring 5,950,000 kronor. Då de av 1938 och 1939 års riksdagar för ändamålet anvisade reservationsanslagen sammanlagt uppgå till endast

4.700.000 kronor, synes det belopp, som järnvägsstyrelsen föreslagit till upptagande å beredskapsstaten, lämpligen böra ökas med 1.250,000 kronor till

3.750.000 kronor.

Vad järnvägsstyrelsen föreslagit i fråga om anordnande av iuftskvddsrum för trafikanter och andra till statens järnvägar ej hörande personer, som kunna beräknas uppehålla sig inom verkets lokaler eller område har ej givit mig anledning till erinran. För ändamålet torde böra å beredskapsstaten upp-

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

tagas det av järnvägsstyrelsen föreslagna beloppet av 1,000,000 kronor. Det synes lämpligt, att beloppet upptages under samma rubrik som det förut angivna beloppet å 3,750,000 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Försvarsberedskap vid statens järnvägar å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga ett förskottsanslag av .................................. kronor 4,750,000.

[30.] m. Dispositionsanslag för oförutsedda och mindre arbeten. Med

bifall till Kungl. Maj:ts i proposition, nr 275, därom framställda förslag upptog 1938 års riksdag å beredskapsstat för innevarande budgetår såsom dispositionsanslag för oförutsedda och mindre arbeten ett förskottsanslag av

350,000 kronor. Vidare har riksdagen på därom av Kungl. Majit i årets statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil. 4, punkten 44) framställt förslag för nästa budgetår till ifrågavarande ändamål anvisat ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor. I sin nu förevarande skrivelse har järnvägsstyrelsen hemställt, att jämväl å nästa budgetårs beredskapsstat måtte för ändamålet upptagas ett förskottsanslag av 350,000 kronor.

Då vad järnvägsstyrelsen föreslagit icke givit mig anledning lill erinran, hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

alt såsom Dispositionsanslag för oförutsedda och mindre arbeten å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga ett förskottsanslag av ...................... kronor 350,000.

Rullande materiel.

[31.] n. Person- och resgodsvagnar. Med bifall till Kungl. Majlis i proposition, nr 275, därom framställda förslag har 1938 års riksdag å beredskapsstat för innevarande budgetår till person- och resgodsvagnar upptagit ett förskottsanslag av 4,000,000 kronor. I sin nu förevarande skrivelse har järnvägsstyrelsen hemställt, att å beredskapsstat för nästa budgetår måtte för samma ändamål upptagas ett förskottsanslag av 4,000,000 kronor.

Under hänvisning till redogörelsen rörande ifrågavarande anskaffning i förenämnda proposition nr 275 får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Person- och resgodsvagnar å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga ett förskottsanslag av ........... ...................... kronor 4,000,000.

[32.] o. Godsvagnar. Med bifall till Kungl. Majits i proposition, nr 275, därom framställda förslag upptog 1938 års riksdag å beredskapsstat för budgetåret 1938/39 till godsvagnar ett förskottsanslag av 5,000,000 kronor.

154 Kungl. Majis proposition nr 242.

Vidare har riksdagen å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår til! samma ändamål anvisat ett reservationsanslag av 3,800,000 kronor. Sistnämnda medelsanvisning sammanhänger med dels den starka utveckling, som statens järnvägars godstrafik under senare år undergått, dels ock önskvärdheten av att bereda arbetstillfällen inom vissa med godsvagnfabrikation sysselsatta företag.

Järnvägsstyrelsen har i sin nu förevarande skrivelse hemställt, att å beredskapsstat för nästa budgetår måtte upptagas ett förskottsanslag av 1,200,000 kronor.

Då vad järnvägsstyrelsen föreslagit icke givit mig anledning till erinran, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Godsvagnar å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga ett förskottsanslag av ..........kronor 1,200,000.

D. Statens vattenfallsverk.

I skrivelse den 15 november 1938 har vattenfallssstyrelsen avgivit förslag till sådana arbeten, för vilka medel lämpligen kunna upptagas å beredskapsstaten.

Vattenfallsstyrelsen har till en början erinrat örn att styrelsen med hänsyn till den hårt ansträngda kraftbalansen i sina anslagsäskanden för budgetåret 1939/40 upptagit nybyggnadsarbeten för icke mindre än omkring 30 miljoner kronor, medan styrelsens motsvarande utgifter under budgetåren 1935/36—1937/38 i genomsnitt utgjorde cirka 15 miljoner kronor per år Redan med denna omfattning av styrelsens arbeten vöre det, anför styrelsen, svårt att få lämplig befäls- och underbefälspersonal i erforderlig utsträckning. En ytterligare ökning av nybyggnadsarbetena skulle medföra en mycket kännbar stegring av dessa svårigheter.

Örn en utpräglad arbetsbrist skulle inträda, fortsätter styrelsen, medförande behov av beredskapsarbeten, åtföljdes den säkerligen av en mindre kraftförbrukning än den nu beräknade, och styrelsens nybyggnadsprogram och anslagsäskanden bleve då något väl rikliga i förhållande till behovet. I fall det framlagda arbetsprogrammet även i händelse av lågkonjunktur fullföljdes, komme en del av styrelsens arbeten att fylla den uppgift, som avsetts med beredskapsarbetena. Styrelsen anmärker, att om den fortsatta ökningen i kraftkonsumtionen utebleve men någon särskild arbetsbrist icke uppstode, komme styrelsen att noggrant överväga, i vad mån planerade stora maskinbeställningar borde något uppskjutas i avvaktan på knappare arbetstillgång inom industrien och därav följande gynnsammare prisläge.

Med nu angivna utgångspunkter har styrelsen föreslagit, att å beredskaps-

Kungl. Maj:ts proposition nr 242-

stat för nästa budgetår endast upptagas medel för civiltekniska luftskyddsåtgärder vid kraftverken och för anskaffning av en isbrytare för Trollhätte kanalverk.

Kraftverken.

[33.] a. Civiltekniska luftskyddsåtgärder vid statens kraftverksanläggningar. I det till Kungl. Maj:ts proposition den 24 februari 1939, nr 127, angående civiltekniska luftskyddsåtgärder vid statens kraftverksanläggningar hörande statsrådsprotokollet har jag meddelat min avsikt att föreslå, att å beredskapsstaten till dylika åtgärder upptages ett belopp av 770,000 kronor. Under åberopande av vad jag till nämnda protokoll anfört hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Civiltekniska luftskyddsåtgärder vid statens kraftverksanläggningar å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga ett för skottsanslag av............kronor 770,000.

Kanalverken.

[34.] b. Anskaffande av isbrytare för Trollhätte kanalverk. I gemensam skrivelse till Kungl. Majit den 7 och 9 september 1938 hava handelskamrarna i Karlstad, örebro och Borås gjort framställning örn utredning angående anskaffande genom statens försorg av en isbrytare för Trollhätte kanal och Vänern.

Till stöd härför hava handelskamrarna bland annat framhållit, att trafikanter å Vänern och representanter för den däromkring belägna industrien uttalat önskemål, att trafiken å Vänern och i kanalen måtte kunna med en viss säkerhet upprätthållas under en tid av 10 å 11 månader av året.

Över denna framställning har kommerskollegium avgivit utlåtande. Kollegium, som inhämtat yttranden av, bland andra, vattenfallsstyrelsen, har till en början erinrat örn vad kollegium anförde i utlåtande den 11 maj 1918 över en då föreliggande framställning av vattenfallsstyrelsen om förslag till 1918 års riksdag, att en isbrytare för Vänern skulle anskaffas för en beräknad kostnad av högst en miljon kronor och att för bestridande av utgifterna härför, utöver då från enskilt håll tecknade bidrag av omkring

200,000 kronor, ett anslag finge uppföras å 1919 års stat. Kollegium uttalade bland annat, att sedan genom ombyggnaden av Trollhätte kanal Vänern blivit öppnad för den större sjöfarten och stora utvecklingsmöjligheter härigenom bereus, kraftiga skäl syntes tala för att åtgärder vidtoges för att det sålunda öppnade nya sjötrafikområdet kunde hållas tillgängligt för sjöfart under så stor del av året som möjligt. Härigenom skulle en mångfald företag inom de betydande industrier, som hade sitt säte i trakterna kring Vänern och därtill hörande uppland, erhålla förbättrade kommunika-

156 Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

tionsmöjligheter under vintermånaderna. De kostnader, som anskaffande av en isbrytare för öppethållande av trafiken medförde, ansåg kollegium väl motiverade även ur synpunkten av statens intresse av att erhålla största möjliga vederlag för de avsevärda ekonomiska uppoffringar staten haft att vidkännas för Trollhättefarledens ombyggande. Isbrytaren skulle sålunda enligt kollegii mening såväl bliva till direkt gagn för näringslivet i här avsedda trakter som indirekt för staten medföra fördel. Kollegium fann sig därför böra biträda vattenfallsstyrelsens hemställan.

I sitt nu avgivna utlåtande anför kollegium, att vattenfallsstyrelsens framställning icke synes hava föranlett särskild åtgärd från Kungl. Maj:ts sida. I anledning härav torde i stället, fortsätter kollegium, år 1920 hava vidtagits vissa ombyggnadsarbeten å den kanalverket tillhöriga bogserbåten »Trollhätte kanal» för att göra denna mera lämpad även för isbrytning. Åren närmast därefter bade trafiken förefallit nöjaktigt kunna uppehållas med hjälp av detta fartyg. Under vintern 1928—1929 hade emellertid sådana förhållanden inträtt, att ytterligare isbrytarhjälp erfordrats. För ändamålet hade från rederiaktiebolaget Transatlantic förhyrts det bolaget då tillhöriga isbrytande bogserfartyget »Mjörn». Även påföljande vinter hade förhållandena gjort det nödvändigt att förhyra nämnda fartyg. Angående förhållandena efter denna tid har kollegium lämnat följande upplysningar:

På grund av upprepade framställningar från trafikanterna örn kortare avstängningstid och för att få erfarenheter rörande möjligheten att upprätthålla trafik under tid, då svåra isförhållanden äro rådande, gjordes nästföljande vinter 1930—1931 ett försök att med hjälp av bogserfartyget »Mjörn» begränsa avstängningstiden genom att öppna tidigt på våren, redan den 2 mars. På grund av den svåra isen och stärka frosten under hela månaden gåvo dessa försök negativt resultat. Sedan överbyggnaden å »Trollhätte kanal» år 1929 ändrats och de i vattengången varande avvisarna borttagits, blev ångarens kapacitet ytterligare förbättrad. De följande åren voro isförhållandena ej värre än att man redde sig med ångaren ensam fram till sistförfluten vinter, då förhållandena hastigt blevo så svåra, att hjälp måste påkallas från Göteborg. Sålunda förhyrdes Röda Bolagets »Balder» örn 300 hkr och bärgningsångaren »Harald» örn 600—700 hkr.

Mot de fartyg, som sålunda förhyrningsvägen stått till förfogande, hade, meddelar kollegium, riktats vissa erfarenhetsmässigt grundade anmärkningar i olika avseenden beträffande deras kapacitet såsom isbrytare. Kollegium uttalar, att vad sålunda och i övrigt enligt utredningen förekommit sedan tidpunkten för kollegii förenämnda yttrande givit ytterligare stöd för kollegii då uttalade uppfattning om lämpligheten av anskaffning genom statens försorg av en särskild isbrytare för den ifrågavarande trafiken.

Vattenfallsstyrelsen har i sitt förenämnda yttrande till kommerskollegium beträffande möjligheten alt under vinterperioden upprätthålla trafiken å ifrågavarande kanal framhållit, att de svårigheter, som uppstode för trafiken på grund av ishinder, vore under olika år mycket varierande. Under den normalt strängaste vinterperioden från omkring 1 februari till omkring 1 april kunde man, fortsätter styrelsen, av flera skäl icke beräkna, att tra-

Kungl. Maj.ts proposition nr 242

lik å Trollhätte kanal skulle kunna fortgå. Härtill skulle även krävas isbry ture för konvojering över Vänern och för vintertrafik särskilt byggda fartyg. Dessutom vore det nödvändigt att en viss tid årligen se över kanalanläggningen och vidtaga en del oundgängliga reparationer, som icke kunde äga rum under pågående trafik. Det av handelskamrarna framförda önskemålet att säkra trafiken under cirka tio månader per år vore ett både naturligt och rimligt anspråk från trafikanternas, enkannerligen industriföretagens sida. För att detta önskemål skulle kunna tillgodoses, fordrades emellertid, att man i Göta älv och vid inloppet till Vänersborg kunde vid vissa tillfällen förfoga över en ganska kraftig isbrytare, som på grund av de förhållandevis begränsade utrymmena i vissa delar av farleden borde vara relativt liten men ändock utrustad med stor maskineffekt. Någon fullt lämplig sådan isbrytare kunde Trollhätte kanalverk icke genom förhyrning försäkra sig om. De smärre isbrytare, som kunde stå till buds, hade icke visat sig besitta erforderlig styrka vid de verkligt kritiska tillfällen, då det gällde att bekämpa svåra packisband i farleden.

I skrivelse den 15 november 1938 bär därefter vattenfallsstyrelsen framlagt förslag om anskaffande av en isbrytare för Trollhätte kanalverk. Beträffande ifrågavarande kanals betydelse för den allmänna samfärdseln har vattenfallsstyrelsen anfört följande:

Genom den år 1916 fullbordade ombyggnaden av Trollhätte kanal till 4 meters farled blevo Göta älv och Vänern tillgängliga för sjöfart med så stora fartyg, att gods kunde direkt försändas därifrån till utlandet. Efter de under de senaste åren vidtagna åtgärderna kan man i kanalen framföra fartyg av intill c:a 4.5 meters djupgående. Den direkta trafiken mellan nämnda inlandshamnar samt hamnar vid Östersjön, Nordsjön och Engelska kanalen har hastigt tillvuxit. 1 vissa fall försändes med fördel gods från Vänerns hamnar utan omlastning ända till de nordamerikanska stora sjöarnas hamnar. De avsevärda fördelar i form av lägre frakter, som härigenom vunnits, erkännas från de industriföretag, som använda farleden, och lia väsentligt bidragit till dessa företags gynnsamma utveckling.

Styrelsen framhåller härefter, alt det förhållandet, att sjöfarten på grund av ishinder under längre eller kortare tid under vinterperioden måste upphöra, emellertid utgjorde en allvarlig olägenhet för kanaldriften. För att begränsa avstängningstiden hade, anför vattenfallsstyrelsen vidare, måst vidtagas olika åtgärder såsom utläggning av islänsor på kritiska punkter och insättande av såväl styrelsens egen som förhyrd isbrytare. Emellertid vöre det icke alltid möjligt att med de hjälpmedel, som stöde till förfogande, under stränga vintrar upprätthålla sjöfarten under den tid av tio månader av året, som från trafikanthåll vore starkt eftersträvad.

Styrelsen meddelar härefter, att en på styrelsens uppdrag av doktor Hugo Hammar verkställd utredning givit vid handen, att för de ändamål, som här vore i fråga, en isbrytare med en maskinstyrka av 800 å 1,000 hkr borde väljas. Anskaffningskostnaden vöre, anför styrelsen, i hög grad beroende av under vilka konjunkturer beställningen gjordes. Enligt utredningen skulle kostnaden uppgå till omkring 600,000 kronor.

158 Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

Departements-

chefen.

Vad härefter angår finansieringen av det för anskaffning av den ifrågavarande isbrytaren erforderliga beloppet samt de för isbrytarens drift uppkommande kostnaderna, anför styrelsen:

Förräntningen av det i Trollhätte kanal nedlagda kapitalet är låg. Den uppgick för år 1936 till 2.42 procent, för år 1937 till 1.86 procent och torde för år 1938 sannolikt ej komma att överstiga sistnämnda procenttal. Att genom höjning av kanalavgifterna eller uttagande av särskilda isbrytaravgifter förränta och amortera det i en ny isbrytare erforderliga kapitalet är icke möjligt, då varje väsentlig ökning av nuvarande avgifter för kanaltrafiken torde stöta på ett starkt motstånd både hos trafikanterna och de myndigheter, som ha att uttala sig örn avgifterna. Däremot bör man kunna räkna med att ungefär hälften av de direkta driftkostnaderna för isbrytaren skola täckas av en tilläggsavgift för sådana fartyg, som normalt kunna draga fördel av isbrytaren. Resten av driftutgifterna torde kunna påläggas kanalverket med hänsyn till det gagn, kanalverket kommer att få av isbrytaren.

Under nu anförda omständigheter anser sig styrelsen icke böra ifrågasätta, att medel till isbrytaren beviljas på ordinarie stat av vare sig låne- eller skattemedel, men finner lämpligt, att anslag upptages på beredskapsslat bland egentliga statsutgifter och sålunda på sådant sätt, att kapitalet icke betraktas som kapitalinvestering i vattepfallsverkets rörelse.

De från vänernhamnarna utgående sjötransporterna hava under de senaste decennierna ökat i omfattning till följd av, bland annat, den gynnsamma utveckling, som åtskilliga av de omkring Vänern belägna industrierna undergått. Till trafikens utveckling torde också hava bidragit den av vattenfallsstyrelsen år 1916 fullbordade ombyggnaden av Trollhätte kanal, som möjliggjort sänkning av transportkostnaderna genom direkt trafik på utlandet med relativt djupgående fartyg.

Som av den lämnade redogörelsen framgår omöjliggöra emellertid isförhållandena i Trollhätte kanal och Vänern trafikens upprätthållande under en vanligen relativt lång tid av året. För att i viss utsträckning eliminera issvårigheterna har vattenfallsstyrelsen vidtagit vissa åtgärder. Sålunda hava fångstlänsor utlagts på en del ställen i farleden och den Trollhätte kanalverk tillhöriga isbrytande bogserbåten »Trollhätte kanal» har undergått vissa ombyggnader åsyftande att förbättra fartygets isbrytande egenskaper. Under mera ogynnsamma väderleksförhållanden har emellertid »Trollhätte kanal» inte ensam förmått fylla sin uppgift utan hava större och kraftigare isbrytare måst förhyras. På grund av att isbrytarna icke varit för nu ifrågavarande ändamål fullt lämpliga, har likväl under stränga vintrar önskemålet örn upprätthållande av sjöfarten under en tid av omkring tio månader av året icke kunnat tillgodoses.

De hittills gjorda erfarenheterna av isbrytningsverksamheten å Trollhätte kanal hava givit vid handen, att en för kanalen lämpad isbrytare bör vara ett lättmanövrerat, med kraftigt maskineri försett fartyg utrustat med förpropeller samt barlast- och trimningstankar. Med en isbrytare av nu angiven beskaffenhet torde man kunna räkna med att trafiken å Trollhätte

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

kanal skulle kunna upprätthållas under minst 10 månader av året. Att ytterligare begränsa avstängningstiden torde icke böra ifrågakomma med hänsyn till nödvändigheten att under någon del av året stoppa trafiken för utförande av underhållsarbeten. En sådan ytterligare begränsning skulle bland annat förutsätta en dubblering av slussarna, något som med hänsyn till de avsevärda kostnader, som detta skulle medföra, under nuvarande förhållanden icke torde kunna tagas under övervägande. Vad beträffar en utsträckning till tiden av vintertrafiken å Vänern torde under förutsättning, att en isbrytare av förut angiven typ kommer till utförande, hinder däremot icke möta.

Det synes uppenbart, att en förkortning av kanalens avstängningstid skulle bereda de omkring Vänern belägna industriföretagen fördelar bland annat i form av besparing av fraktkostnader, bättre anpassning efter marknadsläget och minskning av risken för leveransförseningar.

Nu anförda förhållanden synas tala för att staten såsom ägare av Trollhätte kanal genom anskaffning av en för ändamålet lämpad isbrytare bereder möjlighet att under längre tid av året än vad nu i allmänhet är fallet upprätthålla sjöfarten å kanalen och i Vänern. De för en dylik isbrytare beräknade kostnaderna, 600,000 kronor, hava icke givit mig anledning till erinran. Tidpunkten för anskaffningen bör emellertid bero på utvecklingen å arbetsmarknaden. Vid dylikt förhållande synes anslag för ändamålet icke böra anvisas å riksstaten utan ett förskottsanslag i stället upptagas å beredskapsstaten.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Anskaffande av isbrytare för Trollhätte kanalverk å beredskapsslat för budgetåret 1939/40 upptaga ett förskottsanslag av ........................ kronor 600,000.

II. Luftfartsfonden.

[35.] a. Byggande och förbättring av flygplatser. Med bifall till Kungl. Maj:ts i årets statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil. 4, punkten 63) framlagda förslag har riksdagen till byggande och förbättring av flygplatser för nästa budgetår anvisat ett reservationsanslag av 500,000 kronor. Å tillläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår bar riksdagen därjämte i enlighet med Kungl. Maj :ts förslag för samma ändamål anvisat ett reservationsanslag av 500,000 kronor.

Med skrivelse den 15 november 1938 bar väg- och vattenbyggnadsstyrelsen inkommit med en förteckning över de arbeten med byggande och förbättring av flygplatser, som ansetts böra upptagas å beredskapsstaten för nästa budgetår. Styrelsen meddelar, att vid förteckningens uppgörande förutsatts, att

160 Kungl. Maj.ts proposition nr 242.

Departements-

chefen.

därest några av de däri upptagna arbetena skulle komma till utförande i annan ordning, desamma skulle utgå ur beredskapsplanen och ersättas med andra.

Förteckningen, beträffande vars närmare detaljer jag torde få hänvisa till handlingarna, upptager planlagda arbeten för en beräknad kostnad av

13,185,000 kronor. Styrelsen har uppskattat den på staten skäligen belöpande andelen i kostnaderna för de arbeten, som lämpligen skulle kunna utföras under nästa budgetår, till 3,065,000 kronor. Härtill komma under planläggning varande arbeten till icke närmare angiven slutlig kostnad. Statsbidrag skulle för nästa budgetår kunna ifrågasättas att utgå till dessa arbeten med 1,935,000 kronor. Sammanlagt skulle alltså anslaget å beredskapsstaten upptagas med 5,000,000 kronor.

De i förteckningen såsom planlagda upptagna arbetena kunde, anför styrelsen, igångsättas inom en tid av en till tre månader efter beslutet örn deras utförande. Då företagen i en del fall vore av sådan storlek, att de icke kunde komma till utförande under ett år, hade anslagsfördelningen beräknats efter den kostnad, som kunde nedläggas under nästa budgetår. Härvid hade förutsatts, att kostnaderna för anläggningarna i vissa fall helt måste täckas av statsmedel, medan i andra fall staten skulle lämna bidrag till vederbörande kommun.

De under planläggning varande arbetena erfordrade, fortsätter styrelsen, ytterligare undersökningar för att kunna anses vara så förberedda, att de kunde komma till utförande. Några kostnadsuppgifter eller tidsuppgifter för arbetenas igångsättande kunde med anledning därav icke lämnas.

Ett behov av nya och förbättrade flygplatser gör sig gällande på grund av såväl den ökade flygtrafiken som den hastiga utveckling, som för närvarande försiggår beträffande flygplanens prestationer och storlek. Enär vidare arbeten av nu ifrågavarande slag liksom vägarbeten äro särskilt väl lämpade att utföras såsom beredskapsarbeten, vill jag tillstyrka, att, i likhet med vad som skedde nästlidet år, å beredskapsstaten för ändamålet upptages ett förskottsanslag med det av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagna beloppet, 5,000,000 kronor. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att bestämma örn användningen av nämnda belopp.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Byggande och förbättring av flygplatser å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga ett förskottsanslag av .................................. kronor 5,000,000.

Kungl. Majlis proposition nr 242.

lil. Statens allmänna fastighetsfond.

[36.] a. Nybyggnad för riksförsäkringsanstalten. Genom beslut den

16 september 1938 uppdrog Kungl. Majit åt byggnadsstyrelsen att i samråd med riksförsäkringsanstalten verkställa och därefter till Kungl. Majit inkomma med utredning rörande frågan örn ökade lokaler för anstalten jämte yrkesinspektionen. Sedan den sålunda anbefallda utredningen numera slutförts, har byggnadsstyrelsen i skrivelse den 25 februari 1939 framlagt resultatet av densamma.

