angående beredskapsstat för försvarsväsendet för budgetåret 1943/44

Kungl. Maj:ts proposition nr 316.

1 Nr 316.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående beredskapsstat för försvarsväsendet för budgetåret 1943/44; given Stockholms slott den 21 maj 1943.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 21 maj 1943.

N ärvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist,

Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss.

I årets statsverksproposition (Inkomster å driftbudgeten, s. 15) framhöll jag, att då beredskapsstat för försvarsväsendet enligt stadgande i grundlagen skall antagas av varje lagtima riksdag, syntes framställningen om uppförande av anslag å nämnda stat böra ingå i en särskild bilaga till statsverkspropositionen. I överensstämmelse härmed framlades i en bilaga lill nämnda proposition ett beräknat förslag till beredskapsstat för försvarsväsendet för budgetåret 1943/44. Jag torde nu få anmäla slutligt förslag till denna stat. I anledning av ett av innevarande års riksdag gjort uttalande torde jag dock först till behandling få upptaga frågan om avgränsningen av de ändamål, för vilka anslag böra upptagas å ifrågavarande stat.

Bihang till riksdagens protokoll 19i3. 1 sami. Nr 316.

2 Kungl Maj:ts proposition nr 316.

I propositionen nr 3 till årets riksdag föreslog Kungl. Majit riksdagen, bland annat, att förklara, att förskottsstaten för innevarande budgetår skulle äga fortsatt giltighet med den ändringen, att under driftbudgeten, femte huvudtiteln, skulle upptagas ett nytt anslag till Åtgärder för reglering av arbetsmarknaden av 40,000,000 kronor. Efter en erinran om att det nya anslaget till betydande del vore avsett för bestridande av kostnader i anledning av uttagning med tjänsteplikt av 1943 års värnpliktsklass samt en redogörelse för anslagets fördelning på olika kostnadsposter anförde riksdagen i anledning av förslaget följande (skr. nr 55).

De ändamål, för vilkas tillgodoseende anslaget sålunda äskats, äro enligt riksdagens mening av den art, att det bör ifrågasättas, huruvida utgifterna skola bestridas från anslag å förskottsstat för försvarsväsendet. Då emellertid den med stöd av riksdagens beslut fastställda för innevarande budgetår gällande förskottsstaten för försvarsväsendet upptager anslag, beträffande vilka enligt § 63 regeringsformen jämväl kan ifrågasättas riktigheten av deras placering å dylik förskottsstat, har riksdagen icke velat nu motsätta sig Kungl Maj :ts förslag. Liksom i fråga om övriga anslag å förskottsstaten bör Kungl. Majit till riksdagens statsutskott lämna en redogörelse för fattade dispositionsbeslut.

Riksdagen anser sig i detta sammanhang böra framhålla, att man måste hysa tvivel beträffande den grundlagsenliga riktigheten av hittills — låt vara med stöd av riksdagens tidigare beslut i anledning av Kungl. Maj :ts förslag — tillämpad praxis rörande de medelsanvisningar, som i en av nuvarande förhållanden betingad krissituation böra upptagas å ena sidan å beredskapsstat för försvarsväsendet och å andra sidan å allmän beredskapsstat. Enligt riksdagens mening bör därför övervägas, huruvida icke anslag av samma eller liknande natur som det nu för reglering av arbetsmarknaden äskade anslaget böra uppföras å allmän beredskapsstat och således särskiljas från de med försvarsväsendets behov mera direkt sammanhängande anslagen. Riksdagen förutsätter, att de av riksdagen anförda synpunkterna av Kungl. Majit beaktas vid uppgörandet av förslag till medelsanvisning i här berörda hänseenden för nästa budgetår.

Den av riksdagen sålunda väckta frågan gäller tolkningen av § 63 regeringsformen. Enligt denna skall varje lagtima riksdag antaga »beredskapsstat för försvarsväsendet, upptagande de särskilda anslag, som vid krig eller krigsfara, vari riket befinner sig, erfordras för upprätthållandet av dess fred och oberoende» samt må riksdagen antaga »allmän beredskapsstat, upptagande de anslag, som kunna erfordras vid ekonomisk kris eller annat nödläge». När riksdagen funnit det tveksamt, huruvida det vore grundlagsenlig! att upptaga anslag av samma eller liknande natur som det av riksdagen omförmälda, till åtgärder för reglering av arbetsmarknaden anvisade anslaget å beredskapsslaten för försvarsväsendet och icke å allmän beredskapsstat, torde skälen därtill lia varit dels den förra statens benämning, vilken kan synas påkalla en begränsning av anslagsanvisningarna till rena försvarsändamål, dels det förhållandet, att regeringsformen anvisar en särskild form för förskottsanvisningar för civila ändamål.

