angående anslag till tull¬ verket för budgetåret 1943\44

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

1 Nr 196.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till tullverket för budgetåret 1943\44; given Stockholms slott den 9 april 1943.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 9 april 1943.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist,

Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför.

Under rubriken Tullverket äro i riksstaten för innevarande budgetår uppförda tre förslagsanslag, nämligen ett å 944,000 kronor till avlöningar till befattningshavare hos generaltullstyrelsen, ett å 17,050,000 kronor till avlöningar till befattningshavare å tullstaten samt ett å 1,800,000 kronor till omkostnader.

I skrivelse den 30 september 1942 gjorde generaltullstyrelsen framställning angående medelsbehovet under förenämnda tre anslag för budgetåret 1943/44.

Vid anmälan i statsverkspropositionen av frågan örn tullverkets anslagsbehov för nästa budgetår framhöll jag, att de i samverkan med besparingsberedningen bedrivna, för riksdagen tidigare anmälda organisationsunder-

Kihang till riksdagens protokoll 19i3. 1 sami. Nr 196—197.

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

sökningarna inom tullverket (jfr prop. nr 165/1942) numera slutförts och jämte särskilda, likaledes på besparingsberedningens föranstaltande igångsatta sakkunnigutredningar resulterat i ett flertal i särskilda promemorior avgivna förslag. I avvaktan på slutligt ställningstagande till förslagen och med hänsyn till önskvärdheten av att vid bedömande av anslagsbehovet för nästa budgetår ännu någon tid lia kunnat följa utvecklingen inom verkets arbetsområde förordade jag, att anslagen till tullverket i riksstatsförslaget upptoges med endast beräknade belopp. I enlighet med av generaltullstyrelsen i skrivelsen den 30 september 1942 gjord uppskattning beräknades därvid generaltullstyrelsens avlöningsanslag till 920,000 kronor, tullstatens avlöningsanslag till 16,935,000 kronor och omkostnadsanslaget till 1,800,000 kronor.

Sedermera har generaltullstyrelsen i skrivelse den 24 februari 1943 — i samband med utlåtande över en av besparingsberedningen avgiven, i det följande närmare behandlad promemoria angående rationaliseringsundersökningar i tullverket — avgivit förnyat utlåtande i fråga örn tullverkets anslagsbehov för budgetåret 1943/44. Någon ändring i de anslagsbelopp som av styrelsen äskats i förenämnda skrivelse den 30 september 1942 har därvid icke föreslagits.

Innan jag här ingår på frågan örn anslag till tullverket för nästa budgetår, torde jag få lämna en kortfattad redogörelse för de av besparingsberedningen framlagda förslagen i fråga om tullverket samt deras fortsatta handläggning.

1) I en promemoria angående anordnande au inhägnade bevakningsområden inom tullhamnar har föreslagits, att hamnar, avsedda huvudsakligen för utrikes trafik, inhägnades på betryggande sätt i syfte att åstadkomma en rationalisering av tullverkets bevakning till förmån jämväl för trafikanterna.

Promemorian jämte däröver avgivna utlåtanden har genom beslut av Kungl. Majit den 5 mars 1943 överlämnats till inom socialdepartementet tillkallade sakkunniga för utredning av vissa bevakningsfrågor för att av de sakkunniga tagas i övervägande vid fullgörande av dem anförtrott uppdrag.

2) I en promemoria angående nattvaktstjänsten vid lokaltull förvaltningen m. m. har framlagts förslag till viss omläggning av nuvarande tjänstgöringssystem ävensom förslag angående tillhandahållande av fortskaffningsmedel för tjänstebruk samt angående regler för tidskompensation för övertidstjänstgöring.

Promemorian har jämte däröver avgivna utlåtanden genom beslut av Kungl. Majit den 19 februari 1943 överlämnats till generaltullstyrelsen. Kungl. Majit har därvid uppdragit åt styrelsen att verkställa fortsatt utredning i ämnet innefattande jämväl praktiska försök samt att, så snart omständigheterna medgåve, inkomma med en sammanfattande redogörelse för resultaten av verkställda försök och ytterligare vidtagna åtgärder i ärendet.

3) I fyra särskilda promemorior ha förslag framlagts till dels åtgärder för minskning av liggetiden för gods i tullhamn, dels vissa lättnader i tullkontrollen vid transport av tullgods inom tullplats, dels höjning av ersättningen till tullverket för begagnande av tullnederlag, dels höjning i vissa fall av ersättningen för extra tullförrättningar.

Genom särskilda beslut denna dag har Kungl. Maj :t i anledning av promemoriorna dels anbefallt generaltullstyrelsen att i vissa fall träffa avtal med transportföretag om utkörning av tulltaxerat gods för varuhavarens räkning.

3 Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

dels förordnat angående vissa lättnader i fråga om tullkontrollen vid transport av tullgods inom tullplats, dels ock förordnat, att promemorian angående höjning i vissa fall av ersättningen för extra tullförrättningar skulle jämte däröver avgivna yttranden överlämnas till generaltullstyrelsen.

4) I en promemoria angående ombildning av generaltullstyrelsens personalbyrå till en drifttjänstbyrå har föreslagits en omorganisation av personalbyrån i syfte att bättre tillgodose tullverkets driftsekonomi.

Över promemorian har generaltullstyrelsen den 24 februari 1943 avgivit infordrat utlåtande.

5) I fyra särskilda promemorior angående dels tullverkets redovisningsväsende, dels journaliseringen av utrikes fartygs- och luftfartygstrafiken, dels konfiskations journalens förande, dels arbetet vid f rihamnstull förvaltningarna har föreslagits viss omläggning av journaliseringen och redovisningen av transportmedel, gods och uppbörd m. m.

Promemoriorna äro föremål för remissbehandling. Remisstiden utgår den 31 maj 1943.

6) I en promemoria angående rationalisering sunder sökningar i tullverket har lämnats en redogörelse för undersökningar i generaltullstyrelsen, vid centraltullkamrarnas i Stockholm, Göteborg och Malmö huvudkontor samt vid tullkamrarna i Hälsingborg och Trelleborg. Som resultat av undersökningarna ha framlagts förslag till vissa arbetsförenklande åtgärder samt till omorganisation av centraltullkamrarna.

Enligt vad av promemorian framgår ha under rationaliseringsundersökningarnas gång vissa arbetsförenklingsåtgärder genomförts av generaltullstyrelsen i samråd med besparingsberedningens organisationsavdelning i tullverket.

Ytterligare rationaliseringsåtgärder lia, enligt vad som framgår av generaltullstyrelscns förut omförmälda skrivelse den 24 februari 1943 med förnyat utlåtande i fråga om anslagsbehovet för budgetåret 1943/44, numera vidtagits eller av styrelsen föreslagits till genomförande.

7) I en promemoria angående arbetsstudier, utförda på arbeten inom vissa tullbehandlingsavdelningar har framhållits, att företagna arbetsstudier visat, att möjligheter förefunnes att effektivisera arbetssätt och arbetsmetoder vid tulltaxeringen. I promemorian förordas fördenskull anordnande av praktiska prov för utrönande av besparingsmöjligheterna.

Promemorian är föremål för remissbehandling. Remisstiden utgår den 31 maj 1943.

8) Enligt en utredning rörande tullklarering i ökad omfattning genom postverkets försorg av postförsändelser, som inkomma till tullområdet, skulle vid en ökad omfattning av förtullningen av postpaket genom postverket betydande årliga besparingar kunna vinnas. I nuvarande tidsläge med importoch valutarestriktioner m. m. borde emellertid frågan tills vidare anstå, till dess förtullningsförfarandet kunde återgå till normala former. I förslaget har även berörts lokalfrågan för tullavdelningen för postpaket i Stockholm.

Promemorian har genom beslut av Kungl. Maj:t den 29 januari 1943 överlämnats till generaltullstyrelsen.

9) I ett betänkande angående den statliga statistikens organisation lia berörts vissa frågor angående statistikarbetet inom generaltullstyrelsen. Några i detalj utformade förslag i detta hänseende lia emellertid icke avgivits.

Av en jämförelse mellan de för innevarande budgetår anvisade anslagen till tullverket och de av styrelsen i förutnämnda skrivelse den 30 september 1942 äskade anslagsbeloppen framgår, att tullverkets anslagsäskanden

4 Kunyl. Muj:ts proposition nr 196.

för nästa budgetår med 139,000 kronor understiga den sammanlagda medelsanvisningen för innevarande budgetår, varvid minskningen helt faller på avlöningsanslagen.

I sin skrivelse den 24 februari 1943 med förnyat utlåtande angående anslagsbehovet för budgetåret 1943/44 har generaltullstyrelsen redogjort för sin uppfattning om den inverkan ett genomförande av besparingsberedningens i det föregående under 6) omförmälda förslag skulle få för budgetåret 1943/44. Styrelsen har därvid anfört i huvudsak följande.

Någon minskning i det av styrelsen i skrivelsen den 30 september 1942 beräknade anslagsbehovet skulle icke uppkomma genom indragning av några av de tjänster, som för närvarande äro vakanssatt^ eller bliva vakanta inom en mera näraliggande tid. Medel för avlöningar vid sådana tjänster äro nämligen icke beräknade i styrelsens stalförslag. Ej heller kan det förutsättas, att genom överförande av tjänstemän å övergångsstat besparingar skulle kunna vinnas under nästa budgetår, enär det är ovisst, när avgång från övergångsstaten komme att ske. Förflyttning av ordinarie tjänstemän till andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, kan visserligen enligt gällande avlöningsbestämmelser äga rum, men i vad mån dylik åtgärd skulle vara möjlig torde icke kunna bedömas utan särskild utredning. Hittills har sådan förflyttning utan ansökning icke förekommit och torde icke böra ske utan tungt vägande skäl.

För åstadkommande av omedelbara besparingar skulle det kunna tänkas ifrågakomma, att extra ordinarie tjänstemän entledigades, vilket kan ske efter uppsägning, i allmänhet tre månader före anställningens upphörande. Under sommaren och hösten 1940 beräknades på grund av trafikens nedgång ett visst överskott av extra ordinarie personal förefinnas. Av detta skäl permitterades på obestämd tid praktiskt taget samtliga extra tjänstemän vid tullverkets lokalförvaltning och kustbevakning. En så genomgripande åtgärd som uppsägning av extra ordinarie tjänstemän innebär ansåg styrelsen däremot icke böra ifrågakomma. Dessa tjänstemän intaga i fråga örn rätt till tjänste- och familjepension en med ordinarie tjänstemän jämförlig ställning. Starka billighetsskäl tala även mot entledigande av extra ordinarie tjänstemän. En under hösten 1940 verkställd undersökning utvisade, att de extra ordinarie tjänstemännens levnadsålder då utgjorde i medeltal 26 år och att deras genomsnittliga tjänstgöringstid i statstjänst var 5.9 år. Vidare voro 52 procent av de extra ordinarie tjänstemännen gifta eller eljest försörjningspliktiga. I stället för att entlediga extra ordinarie tjänstemän sökte därför styrelsen bereda dem anställning utom tullverket. För närvarande innehava 59 extra ordinarie skrivbiträden anställningar utom tullverket mot avstående av hela avlöningen från verket. Härjämte äro 163 extra ordinarie tjänstemän inkallade till militärtjänstgöring, varvid de frånträda en del av och i vissa fall samtliga sina avlöningsförmåner såsom extra ordinarie tjänstemän.

Antalet i medeltal tjänstgörande icke-ordinarie tjänstemän i tullverket under åren 1939—1942 utgjorde 970 respektive 795, 491 och 408.

I den mån det skulle befinnas vara möjligt att genom de i ifrågavarande promemoria föreslagna åtgärderna ytterligare minska behovet av extra ordinarie tjänstemän, har styrelsen av ovan anförda skäl ansett entledigande av sådan personal icke böra ske. Styrelsen har därför tagit förevarande förslag under övervägande huvudsakligen ur den synpunkten, huruvida desammas genomförande skulle kunna begränsa behovet av nyanställning av personal, sedan mera normala förhållanden inträtt.

