angående åtgärder för begränsning av statsutgifterna under budgetåret 1939/ AO m. m.

Kungl. Maj:ts proposition nr 79-

1 Nr 79.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående åtgärder för begränsning av statsutgifterna under budgetåret 1939/ AO m. m.; given Stockholms slott den 10 november 1939.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 10 november 1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld, Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund, Hägglöf.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, ärende angående åtgärder för begränsning av statsutgifterna under budgetåret 1939/AO m. m. och anför därvid följande.

Inledning.

I det statsfinansiella läge, som förorsakats av krigsutbrottet jämte därmed sammanhängande utrikespolitiska och ekonomiska förhållanden, har det funnits påkallat att underkasta den gällande riksstaten en översyn med syfte att i möjligaste mån åvägabringa besparingar i statens utgifter för olika ändamål.

Bihang till urtima riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 79.

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 79-

Den 6 september 1939 uppdrog jag åt generaldirektören E. R. Stridsberg att inom finansdepartementet verkställa utredning i förevarande ämne. För utredningen erforderligt material har genom fackdepartementen införskaffats på sätt i de olika fallen funnits tjänligast för utredningsarbetets fortgång.

I främsta rummet har utredningen omfattat en översyn av de egentliga statsutgifterna samt av vissa kapitalinvesteringar. I anslutning härtill har även dispositionen av vissa fonderade medel kommit under granskning. Från föregående budgetår kvarstående anslag ha upptagits till behandling jämsides med anslagen å den löpande riksstaten. I samband med översynen av utgifterna har anledning förekommit att vid utredningen beakta även enstaka spörsmål berörande riksstatens inkomstsida.

Efter utredningens slutförande har generaldirektören Stridsberg med skrivelse den 9 november 1939 överlämnat en huvudpromemoria jämte ett antal specialpromemorior. Huvudpromemorian innehåller en översikt rörande besparingsarbetets allmänna inriktning ävensom en kortfattad redogörelse för tillämpningen av de sålunda uppdragna riktlinjerna på olika huvudgrupper av anslag i den nu löpande riksstaten. Specialpromemoriorna gälla olika huvudtitlar samt andra särskilda delar av budgetens utgiftssida m. m. I fråga om specialpromemoriorna framhålles i skrivelsen, att de olika huvudtitelspromemoriorna, som på ett preliminärt stadium delgivits vederbörande fackdepartement, vid slutredigeringen i vissa delar ändrats på grund av de upplysningar, som från departementen meddelats rörande på senare tid träffade anslagsdispositioner o. dyl., varom kännedom saknats vid de preliminära promemoriornas utarbetande. På grund härav lia, enligt vad i skrivelsen vidare anföres, vissa till indragning eller beskärning ifrågasatta anslag uteslutits i de slutliga promemoriorna, som däremot upptaga åtskilliga anslag, beträffande vilka vid det definitiva ställningstagandet inom fack departementen framförda uppslag avvisats eller ock godtagits endast i begränsad omfattning.

De spörsmål som beröras i de i skrivelsen omnämnda preliminära promemoriorna lia inom vederbörande departement blivit föremål för vidare övervägande. I anslutning därtill lia inom departementen upprättats särskilda promemorior angående dels besparingar i egentliga statsutgifter, dels ock begränsning av kapitalinvesteringar.

Besparingsarbetets allmänna inriktning.

Beträffande genomförbarheten av besparingsåtgärder och dessas allmänna inriktning har i utredningsmannens huvudpromemoria anförts:

Utgångspunkten för den i enlighet med chefens för finansdepartementet uppdrag verkställda granskningen av riksstatsanslagen har principiellt varit, att inga besparingsmöjligheter böra lämnas obeaktade. Såsom kunnat förutses har det emellertid visat sig, att stora områden av budgeten praktiskt

Kungl. Maj:ts proposition nr 79-

taget icke kunna göras till föremål för en omedelbar besparingsaktion. Orsakerna härtill äro flera. I första hand är härvid att märka att åtgärder för riksstatens ikraftträdande i allmänhet träffats redan vid budgetårets ingång, genom utfärdade regleringsbrev, kungörelser o. dyl. Ändring i de sålunda meddelade föreskrifterna kan endast i mycket begränsad utsträckning vidtagas. Detsamma gäller givetvis även redan tidigare meddelade bestämmelser, som äga tillämpning, så länge anslag för respektive ändamål beviljas. Erinras må ock att anslag avseende bidrag till icke-statlig verksamhet ofta hänföra sig till förhållanden, som inträtt redan före budgetårets ingång.

Omfattningen av de besparingsmöjligheter, som överhuvudtaget stå till buds i nuvarande läge, torde i huvudsak framgå av en kortfattad översikt av statsutgifternas gruppering med hänsyn till anslagsmedlens användning.

Beträffande först anslagen till den statliga förvaltningsapparaten — bortsett från statens affärsverksamhet, som här helt lämnas å sido — är det knappast möjligt att nu genomföra någon inskränkning i den normala, fasta organisationen. Ett försök härtill skulle ock vara utan större effekt, då de ordinarie tjänstemännens löner äro bundna. Att vidtaga en reducering av den till vederbörande verk mera stadigt knutna icke-ordinarie personalen eller att sänka denna personals löner vore visserligen möjligt men skulle medföra icke önskvärda konsekvenser.

Nära de statliga lönekostnaderna stå i förevarande hänseende anslagen för pensionering av statens tjänstemän samt andra i offentlig tjänst anställda ävensom av efterlevande till dylika befattningshavare och pensionärer. Här är fördenskull någon besparing icke att räkna med för innevarande budgetåi’.

Ä de för statsmyndigheterna anvisade omkostnads- och anskaffningsanslagen äro vissa besparingar genomförbara, i regel dock i tämligen begränsad utsträckning.

De uppgifter, som statsorganen ha att fullgöra och som kräva anslag utöver de för verkens personaluppsättning och omkostnader i övrigt erforderliga, äro till stor del bundna på sådant sätt, att en tillfällig inskränkning är utesluten. Ett område, inom vilket den statliga verksamheten kan begränsas avsevärt, är byggnadsverksamheten. Denna fråga skall i det följande något närmare beröras.

Statens bidrag till kommunala samfälligheter av olika slag torde endast rent undantagsvis kunna nämnvärt beskäras. Det förutsättes nämligen, att någon övervältring av kostnader från staten på kommunerna ej bör äga runi. I allmänhet rör det sig för övrigt här om organisatoriska anordningar, som ej kunna rubbas under löpande budgetår. I särskilt hög grad gäller detta örn utgifterna för vägväsendet samt för de kommunala undervisningsanstalterna. Det må här allenast erinras örn, att de med statsmedel bestridda lönerna vid folkskoleväsendet i nu löpande riksstat uppgå till omkring en tiondel av de egentliga statsutgifternas slutsumma. Ej heller beträffande anslagen till byggnader vid folkskoleväsendet är nämnvärd besparing att räkna med under löpande budgetår.

Vad nu sagts om statsbidrag till kommunernas verksamhet gäller i väsentlig mån även om sådana anslag, som avse understöd åt institutioner av mera offentlig karaktär. En av de mest betydande anslagsgrupperna härunder hänför sig till hushållningssällskapen, som dels beviljats statsanslag för sin allmänna verksamhet och dels fått sig anvisade statsmedel för utförande av en råd uppgifter, vilka i viss mån kunna anses såsom statliga, ehuru de ej handhavas av statens egna organ. Dessa och andra liknande institutioner ha ofta sin organisation så fast knuten vid erhållandet av

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 79-

fortlöpande statsbidrag, att en plötslig indragning eller starkare nedsättning av anslagen skulle åstadkomma en allvarlig rubbning i institutionernas ekonomi. I allmänhet lia ifrågavarande statsbidrag för budgetåret 1939/ 40 redan i sin helhet ställts till vederbörandes förfogande. Vad nu sagts är i stort sett tillämpligt även å anslag till stiftelser, föreningar och andra enskilda sammanslutningar.

De riksstatsanslag, som avse understöd till enskilda personer, äro ur nu ifrågavarande synpunkter av skilda slag. Vissa av dem äro reglerade i lag eller författning och skapa för den enskilde en rätt, som sträcker sig utöver det löpande budgetåret. Detta gäller framför allt den i statsbudgeten tungt vägande folkpensioneringen. Andra anslag förutsätta utförande av viss arbetsprestation såsom villkor för erhållande av statsunderstöd. Denna typ av anslag återfinnes särskilt under jordbruksdepartementet. Beträffande åtskilliga av ifrågavarande anslag har Kungl. Maj:t formellt en viss möjlighet att även under löpande budgetår reglera utgifterna, ehuruväl den reella möjligheten att genomföra besparingar är starkt begränsad. Till stor del förklaras detta av att årets utgifter hänföra sig till redan under tidigare budgetår meddelade beslut örn bidrag. Statsunderstöd äro även tillförsäkrade enskilda personer utan någon direkt motprestation från understödsmottagarens sida. Dylika bidrag kunna i viss utsträckning indragas, om än ej omedelbart.

Utom de i det föregående berörda anslagsgrupperna finnas flera andra utgiftskategorier liksom blandformer, som i detta sammanhang måste förbigås.

Sådana anslag å den löpande riksstaten, som funnits böra kompletteras å den för riksdagen framlagda tilläggsstaten, kunna självfallet icke med något resultat göras till föremål för besparingsgranskning. Detta äger tilllämpning framför allt i fråga örn anslagen till försvarsväsendet. På liknande sätt förhåller sig med sådana anslag, vilka avse anskaffning av förnödenheter med hänsyn till ett befarat krisläge sådant som det nu inträdda ävensom åtgärder för omedelbart ökande av produktionen.

Till spörsmålet om eventuella besparingsåtgärders betydelse för skärpande av arbetslösheten bör helt naturligt hänsyn tagas. Detta gäller i första hand sådana anslag, som beviljats med särskild tanke på att förekomma eller minska arbetslöshet och som måste anses särskilt känsliga för beskärningar.

Av stor betydelse för arbetslösheten äro anslagen till byggnadsarbeten. Detta bör dock icke utesluta, att det tages under omprövning, om under nu rådande förhållanden alla beslutade byggen, som ej äro igångsatta eller kontrakterade, böra genomföras, detta även av den anledningen att en omdisponering av arbetskraften kan vara önskvärd. Beträffande byggnadsutgifterna kan jämte direkt indragning av vederbörande anslag ifrågakomma att endast sätta arbetets igångsättande på framtiden. Vad nu sagts om egentliga byggnadsarbeten gäller ock ehuru i skiftande grad örn andra arbetskrävande företag, såsom anläggningar vid kommunikationsverken, vägföretag o. dyl.

En tillämpning av det i det föregående förda allmänna resonemanget på anslagen i den nu löpande budgeten ger vid handen, att förhållandena ställa sig väsentligen olika beträffande budgetens olika huvuddelar. I avseende å kapitalbudgeten rör sig frågan till stor del om en förskjutning i tiden av de

Kungl. Maj:ts proposition nr 79.

kapitalinvesteringar, till vilka anslag redan beviljats. För utlåningsfondernas vidkommande blir dock även fråga örn att helt indraga oanvända anslagsmedel eller odisponerade kapitaltillgångar å fonderna, i syfte att åstadkomma en verklig nyprövning av anslagsbehovet för framtiden. Beträffande de under driftbudgeten upptagna anslagen till statens kapitalfonder äro ock besparingsmöjligheterna i hög grad begränsade. Bestående besparingar av större omfattning äro fördenskull att hämta allenast bland driftbudgetens egentliga utgifter.

Vad angår de egentliga statsutgifterna, har i viss anslutning till den i det föregående antydda uppdelningen i olika utgiftskategorier upprättats nedan intagna tablå rörande riksstatsanslagen för budgetåret 1939/40.

Anslag till egentliga statsutgifter för budgetåret 1939/40.

Miljoner kronor

383.28 9.78

0.37 212.12

605.18 Avlöningar i statlig verksamhet............................ 166.56

Omkostnader i statlig verksamhet.......................... 44.46

Statliga kommittéer, nämnder etc........................... 2.29

Statlig byggnadsverksamhet................................ 7.12

Ersättningar.............................................. 66.59

Bekämpande av arbetslösheten m. m....................... 23.58

Bidrag till folkpensioner och invalidunderstöd m. m., barnbidrag 150.00

Bidrag till sjukkassor .................................... 16.50

Bidrag till avlöningar vid kommunal och enskild undervisning 147.58 624.68

Övriga anslag:

II huvudtiteln........... 1.83

III » 1.08

V » 53.09

VI » 3.67

VII » 0.61

VIII » 20.49

IX » 26.60

X » 3.24 11Q.61

1,340.47

Huvudtitlarna I, IV, XI, XII, XIII ................

Civil försvarsberedskap (huvudtitlarna V, VI, IX, X) Specialbudgeter:

Automobilskattemedel .........................

Spannmålsregleringen .........................

Prisreglering på jordbrukets område ...........

Totalis atormedel, tipsmedel och lotterimedel .....

Bankinspektionen m. m........................

Anledningen att å tablån huvudtitlarna I, IV, XI, XII och XIII upptagits särskilt är den, att nämnda huvudtitlar måst praktiskt taget helt uteslutas från den nuvarande besparingsaktionen. Beträffande I huvudtiteln, vilken slutar å 1.90 milj. kr., ha sålunda de medel, som anvisats utöver huvudtitelns fasta anslag, befunnits icke kunna nu beskäras. Vad IV huvud-

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 79.

titeln angår, ha försvarsanslagen måst kompletteras med anslag å tilläggsstat och anvisningar å förskottsstat i sådan omfattning, att vidtagande av besparingar å riksstatsanslagen icke kan ifrågakomma med undantag för ett fåtal anslag av engångsnatur. Av huvudtitelns slutsumma, 319.66 milj. kr., ha sålunda endast vissa byggnadsanslag till ett sammanlagt belopp av 1.87 milj. kr. ansetts kunna ställas under diskussion i nu förevarande sammanhang. Sistnämnda belopp ingår i den å sammanställningen redovisade särskilda posten för statlig byggnadsverksamhet. Anslagen under XI huvudtiteln till pensionsväsendet, 57.30 milj. kr., äro i enlighet med vad ovan antytts av natur att icke nu kunna reduceras. Medelsåtgången å det under XII huvudtiteln till oförutsedda utgifter uppförda anslaget å 1.00 milj. kr. kan ej på förhand regleras. Utgifterna under XIII huvudtiteln för riksdagen och dess verk — i rilcsstaten upptagna till 5.28 milj. kr. — lia ej varit föremål för undersökning i förevarande sammanhang.

Nära utgifterna under IV huvudtiteln stå de å tablån under V, VI, IX och X huvudtitlarna upptagna anslagen å tillsammans 9.78 milj. kr. för civil försvarsberedskap, vilka anslag i innevarande läge givetvis icke böra beskäras.

Under de s. k. specialbudgeterna ha upptagits de anslag, sammanlagt 212.12 milj. kr., som skola avräknas mot speciella inkomsttitlar. Beträffande utgifterna å specialbudgeterna bör till en början framhållas, att automobilskattemedlen icke kunna förväntas komma att inflyta med det i riksstaten beräknade beloppet 136.00 milj. kr. Ehuru för täckande av uppstående brist automobilskattemedelsfonden lärer få tagas i anspråk, är det angeläget, att möjliga besparingsåtgärder vidtagas. Ifrågavarande anslag lämna emellertid endast obetydligt utrymme för besparingar under löpande budgetår. Å anslagen för bidrag till vägunderhållet på landet samt till vägförbättringsarbeten å landsbygden (tillhopa 92.12 milj. kr.) är sålunda på grund av gällande bestämmelser eller eljest träffade dispositioner besparing icke möjlig. Pris- och spannmålsregleringsmedlen — i riksstaten beräknade till sammanlagt 63.00 milj. kr. — åtgå i den mån de anvisats för specialändamål helt härför. Vad angår totalisator-, tips- och lotterimedlen, som tillhopa beräknats till 29.75 milj. kr., äro totalisatormedlen (1.25 milj. kr.) helt specialdisponerade. Beträffande de av tips- och lotterimedlen å specialbudget anvisade anslagen kunna emellertid genomföras relativt betydande besparingar, vilka böra komma budgetutjämningsfonden till godo. De för bankinspektionen och liknande ändamål av särskilda inkomster anvisade anslagen, vilka sammanfalla med motsvarande inkomsttitlar, avse väsentligen myndighetsutgifter.

De förut behandlade anslagen uppgå sammanlagt till 605.18 milj. kr. De besparingar, som kunna göras å ifrågavarande anslag, hänföra sig helt till specialbudgeterna.

Vad de å tablån i övrigt upptagna anslagsbeloppen angår, måste framhållas, att gränsen mellan å ena sidan de utgiftskategorier, som uppförts under särskilda rubriker, och å andra sidan de under »övriga anslag» huvudtitelvis sammanförda utgifterna delvis är ganska svävande, detta även beroende på att ett flertal anslag innefatta olika slag av utgifter.

Under den särskilda posten för avlöningar i statlig verksamhet, 166.56 milj. kr., ingå huvudsakligen anslag till statliga myndigheter och institutioner.

Beträffande ifrågavarande avlöningsanslag bär redan inledningsvis framhållits, att några nämnvärda besparingar ej äro att göra under nu löpande budgetår. Erinras må, att det genom de nya avlöningsreglementena in-

7 Kungl. Maj:ts proposition nr 79.

förda rörliga tillägget är tillförsäkrat de ordinarie befattningshavarna på sådant sätt, att staten torde sakna möjlighet att exempelvis fastlåsa tillägget vid nu gällande procentsats. Under sådana förhållanden lärer ej böra ifrågasättas att .nedskära de vid vissa oreglerade förvaltningsgrenar utgående dyrtidstilläggen, ehuru rättslig möjlighet härtill föreligger.

I fråga om icke-ordinarie personalen äger staten visserligen att ensidigt fastställa nya, mindre förmånliga avlöningsbestämmelser liksom ock att låta uppsäga personal för inplacering efter nyanställning i lägre lönegrader. Det synes dock icke för närvarande föreligga tvingande skäl att utnyttja nämnda möjlighet.

Även om alltså någon direkt nedsättning av de statsanställda befattningshavarnas löner ej ifrågasättes, äro emellertid vissa besparingsåtgärder tänkbara inom förevarande område. Sålunda kunna vid uppkommande ledigheter tjänsterna hållas vakanta. Såsom en övergångsform kan härvid tilllämpas det förfarandet, att lediga ordinarie tjänster upprätthållas på förordnande, eventuellt med avlöning till vikarien såsom extra ordinarie befattningshavare. Vidare kunna uppflyttningar i högre löneldass av extra ordinarie och extra tjänstemän tills vidare inhiberas, likaså befordringar från lägre till högre extra ordinarie befattning samt från extra till extra ordinarie tjänst.

Att entlediga icke-ordinarie förvaltningspersonal synes ej böra förekomma i andra fall än då anställningen avsetts att vara av allenast tillfällig karaktär. Med en sådan begränsning lärer möjlighet finnas att överföra ledig personal till andra arbetsområden inom statsförvaltningen. Det är givet, att staten ej bör genom direkta åtgärder åstadkomma arbetslöshet bland personal, som antagits för fortsatt anställning inom vederbörande verk.

I de specialpromemorior, som upprättats rörande de särskilda huvudtitlarna, har beträffande avlöningar till statens befattningshavare i stort sett icke räknats med andra besparingar än att i några fall förutsatts, att nytillkomna tjänster icke besättas.

Vidkommande härefter utgifterna för omkostnader i statlig verksamhet, i tablån upptagna med 44.46 milj. kr., hänföra sig dessa huvudsakligen lill de anslag, som under vederbörande ämbetsverk och anstalter äro upptagna antingen såsom särskilda anslag för omkostnader, materiel, publikationstryck eller dylikt eller ock såsom motsvarande specialposter under gemensamma verkanslag. I fråga örn expenser i egentlig mening (bränsle, lyse, renhållning, skrivmaterialier, telefonkostnader, kontorsmaskiner, inbindning m. m.), äro besparingsmöjligheterna relativt begränsade. Det är att märka, att — samtidigt som vid några myndigheter vissa inskränkningar av expensutgifterna torde kunna göras — för flera verk utgifterna på grund av kristidsförhållandena måste betydligt ökas. Härtill kommer, att flertalet av nämnda kostnader påverkas av prisstegringarna. Detsamma gäller i stort sett även publikationstrycket, vilket redan genom tidigare vidtagna besparingsåtgärder inskränkts till sin omfattning, i vissa fall ganska avsevärt. Beträffande omkostnadsanslagen i allmänhet torde fördenskull ansträngningarna i första hand få inriktas på att genom reducering av anskaffningar samt begränsningar av publikationstryckets omfattning o. dyl. hålla utgifterna inom den från början fastställda utgiftsramen.

Under omkostnadsanslagen ingå även poster för reseersättningar, som emellertid jämväl redovisas under ett antal självständiga riksstatsanslag. Här förefinnas i regel ännu besparingsmöjligheter, vilka kunna genomföras dels såsom särskilda maximeringar av vissa större anslag och anslagsposter, dels ock såsom mera generella nedskärningar av anslagsposter av mindre storleksordning.

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 79.

Vad angår posten för statliga kommittéer, nämnder m. m., äro för egentliga kommittér och sakkunnigeberedningar å här ifrågavarande huvudtitlar anvisade sammanlagt 1.77 milj. kr. Dessa utgifter äro av sådan karaktär, att endast inom vederbörande departement kan bedömas, i vad mån givna utredningsuppdrag måste fullföljas — eventuellt i begränsad omfattning — liksom ock örn nya dylika uppdrag anses ofrånkomliga.

Beträffande härefter den statliga byggnadsverksamheten omfattar den i tablån upptagna posten å 7.12 milj. kr. endast en relativt liten del av de anslag, som för sådant ändamål anvisats för nu löpande budgetår. Häri ingå nämligen icke byggnadsanslagen å affärsverksfonderna, luftfartsfonden, allmänna fastighetsfonden och fonden för förlag till statsverket. I nämnda samlingspost ha inräknats anslag till säkerhetsanstalter för sjöfarten samt fartygsanskaffning vid sjökarteverket.

Under rubriken »ersättningar» lia å tablån sammanförts vissa större anslag, som samtliga äro av den natur, att de ej kunna göras till föremål för besparingsåtgärder. En första grupp utgöres av sådana utgifter, vilka staten icke ensidigt kan ändra. Hit höra anslagen till tolagsersättning (9.00 milj. kr.), ersättning till landsting och vissa städer för till statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedel (3.10 milj. kr.) samt vissa ersättningar till kyrkofonden (5.05 milj. kr.). Denna grupp närstående är vidare anslaget för ersättning till kommunerna för måstad kommunal progressivskatt (15.65 milj. kr.). Av något olika natur äro anslagen till statspolisen (2.30 milj. kr.), till fattigvård och barnavård i allmänhet (tillhopa 1.94 milj. kr.), till vissa städer och ett landsting för sinnessjukvård (4.38 milj. kr.) samt till ersättningar åt barnavårdsnämnderna för bidragsförskott (4.80 milj. kr.). En ytterligare anslagskategori avser gottgörelser till vissa statens kapitalfonder. Den största anslagsgruppen härunder omfattar ersättningar till allmänna fastighetsfonden under vederbörande huvudtitlar (tillsammans 14.27 milj. kr., oberäknade anslag under IV och XIII huvudtitlarna å tillhopa 0.49 milj. kr.). Ett liknande anslag avser ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser (6.10 milj. kr.). Ett flertal relativt mindre anslag av beskaffenhet liknande de förut berörda ha förts under de i sammanställningen upptagna posterna för »övriga anslag» å respektive huvudtitlar.

Bland de särskilda utgiftsposterna lia även redovisats anslag till bekämpande av arbetslösheten m. m., tillsammans 23.58 milj. kr. Häri ingå jämväl anslag till den offentliga arbetsförmedlingen och arbetslöshetskassor ävensom till verkstadsskolor för arbetslös ungdom. I vad mån anslagen för de direkta kostnaderna för arbetslöshetens bekämpande kunna böra omdisponeras, har icke gjorts till föremål för omprövning. Att den samlade anslagssumman icke kan beskäras framgår redan därav, att fyllnadsanslag för arbetslöshetsändamål äskats å tilläggsstat.

Bidrag till folkpensioner och invalidunderstöd m. m. ävensom barnbidrag, uppgående tillsammans till 150.00 milj. kr., kunna icke göras till föremål för beskärning under nu löpande budgetår, överhuvudtaget torde en ändring av gällande bestämmelser härutinnan kunna genomföras endast under en lång övergångsperiod. Under sådana förhållanden har annan möjlighet icke stått till buds att inom förevarande område söka begränsa statens kostnader än att ett ökat tillskott till statsverket uttages av folkpensioneringsfonden.

Statens bidrag till sjukkassorna, 16.50 milj. kr., äro vidare av den natur, att de icke kunna begränsas för innevarande budgetår.

Under den sista av de i tablån särskilt upptagna posterna lia sammanförts anslagen för bidrag till avlöningar vid kommunala och enskilda undervis-

Kungl. Maj:ts proposition nr 79.

ningsanstalter, tillhopa 147.58 milj. kr. Härav komma enbart på lönerna till lärare vid folkskolor, fortsättningsskolor och högre folkskolor omkring 135 milj. kr. Statsbidragen tili löner vid ifrågavarande undervisningsanstalter äro i regel författningsenligt bundna och kunna i allmänhet icke ändras såvitt angår innevarande läsår.

Det sammanlagda beloppet av de utgiftsgrupper, som på tablån upptagits för sig och i anslutning härtill i det föregående behandlats, uppgår till 624.68 milj. kr. I avseende å dessa utgifter finnas överhuvudtaget eller i nämnvärd omfattning besparingsmöjligheter endast inom grupperna omkostnader i statlig verksamhet samt statlig byggnadsverksamhet, vilkas sammanlagda anslagsbelopp stanna vid 51.58 milj. kr. Det säger sig självt, att de besparingar, som kunna göras inom sistberörda utgiftsgrupper, icke kunna vara av större omfattning.

De anslag under egentliga statsutgifter, som återstå, sedan i det föregående behandlade utgifter fråndragits, uppgå till sammanlagt 110.61 milj. kr., fördelade å respektive huvudtitlar på sätt inhämtas av tablån under rubriken »övriga anslag».

Såsom av tablån framgår redovisas flertalet huvudtitlar under »övriga anslag» med jämförelsevis mindre belopp. Besparingsmöjligheterna inom denna grupp koncentrera sig å V, VIII och IX huvudtitlarna, med anslag å tillsammans 100.18 milj. kr.

Beträffande åtskilliga anslag, som upptagits till behandling i specialpromemoriorna för huvudtitelsanslagen, har någon siffra för eventuell besparing icke kunnat angivas. Detta sammanhänger med svårigheten att bedöma verkningarna av ifrågasatta besparingsåtgärder, helst som dessa stundom endast kunnat på förhand tämligen löst skisseras och delvis måst överlämnas åt fackdepartementens bedömande. Med hänsyn härtill och då de slutliga huvudtitelspromemoriorna hänföra sig till utredningsstadiet, innan ställning till besparingsuppslagen definitivt tagits, har det ej ansetts erforderligt att här söka utföra någon samlad beräkning rörande innebörden i siffror av de i promemoriorna anvisade besparingsmöjligheterna.

I förevarande sammanhang må erinras, att några direkta besparingar å verksanslagen i allmänhet ej upptagits i promemoriorna. Såsom ovan framhållits kunna emellertid vissa besparingsåtgärder tänkas beträffande såväl avlönings- som omkostnadsanslag. Vad särskilt dessa senare angår, synes det böra tagas under övervägande att i ett cirkulär till ämbetsverken inskärpa vikten av att möjliga besparingar iakttagas med avseende å anskaffningar m. m. Samtidigt skulle kunna föreskrivas viss procentuell beskärning av anslagsposterna till reseersättningar. Härför fordras emellertid en mera detaljerad genomgång av verkens stater.

Vad härefter angår driftbudgetens anslag under utgifter för statens kapitalfonder, tillsammans 124.37 milj. kr., är större delen därav undandragen varje besparingsåtgärd. Detta gäller sålunda i första hand anslaget till täckande av underskott å riksgäldsfonden, 93.28 milj. kr. På grund av krisläget är ett ökat underskott å fonden att emotse.

Beträffande anslaget för täckande av underskott å luftfartsfonden, 1.32 milj. kr., är någon ufgiftsbesparing ej att räkna med, på sätt framgår av specialpromemorian rörande fonden.

För avskrivning av nya kapitalinvesteringar ha anvisats sammanlagt 28.08 milj. kr. Möjligheten att här göra besparingar sammanhänger helt med behandlingen av anslagen för kapitalinvestering under statens olika kapitalfonder.

10 Kungl. Maj:ts proposition nr 79.

Å driftbudgeten återstå härefter endast anslagen till avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster, tillhopa 1.69 milj. kr. Tillräcklig anledning att inhibera ifrågavarande, i och för sig befogade saneringsåtgärder förefinnes knappast.

Vad härefter angår anslagen å kapitalbudgeten för investering i statens kapitalfonder, avse anslagen under statens affärsverksfonder, luftfartsfondcn, statens allmänna fastighetsfond och fonden för förlag till statsverket i huvudsak byggnadsföretag och andra större anläggningar ävensom materielanskaffningar. Spörsmålen om möjligheten att vidtaga beskärningar å ifrågavarande anslag måste behandlas under väsentligen andra synpunkter än dem, som varit avgörande för de förordade besparingarna i avseende å de egentliga statsutgifterna. Beträffande kapitalinvesteringarna måste sålunda i särskilt hög grad tagas hänsyn ej blott till arbetslöshetsfrågan utan även till tillgång å materiel för de ifrågavarande anläggningarna o. dyl. Jämväl försvarsberedskapssynpunkten måste beaktas. På grund härav ha i de särskilda promemoriorna rörande berörda fonder icke framlagts några direkta förslag, utan endast sammanställningar lämnats rörande de anslag, beträffande vilka tekniska och andra förutsättningar äro för handen för ett avbrytande eller uppskjutande av de med anslagen avsedda anläggningsföretagen.

Beträffande de statliga utlåningsfonderna samt fonden för låneunderstöd ha däremot i vederbörande promemorior direkta anvisningar lämnats beträffande möjliga indragningar av oanvända anslagsmedel ävensom odisponerade kapitaltillgångar å fonderna.

De resultat till vilka utredningsmannen från de angivna utgångspunkterna kommit äro, i den mån de lagts till grund vid departementsbehandlingen av besparingsfrågorna, redovisade i departementspromemoriorna. Dessa upptaga bestämda siffror för besparingarna jämväl i fall, där det varit beroende på en friare skälighetsbedömning hur långt besparingsåtgärderna skulle sträckas och utredningsmannen fördenskull begränsat sig till att behandla åtgärdernas tekniska och principiella förutsättningar. En saklig överensstämmelse råder i det väsentliga mellan utredningsmannens och departementens förslag i ämnet. De avvikelser i förhållande till de av utredningsmannen anvisade besparingsutvägarna, exempelvis beträffande anslagen å femte huvudtiteln till mödrahjälp och moderskapspenning, som förordats, framgå av de inom departementen upprättade promemoriorna. I det följande lämnas en sammanfattning av utredningsresultaten sådana de framkommit vid departementsbehandlingen.

Beträffande utgifterna å driftbudgeten innebära förslagen i departementspromemoriorna dels att anslagsmedel till belopp av 18.07 milj. kronor inbesparas, dels ock att anslagsmedel till belopp av 7.S5 milj. kronor skola tagas i anspråk endast under sådana förutsättningar som gälla för användning av anslag, upptaget å allmän beredskapsstat. För utgifterna å kapitalbudgeten äro motsvarande belopp 3.70 och 32.54 milj. kronor. I nu anförda siffror ha endast inberäknats de besparingar som kunnat direkt angivas i vissa bestämda eller förslagsvis beräknade belopp. Dessa fördela sig på följande sätt:

11 Summa kronor 18,068,000

7,348,000

Kapitalbudgeten.

Statens affärsverksfonder........... —

Luf tf arist onden.................... —

Statens allmänna fastighets!ond .... 215,000

Statens utlåningsfonder............. 2,885,000

Fonden för låneunderstöd......... 100,000

Fonden för förlag till statsverket ... 500,000

Summa kronor 3,700,000

12,810,000

330,000

314,110,000

5,290,000

32,540,000.

Vidare innebära förslagen lösgörande av kapitaltillgångar å utlåningsf onder till belopp av 26.83 milj. kronor, varemot svara avskrivningsmedel örn 0.61 milj. kronor.

Departementschefen.

Besparingsarbetets förutsättningar.

De åtgärder till begränsning av statsutgifterna under innevarande budgetår, för vilka redogörelse lämnas i nu föreliggande proposition, äro på ett undantag när av den art, att de torde ankomma på Kungl. Maj:ts prövning och icke direkt påkalla något riksdagens beslut eller yttrande. Det har likväl synts angeläget att fakta och synpunkter som måste göra sig gällande vid besparingsarbetet redan nu läggas fram för riksdagen. Frågan örn utgiftspolitiken under nu inträdda extraordinära förhållanden har en sådan vikt,

1 Härav 11,000,000 kronor i tips- och lotterimedel.

2 Häri ingå omkring] 600,000 kronor, utgörande avskrivning å det i not 3 avsedda investeringsbeloppet.

3 Förslaget villkorligt såvitt angår omkring 2,400,000 kronor, belöpande å nybyggnad för marinens myndigheter.

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 79.

icke minst med tanke på närmast kommande budgetår, att den kräver behandling i ett sammanhang med hänsyn tagen till budgetens hela utgiftssida och icke endast i form av övervägande om det lämpligaste sättet att täcka de stora krisartade anslagsökningarna. Vid en dylik behandling av utgiftspolitiken och av strävandena efter besparingar bidrager det till klarheten, örn tvenne synpunkter hållas i sär. Från den ena betraktar man staten och dess budget enbart såsom förmedlare av för medborgarna nödvändiga och nyttiga utgifter, och vad som kräver diskussion och som framkallar meningsskiljaktigheter, är dels frågan vilken omfattning dessa gemensamma utgifter för gemensamma behov rimligen böra ha och alltså vilken andel av alla inkomster de skola taga i anspråk i jämförelse med de utgifter medborgarna på egen hand skola bestrida; dels frågan örn de gemensamma utgifternas fördelning mellan olika ändamål. Från den andra synpunkten betraktar man statsutgifterna, deras inriktning och sättet för deras täckande såsom väsentliga faktorer i samhällets hela ekonomiska liv med inflytande på företagsamhet, arbetstillfällen och inkomstnivå, på prisnivå, penningvärde och konjunkturutveckling.

Denna senare synpunkt har i stort sett genomgående anlagts i den diskussion örn budgetens balansering såsom ett led i den allmänna ekonomiska politiken, vilken inleder den i dag anmälda propositionen örn särskild värnskatt. Den avvägning av de uppåtdrivande och de hämmande faktorerna, som där företagits, pekar närmast på att starka krafter av båda slag äro i verksamhet, att den framtida utvecklingen är oviss, och att åtgärder från det allmännas sida därför kunna visa sig önskvärda inte blott i den ena riktningen utan också i den andra. Denna avvägning har betydelse för den del av utgiftsgranskningen, som gäller beslutade eller planerade kapitalinvesteringar. Endast i begränsad omfattning ha dessa upptagits på listan över omedelbart inbesparade anslag. Den ståndpunkt som intagits är i stället att ännu icke påbörjade byggnadsföretag liksom kapitalinvesteringar av annat slag i stor utsträckning böra uppskjutas eller i sitt utförande fördröjas, medan man avvaktar lägets utveckling. Såsom av den förut anförda sammanfattningen framgår, gäller detta ett samlat belopp på kapitalbudgeten av omkring 33 miljoner kronor, av vilka 5 miljoner kronor återkomma på driftbudgeten i form av avskrivningar, och dessutom något över 2 miljoner kronor under olika huvudtitlar på driftbudgeten. Då det sålunda åsyftas att hålla anslagen i beredskap, har det ansetts lämpligt att genomgående uttrycka saken så, att medlen skola tagas i anspråk i samma ordning som gäller för anslag å beredskapsstat. I den mån dessa anslag icke tågås i bruk, innebär detta utom den direkta besparingen av skattemedel en minskning av upplåningsbeliovet och därmed minskade anspråk på kapitalmarknaden. Det lösgörande av kapitaltillgångar å utlåningsfonderna, som beräknas till ett belopp av omkring 27 miljoner kronor, har värde som en utgiftsförebyggande åtgärd men utgör eljest väsentligen en form för likviditetsförstärkning som bidrager till att förebygga en onödigt hög uppskattning

Kungl. Maj:ts proposition nr 79.

av föreliggande lånebehov. Då man jämför summan för såsom möjliga betraktade besparingar på kapitalbudgeten med hela anslagssumman i riksstaten, alltså omkring 36 miljoner kronor mot 296 miljoner kronor, torde få hållas i minnet, att under för lagsfonden upptagas icke mindre än 122 miljoner kronor, vilka praktiskt taget uteslutande avse försvarets byggnader och den med krisförhållandena sammanhängande lagringen av \ åror.

Frågar man därefter vilken betydelse besparingar på driftbudgeten kunna ha från den här anlagda synpunkten, blir svaret närmast att även dessa anslagsbegränsningar i nuvarande läge tjäna till att hålla nere behovet av upplåning. Då en underbalansering visserligen i någon utsträckning ansetts tillåtlig, men å andra sidan farhågor för en ogynnsam inverkan på kapitalmarknaden i riktning mot stigande räntor icke äro uteslutna, kunna indragningar på driftbudgeten och därmed besparingar av skattemedel anses motiverade även med hänsyn till budgetpolitikens uppgift i det allmännas ekonomiska läget.

Den synpunkt, som oftast torde anläggas på frågan örn utökningar eller begränsningar i statens utgifter, är emellertid knappast den nu berörda. Föreställningarna om den rimliga storleken hos statens utgifter och om nödvändigheten att göra besparingar under en tid som den nuvarande knytas vanligen i stället till den andra av de båda inledningsvis karakteriserade synpunkterna. Vad det allmänna ger ut, innebär en minskning av de inkomster som stå tili medborgarnas fria förfogande. Nedgår folkets samlade inkomst under en tid av försämrad försörjning, uppkommer helt naturligt frågan, örn den del, som tages örn hand av det allmänna, fortfarande bör vara lika stor som förut. Ökas det allmännas utgifter våldsamt på ett visst område, frågar man sig om detta helt skall bäras genom inskränkning av den enskilda förbrukningen, alltså genom ökad beskattning, eller örn inte någon begränsning också kan ske i det allmännas utgifter för andra ändamål. Inför båda dessa frågor ställes man av det nuvarande läget. Försvårad varutillförsel och vad därmed sammanhänger får anses innebära en viss sänkning av nationalinkomsten. De starkt stegrade försvarsutgifterna kunna inte undgå att aktualisera frågan, örn besparingar på andra områden äro möjliga.

Den granskning ur denna synpunkt av budgetens utgiftssida, som nu blivit verkställd, och vars resultat här framlägges, är i olika hänseenden upplysande. Även den som är förtrogen med det faktum, att den svenska statsbudgetens utgifter äro i hög grad bundna, finner det kanske överraskande, att av en samlad utgiftssumma på 1,340 miljoner kronor endast 18 miljoner kronor föreslås till indragning, och att av dessa mer än 14 miljoner kronor falla på specialbudgeter och inte mindre än 11 miljoner kronor ensamt på tips- och lotterimedel. Att granskningen gällt utgifterna för innevarande budgetår och att anslagen sålunda dels varit disponerade, dels endast med stora olägenheter kunnat till sin odisponerade del plötsligt indragas, spelar naturligtvis en roll, men utgör på intet sätt den väsentliga delen av förklaringen. Denna måste sökas i förhållanden, som icke förändras från ett bud-

14 Kungl. Maj:ts proposition nr 79.

gelår till ett annat, och som alltså måste antagas ingå bland förutsättningarna för budgetens utformning även under de kommande åren.

Med utgångspunkt från den uppdelning av budgetens utgiftssida som den besparingssakkunnige företagit, möter det inga svårigheter att i stora drag klargöra, vari utgifternas bundenhet består och under vilka förutsättningar verkligen betydande inskränkningar allenast äro möjliga.

De samlade statsutgifterna kunna till sin allra största del grupperas under tre huvudrubriker. Vi lia först förvaltningen i vidsträckt bemärkelse, då hit räknas inte bara civila och militära befattningar utan även skolor, universitet etc. Därnäst komma specialbudgeter såsom bilskattemedel, jordbrukets prisregleringar, tips- och lotterimedel, och till denna grupp kunna lämpligen föras en råd ersättningar till olika samfälligheter. Den tredje rubriken skulle bli en rad utgiftsanslag under socialdepartementets huvudtitel, det största naturligtvis pensionstilläggen, alla representerande det särskilda slag av statsutgifter som kan kallas »inkomstöverflyttningar».

Örn man i likhet med besparingsutredningen från början avskiljer försvarsberedskapen under olika huvudtitlar jämte pensionsstaten, hovstaten och riksdagen, skulle av de 1,340 miljoner kronor på driftbudgeten återstå omkring 947 miljoner kronor. Av dessa kunna i runt tal 368 miljoner föras in under förvaltningskostnader, 279 miljoner under specialbudgeter etc. och 200 miljoner under den »sociala» utgiftsrubriken. Sammanlagt blir det 847 miljoner kronor, och oredovisade skulle återstå endast 100 miljoner. Denna uppdelning gör det lättare att förstå de olika arter av »bundenhet», som utmärka den svenska budgeten och som alltid visat sig lägga i praktiken oöverstigliga hinder i vägen för väsentliga begränsningar i en gång beslutade statsutgifter, åtminstone örn dessa begränsningar skulle genomföras i hastig takt på grund av plötsligt inträdande finansiella svårigheter.

Kostnaderna för förvaltningsapparaten utgöras till största delen av löner. Dessa äro i fråga om den ordinarie personalen bundna i två hänseenden. Dels hindrar den ordinarie anställningen en omedelbar minskning i tjänstemännens antal, dels äro efter de nya regleringarna lönerna även till sina belopp helt bundna. Den teoretiska möjligheten ifråga om de extra ordinarie att efter uppsägning och nyanställning reducera lönerna väcker betänkligheter, som här icke behöva utvecklas. En dylik besparing har för närvarande icke varit under övervägande. Den andra utvägen — att minska de extra ordinaries antal — hänger samman med möjligheten att begränsa eller effektivisera själva arbetet. Härvid får uppmärksammas, att på många områden själva krisläget tvingar fram en ökning av den statliga apparaten. På andra håll, där begränsning icke synes utesluten, kräver den i regel tid. Inte heller omkostnadsanslagen, alltså medlen för bränsle, lyse, städning, inventarier, förbrukningsartiklar etc., kunna hastigt och väsentligen nedbringas. Ökad sparsamhet och varsamhet torde dock kunna ge vissa resultat, såsom också framgår av detaljframställningen under huvudtitlarna. I det stora hela blir det nödvändigt att konstatera, att den svenska förvalt-

Kungl. Maj:ts proposition nr 79

ningsapparaten steg för steg blivit utbyggd och fastlåst under antagandet av en växande eller vidmakthållen omfattning hos den statliga verksamheten på grundval av en stigande eller i alla händelser vidmakthållen standard på olika områden. Det synes vara för tidigt att nu planlägga åtgärder på lång sikt från helt nya utgångspunkter. Tillsvidare synes man här böra inrikta sina ansträngningar på att icke tillåta någon utvidgning av den gamla kostnadsramen och att genom effektiviseringar av olika slag i denna ram söka pressa in en säkerligen växande mängd av arbete.

I den andra gruppen utgifter kan man bortse från de rättsligen bundna ersättningarna. Men även specialbudgeterna — örn man undantar tips- och lotterimedlen, vilka redan blivit nämnda — lova föga ifråga om besparingar, som kunde lätta den allmänna budgeten. Visserligen förutsättes i den nu framlagda propositionen om jordbrukets prisregleringar, att margarinaccisen för framtiden icke skall ingå i en specialbudget, men detta hänger samman med att kostnaderna för nämnda regleringar delvis skola få täckas ur den allmänna budgeten. Vad slutligen utgifterna av bilskattemedlen beträffar, synas begränsningar visserligen möjliga, men de skäl som hittills anförts för att behålla denna specialbudget, kvarstå alltjämt, och besparingarna minska sålunda icke behovet av ökade skatter och lån för budgeten i övrigt.

I den sociala utgiftsgruppen slutligen får den stora huvudposten, pensionstilläggen, anses vara bunden. Övriga kunna hastigare beskäras, varvid emellertid bör framhållas, att i vissa fall, t. ex. anslagen för bekämpande av arbetslösheten, en minskning knappast synes rimlig, då läget ansetts motivera ökningar på en tilläggsstat. Vid utgifter med karaktär av inkomstöverflyttningar har man för övrigt anledning att uppmärksamma den särskilda form och den tillspetsning, som besparingsproblemet erhåller. Statsutgifterna innebära här icke en förbrukning av folkhushållets materiella resurser, varigenom de enskilda medborgarnas förbrukning av dylika resurser nedpressas. Sammanlagt komma enskilda att ha lika stora inkomster och lika stor förbrukning som förut. Själva inkomstöverflyttningen genom statens förmedling rullar alltså icke på samma sätt som andra statsutgifter upp frågan örn hur man i nuvarande läge skall kunna begränsa en viss civil verksamhet för att därigenom öka tillgången på material, arbetskraft och kapital för den militära beredskapen. Man står alltså i detta sammanhang vid bedömandet av besparingar i nu åsyftade sociala utgifter endast inför frågan, hur en nödvändig inskränkning i den enskilda konsumtionen bäst skall fördelas mellan olika medborgare. Att skära ned de inkomsttillskott, som för närvarande gå till arbetslösa, sjuka, gamla, barnaföderskor etc. är endast ett alternativ till nedskärning av inkomsterna för skattebetalarna. Det kan med starka skäl hävdas, att i stort sett en nedskärning av de sociala anslagen skulle verka hårdare än konsumtionsbegränsningen skattevägen, och denna uppfattning har fått göra sig gällande vid utgiftsgranskningen.

Det resultat av besparingsarbetet, som med nu anförda utgångspunkter kunnat uppnås, är visserligen inte utan betydelse, men i jämförelse med

18 Kungl. Maj.ts proposition nr 79.

Övriga frågor.

Bidrag från folkpensioneringsfonden. Enligt gällande lagstiftning om folkpensionering och invalidunderstöd Ilar staten att bestrida de i folkpensioneringen ingående, på avgifter grundade pensionerna samt större delen av tillläggspensionernas och invalidunderstödens belopp. Å andra sidan erhåller staten ett årligt bidrag från folkpensioneringsfonden, i den gällande riksstaten uppfort med ett belopp av 56 miljoner kronor. Detta belopp utgör vad som återstår av fondens beräknade inkomster för budgetåret, sedan i överensstämmelse med en i propositionen nr 217 år 1935 omförmäld fonderingsplan 20 miljoner kronor av inkomsterna använts till ökning av fonden.