Utformningen av ifrågavarande grundlagsstadgande kan i och för sig ge utrymme för olika tolkningar. Av förarbetena till stadgandet framgår dock, att

Kungl. Maj.ts proposition nr 316-

beredskapsstaten för försvarsväsendet trots sin benämning avsågs skola omfatta även civila anslag. Sålunda anförde de sakkunniga som utarbetade det förslag, på vilket § 63 regeringsformen i sin nuvarande lydelse bygger, följande (prop. nr 239 till 1940 års lagtima riksdag, bilaga A. sid. 22).

Ä den försvarsberedskapsstat, som antogs av 1939 års lagtima riksdag, voro uppförda icke blott anslag till direkta försvarsändamål utan även anslag till vissa civila ändamål, vilka måste tillgodoses vid krigsfara eller krig. Enligt de sakkunnigas förmenande bör försvarsberedslcapsstaten även i framtiden innefatta sådana anslag.

De sakkunnigas uttalande ger vid handen, att de ansågo försvarsberedskapsstatens rubricering avse en begränsning av anslagsanvisningarna icke till militära ändamål utan till ändamål, som mäste tillgodoses vid krigsfara eller krig, även örn dessa vore av civil natur. Denna ståndpunkt synes även bättre än den motsatta låta sig förena med föreskriften, att varje lagtima riksdag skall ge Kungl. Majit för krigsfara eller krig erforderliga finansfullmakter. Syftet med detta tvingande stadgande skulle vara förfelat örn försvarsberedskapsstaten skulle begränsas till rent militära ändamål samt om medel för sådana civila ändamål, vilka det vid krigsfara är lika nödvändigt att tillgodose, skulle kunna anvisas endast på den icke obligatoriska allmänna beredskapsstaten.

Den ståndpunkt som bär utvecklats vinner ytterligare stöd i den förberedande behandlingen av frågan örn allmän beredskapsstat.

Av den förut åberopade propositionen (bilaga A, sid. 27) framgår, att de sakkunniga, »ehuru den allmänna beredskapsstaten skapats för att giva Kungl. Maj:t ett medel att omedelbart kunna möta en ekonomisk kris» -— varmed de sakkunniga avsågo en arbetslöshetskris — vid utformandet av sitt förslag »icke velat utesluta, att sådan stat i vissa lägen skall kunna utnyttjas för att möta svårigheter som följa av vissa andra händelser än ekonomiska kriser». Anslagen å allmän beredskapsstat ansågos av de sakkunniga böra begränsas att avse sådana ändamål som böra tillgodoses för att möta »de svårigheter för folkförsörjning och folkhälsa» som kunde uppkomma i det av de sakkunniga avsedda läget. Sistnämnda kvalifikation av anslagsändamålen utgick vid stadgandeis slutliga utformning under riksdagsbehandlingen. Konstitutionsutskottet motiverade denna jämkning med att den allmänna beredskapsstaten borde kunna få en vidsträcktare användning än enligt den föreslagna formuleringen. Kvar står emellertid, att staten i fråga motiverats med och företrädesvis avsetls för alt tillgodose medelsbehovet vid en arbetslöshetskris. Regeringsformens omnämnande av en allmän beredskapsstat kan då svårligen åberopas såsom stöd för antagandet, att vid krig eller krigsfara ofrånkomliga civila utgiftsändamål icke kunna tillgodoses på försvarsberedskapsstaten utan endast på allmän beredskapsstat; örn så vore fallet, skulle ju, oavsett konjunkturutsikterna, en allmän beredskapsstat för dessa ändamål alltid behöva fastställas vid sidan av den obligatoriska försvarsberedskapsstaten och fullmaktsformen alltså lia sin normala motivering i detta varken av de sakkunniga eller under frågans behandling i övrigt ens berörda förhållande.

