angående utgifter å till- läggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940141

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

1 Nr 2.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående utgifter å tillläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940141; given Stockholms slott den 3 januari 1941.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag angående utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41, föreslå riksdagen att, med godkännande av de i protokollet berörda förslagen, å nämnda riksstat upptaga de utgifter, som framgå av en vid protokollet såsom bihang fogad sammanställning jämte specifikationer.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari 1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter:

Såsom i årets statsverksproposition vid anmälan av finansplanen och för flera huvudtitlar gemensamma frågor framhålles, har läget på arbetsmarknaden, främst inom byggnads- och byggnadsämnesindustrierna, undergått en sådan försämring, att omedelbara åtgärder till motverkande av arbetslösheten böra möjliggöras. Det synes därför angeläget, att medel nu ställas till förfogande bland annat för olika anläggningsarbeten, lämpade för sysselsättning av friställd arbetskraft och ledig produktionskapacitet.

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 2.

I

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Behovet av ytterligare medel för anläggningsarbeten skulle kunna tillgodoses genom att den för budgetåret gällande allmänna beredskapsstaten sattes i kraft. Bättre synes emellertid av både tekniska och sakliga skäl vara, att nya anslag för anläggningsarbeten äskas å en tilläggsstat II till årets riksstat. Dels undvikas härigenom de komplikationer i redovisningsförhållandena som skulle följa av även den allmänna beredskapsstatens ikraftträdande såsom förskottsstat, dels erhålles möjlighet till en omprövning av anslagsändamål och anslagssummor som är i hög grad påkallad i nuvarande ekonomiska och statsfinansiella läge.

Under rådande förhållanden böra särskilda krav ställas på de anläggningsarbeten, som ifrågakomma för utförande av arbetslöshetspolitiska skäl. Såsom i statsverkspropositionen framhålles, gäller i huvudsak, att intet arbete nu bör igångsättas med mindre än att det faller inom den ram, som begränsningen av våra materiella resurser uppdrager, och därjämte i och för sig framstår såsom nödvändigt för statsverksamheten eller eljest såsom ekonomiskt fullt motiverat. Av vad jag i statsverkspropositionen anför framgår, att dessa krav varit vägledande vid urvalet av de arbeten, till vilka medel nu ansetts böra äskas å tilläggsstat, och att de även fortsättningsvis skola noga beaktas. De företag till vilka medel må anvisas av arbetslöshetspolitiska skäl böra igångsättas, blott om läget på arbetsmarknaden så påkallar. Avsikten är att vid den undersökning av företagens nödvändighet ur arbetslöshetssynpunkt, som med hänsyn därtill blir nödvändig innan anslagen disponeras, ånyo pröva även företagens lämplighet med hänsyn till materieltillgången och deras angelägenhet ur ekonomisk synpunkt. Särskilt bör beaktas, att en sträng ytterligare sovring därvid kan bli påkallad till följd av en begränsning i tillgången på bland annat byggnadsjärn. Materielförsörjningens betydelse gör det nödvändigt, att utnyttjandet av de möjligheter till ökad offentlig byggnadsverksamhet som tilläggsstaten öppnar sker i samråd med statens industrikommission.

I de delar tilläggsstaten omfattar anslag, som motiverats och utvalts ur här angivna synpunkter, blir staten med de föreslagna förutsättningarna för anslagsdispositionen närmast att bedöma såsom en särskild, med tanke på nuvarande situation utformad allmän beredskapsstat, vilken omedelbart sättes i kraft och regleras. Eftersom anslagen å staten måste anvisas såsom reservationsanslag, erhåller denna automatiskt giltighet även för följande budgetår, i den mån anslagen icke dessförinnan tagils i anspråk. Som jag i finansplanen framhåller, innebär detta, att ifrågavarande anslagsanvisningar på tilläggsstat II, såvitt nu kan bedömas, komma att ersätta den allmänna beredskapsstat för nästa budgetår, varom förslag eljest bort framläggas.

De krav på sträng sparsamhet i utförandet av offentliga byggnader, som det statsfinansiella läget ställer, gälla utan förbehåll även den byggnadsverksamhet som igångsättes av arbetslöshetspolitiska skäl. Innan arbetena påbörjas bör därför deras planläggning omprövas, för att kostnaderna skola såvitt möjligt begränsas genom förenklingar i byggnadssättet. En sådan omprövning företages, enligt vad jag inhämtat, inom byggnadsstyrelsen beträf-

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

lande de arbeten för vilka styrelsen är ansvarig. 1 viss utsträckning lia de företag, till vilka medel äskas å tilläggsstaten, redan granskats av 1940 års civila byggnadsutredning. Denna kommer givetvis även i övrigt att anlitas för en prövning ur besparingssynpunkt av de olika arbetena.

Anslagsanvisningarna å tilläggsstat il kunna icke begränsas till att avse blott de anläggningsarbeten, vilka det kan bli nödvändigt att utföra av arbetslöshetspolitiska skäl. Medel böra nu äskas även för vissa andra ändamål, som den senaste utvecklingen aktualiserat och som måste tillgodoses under löpande budgetår. De viktigaste av de nya medelsbehoven hänföra sig till försvarsväsendet och avse sådan materielanskaffning m. m., som icke bör finansieras från förskottsstaten, om möjlighet föreligger alt underställa riksdagen anslagsfrågan. I de fall där ändringar i riksstaten blivit påkallade för civila ändamål, rör det sig i regel endast om smärre belopp. Ett för flera huvudtitlar gemensamt anslagsändamål av betydelse utgöra dock kristilläggen. För dessa tillägg beräknas utgifterna uppgå till sammanlagt drygt 8 miljoner kronor.

Med hänsyn till att sålunda på tilläggsstat II komma att anvisas såviil anslag av sedvanlig typ som anslag, vilka motiveras av arbetslöshetspolitiska skäl och bindas vid särskilda villkor, synes det lämpligt, att i tydlighetens intresse införa en ny beteckning för sistnämnda anslag. Enklast sker detta genom att till beteckningen reservationsanslag inom parentes fogas ett B, som anger anslagets karaktär av beredskapsanslag.

De till en tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår hänförliga anslagsäskanden, som i enlighet med det anförda ansetts böra i detta sammanhang föreläggas riksdagen, ha tidigare denna dag anmälts. En sammanställning av de beslut örn förslag till riksdagen, vilka Kungl. Maj:t därvid på hemställan av vederbörande departementschefer enligt bilagda utdrag av statsrådsprotokollet (bil. 1—21) fattat, torde få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende (bihang).

Av sammanställningen framgår, att å tilläggsstat II äskas beredskapsanslag på sammanlagt 128 miljoner kronor, varav 91 miljoner kronor på driftbudgeten och 37 miljoner kronor på kapitalbudgeten. Anslagssumman för övriga ändamål uppgår till 109 miljoner kronor å driftbudgeten och 29 miljoner kronor å kapitalbudgeten. Tilläggsstatens driftbudgetsdel omfattar sålunda anslagsäskanden å sammanlagt 200 miljoner kronor och dess kapitalbudgetsdel anlagsäskanden å sammanlagt 66 miljoner kronor.

Vid bedömandet av anförda siffror bör observeras, alt enligt hävdvunnen praxis medel nu ej äskas för avskrivningsändamål. Vidare må nämnas, alt chefen för socialdepartementet senare kommer att framlägga förslag örn en anslagsförstärkning å 25 miljoner kronor för åtgärder för arbetsmarknadens reglering samt att förslag örn äskande av ytterligare medel för förbättrande av bostadsförhållandena äro föremål för övervägande.

Såsom framhålles vid anmälan av finansplanen, är det ovisst, i vilken utsträckning beredskapsanslagen behöva tagas i anspråk. Med tanke på den

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

stora osäkerhet, som samtidigt vidlåder uppskattningarna av medelsbehovet för försvarsberedskapen, synes det under dessa omständigheter motiverat att vid en beräkning av utfallet av löpande statsreglering vidtaga sådana avrundningar, att resultatet icke påverkas av här ifrågavarande anslagsäskanden. Så sker också i finansplanen till årets statsverksproposition. Där anförda siffror röna alltså icke inflytande av föreliggande anslagsberäkningar å tilläggsstat II, av vilka de som avse militära ändamål falla inom ramen för den beräknade belastningen å förskottsstaten och de övriga ligga inom gränserna för de vidtagna avrundningarna.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, hemställer härefter, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att godkänna de förut omförmälda förslag, örn vilka Kungl. Majit enligt bilagda utdrag av statsrådsprotokollet för denna dag (bil. 1—21) fattat beslut, och sålunda å riksstaten för budgetåret 1940/41 upptaga de utgifter som framgå av den vid protokollet såsom bihang fogade sammanställningen jämte specifikationer.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet: Birger Öhman.

Bihang.

RIKSSTATEN FÖR RUDGETÅRET

1940/41.

UTGIFTER Å TILLÄGGSSTAT II.

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Sammanställning

av utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41.

Kronor

Driftbudgeten.

A. Egentliga statsutgifter:

I. Kungl, hov- och slottsstaterna ................ 324.000

II. Justitiedepartementet ........................ 255,000

III. Utrikesdepartementet......................... 140,000

IV. Försvarsdepartementet........................ 92,594,000

V. Socialdepartementet .......................... 6,700,800

VI. Kommunikationsdepartementet ................ 84,350,000

VII. Finansdepartementet ......................... 440,000 ;

VIII. Ecklesiastikdepartementet .................... 4,144,000 j

IX. Jordbruksdepartementet ...................... 4,407,500;

X. Flandelsdepartementet........................ 5,150,000

XI. Folkhushållningsdepartementet................. 3,000

XII. Pensionsväsendet ............................ 1.400,000

XIV. Riksdagen och dess verk m. m................. 16,000 199,924,300

Summa! 199,924,300

SPECIFIKATION AV UTGIFTERNA

DRIFTBUDGETEN.

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Egentliga statsutgifter.

I. Kungl, hov- och slottsstaterna.

II. Justitiedepartementet.

III. Utrikesdepartementet.

Kungl. Majlis proposition nr 2.

9 Egentliga statsutgifter.

IV. Försvarsdepartementet.

10 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Egentliga statsutgifter.

V. Socialdepartementet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

12 Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Egentliga statsutgifter.

VI. Kommunikationsdepartementet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

13 Egentliga statsutgifter.

VII. Finansdepartementet.

VIII. Ecklesiastikdepartementet.

14 Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Egentliga statsutgifter.

IX. Jordbruksdepartementet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

15 Egentliga statsutgifter.

X. Handelsdepartementet.

XI. F olkhushållningsdepartementet.

16 Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

i

SPECIFIKATION AV UTGIFTERNA:

KAPITALBUDGETEN.

Bihang lill riksdagens protokoll 19M. 1 sami. Nr 2.

a

18 Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Kapitalinvestering.

I. Statens af färs verkstol! der.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

19 Kapitalinvestering.

II. Luftfartsfonden.

20 Kungl. Majlis proposition nr 2.

Kapitalinvestering.

III. Statens allmänna fastighetsfond.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

22 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Kapitalinvestering.

IV. Försvars väsendets fastighetsfond.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

23 Kapitalinvestering.

V. Statens utlåningsfonder.

VI. Fonden för låneunderstöd.

24 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Kapit alinvestering.

VIII. Fonden för förlag till statsverket.

Kungl. Majlis proposition nr 2.

25 Bilaga 1.

Egentliga statsutgifter.

Första huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över finansår enden, hållet inför Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari 1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler härefter under finansdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 samt anför därvid följande.

A. Kungl, hovstaten.

[1.] 8 a. Ersättning för vissa bränslekostnader vid de kungl, hoven.

Å riksstaten för budgetåret 1940/41 hava liksom för de två nästföregående budgetåren anvisats dels ett anslag å 50,000 kronor till ved och kol för de kungl, hoven, dels ock ett anslag å 95,000 kronor till täckande av motsedd brist å förstnämnda anslag. På framställning av Kungl. Majit i propositionen nr 1 till 1940 års urtima riksdag har riksdagen å tilläggsstat I för innevarande budgetår anvisat ett anslag å 91,600 kronor till täckande av vissa merkostnader för ifrågavarande ändamål under budgetåren 1937/38— 1939/40. Härav belöpte omkring 75,000 kronor å en av krisförhållandena föranledd kostnadsstegring under budgetåret 1939/40. I propositionen förutsattes, att fråga örn täckande av den merkostnad, som kunde uppkomma under det löpande budgetåret, skulle tagas under övervägande framdeles, när bränslekostnaderaa för budgetåret kunde närmare beräknas.

I skrivelse den 18 december 1940 bar riksmarskalksämbetet, under hänvisning till framställning från ståthållarämbctet på Stockholms slott, anfört, att ifrågavarande merkostnad för det löpande budgetåret kunde be-

26 Kunell. Maj:ts proposition nr 2-

räknas till 98,000 kronor. Riksmarskalksämbetet har hemställt, att detta belopp måtte anvisas å tilläggsstat för samma budgetår.

Med tillstyrkande härav hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Ersättning för vissa bränslekostnader vid de kungl, hoven å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett anslag av .................... kronor 98,000.

B. Kungl, slottsstaten.

[2.] 6. Vissa byggnadsarbeten vid Drottningholms slott, reservations-

anslag. I skrivelse den 16 september 1939 har riksmarskalksämbetet, med åberopande av en från ståthållarämbetet å Drottningholms slott inkommen framställning, hemställt om äskande av anslag till uppförande och förbättring av personalbostäder vid Drottningholms kungsgård. Därvid har åberopats, att bestämmelserna i lantarbetstidslagen nödvändiggjorde en ökning av arbetarstammen vid kungsgården samt att förbättring av de redan befintliga bostäderna påkallades med hänsyn till gällande hälsovårdsföreskrifter.

Sedermera har riksmarskalksämbetet med skrivelse den 12 oktober 1939 överlämnat av slottsarkitekten Ivar Tengbom verkställd utredning i ärendet tillika med yttrande från ståthållarämbetet. Av slottsarkitektens utredning framgår i huvudsak:

Tre byggnader vid kungsgården, benämnda Smedjegården, Pagebyggnaden och Orangeriet, inrymde för närvarande arbetarbostäder om sammanlagt 37 eldstäder, utom en lägenhet i Orangeriet för trädgårdsdirektören. Genom ombyggnad och modernisering av nämnda byggnader skulle erhållas tillfredsställande arbetarbostäder om sammanlagt 46 eldstäder. Kostnaderna för dessa arbeten skulle uppgå till följande belopp, nämligen:

Smedjegården, 16 eldstäder................................ kronor 37,500

Pagebyggnaden, 15 » » 32,500

Orangeriet, 15 » » 46,900.

Beträffande Orangeriet vore att märka, att denna byggnad vore mycket bristfällig samt att kostnadsberäkningen för byggnaden omfattade jämväl värme- och sanitetstekniska anläggningar till trädgårdsdirektörens bostad.

För att täcka behovet av arbetarbostäder erfordrades ytterligare tio lägenheter om sammanlagt 30 eldstäder, för vilka nybyggnader borde uppföras. Dessa skulle utgöras av fem envånings dubbelhus, vart och ett rymmande två lägenheter örn 2 rum och kök. Nybyggnaderna skulle förläggas till det öppna fältet framför Smedjegården. De skulle utföras som fabrikstillverkade trähus på betonggrund och förses med lokal värmeledning i samband med köksspisen; för bad skulle gemensamt badrum i Orangeriet stå till förfogande. Varje byggnad skulle betinga en kostnad av 28,600 kronor. Kostnaderna för nybyggnaderna skulle således uppgå till sammanlagt 143,000 kronor.

Arbetet borde ske i den ordning, att nybyggnaderna samt ombyggnaden av Orangeriet, som lättast kunde utrymmas och även vöre bristfälligast, utför-

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

des först. Härför behövdes linder budgetåret 1940/41 ett anslag av 189,900 kronor. Ombyggnaden av de två andra äldre byggnaderna, som betingade sammanlagt 70,000 kronor, kunde uppskjutas till ett kommande år.

Kostnaderna hade beräknats efter de i augusti 1939 gällande priserna.

Under åberopande av utredningen har riksmarskalksämbetet, i överensstämmelse med ståthållarämbetets förslag, hemställt om anvisande av ett anslag av 189,900 kronor för uppförande av nya arbetarbostäder samt ombyggnad av Orangeribyggnaden.

I häröver infordrat utlåtande har byggnadsstyrelsen, efter riksantikvarieämbetets hörande, biträtt framställningen.

Med hänsyn till behovet av de ifrågavarande ny- och ombyggnaderna Departementssamt till deras lämplighet som arbetsobjekt vid en ökning av den statliga c /en' byggnadsverksamheten vill jag tillstyrka, att anslag för ändamålet upptages å tilläggsstat för det löpande budgetåret. Enligt verkställd omräkning av kostnaderna efter nuvarande priser bör det begärda anslagsbeloppet av 189,900 kronor ökas till 226,000 kronor, därav 170,000 kronor för uppförandet av fem nya bostadshus och 56,000 kronor för ombyggnaden av Orangeriet.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Vissa byggnadsarbeten vid Drottningholms slott å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag (B) av ............ kronor 226,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet: Birger Öhman.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

29 Bilaga 2.

Egentliga statsutgifter.

Andra huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari 1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Westman, anmäler härefter under justitiedepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 samt anför därvid följande.

F. Uppfostringsanstalter för minderåriga förbrytare.

[1.] 4 a. Statens uppfostringsanstalt å Bona: Ny ladugårdsbyggnad, re-

servationsanslag. Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag i propositionen nr 242 med förslag till allmän beredskapsstat för budgetåret 1939/40 (bilaga 2, punkt 1) upptog 1939 års lagtima riksdag, under rubrik Statens uppfostringsanstalt å Bona: Uppförande av ny ladugårdsbyggnad, å beredskapsstat för sagda budgetår ett förskottsanslag av 68,000 kronor (jfr riksdagens skrivelse nr 330).

Rörande behovet av den nya ladugården samt kostnaderna för dess uppförande torde få hänvisas till redogörelse i propositionen nr 275 till 1938 års riksdag (sid. 31 ff.). Bristerna hos den nu befintliga ladugården lia sedan dess blivit alltmer påtagliga. Medel till en ny ladugårdsbyggnad torde därför böra äskas å tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår. Kostnaderna för byggnaden, vilka ursprungligen beräknats till 68,000 kronor, böra numera enligt vad som upplysts i byggnadsstyrelsen uppskattas till 85,000 kronor.

På grund av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

att till Statens uppfostringsanstalt ä Bona: Ng ladugårdsbyggnad å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/ 41 anvisa ett reservationsanslag (B) av......kronor 85,000.

G. Diverse.

[2.] 13. Kristillägg, förslagsanslag. I enlighet med vad chefen för fi-

nansdepartementet vid anmälan av fråga örn anslag å tilläggsstat under sjunde huvudtiteln anför bör å tilläggsstat under andra huvudtiteln upptagas ett förslagsanslag till kristillägg av 170,000 kronor. Anmärkas bör, att befattningshavare som jämlikt 4 § kungörelsen den 18 november 1932 om häradshövdings tjänstledighet för uppläggande av nya fastighetsböcker, sådan denna paragraf lyder enligt kungörelsen den 22 juni 1939 (nr 341), uppbär arvode, motsvarande lön enligt viss löneklass jämte rörligt tillägg därå, synes, i likhet med vad som för nästa budgetår förutsättes i årets statsverksproposition (andra huvudtiteln, sid. 35), böra under innevarande budgetår komma i åtnjutande av ett mot kristillägg svarande arvodestillägg att avföras å förevarande kristilläggsanslag.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Kristillägg å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av .................................... kronor 170,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet: Sigrid Linders.

Kungl. Majlis proposition nr 2.

31 Bilaga 3.

Egentliga statsutgifter.

Tredje huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet inför Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari 19A1.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander.

Ministern för utrikes ärendena anmäler härefter under utrikesdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 samt anför därvid följande.

A. Utrikesdepartementet.

[1.] 1. Utrikesdepartementet: Avlöningar. I den för budgetåret 1940/41

fastställda avlöningsstaten för utrikesdepartementet är delposten Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal m. m.: Grundavlöningar m. m. upptagen till 260,000 kronor.

I 1940 års statsverksproposition motiverades den förhöjning av ifrågavarande delpost, som då äskades, med av krisläget förorsakad utökning särskilt av den till passexpeditionen, handelsavdelningen och chiffreringstjänsten anvisade personalen. Den extraordinära arbetsbelastningen inom dessa departementets arbetsområden har under det gångna året ytterligare stegrats. Efter krigshändelserna under våren 1940 infördes viseringstvång även för de skandinaviska länderna, vilket nödvändiggjorde en ytterligare förstärkning av passexpeditionens personal. De växande handelspolitiska uppgifterna hava föranlett extraordinära anordningar inom handelsavdelningen, vilka medfört betydande merkostnader för tillfällig personal och skrivhjälp. På grund av de försvårade kommunikationerna mellan Sverige och utlandet har kontakten med beskickningar och konsulat i allt större utsträckning måst upprätthållas på telegrafisk väg med därav följande merbelastning av chiffrerings-

32 Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

tjänsten. Departementets vaktmästarpersonal har likaledes måst förstärkas, varförutom särskild personal anställts för övervakning av departementets lokaler. Därutöver har tillfällig personal måst anlitas för vissa specialuppgifter, exempelvis kurirtjänsten. Departementets utgifter för icke-ordinarie personal hava under höstens lopp uppgått till omkring 26,500 kronor för månad, vilket belopp, på grund av vid årsskiftet nödvändiggjorda nyanställningar, kommer att ytterligare stiga under återstående halvår. Med anledning härav är en förstärkning med 75,000 kronor erforderlig av den i avlöningsstaten med bestämt belopp uppförda grundavlöningsposten.

Jag hemställer sålunda, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att den i avlöningsstaten för utrikesdepartementet under anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal m. m. upptagna delposten till grundavlöningar m. m. må för budgetåret 1940/41 överskridas med högst 75,000 kronor.

B. Sveriges representation i utlandet.

[2.] 2. Avlöningar vid beskickningar och konsulat: Attachéer. I den för

budgetåret 1940/41 fastställda avlöningsstaten för attachéer är delposten Avlöningar till icke-ordinarie personal m. m.: Grundavlöningar m. m. upptagen till 120,000 kronor.

Den ökade arbetsbelastningen inom utrikesförvaltningen har bland annat nödvändiggjort nyrekrytering av sådan kvalificerad extra ordinarie arbetskraft som attachéerna utgöra. Dylik arbetsförstärkning har blivit erforderlig såväl inom departementet som vid vissa beskickningar, vilkas arbetsuppgifter i särskilt hög grad ökats på grund av stormaktskriget, exempelvis beskickningarna i Berlin och Rom. Dessa förhållanden nödvändiggöra en förstärkning med 18,000 kronor av den i avlöningsstaten med bestämt belopp uppförda grundavlöningsposten.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att den i avlöningsstaten för attachéer under anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal m. m. upptagna delposten till grundavlöningar m. m. må för budgetåret 1940/41 överskridas med högst 18,000 kronor.

[3.] 4. Avlöningar vid beskickningar och konsulat: Skrivbiträden, re-

servationsanslag. För ifrågavarande ändamål är i riksstaten för budgetåret 1940/41 uppfört ett reservationsanslag av 600,000 kronor.

Den utrikespolitiska händelseutvecklingen har icke kunnat undgå att allvarligt återverka på utlandsmyndigheternas arbetsbelastning och medföra bland annat ytterligare krav från deras sida på utökning av kanslipersonalen;

33 Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

icke minst Ilar beskickningarnas och konsulatens befattning med sjöfarts- och passärenden tagit en icke förutsedd omfattning. Genom de stegrade utgifterna av hithörande slag för våra beskickningar och konsulat främst i krigförande qch ockuperade länder måste, trots vissa besparingar på andra håll, det anslag, som äskades i 1940 års statsverksproposition, avsevärt överskridas. Härtill kommer, att stigande levnadskostnader i utlandet framtvungit löneförhöjningar åt de vid utlandsmyndigheterna anställda skrivbiträdena, för vilket ändamål måste förutses ytterligare merutgifter under återstoden av innevarande budgetår. Med utgångspunkt från de faktiska utgifterna under den förflutna delen av budgetåret samt från de överväganden, som kunna göras med ledning av läget i dag, anser jag en förstärkning av ifrågavarande anslag med 100,000 kronor erforderlig.

Jag hemställer sålunda, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Avlöningar vid beskickningar och konsulat: Skrivbiträden å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av..........kronor 100,000.

D. Diverse.

[4.] 15. Kristillägg, förslagsanslag. Under hänvisning till vad chefen för

finansdepartementet vid anmälan av fråga om anslag å tilläggsstat under sjunde huvudtiteln anför beträffande kristillägg hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Kristillägg å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av .... kronor 40,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet: Hugo Ärnfast.

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 2.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

35 Bilaga 4.

Egentliga statsutgifter.

Fjärde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari 1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler härefter under försvarsdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 samt anför därvid följande.

D. Lantförsvaret.

Sjukvård m. m.

[1.] 42 a. Inventarier för militärsjukhuset i Eksjö, reservationsanslag.

På förslag av Kungl. Maj :t har riksdagen för vartdera av budgetåren 1938/39 och 1939/40 å fjärde huvudtiteln anvisat ett belopp av 55,000 kronor till nybyggnad m. m. vid militärsjukhuset i Eksjö. Vidare har 1940 års lagtima riksdag, efter av Kungl. Maj :t i propositionen nr 2 (bilaga 4, punkten 2) framlagt förslag, vilket föranletts av en av arméförvaltningens fortifikations- och sjukvårdsstyrelser i skrivelse den 10 november 1939 gjord framställning, å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1939/40 för ifrågavarande nybyggnad m. m. anvisat ett ytterligare belopp av 60,000 kronor. Tillika med av Jönköpings läns landsting för ändamålet till förfogande ställda medel, tillhopa

145,000 kronor, samt ett belopp av sammanlagt 40,000 kronor av ordinarie byggnadsanslaget, hava sålunda för berörda byggnadsföretag anslagsmedel varit tillgängliga till ett sammanlagt belopp av 355,000 kronor.

Under erinran härom har arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse i skrivelse den 9 december 1940 gjort framställning i fråga örn anvisande av medel

36 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

för anskaffning av vissa inventarier för omförmälda nybyggnader vid militärsjukhuset i Eksjö och därvid anfört följande:

I den ursprungliga kostnadskalkylen hade för inventarier i den nya tillbyggnaden inräknats ett belopp av 16,000 kronor. Något motsvarande belopp beräknades icke i framställningen den 10 november 1939. I avvaktan på att ändringsarbetena i sjukhuset skulle komma till utförande hade emellertid sjukvårdsstyrelsen uppskjutit den med hänsyn till normal förslitning m. m. ofrånkomliga anskaffning av inventarier för sjukhuset, som under alla förhållanden måste komma till stånd genom anlitande av reserverade medel å det ordinarie sjukvårdsanslaget, för vilket ändamål någon särskild underdånig framställning icke varit erforderlig.

Sedan om- och tillbyggnaden av sjukhuset nu fortskridit så långt, att detaljerade planer för dess förseende med möbler och övriga inventarier kunnat uppgöras, har en preliminär utredning angående härmed förenade kostnader verkställts av direktionen för sjukhuset. Denna utredning har senare bearbetats inom sjukvårdsstyrelsen, varvid kostnaden avsevärt nedbringats och sålunda beräknats utgöra 40,000 kronor enligt följande specifikation:

2 sängvagnar, 2 matserverings vagnar med tillbehör, möbler till undersökningsrum, laboratorieutrustning och instrument .............................................. kronor 4,040

möbler till laboratoriets utrustning ...................... » 1,000

möbler till personalhuset, sjukhusets mottagningsavdelningar,

korridorer och dagrum .............................. » 22,564

till gymnastikavdelning och synan, klädskåp och skåpinredning .............................................. B 1,769

möbler till kökets inredning ............................ » 1,900

hyllor och blankettskåp .......... » 600

gardiner för personalhuset.............................. » 1,344

gardiner för sjukhuset.................................. » 1,996

gardinuppsättning .................................... » 300

mattor (linoleum)..................................... » 3,500

såsom prisutjämningsreserv ..................... »__987

Summa kronor 40,000.

Av dessa 40,000 kronor beräknas alltjämt 16,000 kronor skola bestridas av för om- och tillbyggnad av 1938 års riksdag anvisade medel.

Vad beträffar återstoden, 24,000 kronor, lära dessa medel numera icke kunna av sjukvårdsstyrelsen disponeras från riksstatsanslaget till »sjukvård i allmänhet». Tidigare reserverade medel å detta anslag torde — oavsett övergången till redovisning å krigstitlar — icke längre stå till förfogande för bestridande av kostnader för garnisonssjukhusen, sedan för dessa fr. o. m. budgetåret 1940/41 upptagits ett särskilt omkostnadsanslag i riksstaten. Detta senare anslag är icke heller så beräknat, att det medgiver utgifter av den omfattning, varom här är fråga.

I anslutning till vad sålunda anförts har sjukvårdsstyrelsen hemställt, att för ifrågavarande inventarieanskaffning ett belopp av 24,000 kronor måtte ställas till styrelsens förfogande.

Av den lämnade redogörelsen torde framgå, att anskaffning av ifrågavarande inventarier icke kan äga rum inom ramen för till sjukvårdsstyrelsens förfogande stående medel. Vid sådant förhållande och då berörda anskaff-

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

ning är en ofrånkomlig följd av det av statsmakterna beslutade nybyggnadsprogrammet för militärsjukhuset i Eksjö, finner jag mig böra biträda sjukvårdsstyrelsens föreliggande förslag.

Då jag ej har något att erinra mot den av styrelsen i ärendet verkställda kostnadsberäkningen, får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Inventarier för militärsjukhuset i Eksjö å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av..........................kronor 24,000.

Tygmateriel.

[2.] 50 a. Ytterligare anskaffning av artillerimateriel, reservationsan-

slag. I en av överbefälhavaren över rikets försvarskrafter med eget yttrande den 18 november 1940 överlämnad, samma dag dagtecknad skrivelse har arméförvaltningens tygdepartement framlagt förslag om viss anskaffning av tygmateriel utöver den, för vilken medel förut ställts till förfogande. Den ifrågavarande materielen, som förtecknats i en till skrivelsen fogad tablå, omfattar dels artillerimateriel i egentlig mening, dels utrustning till denna materiel, dels viss övrig för organisationens förbättring önskvärd materiel, dels slutligen materiel för ökning av stridsvagnsorganisationen.

Angående ärendets innebörd torde närmare redogörelse icke böra lämnas till statsrådsprotokollet utan torde ytterligare erforderliga upplysningar få inhämtas av de handlingar, som komma att överlämnas till riksdagens vederbörande utskott.

För min del finner jag mig böra tillstyrka, att förslag nu förelägges riksdagen om anskaffning av vissa delar av den materiel, som med skrivelsen avses.

Vad då först angår artillerimateriel i egentlig mening vill jag till en början tillstyrka, att anskaffning sker av det i skrivelsen angivna antalet automatkanoner och pansarvärnskanoner. Vidare torde ett i skrivelsen angivet antal grova fältkanoner böra i detta sammanhang anskaffas; i fråga om sistberörda pjäser förutsätter jag, att de skola vara försedda med eldledningsmateriel av sådant slag, att de kunna komma till användning jämväl för skjutning enligt kustartilleristiska metoder, därest så skulle finnas påkallat. Ytterligare anskaffning av ett antal grova fälthaubitser och ett antal luftvärnskanoner av grövre kaliber torde också nu böra beslutas; rörande det åsyftade antalet torde meddelande utom statsrådsprotokollet få lämnas riksdagens vederbörande utskott. Till den nämnda artillerimaterielen hörande utrustning torde i anslutning härtill böra anskaffas.

Vidare anser jag mig böra tillstyrka, att för utökning och komplettering av den nuvarande stridsvagnsorganisationen anskaffas ett avsevärt antal stridsvagnar; rörande denna anskaffnings omfång torde likaledes meddelande fä lämnas direkt till riksdagens vederbörande utskott.

38 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Slutligen anser jag mig böra föreslå, att av riksdagen äskas medel för anskaffning av vissa delar av den i tablån upptagna övriga materiel, som betecknats såsom önskvärd för organisationens förbättring. Den materiel, för vilken medel sålunda torde böra äskas, utgöres av pistoler, kulsprutepistoler, kulsprutegevär, ammunitions- och packvagnar för artilleriet, cyklar jämte reservdelar m. m., gengasaggregat, tung krigsbromateriel samt järnvägskrigsbromateriel. Den övriga i tablån upptagna materielen av hithörande natur anser jag vara av den beskaffenhet, att det må ankomma på Kungl. Majit att utan riksdagens hörande anvisa erforderliga medel för dess anskaffande från vederbörligt förskottsanslag. Denna materiel är nämligen huvudsakligen avsedd att inom den nuvarande krigsorganisationens ram utfylla vissa speciella brister i krigsberedskapen eller komplettera redan befintlig materiel. Framställningar om anvisning av medel för denna materiel torde få göras av tygdepartementet i varje särskilt fall.

I den materiel, vars anskaffande nu föreslås skola underställas riksdagens prövning, ingår icke heller ammunition. Såsom jag vid framläggandet av årets statsverksproposilion inledningsvis framhållit bör nämligen ammunition och därmed jämförliga massförnödenheter med hänsyn till svårigheten att på förhand överblicka medelsbehovet för sådana ändamål i fortsättningen liksom hittills avföras från förskottsanslag för att först i efterhand täckas Över riksstaten. Denna ordning torde böra tillämpas även en viss tid efter en övergång till normala förhållanden. I detta sammanhang torde böra för riksdagen anmälas, att Kungl. Maj :t genom beslut denna dag med vissa smärre ändringar godkänt en mellan statens ammunitionsnämnd, å ena sidan, samt visst industriföretag, å den andra, den 2 december 1940 ingången överenskommelse rörande tillverkning av handvapenammunition under ett antal år framåt. Denna överenskommelse är baserad på ett förhyrande från statens sida av vissa för tillverkningen erforderliga lokaler. Den årliga hyran för dessa lokaler uppgår till omkring 90,000 kronor, vilket belopp i varje fall tillsvidare torde böra inberäknas i kostnaderna för ammunitionsanskaffningen. På samma sätt synes böra förfaras beträffande hyran för vissa lokaler, som anskaffats eller bliva erforderliga för liknande ändamål. De hyresbelopp, som här kunna ifrågakomma, äro av ringa storleksordning.

De sammanlagda kostnaderna för den tygmateriel, vars anskaffande jag i enlighet med det anförda anser böra underställas riksdagens prövning, uppgå enligt tygdepartementets beräkningar till sammanlagt 104,000,000 kronor. Av denna summa beräknas 44,000,000 kronor belöpa på innevarande budgetår, 38,000.000 kronor på budgetåret 1941/42 och resten på senare budgetår.

Det för innevarande budgetår erforderliga medelsbeloppet, 44,000,000 kronor, torde böra anvLsas under samma anslagsrubrik som det tidigare å tillläggsstat I anvisade beloppet å 13,000,000 kronor för ytterligare anskaffning av tygmateriel.

I samband med nämnda anslagsäskande torde jämväl böra hos riksdagen utverkas anvisande av ett belopp av 575,000 kronor för täckande av kostnaderna för viss genom tygdepartementets försorg från utlandet inköpt hand-

39 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

vapenmateriel, varom närmare meddelande torde få lämnas riksdagens vederbörande utskott.

Det sammanlagda belopp, vars anvisande nu bör begäras av riksdagen, uppgår sålunda till (44,000,000 + 575,000 =) 44,575,000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Ytterligare anskaffning av artillerimateriel å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av ...................... kronor 44,575,000.

E. Sjöförsvaret.

Flytande materiel, befästningar m. m.

[3.] 31. Modernisering av Sverige-skeppen m. m., reservationsanslag.

På framställning av marinförvaltningen i skrivelse den 4 maj 1939 fann Kungl. Majit enligt beslut den 12 i samma månad gott bemyndiga ämbetsverket att av det för budgetåret 1938/39 anvisade anslaget till försvarsberedskapens omedelbara stärkande taga i anspråk ett belopp av högst 2,250,000 kronor för påbörjande av pansarkryssaren Fylgias till sammanlagt 5,400,000 kronor kostnadsberäknade iståndsättning och modernisering.

Enligt berörda kostnadsberäkningar ytterligare erforderligt belopp,

3,150,000 kronor, inräknades sedermera i det å riksstaten för innevarande budgetår med 7,675,000 kronor uppförda reservationsanslaget till modernisering av Sverige-skeppen m. m.

I skrivelse den 5 oktober 1940 angående medel å tilläggsstat för budgetåret 1940/41 har nu marinförvaltningen — med förmälan att Fylgias modernisering, som ursprungligen avsetts bliva slutförd först under budgetåret 1941/42, på grund av den förstärkta försvarsberedskapen påskyndats i syfte att få densamma avslutad redan under budgetåret 1940/41 — hemställt, att till täckande av merkostnader, som uppstått på grund av prisstegring efter det marinförvaltningen i förenämnda skrivelse den 4 maj 1939 hos Kungl. Majit anmälde det för moderniseringen erforderliga medelsbehovet, ett belopp av 900,000 kronor måtte anvisas å tilläggsstat för sistnämnda budgetår.

Vidare har marinförvaltningen i skrivelse den 13 december 1940 hemställt örn anvisande av 2,840,000 kronor för erforderliga ändrings- och förbättringsarbeten med avseende å jagarna Puke, Psilander, Romulus och Remus. Dessa arbeten avse huvudsakligen sådana anordningar som betingas av skillnaden i klimatförhållanden mellan Medelhavet, för vilket jagarna i fråga byggts, och Östersjön. Vidare redogörelse för ärendets innebörd torde icke böra lämnas till statsrådsprotokollet, utan torde riksdagens vederbörande utskott därom erhålla upplysning genom de handlingar som tillhandahållas utskottet.

För egen del anser jag mig böra biträda de gjorda framställningarna; och

40 Kungl. Majlis proposition nr 2-

torde de äskade beloppen (900,000 + 2,840,000 =) 3,740,000 kronor böra uppföras å tilläggsstat för innevarande budgetår under samma rubrik som det nu å riksstaten uppförda anslaget till modernisering av Sverige-skeppen m. m.

Jag får i enlighet härmed hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Modernisering av Sverige-skeppen m. m. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av ........................ kronor 3,740,000.

[4.] 37. Ersättningsbyggnad av kustartilleriets båtniatcriel, reserva-

tionsanslag. Såsom jag tidigare denna dag vid behandlingen av frågan örn medelsbehovet under anslaget till fartygsbyggnader för kustartilleriet för nästa budgetår (fjärde huvudtiteln, punkten 85) erinrat, framlade marinförvaliningen i sin skrivelse rörande sjöförsvarets medelsbehov för innevarande budgetår ett ersättningsbyggnadsprogram för kustartilleriets båtmateriel, avseende anskaffning under budgetåren 1940/41—1944/45 av dylik materiel för en sammanlagd kostnad av 5,730,000 kronor, som enligt nybyggnadsprogrammet torde uppdelas å de fem budgetåren med 1,146,000 kronor å varje. Sistnämnda belopp äskades även av marinförvaltningen för budgetåret 1940/41. Av skäl, som jag närmare utvecklade vid ärendets anmälan inför Kungl. Majit i statsrådet, ansåg jag mig emellertid icke böra förorda en större medelsanvisning än 600,000 kronor för samma budgetår. Kungl. Majits i enlighet härmed gjorda framställning blev av riksdagen bifallen.

I sin berörda skrivelse den 5 oktober 1940 har nu marinförvaltningen framhållit, att ett snabbare genomförande av ersättningsbyggnadsprogrammet än vad för innevarande budgetår beviljade medel medgåve, vore en angelägenhet av synnerlig vikt. I anslutning härtill hemställde ämbetsverket, att ett belopp av 1,130,000 kronor måtte för ändamålet anvisas å tilläggsstat för samma budgetår.

Med hänsyn till rådande förhållanden anser även jag, att nyanskaffning av båtmateriel för kustartilleriet bör ske i snabbare tempo än vad jag tidigare räknat med. Jag får därför tillstyrka den gjorda framställningen, därvid det äskade medelsbeloppet, 1,130,000 kronor, torde böra uppföras å tilläggsstat lill innevarande budgetår under samma rubrik som det nu å riksstaten uppförda anslaget till ersättningsbyggnad för kustartilleriets båtmateriel.

I enlighet härmed får jag hemställa, alt Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Ersättningsbyggnad av kustartilleriets båtmateriel å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av .................. kronor 1,130,000.

Kungl. Majlis proposition nr 2.

41 Artilleri- och annan teknisk materiel m. m.

[5.] 59. Vissa förstärkningar av kustartilleriförsvaret, reservationsan-

slag. Innan jag ingår på behandlingen av de olika medelsfrågor som sammanförts under förevarande anslag, vill jag framhålla, att samtliga äro av sådan natur, att en närmare redogörelse för desamma icke lämpligen hör ske till statsrådsprotokollet utan torde ytterligare upplysningar därom av riksdagens vederbörande utskott erhållas genom de handlingar som komma att till utskottet överlämnas.

I skrivelse den 5 oktober 1940 framlade marinförvaltningen förslag till vissa åtgärder av skilda slag för förstärkning av kustartilleriets stridsmedel, varjämte ämbetsverket i samband därmed hemställde örn anvisande av de anslagsmedel härför som enligt ämbetsverkets mening borde för ändamålet anvisas redan å tilläggsstat för innevarande budgetår.

För egen del anförde jag vid ärendets anmälan den 1 november 1940 i samband med avlåtande av proposition nr 60 till 1940 års urtima riksdag, att jag icke vore beredd att för det dåvarande taga ställning till det i förevarande hänseende framlagda förslaget i dess helhet, men att jag däremot ansåge mig redan då kunna förorda, att de förstärkningar av det medelsvåra artilleriet i Karlskrona och Älvsborgs fästningar, som av marinförvaltningen i dess förenämnda skrivelse föreslagits, snarast bringades till genomförande, samt vidare, att av den summa, 8,884,000 kronor, vartill kostnaderna för dessa anläggningar av marinförvaltningen beräknats, ett belopp av 4,000,000 kronor borde anvisas för innevarande budgetår, under det att återstoden skulle belöpa å budgetåret 1941/42. Med bifall till Kungl. Maj:ts i enlighet härmed gjorda framställning har riksdagen å tilläggsstat I för budgetåret 1940/41 beviljat ett reservationsanslag av 4,000,000 kronor. I enlighet med min i anslutning till förberörda uttalande till statsrådsprotokollet gjorda framställning har vidare Kungl. Majit i annat sammanhang denna dag föreslagit riksdagen att för budgetåret 1941/42 under ett anslag, benämnt »Vissa förstärkningar av kustartilleriförsvaret», beräkna, bland annat, det för förenämnda ändamål erforderliga återstående medelsbeloppet,

4,884,000 kronor.

I sin nyssnämnda skrivelse den 5 oktober 1940 har marinförvaltningen hemställt, att för anordnande av luftvärn vid vissa flottans ankarplatser m. m. ett sammanlagt belopp av 9,680,000 kronor måtte ställas till förfogande, fördelat med hälften å innevarande budgetår och återstoden å budgetåret 1941/42. Sagda framställning finner jag mig böra tillstyrka och föreslår fördenskull, att hälften av nyssnämnda belopp eller 4,840,000 kronor beräknas för ändamålet under förevarande anslag. Återstående 4,840,000 kronor hava inräknats i det av Kungl. Majit i statsverkspropositionen för budgetåret 1941/42 upptagna anslaget lill vissa förstärkningar av kustartilleriförsvaret.

Marinförvaltningens i det föregående omnämnda förslag till vissa åtgär-

42 Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

der av skilda slag för förstärkning av kustartilleriets stridsmedel omfattade, bland annat, jämväl viss komplettering av redan befintliga eller under anskaffning varande rörliga kanonbatterier. Då anskaffningen av denna materiel torde böra ske redan under innevarande budgetår får jag förorda, att för anskaffningen erforderliga medel, enligt förslaget sammanlagt 1,215,000 kronor, anvisas under förevarande anslag å tilläggsstat för innevarande budgetår.

I sin skrivelse den 5 oktober 1940 har marinförvaltningen vidare hemställt om anvisande av medel för anskaffande av strålkastarmateriel för kustartilleriförsvaret, däribland 455,000 kronor för gasgeneratorer för vissa maskinvagnar och 75,000 kronor för effektivering av strålkastare av äldre typ. Det för sagda ändamål erforderliga medelsbeloppet, sammanlagt 530,000 kronor, synes böra vara tillgängligt redan under innevarande budgetår Jag får därför förorda, att detsamma beräknas under förevarande anslag.

Slutligen har Kungl. Majit genom beslut den 29 november 1940 på därom av marinförvaltningen i skrivelse den 5 i samma månad gjord framställning medgivit, att ämbetsverket finge för vissa luftförsvarsanordningar vid Hårsfjärden disponera ett belopp av högst 230,000 kronor från det å förskottsstaten för försvarsväsendet m. m. uppförda förskottsanslaget Försvarsväsendet i allmänhet: Engångsutgifter (Ga). Då sistnämnda kostnader synas böra slutligt gäldas genom medelsanvisning i detta sammanhang, får jag tillstyrka, att för detta ändamål under förevarande anslag beräknas 230,000 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget uppgår sålunda till (4,840,000 + 1,215,000 + 530,000 + 230,000=) 6,815,000 kronor.

I enlighet med vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Vissa förstärkningar av kustartilleriförsvaret å tillläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av .................. kronor 6,815,000.

[6.] 60. Viss ytterligare anskaffning av artilleri- och teknisk materiel

m. m., reservationsanslag. Tidigare denna dag bär jag föreslagit uppförande å riksstaten för nästa budgetår under fjärde huvudtiteln, marinen, av ett anslag, benämnt »Anskaffning av artilleri- och annan teknisk materiel». Utöver de medelsbehov, som förenämnda anslag beräknats tillgodose, får jag tillstyrka att å tilläggsstat för innevarande budgetår medel beräknas för vissa ändamål, vilka samtliga äro av den natur att närmare redovisning för desamma icke lämpligen bör ske till statsrådsprotokollet, utan ytterligare upplysningar därom av riksdagens vederbörande utskott böra erhållas genom de handlingar som komma att tillhandahållas utskottet. Det sammanlagda medelsbehovet för ifrågavarande ändamål, 5,660,000 kronor, torde böra anvisas under samma rubrik som det nu å riksstaten upptagna anslaget till viss ytterligare anskaffning av artilleri- och teknisk materiel m. m.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

43 De ändamål, som här avses, äro följande:

Eldhandvapen m. m. för flottan. För anskaffning av eldhandvapen jämte ammunition för flottan enligt därom av marinförvaltningen i skrivelse den 19 november 1940 gjord framställning samt för tillverkning, likaledes för flottan, av pistoler på sätt av marinförvaltningen i skrivelse den 5 oktober 1940 föreslagits torde under anslaget böra beräknas av marinförvaltningen för ifrågavarande ändamål begärda medelsbelopp, 1,275,000 respektive 200,000 kronor, eller tillhopa 1,475,000 kronor.

Minsvepningsmateriel. I anledning av en av marinförvaltningen i berörda skrivelse den 5 oktober 1940 gjord framställning torde — utöver det medelsbelopp å 3,140,000 kronor som för anskaffning av minsvepningsmateriel inberäknats i förenämnda för nästa budgetår föreslagna anslag till anskaffning av artilleri- och annan teknisk materiel — för samma ändamål under förevarande anslag böra anvisas ett lika stort belopp eller sålunda

3,140,000 kronor.

Trådsignal materiel för kustartilleriförsvaret. För ifrågavarande ändamål torde i anledning av förslag av marinförvaltningen i dess skrivelse den 5 oktober 1940, utöver det belopp av 360,000 kronor som finnes uppfört å merberörda för nästa budgetår föreslagna anslag till anskaffning av artilleri- och annan teknisk materiel, under förevarande anslag böra beräknas ytterligare 650,000 kronor.

Optisk signalmateriel för k u s t a r t i 11 e r i f ö r s v a r e t. För ifrågavarande ändamål torde i enlighet med marinförvaltningens i meranämnda skrivelse den 5 oktober 1940 härutinnan avgivna förslag böra anvisas ett belopp av 395,000 kronor.

I enlighet med vad jag nu anfört bör medelsbehovet under anslaget beräk-

nas sålunda:

Eldhandvapen m. m. för flottan...................... kronor 1,475,000

Minsvepningsmateriel .............................. » 3,140,000

Trådsignalmateriel för kustartilleriförsvaret ............ » 650,000

Optisk signalmateriel för kustartilleriförsvaret .......... » 395,000

Summa kronor 5,660,000.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Viss ytterligare anskaffning av artilleri- och teknisk materiel m. m. å lilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

av

kronor 5,660,000.

44 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

[7.] 60 a. Maskinutrustning för doekanläggningen vid Gustafsviks ör-

logsdepå, reservationsanslag. Dockanläggningen vid Gustafsviks örlogsdepå är för närvarande utarrenderad till Mohögs mekaniska verkstad för tiden den 1 januari 1939—den 31 december 1941.

I sin skrivelse den 5 oktober 1940 har marinförvaltningen beträffande dockanläggningens maskinutrustning anfört i huvudsak följande:

Den löpande korta arrendetiden gjorde, att arrendatorn av dockanläggningen hade föga benägenhet att nedlägga kapital för komplettering av verkstadsutrustningen. Enligt erhållna upplysningar hade arrendatorn, som önskade få arrendet förlängt, icke heller vid längre arrendetid möjlighet att finansiera utökning av maskinparken. För att anläggningen skulle kunna fylla berättigade krav på att vara reparationsbas inom vederbörligt marindistrikt med något så när snabba reparationsmöjligheter erfordrades oundgängligen en komplettering av utrustningen och diverse förbättringar på olika områden. Marinförvaltningen hade fördenskull låtit genom chefen för Stockholms örlogsvarv verkställa utredning rörande den ytterligare maskinanskaffning, som härför kunde bliva erforderlig, och hade kostnaderna för densamma beräknats uppgå till 300,000 kronor. Härifrån borde dock avräknas ett belopp av 25,000 kronor för anskaffning av vissa handmaskiner, som arrendatorn själv borde bekosta, varigenom återstående anslagsbehovet uppginge till 275,000 kronor. Det syntes emellertid mindre lämpligt att kronan komme att äga en del och arrendatorn en annan del av den fasta maskinutrustningen. Enligt gällande arrendekontrakt, som i detta hänseende överensstämde med närmast föregående kontrakt, vöre marinförvaltningen redan nu under vissa förhållanden såväl berättigad som skyldig att efter värdering inlösa för ämbetsverket önskvärda, arrendatorn tillhöriga och för den med varvsdriften förenade verkstadsrörelsen erforderliga arbetsmaskiner m. m. Det syntes marinförvaltningen därför önskvärt, att arrendatorn tillhöriga och i gott stånd varande maskiner m. m. av sådant slag efter värdering inlöstes av kronan, varigenom även klarare grunder för fortsatt utarrendering av dockanläggningen kunde vinnas. Kostnaderna för sådan inlösen kunde beräknas uppgå till högst 100,000 kronor.

I anslutning härtill har marinförvaltningen hemställt, att för berörda ändamål erforderliga medel, sammanlagt (275,000 -t- 100,000 =) 375,000 kronor, måtte anvisas å tilläggsstat för innevarande budgetår.

För att den av Mohögs mekaniska verkstad arrenderade dockanläggningen vid Gustafsviks örlogsdepå skall kunna fylla sin uppgift såsom reparationsbas inom vederbörligt marindistrikt torde den av marinförvaltningen föreslagna kompletteringen av dockanläggningens maskinutrustning böra komma till stånd. Jag får därför tillstyrka, att för detta ändamål erforderliga medel,

275.000 kronor, ställas till förfogande. I samband härmed torde på sätt av marinförvaltningen föreslagits den redan befintliga, arrendatorn tillhöriga fasta maskinutrustningen böra inlösas av kronan. Det torde nämligen få anses olämpligt, att denna maskinutrustning är fördelad på olika händer. Jag får därför jämväl tillstyrka, att härför erforderligt belopp, beräknat till

100.000 kronor, ställes till förfogande. Det sammanlagda medelsbeloppet (275,000 + 100,000 =) 375,000 kronor torde böra äskas å tilläggsstat för

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

innevarande budgetår. Plan för medlens användande torde böra underställas Kungl. Maj:ts prövning, innan medlen ställas till förfogande för ändamålet.

I enlighet härmed får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Maskinutrustning för dockanläggningen vid Gustafsviks örlogsdepå å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av .. kronor 375,000.

Sjökarteverket.

[8.] 64. Omkostnader för sjökorts- och sjöinätningsväsendet, reserva-

vationsanslag. Efter därom av Kungl. Majit i 1940 års statsverksproposition (fjärde huvudtiteln, punkten 130) framlagt förslag anvisade riksdagen till omkostnader för sjökorts- och sjömätningsväsendet å riksstaten för innevarande budgetår ett reservationsanslag av 345,000 kronor. Genom brev den 21 juni 1940 (regleringsbrevet) ställde Kungl. Majit ifrågavarande reservationsanslag till marinförvaltningens förfogande samt uppdrog åt sjökarteverket att inkomma med förslag till stat för användning av anslaget.

I anslutning till det sålunda meddelade uppdraget inkom chefen för sjökarteverket med förslag till stat för berörda reservationsanslag och anförde därvid i huvudsak följande:

Anslaget hade fördelats i ungefärlig överensstämmelse med den av chefen för sjökarteverket hösten 1939 verkställda beräkningen av medelsbehovet under anslaget för budgetåret 1940/41. På grund av sedermera inträffade prisstegringar, särskilt i avseende å rustnings- och underhållsarbeten, motsvarade medelstillgången å berörda omkostnadsanslag icke det verkliga medelsbehovet. Med hänsyn till den osäkerhet, som vöre förknippad med en i dåvarande läge verkställd beräkning av nämnda medelsbehov, syntes det lämpligare att frågan om en förstärkning av anslaget till omkostnader för sjökorts- och sjömätningsväsendet upptoges senare under loppet av budgetåret 1940/41. En överslagsberäkning grundad på då gällande prissättning å förnödenheter och tjänstbarheter gåve vid handen ett ökat medelsbehov under anslaget av omkring 35,000 kronor.

I överensstämmelse med det av sjökarteverkschefen ingivna förslaget fastställde Kungl. Majit den 28 juni 1940 följande stat för berörda reservationsanslag till omkostnader för sjökorts- och sjömätningsväsendet:

Sjömätningsexpeditioner och resekostnader .............. kronor 136,000

Rustning och underhåll .............................. » 162,200

Komplettering av båtmateriel m. m..................... » 30,000

Skrivmaterialier och expenser ........................ » 13,800

Omkostnader för försäljningskontoret .................. » 1,500

Semester åt vid sjökarteverket anställda arbetare ........ » 1,500

Summa kronor 345,000.

46 Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Under erinran örn vad sålunda förekommit har nu chefen för sjökarteverket i skrivelse den 31 oktober 1940 återkommit till frågan örn en förstärkning av berörda reservationsanslag och därvid anfört i huvudsak följande:

Sedan årets sjömätningar under början av innevarande månad avslutats, hade sedvanlig årsbesiktning av materielen ägt rum. Efter infordran av anbud å materielkostnader, arbetslöner m. m. hade beräknats, att kostnaderna för nödvändiga underhålls- och översynsarbeten å fartyg och båtar komme att uppgå till c:a 197,000 kronor. Den för omkostnadsanslaget fastställda staten upptoge för rustning och underhåll 162,200 kronor. Här förelåge alltså ett ökat medelsbehov å avrundat 35,000 kronor. Besparingar å övriga under anslaget uppförda poster kunde med bibehållande av de med anslaget avsedda verksamhetsgrenarna icke företagas utöver vad som redan skett med hänsyn till inträffade prisökningar. — Den vid budgetårsskiftet förer fintliga behållningen å anslaget, 11,890 kronor 45 öre, svarade till hela sitt belopp mot vid samma tidpunkt föreliggande olikviderade beställningar under budgetåret 1939/40.

I anslutning till vad salunda anförts har chefen för sjökarteverket hemställt, att till förstärkning av det för budgetåret 1940/41 uppförda reservationsanslaget till omkostnader för sjökorts- och sjömätningsväsendet måtte anvisas ett belopp av 35,000 kronor.

I ärendet har marinförvaltningen den 8 november 1940 avgivit utlåtande och därvid förklarat sig intet hava att erinra mot bifall till den föreliggande framställningen.

Med hänsyn till vad chefen för sjökarteverket i ärendet anfört och då annat anslag under sjöförsvaret icke kan tagas i anspråk för att utfylla de a förevarande omkostnadsanslag erforderliga medlen, torde det vara av behovet pakallat att förstärka sistnämnda anslag. Förstärkningsbeloppet, vilket jag i enlighet med chefens för sjökarteverket förslag beräknar till

35,000 kronor, torde böra anvisas under samma rubrik som det å riksstaten nu upptagna anslaget till omkostnader för sjökorts- och sjömätningsväsendet.

På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Omkostnader för sjökorts- och sjömätningsväsendet å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av.............. kronor 35,000.

F. Flygvapnet.

Flygmateriel.

[9.] 21. Anskaffning och förnyelse av flygmateriel, reservationsanslag.

I skrivelse den 5 december 1940 har flygförvaltningen inkommit med framställning rörande, bland annat, anvisande av anslagsmedel å tilläggsstat för innevarande budgetår för anskaffande av flygmateriel. Skrivelsen innehåller

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

en ingående redogörelse för beräkningarna rörande kostnaderna för den planerade materielanskaffningen under budgetåren 1940/41—1945/46. Denna redogörelse torde icke böra återgivas i statsrådsprotokollet, utan torde densamma böra delgivas riksdagens vederbörande utskott genom överlämnande av lill ärendet hörande handlingar.

För budgetåret 1940/41 har ett anslagsbelopp av 25,375,000 kronor utöver förut anvisade medel beräknats vara erforderligt för vissa förskott m. m. för beställningar av flygplan m. m.

Därutöver har flygförvaltningen i sin skrivelse hemställt om anvisande å tilläggsstat av medel för vissa särskilda ändamål enligt följande uppställning:

Utrustning för basorganisation m. m...................kronor 800,000

Viss brandskyddsmateriel .......................... » 55,000

Inredning av provbocksanläggningar .................. » 695,000

Komplettering av viss verkstadsutrustning.............. » 180,000

Merkostnader för planerad krananläggning vid Roslagens

flygflottilj ........................................ » 65,000

Viss utrustning för de centrala flygverkstäderna........ » 750,000

Viss flygplanutrustning .............................. » 200,000

»Link Trainers» .................................... » 250,000

Viss undervisnings- och åskådningsmateriel ............ » 650,000

Utrustning för försökscentralen (V2 av erforderligt belopp) » 150,000

F järrskrivningsanläggningar............... » 30,000

Summa kronor 3,825,000.

Det sammanlagda belopp, örn vars anvisande å tilläggsstat flygförvaltningen gjort framställning, uppgår således till (25,375,000 + 3,825,000 =)

29.200.000 kronor.

Emot flygförvaltningens förevarande framställning synes intet vara att erinra, varför jag finner mig böra tillstyrka, att medel för de ifrågavarande ändamålen ställas till förfogande i enlighet med förslaget. Emellertid synes det mig lämpligare, att de för »Link Trainers» samt viss undervisnings- och åskådningsmateriel begärda beloppen, sammanlagt (250,000 + 650,000 =)

900.000 kronor, anvisas under ett särskilt anslag, benämnt »Viss övnings- och undervisningsmateriel»; sagda materiel synes nämligen knappast kunna hänföras under begreppet flygmateriel, även örn detta tages i vidsträckt mening. Till nämnda medelsanvisning återkommer jag därför under följande punkt.

I övrigt synas de av flygförvaltningen begärda medelsbeloppen, sammanlagt (29,200,000 — 900,000 —) 28,300,000 kronor, böra anvisas under samma anslagsrubrik som det å riksstaten för innevarande budgetår upptagna anslaget till anskaffning och förnyelse av flygmateriel.

.lag får således hemställa, alt Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Anskaffning och förnyelse av flygmateriel å tillläggsstat II lill riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av................. kronor 28,300,000.

48 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

[10.] 29 a. Viss övnings- och undervisningsmateriel, reservationsanslag.

Under föregående punkt har jag anfört, att av flygförvaltningen i skrivelse den 5 december 1940 begärda medel för anskaffande av dels s. k. Link Trainers och dels viss undervisnings- och åskådningsmateriel, tillhopa (250,000 + 650,000 =) 900,000 kronor, borde anvisas å tilläggsstat för innevarande budgetår under ett särskilt anslag, benämnt »Viss övnings- och undervisningsmateriel» .

I enlighet härmed får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Viss övnings- och undervisningsmateriel å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av ...................... kronor 900,000.

G. Gemensamma anslag.

Diverse.

[11.] 21 b. Militärfysisk verksamhet, reservationsanslag. I särskild skri-

velse den 28 november 1940 har Svenska nationalkommittén för fysik under åberopande av en vid skrivelsen fogad utredning gjort framställning om anvisande under innevarande och nästa budgetår av anslagsmedel med tillhopa

450.000 kronor till bedrivande av militärfysisk verksamhet under nationalkommitténs ledning. Av nämnda belopp erfordrades för inköp av markområde och uppförande av nödiga byggnader ävensom till anskaffande av viss utrustning under innevarande budgetår 280,000 kronor, varav 180,000 kronor belöpte å själva byggnaden och 100,000 kronor å utrustningen. För bedrivande av den verksamhet, varom här vore fråga, erfordrades därjämte, då verksamheten vore avsedd att taga sin början den 1 april 1941, redan under innevarande budgetår ett belopp av 40,000 kronor, vilket belopp innefattade dels arvoden till anställd personal och dels övriga omkostnader. För budgetåret 1941/42 erfordrades för verksamhetens bedrivande ett belopp av

130.000 kronor.

Ett bifall till förevarande framställning skulle således innebära dels att för den ifrågavarande verksamhetens bedrivande anvisades, under innevarande budgetår ett belopp av 40,000 kronor och under budgetåret 1941/42 ett belopp av 130,000 kronor, dels ock att ett belopp av 280,000 kronor anvisades under innevarande budgetår för uppförande av nödiga byggnader m. m.

Med hänsyn till ärendets karaktär synes det icke lämpligt att till statsrådsprotokollet redogöra för den närmare innebörden av förenämnda anslagsäskanden. Riksdagens vederbörande utskott torde i stället därom böra erhålla upplysningar genom de handlingar, som komma att tillhandahållas utskottet.

Då den ifrågavarande verksamheten torde vara av väsentlig betydelse för

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

stärkandet av vår försvarsberedskap, anser jag mig böra tillstyrka framställningen, mot vars kostnadsberäkning intet torde vara alt erinra.

För uppförande av de för verksamheten erforderliga byggnaderna kommer jag att senare denna dag vid behandlingen av anslagen å tilläggsstat under kapitalbudgeten föreslå anvisande av det härför beräknade beloppet,

180.000 kronor.

I förevarande sammanhang torde å tilläggsstat för innevarande budgetår böra anvisas dels 100,000 kronor för byggnadens utrustning, dels ock begärda

40.000 kronor för verksamhetens bedrivande under detta budgetår. Dessa belopp torde böra anvisas under ett särskilt reservationsanslag, benämnt »Militärfysisk verksamhet», å sammanlagt 140,000 kronor.

Frågan om medel för bedrivande av den militärfysiska verksamheten under nästa budgetår behandlas i samband med framläggandet av statsverkspropositionen till årets riksdag.

Under åberopande av det sålunda anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Militärfysisk verksamhet å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av .................................... kronor 140,000.

[12.] 24. Kristillägg, förslagsanslag. I enlighet med vad chefen för fi-

nansdepartementet vid anmälan av fråga om anslag å tilläggsstat under sjunde huvudtiteln anför bör å tilläggsstat under fjärde huvudtiteln upptagas ett förslagsanslag till kristillägg å 900,000 kronor. På sätt i årets statsverksproposition (fjärde huvudtiteln, sid. 279) anföres med avseende å nästa budgetår förutsätter jag, att de efter viss lönegrad bestämda arvodena till befattningshavare vid militärapoteket skola vara förenade med rätt till kristillägg att utgå från förevarande anslag.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Kristillägg å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av .. kronor 900,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Alvar Lindencrona.

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 2.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

51 Bilaga 5.

Egentliga statsutgifter.

Femte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari 1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, anmäler härefter under socialdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 samt anför därvid följande.

B. Sociala verk och inrättningar.

[1.] 1. Socialstyrelsen: Avlöningar till personal för verksamheten i all-

mänhet. I gällande avlöningsstat för socialstyrelsen är, bland annat, upptagen en delpost till grundavlöningar m. m. till övrig icke-ordinarie personal å 459,000 kronor. Då posten beräknades till detta belopp, förutsattes, att socialstyrelsen skulle, liksom dittills varit fallet, vara tillsynsmyndighet över arbetsförmedlingen. I samband med ändrad lagstiftning rörande arbetsförmedlingen m. m. och i anslutning därtill genomförd organisation av statens arbetsmarknadskommission hava emellertid de på socialstyrelsen ankommande ärendena rörande den offentliga arbetsförmedlingen under våren 1940 tills vidare överflyttats till kommissionen. I följd härav har Kungl. Maj:t genom beslut den 7 maj 1940 föreskrivit, att ett flertal för handläggning av sagda ärenden avsedda befattningshavare hos styrelsen — huvudsakligen icke-ordinarie sådana — skulle tills vidare tjänstgöra i kommissionen samt därvid avlönas av till kommissionens förfogande stående medel. De tidigare från omförmälda grundavlöningspost utgående avlöningarna till berörda icke-ordinarie befattningshavare hava uppskattats lill

39,000 kronor för år räknat. Med anledning härav har Kungl. Maj:t

52 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

den 24 maj 1940 föreskrivit, att av grundavlöningsposten under budgetåret 1940/41 icke finge utan Kungl. Maj:ts medgivande tagas i anspråk högre belopp än (459,000—39,000) 420,000 kronor.

I skrivelse den 20 december 1940 har socialstyrelsen anmält behov av medel för innevarande budgetår till förstärkning av sagda grundavlöningspost.

I skrivelsen framhåller styrelsen, att förstärkningen främst nödvändiggjordes av arbetet å styrelsens utlänningsbyrå. Härom har styrelsen närmare uttalat sig sålunda.

1 skrivelse den 15 juni 1940 hade socialstyrelsen anmält, att det under våren 1940 starkt ökade behovet av arbetskraft å utlänningsbyrån nödvändiggjort nyanställning av kvinnlig biträdespersonal å byrån, huvudsakligen under maj och juni månader. Med inräknande av vissa under senare hälften av juni samt under juli ytterligare tillkomna befattningshavare hade bela antalet nyanställda å byrån utgjort 32. Den nyrekrytering, som sålunda måst företagas, hade förutsatts till större delen motsvara ett mera temporärt behov av arbetskraft.

Dithörande spörsmål bade sedermera behandlats i styrelsens framställning den 31 augusti 1940 med förslag till anslagsäskanden för ämbetsverkets verksamhet för budgetåret 1941/42. Med utgångspunkt från de utvecklingstendenser, som då kunde förutses beträffande utlänningsbyråns arbetsbörda, hade styrelsen i denna skrivelse ansett sig kunna beräkna, att byråns personal före 1940 års utgång skulle kunna minskas med ett femtontal tillfälliga biträden. I anslutning därtill kunde nämnas, att av de 32 nyanställda biträdena 13 entledigats vid olika tidpunkter efter den 1 juli 1940. Ytterligare två beräknades kunna entledigas den 1 mars 1941. Såvitt nu kunde bedömas med hänsyn till omfattningen av byråns arbetsuppgifter, måste däremot återstående personal, 17 biträden, behållas hela budgetåret ut. Den merbelastning å grundavlöningsposten för icke-ordinarie personal, som uppkomme genom dessa nödvändiga personalökningar å utlänningsbyrån, kunde för hela budgetåret 1940/41 beräknas till cirka 45,500 kronor. Med hänsyn till den alltjämt mycket omfattande arbetsbördan å utlänningsbyrån hade det vidare visat sig påkallat att låta viss personal å byrån arbeta å övertid i större utsträckning än som tidigare beräknats. Den i följd därav för övertidsersättning uppkommande merkostnaden kunde uppskattas till 5,000 kronor.

Styrelsen erinrar vidare hurusom Kungl. Maj:t genom beslut den 23 augusti och 8 november 1940 bemyndigat styrelsen att verkställa dels fortlöpande indexberäkningar rörande vissa byggnadskostnader och dels inventering av bostadsreserven å vissa orter, därvid tillika föreskrivits, att lönekostnaderna för den för ändamålet behövliga arbetskraften skulle bestridas ur grundavlöningsposten för icke-ordinarie personal. Därjämte meddelar styrelsen, att de inskränkningar i vikariatsförordnanden, vilka genomförts enligt av Kungl. Majit meddelade direktiv, medfört och alltjämt medförde viss merbelastning av sagda post. Den sammanlagda merkostnaden på grund av Kungl. Maj:ts berörda beslut samt såsom följd av de begränsade vikariatsförordnandena har styrelsen för budgetåret 1940/41 uppskattat till 9,500 kronor.

Det belopp, varmed grundavlöningsposten för sistnämnda budgetår skulle behöva förstärkas, har styrelsen alltså beräknat till (45,500 + 5,000 + 9,500)

60,000 kronor.

53 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Av vad socialstyrelsen anfört framgår, att för budgetåret 1940/41 behov Departemeni»av förstärkning av den i styrelsens avlöningsstat upptagna posten till grund- c avlöningar till övrig icke-ordinarie personal föreligger. Detta behov har till övervägande delen sin grund i den ökning av personalen å utlänningsbyrån, som på grund av särskilda omständigheter måst äga rum. Härom har denna dag en närmare redogörelse lämnats i årets statsverksproposition (V. punkt 3) i samband med behandlingen av socialstyrelsens anslagsäskanden för budgetåret 1941/42, till vilken redogörelse jag här tillåter mig hänvisa. Till den del det ökade medelsbehovet icke sammanhänger med arbetet å utlänningsbyrån är det en följd av vissa utredningsuppdrag, vilka av Kungl. Maj:t anförtrotts styrelsen, ävensom av de åtgärder, som med stöd av Kungl. Maj :ts direktiv av styrelsen i besparingssyfte vidtagits för begränsning av vikariatskostnaderna. Mot det föreslagna förstärkningsbeloppet har jag med hänsyn till föreliggande förhållanden icke något att erinra. Givetvis bör det belopp av grundavlöningsposten, som, på sätt förut omförmälts, motsvarar beräknad avlöning för styrelsens hos arbetsmarknadskommissionen tjänstgörande ickeordinarie personal, ställas till styrelsens förfogande allenast under den förutsättningen, att sagda personal skulle återgå till tjänstgöring inom styrelsen.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att den i avlöningsstaten för socialstyrelsen under anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal upptagna delposten till grundavlöningar m. m. må för budgetåret 1940/41 överskridas med högst 60,000 kronor.

[2.] 54. Statens alkoholistanstalt å Venngarn: Vissa byggnadsarbeten,

reservationsanslag. I skrivelse den 14 september 1939 har stgrelsen för statens alkoholistanstalt å Venngarn under hänvisning till skrivelsen bifogade handlingar gjort framställning rörande anvisande av anslag för utförande av vissa byggnadsarbeten vid anstalten.

I skrivelsen har till en början framlagts förslag rörande uppförande av två bostadshus för gift personal. Efter erinran att 1938 års riksdag anvisat medel för uppförande av två för dylik personal avsedda bostadshus, vartdera innehållande två lägenheter om två rum och kök, har anstaltsstyrelsen i denna del anfört följande.

De fyra nya lägenheter, som tillförts anstalten genom de två år 1938 beslutade bostadshusen, täckte icke behovet av bostäder för gift personal. Utöver de fyra befattningshavare, som i dessa hus kunnat beredas fullgoda famil jebostäder efter att tidigare ha måst åtnöjas med provisoriska och delvis hälsovådliga bostäder i äldre byggnader utan vare sig vatten eller avlopp, funnes tre gifta anställningshavare vid anstaltens jordbruk, vilka icke kunnat beredas annan bostad än ett rum och kök av icke fullgod beskaffenhet. Därjämte funnes minst fyra anställda, som planerade giftermål så snart bostäder kunde beredas dem. Det ökade bostadsbehovet hade uppkommit främst genom den personalförstärkning, som blivit en följd av under senare år genomförd arbetstidsreglering. Styrelsen ville framhålla, att det för an-

54 Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

staltens egen del vore synnerligen angeläget, att bristen på bostäder med det snaraste avhjälptes, enär det mötte betydande svårigheter att erhålla och behålla duglig personal, örn den icke inom rimlig lid kunde beredas tillfälle till familjebildning eller örn urvalet måste begränsas till ogifta personer.

Styrelsen funne det därför angeläget att uppförandet av nya bostadshus fortsattes utan avbrott och ansåge sig böra föreslå, att två bostadshus av samma storlek och typ som de senast beslutade komme till utförande. Enligt en av arkitekten Å. Tengelin uppgjord, skrivelsen bifogad byggnadsplan skulle de nya husen förläggas till det under bebyggelse varande området sydost örn slottsbyggnaden, varigenom en central förläggning av det nya bostadsbeståndet erhölles och erforderliga Iedningsarbeten förbilligades. Kostnaderna för de år 1938 beslutade bostadshusen hade i enlighet med under hösten 1937 uppgjorda beräkningar uppskattats till 58,000 kronor. Med hänsyn till det ovissa tidsläget funne styrelsen det icke möjligt att med någon större säkerhet beräkna kostnaderna för de av styrelsen ifrågasatta två nya bostadshusen utan hemställde, med utgångspunkt från de tidigare beräkningarna, att för uppförandet av sistnämnda byggnader måtte avses ett belopp av

58,000 kronor.

Anstaltsstyi elsen bär vidare hemställt örn anvisande av medel för uppförande av en byggnad, innehållande en centraltvättstuga för personalen samt vissa andra anordningar. Härom uttalar sig styrelsen sålunda.

Det ökade antalet gifta befattningshavare vid anstalten hade aktualiserat ett redan förut befintligt önskemål örn inredande för personalens behov av en tvättstuga med maskinell utrustning. För närvarande funnes, förutom ett par mera primitiva tvättstugor, av vilka en saknade vattenledning, endast en för personalens familjetvätt avsedd tvättstuga. Denna vore belägen i en byggnad av mycket gammalt datum och saknade helt tekniska hjälpmedel. Någon torkvind funnes icke. Vid ogynnsam väderlek måste andra tillgängliga utrymmen anlitas, bland annat vinden i den 800 meter från tvättstugan belägna mindre anstaltsbyggnaden, den s. k. paviljongen. För mangling hade efter arbetstidens slut upplåtits den till anstaltens tvättinrättning hörande »langeln. Styrelsen, som funnit det angeläget att snarast söka avhjälpa nu patalade brister, hade uppdragit åt arkitekten Tengelin att uppgöra förslag till nybyggnad för en centraltvättstuga för personalen, vilket förslag bifogades.

I byggnaden skulle enligt förslaget — förutom tvättstuga samt mangel- och strykrum inrymmas torkrum och torkvind, en bastuavdelning med plats för 3—4 personer, ett badrum, ett cykelstall och ett desinfektionsrum.

Byggnaden vore avsedd att uppföras parallellt med norra anstaltsflygeln, därvid erforderliga ledningar skulle genom en kulvert dragas från anstaltens närbelägna maskinrum.

Kostnaderna för uppförande av ifrågavarande byggnad hava — inklusive kostnaderna för erforderliga maskiner — i överensstämmelse med en av byråingenjören B. Westerdahl i september 1939 uppgjord beräkning av anstaltsstyrelsen upptagits till 38,500 kronor.

I anledning av anstaltsstyrelsens framställning hava utlåtanden avgivits av socialstyrelsen den 7 oktober 1939 och av byggnadsstyrelsen den 9 oktober samma år.

Socialstyrelsen har anfört, att de föreslagna arbetena enligt styrelsens uppfattning vore önskvärda samt att styrelsen icke hade något att erinra mot an-

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

staltsstyrelsens framställning. Icke heller byggnadsstyrelsen har haft något att erinra mot de föreslagna arbetena. Styrelsen har emellertid framhållit, att på grund av inträdda prisstegringar de för arbetenas utförande beräknade beloppen av allt att döma icke komme att bliva tillräckliga.

I skrivelse den 4 september 1940 rörande anslag för budgetåret 1941/42 har vidare anstaltsstyrelsen påpekat, att det alltjämt vore för anstalten angeläget, att omförmälda, i skrivelsen den 14 september 1939 föreslagna byggnadsarbeten komme till utförande.

Då tillgången till familjebostäder vid Venngarnsanstalten för närvarande Dcpartenunitär uppenbart otillräcklig och då det — icke minst ur rekryteringssynpunkt ,!iele"- — är av vikt, att förefintliga brister i detta hänseende avhjälpas, anser jag mig böra förorda anstaltsstyrelsens förslag örn uppförande av två nya, för gift personal vid anstalten avsedda bostadshus.

Även förslaget om uppförande av en byggnad, innehållande centraltvättstuga för personalen och vissa andra anordningar, finner jag ändamålsenligt, varför jag tillstyrker detsamma.

Kostnaderna för berörda byggnadsarbeten hava av anstaltsstyrelsen upptagits till sammanlagt 96,500 kronor men torde med hänsyn till den prisstegring, som under den senaste tiden ägt rum, böra uppskattas till i runt tal

115,000 kronor.

För utförande av arbetena torde å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 böra under rubriken statens alkoholistanstalt å Venngarn: vissa byggnadsarbeten anvisas ett reservationsanslag å 115,000 kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Statens alkoholistanstalt å Venngurn: Vissa byggnadsarbeten å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/

41 anvisa ett reservationsanslag (B) av .... kronor 115,000.

[3.] 56 a. Bidrag till stiftelsen Godtemplarordens vårdhem för alkoho-

lister för vissa byggnadsarbeten vid erkända alkoholistanstalten Dagöholm,

reservationsanslag. Gällande bestämmelser rörande statsbidrag till anordnande av erkända alkoholistanstalter äro intagna i en den 27 maj 1932 (nr 217) utfärdad kungörelse, vari bland annat stadgas följande.

Statsbidrag må tilldelas landsting, kommun, förening, stiftelse eller annan för anordnande av erkänd alkoholistanstalt. Statsbidragets sammanlagda belopp, däri jämväl inbegripet bidrag till kostnad för reparationer, förbättringar eller dylikt, som för anstalten tidigare kan hava beviljats, må uppgå till högst 2,000 kronor för vårdplats, när fråga är örn nybyggnad, och i annat fall till högst 1,500 kronor för vårdplats. Statsbidrag må icke överstiga vad från annat håll tillskjutes, såframt ej särskilda skäl därtill föranleda.

Ansökning örn statsbidrag skall ställas till Kungl. Majit. Ansökningen akall bland annat innehålla förbindelse att återbära statsbidraget, i fall an-

56 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

stalten skulle komma att användas för annat ändamål, nedläggas eller avyttras.

Landsting, kommun, förening, stiftelse eller annan, som önskar att för anordnande av erkänd alkoholistanstalt erhålla upplåtelse av kronan tillhörig jord, har att därom göra framställning hos Kungl. Majit.

Statsbidrag gäldas från ett under femte huvudtiteln uppfört reservationsanslag till bidrag till anordnande av erkända alkoholistanstalter.

På därom av stiftelsen Godtemplarordens vårdhem för alkoholister gjord framställning har Kungl. Majit den 10 mars 1939 dels fastställt stadgar för stiftelsen, dels medgivit, att till stiftelsen finge för anordnande av en alkoholistanstalt för män, benämnd »Godtemplarordens erkända alkoholistanstalt Dagöholm», med undantag för visst område upplåtas kronoegendomen 23/io mantal Dagöholm nr 5 i Lerbo socken av Södermanlands län, dels erkänt alkoholistanstalten såsom allmän och fastställt vissa särskilda föreskrifter för anstalten, dels ock beviljat stiftelsen statsbidrag med 80,000 kronor till bestridande av kostnaderna för anstaltens anordnande i enlighet med upprättade ritningar till nybyggnads- och ändringsarbeten för anstalten.

Alkoholistanstalten är enligt de av Kungl. Majit meddelade föreskrifterna avsedd för vård av manliga alkoholister, företrädesvis yngre personer och eljest sådana, som icke tidigare åtnjutit vård å alkoholistanstalt. Anstalten har beräknats inrymma 40 vårdplatser.

Vid beviljandet av nämnda statsbidrag beräknades kostnaderna för anordnandet till 150,000 kronor. Härutöver beräknades, att för bestridande av vissa särskilda kostnader i samband med tillträdandet av kronoegendomen skulle erfordras ett belopp av 16,000 kronor. Efter inhämtande av riksdagens medgivande i ämnet (se Kungl. Majits proposition den 10 februari 1939, nr 81, och riksdagens skrivelse den 18 mars 1939, nr 122) tillerkände Kungl. Majit den 13 april 1939 stiftelsen ett extra statsbidrag av 16,000 kronor för gäldande av sistnämnda kostnader.

Kostnaderna för anstaltens anordnande visade sig emellertid bliva avsevärt större än som från början förutsatts. Med anledning därav hemställde Kungl. Majit i proposition den 8 mars 1940, nr 168, att riksdagen måtte för lån till stiftelsen för budgetåret 1940/41 å kapitalbudgeten, fonden för låneunderstöd, anvisa ett reservationsanslag av 55,000 kronor. Lånet, som skulle vara räntefritt och amorteras under en tid av 15 år, skulle användas dels för täckande av vissa merkostnader för den uppförda nya anstaltsbyggnaden samt för iordningställande av den äldre huvudbyggnaden, dels ock för bestridande av utgifter för anskaffande av dricksvatten. Propositionen bifölls av riksdagen (se riksdagens skrivelse den 23 april 1940, nr 166), varefter Kungl. Majit genom beslut den 10 maj 1940 beviljat stiftelsen det avsedda lånet.

Den 1 augusti 1940 har vidare Kungl. Majit föreskrivit, att i avtalet om upplåtelsen av ifrågavarande egendom till stiftelsen skulle intagas vissa bestämmelser.

I skrivelse den 4 september 1940 har stiftelsen Godtemplarordens vårdhem för alkoholister lämnat en redogörelse för de byggnadsarbeten, vilka enligt

57 Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

styrelsens uppfattning måste komma till utförande vid Dagöholmsanstalten under de närmaste åren, därest den till anstalten upplåtna egendomen skulle kunna bliva föremål för rationell drift. I redogörelsen har anförts i huvudsak följande.

1. Anstaltens ladugård hade nedbrunnit, varför en ny ladugård måste uppföras. Den senare borde uppföras i anslutning till befintlig logbyggnad och i enlighet med ett skrivelsen bifogat förslag. Kostnaderna härför kunde beräknas till 71,900 kronor.

2. För närvarande saknades svinhus å egendomen. Da anstalten förbrukade avsevärd mängd fläsk för eget behov och dessutom borde ha möjligheter att tillvarataga köksavfallet, vore emellertid ett svinhus nödvändigt och borde bliva ekonomiskt lönande. Därför borde uppföras ett svinhus med plats för 30 gödsvin och 4 modersuggor. Kostnaden härför kunde uppskattas till 12,400 kronor.

3. För vagnslider samt maskin- och redskapsbodar borde uppföras en ny byggnad. För närvarande måste maskiner och övriga redskap stå under bär himmel året runt, vilket icke vore förenligt med god ekonomi. Kostnaderna för byggnaden beräknades till 8,600 kronor.

4. Den s. k. östra arbetarbostaden befunne sig för närvarande i sådant skick att byggnaden icke skulle kunna av hälsovårdsmyndigheterna godkännas såsom bostadshus. Bland annat saknades vattenledning och vattnet måste hämtas från en brunn, som läge på 150 meters avstånd fran byggnaden. I byggnaden borde inredas fyra lägenheter, vardera innehållande två rum och kök, skafferi, tambur och tvältrum. Lägenheterna borde förses med centralvärmeledning, vatten och avlopp samt W. C. Kostnaderna för ombyggnaden hade beräknats till 28,800 kronor.

5. För uthus till de under punkt 4 omnämnda lägenheterna, inrymmande svin- och hönshus samt vedbodar, borde beräknas ett belopp av 6,450 kronor.

6. För källare till samma lägenheter upptoges 1,700 kronor.

7. Vidare borde — för en beräknad kostnad av 11,200 kronor — uppföras en byggnad, inrymmande tvättstuga, tork- och strykrum samt bads*u.

8. Till bostäder för inspektor och trädgårdsmästare borde uppföras två nya byggnader, vardera inrymmande tre rum och kök lii. ni. Kostnaderna för dessa byggnader uppskattades till sammanlagt 32,500 kronor eller 16,250 kronor för varje hus.

9. På den gamla ladugårdsgrunden borde uppföras en byggnad avsedd för sågverk, smedja och snickeriverkstad. Härmed förenade kostnader kunde beräknas till 17,000 kronor.

Sammanlagda kostnaden för ifrågavarande byggnader skulle sålunda uppgå till 190,550 kronor. Därtill komme för arkitekt- och kontrollantarvoden samt för oförutsedda utgifter omkring 11,900 kronor. För byggnadsprogrammets genomförande skulle således erfordras 202,450 kronor.

Härvid vore emellertid att märka, att den brunna ladugården varit försäkrad för 32,000 kronor, vilket belopp utkvitterats av domänstyrelsen och därefter ställts till stiftelsens förfogande samt delvis redan tagits i anspråk för påbörjande av ny ladugårdsbyggnad.

Till samtliga byggnader hade beräknats skola åtgå 1,190 lebro virke å rot. I kostnadsberäkningen hade emellertid endast räknats med arbetslöner å erforderligt virke. Enligt styrelsens mening syntes de under punkterna 1 och 4—(j föreslagna byggnadsarbetena vara att hänföra till sedvanligt underhåll.

Stiftelsen framhåller, att det vore uteslutet, att stiftelsen skulle kunna anskaffa det kapital, som erfordrades för realiserande av det framlagda bygg-

58 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

nadsprogrammet. Stiftelsen hade redan iklätt sig stora förbindelser för anstaltens anordnande och det statsbidrag, som utginge för anstaltens driftkostnader, voie icke sa stort att det medgave några större utgifter för uppförande av till jordbruket erforderliga ekonomibyggnader. Stiftelsen har därför hemställt, att medel måtte av Kungl. Maj:t anvisas så att uppförandet av de för anstalten nödvändiga ekonomibyggnaderna snarast möjligt måtte kunna fullföljas. Särskilt framhålles vikten av att ladugårdsbyggnaden finge utan dröjsmål färdigställas.

I anledning av stiftelsens framställning hava under år 1940 utlåtanden avgivits av domänstyrelsen den 19 september, av byggnadsstyrelsen den 8 oktober, av socialstyrelsen den 16 november och av statskontoret den 23 i sistnämnda månad.

Domänstyrelsen framhåller till en början, att det vore uteslutet, att de omförmälda under punkterna 1 och 4—6 upptagna arbetena skulle kunna betraktas såsom sedvanliga underhållsarbeten. Styrelsen har vidare uttalat sig sålunda.

Den omständigheten att jordbruket skulle bedrivas av en anstalt medförde, att kravet på byggnadsarbeten bleve mera omfattande än som vore direkt nödvändigt för egendomens brukande. Därigenom komme kostnaderna också att springa upp till belopp, som icke stöde i rimligt förhållande till jordbruksavkastningen. Tvekan kunde råda därom, huruvida de under punkterna 2 och 7 9 upptagna nybyggnaderna helt eller delvis kunde anses erfor-

derliga för jordbruket såsom sådant. Åt svinhuset hade föreslagits en storlek, som överensstämde med anstaltens särskilda intressen. Nybyggnaderna under punkterna 7—9 syntes nödvändiga för att egendomen skulle kunna brukas i anstaltsform. Med hänsyn därtill ville styrelsen icke framställa erinran mot dessa arbeten.

Utan att äga tillgång till fullständiga byggnadshandlingar ställde det sig svart att bestämt uttala sig om kostnaderna för arbetenas utförande. Såvitt med ledning av de lämnade uppgifterna kunde bedömas, borde emellertid den av stiftelsen beräknade kostnadssumman, avrundad uppåt till 210,000 kronor, kunna förslå. Därtill komme kostnaderna för det erforderliga byggnadsvirke å rot, 1,190 kubikmeter, vilka kostnader kunde beräknas till 12,220 kronor. Det totala utgiftsbeloppet komme i enlighet härmed att belöpa sig till 222,200 kronor. Då till bestridande av dessa utgifter funnes disponibla brandstodsmedel till ett belopp av 31,150 kronor, utgjorde den återstående kostnadssumman 191,070 kronor.

I det av byggnadsstyrelsen avgivna utlåtandet har styrelsen, som allenast yttrat sig rörande förslaget till ny ladugård vid anstalten, anfört, alt styrelsen icke hade något att erinra mot de ingivna ritningarna rörande denna byggnad. Styrelsen har icke heller haft något att invända beträffande de för ladugårdens uppförande beräknade kostnaderna — 71,900 kronor — men påpekat, att till detta belopp finge läggas viss del av den i framställningen angivna gemensamma posten till arkitekt- och kontrollantarvoden saint oförutsedda utgifter. De sammanlagda kostnaderna för ladugården kunde därför beräknas till 76,000 kronor, i vilket belopp emellertid icke inginge värdet av det för byggnadsföretaget erforderliga virket.

Socialstyrelsen har till en början erinrat hurusom styrelsen i ett den 15

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

februari 1940 avgivet utlåtande i anledning av en framställning från domänstyrelsen angående villkoren för upplåtelse lill stiftelsen av kronoegendomen Dagöholm framhållit, att betydande besparingar för statsverket vunnits genom systemet med erkända alkoholislanstalter och att, vad särskilt beträffade kostnaderna för anordnande av anstaltsplatser vid de berörda anstalterna, statens utgifter härför stanna vid högst en tredjedel av statens egna byggnadskostnader.

I anslutning därtill anför styrelsen nu vidare, att säkerligen icke blott statens andel av ifrågavarande kostnader utan även de totala kostnaderna varit lägre för erkända anstalter än för statsanstalter. En orsak därtill vore, att man hållit lägre standard i olika avseenden å de förstnämnda anstalterna än å den närmast jämförliga statsanstalten. En annan orsak vore, att utbyggandet av de erkända anstalterna skett successivt och med anlitande i största möjliga utsträckning av anstalternas egna arbetskrafter. Enligt socialstyrelsens mening borde man förfara på detta sätt även framdeles, såväl beträffande byggnader för rena vårdändamål som i fråga örn ekonomibyggnader, såvida icke avgörande hinder däremot mötte. Beträffande de föreslagna byggnadsarbetena vid Dagöholm har socialstyrelsen härefter uttalat sig på följande sätt.

Tidigare hade styrelsen varit av den uppfattningen, att det skulle vara möjligt att i nyssnämnda ordning utföra de byggnadsföretag, som vore erforderliga för att å den förra kronoarrendegården Dagöholm skapa en ändamålsenlig alkoholistanstalt. Det hade emellertid blivit allt mera klart, att denna anstalts karaktär av specialanstalt för yngre alkoholmissbrukare medförde, att man icke i större omfattning kunde lita till den egna arbetskraften vid anstaltens utbyggande. De å denna anstalt intagna saknade nämligen merendels yrkesutbildning över huvud taget och kunde därför i allmänhet icke användas för arbetsuppgifter, som krävde någon yrkesskicklighet. Vid iordningställandet av denna anstalt — med begreppet anstalt taget i vidsträckt bemärkelse och sålunda omfattande även erforderliga ekonomibyggnader för jordbruket samt för andra verksamhetsgrenar — kunde man därför icke förfara på samma sätt som eljest varit brukligt. Med hänsyn därtill funne styrelsen det i och för sig naturligt, att stiftelsen redan på detta stadium uppgjort en plan över anstaltens slutliga skick samt framlagt denna för Kungl. Majit.

Denna plan omfattade nio olika byggnader. Den mest trängande av dessa vore ladugården. Det torde icke ankomma på socialstyrelsen att ingå på bedömande av kostnadsberäkningarna för den nya ladugården. Att försäkringsbeloppet för den gamla ladugården icke försloge till kostnaderna för en ny ladugård syntes icke kunna läggas stiftelsen till last. Det syntes därför icke kunna komma ifråga, att stiftelsen skulle anskaffa de medel utöver brandstoden för den brunna gamla ladugården, som erfordrades för en ny sådan.

Med hänsyn till nuvarande allmänna förhållanden synles även önskemålet örn ett nytt svinhus höra tillgodoses under den närmaste liden.

Styrelsen kunde vitsorda, att den s. k. östra arbetarbostaden i sitt nuvarande skick icke vore tjänlig till bostadsändamål. Även upprustningen och omändringen av denna byggnad samt uppförande av källare för de därstädes boende syntes därför böra genomföras utan uppskov.

Såsom stiftelsen framhållit torde det vara dålig ekonomi att låta maskin-

60 Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

parken samt jordbruksredskap stå ute under bar himmel året runt på grund av brist på lämplig förvaringsplats under tak. Planerna för den närmaste tidens byggnadsföretag torde därför böra upptaga ett lider för vagnar m. m. Detta borde emellertid vara av enklaste slag. Socialstyrelsen saknade möjlighet att bedöma, huruvida den proiekterade byggnaden för detta ändamål, vilken beräknades skola kosta 8,600 kronor, kunde förenklas och kostnaderna sålunda minskas.

övriga byggnadsföretag — nämligen andra uthus än källare för de i östra arbetarbostaden boende, en byggnad, inrymmande tvättstuga, tork- och strykrum samt badstu, två bostadshus för inspektor och trädgårdsmästare samt en byggnad, inrymmande plats för sågverk, smedja och snickeriverkstad. med en sammanlasd beräknad byggnadskostnad av 67,150 kronor — kunde icke anses vara nödvändiga omedelbart.

De av stiftelsen angivna kostnaderna för byggnadsföretag, som enligt socialstyrelsens mening borde komma till utförande omedelbart, uppginge till (71,900 + 12.400 + 8.600 + 28 800 + 1,700) 123.400 kronor. Därtill komme arkitekt- och kontrollantarvoden samt oförutsedda utgifter ävensom de av domänstyrelsen angivna kostnaderna för å rot försålt byggnadsvirke. En del av dessa kostnader folie emellertid på de byggnadsföretag, som kunde anstå tillsvidare, örn man räknade med en sammanlagd kostnad för arkitekt- och konfrollantarvoden, virke å rot samt oförutsedda utgifter å 13 600 kronor för de byggnadsföretag, som i första hand skulle komma till utförande, skulle man komma lill en totalkostnad för dessa arbeten å 137.000 kronor. Därifrån avginge 32,000 kronor, utgörande den av domänstyrelsen utkvitterade brandstnden för den brunna ladugården. Stiftelsens omedelbara behov av medel för dessa ändamål uppginge sålunda till 105,000 kronor.

Socialstyrelsen, som härefter ingått på frågan örn understöd av statsmedel för utförande av de behövliga byggnadsarbetena, har i denna del gjort följande uttalanden.

Det rådde enligt stvrelsens mening icke tvivel örn att den organiserade alkoholistvården för lång tid framåt komme att vara i behov av Dagöholmsanstalten. För att anstalten i längden skulle kunna fullgöra sin unnfostrande unngift vore det nödvändigt, att anstalten bleve utrustad med byggnader på ett helt annat sätt än som nu vore fallet. Det av stiftelsen framlagda byggnadsprogrammet omfattade, såvitt styrelsen nu kunde bedöma, samtliga nybyggnader, som erfordrades för anstalten i dess definitiva skick, såvida icke en ökning av dess platsantal komme i fråga, vilket dock av vårdskäl irke vore önskvärt.

Stiftelsens medelsbehov kunde icke tillgodoses i annan ordning än genom statsverket. Trots att stiftelsens anspråk framkommit vid en från statsfinansiell synpunkt synnerligen oläglig tidpunkt, borde enligt socialstyrelsens mening ett avslag på framställningen icke kunna ifrågakomma.

Socialstyrelsen funne sig därför icke kunna undgå att tillstyrka, att stiftelsen snarast möjligt komme i åtnjutande av ett extra statsbidrag å 105 000 kronor — eller det lägre belopp, som efter sakkunnig granskning av kostnadsberäkningarna kunde befinnas skäligt — för utförande av de under punkterna 1, 2, 3, 4 och 6 i framställningen angivna byggnadsföretagen.

Även statskontoret har i viss utsträckning förordat statens medverkan för utförande av byggnadsarbeten vid Dagöholm. Ämbetsverket anför därom följande.

61 Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Enligt statskontorets mening kunde statsverket svårligen undandraga sig att, sedan ladugården å den till stiftelsen Godtemplarordens vårdhem för alkoholister upplåtna delen av kronoegendomen Dagöholm nr 5 år 1939 efter åskslag nedbrunnit, ställa de medel till förfogande, som — utöver brandskadeersättningen — vore behövliga för uppförande av en ny ladugård (punkt 1 i stiftelsens skrivelse). Ämbetsverket ville ej heller motsätta sig, att — för undvikande av skador å alkoholisthemmet tillhöriga vagnar, maskiner och redskap, för vilka för närvarande icke funnes något förvaringsrum — erforderligt belopp anvisades till kostnaderna för en byggnad, inrymmande vagnslider samt maskin- och redskapsbod (punkt 3 i skrivelsen).

Vad anginge stiftelsens framställning i övrigt, ville statskontoret framhålla, att statsmakterna på grund av rådande finansiella förhållanden funnit det nödigt att vidtaga betydande inskränkningar i fråga örn anvisningarna av medel för anordnande av erkända alkoholistanstalter. Sålunda hade Kungl. Majit i proposition den 10 november 1939 nr 79 (bilaga 3 sid. 10) föreslagit, att av det för budgetåret 1939/40 anvisade reservationsanslaget till bidrag till anordnande av erkända alkoholistanstalter, vilket anslag i riksstaten upptagits med 150,000 kronor, omkring 60.000 kronor skulle inbesparas. Förslaget hade av 1939 års urtima riksdag lämnats utan erinran. Vidare hade, såsom framginge av 1940 års statsverksproposition (V ht. sid. 107—108), socia'styrelsen hemställt, att förevarande anslag för budgetåret 1940/41 skulle uppföras med 300,000 kronor. Chefen för socialdepartementet hade emellertid uttalat, att anslaget av sparsamhetsskäl borde bestämmas till ett belopp avsevärt understigande den summa, som i och för sig vore behövlig, och hade förordat dess uppförande med 50,000 kronor. Riksdagen hade besluta i enlighet med departementschefens hemställan. På grund av vad som sålunda förevarit ansåge statskontoret det icke kunna ifrågakomma, att medel skulle anvisas för de under punkterna 5, 7, 8 och 9 i stiftelsens framställning angivna byggnaderna, vilka samtliga av socialstyrelsen befunnits vara icke omedelbart nödvändiga. Med avseende å stiftelsens under punkterna 2, 4 och 6 framförda, av socialstyrelsen biträdda förslag till byggnadsarbeten finge statskontoret uttala, att ämbetsverket icke kunde understödja förslagen under annan förutsättning, än att det ur arbetslöshetssynpunkt skulle befinnas önskligt att låta arbetena komma till utförande.

Beträffande sättet för medelsanvisningen erinrar statskontoret härefter, att Kungl. Majit i proposition den 3 mars 1939, nr 158, inhämtat riksdagens yttrande angående grunder för redovisning å domänfonden av vissa för speciella utgifter disponerade egendomar m. m. samt att 1939 års lagtima riksdag i skrivelse nr 246 anslutit sig till de allmänna synpunkter, som i propositionen anförts rörande dylik redovisning. I anslutning därtill har statskontoret gjort följande uttalanden.

Därest de i omförmälda proposition angivna grunderna skulle analogt tilllämpas vid redovisning av kronoegendom, som upplåtits för anordnande av alkoholistanstalt, borde medel till uppförande av nybyggnad eller till^ större förändringsarbeten för jordbrukets eller skogsbrukets behov anvisas å kapitalbudgeten under statens affärsverksfonder: domänverket. Emellertid syntes en sådan anordning förutsätta, alt staten ombesörjde byggnadsföretaget och alltså icke endast tillhandahölle alkoholisthemmels ägare erforderligt penningebidrag, då nämligen av alkoholisthemmets ägare uppförda byggnader måste betraktas såsom överloppshus, även örn desamma vöre avsedda för jordbrukets eller skogsbrukets behov, och alltså torde vara att hänföra

Dt pär terne ritschefen.

Kungl. Mnj:ts proposition nr 2.

till byggnader å annans grund, vilka icke inginge i den fasta egendomen. För den händelse alkoholislhemmets ägare skulle utföra nu omhandlade byggnader, bleve det fördenskull nödvändigt att med hänsyn till de olika byggnadernas karaktär av ersättningsbyggnad eller icke uppdela medelsanvisningen pa Iva anslag, nämligen ett anslag till kapitalinvestering i domänfonden och ett under femte huvudtiteln. Med hänsyn till dessa konsekvenser av ifrågavarande redovisningsform och da i propositionen förutsatt utredning rörande dithörande spörsmål ännu icke kommit till stånd, ville statskontoret ifrågasätta, huruvida det icke vore lämpligast att i föreliggande fall — liksom dittills skett ■— anvisa hela det för berörda bvggnadsarbelen erforderliga beloppet å driftbudgeten.