5 Kungl. May.ts proposition nr 196.

Av den nu lämnade redogörelsen för besparingsberedningens promemorior Departemtni«rörande tullverket framgår, att åtskilliga av de framlagda förslagen alltjämt äro under remissbehandling eller eljest föremål för fortsatt utredning. Det är icke nu möjligt att närmare bedöma vilken inverkan ett genomförande av dessa förslag kan få på tullverkets medelsbehov. I fråga om andra förslag kan ett säkert bedömande av förslagens ekonomiska innebörd icke ske med hänsyn till föreliggande svårigheter att genom entlediganden eller annorledes minska personalkadrerna. Oberoende av den större eller mindre ekonomiska betydelsen av här föreliggande besparingsmöjligheter är det emellertid angeläget att dessa möjligheter tillvaratagas. Jag förutsätter, att generaltullstyrelsen i fortsättningen ägnar dessa spörsmål noggrann uppmärksamhet.

Det torde vara lämpligt att styrelsen i samband med avgivande av anslagsäskanden för budgetåret 1944/45 lämnar en sammanfattande redogörelse för den fortsatta handläggningen inom styrelsen av besparingsberedningens till styrelsen i olika sammanhang överlämnade förslag. Därvid böra även redovisas de besparingar som vunnits eller anses kunna vinnas utöver vad som angivits i styrelsens förut omförmälda skrivelse den 24 februari 1943 med förnyat utlåtande i fråga om tullverkets anslagsbehov för hudgetåret 1943/44.

Jag övergår nu till att under de olika anslagsrubrikerna behandla frågan om tullverkets medelsbehov för nästa budgetår.

Anslaget till avlöningar till befattningshavare hos generaltullstyrelsen.

Gällande personalförteckning för generaltullstyrelsen är fastställd genom Kungl. Maj:ts beslut den 22 maj 1942 (statsliggaren sid. 372). Kungl. Maj:t har samma dag fastställt följande avlöningsstat för generaltullstyrelsen, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1942/43.

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis........ kronor 048,000

2. Arvode, bestämt av Kungl. Majit.................... » 1,200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinaric personal ..... » 180,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......................... » 121,800

Summa kronor 951,000

Särskilda uppbördsmedel:

Ersättning från marinen .............................. kronor 7,000

Nettoutgift kronor 944,000.

6 Kunell. Maj:ts proposition nr 196.

Kontorsrationalisering. I till generaltullstyrelsen under hand överlämnade promemorior samt i förut omförmälda promemoria angående rationaliseringsundersökningar i tullverket ha från besparingsberedningen framlagts åtskilliga förslag till förenkling av kontorsarbetet inom generaltullstyrelsen.

Förslagen avse huvudsakligen beträffande kanslibyrån övergång till lösbladssystem vid diarieföringen, upphörande av översändandet från bränsle-, handels-, livsmedels- och trafikkommissionerna av licenskopior till generaltullstyrelsen eller i allt fall slopande av diarieföringen av nämnda kopior, förenkling av expedieringen av statistiska uppgifter samt förenkling av arbetet med registrering av för tullförseelser efterlysta personer.

I fråga om personalbyrån har föreslagits överflyttning av behandlingen av löneklassärenden till nämnda byrå från kameralbyrån, ändrad personalbokföring, utvidgad personalstatistik m. m.

Beträffande kameralbyrån har föreslagits omläggning av förrådsbokförmgen, förenklat upphandlingsförfarande, ändrad arbetsfördelning m. m. i fråga om månadsrevisionen, ökad inspektion av tullanstalterna m. m.

Granskningen av restitutionsärenden å revisionsbyrån har ansetts kunna rationaliseras. Därjämte har föreslagits kontroll av restitutionsansökningar vid besök hos vederbörande näringsidkare, enklare former för beslut örn utbetalning av restitutioner samt omläggning av granskningen av redogörelsehandlingar. Beträffande byråns statistiska avdelning har föreslagits anskaffning av summastansmaskiner och utökning av antalet räkneverk i tabulatorer, förändrad kontroll av exportverifikationer mot tabulerad kontrollremsa m. m.

I fråga om tullbehandlingsbyrån ha framlagts vissa detaljförslag till rationalisering av det egentliga byråarbetet, varjämte ifrågasatts minskning av personalen på det under byrån hörande huvudlaboratoriets verkstad m. m. Definitivt ställningstagande till frågan örn personalbehovet å verkstaden borde dock anstå i avvaktan på verkställande av vissa ytterligare undersökningar.

Genom de föreslagna rationaliseringsåtgärderna på de olika byråerna skulle fem extra ordinarie skrivbiträden kunna undvaras, varav två å envar av kansli- och personalbyrån och ett å kameralbyrån. Vidare skulle två kammarskrivartjänster å revisionsbyrån kunna indragas och en kammarskrivartjänst å kameralbyrån ersättas med en tjänst i biträdesgrad. Å andra sidan borde i rationaliseringssyfte en kammarskrivartjänst fi lönegraden A 16) å personalbyrån ombildas till en tjänst i lönegraden A 21. Genom vissa omläggningar av arbetet å revisionsbyråns statistiska avdelning beräknades 4—5 biträden kunna undvaras. Den ifrågasatta personalminskningen å det under tullbehandlingsbyrån lydande huvudlaboratoriet beräknades medföra indragning av en tulluppsyningsmanstjänst samt möjligen även av en tullvakttjänst.

Genom vissa ändringsarbeten i generaltullstyrelsens lokale r till en beräknad engångskostnad av omkring 15,000 kronor skulle enligt förslagen personalbesparingar uppnås motsvarande 5—7 personer.

Genom förenkling av uppassning och budskickning inom styrelsen beräknades uppkomma en årlig personalminskning av 6—8 man.

Ett anordnande av telefonväxel för generaltullstyrelsen och centraltullkammaren i Stockholm har ansetts innebära avsevärda fördelar i olika avseenden.

__ Den sammanlagda kostnadsminskningen vid genomförande av de olika förslagen har uppskattats till omkring 110,000 kronor, varvid bortsetts från

7 Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

uppkommande engångskostnader. I beloppet är inräknat kristillägg efter 8 procent.

Enligt vad generaltullstyrelsen uttalat i sina skrivelser angående tullverkets medelsbehov för budgetåret 1943/44 hade åtskilliga åtgärder i rationaliseringssyfte företagits i anledning av förslagen.

Sålunda hade efter överenskommelse med trafik- och bränslekommissionerna översändandet till styrelsen av licenskopior från nämnda kommissioner upphört. Diarieföringen å kanslibyrån av licenskopior hade slopats, förrådsbokföringen hade omlagts, upphandlingsförfarandet hade förenklats, granskningen av redogörelsehandlingar hade omlagts, uppassningen och budskickningen inom styrelsen hade omorganiserats på så sätt att vaktpersonalen inom styrelsen minskats med 5 man i förhållande till vaktpersonalens antal vid tiden för avslutandet av besparingsberedningens organisationsundersökningar inom styrelsen, varjämte ett antal mindre rationaliseringsatgärder i fråga örn olika arbetsdetaljer befunnits möjliga att genomföra. Beträffande en del av förslagen erfordrades enligt styrelsens mening ytterligare utredning eller överväganden, medan vissa andra förslag icke ansages kunna accepteras. I den mån ett genomförande av de av styrelsen godtagna förslagen möjliggjorde personalminskning, paverkade denna icke personalförteckningen på annat sätt än att till följd av omläggningen av granskningen av redogörelsehandlingar en kammarskrivareänst i lönegraden A 16 kunde indragas. Enär innehavaren av denna tjänst från och med den 1 juli 1943 syntes kunna placeras å vakant kammarskrivartjänst vid lokaltullförvaltningen, behövde tjänsten icke uppföras å övergångsstat.

Ombildning av styrelsens personalbyrå. I en förut omförmäld promemoria har besparingsberedningen föreslagit ombildning av generaltullstyrelsens personalbyrå till en drifttjänstbyrå. Förslaget innebär beträffande personalbeståndet å byrån att en kammarskrivartjänst skulle utbytas mot en övermspektörstjänst i lönegraden A 27. Förslaget har huvudsakligen motiverats med behovet av ett organ, som kontinuerligt kunde tillse att arbetet inom tullverket bedreves på det ur driftsekonomisk synpunkt mest tillfredsställande sättet.

Generaltullstyrelsen har i sitt utlåtande den 24 februari 1943 över ifrågavarande promemoria tillstyrkt en förstärkning av personalbyrån främst i syfte att genom en utvidgning av inspektionsverksamheten öka verksledningens möjligheter att åstadkomma bästa möjliga arbetsorganisation och ekonomisering i fråga om personalens användning inom verket. Det vore emellertid enligt styrelsens mening tillräckligt att för detta ändamål inrätta en byråinspektörstjänst i lönegraden Eo 24 i stället för, såsom besparingsberedningen föreslagit, en överinspektörstjänst i lönegraden A 27. Då styrelsen icke ville motsätta sig att av besparingsberedningen bedrivna rationaliseringsundersökningar genom arbetsstadier i erforderlig omfattning fullföljdes i styrelsens regi, hemställde styrelsen därjämte, att en tillfällig befattningshavare med sakkunskap på detta område måtte få anställas hos styrelsen med arvode enligt av Kungl. Maj:t fastställt belopp.

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

En förstärkning' av personalbyrån med en byråinspektörstjänst i lönegraden Eo 24 förutsatte ändring av personalförteckningen. Den indragning av en kammarskrivartjänst, som besparingsberedningen ansett möjlig vid inrättandet av en byråinspektörstjänst, borde tills vidare anstå. I stället syntes den kammarskrivartjänst, som omedelbart eller i succession bleve vakant efter den som erhölle förordnande såsom extra ordinarie byråinspektör, böra lämnas utan vikarie och innehavaren av en kammarskrivartjänst på personalbyrån beordras tjänstgöra vid lokaltullförvaltningen, därest så befunnes möjligt trots den ökning av göromålens omfattning sorn kunde förväntas till följd av den ifrågasatta utvidgningen av inspektionsverksamheten.

Medelsbehov. Generaltullstyrelsen har i sina förut angivna skrivelser den 30 september 1942 och den 24 februari 1943 framlagt beräkningar rörande medelsbehovet under förevarande anslag för nästa budgetår.

Belastningen å anslagsposten till ordinarie tjänstemän under budgetåret 1941/42 hade uppgått till omkring 642,000 kronor. En minskning av anslagsbelastningen med 6,891 kronor vore visserligen att förvänta genom den av styrelsen förordade indragningen av en kammarskrivartjänst. Å andra sidan beräknades en ökad anslagsbelastning av omkring 5,500 kronor till följd av löneklassuppllyttningar. Oaktat en viss nettominskning å anslagsposten sålunda kunde förväntas, hade styrelsen, då på grund av militärinkallelser belastningen icke kunde med större säkerhet beräknas, uppfört ifrågavarande anslagspost med oförändrat belopp, 648,000 kronor.

Anslagsposten till arvode, bestämt av Kungl. Maj:t, har av styrelsen uppförts med oförändrat belopp, 1,200 kronor.

Fran anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordjnarie personal hade, enligt vad generaltullstyrelsen anfört i sin skrivelse den 30 september 1942, under budgetåret 1941/42 bestritts utgifter till ett sammanlagt belopp av omkring 134,000 kronor. Behovet av icke-ordinarie personal hos styrelsen vore till viss grad beroende av utrikestrafikens omfattning, varför beräkningen av utgifterna under anslagsposten under nuvarande förhållanden måste bliva osäker. På grund av belastningen under budgetåret 1941/42 men med hänsyn tagen även därtill, att anslagsposten icke vore förslagsvis beräknad, hade styrelsen uppfört anslagsposten med 160,000 kronor eller med 20,000 kronor lägre belopp än för .innevarande budgetår. I sin skrivelse den 24 februari 1943 med utlåtande angående förslaget om drifttjänstbyrå har generaltullstyrelsen framhållit att den av styrelsen i skrivelsen förordade förstärkningen av personalbyrån medförde en merbelastning av ifrågavarande anslagspost med dels 9,462 kronor, utgörande beräknad nettoavlöning till en byråinspektör i lönegraden Eo 24, dels ock arvode till en expert i fråga om arbetsstudier. Med hänsyn emellertid till att anslagsbelastningen å icke-ordinarieposten för hela innevarande budgetår kunde beräknas till 125,000 kronor kunde posten bibehållas vid det tidigare beräknade beloppet av 160,000 kronor. Härtill bidroge ock, enligt vad styrelsen i sin skrivelse den 24 februari 1943 med förnyat yttrande i fråga örn anslagsbehovet för budgetåret 1943/44 uttalat, den omständigheten att av styrelsen vidtagna rationalise-

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

ringsåtgärder beträffande uppassning och budskickning inom styrelsen medförde en något minskad belastning å icke-ordinarieposten. Övriga av styrelsen vidtagna rationaliseringsåtgärder i anledning av besparingsberedningens förslag lia av styrelsen beräknats icke medföra någon minskad belastning å ifrågavarande anslagspost. Förslagens omedelbara betydelse vore begränsad till att de möliggjorde en minskning av styrelsens behov av personalinlåning från lokalförvaltningen.