4 Kunni. Maj.ts proposition nr 316.

Om det av angivna skäl får anses klart, att grundlagen icke hindrar utan tvärtom förutsätter, att vissa civila ändamål tillgodoses från försvarsberedskapsstaten, kvarstår emellertid frågan, vilka dessa civila ändamål enligt grundlagsstadgandets principer kunna anses vara. Att man bör intaga en restriktiv ståndpunkt är givet med hänsyn till försvarsberedskapsstatens karaktär av en Kungl. Maj:t tillförsäkrad fullmakt. Regeln bör vara, att anslag uppföras endast för sådana civila ändamål som -— för att citera de sakkunniga — »mäste tillgodoses vid krigsfara eller krig». Erfarenhetsmässigt äro dessa ändamål av följande huvudtyper: förstärkning av den civila administrationen, skydd för civilbefolkningen, kontroll över prisstegringstendenserna, civil tjänsteplikt för att tillgodose av krigshändelserna hotade försörjningsbehov samt anläggningar vid statens affärsverk för tillgodoseende av omedelbara försvars- eller försörjningsbehov. Detta är också de ändamål som tillgodoses av de civila anslag som finnas uppförda på nu gällande förskottsstat.

Delade meningar kunna göra sig gällande också angående den utsträckning, i vilken nyss angivna behov böra tillgodoses å försvarsberedskapsstaten. Vid besvarandet av denna fråga synas praktiska synpunkter böra tillmätas en avgörande betydelse. Det kan icke vara lämpligt, att ett och samma ändamål tillgodoses i olika former. Örn ett anslag för visst allmänt ändamål måste uppföras på försvarsberedskapsstaten, bör detta anslag därför — inom de gränser som följa av de allmänna finanspolitiska principerna för utgiftsfördelningen mellan riksstat och beredskapsstat — i regel avgränsas så, att medel för speciella utgifter, hänförliga till samma anslag, icke behöva anvisas i annan ordning. Skulle förskottsanslaget härigenom erhålla karaktären företrädesvis av en medelsanvisning för särskilda behov, vilka på förhand kunna till art och omfattning med viss säkerhet bedömas, synes det emellertid motiverat, att anslagsberäkningen, i den mån så kan ske, på gängse sätt specificeras, så att riksdagen kan ingå i en vanlig anslagsprövning. Detta har hittills icke skett. Jag förordar, att praxis på denna punkt ändras. Två av de anslag som i det följande förordas uppförda å försvarsberedskapsstaten för nästa budgetår — nämligen anslagen till Kostnader för överflyttning av arbetskraft och till Prisclearing för fodermedel m. m. — ha i enlighet härmed blivit föremål för särskild anmälan av vederbörande departementschefer (bil. 1 och 2).

För löpande utgifter under fjärde huvudtiteln beräknades i det preliminära statförslaget sammanlagt 825 miljoner kronor. Av beloppet folio 425 miljoner kronor på armén, 125 miljoner kronor på marinen och 25 miljoner kronor på flygvapnet. Återstoden, 250 miljoner kronor, hänfördes till ett för försvarsgrenarna gemensamt anslag, avsett bland annat för krigsfamiljebidragen.

Redan vid framläggandet av det preliminära statförslaget framhöll jag, att ett icke obetydligt överskridande av nämnda anslagsbelopp, vilka motsvarade de i beredskapsstaten för innevarande budgetår uppförda, kunde befaras. En nv beräkning av medelsbehovet för löpande utgifter har numera

Kungl. Maj:ts proposition nr 316.

verkställts med stöd av erfarenheterna under innevarande budgetår. Enligt denna beräkning skulle anledning föreligga att lioja anslaget till arméns löpande utgifter från 425 miljoner kronor till 450 miljoner kronor, under förutsättning att beredskapsåtgärderna under budgetåret 1943/44 bli av ungefärligen samma storleksordning som innevarande budgetår. Med hänsyn till de ekonomiska konsekvenserna av den nya krigsfamiljebidragsförordningen bör vidare det för försvarsgrenarna gemensamma anslaget till löpande utgifter höjas från 250 miljoner kronor till förslagsvis 300 miljoner kronor.