I den promemoria, där femte huvudtiteln behandlats, har utredningsmannen anfört, att det syntes böra tagas under omprövning, huruvida 1935 års fonderingsplan borde oförändrad tillämpas även i det nuvarande extraordinära statsfinansiella läget. Det syntes befogat att för någon tid inställa fondökningen och låta inkomsterna i sin helhet användas såsom tillskott till bestridande av statens utgifter för pensioneringsverksamheten.

Denna fråga torde jag i annat sammanhang få underställa Kungl. Maj:ts prövning.

Inkomst av vadhållning vid idrottståvlingar; lotterimedel. Vid behandlingen i den föreliggande utredningen av anslagen till avsättning till fonderna för idrottens främjande och för friluftslivets främjande samt till lotterimedelsfonden har förordats en beskärning av tilldelningen av bidrag till de med dessa fonder avsedda ändamålen. Förslagen innebära, att av de för fonderna tillgängliga medlen resp. 5 miljoner, 3 miljoner och 3 miljoner kronor icke skulle under innevarande budgetår tagas i anspråk för berörda ändamål.

Inkomster av vadhållning vid idrottstävlingar, i riksstaten beräknade till 15 miljoner kronor, skola enligt vad som för närvarande gäller för budgetåret tillföras med 50 procent fonden för idrottens främjande och med 20 procent fonden för friluftslivets främjande, medan återstående 30 procent komma allmänna budgeten till godo. Härutinnan torde nu den ändringen böra vidtagas afl till fonden för idrottens främjande avsättes ett belopp av 50 procent av den behållna inkomsten av tipsmedel minskat med 5 miljoner kronor samt till fonden för friluftslivets främjande ett belopp av 20 procent av samma inkomst minskat med 3 miljoner kronor. För allmänna budgetändamål kommer alltså för innevarande budgetår att stå till förfogande 30 procent av den behållna inkomsten av tipsmedlen jämte 8 miljoner kronor.

Beträffande fördelningen av behållningen i penninglotteriet, vilken beräknats till 13.5 miljoner kronor, förutsattes i riksstaten, att på den allmänna budgeten skall komma ett fast belopp av 7.5 miljoner kronor samt att överskjutande belopp, beräknat till 6 miljoner kronor, skall tillföras lotterimedelsfonden. I denna fördelning torde nu böra göras den ändringen, att den del av lotterimedlen, som avses för allmänna budgetändamål, höjes med 3

Kungl. Majlis proposition nr 79.

miljoner kronor till 10.5 miljoner kronor. Utestående förskott till lotterimedelsfonden från fonden för förlag till statsverket torde få återbäras.

De nu förordade ändringarna i grunderna för avsättning till förenämnda Ire fonder torde böra underställas riksdagen.

Vissa budgettekniska spörsmål. Beträffande ett flertal reservationsanslag till byggnadsföretag m. m. innebära de ifrågasatta besparingsåtgärderna icke någon ovillkorlig begränsning i anslagsdispositionen. Det är i stället avsett att anslagsmedlen framdeles skola kunna tagas i anspråk, örn förhållandena å arbetsmarknaden göra det påkallat. De anslag eller delar därav, varom nu är fråga, böra vid budgetårets slut i vanlig ordning kvarstå för att kunna disponeras under nyss angivna förutsättningar. Detta förfaringssätt synes ur praktisk synpunkt vara att föredraga framför att indraga reservationen och uppföra anslag för samma ändamål å beredskapsstat för kommande budgetår.

Vid budgetårets slut förefintlig behållning å annat reservationsanslag, som beröres av besparingsåtgärderna, bör till den del behållningen uppkommit till följd av fastställd inskränkning i anslagsdispositionen, icke kvarstå å anslaget. Det sålunda besparade beloppet bör, örn anslaget tillhör driftbudgeten, tillföras budgetutjämningsfonden. Örn anslaget avser kapitalinvestering, bör besparingen i fråga tillföras riksgäldsfonden, varvid vederbörlig del av eventuellt mot investeringen svarande avskrivningsanslag bör överföras till budgetutjämningsfonden.

Beträffande vissa utlåningsfonder föreslås återleverering till riksgäldskontoret av för utlåning icke behövliga tillgångar. I ett par fall äro dessa tillgångar i viss utsträckning indirekt avskrivna. För dylika fall lär återbäring av avskrivningsmedel böra ske till motsvarande del.

Kungl. Maj:t torde framdeles böra meddela de föreskrifter, som må erfordras för nu berörda budgettekniska dispositioner.

Ändring i grunderna för disposition av vissa anslag å nionde huvudtiteln m. m. I den inom jordbruksdepartementet upprättade promemoria, vari behandlas besparingsåtgärder beträffande nionde huvudtiteln, har föreslagits inskränkning i dispositionen av det till lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitutet vid Alnarp anvisade reservationsanslaget till byggnadsarbeten m. m. för försöksverksamhet (D 22). Av anslaget skola enligt vad i promemorian förordats 125,000 kronor tagas i anspråk endast i den mån Kungl. Maj:t framdeles prövar sådana förutsättningar vara för handen, som gälla för användning av anslag, upptaget å allmän beredskapsstat. Såsom en följd därav ha beträffande de arbeten, för vilka återstående anslagsbeloppet, 68,000 kronor, skall användas, föreslagits vissa närmare angivna jämkningar i förhållande till vad som förutsatts vid anslagets beviljande. Därest riksdagen ej däremot framställer erinran, torde Kungl. Maj:t få anses oförhindrad att framdeles meddela beslut örn dessa jämkningar.

I enlighet med vad i samma promemoria vid behandlingen av anslaget till

20 Kungl. Majlis proposition nr 79.

avsättning till stuteriväsendets fond (E 4) förutsättes, torde en besparing av

15,000 kronor å fonden böra tillföras allmänna budgeten.

I promemorian har ifrågasatts ändring av grunderna för användning av förslagsanslaget lill fraktlindring för kalk (G 23). Anslaget disponeras för närvarande i huvudsaklig överensstämmelse med vad jordbruksutskottet vid 1930 års riksdag anfört i sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 91. I departementspromemorian förordas nu höjning med 10 öre av den minimifraktkostnad om 50 öre för 100 kilogram, som trafikant enligt de nuvarande reglerna om fraktlindringen förutsättes själv skola vidkännas. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att, därest riksdagen ej däremot framställer erinran, framdeles meddela beslut härom.

Hemställan.

Såsom förut nämnts, bör frågan örn ändrade grunder för dispositionen av anslagen till avsättning till fonden för idrottens främjande m. fl. fonder underställas riksdagen.

Det synes lämpligt, ali riksdagen beredes tillfälle taga del jämväl av de i departementspromemoriorna förordade besparingsåtgärder och eljest behandlade frågor, som ej särskilt berörts i det föregående. Dessa promemorior torde därför såsom bilagor få fogas vid detta protokoll (bil. 1—15). Vid protokollet torde jämväl få fogas en redogörelse för den inom departementen verkställda översynen av pågående sakkunnigutredningar och möjligheter till begränsningar i denna verksamhet (bil. 16). Utredningsmannens promemorior, vilkas innehåll i huvudsak framgår av departementspromemoriorna, torde få i vanlig ordning tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott.

Slutliga förslag angående de ifrågakommande besparingsåtgärdernas verkställighet torde framdeles få underställas Kungl. Majit. I avvaktan härå framlägga vederbörande departementschefer i annat sammanhang denna dag förslag om vidtagande av de åtgärder, som erfordras till förebyggande därav, att dispositionen av till förfogande ställda medel sker på sätt som icke är förenligt med vad i departementspromemoriorna förutsättes.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte, med överlämnande av den här framlagda redogörelsen för planerade och verkställda besparingsåtgärder m. m., föreslå riksdagen

att godkänna i det föregående angivna ändrade grunder för dispositionen av de å riksstaten för budgetåret 1939/40 under tionde huvudtiteln upptagna förslagsanslagen till Avsättning till fonden för idrottens främjande, Avsättning till fonden för friluftslivets främjande och Avsättning till lotterimedelsfonden.

Kungl. Maj-.ts proposition nr 79.

21 Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

P. J. Arrhenius.

Bihang till urtima riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 79.

Kungl. Maj-.ts proposition nr 79: bilagor.

1 Bilaga 1.

P. M.

angående besparingar i egentliga statsutgifter:

Andra huvudtiteln.

A. Justitiedepartementet m. m.

4. Svensk författningssamling. Detta anslag, som tidigare utgått med

90,000 kronor, höjdes av 1938 års riksdag till 100,000 kronor, vilket belopp motsvarade de ungefärliga utgifterna å anslaget under ett vart av budgetåren 1932/33—1936/37. Under budgetåret 1937/38 steg belastningen å anslaget till 189,738 kronor. Denna starka kostnadsökning ansågs, såsom väsentligen beroende på tillfälliga utgifter i anledning av försvarsväsendets omorganisation, icke giva anledning till höjning av anslagsbeloppet. Enligt den senast föreliggande budgetredovisningen har anslagsbelastningen utgjort 138,596 kronor. På grund av det stora antalet avlönings- och krisförfattningar torde ett väsentligt överskridande av anslaget vara att förutse jämväl för löpande budgetår.

I en av särskild utredningsman inom finansdepartementet upprättad promemoria angående vissa anslag å andra huvudtiteln ha angivits vissa riktlinjer i syfte att i möjligaste mån begränsa det anslagsöverskridande som för innevarande budgetår synes oundvikligt.

Från justitiedepartementets sida ha redan vissa anstalter vidtagits i syfte att nedbringa kostnaderna för författningssamlingen. Bland annat har genom en promemoria, vilken i juli detta år tillställts samtliga myndigheter som erhålla författningssamlingen, dessas uppmärksamhet fästs därpå att rekvisition av extra författningsexemplar för kostnadsfritt tillhandahållande icke bör ske i större omfattning än behovet oundgängligen kräver för vederbörande myndighets eget bruk eller för utdelning till underlydande som ha att i tjänsten tillämpa författningen. För närvarande pågår inom departementet undersökning rörande möjligheterna att i enlighet med de i utredningsmannens promemoria angivna riktlinjerna beskära författningsmaterialet.

C. Domstolarna.

10. Hovrätterna: Vidtagande av förberedande åtgärder för inrättande av en hovrätt för Västra Sverige. Anslaget, 5,000 kronor, som den 3 september 1939 ställts till vederbörandes disposition, har ännu ej tagits i bruk.

Bihang till urtima riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 79: bilagor. 1

2 Kungl. Majlis proposition nr 79: bilagor.

I enlighet med vad i utredningsmannens promemoria ifrågasatts torde förberedelserna för den nya hovrättens inrättande kunna uppskjutas. Anslaget behöver då icke tagas i anspråk under innevarande budgetår.

14. Häradsrätterna: Anskaffande av nya fastighetsböcker för landet.

15. Häradsrätterna: Uppläggande av nya fastighetsböcker för landet. Beträffande dessa båda anslag har i promemorian anföris, att en viss begränsning av medelsdispositionen synes påkallad med hänsyn till angelägenheten av att i nuvarande extraordinära finansiella läge undvika alla såväl engångssom löpande utgifter vilka kunna uppskjutas. I sådant hänseende har närmast förordats att, då fråga är örn anställande av ny personal för arbetet med uppläggande av nya fastighetsböcker eller av ersättare för sådan personal, det tages i övervägande, huruvida icke i stället arbetet kan uppskjutas eller fördelas på något längre tid.

Sedan något år tillbaka ha åtskilliga åtgärder vidtagits för att nedbringa kostnaderna för fastighetsboksarbetet. Nya medgivanden att anställa skrivbiträden för uppläggande av fastighetsböcker lämnas sålunda endast i undantagsfall, och förslag om förhöjning av utgående ersättningar för skrivhjälp avvisas, såvida ej alldeles särskilda omständigheter föreligga. Den hovrätterna tillkommande befogenheten att förordna domaraspirant att biträda häradshövding vid fastighetsboksarbetet har inskränkts, varigenom besparing avses uppkomma ej blott å häradsrätternas avlöningsanslag — från vilket anslag ersättning till sådant biträde utgår — utan jämväl indirekt å förevarande anslag.

Beträffande möjligheterna att i vissa fall uppskjuta eller på längre tid fördela arbetet erinras, att fastighetsbeståndet befinner sig i oavlåtlig tillväxt och att, ju längre tid uppläggandet av de nya böckerna drager, desto större blir det antal nybildade fastigheter, som först måste uppläggas i de gamla böckerna för att sedan överföras till de nya. Ett snabbt fullbordande av hela komplexet av nya böcker innebär följaktligen en väsentlig besparing av arbete och kostnader. Givetvis komma emellertid även i fortsättningen sådana inskränkningar att vidtagas, som äro förenliga med fastighetsboksarbetets ändamålsenliga bedrivande.

D. Rättegångsväsendet i allmänhet.

7. Resestipendier åt domare och domaraspiranter. Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 10,000 kronor. Härtill kommer en reservation från föregående budgetår å 605 kronor. Av det sålunda tillgängliga beloppet, 10,605 kronor, äro stipendier till ett sammanlagt belopp av 8,975 kronor anvisade för att användas under senare halvåret 1939. Av detta belopp har en mindre del ännu ej utanordnats. Att, såsom i promemorian ifrågasatts, inhibera användandet av redan anvisade stipendier synes icke vara att förorda. Däremot torde det ännu icke fördelade beloppet, 1,630 kronor, böra inbesparas.

Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

3 E. Fångvården m. m.

10—14. Vissa anslag sammanhängande med lagstiftning örn villkorlig

dom m. m. Anslagen avse till belopp av sammanlagt 150,000 kronor å innevarande budgetår belöpande kostnader, vilka beräknats bliva erforderliga för genomförandet av den nya lagstiftningen örn villkorlig dom och därmed sammanhängande organisationsåtgärder m. m. Större delen av dessa kostnader eller 86,500 kronor hänför sig till den beslutade skyddskonsulentorganisationen. Av återstoden ha 22,500 kronor beräknats för ökade kostnader till övervakning av villkorligt dömda, 7,500 kronor ha avsetts för tillsyn över villkorligt frigivna och 33,500 kronor slutligen ha beräknats såsom merkostnad till understöd åt verksamhet för villkorligt dömda och för frigivna fångar m. fl.

Det förutsattes vid anslagens fastställande att såväl lagstiftningen örn villkorlig dom som de i samband därmed beslutade anordningarna av organisatorisk och ekonomisk innebörd skulle träda i tillämpning den 1 januari 1940. Kostnaderna beräknades i anledning därav allenast för halva budgetåret 1939/40 (januari—juni 1940). Bestämmelser örn ikraftträdande ha icke meddelats.

Ehuru genomförandet av organisationen förutsatts skola ske i samband med en i år antagen och redan utfärdad lag, som var avsedd att träda i kraft den 1 januari 1940, och ehuru denna organisation är av synnerligen stor betydelse för utvecklingen av vården om felande och deras återinförande i ett ordnat samhällsliv, synes det vara nödvändigt med hänsyn till det nuvarande finansiella läget att låta den för närvarande anstå.

Beträffande det anslag som anvisats till understöd åt verksamhet för villkorligt dömda och för frigivna fångar m. fl. är emellertid att märka, att det ersatt ett tidigare årligt anslag å 33,000 kronor, från vilket lämnats understöd åt verksamhet för frigivna fångars skydd. Den i år beslutade höjningen, beräknad efter ett årsbehov av 100,000 kronor, är föranledd av att en motsvarande verksamhet numera är i lika mån erforderlig för omvårdnad om villkorligt dömda samt personer som, utan att vara fångar, frigivas eller utskrivas från fångvårdens anstalter, exempelvis ungdomsanstalterna. En sådan verksamhet, som även under normala förhållanden är synnerligen betydelsefull, erhåller ökad vikt under kristider, då kriminaliteten kan väntas stiga och då enskildas bidrag till den frivilliga hjälpverksamheten säkerligen komma att avsevärt minskas. Det torde således vara angeläget att det nu berörda anslaget åtminstone till större delen bibehålies. Det för innevarande budgetår anvisade beloppet bör dock kunna minskas med 15,000 kronor.

På grund av det anförda synas för innevarande budgetår av de förutnämnda beloppen å tillhopa 150,000 kronor kunna inbesparas 131,500 kronor. De ändrade dispositionerna för ett vart av anslagen framgå av följande:

10. Skyddskonsulentorganisationen: Avlöningar (förslagsanslag å 55,000 kronor). Anslaget tages icke i anspråk.

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

11. Skyddskonsulentorganisationen: Omkostnader (förslagsanslag å 31,500 kronor). Anslaget tages icke i anspråk.

12. Övervakning av villkorligt dömda (förslagsanslag å 92,500 kronor). Så länge föreskrift icke meddelats om sådan höjning av övervakningsarvodena som förutsatts vid anslagets beviljande, bortfaller behovet av anslagsökningen å 22,500 kronor.

13. Tillsyn över villkorligt frigivna m. fl. (förslagsanslag å 7,500 kronor). Anslaget tages icke i anspråk.

14. Understöd åt verksamhet för villkorligt dömda och för frigivna fångar m. fl. (anslag å 66,500 kronor). Av anslaget tages i anspråk allenast ett belopp av 51,500 kronor.

Vid genomförande av de i det föregående förordade förslagen kan en besparing av anslagsmedel under andra huvudtiteln å sammanlagt omkring

138,000 kronor påräknas för innevarande budgetår.

Kungl. Maj.ts proposition nr 79: bilagor.

5 Bilaga 2.

P. M.

angående besparingar i egentliga statsutgifter:

Fjärde huvudtiteln.

D. Lantförsvaret.

53. Vissa nybyggnadsarbeten m. m. vid Svea ingenjörkårs förläggning på Laxön. Ifrågavarande anslag å 80,000 kronor avser uppförande av nybyggnader för kokinrättning och marketenteri samt matliallar vid övningsplatsen på Laxön. Nybyggnaderna äro, enligt vad som inhämtats, icke vare sig igångsatta eller kontrakterade. Däremot hava vissa rivningsarbeten företagits för byggnadsarbetets förberedande.

De byggnadsarbeten som erfordras för ersättande av de redan nedrivna anordningarna torde böra komma till utförande utan dröjsmål. I övrigt torde de avsedda arbetena utan större olägenhet kunna anstå tillsvidare. I sagda del, som torde få uppskattas till cirka 40,000 kronor, bör anslaget fördenskull få disponeras endast i den mån Kungl. Maj:t framdeles prövar sådana förutsättningar vara för handen, som gälla för användning av anslag, upptaget å allmän beredskapsstat.

54. Kemiska tvättinrättningar vid Skaraborgs regemente och Gotlands infanteriregemente. Anslaget är upptaget med 116,000 kronor och är avsett för byggnadsarbeten för ifrågavarande tvättinrättningar; 44,000 kronor avses för tvättinrättningen vid Skaraborgs regemente och 72,000 kronor för den vid Gotlands infanteriregemente. Kostnaderna för de erforderliga tvättaggregaten, tillhopa 64,000 kronor, hava förutsatts skola bestridas från lantförsvarets bränsleanslag (D. 27).

Enligt vad som inhämtats äro ritningarna till byggnaderna färdigställda; själva byggnadsarbetena äro däremot icke igångsatta eller kontrakterade.

Då ifrågavarande byggnadsföretag utan alltför stora olägenheter kunna inställas tillsvidare, torde anslaget, till den del det ej är att betrakta som bundet, böra få disponeras endast i den mån Kungl. Maj:t framdeles prövar så-

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

dana förutsättningar vara för handen, som gälla för användning av anslag, upptaget å allmän beredskapsstat. Berörda del av anslaget har uppskattats till 110,000 kronor.

61. Vissa restaurcringsarbeten inom Karlbergs slott. Anslaget utgör en första anvisning av ett sammanlagt beräknat kostnadsbelopp av 250,000 kronor. Därav upptogs å beredskapsstat för budgetåret 1938/39 ett belopp av

75,000 kronor, huvudsakligen avsett för installation av värmeledning. Det nu förevarande anslaget å 100,000 kronor innefattar dels kostnaden för värmeledningsinstallationen och dels medel för påbörjande av sådana restaureringsarbeten, som hänföra sig till bevarandet av slottets kulturhistoriska värden.

De ifrågavarande arbetena hava redan igångsatts. I vad de avse värmeledningsinstallationen och därmed sammanhängande arbeten torde de böra fullföljas. I övrigt bör undersökas möjligheten för att på lämpligt stadium avbryta arbetena. Hur stor medelsbesparing, som härigenom kan vinnas, är icke möjligt att nu angiva.

De anslagsmedel, vilka enligt vad nu anförts skola tagas i anspråk endast under sådana förutsättningar, som gälla för användning av anslag, upptaget å allmän beredskapsstat, kunna uppskattas till sammanlagt omkring 150,000 kronor.

Kung!. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

7 Bilaga 3.

P. M.

angående besparingar i egentliga statsutgifter:

Femte huvudtiteln.

B. Sociala verk och inrättningar.

11. Mödrahjälp i form av understöd utan återbetalningsskyldighet m. m.

12. Avsättning till fonden för lån till mödrahjälp. Mödrahjälp bestrides, där fråga är om lån, från förslagsanslaget till avsättning till fonden för lån till mödrahjälp och i annat fall från förslagsanslaget till mödrahjälp i form av understöd utan återbetalningsskyldighet. Förstnämnda anslag har för budgetåret 1939/40 upptagits till 150,000 kronor. Anslaget till mödrahjälp i form av understöd utan återbetalningsskyldighet har för budgetåret 1939/40 beräknats till 5,800,000 kronor; belastningen bär för sistförflutna budgetår utgjort 8,691,633 kronor.

1 en av särskild utredningsman inom finansdepartementet upprättad promemoria angående vissa anslag å femte huvudtiteln har ifrågasatts en skärpning av behovsprövningen för att i första hand så vitt möjligt undvika det anslagsöverskridande, som eljest vore att emotse.

Av inhämtade upplysningar torde framgå, att mödrahjälpsförordningen tillämpas ganska olika i olika delar av riket. En mera enhetlig praxis synes därför önskvärd. Hittills föreliggande uppgifter på området äro emellertid icke av den art, att de berättiga till några mera bestämda slutsatser. Åt socialstyrelsen bör därför uppdragas att skyndsamt verkställa en statistisk undersökning beträffande hithörande förhållanden. Först sedan sagda undersökning slutförts, kan närmare bedömas, i vilken utsträckning på förevarande område påkallade åtgärder medföra en utgiftsbegränsning.

22. Bidrag till främjande av bostadsbyggande på landsbygden. För

ifrågavarande ändamål är för budgetåret 1939/40 anvisat ett reservationsanslag av 3,250,000 kronor. Anslaget är i huvudsak avsett till bidrag för bostadsförbättringsarbeten på landet enligt bestämmelserna i kungörelsen den 22 juni 1939 (nr 464). Dylika bidrag beviljas av egnahemsnämnderna. Kungl. Majit fastställer årligen, efter förslag av egnahemsstyrelsen, för varje egnahemsnämnd det belopp, inom vilket bidrag må beviljas av nämnden.

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

I förenämnda promemoria har uttalats, att en begränsning av bidragstilldelningen för innevarande budgetår syntes böra tagas i övervägande, innan fördelningen av anslagsmedel å egnahemsnämnderna företoges på grund av de framställningar, som enligt kungörelsen skulle före den 1 december av nämnderna insändas till egnahemsstyrelsen.

För närvarande kan ännu icke bedömas i vilken utsträckning förevarande anslag bör tagas i anspråk. Avgörande för ställningstagandet i denna fråga bör bliva utvecklingen av läget på arbetsmarknaden.

23. Bidrag till inrättande av pensionärshem. Anslag för ifrågavarande ändamål har för första gången anvisats för budgetåret 1939/40, därvid anslaget, som är av reservationsanslags natur, upptagits till 1,000,000 kronor.

Bestämmelser angående anslagets användning äro meddelade i kungörelsen den 22 juni 1939 (nr 462). Enligt kungörelsen må statsbidrag till anordnande av hem, avsedda för beredande av billiga hyresbostäder huvudsakligen åt mindre bemedlade åldringar och invalider — s. k. pensionärshem — under vissa villkor utgå till kommun eller allmännyttigt företag. Statsbidrag beviljas av statens byggnadslånebyrå. Kungörelsen har trätt i kraft den 1 juli 1939. Därest särskilda skäl därtill föranleda, må emellertid Kungl. Maj:t enligt särskild övergångsbestämmelse efter ansökan bevilja statsbidrag jämväl till bestridande av anskaffningskostnaderna för pensionärshem, som anordnats före kungörelsens ikraftträdande, dock endast under förutsättning att hemmet icke tagits i användning för sitt ändamål tidigare än den 1 juli 1938.

I promemorian har framhållits, att något bidrag från anslaget ännu icke beviljats, ävensom uttalats, att det under förhandenvarande omständigheter torde böra omprövas, i vad mån den nya understödsverksamheten för närvarande borde komma till genomförande.

Det synes icke vara lämpligt att inställa ifrågavarande verksamhet. Däremot torde det vara påkallat att genomföra en något strängare behovsprövning än den, som tidigare avsetls. För möjliggörande härav synes det nödvändigt att rätten alt besluta om bidrag överflyttas från byggnadslånebyrån till Kungl. Majit. Denna ändring av bestämmelserna torde böra genomföras från och med ingången av år 1940. Även vid en skärpt behovsprövning bör Kungl. Majit äga möjlighet att enligt omförmälda övergångsbestämmelse bevilja bidrag till anordnande av hem, som inrättats före den 1 juli 1939.

32. Yrkesinspektionen: Omkostnader. Från yrkesinspektionens omkostnadsanslag, som är av förslagsanslags natur, bestridas bland annat utgifterna för reseersättningar till inspektionens befattningshavare. Dessa utgifter beräknades för budgetåret 1937/38 till omkring 126,000 kronor och för budgetåret 1938/39 till 165,000 kronor samt hava för budgetåret 1939/40 uppskattats till 200,000 kronor. De vidtagna höjningarna hava varit en konsekvens av den betydande förstärkning, som från och med ingången av år 1939 genomförts med avseende å inspektionens organisation.

Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

9 I promemorian har ifrågasatts, huruvida icke kostnaderna för berörda reseersättningar skulle kunna för löpande budgetår nedbringas med 30,000 kronor.

Genom en omsorgsfull planläggning av resorna och ett avstående från sådana resor, vilka äro av mindre trängande beskaffenhet, synes det icke vara uteslutet att åstadkomma en viss besparing utan att äventyra det med inspektionen avsedda syftet. Det belopp, som för löpande budgetår kan inbesparas, synes med dessa utgångspunkter kunna uppskattas till omkring 20,000 kronor.

47. Moderskapspenning. I promemorian har anförts, att av olika förekommande slag av moderskapshjälp den hjälp, som lämnades i form av moderskapspenning, syntes i jämförelsevis ringa mån vara anpassad efter behovsprincipen samt att därför moderskapspenningen syntes kunna ifrågakomma till indragning.

Förslaget att indraga förevarande hjälpform torde icke kunna tillrådas. Däremot bör övervägas att genomföra en viss skärpning av villkoren för erhållande av moderskapspenning på så sätt att inkomstgränsen sättes något lägre än för närvarande. Enligt gällande bestämmelser kan moderskapspenning utgå för lindrande av med barnsbörd förenade kostnader, om för kvinnan eller, örn hon är gift och sammanlever med sin man, för makarna tillsammans det vid senaste taxeringen till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt beskattningsbara beloppet icke överstigit 3,000 kronor. Denna gräns fastställdes genom beslut vid 1937 års riksdag. De då gällande bestämmelserna för beräknande av det beskattningsbara beloppet ändrades genom förordningen den 17 juni 1938. Ändringarna innebära att för familjer med barn medgivits väsentligt större ortsavdrag än tidigare. Det torde böra övervägas, huruvida icke inkomstgränsen för erhållande av rätt till moderskapspenning bör fixeras så, att allenast de grupper, som åsyftades med 1937 års beslut, bliva bidragsberättigade.

50. Vissa nybyggnader för en central depå för blindas arbeten. För

ifrågavarande ändamål har anvisats ett reservationsanslag av 285,000 kronor. Anslaget är avsett att täcka hela kostnaden för nybyggnader till en central depå för blindas arbeten, vilken depå skulle förläggas i anslutning till Tomteboda blindinstitut.

I promemorian har ifrågasatts, huruvida icke förevarande byggnadsföretag skulle kunna uppskjutas.

Med uppförande av omförmälda centraldepå torde tills vidare kunna anstå. Frågan örn uppförandet bör emellertid upptagas till förnyad prövning, därest en försämring skulle inträda i läget å byggnadsmarknaden i Stockholm. Under förutsättning att centraldepån icke nu kommer till stånd, är att räkna med en besparing å anslaget av 270,000 kronor.

Beslut torde böra meddelas, att det belopp av anslaget, som således ännu icke är disponerat eller bundet, skall tagas i anspråk endast i den mån Kungl. Maj:t framdeles prövar sådana förutsättningar vara för handen, som gälla för användning av anslag, upptaget å allmän beredskapsstat.

10 Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

59. Bidrag lill anordnande av erkända alkoholistanstalter. I promemorian har ifrågasatts, huruvida icke tilldelningen av bidrag från förevarande anslag, som är av reservationsanslags natur och för innevarande budgetår är upptaget till 150,000 kronor, skulle kunna tillfälligtvis inställas eller begränsas.

Av för närvarande å anslaget förefintliga medel erfordras större delen för utbetalning av redan beslutade bidrag. Härutöver torde ett mindre belopp behöva tagas i anspråk i anledning av viss framställning. I övrigt torde tilldelningen av bidrag för här ifrågavarande ändamål tills vidare kunna uppskjutas. Under denna förutsättning kan å anslaget för löpande budgetår inbesparas ett belopp av omkring 60,000 kronor.

65. Främjande av nykterhetsnämndernas verksamhet m. m. Av anslaget är ett belopp av 20,000 kronor avsett för bestridande av kostnaderna för anordnande av vissa nykterhetskonferenser och nykterhetskurser samt ett belopp av 5,000 kronor för bestridande av utgifterna för utarbetande och tryckning av en ny handbok innehållande råd och anvisningar till nykterhetsnämnderna.

I anledning av vad i promemorian anförts förordas, att av det för konferenser och kurser avsedda beloppet allenast disponeras ett belopp av

5,000 kronor samt att utarbetandet av berörda handbok uppskjutes tills vidare. Om så sker, skulle av anslaget för löpande budgetår kunna inbesparas sammanlagt 20,000 kronor.

81. Vissa byggnadsarbeten vid statens yrkeshem samt skol- och yrkes-

hem m. fl. För ifrågavarande ändamål hava för budgetåren 1937/38, 1938/39 och 1939/40 anvisats reservationsanslag å tillhopa 2,471,600 kronor, därav för sistnämnda budgetår 343,000 kronor.

I promemorian har anförts, att det syntes böra tagas under omprövning, i vilken mån besparing skulle kunna åvägabringas genom uppskov med sådana byggnadsarbeten, för vilka medel anvisats från anslagen men vilka arbeten ännu icke påbörjats.

Vid en i ämnet verkställd undersökning har visat sig, att de ännu icke igångsatta arbetena med uppförande av en nybyggnad vid Johannisbergs skol- och yrkeshem, av ett gymnastikhus vid Sundbo yrkeshem, av en gymnastikbyggnad vid Ljungaskogs yrkeshem, ävensom av två personalbostäder vid sistnämnda hem kunna utan alltför stora olägenheter för en kortare tid uppskjutas. Dessa arbeten böra således äga rum endast i den mån Kungl. Maj:t framdeles prövar sådana förutsättningar vara för handen, som gälla för användning av anslag, upptaget å allmän beredskapsstat. Den del av anslagsmedlen som belöper å ifrågavarande arbeten kan uppskattas till respektive 99,500, 74,100, 84,700 och 27,000 kronor eller sammanlagt 285,300 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

11 C. Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.

12. Förste provinsialläkare och provinsialläkare m. fl.: Avlöningar.

1939 års riksdag medgav, att antalet provinsialläkartjänster finge från och med den 1 januari 1940 utökas med 15. Av dessa har hittills icke någon besatts. Därjämte är en av 1938 års riksdag beviljad ny provinsialläkartjänst fortfarande obesatt.

I promemorian har ifrågasatts ytterligare uppskov med tillsättandet av dessa tjänster. Ehuru en sådan åtgärd är ägnad att väcka vissa betänkligheter ur hälso- och sjukvårdens synpunkt, lärer det likväl i nuvarande allvarliga läge få anses motiverat, att ett dylikt uppskov kommer till stånd. Härigenom skulle för innevarande budgetår vinnas en besparing å detta anslag av omkring 75,000 kronor.

13. Förste provinsialläkare och provinsialläkare m. fl.: Reseersätt-

ningar. Jämlikt allmänna läkarinstruktionen ha förste provinsialläkai'e och provinsialläkare att utöva en löpande inspektions- och visitationsverksamhet, för vilket ändamål resor företagas i enlighet med av vederbörande länsstyrelse godkända resplaner. I promemorian har ifrågasatts, att en begränsning av utgifterna under detta anslag skulle åvägabringas genom eftergifter i sålunda stadgad skyldighet att företaga tjänsteresor och en revision av resplanerna.

Enligt upplysning från medicinalstyrelsen torde en mera tillfällig begränsning av ifrågavarande läkares inspektionsskyldighet icke behöva medföra mera allvarliga olägenheter, under förutsättning att åt tjänsteläkarna bevaras erforderliga möjligheter att företaga inspektionsresor, då särskilda skäl därtill föranleda. Vid sådant förhållande torde föreskrifter böra meddelas i nu angivet syfte. Den besparing å förevarande till 200,000 kronor uppgående förslagsanslag, som härigenom står att vinna för innevarande budgetår, är givetvis svår att uppskatta men torde komma att hålla sig omkring

40,000 kronor.

16. Resestipendier åt vissa läkare. Ifrågavarande anslag, som för innevarande budgetår är uppfört med 6,000 kronor, är enligt uppgift från medicinalstyrelsen ännu icke till någon del disponerat. I anslutning till vad i promemorian föreslagits torde bestämmelser böra meddelas därom, att stipendier för detta ändamål tills vidare icke må utdelas.

19. Utrustning av nya sinnessjukhus. Av detta reservationsanslag är ett belopp av 144,000 kronor, avsett för utrustning av ersättningsplatser vid nedläggandet av psykiatriska sjukhuset i Stockholm, ännu odisponerat. För den händelse en exploatering av Konradsbergsområdet icke nu skulle komma till stånd, kan beloppet beräknas icke bliva erforderligt.

12 Kungl. Majlis proposition nr 79: bilagor.

46. Bidrag till uppförande m. m. av hem för kroniskt sjuka. Å detta anslag kvarstår odisponerat ett belopp av omkring 28,600 kronor, vilket i promemorian ifrågasatts till inbesparing. Då hinder icke synes möta att tillfälligtvis inställa bidragsverksamheten på detta område, torde nämnda belopp icke böra tagas i anspråk för hithörande ändamål.

55. Bidrag till uppförande eller inrättande av förlossningsanstalter. I

promemorian har även ifrågasatts, att tilldelandet av bidrag till uppförande eller inrättande av förlossningsanstalter skulle tillfälligtvis inställas eller uppskjutas.

Med anledning härav torde böra erinras, att vid införandet år 1937 av ifrågavarande bidrag förutsattes, att Kungl. Majit skulle i varje särskilt fall pröva behovet av bidrag och att denna behovsprövning skulle bliva restriktiv, då det gällde bidrag för redan uppförda anstalter. Gällande bestämmelser i ämnet bygga också härpå. Kungl. Majit har alltså i detta fall särskilda möjligheter att begränsa statens utgifter. Då man torde kunna utgå från att Kungl. Majit vid prövningen av inneliggande och eventuellt nyinkommande ansökningar beaktar kravet på sträng återhållsamhet beträffande statens utgifter i nuvarande läge, synes anledning icke föreligga att nu vidtaga speciella åtgärder för begränsande av hithörande bidragsverksamhet.

58 och 59. Statens institut för folkhälsan: Avlöningar m. fl. anslag. I

omkostnadsstaten för statens institut för folkhälsan ingår en post till stipendier å högst 30,000 kronor, varav 10,000 kronor äro avsedda för deltagare i vid institutet anordnade tjänsteläkarkurser i socialhygien och socialmedicin. Arvoden till speciallärare vid kurserna äro inberäknade i avlöningsanslaget. Hittills hava hållits två dylika kurser om året, en på hösten och en på våren. I promemorian ifrågasättes nu, att en av dessa kurser skall inställas.

Då några större olägenheter icke torde vållas genom den ifrågasatta åtgärden, lärer densamma böra vidtagas. Därigenom inbesparas 5,000 kronor av stipendieposten ävensom ett belopp av omkring 4,000 kronor under avlöningsanslaget.

73. Bidrag till utrustning av polikliniker för folktandvård. Å anslaget finnes ett odisponerat belopp av sammanlagt 350,000 kronor, varav

150,000 kronor utgöra reservation från föregående budgetår.

I anslutning till vad i förenämnda promemoria förordats har inom departementet övervägts, huruvida bestämmelser böra meddelas i syfte att få tilldelningen av bidrag från detta anslag inställd eller begränsad för någon tid framåt. Därvid har inhämtats, att folktandvårdsverksamheten redan påbörjats inom tre län samt att planer för verksamheten fastställts eller äro under prövning för ytterligare sex län. Ansökningar örn statsbidrag till utrustning av tandpolikliniker väntas på grund härav inkomma för åtskilliga

Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

polikliniker inom den närmaste framtiden. Under sådana förhållanden synes icke böra ifrågakomma att nu helt inställa denna bidragsverksamhet. Av tillgängliga uppgifter att döma synas möjligheter dock föreligga att åstadkomma en besparing å anslaget av omkring 100,000 kronor. Bestämmelser i sådant syfte torde därför böra utfärdas.

D. Överståthållarämbetet och landsstaten.

11. Lappfogdarna m. fl.: Omkostnader. Av anslaget har ett belopp av

73,000 kronor avsetts för reseersättningar.

I promemorian har ifrågasatts, huruvida kostnaderna för dessa ersättningar kunde nedbringas.

Utgifterna för ifrågavarande resor torde böra begränsas till 63,000 kronor och alltså ett belopp av 10,000 kronor inbesparas.

G. Diverse.

4. Sveriges deltagande i den internationella arbetsorganisationens konferens m. m. Under anslaget, som är av förslagsanslags natur, hava beräknats bland annat 35,000 kronor till deltagande i den internationella arbetsorganisationens konferens och 20,000 kronor till stipendiater vid internationella arbelsbyrån i Genéve.

I promemorian har anförts, att det borde övervägas, huruvida icke Sveriges representerande i konferensen lämpligen kunde avsevärt inskränkas och utseendet av nya stipendiater inhiberas.

Genom besparingar i angivna hänseenden böra kostnaderna under anslaget för löpande budgetår nedbringas med omkring 20,000 kronor.

Sammanfattning.

I förenämnda promemoria hava besparingsåtgärder ifrågasatts även beträffande vissa andra anslag, såsom anslagen till främjande av bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika familjer (B 21), bidrag till uppförande m. m. av vårdhem för lättskötta sinnessjuka (C 22), bidrag till uppförande m. m. av epidemisjukhus (C 44), bidrag till förebyggande mödra- och barnavård ( C 71) samt till skydasläkemedel åt vissa kvinnor och barn (G 72). Vid övervägandena inom departementet hava emellertid de sålunda ifrågasatta åtgärderna icke ansetts böra vidtagas.

Vid genomförande av de här ovan förordade förslagen kan en besparing av anslagsmedel under femte huvudtiteln av sammanlagt omkring 389,000

14 Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

kronor påräknas för innevarande budgetår. Härvid äro ej medräknade de anslagsmedel, omkring 555,000 kronor, vilka enligt vad som förordats skola tagas i anspråk endast under sådana förutsättningar, som gälla för användning av anslag upptaget å allmän beredskapsstat, ej heller de anslagsmedel,

144,000 kronor, som belöpa å ersättningsplatser vid nedläggande av psykiatriska sjukhuset i Stockholm (anslaget G 19).

Tilläggas må, att beträffande anslag, som hava karaktär av bidrag till landsting eller kommuner för utbyggnad av viss verksamhet, besparingar kunna väntas uppstå utöver vad nu nämnts genom att landstingen och kommunerna själva nödgas iakttaga återhållsamhet beträffande sina utgifter för hithörande ändamål.

Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

15 Bilaga U.

P. M.

angående besparingar i egentliga statsutgifter:

Sjätte huvudtiteln.

B. Väg- och vattenbyggnadsväsendet.

3. Statens väginstitut. Anslaget, som anvisats med 198,000 kronor, avräknas mot automobilskattemedlen.

Statens väginstitut har först under oktober månad 1939 kunnat påbörja inflyttningen i sin nya byggnad. Till följd härav har viss personal anställts senare än från början avsetts. En besparing av 12,000 kronor, hänförande sig till grundavlöningsposten, har därför uppstått. Föreskrift synes böra meddelas, att detta belopp icke må tagas i anspråk.

6. Bidrag till vägunderhållet på landet m. m. Anslaget, som anvisats med 70,400,000 kronor, avräknas mot automobilskattemedlen.

Utgifterna under anslaget, som utbetalas av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, beräknas för innevarande budgetår uppgå till omkring 70,270,000 kronor eller 130,000 kronor mindre än anslagets belopp. Såsom i en av .särskild utredningsman inom finansdepartementet upprättad promemoria angående vissa anslag å sjätte huvudtiteln anförts torde med hänsyn till bestämmelserna för anslagets användning någon särskild åtgärd för besparing å anslaget under innevarande budgetår icke kunna ifrågakomma.

I detta sammanhang må nämnas, att i syfte att nedbringa de utgifter, som skola bestridas av motsvarande anslag under nästa budgetår, samtliga vägstyrelser genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens försorg erhållit del av en departementschef sskrivelse den 15 september 1939, vari framhållits vikten av att en minskning av vägunderhållskostnaderna allvarligt eftersträvas genom att underhållet inskränkes till vad som kan anses oundgängligen nödvändigt. I samma skrivelse har därjämte uttalats, att det kan bliva nödvändigt att för nästa kalenderår tillämpa nya och för vägdistrikten mindre fördelaktiga grunder för statens bidrag till väghållningen.

8. Vägskatteutjämningsbidrag. Anslaget, som anvisats med 5,050,000 kronor, avräknas mot automobilskattemedlen.

Av anslaget torde ett belopp av omkring 330,000 kronor icke behöva tagas i anspråk. I likhet med vad fallet är beträffande nästföregående anslag

16 Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

torde emellertid med hänsyn till bestämmelserna för anslagsdispositionen någon särskild åtgärd för besparing å anslaget under innevarande budgetår icke kunna ifrågakomma.

9. Bidrag till väg- och gatuarbeten i städerna. Anslaget, som anvisats med 12,265,000 kronor, avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget består av två delar, nämligen den ordinarie andelen och den s. k. utjämningsandelen. Den förra utgör 40 procent av anslaget och fördelas mellan städerna i förhållande till de belopp, som från dem influtit i automobilskatt. Utjämningsandelen, som omfattar återstoden, eller 60 procent, av anslaget skall fördelas enligt en beliovsplan, som av Kungl. Majit fastställes efter förslag av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. Dessa bestämmelser angående anslagets användning trädde i kraft den 1 juli 1939. Enligt dessförinnan gällande bestämmelser utgjorde den ordinarie andelen 80 procent och utjämningsandelen endast 20 procent av anslaget.

Någon besparing å den ordinarie andelen torde av olika skäl icke böra ske. En viss minskning av utjämningsandelen, vilken ännu icke fördelats av Kungl. Maj :t, synes däremot möjlig. Besparingen torde emellertid icke lämpligen böra gå längre, än att städerna erhålla sammanlagt ett så stort belopp — däri inbegripet jämväl den ordinarie andelen — som motsvarar 80 procent av hela anslaget. Denna tilldelning skulle alltså vara lika stor som den ordinarie andelen enligt före den 1 juli 1939 gällande bestämmelser. I enlighet härmed skulle ett belopp av i avrundat tal 2,500,000 kronor av anslaget icke tagas i anspråk.

10. Bidrag till vägförbättringsarbeten å landsbygden. Anslaget, som anvisats med 21,715,200 kronor, avräknas mot automobilskattemedlen.

Det i förenämnda promemoria under detta anslag omnämnda beloppet å 149,740 kronor, som ännu ej disponerats av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen till bidrag åt vägdistrikten för vägbeläggningsarbeten, torde alltjämt böra stå till förfogande för mötande av oförutsedda utgifter i samband med utförandet av de nu pågående omfattande beläggningsarbetena.

Beträffande de till länsstyrelsernas förfogande ställda medlen torde såsom i promemorian framhållits någon besparing icke kunna ske. Då beräknade bidrag för redan färdiga samt pågående vägföretag sammanlagt uppgå till belopp, som högst avsevärt överstiga de till länsstyrelsernas förfogande ställda medlen, synas dessa i första hand böra användas för bidrag till dylika företag och endast i undantagsfall, därest särskilda skäl därtill föreligga, disponeras för nya företag.

Frågan i vad mån pågående vägföretag kunna avbrytas eller begränsas torde böra bliva föremål för särskild utredning.

11. Bidrag till nyanläggning av landsvägar. 12. Bidrag till nyanläggning av ödebygdsvägar i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands samt vissa delar av Kopparbergs, Gävleborgs och Värmlands

Kungl. Mcij:ts proposition nr 79 : bilagor.

län. Anslagen, vilka anvisats med respektive 6,000,000 och 2,100,000 kronor, avräknas mot automobilskattemedlen.

Någon besparing å anslagen synes ej kunna ske, enär antalet färdiga samt pågående arbetsföretag, för vilka statsbidrag ännu ej utgått, är avsevärt. Anslagen torde i likhet med näst föregående anslag böra i första hand disponeras för dylika företag och endast i undantagsfall beviljas för nya företag.

13. Bidrag till byggande av enskilda vägar. Anslaget, 1,400,000 kronor, avräknas mot automobilskattemedlen.

Å anslaget torde vissa besparingar kunna ske. Storleken av dessa är emellertid såsom i promemorian anförts beroende på i vad mån anslaget kan behöva tagas i anspråk för bidrag till sådana vägbyggnadsföretag, som påbörjats under giltighetstiden för de intill den 1 juli 1939 gällande bestämmelserna angående statsbidrag till byggande av enskilda utfartsvägar eller till vilkas påbörjande vederbörligt tillstånd under samma tid meddelats. Från anslaget skola vidare bestridas hälften av kostnaderna för den förvaltningsorganisation, som avses skola omhänderhava den med detta anslag samt anslaget till bidrag till underhåll av enskilda vägar m. m. avsedda bidragsverksamheten. Sedan erforderlig utredning verkställts angående besparingsmöjligheterna å anslaget till bidrag till byggande av enskilda vägar, torde Kungl. Majit böra meddela beslut angående det belopp, som icke må tagas i anspråk.