Anslagsposten till rörligt tillägg har av styrelsen beräknats till 117,800 kronor.

Den särskilda uppbördsposten för ersättning från marinen för vissa avlöningskostnader vid användande av kustbevakningen har av styrelsen uppförts med oförändrat belopp, 7,000 kronor.

De av besparingsberedningen framlagda förslagen till kontorsrationalisering Departemen inom generaltullstyrelsen innehålla enligt min mening beaktansvärda uppslag till rationalisering även i vissa delar där styrelsen ställt sig avvisande.

Jag förutsätter därför, att förslagen underkastas fortsatt omprövning och att de ytterligare åtgärder vidtagas som förslagen kunna giva anledning till.

För nästa budgetår torde inga andra ändringar i personalförteckningen böra företagas än att antalet i förteckningen upptagna kammarskrivartjänster minskas med en i enlighet med vad styrelsen föreslagit. Det bör ankomma på styrelsen att i samband med anslagsäskanden för nästa budgetår föreslå de ytterligare ändringar med avseende å personalförteckningen som då kunna befinnas möjliga.

Enligt min mening föreligga vägande skäl för en ombildning av styrelsens personalbyrå på ett sätt som ger den möjlighet att ägna särskild uppmärksamhet åt tullverkets driftsekonomi och taga initiativ till rationaliseringsåtgärder därutinnan. Medan besparingsberedningen föreslagit inrättande å byrån av en befattning i lönegraden A 27 för detta ändamål, har generaltullstyrelsen ansett inrättande av en byråinspektörstjänst i lönegraden Eo 24 vara tillräckligt för ändamålet. Det synes mig icke sannolikt att ett genomförande av detta styrelsens förslag skulle tillgodose syftet med den av besparingsberedningen ifrågasatta förstärkningen. Med hänsyn lill styrelsens inställning i förevarande fråga anser jag mig emellertid icke nu böra framlägga förslag i ämnet utan finner avgörandet av frågan örn byråns ombildning böra tills vidare uppskjutas i avvaktan på den vidare utvecklingen av föreliggande allmänna spörsmål om organisationen av det fortsatta rationaliseringsarbetet inom statsförvaltningen. Däremot synes det icke vara något att erinra mot styrelsens förslag att anlita en expert med uppdrag att biträda vid fullföljandet av de av besparingsberedningen påbörjade organisationsundersökningarna.

Anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän, som för innevarande budgetår utgör 648,000 kronor, bör minskas med 7,000 kronor, som ungefärligen motsvarar minskningen i anslagsbelastningen vid indragning av en kammarskrivartjänst.

10 Kungl. Maj.ts proposition nr 196.

Anslagsposten till arvode, bestämt av Kungl. Majit, bör upptagas till oförändrat belopp, 1,200 kronor.

Under rådande förhållanden kan medelsbehovet under anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal icke med större säkerhet beräknas. Posten torde lämpligen kunna begränsas till 148,000 kronor eller till ett 12,000 kronor lägre belopp än vad generaltullstyrelsen föreslagit.

Anslagsposten till rörligt tillägg torde böra upptagas till 116,800 kronor.

Uppbördsposten ersättning från marinen bör upptagas med oförändrat belopp, 7,000 kronor.

Medelsbehovet för nästa budgetår skulle alltså utgöra (641,000 + 1,200 +

148,000 + 116,800 — 7,000=) 900,000 kronor.

Anslaget till avlöningar till befattningshavare å tullstaten.

Gällande personalförteckning för tullstaten är av Kungl. Maj :t fastställd genom beslut den 22 maj 1942 (statsliggaren sid. 374). Kungl. Majit har samma dag fastställt följande avlöningsstat för tullstaten, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1942/43:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ____kronor 13,290,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Majit .................................. » 1,500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslags-

vis .......................................... » 1,750,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................. » 2,308,500

Summa kronor 17,350,000

Särskilda uppbördsmedel:

Ersättning från marinen .................. kronor 300,000

Nettoutgift kronor 17,050,000.

Centraltullkamrarna.

Centraltullkamrarnas nuvarande organisation. Centraltullkammare finnes inrättad i envar av städerna Stockholm, Göteborg och Malmö. Varje centraltullkammare står under chefskap av en tulldirektör. Under honom lyda dels en tulldirektörsexpedition, uppdelad på två avdelningar, nämligen kansliet och kassakontoret, dels en tullförvaltning i tullhamnen, uppdelad på tre huvudavdelningar, nämligen tullkameralkontoret, tullbehandlingsinspektionen och tullbevakningsinspektionen, dels ock en tullförvaltning i frihamnen. Vid

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

tulldirektörsexpeditionen utövas närmaste chefskapet under tulldirektören av en tulldirektörsassistent. Vid varje kassakontor är såsom föreståndare anställd en förste tullkontrollör. Föreståndare vid de olika huvudavdelningarna äro vid tullkameralkontoret en tullkommissarie, vid tullbehandlingsinspektionen en tullöverinspektör och vid tullbevakningsinspektionen en tullbevakningschef. Tullförvaltningen i frihamnen förestås av en tullförvaltare. I fråga om tulltaxeringsärenden sorterar tullbehandlingsinspektionen respektive tullförvaltningen i frihamnen direkt under generaltullstyrelsen.

Vid de särskilda trafikställena finnas kameralavdelningar och tullbehandlingsavdelningar, alltefter sin betydenhet under föreståndarskap av tullöver kontrollör, förste tullkontrollör, tullkontrollör eller kammarskrivare. Kameralavdelningarna lyda under tullkameralkontoret, tullbehandlingsavdelningarna under tullbehandlingsinspektionen. Vid trafikställena finnes dessutom bevakningspersonal, som i vissa fall lyder under tullbevakningsinspektionen, i andra fall åter under tullbehandlingsinspektionen. För bevakningsgöromål rörande tullagergods finnes särskild bevakningspersonal, lydande under tullkameralkontoret. Vid vissa mindre tullavdelningar finnes gemensam föreståndare för såväl det kamerala arbetet som tullbehandlingsarbetet. Denne lyder då i kameralt hänseende under tullkameralkontoret och beträffande tulltaxeringsgöromålen under tullbehandlingsinspektionen.

Förslag till omorganisation av centraltullkamrarna. Förslag till omorganisation av centraltullkamrarna ha framlagts av dels en av generaltullstyrelsen tillsatt delegation för utarbetande av förslag till nytt tjänstgöringsreglemente för tullverket, dels ock besparingsberedningen.

I fråga om huvudlinjerna i det förslag som framlagts av nämnda delegation inom tullverket må anföras följande.

Allmänna utgångspunkter för förslaget. Det huvudsakliga syftet med förslaget har angivits vara dels att i det nya tjänstgöringsreglementet för tullverket ernå en tillfredsställande reglering av förmanskapet och ansvaret för fullgörande av de befogenheter som ankomma på de olika slagen av lokala tullmyndigheter, dels att åstadkomma en ur statsverkets synpunkt lämplig fördelning mellan tulldirektör och avdelningsföreståndare av göromål, ansvar och befogenheter. Till uppnående av detta syfte borde enligt förslaget anordnas en enhetlig ledning av varje centraItullkammare samt ett enhetligt föreståndarskap vid underlydande avdelningar, varigenom även skulle ernås ett bättre utnyttjande av personalen och som följd därav ett minskat personalbehov. 1 samband därmed borde det redogöraransvar, som för närvarande åvilade tulldirektörerna, till större delen överflyttas på dem underlydande tjänstemän, varjämte tulldirektörerna även på annat sätt borde beredas lättnad i sin betydande arbetsbörda för att härigenom sättas i stånd att i större utsträckning ägna sig åt den allmänna övervakning av göromålen som varit avsedd vid tulldirektörsbefattningarnas inrättande. Slutligen borde åtgärder vidtagas lill åstadkommande av att den skriftliga proceduren vid ärendenas handläggning med därav föranledd diarieföring och annan registrering samt arkivering begränsades

Beträffande ledningen av centraltullkamrarna innebär förslaget att varje centraltullkammares tulklirektörsexpeditiou skulle ombildas

12 Kandi. Moj:ts [tro ansi lion nr 196.

till ett huvudkontor med administrativ, ekonomisk och inspekterande verksamhet. Huvudkontoret skulle uppdelas på tre avdelningar, benämnda tullkameralkontoret, personalkontoret och tullbehandlingsinspektionen. Varje avdelning skulle närmast under tulldirektören förestås av en tullöverinspektör. En av tullöverinspektörerna skulle vid tillfälligt förfall för tulldirektören vara dennes ställföreträdare. Ärendena vid huvudkontoret skulle fördelas mellan de tre nämnda avdelningarna. Därvid skulle å personalkontoret ankomma handläggningen av såväl personalärenden som bevakningsärenden. Efter beredning inom vederbörande avdelning skulle ärendena avgöras antingen av tulldirektören eller av respektive avdelningsföreståndare. Endast ärenden av mera principiell betydelse eller eljest av större vikt skulle förbehållas tulldirektörens avgörande. Avdelningsföreståndarna skulle, envar inom sitt verksamhetsområde, äga verkställa inspektioner vid alla tjänsteställen inom tullplatsen, således även vid tullförvaltningen i frihamnen.

Tullkammaravdelningarna. Direkt under tulldirektören skulle lyda erforderligt antal tullkammaravdelningar för fullgörande av olika löpande göromål. Vid trafikställe, där för närvarande funnes skilda underavdelningar för kamerala och för tullbehandlingsgöromål, skulle dessa underavdelningar sammanslås till en tullkammaravdelning under enhetligt föreståndarskap. Därvid skulle föreståndarna för sådana avdelningar, som motsvarades av avdelningar, vid vilka föreståndarskapet för närvarande utövades av tjänstemän i lägst kammarskrivares grad, tilldelas tullförvaltares tjänsteställning.

Ändringar i personalförteckningen. Genom omorganisationen skulle en sådan fördelning av ärendena inom centraltullkamrarna ernås att de tre nuvarande tulldirektörsassistenttjänsterna kunde indragas. Indragning kunde vidare ske av tre tullkassörstjänster, för närvarande placerade å tulldirektörsexpeditionernas kassakontor. Den föreslagna omorganisationen skulle även i flera andra avseenden medföra ändringar i personalstaten, innebärande minskning av antalet tjänster ävensom ändrade benämningar och lönegradsplaceringar för åtskilliga befattningar. De föreslagna ändringarna i personalförteckningen framgå närmare av följande sammanställning.

Förslagets ekonomiska innebörd. Efter ett fullständigt genomförande av förslaget beräknades uppkomma en årlig besparing i avlöningskostnaderna för ordinarie tjänstemän, rörligt tillägg och kristillägg inbegripna, av i runt tal 25,000 kronor. Därtill komme besparingar genom slopande av vissa arvoden örn tillhopa 3,600 kronor. Ytterligare besparingar beräknades kunna uppnås därigenom att efter omorganisationens genomförande skidftväxlingen och kansligöromålen i övrigt inom ifrågavarande tullanstalter kunde begränsas och personalen bättre utnyttjas. Någon särskild

Kungl. Majlis proposition nr 196.

beräkning beträffande förslagets inverkan på behovet av icke-ordinarie personal har icke företetts.

I fråga om besparingsberedningens förslag, som först framförts till generaltullstyrelsen i form av en inom beredningens organisationsavdelning hos tullverket upprättad promemoria och sedermera sammanfattats i beredningens förut omförmälda promemoria angående rationaliseringsundersökningar i tullverket, må följande anföras.