För engångsutgifter beräknades under fjärde huvudtiteln i det preliminära statförslaget ett anslag å 300 miljoner kronor. Av detta belopp avsågos 150 miljoner kronor skola stå till Kungl. Maj:ts fria förfogande, medan resterande 150 miljoner kronor skulle vara bundna vid för riksdagen anmälda beslut m. m. Jag förordar, att angivna anslagsposter — av vilka den ena bör disponeras i anslutning till för riksdagen framlagda beräkningar och den andra stå till Kungl. Maj:ts fria förfogande — i staten upptagas med de preliminärt beräknade beloppen och åberopar, vad användningen av posterna beträffar, vad i ämnet anförts i propositionen nr 356 till fjolårets riksdag.

Beträffande uppskattningen av anslagsposten Utgifter i anslutning till för riksdagen framlagda beräkningar får jag erinra örn, att chefen för försvarsdepartementet tidigare denna dag (prop. nr 314, bil. 2) föreslagit, att täckning redan under innevarande budgetår skall beredas för vissa utgifter under ifrågavarande förskottsanslag, vilka föranledas av till de militära förvaltningsmyndigheterna lämnade bemyndiganden att anskaffa viss- materiel, ehuru det är osäkert örn dispositionsbeslut komma att meddelas under budgetåret 1942/43. Vid beräkningen av anslaget till engångsutgifter för innevarande budgetår förutsattes, att större delen av ifrågavarande kostnader skulle belöpa å budgetåret. Örn ett täckningsbeslut av angiven innebörd icke skulle fattas, bleve en uppräkning av anslaget till engångsutgifter för nästa budgetår med motsvarande belopp oundviklig.

Med avseende å de i det preliminära statförslaget under finansdepartementet och folkhushållningsdepartementet samt under kapitalbudgeten uppförda anslagen finner jag ej anledning till ändring. Vad beträffar anslagsäskandena under social- och jordbruksdepartementen får jag hänvisa till vad jag nyss anfört. Anslagen föreslås enligt Kungl. Maj:ts beslut uppförda med 50 respektive 40 miljoner kronor.

Gällande bestämmelser angående beredskapsstaten för försvarsväsendet förutsätta, att Kungl. Maj:t, när riksdagen är samlad, vid uppkommande behov inhämtar riksdagens bemyndigande alt sätta beredskapsstaten i kraft som förskottsstat. 1 likhet med vad som skedde år 1942 torde ett sådant bemyndigande i rådande läge av praktiska skäl böra inhämtas redan i detta sammanhang. Beträffande innebörden av ett medgivande från riksdagens sida av föreslaget innehåll torde jag få hänvisa lill vad jag anförde vid anmälan av propositionen nr 296 till 1941 års riksdag.

Örn Kungl. Majit prövar nödvändigt att under den lid som förflyter mellan äskandet av regleringsanslag för ännu gällande förskottsstat och fastställa^

6 Kungl. Maj.ts proposition nr 316.

det av en ny förskottsstat meddela beslut om bemyndiganden för verk eller myndigheter att vidtaga kostnadskrävande dispositioner som äro av natur att böra finansieras från förskottsanslag och för vilka täckning icke redan äskats, böra sådana beslut anmälas för vederbörande riksdagsutskott och därav föranledda utgifter bestridas från den nya förskottsstaten.

Hittills i princip gällande begränsningar i dispositionsrätten till förskottsanslagen böra bibehållas. Skulle en ändring härvidlag senare visa sig erforderlig, torde förslag härom få i vanlig ordning underställas riksdagen.

I anslutning till vad här anförts och till statsverkspropositionen till årets riksdag har upprättats ett förslag till beredskapsstat för försvarsväsendet för budgetåret 1943/44. Förslaget torde såsom bihang få fogas vid protokollet i detta ärende.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels — med bifall till de förut omförmälda förslag, om vilka Kungl. Majit enligt bilagda utdrag av statsrådsprotokollet (bil. 1 och 2) fattat beslut -— godkänna det sålunda upprättade förslaget till beredskapsstat för försvarsväsendet för budgetåret 1943/44,

dels bemyndiga Kungl. Majit att med iakttagande av vad i det föregående anförts fastställa denna beredskapsstat eller viss del därav att lända till efterrättelse såsom förskottsstat från och med ingången av budgetåret 1943/44 samt att ställa å förskottsstaten uppförda anslag till vederbörande myndigheters förfogande,

dels ock medgiva, att de i beredskapsstaten angivna anslagsbeloppen må överskridas, under förutsättning att Konungen låtit riksdagskallelse utgå eller riksdagen ändock skall inom tjugo dagar sammanträda.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet: W. Dickson.