Byggnadsstyrelsen anför till en början beträffande riksförsäkringsanstaltens nuvarande lokaler och dess behov av ökat utrymme:

Riksförsäkringsanstalten disponerar för närvarande 172 rum inom den för anstalten uppförda, år 1932 färdigställda ämbetsbyggnaden Adolf Fredriks kyrkogata nr 8. Härjämte äro för anstalten förhyrda dels 7 rum i fastigheten med adressnummer 5 vid Wallingatan, 14 rum i Fenix-palatset samt 16 rum i fastigheten Drottninggatan nr 71 c. Härtill komma fyra rum i fastigheten Olofsgatan nr 10, som förhyrts för yrkesinspektrisen, samt 5 rum i fastigheten Kungsgatan nr 55, vilka förhyrts för skogs- och flottledsinspektören. Den sammanlagda golvytan inom de sålunda angivna lokalerna uppgår till omkring 5,000 kvadratmeter. Slutligen förhyras för yrkesinspektionen i första och andra distriktet sammanlagt 13 rum med en golvyta av cirka 280 kvadratmeter i fastigheten Kungsgatan nr 66.

Sedan byggnadsstyrelsen i skrivelse till riksförsäkringsanstalten den 5 april 1938 anhållit, att anstalten måtte inkomma med vissa uppgifter, som vore erforderliga för en inom styrelsen pågående utredning rörande statens lokalfrågor inom huvudstaden och därmed sammanhängande spörsmål, har anstalten i skrivelse den 31 maj 1938 förklarat sig vara i behov av ytterligare omkring 20 rum, vilket behov måste tillgodoses snarast möjligt. Emellertid skulle enligt anstaltens beräkningar inom de närmaste åren ytterligare omkring 40 rum bliva erforderliga. Härvid hade anstalten räknat med en viss sannolik utveckling av anstaltens verksamhet inom ramen av nuvarande arbetsuppgifter. Skulle nya arbetsuppgifter komma att åläggas anstalten, kunde detta givetvis medföra väsentligt större behov av ökning i lokalhänseende. I detta sammanhang kunde förtjäna framhållas, att utredningar redan påginge, som kunde resultera i avsevärt ökade arbetsuppgifter för anstalten. Sålunda vore under utredning dels frågan örn utsträckning av den frivilliga försäkringen enligt olycksfallsförsäkringslagen att omfatta självständiga företagare och mindre arbetsgivare, dels ock en allmän revision av olycksfallsförsäkringslagen. Under sådana förhållanden synes det anstalten nödvändigt att räkna med ytterligare ett avsevärt antal rum såsom allmän reserv för kommande behov. Med tanke på de stora olägenheter för anstalten och kostnader för staten, som uppkommit genom att inom anstaltens nuvarande ämbetsbyggnad icke kunnat tillgodoses det behov av ökat lokalutrymme, som uppstått genom den starka utvecklingen av anstaltens verksamhet på senare år, funne anstalten angeläget framhålla önskvärdheten av att vad ovan anförts angående den lokalutvidgning, som nu kunde förutses bliva erforderlig, måtte vinna beaktande, därest nybyggnad för anstaltens räkning skulle komma till stånd.

Av vad sålunda anförts framgår att riksförsäkringsanstalten omedelbart är i trängande behov av omkring tjugo rum, varjämte behov av ytterligare lo-

Bi/t anry till riksdagens protokoll 19.’S0. 1 sami. Nr 242. 11

162 Kungl. Maj.ts proposition nr 242.

kaler väntas uppkomma inom de närmaste åren. Med hänsyn härtill och då det givetvis varken ur praktisk eller ekonomisk synpunkt kan anses lämpligt att alltjämt i fortsättningen tillgodose riksförsäkringsanstaltens ökade lokalbehov genom förhyrningar, har byggnadsstyrelsen, i likhet med riksförsäkringsanstalten, funnit det påkallat, att en ny ämbetsbyggnad uppföres för anstalten.

Vad beträffar förläggningen av en sådan nybyggnad anför byggnadsstyrelsen, att styrelsen till en början tänkt sig, att det s. k. Kasernberget å Ladugårdsgärdet skulle kunna tagas i anspråk för ändamålet. Då det emellertid visat sig, att erforderliga utvecklingsmöjligheter icke förefunnes inom det här tillgängliga området, hade styrelsen i samråd med riksförsäkringsanstalten undersökt andra förläggningsmöjligheter och därvid funnit den lämpligaste platsen vara det norr om Valhallavägen mellan Värtavägen och den föreslagna nybyggnaden för marinens myndigheter befintliga området.

Byggnadsstyrelsen har i samråd med riksförsäkringsanstalten och i anslutning till ett från anstalten erhållet lokalprogram låtit genom arkitekten Sigurd Lewerentz uppgöra skrivelsen bilagda ritningar jämte beskrivning å en till sistnämnda område förlagd nybyggnad för anstalten. Genom påteckning å ritningarna har riksförsäkringsanstalten förklarat sig i princip godkänna förslaget. Byggnadsstyrelsen, som beträffande den närmare dispositionen av lokalerna inom den föreslagna byggnaden hänvisar till beskrivningen, anför, att byggnaden skulle uppföras i fyra våningar med två källarvåningar samt utformas såsom ett lamellhus med mittelaxeln förlagd parallellt med Valhallavägen. Byggnaden skulle innehålla 275 rum med en sammanlagd golvyta av omkring 6,500 kvadratmeter, vartill komme reservutrymmen med en golvyta av omkring 400 kvadratmeter. Inom byggnaden skulle plats även beredas för yrkesinspektrisen samt skogs- och flottledsinspektören, vilka med hänsyn till sin verksamhet helst borde hava sina lokaler förlagda i närheten av anstalten. Däremot hade yrkesinspektionen i första och andra distrikten icke bereus plats inom nybyggnaden, då denna organisation borde hava en mera central förläggning, i vilket avseende dess nuvarande lokal vore lämplig.

Kostnaderna för nybyggnaden fördela sig enligt en av arkitekten Lewerentz gjord beräkning på följande sätt:

Byggnadsarbeten ...................................kronor 2,510,000

Undergrund av betongkonstruktion.................... » 130,000

Luftskyddsrum .................................... » 120,000

Yttre arbeten, stödmurar och planering................ » 150,000

Värme- och ventilationsanläggning samt vatten och sani-

tetstekniska installationer .......................... » 366,000

Elektriska ledningar för kraft, belysning och svagström

m. m............................................ » 217,000

Elektriska hissar .................................. » 123,000

Bitningar, kontroll och administration samt oförutsedda

utgifter .......................................... » 284,000

Summa kronor 3,900,000.

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

163 I anslutning härtill anför byggnadsstyrelsen, att till de sålunda angivna kostnaderna torde böra läggas ett belopp för konstnärlig utsmyckning, beräknat till 75,000 kronor, varför sammanlagda kostnaderna för företaget skulle uppgå till 3,975,000 kronor. Styrelsen meddelar, att styrelsen hade för avsikt att under den fortsatta närmare detaljutredning, som kunde komma till stånd, söka nedbringa kostnaderna genom vissa beskärningar i byggnadsprogrammet. 1 detta sammanhang framhåller styrelsen, att genom uppförande av ifrågavarande nybyggnad lokalförhyrningar, betingande en sammanlagd årshyra av 34,700 kronor, skulle kunna avvecklas.

De för byggnadsföretagets genomförande erforderliga medlen synas byggnadsstyrelsen lämpligen böra fördelas på två år, varvid för det första budgetåret torde böra beräknas 1,000,000 kronor, därav för uppgörande av entreprenadhandlingar m. m. 60,000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts har byggnadsstyrelsen hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att för uppförande av en nybyggnad för riksförsäkringsanstalten i huvudsaklig överensstämmelse med nämnda förslag för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor.

Byggnadsstyrelsen anför slutligen, att styrelsen skall, sedan riksförsäkringsanstalten avflyttat från sin nuvarande byggnad, inkomma med förslag om dennas användning.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att den för riksförsäkringsanstalten-öeparJmeM/sår 1932 färdigställda byggnaden vid Adolf Fredriks kyrkogata redan är otili- ^Skräcklig för tillgodoseende av ämbetsverkets lokalbehov. Sålunda hava utrymmen i stor utsträckning måst förhyras för anstaltens verksamhet. Ämbetsverket har anmält sig omedelbart behöva tjugo rum utöver dem, som för tillfället disponeras. Ytterligare fyrtio rum hava beräknats erforderliga för anstalten inom de närmaste åren, därvid endast räknats med en viss sannolik utveckling av anstaltens verksamhet inom ramen av nuvarande arbetsuppgifter. Skulle nya arbetsuppgifter tilldelas anstalten, varom utredningar pågå, kan detta medföra ännu större behov av ökade lokaler. Med hänsyn härtill och då det torde få anses mindre lämpligt att genom förhyrningar tillgodose ämbetsverkets ökade lokalbehov, synes mig ämbetsverkets lokalfråga böra lösas genom att en nybyggnad uppföres, till vilken ämbetsverket i sin helhet förlägges.

Enligt byggnadsstyrelsens nu föreliggande, av riksförsäkringsanstalten i princip godkända förslag skulle å staten tillhörig tomtmark, belägen norr örn Valhallavägen mellan Värtavägen och den i annat sammanhang föreslagna nybyggnaden för marinens myndigheter, uppföras en byggnad i fyra våningar med två källarvåningar och inrymmande 275 rum. Inom byggnaden skulle lokaler beredas åt yrkesinspektrisen samt skogs- och flottledsinspektören. På grund av det under kommande år väntade stegrade behovet av lokaler upptager förslaget reservutrymmen med en golvyta av omkring 400 kvadratmeter.

164 Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

Den sammanlagda kostnaden för ifrågavarande byggnadsföretag har byggnadsstyrelsen beräknat till 3,975,000 kronor, däri inräknade 120,000 kronor för luftskyddsrum och 75,000 kronor för konstnärlig utsmyckning av byggnaden. Byggnadsstyrelsen har föreslagit, att det erforderliga anslaget skulle fördelas på två budgetår, och hemställt, att 1,000,000 kronor måtte anvisas för nästkommande budgetår.

Då en nybyggnad för riksförsäkringsanstalten i enlighet med byggnadsstyrelsens nu framlagda förslag synes på ett ändamålsenligt sätt kunna tillgodose anstaltens lokalbehov för en längre tid framåt och de i anslutning till förslaget uppgjorda ritningarna i stort sett icke givit mig anledning till erinran lika litet som kostnadsberäkningen för företaget, vill jag tillstyrka, att förslaget kommer till utförande. Emellertid vill jag beträffande frågan örn anordnande av luftskyddsrum meddela, att jag med hänsyn till det stora behov av skyddsrum, som förefinnes i olika delar av landet, och vars tillgodoseende skulle draga stora kostnader, har för avsikt att låta verkställa utredning rörande omfattningen av detta behov samt om de olika behovens angelägenhetsgrad inbördes. Först då denna utredning föreligger, torde ställning böra tagas till frågan om anordnande av skyddsrum i nu ifrågavarande byggnadsföretag. I anslaget till detsamma torde emellertid böra inräknas det av byggnadsstyrelsen beräknade beloppet för skyddsrum. Vad jag här anfört äger tillämpning jämväl å de byggnadsföretag, vilka jag i det följande kommer att föreslå till utförande och vilka förutsatts skola förses med luftskyddsrum.

Sedan den nu ifrågavarande byggnaden uppförts och tagits i anspråk Milden av anstalten nu disponerade fastigheten ledig för andra ändamål, varigenom staten skulle i motsvarande mån kunna nedbringa sin förhyrning av lokaler. I detta hänseende skall byggnadsstyrelsen senare inkomma med förslag.

Då det synes önskvärt att till tider med minskad arbetstillgång uppskjuta arbetsföretag, där så utan allt för stora olägenheter kan ske, torde beslut örn tidpunkten för utförande av förevarande byggnadsföretag icke nu böra fattas utan torde därmed böra anstå i avvaktan på utvecklingen å arbetsmarknaden. För att arbetet skall kunna igångsättas under budgetåret 1939/40, om så skulle befinnas lämpligt, torde emellertid det av byggnadsstyrelsen för nämnda budgetår äskade beloppet å 1,000,000 kronor böra upptagas såsom förskottsanslag å beredskapsstaten för samma budgetår.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Nybyggnad för riksförsäkringsanstalten å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga ett förskottsanslag av .................................. kronor 1,000,000.

[37.] b. Nybyggnad för pensionsstyrelsen. I skrivelse den 25 februari 1939 har byggnadsstyrelsen hemställt örn anvisande av ett begynnelseanslag å 1,000,000 kronor för uppförande av en nybyggnad för pensionsstyrelsen. Innan jag ingår på byggnadsstyrelsens framställning, torde jag få erinra

Kungl. Maj.ts proposition nr 242.

om att Kungl. Majit genom beslut den 30 juli 1937 uppdrog åt styrelsen att i samråd med pensionsstyrelsen verkställa utredning rörande de åtgärder, som borde vidtagas för tillgodoseende av det ökade lokalbehov för pensionsstyrelsen, som uppkommit genom överflyttandet jämlikt 1937 års riksdagsbeslut av socialstyrelsens sjukkassebyrå till pensionsstyrelsen samt genom en av vissa författningsändringar föranledd ökning av arbetsuppgifterna för pensionsstyrelsen.

Byggnadsstyrelsen, som i sin skrivelse meddelar, att den anbefallda utredningen nu slutförts, lämnar till en början beträffande pensionsstyrelsens nuvarande lokaler följande upplysningar:

Huvuddelen av pensionsstyrelsens lokaler är för närvarande förlagd till ämbetsverkets fastigheter Engelbrektsgatan 5—7, där styrelsen förfogar över nyttiga golvytor (korridorer, trappor, källare och vindar oräknade) om ungefär 4,300 kvadratmeter. Härutöver förhyras dels i huset Biblioteksgatan 9 jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 30 september 1937 och den 15 juli 1938 tillhopa 34 rum med omkring 800 kvadratmeters yta för en sammanlagd årshyra av 28,200 kronor, dels ock i huset Rimbogatan 8 jämlikt beslut den 31 mars 1938 tillhopa 18 rum m. m. med en yta av 430 kvadratmeter för en årshyra av 14,500 kronor.

Pensionsstyrelsen disponerar således för närvarande över en sammanlagd golvyta av omkring 5,530 kvadratmeter, varav för egentliga arbetslokaler 4,100 kvadratmeter och för arkiv, plenisal, valv, vänt- och kapprum m. m. 1,430 kvadratmeter. Den sammanlagda årshyran för de förhyrda lokalerna uppgår till 42,700 kronor.

Byggnadsstyrelsen meddelar härefter, att pensionsstyrelsen i skrivelse till byggnadsstyrelsen den 4 juni 1938 rörande lokalfrågan anfört bland annat följande:

Den nuvarande splittringen av styrelsens arbetslokaler utgjorde ett avsevärt hinder för ett rationellt handhavande och ordnande av styrelsens verksamhet med dess olika verksamhetsgrenar. Därtill komme, att icke heller utrymmena inom de olika lokalerna kunde anses tillräckliga, i det att i viss utsträckning korridorer och hallar — tidvis även plenisalen — måst tagas i anspråk samt alltför många biträden inom vissa avdelningar måst placeras i samma ruin. Arbetsförhållandena vore sålunda för närvarande inom vissa byråer långt ifrån tillfredsställande. För styrelsen förelåge därför ett oavvisligt, trängande behov av nya och rationellt ordnade lokaler snarast möjligt, vilket icke syntes kunna tillgodoses utan nybyggnad för styrelsens räkning. Som ytterligare skäl för nybyggnad kunde anföras den utvidgning av socialvården och därmed även av styrelsens verksamhet, som vore att förutse.

På byggnadsstyrelsens uppdrag har arkitekten hos styrelsen Peder Clason i .samråd med pensionsstyrelsen utarbetat förslag till nybyggnad i fem våningar jämte markvåning för sistnämnda ämbetsverk, vilket förslag åskådliggjorts å byggnadsstyrelsens skrivelse bilagda ritningar jämte perspektiv och beskrivning. Enligt påskrift å ritningarna har förslaget godkänts av pensionsslyrelsen den 24 februari 1939.

Byggnadsstyrelsen har under hänvisning i övrigt till den styrelsens skrivelse bilagda beskrivningen rörande den föreslagna byggnaden anfört, att pensionsstyrelsen skulle i byggnaden erhålla en sammanlagd golvyta av

166 Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

8,150 kvadratmeter, varav 5,200 kvadratmeter utgjorde egentliga arbetslokaler och 450 kvadratmeter reservrum. Övriga lokaler såsom arkivutrymmen, rum för arbetsmaskiner och kortregister, toaletter och kapprum (korridorer oräknade) upptoge således 2,500 kvadratmeter. Den betydande ökningen av arbetslokalernas golvyta borde ses i samband med den nuvarande trångboddheten. Reservrummens areal utgjorde 5.5 procent av totalarealen. Inom gruppen »övriga lokaler» vore ökningen förhållandevis störst, beroende på arkivens väntade tillväxt och därpå att tidsenliga lunchrum och toalettavdelningar skulle anordnas. I förslaget vore lokalerna placerade kring en sluten gård. För att ernå tillfredsställande belysning i arbetslokalerna vore arkivlokalerna i största möjliga utsträckning förlagda till de nedre våningarna.

Rörande platsen för uppförandet av den ifrågasatta byggnaden anför byggnadsstyrelsen:

Enligt det föreliggande förslaget skulle byggnaden förläggas till det statsverket tillhöriga, för offentlig byggnad reserverade kvarteret Kasernberget vid Valhallavägens norra sida (ungefär mitt emot patent- och registreringsverket). En del av tomtmarken är genom Djurgårdskommissionens försorg till den 1 oktober 1941 uthyrd såsom bensinstation. Mellan kommissionen och hyresgästen pågå emellertid underhandlingar om upplåtelse av annan tomtmark.

Byggnadsstyrelsen har emellertid under utredning även möjligheten att alternativt förlägga nybyggnaden till ett annat område vid Valhallavägen, nämligen intill den av byggnadsstyrelsen i skrivelse till Kungl. Maj:t den 14 februari 1939 föreslagna nybyggnaden för de militära högskolorna. En dylik förläggning av pensionsstyrelsens nybyggnad skulle nämligen innebära ett mera ekonomiskt utnyttjande av den i denna trakt befintliga tomtmarken. För den händelse utredningen skulle giva vid handen, att detta alternativ är möjligt att genomföra, tillåter sig styrelsen att i förläggningsfrågan återkomma till Kungl. Maj:t.

Kostnaderna för den föreslagna nybyggnaden hava, oavsett till vilket av de båda nyss angivna områdena förläggningen sker, av byggnadsstyrelsen beräknats på följande sätt:

Byggnadsarbeten.................... kronor 2,290,000

Sprängningsarbeten ................ » 70,000

Undergrund och betongkonstruktion . . » 80,000

Luftskyddsrum .................... » 120,000

Yttre arbeten å tomten.............. » 90,000 kronor 2,650,000

Värme och ventilation samt vatten och sanitetsteknisk installation ........................................ » 360,000

Elektriska ledningar för kraft, lyse, svagström m. m..... » 170,000

Elektriska hissar.................................... » 70,000

Ritningar, kontroll, administration och oförutsedda utgifter » 275,000

Summa kronor 3,525,000.

Byggnadsstyrelsen meddelar, att till sistnämnda summa borde läggas ett belopp av 75,000 kronor för byggnadens konstnärliga utsmyckning samt att i kostnadsberäkningen icke inginge utgifter för möbler och andra inventarier.

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

167 Av den för byggnadsföretaget beräknade totalsumman 3,600,000 kronor torde lämpligen, anför styrelsen vidare, 1,000,000 kronor, varav för upprättande av entreprenadhandlingar m. m. 55,000 kronor, böra anvisas för budgetåret 1939/40 och återstoden för budgetåret 1940/41.

På grund av vad sålunda anförts hemställer byggnadsstyrelsen, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå 1939 års riksdag att för uppförande av nybyggnad för pensionsstyrelsen i huvudsaklig överensstämmelse med det framlagda förslaget för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor.

Byggnadsstyrelsen anför slutligen, att därest nybyggnad för pensionsstyrelsen skulle av statsmakterna beslutas, byggnadsstyrelsen i sinom tid skall till Kungl. Majit inkomma med förslag till användning av ämbetsverkets nuvarande fastigheter vid Engelbrektsgatan.

Enligt beslut av statsmakterna år 1937 har socialstyrelsens sjukkassebyråDeparfcmeat*numera överflyttats till pensionsstyrelsen, varjämte ökade arbetsuppgifter chefenäven i vissa andra hänseenden pålagts styrelsen. På grund härav och då styrelsens lokaler redan tidigare varit knappa och därjämte genom såväl sin förläggning till olika byggnader som sin omoderna beskaffenhet äro mindre ändamålsenliga, föreligger för närvarande ett påtagligt behov av ökade och rationellt ordnade lokaler för pensionsstyrelsen. I likhet med byggnadsstyrelsen och pensionsstyrelsen finner jag den föreliggande lokalfrågan lämpligen böra lösas genom en nybyggnad.

Enligt byggnadsstyrelsens nu föreliggande förslag skulle för pensionsstyrelsen uppföras en nybyggnad i fem våningar jämte markvåning. I byggnaden skulle styrelsen erhålla en sammanlagd golvyta av 8,150 kvadratmeter. Ämbetsverket disponerar för närvarande lokaler med en total golvyta av omkring 5,530 kvadratmeter. Den betydande utrymmesökningen torde böra ses i samband med verkets nuvarande trångboddhet, det ständigt växande behovet av arkivutrymmen samt kravet på tidsenliga lunchrum och toalettavdelningar. Frågan om platsen för den tillämnade byggnadens förläggning är under utredning hos byggnadsstyrelsen. Preliminärt har förutsatts, att byggnaden skulle uppföras i det kronan tillhöriga kvarteret Kasernberget vid Valhallavägen. Byggnadsstyrelsen har emellertid under utredning jämväl ett alternativ, enligt vilket byggnaden skulle förläggas till ett annat område vid samma gata.

Den sammanlagda kostnadssumman för nybyggnaden, oberoende av på vilken av de två ifrågasatta platserna den uppföres, har byggnadsstyrelsen beräknat till 3,600,000 kronor, däri inräknade 75,000 kronor för byggnadens konstnärliga utsmyckning. Då varken de för byggnadsföretaget uppgjorda ritningsförslagen, vilka godkänts av pensionsstyrelsen, eller de i anslutning därtill uppgjorda kostnadsberäkningarna givit mig anledning till erinran, anser jag mig böra tillstyrka, att förevarande förslag kommer till utförande. Beträffande tomtfrågan torde det få ankomma på Kungl. Majit att besluta,

168 Kungl. Maj.ts proposition nr 242.

sedan byggnadsstyrelsen slutfört den nu pågående utredningen och till Kungl. Majit inkommit med slutligt förslag i ämnet.

Rörande användningen av den av pensionsstyrelsen nu disponerade fastigheten skall byggnadsstyrelsen, därest den ifrågasatta nybyggnaden beslutas, senare inkomma med förslag.

På grund av önskvärdheten att i konjunkturutjämnande syfte uppskjuta arbetsföretag, som utan alltför stora olägenheter kunna anstå till tider med minskad arbetstillgång, synes beslut örn tidpunkten för ifrågavarande byggnadsföretags utförande icke nu böra fattas utan torde därmed böra anstå i avvaktan på utvecklingen å arbetsmarknaden. För att arbetet skall kunna påbörjas under nästkommande budgetår, örn så skulle befinnas påkallat, torde det av byggnadsstyrelsen för nämnda budgetår äskade beloppet å

1,000,000 kronor emellertid böra upptagas såsom förskottsanslag å beredskapsstaten för samma budgetår.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Nybyggnad för pensionsstyrelsen å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga ett förskottsanslag av........................ kronor 1,000,000.