Utgångspunkten för förslaget har varit, alt det i samband med de undersökningar av centraltullkamrarna som företagits av beredningens organisationsavdelning för tullverket visat sig att åtskilliga vid undersökningarna framkomna rationaliseringsförslag kunde erhålla full effekt först vid en omorganisation av centraltullkamrarnas ledning. Efter en omorganisation skulle ett bättre utnyttjande av personalen bli möjligt, arbetsuppgifterna samordnas samt de för varje avdelning inom centraltullkamrarna gemensamma intressena kunna bättre tillvaratagas.

Beredningens förslag ansluter sig i princip nära till det förslag som upprättats av tullverkets förenämnda delegation. Avvikelserna hänföra sig huvudsakligen till linjeavdelningarna. Medan tullverkets delegation förordat, att vid de tjänsteställen, där för närvarande finnas skilda underavdelningar för kamerala och för tullbehandlingsgöromål med särskilda föreståndare, dessa underavdelningar skulle sammanslås till en tullkammaravdelning under enhetligt föreståndarskap av en särskild befattningshavare, har beredningen icke ansett särskilt föreståndarskap behövligt beträffande trafikavdelningarna i centraltullkamrarnas huvudbyggnader i Göteborg och Malmö, vilka avdelningar skulle stå i nära kontakt med huvudkontoret. Vidare har beredningen åtminstone under nuvarande trafikförhållanden icke funnit sig kunna förorda inrättande av nya tjänster för avdelningsföreståndarna utan ansett föreståndarskapet kunna anförtros åt de befattningshavare som nu förestå tullbehandlingsavdelningarna.

Från beredningen har under hand till generaltulldirektören överlämnats förslag till omplanering av centraltullkammarens lokaler i Drottsgården i Stockholm, varigenom utan mera genomgripande ombyggnader ändamålsenligare lokaler beräknades kunna erhållas för en omorganiserad centraltullkammare.

Vidare har föreslagits, bland annat, omläggning av budskickningssystemet vid centraltullkammaren i Stockholm, anskaffning av adresseringsmaskiner för tulldirektörsexpeditionerna, förenklad och centraliserad diarieföring, central handläggning av frågor rörande personal, lokaler, inventarier, materialier och driftkostnader m. m., sammanslagning av vissa kassaexpeditioner, centralisering av maskinskrivningsarbetet, förenkling av tullnederlagsocli provianteringsfrilagerbokföringen samt eliminering av viss dubbelkontroll. De ändringar i personalförteckningen och de personalförändringar i övrigt som ansetts möjliga vid uppgörandet inom besparingsberedningen av det framlagda förslaget till omorganisation och rationalisering av ccntraltullkamrarna framgå av följande förteckning, som under hand erhållits från beredningens avdelning för kontorsorganisation.

Beträffande förslagets ekonomiska innebörd lia inom beredningen företagits beräkningar, enligt vilka efter ett fullständigt genomförande av förslaget skulle uppkomma en årlig besparing i avlöningskostnader, rörligt tillägg och 8 procent kristillägg inbegripna, av tillhopa 265,500 kronor för alla tre centraltullkamrarna, varav 110,600 kronor i Stockholm, 67,700 kronor i Göteborg och 78,200 kronor i Malmö.

14 Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

Utlåtanden över förslagen. Generaltullstyrelsen har i sin skrivelse den 3ö september 1942 angående anslagsbehovet för budgetåret 1943/44 avstyrkt de framlagda förslagen till omorganisation av centraltullkamrarna. Till stöd för sin mening har styrelsen beträffande centraltullkamrarnas ledning framhållit i huvudsak följande.

De föreslagna ändringarna skulle, såvitt styrelsen kan finna, i olika avseenden leda till en försämring av centraltullkamrarnas arbetsresultat och funktionsduglighet i allmänhet. Till en början skulle det förhållandet, att huvudavdelningsföreståndarna icke skulle, såsom för närvarande är fallet, äga att utöva direkt befäl över de avdelningar, som hava att förrätta de löpande göromålen, utan endast hava befogenhet att verkställa inspektioner vid desamma, säkerligen medföra, att huvudavdelningsföreståndarnas auktoritet gent emot föreståndare och övrig personal därstädes komme att försvagas och till följd härav deras möjligheter att genomföra önskvärda förbättringar i arbetsgången och att verka för en riktig och likformig tillämpning av gällande författningar försvåras. Visserligen skulle huvudavdelningsföreståndarna enligt förslagen kunna tilldelas befogenhet att besluta i vissa ärenden som nu avgöras av tulldirektör. Denna omständighet är dock i och för sig icke ägnad att stärka huvudavdelningsföreståndarnas ställning i förhållande till underavdelningarna och detta så mycket mindre som tulldirektörerna enligt förslagen skulle kunna förbehålla sig rätten att besluta även i dessa ärenden, en möjlighet som en handlingskraftig tulldirektör skulle kunna begagna sig av i stor utsträckning, överhuvud taget skulle huvudavdelningsföreståndarna genom de föreslagna anordningarna komma att intaga en ur organisatorisk och disciplinär synpunkt olämplig mellanställning i förhållande till å ena sidan tulldirektören och å andra sidan denne underlydande tullavdelningar, vilket säkerligen komme att verka nedsättande på såväl deras initiativkraft som deras ansvarskänsla.

På grund av nu anförda omständigheter och då den nuvarande formen för centraltullkamrarnas ledning på det hela taget visat sig väl fylla sin uppgift både ur statsverkets synpunkt och med hänsyn till trafikens intressen, får styrelsen avstyrka förslagen i vad avser nu berörda delar av desamma.

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

15 Emellertid har styrelsen i likhet med förslagsställarna ansett lämpligt, att tulldirektörerna erhölle vissa lättnader i sitt arbete i syfte, bland annat, att bereda dem ökade möjligheter till inspektion och allmän tillsyn å underlydande avdelningar. Dessa lättnader kunde emellertid, utan ändring i organisationen, åstadkommas genom överflyttning av vissa ärenden från tulldirektörernas handläggning till lägre instanser. Därigenom kunde även ernås viss minskning i de arbetsuppgifter som för närvarande åvilade tulldirektörsexpeditionernas kanslier, vilket — i förening med redan inträdd nedgång i antalet ärenden å kassakontoren — på varje tulldirektörsexpedition möjliggjorde en arbetsrationalisering genom sammanslagning under gemensam föreståndare av kansli och kassakontor. I samband därmed borde det tulldirektören nu åvilande redogöraransvaret för ärenden, som behandlades å kassakontoret, överflyttas till nämnda föreståndare. Fördelning och redovisning av all bevakningspersonal borde, på sätt även i de föreliggande förslagen förordats, centraliseras till tullbevakningsinspektionerna.

Några andra ändringar beträffande formerna för utövandet av ledningen av centraltullkamrama än vad styrelsen sålunda föreslagit borde enligt styrelsens mening icke vidtagas.

De framlagda förslagen, att samtliga å tullplatsen befintliga avdelningar för löpande göromål skulle ställas under omedelbart befäl av tulldirektören, har generaltullstyrelsen avstyrkt med hänsyn bland annat till de konsekvenser som en sådan anordning skulle medföra för huvudavdelningsföreståndarnas möjligheter att effektivt ordna och leda arbetet vid tullkammaravdelningarna. Ej heller kunde styrelsen biträda förslagen örn gemensamt föreståndarskap för varje särskild tullkammaravdelning. En sådan organisation måste enligt styrelsens mening leda till sämre arbetsresultat än den nuvarande, enligt vilken ansvaret för handläggningen av de till varje göromålsgrupp hörande ärendena närmast under vederbörande huvudavdelningsföreståndare i regel åvilade var på sitt område specialutbildade och erfarna tjänstemän.

Emellertid ansåge styrelsen lämpligt att, där såväl under tullkameralkontoret lydande tullkameralavdelning som under tullbehandlingsinspektionen lydande tullbehandlingsavdelning vore förlagda till en och samma byggnad, åt föreståndaren för den ena av dessa avdelningar, för såvitt förhållandena påkallade, uppdroges att taga befattning jämväl med vissa ärenden som berörde den andra avdelningen. Tjänsteman med dylikt uppdrag borde åläggas att utåt företräda båda avdelningarna samt i övrigt i olika avseenden befrämja samverkan mellan desamma. Genom dylika anordningar syntes syftet med förslagen rörande enhetligt föreståndarskap vid de särskilda underavdelningarna komma att i väsentlig mån tillgodoses utan organisationsändring i övrigt. I samråd med besparingsberedningen hade generaltullstyrelsen redan företagit åtskilliga rationaliseringsåtgärder vid centraltullkamrama inom den nuvarande organisationens ram.

För egen del funne styrelsen vissa kostnadsbesparande ändringar i centraltullkamrarnas personaluppsättning möjliga därest den av styrelsen förordade omläggningen av centraltullkamrarnas arbetsförhållanden genomfördes. Be-

16 Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

träffande dessa ändringar och deras ekonomiska innebörd har generaltullstyrelsen anfört i huvudsak följande.

Överflyttandet av handläggningen av vissa ärendegrupper från tulldirektören till underlydande avdelningar ävensom sammanslagningen av kansli och kassakontor hos tulldirektörsexpeditionerna medförde en sådan lättnad i göromålen, att de tre tulldirektörsassistenttjänsterna i lönegraden A 26 kunde ombildas till tre tullöverkontrollörstjänster i lönegraden A 24. Vid ellvart av tullkameralkontoren i Stockholm, Göteborg och Malmö funnes en tullöverkontrollörstjänst i lönegraden A 24 som ursprungligen förenats med åliggande att övervaka nederlagsrörelsen samt i förekommande fall vikariera för kontorets föreståndare. Till följd av inträffade förskjutningar i arbetsförhållandena vore innehavarna av dessa tjänster numera tagna i anspråk såsom föreståndare för under tullkameralkontoren lydande avdelningar, nämligen för tullkameralavdelningen i stora tullhuset vid Stadsgården i Stockholm, vid Masthuggskajen i Göteborg och vid Nyhamnen i Malmö. Även vid normal trafik syntes knappast erforderligt att avse tjänstemän i högre lönegrad än A 22 såsom föreståndare för avdelningarna i fråga.

Vidare syntes tre förste kontrollörsbefattningar i lönegraden A 22, placerade vid kassakontoren, kunna förändras till tre tullkonlrollörsbefattningar i lönegraden A 21. Innehavarna av sistnämnda befattningar borde åligga att biträda överkontrollörerna å tulldirektörsexpeditionerna särskilt med övervakning av räkenskapsarbetet. De för ändamålet erforderliga tullkontrollörstjänsterna syntes kunna erhållas genom överflyttning av tre vakanta sådana tjänster till tulldirektörsexpeditionerna från andra avdelningar inom centraltullkamrarna eller från andra tullkamrar. Jämväl de å kassakontoren placerade tre tullkassörstjänsterna i lönegraden A 18 syntes numera kunna indragas och ersättas med tjänster i lägre lönegrad. För bestridande av kassagöromålen borde i stället inrättas tre nva kansliskrivartjänster i lönegraden A 11.

Vad slutligen beträffar frågan, huruvida och i vad mån förenämnda åtgärder för åstadkommande av en rationalisering av kontorsarbetet vid centraltullkamrarna kunde i vidare mån än vad nu i olika sammanhang berörts inverka på personaluppsättningen därstädes, har styrelsen framhållit, att desamma väl torde medföra en viss minskning i behovet av arbetskraft men att denna minskning i och för sig icke kunde väntas medföra någon ytterligare beskärning av den på sin tid för då rådande trafikförhållanden beräknade personalen å ordinarie stat. Värdet ur besparingssynpunkt av de vidtagna rationaliseringsåtgärderna komme därför väsentligen att ligga däri, att vid inträdande trafikökning ett minskat behov av personalförstärkning kunde komma att föreligga, varigenom den icke-ordinarie personalen i biträdes- och andra lägre grader skulle kunna i viss mån begränsas.