14. Bidrag till underhåll av enskilda vägar m. m. Anslaget, som anvisats med 1,000,000 kronor, avräknas mot automobilskattemedlen.

I promemorian har förutsatts, att bidragstilldelningen från anslaget skulle kunna helt inställas. Detta synes dock ej kunna genomföras. Behovet av bidrag till den enskilda väghållningen har nämligen sedan åtskilliga år tillbaka gjort sig starkt kännbart. Härtill kommer, att vid avsaknad av medel för nu ifrågavarande ändamål, ett större antal enskilda vägar än eljest torde komma att intagas till allmänt underhåll och därigenom öka belastningen på anslaget till vägunderhållet på landet.

16. Bidrag till byggande av broar. Anslaget, som anvisats med 3,500,000 kronor, avräknas mot automobilskattemedlen.

I promemorian har upptagits en odisponerad behållning å anslaget av omkring 900,000 kronor, beträffande vilken ifrågasatts begränsning av dispositionen till vad som är nödvändigt för ur försvarssynpunkt erforderliga arbeten. Då behållningen torde vara erforderlig för bidrag till förbättringsarbeten å vissa ur trafiksäkerhetssynpunkt bristfälliga broar, synes någon besparing å anslaget icke kunna ske.

18. Stensättning av vägar. Anslaget, som anvisats med 3,000,000 kronor, avräknas mot automobilskattemedlen.

Bihang till urtima riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 79: bilagor. 2

18 Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

I anslutning till vad som anförts i promemorian föreslås, att ett belopp av 488,000 kronor av detta anslag icke tages i anspråk.

19. Inköp av gatsten. Anslaget, som anvisats med 4,000,000 kronor, avräknas till ett belopp av 2,000,000 kronor mot automobilskattemedlen.

Anslaget är avsett för beredande genom statliga stenbeställningar av arbetstillfällen åt arbetarna inom gatstensindustrien. Då möjligheterna till export av gatsten under nu rådande förhållanden äro synnerligen begränsade, är industrien beroende huvudsakligen av de statliga beställningarna. Vid ett bibehållande av nu gällande principer för statlig hjälp åt den till nu ifrågavarande industri anknutna arbetarstammen torde någon besparing å anslaget icke vara möjlig. Frågan huruvida en omläggning av dessa principer bör ske torde icke böra upptagas till prövning i nu förevarande sammanhang.

23. Bidrag till handelshamnar och farleder. Frågan om i vad mån besparing å den odisponerade behållningen, omkring 400,000 kronor, av detta anslag kan ske är beroende på huruvida medel böra tagas i anspråk till extraordinära förbättringsarbeten i vissa västkusthamnar. Från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har nämligen i anledning av hemställan från 1939 års sjöfartsutredning inkommit framställning örn medel till förbättring av vissa närmare angivna hamnar å västkusten. Till stöd härför har åberopats, att ökade anspråk ställas å dessa hamnar, enär sjöfarten å Östersjön i hög grad försvårats genom den föreliggande minfaran vid inloppen till Östersjön. Framställningen har tillstyrkts av kommerskollegium och statens transportkommission. Kommissionen förordar bidrag till vissa närmare angivna hamnar med sammanlagt omkring 590,000 kronor. Därutöver erfordras omkring 120,000 kronor för bidrag till fullbordande av påbörjade företag. Frågan om bidrag är beroende på Kungl. Maj :ts prövning. Därest medel anses ej böra beviljas, torde viss besparing å nu förevarande anslag kunna ske. Denna torde kunna uppskattas till omkring 150,000 kronor.

24. Utvidgning och förbättring av statens fiskehamnar och farleder. Av

det för närvarande odisponerade beloppet å omkring 114,000 kronor erfordras ett belopp av omkring 45,000 kronor för täckande av vissa av vägoch vattenbyggnadsstyrelsen numera anmälda merkostnader för färdigställande av stöd- och nödhamnen vid ^klipporna i Blekinge skärgård. Därjämte torde ett mindre belopp böra stå till förfogande för täckande av oförutsedda mindre utgifter. Ett återstående belopp av 55,000 kronor synes icke böra tagas i anspråk.

26. Bidrag till byggande och underhåll av statsunderstödda fiskehamnar. Av anslaget återstår ett odisponerat belopp av omkring 135,000 kronor. Såsom i promemorian angivits erfordras härav 65,000 kronor för ett

Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

arbetsföretag, vilket icke utan allvarliga olägenheter kan uppskjutas. Av anslaget torde ett belopp av 50,000 kronor icke böra tagas i anspråk.

27. Iståndsätining av Sandvikens hamn på Öland. Av anslaget hava disponerats 55,000 kronor för bland annat vissa materialinköp, huvudsakligen slen. Då arbelsföretaget i övrigt ej ännu påbörjats och detsamma utan alltför allvarliga olägenheter torde kunna uppskjutas tills vidare, förordas, att det av anslaget odisponerade beloppet av 45,000 kronor icke må tagas i anspråk.

28. Bidrag till byggande och underhåll av mindre hamnar och farleder.

Anslaget, som anvisats med 1,000,000 kronor, avräknas mot automobilskattemedlen.

Av det av anslaget odisponerade beloppet, 609,000 kronor, erfordras omkring 160,000 kronor för vissa företag, vilkas utförande är av större betydelse, samt för underhållsarbeten, vilka icke utan olägenheter kunna undanskjutas. Då det återstående beloppet torde kunna inbesparas, böra

450,000 kronor av anslaget icke tagas i anspråk.

D. Byggnadsväsendet.

7. Mätningar m. m. av kulturhistoriskt märkliga byggnader. Under förutsättning att av byggnadsstyrelsen äskat anslag för nu ifrågavarande ändamål å 3,500 kronor icke anvisas för nästa budgetår, synes den å anslaget nu kvarstående behållningen av 2,000 kronor fortfarande böra stå till förfogande.

8. Underhåll av vissa historiska byggnader m. m. Det odisponerade beloppet av anslaget å 9,000 kronor torde lämpligen böra stå till förfogande för sådana oförutsedda mindre arbeten, som kunna erfordras för undvikande av ras o. dyl. Motsvarande anslag för nästa budgetår torde böra utgå med ett i förhållande till anslaget för innevarande budgetår avsevärt nedsatt belopp.

Vid genomförande av de nu förordade förslagen kan en besparing av anslagsmedel under sjätte huvudtiteln ske av sammanlagt omkring 3,600,000 kronor, av vilket belopp 3,450,000 kronor avräknas mot automobilskattemedlen. I förstnämnda belopp äro ej inräknade de medel, vilka enligt vad som tidigare angivits eventuellt kunna sparas å anslagen till byggande av enskilda vägar samt till bidrag till handelshamnar och farleder.

Kungl. Maj.ts proposition nr 79: bilagor.

21 Bilaga 5.

P. M.

angående besparingar i egentliga statsutgifter:

Sjunde huvudtiteln.

Anslag å riksstaten för budgetåret 1989/40.

B. Allmänna centrala ämbetsverk m. m.

10 och 11. Statistiska centralbyrån: Avlöningar till personal vid 1937 års allmänna jordbruksriikning m. fl. anslag. Till avlöningar till personal vid 1937 års allmänna jordbruksräkning har för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag av 70,000 kronor. Till omkostnader för jordbruksräkningen äro medel inberäknade i förslagsanslaget till Statistiska centralbyrån: Omkostnader. I omkostnadsstaten för centralbyrån är under anslagsposten till publikationstryck, 111,000 kronor, inberäknat ett belopp av

12,000 kronor för tryckning av redogörelse för jordbruksräkningen. Anslagsposten till publikationstryck må enligt meddelad föreskrift icke utan Kungl. Maj:ts medgivande överskridas.

I en av särskild utredningsman inom finansdepartementet upprättad promemoria angående vissa anslag å sjunde huvudtiteln har anförts:

Anslaget till jordbruksräkningen (B 10) jämte ingående reservation uppgår till 70,675 kronor. Enligt meddelad upplysning är en framställning örn förstärkning av anslaget att emotse. Med hänsyn härtill samt till det aktuella läget av vissa jordbruksräkningen berörande förhållanden upptages frågan om anslagsdispositionen för jordbruksräkningen ej här till närmare behandling. Omnämnas må ytterligare endast, att med hänsyn till väntad försening av den tryckta redogörelsen för jordbruksräkningen ett i omkostnadsanslaget (B 11) inberäknat belopp av 12,000 kronor antages icke komma att tagas i anspråk innevarande budgetår.

Med anledning av vad sålunda blivit upplyst synes det utgiftsbelopp för publikationstryck, som icke må utan Kungl. Maj:ts medgivande överskridas, böra minskas med 12,000 kronor.

22 Kungl. Maj.ts proposition nr 79: bilagor.

C. Skatte- och kontrollväsen.

2 och 3. Tullverket: Avlöningar till befattningshavare å tullstaten lii. fl. anslag. I avlöningsstaten för tullstaten är under anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal upptagen en delpost till grundavlöningar m. m. å förslagsvis 2,870,000 kronor. Enligt meddelad föreskrift må denna delpost icke utan Kungl. Maj:ts medgivande överskridas.

I omkostnadsstaten för tullverket ingå under anslagsposten till övriga utgifter bland annat en delpost till kostnader för avdömande av tullmål, 35,000 kronor, en delpost till drift och underhåll av fortskaffningsmateriel, 515,000 kronor, och en delpost till utbildning i tulltjänsten, 75,000 kronor. Av dessa delposter, som äro upptagna med förslagsvis angivna belopp, må posten till drift och underhåll av fortskaffningsmateriel icke utan Kungl. Majds medgivande överskridas.

I förenämnda promemoria har anförts följande:

Utgifterna under den i avlöningsstaten för tullstaten upptagna anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal bero av omfattningen av den trafik, tullverket har att övervaka. Utvecklingen av trafiken är för närvarande oviss. Om en nedgång i importen minskar behovet av icke-ordinarie personal, medföra å andra sidan olika kristidsåtgärder, såsom importoch exportregleringar, ökat arbete. Beträffande en av tullverkets bevakningsgrenar, nämligen utsjöbevakningen, ha de nuvarande förhållandena medfört en inskränkning av verksamheten. Den på utsjöbevakningen belöpande andelen i de årliga personalkostnaderna torde utgöra omkring

200,000 kronor. Örn inskränkningen kommer att fortgå under hela återstoden av budgetåret, torde omkring 120,000 kronor av detta belopp inbesparas.

För drift och underhåll av utsjöbevakningsfartygen äro medel inberäknade i omkostnadsstaten. Om fartygens verksamhet skulle under återstoden av budgetåret inskränkas i samma mån som efter krigsutbrottet varit fallet, antages en besparing å ifrågavarande anslagsmedel av omkring 50,000 kronor uppkomma.

Å omkostnadsstaten är vidare bl. a. upptagen en post av 35,000 kronor till kostnader för avdömande av tullmål. Utgifterna för detta ändamål uppgingo under budgetåret 1938/39 till 29,340 kronor. Ehuru någon ändring av gällande bestämmelser örn ersättning till rådhusrätterna för tullmålen icke torde kunna genomföras med verkan för någon del av det innevarande budgetåret — dessförinnan lär en särskild undersökning, avseende bl. a. vissa avlöningsförhållanden vid rådhusrätterna, erfordras — har det synts befogat att i detta sammanhang framhålla önskvärdheten av att frågan huruvida ersättningen bör allt framgent belasta statsverket tages under omprövning.

Den i omkostnadsstaten upptagna posten till utbildning i tulltjänsten kommer enligt upplysning att, utöver vad som vid anslagsberäkningen förutsatts, belastas med utgifter för vissa pågående kurser, nämligen en fortbildningskurs för tullkontorister och en kurs för kammarskrivarutbildning med tillhopa 34,000 kronor. Å andra sidan synas en gränsbevakningskurs och en kustöveruppsyningsmanskurs, för vilka beräknats sammanlagt 20,000 kronor, kunna inhiberas.

Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

23 I enlighet med vad i promemorian anförts beträffande utsjöbevakningen synas de utgiftsbelopp till grundavlöningar till icke-ordinarie personal vid tullstaten och till drift och underhåll av fortskaffningsmateriel, som enligt vad förut anförts icke må utan Kungl. Maj:ts medgivande överskridas, böra nedsättas med 120,000 respektive 50,000 kronor.

Frågan örn ersättning till rådhusrätterna för avdömande av tullmål bör i lämpligt sammanhang komma under omprövning.

De medel, som under delposten till utbildning i tulltjänsten beräknats för en gränsbevakningskurs och en kustöveruppsyningsmanskurs, sammanlagt

20,000 kronor, synas icke böra tagas i anspråk. Härigenom nedbringas den beräknade utgiftsökningen å delposten till 14,000 kronor.

Såvitt på nu anförda omständigheter beror, torde å följande förslagsanslag kunna beräknas utgiftsminskning med nedan angivna belopp, nämligen:

2. Tullverket: Avlöningar till befattningshavare å tullstaten

(17,892,000 kronor) .............................. kronor 120,000

3. Tullverket: Omkostnader (2,446,000 kronor) .......... » 36,000.

5. Tullverket: Anskaffning av viss fortskaffningsmateriel för kustbevakningen. För detta ändamål är å riksstaten för innevarande budgetår anvisat ett reservationsanslag av 60,000 kronor, vartill kommer ingående reservation av 611,963 kronor.

I förenämnda promemoria har anförts, att anslaget jämte ingående reservation enligt vad som inhämtats är bundet utom vad angår anskaffning av två racerbåtar, vilka ännu icke beställts.

Vid beräknandet av reservationsanslaget för innevarande budgetår förutsattes, att medel skulle stå till förfogande för anskaffning av tre racerbåtar med 70,000 kronor för varje båt eller sammanlagt 210,000 kronor. Från generaltullstyrelsens sida har nu blivit upplyst, att kostnaden för den av båtarna, som är under byggnad och som är , av en större typ, under numera rådande förhållanden måste beräknas till närmare 90,000 kronor, varför endast

120,000 kronor återstå att bespara vid inställande av de två andra båtarnas anskaffning.

Beslut torde böra meddelas, att sistnämnda belopp, 120,000 kronor, av anslagsmedlen icke skall tagas i anspråk.

E. Diverse.

2. Statens intressekontor. I 1939 års statsverksproposition (sjunde huvudtiteln, sid. 95) har berörts frågan örn införande av bestämmelser om skyldighet för statliga befattningshavare m. fl. att erlägga avgift för vissa slag av betalningsuppdrag till intressekontoret. Generalpoststyrelsen har sedermera i detta ämne avgivit förslag örn uttagande av dylik avgift motsvarande hälften av intressekontorets kostnader. I promemorian har anförts, att skäl syntes föreligga för uttagande av full avgift men att frågans avgö-

24 Kungl. May.ts proposition nr 79: bilagor.

rande dock icke hade någon inverkan på anslagsbelastningen för innevarande budgetår.

Beslut torde böra meddelas, att avgift för ifrågavarande uppdrag skall utgå med belopp motsvarande postverkets nettoutgifter eller sålunda efter samma grunder som för andra intressekontoinnehavare.

9. Kostnader för dyrortsgruppering. För ifrågavarande ändamål är anvisat ett förslagsanslag av 50,000 kronor. Om den nya dyrortsgrupperingen uppskjutes på sätt förutsatts i propositionen nr 26 till urtima riksdagen, minskas belastningen å anslaget. Emellertid torde, bland annat av den anledningen att större delen av anslaget belöper å den alltjämt pågående hyresräkningen, besparingen för det löpande budgetåret inskränka sig till i runt tal 10,000 kronor.

Äldre anslag.

B 10 — 1938/39. Statistiska centralbyrån: Avlöningar till personal vid särskild folkräkning. Det med anslaget avsedda folkräkningsarbetet beräknas komma att avslutas under innevarande budgetår. Av promemorian inhämtas, att å anslaget vid början av budgetåret förefunnits en behållning av 91,062 kronor, samt att ett väntat överskott å anslaget anses kunna genom inskränkningar i den ursprungliga arbetsplanen höjas till 35,000 kronor.

Föreskrift synes böra meddelas därom, att sistnämnda belopp icke må tagas i anspråk.

Vid genomförande av de nu förordade förslagen kan en besparing av anslagsmedel under sjunde huvudtiteln med sammanlagt omkring 333,000 kronor påräknas för innevarande budgetår.

Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

25 Bilaga 6.

P. M.

angående besparingar i egentliga statsutgifter:

Åttonde huvudtiteln.

B. Arkiv, bibliotek och museer.

3. Riksarkivet: Inköp av arkivalier och tryckta arbeten. I en av

särskild utredningsman inom finansdepartementet upprättad promemoria angående vissa anslag å åttonde huvudtiteln har beträffande reservationsanslaget å 12,000 kronor till Riksarkivet: Inköp av arkivalier och tryckta arbeten anförts, att huvuddelen av de ännu icke disponerade anslagsmedlen syntes böra inbesparas under nu löpande budgetår. I överensstämmelse härmed synes föreskrift böra meddelas, att 7,000 kronor av detta anslag under innevarande budgetår icke må tagas i anspråk.

4. Riksarkivet: Bokbindning och konservering av arkivalier. Från detta anslag, 26,000 kronor, bestridas i främsta rummet avlöningar åt den vid riksarkivets bokbinderi- och konserveringsverksamhet anställda personalen. I överensstämmelse med vad i förenämnda promemoria uttalats, bör vid avgång av sådan personal tagas under särskild omprövning, i vad mån ny personal bör anställas.

5. Riksarkivet: Fortsatt utgivande genom riksarkivet av sådana handlingar, som äro av vikt för fäderneslandets historia. Beträffande detta reservationsanslag, 8,000 kronor, har i promemorian anförts, att det syntes böra övervägas, huruvida icke, sedan pågående editionsarbeten, avseende serien Svenska riksdagsakter, avslutats, med fullföljande av riksdagsakternas utgivande tills vidare kunde anstå. Mot nämnda förslag synes ej vara något att erinra. Av de å anslaget tillgängliga medlen bör fördenskull under innevarande budgetår ett belopp av 5,000 kronor icke tagas i anspråk.

9. Landsarkiven m. m.: Bokbindning och konservering av arkivalier.

Då detta anslag, uppgående till 38,500 kronor, disponeras för avlöningar åt bokbindare och för bokbinderi- och konserveringsmateriel, torde några orne-

26 Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

delbara besparingsåtgärder icke böra ifrågasättas. Såsom i promemorian anförts, synes det dock måhända kunna övervägas, örn någon fördel vore att vinna, därest, i stället för att anställa nya bokbindare i fall av uppkommande ledigheter, riksarkivets bokbinderi kunde anlitas för de lokala arkivinstitutionernas räkning.

12, 19, 27 och 30. Kungl, biblioteket: Bokinköp och bokbindning ni. fl. anslag. I huvudsaklig anslutning till vad i promemorian föreslagits, förordas meddelande av föreskrift därom, att av de under nedan angivna reservationsanslag tillgängliga medlen under innevarande budgetår följande be-

lopp icke må tagas i anspråk, nämligen:

12. Kungl, biblioteket: Bokinköp och bokbindning (reservationsanslag å 110,000 kronor) ...................... kronor 10,000

19. Nationalmuseet: Underhåll och ökande av samlingarna

(reservationsanslag å 68,000 kronor) ................ » 15,000

27. Naturhistoriska riksmuseet: Underhåll och ökande av samlingarna lii. m. (reservationsanslag å 95,200 kronor) ............................................ » 15,000

30. Statens etnografiska museum: Underhåll och ökande av samlingarna m. m. (reservationsanslag å 5,900 kronor) ............................................ » 1,000.

C. Kyrkliga ändamål.

4. Domkapitlen och stiftsnämnderna: Uppförande av domkapitelshus i Växjö. Totala kostnaden för detta byggnadsföretag har beräknats till

183,000 kronor, varav hälften skall anvisas av statsmedel och hälften utgå av kyrkofonden. För budgetåret 1938/39 anvisades 15,000 kronor för uppgörande av ritningar, entreprenadhandlingar och dylikt beträffande ifrågavarande byggnadsföretag. Därefter har ett anslag av 76,500 kronor anvisats å riksstaten för budgetåret 1939/40. I kostnadssumman är inräknat ett belopp av 10,000 kronor för konstnärlig utsmyckning.

Årets anslag disponeras av byggnadsstyrelsen men är ännu icke till någon del taget i anspråk. Ritningarna äro färdiga och granskade av byggnadsslyrelsen.

I promemorian har förordats en omprövning av frågan örn inställande tills vidare av detta byggnadsföretag. I anslutning härtill förordas, att anslaget disponeras endast i den mån Kungl. Maj:t framdeles prövar sådana förutsättningar vara för handen, som gälla för användning av anslag, upptaget å allmän beredskapsstat.

Kungl. Majlis proposition nr 79: bilagor.

27 D. Akademier m. m.

4, 5, 6 och 7. Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum m. m.: Omkostnader m. fl. anslag. I anslutning till vad i förutnämnda promemoria föreslagits förordas, att under innevarande budgetår sammanlagt 55,000 kronor icke må tagas i anspråk av nedannämnda för vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien anvisade reservationsanslag:

4. Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum m. m.: Omkostnader (förslagsanslag å 94,900 kronor),

5. Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum m. m.: Inredning och utrustning (reservationsanslag å 125,000 kronor),

6. Statens historiska museum m. m.: Underhåll och ökande av samlingarna (reservationsanslag å 16,500 kronor), samt

7. Riksantikvarieämbetet: Vård och underhåll av fornlämningar och byggnadsminnesmärken (reservationsanslag å 59,600 kronor).

Härvid förutsättes, beträffande ett i reservationsanslaget å 125,000 kronor till inredning oell utrustning ingående anslagsbelopp å 110,000 kronor till inredning och utrustning av museilokaler samt flyttning av museisamlingar, att medel tills vidare i huvudsak disponeras endast för flyttning av nämnda samlingar till statens historiska museums nya lokaler men däremot icke till annan inredning och utrustning av nämnda lokaler än sådan, som prövas oundgängligen erforderlig.

I enlighet med vad i promemorian anförts bör det ankomma på akademien att, med beaktande av vad här ovan yttrats, närmare angiva de poster under anslagen, som med minsta olägenhet kunna nedsättas.

13. Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Stipendier

m. m. I detta reservationsanslag, nu 15,500 kronor, ingår en post å 6,000 kronor till resestipendier för studier i utlandet. Detta belopp är enligt uppgift från akademien redan fördelat. Akademien äger emellertid jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 17 juni 1938 disponera viss behållning av tidigare anvisade anslagsmedel för utdelning under budgetåren 1938/40 av extra resestipendier för studier i utlandet. Av dessa medel finnes en behållning å 3,666 kronor, vilken är avsedd att användas nästa år till extra resestipendier. Detta belopp torde i enlighet med vad i promemorian föreslagits kunna inbesparas. Föreskrift torde alltså böra meddelas, att nämnda behållning skall av akademien inlevereras till statsverket.

18. Musikaliska akademien med musikkonservatoriet: Stipendier m. m.

Detta anslag, 20,000 kronor, disponeras enligt kungörelsen nr 717/1919 till stipendier åt yngre svenska musikidkare, uppmuntran av inhemska tonsättare samt belöningar åt äldre framstående svenska tonsättare. Det för budget-

28 Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

året 1939/40 anvisade anslaget är ännu odisponerat, och en nedskärning av utgifterna för ifrågavarande ändamål redan under innevarande budgetår är alltså möjlig. I förutnämnda promemoria har ifrågasatts en begränsning av utgifterna till ungefär samma belopp som under budgetåret 1937/38, eller

15,000 kronor. Därest stipendium ansåges böra utdelas, framhålles det, borde giltighetstiden icke sträcka sig utöver ett år. Mot den uppfattning, varåt i promemorian sålunda givits uttryck, synes ej vara något att erinra. Av förevarande anslag torde i enlighet härmed ett belopp av omkring 5,000 kronor för innevarande budgetår icke böra tagas i anspråk.

E. Universiteten, den medicinska undervisningen m. m.

5. Uppsala universitet: Materiel m. m. 6. Uppsala universitet: Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket. Dessa två reservationsanslag äro nu uppförda med respektive 530,000 kronor och 148,500 kronor. I anledning av vad i promemorian anförts torde föreskrift böra utfärdas, att 15,000 kronor av de å vart och ett av förevarande anslag tillgängliga medlen under innevarande budgetår icke må tagas i anspråk.

12. Lunds universitet: Bokinköp och bokbindning för universitets-

biblioteket. I överensstämmelse med vad i promemorian föreslagits torde föreskrift böra meddelas, att av de å förevarande reservationsanslag, 137,000 kronor, tillgängliga medlen ett belopp av 12,000 kronor icke må under innevarande budgetår tagas i anspråk.

22. Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Utrustning. Till detta ändamål hava under budgetåren 1936/40 anvisats tillhopa 4,330,000 kronor, varav den 6 oktober 1939 återstod odisponerat ett belopp av 984,000 kronor, avseende huvudkomplexet, och ett belopp av omkring 418,000 kronor, avseende psykiatriska kliniken. Efter samråd med vederbörande har i omförmälda promemoria ifrågasatts uppskov, intill dess normala förhållanden inträtt, med anskaffning av utrustning till ett belopp av i runt tal 200,000 kronor, varav ungefär hälften skulle hänföra sig till huvudkomplexet och återstoden till den psykiatriska kliniken. Det torde icke föreligga anledning till erinran mot vad sålunda föreslagits. Det bör ankomma på sjukhusdirektionen att avgöra vilka anskaffningsåtgärder som böra uppskjutas. Av de å anslaget tillgängliga medlen bör alltså ett belopp av 200,000 kronor icke under innevarande budgetår tagas i anspråk.

29. Universitetssjukhus: Bidrag till uppförande av nybyggnad för ögonkliniken vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund. Malmöhus läns landsting har år 1937 beviljat 364,000 kronor såsom bidrag till täckande av kostnaderna för uppförande av nämnda nybyggnad, att utgå under förut-

Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor. 29

sättning att ett lika stort belopp anvisas av statsmedel. Landstinget har därefter gjort framställning örn dylikt statsbidrag å 364,000 kronor. I propositionen nr 30 till 1939 års riksdag har uttalats, att det förefölle skäligt, att staten bidroge med hälften av de beräknade byggnadskostnaderna, alltså med

364,000 kronor. I enlighet med förslag i denna proposition har för budgetåret 1939/40 anvisats ett reservationsanslag å 200,000 kronor såsom bidrag till byggnadsföretagets igångsättande.

I den till grund för propositionen liggande utredningen framhålles såsom synnerligen angeläget, att en nybyggnad för ögonkliniken kommer till stånd.

I förutnämnda promemoria har beträffande ifrågavarande anslag anförts:

I fråga örn statsbidrag till byggnader vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund hade ståndpunkten varit den, att staten icke borde på förhand binda sig för en viss andel i ifrågakommande anläggningskostnader utan prövning i detta avseende ske från fall till fall. Den under senare tid tillämpade fördelningsgrunden, enligt vilken staten och landstinget normalt burit hälften vardera av kostnaderna, hade emellertid förefallit skälig. Det borde förutsättas, att, därest kostnaderna för den nu avsedda nybyggnaden skulle komma att överstiga det beräknade beloppet, 728,000 kronor, staten skulle äga pröva, huruvida och i vad män med hänsyn till arten och omfattningen av merkostnaderna ytterligare statsbidrag skulle ifrågakomma.

I anledning härav torde få förutsättas, att, därest byggnadskostnaderna skulle komma att mer avsevärt överstiga de tidigare beräknade, staten får anses oförhindrad att pröva, huruvida och i vad mån ytterligare statsbidrag bör ifrågakomma till täckande av uppkommande merkostnader.

33. Gemensamma universitetsändainål: Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar. Detta anslag utgick under budgetåret 1932/33 med

36,000 kronor, sänktes för budgetåren 1933/37 till 30,000 kronor och höjdes 1937 till 40,000 kronor och 1938 till 42,000 kronor. Årets anslag har fördelats med 34,000 kronor på statsuniversiteten och karolinska mediko-kirurgiska institutet samt med 8,000 kronor på Stockholms och Göteborgs högskolor. Bidrag från anslaget fördelas under budgetårets senare hälft, varför anslaget ännu är odisponerat.

Bidragen äro av två slag, ersättning och understöd. Ersättning utgår för den merkostnad, som uppstår genom tryckning av sådana exemplar av doktorsavhandlingen, som författningsenligt skola utdelas eller avlämnas, dock högst 300 kronor. Sedan dessa s. k. ersättningar gäldats, utdelas återstoden av anslagsmedlen i form av understöd. Dessa utgå — efter vissa reduceringar —- med högst 1,200 kronor i ersättning för utgifter, som bekostats av sökanden själv, i den mån han är i behov av dylikt understöd. Förslå tillgängliga medel ej till understöd enligt sagda grunder, reduceras bidragen proportionellt för alla understödsberättigade. Dylik reduktion sker på grund av anslagets knapphet regelmässigt. Under budgetåren 1934/36 uppgingo understöden sålunda till respektive 29 och 30 procent av de tillstyrkta ansökningarnas belopp beträffande universiteten och karolinska institutet och till 16 V2 procent beträffande högskolorna. Motsvarande procenttal var under det sistförflutna budgetåret 39 V2 respektive 37 procent. Sistnämnda budgetår ut-

30 Kungl. Maj.ts proposition nr 79; bilagor.

delades i ersättningar tillhopa 15,370 kronor vid de statliga läroanstalterna och 3,244 kronor vid de enskilda samt i understöd tillhopa respektive 18,730 kronor och 4,756 kronor. Högsta utdelade understöd utgjorde 470 kronor.

Åtgärder i besparingssyfte beträffande förevarande anslag torde icke kunna undvikas. Av den lämnade redogörelsen framgår, att inemot hälften av anslaget disponeras till ersättningar för sådana exemplar av doktorsavhandlingarna, som författningsenligt skola utdelas eller avlämnas. Starka billighetsskäl synas tala för att dylika ersättningar fortfarande må utgå i hittills gällande ordning. En besparingsåtgärd lärer sålunda i första hand böra drabba understöden. Att helt slopa understöden torde dock icke böra ifrågasättas, då desamma nu äro reserverade för sökande, som äro ekonomiskt svagt ställda. I stället förordas en skärpning av den behovsprövning, som skall föregå understödens utdelande, i syfte att ernå en strängare gallring bland de sökande. Om endast de allra mest behövande komma i åtanke för erhållande av understöd, synes en besparing å 20,000 kronor kunna åvägabringas.

Föreskrift bör alltså meddelas, att av förevarande anslag ett belopp av

20,000 kronor under innevarande budgetår icke må tagas i anspråk. För ernående av denna besparing torde erforderliga bestämmelser i ämnet böra utfärdas.

39. Gemensamma universitetsändamål: Resestipendier åt ordinarie lärare m. fl. vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska medikokirurgiska institutet. Å detta reservationsanslag, för innevarande budgetår uppfört med 20,000 kronor, fanns vid ingången av nämnda budgetår en reservation å 5,350 kronor, varför de å anslaget tillgängliga medlen uppgå till sammanlagt 25,350 kronor. I anslutning till vad i ovannämnda promemoria ifrågasatts torde föreskrift böra meddelas, att de å ifrågavarande anslag tillgängliga anslagsmedlen icke må under innevarande budgetår tagas i anspråk.

40. Gemensamma universitetsändamål: Extra undervisning vid de praktisk-teologiska övningskurserna vid universiteten i Uppsala och Lund. I

anledning av vad i promemorian anförts torde föreskrift böra meddelas, att förevarande anslag, 4,000 kronor, icke må under innevarande budgetår tagas i anspråk.

45. Rasbiologiska institutet: Materiel m. m. I promemorian har beträffande detta reservationsanslag å 27,700 kronor ifrågasatts en reduktion med cirka 10 procent. Häremot synes icke kunna riktas någon erinran. Föreskrift bör alltså meddelas av innebörd, att av de å anslaget tillgängliga medlen ett belopp av 3,000 kronor icke må under innevarande budgetår tagas i anspråk.

Kungl. Maj.ts proposition nr 79: bilagor. 31

50. Ortnamnskominissionen: Omkostnader. 51. Ortnamnskommissionen: Insamling och bearbetning av vetenskapligt material. Förstnämnda anslag är upptaget såsom förslagsanslag med 8,100 kronor och det sistnämnda såsom reservationsanslag med 23,000 kronor. I anslutning till i förutnämnda promemoria framlagt förslag torde föreskrift böra meddelas, dels att av den i omkostnadsstaten för ortnamnskommissionen upptagna anslagsposten å 3,000 kronor till publikationstryck ett belopp å 1,000 kronor icke må under innevarande budgetår tagas i anspråk, dels ock att av å anslaget till insamling och bearbetning av vetenskapligt material tillgängliga medel ett belopp av 1,000 kronor icke må under innevarande budgetår tagas i anspråk.

55. Landsmålsarkiven: Insamling och bearbetning av vetenskapligt material. Enligt från landsmålsarkiven inhämtade uppgifter synes det vara möjligt att under innevarande budgetår inbespara omkring 10 procent av ifrågavarande reservationsanslag å 60,900 kronor. Av å anslaget tillgängliga medel synes med hänsyn härtill ett belopp av 6,000 kronor icke böra under innevarande budgetår tagas i anspråk; föreskrift härom torde böra meddelas.

F. Tekniska högskolan.

2. Tekniska högskolan: Omkostnader. För detta ändamål är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört ett förslagsanslag av 240,500 kronor. I den av Kungl. Maj:t fastställda omkostnadsstaten är uppförd en förslagsvis beräknad anslagspost å 8,700 kronor till publikationstryck, vilken icke må utan Kungl. Majlis medgivande överskridas. I nämnda post äro inberäknade medel till utgivande av redogörelser för högskolans verksamhet. I enlighet med vad i promemorian anförts torde böra övervägas, om icke utgivandet av dessa årsredogörelser kunde underlåtas. På grund av ökade kostnader för högskolans publikationstryck i övrigt kan dock nämnda post, om redogörelserna inhiberas, minskas med enligt uppgift från högskolan endast 700 kronor. Föreskrift synes därför böra meddelas, att av ifrågavarande anslagspost icke må utan Kungl. Maj:ts medgivande under innevarande budgetår tagas i anspråk högre belopp än (8,700 — 700 =) 8,000 kronor.

5. Tekniska högskolan: Stipendier. Förevarande anslag å 20,000 kronor disponeras bland annat med 4,000 kronor till stipendier för utrikes studieresor åt lärare vid högskolan och med 11,000 kronor till stipendier åt studerande vid högskolan. Av posten å 4,000 kronor hava 1,150 kronor disponerats intill utgången av augusti 1939, medan återstående 2,850 kronor av högskolans styrelse tilldelats vissa lärare, vilka emellertid ännu icke utnyttjat

32 Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

stipendierna. De för elevstipendier avsedda medlen hava hittills disponerats endast i mindre utsträckning.

I promemorian har med hänsyn till förhandenvarande förhållanden ifrågasatts en inbesparing av de icke utnyttjade resestipendierna. Beträffande besparingsmöjligheterna å de av anslaget jämväl utgående elevstipendierna har åberopats vad som anförts örn anslaget I 4 Folkskoleseminarier: Stipendier m. m. (se nedan).

Anledning torde ej finnas till erinran mot den ifrågasatta indragningen av ännu icke utnyttjade resestipendier. En förutsättning härför är, att högskolans styrelse återkallar redan fattade beslut om beviljande av resestipendier.

Beträffande besparingsmöjligheterna i fråga om det för elevstipendier avsedda beloppet hänvisas till vad här nedan yttras beträffande anslaget I 4 Folkskoleseminarier: Stipendier m. m.

9. Chalmers tekniska högskola: Avlöningar. Den i avlöningsstaten för Chalmers tekniska högskola upptagna delposten å 119,750 kronor till grundavlöningar m. m. till övrig icke-ordinarie personal skall enligt Kungl. Maj:ts beslut tills vidare från och med innevarande budgetår disponeras bland annat till arvoden åt assistenter och lärarbiträden med ett belopp av högst 95,300 kronor. Då enligt från högskolan inhämtad uppgift å detta belopp kan besparas omkring 5,000 kronor, bör föreskrift meddelas, att av beloppet i fråga må under innevarande budgetår tagas i anspråk högst 90,300 kronor.

13. Chalmers tekniska högskola: Stipendier. Anslaget, vilket är uppfört med 2,400 kronor, disponeras med 1,500 kronor till stipendier för utrikes studieresor åt lärare och med 900 kronor till stipendier åt studerande. Förstnämnda belopp bör i enlighet med vad enligt promemorian föreslagits i sin helhet inbesparas. I fråga örn elevstipendierna hänvisas till vad i det följande anföres beträffande stipendieanslaget vid folkskoleseminarierna (I 4). Av förevarande anslag bör alltså under innevarande budgetår ett belopp av 1,500 kronor icke tagas i anspråk.

G. Skolöverstyrelsen.

2. Skolöverstyrelsen: Omkostnader. I den av Kungl. Maj:t fastställda omkostnadsstaten för skolöverstyrelsen ingår en förslagsvis betecknad post å 36,000 kronor till reseersättningar, vilken icke utan Kungl. Maj:ts medgivande må överskridas. I anslutning till vad i promemorian yttrats torde föreskrift böra meddelas, att under innevarande budgetår icke må utan medgivande av Kungl. Maj:t av nämnda anslagspost tagas i anspråk mer än

30,000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

33 H. Allmänna läroverken m. in.

5. Allmänna läroverken: Bokinköp och bokbindning. I enlighet med vad i förenämnda promemoria ifrågasatts, torde av förevarande reservationsanslag å 100,000 kronor ett belopp av 20,000 kronor under innevarande budgetår icke böra tagas i anspråk.

7. Allmänna läroverken: Resestipendier åt lärare. I likhet med vad som

skedde under den senaste ekonomiska krisen torde under nu rådande förhållanden resestipendier för ifrågavarande ändamål icke böra utdelas. På sätt i förutnämnda promemoria föreslagits synes föreskrift förty böra meddelas, att förevarande reservationsanslag å 19,000 kronor icke må under innevarande budgetår tagas i anspråk.

12. Kurser för lärare vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter.

Beträffande förevarande anslag, nu 24,700 kronor, har i promemorian ifrågasatts en besparing av omkring 11,000 kronor genom inställande av kurser, som ännu icke hållits, nämligen en kurs i sexualundervisning och sexualhygien samt en kurs för utbildande av lärare i manlig slöjd. De föreslagna besparingsåtgärderna tillstyrkas. Föreskrift torde alltså böra meddelas, att förevarande anslag icke må under innevarande budgetår tagas i anspråk för gäldande av kostnader för sagda kurser.

17. Kommunala läroverk: Resestipendier åt lärare i främmande levande språk vid kommunala flickskolor och kommunala mellanskolor. 22. Privatläroverk: Resestipendier åt lärare i främmande levande språk. I enlighet med vad ovan anförts i fråga örn anslaget H 7 Allmänna läroverken: Resestipendier åt lärare torde på sätt i omförmälda promemoria ifrågasatts beträffande nu förevarande båda anslag å respektive 7,000 kronor och 3,000 kronor föreskrift böra meddelas, alt å anslagen tillgängliga medel icke må under innevarande budgetår tagas i anspråk.

I. Folkundervisningen.

Anstalter för lärarutbildning m. m.

1. Folkskoleseminarier: Avlöningar. I avlöningsstaten för folkskoleseminarierna är under anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, uppförd en delpost å 11,600 kronor till arvoden vid kurser för utbildande av hjälp klasslärare. Ifrågavarande kurser hava ännu icke igångsatts men äro avsedda att hallas under nästkommande vårtermin. Två kurser hava planerats, nämligen en vid folkskoleseminariet i

Bihang till urtima riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 79: bilagor. 3

34 Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

Stockholm, vilken beräknats pågå under hela vårterminen, och en vid folkskoleseminariet i Göteborg, avsedd att pågå under sex veckor i början av vårterminen. Kostnaderna för kurserna torde kunna uppskattas till dels ovannämnda 11,600 kronor, avseende arvoden åt lärare, dels 4,500 kronor, avseende stipendier åt kursdeltagare, dels omkring 500 kronor, vartill medel beräknats under nästföljande anslag, dels ock omkring 30,000 kronor, avseende kostnader för vikarier åt kursdeltagare, vilka förutsatts komma att erhålla ledighet med bibehållen lön. Härtill kommer avlöningen till en för ändamålet anställd extra ordinarie övningsskollärare vid folkskoleseminariet i Stockholm.

Ifrågavarande kursverksamhet torde på sätt i promemorian ifrågasatts böra temporärt inställas. Härigenom vinnes enligt det ovanstående en besparing å sammanlagt omkring (11,600 + 4,500 + 500 + 30,000=) 46,600 kronor, varav 11,600 kronor å förevarande anslag. Beträffande om förm älda extra ordinarie övningsskollärare torde icke för närvarande kunna ifrågasättas ändring.

Föreskrift bör alltså meddelas örn inställande av ifrågavarande kursverksamhet.

2. Folkskoleseminarier: Omkostnader. Av detta anslag, 223,600 kronor, är ett belopp av högst 2,500 kronor avsett för anordnande av kurser i taloch röstvård vid de folkskoleseminarier, som skolöverstyrelsen bestämmer. Av sistnämnda belopp ha 400 kronor redan disponerats. Återstoden, 2,100 kronor, torde böra, på sätt i promemorian ifrågasatts,i år inbesparas.

Därest, i enlighet med vad under nästföregående punkt förordas, kursverksamheten för utbildande av hjälpklasslärare inställes, synes ett belopp av ytterligare 500 kronor kunna sparas, avseende expenser vid folkskoleseminarierna i Stockholm och Göteborg. Föreskrift torde böra meddelas, att av de nämnda seminarier tilldelade anslagsmedlen för övriga expenser ett belopp av tillhopa 500 kronor icke må tagas i anspråk.

4. Folkskoleseminarier: Stipendier m. m. Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört såsom obetecknat med ett belopp av 168,100

kronor och disponeras sålunda:

1. Stipendier åt elever vid folkskoleseminarierna ........ kronor 157,000

2. Bidrag till anordnande av studie- och idrottsutfärder vid

folkskoleseminarierna ............................ » 3,600

3. Bidrag till lärares vid folkskoleseminarierna studiebesök

vid folkskolor ....... » 3,000

4. Stipendier åt deltagare i kurser för utbildande av hjälp-

klasslärare ............................... » 4,500

Summa kronor 168,100.

Elevstipendier. Ifrågavarande stipendier regleras av bestämmelserna i kap. VII av stadgan den 18 juni 1937 (nr 535) för folkskoleseminarierna. Stipendierna utdelas i den mån därtill anslagna medel lämna tillgång. Därvid skall iakttagas, att stipendium endast må tilldelas elev, som är verkligt

Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

behövande. Skolöverstyrelsen har att, beträffande vårtermin före den 15 maj och beträffande hösttermin före den 1 december, meddela beslut rörande beloppet av de stipendiemedel, som skola tillkomma varje seminarium, samt rörande antalet av de elever vid varje seminarium, till vilka stipendier anses böra utgå, ävensom, därest överstyrelsen funnit anmäld elev icke böra komma i åtnjutande av stipendium, uppgift därom. Vid bestämmandet av nämnda anslagsbelopp skall hänsyn tagas dels till graden av elevernas understödsbehov, dels ock till deras kostnader för resa fram och åter mellan seminariestaden och hemorten.

I förutnämnda promemoria hava lämnats nedanstående uppgifter angående stipendietilldelningen under budgetåren 1933/34 och 1938/39:

I promemorian anföres beträffande elevstipendierna:

Stipendier åt elever vid olika läroanstalter utginge från ett flertal anslag under såväl åttonde huvudtiteln som andra huvudtitlar å riksstaten. Frågan huruvida en begränsning i stipendietilldelningen skulle företagas i besparingssyfte borde därför göras till föremål för gemensam prövning. Därest denna prövning ledde till att — såsom skett under den sista ekonomiska krisen — besparingsmöjligheterna funnes böra utnyttjas även å anslagen för elevstipendier, återstode att överväga, på vilket sätt besparingen skulle åvägabringas. Man kunde därvid tänka sig antingen att skärpa behovsprövningen eller att nedbringa samtliga elevstipendiers belopp eller ock att kombinera dessa båda metoder. I fråga örn nu förevarande anslag borde anmärkas, att stipendium utbetalades terminsvis i efterskott. En i besparingssyfte vidtagen förändring i dispositionen av detta anslag för budgetåret 1939/40 torde dock skäligen böra avse endast de stipendier, som skulle utbetalas vid slutet av vårterminen 1940.

Beträffande de för studie- och idrottsutfärder avsedda medlen ifrågasättes nu icke någon besparing.

Beträffande posterna 3 och 4, avseende studiebesök, respektive stipendier åt deltagare i kurser för utbildande av hjälpklasslärare, ha i promemorian beräknats besparingar redan under innevarande budgetår å respektive 1,500 kronor och 4,500 kronor.

Beträffande möjligheten och lämpligheten att vidtaga besparingar å ifrågavarande anslag må följande anföras.

En reduktion av elevstipendierna lärer icke för närvarande böra ske.

Å posten 3,000 kronor till studiebesök vid folkskolor är enligt uppgift under hand från skolöverstyrelsen ett belopp av 1,500 kronor

36 Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

odisponerat. Sistnämnda belopp kan inbesparas. I enlighet med vad ovan anförts beträffande anslaget I 1 Folkskoleseminarier: Avlöningar bör vidare hela beloppet å 4,500 kronor till stipendier åt deltagare i kurser för utbildande av hjälpklasslärare inbesparas.

7. Småskoleseminariet': Omkostnader. Förevarande anslag, 81,000 kronor, disponeras bland annat till anordnande av kurser i tal- och röstvård, för vilket ändamål avsetts ett belopp av 1,500 kronor. Under hänvisning till vad som yttrats beträffande motsvarande kursverksamhet vid folkskoleseminarierna förordas, att beslut meddelas om kursernas inhiberande.

9. Sinåskolcseininarier: Stipendier m. m. Av detta anslag å 48,800 kronor äro 48,000 kronor avsedda till stipendier åt elever vid småskoleseminarierna. Stipendierna fördelas enligt enahanda grunder som elevstipendierna vid folkskoleseminarierna (se ovan). I förutnämnda promemoria hava lämnats nedanstående uppgifter angående stipendietilldelningen under budgetåren 1933/34 och 1938/39:

1 Därav ett landstingsseminarium (Lund) med 12 elever.

2 Därav Haparanda 27 elever.

3 Häri ingår icke ett landstingsseminarium (Lund med 480 ler. ht 1933 och 490 kr. vt 1934).

4 Utom Haparanda, varifrån uppgift ej kommit.

Beträffande besparingsmöjligheterna å detta anslag för budgetåret 1939/40 åberopas i promemorian vad som anförts i fråga om anslaget I 4 Foikskoleseminarier: Stipendier m. m.

