('angående allmän bered- skapsstat för budgetåret 1944/45',)

Kungl. Maj:ts proposition nr 281. 1

Nr 281.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45; given Stockholms slott den 12 maj 1944.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats­ rådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bi­ falla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departe­ mentschefen hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12 maj 1944.

Närvarande: Statsministern H ansson , ministern för utrikes ärendena G unther , statsråden P ehrsson -B ramstorp , W igforss , S köld , E riksson , Q uensel , B ergquist , B agge , A ndersson , D omö , R osander , G jöres , E werlöf , R ubbestad .

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför efter gemen­ sam beredning med statsrådets övriga ledamöter.

Verkställda utredningar.

Vid planläggningen av de utredningar angående ekonomisk efterkrigsplanering, till vilka Kungl. Maj:t lämnade bemyndigande den 19 mars 1943, upp­ togs frågan om arbetslöshetsriskerna efter kriget och möjligheterna att möta dessa såsom ett huvudproblem. Åtgärder vidtogos för ett klarläggande av den omfattning i vilken arbetskraft kunde komma att friställas inom om­ råden, som expanderat till följd av kriget och parallellt härmed igångsat- Bihang till riksdagens protokoll 19i4. 1 sami. Nr 281. 1

2 Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

tes undersökningar rörande arbetsförmedlingens organisation, yrkesutbild­ ningen, samhällets hjälpformer för arbetslösa och de övriga arbetslöshetspolitiska spörsmål som kunde tänkas aktualiserade under en efterkrigsperiod. Den 21 maj 1943 tillkallades särskilda sakkunniga (investeringsutredningen) för att verkställa en inventering och planläggning av allmänna arbeten, läm­ pade för sysselsättning av arbetslösa. De direktiv som meddelades de sak­ kunniga ha publicerats såsom bilaga G till propositionen nr 365/1943. Mot­ svarande uppgifter för jordbrukets och skogsbrukets del skulle enligt beslut den 27 maj 1943 handläggas av 1942 års jordbrukskommitté och skogssty­ relsen. Inom ramen av utredningarna angående de ekonomiska efterkrigsproblemen igångsattes även en undersökning av bostadsproduktionens läge. För ändamålet tillkallades den 10 juni 1943 en särskild sakkunnig. Resultaten av sistnämnda fyra utredningar ha numera framlagts (SOU 1944: 7, 12, 13 och 14). De ha därefter i olika avseenden kompletterats samt jämväl varit föremål för remissbehandling. Med stöd av det anslag till pla­ nering av allmänna arbeten som av fjolårets riksdag uppförts å allmän beredskapsstat för budgetåret 1943/44 ha vidare vissa planeringsåtgärder vidta­ gits för att möjliggöra ett snabbare igångsättande av de olika investeringar som vid de verkställda utredningarna framstått såsom lämpliga arbetsobjekt. Sedan de investeringsplaner vilka framkommit såsom resultat av de olika utredningarna underkastats prövning och bearbetning inom respektive de­ partement, torde förslag nu få framläggas om fastställande av en allmän beredskapsstat, å vilken uppförts de anslag som erfordras för planernas ge­ nomförande. Med hänsyn till att utredningsmaterialet är alltför omfattande för att mera fullständigt refereras i detta sammanhang, har det ansetts lämpligt att vid anmälan av de olika anslagsfrågorna i stor utsträckning endast hänvisa till de publicerade redogörelserna för utredningarna. Av samma skäl torde jag här — innan jag går in på den allmänna beredskapsstatens utformning — få inskränka mig till att erinra om de principiella utgångspunkterna för investeringsplaneringen och örn dennas samlade resultat. I anslutning därtill torde få återgivas de yttranden i ämnet som avgivits av statens arbetsmarknads­ kommission, statens industrikommission och kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering.

Investeringsplaneringen.

Allmänna utgångspunkter.

De verkställda utredningarna ha åsyftat att få fram en reserv av statliga, statsunderstödda och kommunala anläggningsarbeten som dels kunna i hän­ delse av arbetslöshet sättas igång under nästa budgetår, dels äro lämpade för sysselsättning av arbetslösa och erbjuda möjligheter till en anpassning av sysselsättningspolitiken efter skilda arbetsmarknadssituationer och försörjningslägen, dels slutligen — inom den ram som uppdrages av nu nämnda

Kungl. Maj:ts proposition nr 281. ?.

båda krav — framstå såsom de ur allmän samhällelig synpunkt mest ange­ lägna. Sistnämnda förutsättning har för investeringsutredningens del närma­ re preciserats så, att reserven borde omfatta arbeten som med normal angelägenhetsbedömning borde komma till stånd under de närmaste två eller tre åren med företräde för arbeten som vore ägnade att snabbt bidraga lill en höjning av nationalinkomsten. För de av investeringsutredningen inven­ terade arbetena har vidare provisoriskt uppställts den kvantitativa begräns­ ningen, att reserven borde givas en omfattning, som möjliggjorde en dubble­ ring av den normala investeringsvolymen inom respektive verksamhets­ områden. Givetvis har det i praktiken visat sig vanskligt att tillgodose de olika syn­ punkter som sålunda ansetts böra vara vägledande vid inventeringen. Hänsyn till möjligheten att utnyttja arbetena för sysselsättning av arbets­ lösa redan under nästa budgetår ha — främst till följd av svårigheten att medhinna erforderlig detaljplanering — på vissa punkter verkat starkt be­ gränsande och alltså förryckt en eljest ekonomiskt motiverad avvägning av investeringsreserven olika områden emellan. Sålunda synes reserven ha blivit förhållandevis för liten inom jordbruket och skogsbruket, ehuru det icke får förbises att även åtskilliga av de arbeten som falla inom ramen för investeringsutredningens planering äro till gagn för sysselsättningen inom nämnda områden. Investeringarnas lämplighet såsom sysselsättningsobjekt med hänsyn till materialförsörjningen har i sin tur framtvungit, att den allmänna investe­ ringsplanen måst kompletteras med en särskild grovarbetsreserv. En sådan komplettering har även påkallats därav, att en betydande lokal differen­ tiering av arbetsobjekten framstått som önskvärd med hänsyn till nödvän­ digheten av att kunna anpassa sysselsättningsmöjligheterna efter skiftande arbetslöshetslägen. På grund av senast berörda förhållanden har man givit den totala investeringsplanen större dimensioner än som skulle följa av en sträng tillämpning av direktiven. Arbetslöshetens fördelning och tillgången på material framtvingar emellertid ett urval inom planen, varför vissa de­ lar av denna äro att betrakta såsom alternativa. Slutligen må nämnas, alt en rent ekonomisk bedömning av olika företags angelägenhetsgrad även av andra skäl än de här angivna icke tillämpats, Den ekonomiska räntabiliteten i trängre mening ger icke alltid ett tillfreds­ ställande mått på företagens ekonomiska värde. Hänsyn har tagits även till arbetenas indirekta betydelse för samhällsekonomien, vilket medfört att i reserven inbegripits jämväl företag, som först på längre sikt och genom sin betydelse för annan, direkt produktiv verksamhet äro ägnade att öka national­ inkomsten. Någon möjlighet att anpassa arbetsurvalet efter den inriktning, som det allmännas ekonomiska och sociala politik efter kriget kan tänkas få, har avnaturliga skäl icke i detta sammanhang förelegat. Ej heller har hänsyn tagits till de speciella behov som kunna behöva tillgodoses i ett krisläge. Avgörande

4 Kungl. Ma[:ts proposition nr 281.

ha blivit de allmänna riktlinjer för urvalet av investeringsobjekt som under normala förhållanden tillämpas med utgångspunkt från de uppgifter för det allmännas ekonomiska och sociala politik som då föreligga.

Utredningarnas allmänna resultat.

Investeringsutredningens undersökning har, såsom redan angivits, med vissa undantag omfattat hela den statliga, kommunala och statsunderstödda verksamheten. Uppgifter ha infordrats från samtliga städer, köpingar och municipalsamhällen samt från cirka 800 av rikets omkring 2 400 landskom­ muner. Hänvändelser ha således gjorts till myndigheterna i sammanlagt 1 205 kommuner, varav 881 inkommit med uppgifter rörande investeringsobjekt. Av övriga tillfrågade ha 258 meddelat, att inga arbetsobjekt funnes inom kommunen; de återstående 66 kommunerna ha icke låtit sig avhöra. Utredningen har från de tillfrågade myndigheterna mottagit uppgifter rö­ rande cirka 7 100 investeringsobjekt till en uppgiven sammanlagd kostnad av 3,7 miljarder kr. Med tillämpning av de för utredningen gällande direk­ tiven ha investeringsplaner upprättats för budgetåret 1944/45. Den investeringsreserv utöver de normala statliga och kommunala investeringarna, som beräknats på detta sätt kunna bli detaljplanerad och färdig att utnyttjas i arbetsmarknadsreglerande syfte under budgetåret 1944/45, innefattar anlägg­ ningsarbeten och anskaffningar för en total kostnad av cirka 580 milj. kr. för den s. k. allmänna reserven och cirka 215 milj. kr. för den särskilda grovarbetsreserven. Genom den allmänna reserven skulle under ett budgetår i medeltal cirka 60 000 man kunna beredas arbete, genom den särskilda grovarbetsreserven 28 000 man. Härvid är att märka, att grovarbetsreserven är avsedd att tillgripas endast som ett alternativ under speciella förhållanden, i första hand då brist uppstår på material för i den allmänna reserven medtagna företag. Även inom den allmänna reserven finnas arbeten av grovarbetskaraktär, vilka för utredningen framstått såsom särskilt angelägna. Sammanlagt torde ca 500 miljoner kronor avse grovarbeten. Enligt 1942 års jordbrukskommittés utredning beräknas de arbetsobjekt, som anses kunna relativt snabbt sättas igång, ehuru de icke alla äro full­ ständigt planerade, giva sysselsättning åt omkring 20 000 man under ett år. Skogsstyrelsens utredning ger till resultat att omkring 25 000 man under ett år skulle kunna sysselsättas med där upptagna arbetsobjekt, som äro så planlagda, att de kunna tillgripas för att möta en tidigt uppträdande ar­ betslöshet. Att märka är att arbetsstyrkorna i dessa båda fall beräknats såsom genomsnitt för en arbetssäsong örn 200 arbetsdagar, medan investeringsutredningen beräknat arbetsstyrkan såsom medeltal per arbetsdag under hela året. Antalet arbetsdagar per år har därvid av investeringsutredningen avrundats till 300. De för arbetsreserven inom jordbruket och skogsbruket angivna talen äro även av andra skäl icke direkt jämförbara med de av investeringsutred­ ningen angivna. Den reserv av redan planlagda arbeten, som på kort varsel står till för­ fogande inom jordbrukets område, är enligt jordbrukskommitténs uppfatt­

Kungl. Maj.ts proposition nr 281. 5

ning icke större än att den vid inträffande arbetslöshet i främsta rummet borde avses för den del av landsbygdsbefolkningen, som normalt brukar sö­ ka inkomst vid sidan av jordbruket. Man förutsätter härvid att den del av denna befolkning, som varit inkallad i militärtjänst, vid hemsändandet i stort sett skall kunna sugas upp av den ordinarie jordbruksdriften. Vad den arbetsreserv beträffar, som står till förfogande inom skogsbrukets område, förutsätter skogsstyrelsen att därigenom sysselsättning skulle beredas sådan arbetskraft, som under normala förhållanden arbetar i skogarna. Om dessa förutsättningar godtagas, blir slutsatsen sålunda, att det för inom övriga om­ råden av näringslivet uppträdande arbetslöshet i huvudsak skulle återstå en allmän reserv för cirka 60 000 man och en grovarbetsreserv för cirka 28 000 man. På grund av de svårigheter, som göra sig gällande vid beräkningarna, få dessa tal icke betraktas såsom alldeles tillförlitliga. Bland annat kan dagsverksantalet för ett arbete icke beräknas med någon större noggrannhet utan kännedom örn ett flertal faktorer såsom terrängförhållanden, användningen av arbetsmaskiner av olika slag, arbetarnas yrkesvana etc. De anförda talen, som äro resultatet av en summering av sysselsättningsmöjligheterna vid oli­ ka alternativa arbetsobjekt, måste dessutom betraktas såsom i viss mån fik­ tiva som mått på en i praktiken realiserbar total arbetsreserv. Även om hela anläggningsreserven skulle kunna tagas i anspråk kunde man icke räkna med att omedelbart sysselsätta så mycket som 60 000 man. Ofta kan det nämligen dröja, innan den fulla arbetsstyrkan kan sättas in. På ett senare stadium skulle däremot för en kortare tid eventuellt mer än 60 000 man kunna sysselsättas vid de arbeten, som ingå i den allmänna investeringsreserven, fortfarande under förutsättning att denna kunde helt tagas i anspråk. Vid sidan av de anläggningsarbeten, som omfattas av den planering, vars sammanlagda resultatet här angivits, ha från olika myndigheter framlagts förslag om kompletterande arbeten. Särskilt må nämnas förslag avseende bostadsproduktionen i tätorter och på landsbygden. Den närmare omfatt­ ningen och karaktären av dessa förslag behandlas vid anmälan av därtill anknutna anslagspunkter på den allmänna beredskapsstaten. Det tillskott i arbetstillfällen till den förut angivna reserven, som ifrågavarande komplette­ ringar medföra, är betydande men kan icke nu preciseras.

Remissyttranden.

Kommissionen för ekonomisk efterkrigs planering uttalar i sitt utlåtande över investeringsutredningens, jordbrukskommitténs och skogsstyrelsens förslag inledningsvis följande. Kommissionen betraktar såsom en av sina huvuduppgifter att undersöka investeringsverksamheten i allmänhet och att göra frågan örn dess utveck­ ling till föremål för närmare behandling. Investeringsverksamheten intager en central plats inom konjunktur- och sysselsättningspolitiken. För att en sysselsättningsgrad liknande den som råddö under det gynnsammaste skedet

6 Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

närmast löre kriget skulle kunna uppnås under åren närmast efter kriget, d. v. s. under den tid som de nu framlagda investeringsutredningarna avse, skulle det fordras, att investeringarna i detta ords mest vidsträckta bemär­ kelse jämte exporten nådde upp till eller — med hänsyn till den under kriget inträdda utökningen av samhällets produktivkrafter — något överstege förkrigsnivån. Därvid förutsättes att man även i övrigt bedriver en positiv kon­ junkturpolitik. Utredningar, som utförts som en förberedelse för kommissio­ nens arbete, lia visserligen givit en relativt gynnsam bild för den allra närmaste efterkrigstiden av exportens möjligheter och näringslivets investe­ ringar; de bygga dock på förhållandevis optimistiska förutsättningar. Planer­ na för bostadspolitiken peka i samma riktning. På alla dessa områden före­ ligga emellertid allvarliga risker för en begränsning av verksamheten, vilka främst sammanhänga med avsättningssvårigheter på våra exportmarknader och knapphet på råvaror. Det är i detta större sammanhang, som de nu framlagda reserverna av investeringar inom offentlig verksamhet, jordbruk och skogsbruk böra ställas in. Därvid uppkomma en rad avvägningsfrågor. Volymen av investeringsreserven bör medgiva en anpassning efter utveck­ lingen inom export och investeringar i övrigt, så att i olika möjliga konjunk­ tursituationer ett erforderligt inkomsttillskott kan skapas för åstadkomman­ de av högsta möjliga produktions- och sysselsättningsnivå. Sammansättningen av investeringsreserven måste vidare kunna anpassas efter det speciella kon­ junkturläget, särskilt i fråga om export och råvarutillgång. En avvägning måste vidare företagas mellan alla de åtgärder, som kunna ifrågakomma för att öka inkomstvolymen, så att arbetslöshet så långt möjligt undvikes. Utvecklingen närmast efter kriget kan förlöpa enligt så många alternativ, att en noggrann planering för alla dessa nu icke kan komma i fråga. Ut­ vecklingen bjuder också alltid på överraskningar, som ej kunnat förutses. Redan nu bör det dock vara möjligt att i grova drag planera för vissa huvud­ alternativ. Främst får man emellertid inrikta sig på att klargöra de riktlinjer, efter vilka den statliga investeringspolitiken bör tillämpas i olika möjliga konjunkturlägen; avvägningen av investeringsprogrammet får sedan ske suc­ cessivt under anpassning till den faktiska utvecklingen. En ur konjunkturpolitisk synpunkt väsentlig fråga blir att avgöra, när, i vilken omfattning och i vilken inbördes ordning olika offentliga investeringsföretag skola igångsättas och hur de böra avvecklas. De riktlinjer för investeringspolitiken som komma att fastställas kunna emellertid endast genomföras, örn investe­ ringsreserven ger utrymme för ett rikligt urval av investeringar avpassade för olika situationer. Redan valet av riktlinjer för investeringspolitiken måste sålunda, som i det följande skall närmare utvecklas, föranleda vissa slut­ satser angående investeringsreservens omfattning i olika avseenden. Alla dessa avvägningsfrågor skall kommissionen i sitt fortsatta arbete ägna sär­ skild uppmärksamhet. I avvaktan på de resultat, som därvid kunna fram­ komma, får det härmed överlämnade utlåtandet betraktas såsom preliminärt.

Efter en redogörelse för det samlade resultatet av de verkställda investering­ arna övergår kommissionen till en diskussion av de framlagda planernas till­ räcklighet. Dess uttalande är i denna del i huvudsak av följande innehåll. I verkligheten låter det sig icke göra — och vore i alla händelser icke klok ekonomisk politik — att på en gång utnyttja hela den upptagna reserven. En av de faktorer, som omöjliggöra ett fullt utnyttjande av sysselsättningsreserven. kan exempelvis vara den geografiska fördelningen av en arbetslöshet och därmed bristande överensstämmelse mellan arbetslöshetens och arbetsobjek­ tens lokala fördelning. På samma sätt kan arbetslöshetens yrkesfördelning så

Kungl. Maj:ts proposition nr 281. 7

avvika från anspråken på arbetskraft vid de planerade arbetena, att en del av dessa icke kan igångsättas; denna synpunkt är viktig icke minst med hänsyn till det minimibehov av yrkesutbildad arbetskraft som måste utmärka alla offentliga arbeten. Till att reducera eller omöjliggöra ett fullständigt ut­ nyttjande av arbetsreserven kan också bidraga den omständigheten, att vissa projekterade arbeten äro av säsongmässig karaktär. Naturligen torde man också böra räkna med svårigheter att vid en och samma tidpunkt sälta i gång samtliga planerade företag; bland annat är det osäkert, huruvida detaljplane­ ringen över lag kan väntas fortskrida i erforderlig takt. 1 sämsta fall kan den ordinarie arbetsreservens fulla utnyttjande omöjliggöras på grund av materialbrist. Även örn man därvid har grovarbetsreserven att tillgripa, kan den till­ gängliga totala arbetsreserven komma att framstå såsom otillräcklig -— detta så mycket mera som materialbristen säkerligen också verkar begränsande på bostadsproduktionen och hela den ordinarie offentliga och privata investerings­ verksamheten och sålunda skapar en svårbemästrad arbetslöshet. Igångsättandet av sådana arbeten som här avses kommer att indirekt skapa arbete i betydande omfattning genom sina återverkningar såväl inom de materiallevererande industrierna som inom konsumtionsvaruindustrien. I sina beräkningar har investeringsutredningen upptagit industridagsverken för 9 000 man under ett år såsom dylika konsekvenser. Likväl anser sig kommis­ sionen böra understryka betydelsen av att en stor arbetsreserv finnes till hands, även om den under den avsedda tiden icke kan realiseras annat än i mindre utsträckning. En sådan reserv skulle skänka större frihet vid valet av arbets­ objekt och göra det lättare att undgå kostsamma och mindre räntabla impro­ visationer. Frågan örn arbetsreservens tillräcklighet måste ägnas särskild uppmärk­ samhet ur den synpunkten, att brist på råvaror kan begränsa omfattningen av investeringsverksamheten på vissa områden. Bränsle, byggnadsjärn, kop­ par och bilgummi kunna under efterkrigsåren komma att bilda trånga sek­ tioner, som förhindra ett fritt val bland olika investeringar. I den mån ett så­ dant knapphetsläge inträder, måste i regel den normala investeringsverksam­ hetens angelägna materialbehov givas företräde framför de materialkrävande projekt som ingå i investeringsreserven. Urvalet bland dessa projekt kan där­ igenom komma att begränsas i första hand till de grovarbeten, som ingå i den allmänna investeringsreserven, och i andra hand till den extra grovarbetsre­ serven. Huruvida dessa grovarbeten, sammanlagt uppgående till ett värde av omkring 500 milj. kr., bli tillräckliga beror givetvis på hur råvaruförsörj­ ningen i det speciella fallet utvecklar sig och hur denna utveckling kombine­ ras med exportutvecklingen. Skulle tillgången på importerat bränsle bli starkt begränsad, medan exporten av skogsprodukter västerut samtidigt öppnas, är det sannolikt alt överskottet av arbetskraft mäste disponeras för skogsarbete. Vid sidan av detta ur sysselsättningssynpunkt relativt gynnsamma alternativ måste man emellertid räkna med en rad andra möjligheter. Planeringen av investeringsreserven måste sylla till att möta den arbetslöshet som hotar i de mest ogynnsamma alternativen, även örn av praktiska skäl katastrofalter­ nativen böra uteslutas. Som ett sådant ogynnsamt men icke helt otänkbart fall måste man räkna med att importen av handelsjärn, koppar m. m. sjunker till en mycket låg nivå och att samtidigt exportkonjunkturen icke utvecklas gynnsamt. Örn i en sådan situation importen av bränsle skulle fortgå någor­ lunda tillfredsställande och en ökad vedavverkning icke skulle erfordras, kunde behov komma att uppstå av en myckel stor grovarbetsreserv. Den lämpliga storleksordningen är för närvarande svår att fastslå. Ur här an­ givna .synpunkt synes det emellertid angeläget att planläggningen av lämp­ liga grovarbeten energiskt fortsattes.

8 Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

Kommissionen framlägger därefter följande synpunkter på principerna för en fortsatt utvidgning av investeringsreserven. Med hänsyn till vad ovan anförts bör grovarbetsreserven ytterligare utvid­ gas, men man bör även sträva efter att uppnå en stor investeringsreserv av andra arbeten. De direktiv, som gällt för exempelvis de kommunala myn­ digheternas urval av arbetsobjekt, ha avsett att åstadkomma en planering på något längre sikt än vad kommunerna eljest varit vana vid. Direktiven ha icke inneburit en begränsning kvantitativt. Det har också visat sig att en hård gallring bland de anmälda arbetsobjekten varit nödvändig. Direktiven ha emellertid medfört en begränsning i kvalitativt hänseende, därigenom att de avsett sådana investeringsobjekt, som ha samband med vad som hittills an­ setts tillhöra den normala verksamheten i fredstid. Beträffande den offentliga investeringsverksamheten vill kommissionen mera allmänt framhålla följande. Ett sammanhang bör eftersträvas mel­ lan de av myndigheterna fastställda riktlinjerna för samhällets allmänna utveckling och investeringsverksamheten, önskvärt vore att man bättre än hittills kunde samordna dessa utvecklingslinjer genom program och prog­ noser och samtidigt tillse att investeringsplanerna koordinerades med dessa så, att även de investeringsobjekt, som planerades för att möta en eventu­ ell arbetslöshetskris, bleve inpassade i ett större utvecklingssammanhang, varvid även en mera rationell ekonomisk och social avvägning mellan olika behov kunde ske. Särskild hänsyn bör tagas till investeringsbehoven just i en arbetslöshetssituation. En sådan samordning som här förordas synes böra eftersträvas t. ex. vid en fortsatt utbyggnad av socialpolitiken, skolpolitiken o. s. v. För att illustrera vad som här avses må, utan att kommissionen därför har velat taga ståndpunkt till de olika projekten, såsom exempel pekas på de investeringsmöjligheter, som skulle kunna uppkomma genom inrättande av skollunchlokaler, uppförande av skolhem i läroverksstäderna, anordnande av bad — icke minst i landskommunerna — inrättande av lekstugor och dag­ hem för barn, gemensamma tvättstugor, samlingslokaler, vissa slag av se­ mesterhem o. s. v. Därest statsmakterna funne att det av arbetsmarknads­ politiska skäl vore motiverat att exempelvis utvidga yrkesskole- eller arbets­ förmedlingsverksamheten, borde en sådan utvidgning äga rum just under en arbetslöshetskris. Skulle vidare en utvidgning av undervisningsmöjligheterna t. ex. för landsbygdens del eller en höjning av skolåldern ur andra synpunk­ ter anses önskvärd, tala många skäl för att sådana åtgärder i så fall lämp ligen planerades så, att deras genomförande kunde påbörjas under en even­ tuell arbetslöshetskris efter kriget, enär därigenom riskerna för ungdomsar­ betslöshet skulle minskas samtidigt som i vissa fall en utbyggnad av skol­ lokalerna kunde bli ett arbetsobjekt. Likaså synes det motiverat, därest be­ slut skulle fattas om införande av högertrafik, att förverkligandet av en så­ dan omläggning sker i en krissituation.

I anslutning härtill behandlar kommissionen den av investeringsutredningen behandlade frågan om förutsättningarna för ett utnyttjande av vattenkraftsutbyggnader i konjunkturutjämnande syfte. Den anför härom i huvudsak följande.

Investeringsutredningen har uppmärksammat ett område, där en bättre sådan samordning som här avses borde kunna uppnås. En snäv tillämpning av räntabilitets- och produktivitetssynpunkterna på investeringen inom vat­ tenfallsstyrelsens ämbetsområde har sålunda föranlett särskilda kommenta­

Kungl. Maj.ts proposition nr 281. 9

rer från utredningens sida. Därvid påpekas att den investeringsreserv, som framlägges för budgetåret 1944/45, måste anses vara relativt obetydlig, sär­ skilt örn man beaktar arbetenas produktivitetsvärde i jämförelse med vissa andra företag. Från vattenfallsstyrelsens sida torde i princip lia eftersträvats en någorlunda konstant utbyggnadsintensitet, oberoende av konjunkturväx­ lingarna. I och för sig skulle ej blott sysselsättningspolitiska skäl tala för en strävan att förlägga en så stor del som möjligt av utbyggnadsverksamheten till lågkonjunkturerna utan även kostnadshänsyn, eftersom då tillgången på arbetskraft och material är god, materialkostnaderna låga och maskinleve­ rantörernas kapacitet mindre hårt utnyttjad. I verkligheten följer emeller­ tid utbyggnadskurvan i stort sett konjunkturkurvan, och högkonjunkturens ökade kraftbehov har fått medföra utbyggnader just under högkonjunk­ turen. Även om av organisatoriska och andra skäl utbyggnadsverksamheten icke kan koncentreras till lågkonjunkturerna, borde åtminstone eftersträvas en sådan planläggning av denna verksamhet, att i praktiken en någorlunda konstant utbyggnadsintensitet kommer att uppnås. En viktig allmänekono­ misk synpunkt är vidare att vattenfallens utbyggnad bör ske i sådant takt, att icke bristande krafttillgång under högkonjunkturer begränsar näringslivets expansion. 1 ljuset av vunna erfarenheter framstår det därför såsom önskvärt att under lågkonjunktur upprätthålla ett tillräckligt kraftöverskott, med vars hjälp det sedan under högkonjunktur stegrade kraftbehovet kan tillgodoses utan konjunkturskärpande rubbningar i utbyggnadsplanerna. Kommissionen vill för sin del även förorda den av utredningen föreslagna anordningen, varigenom en lättnad i förräntningsskyldigheten genom avskrivningsåtgärder eller eljest skulle beredas kraftverksrörelsen i fråga om anläggningar, vilka i arbetsmarknadsreglerande syfte utförts tidigare än normalt. Härigenom skulle, såsom utredningen framhåller, en anpassning i ökad omfattning underlättas av vattenkraftsutbyggnaderna efter arbetsmark nadsförhållanden m. m. utan att ogynnsamt beröra vattenfallsverkets intres­ sen såsom affärsdrivande verk utan monopolställning.