De föreslagna utbytena av tulldirektörsassistenttjänsterna, tre tullöverkontrollörstjänster, tre förste tullkontrollörstjänster och tre tullkassörstjänster mot tjänster i lägre lönegrad skulle medföra en sammanlagd årlig besparing i bruttoavlöningar, räknade efter högsta löneklassen inom vederbörande lönegrader, av sammanlagt 15,372 kronor. Vidare skulle genom att tre tullkontrollörstjänster icke behövde inrättas i stället för de tre förste tullkontrollörstjänsterna vid kassakontoren utan skulle kunna överflyttas från andra avdelningar eller tullanstalter uppstå en årlig besparing i bruttoavlöningar av 25,965 kronor, räknat efter högsta löneklassen inom lönegraden A 21 för de orter, där förste kontrollörstjänsterna äro placerade. Sammanlagda besparingen för statsverket genom de nu föreslagna åtgärderna, sedan de kunnat fullständigt genomföras, skulle således utgöra omkring 41,300 kronor för år räknat.

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

17 Till generaltullstyrelsens utlåtande har fogats särskilt yttrande av byråchefen Linders. Av sistnämnda yttrande framgår bland annat följande:

Central tullkamrarna vore för närvarande organiserade i tre plan, nämligen dels ledningen, dels fyra huvudavdelningar, varav tre i tullhamnen och en i frihamnen, dels ock underavdelningar under huvudavdelningar i tullhamnen.

Den nuvarande organisationsformen för centraltullkamrarnas huvudavdelningar i tullhamnen vore en kvarleva från äldre tid, då samtliga avdelningar varit förlagda till samina hus utan gemensamt chefskap på platsen. De organisatoriska utbyggnader av centraltullkamrarna, vilka vid olika tider skett, hade medfört att centraltullkamrarnas organisation blivit onödigt invecklad och icke företedde fasta befälslinjer, varjämte fördelningen av åligganden, ansvar och befogenheter mellan tulldirektören och de olika föreståndarna icke vore klar. Organisationen i tre plan medförde även omgång i arbetet vid avlåtande av skrivelser, remisser, diarieföring m. m.

Enligt det av delegationen för utarbetande av nytt tjänstgöringsreglemente för tullverket framlagda förslaget skulle tulldirektören avgöra endast ärenden av principiell betydelse eller eljest av större vikt, medan övriga ärenden skulle avgöras av avdelningsföreståndarna. Befogenheten för tulldirektör att förbehålla sig beslutanderätten i ärende, som i regel skulle avgöras av föreståndare, avsåge uppenbarligen endast visst ärende av större vikt och sålunda icke en eller flera grupper av ärenden. Eljest kunde ändamålet med decentraliseringen förfelas. Någon fara för försämring av centraltullkammares arbetsresultat och funktionsduglighet 1'örelåge icke vid ett genomförande av något av de framlagda förslagen, enär det ålåge tulldirektören att övervaka att centraltullkammaren fungerade med största möjliga säkerhet och effektivitet. Den föreslagna uppdelningen av centraltullkamrarna i två plan mot förut tre vore den vanliga organisationsformen vid uppdelning av myndighet. En motsvarande organisationsform hade sedan länge använts bland annat beträffande postförvaltningarna i de större städerna. Genom föreskrifter i tjänstgöringsreglementet kunde bestämmas vilka ärendegrupper avdelningsföreståndare skulle avgöra. Från dylika föreskrifter skulle tulldirektör icke ia göra avvikelse i vidare mån än att han skulle kunna förbehållas beslutanderätten i ärende av särskild vikt. Under sådana förhållanden borde man icke behöva befara, att tulldirektören kunde genom att förbehålla sig beslutanderätten i vissa ärenden försvaga avdelningsföreståndarnas ställning.

Det funnes överhuvud taget icke anledning befara att huvudavdelnings- ,föreståndarnas ställning vid en omorganisation enligt något av förslagen skulle bliva annan än den borde vara inom en tullanstalt under chefskap av tulldirektör. Ett av syftemålen med de föreliggande förslagen vore att avskaffa den mellanställning som huvudavdelningsföreståndarna — tullförvaltaren i frihamnen undantagen —- kommit att intaga efter inrättandet av den nuvarande tulldirektörsinsti tiihonen. Huvudavdelningsföreståndarna borde även efter en omorganisation kunna liksom hittills, var och en för sitt verksamhetsområde, tilldelas förmanskap över personalen vid underlydande avdelningar.

Den av generaltullstyrelsen föreslagna överflyttningen av ärenden från tulldirektör till huvudavdelningsf Öres tändare skulle visserligen tillgodose ett av syftemålen med de framlagda förslagen men innebure samtidigt en vidare utveckling av redan förefintlig dualism beträffande handläggningen inom centraltullkamrarna av vissa ärenden. Genom de av styrelsen avsedda anordningarna skulle ett enhetligt föreslåndarskap vid underavdelningar å samma ställe icke tillskapas utan flera föreståndare, lydande under olika huvudavdelningar, alltjämt finnas.

Bihang till riksdagens protokoll 19A3. 1 sami. Nr litti —!!>/.

18 Kungl. Maj.ts proposition nr 196.

På grundval av de framlagda omorganisationsförslagen borde centraltullkamrama uppdelas i två plan, varvid man borde dels tillskapa ett fullt enhetligt chefskap över varje centraltullkammare, så att alla klagomål och andra anmärkningar passerade tulldirektören med möjlighet för honom att i förekommande fall ingripa, dels genomföra centralisering av alla administrativa ärenden, bland annat angående personalen, samt ekonomiska ärenden ävensom begränsa diarieföringen och remissväsendet samt skriftväxlingsproceduren överhuvud taget inom centraltullkamrarna, dels ock, i likhet med vad som skett beträffande avdelningarna inom frihamnarna, anordna ett enhetligt föreståndarskap vid de avdelningar, där egentliga tullgöromål förrättades. Härigenom skulle fasta befälslinjer erhållas och ärendena kunna, med bibehållen säkerhet för likformigheten vid avgörandet, på lämpligt sätt fördelas mellan olika organ inom centraltullkamrarna, varjämte tulldirektören kunde, efter decentralisering av ärenden, mera än för närvarande få tillfälle att ägna sig åt sin huvuduppgift såsom chef för centraltullkammare.

Beträffande de av generaltullstyrelsen förordade ändringarna i personalförteckningen har byråchefen Linders uttalat, att dessa visserligen kunde utan olägenhet genomföras men att de med samma besparingseffekt kunde företagas även vid en uppdelning av centraltullkamrarna enligt de föreliggande förslagen. Indragning vore jämväl möjlig beträffande två överkontrollörstjänster inom Stockholms centraltullkammare, varav en å tullkameralkontoret och en å tullbehandlingsinspektionen. Genom indragning av de båda sistnämnda tjänsterna uppkommc ytterligare besparing i bruttolöner av 20,030 kronor utöver den besparing av 15,372 kronor, som de av styrelsen föreslagna nedsättningarna i lönegrad av vissa tjänster skulle medföra.

I fråga örn underlydande tullmyndigheters ävensom enskilda sammanslutningars yttranden över förslaget framgår av generaltullstyrelsens yttrande bland annat följande.

Av de tre tulldirektörerna i riket har tulldirektören i Stockholm tillstyrkt en omorganisation i enlighet med förslagen, medan tulldirektörerna i Göteborg och Malmö ställt sig avvisande.

Sveriges allmänna tulltjänstemannaförening har i yttrande över det av förenämnda delegation inom tullverket avgivna förslaget uttalat att de reformer som kunde anses behövliga borde kunna genomföras inom ramen av nuvarande organisation.

Svenska tullmannaförbundet har i yttrande över sistnämnda förslag icke funnit anledning till erinran mot förslaget, medan Sveriges kvinnliga tulltjänstemannaförening förklarat sig sakna anledning tillstyrka detsamma.

I besparingsberedningens förut omförmälda promemoria angående rationaliseringsundersökningar i tullverket har från beredningens sida lämnats en sammanfattande redogörelse för de förslag till omorganisation av centraltullkamrarna som ovan refererats, varjämte närmast i anledning av generaltullstyrelsens utlåtande i ämnet gjorts vissa uttalanden i förevarande omorganisationsfråga. Därvid har framhållits bland annat följande.

Såväl beträffande personaldispositionerna som beträffande arbetsplaneringen och ansvarsfördelningen i övrigt vid centraltullkamrarna syntes anledning förefinnas att ifrågasätta ändrad ordning genom organisatoriska åtgärder. Vid nuvarande organisation bleve handläggningen fördröjd och onö-

Kunell. Maj:ts proposition nr 196.

digt arbetskrävande till följd av ärendenas passage genom och beredning i olika instanser, varest diarieföring, kontroll, avgivande av utlåtanden in. m. ägde rum. Utan erforderlig översyn av organisationen och en grundlig omplanering av arbetet kunde endast smärre resultat i driftsekonomiskt hänseende uppnås.

En trafikant måste vid förtullning av gods vända sig till såväl kameralsom tullbehandlings- och bevakningspersonal. För ett planmässigt fullgörande av olika göromål läge det nära tillhands att anordna en enhetlig lokal ledning av varje linjeavdelning. Förutom frihamnstullförvaltningarna vore vissa smärre tullavdelningar redan organiserade på detta sätt.

Enhetlighet borde även eftersträvas i fråga örn organisationen icke blott av linjeavdelningarna utan även av tulldirektionerna. Generaltullstyrelsens farhågor, att vid den föreslagna organisationen huvudavdelningschefernas auktoritet komme att försvagas och att deras möjligheter att verka för en förbättrad arbetsgång och likformig tillämpning av gällande författningar skulle försvåras, syntes oberättigade. Genom att avdelningsföreståndarna på sätt föreslagits inordnades i tulldirektionen, där de i viss utsträckning skulle tilldelas befogenhet att handla såsom tulldirektör och följaktligen representera chefsmyndigheten på platsen, skulle deras auktoritet gentemot personalen avsevärt stärkas. Genom den nära kontakt som genom omorganisationen skulle uppkomma mellan tulldirektören och hans avdelningschefer borde olika spörsmål kunna i gott samförstånd lösas på bättre sätt än för närvarande.

Gentemot generaltullstyrelsens uppfattning, att avdelningscheferna vid den föreslagna omorganisationen skulle komma att intaga en olämplig mellanställning hävdades att omorganisationen genom att inlemma ifrågavarande chefer i en logiskt uppbyggd överinstans skulle avskaffa den mellanställning dessa nu faktiskt innehade.

Genom omorganisationen skulle vidare på ett ur befälssynpunkt naturligt sätt åstadkommas en avlastning i tulldirektörernas arbetsbörda. Att, på sätt generaltullstyrelsen föreslagit, utan organisationsändring överflytta vissa ärendegrupper från tulldirektörerna till underlydande avdelningar skulle däremot medföra just sådana konflikter av organisatorisk och disciplinär art som man i organisationsförslaget velat undvika.

Generaltullstyrelsen har i sin skrivelse den 24 februari 1943 med förnyat utlåtande angående tullverkets anslagsbehov gentemot besparingsberedningens uttalanden i fråga örn centraltullkamrarnas organisation anfört bland annat följande.

Centraltullkamrarnas nuvarande organisation har successivt uppbyggts på grundvalen av under flera decennier vunna erfarenheter rörande den lämpligaste formen för administreringen av en på flera olika huvud- och underavdelningar uppdelad tullanstalt. Det kan sålunda icke göras gällande, att de tullanstalter, örn vilka bär är fråga, organisatoriskt sett skulle hava kännetecknats av stillastående och brist på anpassning efter trafikens växande krav. Tvärtom hava dessa tullanstalter vid olika tillfällen underkastats mer (dier mindre omfattande ändringar i organisatoriskt hänseende, varigenom deras funktionsduglighet alltmera ökats. Den sista av de mera genomgripande organisationsändringarna vidtogs så sent som år 1923. Sedan denna tid hava ytterligare ett antal förbättringar i organisationen företagits, allt med det resultat, att centraltullkamrarna numera måste anses väl fylla sina uppgifter med hänsyn till såväl statsverkets som den trafikerande allmänhetens krav. I varje fall hava veterligen icke tidigare riktats några anmärkningar mot

20 Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

eentraltullkamrarnas organisation vare sig från de tjänstemän, som hava att svara för ledningen av desamma, eller från handelskammares eller andra näringsorganisationers sida.