I sådant hänseende ville statskontoret framhålla, att — enligt vad som under hand inhämtats från socialstyrelsen — av det i riksstaten för budgetåret 1940/41 under femte huvudtiteln uppförda reservationsanslaget till bidrag till anordnande av erkända alkoholistanstalter dittills disponerats 28,875 kronor Då anslaget upptagits med 50,000 kronor och tillgänglig reservation från föregående budgetår uppginge til! 26,225 kronor, återslode följaktligen disponibelt ett belopp av 47,350 kronor.

Jämlikt kungörelsen nr 217/1932 kunde statsbidrag till anordnande av erkänd alkoholistanstalt utgå med högst 2,000 kronor för vårdplats. Stiftelsen Godtemplarordens vårdhem för alkoholister hade för anordnande av Dagöholmsanstalten, vilken vore avsedd för 40 vårdplatser, redan beviljats reguljärt statsbidrag med 80,000 kronor. För tillmötesgående av föreliggande framställning förutsattes alltså riksdagens medverkan. Därest å förenämnda anslag till bidrag till anordnande av erkända alkoholistanstalter disponibelt belopp, 47.350 kronor, icke skulle förslå till kostnaderna för de arbeten, som Kungl. Maj:! funne böra komma till stånd, torde för vad som ytterligare erfordrades särskilda medel böra äskas av riksdagen.

För eventuell ålerbäring av det statsbidrag, som kunde komma att beviljas stiftelsen torde densamma böra utfärda förbindelse av det i § 2 i kungörelsen nr 217/1932 angivna innehåll.

Av den lämnade redogörelsen torde framgå, att de å kronoegendomen Dagöholm befintliga, för alkoholistanstalten därstädes använda byggnaderna delvis äro otillräckliga och delvis befinna sig i mycket bristfälligt skick. Vissa arbeten måste därför komma till utförande för att verksamheten vid anstalten skall kunna bedrivas på tillfredsställande sätt. Först och främst måste den nedbrunna ladugårdsbyggnaden ersättas med en ny. Vidare torde det vara påkallat att uppföra ett nytt svinhus samt en byggnad för förvaring av maskiner och redskap. Tillika torde den s. k. östra arbetarbostaden böra underkastas en grundlig renovering, och böra i samband därmed källare anordnas för de i byggnaden inrymda lägenheterna. Medan nu angivna arbeten böra komma till stand under den närmaste tiden, torde med övriga ifrågasätta arbeten kunna tills vidare anstå. I likhet med socialstyrelsen förordar jag alltså, att de i föreliggande byggnadsprogram under punkterna 1, 2, 3, 4 och 6 upptagna arbetena snarast komma till ulförande. Kostnaderna För dessa arbeten synas kunna uppskattas till 105,000 kronor.

Då stiftelsen Godtemplarordens vårdhem för alkoholister uppenbarligen icke har möjlighet att av egna medel bestrida ens någon del av ifrågavarande utgifter, torde dessa i sin helhet böra gäldas av statsverket. För uffo-

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

6$

rande av arbetena synes under femte huvudtiteln böra anvisas ett särskilt reservationsanslag å 105,000 kronor, vilket anslag torde kunna benämnas bidrag till stiftelsen Godtemplarordens vårdhem för alkoholister för vissa byggnadsarbeten vid erkända alkoholistanstalten Dagöholm. Anslaget bör anvisas å tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår. Såsom villkor för anslagets användning bör gälla, att stiftelsen utfärdar förbindelse att återbära statsbidraget, i fall anstalten skulle komma att användas för annat ändamål, nedläggas eller avyttras.

På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

alt till Bidrag till stiftelsen Godtemplarordens vårdhem för alkoholister för vissa byggnadsarbeten vid erkända alkoholistanstalten Dagöholm å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag (B) av .......................... kronor 105,000.

[4.] 77. Vissa byggnadsarbeten vid statens yrkeshem samt skol- och

yrkeshem m. fl., reservationsanslag. I skrivelse den 12 februari 1940 bär socialstyrelsen, med överlämnande av ritningar och kostnadsberäkningar m. m., gjort framställning angående anvisande av anslag till byggnadsarbeten för vissa statens skyddshem.

I skrivelsen har styrelsen inledningsvis erinrat om det sätt, varpå den statliga skyddshemsverksamheten ordnats, och i sådant hänseende anfört bland annat.

Jämlikt beslut vid 1936 och 1937 års riksdagar hade staten från och med den 1 januari 1938 övertagit verksamheten vid sexton skyddshem. Sex av dessa hem hade av staten förvärvats med äganderätt, medan de återstående tio skyddshemmen, vilka varit avsedda att användas såsom skolhem, övertagits med nyttjanderätt. Vilka hem, som sålunda arrenderats, framginge av följande tablå.

Läge

Medan skolhemmet Stenfors arrenderats för tiden 1 januari 1938—31 december 1939, hade de övriga skolhemmen arrenderats för tiden 1 januari 1938—31 december 1941. Jämlikt riksdagens beslut hade därjämte staten å icke arrenderad mark uppfört två nya skolhem, nämligen det för gossar av-

64 Kungl. Majlis proposition nr 2.

sedda hemmet Hammargård en, beläget å kronoegendomen Troxhammar i Skå socken av Stockholms län samt det för flickor avsedda hemmet Brättegården i Vänersborg.

Av de arrenderade hemmen hade Mäshult nedlagts den 30 juni 1939 samt Stenfors och Husby den 31 december 1939. Huruvida verksamheten i framtiden komme att bibehållas vid hemmen Östra Spång och Allarp syntes ovisst. Verksamheten vid de återstående fem arrenderade hemmen syntes av allt att döma komma att bibehållas. Beträffande skolhemmen Gräskärr och Åkerby hade uppkommit fråga dels rörande inlösen av de egendomar, å vilka hemmen vore uppförda, dels ock rörande uppförande av ny- och ombyggnader för hemmen.

Vad först angår hemmet Gräskärr meddelar styrelsen, att hemmets styrelse i skrivelse till socialstyrelsen den 12 november 1938 framhållit, att utrymmet i undervisningslokalerna icke medgåve nöjaktig undervisning av det antal elever, som vid denna tidpunkt funnits å hemmet, samt att skyddshemmet jämväl vore i avsaknad av tillräckliga bostäder för personalen. På grund därav hade skolhemsstyrelsen ansett ofrånkomligt, att vissa byggnadsarbeten företoges. Då byggnadsfrågan emellertid icke kunde lösas, förrän staten övertagit egendomen eller viss del därav, hade skolhemsstyrelsen hemställt, att socialstyrelsen måtte föranstalta om åtgärder för inlösen av egendomen redan före arrendetidens utgång. Styrelsen hade därvid föreslagit, att hela jordbruket skulle inlösas och hade som skäl därför åberopat det goda ekonomiska utbytet av jordbruket samt den stora betydelse jordbruket visat sig äga som hjälpmedel vid elevernas fostran. Styrelsen hade ock framhållit vådan av att jordbruket och dess i omedelbar närhet av skolhemstomten belägna ekonomibyggnader överlätes till annan ägare.

Socialstyrelsen, som verkställt närmare utredning i ämnet, har i sin omförmälda skrivelse rörande de nuvarande anstaltsbyggnaderna vid Gräskärr anfört följande.

Styrelsen vitsordade, att vissa av hemmets anstaltslokaler vore mindre väl lämpade för sitt ändamål. Därvidlag kunde särskilt framhållas, att undervisningslokalernas utrymmen vore i hög grad otillräckliga, att skolsalens placering i vindsvåningen av en träbyggnad medförde risker i händelse av eldsvåda samt att möjligheter saknades att vid hemmet bereda bostad åt de två därstädes anställda lärarna. Dessa hade sålunda nödgats förhyra bostad, den ene i ett närbeläget skolhus och den andre i Uddevalla stad, fem kilometer från skyddshemmet. Med hänsyn till att lärarna vid skyddshemmet även hade att ansvara för elevernas fritidssysselsättning och övervakning nattetid och till den intima kontakt, som borde eftersträvas mellan lärare och elever vid skyddshemmen, vore dessa lärarnas bostadsförhållanden att betrakta såsom synnerligen otillfredsställande för verksamheten.

Vidare förelåge behov av en gymnastiksal m. m.

Socialstyrelsen har därför framlagt ett av arkitekten B. Jonsson på uppdrag av styrelsen och i samråd med skyddshemsinspektören utarbetat förslag rörande vissa örn- och tillbyggnader vid Gräskärr. Enligt förslaget skulle uppföras en nybyggnad, innehållande två skolsalar, gymnastiksal samt tvättoch badavdelning. Kostnaderna härför hava beräknats till 121,000 kronor. Därjämte skulle uppföras ny föreståndarbostad för en kostnad av 37,000

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

kronor samt vidtagas omändringar i stora huvudbyggnaden för en kostnad av 22,000 kronor. För vissa ledningar m. m. har vidare beräknats ett belopp av 4,837 kronor. De sammanlagda utgifterna för ifrågavarande byggnadsarbeten hava alltså uppskattats till 184,837 kronor.

Beträffande frågan om inlösen av den egendom, å vilken skolhemmet vore beläget, har socialstyrelsen anfört följande.

Skyddshemsegendomen, som vore belägen i Bäve socken av Göteborgs och Bohus län, vore åsatt fastighetsbeteckningen 1/2 mtl Gräskärr l1. Ägorna och jordbrukets ekonomibyggnader voro belägna å ömse sidor örn och i omedelbar närhet av anstaltsbyggnaderna. Vid förvärv enbart av anstaltsbyggnaderna jämte tomtområde skulle det på grund härav knappast kunna undvikas, att den som övertoge jordbruket, ävensom andra hos honom bosatta personer, vilka vore helt främmande för skyddshemsverksamheten, komme i daglig beröring med eleverna. Egendomens belägenhet i närheten av Uddevalla stad kunde vidare befaras medföra, att en ny ägare till jordbruksfastigheten exploaterade densamma till tomtområde, vilken åtgärd givetvis skulle medföra allvarliga olägenheter för skyddshemsverksamheten.

Med hänsyn till vad sålunda anförts och då egendomens angivna belägenhet medförde, att någon minskning i markvärdet knappast torde behöva befaras, funne styrelsen i förevarande fall lämpligast, att staten förvärvade hela skyddshemsegendomen. Skulle det sedermera visa sig önskvärt att till inskränkning av jordbruksdriften avstycka visst markområde, syntes detta med hänsyn till egendomens ekonomiskt fördelaktiga läge kunna ske utan förlust för statsverket.

Efter överläggningar mellan skyddshemsinspektören och delegerade för Göteborgs och Bohus läns landstings förvaltningsutskott hade förvaltningsutskottet vid sammanträde den 25 maj 1939 förklarat sig villigt att hos landstinget tillstyrka försäljning av egendomen med tillhörande anstaltsbyggnader och inventarier för en köpeskilling av 110,000 kronor. En värdering av egendomen efter de principer, vilka legat till grund för statens tidigare övertagande av yrkeshemmen, skulle hava medfört en köpeskilling av 144,113 kronor, varav 52,930 kronor belöpte å anstaltsbyggnaderna. Brandförsäkringsvärdena för anstalts- och jordbruksbyggnadema uppginge till sammanlagt 158,000 kronor. Taxeringsvärdet för hela egendomen vore 128,000 kronor. Med hänsyn till det anförda hade styrelsen intet att erinra mot den föreslagna köpeskillingen.

Inköpskostnaden syntes, i varje fall till större delen, kunna bestridas av medel ur den genom beslut vid 1936 års riksdag bildade likvidationsfonden.

Socialstyrelsen har härefter övergått till frågan rörande inlösen och ombyggnad av Åkerby skolhem och därmed sammanhängande spörsmål. Styrelsen har i denna del till en början anfört följande.

Styrelsen för skolhemmet hade i skrivelse den 7 oktober 1938 framhållit, att anstaltshyggnadens bristfälliga tillstånd och olämpliga belägenhet i förhållande till jordbrukets ekonomibyggnader gjorde en nybyggnad å annan plats inom egendomen i hög grad önskvärd. Skolhemsstyrelsen hade emellertid funnit erforderligt, alt staten, innan byggnadsverksamheten igångsattes, förvärvade äganderätten till marken. Då jordbruket medförde en årlig förlust av omkring 2,000 kronor, hade skolhemsstyrelsen likväl endast förordat förvärv av erforderlig tomtmark, medan jordbruket ansetts höra frånskiljas anstalten.

Socialstyrelsen ville vitsorda, all anstaltsbyggnaden vore föga lämpad för

Bihang till riksdagens protokoll 19M. 1 sand. Nr 2.

66 Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

sitt ändamål. Särskilt undervisningslokalerna vore på grund av ålder och bristande utrymmen i hög grad otillfredsställande. Även för personalens bostäder saknades erforderliga utrymmen. Med hänsyn därtill och då en omoch utbyggnad av den gamla anstaltsbyggnaden icke syntes med ekonomisk fördel kunna företagas, funne socialstyrelsen ofrånkomligt, att helt nya anstaltsbyggnader komme till utförande.

I skrivelse den 19 juni 1939 till skyddshemsinspektören hade Örebro läns landstings förvaltningsutskott givit anbud å överlåtelse dels av hela skyddshemsegendomen och dels å anstaltsbyggnaderna jämte ett därinvid beläget mindre markområde. Jämväl sistnämnda markområde vore emellertid väsentligt större än vad skyddshemsstyrelsen önskat förvärva. Skyddshemsstyrelsen hade vidare framhållit, att den enligt anbudet på byggnaderna belöpande köpeskillingen syntes avsevärt överstiga deras värde.

På grund härav och under förmälan att Åkerby numera sedan dess upptagningsområde utvidgats, hade en i kommunikationshänseende olämplig belägenhet, förklarar socialstyrelsen, att styrelsen funnit sig böra undersöka möjligheterna till markförvärv för skyddshemmets räkning på annan plats. Rörande resultatet av denna undersökning uttalar sig styrelsen på följande sätt.

I första hand hade undersökningen inriktats på att finna någon för ändamålet lämpad kronoegendom. Förslag hade sålunda framförts örn förvärv av Villingsbergs kronoegendom i Örebro län, vilken egendom på grund av sitt goda läge ansetts äga vissa förutsättningar för ändamålet. Vid byggnadsplan^ uppgörande hade det emellertid visat sig förenat med synnerligen stora svårigheter att för skyddshemsändamål iordningställa egendomens slottsliknande manbyggnad. Därtill komme att en sådan ombyggnad överhuvud taget icke kunde utföras utan att byggnadernas ur kulturhistorisk synpunkt förnämliga arkitektur spolierades. På grand därav hade skyddshemsstyrelsen icke förordat inköp av egendomen. Socialstyrelsen biträdde denna uppfattning.

Skyddshemsstyrelsen hade i framställning den 28 augusti 1939 samt i skrivelse till skyddshemsinspektören den 15 december samma år förordat ett tredje alternativ, nämligen förvärv och nybyggnad av egendomen Åh vid Karintorps by i Närke (Karintorpförslaget). Vidkommande detta förslag finge socialstyrelsen anföra följande.

Den erbjudna arealen vore här liksom vid Åkerby större än vad ändamålet krävde. Såsom framhållits av skyddshemsstyrelsen syntes även det av ägaren ifrågasatta priset vara väl högt tilltaget.

Med hänsyn därtill och då egendomens belägenhet i nära grannskap med Åsbro alkoholistanstalt väckt vissa betänkligheter rörande lämpligheten att hit förlägga ett skolhem för skyddshemselever hade socialstyrelsen funnit sig icke kunna biträda skyddshemsstyrelsens ifrågavarande förslag.

Sedan socialstyrelsen under hand underrättat skyddshemsstyrelsen örn sitt ställningstagande samt anmodat skyddshemsstyrelsen att söka annan lämplig egendom, hade skyddshemsstyrelsen i skrivelse den 27 januari 1940 i sådant avseende föreslagit kronoegendomen 1 mantal Lindhult l1 och 21 i Viby socken av Örebro län. Karla över egendomen bifogades.

Representanter för socialstyrelsen, vilka tillsammans med arkitekt Jonsson besökt den föreslagna egendomen, hade vitsordat dess goda belägenhet och byggnadsmöjligheter.

Egendomen vore belägen i närheten av Hallsbergs järnvägsstation. Den omständigheten att skyddshemmet på grund härav hade goda järnvägsför-

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

bindelser nied alla delar av upptagningsområdet vore av stor betydelse med hänsyn till angelägenheten att underlätta resorna och nedbringa resekostnaderna för såväl eleverna som deras anförvanter.

På grund av vad sålunda anförts finge socialstyrelsen biträda skyddshemsstyrelsens förslag rörande nybyggnad för nuvarande Åkerby skolhem å Lindhults kronoegendom.

Egendomen, som innefattade cirka 50 tunnland åker, 2'% tunnland äng och 105 tunnland avrösningsjord, torde emellertid icke för närvarande böra i sin helhet tagas i anspråk för skyddshemsverksamheten. Socialstyrelsen förordade därför, att tills vidare endast de av skyddshemsstyrelsen föreslagna områdena å sammanlagt 21.10 hektar upplätes för ifrågavarande ändamål. Möjligheten att för skyddshemmets räkning disponera hela egendomen syntes emellertid böra hållas öppen till arrendetidens utgång den 14 mars 1944, vid vilken tidpunkt socialstyrelsen torde hava tagit slutlig ställning till frågan om jordbruksdriftens bibehållande vid de statliga skolhemmen.

Då upplåtelse eller i ännu högre grad försäljning av jordbruksegendomen till en skyddshemsverksamheten utomstående person vore förenad med vissa risker, funne socialstyrelsen erforderligt, att styrelsen bereddes tillfälle till yttrande, därest fråga skulle uppstå rörande ombyte av arrendator eller försäljning av jordbruksegendomen.

Genom skyddshemsstyrelsens och socialstyrelsens försorg hava byggnadsplaner och kostnadsförslag utarbetats, avseende om- och nybyggnad av .skyddshemmet vid Åkerby, Villingsberg och Karintorp. Socialstyrelsen har även låtit utarbeta förslag avseende alternativet Lindhult. Rörande detta förslag, som uppgjorts av arkitekten B. Jonsson, daterats den 7 februari 1940 och jämte övriga förslag bifogats styrelsens skrivelse, anför styrelsen följande.

Skyddshemsstyrelsen hade icke upprättat något byggnadsförslag, som direkt hade avseende å Lindhult. Beträffande Karintorp hade styrelsen emellertid upprättat två förslag, vilka båda utginge från att samtliga byggnader skulle nyuppföras. Nämnda förslag torde i huvudsak kunna läggas till grund för en kostnadsberäkning jämväl för skyddshemmets uppförande å Lindhult. Det ena förslaget, som förutsatte gemensam mathållning med Åsbrohemmet, behövde icke närmare beröras. Det andra förslaget förutsatte, att eleverna förlädes i ett flertal mindre byggnader, vardera rymmande 6—7 elever, och att kökslokaler samt bostäder för kökspersonal inrymdes i en särskild byggnad. Sistnämnda förslag torde emellertid komma alt föranleda en väsentligt mycket större personaluppsättning än vad skyddshemsstyrelsen förutsett. Det syntes nämligen icke låta sig göra att, såsom styrelsen föreslagit, överlåta åt en enda befattningshavare att dygnet runt ansvara för tillsynen inom förläggningen. Därför erfordrades enligt socialstyrelsens mening två befattningshavare vid varje förläggning. Vid sådant förhållande syntes det — under förutsättning att man räknade med småförläggningar — mest ekonomiskt att inreda särskild köksavdelning i var och en av småförläggningarna samt utnyttja de därstädes boende befattningshavarna genom att på dem överlåta förläggningens samtliga hushållsgöromål. Därigenom .skulle den ifrågasatta centralköksanläggningen samt dess personal bliva helt överflödig samtidigt som erforderlig övervakning av eleverna kunde anordnas. Genom att på angivet sätt anordna särskilt kosthåll i varje förläggning, skulle även förläggningens hemkaraktär avsevärt förstärkas. På grund av vad sålunda anförts funne sig socialstyrelsen icke kunna förorda skyddshemsstyrelscns ifrågavarande förslag.

68 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Arkitekt Jonssons förslag rörande nybyggnad vid Lindhult innehölle två alternativ. Enligt det ena förslaget (Alt. I) skulle anordnas smärre elevförläggningar med egna köksavdelningar, medan enligt det andra förslaget (Alt. II) skulle uppföras en central elevförläggning med köksavdelning inrymd i förläggningsbyggnaden.

I sistnämnda fall (Alt. II) skulle vid skyddshemmet endast erfordras den av 1938 års riksdag godkända, i propositionen nr 151/1938 angivna liushållspersonalen, nämligen en husmoder och biträdande lärarinna i lönegrad A 6, en kokerska i lönegrad Eo 1 samt två biträden med ett beräknat arvode av 1,500 kronor vardera.

Förläggning i ett llertal mindre elevhem (Alt. I) medförde behov av större hushållspersonal än vid central elevförläggning. Sålunda erfordrades här två kvinnliga befattningshavare vid varje förläggning, nämligen en husmoder eller vårdarinna i lönegrad A 6 och ett biträde. Enligt detta förslag skulle hittillsvarande husmodern, kokerskan och två kvinnliga biträden ersättas med fyra husmödrar och fyra biträden.

Skulle, såsom socialstyrelsen förordat, jordbruket frånskiljas egendomen, torde enligt bägge alternativen den ena lärarbefattningen (lönegrad Eo 19) kunna indragas. En stor del av undervisningsarbetet syntes nämligen kunna övertagas av föreståndaren, därest denne befriades från det betungande arbetet med jordbrukets skötsel.

Jonssons kostnadsberäkningar grundade sig på prisläget i augusti 1939. Kostnaden för Alt. I (småförläggningar) hade beräknats till 460,000 kronor och kostnaden för Alt. II (central förläggning) till 394,000 kronor. Båda förslagen avsåge att bereda utrymme åt samma antal elever som vid Åkerby (25—30 stycken).

En förläggning i småbyggnader enligt All. I gåve ulan tvivel större möjligheter till personlig handledning av eleverna än en central förläggning och vore därför att föredraga ur uppfostringssynpunkt. Denna förläggningstyp vore sålunda särskilt lämpad för svårfostrade elever och hade på grund därav kommit till utförande vid statens psykopatanstalt vid Lövsta. Den medförde emellertid, såsom framginge av det anförda, avsevärt mycket högre såväl anläggnings- som driftskostnader (lönekostnader) än en central förläggning av eleverna. — Även en central förläggning, sådan den utformats i Alt. II, innefattade emellertid väsentliga förbättringar i förhållande till de förläggningstyper som tidigare i allmänhet varit brukliga. Centralförläggning av ifrågavarande slag hade förut kommit till utförande vid bland annat Hammargårdens skolhem och hade under den tid skolhemmet varit i bruk, visat sig vara i stort sett ändamålsenlig. Enligt socialstyrelsens mening borde därför det nya hemmet uppföras enligt Alt. II i arkitekten Jonssons ifrågavarande förslag. I

I sin omförmälda skrivelse har socialstyrelsen till sist hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå 1940 års riksdag att å beredskapsstat anvisa erforderliga medel dels för örn- och tillbyggnad av Gräskärrs skolhem, dels ock för uppförande å kronoegendomen Lindhult av ett skolhem, avsett att ersätta skolhemmet Åkerby, allt i enlighet med av socialstyrelsen förordade förslag. Därjämte har styrelsen hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen bemyndiga Kungl. Majit att för en kostnad av 110,000 kronor för statsverkets räkning med äganderätt förvärva Gräskärrs skyddshemsegendom med tillhörande anstaltsbyggnader och inventarier.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

69 I förevarande ärende har domänstyrelsen den 4 mars 1940 avgivit utlåtande, däri styrelsen uttalat sig sålunda.

Kronoegendomen 1 mantal Lindhult l1 och 2l i Viby socken av örebro län vore genom domänstyrelsens arrendekontrakt den 13 augusti 1937 utarrenderad till den 14 mars 1942. Det område av egendomen, som för skyddshemsverksamheten behövde tagas i anspråk, hade å en närsluten, av distriktslantmätaren Birger Sandelin år 1929 upprättad karta över alla ägorna till egendomen angivits med röda gränslinjer. Området innehölle enligt vad styrelsen inhämtat cirka 21.8 hektar, därav cirka 3.0 hektar åker, cirka 12.2 hektar skogsmark och cirka 5.7 hektar impediment (mosse).

Sedan egendomens arrendator, Gustaf Johansson, i skrivelse den 14 februari 1940 till socialstyrelsen förklarat sig villig att mot en ersättning av 220 kronor för år avstå från sin nyttjanderätt till området, hade styrelsen för sin del intet att erinra mot att detsamma av statsverket disponerades för avsett ändamål.

Beträffande den i området ingående skogsmarken syntes denna i sin helhet böra såsom dittills förvaltas av styrelsen.

I fråga örn förvaltningen av området i övrigt syntes de föreskrifter, vilka torde komma att av Kungl. Majit utfärdas i samband med beslut örn redovisning av sådana markområden, vilka samtidigt som de disponerades för särskilda statsändamål komme att för framtiden i viss utsträckning vara föremål för jordbruksdrift, i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

Vidare hava utlåtanden avgivits av byggnadsstyrelsen den 18 juni 1940 och av statskontoret den 7 augusti 1940.

Byggnadsstyrelsen har beträffande de föreslagna arbetena vid Gräskärrs skolhem anfört bland annat.

Ritningarna till den nya skolhusbyggnaden utgjordes endast av en skiss, varför byggnadsstyrelsen saknade möjlighet att göra något närmare uttalande rörande densamma.

I fråga om arbetena i den stora huvudbyggnaden ansåge sig styrelsen böra föreslå vissa smärre ändringar.

Vad anginge den nya föreståndarbostaden förefölle densamma att vara för stort tilltagen med hänsyn till föreståndarens löneställning.

Kostnaderna för de föreslagna arbetena hade beräknats till 180,000 kronor men syntes med gällande material- och arbetslöner böra uppskattas till 198,000 kronor, oberäknat kostnaderna för yttre arbeten, möbler och andra inventarier.

Med avseende å förslaget till nybyggnad å kronoegendo m e n Lindhult anför byggnadsstyrelsen följande.

Socialstyrelsen hade förordat, att det för närvarande till Åkerby förlagda skolhemmet flyttades till Lindhults kronoegendom, för vilket ändamål nybyggnader där skulle uppföras. Beträffande dessa nybyggnader hade socialstyrelsen genom arkitekten Birger Jonsson låtit upprätta alternativa kostnadsförslag, och skulle enligt det ena alternativet (Alt. I) eleverna förläggas i eif flertal mindre byggnader, under det att enligt det andra alternativet (Alt. II), vilket av socialstyrelsen förordats, en central elevförläggning skulle anordnas. Några ritningar till sistnämnda alternativ hade emellertid icke bilagts handlingarna. På förfrågan hade arkitekten Jonsson meddelat, att särskilda ritningar icke av honom upprättats, men att han i sitt kostnadsförslag utgått ifrån en lösning av hyggnadsfrågan i huvudsaklig överensstämmelse med så-

70 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

som Alt. II betecknade 11 ritningar, vilka av honom upprättats för skolhem å vissa andra platser. Då de föreliggande ritningarna sålunda icke vore utarbetade för skolhemmet i Lindbult, torde byggnadsstyrelsen sakna anledning att göra något närmare uttalande rörande desamma, utan utginge styrelsen från att de endast vore avsedda att läggas till grund för beräkningen av kostnaderna. Dessa kostnader hade angivits till sammanlagt 394,000 kronor, men torde med hänsyn till gällande materialpriser och arbetslöner böra uppskattas till 448,000 kronor, oberäknat möbler och andra inventarier.

Statskontoret har anfört, att ämbetsverket ansåge sig kunna understödja socialstyrelsens förslag allenast under den förutsättningen, att det med hänsyn till en möjligen kommande arbetslöshet skulle befinnas motiverat att igångsätta ifrågavarande byggnadsarbeten.

Vidare har statskontoret uttalat, att eventuella anslag för sagda arbeten syntes böra äskas å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1939/40 under femte huvudtiteln. Till rätten att disponera anslagen syntes böra knytas villkor liknande dem, som gällde för användningen av anslag upptaget å beredskapsstat.

Genom beslut den 1 november 1940 har Kungl. Maj:t med anledning av vad byggnadsstyrelsen i sitt omförmälda utlåtande anfört uppdragit åt socialstyrelsen alt dels tillse, att fullständiga ritningar och kostnadsberäkningar rörande ifrågavarande byggnadsarbeten vid Gräskärr och Lindhult utarbetades, dels ock, sedan så skett, med förnyat utlåtande i ämnet till Kungl. Majit ingiva sagda ritningar och beräkningar.

I skrivelse den 2 november 1940 har härefter socialstyrelsen gjort förnyad framställning rörande inlösen av Gräskärrs skolhem. I skrivelsen anföres i huvudsak följande.

I kungörelse den 23 december 1937 (nr 1011) hade förordnats, att landsting och stad, som ej deltoge i landsting, med undantag av Stockholm och Göteborg, för åren 1938 och 1939 skulle för varje i skyddshem intagen och där vårdad eller därifrån utackorderad elev, som ägde hemortsrätt i kommun inom landstingsområdet eller i stad, varom nyss sagts, till statsverket erlägga ett belopp av 700 kronor årligen. Bidragsskyldighet förelåge dock icke beträffande elev, som omhändertagits jämlikt 22 § d) barnavårdslagen. Bidragen skulle inbetalas till statskontoret oell redovisas å en särskild diversemedelstitel, benämnd likvidationsfonden för omläggning av skyddshemsverksamheten. Av en styrelsens skrivelse bifogad uppgift från statskontoret framginge, att likvidationsfonden den 19 oktober 1940 uppgått till 1,026,426: 02 kronor, vari inginge ett belopp av cirka 10,000 kronor, utgörande av Kalmar södra läns landsting inlevererade bidrag för vid Norrgårds skolhem under åren 1938 och 1939 såsom frielever intagna elever. Dessutom beräknade statskontoret, att ytterligare 30,000 kronor skulle inflyta under innevarande budgetår.

1937 års riksdag hade till förskott å kostnader för inlösen av yrkeshem samt skol- och yrkeshem m. m. för budgetåret 1937/38 anvisat ett reservationsanslag av 859,400 kronor. Enligt proposition nr 177 till nämnda års riksdag skulle detta belopp utgå av likvidationsfonden för omläggning av skyddshemsverksambeten. Av fonden kunde sålunda beräknas återstå ett disponibelt belopp av minst 150,000 kronor.

Med anledning av det anförda ville styrelsen hemställa örn Kungl. Majits

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

bemyndigande att för statsverkets räkning med Göteborgs och Bohus läns landsting sluta det avtal angående förvärv av Gräskärrs skyddshemsegendom, beträffande vilket styrelsen redan i skrivelsen den 12 februari 1940 gjort hemställan.

Med skrivelse den 19 december 1940 har därefter socialstyrelsen överlämnat fullständiga, av arkitekten Jonsson utarbetade ritningar rörande de ifrågasatta örn- och nybyggnadsarbetena vid Gräskärrs skolhem ävensom därtill hörande kostnadsberäkningar. Av skrivelsen och densamma bifogade handlingar framgår, att vid ritningarnas utarbetande beaktats de anmärkningar, som av byggnadsstyrelsen framställts i dess utlåtande den 18 juni 1940, ävensom att därutöver — i syfte att nedbringa byggnadskostnaderna — vidtagits vissa ändringar i anledning av förslag, som framkommit vid samråd med ordföranden i 1940 års civila byggnadsutredning.

Kostnaderna för det omarbetade förslaget hava beräknats på följande

sätt.

Förändring av huvudbyggnaden........................ kronor 26,000

Nybyggnad av skol- och gymnastikhus ..........:..... » 115,000

» » föreståndarbostad ...................... » 39,000

Yttre ledningar, pumphus m. m....................... » 5,800

Summa kronor 185,800.

I beloppet ingå kostnader för fast inredning i gymnastiksal samt maskinell utrustning i tvättstuga men ej kostnader för möbler och andra inventarier.

I berörda skrivelse har socialstyrelsen — under förmälan att det nu föreliggande förslaget rörande Gräskärr överlämnats till 1940 års civila byggnadsutredning, som däröver torde komma att avgiva utlåtande till Kungl.

Majit — hemställt, att för utförande av om- och tillbyggnadsarbeten vid Gräskärr måtte av 1941 års riksdag äskas det av styrelsen i skrivelsen den 12 februari 1940 för arbetena vid Gräskärr begärda beloppet av 184,837 kronor. Styrelsen har tillika framhållit, att av ifrågavarande byggnadsarbeten uppförandet av ett bostadshus för föreståndaren vore det mest angelägna, enär för närvarande stora svårigheter förelåge att ordna personalens bostadsförhållanden men att dessa svårigheter skulle bortfalla, därest sagda bostadshus bomme till stånd. På grund härav har styrelsen hemställt, att — därest icke hela det av styrelsen begärda byggnadsanslaget kunde anvisas — åtminstone måtte av riksdagen begäras ett anslag av 39,000 kronor för uppförande av berörda föreståndarbostad.

Vad först skolhemmet Gräskärr beträffar synes det mig klart, att Departementsdetsamma är lämpligt beläget och att därför någon förflyttning av hemmet chelenicke bör äga rum. Emellertid föreligga med avseende å hemmets byggnader åtskilliga brister, vilka böra avhjälpas, om verksamheten därstädes skall kunna bedrivas på tillfredsställande sätt. Såsom framgår av den lämnade redogörelsen har det förslag till om- och tillbyggnadsarbeten vid hemmet, som

72 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

för avhjälpande av sagda brister ursprungligen framlagts av socialstyrelsen, med anledning av från byggnadsstyrelsens sida framställda erinringar blivit föremål för omarbetning och komplettering, därvid dels beaktats dessa erinringar, dels ock i samråd med ordföranden för 1940 års civila byggnadsutredning undersökts möjligheterna till minskning i byggnadskostnaderna.

Ett bifall till det nu föreliggande förslaget skulle bland annat innebära att hemmets undervisningslokaler avsevärt förbättrades, att detsamma erhölle tillgång till en välbehövlig gymnastiksal samt att möjlighet skapades att inom anstaltsområdet bereda bostäder åt hemmets personal. Ehuru förslaget torde böra bliva föremål för ytterligare detaljprövning, synes det nu föreligga i det skick, att det kan i huvudsak godtagas. Med hänsyn till de fördelar, som förslagets realiserande skulle medföra, anser jag mig böra tillstyrka, att medel nu äskas för genomförande av hela byggnadsförslaget. Anledning synes mig alltså ej föreligga att — i anslutning till ett av socialstyrelsen alternativt framlagt förslag — begränsa arbetena till uppförandet av ny bostad för föreståndaren. Kostnaderna för byggnadsarbetena torde böra uppskattas till 186,000 kronor.

Under förutsättning att medel anvisas för utförande av ifrågavarande byggnadsarbeten bör den egendom, å vilken Gräskärrs skolhem är beläget, jämte därtill hörande byggnader och jordbruksinventarier av staten inköpas i enlighet med den preliminära överenskommelse i ämnet, vilken sedan en tid föreligger. Enligt vad inhämtats har vid träffande av denna överenskommelse förutsatts, att statsverket skall utan ersättning få övertaga alla sådana till hemmet börande inventarier, som icke äro att hänföra till jordbruksinventarier. Jag vill ock framhålla att Göteborgs oell Bohus läns landstings förvaltningsutskott numera av landstinget erhållit bemyndigande att träffa avtal angående försäljning till kronan av ifrågavarande egendom. Då köpeskillingen — 110,000 kronor —- kan i sin helhet bestridas från likvidationsfonden för omläggning av skyddshemsverksamheten, behöva särskilda medel icke anvisas för inköpet i fråga.

Vidkommande härefter Åkerby skolhem synes verksamheten därstädes i olika hänseenden vara behäftad nied så betydande olägenheter, att densamma lämpligen bör nedläggas och hemmet förflyttas till annan plats. Av de skilda förslag rörande ändrad förläggning av hemmet, som framkommit, synes mig det av socialstyrelsen förordade vara det mest ändamålsenliga. I likhet nied socialstyrelsen förordar jag därför, att för hemmet får tagas i anspråk ifrågasatt del av kronoegendomen 1 mantal Lindhult l1 och 21 i Viby socken av Örebro län omfattande sammanlagt 21.8 hektar. A det föreslagna området — sorn, enligt vad handlingarna utvisa, till en början kan tå nyttjas mot en mindre ersättning till egendomens nuvarande arrendator samt efter arrendetidens utgång torde höra upplåtas direkt av domänstyrelsen — skulle få uppföras helt nya byggnader.

Rörande det sätt, varpå skyddshemmet bör uppföras, föreligga så till vida delade meningar, som socialstyrelsen förordat, att hemmet skall erhålla en central elevförläggning, medan skolhemsstyrelsen föreslagit ett system med

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

ett flertal smärre elevförläggningar. Ehuru systemet med mindre elevpaviljonger otvivelaktigt ur vissa synpunkter har fördelar framför det av socialstyrelsen föreslagna systemet, anser jag mig böra förorda det senare såsom ekonomiskt fördelaktigare såväl i anläggning som i drift, helst gynnsamma erfarenheter rörande detsamma föreligga från det nyligen uppförda skolhemmet Hammargården.

Jag vill vidare framhålla, att — enligt vad jag under hand inhämtat — socialstyrelsen med anledning av Kungl. Maj:ts förenämnda beslut den 1 november 1940 låtit verkställa en omarbetning och komplettering av det byggnadsförslag för skolhemmet i Lindhult, som av socialstyrelsen framlades med styrelsens skrivelse den 12 februari 1940. Därvid har hänsyn tagits till de mot nämnda förslag från byggnadsstyrelsens sida framförda anmärkningarna, varjämte — efter samråd med ordföranden för 1940 års civila byggnadsutredning — undersökts möjligheterna till nedbringande av kostnaderna för byggnadsföretaget. Fullständiga ritningar och kostnadsberäkningar till det sålunda reviderade förslaget föreligga numera inom socialstyrelsen och torde inom den närmaste tiden komma att överlämnas till Kungl. Majit. Enligt uppgift från styrelsen hava kostnaderna enligt det senaste förslaget, som nära ansluter sig till det ursprungliga projektet, beräknats på sätt framgår av följande sammanställning.

Flcvliemsbyggnad med bostad för arbetsledare .......... kronor 165,000

Skol- och gymnastikhus med bostäder för lärare och med

tvättstuga.......................................... » 145,000

Föreståndarbostad .................................... » 39,000

Vägar och planeringsarbeten .......................... » 7,000

Brunn och yttre sanitetsledningar ...................... » 20,200

Transformator och yttre elektriska ledningar ............ » 16,800

Arvoden, administration och oförutsedda utgifter ........ » 41,000

Summa kronor 434,000.

Det nya förslaget har underställts 1940 års civila byggnadsutredning och torde jämväl få prövas av byggnadsstyrelsen. I nuvarande läge kan närmare ställning till förslagets detaljer icke tagas. Emellertid synes man kunna utgå från att skolhemmet bör uppföras i huvudsaklig överensstämmelse med det nu föreliggande reviderade förslaget. Kostnaderna, som genomgående måst — trots vidtagna besparingar — uppräknas med hänsyn till den senaste tidens prisstegringar, torde få uppskattas till 434,000 kronor. Härtill torde, enligt vad socialstyrelsen meddelat, få för möbler och andra inventarier läggas ett belopp av 27,000 kronor. De sammanlagda kostnaderna för skolhemmets uppförande torde därför kunna uppskattas till 461,000 kronor.

Då möjlighet bör förefinnas att redan under innevarande budgetår påbörja såväl ombyggnaden av Gräskärrs skolhem som uppförandet av det nya skolhemmet å kronoegendomen Lindhult, torde anslag härför böra anvisas å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41. Jag förordar, att för

74 Kungl. Majlis proposition nr 2.

Departements-

chefen.

ändamålet under femte huvudtiteln äskas ett reservationsanslag å (186,000 + 461,000) 647,000 kronor, vilket anslag bör upptagas under den hittillsvarande rubriken vissa byggnadsarbeten vid statens yrkeshem samt skol- och yrkeshem m. fl.

På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Vissa byggnadsarbeten vid statens yrkeshem samt skol- och yrkeshem m. fl. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag (B) av ........................ kronor 647,000.

C. Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.

[5.] 19. Utrustning av nya sinnessjukhus, reservationsanslag. I skri-

velse den 31 augusti 1940 har medicinalstyrelsen framlagt preliminära beräkningar rörande medelsbehovet för utrustning av Sidsjöns sjukhus i Sundsvall under nästa budgetår.

Efter erinran örn att antalet vårdplatser därstädes avses uppgå till 920 och beräknas kunna tagas i bruk under första halvåret 1942, anför styrelsen bland annat.

I anslagsäskandet till 1940 års riksdag hade ifrågavarande utrustningskostnad beräknats till lägst 1,200 kronor per vårdplats eller sammanlagt 1,116,000 kronor, varvid avsetts att väsentliga delar därav skulle kunna utföras vid andra statens sinnessjukhus eller genom fångvårdens försorg. Enligt i samråd med sakkunnig gjorda beräkningar syntes nämnda belopp på grund av pågående allmän prisstegring ej vara tillräckligt, även örn hänsyn toges till att utrustningen delvis kunde anskaffas från psykiatriska sjukhuset i Stockholm och Gådeå sjukhus i Härnösand, vilka sjukhus beräknades komma att nedläggas vid öppnandet av Sidsjöns sjukhus.

På grund av svårigheten att för närvarande framlägga hållbara kostnadsberäkningar hade styrelsen för avsikt att senare, så snart förhållandena det medgåve, framlägga utrustningsplan och kostnadsberäkning för bestämmandet av det erforderliga anslaget. Till påbörjandet av ifrågavarande utrustning under budgetåret 1941/42 beräknades emellertid 1,000 kronor per vårdplats eller sammanlagt 920,000 kronor komma att erfordras. Framställning om det belopp, som därutöver krävdes, ämnade styrelsen göra i samband med framläggandet av kostnadsberäkningen för utrustningen i dess helhet.

Under åberopande av det anförda har styrelsen hemställt örn anvisande av 920,000 kronor för ändamålet under nästa budgetår.

Enligt vad jag inhämtat beräknas genom fångvårdens försorg kunna levereras möbler, järnsängar och andra inventarier till Sidsjöns sjukhus för en sammanlagd kostnad av 600,000 kronor, varav 400,000 kronor skulle belöpa på nästa budgetår. För täckande av sistnämnda belopp torde emellertid medel icke behöva nu påkallas, då likvid för därmed avsedda leveranser erlägges i efterskott och på den grund icke torde komma i fråga före

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

budgetåret 1942/43. För beställningar åter, som avses placerade i öppna marknaden, torde medel lämpligen böra äskas å tilläggsstat II för innevarande budgetår. Därvid synes avdrag kunna ske med 50,000 kronor, utgörande tidigare uppkommen reservation, som icke disponerats för annat ändamål. Det aktuella anslagsbehovet skulle då begränsas till (920,000 — 400,000 — 50,000) 470,000 kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Utrustning av nya sinnessjukhus å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av .......................... kronor 470,000.

[6.] 19 b. Vissa byggnadsarbeten vid psykiatriska kliniken i Lund, re-

servationsanslag. Direktionen för Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund har i skrivelse den 24 september 1940 med bifogande av ritningar och arbetsbeskrivning, gjort framställning om medel till täckande av kostnaderna för vissa ändringsarbeten inom psykiatriska kliniken i Lund.

Till stöd för framställningen har direktionen åberopat en av överläkaren vid kliniken ingiven skrivelse, vari denne inledningsvis framhållit, att allvarliga anmärkningar alltsedan klinikens öppnande kunnat riktas mot dess lokalförhållanden. Då det emellertid under nu rådande förhållanden icke kunde antagas, att en tillfredsställande lösning av klinikens byggnadsfråga kunde komma till stånd inom en nära framtid, funnes anledning att se till i vad mån befintliga brister kunde genom mindre byggnadsändringar avhjälpas. Härefter fortsätter överläkaren:

En kännbar olägenhet hade varit, att de särskilda vårdavdelningarna icke haft tillgång till bilokaler i behövlig utsträckning. För att belysa svårigheterna kunde nämnas, att de sjuka icke haft tillfälle att i önskvärd mån tala med sin läkare örn de ofta mycket ömtåliga saker, som bekymrade dem, på grund av brist på lämplig lokal inom avdelningarna, att de sjuka vid undersökning måst transporteras utanför avdelningarna, att avdelningssköterskorna icke haft någon avskild lokal, där de kunnat sköta sin expedition och föra sina anteckningar örn de sjuka, och slutligen att det icke inom vårdavdelningarna funnits lämplig plats för medicinskåp och telefon.

En lösning av dessa frågor skulle kunna vinnas genom att avdelningssköterskornas nuvarande bostadsrum, som gränsade till vårdavdelningarnas badrum, användes till undersöknings- och expeditionsrum. För att detta skulle kunna ske måste dörr upptagas mellan dessa rum och badrummens närmast korridoren liggande del, som skulle genom en vägg avskiljas från badrummet i övrigt och användas som kapprum. Genom dessa ändringar skulle för en ringa kostnad lokal för undersökning och behandling av de sjuka, för deras samtal med sin läkare, för avdelningssköterskornas expedition och andra nämnda behov kunna erhållas inom vårdavdelningarna.

I samband härmed borde dörrar upptagas mellan dessa nya undersök ningsrum å nedre botten och de angränsande expeditionsrummen för överläkare, respektive underläkare. Dessa båda rum användes som mottagningsrum av läkarna, och den direkta förbindelsen med vårdavdelningarnas lin-

76 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

dersökningsrum kunde avhjälpa bristen på dylika lokaler i omedelbar anslutning till mottagningsrummen.

Beträffande arbetenas närmare utförande hänvisas till ritningar och kostnadsförslag, vilka upprättats av arkitekten Hans Westman i Lund. Kost-

naderna hava beräknats sålunda:

För byggnadsarbete 6 avd. å 800 ........................ kronor 4,800

» målningsarbete .................................... » 1,340

Diverse och oförutsett .................................. » 560

Summa kronor 6,700.

Direktionen bar i sin skrivelse förklarat, att den funnit de föreslagna åtgärderna av behovet starkt påkallade samt hemställt örn ett anslag av 6,700 kronor för ändamålet.

över framställningen har medicinalstyrelsen, efter hörande av byggnadsstyrelsen, den 1 november 1940 avgivit utlåtande.

Byggnadsstyrelsen har i sitt yttrande förklarat sig icke hava något att erinra mot förslaget eller de beräknade kostnaderna för dess genomförande.

Medicinalstyrelsen har tillstyrkt bifall till framställningen.

Departements- Psykiatriska kliniken i Lund, som byggdes under åren 1929—1930, har

C tift £,71

uppförts uteslutande med anslag av statsmedel. För ändamålet hava anvisats tillhopa 724,100 kronor.

I det vid propositionen nr 205 till 1928 års riksdag fogade statsrådsprotokollet uttalade dåvarande chefen för socialdepartementet, att han ansåge kostnaden för klinikbyggnadens uppförande böra helt bestridas av staten, som även framgent, så länge byggnaden användes såsom psykiatrisk klinik, borde vara ägare av densamma. Denna uppfattning grundades därpå, att kliniken, samtidigt som den skulle vara av mycket stor betydelse för undervisningen vid universitetet i Lund, skulle innebära ett värdefullt tillskott i fråga om antalet vårdplatser för sinnessjuka.

Mot vad departementschefen sålunda anfört hade riksdagen (skrivelsen nr 302) intet att erinra. Kliniken är följaktligen statens egendom, ehuru den -— till följd av särskilt avtal — i fråga om driften är ansluten till Lunds lasaretts administrations- och ekonomiavdelningar.

Det nu framlagda förslaget till ändringar inom kliniken synes mig ägnat att för en rimlig kostnad tillgodose berättigade önskemål. Det bör vidare framhållas att, såvitt man av handlingarna kan bedöma, ett genomförande av förslaget icke torde bliva till men, därest anledning skulle uppstå att framdeles vidtaga mera omfattande ombyggnadsarbeten inom kliniken. På grund härav och då någon erinran mot kostnadernas storlek icke framställts, anser jag mig böra tillstyrka, att för ändamålet äskas ett reservationsanslag av 6,700 kronor, vilket anslag lämpligen torde böra uppföras å tilläggsstat II för innevarande budgetår.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

att till Vissa byggnadsarbeten vid psykiatriska kliniken i Lund å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av ............ kronor 6,700.

[7.] 22. Bidrag till uppförande, inrättande eller inlösen av vårdhem

för lättskötta sinnessjuka, reservationsanslag. Under femte huvudtiteln (punkten 100, s. 175) har jag förut denna dag anmält min avsikt att å tilläggsstat för innevarande budgetår föreslå anvisande av ett belopp av 135,000 kronor, avseende vissa inneliggande ansökningar örn statsbidrag för hithörande ändamål. För tillgodoseende av nya ansökningar torde härutöver böra beräknas visst belopp, förslagsvis 165,000 kronor. Jag vill i detta sammanhang anmäla, att socialvårdskommittén i skrivelse den 19 december 1940 ansett sig böra rikta uppmärksamheten på angelägenheten av att åtgärder snarast möjligt vidtagas för att öka antalet vårdplatser å vårdhem för lättskötta sinnessjuka. Bland de åtgärder, som därvid kunna ifrågakomma, har kommittén särskilt betonat vikten av att statsmedel enligt gällande statsbidragsbestämmelser snarast ställas till förfogande för uppförande av vårdhem, varom beslut av de lokala myndigheterna redan fattats. Kommittén har vidare framhållit, att därest fråga uppkommer om anordnande av byggnadsarbeten för arbetslöshetens lindrande, dylika vårdhem ur olika synpunkter måste anses vara lämpliga arbetsobjekt.

Vid bifall till vad sålunda förordats skulle anslaget alltså uppföras med (135,000 + 165,000) 300,000 kronor.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till uppförande, inrättande eller inlösen av vårdhem för lättskötta sinnessjuka å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag (B) av ................................ kronor 300,000.

[8.] 26. Statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa gossar: Vissa led-

ningsarbctcn m. ni., reservationsanslag. Sedan 1938 års riksdag i anledning av Kungl. Majlis proposition i ämnet beslutat en utvidgning av den vid statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa gossar å Salbohed bedrivna verksamheten ävensom medgivit, att för ändamålet erforderliga ombyggnadsocli nybyggnadsarbeten skulle få utföras för en kostnad av högst 520,000 kronor, uppdrog Kungl. Maj:t den 24 mars 1939 åt byggnadsstyrelsen att låta ombesörja arbetenas verkställande i huvudsaklig överensstämmelse med elt i en av byggnadsstyrelsen upprättad promemoria förordat förslag. I promemorian hade byggnadsstyrelsen framhållit, bland annat, att det angivna kostnadsbeloppet kunde godtagas från styrelsens sida endast under förutsättning att iordningställandet av anstaltens gamla köksbyggnad till bostäder ej komme lill utförande och att de härför beräknade kostnaderna — 20,000

78 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

kronor — i stället upptoges för de utvändiga arbeten, som visat sig ofrånkomliga för anläggningens drift. Vid riksdagen 1938 och vid lagtima riksdagen 1939 anvisades de erforderliga medlen, tillhopa 520,000 kronor.

Därefter har Kungl. Majit den 26 april 1940 ställt till byggnadsstyrelsens förfogande ett särskilt av riksdagen beviljat belopp av högst 22,000 kronor, alt av styrelsen i samråd med styrelsen för uppfostringsanstalten disponeras för utförande av vissa utvändiga ledningsarbeten.

I skrivelse den 16 december 1940 har byggnadsstyrelsen hemställt örn anvisande av sammanlagt 15,500 kronor för utförande av vissa elektriska ledningsarbeten vid anstalten samt för anordnande av en reningsanläggning därstädes. Styrelsen bär därvid till en början framhållit, att i de ursprungligen beräknade kostnaderna för de utvändiga arbetena ingått ett belopp av 5,000 kronor för en elektrisk kabel men däremot icke några utgifter för övriga utvändiga elektriska anläggningar. För sistnämnda anläggningsarbeten hade hittills några medel ej anvisats. Styrelsen anför härefter bland annat:

Byggnadsföretaget vore numera i det närmaste fullbordat.

För det belopp av 20,000 kronor, som ursprungligen avsetts för vissa ofrånkomliga utvändiga arbeten, samt den summa av 22,000 kronor, vilken sedermera anvisats för yttre ledningar, hade utförts vatten- och avloppsledningar, vattenverk samt de nödvändigaste planeringsarbetena invid huvudbyggnaden.

I skrivelse till Kungl. Majit den 21 februari 1939 hade anstaltsstyrelsen meddelat, att därest det skulle visa sig, att anstaltens utvidgning nödvändiggjorde en omläggning av det elektriska ledningssystemet, styrelsen framdeles ämnade uppföra de därför beräknade kostnaderna i sitt förslag till omkostnadsstat för anstalten.

En dylik omläggning hade numera visat sig ofrånkomlig till följd av, bland annat, elektrifieringen av köket och pumpverket till vattenverket, och hade därav betingade arbeten enligt verkställd utredning visat sig draga en kostnad av 13,000 kronor, däri inberäknat transformatoranläggning.

I en till byggnadsstyrelsen ställd skrivelse den 13 december 1940 hade anstaltsstyrelsen därefter meddelat, att styrelsen i samråd med vederbörande inom byggnadsstyrelsen träffat överenskommelse med Västerfärnebo elektriska distributionsförening örn leverans av elektrisk energi för belysning och kraftändamål. Denna överenskommelse innebure, att anstalten påtagit sig byggande och underhåll av vissa ytterledningar samt strömmens nedtransformering. Mot dessa åtaganden hade anstalten kunnat erhålla i det hela förmånligare överenskommelse om strömleveransen. Då emellertid anstalten icke tidigare kunnat förutse, vilka medel som bleve erforderliga för bestridande av uppkomna kostnader för elektrifieringens genomförande på antytt sätt och arbetena stått i sammanhang med de av byggnadsstyrelsen vid anstalten utförda, hade anstaltsstyrelsen i skrivelsen hemställt, att byggnadsstyrelsen måtte utverka erforderliga medel.

Av det till yttre arbeten ursprungligen avsedda beloppet hade — anför byggnadsstyrelsen vidare — reserverats 1,000 kronor till en reningsbrunn. Enär avloppssystemet, som även upptoge spillvatten från w. c.-anläggningama inom anstalten, utmynnade i ett öppet dike, beläget intill en landsväg, syntes emellertid denna reningsbrunn icke bliva tillfyllest, utan borde en mera omfattande reningsanläggning utföras. Kostnaden för en dylik anläggning hade byggnadsstyrelsen beräknat till 3,500 kronor.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

79 De särskilda ledningsarbeten m. m., som skola utföras i anledning av överenskommelsen med den elektriska distributionsföreningen, hava icke beräknats öka det för omläggningen av det elektriska ledningssystemet i dess helhet erforderliga beloppet, 13,000 kronor. Nu berörda arbeten samt nyssnämnda reningsanläggning, vilka i anslutning till det anförda ansetts komma att draga en sammanlagd kostnad av (13,000 + 3,500 — 1,000) 15,500 kronor, har byggnadsstyrelsen funnit böra utföras genom styrelsens försorg i samband med återstående övriga arbeten.

De av byggnadsstyrelsen äskade medlen äro avsedda att möjliggöra slutfö- Departement». randet av de vid Salboh edans tälten sedan någon tid pågående utvidgnings- chef en.

och ombyggnadsföretagen. Då de av byggnadsstyrelsen nu förordade arbetena synas påkallade och lämpligen böra komma till utförande i samband med övriga av styrelsen omhänderhavda avslutningsarbeten vid anstalten, tillstyrker jag, att medel för ändamålet anvisas å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41. Mot byggnadsstyrelsens kostnadsberäkningar — slutande på sammanlagt 15,500 kronor — har jag ej heller någon erinran att göra. Beloppet bör uppföras såsom reservationsanslag under rubriken statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa gossar: vissa ledningsarbeten m. m.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen

att till Statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa gossar:

Vissa ledningsarbeten m. m. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av ................................ kronor 15,500.

[9.] 36, Bidrag till uppförande eller inrättande av barnavdelningar

vid lasarett m. m., reservationsanslag. För innevarande budgetår har för ifrågavarande ändamål anvisats ett reservationsanslag av 250,000 kronor.

Statsbidrag utgår enligt gällande bestämmelser endast för medicinska barnavdelningar med i regel högst hälften av byggnadskostnaderna, dock högst 2,500 kronor för vårdplats. Under vissa förutsättningar kan bidraget förhöjas med upp till 1,000 kronor för vårdplats. Bidrag må sammanlagt utgå för högst två vårdplatser på varje tal av 10,000 invånare. Bidrag kan i viss utsträckning utgå retroaktivt. I

I skrivelse den ,31 augusti 1940 har medicinalstyrelsen framlagt förslag rörande ifrågavarande anslag för nästa budgetår.

Styrelsen har därvid erinrat örn att statens totala kostnader för barnavdelningarnas utbyggande i propositionen nr 84 till 1938 års riksdag uppskattats till i runt tal 2,450,000 kronor, vilket belopp förutsatts bliva fördelat på ett tiotal år. I anslutning härtill och då av innevarande budgetårs anslag endast en mindre reservation beräknades uppkomma har styrelsen hemställt, att för nästa budgetår måtte såvitt möjligt anvisas ett anslag av 250,000 kronor.

80 Kungl. Majlis proposition nr 2.

Departements-

chefen.

Av det för innevarande budgetår anvisade anslaget återstår för närvarande odisponerat ett belopp av 37,500 kronor. Vid sådant förhållande synes, med godtagande av medicinalstyrelsens utgångspunkter i övrigt, anslagsbehovet för hithörande ändamål under det närmaste året kunna beräknas till något lägre belopp än styrelsen tänkt sig, förslagsvis 200,000 kronor. Med hänsyn till läget å arbetsmarknaden torde ifrågavarande medel lämpligen böra anvisas å tilläggsstat för innevarande budgetår.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till uppförande eller inrättande av barnavdelningar vid lasarett m. m. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag (B) av.......................... kronor 200,000.

[10.] 38. Bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulossjuk-

vårdsanstalter, reservationsanslag. I skrivelse den 8 september 1939 hemställde direktionen för Styrsö kustsanatorium bland annat om statsbidrag med 150,700 kronor för uppförande av en friliggande ny byggnad, inrymmande värme- och ångcentral, apparatrum, obduktions- och likrum samt verkstäder m. m. Till stöd för denna framställning anförde direktionen huvudsakligen följande.

Värme- och ångcentralen för huvudsjukhuset vore för närvarande förlagd till källarvåningen i detta sjukhus, rakt under vårdavdelningarna och i omedelbar närhet till ekonomiavdelningen. Den i pannrummet ständigt rådande starka värmen och därifrån utströmmande rök och oljegaser försvårade avsevärt förvaringen av proviant saint vore jämväl till olägenhet för ovanliggande vårdavdelningar. Oljelukten sprede sig till matsalar och andra lokaler, där personalen måste uppehålla sig. Från den oljeeldade ångpannan utströmmade tidvis rök, som lade sig över solbalkongerna och stundom förhindrade utflyttning av patienterna dit.

För att eliminera berörda olägenheter samt även för att tillfredsställa ett trängande behov av ökade förrådsutrymmen inom ekonomiavdelningen föresloge direktionen, att värme- och ångcentralen utflyttades och förlädes till en särskild, friliggande byggnad.

Vid sanatoriet användes nu ett provisoriskt obduktionsrum. Detta saknade värme, vatten och avlopp samt hade ett olämpligt läge. Likrum saknades, varför förenämnda obduktionsrum finge tjäna även som sådant.

Vid förekommande desinfektioner, vilka under senare år allt mera ökats, måste sanatoriet hänvända sig till epidemisjukhuset i Göteborg eller använda sig av en gammal friliggande bod i anstaltens närhet.

Snickeri- och maskinverkstad befunne sig för närvarande i ett synnerligen provisoriskt skick. Många reparationer skulle kunna utföras a sanatoriet, men måste nu i brist på lokaler med lämplig inredning och utrustning utföras på annat håll.

Sanatoriets sopor och övrigt avfall måste nu i brist på förbränningsugn tömmas vid sjöstranden i närheten av ångbåtsbryggan och läkarebostaden. En del sopor brändes på öppna marken i den mån så kunde ske. Detta för-

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

faringssätt medförde långa och tidsödande transporter och åstadkomme otrevnad och obehag för i närheten boende och vistande.

Här påtalade missförhållanden och olägenheter kunde enligt direktionens mening avhjälpas genom att erforderliga lokaler anordnades i nu föreslagna friliggande byggnad för värme- och ångcentralen.

Vid framställningen hade fogats erforderliga ritningar och arbetsbeskrivningar.

Sedan byggnadsstyrelsen i utlåtande den 7 februari 1940 avstyrkt direktionens förslag beträffande äng- och värmecentralen, verkställdes på begäran av direktionen den 17 oktober 1940 inspektion av sanatoriet av generaldirektören och chefen för medicinalstyrelsen samt vederbörande medicinalråd i närvaro av bland andra en representant för byggnadsstyrelsen och tillkallade experter. Vid denna inspektion konstaterades av byggnadsstyrelsens representant, att ångpannan var slutbränd och ej möjlig att reparera. Vidare beslöts tillråda direktionen att utreda möjligheten och lämpligheten av att ersätta den förbrukade pannan med en lågtryckspanneanläggning på nuvarande plats samt även kostnadsberäkna en ny anläggning av högtryckspanna dels i anslutning till nuvarande maskinavdelning och dels på ett föreslaget nytt ställe genom en mindre tillbyggnad, varvid i samma tillbyggnad också borde inrymmas lokal för sopförbränning, desinfektion och en enkel obduktionslokal.

Med anledning av vad sålunda förekommit har direktionen i skrivelse den 30 november 1940 med bifogande såväl av en utav arkitekten N. Hanson den 6 november 1940 upprättad ritning som ock av kostnadsförslag och arbetsbeskrivningar gjort förnyad framställning i ämnet och därvid anhållit om statsbidrag med 111,000 kronor för uppförande vid sanatoriet av en nybyggnad för panncentral jämte lokaler för desinfektion och obduktion samt verkstäder. Till stöd härför har direktionen anfört bland annat följande.

Den företagna utredningen hade givit ytterligare belägg för riktigheten av direktionens tidigare uttalade mening, att panncentralen borde förläggas till en nyuppförd byggnad, helt skild från sanatoriet. Ett bibehållande av det nuvarande pannrummet liksom en lösning av frågan genom tillbyggnad på ena eller andra sättet skulle ovillkorligen medföra betydande olägenheter i skilda hänseenden och ställde sig icke ekonomiskt fördelaktigt.

Det torde vidare få anses fastslaget, att man endast genom uppförande av nybyggnad kunde på ett tillfredsställande sätt tillgodose behovet av oundgängligen nödvändiga förrådslokaler inom ekonomiavdelningen, lokal för sopförbränning, desinfektion och obduktion samt verkstadslokaler för anstalten m. m.

Det nu framlagda förslaget till ny panncentral innebure bland annat, att de nuvarande varmvattenpannorna överflyttades till det nya pannrummet och att en ny högtryckspanna för sterilisering, tvätt och kok inmonterades i stället för den nu utbrända, vilken anordning direktionen med hänsyn till driftsäkerheten ansåge vara den mest ändamålsenliga.

Byggnadsstyrelsen bar i utlåtande den 11 december 1940 förklarat sig icke hava något att erinra mot det senast föreliggande förslaget. Styrelsen

Bihang till riksdagens protokoll 19it. 1 sami. Nr 2.

82 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

har dock anmärkt, dels att kostnaderna syntes styrelsen väl knappt beräknade, dels ock att i framställningen icke angivits, för vilket ändamål de utrymmen inom sjukhusbyggnaden, som efter nybyggnadens färdigställande bleve lediga, skulle utynyttjas, eller vilka kostnader, som erfordrades för lokalernas iordningställande för dylikt ändamål.

Medicinalstyrelsen har i utlåtande den 19 december 1940 likaledes tillstyrkt bifall till sistnämnda framställning samt hemställt, att kostnaderna för den föreslagna nybyggnaden måtte med hänsyn till sanatoriets svaga ekonomiska ställning intill ett belopp av 111,000 kronor helt bestridas av statsmedel.

Vidare har medicinalstyrelsen meddelat, att enligt uppgift vid den företagna inspektionen de i huvudbyggnaden efter panncentralens förflyttning lediga utrymmena skulle omändras till för köket synnerligen behövliga bilokaler. Vid inspektionen hade medicinalstyrelsens representanter härjämte förordat en sådan minskad beläggning av sanatoriet, att bottenvåningen i det s. k. gamla sjukhuset kunde tagas i bruk såsom arbetslokaler för uppegående patienter. Samtliga för dessa ändamål erforderliga ändringsarbeten ansåges av direktionen kunna genomföras med anlitande av för driften av anstalten tillgängliga medel.

Slutligen har styrelsen hemställt, att, därest nu ifrågavarande framställning bifölles, Kungl. Majt måtte medgiva, att statsbidraget finge utbetalas successivt i mån av arbetets utförande.

Vidare ber jag få anmäla en av stiftelsen Solhem i Borås i skrivelse den 30 september 1940 gjord framställning om erhållande av ett tilläggsanslag å 7,220 kronor för vissa vid stiftelsens tuberkulossjukhus utförda byggnadsarbeten.

Innan jag ingår på innehållet i denna framställning, vill jag erinra om att 1939 års lagtima riksdag på förslag av Kungl. Majit (V ht. p. 121) beviljat stiftelsen ett bidrag av sammanlagt 143,000 kronor, varav 127,000 kronor avsågo uppförande av ny personalbostad jämte stängsel kring sjukhustomten, 9,775 kronor inredningsarbeten å sjukhusets annexbyggnad och inventarier för två personalrum därstädes samt 6,225 kronor inventarier i den nya personalbyggnaden m. m.

Av en vid den nu föreliggande framställningen fogad kostnadsberäkning framgår, att de verkliga kostnaderna, som nu äro kända, med ett belopp av 7,217 kronor överstigit de ursprungligen beräknade. Beträffande orsaken härtill anför stiftelsen följande.

Kostnaderna hade ursprungligen beräknats på grundval av de under år 1938 gällande priserna å byggnadsmaterialier m. m. Redan då arbetena för uppförande av bostadshuset m. m. utbjödos å entreprenad i maj månad 1939 hade emellertid avsevärda prisstegringar ägt rum. Det kunde nämnas, att de lägsta anbuden å de olika entreprenaderna antagits.

Enär styrelsen ej förrän personalbostadshuset blivit uppfört kunnat bestämma omfattningen av planeringsarbetena omkring detsamma, hade beskrivning och kostnadsberäkning därå först nu kunnat erhållas.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

83 Ritningarna och arbetsbeskrivningarna till personalbostadshuset hade efter anmodan av vederbörande myndigheter flera gånger måst modifieras. Därför hade arkitektarvodet för ritningar och program blivit högre än ursprungligen beräknats.

Vidare hade kostnaderna för vissa rörledningsarbeten icke tagits i beaktande, varjämte de anvisade medlen ej varit tillräckliga för anskaffning av tvättmaskin jämte centrifug för personalhuset. Denna anskaffning hade därför måst uteslutas.

Byggnadsstyrelsen har i utlåtande den 17 oktober 1940 meddelat, att ämbetsverket intet annat hade att erinra beträffande den till grund för ansökningen liggande uppgiften rörande inträffad kostnadsökning, än att ett däri för personalbostadshuset upptaget belopp av 110 kronor för taklagspengar icke bort medtagas.

Medicinalstyrelsen har i utlåtande den 5 november 1940 anfört följande.

Efter granskning av förberörda kostnadsberäkning samt övriga till styrelsen i ärendet ingivna handlingar kunde medicinalstyrelsen ansluta sig till vad byggnadsstyrelsen anfört i nyssnämnda yttrande. Med hänsyn till anstaltens svaga ekonomiska ställning ansåge medicinalstyrelsen sig böra tillstyrka att, utöver vad som för dylikt ändamål tidigare beviljats, ytterligare ett belopp av (7,217 — 110) 7,107 kronor måtte ställas till förfogande.

De 110 kronor, som använts till taklagspengar, ansåge styrelsen böra täckas av stiftelsens egna medel. Detta belopp syntes icke få betraktas såsom sådant underskott å driften vid anstalten, för vilket statsbidrag jämlikt riksdagens beslut den 29 mars 1938 (riksdagens skrivelse nr 5, punkten 89) finge utgå.

Vad först angår den av direktionen för Styrsö kustsanatorium gjorda fram- Departementsställningen, anser jag det genom den verkställda utredningen ådagalagt, att cfiefensanatoriet bör utrustas med en ny panncentral samt att lokaler för desinfektion och obduktion ävensom verkstäder därstädes äro behövliga. Av utredningen torde även få anses framgå, att den föreslagna anordningen med en nybyggnad för dessa ändamål är mest ändamålsenlig. På grund härav och då de beräknade kostnaderna härför, 111,000 kronor, icke givit mig anledning till erinran, får jag tillstyrka bifall till direktionens framställning.

Därest medel anvisas, torde dessa — såsom medicinalstyrelsen föreslagit -— få utbetalas successivt i mån av arbetets utförande.

Vidkommande härefter stiftelsens Solhem i Borås framställning om tillläggsanslag å 7,220 kronor har ingen annan erinran riktats däremot, än att beloppet bör minskas med de till 110 kronor uppgående taklagspengarna.

För ändamålet torde därför böra äskas ett belopp av (7,220—110) 7,110 kronor, avrundat nedåt till 7,100 kronor.

Slutligen anser jag mig i detta sammanhang böra föreslå, alt medel nu anvisas till uppförande av ett bostadshus för sjuksköterskor vid Apelviken kustsanatorium samt anskaffande av inventarier därtill. Det grundläggande förslaget i ämnet framlades i propositionen angående den allmänna beredskapsstaten för budgetåret 1939/40 (prop. 242/1939 s. 4(5—50), lill vilken jag torde få hänvisa, f nämnda beredskapsstat upptogs ett belopp av 219,000 kro-

84 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

tior för uppförandet av ifrågavarande bostadshus, medan frågan om anvisande av medel till erforderliga inventarier ställdes på framtiden.

Kostnaderna för uppförande av nämnda bostadshus jämte skyddsrum beräknades i september 1938 till sammanlagt 219,000 kronor. Med hänsyn till därefter inträdda prisstegringar torde emellertid — enligt vad jag under hand inhämtat — denna summa böra ökas med ungefär 25 procent, varför numera ett belopp av (219,000 + 55,000) 274,000 kronor torde vara erforderligt för ändamålet.

Inventarierna, som avse möbler och annan inredning till 23 sköterskerum, 6 undersköterskerum, 10 elevrum, vartdera avsett för två elever, samt ett samlingsrum m. m., kostnadsberäknades vid samma tidpunkt till 26,500 kronor. Jämväl detta belopp lärer med nu gällande priser vara för knappt beräknat, och en jämkning uppåt till 30,000 kronor torde påkallas.

Sammanlagt skulle alltså för ifrågavarande nybyggnad vid Apelvikens kustsanatorium krävas ett belopp av (274,000 + 30,000) 304,000 kronor. För vinnande av erforderlig kontroll beträffande beloppets storlek samt för utrönande, huruvida besparingar möjligen kunna åvägabringas, har jag för avsikt att senare föreslå, att utlåtande över förslaget inhämtas från 1940 års civila byggnadsutredning. Tills vidare anser jag mig emellertid böra räkna med nyss angivna belopp.

Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit skulle alltså erfordras ett sammanlagt belopp av (111,000 + 7,100 + 304,000) 422,100 kronor, vilket belopp torde böra anvisas såsom reservationsanslag å tilläggsstat II för innevarande budgetår.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att I.

I. bemyndiga Kungl. Majit att bevilja

dels föreningen Styrsö kustsanatorium för uppförande i huvudsaklig överensstämmelse med ett av arkitekten N. Hanson i november 1940 upprättat förslag av en nybyggnad för panncentral m. m. statsbidrag med det belopp, föreningen för dylikt ändamål visat sig hava utgivit, dock högst 111,000 kronor;

dels stiftelsen Solhem i Borås såsom ytterligare bidrag till uppförande och inredning av ett bostadshus för personalen vid stiftelsens tuberkulossjukhus ett belopp av högst 7,100 kronor;

dels föreningen kustsanatoriet Apelviken för uppförande i huvudsaklig överensstämmelse med ett av arkitekten G. Birch-Lindgren i september 1938 upprättat förslag av ett bostadshus för sjuksköterskor vid sanatoriet samt anskaffande av inventarier därtill statsbidrag med det belopp, föreningen för dylikt ändamål visat sig hava utgivit, dock högst

304,000 kronor;

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

85 II. till Bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag (B) av .......................... kronor 422,100.

[11.] 44 a. Bidrag till uppförande, inrättande eller inlösen av epidemi-

sjukhus, reservationsanslag. Under femte huvudtiteln (punkten 120, s. 203) har jag förut denna dag anmält min avsikt att för vissa nybyggnader för epidemiändamål i Västernorrlands län å tilläggsstat II för innevarande budgetår föreslå anvisande av ett belopp av 203,500 kronor. Härjämte torde böra beräknas ett belopp av 75,000 kronor för tillgodoseende av en från epideminämnden i Norrbottens län inkommen framställning örn statsbidrag till nytt epidemisjukhus i Luleå ävensom 20,000 kronor för likvidering av vissa tidigare beviljade bidrag till epidemisjukavdelningar inom Älvsborgs län.

Anslagsbehovet under förevarande punkt skulle alltså uppgå till (203,500 + 75,000 + 20,000) 298,500 kronor eller i avrundat tal 300,000 kronor.

Under åberopande av det anfcrda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till uppförande, inrättande eller inlösen av epidemisjukhus å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag (B) av .................................... kronor 300,000.

[12.] 45 a. Bidrag till uppförande m. m. av hem för kroniskt sjuka, re-

servationsanslag. Under åberopande av vad jag denna dag i annat sammanhang anfört (femte huvudtiteln, punkten 122, s. 205) hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till uppförande m. m. av hem för kroniskt sjuka å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag (B) av........kronor 125,000.

[13.] 48 a. Bidrag till uppförande av centralanstalt för radioterapi i

Göteborg, reservationsanslag. Enligt de av Hans Majit Konungen den 30 maj 1929 fastställda stadgarna för Konung Gustaf V:s jubileumsfond är fondens ändamål bekämpande av kräftsjukdomarna inom Sverige genom att understödja uppförande och utrustning av vårdanstalter för kräftsjuka samt befrämjande av det vetenskapliga studiet av kräftsjukdomar. Förutom av de medel, som insamlats till hugfästande av Konung Gustaf Vis 70-årsdag, utgöras fondens tillgångar av bidrag från cancerföreningen i Stockholm samt de bidrag, som i övrigt inflyta.

80 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Enligt riktlinjerna för fondens användning är fondens uppgift i vad angår praktiska åtgärder för kräftsjukdomarnas bekämpande i första hand upprättandet av centralanstalter för radioterapi vid kräfta, förlagda i anslutning till de radioterapevtiska avdelningarna vid centralt belägna stora sjukhus, som äga betingelser för upprätthållande av anstalternas verksamhet och deras vetenskapliga utveckling.

Tre dylika anstalter skola enligt den uppgjorda planen finnas i riket, förlagda till Stockholm, Göteborg och Lund. Av dessa är Stockholmsanstalten, som anslutits till karolinska sjukhuset, i bruk sedan mer än tre år tillbaka. Den omfattar 100 allmänna vårdplatser och drives helt såsom statlig anstalt. Lundaanstalten, som avses skola inrymma 50 allmänna vårdplatser, är för närvarande under uppförande i anslutning till Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar och beräknas bliva färdig inom den närmaste tiden. Beträffande Göteborgsanstalten slutligen har preliminär överenskommelse träffats mellan Göteborgs stad, å ena, och landstingen i Värmlands, Skaraborgs, Älvsborgs, Hallands samt Göteborgs och Bohus län, å andra sidan, rörande anstaltens upprättande. Enligt överenskommelsen skall anstalten förläggas i anslutning till Sahlgrenska sjukhuset.

Frågan om statsbidrag till driften av den planerade anstalten i Göteborg underställdes 1937 års riksdag. Under femte huvudtiteln, punkt 115, föreslog jag, att staten skulle lämna ett driftbidrag enligt samma grunder som de, vilka enligt beslut av 1931 års riksdag gällde för anstalten i Lund, dock att statsbidragets maximibelopp höjdes från 2:50 kronor till 3:— kronor per dag och patient. I samband med detta ärende anmälde jag, att till anstaltens uppförande syntes böra anvisas ett statsbidrag å 200,000 kronor, vilket belopp motsvarade det byggnadsbidrag, som tilldelats Lundaanstalten av lotterimedel. 1937 års riksdag godkände förslaget rörande beviljandet av driftbidrag och ingen erinran framställdes mot tanken på ett byggnadsbidrag av nämnd storleksordning.

Den stegring av byggnadskostnaderna, som under senaste tiden inträffat, har föranlett Göteborgs sjukhusdirektion samt landstingen i Värmlands, Skaraborgs, Älvsborgs, Hallands och Göteborgs och Bohus län att i skrivelse den 20 september 1940 anhålla örn statsbidrag — utöver nyssnämnda 200,000 kronor — med 750,000 kronor till anordnande av nu ifrågavarande anstalt. Av framställningen framgår bland annat, att anstalten, som avses omfatta 63 vårdplatser och erforderliga arbetsavdelningar, ursprungligen kostnadsberäknats till 1,973,100 kronor, varav 1,661,800 kronor hänförde sig till kostnaderna för själva anläggningen och återstoden, 311,300 kronor, till kostnaderna för utrustningen. Denna kostnadsberäkning uppgjordes under sommaren 1938 på grundval av ritningar, som utarbetats av sjukhusdirektionens arkitekt. Sedermera av vissa myndigheter, såsom jubileumsfondens styrelse och byggnadsstyrelsen, påkallade ändringar av ritningarna samt, framför allt, de inträdda prisstegringarna hade emellertid haft till följd, att nya kostnadsberäkningar måst verkställas. Dessa nya kostnadsförslag, som införskaffats genom anbudsförfarande i augusti 1940, utvisade, att anläggningskostnaderna

Kunni. Maj:ts proposition nr 2.

uppginge till i runt tal 2,380,000 kronor och utrustningskostnaderna till

345.000 kronor, varför alltså enligt direktionen ett sammanlagt belopp av cirka 2,725,000 kronor numera erfordrades för klinikens färdigställande. För detta belopps täckande stöde i första band till förfogande ett bidrag från jubileumsfonden å 600,000 kronor. Vidare beräknades att det statsbidrag å

200.000 kronor, som omnämndes i 1937 års statsverksproposition, komme att ställas till förfogande. Återstoden, frånsett ett belopp av 61,200 kronor, som skulle gäldas av Göteborgs stad ensam, avsåges att fördelas mellan de olika delägarna alltefter antalet av dem disponerade vårdplatser. Detta skulle innebära, att delägarnas kostnader per vårdplats skulle uppgå lill cirka 29,500 kronor. Till jämförelse kunde nämnas, att motsvarande kostnader utgjorde för Stockholms stad och Stockholms län såsom intressenter i Stockholmsanstalten respektive 24,000 och 22,500 kronor samt för ettvart av de beträffande Lundaanslalten intresserade nio sydsvenska sjukvårdsområdena 7,240 kronor.

Ansökningen överlämnades av Kungl. Maj:t för prövning och avgörande till statens arbetsmarknadskommission, vilken inhämtat yttrande från 1940 års civila byggnadsntredning, som föreslagit förenklingar, varigenom besparingar skulle kunna uppnås med approximativt 160,000 kronor. Härutöver har utredningen ifrågasatt vissa andra mera väsentliga jämkningar i byggnadsplan, varigenom ytterligare besparingar torde kunna vinnas.

Slutligen har utredningen påpekat, att, enligt vad utredningen inhämtat, för arvoden och oförutsett beräknats omkring 385,000 kronor, vilket belopp måste anses anmärkningsvärt högt med hänsyn till att byggnadsstyrelsen normalt räknar med 10 procent av byggnadskostnaderna. Utredningen har fördenskull ansett en reduktion med förslagsvis 85,000 kronor böra ifrågakomma härutinnan.

Genom beslut den 22 november 1940 har statens arbetsmarknadskommission i så måtto bifallit framställningen, att kommissionen medgivit, att från det för budgetåret 1940/41 anvisade anslaget till arbetsmarknadens reglering finge utgå statsbidrag med högst hälften av de oundvikliga merkostnaderna för anstaltens uppförande i förhållande till den år 1938 utförda kostnadsberäkningen, vid nuvarande prisnivå dock högst med 275,000 kronor. I beslutet angavs såsom villkor, att av 1940 års civila byggnadsordning lämnade anvisningar å besparingsåtgärder med avseende på minskning av våningshöjden inom personalavdelningarna, sänkning av byggnadsteknisk standard och reducering av den för arvoden och oförutsett upptagna posten i kostnadsberäkningen skulle följas vid arbetets utförande. Däremot bar en ifrågasatt minskning av våningshöjden i vårdavdelningarna med hänsyn till av medicinalstyrelsen och jubileumsfondens styrelse gjorda erinringar funnits icke böra ske.

I skrivelse den 2 december 1940 har Göteborgs sjukhusdirektion under åberopande av chefens för socialdepartementet uttalande i 1937 års statsverksproposition hemställt, att ett bidrag av 200,000 kronor för anstaltens uppförande måtte anvisas.

88 Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Departements- Det framgår av den lämnade redogörelsen, att frågan om driftbidrag till c}iefen- nu ifrågavarande anstalt underställts 1937 års riksdag. I samband härmed anmälde jag, att enligt min uppfattning statsbidrag borde utgå även till anstaltens uppförande med ett belopp av 200,000 kronor. Häremot framställdes ingen erinran från riksdagens sida.

Göteborgs sjukhusdirektion och de av anstaltens uppförande intresserade fem västsvenska landstingen ha vid de fortsatta förhandlingarna rörande anstalten utgått ifrån, att ett byggnadsbidrag av 200,000 kronor skulle komma att ställas till förfogande och räknat med detta belopp i sin ansökan örn ytterligare statsbidrag den 20 september 1940, vilken ansökan den 22 november samma år avgjordes av arbetsmarknadskommissionen.

Enligt min uppfattning bör det ursprungligen beräknade byggnadsbidraget beviljas. Med hänsyn till önskvärdheten av att i Göteborg med dess betydande arbetslöshet snarast möjligt få till stånd ett byggnadsföretag av denna omfattning anser jag mig böra föreslå, att beloppet upptages å tilläggsstat II för innevarande budgetår. Anslaget torde böra anvisas såsom reservationsanslag.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till uppförande av centralanstalt för radioterapi i Göteborg å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag (B) av ................................ kronor 200,000.

[14.] 52 a. Vissa byggnadsarbeten vid vanföreanstalten i Stockholm, re-

servationsanslag. 1 förslaget till allmän beredskapsstat för budgetåret 1939/ 40 (prop. 242/1939 s. 51—57) äskade Kungl. Majit, på förslag av min företrädare i ämbetet, ett förskottsanslag av 151,900 kronor till anordnande vid vanföreanstalten i Stockholm av dels en ny permanent sjukavdelning om 30 vårdplatser, dels ock lokaler för en 7:e årsklass av den vid anstalten bedrivna folkskolan. Förslaget föranleddes av en av föreningen för bistånd åt lytta och vanföra i Stockholm den 17 augusti 1938 gjord framställning, varöver byggnadsstyrelsen och medicinalstyrelsen avgivit utlåtanden. Rörande innehållet i denna framställning och yttrandena däröver får jag hänvisa till propositionen nr 242/1939. För egen del yttrade min företrädare följande.

Under de senaste tio åren har antalet ordinarie klinikplatser vid vanföreanstalterna undergått en väsentlig utökning. Det oaktat har platstillgången varit otillräcklig för att tillgodose det vårdbehov, som uppstått i anledning av den senast inträffade barnförlamningsepidemien. Man har därför nödgats tillgripa provisoriska anordningar, som ur medicinsk synpunkt varit mindre tillfredsställande. Det nu föreliggande förslaget till ny s j u k avdelning vid Stockholmsanstalten, vilket innebär, att den provisoriska avdelningen därstädes skulle för en kostnad av allenast 2,880 kronor per plats ersättas med en permanent avdelning om 30 vårdplatser med möjlig-

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

het till ytterligare utökad beläggning, synes mig vid sådant förhållande välbetänkt. Jag förutsätter givetvis då, att vid inträffade epidemier barnförlamningspatienter äga företräde framför andra till intagning å avdelningens samtliga platser. Under detta villkor är jag för egen del beredd tillstyrka, att statsmedel anvisas för ändamålet.

Goda skäl synas mig även hava anförts för anordnande av en 7 : e årsklass vid vanföreanstaltens folkskola. Visserligen har för inrättande av en sjunde klass vid rikets folkskolor i allmänhet medgivits en respittid intill läsåret 1948/49, men med hänsyn till arten och omfattningen av de arbeten, som erfordras för anordnande av en dylik klass vid ifrågavarande anstalt, torde det vara fördelaktigt, att desamma utföras i samband med den nya sjukavdelningens iordningställande. Jag förordar därför, att medel beräknas jämväl för detta ändamål.

Mot de uppgjorda ritningarna och beräknade kostnaderna har jag intet att erinra. Båda de bär avsedda arbetena synas mig vara av den beskaffenhet, att erforderligt anslag för desamma lämpligen kan äskas å beredskapsstaten för budgetåret 1939/40.

Sedermera har medicinalstyrelsen med skrivelse den 13 mars 1940 överlämnat en av föreningen den 11 i samma månad gjord förnyad framställning i ämnet, däri föreningen framhållit, bland annat, att vissa prisstegringar inträtt, sedan de ursprungliga kostnadsberäkningarna verkställts, och att, enligt en av sakkunnig företagen omräkning, kostnaderna för ändringsarbetena stigit med i runt tal 20,000 kronor till 171,000 kronor. Alternativt hemställde föreningen om ett anslag av 31,300 kronor för utförande av vissa särskilt trängande inredningsarbeten, som utgjorde en del av det föreliggande förslaget i dess helhet.

I viss utsträckning har föreningens ifrågavarande framställning tillmötesgåtts. Sedan anstalten jämlikt av Kungl. Maj:t meddelat beslut inordnats bland beredskapssjukhusen, har nämligen medicinalstyrelsen den 6 november 1940 beviljat föreningen bidrag med 36,300 kronor i anslutning till det av föreningen framförda alternativa förslaget, att utgå av det till styrelsens förfogande ställda anslaget till utrustning m. m. av beredskapssjukhus.

I skrivelse till medicinalstyrelsen den 28 november 1940 har föreningen framlagt kostnadsplan för anstaltens iordningställande såsom beredskapssjukhus. Därvid har föreningen på grund av sedermera inträffade prisstegringar beräknat återstående utgifter för nyssnämnda förslags genomförande till (171,000 — 36,300 + 23,800) 158,500 kronor. För inredning av anstalten i övrigt såsom beredskapssjukhus har föreningen beräknat en kostnad av 63,300 kronor. I

I detta sammanhang torde till behandling endast böra upptagas förening- Departementsens framställning i vad den avser inredning av anstaltens fjärde våning till chefen. en permanent sjukavdelning och lokaler för en sjunde årsklass av folkskolan. Frågan örn anvisande av medel till iordningställande av anstalten i övrigt såsom beredskapssjukhus bör i föreskriven ordning prövas av medicinalstyrelsen.

Enligt vad jag under hand inhämtat föreligger alltjämt behov av en ny

90 Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

permanent sjukavdelning vid anstalten. Väntetiden för de inträdessökande uppgick vid ingången av år 1941 till 3 veckor för barn och 10 veckor för vuxna. Vid sådant förhållande och då lokalerna för den avsedda sjunde årsklassen av anstaltens folkskola av praktiska skäl höra iordningställas samtidigt, är jag benägen tillstyrka, att medel för dessa ändamål äskas å tillläggsstat II för innevarande budgetår. Jag anser mig härvid böra tills vidare godtaga det av föreningen senast begärda beloppet, 158,500 kronor, men det är min avsikt att, innan medlen ställas till föreningens förfogande, få till stånd en närmare prövning av beloppets skälighet.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Maj.-t måtte föreslå riksdagen

att till Vissa byggnadsarbeten vid vanföreanstalten i Stockholm å tilläggsstat II till rilcsstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag (B) av ...... kronor 158,500.

[15.] 52 b. Anordnande av lokaler ni. lii. för yrkesskolan vid vanföre-

anstalten i Hälsingborg, reservationsanslag. I proposition till 1940 års lagtima riksdag den 8 mars 1940 (nr 166) föreslog Kungl. Maj:t riksdagen, bland annat, att bemyndiga Kungl. Majit att bevilja föreningen för bistånd åt vanföra i Skåne statsbidrag dels för inköp av svenska band- och snörmakerifabriksaktiébolagets fastighet nris 1—4 och 9 inom kvarteret Sparven i Hälsingborg med högst 210,000 kronor, dels för inredning i huvudsaklig överensstämmelse med i ärendet ingivna ritningar av nya lokaler åt yrkesskolan vid vanföreanstalten i Hälsingborg i nyss angivna fastighet med högst den verkliga kostnaden för inredningen, dock högst 210,000 kronor, dels ock för anskaffande av arbetsmaskiner till samma lokaler med högst hälften av den verkliga kostnaden för dessa maskiner, dock högst 16,500 kronor. Vidare föreslog Kungl. Majit, att riksdagen skulle för ändamålet å tilläggsstat II för budgetåret 1939/40 under femte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 436,500 kronor.

Propositionen var föranledd av en av förenämnda förening den 23 november 1939 gjord framställning, vari föreningen anförde bland annat följande:

Så gott som alla vanföreanstaltens avdelningar hade sedan en tid tillbaka arbetat i för trånga och delvis olämpliga lokaler och föreningen hade i syfte att råda bot därpå tidigare framlagt förslag till anstaltens ombyggnad enligt fyra olika alternativ. Intet av dessa hade emellertid ännu föranlett åtgärd från Kungl. Majits sida. Föreningen hade därför tills vidare begränsat sig till att söka anskaffa nya lokaler åt anstaltens yrkesskola och samtidigt bereda ökat utrymme åt anstaltens ortopediska bandageri och skomakeri genom ianspråktagande av yrkesskolans gamla lokaler. För ändamålet hade föreningen intresserat sig för en i närheten av anstalten belägen fabriksfastighet, vars ägare, svenska band- och snörmakeriaktiebolaget, upphört med driften den 1 oktober 1939.

Fastigheten, som vore belägen i kvarteret Sparven nris 1—4 och 9, med adress Hebsackersgatan 4, omfattade en areal av 3,456 kvadratmeter. Bebyggelsen utgjordes av dels en kontorsbyggnad i två våningar åt Hebsackersgatan

Kungl. Maj:ts proposition nr 2

och dels en fabriksbyggnad i en våning med takljus samt källare under cirka hälften av golvytan. Kontorsbyggnaden, som mätte en sammanlagd golvyta om 215 kvadratmeter, avsåges inrymma verkstadskontor, lärarerum, utställningsrum, lokaler för aftonskola samt vaktmästarebostad m. m. Fabrikslokalen, som skulle inrymma verkstäderna, mätte en golvyta av 1,233 kvadratmeter. Källaren mätte en golvyta av 690 kvadratmeter och tänktes inrymma förråd, toaletter, frukostrum m. m., därvid anmärkas borde, att golvet delvis läge obetydligt under markytan. Utrymmet borde således vara tillräckligt även i betraktande av de korridorer samt mellanväggar, som måste anbringas.

Sedan vid verkställd besiktning bandfabriken befunnits lämplig för det avsedda ändamålet, hade preliminärt avtal träffats örn fastighetens försäljning till föreningen för ett pris av 210,000 kronor, varav 165,000 kronor belöpte å byggnaderna. Föreningen bade vidare genom arkitekten G. W. Widmark i Hälsingborg låtit verkställa fullständig plan och kostnadsförslag för bandfabrikens inredning till lokaler åt yrkesskolan. Kostnaderna, som beräknats på grundval av de i augusti 1939 gällande priserna, hade uppskattats till sammanlagt 181,678 kronor. Med tillägg av 15 procent härå, motsvarande den vid tiden för framställningen inträdda prisstegringen, skulle ett belopp av (181,678 + 27,252) 208,930 kronor erfordras för den planerade örn- och tillbyggnaden.

Föreningen hade slutligen räknat med inköp av vissa arbetsmaskiner, för vilka plats i de nuvarande lokalerna icke kunnat beredas. För detta ändamål hade föreningen genom civilingenjör Arvid Nilssons ingenjörsbyrå i Hälsingborg låtit uppgöra kostnadsberäkning för en kompletterande maskinell utrustning, vilken slutade på en summa av 33,150 kronor. I denna inginge maskiner jämväl för en ny utbildningsgren, mekanisk verkstad, med 22,300 kronor samt för utrustning för sprutlackering med 1,050 kronor eller alltså med tillhopa 23,350 kronor. Alternativt kunde dessa yrken tills vidare uteslutas, varefter återstode 9,800 kronor. Tidigare hade föreningen själv bekostat anskaffning av samtliga inventarier och vöre beredd att i nödfall göra så även nu. Föreningen önskade dock framhålla, att vid nybyggnaden av vanföreanstalten i Stockholm staten bekostat inventarier för klinik och bandageri till bela beloppet samt för anstalten i övrigt till halva beloppet. Örn denna anordning finge betraktas såsom fastslagen, skulle alltså på statens andel för anskaffning av arbetsmaskiner åt yrkesskolan belöpa 16,575 kronor eller alternativt 4,900 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts bade föreningen anhållit, att Kungl. Majit måtte av 1940 års riksdag äska följande belopp, nämligen för inköp av bandfabriken i Hälsingborg 210,000 kronor, för inredning av densamma till yrkesskola 181,678 kronor samt för anskaffning av arbetsmaskiner 16,575 kronor, eller alltså tillhopa 408,253 kronor. Alternativt kunde detta belopp med hänsyn till byggnadskostnadernas fördyring höjas med 27,252 kronor till 435,405 kronor.

I utlåtande den 16 januari 1940 fann byggnadsstyrelsen, som icke hade något att erinra mot den för fastigheten avtalade köpeskillingen, ombyggnadskostnaderna knappt beräknade. Styrelsen ifrågasatte därjämte, huruvida icke den sammanlagda kostnaden för inköp och ombyggnad av fabriksbyggnaden (165,000 + 181,678) 346,678 kronor, som motsvarade ett belopp av 40 kronor per kubikmeter byggnadsmassa, vore väl hög i betraktande av ali uppförandet av en nybyggnad med samma byggnadsvolym oell beskaffenhet kunde beräknas draga en kostnad, som blott med 10 pro-

92 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

cent överstege inköps- och ombyggnadskostnaderna av fabriksbyggnaden. På grund härav ställde sig styrelsen, som dock icke företagit någon besiktning av fabriksbyggnaden, tveksam ifråga om lämpligheten av inköp och ombyggnad av fastigheten.

Medicinalstyrelsen däremot tillstyrkte bifall till framställningen.

För egen del yttrade jag bland annat:

Frågan om en utvidgning och modernisering av vanföreanstalten i Hälsingborg hade varit aktuell sedan åtskilliga år, ehuru den av skilda anledningar ännu icke erhållit sin lösning. Särskilt hade behovet av nya lokaler för anstaltens yrkesskola gjort sig kännbart. Tillfälle hade nu erbjudit sig att få detta behov tillgodosett för sig genom att för ändamålet inköpa och inreda en i närheten av anstalten belägen fastighet, som förut använts såsom band- och snörmakerifabrik. Såvitt handlingarna utvisade, skulle en lösning av yrkesskolans lokalfråga enligt detta förslag innebära bestämda fördelar framför ett tidigare, med alternativ IV betecknat förslag. Icke minst viktigt härvid vore den tidsvinst, som skulle uppstå genom ett godtagande av det senast framlagda förslaget. I den situation, vari vi befunne oss, vore det uppenbarligen ur beredskapssynpunkt angeläget, att ökade möjligheter till yrkesutbildning för invalider och vanföra utan ytterligare uppskov komme till stånd. Med hänsyn härtill borde enligt min mening de av byggnadsstyrelsen angivna betänkligheterna få vika. I samband härmed omnämnde jag, att chefen för kommunikationsdepartementet samma dag ämnade underställa Kungl. Majit en av föreningen gjord framställning örn dispens, avseende att undanröja visst hinder för inredningsarbetenas igångsättande, som förelåge i gällande stadsplan för Hälsingborg jämte därtill hörande bestämmelser. Under sådana förhållanden och då någon erinran icke framställts mot de uppgjorda ritningarna i och för sig, ansåge jag mig böra utgå fran att en ombyggnad i huvudsaklig överensstämmelse med föreningens framställning skulle komma till stånd.

Som tidigare antytts hade ombyggnadskostnaderna — 181,678 kronor — synts byggnadsstyrelsen knappt beräknade. I anslutning till medicinalstyrelsens yttrande förordade jag därför, att för ändamålet avsåges ett belopp av i runt tal 210,000 kronor. Lades därtill det för fastighetens inköp äskade beloppet eller 210,000 kronor, mot vilket intet syntes vara att erinra, skulle medelsbehovet för fastighetens inköp och iordningställande kunna beräknas till (210.000 + 210,000) 420,000 kronor. Ifrågavarande belopp borde i sin helhet gäldas av statsmedel.

Vad åter anginge den maskinella utrustningen, vore det mera tveksamt, huruvida staten borde lämna bidrag, helst som föreningen förklarat sig beredd att, därest så påfordrades, ensam bestrida kostnaderna härför. Med hänsyn till att staten tidigare lämnat bidrag till motsvarande ändamål funne jag mig emellertid i likhet med medicinalstyrelsen böra tillstyrka bifall till föreningens framställning i denna del. För ändamålet borde alltså äskas ett belopp, motsvarande hälften av den beräknade kostnaden, eller 16,575 kronor, vilket belopp lämpligen syntes böra avrundas nedåt till 16,500 kronor.

I anledning av propositionen anförde riksdagen i skrivelse den 21 juni 1940 (nr 434) bland annat, att riksdagen i princip intet hade att erinra mot den föreslagna lösningen av anstaltens lokalfråga. I likhet med byggnadsstyrelsen hade riksdagen dock icke kunnat undgå att ställa sig tveksam till Kungl. Majlis förslag i föreliggande skick med hänsyn till de stora kostna-

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

der, som ett genomförande av detsamma skulle medföra. Det syntes riksdagen önskvärt, att en noggrann undersökning verkställdes, huruvida icke kostnaderna för fastighetens omändring för det nya ändamålet kunde nedbringas samt, örn så ej kunde ske, huruvida icke nybyggnad måste anses vara att föredraga. Riksdagen ansåge därför, att förslaget i denna del borde underkastas förnyad prövning, innan definitiv ställning till detsamma toges från riksdagens sida.

Däremot ville riksdagen icke motsätta sig inköpet av fastigheten, för vilket ändamål ett reservationsanslag av högst 210,000 kronor anvisades under femte huvudtiteln å tilläggsstat II för budgetåret 1939/40.

Genom beslut den 28 juni 1940 tillerkände Kungl. Majit — som gav föreningen tillkänna vad riksdagen sålunda anfört — föreningen statsbidrag med högst 210,000 kronor för inköp av fastigheten.

I skrivelse den 5 oktober 1940 bär föreningen förnyat sin framställning om erhållande av statsbidrag till ifrågavarande om- och tillbyggnad, därvid föreningen bland annat framhållit, att enär riksdagens avvaktande hållning i denna fråga väl finge anses grundad på byggnadsstyrelsens yttrande, föreningen trätt i förbindelse med nämnda styrelse. Bandfabriken hade därefter besiktigats av en tjänsteman hos byggnadsstyrelsen. Rörande vad därvid och senare förekommit i ärendet, har föreningen anfört väsentligen följande.

Vid besiktningen hade överenskommits, att föreningen skulle arbeta vidare på förslaget till inredning av bandfabriken i enlighet med de anvisningar, som av ifrågavarande tjänsteman lämnades direkt till arkitekten Widmark. Med anledning härav hade arkitekten avlämnat ett nytt utlåtande i ärendet. Efter vad sålunda förekommit hade föreningen ansett sig böra vidhålla sitt förslag av den 23 november 1939.

Därjämte hade ny kostnadsuppskattning verkställts genom omprövning av de gamla anbuden resp. beräkningarna. Sålunda förelåge anbud å byggnadsarbetena med ett från 66,130 kronor till 70,880 kronor höjt belopp, vilket anbud vore bindande t. o. m. den 30 november 1940. Målningsarbetena beräknades höjda från 16,000 kronor till 18,400 kronor. Värmelednings- och sanitära anläggningar beräknades höjda med c:a 25 procent från 36,500 kronor till 46,000 kronor, likaså de elektriska anläggningarna, eller från 25,200 kronor till 32,000 kronor. Av kostnadsberäkningarna framginge, att slutsumman angivits till 213,158 kronor, under det att densamma i föreningens tidigare skrivelse upptagits till 181,678 kronor. Till sistnämnda summa bade emellertid då lagts ett belopp motsvarande 15 procent tillägg för väntade prisstegringar, eller 27,252 kronor, på grund varav byggnadskostnaden beräknats uppgå till i runt tal 210,000 kronor.