I detta sammanhang uttalar sig kommissionen även för att arbetet på till­ skapandet av ett större flygfält för interkontinental flygtrafik påskyndas. Den ifrågasätter huruvida icke en viss investeringsreserv finnes tillgänglig på andra områden än som inventerats i de berörda utredningarna. Vidare går den in på möjligheten av en komplettering av investeringsreserverna med statsbeställningar och andra åtgärder som äro ägnade (dt bereda syssel­ sättning inom industrier som icke direkt beröras av anläggningsarbetena. Den anför därvid i huvudsak följande. De i utredningen upptagna investeringsprojekten utgöras i huvudsak av anläggningsarbeten, vilka endast stiina anspråk på begränsade sektioner av industrien. Med tanke på den avgörande roll för sysselsättningen under en ar­ betslöshetskris, som tilldelats bostadsbyggandet och som riktar sig till i stort sett samma områden av industrien, föreligger risk för ali arbetstillfällena, trots de indirekta sysselsättningsskapande verkningarna spridas alltför ojämnt inom näringslivet. Särskilt torde förefinnas en viss risk för att de arbetslöshetsbekämpande åtgärderna alltför starkt komma att koncentreras till bygg­ nads- och anläggningsarbeten. Kunde man i viss mån motverka nedgången av produktionen inom den normala industrien, vunne man därigenom att man icke behövde sätta i gång vissa offentliga arbeten, vilkas värde ur all­ männa synpunkter kunde diskuteras, samtidigt som onödigt stora rubbning­ ar på arbetsmarknaden undvekes.

10 Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Ur dessa synpunkter synes den frågan böra upptagas till övervägande, huruvida statsmyndigheterna skulle kunna bereda sysselsättning inom vissa grenar av industrien genom att i någon form stimulera avsättningen av in­ dustriprodukter, varav särskilt stort behov föreligger, exempelvis jordbruks­ maskiner och vissa varaktiga konsumtionsvaror. Det har även ifrågasatts, att staten skulle medgiva garanti för produktion på lager. För kommande behov för sin egen verksamhet borde staten på längre sikt göra industri­ beställningar. Det är vidare känt, att skolor, sjukhus och andra allmänna inrättningar, i synnerhet på landsbygden, icke sällan äro illa utrustade med inventarier och material. I ett arbetslöshetsläge bör en upprustning av dessa inrättningar framstå som mera angelägen än många anläggningsarbeten som upptagits i investeringsreserverna. Kommissionen är väl medveten om att här senast berörda frågor ställa stora problem. Den kan nu icke taga ställ­ ning till dessa men skall göra dem till föremål för ett närmare studium.

Vad särskilt angår tillgången på arbetsobjekt inom jordbruket uttalar kom­ missionen följande. Den viktigaste orsaken till att, trots det svenska jordbrukets väldiga inve­ steringsbehov, arbetsobjekt nu icke föreslagits i större omfattning är att söka i planeringssvårigheter. Sedan jordbrukskommitténs utredning avgavs i sep­ tember månad 1943, torde arbetet inom kommittén med planläggning av ytterligare arbetsobjekt ha fortskridit. Det synes kommissionen angeläget att ytterligare anslag beviljas i syfte att underlätta och påskynda det inom hus­ hållningssällskapen och egnahemsnämnderna påbörjade detaljplaneringsarbe­ tet. Särskild uppmärksamhet synes nu böra ägnas hushållningssällskapens och egnahemsnämndernas ökade personalbehov. En förstärkning torde icke minst böra avse den byggnadstekniska personalen. Den allmänna invente­ ring av investeringsobjekten inom jordbrukets område, som enligt vad kom­ missionen erfarit förberedes inom jordbrukskommittén, synes även snarast möjligt böra förverkligas. I den mån planeringen av jordbruksinvesteringarna nå större omfattning, kan en annan begränsande faktor bli av betydelse. Så länge riktlinjerna för jordbrukspolitiken på lång sikt icke dragits upp, bör återhållsamhet iakt­ tagas när det gäller projekt att understödja driftsekonomiska förbättrings­ åtgärder vid sådana jordbruk, som kunna komma att anses såsom icke önskvärda brukningsdelar. Vad nu sagts framhäver betydelsen av att en allmän inventering av i första hand de s. k. ofullständiga jordbruken snarast möjligt kommer till stånd. Kommissionen har erfarit att 1942 års jordbrukskommitté är sysselsatt med att vidtaga erforderliga förberedelser här­ för. I avvaktan på en sådan kartläggning av de ofullständiga jordbruken är återhållsamhet i varje fall befogad, då det gäller fasta anläggningar för jord­ brukets drift och nybyggnader för bostadsändamål vid dessa jordbruk. Där­ emot böra förbättringsarbeten berörande åkerjord och betesmark kunna understödjas i de fall, då marken i framtiden förutsättes utnyttjad för sam­ ma ändamål, oavsett vilken brukningsdel den kommer att tillhöra. Likaså måste respektive familjers behov av förbättrade bostäder i rimlig utsträck­ ning tillgodoses, även i de fall tvekan kan råda beträffande vederbörande jordbruks framtid som självständig brukningsdel.

Med avseende å investeringsreserven inom skogsbruket gör kommissionen följande uttalande. Den av skogsstyrelsen företagna inventeringen av sysselsättningsreserver inom skogsbruket synes peka på möjligheten att även inom detta avsnitt av

Kunni. Muj.ts proposition nr 281. 11

näringslivet genom investeringar av föreslagen art utjämna konjunkturerna. Sådana konjunkturutjämnande investeringar äro naturligen även av stor na­ tionalekonomisk betydelse. Genom dylika åtgärder kan även — i mera be­ gränsad omfattning — en utjämning ske av säsongvariationerna, när det gäller arbetstillgången i skogarna. Kommissionen vill emellertid understryka att det är investeringarnas konjunkturutjämnande betydelse, som i detta sammanhang måste komma i betraktande. Det bör måhända här också påpekas att en sådan efterkrigssituation kan tänkas uppkomma, då man till följd av bränslebrist skulle kunna sysselsätta även andra än yrkesvana skogsarbetare i skogarna.

Kommissionen går efter den här refererade mera principiella diskussionen över till frågan om planeringsarbetets tekniska fullföljande och investerings­ verksamhetens administration. Den anför härom följande. Beträffande detaljplaneringen av här avsedda arbeten är kommissionen angelägen att betona att denna bör ske i sådan takt att arbetena kunna sättas i gång, därest redan under början av nästa budgetår arbetslöshet skulle uppstå. Kommissionen önskar därjämte understryka vikten av att man erhåller en kartläggning efter geografiska grunder av de ifrågasatta arbetena. Denna redo­ visning bör sammanställas med olika alternativa prognoser rörande den san­ nolika geografiska fördelningen av en kommande arbetslöshet. En fortlöpande redovisning bör ske av planeringsarbetet så att därav framgår, vilka arbeten .sorn äro detaljplanerade och färdiga att sättas i gång. Det fortsatta planerings­ arbetet bör enligt kommissionens mening i första hand ta sikte på särskilt konjunkturkänsliga områden. Kommissionen, som här icke vill gå in på en detaljdiskussion av förslagen till statsbidrag till planeringskostnadema, önskar framhålla att systemet med sådana bidrag bör utformas så, att det befordrar en önskvärd skyndsamhet, när det gäller planeringsarbetets lokala fullföl­ jande. Beträffande den administrativa organisationen av investeringsplanernas ge­ nomförande har investeringsutredningen framkommit med förslag till ären­ denas beredning inom Kungl. Maj:ts kansli genom en investeringsberedning liknande den för närvarande fungerande byggnadsberedningen inom social­ departementet. Kommissionen, som instämmer i utredningens uppfattning i fråga om behovet av en omorganisation i detta avseende, har genom en sär­ skild inom kommissionen utsedd delegation tagit upp vissa av de med en sådan omorganisation förbundna problemen till behandling. Detta arbete har emel­ lertid icke fortskridit så långt, att det nu kan motivera ett slutligt ställnings­ tagande. Frågor rörande allmänna arbeten handläggas nu inom olika departement, social-, kommunikations-, ecklesiastik- och jordbruksdepartementen, varvid huvudparten dock kommer på kommunikationsdepartementet. Därav följer alt för närvarande svårigheter uppstå att åstadkomma en effektiv samordning av sådana frågors behandling. Den centrala ledningen av dessa frågor synes även i fortsättningen böra förläggas till Kungl. Maj:ts kansli. Del kunde tänkas att det skulle visa sig lämpligt att för detta ändamål inrätta ett sär­ skilt departement. Med hänsyn till att ett stort antal problem rörande den departementala organisationen därvid .skulle väckas, vill kommissionen dock icke nu förorda en sådan lösning. Eftersom en åtminstone temporär lösning nu kräves, synes det kommissionen lämpligt alt följa den av utredningen före­ slagna linjen, som skulle göra det möjligt att genom ett organ centralt sam­ ordna ämbetsverkens investeringsplaner. Ett dylikt centralorgan, en investeringsberedning, borde handlägga också frågor rörande statsanslag lill investe­

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

ringar inom jordbruket och skogsbruket, varför även jordbruksdepartemen­ tets statssekreterare där borde beredas plats. Därest en sådan investeringsberedning komme till stånd, borde lämpligen investeringsutredningens kansli ställas till investeringsberedningens förfogande såsom dess utredningsorgan. Kommissionen anser sig i detta sammanhang böra framhålla vikten av att det inbördes förhållandet mellan byggnadsberedningen och den föreslagna investeringsberedningen klarlägges. Byggnadsberedningen tillsattes för att be­ reda de ärenden, som på grund av den för byggnadsindustrien gällande li­ censlagstiftningen bli föremål för Kungl. Maj:ts prövning. Vid byggnadsberedningens tillkomst förelåg en utpräglad brist såväl på arbetskraft särskilt inom skogs- och jordbruksområdena som på för byggnadsverksamhet nöd­ vändigt material. Beredningens huvuduppgift blev därför att åstadkomma en angelägenhetsgradering av de företag för vilkas utförande byggnadstill­ stånd söktes. Under de senaste månaderna har en förskjutning inträtt i så avseende, att bristen på arbetskraft åtminstone lokalt förbytts i överskott, medan alltjämt knapphet råder på visst byggnadsmaterial. Denna förskjut­ ning har påverkat byggnadsberedningens arbete därhän, att byggnadstill­ stånd numera beviljas för icke materialkrävande arbeten, vilkas angelägenhetsgrad varit sådan, att byggnadstillstånd efter tidigare strängare bedöm­ ningsgrunder icke skulle ha beviljats. För att skapa sysselsättningsmöjligheter för byggnadsarbetare på orter, där behov därav förelegat men där beredningen icke ansett sig kunna i önsk­ värd omfattning tillstyrka materialkrävande byggnads- och anläggningsföretag, har beredningen ansett sig böra stimulera igångsättandet av icke mate­ rialkrävande grovarbeten. Självfallet har beredningen härvid uppmuntrat igångsättandet allenast av arbeten, som i och för sig varit nyttiga, ofta syn­ nerligen önskvärda. Den här antydda utvecklingen kommer uppenbarligen att bli än mer mar­ kerad, för den händelse en verklig arbetslöshetskris uppstår, medan materialbristen alltjämt kvarstår. Byggnadsberedningen glider under sådana förhål­ landen automatiskt in på arbetsuppgifter, som te sig i hög grad närbesläktade med dem som skulle komma att handläggas av den föreslagna investeringsberedningen. Det förefaller icke ändamålsenligt att låta två statliga organ, vilkas arbetsområden gå in i varandra på sätt som här antytts, fungera vid sidan av varandra. Kommissionen har velat fästa uppmärksamheten på dessa omständigheter, vilka enligt kommissionens mening äro av den art, att frågan om byggnadsberedningens och den föreslagna investeringsberedningens för­ hållande till varandra i god tid bör bli föremål för närmare överväganden. Kommissionen har även inom den nyss nämnda delegationen tagit upp frågan örn den av investeringsutredningen icke berörda lokala organisationen. Uppenbart är att även på detta område behov föreligger av en effektivare administration än den nuvarande. Länsarbetsnämnderna böra tilldelas större befogenheter. Vidare är det önskvärt att åstadkomma en samordning av ar­ betet inom de olika organ som inom länen äro verksamma på detta område, icke minst länsarbetsnämnderna och de kommunala arbetslöslietsorganen. Kommissionen hemställer att få taga ställning till det av arbetsmarknads­ kommissionen till chefen för socialdepartementet den 27 april 1944 ingivna förslaget rörande den lokala organisationen.

Kommissionen har i detta sammanhang även understrukit betydelsen av ar­ betskraftens rörlighet, arbetsförmedlingens organisation etc. och framhåller att dessa frågor äro föremål för kommissionens uppmärksamhet. Redan nu vill kommissionen betona önskvärdheten av att i en krissituation i första

Kungl. Maj.ts proposition nr 281. 13

hand arbetskraftsbehovet för de normala produktiva arbetena tillgodoses och att först i andra hand allmänna arbeten igångsättas för att absorbera ledigbliven arbetskraft. Omställningen efter krigets slut torde resultera i vissa strukturella förändringar i fråga om arbetskraftens lokala fördelning och yrkesfördelning. Arbetsmarknadspolitiken bör därför utformas så att detta icke hindras utan så vitt möjligt främjas. Beträffande frågan örn sättet för uttagning av arbetskraft, som icke behandlats i vederbörande utredningar, förutsätter kommissionen att från arbetsmarknadskommissionens sida för­ slag kommer att utformas. Kommissionen har i fråga örn bidragsgrunderna begränsat sig till att utta­ la, att man — med bevarande av en möjlighet till differentiering av bidragen — i ett gynnsamt sysselsättningsläge systematiskt bör eftersträva en sänk­ ning av bidragsnivån. Det bör vidare, framhåller kommissionen, vid försla­ gens närmare utformning observeras, att de högre bidragen äro av extra­ ordinär natur och avpassade för en krissituation. Sammanfattande uttalar kommissionen, att den tillstyrker, att Kungl. Maj :t i enlighet med de förslag, som framlagts genom vederbörande utredningar, av riksdagen för budgetåret 1944/45 på beredskapsstat äskar medel, avsedda att vid behov användas för igångsättande och utförande av i utredningarna föreslagna arbeten. Kommissionen understryker i samband därmed vikten av att möjligheter hållas öppna för en senare avvägning mellan de olika investeringsobjekten. Kommissionen tillstyrker vidare, att frågan om organisationen för investe­ ringsplanernas genomförande temporärt löses i enlighet med de riktlinjer, som i investeringsutredningens betänkande och av kommissionen skisserats. Slutligen har kommissionen framlagt förslag om att å den allmänna beredskapsstaten uppföres ett ospecificerat anslag för finansiering av olika med fredsberedskapen sammanhängande ändamål, som framdeles kunna ak­ tualiseras och för vilka icke särskilda anslag beräknas å staten. Kommissio­ nen uttalar härom i huvudsak följande. Inom kommissionen har ifrågasatts, huruvida de av investeringsutredningen föreslagna och av kommissionen tillstyrkta anslagen på beredskapsstat — även med tillvaratagande av möjligheterna till en senare smidig avvägning mellan de olika investeringsobjekten och med utnyttjande av det för arbetsmarknadsreglering utgående beredskapsanslaget — skulle kunna bereda utrymme för nödiga åtgärder av olika slag till produktionens och sysselsättningens uppehållande. Sådana åtgärder kunde behöva tillgripas i beredskapssyfte redan innan en kris inträtt. Bl. a. har man åsyftat investeringar utanför de nu föreslagna arbetena i syfte att inom landet möjliggöra framställning av pro­ dukter, på vilka knapphet beräknas komma att råda och vilka äro väsentliga för produktionens uppehållande. Investeringar av detta slag lia under kris­ åren skett efter överenskommelse mellan skilda industriföretag och staten. Denna metod bör även i fortsättningen komma till användning, där så är möjligt, men motsvarande möjligheter äro icke att påräkna eller kriget med hänsyn lil. a. till att de finansiella fullmakter, på vilka avtalen för statens del kunnat grundas, i det väsentliga torde vara bundna vid förutsättningar, som då icke längre äro uppfyllda. Vidare har det antytts som en utväg i särskilda situationer att för undvikande av oekonomiska avbrott i en produk­

14 Kungl. Majlis proposition nr 281.

tion, som väl icke omedelbart men uppenbarligen framdeles kan avsätta sina produkter, låta staten åtaga sig att täcka vissa risker i samband med en till­ verkning på lager under någon övergångstid. Man har också förmenat, att motsvarande krissvårigheter i andra fall skulle kunna bemästras genom stat­ liga beställningar till uppehållande av efterfrågan på vissa industriprodukter. Det har ansetts önskvärt, att finansiella möjligheter hållas öppna för genom­ förande av här exemplifierade åtgärder, syftande till att göra näringslivet bättre rustat inför en eventuell efterkrigskris, därest kommissionen fram­ deles skulle finna detta angeläget och därom inkomma till Kungl. Majit med förslag. Då kommissionen hittills icke varit i tillfälle att taga någon ståndpunkt till de olika projekten, kan den ej heller göra någon närmare beräkning av det medelsbehov, varom här är fråga. Vid sidan av de betydande anslag, som kommissionen förutsätter skola ställas lill förfogande för olika arbetsreserver, torde för den nyss angivna tiden i varje fall ett belopp av 100 milj. kr. vara tillräckligt. Kommissionen utgår från att, innan någon del av ett sådant anslag tages i anspråk, angelägenheten noga prövas. Kommissionen får sålunda hemställa, att Kungl. Majit av riksdagen på beredskapsstat för budgetåret 1944/45 äskar ett anslag av 100 miljoner kronor att i form av allmän finansfullmakt användas för sådana angelägna, med be­ hovet av ekonomisk efterkrigsberedskap sammanhängande ändamål, för vil­ ka medel icke beräknats på andra beredskapsanslag.

Mot kommissionens här återgivna förslag har reservation avgivits av herrar Hérnod, Liedberg, Nordenson, Söderlund, Wehtje och Åselius. Reservationen är av följande innehåll. Förslaget örn ett beredskapsanslag om 100 miljoner kronor utöver de högst betydande belopp, som eljest komma att stå till förfogande för produktionens och sysselsättningens uppehållande, kunna vi icke helt biträda. Ett lämpligt belopp för särskilt angelägna ändamål utanför de beredskapsarbeten och andra åtgärder, som mera konkret kunnat angivas, synes visserligen vara motiverat. Med hänsyn till att de ändamål, för vilka anslaget är avsett, icke kunna nu närmare preciseras och sålunda komma att undandragas riksdagens prövning, ha vi ansett det föreslagna anslaget böra begränsas. Örn större behov skulle uppkomma, böra de i varje särskilt fall prövas avriksdagen. För en så kort tidsperiod, som här kan vara i fråga, bör enligt vår åsikt ett belopp om 25 miljoner kronor vara tillräckligt.

Statens arbetsmarknadskommission har i remissutlåtande över investeringsutredningens betänkande anfört följande. De uttalanden och förslag, som framlagts i förevarande betänkande, hava icke föranlett någon erinran vid kommissionens behandling av detta ärende. Kommissionen anser sig därför kunna i det följande inskränka sitt yttrande till att beröra vissa avsnitt av betänkandet. Investeringsutredningen har framhållit önskvärdheten av en sådan fördel­ ning av statlig anläggningsverksamhet, att den medverkar till en konjunk­ turutjämning. Kommissionen vill understryka de synpunkter utredningen i denna del framlagt och framhålla önskvärdheten av att garantier skapas för att dylika synpunkter tillmätas betydelse vid varje avgörande i fråga om tidpunkten för igångsättande av mera omfattande anläggningsverksam­ het. Som ett led i det fortsatta planeringsarbetet har utredningen föreslagit en utvidgning av systemet med statsbidrag till kommunernas projekterings­

Kungl. Maj.ts proposition nr 281. 15

kostnader. Bland annat föreslås, att sådana bidrag skola kunna lämnas till kommuner med svag ekonomisk ställning, vilka äro villiga att vid de arbe­ ten, som projekteringen avser, mottaga arbetskraft från annan ort för själva anläggningsarbetets utförande. Det synes antagligt, att därigenom antalet ar besobjekt, som ställdes till förfogande, komme att öka, vilket i sin tur skulle möjliggöra ett bättre urval av arbeten än hittills. Med hänsyn till kommis­ sionens erfarenhet angående svårigheter att vid en lokalt begränsad arbets­ löshet finna lämpliga objekt för beredskapsarbeten i närheten av den trakt, där arbetslöshet råder, synes kommissionen genomförande av utredningens förslag i denna del angeläget. För den direkta ledningen av investeringsplanernas genomförande har investeringsutredningen funnit en särskild organisation, investeringsberedningen, böra upprättas inom Kungl. Maj:ts kansli. Kommissionen vill för sin del förorda, att åtgärder för realiserande av detta förslag vidtagas snarast möj­ ligt. I detta sammanhang vill kommissionen nämna, att den funnit behovet av en samordning länsvis av förberedelserna för en eventuell kris på arbets­ marknaden motivera en omorganisation av länsarbetsnämnderna och fram­ lagt förslag därom till chefen för socialdepartementet. Investeringsutredningen berör i slutet av sitt betänkande frågan örn sättet för uttagande av arbetskraft till de arbeten, som upptagits i investeringsreserven. 1 kommissionens uppdrag att utreda frågorna angående formerna för statlig och statsunderstödd hjälpverksamhet för arbetslösa innefattas jäm­ väl denna fråga, och kommissionen avser att snarast möjligt ingiva förslag till bestämmelser rörande uttagande av arbetskraft till ifrågavarande arbeten.

I yttrande över investeringsutredningens betänkande har statens indu­ strikommission lämnat en översikt över försörjningsläget nied av­ seende å olika materialier, av vilka behov skulle komma att föreligga vid ett genomförande av utredningens förslag. Denna översikt torde få överlämnas till vederbörande riksdagsutskott. I detta sammanhang må endast återgivas de allmänna reflexioner till vilka industrikommissionen funnit anledning. Kommissionen har såsom ett led i fredsutredningarna beräknat behoven av olika råvaror i händelse av full industriell sysselsättning vid mera normal produktionsinriktning samt undersökt, i vad mån dessa behov kunna tillgodo­ ses genom inhemsk produktion. Om full industriell sysselsättning icke kom­ mer att råda efter ett vapenstillestånd och den föreslagna investeringsreserven därför i motsvarande mån kommer till användning, kommer behovet av importerade råvaror att bero på omständigheterna i det särskilda fallet eller, närmare bestämt därpå, huruvida genom bortfallandet av industriell produk­ tion mer eller mindre råvaror inbesparas än de arbeten i investeringsreserven kräva som sältas i stället. Något bedömande av dessa behovs storlek kan därför enligt kommissionens mening i närvarande stund överhuvud taget icke ske. Det kan också tiinkas, att investeringsreserven under instundande budgetår lior komma till användning trots att vapenstillestånd icke inträtt. Så kan bliva förhållandet örn en större arbetslöshet skulle uppstå exempelvis inom skogs­ industrierna. Kommissionen understryker, att det för ett dylikt fall är ytterst angeläget att den föreslagna grovarbetsreservcn utnyttjas i stället för att de arbeten i investeringsreserven som kräva viktiga och knappa råvaror skulle komma lill utförande.

16 Kungl. Majlis proposition nr 281.

Departementschefen.