Kungl. Maj.ts proposition nr 316.

7 Bihang.

Förslag till beredskapsstat för försvarsväsendet för budgetåret 1943/44.

Driftbudgeten.

Kapitalbudgeten.

8 Kungl. Maj.ts proposition nr 316.

Egentliga statsutgifter.

IV. Försvarsdepartementet.

VII. Finansdepartementet.

Kungl Maj:ts proposition nr 316.

*

Egentliga statsutgifter.

IX. Jordbruksdepartementet.

XI. Folkhushållningsdepartementet.

Kapitalinvestering.

VII. Fonden för förlag till statsverket.

*

Kungl. Maj.ts proposition nr 316.

11 Bilaga 1.

Egentliga statsutgifter.

Femte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 21 maj 1943.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, anmäler härefter under socialdepartementets handläggning hörande ärende angående egentliga statsutgifter å beredskapsstat för försvarsväsendet för budgetåret 1943/44 samt anför därvid följande.

Anslag till kostnader för överflyttning av arbetskraft.

Vid anmälan av finansplanen i statsverkspropositionen för nästa budgetår anförde chefen för finansdepartementet, att de regleringsåtgärder på arbetsmarknaden, vilkas främsta syfte vore att tillgodose behovet av arbetskraft vid skogsavverkningarna och i jordbruket, borde hållas skilda från utgifterna för arbetslöshetsändamål och i motsats till dessa redovisas å förskottsstat för försvarsväsendet. Med en sådan kostnadsfördelning komme anslaget till bekämpande av arbetslösheten: Åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. under riksstatens femte huvudtitel att kvarstå oförändrat, medan för de nya regleringsåtgärderna på arbetsmarknaden borde uppföras ett förskottsanslag å 50,000,000 kronor. För bestridande av kostnaderna för berörda regleringsåtgärder under innevarande budgetår har en motsvarande komplettering skett av den för budgetåret 1942/43 fastställda förskottsstaten, i det riksdagen i anledning av förslag av Kungl. Maj:t i proposition den 4 januari 1943, nr 3, angående fortsatt giltighet för förskottsstaten för försvarsväsendet i skrivelse den 10 mars 1943, nr 55, anmält, att riksdagen medgivit, att å förskottsstaten för försvarsväsendet för innevarande budget-

12 Kungl. Maj.ts proposition nr 316.

år finge å driftbudgeten under femte huvudtiteln upptagas ett nytt anslag till Åtgärder för reglering av arbetsmarknaden av 40,000,000 kronor.

Genom beslut den 12 mars och den 21 april 1943 har Kungl. Maj:t ställt hela sistnämnda belopp till statens arbetsmarknadskommissions förfogande för bestridande av kostnader för arbetsmarknadsreglerande åtgärder. Den 15 mars 1943 föreskrev jag, att utgifterna från anslaget skola i kommissionens räkenskaper bokföras specificerade å de särskilda undertitlar, som angivas i följande sammanställning, vilken jämväl utvisar storleken av de utgifter, som enligt från arbetsmarknadskommissionen erhållna uppgifter beräknas komma att för innevarande budgetår belöpa på de särskilda ändamålen:

Ä n d a m å 1 Belopp

a) uttagning med tjänsteplikt av 1943 års värnpliktsklass kronor 10,000,000

b) anskaffning av kojor och kojinventarier för den i

skogsarbete sysselsatta ovana arbetskraften........ » 8,100,000

c) förflyttningsbidrag, familje tillägg m. m. till arbetare,

som under krisen överflyttats till skogsarbete...... » 16,000,000

d) riksarbetslag .................................. » 3,700,000

e) arbetsblock och jordbruksläger .................. » 800,000

f) resebidrag till arbetssökande .................... » 1,200,000

g) diverse andra utgifter .......................... » 200,000

Summa kronor 40,000,000.

Som synes beräknas hela det anvisade anslaget komma att förbrukas. För reglering av utgifterna från anslaget har jag i annat sammanhang föreslagit Kungl. Maj:t att hos riksdagen hemställa om anvisande av erforderliga medel.