Några besparingsåtgärder med avseende å de för elevstipendier avsedda medlen torde icke böra nu ifrågasättas.

11. Småskoleseminarler: Anordnande av fortbildningskurser för småskollärare. Föreskrifter rörande dispositionen av detta anslag å 4,000 kronor hava ännu icke av Kungl. Majit meddelats. I enlighet med i promemorian framställt förslag förordas, att anslaget icke under innevarande budgetår tages i anspråk.

14. Resestipendier åt lärare vid vissa till folkundervisningen hörande läroanstalter. Föreskrifter örn disposition av detta reservationsanslag, 15,000 kronor, hava ännu icke av Kungl. Majit meddelats. Anslaget bör, såsom i promemorian uttalas, icke under innevarande budgetår tagas i anspråk.

Kungl. Maj.ts proposition nr 79: bilagor.

37 Folkskolinspektionen.

16. Folkskolinspektionen: Reseersättningar. Nämnda förslagsanslag är för innevarande budgetår uppfört med 175,000 kronor. Anslagsbelastningen utgjorde under det sistförflutna budgetåret något över 177,000 kronor. Beträffande anslaget har i promemorian anförts:

Då skolöverstyrelsen fördelade å detta anslag tillgängliga medel för varje halvår, förordades, att vid den prövning, som skulle föregå anslagsfördelningen för första halvåret 1940, överstyrelsen även beaktade besparingssynpunkten. Tekniskt torde detta exempelvis kunna genomföras så, att alla folkskolinspektörernas reseanslag nedskures med förslagsvis 25 procent av vad som utgått för första halvåret 1939, varefter på särskilt motiverad framställning en förstärkning av sålunda nedsatt reseanslag kunde medgivas. En sådan nedskärning torde böra, efter överstyrelsens beprövande, förbindas med direktiv i avseende å inskränkning av inspektionsverksamheten.

Ej minst med hänsyn till att folkskolinspektörerna skola taga befattning med genomförandet av nu aktuella besparingsåtgärder av olika slag inom folkskoleväsendet, är en beskärning av förevarande reseanslag ägnad att framkalla betänkligheter. En begränsning med 10 procent av anslagets belopp, eller 17,500 kronor, synes emellertid böra försökas. Föreskrift bär alltså meddelas, att av ifrågavarande anslag icke må under innevarande budgetår tagas i anspråk högre belopp än 157,500 kronor.

Folkskoleväsendet.

21. Folkskolor m. m.: Folkundervisningens befrämjande i rikets nordligaste gränsorter. Nämnda förslagsanslag är uppfört med 250,000 kronor. Anslagsbelastningen under budgetåret 1938/39 utgjorde omkring 287,000 kronor.

I förutnämnda promemoria anföres:

Beträffande dispositionen av medel från detta anslag hade sedan dess tillkomst gällt, att anslaget stått till förfogande att på sätt Kungl. Maj :t funne lämpligt användas till olika åtgärder, som kunde anses gagna det ändamål, för vilket anslaget enligt sin beteckning vore avsett (jfr prop. 170/24 s. 42). Under åren hade emellertid en stor del av anslaget disponerats med stöd av allmänna författningsbestämmelser (se t. ex. 468/1924, 469/1924 och 185/1935) och enligt av Kungl. Maj :t meddelade generella beslut örn fortlöpande anslag (automatiska utgifter).

Numera syntes det dock endast vara en kungörelse, som reglerade utgifter från anslaget, nämligen nr 638/1938 angående s. k. språktillägg, som utginge till vissa lärare i gränsorterna med 150 kronor till envar. Med utgångspunkt från att 535 lärare kunde ifrågakomma, skulle anslagsbelastningen härför utgöra (535 X 150 =) 80,250 kronor (jfr 1938 års åttonde huvudtitel s. 411 ff.). Kungörelserna nr 469/1924 och 185/1935 vore visserligen ej upphävda, men torde — utom i eventuella övergångsfall — hava försatts ur kraft.

Huvudparten av övriga s. k. automatiska utgifter syntes numera hava upphört att utgå.

38 Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

Av vad nu anförts framginge, att förefintliga besparingsmöjligheter å detta anslag kunde tillvaratagas vid Kungl. Maj :ts prövning av förekommande ärenden om bidrag eller understöd från anslaget till olika ändamål. Det skulle därvid kunna övervägas att dels icke utanordna de särskilda lönetillägg å 75 eller 50 kronor, som plägat utgå till slöjdlärare, liksom de belopp, som tillerkändes föreståndarinnor vid arbetsstugor och skolhem för visat nit i meddelandet av svensk språkkunskap, dels ock beskära bidrag till materielutgifter m. m. En besparing å cirka 70,000 kronor torde därigenom bliva möjlig.

Vad i promemorian föreslagits synes kunna biträdas. En besparing med inalles omkring 70,000 kronor torde alltså kunna utvinnas.

27. Folkskolor lii. m.: Bidrag till anordnande av skolbarnsbespisning.

För detta ändamål ha ställts till förfogande för budgetåret 1937/38 200,000 kronor av margarinaccismedel, för budgetåret 1938/39 ett reservationsanslag å 300,000 kronor och för budgetåret 1939/40 ett reservationsanslag å 500,000 kronor.

Enligt kungörelsen nr 170/1939 må skoldistrikt å landsbygden, vilket under redovisningsåret 1939/40 anordnar skolbarnsbespisning, kunna erhålla statsbidrag till bestridande av kostnaderna härför, under förutsättning dels att inom distriktet behov av sådan bespisning föreligger med hänsyn till rådande arbetslöshet, antalet barnrika familjer med särskilt låg inkomst, antalet barn med långa skolvägar eller annan därmed jämförlig omständighet, dels ock att distriktet med hänsyn till det kommunala skattetrycket är i behov av statsbidrag till bestridande av nämnda kostnader eller på grund av särskilda omständigheter finnes böra erhålla sådant bidrag. Statsbidrag må som regel utgå med högst 50 procent av skoldistriktets utav vederbörande länsstyrelse godkända verkliga kostnader för bespisningen. Där särskilda förhållanden därtill föranleda, må länsstyrelsen medgiva högre statsbidrag. Bidraget må dock icke i något fall överstiga 80 procent av sagda kostnader. Ansökningar örn statsbidrag skola ingivas till vederbörande länsstyrelse, som överlämnar ansökningarna till Kungl. Maj:t med förslag örn det belopp, som anses böra ställas till länsstyrelsens förfogande.

Beslut örn fördelning av anslaget för innevarande budgetår har ännu icke fattats av Kungl. Maj:t. I förutnämnda promemoria framhålles, att det syntes böra tågås under övervägande att begränsa tilldelningen av bidrag för ifrågavarande ändamål under innevarande budgetår till det belopp, som disponerats för budgetåret 1938/39.

Det må nämnas, att för innevarande budgetår statsbidrag sökts till ett belopp av icke mindre än något över 700,000 kronor. Huvuddelen härav belöper på Norrbottens och Västernorrlands län. Med hänsyn härtill och till skolbarnsbespisningens stora betydelse icke minst under nu rådande förhållanden lärer en begränsning av denna verksamhet för nämnda budgetår icke böra ske.

29. Folkskolor m. m.: Bidrag lill undervisningslokaler m. m. Detta förslagsanslag å 8,000,000 kronor disponeras under innevarande budgetår på följande sätt:

39 Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

1. Byggnadsbidrag för nya undervisningslokaler, förslags-

vis ........................................... kronor 960,000

2. Byggnadsbidrag för redan befintliga undervisningsloka-

ler, förslagsvis ................................ » 1,850,000

3. Hyresbidrag, förslagsvis .......................... » 190,000

4. Underhålls- och materielbidrag, förslagsvis .......... » 1,800,000

5. Tjänstebostadsbidrag, förslagsvis ............ » 3,200,000

Summa kronor 8,000,000.

Beträffande gällande författningsbestämmelser hänvisas till kungörelsen den 6 mars 1936, nr 45 (ändrad 1939 nr 363).

1- Byggnadsbidrag för nya undervisningslokaler. Härom har i promemorian bland annat anförts:

Till och med den 30 juni 1939 hade Kungl. Maj:t fastställt högsta kostnadssummor för ifrågavarande byggnadsföretag sammanlagt uppgående till i runt tal 37,278,000 kronor, därav genom beslut under tiden den 1 juli 1938 —den 30 juni 1939 omkring 19,278,000 kronor. Enligt vad skolöverstyrelsen uppgivit, hade skolbyggnadsverksamheten visat sig år efter år fortgå i allt större omfattning och att döma av antalet inkomna, ännu ej avgjorda ansökningar om byggnadsbidrag vore, så långt för närvarande kunde överblickas, någon avmattning av byggnadsverksamheten på området icke att emotse.

En nedsättning av ifrågavarande bidrag syntes såvitt anginge redan fastställda kostnadssummor endast medföra en övervältring på kommunerna av motsvarande utgifter. Beträffande nya beslut om fastställande av kostnadssummor torde den strängaste behovsprövning böra anbefallas. Med hänsyn till bestämmelserna örn tidpunkten för rekvisition av statsbidrag kunde likväl en sådan åtgärd icke medföra besparing för budgetåret 1939/40.

I anledning av vad i promemorian anförts må erinras, att byggnadsbidrag för nya undervisningslokaler sedan krisens början av Kungl. Majit beviljats med iakttagande av den största återhållsamhet. Så synes jämväl i fortsättningen böra ske. Länsstyrelserna, som jämlikt gällande bestämmelser i vissa fall hava att bevilja bidrag av denna art, böra givetvis vid beslut i sådana frågor iakttaga den återhållsamhet, som i nuvarande situation är påkallad; örn så erfordras, torde föreskrift härom böra utfärdas. Framhållas må emellertid, att även arbetslöshetssynpunkter kunna komma att behöva anläggas vid bedömandet av framställningar örn bidrag till nya undervisningslokaler.

2. Byggnadsbidrag för redan befintliga undervisningslokaler. 3. Hyresbidrag. Beträffande besparingsmöjligheterna i avseende å dessa bidrag gäller, framhålles i promemorian, att en minskning endast skulle innebära en övervältring på kommunerna av utgifter, som staten åtagit sig, samt att i varje fall en besparing för innevarande budgetår torde vara utesluten. Mot den sålunda uttalade uppfattningen synes icke finnas anledning till erinran.

4. Underhålls- och materielbidrag. I promemorian har beträffande dessa bidrag anförts:

40 Kungl. Maj.ts proposition nr 79: bilagor.

Till underhåll av undervisningslokaler ävensom för tillhandahållande av skolmöbler och undervisningsmateriel ägde skoldistrikt åtnjuta årligt underhålls- och materielbidrag med 50 kronor för varje lokal, som tillhörde distriktet, och med 25 kronor för varje av distriktet förhyrd lokal. Såsom villkor gällde bland annat, att lokalen skulle hållas i ett tillfredsställande skick.

Underhålls- och materielbidrag rekvirerades under oktober månad det redovisningsår, för vilket bidrag söktes. I årets anslag inginge detta bidrag med ett beräknat belopp av 1,800,000 kronor, och med samma belopp hade skolöverstyrelsen räknat för nästkommande budgetår.

I fråga om detta bidrag syntes mot en besparing icke kunna med samma styrka åberopas ovan anförda skäl, att en beskärning av bidraget endast skulle innefatta en överflyttning på kommunerna av utgifter, som staten åtagit sig. Örn nämligen staten beträffande sina byggnader och sina institutioners materiel under förhandenvarande förhållanden gjorde inskränkningar i det underhåll och den förnyelse, som under ett annat statsfinansiellt läge skulle hava ansetts skäliga, så kunde med fog begäras att kommunerna i sina dispositioner för enahanda ändamål gjorde liknande inskränkningar. Vid sådant förhållande skulle det icke vara obilligt att för en kortare tid nedsätta statsbidraget till skoldistriktens underhålls- och materielkostnader. På grund av gällande rekvisitionsbestämmelse kunde en sådan åtgärd icke hava verkan på statens utgifter redan under innevarande budgetår.

I princip lärer intet vara att erinra mot att på de skäl, som i promemorian anförts, ifrågavarande underhålls- och materielbidrag tillfälligtvis nedsättas. Åtgärder i denna riktning torde emellertid, på sätt i promemorian uppenbarligen förutsatts, kunna vidtagas med tillämpning först från och med budgetåret 1940/41. Med hänsyn härtill och i betraktande jämväl av frågans samband med det under utredning varande spörsmålet om fri undervisningsmateriel för folk- och fortsättningsskola, torde förslag i ämnet icke böra avlåtas till urtima riksdagen. Frågan om en reduktion av ifrågavarande bidrag synes böra upptagas i samband med frågan om anvisande av anslag för ändamålet för budgetåret 1940/41.

5. Tjänstebostadsbidrag. På sätt i promemorian anförts torde frågan om besparingar nied avseende å dessa bidrag få upptagas till bedömande i annat sammanhang.

30. Folkskolor m. m.: Understödjande av folkskolebarns ferie- och studieresor. Ä detta förslagsanslag, nu 100,000 kronor, torde belastningen på grund av hittills företagna resor kunna beräknas till 114,000 kronor.

I promemorian har uttalats, att bidrag för ifrågavarande ändamål liksom under den senaste ekonomiska krisen nu borde tills vidare indragas. Anslagsbesparingen till följd härav inträdde emellertid först under nästkommande budgetår. Den omständigheten, att anslaget för löpande budgetår redan betydligt överskridits, utgjorde ett ytterligare skäl för den förordade åtgärden.

Det i promemorian framlagda förslaget tillstyrkes. Föreskrift bör förty meddelas, att bidrag av ifrågavarande slag tills vidare icke må utgå.

Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

33. Folkskolor m. m.: Fortbildningskurser för lärare vid egentliga folkskolor och småskolor. I enlighet med i promemorian framlagt förslag torde de kurser, som avsetts att hållas med anlitande av förevarande anslag, böra inställas. Hela anslaget, nu 20,000 kronor, kan härigenom inbesparas. Föreskrift torde alltså böra meddelas, att anslaget icke må under innevarande budgetår tagas i anspråk.

38. Nomadskolor: Om- oell nybyggnadsarbeten. För detta ändamål har för innevarande budgetår beviljats ett reservationsanslag å 400,000 kronor, som disponeras sålunda:

1. Uppförande av central nomadskola i Västerbottens län .. kronor 80,000

2. Om- och nybyggnadsarbeten för nomadskolorna i Kare-

suando, Lannavaara och Jukkasjärvi i Norrbottens län » 320,000

Summa kronor 400,000.

Byggnadsarbetena omhänderhavas av särskilda byggnadskommittéer, en för vartdera länet. Kostnaderna för kommittéerna bestridas från förevarande anslag.

Byggnadskostnaderna hava preliminärt beräknats till sammanlagt omkring

1,800,000 kronor, varav 900,000 kronor för första byggnadsetappen. Slutliga kostnadsberäkningar hava ansetts kunna föreläggas 1940 års riksdag.

I promemorian har ifrågasatts en omprövning, huruvida icke ifrågavarande byggnadsföretag borde uppskjutas, varigenom större delen av årets anslag skulle kunna inbesparas. Ehuru förevarande byggnadsföretag äro av trängande beskaffenhet, torde med hänsyn till nu rådande förhållanden likväl böra förordas, att anslaget tills vidare disponeras allenast för bestridande av kostnaderna för fullföljande av pågående utredningsarbete. I övrigt torde anslaget böra disponeras endast i den mån Kungl. Maj:t prövar sådana förutsättningar vara för handen, som gälla för användning av å allmän beredskapsstat upptaget anslag.

Högre folkskolor och folkhögskolor.

44. Folkhögskolor: Stipendier åt elever. Detta förslagsanslag är för innevarande budgetår uppfört med 650,000 kronor.

Stipendium tilldelas endast sådan i folkhögskola intagen elev, som är obemedlad eller mindre bemedlad och som åtnjuter undervisning i kurs, för vilken bidrag av statsmedel utgår. Eleverna hänföras vid stipendietilldelningen till en av tre behovsgrader, varvid till högsta (tredje) behovsgraden endast bör räknas elev, som i synnerlig grad är i behov av understöd. Vid tilldelandet av stipendieanslagen beräknas vissa maximibelopp för varje behovsgrad.

42 Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

Före budgetåret 1932/33 utgingo stipendierna sålunda med högst 45 kronor för elev av tredje behovsgraden, med högst 25 kronor för elev av andra behovsgraden och med högst 15 kronor för elev av första behovsgraden, allt för varje läsmånad eleven uppgivits skola bevista vederbörande kurs. Nettoutgiften var under budgetåret 1931/32 592,265 kronor.

Från och med budgetåret 1932/33 nedsattes ovan angivna stipendiebelopp till respektive 35, 20 och 15 kronor. Utgiften för budgetåret 1932/33 uppgick till 521,344 kronor och för budgetåret 1937/38 till 552,349 kronor.

Från och med budgetåret 1938/39 återfördes stipendiebeloppen till de förut gällande. Anslagsbelastningen för sistnämnda budgetår utgjorde 689,269 kronor.

Stipendiefördelningen för 1938/39 års huvudkurs samt fristående kvinnliga sommarkursen 1939 var följande:

Summa stipendiebelopp (575,772 + 148,462 =) 724,234 kronor.

I promemorian anföres:

Beträffande besparingsmöjligheterna å detta anslag för budgetåret 1939/40 åberopades vad som anförts i fråga örn anslaget till I 4 Folkskoleseminarier: Stipendier m. m. Då emellertid enligt uppgift årets anslag belastades med kostnaderna för stipendier åt elever vid 1939 års sommarkurs och 1939/40 års vinterkurs, syntes besparing icke kunna ernås med mindre den komme att avse stipendierna redan vid vinterkursen 1939/40.

Ur förevarande anslag må utgå högst 15 stipendier åt svenska elever vid folkhögskolor i Danmark, Finland och Norge. Under förhandenvarande förhållanden torde dessa stipendier böra inbesparas redan för vinterkursen 1939/40.

En indragning av sistnämnda stipendier torde böra ske i den mån motsvarande åtgärder vidtagas beträffande de stipendier, som av de övriga nordiska länderna beviljas danska, finska respektive norska elever för studier vid svenska folkhögskolor. Med hänsyn till vad som anförts beträffande elevstipendier vid vissa andra skolformer, ifrågasättas icke i övrigt i fråga om förevarande anslag några besparingsåtgärder för innevarande budgetår.

Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

45. Folkhögskolor: Understöd för utbildning av lärare. I enlighet med vad i promemorian föreslagits torde böra föreskrivas, att av förevarande anslag, nu 4,500 kronor, ett belopp av 1,300 kronor icke under innevarande budgetår må tagas i anspråk. Sistnämnda belopp har enligt uppgift avsetts till resestipendier.

Abnormundervisningen.

62. Bidrag till kursverksamhet m. m. för dövstumma. Detta reservationsanslag är för innevarande budgetår uppfört med 9,000 kronor, varav

7,000 kronor äro avsedda till föreläsningar för dövstumma och 2,000 kronor till anskaffande av lämplig litteratur åt vuxna dövstumma. Därjämte står till förfogande en reservation å något mera än 9,700 kronor, varav ett belopp av 4,250 kronor belöper å en kurs i labiologi för dövstumma, som enligt medgivande av Kungl. Maj:t uppskjuta till innevarande budgetår och är avsedd att äga rum nästa vårtermin. Reservationen synes i övrigt hava uppkommit därigenom, att förevarande verksamhet under det tilländalupna läsåret icke hunnit komma i gång i avsedd utsträckning. Kungl. Maj:t har ännu icke meddelat beslut beträffande fördelning av medel till föreläsningsverksamheten för innevarande läsår.

De i promemorian föreslagna besparingsåtgärderna tillstyrkas. Dessa innebära, att av å anslaget tillgängliga medel icke under innevarande budgetår skulle få tagas i anspråk dels ett belopp, motsvarande ovannämnda reservation, dels ock ett belopp av ytterligare 3,500 kronor, avseende årets anslag. Förslaget innebär bland annat, att den planerade kursen i labiologi skulle inställas och föreläsningsverksamheten minskas till omkring hälften av den beräknade. Det förtjänar emellertid övervägas, huruvida icke under nuvarande förhållanden till förfogande stående donationsmedel skulle kunna tagas i anspråk för ifrågavarande ändamål. Detta spörsmål torde få upptagas till behandling i annat sammanhang.

J. Yrkesundervisningen.

4. Tekniska läroverk: Stipendier. Av detta anslag, nu 10,500 kronor, äro 1,500 kronor avsedda till resestipendier för lärare i främmande språk och i tekniska ämnen vid de tekniska läroverken och 9,000 kronor till stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade elever vid de tekniska fackskoloma.

I förutnämnda promemoria föreslås inbesparande av beloppet å 1,500 kronor i dess helhet samt hänvisas beträffande elevstipendierna till vad i promemorian anförts om anslaget I 4 Folkskoleseminarier: Stipendier m. m.

Under hänvisning beträffande elevstipendierna till vad ovan anförts i fråga om eventuella besparingar å sistnämnda anslag förordas i enlig-

44 Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

het med vad i promemorian föreslagits, att föreskrift meddelas, att förevarande anslag icke under budgetåret 1939/40 må tagas i anspråk för utdelning av resestipendier.

7. Ilandelsgymnasier: Resestipendier åt lärare. I anslutning till vad i promemorian anförts beträffande detta reservationsanslag å 1,500 kronor förordas utfärdande av föreskrift, att anslaget icke må under innevarande budgetår tagas i anspråk.

10. Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning. I promemorian har ifrågasatts en besparing å 50,000 kronor å förevarande reservationsanslag, som nu är uppfört med 495,000 kronor. Det synes sannolikt, att en besparing av nämnda storlek skall visa sig möjlig. Av årets anslag torde sålunda ett belopp av omkring 50,000 kronor icke böra tagas i anspråk.

11. Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade clever vid kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning. Nämnda förslagsanslag är nu uppfört med 700,000 kronor. Stipendier från anslaget beviljas för deltagande i hel sammanhängande kurs med heldagsundervisning av minst fem månaders längd. Skolöverstyrelsen bestämmer med ledning av inkomna ansökningar huru stort stipendiebelopp, som må tillkomma varje anstalt. Därvid gäller, att eleverna skola fördelas efter enahanda behovsgrader som elever vid folkhögskolor (se ovan beträffande anslaget I 44 Folkhögskolor: Stipendier åt elever).

Vidkommande besparingsmöjligheterna i fråga om dessa stipendier har i promemorian hänvisats till vad som anförts vid anslaget I 4. Folkskoleseminarier: Stipendier m. m. Därest dessa möjligheter ansåges böra här utnyttjas, syntes de ifrågasatta åtgärderna likväl endast böra avse kurser, som ännu icke påbörjats. Vidare har påpekats, att anslaget under en lång följd av år regelbundet högst väsentligt överskridits.

Beträffande de ifrågasatta besparingsåtgärderna hänvisas till vad som yttrats vid anslaget I 4 Folkskoleseminarier: Stipendier m. m. Frågan örn reglering av nämnda överskridanden torde få upptagas till bedömande i samband med frågan örn anslagsbehovet för nästa budgetår.

17. Utbildande av lärare vid yrkesundervisningen. Förevarande anslag å 30,000 kronor är avsett till bestridande av kostnaderna för vissa kurser, av vilka flertalet äro avsedda att hållas under nästkommande vårtermin. I anledning av vad i promemorian anförts förordas inställande av vårterminens kurser, varigenom en besparing å omkring 20,000 kronor skulle kunna vinnas. Föreskrift torde böra meddelas, att av anslaget sistnämnda belopp icke må under innevarande budgetår tagas i anspråk.

Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

45 K. Folkbildningsåtgärder i övrigt.

2. Understöd åt folkbiblioteksväsendet. Detta förslagsanslag är nu uppfört med 1,579,800 kronor och disponeras på sätt framgår av statsliggaren för budgetåi-et 1939/40, sid. 550, till flera olika ändamål.

Posten 1. Folk-, studiecirkel-, skol-, sjukhus- och sjömansbibliotek, förslagsvis ............................................ kronor 1,425,000.

Understöd till förevarande ändamål utgå för kalenderår enligt av riksdagen fastställda grunder (kungörelsen nr 15/1930 med däri senare vidtagna ändringar). Skolöverstyrelsen beslutar angående understöden under kalenderårets senare hälft. Utbetalningarna belasta i allt väsentligt anslaget för det budgetår, som börjar den 1 juli det kalenderår, som understöden avse.

I promemorian har beträffande ifrågavarande understöd anförts:

Under krisåren 1932/33 och följande år hade utgifterna under denna anslagspost reducerats genom generell nedsättning av de enligt nämnda kungörelse utgående understöden med viss procent, nämligen 20 procent för budgetåret 1932/33, 40 procent för budgetåren 1933/35 och 30 procent för budgetåret 1935/36 (jfr 1935 års åttonde huvudtitel, punkt 219, sid. 721 ff.).

För budgetåret 1939/40 hade beslut ännu icke fattats örn tilldelande av understöd. Då emellertid mer än tre kvartal av kalenderåret gått till ända, syntes besparingar på det löpande budgetårets anslag svårligen kunna ske.

Med hänsyn till tidsbestämmelserna för understödens tilldelande vore det emellertid angeläget att besparingsåtgärder, som skulle avse anslaget för budgetåret 1940/41, vidtoges med tillämpning redan från och med den 1 januari 1940. Förslag i ämnet borde därför föreläggas urtima riksdagen. Nedskärningen av understöden torde kunna i huvudsak vidtagas enligt den metod, som prövats under de sista krisåren.

Inom skolöverstyrelsen pågår för närvarande utredning rörande lämpligheten av åtgärder i syfte att ernå besparingar å detta anslag. Då denna utredning icke kan avslutas i så god tid, att frågan i detta sammanhang kan upptagas till behandling, torde berörda spörsmål böra bedömas i samband med 1940 års statsverksproposition.

Posten 2. Centralbibliotek ..........................kronor 110,000.

Till varje såsom centralbibliotek erkänt bibliotek utgå i statsbidrag högst

10,000 kronor utöver det understöd, som må tillkomma detsamma enligt bestämmelserna angående statsunderstöd till kommunala och därmed likställda folkbibliotek.

1 promemorian anföres beträffande nu förevarande anslagspost:

Denna anslagspost disponerades av skolöverstyrelsen enligt förenämnda kungörelse § 26 (jämförd med §§ 50 och 52). Understöden för senare halvåret 1939, 5,000 kronor per bibliotek, tillsammans 50,000 kronor, hade beviljats av skolöverstyrelsen den 7 juli 1939. Ansökan om centralbiblioteks-

46 Kungl. Maj.ts proposition nr 79: bilagor.

anslag för förra halvåret 1940 skulle ingivas till skolöverstyrelsen senast den 15 februari 1940. Det syntes böra tagas i övervägande att beskära de för förra halvåret 1940 avsedda understöden, helst den i författningen angivna siffran innefattade ett maximibelopp per bibliotek.

1939 års riksdag hade beviljat medel till två nya centralbibliotek från och med den 1 januari 1940. Jämlikt § 29 i ovannämnda kungörelse hade till Kungl. Maj:t ställda ansökningar örn godkännande som centralbibliotek inkommit till skolöverstyrelsen från stadsbiblioteken i Gävle och Kristianstad. Skulle de nya centralbiblioteken icke komma till stånd, inbesparades för dem beräknade medel, sammanlagt 10,000 kronor, för innevarande budgetår.

Skolöverstyrelsen har ännu icke underställt Kungl. Maj:t frågan om godkännande av omförmälda stadsbibliotek som centralbibliotek. Bland annat med hänsyn till de ökade krav, som vid en eventuell beskärning av understöden till folkbiblioteksverksamheten i övrigt ställas på centralbiblioteken, bör i varje fall icke för närvarande den utökning av centralbiblioteksorganisalionen, som förutsatts av 1939 års riksdag, inhiberas eller en beskärning av de understöd, som kunna tillkomma centralbibliotek, äga rum.

Posten A. Resekostnads- och traktamentsersättningar vid biblioteksinspektion från lands- och centralbibliotek .................... kronor 7,800.

Av anslagsposten är ett belopp å 600 kronor avsett att fördelas mellan de två ovan under post 2 omnämnda nya centralbiblioteken. Därest dessa båda bibliotek icke inrättas, kan, framhålles i promemorian, denna del av anslagsposten besparas.

På nyss anförda skäl ifrågasättes icke nu någon besparing å denna post.

Posten 6. Bibliotekskurser ............................ kronor 9,000.

Av de kurser, vartill denna anslagspost är avsedd, hava alla numera avhållits utom en, vilken är avsedd för utbildning av bibliotekspersonal vid stadsbibliotek och andra större folkbibliotek. Sistnämnda kurs bar beräknats taga sin början omkring den 10 januari 1940 och pågå omkring 5 månader.

I promemorian har ifrågasatts inställande av nyssnämnda bibliotekskurs.

Ett inställande av denna kurs synes emellertid med hänsyn till den rådande bristen på biblioteksutbildad personal icke kunna förordas.

8. Understöd för anordnande av universitetscirklar. 9. Understöd för anordnande av studieledarkurser. Dessa anslag äro för innevarande budgetår uppförda med 100 kronor respektive 5,000 kronor. Å det förstnämnda anslaget finnes därjämte till förfogande en reservation å omkring 12,800 kronor. I enlighet med förslag i förutnämnda promemoria bör föreskrift meddelas, att å dessa båda anslag disponibla medel icke må tagas i anspråk.

47 Kungl. Maj-.ts proposition nr 79: bilagor.

10. Bidrag till undervisnings- och upplysningsverksamhet m. m. för nykterhetens främjande. Detta anslag, nu 378,300 kronor, disponeras till ett flertal olika ändamål för nykterhetens främjande (jfr statsliggaren för budgetåret 1939/40, sid. 554).

Med anledning av vad i berörda promemoria anförts har samråd ägt rum med vederbörande. Det vill förefalla som örn å förevarande anslag ett belopp av 25,000 kronor kan inbesparas. Det torde böra ankomma på skolöverstyrelsen att avgiva förslag till närmare föreskrifter i ämnet.

12. Stipendier åt behövande och begåvade elever vid folkliga musikskolan i Arvika. I promemorian har föreslagits, att förevarande anslag, 2,000 kronor, skall inbesparas. Då emellertid, enligt vad som upplysts, vissa elever torde hava sökt sig till skolan innevarande höst i förhoppning örn att erhålla stipendier och även vunnit inträde, synes anslaget för innevarande budgetår böra bibehållas obeskuret.

M. Understöd åt vetenskap, vitterhet och konst m. m.

10. Bidrag till bearbetning av visst material från filosofie doktorn Sven Hedins expeditioner i det inre Asien åren 1927—34. Beträffande detta reservationsanslag, 50,000 kronor, anföres i promemorian:

Det hade förutsatts, att för ovan angivna ändamål skulle utgå ett belopp av statsmedel a 300,000 kronor, fördelat pa sex år. Till och med budgetaret 1939/40 hade anvisats sammanlagt 200,000 kronor. För innevarande budgetår torde det ej vara möjligt att vidtaga någon annan åtgärd i besparingssyfte beträffande detta anslag, än att anslagsmedlen för publikationer nedskures med åtminstone 8,000 kronor. Möjligheten till ytterligare besparing i avseende å omkostnadsmedel i övrigt borde dock "utredas. Det förutsattes, att det belopp, som sålunda inbesparades, skulle avdragas från det totalbelopp i statsmedel, som under helt andra statsfinansiella förhållanden ställts i utsikt för bearbetningen.

För innevarande budgetår torde ett belopp av 10,000 kronor kunna inbesparas. Föreskrift bör meddelas, att sagda belopp ej må under nämnda budgetår tagas i anspråk.

Ställning torde ej i detta sammanhang böra tagas till frågan, i vad mån ytterligare anslagsmedel böra anvisas för ifrågavarande ändamål.

11. Resestipendier åt journalister. Till detta ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag å 5,000 kronor, vilket ännu icke disponerats av Kungl. Majit. I nuvarande läge böra, såsom i promemorian föreslagits, dessa stipendier indragas. Å förevarande anslag tillgängliga medel torde sålunda icke böra tagas i anspråk.

48 Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

N. Diverse.

9. Bidrag till svenska institutet i Rom m. m. Under detta anslag, nu

55.000 kronor, hava upptagits särskilda anslagsposter till stipendier å sammanlagt 24,075 kronor. Av dessa stipendier liava de tre mindre stipendierna åt klassiska arkeologer och filologer å 1,125 kronor ännu icke utdelats. Dessa stipendiebelopp kunna alltså, framhålles i promemorian, inbesparas. Likaså borde enligt promemorian under förhandenvarande förhållanden några medel icke disponeras för stipendier för resa till Grekland (2,400 kronor). Möjligheter till besparingar borde därjämte föreligga beträffande anslagsposterna till reseersättningar m. fl. utgifter för föreståndaren (2,100 kronor) och bibliotek (4,000 kronor), varjämte erinrades, att till Kungl. Maj:ts disposition stöde ett belopp av 3,000 kronor.

Efter närmare utredning bör beslut meddelas rörande beskärning för budgetåret 1939/40 av förevarande anslag. En sammanlagd besparing å

7.000 kronor torde därvid kunna uppnås.

16. Bidrag till bestridande av kostnader för vissa internationella kongresser i Sverige m. lii. För budgetåret 1939/40 har för detta ändamål anvisats ett anslag av 50,000 kronor, varav omkring 20,000 kronor hittills förbrukats.

I promemorian uttalas, att därest beslut skulle fattas örn inställande av planerade kongresser eller örn uppskov med deras hållande torde böra tagas under övervägande att återkalla besluten om bidrag.

Framhållas må, att anmälan ingått om inställande av vissa av de kongresser, vartill medel beviljats, samt att anledning torde finnas att antaga, att återstående, icke avhållna kongresser komma att inställas eller uppskjutas. Vid sådant förhållande synas möjligheter föreligga att inbespara en avsevärd del av det å årets anslag återstående beloppet, möjligen hela detta belopp. I den mån beslut fattas örn inställande eller uppskjutande av ifrågavarande kongresser, torde besluten om bidrag böra återkallas.

17. Befrämjande av internationellt-kulturelit samarbete genom studentutbyte. Detta anslag, nu 32,000 kronor, disponeras till stipendier åt studerande från vissa europeiska länder för studier vid svenska universitet och högskolor. De ifrågavarande länderna äro Danmark, Finland, Island, Norge, Belgien, England, Frankrike, Italien, Nederländerna, Polen, Tyskland och Ungern.

Under förhandenvarande internationella förhållanden torde, framhålles i promemorian, en del av ifrågavarande anslag bliva besparad.

Det har upplysts, att de till förfogande ställda stipendierna i viss utsträckning redan utnyttjats men att det finnes anledning antaga, att ett icke obetydligt belopp av årets anslag under rådande förhållanden kommer att inbesparas. Hur stort detta belopp kan komma att bliva, kan för närvarande

Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

icke angivas. Med hänsyn till ändamålets art lärer formligt beslut icke böra fattas om inskränkning under innevarande budgetår av ifrågavarande verksamhet.

Sam manfattning.

Vissa i omförmälda promemoria gjorda uttalanden beträffande anslagen till materiel m. m. vid de tekniska högskolorna, materiel m. m. vid Lunds universitet, stipendier vid högre lärarinneseminariet samt bidrag till skolhemsbyggnader och deras inredning, vilka av olika skäl icke böra för närvarande föranleda åtgärd, hava i det föregående icke särskilt redovisats.

Vid genomförande av de här ovan förordade förslagen kan en besparing av anslagsmedel under åttonde huvudtiteln av sammanlagt omkring 826,000 kronor påräknas för innevarande budgetår. I detta belopp äro ej inräknade de anslagsmedel, tillhopa omkring 447,000 kronor, vilka enligt det ovanstående böra tagas i anspråk endast under sådana förutsättningar, som gälla för användning av anslag, upptaget å allmän beredskapsstat.

Härtill komma vissa besparingar, som icke till beloppet kunna nu angivas.

Bihang till urtima riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 79: bilagor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

51 Bilaga 7.

P. M.

angående besparingar i egentliga statsutgifter:

Nionde huvudtiteln.

Anslag å rik sstat en för budgetåret 193 9/4 0.

B. Lantbruksstyrelsen m. m.

9 och 10. Lantbruksattachéer: Avlöningar, m. fl. anslag. I promemoria angående vissa anslag å nionde huvudtiteln, upprättad vid en inom finansdepartementet verkställd utredning, har beträffande förslagsanslaget till Lantbruksattachéer: Avlöningar, 56,000 kronor, samt anslaget till Lantbruksattachéer: Omkostnader, 28,500 kronor, anförts, att om en ledigbliven befattning som lantbruksattache i Riga ej aterbesättes, en besparing av sammanlagt omkring 12,000 kronor torde uppkomma å anslagen. Av besparingen beräknas 9,500 kronor belöpa å avlöningsanslaget samt 2,500 kronor å omkostnadsanslaget. Då den ledigblivna befattningen synes böra hållas vakant under återstoden av budgetåret, kan å förstnämnda anslag påräknas en besparing av 9,500 kronor. Vad angår omkostnadsanslaget torde föreskrift böra meddelas, att 2,500 kronor av anslaget icke må tagas i anspråk.

B. Undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar m. m.

3. Lantbrukshögskolan: Materiel m. m. I promemorian har beträffande detta reservationsanslag, 151,200 kronor, anförts, att vissa angivna kostnadsbelopp om tillhopa 15,400 kronor syntes böra inbesparas i den mån de ej redan blivit disponerade. Med ledning av från lantbrukshögskolan inhämtade uppgifter kan förordas, alt ett belopp av 10,000 kronor inbesparas å de sålunda åsyftade och vissa andra poster av anslaget. Föreskrift torde alltså böra meddelas, att av de å förevarande anslag tillgängliga medlen ett belopp av 10,000 kronor icke må tågås i anspråk.

52 Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

5. Lantbrukshögskolan: Bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek. I promemorian har anförts, att förevarande reservationsanslag å 17,500 kronor uppgivits vara bundet genom prenumerationer till ett belopp av över 12,000 kronor men att möjlighet till besparingar å anslaget i övrigt torde förefinnas. I överensstämmelse härmed synes föreskrift böra meddelas, att 3,000 kronor av anslaget under innevarande budgetår icke må tagas i anspråk.

6. Lanilmikshögskolan: Stipendier. Detta anslag, uppgående till 11,000 kronor, är avsett att användas med 6,000 kronor till elevstipendier, 2,000 kronor till licentiatstipendier och 3,000 kronor till resestipendier för lärare. 1 huvudsaklig anslutning till vad i förenämnda promemoria anförts synes sistnämnda belopp, 3,000 kronor, böra inbesparas. Föreskrift torde alltså böra meddelas, att 3,000 kronor av ifrågavarande anslag icke må tagas i anspråk.

7. Lantbrukshögskolan: Underhåll av byggnader m. m. Förevarande reservationsanslag, 122,400 kronor, jämte därå redovisad uppbörd, beräknad till 8,200 kronor, är bland annat avsett för iståndsättande av äldre byggnader samt för löpande underhåll. I promemorian har föreslagits, att frågan i vad mån iståndsättnings- och underhållsarbetena kunna inskränkas tages under omprövning. Med ledning av från lantbrukshögskolan inhämtade upplysningar kan förordas, att föreskrift meddelas, att av de å anslaget tillgängliga medlen under innevarande budgetår ett belopp av 5,000 kronor icke må tagas i anspråk.

9. Lantbrukshögskolan: Byggnadsarbeten m. m. för försöksverksamhet.

Beträffande detta reservationsanslag, 183,300 kronor, bar i promemorian anförts i huvudsak följande:

I 1939 års statsverksproposition, IX. H. T. p. 25, beräknades medel för följande arbeten under budgetåret 1939/40:

1) Institutionsbyggnad för försöksverksamheten ........ kronor 250,000

2) Fast och lös inredning.............................. » 50,000

3) Lada med loge .................................... * 15,000

4) Byggnad vid Ultuna för assistenter och arbetspersonal . . » 30,000

5 Byggnad vid Ultuna för försöksinstitutionernas vaktmästare ........................................ * 20,000

6) Utvändigt ledningsarbeten .......................... » 13,000

7) Assistentbostad vid Bäcklösa ...................... » 49,000

8) Vaktmästarbostad vid Ultuna ...................... » 165,000

9) Brunnar, planering m. m........................... » 15,000

607,000.

Med hänsyn till en disponibel reservation av 423,700 kronor å tidigare anvisade anslag begränsades medelsanvisningen för 1939/40 till 183,300 kronor. De under 1)-—5) och 9) upptagna beloppen avse hälften av beräknade kostnaderna, varför andra hälften skulle återstå att anvisa.

Kungl. Maj.ts proposition nr 79: bilagor. 53

Vid beräknandet av den angivna disponibla reservationen hade de för budgetåren 1936:37 och 1937/38 anvisade anslagen, tillhopa 780,700 kronor, minskats med ett belopp av 357,000 kronor, motsvarande kostnaderna för vissa arbeten, som enligt propositionen nr 8/1938 med förslag till tilläggsstat för budgetåret 1937/38 ansetts i första hand böra komma till utförande. I dessa arbeten ingick uppförande av ett svinhus vid Bäcklösa för en kostnad av 80,000 kronor. Beslut angående detta företags utförande har emellertid ännu ej meddelats av Kungl. Maj:t. Ej heller hava föreskrifter meddelats angående dispositionen av det för innevarande budgetår anvisade anslaget å 183,300 kronor i annan mån än att ett belopp av 12,000 kronor ställts till lantbrukshögskolans förfogande att disponeras för anskaffande av möbler för jordbruksförsöksanstalten vid Experimentalfältet.

Det har inhämtats att -— därest den nuvarande situationen skulle kräva ett uppskov med färdigställandet av den ovan under 1) upptagna institutionsbyggnaden — möjlighet torde förefinnas för lantbrukshögskolan att för ifrågavarande verksamhet disponera lokaler: vid Experimentalfältet även efter 1941 års utgång. Vid ett uppskjutande av arbetet under 1) skulle även kunna anstå med arbetena under 3)—6). Vad beträffar posten 2) å 50,000 kronor skulle under samma förutsättning ett belopp av 20,000 kronor kunna inbesparas. Arbetena under 7) och 9) äga samband med det planerade svinhuset vid Bäcklösa; därest detta ej nu anses behöva komma till utförande, skulle ej heller de ifrågavarande arbetena erfordras. Vad angår vaktmästarbostaden under 8), har Kungl. Maj :t den 25 augusti 1939 bemyndigat byggnadsstyrelsen att låta uppföra denna byggnad. Enligt vad som från ämbetsverket upplysts har bindande avtal med blivande entreprenör ännu ej hunnit träffas.

Beträffande samtliga ovannämnda företag torde uppskov kunna komma i fråga.

Med hänsyn till det nuvarande läget torde ett belopp av 500,000 kronor av de å anslaget tillgängliga medlen böra disponeras endast i den mån Kungl. Majit framdeles prövar sådana förutsättningar vara för handen, som gälla för användning av anslag, upptaget å allmän beredskapsstat.

13. Lantbrukshögskolan: Bidrag till lokala gödslings-, sort- oell ogräsförsök m. m. I anslutning till vad i promemorian uttalats torde föreskrift böra meddelas, att av detta anslag, uppgående till 143,000 kronor, ett belopp av 11,000 kronor icke må tagas i anspråk.

17. Lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitutet vid Alnarp: Omkostnader. I huvudsaklig anslutning till vad i förenämnda promemoria anförts synes å förevarande anslag kunna inbesparas ett belopp av 1,200 kronor. Föreskrift torde böra meddelas, att den i institutets omkostnadsstat upptagna anslagsposten till övriga utgifter icke utan Kungl. Majlis medgivande må tagas i anspråk utöver ett belopp av 243,200 kronor.

18 och 19. Lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitutet vid Alnarp: Materiel ni. in., m. fl. anslag. I överensstämmelse med vad i promemorian föreslagits torde föreskrift böra meddelas därom, att av de å dessa anslag till-

54 Kungl. Majlis proposition nr 79: bilagor.

gängliga medlen under innevarande budgetår följande belopp icke skola tagas i anspråk, nämligen:

18. Lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitutet vid Alnarp:

Materiel m. m. (reservationsanslag å 18,000 kronor) ........ kronor 1,800.

19. Lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitutet vid Alnarp:

Bokinköp och bokbindning för institutets bibliotek (reservationsanslag å 7,000 kronor) ............................ » 1,000.

20. Lantbruks-, mejeri- oell trädgårdsinstitutet vid Alnarp: Stipendier

m. m. Detta anslag, uppgående till 8,200 kronor, är avsett att disponeras med 2,400 kronor till stipendier, 5,300 kronor till studieresor och 500 kronor till resebidrag till elever vid mejeriskolan. I promemorian har ifrågasatts, huruvida icke vissa besparingar skulle kunna ske å förevarande anslag. Med ledning av de uppgifter, som under ärendets beredning inhämtats från institutsstyrelsen, kan förordas, att å anslaget inbesparas 3,000 kronor av det för studieresor avsedda beloppet. Föreskrift torde följaktligen böra meddelas, att ett belopp av 3,000 kronor av ifrågavarande anslag icke må tagas i anspråk.

21. Lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitutet vid Alnarp: Byggnadsarbeten m. m. Förevarande reservationsanslag å 230,800 kronor är avsett för följande byggnadsarbeten:

1) inredande av elevbostäder å restaurangbyggnadens vind kronor 100,000

2) örn- och tillbyggnad av ett växthuskomplex .......... » 30,800

3) ombyggnad av slottet vid Alnarp (kostnadsberäknad till

202,000 kronor) ................................ » 100,000

Summa kronor 230,800.

Såsom i promemorian anföres torde å arbetet under 1) kunna ernås en besparing av i runt tal 33,000 kronor. Med hänsyn härtill synes föreskrift böra meddelas, att 33,000 kronor av ifrågavarande anslag under innevarande budgetår icke må tagas i anspråk. I promemorian har vidare ifrågasatts uppskov med ombyggnadsarbetena å slottet. Det för detta ändamål avsedda anslagsbeloppet, 100,000 kronor, torde böra disponeras endast i den mån Kungl. Maj:t framdeles prövar sådana förutsättningar vara för handen, som gälla för användning av anslag, upptaget å allmän beredskapsstat.

22. Lantbruks-, mejeri- oell trädgårdsinstitutet vid Alnarp: Byggnadsarbeten m. m. för försöksverksamhet. Ifrågavarande reservationsanslag,

193,000 kronor, är avsett att disponeras dels intill ett belopp av 170,000 kronor för uppförande av byggnader m. m. för trädgårdsförsöksstationen vid Nyckelby, dels ock intill ett belopp av 23,000 kronor för uppförande vid Alnarp av ett bostadshus för två kördrängar vid trädgårdsförsöken. Beträf-

55 Kungl. Maj.ts proposition nr 79: bilagor.

fande dessa byggnadsarbeten har i promemorian förordats en omprövning av frågan, huruvida arbetena under nu rådande förhållanden borde komma till utförande.