Även under goda konjunkturer och vid en sådan anspänning av produktio­ nen, som under senare år varit nödvändig och då föranlett en knapphet på arbetskraft, är en viss arbetslöshet ofrånkomlig. Detta sammanhänger som bekant med de ständigt fortgående förändringarna inom näringslivet och föreliggande hinder för arbetskraftens rörlighet, förekomsten av svårutnyttjad arbetskraft och andra liknande omständigheter. Chefen för socialdeparte­ mentet framlägger i annat sammanhang förslag örn anslag till mötande av de behov som betingas av den arbetslöshet med vilken man sålunda under alla omständigheter har att räkna. Dessa anslag och den arbetslöshetspolitik för vilken de utgöra underlaget kräver emellertid en komplettering med hänsyn till den risk som föreligger för en allvarlig försämring av arbetsmarknads­ läget efter ett vapenstillestånd. Arbetsmarknadens utveckling efter ett vapenstillestånd kan icke på förhand bedömas. Så mycket står emellertid klart, att den omställningsprocess som förr eller senare måste komma till stånd vid övergången till en mera normal produktionsinriktning kan leda till en åtminstone temporärt betydande arbets­ löshet, om icke motåtgärder vidtagas. Risk föreligger givetvis även att den friställda arbetskraften vid en ogynnsam utveckling av importen av produktionsförnödenheter och bränsle respektive av exporten icke kan vinna anställ­ ning i normal produktion och att arbetslösheten sålunda erhåller en mera permanent karaktär. Under dessa omständigheter kan man tydligen icke underlåta att rusta för en arbetslöshetskris, även om man hoppas, att en sådan skall kunna undvikas. Som det kanske viktigaste ledet i förberedelserna fram­ står planeringen av en reserv av allmänna arbeten, lämpade att användas såsom sysselsättningsobjekt. Det är givet, att de arbetsobjekt som av angivna skäl nu anses böra plan­ läggas och för vilka medel anvisas böra komma till användning i avsett syfte, endast om investeringsverksamheten och sysselsättningen inom det enskilda näringslivet samt i det allmännas normala verksamhet skulle visa sig otill­ räckliga för absorption av den friställda arbetskraften. Det är vidare klart, att man vid utnyttjandet av arbetsreserven och uttagningen av arbetskraft måste beakta angelägenheten av att icke arbetskraftens rörlighet inskränkes, så att en öppen eller latent arbetslöshet konserveras inom vissa områden. I det tillstyrkande utlåtande som kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering avgivit över de framlagda förslagen till utformningen av en investeringsreserv har kommissionen också understrukit senast angivna synpunkter. Från arbetsmarknadskommissionen och särskilda sakkunniga äro förslag att motse rörande koordinationen av arbetsprogrammet med vissa arbetsmarknadsorganisatoriska åtgärder ägnade att tillgodose önskemålet om bibehållen eller ökad rörlighet på arbetsmarknaden. Den inventering av för sysselsättningsändamål lämpade anläggningsarbeten

Kungl. Maj.ts proposition nr 281. 17

som verkställts såsom ett led i den allmänna efterkrigsplaneringen skänker en värdefull utgångspunkt för det fortsatta praktiska arbetet. Ett synnerligen omfattande material har underkastats en systematisk undersökning och sov­ ring. Särskilt i investeringsutredningens betänkande ha vidare olika principproblem upptagits till en behandling som synes mig kunna bli vägledande i det fortsatta arbetet och till vilken här må göras en allmän hänvisning. Planläggningsarbetet på ifrågavarande område har dock i viss mån karaktären av ett första försök. De brister, som, enligt vad de utredande organen själva framhållit, vidlåda resultaten äro betingade härav. Det är därför att motse, att svagheterna i betydande utsträckning skola kunna successivt undanröjas. Kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering har ifrågasatt det fram­ lagda investeringsprogrammets tillräcklighet. En smidig arbetsmarknadspoli­ tik förutsätter tydligen, att arbetsobjekt föreligga i så rikt urval, att en an­ passning kan ske såväl efter arbetslöshetens lokala fördelning som efter dess sannolika tidsutsträckning. Det kan knappast förväntas, att de framlagda planerna skola lämna tillräckliga möjligheter till ett sådant urval. Planernas effektiva omfattning är nämligen mindre än de föreslagna anslagssummorna kunna synas ge vid handen. Den detaljplanering som är nödvändig för att arbetena skola kunna sättas i gång utan tidsutdräkt har sannolikt i viss ut­ sträckning icke ännu hunnit fullföljas i tillfredsställande omfattning. Vidare kan tillgången på en del för vissa företag väsentliga materialier befaras bliva otillräcklig och alltså förhindra, att dylika företag anlitas i sysselsättningssyfte. Av sistnämnda skäl äro i själva verket olika delar av planerna avsedda att utgöra alternativ. Att arbetsreserven icke nu kunnat erhålla en omslutning och sammansättning som fullt tillfredsställer kravet på urvalsmöjligheter är naturligt. Otillräckliga planeringsmöjligheter och hänsyn till risken för bris­ tande materialtillgång ha givetvis redan vid planläggningen av reserven verkat starkt begränsande. Sistnämnda faktorer lia även kunnat leda till att avvägningen mellan olika områden respektive med hänsyn till arbetenas ekonomiska angelägenhet icke kunnat genomföras efter fullt rationella grunder. En annan svaghet är, att arbetsurvalet inom det framlagda programmet icke i önskvärd omfattning kunnat ske under hänsynstagande till de framtida riktlinjerna för statens ekonomiska och sociala politik och att man vid detta urval i regel icke heller kunnat taga särskild hänsyn till de speciella behov som kunna väntas fram­ träda i ett krisläge. För att sistnämnda brister i framtiden skola kunna un­ danröjas fordras tydligen en planering av det allmännas ekonomiska och sociala politik på något längre sikt än sorn hittills varit regel. Kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering har för sin del funnit anledning under­ stryka önskvärdheten av att man för framtiden på antytt sätt eftersträvar en koordination mellan den allmänna politiken och valet av sysselsättningsobjekt. Ehuru den verkställda arbetsplaneringen salunda icke i alla avseenden kunnat lämna resultat, som gå fria från invändningar, torde den få betrak­ tas såsom det gynnsammaste underlag man under rådande förhållanden kun- II i hang lill riksdagens protokoll loit ,, / sand . Nr 2 S 1 . 2

18 Kungl. Maj:ts proposition nr 2S1.

nät vinna för den arbetspolitik som kan bliva påkallad under nästa budgetår. Planerna torde därför böra läggas till grund för denna politik och medel för deras genomförande anvisas å en allmän beredskapsstat. På vissa punk­ ter böra de vid respektive utredningar utformade planerna därvid komplet­ teras med förslag avseende områden som ej direkt berörts av de verkställda inventeringarna. Å andra sidan kunde övervägas att beskära planerna med hänsyn till de av industrikommissionen i dess utlåtande i ämnet behandlade risker för otillräcklig materialförsörjning som i viss utsträckning kunna äventyra deras genomförande. Med hänsyn till ovissheten örn framtiden vill jag emellertid ej tillstyrka, att så sker. Jag har därför ansett mig böra för­ orda, att de investeringsplaner som utformats vid de nu verkställda utred­ ningarna godtagas i principiellt obeskuret skick vid utarbetandet av förslag till allmän beredskapsstat. De redovisade arbetsresultaten av hittills verkställda utredningar ha haft det dubbla syftet att dels utgöra underlag för en framställning till riksdagen örn anslag till av arbetslöshetspolitiska skäl eventuellt erforderliga anlägg­ ningsarbeten, dels tjäna såsom utgångspunkt för en forcerad detaljplanering av lämpliga arbeten i syfte att göra dem färdiga för omedelbart utförande. För sistnämnda ändamål har fjolårets riksdag å allmän beredskapsstat för innevarande budgetår anvisat ett anslag å 10 miljoner kronor. Den detalj­ planering som påbörjats med stöd av detta anslag bör fullföljas i så snabb takt och i så stor omfattning som möjligt. Vidare böra företagas sådana in­ venteringar och övriga undersökningar, vilka kunna leda till en komplette­ ring av det framlagda materialet och ge ett bättre underlag för arbetsurvalet. Kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering har för sin del föreslagit, att ett särskilt, ospecificerat anslag uppföres på beredskapsstaten för finan­ siering av sådana åtgärder som under det fortsatta utredningsarbetet kunna finnas ägnade att förbättra vår ekonomiska efterkrigsberedskap. För det fortsatta arbete som alltså synes önskvärt fordras ett visst organi­ satoriskt underlag. Ett sådant är erforderligt även för den centrala administ­ rationen av de av programmet omfattade arbetena, för den händelse det skulle visa sig erforderligt att sätta igång dessa. Arbetsuppgifterna ifråga kunna lämpligen anförtros åt ett och samma centrala organ. Förslag örn en särskild investeringsberedning har framlagts av investeringsutredningen och tillstyrkts av kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering. Frågan torde få bliva föremål för ytterligare övervägande. I avvaktan härpå bör plane­ ringsarbetet fortgå i samma former som hittills. Skulle framdeles en särskild organisation uppbyggas för ändamålet, torde det vara lämpligast att kost­ naderna för dess verksamhet bestridas från anslag å den allmänna bered­ skapsstaten. Förslag örn uppförande å beredskapsstaten av ett sådant anslag framlägges i annat sammanhang. Kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering har i anslutning till av investeringsutredningen gjorda uttalanden understrukit vikten av att det ar­ betsprogram, som nu kan komma att fastställas, icke binder statsmakterna, när det gäller det framtida valet mellan olika arbetsobjekt. Kommissionen

Kungl. Ma[:ts proposition nr 281. 19

har för sin del för avsikt att inkomma med ett ytterligare utlåtande i ämnet, sedan frågan örn investeringsavvägningen mellan olika områden hunnit un­ derkastas en närmare granskning. I anslutning till vad sålunda uttalats vill jag framhålla, att uppförandet å allmän beredskapsstat av anslag till arbeten inom ramen av det totala arbetsprogrammet icke innebär en utfästelse om att företagen i händelse av arbetslöshet skola komma till stånd inom loppet av nästa budgetår. Om så blir fallet eller ej måste bli beroende av å ena si­ dan arbetslöshetslägets och materialförsörjningens utveckling — jag tän­ ker härvid, bland annat, på de hinder för en mera omfattande husbygg­ nadsverksamhet, som brist på vissa slag av material kan erbjuda — och å andra sidan en ytterligare ekonomisk prövning utöver den som hittills medhunnits. Denna omständighet bör ej hindra, att man lägger ned kostnader på arbetenas detaljplanering. Arbetena i fråga ha nämligen utvalts så, att man i regel torde ha säkerhet för att de böra komma till stånd inom en nära fram­ tid, även om så ej skulle påkallas av arbetslöshetspolitiska skäl. Förslag om uppförande å allmän beredskapsstat av anslag till de olika ar­ beten som inga i sysselsättningsprogrammet, sådant detta framgått ur gransk­ ningen av de framlagda investeringsplanerna inom de olika departementen, ha anmälts av vederbörande föredragande. Beträffande detaljerna i pro­ grammet och de specialproblem, som vissa anslagsfrågor resa, hänvisar jag till vad därvid anförts.

I enlighet med de principer som tillämpats vid upprättandet av tidigare av riksdagen godkända beredskapsstater ha inga anslag i detta sammanhang beräknats för avskrivningsändamål. Regleringen av de utgifter som bestri­ das från de å allmän beredskapsstat uppförda anslagen torde i vanlig ord­ ning böra ske över särskilda tilläggsstater, och avskrivningsfrågorna få be­ handlas i anslutning därtill. Anledning finnes emellertid att redan i detta sammanhang i korthet beröra vissa avskrivningsproblem. vilka upptagits till diskussion av investeringsutredningen närmast i anledning av olika från vattenfallsstyrelsen framförda önskemål. Det omedelbara behovet av utbyggnader vid vattenfallsverket — och det­ samma gäller i viss utsträckning även statens järnvägar och telegrafverket — varierar givetvis med de ekonomiska konjunkturerna. Ansluter sig utbyggnadsverksamheten till fluktuationerna i behoven kommer den därför att verka konjunkturförstärkande. För att en dylik icke minst ur sysselsättningssyn­ punkt ofördelaktig utveckling skall kunna undvikas, är det uppenbarligen nöd­ vändigt, alt vattenfallsverket håller en sådan kraftreserv disponibel, att en ökad investeringsverksamhet under högkonjunkturen icke erfordras för att möta kraftbehovens anspänning. Kraftreserven kan vinnas genom att man, med föregripande av de behov som kunna väntas framträda under följande hög­ konjunkturer, genomför en snabbare utbyggnad av vattenkraften under låg­ konjunkturerna än de då aktuella behoven påkalla. Ur vattcnfallsverkets syn­ punkter möter en sådan investeringspolitik den invändningen, att verket be­

20 Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

lastas med en överkapacitet, vars förräntning skulle kunna motivera en taxehöjning. För alt undvika denna olägenhet, som återgår på kravet att verket skall visa en privatekonomiskt tillfredsställande räntabilitet, fordras att den under lågkonjunkturen tillskapade överkapaciteten hålles utanför verkets räntabilitetskalkyl till den tidpunkt då den kommer att falla inom ramen för verkets normala affärsmässiga utbyggnad. Detta kan ske på olika sätt. Un­ der frågans förberedande behandling har diskuterats att under övergångsti­ den finansiera den förtida utbyggnaden över fonden för förlag till statsver­ ket eller att i verkets kapitalbokföring upptaga den på särskilt konto såsom icke förräntningspliktig. Det har även ifrågasatts att verkställa en omedel­ bar avskrivning så beräknad, att den täcker förräntningen under ifrågava­ rande övergångstid. Jämväl andra möjligheter stå till buds. Vid övervägande av det sålunda föreliggande spörsmålet om finansieringen av en konjunkturpolitiskt motiverad förtida utbyggnad av vattenkraften har jag funnit goda skäl tala för vattenfallsstyrelsens och investeringsutredningens ståndpunkt, att denna bör ordnas så, att de privatekonomiska förutsätt­ ningarna för räntabilitetsbedömningen och taxesättningen vid vattenfallsverket icke rubbas. Frågan om den lämpliga finansieringstekniken torde böra bli föremål för ytterligare prövning, varvid bör beaktas även möjligheten av sådana besparingar till följd av tidsförskjutningen av investeringsverksam­ heten till vilka jag i det följande återkommer. Av vattenfallsstyrelsen har framhållits, att förtida investeringar kunna ge upphov till andra avskrivningsbehov än det nyss behandlade. Salunda kan den ifrågasatta politiken leda till merkostnader av olika slag, vilka icke böra belasta verket. Även i detta fall kan en motsättning föreligga mellan resul­ taten av en privatekonomisk och en nationalekonomisk bedömning. Om än exempelvis en forcering av vattenkraftsutbyggnaderna under en lågkonjunk­ tur under vissa förhållanden kan leda till en ökad ekonomisk belastning för verket, kan den dock ur allmänna ekonomiska synpunkter vara gynnsam, om den därvid anlitade arbetskraften icke eljest kunnat utnyttjas för pro­ duktiv verksamhet. Det bör vidare beaktas, att en konjunkturutjämning — såsom redan antytts — kan medföra även en privatekonomisk kostnadsbe­ sparing. I likhet med vattenfallsstyrelsen finner jag det riktigt, att merkost­ nader som uppkommit genom att investeringarna av samhällsekonomiska skäl verkställts vid en för verket ogynnsam tidpunkt böra bli föremål för av­ skrivning. Det synes dock uppenbart, att denna avskrivningsfråga i regel kan upptagas till prövning först i efterhand, då material föreligger för en prövning av vad tidsförskjutningen betytt ur kostnadssynpunkt. Merkostnader böra därvid vägas mot besparingar. Lämpligen torde en undersökning av hit­ hörande förhållanden böra ske vid den översyn av avskrivningsläget vid de olika affärsverken, som enligt min mening framdeles bör verkställas med jämna intervaller i syfte att garantera en ur olika synpunkter tillfredsställan­ de kapitalbokföring. Förutsättningar för en sådan bokföring ha skapats genom de senaste budgetomläggningarna. Vid anmälan av inkomstberäkningen i årets statsverksproposition angav

Kungl. Maj.ts proposition nr 281. 21

jag preliminärt vissa riktlinjer för den allmänna beredskapsstatens budget­ tekniska utformning. Jag framhöll därvid, att anslagen å denna stat måste fördelas i skilda grupper, för vilka skulle gälla i viss mån olika dispositionsregler. Beträffande en huvuddel av arbetsprogrammet kommer det icke i fråga att anlita beredskapsanslagen annat än i händelse av en arbetslöshetskris. Kungl. Maj:ts rätt att förfoga över dessa anslag bör därför vara bunden vid förutsättningen, att en sådan kris inträtt. För den händelse beredskapsstaten i ifrågavarande del anses böra sättas i kraft, bör vidare riksdagens medgi­ vande därtill inhämtas respektive, om riksdagen ej är samlad, krävas, att tillfälle beredes den att inom viss tid taga ställning till åtgärden. En andra kategori arbeten pa den allmänna beredskapsstaten syntes, en­ ligt vad som anfördes i statsverkspropositionen, icke böra bindas vid så stränga förutsättningar. Under krigsåren har anläggningsverksamheten starkt begränsats med hänsyn till bristen på material och tidvis även på arbets­ kraft. En del av de arbeten som på grund därav icke kommit till stånd äro av förhållandevis hög angelägenhetsgrad. Dessa arbeten kunde lämpligen in­ fogas i beredskapsstatens arbetsprogram, men det syntes riktigt, att de finge komma till stånd, så snart arbetsmarknads- och materialläget blivit mera normalt och sålunda möjliggjorde arbetenas igångsättande. För att arbetena skulle få igångsättas borde alltså icke krävas, att en arbetslöshetskris inträtt. Beredskapsanslag till sådana arbeten borde få disponeras av Kungl. Majit under nu angiven förutsättning utan att riksdagens medgivande dällin in­ hämtades. För planeringsändamål och olika förberedande uppgifter borde anslagen i fråga omedelbart få tagas i anspråk. Det allmänna planeringsanslag, som borde uppföras på beredskapsstaten, bleve alltså icke erforderligt för dessa arbetens vidkommande. Vid den fortsatta planläggningen av den allmänna beredskapsstaten lia syn­ punkterna på denna andra anslagsgrupp i viss mån förskjutits. Ä ena si­ dan har det visat sig, att de ändamål för vilka anslagen inom gluppen när­ mast vore avsedda icke äro flera eller mera omfattande, än att de utan större olägenhet kunnat tillgodoses på riksstaten. Visserligen är det olämpligt att be­ lasta riksstaten med anslag som kunna utnyttjas endast i händelse en änd­ ring inträder i marknadsläget, men denna olägenhet blir icke särskilt fram­ trädande, örn förfarandet kan tillämpas i mycket begränsad omfattning. Och under samma förutsättning kommer uppförandet av ifrågavarande anslag på en särskild stat att i onödan försvåra överblicken över budgeten. Ä andra sidan har det ansetts nödvändigt att vid sidan av arbetslöshetsanslagen på riksstaten disponera en reserv av arbetsobjekt, som kan utnyttjas vid en sådan mera begränsad försämring av arbetsmarknadsläget som icke motive­ rar, alt den stora arbetsreserven utnyttjas, men för vilken riksstatsansiagen äro otillräckliga. Med de för den andra anslagsgruppen gällande friare dispositionsreglerna kunna anslagen till arbeten, som äro avsedda alt fylla denna uppgift, hänföras till gruppen i fråga. Behovet av en möjlighet lill förstärk­ ning av de ordinarie arbetslöshetsanslagen skulle emellertid alternativt kunna

22 Kungl Maj:ts proposition nr 281.

tillgodoses genom att Kungl. Majit erhölle rätt att intill visst sammanlagt be­ lopp utnyttja den första anslagsgruppen på beredskapsstaten utan riksdagens hörande. Vid övervägandet av spörsmålet om beredskapsstatens utformning har ifrågasatts att helt utesluta den andra anslagsgruppen. Den har emellertid ansetts böra bibehållas med hänsyn till att riksstatsförslaget uppgjorts med utgångspunkt från att anslagen till vissa angelägna arbeten skulle upptagas å allmän beredskapsstat för att disponeras så snart materiel- och arbetsmark­ nadsläget det medgåve. När den här diskuterade andra anslagsgruppen så­ lunda bibehållits, har det ansetts lämpligt att till gruppen hänföra även de anslag som i händelse av en mera begränsad försämring av arbetsmarknads­ läget synas böra stå till Kungl. Majits fria disposition; sistnämnda anslag ge nu hela gruppen dess prägel. Vid höstens budgetarbete böra emellertid de vun­ na erfarenheterna beaktas och en närmare prövning ske av möjligheterna att undvika införandet på allmän beredskapsstat för ett kommande budget­ år av en andra anslagsgrupp av här ifrågavarande slag utan eftersättande av de behov anslagen inom denna grupp skola tillgodose. Vid sidan av de här nämnda båda anslagskategorierna måste man räkna med en tredje grupp anslag å den allmänna beredskapsstaten, nämligen så­ dana anslag vilka omedelbart och utan begränsning böra få disponeras för avsett ändamål. Dessa anslag falla samtliga utom ramen för arbetsprogram­ met och hänföra sig till andra civila beredskapsändamål. Till gruppen höra i främsta rummet anslagen till åtgärder för ekonomisk efterkrigsberedskap och till bidrag till internationellt återuppbyggnadsarbete samt vidare ansla­ gen till flyktingshjälp, överflyttning av arbetskraft, planering av allmänna arbeten, yrkesutbildning i beredskapskurser och administration av investe­ ringsverksamheten. När det gäller att tekniskt genomföra den här angivna uppdelningen av beredskapsanslagen i tre kategorier, har man att välja mellan att arbeta med skilda anslagstyper och att dela upp beredskapsstaten i tre skilda delstater. Övervägande skäl synas tala för valet av den senare lösningen. Den är så­ lunda ägnad att göra beredskapsstaten mera överskådlig och medför även i administrativt avseende icke obetydliga förenklingar. Vid sammanfattningen i en stat av de förslag som i vanlig ordning framlagts av respektive före­ dragande ha därför anslagen uppdelats på tre skilda delstater, betecknade allmän beredskapsstat I, II och III och bundna vid olika dispositionsförutsättningar. Av dessa delstater omfattar den första de anslag som omedelbart böra ställas till Kungl. Maj :ts förfogande, den andra de anslag som i sin hel­ het böra stå till förfogande, när försörjnings- och arbetsmarknadsförhållandena det medgiva, respektive örn en försämring i arbetsmarknadsläget det påkallar, och dessförinnan böra få disponeras för olika förberedande åtgär­ der samt den tredje de anslag som skola vara bundna vid den dubbla förut­ sättningen, att en arbetslöshetskris inträtt och att riksdagens medgivande till anslagens disposition inhämtats respektive, örn riksdagen ej är samlad, att riksdagen inkallas eller ändock skall sammanträda inom viss tid. Utryttjan-

Kungl. Maj:ts proposition nr 281. 23

det av delstaterna II och III kari givetvis tänkas begränsat till vissa anslag eller anslagsgrupper. Särskilt med tanke på delstaten II bör detta förhållan­ de understrykas, eftersom på denna stat sammanförts anslag med helt skil­ da sakliga dispositionsförutsättningar. Anslagen å allmän beredskapsstat II och III böra vara maximerade. För an­ slagen å allmän beredskapsstat I böra gälla samma något friare dispositionsregler som tillämpas för anslagen å försvarsberedskapsstaten.

Som bihang till detta protokoll torde få fogas ett förslag till allmän be­ redskapsstat för budgetåret 1944/45, upprättat i enlighet med vad jag här för­ ordat och innefattande en specifikation av de förslag örn särskilda anslag på staten vilka, såsom förut omnämnts, denna dag framlagts av vederbö­ rande föredragande (bil. 1 — 16). Enligt det nu framlagda förslaget skulle å allmän beredskapsstat I upp­ föras anslag å sammanlagt 342 miljoner kronor. Å allmän beredskapsstat II och III skulle anslagssummorna bli 277 respektive 655 miljoner kronor. Sammanlagt skulle den allmänna beredskapsstatens omslutning bli 1 274 miljoner kronor.

Med åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att dels godkänna det vid detta protokoll fogade förslaget till allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45, dels bemyndiga Kungl. Maj:t att, med iakttagande av vad i det föregående anförts, a) fastställa allmän beredskapsstat I att lända till efter­ rättelse från och med den 1 juli 1944 samt att ställa de å staten uppförda anslagen till vederbörande myndigheters för­ fogande från och med samma tidpunkt, b) fastställa allmän beredskapsstat II att lända till efter­ rättelse från och med den 1 juli 1944 samt att dels från och med samma tidpunkt ställa de å staten uppförda anslagen till vederbörande myndigheters förfogande för förberedande planeringsåtgärder, dels, om och i den mån försörjnings- eller arbetsmarknadsläget det medgiver, respektive om och i den mån en försämring av arbetsmarknadsläget det påkallar, be­ träffande vissa anslag eller viss grupp av anslag förklara, att de må disponeras för därmed avsedda ändamål, c) efter riksdagens hörande eller, om riksdagen ej är sam­ lad, under förutsättning att Konungen låtit riksdagskallelse utgå eller riksdagen ändock skall inom tjugo dagar sam­ manträda, fastställa allmän beredskapsstat III att lända till efterrättelse från den tidpunkt, arbetsmarknadsläget det på­ kallar, samt ställa de å staten uppförda anslagen till veder­ börande myndigheters förfogande för därmed avsedda ända­ mål,

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

dels ock medgiva, att anslag å allmän beredskapsstat I må, om riksdagen ej är samlad, överskridas under förutsätt­ ning att Konungen låtit riksdagskallelse utgå eller riksdagen ändock skall inom tjugo dagar sammanträda.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet: Rolf Arfwedson.

Bihang.

FÖRSLAG TILL ALLMÄN BEREDSKAPSSTAT FÖR BUDGETÅRET 1944/45

Kungl. Mai:ts proposition nr 281. 27

Allmän beredskapsstat I.

Driftbudgeten.

Kronor A. Egentliga statsutgifter:

Summa 342 200 000

Kungl. Maj.ts proposition nr 281. 41

Kronor Kronor

J. Skogsväsendet.

Säger 4 500 000 Summa ; 31 493 000

X. Handelsdepartementet.

Kronor Kronor

D. Sjöfart och handel.

Lotsverket:

F. Diverse.

Avsättning till fonden för friluftslivets främjande.. 1 500 000 Säger 3 000 000 Summa 3 349 000

40 Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

VI. Fonden för låneunderstöd.

Kronor Kronor

j Socialdepartementet: Tertiärlån till viss bostadsbyggnadsverksamhet . 20 000 000 Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet. 9 000 000 Lån för uppförande och förbättring av lantarbetar­

Lån för anordnande av allmänna samlingslokaler 2 000 000 41 000 000 ' Ecklesiastikdepartementet: Lån till August Abrahamsons stiftelse för slöjd­ lärarutbildning för vissa ombyggnadsarbeten . 20 000 Summa 41 020 000

VII. Fonden för förlag till statsverket.

1 Kronor Kronor 1 Kommunikationsdepartementet: Förlag för väg- och vattenbyggnadsväsendets för- j

VIII. Diverse kapitalfonder.

Kronor 1 Kronor 1 Jordbruksdepartementet: Nybyggnad för statens reproduktionsanstalt . . . 1 400 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 281. 47

Bilaga 1.

Egentliga statsutgifter.

Fjärde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12 maj 1944.

Närvarande: Statsministern H ansson , ministern för utrikes ärendena G unther , statsråden P ehrsson -B ramstorp , W igforss , S köld , E riksson , Q uensel , B ergquist , B agge , A ndersson , D omö , R osander , G jöres , E werlöf , R ubbestad .

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler härefter un­ der försvarsdepartementets handläggning hörande ärende angående egentli­ ga statsutgifter å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 samt anför därvid följande.