[38.] c. Nybyggnad för lantmäterikontoret i Nyköping. I skrivelse den 23 augusti 1938 har byggnadsstyrelsen anhållit om anvisande av medel för uppförande av en nybyggnad för lantmäterikontoret i Nyköping i enlighet med ett av länsarkitekten Arvid Stille upprättat förslag.

Under förmälan, att för lantmäterikontoret förhyrdes lokaler mot en årshyra av 3,200 kronor, har byggnadsstyrelsen till en början erinrat om att styrelsen i en den 10 september 1937 överlämnad plan för statens byggnadsverksamhet under femårsperioden den 1 juli 1937—den 1 juli 1942 behandlade lantmäterikontorets lokalfråga. Därvid anförde styrelsen i huvudsak, att de förhyrda lokalerna visserligen till omfattningen vore sådana, att trängande behov av utvidgning icke kunde förväntas uppkomma under den närmaste femårsperioden, men att lokalerna vore föga ändamålsenliga och icke brandsäkra. Med hänsyn härtill borde kontorets lokalfråga slutligt ordnas genom uppförande av en nybyggnad. Plats för sådan nybyggnad kunde beredas antingen å residens tomten eller å en för statlig nybyggnad reserverad del av den s. k. Gripsholmstomten.

I sin nu förevarande skrivelse har byggnadsstyrelsen därefter meddelat, att styrelsen funnit residenstomten vara den för berörda ändamål lämpligaste av de två ifrågasatta tomterna.

Enligt förslaget tänkes nybyggnaden förlagd inom residensets område utmed den öster därom gående Hospitalsgatan. Byggnaden är avsedd att uppföras i två våningar. Till bottenvåningen äro förlagda expeditions- och arbetslokaler, medan våningen 1 trappa upp inrymmer endast arkivlokaler. Tjänstelokalerna i bottenvåningen äro grupperade kring en mittkorridor,

Kungl. Maj.ts proposition nr 242.

till vars södra ände entrén är förlagd. Mot gatan ligga vakt- och väntrum, ritsal, visningssal och lunchrum samt åt residensträdgården överlantmätarens rum, expedition och assistentens rum. För att bereda ersättning för det förvaringsrum för trädgårdsmöbler, redskap, cyklar m. m., som för närvarande står till landshövdingens förfogande i en uthuslänga, som nu måste slopas, samt för att ordna placeringen av kanslilokalernas pappersöda soptunnor ävensom för anordnande av nytt cykelstall för länsstyrelsens tjänstemän föreslås en särskild utbyggnad vid lantmäterikontorets nordvästra hörn.

Kostnaderna för nybyggnaden hava enligt en förslaget bifogad utredning beräknats till 210,000 kronor.

Byggnadsstyrelsen meddelar härefter, att byggnadskostnaderna skulle komma att ökas med 45,000 kronor, därest skyddsrum skulle anordnas i den ifrågasatta nybyggnaden. Härom hade länsstyrelsen i skrivelse till bygghadsstyrelsen den 18 juni 1938 gjort framställning och därvid anfört bland annat:

I pågående planläggning av luftskyddet inom länet inginge även åtgärder för beredande av skydd för i länsresidenset boende och tjänstgörande personal ävensom för vissa särskilt betydelsefulla handlingar. Jämlikt 16 § luftskyddskungörelsen ankomme det å den myndighet, under vars förvaltning viss anläggning eller byggnad stöde, att under samverkan med vederbörande luftskyddschef förbereda erforderligt byggnadstekniskt luftskydd. Då residenset saknade källare, lämplig att anordna såsom skyddsrum, och då inom residensets närmaste omgivningar inga lokaler funnes, som kunde tjäna såsom lämpligt skydd, lörelåge ett starkt behov av inrättandet av särskilda skyddsrum. Av förslaget till nybyggnad för lantmäterikontoret framginge emellertid, att skyddsrum lämpligen kunde anordnas under denna byggnad. Då länsstyrelsen inhämtat, att de ifrågasatta skyddsrummen kunde anordnas utan större merkostnad för nybyggnaden och då ett verkligt behov förelåge att kunna bereda skydd i residensets omedelbara närhet i händelse av luftanfall, hemställdes, att byggnadsstyrelsen ville beakta dessa synpunkter i samband med uppförandet av nybyggnaden.

Byggnadsstyrelsen upplyser härefter, att byggnadsförslaget uppgjorts i samråd med överlantmätaren och att lantmäteristyrelsen icke haft något att erinra emot detsamma. Boställshavaren, landshövdingen Hammarskjöld, hade icke heller haft något att invända mot att nybyggnaden förlädes inom det till landshövdingebostället hörande området.

Byggnadsstyrelsen framhåller slutligen, att förhyrningar i privatbyggnader för statsverkets institutioner borde i möjligaste mån ersättas med anordnande av erforderliga tjänstelokaler i kronans egna fastigheter. Då dessutom de för lantmäterikontorets räkning förhyrda lokalerna icke kunde anses brandsäkra och icke i övrigt vore fullt ändamålsenliga, föresloge styrelsen, att kontorets lokalfråga löstes genom en nybyggnad i huvudsaklig överensstämmelse med det uppgjorda förslaget ävensom att skyddsrum anordnades i nybyggnaden.

Under åberopande av vad sålunda anförts har byggnadsstyrelsen hem-

170 Kungl. Maj.ts proposition nr 242.

Departements-

chefen.

ställt, att för uppförande av ifrågavarande nybyggnad för budgetåret 1939/40 måtte anvisas ett reservationsanslag av 255,000 kronor.

Från byggnadsnämndens i Nyköping sida hava vissa erinringar framställts mot byggnadsförslaget, huvudsakligen avseende byggnadens höjd. Länsarkitekten har i särskild skrivelse i ärendet bemött byggnadsnämndens erinringar och byggnadsstyrelsen har beträffande dessa hänvisat till länsarkitektens skrivelse.

Med hänsyn till vad byggnadsstyrelsen anfört rörande lantmäterikontorets i Nyköping nuvarande lokalförhållanden synes lantmäterikontoret böra erhålla lokaler i en för ändamålet uppförd nybyggnad. Denna synes på sätt byggnadsstyrelsen föreslagit böra förläggas till residenstomten. Kostnaderna för det ifrågasatta byggnadsföretaget hava beräknats till 255,000 kronor, däri inräknade 45,000 kronor för anordnande av skyddsrum men däremot icke kostnaderna för inredning av arkiv. Då varken kostnadsberäkningen eller de i samråd med överlantmätaren uppgjorda ritningarna, vilka godkänts av lantmäteristyrelsen, givit mig anledning till erinran, synas mig desamma böra läggas till grund för byggnadsföretaget.

Med hänsyn till önskvärdheten av att till tider med minskad arbetstillgång uppskjuta arbetsföretag, där så utan alltför stora olägenheter kan ske, synes tidpunkten för ifrågavarande byggnadsföretag ej nu böra bestämmas utan tillsvidare böra bero av utvecklingen å arbetsmarknaden. För byggnadsföretaget erforderliga medel torde emellertid böra upptagas å beredskapsstaten för nästa budgetår.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Nybyggnad för lantmäterikontoret i Nyköping å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga ett förskottsanslag av..............................kronor 255,000.

[39.] d. Tillbyggnad till landsstatshuset i Malmö. I skrivelse den 6 september 1938 har byggnadsstyrelsen framlagt förslag om uppförande aven flygelbyggnad till landsstatshuset i Malmö för tillgodoseende av länsstyrelsens behov av ökade lokaler samt för anskaffande av nya lokaler för lantmäterikontoret i Malmö.

Innan jag ingår på byggnadsstyrelsens skrivelse, torde jag få erinra örn följande.

I proposition nr 183 till 1929 års riksdag framlades förslag till lösning av länsstyrelsens i Malmöhus län lokalfråga genom förläggning av länsstyrelsens tjänstelokaler till en av 1928 års riksdag beslutad telefonstationsbyggnad i kvarteret Sparven i Malmö, vilken byggnad för detta ändamål skulle tilltagas större än som beräknats erforderligt för telegrafverkets behov.

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

171 I enlighet med hemställan av statsutskottet, som (utlåtande nr 101) fann länsstyrelsens byggnadsfråga böra lösas fristående från telegrafverkets, beslöt emellertid riksdagen (skrivelse nr 231), att till nybyggnad för länsstyrelsen inom kvarteret Karin i Malmö för budgetåret 1929/30 anvisa ett extra reservationsanslag av 200,000 kronor.

Härefter anvisade 1930 och 1931 års riksdagar till ifrågavarande ändamål efter därom av Kungl. Majit i nämnda års statsverkspropositioner (sjätte huvudtiteln, punkterna 48 och 55) gjorda framställningar ytterligare anslag till ett sammanlagt belopp av 350,000 kronor.

I skrivelse till Kungl. Majit den 15 mars 1938 hemställde byggnadsstyrelsen, i anledning av framställningar från länsstyrelsen i Malmöhus län och lantmäteristyrelsen, om bemyndigande att verkställa utredning och uppgöra förslag till åtgärder för tillgodoseende av nämnda myndigheters behov av lokaler.

Länsstyrelsen i Malmöhus län anförde i sin nämnda framställning bland annat följande:

Vid planläggningen av det nuvarande landsstatshuset i kvarteret Karin räknades med att i nämnda byggnad skulle beredas lokaler för länsstyrelsen, landsfogden, länsarkitekten och vägingenjören. Sedan de sparsamt tilltagna reservutrymmen, som därvid anordnades, helt tagits i anspråk, hava förhållanden" inträtt, som påkalla åtgärder för tillgodoseende av uppkommet behov av utvidgade lokaler. Detta behov grundar sig dels på att ytterligare personal anställts och dels därpå, att till följd av omläggning av arbetet, delvis föranledd av organisationsändringar, en annan disposition av tillgängliga lokaler måst vidtagas. Två rum, vilka tidigare kunnat användas för länsstyrelsens eget behov, hava numera tagits i anspråk, det ena av landsfogdeassistenten och det andra av försvarsassistenten. För landskansliets skrivcentral, supplikavdelning, körkortsavdelning, fattigvårdsavdelning och vägavdelning föreligger behov av ökat utrymme. Fyra av juristerna å landskansliet nödgas för närvarande dela två rum, vilket medför olägenheter för deras arbete. Inom de nuvarande lokalerna kan icke anvisas något utrymme, som lämpar sig som väntrum för besökande hos landshövdingen, vilket medför att de väntande nödgas uppehålla sig^ i korridoren. Härtill kommer att om raul- och klövsjuka skulle inträffa, något utrymme för den avdelning, som skall handhava därav föranledda uppgifter, icke finnes. Vad angår landskontoret gör sig behov av ökat utrymme särskilt gällande under den tid det koncentrerade prövningsnämndsarbetet pågår. För detta ändamål hade ursprungligen lämpliga lokaler reserverats å 4:e våningen, vilka emellertid snart nog fått avstås för att bereda ökat utrymme åt länsarkitektkontoret. För ovan angivna arbetes utförande har därefter måst tagas i anspråk det mindre av de båda sammanträdesrummcn. En sådan anordning har emellertid, med hänsyn bland annat till den omständigheten, att detta rum givetvis allt som oftast måste disponeras för sitt egentliga ändamål, visat sig mindre lämplig. Slutligen kan framhållas, att för närvarande icke heller finnes någon möjlighet alt tillgodose personalens behov av skydd vid luftanfall.

I sin skrivelse till byggnadsstyrelsen angående lokalbehovet för lantmäterikontoret i Malmö anförde lantmäteristyrelsen jämte annat:

172 Kungl. Maj.ts proposition nr 242-

Alltsedan den 1 oktober 1926 är lantmäterikontoret i Malmöhus län inrymt i posthuset i Malmö. Sedan generalpoststyrelsen uti skrivelse till byggnadsstyrelsen den 4 oktober 1937 på grund av postkontorets i Malmö behov avökade lokaler uppsagt gällande hyresavtal att upphöra vid hyrestidens utgång den 1 oktober 1940, lärer lantmäterikontorets lokalfråga böra upptagas till slutlig lösning. Då några möjligheter att bereda erforderliga utrymmen för lantmäterikontoret i något statens hus i Malmö icke torde föreligga, utgår lantmäteristyrelsen ifrån att nybyggnad måste komma till stånd för kontoret. Det är därvid, såsom styrelsen vid tidigare tillfällen framhållit, avbetydelse, att lantmäterikontoret förlägges någorlunda fritt, varigenom eldsäkerheten bättre tillgodoses samt framtida utvidgningar av kontoret möjliggöras, ävensom att med hänsyn till den besökande allmänheten till en nybyggnad för kontoret anvisas en någorlunda centralt belägen plats. Enligt vad lantmäteristyrelsen tror sig veta, skulle möjlighet finnas för en nybyggnad å länsstyrelsens tomt, och en dylik förläggning av lantmäterikontoret synes styrelsen vara lämplig och ändamålsenlig.

I anledning av byggnadsstyrelsens nyssnämnda skrivelse den 15 mars 1938 uppdrog Kungl. Maj:t den 22 april 1938 åt styrelsen att i samråd med länsstyrelsen i Malmöhus län och lantmäteristyrelsen verkställa och därefter till Kungl. Majit inkomma med utredning rörande tillgodoseende av omförmälda lokalbehov.

Med sin nu förevarande skrivelse den 6 september 1938 har byggnadsstyrelsen framlagt två av länsarkitektkontoret i Malmö upprättade alternativa förslag till anordnande av lokaler för lantmäterikontoret samt för länsarkitekten, vägingenjören, landsfogden och försvarsassistenten. Förslagen äro åskådliggjorda å ett antal ritningar, vilka finnas bifogade byggnadsstyrelsens förevarande framställning.

Det ena alternativet, A, innebär, att en flygelbyggnad i 3 våningar till det nuvarande landsstatshuset skulle uppföras. I bottenvåningen och 1 trappa upp skulle inrymmas lokaler för lantmäterikontoret och i våningen 2 trappor upp de övriga behövliga lokalerna. I landsstatshuset skulle i samband härmed vidtagas vissa smärre ändringar.

Enligt alternativ B skulle lantmäterikontorets lokaler förläggas till våningarna 1 och 2 trappor upp i det gamla landsstatshuset vid Adelsgatan, varvid den översta våningen i huset skulle ombyggas och vissa ändringsarbeten utföras i våningen 1 trappa upp. Länsstyrelsens behov av lokaler skulle däremot tillgodoses genom påbyggnad av det nuvarande landsstatshuset med en våning.

I en byggnadsstyrelsens skrivelse bilagd, den 8 juli 1938 dagtecknad promemoria har länsstyrelsen tagit ställning till förevarande två förslag. Alternativförslaget B innebure, anför länsstyrelsen, icke en antagbar lösning av länsstyrelsens nu föreliggande lokalbehov, och då förslaget därtill syntes erbjuda mycket små möjligheter att kunna sammankopplas med en fortsatt utveckling, kunde länsstyrelsen icke förorda detsamma till utförande. Vad gällde alternativ A beredde detta icke länsstyrelsen det ökade utrymme, som varit

Kungl. Majlis proposition nr 242.

önskvärt, men finge dock betecknas som i stort sett tillfredsställande icke minst ur den synpunkten, att det erbjöde goda utvidgningsmöjligheter. Emellertid ville länsstyrelsen påpeka, att det nu tillstyrkta förslaget icke innehölle några som helst reservutrymmen och att hänsyn ej heller tagits till de utrymmen, som skulle bliva erforderliga vid eventuell omläggning av mantalsskrivnings- och uppbördsväsendet. Länsstyrelsen ifrågasatte på grund härav, örn icke den planerade flygelbyggnaden borde uppföras i 4 våningar.

Lantmäteristyrelsen har i skrivelse till byggnadsstyrelsen den 25 augusti 1938 förklarat sig icke kunna biträda alternativförslaget B på grund av, bland annat, de mindre gynnsamma belysningsförhållandena i det gamla landsstatshuset. Alternativförslaget A syntes däremot lantmäteristyrelsen innebära en god lösning av lantmäterikontorets lokalfråga, varför styrelsen ansåge sig kunna godkänna detsamma.

Byggnadsstyrelsen har av de båda byggnadsförslagen förordat alternativförslaget A. Styrelsen anför:

Alternativ A synes vara att föredraga, enär lämpliga lokaler för lantmäterikontoret erhållas genom nybyggnad och kontoret kommer i omedelbar närhet till länsstyrelsens och länsarkitektkontorets lokaler.

Det gamla landsstatshuset är genom sina stora våningshöjder och det stora avståndet mellan fönstren icke lämpat till kontorslokaler. Inredande av lokaler för lantmäterikontoret skulle innebära mycket omfattande byggnadsarbeten för beredande av lämplig lokaldisposition. Då bjälklagen äro av trä, kan betryggande brandsäkerhet icke erhållas utan högst betydande kostnader, varför byggnadsstyrelsen icke anser den nuvarande byggnaden lämpad för en sådan användning. Styrelsen anser det följaktligen lämpligast, att byggnaden fortfarande uthyres i avvaktan på uppkommande behov för statsverket av tomten för nybyggnad.

Med anledning slutligen av vad länsstyrelsen anfört örn eventuella behov av ytterligare utrymmen, får styrelsen framhålla, att enligt alternativ A möjlighet finnes till utvidgningar genom påbyggnad av en våning på huvudbyggnaden samt genom uppförande av ytterligare en flygel.

Enligt en inom byggnadsstyrelsen uppgjord kostnadsberäkning, vilken bilagts styrelsens nu ifrågavarande skrivelse, skulle kostnaden för byggnadsförslaget enligt alternativ A uppgå till 465,000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts har byggnadsstyrelsen hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå 1939 års riksdag att för uppförande av en flygelbyggnad till landsstatshuset i Malmö för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 465,000 kronor.

Länsstyrelsen i Malmöhus län disponerar en för länsstyrelsen under åren Departem 1930 och 1931 uppförd byggnad. Ehuru de nya lokalerna sålunda varit i bruk endast en relativt kort tid, bar av skäl, som i det föregående angivits, behov av utökade lokaler uppstått. Lantmäterikontoret i Malmö förhyr lokaler av postverket. Dessa behöver emellertid postverket numera disponera för egen räkning.

174 Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

Sedan Kungl. Majit med anledning av nu berörda förhållanden uppdragit åt byggnadsstyrelsen att verkställa utredning rörande tillgodoseende av de föreliggande lokalbehoven, har byggnadsstyrelsen framlagt två alternativa förslag till lösning av lokalfrågorna. Enligt det ena förslaget, alternativ A, skulle till det nuvarande landsstatshuset uppföras en flygelbyggnad, i vilken skulle inrymmas lokaler för lantmäterikontoret, länsarkitekten, vägingenjören, landsfogden och försvarsassistenten. Det andra förslaget, alternativ B, avser att förlägga lantmäterikontorets lokaler till det gamla landsstatshuset vid Adelsgatan, och länsstyrelsens ökade lokalbehov skulle tillgodoses genom påbyggnad med en våning av det nuvarande landsstatshuset.

Byggnadsstyrelsen liksom länsstyrelsen och lantmäteristyrelsen har funnit alternativ A äga avgjorda företräden framför alternativ B och därför tillstyrkt, att det förra kommer till utförande. Även jag finner övervägande skäl tala för att lokalfrågorna erhålla sin lösning enligt alternativ A. Härigenom skulle lantmäterikontoret komma att inrymmas i samma byggnad som länsstyrelsen, vilket på grund av det samarbete i åtskilliga ärenden, som äger rum mellan de båda myndigheterna, skulle medföra vissa fördelar. Alternativ A erbjuder även större möjligheter att anordna ur såväl arbets- som brandskyddssynpunkt ändamålsenliga lokaler för lantmäterikontoret. Goda möjligheter föreligga att, därest sedermera ytterligare behov av ökade lokaler skulle uppstå, påbygga huvudbyggnaden med en fjärde våning ävensom uppföra ytterligare en flygel. För byggnadsföretaget uppgjorda ritningar och kostnadsberäkningar, vilka senare sluta å 465,000 kronor, hava icke givit mig anledning till erinran.

Generalpoststyrelsen har uppsagt lantmäterikontoret till avflyttning till den 1 oktober 1940. Enligt vad jag under hand inhämtat skulle emellertid — ehuru därmed vissa olägenheter skulle vara förknippade — lantmäterikontoret kunna få förhyra sina nu disponerade lokaler ytterligare ett år eller till den 1 oktober 1941. Med hänsyn härtill synes nu ifrågavarande byggnadsföretag kunna uppskjutas ett år. Medel till detsamma torde emellertid böra upptagas å beredskapsstaten för nästa budgetår, för att arbetet då skall kunna komma till utförande, därest förhållandena på arbetsmarknaden därtill skulle giva anledning.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att för Tillbyggnad, till landsstatshuset i Malmö å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga ett förskottsanslag av .................................... kronor 465,000.

[40.] e. Nybyggnad för länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. Med bifall till Kungl. Majits i 1938 års statsverksproposition (kapitalbudgeten bil. 5, punkt 53) gjorda framställning anvisade riksdagen för innevarande budgetår till inköp för länsresidenset i Göteborg av fastigheten nr 8 i 53 :e kvarteret Residenset, Inom Vallgraven, i Göteborg ett reservationsanslag av 230,000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

175 I skrivelse den 17 januari 1939 har byggnadsstyrelsen framlagt förslag om uppförande å nämnda tomt av en nybyggnad för länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län samt örn anvisande av härför erforderliga medel.

Innan jag närmare ingår på byggnadsstyrelsens framställning, torde jag under hänvisning i övrigt till framställningen under förenämnda punkt i 1938 års statsverksproposition få erinra örn att lokalfrågan för länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län hittills kunnat provisoriskt lösas endast genom att särskilda lokaler utom landsstatsbyggnaden, belägna i omedelbar närhet av denna, förhyras för vägingenjörskontoret, länsarkitektkontoret och landsfogdeexpeditionen. De av länsstyrelsen för egen del disponerade lokalerna motsvara det oaktat icke behovet, vilket i särskild grad gäller länsstyrelsens automobilavdelning. Små förutsättningar föreligga att i samband med nya arbetsuppgifter, som kunna påläggas länsstyrelsen, anskaffa ytterligare lokaler inom landsstatshuset. De av vägingenjören och länsarkitekten disponerade lokalerna äro jämväl i behov av utvidgning, men möjligheter lära icke finnas att förhyra för ändamålet lämpliga, i omedelbar anslutning till de nuvarande kontoren belägna lokaler.

Någon möjlighet att genom en till- eller påbyggnad av landsstatshuset tillgodose behovet av ökade lokaler för länsstyrelsen torde under nuvarande förhållanden icke föreligga med hänsyn till residenstomtens storlek och den omgivande bebyggelsen. Byggnadsstyrelsen har visserligen framhållit att genom viss omgruppering och förändring av lokalerna och deras disposition ett ökat utrymme för tjänstelokalerna möjligen skulle kunna erhållas. Genom ett dylikt förfarande torde emellertid en lösning av länsstyrelsens lokalfråga på längre sikt icke kunna åstadkommas. Ej heller torde härigenom lokaler inom samma byggnad kunna beredas för samtliga de till länsstyrelsen anknutna befattningshavarna, vilket ur olika synpunkter torde vara önskvärt.

Vidare torde jag få erinra örn att Kungl. Majit genom beslut den 6 maj 1938 uppdrog åt byggnadsstyrelsen att i samråd med länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län verkställa och till Kungl. Maj :t inkomma med utredning rörande uppförande å ifrågavarande fastighet i Göteborg av en nybyggnad för länsstyrelsen.