Det undandroge sig föreningens bedömande vilken ytterligare prisstegring man borde räkna med, särskilt i betraktande av att tidpunkten för arbetets påbörjande icke nu kunde fastställas, och föreningen ville för belysande härav påpeka, att anbudet å byggnadsarbetena endast vore bindande t. o. m. den 30 november 1940. Föreningen holle det dock för välbetänkt att även denna gång genom ett tillägg trygga sig gentemot ytterligare prisstegringar, och föresloge därför att till det beräknade beloppet, 213,158 kronor, lädes ett belopp av 31,974 kronor, motsvarande 15 procent förhöjning. Summan härav, 245,132 kronor, syntes lämpligen böra avrundas lill 250,000 kronor.

I Kungl. Maj:ts tidigare proposition i ämnet hade jämväl upptagits ett belöp]) av 16,500 kronor utgörande halva kostnaden för maskinell utrustning

94 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

till yrkesskolans nya verkstäder. Även denna fråga hade underkastats ny prövning genom Arvid Nilssons ingenjörsbyrå, därvid totalkostnaden för samma utrustning höjts till 42,000 kronor. Därest hälften av detta belopp utginge som statsbidrag, skulle alltså för ändamålet erfordras 21,000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts har föreningen hemställt om ett anslag för hithörande ändamål av tillhopa (250,000 + 21,000) 271,000 kronor.

Byggnadsstyrelsen har i utlåtande den 12 november 1940 meddelat, att styrelsen intet annat hade att erinra mot förslaget än att kostnadssumman för ändringsarbetena, 250,000 kronor, syntes väl knappt beräknad. Styrelsen har tillagt, att av styrelsen i tidigare yttrande påtalad bristande överensstämmelse med för kvarteret Sparven gällande stadsplan numera genom stadsplaneändring undanröjts.

I utlåtande den 21 november 1940 har medicinalstyrelsen anfört bland annat följande:

Såsom förut erinrats hade riksdagen uttalat önskvärdheten av att, därest kostnaderna för ifrågavarande fastighets omändring för det nya ändamålet icke kunde nedbringas, undersökning måtte verkställas, huruvida icke nybyggnad måste anses vara att föredraga. Då detta spörsmål emellertid icke berörts i byggnadsstyrelsens den 12 november 1940 i ärendet avgivna yttrande, hade medicinalstyrelsen under hand hänvänt sig till byggnadsstyrelsen, och hade medicinalstyrelsen därvid erhållit det meddelandet, att enligt byggnadsstyrelsens mening en nybyggnad i förevarande fall måste komma att ställa sig avsevärt dyrare än inköpet och ombyggnadsarbetena av ifrågavarande fastighet. Medicinalstyrelsen ansåge sig därför böra tillstyrka bifall till den nu föreliggande ansökningen. De i ärendet föreliggande ritningarna hade redan den 14 februari 1940 av medicinalstyrelsen tillstyrkts.

Under åberopande av vad sålunda anförts har medicinalstyrelsen hemställt, att Kungl. Maj:t ville föreslå riksdagen att bevilja föreningen statsbidrag för ifrågavarande ändamål med tillhopa högst 271,000 kronor.

Vidare har styrelsen hemställt, att för inredningen beviljat bidrag måtte få utbetalas successivt, i mån av arbetenas utförande, ävensom förskottsvis, då behov därav förelåge.

Departements- Behovet av nya lokaler för yrkesskolan vid vanföreanstalten i Hälsingborg chefen. kvarstår alltjämt. Såsom medicinalstyrelsen framhållit, torde vidare de betänkligheter, som av föregående års lagtima riksdag rests mot ett antagande av förslaget rörande ombyggnad av de ifrågavarande fabrikslokalerna, numera få anses undanröjda. Med hänsyn härtill och då ett igångsättande av ombyggnaden även är av värde ur arbetslöshetssynpunkt, anser jag mig böra förorda, att förslaget nu åter förelägges riksdagen.

De under hösten 1940 inträdda prisstegringarna påkalla emellertid en jämkning uppåt av de ursprungliga kostnadsberäkningarna. Den av föreningen för ombyggnaden senast angivna kostnadssumman, 250,000 kronor, synes mig härvid böra godtagas. Likaså torde ett belopp av 21,000 kronor böra avses för anskaffande av arbetsmaskiner. Sammanlagt torde sålunda böra

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

äskas ett belopp av (250,000 + 21,000) 271,000 kronor, vilket lämpligen synes böra uppföras å tilläggsstat II för det löpande budgetåret.

Slutligen torde i anslutning till vad medicinalstyrelsen förordat medgivande böra utverkas att utbetala ifrågavarande bidrag successivt i mån av inredningsarbetenas utförande ävensom förskottsvis, då behov därav föreligger.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

I. bemyndiga Kungl. Majit att bevilja föreningen för bistånd åt vanföra i Skåne statsbidrag

dels för inredning i huvudsaklig överensstämmelse med i ärendet ingivna ritningar av nya lokaler åt yrkesskolan vid vanföreanstalten i Hälsingborg med högst den verkliga kostnaden för inredningen, dock högst 250,000 kronor,

dels ock för anskaffande av arbetsmaskiner till samma lokaler med högst hälften av den verkliga kostnaden för dessa maskiner, dock högst 21,000 kronor;

II. medgiva, alt för inredningen beviljat bidrag må utbetalas successivt, i den mån inredningsarbetena utförts, ävensom förskottsvis, då behov därav föreligger;

III. till Anordnande av lokaler m. m. för yrkesskolan vid

vanföreanstalten i Hälsingborg å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag (B) av .................................. kronor 271,000.

[16.] 53. Bidrag till uppförande eller inrättande av förlossningsanstal-

tcr, reservationsanslag. Hittills hava för ifrågavarande ändamål anvisats sammanlagt 300,000 kronor, därav för budgetåret 1940/41 50,000 kronor. Enligt gällande bestämmelser utgår statsbidrag till barnbördshus och barnbördsavdelning med högst hälften av kostnaderna, dock att bidraget icke må överstiga 2,500 kronor per vårdplats vid uppförande av nybyggnad för'ändamålet, 1,750 kronor per vårdplats vid inköp av byggnad för samma ändamål samt 1,250 kronor per vårdplats vid användande av i vederbörandes ägo befintlig, för annat ändamål uppförd eller inköpt byggnad. Bidrag till förlossningshem utgår med högst 1,000 kronor per vårdplats vid uppförande av nybyggnad för ändamålet. Bidrag till barnbördsavdelning kan i viss utsträckning utgå även retroaktivt.

I skrivelse den 31 augusti 1940 har medicinalstyrelsen gjort framställning örn anvisande av medel lill ifrågavarande ändamål under nästa budgetår.

Styrelsen har därvid upplyst, att vid tidpunkten för styrelsens framställning ett belopp av 137,250 kronor vore disponibelt för tillgodoseende av nya ansökningar. Dylika förelåge till ett antal av tre, av vilka då ingen underställts Kungl. Maj:ts prövning. För tillgodoseende av nämnda ansökningar, vilka avsåge anordnande av tillhopa 33 vårdplatser, kunde beräknas åtgå ett belopp av högst 82,500 kronor. Efter frånräknande av sistnämnda suni-

96 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departementschefen .

ma återstode således disponibelt (137,250 — 82,500) 54,750 kronor. Då det enligt styrelsens mening kunde förväntas, att ytterligare ett antal ansökningar av nu ifrågavarande art skulle komma att ingivas före utgången av budgetåret 1941/42, syntes det styrelsen önskvärt, att ett anslag av åtminstone 50,000 kronor anvisades för nästa budgetår.

I betraktande av det försämrade läge, som under hösten inträtt å arbetsmarknaden, torde möjligheter böra beredas att snabbare och i större utsträckning än medicinalstyrelsen tänkt sig lämna bidrag till hithörande byggnadsföretag. Jag förordar därför, att för ändamålet äskas ett reservationsanslag av 200,000 kronor å tilläggsstat för innevarande budgetår.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till uppförande eller inrättande av förlossningsanstalter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag (B) av kronor 200,000.

F. Civila luftskyddet.

[17.] 1. Luftskyddsinspektionen: Avlöningar, förslagsanslag. I gällande

avlöningsstat för luftskyddsinspektionen är, bland annat, upptagen en delpost till grundavlöningar m. m. till övrig icke-ordinarie personal å 90,000 kronor.

I skrivelse den 12 december 1940 har luftskyddsinspektionen anmält behov av medel under innevarande budgetår till förstärkning av sagda post. Inspektionen har därvid anfört bland annat, att i motsats till vad departementschefen förutsatt vid beräkningen av inspektionens avlöningsanslag för innevarande budgetår, inspektionens hittillsvarande arbetsuppgifter visat sig i stort sett kvarstå oförändrade, varjämte vissa nya uppgifter tillkommit. Till följd härav hade inspektionen nödgats anställa ett flertal skrivbiträden för att föreliggande uppgifter skulle kunna medhinnas. Under sådana förhållanden hade det alltifrån budgetårets ingång stått klart, att de under grundavlöningsposten anvisade medlen icke skulle visa sig tillräckliga, för den händelse personalbehovet i fortsättningen ej komme att betydligt nedgå. En viss besparing å delposten hade likväl blivit möjlig därigenom, att en av amanuenserna under förordnande såsom inspektörsassistent uppburit avlöning av medel, som avsetts till vikariatsersättningar.

Den erforderliga förstärkningen av grundavlöningsposten har inspektionen uppskattat till 24,000 kronor i enlighet med följande beräkning.

Till och med november månad 1940 hade å delposten till grundavlöningar m. m. utbetalats ett belopp av 42,475 kronor. Den månatliga medelsåtgången uppginge vid tiden för inspektionens framställning till 9,771 kronor för månad, varför med samma personalbestånd för återstående delen av budgetåret skulle erfordras 7 X 9,771 = 68,397 kronor. Därjämte borde beräknas ytterligare sammanlagt 3,000 kronor för övertidsarbete — vilket under vissa

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

förhållanden syntes bliva ofrånkomligt -— ävensom för tillfällig arbetskraft, inberäknat biträde för granskning av reseräkningar och dylikt. Detta innebure, att delposten till grundavlöningar m. m. skulle för innevarande budgetår behöva överskridas med ett belopp av (42,475 + 68,397 + 3,000 —

90.000 =) 23,872 kronor eller, avrundat, 24,000 kronor.

Såsom luftskyddsinspektionen antytt, framhöll jag vid behandlingen iDepariem förra årets statsverksproposition av inspektionens avlöningsanslag, att in- d*f«n spektionens arbete jämväl under innevarande budgetår måste bliva av synnerligen omfattande och krävande art men att man sannolikt kunde räkna nied ett i vissa hänseenden mindre personalbehov än som vid tiden för propositionens framläggande vore fallet. Utvecklingen har emellertid visat en fortsatt stegring av inspektionens arbetsbörda, till stor del förorsakad av de nya uppgifter på brandskyddets område, som tilldelats inspektionen. Självfallet bör man likväl kunna utgå från att, när framdeles inspektionens verksamhet vunnit stadga och ytterligare arbetsuppgifter icke påläggas den, en minskning i personalbehovet skall uppstå.

I anslutning till det sagda och på av inspektionen i övrigt anförda skäl förordar jag en förstärkning av grundavlöningsposten i inspektionens avlöningsstat för innevarande budgetår med det av inspektionen äskade beloppet, 24,000 kronor. Jag förutsätter dock, att övertidsarbete, som är förenat med särskild ersättning, i möjligaste mån begränsas.

Jag hemställer sålunda, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att den i avlöningsstaten för luftskyddsinspektionen under anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal upptagna delposten till grundavlöningar m. m. må för budgetåret 1940/41 överskridas med högst 24,000 kronor.

[18.] 7. Civilt luftskydd: Bidrag tili kommuner för anordnande av

vissa skyddsrum, reservationsanslag. För ifrågavarande ändamål hava av 1937, 1938, 1939 och 1940 års riksdagar anvisats sammanlagt 11,800,000 kronor. varav 1,000,000 kronor för budgetåret 1940/41.

Bidrag kan utgå tor tillgodoseende av behovet av ledningscentraler, av skyddsrum för aktiv personal och hjälpplatser samt av offentliga skyddsrum. Av de anvisade medlen har ett sammanlagt belopp av 1,500,000 kronor avsetts för bidrag till skyddsrum vid hamnarna.

Statsbidrag utgår som regel med två tredjedelar av de verkliga kostnaderna. Skattelyngd kommun, vars invånare med hänsyn till kommunens utsatta läge eller andra omständigheter äro i särskilt behov av skyddsrum, kan dock erhålla högre bidrag. Bidrag får emellertid aldrig överstiga nio tiondedelar av den verkliga kostnaden.

I skrivelse den 22 juli 1940 bär luftskyddsinspektionen hemställt örn anvisande av ytterligare anslag till bidrag till skyddsrum av här angivna slag.

I skrivelsen har inspektionen till en början erinrat örn en av inspektionen

Bihang till riksdagens protokoll 19^1. t sami. Nr 2.

98 Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

med skrivelse den 23 maj 1940 ingiven sammanställning av de beräknade kostnaderna för byggande av allmänna skyddsrum i landets luftskyddsorter. Däri hade kostnaderna uppskattats för ledningscentraler, för aktiv personal oell för hjälpplatser till 9,200,000 kronor samt för offentliga skyddsrum till

5,427,000 kronor eller sammanlagt till omkring 14,600,000 kronor, varav ett belopp av omkring 9,750,000 kronor beräknats erforderligt i statsbidrag. Vidare hade i sistnämnda skrivelse framhållits, att de för bidrag till allmänna skyddsrum anvisade medlen å tillhopa 10,300,000 kronor icke komme att förslå, enär de offentliga skyddsrummen säkerligen komme att draga betydligt större kostnader än som förutsatts i sammanställningen.

I skrivelsen den 22 juli 1940 har inspektionen härefter anfört följande.

Sedan förenämnda skrivelse av den 23 maj 1940 ingivits, hade inspektionen haft till behandling åtskilliga ansökningar om statsbidrag för anordnande av allmänna skyddsrum. Tillfälle hade därvid erhållits att göra en jämförelse mellan de av inspektionen beräknade kostnaderna för anordnande av allmänna skyddsrum och de verkliga kostnaderna härför. Som regel torde kunna angivas, att kostnaderna för anordnande av luftskyddscentraler i de större orterna uppgått till högre belopp än vad inspekiionen beräknat. Detta med hänsyn till intensivt forcerad arbetstakt och ökade materialkostnader samt att dessa orter i allmänhet vore A- och B-orter och sålunda luftskyddscentralerna å dessa orter borde göras fullträffsäkra. Vad anginge hjälpplatser och skyddsrum för aktiv personal syntes i de nu nämnda orterna — frånsett vissa höjningar på grund av ökade materielpriser — de beräknade kostnaderna hålla, medan i C- och D-orterna med hänsyn till bristen på fastigheter med lämpliga källarlokaler, svårigheter torde uppstå att i befintliga byggnader anordna skyddsrum av nu nämnda slag. Även om å dessa orter en del fastigheter vore lämpade att inrymma skyddsrum, torde det i allmänhet vara nödvändigt att vidtaga relativt kostsamma förstärknings- och schaktningsarbeten för att erhålla tillfredsställande skyddsutrymmen. Nu angivna förhållanden medförde en ökning i de förut beräknade kostnaderna för luftskyddscenlraler, skyddsrum för aktiv personal och hjälpplatser, med ett belopp, som torde kunna få uppskattas till cirka 1,000,000 kronor.

För de offentliga skyddsrummens del torde även en höjning i de av inspektionen beräknade kostnaderna av olika skäl böra vidtagas. Det i inspektionens förutnämnda skrivelse beräknade beloppet för dessa skyddsrum, 5,427,000 kronor, hade baserats på en kostnad av 100 kronor per person för 2 procent av fredstidsbefolkningen å orter med en folkmängd, överstigande 5,000 personer. Till inspektionen hade inkommit ett flertal ansökningar om statsbidrag för offentliga skyddsrum från kommuner, som inom sig hyste luftskyddsorter med ett invånarantal understigande 5,000 personer. För många orter torde det ur luftskyddssynpunkt vara nödvändigt att jämväl här anordna offentliga skyddsrum i viss utsträckning. Någon anledning att beträffande omfattningen av statsbidraget ställa dessa orter i ett mera ofördelaktigt läge än de slörre orterna syntes icke föreligga. Statsbidrag borde enligt inspeklionens mening jämväl utgå för anordnande av offentliga skyddsrum i skälig omfattning i orter understigande 5,000 personer. Kostnaderna därför, beräknade efter förut angivna grunder, torde kunna uppskattas till cirka 900,000 kronor.

Vidare hade kunnat konstateras, att flera av de större orterna i riket vid anordnande av offentliga skyddsrum beräknat antalet skyddsrumsplatser till

Kungl. Mcij.ts proposition nr 2.

ett antal, sorn överstege det av inspektionen beräknade. Jämväl kostnaderna härför hade i flera fall överstigit dem, som inspektionen haft anledning att räkna med. Sålunda hade exempelvis Stockholms stad, för vilken inspektionen i den förut omförmälda sammanställningen beräknat ett minimibehov av skyddsrum för 14,100 personer lill en kostnad av 1,410,000 kronor, sökt statsbidrag å en kostnad av cirka 6,000,000 kronor. Även örn vid detaljgranskningen av ifrågavarande ansökan statsbidragsbeloppet torde komma att icke oväsentligt reduceras, syntes i varje fall den av inspektionen angivna summan komma att betydligt överskridas. De sålunda ökade kostnaderna för de offentliga skyddsrummen innebure emellertid icke att skyddsrum anordnats i större utsträckning än som ur luftskyddssynpunkt kunde anses skäligt. I många fall syntes det med hänsyn till ortens geografiska läge, dess betydelse ur försvars- och folkförsörjningssynpunkt samt andra omständigheter av betydelse, ofrånkomligt att skyddsrum anordnades för mer än 2 procent av befolkningen. Då kostnaderna härför — enligt vad inspektionen ansett sig kunna konstatera — svårligen kunde hålla sig inom ramen för de tidigare angivna kostnaderna, torde det vara nödvändigt att räkna med en ytterligare kostnadsökning. Huru stor denna ökning kunde bliva syntes med hänsyn till de många olika på frågan inverkande faktorerna vara omöjligt att närmare angiva. Inspektionen ansåge sig dock böra räkna med en höjning av minst 2,000,000 kronor.

Inspektionen har alltså i skrivelsen den 22 juli 1940 utgått från att kostnaderna för anordnande av allmänna skyddsrum komme att med (1,000,000 +

900,000 + 2,000,000) 3,900,000 kronor överstiga de tidigare beräknade. Det härpå belöpande statsbidraget uppskattar inspektionen till 2,600,000 kronor. Inspektionen, som i sin sammanställning den 23 maj 1940 räknat med ett bidragsbeliov av 9,750,000 kronor för allmänna skyddsrum, har därför nu uppskattat det sammanlagda bidragsbehovet för dessa skyddsrum till 12,350,000 kronor. Då för bidrag till sådana skyddsrum förut anvisats 10,300,000 kronor, har inspektionen i skrivelsen den 22 juli 1940 uppskattat det återstående anslagsbehovet till i lunt tal 2,000,000 kronor. På grund därav har inspektionen i skrivelsen föreslagit, att av 1940 års urtima riksdag måtte äskas ett anslag å sistnämnda belopp.

I skrivelse den 28 september 1940 har luftskyddsinspektionen härefter hänvisat till innehållet i sin framställning den 22 juli 1940 och i anslutning därtill anfört följande.

Sagda framställning hade icke föranlett någon proposition till 1940 års urtima riksdag. De skäl, som i framställningen anförts för fortsatt byggande av skyddsrum, kvarstode emellertid alltjämt. Inspektionen ville, utöver vad förut anförts, hänvisa till erfarenheterna från Finland och Norge, där det visat sig att luftanfall mot småorter förekommit i betydande omfattning. Ett anslag av minst 2,000,000 kronor till bidrag till vissa kommuner för anordnande av skyddsrum syntes alltså erforderligt utöver vad som för ändamålet redan beviljats. Detta belopp syntes böra anvisas för budgetåret 1941/42. I den mån ytterligare anslagsbehov kunde uppkomma, syntes erforderligt anslag för ändamålet få anvisas å tilläggsstat till riksstaten för sistnämnda budgetår.

I skrivelse den 15 november 1940 har luftskyddsinspektionen vidare framhållit önskvärdheten av att förcnämnda belopp av 2,000,000 kronor anvisades å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1940/41.

100 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departements-

chefen.

I likhet med luftskyddsinspektionen bär jag kommit till deli uppfattningen att för bidrag till kommuner för anordnande av vissa skyddsrum ytterligare anslagsmedel äro behövliga ävensom att det i sådant hänseende erforderliga beloppet icke torde kunna uppskattas lägre än till 2,000,000 kronor. Då det är angeläget att skyddsrumsbyggande t i möjligaste mån påskyndas, synes ett anslag å nämnda belopp nu böra äskas å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41.

Jag anser mig i detta sammanhang böra nämna, att frågan om statsbidrag till anordnande av skyddsrum i skolorna för närvarande är under övervägande inom luftskyddsinspektionen och sannolikt kommer att föranleda en framställning från inspektionens sida om anvisande av ytterligare anslag för byggande av skyddsrum. Denna fråga bör, så snart inspektionen tagit ställning till densamma, bliva föremål för Kungl. Maj :ts prövning. Vid nu ifrågavarande anslagsberäkning har jag bortsett därifrån.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till CAvilt luftskydd: Bidrag till kommuner för anordnande av vissa skyddsrum å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av ............................ kronor 2,000,000.

G. Diverse.

[19.] 6. Bidrag till flyktingars uppehälle, yrkesutbildning m. in., re-

servationsanslag. Under åberopande av vad jag i årets statsverksproposilion (V. punkt 205) anfört vid anmälan av frågan örn anslag för angivna ändamål för budgetåret 1941/42 får jag hemställa, alt Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till flyktingars uppehälle, yrkesutbildning m. m. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av .......... kronor 190,000.

[20.] 6 b. Bidrag till utlandssvenskarnas förening. På därom av Kungl.

Majit gjord framställning anvisade 1939 års urtima riksdag å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1939/40 ett förslagsanslag av 50,000 kronor till bidrag till utlandssvenskarnas förening.

Kungl. Majit bär genom beslut den 10 februari 1940 ställt 50,000 kronor till föreningens förfogande, att utgå såsom bidrag till fullföljande av föreningens verksamhet, i vad densamma avsåge beredande av hjälp åt svenska medborgare, som flyktat från Finland till Sverige.

I skrivelse den 23 december 1940 har utlandssvenskarnas förening medde-

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

lat, att föreningen under det senaste året lämnat understöd till ett betydande antal från Finland evakuerade svenskar och dessutom till ett stort antal svenskar, som evakuerats från andra länder eller av andra skäl sett sig nödsakade att återvända till hemlandet. Sålunda hade föreningen till och med den 30 november 1940 utbetalat understöd till 430 utlandssvenskar med sammanlagt omkring 87,500 kronor, därav omkring 57,300 kronor utgått i understöd till från Finland kommande svenskar.

Föreningen har härefter anfört följande.

Behovet av medel för understöd av ifrågavarande slag vore numera icke så stort som under tiden för evakueringen av svenskar från Finland men vöre dock fortfarande avsevärt. Alltjämt inträffade det, att utlandssvenskar i stort antal och bland dem många, som i utlandet framgångsrikt bedrivit verksamhet, av olika med kriget sammanhängande orsaker komme i nödläge och nödgades återvända till Sverige.

Föreningen ansåge det vara av stor betydelse, att den kunde upprätthålla sin ifrågavarande hjälpverksamhet. Därest föreningen ej skulle kunna på ett eller annat sätt träda emellan, skulle dessa hjälpbehövande utlandssvenskar i de flesta fall nödgas påkalla det allmännas bistånd i en eller annan form, tills de hunne inordnas i svenskt arbetsliv, vilket under nuvarande förhållanden måste taga någon tid. Det torde emellertid ur alla parters synpunkt vara lämpligast att hjälpen lämnades av föreningen. Bland annat hade i regel föreningen till uppgift att jämväl skaffa den hjälpbehövande sysselsättning för att vinna en utkomst här i landet, och detta torde vara det mest effektiva sättet att bistå honom. Det torde utan vidare vara klart, att ett samtidigt handhavande av de båda hjälpformerna gåve en möjlighet att på ett särskilt sätt följa och kontrollera vederbörande till båtnad icke minst för arbetsförmedlingen. Föreningen torde också på grund av arten av sin verksamhet hava helt andra möjligheter än samhällets egna organ att tränga in i den hemvändande utlandssvenskens speciella problem och att på bästa sätt hjälpa honom till rätta.

Föreningen anför vidare, att det belopp, som stöde till föreningens förfogande för hjälpverksamhetens bedrivande — för närvarande utgörande omkring 12,000 kronor — kunde beräknas räcka endast två å tre månader.

Under förklaring att föreningen med hänsyn till tidsomständigheterna icke ansåge sig nu böra igångsätta en insamling för erhållande av medel till berörda verksamhet ävensom att det i sista hand syntes ankomma på statsverket att bestrida kostnaderna för de hemvändande, har föreningen hemställt om ett ytterligare statsbidrag av förslagsvis 50,000 kronor till fortsättande av verksamheten. I II

I likhet med utlandssvenskarnas förening anser jag, att i fall av behov pepariementsstaten hör bidraga till bestridande av kostnaderna för beredande av hjälp åt (helen. svenska medborgare, som under nuvarande förhållanden flyktat eller komma alt flykta från utlandet till Sverige. Föreningens verksamhet för understöd av dessa svenskar hör därför erhålla statsmakternas stöd. För ändamålet torde under rubriken bidrag till utlandssvenskarnas förening höra anvisas ett obetecknat anslag av 50,000 kronor. Anslaget bör upptagas å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1940/41.

102 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till utlandssvenskarnas förening å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett anslag av ................................ kronor 50,000.

[21.] 15. Kristillägg, förslagsanslag. Under åberopande av vad chefen

för finansdepartementet vid anmälan av fråga om anslag å tilläggsstat under sjunde huvudtiteln anför beträffande kristillägg hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Kristillägg å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av . . kronor 925,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt, behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

' ’ • Nils-Sture Lindqvist.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

103 Bilaga 6.

Egentliga statsutgifter.

Sjätte huvudtiteln.

Utdrag ao protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari 19Al.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler härefter under kommunikationsdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 samt anför därvid följande.

I enlighet med vad jag tidigare i dag anfört i samband med anmälan av framställningar örn anslag å sjätte huvudtiteln för nästa budgetår till vägväsendet samt till hamn- och farledsarbeten ämnar jag i det följande hemställa, att förslag framläggas örn anvisande å tilläggsstat för löpande budgetår av ytterligare medel till nämnda ändamål. För bedömande av frågan örn storleken av de belopp, som lämpligen böra anvisas till ändamål inom vägväsendets område, har från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen infordrats en promemoria i ämnet. I densamma hava angivits de belopp, som styrelsen med hänsyn till aktuella behov inom vägväsendet skulle hava äskat för nästa budgetår, därest styrelsen icke ansett sig böra taga hänsyn till kraven på att i nuvarande läge i möjligaste mån begränsa statsutgifterna. För egen del har jag ansett mig böra vid framläggandet av mina förslag i det följande gå utöver den av styrelsen angivna anslagsramen. Å tilläggsstaten ämnar jag vidare anmäla förutom förslag örn anslag till kristillägg två äldre framställningar örn anvisande av två mindre belopp till vissa restaureringsarbeten. Sammanlagt skulle de anslag å sjätte huvudtiteln, vilkas anvisande jag sålunda tillstyrker, uppgå till 84,350,000 kronor.

104 Kungl, Maj:ts proposition nr 2.

B. Väg- och vattenbyggnadsväsendet.

[1.] 7. Bidrag till byggande av broar, reservationsanslag. 9. Stensätt-

ning av vägar, reservationsanslag. 14. Bidrag till väg- och gatuarbeten i städerna, reservationsanslag. 16. Bidrag till nyanläggning av landsvägar, reservationsanslag. 17. Bidrag till nyanläggning av ödebygdsvägar i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands samt vissa delar av Kopparbergs, Gävleborgs och Värmlands län, reservationsanslag. 18. Bidrag till byggande och förbättring av vissa för riksförsvaret betydelsefulla vägar och broar, reservationsanslag. 21. Bidrag till vägförbättringsarbeten å landsbygden, reservationsanslag. Vid skilda tillfällen ha inventeringar verkställts inom vägväsendets område för klarläggande av vägbyggnadsbehoven. Särskilt kan erinras om den undersökning, som år 1938 påbörjades av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och som alltjämt pågår, avseende inventering av erforderliga arbeten för huvudvägnätets iordningställande i samband med uppgörandet av generalplan för dessa arbeten. Kostnaderna lör utförande av de mest angelägna arbetena å huvudvägarna har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i sin framställning örn anslag till vägväsendet för nästa budgetår beräknat till i runt tal 600 miljoner kronor. Därvid har hänsyn icke tagits till de under den senare tiden inträffade prisstegringarna. Härtill komma kostnader för ytterligare arbeten, vilka icke äro belägna på huvudvägarna och sålunda icke ingå i de förutnämnda arbetena. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har beräknat det sammanlagda årliga medelsbehovet för vägförbättringsarbeten på landsbygden till i runt tal 90 miljoner kronor. Därvid har förutsatts, att den mest angelägna delen av vägbyggnadsprogrammet skulle genomföras under loppet av 10 år.

Årskostnaderna för erforderliga brobyggnader å huvudvägarna under samma period ha av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beräknats till omkring 7 miljoner kronor.

I här angivna belopp ingå icke kostnaderna för behövliga arbeten inom städernas områden. Jämväl beträffande dessa arbeten har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen verkställt en inventering. Denna, som utförts under år 1939, utvisar ett ansenligt väg- och gatubyggnadsbehov. Sålunda ha för väg- och gatuarbeten, sammanhängande med huvudvägnätet på landsbygden, redovisats en kostnadssumma av omkring 220 miljoner kronor och för andra för automobiltrafiken viktiga vägar och gator en kostnad av omkring 50 miljoner kronor. Med hänsyn till numera inträffade prisstegringar skulle nämnda två belopp å sammanlagt 270 miljoner kronor enligt vad styrelsen upplyst behöva höjas till 300 miljoner kronor. Ett genomförande under en 10-årsperiod av dessa arbeten skulle alltså draga en genomsnittlig årlig kostnad av omkring 30 miljoner kronor.

Vidare torde böra erinras örn den på initiativ av 1935 års vägsakkunniga verkställda, i de sakkunnigas den 11 december 1936 avgivna betänkande omförmälda utredningen rörande behovet av nyanläggning av landsvägar

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

och ödebygdsvägar. Utredningen visar beträffande dessa slag av vägbyggnader, att kostnaderna för erforderliga arbeten under 1 O-årsperioden 1937 —1946 sammanlagt uppgå till för nyanläggning av landsvägar i runt tal 100 miljoner kronor och för byggande av ödebygdsvägar omkring 24 miljoner kronor. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har meddelat, att dessa kostnader numera torde behöva uppräknas till respektive 135 miljoner och 35 miljoner kronor.

Vad angår vägarbeten, som äro av särskild betydelse för riksförsvaret halväg- och vattenbyggnadsstyrelsen under hand meddelat, att utöver de medel för ändamålet, örn vilkas anvisande styrelsen gjort hemställan i sin av mig tidigare i dag anmälda skrivelse den 12 november 1940, anslag erfordrades å sammanlagt 20.3 miljoner kronor. Av detta belopp hänföra sig 2.6 miljoner kronor till fullt förberedda väg- och broföretag, 7 miljoner kronor till i huvudsak förberedda och 10.7 miljoner kronor till endast delvis förberedda.

I detta sammanhang torde jag under hänvisning i övrigt till vad jag förut i dag anfört rörande anslag till stensättning av vägar och till inköp av gatsten slutligen få erinra om att lagerbehållningen i statens stenlager kan den 1 juli 1941 beräknas uppgå till mellan 2 och 3 miljoner kvadratmeter smågatsten. Därest i enlighet med mitt förslag ett anslag för nästa budgetår å 4 miljoner kronor anvisas till stensättningsarbeten, kommer visserligen viss del av stenlagren att disponeras men å andra sidan tillföras dessa en större mängd gatsten än som åtgår för nämnda arbeten därest på sätt jag förutsatt fortsatta steninköp till ett belopp av 3 miljoner kronor komma att äga rum under budgetåret 1941/42.

Av det anförda framgår, att inom vägväsendets område mycket stora anslagsbehov föreligga. Detta förhållande jämte den omständigheten att arbetena inom nämnda område torde få anses särskilt lämpliga att utföra under tider av arbetslöshet synes mig motivera, att relativt stora belopp för ändamålet anvisas å förevarande tilläggsstat för att stå till förfogande, därest de allmänna förutsättningarna för ianspråktagande av anslag å tilläggsstaten skulle vara för handen. Jag vill ock här erinra om att de av mig tidigare tillstyrkta anslagen till vägväsendet för nästa budgetår sammanlagt nedsatts med omkring 20 miljoner kronor i förhållande till motsvarande anslag i 1940 års statsverksproposition och att därvid förutsatts, att ytterligare medel för ändamålet skulle anvisas å tillägsstat II till riksstaten för löpande budgetår.

Beträffande omfattningen av de anslag, som jag sålunda anser böra anvisas å tilläggsstaten, synes ett sammanlagt belopp av omkring 80 miljoner kronor vara lämpligt avvägt. Till jämförelse vill jag här erinra om att å den allmänna beredskapsstaten för budgetåret 1939/40 förskottsanslag upptagits lill vägväsendet å ett belopp av tillhopa 83.5 miljoner kronor. Vad angår fördelningen å olika anslag av nämnda belopp å 80 miljoner kronor föreslås följande:

106 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Bidrag till byggande av broar ...................... kronor 6,000,000

Stensättning av vägar .............................. » 4,000,000

Bidrag till väg- och gatuarbeten i städerna ............ » 17,000,000

Bidrag till nyanläggning av landsvägar................ » 5,000,000

Bidrag till nyanläggning av ödebygdsvägar............ » 2,000,000

Bidrag till byggande och förbättring av vissa för riksför-

svaret betydelsefulla vägar och broar .............. » 8,000,000

Bidrag till vägförbättringsarbeten å landsbygden....... » 38,000,000

Summa kronor 80,000,000.

För användningen av dessa anslag synas i huvudsak böra gälla samma bestämmelser som för motsvarande anslag å riksstaten. Skulle av arbetspolitiska eller andra särskilda skäl avvikelse från nämnda bestämmelser vara motiverad, torde det få ankomma på Kungl. Majit att därom meddela beslut.

De av mig tillstyrkta anslagen synas böra avräknas mot automobilskattemedlen.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa följande reservationsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen, nämligen

till Bidrag till byggande av broar (B) kronor 6,000,000;

till Stensättning av vågar (B)........ » 4,000,000;

till Bidrag till väg- och gatuarbeten i

städerna (B) ........................ » 17,000,000;

till Bidrag till nyanläggning av landsvägar (B) .......................... » 5,000,000;

till Bidrag till nyanläggning av ödebygdsvägar i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands samt vissa delar av Kopparbergs, Gävleborgs och

Värmlands län (B) .................. kronor 2,000,000;

till Bidrag till byggande och förbättring av vissa för riksförsvaret betydelsefulla vägar och broar

(B) ................................ kronor 8,000,000;

till Bidrag till vägförbättringsarbeten å landsbygden (B)...................... kronor 38,000,000.

[2.] 23. Bidrag till handelshamnar och farleder, reservationsanslag.

25. Bidrag till byggande och underhåll av statsunderstödda fiskehamnar, reservationsanslag. 25 a. Utvidgning och förbättring av statens fiskehamnar och farleder, reservationsanslag. 28. Arbetsmaskiner för väg- och vattenbyggnadsstyrelsens hamn- och farledsarbeten, reservationsanslag. Å allmän beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptogs för hamn- och farledsarbeten

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

ett gemensamt förskottsanslag å 6,930,000 kronor. På grund av statsfinansiella skäl hava anslagen å riksstaten för samma ändamål under de senare hudgetåren måst hållas inom en relativt begränsad ram. Bortsett från anslaget till bidrag till byggande och underhåll av mindre hamnar och farleder, vilket avräknats mot automobilskattemedlen, hava sålunda hamn- och farledsanslagen för budgetåren 1938/39—1940/41 anvisats med respektive 743,000 kronor, 893,000 kronor och 735,500 kronor. För nästa budgetår har jag tidigare i dag tillstyrkt anslag för här ifrågavarande ändamål å tillhopa

293,000 kronor. I nu nämnda anslagsbelopp ingå kostnaderna för underhåll och drift av statens fiskehamnar och farleder, vilka för nästa budgetår beräknats till 85,000 kronor. Såväl av redogörelsen i Kungl. Maj:ts proposition nr 242 till 1939 års lagtima riksdag angående allmän beredskapsstat för budgetåret 1939/40 som av vad jag förut i dag anfört i samband med äskande av anslag till hamnar och farleder för nästa budgetår framgår emellertid, att anslagsbehovet är betydande. Då hamn- och farledsarbetena äro örn än icke i lika hög grad som arbetena inom vägväsendets område lämpliga för att motverka arbetslöshet, anser jag skäl tala för att anslag för hamnoch farledsändamål anvisas å den nu förevarande tilläggsstaten.

Inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har uppgjorts en den 16 december 1940 dagtecknad promemoria rörande sådana hamn- och farledsföretag, be- Iräffande vilka de förberedande arbetena fortskridit så långt, att företagen kunna påbörjas redan under detta budgetår. I promemorian finnas upptagna företag, avseende handelshamnar och farleder, vilka kostnadsberäknats lill sammanlagt något över 7 miljoner kronor, statsunderstödda fiskehamnar för en kostnad av tillhopa omkring 6 miljoner kronor och statens fiskehamnar för ett beräknat belopp av sammanlagt i runt tal en miljon kronor, eller tillhopa omkring 14 miljoner kronor. Ett anvisande av ett så högt belopp som sistnämnda summa torde icke böra komma i fråga i detta sammanhang. För egen del anser jag, att ett sammanlagt anslag å 4 miljoner kronor utgör en lämplig avvägning mellan å ena sidan det aktuella behovet av dessa arbeten och å andra sidan de arbetspolitiska synpunkterna på frågan. Beträffande fördelningen av detta belopp å de olika ändamålen torde böra framhallas, att det sammanlagda anslagsbehovet till bidrag lill handelshamnar och farleder i viss mån torde hava minskats till följd av de rådande utrikespolitiska förhållandena, medan däremot behovet av förbättrade fiskehamnar i huvudsak kvarstår oförändrat eller i vissa fall till och med torde hava skärpts till följd av betydelsen att sätta fiskerinäringen i stånd att på mest effektiva sätt bidraga till den allmänna folkförsörjningen. Med hänsyn härtill torde vid fördelningen av det angivna beloppet å 4 miljoner kronor tyngdpunkten lämpligen böra läggas å fiskehamnarna. Jag föreslår i anslutning härtill, att anslaget till bidrag till handelshamnar och farleder anvisas med l.S miljon kronor, medan återstoden, 2.r> miljoner kronor, fördelas med 2 miljoner kronor å statsunderstödda fiskehamnar och 0.5 miljon kronor å statens fiskehamnar och farleder. För användningen av dessa belopp böra samma bestämmelser gälla som för motsvarande riksstatsanslag.

108 Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

I det förut omnämnda, å allmän beredskapsstat upptagna förskottsanslaget å 6,930,000 kronor ingår ett belopp av 330,000 kronor till förstärkning avväg- och vattenbyggnadsstyrelsens för hamn- och farledsarbeten erforderliga maskinpark. Beställningarna av dessa maskiner äro avsedda att placeras hos svenska företagare. Då medel böra finnas tillgängliga för dylika beställningar, därest behov av maskinparkens utökning eller förbättring skulle uppkomma, anser jag medel för ändamålet böra upptagas å tilläggsstaten. Jag föreslår, att anslaget anvisas med 150,000 kronor.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att å tilläggsstat II till riksstaten förbudgetåret 1940/41 anvisa följande reservationsanslag, nämligen till Bidrag till handelshamnar och farleder (B) ............................ kronor 1,500,000;

till Bidrag till byggande och underhåll av statsunderstödda

fiskehamnar (B)...................... kronor 2,000,000;

till Utvidgning och förbättring av statens fiskehamnar och

farleder (B)............................ kronor 500,000;

till Arbetsmaskiner för väg- och oattenbgggnadsstgrelsens hamn- och farledsarbeten (B)............ kronor 150,000.

D. Byggnadsväsendet.

[3.] 7 a. Restaurering av Gustaf lilis paviljong å Haga, reservationsan-

slag. Till detta restaureringsarbete ha för budgetåren 1936/37 och 1937/38 anvisats tillhopa 173,500 kronor. Därjämte har 1939 års lagtima riksdag med bifall till Kungl. Majits i proposition nr 123 gjorda framställning medgivit, att till samma arbete ett belopp av högst 40,000 kronor finge tagas i anspråk av det å riksstaten för budgetåret 1938/39 uppförda förslagsanslaget till oförutsedda utgifter. Slutligen har för restaureringsarbetet å allmän beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptagits ett förskottsanslag av 85,000 kronor. Under hänvisning i övrigt till den i förenämnda proposition nr 123 lämnade redogörelsen torde jag här endast få erinra örn att med sistnämnda anslag avsågs att slutföra restaureringsarbetet.

I skrivelse den 28 augusti 1939 hemställde byggnadsstyrelsen, att för arbetet måtte å riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisas ett anslag av 85,000 kronor. Med hänsyn till nödvändigheten att begränsa statsutgifterna föranledde framställningen icke någon åtgärd från Kungl. Maj :ts sida. Då jag anser anslag för restaureringsarbetet böra stå till förfogande, därest läget på arbetsmarknaden skulle motivera arbetets slutförande, föreslår jag, att 85,000 kronor anvisas till ändamålet å tilläggsstaten.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

Kungl. Majlis proposition nr 2-

att till Restaurering av Gustaf lilis paviljong å Haga å tillläggsstat II till liksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag (B) av .................. kronor 85,000.

[4.] 7 b. Kestaureringsarbeten å Stockholms slott, reservationsanslag.

Med bifall till Kungl. Maj:ts i 1938 och 1939 års statsverkspropositioner framlagda förslag (sjätte huvudtiteln, punkterna 40 respektive 42) anvisade riksdagen för vartdera av budgetåren 1938/39 och 1939/40 ett reservationsanslag av 25,000 kronor till restaureringsarbeten å Stockholms slolt. Såsom närmare framgår av 1938 års statsverksproposition skulle de planerade arbetena omfatta 29 rum och utrymmen; kostnaden härför beräknades till sammanlagt

250.000 kronor. Enligt finansieringsplanen skulle detta belopp fördelas lika på tio år.

I skrivelse den 22 augusti 1939 förordade byggnadsstyrelsen, under hänvisning till vad slottsarkitekten Tengbom i skrivelse till styrelsen den 2 augusti 1939 anfört, att restaureringsarbetena måtte få utföras i snabbare takt än som från början förutsatts och att för ändamålet måtte för budgetåret 1940/41 anvisas ett till 50,000 kronor förhöjt anslag. Slottsarkitekten Tengbom anförde i sin skrivelse:

De i första hand planerade arbetena, restaurering av portiker, hava först kunnat igångsättas under senare delen av budgetåret 1938/39 för att arbetet med hjälp av anslag för budgetåret 1939/40 skulle kunna utföras i ett sammanhang. Ett avbrott i ett sådant arbete, i väntan på fortsatt anslag, skulle innebära stora svårigheter. Samma kommer förhållandet att bliva för framtiden, då vid en grupp av rum arbetet bör utföras i ett sammanhang, i vilket fall eventuellt årsanslag å 25,000 kronor ej är tillräckligt.

För restaureringsarbeten, som här äro i fråga, erfordras arbetslag med särskilda kvalifikationer såväl beträffande konserveringsarbeten som även beträffande snickeri och andra byggnadsarbeten. Sådan arbetskraft är svår att uppbringa, om ej kontinuerligt arbete kan erbjudas.

För att undvika dessa svårigheter skulle alltså ett större årsanslag vara behövligt. Det vill synas, som om det dubbla anslaget för år skulle bereda möjlighet till den lämpliga arbetstakten.

Med hänsyn härtill föreslås, att den sammanlagda tiden för arbetenas genomförande minskas från tio till sex år och att för de fyra budgetåren 1940/41 —1943/44 anslaget utgår med 50,000 kronor för år räknat.

Framställningen föranledde icke någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

I skrivelse den 27 augusti 1940 har byggnadsstyrelsen återkommit med framställning örn anslag för ändamålet samt därvid hemställt, att anslaget måtte anvisas med 25,000 kronor.

Då jag anser de påbörjade restaureringsarbetena böra fortsättas, därest Depart*me»uläget å arbetsmarknaden därtill skulle giva anledning, och då ett belopp av cflden

50.000 kronor synes böra stå till förfogande för ändamålet, hemställer jag, alt Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Restaureringsarbeten d Stockholms slott å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag (B) av .....................kronor 50,000.

Ilo

Kungl. Majlis proposition nr 2.

E. Diverse.

[5.] 23. Kristillägg, förslagsanslag. Under hänvisning till vad chefen för

finansdepartementet vid anmälan av fråga om anslag å tilläggsstat under sjunde huvudtiteln anför beträffande kristillägg, hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Kristillägg å tilläggsstat II till riksstaten för hudgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av .... kronor 65,000.

Yad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

A. C. F. v. Krusenstierna.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

lil

Bilaga 7.

Egentliga statsutgifter.

Sjunde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över finansårenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari 1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler härefter under finansdepartementets handläggning hörande ärende angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för hudgetåret 1940/41 samt anför därvid följande.

E. Diverse.

[1.] 11 a. Kristillägg, förslagsanslag. I proposition nr 66 till 1940 års ur-

tima riksdag har Kungl. Majit föreslagit riksdagen besluta, att ett särskilt rörligt kristillägg skall utgå i den omfattning och enligt de grunder i övrigt, som föreslagits i propositionen. Riksdagen har bifallit detta förslag (skr. nr 91).

Kristillägget skall tillkomma löntagare med rätt till rörligt tillägg — därunder inbegripna jämväl lärare vid folk- och småskolor samt högre kommunala skolor — samt löntagare, som åtnjuta dyrtidstillägg av statsmedel — däribland jämväl befattningshavare vid statsunderstödda undervisningsanstalter (folkhögskolor, privatläroverk, lantbruksskolor m. fl.). Däremot skola arvodestagare, även om de hittills åtnjutit dyrtidstillägg, som regel icke åtnjuta kristillägg. Kristillägg skall vidare tillkomma tjänstepensionärer, å vilkas pensioner utgår dyrtidstillägg av statsmedel. Härunder faller även viss förutvarande arbetarpersonal. Därjämte skall kristillägg utgå å familjepension enligt allmänna iäiniljepensionsreglemenlet, familjepensionsreglementet för arbetare, familjepensionsreglementet för folkskollärare m. fl. eller familjepensionsreglementet för lärare vid högre kommunala skolor. Slutligen

112 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

skall kristillägg tillkomma den, som åtnjuter annan familjepension än nys* sagts eller därmed jämförligt understöd, varå utgår dyrtidstillägg eller procentuellt tillägg av statsmedel.

Det kan beräknas att stegringen av levnadskostnaderna utöver 1935 års nivå vid ingången av år 1941 nått upp till den gräns — motsvarande indextalet 128 —- vid vilken kristillägg enligt de fastställda reglerna skall börja utgå. Frågan om bestridandet av utgifterna för kristilläggen för tiden till innevarande budgetårs slut lior därför nu underställas riksdagen.

Vad angår befattningshavare och pensionärer vid de af färsdrivande verken böra kristilläggen bestridas från de medel, av vilka dessa verks utgifter i övrigt täckas. Härom gör jag i det följande hemställan. Beträffande andra befattningshavare och pensionärer torde kristilläggen för innevarande budgetår böra bestridas från särskilda förslagsanslag under de olika huvudtitlarna, utan att härvid göras de undantag beträffande vissa specialbudgeter, som för nästa budgetår föreslås i årets statsverksproposition. Ifrågavarande anslag böra upptagas å tilläggsstat och beräknas efter procenttalet 4 enligt följande sammanställning.

I det följande framställer jag förslag om anslag till kristillägg under sjunde huvudtiteln. Förslag örn dylika anslag under övriga huvudtitlar framställas av vederbörande departementschefer.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels besluta, att utgifterna för kristillägg skola för budgetåret 1940/41 beträffande befattningshavare och pensionärer vid de affärsdrivande verken eller vid av dessa övertagna företag eller inrättningar utgå av de medel, av vilka verkets utgifter i övrigt bestridas;

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

dels ock till Kristillägg å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av................................ kronor 440,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet: Birger Öhman.

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 2.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

115 Bilaga 8.

Egentliga statsutgifter.

Åttonde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari 1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Bagge, anmäler härefter under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 samt anför därvid följande.

B. Arkiv, bibliotek och museer.

[1.] 8 a. Anordnande av skyddsrum för vissa arkivalier, reservations-

anslag. Genom cirkulär den 15 december 1939 (Svensk författningssamling nr 948) har Kungl. Maj :t meddelat vissa bestämmelser örn skyddande vid krig eller krigsfara av arkivalier, samlingar m. m., enligt vilka dessa skola vid krig eller krigsfara undanföras till annan ort än den, där föremålen eljest äro förvarade.

Enligt vad i propositionen nr 83 till 1939 års urtima riksdag förutsatts, skola de utgifter för transporter, resor och lokalhyror, som föranledas av ett undanförande till andra orter av de ifrågavarande samlingarna, bestridas från det å förskottsstat för försvarsväsendet m. m. under sjunde huvudtiteln upptagna anslaget till engångsanskaffning av materiel för civilbefolkningens skydd m. m. Detsamma bör enligt nämnda proposition gälla i fråga örn lokalhyror för de offentliga myndigheter, vilkas lokaler icke äro inordnade under statens allmänna fastighetsfond. För de myndigheter åter, vilkas lokaler ingå under fastighetsfonden, lidra enligt propositionen utgifterna för lokalhyror påföras fonden. Nämnda riksdag lämnade vad sålunda anförts utan erinran.

116 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Ett undanförande av de föremål, som avses i ovannämnda cirkulär, har visat sig förenat med ganska stora svårigheter icke minst av den anledningen, att lämpliga förvaringsplatser ofta icke stå till buds. Vid handläggningen av de frågor, som i dessa hänseenden på sistone uppkommit, bär det framstått som ett angeläget önskemål att kunna till en i förväg iordningställd fullträffsäker skyddsrumsanläggning överföra institutionernas elitsamlingar. Efter framställning av Kungl. Majit (propositionen nr 79) har därför 1940 års lagtima riksdag å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1939/40 under åttonde huvudtiteln anvisat ett reservationsanslag av 500,000 kronor för anordnande av ett skyddsrum för vissa museisamlingar. Enligt propositionen anförde jag, att den planerade skyddsrumsanläggningens storlek ingåve viss tveksamhet men att de utrymmen, som eventuellt kunde frigöras genom ett strängare urval bland samlingarna, skulle kunna disponeras för vissa museer och institutioner, som vid utredningen icke tagits i beräkning, exempelvis statens etnografiska museum samt möjligen även naturhistoriska riksmuseet, riksarkivet och kungl, biblioteket. Den ifrågavarande anläggningen, som skall insprängas i berg och alltså vara fullträffsäker, är nu under utförande.

Riksarkivet har nu med instämmande av Svea hovrätt, kommerskollegium, statistiska centralbyrån och riksräkenskapsverket gjort framställning örn anslag till omedelbart inredande av ett skyddsrum för vissa arkivalier i samband med förutnämnda skyddsrumsarbeten. Av framställningen inhämtas:

Ett genom nådigt brev den 27 september 1940 åt riksarkivet upplåtet skyddsrum för arkivalier beredde fullt tryggat utrymme åt omkring 3,000 hyllmeter arkivalier.

Riksarkivet hade uppdelat sitt arkivaliebestånd efter graden av dess omistlighet i grupper, av vilka grupp 1 innefattade sådant material, som ansetts framför allt böra skyddas. Dess omfång vore beräknat till omkring 7,600 hyllmeter. Av detta material återstode sålunda alltjämt 4,600 hyllmeter utan säkert skydd.

Riksarkivet hade länge sökt utvägar att finna ökad trygghet för sådana omistliga arkivalier, för vilka de hittills vidtagna skyddsanordningarna icke räckt till. Byggnadsstyrelsen hade hänvisat till möjligheten av ytterligare anordningar i samband med de pågående utsprängningarna för ovannämnda skyddsrum för vissa museisamlingar. Enligt vad från byggnadsstyrelsen under hand meddelats, vöre det, örn sådana åtgärder skulle verkställas, med hänsyn till de övriga arbetena därstädes lämpligt att med allra snaraste sätta dem i gång.

Till den ännu otillräckligt skyddade delen av grupp 1 hörde serier sådana som vissa delar av statsdepartementens konseljhandlingar, centrala ämbetsverks och länsstyrelsers skrivelser, justitiekanslersarkivet, de diplomatiska samlingarna och riksdagsarkivalicrna. Härtill komme vissa serier tillhörande till riksarkivet överlämnade ämbetsverksarkiv, såsom åtskilliga centrala ämbetsverks protokoll, Svea hovrätts domböcker och libri causarum samt delar av understomstolarnas renoverade domböcker, särskilt sådana som äro av unik karaktär, sedan originaldomböckerna gått under vid eldsvådor. Detta material kunde uppskattas till omkring 900 hyllmeter. Sammanlagda omfånget av de arkivalieserier, åt vilka det sålunda enligt riksarkivets mening vore av nöden att bereda fullträffsäkert skydd, vore omkring 5,500 hyllmeter, vilket motsvarade ett utrymme av något över 900 kubikmeter.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

117 Det torde emellertid vara erforderligt att giva det för ändamålet avsedda skyddsrummet en något större omfattning. Utom de delar av centrala myndigheters arkiv, som lämnats i riksarkivets vård och alltså vid luftskyddsanordningarnas planering komme i betraktande i likhet med dess övriga samlingar, funnes givetvis i verkens eget förvar serier, som i ej mindre grad förtjänade skyddas. Härvid avsåges närmast några smärre bestånd av dylika riksviktiga arkivalier, åt vilka kommerskollegium, riksräkenskapsverket och statistiska centralbyrån icke själva kunde skaffa tryggad förvaring.

Beträffande kommerskollegium åsyftades bergskollegii äldre gruvkartor samt registreringshandlingar i elektriska ärenden. Härtill skulle nu läggas dess gruvkartekontors moderna gruvkartor då de för det dagliga arbetet icke kunde undvaras.

Statistiska centralbyrån önskade alltjämt förvaringsplats för tabellkommissionens arkivalier liksom riksräkenskapsverket för rikshuvudboken.

Jämte dessa ämbetsverk hade Svea hovrätt uttalat änkan, att fullträffsäkert skyddsrum bereddes för, förutom de här ovan särskilt angivna arkivalierna, vilka redan överlämnats till riksarkivet, vissa hovrättens omistliga handlingar, vilka för det dagliga arbetet icke kunde avvaras och därför för närvarande förvarades i hovrättens lokaler. För dessa kunde vid bifall till riksarkivets framställning utrymme beredas i förefintligt luftskyddsrum.

Med hänsyn tagen till dessa Hån olika myndigheters sida uttalade önskemål torde utrymmet i det avsedda skyddsrummet icke böra beräknas till mindre än 1,000 kubikmeter.

Byggnadsstyrelsen har upplyst, att möjlighet förelåge till utvidgning av den ifrågavarande skyddsrumsanläggningen för tillgodoseende av i förevarande framställning omförmälda behov genom utsprängning av ytterligare en tunnelgren. Kostnaden kunde beräknas till 135,000 kronor. Styrelsen, som tillstyrkte förevarande framställning, ville emellertid framhålla behovet av skyndsamt beslut i ärendet till förekommande av dröjsmål med färdigställandet av de redan pågående arbetena.

De skäl, som anförts till stöd för förslaget om utökning av den under ut- DeparUmerueförande varande skyddsrumsanläggningen i syfte att bereda skydd åt vissa •Mtnsärskilt värdefulla arkivalier, synas mig bärande. Jag vill därför tillstyrka, att anslag för ändamålet anvisas. Mot kostnadsberäkningen, enligt vilken ett anslag av 135,000 kronor erfordras, har jag intet att erinra. Med hänsyn till den brådskande karaktären av det ifrågavarande arbetet, som är avsett att utföras i samband med de pågående sprängningsarbetena, torde anslag för ändamålet få äskas å tilläggsstat för innevarande budgetår. Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

v*-s\a»Vj

att till Anordnande av skyddsrum för vissa arkivalier å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag (II) av .............. kronor 135,000.

118 Kungl. Maj.ts proposition nr 2-

DeparUments-

tAelem.

C. Kyrkliga ändamål.

[2.] 2 a. Domkapitlen och stiftsnämnderna: Uppförande av domkapi-

telshus i Växjö, reservationsanslag. Till detta ändamål upptog 1938 års riksdag på beredskapsstat för budgetåret 1938/39 ett förskottsanslag av 76,500 kronor samt anvisade på driftbudgeten för samma budgetår under åttonde huvudtiteln ett reservationsanslag av 15,000 kronor, avsett för uppgörande av ritningar, entreprenadhandlingar och dylikt för ifrågavarande byggnadsföretag. Härjämte medgav riksdagen, att av kyrkofonden finge, under för beredskapsstaten gällande förutsättningar, till uppförande av nämnda domkapitelshus utgå ett belopp av 91,500 kronor. 1938 års kyrkomöte medgav för sin del, att sistnämnda belopp finge under nämnda förutsättningar eller eljest utgå av kyrkofonden. På riksstaten för budgetåret 1939/40 anvisades under driftbudgeten till uppförande av ifrågavarande domkapitelshus ett reservationsanslag av 76,500 kronor, varjämte riksdagen medgav, att av kyrkofonden finge för ändamålet utgå ett belopp av 91,500 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet torde få hänvisas till propositionen 1938:275 (bilaga 6, punkt 1) samt propositionen nr 38 till 1939 års lagtima riksdag.

Med anledning av den vid 1939 års urtima riksdag (propositionen nr 79) ifrågasatta begränsningen av egentliga statsutgifter föreskrev Kungl. Majit genom beslut den 30 december 1939, att arbetena med uppförande av ifrågavarande byggnad icke finge påbörjas, förrän Kungl. Majit därtill lämnat tillstånd.

På given anledning har domkapitlet i Växjö inkommit med specificerad uppgift rörande den ökning av kostnaderna för domkapitlet, som beräknas uppkomma, därest ifrågavarande domkapitelshus uppföres i enlighet med föreliggande förslag. Av handlingarna framgår, att den årliga omkostnadsökningen beräknats till omkring 3,800 kronor. Till dessa kostnader komme engångsutgifter å tillhopa omkring 32,600 kronor för telefonanläggning, anskaffning av möbler, mattor m. m. samt flyttning av arkivet.

Växjö stads drätselkammare, Växjö fackliga centralorganisation och samverkande byggnadsfackförbundens platsorganisation i Växjö lia gemensamt anhållit, att ifrågavarande byggnadsföretag måtte snarast möjligt påbörjas för lindrande av arbetslösheten i staden.

Såsom vid ärendets tidigare behandling framhållits, föreligger ett starkt behov av tillfredsställande förvaringslokaler för domkapitlets och stiftsnämndens arkivalier och av ändamålsenliga expeditionslokaler för dessa institutioner. Ifrågavarande byggnadsföretag synes därför böra så snart som möjligt komma till utförande.

Kostnaderna för uppförande av domkapitelshuset, inklusive konstnärlig utsmyckning, ha tidigare beräknats till sammanlagt 183,000 kronor. Av den lämnade redogörelsen framgår, att dessa kostnader skola bestridas till hälf-

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

ten av statsmedel och till hälften av medel ur kyrkofonden. Enligt från byggnadsstyrelsen under hand inhämtade uppgifter torde emellertid kostnaderna numera böra med hänsyn till inträffade prisstegringar på materiel och arbete beräknas till omkring 220,000 kronor. Det belopp, varmed kostnaderna sålunda synas komma att överstiga de tidigare beräknade, torde böra gäldas av statsmedel. Jag förutsätter emellertid, att, innan byggnadsarbetena igångsättas, byggnadsförslaget underkastas granskning av 1940 års civila byggnadsutredning och att det vid granskningen skall visa sig möjligt att genom förenklingar i byggnadsprogrammet och andra besparingsåtgärder helt eller i det närmaste undvika nämnda merkostnad. I avbidan på resultatet av denna utredning torde endast ett mindre tilläggsanslag, förslagsvis 10,000 kronor, böra anvisas på tilläggsstat II för budgetåret 1940/41. Detta anslag bör dock få tagas i anspråk endast örn och i den mån detta vid den fortsatta utredningen visar sig oundgängligen erforderligt.

Jag anser mig icke i detta sammanhang böra taga ställning till frågan om anskaffning av möbler och inventarier m. m.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Domkapitlen och stiftsnämndema: Uppförande av domkapitelshus i Växjö å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag (B) av ............................ kronor 10,000.

[3.] 11 a. Bidrag till vissa ändringsarbeten på Visby domkyrka, reser-

vationsanslag. Under en följd av år har i riksstaten upptagits anslag till Visby domkyrkas iståndsättande och framtida bestånd. Frånsett en tillfällig höjning för budgetåret 1937/38 ha för ändamålet under reservationsanslaget till kyrkors underhåll anvisats 2,000 kronor. Av detta belopp disponeras enligt Kungl. Maj:ts medgivande den 15 oktober 1926 1,000 kronor till ränta och amortering å ett för domkyrkans reparation upptaget lån av 10,000 kronor, vilket slutamorterats år 1940.

Liksom vissa andra domkyrkor har Visby domkyrka därjämte tidigare erhållit särskilt anslag för utförande av mera omfattande restaureringsarbeten. Sålunda beviljade 1897 års riksdag till yttre restaurering av domkyrkan 100,000 kronor, av vilket belopp för vartdera av åren 1898 och 1899 anvisades 50,000 kronor.

I skrivelse den 30 augusti 1938 hemställde domkapitlet i Visby örn anvisande av ett anslag å 82,000 kronor till in- och utvändig reparation av domkyrkan m. m. i enlighet med ett av arkitekten E. Fant den 20 augusti 1938 uppgjort förslag. Anslaget skulle avse följande speciella ändamål:

120 Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Utvändiga arbeten..................................... kronor 55,000

Invändiga arbeten (puts)................................ » 9,500

Nya fönsterspröjsar.................................... » 7,500

Bidrag till administration och kontroll (totalkostnad 6,500

kronor) ............................................ > 3,500

Ersättning för av församlingen gjorda utlägg för yttre reparationer ...................................... ■» 7,000

Summa kronor 82,500,

vilket belopp borde avrundas till 82,000 kronor.

Byggnadsstyrelsen tillstyrkte anslag med 55,000 kronor till de utvändiga reparationerna, vartill borde läggas 5,000 kronor för oförutsedda utgifter. Några invändiga arbeten borde enligt styrelsens mening icke företagas, förrän utredning verkställts rörande en mera omfattande restaurering; kostnaderna för en dylik utredning kunde beräknas till 5,000 kronor.

Under åberopande av byggnadsstyrelsens yttrande hemställde domkapitlet i skrivelse den 23 augusti 1939 om ett anslag av 72,000 kronor för yttre reparationsarbeten m. m. i enlighet med följande sammanställning:

Utvändiga arbeten..................................... kronor 55,000

Oförutsedda utgifter................................... » 5,000

Utredning rörande domkyrkans restaurering.............. » 5,000

Ersättning för av församlingen gjorda utlägg för yttre reparationer ........................................ .. .,, ■ > 7,000

Summa kronor 72,000.

Domkapitlets ovannämnda framställningar föranledde enligt Kungl. Maj:ts beslut den 21 juni 1940 med hänsyn till rådande förhållanden icke någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

I skrivelse den 16 oktober 1940 har nu domkapitlet hemställt, att, om anslag skulle anvisas för byggnadsarbeten att utföras såsom beredskapsarbeten, ändringsarbetena å domkyrkan måtte ifrågakomma såsom arbetsobjekt. Domkapitlet ville ej för närvarande vidhålla sin begäran örn ersättning för det av pastoratet utlagda beloppet av 7,000 kronor utan begränsade sig till att begära vad som erfordrades för nya arbeten samt verkställande av en teknisk och byggnadshistorisk undersökning av domkyrkan och preliminärt förslag till en mera ingående restaurering, tillhopa 65,000 kronor eller det högre belopp, som erfordrades på grund av prisstegringen.

I 1938 års framställning anförde domkapitlet: Sedan domkyrkosysslomannen anmält, att domkyrkans tak befunne sig i så dåligt skick, att omläggning av vissa delar av detsamma kunde ifrågasättas, hade kyrkofullmäktige den 29 december 1936 för ändamålet beviljat ett anslag av 7,000 kronor. Vidare hade fullmäktige hemställt, att utredning måtte verkställas genom domkyrkosysslomannens försorg beträffande de såväl yttre som inre reparationer av domkyrkan, som därutöver borde utföras under de närmaste åren, samt att domkapitlet ville undersöka, huruvida med hänsyn till de betydande utgifter för domkyrkans underhåll, som under det senaste halvseklet bestritts av församlingarna, möjlighet funnes att för utförande av samtliga dessa arbeten erhålla statsbidrag.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

121 De reparationsarbeten, till vilka medel sålunda anslagits, hade numera utförts och dragit en kostnad av 7,015 kronor.

Under åren 1937 och 1938 hade domkyrkosysslomannen undersökt behovet av ytterligare reparationer å domkyrkan, varjämte kostnadsförslag upprättats.

På uppdrag av domkapitlet hade därefter arkitekten E. Fant utarbetat ett program för restaurering av domkyrkan, dagtecknat den 20 augusti 1938. Av programmet, som avser såväl utvändiga som invändiga arbeten, inhämtas följande:

Under senare år hade en del sprickbildningar märkts i valven. Vidare hade putsen på väggar och valv på vissa ställen angripits av fukt, så att gula fläckar uppstått. Anledningen till sprickbildningen syntes enligt gjorda undersökningar vara, att yttermurarna vore för hårt belastade av de tunga sidoskeppstaken, som vore täckta med tegel, lagt i bruk på takpanelen. Denna konstruktion hade varit ödesdiger även för takpanelen, som delvis rötat. Enligt programmet skulle de tak, som icke redan omlagts med anlitande av förutnämnda anslag av 7,000 kronor, efter hand omläggas. Vidare skulle tornhuvarnas takytor täckas med kopparplåt. Kostnaderna för de utvändiga arbetena beräknades till 55,000 kronor. I fråga om de invändiga arbetena föreslogs, bland annat, behandling av putsytor på väggar och valv samt fönsterspröjsarnas ersättande med nya, ny inredning m. m. Kostnaderna härför beräknades till 55,000 kronor.

Av de föreslagna arbetena kunde enligt Fant till byggnadens underhåll räknas allt utvändigt arbete samt invändiga putsytors reparation, som vore betingad av takens dåliga tillstånd, liksom även fönsterspröjsarnas ersättande med nya. övriga åtgärder däremot hänfördes till gudstjänstrummets utstyrsel. Innan bindande åtgärder företoges, skulle ett fullständigt restaureringsförslag, åtföljt av ritningar, uppgöras och av byggnadsstyrelsen godkännas.

Domkapitlet ansåge, att de arbeten, som avsåge kyrkans yttre, borde gäldas av statsmedel, medan de, som hänfördes till det inre, borde ankomma på pastoratet.

Till förstnämnda arbeten borde hänföras allt utvändigt arbete, sådan reparation av invändiga putsytor, som vore betingad av takens dåliga tillstånd, samt fönsterspröjsarnas ersättande med nya.

Kostnaderna för invändig puts beräknades till 9,500 kronor, för fönstren till 7,500 kronor samt för administration och kontroll till 6,500 kronor, av vilket sistnämnda belopp 3,500 kronor borde ankomma på statsverket. På statsverket skulle alltså komma — förutom 55,000 kronor för utvändiga arbeten — (9,500 + 7,500 + 3,500 =) 20,500 kronor eller tillhopa i runt tal 75,000 kronor. Därtill borde dock enligt domkapitlets förmenande statsverket även gälda de kostnader i runt tal 7,000 kronor, som bestritts av församlingen enligt kyrkofullmäktiges beslut den 29 december 1936.

I skrivelse den 14 september 1938 meddelade härefter domkapitlet, att kyrkofullmäktige uttalat sitt gillande av Fants program, i vad detta innefattade de i domkapitlets skrivelse den 30 augusti 1938 såsom yttre upptagna reparationerna, och sin anslutning till domkapitlets ståndpunkt, att ett anslag å 82,000 kronor borde begäras av riksdagen för reparation av domkyrkan. Enligt upprättad tablå utgjorde pastoratets utgifter för domkyrkans underhåll och iståndsättande m. m. under åren 1890—1936 i runt tal 200,000 kronor.

Riksantikvarieämbetet fann de i programmet föreslagna reparationsarbetena lämpliga ur antikvarisk synpunkt saint vitsordade, att åtgärderna i mycket stor utsträckning vore av brådskande natur. Beträffande de åtgär-

122 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

der, som avsåge kyrkorummets försättande i värdigare skick, erinrades, att ämbetet framdeles torde få taga del av detaljerat förslag. Slutligen framhölls, att vid utförande av de arbeten, som åsyftades i programmet, erfordrades en noggrann kulturhistorisk kontroll samt att det för ändamålet beräknade beloppet 2,500 kronor därför borde höjas till 5.000 kronor.

Byggnadsstyrelsen vitsordade behovet av de i förslaget upptagna rena underhållsarbetena. Däremot innebure de föreslagna restaureringsarbetena alltför obetydliga åtgärder för domkyrkans försättande i det skick, som motsvarade byggnadens arkitektoniska möjligheter och kulturhistoriska värde. Med hänsyn härtill lunne styrelsen det behövligt, att domkyrkan gjordes till föremål för en ingående teknisk och byggnadshistorisk undersökning och att förslag upprättades till en mera omfattande restaurering.

Ehuru styrelsen alltså ansåge, att de arbeten av olika slag, som utfördes vid domkyrkan, inginge såsom led i en större enhetlig plan, borde dock av de nu föreslagna underhållsarbetena snarast möjligt komma till utförande de arbeten, som avsåge omläggning av yttertaken, då dessa arbeten icke kunde anses föregripa en kommande restaurering. Kostnaderna för dessa arbeten hade beräknats till 55,000 kronor. Härtill borde dock läggas 5,000 kronor för oförutsedda utgifter m. m., varjämte förslagsvis 5,000 kronor borde beräknas för utförandet av den undersökning, som styrelsen påyrkat, och för utarbetandet av ett preliminärt förslag till en omfattande restaurering ay domkyrkan. Styrelsen hemställde, att för dessa ändamål måtte anvisas ett anslag av 65,000 kronor.

I sin skrivelse den 23 augusti 1939 förklarade sedermera domkapitlet, att domkapitlet ginge med på anstånd med utförande av de föreslagna arbetena med invändig putsning och fönsterspröjsarnas ersättande med nya. Även i övrigt anslöt sig domkapitlet till byggnadsstyrelsens förslag och kostnadsberäkningar.

I vad framställningen angick ersättning av statsmedel till Visby pastorat yttrade sig statskontoret den 18 september 1939 och anförde därvid:

Vid behandlingen i 1927 års åttonde huvudtitel av anslaget till Kyrkors underhåll hade departementschefen framhållit att skyldigheten att bekosta Visby domkyrkas underhåll givetvis ålåge Visby stads- och landsförsamlingar. På grund av domkyrkans storlek och beskaffenhet överstege emellertid underhållskostnaderna avsevärt vad som ålåge församlingar av motsvarande storlek att utgöra till kyrkas byggnad och underhåll. Med hänsyn härtill åtnjöte också Visby domkyrka, i likhet med flertalet övriga domkyrkor, årligt understöd av statsmedel. Därjämte hade Visby domkyrka erhållit särskilt anslag till större belopp för utförande av mera omfattande restaurering av kyrkan.

En sådan omfattande restaurering torde — fortsätter statskontoret — senast ha verkställts under slutet av 1800- och början av 1900-talet, varvid statsverket bidragit med ett belopp av 100,000 kronor till kyrkans yttre restaurering. Av handlingarna i ärendet syntes framgå, att domkyrkan åter vore i behov av en genomgripande reparation samt att de arbeten på domkyrkans tak, som pastoratet bestritt, vöre att betrakta såsom ett led i denna reparation.

Då det i nuvarande läge torde bli nödvändigt att uppskjuta domkyrkans restaurering och frågan om finansieringen av kostnaderna härför alltså komme att ställas på framtiden, kunde statskontoret knappast finna tillräckliga skäl föreligga för statsverket att nu taga ställning till spörsmålet om ersättning till pastoratet för de hittills utförda arbetena.

Såsom förut nämnts, har domkapitlet i sin nu gjorda framställning om

123 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

anslag icke vidhållit sitt förut framlagda förslag om ersättning åt församlingen för gjorda utlägg.

Såsom framgår av det föregående, ha anslag av statsmedel utgått åren Departements- 1898 och 1899 till en omfattande reparation av Visby domkyrka. De årliga chefenanslag, som därefter under en följd av år upptagits i riksstaten till domkyrkans iståndsättande och framtida bestånd, ha endast räckt till mindre arbeten. Visby pastorat upptog därför år 1926 ett lån av 10,000 kronor för reparation av domkyrkan, vilket lån numera slutamorterats.

Den nu gjorda utredningen ger vid handen, att en restaurering av domkyrkan ånyo är behövlig. Domkapitlet och byggnadsstyrelsen synas dock vara ense om att till en början endast de mest trängande underhållsarbetena, nämligen omläggning av kyrkans yttertak till förhindrande av ytterligare förstörelse, böra utföras, medan restaureringen i övrigt bör ytterligare övervägas. Jag anser mig böra förorda, att staten i viss utsträckning bidrager till täckande av kostnaderna för dessa underhållsarbeten. Ett sådant bidrag synes befogat med hänsyn därtill, att pastoratet under en lång följd av år haft utgifter för domkyrkan, som torde överstiga vad ett pastorat av motsvarande storlek i allmänhet har att vidkännas för sin kyrka. Jag har under hand från byggnadsstyrelsen inhämtat, att de ifrågasatta yttre reparationsarbetena numera kunna beräknas draga en kostnad av omkring 73,500 kronor. Jag förordar, att till täckande av denna kostnad 60,000 kronor anvisas å tilläggsstat II för innevarande budgetår. Det torde böra ankomma på pastoratet att anvisa återstoden av det erforderliga beloppet. Till förberedande åtgärder för en mer omfattande restaurering av domkyrkan anser jag mig icke nu böra tillstyrka anslag.

Jag erinrar om att byggnadsstyrelsen har att lämna tillstånd till de förutnämnda arbetenas utförande. Icke förrän sådant tillstånd lämnats och pastoratet ställt nödiga medel till förfogande för bestridande av de kostnader, som icke täckas av förevarande statsbidrag, böra således arbetena komma till utförande.

Under åberopande av vad av mig anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att såsom Bidrag till vissa ändringsarbeten på Visby domkyrka på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/

41 anvisa ett reservationsanslag (B) av .... kronor 60,000.

124 Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

D. Akademier in. m.

[4.] 12 a. Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Bi-

drag till vissa byggnadsarbeten, reservationsanslag. I den fastighet inom kvarteret Uttern vid Fredsgatan i Stockholm, som genom donation år 1775 tilliöll akademien för de fria konsterna, har alltsedan år 1780 varit inrymt det under akademiens inseende ställda statsläroverk, som numera kallas konsthögskolan. För närvarande disponerar konsthögskolan ungefär tre fjärdedelar av byggnaden.

Underhållet av denna fastighet har under hela denna tid påvilat akademien. Av stats- eller lotterimedel ha emellertid vid skilda tillfällen anvisats bidrag till bestridande av kostnaderna för ombyggnads- eller ändringsarbeten. 1841 och 1890 års riksdagar beviljade sålunda anslag med respektive

30.000 riksdaler banco och 385,000 kronor för ombyggande av fastigheten i sylte att göra den lämpligare för akademiens och konsthögskolans uppgifter. Åren 1906 och 1907 anvisades anslag med tillhopa omkring 16,500 kronor för undanröjande av sanitära olägenheter i lärosalarna. 1923 års riksdag anvisade 25,000 kronor såsom bidrag till gäldande av kostnaderna för nya ångpannor i fastigheten. Slutligen anvisade 1930 och 1931 års riksdagar sammanlagt 11,000 kronor till reparationsarbeten i de åt konsthögskolan upplåtna lokalerna. Utöver dessa anslag av statsmedel har akademien genom Kungl. Maj:ts beslut den 22 april 1927 erhållit 68,000 kronor av lotterimedel för utvändig reparation av byggnaden.

Av kostnaderna för fastighetens uppvärmning m. m. bestrider akademien en fjärdedel och konsthögskolan tre fjärdedelar. Denna fördelningsgrund tillämpades även, när anslag beviljades till förutnämnda ångpanneanläggning. I

I skrivelse den 15 september 1938 hemställde akademien örn anslag med

174.000 kronor till grundförstärkning under ifrågavarande fastighet i enlighet med ett av byrådirektören N. Royen upprättat förslag.

När akademiens hus vid Fredsgatan ombyggts på 1890-talet, hade i nybyggnaden inkorporerats delar av den utefter Jakobsgatan belägna äldre huvudbyggnaden. Med åren hade gränslinjen mellan denna äldre del och de nya främre partierna mot Fredsgatan blivit skönjbar genom sprickor i murarna. Några gånger hade dessa sprickor igenfyllts, senast vid den genomgripande renovering av byggnadens yttre, som utförts sommaren 1928. Ej lång tid därefter hade sprickor åter visat sig på samma platser som förut. Detta hade givit akademiens förvaltningsnämnd anledning att sommaren 1932 låta verkställa en undersökning av husets grund för att utröna orsakerna till dessa olägenheter. Denna undersökning hade letts av dåvarande intendenten, numera byrådirektören N. Royen i byggnadsstyrelsen. I augusti 1932 hade Royen avgivit en redogörelse för undersökningens resultat. Vid undersökningen hade utrönts, att orsaken till sprickbildningen vore en sättning '} husets äldre, utefter Jakobsgatan liggande del. Denna del uppbures nämligen av en rustbädd av trä, delvis belägen ovanför den nuvarande grundvattenytan i otäta fyllningslager och sålunda utsatt för fortgående förrutt-

Kungl. Maj:ts proposition nr 2

nelse. Enda möjligheten att förebygga fortgående ojämna sättningar vore en förstärkning av grunden under den äldre delen av byggnaden. En år 1935 företagen kostnadsberäkning hade visat, att de oundvikliga åtgärderna skulle draga en kostnad av 145,000 kronor.

Med vissheten om att en grundförstärkning vöre en med var dag allt mer trängande nödvändighet hade akademien ställts inför ett allvarsamt ekonomiskt problem, som den icke sett sig i stånd att lösa med egna resurser. Akademien hade därför år 1936 vänt sig till såväl byggnadsstyrelsen som socialstyrelsen med anhållan, att grundförstärkningen måtte upptagas bland de statliga arbeten, som då planlagts för de närmaste åren.

Emellertid hade fortsatta observationer givit vid handen, att skyndsamma åtgärder varit nödvändiga. I mars 1937 hade sålunda konstaterats, att sprickbildningarna i ganska avsevärd grad ökat, att en del nya sprickor tillkommit samt att för något år sedan lagade sprickor åter öppnat sig. I vissa murar förmärktes centimeterbreda nära horisontala sprickor, tydande på att grunden därstädes vöre mycket eftergivande.

Under den tid av av omkring 33/.i år, som förflutit sedan den första undersökningen verkställts, hade de relativa sättningarna ökat sålunda:

Hörnet Jakobsgatan —Akademigränd.......... 5.1 mm

» » — Rödbodtorget........... 3.2 »

Nordöstra gårdshörnet....................... 16.3 »

Nordvästra » 12.3 » .

Sättningarna i byggnadsparti mot Jakobsgatan droge även med sig de närmast därinvid, på senare tid uppförda byggnadsdelarna, vars pålar endast hade beräknats att uppbära dessa delar och därför nu vore överansträngda. Enda möjligheten att avhjälpa dessa olägenheter vore att verkställa grundförstärkning. Sedan det vid en förnyad kostnadsberäkning visat sig, att prisstegringar i material och arbete nödvändiggjort en höjning med 20 °/o av den kostnadssumma, som beräknats år 1935, hade därför akademien år 1937 hemställt örn ett anslag för ändamålet av högst 174,000 kronor antingen genom lotterimedel eller genom statsanslag. Framställningen hade dock icke lett till något positivt resultat. Vid sådant förhållande såge akademien ingen annan utväg än att ånyo enträget hemställa örn anslag till arbetets utförande.

Sedan akademien gjort sin senaste framställning, hade den erhållit nya påminnelser om arbetets nödvändighet. Från polismyndigheterna hade anmärkningar framställts och yrkanden gjorts örn åtgärder för att hindra ras av den puts, som lossnade utefter sprickorna mot Jakobsgatan och som utgjorde en fara för den trafikerande allmänheten. Provisoriska tätningar hade därför ånyo måst utföras på dessa punkter. Vidare hade det från socialstyrelsens värmetekniska avdelning påpekats, att sprickorna i stora hallen en trappa upp vore till förfång för rummets uppvärmning.

Akademiens egna utgifter under åren 1921—37 för husets underhåll och modernisering hade utgjort tillhopa 247,736 kronor 75 öre, motsvarande 14,572 kronor 75 öre per år.

För alt möta dessa betydande årliga utgifter hade akademien endast haft att lita till hyresinkomsten av de delar av fastigheten, som ej behövts för konsthögskolans eller akademiens egen verksamhet. Men dessa hyresintäkter skulle även lämna bidrag till täckandet av de kostnader, akademien hade för sin representation, sin publikations- och utställningsverksamhet, utredningar m. m.

126 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Byggnadsstyrelsen framhöll i utlåtande den 26 september 1938 nödvändigheten av att den ifrågasatta grundförstärkningen med det snaraste utfördes. Mot det uppgjorda förslaget hade styrelsen intet att erinra och ej heller, såvitt då kunde bedömas, mot den beräknade kostnaden, 174,000 kronor. I betraktande av vad akademien i övrigt anfört tillstyrkte byggnadsstyrelsen, att akademien tillerkändes största möjliga bidrag av statsmedel för ändamålet.

Statskontoret anförde i utlåtande den 18 januari 1939, att en förstärkning av grunden under konstakademiens byggnad syntes nödvändig och att statskontoret icke ville motsätta sig, att statsmedel i viss utsträckning ställdes till förfogande för ändamålet. Då fastigheten ifråga endast till tre fjärdedelar disponerades för statliga ändamål, syntes statens deltagande i kostnaderna för grundförstärkningsarbetena kunna begränsas till motsvarande andel.

Genom beslut den 21 juni 1940 fann Kungl. Majit med hänsyn till rådande förhållanden akademiens framställning icke föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd. I ärendet hade upplysts, att akademiens förvaltningsnämnd gått i författning örn utförande på akademiens bekostnad av vissa provisoriska skyddsarbeten för att minska riskerna av den alltjämt fortgående sprickbildningen.

I skrivelse den 7 november 1940 har därefter akademien anhållit, att förhandlingar måtte inledas mellan kronan och akademien om hyra för de av konsthögskolan disponerade lokalerna. I avvaktan på tillkomsten av sådant hyresavtal borde grundförstärkningsarbetena upptagas bland de statens beredskapsarbeten, som komme att i främsta rummet igångsättas. Statens kostnader för arbetena borde av akademien gäldas genom avräkning å framdeles kontrakterade hyresbelopp. Av skrivelsen inhämtas följande:

Med hänsyn till de betydande årliga utgifterna för underhåll av akademiens fastighet (medeltal per år omkring 14,300 kronor) hade akademien icke kunnat dessutom avsätta en reparationsfond, tillräckligt stor att möta kostnaderna för en grundförstärkning, vilken vid i juli 1940 rådande prisläge beräknades betinga en kostnad av 205,000 kronor.

Under sina överläggningar för att finna en utväg ur sin beträngdhet hade akademien till prövning upptagit ett ekonomiskt spörsmål, som hade en vidare innebörd än den nu närmast föreliggande reparationsfrågan och vars lösning på det sätt akademien funnit önskvärt skulle, utom det att den lämnade akademien det nu behövliga stödet, för framtiden på ett klart affärsmässigt sätt ordna mellanhavandet mellan staten och akademien i vad detta avsåge upplåtelse av lokaler åt konsthögskolan i akademiens hus. Detta skulle kunna ske, örn staten, i likhet med vad fallet vore för andra lokaler i fastigheter i enskild ägo, som toges i anspråk för statens räkning, betalade skälig hyra för de av konsthögskolan i akademihuset disponerade utrymmena. Genom en sådan anordning kunde akademien, som nu icke hade möjlighet att göra omkring tre fjärdedelar av husets kubikutrymmen inkomstbringande, bli satt i tillfälle att värdigt underhålla och lämpligt förbättra sin fastighet utan att behöva vid varje svårighet begära bistånd av statsmakterna. Vidare skulle akademien mäkta att själv lösa den nu närmast föreliggande uppgiften, grundförstärkningen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

127 Akademien har uppdragit vissa riktlinjer, efter vilka ett hyresavtal enligt dess mening borde slutas. Beträffande dessa hänvisar jag till handlingarna i ärendet.

Byggnadsstyrelsen har i utlåtande den 18 november 1940 icke framställt erinran i fråga örn de nu till 205,000 kronor beräknade kostnaderna för grundförstärkningsarbetena.

Då akademien enligt uppgift saknade erforderliga medel för ändamålet, syntes det påkallat, att det allmänna beredde akademien ekonomisk möjlighet att verkställa förstärkningsåtgärderna i fråga. Såväl med hänsyn till akademiens uppgift som att konsthögskolan vore inrymd inom byggnaden måste det givetvis anses vara ett allmänt intresse att för byggnadens bestånd erforderliga arbeten icke eftersattes. Därest Kungl. Maj:t icke skulle finna det lämpligt, att det för ifrågavarande ändamål erforderliga beloppet i form av särskilt anslag ställdes till akademiens förfogande, ansåge sig byggnadsstyrelsen böra förorda akademiens förslag, att frågan ordnades på sådant sätt, att kronan erlade hyra för de av konsthögskolan inom byggnaden disponerade lokalerna.

Statskontoret har i utlåtande den 14 december 1940 förklarat sig vidhålla sina i det tidigare yttrandet i ärendet gjorda uttalanden. Vidare bär ämbetsverket, med hänsyn till vad som numera förekommit i ärendet, ansett sig böra förorda, att vid beviljande av anslag till grundförstärkning av akademiens byggnad uppställdes såsom villkor, att akademien även i fortsättningen hyresfritt uppläte lokaler till konsthögskolan i samma omfattning som hittills.

Statskontoret har erinrat, att akademien alltsedan förvärvandet av ifrågavarande fastighet upplåtit för konsthögskolan erforderliga lokaler. I gengäld härför hade staten i olika former lämnat akademien ett icke oväsentligt stöd.

Utöver bidrag till byggnads- och reparationsarbeten hade riksdagen sedan länge beviljat medel dels till arvoden åt vissa av akademiens högre tjänstemän, dels ock till avlöning åt vaktmästare, portvakt och eldare.

Statskontoret hade icke blivit övertygat örn lämpligheten av att nu igångsätta underhandlingar om ett hyresavtal enligt de riktlinjer, som av akademien angivits. I betraktande av såväl det nuvarande organisatoriska och ekonomiska sambandet mellan akademien och konsthögskolan som ock ■—- och icke minst — av de betydande anslag, staten tidigare beviljat akademien, torde det icke vara möjligt att utan en mycket ingående och vidlyftig utredning kunna uppnå en rättvis reglering av statens och akademiens ekonomiska mellanhavanden.

Då det framginge av byggnadsstyrelsens utlåtande, att det för byggnadens bestånd vore ofrånkomligt, att grundförstärkningar vidtoges under den äldre delen av byggnaden, ville statskontoret för sin del icke motsätta sig bidrag av statsmedel för vidtagande av härför erforderliga åtgärder.

De erforderliga medlen borde enligt statskontorets mening äskas av riksdagen å en blivande lilläggsstat II för innevarande budgetår såsom särskilt reservationsanslag under åttonde huvudtiteln.

Utredningen i ärendet ger vid handen, att den ifrågasatta förstärkningen Departementsav grunden under konstakademiens byggnad icke gärna längre kan uppskju- chelen■

128 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

tas. Vissa provisoriska skyddsåtgärder ha som nämnts vidtagits, men dessa arbeten ha enligt vad jag under hand inhämtat icke på något sätt minskat behovet av en grundförstärkning.

Kostnaderna för byggnadsföretaget äro av den storleksordning, att akademien rimligen icke ensam bör svara för dem. I likhet med vad som tidigare skett synes staten böra träda emellan. På av statskontoret anförda skäl har jag kommit till den uppfattningen, att statsbidraget skäligen bör bestämmas till tre fjärdedelar av kostnaderna. Då dessa enligt utredningen kunna beräknas till 205,000 kronor, skulle för ändamålet således erfordras ett anslag av 153,700 kronor, vilket belopp dock torde böra avrundas lill 155,000 kronor. Anslaget torde böra anvisas på tilläggsstat II för budgetåret 1940/41.

Akademien synes ha utgått från att grundförstärkningsarbetena böra komma till utförande, om så av arbetslöshetsskäl befinnes påkallat. För egen del kan jag icke finna det lämpligt att vid underhållsarbeten av denna angelägenhetsgrad knyta ett sådant förbehåll utan förutsätter, att det av mig förordade anslaget må kunna, därest det av riksdagen anvisas, omedelbart tagas i anspråk.

Akademien har enligt det föregående ifrågasatt underhandlingar mellan statsverket och akademien rörande upprättande av hyresavtal för de av akademien till konsthögskolan upplåtna lokalerna. I anledning härav vill jag erinra, att akademien erhållit betydande anslag av statsmedel för att hålla dessa lokaler i gott stånd och för andra likartade ändamål och att denna form för bidrag från statsverket synes böra föredragas. Bland annat på grund härav torde akademiens ifrågavarande förslag icke böra biträdas.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Bidrag till vissa byggnadsarbeten å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av ................................ kronor 155,000.

F. Tekniska högskolor.

[5.] 12 a. Chalmers tekniska högskola: Reparation av högskolans äldre

byggnader m. m., reservationsanslag. Chalmers tekniska högskola disponerar över två skilda byggnadskomplex. Det nyare, beläget på ett av Göteborgs stad till Kungl. Majit och kronan på vissa villkor överlåtet område, redovisas över statens allmänna fastighetsfond (byggnadsstyrelsens delfond) och inrymmer för närvarande medelst statsanslag uppförda byggnader för avdelningarna för skeppsbyggnad samt kemi och kemisk teknologi. Högskolans övriga lokaler äro inrymda i ett äldre byggnadskomplex, beläget i kvarteret

Kungl. Maj-.ts proposition nr 2.

129 Kronoberg mellan Vasagatan och Storgatan i Göteborg. Detta byggnadskomplex, som för närvarande under en övergångsperiod disponeras gemensamt av Chalmers tekniska högskola och nuvarande tekniska gymnasiet i Göteborg har tillkommit dels genom anlitande av donationsmedel, dels genom upplåtelser av Göteborgs stad, dels ock genom anslag av statsmedel och tillhör fördenskull icke fastighetsfonden. Göteborgs stad svarar numera enligt åtagande för erforderliga undervisningslokaler åt tekniska gymnasiet.

I samband med anslagsäskanden för budgetåret 1939/40 anhöll styrelsen för Chalmers tekniska högskola örn ett anslag av 80,000 kronor till reparation av den i det äldre byggnadskomplexet ingående s. k. Vasabyggnaden samt till ombyggnad och renovering av ett lärarrum i den i byggnadskomplexet likaledes ingående s. k. huvudbyggnaden.

Högskolans äldre byggnader hade sedan en följd av år varit i behov av en genomgripande inre renovering, innefattande omläggning av elektrisk belysning, målning samt inlägggning av nya golv (eller utförande av ny golvbeläggning) i vissa rum. Med hänsyn till den ovisshet om lokalernas användning under den närmare framtiden, som varit rådande, hade styrelsen dock uppskjutit detta ärende. Sedan numera i samband med lägre avdelningens omorganisation till tekniskt gymnasium avtal träffats om reparation av de för gymnasiet avsedda lokalerna genom Göteborgs stads försorg, hade dessa reparations- och ombyggnadsarbeten i huvudsak slutförts under sommaren 1938. Styrelsen ansåge nu tiden vara inne för renovering av de av högskolan använda lokalerna. Styrelsen räknade med en uppdelning av dessa arbeten på två år och hemställde för budgetåret 1939/40 örn förutnämnda anslag av 80,000 kronor.

I samband med anslagsäskanden för innevarande budgetår anhöll högskolestyrelsen sedermera om ett anslag av 65,000 kronor till ytterligare reparationsarbeten inom den s. k. huvudbyggnaden. Byggnadsstyrelsen tillstyrkte framställningen.

De nu nämnda framställningarna om anslag på tillhopa (80,000 + + 65,000 =) 145,000 kronor föranledde icke någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

Under erinran örn de tidigare framställningarna i ämnet har högskolestyrelsen i skrivelse den 30 augusti 1940 anmält, att enligt styrelsens mening de av högskolan använda äldre byggnaderna på grund av brist på anslag hotade att förfalla på ett sätt, som icke vore staten värdigt och som icke heller vore förenligt med god ekonomi. Styrelsen hemställde därför, att Kungl. Maj:! måtte uppdraga åt byggnadsstyrelsen att verkställa en genomgående besiktning av högskolans äldre byggnader och framlägga en plan för de nödvändiga reparations- och renoveringsarbetenas utförande. Då emellertid anslag efter en dylik plan tidigast torde kunna framläggas för 1942 års riksdag och då nied vissa yttre arbeten (takreparationer, fönstermålning, listverksreparationer) ej torde kunna anstå under så lång tid, hemställde styrelsen, att Kungl. Majit måtte i avbidan på denna utrednings resultat av 1941 års riksdag begära Bihang till riksdagens protokoll loit. 1 sami. Nr 2.

130 Kungl. Maj:ts proposition nr

Departementschefen.

ett anslag till omedelbart nödiga reparationsarbeten å nämnda byggnader av

10.000 kronor, att användas enligt den reparationsplan, som kunde bliva fastställd av Kungl. Maj:t.

Byggnadsstyrelsen har i utlåtande den 17 december 1940 förklarat sig icke ha något att erinra mot det begärda anslagsbeloppet, 10,000 kronor.

Rörande behovet av ifrågavarande reparationsarbeten har vederbörande länsarkitekt i av byggnadsstyrelsen infordrat yttrande anfört, att dessa arbeten huvudsakligen avsåge iståndsättande av bristfälliga taktäckningar, dels terrasstak med betong- och asfalttäckning och dels andra tak med plåtavtäckning. Dessa arbeten vöre av sådant slag, att de snarast möjligt och före vinterns inbrott borde komma till utförande, då i annat fall ytterligare skador på byggnaderna vore att förvänta. Kostnaderna för de nödvändigaste arbetena kunde för närvarande icke exakt beräknas men syntes icke behöva överskrida den begärda summan. Länsarkitekten tillrådde därför, att det begärda anslaget snarast ställdes till förfogande.

Den föreliggande utredningen synes utvisa, att de av Chalmers tekniska högskola disponerade äldre byggnaderna äro i behov av tämligen genomgripande reparations- och renoveringsarbeten. Det är uppenbart, att så länge dessa byggnader inrymma en stor del av högskolans lokaler, erforderliga underhålls- och reparationsarbeten icke kunna eftersättas. I enlighet med högskolestyrelsens förslag synes närmare utredning i ämnet böra verkställas. Jag har för avsikt att underställa Kungl. Maj:t förslag i sådant hänseende. Kostnaderna för utredningen, vilka jag uppskattar till högst

2.000 kronor, torde böra bestridas från det anslag, varom jag under denna punkt gör hemställan.

Utredningen i ärendet ger vid handen, att vissa reparationsarbeten icke gärna kunna anstå till dess resultatet av den blivande utredningen föreligger. Det av högskolestyrelsen för ändamålet senast begärda beloppet, 10,000 kronor, torde sålunda böra med det snaraste anvisas. Jag föreslår, att ett reservationsanslag av (2,000 + 10,000 =) 12,000 kronor uppföres på tillläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41. Då ifrågavarande byggnader icke tillhöra statens allmänna fastighetsfond, bör anslaget uppföras under åttonde huvudtiteln på driftbudgeten. Reparationsarbetena torde, därest anslaget av riksdagen beviljas, böra igångsättas omedelbart, oavsett huruvida detta må finnas påkallat ur arbetslöshetssynpunkt eller icke.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Chalmers tekniska högskola: Reparation av högskolans äldre byggnader m. m. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av .......................... kronor 12,000.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

[6.] 14. Extra undervisningskurser vid de tekniska högskolorna lii. in..

reservationsanslag. Frågan örn universitets- och högskolestudiernas anpassande efter de studerandes militärtjänstgöring under rådande särskilda försvarsberedskapstillstånd och andra därmed sammanhängande spörsmål ha i olika avseenden varit föremål för Kungl. Maj:ts och vederbörande myndigheters uppmärksamhet. Jag erinrar sålunda, att beslut meddelats bland annat om förlängning av tentamensbetygs giltighetstid vid universiteten, örn nedsättning av terminsavgiften för sådana elever vid tekniska högskolan i Stockholm, vilka på grund av militärtjänstgöring varit förhindrade att i full utsträckning deltaga i undervisningen, och om anslag till nämnda högskola för assistenter vid extra undervisning sommaren 1940.

Frågan har även uppmärksammats av militärmyndigheterna. Sålunda hemställde överbefälhavaren i skrivelse den 14 maj 1940, att Kungl. Maj:t måtte uppdraga åt vederbörande universitetsmyndigheter att utreda frågan örn undervisningsväsendets anpassning i vad rör examens avläggande efter försvarsberedskapens krav. I anledning härav anbefalldes kanslersämbetet för rikets universitet och styrelserna för de tekniska högskolorna att verkställa utredning rörande behovet och lämpligheten av att — i syfte att nedbringa studietiden för studerande, som genom militärtjänstgöring hindrats i sina studier — i ökad utsträckning till ferierna förlägga undervisning och tentamina vid de ämbetet underlydande läroanstalterna och vid högskolorna. Vidare anbefalldes vederbörande universitets- och högskolemyndigheter samt föreståndaren för gymnastiska centralinstitutet att, i den mån så erfordrades, träda i kontakt med vederbörande militära myndighet i syfte att få studerandes militärtjänstgöring förlagd så, att den i minsta möjliga grad verkade störande på hans studier och examen.

Av den verkställda utredningen inhämtas:

Universiteten, karolinska institutet och tandlä k arinstitutet. Kanslern framhåller i skrivelse den 19 november 1940 beträffande frågan om anordnande av akademisk undervisning under ferierna, att det endast inom särskilda ämnesområden torde yppa sig behov av sådan undervisning. I den mån studerande, som under läsåret varit inkallade till militärtjänstgöring, återvände till studierna under ferietiden, hade de i allmänhet möjlighet att väl tillgodogöra sig denna tid genom självstudier, oavsett alltså örn akademisk undervisning förekomme. Men det vore icke uteslutet att i vissa ämnen anordnandet av extra undervisningskurser eller av laborationsövningar och dylikt kunde medföra en avsevärd tidsvinst för de studerande i fråga. Kanslern erinrade örn den omfattande extra undervisning som under sommaren 1940 meddelats i medicinska ämnen vid samtliga våra tre medicinska lärosäten, motiverat i detta fal! särskilt av hänsynen till försvarsberedskapen (jfr propositionen 1940: 230 och riksdagens skrivelse 1940:336). Vederbörande ordinarie lärare hade därvid med stor beredvillighet utsträckt sin stadgeenliga undervisning en månad. För erforderlig undervisning med andra lärarkrafter hade anslag beviljats av riksdagen.