D. Vissa till försvaret hörande institutioner.

[1.] Sjökarteverket: Om- och nybyggnad av sjömätningsfartyg. I en till

styrelsen för sjökarteverket ställd, av styrelsen såsom egen framställning överlämnad skrivelse rörande verkets medelsbehov för budgetåret 1942/43 framhöll chefen för sjökarteverket rörande ersättningsbyggnad av kustmätningsfartyg bland annat följande. Vid fastställandet år 1936 av sjökarteverkets nuvarande organisation hade räknats med ett behov av sex kustmätningsfartyg med plats för cirka 22 s. k. mätningsenheter. Med mätningsenhet förstodes en mätningsbåt med mätningsförrättare och fyra man. Vid tidpunkten för organisationens faststäl­ lande hade funnits sex för kustmätning användbara fartyg med plats för 21 mätningsenheter. Av dessa hade emellertid två med plats för vardera fyra mätningsenheter 1938 respektive 1941 blivit utrangerade. Ett tredje kustmät­ ningsfartyg, Svalan, vore byggt 1881 och motsvarade icke längre på något sätt de krav, som borde ställas på ett dylikt fartyg. Frågan om ersättningsbyggnad av kustmätningsfartyg hade behandlats i ett flertal sammanhang, bland annat i utredningar av chefen för sjökarte-

48 Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

verket 1926, av sjökarteverkskommitterade 1928, av styrelsen för sjökarteverket 1930 saint av statens organisationsnämnd 1931. 1 samtliga dessa ut­ redningar hade såsom en förutsättning för s.jökarteverkets verksamhet fram­ hållits nödvändigheten av att verkets fartygsbestånd vidmakthölles och öka­ des. I stället hade emellertid fartygsbeståndet på senare år minskats så att numera endast fyra fartyg med plats för tillhopa tretton mätningsenheter stöde till förfogande för kustmätning. Här kunde visserligen tänkas den in­ vändningen. dels att 1939 års riksdag beviljat medel till byggande av ett nytt utsjölodningsfartyg, Gustaf af Klint, dels att kanonbåten Svensksund enligt förslag i annat sammanhang vore avsedd att överföras från marinen till sjökarteverket. Vad förstnämnda fartyg beträffade vore emellertid att observera, att fartyget konstruerats med tanke på att utföra utsjölodning, sålunda en helt annan uppgift än kustmätning, för vilket senare ändamål fartyget icke lämpade sig. Beträffande Svensksund erfordrades detta fartyg efter före­ slagen överflyttning till sjökarteverket mer än väl för samma uppgifter, som det tidigare haft i marinens tjänst, nämligen militärsjömätningar. Dessa båda fartyg hade sålunda intet inflytande på bedömande av frågan angående ersättningsbyggnad för kustmätningsfartyg. Ytterligare en invändning kunde måhända tänkas, nämligen att bristen på kustmätningsfartyg skulle kunna motverkas genom användande av s. k. landförläggningar. Beträffande dylika landförläggningar borde emellertid framhållas, att systemet i de flesta fall måste betraktas såsom en otillfredsställande lösning, som i allmänhet gåve sämre arbetseffekt än då mätningsenheterna vore förlagda ombord å ett logementsfartyg, vilket vid behov lätt kunde ombaseras. Systemet med landför­ läggning bleve i regel även mera oekonomiskt.

I skrivelse rörande sjökarteverkets anslagsäskanden för budgetåret 1943/ 44 anförde chefen för sjökarteverket bland annat följande. I annat sammanhang hade omförmälts, att två fartyg utrangerats åren 1938 och 1941 utan att ersättning för desamma erhållits. Av nu befintliga fartyg hade år 1942 varit under övervägande att föreslå sjömätningsfartyget Svalan, byggt 1881, till utrangering. I samband med en i juli 1942 företagen besiktning av detta fartyg hade även undersökts möjligheterna för en iståndsättning av detsamma. Ett i samband därmed uppgjort förslag innebure i stort sett dels vissa ofrånkomliga reparationer av skrov och maskinanlägg­ ning, dels ett likaledes nödvändigt anordnande av förbättrade förläggningsförhållanden för underofficerare och manskap. Till undvikande av missför­ stånd beträffande frågan örn förläggningsförhållandena borde framhållas, att förslaget endast avsåge att söka tillfredsställa de mest blygsamma sani­ tära m. fl. fordringar, exempelvis anordnande av ett tvättrum för manskap, vilket nu saknades, inbyggande av ankarkättingarna i en trumma (de löpte nu oskyddade genom manskapets förläggningsplats), anordnande av ett för­ rådsrum, bättre hytter för underofficerare m. m. För utarbetande av detta förslag hade anlitats sakkunnig arbetskraft, som utfört erforderliga detalj­ beräkningar och kostnadskalkyler. Förslagets genomförande hade beräknats betinga en sammanlagd kostnad av omkring 200 000 kronor, varigenom far­ tygets livslängd skulle ökas med omkring tio år. Vid ett bedömande av denna fråga borde uppmärksammas, att ett eventuellt beslut att istånd­ sätta Svalan ingalunda finge betraktas såsom ett alternativ till frågan örn nytt kustmätningsfartyg. Ifrågavarande båda fartyg vore icke jämförbara, enär Svalan i främsta rummet vore avsedd för utsjölodning, även örn far­ tyget vid behov, ehuru med mindre fördel, kunde användas vid s. k. kust­ mätning.

Kungl. Maj.ts proposition nr 281. 49

Med stöd av det anförda hemställdes, dels att 750 000 kronor, xdgörande hälften av den beräknade kostnaden för ett nytt kustmätningsfartyg, dels 200 000 kronor för iståndsättning av sjömätningsfartyget Svalan måtte stäl­ las till sjökarteverkets förfogande för budgetåret 1943/44. Framställningen föranledde emellertid icke någon Kungl. Majds åtgärd. Av sjökarteverkets skrivelse rörande medelsbehoven för budgetåret 1944/ 45 inhämtas i förevarande hänseende bland annat följande. Ehuru såsom tidigare framhållits behov förelåge av nytt kustmätnings­ fartyg för åtta mätningsenheter hade med hänsyn till försör jningsläget även andra utvägar till frågans lösning prövats. Det vore sålunda i nuvarande situation tänkbart att i stället för det tidigare föreslagna fartyget för åtta mätningsenheter bygga ett fartyg för allenas fyra mätningsenheter, vilket j så fall borde dimensioneras så att det kunde passera Göta kanal. Härigenom vunnes dels ytterligare en reduktion av kostnaderna och en minskad åtgång av järn, enär ett dylikt fartyg kunde byggas enligt bestämmelserna för så kallad kustfart, dels att fartyget vid behov kunde användas för mätningar j insjöarna. Vidare borde uppställas som villkor att bostadsinredningen skulle tillfredsställa rimliga nutida fordringar, att nödiga verkstadsutrymmen skulle finnas samt att en mätningsbåt av största storleken skulle kunna tillfälligt lyftas för översyn eller reparation. Ritning och specifikation till ett dylikt fartyg hade utarbetats. Totalkostnaden inklusive utredning, nautisk utrust­ ning, ritningar m. m. uppginge till 580 000 kronor och borde fördelas på två budgetår. Med tanke på rådande plåtknapphet hade även undersökts möjligheterna att bygga fartyg av trä eller betong. Slutligen hade undersökts i vad mån kostnaderna influerades genom att bygga fartyget utan eget framdrivningsmaskineri, i vilket fall förutsatts, att alla förflyttningar måste göras genom bogsering. Resultatet av undersökningen hade emellertid utvisat, att ett far­ tyg av betong eller trä, dimensionerat för Göta kanal, icke kunde rymma fyra mätningsenheter. Anskaffningskostnad per mätningsenhet bleve för järnfar­ tyg lägre än för träfartyg, sannolikt även lägre än för betongfartyg. Under­ hållskostnaden för betong- och träfartyg bleve i gynnsammaste fall något lägre, men samtidigt förelåge risk (bräckage och röta) att den kunde bli av­ sevärt högre än för järnfartyg. Ett fartyg utan eget framdrivningsmaskineri innebure möjligen reducerade kostnader men i alla andra hänseenden avse­ värda olägenheter. Av det sagda syntes utan tvekan kunna dragas den slutsatsen, att om hän­ syn toges till alla på frågan inverkande omständigheter ett järnfartyg med eget framdrivningsmaskineri borde förordas. Erforderlig järnmängd för ett dy­ likt fartyg understege 100 ton, varför frågan örn dess byggande knappast kunde påverkas av knapphet å järn. I anslutning till det anförda borde emellertid erinras om att å ett dylikt fartyg endast kunde förläggas fyra mätningsenheter. Enligt tidigare utred­ ningar angående ersättningsbyggnad av kustmätningsfartyg erfordrades dock för närvarande utrymme för åtta mätningsenheter. Härav följde, att förut begärt fartyg örn åtta mätningsenheter, trots därmed förenade olägenheter, borde ersättas med två fartyg örn fyra mätningsenheter. Av statsfinansiella skid ansåge sig verket för närvarande endast kunna hemställa örn anvisande av medel för byggande av ett dylikt fartyg. Enär verkets tidigare framförda äskande avseende 200 000 kronor för islåndsättande av sjömätningsfartyget Svalan icke föranlett någon Kungl. Majlis åtgärd och behovet alltjämt k varsi ode i full utsträckning hemställdes, att följande belopp måtte upptagas för budgetåret 1944/45, nämligen Bihang lill riksdagens protokoll 19 M . I sand . Nr 28 /. 4

50 Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

Hälften av den beräknade kostnaden (580 000:—) för byg­

Summa kronor 490 000. Framställningen har icke föranlett någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

Sedan från försvarsdepartementet till investeringsutredningen överlämnats uppgifter angående byggnadsarbeten m. m. inom försvarsväsendet, vilka va­ rit under övervägande inom departementet men för vilka medel icke kunnat inrymmas i 1944 års statsverksproposition, har investeringsutredningen i investeringsreserven för budgetåret 1944/45 medtagit om- och nybyggnad av sjömätningsfartyg för sjökarteverket för en kostnad av 780 000 kronor.

Departements­ Med sjömätning avses främst kartläggning av kuster och angränsande vat­ chefen. tenområden, varvid vattnets djup och bottenlagrets beskaffenhet noggrant undersökas genom lodning. Vid denna s. k. kustmätning användas kustmät­ ningsfartyg, vilka tjänstgöra såsom logementsfartyg för ett antal arbetsgrup­ per (mätningsenheter). Det egentliga mätningsarbetet sker från särskilda för ändamålet medförda motorbåtar, en för varje mätningsenhet. Förutom kust­ mätning utföres även s. k. utsjölodning, vilken äger rum längre ut till sjöss och utföres från själva mätningsfartyget. Slutligen ingå i sjömätningsarbetet även s. k. militärsjömätningar, varmed avses mätningar som samman­ hänga med militärledssys temet. För detta ändamål erfordras fartyg av an­ nan konstruktion än kustmätningsfartygen. Den föreliggande utredningen giver klart vid handen, att sjökarteverkets fartygsbestånd för närvarande icke kan anses tillfredsställande. Sålunda ha under senare år två äldre fartyg måst utrangeras utan att ersättning erhål­ lits. Visserligen har 1939 års riksdag beviljat medel för byggande av nytt utsjölodningsfartyg, Gustaf af Klint, vilket numera tagits i bruk, varjämte kanonbåten Svensksund, som underkastats en genomgripande reparation, överförts till sjökarteverket för att användas för militärsjömätningar. De ut­ rangerade fartygen voro emellertid avsedda för kustmätning, och för dylik mätning har någon ersättning icke erhållits. Från sjökarteverkets sida har vid upprepade tillfällen hemställts örn ersättningsbyggnad av ett kustmät­ ningsfartyg med plats för åtta mätningsenheter samt reparation av det äldsta nu nyttjade fartyget, Svalan. Med hänsyn till de beräknade avsevärda kostnaderna, 1 500 000 kronor respektive 200 000 kronor, ha emellertid de ifrågasatta åtgärderna tills vidare icke kommit till utförande. För nästkom­ mande budgetår har sjökarteverket, med hänsyn till tidsläget, ansett sig kun­ na föreslå nybyggnad av ett mindre fartyg, avsett för fyra mätningsenheter och kostnadsberäknat till 580 000 kronor, under förutsättning att den förut äskade reparationen av Svalan komme till stånd. Ehuru starka skäl anförts till stöd för dessa förslag, har jag hittills icke ansett mig kunna tillstyrka, att medel beräknas för ändamålet, främst med tanke på svårigheterna att bestrida kostnaderna inom femårsplanens kostnadsram.

Kungl. Maj.ts proposition nr 281. 51

Sedan investeringsutredningen numera funnit arbetena med byggandet av nytt sjömätningsfartyg och reparation av ett äldre dylikt fartyg lämpliga att medtagas i investeringsreserven för nästa budgetår, torde emellertid frågan böra. upptagas till förnyad prövning. Vad till en början angår spörsmålet om byggandet av nytt kustmätningsfartyg, vill jag tillstyrka, att det mindre, för fyra mätningsenheter avsedda fartyget medtages i investeringsreserven för nästa budgetår. Även örn verkets hela behov icke därigenom bliver tillgodosett, ernås dock en uppenbar för­ bättring genom fartygets tillkomst. Den av chefen för sjökarteverket utförda undersökningen rörande möjligheten att bygga fartyget av trä eller betong i stället för av järnplåt får anses ha utvisat, att eif jämfartyg i längden stäl­ ler sig mest ekonomiskt. Vid framläggande av förslag om byggande av det mindre fartyget har sjö­ karteverket utgått ifrån, att medel jämväl skola anvisas för reparation av kustmätningsfartyget Svalan. Kostnaderna för reparationen ha beräknats till 200 000 kronor, och en ytterligare livslängd av minst tio år har förutsatts. Vägande skäl kunna anföras både för och emot detta förslag. Mot detsamma talar, att kostnaderna synas höga med tanke på att fartyget likväl kan kom­ ma att utrangeras inom en relativt nära framtid. Härtill kommer att kostna­ derna för en dylik reparation alltid äro svåra att i förväg exakt uppskatta. I detta fall har emellertid under hand meddelats, att beräkningarna äro så omsorgsfullt utförda, att ett överskridande av beloppet 200 000 kronor icke synes behöva befaras. För reparationen talar, att åtgärden ställer sig fördelaktig ur materialsyn­ punkt. Enligt uppgift från sjökarteverket torde fartyget vidare efter en dylik reparation bliva väl lämpat för sin uppgift. I gynnsamt fall lärer även kunna räknas med att fartyget kommer att kunna användas längre tid än vad man ansett sig berättigad att kalkylera med. I varje fall torde en ytterligare ersättningsbyggnad, därest reparationen kommer till stånd, kunna uppskjutas på obestämd tid. Med hänsynstagande till de pa fragan inverkande faktorer, som för närva­ rande kunna bedömas, finner jag mig för egen del kunna tillstyrka, att medel beräknas å allmän beredskapsstat såväl för den föreslagna reparationen av kustmätningsfartyget Svalan som för ersättningsbyggnad av nytt kustmätningsfartyg för fyra mätningsenheter. De arbeten, örn vilka här är fråga, synas väl lämpa sig såsom investerings­ objekt. Arbetena böra utföras vid Karlskrona örlogsvarv, som är i trängande behov av fyllnadsarbeten, varigenom en ur beredskaps- och arbetsmarknadssynpunkt lämplig reglering av arbetstillgången vid varvet kan ernås. De ifrå­ gasatta arbetena böra därför så snart ske kan komma till utförande och så­ lunda hänföras till anslagsgruppen II. I anslutning till det anförda får jag således hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

52 Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

att till Sjökarteverket: Om- och nybyggnad av sj.ömätningsfartyg å allmän beredskapsstat II för budgetåret 1944/45

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans Majit Konungen bifalla. Ur protokollet:

Sven Berglund.

Kungl. Maj.ts proposition nr 281. 53

Bilaga 2.

Egentliga statsutgifter.

Femte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12 maj 19U.

N ärvar ande: Statsministern H ansson , ministern för utrikes ärendena G unther , statsråden P ehrsson -B ramstorp , W igforss , S köld , E riksson , Q uensel , B ergquist , B agge , A ndersson , D omö , R osander , G jöres , E werlöf , R ubbestad .

T. f. chefen för socialdepartementet, statsrådet Rosander, och statsrådet Rubbestad anmäla härefter under socialdepartementets handläggning höran­ de ärenden angående egentliga statsutgifter å allmän beredskapsstat för bud­ getåret 1944/45, statsrådet Rosander beträffande punkterna 1, 2, 4—6 och 8—16 samt statsrådet Rubbestad beträffande punkterna 3 och 7. Föredra­ gandena anföra därvid följande.

B. Sociala verk och inrättningar.

Bekämpande av arbetslösheten.

[1.] Kostnader för överflyttning av arbetskraft. I enlighet med beslut av 1943 års riksdag (prop. 316, rd. skr. nr 451) upptager den för budgetåret 1943/44 fastställda förskottsstaten för försvarsväsendet under femte huvud­ titeln ett förskottsanslag av 50 000 000 kronor till Kostnader för överflytt­ ning av arbetskraft. Från detta anslag har avsetts skola bestridas de regle­ ringsåtgärder på arbetsmarknaden, som visa sig nödvändiga för att tillgodo­ se viktiga produktionsområden med arbetskraft, främst skogsbruket och jord­ bruket. Chefen för finansdepartementet har vid anmälan av inkomsterna i statsverkspropositionen för innevarande år föreslagit, att anslag för berörda ändamål för nästa budgetår uppföres å allmän beredskapsstat.

I skrivelse den 17 februari 1944 har statens arbetsmarknadskommission

framlagt en kortfattad berättelse för utvecklingen å arbetsmarknaden under år 1943 ävensom beräkningar rörande medelsbehovet för arbetsmarknads-

54 Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

reglerande åtgärder under budgetåret 1944/45. En närmare redogörelse för innehållet i nämnda skrivelse lämnas i samband med framläggande av för­ slag angående äskande av anslag för nyssnämnda budgetår till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. Här vill jag inskränka mig till att fram­ hålla, att av arbetsmarknadskommissionens skrivelse framgår, att svårighe­ terna att tillgodose arbetsmarknadens bristområden med arbetskraft lättat väsentligt under innevarande budgetår. Särskilt gäller detta i fråga om skogs­ bruket. Kommissionen anför, att, enligt vad för närvarande syntes sannolikt, behovet av att tillföra skogsbruket arbetskraft under nästa budgetår förvän­ tades bliva avsevärt mindre än vad som varit fallit under de senaste budget­ åren. Kommissionen uppgiver, att under tiden juli—december 1943 av föreva­ rande anslag förbrukats inemot 13 miljoner kronor, och räknar med att från anslaget under nästa budgetår böra bestridas utgifter, bland annat, för förflyttningsbidrag, familjetillägg m. m. till ovan arbetskraft, som överflyttas till skogsarbete, beredskapskurser för verkstadsindustrien och kurser för ut­ bildning av reservarbetskraft, industrikonsulenternas verksamhet, arbetsblockorganisationen samt anordnande av jordbruksläger. Däremot har kom­ missionen ej beräknat medel för uttagning med tjänsteplikt av värnpliktiga samt för anskaffning av kojor m. m. Det för nästa budgetår erforderliga me­ delsbehovet under ifrågavarande anslag uppskattar kommissionen från sag­ da utgångspunkter till 20 000 000 kronor.

Departements- Som framgår av arbetsmarknadskommissionens skrivelse ha reglerings­ chefen åtgärderna på arbetsmarknaden för att tillgodose vissa produktionsområden med arbetskraft kunnat väsentligt inskränkas under innevarande budgetår. Såvitt nu kan bedömas torde endast cirka hälften av det för budgetåret för kostnader för överflyttning av arbetskraft uppförda anslaget å 50 000 000 kronor komma att förbrukas. Medelsbehovet under ifrågavarande anslag för nästa budgetår har kommissionen uppskattat till 20 miljoner kronor. Kom­ missionen har härvid under anslaget beräknat medel för bland annat bered­ skapskurser för verkstadsindustrien och kurser för utbildning av reservar­ betskraft. Emellertid framlägger chefen för ecklesiastikdepartementet denna dag förslag om att kommissionens yrkesutbildningsverksamhet från och med budgetåret 1944/45 skall övertagas av överstyrelsen för yrkesutbildning. En­ ligt vad jag erfarit beräknas detta medföra en minskad belastning å anslaget med cirka 2,5 miljoner kronor. Det är givetvis vanskligt att nu uttala sig örn i vilken omfattning här av­ sedda åtgärder behöva vidtagas under nästa budgetår. Arbetsmarknadskom­ missionen synes vid sin uppskattning av medelsbehovet för hithörande än­ damål ha räknat med att läget på arbetsmarknaden skall kunna medgiva en viss ytterligare avveckling av dessa åtgärder. Jämväl för egen del anser jag sannolikt, att detta skall bliva möjligt. Ett bifall till chefens för ecklesia­ stikdepartementet förenämnda förslag borde egentligen föranleda en nedräkning av anslaget med 2,5 miljoner kronor. Med hänsyn till att beräkningen

Kungl. Maj:ts proposition nr 281. 55

av anslaget nu endast kan bliva approximativ, vill jag emellertid föreslå, att anslaget bibehålies vid det av kommissionen föreslagna beloppet. Jag föror­ dar alltså att till kostnader för överflyttning av arbetskraft för budgetåret 1944/45 beräknas ett anslag av 20 000 000 kronor. Anslaget bör uppföras å allmän beredskapsstat I. Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att till Kostnader för överflyttning av arbetskraft å allmän beredskapsstat I för budgetåret 1944/45

[2.] Åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. Investeringsutred-

ningen har i sitt betänkande framlagt förslag rörande uppförande å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 av anslag till åtgärder för arbetsmark­ nadens reglering m. m. Utredningen har härvid hemställt, att anslaget upp­ tages med ett belopp av 225 000 000 kronor. Rörande den närmare motiveringen för och beräkningen av anslaget ber jag få hänvisa till utredningens betänkande (s. 255—258).

Erfarenheten har visat, att man måste räkna med befintligheten av en viss Departement* arbetslöshet även under normala tider. De åtgärder av skiftande slag, som «*«/«"• från statens sida ansetts böra vidtagas för arbetslöshetens bekämpande, ha under de senaste åren finansierats från reservationsanslaget till Åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. Ett anslag med denna benämning har av Kungl. Maj:t äskats å riksstaten även för budgetåret 1944/45. Det å riksstaten uppförda anslaget avser att bemästra en arbetslöshet av ungefärligen den storleksordning, som förekommit under de senaste åren. Inträffar under budgetåret en mera omfattande arbetslöshetskris, kommer sysselsättning att skapas genom igångsättande av en rad arbeten av skiftan­ de slag. I enlighet med investeringsutredningens förslag är avsikten att fi­ nansiera dessa från speciella å beredskapsstat uppföra anslag. Beredskapsstatens specificerade anslag komma alltså under en arbetslöshetskris att i stor utsträckning bestrida kostnader för den typ av arbeten, som under nor­ mala förhållanden bestridas från det allmänna arbetslöshetsanslaget till åt­ gärder för arbetsmarknadens reglering m. m. Investeringsutredningen framhåller emellertid, att äten under en krissitua­ tion, då beredskapsstatens anslag ställts till förfogande, ett behov föreligger av ett allmänt anslag till åtgärder för arbetsmarknadens reglering. Särskilda anslag ha nämligen icke upptagits till alla sådana arbetsföretag, som kunna befinnas lämpliga att igångsätla för alt skapa sysselsättning åt arbetslösa. Särskilt bör observeras att vissa kommunala arbeten, som kunna vara av betydande angelägenhetsgrad och lia stort värde som syssselsättningsobjekt, sakna särskilda anslag å beredskapsstaten. Möjligheter att lämna bidrag till sådana kommunala arbeten böra förefinnas. Vidare kan det visa sig önskvärt att kunna företaga justeringar av gällande statsbidragsregler till ar-

56 Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

beten, för vilka särskilda anslag upptagits. Slutligen kunna förhållandena utveckla sig därhän, att en viss grupp av arbeten kan komma att visa sig särskilt lämplig att anlita, medan andra arbetsföretag av olika skäl icke kun­ na komma till utförande i den omfattning, som man förutsatt vid beredskapsstatens fastställande. Det kan därför visa sig lämpligt och måhända nödvän­ digt att kunna igångsätta vissa slag av arbeten i större utsträckning än vad medelstillgången på de specificerade anslagen i och för sig medgiver. En dylik förskjutning av sysselsättningsprogrammet lärer sålunda bliva ofrån­ komlig, om vid svårartad arbetslöshetskris, materialbrist omöjliggör igång­ sättandet av mera materialkrävande byggnadsarbeten. Då måste arbeten av typen vägar, flygfält, dubbelspår, vård och underhåll av fornlämningar och byggnadsminnesmärken etc. komma att tillgripas i vidgad omfattning. På här redovisade grunder har investeringsutredningen förordat, att å beredskapsstaten uppföres ett anslag till åtgärder för arbetsmarknadens regle­ ring. Vid beräknandet av anslagsbehovets storlek har utredningen utgått från den situation, i vilken enligt utredningens mening de största anspråken kun­ na komma att ställas på ifrågavarande anslag, nämligen den att material­ bristen förhindrar igångsättandet av ett större antal mera materialkrävande arbeten, i vilket läge grovarbeten måste mobiliseras i sådan utsträckning att de i sysselsättningshänseende till stor del få ersätta de å beredskapsstaten upptagna materialkrävande arbetena. För denna situation har investerings­ utredningen beräknat, att ett belopp av 225 miljoner kronor bör stå till för­ fogande. Då jag anser mig kunna godtaga investeringsutredningens uppfattning om lämpligheten av att ha tillgång till ett allmänt sysselsättningsanslag och då jag icke har någon erinran mot det föreslagna beloppet, förordar jag, att å allmän beredskapsstat upptagas anslag av 225 miljoner kronor, varav 25 miljoner kronor på beredskapsstat II och 200 miljoner kronor på beredskaps­ stat III. Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att till Åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. för budgetåret 1944/45 uppföra dels å allmän beredskapsstat II ett

dels ock å allmän beredskapsstat III

Förbättrande av bostadsförhållandena m. m.

[3.] Bidrag till främjande av bostadsbyggande på landsbygden. Beträf­ fande grunderna för bostadsförbättringsverksamheten på landsbygden får jag hänvisa till den redogörelse, som lämnats i proposition nr 243 till 1943 års riksdag angående anslag till förbättrande av bostadsförhållandena (s. 58 ff. jfr även kungörelsen nr 596/1943).