Det av byggnadsstyrelsen nu framlagda förslaget innefattas i ett antal av länsarkitektkontoret i Göteborg uppgjorda, styrelsens skrivelse bilagda ritningar, vartill kommer ett av stadsplanechefen U. Åhrén i Göteborg den 22 november 1938 upprättat förslag till erforderliga ändringar av den för kvarleret Besidenset gällande stadsplanen.

Byggnadsstyrelsen anför till en början:

Förslaget till nybyggnaden ansluter sig i huvudsak till det i styrelsens utlåtande den 26 oktober 1937 angående förvärv av fastigheten nr 8 i 53 :e kvarteret Residenset i Göteborg omförmälda skissförslaget. Enligt det nu föreliggande förslaget skall på ifrågavarande tomt, sedan den där befintliga byggnaden rivits, uppföras en nybyggnad, som genom att en del av tomten enligt stadsplaneförslaget den 22 november 1938 utlägges såsom förgårdsmark kommer att ligga förhållandevis fritt och därför kan uppföras till fem våningars

176 Kungl. Maj.ts proposition nr 242.

höjd i förhållande till Skräddaregatan. Denna nybyggnad förbindes med det nuvarande landsstatshuset genom en inom tomten nr 1 (den gamla residenstomten) i ifrågavarande kvarter uppförd tvåvånings tillbyggnad till landsstatshusets östra flygel.

Den sålunda föreslagna nybyggnaden har å situationsplanen betecknats såsom ett första utbyggnadsstadium, och bär såsom ett andra utbyggnadsstadium angivits en tillbyggnad till nybyggnaden, varigenom denna skulle kunna komma att nå fram till Stora Badhusgatan. För att säkerställa möjligheterna för en dylik tillbyggnad har länsstyrelsen enligt uppgift för avsikt att söka förvärva den å situationsplanen med grön begränsningslinje angivna marken inom kvarteret.

Inom de nu föreslagna ny- och tillbyggnaderna skulle, fortsätter byggnadsstyrelsen, i första hand erhållas ökade lokaler för länsstyrelsen och landsfogden ävensom nya lokaler för militärassistenten samt lantmäterikontoret, länsarkitektkontoret och vägingenjörskontoret i länet, för vilka för närvarande förhyrdes lokaler för en sammanlagd kostnad av 21,100 kronor, i vissa fall inberäknat ersättning för värme. Vad gällde lantmäterikontoret hade byggnadsstyrelsen i sitt utlåtande den 26 oktober 1937 framhållit, att det icke syntes kunna ifrågakomma att förlägga lantmäterikontoret till här avsedda byggnad, då kontoret vore inrymt i för dess räkning iordningställda lokaler inom posthuset, vilka lokaler vore för kontoret tillfredsställande. Emellertid hade länsstyrelsen i skrivelse till byggnadsstyrelsen den 13 nästlidna januari framhållit önskvärdheten av att lantmäterikontoret inrymdes i samma byggnad som länsstyrelsen på grund av det samarbete, som vid vissa ärenden måste äga rum mellan dessa båda myndigheter, varvid länsstyrelsen närmast avsett de frågor om samhällsbildning i länet, som förutsatte samarbete mellan länsstyrelsen, länsarkitekten och lantmäterikontoret.

Byggnadsstyrelsen funne visserligen icke de av länsstyrelsen sålunda framhållna skälen för en förflyttning av lantmäterikontoret tillräckligt vägande. Emellertid hade, anför byggnadsstyrelsen vidare, såsom framginge av lantmäteristyrelsens skrivelse till länsstyrelsen den 30 maj 1938, frågan numera kommit i ett nytt läge. Generalpoststyrelsen hade nämligen under hand meddelat, att lantmäterikontoret icke kunde räkna med att någon längre tid få kvarstanna i de i posthuset förhyrda lokalerna, då dessa komme att behövas för postverkets egen räkning. Lantmäteristyrelsen hade vid sådant förhållande ansett, att de möjligheter borde tillvaratagas, som nu syntes föreligga för beredande av erforderliga lokaler åt lantmäterikontoret i landsstatshusets blivande tillbyggnad. Lantmäteristyrelsen hade ansett sig så mycket hellre böra ansluta sig härtill, som kontorets nuvarande lokaler visserligen för det närvarande vore tillräckliga, men i allt fall inom närmaste tiden tarvade utvidgning.

Med hänsyn till vad från länsstyrelsens och lantmäteristyrelsens sida sålunda framhållits, har byggnadsstyrelsen för sin del förklarat sig icke vilja motsätta sig, att jämväl lantmäterikontoret bereddes utrymme inom nu föreslagna ny- och tillbyggnader.

Angående utrymmena i nämnda byggnader, som enligt förslaget skulle er-

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

hålla en konstruktion (skelettkonstruktion) och fönsterindelning, som möjliggjorde förändringar beträffande dispositionen av utrymmena, har byggnadsstyrelsen anfört:

I första våningsplanet förläggas diarierum, arkiv och skyddsrum för länsstyrelsen, i andra våningsplanet lokaler för landskontorets uppbördsavdelning och landskansliet, i tredje våningsplanet lunchrum, vaktmästarebostad och reservrum, avsedda att till en början uthyras, i fjärde våningsplanet reservrum, avsedda att till en början uthyras, samt arkiv för lantmäterikontoret, i femte våningsplanet lokaler för lantmäterikontoret, i sjätte våningsplanet lokaler för länsarkitektkontoret och reservutrymmen, avsedda att till en början uthyras, samt i sjunde våningsplanet lokaler för vägingenjörskontoret och landsfogden.

De reservlokaler, som skulle till en början uthyras, äro avsedda att upplåtas närmast åt länsstyrelsen närstående institutioner såsom landstinget och hushållningssällskapet. Vidare kunna här ifrågakomma lotsverkets distriktsorganisation, fartygsinspektionen och yrkesinspektionen, för vilka för närvarande förhyras lokaler för ett sammanlagt belopp av 10,450 kronor för år

Enligt en inom byggnadsstyrelsen verkställd beräkning fördela sig kostnaderna för uppförande av de nu föreslagna ny- och tillbyggnaderna på föl-

jande sätt:

Byggnadsarbeten .................................... kronor 550,000

Värme-, ventilations- och sanitärteknisk anläggning ...... » 75,000

Elektriska kraft-, belysnings- och svagströmsledningar .... » 20,000

Elektrisk hiss........................................ » 12,000

Arkivhyllor .......................................... » 20,000

Konstnärlig utsmyckning.............................. » 10,000

Terrasseringsarbeten, stödmurar och utvändiga trappor .... » 40,000

Ritningar, kontroll och oförutsett ............... »___63,000

Summa kronor 790,000.

Den sammanlagda kostnadssumman, fortsätter byggnadsstyrelsen, överstege med 190,000 kronor den i byggnadsstyrelsens utlåtande den 26 oktober 1937 approximativt angivna byggnadskostnad^! å 600,000 kronor. Denna kostnadsökning hänförde sig till dels anordnandet av bomb- och gasskyddsrum, som numera av länsstyrelsen ansetts böra medtagas i förslaget, dels ock vissa sprängnings- och terrasseringsarbeten nied stödmurar och utvändiga trappor, vilkas omfattning tidigare icke kunnat närmare bedömas. Det för byggnadsföretaget erforderliga beloppet syntes lämpligen böra fördelas på Iva budgetår med 300.000 respektive 490,000 kronor.

Länsstyrelsen har genom påskrift på beskrivningen till byggnadsförslag^ tillstyrkt detsamma, och i skrivelse den 23 december 1938 har lantmäteristvrelsen i huvudsak godkänt förslaget, i vad detsamma berör lantmäterikontorets lokaler. Vissa av lantmäteristyrelsen i nämnda skrivelse framställda smärre erinringar torde enligt byggnadsstyrelsens förmenande utan svårighet kunna beaktas vid förslagets genomförande.

Byggnadsstyrelsen har slutligen anfört, att byggnadsföretaget borde med hänsyn till länsstyrelsens behov av ökade lokaler igångsättas under budget-

Pihanq til! riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 242. 12

178 Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

Departements-

chefen.

året 1939/40 samt att byggnadsstyrelsen därvid förutsatte, att den av byggnadsförslaget betingade stadsplaneändringen skulle kunna genomföras.

Under åberopande av vad sålunda anförts har byggnadsstyrelsen hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå 1939 års riksdag att till nybyggnad för länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 300,000 kronor.

Av vad min företrädare i ämbetet anförde till statsrådsprotokollet i samband med äskande nästlidet år av anslag för inköp av fastigheten nr 8 i 53:e kvarteret Residenset i Göteborg torde framgå, att länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län är i behov av ökat utrymme. Fråga Ilar emellertid numera uppstått att inom den planerade nybyggnaden för länsstyrelsen bereda lokaler jämväl för lantmäterikontoret i Göteborg. För detta förhyras för närvarande lokaler inom posthuset. Lantmäterikontoret är emellertid inom den närmaste tiden i behov av ökade utrymmen, vartill kommer, att postverket i en snar framtid behöver disponera lokalerna för egen del. Med hänsyn till fördelarna av att inom samma byggnad inrymma lokaler för länsstyrelsen och lantmäterikontoret synas de föreliggande lokalfrågorna, därest så lämpligen kan ske, böra lösas i ett sammanhang.

Enligt byggnadsstyrelsens nu föreliggande, av länsstyrelsen och lantmäteristyrelsen godkända förslag skulle å den föregående år inköpta tomten, sedan den där befintliga byggnaden rivits, uppföras en nybyggnad i fem våningars höjd i förhållande till Skräddaregatan. Nybyggnaden skulle förbindas med det nuvarande landsstatshuset genom att å den gamla residenstomten (tomten nr 1 i nämnda kvarter) uppfördes en tillbyggnad i två våningar till landsstatshusets östra flygel. I de sålunda föreslagna nybyggnaderna skulle beredas ökat utrymme åt länsstyrelsen, varjämte landsfogden, länsarkitekten och vägingenjören, som nu förhyra lokaler, skulle erhålla sådana inom landsstatshuset. Vidare skulle i de nu föreslagna byggnaderna inredas lokaler för lantmäterikontoret. Vissa reservutrymmen, som skulle erhållas, avses skola uthyras till statliga eller länsstyrelsen närstående institutioner.

Den sammanlagda kostnadssumman för ifrågavarande byggnadsföretag har byggnadsstyrelsen beräknat till 790,000 kronor eller 190,000 kronor mera än vad som nästlidet budgetår beräknades. Kostnadsökningen sammanhänger med, bland annat, att bomb- och gasskyddsrum ansetts böra anordnas i byggnaden, varjämte vissa sprängningsarbeten visat sig bliva mera omfattande än tidigare beräknats. Det erforderliga anslagsbeloppet har byggnadsstyrelsen föreslagit skola fördelas på två budgetår med 300,000 respektive

490,000 kronor.

Då det av byggnadsstyrelsen nu framlagda förslaget synes på ett ändamålsenligt sätt lösa de förevarande lokalfrågorna för en längre tid framåt och de i anslutning därtill uppgjorda ritningarna icke givit mig anledning till erinran liksom ej heller kostnadsberäkningen för företaget, vill jag tillstyrka, att ifrågavarande förslag kommer till utförande.

Med hänsyn till önskvärdheten att till tider med minskad arbetstillgång

Kungl. Maj.ts proposition nr 242.

uppskjuta arbetsföretag, där så utan allt för stora olägenheter kan ske, synes med beslut om tidpunkten för här förevarande byggnadsföretags utförande böra anstå i avvaktan på utvecklingen å arbetsmarknaden. För att arbetet skall kunna igångsättas under nästkommande budgetår, därest så skulle befinnas lämpligt, torde det av byggnadsstyrelsen äskade beloppet å

300,000 kronor emellertid böra upptagas såsom förskottsanslag å beredskapsstaten för nämnda budgetår.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:l måtte föreslå riksdagen

att till Nybyggnad för länsstyrelsen i Göteborgs och Bolms län å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga ett förskottsanslag av..........................kronor 300.000.

[41.] f. Nybyggnad för lantinälerikontoret i Vänersborg ni. m. I skrivelse den 23 augusti 1938 har byggnadsstyrelsen hemställt örn anvisande för budgetåret 1939/40 av ett reservationsanslag å 200,000 kronor för påbörjande av en nybyggnad för lantmäterikontoret i Vänersborg m. m.

Byggnadsstyrelsen har i sin skrivelse till en början meddelat, att för närvarande förhyrdes i Vänersborg för lantmäterikontoret sju rum och kök, för landsfogden två rum, för länsarkitektkontoret fem ruin och för vägingenjörskontoret tre rum mot årliga hyresbelopp av respektive 9,600, 900, 1,700 och 1,800 kronor.

Härefter har byggnadsstyrelsen anfört:

1 en med skrivelse den 10 september 1936 till chefen för kommunikationsdepartementet överlämnad plan för statens byggnadsverksamhet under femårsperioden den 1 juli 1937—1 juli 1942 framhöll styrelsen, att den för lantmäterikontoret i Vänersborg förhyrda lokalen vore otillräcklig beträffande såväl arbetsrum som arkiv. Ett snart ordnande av kontorets lokalfråga måste anses ofrånkomligt, och en nybyggnad för kontoret borde enligt byggnadsstyrelsens mening uppföras inom de närmaste åren. Beträffande förläggningen av en dylik nybyggnad framhöll styrelsen, att tomten nr 4 i kvarteret Pilen i Vänersborg, vilken tomt staden torde vara villig att kostnadsfritt tillhandahålla, vore synnerligen lämplig för ändamålet. Å denna tomt skulle för en kostnad av omkring 255,000 kronor kunna uppföras en byggnad, som inrymde tillräckliga lokaler för lantmäterikontoret samt dessutom lokaler för landsfogden, länsarkitektkontoret och vägingenjörskontoret, för vilka senare utrymme icke kunde beredas inom landsstatshuset. Då byggnaden snarast möjligt borde komma till utförande, fann byggnadsstyrelsen det lämpligt, att det för ändamålet erforderliga beloppet anvisades under budgetåren 1938/39 och 1939/40.

För införskaffande av ytterligare utredning angående lämplig tomt för den tilltänkta nybyggnaden hade byggnadsstyrelsen anhållit örn länsstyrelsens i Älvsborgs län yttrande i frågan. Länsstyrelsen hade i anledning härav anfört :

Ett tidigare ifrågasatt område i kvarteret Lönnen vore lämpligt beträffande såväl läge som areal, men då området icke vore disponibelt förrän längre fram, syntes detta område böra få lämnas ur räkningen. I .stället för två

180 Kungl. Maj:ts proposition nr 242-

tidigare erbjudna tomtområden i kvarteren Pilen och Krassen hade drätselkammaren, under förutsättning av stadsfullmäktiges gillande, erbjudit dels norra delen av kvarteret Enen och dels norra delen av kvarteret Palmen, sistnämnda område dock mot en ersättning av 20,000 kronor för kostnader för bortflyttning och återuppförande av på platsen befintliga förrådsbyggnader m. m. Båda dessa områden ansåge länsstyrelsen lämpliga. Den blivande byggnaden kunde på båda platserna få ett fristående läge. En byggnad av här avsedd storlek komme att i kvarteret Palmen passa synnerligen väl in i omgivningen, vilket emellertid knappast vore fallet, örn byggnaden placerades i kvarteret Enen. Kvarteret Palmen läge vidare närmare länsresidenset samt post- och järnvägsstation än kvarteret Enen, varför länsstyrelsen icke tvekade att förorda förvärv av det i kvarteret Palmen erbjudna området. Länsstyrelsen ansåge det nyssnämnda, av staden begärda vederlaget av 20,000 kronor icke vara obilligt. Slutligen framförde länsstyrelsen i berörda skrivelse önskemål om beredande av arkivutrymmen för länsstyrelsens räkning i den ifrågasatta nybyggnaden.

Byggnadsstyrelsen hade därefter låtit upprätta ett preliminärt skissförslag till den ifrågasatta nybyggnaden, avseende byggnadens alternativa placering inom kvarteret Enen respektive kvarteret Palmen, vilket förslag för yttrande överlämnats till lantmäteristyrelsen och länsstyrelsen.

Lantmäteristyrelsen hade, meddelar byggnadsstyrelsen, i sitt i anledning härav avgivna yttrande framställt vissa smärre erinringar beträffande skiss förslaget. I fråga om byggnadens placering hade lantmäteristyrelsen framhållit, att de lokala bebyggelse- och trafikförhållandena avgjort syntes tala för att byggnaden förlädes till kvarteret Palmen, men att, enär därmed skulle följa vissa direkta utlägg för tomtförvärvet i motsats till vad fallet bleve vid byggnadens förläggande till kvarteret Enen, styrelsen icke velat motsätta sig, att frågan löstes enligt sistnämnda alternativ.

Länsstyrelsen hade, meddelar vidare byggnadsstyrelsen, likaledes i sitt yttrande över skissförslaget framställt vissa erinringar beträffande detsamma. Samtidigt hade länsstyrelsen överlämnat en av drätselkammaren i Vänersborg verkställd utredning angående grundförhållandena inom de föreslagna tomtområdena i kvarteren Enen och Palmen. Härom hade länsstyrelsen anfört:

Av den verkställda utredningen framginge, att kostnaderna för schaktning och sprängning för en byggnad förlagd till kvarteret Enen skulle belöpa sig till 10,000 kronor, medan motsvarande kostnader beträffande tomtdelen i kvarteret Palmen skulle uppgå till endast 5,800 kronor. Den verkliga merutgiften vid byggnadens uppförande i kvarteret Palmen skulle sålunda stanna vid 15,800 kronor. Denna utgift vöre enligt länsstyrelsens mening så ringa i förhållande till totalkostnaden för byggnaden, att den gentemot de fördelar, som området i kvarteret Palmen erbjöde, icke syntes böra tillmätas avgörande betydelse för tomtvalet.

Byggnadsstyrelsen bär härefter anfört, att styrelsen med anledning av vad sålunda förekommit och efter det vederbörande hos styrelsen avlagt besök å platsen ansett sig böra förorda byggnadens uppförande i kvarteret Palmen. På grund av de av länsstyrelsen och lantmäteristyrelsen framförda erinringarna mot det uppgjorda skissförslaget hade, meddelar styrelsen, ett nytt förslag upprättats, vilket för yttrande överlämnats till länsstyrelsen.

Kanyl. Maj.ts proposition nr 242.

181 I skrivelse till byggnadsstyrelsen den 25 juli 1938 bär länsstyrelsen avgivit yttrande över sistnämnda förslag och därvid överlämnat från överlantmätaren, länsarkitekten, vägingenjören och landsfogden i länet infordrade yttranden. Länsstyrelsen har därvid anfört bland annat:

Av de avgivna yttrandena framginge, att överlantmätaren och landsfogden icke hade några erinringar att framställa mot förslaget, att vägingenjören hemställt örn inrättande av ett förvaringsrum för avvägningsinstrument m. m. samt att länsarkitekten framhållit behovet av en balkong för ljuskopiering, utrymme för materialprover, kapprum och toalettrum m. m. Vidare hade på grund av otillräckligheten av länsstyrelsens — särskilt landskansliets — arbetslokaler undersökning verkställts rörande möjligheten att i den ifrågasatta nybyggnaden bereda lokaler för någon del av landskansliets personal. Därvid hade emellertid befunnits, att endast försvarsassistenten utan olägenhet kunde placeras i den nya byggnaden. Länsstyrelsen hade därför uppdragit åt länsarkitekten att utarbeta .särskilda skisser till nybyggnaden, upptagande såväl de av länsarkitekten och vägingenjören föreslagna anordningarna som särskild lokal för försvarsassistenten. Med överlämnande av dessa skisser jämte tillhörande promemoria finge länsstyrelsen förorda hänsynstagande till de av länsarkitekten och vägingenjören framställda önskemålen samt framhålla, att garderober och toalettutrymmen borde beredas inom vart och ett av de olika kontoren inom nybyggnaden, ävensom hemställa, att i nybyggnaden måtte, på sätt länsarkitekten skisserat, beredas lokal för försvarsassistenten.

De i länsstyrelsens skrivelse omnämnda skisserna med den därtill hörande promemorian finnas fogade vid byggnadsstyrelsens ifrågavarande framställning.

I skrivelse till byggnadsstyrelsen den 17 augusti 1938 har lantmäterlstyrelsen förklarat sig i huvudsak biträda det av länsstyrelsen framlagda förslaget.

Byggnadsstyrelsen anför, att styrelsen för sin del icke hade något att erinra mot det på länsstyrelsens uppdrag sålunda uppgjorda byggnadsförslaget, vilket enligt byggnadsstyrelsens åsikt syntes lösa förevarande lokalfråga på ett tillfredsställande sätt.

Örn förslagets innebörd anför byggnadsstyrelsen:

Förslaget ansluter sig i huvudsak till av styrelsen tidigare upprättade skissförslag, dock alt byggnaden enligt det nu föreliggande förslaget, med hänsyn till de framställda ökade kraven på lokalutrymmen, gjorts något större än vad styrelsen avsett. Byggnaden skulle enligt förslaget uppföras i tomtlinjen mot Norra gatan och upptaga kvarteret Palmens hela bredd mellan Residensgatan och Hamngatan samt omfatta två våningar jämte inredd källarvåning. Till källarvåningen skulle förläggas arkivutrymmen för länsstyrelsen och lantmäterikontoret ävensom pannrum m. m. Lantmäterikontoret skulle i övrigt förläggas till bottenvåningen, där även rum för försvarsassistenten skulle anordnas. I våningen 1 trappa upp skulle beredas lokaler för landsfogden, länsarkitektkonföret samt vägingenjörskontoret, varjämte en vaktmästarebostad här skulle inredas.

Kostnaderna för det nu förordade byggnadsföretaget skulle enligt en av byggnadsstyrelsen verkställd beräkning belöpa sig till 415,000 kronor och således med 160,000 kronor överstiga de tidigare beräknade kostnaderna, ökningen av kostnaderna hänför sig, enligt vad byggnadsstyrelsen meddelar, till

182 Kunql. Maj.ts proposition nr 242.

inträffad prisstegring och till den ökning av byggnadens volym, som framställda krav på större utrymme medfört.

'kill nämnda kostnadssumma a 415,000 kronor, i vilken icke inginge kostnader för hyllinredning i arkivlokalerna, borde, anför styrelsen, läggas det belopp å 20,000 kronor, som staden enligt vad förut meddelats begärde i ersättning för kostnader för bortflyttning och återuppförande av på ifrågavarande tomtområde inom kvarteret Palmen befintliga förrådsbyggnader m. m. De sammanlagda kostnaderna för den föreslagna byggnaden skulle alltså uppgå till 435,000 kronor. Av det sålunda erforderliga beloppet syntes lämpligen 200,000 kronor böra anvisas för budgetåret 1939/40 samt återstoden eller

235,000 kronor för budgetåret 1940/41.

Under åberopande av vad sålunda anförts har byggnadsstyrelsen hemställt, alt Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att till förvärv av förenämnda tomtområde i kvarteret Palmen i Vänersborg samt till uppförande därå av en nybyggnad för lantmäterikontoret i Älvsborgs län m. m. för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 200,000 kronor.

Med skrivelse den 8 november 1938 har byggnadsstyrelsen överlämnat en angående norra delen av tomten nr 1 i kvarteret Palmen av drätselkammaren i Vänersborg upprättad överlåtelsehandling. Enligt densamma överlåtes tomtdelen till kronan på villkor, bland andra, att kronan åtager sig att å tomten låta uppföra en förvaltningsbyggnad och att kronan till staden vid tillträdet av tomten erlägger 20,000 kronor. Staden har förbehållit sig återköpsrätt till tomten, därest kronan skulle vilja avyttra tomtdelen. Den del av tomten, som icke överlåtes till kronan, har staden förbundit sig att reservera för kronans räkning för en framtida tillbyggnad till förvaltningsbyggnaden eller en nybyggnad, därvid tomtdelen skall av kronan förvärvas mot en köpeskilling ej understigande 25,000 kronor och på villkor i övrigt, varom överenskommelse kan träffas mellan kronan och staden. För detta ändamål har staden förbundit sig att under 5 år från den dag, då kontraktet underskrivits å kronans vägnar, icke avyttra området till annan än kronan. Efter förloppet av nämnda 5 år äger staden icke avyttra området utan att först hembjuda detsamma till kronan, som därefter skall lämna staden besked, huruvida kronan vill inköpa tomtdelen. Kontraktet gäller under förutsättning, att det godkännes av Kungl. Majit före 1941 års utgång.