Huruvida och i vilken utsträckning akademisk undervisning kunde visa sig behövlig under sommarferierna 1941, vare sig i medicinska ämnen eller inom andra fakulteters områden, läte sig knappast för närvarande över-

132 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

blicka. Kanslern ville emellertid förorda, att kanslersämbetet bemyndigades fatta beslut örn anordnande av sådan undervisning och att för ändamålet utsträcka den undervisningsskyldighet, som enligt statuterna ålåge akademiska lärare, så mycket som svarade mot en månads undervisning under

terminen. , . . , ,

Vad tentamina beträffade, hade redan åtgärder vidtagits i syfte att bereda studerande möjlighet att tentera mellan ferierna. Såvitt kanslern kunnat inhämta hade ej från de studerandes sida gjorts gällande, att dessa åtgärder varit ineffektiva. Emellertid hade kanslern ingen erinran mot att mera preciserade föreskrifter utfärdades.

Även vid tandläkarinstitutet hade en utanför den ordinarie studieplanen anordnad undervisning visat sig erforderlig, örn en förlängning av studietiden för dem, som på grund av inkallelse till militär beredskapstjanstgoring nödgats avbryta undervisningen, skulle kunna undvikas. En sadan undervisning vore, enligt institutets lärarråd, möjlig endast om den förlädes till ferierna.'Kostnaderna för dessa extra kurser, som enligt lärarrådet ej kunde bestridas från de ordinarie statsanslagen, beräknades approximativt till 6,000 kronor.

Kanslern hemställde örn bemyndigande att under sommarferierna 1941 anordna extra undervisning vid universiteten i Uppsala och Lund, karolinska institutet och tandläkarinstitutet, med föreläggande för ordinarie lärare att i förekommnade fall — utan hinder av vad i gällande författningar vöre föreskrivet — meddela utsträckt undervisning, svarande mot en månads undervisning under läsåret, samt att utfärda föreskrifter, varigenom vederbörande lärare vid nämnda läroanstalter förpliktades att under sommarferierna 1941 förrätta tentamina i den utsträckning som befunnes nödig och skälig.

Statskontoret, som förklarat sig förutsätta, att det skulle visa sig möjligt att anordna erforderlig extra undervisning huvudsakligen utan särskilda kostnader för statsverket, har lämnat kanslerns hemställan utan erinran. Skulle emellertid berörda undervisning i något avseende icke lämpligen kunna bestridas av befattningshavare, vilka kunde lia skyldighet därtill utan ökning av nu utgående avlöningsförmåner, syntes -— i den mån tillgängliga medel icke eljest stöde till buds — särskild framställning i ämnet böra göras hos Kungl. Majit.

De tekniska högskolorna. Lärarkollegiet vid tekniska högskolan i Stockholm. Behovet av extra undervisning hade, framhåller kollegiet, i fråga örn ett stort antal läroämnen vitsordats av vederbörande ämnesrepresentanter. Vidare hade studentkåren uttalat önskemål om övningar och laborationer i 45 läroämnen. Till dessa komme ett antal ämnen, för vilka vederbörande lärare funnit dylika åtgärder behövliga med hänsyn till utrymmesförhållandena vid den ordinarie undervisningen.

Tillfälle till tentamen kunde i de allra flesta ämnen i mycket stor utsträckning beredas under ferierna, överhuvudtaget hade redan tidigare de studerandes önskemål örn tillfälle till tentamen även utanför de fasta tentamensperioderna i vidsträckt omfattning kunnat tillmötesgås, synnerligast sedan de militära inkallelserna börjat bereda svårigheter för de studerande. Extra kostnader komme att uppstå endast i den mån skriftliga tentamensprov tillkomme, vilkas rättande krävde assistenthjälp.

Beträffande den ifrågasatta extra undervisningen hade framgått, att föreläsningar kunde vara behövliga endast i ett fåtal ämnen. Däremot förelage

133 Kungl. Muj:ts proposition nr 2.

ett mycket stort behov av övningar (inklusive laborationer), samt i några läroämnen av exkursioner eller fältövningar. .

Något minimiantal av studerande borde enligt lärarkollegiets mening icke generellt fastställas såsom förutsättning för anordnande av extra undervisning i ett visst läroämne. I ett ämne, till exempel, kunde pa grund av brist på arbetsplatser å laboratoriet redan en »eftersläpning» örn 5 å 6 inkallade studerande förorsaka svårartade stockningar i det ordinarie undervisningsarbetet under nästkommande läroår. I ett par andra ämnen åter vore proportionen mellan å ena sidan de olägenheter, som för de studerande skulle kunna uppslå genom att de finge vänta till nästa läroårs ordinarie undervisning, å den andra sidan de kostnader, som den extra undervisningen skulle kräva, sådana, att ett minimiantal av 5 studerande icke syntes rimligen motivera anordnandet av extra undervisning. Vid frågan örn minimiantalet för en viss kurs syntes för övrigt hänsyn även böra tagas till de studerandes studiemöjligheter inom andra läroämnen, omfattningen av den uppoffring av studietid, som deras militära tjänstgöring medfört m. m.

Med avseende på kostnaderna för extra undervisning hade lärarkollegiet i sina beräkningar utgått därifrån, att högskolans professorer och professorsvikarier komme att i behövlig utsträckning medverka utan annan ersättning än vad som i vissa fall skulle utgå såsom rese- och traktamentsersättning vid fältövningar eller dylikt samt att speciallärare och iimavlönade assistenter avlönades enligt vedertagna grunder, varjämte i några fall tillkomme rese- och traktamentsersättningar. I några läroämnen kunde extra undervisning i behövlig utsträckning anordnas utan särskilda kostnader.

En uppskattning av kostnaderna kunde emellertid för närvarande endast bli ungefärlig. Antalet behövliga assistenter bleve i många fall beroende av antalet studerande i ämnet. Militära inkallelser bland lärarpersonalen, närmast bland assistenterna, eller andra tjänsteplikter kunde komma att påverka möjligheterna att genomföra det avsedda programmet. Även kunde befaras, att schematekniska svårigheter kunde komma att begränsa programmets genomförande i en del detaljer. För att icke några åtgärder, som kunde komma att visa sig önskvärda i och för uppfyllandet av de önskemål, som föranlett utredningsuppdraget, skulle bli ogenomförbara på grund av brist på medel, borde enligt lärarkollegiets uppfattning till den summa, som beräknats för de i detta sammanhang viktigaste läroämnena, läggas ytterligare ett mindre belopp för oförutsedda utgifter, i vilket inneslötes även den jämförelsevis obetydliga summa, som kunde krävas för assistentarbete vid rättning av skriftliga tentamina.

Kostnaderna hade beräknats enligt följande specifikation:

Arvoden åt speciallärare och assistenter .................. kronor 29,216

Rese- och traktamentsersättningar åt lärare vid exkursioner

och fältövningar .................................... » 624

Oförutsedda utgifter ............................... ... » _______5,160

Summa kronor 35,00').

Härtill komme dyrtidstillägg enligt gällande grunder på nämnda arvoden.

Beträffande tidpunkten för den extra undervisningens anordnande ansåge lärarkollegiet, att högskolans julferier vore alltför korta för alt med fördel kunna tagas i anspråk. Det mesta av undervisningen ifråga måste förläggas till sommarferierna år 1941. Inom vissa läroämnen förelåge emellertid önskemål, att den extra undervisningen i stället förlädes redan till vårterminen 1941.

134 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departements

chefen.

Lärarkollegiet hemställde, att Kungl. Majit måtte till högskolans förfogande ställa ett anslag intill 35,000 kronor för anordnande av extra undervisning vid högskolan under sommarferierna år 1941 eller under senare delen av vårterminen 1941 för sådana högskolans studerande, vilka till följd av militärtjänstgöring hindrats i sina studier.

Högskolans stgrelse har tillstyrkt bifall till lärarkollegiets framställning.

Statskontoret, som under hand inhämtat uppgifter beträffande beräkningen av kostnaderna för den ifrågasatta extra undervisningen, har icke funnit anledning till annan erinran mot kostnadsberäkningen än att medel för oförutsedda utgifter icke syntes behöva avses.

För deltagande i undervisningen syntes kursavgift böra upptagas med ett i förhållande till undervisningens omfattning avpassat belopp, vilket borde fastställas av Kungl. Majit. Skälig nedsättning av beloppet borde emellertid kunna medgivas av kollegienämnden åt elev, som delloge i mindre än hälften av undervisningen. Inflytande avgifter borde redovisas under den å avlöningsstaten uppförda inkomstposten särskilda uppbördsmedel. Vidkommande det sätt, på vilket medel borde ställas till högskolans förfogande för bestridande av kostnaderna för den extra undervisningen förordade statskontoret att högskolans ordinarie anslag toges i anspråk för ändamålet.

Lärarkollegiet vid Chalmers tekniska högskola, som tagit del av lärarkollegiets vid tekniska högskolan i Stockholm yttrande och förslag, har instämt i nämnda yttrande och förslag i deras allmänna delar. Kostnaderna för dylik extra undervisning vid Chalmers tekniska högskola hade beräknats till

22,000 kronor.

Högskolans stgrelse har hemställt, att nämnda belopp måtte anvisas till anordnande av extra undervisning under år 1941 för studerande, som hindrats i sina studier av militäxdjänstgöring, samt att, därest avgifter ansåges böra utgå för deltagande i denna undervisning, sådan avgift måtte utgå med högst 50 kronor, kollegienämnden obetaget att bevilja skälig nedsättning åt den, som endast delvis deltoge i undervisningen.

Statskontoret, som under hand inhämtat, att professorernas tjänstgöring i händelse av anordnande av den i ärendet ifrågasatta extra undervisningen torde komma att ökas i en utsträckning, motsvarande ungefär en månads tjänstgöring under termin, har icke funnit anledning till erinran mot de gjorda kostnadsberäkningarna.

För deltagande i undervisningen syntes kursavgift böra upptagas med 50 'kronor för elev. Skälig nedsättning borde dock av kollegienämnden kunna beviljas den, som deltoge i förslagsvis mindre än hälften av undervisningen. Inflytande kursavgifter borde redovisas såsom särskilda uppbördsmedel å anslaget till avlöningar vid högskolan. Kostnaderna för den extra undervisningen borde bestridas på samma sätt som motsvarande kostnader vid tekniska högskolan i Stockholm (se ovan).

■ I propositionen nr 230 till 1940 års lagtima riksdag framlades förslag örn anvisande av medel till extra undervisningskurser för medicine studerande m. m. dels på tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1939/40, dels ock på rikssta-

Kunni. Maj:ts proposition nr 2.

len för innevarande budgetår. Härvid åsyftades i främsta rummet vissa särskilda åtgärder för intensifiering av läkarutbildningen. Vid anslagsberäkningarna utgick jag från att undervisningen så långt som möjligt skulle uppdragas åt befattningshavare, vilka utan särskild ersättning kunde åläggas vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet. Vidare framhöll jag, att det överhuvudtaget finge förutsättas, att universitetens och karolinska mediko-ldrurgiska institutets befattningshavare skulle under dåvarande förhållanden vara villiga att utan särskild kostnad för det allmänna i skälig omfattning ställa sig till förfogande för dessa ändamål. Riksdagen fattade beslut i enlighet med de i propositionen framställda förslagen. Av redogörelsen i det föregående framgår, att vederbörande ordinarie lärare med stor beredvillighet för ändamålet utsträckt sin stadgeenliga undervisning.

Den extra undervisning, varom nu är fråga, är avsedd för sådana studerande vid universiteten, karolinska institutet, tandläkarinstitutet och de tekniska högskolorna, som på grund av beredskapstjänstgöring hindrats i eller nödgats avbryta sina studier, och har till syfte att förminska den tidsförlust, som dessa studerande åsamkats genom beredskapstjänstgöringen. Anordningen skulle ingå som ett led i de åtgärder, som enligt det föregående redan vidtagits för att mildra de olägenheter, som genom beredskapstjänstgöringen uppstått för de studerande. Då det är ett viktigt intresse att på detta liksom på andra områden intet försummas, som kan underlätta för de till beredskapstjänstgöring inkallade att återhämta den genom nämnda tjänstgöring förlorade tiden, vill jag förorda, att åtgärder nu vidtagas i huvudsaklig överensstämmelse med de föreliggande förslagen.

Myndigheternas förslag åsyfta främst anordnande av extra undervisning, särskilt under instundande sommar. I enlighet med förslagen torde för den- . na extra undervisning i likhet med vad som skedde, då det gällde intensifiering av läkarutbildningen, i första hand böra anlitas vederbörande ordinarie och därmed jämförliga lärare, vilka kunna beräknas komma att utan särskild ersättning ställa sig till förfogande för undervisning och examination. Vid sådana läroanstalter, där undervisningen i stor utsträckning skötes av befattningshavare, vilka åtnjuta arvoden — såsom fallet är vid tandläkarinstätutet och de tekniska högskolorna — är det dock näppeligen möjligt att anordna den extra undervisningen utan särskild kostnad.

Det ligger i sakens natur, att kostnaderna för den ifrågasatta undervisningen äro svåra att i förväg med större säkerhet uppskatta. Approximativt beräknas bruttokostnaderna komma att uppgå till 6,000 kronor vid tandläkarinstitulet, 35,000 kronor vid tekniska högskolan i Stockholm och 22,000 kronor vid Chalmers tekniska högskola, eller sammanlagt till 63,000 kronor. Härtill skulle komma vissa kostnader för dyrtidstillägg. Beträffande universiteten och karolinska institutet har något särskilt kostnadsbelopp icke upptagits i beräkningen.

För de tekniska högskolornas del kunna statsverkets kostnader givetvis nedbringas, därest i anslutning till statskontorets förslag kursavgifter upp-

136 Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

tågås. Då jag emellertid icke finner det riktigt, att statsverket i dessa fall utkräver avgift av de studerande, utgår jag från att kostnaderna helt bestridas av statsmedel.

Den extra undervisningen skulle som nämnts meddelas huvudsakligen under instundande sommarferier, vid tekniska högskolan i Stockholm eventuellt även under senare delen av vårterminen 1941. Det synes mig vid sådant förhållande lämpligt, att medel för ändamålet anvisas på tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår i form av reservationsanslag. Ur anslaget torde böra bestridas kostnaderna för den extra undervisningen såväl vid tandläkarinstitutet som vid de tekniska högskolorna och — därest erforderlig undervisning vid universiteten och karolinska institutet i något fall icke lämpligen kan bestridas av befattningshavare, vilka ha skyldighet därtill utan ökning av utgående löneförmåner — även vid dessa läroanstalter. Kostnader av beskaffenhet att böra bestridas från vederbörande omkostnads- eller materielanslag torde däremot ej böra utgå från detta reservationsanslag utan från de för vederbörande institutioner i vanlig ordning anvisade eller eljest tillgängliga medlen.

Vid beräkningen av anslagets storlek må till en början framhållas, att dyrtidstillägg på arvoden åt speciallärare och assistenter vid de tekniska högskolorna m. fl. enligt det i 1941 års åttonde huvudtitel framlagda förslaget skola upphöra att utgå från och med nästa budgetår, i samband varmed arvodena uppräknas med högst 26 procent. Om detta förslag bifalles, kommer belastningen på anslaget att med omkring 10,000 kronor överstiga den av myndigheterna beräknade. Denna ökning motväges emellertid delvis, därest i enlighet med statskontorets förslag medel till oförutsedda utgifter ej beräknas. Ehuru det icke synes osannolikt, att undervisningen -— genom anlitande i första hand i största möjliga utsträckning av befattningshavare, som utan särskild ersättning kunna åläggas vidsträcktare undervisningsskyldighet -— kan anordnas för något lägre kostnad än den beräknade, synes mig anslaget böra försiktigtvis ej upptagas med lägre belopp än 72,000 kronor. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att i sinom tid meddela beslut örn fördelningen av anslaget och utfärda de bestämmelser i ämnet, som i övrigt må anses erforderliga.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj.t måtte föreslå riksdagen

att till Extra undervisningskurser vid de tekniska högskolorna m. m. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av .... kronor 72,000.

Kungl. May.ts proposition nr 2.

m

N. Diverse.

[7.] 23 a. Kristillägg, förslagsanslag. Under hänvisning till vad chefen

för finansdepartementet vid anmälan av fråga om anslag å tilläggsstat under sjunde huvudtiteln anför beträffande kristillägg hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Iiristillägg å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av kronor 3,700,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

C. A. Charpentier.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

139 Bilaga 9.

Egentliga statsutgifter.

Nionde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari 1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, anmäler härefter under jordbruksdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 och anför därvid följande.

D. Undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar m. m.

Lantbrukshögskolan: Byggnadsarbeten m. m. för försöksverkssamhet,

reservationsanslag. I proposition nr 167/1936 angående försöksverksamheten på jordbrukets område m. m. beräknades kostnaderna för byggnader, avseende jordbruks- och husdjursförsöken samt lantbrukshögskolans centrala administration, bibliotek m. m. till 1,336,900 kronor. Kostnaderna för inventarier och utrustning beräknades utgöra 132,500 kronor. Samtliga nu nämnda kostnader, tillhopa 1,469,400 kronor, föreslogos skola fördelas på tre budgetår räknat från och med budgetåret 1936/37 enligt en i propositionen intagen plan. Enligt denna skulle kostnaderna för byggnader och fasta anläggningar fördelas å budgetåren 1936/37, 1937/38 och 1938/39 med respektive 300,000, 600,000 och 436,900 kronor samt kostnaderna för inredning och inventarier å budgetåren 1937/38 och 1938/39 med respektive 75,000 och 57,500 kronor. Propositionen bifölls i huvudsak av 1936 års riksdag, som för budgetåret 1936/37 anvisade ett reservationsanslag av 300,000 kronor till byggnadsarbeten m. m. för försöksverksamhet.

Från nämnda av 1936 års riksdag fastställda plan -— enligt vilken sålunda skulle anvisas anslag av för budgetåret 1937/38 675,000 kronor och för bild-

140 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

getåret 1938/39 494,400 kronor — lia åtskilliga avvikelser gjorts. Med hänsyn till rådande konjunkturer på arbetsmarknaden begränsades medelsanvisningen för förstnämnda budgetår lill 400,000 kronor. Nämnda anslagsbelopp avsågs i sin helhet för byggnader och fasta anläggningar, varemot något anslag till inventarier icke ansågs erforderligt för sagda budgetår. Sedermera anvisade 1938 års riksdag på tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1937/38 80,700 kronor till täckande av uppkomna merkostnader å respektive 58,000, 7,700 och 15,000 kronor för uppförande av försöksladugård vid Kungsängen, assistentbostad därstädes samt svinhus vid Bäcklösa. 1939 års lagtima riksdag anvisade dels å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1938/39 ett belopp av 46,500 kronor till bestridande av ytterligare merkostnader för försöksladugården, dels ock å riksstaten för budgetåret 1939/40 ett reservationsanslag av 183,300 kronor till byggnadsarbeten m. m. för försöksverksamhet. Beträffande beräkningen av sistnämnda anslag må erinras örn följande.

Anslagsansvisningen skedde enligt förslag av departementschefen, som gjorde följande uttalande till statsrådsprotokollet (IX H. T. sid. 57): »Jag vill förorda att för nästa budgetår beräknas medel för uppförande av två bostadshus för fem vaktmästare, trädgårdsmästare och kusk med 165,000 kronor samt för bostadsbyggnad vid Bäcklösa för assistenter och arbetspersonal med 49,000 kronor. För utvändiga ledningsarbeten torde böra beräknas

13.000 kronor. Härutöver synas även vissa andra byggnadsarbeten för försöksverksamheten böra igångsättas, varvid emellertid kostnaderna för dessa byggnadsföretag torde kunna fördelas på de två närmaste budgetåren. För nästa budgetår torde sålunda för institutionsbyggnad för försöksverksamheten böra beräknas 250,000 kronor, för lada med loge 15,000 kronor, för bostadsbyggnad vid Ultuna för assistenter och arbetspersonal 30,000 kronor, för bostadsbyggnad vid Ultuna för vaktmästare 20,000 kronor samt för brunnar, planering och elektrifiering 15,000 kronor. Slutligen torde för inredning och inventarier böra beräknas 50,000 kronor. Medelsbehovet för nästa budgetår torde sålunda beräknas till (165.000 + 49,000 + 13,000 +

250.000 + 15,000 + 30,000 + 20,000 + 15,000 + 50,000 =) 607.000 kronor. Då den disponibla reservationen å tidigare för ändamålet anvisade anslag uppgår till 423,700 kronor, torde för nästa budgetår böra anvisas ett anslag å (607,000 — 423,700 =) 183,300 kronor.» Beträffande beräknandet av den angivna disponibla reservationen må nämnas, att de för budgetåren 1936/37 och 1937/38 anvisade anslagen å tillhopa 780,700 kronor härvid minskats med dels 276,300 kronor, motsvarande den år 1936 beräknade kostnaden för försöksladugård vid Kungsängen, assistentbostad därstädes samt svinhus vid Bäcklösa, dels ock 80,700 kronor, motsvarande merkostnad för nämnda företag.

Något ytterligare anslag för ifrågavarande ändamål har icke anvisats å riksstaten. Hittills ha sålunda för byggnadsarbeten m. m. för försöksverksamhet vid lantbrukshögskolan å riksstaten anvisats tillhopa (300,000 +

400.000 + 80,700 + 46,500 + 183,300 =) 1,010,500 kronor.

För byggnader m. m. för försöksverksamhet vid lantbrukshögskolan ha upptagits förskottsanslag dels å beredskapsstat för budgetåret 1938/39, dels ock å allmän beredskapsstat för budgetåret 1939/40, vilken sistnämnda be-

Kunni. Maj:ts proposition nr 2.

redskapsstat enligt riksdagens beslut gäller även för budgetåret 1940/41. Förskottsanslagen ha uppförts med 852,600 respektive 696,400 kronor. Vid beräkningen av nämnda belopp —- vilka icke avsetts för utförandet av samtliga i 1936 års plan upptagna företag — har hänsyn tagits till afl betydande merkostnader i förhållande till vad ursprungligen beräknats kunde väntas uppkomma på grund av inträffade prisstegringar.

Slutligen må erinras, att i den av 1939 års urtima riksdag godkända besparingspropositionen, nr 79, förutsatts att ett belopp av 500,000 kronor av riksstatsanslaget för budgetåret 1939/40 jämte ingående reservation skulle disponeras endast i den mån Kungl. Maj :t prövade sådana förutsättningar vara för handen, som gälla för användning av anslag, upptaget å allmän beredskapsstat. Sedan styrelsen för lantbrukshögskolan i skrivelse den 21 december 1939 framhållit angelägenheten av att kunna omedelbart disponera

15.000 kronor av de sålunda bundna anslagsmedlen för anskaffning av inventarier till försöksladugården vid Kungsängen, har Kungl. Majit emellertid genom beslut den 23 februari 1940 lämnat medgivande därtill. Nämnda ärende bär anmälts för 1940 års lagtima riksdag i propositionen nr 2 angående utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1939/40 (sid. 73).

I skrivelse den 28 augusti 1939 bär styrelsen för lantbrukshögskolan hemställt örn anslag till byggnadsarbeten m. m. för försöksverksamhet för budgetåret 1940/41 med 984,500 kronor. Styrelsen har därvid jämväl yttrat sig över en den 21 augusti 1939 dagtecknad skrivelse från byggnadsstyrelsen angående anslag för ifrågavarande ändamål.

I högskolestyrelsens skrivelse anföres i huvudsak följande.

Beträffande skälen för framställningen kan i huvudsak hänvisas till styrelsens skrivelse den 15 september 1938 (se prop. nr 242/1939).

Totalkostnaderna för genomförandet av det år 1936 fastställda byggnadsprogrammet beräknas numera med hänsyn till merkostnader å sammanlagt 443,100 kronor till 1,912,500 kronor. Av sistnämnda belopp belöpa sammanlagt 1,016,500 kronor å företag, lill vilkas utförande medel anvisats å riksstaten. Skillnaden mellan nämnda belopp och den faktiska medelsanvisningen å 1,010,500 kronor torde kunna förklaras därav, att vid den i 1939 års statsverksproposition åberopade beräkningen av den disponibla reservationen hänsyn icke tagits till kostnaderna för redan utförd omändring av ladugården i Alnarp, vilka uppgått till 6,000 kronor. Angivna belopp av 1,016.500 kronor fördelar sig med 334,500 kronor å slutförda företag och

682.000 kronor å företag, som ännu icke slutförts. Å övriga företag belöpa

896.000 kronor eller, därest hänsyn tages lill den faktiska anslagsanvisningen,

902.000 kronor.

Sedan byggnadsprogrammet för försöksverksamheten genomförts, kan högskolan icke vidare upplåta bostäder åt maskinist, förman, eldare och eldarbiträde, då av dem disponerade bostäder antingen skola tagas i anspråk för andra ändamål eller äro inrymda i byggnad, som skall rivas. Då det är oundgängligen nödvändigt, åtminstone vad beträffar maskinist, eldare och eldarbiträde, att ifrågavarande personal bor å Ultuna, anhåller styrelsen, att ett belopp av 82,500 kronor målto anvisas för uppförande av ett bostadshus örn fyra lägenheter.

142 Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Styrelsen hemställer i anledning härav örn medelsanvisning å (902,000 + 82,500 =) 984,500 kronor. Fördelningen av det äskade beloppet framgår närmare av följande sammanställning, vilken för varje särskild post utvisar förändringen i förhållande till 1936 års byggnadsprogram:

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

143 Etter avlåtandet lill 1939 års urtima riksdag av nyssnämnda besparingsproposition, nr 79, har byggnadsstyrelsen i skrivelse den 15 november 1939 föreslagit, att jämväl å beredskapsstat för budgetåret 1940/41 måtte uppföras ett förskottsanslag av 696,400 kronor till byggnadsarbeten m. m. för försöksverksamhet vid lantbrukshögskolan. Byggnadsstyrelsen har härvid framhållit, att den kostnadsberäkning, som förelegat vid upptagandet å allmän beredskapsstat för budgetåret 1939/40 av ett förskottsanslag å nämnda belopp, utförts under andra förutsättningar än de numera rådande, varför kostnaderna borde underkastas förnyade beräkningar med hänsyn till det förändrade prisläge, som kunde ha inträtt vid tiden för arbetenas igångsättande. Styrelsen för lantbrukshögskolan har i skrivelse den 6 februari 1940 meddelat, att kostnaderna för svinhus samt försöksanläggning för höns vid Bäcklösa, vilka tidigare beräknats till 80,000 respektive 90,000 kronor, vid förnyade kostnadsberäkningar befunnits böra upptagas med 175,000 respektive 189,000 kronor samt att styrelsen i anledning därav föranstaltat om utredning i syfte att nedbringa kostnaderna för nämnda byggnadsarbeten. Vid denna utredning, som omhänderhafts av arkitekten G. Beijer, hade kostnaderna för samma företag ansetts kunna begränsas till 110,000 kronor för svinhuset och 100,000 kronor för försöksanläggningen för höns. Då emellertid nämnda kostnadsbelopp överstege de för ändamålen förut beräknade med tillhopa 40,000 kronor, borde det av byggnadsstyrelsen å allmän beredskapsstat äskade beloppet 696,400 kronor höjas till 736,400 kronor.

Slutligen har styrelsen för lantbrukshögskolan i skrivelse den 26 november 1940 hemställt om anslag till byggnadsarbeten m. m. för försöksverksamhet med 926,000 kronor. Nämnda belopp motsvarar det i styrelsens skrivelse den 28 augusti 1939 äskade beloppet 984,500 kronor, å ena sidan minskat med de i sistnämnda skrivelse omförmälda beloppen 82,500 och 6,000 kronor samt med det för ombyggnad av administrationsbyggnaden beräknade beloppet 10,000 kronor, och å andra sidan ökat med 40,000 kronor för merkostnad för svinhus och försöksanläggning för höns vid Bäcklösa. I skrivelsen har anförts, att medel för omändringsarbeten i administrationsbyggnaden icke syntes behöva anvisas i detta sammanhang, då dessa arbeten icke kunde äga rum förrän biblioteksbyggnaden uppförts. Det vore däremot synnerligen angeläget, att sistnämnda byggnad komme till stånd snarast möjligt, framför allt med hänsyn till de risker ur brandskyddssynpunkt, som vore förenade med de nuvarande lokalerna.

Såsom framgår av den lämnade redogörelsen för behandlingen vid 1936— 1940 års riksdagar av frågorna örn medelsanvisning för de byggnadsarbeten jämte inventarieanskaffning, vilka följa av den år 1936 beslutade omorganisationen av försöksverksamheten på jordbrukets område m. m., har den ursprungligen fastställda planen för ifrågavarande byggnadsföretag på grund av olika omständigheter endast i ringa utsträckning följts. Styrelsen för lantbrukshögskolan har nu hemställt örn en medelsanvisning för ändamålet av 926,000 kronor, avsedd ali möjliggöra fullföljandet av planen med un-

De fiartctnc riisrh^f^n.

144 Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

dantag allenast beträffande ett mindre byggnadsarbete, för vilket beräknats komma att erfordras ytterligare anvisning med 10,000 kronor. Även örn jag finner det vara i och för sig önskvärt, att de för försöksverksamheten avsedda byggnaderna med det snaraste kunde uppföras, då uppskov därmed uppenbarligen är ägnat alt motverka den förbättring av försöksverksamheten, som den nya organisationen avsetts skola innebära, kan jag med hänsyn till det rådande statsfinansiella läget icke för närvarande tillstyrka, att medel äskas i den av högskolestyrelsen angivna omfattningen. Däremot anser jag mig böra förorda, att medel under innevarande budgetår ställas till förfogande för de arbeten, av vilka behovet synes mest trängande. I enlighet härmed böra enligt min mening medel göras tillgängliga för uppförande av svinhus samt försöksanläggning för höns vid Bäcklösa ävensom för biblioteksbyggnad. För nämnda ändamål skulle enligt de föreliggande kostnadsberäkningarna erfordras respektive 110,000, 100,000 och 175,000 kronor. Vad beträffar svinhuset och försöksanläggningen för höns har, såsom framgår av vad förut anförts, den förnyade utredningen rörande dessa byggnadsarbeten resulterat i väsentligt lägre kostnader än som tidigare beräknats. Ehuru kostnaderna även för de senast uppgjorda förslagen enligt min mening äro höga, anser jag mig böra tillstyrka, att dessa komma till utförande. Vidare anser jag mig böra tillstyrka medelsanvisning för vissa ändamål, vilka stå i samband med angivna tre byggnadsföretag. Enligt vad jag inhämtat torde å svin- och hönshusen vid Bäcklösa belöpa dels 25,000 kronor av det för brunnar, planering, elektrifiering m. m. beräknade beloppet å 32,000 kronor, dels ock 55,000 kronor av de 70,000 kronor, vilka ansetts erforderliga för inventarier m. m. för husdjursförsölcsverksamheten. Därjämte ha 20,000 kronor beräknats för inredning och inventarier för biblioteket. Då ej heller beräkningen av nämnda belopp givit mig anledning till erinran, vill jag sålunda förorda en medelsanvisning av (110,000 + 100,000 + 175,000 + 25,000 + 55,000 + 20,000 =)

485,000 kronor. Härvid torde beträffande de i det föregående nämnda beloppen å 110,000 kronor till svinhus och 32,000 kronor till brunnar, planering, elektrifiering m. m. böra framhållas, att i den mån medel härför tidigare anslagits desamma ingå i det belopp å 500,000 kronor, som onmämnes i propositionen nr 79 till 1939 års urtima riksdag, varför medlen sålunda icke tagits i anspråk.

Anvisande av nytt anslag i anledning av vad nu förordats torde icke vara erforderligt. Därest riksdagen icke har något att erinra däremot, torde nämligen för de i det föregående angivna ändamålen böra tagas i anspråk det belopp av 485,000 kronor å anslaget till byggnadsarbeten m. m. för försöksverksamhet, som är tillgängligt för Kungl. Maj:t i enlighet med den av 1939 års urtima riksdag godkända besparingspropositionen, nr 79. Jag förutsätter härvid, att med utförandet av de byggnadsföretag, för vilka nämnda medel ursprungligen avsetts, alltjämt skall tills vidare anstå.

[1.] 19 a. Lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitutet vid Alnarp:

Byggnadsarbeten m. m., reservationsanslag. För detta ändamål anvisade 1939 års lagtima riksdag å riksstaten för budgetåret 1939/40 ett reservations-

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

anslag av 230,800 kronor. Av anslaget avsågos 100,000 kronor till förbättringsarbeten i slottsbyggnaden vid Alnarp, vilka arbeten kostnadsberäknats till 202,000 kronor. Till utförande av den del av angivna byggnadsföretag, som avsetts skola anstå till ett följande budgetår, upptogs vidare å allmän beredskapsstat för budgetåret 1939/40 ett förskottsanslag av 102,000 kronor. I fråga om nämnda byggnadsföretag, beträffande vilket närmare redogörelse lämnats i IX H. T. 1939 sid. 81 ff. ävensom i propositionen nr 242/1939 sid. 79 ff., må här erinras örn följande.

I skrivelse den 23 september 1939 hade styrelsen för Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut anhållit, att ett anslag av 202,000 kronor måtte ställas till styrelsens förfogande för utförandet av vissa förbättringsarbeten i slottsbyggnaden vid Alnarp. De ifrågasatta arbetena avsågo att åstadkomma förbättrade bostadsförhållanden för institutets elever, en lämpligare placering av vaktmästarbostaden samt en såsom behövlig ansedd utökning av biblioteksutrymmena. Byggnadsstyrelsen hade i remissutlåtande den 17 oktober 1938 förklarat sig i huvudsak icke ha något att erinra mot utförandet av förbättringsarbetena. Den totala kostnaden för dessa uppskattades emellertid av byggnadsstyrelsen till 272,000 kronor emot av institutsstyrelsen beräknade 202,000 kronor.

Vid anmälan i 1939 års statsverksproposition av förevarande anslagsärende anförde föredragande departementschefen, som tillstyrkte att medel anvisades för vissa förbättringsarbeten i nämnda byggnad, att kostnaderna syntes böra hallas inom den av institutsstyrelsen angivna kostnadsramen eller 202,000 kronor samt att medelsanvisningen för arbetena lämpligen borde fördelas på två år.

I den av 1939 års urtima riksdag behandlade besparingspropositionen, nr 79, har nyssnämnda under riksstaIsanslaget för budgetåret 1939/40 inräknade belopp av 100,000 kronor förutsatts skola disponeras endast i den mån Kungl. Majit framdeles prövade sådana förutsättningar vara för handen, som gälla för användning av anslag, upptaget å allmän beredskapsstat.

Beslut om disposition av nämnda anslagsbelopp har icke sedermera fattats.

Jag torde i detta sammanhang vidare få anmäla följande ärenden.

Genom beslut den 24 augusti 1934 uppdrog Kungl. Majit åt byggnadsstyrelsen att i samråd med styrelsen för Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgardsinstitut och i enlighet med fastställda ritningar låta uppföra en nybyggnad för drifts-, skol-, provnings- och försöksmejeri vid Alnarp för en kostnad ej överstigande 615,000 kronor. Efter det byggnaden färdigställts i början av år 1937 i enlighet med ritningar, vilka överarbetats för att möjliggöra byggnadskostnadernas rymmande inom det anvisade beloppet, tillkallade institutets styrelse vissa sakkunniga för att besiktiga byggnaden. Nämnda sakkunniga framställde i avgivet utlåtande erinringar beträffande åtskilliga brister hos byggnaden. I skrivelse den 5 augusti 1938 anhöll härefter institutets styrelse örn anslag för utredning angående avhjälpandet av dessa hi ister. I remissutlatande den 6 september 1938 över nämnda framställning förklarade sig byggnadsstyrelsen ämna, sedan garantibesiktning å byggnadsentreprenörens arbeten verkställts och dennes skyldigheter att av-

Bihttng lill riksdagens protokoll 1941. 1 sand. Nr 2. 10

140 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

hjälpa uppkomna bristfälligheter fastställts, med institutsstyrelsen överenskomma örn gemensam utredning rörande de kompletteringsarbeten, vilka enligt då vunnen erfarenhet kunde erfordras för att byggnaden skulle bli fullt lämplig för sitt ändamål. Byggnadsstyrelsen hemställde därför, att institutsstyrelsens framställning icke måtte föranleda någon Kungl. Majits vidare åtgärd. Genom beslut den 30 september 1938 förklarade Kungl. Majit den gjorda framställningen icke föranleda annan åtgärd än att institutsstyrelsen skulle tillställas avskrift av byggnadsstyrelsens utlåtande i ärendet.

I skrivelse den 15 juli 1940 har byggnadsstyrelsen — med förmälan att besiktning före garantitidens utgång numera verkställts å byggnadsentreprenörens arbeten samt att denne avhjälpt vissa brister å arbetena, vilka vid garantibesiktningen ansåges föreligga och som tillkomme honom att avlägsna — hemställt, att 37,000 kronor måtte anvisas för vissa närmare angivna ändrings- och kompletteringsarbeten å det nya mejeriet vid Alnarp. Styrelsen har emellertid därjämte uttalat, att, därest Kungl. Majit icke skulle finna skäl föreslå anvisandet av medel till samtliga ifrågavarande arbeten, styrelsen ansåge att vissa arbeten för en sammanlagd kostnad av 17,000 kronor i första hand borde utföras. Nämnas må, att styrelsens förutvarande arbetschef i Lund i två vid styrelsens skrivelse fogade kostnadsberäkningar beräknat kostnaderna för de kompletteringar, som av mejeriavdelningens föreståndare ansetts behövliga, till 115,000 kronor men att institutets styrelse i skrivelse till byggnadsstyrelsen förklarat sig icke vilja motsätta sig vissa begränsningar i nämnda kompletteringsarbeten.

Statskontoret har den 21 juli 1940 i infordrat utlåtande över byggnadsstyrelsens framställning framhållit, att vad anginge styrelsens hemställan örn anvisande av 17,000 kronor till ifrågavarande arbeten de i nämnda summa ingående olika kostnadsbeloppen undandroge sig ämbetsverkets bedömande. I fråga om sättet för eventuell medelsanvisning för ändamålet borde antingen det erforderliga beloppet äskas såsom reservationsanslag å tilläggsstaten till riksstaten för budgetåret 1940/41 eller ock den utvägen kunna anlitas, att Kungl. Majit inhämtade riksdagens medgivande alt för sagda ändamål disponera förefintlig behållning å ettdera av de för budgetåret 1939/40 för Alnarpsinstitutet anvisade reservationsanslagen till Byggnadsarbeten m. m. (1939/40: IX. D. 21) och till Byggnadsarbeten m. m. för försöksverksamhet 1939/40: IX. D. 22). Ämbetsverket har i sistnämnda hänseende framhållit, att i enlighet med den av 1939 års urtima riksdag behandlade besparingspropositionen, nr 79, av sistnämnda båda anslag numera belopp av 100,000 respektive 125,000 kronor stå till Kungl-, Majits förfogande för användning då sådana förutsättningar finnas vara för handen, som gälla för användning av anslag, upptaget å allmän beredskapsstat.

Genom beslut den 30 juli 1937 uppdrog Kungl. Majit åt byggnadsstyrelsen att i samråd med institutets styrelse och i anslutning till ett i propositionen nr 175/1934 åberopat förslag verkställa ombyggnad av kemiska laboratoriet vid Alnarp för en kostnad av högst 30,250 kronor att bestridas av det för

Kanal. Maj.ts proposition nr 2.

budgetåret 1935/36 för Alnarpsinstilutet anvisade reservationsanslaget till Byggnadsarbeten m. m. (1935/36: IX. D. 7).

Vidare har Kungl. Maj:t genom beslut den 27 maj 1938 ställt, bland annat, ett av riksdagen under nyssnämnda anslagstitel för budgetåret 1938/39 anvisat reservationsanslag av 104,500 kronor till byggnadsstyrelsens förfogande att av styrelsen disponeras för därmed avsett ändamål i enlighet med de föreskrifter, Kungl. Maj:! framdeles skulle meddela. Av sistnämnda anslag voro enligt det vid propositionen nr 185/1938 angående anslag lill den lägre mejeriundervisningen m. m. fogade utdraget av statsrådsprotokollet

10,000 kronor avsedda för ombyggnad av laboratoriet, 12,000 kronor för inredande av två laboratoriesalar i gamla laboratoriebyggnaden och 2,500 kronor för inredande av ytterligare en lektions- och föreläsningssal i samma byggnad.

För ombyggnad av kemiska laboratoriet ha sålunda av riksdagen anvisats tillhopa (30,250 + 10,000 + 12,000 + 2,500 =) 54,750 kronor.

I skrivelse den 9 mars 1940 har institutets styrelse anhållit om bemyndigande att i egen regi utföra ifrågavarande ombyggnadsarbeten i överensstämmelse med av arkitekten G. Beijer uppgjorda, av styrelsen godkända ritningar.

Byggnadsstyrelsen har i utlåtande den 20 maj 1940 förklarat, att ombyggnadsarbetena, som vore av relativt ringa omfattning, syntes kunna utföras genom institutsstyrelsens försorg, varvid dock deras utförande borde kontrolleras genom av byggnadsstyrelsen utsedd byggnadskontrollant.

Styrelsen för Alnarpsinstitutet har i yttrande till lantbruksstyrelsen anfört bland annat följande.

Anledningen till dröjsmålet med laboratoriets ombyggnad hade varit, att denna byggnads lokaler vörö oumbärliga för undervisningen, så länge det gamla mejeriets omändring till institution för undervisningen i maskinlära och kemi ej hade skett. Denna omändring blev slutförd hösten 1939, och institulsstyrelsen var då angelägen att få ombyggnaden av laboratoriet utförd. Emellertid fann institulsstyrelsen, att på grund av de under år 1939 starkt stegrade byggnadskostnaderna omändringsarbetena ej kunde inom ramen för det för ändamålet beviljade anslaget av 54,750 kronor utföras i den omfattning, som ursprungligen avsetts. Enda möjligheten att få en ombyggnad av laboratoriet till stånd syntes vara att vidtaga sådana inskränkningar, alt det för ändamålet beviljade anslaget räckte till. Det var från denna utgångspunkt institutsstyrelsen uppdragit åt arkitekten Beijer att uppgöra förslag till ombyggnadsarbetena.

Det av arkitekten Beijer framlagda ombyggnadsförslaget, varpå institutsstyrelsen grundat sin framställning, har av Beijer delvis omarbetats. Enligt alternativ 1 i det omarbetade förslaget beräknas sammanlagda kostnaden för ombyggnadsarbetena till 54,367 kronor. Detta alternativ tillstyrkes av institulsstyrelsen.

Styrelsen har ansett sig böra förorda, att den befintliga, mycket bristfälliga ångvärmeledningen ersättes med en varmvattenvärmcledning.

Vad beträffar inredningen av två laboratoriesalar i källarvåningen för mejeriskolans elever, för vilket ändamål riksdagen beviljat 12,000 kronor, vill styrelsen föreslå, alt — därest så är möjligt på grund av anslagets speciella karaktär -— denna inredning får anstå och anslaget användas lill andra nödvändiga arbetens utförande. Styrelsen har nämligen i nya mejeri-

148 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departements-

chefen.

byggnader! låtit aptera provisoriska laboratorielokaler, vilka fyllt sin uppgift för de kurser i mejeriskolan, som hållits, sedan omorganisationen av den lägre mejeriundervisningen genomfördes. Dessa lokaler kunna åtminstone för de närmaste åren tagas i anspråk för ändamålet.

Byggnadsstyrelsen har i förnyat yttrande ej framställt erinran mot ombyggnadsförslaget med tillhörande kostnadsberäkning.

Lantbruksstyrelsen har i utlåtande den 18 november 1940 — med erinran om att kostnaderna för utförande av en mera genomgripande ombyggnad av kemiska laboratoriet skulle enligt av arkitekten Beijer gjorda beräkningar uppgå till 92,473 kronor — ej heller haft något alt erinra mot en förenklad ombyggnad av kemiska laboratoriet i överensstämmelse med det företedda, med alternativ I betecknade förslaget.

Statskontoret har i utlåtande den 18 december 1940 ställt sig tveksamt gentemot bifall till institutsstyrelsens framställning för den händelse det icke med hänsyn till kommande arbetslöshet befunnes motiverat att igångsätta ifrågavarande byggnadsarbeten. Då förslaget till dessa arbetens utförande icke syntes omfatta inredande av nya laboratorielokaler och alltså endast delvis avsåge det ändamål, för vilket riksdagen tidigare beviljat medel, ansåge statskontoret, att riksdagens medgivande till den ändrade dispositionen av de anslagna medlen borde inhämtas.

Vad först angår frågan om verkställandet av de av 1939 års lagtima riksdag beslutade förbättringsarbetena i slottsbyggnaden vid Alnarp anser jag önskvärt, att ifrågavarande arbeten igångsättas utan ytterligare dröjsmål, och vill fördenskull förorda, att medel under innevarande budgetår göras tillgängliga för ändamålet intill ett belopp av 100,000 kronor, motsvarande vad som inräknats i det å riksstaten för budgetåret 1939/40 anvisade reservationsanslaget av 230,800 kronor till byggnadsarbeten m. m. vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut. I enlighet med vad chefen för finansdepartementet förut denna dag anfört vid föredragning av frågan om anslag för olika ändamål å tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår bör emellertid dispositionsrätten till angivna medel bindas vid förbehållet, att arbetet skall igångsättas i samråd med arbetsmarknadskommissionen. Särskild anslagsanvisning torde icke påkallas av vad jag nu förordat. Därest riksdagen icke har något att däremot erinra, torde nämligen för detta ändamål böra tagas i anspråk det därför reserverade beloppet av 100,000 kronor å förenämnda reservationsanslag för budgetåret 1939/40.

Vidkommande härefter spörsmålet örn verkställande av ändrings- och kompletteringsarbeten å det nya mejeriet vid Alnarp anser jag, att de av byggnadsstyrelsen till en kostnad av 17,000 kronor beräknade arbetena böra verkställas samt att nämnda belopp nu bör ställas lill förfogande för ändamålet. Lämpligast torde vara, att beloppet anvisas å tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj.t att föreskriva de ändringar beträffande planläggningen och utförandet av nämnda byggnadsföretag, som

Kungl. Maj:ts proposition nr 2. 149

kunna finnas lämpligen böra vidtagas i syfte att nedbringa kostnaderna för desamma.

Beträffande slutligen frågan om ombyggnad av kemiska laboratoriet vid Alnarp anser jag, att ombyggnadsarbeten böra komma till utförande i den omfattning kostnaderna härför kunna bestridas inom ramen för redan beviljade anslagsmedel. Därest riksdagen ej har något att erinra häremot, torde jag senare få för Kungl. Majit ånyo anmäla förevarande byggnadsfråga.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Lantbruks-, mejeri- och trådgårdsinstitutet vid Alnarp: Byggnadsarbeten m. m. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag (B) av .................................... kronor 17,000.

Lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitutct vid Alnarp: Byggnadsarbeten m. m. för försöksverksamhet, reservationsanslag. För detta ändamål anvisade 1939 års lagtima riksdag å riksstaten för budgetåret 1939/40 ett reservationsanslag av 193,000 kronor. Av anslagsbeloppet avsågos 141,000 kronor för byggande av en institutionsbyggnad, en trädgårdsmästarbostad och en stallbyggnad vid Nyckelby trädgårdsförsöksslation i Stockholms län. Såsom framgår av IX H. T. 1939, sid. 85, hade byggnadsstyrelsen i skrivelse den 12 januari 1937 (se prop. nr 261/1937, sid. 34) beräknat kostnaderna för omförmälda byggnadsföretag till respektive 95,000, 21,000 och 15,000 kronor eller till sammanlagt 131,000 kronor men sedermera meddelat, att kostnaderna med hänsyn till inträdd prisstegring å byggnadsmarknaden borde beräknas höjda till 141,000 kronor. Av anslagsbeloppet avsågos vidare 23,000 kronor för uppförande av ett bostadshus för två vid trädgårdsförsöken vid Alnarp anställda kördrängar.

I den av 1939 års urtima riksdag behandlade besparingspropositionen, nr 79, har av nämnda reservationsanslag ett belopp av 125,000 kronor förutsatts skola disponeras endast i den mån Kungl. Majit framdeles prövar sådana förutsättningar vara för handen, som gälla för användning av anslag, upptaget å allmän beredskapsstat. Av besparingspropositionen (sid. 55) framgår beträffande försöksstationen vid Nyckelby, bland annat, att nied uppförandet av trädgårdsmästarbostaden och stallbyggnaden ansågs böra anstå tills vidare samt att i stället för institutionsbyggnaden borde tills vidare endast uppföras en föreståndarbostad, för vilken kostnaden förutsattes kunna hållas inom en ram av 45,000 kronor. Vidare avsågs uppförandet av bostadshuset för två kördrängar vid Alnarp skola uppskjutas.

Beslut angående disposition av omförmälda anslagsbelopp av 125,000 kronor har icke fattats.

I skrivelse den 27 november 1940 har styrelsen för Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut hemställt om anvisande av tillhopa 187,344 kronor för de byggnadsarbeten m. m. vid statens trädgårdsförsök, som framgå nv följande uppställning:

150 Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Beparlemenls-

chefen.

Byggnader vid Alnarp: Arbetai’bostad för två

familjer .......... kronor 34,860

» » * Växthus (2 st.) ...... » 31,895

Byggnader vid Nyckelby: Trädgårdsmästarbostad kronor 24,640 » » Arbetarbostad för två

/amil jer............ » 33,544

Dränering vid Nyckelby.......

Vattenförsörjning vid Nyckelby

Reparationer vid Alnarp.......

» » Nyckelby

Inventarier vid Alnarp........

» » Nyckelby......

kronor

»

»

»

»

»

»

66,755

58,184

20,000

19,855

2,680

1,675

10,875

7,320

Summa kronor 187,344.

Beträffande innehållet i skrivelsen må i övrigt anföras följande.

Den i skrivelsen omförmälda arbetarbostaden vid Alnarp är samma byggnad, för vilken ett belopp av 23,000 kronor avsågs under anslaget för budgetåret 1939/40. Instilutsstyrelsen, som förutsatt att bostaden skulle utrustas med vissa bekvämlighetsanordningar, har emellertid låtit omarbeta ritningarna till ifrågavarande bostadshus. Dessa jämte kostnadsberäkningarna ha utförts av arkitekten G. Beijer. Beträffande det för växthus vid Alnarp äskade beloppet har anförts, att provodlingarna med tomater och gurkor, vilka huvudsakligast utföras för statens centrala frökontrollanstalts räkning, äro av sådan omfattning, att utrymme icke kan beredas i redan befintliga växthus. I fråga om behovet av trädgårdsmästarbostad vid Ngckelbg har styrelsen anfört, att det för innehavaren av trädgårdsmästarbefattningen icke är möjligt att hyra lämplig bostad i närheten av försöksstationen. Styrelsen har emellertid ansett, att bostaden kunde uppföras i något enklare skick än som förut ifrågasatts. Enligt införskaffade ritningar jämte kostnadsförslag skulle för ändamålet bli erforderligt ett belopp av 24,640 kronor. Slutligen framhåller styrelsen, att nybyggnad av två arbetarbostäder vid Ngckelbg är oundgängligen erforderlig.

Förslaget rörande dränering vid Ngckelbg har motiverats dels med att ifrågavarande områden för närvarande äro oanvändbara för trädgårdsförsök och även olämpliga för en rationell odling av lantbruksväxter, dels ock med att det visat sig svårt att å desamma framgångsrikt bekämpa ogräs. Det för vattenförsörjning vid Ngckelbg äskade beloppet avser anordningar för att förse bostäder, ekonomibyggnader och kulturer av trädgårdsväxter med vatten från Mälaren vid Kersgatans brygga, belägen omkring 900 meter från försöksgården. De ifrågasatta reparationerna vid Alnarp utgöras av dels fullföljande av påbörjat mureriarbete å ytterväggarna till den arbetslokal, där sortering och bedömning av köksväxter företagas, dels reparation av gavelväggen på en ekonomibyggnad, i vilken spannmål förvaras, dels ock reparation och omändring av en logbyggnad. Reparationen vid Ngckelbg avser en lada. Vad slulligen angår de för inventarier äskade beloppen, har institutsstyrelsen dels anfört, alt medel endast beräknats för de inköp, vilka prövats oundgängligen erforderliga för verksamheten, dels ock meddelat, att försäljningen av produkter från statens trädgårdsförsök i Alnarp och Nyckelby under budgetåret 1940/41 torde uppgå till omkring 25,000 kronor.

Beträffande vissa av de i institutsstyrelsens framställning åsyftade byggnadsföretagen m. m. torde föreligga ett så trängande behov, att medel för

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

desamma böra göras tillgängliga under innevarande budgetår. Detta synes vara fallet beträffande dels samtliga försöksstationen vid Nyckelby avseende anordningar — uppförande av trädgårdsmäslarbostad och arbetarbostäder, dränering, vattenförsörjningsanläggning, reparationer och inventarieanskaffning — dels ock de ifrågasatta reparationerna och inventarieanskaffningen vid huvudstationen i Alnarp. Mot kostnadsberäkningen för nämnda ändamål av (24,640 + 33,544 + 20,000 + 19,855 + 1,675 + 7,320=) 107,034 kronor för Nyckelby och (2,680 + 10,875 =) 13,555 kronor för Alnarp har jag icke något att erinra. Jag förutsätter emellertid, att Kungl. Maj:t skall äga föreskriva de åtgärder i fråga om planläggningen och utförandet av angivna företag, som kunna finnas lämpligen böra vidtagas i kostnadsbesparande syfte. Då enligt min mening tills vidare bör kunna anstå med de avsedda nybyggnadsarbetena vid Alnarp, är jag icke för närvarande beredd att framlägga förslag om beredande av medel för dessa byggnadsarbeten.

För bestridande av kostnaderna för de av mig förordade företagen kan beräknas vara erforderligt ett belopp av (107,034 + 13,555 =) i runt tal 121,000 kronor. Med hänsyn till att av det å riksstaten för budgetåret 1939/40 uppförda reservationsanslaget till byggnadsarbeten för försöksverksamhet m. m. vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinslitut ett belopp av 125,000 kronor kvarstår odisponerat, torde någon ytterligare medelsanvisning i anledning av de av mig tillstyrkta förslagen icke vara påkallad under förutsättning att riksdagen ej har något att erinra mot att för här avsedda ändamål tages i anspråk ett belopp av 121,000 kronor av det disponibla anslagsbeloppet. Under denna förutsättning torde sålunda Kungl. Maj:t få anses oförhindrad att meddela beslut om bestridande från ifrågavarande anslag av nämnda utgiftsbelopp å intill 121,000 kronor.

G. Lanthushållning i allmänhet.

[2.] 11. Befrämjande av fröodlingen m. m.: Bidrag till Sveriges ut-

sädesförening. Å riksstaten för innevarande budgetår är för ifrågavarande ändamål anvisat ett anslag av 280,600 kronor.

I en den 12 augusti 1940 dagtecknad av lantbruksstyrelsen med eget utlåtande den 24 oktober 1940 överlämnad skrivelse har Sveriges utsådesförening hemställt, att å tilläggsstat för budgetåret 1940/41 måtte anvisas dels för höjning av dyrtidstillägget åt föreningens befattningshavare från 20 till 30 procent 13,700 kronor, dels för arvodeshöjningar åt vissa extra biträden in. fl., vilka för närvarande icke åtnjuta sådant tillägg, 7,000 kronor, dels för inrättande av luftskyddsrum för föreningens personal 2,900 kronor, dels ock för anskaffande av 14 brandisolerade dokumentskåp 12,300 kronor, eller således tillhopa 35,900 kronor. Föreningen har tidigare i en den 14 mars 1940 dagtecknad, av lantbruksstyrelsen med yttrande överlämnad skrivelse gjort framställning örn bidrag till vissa luftskyddsanordningar.

152 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Lantbruksstyrelsen har rörande de ifrågasatta höjningarna av dyrtidstilllägg och arvoden anfört bland annat följande.

I och för sig torde intet vara att invända mot de av föreningen äskade dyrtidstilläggs- och arvodeshöjningarna. Under förutsättning att sådana statsanställda arvodister med vilka här ifrågavarande befattningshavare i förevarande hänseende^ närmast äro ali jämställa i allmänhet komma att under löpande budgetår erhålla av levnadskostnadernas stegring betingad löneökning anser styrelsen sig kunna förorda, att utsädesföreningen tilldelas tilläggsanslag för innevarande budgetår till ifrågavarande dyrtidstilläggshöjningar.

Kommer en höjning till 30 procent av dyrtidstillägget för innevarande budgetår till stånd, bör en sådan begränsning av dyrtidstillägget genomföras att, där avlöning till befattningshavaren överstiger 700 kronor för månad, dyrtidstillägg icke skall utgå å den del av avlöningen som överstiger nämnda belopp. Därest dyrtidstillägg skulle utgå efter 30 procent och enligt ovannämnda grunder rörande tilläggets begränsning, böra utgifterna för dyrtidstillägg uppräknas till 12,650 kronor.

I föreliggande framställning från utsädesföreningen har vidare lill lönetillägg åt vissa extra biträden lii. fl. arbetskrafter hos föreningen beräknats ett belopp av 7,000 kronor. Mot beräkningen i fråga synes intet vara att invända.

Här förevarande dyrtidstilläggs- och avlöningsförhöjningar böra sålunda beräknas till (12,650 + 7,000 =) i runt tal 19,600 kronor.

Vad angår anslagsäskandena för inrättande av luftskyddsrum och för anskaffande av dokumentskåp bär lantbruksstyrelsen tillstyrkt, att de för berörda ändamål begärda beloppen å tillhopa 15,200 kronor måtte tilldelas föreningen.

Statskontoret har i remissutlåtande den 16 november 1940 anfört i huvudsak följande.

Den kraftiga stegring av levnadskostnaderna, som inträtt vid ingången av budgetåret 1940/41, motiverar enligt statskontorets mening en höjning av dyrtidstillägget till föreningens tjänstemän redan under löpande budgetår. Statskontoret kan dock icke tillstyrka, att tillägget under innevarande budgetår bestämmes högre än till 25 procent. Skulle en sådan höjning komma till stånd, bör dock därvid föreskrivas, att dyrtidstillägg icke må utgå å den del av avlöningen, som överstiger 700 kronor för månad. För utbetalande av ett till 25 procent förhöjt dyrtidstillägg erfordras utöver för innevarande budgetår redan beräknat belopp ytterligare 6,647 kronor 50 öre.

Då vid anvisandet av anslag till föreningen hänsyn plägat tagas till sådana fluktuationer i löneförmånerna åt föreningens tjänstemän, som varit en följd av ändrade grunder för dyrtidstillägg åt statens befattningshavare, vill ämbetsverket icke motsätta sig, att föreningen för löpande budgetår erhåller ett tilläggsanslag å 6,600 kronor för bestridande av de ökade kostnaderna för dyrtidstillägg.

Vad beträffar det begärda beloppet å 7,000 kronor är därmed avsett att genomföra en av de ökade levnadskostnaderna betingad lönehöjning åt viss arvodesavlönad personal, som icke är berättigad till dyrtidstiilägg. Såsom lantbruksstyrelsen i ärendet framhållit, är frågan om eventuellt beredande åt arvodister i statens tjänst av kompensation för levnadskostnadernas stegring ännu icke avgjord. Även om de nu pågående övervägandena om en arvodesreglering för statens befattningshavare skulle leda till att statliga arvodister, med vilka ifrågavarande befattningshavare hos utsädesföreningen

Kungl. Majis proposition nr 2.

närmast skulle vara att jämställa, komme i åtnjutande av viss löneförhöjning, anser sig staiskontoret med hänsyn till konsekvenserna icke kunna enbart på denna grund tillstyrka, att motsvarande löneökning för utsädesföreningens befattningshavare bekostas av statsmedel. Ämbetsverket avstyrker alltså framställningen i denna del.

Föreningsstyrelsens hemställan om anslag å tillhopa 15,200 kronor för bestridande av kostnader för luftskyddsanordningar ävensom för anskaffande av brandsäkra dokumentskåp finner sig statskontoret med hänsyn till nödvändigheten att i nuvarande läge, så långt det är möjligt, nedbringa statsverkets utgifter icke kunna tillstyrka.

I likhet med lantbruksstyrelsen och statskontoret finner jag skäligt, att Departemén visst bidrag lämnas föreningen för höjning av dyrtidstillägget till förening- c^en ens befattningshavare under innevarande budgetår. I fråga om höjningens storlek torde denna på sätt statskontoret förordat böra begränsas till 25 procent. I anslutning till vad de hörda myndigheterna uttalat synes även en begränsning av dyrtidstillägget böra ske på det sätt, att dyrtidstillägg icke må utgå å den del av månadslönen som överstiger 700 kronor. Nu ifrågasatt höjning av dyrtidstillägget skulle medföra en merkostnad av 6,300 kronor.

Med hänsyn till vad myndigheterna anfört beträffande den föreslagna löneförbättringen för vissa extra befattningshavare hos föreningen finner jag mig icke kunna tillstyrka, att bidrag för detta ändamål lämnas av statsmedel.

Vad angår föreningens framställning örn statsbidrag till kostnader för vissa luftskyddsanordningar vill jag, med hänsyn till att det torde vara nödvändigt att dylika anordningar snarast komma till stånd, förorda, att staten lämnar bidrag för ändamålet. Mot det äskade beloppet, 15,200 kronor, har jag intet att erinra.

Vid bifall till vad jag sålunda förordat bör å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår anvisas ett belopp av (6,300 + 15,200=) 21,500 kronor såsom ytterligare bidrag till Sveriges utsädesförening. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att, sedan riksdagen beslutat i anslagsfrågan, meddela närmare bestämmelser rörande anslagets disposition.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Befrämjande av fröodlingen m. m.: Bidrag till Sveriges utsädesförening å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett anslag av ...... kronor 21,500.

[3.] 20. Bidrag till svenska vall- och mosskulturföreningen. För detta

ändamål är i riksstaten för budgetåret 1940/41 uppfört ett anslag av 185,000 kronor.

I en av lantbruksstyrelsen med utlåtande den 24 oktober 1940 överlämnad skrivelse har styrelsen för svenska vall- och mosskulturföreningen hemställt, att ett belopp av 8,890 kronor måtte under budgetåret 1940/41 utöver förut anvisade medel ställas till föreningens förfogande för att möjliggöra en höjning av dyrtidstillägget åt föreningens befattningshavare med 10 procent.

154 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departements-

chefen.

Lantbruksstyrelsen har anfört bland annat följande.

I och för sig torde intet vara att invända mot den av föreningsstyrelsen i förevarande ansökning ifrågasatta dyrtidstilläggsförhöjningen från 15 till 25 procent. Under förutsättning att sådana statsanställda arvodister med vilka här ifrågavarande befattningshavare i förevarande avseende närmast äro att jämställa i allmänhet komma att under löpande budgetår erhålla dylik kompensation, anser sig styrelsen kunna förorda, att föreningen tilldelas tilläggsanslag för budgetåret 1940/41 till förhöjning av dyrtidstillägget.

Ifrågavarande förening är i särskilt behov av tilläggsbidrag för nu berörda ändamål, då föreningen måst vidkännas en avsevärd anslagsminskning för innevarande budgetår.

Därest en höjning med 10 procent av dyrtidstillägget till föreningens befattningshavare kommer till stånd för innevarande budgetår, föreslår styrelsen, att en begränsning av dyrtidstillägget jämväl genomföres sålunda, att dyrtidstillägg icke får utgå å lönebelopp, som överskjuter 700 kronor i månaden.

En dyrtidstilläggsförhöjning med 10 procent under budgetåret torde kunna beräknas medföra ett anslagsbehov av i runt tal 9,000 kronor.

På grund av vad sålunda anförts får lantbruksstyrelsen under förut angivna förutsättning tillstyrka, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att såsom tilläggsbidrag till svenska vall- och mosskulturföreningen för budgetåret 1940/41 anvisa ett anslag av 9,000 kronor.

Statskontoret, som efter remiss avgivit yttrande i ärendet den 18 november 1940, har med hänvisning till den starka levnadskostnadsökning, som ägt rum under föregående budgetår, förklarat sig intet ha att erinra mot att dyrtidstillägget till föreningens tjänstemän redan under löpande budgetår utgår med 25 procent, dock med den av lantbruksstyrelsen föreslagna maximeringen. Emellertid har statskontoret funnit sig icke kunna tillstyrka särskilt statsbidrag till föreningen till täckande av kostnaderna för det ökade dyrtidstillägget.

I likhet med de myndigheter, som yttrat sig i ärendet, anser jag skäligt, att befattningshavarna hos svenska vall- och mosskulturföreningen redan under innevarande budgetår erhålla viss kompensation för de stegrade levnadskostnaderna. En höjning av dyrtidstillägget till 25 procent torde sålunda få anses berättigad. Härvid bör emellertid föreskrivas sådan begränsning av dyrtidstillägget, att detta icke må utgå å den del av månadslönen som överstiger 700 kronor. Då den sålunda förordade höjningen av dyrtidstillägget icke synes vara möjlig för föreningen att genomföra utan att ytterligare bidrag lämnas av statsmedel, vill jag tillstyrka, att å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisas det av föreningen föreslagna beloppet eller i runt tal 9,000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till svenska vall- och mosskulturföreningen å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett anslag av ............................ kronor 9,000

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

[4.] 26. Bidrag till gödselvårdsanläggningar, reservationsanslag. Så-

som bidrag till gödselvårdsanläggningar har riksdagen anvisat för vartdera av budgetåren 1933/34 och 1934/35 linder utgifter för kapitalökning, fonden för förlag till statsverket, ett reservationsanslag av 700,000 kronor samt för ett vart av budgetåren 1935/36—1939/40 under nionde huvudtiteln reservationsanslag å respektive 350,000, 350,000, 200,000, 500,000 -— därav 300,000 kronor å tilläggsstat — och 300,000 kronor. För innevarande budgetår har 1940 års lagtima riksdag för ändamålet anvisat 200,000 kronor. Beträffande bestämmelser angående anslagets användning hänvisas till statsliggaren sid. 634.

Nämnas må vidare, att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1939/40 — vilken beredskapsstat enligt riksdagens beslut är gällande jämväl för budgetåret 1940/41 — upptagits ett förskottsanslag till bidrag till gödselvårdsanläggningar å 500,000 kronor.

I skrivelse den 16 september 1940 har lantbruksstyrelsen hemställt om anslag för ifrågavarande ändamål för budgetåret 1941/42. Styrelsen har därvid anfört i huvudsak följande.

Hushållningssällskapens ansökningar om bidrag för år 1940 från ifrågavarande anslag avse ett belopp om cirka 930,000 kronor. Förevarande statsbidrag torde få anses äga stor betydelse såsom ett led i strävandena att lära jordbrukarna inse fördelarna av en rationell gödselvård. Frågan härom har också erhållit särskild aktualitet genom den rådande krissituationen. Med minskade möjligheter att importera konstgödselmedel följer ökad betydelse av den naturliga gödseln för upprätthållande av livsmedelsproduktionen. Lantbruksstyrelsen anser därför, att även under budgetåret 1941/42 medel böra stå till förfogande för ifrågavarande ändamål. En avsevärd höjning av anslaget synes tvivelsutan vara väl motiverad. Då emellertid hänsyn till det statsfinansiella läget lära påkalla försiktighet i fråga om medelsanvisning jämväl till synnerligen behjärtansvärda och aktuella ändamål, anser sig styrelsen icke nu böra ifrågasätta någon anslagshöjning. Styrelsen vill i detta sammanhang framhålla, att förevarande anslag torde kunna tillmätas en viss betydelse för framskapande av arbetsobjekt till motverkande av arbetslöshet.

Jag vill först erinra, att jag vid föredragning av frågan om anslag till bidrag till gödselvårdsanläggningar för innevarande budgetår (IX H. T. 1940 sid. 143) tillkännagav min avsikt att sedermera föreslå Kungl. Majit, att å allmän beredskapsstat för samma budgetår måtte upptagas ett anslag för ändamålet av 2,000,000 kronor. Något dylikt förslag har icke framlagts, beroende på de allmänt budgetära skäl, som föranlett att den allmänna beredskapsstaten för budgetåret 1939/40 erhållit förlängd giltighet för innevarande budgetår. I det nu rådande läget synes det emellertid vara en angelägenhet av stor vikt, att ett kraftigt främjande genom statens försorg av en rationell gödselvård omedelbart kommer till stånd i syfte att bidraga till jordbrukets möjligheter att vid eventuellt försvårad tillförsel av konstgödselmedel kunna fullgöra sina uppgifter i fråga örn livsmedelsförsörjningen. Då jag vid anmälan i årets statsverksproposition av frågan örn anslag till

Departement* chefen.

156 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

bidrag till gödselvårdsanläggningar för nästa budgetår i enlighet med lantbruksstyrelsen förslag förordat oförändrad medelsanvisning av 200,000 kronor, har jag utgått från att det å riksstaten för innevarande budgetår uppförda anslaget i anledning av vad jag nu anfört borde utökas med ett tillläggsanslag å betydande belopp. Anslaget, som bör uppföras å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41, torde böra bestämmas till 1,000,000 kronor. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till gödselvårdsanläggningar å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag (B) av .................... kronor 1,000,000.

[5.] 41. Bidrag till Iadugårdsförbättringar, reservationsanslag. Detta

anslag är för innevarande budgetår uppförti med 250,000 kronor. Genom särskilda beslut har Kungl. Majit från ifrågavarande anslag tilldelat vissa hushållningssällskap understöd att av sällskapens förvaltningsutskott användas till bidrag till Iadugårdsförbättringar inom sådana områden, där behovet av dylika förbättringar är särskilt trängande samt bidrag till deras utförande finnes påkallat med hänsyn till rådande arbetslöshet eller bristande tillgång på lämpligt virke, långa avstånd eller dåliga kommunikationer. I samband härmed ha jämväl meddelats särskilda föreskrifter beträffande användningen av statsbidragen. Kungl. Majit har vidare jämlikt riksdagens beslut av anslaget disponerat erforderligt belopp för att möjliggöra utarbetandet av ändamålsenliga förslag till dylika förbättringsarbeten eller vidtagandet av andra åtgärder, ägnade att befordra ifrågavarande verksamhet. Anslagsdispositionen för innevarande budgetår sker i överensstämmelse med ett av jordbruksutskottet vid 1940 års lagtima riksdag i memorial nr 19 gjort, av riksdagen godkänt (skr. nr 90) uttalande av innebörd, att bidrag, varom här är fråga, borde utgå i första hand inom de norrländska länen och Göteborgs och Bohus län samt inom andra län endast i sådana fall, där förhållandena vore likartade med dem i nämnda län och därjämte särskilda omständigheter prövades föreligga.

Nämnas må, att för ifrågavarande ändamål upptagits ett förskottsanslag av 5,000,000 kronor å allmän beredskapsstat för budgetåret 1939/40, vilken beredskapsstat jämlikt beslut av 1940 års lagtima riksdag jämväl är gällande för innevarande budgetår.

Lantbruksstyrelsen har i skrivelse den 16 september 1940 hemställt, att anslaget även för budgetåret 1941/42 måtte uppföras med 250,000 kronor.

I skrivelse den 7 september 1940 har Norrbottens läns hushållningssällskap, med erinran att sällskapet i skrivelse den 4 november 1939 anhållit om ett anslag för innevarande budgetår av 930,000 kronor till ladugårdsförbättringar inom länet (se IX H. 1’. 1940, sid. 158), hemställt, att ifrågavarande spörsmål ägnas uppmärksamhet vid planeringen av åtgärder till arbetslöshetens bekämpande.

Kungl. Maj-.ts proposition nr 2.

157 Med hänsyn till den hittillsvarande och för framtiden antagliga utveck-Departement»lingen på näringslivets område torde vårt land för sin livsmedelsförsörjning bli i väsentligt högre grad än tillförne beroende av jordbrukets och de detta närstående näringsgrenarnas förmåga att upprätthålla en tillräcklig produktion. För underlättande av dessa näringars möjligheter härtill torde det vara påkallat icke allenast att genom statsmakternas försorg åtgärder av skilda slag vidtagas i direkt produktionsbefrämjande syfte utan jämväl att en rationalisering av driften i största möjliga utsträckning genomföres, därest så erfordras med statsmakternas bistånd. Till de åtgärder, vilka i sistnämnda hänseende närmast ifrågakomma, hör arbetet på att skapa ett fullt ändamålsenligt, efter nutida krav anpassat ladugårdsbestånd. Trots den hittillsvarande verksamheten för främjande av ladugårdsförbättringar — vilken för övrigt icke varit av särskilt stor omfattning — finnas på sina håll stora brister i fråga örn ladugårdarnas beskaffenhet. I många fall torde bristfälligheterna knappast kunna antagas bli avhjälpta inom rimlig tid utan statsmakternas medverkan. Med hänsyn såväl till vad nu anförts som till önskvärdheten av att sprida byggnadsverksamheten vill jag föreslå, att medelsanvisningen till bidrag till ladugårdsförbättringar för någon tid undergår höjning. Det lämpligaste synes mig härvid vara, att ett anslag för ändamålet upptages å tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår. En avvägning mellan å ena sidan de här angivna synpunkterna och å andra sidan hänsyn till det budgetära läget har synts mig böra leda till att anslagsanvisningen bör bestämmas till 1,000,000 kronor. Med utgångspunkt härifrån har jag vid anmälan i årets statsverksproposition av frågan örn anslag för nästa budgetår till bidrag till ladugårdsförbättringar förordat, att för sagda budgetår anvisas ett anslag för ändamålet av 250,000 kronor.

Ender åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrog till ladugårdsförbättringar å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag (B) av ........................ kronor 1,000,000.

47. Bidrag till uppförande av siloanläggningar. För detta ändamål beviljade 1940 års urtima riksdag å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1940/41 ett reservationsanslag av 300,000 kronor (prop. nr 1, bil. 7, p. 2; r. skr. nr 15 p. 1). Bestämmelser rörande anslagets användning ha meddelats i kungörelsen den 31 augusti 1940 (nr 810) angående statsbidrag till uppförande av siloanläggningar för beredande av ensilagefoder.

I en av statens livsmedelskommission med utlåtande den 3 september 1940 överlämnad ansökning -— varöver lantbruksstyrelsen den 16 september 1940 avgivit infordrat yttrande — har jordbrukstekniska föreningen anhållit örn statsbidrag med 30,000 kronor för utförande av undersökningar med syfte all förbättra och förbilliga skörd och ensilering av vallväxter och an-

158 Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Departementschefen.

nät grönfoder. I föreningens skrivelse har framhållits vikten av att dylika undersökningar så snart som möjligt komma till stånd. Föreningen har avsett, att av det begärda beloppet skulle disponeras för försöksanordningar beträffande silokonstruktioner 6,000 kronor, för försöksanordningar för ensileringsvätskans överstrilning och uppumpning m. m. 2,000 kronor, för försök med mekaniska anordningar för hopsamling och lastning i samband med skörden 5,000 kronor, för resor för inventering av silon och ensileringsanordningar 2,000 kronor samt för ersättningar till personer, som anställas för dessa undersökningsarbeten, 15,000 kronor.

Föreningens förslag har tillstyrkts av såväl livsmedelskommissionen som lantbruksstyrelsen.

Jag torde här få erinra därom, att Kungl. Maj:t genom beslut den 18 oktober 1940 i anledning av jordbrukstekniska föreningens omförmälda framställning tilldelat föreningen såsom bidrag till utförande av ifrågavarande undersökningar ett belopp av 6,000 kronor. Tillika har Kungl. Maj:t förordnat, att beloppet skulle till föreningens styrelse på rekvisition i mån av behov utbetalas dels av statskontoret med 3,000 kronor från nionde huvudtitelns reservationsanslag till Extra utgifter, dels ock av lantbruksstyrelsen med likaledes 3,000 kronor från reservationsanslaget till Befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar.

Med hänsyn till vikten av att de av jordbrukstekniska föreningen föreslagna undersökningarna komma till stånd i önskvärd omfattning vill jag förorda, att ytterligare högst 24,000 kronor ställas till förfogande för ändamålet. Lämpligt torde vara, att de för dessa och andra liknande undersökningar erforderliga beloppen få utgå från reservationsanslaget till Bidrag till uppförande av siloanläggningar. Därest riksdagen icke har något att erinra häremot, torde jag sedermera få ånyo anmäla ifrågavarande ärende för Kungl. Maj:t.

[6.] 48. Bidrag till uppförande av frukt- och potatislagerhus In. m.,

reservationsanslag. I skrivelse den 16 september 1940 har lantbruksstyrelsen föreslagit, dels att för budgetåret 1941/42 ett belopp av 75,000 kronor anvisades för att utlämnas såsom bidrag till uppförande av lagerhus för frukt, köksväxter och potatis, dels att en statlig fond inrättades, från vilken lån finge utlämnas till uppförande av dylika lagerhus, dels ock att till fonden för budgetåret 1941/42 anvisades ett reservationsanslag av 350,000 kronor.

Erinras må, att lån för i viss mån samma ändamål, som lantbruksstyrelsen förutsatt skulle tillgodoses genom den nya lånefonden, tidigare kunnat erhållas från fruktodlingslånefonden. För budgetåret 1938/39 anvisades till fonden ett reservationsanslag av 100,000 kronor, vilket anslag sedermera förklarats icke skola tagas i anspråk (prop. nr 79 till 1939 års urtima riksdag; r. skr. nr 97). Möjligheten att disponera till fonden tidigare anvisade medel föreligger nu-

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

mera icke. Från denna fond har emellertid då medel å fonden funnits tillgängliga endast beviljats ett lån.

Såsom allmän motivering för de föreslagna statliga stödåtgärderna har lantbruksstyrelsen anfört bland annat:

Lagringsfrågan är av avgörande betydelse för sådan fruktodling, som inriktats på frambringande av senmognande kvalitetsfrukt. Det är sålunda nödvändigt att få till stånd lagring av svensk frukt i syfte att undvika att under höstmånaderna och skördemånaderna alltför stora partier på en gång tvingas ut i marknaden och därigenom i onaturlig grad nedpressa priserna. Fruktpartier, som icke inom begränsad tid kunna konsumeras, fördärvas och föranleda dels nedpressning av priserna, dels stora prisfluktuationer samt osäkerhet för handeln och slutligen ovisshet i alla kalkyler rörande behovet av svensk frukt ävensom planering av produktionen.

De enskilda storodlarna torde efter hand komma att sörja för eget behov av lagerutrymme. Småodlarna, vilka förse marknaden med huvudparten av frukt och som i väsentlig mån äro hänvisade till ekonomiska organisationers medverkan för fruktens avsättning, kunna däremot icke själva på ett tillfredsställande sätt lösa lagringsfrågan, utan torde genom sina organisationer bliva hänvisade till medverkan från det allmännas sida.

I fråga om lagring av inom landet odlad frukt föreligger behov härav även utanför produktionsområdet. Då produktion av senmognande frukt, vinterfrukt, som är den såsom C-vitaminkälla viktigaste, icke kan äga rum i Norrland, kan ifrågasättas, huruvida icke ekonomiska odlarorganisationer jämväl böra anordna fruktlagring i Norrland. Även om södra Sveriges odlare på ett eller annat sätt kunna sörja för vissa lagringsutrymmen inom vederbörande produktionsdistrikt, äro de icke under alla förhållanden i tillfälle att inom egna lokaler på en gång lagra hela skörden tills den blir konsumtionsduglig. Då avsevärda partier frukt från södra Sverige alltid måste försäljas till Norrland, ligger det nära till hands att anse, att den del av skörden av vinterfrukt, som under alla förhållanden bör vinna avsättning i Norrland, omedelbart efter skörden bör transporteras för lagring inom sistnämnda avsättningsområde för att bereda plats inom produktionsortens lagerutrymmen för de närmaste avsättningsområdenas behov. En sådan anordning torde kunna medföra den fördelen, att frukt utan egentlig packning och endast efter grovsortering skulle kunna transporteras i särskilda spjälkorgar i hela vagnslaster utan uppvärmning till vederbörande lagerhus under den tid av året, då risken för frost är obetydlig och varigenom transporten förbilligas. Frukten skulle därvid för mognad kunna lagras i transportkorgarna, tills den bleve saluduglig, då standardförpackning för detaljdistribution inom Norrland kunde verkställas, varefter transporlkorgarna kunde återställas till vederbörande odlarorganisation inom produktionsorten. En annan fördel med ett sådant tillvägagångssätt vore — förutom att lagerlokaler kunde användas för olika ändamål — den troligen betydande möjligheten att kunna utan dyrbar kylhuslagring väsentligt förlänga den för Norrlands konsumtion avsedda fruktens hållbarhet på grund av den i Norrland rådande lägre höst- och vintertemperaturen. Hittills vunna erfarenheter i Norrland med lagring i specialkonstruerat lagerhus av potatis, vitkål och rotfrukter synas peka på dylik möjlighet.

Vad nu anförts örn behovet av lagringsutrymmen för frukt gäller i lika hög grad motsvarande lagerlokaler för potatis samt för produkter som vitkål, morötter, rödbetor, palstcrnackor, selleri m. fl. rotfrukter.

De gynnsamma erfarenheter, som under årens lopp vunnits i fråga örn jordbrukarnas eget handhavande av lagring av och handel med spannmål,

160 Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

synas tyda på, att ekonomiska odlarsammanslutningar jämväl skulle med framgång kunna bedriva uppsamling, lagring och försäljning av här ifrågavarande produkter, även om uppgiften att förse marknaden med dessa mer eller mindre lätt förstörbara vegetabilier är långt svårare att handhava än spannmål.

Då lantbruksstyrelsen föreslår inrättande av en fond — förslagsvis benämnd frukt- och potatislagerhusfonden — torde mot ett sådant förslag den invändningen kunna göras, att statens fruktodlingslånefond medger lån till, bland annat, uppförande och iordningställande av förvarings- och packningslokaler för såväl inhemska trädgårdsprodukter som inhemsk potatis. Emellertid avser denna fond — vars kapital numera frigjorts för andra ändamål — i främsta rummet lån för ökad odling av frukt hos enskilda odlare. Då fonden icke i någon nämnvärd grad tagits i anspråk för avsett ändamål och då bland annat lagringsfrågan utgör en väsentlig grundval för produktion och handel, synes man för närvarande kunna bortse från behovet av direkta odlingsåtgärder för frukt och i stället inrikta statens medverkan på förvarings- och packningslokaler för frukt, vissa köksväxter och potatis samt, i vad avser frukt, till sådana lokaler eventuellt anknuten industriell fruklförädling.

Att nyssnämnda fond icke utnyttjats för anordnande av lagerlokaler torde förutom av redan angivna skäl även bero därpå, att villkoren för erhållande av lån ur fonden ansetts alltför stränga för att med anlitande av dylika lån skulle kunna grundas en ur ekonomisk synpunkt tillfredsställande lagringsoch handelsverksamhet. Det torde vara uppenbart att, örn man vill få till stånd en verksamhet, som här avses, de villkor, under vilka statslån för uppförande av lagerhus kunna utlämnas, måste göras för låntagarna jämförelsevis fördelaktiga.

Rörande villkoren för lån och bidrag har lantbruksstyrelsen anfört:

Ät organisationer, som efter prövning funnits lämpade för uppgiften, bör av statsmedel kunna beviljas såväl lån som bidrag utan återbetalningsskvldighet till byggande av lagerhus.

I fråga om de villkor, som böra gälla för erhållande av dylika lån och bidrag, torde böra stadgas, att lån och bidrag tilldelas ekonomiska föreningar, vars medlemmar bestå av jordbrukare (fruktodlare, köksväxtodlare eller potalisodlare) samt att lån och bidrag kunna beviljas för uppförande av uppsamlingslagerhus och centrallagerhus med därtill hörande förpackningslokaler och erforderlig maskinell utrustning samt i fråga örn fruktlagerhus även kylanordningar och eventuellt därtill anknutna anordningar för industriell fruktförädling.

Beträffande storleken av de lånebelopp, som kunna beviljas, torde lån böra medgivas intill högst 70 procent av anläggnings- och anskaffningskostnaden, kostnad för tomt ej inräknad, under förutsättning dock, där ej Kungl. Maj :t för särskilt fall härifrån medgiver undantag, att minst 15 procent av förstnämnda kostnad visas vara genom tillskott av föreningens medlemmar till föreningen kontant inbetalda.

Bidrag bör utgå med högst 15 procent av den beräknade anläggnings- och anskaffningskostnaden, kostnad för tomt ej inräknad, dock att sammanlagda beioppet av bidrag och lån icke må överstiga 85 procent av förstnämnda kostnad.

Som säkerhet för lån böra lämnas inteckningar med bästa förmånsrätt i den fastighet, varå byggnaden är avsedd att uppföras, samt till belopp, mot-

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

svarande det beviljade lånebeloppet. I fråga om villkoren för utbetalning av lån torde böra föreskrivas, att lån efter prövning i varje särskilt fall omedelbart må kunna utbetalas intill två tredjedelar av lånesumman, dock ej till högre belopp än som motsvarar två tredjedelar av den verkliga kostnaden för utfört arbete, medan återstoden av lånet bör innestå tills arbetet blivit efter verkställd avsyning godkänt.

Ränta å lån torde böra bestämmas till samma procent, som gäller för lån ur liknande, jordbruket berörande utlåningsfonder. Ränteskyldighet torde böra inträda först från och med fjärde året efter utgången av det kalenderår, under vilket lånet utbekommits. För att amorteringen ej måtte bliva alltför betungande torde den tid, inom vilken lån skall vara tillfullo guldet, böra bestämmas till 30 år, därvid skyldighet att erlägga amortering bör inträda först från och med femte året efter utgången av det kalenderår, under vilket lånet utbekommits.

Beviljat lån bör kunna uppsägas till omedelbar återbetalning, då låntagaren brister i honom åliggande förpliktelser beträffande beviljat lån eller då lagerhus m. m., vartill lån ur fonden erhållits, icke drives eller underhålles på tillfredsställande sätt, eller då låntagaren överlåter eller uthyr sådan inrättning eller eljest avhänder sig dispositionsrätten till densamma.

Beträffande anslagsbehovet har lantbruksstyrelsen yttrat, att, därest det behövliga antalet lagerhus beräknades till 2 större och 4 mindre, vilka droge en sammanlagd kostnad av 500,000 kronor, statens lånebidrag härför skulle utgöra 350,000 kronor och bidrag utan återbetalningsskyldighet 75,000 kronor.

Över lantbruksstyrelsens förslag ha efter remiss yttranden avgivits dels den 10 oktober 1940 av statens livsmedelskommission och dels den 14 november 1940 av statskontoret.

Statens livsmedelskommission har i sitt yttrande anfört i huvudsak följande.

De av lantbruksstyrelsen föreslagna åtgärderna synas vara av den art att desamma, även om de vinna 1941 års lagtima riksdags bifall, icke torde kunna förväntas nämnvärt inverka på vårt lands försörjningsläge förrän efter något eller några år. Det torde därför få anses tvivelaktigt, om desamma kunna komma folkförsörjningen tillgodo under rådande krisläge. En av livsmedelskommissionen 1940 särskilt tillsatt kommitté har på kommissionens uppdrag haft under utredning frågan örn landets försörjning med bland annat frukter och bär samt trädgårdsprodukter. Kommitterade ha därvid även berört lagringsfrågan och som sin mening framhållit, att erfarenheter från tidigare uppförda lagerhus först borde avvaktas, innan ytterligare statliga åtgärder företoges. Vidare syntes det kommitterade vara av vikt, alt frågan örn tillfredsställande lagringsmetoder för grönsaker grundligt utreddes. Mot vad kommitterade sålunda anfört har kommissionen icke haft något att erinra.

Statskontoret har — under hänvisning till vad livsmedelskommissionen anfört och då enligt statskontorets mening statens fruktodlingslånefond efter lämpligt medelstillskott och vidgning av användningsområdet torde kunna tillräckligt tillgodose medelsbehovet för nu ifrågavarande ändamål — funnit sig icke böra tillstyrka bifall lill det föreliggande förslaget.

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 2.

162 Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Depariementschefen.

Såsom framgår av vad lantbruksstyrelsen anfört föreligga till följd av bristen på ändamålsenliga lagerutrymmen stora svårigheter att på ett tillfredsställande sätt under hela konsumtionsåret reglera tillförseln av frukt samt potatis och andra grönsaker till vissa delar av landet, framför allt till de större konsumtionsorterna. Uppenbarligen skulle det ur folkförsörjningssynpunkt vara till stort gagn örn under hela året en jämn tillförsel till stabila priser kunde upprätthållas i fråga om dessa produkter. En förbättring av lagringsmöjligheterna av ifrågavarande varor synes därför böra eftersträvas. Producenterna torde emellertid icke äga erforderliga ekonomiska förutsättningar att utan bistånd från det allmännas sida uppföra de lagerutrymmen, varom här är fråga. Även om det med visst fog torde kunna sägas, att närmast de kommuner, vilka ha behov av att tillförseln av frukt och grönsaker ordnas på ett tillfredsställande sätt, borde bära den ekonomiska börda, som det allmänna måste ikläda sig för spörsmålets lösning, synes det mig dock här föreligga en fråga av sådant allmänt intresse för folkförsörjningen att även statsmakterna i viss utsträckning böra träda hjälpande emellan, i varje fall till en början för att stimulera intresset för verksamheten. Detta bistånd från statsmakternas sida torde böra lämnas i samma form som biståndet till uppförande av spannmålslagerhus, d. v. s. på det sätt att i första hand möjligheter öppnas för producentföreningar att erhålla lån till förhållandevis fördelaktiga villkor. Därjämte torde, i överensstämmelse med vad som även gällde i fråga örn biståndet till uppförande av spannmålslagerhus, vissa statsbidrag utan återbetalningsskyldighet böra kunna utlämnas för här ifrågavarande ändamål.

I likhet med lantbruksstyrelsen anser jag lämpligast att en ny lånefond, benämnd frukt- och potatislagerhusfonden, inrättas, från vilken lån kunna utlämnas. Fonden synes böra stå under statskontorets förvaltning. Det torde böra ankomma på Kungl. Maj.t att besluta om utlämnande av såväl lån som bidrag.

Beträffande storleken av de lån och bidrag som sålunda böra ifrågakomma kan jag icke helt ansluta mig till lantbruksstyrelsens förslag. Enligt min mening torde större bidrag icke böra lämnas än med 10 procent av anläggningskostnaderna. Högsta medgivna lånebeloppet torde däremot böra bestämmas till 75 procent av samma kostnader. I kostnaden bör härvid icke inräknas tomtpriset. I fråga om bestämmelserna i övrigt för den nu ifrågasatta låneoch bidragsverksamheten kan jag i huvudsak ansluta mig till lantbruksstyrelsens förslag. Räntan å lånen torde sålunda böra bestämmas till 4 procent med skyldighet dock för låntagaren att vidkännas den höjning av räntan, som Kungl. Majit med hänsyn till den effektiva medelräntan för statens upplåning kan finna gott bestämma. Skyldighet att erlägga ränta synes böra inträda först från och med fjärde året efter utgången av det kalenderår under vilket lånet första gången till någon del lyftats. För att amorteringsskyldigheten ej skall ställa sig alltför betungande för låntagarna torde den tid inom vilken lån skall vara till fullo guldet böra bestämmas till högst 30 år. Amorteringsskyldigheten torde emellertid böra inträda först från och med femte

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

året efter utgången av det kalenderår, under vilket lånet första gången till någon del lyftats. Såsom säkerhet för lånet bör i regel krävas inteckning med bästa förmånsrätt till hela lånebeloppet i den fastighet, varå lagerbyggnaden är avsedd att förläggas.

Att med någon större grad av säkerhet bestämma medelsbehovet för den nu ifrågasatta biståndsverksamheten är uppenbarligen icke möjligt. Med beaktande av lantbruksstyrelsens beräkningar och under hänsynstagande till de av mig föreslagna jämkningarna i förhållandet mellan låne- och bidragsbeloppen synas böra anvisas till den nya lånefonden 375,000 kronor och till statsbidrag 50,000 kronor. Då det är av vikt att verksamheten kan igångsättas redan under innevarande budgetår, vill jag förorda att sagda belopp anvisas å tilläggsstat II till riksstaten för nämnda budgetår. Till frågan om anvisande av medel till lånefonden återkommer jag vid anmälan av anslag berörande kapitalinvesteringar.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till uppförande av frukt- och potatislagerhus m. m. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av .......... kronor 50,000.

H. Egnahemsbildning, kolonisation och grundförbättringar m. m..

[7.] 15. Grundförbättringar: Statens avdikningsanslag, förslagsanslag.

För detta ändamål är för innevarande budgetår uppfört ett förslagsanslag av 2,000,000 kronor. Från anslaget må under budgetåret 1940/41 beviljas statsbidrag å tillhopa högst 1,800,000 kronor. Riksdagen har vidare medgivit, att under budgetåret 1940/41 må, under för allmän beredskapsstat gällande förutsättningar, beviljas statsbidrag från avdikningsanslaget å högst

5,000,000 kronor utöver nyssnämnda belopp av 1,800,000 kronor. Beträffande de närmare bestämmelserna angående anslagets användning hänvisas till statsliggaren sid. 649.

Av följande tabell framgå för ett vart av budgetåren 1931/32—1939/40 den bestämda bidragssumman, de anvisade anslagsbeloppen och de från anslaget utbetalade medlen:

164 Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

För ifrågavarande ändamål lia vidare under budgetåren 1933/34—1939/40 utbetalats följande belopp från reservationsanslaget till torrläggningsföretag, ägnade att motverka arbetslösheten, nämligen respektive omkring 733,100,

2.560.000, 1,920,400, 914,960, 595,560, 362,690 och 191,250 kronor.

Vad angår den för budgetåret 1939/40 medgivna bidragstilldelningen må nämnas, alt Kungl. Majit den 30 december 1939 föreskrivit, att lantbruksstyrelsen finge under sagda budgetår bevilja bidrag från anslaget med högst

2.000. 000 kronor.

I skrivelse den 16 september 1940 har lantbruksstgrelsen hemställt, att statens avdikningsanslag för nästa budgetår måtte uppföras med 3,800,000 kronor samt att bidragstilldelningen från anslaget för samma budgetår måtte bestämmas till högst 6,000,000 kronor. Styrelsen har härvid anfört huvudsakligen följande.

Under budgetåret 1939/40 har Kungl. Majit beviljat bidrag från ifrågavarande anslag till 11 företag med tillhopa 669,690 kronor. Lantbruksstyrelsen har under samma budgetår beviljat bidrag från anslaget till 365 företag med tillhopa 1,999,900 kronor. Under budgetåret 1939/40 har sålunda beviljats bidrag från statens avdikningsanslag med sammanlagt 2,669,590 kronor.

Därjämte har lantbruksstyrelsen hos Kungl. Majit tillstyrkt beviljande avstatsbidrag till 10 företag med tillhopa 49,620 kronor. Vid ingången av budgetåret 1940/41 funnos hos lantbruksstyrelsen inneliggande ansökningar om statsbidrag till 1,060 torrläggningsföretag, representerade ett bidragsbelopp av omkring 4,500,000 kronor. Utöver nämnda ansökningar torde under budgetåret nya ansökningar kunna förväntas inkomma i ungefärligen samma omfattning som under det sist förflutna budgetåret eller till ett sammanlagt belopp av omkring 3,800,000 kronor. För tillgodoseende under löpande budgetår av samtliga såväl föreliggande som under året motsedda ansökningar skulle sålunda erfordras en bidragstilldelning av (49,620 + 4,500,000 + 3,800,000=) 8,349,620 kronor eller i runt tal 8,300.000 kronor. För ändamålet finnes, under förutsättning att det för beredskapsändamål avsedda beloppet å 5,000,000 kronor icke kommer att tagas i anspråk, tillgängligt bidrag från statens avdikningsanslag till ett belopp av endast 1,800,000 kronor. Av för budgetåret 1940/41 föreliggande och påräknade ansökningar om statsbidrag beräknas sålunda ansökningar å ett belopp av (8,300,000 — 1,800,000=) 6,500,000 kronor bli överförda till budgetåret 1941/42.

Jämväl under budgetåret 1941/42 torde nya ansökningar om statsbidrag kunna förväntas inkomma till ett belopp av omkring 3,800,000 kronor. För tillgodoseende under budgetåret 1941/42 av ansökningar om statsbidrag skulle under nyssnämnda förutsättning erfordras i runt tal (6,500,000 + 3,800,000=) 10,300,000 kronor. Till undvikande av att, såsom tidigare varit fallet, ansökningarna om statsbidrag på grund av brist på medel hopas i lantbruksstyrelsen och till kännbar olägenhet för avdikningsverksamheten bli avgjorda först efter flera års väntan, synes bidragstilldelningen böra så avvägas, att nämnda anhopning av torrläggningsärenden hos lantbruksstyrelsen må kunna successivt minskas. Ur denna synpunkt torde bidragstilldelningen från anslaget under budgetåret 1941/42 icke böra sättas lägre än till 6,000.000 kronor. Även med en bidragstilldelning av denna storleksordning torde det i varje täll icke bli möjligt att tillgodose andra än de med hänsyn till nyttighetsgraden mest angelägna företagen.

Under budgetåret 1941/42 torde utbetalningarna från anslaget böra beräknas till i runt tal 3,800,000 kronor.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

165 I detta sammanhang torde jag få anmäla, att torrläggningskommittén i en den 23 november 1940 dagtecknad skrivelse hemställt, att riksdagens medgivande måtte utverkas därtill, att under budgetåret 1941/42 statsbidrag finge, under för allmän beredskapsstat gällande förutsättningar, beviljas från statens avdikningsanslag å 10,000,000 kronor utöver i statsverkspropositionen äskat belopp.

Under hänvisning till den stora balansen av antalet oavgjorda ansökningar Departementsom bidrag från statens avdikningsanslag har jag i samband med framläg- chefengande av förslag om anvisande för nästa budgetår av medel för ifrågavarande ändamål framhållit önskvärdheten av att bidragstilldelningen avsevärt höjdes. För sagda budgetår fann jag mig likväl förhindrad tillstyrka att så skedde. Med hänsyn till den stora betydelse torrläggningsåtgärder av hithörande slag äga för en önskvärd stegring av jordens produktionsförmåga särskilt i rådande försörjningsläge vill jag emellertid i syfte att få till stånd en omedelbar ökning av avdikningsverksamheten förorda, att bidragstilldelningen för löpande budgetår väsentligt höjes. Den ökade bidragstilldelningen synes sålunda lämpligen böra bestämmas till högst 3,000,000 kronor. Bidragsbeloppen torde få avföras å riksstatsanslaget.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att statsbidrag må under budgetåret 1940/41 beviljas från statens avdikningsanslag å högst 3,000,000 kronor utöver det av riksdagen för sagda budgetår medgivna beloppet.

[8.] 17. Grundförbättringar: Bidrag till täckdikningar, reservations-

anslag. Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört med 200,000 kronor. Beträffande uppkomsten och den nuvarande utformningen av ifrågavarande bidragsverksamhet torde få hänvisas till den redogörelse därför, som lämnats vid anmälan i årets statsverksproposition av frågan om anslag till bidrag till täckdikningar för nästa budgetår.

Nämnas må, att för detta ändamål uppfördes ett förskottsanslag av

1,000,000 kronor å allmän beredskapsstat för budgetåret 1939/40, vilken beredskapsstat jämlikt beslut av 1940 års lagtima riksdag gäller även för innevarande budgetår.

Lantbruksstyrelsen har i skrivelse den 16 september 1940 gjort framställning örn anslag till bidrag till täckdikningar för nästa budgetår. Sedan hushållningssällskapens ombud i skrivelse den 2 oktober 1940 hemställt dels om viss ändring i grunderna för statsbidrag till täckdikning, dels ock att anslaget för ändamålet måtte för nästa budgetår anvisas med högre belopp än det för innevarande budgetår upptagna, har lantbruksstyrelsen avgivit remissutlåtande i nämnda ärende den 28 november 1940. Ifrågavarande framställningar ha närmare berörts i statsverkspropositionen. I detta sammanhang må emellertid erinras örn följande uttalanden av lantbruksstyrelsen:

166 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departements-

chefen.

Täckdikningens betydelse för en rationell jordbruksdrift och åstadkommandet av en särskilt under nuvarande förhållanden önskvärd ökning av jordbruksproduktionen är allmänt erkänd. Härtill kommer, att dessa arbeten äro synnerligen väl lämpade såsom beredskapsarbeten under tider av arbetslöshet, då nämligen arbetet så gott som uteslutande sker med användning av manuell arbetskraft och utgifterna för anskaffande av redskap och annan för dikesgrävningen erforderlig materiel äro relativt obetydliga. Särskilt under tider av botande livsmedelsbrist eller arbetslöshet synas starka skäl tala för åtgärder från det allmännas sida i syfte att åstadkomma täckdikning i större omfattning. Lantbruksstyrelsen vill icke underlåta att framhålla, att en höjning av det ordinarie anslaget till täckdikning är, icke minst ur folkförsörjningssynpunkt, högeligen önsklig, därest det statsfinansiella läget överhuvud möjliggör en sådan höjning.

Storleken av de för respektive kalenderår till förfogande ställda medlen och av hushållningssällskapen sökta bidragsbeloppen framgår av följande tabell.

Lantbruksstyrelsen har emellertid stannat vid att förorda, dels att sådan ändring måtte vidtagas i villkoren angående statsbidrag till täckdikning, att inom de norrländska länen samt Kopparbergs län kunde utgå bidrag med högst en tredjedel — mot nuvarande högst 25 procent — av den beräknade kostnaden för täckdikningen, dels att å riksstaten för nästa budgetår måtte uppföras ett oförändrat anslag av 200,000 kronor, dels ock att å allmän beredskapsstat för sagda budgetår måtte upptagas ett förskottsanslag för ändamålet av 1,200,000 kronor.