I anledning härav har detta ärende varit föremål för beredning inom jordbruksdepartementet. Vad först angår försöksstationen vid Nyckelby ha verkställts undersökningar rörande möjligheterna att uppskjuta vissa byggnadsarbeten samt att i möjligaste mån begränsa utgifterna för en del reparationsarbeten och inventarieanskaffningar. Sålunda har uppgjorts ett preliminärt förslag, enligt vilket tills vidare endast skulle uppföras en föreståndarbostad i stället för den institutionsbyggnad, inrymmande såväl bostads- som kontorslokaler, vartill medel beräknats under förevarande anslag. Kostnaderna för föreståndarbostaden synas kunna hållas inom en ram av 45,000 kronor. Härjämte har med uppförandet av trädgårdsmästarbostad och stallbyggnad ansetts böra anslå tills vidare. För att erhålla tillgång till erforderliga stallulrymmen intill dess stallbyggnaden kan uppföras torde emellertid böra disponeras ett belopp av förslagsvis 1,000 kronor för reparation av en å försöksstationens område befinilig lada. Såsom redan vid anslagets beräknande förutsattes böra vidare omkring 1,000 kronor avses för iordningställande av en tillfällig bostad för stationens trädgårdsmästare i ett äldre torp å egendomen. Slutligen bör det belopp å 3,200 kronor, som avsetts till cementrör för igenläggning av ett avloppsdike, i stället få användas för vissa dräneringsarbeten, som av institutsstyrelsen betecknats såsom särskilt angelägna.

Med beaktande jämväl i övrigt av förefintliga möjligheter till besparing synas av den för byggnadsarbeten m. m. vid Nyckelby beräknade kostnadssumman, 170,000 kronor, följande belopp i allt fall vara erforderliga under

innevarande budgetår:

Föreståndarbostad .................................... kronor 45,000

Reparation av äldre byggnader ........................ » 2,300

Telefon- och elektricitetsanläggning, brunn eller vattenledning » 2,500

Stängsel ............................................ » 1,000

Dränering .......................................... » 3,200

Inre och yttre inventarier .......... » 13,000

Bänkfönster och bänkkarmar .......................... » 1,000

Summa kronor 68,000.

Vad angår bostadshuset för två kördrängar vid Alnarp torde detta byggnadsföretag med hänsyn till nuvarande förhållanden kunna uppskjutas.

I enlighet med vad sålunda anförts skulle under förevarande anslag kunna tills vidare anstå med byggnadsarbeten till ett belopp av (193,000 —

68,000 =) 125,000 kronor. Sistnämnda belopp torde böra disponeras endast i den mån Kungl. Maj:t framdeles prövar sådana förutsättningar vara för handen, som gälla för användning av anslag, upptaget å allmän beredskapsstat.

56 Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

27. Lägre lantbruksundervisning m. m.: Kurs i hovbeslag viii Alnarp.

I promemorian har framhållits, att ett inställande av ifrågavarande kurs skulle medföra en besparing av 2,700 kronor å förevarande förslagsanslag, vilket för innevarande budgetår är uppfört med 6,200 kronor. Med hänsyn till det nuvarande läget samt då intresset för denna kursundervisning under senare år varit ringa, kan tillstyrkas, att någon hovbeslagskurs icke hålles vid Alnarp under innevarande budgetår.

32. Lägre hmtbruksundervisning ni. m.: Bidrag till särskilda utbildningskurscr. Å detta reservationsanslag, 98,000 kronor, torde såsom framgår av promemorian genom indragning av utbildningskurser för förrättningsmän vid täckdikningsföretag och för täckdikningsförman samt fortbildningskurser för mejeripersonal kunna inbesparas 33,400 kronor. Av de i övrigt under anslaget tillgängliga medlen synes kunna räknas med en ytterligare besparing av omkring 6,000 kronor. I anledning härav torde föreskrift böra meddelas, att 40,000 kronor av detta anslag under innevarande budgetår icke må tagas i anspråk.

33. Lägre lantbruksundervisiiing m. lii.: Understöd åt elever vid lägre lantbruksundervisningsanstalter m. m. Beträffande detta förslagsanslag, som för innevarande budgetår uppförts med 440,000 kronor, har i promemorian anförts, att det borde övervägas, i vad mån utgifterna för elevunderstöden skulle kunna nedbringas. Enligt promemorian kunde därvid ifrågakomma dels en allmän sänkning av understödsbeloppen och dels en skärpning av behovsprövningen. Då eleverna vid ifrågavarande skolor och kurser haft anledning räkna med gällande stipendiebelopp, synes en allmän sänkning under löpande budgetår av understödsbeloppen icke böra ske.

34. Lägre lantbruksundervisning m. m.: Bidrag till byggnadsarbeten vid lantmanna- och lanthushållsskolor. Bestämmelser rörande användningen av ifrågavarande reservationsanslag, 300,000 kronor, äro enligt beslut av 1939 års lagtima riksdag avsedda att träda i kraft med ingången av år 1940. 1 omförmälda promemoria har med hänsyn till det inträdda statsfinansiella läget ifrågasatts ett inställande eller en inskränkning av statsbidragen till förevarande byggnadsarbeten. Då vid flera lantmanna- och lanthushållsskolor ny- och ombyggnadsarbeten planerats och då vid vissa skolor sådana arbeten redan igångsatts, kan icke förordas större inskränkning av ifrågavarande verksamhet än att under innevarande budgetår statsbidrag utlämnas till högst 200,000 kronor. Av anslaget torde följaktligen under inney$:r rande budgetår ett belopp av 100,000 kronor icke böra tagas i anspråk.

38, 39, 40 och 41. Trädgårdsundervisningen: Bidrag till kurser i trädgårdsskötsel, lii. fl. anslag. I anslutning till vad i promemorian föreslagits torde föreskrift böra meddelas därom, att av de å nedan angivna anslag

Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

tillgängliga medlen under innevarande budgetår följande belopp icke skola

tagas i anspråk, nämligen:

38. Trädgårdsundervisningen: Bidrag till kurser i trädgårdsskötsel (reservationsanslag å 48,000 kronor) ........ kronor 5,000

39. Trädgårdsundervisningen: Stipendier för högre utbildning i trädgårdsfacket (reservationsanslag å 2,400 kronor) . . » 1,200

40. Reseunderstöd för studier på jordbrukets område (reservationsanslag å 6,000 kronor) ........................ » 6,000

41. Undervisning och studieresor för i det mindre jordbruket deltagande män och kvinnor (obetecknat anslag å

134,900 kronor) ...................................... » 35,000.

E. Hästavel och boskapsskötsel m. m.

3. Hästavelns befrämjande. Beträffande detta reservationsanslag,

391.000 kronor, torde i överensstämmelse med vad i promemorian anförts böra föreskrivas, att av de å anslaget tillgängliga medlen ett belopp av

70.000 kronor under innevarande budgetår icke må tagas i anspråk. Detta innebär bland annat, att de till tiden 15 maj—30 juni 1940 planerade demonstrationskurserna i bovvård och hovbeslag komma att inställas. Vad angår de uttalanden, som i promemorian gjorts beträffande en inskränkning från och med år 1940 av hästpremieringsverksamheten, kan någon begränsning av denna verksamhet icke för närvarande förordas.

4. Avsättning till stuleriväsendets fond. Detta förslagsanslag, som för innevarande budgetår är uppfört med 443,100 kronor, är beräknat att motsvara de under budgetåret inflytande totalisatormedlen, sedan för särskilda ändamål anvisade, mot dylika medel avräknade anslagsbelopp frånräknats. Av de medel, som för löpande budgetår beräknas inflyta till stuteriväsendets fond, skall ett belopp av 160,000 kronor stå till Kungl. Maj:ts förfogande, därav 50,000 kronor avses skola tilldelas Stockholms kapplöpningssällskap och 50,000 kronor aktiebolaget Åbyfältet. I viss anslutning till vad i promemorian uttalats torde av de återstående medel, som stå till Kungl. Maj:ts förfogande, böra inbesparas ett belopp av 15,000 kronor, som torde böra tillföras allmänna budgeten.

5. 6, 7, 8 oell 9. Nötboskapsavelns befrämjande: Befrämjande i allmänhet av nöiboskapsaveln, m. fl. anslag. I huvudsaklig anslutning till vad i promemorian föreslagits torde föreskrift böra meddelas därom, att av de å nedan angivna anslag (vilka samtliga intill den 1 juli 1939 hade karaktär av reservationsanslag) tillgängliga medlen —• kvarstående reservationer inbegripna — under innevarande budgetår följande belopp icke skola tagas i anspråk, nämligen:

58 Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

5. Nötboskapsavelns befrämjande: Befrämjande i allmänhet av nötboskapsaveln (obetecknat anslag å 300,000

kronor) .................................... kronor 15,000

6. Nötboskapsavelns befrämjande: Understöd åt kon-

trollföreningsverksamhet (reservationsanslag å 238,000 krono1') » 30,000

7. Svinavelns befrämjande (obetecknat anslag å 17,000

kronor) ...................................... » 28,000

8. Fåravelns befrämjande (obetecknat anslag å 23,000

kronor) ...... » 12,000

9. Getavelns befrämjande (obetecknat anslag å 2,700

kronor) ...................................... » 1,000.

Med hänsyn till att svinpremieringsverksamheten alltsedan år 1934 är starkt begränsad synes denna verksamhet icke, såsom i promemorian ifrågasatts, nu böra underkastas ytterligare inskränkning.

F. Veterinärväsendet m, m.

3 och 4. Veterinärhögskolan: Materiel in. m., m. fl. anslag. I anslutning till vad i promemorian föreslagits torde föreskrift böra meddelas därom, att av de å dessa anslag tillgängliga medlen under innevarande budgetår följande belopp icke skola tagas i anspråk, nämligen:

3. Veterinärhögskolan: Materiel m. m. (reservationsanslag

å 44,800 kronor) ...................................... kronor 4,000

4. Veterinär högskolan: Bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek (reservationsanslag å 6,200 kronor)........ » 1,000.

7. Statens vetcrinärfaakteriologiska anstalt: Avlöningar. Beträffande

detta förslagsanslag, uppgående till 401,900 kronor, har i promemorian anförts, att en besparing å 4,500 kronor kan ernås å anslaget genom att en arvodesbefattning såsom assistent hålles vakant intill den 1 juli 1940. I anslutning härtill torde föreskrift böra meddelas, att av den å anstaltens avlöningsstat med 61,640 kronor uppförda anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, ett belopp av 4,500 kronor icke må tagas i anspråk.

8. Statens veterinärliakteriologiska anstalt: Omkostnader. I viss anslutning till vad i promemorian föreslagits och med ledning av från anstalten inhämtade uppgifter torde föreskrift böra meddelas, att de å anstaltens omkostnadsstat upptagna anslagsposterna till reseersättningar och övriga utgifter icke må utan Kungl. Maj:ts medgivande överskrida respektive 4,000 kronor och 258,000 kronor samt att för övriga expenser må tagas i anspråk högst 20,000 kronor. Härigenom besparas sammanlagt 20,000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

9. Veterinärstaten: Avlöningar. Under detta förslagsanslag, 1,818,500 kronor, ha bland annat beräknats medel för en av riksdagen beviljad ny distriktsveterinärtjänst, vilken ännu ej inrättats. Med tillsättande av sagda tjänst bör anstå under innevarande budgetår. Såsom i promemorian framhålles göres härigenom en besparing av omkring 6,000 kronor å ifrågavarande anslag.

19. Veterinärstaten: Reseersättningar. I promemorian har ifrågasatts en inskränkning för någon tid framåt av de inspektionsresor, som länsveterinärerna företaga enligt 8 § 1 mom. f) allmänna veterinärinstruktionen den 17 november 1933 (nr 616). Mot detta förslag, vilket torde kunna tilllämpas från och med ingången av år 1940, synes intet vara att erinra. Närmare föreskrifter i ämnet torde senare böra meddelas. Vid ett genomförande av förslaget torde å förevarande förslagsanslag, vilket för innevarande budgetår är uppfört med 50,000 kronor, kunna ernås en besparing av omkring 15,000 kronor.

G. Lanthushållning i allmänhet.

2. Befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar. Beträffande detta reservationsanslag, 120,000 kronor, vilket disponeras enligt av Kungl. Majit för varje särskilt fall meddelade föreskrifter, har i promemorian anförts, att en väsentlig del av anslaget torde kunna inbesparas. Av anslaget synes ett belopp av 25,000 kronor under innevarande budgetår icke böra tagas i anspråk.

8 och 9. Befrämjande av fröodlingen m. in.: Understöd åt lokala frökontrollanstalter, m. fl. anslag. I överensstämmelse med vad i promemorian föreslagits torde föreskrift böra meddelas därom, att av de under dessa anslag tillgängliga medlen följande belopp icke skola tagas i anspråk, nämligen:

8. Befrämjande av fröodlingen m. m.: Understöd åt lokala frökontrollanstalter (obetecknat anslag å 6,000 kronor) kronor 1,000

9. Befrämjande av fröodlingen m. m.: Befordrande av

inhemsk fröodling (obetecknat anslag å 38,000 kronor)... » 10,000.

19. Bekämpande av växtsjukdomar. Från detta förslagsanslag, 93,000 kronor, har Kungl. Maj:t, bland annat, till bestridande av kostnader under budgetåret 1939/40 för fortsatta åtgärder till potatiskräftans och potatisålens bekämpande anvisat ett belopp av intill 33,000 kronor till styrelsens för statens växtskyddsanstalt förfogande. I promemorian har ifrågasatts viss besparing å anslaget. I enlighet med från anstaltens ledning inhämtade uppgifter kan förordas, att föreskrift meddelas därom, att för fortsatta åt-

60 Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

gärder under innevarande budgetår till potatiskräftans och potatisålens bekämpande må disponeras allenast intill 28,500 kronor. Detta skulle innebära en besparing av 4,500 kronor.

23 och 24. Fraktlindring för kalk, m. fl. anslag. I fråga om förslagsanslagen till Fraktlindring för kalk och Fraktbidrag för konstgödsel, vilka för innevarande budgetår äro uppförda med 525,000 kronor respektive

75,000 kronor, har i promemorian anförts, att det statsfinansiella läget syntes påkalla en väsentlig nedsättning — liksom under den senaste ekonomiska krisen -— av utgifterna för ifrågavarande fraktlindringsbidrag.

Beträffande förstnämnda anslag må anföras att, därest bland annat den minimifraktkostnad om 50 öre för 100 kilogram, som trafikanten enligt nu gällande bestämmelser har att själv betala vid fraktens debitering utan att erhålla statshjälp i form av fraktbidrag, bestämmes 10 öre högre eller till 60 öre för 100 kilogram, en besparing av i runt tal 140,000 kronor för budgetår kan beräknas uppkomma. Med hänsyn till det nuvarande läget kan tillstyrkas en ändring av i huvudsak nu angivna innebörd utav grunderna för anslagets användning. Den besparing å anslaget för innevarade budgetår, som härigenom ernås, synes kunna uppskattas till omkring 75,000 kronor.

Vidkommande anslaget till Fraktbidrag för konstgödsel torde någon ändring i bestämmelserna rörande användningen av detta anslag icke nu böra ske. I betraktande av den obetydliga medelsåtgången å anslaget under budgetåret 1938/39 synes emellertid kunna räknas med en anslagsbesparing av åtminstone 25,000 kronor.

25. Bidrag til! gödselvårdsanläggningar. Enligt gällande bestämmelser för detta reservationsanslag, vilket för innevarande budgetår är uppfört med 300,000 kronor, må hushållningssällskapen av Kungl. Maj:t tilldelas statsanslag för utlämnande av bidrag till utförande av gödselstäder m. m. I promemorian förordas en omprövning av frågan i vad mån bidragstilldelningen till förevarande ändamål bör fortgå. Genom en strängare sovring av bidragsansökningarna är det möjligt att bespara viss del av anslaget. Med hänsyn till anslagets stora betydelse kan dock icke förordas större besparing än av 200,000 kronor. Av de å anslaget tillgängliga medlen — däri inberäkna! en kvarstående reservation av omkring 300,000 kronor — torde följaktligen under innevarande budgetår ett belopp av 200,000 kronor icke böra tagas i anspråk.

45. Fraktlindring för frukt. I promemorian bär förordats en omprövning av dispositionen av ifrågavarande förslagsanslag, vilket för innevarande budgetår är uppfört med 25,000 kronor. Någon ändring av grunderna för anslagets användning kan icke nu tillstyrkas. Emellertid torde med hänsyn till den ringa medelsåtgången under anslaget kunna påräknas en anslagsbesparing av omkring 10,000 kronor.

Kungl. May.ts proposition nr 79: bilagor.

48. Bidrag för anställande hos Sveriges handelsträdgårdsmästareförbirnd av två konsulenter. Förevarande anslag, 6,500 kronor, är avsett att disponeras till statsbidrag med halva årsarvodena åt en odlingskonsulent och en teknisk konsulent. I promemorian har anslaget funnits böra i sin helhet inbesparas. Med hänsyn till att ifrågavarande förbund, enligt vad som framgår av en tili Kungl. Maj:t ställd skrivelse från förbundet av den 10 juli 1939 angående bidrag till anställande av enbart en teknisk konsulent, anser sig förhindrat att med nu gällande bidragsvillkor kunna utnyttja statsanslaget, synes intet vara att erinra mot det i promemorian framställda förslaget. Föreskrift torde alltså böra meddelas, att förevarande anslag icke må tagas i anspråk.

H. Egnahemsbildming, kolonisation och grundförbätirmgar m. m.

13. Grundförbättringar: Statens avdikningsanslag. Enligt medgivande av riksdagen må under budgetåret 1939/40 beviljas statsbidrag från statens avdikningsanslag å tillhopa högst 3,800,000 kronor. Bidragstilldelningen handhaves av lantbruksstyrelsen utom i särskilda undantagsfall, då det tillkommer Kungl. Maj :t att bevilja bidragen. Statens avdikningsanslag, som har karaktär av förslagsanslag, är för innevarande budgetår uppfört med 3,000,000 kronor. I förenämnda promemoria har uttalats, att i nuvarande statsfinansiella situation någon tids uppskov med en del i och för sig önskvärda torrläggningsföretag syntes försvarligt. Frågan härom torde kräva ytterligare övervägande. Emellertid kan, såsom även i promemorian framhållits, en minskning i bidragstilldelningen endast i begränsad mån påverka anslagsbelastningen för innevarande budgetår.

14. Grundt'örbättringar: Bidrag till förstärkning av ofullständiga jordbruk lii. m. Riksdagen har lämnat Kungl. Maj :t medgivande att för år 1940 bevilja statsanslag intill 2j}00,000 kronor för utdelande av statsbidrag till förstärkning av ofullständiga jordbruk m. m. Härjämte har riksdagen för innevarande budgetår anvisat ett förslagsanslag av 1,250,000 kronor för detta ändamål. I den mån så befinnes skäligt kan vid bidragstilldelningen för år 1940 vidtagas i promemorian ifrågasatt minskning av de belopp, som ställas till hushållningssällskapens förfogande för ifrågavarande ändamål.

15. Grundförbätirmgar: Bidrag tili täckdikningar. I huvudsaklig anslutning till vad i promemorian föreslagits beträffande detta reservationsanslag, 500,000 kronor, torde av de å anslaget tillgängliga medlen under innevarande budgetår ett belopp av 150,000 kronor icke böra tagas i anspråk.

62 Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

17. Grundförbättringar: Bidrag tili nedre Helgeåns regleringsföretag.

Innevarande års lagtima riksdag (prop. nr 172; R. skr. nr 190) har dels medgivit, att till ifrågavarande företag må lämnas statsbidrag från statens avdikningsanslag intill ett belopp av 400,000 kronor ävensom lån från statens avdikningslånefond intill ett belopp av likaledes 400,000 kronor, dels ock anvisat ett särskilt reservationsanslag av 400,000 kronor för ändamålet.

I förenämnda promemoria har anförts:

Enligt propositionen nr 172 beräknas kostnaderna för företaget uppgå till

1.215.000 kronor, under det att värdet av båtnaden uppskattas till omkring

800.000 kronor. Statsbidrag från statens avdikningsanslag beviljas i regel endast under förutsättning att båtnaden uppväger eller överstiger kostnaderna för torrläggningen. Det motsvarande gäller beträffande lån från avdikningslånefonden. I fråga om förevarande regleringsföretag ha emellertid sådana undantagsförhållanden ansetts vara för handen, att statsbidrag och lån borde kunna beviljas. Därvid har särskilt beaktats, att översvämningarna kring Helgeåns nedre lopp för närvarande medföra betydande skador och synnerliga svårigheter och obehag för befolkningen, att berörda skador och obehag framdeles torde bliva än större samt att en betydande förbättring av de hygieniska förhållandena kan förväntas bliva en följd av regleringsföretaget. För att säkerställa företagets genomförande har ansetts erforderligt förutom medgivande till statsbidrag från avdikningsanslaget och lån från avdikningslånefonden — att ifrågavarande anslag anvisades.

Föreskrifter angående anslagets disposition ha ännu ej meddelats av Kungl. Maj:t.

Med hänsyn till nuvarande statsfinansiella läge torde frågan om regleringsföretagets igångsättande böra tagas under omprövning.

Starka skäl tala för att ifrågavarande regleringsföretag bör igångsättas utan alltför stort dröjsmål. Med hänsyn till den nuvarande statsfinansiella situationen torde det dock böra ankomma på Kungl. Maj:t att bestämma vid vilken tidpunkt anslaget må tagas i anspråk.

18. Grundförbättringar: Förrättningskostnader till vissa torrläggningsföretag. Beträffande detta reservationsanslag, uppgående till 150,000 kronor, torde, med hänsyn till önskvärdheten av att planer till beredskapsarbeten av här ifrågavarande slag upprättas i erforderlig utsträckning, någon besparing icke böra ifrågakomma.

20. Arrenderådgivning åt vissa arrendatorer. Detta förslagsanslag — för innevarande budgetår uppfört med 1,000 kronor — har, såsom även framgår av vad i förenämnda promemoria anförts, under de senaste budgetåren tagits i anspråk i ytterst ringa utsträckning. På grund härav synas möjligheter föreligga till en besparing av 900 kronor utan att de för anslaget gällande bestämmelserna såsom i promemorian ifrågasatts behöva upphävas.

Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

63 I. Fiskeri väsendet.

7. Befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen. I promemorian har beträffande förevarande reservationsanslag, uppgående till 110,000 kronor, anförts, att av de ännu icke disponerade anslagsmedlen ett belopp av 25,000 kronor syntes böra inbesparas under nu löpande budgetår bland annat genom inställandet av vissa utbildningskurser för fiskare. Då det ej kan tillstyrkas, att angivna kurser inställas, torde besparingen böra beräknas till endast 13,000 kronor. Av de å anslaget tillgängliga medlen bör alltså under innevarande budgetår ett belopp av 13,000 kronor icke tagas i anspråk.

J. Skogsväsendet.

5. Skogsliögskolan: Stipendier. Av detta anslag, 5,000 kronor, äro 4,000 kronor avsedda till elevstipendier samt 1,000 kronor till resestipendier för lärare. I anslutning till vad i promemorian föreslagits synes intet vara att erinra mot att under innevarande budgetår inbesparas 900 kronor av det till resestipendier för lärare avsedda beloppet. Föreskrift torde följaktligen böra meddelas, att 900 kronor av ifrågavarande anslag icke må tagas i anspråk.

G, 9 och 10. Skogsliögskolan: Taxering av försökspark, m. fl. anslag.

I anslutning till vad i promemorian föreslagits torde föreskrift böra meddelas därom, att av de under nedan angivna reservationsanslag tillgängliga medlen under innevarande budgetår följande belopp icke skola tagas i

anspråk, nämligen:

6. Skogshögskolan: Taxering av försökspark (reservationsanslag å 1,500 kronor) ................................ kronor 1,500

9. Statens skogsförsöksanstalt: Särskilda undersökningar

(reservationsanslag å 54,200 kronor) .................... » 5,000

10. Statens skogsförsöksanstalt: Revision av norrlandsav-

delningens provytor (reservationsanslag å 8,000 kronor) .... » 2,000.

15. Skogsvård m. m.: Skogsvårdens befrämjande. Av detta anslag,

950,000 kronor, torde det ännu odisponerade anslagsbeloppet å 100,000 kronor — vilket ställts till Kungl. Maj:ts förfogande för att fördelas endast under viss förutsättning — icke böra tagas i anspråk.

17. Skogsvård m. m.: Statens skogsufdikningsanslag. Enligt gällande bestämmelser må från ifrågavarande förslagsanslag, 500,000 kronor, till skogsvårdsstyrelserna anvisas dels medel att utdelas såsom statsbidrag till utföran-

64 Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

de av torrläggningsföretag, vilka avse höjande av alstringsförmågan hos mark med hänsyn till dess utnyttjande för skogsbörd, dels ock särskilda förvaltningsbidrag. Enligt beslut av 1939 års lagtima riksdag må Kungl. Majit under budgetåret 1939/40 bevilja statsanslag för detta ändamål med intill 600,000 kronor.

I omförmälda promemoria ha med hänsyn till nuvarande statsfinansiella läge ifrågasatts åtgärder för inskränkning av den med anslaget avsedda bidragsverksamheten, i främsta rummet vad angår företag, vilkas produktionsbefrämjande verkan får beräknas på särskilt lång sikt och som ej äro påkallade ur arbetslöshetssynpunkt. Enligt promemorian borde även övervägas en revision av gällande bidragsgrunder.

Utgifterna under anslaget synas genom en strängare sovring av bidragsansökningarna från skogsvårdsstyrelserna kunna begränsas till 450,000 kronor för innevarande, budgetår. Av anslaget torde alltså ett belopp av 50,000 kronor icke komma att tagas i anspråk. Däremot synes någon revision av bidragsgrunderna icke för närvarande böra företagas.

18. Skogsvård m. ni.: Statens skogsodlingsanslag. Enligt gällande bestämmelser må från detta reservationsanslag, 100,000 kronor, till skogsvårdsstyrelserna anvisas dels medel att utdelas såsom statsbidrag' till utförande av företag, som avse skogsodling eller annan åtgärd för vinnande av ändamålsenlig skogsproduktion, dels ock särskilda förvaltnings- och understödsbidrag.

I promemorian har ifrågasatts, huruvida icke en inskränkning av förevarande bidragsverksamhet vore möjlig. Enligt promemorian borde även övervägas en revision av gällande bidragsgrunder.

Möjligheter torde föreligga att så begränsa ifrågavarande verksamhet, att en besparing av omkring 100,000 kronor kan ernås. Av de å anslaget tillgängliga medlen -— kvarstående reservationer däri inbegripna —- bör således ett belopp av 100,000 kronor icke tagas i anspråk under innevarande budgetår. Däremot kan icke för närvarande någon ändring i gällande bidragsgrunder förordas.

L. Rikets allmänna kartverk, Sveriges geologiska undersökning och statens meteorologisk-hydrografiska anstalt.

13. Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt: Verksamheten i allmänhet: Övriga omkostnader. Beträffande detta förslagsanslag, 63,000 kronor, har i promemorian anförts, att å den i anslaget ingående posten till publikationstryck örn 21,000 kronor torde kunna göras en besparing av 3,100 kronor. I anslutning härtill bör föreskrift meddelas, att utgifterna å förenämnda anslagspost icke må utan Kungl. Maj :ts tillstånd överstiga 17,900 kronor.

Kungl. Majlis proposition nr 79: bilagor.

65 Äldre anslag,

G 47—1938/39. Propaganda- oeh upplysningsverksamhet på trädgårdsnäringens område. Förevarande reservationsanslag, 40,000 kronor, disponeras i enlighet med de föreskrifter, Kungl. Maj:t meddelar för varje särskilt fall. Av behållningen å anslaget, 21,000 kronor, bör ett belopp av

10,000 kronor icke tagas i anspråk under innevarande budgetår.

J 16 a—1938/39. Skogsvård m. m.: Vissa tillfälliga skogsvårdsåtgärder å enskildas skogar. Från detta reservationsanslag, vilket å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1938/39 uppförts med 1,500,000 kronor, anvisas av Kungl. Maj :t statsbidrag till utdiknings-, odlings- och vissa andra skogsvårdsåtgärder å enskilda personer, aktiebolag m. fl. tillhöriga skogar. Av anslaget lia hittills genom beslut av Kungl. Majit disponerats 666,219 kronor. Inom jordbruksdepartementet föreligga härjämte ansökningar om bidrag å 179,562 kronor.

1 omförmälda promemoria lia med hänvisning till nuvarande statsfinansiella läge ifrågasatts åtgärder för inskränkning av förevarande bidragsverksamhet, i främsta rummet vad angår företag, vilkas produktionsbefrämjande verkan får beräknas på särskilt lång sikt och som ej äro påkallade ur arbetslöshetssynpunkt.

Av de under anslaget tillgängliga medlen bör ett belopp av 500,000 kronor disponeras endast i den mån Kungl. Majit framdeles prövar sådana förutsättningar vara för handen, som gälla för användning av anslag, upptaget å allmän beredskapsstat.

Sammanfattning.

Beträffande vissa i det föregående icke berörda anslag, såsom anslagen till Specialkurs för lantbruksstuderande m. m. (D 24), Lindring i mindre bemedlades kostnader för djursjukvård (F 17), Bidrag till ladugårdsförbättringar (G 44), Bidrag för anläggande av gemensamma tvättinrättningar på landsbygden (H 21) samt Understöd åt fiskare (I 13), ha besparingsåtgärder ifrågasatts i promemorian. Vid övervägande härav inom jordbruksdepartementet ha emellertid de sålunda ifrågasatta åtgärderna ansetts icke böra förordas.

Vid genomförande av de nu förordade förslagen kan en besparing av anslagsmedel under nionde huvudtiteln av sammanlagt omkring 1,238,000 kronor påräknas för innevarande budgetår. I detta belopp äro ej inräknade de Bihang tili urtima riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 79: bilagor.

66 Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

anslagsmedel, tillhopa 1,225,000 kronor, vilka enligt vad som förordats skola tagas i anspråk endast under sådana förutsättningar, som gälla för användning av anslag, upptaget å allmän beredskapsstat. Ej heller har i förstnämnda belopp inräknats den vid förslagsanslaget till Avsättning till stuteriväsendets fond omförmälda besparingen med 15,000 kronor å nämnda fond.

Kungl. Maj.ts proposition nr 79: bilagor.

67 Bilaga 8.

P. M.

angående besparingar i egentliga statsutgifter:

Tionde huvudtiteln.

C. Bergsbruk, industri, hantverk och slöjd.

17. Befrämjande av praktisk lärlingsutbildning hos hantverksmästare.

Av ifrågavarande anslag avses högst 3,000 kronor skola användas till understöd åt hantverksföreningar anslutna till Sveriges hantverksorganisation för utdelning av lärlingspremier. I den av särskild utredningsman inom finansdepartementet upprättade promemorian angående vissa anslag å tionde huvudtiteln har erinrats, att under vart och ett av budgetåren 1933/34 och 1935/36 det för dylikt understöd disponibla beloppet endast utgjort 1,000 kronor. Då det för innevarande budgetår för ändamålet beräknade beloppet ännu icke till någon del disponerats, har i promemorian föreslagits en besparing av 2,000 kronor. I överensstämmelse härmed synes föreskrift böra meddelas, att 2,000 kronor av det för ifrågavarande understöd avsedda beloppet icke må tagas i anspråk.

22. Resestipendier för yrkesutbildning. Enligt uppgift från kommerskollegium ha av detta anslag beviljats stipendier till ett sammanlagt belopp av omkring 6,000 kronor, varav 2,000 kronor till utlandsresor. I förenämnda promemoria har uttalats, att ifrågavarande stipendieverksamhet borde inställas såvitt anginge utlandsresor, samt att det i nuvarande läge syntes påkallat att jämväl ett inställande eller en begränsning av stipendietilldelning för studier inom landet foges i övervägande. I anslutning till vad i promemorian föreslås torde böra föreskrivas att av de å anslaget tillgängliga medlen ett belopp av 20,000 kronor icke må tagas i anspråk.

D. Sjöfart och handel.

9. Sjöhistoriska museet: Monterutrustning och inredning m. m. Av anslaget äro 10,000 kronor avsedda för anskaffning av kanonfundament, montrer m. m. Då enligt vad i omförmälda promemoria anförts nu nämnda anskaffning torde kunna uppskjutas, bör, med bifall till vad i promemorian föreslagits, under innevarande budgetår av de å anslaget disponibla medlen ett belopp av 10,000 kronor icke tagas i anspråk.

68 Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

23. Exporistipendier och handelsstudiestipendier. I förenämnda promemoria uttalas, alt om under innevarande budgetår nya exportstipendier eller handelsstudiestipendier icke utdelades utan av ifrågavarande anslag jämte reservationen å ett motsvarande anslag för budgetåret 1938/39 allenast toges i anspråk ett belopp av 15,000 kronor för fortsatta stipendier till tidigare utsedda exportstipendiater, sammanlagt 46,500 kronor av de förefintliga anslagsmedlen skulle besparas.

Med hänsyn till den betydelse exportstipendiatverksamheten måste tillmätas icke minst under nuvarande förhållanden, är det emellertid önskvärt, att, förutom förenämnda belopp 15,000 kronor till fortsatta stipendier för äldre stipendiater, jämväl något belopp, förslagsvis 25,000 kronor, får under budgetåret användas för utdelning av nya exportstipendier. Ilandelsstudiestipendier synas däremot med mindre olägenhet kunna indragas. Föreskrift bör sålunda meddelas därom, att 21,500 kronor av anslagsmedlen under innevarande budgetår icke må tagas i anspråk.

F. Diverse.

6. Avsättning till fonden för idrottens främjande. Å riksstatens inkomstsida beräknas under titeln Inkomst av vadhållning vid idrottstävlingar ett belopp av 15,000,000 kronor. Detta belopp avser årsvinsten för Aktiebolaget Tipstjänst efter avdrag för aktieutdelning m. m. Av den behållna inkomsten å titeln skola 50 procent över förslagsanslaget till avsättning till fonden för idrottens främjande överföras till sagda fond. Från denna fond utdelas bidrag, avseende i huvudsak engångsunderstöd för idrottsanläggningar, avsättning till riksidrottsförbundets idrottsfond, årliga understöd till materiel, kurser m. m. samt bidrag till förvaltningskostnader för idrottssammanslutningar.

Bolaget har i oktober 1939 till statsverket inlevererat i runt tal 15.75 miljoner kronor. Av detta belopp skola 7.87 miljoner kronor tillföras fonden för idrottens främjande, varigenom den bokförda behållningen å fonden stigit till 11.93 miljoner kronor. Denna behållning är emellertid till stor del bunden av ännu icke utbetalade anvisningar. Ett belopp av i runi tal 7.20 miljoner kronor är dock ännu icke disponerat.

I förenämnda promemoria har i fråga örn besparingsmöjligheterna beträffande bidragen till idrottens främjande anförts följande:

Under förhandenvarande förhållanden bör en väsentlig beskärning ske å utgifterna för ifrågavarande ändamål. Besparingsåtgärderna synas böra i första hand avse engångsbidragen till idrottsanläggningar, vilka alltså böra inskränkas till det minsta möjliga. Därnäst förordas att tillfälligtvis inställa avsättningen till riksförbundets idrottsfond. I nuvarande tidsläge lärer vidare återhållsamhet böra iakttagas vid materielens förnyelse m. m. I den mån verksamheten med bidrag till nya anläggningar hårt beskäres, bör slutligen förvaltningsapparaten skäligen kunna begränsas. För den skull böra, relativt sett, icke oväsentliga besparingar kunna utvinnas genom en

Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

nedskärning av dels de belopp som avse årligen återkommande anvisningar för materiel, kurser m. m. dels förvaltningsutgifterna i riksförbundet och gymnastikförbundet.

Till mötande av oundgängligen erforderliga utgifter för de ändamål som plägat bekostas genom bidrag från fonden för idrottens främjande torde ett belopp av något över 2 miljoner kronor vara erforderligt under innevarande budgetår. Återstående behållningen, 5 miljoner kronor, synes icke böra under budgetåret tagas i anspråk för bidragsutdelning.

7. Avsättning tili fonden för friluftslivets främjande. Den 30 juni 1939 har inrättats en diversemedelsfond, benämnd fonden för idrottslivets främjande, från vilken skola bestridas de belopp som enligt Kungl. Maj.ts bestämmande anslås för detta ändamål. Till fonden omfördes från fonden för idrottens främjande ett belopp av 1,950,000 kronor. Därjämte skola till förevarande fond över angivna förslagsanslag överföras 20 procent av den behållna inkomsten av vadhållning vid idrottstävlingar för budgetåret 1939/40. I enlighet härmed skola 3.15 miljoner kronor tillföras fonden. Den totala behållningen i fonden uppgår för närvarande till i runt tal 5 miljoner kronor.

I förenämnda promemoria har omnämnts, att anspråken på bidrag från denna fond för närvarande torde kunna beräknas avse ett belopp av cirka 3.4 miljoner kronor. Därefter har anförts, att med hänsyn till numera rådande förhållanden en väsentlig begränsning av här avsedda utgifter syntes nödvändig samt att under innevarande budgetår ett belopp av minst 4 miljoner kronor syntes böra inbesparas av de för ifrågavarande fond avsedda tipsmedlen.

Någon nämnvärd utdelning av bidrag från fonden för friluftslivets främjande har ännu icke ägt rum. Det synes skäligt, att av de å fonden tillgängliga medlen endast cirka 2 miljoner kronor disponeras till de ändamål fonden avser att främja. Ett belopp av 3 miljoner kronor av behållningen skulle alltså inbesparas.

8. Avsättning till lotteriinedelsfonden. Den nuvarande formen för penninglotteriverksamhetens organisation har tillkommit genom beslut av 1938 års riksdag. Lotteriet handhaves av ett av staten för ändamålet bildat bolag, benämnt Svenska penninglotteriet aktiebolag. Behållningen i lotteriföretaget beräknas å riksstatens inkomstsida å en särskild titel, benämnd lotterimedel. Behållningen fördelas principiellt med lika delar mellan den allmänna budgeten och en specialbudget; därest den allmänna budgeten tillfallande belopp beräknas komma att understiga 8.2 miljoner kronor, skall dock bristen fördelas lika. Det belopp som skall tillfalla den allmänna budgeten utgör en fast summa; återstoden av behållningen överföres till lotteri medelsfonden över förevarande anslag.

i riksstaten för budgetåret 1939/40 har inkomsttiteln lotterimedel upptagits med 13.5 miljoner kronor. Enligt berörda grunder för fördelningen av

70 Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

behållningen i lotteriföretaget mellan den allmänna budgeten och specialbudgeten komma av nämnda belopp 7.5 miljoner kronor på den förra och omkring 6 miljoner kronor på den senare. Med sistnämnda belopp har under tionde huvudtiteln anslaget för avsättning till lotterimedelsfonden anvisats. I anslutning härtill har Kungl. Maj:t förordnat, att vad av Svenska penninglotteriet aktiebolag under en var månad budgetåret 1939/40 utöver

625,000 kronor inbetalas till statskontoret skall av statskontoret före respektive månads utgång över anslaget överföras till lotterimedelsfonden.

Beträffande fördelningen av lotterimedlen på ifrågakommande allmännyttiga ändamål tillämpas numera en sådan ordning, att bidrag av lotterimedel utdelas allenast i den mån medel finnas tillgängliga att omedelbart lyfta. För att underlätta övergången till en dylik ordning har under fonden för förlag till statsverket anvisats ett anslag å 3 miljoner kronor för budgetåret 1938/39 till förskott å lotterimedelsfonden.

Under återstoden av innevarande budgetår torde till lotterimedelsfonden inflyta sammanlagt inemot 7 miljoner kronor. Örn å ena sidan härtill lägges hela det belopp å 3 miljoner kronor, vilket anvisats såsom förskott å lotterimedelsfonden, och å andra sidan avdrag sker för vad som av hittills beslutade anvisningar icke utbetalats, framkommer ett disponibelt belopp av omkring 9 miljoner kronor.

I förenämnda promemoria bar förutsatts en väsentlig begränsning vid utdelning av bidrag ur lotterimedelsfonden. Också synes ifrågavarande bidragsverksamhet böra inskränkas till anvisningar som i stort sett äro ofrånkomliga. Med utgångspunkt härifrån och under hänsynstagande till behovet av en viss medelsreserv för oförutsedda händelser torde av de tillgängliga medlen endast ett belopp av omkring 3 miljoner kronor böra under innevarande budgetår disponeras för dylik verksamhet. Erinras må vidare, att förenämnda förskott från förlagsfonden är avsett att återbetalas genom utanordningar från lotterimedelsfonden under budgetåren 1939/40—1943/44. Innevarande budgetår torde för detta ändamål ha varit avsett att taga i anspråk 600,000 kronor. Av de för lotterimedelsfonden tillgängliga medlen skulle under sådana förhållanden vid budgetårets utgång omkring 5.4 miljoner kronor vara odisponerade. Häri förutsättes emellertid ingå 2.4 miljoner kronor av från förlagsfonden förskotterade medel. Av det odisponerade beloppet skulle alltså cirka 3 miljoner kronor ha uppkommit genom avsättning av lotterimedel och sålunda vara disponibelt för andra ändamål å driftbudgeten. Utestående förskott torde över förlagsfonden böra återföras till riksgäldsfonden.

De nu förordade förslagen innebära — utöver en inskränkning med 11,000,000 kronor av tips- och lotterimedlens disponerande för olika bidragsändamål — en besparing av anslagsmedel under tionde huvudtiteln med sammanlagt omkring 54,000 kronor för innevarande budgetår.

Kungl. Maj.ts proposition nr 79: bilagor.

71 Bilaga 9.

P. M.

angående begränsning av kapitalinvesteringar i

Utrikesdepartementet.

Statens allmänna fastighetsfond.

3. Uppförande av beskickningshus i Tokio m. in. För angivna ändamål anvisades å riksstaten för innevarande budgetår ett reservationsanslag av

200,000 kronor, varjämte upptogs ett avskrivningsanslag av 50,000 kronor. Totalkostnaden för byggnadsföretaget har beräknats till 450,000 kronor. Byggnadsföretaget har ännu icke påbörjats, och det är i det rådande läget ovisst när så lämpligen skulle kunna ske. Bortsett från några mindre belopp för vissa förberedande utredningar har anslaget icke tagits i anspråk.

Under förhandenvarande omständigheter bör anslaget inbesparas till den del det icke är disponerat eller bundet.

.

' /{> ' ' 0;H{

{[(lilli

. "LVrrf.. ii::. ! it • vill ■ • • . :-d?

\&n

::: i H U s

, ■'! t i . i ■ f : ilian i Kol-

;> ’r-‘ > .. - ■ Jv 3. .1 • ,kk */.*-r \r

. Stil»! ,, r. - :,0

. ;n ; 3; ■ i.„i;I

' - O-o ,Of?- ■ : :hy; '.-tv:

■ I ■' i:'. W '.it: i’.:>5 : , -

Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

73 Bilaga 10.

P. M.

angående begränsning av kapitalinvesteringar:

Försvarsdepartementet.

Statens allmänna fastigheisfond.

4, 5 och 6. Nybyggnad för marinens myndigheter in. fl. anslag. Till

nybyggnad för marinens myndigheter anvisades å riksstaten för budgetåret 1938/39 ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor samt för budgetåret 1939/ 40 ytterligare 1,800,000 kronor; däremot svarande avskrivningsanslag upptogos å riksstaten för samina budgetår med 250,000 kronor, respektive 450,000 kronor. Totalkostnaden för byggnadsföretagets färdigställande har ursprungligen beräknats till 4,450,000 kronor.

I skrivelse den 9 oktober 1939 har byggnadsstyrelsen — med förmälan att styrelsen till byggnadsentreprenör för omförmälda byggnad antagit byggnadsfirman Zetterberg Aktiebolag i Stockholm mot en entreprenadsumma av

3,176,000 kronor — anfört i huvudsak följande.

I skrivelse till byggnadsstyrelsen den 11 september 1939 hade byggnadsfirman framhållit, att sedan firman avgivit sitt anbud och detta antagits, händelser inträffat, vilka undanryckt de förutsättningar, på vilka anbudet vore grundat. Genom det krigstillstånd, som inträtt i Europa, kunde vissa byggnadsmaterialier icke erhållas och andra materialier endast med svårighet anskaffas, varförutoin transportmöjligheterna avsevärt beskurits. En betydande prisstegring hade redan inträtt i fråga örn åtskilliga för byggnadsverksamheten erforderliga materialier. Det vöre att förutse, att krigstillståndet komme att bliva av avsevärd långvarighet och innebära alltmera skärpta avspärrningsåtgärder och att dessa förhållanden komme att utmynna i en troligen faktisk, men i varje fall ekonomisk omöjlighet för enskild entreprenör att utföra ett byggnadsföretag av den omfattning, varom här vore fråga, på de villkor, som innehölles i anbudet. Enligt firmans mening borde byggnadsentreprenörer, som helt köld tid före krigets början avgivit anbud eller träffat avtal, rimligen komma i åtnjutande av förbehåll, som skyddade dem mot ruinerande verkning av det förändrade läget. De hade under den korta mellantiden icke medhunnit att träffa anstalter för täckande av sina behov av materialier m. m. för avtalets fullgörande eller att träffa avtal örn erforderlig säkerhet för entreprenadkontraktets uppfyllande. Dylik

74 Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

säkerhet kunde under rådande förhållanden icke erhållas för byggnadskontrakt, som bunde entreprenören vid en fix summa utan förbehåll av antydd art.

Under åberopande härav hade firman hemställt, att i det blivande entreprenadkontraktet örn byggnadsarbetenas utförande måtte inryckas förbehåll av den innebörd, att, om och i den mån stegring inträdde i priserna på byggnadsmaterial och arbetskraft i förhållande till de priser och tariffer, som gällde den 31 augusti 1939, ett däremot svarande tillägg skulle utgå på entreprenadsumman. För kontrolls skull vore firman villig att till ett sådant förbehåll anknyta det villkoret att alla inköp och andra uppgörelser, avseende leveranser till och i övrigt berörande byggnadsföretaget, omedelbart skulle anmälas hos byggnadsstyrelsen. Alternativt hade firman erbjudit sig att uppföra byggnaden på räkning till självkostnadspris, varvid såsom ersättning för administration skulle räknas 4 å 5 °/o på övrig byggnadskostnad.