Med kännedom om att centraltullkamrama sålunda visat sig fungera på ett fullt tillfredsställande sätt, måste det enligt styrelsens mening föreligga väsentligt starkare skäl än de av organisationsavdelningen och delegationen åberopade för ett raserande av den nuvarande organisationen. Erfarenheten har nämligen många gånger ådagalagt, att opåkallade ingripanden i en sedan länge prövad och såsom lämplig befunnen organisation kunna leda till icke förutsedda och långt ifrån önskvärda konsekvenser. Detta kan särskilt väntas bliva fallet, då det gäller ändringar i en organisation av den komplicerade art, varom här är fråga. Med avseende härå må framhållas följande.

Det utmärkande för eentraltullkamrarnas organisation är uppdelningen av dessa tullanstalter på ett antal olika huvud- och underavdelningar. Uppdelningen på huvudavdelningar är betingad av det förhållandet, att trafiken å de tullplatser, där centraltullkaminare finnes, under normala förhållanden är av sådan storleksordning, att det icke är möjligt att, såsom å övriga tullplatser är fallet, på en hand förena den omedelbara ledningen av de till sin karaktär så vitt skilda göromålsgrupperna tullbevakning, tulltaxering och redovisning. Vad åter beträffar uppdelningen på underavdelningar är denna föranledd av att tullklareringen av gods och i vissa fall även av transportmedel på grund av ifrågavarande tullplatsers stora utsträckning samt förefintligheten av flera från varandra skilda hamnar och bangårdar icke kan såsom å de mindre tullplatserna koncentreras till en och samma tullhusbyggnad utan måste försiggå inom flera olika, ofta på långt avstånd från varandra belägna byggnader. De till dessa byggnader förlagda linjeavdelningarna hava att förrätta praktiskt taget alla slag av löpande göromål och äro fördenskull i sin ordning uppdelade på en tulltaxerings- och en kameral avdelning, varjämte de hava tillgång till erforderlig bevakningspersonal.

Nu berörda förhållanden hava för eentraltullkamrarnas vidkommande framtvingat en organisationsform, som visserligen kan förefalla tämligen invecklad men som icke skulle bliva mindre komplicerad vid ett genomförande av organisaiionsavdelningens förslag. Möjligen har såsom förebild vid utarbetandet av detta förslag tjänat den inom postverket införda anordningen med särskilda distriktsförvaltningar, benämnda postdirektioner. Det bör då erinras, att dylika förvaltningar tidigare funnits även inom tullverket men att de såsom för tullverkets del obehövliga och alltför kostsamma för länge sedan avskaffats. För övrigt äro tullverkets och postverkets arbetsuppgifter alltför olikartade för alt någon närmare överensstämmelse i organisatoriskt avseende mellan dessa båda verk skulle kunna åstadkommas. Ännu mindre är det möjligt att inpressa centraltullkamrama i något för handel eller industri avpassat organisationsschema.

Med det ovan sagda har styrelsen icke velat förneka möjligheten av att eentraltullkamrarnas organisation på enstaka punkter kan vara i behov av ändringar.

Styrelsen hänvisar därefter till sina i skrivelsen den 30 september 1942 gjorda förslag till avlastning av tulldirektörernas arbetsbörda. De från besparingsberedningens sida framförda farhågorna för instanskonflikter vid en dylik avlastning vore ogrundade och delvis vilande på missuppfattning. Styrelsen vidhölle sin uppfattning att huvudavdelningscheferna skulle få en olämplig mellanställning därest de inordnades i en tulldirektion på sätt föreslagits. Det vore oförklarligt huru en sådan anordning kunde bidraga till

Kungl. Alaj:ts proposition nr 196. 21

åstadkommande av klarare befälslinjer. I själva verket bleve förhållandet det rakt motsatta.

Vid generaltullstyrelsens utlåtande är fogat särskilt yttrande av byråchefen Linders, som bland annat anfört att, även om — såsom generaltullstyrelsen framhållit — besparingarna vid ett genomförande av besparingsbereaningens förslag i fråga örn central tullkamrarna icke bleve så stora som i förslaget förutsatts, skäl förelåge att underkasta de båda förslagen till omorganisation av centraltullkamrarna en närmare undersökning. Han kunde i övrigt icke på någon punkt instämma i styrelsens kritik mot de båda förslagen.

I en framställning den 12 november 19-12 har Sveriges allmänna tulltjänstemannaförening framfört vissa erinringar mot de av generaltullstyrelsen föreslagna lönegradsförändringarna vid centraltullkamrarna.

Generaltullstyrelsen har i särskilt utlåtande den 24 februari 1943 vidhållit sina av föreningen kritiserade förslag.

Vid granskningen av de föreliggande utredningarna om centraltullkam- Departementsrarnas arbetsförhållanden har jag icke kunnat undgå att finna vissa däri rhefen. påvisade förhållanden bestämt tala för att en omorganisation av ledningen inom centraltullkamrarna bör komma till stånd. Den nuvarande organisationen av driftsledningen präglas enligt min uppfattning av en viss oklarhet och ger ej intryck av någon fullt konsekvent genomförd metod i fördelningen av åligganden och befogenheter samt i anordnandet av samarbetet mellan olika grenar av tjänsten.

Den centrala ledningen inom varje centraltullkammare är för närvarande, bortsett från frihamnstullförvaltningen, fördelad på tulldirektören och tre avdelningsföreståndare. Avdelningsföreståndarna med deras expeditioner bilda sinsemellan skilda myndigheter, företrädande olika grenar av tulltjänsten.

Denna uppdelning har tydligtvis ansetts betingad av en naturlig fördelning av tullärendena i grupper och av önskemålet att få till stånd en specialisering i handläggningen av de olika slagen av ärenden. Även vid fullt beaktande av specialiseringskravet är det emellertid nödvändigt, att tulldirektören och avdelningsföreståndarna erhålla en sådan ställning i organisationen som medger utövande av en verklig central driftsledning, innefattande ett samordnande av de olika tjänstegrenarna med enhetlig planläggning av drifttjänsten. I detta hänseende synas principerna för den nuvarande organisationen icke vara tillfredsställande.

Såsom en påtaglig svaghet i organisationen måste även betecknas det förförhållandet, afl för tullavdelningarna å de skilda driftställena icke föreligger något genomfört organisationsschema innefattande en gemensam ledning av de olika tjänstegrenarna vid varje avdelning. Frånvaron av en dylik gemensam ledning måste uppenbarligen inverka tyngande på handläggningen av iirenden, som äro gemensamma för flera tjänstegrenar, och medföra ett eftersättande av planmässigheten i personalanvändningen och andra till drifttjänsten hörande dispositioner.

Den omständigheten att såväl delegationen för utarbetande av nytt tjänst-

92 Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

göringsreglemente för tullverket som bespaiångsberedningen från sina olika utgångspunkter nått väsentligen samma utredningsresultat i fråga om centraltullkamrarnas organisation ger också anledning till att taga organisationsfrågan i allvarligt övervägande.

Det synes till att börja med klart att ett inrättande av en tulldirektion med infogande i denna av de under tulldirektören lydande avdelningsföreståndarna måste medföra en mera koncentrerad ledning av tullkamrarna, som skulle underlätta personaldispositionernas anpassning efter olika situationer. Åtskilliga lättnader i arbetet kunna vidare förväntas genom minskning i skriftväxlingen, innebärande bland annat upphörande av det nuvarande systemet med särskilda remissyttranden till tulldirektören från vederbörande huvudavdelningar. Ett inordnande av avdelningsföreståndama i en tulldirektion på sådant sätt att de erhålla befogenhet att besluta å tulldirektörens vägnar linner jag överhuvud taget vara en naturlig organisationsform, ägnad att stärka ledningens funktionsduglighet och främja samarbetet mellan de olika tjänstegrenarna. De farhågor generaltullstyrelsen uttalat för att de föreslagna ändringarna skulle leda till en försämring av centraltullkamrarnas arbetsresultat och funktionsduglighet kan jag följaktligen icke dela.

För linjeavdelningama synes anordnandet av ett enhetligt föreståndarskap, vilket redan existerar i frihamnarna, av förut angivna skäl nödvändigt.

Med hänsyn härtill finner jag mig i princip böra förorda en omorganisation av centraltullkamrarna i överensstämmelse med huvudlinjerna i de av delegationen för utarbetande av nytt tjänstgöringsreglemente för tullverket respektive av besparingsberedningen framlagda förslagen.

Jag förordar därför att envar av de nuvarande tulldirektörsexpeditionema ersättes med en tulldirektion under chefskap av en tulldirektör. Till direktionen böra knytas tre huvudavdelningar, nämligen en kameralavdelning, en iullbehandlingsavdelning samt en avdelning för personal- och bevakningsärenden. En av cheferna för huvudavdelningarna bör vara tulldirektörens ställföreträdare. Tulldirektörsassistenttjänsterna böra indragas. Tjänsteåliggandena för nämnda avdelningsföreståndare böra utformas på ett sätt som ger dem en vidsträckt befogenhet att handla å tulldirektörens vägnar, dock med rätt för denne att förbehålla sig beslutanderätten i ärenden av större vikt, som eljest skulle avgöras av vederbörande avdelningsföreståndare.

Vid linjeavdelningarna bör i anslutning till besparingsberedningens förslag enhetligt föreståndarskap organiseras på sådant sätt att inrättande av särskilda befattningar för ändamålet i möjligaste mån undvikes.

Längre än till att i enlighet med vad sålunda anförts uppdraga huvudlinjerna för en omorganisation av centraltullkamrarna anser jag mig emellertid nu icke kunna gå, enär detaljerna i de föreliggande förslagen måste underkastas ytterligare överarbetning, innan den nya organisationen kan sättas i kraft. Till följd av sin uppfattning i principfrågan har generaltullstyrelsen icke ingått på någon detaljerad granskning av vare sig det stora antal lönegradsförändringar som förutsatts i delegationsförslaget eller övriga organisationsdetaljer, som ej varit av grundläggande betydelse för förslagens

23 Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

struktur. Innan närmare utredning härutinnan föreligger, torde ståndpunkt icke kunna tagas till alla enskildheter i de framlagda förslagen. Den nya organisationen bör emellertid kunna sättas i kraft vid ingången av budgetåret 1944/45 och jag förordar att förslag nu avlåtes till riksdagen om principbeslut i denna fråga.

Det torde böra ankomma på generaltullstyrelsen att vid avgivande av sina anslagsäskanden för budgetåret 1944/45 framlägga en mera detaljerad plan till omorganisation av centraltullkamrarna enligt nu angivna grunder. Planen bör utarbetas under tillvaratagande av de uppslag till besparingar och rationaliseringar som innefattas i de båda ursprungliga förslagen eller som kunna framkomma under den fortsatta behandlingen av förslagen.

Tullkamrarna i Hälsingborg och Trelleborg.

Besparingsberedningen har beträffande tullkammaren i Hälsingborg framlagt förslag till rationalisering av kontorsarbetet varigenom en tullkontoristtjänst — alternativt en skrivbiträdestjänst — och en tulluppsyningsmanstjänst skulle kunna indragas, varjämte en arbetsminskning motsvarande en del av en kammarskrivares arbetstid skulle kunna åstadkommas.

Generaltullstyrelsen har i sin skrivelse den 24 februari 1943 med förnyat utlåtande angående anslagsbehovet för budgetåret 1943/44 anmält, att styrelsen numera vidtagit de föreslagna rationaliseringsåtgärderna, vilket medfört att en tulluppsyningsman helt och en kammarskrivare delvis frigjorts för annat arbete. Den tullkontoristtjänst vars indragning ifrågasatts kunde på grund av de av gällande export- och ransoneringsföreskrifter förorsakade göromålen med fartygsproviantering för närvarande icke undvaras varjämte det skrivbiträde som alternativt skulle bli övertaligt mast överflyttas till tullkammarens expedition för kontroll å exportgods på grund av anhopning av göromål därstädes.

Någon ändring av antalet i personalförteckningen upptagna tulluppsyningsmanstjänster ansåge sig styrelsen icke böra föreslå. Ej heller bolde någon indragning av en tullkontoristtjänst eller en skrivbiträdestjänst för närvarande ske. De företagna rationaliseringsåtgärderna vore emellertid av beskaffenhet att begränsa behovet av nyanställning vid ökad trafik.

Beträffande tullkammaren i Trelleborg har besparingsberedningen föreslagit rationaliseringsåtgärder i en omfattning som skulle möjliggöra indragning av en kammarskrivartjänst och en skrivbiträdestjänst.