Såsom framgår av vad lantbruksstyrelsen anfört, är behovet av bidrag till täckdikningar mycket stort. Den nedgång i summan av de av hushållningssällskapen sökta bidragsbeloppen, som kunnat iakttagas under de senaste åren, är uppenbarligen i huvudsak föranledd av den under nämnda tid vidtagna begränsningen i anslagsanvisningen. Lantbruksstyrelsen har framhållit, att en anslagshöjning icke minst ur folkförsörjningssynpunkt är synnerligen önskvärd, men har å andra sidan icke ansett sig böra göra hemställan därom i betraktande av det rådande statsfinansiella läget. För min del anser jag en avvägning mellan de olika intressen, som äro berörda av denna fråga, böra leda till att anslagsanvisningen för närvarande undergår en icke allt för ringa höjning. Såsom jag haft anledning framhålla i samband med framläggande av förslag om uppförande å riksstaten för nästa budgetår av an-

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

slag till bidrag till täckdikningar utgör täckdikningsverksamheten ett viktigt led för höjandet av jordens produktionsförmåga, varför det ur folkförsörjningssynpunkt än önskvärt, att verksamheten erhåller största möjliga stöd. Å andra sidan bör beaktas, att den enskilde jordbrukaren har ekonomiskt intresse av att få sin jord täckdikad, då nämligen täckdikningsarbetet torde vara det mest räntabla grundförbättringsarbetet inom jordbruket. Efter övervägande av de olika på ifrågavarande spörsmål inverkande omständigheterna anser jag mig böra föreslå, att medelsanvisningen för innevarande budgetår av 200,000 kronor utökas med ett på tilläggsstat II uppfört anslag av 1,000,000 kronor. Jag erinrar slutligen, att jag vid anmälan av frågan om anvisande av anslag för ändamålet för nästa budgetår framhållit, att spörsmålet örn en ändring av grunderna för bidragstilldelningen från anslaget bör göras till föremål för ytterligare överväganden.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Grundförbättringar: Bidrag till täckdikningar å tillläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag (B) av .............. kronor 1,000,000.

J. Skogsväsendet.

Skogsvård m. m.: Vissa tillfälliga skogsvårdsåtgärder å enskildas skogar.

För utlämnande av statsbidrag till vissa tillfälliga skogsvårdsåtgärder å enskildas skogar har riksdagen anvisat för budgetåret 1932/33 under nionde huvudtiteln ett extra reservationsanslag av 2,000,000 kronor (se prop. nr 29; r. skr. nr 30) och för budgetåren 1933/34 och 1934/35 under utgifter för kapitalökning, fonden för förlag till statsverket, reservationsanslag av respektive 5,000,000 och 3,500,000 kronor. Med hänsyn bland annat till förefintlig reservation har för budgetåren 1935/36—1937/38 ej anvisats anslag för ändamålet. Däremot har å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1938/ 39 anvisats ett reservationsanslag av 1,500,000 kronor till skogsvårdsåtgärder av ifrågavarande slag. I enlighet med den vid 1939 års urtima riksdag behandlade besparingspropositionen, nr 79, må dock av de å sistnämnda anslag tillgängliga medlen ett belopp av 500,000 kronor disponeras endast i den mån Kungl. Majit framdeles prövar sådana förutsättningar vara för handen, som gälla för användning av anslag, upptaget å allmän beredskapsstat. Å dylik beredskapsstat för budgetåret 1939/40, vilken jämlikt beslut av 1940 års lagtima riksdag gäller även för budgetåret 1940/41, är för ändamålet upptaget ett förskottsanslag av 5,000,000 kronor.

Förevarande anslag har avsetts skola samtidigt tjäna två syften, nämligen beredande av ökade arbetstillfällen inom skogsbruket och främjande av skogsvården. Senaste bestämmelser örn anslagets användning återfinnas i kungörelsen den 30 juni 1933 (nr 437) angående statsbidrag till understöd-

168 Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Departements-

chefen.

jande av vissa tillfälliga skogsvårdsåtgärder å enskildas skogar med däri genom kungörelserna nr 548/1933 och 198/1934 vidtagna ändringar. Vidare har Kungl. Majit förenämnda dag utfärdat cirkulär (nr 438) till domänstyrelsen, samtliga skogsvårdsstyrelser och skogssällskapet med vissa föreskrifter rörande tillämpningen av sagda kungörelse. Beträffande innehållet i berörda bestämmelser må nämnas följande.

Från anslaget må anvisas statsbidrag dels till skogsutdiknings- och skogsodlingsföretag, dels ock till utförande inom vissa delar av norrlandslänen och Kopparbergs län av företag avseende röjningsgallring i tätväxande, till s. k. stavaskog ej hänförlig ungskog, som äger dålig skiktningsförmåga och är i behov av utglesning. För att genom anslaget utvinna största möjliga effekt med avseende å arbetslöshetens lindrande har dels bidragsrätten utvidgats till att omfatta aktiebolag, husbehovsskogar och allmänningsskogar i Västerbottens och Norrbottens län, besparingsskogar inom Kopparbergs och Gävleborgs län samt häradsallmänningar, dels ock bidragsvillkoren kompletterats med vissa särskilda föreskrifter. Sålunda har bland annat stadgats, att statsbidrag allenast må utgå till företag, vars utförande finnes vara ägnat att lindra eller motverka arbetslöshet inom orten, samt att företag, som i högre grad än annat, tillgodoser nyss angivna syfte, skall äga företräde till erhållande av statsbidrag.

För att möjliggöra en ökning i landets framtida skogsproduktion torde det i och för sig vara önskvärt att ett främjande i något större utsträckning än hittills kan ske av den verksamhet, avseende en rationellare skogsvård, vartill understöd lämnas från ifrågavarande anslag. Då den nu rådande budgetära situationen nödvändiggör en sträng återhållsamhet i fråga om medelsanvisning även till i och för sig behjärtansvärda ändamål, anser jag mig likväl icke för närvarande böra föreslå någon utvidgning av ifrågavarande bidragsverksamhet. För att verksamheten skall kunna fortgå i ungefärligen samma omfattning som hittills synes emellertid det belopp av 500,000 kronor av det för budgetåret 1938/39 för ändamålet anvisade anslaget, vilket i enlighet med besparingspropositionen nr 79 till 1939 års urtima riksdag förutsatts skola tills vidare kvarstå odisponerat, nu böra ånyo göras tillgängligt. Därest riksdagen icke har något att däremot erinra, torde föreskrift i ämnet böra meddelas av Kungl. Majit.

[9.] 16 a. Skogsvård m. m.: Väg- och flottledsbyggnader å skogar i

enskild ägo, reservationsanslag. 1933 års riksdag anvisade för budgetåret 1933/34 under utgifter för kapitalökning, fonden för förlag till statsverket, ett reservationsanslag av 500,000 kronor att utgå såsom statsbidrag till vissa väg- och flottledsbyggnader å skogar i enskild ägo. Sedermera har för ändamålet anvisats dels för budgetåret 1934/35 500,000 kronor, dels för budgetåret 1938/39 350,000 kronor — därav 300,000 kronor å tilläggsstat till riksstaten för nämnda budgetår — dels ock för budgetåret 1939/40 100,000 kronor. För budgetåret 1940/41 ha för ifrågavarande ändamål icke anvisats några medel. Å allmän beredskapsstat för budgetåret 1939/40, vilken bered-

169 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

skapsstat enligt riksdagens beslut gäller även för budgetåret 1940/41, har emellertid uppförts ett förskottsanslag för ändamålet av 300,000 kronor.

För anslagets användning gällande bestämmelser finnas upptagna i kungörelsen den 16 september 1933 (nr 549), vilken ändrats genom kungörelsen nr 349/1938, ävensom i cirkulär nämnda dag (nr 550). Angående bestämmelsernas innehåll må nämnas följande.

Enligt omförmälda kungörelser beslutar Kungl. Maj:t på framställning av skogsvårdsstyrelse, efter hörande av centralrådet för skogsvårdsstyrelsernas förbund och statens arbetslöshetskommission — numera statens arbetsmarknadskommission — om anvisande till styrelsen av dels medel att av styrelsen utdelas såsom statsbidrag, dels ock särskilt förvaltningsbidrag. Statsbidrag kan utgå allenast till företag, som avse nybyggnad av väg eller flottled eller sådan omläggning eller förbättring av förut befintlig väg eller flottled, att denna först genom sagda åtgärd kan fylla det med vägen eller flottleden avsedda ändamålet. Statsbidrag utgår ej till företag, som kan förväntas även utan statsbidrag komma till utförande på den öppna arbetsmarknaden inom den närmaste framtiden, och i regel ej heller till sådant företag, vartill annat statsunderstöd i form av bidrag eller lån eller bidrag från skogsvårdskassa förut utgått eller utgår. Vidare utgår statsbidrag ej till företag, som avser inrättande, utvidgande eller förbättrande av allmän flottled. Statsbidrag kan beviljas till högst 25 procent av den utav skogsvardsstyrelsen godkända kostnaden för förelaget.

De med ifrågavarande anslag avsedda arbetena lia ingått som ett led i åtgärderna till arbetslöshetens motverkande. Enligt den ursprungliga lydelsen av kungörelsen nr 549/1933 kunde statsbidrag beviljas allenast företag, som funnes ägnat att lindra eller motverka arbetslösheten inom orten. Nämnda villkor har borttagits genom kungörelsen nr 349/1938, vilken trätt i kraft den 1 juli 1938. Fortfarande gäller emellertid, att företag, som i högre grad än annat finnes ägnat att lindra eller motverka arbetslöshet inom orten, äger företräde till erhållande av statsbidrag.

I skrivelse den 20 augusti 1940 har centralrådet för skogsvårdsstyrelsernas förbund hemställt om anvisande av anslag för ifrågavarande ändamål för budgetåret 1941/42 samt därvid anfört i huvudsak följande.

För tillgodoseende av skogsbrukets trängande behov av ett förbättrat och utvecklat vägsystem är det synnerligen önskvärt, att anslag anvisas med 615,000 kronor. Då det emellertid med hänsyn till medelsanvisningen för de senaste budgetåren torde få antagas, att icke skogsvårdssynpunkterna utan betingelserna på arbetsmarknaden böra tillmätas avgörande betydelse vid bestämmande av anslagets storlek, har centralrådet, under beaktande jämväl av nödvändigheten av att iakttaga den största sparsamhet, sökt bedöma till vilket lägsta belopp anslaget bör upptagas för att kunna upprätthålla en ändamålsenlig beredskap i händelse av arbetslöshet. Centralrådet har därvid kommit till den uppfattningen, att anslaget ej bör bestämmas till belopp understigande 100,000 kronor. 1

1 delta sammanhang torde jag få anmäla, att Gävleborgs läns skogsvdrdsstgrelse i skrivelse den 5 december 1940 hemställt dels alt skogsvägbyggnader måtte beredas större utrymme inom de skogliga hjälpåtgärderna, dels ock att nya normer för det allmännas medverkan vid skogsvägbyggnader måtte utarbetas. Skogsvårdsstyrelsen har i sistnämnda hänseende ansett

170 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departements

chefen.

önskvärt, att någon form av statlig långivning kunde komma till användning för ifrågavarande ändamål. Hushållningssällskapets förvaltningsutskott i Gävleborgs län har sedermera i skrivelse den 31 december 1940 gjort framställning av innehåll som i huvudsak ansluter sig till skogsvårdsstyrelsens hemställan.

Enligt vad jag under hand inhämtat har länsstyrelsen i Västernorrlands län för avsikt att till Kungl. Maj:t inkomma med framställning avseende att Kungl. Maj:t ville till övervägande upptaga frågan örn ett utökat byggande av skogsvägar inom länet ävensom föranstalta därom att medel för ändamålet anvisades i sådan utsträckning att länet under en tidsperiod av tio år kunde komma i åtnjutande av ett årligt belopp av minst 125,000 kronor att utgå såsom bidrag till vägbyggnadsföretag av ifrågavarande slag på i huvudsak de villkor, som äro meddelade i kungörelsen nr 549/1933. Länsstyrelsen ämnar i samband härmed tillika anhålla örn sådan ändring av dessa bestämmelser, att dels statsbidrag kunde utgå med regelmässigt 50 procent av kostnaderna för företaget, dels ock bidraget kunde, då särskilda skäl därtill förelåge, utgå även för vägföretag, som icke ansåges böra givas sådan fasthet, att vägen kunde fylla ett mera stadigvarande transportbehov även under tid, då vägbanan icke vore tjälad. Länsstyrelsen lärer även i sin framställning komma att beröra frågan om finansierandet av vägbyggandet medelst lån.

En ändamålsenlig utvidgning av det skogliga vägnätet är icke endast, såsom belysts av den nu rådande situationen, under utomordentliga förhållanden av vikt för landets bränsleförsörjning och försvarsberedskap. Även med hänsyn till mera normala förhållanden är en förbättring av de skogliga kommunikationerna av största värde, såväl genom att skapa förutsättningar för en intensiv skogsvård och därmed rikligare arbetstillfällen och vidgade existensmöjligheter för befolkningen som genom att bereda möjlighet att ernå en ökning av landets värdetillgångar. Jag kan därför i princip helt ansluta mig till det syfte, som avses med förutberörda framställningar från Gävleborgs och Västernorrlands län. Enligt min mening äro jämväl de väckta förslagen rörande sättet för det allmännas medverkan vid skogsvägbyggnader förtjänta att göras till föremål för närmare utredning, varvid frågan örn utlämnande av lån vid sidan av bidrag till vägföretag synes böra upptagas lill övervägande. Sedan denna slutförts, torde jag få anmäla frågan för Kungl. Majit. Det är givetvis av stort värde såväl ur arbetsberedskapssynpunkt som med hänsyn till angelägenheten att i nuvarande läge göra även mera avlägset liggande skogsområden tillgängliga för erforderlig avverkning, att redan nu åtgärder vidtagas för ett ökat främjande av anläggandet av väg- och flottledsbyggnader å skogar i enskild ägo. Anslagsanvisningen för ändamålet bör sålunda enligt min mening temporärt höjas för möjliggörande av en bidragsverksamhet i ökad omfattning. För ändamålet torde å tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår böra äskas ett anslag av 1,000,000 kronor. Jag förutsätter härvid, att verksamheten skall i huvudsak fortgå enligt de nuvarande grunderna, dock med rätt för Kungl. Majit att vid behov höja bidragsbelop-

Kungl. Majlis proposition nr 2.

pet dock högst intill 50 procent av den beräknade kostnaden för vägföretaget samt undantagsvis medgiva bidrag även till vägföretag, som icke erhåller den beskaffenhet, att detsamma kan fylla ett stadigvarande transportbehov, ävensom i övrigt göra de mindre avvikelser i nämnda bestämmelser, som kunna finnas motiverade med hänsyn till de ändrade förhållandena.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Skogsvård m. m.: Väg- och flottledsbyggnader d skogar i enskild ägo å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av ............................ kronor 1,000,000.

[10.] 21. Åtgärder för ökad användning av inhemskt motorbränsle

m. m., reservationsanslag. Under denna rubrik ha för budgetåret 1939/40 anvisats tillhopa 600,000 kronor, därav 500,000 kronor å tilläggsstat. För innevarande budgetår är för ändamålet uppfört ett reservationsanslag av 100,000 kronor. Anslaget är avsett för understödjande av anläggning av fabriker för tillverkning av träkol samt diverse åtgärder på skogshushållningens område. Från anslaget utgår bland annat statsbidrag för anläggande av mindre kolugnar. Dylikt statsbidrag kan enligt Kungl. Majits beslut den 22 september 1939 beviljas till belopp, motsvarande en tredjedel av anläggningskostnaden, dock högst med 700 kronor.

I skrivelse den 19 december 1940 har statens bränslekommission hemställt, att ett belopp av 75,000 kronor måtte ställas lill förfogande för återstoden av innevarande budgetår för utlämnande av statsbidrag till uppförande av kolugnar. Till motivering av det begärda anslagsbeloppet har kommissionen anfört i huvudsak följande.

Den stora efterfrågan på gengasbränsle har medfört förhållandevis höga priser på gengaskol. Denna omständighet har i sig själv stimulerat till anläggande av mindre kolugnar i stor utsträckning. Sålunda har vid en inventering framkommit, att den 1 januari 1940 funnos inom landet cirka 365 mindre kolugnar. Den 1 november 1940 hade siffran stigit till cirka 1,600 stycken. För närvarande pågår en liknande undersökning, vars slutresultat ännu icke föreligger. Kommissionen uppskattar dock det totala antalet mindre kolugnar inom landet vid årsskiftet 1940/41 lill cirka 2,000 stycken. Tills dato bär kommissionen tillstyrkt statsbidrag för tillsammans 235 ugnar, alltså en ringa del av det totala antalet uppförda ugnar. Summan av dessa tillstyrkta statsbidrag uppgår till cirka 154,000 kronor.

Under här ifrågavarande bidragsverksambets början fann kommissionen nödvändigt alt genom tillstyrkande i stor utsträckning av statsbidrag stimulera till anläggandet av mindre kolugnar för att få till stånd den starkt utökade träkolsproduktion, som läget kräver. På grund av den stegring kolpriserna undergått bar kolning emellertid blivit ett så lönande företag, att stödåtgärder i form av statsbidrag för anläggande av ugnar senare visat sig alli mindre behövliga. Kolugnar anlades i tillräcklig omfattning utan statsbidrag. Som följd härav bar kommissionen vid prövning av under senare liden in-

172 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departementschefen.

komna ansökningar om statsbidrag tillstyrkt bidrag endast då alldeles särskilda skäl förelegat och då — i en trakt där anläggandet av en kolugn framstått som synnerligen önskvärt — densammas uppförande kunnat väntas komma till stånd endast under förutsättning att statsbidrag beviljas. Denna restriktiva inställning betingas jämväl av önskemålet att få kolning till stånd i större ugnsanläggningar, där biprodukter kunna tillvaratagas. Ur den synpunkten har kommissionen icke funnit lämpligt att genom tillstyrkande i alltför stor utsträckning av statsbidrag uppmuntra till anläggande av mindre ugnar. Även om sålunda i enlighet med dessa ovan nämnda prövningsgrunder statsbidrag under senaste tiden tillstyrkts för relativt få ansökningar, är kommissionen av den meningen, att möjlighet till erhållande av statsbidrag allt fortfarande bör förefinnas. Genom denna bidragsverksamliet har kommissionen ett medel i sin hand att åtminstone i viss utsträckning^ dirigera kolningen lill trakter, där densamma med hänsyn till råvarutillgång och avsättningsförhållanden bör äga rum. Detta är av största vikt i nuvarande läge, då landets bränsleförsörjning är lika mycket ett transportproblem som en fråga om anskaffning.

De medel som avsetts för här ifrågavarande ändamål lia numera i det närmaste helt tagits i anspråk. Då det synes vara av behovet påkallat, att medel för ändamålet finnas tillgängliga under återstoden av innevarande budgetår, vill jag förorda, att ett belopp av 75,000 kronor upptages å tilläggsstat för budgetåret 1940/41. Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Åtgärder för ökad användning av inhemskt motorbränsle m. m. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av .... kronor 75.000.

M. Diverse.

[11.] 12 a. Kristillägg, förslagsanslag. Under hänvisning till vad chefen

för finansdepartementet vid anmälan av fråga örn anslag å tilläggsstat under sjunde huvudtiteln anför beträffande kristillägg hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Kristillägg å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av .. kronor 235,000

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet: Fritz af Petersens.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

173 Bilaga 10.

Egentliga statsutgifter.

Tionde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari 19Al.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Domö, anmäler härefter under handelsdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 samt anför därvid följande.

D. Sjöfart och handel.

[1.] 26. Anordnande av vissa farleder, reservationsanslag. I proposi-

tion den 15 mars 1940, nr 182, föreslog Kungl. Maj:t riksdagen att för anordnande av vissa farleder å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1939/ 40 under tionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 19,000,000 kronor. Av denna summa beräknades 15,000,000 kronor för anordnande av en farled enligt ett av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen med skrivelse den 4 december 1939 framlagt förslag från Flintrännans södra del i ungefär sydsydost^ riktning genom Höllviken och i kanal genom näset därstädes till Kämpingebukten jämte upprensning av farleden runt Falsterborev och i Kogrundsrännan. Återstående belopp, 4,000,000 kronor, avsågs för bestridande av kostnaderna för fördjupning av Kalmarsundsfarleden i enlighet med ett av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen med skrivelse den 30 januari 1940 avgivet förslag.

Sedan riksdagen i skrivelse den 13 juni 1940, nr 378, anmält, att riksdagen anvisat det av Kungl. Majit äskade anslaget, har Kungl. Majit genom beslut den 21 juni 1940 ställt anslaget till förfogande för statskontoret och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, vilka äga disponera anslaget för därmed

174 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

avsett ändamål enligt de bestämmelser Kungl. Majit meddelar. Jämlikt särskilda beslut har Kungl. Majit sedermera av berörda anslag utanordna! för farleden genom Falsterbonäset ett sammanlagt belopp av 11,125,000 kronor och för fördjupning av Kalmarsundsfarleden ett belopp av 3,000 kronor.

I skrivelse den 10 december 1940 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen hemställt om anvisande av ytterligare ett anslag å 5,000,000 kronor för farledens genom Falsterbonäset färdigställande. Till stöd härför anför styrelsen — jämte anmälan att upprensningen av farleden runt Falsterborev samt i Kogrundsrännan vore sedan den 2 augusti 1940 fullbordad, varvid ett djup av 5.4 meter vid medelvatten kunnat åstadkommas — i huvudsak följande:

Farleden genom Falsterbonäset, som vore under arbete, kunde ej utföras för den förut beräknade kostnaden dels på grund av prisstegringar, dels ock på grund av att omständigheter tillstött, vilka förhindrat arbetenas rationella bedrivande, varjämte det visat sig nödvändigt att vidtaga avsevärt mera omfattande åtgärder för säkerställande av trafiken och nedbringande av underhållskostnaderna än vad som hade förutsatts vid kostnadsberäkningarnas uppgörande.

Vad först beträffade muddringsarbetena hade dessa ursprungligen varit avsedda att i huvudsak utföras med holländska mudderverk, något som dock på grund av de politiska förvecklingarna ej hade kunnat genomföras. Sålunda hade den holländska firman kunnat till Sverige överföra endast tre mudderverk, varför svenska och danska verk kommit till användning i den mån användbara sådana kunnat anskaffas. Den osedvanligt stränga och långvariga vintern 1939—40 hade emellertid lagt hinder i vägen för sjötransporterna, så att ett tillräckligt antal mudderverk ej hade kunnat sättas i arbete förrän under juni månad, varigenom en under normala förhållanden gynnsam arbetstid gått förlorad. Denna omständighet jämte nödvändigheten att bedriva arbetet med ett stort antal små enheter i stället för med ett mindre antal större och effektivare dylika hade givetvis förorsakat en fördyring av arbetet, vilken på grund av nödvändigheten att i möjligaste mån forcera detsamma ej kunnat undvikas. Andra bidragande orsaker till fördyring av muddringsarbetena vore de ständigt stigande priserna å drivmedel. kolets låga kvalitet, ökade transport- och reparationskostnader samt lönestegringar. Vidare hade under arbetets gång påträffats lokala sten- och torvlager, som minskat sandsugningsfartygens effekt, varjämte vid av sjökarteverket under sommaren verkställd nymätning upptäckts i såväl Höllviken som Kämpingebukten för högt liggande grundklackar, vilka ej varit angivna å tillgängliga sjökort.

Verkställda utredningar beträffande vattenståndsvariationerna i Höllviken och Kämpingebukten hade givit vid handen, att avsevärda vattenståndsskillnader mellan kanalens båda ändpunkter kunde uppstå vid vissa stormtillfällen. Till förhindrande av erosion på grund av den starka ström, som vid dylika tillfällen bleve rådande i kanalen, samt för möjliggörande av trafiken i densamma bjöde försiktigheten att, utöver tidigare avsedda botten- och släntförstärkningar, anordna tvenne avstängningsluckor, genom vilka strömhastigheten effektivt kunde regleras. Härigenom förorsakades en avsevärd kostnadsökning.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

175 Av skrivelsen bilagd kostnadsberäkning franninge, att kostnaden för farleden genom Falsterbonäset jämte upprensning av farleden runt Falsterborev och i Kogrundsrännan numera beräknats till 20,000,000 kronor.

På grund av ärendets brådskande natur och efter samråd med vederbörande departementschef hade styrelsen ansett sig böra fortsätta arbetet i full utsträckning samt vidtaga omedelbara åtgärder för utförande av de i kostnadsberäkningen omförmälda, tillkommande arbetena.

Den i styrelsens skrivelse omförmälda nya kostnadsberäkningen har föl-

jande utseende:

1. Undersökningsarbeten och utsättningar .......... kronor 58,000

2. Röjningsarbeten .............................. » 15,000

3. Flyttning av byggnader ........................ » 11,000

4. Omläggning av kraftledningar .................. » 50,000

5. Marklösen 1 ............................ » 900,000

b. Skada och intrång J

7. Muddringsarbeten ............................. » 11,150,000

8. Brobyggnad för väg och järnväg inklusive omlägg-

ning av väg och järnväg samt signal- och säkerhetsanordningar ............................. » 1,165,000

9. Ordnande av provisorisk väg- och järnvägsförbin-

delse under byggnadstiden .................. » 31,000

10. Släntbeklädnader och släntförstärkningar......... » 600,000

11. Vågbrytare i södra kanalmynningen ............ » 1,990,000

» » norra » ............ » 550,000

12. Mötesplatser i Kämpingebukten och Höllviken .... » 300,000

13. Fyrbelysning .................................. » 150,000

14. Militära anordningar .......................... » 9,000

15. Rensning av grund i Kämpingebukten ............ » 200,000

» » »' » Höllviken-Flintrännan ...... » 200,000

16. Vägar, stängsel, uppsnyggning och belysning ...... » 115,000

17. Bryggor, utprickning samt spånt i Kämpingebukten.. » 110,000

18. Ledverk vid bron .............................. » 100,000

19. Avstängningsanordning med tvenne luckor ........ » 1,780,000

20. Upprensning av farleden runt Falsterborev samt i

Kogrundsrännan ............................ !> 125,000

21. Diverse och oförutsett .................. »_391,000

Summa kronor 20,000,000.

Till jämförelse må här återgivas följande, till grund för propositionen den 15 mars 1940 liggande, av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens hamnbyrå

den 7 i samma månad verkställda kostnadsberäkning.

1. Undersökningsarbeten och utsättningar............ kronor 50,000

2. Röjningsarbeten ................................ » 25,000

3. Flyttning av byggnader ........................ » 30,000

4. Omläggning av kraftledningar m. m............. » 50,000

5. Marklösen .................................... » 270,000

6. Skada och intrång ............................ » 1,176,000

7. Muddringsarbeten .............................. » 9,400,000

8. Brobyggnad för väg och järnväg inklusive omlägg-

ning av väg och järnväg samt signal- och säkerhetsanordningar ................................ » 1,000,000

Departements-

chefen.

176 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

9. Ordnande av provisorisk väg- och järnvägsförbindelse under byggnadstiden........................ kronor

10. Släntbeklädnader och släntförstärkningar ........ »

11. Vågbrytare vid södra kanalmyn-

ningen ........................ kronor 616,000

Vågbrytare vid norra kanalmynningen ....................... » 275,000 »

12. Mötesplats i Höllviken .......................... »

13. Fyrbelysning och utpriökning .................... »

14. Militära anordningar............................ »

30,000

510,000

891.000 18,000

150.000 50,000

Summa kronor 13,650,000.

Nyssnämnda belopp, 13,650,000 kronor, uppräknades i propositionen, med hänsyn till de osäkerhetsmoment vilka vidlådde kostnadsberäkningarna, med 10 procent till i runt tal 15,000,000 kronor.

Styrelsen har vidare i detta sammanhang anmält, att fördjupningen av Kalmarsundsfarleden ännu ej kunnat igångsättas på grund av att lämpliga mudderverk ej kunnat ställas till förfogande. Detaljundersökningar för denna farled hade dock utförts och arbetena kunde påbörjas våren 1941, så snart ishinder ej vore att befara. Kostnaderna för farleden syntes att döma av undersökningsresultatet med all sannolikhet bliva avsevärt lägre än det för ändamålet beräknade beloppet, 4,000,000 kronor.

Enligt vad jag inhämtat från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen hava de för farleden genom Falsterbonäset erforderliga muddringsarbetena fortskridit så långt, att kanalen är i huvudsak färdigställd till full bredd å sträckan i Kärnpingebukten och till halv bredd å sträckan i Höllviken. Brobyggnaden över kanalen — vilket arbete på grund av mörkläggning och andra av kriget orsakade förhållanden försenats över två månader — samt järnvägs- och landsvägsomläggningar i samband därmed äro nu slutförda. Kostnaden för de intill utgången av 1940 verkställda arbetena uppgår till sammanlagt omkring

11,500,000 kronor, däri inräknade kostnaderna för hemtransport av förhyrd arbetsmateriel. Under förutsättning av normala väderleksförhållanden beräknas återstående arbeten kunna bedrivas så, att kanalen kan öppnas för trafik omkring den 1 augusti 1941.

Såsom framgår av det anförda hava omständigheterna föranlett, förutom en väsentlig förskjutning av tidpunkten för farledens färdigställande, jämväl betydande kostnadsökningar. För fullföljande av företaget påkallas alltså ytterligare medelsanvisning. Det för täckandet av ifrågavarande merkostnader erforderliga beloppet, 5,000,000 kronor, torde böra anvisas å tilläggsstat för det löpande budgetåret.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Anordnande av vissa farleder å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 under tionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av ........kronor 5,000,000.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

177 F. Diverse.

[2.] 16. Kristillägg, förslagsanslag. Under hänvisning till vad chefen

för finansdepartementet vid anmälan av fråga om anslag å tilläggsstat under sjunde huvudtiteln anför beträffande kristillägg hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Kristillägg å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av .... kronor 150,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet: Åke Hartvig.

12 Bihang till riksdagens protokoll 19il. 1 sami. Nr 2.

I

VA \ i I' V t Vi...»Ww;

(i*! . - . t

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

179 Bilaga 11.

Egentliga statsutgifter.

Elfte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över folkhushållningsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet d Stockholms slott den 3 januari 1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander.

Chefen för folkhushållningsdepartementet, statsrådet Eriksson, anmäler härefter under folkhushållningsdepartementets handläggning hörande ärende angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 samt anför därvid följande.

D. Diverse.

[1.] 8. Kristillägg, förslagsanslag. Under hänvisning till vad chefen för

finansdepartementet vid anmälan av fråga om anslag å tilläggsstat under sjunde huvudtiteln anför beträffande kristillägg hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Kristillägg å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av .... kronor 3,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet: Curt Nordwall.

ev

* 't ? i 'V11 * '

" vV* :V'

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

181 Bilaga 12.

Egentliga statsutgifter.

Tolfte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari 1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler härefter linder finansdepartementets handläggning hörande ärende angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 samt anför därvid följande.

C. Gemensamma anslag.

[1.] 8. Kristillägg, förslagsanslag. Under hänvisning till vad jag vid an-

mälan av fråga om anslag å tilläggsstat under .sjunde huvudtiteln anför beträffande kristillägg hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Kristillägg å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av. . kronor 1,400,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet: Birger Öhman.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

183 Bilaga 13.

Egentliga statsutgifter.

Riksdagen och dess verk m. m.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari 1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler härefter under finansdepartementets handläggning hörande ärende angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 samt anför därvid följande.

[1.] 30. Kristillägg, förslagsanslag. Under hänvisning till vad jag vid

anmälan av fråga om anslag å tilläggsstat under sjunde huvudtiteln anför beträffande kristillägg hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Kristillägg å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av. . kronor 16,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet: Birger Öhman.

i'. ' ■.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

185 Bilaga 14.

Kapitalinvesteringar.

Justitiedepartementet.

Utdrag av protokollet över justiticdepartementsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari 1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Westman, anmäler härefter under justitiedepartementets handläggning hörande ärenden angående kapitalinvesteringar å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 samt anför därvid följande.

Statens allmänna fastighetsfond.

[1.] la. Ny verkstadsbyggnad m. ni. vid straffängelset i Uppsala, reservationsanslag. I skrivelse den 2 september 1939 angående anslag för fångvårdsändamål å kapitalbudgeten för budgetåret 1940/41 begärde fångvårdsstyrelsen medel för ett flertal olika byggnadsändamål. På grund av nödvändigheten att låta anstå med sådana byggnadsföretag som då icke påkallades av ett omedelbart behov föranledde denna framställning äskande till 1940 års lagtima riksdag endast såvitt avsåg anslag till ny värmeledning vid centralfängelset i Norrköping (Kapitalbudgeten 1940: bil. 1). För vissa andra i skrivelsen berörda ändamål torde medel böra äskas å tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår. Jag anmäler då först frågan örn anslag till ny verkstadsbyggnad m. m. vid straffängelset i Uppsala.

Därvid må till en början erinras, att Uppsalafängelset sedan den 1 september 1938 användes för verkställande av ungdomsfängelse samt att anstalten med anledning härav undergått viss modernisering under år 1939 (jfr II ht. 1940 sid. 42 f., 71). I sin förenämnda skrivelse har fångvårdsstyrelsen uttalat, att det för verksamhetens rätta bedrivande vid ungdomsavdelningen

186 Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Departements-

chefen.

i Uppsala vore av stor vikt, att de vid fängelset påbörjade förbättringsarbetena fullföljdes. Beträffande de avsedda arbetena anföres i styrelsens skrivelse följande:

Arbetsdriften vid fängelset utgöres företrädesvis av snickeri. Det hittills för snickeri disponerade utrymmet utgöres av en byggnad på gården för maskinsnickeri, en gemensamhetsverkstad i fängelset om cirka 99 kvm och 9 st. celler örn 54 kvm. I dessa utrymmen har sysselsättning kunnat — om än med svårighet och under mindre tillfredsställande former — beredas för 20—21 intagna. Avsikten är att på fängelsets område mellan en i nordöstra hörnet befintlig byggnad för maskinsnickeri och en i nordvästra hörnet befintlig magasinsbyggnad uppföra en ny verkstadsbyggnad. I samband härmed skulle maskinsnickeribyggnaden och magasinsbyggnaden byggas om och snickeriet koncentreras till den nya verkstadsbyggnaden och de båda ombyggda byggnaderna, varigenom betydande fördelar skulle vinnas. För verkstadsdriften skulle erhållas dels ökat antal platser och dels tidsenliga lokaler med möjlighet till maskinell utrustning i vidare omfattning än nu. De nuvarande i fängelsets administrations flygel befintliga snickerilokalerna skulle kunna disponeras för andra starkt framträdande behov, såsom dagrum, skollokal, sjukrum.

Kostnaderna för ifrågavarande arbeten skulle enligt beräkning av fångvårdsstyrelsens arkitekt G. Birch-Lindgren uppgå till 27,000 kronor enligt följande specifikation:

Ombyggnad av byggnaden för maskinsnickeri..............kronor 3,500

Ombyggnad av magasinsbyggnaden...................... » 4,000

Ny verkstadsbyggnad .................................. * 12,000

Värmeledning samt vatten- och avloppsledningar till den nya

verkstadsbyggnaden ................................. » 6,500

Oförutsedda utgifter................................... » 1,000

Summa kronor 27,000.

I anslutning till denna beräkning har fångvårdsstyrelsen hemställt, att för nu ifrågavarande ändamål måtte äskas ett reservationsanslag av 27,000 kronor.

Byggnadsstyrelsen har i utlåtande den 15 november 1939 icke funnit anledning till erinran vare sig mot de föreslagna arbetena eller mot de därför beräknade kostnaderna.

Såsom närmare utvecklats vid behandlingen i fjolårets statsverksproposition av frågan om ungdomsanstalternas organisation (II ht. 1940 sid. 71), torde en ungdomsfängelseorganisation med verksamheten fördelad på ett flertal anstalter böra bibehållas tills vidare. A den till Uppsalafängelset förlagda ungdomsavdelningen, som har karaktären av en sluten anstalt, intagas sådana till ungdomsfängelse dömda män, som icke lämpligen kunna vårdas under de fria former som en öppen anstalt erbjuder. Man torde kunna utgå från att behovet av en särskild anstalt för behandling av detta klientel kommer att visa sig bestående. Ungdomsavdelningen i Uppsala bör därför

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

bibehållas och fängelset därstädes försältas i sådant skick att det bättre än för närvarande tillgodoser de krav som böra ställas på en ungdomsanstalt.

I sin till 1939 års lagtima riksdag avgivna berättelse framställde riksdagens revisorer vissa anmärkningar beträffande Uppsalafängelsets användning såsom ungdomsanstalt. Genom de moderniseringsarbeten som verkställts under år 1939 lia de mest trängande förbättringsarbetena kommit till utförande. Åtgärder äro emellertid alltjämt erforderliga för att bereda eleverna bättre möjligheter till yrkesutbildning än för närvarande. Genom uppförande på sätt fångvårdsstyrelsen föreslagit av en helt ny verkstadsbyggnad skulle förutsättningar skapas för en behövlig utvidgning och rationalisering av arbetsdriften, samtidigt som en del av de nuvarande verkstadsutrymmena bleve tillgängliga för tillgodoseende av andra lokalbehov. Förslaget synes alltså ändamålsenligt. Vad kostnaderna angår synes man med hänsyn till den efter avlåtandet av styrelsens skrivelse inträdda prisstegringen böra beräkna det för ändamålet erforderliga anslagsbeloppet till 38,000 kronor.

På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Ny verkstadsbyggnad m. m. vid straffängelset i Uppsala å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag (B) av ...... kronor 38,000.

[2.] 1 b. Verkstadslokal vid kronohäktet i Ystad, reservationsanslag. I

sin under föregående punkt omförmälda skrivelse har fångvårdsstyrelsen jämväl hemställt örn anslag till verkstadslokal vid kronohäktet i Ystad. Beträffande detta häktes användning och belägenhet anför styrelsen följande:

Kronohäktet i Ystad, som har plats för 42 intagna, är numera avsett för yngre personer, som befunnits vara förminskat tillräkneliga och ådömts förvaring. Vidare intagas där yngre straffriförklarade, som avvakta intagning å statens sinnessjukhus, samt till ungdomsfängelse dömda, vilkas sinnesbeskaffenhet varit föremål för särskild undersökning. Anordningen att till en särskild anstalt sammanföra dessa yngre, i olika avseenden psykiskt defekta, har visat sig vara synnerligen värdefull.

Kronohäktet ligger i utkanten av staden, skilt från annan bebyggelse genom vidsträckta trädgårdsfält, och har ett synnerligen vackert läge nära havet. Sedan under senare år avsevärda belopp anslagits till kronohäktets reparation, befinner sig detta i ett gott skick. Den del av anstaltens område, som äges av fångvården, är ej så stor men genom arrenden har det av anstalten disponerade området utökats, senast genom arrende från Ystads stad av ett ganska stort område av trädgårdsnatur.

I anslutning lill det anförda uttalar styrelsen, att det länge framstått såsom en brist i fråga örn anstalten att arbetslokalerna varit otillfredsställande samt att åtgärder därför ansetts böra vidtagas för att erhålla en verkstadslokal. Rörande anordnandet av en sådan lokal anför styrelsen:

öster örn kronohäktets huvudbyggnad och i jämnhöjd med huvudbyggnadens södra kortsida ligger det s. k. f. d. tingshuset, öster örn detta och be-

188 Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Departements-

elnien.

gränsat i väster av f. d. tingshuset och i övrigt av fängelsemuren finnes en gård om cirka 9.6 X 12.5 m., som för närvarande icke kommer till användning. Avsikten är att å detta gårdsutrymme uppföra en verkstadslokal närmast avsedd för skrädderi, varvid fängelsemuren, som begränsar tre sidor av nämnda gård, skulle rivas. Verkstadslokalen skulle där uppföras i en våning med tio gallerförsedda fönster samt med förbindelse med f. d. tingshuset genom två i muren upptagna dörrar.

Verkstadens ytterväggar muras av tegelsten, varvid gammalt renhugget tegel från den nedrivna muren användes. Ventilationsskorsten av plank reses. Taket intäckes med galvaniserad plåt. Ny nedgång anordnas till källaren, som inredes och förses med ny ventilation. Å färdig grund uppföres i samband med verkstadsbyggnaden ett vindfång.

Enligt en i styrelsens skrivelse intagen, av arkitekten G. Birch-Lindgren gjord beräkning skulle kostnaderna för den föreslagna verkstadslokalen uppgå till 22,000 kronor.

Fångvårdsstyrelsen hemställer, att till uppförande av ny verkstadslokal vid kronohäktet i Ystad måtte äskas ett reservationsanslag å nämnda belopp.

I utlåtande den 15 november 1939 har byggnadsstyrelsen uttalat, att förslaget icke föranledde erinran från styrelsens sida samt att styrelsen funne de för ändamålet beräknade kostnaderna skäliga.

Då kronohäktet i Ystad på grund av fördelaktigt läge och ändamålsenlig anordning i övrigt är särskilt väl lämpat för vård av det klientel som nu intages där, torde det böra bibehållas för sitt nuvarande ändamål. Emellertid saknar anstalten särskilda arbetslokaler, och möjligheterna till yrkesutbildning i inomhusarbete äro därför otillfredsställande. Att denna brist avhjälpes är så mycket mer angeläget som det vid en specialanslalt för vård av unga brottslingar med psykiskt abnorm läggning är av stor betydelse ur terapeutisk synpunkt, att de intagna kunna sysselsättas med lämpligt arbete.

På grund av det anförda förordar jag, att fångvårdsstyrelsens förslag till verkstadslokal vid fängelset kommer till utförande så snart förhållandena det medgiva. Kostnaderna för den nya lokalen torde numera böra beräknas till

31,000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Verkstadslokal vid kronohäktet i Ystad å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag (B) av .................. kronor 31,000.

[3.] 1 c. Bostadshus vid fångkolonien å Singeshnlt, reservationsanslag.

Fångkolonien å Singeshult i Vrå socken av Kronobergs län tillkom år 1920 och är avsedd för fångar, som under friare former beredas sysselsättning med jordbruksarbete. Vid kolonien, som har plats för 29 fångar, äro anställda sex

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

befattningshavare i vaktkonstapelsgrad. För denna bevakningspersonal finnas fyra bostadslägenheter med kök, inrymda i tre särskilda bostadshus, ävensom vissa enkelrum.

I sin skrivelse den 2 september 1939 har fångvårdsstyrelsen uttalat, att det för koloniens bevakningspersonal avsedda bostadsbeståndet vore otillräckligt. Styrelsen anför härom närmare:

På grund av de dåliga bostadsförhållandena har det visat sig förenat med svårigheter att få lämplig tjänstepersonal till fångkolonien, vars uppgift inom fångvården är av stor betydelse. Flertalet av de befattningshavare som ifrågakomma äro gifta och kunna därför ej för någon längre tid hänvisas till enkelrum. Det har dock inträffat att en befattningshavare vid fångkolonien under mer än tio år ej kunnat beredas möjlighet att bilda eget hushåll utan för sina måltider varit hänvisad till fångkost. Det nu anförda har vid inspektioner och andra tillfällen framhållits för styrelsens ledamöter, varjämte de brister som förefunnits med avseende å bostadsförhållandena kunnat konstateras.

Behovet av att bygga ett nytt bostadshus för personal vid fångkolonien torde alltså få anses ådagalagt. Lämplig tomt finnes. Enligt styrelsens mening bör ett nytt bostadshus innehållande två lägenheter vardera om två rum och kök uppföras.

På grund av det anförda och under åberopande av en av arkitekten G. Birch-Lindgren gjord kostnadsberäkning, enligt vilken kostnaderna för det nya bostadshuset skulle uppgå till 39,000 kronor, har fångvårdsstyrelsen hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att till uppförande av bostadshus för personal vid fångkolonien å Singeshult för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag å nämnda belopp.

Byggnadsstyrelsen har i utlåtande den 15 november 1939 ansett att kostnaderna för ett bostadshus av den föreslagna storleken icke behöva beräknas högre än till 30,000 kronor.

Fångkolonien å Singeshult är ansluten till jordbruksfängelset i Mariestad Departement! och dit överflyttas de mest pålitliga av fängelsets fångar. Av de fångar som che,en sålunda komma till Singeshult äro de flesta förstagångsförbrytare, vilka i regel kunna påräkna villkorlig frigivning. För att kolonien skall rätt fylla sin uppgift är det av största betydelse, att bevakningspersonalen därstädes besitter de speciella förutsättningar som krävas vid en anstalt av detta slag.

Koloniens avskilda läge i förening med bristen på familjebostäder försvårar emellertid personalens ändamålsenliga rekrytering. Det måste därför anses vara av vikt, alt bostadsbeståndet snarast möjligt förbättras.

Kostnaderna för ett nytt bostadshus av den föreslagna storleken torde med nuvarande prisläge böra uppskattas till 33,000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

alt till Bostadshus vid fångkolonien å Singeshult å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag (B) av .................... kronor 33,000.

190 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

[4.] 1 d. Värmeledning m. m. vid kronohäktet i Luleå, reservationsan-

slag. I skrivelse den 9 september 1940 har fångvårdsstyrelsen uttalat, att vid kronohäktet i Luleå vissa omändringsarbeten sedan länge framstått såsom synnerligen önskvärda. Sålunda har, enligt vad i skrivelsen uppgives, vid styrelsens årliga inspektioner och andra tillfällen särskilt påtalats, att uppvärmningsanordningarna äro otillfredsställande samt att vatten- och avloppsledningarna behöva omläggas och vattenklosettanordningarna kompletteras. Styrelsen anför härom närmare:

t Kronohäktets i Luleå cellbyggnad uppvärmes f. n. dels, i mindre utsträckning, genom kakelugnar och dels genom vissa ålderdomliga värmeugnar, som under den kallaste delen av året ej åstadkomma erforderlig uppvärmning. Enligt den plan som gjorts upp för omändringsarbetena skola samtliga byggnader å kronohäktets tomt förses med värmeledning för pumpdrift från en gemensam panncentral, som förlägges i cellbyggnadens källare. Inom källaren anordnas bränsleförråd samt pumprum för uppställande av pumpar, avsedda att framdriva det cirkulerande vattnet i värmesystemet. I panncentralen uppställes dessutom en varmvattenberedare för erhållande av varmt vatten till bad, tvätt m. m. Radiatorerna uppställas inom cellbyggnaden vid hjärtmuren, i övriga byggnader placeras radiatorerna i regel under fönstren. För ventilation användas befintliga evakueringskanaler, ledande upp över yttertak. Den sanitära inredningen beräknas i stor utsträckning förnyad. Likaså ha beräknats nya kallvattenledningar ävensom omläggning av alla befintliga avloppsledningar inom byggnaderna. De utvändiga avloppsledningarna i mark äro beräknade att oförändrat användas.

Kostnaderna för ifrågavarande arbeten skulle enligt beräkningar av arki-

tekten G. Birch-Lindgren bliva följande:

Värme- och andra ledningar samt sanitära installationer .... kronor 53,000

Byggnadsarbeten ..................................... » 18,500

Oförutsedda kostnader, ritningar, kontroll ................ » 7.000

Summa kronor 78,500.

Styrelsen hemställer, att Kungl. Maj:t ville föreslå riksdagen att till ifrågavarande ändamål anvisa ett reservationsanslag av 78,500 kronor.

I infordrat utlåtande har byggnadsstyrelsen lämnat förslaget utan erinran. Länsstyrelsen i Norrbottens län har, likaledes efter remiss, tillstyrkt bifall till fångvårdsstyrelsens hemställan.

Departements

chefen.

Förevarande arbeten ingå såsom ett led i den planmässiga moderniseringen av sådana fängelsebyggnader, om vilka det med bestämdhet kan sägas att de äro avsedda att för framtiden bestå. I fråga om arbetenas behövlighet må särskilt framhållas, att vid en anstalt med den nordliga belägenhet, som kronohäktet i Luleå har, det måste betecknas såsom en allvarlig brist att uppvärmningsanordningarna icke befinna sig i tillfredsställande skick.

På grund av det anförda och då det synes önskvärt att möjliggöra arbetenas igångsättande redan under detta budgetår, hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

191 Kungl. Majda proposition nr 2.

att till Värmeledning m. m. vid kronohäktet i Luleå å tillläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag (B) av ................ kronor 78,500.

[5.] 1 e. Utbyggande av vårdanstalten å Hall, reservationsanslag. Med

bifall till ett av Kungl. Maj:t (prop. nr 220) framlagt förslag beslöt 1938 års riksdag, att egendomen Hall i Östertälje socken skulle enligt vissa överenskommelser mellan statsverket och egendomens ägare, föreningen till minne av Konung Oscar I och Drottning Josephina, förvärvas för statsverkets räkning samt att å egendomen skulle, i huvudsaklig överensstämmelse med förslag av fångvårdsstyrelsen, uppföras en säkerhetsanstalt för förvarade och internerade samt ny sinnessjukavdelning inom fångvården. För detta ändamål beviljade 1938 års riksdag ett reservationsanslag av 500,000 kronor samt 1939 års lagtima riksdag ett reservationsanslag av 2,255,000 kronor. På grund av prisstegringen har Kungl. Majit därjämte bemyndigat fångvårdsstyrelsen att från det å tilläggsstat I för budgetåret 1939/40 under kapitalhudgeten anvisade reservationsanslaget till oförutsedda utgifter taga i anspråk 155,000 kronor för ändamålet. Sammanlagt ha alltså till anstaltens uppförande anvisats 2,910,000 kronor.

I skrivelse den 9 september 1940 har fångvårdsstyrelsen avgivit förslag till anslagsäskanden för byggnadsändamål att föreläggas riksdagen. Häri har bland annat till behandling upptagits frågan om utbyggande av vårdanstalten å Hall — såsom säkerhetsanstalten och sinnessjukavdelningen numera gemensamt benämnas. Styrelsen erinrar därvid, att styrelsen i skrivelse till Kungl. Majit den 2 september 1939 framlagt förslag om anstaltens utbyggande, vilket förslag i huvudsak inneburit uppförande av en ny sluten paviljong, modernisering av köket samt uppförande av nya personalbostäder. I sin skrivelse den 9 september 1940 har styrelsen anfört att, då styrelsen nu ånyo framlade förslag om utbyggande av Hallanstalten, motiveringen härtill vöre den att det syntes angeläget, att 1937 års nya lag örn förvaring och internering i säkerhetsanstalt sattes i kraft utan alltför stor tidsutdräkt.

De i skrivelsen den 9 september 1940 avsedda arbetena avse ny sluten paviljong, desinfektionsugn i tvättcentralen, modernisering av köksbyggnaden samt nya bostäder. Enligt en av arkitekten G. Birch-Lindgren uppgjord beräkning skulle dessa arbetens utförande draga en sammanlagd kostnad av 945,000 kronor, därav för paviljongen 490,000 kronor, för tvättcentralen 10,000 kronor, för köksbyggnaden 170,000 kronor samt för 13 bostadslägenheter tillhopa 275,000 kronor.

Under åberopande härav har fångvårdsstyrelsen hemställt, att till nu nämnda arbeten måtte av riksdagen äskas ett reservationsanslag av 945,000 kronor.

Departements-

thelen.

192 Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Den av Birch-Lindgren upprättade kostnadsplanen upptager bland annat följande:

T våttcentralen.

Desinfektionsugn .................................. kronor 10,000

Modernisering av köksbyggnaden.

Byggnadsarbeten och målning .......... kronor 75,000

Rörinstallationer ...................... » 42,000

Utvändiga d:o ........................ » 5,000

Köksapparater........................ > 15,000

Elektriska installationer utom elektriska

värmeapparater .................... » 17,000

Kylanläggning ........................ » 5,500

Oförutsett, ritningar, kontroll .......... » 10,500

Bostäder.

6 lägenheter om 2 rum och kök å kr.

19.000 ............................ kronor 114,000

3 lägenheter örn 3 rum och kök å kr.

22.000 ............................ >, 66,000

Oförutsett, planering, ritningar, kontroll » 13,000 ,■

170,000

193,000

Summa kronor 373,000.

1 anslutning till beräkningarna har Birch-Lindgren anfört bland annat:

De nya bostadshusen skulle uppföras såsom radhus i likhet med ett under byggnad varande. Ett dylikt serieuppförande av bostäder av trä enligt standardkonstruktion hade efter ingående undersökningar, anbudsinfordran m. m. visat sig som det för ändamålet ur olika synpunkter fördelaktigaste. Beträffande köksbyggnaden hade ur beräkningarna uteslutits alla elektriska värmeapparater, varjämte en av rörledningskonstruktören till 30,000 kronor beräknad köksutrustning nedskurits till 15,000 kronor. Under nuvarande förhållanden syntes nämligen de befintliga apparaterna böra bibehållas i det allra längsta.

Efter remiss har byggnadsstyrelsen lämnat utan erinran fångvårdsstyrelsens förslag, såvitt angår tvättcentralen, köksbyggnaden och bostadslägenheterna.

Frågan huruvida en ny sluten paviljong bör komma till utförande vid Hallanstalten sammanhänger med spörsmålet örn ikraftträdandet av lagen om förvaring och internering i säkerhetsanstalt. Att detta spörsmål icke nu upptages till lösning bör emellertid icke utgöra hinder för en prövning av fångvårdsstyrelsens framställning i övrigt beträffande anstalten. Härvid är att märka att, enligt vad styrelsen i skrivelse den 19 november 1940 anmält, ett uppskov med den nya lagstiftningens sättande i kraft bereder möjlighet till någon reduktion av det i skrivelsen den 9 september 1940 angivna antalet bostadslägenheter. De arbeten, som sålunda böra komma till utförande obe-

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

roende av förvarings- och interneringslagens ikraftträdande, inskränka sig till dem, för vilka jag i det föregående framlagt specificerade kostnadsberäkningar.

Vad som bland de föreslagna arbetena framstår såsom mest angeläget är moderniseringen av köket samt uppförandet av nya bostäder. Kökets inredning är föråldrad och befinner sig icke i det skick som kräves för en rationell skötsel av en anstalt sådan som Hallanstalten. Beträffande anskaffandet av bostäder må framhållas, att man ursprungligen räknat med att en del av befattningshavarna skulle kunna hyra bostäder i Östertälje. Detta är på grund av krisförhållandena uteslutet, något som ytterligare skärpt behovet av bostäder vid anstalten. Mot förslaget att installera en desinfektionsugn i tvättcentralen har jag icke funnit anledning till erinran.

Den sammanlagda kostnaden för nu ifrågavarande arbeten har beräknats till 373,000 kronor. Erforderliga medel synas böra äskas å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår.

På grund av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Utbyggande av vårdanstalten å Hall å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag (B) av ...................... kronor 373,000.

[6.] 1 f. Gymnastik- och skolbyggnad vid ungdomsanstalten å Skenäs,

reservationsanslag. I sitt utbyggda skick består ungdomsanstalten å Skenäs av tre logementsbyggnader med plats för sammanlagt 94 elever ävensom verkstadsbyggnad, till jordbruket hörande ekonomibyggnader samt bostadshus för personalen.

Sedan fångvårdsstyi-elsen i skrivelse den 16 september 1939 hemställt om beräknande av anslag å tilläggsstat för budgetåret 1939/40 till utbyggande av Skenäsanstalten med, bland annat, ett gymnastikhus med två lektionssalar för en kostnad av 106,000 kronor, tillkännagav styrelsen i skrivelse den 2 november 1939, att styrelsen med hänsyn till de krisförhållanden som inträtt ansett sig böra för det dåvarande avstå från att äska medel för nämnda ändamål.

I sin skrivelse den 9 september 1940 har fångvårdsstyrelsen ånyo väckt fråga om uppförande av en gymnastik- och skolbyggnad vid anstalten. Styrelsen anför:

Sedan den tredje logementsbyggnaden vid ungdomsanstalten å Skenäs nu är färdig att tågås i bruk, finnas å anstalten platser för 94 elever, förutom reservplatser. För de intagnas sysselsättning är väl sörjt. Förutom med jordbruk och trädgårdsskötsel m. m. erhålla de intagna sysselsättning vid den mekaniska verkstad, som redan finnes vid anstalten, och snickeriverkstaden, som snart är färdig. Enligt 9 § i stadgan den 8 april 1938 skola de intagna erhålla undervisning i bl. a. gymnastik och idrott. Under den ljusa årstiden finnas ulomhus mycket goda tillfällen lill kroppsövningar av olika slag såsom fri idrott, fotbollsspel och simning. Under den övervägande de-

Bihang till riksdagens protokoll 19i1. t sami. Nr 2. 13

194 Kungl. Mnj:ts proposition nr 2.

len av året, då mörkret tidigt faller på, äro emellertid tillfällena till kroppsövningar för de å anstalten intagna betydligt sämre. Det finnes visserligen möjligheter att anordna sådana övningar i logementsbyggnadernas korridorer och i vissa suterrängvåningar, men de utrymmen, som erhållas på detta sätt, äro i hög grad otillräckliga och giva ej tillfälle till de övningar, särskilt i gymnastik, som äro föreskrivna i stadgan. Med hänsyn till den stora betydelse gymnastik och andra kroppsövningar ur olika synpunkter ha för ynglingar i de årsklasser, varom här är fråga, har det länge framstått som ett starkt önskemål att en gymnastikbyggnad uppfördes å Skenäsanstalten och i samband därmed av praktiska skäl ett par skolsalar. För undervisningen användes för närvarande de suterrängvåningar, som finnas vid anstalten. Fångvårdsstyrelsen är medveten att några större belopp knappast torde kunna anslås för att uppföra en dylik gymnastik- och skolbyggnad. Huvudsaken är att det finnes någon tillflyktsort inomhus för gymnastikövningar m. m.----

Då styrelsen nu anser sig böra lägga fram nytt förslag till gymnastik- och skolbyggnad, har styrelsens arkitekt Birch-Lindgren vid uppgörande av förslaget på styrelsens anmodan vidtagit åtskilliga förenklingar i den ursprungliga planen och därigenom kunnat nedbringa kostnaderna till 58,000 kronor.

Enligt det av styrelsen åberopade kostnadsförslaget skulle byggnaden uppföras i en våning samt innehålla en gymnastiksal, två lektionssalar jämte tre mindre rum, lärarerum, redskapsrum och materialrum; härtill skulle komma pannrum och bränslerum i en suterrängvåning. Kostnadsberäkningen ter sig sålunda:

Byggnadsarbeten.

Grund ..............i................. kronor 6,300

Stomme (Svenska Trähus) .............. » 21,100

Uppsättning av stommen, taktäckning, målning m. lii......................... » 8,400

Gymnastikinredning .................... » 5,000 kronor 40,800

Rörinstallationer ...................................... » 10,500

Elektriska installationer .............................. » 2,700

Oförutsett, ritningar, kontroll c:a 7 procent .............. » 4,000

Summa kronor 58,000.

I anslutning till kostnadsberäkningen yttrar styrelsen vidare:

Arkitekten anmärker, att det förutsatts, att schaktning och grundarbeten samt stommens uppsättning m. m. skulle utföras av de å anstalten intagna. Om delta icke bleve fallet, borde kostnadsberäkningarna ökas med c:a 7,000 kronor till 65,000 kronor. Arbetet vore beräknat med nu gällande priser och enklast möjliga utförande. Bl. a. hade WG-installationen slopats och ersatts med torrklosett.

Styrelsen får anmärka att en möjlighet att nedbringa kostnaderna torde ligga i att slopa lektionssalarna men vill för sin del icke förorda en sådan åtgärd.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer fångvårdsstyrelsen, att Kungl. Maj:t måtte för ifrågavarande ändamål hos riksdagen äska ett reservationsanslag av 58,000 kronor.

Kungl. Maj.ts proposition nr i.

195 I utlåtande den 5 november 1940 har byggnadsstyrelsen förklarat sig icke ha något att erinra mot förslaget eller den därför beräknade kostnaden.

Vid en anstalt sådan som ungdomsanstalten å Skenäs, varest ett betydan- Departement*de antal ynglingar sammanförts, är det uppenbarligen en angelägenhet av cAe/«nvikt att gymnastiken kan på ett ändamålsenligt sätt användas i den fostrande verksamheten. De möjligheter till kroppsövningar, som de nuvarande anordningarna vid anstalten erbjuda under den mörkare årstiden, måste betecknas såsom föga tillfredsställande. Förslaget att uppföra ett särskilt gymnastikhus därstädes synes fördenskull värt allt beaktande. Härtill kommer, att en dylik byggnad även skulle fylla behovet av en samlingslokal inom anstalten. Goda skäl synas tala för att, på sätt som föreslagits, i samband med anordnandet av en gymnastiklokal bereda ökade utrymmen för undervisningsändamål.

Den utformning byggnadsförslaget numera erhållit torde i önskvärd grad motsvara kravet på enkelhet i utförandet. Givetvis bör i största möjliga omfattning elevernas arbetskraft utnyttjas vid byggnadsarbetet.

Av nu anförda skäl har jag funnit mig böra tillstyrka bifall till fångvårdsstyrelsens förslag. De erforderliga medlen torde böra anvisas å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Gymnastik- och skolbyggnad vid ungdomsanstalten å Skenäs å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/

41 anvisa ett reservationsanslag (B) av .... kronor 58,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet: Sigrid Linders.

• -r-.

: *

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

197 Bilaga 15.

Kapitalinvesteringar.

Försvarsdepartem entet.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari 19 Al.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler härefter under försvarsdepartementets handläggning hörande ärenden angående kapitalinvestering å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 samt anför därvid följande.

Arméförvaltningens delfond.

[1.] 5 c. Förrådsbyggnader för truppförbandens krigsreserver, reser-

vationsanslag. I skrivelse den 4 oktober 1940 har arméförvaltningens fortifikationsstyrelse gjort framställning om anvisande av medel till uppförande av förrådsbyggnader för truppförbandens krigsreserver, vilken framställning i yttrande den 11 i samma månad tillstyrkts av chefen för armén.

I ärendet har 1940 års militära byggnadsutredning den 29 november 1940 avgivit utlåtande och därvid tillstyrkt, att för uppförande av förrådsbyggnader för truppförbandens krigsreserver i enlighet med vissa av utredningen utarbelade normaltyper, för vilka redogörelse lämnats i förenämnda utlåtande, till fortifikationsstyrelsens förfogande måtte ställas ett belopp av 10,000,000 kronor, Emellertid ansåge sig utredningen böra förorda, att byggnadsarbetena i besparingssyfte underställdes fortifikationsstyrelsens centrala ledning, därvid borde iakttagas, att vägg- och takbeklädnadsmaterial, såsom eternit och dylikt, upphandlades direkt och tillhandahölles blivande byggnadsentreprenörer mot skälig ersättning samt att tillfälle bereddes spekulanter att avlämna anbud å snickeri- och inredningsarbeten, beträffande vilka arbeten

198 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

bland annat snickerifabriker syntes kunna intresseras att avgiva för statsverket fördelaktiga anbud.

På grund av ärendets hemliga natur torde någon närmare redogörelse för dess innebörd icke böra lämnas till statsrådsprotokollet. Riksdagens vederbörande utskott torde därom erhålla upplysning genom de handlingar, som tillhandahållas utskottet.

För min del finner jag mig böra tillstyrka, att förrådsbyggnader för nu avsett ändamål komma till utförande enligt de grunder som av 1940 års militära byggnadsutredning sålunda förordats. Då vidare byggnadsarbetena torde böra komma till utförande redan under innevarande budgetår, synes härför erforderlig medelsanvisning, tillhopa 10,000,000 kronor, böra upptagas å tillläggsstat för samma budgetår.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Mäj:t måtte föreslå riksdagen

att till Förrådsbyggnader för truppförbandens krigsreserver å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av .............. kronor 10,000,000.

[2.] 8 a. Byggnadsarbeten vid vissa försvarsväsendets fabriker, reser-

vationsanslag. Sedan försvarsväsendets verkstadsnämnd övertagit ledningen av driften vid de i nämndens instruktion omförmälda etablissementen (jfr propositionen nr 1 till 1940 års urtima riksdag, f järde huvudtiteln, punkt 2), hava en del bvggnadstekniska och andra förändringar å vissa av ifrågavarande etablissement befunnits erforderliga i och för den driftsrationalisering, som utgjort ett huvudsyfte vid nämndens inrättande. Sålunda har efter därom av Kungl. Majit i propositionen nr 38 (punkt 6) framlagt förslag 1940 års urtima riksdag (skrivelse nr 54) till byggnadsarbeten vid vissa försvarsväsendets fabriker å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1940;41 anvisat ett reservationsanslag av 583,000 kronor, därav 166,000 kronor avsågos för vissa kompletterings- och anskaffningsarbeten för Stockholms tygstations under byggnad varande signalverkstäder vid Solvalla.

I skrivelse den 6 december 1940 har nu verkstadsnämnden — med erinran att, utöver avslutandet av byggnadsverksamheten vid omförmälda signalverkstäder, i nämndens uppgift inginge att handhava planerandet och uppförandet av övriga för Stockholms tygstation erforderliga verkstäder, som jämlikt Kungl. Maj:ts bestämmande likaledes skola förläggas till Solvalla — till en början hemställt, att medel måtte anvisas till uppförande vid tygstationen av en garagebyggnad och därvid anfört i huvudsak föjande:

Vid den detaljutformning av den erforderliga fortsatta byggnadsverksamheten vid Solvalla, som nämnden för närvarande vore sysselsatt med, hade nämnden funnit, att ett varmgarage för Stockholms tygstations verkstäder snarast möjligt måste uppföras. Då ett dylikt garage även förutsatts i vederbörlig! av arméförvaltningens fortifikationsstyrelse preliminärt utarbetat förslag i ämnet, innebure ett uppförande av garaget endast ett fullföljande av de

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

ursprungliga planerna. Att nämnden funnit det erforderligt att omedelbart vidtaga åtgärder för garagets uppförande berodde därpå, att det efter signalverkstädernas överflyttning till Solvalla visat sig nödvändigt att ordna garageutrymmen för dessa verkstäders bilar. Garaget borde vara av sadan storlek, att det kunde upptaga såväl signalverkstädernas 6 ordinarie bilar som Stockholms tygstations övriga bilpark på cirka 10 bilar. Det borde därjämte kunna användas även för andra ändamål. I signalverkstädernas arbetsuppgifter inginge att såväl utrusta som reparera radiobilar av olika slag. För sådana arbeten inkomme ofta ett större antal bilar samtidigt. Då dessa utrustningsoch reparationsarbeten lämpligen borde utföras inomhus, borde garaget utformas så, att det kunde användas även som verkstadslokal vid ifrågavarande tillfällen. Till signalverkstäderna vore vidare förlagd en snickeriverkstad med sådan kapacitet att densamma även avsåges komma att täcka hela tygstationens framtida behov. För denna snickeriverkstad erfordrades en mindre virkestork, vilken skulle förläggas till ifrågavarande garagebyggnads ena ända, däri även vissa smärre förrådslokaler skulle inrymmas. Verkstadsnämnden hade låtit uppgöra ritningar till en garagebyggnad, som fyllde samtliga ovan angivna krav. Ifrågavarande ritningar hade granskats och godkänts av 1940 års militära byggnadsordning. Kostnaderna för garagebyggnaden belöpte sig till ett belopp av 170,000 kronor, vari inräknats jämväl kostnader för värme, avlopp, ventilation m. m.

I sin berörda skrivelse har verkstadsnämnden vidare gjort framställning om anvisande av medel till viss inhägnad samt portvaktsstuga vid tygstationen och därvid anfört följande:

Med fortifikationsstyrelsen hade under hand överenskommelse träffats, att fortifikationsstyrelsn skulle låta inhägna den del av området i Solvalla, på vilket förrådslokaler för närvarande vore under uppförande, ävensom att där låta utföra erforderliga vägarbeten, under det att nämnden på motsvarande sätt skulle låta inhägna den del av området, som avsåges för tygstationen, samt inom detsamma låta utföra erforderliga vägarbeten m. m. Med hänsyn såväl till sabotagerisk som till det förhållandet att ofta ett stort antal bilar tidvis komme att vara uppställda i det fria, även örn föreslagen garagebyggnad komme till stånd, syntes det nämnden önskvärt, att tygstationens område, i likhet med vad som komme att ske med förrådsområdet, snarast inhägnades. I samband härmed erfordrades även, att en portvaktsstuga uppfördes vid områdets huvudinfart. Kostnaden för inhägnaden och portvaktsstugan uppginge till sammanlagt 50,000 kronor.

Slutligen har verkstadsnämnden i skrivelsen hemställt, att 00,000 kronor måtte anvisas för anläggning av halvpermanenta vägar, som erfordrades för signalverkstäderna och förenämnda garagebyggnad samt fram till inom tygstationens område under byggnad varande skyddsrum, ävensom för visst uppordnande av området.

Det sammanlagda medelsbelopp som erfordras för utförande av de av verkstadsnämnden sålunda föreslagna byggnads-, inhägnads-, väg- och uppordningsarbetena uppgår till (170,000 + 50,000 + 60,000 =) 280,000 kronor.

Då ifrågavarande arbeten torde få anses utgöra ett led i den driftsrationalisering sorn det ankommer på verkstadsnämnden att söka åstadkomma och jag intet har att erinra mot de flir arbetena beräknade kostnaderna, 280.000 kronor, finner jag mig böra tillstyrka, att detta belopp äskas för arbetenas

200 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

utförande; och torde medelsanvisningen böra ske under samma rubrik som det förenämnda, tidigare anvisade anslaget till byggnadsarbeten vid vissa försvarsväsendets fabriker.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Byggnadsarbeten vid vissa försvarsväsendets fabriker å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 an* visa ett reservationsanslag av ............ kronor 280,000.

[3.] 8 c. Vissa byggnadsarbeten för militärfysisk verksamhet, reserva-

tionsanslag. Vid behandlingen tidigare i dag av vissa anslagsfrågor för egentliga statsutgifter under fjärde huvudtiteln å tilläggsstat för budgetåret 1940/ 41 har jag, efter en av Svenska nationalkommittén för fysik i skrivelse den 28 november 1940 gjord framställning hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att till Militärfysisk verksamhet å tilläggsstat II till riksstaten för nämnda budgetår under fjärde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 140,000 kronor, avseende dels utrustning för vissa byggnader, som borde uppföras för ändamålet, dels ock verksamhetens bedrivande under innevarande budgetår. Samtidigt anmälde jag, att nationalkommittén för innevarande budgetår hemställt örn ett belopp av 180,000 kronor för inköp av erforderligt markområde och uppförande av de nämnda byggnaderna.

Med hänsyn till ärendets karaktär synes det icke lämpligt att till statsrådsprotokollet redogöra för den närmare innebörden av förenämnda anslagsäskande. Riksdagens vederbörande utskott torde i stället därom böra erhålla upplysningar genom de handlingar, som komma att tillhandahållas utskottet.

Då intet torde vara att erinra mot den av nationalkommittén gjorda beräkningen av kostnaderna för de ifrågavarande byggnaderna, får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Vissa byggnadsarbeten för militärfysisk verksamhet å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av..................kronor 180,000.

Marinförvaltningens delfond.

[4.] 26. Brännoljecisterncr för flottan, reservationsanslag. I skrivelse

den 5 oktober 1940 angående medel å tilläggsstat för budgetåret 1940/41 har marinförvaltningen framhållit, att för fortsatt uppförande av brännoljecisterner för flottan behov av ytterligare 1,250,000 kronor förelåge samt att härför erforderlig medelsanvisning med hänsyn till arbetenas art borde fördelas på två budgetår, varav 500,000 kronor på innevarande och 750,000 kronor på

Kunni. Maj:ts proposition nr 2.

nästkommande budgetår. I anslutning härtill hemställde marinförvaltningen sedermera i skrivelse den 11 oktober 1940 angående sjöförsvarets medelsbehov för budgetåret 1941/42 om anvisande för samma budgetår av sistnämnda belopp.

Under erinran om att jag tidigare denna dag hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att såsom kapitalinvestering i försvarsväsendets fastighetsfond under rubriken marinförvaltningens delfond till brännoljecisterner för flottan för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av

750,000 kronor, får jag, med hänvisning till mitt i samband därmed gjorda uttalande till statsrådsprotokollet, förorda, att det för innevarande budgetår avsedda beloppet, 500,000 kronor, av den av marinförvaltningen för ifrågavarande ändamål begärda sammanlagda medelsanvisningen äskas å tilläggsstat för detta budgetår.

1 enlighet härmed får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Brännoljecisterner för flottan å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av ................................ kronor 500,000.

[5.] 26 b. Merkostnader för utbyggnad av flottans skifferoljeverk å

Kinnekulle, reservationsanslag. På därom av Kungl. Majit i proposition nr 19 punkten 4) gjord framställning anvisade 1939 års urtima riksdag (skrivelse nr 43) till utbyggnad av flottans skifferoljeverk å Kinnekulle å tillläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1939/40 under fjärde huvudtiteln ett reservationsanslag av 5,500,000 kronor. Sedan Kungl. Majit den 3 november 1939 ställt omförmälda belopp till marinförvaltningens förfogande, fastställde Kungl. Majit genom beslut den 15 december 1939 plan för utbyggnaden.

Vidare bemyndigade Kungl. Majit, på därom av marinförvaltningen i skrivelse den 11 maj 1940 gjord framställning, genom beslut den 7 juni 1940 marinförvaltningen att gå i författning om utförande av vissa ytterligare anläggningar vid skifferoljeverket, varjämte Kungl. Maj t genom beslut den 28 juni 1940 medgav, att marinförvaltningen finge av vederbörligt förskottsanslag disponera ett belopp av högst 2,200,000 kronor för bestridande av kostnaderna för ifrågavarande ändamål. Efter förslag av Kungl. Majit i proposition nr 1 till 1940 års urtima riksdag (Bilaga 9, punkten 1) anvisade riksdagen (skrivelse nr 45) å tilläggsstat I för budgetåret 1940/41 såsom kapitalinvestering i försvarsväsendets fastighetsfond, marinförvaltningens delfond därav, ett reservationsanslag av 2,200,000 kronor till vissa anläggningar vid flottans skifferoljeverk å Kinnekulle, avsett för täckning av nyssbcrörda förskottsanvisning.

I skrivelse den 2 januari 1941 bar nu marinförvaltningen hemställt örn anvisande av sammanlagt 1,436,000 kronor till täckande av vissa till prisstegringar hänförliga merkostnader, som, enligt vad av skrivelsen jämte därvid

202 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

fogade tablåer närmare framginge, uppkommit vid skifferoljeverkets förberörda utbyggnad och ytterligare komplettering.

För täckande av ifrågavarande merkostnader, vilka sammanhänga med prisstegringar som inträffat efter det de ursprungliga kostnadsberäkningarna uppgjorts, torde ett särskilt anslag å det nämnda beloppet, 1,436,000 kronor, böra äskas å tilläggsstat lill riksstaten för innevarande budgetår.

I enlighet härmed får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Merkostnader för utbyggnad av flottans skifferoljeverk a Kinnekulle å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av ................................. kronor 1,436,000.

[6.] 28 b. Förstärkning av utrustningspiren vid Karlskrona örlogsvarv,

reservationsanslag. I sin förenämnda skrivelse den 5 oktober 1940 har marinförvaltningen hemställt, att för förstärkning av utrustningspiren vid Karlskrona örlogsvarv medel måtte anvisas å tilläggsstat för innevarande budgetår samt därvid anfört följande:

På grund av den alltmera ökade belastningen av kajutrymmena vid Karlskrona örlogsvarv förelåge ett behov att få utrustningspiren därstädes förstärkt. Under nuvarande förhållanden måste ett vid piren liggande »Sverige»skepp förtöjas jämväl med wire till en utanför liggande boj för att vid hårt väder pirens bestånd icke skulle riskeras. Detta förtöjningssätt vore synnerligen hindersamt för förhalningar från och till mastkranen. Ett förläggande till piren av två skepp — det ena utanför det andra — vilket i hög grad skulle förenkla erforderliga förhalningar, kunde nu ej utan risk företagas annat än vid mycket vackert väder. Genom förstärkning av pirnocken skulle dessutom uppsättande framdeles av en svängkran därstädes möjliggöras. Kostnaderna för pirens förstärkande beräknades belöpa sig till cirka 60,000 kronor.

Av marinförvaltningens framställning torde framgå, att en förstärkning av utrustningspiren vid Karlskrona örlogsvarv är av behovet påkallad. Med hänsyn härtill och då intet synes vara att erinra mot den begärda medelsanvisningens storlek, 60,000 kronor, får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Förstärkning av utrustningspiren vid Karlskrona örlogsvarv å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av .. kronor 60,000.

[7.] 28 c. Utbyggnad av sjöflygstation, reservationsanslag. I sin skri-

velse rörande sjöförsvarets medelsbehov för budgetåret 1940/41 hemställde marinförvaltningen under rubriken »Basering av torpedflygstation» om anvisande av ett reservationsanslag å 870,000 kronor, därav 194,500 kronor

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

avsåge en av tillkomsten av den nya lorpedplandivisionen betingad ändring av depåfartyget »Dristigheten», 305,500 kronor utbyggnad av en flygstation samt återstoden anskaffning av ett logementsfartyg. Vid ärendets anmälan inför Kungl. Majit i statsrådet den 4 januari 1940 fann jag mig böra tillstyrka marinförvaltningens förenämnda framställning allenast i vad den rörde ändringen av »Dristigheten», varjämte jag föreslog, att härav föranledda kostnader skulle bestridas från flottans ordinarie underhållsanslag. Kungl. Majits i enlighet härmed gjorda framställning blev av riksdagen bifallen.

I sin berörda skrivelse den 5 oktober 1940 har nu marinförvaltningen ånyo underställt Kungl. Majits prövning frågan örn utbyggnad av flygstationen i fråga samt med hänsyn till ändrade prisförhållanden härför äskat ett medelsbelopp av 375,000 kronor.

Då det synes vara angeläget, att flygstationen snarast utbygges, anser jag mig böra tillstyrka, att det härför äskade medelsbeloppet, 375,000 kronor, mot vars beräknande intet torde vara att erinra, äskas å tilläggsstat för innevarande budgetår.

1 enlighet härmed får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

alt till Utbyggnad av sjöflygstation å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av ............................ kronor 375,000.

Flygförvaltningens delfond.

[8.] 33 d. Nytt kasernetablissemcnt för bombflottilj, reservationsan-

slag. I sin skrivelse den 16 oktober 1940 med förslag angående flygvapnets medelsbehov för budgetåret 1941/42 har flygförvaltningen — med utgångspunkt från en av överbefälhavaren över rikets försvarskrafter i promemoria till chefen för försvarsdepartementet den 8 augusti 1940 framlagd plan för konsolidering och utvidgning av flygvapnet under de närmaste fem åren — enligt chefens för flygvapnet direktiv vid sina personal- och anslagsberäkningar utgått från att under budgetåret skulle dels tillkomma en ny fjiirrspaningsflottilj och en basorganisation i övre Norrland, dels påbörjas uppsättningen av en ny bombflottilj. En närmare redogörelse för det sålunda framlagda utvidgningsprogrammet har jag lämnat tidigare i dag vid anmälan av flygvapnets medelsbehov under fjärde huvudtiteln för nästa budgetår, därvid jag även i allt väsentligt funnit mig böra tillstyrka de för nästkommande budgetår föreslagna utvidgningarna.

I skrivelser den 19 oktober 1940 angående vissa medelsbehov för flygvapnet å kapitalbudgeten har flygförvaltningen, i anslutning till de sålunda förutsatta utökningarna av flygvapnets organisation under budgetåret 1941/ 42, anmält behov av anslagsmedel för uppförande av etablissement för de

204 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

nya flygflottiljerna m. m., vilka anslagsmedel hänförde sig såväl till innevarande budgetår som till budgetåret 1941/42.

Efter därom av Kungl. Majit i propositionen nr 73 till 1940 års urtima riksdag (punkten 31) framlagt förslag har riksdagen (skrivelse nr 97) till nytt kasernetablissement för den i det föregående omförmälda fjärrspaningsflottiljen såsom kapitalinvestering i försvarsväsendets fastighetsfond, flygförvaltningens delfond därav, å tilläggsstat I för budgetåret 1940/41 anvisat ett reservationsanslag av 5,000,000 kronor. De sålunda beslutade nybyggnaderna liksom de ifrågasatta nybyggnaderna för den i det föregående berörda bombflottiljen samt för den nämnda basorganisationen i övre Norrland ha avsetts att erhålla ett förenklat utförande, till större delen i trä, i likhet med de för närvarande under uppförande varande etablisscmenten för Göta flygflottilj.

Som jag i det föregående erinrat har jag tidigare i dag i samband med statsverkspropositionens behandling funnit mig böra tillstyrka det framlagda förslaget om att uppsättandet av en ny bombflottilj skulle taga sin början under nästkommande budgetår. Jag är därför nu beredd att underställa Kungl. Majits prövning frågan om igångsättande av erforderliga nybyggnader för den nya bombflottiljens etablissement.

Den nya flottiljen har föreslagits skola fredsförläggas i närheten av Kalmar. Härtill har jag redan förut uttalat min anslutning.

Kostnaderna för anordnande av det nya etablissementet hava av flygförvaltningen beräknats enligt följande uppställning:

Flygfältsarbeten .................................... kronor 1,100,000

Markförvärv ...................................... » 275,000

Byggnader m. m................................... » 8,025.000

Administration och oförutsedda utgifter .............. » 580.000

Summa kronor 9,980,000.

Av sistberörda summa har ett belopp av 980,000 kronor ansetts erforderligt under innevarande budgetår, under det att återstående 9,000,000 kronor skulle belöpa å budgetåret 1941/42.

I överensstämmelse med vad jag uttalat vid behandlingen av frågan örn erforderliga anslagsmedel för nytt kasernetablissement för fjärrspaningsflottilj i förenämnda proposition nr 73 till 1940 års urtima riksdag torde det ej vara uteslutet, att de beräknade byggnadskostnaderna skola kunna nedbringas under vad som av flygförvaltningen beräknats. Med avseende härå förutsätter jag, att de av ämbetsverket upprättade ritningarna och kostnadskalkylerna skola i besparingssyfte underkastas granskning av 1940 års militära byggnadsutredning. Härvid torde det kunna förväntas, att det för här ifrågavarande kasernetablissement erforderliga anslagsbelopp skall kunna nedbringas till cirka 9,300,000 kronor.

Som nyss nämnts har flygförvaltningen hemställt, att redan under innevarande budgetår ett belopp av 980,000 kronor måtte ställas till ämbetsver-

Kungl. Majlis proposition nr 2.

kets förfogande för byggnadsarbetenas påbörjande. Detta belopp torde böra äskas att utgå å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41. Återstoden av medelsbehovet, enligt ovanstående beräkning (9,300,000 —

980,000 =) 8,320,000 kronor, har jag anmält tidigare i dag vid behandlingen av kapitalinvesteringarna inom försvarsdepartementets verksamhetsområde för nästa budgetår.

I anslutning till det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Nytt kasernetablissement för bombflottilj å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av .................... kronor 980,000.

[9.] 33 e. Etablissement för basorganisation, reservationsanslag. I det

program för utvidgning och konsolidering av flygvapnet, för vilket jag lämnat en redogörelse vid behandlingen av flygvapnets anslag å driftbudgeten för nästa budgetår, ingår såsom i nämnda redogörelse och under nästföregående punkt anförts jämväl inrättandet av en s. k. basorganisation i övre Norrland. Flygförvaltningen har i sina förenämnda skrivelser den 19 oktober 1940 närmare utformat förslaget rörande denna organisation och i anslutning därtill hemställt om anvisande av medel för anordnande av vissa etablissement för organisationen i fråga. Flygförvaltningen har därvid föreslagit, att vid organisationens centralförläggningsplats borde komma till utförande följande byggnader, nämligen administrationsbyggnad, personalbostäder, kaserner, matsalar och mässar för basorganisationens personal, centralförråd, hangar, verkstad och förråd för en division flygplan. För förläggning av stationsavdelningar m. m. å de tre föreslagna övningsplatserna borde tillsvidare iordningställas vissa baracker m. m.

Kostnaderna för anordnande av basorganisationen i enlighet med nu angivna riktlinjer hava av flygförvaltningen beräknats enligt följande upp-

ställning:

Flygfältsarbeten .................................... kronor 1,227,000

Markförvärv........................................ * 170,000

Byggnader m. m................................... » 6,576,000

Administration och oförutsedda utgifter .............. » 482,000

Summa kronor 8,455,000.

Av sistberörda summa har ett belopp av 3,455,000 kronor ansetts erforderligt under innevarande budgetår, under det att återstående 5,000,000 kronor skulle belöpa å budgetåret 1941/42.

I anslutning till vad jag anfört under nästföregående punkt förutsätter jag även beträffande de nu ifrågavarande byggnaderna och anläggningarna, att dessa — sedan ritningar och andra projektarbeten varit föremål för översyn

206 Kungl. Maj:ts proposition nr

inom 1940 års militära byggnadsutredning — skola kunna ytterligare förenklas, varjämte med utförandet av vissa anläggningar torde kunna anstå. Sålunda torde, i enlighet med vad överbefälhavaren anfört i skrivelse den 10 december 1940, vissa planeringsarbeten och rullbaneanläggningar liksom ock vissa barackbyggnader vid övningsplatserna kunna uppskjutas tills vidare. Då dessutom vissa ytterligare besparingar torde kunna åvägabringas, synes det sammanlagda medelsbehovet för basorganisationens etablissement för närvarande kunna beräknas till 6,200,000 kronor. Av sistberörda belopp torde 2,000,000 kronor böra anvisas å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41. Återstoden av medelsbehovet eller (6,200,000 — 2,000,000 =)

4,200,000 kronor har jag anmält tidigare i dag vid behandlingen av kapitalinvesteringarna inom försvarsdepartementets verksamhetsområde för nästa budgetår.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen '

att till Etablissement för basorganisation å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av ............................ kronor 2,000,000.

[10.] 35 e. Vissa kompletteringsarbeten vid Svea flygflottilj, reserva-

tionsanslag. I sin skrivelse den 19 oktober 1940 angående flygvapnets medelsbehov under kapitalbudgeten för budgetåret 1941/42 anmälde flygförvaltningen, att vissa ökade utrymmen erfordrades vid Svea flygflottilj på grund av större personalstyrka och utvidgat materielbestånd vid flygflottiljen, samt att ämbetsverket avsåge att efter utredning rörande kostnaderna för anordnande av de sålunda påkallade ökade utrymmena till Kungl. Majit inkomma med förslag i ämnet. I anslutning härtill har flygförvaltningen i skrivelse den 6 december 1940 framlagt förslag i fråga om vissa byggnadsoch andra anläggningsarbeten vid Svea flygflottilj i och för tillskapande av de erforderliga ökade lokalutrymmena vid flottiljen.

De för ändamålet nödvändiga byggnaderna och anläggningarna har flygförvaltningen sammanfattat i följande förteckning:

Utökning av matsal, tvättrum och omklädnadsrum vid flot-

tiljverkstaden ...................................... kronor 35,000

Emballagebod ........................................ » 20,000

Ammunitionsförråd .................................. » 40,000

Delonatorförråd .................. » 5,000

Diverse separata förråd för etylalkohol, klorkalk m. m. . . » 5,000

Erforderliga vägar till ovannämnda förrådsbyggnader .... » 15,000

Devieringsbana ...................................... » 3,000

Om- och tillbyggnad av nuvarande manskaps- och under-

officersmäss till enbart manskapsmäss .............. » 55,000

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

207 Ny underofficersmäss inklusive 10 enkelrum för ogifta underofficerare ...................................... kronor 130,000

Förläggningskasern för 25 kadetter . ................... » 65,000

Utökning av befintligt garage ........................ » 30,000

Färdigställande av vägnätet, anordnande av parkeringsplatser och behövligt planeringsarbete inom förläggningen . . » 35,000

Summa kronor 438,000.

Med förmälan, att i ovanstående kostnadsberäkning inginge jämväl efter sex procent beräknade administrationskostnader, har flygförvaltningen hemställt, att nämnda belopp, 438,000 kronor, måtte anvisas att utgå å tilläggsstat för innevarande budgetår.

Som de på senare tid genomförda utökningarna av flygflottiljens organisation otvivelaktigt medfört, att de ursprungligen beräknade lokalutrymmena för personal och materiel äro otillräckliga, finner jag mig böra ansluta mig till flygförvaltningens förevarande förslag, mot vars beräknade kostnader jag ej har något att erinra.

Jag får därför hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Vissa kompletteringsarbeten vid Svea flygflottilj å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av ................ kronor 438,000.

[11.] 35 f. Barackbyggnader m. m. för vissa krigsflygfält, reservations-

anslag. I sin skrivelse den 19 oktober 1940 angående vissa medelsbehov å kapitalbudgeten har flygförvaltningen hemställt örn anvisande av anslagsmedel för vidtagande av anordningar, avsedda alt öka krigsberedskapen vid vissa krigsflygfält. De föreslagna anordningarna bestå huvudsakligen i uppförande av baracker för expeditions-, förläggnings- och förplägnadsändamål. byggande av vägar m. m. För en del av de ifrågavarande flygfälten vore anordningarna av brådskande natur, i följd varav de erforderliga medlen borde anvisas å tilläggsstat för innevarande budgetår. Enligt en i skrivelsen intagen specifikation hava kostnaderna för de sistberörda, mera brådskande anordningarna beräknats lill sammanlagt 977,000 kronor.

För min del finner jag mig böra tillstyrka, att nämnda belopp anvisas å tilläggsstat för innevarande budgetår för genomförande av de därmed avsedda beredskapsanordningarna å vissa flygfält. Jag förutsätter, att de framlagda kostnadsberäkningarna, vilka synas vara väl summariska, komma alt bliva föremål för prövning av 1940 års militära byggnadsutredning, innan medlen ställas lill förfogande för ändamålet.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

208 Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

afl till Barackbgggnoder m. m. för vissa krigsflygfält å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av .................. kronor 977,000.

[12.] 40 c. Bidrag till anordnande av flygfält vid Skå-Edeby, reser-

vationsanslag. I särskild skrivelse den 21 juni 1940 anmälde flygförvaltningen i samband med framläggande av förslag om anskaffning av vissa krigsflygfält, att det ur militära synpunkter vöre önskvärt, att ett flygfält anordnades å den av Stockholms stad inköpta egendomen Skå-Edeby i Stockholms län. I anslutning härtill framhöll ämbetsverket i särskild skrivelse den 17 oktober 1940, att underhandlingar sedan någon tid påginge med Stockholms stad angående iordningställande av ett flygfält vid Skå-Edeby, samt att flygförvaltningen avsåge att efter avslutandet av berörda underhandlingar hemställa om medel för flygvapnets andel i kostnaderna för anläggning av ett kombinerat civilt och militärt flygfält å nämnda plats.

Sedan Stockholms stad och flygförvaltningen den 1 november 1940 träffat en preliminär överenskommelse i fråga om anordnandet av omförmälda flygfält vid Skå-Edeby, har ämbetsverket efter samråd med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i en av överbefälhavaren över rikets försvarskrafter med yttrande den 10 december 1940 överlämnad, den 2 i samma månad dagtecknad skrivelse underställt den ifrågavarande överenskommelsen Kungl. Maj:ts prövning.

Av flygförvaltningens förevarande skrivelse inhämtas i huvudsak följande:

Flygfältet vid Skå-Edeby avses skola utformas i enlighet med en vid skrivelsen fogad kartskiss, därå flygfältets utsträckning angivits med gröna begränsningslinjer. Den för flygfältet erforderliga marken upplåtes av Stockholms stad såsom ägare av fastigheten. Såsom vederlag härför tillgodoför kronan staden ersättning för den ränteutgift, som staden ådragit sig genom att på grund av den nu träffade överenskommelsen inköpa omförmälda fasta egendom tidigare än som ursprungligen avsetts. Denna räntekostnad har beräknats med utgångspunkt från det av staden utgivna köpeskillingsbeloppet för egendomen, 495,000 kronor, samt efter en räntefot av 4’/2 procent, eller för år räknat 22,275 kronor. Som staden ursprungligen skolat tillträda fastigheten först den 14 mars 1945 men på grund av de förhållanden, för vilka nu redogjorts, tillträtt fastigheten redan den 14 mars 1940, skulle nämnda belopp sammanlagt utgöra (22,275 X 5 =) 111,375 kronor.

Vad beträffar själva anläggningskostnaderna för flygfältet hava dessa av flygförvaltningen beräknats till 1,450,000 kronor. I överensstämmelse med vad som skett beträffande anläggningen av flygfältet vid Skarpnäck i Stockholms stad under hösten 1939 skola dessa kostnader enligt avtalet fördelas med 60 procent på kronan och 40 procent på staden. I följd härav skulle kronans andel i anläggningskostnaden bliva (1,450,000 X 0.6=)

870,000 kronor och stadens andel av samma kostnader 580,000 kronor.

209 Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Vidkommande härefter dispositionen av det färdigställda flygfältet innehåller det preliminära avtalet därom den bestämmelsen, att flygfältet skall förvaltas av Stockholms stad, som under fredstid skall hålla flygfältet tillgängligt för civil flygtrafik samt bestrida samtliga kostnader för flygfältets underhåll, saint att flygvapnet skall äga tillgång till flygfältet, därvid härav uppkommande särskilda underhållskostnader skola bestridas enligt särskild överenskommelse mellan flygförvaltningen och staden.

De ytterligare villkor, som enligt avtalet skola gälla för kronans delaktighet i den planerade flygfältsanläggningen, hava av flygförvaltningen i förberörda skrivelse den 2 december 1940 sammanfattats i följande punkter:

1) Arbetet med flygfältets iordningställande skall påbörjas snarast möjligt och så utföras, att flygfältet är användbart för militärt bruk senast hösten 1942.

2) Staden förbinder sig att, sedan arbetet blivit utfört, ansvara för flygfältets underhåll under fredstid samt vid krig eller krigsfara eller vid militära övningar hålla flygfältet tillgängligt för den militära luftfartens behov.

3) Staden förbinder sig att vid bebyggande av sin mark i flygfältets omgivningar iakttaga de bestämmelser m. m. i avseende å byggnadshöjd, som med hänsyn till flygsäkerhetens intresse kunna komma att fastställas av flygförvaltningen efter samråd med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och staden.

4) Arbetet skall utföras i enlighet med av chefen för flygvapnet och flygförvaltningen godkänd arbetsplan.

5) Beträffande spörsmål, som under arbetets gång kunna uppkomma, skall samråd ske med chefen för flygvapnet och flygförvaltningen.

6) Svenskt material skall, i den mån så kan ske, användas vid arbetets utförande.

7) Flygförvaltningen äger att utöva nödig kontroll över att arbetet utföres i enlighet med vad i förut angivna punkter sagts.

Avslutningsvis har flygförvaltningen i sin omförmälda skrivelse den 2 december 1940 anfört, att det för en eventuell framtida utvidgning av flygfältet vid Skå-Edeby kunde komma att visa sig erforderligt att inlösa viss mark invid flygfältet, samt att ämbetsverket avsåge att i sådant fall framdeles inkomma med framställning i ämnet.

Under åberopande av den lämnade redogörelsen har flygförvaltningen hemställt, att till ämbetsverkets förfogande måtte ställas medel för dels ersättning åt Stockholms stad för de i avtalet omnämnda räntekostnaderna, 22,275 kronor för år under åren 1941—1945, dels ock kronans andel i anläggningskostnaderna för Skå-Edebyfältet, enligt den förut lämnade redogörelsen 870.000 kronor, att utbetalas successivt i mån av anläggningsarbetenas fortskridande under budgetåren 1940/41—1942/43.

överbefälhavaren över rikets försvarskrafter har i sitt i ärendet avgivna yttrande tillstyrkt flygförvaltningens förevarande framställning.

Det förslag, för vilket i det föregående en redogörelse lämnats, innebär

Bihang lill riksdagens protokoll 194-1. 1 sami. Nr 2.

210 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

i stort sett att å den Stockholms stad tillhöriga egendomen Skå-Edeby invid Stockholm skall genom samverkan mellan kronan och staden inrättas ett för såväl militärt som civilt bruk avsett flygfält. Den erforderliga marken förutsättes skola upplåtas av staden mot vederlag för vissa räntekostnader på sätt förut närmare angivits, medan själva anläggningskostnaderna fördelas på staten och staden i relationen 60 respektive 40 procent. För dessa prestationer skulle flygvapnet tillförsäkras dispositionsrätt till det blivande flygfältet dels under fredstid för övningsändamål dels ock under krig eller krigsfara. De huvudsakliga underhållskostnaderna skola bestridas av staden; allenast de av flygvapnets disposition av flygfältet föranledda kostnaderna av antydd art skola enligt särskild överenskommelse åvila statsverket.

Då flygmyndigheterna och överbefälhavaren av militära skäl ansett det nödvändigt, att flygvapnet utöver redan befintliga flygplatser i huvudstadens närhet äger tillgång till ytterligare ett flygfält, samt det nu av flygförvaltningen framlagda förslaget torde vara ägnat att på ett ur ekonomisk synpunkt fördelaktigt sätt lösa frågan om anordnandet av ett dylikt flygfält, finner jag mig böra ansluta mig till det av flygförvaltningen framlagda förslaget.

Jag tillstyrker fördenskull, att riksdagens bemyndigande utverkas till godkännande av det preliminära avtalsförslag mellan staten och Stockholms stad om anordnande av ett flygfält å staden tillhöriga egendomen Skå- Edeby, för vilket i det föregående en redogörelse lämnats.

Vad beträffar formerna för statens finansiella medverkan i det tilltänkta flygfältsföretaget torde böra beaktas, att staten genom det ifrågasatta avtalet tillförsäkras en långfristig dispositionsrätt till det blivande flygfältet. Vid sådant förhållande synes det principiellt riktigast, att de erforderliga medlen ställas till förfogande över försvarsväsendets fastighetsfond, flygförvaltningens delfond, och att uppkommande investering upptages å denna fond såsom helt avskriven. Härvid torde de i det föregående närmare berörda räntekostnaderna böra utgå av den å staten för fastighetsfonden uppförda utgiftsposten till hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler och arrenderade markområden, delposten för flygförvallningens delfond. Kronans andel i kostnaderna för flygfältets anläggning — enligt vad i det föregående angivits 870,000 kronor — torde anvisas att utgå som ett särskilt reservationsanslag under försvarsväsendets fastighetsfond å tillläggsstat för innevarande budgetår. Chefen för finansdepartementet kommer att i vederbörligt sammanhang anmäla frågan örn avskrivning av det sålunda anvisade beloppet.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels bemyndiga Kungl. Majit att godkänna det i det föregående närmare berörda preliminära avtalet mellan kronan

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

och Stockholms stad rörande anordnande av ett flygfält å staden tillhöriga egendomen Skå-Edeby;

dels ock till Bidrag till anordnande av flygfält vid Skå- Edeby å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av..........kronor 870,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Alvar Lindencrona.

■4

':r‘

Kungl. May.ts proposition nr 2.

213 Bilaga 16.

Kapitalinvesteringar.

Socialdepartementet.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari 19 Al.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, anmäler härefter under socialdepartementets handläggning hörande ärenden angående kapitalinvestering å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 samt anför därvid följande.

Statens allmänna fastighetsfond.

[1.] 3. Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus, reservations-

anslag. I skrivelse den 2 januari 1940 har medicinalstyrelsen hemställt örn anvisande av 450,000 kronor för renovering av köksbyggnaden vid Frösö sjukhus vid Östersund. Styrelsen har därvid framhållit bland annat följande.

Sjukhusets kök hade tagits i bruk samtidigt med sjukhuset i övrigt år 1915. Beläggningen, som vid denna tid uppgått till omkring 560, utgjorde för närvarande cirka 820 och komme inom den närmaste tiden genom öppnandet av tvenne nya avdelningar att ytterligare betydligt öka. Under hela den tid köksanläggningen varit i bruk hade någon genomgripande renovering av densamma icke företagits. De sista åren hade med hänsyn till den påtänkta ombyggnaden det löpande underhållet eftersatts. Den maskinella utrustningen vöre numera i det närmaste förbrukad, och köket motsvarade för närvarande på intet sätt med avseende å hygienisk och teknisk utrustning de krav, som med rätta måste ställas på en inrättning av denna storlek; så funnes exempelvis icke någon kylinrättning. De i byggnaden inrymda matsalarna för all sjukhusets personal vore liksom arbetsförhållan-

214 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

ciena i köket också otillfredsställande. Frågan om kökets fullständiga renovering hade av dessa anledningar länge varit aktuell, om den ock med hänsyn till de stora anslagskraven för den statliga sinnessjukvårdens utbyggande och vidmakthållande hittills ansetts böra få anstå. Ett ytterligare uppskov med detta byggnadsföretag syntes emellertid medicinalstyrelsen icke längre tillrådligt. Nu föreliggande förslag till kökets renovering hade utarbetats av arkitekten Hakon Ahlberg. Det hade godkänts av byggnadsstyrelsen, som kostnadsberäknat detsamma till 450,000 kronor.