Byggnadsstyrelsen funne det för sin del vara skäligt, att de vid ett byggnadsföretag uppkommande merkostnader för inaterialier och arbetskraft, som hade sin orsak i numera inträdda kristidsförhållanden, varöver en entreprenör icke kunde råda, åtminstone i väsentligaste delar finge bäras av byggherren, sålunda i detta fall av statsverket. I förevarande fall komme dessa merkostnader på grund av entreprenadsummans storlek med all sannolikhet att uppgå till så betydande belopp, att de även för en ekonomiskt vederhäftig entreprenör kunde bliva ruinerande. — Entreprenörfirmans alternativa erbjudande ansåge sig styrelsen icke kunna tillstyrka, enär arbetenas utförande i byggnadsstyrelsens egen regi i sådant fall vöre att föredraga.

Byggnadsstyrelsen hade sålunda icke något att erinra mot, att det av ovannämnda entreprenörfirma önskade förbehållet intoges i blivande entreprenadkontrakt rörande här avsedda byggnadsföretag. Med anledning av det anförda finge byggnadsstyrelsen anhålla om medgivande att i blivande entreprenadkontrakt med byggnadsfirman Zetterberg Aktiebolag angående utförande av byggnadsarbetena för nybyggnad åt marinens myndigheter inrymma ett dylikt förbehåll.

Byggnadsstyrelsens förevarande framställning svnes icke böra föranleda annan åtgärd, än att byggnadsstyrelsen bemyndigas att låta firman, därest densamma så önskar, frånträda entreprenaden i fråga; och bör i dylikt fall med uppförandet av ifrågavarande byggnad tillsvidare anstå. Den besparing å anvisade medel, som härigenom skulle uppstå, belöper sig till cirka

2,400,000 kronor.

Till nybyggnad för flygvapnets myndigheter anvisades å riksstaten för budgetåret 1938/39 ett reservationsanslag av 500,000 kronor. Ä riksstaten för budgetåret 1939/40 anvisades för ändamålet ytterligare 2,500,000 kronor. Häremot svarande avskrivningsanslag hava upptagits med tillhopa 750,000 kronor. Kostnaden för hela byggnadsföretaget har ursprungligen beräknats till 3,500,000 kronor.

I ärendet har inhämtats, att detta byggnadsföretag ännu ej igångsatts. Emellertid hava vissa ritningsarbeten utförts, varjämte byggnadsmateriel i form av tegel, järnbalkar m. m. till viss del inköpts. De sammanlagda kostnaderna härför kunna uppskattas till omkring 250,000 kronor.

För uppskov med nu ifrågavarande byggnadsföretag talar särskilt det nuvarande ekonomiska läget.

Kungl. Maj.ts proposition nr 79: bilagor.

75 Till nybyggnad för de militära högskolorna anvisades å riks staten för budgetåret 1938/39 ett anslag av 50,000 kronor, avseende huvudritningar m. m., för vilket samtidigt ett avskrivningsanslag till motsvarande belopp upptogs. För budgetåret 1939/40 anvisades ytterligare anslagsmedel med 2,200,000 kronor; häremot svarande avskrivningsanslag har upptagits med 512,500 kronor. Hela byggnadsföretaget har ursprungligen kostnadsberäknats till

4,300,000 kronor.

Byggnadsstyrelsen har i ärendet upplyst, att arbetet med uppgörande av ritningar för byggnaden i fråga påginge samt att viss byggnadsmateriel inköpts. Därest byggnadsarbetet inhiberades, kunde omkring 2,000,000 kronor inbesparas av de anvisade medlen.

Vad sålunda blivit upplyst och det rådande ekonomiska läget utgöra starka skäl för att nu förevarande byggnadsarbete ställes på framtiden.

Fullföljandet av förenämnda tre byggnadsföretag synes böra bero av förhållandena å arbetsmarknaden. I enlighet härmed torde beslut böra meddelas, varigenom de för byggnaderna ännu icke disponerade eller bundna anslagsmedlen förklaras skola tagas i anspråk endast i den mån Kungl. Maj :t framdeles prövar sådana förutsättningar vara för handen, som gälla för användning av anslag, upptaget å allmän beredskapsstat. Dessa anslagsmedel kunna uppskattas till följande avrundade belopp, nämligen:

4. Nybyggnad för marinens myndigheter .......... kronor 2,400,000

5. Nybyggnad för flygvapnets myndigheter ........ » 2,750,000

6. Nybyggnad för de militära högskolorna.......... » 2,000,000.

Fonden för förlag till statsverket.

1. Vissa engångskostnader för försvarsväsendets byggnader m. m.

a) Kasernbyggnader vid trängkårerna. Under det å fonden för förlag till statsverket upptagna anslaget till vissa engångskostnader för försvarsväsendets byggnader m. m. är beräknat ett anslagsbelopp av 1,240,000 kronor för kasernbyggnader vid trängkårerna. Nämnda belopp utgör hälften av ett till 2,480,000 kronor beräknat anslagsbehov för uppförande vid alla fyra trängkårerna av nybyggnader för utökande av förläggningsutrymmet för den genom 1936 års försvarsordning väsentligt förstorade manskapskadern.

Det första årets anslag har avsetts för uppförande av nya kasernbyggnader vid Norrlands trängkår och Skånska trängkåren. Enligt vad som inhämtats hava byggnadsarbetena vid Norrlands trängkår redan kontrakterats och igångsatts. Dessa arbeten beräknas draga en kostnad av cirka 600,000 kronor. Vad beträffar arbetena vid Skånska trängkåren hava ritningsarbeten m. fl. förberedande åtgärder igångsatts. Själva byggnadsarbetena äro däremot icke vare sig påbörjade eller kontrakterade. Ett uppskjutande av detta byggnadsföretag torde, örn än med eftersättande i avsevärd grad av kraven på tillfredsställande förläggningsutrymmen, vara möjligt.

76 Kungl. Majlis proposition nr 79: bilagor.

b) Ändringsarbeten inom infanterietablissementet i Karlskrona. För

ifrågavarande ändringsarbeten är under förenämnda anslag beräknat ett anslagsbelopp av 176,000 kronor. Tillsammans med ett belopp av 74,000 kronor, som under motsvarande anslag för budgetåret 1938/39 beräknats för ombyggnad av ingenjörskasernen i Karlskrona, utgör nämnda belopp hälften av den till 500,000 kronor beräknade kostnaden för den ombyggnad av infanterietablissementet i Karlskrona, som ansetts nödvändig för att, såsom avsetts, kunna använda detsamma till underofficersskola för flottan eller, eventuellt, hela marinen. De ifrågavarande arbetena äro icke igångsatta eller kontrakterade. Med arbetenas igångsättande torde utan större olägenhet kunna tillsvidare anstå.

I enlighet med det anförda torde fullföljandet av nybyggnaden vid Skånska trängkåren samt av ändringsarbetena inom infanterietablissementet i Karlskrona få bero på förhållandena å arbetsmarknaden. Beslut torde därför böra meddelas, varigenom de för dessa nybyggnader ännu icke disponerade anslagsmedlen förklaras skola tagas i anspråk endast i den mån Kungl. Majit framdeles prövar sådana förutsättningar vara för handen, som gälla för användning av anslag, upptaget å allmän beredskapsstat. Dessa anslagsmedel kunna uppskattas till följande avrundade belopp nämligen:

a) Kasernbyggnader vid trängkårerna ................ kronor 640,000

b) Ändringsarbeten inom infanterietablissementet i Karlskrona .......................................... » 250,000.

4. Förberedande åtgärder för Stockholms garnisons utflyttande till Järvafältet. För ifrågavarande ändamål hava anvisats sammanlagt 2,250,000 kronor, därav 1,800,000 kronor för budgetåret 1938/39 och 450,000 kronor för innevarande budgetår. Av det sammanlagda beloppet avse 250,000 kronor vissa för utflyttningen nödvändiga markundersökningar m. m. samt ritningar och kostnadsförslag. Återstående 2,000,000 kronor äro avsedda att användas till att före de egentliga byggnadsarbetenas igångsättande till de olika förläggningsplatserna framdraga ledningar för vatten, avlopp och elektrisk kraft samt att iordningställa materialvägar. Anslagsmedlen äro förskottsvis anvisade under förlagsfonden för att sedermera regleras med anlitande av s. k. Gärdesmedel.

Av de ifrågavarande anslagsmedlen har Kungl. Majit genom beslut den 21 juli 1939 ställt 1,349,200 kronor till arméförvaltningens fortifikationsstyrelses förfogande. Av detta belopp är enligt uppgift drygt hälften disponerad. I samband med uppförande av de förläggningsbaracker på Svea livgardes blivande område å Järvafältet, vartill den urtima riksdagen anvisat särskilda anslagsmedel, måste vidare, enligt vad som uppgivits, av förevarande anslag disponeras omkring 300,000 kronor. Allt som allt torde sålunda på grund av redan gjorda dispositioner ett belopp av omkring 1,000,000 kronor av anslaget vara bundet. Det återstående beloppet, 1,250,000 kronor, skulle sålunda,

Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

därest ett uppskov med Järvafältsutflyttningen beslutas, kunna inbesparas av anslaget. Emellertid synes det vara lämpligt att, även om med en utflyttning av garnisonen till Järvafältet tillsvidare bör anstå, vissa förberedande arbeten för utflyttningen under tiden vidtagas, så att byggnadsföretagens igångsättande framdeles underlättas. Den å anslaget uppkommande besparingen bör därför icke beräknas högre än till 500,000 kronor. Av anslaget torde således böra få disponeras sammanlagt 1,750,000 kronor, oavsett den omständigheten, att frågan örn garnisonens u [flyttande till Järvafältet kan komma att mer eller mindre ställas på framtiden.

8. Ordnande av Svea artilleriregementes och Stockholms tygstations förläggningar å Järvafältet. Ifrågavarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår upptaget med 5,000,000 kronor och utgör —• frånsett det under föregående punkt omnämnda anslaget till förberedande åtgärder för Stockholms garnisons utflyttande till Järvafältet — den första medelsan visningen för ordnande av Svea aidilleriregementes och Stockholms tygstations förläggningar å Järvafältet. Enligt framlagda preliminära beräkningar skulle anläggningarnas färdigställande i sin helhet belöpa sig till inemot 23,000,000 kronor. Någon slutlig ståndpunkt tili kostnadsfrågan har emellertid hittills icke kunnat tagas. Anslagsmedlen äro förskottsvis anvisade under förlagsfonden för att sedermera regleras med anlitande av s. k. Gärdesmedel.

Av anslaget å 5,000,000 har hittills ställts till fortifikationsstyrelsens förfogande ett belopp av 114,000 kronor, avsett för uppförande av en för tygstationen och Signalregementet gemensam verkstadsbyggnad vid Solvalla. Kostnaderna för de förberedande åtgärder, som i övrigt vidtagits för utflyttningens ordnande, hava belastat det under föregående punkt omförmälda anslaget.

Frågan örn ^besparande av någon del av det för innevarande budgetår anvisade anslaget till ordnandet av de ifrågavarande förläggningarna sammanhänger nära med frågan örn fullföljandet av det åren 1938 och 1939 av statsmakterna fattade beslutet örn hela Stockholms garnisons utflyttande tili Järvafältet. Denna utflyttning avsågs skola ske successivt. Signalregementets nya etablissement vid Lilla Frösunda är redan i det närmaste färdigställt. I tur därefter stå enligt planerna Svea artilleriregemente och tygstationen, för vilkas utflyttande förberedande arbeten i avsevärd utsträckning vidtagits. Utöver det för innevarande budgetår anvisade anslaget å 5,000,000 kronor har arméförvaltningen för nästa budgetår hemställt örn ett anslag av 10,000,000 kronor för dessa etablissements uppförande. Under nästa budgetår har vidare Svea livgardes nya etablissement avsetts skola påbörjas, för vilket ändamål arméförvaltningen i sin skrivelse angående medelsbehovet för budgetåret 1940/41 hemställt örn ett anslag av 5,000,000 kronor. I anslutning härtill må erinras örn att urtima riksdagen nyligen bifallit en av Kungl. Majit gjord hemställan (prop. nr 19 punkten 7) örn anvisande av

1,300,000 kronor till uppförande av manskapsbaracker å Järvafältet, vilka baracker ingå i byggnadsprogrammet för Svea livgardes blivande nya etablissement.

78 Kungl Maj.ts proposition nr 79: bilagor.

Den planerade utflyttningen av Stockholms garnison till Järvafältet toi’de på grund av de därmed förenade högst avsevärda kapitalutgifterna under nuvarande förhållanden böra äga rum i en väsentligt långsammare takt än som från början avsetts. För nästa budgetår torde sålunda icke komma att föreslås äskande av något särskilt anslagsbelopp för uppförande av nytt etablissement för Svea livgarde. Ej heller lär för nästa budgetår komma att föreslås några ytterligare anslagsmedel för Svea artilleriregementes och tygstationens etablissement. Vad beträffar det för innevarande budgetår anvisade anslaget till dessa etablissement föreligger emellertid ett oundgängligt behov av uppförande av nya förrådsbyggnader för Svea artilleriregemente, vilka byggnader betingas av tillkomsten av ny artillerimateriel till avsevärd omfattning. Då dessa byggnader givetvis icke böra uppföras i anslutning till det nuvarande etablissementet i Stockholm, böra de i stället uppföras å platsen för det blivande etablissementet å Järvafältet. Minskningen av belastningen å anslaget kan med hänsyn härtill beräknas till cirka 4,400,000 kronor.

Där icke anslaget i fråga i enlighet med vad ovan sagts kommer att tagas i anspråk, bör detsamma i fortsättningen få disponeras endast i den mån Kungl. Maj:t framdeles prövar sådana förutsättningar vara för handen, som gälla för användning av anslag, upptaget å allmän beredskapsstat.

De nu förordade förslagen innebära beträffande statens allmänna fastighetsfond, att ett sammanlagt belopp av cirka 7,150,000 kronor, varemot svara avskrivningsmedel till belopp av 1,788,000 kronor, skall tagas i anspråk endast under sådana förutsättningar som gälla för användning av anslag upptaget å allmän beredskapsstat. Vad angår fonden för förlag till statsverket innebära förslagen dels ett direkt inbesparande av 500,000 kronor, dels ock ali ett sammanlagt belopp av cirka 5,290,000 kronor skall tagas i anspråk endast under nyssberörda förutsättningar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

79 Bilaga 11.

• P. M.

angående begränsning av kapitalinvesteringar:

Socialdepartementet.

Statens allmänna fastighetsfond.

7. Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus. Å kapitalbudgeten finnas under rubriken Statens allmänna fastighetsfond anvisade medel för bland andra följande arbeten vid statens sinnessjukhus, nämligen:

a) Örn- och tillbyggnad av Ulleråkers sjukhus.......... kronor 2,895,000

b) Om- och nybyggnadsarbeten vid S:ta Gertruds sjukhus » 1,138,000

c) Örn- och tillbyggnad av Frösö sjukhus ............ » 700,600

d) Upprättande av psykiatrisk klinik vid akademiska sjuk-

huset i Uppsala .............................. » 775,000

e) Uppförande av nytt sinnessjukhus i Sundsvall........ » 4,000,000

f) Växthus och tvättbyggnad vid S:t Lars sjukhus i Lund. . » 76,500

g) Fest- och samlingssalar vid V. Marks och Salberga

sjukhus ...................................... » 90,000

h) Tvättstuga och desinfektionsugn vid Furunäsets sjuk-

hus .......................................... » 35,000

i) Växthus vid Källshagens sjukhus .................. » 26,500

j) Bidrag till ny avloppsledning i Vadstena stad........ » 120,000

k) Ersättningsplatser för psykiatriska sjukhuset i Stock-

holm ........................................ » 500,000.

Å dessa belopp har beräknats en avskrivning med 50 procent.

Av nu nämnda arbeten hava om- och tillbyggnaderna vid S:ta Gertruds och Frösö sjukhus fortskridit så långt, att de böra i ett sammanhang slutföras. Uppförandet av det nya sinnessjukhuset i Sundsvall torde ock böra tills vidare fullföljas, detta med hänsyn till såväl platsbristen å sinnessjukhusen som arbetslöshetsläget i länet. Skulle en avsevärt förbättrad arbetslöshetssituation inträda, synes dock ett uppskjutande av hithörande arbeten böra tagas under omprövning. För den händelse en exploatering av Konradsbergsområdet icke nu skulle komma till stånd, kan det till ersättningsplatser för psykiatriska sjukhuset i Stockholm anvisade beloppet beräknas icke bliva

80 Kungl. Mui:is proposition nr 79: bilagor.

erforderligt. Övriga arbeten synas vara av den beskaffenheten, att deras fullföljande respektive igångsättande bör bliva beroende av förhållandena å arbetsmarknaden. I enlighet härmed torde beslut böra meddelas, varigenom de för arbetena ännu icke disponerade eller bundna anslagsmedlen förklaras skola tagas i anspråk endast i den mån Kungl. Maj :t framdeles prövar sådana förutsättningar vara för handen, som gälla för användning av anslag, upptaget å allmän beredskapsstat. Dessa ^nslagmedel uppskattar jag till

följande avrundade belopp, nämligen:

Örn- och tillbyggnad av Ulleråkers sjukhus ............ kronor 1,200,000

Upprättande av psykiatrisk klinik vid akademiska sjukhuset i Uppsala .................................. » 548,000

Växthus och tvättbyggnad vid S:t Lars sjukhus i Lund. ... » 76,500

Fest- och samlingssalar vid V. Marks och Salberga sjukhus » 90,000

Tvättstuga och desinfektionsugn vid Furunäsets sjukhus. . » 35,000

Växthus vid Källshagens sjukhus .................... » 26,500

Summa kronor 1,976,000.

11. Uppförande av nybyggnad för statens sjuksköierskeskola. Riksdagen har för innevarande år under rubrik Statens allmänna fastighetsfond till Uppförande av nybyggnad för statens sjuksköterskeskola anvisat ett reservationsanslag av 200,000 kronor, varemot svarar ett avskrivningsanslag av 50,000 kronor. För utarbetande av definitiva ritningar till denna byggnad hava använts i runt tal 20,000 kronor. I övrigt hava några medel för byggnadens uppförande icke disponerats. Totala byggnadskostnaden uppskattas till omkring 1,250,000 kronor.

Ehuru behovet av denna byggnad är stort, torde med hänsyn till det statsfinansiella läget igångsättandet av hithörande byggnadsarbeten böra tills vidare uppskjutas. Företagets fullföljande synes böra bero av förhållandena å arbetsmarknaden. I enlighet härmed torde de för byggnaden ännu icke disponerade anslagsmedlen, uppgående till i runt tal 180,000 kronor, böra tagas i anspråk endast i den mån Kungl. Maj :t framdeles prövar sådana förutsättningar vara för handen, som gälla för användning av anslag å allmän beredskapsstat.

12. Anordnande av ny landsfiskalsbostad i Föllinge distrikt. För innevarande budgetår har vidare under rubrik Statens allmänna fastighetsfond anvisats ett reservationsanslag av 40,000 kronor till anordnande av ny landsfiskalsbostad i Föllinge distrikt, varjämte upptagits ett däremot svarande avskrivningsanslag av 10,000 kronor.

Arbetet med denna bostad, som enligt uppgift från länsstyrelsen ännu icke påbörjats, torde kunna tills vidare anstå. Även dessa anslagsmedel torde böra få tagas i anspråk endast i den mån Kungl. Majit finner sådana förutsättningar vara för handen, som gälla användningen av anslag å allmän beredskapsstat.

Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

81 Statens utlåningsfonder.

Lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörby. I anslutning till vad som anförts i en av särskild utredningsman inom finansdepartementet avgiven promemoria förordas, att av fondens disponibla kapitaltillgångar ett belopp av 1,200,000 kronor återlevereras till riksgäldskontoret.

Lånefonden för bostadsbyggande i städer och stadsliknandc samhällen. Lånefonden för främjande av bostadsbyggande på landsbygden. Avgörande för frågan i vad mån å dessa fonder tillgängliga medel böra tagas i anspråk under löpande budgetår blir den kommande utvecklingen av läget på arbetsmarknaden.

Fonden för låneunderstöd.

Anslag å riksstaten för budgetåret 1939 40.

1. Tertiärlån till viss bostadsbyggnadsverksamhet. 2. Lån för uppförande och förbättring av lantarbetarbostäder. 3. Lån för bostadsförbättringsverksamhet. Beträffande dessa anslag gäller detsamma, som anförts beträffande lånefonden för bostadsbyggande i städer och stadsliknande samhällen samt beträffande lånefonden för främjande av bostadsbyggande på landsbygden. Frågan i vad mån å fonderna disponibla medel böra komma till användning blir alltså beroende av huru läget på arbetsmarknaden kommer att gestalta sig.

Äldre anslag'.

Lik. III 17 — 1937/38. Låneunderstöd åt vissa egnahemsägare. A anslaget finnes en reservation av 101,917 kronor, av vilket belopp allenast omkring 1,000 kronor torde bliva behövligt för det ändamål, vartill anslaget anvisats. Anslagsmedlen torde såvitt angår ett belopp av 100,000 kronor icke böra tagas i anspråk.

Vad i det föregående förordats beträffande statens allmänna fastighetsfond innebär, utom vad angår ersättningsplatser för psykiatriska sjukhuset i Stockholm, att ett sammanlagt belopp av omkring 2,196,000 kronor, varemot svara avskrivningsmedel till ett belopp av 1,043,000 kronor, skall tagas i anspråk endast under sådana förutsättningar, som gälla för användning av anslag å allmän beredskapsstat. I fråga om statens utlåningsfonder har förordats, att ett belopp av 1,200,000 kronor icke vidare skall disponeras för låneverksamhet, och beträffande fonden för låneunderstöd har föreslagits, att ett anslagsbelopp av 100,000 kronor icke skall tagas i anspråk.

Bihang tili urtima riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 79: bilagor.

. -

■

•ii

o

Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

83 Bilaga 12.

P. M.

angående begränsning av kapitalinvesteringar:

Kommunikationsdepartementet.

Statens affärsverksfonder.

Beträffande samtliga de under statens affärsverksfonder i det följande upptagna byggnads- och andra arbetsföretagen, vilkas utförande föreslås skola helt eller delvis tills vidare anstå, synes böra gälla, att desammas fullföljande bör bliva beroende av förhållandena å arbetsmarknaden. Skulle på grund av nu icke förutsedda förhållanden av teknisk natur ett utförande av något av arbetsföretagen visa sig oundgängligen nödvändigt, torde emellertid hinder häremot icke böra möta. Beslut torde böra meddelas, varigenom de för arbetena ännu icke disponerade eller bundna anslagsmedlen, vilka äro av reservationsanslags natur, förklaras skola tagas i anspråk endast i den mån Kungl. Maj:t framdeles prövar sådana förutsättningar vara för handen, som gälla för användning av anslag, upptaget å allmän beredskapsstat.

A. Postverket.

1. Inköp av inventarier för postverkets behov. Till ifrågavarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats 1,250,000 kronor. Enligt vad generalpoststyrelsen upplyst har anslaget på grund av leveransförseningar och uppskjutna inköp redan vid ingången av detta budgetår belastats med i runt tal 250,000 kronor, som rätteligen bort belöpa på budgetåret 1938/39. Styrelsen har emellertid meddelat, att en besparing å anslaget det oaktat skulle kunna ske med 100,000 kronor. I enlighet härmed bör ett belopp av

100,000 kronor förklaras icke skola disponeras under innevarande budgetår.

I detta sammanhang må nämnas, att från generalpoststyrelsen till lokalförvaltningarna utgått meddelande, att icke några nya inventarieanskaffningar må verkställas utan att så kan anses oundgängligen nödvändigt.

3. Posthusbyggnad i Kalmar. 4. Om- och tillbyggnad av posthuset i Umeå. Till ifrågavarande byggnadsföretag hava för innevarande budgetår anvisats respektive 775,000 kronor och 327,500 kronor. För posthuset i Umeå erfordras utöver anvisade medel ytterligare 85,000 kronor. Enligt

84 Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

vad som inhämtats äro byggnadsritningar och entreprenadhandlingar för byggnaderna upprättade men entreprenadkontrakt ännu ej avslutade.

Fullföljandet av nu berörda två byggnadsföretag torde, örn ock med olägenheter, kunna ännu någon tid anstå och få bero på förhållandena på arbetsmarknaden. De anslagsmedel, som för närvarande skulle sparas vid ett inställande av byggnadsföretagen, kunna uppskattas till följande avrundade

belopp, nämligen

3. Posthusbyggnad i Kalmar........................ kronor 725,000

4. Om- och tillbyggnad av posthuset i Umeå.......... » 300,000.

B. Telegrafverket.

8. Telcfonstationsbyggnad i Klippan. 10. Tillbyggnad iil! lelefonstationsbyggnadeii I Uppsala m. m. Till telefonstationsbyggnad i Klippan har för innevarande budgetår anvisats 290,000 kronor. Enligt vad som inhämtats är ritningsarbetet fullbordat men byggnadsarbetet ännu ej påbörjat. Byggnadsföretaget torde ännu någon tid kunna anstå. Anslagsbesparingen kan beräknas till 275,000 kronor.

För tillbyggnad till telefonstationsbyggnaden i Uppsala har för budgetåret 1939/40 anvisats ett anslag av 645,000 kronor. I anslaget ingå 230,000 kronor för inköp av tomt, för vilken köpeskillingen erlagts den 1 juli 1939. Arbetet torde icke böra helt uppskjutas. I arbetsplanen ingår nämligen anordnande av skyddsrum för såväl personalen i den nuvarande byggnaden som den personal, som skulle tjänstgöra i den nya tillbyggnaden. Sedan den byggnad, som stått på den inköpta tomten, numera rivits, hava arbetena å den nya stationen avsetts skola omedelbart igångsättas och fullföljas så långt som erfordras för att färdigställa grundläggningsarbetena, så att skyddsrummen i källarvåningen skola kunna tagas i anspråk. Vid avbrott i arbetet på detta stadium lärer de utförda byggnadsdelarna därjämte böra skyddas med ett provisoriskt tak. En del byggnadsmaterialier, såsom tegel, järnbalkar och sockelsten hava redan inköpts. Då kostnaderna för dessa leveranser och arbeten, inklusive rivning, beräknas uppgå till omkring

135.000 kronor, skulle av anslaget 645,000 kronor kunna sparas (645,000—

230.000 — 135,000) 280,000 kronor.

2®. Fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende. Till nu angivna ändamål har för innevarande budgetår anvisats 32,200,000 kronor. Enligt vad telegrafstyrelsen upplyst torde på grund av den apparatoch ledningsreserv, som telegrafverket äger, samt beräknad minskning i abonnenttillströmningen telefon- och telegrafväsendets utbyggnad kunna ske i något långsammare takt än som avsetts, utan att för telegrafverkets del några omedelbara tekniska svårigheter av betydenhet skulle behöva uppstå. För allmänhetens vidkommande torde ej olägenheter av allvarligare art uppkomma. Efter samråd med telegrafstyrelsen bär det ansetts kunna förordas, att av innevarande budgetårs anslag ett belopp av 10,000,000 kronor icke disponeras.

Kungl. Maj.ts proposition nr 79: bilagor.

85 C. Statens järnvägar.

3, 5, 6, 8 och 13. Gångbroar och gångtunnlar m. fl. anslag. Till gångbroar och gångtunnlar har för budgetåret 1939/40 anvisats ett anslag av

150.000 kronor. Med hänsyn till den betydande reservation, som förefanns å anslaget vid ingången av nämnda budgetår, torde ett belopp av 250,000 kronor av anslaget utan större olägenheter kunna sparas.

Till fortsatt anläggning av dubbelspår har anvisats för innevarande budgetår ett anslag av 2,500,000 kronor; ett däremot svarande avskrivningsanslag av 1,000,000 kronor har därjämte upptagits å driftbudgeten. Enligt den för anslagets användning uppgjorda arbetsplanen skulle under sommarhalvåret vid dubbelspårsbyggnaderna sysselsättas omkring 450 arbetare. Under vinterhalvåret skulle tillkomma omkring 100 arbetare från de pågående arbetena på elektrifiering av banan Långsele—Boden. Enligt vad som inhämtats skulle ur statens järnvägars synpunkt en inskränkning av dubbelspårsarbetena i och för sig icke medföra några omedelbara större olägenheter. En minskning av anslaget med 250,000 kronor skulle kunna ske utan att arbetsstyrkan behöver reduceras. Därest anslaget skulle minskas utöver detta belopp, skulle däremot en del av personalen behöva omedelbart entledigas. Beslut torde böra meddelas därom, att ett belopp av 250,000 kronor tills vidare icke må disponeras.

Till rålsutbyten m. m. har för budgetåret 1939/40 anvisats ett anslag av

4.200.000 kronor. Enligt vad järnvägsstyrelsen meddelat kan beräknas, att vid årsskiftet ett belopp av 3,200,000 kronor av anslaget kommer att hava disponerats. Av återstoden skulle ett belopp av 500,000 kronor kunna sparas. I enlighet härmed föreslås, att 500,000 kronor icke tagas i anspråk.

Av anslagen till skenfria vägkorsningar m. m. och till telefonledningar och kabelarbeten, vilka för innevarande budgetår utgå med respektive 200,000 kronor och 300,000 kronor, föreslås, efter samråd med järnvägsstyrelsen, att besparingar ske, nämligen å förstnämnda anslag med 50.000 kronor och å sistnämnda anslag med 80,000 kronor.

Luftfartsf on den.

4. Stationsbyggnad å Bulltofta flygplats. Till ifrågavarande byggnadsföretag hava för innevarande budgetår å kapitalbudgeten anvisats 350,000 kronor; ett avskrivningsanslag å samma belopp har upptagits å driftbudgeten. Vid anslagets anvisande beräknades kostnaden för byggnaden till

435,000 kronor. Skillnaden mellan detta belopp och de anvisade medlen, eller 85,000 kronor, har Malmö stad förbundit sig att bestrida, dock under villkor att arbetena igångsättas före ingången av år 1940. Byggnadskostnaderna hava emellertid numera enligt vad byggnadsstyrelsen i skrivelse den 22 september 1939 meddelat beräknats uppgå till 555,000 kronor. Av ökningen bero 50,000 kronor på luftskyddsanordningar i stationsbyggnaden,

86 Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

30,000 kronor på vissa yttre vatten- och avloppsledningar och planeringsarbeten, 29,000 kronor på vissa mot skydd för grundvattnet betingade isoleringsarbeten i byggnadens källare m. m. samt återstoden på fördyringar. Byggnadsstyrelsen har emellertid i sin skrivelse vidare anfört, att enligt styrelsens erfarenhet beträffande nyligen infordrade anbud å byggnads- och ledningsarbeten det icke syntes kunna förväntas, att bindande anbud å dylika arbeten numera kunde erhållas annat än av sådan storlek, att de täckte alla tänkbara risker för en entreprenör med avseende på stegrade materialoch arbetspriser. Ett icke bindande anbud torde komma att innehålla förbehåll med reservationer för dylika prisstegringar, varigenom en slutlig entreprenadsumma kunde komma att stiga till helt okänt belopp.

Med hänsyn till de högst avsevärt stegrade byggnadslcostnaderna och då den nuvarande stationsbyggnaden torde även om vissa olägenheter onekligen äro därmed förenade kunna tjäna sitt ändamål ännu någon tid framåt, torde byggnadsföretaget för närvarande icke böra igångsättas utan dess utförande böra bli beroende på utvecklingen å arbetsmarknaden. Därest vid ett uppskjutande av byggnadsföretaget Malmö stad icke skulle komma att vidbliva sin förbindelse, torde likväl någon ekonomisk förlust icke uppstå för staten. För statens vidkommande upphör nämligen vid dylikt förhållande nu föreliggande skyldighet att avgiftsfritt tillhandahålla staden lokaler för tull- och passmyndigheter samt för sådana ändamål i övrigt, som det eljest skulle ankomma på staden att tillgodose. Beslut torde således böra meddelas, varigenom av anslaget ett belopp av 330,000 kronor förklaras skola tagas i anspråk endast i den män Kungl. Maj :t framdeles prövar sådana förutsättningar vara för handen, som gälla för användning av anslag, upptaget å allmän beredskapsstat.

Statens allmänna fastighetsfond.

Anslag' å riksstaten för budgetåret 1939/40.

13, 14 och 15. Om- och tillbyggnad av fastigheten nr 1 i kvarteret Lejonet i Stockholm m. fl. anslag. Till om- och tillbyggnad av fastigheten nr 1 kvarteret Lejonet i Stockholm (Arvfurstens palats) har anvisats å riksstaten för budgetåret 1937/38 ett reservationsanslag av 260,000 kronor. Av beloppet skulle 140,000 kronor utgå av lånemedel och återstoden av andra statsinkomster. Å riksstaten för budgetåret 1939/40 har för ändamålet anvisats ytterligare 470,000 kronor; ett däremot svarande avskrivningsanslag har upptagits med 117,500 kronor. Totalkostnaden för byggnadsföretaget, ursprungligen uppskattad till 865,000 kronor, beräknas numera komma att överstiga 1,100,000 kronor. Enligt vad som inhämtats äro anbud å ifrågavarande byggnadsarbeten införskaffade men arbetena äro ej igångsatta. Summan av de ännu icke disponerade eller bundna anslagsmedlen kan beräknas till i runt tal 660,000 kronor. För uppskov med företaget tala, utom det ekonomiska läget, jämväl de nuvarande arbetsförhållandena för utrikesdepartementet, vars ämbetslokaler äro förlagda till fastigheten.

Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor. 87

Till nybyggnad för länsstyrelsen i Västmanlands län har för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag av 182,000 kronor; ett däremot svarande avskrivningsanslag å 45,500 kronor har därjämte upptagits å driftbudgeten. Enligt vad byggnadsstyrelsen meddelat är ritningsarbetet färdigt och byggnadsföretaget utbjudet på entreprenad men kontrakt är ännu ej avslutat. Byggnadsföretaget synes kunna tills vidare uppskjutas.

Till ökade lokaler för länsstyrelsen i Värmlands län har å riksstaten för innevarande budgetår upptagits ett reservationsanslag av 516,500 kronor, varjämte ett däremot svarande avskrivningsanslag å 129,100 kronor anvisats å driftbudgeten. Enligt vad som inhämtats är ritningsarbetet i huvudsak färdigt och arbetena avsedda att inom den närmaste tiden utbjudas på entreprenad. I likhet med vad som föreslagits i fråga om de båda nästföregående byggnadsföretagen bör jämväl detta företag tills vidare uppskjutas.

Fullföljandet av förenämnda tre byggnadsföretag synes böra bero av förhållandena å arbetsmarknaden. I enlighet härmed torde beslut böra meddelas, varigenom de för byggnaderna ännu icke disponerade eller bundna anslagsmedlen förklaras skola tagas i anspråk endast i den mån Kungl. Maj:t framdeles prövar sådana förutsättningar vara för handen, som gälla för användning av anslag, upptaget å allmän beredskapsstat. Dessa anslagsmedel uppskattas till följande avrundade belopp, nämligen:

13. Om och tillbyggnad av fastigheten nr 1 i kvareteret

Lejonet i Stockholm ................................ kronor 660,000

14. Nybyggnad för länsstyrelsen i Västmanlands län . . » 170,000

15. Ökade lokaler för länsstyrelsen i Värmlands län . . » 490,000.

Äldre anslag.

Ufk II 15—1937/38. Förbättrade lokaler för länsstyrelsen i Hallands län. Anslaget, 13,700 kronor, som beviljats att helt täckas av andra statsinkomster än lånemedel, har hittills tagits i anspråk endast till ett belopp av närmare 800 kronor. Arbetets påbörjande har kommit att bli beroende av väckt fråga örn nytt landsstatshus i Halmstad. De icke disponerade eller bundna anslagsmedlen, uppgående till omkring 12,900 kronor, böra i varje fall icke tagas i anspråk med mindre Kungl. Maj:t framdeles prövar sådana förutsättningar vara för handen, som gälla för användning av anslag, upplaget å allmän beredskapsstat.

Statens utlåningsfonder.

Lånefonden för anskaffning av motorvagnar m. m. åt enskilda järnvägar.

Till nämnda fond anvisades för budgetåret 1938/39 ett reservationsanslag (Kb IV 5) av 600,000 kronor. I den av särskild utredningsman inom finansdepartementet upprättade promemoria, som berör bland annat dispositionen av anslags- och kapitalmedel under statens utlåningsfonder, har förevaran-

88 Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

de anslag upptagits till behandling. Därvid har anförts, att av anslaget jämte reservation från tidigare budgetår ett belopp av 1,779,000 kronor, som ännu ej tillförts fonden, vore tillgängligt för ny utlåning. Under åberopande av uppgift från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen om behovet under de närmaste åren av utlåning från fonden har i promemorian föreslagits, att endast den del av det disponibla beloppet, som överstiger 1,000,000 kronor, disponeras för lånefonden.

Ifrågavarande anslagsmedel böra såvitt angår ett belopp av 1,000,000 kronor förklaras icke skola tagas i anspråk.

Vattcnkraftslånefonden. I förenämnda promemoria har anförts, att de för beviljande av nya lån disponibla kapitaltillgångarna i fonden uppginge till 5,029,000 kronor. Efter inhämtande av upplysningar från kommerskollegium örn det sannolika lånebehovet har ifrågasatts återleverering till riksgäldskontoret av 4,000,000 kronor av nämnda kapitalbelopp. Mot detta förslag är icke något att erinra.

De nu förordade förslagen innebära vad angår statens affärsverksfonder, luftfartsfonden och statens allmänna fastighetsfond, att ett sammanlagt belopp av omkring 14,473,000 kronor, varemot svara avskrivningsmedel av

773,000 kronor, skall tagas i anspråk endast under sådana förutsättningar, som gälla för användning av anslag, upptaget å allmän beredskapsstat. Vad åter angår statens utlåningsfonder innebära förslagen, att sammanlagt 5,000,000 kronor icke vidare skola disponeras för låneverksamhet.

Kungl. Majlis proposition nr 79: bilagor.

89 Bilaga 13.

P. M.

angående begränsning av kapitalinvesteringar:

Ecklesiastikdepartementet.

Statens allmänna fastighetsfond.

Anslag å riksstaten för budgetåret 1939/40.

22. Uppförande av byggnad för fysiska institutionen vid universitetet i Lund. Till detta ändamål hava å riksstaten anvisats för budgetåret 1937/ 38 150,000 kronor och för innevarande budgetår 300,000 kronor, tillhopa

450.000 kronor. Häremot svara avskrivningsmedel å 225,000 kronor. Under budgetåret 1938/39 var för ändamålet å beredskapsstat uppfört ett belopp av

1.150.000 kronor jämte ett belopp av 20,000 kronor till konstnärlig utsmyckning; de sammanlagda kostnaderna för byggnadsarbetet beräknades då till

1.320.000 kronor, inklusive 20,000 kronor till konstnärlig utsmyckning. Byggnadsföretaget är avsett att igångsättas i januari 1940. Till nödiga

förarbeten beräknas av de till förfogande ställda medlen å tillhopa 450,000 kronor komma att åtgå omkring 40,000 kronor. Ehuru byggnadsföretaget är av mycket angelägen natur, torde med hänsyn till nu rådande förhållanden återstoden av de tillgängliga anslagsmedlen tills vidare böra användas endast för slutförande av eventuellt erforderliga ytterligare förarbeten; i övrigt torde tillgängliga anslagsmedel, uppskattade till 410,000 kronor, böra disponeras allenast i den mån sådana förutsättningar av Kungl. Majit prövas vara för handen, som gälla för användning av anslag å allmän beredskapsstat.

28. Nybyggnad för högre allmänna läroverket i Haparanda. Till detta ändamål hava å riksstaten anvisats för budgetåret 1938/39 360,000 kronor och för budgetåret 1939/40 300,000 kronor, tillhopa alltså 660,000 kronor. Motsvarande avskrivningsanslag belöpa sig till sammanlagt 165,000 kronor. Sammanlagda byggnadskostnaderna beräknades i augusti 1938 till 1,200,000 kronor. Härtill borde enligt uttalande i 1938 års statsverksproposition läggas 25,000 kronor till konstnärlig utsmyckning.

90 Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

Byggnadsstyrelsen bär beräknat att kunna igångsätta förevarande byggnadsarbete i maj 1940. Till ritningar m. m. beräknas åtgå omkring 27,000 kronor.

De för ifrågavarande ändamål tillgängliga anslagsmedlen torde tills vidare icke böra disponeras i vidare mån än som må erfordras för fullföljande av arbetet med uppgörande av ritningar, entreprenadhandlingar och dylikt. Återstoden av anslaget, uppskattad till 633,000 kronor, torde böra disponeras endast i den mån sådana förutsättningar av Kungl. Majit prövas vara för handen, som gälla för användning av anslag å allmän beredskapsstat.

31. Nybyggnad för småskoleseminariet i Haparanda. Till detta ändamål hava å riksstaten anvisats för budgetåret 1938/39 150,000 kronor och för budgetåret 1939/40 200,000 kronor, eller tillhopa 350,000 kronor. Häremot svara avskrivningsanslag å tillhopa 87,500 kronor. Byggnadskostnaderna hava beräknats till 730,000 kronor, vartill kommer ett belopp av 15,000 kronor för konstnärlig utsmyckning.

Byggnadsstyrelsen har enligt uppgift planerat att sätta i gång förevarande byggnadsarbete i maj 1940. Till ritningar m. m. beräknas åtgå omkring

18.000 kronor.

Återstoden av för ändamålet anvisade anslagsmedel, uppskattad till

332.000 kronor, torde böra disponeras endast för de ytterligare förarbeten, som må visa sig erforderliga, och i övrigt allenast i den mån Kungl. Majit prövar sådana förutsättningar vara för handen, som gälla för anslag, upptagna å allmän beredskapsstat.

33. Örn- och nybyggnadsarbeten vid dövstumskolorna m. m. För detta ändamål har i riksstaten för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag å 500,000 kronor, varemot svarar ett avskrivningsanslag å 250,000 kronor. Investeringsanslaget är avsett till vissa byggnadsarbeten vid dövstumskolorna i örebro och Härnösand samt å Broby gård, vilka beräknats draga en sammanlagd kostnad av 2,190,000 kronor, däri icke inberäknade kostnader för konstnärlig utsmyckning. Av nämnda kostnader belöper ett belopp av 1,700,000 kronor på dövstumskolan i Härnösand samt sammanlagt

490.000 kronor på dövstumskolorna i örebro och å Broby gård. Byggnadsstyrelsen hade beräknat kostnaderna för örebroskolan till 310,000 kronor och för skolan i Broby lill 225,000 kronor, tillhopa 535,000 kronor, men enligt propositionen nr 156/1939 uttalade chefen för ecklesiastikdepartementet, att kostnaderna borde begränsas till sammanlagt 490,000 kronor.

Byggnadsstyrelsen har beräknat att kunna igångsätta byggnadsarbetena i maj 1940. Hittills hava för ritningar m. fl. förarbeten åtgått omkring 35,000 kronor. Ytterligare omkring 22,000 kronor beräknas erforderliga för ändamålet.

Det torde få förutsättas, att ifrågavarande anslag tills vidare icke tages i anspråk för annat ändamål än för fullföljande av pågående förarbeten ävensom för påbörjande och fullbordande av de ifrågasatta byggnadsarbetena

Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

vid dövstumskolan å Broby gård, med vilka icke synes kunna anstå. Innan byggnadsarbetet å Broby igångsättes, böra emellertid de slutliga byggnadsplanerna och kostnadsberäkningarna underställas Kungl. Majit. Återstoden av anslaget, beräknad till omkring 225,000 kronor, torde böra disponeras allenast i den mån Kungl. Majit prövar sådana förutsättningar vara för handen, som gälla för anslag, upptagna å allmän beredskapsstat.

Äldre anslag,

Ufk II 21—1937/38. Uppförande av en magasinsbyggnad för statens etnografiska museum. För nämnda ändamål anvisades å riksstaten för budgetåret 1937/38 ett reservationsanslag av 160,000 kronor. Häremot svara avskrivningsmedel å 40,000 kronor. Anslaget var avsett att täcka samtliga kostnader för företaget. På grund av inträffade prisstegringar blevo byggnadskostnaderna sedermera uppskattade till ett med 32,000 kronor förhöjt belopp. Då det icke ansågs lämpligt att igångsätta byggnadsföretaget, förrän riksdagen fått tillfälle att pröva de ändrade anslagskalkylerna, föreslog Kungl. Majit riksdagen att upptaga sistnämnda belopp, 32,000 kronor, såsom förskottsanslag å beredskapsstat för budgetåret 1938/39. Riksdagen biföll nämnda förslag. Sedermera uppfördes sagda belopp jämväl å allmän beredskapsstat för budgetåret 1939/40.

Genom beslut den 30 juni 1938 har Kungl. Majit medgivit, att ifrågavarande reservationsanslag å 160,000 kronor finge tagas i anspråk för bestridande av kostnader för uppgörande av byggnadsritningar, entreprenadhandlingar och dylikt. Härvid har emellertid föreskrivits, att byggnadsstyrelsen icke finge påbörja arbetena med uppförande av byggnaden, förrän Kungl. Majit därtill lämnat tillstånd. För arbetet med nämnda förarbeten beräknas åtgå omkring 5,000 kronor.

De för det egentliga byggnadsarbetet tillgängliga medlen, omkring (160,000 — 5,000 —) 155,000 kronor, böra disponeras för egentligt byggnadsarbete allenast i den mån Kungl. Majit prövar förutsättningar vara för handen för disposition av ovannämnda, å allmän beredskapsstat upptagna anslag å

32,000 kronor.

Ufk II 28—1937/38. Nybyggnad för laboratorier för gjuteriteknik m. m. vid tekniska högskolan. Till detta ändamål anvisades av 1937 års riksdag å riksstaten ett reservationsanslag av 200,000 kronor, avsett till uppgörande av ritningar, entreprenadhandlingar m. m. samt för byggnadsarbetets igångsättande. Häremot svara avskrivningsmedel å 100,000 kronor. De sammanlagda byggnadskostnaderna hava i augusti 1937 beräknats till 1,120,000 kronor. Det för byggnadsarbetets fullföljande erforderliga beloppet 920,000 kronor upptogs å beredskapsstat för budgetåret 1938/39 samt å allmän beredskapsstat för innevarande budgetår.

Styrelsen för tekniska högskolan har med skrivelse den 23 oktober 1939 överlämnat en framställning från högskolans lärarkollegium om anslag för

92 Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

uppförande av en byggnad för provning av motorfordon m. m. i anslutning till omförmälda nybyggnad för laboratorier för gjuteriteknik m. m. Enligt lärarkollegiet kan den sålunda ifrågasatta byggnaden uppföras oberoende av byggnaden för nämnda laboratorier.

Förevarande reservationsanslag å 200,000 kronor torde, till den del som icke åtgår för bestridande av kostnaderna för nödiga förarbeten, böra tagas i anspråk endast under enahanda förutsättningar, som gälla för disposition av ovannämnda, å allmän beredskapsstat upptagna anslag. Denna del av anslaget synes kunna uppskattas till 170,000 kronor. Spörsmålet örn anvisande av medel till byggnad för provning av motorfordon, vilket spörsmål torde kunna bedömas fristående från den nu föreliggande byggnadsplan, torde böra upptagas till prövning i annat sammanhang.