Nu ifrågavarande kontrakt har av stadsfullmäktige i Vänersborg godkänts den 13 september 1938.

Deparumnnu- Av den lämnade redogörelsen synes framgå, att lantmäterikontoret i Väehefen. lidsborg, för vilket förhyras sju rum och kök mot en årshyra av 9,600 kronor, är i behov av ökade lokaler. Detta lokalbehov har byggnadsstyrelsen ansett lämpligen böra tillfredsställas genom uppförande för kontoret av en nybyggnad. I denna skulle utrymme jämväl beredas åt landsfogdeexpeditionen samt länsarkitekt- och vägingenjörskontoren, vilka liksom lantmäterikontoret äro inrymda i förhyrda lokaler, för vilka erlägges en sammanlagd årlig hyra av 4,400 kronor. Sedan frågan örn lämplig tomt för nybyggnaden samt olika skissförslag rörande densammas utformande varit föremål för överläggningar

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

mellan byggnadsstyrelsen, länsstyrelsen oell lantmäteristyrelsen, hava dessa myndigheter nu enats om att nybyggnaden borde uppföras å norra delen av den Vänersborgs stad tillhöriga tomten nr 1 i kvarteret Palmen, vilken tomtdel staden förklarat sig villig att för ifrågavarande ändamål överlåta till kronan. Såsom förutsättning för denna överlåtelse har staden uppställt bland annat, att till staden erläggas 20,000 kronor såsom bidrag till de kostnader, staden får vidkännas för flyttning av på tomtmarken befintliga förrådsbyggnader m. m.

Nybyggnaden skulle enligt det nu framlagda förslaget förläggas i tomtlinjen mot Norra gatan och upptaga kvarteret Palmens hela bredd mellan Residensoch Hamngatorna samt uppföras i två våningar jämte källarvåning. Byggnaden skulle innehålla förutom arkivutrymmen och vaktmästarebostad lokaler för, i bottenvåningen lantmäterikontoret och försvarsassistenten samt i våningen en trappa upp landsfogden, länsarkitektkontoret och vägingenjörskonloret.

Kostnaderna för det ifrågasatta byggnadsföretaget har byggnadsstyrelsen beräknat till 435,000 kronor, däri inräknade de 20,000 kronor som skulle erläggas till staden i samband med tomtöverlåtelsen. Då varken nämnda kostnadssumma eller de för byggnadsföretaget uppgjorda skissförslagen, vilka godkänts av de därav berörda myndigheterna, givit mig anledning till erinran, anser jag mig böra biträda det av byggnadsstyrelsen nu framlagda förslaget till nybyggnad för lantmäterikontoret m. m.

Byggnadsstyrelsen har föreslagit, att av det erforderliga beloppet, 435,000 kronor, 200,000 kronor anvisas för nästkommande budgetår och 235,000 kronor för budgetåret 1940/41. Då förevarande arbete utan allt för stora olägenheter torde kunna anstå ännu någon tid, synas medel icke böra för ändamålet anvisas å riksstaten för nästkommande budgetår utan ett förskottsanslag böra upptagas å beredskapsstaten för nämnda budgetår. Samtidigt torde böra av riksdagen utverkas bemyndigande för Kungl. Majit att, därest byggnadsarbetet anses böra igångsättas under nästa budgetår, godkänna den i det föregående omnämnda överlåtelsehandlingen.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels till Nybyggnad för lantmäterikontoret i Vänersborg m. m. å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga ett

förskottsanslag av ...................... kronor 200,000;

dels ock bemyndiga Kungl. Majit att i samband med att nämnda anslag tages i anspråk godkänna den i det föregående omförmälda överlåtelsehandlingen rörande den för nybyggnaden avsedda tomtmarken.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla.

Ur protokollet:

Fredric, lunner man.

lil.

if.li, 'ih- • ;

å ,

u . s { ;* i

lii.»

.i lii; ;n.

■ ; :

.-i -ij: >j

• ' • filif! . : • , ■ i■ ' I. /

i ) i ■ it: '!) i • ' lif * * f, ; ^ • '• '

; ii ii J. i.(jfJS. Jitu:tiri 'lii] **;;£Tj;”irmvtti-j.i m ;<•. .v!

i ■ lif:-;irfbo., .lili a i • : Mi.>\i,„ M ai-, h-wuk

■ ’■ 1!.I i . alf; .

lif <: : M . . ti4f.; w n; ; - ' j .. / M-. . ■ -Mi ‘..ia /i

Tt*.

!’i-V : Åi't

. Ma-

VaM

Mri i ifej 5 1,'M “t*. i !

••lii!!.

Kungl. Majis proposition nr 242■

185 Bilaga 13.

Kapitalinvesteringar.

Ecklesiastikdepartementet.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet d Stockholms slott den 10 mars 1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld, Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Engberg, anmäler härefter under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärenden angående kapitalinvesteringar å beredskapsstaten för budgetåret 1939/40 samt anför därvid följande.

III. Statens allmänna fastighetsfond.

[1.] a. Till- och ombyggnad av landsarkivet i Göteborg. Till detta ändamål upptog 1938 års riksdag å beredskapsstat för innevarande budgetår ett förskottsanslag av 63,000 kronor. Härjämte anvisades å riksstaten under kapitalbudgeten ett reservationsanslag å 3,000 kronor för uppgörande av byggnadsritningar, entreprenadhandlingar och dylikt för ifrågavarande byggnadsföretag. Beträffande den i ämnet verkställda utredningen hänvisas till propositionen nr 275/1938, sid. 245 ff.

Byggnadsstyrelsen har i skrivelse den 22 augusti 1938 anfört bland annat följande:

Byggnadsplaner m. m. vore för närvarande under utarbetande av länsarkitektkontoret i Göteborg.

I skrivelse till byggnadsstyrelsen hade landsarkivarien i Göteborg G. Clemensson erinrat, att han tidigare framhållit den trängande nödvändigheten av att de föreslagna byggnadsarbetena snarast möjligt utfördes. Vidare hade Clemensson, då en förnyad prövning av till- och ombyggnadsförslaget givit

186 Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

vid handen, att ett realiserande av detta alltjämt skulle på bästa möjliga sätt giva landsarkivet behövligt utrymme för expedition och administration, hemställt, att byggnadsstyrelsen ville söka utverka proposition till 1939 års riksdag örn erforderligt anslag för byggnadsarbetets utförande.

Jämväl byggnadsstyrelsen funne det av förhållandena påkallat, att ifrågavarande till- och ombyggnadsarbeten med det snaraste komme till utförande.

Under åberopande härav har byggnadsstyrelsen hemställt, att Kungl. Majit mätte föreslå 1939 års riksdag att å riksstaten för budgetåret 1939/40 överföra det å innevarande budgetårs beredskapsstat för ifrågavarande byggnadsföretag upptagna förskottsanslaget å 63,000 kronor.

Departements- Jag bär icke ansett mig kunna tillstyrka, att anslag till ifrågavarande

CJl

byggnadsföretag anvisas å riksstaten för budgetåret 1939/40. Däremot torde anslag för ändamålet fortfarande böra upptagas å beredskapsstat. Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Till- och ombyggnad av landsarkivet i Göteborg å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga ett förskottsanslag av .............................. kronor 63,000.

[2.] b. Nybyggnad för landsarkiv i Linköping. Frågan örn landsarki vets i Vadstena förflyttning till Linköping samt uppförande därstädes av en byggnad för ändamålet har länge stått på dagordningen. I särskilda skrivelser till Kungl. Majit den 14 maj 1914 och den 4 juni 1915 förklarade sig sålunda stadsfullmäktige i Linköping villiga att, därest nämnda landsarkiv förflyttades till Linköping, till staten med full äganderätt kostnadsfritt upplåta inom staden belägen tomt för en blivande landsarkivbyggnad ävensom lämna visst kontant bidrag till byggnadens uppförande. Jämlikt beslut den 31 december 1918 föranledde emellertid dessa erbjudanden icke någon Kungl. Majits åtgärd. Beslutet innebar dock icke ett principiellt avvisande av tanken på landsarkivets förflyttning till Linköping, utan torde närmast hava grundats därpå att med hänsyn till då rådande kristidsförhållanden tidigare för byggnaden uppgjorda kostnadsförslag icke längre ansågos tillämpliga.

I skrivelse till Kungl. Majit den 28 november 1919 hemställde riksarkivarien dels örn bemyndigande att återupptaga frågan om landsarkivets i Vadstena förflyttning till Linköping och att för detta ändamål träda i förbindelse med stadsfullmäktige i Linköping närmast för att utverka, att stadens ovannämnda anbud förnyades, dels ock örn uppdrag för byggnadsstyrelsen att verkställa ny kostnadsberäkning för uppförande i Linköping av landsarkivbyggnad för Östergötland och Småland. I skrivelsen anfördes bland annat följande:

Landsarkivet i Vadstena hade allt sedan sin tillkomst visat sig föga lyckligt beläget. Av en skrivelsen bifogad tabell över besöksfrekvensen vid samtliga landsarkiv franninge, att landsarkivet i Vadstena vore, ehuru såsom

Kungl. Maj.ts proposition nr 242.

öppnat redan ISSI'.) det äldsta av landsarkiven, det ojämförligt minst besökta. Dess forskarfrekvens uppginge sålunda icke ens till hälften av den vid det först under 1911 öppnade landsarkivet i Göteborg, och den stannade under en tredjedel av forskarfrekvensen vid landsarkiven i Uppsala och Lund. Därvid borde ock uppmärksammas, att besöken i Vadstena till mycket stor del verkställts av en eller två i Vadstena boende personer. Arkivet på sin nuvarande plats tjänade sålunda såsom forskningsanstalt företrädesvis endast denna relativt lilla ort, och den bygdeforskning rörande kulturella och andra förhållanden inom samtliga de län, vilkas arkivalier det insamlade, som det skulle vara arkivets uppgift att uppamma och främja, hade i mycken liten grad kunnat utnyttja detsamma. Anledningar härtill vore både ortens relativa ringhet och långsamma kommunikationer. Kretsen av på platsen boende forskare bleve nödvändigtvis begränsad. Avsaknaden av varje större bibliotek verkade jämväl hinderlig! på forskningsarbetet, och svårigheter uppstode likaledes för arkivpersonalens rekrytering. Därtill komme, alt järnvägsförbindelserna vore skäligen obekväma. Landsarkivets samlingar komme under sådana förhållanden att ligga tämligen outnyttjade, ehuru de för arkivområdets historia i olika hänseenden vore av samma vikt som de övriga landsarkivens samlingar för deras arkivområden.

Känslan av Vadstenas olämplighet såsom plats för landsarkiv hade också upprepade gånger tagit sig uttryck. Att orten från början valts, hade berott på befintligheten därstädes av det gamla slottet, som i det dåvarande mellersta landsarkivdistriktet — Östergötland, Västergötland, Bohuslän, Värmland, Närke och Södermanland — hade ansetts hava ett centralt läge. Men redan inom kort och särskilt då det blev fråga om att ditföra arkivalier från landskapen väster örn Vättern hade inom dessa landskap starka invändningar framträtt mot transporterande av deras arkivmaterial till en ort med så obekväma förbindelser som Vadstena; och dessa strävanden hade som bekant omsider vunnit framgång genom upprättande för västra Sverige av landsarkivet i Göteborg. Efter i samband härmed verkställd omreglering av landsarkivdistrikten omfattade Vadstena landsarkivområde numera Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs och Kalmar län, ett område, inom vilket Vadstena icke- ens innehade det relativt centrala läge, som det kunde sägas äga inom det tidigare mellersta arkivdistriktet.

En förflyttning av arkivet till Linköping skulle ur nu berörda synpunkter för de intressen, som med detsamma vore förknippade, självfallet medföra synnerliga fördelar. Redan läget bleve inom arkivdistriktet vida centralare och bekvämare. Vad dess Östgötadel beträffade behövde detta ej närmare utvecklas. Linköping vore beläget i landskapets centrum och stöde med flera olika järnvägar, däribland östra stambanan, i goda förbindelser med alla dess delar. Men även arkivdistriktets smålandsdelar ägde kortare, snabbare och bekvämare förbindelser med Linköping än med Vadstena. Möjligheterna att från olika delar av distriktet verkställa forskningsbesök vid arkivet skulle alltså väsentligt underlättas.

Därtill komme Linköpings egen ställning såsom forskningsort. Av ålder ett kulturellt centrum i Östergötland ägde staden av högre bildningsanstalter både högre allmänt läroverk och folkskoleseminarium, inom vilkas lärarpersonal och högre elevkårer forskningsintressen kunde förefinnas och uppammas. Där funnes vidare det betydande stifts- och läroverksbiblioteket, sorn jämväl innchölle en dyrbar och intressant handskriftssamling och vars tillvaro på orten .skulle väsentligt utfylla den i Vadstena rådande bristen på bokligt forskningsmaterial till hjälp och komplettering vid arkivstudierna. Där funnes ytterligare domkapitlets stora och värdefulla arkiv, som för forskningar rörande de olika församlingarna inom stiftet med deras kyrko- oell

188 Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

skolväsen bildade ett nödvändigt komplement till de i landsarkivet befintliga församlingsarkiven och som eventuellt för äldre delar kunde deponeras i landsarkivet på samma sätt som skett med domkapitelsarkiven i Uppsala, Lund och Göteborg. Där funnes länsstyrelsen, som skulle hava gagn av närmare tillgång till länets äldre arkivalier. Överhuvud vore orten ett naturligt centrum för forskningsintressen i Östergötland och kunde självfallet uppvisa en långt större krets av forskningsintresserade än Vadstena, likasom den också tätare än Vadstena besöktes av sådana från andra orter. Ett landsarkivs ändamål att tjäna och främja forskningen skulle ett landsarkiv i Linköping därför i långt högre grad kunna fylla än Vadstenaarkivet nu kunde det

Härtill komme även den viktiga omständigheten, att landsarkivet i Vadstena för närvarande vore så fullt, att dess lokaler praktiskt taget icke rymde några ytterligare accessioner.

Ovanberörda framställning tiilstyrktes av byggnadsstyrelsen i utlåtande den 11 mars 1920. Något beslut i ärendet fattades emellertid icke av Kungl. Maj:t, enär frågan i viss mån kom i annat läge genom dess sammanförande med den jämväl aktuella frågan örn nya lokaler för lantmäterikontoret i Östergötlands län.

I utlåtande lill Kungl. Majit den 1 november 1920 över ett av lantmäteristyrelsen framlagt förslag örn uppförande av nybyggnad för nämnda lantmäterikontor framhöll byggnadsstyrelsen, att förevarande båda byggnadsfrågor syntes vara till sin art så besläktade och rent tekniskt sett fordrande så likartade lösningar, att ett sammanförande av dem vore synnerligen önskvärt. Styrelsen anhöll örn uppdrag att verkställa nödig utredning rörande uppförande i Linköping av en byggnad, avsedd att inrymma lokaler för såväl landsarkiv som lantmäterikontoret i Östergötlands län. Riksarkivet tillstyrkte i utlåtande den 3 januari 1922 byggnadsstyrelsens berörda förslag. Sedan byggnadsstyrelsen i skrivelse den 27 september 1923 upprepat sin hemställan, anbefallde Kungl. Maj.t genom beslut den 3 oktober 1924 byggnadsstyrelsen att i samråd med riksarkivet och lantmäteristyrelsen verkställa utredning rörande det för statsverket förmånligaste sättet för beredande av tillfredsställande lokaler i Linköping för landsarkiv samt ovannämnda lantmäterikontor ävensom att till Kungl. Majit inkomma med det eller de förslag, vartill utredningen kunde giva anledning. Något dylikt förslag avlämnades emellertid icke, emedan frågan örn anordnande av landsarkiv i Linköping för det dåvarande icke ansågs aktuell. Lantmäterikontorets lokalfråga ordnades tills vidare provisoriskt.

I skrivelse till Kungl. Majit den 17 januari 1935 anhöll byggnadsstyrelsen efter hemställan av riksarkivet om anvisande av medel för verkställande av förnyad utredning rörande gemensam nybyggnad i Linköping för landsarkivet i Vadstena och lantmäterikontoret i Östergötlands län. Genom beslut den 8 februari 1935 bemyndigade Kungl. Majit byggnadsstyrelsen att för verkställande av ifrågavarande utredning taga i anspråk ett belopp av högst

2,000 kronor från sjätte huvudtitelns extra reservationsanslag till utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag.

Kungl. Maj.ts proposition nr 242.

1 .skrivelse till Kungl. Majit den 11 januari 1939 anmälde byggnadsstyrelsen, att förslag uppgjorts till två friliggande byggnader, den ena för landsarkivet och den andra för lantmäterikontoret, avsedda att förläggas till ett område norr om Konsistoriegatan inom samma kvarter som en av Linköpings stad uppförd ny museibyggnad. Samtidigt meddelade styrelsen, att under hand framförts tanken att förlägga det nya lantmäterikontoret till området närmast sydväst örn Linköpings slott samt där skapa möjligheter för tillgodoseende även av länsstyrelsens under tiden ökade lokalbehov. Vidare meddelade styrelsen, att riksarkivet i skrivelse den 13 juli 1937 framhållit, att landsarkivet vore mest betjänt av att ensamt få disponera hela det för lantmäterikontoret och landsarkivet enligt ovannämnda preliminära förslag avsedda området, ävensom att styrelsen under närmaste tiden komme att framlägga förslag till nybyggnad för landsarkivet inom berörda kvarter.

I nyssnämnda skrivelse till byggnadsstyrelsen den 13 juli 1937 anförde riksarkivet bland annat följande:

Riksarkivet konstaterade i första rummet, att tanken på en gemensam byggnad för ett nytt landsarkiv i Linköping och lantmäterikontoret därstädes uppenbarligen icke läte sig realisera. Riksarkivet betonade för sin del, att en dylik lokal gemenskap, hur tilltalande den än ur vissa synpunkter kunde te sig, dock skulle ha sin tydliga begränsning i fråga örn praktiskt värde. Det lokala sambandet skulle blott gälla lantmäterikontoret i Linköping. Det lika värderika och sannolikt till den sammanlagda kvantiteten vida mer omfattande arkivmaterial, som förvarades vid de övriga lantmäterikontoren inom ifrågavarande landsarkivdistrikt, skulle ju alltjämt förvaras vid dessa kontor och sålunda helt falla utanför berörda lokala samband. Sedan det nu befunnits, att en för det blivande landsarkivet och lantmäterikontoret i Östergötlands län gemensam byggnad ej borde ifrågakomma, hade landsarkivet knappast något mera uppfordrande intresse av att ligga i ett slags geografisk närhet till detta lantmäterikontor.

1 skrivelse den 7 februari 1939 har byggnadsstyrelsen framlagt förslag rörande nybyggnad för landsarkiv i Linköping. Vid skrivelsen äro fogade dels situationsplan, utvisande den föreslagna byggnadens läge, dels ock nio av arkitekterna Ahrbom och Lindahl uppgjorda, av riksarkivarien godkända ritningar. I skrivelsen har byggnadsstyrelsen anfört följande:

Enligt det uppgjorda förslaget skulle landsarkivets nybyggnad förläggas i hörnet av Östgöta- och Konsistoriegatorna i enlighet med ovanberörda situationsplan. Det för landsarkivet avsedda markområdet hade stadsfullmäktige enligt beslut den 31 januari 1939 förklarat sig villiga att kostnadsfritt upplåta till staten för uppförande av landsarkivbyggnad. Stadsfullmäktige hade vidare förklarat sig villiga att till staten såsom bidrag till kostnaderna för byggnadens uppförande överlämna ett kontant belopp av 75,000 kronor, varvid stadsfullmäktige dock såsom ett önskemål uttalat, att inom landsarkivet måtte utan kostnad för staden för all framtid upplåtas lokaler för stations egna arkivalier.

Enligt vad Linköpings stads sekreterare och ombudsman under hand meddelat innebure stadsfullmäktiges ovannämnda beslut i tomtfrågan, att staden .skulle med äganderätt till staten överlåta ifrågavarande område. Det torde

190 Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

få ankomma på byggnadsstyrelsen att efter uppdrag av Kungl. Majit träffa avtal med staden om överlåtelse av området.

Byggnaden vore uppdelad i två flyglar, av vilka den, som skulle förläggas utefter Östgötagatan, inrymde arkivlokaler i fem våningar samt källare och den andra flygeln arbetslokaler och en bostad i två våningar samt källare.

Arkivplanerna vore genomgående lika och innehölle en arkivsal samt ett mindre arbetsrum. Våningarna stöde i förbindelse med varandra medelst såväl trappa som hiss. Förutom arkivlokaler inrymdes i byggnaden följande lokaler, nämligen i källaren: pannrum, förråd, tvättstuga och torkrum; i bottenvåningen: vaktmästarbostad örn två rum och kök, lokaler för upppackning, emballage, cyklar, desinfektionsrum, mörkrum, materialrum. torkrum, bokbinderi, fotoateljé och lunchrum samt i övre våningen av den lägre flygeln: expeditioner, skrivrum, vaktrum, forskarsal, bibliotek, kartrum, tre rum för amanuenser, rum för arkivarie och lunchrum.

Utöver vad som av ritningarna framginge vore avsikten att i källaren inreda gasskyddsrum.

Kostnaderna för ifrågavarande byggnad hade inom styrelsen beräknats på följande sätt:

Byggnadsarbeten:

Arkivbyggnaden...................... kronor 270,000

Tjäns telokaler ...................... » 165,000

Gasskyddsrum för personal (förslagsvis) » 20,000

Arkivinredning ...................... » 60,000

Konstnärlig utsmyckning.............. >>___5,000 kronor 520,000

Värme, vatten och sanitetstekniska installationer ........ » 70,000

Elektriska ledningar för kraft-, belysnings- och svagström . . » 27,000

Elektrisk hiss ...................................... » 12,000

Yttre arbeten å tomtområdet .......................... » 3,500

Ritningar, kontroll och administration samt oförutsedda utgifter ............................................ » 62,500

Summa kronor 695.000.

Med hänsyn till alt stadsfullmäktige förklarat sig villiga att för byggnadens uppförande till staten överlämna 75,000 kronor, skulle således av statsmedel erfordras (695,000 — 75,000 =) 620,000 kronor.

Då landsarkivets nuvarande hyllbestånd vore i det närmaste utnyttjat och då landsarkivet under år 1941 hade att mottaga nya tioårsleveranser av arkivalier, vöre behovet av nya lokaler trängande.

På grund av vad sålunda anförts har byggnadsstyrelsen hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå 1939 års riksdag att till nytt landsarkiv i Linköping för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 620,000 kronor.

Departements- De av landsarkivet i Vadstena disponerade lokalerna i Vadstena slott äro, chefen. s^som jag yjj besök å platsen kunnat konstatera, mindre tillfredsställande ur olika synpunkter. Sålunda kan framhållas, att landsarkivets hyllinredning utgöres av tjocka trähyllor, vilka vila på golv av trä, lagda på de gamla träbjälkarna. Hela takresningen såväl över arkivlokalerna som slottet i övrigt utgöres av en kraftig trästomme. Det behöver knappast påpekas, hur

Kungl. Maj:ls proposition nr 242.

olämplig en dylik träinredning i ett arkiv är i brandskyddsavseende. Lokalerna äro jämväl i övrigt otidsenliga samt otillräckliga för sitt ändamål.