Förslaget avser i huvudsak — anför medicinalstyrelsen vidare — alt i byggnadens källarlokaler åstadkomma tillfredsställande kyl- och förvaringsrum. — Den i bottenvåningen befintliga kökshallen föreslås vidare försedd med ny, modern instrumentell utrustning. Goda biutrymmen för proviantens mottagning, förberedelse, fördelning och utlämning hava vidare anordnats, varjämte personalens berättigade krav på hygieniska anordningar tillgodosetts. — Våningen en trappa upp disponeras helt av för de anställda avsedda matsalar, inredda för självservering, en anordning, som medicinalstyrelsen numera anser böra i princip användas vid sjukhus av den storlek, varom bär är fråga. — Översta våningen bibehålies som bostadsrum för kökspersonal. De tidigare för 3 å 4 hyresgäster avsedda rummen hava i den utsträckning detta varit möjligt i förslaget delats upp på smärre enheter, ingen beräknad för mer än två personer. Tvättställ med rinnande vatten föreslås i varje rum, varjämte gemensamt badrum anordnas m. m.

Med avseende å tidpunkten för ifrågavarande arbetens påbörjande bar — uppger medicinalstyrelsen — byggnadsstyrelsen på förfrågan under hand framhållit, att, därest statsmakterna inom den närmaste tiden beslutade arbetets utförande, detsamma torde kunna igångsättas i början av maj månad innevarande år samt beräknas vara slutfört under året.

Med bifall till Kungl. Maj:ts proposition nr 163 beslöt 1935 års riksdag att vid akademiska sjukhuset i Uppsala skulle uppföras en psykiatrisk klinik, inrymmande 122 vårdplatser. Kostnaden för klinikens uppförande beräknades av riksdagen till högst 1,450,000 kronor, varav riksdagen anvisade 100,000 kronor. Sedan jag vid frågans behandling vid 1936 års riksdag på då anförda skäl ansett mig icke kunna förorda någon jämkning av den av mig vid 1935 års riksdag angivna kostnadssumman, 1,597,000 kronor, godkände riksdagen denna kostnadsberäkning och anslog för budgetåret 1936/37 ytterligare 275,000 kronor. Nästföljande års riksdag beräknade därefter för budgetåret 1937/38 ett belopp av 400,000 kronor. Några ytterligare medel hava ej anvisats för ändamålet, i följd varav riksdagen hittills ställt sammanlagt 775,000 kronor till förfogande.

Byggnadsföretaget har emellertid ännu ej kommit till utförande. Av de anslagna medlen hava dock — delvis efter riksdagens hörande — genom särskilda Kungl. Majlis beslut anvisats tillhopa 227,000 kronor för möjliggörande av klinikens anslutning till akademiska sjukhusets ekonomilokaler, varför av tillgängliga medel ännu återstå odisponerade (775,000— 227,000)

548,000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

215 Anledningen till uppskovet med byggnadsarbetenas igångsättande har delvis legat i långvarigheten av de förhandlingar, som måst föras med Uppsala stad för ernående av en nödvändig omläggning av den del av infartsvägen till staden söderifrån, som benämnes Sjukhusvägen. Härom vill jag i korthet erinra följande.

Sedan Kungl. Majit i juli 1935 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att träda i förhandlingar med Uppsala stad angående föranstaltande, utan att särskilda kostnader åsamkades statsverket, av sådan omläggning av södra infartsvägen till staden, att det för kliniken föreslagna området ej av nämnda väg skildes från akademiska sjukhusets område, överlämnade styrelsen den 25 november 1935 utredning och avtalsförslag i frågan. Förnyade förhandlingar mellan byggnadsstyrelsen, representanter för Uppsala stad, medicinska fakulteten och länsstyrelsen i Uppsala län, föranledda av Kungl. Majits beslut den 30 juni 1936, resulterade i att länsstyrelsen den 1 december samma år förordnade, att omläggningen av Sjukhusvägen skulle utföras i huvudsaklig överensstämmelse med ett såsom alternativ IV betecknat förslag.

Vid anmälan av propositionen nr 124 till 1937 års riksdag ansåg jag mig efter samråd med chefen för kommunikationsdepartementet kunna giva uttryck åt förhoppningen, att stadens krav på bidrag av automobilskattemedel och erforderlig mark för vägen skulle kunna i skälig utsträckning tillmötesgås, därvid jag samtidigt förutsatte, att riksdagens uttalande i vägfrågan — nämligen att sagda fråga borde före arbetenas påbörjande genom avtal så ordnas, att särskilda kostnader icke åsamkades statsverket — icke utgjorde hinder för att staten på angivet sätt medverkade till frågans ordnande. Likaledes fann jag inga allvarligare betänkligheter kunna anföras mot villkoret, att spårvägen skulle få kvarligga i befintlig sträckning längst till utgången av år 1942. Detta uttalande föranledde icke någon erinran från riksdagens sida.

På min föredragning uppdrog Kungl. Majit genom beslut den 30 juni 1937 åt länsstyrelsen i Uppsala län att snarast möjligt med Uppsala stad — under förutsättning av Kungl. Majits godkännande — träffa avtal av den innebörd, som i det vid propositionen nr 124 fogade utdraget av statsrådsprotokollet över socialärenden och Kungl. Majits sedermera fattade beslut förutsatts. I september 1937 träffades sagda avtal, vilket i oktober månad samma år godkändes av Kungl. Majit.

De under de senare åren stegrade byggnadskostnaderna hava medverkat till att uppförandet av klinikbyggnaden ytterligare uppskjutits. Jag vill härvid erinra örn att byggnadsstyrelsen i en för 1938 års riksdag anmäld skrivelse den 21 augusti 1937 meddelat, att totala kostnaderna av angiven anledning kunde beräknas hava ökat till 2,034,000 kronor. På denna grund ansåg jag mig ej böra påkalla åtgärder för byggnadsföretagets igångsättande och förklarade mig sakna anledning att i det sammanhanget beräkna medel för bestridande av de ytterligare kostnader, som av byggnadsstyrelsen angivits.

216 Departements-

chefen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Vad först angår medicinalstyrelsens framställning örn vissa byggnadsarbeten vid Frösö sjukhus framgår av det anförda, att den vid sjukhuset sedan längre tid tillbaka använda köksbyggnaden är i stort behov av en genomgripande renovering. Jag är därför beredd att oaktat rådande förhållanden giva min anslutning till det föreliggande förslaget och har ej heller —- i betraktande av de planerade arbetenas omfattning — funnit anledning till erinran mot de verkställda kostnadsberäkningarna. Med hänsyn till angelägenheten av arbetenas snara igångsättande och slutförande under innevarande år synas de erforderliga medlen, 450,000 kronor, böra äskas å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1940/41.

I det föregående har jag redogjort för anledningen till att uppförandet av den beslutade psykiatriska kliniken i Uppsala ännu ej påbörjats. Såsom nämnts hava av de hittills för ändamålet anvisade medlen, 775,000 kronor, 227,000 kronor tagits i anspråk för möjliggörande av anslutning av kliniken till akademiska sjukhusets ekonomilokaler.

Det torde på grund av det starkt omvittnade behovet av den psykiatriska kliniken få anses önskvärt, att klinikens uppförande snarast påbörjas. De höga byggnadskostnaderna utgöra visserligen alltjämt ett hinder härför, men därest läget på byggnadsmarknaden anses motivera uppförandet av vissa nyttiga och nödvändiga statliga byggnader erbjuder psykiatriska kliniken i Uppsala ett lämpligt arbetsobjekt. Jag anser mig emellertid böra förorda, att 1940 års civila byggnadsutredning före byggnadsföretagets påbörjande erhåller i uppdrag att underkasta föreliggande förslag en ingående granskning ur besparingssynpunkt. Huruvida som en följd därav någon del av de av byggnadsstyrelsen senast beräknade kostnaderna — 2,034,000 kronor -— kan inbesparas oavsett ytterligare stegrade materialpriser och löner undandrager sig mitt bedömande. Skulle så ej bliva fallet — och jag räknar för siktigtvis härmed— komme ytterligare högst (2,034,000 — 775,000) 1,259,000 kronor eller, avrundat, 1,260,000 kronor att erfordras. I likhet med vad jag tillstyrkt beträffande renoveringsarbetena vid Frösö sjukhus bör sistnämnda belopp äskas å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår. Båda beloppen, tillhopa (450,000 + 1,260,000) 1,710,000 kronor, synas lämpligen böra upptagas å ett under statens allmänna fastighetsfond uppfört reservationsanslag till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att I. II.

I. besluta att vid Frösö sjukhus skola i enlighet med av mig förordat förslag verkställas renoveringsarbeten för en beräknad kostnad av högst 450,000 kronor; samt

II. till Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag (B) av .......... kronor 1,710,000.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

[2.] 4 a. Uppförande av nybyggnad för statens sjuksköterskeskola, re-

servationsanslag. Med bifall till Kungl. Maj ds proposition den 10 mars 1939, nr 199, beslöt 1939 års lagtima riksdag att för statens sjuksköterskeskola skulle uppföras en nybyggnad invid blindinstitutet å Tomteboda samt anvisade å kapitalbudgeten för budgetåret 1939/40 under rubrik statens allmänna fastighetsfond ett reservationsanslag av 200,000 kronor för byggnadsarbetenas påbörjande. Enligt det av byggnadsstyrelsen efter viss omarbetning av planen slutligt framlagda förslaget — rörande vars detaljer jag hänvisar till propositionen — kunde kostnaderna för nybyggnaden uppskattas till ett belopp av 1,350,000 kronor. I likhet med föredragande departementschefen förutsatte riksdagen likväl, att i samband med de definitiva ritningarnas utarbetande frågan örn lokalbehovets omfattning upptoges till närmare prövning i syfte att begränsa kostnaderna för byggnadens uppförande. Departementschefen hade för sådant fall ansett totalkostnaden ej behöva överstiga 1,250,000 kronor.

Genom beslut den 30 juni 1939 uppdrog Kungl. Majit åt byggnadsstyrelsen att med anlitande av förutnämnda anslag i samråd med styrelsen för statens sjuksköterskeskola upprätta fullständiga ritningar och kostnadsberäkningar för nybyggnad åt skolan.

Med skrivelse den 23 april 1940 överlämnade byggnadsstyrelsen omarbetat förslag och en inom styrelsen verkställd kostnadsutredning. Av denna kostnadsutredning framgår, att byggnadsföretaget, enligt de i augusti 1939 gällande priserna, skulle betingat en kostnad av 1,250,000 kronor eller det belopp, vartill kostnaden enligt departementschefens direktiv borde inskränkas. Nedskärningen av den tidigare beräknade kostnaden, 1,350,000 kronor, hade åstadkommits bland annat därigenom, att antalet elevrum minskats med sex till femtiofyra samt personalens bostadsrum, i det tidigare förslaget förlagda i undervisningsflygeln och upptagande bostäder för kokerska och tolv biträden och städerskor, förlagts till en byggnad inrymmande vaktmästarebostad m. m., varjämte biträdesrummen minskats i antal och golvyta. Styrelsen påpekade emellertid, att kostnaderna för skolans uppförande med hänsyn till i april 1940 rådande priser måste beräknas lill 1,460,000 kronor. Förslaget tillstyrktes av medicinalstyrelsen.

Med skrivelse den 2 december 1940 har 19A0 års civila bgggnaclsutredning, som i besparingssyfte granskat byggnadsstyrelsens sistnämnda förslag, överlämnat en promemoria rörande resultatet av granskningen jämte skissritningar, avseende en reviderad byggnadsplan, vilkens genomförande beräknas draga avsevärt liigre kostnad eller högst 875,000 kronor, över det x-cviderade förslaget hava yttranden avgivits lili utredningen av byggnadsstyrelsen och styrelsen för sjuksköterskeskolan. Därest förslaget skulle befinnas godtagbart, har utredningen hemställt, att beslut i ärendet måtte fattas av Kungl. Majit på grundval av de överlämnade skissritningarna samt uppdrag lämnas byggnadsstyrelsen att dels skyndsamt låta utarbeta slutgiltiga ritningar i huvudsaklig överensstämmelse med den företedda planen och med de jämkningar, som av utredningen särskilt angivits, dels ock gå i författning örn bygg-

218 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

nadsföretagets utförande för en kostnad av högst 875,000 kronor. I den av utredningen ingivna promemorian har i huvudsak anförts följande.

1940 års civila byggnadsutredning hade vid prövning av förslaget utgått ifrån att en avsevärd nedskärning av byggnadskostnaderna vore oundgänglig i nuvarande ansträngda statsfinansiella läge. Utredningen hade uppgjort riktlinjer för en omarbetning av förslaget i kostnadsbesparande syfte med beaktande av att sakligt betydelsefulla värden lämnades i möjligaste mån orubbade. Åt arkitekten G. Birch-Lindgren hade uppdragits att efter sagda riktlinjer utarbeta nytt skissförslag.

Det nu föreliggande förslaget innebure, att uppförandet av den i byggnadsstyrelsens förslag tilltänkta gymnastikbyggnaden ställdes på framtiden, något som icke syntes ägnat att ingiva särskilda betänkligheter bland annat med hänsyn till den närbelägna gymnastiksalen vid blindinstitutet. Även inredningen i byggnadens bilokaler, dusch- och omklädningsrum, slopades tills vidare; för eventuellt framtida behov av dylika lokaler funnes dock disponibla källarutrymmen, nu avsedda som förrådsrum.

Enär, enligt vad utredningen genom hänvändelse till direktionen för karolinska sjukhuset utrönt, kost för skolans elever och personal, i varje fall tills vidare, kunde levereras från sjukhuset, hade den av byggnadsstyrelsen föreslagna köksavdelningen i undervisningsflygelns bottenvåning kunnat inskränkas till ett mindre serverings- och diskrum och samtidigt bostäderna för kökspersonal slopas. Då man emellertid icke finge räkna med att en dylik ordning för all framtid läte sig upprätthålla, hade det synts välbetänkt att anordna reservutrymmen för en framtida utbyggnad av fullständiga kökslokaler. Denna reserv hade i förslaget disponerats för personalbostäder, nämligen en vaktmästarbostad på 2 rum och kök samt 3 personalrum. Det ursprungliga förslagets personalbyggnad hade på detta sätt kunnat helt uteslutas.

I undervisningsflygeln hade vidare samlingssalen enligt utredningsförslaget minskats med 26 kvm och konferensrummet med 12 kvm. Lärarerummet hade slopats och solaltanen i vindsvåningen hade likaledes bortfallit. Någon mindre reduktion av laboratoriet och demonstrationsrummet föresloges ock. Korridorbredden hade minskats från 2.20 till 1.95 m.

Inom bostadsflygeln hade enkelrummen för eleverna ersatts med 15 kvm:s rum för 2 personer, varigenom en hel våning kunnat slopas. Puts- och strykrum hade vidare minskats, en hemsysterbostad samt badrummen i de återstående 3 bostäderna för hemsystrar hade uteslutits.

Utöver vad av skisserna framginge, borde efter utredningens mening ytterligare följande förenklingar komma till stånd. Sedan bostadsflygeln begränsats till tre våningar, syntes oundgängligt behov av hiss icke föreligga, vadan denna kunde utgå. Pannrumsavdelningen borde omstuderas, verkstadsrummet slopas och rumshöjden i källaren minskas till 2.40 m. Källarlokalerna i undervisningsflygeln under kontorslägenheterna syntes kunna begränsas. Fönstrens antal i undervisningsflygeln borde lämpligen reduceras, och det stora fönstret i samlingssalen uppdelas. Vidare syntes balkongerna å bostadsflygeln kunna utgå. Takresningen borde omarbetas i syfte all möjliggöra takbeläggning med tegel.

De föreslagna ändringarna i den ursprungliga byggnadsplanen innebure, att byggnadsvolymen minskats nied omkring 4,600 kinn till 10,800 kbm.

I sitt förenämnda yttrande till utredningen har byggnadsstyrelsen icke funnit någon särskild anledning till erinran. Styrelsen bar emellertid framhållit, att den korta tid, som för yttrandets avgivande stått till styrelsens förfogan-

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

de, icke givit styrelsen tillfälle att närmare granska de framlagda skissritningarna eller de uppgjorda kostnadsberäkningarna.

Styrelsen för statens sjuksköterskeskola har anfört bland annat, att styrelsen ej hade något att erinra emot att köket för närvarande utelämnades under förutsättning, att kost kunde erhållas från exempelvis karolinska sjukhuset och transportfrågan från detta sjukhus till skolan ordnas på tillfredsställande sätt. Ej heller har styrelsen motsatt sig att gymnastikhuset och personalhuset tills vidare uteslutas ur byggnadsplanen. Däremot har styrelsen — utöver vissa mindre erinringar, vid vilka jag i detta sammanhang saknar anledning uppehålla mig — på anförda skäl ansett, att samtliga läsande elever, vilka i regel uppginge till ett 30-tal, borde tilldelas enkelrum.

Byggnadsutredningen har genmält, att de läsande eleverna komme att disponera, förutom elevrummen, tvenne dagrum samt biblioteket om 40 kvm. Beträffande vissa av de av skolstyrelsen gjorda invändningarna har utredningen funnit dessa kunna beaktas utan ökning av byggnadskostnaderna.

Det reviderade förslaget har genom utredningens försorg underkastats detaljerad kostnadsberäkning, varvid förutsatts ett förenklat utförande av byggnadens detaljer. Denna beräkning har givit följande resultat:

Byggnadsarbeten...................................... kronor 560,000

Värme-, ventilations- och sanitetsteknisk anläggning...... » 100,000

Elektriska belysnings-, kraft- och svagströmsledningar samt

köksapparater...................................... » 50,000

Utvändiga ledningar med erforderliga rörgravar.......... » 30,000

Terrasseringsarbeten, vägar och stängsel ................ » 50,000

Ritningar, kontroll och oförutsett................. »__85,000

Summa kronor 875,000.

Det av 1940 års civila byggnadsutredning i besparingssyfte framlagda Departementsförslaget till nybyggnad för statens sjuksköterskeskola understiger i kostnads- chefen. avseende byggnadsstyrelsens senast ingivna förslag med ej mindre än (1,460,000 — 875,000) 585,000 kronor. Denna avsevärda utgiftsbegränsning bygger till stor del på förutsättningen av att man åtminstone för den närmaste framtiden skall kunna utnyttja karolinska sjukhusets köksanläggningar även för skolans behov samt därjämte att det skall bliva möjligt att tillsvidare anordna gymnastikundervisningen i blindinstitutets gymnastiklokal. Dessutom bar utredningen utgått från nödvändigheten av att vidtaga andra förenklingar i olika avseenden i jämförelse med byggnadsstyrelsens förslag.

För egen del anser jag, att den av byggnadsutredningen framlagda planen i nuvarande läge bör i allt väsentligt godtagas. Jag vill här erinra om att Kungl. Majit för åvägabringande snarast möjligt av ett efter angivna riktlinjer utarbetat förslag den 13 december 1940 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att i samråd med styrelsen för skolan uppgöra fullständiga ritningar och kostnadsberäkningar lill nybyggnad för sjuksköterskeskolan i huvudsaklig överensstämmelse med den av byggnadsutredningen uppgjorda reviderade byggnadsplanen.

Behovet av ifrågavarande byggnad har redan i ett tidigare skede av frågans

220 Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

behandling vitsordats vara stort. Nackdelarna med det nuvarande provisoriet hava sedan dess blivit än mera uppenbara. Under sådana förhållanden och med hänsyn därjämte till angelägenheten av att byggnadsföretaget i arbetslöshetslindrande syfte snarast igångsättes, har jag ansett mig böra förorda, att de enligt byggnadsutredningens kalkyler ytterligare erforderliga medlen äskas å tilläggsstat å kapitalbudgeten för innevarande budgetår. Då av 1939 års lagtima riksdag för ändamålet beviljats 200,000 kronor, varav dock i runt tal 20,000 kronor hittills använts för bestridande av kostnaderna för de förberedande arbetena, skulle ytterligare erfordras (875,000 — 180,000) 695,000 kronor. Rörande de för skolans utrustning nödvändiga medlen har jag för avsikt att framdeles avgiva förslag.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Uppförande av nybyggnad för statens sjuksköterskeskola å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av ..........kronor 695,000.

Fonden för låneunderstöd.

[3.] 3 a. Lån till Göteborgs diakoniss-sällskap för vissa byggnadsarbe-

ten vid skyddshemmet Härsjögården, reservationsanslag. Göteborgs diakoniss-sällskap har sedan åtskilliga år bedrivit skyddshemsverksamhet å sitt å fastigheterna Vs mantal Olofsred nr 1 (l3) och V* mantal Olofsred nr 1 (l4) i Hyssna socken av Älvsborgs län belägna skyddshem Härsjögården. För inrättande och utvidgning av skyddshemmet har sällskapet jämlikt beslut av 1929 och 1931 års riksdagar erhållit lån å tillhopa 160,000 kronor mot säkerhet av inteckningar i sagda fastigheter å sammanlagt nämnda belopp.

Den 11 februari 1938 har Kungl. Majit fastställt avtal mellan Kungl. Majit och kronan samt sällskapet, enligt vilket avtal sällskapet förbundit sig att från och med den 1 januari 1938 å skyddshemmet Härsjögården bedriva skyddshemsverksamhet i enlighet med de bestämmelser, som i Kungl. Majits stadga för skyddshemmen meddelats för hemskola, samt att där mottaga högst 25 sådana flickor, som enligt samma stadgas bestämmelser finnas böra överlämnas till skyddshemmet. Enligt avtalet erhåller sällskapet för underhåll av skyddshemmets byggnader av statsmedel ett årligt bidrag av två procent å byggnadernas värde. Detta värde skall därvid beräknas till 150,000 kronor.

I den 16 augusti 1939 dagtecknad, till socialstyrelsen ingiven skrift har styrelsen för skyddshemmet gjort framställning rörande utförande av vissa örn- och tillbyggnadsarbeten vid hemmet i enlighet med framställningen bifogade ritningar och kostnadsberäkningar.

Enligt framställningen skulle hemmets huvudbyggnad erhålla en tillbygg-

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

nåd, i vilken skulle anordnas en gymnastiksal och en badavdelning. I samband därmed skulle vissa smärre ändringsarbeten företagas i huvudbyggnaden. Kostnaderna härför hava beräknats till sammanlagt 50,291 kronor.

Vidare skulle uppföras en fristående annexbyggnad, i vilken skulle anordnas ett s. k. hemkök, vari sådana elever, som hade fallenhet och lust för husligt arbete, skulle få tillfälle att någon tid före utskrivningen från anstalten öva sig i skötseln av ett mindre hem. Utgifterna härför hava uppskattats till 34,000 kronor.

Slutligen har skyddshemsstyrelsen föreslagit uppförande av en ny ladugård i stället för den nuvarande, som enligt uppgift vore mycket bristfällig, ävensom omändring av en mindre ekonomibyggnad till svin- och hönshus, allt för en kostnad av tillhopa 40,000 kronor.

Kostnaderna hava således sammanlagt uppskattats till 124,291 kronor.

Under förmälan att sällskapet, som av egna medel redan nedlagt 80,000 kronor å hemmet, icke hade möjlighet att bekosta de ifrågavarande arbetena, har sällskapet hemställt om ett lån av statsmedel å 124,291 kronor för arbetenas utförande.

Skyddshemsstyrelsens framställning har av socialstyrelsen överlämnats med skrivelse den 12 februari 1940. Däri har behovet av de föreslagna arbetena till alla delar vitsordats av styrelsen, som ej heller i övrigt haft något att erinra mot framställningen. Styrelsen har hemställt, att anslag för ifrågavarande ändamål måtte anvisas å beredskapsstat för budgetåret 1940/41.

Byggnadsstyrelsen, som yttrat sig i ämnet den 18 juni 1940, har beträffande tillbyggnadsförslaget i huvudsak icke haft något att erinra men dock förordat vissa smärre jämkningar.

Beträffande förslaget till annexbyggnad har styrelsen framställt vissa anmärkningar och därför funnit en omarbetning av förslaget i vissa avseenden påkallad.

Även förslaget om uppförande av ny ladugård har styrelsen ansett böra omarbetas och därvid hänvisat till innehållet i ett av domänstyrelsens jordbruksbyrå avgivet yttrande, vilket bilagts byggnadsstyrelsens utlåtande.

Byggnadsstyrelsen anför till sist, att med hänsyn till gällande materialpriser och arbetslöner kostnaderna syntes böra uppskattas till 143,000 kronor, inberäknat kostnader för möbler, inventarier och utvändiga arbeten.

I ett den 7 augusti 1940 avgivet utlåtande har statskontoret anfört, att därest framställningen bifölles, för ändamålet borde beviljas ett under fonden för låneunderstöd uppfört reservationsanslag. Såsom förutsättning för beviljande av det ifrågasatta lånet borde gälla, att sällskapet ställde betryggande säkerhet för lånets återbetalning.

Med anledning av vad byggnadsstyrelsen i ämnet anfört bär Kungl. Majit den 1 november 1940 uppdragit åt socialstyrelsen att tillse, att nya ritningar och kostnadsberäkningar rörande byggnadsarbetena utarbetades samt att, sedan så skett, med förnyat utlåtande i ämnet ingiva ritningarna och beräkningarna till Kungl. Majit.

222 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departementschefen.

Enligt vad jag inhämtat har i följd av sistnämnda beslut en omarbetning av det ursprungliga byggnadsförslag^ ägt rum, därvid nya ritningar och kostnadsberäkningar utarbetats. Det nya förslaget torde inom den närmaste tiden komma att av socialstyrelsen överlämnas till Kungl. Majit. Jämlikt vad från socialstyrelsens sida upplysts hava vid omarbetningen beaktats de erinringar, som av byggnadsstyrelsen och domänstyrelsens jordbruksbyrå framförts mot det första förslaget. Kostnaderna för arbetena enligt det reviderade förslaget hava uppskattats till 142,600 kronor, därav 59,600 kronor för om- och tillbyggnad av huvudbyggnaden, 39,500 kronor för uppförande av annexbyggnaden och 43,500 kronor för uppförande av ny ladugård jämte omändring av en ekonomibyggnad till svin- och hönshus.

Av den förebragla utredningen synes framgå, att de ifrågavarande byggnadsarbetena äro synnerligen behövliga samt att det därför är angeläget, att desamma snart komma till stånd. Ehuru möjlighet icke nu föreligger att i detalj taga ställning till frågan huru arbetena böra verkställas, anser jag mig vidare kunna utgå från att desamma i stort sett böra komma till utförande enligt det nu föreliggande, omarbetade byggnadsförslaget. Byggnadskostnad derna torde kunna uppskattas till i runt tal 143,000 kronor. Då hemmets ägare — Göteborgs diakoniss-sällskap — saknar medel för arbetenas utförande, förordar jag, att staten, på sätt tidigare skett i liknande fall, för ändamålet lämnar sällskapet ett räntefritt lån. För lånet, som lärer böra bestämmas till

143,000 kronor, bör av sällskapet ställas inteckningssäkerhet av bästa möjliga beskaffenhet. För ändamålet bör å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisas ett reservationsanslag å nyssnämnda belopp. Anslaget torde få anvisas under fonden för låneunderstöd, där det lärer kunna upptagas under rubriken lån till Göteborgs diakoniss-sällskap för vissa byggnadsarbeten vid skyddshemmet Härsjögården.

Därest det av mig tillstyrkta lånet beviljas, torde en höjning få företagas av det byggnadsvärde, som, efter det byggnadsarbetena verkställts, skall gälla vid beräkningen av det sällskapet tillkommande årliga bidraget för underhåll av skyddshemmets byggnader. Beloppet av nämnda värde torde efter förslag av socialstyrelsen böra fastställas av Kungl. Majit.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

alt till Lån till Göteborgs diakoniss-sällskap för vissa byggnadsarbeten vid skyddshemmet Härsjögården å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag (B) av...................... kronor 143,000.

[4.] 3 b. Lån till stiftelsen Anna-Lisa Lidbecks uppfostringsanstalt i

Lidköping för vissa byggnadsarbeten vid skyddshemmet Margretelund, reservationsanslag. Genom beslut den 30 juni 1938 har Kungl. Majit fastställt avtal mellan Kungl. Majit och kronan samt stiftelsen Anna-Lisa Lidbecks uppfostringsanstalt i Lidköping rörande verksamheten vid stiftelsens skydds-

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

hem Margretelund i nämnda stad. I avtalet har stiftelsen förbundit sig att från och med den 1 januari 1938 å sagda skyddshem bedriva skyddshemsverksamhet i enlighet med de bestämmelser, som i Kungl. Maj:ts stadga för skyddshemmen meddelats för jordbrukshem, samt att där mottaga högst 30 sådana gossar, som enligt samma stadgas bestämmelser funnes höra överlämnas till skyddshemmet.

I en den 29 december 1939 dagtecknad, till socialstyrelsen ingiven framställning har styrelsen för nämnda skyddshem gjort framställning rörande verkställande av vissa byggnadsarbeten vid skyddshemmet i överensstämmelse med framställningen bifogade ritningar och kostnadsberäkningar. De föreslagna arbetena avse dels reparation och modernisering av vissa delar av ekonomibyggnaden — främst köks- och tvättavdelningarna samt i byggnaden inrymda personalbostäder — dels reparation av föreståndarbostaden, dels ock uppförande av nytt bostadshus för en trädgårdsmästare och några kvinnliga befattningshavare. Kostnaderna för arbetena hava uppskattats till sammanlagt 110,000 kronor, därvid beräknats 56,500 kronor för ekonomibyggnaden, 21,000 kronor för föreståndarbostaden, 29,240 kronor för det nya bostadshuset och 3,260 kronor för yttre ledningar och oförutsedda arbeten. Styrelsen hemställer att för utförande av ifrågavarande arbeten få komma i åtnjutande av ett räntefritt statslån å 110,000 kronor. Tillika anhåller styrelsen att av statsmedel erhålla ett årligt underhållsbidrag motsvarande 2 procent å nämnda belopp ävensom 2 procent å värdet av de byggnader, vilka stiftelsen uppfört å hemmet enligt avtalet den 30 juni 1938 och vilket värde uppskattats till 150,000 kronor.

Skyddshemsstyrelsens framställning har av socialstyrelsen överlämnats med skrivelse den 12 februari 1940, däri socialstyrelsen uttalat sig på följande sätt.

Margretelund, som tidigare använts såsom vanligt skyddshem, utnyttjades numera såsom hem för psykiskt efterblivna manliga elever (jordbrukshem). De i framställningen berörda byggnadsarbetena sammanhängde med skyddshemmets iordningställande för nämnda ändamål.

Behovet av arbetena hade vitsordats av skyddshemsinspektören, som jämväl framhållit önskvärdheten av att ombyggnaden ej onödigtvis uppskötes. Utformandet av byggnadsplanen hade skett i samråd med skyddshemsinspektören och föranledde icke någon socialstyrelsens erinran.

Stiftelsen hade icke, såsom flertalet huvudmän för enskilda skyddshem, erhållit något lån av statsmedel för utförande av byggnadsarbeten vid skyddshemmet. De ombyggnadsarbeten, som hittills företagits, hade sålunda helt och hållet bekostats av stiftelsens egna medel. Enligt vad socialstyrelsen inhämtat vore emellertid stiftelsens kapitaltillgångar nu i det närmaste förbrukade.

På grund av vad sålunda anförts biträdde socialstyrelsen sliftclsens förslag till örn- och nybyggnadsarbeten vid Margretelunds skyddshem saint förordade, att därför erforderliga lånemedel ställdes till dess förfogande. Styrelsen förordade jämväl, att stiftelsen sedermera till underhåll av sålunda utförda byggnader erhölle ett årligt bidrag med 2 procent å det för byggnadsarbetena anslagna beloppet. Underhållsbidraget torde icke böra utgå, förrän byggnadsarbetena slutförts.

224 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departements-

chefen.

Stiftelsen hade ytterligare hemställt om ett årligt statsbidrag å 3,000 kronor, motsvarande 2 procent å 150,000 kronor, vilket sistnämnda belopp stiftelsen under år 1939 av egna medel nedlagt på hemmets ombyggnad till jordbrukshem. Enligt vad socialstyrelsen inhämtat hade stiftelsens svaga ekonomiska ställning i förening med ökade driftkostnader, vilka framför allt hänförde sig till lönestaten, medfört att stiftelsen vore i behov av ytterligare bidrag för verksamhetens bedrivande. Med hänsyn därtill ville socialstyrelsen tillstyrka framställningen jämväl i nu berörda del.

Socialstyrelsen har hemställt, att det förordade byggnadsanslaget måtte anvisas å beredskapsstat.

Byggnadsstyrelsen har i utlåtande den 18 juni 1940 förklarat, att styrelsen icke hade något att erinra mot de föreslagna arbetena med avseende å ekonomibyggnaden och föreståndarens bostad.

Det föreslagna nya bostadshuset har däremot synts byggnadsstyrelsen mindre lämpligt planlagt. Styrelsen anför härom, att köket i bottenvåningen vore ur arbetssynpunkt mindre tillfredsställande. Dess stora yta kunde ej heller rationellt utnyttjas för möblering. Antingen köket eller dagrummet måste passeras för tillträde till sovrummet och detta senare rum för passage mellan kök och dagrum. Vidare vore de för de kvinnliga befattningshavarna avsedda rummen onödigt stora. Slutligen vore byggnadens exteriör otillfredsställande. Förslaget till denna byggnad borde därför underkastas en genomgripande omarbetning.

Mot de beräknade kostnaderna för byggnadsarbetena vid skyddshemmet har byggnadsstyrelsen icke haft något att invända.

Statskontoret, som yttrat sig i ämnet den 7 augusti 1940, har framhållit, att, därest lån för byggnadsarbetena beviljades, anslag för ändamålet syntes böra äskas i form av reservationsanslag under fonden för låneunderstöd samt att såsom förutsättning för lån borde gälla, att betryggande säkerhet ställdes för lånets återbetalande.

Den gjorda framställningen om statsbidrag för underhåll av byggnader vid skyddshemmet har icke föranlett någon erinran från statskontorets sida.

Genom beslut den 1 november 1940 har Kungl. Majit, med anledning av vad byggnadsstyrelsen i ämnet anfört, uppdragit åt socialstyrelsen att tillse, att nya ritningar och kostnadsberäkningar rörande ifrågavarande arbeten bleve utarbetade samt att, sedan så skett, med förnyat utlåtande ingiva dessa handlingar till Kungl. Majit.

Förnyade ritningar och kostnadskalkyler hava ännu icke av socialstyrelsen överlämnats till Kungl. Majit. Så torde emellertid snart komma att ske, då enligt vad jag inhämtat ett reviderat byggnadsförslag nyligen ingivits till styrelsen. I detta förslag har en omarbetning av det ursprungliga förslaget ägt rum dels i fråga om ekonomibyggnaden, dels ock med avseende å det nya bostadshuset. Beträffande sistnämnda hus hava därvid beaktats de av byggnadsstyrelsen framförda anmärkningarna. De ifrågasatta ändringarna rörande ekonomibyggnaden äro av mycket begränsad räckvidd. Omarbetningen bär verkställts å länsarkitektkontoret i Mariestad, därvid de föreslagna jämk-

Kungl. Maj.ts proposition nr 2. 225

ningarna i det ursprungliga förslaget beräknats medföra en merkostnad av

4.000 kronor.

I likhet med socialstyrelsen är jag av den uppfattningen, att en modernisering av ekonomibyggnaden och föreståndarbostaden vid skyddshemmet Margretelund är av behovet påkallad samt att bostadsförhållandena för personalen därstädes böra förbättras genom uppförande av ett nytt bostadshus. Till frågan på vad sätt byggnadsarbetena böra utföras, kan jag i nuvarande läge ännu icke taga definitiv ställning men anser mig dock kunna räkna med att arbetena böra utföras i huvudsaklig överensstämmelse med det föreliggande, i vissa delar reviderade förslaget. De med arbetena förenade kostnaderna uppskattar jag med ledning av tillgängliga uppgifter till

114.000 kronor.

Då förevarande stiftelses ekonomi de senaste åren starkt försämrats och stiftelsen torde sakna möjlighet att av egna medel bekosta arbetena, anser jag det vidare rimligt, att stiftelsen för utförande av arbetena av staten erhåller ett räntefritt lån å likaledes 114,000 kronor. Jag förutsätter härvid, att för lånet lämnas fullgod inteckningssäkerhet.

För lånets gäldande torde å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 böra anvisas ett reservationsanslag av 114,000 kronor. Anslaget bör upptagas under rubriken lån lill stiftelsen Anna-Lisa Lidbecks uppfostringsanstalt i Lidköping för vissa byggnadsarbeten vid skyddshemmet Margretelund och anvisas under fonden för låneunderstöd.

Vad slutligen angår det ifrågasatta årliga underhållsbidraget till skyddshemmet motsvarande 2 procent å värdet av de nu föreslagna byggnadsarbetena ävensom av vissa redan uppförda byggnader anser jag mig icke kunna biträda framställningen om dylikt bidrag. Jag får i sagda del hänvisa till vad jag denna dag i ämnet anfört vid behandlingen i årets statsverksproposition (V. p. 80) av spörsmålet örn anslag för nästa budgetår för bidrag till driften av icke statliga skyddshem. Under nämnda punkt har jag för skyddshemmet Margretelund — i stället för ett årligt bidrag till underhåll av byggnader — förordat en höjning med 15 procent av det med 900 kronor för plats och år av statsmedel utgående driftbidraget.

I enlighet med det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Län till stiftelsen Anna-Lisa Lidbecks uppfostringsanstalt i Lidköping för vissa byggnadsarbeten vid skyddshemmet Margretelund å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag (B) av ................................ kronor 114,000.

[5.] 3 c. Lån till Stockholms kyrkliga skyddshemsförening för utvidg-

ning av cn vattenanläggning vid skyddshemmet Hörni», reservationsanslag. Stockholms kyrkliga skyddshemsförening har sedan åtskilliga år å sitt skydds-

Bihcing till riksdagens protokoll 19A1. 1 sami. Nr 2. 15

226 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departements-

chefen.

hem Hornö i Uppsala län bedrivit skyddshemsverksamhet för flickor. För inrättande och utvidgning av skyddshemmet har föreningen jämlikt beslut av 1928, 1930 och 1938 års riksdagar erhållit lån å tillhopa 307,100 kronor mot säkerhet av inteckningar i skyddshemsfastigheten å sammanlagt nämnda belopp.

Vidare har på därom av Kungl. Majit gjord framställning 1939 års lagtima riksdag till lån till föreningen för utförande av en vattenanläggning vid skyddshemmet för budgetåret 1939/40 å kapitalbudgeten, fonden för låneunderstöd, anvisat ett reservationsanslag av 6,000 kronor. I anledning härav har Kungl. Majit den 9 juni 1939 fastställt avtal mellan Kungl. Majit och kronan samt föreningen att gälla såsom tillägg till tidigare ingångna avtal. Avtalet den 9 juni 1939 innehåller bland annat följande bestämmelser.

1. Föreningen åtager sig att å sitt å fastigheten Vé mantal Hornö nr 1 med undantag för avsöndrade områden (Hornö l1) i Vallby socken av Uppsala län inrättade skyddshem — Hornö hemskola — utföra en vattenanläggning i huvudsaklig enlighet med en av föreningen i framställning den 30 september 1938 angiven plan.

2. För utförande av nämnda företag erhåller föreningen ett räntefritt lån av statsmedel å 6,000 kronor mot säkerhet av inteckning i fastigheten å lånesumman med förmånsrätt näst efter i fastigheten till säkerhet lör statens fordran för tidigare lån beviljade inteckningar å tillhopa 307,100 kronor.

Samtliga nu omförmälda inteckningar å tillhopa 313,100 kronor skola utgöra gemensam säkerhet för de av staten till föreningen beviljade lånen å sistnämnda belopp.

3. Lånebeloppet å 6,000 kronor må lyftas mot avlämnande av föreningens förbindelse å beloppet jämte förstnämnda inteckning.

I en den 27 juni 1940 dagtecknad skrift har Stockholms kyrkliga skyddshemsförening anhållit örn ett ytterligare statslån å 2,700 kronor för utvidgning av ifrågavarande vattenanläggning. Till stöd för denna anhållan har föreningen anföid i huvudsak följande.

Den i avtalet den 9 juni 1939 avsedda vattenanläggningen hade kommit till utförande. Det hade emellertid visat sig, att den vattenmängd, som erhållits från anläggningen, icke hade varit till fyllest. Efter samråd med på området sakkunniga hade föreningen därför låtit utföra borrningar invid anläggningen, därvid visat sig, att tillräckligt med vatten kunde erhållas genom viss utvidgning av anläggningen. Kostnaderna för borrningsarbetena hade uppgått till 1,900 kronor. Övriga kostnader för anläggningens utvidgning kunde beräknas till 800 kronor. De sammanlagda utgifterna för anläggningens utvidgning kunde alltså beräknas till 2,700 kronor. Då föreningen saknade medel för gäldande av dessa utgifter, ansåge sig föreningen böra hemställa om ett statslån å sistnämnda belopp för bekostande av ifrågavarande arbeten.

I ett den 17 juli 1940 avgivet utlåtande har socialstyrelsen tillstyrkt bifall till föreningens framställning.

I likhet med socialstyrelsen anser jag, att föreningen bör för angivna ändamål erhålla ett ytterligare lån av 2,700 kronor. Lånet bör vara räntefritt,

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

och för detsamma böra gälla villkor motsvarande dem, som meddelats i avtalet den 9 juni 1939.

För gäldande av lånet bör å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 upptagas ett reservationsanslag av 2,700 kronor. Anslaget lärer böra anvisas under fonden för låneunderstöd och upptagas under rubriken lån till Stockholms kyrkliga skyddshemsförening för utvidgning av en vattenanläggning vid skyddshemmet Hornö.

På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Lån till Stockholms kyrkliga skyddshemsförening för utvidgning av en vattenanläggning vid skyddshemmet Hornö å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av ............kronor 2,700.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt, behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet: Nils-Sture Lindqvist.

,r

*9

■ m'*'?

• - v

' •*,

Vv. * v

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

229 Bilaga 17.

Kapitalinvesteringar.

Kommunikationsdepartementet.

Utdrag av protokollet över kommunikationsurenden, hållet inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari 1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler härefter under kommunikationsdepartementets handläggning hörande ärenden angående kapitalinvesteringar å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 samt anför därvid följande.

Vid anmälan tidigare i dag av framställningar om anslag, avsedda att upptagas å kapitalbudgeten för budgetåret 1941/42, meddelade jag, att jag icke hade för avsikt att i det sammanhanget anmäla sådana framställningar, vilka avsåge byggnads- eller andra arbetsföretag, som beräknades kunna igångsättas redan under innevarande budgetår och som vore av sådan natur, att de vore lämpliga att utföra i syfte att motverka arbetslöshet. Dessa framställningar torde jag nu få anmäla i syfte att anslag, som däri äskas, må upptagas å tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår. Därjämte kommer jag, såvitt avser statens vattenfallsverk, att förorda anvisande av två anslag för bestridande av vissa på grund av den allmänna prisstegringen uppkomna merkostnader för två pågående kraftstationsföretag ävensom av ett mindre anslag för ändringsarbeten beträffande vissa kraftledningar för militärt behov.

I syfte att öka tillgången på arbetsföretag, lämpliga att igångsätta för att motverka arbetslöshet, har jag efter att hava samrått med därav berörda myndigheter vidare för avsikt att förorda anvisande å tilläggsstat för löpande budgetår av betydande anslag å kapitalbudgeten till ändamål, för vilka vederbörande myndigheter ansett sig icke böra under nu rådande förhållanden med därav betingade besparingskrav äska anslag, ehuru behov av arbetsföretagens

230 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

utförande i och för sig otvivelaktigt föreligger ur de synpunkter, som äro vägledande för myndigheternas verksamhet.

Till grund för bedömandet av frågan, till vilka ändamål och i vilken omfattning anslag böra anvisas i detta sammanhang, har i första hand legat den för budgetåret 1939/40 gällande allmänna beredskapsstaten. I samband därmed ha vidare uppmärksammats de byggnadsföretag, för vilka medel av riksdagen beviljats å riksstaten, men där medelsdispositionen i överensstämmelse med vad som förordades i propositionen nr 79 till 1939 års urtima riksdag bör äga rum endast under samma förutsättningar som gälla för anslag, uppförda å allmän beredskapsstat. I särskilda infordrade promemorior hava myndigheterna yttrat sig över här berörda arbetens aktualitet samt i vissa fall meddelat de ökade kostnader, som ett utförande av respektive arbetsföretag nu skulle medföra på grund av den allmänna prisstegringen. Därjämte hava myndigheterna förordat utförande av vissa tidigare icke anmälda arbetsföretag. Några av dem kommer jag att anmäla i det följande. Slutligen ämnar jag upptaga till behandling vissa äldre, icke avgjorda framställningar, avseende upptagande å en tidigare ifrågasatt allmän beredskapsstat för budgetåret 1940/41 av närmare angivna förskottsanslag.

Sammanlagt uppgå de anslag å kapitalbudgeten, som jag har för avsikt förorda skola upptagas å tilläggsstat II för budgetåret 1940/41, till i runt tal 26.6 milj. kronor.

Jag övergår härefter till de olika ändamål, för vilka anslag å tilläggsstat för innevarande budgetår i enlighet med det sagda nu torde böra äskas av riksdagen.

Statens affärsverksfonder.

A. Postverket.

[1.] 6. Verkstads- och förrådsbyggnader för postverkets räkning i

Ulvsunda i Stockholm, reservationsanslag. Med bifall till Kungl. Maj:ts i 1939 års statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil. 4, punkten 6) framlagda förslag anvisade riksdagen ett reservationsanslag av 260,000 kronor till inköp för postverkets räkning av ett tomtområde i Ulvsunda i Stockholm. Vidare upptog 1939 års lagtima riksdag i enlighet med Kungl. Maj:ts i proposition, nr 242, därom gjorda förslag å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 ett förskottsanslag av 2,670,000 kronor till verkstads- och förrådsbyggnader för postverkets räkning i Ulvsunda i Stockholm. Byggnaderna avsågos skola uppföras å den förutnämnda tomten.

Beträffande behovet av nybyggnaden, som vid tidpunkten för förslagets framläggande kostnadsberäknats till 2,670,000 kronor, samt de för densamma uppgjorda byggnadsplanerna torde jag få hänvisa till förenämnda propositioner.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

231 I skrivelse den 29 augusti 1939 hemställde generalpoststyrelsen, att till uppförande av verkstads- och förrådsbyggnaderna ett reservationsanslag å

2,670,000 kronor måtte anvisas å riksstaten för budgetåret 1940/41.

Styrelsens framställning har hittills icke föranlett någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

I skrivelse den 27 augusti 1940 har generalpoststyrelsen åter hemställt, att för byggnadsföretaget erforderliga medel måtte anvisas å riksstaten. Styrelsen har därvid framhållit, att behovet av att byggnadsföretaget komme till stånd numera ytterligare skärpts dels på grund av den alltjämt fortgående ökningen av arbetet inom de verksamhetsgrenar, som skulle erhålla lokaler i nybyggnaden, dels ock enär de av denna beroende lokalfrågorna i centralposthuset i Stockholm krävde en skyndsam lösning.

Enligt det förut framlagda byggnadsförslaget skulle en förflyttning ske Departement*från centralposthuset till den planerade nybyggnaden av postverkets tryckeri CÄ€/eB• och bokbinderi ävensom garageverkstad, tryckeriets lager samt postverkets blankett- och persedelförråd. Härigenom skulle generalpoststyrelsens och centralpostkontorets alltmer trängande lokalbehov kunna på ett tillfredsställande sätt tillgodoses. Då i den nya byggnaden avses att inrymmas även postverkets mekaniska verkstad, vars nuvarande lokaler i postverkets fastighet å Södermalm ur olika synpunkter äro olämpliga som verkstadslokaler, skulle en rationell lösning av lokalfrågorna vinnas jämväl för postverkets olika verkstadsavdelningar. Jag förordar därför, att å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår erforderliga medel anvisas för byggnadsarbetet.

Enligt vad generalpoststyrelsen under hand meddelat måste på grund av de inträffade prisstegringarna de till 2,670,000 kronor tidigare beräknade kostnaderna numera uppräknas med omkring 15 procent eller till 3,070,000 kronor. Mot anvisande av detta belopp har jag icke något att erinra.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Verkstads- och förrådsbyggnader för postverkets Täkling i Ulvsunda i Stockholm å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag (B) av.......................... kronor 3,070,000.

[2.] 7. Ombyggnad av posthuset i kvarteret Ägir i Malmö, reservations-

anslag. I skrivelser den 29 augusti och den 21 november 1939 hemställde generalpoststyrelsen örn anvisande av medel för ombyggnad av posthuset i kvarteret Ägir i Malmö för en beräknad totalkostnad av 1,260,000 kronor. Styrelsen förutsatte, att av detta belopp 600,000 kronor skulle utgå av kapitalinvesteringsmedel och återstoden eller 660,000 kronor bestridas av medel ur postverkets förnyelsefond. Skrivelserna hava hittills icke föranlett någon Kungl. Majits åtgärd.

232 Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

I skrivelse den 27 augusti 1940 har generalpoststyrelsen återkommit med begäran örn anvisande av medel för byggnadsarbetena. Styrelsen bär därvid framhållit, att vad styrelsen anförde i sin framställning den 21 november 1939 örn behovet av utökade och ändrade tjänstelokaler för huvudpostkontoret och postdirektionen i Malmö alltjämt ägde oförminskad giltighet.

Postkontoret Malmö 1 har alltsedan hösten 1906 varit inrymt i en under åren 1902—1906 för huvudpostkontorets räkning i kvarteret Ägir uppförd byggnad. Ritningarna till byggnaden hava utarbetats av arkitekten Ferdinand Boberg. Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 25 januari 1935 skall byggnaden i vad avser fasaderna betraktas såsom byggnadsminnesmärke. Byggnaden är uppförd i fyra våningar jämte källare och vindsvåning.

I sin skrivelse den 21 november 1939 har generalpoststyrelsen till en början meddelat:

Som en naturlig följd av poströrelsens ökning hava under tiden efter det fastigheten för huvudpostkontoret i Malmö togs i bruk lid efter annan utvidgningar måst företagas av postkontorets utrymmen. För sådant ändamål verkställda omdisponeringar av lokalerna hava resulterat i att postkontoret för närvarande disponerar följande utrymmen i posthuset: källarvåningen, bottenvåningen, våningen 1 tr. upp, i våningen 2 tr. upp sex rum om sammanlagt cirka 418 m2 samt i vindsvåningen fyra kontorsrum, frukostrum för personalen, reservrum för bl. a. elevundervisning ävensom vissa arkivutrymmen.

En tidigare uthyrd del av våningen tre trappor upp står för närvarande oanvänd i avvaktan på husets ombyggnad. Återstoden av denna våning ävensom tre rum i våningen två trappor upp äro upplåtna tills vidare åt Malmöhus läns lantmäterikontor. I våningen två trappor upp disponerar därjämte postkontoret sex rum, under det att resten av denna våning utgör lokal för postdirektionen, som även förfogar över vissa förråds- och arkivutrymmen i vindsvåningen.

Den nu planerade ombyggnaden av posthuset åsyftade, framhåller styrelsen härefter, framför allt att bereda postkontoret utökade lokaler. Omfattningen av rörelsen vid postkontoret hade, med bortseende från tillfälliga fluktuationer, undergått en oavbruten stegring, vilken medfört, att en alltmer svårartad lokalbrist gjort sig gällande. Vidtagna provisoriska åtgärder hade endast tillfälligtvis och nödtorftigt kunnat tillgodose de mest trängande behoven av ökat lokalutrymme men ej avhjälpa en inom flera avdelningar arbetshindrande utrymmesknapphet och än mindre bristen på erforderliga sanitära anordningar samt olägenheten av att behöva använda en stor del av källaren som arbetsplats vid full dagstjänstgöring.

De bristfälligheter, som vidlåda postkontorets lokaler och vilkas avhjälpande ej längre tåla uppskov, äro enligt vad styrelsen anför i huvudsak följande:

Avdelningen för ankommande paket är belägen i källarvåningen och utgör alltså arbetslokal för den på avdelningen med full dagstjänst tjänstgörande personalen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

233 Golvet i denna lokal befinner sig en och en halv meter under gatunivån. Lokalens ventilation är bristfällig, och fönstren släppa icke in tillräckligt med dagsljus, varför personalen ständigt måste arbeta vid artificiell belysning. Dessutom är utrymmet otillräckligt och lokalen även i övrigt otillfredsställande.

Avgående paketexpeditionen. Antalet avgångna paket vid postkontoret bär ökat från 177,616 år 1924 till 586,709 år 1938, vilket motsvarar en procentuell ökning av icke mindre än 230 procent. Expeditionens lokaler hava på grund av denna trafikökning länge varit otillräckliga, trots att en särskild underavdelning av postkontoret Malmö 1 år 1937 inrättats i annan fastighet för behandling av paket- och korsbandspost till och från vissa större korrespondenter. Härtill kommer att erforderligt estra utrymme för den stora ökningen av avgående paket vid jultiden icke finnes tillgängligt.

Utrikes paketexpeditionens lokaler äro icke otillräckliga, men de äro uppdelade på två olika våningar, vilket inverkar menligt på det löpande arbetet och i hög grad försvårar arbetets organisation och arbetsledningen på avdelningen. Denna olägenhet kan icke avhjälpas annat än i samband med omfattande omdisponering av angränsande avdelningars utrymmen.

Postkontorets brevbårarexpedition är likaledes förlagd till två olika våningsplan och uppdelad på ett flertal rum, vilkas sammanlagda utrymmen dock äro alldeles otillräckliga. Inom brevbärarexpeditionen hava samtidigt 170 ä 180 tjänstemän sina arbetsplatser. På de redan i och för sig alltför trånga utrymmena inkräktar ett stort antal klädskåp för personalen. Kapprum saknas nämligen alldeles. Även toalettanordningarna i övrigt äro i högsta grad otillfredsställande. Ej blott lokalernas otillräcklighet utan även den omständigheten, att de äro uppdelade på två våningar, lägger stora hinder i vägen för arbetets rationella bedrivande och övervakande. I den mån stadens fortsatta tillväxt efter hand kommer att kräva ytterligare utökning av brevbärarpersonalen, kan tjänlig arbetsplats icke beredas den sålunda nytillkommande personalen inom nu tillgängliga utrymmen.

Luftpostavdelningens lokaler äro mycket trånga. På grund av det kraftiga uppsving, luftposttrafiken tagit under de senaste åren, har denna avdelnings arbete svällt ut i mycket hastig takt, under det att lokalen icke kunnat utvidgas av brist på utrymme. För närvarande är visserligen till följd av kriget luftposttrafiken av mindre omfattning än normalt. Av liknande anledning äro emellertid natturerna i färjförbindelsen mellan Trelleborg och Sassnitz indragna och den för dessa turer disponerade personalen biträder nu inom luftpostavdelningen vid postkontoret Malmö 1 med behandling av post, som tidigare expedierats med nattflygförbindelserna och nattfärjförbindelserna. I förevarande sammanhang bör man räkna med alt, sedan fredliga förhållanden återinträtt, luftposttrafiken ånyo får minst samma omfattning som före krigsutbrottet.

Även postgiroavdelningens lokaler äro otillräckliga. Postgirorörelsens snabba tillväxt torde vara allmänt bekant. Bokföringen av omsättningar i postgirorörelsen är i huvudsak centraliserad till postgirokontoret i Stockholm. 1 Göteborg, Malmö och Boden hava emellertid anordnats särskilda postgiroavdelningar, avsedda att möjliggöra elt snabbare betjänande av inom närliggande områden bosatta postgirokunder. Rörelsen vid postgiroavdelningen i Malmö, vilken är organiserad såsom en avdelning av postkontoret Malmö 1, har ökat synnerligen hastigt, utan att möjlighet funnits, att inom postkontorets nuvarande utrymmen anpassa lokalen efter trafikökningen.

De utrymmen, som disponeras för (afgående brevsortering och avgående korsbandssortering, hava länge varit ytterligt trånga. Antalet avgångna van-

234 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

liga brevförsändelser, som år 1924 beräknades utgöra 12,927,913, uppgick år 1938 till 21,555,087. Ökningen från år 1924 till år 1938 motsvarar 66.7 procent. Även beträffande nu ifrågavarande avdelningar har trafikökningen medfört svåra olägenheter på grund av lokalbristen.

Förhållandena äro i stort sett likartade inom så gott som alla postkontorets avdelningar. De tillgängliga utrymmena äro på alla håll redan utnyttjade till bristningsgränsen. Av de icke redan nämnda avdelningar, vilkas lokaler till följd av trafikökningen blivit för trånga, vill generalpoststyrelsen emellertid ytterligare särskilt framhålla ankommande värdeexpeditionen, värdebrevbärarexpeditionen samt avgående värdeexpeditionen.

Toalett- och kapprum för på postkontoret tjänstgörande personal äro otillräckliga och omoderna, icke blott, såsom redan framhållits, för den stora brevbärarpersonalen utan även inom de övriga större avdelningarna. Tillgodoseendet av behovet av tidsenliga sanitära anordningar kräver ett ej oansenligt utrymme.

Styrelsen framhåller härefter, att den nu planerade ombyggnaden av posthuset avser att, förutom att bereda utökade lokaler, även tillgodose andra ändamål. Härom anför styrelsen bland annat följande:

Inredningen i den nuvarande vindsvåningen är i huvudsak av trä. Det höga taket uppbäres av ett stort antal torra furubjälkar. Vederbörande myndigheter i Malmö stad lia gjort framställning örn vidtagande av åtgärder för att minska den stora brandrisk, som nuvarande takkonstruktion och inredning i vindsvåningen medföra.

Det enda sättet att effektivt minska brandfaran torde bestå i att undanröja större delen av den nuvarande takkonstruktionen och vindsinredningen samt ersätta dem med betongkonstruktion. Även örn fullständig ombyggnad av posthuset icke skulle komma till stånd, torde det likväl icke vara försvarligt att underlåta vidtaga för byggnadens bevarande nödvändiga ändringsarbeten, syftande till att i erforderlig mån eliminera brandfaran.

Posthusets uppvärmnings- och vattenledningsanläggningar ävensom ventilations- och sanitära anordningar, i den mån sådana överhuvud finnas, hava utan mera genomgripande reparationer varit i bruk, alltsedan byggnaden uppfördes för omkring 35 år sedan. Nämnda anordningar äro därför nu i sådant skick, att omfattande och kostsamma installationsarbeten äro ofrånkomliga även i det fall, att här ifrågavarande ombyggnad icke nu kommer till stånd. Trots synnerliga olägenheter hava dessa arbeten sedan länge uppskjutits i avvaktan på posthusets ombyggnad, enär desamma av såväl praktiska som ekonomiska skid om möjligt böra komma till utförande i sammanhang med sådan ombyggnad.

Genom ombyggnaden av posthuset i Malmö skulle även en i både allmänhetens och postverkets intresse högeligen önskvärd förbättring kunna genomföras i fråga örn behandlingen av tullpliktiga postpaket m. m. från utlandet. All förtullning av sådana försändelser — även av dem, som skola vidaresändas till andra orter — måste i brist på lokaler inom posthuset nu verkställas å tullkammaren. Detta vållar kostnader och omgång, bl. a. i form av dubbla transporter mellan postkontoret och tullkammaren. Fördenskull har generalpoststyrelsen tänkt sig, att i våningen tre trappor ripp lokal skulle inredas till tullexpedition för postpaket m. m., avsedd att av Malmö stad förhyras för tullkammarens räkning. I visst sammanhang härmed skulle styrelsen, efter överenskommelse med tullmyndigheterna, kunna vidtaga sådana anordningar, att till Malmö adresserade tullpliktiga och med

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

postavgift belagda paket skulle kunna utlämnas till adressaterna utan att dessa, såsom för närvarande sker, måste besöka både postkontoret och tullkammaren för försändelsernas utfående.

Styrelsen uttalar härefter under hänvisning till den lämnade redogörelsen, att det torde framgå, att ett oavvisligt behov av ökade och mera ändamålsenliga lokaler förelåge för flertalet avdelningar inom postkontoret. Förhållandena vore nu sådana, att ett uppskov med ombyggnaden skulle nödvändiggöra andra kostsamma åtgärder för postarbetets behöriga bedrivande eller för husets bestånd, utan att likväl ombyggnaden och de därmed förenade kostnaderna skulle kunna undvikas för någon längre tid. Även ur ekonomisk synpunkt vore det sålunda angeläget, att ombyggnaden komme till stånd snarast möjligt. Med hänsyn till de stora kostnader, som erfordrades för en omfattande ombyggnad, vore det givetvis angeläget att söka så avpassa de nya utrymmena för ifrågavarande postkontor, att icke blott det för ögonblicket oundgängligen nödvändiga minimibehovet tillgodosåges, utan även tillräckliga utrymmen funnes tillgängliga för mötande av de krav på utvecklingsmöjligheter, som rimligtvis kunde förutses inom en överskådlig framtid. Härvid måste hänsyn tagas till vissa förhållanden, som sammanhängde med postkontorets Malmö 1 egenskap av utväxlingspostanstalt. Malmö utgjorde ändpunkt för sjöpostexpeditionerna Trelleborg—Sassnitz, vilka förmedlade huvuddelen av posttrafiken mellan Sverige och utlandet. De postmängder sjöpostexpeditionerna medförde kunde variera högst avsevärt, framförallt beroende på förbindelserna med transoceana länder. Till följd härav förekomme ofta stora variationer i de postmängder, som för vidarebehandling tillfördes postkontoret. Dessa speciella förhållanden nödvändiggjorde, att utrymmena anpassades jämväl efter de särskilda krav, som sålunda ställdes på postkontoret. Styrelsen hade därför ansett sig böra beträffande huvudpostkontoret i Malmö räkna med en större utrymmesmarginal än som skulle varit erforderlig i fråga örn ett annat postkontor, där hänsyn behövt tagas allenast till poströrelsens genomsnittliga storlek.

Styrelsen meddelar härefter, att professorn E. Lallerstedt utarbetat ritningar till ombyggnaden av posthuset på grundval av de sålunda angivna synpunkterna. Dessa ritningar ävensom av Lallerstedt uppgjord kostnadsberäkning, avseende ombyggnaden och slutande å en kostnadssumma av

1,260,000 kronor, finnas bilagda styrelsens skrivelse den 21 november 1939.

Det framlagda förslaget berör i visst avseende byggnadens yttre, i det att den nuvarande vindsvåningen skulle byggas örn till en ny våning fyra trappor upp. Med hänsyn till posthusets egenskap av byggnadsminnesmärke har förslaget i denna del underställts byggnadens arkitekt, Ferdinand Boberg. Denne har i skrivelse den 2 maj 1939 till generalpoststyrelsen förklarat sig godkänna den föreslagna ombyggnaden.

Efter en närmare redogörelse för förslagets innebörd, rörande vilken jag hänvisar till handlingarna, anför generalpoststyrelsen ifråga örn sättet för finansieringen av byggnadsföretaget följande:

236 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

För bedömandet ur principiella synpunkter av frågan, på vad sätt kostnaderna för ombyggnaden böra bestridas, vore det önskvärt, att de olika arbetena och därå belöpande kostnadsbelopp kunde uppdelas i följande grupper, nämligen:

o 1) rena ersättningsarbeten, vilka endast avse att i fullgott skick återställa sådana delar av byggnaden, vilkas brukbarhet genom förslitning och ålder i avsevärd mån minskats,

2) arbeten, som utan att innefatta någon utvidgning eller någon avsevärd höjning av kvalitet eller kapacitet betingas av den tekniska utvecklingen — postalt och i allmänhet — och nutida standard, samt

3) arbeten, som genom åstadkommande av nya utrymmen eller av fullvärdiga lokaler i stället för mindre goda eller på liknande sätt medföra en mera avsevärd ökning av byggnadens kapacitet eller höjning av dess kvalitet.

Emellertid kunna åtskilliga av de i kostnadsberäkningen angivna arbetena icke i sin helhet upptagas under någondera av ovannämnda grupper utan äro delvis att hänföra lill grupperna 1) eller 2) och delvis till grupp 3). Även bortsett härifrån är i praktiken en i detalj genomförd och exakt uppdelning av byggnadsarbetena i ovan angivna grupper av naturliga skäl knappast möjlig. I samråd med professorn Lallerstedt har styrelsen emellertid låtit verkställa en såvitt möjligt noggrann överslagsberäkning, vilken givit till resultat, att kostnaderna för ombyggnadsarbetena i den mån de — helt eller delvis — äro att hänföra till grupp 3) belöpa sig till i runt tal 600,000 kronor. Återstoden av den beräknade kostnaden, 660,000 kronor, belöper följaktligen på arbeten av det slag, som angives under grupperna 1) och 2).

I enlighet med vad nu anförts och med tillämpning av fastställda grunder för användning av förnyelsefondsmedel borde, uttalar styrelsen, av den beräknade totalkostnaden å 1,260,000 kronor ett belopp av 600,000 kronor utgå av kapitalökningsmedel och återstoden, 660,000 kronor, bestridas av medel ur postverkets förnyelsefond.

Beträffande den ekonomiska innebörden av det nu framlagda ombyggnadsförslaget anför generalpoststyrelsen, att det bokförda värdet å fastigheten utgjorde 1,069,335 kronor 91 öre. Efter genomförandet av förslaget skulle sagda värde komma att uppgå till (1,069,335:91 + 600,000:—) 1,669,335 kronor 91 öre. Bortsett från den tid, lantmäterikontoret ännu kunde komma att kvarstanna i sina nuvarande lokaler, komme efter ombyggnaden hela huset att disponeras av postverket. Sammanlagda nyttiga golvytan i de fem våningarna uppginge till omkring 7,350 kvadratmeter. Källaren upptoge cirka 1,000 kvadratmeter och den nya vindsvåningen cirka 250 kvadratmeter.

För de blivande lokalerna i posthuset torde enligt generalpoststyrelsen föl-

jande hyror kunna beräknas:

för vinden 250 kvm å 7:50.................... kronor 1,875

» källaren 1,000 » » 10: —.................... » 10,000

» bottenvåningen 1,400 » » 25: —.................... » 35,000

» återstoden 4,700 » » 15: —.................... » 70,500

Summa kronor 117,375.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

237 Den beräknade hyresinkomsten skulle alltså motsvara omkring 7 procent å fastighetens bokförda värde efter ombyggnaden, i runt tal 1,700,000 kronor.

Postkontoret Malmö 1, vilket i åtskilliga viktiga hänseenden fungerar s&- Departement*■ som huvudpostkontor för övriga postkontor i staden, är inrymt uti en post- chefen■

verket tillhörig byggnad, som uppfördes under åren 1902—1906. Genom Kungl. Maj:ts beslut den 25 januari 1935 skall byggnaden i vad avser fasaderna betraktas som byggnadsminnesmärke.

På grund av poströrelsens successiva ökning hava under årens lopp inom byggnaden utvidgningar av postkontorets utrymmen måst företagas. Med hänsyn till att rörelsen under de senare åren vuxit hastigt, äro emellertid, vilket otvetydigt torde framgå av generalpoststyrelsens redogörelse i ämnet, postkontorets lokaler numera i hög grad otillräckliga och ur olika synpunkter otillfredsställande för sitt ändamål. Lokalerna synas ej heller motsvara de hygieniska krav, som skäligen kunna uppställas. En utvidgning och modernisering av postkontoret torde därför få anses väl motiverad.

Generalpoststyrelsens förslag till ombyggnad av posthuset synes mig i stort sett godtagbart. Enligt de i ärendet upprättade ritningarna till den föreslagna ombyggnaden, mot vilka byggnadsstyrelsen icke haft något att erinra liksom ej heller, enligt vad jag inhämtat, riksantikvarien, skulle postverket komma att taga i anspråk fastigheten i dess helhet och postkontoret däri erhålla väl disponerade och tidsenliga lokaler, tillräckliga för avsevärd tid framåt. I byggnaden skulle fortfarande beredas utrymme åt postdirektionen i södra distriktet. Lantmäterikontoret, som nu är inrymt i posthuset, har förutsatts skola erhålla nya lokaler i den tillbyggnad till landsstatsliuset i Malmö, som planerats och till vars utförande jag har för avsikt att i det följande äska medel.

Kostnaderna för ombyggnaderna beräknades vid förslagets framläggande år 1939 till 1,260,000 kronor. Av detta belopp skulle 660,000 kronor bestridas av medel ur postverkets förnyelsefond och återstoden anvisas såsom anslag över riksstaten. Enligt vad generalpoststyrelsen under hand meddelat lia de efter förslagets uppgörande inträffade prisstegringarna emellertid medfört, att kostnaderna numera torde få ökas med omkring 15 procent eller till 1,450,000 kronor. Mot denna beräkning har jag icke något att erinra. Då av styrelsen föreslaget belopp, 660,000 kronor, bör utgå av förnyelsefondsmedel, torde

790,000 kronor böra anvisas å riksstaten. Med hänsyn till att för ombyggnaden erforderliga ritningar och entreprenadhandlingar finnas upprättade och byggnadsföretaget därför inom kort tid kan igångsättas, torde beloppet böra anvisas å tilläggsstat II till riksstaten för löpande budgetår.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att lill Ombyggnad av posthuset i kvarteret Ägir i Malmö å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag (B) av .............. kronor 790,000.

238 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departementschefen.

[3.] 8. Om- och tillbyggnad av posthuset i Umeå, reservationsanslag.

I 1939 års statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil. 4, punkt 4) hemställde Kungl. Majit, att ett reservationsanslag av 327,500 kronor måtte anvisas för om- och tillbyggnad av posthuset i Umeå. Enligt de till grund för förslaget liggande byggnadsritningarna skulle i vad avsåg posthusbyggnadens yttre den utefter Nygatan uppförda flygeln utbyggas i hela tomtens längd och erhålla två våningars höjd, under det att byggnadens utmed Rådhusesplanaden belägna del skulle bibehållas oförändrad i två våningars höjd.

I skrivelse den 14 april 1939, vilken sedermera med därtill hörande handlingar till kännedom överlämnades till riksdagens vederbörande utskott, meddelade generalpoststyrelsen, att byggnadsnämnden i Umeå framhållit önskvärdheten av att den del av posthuset, som vore belägen utmed Rådhusesplanaden, i samband med den planerade tillbyggnaden av posthuset jämväl måtte påbyggas med en våning. Påbyggnaden beräknades höja de tidigare beräknade byggnadskostnaderna med 85,000 kronor till 412,500 kronor.

I skrivelse den 26 maj 1939, nr 296, i anledning av Kungl. Majits förenämnda förslag anmälde riksdagen, att riksdagen till örn- och tillbyggnad av posthuset i Umeå för budgetåret 1939/40 anvisat ett reservationsanslag av 327,500 kronor. Därjämte anmälde riksdagen, att riksdagen i ärendets läge och med hänsyn tagen särskilt till att frågan om posthusets ombyggnad krävde ett snabbt avgörande ej velat motsätta sig den ifrågasatta utvidgningen av byggnadsplanen. I anslutning därtill erinrade riksdagen, att tilläggsbeloppet 85,000 kronor skulle behöva anvisas först för budgetåret 1940/41.

I anslutning till vad som förutsattes i Kungl. Majits proposition, nr 79, till 1939 års urtima riksdag angående åtgärder för begränsning av statsutgifterna under budgetåret 1939/40 m. m. förordnade Kungl. Majit den 30 december 1939, att arbetena för om- och tillbyggnaden av posthuset i Umeå icke finge utan Kungl. Majlis medgivande fullföljas i vidare mån än i vad avsåge upprättande av byggnadsritningar och entreprenadhandlingar samt att då icke disponerade eller bundna medel av det för ändamålet för budgetåret 1939/40 anvisade anslaget finge tagas i anspråk endast för bestridande av kostnaderna för nämnda ritningar och entreprenadhandlingar.

I skrivelse den 27 augusti 1940 har generalpoststyrelsen meddelat, att behovet av nya postkontorslokaler i Umeå alltjämt kvarstode, samt hemställt, att det för byggnadsföretaget anvisade beloppet å 327,500 kronor måtte ställas till styrelsens förfogande. Vidare har styrelsen hemställt, att för byggnadsföretaget ytterligare erforderliga medel måtte anvisas för budgetåret 1941/42.

Då behovet av vidgade lokaler för postkontoret i Umeå är otvetydigt, torde de för byggnadsföretaget redan anvisade medlen, därest förutsättningar för disposition av anslag å förevarande tilläggsstat skulle komma att föreligga, böra ställas till generalpoststyrelsens förfogande. Därjämte torde för arbetena

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

ytterligare erforderligt anslag böra anvisas å tilläggsstaten, varvid med hänsyn till vad i ärendet förekommit anslaget torde böra beräknas på grundval av den utvidgade arbetsplanen. De efter förslagets framläggande inträffade prisstegringarna ha enligt vad jag inhämtat av generalpoststyrelsen medfört, alt kostnaderna för om- och tillbyggnaden numera torde få uppskattas till 515,000 kronor eller 25 procent högre belopp än vad som tidigare beräknats. Då förut anvisats 327,500 kronor, skulle återstå att anvisa ett belopp av 187,500 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Örn- och tillbyggnad av posthuset i Umeå å tillläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag (B) av ................ kronor 187,500.

[4.] 9. Om- och tillbyggnad av posthuset i Uddevalla, reservationsan-

slag. I skrivelse den 17 november 1939 hemställde generalpoststyrelsen örn upptagande å beredskapsstat för budgetåret 1940/41 av ett förskottsanslag å

162,000 kronor för om- och tillbyggnad av posthuset i Uddevalla. Skrivelsen har hittills icke föranlett någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

Generalpoststyrelsen har därefter i skrivelse den 27 augusti 1940 under framhållande att behovet av byggnadsföretaget alltjämt kvarstode hemställt örn beloppets anvisande å riksstaten för budgetåret 1941/42.

Den nuvarande posthusbyggnaden i Uddevalla, som är belägen på statsverket tillhörig mark, är uppförd i tre våningar och togs i bruk den 1 oktober 1917. Hela bottenvåningen disponeras av postkontoret och våningen en trappa upp av telegrafverket. I våningen två trappor upp äro inrymda lokaler för telegrafverket och en bostadslägenhet om två rum och kök.

I skrivelsen den 17 november 1939 har generalpoststyrelsen till en början lämnat följande uppgifter om utvecklingen av postkontorets rörelse:

Under den tid, som förflutit sedan postkontoret inrymdes i sin nuvarande byggnad, har dess rörelse avsevärt stegrats. Sålunda har antalet inlämnade försändelser — bortsett från postabonnerade tidningsexemplar — ökats från 1,066,893 år 1918 till 2,386,638 år 1938 eller med över 120 procent. Antalet postsparbanksomsättningar har under samma tid stegrats från 4,020 till 24,557 eller med omkring 500 procent, och antalet vid postkontoret verkställda folkpensionsutbetalningar från cirka 3,000 till 14,470, motsvarande en ökning med omkring 380 procent. Vad angår ankommande post har beträffande den största gruppen av försändelser, nämligen brevförsändelser, statistik upptagits först från och med år 1932. En jämförelse mellan sammanlagda antalet ankomna försändelser detta år och år 1938 utvisar en ökning från 1,841,316 till 2,675,158, motsvarande omkring 45 procent. Postkontorets egen frankoteckensuppbörd, som år 1918 uppgick till 171,823 kronor, hade år 1938 stigit till 264,907 kronor, vilket innebär en ökning av omkring 55 procent.

Postkontorets lokaler hade, fortsätter styrelsen härefter, i huvudsak varit oförändrade, sedan posthuset byggdes. Den betydande ökningen av posttrafiken hade därför medfört, att de av postkontoret disponerade utrymmena

■240

Kungl. Maj:ts proposition nr 2

numera vore otillräckliga. Om behovet av ökade lokaler för de olika avdelningarna anför styrelsen:

Allmänhetens avdelning och kassaexpedilionen är i behov av ökat utrymme särskilt till följd av det i det föregående påvisade starkt ökade antalet besökande i postsparbanks- och folkpensionsärenden. Antalet kassaplatser är nämligen otillräckligt och utrymme för erforderlig förlängning av disken i och för anordnande av nya kassaplatser saknas inom de nuvarande lokalerna. Inom det för ankommande och avgående avdelningen ursprungligen avsedda utrymmet måste år 1920 avdelas ett särskilt rum för postkontorets redogörare. Framförallt till följd av trafikökningen men även på grund av nämnda sönderstyckning av det för behandlingen av ankommande och avgående poster avsedda utrymmet har detla länge varit så otillräckligt, att arbetets fullgörande med erforderlig snabbhet och säkerhet äventyras. Även brevbärarexpeditionen har till följd av ökningen av den ankommande posten blivit för liten. Nämnda ökning samt den stigande folkmängden och den därav betingade nya bebyggelsen i staden har nödvändiggjort anordnandet av ytterligare brevbäringsdistrikt och därmed förstärkning av brevbärarpersonalen. En utvidgning av brevbärarexpeditionens lokal är på grund härav nödvändig. Det nyssnämnda rummet för redogöraren omfattar en yta av endast 8.2 kvadratmeter, varför det är för trångt och olämpligt såsom tjänsterum. De nuvarande sanitära anordningarna inom postkontorets lokaler befinna sig i ett synnerligen otillfredsställande skick. Anordnandet av tidsenliga toalett- och kapprum ävensom frukostrum torde få anses vara ofrånkomligt.

Verkställd undersökning hade givit vid handen, anför generalpoststyrelsen vidare, att möjlighet icke funnes att på ändamålsenligt sätt utöka postkontorslokalen genom omdisponering eller ändring av befintliga utrymmen inom den nuvarande posthusbyggnaden. Styrelsen hade därför funnit, att en omoch tillbyggnad av fastigheten vore nödvändig. På uppdrag av styrelsen har förslag och ritningar härtill utarbetats av arkitekten G. Ålander i Göteborg. Enligt vid tidpunkten för förslagets upprättande gjorda beräkningar skulle kostnaderna för om- och tillbyggnadsarbetena uppgå till 162,000 kronor.

Generalpoststyrelsen anför rörande byggnadsförslagets huvudsakliga innebörd:

Den blivande tillbyggnaden är avsedd att uppföras i endast en våning förutom källarvåningen. I denna inredas dusch- och toalettrum, kapprum, frukostrum samt normalskyddsrum.

I den nuvarande byggnadens bottenvåning göras följande omändringar. Den nuvarande postboxanläggningen borttages och flyttas till tillbyggnaden. Härigenom erhålles möjlighet att förlänga disken så mycket, att plats kan beredas inom expeditionslokalen för ytterligare ett kassaexpeditionsbord. På platsen för den nuvarande brevbärarexpeditionen inredas nytt tjänsterum för redogöraren, rum för skrivbiträde, kapprum samt två nya kassavalv, avsedda för respektive redogöraren och avgående avdelningen. Nya lokaler för brevbärarexpeditionen, försortering av den ankommande posten och postboxanläggningen inredas i tillbyggnaden.

Den nuvarande postkontorslokalen omfattar en sammanlagd yta av 515 kvadratmeter, varav 433 kvadratmeter i bottenvåningen och 82 kvadratmeter i källarvåningen. Efter om- och tillbyggnaden skulle postlokalens totalutrymme bliva cirka 800 kvadratmeter, varav 660 kvadratmeter i bottenvå-

Kungl. May.ts proposition nr 2.

ningen och 140 kvadratmeter i källarvåningen. De sålunda utökade lokalerna skulle — såvitt nu kan bedömas — för avsevärd tid framåt bliva tillräckliga för postkontoret. Skulle frågan örn en ytterligare utvidgning av lokalerna i en framtid bliva aktuell, kan sådan erhållas genom påbyggnad av den nu planerade tillbyggnaden.

Byggnadsnämnden i Uddevalla har i yttrande till generalpoststyrelsen förklarat sig icke hava något att invända mot förslaget.

Ritningarna till om- och tillbyggnaden samt den uppgjorda kostnadsberäkningen hava i anslutning till förslagets upprättande utan erinran granskats av byggnadsstyrelsen.

Rörelsen vid postkontoret i Uddevalla har sedan den 1 oktober 1917, då Departementspostkontoret erhöll sina nuvarande lokaler, undergått en kraftig stegring. «*«/«*•

Av den i ärendet lämnade redogörelsen om rörelsens omfattning år 1918 och 1938 framgår bland annat, att under sagda tid antalet inlämnade försändelser — med undantag av postabonnerade tidningsexemplar — ökat med omkring 120 procent, antalet postsparbanksomsättningar med omkring 500 procent och antalet verkställda folkpensionsutbetalningar med omkring 380 procent.

Denna starka ökning av rörelsen har medfört, att postkontorslokalerna icke längre äro för sitt ändamål tillräckliga och att det endast med svårighet är möjligt att avveckla den nuvarande posttrafiken. Jag vill därför tillstyrka, att åtgärder vidtagas för en utvidgning av postkontorets lokaler. Generalpoststyrelsens förslag till sådan utvidgning och de därför upprättade ritningarna, som innefatta ombyggnad av bottenvåningen i posthuset samt uppförande av en tillbyggnad till detsamma i en våning jämte källarvåning, torde tills vidare få läggas till grund för anslagsberäkningen. Kostnaderna för byggnadsarbetena, som vid förslagets uppgörande beräknades till 162,000 kronor, torde på grund av de sedermera inträffade prisstegringarna böra i enlighet nied vad jag inhämtat av generalpoststyrelsen ökas till 190,000 kronor. Detta belopp synes mig lämpligen böra anvisas å nu förevarande tilläggsstat.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Om- och tillbyggnad av posthuset i Uddevalla å tillläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag (B) av................ kronor 190,000.

[5.] 10. Posthusbyggnad i Kalmar, reservationsanslag. Med bifall till

Kungl. Majits i 1939 års statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil. 4, punkt 3) gjorda framställning anvisade riksdagen för budgetåret 1939/40 till posthusbyggnad i Kalmar ett reservationsanslag av 775,000 kronor.

I anslutning till vad som förutsattes i Kungl. Majits proposition, nr 79, till 1939 års urtima riksdag angående åtgärder för begränsning av statsutgifterna under budgetåret 1939/40 m. m. förordnade Kungl. Majit den 30 december 1939, att arbetena för posthusbyggnaden i Kalmar icke finge utan Kungl.

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 2. 16

242 Kungl. Maj:ts proposition nr 2

Maj:ts medgivande fullföljas i vidare mån än i vad avsåge upprättande av byggnadsritningar och entreprenadhandlingar samt att då icke disponerade eller bundna medel av det för ändamålet för budgetåret 1939/40 anvisade anslaget finge tagas i anspråk endast för bestridande av kostnaderna för nämnda ritningar eller entreprenadhandlingar.

Då behovet av ökade utrymmen för postkontoret i Kalmar alltjämt kvarstår, torde de för ändamålet redan anvisade medlen böra ställas till generalpoststyrelsens förfogande, därest läget å arbetsmarknaden skulle motivera arbetets igångsättande. Enligt vad jag under hand inhämtat av generalpoststyrelsen medföra emellertid de nu gällande arbetslönerna och materialpriserna en fördyring av byggnaden med 10 å 15 procent av det belopp,

775,000 kronor, vartill byggnaden på sin tid kostnadsberäknades. Posthusbyggnaden skulle alltså kräva ett anvisande av ytterligare medel, beräknade till i avrundat belopp 100,000 kronor. Detta belopp synes böra anvisas å förevarande tilläggsstat.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Posthusbyggnad i Kalmar å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag (B) av ................................ kronor 100,000.

B. Telegrafverket.

[6.] 6 a. Telefonstationsbyggnad i Storängen, reservationsanslag. Jäm-

likt Kungl. Maj:ts medgivande den 17 juni 1938 har telegrafverket för en kostnad av 15,417 kronor förvärvat ett markområde om 2,336 kvadratmeter, benämnt Järla nr 721, i Nacka socken för uppförande därå sedermera av en telefonstationsbyggnad.

Med bifall till Kungl. Maj:ts därom framställda förslag har å allmän beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptagits ett förskottsanslag av 143,000 kronor för uppförande av nämnda telefonstationsbyggnad. Beträffande byggnadsföretaget, vilket ingår som ett led i den för automatiseringen av telefonnätet inom Stockholms förorter uppgjorda planen, torde jag få hänvisa till redogörelsen i Kungl. Maj :ts proposition nr 242 till 1939 års lagtima riksdag (bil. 12, punkt 3).

I skrivelse den 9 november 1940 har telegrafstyrelsen anfört, bland annat, följande:

Storängens nya automatstation är avsedd att betjäna de abonnentområden, som för närvarande tillhöra telefonstationerna i Storängen, Saltsjö-Duvnäs och Ektorp, varjämte delar av stationernas i Nacka och Skuru abonnentområden även skulle tillföras den nya stationen.

Den alltjämt fortgående ökningen i abonnentantalet vid här berörda stationer medför, att stationernas möjligheter att mottaga nya abonnenter alltmera minskas. Stegringen i telegrafverkets telefonrörelse vid stationerna i Storängen, Saltsjö-Duvnäs, Ektorp, Nacka och Skuru framgår av efterföljande tabell över sammanlagda antalet lokalledningar, huvudabonnemang och telefonapparater vid dessa stationer under de sista tio åren:

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

243 Styrelsen framhåller, att frågan om automatisering av Storängens stationsområde icke längre bör uppskjutas och att på grund härav den nya stationsbyggnaden, till vilken arkitekten Carl Åkerblad i Stockholm uppgjort ritningar, nu bör komma till utförande. Enligt ritningarna skulle byggnaden uppföras av tegel i två våningar jämte källarvåning.

Med tillämpning av gällande materialpriser har, meddelar telegrafstyrelsen, byggnadsstyrelsen, som icke haft något att erinra emot de upprättade ritningarna, beräknat byggnadskostnaderna till 195,000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer telegrafstyrelsen, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att för uppförande av en telefonstationsbyggnad i Storängen anvisa ett reservationsanslag av 195,000 kronor.

Enligt den för automatiseringen av Stockholms förorter uppgjorda planen Departementsskall en ny telefonstation inrättas i Storängen, avsedd att omfatta Storängens, CÄe/en Saltsjö-Duvnäs, Ektorps samt delar av Nacka och Skuru telefonstationers abonnentområden. För ändamålet erforderlig tomtmark inköptes av telegrafverket år 1938.

I anledning av nu anförda förhållanden och då antalet abonnenter, som betjänas av nämnda stationer, numera undergått en sådan ökning, att stationerna inom en relativt kort tid måste ersättas med en ny, gemensam station, vill jag tillstyrka, att för en ny stationsbyggnad erforderliga medel anvisas. De för byggnadsföretaget uppgjorda ritningarna samt kostnadsberäkningen ha icke givit mig anledning till erinran. Då byggnadsföretaget kan påbörjas inom den närmaste tiden, torde det erforderliga anslagsbeloppet, 195,000 kronor, böra anvisas å nu förevarande tilläggsstat.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Telefonstationsbyggnad i Storängen å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag (B) av .......................... kronor 195,000.

[7.] 6 b. Telcfonstationsbyggnad i Spånga, reservationsanslag. Med bi-

fall lill Kungl. Maj:ts i 1940 års statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil. 5, punkt 11) framlagda förslag anvisade riksdagen ett reservationsanslag av

8,000 kronor till inköp för telegrafverkets räkning av tomterna nr 1 och 5 i kvarteret Julrosen i Spånga, vilka erfordrades för en planerad ny telefonstationsbyggnad. Enligt planen för automatisering av telefonnätet inom

Departements-

chefen.

244 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Stockholms förorter skulle telefonstationen i Spånga inrättas för automatisk drift.

I skrivelse den 26 januari 1940 hemställde telegrafstyrelsen, att för uppförande av förenämnda telefonstationsbyggnad ett förskottsanslag å 170,000 kronor måtte upptagas å allmän beredskapsstat för budgetåret 1940/41. Denna skrivelse har hittills icke föranlett någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

I förutnämnda skrivelse den 9 november 1940 har telegrafstyrelsen hemställt, att anslag å riksstaten för nästa budgetår måtte anvisas för uppförande av nämnda telefonstationsbyggnad samt därvid anfört, bland annat, följande:

Vid automatiseringen av telefonnäten i Stockholms förorter skola abonnenterna vid stationerna i Spånga och Bromsten sammanföras till en station, förlagd till Spånga. Enligt automatiseringsplanen skall bland annat denna station byggas efter nu pågående automatisering av stationerna i Huddinge och Örby. Lokal för den blivande nya Spångastationen finnes icke tillgänglig, utan en telegrafverket tillhörig stationsbyggnad måste i likhet med vad som skett beträffande tidigare anordnade automatstationer i Stockholms förorter uppföras.

Till belysande av utvecklingen under de senaste tio åren av antalet lokalledningar, abonnemang och apparater vid stationerna i Spånga och Bromsten lämnar telegrafstyrelsen följande översikt:

Under hänvisning till den lämnade översikten framhåller styrelsen, att utvecklingen av telefonrörelsen vid de båda stationerna varit synnerligen livlig samt att stationernas kapacitet nu närmar sig bristningsgränsen. Styrelsen, som därför ansett, att lokal för automatstationen i Spånga snarast borde iordningställas, har låtit arkitekten Carl Åkerblad i Stockholm uppgöra ritningar till byggnaden.

Telegrafstyrelsen meddelar, att byggnadsstyrelsen med tillämpning av gällande byggnadspriser kostnadsberäknat byggnaden till 200,000 kronor.

På grund av vad sålunda anförts hemställer telegrafstyrelsen, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att för uppförande av en telefonstationsbyggnad i Spånga för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 200,000 kronor.

Av det anförda framgår att för ett fullföljande enligt uppgjord plan av automatiseringen av Stockholms förorter en ny telefonstationslokal erfordras i Spånga, avsedd att betjäna de abonnentområden, som för närvarande till-

Kungl. Maj.ts proposition nr 2-

höra Spånga och Bromstens manuella stationer. Lokalbehovet anses bliva på ett ändamålsenligt sätt tillgodosett genom en nybyggnad å den sistlidna år inköpta tomten.

Med hänsyn till vad telegrafstyrelsen anfört rörande den nuvarande belastningen å stationerna i Spånga och Bromsten och då de för byggnadsföretaget uppgjorda ritningarna samt kostnadsberäkningen icke givit mig anledning till erinran, vill jag tillstyrka, att de för telefonstationens uppförande erforderliga medlen, 200,000 kronor, äskas av riksdagen. Då byggnadsföretaget kan påbörjas redan under detta budgetår, torde anslaget lämpligen böra anvisas å tilläggsstat för budgetåret 1940/41.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Telefonstationsbyggnad i Spånga å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag (B) av .......................... kronor 200,000.

[8.] 6 c. Telefonstationsbyggnad i Örby i Stockholm, reservationsan-

slag. Med bifall till Kungl. Maj:ts i 1939 års statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil. 4, punkten 10) gjorda framställning anvisade riksdagen för budgetåret 1939/40 ett reservationsanslag av 186,000 kronor för uppförande av en telefonstalionsbyggnad i Örby i Stockholm.

I skrivelse den 17 mars 1939 uppdrog Kungl. Majit därefter åt byggnadsstyrelsen att i samarbete med telegrafstyrelsen utföra ifrågavarande telefonstationsbyggnad samt bemyndigade telegrafstyrelsen att för bestridande av kostnaderna härför taga i anspråk det för ändamålet anvisade reservationsanslaget å 186,000 kronor.

I skrivelse den 8 november 1940 har byggnadsstyrelsen anfört:

I anledning av Kungl. Majits uppdrag den 17 mars 1939 infordrade styrelsen anbud å utförande av arbetena för telefonstationsbyggnaden i Örby, därvid anbudstiden bestämdes till den 24 augusti 1939. Det lägsta anbudet lydde å 142,000 kronor och antogs den 4 september 1939. Till följd av det då utbrutna kriget vägrade emellertid anbudsgivaren att teckna kontrakt med fast entreprenadsumma. Först efter utfärdandet av Kungl. Majits cirkulär den 30 december 1939, nr 966, angående prisförhöjningars inverkan på entreprenadsumma m. m. samt efter förhandlingar med anbudsgivaren tecknades kontrakt, varvid entreprenören tillförsäkrades rätt till ersättning för ökade materialpriser och arbetslöner utöver de i augusti 1939 gällande priserna.

Byggnadsanslaget har lämnat tillgång till täckande av entreprenadsumman

142.000 kronor jämte kostnaderna för olika installationsarbeten, ritningar, kontroll m. m. samt för tidigare icke förutsatta åtgärder för luftskyddsändamål men därutöver icke lämnat möjlighet till bestridande av merkostnader på grund av prisökningar och oförutsedda utgifter.

Prisökningar för järnbalkar och järntakstolar uppgå till 9,863 kronor, och för övriga malerialier samt för arbetslöner beräknas kostnadsökningen till

10.000 kronor.

Härtill kommer för grundläggning en merkostnad av 7,533 kronor till följd av vissa oförutsedda omständigheter beträffande marklagrens beskaffenhet.

246 Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Departements-

chefen.

Genom dessa merkostnader å omkring 27,000 kronor hade, meddelar styrelsen, uppstått en brist i byggnadsanslaget, som på grund av vissa besparingar emellertid medförde ett ökat anslagsbehov av endast 24,000 kronor. Styrelsen hemställer, att sistnämnda belopp måtte ställas till styrelsens förfogande.

Med anledning av vad byggnadsstyrelsen anfört synes det av styrelsen äskade beloppet å 24,000 kronor böra ställas till förfogande. Medlen torde böra anvisas å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Telefonstationsbyggnad i Örby i Stockholm å tillläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av .................... kronor 24,000.

[9.] 6 d. Tillbyggnad till telefonstationsbyggnaden i Uppsala m. m., re-

servationsanslag. För tillbyggnad till telefonstationsbyggnaden i Uppsala samt till förvärv av härför erforderlig tomt anvisade 1939 års lagtima riksdag efter förslag av Kungl. Majit i 1939 års statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil. 4, punkt 18) ett anslag av 645,000 kronor. Av beloppet avsågo 230,000 kronor tomtförvärvet.

I anslutning till vad som förutsattes i Kungl. Majits proposition, nr 79, till 1939 års urtima riksdag angående åtgärder för begränsning av statsutgifterna under budgetåret 1939/40 m. m. förordnade Kungl. Majit den 30 december 1939, att arbetet för tillbyggnaden till telefonstationsbyggnaden icke finge utan Kungl. Majits medgivande fullföljas i vidare mån än som angivits i den vid förenämnda proposition fogade bilagan nr 12, samt att medel av det för byggnadsföretaget anvisade anslaget icke finge tagas i anspråk i större utsträckning än som erfordrades för bestridande av kostnaderna för de i bilagan förutsatta arbetena. Enligt bilagan avsågs, att rivning skulle ske av den dåvarande byggnaden å den förvärvade tomten och att arbetena för tillbyggnaden till telefonstationen därefter skulle ingångsättas och fullföljas så långt som erfordrades för alt färdigställa grundläggningsarbetena, så att för telefonstationens personal planerade skyddsrum i tillbyggnadens källarvåning skulle kunna tagas i anspråk.

I skrivelse den 29 november 1940 bar telegrafstyrelsen meddelat, att för grundläggningsarbeten för tillbyggnaden till telefonstationen ett belopp av

190,000 kronor disponerats av det för ändamålet anvisade anslaget. Av detsamma återstode alltså för byggnadsföretaget 225,000 kronor. Med hänsyn till den inträdda stegringen i byggnadskostnaderna komme enligt vad byggnadsstyrelsen meddelat kostnaderna för tillbyggnadens fullföljande att överstiga det tidigare beräknade beloppet med 70,000 kronor. Denna beräkning avsåge prisnivån i augusti 1940. Telegrafstyrelsen uttalar härefter, att det i samband med tillbyggnaden vore önskvärt att få utföra även en gårdsöverbyggnad för att erhålla utrymme för garage och förråd samt möjlighet att

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

från bil direkt intaga materiel i förrådet. Kostnaden för denna överbyggnad hade byggnadsstyrelsen beräknat till 75,000 kronor.

Sammanlagt skulle alltså för byggnadsföretagets fullföljande samt för utförande av gårdsöverbyggnaden erfordras utöver redan anvisade medel ett belopp av 145,000 kronor.

Då behovet av den planerade utvidgningen av telefonstationen i Uppsala Departementsär trängande, torde de odisponerade medlen av det för ändamålet anvisade ehelm. anslaget böra ställas till förfogande för arbetets fullföljande, därest läget å arbetsmarknaden därtill skulle giva anledning. Därjämte torde det på grund av fördyringar ytterligare erforderliga beloppet å 70,000 kronor ävensom det av telegrafstyrelsen äskade beloppet å 75,000 kronor för gårdsöverbyggnaden "böra anvisas å förevarande tilläggsstat.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att för Tillbyggnad till telefonstationsbyggnaden i Uppsala m. m. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag (B) av ......kronor 145,000.

[10.] 6 e. Påbyggnad av telefonstationsbyggnaden i Eskilstuna, reser-

vationsanslag. Med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning medgav 1914 års riksdag, att å en telegrafverket tillhörig tomt i Eskilstuna finge för en kostnad ej överstigande 380,000 kronor uppföras en telefonstationsbyggnad, inrymmande jämväl lokaler för postkontoret i staden. I byggnaden, som uppfördes under åren 1915—1916, installerades en ny telefonstation, vilken öppnades för trafik under september månad 1917.

I skrivelse den 26 januari 1940 med förslag till arbeten, lämpliga att upptagas å beredskapsstat för budgetåret 1940/41, hemställde telegrafstyrelsen, att till påbyggnad av nämnda stationsbyggnad ett förskottsanslag av 180,000 kronor måtte upptagas å beredskapsstaten. Skrivelsen har hittills icke föranlett någon Kungl. Majits åtgärd.

I skrivelse den 9 november 1940 har telegrafstyrelsen hemställt, att eli anslag å riksstaten för nästa budgetår å 190,000 kronor måtte anvisas för ifrågavarande ändamål. Styrelsen har därvid till en början erinrat örn att styrelsen i sin förstnämnda skrivelse bland annat framhållit, att stationen inom ett fåtal år komme alt bli fullbelagd, och att därför anstalter måste vidtagas för den nuvarande stationens ersättande med en ny station. Lokaler för denna, som borde anordnas för automatisk drift, funnes icke disponibla inom det nuvarande telefonstationshusel. De behövliga nya lokalutrymmena kunde emellertid erhållas genom en påbyggnad å en del av telefonstationsbyggnaden. Länsarkitekten i Södermanlands och Gotlands län, Arvid Stille, hade uppgjort ritningar till påbyggnaden. Enligt dessa skulle vindsvåningen i telegrafhusets flygel ombyggas utefter Gymnastikgatan, varjämte flygeln skulle påbyggas med en våning, så att tre fulla våningar och källarvåning erliölles.

248 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Zk}iarlementsehtfen.

Med tillämpning av de priser, som gällde å byggnadsmarknaden före krigsutbrottet, hade tillbyggnaden av arkitekten kostnadsberäknats till 180,000 kronor.

I skrivelsen den 9 november 1940 anför styrelsen vidare:

Vid Eskilstuna telefonstation har telefonrörelsen under de sista tio åren ökat i den omfattning, som framgår av följande tablå:

Telefonstationen har en slutkapacitet av 5,530 nummer, och styrelsen beräknar, att de disponibla numren skola räcka under högst tre år. En ny station måste på grund härav finnas tillgänglig sommaren 1943. För att detta skall kunna ske, måste arbetet med stationshusets påbyggnad påbörjas under år 1941 och vara färdigt vid mitten av år 1942. Byggnadsanslag blir därför behövligt under budgetåret 1941/42.

Länsarkitekten Stines ritningar till påbyggnaden hava granskats av byggnadsstyrelsen, som i huvudsak icke haft något att erinra mot desamma. Kostnaderna för byggnadsföretaget har styrelsen med tillämpning av gällande priser beräknat till 190,000 kronor.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att antalet telefonabonnenter i Eskilstuna under de senare åren ökat relativt hastigt. Enligt telegrafstyrelsens tablå har sålunda ökningen av antalet huvudabonnemang under åren 1937 —1939 utgjort i medeltal omkring 400 per år. Då antalet huvudabonnemang vid ingången av år 1940 utgjorde 4,612 och telefonstationens slutkapacitet motsvarar 5,530 nummer, skulle alltså vid en i huvudsak oförändrad fortsatt ökning av antalet huvudabonnemang telefonstationen vara fullbelagd under år 1943. Utvidgade lokaler för telefonstationen, lämpligen erhållna genom en påbyggnad av stationshuset, skulle vid dylikt förhållande behöva finnas tillgängliga under sistnämnda år.

De föreslagna byggnadsarbetena, för vilka kostnaderna med nu gällande priser beräknats till 190,000 kronor, ha icke givit mig anledning till erinran. Då arbetsföretaget kan igångsättas i omedelbar anslutning till beslut om dess utförande, synas medel för arbetena böra anvisas å tilläggsstat till riksstaten för löpande budgetår. Jag hemställer därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Påbyggnad av ielefonstationsbyggnaden i Eskilstuna å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag (B) av ........ kronor 190,000

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

[11.] 6 f. Tillbyggnad till telefonstationsbyggnaden i Lund, reserva-

tionsanslag. Telefonstationen i Lund är inrymd i en telegrafverket tillhörig byggnad, vilken är uppförd å tomten nr 7 i kvarteret Glädjen. För framtida tillbyggnad av stationsbyggnaden hava tidigare tomterna nr 8, 9 och 11 i samma kvarter inköpts för telegrafverkets räkning för en sammanlagd köpeskilling av 150,500 kronor.