58 Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

200 dagar i medeltal för hela landet. Samtliga bostadsförbättringsföretag vore avsedda att utföras med bistånd av statsmedel. Kommittén framhåller, att då här vore fråga örn utförande av arbetsobjekt för arbetslöshetens motverkande, borde enligt kommitténs mening behovsprincipen icke tillämpas, enär det härvidlag i första hand gällde att skapa så många arbetstillfällen som möjligt. Kommittén har vidare till behandling förehaft frågan om ändring i gällande grander för bostadsförbättringsunderstöden. Kommittén har härvid uttalat, att någon höjning av understödets procentuella andel av kostnaderna knap­ past kunde ifrågakomma. Däremot har kommittén ansett det kunna ifråga­ sättas, att nu utgående maximibidrag per lägenhet höjes från 2 500 till 3 500 kronor. Kommittén framhåller, att de beräknade totalkostnaderna i medeltal för samtliga företag, för vilka hos egnahemsnämnderna innelåge ännu icke bifallna ansökningar, syntes motivera detta. Vad angår behovet av statsmedel för ifrågavarande bostadsförbättringsverksamhet framhåller kommittén, att enligt uppgift från egnahemsnämn­ derna arbetskostnaderna för inneliggande ansökningar, vilka ännu icke bevil­ jats, beräknats till cirka 19 milj. kronor. Om arbetskostnaderna uppskattades till V3 och materialkostnaderna till 2/3 av totalkostnaderna, skulle sistnämnda kostnader uppgå till 57 000 000 kronor. Antalet företag vore 13 255 stycken. Totalkostnaderna per företag kunde sålunda uppskattas till i medeltal 4 300 kronor (80 % härav = 3 440 kronor). Därest samtliga dessa ansökningar bifölles med högsta möjliga av kommittén föreslaget understöd — såväl pro­ centuellt som per företag —- skulle för ändamålet erfordras cirka 45 milj. kronor. Redan nu inneliggande ansökningar innebure sålunda ett flerdubbelt större behov av statsanslag än vad riksdagen anvisat för budgetåret 1943/44. För utförande av en företagsmängd av sagda omfattning torde åtgå 1 100 000 dagsverken eller sysselsättning för cirka 5 500 man under ett år (200 dagar). I utlåtande den 28 februari 1944 över jordbrukskommitténs prome­ moria har egnahemsstyrelsen, såvitt nu är i fråga, anfört, bland an­ nat, att kommittén endast flyktigt berört bostadsförbättringsverksamheten och understödsverksamheten avseende inledande av vatten och avlopp såsom arbetsobjekt för beredande av sysselsättning vid eventuellt in­ träffad arbetslöshet. De framställningar om bostadsförbättringsunderstöd, som enligt vad kommittén uppgivit innelåge hos egnahemsnämnderna, ut­ gjorde en i och för sig betydande arbetsreserv, i dagsverken räknat omkring 1,6 miljoner. Behovet av bostadsförbättringar på landsbygden vore emeller­ tid fortfarande så stort, att vid behov en mångdubbel arbetsreserv syntes kunna åstadkommas. I den utsträckning som byggnadsmaterial kunde an­ skaffas borde också bostadsförbättringsverksamheten liksom införande av vatten och avlopp komma i fråga såsom arbetslöshetsprojekt i förhållande­ vis minst samma utsträckning som andra förbättringsarbeten inom jordbru­ ket. Liksom för dessa sistnämnda borde sålunda bidragsvillkoren för bostadsförbättringsverksamheten för att flera företag skulle igångsättas göras något gynnsammare än vad som normalt gällde. Ävenså borde i förväg en

Kungl. Maj.ts proposition nr 281. 59

viss stock av arbetsobjekt planläggas för att finnas i beredskap, när arbets­ löshet satte in. Styrelsen har härefter återkommit till sitt tidigare framförda förslag (jfr årets statsverksproposition V. p. 22), att höja bostadsförbättringsbidraget från för närvarande högst 2 500 kronor till maximum 3 500 kronor jämte tillägg för vatten och avlopp. Rörande styrelsens motivering härför får jag hänvisa till statsverkspropositionen. Vid höjning av maximibeloppet för bostadsförbättringsbidrag borde enligt styrelsen motsvarande höjning även vidtagas med avseende å de kronolägenheter, som avsåges i 5 § näst sista stycket av gällande kungörelse angående bostadsförbättringsverksamheten. Härutöver har styrelsen emellertid nu föreslagit, alt bostadsförbättrings­ bidraget i likhet med vad jordbrukskommittén förordat för förbättringsarbe­ ten inom jordbruket bör kunna ytterligare något höjas, därest företaget ge­ nomföres inom högst ett år. Utgående från att mera arbetskraft behövde lejas, därest tiden för arbetenas färdigställande fastställdes till ett år, där den eljest skulle fått sträcka sig över något längre tid, hade jordbrukskom­ mittén för ett flertal förbättringsarbeten inom jordbruket föreslagit viss höj­ ning av bidraget. Med samma motivering syntes även bidraget till bostads­ förbättringar i dylika fall böra få ökas något, förslagsvis till 4 000 kronor jämte tillägg för vatten och avlopp. Styrelsen har vidare föreslagit, alt man borde något lätta på den nuva­ rande tämligen restriktiva behovsprövningen vid bidragstilldelning för bostadsförbättringsverksamhet. Styrelsen anför härom i huvudsak följande. För att kunna få till stånd erforderliga arbetsobjekt för bekämpande av arbetslöshet och i viss anslutning till vad som föreslagits i fråga om förbätt­ ringsarbeten inom jordbruket i övrigt, torde behovsprövningen i förevarande sammanhang icke böra göras fullt så restriktiv som normalt sker. Bidraget synes sålunda inom ramen för gällande maximibestämmelser böra avvägas minst så mycket högre som svarar mot merkostnaden vid krigets slut i jäm­ förelse med ett mera normalt kostnadsläge efter kriget. I anslutning härtill torde, även i de fall där behov av bidrag till förbättring av bostad eller in­ ledande av vatten och avlopp icke föreligger, ändock ett bidrag böra utgå, svarande mot nämnda merkostnad jämte en premie, som är tillräcklig för att stimulera till byggnadsföretagets igångsättande vid det tillfälle då det ur arbetsmarknadssynpunkt är önskvärt. I fråga örn tilldelning av bidrag för såväl bostadsförbättringar som förbättringsarbeten inom jordbruket i allmän­ het bör emellertid iakttagas, alt i första hand företag, där behov av sökt bi­ drag föreligger, tillgodoses.

.Slutligen har styrelsen ifrågasatt, att bidrag av statsmedel borde kunna beviljas till uppförande av ny bostad jämväl i de fall, då bostaden icke er­ satte en gammal. Styrelsen har härom yttrat, bland annat: Därest vad av styrelsen föreslagits rörande höjning av bostadsförbättrings­ bidraget, bland annat för åstadkommande av ett ökat antal arbetsobjekt för beredande av sysselsättning vid eventuellt inträffad arbetslöshet, skulle vinna bifall, kommer ställningen för dem, som nödgas anskaffa bostad med hjälp av bostadslån och tilläggslån att bliva ännu ogynnsammare i jämfö­ relse med dom, som kunna få bostadsförbättringsbidrag. I den mån som ny-

60 Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

byggnad av bostäder på landsbygden är erforderlig för fyllande av bostads­ behovet torde en dylik nybyggnadsverksamhet ur det allmännas synpunkt och med hänsyn till önskemålet att bereda sysselsättning för arbetslösa ha samma värde som bostadsförbättringsverksamheten. Egnahemsstyrelsen an­ ser det därför ofrånkomligt att i förevarande sammanhang, och i avvaktan på förslag från bostadssociala utredningen örn enhetligande av understödsverksamheten på bostadsområdet framlägga förslag därom, att bidrag av statsmedel bör utgå till uppförande av ny bostad även i de fall, då den icke ersätter en gammal. Med hänsyn till att tilläggslån i sådana fall kan utgå, torde bidraget böra begränsas till högst 3 000 kronor jämte tillägg för vatten och avlopp. I intet fall bör summan av bidrag och tilläggslån få överstiga 4 000 kronor jämte tillägg för vatten och avlopp. Behovsprövning bör verk­ ställas efter enahanda grunder, som föreslagits i fråga om bostadsförbättringsbidrag. Medel för ändamålet torde kunna anvisas under samma anslagstitel som bostadsförbättringsbidragsmedlen. Styrelsen framhåller till sist, att beräkningen av storleken av de anslag av bidrags- och lånemedel, som borde anvisas för att vid arbetslöshet tagas i anspråk för igångsättande av bostadsförbättringsarbeten, ställde sig mycket svår. Med den erfarenhet egnahemsstyrelsen hade om verksamhetens om­ fattning under normala förhållanden, uppskattade emellertid styrelsen beho­ vet för här avsett ändamål till 35 miljoner kronor i bidragsmedel — varav 5 miljoner kronor till bidrag för uppförande av nya bostäder, utan att dessa ersatte gamla — 18 miljoner kronor i nybyggnadslånemedel och 12 miljo­ ner kronor i förbättringslånemedel. Härmed borde kunna igångsättas arbets­ objekt motsvarande minst 3 miljoner dagsverken, vartill komme de sekun­ dära arbetstillfällena i byggnadsmaterialindustrier m. m. Kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering har den 12 maj 1944 avgivit yttrande i ärendet. Kommissionen, som samtidigt yttrat sig jämväl över byggnadslånebyråns under följande punkt återgivna framställning om anslag till sådan bostads­ förbättring, som faller inom byråns område, bär inledningsvis understrukit den betydelse, som bostadsproduktionen har för upprätthållandet av en hög sysselsättningsnivå efter kriget. Kommissionen har härutöver framhållit, att bostadspolitiken på landsbyg­ den i allt för ringa grad inriktats på att främja nybyggnad av lägenheter. I många fall hade den i stället medfört, att allmänna och enskilda medel nedlagts på reparation av äldre lägenheter, som i stället hade behövt ersät­ tas med nybyggnad. I fråga om landsbygden gällde vidare, att den ekonomisk­ tekniska detaljplaneringen av arbetena visserligen starkt förbättrats men dock icke utvecklats på sådant sätt, som de ökade offentliga och enskilda investeringarna skulle motivera. Med de ekonomiska uppoffringar som gjorts skulle i många fall ännu bättre resultat, i form av en ytterligare höjd bo­ stadsstandard, lia kunnat vinnas, om planeringen mera genomgående kunnat skötas med tillräcklig omsorg. Egnahemsstyrelsens förslag om höjning av bostadsförbättringsbidragets maximum —- frånsett bidraget till vatten och avlopp — till 3 500 kronor för vanliga fall samt till 4 000 kronor, därest arbetet färdigställes inom ett år, har kommissionen biträtt.

Kungl. Maj.ts proposition nr 281. 61

Kommissionen har ej ansett det ur sysselsättningssynpunkt vara nödvän­ digt att slopa behovsprövningen. De otillfredsställda bostadsbehov, som re­ presenterades av de mindre bemedlade familjerna på landsbygden, vöre enligt kommissionen så omfattande, att tillräckliga arbetsobjekt borde kun­ na åstadkommas, även om behovsprövningen i viss utsträckning bibehölles. Dock kunde lättnader i densamma säkerligen vara motiverade. Egnahems­ styrelsens förslag, att bidrag motsvarande den merkostnad som uppstode för arbetets utförande i förhållande till ett mera normalt kostnadsläge efter kri­ get skulle kunna utgå, ändock att »behov av bidrag till förbättring av bostad eller inledande av vatten och avlopp icke förelåge» syntes kommissionen täm­ ligen svårt att praktiskt tillämpa på grund av omöjligheten att närmare de­ finiera vad som skulle anses med »normalt kostnadsläge». En sådan regel syntes så mycket mindre behövlig, som alla rimliga behov borde kunna till­ godoses genom en något friare behovsprövning. Även i fråga örn förbättringslånen syntes en friare behovsprövning böra tillämpas, särskilt vid de tider, då arbetsmarknadssituationen krävde, att bostadsproduktionen stimulerades. I fråga om egnahemsstyrelsens förslag att bostadsförbättringsbidrag skulle få utgå även till nybyggnad, som ej avses att ersätta en gammal, framhåller kommissionen, att förslaget medförde, att egnahemsbyggaren härvid finge utnyttja icke mindre än tre olika låne- och stödformer, nämligen egnahems­ lån, tilläggslån och bidrag. Då det emellertid — i avvaktan på bostadssociala utredningens förslag — varit svårt att här föreslå något annat än ett proviso­ rium, ville kommissionen likväl förorda förslaget. Kommissionen ville emel­ lertid samtidigt understryka, att låne- och stödformerna snarast möjligt gjor­ des mera enhetliga. Kommissionen säger sig slutligen intet ha alt erinra beträffande de för­ slag örn anslag på beredskapsstat, som framlagts av egnahemsstyrelsen. Den föreslagna summan på 65 miljoner vore icke för hög i förhållande till de be­ hov, som kunde framträda i en arbetslöshetskris. Snarare kunde man ifråga­ sätta, om den icke vore för låg. Särskilt torde en ökning av det för uppfö­ rande av nya bostäder avsedda bidragsbeloppet kunna diskuteras. Möjlig­ heten att utnyttja ett större anslag syntes dock vara begränsad av den otill­ räckliga tillgången på planerings- och administrationspersonal. Med hänsyn härtill vågade kommissionen icke föreslå någon ändring. I förevarande sammanhang vill jag anmäla en av styrelsen för Malmöhus läns småbrukar förbund den 5 augusti 1943 gjord framställning, vari hem­ ställts, bland annat, att medel i vidgad omfattning måtte ställas till förfo­ gande för bostadsförbättringar på landsbygden. I yttrande över nämnda framställning har egnahemsstyrelsen hänvisat till sina anslagsäskanden för budgetåret 1944/45.

Såsom framgår av den tidigare lämnade redogörelsen har egnahemsstyrel- fåre sen föreslagit, att å beredskapsstat måtte uppföras anslag till bosladsför- dragandet,. bättringsverksamheten å tillhopa 65 miljoner fördelade på 35 miljoner till bi­ drag, 18 miljoner lill nybyggnadslån och 12 miljoner lill förbättringslån.

62 Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Egnahemsstyrelsens förslag har tillstyrkts av kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering. Innan jag ingår på anslagsfrågorna, vill jag taga ställning till vissa av jordbrukskommittén och egnahemsstyrelsen föreslagna ändringar i nu gäl­ lande grunder för bidrag till bostadsförbättringar på landsbygden. Jordbrukskommitténs förslag att helt avskaffa behovsprövningen anser jag mig icke kunna biträda. Däremot bör, örn det ur sysselsättningssyn­ punkt befinnes påkallat, mera liberala normer vid bedömningen av bidragsansökningarna kunna tillämpas. Då frågan örn vilka lättnader, som böra vidtagas, torde bliva beroende av arbetslöshetsläget, vill jag förorda, att Kungl. Maj:t skall äga utfärda närmare direktiv i ämnet. Såväl jordbrukskommittén som egnahemsstyrelsen ha föreslagit höjning av maximibeloppet för bostadsförbättringsbidrag. Kommissionen för eko­ nomisk efterkrigsplanering har tillstyrkt detta förslag. Som jag vid behandling av motsvarande anslagspunkt i årets statsverksproposition framhöll, har egnahemsstyrelsen redan tidigare framlagt för­ slag örn en sådan höjning. Jag anförde med anledning härav, att jag under rådande förhållanden och då så kort tid förflutit efter riksdagens prövning av frågan om maximibeloppet ej ansåge mig kunna biträda ifrågavarande förslag. I princip vidhåller jag nämnda ståndpunkt. Då emellertid arbets­ löshetssituationen kan bliva sådan, att bostadsbyggandet på landsbygden behöver kraftigare stimuleras, än som kan ske med de nuvarande bidra­ gen, vill jag tillstyrka, att, därest situationen skulle påkalla detta, bidragen må kunna jämkas uppåt. I vilken grad detta bör ske, anser jag böra bli beroende av den befarade arbetslöshetskrisens intensitet samt den tidpunkt, då densamma kommer att sätta in. Med hänsyn härtill finner jag det nu ej lämpligt att närmare fixera bidragsbeloppen, utan vill jag föreslå, att Kungl. Maj:t bemyndigas att med beaktande av arbetslöshetsläget avgöra i vad mån en höjning av bidragen må äga rum. Vad här sagts, anser jag böra äga tillämpning jämväl med avseende å egnahemsstyrelsens förslag rö­ rande höjning av bidraget, därest det befinnes önskvärt att arbetet färdig­ ställes inom ett år. Egnahemssstyrelsens förslag att bidrag skulle kunna utgå motsvarande den merkostnad som uppstode för arbetets utförande i förhållande till ett mera normalt kostnadsläge efter kriget ändock att behov av bidrag ej förelåge, anser jag mig på av kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering anförda skäl ej kunna biträda. Däremot vill jag förorda styrelsens förslag, att bidrag av statsmedel må utgå för utförande av ny bostad, även då den ej ersätter en gammal byggnad. I likhet med kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering anser jag, att betydande belopp böra upptagas å beredskapsstat för nu ifrågavarande ändamål. Fortfarande är nämligen bostadsstandarden på landsbygden ut­ omordentligt låg, och den lärer icke kunna höjas i någon större utsträck­ ning utan statens stöd. När jag trots min vetskap örn det stora förefintliga behovet av ökat stöd till bostadsförbättringsverksamheten förordade att i

Kungl. Maj:ts proposition nr 281. 63

årets statsverksproposition skulle äskas allenast relativt begränsade belopp för ändamålet, utgick jag från att de å riksstaten upptagna anslagsbeloppen skulle kompletteras med beredskapsanslag, avsedda att tagas i anspråk, örn det tryckta läget beträffande materialförsörjningen lättade. I enlighet härmed torde å beredskapsstat II böra uppföras såsom bidrag till främjande av bostadsbyggande på landsbygden 15 miljoner kronor, till lånefonden för främjande av bostadsbyggande på landsbygden 8 miljoner kronor samt till lån för bostadsförbättringsverksamhel 5 miljoner kronor. Skulle en arbetslöshetskris uppstå, förefaller det mig uppenbart, att den betydande arbetsreserv som bostadsförbättringsverksamheten erbjuder med ett stort antal, i hela landet kringspridda arbetsföretag bör utnyttjas, i den mån tillgången på material så medgiver. För detta ändamål torde å bered­ skapsstat lil böra uppföras till bidrag till främjande av bostadsbyggande på landsbygden 20 miljoner kronor, till lånefonden för främjande av bostads­ byggande på landsbygden 10 miljoner kronor samt till lån för bostadsförbättringsverksamhet 7 miljoner kronor. Samma skäl, som föranlett mig att å allmän beredskapsstat för nästa budgetår äska betydande belopp för de i det föregående angivna ändamålen, anser jag motivera att å nämnda stat beräknas medel i förhållandevis samma utsträckning för förbättrande av lantarbetarnas bostadsförhållanden. Enligt vad egnahemsstyrelsen uppgivit har under innevarande budgetår en stark stegrad efterfrågan på lån och bidrag för förbättrande av lantarbetarbostäder gjort sig gällande. Egnahemsstyrelsen har sålunda upplyst att under inne­ varande budgetår för tiden till och med den 4 maj 1944 beviljats lantarbetar­ bostadslån å sammanlagt 2 419 250 kronor samt lantarbetarbostadsbidrag å tillhopa 116 400 kronor. Styrelsen har vid ett sådant förhållande ansett att å allmän beredskapsstat för nästa budgetår borde uppföras ett anslag av 5 miljoner kronor till lån för uppförande och förbättring av lantarbetar­ bostäder samt för beviljande av bidrag till samma ändamål ett belopp av 300 000 kronor. Mot egnahemsstyrelsens uppskattning har jag intet att er­ inra. Av lånemedlen anser jag ett belopp av 2 miljoner kronor böra upp­ föras å beredskapsstat II samt 3 miljoner kronor å beredskapsstat III. Det för bidrag erforderliga beloppet torde böra utgå från anslaget till bidrag till främjande av bostadsbyggande på landsbygden. Beträffande låneanslagen kommer jag att i annat sammanhang fram­ ställa förslag. Här hemställer jag under åberopande av det anförda, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels till Bidrag till främjande av bostadsbgggande på landsbygden å allmän beredskapsstat II för budgetåret 1944/

dels ock till Bidrag till främjande av bostadsbyggande på landsbygden å allmän beredskapsstat lil för budgetåret 1944/

64 Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

[4.] Bidrag till inrättande av pensionärshem. I skrivelse den 19 april 1944 har statens byggnadslånebgrå framlagt förslag i fråga om uppförande å all­ män beredskapsstat för budgetåret 1944/45 av anslag till sådana åtgärder för förbättrande av bostadsförhållandena, som falla inom byråns verksamhets­ område. Byråns anslagsäskanden avse anslag dels å driftbudgeten under femte huvudtiteln till Hyresrabatter för mindre bemedlade, barnrika familjer samt till Bidrag till inrättande av pensionärshem, dels å kapitalbudgeten under statens utlåningsfonder till Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika familjer, dels ock å kapitalbudgeten under fonden för låneunderstöd till Tertiärlån till viss bostadsbyggnadsverksamhet samt till Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet. Med hänsyn till det inbördes samband, som dessa olika anslag ha, torde byggnadslånebyråns anslagsäskande få upptagas till behandling i ett samman­ hang under förevarande anslagspunkt. Byggnadslånebyrån har inledningsvis erinrat örn att frågan om bostads­ byggandets förutsättningar efter ett vapenstillestånd ansetts böra göras till föremål för en speciell utredning såsom ett led i den allmänna ekonomiska efterkrigsplaneringen. Särskilt med hänsyn härtill säger sig byrån ha trott sig kunna förutsätta, att bostadsproduktionen vore avsedd att beredas ett avsevärt utrymme i den blivande beredskapsstaten. I anledning härav hade byrån funnit anledning framlägga kalkyler över de anslagsbehov, som kunde föranledas av olika i årets statsverksproposition angivna alternativ (Inkoms­ terna s. 14 ff.), nämligen dels en förbättring av marknadsläget, dels ock risken för inträdandet av en allmän arbetslöshetskris. Byrån har erinrat om att det förra av dessa båda alternativ i viss mån redan kunde sägas vara aktuellt i och med att Kungl. Maj :t nyligen fastställt en vidare ram för inne­ varande års bostadsbyggnadsverksamhet än den, från vilken byrån utgick i sina förliden höst avgivna petita. I fråga om det senare alternativet, d. v. s. ett ökat bostadsbyggande såsom medel för lindrande av en mera omfattande arbetslöshet, ansåge sig byrån böra, under hänvisning till förenämnda utred­ ning, göra det uttalandet, att även om bostadsmarknadssituationen i och för sig skulle lämna utrymme åt en tillfälligtvis väsentligt högre produktion, man dock med hänsyn till möjligheterna att bevara en någorlunda tillfredsställande stabilitet hos bostadsbyggandet icke syntes böra räkna med en produktion, överstigande 50 000 lägenheter för år. Vad angår anslag å beredskapsstaten till bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika familjer anför byrån i huvud­ sak följande. Kungl. Maj:t har i årets statsverksproposition föreslagit, att för budgetåret 1944/45 ett anslag å 30 miljoner kronor måtte anvisas för bostadsanskaffningslån. Det synes byggnadslånebyrån motiverat att i beredskapssyfle ytter­ ligare betydande belopp anvisas för ändamålet. En femtioprocentig ökning av anslaget, d. v. s. uppförande av ett beredskapsanslag å 15 miljoner kronor för bostadsanskaffningslån, torde icke förslå längre än till täckande av det nu föreliggande direkta lånebehov, som tillbakahållits allenast av bristande medelstillgång. Byrån anser det med andra ord sannolikt, att antalet lånean-

Kungl. Maj:ts proposition nr 281. 65

sökningar kommer alt mycket snabbt ökas långt utöver vad som motsvarar en dylik anslagsökning, varvid man alltså på en gång skapar en viss arbetsreserv och åstadkommer en önskvärd förbättring av här ifrågavarande fa­ miljers bostadsförhållanden. Tydligt är emellertid att den arbetsmarknads­ politiska effekten vid en dylik anslagsökning är förhållandevis ringa; enligt byråns bedömande bör, örn behovet att skapa arbetstillfällen starkare accen­ tueras, beredskapsanslaget upptagas till samma belopp som föreslagits skola anvisas å kapitalbudgeten, d. v. s. 30 miljoner kronor. Det tilläggslånebehov, som uppstår vid en ökning av medelsanvisningen för bostadsanskaffningslån i enlighet med vad i det föregående föreslagits upp­ skattar byggnadslånebyrån vid det förra alternativet till 3 och vid det senare till 5 miljoner kronor. Vidare torde för hyresrabatter böra upptagas ytter­ ligare omkring 1 respektive 2 miljoner kronor; sistnämnda belopp torde här­ vid vara tillräckliga jämväl därest anslaget — såsom skett under de sistförflutna budgetåren — belastas med utgifter för täckande av de onormalt höga bränslekostnaderna.