I en med skrivelse den 8 maj 1943 överlämnad verksamhetsberättelse för år 1942 och första kvartalet 1943 har statens arbetsmarknadskommission framlagt beräkningar rörande, bland annat, medelsbehovet för åtgärder för arbetsmarknadens reglering under nästa budgetår. Kommissionen framhåller härutinnan, att samtliga kostnader, förbundna med den av krisläget betingade regleringen av arbetsmarknaden, borde bestridas ur anslaget till åtgärder för reglering av arbetsmarknaden. Från sagda anslag borde i enlighet härnad — förutom de ändamål, som för närvarande tillgodosåges från anslaget jämväl bestridas kostnaderna för dels beredskapsarbeten, som igångsattes med hänsyn till försvarets eller folkförsörjningens krav och som alltså komme till stånd, oavsett örn hjälpsökande arbetslösa funnes anmälda eller ej, dels ock beredskapskurser för verkstadsindustrin och kurser för utbildning av reservarbetskraft.

Kommissionen säger sig utgå från att beredskapsarbeten av här angiven art till övervägande delen skulle utgöras av sådana arbeten för försvarsväsendets räkning, som helt eller så gott som helt komme att i sista hand bekostas ur anslag under fjärde huvudtiteln. En väsentlig minskning borde då

Kungl. Maj:ts proposition nr 316.

kunna vidtagas av det för innevarande budgetår till 21,000,000 kronor för statliga beredskapsarbeten beräknade medelsbehovet. För nästkommande budgetår borde under regleringsanslaget till statliga beredskapsarbeten beräknas 8,000,000 kronor, varav 1,000,000 kronor för arbeten i andra myndigheters regi. Även till statskommunala beredskapsarbeten syntes medel kunna anvisas ur detta anslag; härtill beräknades 1,000,000 kronor.

Kostnaderna för beredskapskurser, vilka för innevarande budgetår beräknades till 2,000,000 kronor, hava för nästa budgetår ansetts komma att uppgå till 2,500,000 kronor.

I fråga örn kostnaderna för uttagning med tjänsteplikt framhåller kommissionen, att det icke syntes möjligt att nu avgöra, i vilken omfattning uttagning med tjänsteplikt kunde komma att äga rum under nästkommande budgetår. I varje fall komme en del av kostnaderna för uttagning av 1943 års klass att belöpa å nästa budgetår. Av dem, som uttoges under våren 1943 och som alltså skulle utföra fyra månaders arbete, torde i genomsnitt inemot halva prestationen komma att fullgöras efter den 1 juli. Härtill komme de, som nu medgivits uppskov och som skulle fullgöra sin tjänsteplikt nästa höst eller vinter. Approximativt kunde kostnaderna härför beräknas till 5,000,000 kronor. Med fasthållande vid grundförutsättningen för beräkning av medelsbehovet, nämligen att åtgärder för överflyttning av arbetskraft komme att bliva erforderliga i ungefär samma omfattning som för närvarande och att alltså uttagning av 1944 års klass eller andra kategorier för skogsarbete kunde komma att äga rum, borde för uttagning med tjänsteplikt beräknas visst belopp utöver nyss angivna 5,000,000 kronor. Till utgångspunkt för denna beräkning kunde tagas det sannolika utfallet av kalkylerna över kostnaderna för tjänsteplikten under innevarande budgetår. Därvid borde bemärkas, att antalet frivilligt anmälda tjänstepliktiga blivit större och, som följd därav, antalet tvångsuttagna mindre än beräknat, att de tjänstepliktiga själva ordnat sin förläggning i större utsträckning än väntat och att de i vissa fall fullgjort sin prestation på kortare tid än den, under vilken ett dem tillerkänt särskilt bidrag av två kronor örn dagen finge utgå. Samtliga dessa faktorer verkade kostnadsbesparande. I motsatt riktning verkade det förhållandet, att antalet »tjänstepliktsmånader» bleve något större än beräknat under innevarande budgetår. Av mycket att döma komme dock totalkostnaden för budgetåret att stanna under det förut beräknade beloppet, 14,000,000 kronor. Fattades beslut örn inkallande av 1944 års klass till skogsarbete, torde emellertid detta ske i så god tid att större del av de tjänstepliktiga än under innevarande år hunne fullgöra sin prestation under budgetåret och att sålunda endast en mindre del av kostnaderna kunde skjutas över till budgetåret 1944/45. Även under förutsättning att man kunde räkna med all förut nämnda gynnsamma förhållanden skulle upprepas till nästa år, borde kostnaderna för uttagning av 1944 års klass icke kalkyleras lägre än till 15,000,000 kronor.