1 skrivelse den 26 januari 1940 hemställde telegrafstyrelsen, att ett förskottsanslag av 205,000 kronor för tillbyggnad till telefonstationsbyggnaden i Lund måtte upptagas å beredskapsstat för budgetåret 1940/41. Framställningen har hittills icke föranlett någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

Telegrafstyrelsen har därefter i skrivelse den 9 november 1940 hemställt, att anslag för ändamålet måtte anvisas å riksstaten för nästa budgetår. Styrelsen har därvid till en början erinrat örn att styrelsen i sin förstnämnda skrivelse framhållit, att den nuvarande telefonstationen i Lund inom några år komme att bliva fullbelagd och att plats för en ny station ej kunde beredas inom den befintliga stationsbyggnaden, varför behövliga nya lokalutrymmen måste anskaffas genom uppförande av en tillbyggnad till det nuvarande stationshuset. Ritningar för tillbyggnaden samt för en garagebyggnad hade uppgjorts av länsarkitekten N. A. Blanck i Malmö. Dessa ritningar avsåge en byggnad av tegel i tre våningar jämte källarvåning. Bottenvåningen vore avsedd att bereda postkontoret utökade lokaler, varav detsamma vore i stort behov.

För belysande av i vilken omfattning ökningen av telefonrörelsen i Lund försiggått lämnar styrelsen i sin skrivelse den 9 november 1940 följande sammanställning:

Telegrafstyrelsen anför i anslutning härtill:

Styrelsen beräknar, att telefonstationen, som är monterad för 5,600 nummer, skall kunna förse sitt 'abonnentområde med telefoner fram till sommaren 1943. Vid denna tid bör alltså en ny station, inrättad för automatisk drift, vara färdig att ersätta den nuvarande.

Arbetet med tillbyggnadens uppförande bör därför igångsättas under senare hälften av år 1941 och medel lill byggnadsföretaget äro sålunda behövliga under budgetåret 1941/42.

Tillbyggnaden är avsedd att uppföras å telegrafverket tillhörig tomtmark.

Telegrafstyrelsen har vidare meddelat, alt byggnadsstyrelsen kostnadsberäknat byggnadsprojektet med hänsyn till gällande dagspriser samt därvid funnit kostnaderna böra beriiknas till 305,000 kronor.

250 Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Departementschefen.

Under hänvisning till vad sålunda anförts hemställer telegrafstyrelsen, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att för tillbyggnad till telefonstationsbyggnaden i Lund för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av

305,000 kronor.

Generalpoststyrelsen har för sin del godkänt ritningarna i vad de avse postverkets lokalutrymmen.

Av den av telegrafstyrelsen lämnade sammanställningen rörande abonnentökningen vid telefonstationen i Lund framgår, att stationens kapacitet kommer att vara helt utnyttjad sannolikt redan under år 1943. Vid dylikt förhållande måste arbetena för en ny stationsbyggnad påbörjas senast under nästa budgetår. Den nya stationen är avsedd att inrättas för automatisk drift och inrymmas i en tillbyggnad till den nuvarande stationen, för vilket ändamål erforderlig tomtmark tidigare förvärvats.

De upprättade ritningarna för byggnadsföretaget lia icke givit mig anledning till erinran lika litet som kostnadsberäkningarna, vilka sluta å ett belopp av 305,000 kronor. Då byggnadsföretaget kan igångsättas redan under innevarande budgetår, därest detta skulle anses lämpligt med hänsyn till läget å arbetsmarknaden, torde beloppet böra anvisas å förevarande tilläggsstat. Jag hemställer därför, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att för Tillbyggnad till telefonstationsbyggnaden i Lund å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag (B) av ............ kronor 305,000.

[12.] 6 g. Tillbyggnad till telefonstationsbyggnaden i Skövde, reserva-

tionsanslag. Med bifall till Kungl. Majits i proposition nr 242 till 1939 års lagtima riksdag (bil. 12, punkt 12) därom framställda förslag upptog riksdagen å allmän beredskapsstat för budgetåret 1939/40 för tillbyggnad till telefonstationsbyggnaden i Skövde ett förskottsanslag av 90,000 kronor. Beträffande den närmare motiveringen för detta byggnadsföretag torde jag under hänvisning i övrigt till propositionen här endast få erinra om att genom tillbyggnaden avses att bereda postkontoret i Skövde, som är inrymt i telegrafverkets fastighet därstädes, ökade lokalutrymmen.

I skrivelse den 29 november 1940 har telegrafstyrelsen meddelat, att generalpoststyrelsen framhållit angelägenheten av att tillbyggnaden snarast bleve utförd. På grund av den inträffade stegringen i byggnadskostnaderna beräknar telegrafstyrelsen det nu behövliga anslagsbeloppet till 120,000 kronor.

Då anslag för ändamålet bör anvisas å tilläggsstaten, hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att för Tillbyggnad till telefonstationsbyggnaden i Skövde å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag (B) av ............ kronor 120,000.

251 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

[13.] 6 h. Förrådsbyggnad för telegrafverkets räkning i Nässjö, reser-

vationsanslag. I skrivelse den 9 november 1940 har telegrafstyrelsen hemställt örn anvisande av medel för inköp av en tomt i Nässjö samt uppförande därå av en förrådsbyggnad.

Efter att till en början hava erinrat om att telegrafverkets förrådsbyggnad i Hässleholm nedbrunnit i april månad 1940 framhåller styrelsen nödvändigheten av att de provisoriska förrådsutrymmen, som sedan dess fått anlitas, snarast ersattes av nya. Då det emellertid icke vöre lämpligt att föilägga dessa till Hässleholm utan längre uppåt landet, hade telegrafstyrelsen undersökt möjligheterna för förvärv av en tomt med lämplig belägenhet och därvid fått erbjudande på ett markområde i Nässjö.

Styrelsen anför rörande detta förslag:

Ett förråd på denna plats medför stora fördelar. Det skulle ej blott ersätta Häsleholmsförrådet utan kunde även lämpligen övertaga rollen av centralförråd för en del av de områden, som nu filmeras av förråden i Norrköping och Göteborg. För dessa områden ligger Nässjö bättre till ur dis tribut iönssynpunkt än Norrköping och Göteborg. Genom upprättande av förråd i Nässjö skulle den planerade tillbyggnaden av Norrköpingsförrådet, vartill anslag upptagits å beredskapsstat med ett belopp av 420,000 kronor, kunna tills vidare uppskjutas, och en utvidgning av Göteborgsförradet, planerad att komma till utförande inom relativt snar framtid, kunna inhiberas.

Den föreslagna tomten i Nässjö utgöres av ett område på cirka 10,800 m , uppkommet genom sammanläggning av tomterna nr 149, 149 a, 156, 161, delar av tomt 147 och 148 i kvarteret Mosshaga samt gatumark, och den sammanlagda köpesumman är cirka 14,000 kronor.

Telegrafstyrelsen meddelar, att styrelsen hade för avsikt att i händelse av bifall till framställningen å tomten uppföra en förrådsbyggnad av tegel i två våningar med källare under halva huset. Mot ritningarna, som uppgjorts av arkitekten Y. Ahlbom, hade byggnadsstyrelsen förklarat sig icke hava något att erinra.

Telegrafstyrelsen meddelar slutligen, att kostnaden för förrådsbyggnaden jämte spår och lastkaj beräknats till 226,000 kronor.

Med hänvisning till det anförda hemställer telegrafstyrelsen, att för inköp av nämnda tomt i Nässjö samt uppförande därå av en förrådsbyggnad ett reservationsanslag av 240,000 kronor matte anvisas för budgetaret 1941/42.

Jag har icke något att erinra mot att en ny förrådsbyggnad uppföres DepaHementsför att ersätta den nästlidet år nedbrunna förrådsbyggnaden i Hässleholm. c ■

I likhet med telegrafstyrelsen finner jag lämpligt, att den nya byggnaden förlägges till Nässjö och att därstädes en för ändamålet lämplig tomt inköpes.

Varken köpeskillingen för den till inköp föreslagna tomten eller kostnaden för den nya byggnaden har givit mig anledning till erinran. Enligt vad jag inhämtat av telegrafstyrelsen har ett belopp, motsvarande vad som avsatts till förnyelsefonden för den brunna förrådsbyggnaden, av styrelsen inlevererats lill riksgäldskontoret. Da några förnyelsefondsmedel salunda icke stå till förfogande för här ifrågavarande ändamål, vill jag tillstyrka,

252 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

att för detsamma ett anslag å 240,000 kronor anvisas. Anslaget torde lämpligen böra upptagas å tilläggsstaten för innevarande budgetår.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Förrådsbyggnad för telegrafverkets räkning i Nässjö å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag (B) av.......... kronor 240,000.

C. Statens järnvägar.

I en den 29 november 1940 dagtecknad promemoria har järnvägsstyrelsen, på därom gjord framställning, lämnat uppgifter å anskaffningar och färdigplanerade arbeten, som kunna anses verkligt angelägna ur de synpunkter, som äro vägledande för styrelsens verksamhet, men som styrelsen på grund av de föreliggande besparingskraven icke ansett sig böra tidigare framlägga. Urvalet av anslagsobjekt har skett utan arbetspolitiska bisyften och med beaktande av, bland annat, genom krisen aktualiserade önskemål.

[14.] 1 a. Utvidgning av spårsystemet vid Kristinehamn, reservat läns-

anslag. Med bifall till Kungl. Maj:ts i proposition, nr 242, därom framställda förslag upptog 1939 års lagtima riksdag till utvidgning av spårsystemet vid Kristinehamn å allmän beredskapsstat för budgetåret 1939/40 ett förskottsanslag å 70,000 kronor.

Samma anslag hade av 1938 års riksdag uppförts å beredskapsstaten för budgetåret 1938/39. Närmare redogörelse för arbetet finnes intagen i Kungl. Maj:ts proposition, nr 275, till 1938 års riksdag (bil. 11, punkt 12).

I sin promemoria den 29 november 1940 har järnvägsstyrelsen framhållit, att företaget i fråga nu borde komma till utförande. Kostnaderna för detsamma beräknar styrelsen till oförändrat belopp, 70,000 kronor.

Då anslag för ändamålet bör anvisas å tilläggsstaten, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Utvidgning av spårsystemet vid Kristinehamn å tillläggsstat II till riksstaten för hudgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag (B) av ................ kronor 70,000.

[15.] 1 b. Utvidgning av spårsystemet i Tranås, reservationsanslag. För

ändamålet upptog 1938 års riksdag efter förslag av Kungl. Majit i proposition nr 275 (bil. 11, punkt 13) å allmän beredskapsstat för budgetåret 1938/39 ett förskottsanslag av 70,000 kronor.

Anslag till företaget upptogs jämväl å beredskapsstaten för budgetåret 1939/40.

Utvidgningen av bangården erfordras, enär nuvarande frilastspår visat sig

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

otillräckliga. Två nya spår med sammanlagt 200 meters fri längd beräknas sålunda behövliga för lastning och lossning av förekommande vagnslaster.

I sin förutnämnda promemoria har järnvägsstyrelsen meddelat, att anslag borde ställas till förfogande för arbetets utförande. Med hänsyn till inträffade prisstegringar har styrelsen uppräknat medelsbehovet till 90,000 kronor.

Jag biträder järnvägsstyrelsens förslag och hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Utvidgning av spårsgstemet i Tranås å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag (B) av............................kronor 90,000.

[16.] 1 c. Utvidgning av spårsystemet i Hallsberg, reservationsanslag.

Efter förslag av Kungl. Majit i proposition nr 275 (bil. 11, punkt 14) upptog 1938 års riksdag för terrasseringsarbeten för utvidgning av spårsystemet i Hallsberg å allmän beredskapsstat för budgetåret 1938/39 ett förskottsanslag av 100,000 kronor.

Anslag upptogs för samma ändamål jämväl å beredskapsstaten för budgetåret 1939/40.

Arbetena ingå som ett förberedande led i vissa utvidgningsarbeten å bangården, vilka syfta till att möjliggöra en snabbare omrangering m. m. av godstågen vid Hallsberg.

I sin promemoria har järnvägsstyrelsen bland arbeten, till vilka i detta sammanhang medel borde anvisas, upptagit dels nyssnämnda, till 100,000 kronor kostnadsberäknade terrasseringsarbeten och dels övriga för bangårdsutvidgningen erforderliga arbeten. Kostnaderna för sistnämnda arbeten äro beräknade till 800,000 kronor. Styrelsen har anfört, att erfarenheterna från den senaste tidens trafik visat, att en utvidgning av bangården i Hallsberg vore önskvärd för att nöjaktigt kunna avveckla en intensifierad trafik.

Med hänsyn till betydelsen av att här ifrågavarande arbeten komma till utförande, biträder jag järnvägsstyrelsens förslag.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Utvidgning av spårsystemet i Hallsberg å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag (B) av..................kronor 900,000.

[17.] 1 d. Utvidgning av spårsystemet i Hoden, reservationsanslag. I

proposition nr 275 (bil. 11, punkt 15) till 1938 års riksdag föreslog Kungl. Majit, att å beredskapsstat för budgetåret 1938/39 ett förskottsanslag av

150,000 kronor måtte upptagas till terrassering för utvidgning av spårsystemet i Boden.

254 Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Departements-

chefen.

Förslaget bifölls av riksdagen. Anslag till företaget upptogs jämväl å beredskapsstaten för budgetåret 1939/40.

.]årnvågsstyrelsen har i sin promemoria anfört, att den till grund för nyssnämnda anslag å beredskapsstaten liggande planen för utvidgning av bangården vid Boden numera saknade aktualitet, sedan spårsystemets förändring enligt andra principer påbörjats, men att en ytterligare utvidgning av spårsystemet utöver den redan beslutade vore önskvärd. Kostnaderna för detta arbete hade beräknats till 200,000 kronor, varav 75,000 kronor borde bestridas av förnyelsefondsmedel och återstoden, 125,000 kronor, anvisas å riksstaten.

Med anledning av vad järnvägsstyrelsen anfört hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Utvidgning av spårsystemet i Boden å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag (B) av...................... kronor 125,000.

[18.] 1 e. Utvidgning av spårsystemet i Skövde, reservationsanslag. I

skrivelse den 16 november 1939 hemställde järnvägsstyrelsen, att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1940/41 ett förskottsanslag måtte upptagas å

170,000 kronor till utvidgning av spårsystemet i Skövde. Härom anförde styrelsen:

Godstrafiken vid Skövde station har under de senare åren befunnit sig i en så gott som kontinuerlig stegring. Sålunda utgjorde antalet av- och tillkopplade vagnar därstädes

År 1939 visar en fortsatt stegring, i det att antalet av- och tillkopplade vagnar under första halvåret var 6,400 högre än motsvarande period år 1938.

På grund av denna ökade trafik — vilken till större delen är att tillskriva ökad tillverkningskapacitet hos en närbelägen industrianläggning — har bangårdens spårsystem blivit alltför knappt, såväl vad gäller de för lastning och lossning av vagnslastgods avsedda spåren som beträffande rangeringsoch uppställningsspår, med följd att stora svårigheter uppstått vid tågbildning, rangering och uppställning av vagnar ävensom i avseende å de av trafikanterna begagnade frilastspårens utnyttjande. Till belysande härav må framhållas, att till Skövde destinerade vagnar understundom måste i avvaktan på platsutrymme därstädes uppställas å närliggande stationer, vilket fördyrar växlingsarbetet och försenar vagnomloppet.

För avhjälpande av dessa olägenheter är det önskvärt att vid ifrågavarande station ju förr dess hellre få anordna ytterligare uppställnings- och lastspår ävensom godstågsspår av tillräcklig längd. Kostnaderna för en sådan utvidgning av spårsystemet hava beräknats till 280,000 kronor, varav 110,000 kronor avse arbeten av sådan natur, att kostnaderna för desamma böra bestridas med medel ur statens järnvägars förnyelsefond.

Rundh Maj.ts proposition nr 2.

255 På kapitalbudgeten skulle sålunda erfordras en medelsanvisning av 170,000 kronor. Med hänsyn till angelägenhetsgraden tala starka skäl för att detta belopp borde anvisas i vanlig ordning, så att arbetet oberoende av arbetsmarknadsförhållanden kunde komma till utförande inom en relativt nära framtid. Då styrelsen på grund av nu rådande förhållanden ansett sig böra iakttaga den allra största återhållsamhet i sina anslagsäskanden, har styrelsen emellertid frångått sin ursprungliga avsikt att nu begära anslag å riksstaten för ändamålet.

Styrelsen uttalade härefter, att arbetet utan tvekan borde medtagas å beredskapsslat, då detsamma på grund av däri ingående avsevärda terrasseringsarbeten utgjorde ett lämpligt beredskapsobjekt, och det dessutom beräknades kunna igångsättas efter så kort tid som 3 månader efter det beslut om utförandet förelåge.

Järnvägsstyrelsens framställning har hittills icke föranlett någon Kungl.

Maj:ts åtgärd.

I sin förutnämnda promemoria den 29 november 1940 har styrelsen upptagit här ifrågavarande arbete samt meddelat, att kostnaderna för arbetet vid nu gällande prisnivå kunde beräknas till 350,000 kronor. Av detta belopp borde, meddelar styrelsen, 130,000 kronor bestridas av förnyelsefondsmedel samt återstoden, 220,000 kronor, anvisas å riksstaten.

Då det av järnvägsstyrelsens redogörelse framgår, att ifrågavarande arbete Departementsär behövligt för att avhjälpa de stora svårigheter vid Skövde station, som chefen. lill följd av den ökade godstrafiken uppstått vid tågbildning, rangering och uppställning av vagnar, samt arbetet är lämpligt att utföras vid minskad arbetstillgång, torde anslag för ändamålet böra upptagas å förevarande tilläggsstat. I enlighet med vad järnvägsstyrelsen anfört bör av kostnaderna för arbetet ett belopp av 220,000 kronor anvisas över riksstaten och återstoden, eller

130,000 kronor, utgå av förnyelsefondsmedel.

Jag hemställer därför, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Utvidgning av spårsystemet i Skövde å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag (B) av ...................... kronor 220,000.

[19.] 1 f. Utvidgning av spårsystemet vid Sävenäs rangcrbangård, re-

servationsanslag. I sin promemoria den 29 november 1940 har järnvägsstyrelsen föreslagit anvisande av ett anslag å 500,000 kronor till arbeten för utvidgning av spårsystemet vid Sävenäs rangerbangård. Beträffande behovet av detta arbete har styrelsen under hand meddelat i huvudsak följande:

Spårsystemet å Sävenäs rangerbangård bar under de senare åren visat sig otillräckligt för att alltid medgiva en snabb och rationell avveckling av det stationen åvilande rangeringsarbetet. Detta har särskilt gjort sig gällande vid högtrafikperioder samt vid sådana tillfälliga trafikanhopningar, som i vissa fall kunna uppstå i hamntrafiken över Göteborg. Rangerbangårdens begränsade kapacitet medför vid dylika tillfällen olägenheter, som kunna

256 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departements-

chefen.

synnerligen ogynnsamt påverka vagnrörelsen till och från det vidlyftiga hamnområdet. På grund av spårsystemets otillräcklighet kunna de olika spåren vid vagnanhopning på rangerbangården icke disponeras på sådant sätt, att önskvärd snabbhet vinnes i rangeringsarbetet. De begränsade möjligheterna för vagnuppställning försvåra vagnarnas hopväxlande till direktgodståg i den utsträckning, som med hänsyn till vagnarnas snabba vidaretransport är önskvärd. Det inträffar även ofta, att bangården icke utan avsevärd försening kan mottaga växlingstågen från de olika hamnrangerbangårdarna, varigenom växlingsarbetet å dessa bangårdar förryckes med förseningar i vagntransporterna som följd.

Med hänsyn till de avsevärda utvidgningar av Göteborgs hamn, som ägt rum under senare år, föreligger anledning räkna med att vid sedermera inträdande normala förhållanden en större trafik kommer att äga rum över Sävenäs rangerbangård än vad tidigare varit fallet. Detta förhållande sammanställt med vad som upplysts rörande rangerbangården synes mig motivera, att det för bangårdens utvidgning erforderliga anslagsbeloppet å 500,000 kronor anvisas å tilläggsstaten.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Utvidgning av spårsystemet vid Sävenäs rangerbangård å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/ 41 anvisa ett reservationsanslag (B) av .... kronor 500,000.

[20.] 1 g. Bangårdsarbeten i Ånge m. ni., reservationsanslag. I skri-

velse den 16 november 1939 angående förslag till arbeten att medtagas i en tidigare ifrågasatt ny bei’edskapsstat för budgetåret 1940/41 anförde järnvägsstyrelsen, bland annat, att norra stambanans linjesträckning vid Ange alltsedan banan utbyggdes norr örn stationen vållat stora olägenheter i fråga om driftens ombesörjande, i det att de genomgående tågen måste »vända», varvid loken måste gå »runt» och tågen ofta ombildas. Därtill komme, att tågvägarna korsade varandra i plan, vilket medförde stora risker. Olyckshändelser och många tillbud till sådana hade även inträffat under årens lopp. Genom omläggning av södra infartslinjen skulle dessa olägenheter bortfalla, varjämte växlingsarbetet på stationen skulle avsevärt minskas och tågen kunna expedieras med avsevärd tidsvinst.

I skrivelse den 2 oktober 1940 återkommer järnvägsstyrelsen till frågan och upptager i samband därmed spörsmålet örn en framtida omläggning av Ånge rangerbangård. Härom anför styrelsen bland annat:

Under den gångna vinterns av kända anledningar föranledda stora trafik på övre Norrland uppstodo i Ånge mycket stora svårigheter att — i synnerhet för de norrgående tågen — utföra det rangeringsarbete, som planenligt bör påvila stationen. Då det icke visade sig möjligt att avlasta Ånge rangerbangård genom överflyttning till annan huvudrangerstation av någon del av det stationen åvilande växlingsarbetet, blevo svåra rubbningar och förseningar av godstågen en ofrånkomlig följd av att Ånge rangerbangård icke var rustad att utföra ett växlingsarbete av den omfattning, som den starkt stegrade tra-

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

fiken krävde. Då bangårdens nuvarande begränsade kapacitet icke medgiver en friktionslri avveckling av trafiken, så snart denna i nämnvärd grad överstiger den normala, är det givet, att mycket stora svårigheter måste uppstå vid växlingsarbetets bedrivande, när trafikens omfattning ökas så avsevärt som under högtrafiken vintern 1939/40. Till belysande av denna ökning må nämnas, att antalet av- och tillkopplade vagnar under februari månad 1939 utgjorde 22,090 st. men under februari månad 1940 icke mindre än 35,164 st.

Enligt den planerade omgestaltningen av bangården skulle denna utrustas med flera och längre rangerspår, längre och från de olika huvudlinjerna åtkomliga godstågsspår samt utdragsspår norrut i förening med växlingsvall för åstadkommande av ett rationellare växlingsarbete. I samband härmed skulle en sådan ändring av ingångslinjen från Bräcke vidtagas, att godstågen till och från Bräcke skulle kunna ut- och ingå på flera av stationens godstågsspår mot för närvarande endast på ett.

Den på grund av de berörda olägenheterna ifrågasatta omgestaltningen av bangårdsanordningarna förelåge emellertid, fortsätter styrelsen, icke för närvarande i för kostnadsberäkning fullt utarbetat skick, men de sammanlagda kostnaderna för omgestaltningen i sin helhet, således inklusive ändring av ingångslinjerna söder- och norrifrån, kunde uppskattas approximativt till cirka 3 miljoner kronor. Däremot hade vissa utredningar verkställts rörande en omläggning av södra infartslinjen. Enligt dessa beräknades arbetet draga en kostnad av 820,000 kronor exklusive kostnaderna för markförvärv m m. Av kostnaden 820,000 kronor förutsattes 20,000 kronor skola bestridas av medel ur statens järnvägars förnyelsefond, varför i anslagsmedel skulle erfordras ett belopp av 800,000 kronor.

En sådan linjeomläggning skulle, framhåller styrelsen, slutligen även i och för sig, d. v. s. utan samtidig utbyggnad av rangerbangården, medföra en viss förbättring för godstrafiken. Under de förhållanden, som varit rådande sedan hösten 1939, skulle nämligen en linjeomläggning av detta slag lia möjliggjort framförande förbi Ånge av vissa godståg — särskilt då militärtåg och godståg för militära underhållstransporter — utan omväxling där och sålunda utan störning av stationens ordinarie mycket omfattande rangeringsarbete. Då en omläggning av södra infartslinjen vore en förutsättning för den planerade bangårdsförändringen, ansåge järnvägsstyrelsen, att själva omläggningen av infartslinjen borde påbörjas under nästkommande år såsom ett första led i omgestaltningen av Ånge bangård.

I anslulning härtill hemställer styrelsen, alt Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen alt till omläggning av södra infartslinjen till Ånge för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 800,000 kronor.

1 sin förutnämnda promemoria den 29 november 1940 har järnvägsstyrelsen meddelat, att bland de mest angelägna arbetena å själva bangården framstode lör närvarande, sedan planerna på den militära beredskapen numera tagit fastare former, anläggandet av vissa uppställningsspår. För detta ändamål borde det tidigare äskade anslaget å 800,000 kronor ökas med

250,000 kronor till 1,050,000 kronor.

Biliana lill riksdagens protokoll 1 Oi 1. 1 sami. Nr 2.

258 Kungl. May.ts proposition nr 2.

Departements-

chefen.

Den omläggning av södra infartslinjen till Ånge, vartill järnvägsstyrelsen nu äskar medel, ingår som ett första led i ett omfattande, under planering varande arbete för en omgestaltning av rangerbangården vid Ånge. Särskilt den senare tidens erfarenheter ha givit vid handen, att rangerbangården i sitt nuvarande skick icke medgiver en friktionsfri avveckling av trafiken, så snart denna i nämnvärd grad överstiger den normala. Några definitiva kostnadsberäkningar för arbetet föreligga emellertid ännu ej, men järnvägsstyrelsen har angivit ett approximativt belopp av 3 milj. kronor.

Redan genom den av järnvägsstyrelsen förordade omläggningen av södra infartslinjen till Ånge skulle stora fördelar ur såväl driftsteknisk som säkerhetssynpunkt vara att vinna. En dylik omläggning skulle sålunda bland annat medföra, att de genomgående tågen norr och söder över icke skulle behöva vända i Änge och lokomotiven vid fortsatt färd tillkopplas andra änden av tågsättet. Vidare skulle ett framförande förbi Ånge av vissa godståg kunna ske utan att tågsättet ombildades, vilket skulle innebära icke oväsentliga lättnader i det omfattande rangeringsarbetet vid Ånge. Jag anser på här anförda skäl, att erforderliga medel böra anvisas för att möjliggöra omläggningen av den södra infartslinjen. Järnvägsstyrelsens kostnadsberäkningar härför, som sluta å 820,000 kronor, giva mig icke anledning till erinran lika litet som den föreslagna fördelningen av beloppet med 800,000 kronor å anslag, anvisat å riksstaten, och nied 20,000 kronor å medel från förnyelsefonden.

Med hänsyn till vad järnvägsstyrelsen i sin promemoria anfört rörande lämpligheten av att påbörja de mest angelägna arbetena å själva bangården och då dessa arbeten i likhet med den förordade linjeomläggningen torde vara lämpliga för att bereda arbetstillfällen vid minskad arbetstillgång, vill jag förorda, att utöver angivna belopp å 800,000 kronor ytterligare 250,000 kronor anvisas.

Den av mig tillstyrkta medelsanvisningen skulle alltså uppgå till ett sammanlagt belopp av 1,050,000 kronor. Då planerna för här berörda arbeten föreligga i ett sådant skick, att arbetena kunna igångsättas utan längre dröjsmål, bör beloppet lämpligen anvisas å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Bangårdsarbeten i Ånge m. m. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag (B) av ........................ kronor 1,050,000.

[21.] 2. Fortsatt anläggning av dubbelspår, reservationsanslag. Under

hänvisning till vad jag tidigare i dag vid anmälan av anslag till statens järnvägar å kapitalbudgeten för nästa budgetår anfört rörande anslag till fortsatt anläggning av dubbelspår hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

att till Fortsatt anläggning av dubbelspår å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag (B) av ........................ kronor 5,500,000.

[22.] 2 a. Ny tunnel mellan Tomteboda och Hagalund, reservationsan-

slag. Med bifall till Kungl. Maj:ts i proposition nr 275 (bil. 11, punkt 18) därom framställda förslag upptog 1938 års riksdag å beredskapsstat för budgetåret 1938/39 ett förskottsanslag å 750,000 kronor till en ny tunnel mellan Tomteboda och Hagalund. Ett anslag å samma belopp upptogs för ändamålet å beredskapsstaten för budgetåret 1939/40.

Genom utförande av en ny tunnel för två spår mellan Tomteboda och Hagalund avses att eliminera svårigheterna att avveckla den stegrade trafiken å huvudspåren mellan nämnda platser. Sammanlagda kostnaden för arbetet är beräknad till 2,200,000 kronor.

I sin förutnämnda promemoria har järnvägsstyrelsen upptagit ifrågavarande arbete.

Då anslag å 750,000 kronor för påbörjande av arbetet lämpligen bör anvisas å förevarande tilläggsstat hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Ny tunnel mellan Tomteboda och Hagalund å tillläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag (B) av................kronor 750,000.

[23.] 8 a. Anordnande av skyddsrum i statens järnvägar tillhöriga fas-

tigheter, reservationsanslag. Till detta ändamål hava å tilläggsstat I och tillläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1939/40 anvisats tillhopa 5,000,000 kronor. Under hänvisning i övrigt till framställningen i Kungl. Majits proposition, nr 202, till 1940 års lagtima riksdag torde jag här endast få erinra om att till grund för nämnda medelsanvisning lågo av järnvägsstyrelsen upprättade planer för utförande av luftskyddsrum vid statens järnvägar. Av anslagen hava 70 procent avsett arbeten, vilka motiverat en direkt avskrivning av beloppet, medan återstoden påförts statens järnvägars fond såsom förräntningspliktigt kapital.

I sin förutnämnda promemoria den 29 november 1940 har järnvägsstyrelsen meddelat, att de ursprungliga planerna för skyddsrum vid statens järnvägar i huvudsak kunnat följas men kravet på skydd jämväl för trafikanterna hade undan för undan gjort sig allt mera gällande. På grund härav hade styrelsen ansett sig böra föreslå anvisande av ytterligare 100,000 kronor för ändamålet.

Från styrelsen har sedermera under hand inhämtats, att det ifrågasatta beloppet erfordrades för bestridande av, förutom kostnaderna för vissa ytterligare skyddsrumsarbeten utöver de tidigare planerade, även vissa merkostnader, som uppkommit å de redan utförda arbetena.

260 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Då det av järnvägsstyrelsen föreslagna anslaget å 100,000 kronor synes böra anvisas å förevarande tilläggsstat, hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Anordnande av skyddsrum i statens järnvägar tillhöriga fastigheter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag (B) av ................................ kronor 100,000.

D. Statens vattenfallsverk.

[24.] 1. Ny kraftstation i Trollhättan, reservationsanslag. 7. Kraftsta-

tion vid Torpshammar, reservationsanslag. Under åberopande av vad jag tidigare i dag anfört i samband med anmälan av anslag å kapitalbudgeten för budgetåret 1941/42 till ny kraftstation i Trollhättan och till kraftstation vid Torpshammar hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa följande reservationsanslag, nämligen

till Ny kraftstation i Trollhättan........kronor 1,500,000;

till Kraftstation vid Torpshammar ...... » 1,000,000.

[25.] 11 a. Vissa kraftledningar m. in. för militära behov, reservations-

anslag. Med bifall till Kungl. Majits i proposition nr 220 till 1940 års lagtima riksdag gjorda framställning anvisade riksdagen å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1939/40 å kapitalbudgeten, under rubrik Statens vattenfallsverk, ett reservationsanslag å 190,000 kronor till vissa kraftledningar m. m. för militära behov. Med anslaget avsågs, bland annat, att bestrida kostnaderna för en extra kraftledning mellan Moholm och Karlsborg. Ledningen förutsattes skola framdragas såsom luftledning utom å delen närmast Karlsborgs fästning.

I skrivelse den 22 november 1940 ha efter framställning av flygförvaltningen arméförvaltningens tygdepartement och fortifikationsstyrelse gemensamt hemställt, att medel måtte anvisas för nedläggande som jordkabelledning genom vattenfallsstyrelsens försorg av dels förutnämnda under byggnad varande elektriska ledning från Moholm till Karlsborg på en sträcka av cirka 900 meter söder örn Kärnebäcken, dels ock den redan befintliga elektriska ledningen till tertiärstationen i Karlsborg på en sträcka av cirka 600 meter söder om Underbacken, vilka sträckor utmärkts å en skrivelsen bifogad karta. Kostnaderna för ifrågavarande arbeten, som motiveras av ledningarnas närhet till flygfältet vid Karlsborg, ha beräknats uppgå till för förstnämnda ledning omkring 9,000 kronor och för sistnämnda ledning cirka 7,500 kronor. Varken flygförvaltningen, tygdepartementet eller fortifikationsstyrelsen disponerar enligt vad som uppgives i skrivelsen erforderliga medel för de ifrågasatta arbetena.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

261 Vattenfallsstyrelsen har i utlåtande den 2 januari 1941 tillstyrkt framställningen under förutsättning, att ett mot det erforderliga anslaget svarande avskrivningsanslag anvisas å driftbudgeten.

Då det måste anses lämpligt, att de elektriska högspänningsledningarna Departementspå de ifrågasatta sträckorna nedläggas som jordkabel och då det för arbetenas utförande erforderliga beloppet, tillhopa 16,500 kronor, icke givit mig anledning till erinran, vill jag tillstyrka bifall till den förevarande framställningen.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Vissa kraftledningar m. m. för militära behov å tilläggsslat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av ................ kronor 16,500,

Luftfarts fonden.

[26.] 3 a. Byggande och förbättring av flygplatser, reservationsanslag.

Under hänvisning till vad jag förut i dag anfört rörande anslag å kapitalbudgeten för budgetåret 1941/42 till byggande och förbättring av flygplatser hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Byggande och förbättring av flygplatser å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag (B) av .................. kronor 2,000,000.

[27.] 5. Stationsbyggnad å Bulltofta flygplats, reservationsanslag. I an-

ledning av Kungl. Maj:ts därom i proposition den 31 mars 1938, nr 275, gjorda förslag upptog riksdagen till stationsbyggnad å Bulltofta flygplats å beredskapsstat för budgetåret 1938/39 ett förskottsanslag av 350,000 kronor. Hänvisande i övrigt till vad i nämnda proposition anförts torde jag här endast få erinra om följande.

Byggnaden förutsattes skola uppföras i huvudsaklig överensstämmelse med ett genom aktiebolaget Aerotransports försorg upprättat, såsom alternativ I betecknat förslag. Byggnadskostnaderna beräknades till 435,000 kronor. Malmö stad, som bar att svara för erforderliga lokaler för tull- och passpersonalen vid flygfältet, förband sig genom avtal den 7 mars 1938 att bidraga till dessa kostnader med 85,000 kronor under villkor, att arbetet å byggnaden påbörjades före 1939 års utgång. I gengäld skulle staden inom stationsbyggnaden avgiftsfritt och utan skyldighet att bekosta underhåll erhålla lokaler för tull- och passmyndigheter samt för sådana ändamål i övrigt, som det eljest skulle ankomma på staden att tillgodose. I propositionen förutsattes, att byggnadsförslaget skulle, innan det slutligen fastställ? des av Kungl. Maj:t, granskas av byggnadsstyrelsen.

262 Kiinc/l. Muj.ts proposition nr 2.

Med bifall till Kungl. Maj:ts i 1939 års statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil. 4, punkt 61) gjorda förslag anvisade riksdagen för budgetåret 1939/40 till stationsbyggnaden ett reservationsanslag av 350,000 kronor. Till åtlydnad av Kungl. Maj:ts beslut den 17 mars 1939 överlämnade väg- och vattenbyggnadsstyrelsen sedermera ett av länsarkiteklkontoret i Malmö utarbetat, den 30 april 1939 dagtecknat förslag till ifrågavarande stationsbyggnad, vilket utarbetats på uppdrag av byggnadsstyrelsen och med hörande av i ärendet berörda myndigheter och företag. Förslaget innebar i jämförelse med det tidigare förordade vissa utvidgningar av lokalerna, vilket motiverades med dels flygledningens förstatligande, dels flygtrafikens utveckling, speciellt i avseende på post och fraktgods, dels ock framför allt kravet på luftskyddsrum för personal och material. Enligt av byggnadsstyrelsen uppgjord kostnadsberäkning skulle för själva byggnadens utförande fordras ett belopp av 485,000 kronor samt för arbeten, avseende vissa yttre vattenoch avloppsledningar och planeringar 30,000 kronor, eller sammanlagt 515,000 kronor, därvid hänsyn icke tagits till kostnaden för möbler och inredningsarbeten samt för tidigare utredningar. De nu angivna kostnaderna skulle således med 80,000 kronor överstiga det för företaget disponibla beloppet.

Genom beslut den 22 juni 1939 uppdrog Kungl. Majit åt byggnadsstyrelsen att i huvudsaklig överensstämmelse med nyssnämnda, av länsarkitektkontoret i Malmö utarbetade förslag uppföra en stationsbyggnad å Bulltofta flygplats. Byggnadsstyrelsen ålades därjämte att ånyo underställa byggnadsfrågan Kungl. Majits prövning, därest det efter prövning av infordrade anbud skulle visa sig, att byggnadsföretaget icke kunde utföras för en kostnad av högst 485,000 kronor. För byggnadsföretagets utförande bemyndigades byggnadsstyrelsen att taga i anspråk det av 1939 års riksdag anvisade reservationsanslaget av 350,000 kronor. Vidare anbefallde Kungl. Majit vägoch vattenbyggnadsstyrelsen att dels vidtaga erforderliga åtgärder för utbekommande av det av Malmö stad utfästa bidraget å 85,000 kronor, dels tillhandahålla byggnadsstyrelsen detta belopp och ett belopp av högst 50,000 kronor av anslaget till byggande och förbättring av flygplatser, motsvarande beräknad kostnad för luftskyddsanordningar i stationsbyggnaden, för att användas till bestridande av kostnaderna för byggnadsföretaget, dels ock, sedan det blivit bestämt, att byggnaden skulle komma till utförande, anlägga tillfartsvägar till stationsbyggnaden för en kostnad av högst 60,000 kronor och bestrida kostnaderna härför med anlitande av nyssnämnda anslag till byggande och förbättring av flygplatser.

I skrivelse den 22 september 1939 meddelade byggnadsstyrelsen, att kostnaden för byggnadsföretaget enligt efter ritningarnas definitiva färdigställande verkställda utredningar beräknades uppgå till 40,000 kronor utöver det tidigare, av styrelsen beräknade beloppet 515,000 kronor, eller sammanlagt

555,000 kronor, varav 29,000 kronor för grundvattenisolering av byggnadens källare samt för vissa förut icke avsedda utgrävningar av källarutrymmena och 11,000 kronor för prisstegringar på rör och rördelar. För uppförande av stationsbyggnaden hemställde styrelsen, att till förfogande måtte ställas yt-

Kungl. Maj:ts proposition nr 2. 263

terligare 70,000 kronor av anslaget till byggande och förbättring av flygplatser.

I anslutning till vad som förutsattes i Kungl. Maj:ts proposition, nr 79, till 1939 års urtima riksdag angående begränsning av statsutgifterna för budgetåret 1939/40 m. m. förordnade Kungl. Majit genom beslut den 30 december 1939, att arbetet för stationsbyggnaden icke finge utan Kungl. Majits medgivande fullföljas i vidare mån än beträffande upprättande av byggnadsritningar och entreprenadhandlingar samt att ännu icke disponerade eller bundna medel av det för byggnadsföretaget för budgetåret 1939/40 anvisade anslaget finge tagas i anspråk endast för bestridande av kostnaderna för nämnda ritningar och entreprenadhandlingar.

I skrivelse den 4 mars 1940 hemställde väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

— under åberopande av dels flygtrafikens ökning beträffande framför allt resgods och fraktgods, dels de skärpta kraven på ett genom lokalförhållandena väl tillgodosett intimt samarbete mellan luftförsvaret och säkerhetstjänstens olika avdelningar och dels arbetslöshetsläget inom byggnadsbranschen i Malmö

— att Kungl. Majit måtte uppdraga åt byggnadsstyrelsen att påbörja uppförandet av flygstationsbyggnaden.

I skrivelse till chefen för kommunikationsdepartementet den 9 maj 1940 meddelade väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, att flygplatsens administrationslokaler den 9 april 1940 nedbrunnit, varigenom de där förlagda statliga organen, med undantag för markradiotjänsten, berövats sina lokaler. Styrelsen anhöll, att departementschefen måtte utverka bifall till den i nyssnämnda skrivelse den 4 mars 1940 gjorda hemställan. Sedermera uppdrog Kungl. Majit genom beslut den 21 juni 1940 åt byggnadsstyrelsen att i samarbete med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för ersättande av de genom brandskadan å hangaren nr 3 å Bulltofta flygplats förstörda lokaler m. m. uppföra en byggnad å nämnda flygplats i huvudsaklig överensstämmelse med ett av länsarkitektkontoret i Malmö upprättat, den 1 juni 1940 dagtecknat ritningsförslag samt bemyndigade väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att av reservationsanslaget till ersättningsanskaffning och ersättningsarbeten taga i anspråk ett belopp av högst 130,000 kronor för byggnadsföretagets utförande.

I enlighet med sitt uppdrag har 19A0 års civila bgggnadsutredning till granskning förehaft de för ifrågavarande stationsbyggnad upprättade ritningarna och kostnadsberäkningarna. Utredningen har med skrivelse den 14 december 1940 överlämnat en promemoria i ämnet, vari till en början frarnhålles, att ulredningen vid besök å Bulltofta kunnat övertyga sig om alt behovet av stationsbyggnaden vore trängande samt att ersättningsbygget för de nedbrunna lokalerna numera i huvudsak färdigställts.

En granskning av det föreliggande förslaget till stationsbyggnaden hade, anför byggnadsutredningen vidare, givit vid handen, att i nuvarande läge lokalbehovet kunde begränsas i syfte att uppnå en reduktion av kostnaderna. Vid närmare övervägande funne sig utredningen hava fog för den uppfatt-

264 Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

ningen, att en omläggning av planen för nybyggnaden kunde väntas medföra större besparingar än som vore uppnåeliga genom fortsatt bearbetning av tidigare förslag. Utredningen hade därför låtit uppgöra ett skissförslag, enligt vilket hallsystemet övergivits och stationsbyggnaden givits formen av en 12 meter bred byggnadskropp, delvis uppförd i två våningar. Genom tilllämpandet av detta system kunde behovet av en framtida eventuellt erforderlig utbyggnad eller omdisposition av byggnaden lätt tillgodoses. Den för allmänheten avsedda delen av hallen hade givits två våningars höjd. Lokalerna hade i huvudsak samma storlek som enligt det tidigare förslaget, därvid dock vissa utrymmen för tullen, såsom rum för tullbevakning, tullkontrollör och kammarskrivare, minskats något i anslutning till av generaltullstyrelsen under hand lämnat medgivande. Restaurangen hade slopats och antalet sovrum inskränkts till 3. Källarvåningens utrymmen hade begränsats. Byggnadskuben hade genom dessa åtgärder kunnat minskas från 8,350 till omkring 6,100 m3.

På utredningens uppdrag hade, anför utredningen vidare, jämväl länsarkitekten N. A. Blanck i Malmö i kostnadsbesparande syfte omarbetat det av länsarkitektkontoret i Malmö uppgjorda, den 30 april 1939 dagtecknade förslaget. Detta omstuderade förslag innebure, att hallens yta begränsats, restaurangen slopats, utrymmena för tullen minskats i samma utsträckning som enligt utredningens förslag, antalet sovrum inskränkts till 3 och källarlokalerna beskurits, varjämte fönstren standardiserats. Förslaget hade en byggnadskub av 6,400 m3.

De två olika skissförslagen, vilka finnas fogade vid byggnadsutredningens förevarande skrivelse, ha genom utredningens försorg underkastats en detaljerad kostnadsberäkning, vars resultat framgår av efterföljande uppställning, i vilken till jämförelse även upptagits kostnaderna för det tidigare byggnadsförslaget enligt en den 13 december 1940 verkställd kostnadsutredning:

Byggnadsarbeten ..........................

Värme-, ventilations- och sanitetsteknisk anläggning ...............................

Elektriska installationer....................

Elektrisk hiss.............................

Utvändiga ledningar.......................

Ritningar, kontroll och oförutsett ...........

Byggnadsutredningen hemställer, att stationsbyggnaden måtte utföras i huvudsaklig överensstämmelse med det av utredningen uppgjorda skissförslaget, och åberopar därvid att kostnaderna för byggnadens uppförande enligt detta förslag voro lägre än byggnadskostnaderna enligt övriga föreliggande

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

förslag samt att underhållskostnaderna för byggnaden enligt utredningens förslag sannolikt skulle bliva lägre än enligt de övriga förslagen. Därest den av utredningen föreslagna lösningen godkändes, borde därefter uppdrag lämnas byggnadsstyrelsen att skyndsamt vidtaga åtgärder för utarbetande av slutgiltiga ritningar i huvudsaklig anslutning till den uppgjorda planen samt för byggnadens utförande för en kostnad av högst 536,000 kronor. Utöver de redan för ändamålet avsedda medlen, 485,000 kronor, skulle alltså erfordras ett belopp av 51,000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har den 5 december 1940 till byggnadsutredningen avgivit yttrande angående de nya byggnadsförslagen och de i samband därmed verkställda kostnadsberäkningarna. Styrelsen anför i sitt yttrande, vilket finnes bilagt byggnadsutredningens framställning, att styrelsen i ärendet samrått med representanter för generalpoststyrelsen, telegrafstyrelsen, generaltullstyrelsen, statens meteorologisk-hydrografiska anstalt och aktiebolaget Aerotransport, vilka samtliga framhållit önskvärdheten av att nya lokaler komme till stånd vid Bulltofta. Särskilt hade från telegrafstyrelsen, meteorologisk-hydrografiska anstalten och aktiebolaget Aerotransport påpekats de risker och olägenheter beträffande framför allt säkerhetstjänsten vid Bulltofta, som förelåge på grund av de splittrade och otillräckliga lokaldispositionerna.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anför vidare i sitt yttrande:

Beträffande utrymmesbehov och lokalernas disposition må framhållas, att dessa frågor ingående diskuterats med berörda myndigheter och företag i samband med tidigare gjorda utredningar, varvid lokalutrymmena med tanke på framtiden i allmänhet ansågos vara tilltagna i minsta laget. Med hänsyn till den begränsade tillgången på byggnadsmedel godkändes emellertid på sin tid ritningarna till det byggnadsförslag, som Kungl. Maj:t därefter lade till grund för sitt beslut den 22 juni 1939. Ehuru lokalutrymmena på vissa håll ytterligare minskats hava de i det föregående omnämnda representanterna tillstyrkt att det av länsarkitekten Blanck omarbetade byggnadsförslaget kommer till utförande för att råda hot för de svåra lokalförhållanden, som nu råda vid Bulltofta flygplats. Genom den minskning av c:a 2.5 m. i byggnadens bredd, som ägt rum och som framför allt inverkat på hallen för ankommande och avgående passagerare, har betydelsen ökats av att den konstruktiva utformningen av hallens mot flygfältet liggande inre väggar göres sådan, att en eventuell utvidgning åt det hållet i framtiden kan äga rum. Vidare synes väggen, som vetter mot staden, kunna förflyttas något för vinnande av ökat utrymme. Erfarenheterna från Bromma hava nämligen givit vid handen, att de tillgängliga utrymmena i diupled icke äro tillräckliga för en ändamålsenlig »trafikledning» vid passagerarnas ankomst eller avgång. Av denna anledning böra jämväl bagagediskarna givas ökad längd.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i en vid yttrandet fogad promemoria rörande Blanchs förslag uppgivit, att hallen syntes kunna ökas genom minskning av vindfången för avgående bagage och avgående passagerare (från staden) samt av telegrafcentralen och telefonväxeln. Diskutrymmena kunde dessutom ökas därigenom, att disken gåves svängd form. För att underlätta hallens utökning i framtiden borde väggarna inom hallen mot flygfältet och

266 Kungl. Martts proposition nr 2.

Departements-

(Skelen.

staden utgöras av pelare med utfyllning. Vidare vore enligt promemorian tullvisitationsdisken för kort. I källaren borde rumshöjden i högspänningscentralen vara minst 2.7 m.

Beträffande det av byggnadsutredningen uppgjorda förslaget framhåller väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, att det givetvis vore möjligt att efter närmare studium genomarbeta förslaget till en acceptabel lösning. De ankommande passagerarna finge icke tillräckligt djuputrymme inom de föreslagna lokalerna utan dessa behövde tillbyggas eller huset förlängas för att bereda erforderlig plats för passgranskning, valutakontroll, tullvisitation m. m. En del detaljanmärkningar beträffande detta förslag äro angivna i en annan av styrelsen uppgjord, vid yttrandet fogad promemoria, i vilken i huvudsak samma erinringar göras beträffande hallen och högspänningscentralen som i förstnämnda promemoria. Vidare anföres bland annat, att utrymmet för biljett- och passkontrollen vore för litet. Flygplatsförvaltningens och väderlekstjänstens lokaler i våningen 1 tr. upp borde placeras mot flygfältet och radiotjänstens lokaler i samma våning åt norr och väster.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anför slutligen, att styrelsen för sin del till utförande bestämt förordade det av Blanck omarbetade byggnadsförslaget. Styrelsen förutsätter därvid, att — på sätt ursprungligen avsetts — kostnader för möbler, inventarier, omläggning av manöverledningar m. m. inräknas i anslaget. Styrelsen beräknar dessa kostnader till 25,000 kronor.

Genom den eldsvåda, som inträffade å Bulltofta flygplats den 9 april 1940, nedbrann den med hangarbyggnaden nr 3 sammanbyggda administrationsbyggnaden, varjämte hangarens östra gavel med angränsande partier förstördes. Dessutom orsakades skador å hangarens järnkonstruktioner av sådan beskaffenhet, att omedelbara reparationer blevo nödvändiga för tryggande av byggnadens bestånd. Det belopp å 130,000 kronor, som Kungl. Maj:t genom förutnämnda beslut den 21 juni 1940 anvisade, avsåg att bestrida kostnaderna för dels uppförande av en mindre byggnad i omedelbar anslutning till hangaren för att tills vidare bereda flygplatsförvaltningen, flygledningen och väderlekstjänsten provisoriska lokaler, intill dess den planerade nya stationsbyggnaden kom till stånd, dels ock reparation av de genom eldsvådan uppkomna skadorna å hangaren. Berörda mindre byggnad är sålunda icke avsedd att ersätta stationsbyggnaden. Efter tillkomsten av denna skulle den mindre byggnaden avses för att tillgodose bestående behov av förrådslokaler, kontorsrum för svenska och främmande lufttrafikbolag och överliggningsrum för flygande personal. Enär för en del av dessa lokaler hyra kan påräknas, komma kostnaderna för byggnaden att delvis kunna förräntas.

Det behov av en ny stationsbyggnad i Bulltofta, varom närmare redogörelse lämnats i Kungl. Maj:ts förutnämnda proposition, nr 275, till 1938 års riksdag, är alltjämt bestående. Jag anser därför i likhet med vederbörande myndigheter, att en ny stationsbyggnad bör komma till stånd. För att arbetena å densamma skola kunna påbörjas vid en tidpunkt, som kan anses

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

önskvärd med hänsyn till läget å arbetsmarknaden, synas de för byggnadsföretaget erforderliga medlen, utöver de för ändamålet nu disponibla, böra anvisas å förevarande tilläggsstat.

Beträffande stationsbyggnadens utförande föreligga nu tre olika alternativ, nämligen dels ett av länsarkitektkontoret i Malmö den 30 april 1939 dagtecknat förslag, dels ett av länsarkitektkontoret uppgjort nytt förslag, innebärande en omarbetning av det tidigare, och dels ett av 1940 års civila byggnadsutredning upprättat förslag. Kostnaderna för desamma har byggnadsutredningen beräknat till respektive 690,000 kronor, 586,000 kronor och

536,000 kronor. De två senare förslagen innebära förutom vissa förenklingar en betydande nedskärning av byggnadskroppens volym i förhållande till det första förslaget. Med hänsyn till, bland annat, den relativt begränsade flygtrafik, som under normala förhållanden kan antagas komma att beröra Bulltofta flygplats, kan enligt min mening en stationsbyggnad av den storleksordning, som det dyraste alternativet innebär, icke anses oundgängligen nödvändig. Jag anser därför detta alternativ böra lämnas å sido vid bedömandet av spörsmålet örn vilket alternativ, som bör ifrågakomma. Byggnadsstyrelsen har ännu icke medhunnit att slutligt granska det av byggnadsutredningen förordade förslaget. Enligt vad jag under hand inhämtat, anser sig byggnadsstyrelsen emellertid icke kunna tillstyrka utförandet av detsamma. Styrelsen torde för sin del komma att förorda länsarkitektkontorets omarbetade förslag, dock med vissa kompletteringar och ändringar. Kostnaderna för stationsbyggnadens utförande i enlighet med en av byggnadsstyrelsen sålunda reviderad byggnadsplan anser styrelsen böra beräknas till 566,000 kronor.

Innan byggnadsstyrelsens yttrande i ärendet föreligger, anser jag mig ej kunna taga slutlig ställning till frågan om enligt vilket förslag byggnaden bör utföras. För bedömandet av det erforderliga anslagsbeloppet anser jag i frågans nuvarande läge emellertid försiktigheten bjuda, att byggnadskostnaden tills vidare beräknas till 566,000 kronor. Så snart byggnadsstyrelsen avgivit sitt yttrande, vilket kan väntas ske inom den närmaste tiden, kommer detta att överlämnas till riksdagens vederbörande utskott, för att riksdagen må bliva i tillfälle att vid anslagsfrågans behandling kunna bedöma de två alternativens fördelar och nackdelar.

Jag övergår härefter till anslagsberäkningen. Jag förutsätter därvid, att det belopp å 85,000 kronor, med vilket Malmö stad utfäst sig att bidraga till stationsbyggnaden, fortfarande är tillgängligt för ändamålet. För budgetåret 1939/40 har för ändamålet anvisats ett reservationsanslag av 350,000 kronor. Av detta belopp lia omkring 20,000 kronor tagits i anspråk för bestridande av kostnaderna för upprättande av byggnadsritningar och entreprenadhandlingar. Återstoden av anslaget, 330,000 kronor, torde sålunda, därest förutsättningarna för disposition av anslag å tilläggsstat II skulle komma att föreligga, böra ställas till byggnadsstyrelsens förfogande för byggnadsföretaget. Då jag anser, att de lill 50,000 kronor beräknade kost-

268 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

naderna för luftskyddsanordningarna i stationsbyggnaden, vilka kostnader enligt Kungl. Maj:ts förut omförmälda beslut den 22 juni 1939 skulle utgå av anslaget till byggande och förbättring av flygplatser, lämpligen böra inräknas i anslaget till byggnadsföretaget, skulle utöver de förut angivna medlen erfordras ett belopp, att anvisa å tilläggsstaten, av (566,000 — 85,000 — 330,000) 151,000 kronor. Detta belopp torde emellertid böra ökas med

25,000 kronor för anskaffning av möbler och övriga erforderliga inventarier till stationsbyggnaden. Därest min framställning vinner bifall, skulle sålunda å tilläggsstat II för uppförande av stationsbyggnaden behöva anvisas (151,000 + 25,000) 176,000 kronor, eller avrundat 175,000 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Stationsbyggnad å Bulltofta flygplats å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag (B) av...................... kronor 175,000.

Statens allmänna fastighetsfond.

[28.] 6 b. Nybyggnad för riksförsäkringsanstaltcn, reservationsanslag.

Till detta byggnadsföretag upptog 1939 års lagtima riksdag efter förslag av Kungl. Maj:t i propositionen nr 242 (bilaga 12, punkt 36) å allmän beredskapsstat för budgetåret 1939/40 ett förskottsanslag av 1,000,000 kronor. Beträffande den närmare motiveringen för detta anslag torde jag få hänvisa till propositionen. Kostnaderna för byggnadsföretaget beräknades vid tidpunkten för förslagets framläggande till 3,975,000 kronor och förutsattes skola fördelas å två budgetår. Med hänsyn till de sedermera inträffade kostnadsstegringarna torde emellertid nämnda belopp numera behöva uppräknas med omkring 20 procent.

Då behovet av nybyggnaden för riksförsäkringsanstalten under de sistförflutna två åren gjort sig än mer kännbart, torde å förevarande tilläggsstat ett anslag å 2,000,000 kronor böra anvisas för påbörjande av byggnaden.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Nybyggnad för riksförsäkringsanstalten å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag (B) av ..................kronor 2,000,000.

[29.] 6 c. Nybyggnad för pensionssfyrelsen, reservationsanslag. Med

bifall till Kungl. Maj:ts i proposition, nr 242, framlagda förslag (bil. 12, punkt 37) upptog 1939 års lagtima riksdag å allmän beredskapsstat för budgetåret 1939/40 ett förskottsanslag av 1,000,000 kronor till nybyggnad för pensionsstyrelsen. Under hänvisning i övrigt till framställningen i nämnda proposition torde jag här endast få erinra om följande. Kostnaderna för byggnads-

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

företaget beräknades med utgående från det vid tidpunkten för förslagets framläggande rådande prisläget till 3,600,000 kronor. Till frågan om platsen för byggnådens förläggande togs icke slutlig ställning i propositionen, enär frågan härom var föremål för utredning. Två alternativa platser ifrågasattes emellertid, nämligen dels det statsverket tillhöriga, för offentlig bebyggelse reserverade kvarteret Kasernberget vid Valhallavägens norra sida ungefär mittemot patent- och registreringsverket och dels ett område vid Valhallavägen intill den föreslagna byggnaden för de militära högskolorna. I propositionen förutsattes, att det skulle få ankomma på Kungl. Majit att besluta rörande fomtfrågan, sedan byggnadsstyrelsen slutfört den pågående utredningen i frågan. Enligt vad jag inhämtat är byggnadsstyrelsen emellertid ännu icke beredd att avgiva slutligt förslag i ämnet. Förslag är dock att förvänta inom den närmaste tiden. Dröjsmålet beror bland annat därpå, att tomtfrågan sammanhänger med en pågående större utredning rörande förläggning av ett flertal ifrågasatta statliga byggnader, däribland vissa militära, till tomtmark å Ladugårdsgärdet invid eller i närheten av Valhallavägen.

Då det i förenämnda proposition nr 242 omförmälda behovet av en nybyggnad för pensionsstyrelsen alltjämt kvarstår, anser jag medel för byggnadsföretagets påbörjande böra upptagas å tilläggsstat för löpande budgetår. Anslaget bör lämpligen anvisas med 2,000,000 kronor. Därest byggnadsstyrelsens förslag rörande byggnadens förläggning skulle föreligga vid förevarande ärendes behandling inom riksdagen, kommer förslaget att överlämnas till vederbörande utskott. Det torde emellertid få ankomma på Kungl. Majit att, för det fall att riksdagen skulle besluta i ärendet innan förslaget framlagts, sedermera avgöra frågan om byggnadens förläggning.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Nybyggnad för pensionsstyrelsen å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag (B) av .......................... kronor 2,000,000.

[30.] G d. Nybyggnad för lantinäterikontoret i Nyköping, reservationsanslag. I skrivelse den 23 augusti 1938 hemställde byggnadsstyrelsen, att till nybyggnad för lantinäterikontoret i Nyköping ett anslag å 225,000 kronor måtte anvisas för budgetåret 1939/40. Framställningen vann emellertid bifall endast i så måtto, att 1939 års lagtima riksdag, efter förslag av Kungl. Majit i proposition nr 242 (bil. 12, punkt 38), å allmän beredskapsstat för budgetåret 1939/40 för ändamålet upptog eli förskottsanslag å nämnda belopp. I fråga örn de skäl, som föranledde anslagets upptagande, torde jag få hänvisa till propositionen.

Anslag å tilläggsstat lill riksstaten för löpande budgetår synes böra anvisas lill byggnadsföretaget. Kostnaderna för detsamma torde emellertid till följd av de inträffade prisstegringarna behöva uppräknas med 20 procent till avrundat 270,000 kronor.

270 Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Nybyggnad för lantmäterikontoret i Nyköping å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag (B) av................ kronor 270,000.

[31.] 6 e. Tillbyggnad till landsstatshuset i Malmö, reservationsanslag.

Med bifall till Kungl. Majits i proposition, nr 242, (bil. 12, punkt 39) framlagda förslag upptog 1939 års lagtima riksdag å allmän beredskapsstat för budgetåret 1939/40 för tillbyggnad till landsstatshuset i Malmö ett förskottsanslag av 465,000 kronor.

Under hänvisning i övrigt till framställningen i propositionen torde jag här endast få erinra örn att genom tillbyggnaden avses att tillgodose — förutom länsstyrelsens ökade lokalbehov — behovet av nya lokaler för lantmäterikontoret i Malmö. Detta är för närvarande inrymt i huvudpostkontorets byggnad i kvarteret Ägir. På grund av posttrafikens starka utveckling måste emellertid posthuset delvis ombyggas och lantmäterikontoret avflytta från sina nuvarande lokaler för att desamma skola kunna disponeras för postverkets räkning. Tidigare i dag har jag vid anmälan av anslag till postverket å tilläggsstat för detta budgetår därför förordat, att för nämnda ombyggnadsarbeten erforderligt anslagsbelopp måtte anvisas. I samband därmed har jag förutsatt, att anslag å tilläggsstaten skulle anvisas jämväl för tillbyggnaden till landsstatshuset.

Anslaget torde tillsvidare böra beräknas till 555,000 kronor eller ett belopp, motsvarande i runt tal 20 procent mer än vad som tidigare uppgivits.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att för Tillbyggnad till landsstatshuset i Malmö å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag (B) av .................... kronor 555,000.

[32.] 6 f. Nybyggnad för länsstyrelsen i Göteborgs och Bobus län, re-

servationsanslag. För ändamålet upptog 1939 års lagtima riksdag, efter därom av Kungl. Majit i proposition nr 242 framlagt förslag (bil. 12, punkt 40), å allmän beredskapsstat ett förskottsanslag av 300,000 kronor. I fråga örn de skäl, som lågo till grund för förslaget, torde jag få hänvisa till propositionen. Kostnaderna för nybyggnaden beräknades i början av år 1939 till sammanlagt 790,000 kronor. Ett utförande av byggnadsföretaget i enlighet med de tidigare framlagda ritningarna torde emellertid numera på grund av prisstegringarna komma att, även om vissa förenklingar i utförandet sedermera kunna visa sig möjliga, höja det beräknade kostnadsbeloppet.

Anslag till byggnadsföretagets utförande torde böra upptagas å denna tillläggsstat, därvid anslaget lämpligen bör anvisas med 850,000 kronor.

Kungl. Majlis proposition nr 2.

271 Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Nybyggnad för länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag (B) av ........ kronor 850,000.

[33.] 6 g. Nybyggnad för lantmätcrikontoret i Vänersborg, reservations-

anslag. Å beredskapsstaten för budgetåret 1939/40 finnes upptaget ett förskottsanslag av 200,000 kronor till nybyggnad för lantmätcrikontoret i Vänersborg m. m. Beträffande byggnadsföretaget torde jag under hänvisning i övrigt till redogörelsen i Kungl. Maj :ts proposition nr 242 till 1939 års lagtima riksdag få erinra om följande. Lantmäterikontoret, som för närvarande är inrymt i förhyrda lokaler, vilka varken beträffande ändamålsenlighet eller i fråga örn storlek äro lämpade såsom lantmäterilokaler, skulle erhålla nya lokaler i en för ändamålet uppförd nybyggnad å norra delen av den Vänersborgs stad tillhöriga tomten nr 1 i kvarteret Palmen, vilken tomtdel staden förklarat sig villig att för ifrågavarande ändamål överlåta till kronan. Såsom förutsättning för denna överlåtelse hade staden uppställt bland annat, att till staden skulle erläggas 20,000 kronor såsom bidrag till de kostnader, staden finge vidkännas för flyttning av på tomtmarken befintliga förrådsbyggnader m. m. Kostnaderna för byggnadsföretaget beräknades till 435,000 kronor, däri inräknade förenämnda 20,000 kronor, och förutsattes skola fördelas på två budgetår.

I skrivelse den 3 oktober 1939 hemställde byggnadsstyrelsen om anvisande å riksstaten för budgetåret 1940/41 av anslag till nybyggnad för lantmäterikontoret i Vänersborg. Framställningen har hittills icke föranlett någon åtgärd från Kungl. Maj :ts sida. Byggnadsstyrelsen anförde i sin skrivelse:

I skrivelse den 9 juni 1939, nr 372, har riksdagen uttalat, att Västerbygdens vattendomstol borde bibehållas vid sin nuvarande förläggning i Vänersborg. Med anledning härav och då de lokaler, i vilka vattendomstolens kansli för närvarande äro inrymda, icke kunna anses lämpliga för sitt ändamål, har fråga uppkommit att bereda domstolen lokaler inom nybyggnaden för lantmäterikontoret. På uppdrag av byggnadsstyrelsen har länsarkitektkontoret i Vänersborg uppgjort ett förslag, enligt vilket nybyggnaden skulle utökas med en tredje våning, i vilken bland annat lokaler för vattendomstolen skulle inrymmas. Detta förslag har för vattendomstolens vidkommande godkänts av vederbörande vattenrättsdomare. De utrymmen i den tredje våningen, som ej behövas för vattendomstolen, komma att bliva erforderliga för länsstyrelsens räkning. Angående den närmare dispositionen av dessa utrvmmen pågår för närvarande utredning å länsarkitektkontoret.

Utökning av byggnaden på nu föreslaget sätt beräknas enligt under augusti månad 1939 gällande material- och arbetspriser medföra en kostnadsökning av 105,000 kronor. Byggnadskostnaderna .skulle alltså höjas från 415,000 till 520,000 kronor oavsett de merkostnader, som föranledas av senare intill tidpunkten för byggnadens uppförande inträffade prisstegringar å material och arbete, vilka ej nu låta sig närmare beräknas.

Å andra sidan hava Vänersborgs stadsfullmäktige på sätt som närmare

272 Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Departements-

chefen.

framgår av Kungl. Ma,j:ts proposition den 10 mars 1939, nr 168 (sid. 5), den 6 mars 1939 beslutat att, om vattendomstolens kansli under en tid av cirka 25 år förbleve förlagt till Vänersborg, utan kostnad för statsverket överlämna den norra delen av tomten nr 1 i kvarteret Palmen.

Byggnadsstyrelsen finner det för sin del såväl ekonomiskt som i övrigt lämpligt, att lokalfrågan för Västerbygdens vattendomstol löses i samband med uppförandet av nu ifrågavarande byggnad.

Enligt det år 1939 framlagda förslaget till uppförande av en särskild byggnad för lantmäterikontoret i Vänersborg skulle byggnaden uppföras i två våningar. Sedan riksdagen sedermera uttalat sig för att Västerbygdens vattendomstol alltjämt skulle vara förlagd till Vänersborg, har byggnadsstyrelsen framlagt förslag om att den planerade lantmäterikontorsbyggnaden skulle uppföras i tre våningar och att vattendomstolen skulle erhålla lokaler i den tredje våningen, vilken härför skulle behöva disponeras till ungefär hälften. De återstående utrymmena skulle användas för att tillgodose länsstyrelsens ökade lokalbehov. Den ifrågasatta ändringen i byggnadsförslaget beräknades med utgående från den i augusti månad 1939 rådande prisnivån medföra en ökning av byggnadskostnaden med 105,000 kronor till 520,000 kronor.

Vattendomstolens nuvarande lokaler, som förhyras av enskild hyresvärd, äro enligt vad jag inhämtat i hög grad otillfredsställande för sitt ändamål. Särskilt kan framhållas, att brandsäkra förvaringsrum för domstolens värdefulla arkiv helt saknas. Vidare har jag inhämtat, att länsstyrelsen i Älvsborgs län inom den närmaste tiden är i stort behov av ökade lokaler. Med hänsyn till dessa förhållanden och efter samråd med chefen för justitiedepartementet i vad avser frågan om vattendomstolens lokaler anser jag mig därför böra biträda byggnadsstyrelsens förslag, att lantmäterikontorsbyggnaden förses med en tredje våning. Ett genomförande av byggnadsföretaget i enlighet med byggnadsstyrelsens förslag torde emellertid på grund av de numera inträffade avsevärda ökningarna i byggnadskostnaderna medföra en ökning av det beräknade kostnadsbeloppet med omkring 20 procent till avrundat 620,000 kronor. Utan att i detta sammanhang taga ställning till frågan om möjligheterna att genom vissa förenklingar i byggnadssättet nedbringa kostnaderna anser jag dock, att sistnämnda belopp bör läggas till grund för anslagsberäkningen. Beloppet, 620,000 kronor, synes lämpligen böra anvisas å förevarande tilläggsstat.

Såsom av det föregående framgår har Vänersborgs stad enligt beslut den 6 mars 1939 numera erbjudit sig att till staten, utan att därvid den tidigare förutsatta ersättningen å 20,000 kronor erlades, överlåta norra delen av tomten nr 1 i kvarteret Palmen, d. v. s. den tomtmark varå lantmäterikontorsbyggnaden skulle uppföras. Såsom förutsättning för denna överlåtelse skulle dock gälla, att vattendomstolens kansli under en tid av ungefär 25 år, räknade från den dag då överenskommelse träffades, förbleve förlagt till Vänersborg. Stadens erbjudande synes böra godtagas från statens sida. Med hänsyn till att under den relativt långa tiden av 25 år nya förhållanden kunna tänkas inträffa, som motivera en förflyttning av domstolens kansli före

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

periodens utgång, torde emellertid i den överenskommelse, som förutsättes skola träffas mellan staten och staden angående tomtens överlåtelse, böra intagas bestämmelse örn att staten skall äga rätt att vidtaga ändrade dispositioner i fråga om domstolens förläggning under villkor, att staten lämnar staden skälig ersättning. Åt byggnadsstyrelsen torde, sedan riksdagen tagit ställning till förevarande anslagsfråga, böra uppdragas att härom förhandla med Vänersborgs stad, varefter det torde få ankomma på Kungl. Majit att å statens vägnar godkänna avtal angående tomtöverlåtelsen och därmed sammanhängande förhållanden.

Under åberopande av det anförda och då hela det för byggnadsföretaget erforderliga anslagsbeloppet torde böra stå till förfogande hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Nybyggnad för lantmäterikontoret i Vänersborg å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag (B) av................kronor 620,000.

[34.] 6 h. Nybyggnad för länsstyrelsen i Östergötlands län, reserva-

tionsanslag. Genom beslut den 3 februari 1939 ställde Kungl. Majit av det under sjätte huvudtiteln uppförda anslaget till utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag till byggnadsstyrelsens förfogande ett belopp av högst

3,000 kronor för utredning om uppförande av en nybyggnad för lantmäterikontoret och länsstyrelsen i Östergötlands län.

I skrivelse den 9 februari 1940 framlade därefter byggnadsstyrelsen resultatet av utredningen samt hemställde i samband därmed om upptagande å allmän beredskapsstat för budgetåret 1940/41 av ett anslag av 335,000 kronor för uppförande av en nybyggnad för länsstyrelsen i Östergötlands län. Styrelsen anförde:

Styrelsen hade utgått från att nybyggnaden för länsstyrelsen och lantmäterikontoret borde förläggas i omedelbart grannskap av Linköpings slott, där länsstyrelsens ämbetslokaler nu äro inrymda. Emellertid har byggnadsstyrelsen vid utredningen kommit till den uppfattningen, att en för länsstyrelsen och lantmäterikontoret gemensam byggnad på grund av sin storlek icke skulle lämpa sig för den sålunda avsedda platsen. Därest de för de båda myndigheterna erforderliga lokalerna uppdelades på två särskilda byggnader, skulle åt dem däremot kunna givas en så begränsad storlek, att de på lämpligt sätt skulle kunna inpassas i detta ur såväl arkitektonisk som byggnadshistorisk synpunkt ömtåliga stadsparti, samtidigt som större möjlighet skulle erhållas för ett lämpligt tillgodoseende av framtida utvidgningsbehov. Vad beträffar placeringen av två dylika byggnader har den verkställda utredningen givit vid handen, att en nybyggnad för lantmäterikontoret lämpligen bör uppföras å slottsträdgårdens område invid Ilunnebergsgatan ungefär mitt emot stiftsbiblioteket, under det att en nybyggnad, inrymmande lokaler för länsstyrelsen ävensom för landsfogden, domänintendenten samt länsarkitekt- och vägingenjörskontoren m. m., torde böra förläggas söder örn slottet.

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 2.

274 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

De båda föreslagna nybyggnadernas läge, som förordats av länsstyrelsen, framgår av två vid byggnadsstyrelsens skrivelse fogade situationsplaner.

Beträffande nybyggnaden för lantmäterikontoret anförde byggnadsstyrelsen:

Det område, å vilket denna nybyggnad skulle uppföras, tillhör staten men är jämlikt Kungl. Maj:ts brev den 4 juli 1878 upplåtet till Linköpings stad, som därå uppfört en gymnastikbyggnad för elementarläroverket i staden. Området disponeras alltjämt av staden för detta ändamål. Staden har emellertid för avsikt att på annat håll uppföra en ny gymnastikbyggnad för läroverket, varför den nuvarande gymnastikbyggnaden därefter skulle kunna rivas. Länsstyrelsen i Östergötlands län, som i frågan hänvänt sig till staden, har med skrivelse den 20 november 1939 till byggnadsstyrelsen överlämnat avskrift av protokoll från drätselkammarens sammanträde den 7 i samma månad, varav framgår att det varit stadens avsikt, att den nya gymnastikbyggnaden skulle kunna färdigställas före utgången av år 1940. Emellertid har drätselkammaren framhållit, att det inträffade krisläget kunde komma att utvecklas därhän, att ett igångsättande av ifrågavarande byggnadsarbete måste uppskjutas. Med hänsyn härtill finner sig byggnadsstyrelsen icke för närvarande kunna framlägga något förslag till nybyggnad för lantmäterikontoret å området ifråga.

Vad beträffar den för länsstyrelsen i Östergötlands län och vissa andra organ avsedda nybyggnaden skulle, anför byggnadsstyrelsen härefter, denna förläggas invid slottets yttre borggård i omedelbar närhet av den s. k. slottsflygeln. Sistnämnda byggnad, som på grund av planläggning och byggnadssätt föga lämpade sig såsom tjänstelokal och vars värde överhuvud taget syntes vara ganska ringa, måste i varje fall rivas för genomförande av en med hänsyn till trafikförhållandena i synnerligen hög grad påkallad breddning av Storgatan. Emellertid förutsatte byggnadsstyrelsen, att slottsflygeln komme att kvarstå och fortfarande användas för sitt nuvarande ändamål, till dess den avsedda nybyggnaden färdigställts.

Länsarkitektkontoret i Linköping har med ledning av uppgifter från länsstyrelsen örn föreliggande lokalbehov upprättat ritningar till nybyggnaden. Enligt dessa, vilka bilagts byggnadsstyrelsens skrivelse, skulle nybyggnaden uppdelas i två byggnadskroppar av olika höjd, av vilka den ena skulle omfatta tre och den andra två våningar. Till det högre byggnadsparti skulle förläggas, i källaren skyddsrum, avsedda att i fredstid kunna utnyttjas såsom arkiv, samt värmeledningsutrymmen m. m., i bottenvåningen lokaler för landsfogden, lunchrum samt en vaktmästarebostad, i våningen 1 trappa upp lokaler för vägingenjörskontoret och domänintendenten samt i våningen 2 trappor upp lokaler för länsarkitektkontoret. I det lägre byggnadsparti skulle inredas, i källaren arkiv, i bottenvåningen lokaler för länsstyrelsens bilavdelning samt i våningen 1 trappa upp lokaler för dess uppbördsavdelning.

Kostnaderna för byggnadsföretagets utförande beräknades av byggnadsstyrelsen med tillämpning av de i augusti 1939 gällande material- och arbetspriserna till 335,000 kronor.

Byggnadsstyrelsen, som ansåg det av länsarkitektkontoret upprättade för-

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

slaget väl ägnat att läggas till grund för slutgiltiga ritningars utarbetande, meddelade slutligen, att styrelsen hade för avsikt att i samband med detta arbete ytterligare överväga, örn möjligheter förefunnes att genom utrymmenas begränsning eller på annat sätt minska storleken av byggnadsföretaget och därmed de med detta förbundna kostnaderna.

I skrivelse till byggnadsstyrelsen den 9 februari 1940 meddelade länsstyrelsen i Östergötlands län, att länsstyrelsen funnit de sålunda upprättade ritningarna lämpliga att läggas till grund för lösningen av länsstyrelsens lokalfråga.

Enligt vad jag under hand inhämtat från länsstyrelsen i Östergötlands län äro länsstyrelsens nuvarande lokaler icke tillräckliga, varjämte vissa av dem även ur andra synpunkter äro mindre lämpliga. Sålunda har sedan en fast taxeringsrevisorstjänst inrättades från och med den 1 juli 1939 arbetslokal för befattningshavaren icke kunnat beredas annorstädes än i domänintendentens ruin. Länsarkitektkontoret, som i slottsflygeln disponerat två mindre rum, blev efter en under åren 1938 och 1939 genomförd omorganisation i behov av ökade lokaler och måste från och med den 1 december 1939 inflytta i förhyrda lokaler. Försvarsassistentens expedition flyttades i samband därmed till de av länsarkitektkontoret tidigare disponerade lokalerna i slottsflygeln från ett provisoriskt inrett rum å byggnadens vind. Vidare är länsstyrelsens arkiv i stort behov av ökat utrymme. Detta gäller särskilt taxeringsarkivet, vilket icke har plats för alla självdeklarationer, som skola förvaras å länsstyrelsen. Föreskrivet brand- och dyrkfritt skydd kan ej heller erhållas för de av försvarsassistenten omhänderhavda hemliga handlingarna. Behovet av ökat arkivutrymme har på sistone blivit än mera trängande, sedan två till arkiv respektive uppackningsrum avsedda rum apterats till skyddsrum. Behov av ökat utrymme har på senare tid också yppat sig för länsstyrelsens automobil- och taxeringsavdelningar. Vidare har en avsevärd olägenhet vållats därav, att försvarsassistent och taxeringsrevisor icke hava sina lokaler i samma byggnad, där de expeditioner, med vilka de samarbeta, äro förlagda. För taxeringsrevisorns arbete är det dessutom en olägenhet, att han för närvarande icke disponerar ett eget rum. Länsstyrelsen finner det därför önskvärt, att automobilavdelningen erhåller rymligare lokaler, lämpligen förlagda till den tilltänkta nybyggnaden, samt att taxeringsavdelningens lokaler inom slottet utvidgas och kompletteras med rum för taxeringsrevisorn. Detta skulle lämpligen kunna ske genom att den jämförelsevis isolerade uppbördsavdclningen förflyttas till nybyggnaden och genom att vissa omflyttningar inom landskontorets lokaler i slottet äga rum. För försvarsassistenten skulle lämplig lokal anordnas inom nuvarande bilavdelningens utrymmen, där brandfritt förvaringsvalv finnes. Dessutom skulle där anordnas ett par reservrum. Sådana saknas nu helt och hållet, varför den mindre önskvärda utvägen alt anordna tillfälliga arbetsplatser i sessionssalen och i korridorerna måst tillgripas.

Departements-

chefen.

276 Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Med hänsyn till nu anförda förhållanden anser jag mig böra biträda byggnadsstyrelsens förslag om att en annexbyggnad uppföres för tillgodoseende av länsstyrelsens föreliggande lokalbehov. Det härför upprättade byggnadsförslaget giver mig i och för sig icke anledning till erinran men jag förutsätter dock, att detsamma underställes granskning av 1940 års civila byggnadsutredning, innan arbetena igångsättas. Då de gjorda kostnadsberäkningarna, slutande å ett belopp av 335,000 kronor, grunda sig å de i augusti månad 1939 gällande material- och arbetspriserna, torde beloppet böra ökas med 20 procent eller avrundat 65,000 kronor till 400,000 kronor. Detta belopp torde böra anvisas å tilläggsstat för budgetåret 1940/41.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Nybyggnad för länsstyrelsen i Östergötlands län å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag (B) av..............kronor 400,000.

[35.] 6 i. ökade lokaler för länsstyrelsen i Värmlands län, reservations-

anslag. Till detta ändamål har å riksstaten för budgetåret 1939/40 anvisats ett reservationsanslag av 516,500 kronor. I anslutning till vad som förutsattes i Kungl. Majits proposition, nr 79, till 1939 års urtima riksdag angående begränsning av statsutgifterna under budgetåret 1939/40 m. m. förordnade Kungl. Majit den 30 december 1939, att byggnadsarbetena icke finge fullföljas i vidare mån än i vad avsåge upprättande av byggnadsritningar och entreprenadhandlingar samt att för ändamålet icke disponerade eller bundna anslagsmedel finge tagas i anspråk endast för bestridande av kostnaderna för ritningar och entreprenadhandlingar.

I fråga om behovet av ifrågavarande lokalutökning samt örn sättet för 'detsammas tillgodoseende torde jag få hänvisa till 1939 års statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil. 4, punkt 68). Kostnaderna för arbetena beräknades vid förslagets framläggande till 516,500 kronor. Med utgående från rådande prisnivå torde emellertid kostnaderna numera behöva uppräknas med 20 procent till i avrundat belopp 615,000 kronor.

Med hänsyn till att behovet av utökade lokaler för länsstyrelsen i Värmlands län alltjämt kvarstår, anser jag mig böra förorda, att de för ändamålet anvisade, icke disponerade medlen ställas till förfogande, därest förhållandena å arbetsmarknaden skulle motivera arbetenas igångsättande, samt att det utöver nämnda medel erforderliga anslagsbeloppet å 98,500 kronor anvisas å förevarande tilläggsstat.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till ökade lokaler för länsstyrelsen i Värmlands län å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag (B) av..............kronor 98,500.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

[36.] 6 j. Nybyggnad för länsstyrelsen i Västmanlands län, reservations-

anslag. Med bifall till Kungl. Maj:ts i proposition, nr 63, framlagda förslag anvisade 1939 års lagtima riksdag till nybyggnad för länsstyrelsen i Västmanlands län för budgetåret 1939/40 ett reservationsanslag av 182,000 kronor. I anslutning till vad som förutsattes i Kungl. Maj:ts proposition, nr 79, till 1939 års urtima riksdag angående begränsning av statsutgifterna under budgetåret 1939/40 m. m. förordnade Kungl. Majit den 30 december 1939, att byggnadsföretaget icke finge fullföljas i vidare mån än i vad avsåge upprättande av byggnadsritningar och entreprenadhandlingar samt att för ändamålet icke disponerade eller bundna anslagsmedel finge tagas i anspråk endast för bestridande av kostnaderna för ritningar och entreprenadhandlingar.

Beträffande behovet av nybyggnaden samt om sättet för dennas utförande torde jag få hänvisa till förutnämnda proposition. Kostnaderna för byggnaden beräknades vid tidpunkten för byggnadsförslagets framläggande till

182,000 kronor. På grund av de därefter inträffade prisstegringarna torde emellertid kostnaderna nu behöva uppräknas med 20 procent till i avrundat belopp 215,000 kronor.

I skrivelse den 4 oktober 1940 har länsstyrelsen i Västmanlands län meddelat, att det beslutade uppskovet med nybyggnaden vore till stort men för länsstyrelsen, som saknade icke blott lämpliga tjänstelokaler utan även och icke minst ändamålsenliga arkiv- och luftskyddsutrymmen. Länsstyrelsen har i anslutning härtill hemställt, att det beslutade byggnadsföretaget måtte få igångsättas, så snart en begynnande arbetslöshet inom byggnadsbranschen motiverade ianspråk tagande av det anvisade anslaget.

Med hänsyn till det föreliggande behovet av den tidigare beslutade nybyggnaden för länsstyrelsen i Västmanlands län synes byggnadsarbetet böra igångsättas, när läget å arbetsmarknaden därtill giver anledning. För arbetsföretaget torde därvid i första hand det å riksstatsanslaget för budgetåret 1939/40 kvarstående beloppet böra tagas i anspråk. Det i övrigt för ändamålet erforderliga beloppet å 33,000 kronor torde böra anvisas å tilläggsstat för innevarande budgetår.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Nybyggnad för länsstyrelsen i Västmanlands län å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag (B) av..............kronor 33,000.

[37.] 6 k. Lokaler för länsarkitekts- och vägingenjörskontoren i Gävle,

reservationsanslag. I skrivelse den 15 november 1939 hemställde byggnadsstyrelsen, att medel måtto upptagas å allmän beredskapsstat för budgetåret 1940/41 till anordnande i Gävle slott av lokaler för länsarkitekts- och vägingenjörskontoren i Gävle. Byggnadsstyrelsen anförde därvid, att det nya landsstatshuset i Gävle beräknades bliva färdigställt i början av år 1940 och

Departements-

chefen.

278 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departements-

chefen.

att i samband därmed lantmäterikontoret skulle lämna sina nuvarande lokaler i slottets östra flygel. Dessa lokaler borde därefter kunna inredas för länsarkitekts- och vägingenjörskontoren, åt vilka lokaler förhyrdes för en sammanlagd årshyra av 4,150 kronor. Länsarkitektskontoret hade uppgjort förslag till de för nämnda ändamål erforderliga ändringsarbetena i slottsflygeln.

Byggnadsstyrelsen överlämnade sedermera med skrivelse den 12 februari 1940 det sålunda uppgjorda, å tre ritningskopior åskådliggjorda förslaget samt anförde därom:

Enligt förslaget avses östra slottsflygelns bottenvåning skola disponeras av vägingenjörskontoret och våningen 1 trappa upp av länsarkitektkontoret. De huvudsakliga arbetena bestå däri, att samtliga fönster utbytas mot kopplade, utåtgående fönster. I ritrummet i övre våningen ersättas vidare de nuvarande mindre kuporna med en stor kupa för erhållande av bättre belysningsförhållanden, varjämte på södra gaveln tre nya fönsteröppningar upptagas, som förses med nya snickerier. I vissa rum upptagas och i andra igensättas dörröppningar, samtliga golv hyvlas och beläggas med halvhård masonite och linoleummattor, w. c. och tvättställ inmonteras m. m. Arbetena hava beräknats draga en kostnad av 29,000 kronor. Härtill böra emellertid läggas 3,500 kronor såsom utgifter för kontroll och ritningar m. m., varför kostnaderna böra beräknas till 32,500 kronor.

Då anslag å förevarande tilläggsstat bör anvisas till de av byggnadsstyrelsen föreslagna arbetena samt kostnaderna för desamma numera synas böra beräknas till avrundat 40,000 kronor, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Lokaler för länsarkitekts- och vägingenjörskontoren i Gävle å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag (B) av........kronor 40,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

A. C. F. v. Krusenstierna.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

279 Bilaga 18.

Kapitalinvesteringar.

Finansdepartementet.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari 19A1.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler härefter under finansdepartementets handläggning hörande ärenden angående kapitalinvesteringar å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 samt anför därvid följande.

Statens allmänna fastighetsfond.

[1.] 6 1. Byggnader vid tullstationen i Svinesund, reservationsanslag.

I skrivelse den 23 oktober 1940 angående anslagsäskanden för budgetåret 1941/42 har generaltullstgrelsen hemställt om äskande av ett belopp av

100,000 kronor till vissa nybyggnader vid tullstationen i Svinesund. Behovet av dessa byggnader sammanhänger med tillkomsten av landsvägsbron mellan Sverige och Norge över Svinesund.

I ett tidigare sammanhang, nämligen vid avgivande av förslag till anslagsäskanden för innevarande budgetår, hemställde generaltullstyrelsen om anvisande av anslag dels för uppförande av bostadshus för tullpersonalen i Svinesund samt av en tullstationsbyggnad därstädes, dels ock för anläggande av en bergväg mellan tullstationsbyggnaden och färjläget vid sundet. Bostadshuset skulle omfatta fyra lägenheter om sammanlagt nio rum och fyra kök, av vilka dock tills vidare endast tre lägenheter, var och en örn två rum och kök, samt ett enkelrum skulle inredas. Sammanlagda kostnaderna för uppförande av bostadshuset och tullstationsbyggnaden, anskaffande av tomtmark och anordnande av bergvägen beräknades i berörda tidigare skrivelse

280 Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

till högst 80,000 kronor. Något anslag för ändamålet upptogs emellertid icke i statsverkspropositionen år 1940.

I den nu föreliggande framställningen hänvisar generaltullstyrelsen till att arbetet med uppförandet av landsvägsbron, vilket under en tid varit nedlagt, numera återupptagits, att möjlighet icke finnes att hyra lämpliga bostäder i Svinesund, samt att därvarande tullpersonal, som består av tre ordinarie gränsuppsyningsmän, i sammanhang med broförbindelsens öppnande uppenbarligen måste förstärkas. Vidare upplyses, att styrelsen beslutat inköpa ett för tullstationsbyggnaden avsett, invid bron beläget område med en areal av omkring 300 kvm. för en kostnad av en krona för kvm. Med hänsyn till byggnadskostnadernas stegring beräknar styrelsen anslagsbehovet för ifrågavarande byggnadsändamål, kostnaden för tomt till bostadshuset inberäknad, till 100,000 kronor.

Departements-

chefen.

Tillkomsten av bron över Svinesund nödvändiggör, såsom av utredningen framgår, uppförande av bostads- och tullstationsbyggnader i brons närhet. Beträffande byggnadsföretagets omfattning och anslagsbeloppet biträder jag generaltullstyrelscns förslag. Enär det synes lämpligt, att medel för ifrågavarande ändamål ställas till förfogande redan under det löpande budgetåret, hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Byggnader vid tullstationen i Svinesund å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av ........................ kronor 100,000.

[2.] 6 m. Vissa byggnadsarbeten vid tullverkets gränsbevakning, reser-

vationsanslag. Under senare tid har det blivit nödvändigt att genom statens försorg anskaffa personalbostäder vid åtskilliga av tullverkets gränsposteringar. Dels ha nämligen hyresmöjligheterna varit otillräckliga på vissa orter, där det ur tullverkets synpunkt är angeläget att ha posteringar förlagda, och dels har man velat genom bostadsanskaffningen minska tullpersonalens beroende av ortsbefolkningen. Särskilt vid gränsen mot Finland har brist på bostäder för tullpersonalen framträtt allteftersom de äldre tjänstemännen, av vilka en del haft egna bostadshus, avgått från tjänsten. Det har framhållits, att om en och annan av de nytillträdande tjänstemännen skulle vara i tillfälle att anskaffa eget bostadshus detta emellertid, enligt vad erfarenheten visat, komme att medföra olägenheter ur organisatorisk synpunkt på grund av dels nödvändigheten att provisoriskt förlägga posteringar till andra platser än dem, som vore lämpliga ur bevaknings- och trafiksynpunkt, dels ock svårigheter att verkställa erforderliga omplaceringar bland personalen.

För uppförande av bostadshus åt tullpersonal vid gränsen mot Finland ha medel senast anvisats å riksstaten för budgetåret 1939/40, nämligen ett belopp av 40,000 kronor avsett för ett bostadshus jämte garagebyggnad och tomt vid posteringen Aareavaara. Å beredskapsstat för samma budgetår upp-

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

togs ett belopp av likaledes 40,000 kronor att användas för samma ändamål vid posteringen Svanstein.

I skrivelse den 10 februari 1940 har generaltullstyrelsen hemställt om upptagande å beredskapsstat av medel jämväl till ett bostadshus i Jarhois. En numera införskaffad utredning örn det närmaste behovet av nya personalbostäder vid tullverket upptager bostadsbyggnader vid fyra posteringar, nämligen förutom Svanstein och Jarhois jämväl Matarengi och Kukkolaskog. Enligt vad av utredningen framgår saknas hyresmöjligheter för en del av den personal, som tullverket behöver ha förlagd till dessa platser, och äro de lägenheter som över huvud kunna uppbringas bristfälliga. Ifrågavarande fyra nybyggnader skulle enligt utredningen envar inrymma två lägenheter örn två rum och kök jämte ett expeditionsrum och ett rum för tillfällig personal. Därjämte skulle i Matarengi uppföras en byggnad med garage och helst jämväl vaktrum. Kostnaderna ha med hänsyn till prisstegringen beräknats till 55,000 kronor för posteringen Matarengi och 50,000 kronor för envar av övriga posteringar.

För egen del har jag funnit det angeläget, att medel jämväl i fortsättningen DeparUmentsställas till förfogande för anskaffande av personalbostäder vid gränsbevak- e**/**ningen. För det innevarande budgetåret torde anslag för ändamålet böra anvisas å tilläggsstat med ett belopp svarande mot kostnaderna för byggnader vid två posteringar. Dessa kostnader böra beräknas till 100,000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Vissa byggnadsarbeten vid tullverkets gränsbevakning å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag (B) av ...... kronor 100,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet: Birger Öhman.

'

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

283 Bilaga 19.

Kapitalinvesteringar.

Ecklesiastikdepartementet.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari 1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Bagge, anmäler härefter under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärenden angående kapitalinvestering å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 samt anför därvid följande:

Statens allmänna fastighetsfond.

[1.] 7 b. Till- och ombyggnad av landsarkivet i Göteborg, reservations-

anslag. För uppgörande av byggnadsritningar, entreprenadhandlingar och dylikt beträffande detta byggnadsföretag anvisades för budgetåret 1938/39 på riksstaten ett reservationsanslag av 3,000 kronor. Därjämte upptogs på beredskapsstat för samma budgetår och sedermera även på beredskapsstat för budgetåret 1939/40 ett anslag av 63,000 kronor till själva byggnadsarbetena. Beträffande den i ämnet verkställda utredningen hänvisas till propositionen 1938: 275, sid. 245 ff.

I skrivelse den 7 oktober 1940 har byggnadsstyrelsen hemställt, att ett anslag av 72,000 kronor måtte anvisas på riksstaten för budgetåret 1941/42 till ifrågavarande byggnadsföretag. Av skrivelsen inhämtas följande:

Under erinran att statens organisationsnämnd i sitt år 1932 avgivna Betänkande med plan för statens byggnadsverksamhet under närmast kommande tioårsperiod (S. O. U. 1932: 25) föreslagit, att ifrågavarande byggnadsarbeten skulle utföras under budgetåret 1941/42, hade riksarkivet i skrivelse den 2 oktober 1940 framhållit, att det vore uppenbart, att tiden nu vore inne att skrida till ett realiserande av de av alla vederbörande godkända byggnadsplanerna. Den av organisationsnämnden angivna terminen måste betraktas såsom en yttersta gräns och utvecklingen skulle i själva verket ur saklig synpunkt lia påkallat, att byggnadsföretaget igångsatts för

284 Kungl.. Maj:ts proposition nr 2.

Departements

chefen.

länge sedan. Huru denna utveckling gestaltat sig framginge av en jämförelse mellan antalet framtagna volymer år 1932 eller det år, då betänkandet avgivits, och år 1939. Förstnämnda år hade 12,101 volymer framtagits mot 27,260 volymer sistnämnda år.

Även byggnadsstyrelsen funne det av förhållandena påkallat, att ifrågavarande byggnadsföretag komme till utförande. Arbetet med upprättande av entreprenadhandlingar till byggnadsföretaget komme att inom närmaste tiden vara slutfört. Kostnaderna för byggnadsföretaget, vilka år 1937 beräknats till 66,000 kronor, kunde med nu gällande priser beräknas till sammanlagt 75,000 kronor. Efter avdrag av de 3,000 kronor, som anvisats för budgetåret 1938/39, skulle sålunda nu erfordras 72,000 kronor.

På min anmodan har riksarkivet sedermera inkommit med specificerad uppgift rörande den ökning av landsarkivets driftkostnader, som kunde beräknas uppkomma, därest ifrågavarande byggnadsarbeten komme till stånd. Av handlingarna inhämtas, att kostnadsökningen beräknats till 640 kronor för år (bränsle, lyse, renhållning och städning).

Den tidigare och nu i ärendet förebragta utredningen ger vid handen, att ifrågavarande byggnadsföretag snarast möjligt bör komma till stånd. Byggnadsföretagets beskaffenhet synes motivera, att anslag för ändamålet anvisas på tilläggsstat II till innevarande budgetårs riksstat. Kostnaderna för byggnadsföretagets slutförande beräknas enligt det föregående numera till

72,000 kronor. Då jag förutsätter, att en översyn i besparingssyfte skall föregå byggnadsföretagets igångsättande, finner jag mig böra förorda en kostnadsram av 67,000 kronor för de återstående arbetena. Jag hemställer således, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Till- och ombyggnad av landsarkivet i Göteborg å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag (B) av ............ kronor 67,000.

[2.] 7 c. Nybyggnad för landsarkiv i Linköping, reservationsanslag. I

propositionen nr 242 till 1939 års lagtima riksdag framlades förslag om förflyttning av landsarkivet i Vadstena till Linköping och uppförande därstädes av en arkivbyggnad. Av propositionen framgår, att byggnaden skulle förläggas till en tomt, som Linköpings stad skulle överlåta till kronan för ändamålet. Dessutom hade staden erbjudit sig att bidraga med 75,000 kronor till täckande av byggnadskostnaderna, beräknade till 695,000 kronor, varav för konstnärlig utsmyckning 5,000 kronor. I enlighet med Kungl. Majits förslag beslöt riksdagen, att nybyggnad för landsarkiv skulle i huvudsaklig överensstämmelse med ett av departementschefen förordat förslag uppföras i Linköping, dock allenast under de för allmän beredskapsstat gällande förutsättningarna samt under villkor tillika, att för ändamålet lämplig tomt av staden utan förbehåll och utan kostnad för statsverket överlätes till kronan ävensom att staden lämnade ett bidrag av 75,000 kronor till byggnadens uppförande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

285 Vidare upptogs på beredskapsstaten för budgetåret 1939/40 för ändamålet ett förskottsanslag av 330,000 kronor. Genom beslut den 15 september 1939 bemyndigades byggnadsstyrelsen att för uppgörande av entreprenadhandlingar m. m. beträffande byggnadsföretaget taga i anspråk ett belopp av

15,000 kronor av det under sjätte huvudtiteln upptagna reservationsanslaget för utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag m. m.

I skrivelse den 3 oktober 1939 hemställde byggnadsstyrelsen, att ett anslag å 330,000 kronor måtte anvisas på riksstaten för budgetåret 1940/41 till byggnadsföretagets påbörjande. Framställningen föranledde enligt beslut den 21 juni 1940 icke någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

Styrelsen hade till stöd för sin framställning anfört följande:

Det för landsarkivet avsedda markområdet hade stadsfullmäktige i Linköping enligt beslut den 31 januari 1939 förklarat sig villiga att kostnadsfritt upplåta till staten för uppförande av landsarkivbyggnad, varjämte fullmäktige förklarat sig villiga att till staten såsom bidrag till kostnaderna för byggnadens uppförande överlämna ett kontant belopp av 75,000 kronor.

Med skrivelse den 7 september 1939 hade riksarkivet till byggnadsstyrelsen överlämnat en från landsarkivarien i Vadstena inkommen skrivelse, vari denne framhållit, att det vore högst angeläget såväl för vården av de redan i landsarkivet förvarade samlingarna och deras tillhandahållande åt forskningen som för de fortsatta författningsenliga leveranserna av arkivalier från myndigheter inom landsarkivområdet, att landsarkivet så snart som möjligt finge flytta in i nya lokaler.

Riksarkivet hade för sin del anslutit sig till de av landsarkivarien framförda synpunkterna och hemställt, att byggnadsstyrelsen måtte vidtaga de åtgärder och göra den framställning, som befunnes vara av nöden för att det nya arkivbygget måtte kunna begynnas under budgetåret 1940/41. Riksarkivet hade därvid uttalat önskemål om att den i byggnadsföretaget ingående magasinsbyggnaden måtte uppföras med sådan stabilitet, att de två nedersta våningarna komme att erbjuda relativt bombskydd för där förvarade arkivalier.

Med hänsyn till vad riksarkivet och vederbörande landsarkivarie sålunda anfört syntes det jämväl byggnadsstyrelsen önskvärt att byggnadsföretaget igångsattes under budgetåret 1940/41. För sådant ändamål torde lämpligen det å beredskapsstaten upptagna beloppet, 330,000 kronor, då böra vara tillgängligt. Den av riksarkivet önskade förstärkta anordningen av de två nedersta våningarna i magasinsbyggnaden torde komma att medföra en merkostnad utöver tidigare beräknade belopp av 20,000 kronor, men torde denna omständighet icke behöva medföra någon ökning av det för budgetåret erforderliga anslagsbeloppet.

På min anmodan bär riksarkivet inkommit med specificerad uppgift rörande den ökning av landsarkivets årliga driftkostnader, som beräknades uppkomma, därest ifrågavarande byggnadsföretag komme till stånd. Av handlingarna inhämtas, att ökningen med bortseende från värmekostnaderna uppskattats till i runt tal 3,000 kronor. Mer än hälften av detta belopp hänför sig till stegrade avlöningskostnader på grund av landsarkivets förflyttning från dyrortsgrupp C till dyrortsgrupp E.

286 Kungl. Maj:ts proposition nr 2-

Departements-

chefen.