Generaltullstyrelsen har i sin sistnämnda skrivelse meddelat att de ifrågasatta rationaliseringsåtgärderna numera i huvudsak vidtagits. Enligt vad tullkammaren upplyst erfordrades vid normaltrafik den kammarskrivartjänst vars indragning föreslagits. Skrivbilrädestjänsten hade visat sig allt fortfarande behövlig för handläggning av lastningslistor trots den omläggning av dessa göromål som ägt rum. De vidtagna rationaliseringsåtgärderna kunde enligt styrelsens mening minska behovet av nyanställning samt bereda möjligheter att vid ökning av göromålen anställa billigare arbetskraft.

24 Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

Departements- På grund av de vidtagna rationaliseringsåtgärderna böra en tulluppsyningseren. manstjänst och en kammarskrivartjänst utgå ur personalförteckningen. Med hänsyn till beräknad personalavgång före den 1 juli 1943 torde det icke vara erforderligt att uppföra ifrågavarande tjänster å övergångsstat. Enär rationaliseringsåtgärderna i övrigt närmast torde beröra icke-ordinarie personal, bör det ankomma på generaltullstyrelsen att tillvarataga möjligheterna till besparingar å icke-ordinarieposten genom ändrade personaldispositioner i all den utsträckning så kan ske med hänsyn till arbetsförhållandena vid ifrågavarande tullkamrar.

Tullkamrarnas klassificering.

I propositionen nr 165 till 1942 års riksdag behandlades ett av 1939 års tjänsteförteckningssakkunniga framlagt förslag om införande av befattningar såsom tullförvaltare av klass 3 i lönegraden A 20 samt uteslutning av befattningarna såsom dels tullförvaltare av klass 4 i lönegraden A 18 och dels tullförvaltare av klass 3 i lönegraden A 21. Därvid uttalades att frågan örn den lämpliga fördelningen av nuvarande tullförvaltartjänster på olika lönegrader icke syntes kunna helt lösas förrän efter ny klassificering av tullkamrarna. Emellertid föreslogs i propositionen att de i personalförteckningen upptagna befattningarna såsom tullförvaltare av klass 4 skulle uppflyttas från lönegraden A 18 till lönegraden A 20. Därjämte förordades, i enlighet med förslag av tjänsteförteckningssakkunniga, att befattningen som chef för tullkammaren i Hälsingborg, vilken var placerad i klass 1 A och lönegraden A 26, skulle ombildas till en befattning som övertullförvaltare i lönegraden A 27. Kungl. Maj:ts förslag biföllos av riksdagen.

Generaltullstyrelsen har i sin skrivelse den 30 september 1942 framlagt förslag till ny klassificering av vissa tullkamrar. Till stöd härför har styrelsen anfört bland annat följande.

Redan före krigsutbrottet hade tullkamrarnas arbetsuppgifter väsentligt utvidgats till följd av att ett flertal författningar angående import- och exportförbud, clearing m. m. utfärdats. Efter krigets utbrott hade den minskning i tullanstalternas arbete, som inträtt genom nedgången i sjöfart samt i importen och exporten, delvis motsvarats av ökat arbete på grund av dels import- och exportregleringarna, dels ock den särskilda samfärdselövervakning som nödvändiggjorts av krigsförhållandena. Under sådana förhållanden hade styrelsen icke ansett skäligt att för längre tid helt uppskjuta frågan om en omklassificering av tullkamrarna utan upptagit denna fråga i den omfattning styrelsen funnit möjligt utan föregripande av en fullständig, på mera tillförlitliga statistiska uppgifter grundad klassificering av tullkamrarna.

Styrelsens förslag innebär dels uppflyttning av tullförvaltartjänsten i Haparanda från lönegraden A 22 till lönegraden A 24 samt av tullförvaltartjänsterna i Oskarshamn, Örnsköldsvik, Kristinehamn, Umeå, Lund, Charlottenberg, Eskilstuna, Söderhamn, Västervik, Uddevalla, Skellefteå, Hudiksvall, Falun, Östersund och Visby från lönegraden A 21 till lönegraden A 22,

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

dels ock nedflyttning av tullförvaltarijänsterna i Falkenberg, Storlien, Mon. Sölvesborg och Ronneby från lönegraden A 21 till lönegraden A 20.

Styrelsen har framhållit att den ökning i bruttoavlöningar, som skulle uppkomma genom omklassificering av tullkamrarna i den begränsade omfattning styrelsen sålunda föreslagit skulle, sedan innehavarna av de till nedflyttning föreslagna tullförvaltartjänsterna på grund av placering å annan tjänst eller eljest avgått från sina befattningar, stanna vid omkring 6,000 kronor.

I sin förenämnda framställning den 12 november 1942 har Sveriges allmänna tulltjänstemannaförening hemställt om något längre gående uppflyttningar av tullförvaltartjänster än vad generaltullstyrelsen föreslagit.

Generaltullstyrelsen har i sitt den 24 februari 1943 avgivna utlåtande över föreningens förslag avstyrkt detsamma i nu berörda delar.

Oaktat ojämnheter kunna föreligga i den klassindelning för tullkamrarna Departement som nu gäller kan jag, med hänsyn till den stränga återhållsamhet i fråga rhdenom lönegradsförbättringar som i nuvarande läge måste iakttagas, icke nu förorda några uppflyttningar i lönegrad för tullförvaltare. Även med hänsyn till nu rådande trafikförhållanden synes tveksamhet kunna råda örn lämpligheten av en omreglering av tullförvaltarnas löneställning i enlighet med det framlagda förslaget. Under sådana omständigheter förordar jag att med omklassificeringen av tullkamrarna tills vidare får anstå.

Medelsbehov å tullstatens avlöningsanslag m. m.

Generaltullstyrelsens anslagsäskanden i fråga om tullstatens avlöningsanslag äro i huvudsak intagna i styrelsens förut omförmälda skrivelse den 30 september 1942.

Beträffande medelsbehovet å anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän, som för innevarande budgetår utgör 13,290,000 kronor, har styrelsen anfört bland annat följande.

Den utgiftsökning som skulle föranledas av dels den av styrelsen föreslagna omklassificeringen av vissa tullkamrar, dels ock återbesättande jämiikt Kungl. Maj :ts beslut den 21 augusti 1942 av sexton tidigare vakanssatta tjänster vid kustbevakningen har beräknats komma att till största delen motsvaras av utgiftsminskning genom nedsättning i lönegrad av vissa tjänster vid centraltullkamrarna samt genom avgång från övergångsstaten.

Belastningen å anslagsposten under budgetåret 1943/44 är svårbedömlig på grund av dels de ovissa faktorer, som vakanssättningen av tjänster innebär, dels ock de fortlöpande löneklassuppflyttningarna samt inkallningen av ordinarie tjänstemän till militärtjänstgöring. De ökade kostnaderna på grund av löneklassuppflyttningar kompenseras åtminstone till viss del därav, att tjänstemän, som vid avgång från tjänsten äro placerade i högsta löneklassen inom vederbörande lönegrad, ersättas med tjänstemän, som placeras i lägre löneklass inom lönegraden.

Med hänsyn till nu anförda omständigheter har styrelsen ansett sig böra i förslaget till avlöningsstat uppföra förevarande anslagspost med oförändrat belopp.

26 Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

Anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, har uppförts med oförändrat belopp, 1,500 kronor.

Anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal har beräknats till 1,650,000 kronor eller 100,000 kronor lägre belopp än för innevarande budgetår. Härom har styrelsen anfört bland annat följande.

För budgetåret 1943/44 minskas medelsbehovet under anslagsposten genom att efter tillsättning av ovanberörda sexton tjänster vid kustbevakningen samt andra ledigblivna tjänster icke-ordinarie tjänstemän överflyttas till ordinarie stat. Å andra sidan kan det icke för närvarande förutses, i vad mån åtskilliga icke-ordinarie tjänstemän, vilka fullgöra militärtjänstgöring eller äro permitterade, komma att under nästa budgetår återinträda i tjänstgöring. Vidare ökas kostnaderna från anslagsposten genom uppflyttningar i löneklass. Med hänsyn till motsvarande utgifter under budgetåret 1941/42 ävensom till avgång av icke-ordinarie personal på grund av befordringar har styrelsen emellertid funnit anslagsposten kunna nedsättas till 1,650,000 kronor.

Vissa rationaliseringsåtgärder inom styrelsen minska behovet av att för tjänstgöring i styrelsen använda personal, som tillhör lokaltullförvaltningen. Dessa åtgärder ävensom vissa rationaliseringsåtgärder vid lokaltullförvaltningen äro i och för sig ägnade att medföra minskad belastning å den å avlöningsstaten för tullstaten uppförda anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.

Anslagsposten till rörligt tillägg har beräknats till 2,293,500 kronor eller

15,000 kronor lägre än för innevarande budgetår.

Den särskilda uppbördsposten för ersättning från marinen har föreslagits uppförd med oförändrat belopp, 300,000 kronor.

I detta sammanhang må nämnas att Sveriges allmänna tillitjänstemannaförening i en framställning den 12 november 1942 hemställt att de kammarskrivare, vilka anställts som extra ordinarie kammarskrivare före utgången av år 1922 och som efter generaltullstyrelsens beprövande ansåges förtjänta av förbättrad löneställning, skulle placeras i lönegraden Eo 19 mot för närvarande lönegraden A 16. Vid bifall till denna hemställan beräknades uppkomma en med 70,000 kronor ökad anslagsbelastning.

I anledning av ett av styrelsen framlagt förslag till inrättande av ett antal extra ordinarie befattningar i lönegraden Eo 19, avsedda för äldre kammarskrivare, anförde jag vid anmälan av propositionen 165/1942 att, oaktat vägande billighetsskäl talade för en viss förbättring av de äldre kammarskrivarnas löneställning, jag med hänsyn till eljest följda principer i fråga örn inrättande eller uppflyttning av befattningar under rådande förhållanden icke vore beredd att tillstyrka i detta ämne framlagda förslag. Vad sålunda anförts lämnades av riksdagen utan erinran.

Generaltullstyrelsen har i utlåtande den 12 december 1942 över föreningens framställning tillstyrkt att åtgärder i den riktning föreningen förordal vidtoges så snart omständigheterna det medgåve. Till stöd härför har styrelsen åberopat bland annat att de ogynnsamma befordringsförhållandena för äldre kammarskrivare ingåve betänkligheter med tanke på den minskade tjänsteduglighet som missmod inför befordringsmöjligheterna kunde medföra samt att även vägande billighetsskäl talade för en förbättrad löneställ-

Kungl. Majlis proposition nr 196.

ning för tjänstemännen i fråga. Gällande riktlinjer för bekämpande av en skadlig prisstegring utgjorde dock möjligen hinder för att den ifrågasatta löneförbättringen nu genomfördes.

I detta sammanhang vill jag anmäla att antalet å tullstatens övergångsstat DeparUmenisuppförda tullkassörstjänster torde böra minskas från 8 till 7 samt att antalet tillsyningsmanstjänster å samma stat torde böra minskas från 138 till 108.

Härav betingad jämkning torde böra vidtagas i vid personalförteckningen fogade anmärkningar. Ifrågavarande förändringar äro betingade av inträdd eller förväntad personalavgång.

Vad angår förslaget om förbättrad löneställning för äldre kammarskrivare kan jag i nuvarande läge icke frångå den ställning till hithörande spörsmål som intogs i propositionen nr 165/1942, och jag kan sålunda icke nu förorda någon löneförbättring av den föreslagna innebörden.

Medelsbehovet å anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän är svårbedömt. Bedömningen av medelsbehovet försvåras bland annat av ovissheten om den inverkan som besparingsberedningens olika förslag beträffande tullverket i övrigt kunna medföra under nästa budgetår. Därest någon omklassificering av tullkamrarna icke kommer till stånd, bortfaller den för detta ändamål beräknade ökningen i anslagsbelastningen. Anslagsposten synes kunna nedsättas till ett belopp av 13,200,000 kronor.

Anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, torde böra upptagas till oförändrat belopp, 1,500 kronor.

Medelsbehovet för nästa budgetår å anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal är givetvis beroende bland annat av i vilken omfattning föreliggande rationaliseringsförslag kunna under budgetåret medföra personalminskning. En säker bedömning härav är i nuvarande läge icke möjlig. En nedsättning av posten till 1,600,000 kronor eller till 50,000 kronor lägre belopp än vad styrelsen föreslagit synes dock kunna ske.