Ufk II 31—1937/38. Uppförande av byggnad för fackavdelningen för väg- och vattenbyggnad vid Chalmers tekniska högskola. För detta ändamål har å riksstaten för budgetaret 1937/38 anvisats ett reservationsanslag av 300,000 kronor. Motsvarande avskrivningsmedel uppgå till 150,000 kronor. Sammanlagda byggnadskostnaden beräknades i augusti 1937 preliminärt till 1,600,000 kronor.

Byggnadsarbetet har ännu icke igångsatts. Till erforderliga förarbeten med avseende å ritningar m. m. beräknas åtgå omkring 50,000 kronor.

Förevarande anslag torde tills vidare böra disponeras endast i den mån sådana förutsättningar av Kungl. Majit prövas vara för handen, som gälla för anslag, upptagna å allmän beredskapsstat. Det förutsättes dock, att kostnaderna för eventuellt erforderliga ytterligare förarbeten få bestridas från anslaget.

Ufk III 20—1938/39. Konstnärlig utsmyckning av den nya byggnaden för botaniska institutionen vid universitetet i Uppsala. Förevarande reservationsanslag å 15,000 kronor, varemot svara avskrivningsmedel till samma belopp, har ännu icke hunnit utnyttjas. Föreskrift torde böra meddelas, att detsamma icke under innevarande budgetår må tagas i anspråk.

Ufk III 40—1938/39. Ny- och tillbyggnadsarbeten vid vissa folk- och småskoleseminarier. För detta ändamål anvisade 1938 års riksdag å riks-

staten ett reservationsanslag av 431,000 kronor, avsett — jämte annat — till följande ändamål:

1. Tillbyggnad för ny gymnastiksal m. m. vid folkskole-

seminariet i Göteborg ............................ kronor 251,000

2. Till- och påbyggnad av en flygelbyggnad m. m. vid små-

skoleseminariet i Skara .......................... » 126,000

Summa kronor 377,000.

Kungl. Maj.ts proposition nr 79: bilagor. 93

Mot investeringsanslaget svara avskrivningsmedel å sammanlagt 132,500 kronor.

Nämnda byggnadsarbeten hava ännu icke påbörjats, men ritningarna äro under utarbetande. Till pågående förarbeten beräknas åtgå omkring 11,000 kronor.

Förevarande anslag bör, såvitt angår ovannämnda byggnadsarbeten, tills vidare icke disponeras i annan mån än som erfordras för fullföljande av pågående förarbeten samt i övrigt endast i den mån Kungl. Maj:t prövar sådana förutsättningar vara för handen, som gälla för anslag, upptagna å allmän beredslcapsstat.

Ufk III 41—1938/39. Ändringsarbeten in. m. vid vissa folk- oell småskoleseminariet Till nämnda ändamål anvisades å riksstaten för budgetåret 1938/39 ett reservationsanslag av 68,500 kronor, avsett — jämte annat •—- till följande ändamål:

1. Omändring av nuvarande mindre gymnastiksalen vid folk-

skoleseminariet i Göteborg till skolkök .............. kronor 28,000

2. Toalettanordningar vid småskoleseminariet i Skara .... » 14,500

Summa kronor 42,500.

Mot investeringsanslaget svarar ett avskrivningsanslag å samma belopp.

Nämnda byggnadsarbeten hava ännu icke påbörjats. Vad beträffar det under 2 upptagna byggnadsföretaget, vilket sammanhänger med det under nästföregående punkt berörda byggnadsarbetet vid småskoleseminariet i Skara, pågår arbetet med utförande av slutliga ritningar. Nödiga förarbeten beräknas draga en kostnad av omkring 2,500 kronor.

Förevarande anslag synes, såvitt angår här omförmälda byggnadsarbeten, tillsvidare icke böra disponeras i vidare mån än som erfordras för utförande av nödiga förarbeten samt i övrigt endast i den mån Kungl. Majit prövar sådana förutsättningar vara för handen, som gälla för anslag, upptagna å allmän beredskapsstat.

Statens utlåningsfonder.

6. Statens lånefond för universitetsstudier. 1939 års lagtima riksdag har såsom kapitalinvestering i statens utlåningsfonder till statens lånefond för universitetsstudier anvisat ett reservationsanslag av 140,000 kronor, varemot svarar ett avskri vningsanslag till samma belopp. Genom beslut den 15 juni 1939 har Kungl. Majit förordnat örn inrättande av nämnda fond. Beträffande utlåningen har Kungl. Majit föreskrivit, att de anvisade medlen skola fördelas för utdelande av räntefria studielån med 68,500 kronor vid Uppsala universitet, 54,500 kronor vid Lunds universitet och 17,000 kronor

94 Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

vid karolinska institutet. Enligt reglementet den 15 juni 1939 (nr 290) för utdelning av räntefria lån för universitetsstudier skola studielånen kungöras lediga av ecklesiastikdepartementet i december månad närmast före det läsår, för vilket studielånen äro avsedda. Avsikten har varit, att de nya studielånen skulle komma till användning första gången för läsåret 1940/41.

Det torde få anses oundvikligt, att förevarande låneverksamhet i rådande läge inskränkes. Av ifrågavarande anslagsmedel torde hälften, tillhopa

70,000 kronor, böra inbesparas. Om det återstående beloppet visar sig otillräckligt, bör övervägas, huruvida icke de studerande, för vilka denna fond är avsedd och som enligt gällande bestämmelser i regel icke äro berättigade att erhålla lån ur Studielånefonden, böra under nu föreliggande extraordinära förhållanden kunna tilldelas lån ur sistnämnda fond.

7. Studielånefonden. Till denna fond har för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag av 120,000 kronor, varemot svarar ett avskriv ningsanslag till samma belopp. Enligt förutnämnda promemoria finnes ett belopp av tillhopa 205,200 kronor disponibelt för ny utlåning under innevarande budgetår, däri inberäknat omförmälda reservationsanslag. Ytterligare kapitalmedel torde under löpande budgetår komma att inflyta. Under förhandenvarande förhållanden lärer ifrågavarande anslag icke böra tagas i anspråk. Låneverksamheten synes böra fullföljas med anlitande av inflytande kapitalmedel.

De nu förordade förslagen innebära i fråga örn statens allmänna fastighetsfond, alt ett belopp av omkring 2,581,000 kronor, varemot svara avskrivningsmedel till belopp av 942,000 kronor, skall tagas i anspråk endast under sådana förutsättningar, som gälla för användning av anslag, upptaget å allmän beredskapsstat. Härjämte föreslås, att ett belopp av 15,000 kronor, varemot svara avskrivningsmedel till samma belopp, icke skall under innevarande budgetår tagas i anspråk, vilket innebär att beloppet helt inbesparas. Vad åter angår statens utlåningsfonder, innebära förslagen, att sammanlagt 190,000 kronor, varemot svarar enahanda belopp i avskrivningsmedel, icke vidare skola disponeras för låneverksamhet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

95 Bilaga 14.

P. M.

angående begränsning av kapitalinvesteringar:

Jordbruksdepartementet.

Statens allmänna Sastighetsfond.

35. Nybyggnad för statens veterinärbakteriologiska anstalt. För detta ändamål har för budgetåret 1939/40 anvisats ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor; ett däremot svarande avskrivningsanslag bär upptagits med

500,000 kronor. Totalkostnaderna för ifrågvarande byggnadsföretag, örn vilket beslut fattades av 1939 års lagtima riksdag (prop. nr 209; R. skr. nr 345), ha beräknats till 3,850,000 kronor. Enligt vad som inhämtats äro byggnadsarbetena ej avsedda att igångsättas förrän i april 1940. De omfattande ritnings- och kontrollarbeten m. m., som visat sig erforderliga, ha emellertid redan dragit ganska avsevärda kostnader.

Fullföljandet av förevarande byggnadsföretag synes böra bero av förhållandena å arbetsmarknaden. I enlighet härmed torde beslut böra meddelas, varigenom de för företaget ännu icke bundna anslagsmedlen, vilka kunna uppskattas till i runt tal 850,000 kronor, förklaras skola tagas i anspråk endast i den mån Kungl. Maj:t framdeles prövar sådana förutsättningar vara för handen, som gälla för användning av anslag, upptaget å allmän beredskapsstat.

Statens utlåningsfonder.

Lånefonden för inköp av avelshingstar av ardennerras. Till nämnda fond har för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag (Kb IV 9) av

75,000 kronor, varemot svarar ett avskrivningsanslag å driftbudgeten till samma belopp. I en av särskild utredningsman inom finansdepartementet avgiven promemoria, som berör bland annat dispositionen av anslags- och kapitalmedel under statens utlåningsfonder, har förevarande anslag upptagits till behandling. Därvid har anförts, att för ny utlåning vöre tillgängligt ett sammanlagt belopp av 262,300 kronor, varav 81,300 kronor utgjordes av kaptaltillgångar å fonden samt 181,000 kronor — däri inräknat en reservation å 106,000 kronor från tidigare budgetår — av anslagsmedel, som ännu

96 Kunql. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

ej tillförts densamma. I promemorian har ifrågasatts, huruvida icke 50,000 kronor av de disponibla anslagsmedelen skulle kunna frigöras.

Mot vad sålunda ifrågasatts synes intet vara att erinra. Beslut torde alltså böra meddelas, varigenom förevarande anslagsmedel, såvitt angår ett belopp av 50,000 kronor, förklaras icke skola tagas i anspråk.

Lånefonden för inköp av avelsston av nordsvensk ras. Till ifrågavarande fond har för innevarande budgetår- anvisats ett reservationsanslag (Kb IV 10) av 130,000 kronor. För avskrivning av denna investering har vidare å driftbudgeten uppförts ett anslag av likaledes 130,000 kronor. I promemorian har föreslagits, att av de för beviljande av nya lån tillgängliga anslagsmedlen, 130,000 kronor (eller bela det för löpande budgetår anvisade anslaget), ett belopp av 50,000 kronor förklaras icke skola tagas i anspråk.

Beslut torde böra meddelas i enlighet med detta förslag.

Statens fjäderfälånefond. För innevarande budgetår har till denna fond anvisats ett reservationsanslag (Kb IV 11) av 100,000 kronor. I omförmälda promemoria har anförts, att för beviljande av nya lån vöre tillgängliga, förutom berörda anslag, kapitaltillgångar å fonden till ett belopp av 39,700 kronor. Av de disponibla anslagsmedlen föreslås ett belopp av 50,000 kronor skola frigöras såsom icke erforderligt för kapitalinvestering i fonden.

I överensstämmelse med vad sålunda föreslagits torde beslut böra meddelas, varigenom ifrågavarande anslagsmedel, såvitt angår ett belopp av

50,000 kronor, förklaras icke skola tagas i anspråk.

Gödselvårdslånefondcn. Till fonden har för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag (Kb IV 12) av 150,000 kronor, varemot svarar ett avskrivningsanslag av 40,500 kronor. I promemorian uppgives, att de för beviljande av nya lån disponibla anslagsmedlen uppginge till sammanlagt

1.458.000 kronor. Av sagda belopp föreslås 500,000 kronor skola frigöras.

I enlighet med detta förslag torde beslut böra meddelas, varigenom ifrågavarande anslagsmedel, såvitt angår ett belopp av 500,000 kronor, förklaras icke skola tagas i anspråk. Häremot svarande avskrivningsmedel uppgå till

135.000 kronor.

Statens fruktodiingslånefond. Till denna fond anvisades för budgetåret 1938/39 ett reservationsanslag (Kb IV 12) av 100,000 kronor. Under åberopande av uppgift från lantbruksstyrelsen att de sålunda tillgängliga anslagsmedlen, 100,000 kronor, enligt styrelsens mening icke vore erforderliga för lånerörelsen har i promemorian föreslagits, att förevarande medel förklaras icke skola tagas i anspråk.

Då anslagsmedlen i fråga för närvarande synas kunna utan större olägenhet frigöras, biträdes det i promemorian framställda förslaget.

Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

97 Statens mejerilånefond. Till fonden anvisades för budgetåret 1938/39 ett reservationsanslag (Kb IV 13) av 370,000 kronor. I förenämnda promemoria har anförts, att de för beviljande av nya lån disponibla kapitaltillgångarna och anslagsmedlen uppginge till (2,204,000 + 370,000 =) 2,574,000 kronor. Under åberopande av från lantbruksstyrelsen inhämtade upplysningar om det sannolika lånebehovet har ifrågasatts återleverering till riksgäldskontoret av 630,000 kronor av fondens kapitaltillgångar, varjämte föreslagits att angivna anslagsmedel, 370,000 kronor, förklaras icke skola tagas i anspråk.

Beslut torde böra meddelas i enlighet med vad i promemorian sålunda föreslagits.

Statens slakterilånefond. Till fonden anvisades för budgetåret 1937/38 ett reservationsanslag (Ufk III 9) av 500,000 kronor. Enligt vad i promemorian anföres uppgå de för beviljande av nya lån disponibla kapitaltillgångarna och anslagsmedlen till (300,000 + 500,000 =) 800,000 kronor. Under åberopande av från lantbruksstyrelsen inhämtade upplysningar örn det sannolika lånebehovet har i promemorian föreslagits, att de tillgängliga anslagsmedlen helt frigöras.

I enlighet med detta förslag torde beslut böra meddelas, varigenom ifrågavarande anslagsmedel å 500,000 kronor förklaras icke skola tagas i anspråk.

Kraftledningslånefonden. I förenämnda promemoria har anförts, att de för beviljande av nya lån disponibla kapitaltillgångarna i fonden uppginge till 8,650,000 kronor. Under åberopande av uppgifter från kommerskollegium örn det sannolika lånebehovet har ifrågasatts återleverering till riksgäldskontoret av 6,000,000 kronor av nämnda kapitalbelopp.

Beslut torde böra meddelas i enlighet med detta förslag.

Jordförmedlingsfonden. Enligt vad i promemorian anföres uppgå de för beviljande av nya lån disponibla kapitaltillgångarna i fonden till 1,397,000 kronor. Under åberopande av från egnahemsstyrelsen inhämtade upplysningar om det sannolika lånebehovet har ifrågasatts återleverering till riksgäldskontoret av 1,300,000 kronor av nämnda kapitaltillgångar.

Beslut torde böra meddelas i enlighet med detta förslag.

Allmänna nyodlingsfonden. De för ny utlåning tillgängliga kapitaltillgångarna i fonden uppgå enligt vad i promemorian anföres till 758,000 kronor. Under åberopande av uppgifter från lantbruksstyrelsen örn det sannolika lånebehovet har i promemorian föreslagits återleverering till riksgäldskontoret av 700,000 kronor av nämnda kapitalbelopp. Härav äro 266,000 kronor indirekt avskrivna.

Berörda förslag synes böra genomföras.

Bihang till urtima riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 79: Inlagor. 7

98 Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

Norrländska nyodlingsfonden. I promemorian har anförts, att de för beviljande av nya lån disponibla kapitaltillgångarna i fonden uppginge till

567,000 kronor. Under åberopande av de upplysningar rörande det sannolika lånebehovet, som lämnats av lantbruksstyrelsen, har ifrågasatts återleverering till riksgäldskontoret av 500,000 kronor av sagda kapitaltillgångar. Av detta belopp äro 250,000 kronor indirekt avskrivna.

Vad sålunda föreslagits torde böra genomföras.

Virkesmätningslånefonden. Till fonden har för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag (Kb IV 19) av 100,000 kronor. I överensstämmelse med vad i promemorian föreslagits torde beslut böra meddelas, varigenom av ifrågavarande anslagsmedel, vilka ännu ej till någon del disponerats, ett belopp av 75,000 kronor förklaras icke skola tagas i anspråk.

De nu förordade förslagen innebära i fråga örn statens allmänna fastighetsfönd, att ett belopp av omkring 850,000 kronor, varemot svara avskrivningsmedel till belopp av 425,000 kronor, skall tagas i anspråk endast under sådana förutsättningar, som gälla för användning av anslag, upptaget å allmän beredskapsstat. Vad åter angår statens utlåningsfonder innebära förslagen, att sammanlagt 10,825,000 kronor, varemot svara 751,000 kronor i avskrivningsmedel, icke vidare skola disponeras för låneverksamhet.

Kungl. Maj.ts proposition nr 79: bilagor.

99 Bilaga 15.

P. M.

angående begränsning av kapitalinvesteringar:

Handelsdepartementet.

Statens utlåningsfonder.

Industrilånefonden, I den av särskild utredningsman inom finansdepartementet avgivna promemoria, som berör bland annat dispositioner av anslags- och kapitalmedel under statens utlåningsfonder, ha de för beviljande av nya lån disponibla kapitaltillgångarna i industrilånefonden angivits till

3.510.000 kronor. I överensstämmelse med vad i nämnda promemoria föreslås torde föreskrift böra meddelas om återleverering till riksgäldskontoret av 2,000,000 kronor av nämnda kapitalbelopp.

Rederilånefonden. I omförmälda promemoria har uppgivits, att de för beviljande av nya lån disponibla kapitaltillgångarna i fonden uppginge till

16.207.000 kronor. Under åberopande av från kommerskollegium inhämtade upplysningar har i promemorian föreslagits återleverering till riksgäldskontoret av 10,000,000 kronor av nämnda kapitalbelopp. Vid bifall till detta förslag skulle omkring 6,000,000 kronor återstå tillgängliga i fonden för tillgodoseende av nya låneanspråk. Enligt vad från kollegium numera inhämtats torde emellertid ett belopp av ytterligare 2,000,000 kronor erfordras för detta ändamål. Med hänsyn tili anförda omständigheter förordas, att den föreslagna återlevereringen till riksgäldskontoret begränsas till ett belopp av 8,000,000 kronor.

Statens lånefond för den mindre skeppsfarten. Enligt omförmälda promemoria uppgå de disponibla kapitaltillgångarna för nya lån ur fonden till

2.820.000 kronor. I promemorian föreslås att härav 2,000,000 kronor skulle återlevereras till riksgäldskontoret. Vid bifall till detta förslag skulle således återstå i fonden 820,000 kronor. Från styrelsen för Svenska skeppshypotekskassan, som omhänderhar ifrågavarande låneverksamhet, har emellertid inhämtats, att ytterligare något belopp erfordras för verksamheten. På grund härav tillstyrkes att för återleverering till riksgäldskontoret avses ett belopp av 1,500,000 kronor. Av detta belopp äro 93,750 kronor indirekt avskrivna.

100 Kungl. Majlis proposition nr 79: bilagor.

Statens sekundärlånefond för rederinäringen. De för beviljande av nya lån ur denna fond disponibla kapitaltillgångarna ulgöra enligt promemorian

1,587,000 kronor. Under åberopande av från styrelsen för Svenska skeppshypotekskassan, som omhänderhar ifrågavarande låneverksamhet, inhämtade upplysningar om det sannolika lånebehovet har i promemorian föreslagits återleverering till riksgäldskontoret av 1,000,000 kronor. Föreskrift härom torde böra meddelas.

De förordade förslagen innebära, att sammanlagt 12,500,000 kronor, varav i runt tal 94,000 kronor äro avskrivna, icke vidare skola disponeras för låneverksamheten.

Kunell. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

101 Bilaga 16.

Kommittéer oell utredningar genom sakkunniga.

Justitiedepartementet.

I. Utredningar, som tills vidare böra fullföljas.

Såsom en första grupp av utredningar, vilka böra fullföljas, upptagas bär de utredningar, vilkas fortsatta bedrivande är motiverat av krisläget.

Till denna grupp är att hänföra de den 21 oktober 1939 tillkallade sakkunniga för utredning rörande spioneribrotten. Utredningsarbetet kommer att bedrivas så att förslag i ämnet kan framläggas för 1940 års lagtima riksdag.

Även utredningen angående ändrade anordningar för utlänningsärendenas behandling, vilken tillsatts den 22 juni 1939 med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 i samma månad, torde vara att hänföra till denna kategori. Vid behandling i statsrådet av frågan örn utredningens tillsättande anförde departementschefen, att skäl måste anses föreligga att verkställa en undersökning angående de ändrade anordningar för utlänningsärendenas behandling som påkallades av den dåvarande situationen samt att organisationen borde medgiva anpassning efter situationer, vilka kunde inträda vid än svårare störningar av det utrikespolitiska läget. De händelser som inträffat efter de sakkunnigas tillkallande ha föranlett att vissa skärpta bestämmelser rörande utlänningskontrollen m. m. utarbetats och delvis även utfärdats. Särskilt för utlänningslagstiftningens anpassning efter tidsläget torde de sakkunnigas fortsatta utredningsarbete vara av betydelse.

Vissa utredningar torde böra fullföljas därför att de avse att giva det nödvändiga underlaget för åtgärder, som icke eller endast för tillfället kunna skjutas åt sidan. Följande utredningar komma härvid i betraktande:

Strafflagberedningen. Beredningen tillsattes den 19 oktober 1938 med uppdrag att verkställa utredning och framlägga förslag örn straffsystemets och anstaltsväsendets reformering. Hittills har beredningen huvudsakligen sysslat med utredning rörande strafflagens allmänna tillräknelighetsbestämmelser samt med bestämmelserna angående sinnesundersökning i brottmål. Beträffande båda frågorna ha utarbeta Is lagutkast och beträffande den sistnämnda frågan föreligger även förslag till motivering. Återstående arbetsuppgifter på detta område bestå bland annat i slutligt utarbetande av lagförslag och motiv samt utredning av frågan örn vård av sinnessjuka brottslingar och om samhällets skilda reaktionsformer mot andra brottslingar som lida av rubbad själsverksamhet. Med hänsyn till betydelsen av att dessa frågor bringas till en lösning synes det angeläget att beredningen erhåller tillfälle att fullfölja dessa delar av sitt uppdrag. En viss begränsning av beredningens organisation torde kunna vidtagas efter hand som de nu på-

102 Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

gående utredningarna rörande tillräknelighetsbestämmelserna och bestämmelserna om sinnesundersökning slutföras.

Den 30 december 1938 tillkallades sakkunnig att med biträde av en sekreterare verkställa utredning rörande statsdepartementens omorganisation och därmed sammanhängande frågor. Sedan den sakkunnige den 26 september 1939 avlämnat förslag angående inrättande av ett folkhushållningsdepartement, torde återstående arbetsuppgifter kunna fullbordas under innevarande kalenderår.

De sakkunniga för omorganisation av förmynderskapsvården i Stockholm, tillkallade den 28 mars 1938, torde böra fullfölja sitt uppdrag, för vilket förberedande ax-bete utförts av de sakkunnigas seki'eterare.

Den 24 mars 1939 tillkallades sakkunniga för utredning rörande tillämpningen av 1937 års lagstiftning örn allmänna handlingars offentlighet. Då det synes vara en angelägenhet av synnerlig vikt, att klarhet vinnes rörande tillämpningen av denna lag, torde utredningsarbetet böra fortsättas. Uppdraget beräknas vara slutfört under innevarande budgetår.

Den sakkunnige för utredning angående utlänningars aktieförvärv i svenska bolag, tillkallad den 12 maj 1939. En omarbetning av gällande lagbestämmelser på detta område är av behovet påkallad.

I fråga om vissa utredningar gäller, att de böra fullföljas bland annat för att vunna arbetsresultat skola kunna utnyttjas. Denna synpunkt gör sig särskilt gällande beträffande följande utredningar:

Sträf frätt skommittén. Kommittén, som tillsattes den 31 augusti 1937 för utredning rörande en reformering av lagstiftningen om förmögenhetsbrotten, har utarbetat lagförslag till samtliga partier av ifrågavarande lagstiftningsomi-åde. Utarbetandet av motivering har framskridit så långt att betänkande beräknas kunna föreligga under innevai’ande budgetår.

Fastighetsbildningssakkunniga, tillkallade den 22 juni 1939 för utredningrörande revision av fastighetsbildningsväsendet å landet m. m. Ett betydande material för utredningen har under de senaste åren samlats inom lantmäteristyrelsen. Detta skulle i händelse av utredningens avbrytande svårligen kunna tillgodogöras. På grund av utredningens syfte att verka för en lämplig fastighetsindelning och förebygga splittring av jordbruksfastigheter, vilket uppenbarligen är av den största betydelse för jordbruksnäringen, synes utredningen även kunna hänföras till den förut behandlade gruppen av utredningar, som avse att giva det nödvändiga underlaget för åtgärder, som icke eller åtminstone endast för tillfället kunna skjutas åt sidan. Utredningen synes därför böra fullföljas.

De sakkunniga för utredning rörande åtgärder för att förhindra förorening av vatten och luft m. m., tillkallade den 22 september 1936. Uppdraget avser utredning beträffande frågan om lagstiftning rörande åtgärder för att förhindra förorening av vatten och luft samt rörande rätt att utnyttja underjordiska vattentillgångar. Därjämte ha till de sakkunniga för övervägande överlämnats hos Kungl. Majit väckta frågor om och komplettering av gällande lagbestämmelser angående kloakledningar i allmänhet och om meddelande av bestämmelser angående gemensamma ledningar för avledande av kloakvatten och ton-läggning av mark. Utredningen örn underjordiska vattentillgångar är förut avslutad. Beträffande vattenförorening föreligger, bortsett från vissa bilagor av teknisk natur, tryckfärdig! korrektur, varför utredningen i denna del kan anses praktiskt taget fullbordad. Utredningens sekreterare har från och med den 1 oktober 1939 entledigats. Vad angår frågan örn luftförorening torde utredningen därom utan större olägenhet kunna förklaras vilande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

103 I direktiven för 1938 års patentutredning, tillsatt den 18 juni 1938, och de sakkunniga för lagstiftning om rätt till litterära och musikaliska verk, m. m., tillkallade den 10 november 1938, bär angivits önskvärdheten av att söka åvägabringa en gemensam nordisk lagstiftning på respektive områden. I den mån det nordiska samarbetet kan fortsättas under rådande internationella förhållanden synes det vara önskvärt att utredningsarbetet fullföljes. Detta torde emellertid av olika skäl icke i nuvarande läge kunna bedrivas i den omfattning som tidigare förutsatts och kommer därför att medföra jämförelsevis obetydliga kostnader så länge krisen varar.

Slutligen återstår en grupp utredningar, vilkas fortsättande väsentligen är motiverat med hänsyn till de återstående obetydliga kostnaderna:

Den 16 december 1932 tillkallades en sakkunnig för utredning av frågan om partiella reformer på strafflagstiftningens område. Bland de till den sakkunnige överlämnade uppdragen är utredningen om ändrade bestämmelser angående straffbarheten vid försök till brott numera praktiskt taget slutförd och tryckning av betänkande torde kunna ske före årets slut. I övrigt återstår av uppdrag som överlämnats till den sakkunnige fråga örn lagstiftning om kastrering av vissa sedlighetsförbrytare. I denna del vilar utredningen enligt Kungl. Majlis beslut den 13 december 1935.

De sakkunniga, vilka den 23 maj 1935 tillkallades för samråd med byggnadsstyrelsen vid utredning av frågan örn nuvarande garnisonssjukhusets användning till lokaler för Högsta domstolen och Svea hovrätt. Med hänsyn lill de obetydliga kostnaderna för utredningen samt frågans betydelse för genomförandet av den planerade rättegångsreformen torde de sakkunniga böra fortsätta sin verksamhet.

Slåktnamnsutredningen. För utarbetande av en förteckning med förslag å lämpliga nya släktnamn tillkallades den 2 juli 1937 en sakkunnig. Under år 1938 avslutade den sakkunnige en första del av en namnbok till vägledning vid val av nya släktnamn, omfattande omkring 13,000 namn. En andra del örn c:a 30,000 namn föreligger i manuskript och torde kunna utgivas under innevarande kalenderår, varefter den sakkunniges uppdrag är slutfört.

Den 29 november 1937 tillkallades sakkunnig för utredning rörande åtgärder för bekämpande av homosexualitetens samhällsfarliga yttringar. Utredningsmannen torde komma att slutföra uppdraget under innevarande kalenderår.

Sakkunniga för utredning av vissa grundlagsfrågor tillkallades den 20 december 1938 med uppdrag att verkställa utredning angående frågan örn införande i regeringsformen av sådana principer, som för det fortbestående svenska samhället må anses vara av den fundamentala vikt, att de ej må utan grundlagsändring åsidosättas genom lagstiftningen. De sakkunnigas arbete torde bliva avslutat under den närmaste tiden.

Den sakkunnige för utredning rörande rättshjälpsinstitutionens utveckling. Den sakkunnige, vilken tillkallades den 24 februari 1939, har utarbetat ett förberedande utkast till författning örn offentliga rättshjälpsanstalter för mindre bemedlade samt i vissa delar motiv till förslaget. Uppdraget beräknas vara slutfört redan under innevarande kalenderår.

II. Utredningar, som böra förklaras vilande tills vidare.

Till denna kategori kunna hänföras:

Kyrkolag sutredningen, som tillsatts den 31 december 1936 för en förberedande utredning rörande en kodifiering av gällande rätt på kyrkolagstift-

104 Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

ningens område. Utredningen synes under förhandenvarande omständigheter böra vila tills vidare.

Utredningen angående ungdomsbrottsligheten m. m., för vilken sakkunniga tillkallats den 29 juli 1939. Uppdraget avser utredning rörande åtgärder för bekämpande av ungdomsbrottsligheten ävensom frågan örn de missförhållanden som förefinnas inom det offentliga nöjeslivet och botemedlen däremot. Med hänsyn bland annat till omfattningen av denna utredning, för vilken hittills blott förberedande arbete utförts, synas övervägande skäl tala för att för närvarande låta utredningen vila.

Sakkunnig för utredning om det allmännas ansvar för skada som uppkommit genom fel eller försummelse av tjänstemän tillkallades den 28 juli 1939. Utredningen, som ännu icke påbörjats, synes tilis vidare kunna uppskjutas.

Frågan örn utredning rörande kvinnas behörighet att innehava statstjänst anmäldes för Kungl. Maj:t den 22 juni 1939, då bemyndigande lämnades att tillkalla sakkunniga. Sakkunniga ha ännu icke tillkallats. Då utredningens genomförande icke kan anses vara för närvarande oundgängligen påkallat, synas skäl föreligga att tills vidare dröja med tillkallande av sakkunniga.

Den sakkunnige för fortsatt utredning angående revision av strafflagen för krigsmakten och den sakkunnige för utredning av vissa organisationsfrågor inom hovrätterna, vilka tillkallades den 22 maj och den 12 juni 1936. Båda utredningarna hava vilat under året och något omedelbart behov av deras återupptagande föreligger icke.

Utredningen angående konkur sgäldenårs byggnadsföretag, vilken tillsatts den 24 mars 1939, samt utredningen angående behandlingen av vissa flottledsfrågor, som tillsatts den 22 juni 1939 med uppdrag att verkställa undersökning av möjligheterna för överflyttning av behandlingen av vissa flottledsfrågor från länsstyrelserna till vattendomstolarna, torde likaledes kunna förklaras vilande.

Såsom i det föregående nämnts bör utredningen angående åtgärder för att förhindra förorening av vatten och luft m. m. begränsas till de spörsmål som röra vatten, medan däremot frågan örn luftförorening bör få anstå tills vidare.

Försvarsdepartementet.

I. Utredningar, som tills vidare böra fullföljas.

Till de utredningar, vilkas fullföljande är motiverat av krisläget, torde följande böra hänföras:

Sociala försvarsberedskapskommittén, vilken tillsattes den 25 februari 1939 med uppgift att företaga utredning angående vissa frågor rörande den sociala försvarsberedskapen, avseende bl. a. frågan örn sjukpenning och invaliditetsunderstöd m. m. åt i krig skadade samt frågan om understöd åt efterlevande till krigsdeltagare m. lii., förväntas hava slutfört sitt arbete under förra delen av år 1940.

Sakkunniga angående utredning rörande sjuktransportväsendet vid mobilisering och under krig, vilka tillkallats jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 24 mars 1939 för biträde inom sjukvårdsstyrelsen med där pågående utredning i nämnda fråga, räknar med att utredningen skall vara färdigställd under detta år.

1939 års salpetersyreutredning, vilken tillsatts jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 juni 1939 med uppdrag att företaga vissa undersökningar

Kung!. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

avseende säkerställandet av landets salpetersyreförsörjning, förväntas bliva slutförd före detta års utgång.

1939 års utredning rörande organiserandet av för svar sväsendets läkemedelsförsörjning, vilken tillsatts jämlikt bemyndigande den 15 juni 1939 med den uppgift, som framgår av benämningen, samt därutöver att utreda frågan om de värnpliktiga apotekarnas utbildning, beräknas bliva slutförd under början av år 1940.

Den sakkunnige för utredning angående frågan om förfogandet vid mobilisering över viss reserven tillhörande befälspersonal m. fl., vilken tillkallades den 3 juli 1939, beräknas hava slutfört sitt uppdrag under första halvåret 1940.

Utredningen angående den inre bevakningstjänsten i landet vid förstärkt försvarsberedskap och mobilisering har tillsatts på grund av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 oktober 1939. Den kan förväntas bliva slutförd före utgången av innevarande budgetår.

Till den grupp utredningar, som avse att giva det nödvändiga underlaget för åtgärder, som icke eller endast för tillfället kunna skjutas åt sidan, och som fördenskull böra fullföljas, höra följande:

1939 års rekry tering sutredning, som tillsatts den 28 januari 1939, har till uppgift dels att biträda med fortsatt utredning angående principerna för rekryteringen av försvarsväsendets officerskårer, dels att verkställa utredning angående underofficersutbildningen vid marinen och flygvapnet och dels att verkställa översyn av gällande bestämmelser rörande manskapsrekryteringen vid försvarsväsendet. Utredningens resultat väntas föreligga före innevarande års utgång.

Utredningen angående omorganisation av armé förvaltningens sjukvårdsstyrelse m. m., tillsatt jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 oktober 1939, förväntas kunna avgiva ett organisationsförslag, som kan läggas till grund för proposition i ämnet till 1940 års riksdag.

Slutligen arbetar under försvarsdepartementet en utredning, som bör fullföljas med hänsyn till det långt framskridna arbetsresultatet, nämligen:

Delegerade för förhandlingar mellan kronan och Karlskrona stad rörande tvistiga mellanhavanden, som tillsattes för kronans del den 20 april 1937, då dels tillkallades en opartisk ordförande och dels utsågos två personer att såsom delegerade företräda kronan. Två delegerade för Karlskrona stad tillsattes av stadsfullmäktige i Karlskrona den 20 maj 1937. I augusti innevarande år har enighet preliminärt uppnåtts mellan de delegerade rörande samtliga de tvistefrågor, som varit föremål för behandling. För närvarande förberedes förslag till skriftligt avtal mellan kronan och staden rörande dessa tvistefrågor. De delegerades arbete torde bliva slutfört före utgången av år 1939.

IL Utredningar, som böra förklaras vilande tills vidare.

Några dylika utredningar pågå icke inom försvarsdepartementets förvaltningsområde.

106 Kungl. Mcij:ts proposition nr 79: bilagor.

Socialdepartementet.

I. Utredningar, som tills vidare böra fullföljas.

Till en början må beröras den grupp av utredningar, vilkas fullföljande är motiverat av krisläget. Till denna kategori äro följande att hänföra.

Bostadssociala utredningen tillkallades den 6 oktober 1933 för att biträda med utredning rörande omfattningen och beskaffenheten av städers och stadsliknande samhällens slumbostadsbestånd och erhöll den 8 juli 1938 i uppdrag att verkställa utredning rörande möjligheterna att genom statliga åtgärder åstadkomma en förbättrad standard hos lönebostäderna på landsbygden. Ben 22 september 1939 har utredningen erhållit uppdrag att jämväl till undersökning upptaga frågan örn den nuvarande krisens inverkan på bostads- och byggnadsmarknaden. Utredningen, som hittills avgivit fyra betänkanden, hade före krisens inträde räknat med att kunna slutföra sitt arbete före utgången av år 1939. Utredningens arbete, som till återstående del i åtskilliga avseenden sammanhänger med nuvarande krisläge, bör i sin helhet fullföljas.

Livsmedelslagstiftningssakkunniga, vilka tillkallats den 3 november 1936 för att biträda med utredning rörande en ur enhetliga synpunkter planlagd, utvidgad livsmedelslagstiftning, ha beräknat kunna framlägga förslag till allmän stadga i ämnet under första halvåret 1940. Behovet av en reglering på förevarande område framträder uppenbarligen med ökad styrka under en tid med försvårad livsmedelstillförsel. Kungl. Maj:t har tillika, i anledning av en av prissakkunniga gjord framställning, den 20 oktober 1939 uppdragit åt livsmedelslagstiftningssakkunniga att skyndsamt verkställa utredning rörande frågan om försäljning av mjukt matbröd efter vikt. Med hänsyn till nu nämnda förhållanden torde man böra räkna med att de sakkunniga skola tills vidare fortsätta sitt arbete.

Sakkunniga rörande arbetsmarknadens försvarsberedskap tillkallades den 24 mars 1939 med uppdrag att verkställa utredning rörande lagstiftning om tjänsteplikt och därmed sammanhängande frågor. I huvudsak hava de sakkunniga slutfört sitt arbete. Utredningsarbetet beträffande ännu icke slutbehandlade frågor torde kunna slutföras under innevarande kalenderår.

Kommittén för sjukhusens krigsberedskap, vilken den 24 mars 1939 tillkallats för att biträda medicinalstyrelsen vid utredning rörande planläggning av sjukhusens krigsberedskap och därmed sammanhängande frågor, har numera i huvudsak slutfört sitt uppdrag. Dess verksamhet lärer kunna i sin helhet avvecklas med utgången av innevarande kalenderår.

Sakkunnig för verkställande av utredning rörande luftskyddsinspektionens arbetsuppgifter och personalbehov har tillkallats den 12 maj 1939. Med hänsyn till betydelsen under nuvarande förhållanden av frågan örn det civila luftskyddets centrala organisation torde den sakkunniges arbete böra fullföljas.

1939 års luftskyddsutredning tillsattes den 30 juni 1939 med uppgift att verkställa utredning beträffande gasskyddsutrustning för den civila befolkningen samt beträffande grunderna för statsbidrag till kommuner för anordnande av skyddsrum och därmed sammanhängande spörsmål. Utredningsarbetet, som beräknas kunna slutföras under loppet av innevarande år och är av brådskande natur, bör fullföljas.

Kungl. Majlis proposition nr 79: bilagor.

107 Följande utredningar synas böra fullföljas med hänsyn till uppdragets vikt.

1937 års arbetslöshetssakkunniga tillkallades den 30 juni 1937. Det utredningsarbete, som enligt arbetsplanen skulle föregått de sakkunnigas ställningstagande till arbetslöshetspolitikens problem, är i allt väsentligt avslutat. På grundval av de verkställda undersökningarna ha inom de sakkunnigas sekretariat utarbetats vissa riktlinjer för en enhetlig arbetslöshetspolitik och för en rationell fördelning mellan staten och kommunerna av kostnaderna för arbetslöshetshjälpsverksamheten.

Såväl med hänsyn till de behandlade frågornas vikt som de relativt obetydliga återstående kostnaderna för utarbetandet av ett koncentrerat betänkande, torde utredningsarbetet böra fullföljas.

Socialvård skommittén tillkallades den 17 december 1937 med uppgift att verkställa en allmän översyn av socialvården, däri inräknad fattigvården. Inom kommittén pågå för närvarande tre större undersökningar, nämligen en beträffande klientelet vid ålderdomshemmen, en rörande den öppna fattigvårdens klientel och en beträffande sjukkasseklientelet. Av dessa undersökningar äro den förstnämnda och den sistnämnda nästan slutförda. Undersökningen med avseende å den öppna fattigvårdens klientel gäller cirka 300 utvalda orter och beräknas omfatta ungefär 80,000 personer. Materialet för undersökningen är i allt väsentligt inkommet och bearbetningen av detsamma bär påbörjats. Denna undersökning har icke blott stort intresse för belysning av fattigvårdens orsaker utan har därjämte grundläggande betydelse för frågan örn möjligheterna av en rationalisering och samordning av socialvårdens olika grenar. En bearbetning av undersökningsmaterialet i begränsad omfattning torde vara en nödvändig förutsättning för kommitténs fortsatta arbete.

Då de förslag till rationalisering av socialvården, som kunna förväntas bliva ett resultat av kommitténs arbete, torde bliva av väsentlig betydelse för ett effektivt utnyttjande av tillgängliga resurser på förevarande område, lärer kommitténs arbete även i nuvarande läge böra fullföljas.

1938 års hälso- och sjulcvårdssakkunniga, vilka tillkallats den 20 september 1938 och den 29 juli 1939 avgivit betänkande rörande ledningen av landstingens hälso- och sjukvårdsverksamhet, äro för närvarande sysselsatta med återstående del av sitt utredningsuppdrag, avseende de yngre sjukhusläkarnas arbets-, avlönings- och bostadsförhållanden. Med hänsyn till betydelsen för sjukhusvården av att hithörande spörsmål erhålla en snar lösning, torde de sakkunnigas arbete böra fullföljas utan avbrott. Utredningen beräknas vara avslutad före utgången av innevarande budgetår.

Lä k arint g g s sak k unn i g a tillkallades den 20 juli 1939 för att verkställa omprövning av gällande bestämmelser rörande utfärdandet av och ersättningen för läkarintyg, såvitt angår socialförsäkringens olika områden ävensom kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring. De sakkunniga hava hitintills medhunnit allenast visst förberedande utredningsarbete, men då det ur olika synpunkter är av vikt, att en reglering av hithörande frågor snarast kommer till stånd, samt de sakkunnigas arbete beräknas vara slutfört inom loppet av innevarande budgetår, synes utredningen utan avbrott böra fortsättas.

Som en tredje grupp torde böra upptagas sådana utredningar, som åtminstone i begränsad omfattning böra fullföljas för att vunna arbetsresultat skola kunna utnyttjas.

Fritidsutredningen, som tillsattes den 28 maj 1937 med uppgift att verkställa utredning och avgiva förslag rörande underlättande och tryggande av

108 Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

möjligheterna för den icke jordägande befolkningen att idka friluftsliv, har anmält, att av utredningens arbete bland annat återstå dels frågan örn tillhandahållande i erforderlig utsträckning av markområden, lämpade att utgöra tillflyktsorter under fritiden för städernas och de tättbebyggda samhällenas befolkning, dels ock spörsmålet örn semester för husmödrar. Utredningen i förstnämnda fråga, som beräknas kunna vara avslutad i början av år 1940, bör fullföljas. Likaså synes utredningen beträffande semester för husmödrar böra fortsättas. Utredningens arbete i övrigt torde däremot kunna tills vidare anstå.

Utredningen rörande kommunal samverkan tillsattes den 11 november 1938 med uppdrag att utreda frågan örn tillskapande genom lagstiftning av effektiva former för säkrande, örn så erfordrades tvångsvis, av samverkan mellan olika kommunala enheter i avseende å för dem i skilda hänseenden gemensamma förvaltningsuppgifter. Under nuvarande förhållanden torde utredningsarbetet böra begränsas till att omfatta frågan om åstadkommande av en rättslig reglering av regionplaneinstitutet.

Den sakkunnige för utredning av frågan örn viss ändring av lagen örn förenings- och förhandlingsrätt, vilken tillkallats den 22 juni 1939, har anmält, att utredningsarbetet kan beräknas bliva avslutat före 1939 års slut. Med hänsyn härtill ävensom till det återstående arbetets jämförelsevis ringa omfattning lärer utredningen böra slutföras.

Till denna grupp torde även kunna hänföras det uppdrag, som anförtrotts den sakkunnige för verkställande av utredning rörande statsbidrag till barnkrubbor och sommarkolonier, vilken tillkallats den 30 juni 1939 och beräknar att hans arbete skall kunna avslutas senast i december månad 1939.

II. Utredningar, som böra förklaras vilande tills vidare.

Hembiträdesutredningen, som tillkallades den 30 juni 1933 för att biträda med utredning rörande arbetsförhållandena inom det husliga arbetet, har avgivit betänkande i fråga örn utbildning av hembiträden samt betänkande med förslag till lag om reglering av anställnings- och arbetsförhållanden inom det husliga arbetet. Av utredningens uppdrag återstår frågan om arbetsförmedlingen inom hembiträdesyrket ävensom pensionsfrågan. Utredningens återstående arbete torde böra tills vidare inställas.

1938 års arbetarskgddskommitté, som tillkallades den 30 juni 1938 för att verkställa en översyn av den svenska arbetarskyddslagstiftningen, har till fullgörande av sitt uppdrag verkställt vissa förberedande undersökningar. Utredningens arbete synes under förhandenvarande omständigheter böra uppskjutas tills vidare.

En sakkunnig för översyn av ordningsstadgan för rikets städer har tillkallats den 11 november 1938. Utredningen synes vara av den natur att med dess fullbordande tills vidare bör anstå.

1938 års polisutredning tillkallades den 25 november 1938 med huvudsaklig uppgift att verkställa en allsidig och förutsättningslös utredning av frågan, huruvida och i vilken omfattning polisväsendet i riket borde förstatligas. Då utredningsarbetet är av mycket omfattande art och frågan om polisväsendets förstatligande måste anses sakna omedelbar aktualitet, lärer utredningen böra förklaras vilande.

Inom 1939 års stadsläkarulredning, som tillsattes den 23 maj 1939 för att verkställa ytterligare utredning rörande frågan örn de civila tjänsteläkarnas ställning i städer med över 5,000 invånare, har arbetet hittills fortskridit så

Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

långt, att en sammanfattande redogörelse för den nuvarande organisationen och tjänsteläkarnas uppgifter i nämnda städer föreligger, varjämte en förberedande principbehandling ägt rum. Då emellertid värdet av det insamlade maierialet icke lärer väsentligen gå förlorat genom ett begränsat uppskov med arbetet och ett klarläggande av det med utredningen avsedda spörsmålet icke kan anses vara av omedelbar vikt, synes ifrågavarande utredningsarbete tills vidare böra inställas.

lil. Planerade utredningar, som tills vidare böra anstå.

I ett flertal frågor, som under normala förhållanden borde efter utredning lia bragts till lösning inom en relativt snar framtid, synas de planerade utredningarna i nuvarande läge böra anstå tills vidare. I några fall får man emellertid med hänsyn till frågornas vikt räkna med att det kan bliva nödvändigt att inom en jämförelsevis nära framtid igångsätta det nu uppskjutna utredningsarbetet. Av de utredningar, som tills vidare böra anstå, må här nämnas följande.

1. Riksförsäkringsanstaltens organisation och personalbehov.

2. Det civila veterinärväsendets ledning och centrala organisation.

3. Ersättning av allmänna medel vid isolering eller intrång i näring på grund av bestämmelser i epidemilagen och hälsovårdsstadgan i de fall, då vederbörande själv ej är sjuk.

4. Byggnadslcostnadema på landsbygden jämte vissa av byggnadsindustrisakkunniga begärda utredningar.

5. Lagstiftning för åstadkommande av en rationell kommunal indelning.

6. Ändringar i eller tillägg till gällande sjukhuslag och sjukhusstadga.