Enligt min mening är det så gott som uteslutet att bereda landsarkivet utvidgade och förbättrade lokaler inom Vadstena slott. En ombyggnad av slottet för att göra detsamma fullt användbart såsom arkivlokal skulle kunna förvanska slottets ursprungliga stil och inredning, vilket ur kultursynpunkt vore beklagligt. Dessutom torde en dylik omändring och modernisering av byggnaden draga mycket stora kostnader. Under sådana förhållanden och då enligt vad i det föregående framhållits Vadstena icke torde vara någon lämplig förläggningsplats för ett landsarkiv, synes mig en förflyttning av landsarkivet till annan ort utgöra den bästa lösningen av dess lokalfråga. En dylik förflyttning har också varit ifrågasatt sedan flera år tillbaka, varvid man närmast tänkt sig en förflyttning till Linköping. I omförmälda skrivelse den 28 november 1919 utvecklade dåvarande riksarkivarie!! närmare de skäl, som enligt hans mening talade fölen förflyttning av landsarkivet till sistnämnda stad. De sålunda anförda skälen synas mig fortfarande äga giltighet. Härtill kommer, att genom Linköpings stads erbjudande att dels kostnadsfritt upplåta tomt för den nya landsarkivbyggnaden, dels ock lämna ett kontant bidrag av 75,000 kronor till byggnadens uppförande statens kostnader för ordnandet av landsarkivets lokalfråga kunna avsevärt nedbringas.

Enligt det av byggnadsstyrelsen framlagda förslaget skulle nybyggnaden för landsarkivet uppföras å ett i hörnet av Östgöta- och Konsistoriegatorna i Linköping beläget tomtområde. Den i det föregående omnämnda tanken på en gemensam byggnad för landsarkivet och lantmäterikontoret i Östergötlands län har övergivits, enär en dylik lösning under utredningens gång visat sig mindre lämplig. 1 detta avseende har jag samrått med chefen för jordbruksdepartementet.

Kostnaderna för det ifrågasätta byggnadsföretaget hava beräknats lill

695.000 kronor, varav för konstnärlig utsmyckning 5,000 kronor. Då Linköpings stad enligt vad nyss nämnts erbjudit sig att bidraga med 75,000 kronor, skulle alltså erfordras ett anslag av statsmedel å 620,000 kronor. Då varken nämnda kostnadssumma eller de för byggnadsföretaget uppgjorda ritningarna, vilka godkänts av riksarkivet, givit mig anledning till erinran, anser jag mig böra biträda det framlagda förslaget örn uppförande av en särskild nybyggnad för landsarkiv i Linköping.

Det synes mig lämpligt, att för ifrågavarande byggnad ett belopp av

330.000 kronor uppföres å beredskapsstaten för budgetåret 1939/40. Medel till konstnärlig utsmyckning torde icke behöva nu upptagas.

Vad beträffar upplåtelsen av tomt för ifrågavarande nybyggnad, torde del lä ankomma på Kungl. Majit att å kronans vägnar besluta örn de närmare villkoren för mottagande av den av Linköpings stad erbjudna tomten, varvid det torde få uppdragas åt byggnadsstyrelsen att efter samråd nied riksarkivet föra de för ändamålet erforderliga förhandlingarna med stadens vederbörande myndigheter. Jag har intet alt erinra emot att i enlighet med del

192 Kungl. Majlis proposition nr 242.

av Linköpings stad uttalade önskemålet lokaler för stadens egna arkivalier upplåtas inom nybyggnaden utan kostnad för staden. Dock förutsätter jag härvid, att så skall ske endast i den mån landsarkivet härigenom ej åsamkas utrymmessvårigheter.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels besluta, att nybyggnad för landsarkiv må i huvudsaklig överensstämmelse med det av mig förordade förslaget uppföras i Linköping, dock allenast under de för beredskapsslaten gällande förutsättningarna samt under villkor tillika, att för ändamålet lämplig tomt av staden utan förbehåll och utan kostnad för statsverket överlåtes till kronan ävensom att staden lämnar ett bidrag av 75,000 kronor till byggnadens uppförande;

dels ock till Nybyggnad för landsarkiv i Linköping å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga ett förskottsanslag av .............................. kronor 330,000.

[3.] c. Om- och nybyggnadsarbeten för nationalmuseum. Genom beslut den 15 november 1935 förordnade Kungl. Majit om utredning genom byggnadsstyrelsens försorg av de spörsmål, som kunde uppkomma i samband med att statens historiska museums lokaler i nationalmuseibyggnaden bleve disponibla för annat ändamål.

I skrivelse den 13 december 1938 har byggnadsstyrelsen hemställt om anvisande för budgetåret 1939/40 av ett anslag å 400,000 kronor för byggnadsoch ändringsarbeten inom nationalmuseibyggnaden. Vid skrivelsen äro fogade dels fem av arkitekten Ture Ryberg upprättade, med alternativ 2 betecknade ritningar, dels ock ett å 700,000 kronor slutande kostnadsförslag beträffande ifrågavarande byggnadsarbeten. Styrelsen anför:

Sedan förenämnda utredning, som på byggnadsstyrelsens uppdrag verkställts av arkitekten Ture Ryberg, numera slutförts, finge byggnadsstyrelsen, med förmälan att historiska museet kunde väntas utrymma sina nuvarande, lill nationalmuseibyggnaden förlagda lokaler i deras helhet under loppet av budgetåret 1939/40, framlägga resultatet av berörda utredning.

Vid denna utredning hade uppgiften varit att söka i möjligaste mån bereda nationalmuseum utvidgade och förbättrade lokaler inom museibyggnaden. Sedan Ryberg i samråd med chefen för nationalmuseum upprättat alternativa utredningsförslag till ändrad disposition av vissa delar av byggnaden samt därav betingade ändrings- och tillbyggnadsarbeten, hade Ryberg till styrelsen inkommit med å nämnda ritningar framställt förslag i frågan. Detta förslag avsåge ett tillgodoseende av följande för museet särskilt trängande lokalbehov, nämligen utvidgade lokaler för avdelningen för konsthantverk och avdelningen för östasiatisk konst, utvidgade lokaler för studiesamlingar, bibliotek och bildarkiv, lokal för den ryska ikonsamlingen samt yt-

Kungl. Majlis proposition nr 242.

terligare tjänsterum. Härjämte skulle enligt förslaget genom överbyggnad av byggnadens båda gårdar erliållas en föreläsningssal, en sal för tillfälliga utställningar samt erforderliga förråds- och uppackningslokaler.

Till bottenvåningens entréhall skulle förläggas biljettförsäljning och fotografiförsäljning. Mittpartiet av historiska museets nuvarande utställningslokaler skulle i huvudsak disponeras såsom en central hall med tillhörande garderobs- och toalettutrymmen. Denna hall, vars golv skulle något höjas, stöde i förbindelse dels med föreläsningssalen, som skulle anordnas inom det östra gårdsutrymmet, och dels med salen för tillfälliga utställningar, förlagd till det västra gårdsutrymmet. Invid och under sistnämnda sal ävensom under viss del av föreläsningssalen skulle anordnas förråds- och uppackningslokaler. Den västra och norra delen av bottenvåningen upptoges av dels lokaler för gravyrsamlingen, vilken för närvarande vore inrymd i våningen 1 trappa upp, dels lokal för den ryska ikonsamlingen, dels lokaler för studiesamlingen av målningar, dels ock en vaktmästarbostad. I den södra och östra delen av bottenvåningen skulle anordnas nya bibliotekslokaler med entresolering samt lokaler för bildarkiv och porträttarkiv jämte studiesal. Härjämte skulle där erhållas en del tjänsterum. En hiss skulle från den centrala hallen anordnas till de övre våningarna.

I våningen 1 trappa upp skulle avdelningen för konsthantverk enligt förslaget disponera, förutom sina nuvarande lokaler, en del av de lokaler, som för närvarande disponerades av avdelningen för östasiatisk konst och av gravyrsamlingen. Återstående del av gravyrsamlingens nuvarande lokal samt lokalen för tillfälliga utställningar skulle disponeras av avdelningen för östasiatisk konst. I denna våning skulle i stor utsträckning nya monteranordningar komma till utförande.

Inom våningen 2 trappor upp skulle inga ändringar vidtagas.

Enligt det sålunda föreliggande förslaget skulle nationalmusei aktuella lokalbehov bliva tillgodosedda, utan att en framdeles eventuellt önskvärd uppdelning eller utbrytning av någon eller några avdelningar inom museet skulle föregripas. Förslaget innebure jämväl en ur arkitektoniska och byggnadstekniska synpunkter lämplig lösning av föreliggande fråga. Chefen för nationalmuseum hade tillstyrkt förslaget med viss detaljändring med avseende å dispositionen av det utrymme i bottenvåningen, som enligt förslaget skulle tagas i anspråk för studiesamlingen av målningar. Vidare hade riksantikvarieämbetet i infordrat yttrande förklarat sig icke hava något att ur antikvarisk synpunkt erinra beträffande förslaget.

Enligt kostnadsberäkningen skulle kostnaderna för genomförandet av de i det föreliggande förslaget avsedda byggnads- och inredningsarbetena uppgå till sammanlagt 700,000 kronor, av vilket belopp 400,000 kronor lämpligen syntes böra vara tillgängliga under budgetåret 1939/40.

Med skrivelse den 24 januari 1939 bar byggnadsstyrelsen till Kungl. Majit överlämnat ett å ritning åskådliggjort förslag rörande anordnande inom nationalmuseibyggnaden av luftskyddsrum för vid museet anställd personal samt för särskilt värdefulla konstverk. Kostnaderna för dessa arbeten hava av styrelsen beräknats till 60,000 kronor.

Över sistberörda förslag bar chefen för nationalmuseum den 6 februari 1939 avgivit utlåtande och därvid anfört bland annat följande:

Inom nationalmuseet hade under heisten 1938 verkställts en klassificering av museets bestånd av konstföremål i tre olika grupper, varvid till den första

Bihang lill riksdagens protokoll 1930. I sami. Nr 242. 11

194 Kungl. Maj.ts proposition nr 242.

Departements-

chefen.

gruppen hänförts de föremål, av synnerligen högt värde, som kunde betecknas som omistliga och åt vilka man vid krig eller krigsfara i första hand borde bereda skydd.

Den andra gruppen innehölle föremål som, utan att kunna betecknas som omistliga, likväl med hänsyn till sin konstnärliga och konsthistoriska betydelse måste räknas till museets centrala bestånd. Den tredje gruppen slutligen omfattade alla de konstverk av mindre unik karaktär, som hjälpte till att utfylla och berika bilden av den konstnärliga utvecklingen, i första hand vad vårt eget land beträffade, på ett sätt som man ej kunde studera den på något annat håll.

Det av byggnadsstyrelsen framlagda förslaget innebure en mycket väsentlig föi del för museet, ity att realiserandet av förslaget skulle bereda museet skyddsutrymmen inom själva museibyggnaden. Det såsom fullträffsäkert skyddsrum angivna utrymmet vore till arealen beräknat så, att därstädes kunde beredas rum för samtliga de till den första gruppen hänförliga museilöremålen. I det nästintill liggande utrymmet, vilket visserligen icke vore fullt bombsäkert men dock gåve ett tämligen gott skydd, skulle den andra gruppen av föremål kunna förvaras, därest tiden icke kunde medgiva denna grupps överförande till någon lämplig plats utanför huvudstaden. Tacknämligt vore givetvis, örn även detta utrymme kunde utföras så, att det bleve fullt bombsäkert, vilket dock givetvis måste medföra viss kostnadsökning.

Den tredje gruppen av föremål vöre avsedd att nedpackas och på lämpligt sätt skyddas i museets källare och andra lokaliteter.

Enligt vad museichefen under hand inhämtat från byggnadsstyrelsen, hade styrelsen vid sin beräkning av kostnaderna för ifrågavarande ändamål räknat med att arbetet skulle utföras i samband med planerade ombyggnadsarbeten i övrigt vid museet. Såsom framginge av bilagd skrivelse från byggnadsstyrelsen, skulle kostnaderna, därest arbetet med skyddsrummen utfördes separat, ökas nied 25,000 kronor till 85,000 kronor.

Museichefen ville understryka det trängande behovet av att de ifrågasatta arbetena komme till utförande snarast möjligt och tillstyrkte därför på det livligaste, att medel för ändamålet ställdes till förfogande.

Nationalmuseet har under flera år lidit av utrymmessvårigheter, vilka inverkat menligt på museets arbetsförhållanden. Genom att statens historiska museum, som nu är inrymt i nationalmuseibyggnaden, under nästa budgetår kan överflyttas till de nya lokalerna å f. d. positionsartilleriets kasernområde i Stockholm, bliva utrymmen i nationalmuseibyggnaden disponibla för nationalmuseets räkning. Det av byggnadsstyrelsen framlagda förslaget till härav påkallade om- och nybyggnadsarbeten för nationalmuseet synes på ett tillfredsställande sätt tillgodose museets behov av utökade och förbättrade lokaler. Byggnadsprogrammet synes vara utformat så, att därigenom icke föregripes ett ställningstagande till frågan om upprättande av ett arkeologiskt museum för medelhavsländerna och främre Orienten, vilket museum avsetts skola inrymma jämväl vissa samlingar, som för närvarande förvaras i nationalmuseet.

Enligt vad av punkt 53 i årets åttonde huvudtitel framgår, kan överflyttningen av statens historiska museum till de nya lokalerna påbörjas först den 1 juli 1939 och kommer att kräva ganska lång tid. Jag har emellertid in-

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

hämtat, att denna omständighet icke utgör hinder för ett påbörjande av byggnadsarbetena redan under budgetåret 1939/40.

Mot de verkställda kostnadsberäkningarna har jag intet att erinra. För byggnadsarbetenas igångsättande anser jag ett belopp av 200,000 kronor vara tillräckligt.

Ifrågavarande byggnadsarbeten böra upptagas å beredskapsstaten för budgetåret 1939/40.

Jag har vidare funnit mig böra förorda jämväl anslag till inredande av bombsäkra skyddsrum för nationalmuseet. Från byggnadsstyrelsen har meddelats, att styrelsen vid beräknandet av kostnaderna för sagda arbeten utgått från att dessa skulle utföras i samband med övriga här omförmälda byggnadsarbeten. Därest skyddsrummen anordnas vid en senare tidpunkt, skulle kostnaderna härför ökas med 25,000 kronor. Med hänsyn till de avsevärda merkostnader, som uppstå, om ifrågavarande skyddsrum anordnas utan samband med byggnadsarbetena i övrigt, anser jag mig icke kunna tillstyrka, att skyddsrummen utföras som fristående byggnadsföretag, utan förordar, att medel för ändamålet beräknas i detta sammanhang.

Å beredskapsstaten för nästkommande budgetår skulle alltså för här ifrågavarande ändamål upptagas ett anslag av (200,000 + 60,000 ==) 260,000 kronor.

Jag hemställer således, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Örn- och nybyggnadsarbeten för nationalmuseum å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga ett förskottsanslag av ........................ kronor 260,000.

[4.] d. Uppförande av en magasinsbyggnad för statens etnografiska museum. Till förevarande ändamål anvisade 1937 års riksdag för budgetåret 1937/38 under rubriken statens allmänna fastighetsfond ett reservationsanslag av 160,000 kronor. Anslaget var avsett att täcka samtliga kostnader för byggnadsföretaget. Då emellertid till följd av sedermera inträffade prisstegringar å material och arbete dessa kostnader beräknades komma att uppgå till ett med 32,000 kronor förhöjt belopp, ansågs det icke lämpligt att igångsätta byggnadsföretaget, förrän riksdagen fått tillfälle att pröva de ändrade anslagskalkylerna. Sedan Kungl. Majit i propositionen nr 275/1938, sid. 248, framlagt förslag i ämnet, upptog 1938 års riksdag å beredskapsstat för innevarande budgetår ett förskottsanslag av 32,000 kronor till uppförande av byggnaden.

Genom beslut den 30 juni 1938 medgav Kungl. Majit, att omförmälda reservationsanslag å 160,000 kronor finge tagas i anspråk för bestridande av kostnader för uppgörande av byggnadsritningar, entreprenadhandlingar och dylikt. Härvid föreskrevs emellertid, att byggnadsstyrelsen icke finge påbörja arbetena med uppförande av byggnaden, förrän Kungl. Majit därtill lämnat tillstånd.

196 Kungl. Maj:ts proposition nr 242-

Departements-

chefen.

Departements-

chefen.

Återstoden av de för ifrågavarande byggnadsföretag erforderliga anslagsmedlen lärer böra fortfarande upptagas å beredskapsstat. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Uppförande av en magasinsbyggnad för statens etnografiska museum å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga ett förskottsanslag av ............ kronor 32,000.

[5.] e. Uppförande av byggnad för medicinsk-kemiska och farmakologiska institutionerna vid universitetet i Uppsala. 1938 års riksdag upptog å beredskapsstat för innevarande budgetår till förevarande ändamål ett förskottsanslag av 125,000 kronor. Härförutom uppfördes å riksstaten under kapitalbudgeten ett reservationsanslag å 75,000 kronor för uppgörande av byggnadsplaner och entreprenadhandlingar m. m. beträffande ifrågavarande å beredskapsstat uppförda byggnadsföretag. En utförlig redogörelse för utredningen i byggnadsfrågan har lämnats i propositionen nr 275/1938, sid. 248 ff. Av nämnda utredning framgår, att de sammanlagda kostnaderna för nybyggnaden beräknats till 1,975,000 kronor, inklusive 25,000 kronor till konstnärlig utsmyckning.

Byggnadsstyrelsen har i skrivelse den 30 augusti 1938 anfört bland annat följande:

Arbetet med upprättande av huvudritningar till ifrågavarande byggnad påginge för närvarande.

De sammanlagda kostnaderna för byggnadsföretaget hade beräknats till

1.975.000 kronor. Med avdrag av det belopp å 75,000 kronor, som å riksstaten för innevarande budgetår anvisats för ändamålet, ävensom det å beredskapsstat upptagna beloppet å 125,000 kronor, skulle alltså för byggnadsföretagets genomförande krävas ytterligare en summa av 1,775,000 kronor.

För den händelse fråga skulle uppstå att igångsätta nämnda byggnadsföretag med, förslagsvis, ingången av nästa budgetår, erfordrades för arbetenas bedrivande under budgetåret en summa av 1,125,000 kronor, och hemställde byggnadsstyrelsen med hänsyn härtill, att Kungl. Majit måtte föreslå 1939 års riksdag att å beredskapsstat för ändamålet upptaga ett ytterligare belopp av 1,000,000 kronor.

I anledning av en av större akademiska konsistoriet i Uppsala gjord framställning örn igångsättande av byggnadsföretaget har kanslern för rikets universitet i skrivelse den 14 oktober 1938 förklarat, att förevarande byggnadsanslag syntes kanslern vara av beskaffenhet att böra så snart som möjligt upptagas i riksstatens kapitalbudget. Kanslern har dock funnit vissa andra byggnadsanslag böra tillerkännas företrädesrätt.

Anslag till ifrågavarande byggnadsföretag torde böra upptagas å beredskapsstaten för budgetåret 1939 40. Jag finner dock icke erforderligt att uppföra hela det av byggnadsstyrelsen föreslagna beloppet. Ett belopp av

400.000 kronor torde vara tillräckligt för ändamålet. Jag hemställer sålunda, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

Kungl. Maj:ts proposition nr 242-

att till Uppförande av byggnad för medicinsk-kemiska och farmakologiska institutionerna vid universitetet i Uppsala å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga ett förskottsanslag av .............................. kronor 400,000.

[6.] f. Fullföljande av universitetsbibliotekets i Uppsala om- och tillbyggnad m. m. Till detta ändamål upptog 1938 års riksdag å beredskapsstat för innevarande budgetår ett förskottsanslag av 185,000 kronor. Därjämte anvisades å riksstaten under kapitalbudgeten ett reservationsanslag av

20.000 kronor för uppgörande av byggnadsplan^ entreprenadhandlingar och dylikt för ifrågavarande byggnadsföretag. Dessa anslag äro avsedda för påbörjande av den tredje och sista etappen av de sedan år 1933 pågående omoch tillbyggnadsarbetena vid universitetsbiblioteket i Uppsala, vilken etapp har till syfte att bereda bättre lokaler för låneexpeditionen och det inre tjänstearbetet. I propositionen nr 275/1938, sid. 255 ff., har lämnats en redogörelse för den i ärendet förebragta utredningen, varav framgår, att kostnaderna beräknats till sammanlagt 410,000 kronor.

I skrivelse den 22 augusti 1938 har byggnadsstyrelsen anfört bland annat:

Arbetet med uppgörandet av byggnadsritningar, entreprenadhandlingar och dylikt för ifrågavarande byggnadsföretag påginge. Då det av flera skäl måste anses angeläget, att nämnda byggnadsarbeten snarast bleve utförda, så att universitetsbibliotekets om- och tillbyggnadsföretag kunde fullbordas enligt tidigare uppgjord plan, torde för byggnadsarbetenas genomförande icke anvisade eller upptagna medel, utgörande (410,000 — 20,000 — 185,000 =)

205.000 kronor, böra anvisas för budgetåret 1939/40.

På grund härav hemställde styrelsen, att Kungl. Majit måtte föreslå 1939 års riksdag att för fullföljandet av arbetena å den tredje ombyggnadsetappen för budgetåret 1939/40 anvisa 205,000 kronor.

Sedan större akademiska konsistoriet i Uppsala hos kanslern för rikets universitet betonat vikten av att byggnadsarbetena igångsattes, har kanslern i skrivelse den 14 oktober 1938 yttrat, att förevarande anslag syntes vara av beskaffenhet att böra så snart som möjligt upptagas i riksstatens kapitalbudget.

Enligt vad jag från byggnadsstyrelsen under hand inhämtat, avser styrel- Departement*. sen med sin framställning, att ett belopp av (205,000 + 185,000 =) 390,000 cAe/enkronor skulle anvisas för nästkommande budgetår, för att byggnadsföretaget skall kunna slutföras under sagda budgetår. Jag finner mig för närvarande icke kunna tillstyrka, att anslag för ändamålet uppföres å riksstaten. Däremot förordar jag, att anslag med 185,000 kronor fortfarande upptages å beredskapsstaten.

Vid anmälan av motsvarande anslagsfråga i propositionen nr 275/1938 yttrade jag att, örn situationen skulle bliva sådan, alt byggnadsarbetena borde påbörjas under budgetåret 1938/39, Kungl. Majit syntes kunna, därest riks-

198 Kungl. Maj.ts proposition nr 242-

dagen icke framställde någon erinran däremot, taga förslagsanslaget till oförutsedda utgifter i anspråk för bestridande av vissa kostnader för provisoriska anordningar m. m. Jag förutsätter, att samma anordning skall, om behov därav befinnes föreligga, kunna vidtagas, ifall byggnadsarbetena igångsättas under budgetåret 1939/40.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen,

att till Fullföljande av universitetsbibliotekets i Uppsala om- och tillbyggnad m. m. å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga ett för skottsanslag av ... . kronor 185,000.

[7.] g. Ändrings- och moderniseringsarbeten i universitetshuset i Uppsala. 1938 års riksdag upptog å beredskapsstat för budgetåret 1938/39 till förevarande ändamål ett förskottsanslag av 155,000 kronor. Härjämte anvisades å riksstaten under kapitalbudgeten till ändrings- och moderniseringsarbeten i universitetshuset i Uppsala ett reservationsanslag av 325,000 kronor, varav 60,000 kronor avsågos för utarbetande av byggnadsritningar m. m. för nämnda å beredskapsstat uppförda byggnadsföretag och återstoden för omläggning av värme- och ventilationssystemet i universitetshuset och i närmare samband därmed stående arbeten. Beträffande den i ämnet verkställda utredningen hänvisas till propositionen nr 275/1938, sid. 260 ff. och riksdagens skrivelse nr 423, sid. 7 f. Av utredningen framgår bland annat, att de kostnader för ifrågavarande arbeten, som ansetts böra täckas genom anslag å kapitalbudgeten, uppskattats till 1,250,000 kronor.