Anslagsposten till rörligt tillägg bör upptagas till 2,278,500 kronor.

Den särskilda uppbördsposten för ersättning från marinen bör uppföras med oförändrat belopp, 300,000 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet å anslaget skulle alltså utgöra (13,200,000 + 1,500 + 1,600,000 +2,278,500 — 300,000 ==) 16,780,000 kronor.

28 Kungl. Maj.ts proposition nr 196.

Omkostnadsanslaget.

Kungl. Maj:t har den 22 maj 1942 fastställt omkostnadsstat för tullverket, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1942/43 (statsliggaren sid. 376).

Samtliga i omkostnadsstaten upptagna utgiftsposter med undantag av posten till hemliga utgifter äro förslagsposter. Posterna till reseersättningar och publikationstryck, delposten till övriga expenser samt de under övriga utgifter upptagna delposterna till dels drift och underhåll av fortskaffningsmateriel, dels legor för fortskaffningsmateriel, dels ock beklädnad och beväpning, äro emellertid maximerade av Kungl. Maj:t.

I sin förut omförmälda skrivelse den 30 september 1942 har generaltullstyrelsen framlagt beräkning rörande medelsbehovet för budgetåret 1943/44 under omkostnadsanslaget. Den av styrelsen beräknade medelsåtgången för nästa budgetår framgår av följande sammanställning, vari tillika angivits medelsåtgången för budgetåret 1941/42 ävensom anvisade medel för budgetåret 1942/43.

1.

2.

3.

4.

5.

6.

Sjukvård m. m.................................

Reseersättningar................................

Expenser:

a. Bränsle, lyse och vatten ..................

b. Övriga expenser ..........................

Publikationstryck..............................

Hemliga utgifter ..............................

Övriga utgifter:

a. Drift och underhåll av fortskaffningsmateriel

b. Legor för fortskaffningsmateriel ............

c. Utbildning i tulltjänsten ..................

d. Beklädnad och beväpning..................

e. Vissa bötesandelar m. m...................

f. Diverse utgifter............................

Summa kronor

Beträffande medelsbehovet för budgetåret 1943/44 har styrelsen i skrivelsen den 30 september 1942 vidare framhållit i huvudsak följande.

Belastningen å anslagsposten till reseersättningar kunde icke med säkerhet bedömas. Möjligen komme de dagavlöningar, som enligt gällande författningsbestämmelser angående användning inom marinen av tullverkets kustbevakning skulle utgå till tjänsteman vid kustbevakningen, att överstiga de i resereglementet för tullverket fastställda patrulleringslraktamentena. Utgifterna å anslagsposten vore vidare beroende av i vilken omfattning tullförrättningar utom tullplatser komme att påfordras av allmänheten. Under sådana förhållanden borde posten upptagas med oförändrat belopp.

I fråga om utgifterna för bränsle, lyse och vatten vore en ökning av anslagsbelastningen sannolik varför för ändamålet beräknats 450,000 kronor. För övriga expenser syntes däremot ett till 500,000 kronor sänkt belopp vara tillräckligt.

Kungl. Maj.ts proposition nr 196.

29 Medelsbehovet i fråga om drift och underhåll av fortskaffningsmateriel vore delvis beroende av i vilken omfattning kustbevakningen komme att vara ställd till marinens förfogande, enär kustbevakningens användning inom marinen förutsattes medföra ökad drivmedelsförbrukning. Vidare hade avsevärda prisstegringar å drivmedel ägt rum. Det kunde därför förutses, att utgifterna från nämnda delpost komme att under nästa budgetår väsentligt överstiga utgifterna under budgetåret 1941/42. Då några mera noggranna beräkningar icke kunde företagas, borde posten upptagas med oförändrat belopp.

Med hänsyn till belastningen syntes delposten till legor för fortskaffningsmateriel kunna nedsättas till 100,000 kronor, även om en förhöjning av legobeloppen komme att inträda till följd av prisstegring.

Delposten till utbildning i tulltjänsten syntes kunna begränsas till vad som erfordrades för korrespondenskurser. I den mån nya undervisningskurser bleve erforderliga förutsatte styrelsen, att Kungl. Majit komme att ställa medel till styrelsens förfogande för ändamålet.

Att utgifterna för beklädnad och beväpning under budgetåret 1941/42 uppgått till endast omkring 13,000 kronor berodde bland annat på dels leveranssvårigheter, dels övergången till textilransonering, dels ock betydande lagertillgång. För nästa budgetår erfordrades för ifrågavarande ändamål ett belopp av 80,000 kronor.

Delposten till vissa bötesandelar m. m. kunde, trots överskridandet under budgetåret 1941/42, upptagas till oförändrat belopp med hänsyn till att en betydande nedgång i smugglingen inträtt.

För diverse utgifter kunde avses ett 5,000 kronor lägre belopp än för innevarande budgetår.

Uppbördsposten för ersättning från marinen borde uppföras med oförändrat belopp, 250,000 kronor. Efter avdrag av sistnämnda belopp från den i förestående sammanställning upptagna summan, 2,050,000 kronor, skulle medelsbehovet å omkostnadsanslaget utgöra 1,800,000 kronor eller samma belopp som anvisats för innevarande budgetår.

Bland annat med hänsyn till numera föreliggande belastningssiffror torde Departementmedelsbehovet å tullverkets omkostnadsstat för nästa budgetår i vissa avse- chefenenden kunna beräknas något lägre än vad generaltullstyrelsen förutsatt.

Sålunda torde för bränsle, lyse och vatten kunna beräknas 400,000 kronor, för beklädnad och beväpning 60,000 kronor samt för diverse utgifter 85,300 kronor.

I övrigt har jag icke något att erinra mot styrelsens beräkningar i fråga örn omkostnadsanslaget.

Anslaget skulle således upptagas med (124,000 + 330,000 + 400,000 +

500.000 + 30,000 + 2,000 + 300,000 + 100,000 + 3,700 + 60,000 +

35.000 + 85,300 — 250,000 =) 1,720,000 kronor.

30 Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

Hemställan.

Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna följande personalförteckning för generaltullstyrelsen:

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat:

1 generaltulldirektör ............................ C 12

1 kustbevakningschef .......................... C 5

5 byråchefer .................................. A 30

1 byrådirektör och ombudsman .................. A 28

1 byråinspektör och föreståndare för tullverkets huvudlaboratorium ............................ A 26

1 förste aktuarie och chef för statistiska avdelningen A 26

1 sekreterare .................................. A 26

5 byråinspektörer .............................. A 24

2 förste revisorer .............................. A 24

1 kamrerare .................................. A 24

3 aktuarier .................................... A 21

3 notarier .................................... A 21

11 revisorer .................................... A 21

3 tullkontrollörer .............................. A 21

11 kammarskrivare ............................ A 16

1 materialförvaltare ............................ A 15

1 assistent .................................... A 14

3 kansliskrivare .............................. A 11

3 kontorister .................................. A 9

1 förrådsförman .............................. A 7

1 förste expeditionsvakt ........................ A 7

14 kanslibiträden .............................. A 7

9 expeditionsvakter ............................ A 5

21 kontor sbiträden .............................. A 4

7 skrivbiträden ................................ A 2

Tjänsteman å övergångsstat:

1 registrator .................................. A 14

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

31 Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad

än 2 0:

1 byråingenjör ................................ Eo 26

1 byråinspektör .............................. Eo 24;

Anm.: En kansliskrivartjänst å ordinarie stat skall hållas vakant, intill dess den å övergångsstat uppförde registratom avgår från sin befattning.

dels godkänna följande avlöningsstat för generaltullstyrelsen, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1943/44:

Avlöningsstat.

U tgif ter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för-

slagsvis .......................... kronor 641,000

2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t........ » 1,200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie perso-

nal .............................. » 148,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.............. » 116,800

Summa kronor 907,000

Särskilda uppbördsmedel:

Ersättning från marinen ................ kronor 7,000

Nettoutgift kronor 900,000;

dels till Tullverket: Avlöningar till befattningshavare hos generaltullstyrelsen å driftbudgeten under sjunde huvudtiteln för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag av.............................. kronor 900,000;

dels godkänna de framlagda huvudgrunderna för en omorganisation av centraltullkamrarna, avsedd att träda i tilllämpning den 1 juli 1944;

dels godkänna följande personalförteckning för tullstaten:

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat:

1. Lokaltull förvaltningen.

3 tulldirekLörer................................ A 29

3 tullöverinspektörer .......................... A 27

1 överlullförvaltare ............................ A 27

3 tullbevakningschefer ......................... A 26

3 tulldirektörsassistcnter ....................... A 26

5 tullförvaltare av klass 1 A.................... A 26

32 Kungl. Maj.ts proposition nr 196.

Befattning Lönegrad

3 tullkommissarier ............................ A 26

7 tullförvaltare av klass 1 B.................... A 24

21 tullöverkontrollörer .......................... A 24

17 förste tullkontrollörer ........................ A 22

17 tullförvaltare av klass 2 ...................... A 22

20 tullförvaltare av klass 3 ...................... A 21

132 tullkontrollörer ............................ A 21

6 tullförvaltare av klass 4 ...................... A 20

3 tullkassörer ................................ A 18

315 kammarskrivare ............................ A 16

24 tullmästare ................................ A 15

26 tulluppbördsman ........................... A 15

152 tullkontorister ............................. A 12

131 tullöveruppsyningsman ...................... A 12

2 kansliskrivare .............................. A 11

4 kontorister ................................ A 9

1,099 tulluppsyningsman .......................... A 8

31 kanslibiträden .............................. A 7

507 tullvakter ................................. A 5

60 kontorsbiträden ............................ A 4

30 skrivbiträden .............................. A 2

2. Kustbevakningen.

4 kammarskrivare ............................ A 16

22 kustöveruppsyningsmän ..................... A 12

55 kustuppsyningsman ........................ A 8

53 förste kustvakter ........................... A 7

163 kust vakter ................................. A 6

55 kustbevakningsbiträden ...................... A 5

4 kontorsbiträden ............................ A 4

3. Gränsbevakningen.

1 gränsbevakningschef ........................ A 24

1 kammarskrivare ........................... A 16

6 gränsöveruppsyningsmän .................... A 12

188 gränsuppsyningsmän ........................ A 8

Tjänstemän å övergångsstat:

7 tullkassörer ................................ A 18

108 tillsyningsman ............................. A 6;

Anm. 1. 7 tuliuppbördsmanstjänster å ordinarie stat må tillsättas endast i den mån 7 tullkassörer å övergångsstat avgå från sina befattningar.

Anm. 2. 108 tullvakttjänster å ordinarie stat må tillsättas endast i den mån 108 tillsyningsman å övergångsstat avgå från sina befattningar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 196. oå

dels godkänna följande avlöningsstat för tullstalen, att tilllämpas tills vidare från och med budgetåret 1943/44:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän.

förslagsvis ...................... kronor 13,200,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t ........ » 1,500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal, förslagsvis.............. » 1,600,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... » 2,278,500

Summa kronor 17,080,000;

Särskilda uppbördsmedel:

Ersättning från marinen .............. kronor 300,000

Nettoutgift kronor 16,780,000;

dels till Tullverket: Avlöningar till befattningshavare å tullstaten å driftbudgeten under sjunde huvudtiteln för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag av kronor 16,780,000;

dels godkänna följande omkostnadsstat för tullverket, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1943/44:

Omkostnadssiat.

Utgifter:

1. Sjukvård m. m., förslagsvis.......... kronor 124,000

2. Reseersättningar, förslagsvis ........ » 330,000

3. Expenser, förslagsvis ................ » 900,000

4. Publikationstryck, förslagsvis ........ » 30,000

5. Hemliga utgifter.................... » 2,000

6. övriga utgifter, förslagsvis .......... » 584,000

Summa kronor 1,970,000

Särskilda uppbördsmedel:

Ersättning från marinen .............. kronor 250,000

Nettoutgift kronor 1,720,000;

dels ock till Tullverket: Omkostnader å driftbudgeten under sjunde huvudtiteln för budgetåret 1943/44 anvisa ett

förslagsanslag av ...................... kronor 1,720,000.

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 196—197. 3

34 Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet: E. Reuterswärd.