1 fråga om anslaget till bidrag till inrättande av pensionärshem framhåller byrån, att de skäl, som anförts till stöd för en utvidgning av verksamheten för de mindre bemedlade, barnrika familjernas bostadsförsörjning syntes äga giltighet även i fråga örn byggandet av pensionärshem. Byrån hade för den skull ansett sig böra föreslå, att å beredskapsstaten för nästa budgetår anslag uppfördes till bidrag till dylika hem. Den mycket betydande ökningen av antalet ansökningar motiverade enligt byråns uppfattning, att anslaget i första hand upptoges till åtminstone 5 miljoner kronor. För det fall att en verklig arbetslöshetssituation kunde befaras inträda, ansåge sig byrån böra föreslå en medelsanvisning för ändamålet av 15 miljoner kronor. Vidkommande de anslag, som ha avseende å bostadsförsörjning­ en i allmänhet, har byrån framlagt vissa alternativa uppskattningar rörande lägenhetstillskottet under kalenderåren 1944 och 1945. Byrån yttrar härom i huvudsak följande. Det är givetvis förenat med avsevärda svårigheter att beräkna såväl om­ fattningen av den bostadsproduktion, som kommer att igångsättas under åter­ stoden av detta år, som ock — framför allt -— huru stor del av sagda pro­ duktion, som avses bli slutförd före årsskiftet. Enligt byråns uppfattning torde man emellertid vid den nu medgivna vidgade byggnadslicensgivningen böra uppskatta 1944 års lägenhetstillskott i tätorterna till omkring 40 000. Förutsättningar för bedömande av det sannolika produktionsresultatet för år 1945 föreligga ännu icke. Uppenbart är att rådande bostadsmarknadsläge motiverar en kraftig ökning av bostadsbyggnadsverksamheten. Det synes emellertid knappast antagligt, att materialförsörjningsläget inom kort så radi­ kalt förändras, att bostadsbristen kan helt hävas under nästkommande år; den härför erforderliga stegringen i bostadsproduktionen skulle för övrigt få en sådan omfattning, att den skulle kunna medföra risker för att den relativa nedgång i bostadsefterfrågan, som på grund av demografiska förhållanden sannolikt kommer att inträda under en icke alltför avlägsen framlid, får en krisartad effekt på bostadsbyggnadsindustrin. Med hänsyn till vad sålunda anförts anser sig byrån böra kalkylera med ett tillskott för år 1945 av högst 50 000 lägenheter i tätorterna; denna prognos vilar dock på det antagandet, alt arbetsmarknadspolitiska skäl motivera en dylik produktionsökning. Därest Bihang titt riksdagens protokoll 19M. 1 sami. Nr USl. 5

66 Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

skäl av sistnämnda art utebli, har byrån såsom en arbetshypotes räknat med ett tillskott under nästa år av omkring 40 000 lägenheter. Av det sagda följer, att byrån vill ifrågasätta uppförande å beredskapsstaten av lånemedel erforderliga för att finansiera en bostadsproduktion i tätorterna under år 1945 av lägst 40 000 och högst 50 000 lägenheter. En sådan i beredskapssyfte planerad utvidgning av 1945 års bostadspro­ duktion, att densamma kommer att omfatta — förutom det antal lägenheter i tätorterna, som kan beräknas erhållas vid en medelsanvisning å beredskapsstat av 15 miljoner kronor för bostadsanskaffningslån samt 5 miljoner kronor för bidrag till inrättande av pensionärshem — så många lägenheter, tillkomna med stöd av tertiärlån, att 1945 års totala lägenhetstillskott uppgår till 40 000, giver enligt byggnadslånebyråns beräkningar vid handen, att det sammanlagda medelsbehovet för tertiärlån under budgetåret 1944/45 kommer att uppgå till 124 miljoner kronor. Byrån har härvid bortsett från eftersläp­ ning vid behandlingen av låneärenden. Därest åter målsättningen för 1945 års bostadsproduktion sättes till 50 000 lägenheter i tätorterna uppgår — under antagande att anslag för bostads­ anskaffningslån och pensionärshemsbidrag komma att uppföras å beredskapsstat med 30 respektive 15 miljoner kronor — det av byrån för budget­ året 1944/45 beräknade totala medelsbehovet för tertiärlån till 145 miljoner kronor. Under antagande att tertiärlånemedel böra ställas till förfogande i sådan omfattning, att förutsättningar skapas för dels avarbetande under inneva­ rande år av befintlig arbetsbalans å tertiärlåneavdelningen, dels en produk­ tion finansierad på sätt här nyss angivits av cirka 40 000 bostadslägenheter i tätorterna under år 1945, samt med beaktande därav att vid början av detta budgetår en reservation av tertiärlånemedel förelåg, uppgående till cirka 14 miljoner kronor, uppskattar byrån det å beredskapsstat erforderliga tertiärlåneanslaget till 80 miljoner kronor. Byrån har härvid utgått från att ena­ handa belopp för ändamålet uppföres å kapitalbudgeten för nästkommande budgetår. En alternativ uppskattning baserad på samma förutsättningar sorn nyss angivits men med det undantaget, att målsättningen för 1945 års produktion skall vara 50 000 lägenheter, finansierade med bland annat den i det före­ gående omförmälda högsta medelsanvisningen för bostadsanskaffningslån och bidrag till pensionärshem, utvisar ett extra tertiärlånebehov av i runt tal 100 miljoner kronor. Vad härefter angår det tilläggslånebehov, som svarar mot en utvidgning av tertiärlånegivningen på sätt här ifrågasatts, får byggnadslånebyrån först fram­ hålla, att de erfarenheter byrån hittills vunnit synas utvisa, att tilläggslånebehovet är mindre än vad byrån i tidigare gjorda framställningar till Kungl. Majit ansett sig böra räkna med. Enligt byråns beräkningar torde det sålunda kunna antagas, att befintliga tilläggslånemedel skola vara tillräckliga vid upp­ förande å beredskapsstat av ett anslag örn 80 miljoner kronor för tertiärlån. Skulle däremot sistnämnda anslag i stället upptagas till 100 miljoner kronor, lärer tilläggslåneanslaget böra förstärkas med cirka 7 miljoner kronor.

Under hänvisning till det anförda och med beaktande av de av byggnads­ lånebyrån förutsatta olika alternativen har byrån hemställt att å allmän be­ redskapsstat för budgetåret 1944/45 måtte uppföras följande anslag:

Kungl. Maj.ts proposition nr 281. 67

Belopp kronor Ali. I Alt. II A. Å driftbudgeten under femte huvudtiteln: 1. Hyresrabatter för mindre bemedlade, barnri­

2. Bidrag till inrättande av pensionärshem . . 5 000 000 15 000 000 B. Å kapitalbudgeten under statens utlåningsfonder: Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre

C. Å kapitalbudgeten under fonden för låneunder­ stöd : 1. Tertiärlån till viss bostadsbyggnadsverksam-

2. Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksam-

Över byggnadslånebyråns framställning har kommissionen för ekonomisk efterkrig s plane ring i skrivelse den 12 maj 1944 avgivit yttrande. Kommissio­ nen, som i samma skrivelse yttrat sig jämväl över egnahemsstyrelsens under föregående punkt återgivna hemställan om anslag till åtgärder för förbätt­ rande av bostadsförhållandena på landsbygden, har inledningsvis helt all­ mänt anfört, att en av de viktigaste förutsättningarna för afl det skulle lyc­ kas att hålla en hög sysselsättningsnivå efter kriget vore att bostadsproduktio­ nen kunde bringas upp till minst lika stor omfattning, som före kriget. Bo­ stadspolitiken intoge därför en mycket viktig plats i det allmänna sysselsättningsprogrammet. I fråga om byggnadslånebyråns framställning säger sig kommissionen intet ha att erinra.

Då man går att uppgöra förslag till allmän beredskapsstat för budgetåret Departements- 1944/45 måste med hänsyn till läget på bostadsmarknaden bostadsbyggandet cheteni städerna, speciellt de större städerna, bliva ett av de arbetsobjekt, som först komma i åtanke. På grund av bostadsbristen böra å beredskapsstat i första hand uppföras anslag, som äro avsedda att tagas i anspråk, då marknads­ läget medgiver detta, samt i andra hand anslag, avsedda att tagas i an­ språk vid en mera omfattande arbetslöshetskris. Byggnadslånebyrån har jämväl beaktat detta i sin föreliggande framställning. Byråns äskan­ den enligt alternativ I avse sålunda anslag av förstnämnda typ, d. v. s. anslag, som böra hänföras till beredskapsstat II. Byrån har framhållit, att anslagen enligt alternativ I beräknats med utgångspunkt från ett uppskattat lägenhefstillskott i tätorterna av omkring 40 000. Byrån har emellertid härvid på­ pekat, att nämnda alternativ i viss mån redan kunde sägas vara aktuellt i och med att Kungl. Majit nyligen fastställt en vidare ram för 1944 års bostadsbyggnadsverksamhet, än den från vilken byrån utgått i sina petita för bud­ getåret 1944/45. Byrån räknade för sin del numera med ett tillskott under år 1945 av omkring 40 000 lägenheter. I fråga örn anslagsberäkningen enligt alternativ II har byrån anfört, att, även om bostadsmarknadssituationen i och för sig skulle lämna utrymme åt en tillfälligtvis väsentligt högre produktion, man dock med hänsyn till möj-

68 Kungl. Maj:ts proposition nr 281-

ligheterna att bevara en någorlunda tillfredsställande stabilitet hos bostads­ byggandet ej syntes böra räkna med en produktion, överstigande 50 000 lä­ genheter för år. Mot de av byrån från förenämnda utgångspunkter föreslagna anslagen å allmän beredskapsstat för nästa budgetår till främjande av bostadsbyggnadsverksamheten har jag i och för sig intet att erinra. Med hänsyn emellertid till att anslaget å driftbudgeten till hyresrabatter för mindre bemedlade, barnrika familjer har karaktär av förslagsanslag anser jag onödigt att upp­ föra anslag för ändamålet å beredskapsstaten. Med beaktande härav böra un­ der beredskapsstat II uppföras övriga av byrån enligt alternativ I äskade an­ slag samt under beredskapsstat III anslag till belopp motsvarande skillnaden mellan de enligt alternativ II och I äskade beloppen. Jag vill dock beträffan­ de anslaget till Bidrag till byggande av pensionärshem förorda, att å bered­ skapsstat II endast äskas ett belopp av 3 miljoner kronor medan återstoden elier 12 miljoner kronor hänföres till beredskapsstat III. I enlighet härmed tillstyrker jag, att å allmän beredskapsstat II respektive III för budgetåret 1944/45 måtte uppföras följande anslag: Beredskapsstat II III Belopp kronor A. Å driftbudgeten under femte huvudtiteln: 3 000 000 12 000 000 B. Å kapitalbudgeten under statens utlåningsfonder: Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre 15 000 000 15 000 000 C. Å kapitalbudgeten under fonden för låneunder­ stöd: Tertiärlån till viss bostadsbyggnadsverksamhet 80 000 000 20 000 000 Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet 3 000 000 9 000 000

senare hemställan. Här hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels till Bidrag till inrättande av pensionärshem å allmän beredskapsstat II för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag

dels ock till Bidrag till inrättande av pensionärshem å all­ män beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra ett

[5.] Bidrag till anordnande av allmänna samlingslokaler. I skrivelse den 18 augusti 1943 har statens nämnd för samlingslokaler framlagt förslag rö­ rande behovet av statsmedel till anordnande av allmänna samlingslokaler för budgetåret 1944/45. Investeringsutredningen, som tagit del av nämndens skrivelse, har i sitt betänkande hemställt, att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45

Kungl. Maj:ts proposition nr 281. 69

måtte upptagas dels å driftbudgeten under femte huvudtiteln lill Bidrag till anordnande av allmänna samlingslokaler ett anslag av 1 000 000 kronor, dels ock å kapitalbudgeten under fonden för låneunderstöd till Lån för an­ ordnande av allmänna samlingslokaler ett anslag av 2 000 000 kronor.

Investeringsutredningens förslag rörande anvisande av medel för anord­ Departements­ chefen. nande av allmänna samlingslokaler anser jag mig böra tillstyrka. Anslagen för ändamålet synas böra anvisas under allmän beredskapsstat III. I fråga örn anslaget till Lån för allmänna samlingslokaler gör jag hemställan un­ der kapitalbudgeten. Här hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riks­ dagen att till Bidrag till anordnande av allmänna samlingslokaler å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra

Blindvård.

[6.] Bidrag till uppförande av hem för blinda i förskolåldern. I skrivel­ se den 9 december 1940 har direktionen över institutet och förskolan för blinda å Tomteboda gjort framställning örn bidrag till uppförande av en bygg­ nad för hem för blinda barn i förskolåldern. I fråga örn behovet av en dylik byggnad hänvisar direktionen till en skrivelse från institutets rektor, vari denne anför i huvudsak följande. I anslutning till ett av direktionen över institutet och förskolan för blinda med anslag från institutets fondmedel år 1906 i Nynäshamn upprättat hem för arbetsföra yngre blinda kvinnor hade sedan år 1915 funnits ett hem för ett tiotal blinda barn i åldern 2—7 år. Sedan hemmet år 1938 försålts hade som ett provisorium ett hem åt barnen inrymts inom förskolans lokaler. De åt barnhemmet upplåtna lokalerna vore dock närmast avsedda för förskolans elever och behövde användas för dessas behov. För barnhemmets behov vore lokalerna därjämte alltför små och med ofördelaktigt läge. Antalet inträdes­ ansökningar till hemmet vöre flera, än vad under närvarande omständigheter kunde bifallas. Under dessa förhållanden vore det av största vikt, att andra lokaler för barnhemmets räkning komme till stånd. Erfarenheterna från de 25 år, under vilka barnhemmet varit i verksamhet, hade tydligt ådagalagt, att det haft en betydelsefull uppgift att fylla. Det hade varit ett gott hem för föräldralösa barn och andra, vilka annars under synnerligen ogynnsamma omständigheter skulle fått framleva sina tidigaste år på ett sätt, som blivit till skada för hela deras liv. Vid rektorns skrivelse funnos fogade av arkitekten C. O. Hallström upp­ rättade ritningar och kostnadsberäkningar till en byggnad för ett nytt barn­ hem. Byggnaden är avsedd att uppföras å institutets område i närheten av rektorsbostaden. Hemmet är beräknat för 15 barn men uppgives utan större olägenhet kunna utökas till att mottaga 17 barn. Kostnaderna för hemmet be­ räknades av Hallström till 110 000 kronor. Av nämnda belopp kunde enligt rektorns skrivelse ett belopp motsvarande försäljningssumman för hemmet

70 Kunell. Maj.ts proposition nr 281.

i Nynäshamn eller 58 000 kronor ställas till förfogande från institutets fond­ medel, medan återstoden 52 000 kronor borde tillskjutas av statsmedel. Kost­ naderna för anskaffande av erforderliga inventarier uppgives kunna bestri­ das av institutets fondmedel, medan driftkostnaderna för hemmet beräknas kunna bestridas av inflytande vårdavgifter samt avkastningen av vissa fond­ medel. Med biträdande av rektors förslag hemställde direktionen, att Kungl. Maj :t ville dels medgiva, att inom institutets område finge uppföras ett hem för blinda barn under skolåldern dels ock såsom bidrag till hemmets uppföran­ de anvisa ett belopp av 52 000 kronor att utgå från anslaget till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. Direktionens framställning bär tillstyrkts av skolöverstyrelsen, socialsty­ relsen och länsstyrelsen i Stockholms län, medan statens arbetsmarknads­ kommission i avgivet yttrande förklarat att medel för ändamålet borde an­ visas från annat håll än anslaget till arbetsmarknadens reglering. Sedan ärendet överlämnats lill investeringsutredningen, har utredningen, som ansett kostnaderna för ifrågavarande byggnad numera böra uppskattas till 130 000 kronor, i sitt betänkande hemställt, att för hemmets uppförande å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 måtte upptagas ett anslag av 72 000 kronor, vilket anslag sålunda skulle avse att täcka skillnaden mel­ lan den av utredningen beräknade kostnaden och det belopp, 58,000 kronor, som kunde ställas till förfogande av fondmedel.

Dt^clheten"**' ^en ämnade redogörelsen anser jag framgå, att behov föreligger av ett hem för omhändertagande av blinda barn i förskolåldern, vilka av en eller annan anledning ej kunna uppfostras av föräldrarna eller på annat sätt komma i åtnjutande av lämplig vård. De lokalförhållanden, varunder det för dylikt ändamål vid institutet och förskolan för blinda å Tomteboda in­ rättade hemmet för närvarande bedriver sin verksamhet, synas vara sådana, att hemmet ej längre än som är nödvändigt bör kvarstanna i nämnda lo­ kaler. Därest hemmet fortfarande skall vara anknutet till institutet, vilket jag anser lämpligt, torde det vara erforderligt, att en särskild byggnad upp­ föres för detsamma. Mot det av direktionen för institutet i sådant hänseende framlagda förslaget har jag intet att erinra. Jämväl de av investeringsutred­ ningen för hemmet beräknade kostnaderna, 130 000 kronor, anser jag mig böra godtaga. Då för hemmets uppförande ett belopp av 58 000 kronor samt för dess inredning hela kostnaden kan bestridas av för institutet tillgängliga fondmedel, inskränker sig det härutöver erforderliga medelsbehovet till 72 000 kronor. Ett anslag å sistnämnda belopp anser jag böra uppföras å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45. Jag förutsätter, att kost­ naderna för hemmets drift liksom hittills skett jämväl i fortsättningen skola bestridas av till institutets förfogande .stående fondmedel. Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

Kungl. Maj.ts proposition nr 281. 71

att till Bidrag till uppförande av hem för blinda barn i för­ skolåldern å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/

Tvångsarbetsanstalter, alkoholistanstalter m. m.

[7.] Statens alkoholistanstalt å Vcnngarn: Centraltvättstuga för personal m, m. I anledning av Kungl. Maj:ts i proposition nr 2 till 1941 års riksdag (Bil. 5, p. 2) framlagda förslag anvisade riksdagen till Statens alkoholist­ anstalt å Venngarn: Vissa byggnadsarbeten å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 ett reservationsanslag (B) av 115 000 kronor. Anslaget var avsett för uppförande av dels två bostadshus för gift personal dels ock en byggnad inrymmande centraltvättstuga för personalen samt vissa andra anordningar. Sedan 1942 års riksdag (skr. nr 5, p. 41) medgivit, att den del av ifrågavarande anslag, som beviljats för uppförande av två bostadshus för gift personal, finge — oberoende av de för dylikt anslag eljest gällande förut­ sättningarna —- under budgetåret 1942/43 tagas i anspråk för därmed avsett ändamål, uppdrog Kungl. Majit genom beslut den 9 oktober 1942 åt byggnads­ styrelsen alt i samråd med anstaltsstyrelsen för en sammanlagd kostnad av 70 000 kronor låta uppföra berörda bostadshus. Återstoden av anslaget, 45 000 kronor, vilken avsetts för uppförande av centraltvättstuga m. m., har ännu ej ställts till förfogande. Från anstaltsledningens sida har framställts önskemål om att centraltvätt­ stugan m. m. snarast möjligt måtte komma till utförande. Från samma håll har uppgivits, att trots inträdda prisstegringar det å förenämnda anslag kvarstående beloppet borde vara tillfyllest för ändamålet. Investeringsutredningen har i sitt betänkande hemställt, att för bekostande av ifrågavarande tvättstuga m. m. å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 upptages ett anslag av 45 000 kronor.

Medel för uppförande av ifrågavarande centraltvättstuga m. m. torde nu Före­ draganden,. böra upptagas under ett å den allmänna beredskapsstaten för budgetåret 1944/45 uppfört anslag, vilket torde böra betecknas Statens alkoholistanstalt å Venngarn: Centraltvättstuga för personal m. m. Anslaget synes böra hän­ föras till beredskapsstat II. Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Statens alkoholistanstalt å Venngarn: Centraltvättstuga för personal m. m. å allmän beredskapsstat II för

72 Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Fattigvård och barnavård.

[8.] Vissa byggnadsarbeten vid Folåsa skolhem. I skrivelse den 31 augusti 1943 har socialstyrelsen gjort framställning om anvisande av medel för in­ lösen av Folåsa skolhem samt för vissa byggnadsarbeten vid hemmet, där­ vid styrelsen erinrat örn sina tidigare förslag i ämnet. Frågan örn förvärv av skyddshemmet förelädes riksdagen i årets statsverksproposition (femte hu­ vudtiteln, p. 86). Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag i ämnet har riksdagen medgivit, att skyddshemmet må inlösas av staten. Några medel för bygg­ nadsarbetena vid skyddshemmet ha däremot ännu icke äskats av riksdagen. Beträffande dessa anförde socialstyrelsen i skrivelse den 16 september 1941, att vissa av skyddshemmets byggnader i sitt nuvarande skick vore mindre väl lämpade för sina ändamål. I huvudbyggnaden, som användes för förläggning av eleverna, måste sålunda i varje sovsal inrymmas ej mindre än 12—14 elever. Tvättrummet vore vidare för litet för det nuvarande anta­ let elever och de sanitära anordningarna i övrigt synnerligen bristfälliga. Köksutrymmena vore väl tilltagna men utrustningen opraktisk och otidsenlig, och lokal för gymnastik, lekar och inomhusidrott saknades. Föreståndarens bostad, för närvarande inrymd i huvudbyggnaden, bestode av tre rum utan kök och lärarens bostad av två mycket små rum samt ett utrymme, provi­ soriskt använt som kök. Arbetsledaren, rättaren och en extra lärare måste förhyra bostäder i närmaste byar. Anordningen försvårade i hög grad för denna personal att i behövlig omfattning kunna ägna sig åt elevernas över­ vakning.

Vid socialstyrelsens skrivelse var fogat ett av arkitekten Birger Jonson i samråd med skyddshemmets styrelse och med skyddshemsinspektören ut­ arbetat förslag till ombyggnad av hemmet. Detta förslag, beträffande vars de­ taljer torde få hänvisas till handlingarna i ärendet, omfattade ombyggnad och renovering av elevhems- och skolbyggnaderna vid hemmet samt nybygg­ nad av gymnastikhus och bostäder för föreståndare och lärare. Kostnaderna för byggnadsarbetena beräknades till 270 000 kronor. Över socialstyrelsens framställning avgåvos utlåtanden den 28 oktober 1941 av byggnadsstyrelsen och den 2 mars 1942 av 1940 års civila byggnadsutredning. Byggnadsstyrelsen framhöll beträffande gymnastikbyggnaden, att gym­ nastiksalens golvyta syntes kunna minskas till 10 X 16 meter, att särskilt redskapsrum icke vöre erforderligt samt att golvytan i denna byggnads botten­ våning genom vissa förenklingar beträffande planläggningen syntes kunna något minskas. Även 1940 års civila byggnadsutredning förordade en minskning av gym­ nastiksalen till 10 X 16 meter. Utredningen ansåg vidare, att föreståndare­ bostaden borde minskas från omkring 170 till omkring 140 kvadratmeter in­ klusive expedition samt lärarbostaden från omkring 105 till omkring 85 kvadratmeter.

74 Kungl. Majlis proposition nr 281.

nåd anordnade bostäderna äro myckel otillfredsställande, vartill kommer att bostäder saknas för vissa befattningshavare vid skyddshemmet. Slutligen sak­ nas vid skyddshemmet lämplig lokal för gymnastik, lek och idrott. Social­ styrelsen har nu föreslagit ombyggnad och renovering av elevhems- och skolbyggnaderna samt uppförande av gymnastikhus och bostäder för rektor och lärare. Då jag blivit övertygad örn angelägenheten av de av styrelsen föreslagna byggnadsarbetena, vill jag förorda, att de bringas till utförande. Härvid böra emellertid beaktas de erinringar beträffande gymnastikbyggna­ den, som framförts av byggnadsstyrelsen och i 940 års civila byggnadsutredning. Vad beträffar rektorsbostaden förordar jag, att densamma begränsas till omkring 150 kvadratmeter inklusive expedition. Vidkommande slutligen lärarbostaden synes denna i enlighet med civila byggnadsutredningens för­ slag kunna minskas till omkring 85 kvadratmeter. Kostnaderna för de av socialstyrelsen föreslagna byggnadsarbetena ha en­ ligt senaste beräkningar uppskattats till 334 000 kronor. Till dessa beräkning­ ar kan jag ansluta mig. Emellertid synes detta belopp med iakttagande av de förenklingsåtgärder, som jag i det föregående förordat, kunna reduceras med omkring 12 000 kronor. För arbetenas utförande skulle alltså erfordras ett anslag av 322 000 kronor, vilket torde böra uppföras å allmän beredskapsstat II för nästa budgetår. Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Vissa byggnadsarbeten vid Folåsa skolhem å allmän beredskapsstat II för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag

[9.] Vissa byggnadsarbeten vid statens skyddshem.

Uppförande av gymnastikhus vid Ljung askogs oeh Sundbo yrkeshem. Med bifall till av Kungl. Majit i 1939 års statsverksproposition (femte huvudtiteln, p. 83) framlagt förslag anvisade riksdagen för budgetåret 1939/40 till Vissa byggnadsarbeten vid statens yrkeshem samt skol- och yr­ keshem m. fl. ett reservationsanslag av 343 000 kronor. De anvisade medlen voro avsedda för utförande av vissa i en av Kungl. Majit i proposition nr 177 till 1937 års riksdag framlagd plan ingående byggnadsarbeten vid de statliga skyddshemmen, däribland ett gymnastikhus vid vartdera av yrkeshemmen Ljungaskog och Sundbo. Genom beslut den 30 juni 1939 förordnade Kungl. Maj :t, att från ifrågavarande anslag finge för uppförande av nämnda gymna­ stikhus utgå för Ljungaskogs yrkeshem 84 700 kronor och för Sundbo yr­ keshem 74 100 kronor. Sedan 1939 års urtima riksdag godkänt i propositionen nr 79, bilaga 3, framlagt förslag, att vissa byggnadsarbeten vid skyddshemmen, däribland nu ifrågavarande gymnastikbyggnader, skulle komma till utförande endast i den mån Kungl. Majit prövade sådana förutsättningar vara för handen,

Kungl. Maj.ts proposition nr 281. 75

som gällde för användning av anslag upptaget å allmän beredskapsstat, för­ ordnade Kungl. Majit den 30 december 1939, att byggnadsföretagen icke finge utföras, med mindre Kungl. Majit därtill lämnade tillstånd. Något dy­ likt tillstånd har ej lämnats. I skrivelse den 30 januari 1941 har socialstyrelsen hemställt, att de anvi­ sade medlen måtte få tagas i anspråk för uppförande av gymnastikbygg­ naderna. Styrelsen upplyser, att arkitekten Birger Jonson efter samråd med ordföranden i 1940 års civila byggnadsordning företagit de förenklingar av byggnaderna, som i enlighet med byggnadsutredningens direktiv ansåges oundgängligen nödvändiga. Dessa förändringar, vilka åskådliggjorts å av ar­ kitekten Jonson utarbetade, vid styrelsens framställning fogade ritningar, för­ anledde ingen erinran från styrelsens sida. Beträffande behovet av att snarast möjligt igångsätta ifrågavarande bygg­ nadsarbeten anför styrelsen följande. Vid samtliga nybyggda och ombyggda skyddshem för manliga elever utom yrkeshemmen Sundbo och Ljungaskog hava gymnastiksalar inretts. Erfa­ renheterna från dessa hem hava visat, att det är av synnerligen stor bety­ delse för uppfostringsarbetet, att eleverna jämväl under vintermånaderna kunna beredas tillfälle till gymnastik samt fritidssysselsättning i form av inomhusidrott, lekar och dylikt. Då bland skyddshemmen för manliga ele­ ver yrkeshemmen Sundbo och Ljungaskog uppvisa den största elevbelägg­ ningen, medför bristen på gymnastiklokaler vid dessa hem avsevärda olä­ genheter. Enligt av Kungl. Majit fastställd personalförteckning skola vid yrkes­ hemmen Sundbo, Ljungaskog och Forsane finnas två lärarbefattningar i yr­ kesämne, avseende undervisning i snickeri respektive mekaniskt verkstads­ arbete. I sina den 14 september 1940 avgivna förslag till anslagsäskanden för budgetåret 1941/42 har socialstyrelsen föreslagit, att utbildning i ett tredje hantverksyrke anordnades vid de tre yrkeshemmen och att för möjliggö­ rande därav för vart och ett av dessa hem upptoges ytterligare en befatt­ ning såsom lärare i yrkesämne. Departementschefen har i 1941 års statsverksproposition tillstyrkt, att för hemmen i fråga från och med budgetåret 1941/42 inrättades sammanlagt tre lärartjänster i yrkesämne i lönegraden Eo 12. Enligt byggnadsplan^ skola i bottenvåningen av gymnastikbyggnaden vid Ljungaskog jämväl anordnas lokaler för undervisning i ett tredje yr­ kesämne. Vidare skall i var och en av de planerade nybyggnaderna inredas en sal för teoretisk undervisning. Därest gymnastikhusen ej komma till ut­ förande, kommer bristen på lämpliga lokaler för teoretisk undervisning att medföra avsevärda olägenheter. Sedan ännu en yrkeslärarbefattning inrät­ tats vid hemmen, kommer vid Ljungaskog avsaknaden av undervisningslo­ kaler för dennes undervisningsämne alt bliva kännbar.