Av nämnda proposition inhämtas, att Kungl. Majit föreslagit, att å riksstaten för budgetåret 1938/39 skulle anvisas allenast omförmälda belopp å

60.000 kronor till utredningsarbeten och att å beredskapsstat skulle upptagas ett förskottsanslag å 420,000 kronor. Riksdagen fann emellertid omläggningen av värme- och ventilationssystemet och i närmare samband därmed stående arbeten vara av så brådskande art, att riksdagen icke ansåg redligt att upptaga medel härför å beredskapsstat utan fann lämpligt att överflytta det belopp å i runt tal 265,000 kronor, som erfordrades för utförandet av ifrågavarande arbeten, från beredskapsstaten till riksstaten. På grund härav bestämde riksdagen berörda riksstatsanslag till (60,000 + 265,000 =)

325.000 kronor och förskottsanslaget till (420,000 — 265,000 =) 155,000 kronor.

Byggnadsstyrelsen har i skrivelse den 22 augusti 1938 gjort framställning om anslag till ifrågavarande ändrings- och moderniseringsarbeten för budgetåret 1939/40. Styrelsen har därvid anfört:

Arbetet med uppgörande av ritningar m. m. vore igångsatt.

Beträffande omläggningen av värmelednings- och ventilationssystemet inom byggnaden ämnade styrelsen så förfara, att för arbetena i fråga erforderliga ytterligare utredningar samt alla för desamma behövliga ritningar och handlingar fullbordades i så god tid, att arbetena på platsen kunde på-

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

börjas under våren 1939 och i allt väsentligt genomföras under sommaren 1939 i uppehållet mellan eldningsperioderna.

Detta betydde, att omfattande arbeten komme att bedrivas inom byggnaden från och med våren 1939. Starka skäl talade för att de i övrigt planerade ändrings- och moderniseringsarbetena för byggnaden successivt fullföljdes i anslutning till nyssnämnda lednings- och med dessa samhörande byggnadsarbeten. Styrelsen ansåge sig härvidlag böra åberopa universitetets drätselnämnds uttalande i dess till Kungl. Maj:t på sin tid överlämnade skrivelse till större akademiska konsistoriet den 8 oktober 1937 om önskvärdheten av att ombyggnaden bleve slutförd inom så kort tid som möjligt, enär arbetena, medan de påginge, naturligen måste komma att verka störande på arbetet inom universitetshuset. Härtill komme, att avbrott i byggnadstiden eller ett uttänjande av densamma medförde väsentliga merkostnader för arbetenas utförande.

Styrelsen ansåge sålunda, att förutom de lednings- och därmed samhörande byggnadsarbeten, rörande vilka beslut om verkställighet redan lämnats, borde ändrings- och moderniseringsarbetena igångsättas omkring den 1 juni 1939, så att samma års uppehåll i undervisningen kunde utnyttjas, och arbetet i sin helhet bedrivas under budgetåren 1939/41 för att enligt plan slutföras under sommaren 1941.

Hittills icke anvisade medel för byggnadsföretaget syntes lämpligen böra fördelas med lika stort belopp på de båda budgetåren. ^

Ifrågavarande belopp syntes böra upptagas å riksstaten, varjämte det å beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptagna förskottsanslaget av 155,000 kronor syntes böra uppföras å riksstaten för budgetåret 1939/40.

Byggnadsstyrelsen hemställde sålunda att Kungl. Majit måtte föreslå 1939 års riksdag att dels å riksstaten för budgetåret 1939/40 överföra det å innevarande budgetårs beredskapsstat upptagna förskottsanslaget av 155,000 kronor för ändrings- och moderniseringsarbeten inom universitetshuset i Uppsala, dels ock för budgetåret 1939/40 för samma ändamål anvisa ett reservationsanslag av 385,000 kronor.

Större akademiska konsistoriet i Uppsala har i skrivelse till kanslern för rikets universitet framhållit vikten av att byggnadsarbetena utfördes. Kanslern har i skrivelse den 14 oktober 1938 yttrat, att ifrågavarande anslag syntes vara av beskaffenhet att böra så snart som möjligt upptagas i riksstatens kapitalbudget.

Jag har icke funnit mig kunna tillstyrka byggnadsstyrelsens förslag omDepartemtnu. anvisande av medel till ifrågavarande byggnadsföretag å riksstaten för nästkommande budgetår. Jag föreslår, att anslag för ändamålet upptages å beredskapsstatcn för budgetåret 1939/40, och har icke något att erinra mot att detta anslag bestämmes till (385,000 + 155,000 =) 540,000 kronor.

Jag hemställer således, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Ändrings- och moderniseringsarbeten i universitetshuset i Uppsala å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga ett förskottsanslag av................kronor 540,000.

200 Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

[8.] h. Uppförande av byggnad för meteorologiska institutionen vid universitetet i Uppsala. 1938 års riksdag upptog å beredskapsstat för innevarande budgetår till uppförande av byggnad för meteorologiska institutionen vid universitetet i Uppsala ett förskoltsanslag av 74,000 kronor. Härförutom anvisades å riksstaten under kapitalbudgeten ett reservationsanslag å

7,000 kronor för uppgörande av entreprenadhandlingar och dylikt för nämnda å beredskapsstaten uppförda byggnadsföretag. Anslagen äro avsedda att täcka kostnaderna för uppförande å en universitetet tillhörig tomt utanför Uppsala av ett nytt meteorologiskt observatorium i stället för det nuvarande, som av olika skäl ansetts otillfredsställande. En utförlig redogörelse för meteorologiska institutionens byggnadsfrågor har lämnats i propositionen nr 275/1938, sid. 266 ff. Av denna redogörelse framgår bland annat, att byggnadsarbetena uppdelats i två etapper. Den första byggnadsetappen skulle omfatta förenämnda nybyggnad. Till den andra byggnadsetappen har hänförts om- och tillbyggnad av själva institutionsbyggnaden.

Sedan större akademiska konsistoriet i Uppsala hos kanslern för rikets universitet hemställt om utverkande av proposition till 1939 års riksdag i syfte att omförmälda anslag å 74,000 kronor måtte bliva omedelbart tillgängligt för därmed avsett ändamål, har kanslern i skrivelse den 14 oktober 1938 förklarat, att nämnda anslag syntes vara av beskaffenhet att böra så snart som möjligt upptagas i riksstatens kapitalbudget.

I skrivelse den 14 oktober 1938 har kanslern, i anledning av en av större konsistoriet i ämnet gjord framställning, hemställt jämväl om anslag till omoch tillbyggnad av institutionsbyggnaden.

Byggnadsstyrelsen har i utlåtande den 14 februari 1939 anfört bland annat följande:

De i förevarande framställning avsedda örn- och tillbyggnadsarbetena hade av konsistoriet beräknats draga en kostnad av 172,000 kronor. Enligt en inom byggnadsstyrelsen nu verkställd kostnadsberäkning syntes denna kostnadssumma med hänsyn till vissa inträdda prisstegringar böra höjas till 175,600 kronor.

I den av byggnadsstyrelsen med skrivelse den 24 maj 1938 framlagda byggnadsplan för Uppsala universitet hade styrelsen även berört meteorologiska institutionens lokalfråga och därvid framhållit, att styrelsen visserligen tidigare tillstyrkt föreliggande förslag till örn- och tillbyggnad av de nuvarande institutionslokalerna, men att styrelsen dock ville ifrågasätta, örn det icke vore mer framsynt, att i stället en helt ny institutionsbyggnad uppfördes på det område, som styrelsen i byggnadsplanen föreslagit såsom reserverat för universitetets naturvetenskapliga institutioner, nämligen det av universitetet för närvarande icke utnyttjade området söder om botaniska trädgården mellan Stockholmsvägen och Villagatan.

Byggnadsstyrelsen hade låtit verkställa en överslagsberäkning av kostnaderna för en ny institutionsbyggnad med samma lokalutrymme som den nuvarande institutionsbyggnaden skulle omfatta efter den föreslagna örn- och tillbyggnaden, och hade det därvid visat sig, att en dylik nybyggnad skulle draga en kostnad av omkring 192,000 kronor eller endast omkring 16,000 kronor mer än den föreslagna om- och tillbyggnaden. Därest hänsyn jämväl

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

toges till det värde den nuvarande institutionsbyggnaden hade i befintligt skick samt kostnaderna för förhyrning av lokaler för institutionen under den tid om- och tillbyggnadsarbetena skulle pågå, syntes det ställa sig ekonomiskt fördelaktigare att på annan plats uppföra en ny institutionsbyggnad.

Under sådana förhållanden syntes det böra övervägas, huruvida icke den meteorologiska institutionens lokalfråga lämpligen borde lösas genom en nybyggnad, inom vilken givetvis institutionens lokalbehov skulle kunna tillgodoses på ett långt mera rationellt sätt än genom om- och tillbyggnad av den nuvarande institutionsbyggnaden.

Med hänsyn till vad sålunda anförts men utan att vilja, innan en närmare utredning i nybyggnadsfrågan verkställts, taga någon definitiv ställning till denna fråga, ansåge sig byggnadsstyrelsen böra föreslå, att å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptoges ett belopp av 192,000 kronor för byggnadsarbeten för meteorologiska institutionen vid Uppsala universitet.

Jag anser mig för närvarande icke kunna tillstyrka, att medel till föreva-Departementsrande nybyggnad för ett meteorologiskt observatorium anvisas å riksstaten, chefen. men förordar, att anslag för ändamålet med oförändrat belopp upptages å beredskapsstaten för nästa budgetår.

Vad det framlagda förslaget angående örn- och tillbyggnad av institutionsbyggnaden beträffar, synes det mig icke lämpligt att igångsätta dessa till andra byggnadsetappen hänförda byggnadsarbeten, så länge de i första byggnadsetappen ingående arbetena ännu icke påbörjats. Jag finner mig därför icke böra nu tillstyrka, att medel beräknas jämväl för nu angivna om- och tillbyggnadsarbeten. I likhet med byggnadsstyrelsen anser jag det dessutom kunna ifrågasättas, huruvida icke ett uppförande av en ny institutionsbyggnad skulle innebära en bättre lösning av meteorologiska institutionens lokalfråga än en om- och tillbyggnad av de nuvarande lokalerna.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Uppförande av byggnad för meteorologiska institutionen vid universitetet i Uppsala å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga ett förskottsanslag av .................................... kronor 74,000.

[9.] i. Ombyggnads- och installationsarbeten i byggnaden för kemiska institutionen vid universitetet i Uppsala. Till detta ändamål upptog

1938 års riksdag å beredskapsstat för innevarande budgetår ett förskottsanslag av 91,000 kronor samt anvisade härjämte å riksstaten under kapitalbudgeten ett reservationsanslag av 4,000 kronor för uppgörande av byggnadsritningar, entreprenadhandlingar m. m. för ifrågavarande byggnadsföretag. Beträffande den i ämnet verkställda utredningen hänvisas till propositionen nr 275/1938, sid. 272 ff.

I skrivelse till kanslern för rikets universitet den 10 september 1938 har större akademiska konsistoriet hemställt örn utverkande av proposition till

1939 års riksdag i syfte att omförmälda anslag å 91,000 kronor måtte bliva omedelbart tillgängligt för därmed avsett ändamål. Kanslern har enligt skri-

202 Kungl. Majlis proposition nr 242.

Departementschefen.

veise den 14 oktober 1938 funnit nämnda anslag vara av beskaffenhet att böra så snart som möjligt upptagas i riksstatens kapitalbudget.

Jag anser mig för närvarande icke kunna tillstyrka, att anslag till förevarande arbeten anvisas å riksstaten, men förordar, att anslag för ändamålet fortfarande upptages å beredskapsstat.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Ombyggnads- och installationsarbeten i byggnaden för kemiska institutionen vid universitetet i Uppsala å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga ett förskottsanslag av ..............................kronor 91,000.

[10.] j. Nybyggnad för de teoretiska institutionerna m. m. vid karolinska mediko-kirurgiska institutet. Till detta ändamål anvisade 1937 års riksdag för budgetåret 1937/38 under Utgifter för kapitalökning, Statens allmänna fastighetsfond, ett reservationsanslag av 100,000 kronor. Anslaget avsåg att bereda medel till byggnadsarbetenas påbörjande. Kostnaderna för byggnadsföretaget hava, på sätt närmare framgår av årets statsverksproposition (kapitalbudgeten bilaga 6, sid. 2 ff.) beräknats till 8,000,000 kronor, varav 75,000 kronor till konstnärlig utsmyckning. 1938 års riksdag har för budgetåret 1938/39 dels under kapitalbudgeten, statens allmänna fastighetsfond, till uppgörande av entreprenadhandlingar m. m. anvisat ett reservationsanslag av 140,000 kronor, dels ock till nybyggnad för de teoretiska institutionerna m. m. vid karolinska mediko-kirurgiska institutet å beredskapsstaten upptagit ett förskottsanslag av 1,360,000 kronor.

Kanslern för rikets universitet har, med anledning av en av karolinska mediko-kirurgiska institutets lärarkollegium i ämnet gjord framställning, i skrivelse den 28 oktober 1938 hemställt, att berörda å beredskapsstat uppförda anslag å 1,360,000 kronor måtte snarast möjligt upptagas å riksstatens kapitalbudget.

I skrivelse den 29 augusti 1938 har byggnadsstyrelsen anfört bland annat följande:

Styrelsen beräknade att så kunna bedriva arbetet med uppgörande av ritningar m. m., att detsamma, åtminstone i huvudsakliga delar, kunde fullbordas till omkring den 1 februari 1939.

Därest Kungl. Majit skulle besluta om byggnadsföretagets igångsättande omedelbart därefter, syntes byggnadsföretaget kunna påbörjas omkring den 1 april 1939. Ett byggnadsföretag av denna omfattning torde, som ock styrelsen tidigare framhållit, böra beräknas komma att kräva en byggnadstid av tre år, varför under nämnda förutsättning företaget skulle kunna fullbordas under våren 1942. De ännu icke anvisade anslagsmedlen skulle sålunda fördelas på budgetåren 1939/42.

Byggnadskostnaderna uppginge till 8,000,000 kronor. Härav hade anvisats (100,000 + 140,000 + 1,360,000 =) 1,600,000 kronor. Ytterligare er-

Kungl. Maj.ts proposition nr 242. 203

fordrades sålunda (8,000,000 — 1,600,000 =) 6,400,000 kronor, vilket belopp syntes lämpligen böra fördelas sålunda:

för budgetåret 1939,40 .............................. kronor 1,900,000

» » 1940/41 .............................. » 2,700,000

» » 1941/42 .............................. » 1,800,000

Summa kronor 6,400,000.

För budgetåret 1939/40 skulle följaktligen för byggnadsföretaget erfordras ett belopp av 1,900,000 kronor.

På grund av vad styrelsen sålunda anfört hemställde styrelsen, att Kungl.

Majit måtte föreslå 1939 års riksdag att för budgetåret 1939/40 till nybyggnad för de teoretiska institutionerna m. m. vid karolinska mediko-kirurgiska institutet anvisa 1,900,000 kronor.

Såsom framgår av årets statsverksproposition (kapitalbudgeten, bilaga 6, Departementspunkt 3), har jag på det sätt biträtt universitetsmyndigheternas berörda framställning, att jag föreslagit, att medel anvisas till vissa i förevarande byggnadsprogram ingående arbeten, vilka ansetts böra komma till utförande i samband med byggnadsarbetena för statens institut för folkhälsan. 1 anledning härav har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till nybyggnad för de teoretiska institutionerna m. m. vid karolinska mediko-kirurgiska institutet för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 500,000 kronor.

Anslag för ändamålet synes emellertid böra härutöver upptagas å beredskapsstat för sistnämnda budgetår. Det torde vara tillräckligt, om detta anslag bestämmes till 900,000 kronor. Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Nybyggnad för de teoretiska institutionerna m. m. vid karolinska mediko-kirurgiska institutet å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga ett för skottsanslag av ..............................kronor 900,000.

[11.] k. Nybyggnad för laboratorier för gjuteriteknik m. m. vid tekniska högskolan i Stockholm. Till ifrågavarande nybyggnad anvisade 1937 års riksdag för budgetåret 1937/38 under rubriken Statens allmänna fastighetsfond ett reservationsanslag av 200,000 kronor. Anslaget avsåg att bereda medel till byggnadsarbetenas igångsättande. Totalkostnaderna för byggnadsföretaget — frånsett teknisk och annan utrustning samt konstnärlig utsmyckning, för vilket sistnämnda ändamål beräknats 10,000 kronor — hava enligt senast föreliggande kalkyler uppskattats till 1,120,000 kronor. I propositionen nr 275/1938 föreslog Kungl. Majit, att det belopp, som enligt nämnda kalkyler åtcrstode att anvisa för byggnadsföretaget, eller 920,000 kronor, skulle jämte medel till konstnärlig utsmyckning uppföras å beredskapsstat för budgetåret 1938/39. I anledning härav upp-

204 Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

Departementet

chefen.

tog 1938 års riksdag å beredskapsstat för innevarande budgetår dels ett förskottsanslag av 920,000 kronor till uppförande av ifrågavarande nybyggnad, dels ock ett förskottsanslag av 10,000 kronor till konstnärlig utsmyckning av byggnaden.

Anslag till ifrågavarande byggnadsföretag torde fortfarande böra upptagas å beredskapsstat. Medel torde ej i detta sammanhang behöva beräknas för konstnärlig utsmyckning. Jag hemställer således, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

till Nybyggnad för laboratorier för gjuteriteknik m. m. vid tekniska högskolan i Stockholm å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga ett förskottsanslag av ................................... kronor 920,000.

[12.] 1. Nybyggnad för laboratorium för brobyggnad och kommunika-

tionsteknik vid tekniska högskolan i Stockholm, m. Nybyggnad för byggnadsakustiskt laboratorium vid tekniska högskolan i Stockholm, n. Omoch påbyggnad av bergsskolans lokaler vid tekniska högskolan i Stockholm. o. Ändringsarbeten i ugnsrummet i tekniska högskolans i Stockholm kemibyggnad. 1938 års riksdag upptog å beredskapsstat för innevarande budgetår dels ett förskottsanslag av 166,500 kronor till nybyggnad för laboratorium för brobyggnad och kommunikationsteknik vid tekniska högskolan i Stockholm, dels ett förskottsanslag av 5,000 kronor till konstnärlig utsmyckning av denna nybyggnad, dels ett förskottsanslag av 94,000 kronor till nybyggnad för byggnadsakustiskt laboratorium vid högskolan, dels ett förskottsanslag av 2,000 kronor till konstnärlig utsmyckning av samma nybyggnad, dels ett förskottsanslag av 167,000 kronor till örn- och påbyggnad av bergsskolans lokaler vid högskolan, dels ock ett förskottsanslag av 41,500 kronor till ändringsarbeten i ugnsrummet i högskolans kemibyggnad. Härförutom anvisades å riksstaten under kapitalbudgeten reservationsanslag för uppgörande av entreprenadhandlingar m. m. för nämnda å beredskapsstat uppförda byggnadsföretag med respektive 8,000 kronor, 3,500 kronor,

8,000 kronor och 2,500 kronor. Beträffande den i ämnet verkställda utredningen hänvisas till propositionen nr 275/1938, sid. 283 ff.

I skrivelse den 4 oktober 1938 har styrelsen för tekniska högskolan överlämnat av lärarkollegiet vid högskolan gjord framställning om anslag med 7,300 kronor för budgetåret 1939/40 till inredningsarbeten för institutionen för teknisk elektrokemi i kemibyggnaden, vilket skulle medföra motsvarande minskning av förutnämnda förskottsanslag å 41,500 kronor.

Byggnadsstyrelsen har i utlåtande den 13 december 1938 förklarat sig icke hava något att erinra mot de till 7,300 kronor beräknade kostnaderna för nämnda inredning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

205 Jac anser mig icke kunna tillstyrka, att medel anvisas å riksstaten till Departements-

c ha fen

berörda inredningsarbeten. Anslag till förevarande byggnadsföretag torde fortfarande böra upptagas å beredskapsstat samt uppföras med samma belopp som för innevarande budgetår.

I sina anslagsäskanden för innevarande budgetår hava högskolans myndigheter framställt förslag jämväl örn anvisande av medel till ombyggnad av vissa vindsutrymmen inom byggnaden för fackavdelningen för elektroteknik m. m., vilka byggnadsarbeten enligt byggnadsstyrelsens beräkningar skulle draga en kostnad av sammanlagt 300,000 kronor, och till uppförande av en nybyggnad för laboratorium för högspänning m. m. för en kostnad av sammanlagt 1,288,500 kronor. Till angivna kostnader skulle komma avsevärda utgifter för möbler, utrustning och dylikt. Då de byggnadsföretag, för vilka under denna och nästföregående punkt medel äskas å beredskapsstat, kännbart torde påverka arbetsförhållandena vid högskolan, synes det icke lämpligt att dessutom igångsätta de nu angivna omfattande byggnadsarbetena. Jag anser mig därför icke böra nu ifrågasätta, att medel beräknas jämväl för dessa ändamål.

Vad särskilt angår byggnaden för högspänningslaboratorium m. m., må för övrigt framhållas, att byggnadsstyrelsen redan i utlåtande den 7 december 1937 framställt vissa enligt min mening befogade erinringar mot den föreslagna förläggningen av denna byggnad, vilket icke av högskolans myndigheter beaktats i den nu föreliggande framställningen. Innan det kan avgöras, huruvida ifrågavarande byggnadsföretag bör komma till utförande, torde spörsmålet om den nya byggnadens placering böra närmare utredas. Jag finner det också önskvärt, att högskolans myndigheter mer ingående än hittills skett överväga möjligheterna av ett samarbete med det redan befintliga högspänningsinstitutet i Uppsala och att denna fråga klarlägges i den förnyade framställning i ämnet, som från högskolans sida kan komma att ingivas.

Medel torde ej i detta sammanhang böra beräknas för konstnärlig utsmyckning.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga dels till Nybyggnad för laboratorium för brobyggnad och kommunikationsteknik vid tekniska högskolan i Stockholm

ett förskottsanslag av....................kronor 166,500;

dels till Nybyggnad för byggnadsakustiskt laboratorium vid tekniska högskolan i Stockholm ett förskottsanslag

av .................................... kronor 94,000:

dels till Örn- och påbyggnad av bergsskolans lokaler vid tekniska högskolan i Stockholm ett förskottsanslag av ........................kronor 167,000;

dels ock till Ändringsarbeten i ugnsrummet i tekniska högskolans i Stockholm kemibyggnad ett förskottsanslag av..........................kronor 41,500.

206 Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

Departements-

chefen.

[13.] p. Uppförande av byggnad för fackavdelningen för väg- och vattenbyggnad vid Chalmers tekniska högskola m. m. Till detta ändamål anvisade 1937 års riksdag för budgetåret 1937/38 ett reservationsanslag av

300,000 kronor. Anslaget avsåg att bereda medel för byggnadsföretagets igångsättande. 1938 års riksdag upptog å beredskapsstat för innevarande budgetår ett förskottsanslag av 500,000 kronor till uppförande av ifrågavarande byggnad. Beträffande den i ärendet verkställda utredningen torde få hänvisas till propositionen nr 275/1938, sid. 290 ff.

I skrivelse den 30 augusti 1938 har styrelsen för Chalmers tekniska högskola anfört bland annat följande:

Totalkostnaden beräknades i augusti 1937 till omkring 1,600,000 kronor.

Därest tillstånd till byggnadsarbetets påbörjande erhölles under loppet av budgetåret 1938/39, beräknades byggnaden kunna vara färdigställd till läsårets början hösten 1940. I så fall skulle större delen av återstående anslaget erfordras under budgetåret 1939/40. Styrelsen hemställde därför att för sistnämnda budgetår upptoges ett anslag för detta ändamål av ytterligare 500,000 kronor.