Kommissionen föreslår med hänsyn härtill, att till uttagning med tjänsteplikt beräknas 20,000,000 kronor. Kommissionen påpekar emellertid, alt detta

Departements-

chefen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 316.

belopp liksom alla andra angivits med all reservation för nu icke förutsebara förhållanden.

Utgifterna för förflyttningsbidrag, familjetillägg m. m. (inklusive verktygs- och personlig utrustning) till ovan arbetskraft, som förflyttas till annat arbetsområde, har kommissionen uppskattat till 16,000,000 kronor.

Beträffande medelsbehovet till riksarbetslag, däri inbegripet skogshuggarkurser m. m., anför arbetsmarknadskommissionen, att antalet deltagare i huggarkurserna —• trots att riksarbetarna efter årsskiftet 1942/43 stadigt minskat i antal och i april 1943 endast utgjorde några hundra man — varit väsentligt större under den senare delen av budgetåret än tidigare. Därest kursverksamheten under nästa budgetår bleve av enahanda omfattning som den nuvarande, borde för förevarande ändamål beräknas 6,500,000 kronor.

Vad angår utgifterna för arbetsblock och jordbruksläger påpekar kommissionen, att utgifterna för arbetsblockorganisationens lokala kostnader, vilka tidigare gäldats av arbetsmarknads- och livsmedelskommissionerna med hälften vardera, från och med den 18 februari 1943 i sin helhet gäldades av arbetsmarknadskommissionen. Ett belopp av 500,000 kronor anser arbetsmarknadskommissionen vara tillfyllest för ändamålet. För anordnande av jordbruksläger för frivillig arbetskraft föreslås ett belopp av 700,000 kronor. Till resebidrag åt arbetssökande har beräknats åtgå 1,500,000 kronor.

Kommissionen räknar med att under nästa budgetår skulle behöva inköpas 500 kojor med utrustning. Kostnaderna härför uppskattas till 3,000,000 kronor. — Slutligen har kommissionen till diverse övriga utgifter, såsom industrikonsulenternas verksamhet m. m., upptagit ett belopp av 300,000 kronor.

Det för nästa budgetår erforderliga beloppet för täckande av utgifterna för av krisläget föranledda åtgärder för reglering av arbetsmarknaden skulle sålunda enligt kommissionens beräkningar uppgå till (8,000,000 + 1,000,000 + 2,500,000 + 20,000,000 + 16,000,000 + 6,500,000 + 500,000 + 700,000 + 1,500,000 +3,000,000 + 300,000 =) 60,000,000 kronor.

Den vid framläggandet av årets statsverksproposition gjorda beräkningen av kostnaderna för de regleringsåtgärder på arbetsmarknaden, som föranletts av den ökade knappheten på arbetskraft, kunde givetvis endast bliva preliminär. Ej heller nu torde annat än en approximativ uppskattning av anslaget för ifrågavarande ändamål kunna göras. Arbetsmarknadskommissionen har uppskattat ifrågavarande kostnader till 60 miljoner kronor eller 10 miljoner kronor mera än som beräknats i statsverkspropositionen. Arbetsmarknadskommissionen har emellertid härvid räknat med att från förevarande anslag böra bestridas — förutom sådana kostnader som utgå från motsvarande anslag å förskottsstaten för innevarande budgetår — jämväl kostnader för dels beredskapsarbeten, som igångsättas med hänsyn till försvarets eller folkförsörjningens krav, dels ock beredskapskurser för verkstadsindustrin och kurser för utbildning av reservarbetskraft. I statsverkspropositionen beräknades, att sagda beredskapsarbeten borde bestridas från

Kungl. Maj.ts proposition nr 316.

anslaget till bekämpande av arbetslösheten: Åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. Tillräcklig anledning att nu göra avvikelse härifrån anser jag ej hava förebragts. Jag anser mig därför i detta sammanhang ej böra beräkna några medel för dylika arbeten. I fråga om kostnaderna för beredskapskurser och utbildning av reservarbetskraft har jag däremot intet att erinra mot vad kommissionen föreslagit.