I skrivelse den 19 december 1941 har socialstyrelsen ånyo framhållit, att de båda gymnastikbyggnaderna snarast möjligt borde komma till utförande. Sedan ärendet överlämnats till investeringsutreclningen, har utredningen låtit verkställa nya kostnadsberäkningar beträffande de båda gymnastikbyggnadema. Arkitekten Jonson har därvid den 22 mars 1944 uppskattat kostnaderna för gymnastikhuset vid Ljungaskogs yrkeshem lill 130 000 kro­ nor och för gymnastikhuset vid Sundbo yrkeshem lill 125 000 kronor. Utredningen hemställer i sitt betänkande, att å allmän beredskapsstat för

76 Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

budgetåret 1944/45 måtte upptagas de ytterligare belopp, som erfordras för utförande av nu ifrågavarande byggnadsföretag, eller för gymnastikbygg­ naden vid Ljungaskogs yrkeshem 45 300 kronor och för gymnastikbyggna­ den vid Sundbo yrkeshem 50 900 kronor.

Departements Såsom socialstyrelsen framhållit medför bristen på gymnastiklokaler vid chefen. Ljungaskogs och Sundbo yrkeshem avsevärda olägenheter för uppfostringsarbetet vid hemmen. Härtill kommer, att vid båda hemmen föreligger en kännbar brist på lämpliga lokaler för den teoretiska undervisningen samt att vid Ljungaskogs yrkeshem jämväl saknas särskilda lokaler för sedan budgetåret 1941/42 anordnad undervisning i ett tredje yrkesämne. Då jag i likhet med socialstyrelsen anser angeläget, att eleverna vid de båda skydds­ hemmen genom uppförande av gymnastikbyggnaderna även under vinter­ tid beredas tillfälle till gymnastik och idrott, samt genom byggnadernas uppförande jämväl föreliggande behov av ytterligare undervisningslokaler vid hemmen skulle bliva på ett ändamålsenligt sätt tillgodosett, tillstyrker jag, alt byggnadsföretagen må komma till utförande. Byggnaderna torde därvid böra uppföras i huvudsaklig överensstämmelse med det av socialstyrel­ sen i skrivelsen den 30 januari 1941 framlagda förenklade byggnadsprogrammet. För uppförande av byggnaderna ha — såsom framgår av den ovan läm­ nade redogörelsen — tidigare anvisats 84 700 respektive 74 100 kronor. Kost­ naderna för byggnadsföretagen lia emellertid nu beräknats till 130 000 re­ spektive 125 000 kronor. På grund härav skulle för gymnastikhuset i Ljunga­ skog erfordras ytterligare 45 300 kronor och för gymnastikhuset i Sundbo ytterligare 50 900 kronor. Då jag kan ansluta mig till dessa beräkningar, förordar jag, att nämnda belopp upptagas å allmän beredskapsstat för nästa budgetår. Byggnadsarbetena synas mig vara av den angelägenhetsgrad, att de böra hänföras under grupp II. Jämväl de för byggnadsföretagen tidigare anvisade medlen torde, därest riksdagen icke däremot framställer erinran, böra få tagas i anspråk under samma förutsättningar, som gälla för under denna grupp uppförda anslag.

Vissa ombyggnadsarbeten vid Broby spolhem. I skrivelse den 31 augusti 1943 har socialstyrelsen gjort framställning örn anvisande av medel för inlösen av Broby skolhem samt för vissa ombyggnadsarbeten vid hem­ met, därvid styrelsen erinrat om av styrelsen tidigare framlagt förslag i äm­ net. Frågan örn förvärv av skyddshemmet förelädes riksdagen i årets statsverksproposition (femte huvudtiteln, p. 86). Med bifall till Kungl. Maj:ts för­ slag i ämnet har riksdagen medgivit, att skyddshemmet må inlösas av staten. Några medel för ombyggnadsarbetena vid hemmet ha däremot ännu icke äskats av riksdagen. Beträffande dessa anförde socialstyrelsen i skrivelse den 10 oktober 1942 följande. Skyddshemmets 36 platser ha under de senaste åren ständigt varit upp­ tagna. Hemmet har sista tiden även måst vidkännas viss överbeläggning.

78 Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

Utredningen hemställer i sitt betänkande, att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 för nu ifrågavarande ombyggnadsarbeten måtte upptagas ett anslag av 114 500 kronor.

Departements Vid anmälan i årets statsverksproposition av frågan om anslag till bygg­ chefen. nadsarbeten m. m. vid de statliga skyddshemmen uttalade chefen för social­ departementet, att en förutsättning för vidtagande av mera omfattande änd­ ringsarbeten vid skyddshemmen borde vara, att inlösningsfrågan beträffande hemmen vore klar. Sedan denna förutsättning, vad beträffar Broby skolhem, nu blivit uppfylld i och med att årets riksdag medgivit inlösen av hemmet, fin­ ner jag mig böra upptaga frågan örn erforderlig ombyggnad av detsamma. Det av socialstyrelsen i detta hänseende framlagda förslaget, som motiverats huvudsakligen med behovet av ytterligare lokalutrymmen vid hemmet, anser jag mig i stort sett kunna godtaga. Kostnaderna för arbetenas utförande beräknades vid förslagets framläg­ gande hösten 1942 till 98 000 kronor. Byggnadsstyrelsen har emellertid an­ sett, att betydande beskärningar måste företagas av de föreslagna arbetena, särskilt vad beträffade skolbyggnaden, därest denna summa skulle förslå. Då det med hänsyn till vad byggnadsstyrelsen sålunda anfört och på grund av sedan hösten 1942 inträdda prisstegringar icke synes uteslutet, att även den av investeringsutredningen nu föreslagna kostnadssumman, 114 500 kronor, kan komma att visa sig otillräcklig, förutsätter jag, att, därest detta visar sig erforderligt, före arbetenas igångsättande en sådan reduktion av byggnadsprogrammet vidtages, särskilt vad beträffar skolbyggnaden, att något över­ skridande av sistnämnda belopp icke ifrågakommer. Då jag i övrigt icke har något att erinra mot det framlagda ombyggnadsförslaget, förordar jag, att för ändamålet å allmän beredskapsstat för nästa budgetår uppföres ett be­ lopp av 114 500 kronor. Arbetena torde kunna hänföras till grupp III.

Uppförande av rektorsbostad vid Johannisbergs skol- och yrkesheni. I skrivelse den 31 augusti 1943 till investeringsutredningen har socialstyrelsen framlagt förslag örn uppförande av rektorsbostad vid Johan­ nisbergs skol- och yrkeshem. I en vid skrivelsen fogad bilaga har styrelsen framhållit, att antalet personalbostäder vid skyddshemmet vore mycket otill­ räckligt, varför det vore angeläget, att byggnadsarbetet komme till stånd. Rektorsbostaden, som även skulle inrymma kontor, vore avsedd att upp­ föras enligt den typmodell för dylik bostad, som utarbetats av arkitekten Birger Jonson och kommit till användning vid vissa skyddshem. Kostnaden för en liknande bostad, avsedd att uppföras vid Hammargårdens skolhem, hade i början av år 1943 uppskattats till 46 000 kronor. Skycldshemsinspektören har framhållit, att plats behövde utvinnas för ytterligare ett antal elever vid skyddshemmet. En del av dessa elevplatser borde förläggas till den bostad, som för närvarande upplåtits åt rektorn, vilken alltså måste avflytta. I skyddshemmets närhet funnes ej någon bostad, som kunde anvisas åt rektorn, varför nybyggnad vore erforderlig. Denna lös-

Kunni. Maj.ts proposition nr 281. 79

ning av den genom lagen om villkorlig dom ofrånkomliga utvidgningen av Johannisbérgshemmets kapacitet vore ur statens synpunkt fördelaktigare än att på annat sätt öka elevplatserna. Investeringsutredningen har låtit verkställa ny kostnadsberäkning beträffan­ de den föreslagna rektorsbostaden. Kostnaderna för byggnadens uppförande ha därvid av arkitekten Jonson den 22 mars 1944 beräknats till 51 000 kronor. Utredningen hemställer i sitt betänkande, att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 för nu ifrågavarande byggnadsföretag måtte upptagas ett anslag av 51 000 kronor.

Den förebragta utredningen har övertygat mig örn behovet av den före- Departement.sslagna rektorsbostaden vid Johannisbergs skol- och yrkeshem. I enlighet chefenmed vad jag i annat sammanhang denna dag förordat beträffande en rektorsbostad av liknande typ vid Folåsa skolhem torde även den nu ifrågavarande byggnaden böra minskas till omkring 150 kvadratmeter inklusive kontoret. Enligt vad jag inhämtat kunna kostnaderna för byggnadens uppförande häri­ genom reduceras från 51 000 till 49 000 kronor. Jag förordar, att sistnämnda belopp upptages å allmän beredskapsstat för nästa budgetår och därvid hänföres till grupp II.

Uppförande av lärarbostad vid Löv st alhemmet. I skrivelse den 31 augusti 1943 har socialstyrelsen erinrat örn att 1943 års riksdag i anled­ ning av den av 1942 års riksdag godkända utbyggnaden av Lövstahemmet bland annat beslutat, att ytterligare en lärare i lönegraden Ex 19 skulle an­ ställas vid skolhemsavdelningen. Styrelsen för skyddshemmet hade nu begärt, att en familjebostad skulle uppföras för den nya tjänstemannen. Då denna lärarkraft komme att bliva permanent, ville socialstyrelsen föreslå, att familje­ bostad uppfördes för honom av vid skyddshemmen sedvanlig typ. Kostnaderna för ett bostadshus omfattande en lägenhet om tre rum, kök, jungfrukammare och badrum och av motsvarande typ, som föreslagits för Folåsa skolhem, hade av arkitekten Birger Jonson den 30 augusti 1943 preliminärt beräknats till 34 500 kronor. Sedan ärendet överlämnats till investeringsutredningen, har utredningen låtit verkställa ny kostnadsberäkning rörande den föreslagna lärarbostaden. Kostnaderna för uppförande av byggnaden lia därvid av arkitekten Jonson den 22 mars 1944 uppskattats till 39 500 kronor. Utredningen hemställer i sitt betänkande, att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 för nu ifrågavarande byggnadsföretag måtte upptagas ett anslag av 39 500 kronor.

Jag tillstyrker det framlagda förslaget örn uppförande av en lärarbostad DepartemenUvid Lövstahemmet. 1 likhet med vad jag i det föregående förordat beträffan- che,en' de en lärarbostad av liknande typ vid Folåsa skolhem, synes emellertid även den nu ifrågavarande byggnaden kunna minskas till omkring 85 kvadrat­ meter. Byggnadskostnaden torde enligt vad jag inhämtat genom denna minsk-

80 Kungl. Majds proposition nr 281.

ning kunna reduceras från föreslagna 39 500 kronor till 34 000 kronor. Jag förordar, att sistnämnda belopp upptages å allmän beredskapsstat II för rasta budgetår.

Uppförande av personalbostadshus vid Lövstahemmet. I skri­ velse till investeringsutredningen den 31 augusti 1943 har socialstyrelsen framlagt förslag örn uppförande av två personalbostadshus örn vartdera två rum och kök vid Lövstahemmet. I en vid skrivelsen fogad bilaga har styrelsen erinrat om att från och med budgetåret 1943/44 inrättas bland annat två nya skötartjänster vid skyddshemmet. För ingående av giftermål vore dessa skötare beroende av att familjebostäder anskaffades. De föreslagna bostads­ husen vore avsedda att utföras enligt samma typmodell, som tidigare kom­ mit till användning inom skyddshemsorganisationen. Kostnaderna för ett sådant typhus hade år 1942 beräknats till 21 000 kronor. Skyddshemsinspektören har framhållit, att Lövstahemmet läge isolerat från annan bebyggelse i Vagnhärads socken. Personal, som anställdes vid skyddshemmet, kunde därför icke få bostad annat än genom statens försorg. För den personal, som tidigare anställts, hade nödtorftigt sörjts i detta av­ seende. Sedan personalstyrkan emellertid från och med budgetåret 1943/44, i samband med att Lövstahemmet utbyggts, ytterligare ökats med flera be­ fattningshavare, vöre det nödvändigt att bereda de nytillkomna bostäder. Investeringsutredningen har låtit verkställa ny kostnadsberäkning rörande de föreslagna bostadshusen. Arkitekten Birger Jonson har därvid den TI mars 1944 uppskattat kostnaderna för byggnaderna till 25 000 kronor var­ dera. Utredningen hemställer i sitt betänkande, att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 för uppförande av nu ifrågavarande två personalbostads­ hus måtte upptagas ett anslag av 50 000 kronor.

Departements- Jag tillstyrker förslaget örn uppförande av tva personalbostadshus vid chefen. Lövstahemmet. Kostnaderna härför beräknar jag i likhet med investerings­ utredningen till 50 000 kronor. Nämnda belopp torde böra uppföras å allmän beredskapsstat II för nästa budgetår.

Uppförande av personalbostadshus vid Vemyra. skol- och yr- Teeshem. Sedan styrelsen för Vemyra skol- och yrkeshem i skrivelse till socialstyrelsen den 19 september 1942 hemställt, att tre bostadshus för be­ fattningshavare med tillsammans fyra lägenheter måtte uppföras vid hem­ met, föreslog socialstyrelsen i skrivelse den 10 oktober 1942, att tre bostads­ lägenheter skulle inredas vid hemmet, fördelade på ett bostadshus med en lägenhet och ett bostadshus med två lägenheter. Enligt av arkitekten Birger Jonson den 23 september 1942 utförda kostnadsberäkningar skulle kost­ naderna för de föreslagna bostadshusen i för skyddsrummen vanligt typutfö­ rande uppgå till 64 750 kronor, varav 22 750 kronor för ett enfamiljshus om­ fattande en lägenhet örn tva rum och kök samt 42 000 kronor för ett tvafamiljshus omfattande två lägenheter om vardera två rum och kök

Kungl. Maj:ts proposition nr 281. 81

I utlåtande den 4 november 1943 anförde byggnadsstyrelsen, att de före­ slagna byggnadsföretagen vid skyddshemmet och de därför beräknade kost­ naderna icke föranledde någon erinran från styrelsens sida. I skrivelse den 31 augusti 1943 har socialstyrelsen härefter anfört följande. I skrivelse till socialstyrelsen den 3 augusti 1943 har skyddshemsstyrelsen anmält, att två befattningshavare numera uppfört egna bostäder i skyddshemmets närhet, varför endast behov av två bostadslägenheter återstode, nämligen for trädgårdsmästaren och en av nattvakterna. Trädgårdsmästaren är gift och hyr för närvarande en yrkeslärarbostad, som han dock måste lämna, när yrkesläraren i mekaniskt verkstadsarbete skall tillsättas, vilket kommer att ske under innevarande budgetår. Nattvakten är ogift och dispo­ nerar ett av gästrummen. Han har förklarat sig ämna bilda familj, så snart bostadsfrågan ordnats. I Sollefteå stad råder stor bostadsbrist. På grund härav har socialstyrelsen begränsat sitt tidigare förslag till att avse allenast tvåfamiljshuset. Sedan ärendet överlämnats till investeringsutredningen, har utredningen låtit verkställa ny kostnadsberäkning rörande det föreslagna tvåfamiljshuset. Kostnaderna för uppförande av byggnaden ha därvid av arkitekten Jonson den 22 mars 1944 uppskattats till 45 000 kronor. Utredningen hemställer i sitt betänkande, att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 för uppförande av nu ifrågavarande bostadshus måtte upptagas ett belopp av 45 000 kronor.

Då jag finner behovet av det föreslagna personalbostadshuset styrkt och Departementsej har något att erinra mot de beräknade kostnaderna härför, 45 000 kronor, cMen. vill jag tillstyrka bifall till investeringsutredningens hemställan. Jag förordar, att å allmän beredskapsstat II för nästa budgetår för ändamålet upptages ett belopp av 45 000 kronor.

Uppförande av personalbostadshus vid Forsane yrkeshem. I skrivelse den 31 augusti 1943 har socialstyrelsen gjort framställning om anvi­ sande av medel för uppförande av två personalbostadshus vid Forsane yr­ keshem, nämligen ett enfamiljshus med en lägenhet örn två rum och kök samt ett tvåfamiljshus med två lägenheter örn vardera två rum och kök. På förslag av Kungl. Maj:t i årets statsverksproposilion (femte huvudtiteln, p. 86) har riksdagen anvisat medel för uppförande av enfamiljshuset, medan några medel för uppförande av tvåfamiljshuset ännu ej äskats av riksdagen. Beträffande de närmare skäl, som av socialstyrelsen i ovannämnda skrivelse anförts för förslaget om uppförande av de båda bostadshusen, får jag hän­ visa till den redogörelse, som lämnades i statsverkspropositionen. Tvåfamiljs­ huset var avsett att uppföras enligt samma typmodell, som tidigare kommit till användning vid Johannisbergs skol- och yrkeshem, och hade av arkitek­ ten Birger Jonson preliminärt beräknats draga en kostnad av 42 500 kronor. Sedan socialstyrelsens framställning, i vad avser tvåfamiljshuset, överläm­ nats till investeringsutredningen, har utredningen låtit verkställa ny kost­ nadsberäkning beträffande detsamma. Kostnaderna för uppförande av bygg- Bihang tilt riksdagens protokoll 19U. 1 samt. Nr 281. 6

82 Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

naden har därvid av arkitekten Jonson den 22 mars 1944 uppskattats till 43 000 kronor. Utredningen hemställer i sitt betänkande, att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 för uppförande av nu ifrågavarande personalbostadshus måtte upptagas ett anslag av 43 000 kronor.

Departements - Jag tillstyrker förslaget örn uppförande av en ny bostadsbyggnad nied två che;en. lägenheter örn vardera två rum och kök vid Forsane yrkeshem. Mot den gjorda kostnadsberäkningen har jag intet att invända. Jag föreslår, att å all­ män beredskapsstat II för nästa budgetår för ändamålet upptages ett belopp av 43 000 kronor.

Uppförande av svinhus vid Forsane yrkeshem. I skrivelse till investeringsutredningen den 31 augusti 1943 har socialstyrelsen framlagt för­ slag om uppförande av ett svinhus vid Forsane yrkeshem. I en vid skrivelsen fogad bilaga har styrelsen framhållit bland annat, att yrkeshemmet hade ett tämligen omfattande och rationellt drivet jordbruk men hittills endast haft ett provisoriskt anordnat svinhus. Ur ekonomisk synpunkt syntes det styrelsen nödvändigt att bättre lokaler anordnades för svinaveln vid hemmet. Skyddshemmets rektor har i skrivelse den 22 mars 1944 till socialstyrelsen, vilken skrivelse överlämnats till investeringsutredningen, anfört bland annat följande. Det nuvarande svinhuset, som är byggt på 1880-talet, är ur hygienisk syn­ punkt hälsovådligt för såväl djuren som för den personal och de elever, som skola arbeta i detsamma. Det är mörkt och kallt och trots vidtagna anord­ ningar häremot dryper det av fukt. Svinhuset är också olämpligt placerat i centrum av yrkeshemmets byggnadsområde, endast fem meter från tapetse­ rar- och sadelmakeriverkstaden och på knappa fyrtio meters avstånd från en befattningshavarebostad för två familjer och ungefär lika långt från en an­ nan tjänstebostad. Detta medför, att dessa bostäder såväl som den intillig­ gande elevförläggningen sommartid få taga emot en invasion av flugor från svinhuset. Skyddshemmets styrelse finner det därför synnerligen angeläget, att det nuvarande svinhuset ersättes med ett nytt svinstall. Detta torde böra beräknas för omkring trettio svin. Vid skyddshemsrektorns skrivelse äro fogade ritning och kostnadsberäk­ ning beträffande det föreslagna svinhuset, varav framgår, att detsamma kost­ nadsberäknats till 9 500 kronor. Investeringsutredningen hemställer i sitt betänkande, att å allmän bered­ skapsstat för budgetåret 1944/45 för nu ifrågavarande ändamål måtte upp­ tagas ett anslag av 9 500 kronor.

Departements- Det nuvarande svinhuset vid Forsane yrkeshem är uppenbarligen mycket (helen. otillfredsställande och dessutom olämpligt placerat i förhållande till övriga byggnader vid skyddshemmet. Jag finner mig på grund härav böra tillstyr­ ka, att ett nytt svinhus uppföres vid hemmet. Då jag ej har något att erinra mot de beräknade kostnaderna härför, vill jag förorda, att för ändamålet å

Kungl. Maj:ts proposition nr 281. 83

allmän beredskapsstat för nästa budgetår upptages ett belopp av 9 500 kro­ nor. Arbetet torde böra hänföras till grupp II.

Uppförande av svinhus och hönshus vid Brättegårdens skol­ hem. I skrivelse den 31 augusti 1943 till investeringsutredningen har social­ styrelsen framlagt förslag örn uppförande av svinhus och hönshus vid Brätte­ gårdens skolhem. I vid skrivelsen fogade bilagor har styrelsen anfört bland annat, att uppförande av svin- och hönshus ingått i det ursprungliga byggnadsprogrammet för skolhemmet men att endast mycket provisoriska lokaler uppförts för dessa ändamål. Skyddshemmets rektor har i skrivelse den 22 mars 1944 till skyddshemsinspektören, vilken skrivelse överlämnats till investeringsutredningen, fram­ hållit, att det till skyddshemmet hörande lantbruket under de första åren be­ funnit sig i sådant skick, att fulltalig djurbesättning ej kunnat hållas vid hemmet. Ladugården kunde på grund härav då tagas i anspråk även för svi­ nen. Sedan lantbruket nu förbättrats, hade emellertid ladugårdens utrym­ men blivit utnyttjade till det yttersta. Som hönshus användes ett arbetar skjul, som kvarstått från byggnadsarbetena vid skyddshemmets uppförande. Detta hade måst repareras ett antal gånger och vore nu ånyo i mycket brist­ fälligt skick. Det vöre skyddshemsledningens önskan att göra skyddshemmet till en mönstergård, där eleverna kunde få lära sig, hur en lantgård borde vara ordnad och skött. Mycket vöre emellertid nu så primitivt vid hemmet på grund därav att svin- och hönshus saknades, att eleverna måste finna vilken bondgård som helst mer välordnad. Vid skyddshemsrektorns skrivelse äro fogade kostnadsberäkningar och ritningar beträffande de föreslagna byggnaderna, varav framgår, att svin­ huset kostnadsberäknats till 4 500 kronor och hönshuset till 6 450 kronor. Investeringsutredningen har i sitt betänkande hemställt, att å allmän be­ redskapsstat för budgetåret 1944/45 för nu ifrågavarande ändamål måtte upp­ tagas ett anslag av 11 000 kronor.

Den förebragta utredningen har övertygat mig örn behovet av de före- Departementsslagna svin- och hönshusen vid Brättegårdens skolhem. Mot de beräknade chefenkostnaderna för de båda byggnaderna, tillhopa 11 000 kronor, synes intet vara att erinra. Jag förordar alltså, att å allmän beredskapsstat för nästa budgetar for andamålet upptages ett belopp av 11 000 kronor. Arbetena synas mig böra hänföras till grupp II.

Sammanfattning.

i 1 Iejll1'ghet med det anförda torde medel för byggnadsarbeten vid statens skyddshem bora beräknas för budgetåret 1944/45 enligt följande fördelning.