Styrelsen ville i detta sammanhang framhålla den stora betydelsen av att detta byggnadsarbete ej uppskötes. De flesta tekniska högskolor hade sedan länge laboratorier för vattenbyggnad, byggnadsstatik, byggnadsteknik och vägbyggnad. Vid Chalmers tekniska högskola saknades för närvarande laboratorier inom samtliga dessa för byggnadstekniken viktiga områden. Den nya byggnaden vore avsedd att innehålla bland annat just dessa laboratorier. Styrelsen hade med beklagande sett, att detta byggnadsärende blivit uppfört å beredskapsstaten och ansetts lika litet brådskande som ett stort antal förslag till byggnader, vilkas uppförande utan större olägenheter kunde uppskjutas. Styrelsen ansåge det vara sin plikt att påpeka, vilken betydelse ur beredskapssynpunkt på längre sikt ett snabbt fullföljande av högskolans byggnadsprogram hade för landet.

Jag anser mig för närvarande icke kunna tillstyrka, att anslag till förevarande byggnad anvisas å riksstaten, men förordar, att anslag för ändamålet med oförändrat belopp upptages å beredskapsstaten. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Uppförande av byggnad för fackavdelningen för väg- och vattenbyggnad vid Chalmers tekniska högskola m. m. å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga ett förskottsanslag av ...................... kronor 500,000.

[14.] q. Ny- och tillbyggnadsarbeten vid vissa folk- och småskoleseminarier. r. Ändringsarbeten m. m. vid vissa folk- och småskoleseminarier.

1938 års riksdag upptog å beredskapsstat för innevarande budgetår till nyoch tillbyggnadsarbeten vid vissa folk- och småskoleseminarier ett förskottsanslag av 181,000 kronor. Härförutom anvisades till ny- och tillbyggnadsarbeten vid vissa folk- och småskoleseminarier å riksstaten under kapitalbudgeten ett reservationsanslag å 431,000 kronor, varav 13,000 kronor av-

207 Kungl. Maj.ts proposition nr 242.

sågos för uppgörande av byggnadsplan! m. m. för nämnda å beredskapsstat upptagna byggnadsarbeten. Av beloppet å 181,000 kronor avsågo 151,000 kronor tillbyggnad för ny gymnastiksal vid folkskoleseminariet i Lund.

Till ändringsarbeten m. m. vid vissa småskoleseminarier upptogs å beredskapsstat för innevarande budgetår ett förskottsanslag av 77,700 kronor och till ändringsarbeten m. m. vid vissa folk- och småskoleseminarier å riksstatens kapitalbudget för sagda budgetår ett reservationsanslag å 66,500 kronor. Av beloppet å 66,500 kronor avsågs ett belopp av 4,000 kronor till utarbetande av byggnadsplaner m. m. för ifrågavarande å beredskapsstat upptagna arbeten. I beloppen å 77,700 kronor och 4,000 kronor ingingo en post å 18,500 kronor för inredande av vaktmästarbostad vid småskoleseminariet i Skara och en post å 8,500 kronor till vissa anordningar vid småskoleseminariet i Växjö.

Beträffande den i ämnet verkställda utredningen hänvisas till 1938 års statsverksproposition (kapitalbudgeten, bilaga 7, punkterna 26 och 27) samt propositionen nr 275/1938, sid. 298 ff.

I skrivelse den 31 augusti 1938 har byggnadsstyrelsen hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå 1939 års riksdag att till ändringsarbeten inom folkskoleseminariets i Stockholm byggnad för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 44,000 kronor. Vid skrivelsen äro fogade dels fem av arkitekten C. O. Hallström upprättade plankopior, dels ock en inom byggnadsstyrelsen uppgjord kostnadsutredning, slutande å 44,000 kronor. Enligt vad styrelsen omförmäler hade seminariets rektor i skrivelse den 21 maj 1938 anfört i huvudsak följande.

Seminariets lokaler företedde åtskilliga brister, särskilt beträffande vaktpersonalens bostäder. Då en tidigare anordning med förening av vaktmästarebefattningen och portvaktssysslan visat sig olämplig, hade ett rum avdelats till portvakten, vilket utgjorde såväl kök som sovrum och vaktrum. Aven vissa undervisningslokaler vore otillfredsställande. Den kemiska institutionen hade endast takbelysning och saknade hörsal. Biblioteket hade för^ små utrymmen. Övningsskolans naturkunnighetsrum saknade egen ingång. Sysalen, som vore gemensam för de vuxna eleverna och barnen i övningsskolan, hade endast takbelysning. Lokalen för träslöjd hade ett ur flera synpunkter olämpligt läge. överspelningsrum saknades, och övningsskolans bibliotek hade måst inrymmas i ett klassrum. Rektor hemställde slutligen, att styrelsen måtte låta utreda, på vad sätt en bättre disposition av seminariets lokaler lämpligast kunde komma till stånd.

Byggnadsstyrelsen anför vidare:

Sedan byggnadsstyrelsen anhållit örn skolöverstyrelsens yttrande i anledning av vad sålunda förekommit, hade överstyrelsen till byggnadsstyrelsen överlämnat en av rektor uppgjord plan för disposition av lokalerna. Skolöverstyrelsen hade därvid förordat rektors förslag, närmare åskådliggjort å ovanberörda fem plankopior, utom i vad avsåge en föreslagen utökning av portvaktsbostaden och rektorsexpeditionens förflyttning, vilka arbeten ansåges kunna anstå.

Beträffande de ifrågasatta arbetena hänvisade byggnadsstyrelsen till förenämnda kostnadsutredning.

Departements-

chefen.

208 Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

Mot det sålunda föreliggande förslaget till ändringsarbeten inom seminariebyggnaden, sådant detta förordats av överstyrelsen, hade byggnadsstyrelsen för sin del icke något att erinra, och syntes alltså dessa arbeten, med hänsyn till vad från överstyrelsens och rektors sida anförts beträffande de med seminariets nuvarande lokaldispositioner förenade olägenheterna, böra komma till utförande.

Styrelsen ville nämna, att realiserandet av föreliggande ändringsförslag komme att nödvändiggöra förhyrning av en slöjdlokal och ett klassrum.

Av kostnadsutredningen framgår, att berörda belopp å 44,000 kronor icke innesluter kostnader för biblioteksinredning och elektrisk armatur.

I skrivelse den 5 november 1938 har byggnadsstyrelsen i anledning av en utav skolöverstyrelsen hos byggnadsstyrelsen gjord framställning hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå 1939 års riksdag, att för uppförande av ny gymnastiksal vid folkskoleseminariet i Lund måtte från beredskapsstaten för budgetåret 1938/39 till riksstaten för budgetåret 1939/40 överföras omförmälda belopp å 151,000 kronor.

Av den föreliggande utredningen synes framgå, att folkskoleseminariet i Stockholm är i behov av utökade och förbättrade lokaler. Det av byggnadsstyrelsen framlagda förslaget till ändringsarbeten i seminariets byggnad synes mig innebära en godtagbar lösning av frågan. Mot kostnadsberäkningarna torde ej heller något vara att erinra. För ifrågavarande ändringsarbeten torde medel lämpligen böra upptagas å beredskapsstaten för nästkommande budgetår.

Jag finner mig icke kunna biträda byggnadsstyrelsens förslag örn överförande till riksstaten av förenämnda å beredskapsstaten upptagna belopp å

151,000 kronor. Sistnämnda belopp ävensom övriga å beredskapsstaten för innevarande budgetår till ifrågavarande ny- och tillbyggnadsarbeten vid vissa folk- och småskoleseminarier uppförda anslagsmedel torde fortfarande böra upptagas å beredskapsstat.

I statsverkspropositionen har Kungl. Majit under kapitalbudgeten (bilaga 6, punkterna 9 och 12) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1939/40 anvisa dels till ändringsarbeten m. m. vid småskoleseminariet i Växjö ett reservationsanslag av 13,000 kronor, dels ock till vaktmästarbostad vid småskoleseminariet i Skara ett reservationsanslag av 17,500 kronor. Av beloppet å 13,000 äro 8,000 kronor avsedda till förutberörda anordningar vid småskoleseminariet i Växjö. Nämnda belopp å 17,500 kronor och 8,000 kronor ingå i det å beredskapsstat för innevarande budgetår uppförda anslaget å 77,700 kronor till ändringsarbeten m. m. vid vissa småskoleseminarier.

Å beredskapsstaten för nästkommande budgetår böra således upptagas dels ett anslag å 181,000 kronor till ny- och tillbyggnadsarbeten vid vissa folk- och småskoleseminarier, dels ock ett anslag å (77,700 17,500 —

_8,000 + 44,000 =) 96,200 kronor till ändringsarbeten m. m. vid vissa folk-

och småskoleseminarier.

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

209 Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga dels till Ny- och tillbyggnadsarbeten vid vissa folk- och småskoleseminarier ett förskottsanslag av .. kronor 181,000;

dels ock till Ändringsarbeten m. m. vid vissa folk- och småskoleseminarier ett förskottsanslag av...... kronor 96,200.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla.

Ur protokollet: Lars Tunberg.

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 242.

• i > i

.

Kungl. Maj.ts proposition nr 242.

211 Bilaga 14.

Kapitalinvesteringar.

J ordbruksdepartementet.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott den 10 mars 1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engherg, Sköld, Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, anmäler härefter under jordbruksdepartementets handläggning hörande ärenden angående kapitalinvesteringar å beredskap sstaten för budgetåret 1939/ 40 samt anför därvid följande.

III. Statens allmänna fastighetsfond.

[1.] a. Byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan. I skrivelser den 14 september 1937 och den 18 januari 1938 framlade byggnadsstyrelsen förslag rörande vissa ny- och ombyggnadsarbeten vid veterinärhögskolan, kostnads-

beräknade på följande sätt:

Nybyggnad för bujatrisk-obstetriska institutionen ...... kronor 1,720,000

Ombyggnad av medicinska hundkliniken.............. » 64,000

Ombyggnad av patologisk-anatomiska institutionen .... » 175,000

Utvidgning av högskolans bibliotekslokaler ............ » 111,000

Inrättande av bombsäkra valv i nybyggnaden för bujatrisk-obstetriska institutionen........................ » 14,200

Summa kronor 2,084,200.

I samband med framläggande av nyssnämnda förslag hemställde byggnadsstyrelsen, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen dels besluta, att nybyggnaden för den bujatrisk-obstetriska institutionen skulle i huvudsaklig överensstämmelse med styrelsens förslag uppföras å lägenheten Katrineberg

212 Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

eller Kräftriket å Norra Djurgården i Stockholm, dels för ifrågavarande nybyggnad för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag å 350,000 kronor, dels ock för utförande av ändringar, om- och tillbyggnader i hundkliniken, huvudbyggnaden och patologisk-anatomiska institutionen i huvud saklig överensstämmelse med framlagt förslag för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 350,000 kronor.

På förslag av Kungl. Majit i propositionen nr 275 beslöt 1938 års riksdag (skr. nr 442) att å beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptaga ett förskottsanslag av 700,000 kronor till byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan.

Beträffande det närmare innehållet i byggnadsstyrelsens omförmälda förslag torde jag få hänvisa till framställningen i propositionen nr 275 (sid. 301 ff.).

I årets statsverksproposition (kapitalbudgeten, bilaga 7, punkt 5) har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 355,000 kronor. Anslaget är till ett belopp av 350,000 kronor avsett att användas för utförande av de i det föregående omförmälda ombyggnadsarbetena avseende medicinska hundkliniken, patologisk-anatomiska institutionen samt högskolans bibliotekslokaler.

Jag får vidare anmäla, att byggnadsstyrelsen i skrivelse den 6 december 1938 gjort framställning örn anslag för nästa budgetår å tillhopa 290,000 kronor till vissa ytterligare byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan.

Innan jag redogör för innehållet i nämnda skrivelse, torde jag få erinra om att Kungl. Majit den 16 juli 1937 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att i samråd med veterinärhögskolan verkställa utredning och avgiva förslag rörande anordnande av bostad för prosektorn vid anatomiska institutionen, inredande av bostäder åt laboratorn vid institutionen för födoämneshygien och bakteriolog! samt åt vaktmästaren vid den hygieniska institutionen, omändring och utvidgning av husdjursavdelningens och försöksladugårdens nuvarande lokaler m. m. samt viss utvidgning av avdelningens för hovbeslag lokalutrymmen.

I skrivelsen den 6 december 1938 har byggnadsstyrelsen framlagt den sålunda anbefallda utredningen samt tillika avgivit infordrat utlåtande rörande en av högskolestyrelsen den 18 juni 1938 hos Kungl. Majit gjord framställning. I denna har framhållits behovet av ny bostadslägenhet för laboratorn på kirurgiska kliniken, omändring av den nuvarande laboratorsbostaden till bostäder åt de båda assistenterna på samma klinik samt inrättande av den nuvarande assistentbostaden till rum för jourhavande på kliniken ävensom utökning av lokalerna för rektors- och sysslomannaexpeditionerna och för telefonväxeln.

Byggnadsstyrelsen, som vid sin skrivelse fogat ritningar jämte situationsplan — enligt påteckning godkända av veterinärhögskolans styrelse — har anfört huvudsakligen följande.

Kungl. May.ts proposition nr 242.

213 Bostäderna för prosektorn vid anatomiska institutionen, laboratorn vid hygieniska institutionen och laboratorn vid kirurgiska kliniken lia enligt ritning den 28 november 1938 förlagts i nybyggnad i form av radhus med tre lägenheter om tre rum och kök samt källare. Såsom framgår av situationsplanen har detta radhus förlagts till västra gränsen av det av byggnadsstyrelsen i skrivelse den 31 oktober 1938 föreslagna utvidgade området och kan byggnaden tillbyggas vid behov av ytterligare bostäder.

Kostnaderna för dessa bostäder belöpa sig till 82,000 kronor enligt följan-

de beräkning:

Byggnadsarbeten ...................................... kronor 58,500

Ledningsarbeten ...................................... » 16,000

Ritningar, kontroll, administration och oförutsedda utgifter__»____7,500

Summa kronor 82,000.

Bostaden för vaktmästaren vid hygieniska institutionen är avsedd att inrymmas i den nuvarande vaktmästarbostaden i statens veterinärbakteriologiska anstalt, då denna avflyttar till planerad nybyggnad. Någon kostnad för denna bostad behöver alltså ej beräknas i detta sammanhang.

Omändring och utvidgning av husdjursavdelningens lokaler inom institutionsbyggnaden har åskådliggjorts på ritning, datex-ad den 8 februari 1937. Inom det nuvarande museet för husdjursskötsel, som består av en större och en mindre sal i våningen 1 trappa upp, föreslås den större salen delad i två rum för ett ärftlighetslaboratorium och ett hygieniskt laboratorium. Den mindre salen inredes till laboratorium för fodermedel.

Dessa ändrings- och inredningsarbeten beräknas kosta 35,000 kronor en-

ligt följande specifikation:

Byggnadsarbeten .................................... kronor 6,000

Inredningsarbeten .................................... » 12,000

Ledningsarbeten ...................................... » 13,500

Ritningar, kontroll, administration och oförutsedda utgifter » 3,500

Summa kronor 35,000.

Omändringen och utvidgningen av försöksladugården är åskådliggjord å två ritningar, daterade den 28 april och 28 november 1938. Utvidgningen omfattar tillbyggnad på norra gaveln i en våning med källare. Tillbyggnaden innehåller en avdelning för smådjur, foderrum och kokrum samt en avdelning för försöksdjur med därtill hörande rum för avelsdjur, vågrum, förråd och diskrum. I källaren äro inrymda pannrum, kölrum, pumprum samt utrymme för luftkonditionering. I den nuvarande ladugården inredas två klädrum med toiletter samt utföras vissa ändringar i den befintliga inredningen. Norr om denna tillbyggnad har förlagts ett hönshus med tre dagrum, kläckningsrum och rum för kycklingsbatterier samt arbetsrum. Hönshuset uppvärmes och luftkonditioneras från tillbyggixaden medelst ledningar i kulvert. Vid sidan av hönshuset är ett mindre kaninhus förlagt.

Kostnaden för ladugården belöper sig till 92,000 kronor, för hönshuset till

25,000 kronor och för kaninhuset till 3,000 kronor, fördelade sålunda:

Ladugården

Byggnadsarbeten, tillbyggnaden .......... kronor 41,000

Byggnadsarbeten, ändringar ............ » 12,000

Ledningsarbeten, inberäknat luftkonditionerings- och ledningskulvert till hönshuset » 29,500

Ritningar, kontroll och administration

samt oförutsedda utgifter ............ » 9.500 kronor 92,000

214 Kungl. Maj.ts proposition nr 242.

Departements-

chefen.

Hönshuset

Byggnadsarbeten .......... kronor 16,000

Ledningsarbeten inkl. luftkond........... » 6,500

Ritningar, kontroll och administration samt

oförutsedda utgifter .................. > 2,500 kronor 25,000

Kaninhuset

Byggnadsarbeten .................................. » 3,000

Husdjursavdelningens museum, som omändras till ovan nämnda laboratorier, beräknas flyttas till ambulatoriska klinikens lokaler, då dessa bliva lediga vid avflyttningen till den planerade nybyggnaden. Ändringsarbetena i dessa lokaler belöpa sig till 6,000 kronor.

Utvidgningen av avdelningen för hovbeslag kan icke företagas, förrän ambulatoriska kliniken avflyttat. Då denna tidpunkt ännu är oviss och dispositionen av lokalerna till dess kunna ändras, anser byggnadsstyrelsen utredningen för denna avdelning böra anstå.

_ I samband med den beslutade ombyggnaden av hundkliniken tages kirurgiska klinikens jourrum i anspråk. Detta jourrum skulle ersättas med assistentrummet på kirurgiska kliniken. För att bereda bostad åt denna assistent och en ny assistent skulle laboratorsbostadens tre rum och kök delas och ny bostad beredas laboratorn i ovannämnda nya bostadsbyggnad.

Kostnaden för ändring av nuvarande laboratorsbostaden och nuvarande assistentbostaden belöper sig till 3,000 kronor.

Utökningen av lokalerna för rektors- och sysslomannaexpeditionen samt telefonväxeln har åstadkommits medelst tillbyggnad av dessa expeditioner på södra gaveln av portvaktshuset och åskådliggöres å ritning, daterad den 28 november 1938. ^ Förslaget inrymmer nya mottagningsrum för rektor och intendent i bottenvåningen samt i den för övrigt oinredda vindsvåningen utrymmen för den automatiska telefonväxeln. Vindsvåningen har trappförbindelse utifrån. Tillbyggnaden saknar källare.

Kostnaden för denna tillbyggnad belöper sig till 35,000 kronor enligt följande uppställning:

Byggnadsarbeten ........................ kronor 21,000

Ledningsarbeten .......................... » 9,500

Ritningar, kontroll, administration samt oförutsedda utgifter ........................ 4,500 kronor 35,000.

Gemensamt för samtliga om- och tillbyggnader tillkomma för väg- och planeringsarbeten samt yttre ledningar 9,000 kronor.

Sammanlagda kostnaderna för förut omförmälda arbeten belöpa sig sålunda till (82,000 + 35,000 + 92,000 + 25,000 + 3,000 + 6,000 + 3,000 -f

35,000 + 9,000 =) 290,000 kronor.

Sedermera har styrelsen för veterinärhögskolan i skrivelse den 24 februari 1939 hemställt, att å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 måtte upptagas anslag såväl till uppförande av nybyggnad för bujatrisk-obstetriska institutionen som till verkställande av de i byggnadsstyrelsens skrivelse den 6 december 1938 föreslagna byggnadsarbetena.

Vad först angår frågan om uppförande av nybyggnad för bujatrisk-obstetriska institutionen vid veterinärhögskolan framhöll jag vid anmälan i propositionen nr 275 till 1938 års riksdag av frågan örn förenämnda förskotts-

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

anslag av 700,000 kronor, att högskolans lokalutrymmen för bland annat nämnda institution icke syntes vara tillfyllest samt att det vore angeläget att förefintliga missförhållanden avhjälptes. Jag förklarade vidare, att det framlagda förslaget om nybyggnad för bujatrisk-obstetriska institutionen jämte inrättande av bombsäkra valv, vilka jämväl skulle bereda skydd mot inträngande stridsgaser, syntes innebära en tillfredsställande lösning samt att jag ej hade något att erinra mot kostnadsberäkningen, som slutade å ett belopp av (1,720,000 + 14,200=) 1,734,200 kronor. I likhet med vad som skedde för innevarande budgetår torde även för nästa budgetår böra upptagas medel å beredskapsstat till ifrågavarande byggnadsarbeten. Jag förordar, att medelsanvisningen för ändamålet bestämmes till 500,000 kronor. Beträffande frågan om inrättande av gasskyddsrum vill jag hänvisa till vad chefen för kommunikationsdepartementet därom anför vid anmälan av förslag örn förskottsanslag till nybyggnad för riksförsäkringsanstalten.

Vidkommande härefter byggnadsstyrelsens framställning den 6 december 1938 om anvisande av anslag för ytterligare byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan har jag med hänsyn till vad i ärendet upplysts ansett mig böra förorda, att de med framställningen avsedda arbetena komma till utförande i huvudsaklig överensstämmelse med de uppgjorda ritningarna och kostnadsberäkningarna. I betraktande av byggnadsföretagets art torde det för ändamålet erforderliga beloppet, 290,000 kronor, lämpligen böra upptagas å beredskapsstaten.

Vid bifall till vad jag sålunda förordat skulle å beredskapsstaten för nästa budgetår böra uppföras ett anslag å (500,000 + 290,000 =) 790,000 kronor till byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majrt måtte föreslå riksdagen

att till Byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga ett förskottsanslag av .................................. kronor 790,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla.

Ur protokollet: Richard Jobson.

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

217 Bilaga 15.

Kapitalinvesteringar.

Handelsdepartementet.

Utdrag av protokollet över handelsårenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott den 10 mars 1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld, Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Möller, anmäler härefter under handelsdepartementets handläggning hörande ärenden angående kapitalinvesteringar å beredskapsstaten för budgetåret 1939/40 samt anför därvid följande.

VI. Fonden för förlag till statsverket.

[1.] a. Sprängningsarbeten m. m. för oljelagring. b. Cisternanläggningar för oljelagring. I årets statsverksproposition har Kungl Maj:t på min föredragning föreslagit riksdagen att för budgetåret 1939/40 under kapitalbudgeten, fonden för förlag till statsverket, anvisa två reservationsanslag, vartdera å 2,000,000 kronor, det ena till sprängningsarbeten m. m. för oljelagring och det andra till cisternanläggningar för oljelagring. Vid anmälan av ärendet framhöll jag, att det vore tydligt att ytterligare anslag i fortsättningen komme att bliva erforderliga för ändamålet. Jag anförde, att minimibehovet av nya lagringsutrymmen för flytande bränslen enligt verkställd utredning beräknats till 200,000 kbm, och att nyssnämnda anslag å sammanlagt 4,000,000 kronor kunde antagas förslå till iordningställande av sådana utrymmen med en kapacitet icke oväsentligt överstigande

40,000 kbm. Under erinran vidare, att belopp, motsvarande de nu å riksstaten äskade anslagen, vore uppförda å beredskapsstat för innevarande budgetår, förordade jag, att anslag för ändamålet upptoges jämväl å beredskapsstat för budgetåret 1939/40, förslagsvis med enahanda belopp som de nuvarande.

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 242. 15

218 Kungl. Majlis proposition nr 242.

Vederbörlig hemställan i sistberörda hänseende torde nu böra göras till riksdagen. Jag förordar — med ändring i viss mån av vad vid ärendets tidigare föredragning beräknats — att för anordnande av lagringsutrymmen för flytande bränslen å nästkommande budgetårs beredskapsstat upptagas sammanlagt 6,000,000 kronor, därav torde böra avses hälften för sprängningsarbeten m. m. och hälften för cisternanläggningar.

Under åberopande härav hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga dels till Sprängningsarbeten m. m. för oljelagring ett förskott sanslag av ...................... kronor 3,000,000;

dels ock till Cisternanläggningar för oljelagring ett förskottsanslag av........................kronor 3,000,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla.

Ur protokollet: Knut von Horn.

897187. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1939.