7. Laglig reglering av arbetstiden för sjukhuspersonalen.

8. Laglig reglering av arbetstiden för kontorsanställda.

Kommunikationsdepartementet.

Inom kommunikationsdepartementet pågå för närvarande ett fåtal utredningar. Av dessa ha endast tre mera omfattande återstående arbetsuppgifter. Dessa utredningar, som böra fullföljas, äro följande:

1938 års sakkunniga för utredning om vägväsendets förstatligande tillkallades den 25 november 1938. De sakkunniga beräkna att kunna avgiva ett principbetänkande i maj månad 1940, varefter skulle återstå utarbetande av förslag till erforderliga författningar i ämnet. Ett övertagande från statens sida av den allmänna väghållningen på landet torde medföra vissa besparingar för samhället. Därjämte torde vinnas organisatoriska fördelar, varigenom det allmänna blir i stånd att på ett bättre sätt än vad nu är fallet möta krisföreteelser å vägväsendets område samt anpassa detsamma efter nya förhållanden. På grund härav och då ett förstatligande — örn de nuvarande vägskatterna i någon form bibehållas under en viss övergångsperiod — icke behöver medföra någon omedelbar ytterligare belastning av riksstaten, synes utredningen böra fullföljas.

Den sakkunnige för utredning rörande trafikolyckornas orsaker, vilken tillkallats den 4 mars 1939, har räknat med att kunna fullgöra uppdraget under år 1941. Den sakkunniges arbete omfattar bland annat rationalise-

Ilo

Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

ring av statistiken över vägtrafikolyckorna, organiserande av ett systematiskt arbete med uppspårande och bortskaffande av »trafikfällor», beredande av ökad trafiksäkerhet vid järnvägskorsningar, effektivisering av fordonskontrollen och förbättrad utbildning av motorförare.

Då ett avbrytande av det pågående arbetet skulle avsevärt förminska värdet av hittills vunna arbetsresultat och då det är av stor betydelse att i möjligaste mån söka bekämpa trafikolyckornas orsaker, bör den sakkunnige fullfölja sitt uppdrag.

1939 års högertrafikkommitté tillkallades — efter hemställan av riksdagen — den 26 augusti 1939 för att verkställa en förutsättningslös utredning av frågan rörande lämpligheten av en övergång till högertrafik i landet. Då det torde vara otvivelaktigt, att en övergång till högertrafik kommer att medföra högre kostnader ju längre tidpunkten för övergången framflyttas, synes det vara av vikt, att åt statsmakterna inom en snar framtid beredes möjlighet att fatta ståndpunkt i frågan. Med hänsyn härtill och då utredningen torde draga relativt små kostnader, synes kommittén böra fullfölja sitt arbete.

Övriga utredningar, som inom en relativt snar framtid i huvudsak ha slutfört sina uppdrag, äro följande:

1938 års skärgårdsutredning tillkallades den 30 juli 1938 med uppdrag att verkställa utredning rörande skärgårdarnas behov av förbättrade kommunikationer och möjligheterna att tillgodose detta behov. Utredningen har upplyst, att huvudbetänkande i ämnet förväntas föreligga i tryck i mitten av november månad detta år och att ett andra och sista betänkande kommer att framläggas i början av år 1940. Då det meddelade uppdraget sålunda beräknas att inom en snar framtid vara fullgjort, bör utredningen fullfölja sitt arbete.

1939 års traktorsutredning, som tillsatts den 20 juli 1939, har till uppgift att verkställa utredning i fråga om åtgärder i syfte att säkerställa och utveckla användningen inom jordbruksnäringen av traktorer och därmed jämförliga redskap ävensom släpvagnar. En fortsättning av denna utredning synes påkallad med hänsyn icke allenast till den stora praktiska och ekonomiska betydelse de i utredningsuppdraget avsedda spörsmålen hava för det svenska jordbruket, utan även till behovet av klarhet i vad mån de nya fordonstyper, som uppkommit genom ombyggnad av utrangerade automobiler till traktorer, böra vara underkastade besiktning och registrering samt skatte- och försäkringsplikt. Utredningens huvudbetänkande väntas föreligga under november månad 1939, och det därefter fortsatta utredningsarbetet torde draga endast obetydliga kostnader.

Kungl. Maj. ts proposition nr 79: bilagor.

lil

Finansdepartementet.

I. Utredningar, som tills vidare böra fullföljas.

Till en början må beröras den grupp av utredningar, vilkas fullföljande är motiverat av krisläget. Till denna kategori kunna hänföras följande:

1938 års tobakshandelsutredning, som tillsatts den 8 april 1938 med uppgift att undersöka, i vad mån och på vad sätt vissa påtalade missförhållanden inom import- och detaljhandeln med tobaksvaror kunde genom statligt ingripande avhjälpas, har ansetts böra fortsätta sitt arbete, bland annat med tanke på de verkningar, som krisförhåliandena och i samband därmed vidtagna åtgärder kunna medföra för tobakshandeln. Utredningen kan beräknas bli slutförd under innevarande budgetår.

Finansfullmaktssakkunniga, vilka tillkallats den 12 juni 1939 för att utreda frågan örn den rättsliga utformningen av finansfullmakter för de fall, som avses i § 63 regeringsformen och därmed sammanhängande författningsrum, ha beräknat kunna avsluta sitt arbete i början av december innevarande år. Då det särskilt i nuvarande läge synes angeläget att skapa fasta rättsliga former för de budgetära nybildningar, som utvecklingen nödvändiggjort, torde de sakkunniga böra fullfölja arbetet.

Sakkunniga för utredning rörande ändrad uppställning av riksstatens fjärde huvudtitel, vilka tillkallats den 22 juni 1939, ha räknat med att kunna fullgöra uppdraget till början av nästa kalenderår. Utvecklingen efter de sakkunnigas tillkallande har ytterligare ökat vikten av att erhålla en tillfredsställande lösning av berörda redovisningsfrågor.

Den sakkunnige för utarbetande av förslag till beredskapsåigårder på det skatte politiska området, vilken tillkallats den 22 juni 1939, har under hand avgivit vissa promemorior angående riktlinjerna för en krigsvinstbeskattning m. m. Den sakkunnige bör fullfölja sitt arbetsprogram, vilket avser frågor av väsentligt intresse i närvarande läge.

Sakkunniga för utredning rörande principerna för den kommunala lånepolitiken ha tillkallats den 3 november 1939. Enligt lämnade direktiv ha de sakkunniga att i första hand verkställa utredning rörande den kommunala anläggningsverksamhetens anpassning efter rådande förhållanden.

Till samma grupp synes böra hänföras 1938 års tulltaxerevision, dock med en viss begränsning av arbetsprogrammet. Utredningen, som tillsatts den 17 juni 1938 med uppdrag att verkställa revision av tulltaxeringen, i första hand för de varugrupper och tullpositioner, där moderniseringsbehovet gjort sig särskilt starkt gällande, har avgivit tvenne delbetänkanden med förslag till vissa ändringar i tulltaxeförordningen. En tredje del är under utarbetande och torde avlämnas senast i mitten av november 1939. Arbetet på förslag till ny tulltaxa med inarbetande av den statistiska varuförteckningen i reviderat skick har beräknats kunna vara färdigt till mitten av år 1940. I närvarande läge synes det ursprungliga arbetsprogrammet böra fullföljas blott i begränsad utsträckning. Uppdraget torde kunna beräknas vara slutfört till den 1 juni 1940.

Av krisläget är även den utredning angående frågan om förtidsinbetalning av skatter motiverad, vilken tillsatts den 3 november 1939.

En annan grupp av utredningar, som böra fullföljas, äro sådana som avse att giva det nödvändiga underlaget för åtgär-

112 Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

der, som icke eller endast för tillfället kunna skjutas åt sidan. Till denna grupp torde böra hänföras följande utredningar:

1936 års lönekommitté, som tillsatts den 24 april 1936, har fullgjort sitt ursprungliga uppdrag att verkställa revision av gällande avlöningsbestämmelser för befattningshavare vid den civila och militära statsförvaltningen, vilkas löner reglerats i enlighet med det vid kommunikationsverken år 1919 införda lönesystemet. För närvarande är kommittén sysselsatt med utarbetande av förslag till avlöningsbestämmelser för fast anställt manskap vid försvarsväsendet i enlighet med Kungl. Maj :ts uppdrag den 24 februari 1939. Detta arbete, som kommittén har för avsikt att söka fullborda med utgången av november 1939, finns ingen anledning att avbryta. Kommittén torde böra avveckla sin verksamhet i och med manskapslöneregleringens slutförande.

1938 års pensionssakkunniga, som tillkallats den 17 juni 1939 för revision av gällande tjänste- och familjepensionslagstiftning för statens tjänstemän, ha efter avgivande av förslag till preliminär revision av nämnda lagstiftning igångsatt specialutredningar rörande en mera genomgripande revision av tjänstepensioneringen, bland annat försäkringsteknisk undersökning rörande pensionsväsendets finansiering. De sakkunnigas uppdrag står i samband med de nyligen genomförda löneregleringarna och bör med hänsyn härtill fullföljas. Arbetet har beräknats vara slutfört under första halvåret 1940.

1939 års tjänsteförteckningssakkunniga, som tillkallats den 16 maj 1939, ha i uppdrag att verkställa omprövning av lönegradsplaceringen för befattningshavare vid allmänna civilförvaltningen. Detta uppdrag liksom motsvarande omprövning för kommunikationsverken — varom förslag i början av år 1939 avgivits av särskilda sakkunniga — avser frågor, vilkas lösning förutsatts vid de nyligen genomförda löneregleringarna. Uppdraget, som beräknats vara slutfört under senare hälften av år 1940, bör i den takt förhållandena medgiva fullföljas.

Som en tredje grupp kunna sådana utredningar upptagas, som böra fullföljas för att vunna arbetsresultat skola k u n na utnyttja s.

Till denna — oell även till föregående grupp — kan kommunalskatt eberedningen hänföras. Nämnda utredning, som tillsatts den 24 januari 1936 med uppdrag att utreda frågan om fördelningen av samhällsuppgifterna mellan stat och kommun samt att verkställa en prövning av det kommunala beskattningssystemet, har nu nått fram till preliminära förslag i flera hänseenden. Definitiva ställningstaganden i åtskilliga av de utredda frågorna torde kunna påräknas relativt snart. Huvudbetänkandet beräknas komma under innevarande budgetår. Utredningsuppdraget synes böra fullföljas, såväl i syfte att få nämnda omfattande problemkomplex utredda som för att erhålla slutliga resultat av de redan nedlagda stora kostnaderna på utredningen.

Slutligen återstår en grupp av utredningar, som må fullföljas nied hänsyn till de återstående obetydliga kostnaderna. Hit kunna hänföras:

Utredning av frågan om den rättsliga vården och förvaltningen av kronans fasta egendom, för vilken sakkunnig tillkallats den 1 februari 1935, har beräknats vara avslutad i början av år 1940. I närvarande läge är utredningsresultatet visserligen av mindre angelägenhetsgrad, men med hänsyn till det återstående arbetets ringa omfattning och de obetydliga utgifterna härför torde utredningen böra slutföras.

1936 års skattekommitté, som tillsatts den 13 augusti 1936 med uppdrag

Kungl. Majlis proposition nr 79: bilagor.

att framlägga förslag till omläggning av den direkta statsbeskattningen och att verkställa utredning av frågorna om upphävande av gällande skattebefrielse för vissa rättssubjekt och örn det finansrättsliga förmögenhetsbegreppets utformning, har efter avgivande av betänkande rörande den direkta statsbeskattningens omläggning behandlat frågor örn stiftelsers och ideella föreningars m. fl. juridiska personers beskattning och om rätten till avdrag för periodiskt understöd m. m. Kommittén beräknar att under november 1939 kunna avgiva betänkande med förslag i dessa frågor. Den bör därefter avvecklas, då återstående spörsmål på dess arbetsprogram för närvarande lämpligen kunna upptagas till behandling i annan ordning.

Av det förut anförda framgår, att för ett betydande antal nu arbetande kommittéer och sakkunnigutredningar en omedelbar avveckling ansetts icke böra ifrågakomma. Det må emellertid beaktas, att den återstående verksamhetstid, som därvid förutsatts, för flertalet är tämligen snävt tillmätt och att de utredningar, vilka beräknats bli av större varaktighet, i stort sett äro föga kostnadskrävande. Vid utgången av nu löpande budgetår torde endast en av de före krisläget tillsatta utredningarna fortsätta sin verksamhet, nämligen 1939 års tjänsteförteckningssakkunniga. Den 1 januari 1940 beräknas, förutom denna utredning, åtta av de övriga ännu icke ha slutfört sina uppdrag med de begränsningar av dessa, som i det föregående angivits. Dessa utredningar äro 1938 års tobakshandelsutredning, sakkunniga för utredning rörande ändrad uppställning av riksstatens fjärde huvudtitel, utredning rörande principerna för den kommunala lånepolitiken, 1938 års tulltaxerevision, utredning angående frågan örn förtidsinbetalning av skatter, 1938 års pensionssakkunniga, kommunalskatteberedningen och utredning av frågan om den rättsliga vården och förvaltningen av kronans fasta egendom.

II. Utredningar, som böra förklaras vilande tills vidare.

Sakkunniga för utredning av statens pensionsanstalts fondställning lia tillkallats den 17 juni 1938 för att verkställa den utredning angående anstaltens fondställning och pensionsförpliktelser, som befinnes påkallad till klarläggande av spörsmålen örn fondering, översyn av pensionsavgifterna, huvudmännens bidrag till pensioneringskostnaden, gränsdragningen för anstaltens verksamhetsområde och utformningen av anstaltens pensionsverksamhet i försäkringsekonomiskt och budgetärt hänseende m. m. Då ett klarläggande av berörda spörsmål icke är av omedelbar vikt och värdet av redan verkställd insamling och bearbetning av uppgiftsmateria! icke väsentligen går förlorat genom ett uppskov med arbetet, bör utredningen tills vidare inställas.

Sakkunniga för utredning av frågan om malmexportens fördelning mellan Luleå och Narvik, vilka tillkallats den 17 juni 1938, ha verkställt utredningar rörande de ekonomiska verkningarna i olika avseenden av en ändrad fördelning av malmexporten med utgångspunkt från yrkandet att en tredjedel av LKAB:s export måtte skeppas över Luleå. På grund av malmexportens utveckling efter krigsutbrottet saknar det till utredning överlämnade spörsmålet omedelbar aktualitet, varför utredningen bör förklaras vilande.

Sakkunniga för utredning av frågan örn reglering av vissa militära arvoden ha tillkallats den 22 juni 1939 för att behandla vissa spörsmål inom det militära arvodesväsendet. Ehuru en överarbetning av ojämnheterna i nämnda arvodessystem ur flera synpunkter kunde vara befogad, synes utredningen tills vidare böra anstå bland annat med hänsyn till utredningsmännens svårigheter att på grund av andra, trängande göromål fullfölja arbetet.

Bihang till urtima riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 79: bilagor. 8

114 Kungl. Mcij:ts proposition nr 79: bilagor.

1939 års sulfitspritsakkunniga lia tillkallats den 20 juni 1939 för att verkställa en omprövning ur beredskaps- och försörjningssynpunkt av grunderna för gällande reglering av spritmarknaden, i vad den avser skattefri sprit, främst sulfitsprit. De sakkunniga ha verkställt vissa utredningar rörande nuvarande sulfitspritfabrikers produktionskapacitet m. m. och förefintliga produktionsmöjligheter vid de sulfitfabriker, som ha en tillverkningskvantitet av minst 15,000 ton sulfitcellulosa och för närvarande sakna spritfabriker. För vinnande av snabbare resultat i fråga örn ökad sulfitspritproduktion har i september detta år uppdragits åt två av utredningsmännen att överlägga med representanter för sulfitindustrin och att inkomma med förslag i nämnda hänseende. På grundval av sålunda verkställda utredningar har Kungl. Maj:t i proposition nr 45 till urtima riksdagen framlagt vissa förslag åsyftande ökad sulfitspritproduktion.

Med hänsyn till de ändrade förutsättningarna för de sakkunnigas arbete efter framläggande av berörda förslag och då övriga arbetsuppgifter sakna omedelbar aktualitet, torde de sakkunnigas verksamhet tills vidare böra inställas.

Sakkunniga för fortsatt utredning av frågan om arbetstidsreglering för personal vid tullverkets kust- och gränsbevakning ha tillkallats den 22 juni 1939 för att ytterligare utreda frågan om utsträckning av den för personalen vid lokaltullförvaltningen gällande arbetstidsregleringen till kust- och gränsbevakningspersonalen. Utredningen synes under förhandenvarande omständigheter böra uppskjutas tills vidare.

IIL Planerade utredningar som höra tills vidare anstå.

I ett flertal frågor, som under normala förhållanden borde efter utredning ha bragts till lösning inom en relativt snar framtid, synas de planerade utredningarna i nuvarande läge böra anstå tills vidare. Av dessa må här nårnnas följande:

överarbetning av lönebestämmelserna för folkskollärare m. fl. i anslutning till civila avlöningsreglementet;

överarbetning av allmänna resereglemente! och kommittékungörelsen; utredning angående formerna för riksdagens budgetbehandling; utredning angående de statliga monopolföretagens inbegripande under statsrevisionens granskningsrätt; samt utredning angående utformningen av grundlagens bestämmelser rörande inlösning av riksbankens sedlar med guld.

Ecklesiastikdepartementet.

I. Utredningar, som tills vidare böra fullföljas.

Till gruppen utredningar, vilkas fullföljande är motiverat av krisläget, torde få hänföras utredningen rörande Stockholmsmuseernas luftskydd. Sakkunnig tillkallades den 22 augusti 1939 för utredning av frågan rörande gemensamma åtgärder för vissa museers och samlingars i Stockholm skyddande i händelse av krig eller krigsfara och därmed sammanhängande spörsmål. Arbetet, som beräknas vara slutfört i mars 1940, är i nuvarande läge av största vikt och bör fullföljas.

Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

115 Till den grupp av utredningar, som böra fullföljas, enär de avse att giva det nödvändiga underlaget för åtgärder, som icke eller endast för tillfället kunna skjutas åt sidan, äro att räkna följande utredningar:

Sakkunniga för utredning rörande restaurering av Uppsala domkyrka tillkallades den 24 september 1937. De sakkunniga, som ha att taga ställning till vissa tekniska frågor rörande domkyrkans konstruktiva byggnadspartier och i samband därmed pröva frågan om domkyrkans framtida yttre arkitektur och som vidare ha att undersöka spörsmålen om domkyrkans utrustning i brandskydds- och andra tekniska hänseenden och om kyrkans inredning och utsmyckning, ha ombesörjt vissa tekniska undersökningar och låtit upprätta förslag till ny yttre arkitektur, vilka föreligga i form av ritningar och modeller. En ingående byggnadshistorisk undersökning har verkställts och föreligger i koncept. För närvarande kan icke uppgivas, när de sakkunnigas arbete kan vara slutfört. Med hänsyn till den trängande beskaffenheten av detta restaureringsföretag och de arbetsresultat, som redan vunnits, är det icke tillrådligt att nu helt avbryta förevarande utredning. Då det emellertid icke är troligt, att i nu rådande situation medel kunna ställas till förfogande för andra åtgärder än sådana, som äro oundgängligen erforderliga för att skydda kyrkan mot förstörelse och för att åstadkomma behövliga brandskydds- och andra säkerhetsanordningar, och för i närmaste samband med sådana åtgärder stående arbeten, lärer den fortsatta utredningen böra begränsas till en undersökning av restaureringsfrågan från dessa förutsättningar. Utredningen bör alltså icke fullfölja övervägandena rörande en arkitektonisk omdaning av domkyrkan, i den mån icke en sådan är påkallad av byggnadstekniska skäl, och ej heller närmare ingå på under nuvarande förhållanden mindre aktuella frågor om domkyrkans inredning och utsmyckning. Vid en sådan begränsning av utredningsuppdraget kan och bör utredningen vara slutförd före utgången av nu löpande budgetår.

Läkarutbildnings sakkunniga tillkallades den 15 juni 1938 för att verkställa utredning och avgiva förslag angående läkarutbildningens reformering. Utredningen omfattar icke endast utbildningen till medicine licentiatexamen utan även den utbildning, som äger rum efter denna examen, samt fortbildningen för äldre läkare. De sakkunniga, som redan fullgjort en avsevärd del av utredningsarbetet, utgå ifrån, att uppdraget kan slutföras under loppet av år 1940. Då det är angeläget icke endast att denna särskilt betydelsefulla utbildningsfråga bringas till en lösning, utan även att utbyte erhålles av de ganska avsevärda kostnader, som hittills nedlagts på utredningsarbetet, torde arbetet böra fullföljas.

Sakkunniga för utredning rörande betygssättning en i folkskolan, vilka tillkallades den 28 augusti 1939 i anledning av 1939 års riksdags beslut örn anställande av prov vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter med ett förfarande för intagning av elever, byggt på de i folkskolan meddelade vitsorden i stället för på en med de inträdessökande verkställd inträdesprövning, ha i uppdrag att utreda frågan örn åtgärder i syfte att ernå en jämnare och tillförlitligare betygsstandard i folkskolan. De sakkunnigas närmaste uppgift är att framlägga förslag till vissa åtgärder, som äro behövliga för att de av nämnda riksdag avsedda försöken med intagning av elever vid berörda läroanstalter på grundval av folkskolebetygen skola med framgång kunna utföras. Denna del av arbetet torde kunna slutföras före utgången av år 1939. Årbetet i övrigt kan enligt de sakkunniga bedrivas så, att nya hjälpmedel för betygssättningen i folkskolan kunna under vårterminen 1941 ställas till folkskolans förfogande. Utredningsarbetet torde böra fortgå i den takt och omfattning, som under de nu föreliggande förhållandena befinnes lämplig.

116 Kungl. Maj.ts proposition nr 79: bilagor.

Sakkunnig för utredning beträffande utvidgning av gymnasieorganisationen tillkallades den 17 juni 1939 för att verkställa utredning av frågan huruvida och i vad mån en utvidgning av nämnda organisation bör vidtagas. Utredningen, som beräknas vara slutförd redan under första halvåret 1940, har kommit till stånd på grund av utav 1939 års riksdag uttalat önskemål och är av väsentlig betydelse för bedömandet av frågan om en rationell fördelning över landet av de statliga gymnasierna. En avsevärd del av arbetet har redan fullgjorts. Med hänsyn härtill och till den jämförelsevis korta tid, som återstår, innan arbetet avslutats, bör utredningen slutföras.

Sakkunniga för utredning rörande prästerskapets f amilie pensionering tillkallades den 7 november 1939. Utredningen har befunnits erforderlig med hänsyn till de svårigheter, i vilka prästerskapets änke- och pupillkassa numera, bland annat på grund av den allmänna ränteutvecklingen under de senare åren, befinner sig. Vid utredningen skola undersökas förutsättningarna för en reglering av den i flera hänseenden trots rikliga bidrag av statsmedel bristfälliga prästerliga familjepensioneringen. Därvid skall bland annat övervägas huruvida icke, i den mån understöd från det allmännas sida till ändamålet även i fortsättningen bliva erforderliga, utgiften härför, med avveckling av de nu för ändamålet utgående bidragen från riksstatsanslag, bör påläggas kyrkofonden. Ifrågavarande utredning, som torde kunna slutföras under år 1940, bör fullföljas.

Vissa av de nu nämnda utredningarna kunna jämväl karakteriseras såsom utredningar, som böra fullföljas för att vunna arbetsresultat skola kunna utnyttjas. Till sistberörda kategori utredningar och i viss mån även till efterföljande grupp torde dessutom böra hänföras följande:

Sakkunnig för utredning rörande reglering av församlingsindelningen i Stockholm tillkallades den 25 februari 1938. Kostnaderna för denna utredning bestridas från åttonde huvudtitelns anslag lill kommittéer och utredningar genom sakkunniga samt dessutom från kyrkofonden. Principbetänkande väntas föreligga vid årsskiftet, varefter — därest sålunda framlagt förslag befinnes böra läggas till grund för ny lagstiftning på området — återstår arbetet med utformningen av nämnda lagstiftning. Åtgärder på detta område torde icke medföra ökade utgifter för det allmänna. Med hänsyn härtill och då en väsentlig del av utredningsuppdraget redan fullgjorts, torde arbetet med utformning av principbetänkandet böra även i nu föreliggande situation fullföljas.

Sakkunnig för överarbetning av förslag till revision av den svenska kyrkohandboken tillkallades den 9 december 1938 med uppdrag att i anslutning till de av 1938 års allmänna kyrkomötes beredningsutskott i dess betänkande nr 1 angivna riktlinjerna och med beaktande av de av utskottet framburna önskemålen överarbeta och slutligt utforma ett av ärkebiskopen E. Eidem avgivet förslag till revision av den svenska kyrkohandboken. Arbetet beräknas av den sakkunnige vara slutfört den 1 juli 1940. Ett genomförande av det förslag, i vilket utredningsarbetet torde komma att utmynna, lärer icke för staten medföra särskilda kostnader. Med hänsyn härtill och i betraktande av att arbetet inom jämförelsevis kort tid kan bringas till fullbordan, torde utredningsuppdraget böra fullföljas. Härvid förutsättes emellertid, att förslag i ämnet kan av den sakkunnige framläggas redan i maj 1940.

Sakkunnig för revision av svenska kyrkans evangeliebok tillkallades den 24 mars 1939 med uppdrag att utarbeta förslag till en av 1938 års allmänna kyrkomöte begärd revision av svenska kyrkans evangeliebok och av leklionariet i den vid evangelieboken fogade lilla bönboken. Förslag kan enligt

Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

den sakkunnige framläggas i maj 1940. Då en väsentlig del av arbetsuppgifterna fullgjorts och förslagets realiserande icke för slaten medför särskilda utgifter, torde arbetet icke böra nu avbrytas.

Till gruppen utredningar, som må fullföljas med hänsyn till de återstående obetydliga kostnaderna, kunna, förutom vissa av de redan nämnda, räknas följande utredningar:

Sakkunniga för utredning angående docentinstitutionen, vilka tillkallades den 10 juni 1938, räkna med att kunna avlämna sitt betänkande under november 1939, varför uppdraget bör slutföras.

Sakkunniga för utredning angående den kommunala flickskolans organisation tillkallades den 14 juni 1938 och torde komma att inom den allra närmaste framtiden avlämna sitt betänkande. Arbetet bör bland annat på grund härav fullföljas.

Sakkunnig för fortsatt beredning av vissa frågor angående studentexamen tillkallades den 21 oktober 1938. Det förslag, i vilket utredningen torde komma att utmynna, lärer icke medföra några ekonomiska konsekvenser för det allmänna. Arbetet, som beräknas vara slutfört före årets utgång, bör fullföljas.

Av den nu lämnade redogörelsen — i vilken icke medtagits en inom ecklesiastikdepartementet med löpande departementsärenden sysselsatt sakkunnig — framgår, att av de utredningar, som funnits böra med eller utan begränsning av arbetsprogrammet fullföljas, kunna två slutföras inom den allra närmaste tiden och ytterligare tre senast vid nästinstundande årsskifte. De utredningar, som därefter återstå, äro följande, nämligen utredningen rörande Stockholmsmuseernas luftskydd, utredningen rörande restaureringen av Uppsala domkyrka, läkarutbildningssakkunniga, sakkunniga för utredning rörande betygssättningen i folkskolan, utredningen beträffande utvidgning av gymnasieorganisationen, utredningen rörande prästerskapets familjepensionering, överarbetning av förslag till revision av den svenska kyrkohandboken samt revision av svenska kyrkans evangeliebok. Av dessa åtta utredningar beräknas endast tre, nämligen läkarutbildningssakkunniga, utredningen rörande prästerskapets familjepensionering och de sakkunniga för utredning rörande betygssättningen i folkskolan vara i verksamhet efter utgången av nu löpande budgetår.

II. Utredningar, som böra förklaras vilande tills vidare.

Sakkunniga för utredning rörande sjöfolkets bildningsfråga, vilka tillkallats den 5 maj 1937, ha färdigställt större delen av betänkandet. Ordföranden och sekreteraren ha emellertid numera tagits i anspråk för andra, mera trängande uppdrag, och utredningen kan slutföras först sedan sistnämnda uppdrag fullgjorts.

Sakkunniga för utredning angående universitetets i Lund behov av tomtmark m. m. tillkallades den 15 juni 1938 och ha den 27 februari 1939 avgivit betänkande rörande universitetets behov av tomtmark samt sådana i omedelbart sammanhang därmed stående frågor, som tarva avtal med Malmöhus läns landsting och Lunds stad. Uppdraget i denna del anse de sakkunniga slutfört. Däremot ha de sakkunniga icke upptagit vissa andra spörsmål, som berörts i en tidigare verkställd utredning angående universitetets skyldighet att gälda gatukostnader m. m. och som enligt de sakkunnigas mening icke samtliga kunna inbegripas i det dem meddelade uppdraget. Det i fråga örn dessa spörsmål från staden bekomna utredningsmaterialet ha de

118 Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

sakkunniga överlämnat till chefen för ecklesiastikdepartementet för den åtgärd, vartill omständigheterna kunde giva anledning. Sedan remissbehandlingen av de sakkunnigas betänkande slutförts, torde till övervägande böra upptagas spörsmålet örn fullföljande av utredningen rörande sistberörda spörsmål. Under nuvarande förhållanden torde dock böra med sådan utredning tills vidare anstå.

lil. Planerade utredningar, som böra tills vidare anstå.

Inom ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde är o aktuella ett flertal frågor, som bort efter utredningar genom särskilda sakkunniga inom en näraliggande framtid bringas till lösning men som under nu rådande förhållanden torde böra tills vidare förbliva vilande:

Bland dessa frågor må nämnas: revision av folkskolans undervisningsplan; utredning rörande nomadundervisningen;

utredning rörande den nuvarande gymnasieutbildningens ändamålsenlighet och organisation;

utredning rörande vissa övningslärares och lärares vid fortsättningsskolorna anställnings- och avlöningsförhållanden;

revision av gällande bestämmelser rörande avlöning och statsbidrag vid de statsunderstödda enskilda läroanstalterna, folkhögskolorna och yrkesundervisningsanstalterna;

utredning angående lönereglering för klockare och organister; utredning rörande prästutbildningen; utredning rörande handelslärarutbildningen; utredning rörande kvinnas behörighet till kyrkliga ämbeten; utredning rörande inrättande av museum för samtida konst; samt utredning rörande effektivare utnyttjande av skol- och bildningsfilm i undervisningens tjänst.

Flera av dessa utredningar ha vid skilda tillfällen påkallats av riksdagen.

Jordbruksdepartementet.

I. Utredningar, som tills vidare böra fullföljas.

Såsom en första grupp av utredningar, varom här är fråga, kunna upptagas sådana, som avse att giva det nödvändiga underlaget för åtgärder, som icke eller endast för tillfället kunna skjutas åt sidan.

1936 års skogsutredning, som tillsatts den 23 juli 1936 för att verkställa utredning rörande skogsbrukets ekonomiska läge och de åtgärder, som kunna vidtagas för höjande av dess bärkraft, har i november 1938 avlämnat betänkande dels med förberedande undersökningar och uttalanden rörande skogsnäringen och statens förhållande till densamma, dels ock med undersökningar och förslag angående åtgärder för främjande av en ändamålsenlig virkesproduktion. Utredningens återstående uppgifter avse dels skogsbrukets transportförhållanden, dels det oförädlade virkets avsättning, dels virkets användning, dels ock inom skogsbruket rådande sociala förhållanden samt vissa därmed sammanhängande spörsmål rörande inkomstfördelningen. I fråga örn skogsbrukets transportförhållanden synas vissa detaljfrågor be-

Kungl, Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

rörande flottningslagstiftningen böra tagas under särskilt övervägande snarast möjligt. I övrigt torde med fullföljande av utredningens arbetsuppgifter kunna tills vidare anstå.

Jordbrukskasseutredningen, som tillsatts jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 oktober 1938, har i uppdrag att överväga vilka gränser, som böra bestämmas för jordbrukskasserörelsens inlåning och vilka garantier, som till skydd för insättarna böra krävas med avseende å rörelsens soliditet och likviditet. Vidare skall utredningen överväga vilka grunder som böra gälla för jordbrukskasserörelsens utiåningsverksamhet samt rörelsens organisatoriska uppbyggnad. Utredningen är av den beskaffenhet att densamma icke helt kan nedläggas. Under nuvarande förhållanden torde det emellertid icka vara lämpligt att förslag utarbetas, som syfta afl för lång tid framåt reglera arbetsformerna för jordbrukskasserörelsen. Utredningen torde i stället böra inskränka sig till att framlägga sådana förslag, som efter hand kunna visa sig erforderliga och som kunna realiseras inom nu gällande författningars ram.

Utredning rörande ändrade bestämmelser om det ' statsunderstödda bekämpandet av tuberkulos hos nötkreatur uppdrogs genom beslut den 28 april 1939 åt medicinalstyrelsen och lantbruksstyrelsen gemensamt, därvid Kungl. Hajd tillika medgav dels att vid utredningens bedrivande finge enligt chefens för jordbruksdepartementet bestämmande anlitas särskild sekreterare, som departementschefen därtill förordnade, dels ock att, därest så ansågs behövligt, en representant för jordbruket finge tillkallas såsom sakkunnig. Förslag rörande bekämpandet av tuberkulos hos nötkreatur i Gotlands län har utarbetats. I övrigt ha vissa förarbeten för utredningen verkställts. Med hänsyn till de ekonomiska intressen för såväl staten som den enskilde, som äro förknippade med utredningen, bör densamma slutföras, vilket beräknas kunna ske före den 1 oktober 1940.

Sakkunnig för verkställande av överarbetning av 1930 års lapputrednings betänkande m. m. tillkallades den 28 april 1939. Då vidtagandet av vissa åtgärder i lappfrågan av sociala skäl synes oundgängligen nödvändigt, bör utredningen få slutföras.

Norrländska skogsproduktionsutredningen, som tillsattes den 12 maj 1939, avser att framlägga förslag rörande de möjligheter, som föreligga att snabbt skapa nya skogstillgångar i vissa delar av Norrland. Utredningen, som beräknas vara slutförd före innevarande års utgång, torde, med hänsyn till densammas betydelse ur skogsekonomisk synpunkt, icke böra avbrytas.

Utredningen rörande hushållningssällskapens omorganisation, som tillsattes den 30 juni 1939, bar till uppgift att framlägga förslag rörande, bland annat, frågan huruvida hushållningssällskapen mera än hittills skulle kunna inrikta sig på sådan produktionsfrämjande verksamhet, som har till syfte att bidraga till förbilligandet av kostnaderna och effektivisering av driften särskilt inom det mindre jordbruket. Ifrågavarande utredning synes icke böra nedläggas, men torde endast böra bedrivas i den takt förhållandena medgiva, därvid utredningen huvudsakligen torde inrikta sig på att införskaffa uppgifter och övrigt material, som finnes erforderligt för det fortsatta utredningsarbetet.

Undersökningar rörande resultaten av den statliga och statsunderstödda forsknings-, försöks- och provningsverksamheten på jordbrukets och trädgårdsskötselns område igångsattes den 30 juni 1939. Utredningen, som torde kunna slutföras under år 1940, synes icke böra uppskjutas, då den torde bliva av betydelse för tillgodogörande av resultaten av ifrågavarande statliga och statsunderstödda verksamhet.

120 Kungl. Majlis proposition nr 79: bilagor.

En annan grupp utredningar, som böra slutföras, äro sådana som böra fullföljas för att vunna arbetsresultat skola kunna utnyttjas.

Till denna kategori torde epizootisakkunniga vara att hänföra. Dessa sakkunniga tillkallades den 11 februari 1939 med uppgift att utreda dels frågan örn nya bestämmelser för bekämpandet av smittsamma husdjurssjukdomar, dels spörsmålet rörande den statsunderstödda försäkringsverksamheten mot förluster till följd av dylika sjukdomar. De sakkunniga ha enligt uppgift till stora delar utarbetat förslag, såvitt angår nya bestämmelser för bekämpandet av husdjurssjukdomarna. I nuvarande läge synes det ursprungliga arbetsprogrammet böra fullföljas såvitt angår sistnämnda fråga. Dessutom synes det vara av betydelse att gränserna uppdragas mellan å ena sidan statens och å andra sidan den enskildes skyldigheter ifråga om epizootins bekämpande. De sakkunnigas uppdrag i övrigt torde tills vidare få vila.

Vidare böra sådana utredningar, vilkas slutförande endast drager ringa kostnader, icke avbrytas. Hit kunna hänföras följande:

Utredningen rörande införande i riket av bisamråttan, som igångsatts den 30 juni 1938 och snart torde vara slutförd. Då utredningen beräknas draga endast obetydliga kostnader, finnes icke någon anledning att avbryta densamma.

Undersökningen av frågor rörande lantbruksakademiens nyttjanderätt till vissa områden å Djurgården igångsattes den 8 juli 1938. Med hänsyn till önskvärdheten av att få vissa rättsförhållanden klarlagda och då utredningen kommer att draga förhållandevis ringa kostnader, torde densamma böra få slutföras.

Till denna grupp utredningar och i viss mån även till föregående grupp torde böra hänföras dels undersökningen rörande byggnadsbeståndet vid statens arrendeegnahem, dels utredningen rörande lantbrukets lärlingsfråga, dels ock utredningen rörande ändrad organisation av statens växtskyddsanstalt och statens centrala frökontrollanstalt. I fråga om samtliga dessa utredningar gäller att desamma äro i det närmaste slutförda.

II. Utredningar, som böra förklaras vilande tilis vidare.

1938 års jordbruksutredning, vilken tillsatts den 24 mars 1938, synes under nuvarande ändrade förhållanden i huvudsak böra vila. Emellertid torde vissa av utredningen igångsatta undersökningar, som äro av mera allmänt intresse eller som kunna bliva av betydelse för genomförandet av en reglering av verksamheten på folkförsörjningens område, böra bringas i sådant skick, att de kunna utnyttjas i erforderlig utsträckning.

Skogslagkommissionen, vilken tillsatts den 20 juni 1935 för att avgiva förslag rörande vissa skogslagstiftningsfrågor, bör i nuvarande läge tills vidare icke fortsätta med sitt arbete.

lil. Planerade utredningar, som böra tills vidare anstå.

Ett flertal utredningar, som under normala förhållanden snarast bort igångsättas, synas under nu rådande förhållanden böra få tills vidare anstå. Av dylika utredningar må här nämnas:

överarbetning av lönebestämmelserna för lantmätare och lantbruksingenjörer;

utredning angående vissa fiskerättsfrågor; samt

utredning rörande vissa skogslagstiftningsfrågor.

Kungl. Maj.ts proposition nr 79: bilagor.

121 Handelsdepartementet.

I. Utredningar, som tills vidare böra fullföljas.

1936 års hantverkssakkunniga hava tillkallats den 9 januari 1936 för att utreda frågan angående ordnandet av hantverkets högre yrkesutbildning, angående lärlingsutbildningen inom hantverket och angående behovet av legala kompetensvillkor för rätt att idka hantverk. De sakkunniga beräknas under den allra närmaste tiden hava fullgjort ännu återstående del av sitt uppdrag, nämligen utredning av frågan om behovet av legala kompetensvillkor för rätt att idka hantverk. Med hänsyn härtill och till de ringa kostnader uppdragets fullbordande beräknas medföra, torde arbetet böra få slutföras.

1936 års näringsorganisationssakkunniga, som tillkallats den 5 juni 1936 för att verkställa utredning angående utbredningen inom näringslivet av organiserad samverkan mellan företagarna angående den pris-, produktions- och distributionspolitik, som kommit till stånd på grund av dylik samverkan, samt angående möjligheterna att utnyttja densamma för att i samarbete med det allmänna motverka konjunkturväxlingar och befrämja den ekonomiska utvecklingen, hava insamlat uppgifter rörande förekomsten av överenskommelser mellan industriföretag, närmare undersökt ett antal sådana överenskommelsers verkningar ävensom gjort vissa sammanställningar rörande organiserad samverkan inom handeln, jordbruket och andra delar av näringslivet samt rörande utländsk kartellagstiftning. Det återstår för de sakkunniga en viss överarbetning och komplettering av tidigare gjoi-da sammanställningar samt utformande av uttalanden och förslag. Arbetet beräknas vara slutfört omkring stundande årsskifte. Detta förhållande ävensom de jämförelsevis ringa kostnader, arbetets slutförande beräknas draga, motiverar, att arbetet ej avbrytes.

1937 års granitutredning, som tillsatts den 5 mars 1937 med uppgift att verkställa utredning och avgiva förslag rörande befrämjande av avsättningen av den svenska stenindustriens produkter, har den 22 mars 1939 avgivit betänkande med förslag i ämnet (slät. off. utr. 1939: 11). Utredningens återstående arbetsuppgifter bestå i att övervaka och samordna vissa under år 1938 påbörjade provningar av bergarter, som lämpa sig för tillverkning av gatsten, att bearbeta provningsresultaten ävensom att upprätta detaljförslag rörande i utredningens betänkande föreslagen koncentration av gat- och kantstensindusirien i landet. Ifrågavarande arbetsuppgifter, vilka beräknas vara slutförda senast den 30 juni 1939, torde på grund av de tämligen obetydliga kostnader, som äro förenade därmed, få fullföljas.

1938 års gruvsalckunniga, vilka tillkallades den 3 september 1938 för att verkställa utredning och avgiva förslag i fråga örn utnyttjande av kronans malmfyndigheter i Västerbottens län, hava hittills utfört vissa förberedande undersökningar och sammanställningar ävensom framlagt förslag angående förvaltningen av gruvegendom, som kronan kan komma att förvärva på grund av bestämmelser i 1938 års gruvlag. Under nuvarande förhållanden lärer det få anses vara av särskild betydelse att utredningen fullföljes.

1939 års sjöfartsskgddsutredning, vilken tillsatts den 13 juli 1939 för att biträda med utredning rörande frågan om handelssjöfartens skyddande under krigsförhållanden, har framlagt förslag i olika ämnen beträffande skyddsåtgärder för handelsflottan i såväl materiellt som personellt hänseende. Ännu återstå vissa spörsmål, beträffande vilka undersökningarna ej blivit avslutade. Fullföljandet av utredningsuppdraget, vilket beräknas kun-

Bilumg till urtima riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 79: bilagor. 9

122 Kungl. Maj.ts proposition nr 79: bilagor.

na slutföras under innevarande år, framstår under rådande förhållanden såsom angeläget.

Utredning om ökat försäkringsskydd för krigsdeltagare m. m. Den 20 oktober 1939 har Kungl. Maj:t bemyndigat chefen för handelsdepartementet att tillkalla högst fem sakkunniga för att verkställa utredning och avgiva förslag rörande frågan om ökat försäkringsskydd för krigsdeltagare m. m. Utredningen avses skola bedrivas med största möjliga skyndsamhet.

Utredning om åtgärder med anledning av förluster å egendom genom skadegörelse under krig. Den 20 oktober 1939 har Kungl. Maj:t bemyndigat chefen för handelsdepartementet att tillkalla högst nio sakkunniga för att verkställa utredning och avgiva förslag rörande åtgärder med anledning av förluster å egendom genom skadegörelse under krig. Även denna utredning avses skola bedrivas skyndsamt.

II. Utredningar, som böra förklaras vilande tills vidare.

Försäkringsutredningen har tillsatts den 22 januari 1937 med huvudsaklig uppgift att belysa och enligt sunda försäkringsrättsliga principer tillrättalägga samtliga de spörsmål, vilka äro av betydelse på försäkringsväsendets område. Flera av utredningens arbetsuppgifter hava nödvändiggjort särskilda undersökningar och insamlande av material av växlande beskaffenhet, ägnat att belysa de olika spörsmålen. Beträffande vissa av utredningens huvuduppgifter hava förslag till lösning utarbetats. Flertalet övriga i direktiven omförmälda uppgifter hava varit föremål för mer eller mindre ingående överväganden. Utredningsarbetet har beräknats kunna bliva i dess helhet färdigt först till den 1 oktober 1940. Såväl ordföranden som sekreteraren hava emellertid sedan denna beräkning verkställdes blivit upptagna av de i det föregående omförmälda, nu igångsatta brådskande utredningarna rörande försäkringsskydd m. m. under krig. Vid angivna förhållanden torde med slutförandet av det här ifrågavarande synnerligen omfattande utredningsuppdraget böra tills vidare anstå.

1938 års sjöfartskommitté, som tillsattes den 30 juni 1938, bär till uppdrag att verkställa utredning rörande den svenska skeppsfartens ekonomiska betingelser. Av kommittén den 14 december 1938 avgivet betänkande med förslag rörande den mindre skeppsfartens kapitalförsörjning för tonnagets förnyande har lett till utfärdandet av kungörelse den 19 maj 1939 (nr 184) angående allmänna villkor och bestämmelser för lån ur statens lånefond för den mindre skeppsfarten samt kungörelse samma dag (nr 185) angående allmänna villkor och bestämmelser för lån ur statens sekundärlånefond för rederinäringen. Såsom återstående arbetsuppgifter har kommittén uppgivit utredning av frågor rörande stödåtgärder för trampfarten, åtgärder för underlättande av tonnagets förnyelse, åtgärder till förhindrande av att utrangerade fartyg komma att efter försäljning till utlandet utnyttjas i konkurrens med svensk sjöfart m. m. Kommittén har framhållit, alt dess arbete, vilket vid krigsutbrottet avbrutits, med hänsyn till det allmänna läget knappast torde komma att under den närmaste tiden återupptagas. Vid sådant förhållande torde utredningen böra förklaras vilande.

Innehållsförteckning.

Propositionen.

Sid.

Inledning............................................................ 1

Besparingsarbetets allmänna inriktning................................... 2

Departementschefen................................................... 11

Bilagorna.

1— 8. P. M. angående besparingar i egentliga statsutgifter.

1. Andra huvudtiteln............................................ 1

2. Fjärde » 5

3. Femte » 7

4. Sjätte » 15

5. Sjunde » 21

6. Åttonde » 25

7. Nionde » 51

8. Tionde » 67

9—15. P. M. angående begränsning av kapitalinvesteringar.

9. Utrikesdepartementet........................................... 71

10. Försvarsdepartementet.......................................... 73

11. Socialdepartementet............................................. 79

12. Kommunikationsdepartementet................................... 83

13. Ecklesiastikdepartementet....................................... 89

14. Jordbruksdepartementet......................................... 95

15. Handelsdepartementet .......................................... 99

16. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga.

Justitiedepartementet........................................... 101

Försvarsdepartementet.......................................... 104

Socialdepartementet............................................ 106

Kommunikationsdepartementet................................... 109

Finansdepartementet ........................................... lil

Ecklesiastikdepartementet....................................... 114

Jordbruksdepartementet......................................... 118

Handelsdepartementet.......................................... 121