Ifrågavarande byggnadsföretag, vilket i princip godkändes av 1939 års lagtima riksdag, synes uppfylla de förutsättningar, som av chefen för finansdepartementet i annat sammanhang angivits för byggnadsföretag, till vilkas utförande under den närmaste framtiden medel böra anvisas på tillläggsstat II till årets riksstat. Mot de föreslagna förstärkningsanordningarna i den planerade magasinsbyggnaden har jag intet att erinra.

Kostnaderna för byggnadsföretaget, vilka tidigare uppskattats till förutnämnda belopp av 695,000 kronor, ha enligt meddelande under hand från byggnadsstyrelsen med utgångspunkt från det i februari 1940 rådande prisläget beräknats till 805,000 kronor, frånsett kostnader för konstnärlig utsmyckning. Jag förutsätter emellertid, att 1940 års civila byggnadsordning kommer att granska ritningarna i förenklings- och besparingssyfte. Någon kostnadsram för byggnadsföretaget lärer fördenskull icke böra nu fixeras. De stegrade byggnadskostnaderna torde icke böra föranleda en höjning av det belopp, med vilket staden enligt det föregående skall bidraga. Det synes tillräckligt, örn på tilläggsstat II för ändamålet uppföres ett reservationsanslag av 400,000 kronor. Jag hemställer således, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Nybyggnad för landsarkiv i Linköping på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag (B) av.................. kronor 400,000.

[3.] 7 d. Uppförande av magasinsbyggnad för statens etnografiska mu-

seum, reservationsanslag. Till förevarande ändamål anvisade 1937 års riksdag för budgetåret 1937/38 under rubriken Statens allmänna fastighetsfond ett reservationsanslag av 160,000 kronor. Anslaget var avsett att täcka samtliga kostnader för byggnadsföretaget. Till följd av sedermera inträffade prisstegringar å material och arbete beräknade emellertid byggnadsstyrelsen hösten 1937, att ytterligare 32,000 kronor erfordrades för ändamålet. Kungl. Maj:t föreslog i propositionen 1938:275 riksdagen att upptaga sistnämnda belopp såsom förskottsanslag å beredskapsstat för budgetåret 1938/39. Delta förslag bifölls av riksdagen. Jämväl å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptogs sedermera för ändamålet enahanda belopp.

Beträffande dispositionen av ovannämnda reservationsanslag å 160,000 kronor må erinras, att Kungl. Majit genom beslut den 30 juni 1938 medgivit, att anslaget finge tagas i anspråk för bestridande av kostnader för uppgörande av byggnadsritningar, entreprenadhandlingar o. dyl. Samtidigt föreskrevs emellertid, att byggnadsstyrelsen icke finge påbörja arbetena med uppförande av byggnaden, förrän Kungl. Majit därtill lämnat tillstånd. I den vid propositionen nr 79 till 1939 års urtima riksdag fogade bilagan 13 ifrågasattes vidare, att de för det egentliga byggnadsarbetet tillgängliga medlen, beräknade till omkring 155,000 kronor, borde disponeras för egentligt bygg-

Kungl. Mcij:ts proposition nr 2.

nadsarbete allenast i den mån Kungl. Maj:t prövade förutsättningar vara för handen för disposition av det å beredskapsstaten upptagna anslaget å 32,000 kronor. Riksdagen (skrivelse nr 97) framställde ej någon erinran häremot. Kungl. Majit har sedermera i enlighet med föreskrifterna i kungörelsen 1928:209 med vissa bestämmelser angående äldre reservationsanslag medgivit, ätt anslaget finge användas för sitt ändamål under budgetåret 1940/41, dock med iakttagande av att byggnadsarbetet i enlighet med ovannämnda beslut den 30 juni 1938 icke finge påbörjas, förrän Kungl. Majit därtill lämnat tillstånd.

I skrivelse den 1 juli 1940 har vetenskapsakademien, under åberopande av en skrivelse i ämnet från museiföreståndaren, professorn G. Lindblom, vitsordat, att ifrågavarande magasin vore oundgängligen erforderligt för att samlingarna skulle kunna vårdas på ett rationellt sätt. För den händelse statliga byggnadsarbeten komme att igångsättas för avhjälpande eller förekommande av arbetslöshet, hemställde akademien därför, att Kungl. Majit måtte lämna tillstånd till byggnadsarbetenas igångsättande.

Museiföreståndaren har i förutnämnda skrivelse framhållit, att museets trångboddhet nu vöre nästan outhärdlig genom att dess utrymme krafligt minskats sedan november 1939. En av de tre f. d. kasernerna vid Kavallerivägen jämte matsalen och köket (det senare museets konserveringslokal och verkstad) hade nämligen då ställts till försvarets förfogande. Under våren 1940 hade vidare museilokalerna i tandläkarinstitutets lokaler vid Wallingatan (14 salar och rum) måst utrymmas och de där förvarade omfattande samlingarna överföras till museilokalerna vid Kavallerivägen. Det vore nu ytterligt svårt att taga fram material ur de i travar på varandra ställda lådorna, vare sig det gällde konservering eller vetenskapligt arbete m. m. Härtill komme, att museets utställningslokaler vid Västra Trädgårdsgatan måste utrymmas före den 1 juli 1941 på grund av husets rivning i samband med gatubreddning.

På given anledning har vetenskapsakademien låtit verkställa utredning rörande den ökning av etnografiska museets driftkostnader, som kunde beräknas uppkomma, därest magasinsbyggnaden komme att uppföras i enlighet med föreliggande förslag. Av utredningen inhämtas, att en ökning av de årliga driftkostnaderna kunna beräknas i enlighet med följande sammanställning (till grund för beräkningarna ha lagts den nuvarande prisnivån):

Städning .............................................. kronor 1,200

Uppvärmning .......................................... » 3,780

Elektrisk ström o. dyl................................. » 1,000

Gas, vatten, telefon, fönsterputs m. m..................... » 380

Summa kronor 6,360.

Vad av museiföreståndaren anförts ger vid handen, att behovet av ifråga-Departementsvarande magasinslokaler ökats sedan frågan örn medelsanvisning för ända- chelenmålet senast var under övervägande. Med hänsyn härtill finner jag mig böra förorda, atl medel för ändamålet anvisas på tilläggsstat II för budgetåret

288 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

1940/41. Jag har från byggnadsstyrelsen under hand inhämtat, att totalkostnaderna för byggnadens uppförande i enlighet med föreliggande förslag numera kunna beräknas till 240,000 kronor.

Utöver det tidigare anvisade reservationsanslaget av 160,000 kronor skulle således för ändamålet erfordras 80,000 kronor. Då jag emellertid utgår ifrån, att det skall vara möjligt att ernå vissa besparingar genom ett förenklat utförande av byggnadsprogrammet, torde detta belopp dock böra begränsas till 60,000 kronor.

Jag vill nämna, att vetenskapsakademien tidigare framställt förslag örn anvisande av ett av byggnadsstyrelsen tillstyrkt belopp å 72,351 kronor till inredning av magasinet och bestridande av kostnaderna för överflyttning av samlingar till detsamma. Anslag för detta ändamål torde icke behöva nu anvisas. Jag vill emellertid framhålla önskvärdheten av att nämnda kostnader väsentligt nedbringas och utgår från att akademien i sådant syfte tager denna fråga under förnyat övervägande.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Uppförande av magasinsbyggnad för statens etnografiska museum å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag (B) av .................................... kronor 60,000.

[4.] 7 e. Uppförande av byggnad för medicinsk-kcmiska och farmako-

logiska institutionerna vid universitet i Uppsala, reservationsanslag. För uppgörande av byggnadsplaner och entreprenadhandlingar m. m. beträffande detta byggnadsföretag anvisades för budgetåret 1938/39 ett reservationsanslag av 75,000 kronor. Därjämte upptogs på beredskapsstat för samma budgetår 125,000 kronor och för budgetåret 1939/40 400,000 kronor till byggnadsarbetenas påbörjande. En utförlig redogörelse för ulredningen i byggnadsfrågan har lämnats i propositionen 1938: 275, till vilken jag hänvisar. Här må endast nämnas att byggnaden planerats så, att vardera institutionen skulle få sin särskilda avdelning i byggnaden och att dessa avdelningar skulle förenas med ett utrymme för gemensamt bruk. Den gemensamma värmecentralen skulle förläggas till den medicinsk-kemiska avdelningen. De sammanlagda kostnaderna för nybyggnaden beräknades i maj 1937 till 1,950,000 kronor, medan kostnaderna för anskaffning av apparater, maskiner m. m. samt inköp av möbler och inventarier uppskattades till 176,000 kronor respektive 205,000 kronor.

I skrivelse den 23 oktober 1939 hemställde kanslern för rikets universitet på framställning av större akademiska konsistoriet i Uppsala om anvisande för budgetåret 1940/41 av ett anslag å 1,000,000 kronor till påbörjande av byggnadsföretaget i huvudsaklig överensstämmelse med ett av arkitekterna G. Forssén och D. Ribbing upprättat förslag. Framställningen ledde enligt beslut den 21 juni 1940 icke till någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

289 Med skrivelse den 13 september 1940 har kanslern sedermera överlämnat en av det större akademiska konsistoriet gjord hemställan, vari framhållits, att anslag till påbörjande av ifrågavarande byggnadsföretag borde beviljas, så snart omständigheterna det medgåve.

Medicinska fakulteten åberopar i ärendet sitt yttrande till nästföregående års framställning i ämnet. Däri hade framhållits, att behovet av en nybyggnad blivit alltmera trängande. Institutionerna hade redan för tio år sedan varit i sådant skick, att nybyggnad behövts och att reparationer och mindre förbättringar ej kunnat tänkas sätta dem i fullgott skick, så att de kunde motsvara det krav, undervisning och forskning ställde. Med hänsyn till att nybyggnad väntats, hade institutionerna ej underkastats mer än absolut nödvändiga reparationer och vore därför numera ytterst otillfredsställande. De fyllde knappast de fordringar man ur hälsovårdssynpunkt hade rätt att ställa på sådana institutioner. Det utrymme, som behövdes för apparatur vid bedrivande av modern forskning, hade ökat. Institutionerna kunde endast med stora olägenheter utnyttjas under den tid, som krävdes för uppförande av en nybyggnad. Därför ansåge fakulteten det vara nödvändigt, att anstalter så snart som möjligt träffades för byggnadernas uppförande.

På anmodan av mig har vidare kanslern överlämnat en av vederbörande institutionsföreståndare lämnad specificerad uppgift rörande den ökning av universitetets driftkostnader, som beräknas uppkomma, därest ifrågavarande byggnadsföretag komme till stånd i enlighet med föreliggande förslag. Av handlingarna inhämtas att kostnadsökningen beräknats till i runt tal 19,000 kronor per år enligt följande fördelning:

Avlöningar (maskinist i lönegrad A 8) .................. kronor 3,500

Omkostnader (bränsle, lyse, vatten m. m.) .............. » 9,000

Materiel ...............’.............................. »_6,500

Summa kronor 19,000.

Då behovet av nya, ändamålsenliga lokaler för ifrågavarande institutioner Departementsär trängande, anser jag mig böra föreslå, att medel anvisas till igångsättande chefen. av detta byggnadsföretag. Därvid synes emellertid böra övervägas, huruvida icke den planerade byggnaden lämpligen skulle kunna uppföras i två etapper, den första avseende medicinsk-kemiska och den andra avseende den farmakologiska institutionen. Enligt vad jag inhämtat kan en sådan uppdelning tekniskt genomföras utan svårighet. Det torde få ankomma på Kungl.

Majit alt efter förslag av byggnadsstyrelsen i sinom tid meddela erforderliga bestämmelser i ämnet.

Kostnaderna för byggnadskomplexets uppförande, tidigare uppskattade till 1,950,000 kronor, frånsett kostnaden för konstnärlig utsmyckning, beräknas av byggnadsstyrelsen enligt under hand lämnad uppgift på grundval av prisnivån i februari 1940 lill i runt tal 2,200,000 kronor, exklusive konstnärlig utsmyckning. Kostnaderna torde numera lia ytterligare stegrats. En förenkling i byggnadsprogrammet synes emellertid böra eftersträvas. I detta syfte torde 1940 års civila byggnadsordning böra granska handlingarna i ärendet. Då byggnadsarbetena synas kunna igångsättas redan innevarande

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 2. 19

Departementschefen.

290 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

budgetår, torde på tilläggsstat II böra anvisas ett reservationsanslag av

500,000 kronor.

Till frågan om anskaffande av inventarier, möbler och vetenskaplig utrustning torde ställning icke böra i detta sammanhang tagas. Jag vill dock redan nu framhålla, att det tidigare uppgjorda anskaffningsprogrammet, som år 1937 beräknades medföra engångsutgifter på tillhopa 381,000 kronor, med hänsyn till det statsfinansiella läget givetvis måste väsentligt beskäras. Jag förutsätter, att vederbörande universitetsmyndigheter ha uppmärksamheten riktad härpå och i samband med anslagsäskandena för det budgetår, då frågan örn anslag för ändamålet blir aktuell, framlägger förslag rörande de inskränkningar i anskaffningsprogrammet, som finnas möjliga att åvägabringa.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Uppförande av byggnad för medicinsk-kemiska och farmakologiska institutionerna vid universitetet i Uppsala å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag (B) av ...,........ kronor 500,000.

[5.] 7 f. Oinbyggnads- och installationsarbeten i byggnaden för ke-

miska institutionen vid universitetet i Uppsala, reservationsanslag. För uppgörande av byggnadsritningar, entreprenadhandlingar m. m. beträffande detta byggnadsföretag anvisades för budgetåret 1938/39 ett reservationsanslag å 4,000 kronor. Därjämte upptogs på beredskapsstat för samma budgetår och sedermera även på allmän beredskapsstat för budgetåret 1939/40 ett förskottsanslag av 91,000 kronor till bestridande av kostnaderna för byggnadsarbetena. Beträffande den i ämnet verkställda utredningen hänvisas till propositionen 1938: 275 sid. 272 ff. En av kanslern för rikets universitet hösten 1939 efter framställning av vederbörande universitetsmyndigheter gjord hemställan, att anslag till förevarande ändamål måtte uppföras på riksstaten för innevarande budgetår, föranledde icke någon Kungl. Maj:ts åtgärd. Professorn i allmän och oorganisk kemi G. Hägg hade enligt handlingarna i detta ärende framhållit, att de tidigare påtalade bristerna beträffande laboratorielokalerna under de senaste åren ytterligare framträtt och hotade att helt och hållet omöjliggöra varje modern undervisning och forskning. Det vore för kemiska institutionens arbete av yttersta vikt, att anslaget på beredskapsstaten överflyttades till riksstaten. Det större akademiska konsistoriet har i samband med anslagsäskandena för nästa budgetår gjort förnyad framställning örn ifrågavarande byggnadsföretags igångsättande.

Det föga tillfredsställande skick, vari de nu ifrågavarande lokalerna ur undervisnings- och forskningssynpunkt enligt utredningen i ärendet befinna

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

sig, gör det enligt min mening befogat, att byggnadsföretaget hänföres till de arbeten, för vilka anslag nu böra äskas på tilläggsstat II. Jag har vid besök på ort och ställe stärkts i denna min uppfattning. Enligt underhandsmeddelande från byggnadsstyrelsen kunna kostnaderna för byggnadsföretaget numera beräknas till inalles 115,000 kronor. Då enligt det föregående 4,000 kronor redan anvisats för ändamålet, torde sålunda det nu erfordeidiga anslaget böra beräknas till 111,000 kronor.

Jag förutsätter, att arbetsprogrammet underkastas granskning av 1940 års civila byggnadsutredning. Då det emellertid med hänsyn till arbetenas beskaffenhet är sannolikt, att denna granskning icke kan komma att leda till mera väsentliga besparingar, torde hela det beräknade beloppet böra nu äskas av riksdagen. Jag hemställer förty, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Ombyggnads- och installationsarbeten i byggnaden för kemiska institutionen vid universitetet i Uppsala å tillläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag (B) av................ kronor 111,000.

[6.] 7 g. Uppförande av byggnad för meteorologiska institutionen vid

universitetet i Uppsala, reservationsanslag. För uppgörande av entreprenadhandlingar och dylikt beträffande detta byggnadsföretag anvisades för budgetåret 1938/39 ett reservationsanslag av 7,000 kronor. Därjämte upptogs på beredskapsstat för samma budgetår och sedermera även för budgetåret 1939/40 ett förskottsanslag av 74,000 kronor till själva byggnadsarbetena. Anslagen vore avsedda att täcka kostnaderna för uppförande å en universitetet tillhörig tomt utanför Uppsala av ett nytt meteorologiskt observatorium i stället för det nuvarande, som av olika skäl ansetts otillfredsställande.

Utförlig redogörelse för meteorologiska institutionens byggnadsfrågor har lämnats i propositionerna 1938:275, sid. 266 ff. och 1939: 242, sid. 200 ff. Av denna redogörelse framgår bland annat, att byggnadsarbetena uppdelats i två etapper. Den första byggnadsetappen skulle omfatta förenämnda nybyggnad. Till den andra byggnadsetappen hade ursprungligen hänförts om- och tillbyggnad av själva institutionsbyggHaden. En dylik om- och tillbyggnad hade emellertid av byggnadsstyrelsen avstyrkts i en med skrivelse den 24 maj 1938 framlagd byggnadsplan för Uppsala universitet. Därvid hade framhållits, att styrelsen visserligen tidigare tillstyrkt om- och tillbyggnad av de nuvarande institutionslokalerna, men att styrelsen dock ville ifrågasätta, örn det icke vore mer framsynt, att i stället en helt ny institutionsbyggnad uppfördes på det område, som styrelsen i byggnadsplanen föreslagit såsom reserverat för universitetets naturvetenskapliga institutioner, nämligen det av universitetet för närvarande icke utnyttjade området söder örn botaniska trädgården mellan Stockholmsvägen och Villagatan. Kostnaderna för en ny institutionsbyggnad med samma lokalutrymme som den nuvarande institutionsbyggnaden efter den föreslagna örn- och tillbyggnaden hade beräknats till approximativt 192,000 kronor eller endast omkring 16,000 kronor mer än

292 Kungl. Maj-.ts proposition nr 2.

Departements

chefen.

den föreslagna om- och tillbyggnaden. Innan en närmare utredning i nybyggnadsfrågan verkställts, ville byggnadsstyrelsen emellertid icke taga någon definitiv ställning till denna fråga.

Enligt propositionen 1939: 242 förklarade min företrädare i ämbetet, att han icke funne lämpligt alt igångsätta de till andra byggnadsetappen hänförda byggnadsarbetena, så länge de i första byggnadsetappen ingående arbetena ännu icke påbörjats. I likhet med byggnadsstyrelsen ansåg han, att det dessutom kunde ifrågasättas, huruvida icke ett uppförande av en ny instilutionsbyggnad skulle innebära en bättre lösning av meteorologiska institutionens lokalfråga än en om- och tillbyggnad av de nuvarande lokalerna.

Av kanslern för rikets universitet gjord framställning om att nämnda anslag å 74,000 kronor måtte anvisas på riksstaten för budgetåret 1940/41 samt att för samma budgetår måtte anvisas ett anslag av 192,000 kronor till omoch tillbyggnad av meteorologiska institutionen föranledde enligt beslut den 21 juni 1940 ej någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

Med skrivelse den 13 september 1940 har kanslern överlämnat en av universitetet gjord framställning om anvisande av medel till ifrågavarande båda byggnadsföretag.

På anmodan av mig har kanslern överlämnat en av institutionsföreståndaren lämnad specificerad uppgift rörande den ökning av universitetets driftkostnader, som beräknades uppkomma, därest ifrågavarande två byggnadsföretag komme till stånd. Av handlingarna inhämtas, att kostnadsökningen för observatoriebyggnaden under de första fem åren beräknats till i runt tal 18,100 kronor enligt följande fördelning:

Avlöningar (observator och amanuens) .................. kronor 7,800

Omkostnader ........................................ » 8,300

Materiel .............................................. » 2,000

Summa kronor 18,100.

Under de följande åren skulle kostnaderna minskas med amanuensarvodet, 1,800 kronor. Någon ökning av institutionsbyggnadens driftkostnader beräknades ej uppkomma, vare sig byggnadsfrågan löstes genom om- eller nybyggnad.

Enligt vad jag under hand inhämtat från byggnadsstyrelsen ha förarbetena till uppförande av nytt meteorologiskt observatorium fortskridit så långt, att byggnadsföretaget kan igångsättas redan under innevarande budgetår. Då behovet av en ny observatoriebyggnad enligt den utredning, som tidigare underställts riksdagen, måste befraktas såsom trängande, har jag funnit mig böra tillstyrka, att medel till observatoriebyggnadens uppförande anvisas på tilläggsstat II till innevarande budgetår. Kostnaderna härför — frånsett det redan anvisade beloppet, 7,000 kronor — torde enligt uppgift under hand från byggnadsstyrelsen numera böra uppskattas lill 90,000 kronor. I någon mån torde emellertid byggnadsprogrammet kunna förenklas.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

293 I avbidan på resultat av den granskning av byggnadsföretaget, som genom 1940 års civila byggnadsutredning bör komma till stånd, torde dock hela det beräknade beloppet, 90,000 kronor, nu böra anvisas.

Meteorologiska institutionens lokalfråga anser jag däremot, med hänsyn till vad byggnadsstyrelsen enligt det föregående anfört, böra underkastas förnyad omprövning från universitetsmyndigheternas sida. Under sådana omständigheter kan jag icke nu tillstyrka anslag till detta byggnadsföretag.

Jag erinrar vidare, att universitetsmyndigheterna även äskat anslag till utrustning. Jag anser mig icke i detta sammanhang böra närmare ingå på prövning av dessa äskanden. Ej heller finner jag mig böra nu ingå på en detaljbedömning av institutionsföreståndarens kalkyler rörande den vid byggnadsplanernas förverkligande uppkommande ökningen av de årliga driftkostnaderna. Denna kostnadsökning bör emellertid enligt min mening avsevärt nedskäras.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Uppförande av byggnad för meteorologiska institutionen vid universitetet i Uppsala å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag (B) av .................................... kronor 90,000.

[7.] 7 h. Om- och påbyggnad av bergsskolans lokaler vid tekniska hög-

skolan i Stockholm, reservationsanslag. 7 i. Ändringsarbeten i ugnsrummet i tekniska högskolans i Stockholm kemibyggnad, reservationsanslag. 1938 års riksdag upptog på beredskapsstat för budgetåret 1938/39 dels 166,500 kronor till nybyggnad för laboratorium för brobyggnad och kommunikationsteknik vid tekniska högskolan i Stockholm, dels 94,000 kronor till nybyggnad för byggnadsakustiskt laboratorium vid högskolan, dels 167,000 kronor till örn- och påbyggnad av bergsskolans lokaler vid högskolan, dels ock 41,500 kronor till ändringsarbeten i ugnsrummet i högskolans kemibyggnad. Härförutom anvisades på riksstaten under kapitalbudgeten reservationsanslag för uppgörande av entreprenadhandlingar m. m. för nämnda på beredskapsstaten uppförda byggnadsföretag. Nyssberörda på beredskapsstat uppförda anslagsbelopp upptogos sedermera jämväl å allmän beredskapsstat för budgetåret 1939/40. Beträffande utredningen i ämnet hänvisas till propositionen 1938:275 (sid. 283 ff.).

I sina anslagsäskanden för budgetåret 1940/41 anhöll tekniska högskolans styrelse och lärarkollegium örn igångsättande och fullföljande av samtliga ovanberörda, på beredskapsstat uppförda byggnadsföretag. Med hänsyn till rådande förhållanden fann emellertid Kungl. Maj:t framställningen icke föranleda någon åtgärd.

Styrelsen och lärarkollegiet ha nu hemställt, att medel måtte ställas till

294 Kungl. Maj:ts proposition nr 2-

förfogande för utförande av om- och påbyggnaden av bergsskolans lokaler samt ändringsarbetena i ugnsrummet i kemibyggnaden.

Behovet av ifrågavarande byggnader hade ytterligare ökat genom det alltmera pressande kravet på ingenjörsutbildningen, och förhållandena vid högskolan bleve synnerligen prekära, örn byggnadsföretagen ej finge omedelbart igångsättas vid början av budgetåret 1941/42.

Med hänsyn till det statsfinansiella läget föresloges, att med uppförande av nybyggnaderna för laboratoriet för brobyggnad och kommunikationsteknik samt för det byggnadsakustiska laboratoriet finge anstå. Det torde särskilt med hänsyn till det förra av dessa vara lämpligt avvakta de synpunkter, som kunde komma att framföras, då ny professor i brobyggnad bleve förordnad. De nu till utförande föreslagna byggnaderna och byggnadsändringarna torde icke på något sätt föregripa den utredning rörande den högre tekniska undervisningens ordnande, som Kungl. Majit anbefallt, utan utgöra ett utrymmestillskott, som redan nu vore ytterligt nödvändigt särskilt med de nu rådande prekära utrymmesförhållandena. De nybyggnader, som komme att vid igångsatt utredning befinnas nödvändiga för högskolans koncentrerande till Yalhallavägen samt eventuella utvidgning för antagande av större antal studerande torde av allt att döma ej kunna beslutas förrän örn åtskilliga år. och det vore då oklokt att i avvaktan härpå uppskjuta byggandet av de nu föreslagna byggnaderna.

Av från högskolan infordrade uppgifter framgå, alt driftkostnaderna efter fullbordandet av ifrågavarande byggnadsföretag beräknas komma att ökas endast i vad avser vissa expenskostnader, i främsta rummet avseende bränsle. Sålunda uppskattas de årliga merkostnaderna vid ett kolpris av 25 kronor per ton till sammanlagt 2,000 kronor och vid ett kolpris av 60 kronor per ton till sammanlagt 3,700 kronor. Större delen av utgiftsstegringen hänför sig till bergsskolans lokaler.

Departements- Med hänsyn till vad högskolemyndigheterna anfört rörande behovet av chefen, särskilt de beslutade byggnadsarbetena i bergsskolans och kemiska institu tionens lokaler finner jag det nödvändigt, att dessa två byggnadsföretag snarast möjligt komma till utförande. Jag förordar därför, att medel nu anvisas till om- och påbyggnad av bergsskolans lokaler samt ändringsarbeten i ugnsrummet i kemibyggnaden, medan nybyggnaderna för laboratorium för brobyggnad och kommunikationsteknik samt byggnadsakustiskt laboratorium på sätt högskolemyndigheterna anfört torde kunna till en tid uppskjutas. Av från byggnadsstyrelsen inhämtade uppgifter framgår, att totalkostnaderna för ifrågavarande ax’beten numera böra med hänsyn till den höjda prisnivån för materiel och arbete beräknas till följande belopp, nämligen för omnell påbyggnaden av bergsskolans lokaler till 225,000 kronor samt för ändringsarbetena i ugnsrummet i kemibyggnaden till 60,000 kronor. Då tidigare anvisats medel för uppgörande av ritningar och entreprenadhandlingar m. m. med respektive 8,000 kronor och 2,500 kronor, skulle alltså för byggnadsföretagen återstå att anvisa (225,000 — 8,000=) 217,000 kronor respektive (60,000 — 2,500 —) 57,500 kronor. Byggnadsplanerna torde böra underkas-

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

tas granskning av 1940 års civila byggnadsutredning. Då det emellertid är ovisst i vad mån granskningen kan leda till mera avsevärda besparingar, föreslår jag, att förutnämnda belopp, 217,000 kronor respektive 57,500 kronor anvisas såsom reservationsanslag på tilläggsstat 11 för innevarande budgetår. Jag hemställer sålunda, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa

dels till Örn- och påbyggnad av bergsskolans lokaler vid tekniska högskolan i Stockholm ett reservationsanslag (B) av .................................... kronor 217,000;

dels ock till Ändringsarbeten i ugnsrummet i tekniska högskolans i Stockholm kemibgggnad ett reservationsanslag (B) av .................................... kronor 57,500.

[8.] 7 j. Uppförande av byggnad för avdelningen för väg- och vatten-

byggnad vid Chalmers tekniska högskola, reservationsanslag. Anslag för detta ändamål ha uppförts dels på riksstaten för budgetåret 1937/38, dels på beredskapsstat (allmän beredskapsstat) för de därpå följande budgetåren. Sålunda anvisade 1937 års riksdag på riksstaten ett reservationsanslag av 300,000 kronor för byggnadsföretagets igångsättande. Företaget hann emellertid av olika skäl icke påbörjas, och det anvisade beloppet kvarstår därför såsom reservation. Sedermera anvisades 500,000 kronor såsom förskottsanslag på beredskapsstat för budgetåret 1938/39 samt på allmän beredskapsstat för budgetåret 1939/40. Sistnämnda beredskapsstat har som bekant förlänats fortsatt giltighet under innevarande budgetår.

I augusti 1937 beräknades totalkostnaderna för ifrågavarande byggnadsföretag till 1,600,000 kronor, varav 250,000 kronor för utrustning. Genom beslut den 24 maj 1940 har Kungl. Maj:t fastställt ritningar för byggnadsföretaget att lända till efterrättelse vid dess utförande framdeles, sedan vederbörligt beslut meddelats av Kungl. Majit örn byggnadsföretagets igångsättande. I den skrivelse av den 3 april 1940, varmed ritningarna överlämnades till godkännande av Kungl. Majit, hade Chalmerska byggnadskommittén efter dåvarande prisläge beräknat kostnaderna för själva byggnadsföretaget till

1,740,000 kronor, vartill komme kostnader för den planerade utrustningen.

Beträffande deli i ärendet verkställda utredningen torde få hänvisas till propositionen 1938: 275, sid. 290 ff.

I skrivelse den 13 augusti 1940 hemställde högskolestyrelsen — under förutsättning att beslut komme att fattas om ökning av antalet elever vid högskolan under höstterminen 1940 — att Kungl. Majit måtte dels besluta, att arbetet med uppförande av ifrågavarande nybyggnad omedelbart finge igångsättas, och dels föreslå 1941 års riksdag att anvisa medel till byggnadens fullbordande.

296 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Styrelsen hade därvid framhållit, att byggnadsföretagets utförande vore en nödvändig förutsättning för en ökning av elevantalet inom vederbörande avdelning. I högskolans nybyggnadsprogram inginge ifrågavarande byggnadsföretag såsom nästa etapp. Oavsett huruvida en ökning av elevantalet komme till stånd eller ej vore högskolan emellertid i stort behov av denna byggnad. Avdelningen för väg- och vattenbyggnad, som vore högskolans största, saknade egna laboratorier. Denna brist bleve alltmera kännbar. Om beslut rörande byggnadsarbetets påbörjande fattades inom den närmaste tiden, bleve det möjligt att färdigställa byggnaden till höstterminens början 1942.

I sina anslagsäskanden för nästa budgetår har högskolestyrelsen erinrat om nyssnämnda framställning och i samband därmed framhållit önskvärdheten av att även medel till utrustning ställdes till förfogande för budgetåret 1941/42. I sådant hänseende föresloge styrelsen ett anslag av 75,000 kronor. Utrustningens totalkostnad hade av styrelsen i augusti 1939 beräknats till

275,000 kronor men hade nu ytterligare stigit genom nya prisförhöjningar.

På given anledning har högskolans styrelse inkommit med utredning rörande den ökning av högskolans årliga driftkostnader, som av styrelsen beräknas uppkomma, därest ifrågavarande nybyggnadsföretag nu komme till stånd. Den beräknade kostnadsökningen har av styrelsen specificerats sålunda:

2 laboratorievaktmästare (A 7) (lägsta löneklassen) ...... kronor 6,534

bränslekostnader o. dyl............................... » 11,500

städning ............................................ »_2j500

Summa kronor 20,534.

Härtill skulle komma kostnaderna för två förste assistenter och en assistent, tillhopa 11,000 kronor jämte därå belöpande dyrtidstillägg.

Departements- Något beslut om omedelbar ökning av elevantalet vid Chalmers tekniska chefen. högskola har icke av Kungl. Majit fattats. Icke förty är det, på sätt högskolestyrelsen nu och tidigare med styrka framhållit, uppenbart, att behovet av den planerade och av riksdagen redan år 1937 beslutade nybyggnaden för avdelningen för väg- och vattenbyggnad är synnerligen framträdande och för varje år gör sig alltmera kännbart. Anslag för ändamålet synes därför böra uppföras på tilläggsstat II för budgetåret 1940/41. Jag erinrar, att 1940 års sakkunniga för den högre tekniska undervisningen förklarat sig lia funnit de av styrelserna för de tekniska högskolorna i deras petita för nästa budgetår framlagda anslagsäskandena icke vara av den natur, att ett genomförande av desamma kan behöva skjutas på framtiden med hänsyn till det av de sakkunniga bedrivna utredningsarbetet.

Ritningarna för byggnadsföretaget underkastas för närvarande i besparingssyfte översyn av 1940 års civila byggnadsutredning. Enär byggnadstiden enligt utredningen i ärendet torde utgöra inemot två år, synes icke erforderligt att i detta sammanhang anvisa hela det erforderliga anslagsbeloppet. Då 300,000 kronor tidigare ställts till förfogande för ändamålet, synes det till-

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

räckligt om nu anvisas ett reservationsanslag av 700,000 kronor. Frågan om anvisande av medel till utrustning torde kunna anstå till budgetåret 1942/43. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Uppförande av byggnad för avdelningen för vägoch vattenbyggnad vid Chalmers tekniska högskola å tillläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag (B) av .............. kronor 700,000.

[9.] 7 k. Ändrings- och reparationsarbeten i byggnaden för kemiska

institutionen vid Chalmers tekniska högskola, reservationsanslag. Hos Kungl. Maj:t har byggnadsstyrelsen i skrivelse den 11 september 1939 hemställt om anvisande av ett reservationsanslag av 45,000 kronor till ifrågavarande arbeten.

I en av styrelsen för Chalmers tekniska högskola med eget yttrande till byggnadsstyrelsen översänd skrivelse hade professorn i organisk kemi vid högskolan Erik Larsson hemställt om utförande av vissa reparationer och ändringar inom avdelning V av högskolans kemiska institutionsbyggnad enligt vid skrivelsen fogat förslag. Professorn Larsson hade därvid bland annat framhållit, att avdelningens dragskåp vore i alltför ringa utsträckning utrustade med vatten och avlopp samt så små, att det mötte hinder att där uppställa mera skrymmande apparater. Vidare saknades större dragskåp med särskild kraftig ventilation, i vilket man kunde arbeta med giftiga gaser. Denna brist vore så mycket kännbarare, som svavelväte- och klorrum saknades. Ett av de båda vågrummen vore på grund av sitt läge mot solsidan utsatt för sådana temperaturvariationer, att det vore oanvändbart såsom sådant, och borde därför iordningställas till fotografiskt mörkrum. Professorn Larsson hade vidare framhållit, att möjligheterna att använda elektricitet vid undervisning och forskning vid avdelningen vore mycket begränsade, varför han föreslagit, att ett ackumulatorbatteri skulle anskaffas och en elektrisk central anläggas, från vilken olika strömarter kunde efter behov fördelas till de olika laboratorieplatserna. För avdelningens hörsal borde dessutom anskaffas en kopplingstavla.

Högskolans styrelse hade funnit den av professorn Larsson i ämnet gjorda framställningen väl motiverad och hade för sin del livligt förordat, att byggnadsstyrelsen måtte bland sina riksdagspetita upptaga begäran om anslag för de avsedda arbetenas utförande.

Byggnadsstyrelsen hade för sin del intet att erinra beträffande de föreslagna arbetena, vilka enligt en inom byggnadsstyrelsen verkställd kostnadsberäkning skulle draga en sammanlagd kostnad av 45,000 kronor.

Då det givetvis är av vikt, att utbildningen av ingenjörer inom de kemiska disciplinerna — ej minst inom den organiska kemins ämnesområden — icke hämmas av bristande laboratoriemöjligheter, är jag beredd att tillmötesgå den föreliggande framställningen om anslag till vissa förbättringsarbeten i kemibyggnaden vid Chalmers tekniska högskola. Då emellertid det nuvarande statsfinansiella läget ger anledning till återhållsamhet vid medelsanvisningar

Departements-

chefen.

298 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

av detta slag, vill jag föreslå, att endast en del av det erforderliga anslagsbeloppet nu anvisas med rätt för högskolestyrelsen att disponera detsamma för de ändamål inom ramen för den gjorda framställningen, som må befinnas mest angelägna. Under erinran att det av byggnadsstyrelsen begärda anslagsbeloppet med hänsyn till den höjda prisnivån torde böra numera uppräknas till åtminstone 56,000 kronor, förordar jag för egen del, att ett reservationsanslag av 43,000 kronor anvisas för ändamålet. Anslaget torde böra uppföras på tilläggsstat II för innevarande budgetår. Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

till Ändrings- och reparationsarbeten i byggnaden för kemiska institutionen vid Chalmers tekniska högskola å tillläggsstat II för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag (B) av..............................kronor 43,000.

[10.] 7 1. Om- och nybyggnadsarbeten vid dövstumskoiorna, reserva-

tionsanslag. För om- och nybyggnadsarbeten vid dövstumskoiorna anvisades på riksstaten för budgetåret 1939/40 ett reservationsanslag av 500,000 kronor. Anslaget avsåg vissa byggnadsarbeten vid dövstumskoiorna i örebro och Härnösand samt på Broby gård, av vilka arbeten nybyggnaden lör dövstumskolan i Härnösand beräknades draga en totalkostnad av

1,700,000 kronor, utgifter för konstnärlig utsmyckning icke medräknade.

Enligt Kungl. Majits beslut den 30 december 1939 skall omförmälda anslag tills vidare, intill dess Kungl. Majit annorlunda förordnar, icke tagas i anspråk för andra ändamål än dels uppgörande av byggnadsritningar, entreprenadhandlingar och dylikt beträffande förutnämnda byggnadsarbeten, dels ock byggnadsarbetena vid dövstumskolan på Broby gård. Sistnämnda byggnadsföretag är sålunda det enda av de med förutnämnda anslag avsedda företagen, som hittills kommit till stånd. De två övriga ansågos böra igångsättas endast under samma förutsättningar som gälla för byggnadsföretag, vartill anslag anvisats på allmän beredskapsstat (jfr propositionen nr 79 till 1939 års urtima riksdag).

Med skrivelse den 20 februari 1940 överlämnade byggnadsstyrelsen ritningar till nybyggnader för dövstumskolan i Härnösand. Kostnaderna för anläggningen beräknades uppgå till sammanlagt 1,950,000 kronor. Kostnadsökningen, 250,000 kronor, förklarades bero på prisstegringar beträffande material och arbete. Med anledning av en inom ecklesiastikdepartementet upprättad promemoria, vari framhållits, bland annat, att väsentliga besparingar syntes kunna vinnas genom förenkling av byggnadsprogrammet, anbefalldes byggnadsstyrelsen att upptaga frågan till förnyad behandling.

Förslaget underkastades sedermera granskning av 1940 års civila byggnadsutredning, som med skrivelse till mig av den 6 november 1940 överlämnade en promemoria i ämnet jämte ritningar, avseende en reviderad byggnadsplan. Av promemorian inhämtas:

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

299 Civila byggnadsutredningen hade vid sin prövning av ärendet tagit under övervägande ett tidigare utarbetat lill- och ombyggnadsförslag. Härvid hade utredningen kommit till den bestämda uppfattningen, att detta förslag icke borde komma till utförande, därest kostnaderna för nybyggnad kunde väsentligt begränsas. Avgörande härvid hade varit, att, även om kostnaderna för en skälig modernisering syntes kunna begränsas under de tidigare beräknade, de i allt fall måste stiga till en sådan höjd, att det icke synts motiverat att utgiva så avsevärda belopp på renovering av den gamla byggnaden. Därtill komme, att densamma även i ombyggt skick måste föranleda betydande merkostnader för driften, särskilt med avseende på uppvärmningen.

Stadsfullmäktige i Härnösand hade inkommit med erbjudande av innebörd, att ett markområde om cirka 50,000 kvadratmeter, omfattande hela stadsägan nr 233 C samt del av stadsägan nr 233, båda på Härnön, överlätes till Kungl. Majit och kronan med full äganderätt och utan vederlag under förutsättning, att detsamma användes för uppförande av ny dövstumskola. Anbudet hade motiverats bland annat av hänsyn till att ett större byggnadsföretag vore av betydelse för stadens arbetslöshetspolitik. Vid sin prövning av bvggnadsfrågan från de numera föreliggande förutsättningarna hade utredningen funnit del erbjudna området väl lämpat som byggnadsplats och tillstyrkte därför, att Kungl. Maj :t antoge anbudet. Därigenom skulle tillika den nuvarande skolanläggningen, som icke kunde värderas lägre än till 350,000 kronor, kunna bibehållas och stå till förfogande för andra ändamål.

Enligt utredningens byggnadsförslag, som hänförts till det nya området, skulle besparingar ernås genom uteslutande av lekhall och vissa bostäder, minskning av lokaler, förenklad standard, koncentrerad planlösning m. m. till ett belopp av 780,000 kronor. Kostnaden för det reviderade förslaget beräknades således uppgå till 1,170,000 kronor, vilket belopp fördelades sålunda: skolbyggnaden 465,000 kronor, elevbyggnaden 550,000 kronor, rektorsbostad 40,000 kronor, vaktmästarebostad 18,000 kronor och utvändiga arbeten (inkl. idrottsplan) 97,000 kronor.

Byggnadsstyrelsen har mot byggnadsutredningens förslag gjort erinran endast i fråga örn elevrummens storlek. Skolöverstyrelsen har framställt liknande erinran och därjämte åberopat vissa av dövstumskolans styrelse gjorda detaljerinringar.

Genom beslut den 22 november 1940 fastställde Kungl. Majit de av byggnadsutredningen företedda ritningarna utom i fråga örn rektorsbostaden, beträffande vilken Kungl. Majit förklarade sig vilja framdeles meddela beslut örn fastställande av ritningar. Byggnadsstyrelsen medgavs därvid rätt att, där så prövades nödigt, vidtaga sådana jämkningar beträffande elevrummen och i övrigt, som kunde visa sig erforderliga och möjliga att genomföra inom den på andra delar av byggnadsföretaget än rektorsbostaden belöpande kostnadsramen.

I detta sammanhang ber jag få lämna en kortfattad redogörelse för det läge, vari frågan örn byggnadsarbete n f ö r övriga d ö v s t u mskolor befinner sig.

De ifrågasatta byggnadsarbetena vid Broby dövstumskola lia som förut nämnts kommit till stånd.

Vad dövstumskolan i Örebro beträffar, beslöt 1939 års lagtima riksdag (skrivelsen nr 379), såsom av det föregående framgår, att anvisa medel till

300 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

påbörjande av planerad om- och tillbyggnad. Efter krigsutbrottet i september 1939 förutsattes emellertid, att arbetet skulle igångsättas endast under de förutsättningar, som gällde för på beredskapsstat upptagna företag. Sedermera har skolöverstyrelsen i skrivelse den 6 december 1940 framhållit, att det torde kunna ifrågasättas, örn det icke i längden vore fördelaktigare med en nybyggnad för denna dövstumskola i stället för hittills planerade örn- och tillbyggnad. Efter att ha erinrat, att förslag till nybyggnad upprättats av vederbörande länsarkitekt, har överstyrelsen föreslagit, att en ytterligare omprövning av byggnadsfrågan måtte företagas, innan byggnadsarbetena igångsattes.

Av den i propositionen nr 156 till 1939 års lagtima riksdag lämnade redogörelsen för då föreliggande utredning rörande dövstumskolornas byggnadsfrågor framgår, att för skolorna i Lund, Vänersborg, Växjö och Gävle planerats örn- och tillbyggnad, medan för Manilla dövstumskola avsetts en nybyggnad vid Edsviken i Stockholmstrakten. För dessa fem skolors vidkommande förutsatte såväl min företrädare i ämbetet som riksdagen, att en förnyad utredning skulle äga rum i syfte, bland annat, att nedbringa kostnaderna. För Manillaskolans del borde jämväl undersökas möjligheten och lämpligheten av att uppföra byggnad i annan ort än Stockholm. Frågan örn lämpligheten att i ökad utsträckning tillämpa externatsystem borde även utredas.

o Med skrivelse den 27 november 1939 inkom byggnadsstyrelsen efter samråd med skolöverstyrelsen med sådan utredning för skolornas i Lund, Vänersborg, Växjö och Gävle vidkommande.

Beträffande skolorna i Lund och Växjö ifrågasattes icke någon ändring i de förut framlagda förslagen.

I fråga örn dövstumskolan i Vänersborg åter föreslogos vissa inskränkningar i byggnadsprogrammet. Såsom närmare framgår av propositionen nr 156 till 1939 års lagtima riksdag, hade byggnadskostnaderna för denna skolas del av byggnadsstyrelsen beräknats till 573,000 kronor, belöpande på i stort sett dels omändring av vissa sovsalar till verkstadslokaler, dels uppförande av nybyggnader för elever och för sjukavdelning m. m., dels ock vissa ändrings- och reparationsarbeten i övrigt. De inskränkningar i detta byggnadsprogram, som enligt den nu föreliggande utredningen kunna ske, innebära uppskov med nybyggnaderna för elever och för sjukavdelning m. m., varigenom kostnaderna kunna nedbringas från 573,000 kronor till 231.000 kronor. I utredningen framhålles, att det med hänsyn till det växande elevantalet —- elevantalet beräknades arbetsåret 1940/41 utgöra 110 _ vöre

ofrånkomligt att utöka de för undervisningen avsedda lokalerna, varför hela skolbyggnaden utom ekonomiavdelningen torde behöva apteras till verkstäder och lärosalar för den teoretiska undervisningen. Bostäder för eleverna kunde anskaffas genom förhyrande av två våningar vid Hamngatan och Edsgatan samt en staden tillhörig villa för en kostnad per år, inklusive utgifter för lyse, av omkring 10,000 kronor. Härigenom behövde de förutnämnda nybyggnaderna icke utföras. Däremot syntes det ofrånkomligt att de nuvarande sovsalarna i anläggningen vid Torpavägen snarast ändrades till verkstadslokaler samt att vissa ändrings- och moderniseringsarbeten utfördes i matsalsavdelningen och portvaktsbostaden, varjämte byggnaderna måste underkastas omfattande reparationsarbeten. I det tidigare framställda förslaget i fråga om byggnaderna vid Edsvägen syntes någon inskränkning icke vara att förorda.

Beträffande skolan i Gävle förordades i utredningen ett uppskov med hela byggnadsprogrammet, enär tillräcklig erfarenhet icke vunnits av arbetet vid

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

denna specialskola för att definitiv ställning skulle kunna tagas till frågan om skolans fortbestånd.

Vidare har byggnadsstyrelsen inkommit med utredning angående nybyggnad för Memina dövstumskola och som ny förläggningsplats för skolan föreslagit Södertälje. Kostnaderna för nybyggnaden beräknades till 2,080.000 kronor, inberäknat utgifter för rivning av de nuvarande skolbyggnaderna. Med anledning av denna framställning har skolöverstyrelsen anbefallts att avgiva utlåtande med utredning rörande den höjning eller minskning av de årliga kostnaderna för skolan, som förslagets genomförande kunde beräknas medföra. I en inom ecklesiastikdepartementet upprättad, i maj 1940 dagtecknad promemoria har sedermera ifrågasatts, huruvida icke en kostsam nybyggnad för Manillaskolan skulle kunna undvikas. Två utvägar antyddes därvid såsom möjliga nämligen ■— förutom skolans kvarblivande vid Manilla — antingen ett lokalbyte med fortsättningsskolan i Växjö eller en förflyttning till Gävle, det senare under förutsättning, att den nuvarande dövstumskolan därstädes funnes böra nedläggas. Promemorian har den 8 maj 1940 remitterats till skolöverstyrelsen för utredning i samråd med byggnadsstyrelsen av de i promemorian behandlade spörsmålen.

Av den utredning rörande behovet av byggnadsarbeten vid dövstumskolorna, som tidigare varit underställd riksdagen, framgår, att flera av de ifrågasatta byggnadsarbetena måste anses såsom trängande. Med vissa av byggnadsföretagen måste dock i avbidan på närmare utredning tills vidare anstå. I fråga om skolan i Gävle har sålunda förordats ett uppskov med byggnadsprogrammets förverkligande, tills dess definitiv ställning kunnat tagas till frågan örn denna skolas fortsatta bestånd. Beträffande skolan i örebro har ifrågasatts nybyggnad för skolan i stället för den hittills planerade om- och tillbyggnaden av de nuvarande lokalerna. I fråga om Manillaskolan har förordats antingen lokalbyte med fortsättningsskolan i Växjö eller förflyttning till Gävle, det senare under förutsättning att den nuvarande dövstumskolan i Gävle nedlägges. Vid den fortsatta beredningen av dessa byggnadsfrågor blir uppenbarligen av avgörande betydelse vilken ståndpunkt som intages i frågan rörande Gävleskolans upprätthållande. Anses denna skola kunna nedläggas, måste övervägas, huruvida icke skolans relativt tillfredsställande lokaler kunna disponeras för någon av de andra skolorna, närmast för skolorna å Manilla eller i Växjö. Men även skolan i Örebro synes i detta sammanhang kunna komma i fråga, sedan det befunnits önskvärt att genom nybyggnad lösa denna skolas lokalfråga. Samtliga de nu nämnda byggnadsfrågorna slå sålunda i samband med varandra och böra lämpligen i ett sammanhang tagas under omprövning framdeles, sedan erforderlig utredning i ämnet verkställts.

Vad de återstående byggnadsföretagen beträffar, har jag vid besök på ort och ställe kommit lill den uppfattningen, att frågan örn till- och ombyggnad av skolan i Lund bör tagas under förnyad omprövning från den förutsättningen, att externatsystem i ökad utsträckning tillämpas vid denna skola. Vid den enligt det föregående verkställda utredningen synes denna synpunkt icke lia upptagits till närmare bedömande. Däremot finner jag mig böra

Departements-

chefen.

302 Kungl. Mcij:ts proposition nr 2.

nu ifrågasätta anslag till byggnadsarbeten för dövstumskolorna i Vänersborg och Härnösand.

Kostnaderna för byggnadsarbetena i Vänersborg lia, såsom redan nämnts, nedbringats från 573,000 kronor till 231,000 kronor genom uteslutande av de ifrågasatta nybyggnaderna för elevbostäder och sjukrum. Mot det sålunda framställda förslaget har jag intet att i huvudsak erinra. Då flertalet av de i övrigt vid denna skola planerade byggnadsarbetena synas vara av angelägen art, vill jag — under erinran att elevantalet vid denna skola arbetsåret 1940/41 utgör 113 och alltså något överstiger det tidigare bei'äknade -— förorda, att medel nu anvisas för ändamålet. Byggnadsarbetena, vilka för närvarande torde draga en kostnad av minst 280,000 kronor, synas emellertid böra begränsas till de nödvändigaste ändrings- och reparationsarbetena. Med hänsyn härtill beräknar jag för ändamålet endast 225,000 kronor, vilket belopp lärer böra i sin helhet upptagas på tilläggsstat II för budgetåret 1940/41.

Vad angår skolan i Härnösand, synes den nybyggnad för denna skola, som beslöts av 1939 års lagtima riksdag, böra komma till stånd i det förenklade utförande, som föreslagits av 1940 års civila byggnadsordning och av Kungl. Maj :t godkänts. Enligt utredningen i ärendet skulle genom de ifrågasatta förenklingarna vinnas en besparing av i runt tal 780,000 kronor och totalkostnaden därigenom kunna nedbringas från 1,950,000 kronor till

1.170.000 kronor. Den tomt, som staden ställt till förfogande, synes lämpa sig för ändamålet. En genom skolöverstyrelsens försorg verkställd utredning har, såsom av handlingarna i ärendet framgår, givit vid handen, att de årliga kostnaderna för skolan icke komma att ökas vid ett genomförande av föreliggande byggnadsförslag.

Statsmakterna ha hittills icke tagit slutlig ställning till frågan, huruvida statsverket bör bekosta uppförandet av rektorsbostäder vid dövstumskolorna. Enligt den förutnämnda propositionen 1939: 156 uttalade sålunda min företrädare i ämbetet, att han ej på grundval av den dittills företedda utredningen kunde finna anledning föreligga att vid de nybyggda dövstumskolorna jämväl anordna rektorsbostäder. Såsom av handlingarna i förevarande byggnadsärende framgår, lia emellertid —• såvitt angår dövstumskolan i Härnösand — dövstumskolan styrelse och skolöverstyrelsen framhållit såsom oundgängligt, att rektor bodde inom skolområdet för att kunna öva nödig tillsyn över eleverna inom ifrågavarande internatskola. Då jag delar denna uppfattning, tillstyrker jag, att nybyggnaden må omfatta även den föreslagna rektorsbostaden, som i enlighet med 1940 års civila byggnadsutrednings förslag bör utgöras av ett monteringsfärdigt trähus och betinga en kostnad av

40.000 kronor. Detta belopp ingår i den beräknade totalkostnaden, 1,170,000 kronor.

För påbörjande av det av mig förordade nybyggnadsföretaget i Härnösand står till förfogande en del av det tidigare anvisade anslaget av 500,000 kronor till om- och nybyggnadsarbeten vid dövstumskolorna. Enligt utredningen i ärendet ha för de beslutade byggnadsarbetena vid Broby dövstum-

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

skola åtgått omkring 210,000 kronor. Återstoden av anslaget, 290,000 kronor, torde böra disponeras för nybyggnadsföretaget i Härnösand. Härutöver torde böra för ändamålet på tilläggsstat II för budgetåret 1940/41 anvisas ett belopp av 500,000 kronor. Till om- och nybyggnadsarbeten vid dövstumskolorna torde med hänsyn till vad sålunda anförts böra upptagas ett reservationsanslag av (225,000 + 500,000 =) 725,000 kronor. Jag hemställer således, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Om- och nybyggnadsarbeten vid dövstumskolorna å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag (B) av ........ kronor 725,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

C. A. Charpentier.

■ 'I 1

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

305 Bilaga 20.

Kapitalinvesteringar.

J ordbruksdepcirtementet.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari 19 Al.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, anmäler på jordbruksdepartementet ankommande ärenden rörande kapitalinvesteringar å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 och anför därvid följande.

Statens allmänna fastighetsfond.

[1.] 8 a. Nybyggnad för statens veterinärbakteriologiska anstalt, reser-

vationsanslag. Vid anmälan förut denna dag av de ärenden rörande anslag å kapitalbudgeten för budgetåret 1941/42, som angå jordbruksdepartementet, har jag bland annat föreslagit, att för nämnda budgetår måtte anvisas ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor till nybyggnad för statens veterinärbakteriologiska anstalt. Därvid uppgav jag, att jag hade för avsikt att i annat sammanhang framlägga förslag örn beredande redan under innevarande budgetår av vissa medel, vilka erfordrades för ifrågavarande byggnadsarbete. Jag återkommer nu till sistnämnda fråga.

Beträffande utredningen i förevarande ärende tillåter jag mig hänvisa till den i nämnda sammanhang lämnade redogörelsen för densamma. Här må allenast erinras om att vid 1939 års lagtima riksdag (prop. nr 209; r. skr. nr 345) beslut fattades om nybyggnad för statens veterinärbakteriologiska anstalt för en beräknad kostnad av 3,850,000 kronor samt att för budgetåret 1939/40 anvisades ett reservationsanslag för ändamålet av 1,000,000 kronor, av vilket emellertid — i enlighet med den av 1939 års urtima riks-

Bihang till riksdagens protokoll 19il. 1 sami. Nr 2.

306 Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

dag behandlade besparingspropositionen nr 79 — ett belopp av 850,000 kronor förutsatts skola tagas i anspråk endast i den mån Kungl. Maj:t framdeles prövade sådana förutsättningar vara för handen, som gälla för användning av anslag, upptaget å allmän beredskapsstat. Såsom jag omnämnde vid föredragning av berörda ärende angående anslag å kapitalbudgeten för nästkommande budgetår, har statens veterinärbakteriologiska anstalts nämnd i skrivelse den 20 november 1940 meddelat, att huvudritningar för nybyggnaden numera äro färdigställda.

Då de nuvarande lokalförhållandena vid statens veterinärbakteriologiska anstalt måste anses synnerligen otillfredsställande och förberedande åtgärder vidtagits för byggnadsarbetets igångsättande, vill jag föreslå, att medel för den redan tidigare beslutade nybyggnaden i viss omfattning göras tillgängliga under innevarande budgetår. I första hand synes härvid det å riksstatsanslaget för budgetåret 1939/40 kvarstående beloppet av 850,000 kronor böra tagas i anspråk. Därest riksdagen ej däremot framställer erinran, torde Kungl. Maj:t få anses oförhindrad att meddela beslut härom. Det i övrigt erforderliga beloppet för ändamålet torde böra anvisas å tillläggsstat för innevarande budgetår. Detta belopp synes böra bestämmas till

1,000,000 kronor. Det torde böra ankomma på Kungl. Maj:t att vidtaga de jämkningar beträffande det beslutade byggnadsföretaget, vilka finnas lämpligen kunna göras i kostnadsbesparande syfte.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Nybyggnad för statens veterinärbakteriologiska anstalt å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag (B) av........kronor 1,000,000.

[2.] 8 b. Byggnadsarbeten vid statens centrala frökontrollanstalt, reser-

vationsanslag. Genom beslut av 1928 års riksdag upplätos till statens centrala frökontrollanstalt och institut för husdjursförädling vissa delar av kronoegendomen Bergshamra nr 1 i Stockholms stad och län. År 1935 förflyttade nämnda institut sin verksamhet från Bergshamra. I anledning härav beslöt 1935 års riksdag, att de delar av egendomen, som disponerats av institutet, skulle med vissa undantag överlåtas till centrala frökontrollanstalten. Denna har sedermera utarrenderat egendomen i viss omfattning.

I skrivelse den 6 november 1940 har styrelsen för statens centrala frökontrollanstalt hemställt, att ett belopp av 32,300 kronor måtte anvisas för uppförande av en ny ekonomibyggnad på den av anstalten disponerade kronoegendomen. Vid skrivelsen voro fogade dels ritningar till nämnda byggnad, dels ock anbud på byggnadsarbetets utförande.

Såsom skäl för sin hemställan har anstaltsstyrelsen i huvudsak åberopat de uttalanden rörande ifrågavarande ekonomibyggnad, som gjorts av synemännen i en i september 1935 föranstaltad laga syn å egendomen. Detta uttalande innehöll följande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

305 Byggnaden är i sådant skick, att densamma icke kan tillfredsställande iordningställas genom avhjälpande av befintliga brister. Väggarna på långsidan bukta kraftigt ut åt söder, beroende dels på angrepp av röta, dels på för svagt dimensionerat virke. Taket är underhaltigt och läcker på en mångfald ställen. För försättande av byggnaden i brukbart skick och för att kunna ha djur uppställda utan att behöva löpa risk för att byggnaden faller samman, måste dels genomgående förstärkningsarbeten utföras och dels taket helt nytäckas. Då byggnaden emellertid är synnerligen olämpligt inredd och av gammalmodig konstruktion, anse synemännen, att byggnaden icke är värd dessa kostnader utan anse såsom lämpligast och mest ekonomiskt, att en ny ekonomibyggnad uppföres vid egendomen. — Efter överläggning med parterna, varvid byggnadens brister närmare genomgingos, beslöts att byggnaden icke skulle underkastas laga syn.

Anstaltsstyrelsen har framhållit, att ordföranden i Solna hälsovårdsnämnd i skrivelser den 6 november 1937 och den 21 april 1938 hemställt, att ladugården ställdes i sådant skick, att den motsvarade bestämmelserna i § 8 av socknens hälsovårdsordning, som vore av samma lydelse som § 18 i hälsovårdsstadgan för riket, samt att gödselstaden anordnades så, att några olä7 genheter av denna icke uppstode för de omkringliggande boningshusen.

Vidare har styrelsen anfört, bland annat, att styrelsen med hänsyn till nu åberopade omständigheter icke kunde påtaga sig ansvaret för de med den oordnade gödselstaden förenade olägenheterna och för att ladugården skulle kunna störta samman och ödelägga arrendatorns i densamma befintliga kreatursbesättning. Efter att ha diskuterat möjligheterna att förflytta anstaltens kontrollodlingsverksamhet till annan plats men funnit detta olämpligt har styrelsen yttrat i huvudsak följande.

Styrelsen är av den bestämda uppfattningen att det är lämpligast att ifrågavarande egendom som hittills är utarrenderad på villkor att de arealer, som äro erforderliga för anstaltens verksamhet, alltid stå till dess förfogande. Härigenom vinnes icke blott att anstalten ej behöver taga befattning med de arealer, som under året icke lagas i anspråk för kontrollodlingar, utan dessutom får arrendatorn draga försorg om jordbearbetning, gödsling, skörd m. m. av de utav anstalten under året använda arealerna. Under år 1940 har av egendomens verkligt effektiva åkerareal, cirka 15 hektar, ungefär 10.5 hektar använts av frökontrollanstalten jämte i mindre utsträckning av statens växtskyddsanstalt, varför alltså till arrendatorns förfogande endast stått en areal av knappt 4.5 hektar. Det är av vikt att lia tillgång till en kreatursbesättning och detta icke blott för ett tillgodogörande av egendomens grödor utan också för erhållande av kreatursgödsel; användning av enbart konstgödsel, som försöksvis företagits på en del skiften, har efter en följd av år visat sig giva otillfredsställande resultat. Höskördarna från gården äro emellertid ej tillräckliga för den av styrelsen tilltänkta kreatursbesättningen, men det torde vara anledning påpeka att arrendatorn dessutom tillgodogör sig grässkörden från en del andra statsinstitutioner.

Det vore naturligtvis tänkbart, att centrala frökonlrollanstalten själv övertoge egendomens drift, men en dylik anordning nödvändiggjorde även den uppförande av en ekonomibyggnad, ehuru kanhända av något mindre storlek än den nu föreslagna. Eli övertagande av driften skulle enligt styrelsens åsikt innebära avsevärt ökade kostnader för statsverket. Oavsett inköp av levande och döda inventarier, vilka beräknas kräva elt belopp av minst

308 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departements- (thefen.

20,000 kronor, torde det årliga driftsunderskottet bli högst avsevärt större än de nuvarande kostnaderna för de till Bergshamra förlagda kontrollodlingarna.

Då styrelsen på grund av anförda omständigheter anser det vara absolut nödvändigt, att en ny ekonomibyggnad omedelbart uppföres, har den låtit uppgöra ritningar till en sådan. Byggnaden skulle enligt dessa ha en basyta av 10 X 36 meter samt inrymma ladugård för 16 klavbundna kreatur, stall för 3 hästar samt erforderliga log- och magasinsutrymmen jämte rum för vagnar, maskiner och redskap, vartill kommer cementerad gödselstad med urinbrunn. Styrelsen har infordrat anbud för dessa arbeten från byggmästaren Hagnar V. Wredh i Frösunda. Anbudet upptager frenne olika alternativ, vilka efter avdrag av det belopp, Wredh är villig erlägga för den gamla byggnaden, sluta på belopp av respektive 27,900, 28,450 och 29,300 kronor. Styrelsen tinner visserligen det sistnämnda alternativet, som innebär, att byggnaden uppföres med ytterväggar av Nopsasten, vara det ur hållbarhetssynpunkt fördelaktigaste, men på grund av det ekonomiska läget anser sig styrelsen böra föreslå det förstnämnda alternativet, som ställer sig 1,400 kronor billigare; byggnaden skulle i så fall uppföras med stomme av det gamla timret. Förutom nyssnämnda byggnadskostnad tillkomma dessutom en del andra kostnader, i första hand för elektrifiering av byggnaden, som torde draga en kostnad av cirka 1,000 kronor. För att få hela föreliggande spörsmål slutgiltigt och fullt tillfredsställande ordnat, är det vidare av vikt, att en avloppsledning framdrages till den stora avloppsledning, till vilken såväl statens centrala frökontrollanstalts och statens vaxiskyddsanstalts institutionsbyggnader som en hel del villalägenheter redan förut äro anknutna och vilken framgår på ett avstånd av cirka 225 meler från den planerade byggnaden. Kostnaden härför torde uppgå till ett belopp av cirka 1,500 kronor. Slutligen bör upptagas ett belopp av 1,900 kronor till oförutsedda kostnader, häri inbegripet kontrollantarvode, indragande av vattenledning, diverse planeringsarbeten m. m.

Kostnaden för hela det framlagda projektet skulle alltså uppgå till (27,900 + 1,000 + 1,500 +1,900 =) 32,300 kronor.

Av den förebragta utredningen synes framgå, att den nuvarande ekonomibyggnaden å den av centrala frökontrollanstalten disponerade delen av egendomen Bergshamra nr 1 svårligen längre kan användas för sitt ändamål. Anstaltsstyrelsen har i sin framställning i ärendet framlagt flera alternativa förslag till lösning av byggnadsfrågan. Efter övervägande av de skäl som av styrelsen framlagts för och emot de olika alternativen har jag stannat för det av styrelsen själv förordade förslaget om uppförande av en ny ekonomibyggnad och anordnande av avloppsledning m. m. för en sammanlagd kostnad av 32,300 kronor. Med hänsyn till angelägenheten av att ifrågavarande nybyggnad snarast möjligt kommer till stånd bör anslag härför äskas å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1940/41.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Byggnadsarbeten vid statens centrala frökontrollanstalt å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag (B) av..........kronor 32,300.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

309 Statens utlåningsfonder.

[3.] 10 a. Frukt- och potatislagerhusfondcn, reservationsanslag. Under

åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av förslag om anvisande å tilläggsstat II för budgetåret 1940/41 under nionde huvudtiteln av anslag till Bidrag till uppförande av frukt- och potatislagerhus m. m. anfört hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Frukt- och potatislagerhusfonden å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av ............................. kronor 375,000.

[4.] 13 a. Kraftledningslånefonden, reservationsanslag. Vid 1918 års

riksdag beslöts inrättande av kraftledningslånefonden. Bestämmelserna angående fonden finnas upptagna i kungörelsen den 13 september 1918 (nr 718), vilka bestämmelser ändrats eller kompletterats genom kungörelserna nr 480/ 1919, 194/1923, 366/1925, 406/1934 samt 601 och 615/1937. Enligt dessa bestämmelser må lån för utförande av kraftledningar och därtill hörande transformatorstationer kunna erhållas ur kraftledningslånefonden. Lån beviljas av kommerskollegium och lantbruksstyrelsen i första hand för nyanläggningar men kan även tilldelas för redan utförd eller under byggnad varande anläggning. Räntesatsen är för närvarande 4 procent. Beviljat lån utlämnas av statskontoret (som förvaltar fonden), sedan låntagaren avlämnat skuldförbindelse jämte säkerhet, som av statskontoret kan godkännas.

Fondens disponibla kapitalbehållning utgjorde den 1 december 1940

1,390,000 kronor. Under tiden den 1 december 1940—30 juni 1941 beräknas i amorteringar komma att inflyta 210,000 kronor, vadan det under budgetåret 1940/41 disponibla beloppet torde uppgå till 1,600,000 kronor.

I skrivelse den 27 november 1940 ha kommerskollegium och lantbruksstyrelsen hemställt dels om anvisande å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1940/41 av ett belopp å 3,000,000 kronor samt å riksstaten för budgetåret 1941/42 av ett belopp å 4,000,000 kronor såsom förstärkning av kraftledningslånefonden, dels ock om viss komplettering av de för fonden gällande bestämmelserna.

I fråga om behovet av den äskade förstärkningen av fonden ha ämbetsverken, efter att ha redogjort för fondens ställning, anfört i huvudsak följande.

Vid gemensamt sammanträde den 2 november 1940 ha ämbetsverken beviljat 6 sökande lån från fonden med tillhopa 558,000 kronor. För närvarande äro 7 ansökningar med ett sammanlagt lånebelopp av 554,000 kronor under behandling, varför, sedan nämnda ansökningsärenden avgjorts, endast ett belopp av omkring 1,000,000 kronor torde stå till förfogande för ytterligare utlåning.

Då elektrifieringen på grund av rådande brist på brännoljor forceras i alla delar av landet, torde ökade krav komma att ställas på kraftledningslånelon-

310 Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

den, varför det synes oundvikligt att fonden tillföres kapitalförstärkning, om de med fondens inrättande avsedda lättnaderna för landsbygdselektrifieringen skola kunna beredas även framdeles. Även örn efter 1940 års urtima riksdags beslut örn anvisande av 5,000,000 kronor för utlämnande av statsbidrag sådana bidrag lämnas för viss del av anläggningskostnaden, måste likväl företagaren anskaffa de medel, som svara mot resterande del av anläggningskostnaden. Det är påtagligt att den ekonomiska bärkraften inom sådana orter, där bidrag kunna ifrågasättas för elektrifieringen, i allmänhet icke är så stor att företagarna själva kunna prestera det utöver bidraget erforderliga kapitalet utan detta måste, sannolikt till större delen, upplånas.

Förutom de krav på fonden, som kunna väntas från företag, vilka komma till stånd utan statsbidrag, får man sålunda utgå ifrån att fondens kapitaltillgångar komma att tagas i anspråk i betydande omfattning av de subventionerade företagen.

Det möter visserligen svårigheter att bedöma storleken av den kapitalökning, som är erforderlig för kraftledningslånefonden. Emellertid synes ett något större belopp än det för subvention avsedda komma att erfordras för utlåning till de subventionerade företagen.

Örn nu det kapital, som är tillgängligt för normal utdelning av lån från kraftledningslånefonden, tillsvidare kan anses tillfredsställa för detta ändamål avsedda anspråk under innevarande budgetår, så synes en ökning av fondens kapital med omkring 6,000,000 kronor behövlig för att motsvara de ökade krav, som kunna förväntas bli ställda på fonden. Hälften av detta belopp torde komma alt erfordras under vart och ett av budgetåren 1940/41 och 1941/42.

Under sistnämnda budgetår torde dessutom omkring 1,000,000 kronor erfordras för att i sedvanlig utsträckning tillfredsställa lånebehovet för sådana företag som komma till stånd utan subvention.

Beträffande den ifrågasatta kompletteringen av bestämmelserna rörande fonden lia kommerskollegium och lantbruksstyrelsen yttrat huvudsakligen följande.

Ytterligare hjälp till landsbygdens elektrifiering kan lämnas genom en viss eftergift med avseende å den säkerhet, som fordras för lån från kraftledningslånefonden. Enligt av statskontoret tillämpad praxis godtages enbart inteckning i en distributionsanläggning såsom säkerhet för lån — inom viss gräns av anläggningens värde — endast om anläggningen är ansluten till statens kraftnät eller om egen kraftkälla förekommer. I andra fall fordras dessutom annan säkerhet, vanligen borgen. En betydlig lättnad skulle vinnas, örn för lån för anläggning, till vars utförande Kungl. Majit lämnat bidrag, såsom säkerhet kan godkännas enbart inteckning i den anläggning, bidraget avser.

Kommerskollegium och lantbruksstyrelsen vilja understryka betydelsen av ett dylikt medgivande men vilja samtidigt framhålla, att en kompletterande säkerhet synes önskvärd för att minska de förluster för statsverket, som ett dylikt medgivande kan befaras medföra. Ämbetsverken utgå från att de blivande konsumenterna vid ett distributionsföretag i en eller annan form få förbinda sig att deltaga i förräntning och amortering av den för företaget erforderliga upplåningen. Där företaget bildas såsom ekonomisk förening — vilket torde vara den vanligast förekommande företagsformen —- få medlemmarna avlämna reverser till belopp, som motsvara oguldna insatsbelopp. Om nu dessa reverser, avfattade enligt av statskontoret fastställt eller godkänt formulär, förbli hos den låntagande föreningen såsom ytterligare pant för lån från kraftledningslånefonden —- med uttrycklig försäkran från låntagaren att de icke få användas såsom säkerhet för annan upplåning — så synes denna kompletterande säkerhet — även örn den är deponerad hos lån-

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

tagarsammanslutningen — kunna bereda statsverket en något större säkerhet mot förluster på grund av utlåningen. Där låntagarsammanslutningar ha annan form än ekonomisk förening torde statskontoret, där så visar sig möjligt, böra påfordra kompletterande säkerhet för lån.

I avgivet remissutlåtande den 10 december 1940 har statskontoret ifrågasatt någon begränsning av det för förstärkning av fonden avsedda beloppet.

Vad angår bestämmelserna för fonden har statskontoret framhållit, att enligt vad ämbetsverket inhämtat de subventionerade lånen av ifrågavarande typ regelmässigt äro jämförelsevis små — 2,000 å 3,000 kronor. Det skulle bli förenat med synnerligen stort besvär att på erforderligt sätt övervaka dessa hos föreningarna kvarliggande reverser, och någon verklig panträtt i dem skulle icke komma att förefinnas. Med andra ord, den föreslagna anordningen skulle bli av föga nytta men medföra avsevärda olägenheter. Statskontoret har därför förordat, att beträffande lån till subventionerade kraftledningsföretag uttryckligen föreskrives, att det skall åligga kommerskollegium att ombesörja teknisk och ekonomisk kontroll av fortlöpande natur.

Därest dylik kontroll effektivt genomföres, torde någon deposition av reverser icke behöva förekomma.

Statens industrikommission har i remissutlåtande den 12 december 1940 föreslagit, att de av kommerskollegium och lantbruksstyrelsen äskade beloppen nedsättas till 1,000,000 kronor för budgetåret 1940/41 och 2,000,000 kronor för budgetåret 1941/42.

Av vad myndigheterna anfört synes framgå, att en förstärkning av kraft- Departement»ledningslånefonden torde vara behövlig, därest den igångsatta verksamheten chelenför elektrifieringen å landsbygden skall kunna genomföras i avsedd omfattning. Jag biträder med hänsyn härtill förslaget om äskande av medel för ändamålet. Beträffande storleken av det ifrågasatta anslaget anser jag lämpligt, att nu å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisas ett belopp av 3,000,000 kronor. Anvisandet av ytterligare medel framdeles torde få bli beroende på utvecklingen och läget i fråga om tillgången på erforderlig materiel av skilda slag. Kungl. Majit torde böra äga att i anslutning till vad ämbetsverken anfört medgiva lättnader i fråga om säkerheten för lånen.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Kraftledningslanefonden å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av .................................. kronor 3,000,000.

[5.] 13 b. Elektrifieringslånefonden, reservationsanslag. Genom beslut

av 1940 års urtima riksdag (prop. nr 43; r. skr. nr 64) anvisades till Befrämjande av landsbygdens elektrifiering å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1940/41 et t reservationsanslag av 5,000,000 kronor. I årets statsverksproposilion har Kungl. Majit på min tillstyrkan för samma ändamål äskat ett reservationsanslag å 5,000,000 kronor för budgetåret 1941/42.

312 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Med skrivelse den 8 oktober 1940 bär statens bränslekommission överlämnat en inom kommissionen upprättad promemoria rörande åtgärder för landsbygdens elektrifiering. I skrivelsen har kommissionen bland annat föreslagit inrättande av en ny lånefond, förslagsvis benämnd statens elektrifieringslånefond, från vilken lån skulle kunna utlämnas för underlättande av anskaffande av den del av kapitalbehovet för elektrifiering, vilket icke täckes genom statsbidrag.

I promemorian har beträffande inrättandet av nyssnämnda lånefond anförts i huvudsak följande.

Den huvudsakliga planen för lämnande av statsbidrag från anslaget till befrämjande av landsbygdens elektrifiering går ut på att de blivande konsumenterna genom sina inträdesavgifter till föreningarna täcka anläggningskostnaderna upp till det normala värdet, medan det statliga bidraget täcker den del av kostnaderna, som överskjuter detta normala värde. Som det emellertid befunnits rationellt att sätta subventionsgränsen relativt högt, komma svårigheter i vissa fall att uppträda för konsumenterna att erlägga den normala inträdesavgiften.

När de nu befintliga föreningarna bildades, skedde inbetalningen av inträdesavgifterna i stor omfattning genom avlämnande av reverser, som sedan belånades av föreningarna. För närvarande föreligger åtminstone på vissa håll en tendens hos föreningarna att kräva kontant erläggande av inträdesavgifterna.

Vid finansieringen av föreningsbildandet respektive utvidgningen av en befintlig förening skulle därför en statlig lånefond för ändamålet, förslagsvis benämnd statens elektrifieringslånefond, vara av stor nytta. Räntan synes böra vara densamma som för kraftledningslånefonden, d. v. s. för närvarande 4 procent. Amorteringstiden torde böra väljas relativt kort, förslagsvis 10 år. Lån bör lämnas endast efter behovsprövning.

Det är vanskligt att uppskatta, vilka anspråk som komma att ställas på en dylik lånefond. Uppskattningsvis torde emellertid ett belopp om 2,500,000 kronor vara tillräckligt vid starten.

Det bör framhållas, att åtgärder äro erforderliga för förhindrande av dubbelbelåning, så att icke en förening och dess medlemmar var för sig upptaga lan för utbyggande av ett och samma ortsnät. Låneverksamheten synes böra handhas av hushållningssällskapen.

Bränslekommissionen har i sin skrivelse anslutit sig till vad i promemorian anförts. Kommissionen har framhållit, att ur ifrågavarande fond även i undantagsfall borde kunna lämnas lån för utförande av installationer.

I gemensamt remissutlåtande den 8 november 1940 ha kommerskollegium och vattenfallsstyrelsen anfört i huvudsak följande.

Då ett nytt elektrifieringsföretag av den art, varom nu är fråga, bildas, torde finansieringen vanligen komma att ske på så sätt att det kapital, som erfordras utöver statsbidraget, anskaffas dels genom lån och dels genom insatser antingen i kontanter eller i form av naturaprestationer från konsumenterna. Något hinder att i dylikt fall täcka hela lånebehovet från kraftledningslånefonden synes icke föreligga. Därest personliga insatser gjorts endast av en del av konsumenterna, måste hänsyn härtill givetvis tagas vid strömlaxans utformning.

_ Gäller det åter nyelektrifiering i anslutning till ett befintligt distributionsföretag, så kan det antingen vara fråga om elektrifiering samtidigt av ett flertal gårdar eller enstaka sådana.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

313 I förra fallet torde företaget i allmänhet uppgiva den högsta anläggningskostnad, som kan ifrågakomma för anslutning på samma villkor som gälla för förutvarande abonnenter. Motsvarande belopp synes företaget kunna tilldelas såsom lån från kraftledningstånefonden på sedvanliga villkor. Sedan evenluellt statsbidrag lämnats, återstår sannolikt i många fall — även sedan de blivande konsumenterna kontant eller i naluraprestationer lämnat vissa bidrag — elt större eller mindre belopp, som icke kan förräntas och amorteras med tillämpande av normala taxor. Även detta senare belopp kan tänkas bli tillfört distributionsföretaget såsom lån från kraftledningslånefonden, men då synes man böra förutsätta, att de nytillkomna abonnenter, vilka lånet avser, förbinda sig att till företaget såsom extra fast avgift erlägga för lånets förränlning och amortering erforderligt belopp. Man torde emellertid böra räkna med att en del företag icke vilja påtaga sig en dylik upplåning. I sådana fall vore det av värde, om vederbörande abonnenter hade möjligheter att upplåna på en var belöpande belopp från den ifrågasatta elektrifierings- Jånefonden.

I det återstående fallet, d. v. s. då fråga är örn anslutning av en eller ett fåtal gårdar, får man nog i många fall utgå från att distributionsföretaget av dessa kräver kontanta inträdes- eller anslutningsavgifter, vilka svara mot hela den under subventionsgränsen liggande delen av byggnadskostnaderria. Även i detta fall synes önskvärt, att de nytillträdande konsumenterna lia möjligheter att erhålla lån från elektrifieringslånefonden.

Enligt ämbetsverkens mening bör en dylik fond stå öppen icke endast för dem, som önska inträda i förening, som åtnjutit statsbidrag, utan för alla, som ha svårt att på annat sätt finansiera de med anslutning till ett distributionsföretag förknippade kostnaderna. Från samma fond synes även i enstaka fall, där särskilda skäl föreligga, kunna lämnas lån för bestridande av kostnaderna för installationer.

De lån från denna fond, som kunna ifrågakomma, bli uppenbarligen av en mindre storleksordning än de, som lämnas från kraftledningslånefonden, men de bli i stället så mycket flera till antalet. Det möter svårigheter att bedöma lånebehovets storlek, innan erfarenhet från en dylik låneverksamhet föreligger. Med den begränsning av fondens uppgift, som ämbetsverken föreslagit, synes dock ett begynnelsekapital av 1,000,000 kronor vara tillräckligt.

Bränslekommissionen har föreslagit, att lån från elektrifieringslånefonden skola förmedlas av hushållningssällskapen. Ämbetsverken finna visserligen denna väg framkomlig, men vilja som ett antagligen lämpligare alternativ föreslå, att fonden disponeras av kommerskollegium, som i så fall skulle ha att utlämna lånen efter förslag av vederbörande länsstyrelser. För detta alternativ talar bland annat att kommerskollegium handlägger liknande ärenden, t. ex. rörande kraftledningslånefonden, gengaslånefonden, hantverkslånefonden m. m., och att länsstyrelserna på grund av den befattning, de avses skola taga med bidragsmedlens användning, kunna anses mera skickade för ifrågavarande uppgift än hushållningssällskapen. Det bör ej heller förbises, att arbetet med fördelningen torde komma att medföra vissa kostnader för statsverket. Möjligen kan kostnadsfrågan lättare ordnas, örn det av ämbetsverken anvisade alternativet väljes.

Beträffande den föreslagna fonden vilja ämbetsverken slutligen framhålla, att med hänsyn till att respektive låntagare sällan torde vara i stånd prestera någon säkerhet det icke lärer kunna undvikas, att förlusterna å en dylik fond skulle bli avsevärda.

Statskontoret har i yttrande den 31 december 1940 förklarat, att statskontoret, då det föreliggande förslaget utgjorde en lämplig komplettering av tidi-

314 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departements-

chefen.

gare åtgärder på ifrågavarande område, icke ville motsätta sig inrättande av en elektrifieringslånefond i enlighet med vad kommerskollegium och vattenfallsstyrelsen föreslagit.

Genom det av 1940 års urtima riksdag beviljade anslaget till Befrämjande av landsbygdens elektrifiering har ett kraftigt stöd lämnats strävandena att föra fram elektrifieringsfrågan på landsbygden mot sin lösning. Emellertid synes av vad myndigheterna anfört framgå, att i vissa fall ytterligare hjälp bör lämnas, därest det avsedda syftet skall vinnas. På många håll torde det nämligen visa sig omöjligt att uppbringa de kontanta medel, som kunna fordras av de enskilda för att få inträda i elektrifieringsföretaget. I vissa fall torde de enskilda personer, som önska ansluta sig till ett elektrifieringsföretag, få fullgöra sin betalningsskyldighet med reverser, men det torde icke heller vara sällsynt att kontant insats fordras. Myndigheterna lia därför förordat inrättandet av en ny lånefond, från vilken lån skulle utlämnas i fall då elektrifieringsföretag icke skulle kunna genomföras enbart med den hjälp lämnandet av statsbidrag innefattar. Med hänsyn till vikten av att i nuvarande krisläge i möjligaste mån bidraga till elektrifieringens genomförande på landsbygden anser jag mig böra biträda myndigheternas förslag om inrättande av en särskild lånefond.

Rörande villkoren för lån från ifrågavarande fond, vilken torde böra benämnas elektrifieringslånefonden, synes i huvudsak följande böra gälla. Lån bör kunna beviljas enskilda personer, vilka äro i behov därav för att kunna ansluta sig till ett elektrifieringsföretag. Såsom nyss antytts torde i vissa fall betalningsskyldigheten gentemot företaget kunna fyllas genom avlämnande av revers. I de fall då statsbidrag eller annat statligt stöd lämnas företaget torde kunna föreskrivas att företaget för att få åtnjuta dylikt stöd i regel bör godtaga dylika reverser. Emellertid föreligga fall, då företaget icke åtnjuter statsunderstöd och kräver kontant insats. Lån bör då kunna erhållas för att möjliggöra anslutning till företaget. Understundom förekommer, att synnerligen långa och dyrbara ledningar måste framdragas till den gård som skall anslutas och till följd härav stor inträdesavgift fordras. Avlämnande av revers kan då icke alltid vara till fyllest för företaget. Lån bör då kunna lämnas den enskilde för att möjliggöra anslutningen. Såsom bränslekommissionen framhållit synas även skäl tala för att lån undantagsvis, då hjälp icke annorledes kan erhållas, bör kunna lämnas för bestridande av installationskostnaderna. Erinras må, att bistånd för gäldande av installationskostnaderna kan erhållas från andra anslag. Vid beviljande av lån bör sökandes möjligheter att på annat sätt erhålla erforderliga medel undersökas. Endast där ett verkligt lånebehov föreligger, bör lån beviljas. Å lån bör gäldas ränta efter i huvudsak samma grunder som gälla för lån från kraftledningslånefonden. För närvarande är räntan för lån från sistnämnda fond bestämd till fyra procent. Amorteringstiden torde i regel icke böra överstiga 10 år. Med hänsyn till det klientel, som här kommer i fråga, torde man icke kunna uppställa alltför stränga krav på säkerhet för lånen. Det torde få ankomma på veder-

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

börande myndighet att från fall till fall bestämma vad i detta hänseende skäligen bör fordras. Vad angår frågan vilken myndighet som bör handha den nu föreslagna låneverksamheten, ansluter jag mig till kommerskollegiums och vattenfallsstyrelsens förslag att verksamheten anförtros åt kommerskollegium. Denna myndighet handhar i stor utsträckning andra elektrifieringsfrågor och torde med hänsyn härtill äga de bästa förutsättningarna att bedöma hithörande frågor. Den nya lånefonden torde böra stå under statskontorets förvaltning. Därest riksdagen biträder vad jag nu föreslagit, torde det sedermera få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela erforderliga bestämmelser rörande låneverksamheten.

Beträffande medelsbehovet för låneverksamheten anser jag i likhet med kommerskollegium och vattenfallsstyrelsen, att ett kapitaltillskott av 1,000,000 kronor torde vara tillräckligt till en början. Då det är av vikt att verksamheten snarast kan igångsättas, synes detta belopp nu böra äskas å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1940/41.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Elektrifieringslånefonden å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av .................................. kronor 1,000,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet: Fritz af Petersens.

■ '

... - s - j . . r *' . • .,

.

: Ii-; .

■

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

317 Bilaga 21.

Kapitalinvesteringar.

Handelsdepartementet.

Utdrag av protokollet över handelsårenden, hållet inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari 1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Domö, anmäler härefter under handelsdepartementets handläggning hörande ärende angående kapitalinvestering å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 samt anför därvid följande:

Fonden för förlag till statsverket.

[1.] 6. Sprängningsarbeten m. m. för oljelagring, reservationsanslag.

ti a. Ytterligare medel till sprängningsarbeten m. m. för oljelagring, reservationsanslag. 7. Cisternanläggningar för oljelagring, reservationsanslag. 7 a. Ytterligare medel till cisternanläggningar för oljelagring, reservationsanslag. 8. Anläggningar för oljelagring ovan jord, reservationsanslag. Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag i propositionen nr 233 till 1938 års riksdag anvisade riksdagen till försöksanläggningar för oljelagring ett reservationsanslag av

1,000,000 kronor. Anläggningarna avsågos skola göras bombsäkra. Sedan Kungl. Maj:t uppdragit åt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att låta utföra tre dylika anläggningar för lagring av bensin och brännolja med en sammanlagd lagringskapacitet av 11,500 kbin, har anslaget genom olika beslut av Kungl. Maj:t under åren 1938 och 1939 ställts lill styrelsens förfogande.

I 1939 års statsverksproposition (kapitalbudgeten: bil. 8, punkterna 7 och 8) föreslog Kungl. Maj:t anvisande av medel för fortsatt anordnande av bombsäkra anläggningar för flytande bränslen. Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag anvisade samma års lagtima riksdag för budgetåret 1939/40 till spräng-

318 Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

ningsarbeten m. m. för oljelagring ett reservationsanslag av -2,000,000 kronor och till cisternanläggningar för oljelagring ett dylikt anslag av likaledes

2.000. 000 kronor. Dessa båda anslag om tillhopa 4,000,000 kronor avsågos skola förslå till anordnande av bombsäkra lagringsutrymmen om 40,000 kbm.

Emellertid uppgjorde väg- och vattenbyggnadsstyrelsen sedermera efter samråd med handelsdepartementet en byggnadsplan, omfattande lagringsutrymmen om 77,000 kbm. Enligt av styrelsen i skrivelse den 13 juli 1939 lämnade uppgifter beräknades kostnaderna till 5,980,000 kronor. Förutsättningarna för ett realiserande av planen i dess helhet var sålunda att ytterligare anslagsmedel anvisades. Genom beslut den 14 juli 1939 bemyndigade Kungl. Maj:t styrelsen att låta utföra de i planen upptagna anläggningarna. Med bifall till förslag av Kungl. Maj:t i propositionen nr 34 lill 1939 års urtima riksdag anvisade riksdagen för möjliggörande av arbetena i fråga å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1939/40 till sprängningsarbeten m. m. för oljelagring ett reservationsanslag av 1,500,000 kronor och till cisternanläggningar för oljelagring ett dylikt anslag av 600,000 kronor.

Samtliga nu nämnda, av 1939 års riksdagar anvisade anslag hava genom olika beslut av Kungl. Maj:t ställts till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förfogande.

På förslag av Kungl. Majit i förenämnda proposition nr 34 anvisade 1939 års urtima riksdag vidare till anläggningar för oljelagring ovan jord ett reservationsanslag av 8,000,000 kronor. Anslaget avsågs för utbyggande av cisternanläggningar om tillhopa 170,000 kbm på olika platser i landet, vilka ur distributions- och andra synpunkter kunde finnas lämpliga. I skrivelse den 16 november 1939 framlade väg- och vattenbyggnadsstyrelsen preliminär generalplan för anslagets användning för därmed avsett ändamål. I nämnda plan ingingo vissa anläggningar för militära behov. Då dessa sistnämnda anläggningar syntes böra utföras bombsäkra, vilket medförde fördyring av kostnaderna, föreslog Kungl. Majit i propositionen nr 2 (Kapitalinvesteringar: bil. 18) till 1940 års lagtima riksdag anvisande för ändamålet å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1939/40 av ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor. Riksdagen biföll detta förslag.

Det av 1939 års urtima riksdag anvisade anslaget å 8,000,000 kronor har genom olika beslut av Kungl. Majit ställts till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förfogande. Det av 1940 års lagtima riksdag anvisade anslaget å

1.000. 000 kronor har ännu icke tagits i anspråk.

Slutligen har 1940 års lagtima riksdag på förslag av Kungl. Majit i propositionen nr 232 för budgetåret 1940/41 anvisat till sprängningsarbeten m. m. för oljelagring ett reservationsanslag av 175,000 kronor, till cisternanläggningar för oljelagring ett dylikt anslag av 775,000 kronor och till anläggningar för oljelagring ovan jord ett dylikt anslag av 2,500,000 kronor. Ifrågavarande medelsanvisningar betingades huvudsakligen av de i samband med kriget inträdda prisstegringarna. Av anslaget å 2,500,000 kronor avsågos emellertid dels ett belopp å 75,000 kronor för anordnande av bombsäkra anläggningar för militära behov med något större lagringsutrymmen

Kungl. Majlis proposition nr 2.

än vad ursprungligen avsetts, dels ock ett belopp å 1,025,000 kronor för vissa förut ej planerade anläggningar på Gotland.

Av förenämnda anslag å 2,500,000 kronor, har, enligt Kungl. Maj:ts beslut den 5 juli 1940, ett belopp av högst 185,000 kronor ställts till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förfogande. I övrigt hava de av 1940 års lagtima riksdag jämlikt propositionen nr 232 anvisade anslagen hittills ej disponerats.

Till anläggningar för lagring av flytande bränslen hava således anvisats anslag till ett sammanlagt belopp av 19,550,000 kronor, fördelade på sätt följande sammanställning utvisar:

I skrivelse den 3 januari 1941 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen gjort framställning örn ytterligare medelsanvisning till fullföljande av de enligt den i det föregående lämnade redogörelsen påbörjade eller planerade lagringsanläggningarna. Styrelsen hemställer, alt Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att å tilläggsstat för budgetåret 1940/41 anvisa följande anslag, nämligen dels till sprängningsarbeten m. m. för oljelagring ett reservationsanslag av 740,000 kronor, dels till cisternanläggningar för oljelagring ett dylikt anslag av

810.000 kronor, dels ock till anläggningar för oljelagring ovan jord ett dylikt anslag av 1,270,000 kronor.

Till utveckling av detta förslag har styrelsen anfört följande:

De anvisade anslagen till försöksanläggningar för oljelagring, till sprängningsarbeten m. m. för oljelagring och till cisternanläggningar för oljelagring hade avsetts för utbyggnad av underjordiska bombskyddade anläggningar med ett sammanlagt rymdinnehåll av 88,500 m3. Anslagen till oljeanläggningar ovan jord hade avsetts för utbyggnad av dels ovan jordsanläggningar om sammanlagt

130.000 m3, dels underjordiska anläggningar med nedgrävda cisterner örn sammanlagt 4,000 m3, dels underjordiska bombskyddade anläggningar örn

320 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departements-

chefen.

sammanlagt 11,000 ms och dels ovan jordsanläggningar för särskilt ändamål om 1,000 m3. För alla anläggningar utgjorde rymdinnehållet sålunda tillhopa 234,500 m3.

De bombskyddade anläggningar, vartill anslag först anvisats, vore avsedda att utföras såsom försöksanläggningar, varigenom erfarenhet skulle kunna vinnas beträffande utformning och kostnadsberäkning av de senare planerade anläggningarna av motsvarande slag. Försöksanläggningarna kunde emellertid ej fullbordas och prövas före planläggningen och påbörjandet av motsvarande övriga anläggningar. Det borde härvid beaktas, dels att de anläggningar, varom här vore fråga, delvis utfördes enligt helt nya och tidigare oprövade principer, dels att de många riskmoment, vartill de kunde giva anledning, med nödvändighet måste elimineras. Av de rön och erfarenheter, som gjorts i samband med försöksanläggningarnas utförande, hade sålunda framgått nödvändigheten av att vidtaga vissa skyddsåtgärder såväl som konstruktiva anordningar i övrigt, som tidigare ej förutsetts.

I flertalet fall hade till följd av bergets beskaffenhet i de för de bombskyddade anläggningarna utsprängda bergrummen omfattande och relativt dyrbara rensnings- och förstärkningsarbeten där måst vidtagas i syfte att förebygga skada och i ogynnsamma fall explosionsfara genom lossnande och nedfallande bergpartier.

Beträffande ovanjordsanläggningarna hade i ett flertal fall platserna för desamma ännu ej kunnat i detalj fastställas vid tiden för den tidigare uppgjorda kostnadsberäkningen, som därför i nämnda fall måst baseras på delvis approximativa förutsättningar. Platsvalet hade i många fall visat sig innebära väsentliga svårigheter. Särskilt med hänsyn till kravet på anläggningarnas direkta anslutning till såväl väg som järnväg samt i flertalet fall sjökommunikationer hade det ej kunnat undvikas, att platser måst väljas, som medfört större kostnader för grunder, ledningar m. m. än som ursprungligen förutsatts. För tre anläggningar tillkomme därjämte lastbryggor, vilka visat sig utgöra en nödvändig förutsättning för anläggningarnas användande på avsett sätt men som ej inrymts inom tidigare föreliggande kostnadsram.

I vissa fall hade vidare särskilda anordningar befunnits behövliga ur luftskyddssynpunkt.

Slutligen hade den fortgående stegringen av materialpriser och arbetslöner medfört en allmän kostnadsökning. Härtill bidroge även i viss mån den från och med år 1941 gällande omsättningsskatten.

Tidigare anvisade anslag hade ej avsett att inrymma kostnader för markanskaffning. Det vore emellertid angeläget, att medel ställdes till förfogande jämväl för detta ändamål.

Kostnadsökningens fördelning på skilda slag av arbeten och olika anläggningar framgår av en vid väg- och vattenbyggnadsstyrelsens skrivelse fogad promemoria, till vilken jag tillåter mig hänvisa.

Jag tillstyrker, att medel anvisas för slutförande av ifrågavarande anläggningsarbeten i enlighet med vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagit. Framhållas må att, enligt vad jag inhämtat, de för anläggningarna avsedda cisternerna praktiskt taget alla äro färdiga eller under arbete.

Erfarenheten visar, att det understundom kan vara ändamålsenligt, att staten förvärvar den mark, å vilken anläggningarna uppföras. Jag förutsätter att, vid sidan av övriga med anläggningarna förenade utgifter, jämväl

Kungl. Moj:ts proposition nr 2.

kostnaderna för erforderlig markanskaffning må bestridas från förevarande anslag. Vid beräkningen av de föreslagna tilläggsanslagen har beaktats den kostnadsökning, som härav kan föranledas.

Den vid bifall till förenämnda förslag erforderliga medelsanvisningen uppgår till sammanlagt (740,000 + 810,000 + 1,270,000 ==) 2,820,000 kronor. Emellertid synas i samband med ifrågavarande anläggningar ytterligare kostnader vara att emotse. Efter framställning från militärt håll pågår sålunda undersökning rörande möjligheterna att i anslutning till vissa anläggningar för militärt behov, vilka avsetts skola bekostas medelst förut omförmälda reservationsanslag till anläggningar för oljelagring ovan jord, utföra s. k. etyliseringsanläggningar, d. v. s. anordningar för framställning av flygbensin genom blandning av vanlig bensin med alkohol, bensol och tetratylbly. Kostnaderna för dessa anläggningar med tillhörande rörledningar och cisterner beräknas preliminärt till i runt tal 400,000 kronor. Det synes lämpligt, att detta belopp medtages vid beräkningen av de anläggningskostnader, för vilka anslag nu begäras. Då beloppet enligt de principer, som hittills tillämpats, torde böra belasta anslaget till anläggningar för oljelagring ovan jord, synes anslaget för detta ändamål böra bestämmas till (1,270,000 +

400,000 =) 1,670,000 kronor.

Erinras må att i styrelsens beräkningar hänsyn ej tagits till kostnader, som eventuellt kunna komma att åvila statsverket med anledning av en vid provningen av viss bombsäker anläggning inträffad olyckshändelse, varigenom bland annat till anläggningen hörande cisterner förstörts och måste ersättas med andra. Innan pågående utredning angående anledningen till olyckshändelsen avslutats, är det omöjligt att avgöra, huruvida eller i vad mån extra utgifter för anläggningens iordningställande orsakas staten.

1 detta sammanhang torde jag få anmäla, att i skrivelse den 3 januari 1941 statens bränslekommission efter samråd med försvarsstaben hemställt, att åtgärder måtte vidtagas för nybyggnad av 50,000 kbm bombsäkert lagringsutrymme för flytande bränslen. Totalkostnaden beräknas till omkring

6,000,000 kronor. I skrivelsen lämnas en redogörelse dels för storleken av befintliga och under byggnad varande lagringsanläggningar, dels ock för lagerbehovet av flytande bränslen samt behovet av ytterligare lagringsmöjligheter under olika förutsättningar. Vidare är vid skrivelsen fogad en inom försvarsstaben utarbetad promemoria med utförlig redogörelse i ämnet. För närmare kännedom örn innehållet i berörda skrivelse jämte promemoria tillåter jag mig hänvisa till handlingarna.

Med anledning av bränslekommissionens ifrågavarande hemställan må framhållas, att i och med färdigställandet av de anläggningar för lagring av flytande bränslen, vilka beslutats skola utföras med begagnande av för ändamålet tidigare anvisade anslag, behovet av dylika lagringsutrymmen kommer att bliva förhållandevis tillfredsställande tillgodosett. Dessa anläggningar äro emellertid till större delen icke bombsäkra. Det är givetvis ett önske-

TUhnnq till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 2. 21

322 Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

mål, att av landets förråd av flytande bränslen största möjliga mängd förvaras på ett ur militär synpunkt fullt betryggande sätt. Anledningen till att anordnandet av i berg insprängda bombsäkra lagringsutrymmen ej ägt rum i större utsträckning än som skett är att söka i de med sådana anläggningar förbundna avsevärda kostnaderna. Med hänsyn till den betydelse, arbeten av ifrågavarande slag hava ur arbetslöshetssynpunkt, vill jag emellertid förorda, att medel för utförandet av de nu föreslagna anläggningarna upptagas såsom beredskapsanslag å tilläggsstat för innevarande budgetår. Anslagsbehovet torde böra beräknas till det av bränslekommissionen angivna beloppet

6,000,000 kronor. Detta belopp bör, i likhet med vad som skett beträffande de tidigare anslagen till bombsäkra lagringsanläggningar, fördelas å två anslag, det ena avsett för sprängningsarbeten m. m., och det andra för cisternanläggningar.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa

1) till Sprängningsarbeten m. m. för oljelagring ett reservationsanslag av ...................... kronor 740,000;

2) till Ytterligare medel till sprängningsarbeten m. m. för oljelagring ett reservationsanslag (B) av kronor 3,000,0000;

3) till Cisternanläggningar för oljelagring ett reservationsanslag av ............................ kronor 810,000;

4) till Ytterligare medel till cisternanläggningar för oljelagring ett reservationsanslag (B) av .... kronor 3,000,000;

5) till Anläggningar för oljelagring ovan jord ett reservationsanslag av ........................ kronor 1,670,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Åke Hartvig.

409021. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1941.