Då anledning ej synes föreligga till antagande att regleringsåtgärderna på arbetsmarknaden för att tillgodose viktiga produktionsområden med arbetskraft kunna inskränkas under nästa budgetår, har jag i övrigt ansett mig böra godtaga arbetsmarknadskommissionens uppskattning av medelsbehovet för här ifrågavarande ändamål.

Vid bifall till vad jag här förordat bör det av arbetsmarknadskommissionen beräknade medelsbehovet minskas med det för beredskapsarbeten uppskattade beloppet, 9 miljoner kronor. För här ifrågavarande ändamål skulle sålunda erfordras 51 miljoner kronor, eller i avrundat belopp 50 miljoner kronor. Å beredskapsstaten för försvarsväsendet för nästa budgetår bör i enlighet härmed uppföras ett anslag å sist angivna belopp. Förskottsanslaget i fråga torde böra benämnas Kostnader för överflyttning av arbetskraft.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Kostnader för överflyttning av arbetskraft å beredskapsstat för försvarsväsendet för budgetåret 1943/44 under femte huvudtiteln uppföra ett förskottsanslag av .......................... kronor 50,000,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet: N. O. Aurelius.

Kungl. Maj:ts proposition nr 316.

17 Bilaga 2.

Egentliga statsutgifter.

Nionde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 21 maj 1943.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, anmäler härefter under jordbruksdepartementets handläggning hörande ärende angående egentliga statsutgifter å beredskapsstat för försvarsväsendet för budgetåret 1943/44 samt anför därvid följande.

Anslag till prisclearing för fodermedel m. m.

I enlighet med beslut4av 1942 års riksdag (prop. nr 356; r. skr. nr 457) upptager den för budgetåret 1942/43 fastställda förskottsstaten för försvarsväsendet under nionde huvudtiteln ett förskottsanslag å 80,000,000 kronor till Prisclearing för fodermedel m. m. Från detta anslag har avsetts skola bestridas kostnaderna för prisclearing för konstgödselmedel ävensom de utgifter som kunna föranledas av regleringen av handeln med oljekraftfoder och fodercellulosa.

I skrivelse den 3 april 1943 med förslag örn prisreglerande åtgärder på jordbrukets område har statens livsmedelskommission bland annat framlagt beräkningar rörande kostnaderna under budgetåret 1943/44 för konstgödselregleringen samt för svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet i avseende å regleringen av handeln med oljekraftfoder och fodercellulosa. Sålunda borde enligt vad livsmedelskommissionen anför kommissionens clearingkassa för täckande av förluster på konstgödselförsäljningen tillföras i runt tal 12,000,000 kronor. Vidare lia spannmålsaktiebolagets kostnader för anskaffande av oljekraftfoder beräknats lill 28,000,000 kronor samt bolagets kostnader i samband med försäljning av fodercellulosa till 2,500,000 kronor. Enligt kommissionens beräkningar skulle alltså medelsbehovet under nästa

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 31G. 2

18 Kungl. Maj:ts proposition nr 316.

Departements-

chefen.

budgetår för de ändamål som för närvarande tillgodoses med anlitande av förskottsanslaget till Prisclearing för fodermedel m. m. uppgå till sammanlagt (12,000,000 + 28,000,000 + 2,500,000=) 42,500,000 kronor. Beträffande livsmedelskommissionens förslag i fråga om förevarande handelsregleringar torde jag i övrigt få hänvisa till den till innevarande års riksdag avlåtna propositionen (nr 246) angående prisreglerande åtgärder på jordbrukets område m. m.

Såsom framgår av förenämnda proposition ha de av livsmedelskommissionen framlagda beräkningarna av medelsbehovet under budgetåret 1943/44 för prisclearing för fodermedel m. m. ansetts böra i huvudsak godtagas. Förskottsanslaget för här ifrågavarande ändamål torde i beredskapsstaten för försvarsväsendet för nästa budgetår böra uppföras med förslagsvis 40 miljoner kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Prisclearing för fodermedel m. m. å beredskapsstat för försvarsväsendet för budgetåret 1943/44 under nionde huvudtiteln uppföra ett förskottsanslag av ................................ kronor 40,000,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans Kungl. Majit bifalla.

Ur protokollet! Sune Wisén.

488048. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1943.