Kungl. Maj.ts proposition nr 281. 85

I likhet med investeringsutredningen anser jag lämpligt, att medel upptagas Departement*å allmän beredskapsstat för bidrag till uppförande m. m. av ovannämnda cf,efenslag av sjukvårdsanstalter. Mot de av utredningen föreslagna anslagsbeloppen har jag icke heller något att invända. Vad angår anslaget till bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter vill jag emellertid erinra örn att utredningen i annat sammanhang (bet. s. 221) hemställt om upptagande å allmän beredskaps­ stat för budgetåret 1944/45 av ett anslag av 418 000 kronor till uppförande av en ny poliklinikbyggnad vid kustsanatoriet Apelviken, vilken jämväl skulle rymma vissa personalbostäder. Som framgår av 1943 års statsverksproposition (p. 122) och riksdagens i anledning härav fattade beslut (skr. nr 5, p. 89) må för uppförande av ifrågavarande byggnad för närvarande disponeras dels av ett å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisat reservationsanslag (B) till Bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkuloss jukvår dsans tal ter ett belopp av 304 000 kronor, dels ock av re­ servationsanslaget till Bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter ett belopp av 114 000 kronor eller således tillhopa 418 000 kronor. Anslag av förstnämnda typ (B) komma att indragas med utgången av in­ nevarande budgetår för att som regel ersättas med anslag på allmän bered­ skapsstat. Investeringsutredningen har härvid ansett, att hela det för poli­ klinikbyggnaden erforderliga beloppet, 418 000 kronor, bör upptagas å be­ redskapsstat. En sådan anordning finner jag jämväl för egen del lämplig. Emellertid vill jag föreslå, att något särskilt anslag ej anvisas för ända­ målet utan att medel i stället beräknas under det av investeringsutredningen förordade anslaget till bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter, vilket i anledning härav bör uppräknas med 418 000 kronor till i runt tal 1 000 000 kronor. Det belopp av 114 000 kronor, som under riksstatsanslaget till bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter anvisats för uppförande av ifrågavarande poliklinik­ byggnad, torde tills vidare icke böra disponeras. Av de olika bidragsanslagen torde anslagen till uppförande m. m. av vård­ hem för lättskötta sinnessjuka och hem för kroniskt sjuka, för vilka ändamål i riksstaten för nästa budgetår upptagits anslag till belopp motsvarande prak­ tiskt taget samtliga under hösten inneliggande och preliminärt anmälda an­ sökningar, böra uppföras å beredskapsstat III. Övriga anslag, avseende upp­ förande m. m. av tuberkulossjukvårdsanstalter, epidemisjukhus och förlossningsanstalter torde däremot böra hänföras till anslagsgrupp II. Beträffande anslagen lill uppförande m. m. av tuberkulossjukvårdsanstaller, epidemisjukhus, hem för kroniskt sjuka och förlossningsanstalter gör jag hemställan under följande punkter. Här hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att till Bidrag till uppförande, inrättande eller inlösen au vårdhem för lättskötta sinnessjuka å allmän beredskapsstat

Kungl. Maj:ts proposition nr 281. 87

ständigheterna det tilläte. Departementschefen ansåg sig dock i dåvarande läge ej kunna tillstyrka, att ytterligare medel anvisades härför. Emellertid föreslog departementschefen, att riksdagens medgivande borde utverkas att å anslaget till bidrag till byggnadsarbeten vid folksanatorierna tillgängliga medel finge efter prövning av Kungl. Maj:t disponeras för utförande av de angivna arbeten vid Hessleby och Spenshults sanatorier, som befunnes mest angelägna. Riksdegen (skr. nr 5 p. 94) lämnade det sålunda föreslagna medgivandet. I skrivelse den 16 juni 1943 hemställde överstyrelsen med anledning här­ av, att å anslaget till bidrag till byggnadsarbeten vid folksanatorierna till­ gängliga medel, vilka då uppginge till 115 600 kronor, finge disponeras för följande byggnadsarbeten vid Hessleby och Spenshults sanatorier, nämligen, för modernisering av badet och anordnande av sputumkok m. m. vid Hessle­ by sanatorium ett belopp av 48 500 kronor samt för installering av cirkulationspump för varmvatten, tillbyggnad av personalmatsal m. m., installering av agaspiskombination och förbättring av köksventilationen samt reparation av ångapparater vid Spenshults sanatorium ett belopp av 67 100 kronor. Genom beslut den 12 november 1943 tillerkände Kungl. Majit överstyrel­ sen för utförande av de av överstyrelsen i sistnämnda skrivelse föreslagna arbetena statsbidrag med högst 115 600 kronor, att utgå från anslaget till bidrag till byggnadsarbeten vid folksanatorierna. I skrivelse den 30 september 1943 har överstyrelsen för Konung Oscar II:s jubileumsfond hemställt om anvisande av ytterligare medel för fullföljande av den påbörjade moderniseringen av folksanatoriernas byggnadsbestånd, överstyrelsen, som härvid hänvisat till sin framställning den 29 september 1942 i denna fråga, har framhållit, att till de i nämnda framställning angiv­ na arbetena nu kommit ytterligare ett, nämligen anskaffande av nya ång­ pannor vid Hessleby sanatorium. Överstyrelsen anför härom, att det vid be­ siktning av ångpanneanläggningen vid Hessleby sanatorium hade konsta­ terats, att ångtrycket i ångpannorna på grund av dessas höga ålder måste nedsättas med 10 °/o. I samband därmed hade framhållits, att ytterligare sänkning av ångtrycket kunde bli behövlig inom en snar framtid och att ångpannorna med det snaraste borde kasseras. Södra Sveriges ångpanneförening, som handhade kontrollen av anläggningen, hade verkställt utred­ ning om kostnaden för ångpannornas utbytande mot nya och hade därvid beräknat, att ett sådant utbyte jämte anskaffande av en »economiser» samt nya ledningar och förbättring av transportanordningarna .skulle draga en kostnad av sammanlagt 114 000 kronor. För utförande av samtliga nu omförmälda arbeten erfordrades alltså -—utöver tillgängliga medel —- ett belopp av (315 100 + 114 000 — 115 600) 313 500 kronor. Då riksdagen medgivit, att för utförande av de mest angelägna arbetena vid Hessleby och Spenshults sanatorier finge disponeras kvarstående medel å anslaget till bidrag lill byggnadsarbeten vid folksanatorierna, borde öv­ riga byggnadsarbeten, varom här vore fråga, utföras när en återgång till

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

mera normala förhållanden inträdde. I samband därmed syntes också kost­ naderna för dessa arbeten, vilka kostnader beräknats enligt kristidens avse­ värt stegrade byggnadspriser, kunna reduceras. Överstyrelsen har hemställt, att för den händelse betingelser för utföran­ de av nämnda byggnadsarbeten kunde föreligga under budgetåret 1944/45, för nämnda budgetår måtte anvisas ett reservationsanslag å 200 000 kronor för utförande av ifrågavarande byggnadsarbeten i den omfattning, som vid då gällande byggnadspriser bleve möjlig. Vad angår förslaget örn uppförande av ny underläkarbostad vid Hålahults sanatorium har sanatoriets överläkare i skrivelse den 21 december 1943 understrukit behovet av en dylik bostad. I skrivelsen framhålles, att den nuvarande underläkarbostaden utgjordes av en dubblett, som stöde i för­ bindelse med en korridor och trappuppgång, som patienterna passerade från och till sjukavdelningarna. Läkarefamiljen intoge sina måltider i den s. k. lilla matsalen, som också användes av sköterskorna i stor utsträckning. Även örn risken för barnen att bli smittade genom vissa försiktighetsmått väsent­ ligt nedbringats, kunde den dock ej helt undanröjas och utgjorde för under­ läkarna en ständig källa till oro. Vid upprepade tillfällen hade gifta reflektanter på underläkartjänsten avböjt förordnande med anledning av att fa­ miljebostad saknats och därför att smittorisken för barnen under rådande förhållanden ansetts för stor. Den nuvarande befattningshavaren hade fa­ milj, hustru och tva barn. Även i detta fall hade det ej ansetts lämpligt att medtaga famljen, vilken vore bosatt å annan ort. Att provisoriskt lösa familjebostadsfrågan genom att hyra lämplig lägenhet i närheten av sanatoriet läte sig icke göra, då sanatoriet vore beläget sex km från närmaste ort och ur kommunikationssynpunkt läge mycket isolerat. I årets statsverksproposition har ej äskats något anslag till bidrag till bygg­ nadsarbeten vid folksanatorierna. Sedan frågan örn bidrag till dylika arbe­ ten varit föremål för prövning av investeringsutredningen, har utredningen i sitt betänkande hemställt, att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 måtte upptagas ett anslag å 200 000 kronor till bidrag till byggnadsarbeten vid folksanatorierna.

Departements­ Med de medel, som genom Kungl. Maj:ts förenämnda beslut den 12 no­ chefen. vember 1943 ställts till förfogande för överstyrelsen för Konung Oscar II :s jubileumsfond för byggnadsarbetena vid Hessleby och Spenshults sanatorier, torde de mest framträdande bristerna kunna avhjälpas. Som framgår av den lämnade redogörelsen äro dock ytterligare en del byggnadsarbeten vid nämn­ da båda sanatorier av behovet påkallade. Härjämte föreligger starkt behov av uppförande av en underläkarbostad vid Hålahults sanatorium. För utförande av de sålunda kvarstående arbetena anser jag mig böra i likhet med investe­ ringsutredningen tillstyrka, att å beredskapsstat för budgetåret 1944/45 be­ räknas ett anslag av 200 000 kronor. Anslaget torde böra uppföras å bered­ skapsstat II. Då nämnda belopp ej torde förslå till samtliga föreslagna byggnadsarbe-

Kungl. Maj.ts proposition nr 281. 89

ten, böi' det ankomma på Kungl. Majit att med hänsyn till angelägenhetsgraden av arbetena avgöra för vilka arbeten medlen må användas. Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till byggnadsarbeten vid folksanatorierna å allmän beredskapsstat II för budgetåret 1944/45 uppföra ett

[13.] Bidrag till uppförande eller inrättande av epidemisjukhus. Under åberopande av vad jag anfört under punkten 10 hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till uppförande eller inrättande av epidemi­ sjukhus å allmän beredskapsstat II för budgetåret 1944/45

[14.] Bidrag tili uppförande m. m. av hem för kroniskt sjuka. Under åbe­ ropande av vad jag anfört under punkten 10 hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till uppförande m. m. av hem för kroniskt sjuka å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45

Förlossningsanstalter.

[15.] Bidrag tili uppförande eller inrättande av förlossningsanstalter. Un­ der åberopande av vad jag anfört under punkten 10 hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till uppförande eller inrättande av förloss­ ningsanstalter å allmän beredskapsstat II för budgetåret 1944/

G. Diverse.

[16.] Bidrag till flyktingars uppehälle, yrkesutbildning m. m. I kungörelse den 12 september 1941 (nr 753) örn statlig och statsunderstödd flyktingshjälp, vilken kungörelse trädde i kraft den 1 oktober 1941, stadgas, att för hand­ läggning av ärenden örn bidrag av statsmedel till enskilda sammanslutningar (flyktingskommittéer), vilka meddela flyktingshjälp, samt örn direkt under-

90 Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

stöd av statsmedel åt utlänning, som icke erhåller hjälp genom flyktings­ kommitté skall finnas en nämnd kallad statens flyktingsnämnd. Nämnden skall bestå av fem av Kungl. Majit utsedda ledamöter. Anses flyktingshjäl­ pen böra utgå i form av beredande av vistelse å för flyktingar anordnat läger, skall däremot enligt kungörelsen verksamheten handhavas av socialstyrelsen. Jämlikt bestämmelserna i kungörelsen utgår statsbidrag till flyktingskommitlé med högst 40 procent av kommitténs kostnader för individuella under­ stöd åt flyktingar, därvid dock skall iakttagas, att statsbidrag må beräknas endast å sådan del av understödet, som ungefärligen motsvarar vad i lik­ nande fall skulle hava utgivits såsom arbetslöshetshjälp eller fattigvård. Då särskilda skäl därtill äro, må nämnden medgiva högre statsbidrag än nu nämnts. Å riksstaten för innevarande budgetår har för ifrågavarande ändamål an­ visats ett anslag av 1 000 000 kronor, varav 750 000 kronor beräknats för den av statens flyktingsnämnd omhänderhavda understödsverksamheten och 250 000 kronor för utgifter i samband med socialstyrelsens lägerverksamhet av icke polisiär natur. Då ifrågavarande anslag visade sig vara otillräckligt — närmast till följd av den från och med hösten 1943 tilltagande flyktingströmmen, i synnerhet från Danmark men även från vissa andra länder — framlade Kungl. Majit efter framställning från flyktingsnämnden och socialstyrelsen i proposition nr 163 till årets riksdag förslag om anvisande av ytterligare anslag å 3 620 000 kronor å tilläggsstat II till riksstaten för nämnda budgetår. Härtill kommer en del kostnader för vissa kontrollåtgärder m. m. för dans­ ka flyktingar, vilka kostnader ansetts böra bestridas från anslag å förskottsstaten. I årets statsverksproposition (femte huvudtiteln, punkten 233) anmäldes, att statens flyktingsnämnd och socialstyrelsen i särskilda skrivelser den 31 augusti 1943 inkommit med beräkningar rörande medelsbehovet för nästa budgetår och därvid uppskattat detsamma till 1 000 000 respektive 300 000 kronor. Departementschefen framhöll omöjligheten att under rådande förhål­ landen göra några närmare beräkningar rörande de kostnader för flykting­ ändamål, som kunde uppkomma under budgetåret 1944/45. Under hänvis­ ning till att chefen för finansdepartementet vid anmälan av inkomsterna i årets statsverksproposition föreslagit, att för utgifter för berörda ändamål skulle upptagas ett anslag på den allmänna beredskapsstaten för nästa bud­ getår, äskades inga medel för ändamålet på riksstaten. I särskilda skrivelser den 11 april 1944 ha statens flyktingsnämnd och so­ cialstyrelsen inkommit med förnyade kostnadsberäkningar rörande medels­ behovet för nästa budgetår. Statens flykting snämnd framhåller, att under den tid, som förflutit från avgivandet av nämndens framställning den 31 augusti 1943, nämndens verk­ samhet väsentligt utvidgats. Flyktingarnas antal hade nämligen ökats och läget på arbetsmarknaden försämrats. I anledning härav hade de medel — 750 000 kronor — som under budgetåret 1943/44 ställts till nämndens förfogande, vi-

Kungl. Maj.ts proposition nr 281- 91

sat sig otillräckliga och nämnden hade därför blivit nödsakad att anhålla om ytterligare 730 000 kronor för alt kunna bestrida kostnaderna för sin författ­ ningsenliga verksamhet. Då det icke funnes någon anledning antaga, att nämndens verksamhet komme att minska, beräknade nämnden med stöd av den senaste tidens erfarenheter sina månatliga utgifter för kontantunderstöd m. m. under det instundande budgetåret till cirka 110 000 kronor eller 1 320 000 kronor för hela budgetåret. Nämndens utgifter under nästa budget­ år till de olika flyktingkommittéerna kunde uppskattas till ungefär 470 000 kronor. Totalt skulle sålunda erfordras 1 790 000 kronor, vilket lämpligen borde avrundas till 1 800 000 kronor. Socialstyrelsen har förklarat sig intet ha att erinra mot nämndens anslagsäskande. Socialstyrelsen framhåller att, sedan styrelsen efter avgivandet av sitt anslagsäskande den 31 augusti 1943 haft möjlighet alt under ytterligare sex må­ nader följa utvecklingen i fråga om flyktingsverksamheten, hade fastare, om ock långt ifrån säkra bedömningsgrunder för beräkning av det kommande budgetårets medelsbehov kunnat ernås. Styrelsen har i samband härmed i korthet redogjort för den nuvarande organisationen och därvid framhållit, att medan kostnaderna för danska, norska och sovjetryska flyktingar i stort sett bestredes av vederbörande legationer, folie kostnaderna för omhändertagande av flyktingar av baltisk och annan nationalitet helt på styrelsen. Med hänsyn till nuvarande läge på arbetsmarknaden räknade styrelsen med vissa svårig­ heter att placera flyktingarna i arbete, vilket torde medföra en viss kostnads­ ökning. Styrelsen uppskattar de på styrelsen fallande kostnaderna i samband med mottagandet av flyktingar vid gränserna, kostnaderna för mottagnings- och kontrolläger för danska flyktingar samt kostnader för löner för personal och ombud vid lägren till sammanlagt 920 000 kronor under nästa budgetår. Me­ delsbehovet för driften av lägren för baltiska flyktingar beräknar styrelsen för samma tid till 480 000 kronor. För omkostnaderna i samband med andra lä­ ger såsom de ryska och tillfälliga lägren ävensom för iordningställande av en viss lägerreserv för en befarad ökad tillströmning av flyktingar anser styrel­ sen behov föreligga av ytterligare 200 000 kronor. Hela medelsbehovet för flyktingshjälp i form av vistelse i läger uppskat­ tar socialstyrelsen sålunda för budgetåret 1944/45 till (920 000 + 480 000 + 200 000) 1 600 000 kronor. Utöver medel för socialstyrelsens och flyktingsnämndens hjälpverksamhet torde i fortsättningen från förevarande anslag lämpligen bestridas bidrag av statsmedel dels till kommittén för rågösvenskarna för kostnader i samband med omhändertagandet av i Estland boende personer av svensk härstamning dels ock till hjälpkommittén för Finlands barn för kostnader i samband med överförande av barn från Finland till Sverige. För nyssnämnda ändamål har tidigare anvisats medel under andra anslag. Sålunda har Kungl. Majit genom beslut den 10 september 1943 från förslagsanslaget till oförutsedda utgifter ställt ett belopp av 100 000 kronor till förfogande för kommittén för rågö-

92 Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

svenskarna till understöd åt återvändande estlandssvenskar. Vidare anvisade 1943 års riksdag på tilläggsstat I lill riksslaten för budgetåret 1943/44 ett reservationsanslag av 200 000 kronor till understöd m. m. åt vissa estniska medborgare. Slutligen har 1944 års riksdag å lilläggstat II till nämnda riksstat anvisat dels ett reservationsanslag av 100 000 kronor till understöd åt vissa estniska medborgare dels ock ett anslag under fonden för låneunderstöd av 200 000 kronor såsom lån till den s. k. rågöstiftelsen. I propositionen nr 163 till årets riksdag angående ytterligare utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1943/44 har Kungl. Majit härjämte hemställt örn anvisande av 775 000 kronor till ytterligare understöd m. m. åt vissa estniska med­ borgare. Till mottagningskostnader för finska barn m. m. har i sistnämnda propo­ sition äskats ett reservationsanslag av 740 000 kronor. 1 skrivelse den 15 april 1944 har kommittén för rågö sv enskär na hemställt om anvisande av medel för kommitténs verksamhet under nästa budgetår. Kommittén har härvid framhållit, att upprättandet av en beräkning av medels­ behovet för budgetåret 1944/45 är utomordentligt svårt, beroende på de mångå ovissa faktorer, med vilka kommittén hade att räkna. Kommittén har ansett sig böra räkna med att under det närmaste året cirka 3 000 personer kunna komma att överföras till Sverige. Kostnaden härför har kommittén uppskattat till i runt tal 3 300 000 kronor. Hjälpkommittén för Finlands barn har i två särskilda skrivelser den 15 april 1944 gjort framställning om bidrag till kommitténs kostnader för motta­ gande av finska barn. Med utgångspunkt från att antalet finska barn under nästa budgetår skulle komma att uppgå till 10 000 har kommittén beräknat kostnaderna för den obligatoriska 14 dagars karantänvistelsen till 840 000 kronor eller 84 kronor för barn och kostnaden för transporter m. m. till 500 000 kronor eller 50 kro­ nor för barn. Därjämte har kommittén beräknat en kostnad av sammanlagt 420 000 kronor för erforderlig karantänsvistelse för omkring 900 barn, som förväntades komma att anlända till Sverige vid sidan av den av regeringen reglementerade kontingenten av 600 barn per vecka. Kostnaderna för dessa barns resor till Sverige och från karantänen till fosterhemmen betalades av fosterhemmen eller av de finska hemmen. Sammanlagda medelsbehovet för mottagande av barn från Finland har kommittén sålunda uppskattat till (1 340 000 + 420 000) 1 760 000 kronor.

Departements- Såsom av den lämnade redogörelsen framgår kunna statens sammanlagda chefen. kostnader för här avsedda flyktingsverksamhet under innevarande budgetår preliminärt beräknas till 7 235 000 kronor. Statens flyktingsnämnd och socialstyrelsen lia för nästa budgetår hemställt örn anvisande av medel till flyktingsverksamheten med 1 800 000 respektive 1 600 000 kronor. Härjämte föreligger framställning från kommittén för rågösvenskarna om anvisande av 3 300 000 kronor för understöd m. m. åt estniska medborgare av svensk härstamning, vilka söka sig åter till Sverige. Slutligen

Kungl. Makts proposition nr 281- 93

har hjälpkommittén för Finlands barn hemställt om bidrag å 1 760 000 kro­ nor till kostnaderna för emottagande av finska barn. Summan av de äskade anslagen uppgår sålunda till (1 800 000 + 1 600 000 + 3 300 000 + 1 760 000) 8 460 000 kronor. I samtliga framställningar har man betonat svårigheterna att för närvarande mera exakt beräkna medelsbehovet för nästa budgetår. Givetvis är det för närvarande omöjligt att annat än uppskattningsvis be­ räkna medelsbehovet för flyktingsverksamheten under nästa budgetår, då detta är beroende av bland annat en så oviss faktor som omfattningen av flyktingströmmen. Ej minst gäller detta kostnaderna för emottagande av estlandssvenskar samt barn från Finland. Det av kommittén för rågösvenskarna samt hjälpkommittén för Finlands barn beräknade medelsbehovet avser delvis kostnader, som beräknas komma att uppstå redan under innevarande budgetår. I enlighet med vad som föreslogs i förenämnda proposition nr 163 ha medel för det löpande budgetårets kostnader anvisats från anslag å nu gällande förskottsstat. Sedan regleringsanslag äskats för detta anslag få kost­ naderna bestridas från detta respektive från det nya förskottsanslag, varom jag här gör hemställan. Då frågan, på vilket sätt sistberörda kostnader täc­ kas, endast i relativt ringa utsträckning torde komma att påverka anslagsbe­ räkningen för nästa budgetår, vill jag tillstyrka, att medelsbehovet beräknas med ledning av de i förutberörda framställningar gjorda uppskattningarna och upptages med ett till 8 000 000 kronor avrundat belopp. I enlighet med vad jag förut framhållit, bör beloppet uppföras å allmänna beredskapsstaten. Jag vill emellertid påpeka, att man ej kan bortse från möjligheten av att flyktingströmmen kan komma att antaga väsentligt större proportioner än vad jag här räknat med, samt att utgifterna för ändamålet till följd härav kunna komma att avsevärt överstiga de beräknade. Anslaget bör uppföras å allmän beredskapsstat I. Från anslaget torde i fortsättningen böra bestridas jämväl ersättningar till ledamöterna i kommit­ tén för rågösvenskarna ävensom kommitténs sekreterare och eventuellt till­ kallade experter, vilka ersättningar hittills belastat femte huvudtitelns kom­ mittéanslag. Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till flyktingars uppehälle, yrkesutbildning m. m. å allmän beredskapsstat I för budgetåret 1944/45 upp­

Vad föredragandena sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet: N. O. Aurelius.

Kungl. Maj:ts proposition nr 281. 95

Bilaga 3.

Egentliga statsutgifter.

Sjätte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12 maj 1944.

Närvarande: Statsministern H ansson , ministern för utrikes ärendena G unther , statsråden P ehrsson -B ramstorp , W igforss , S köld , E riksson , Q uensel , B ergquist , B agge , A ndersson , D omö , R osander , G jöres . E werlöf , R ubbestad .

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler härefter under kommunikationsdepartementets handläggning hörande ären­ den angående egentliga statsutgifter å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 samt anför därvid följande.

B. Väg- och vattenbyggnadsväsendet.

Vägunderhåll och vägbyggnader.

Väghållningen på landet samt i städer och stadsliknande samhällen, där kronan är väghållare.

[1.] Nyanläggning av bygdevägar. Nyanläggning av ödebygdsvägar. Byggande av huvudvägar. Förbättring av bygdevägar och ödebygdsvägar. Un­

der förevarande rubriker hava å driftbudgeten för nästa budgetår anvisats följande anslag, nämligen till nyanläggning av bygdevägar 2 000 000 kronor, till nyanläggning av ödebygdsvägar 1 000 000 kronor, till byggande av huvud­ vägar 3 900 000 kronor och till förbättring av bygdevägar och ödebygdsvägar 1 700 000 kronor. Samtliga anslag avräknas mot automobilskattemedlen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 281. 97

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till byggande av vägar och gator för bud­ getåret 1944/45 uppföra följande anslag, nämligen

dels ock å allmän beredskapsstat III . . » 22 000 000.

Enskild väghållning.

[3.] Bidrag till byggande av enskilda vägar. Till förevarande ändamål hava å driftbudgeten för nästa budgetår anvisats 1 200 000 kronor. Ehuru investeringsutredningen i betänkandet (Bilaga 16, jfr s. 136—138 och 214—216) utgått från en ordinarie medelsanvisning för ändamålet av 1 000 000 kronor, anser jag mig icke hava anledning att förorda ändring i utredningens förslag om uppförande å allmän beredskapsstat av ett anslag av 3 000 000 kronor till ifrågavarande ändamål. Jag ansluter mig till utredningens förslag om temporär höjning av stats­ bidraget till byggande av enskilda vägar. Därest riksdagen icke uttalar er­ inran däremot, torde Kungl. Maj:t böra äga fastställa bidragsgrunder i hu­ vudsaklig överensstämmelse med utredningens förslag (betänkandet s. 214 —216). Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att till Bidrag till byggande av enskilda vägar å allmän be­ redskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag

Diverse ändamål.

[4.] Stensättning av vägar och gator. Byggande av broar. Vissa vägbelägg-

ningar. Å driftbudgeten för nästa budgetår hava anvisats till stensättning av vägar 1 000 000 kronor samt till byggande av broar 3 500 000 kronor. Något anslag för vägbeläggningar har icke anvisats eller äskats för nästa budgetår. Beträffande investeringsreservens omfattning i förevarande delar torde jag få hänvisa till investeringsutredningens betänkande (Bilaga 16, jfr s. 130 -—135 och 214—216). Utredningen beTäknar följande anslag vara erforder­ liga, nämligen till stensättning av vägar och gator 5 800 000 kronor, till byg­ gande av broar 3 100 000 kronor samt till vissa vägbeläggningar 17 900 000 kronor. Jag biträder utredningens förslag, att anslag till nämnda ändamål uppfö­ ras å allmän beredskapsstat med av utredningen angivna belopp. Därvid torde av brobyggnadsanslaget 1 000 000 kronor och av vägbeläggningsanslaget 11 500 000 kronor böra uppföras å allmän beredskapsstat II. Att ett jäm­ förelsevis stort anslagsbelopp för sistnämnda ändamål föreslås till uppfö­ rande å beredskapsstat II betingas främst av att vägbeläggnjngarna i landet i stor utsträckning äro i sådant skick, att reparation av desamma måste kom­ ma till stånd så snart materialtillgångarna det möjliggöra. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 281. 7

Kungl. Maj.ts proposition nr 2S1. 99

189 och 226—246) bland annat arbeten med vatten- och avloppsledningar. Utredningen beräknar, att investeringsplanen i denna del under budgetåret 1944/45 kan tagas i anspråk till omkring 40 procent motsvarande en kostnadssumma av 65 000 000 kronor, varav omkring 36 000 000 kronor belöpa på samhällen med mindre än 10 000 invånare och återstoden på större samhällen. Vid beräkningen av anslagsbehovet har utredningen utgått från att stats­ bidrag skulle komma att utgå till arbeten i samhällen med mindre än 10 000 invånare enligt i betänkandet till huvuddragen angivna grunder, vilka före­ slås försöksvis tillämpade under ett år. Utredningen har dock icke för stats­ bidrags beviljande förordat någon ovillkorlig gräns i fråga örn invånarantalet utan räknat med att bidrag i undantagsfall skulle kunna utgå även till an­ läggningar i större tätorter. Utredningen har vidare förutsatt, att viss teknisk personal anställes i mån av behov för investeringsplanens genomförande. Från dessa utgångspunkter har utredningen uppskattat medelsbehovet till 20 000 000 kronor. Jag har för min del i huvudsak icke något att erinra mot utredningens be­ räkningar och förslag. Jag är dock icke beredd att nu taga ställning till frå­ gan om gränsdragningen mellan väg- och vattenbyggnadsstyrelsens och egna­ hemsstyrelsens befogenhet, såvitt angår handläggningen av statsbidragsäi-enden beträffande anläggningar av mindre omfattning. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att efter ytterligare övervägande träffa avgörande i denna fråga. Därest riksdagen icke finner anledning till erinran däremot, torde Kungl. Majit böra äga meddela bestämmelser beträffande statsbidrag till arbeten av här ifrågavarande art i huvudsak enligt de grunder, som angivits av investeringsutredningen med den modifikation, som kan följa av en ytterligare prövning av handläggningsfrågan, att lörsöksvis tillämpas under budgetåret 1944/45. Av de erforderliga medlen torde 3 000 000 kronor böra anvisas å allmän beredskapsstat II för att möjliggöra igångsättande av planeringsar­ beten, uppbyggande av nödig personalorganisation och andra förberedande åtgärder samt igångsättande av vissa särskilt angelägna anläggningsarbeten i den mån materialtillgångarna och arbetsmarknadsläget det tillåta. Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen,

att till Bidrag till anläggning av vatten- och avloppsledning­ ar för budgetåret 1944/45 uppföra följande anslag, nämligen

dels ock å allmän beredskapsstat lil . . » 17 000 000.

D. Byggnadsväsende!.

[8.] Underhåll av vissa historiska byggnader in. m. För budgetåret 1944/45 har riksdagen å riksstatens sjätte huvudtitel anvisat eli reservations­ anslag av 85 000 kronor till underhåll av vissa historiska byggnader m. m. Såsom av årets statsverksproposition (sjätte huvudtiteln, punkten 44) fram-

100 Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

går, beräknas medelstillgången för budgetåret med hänsyn till anslagsreservation och tillgängliga uppbördsmedel utgöra omkring 100 000 kronor. Alltsedan budgetåret 1940/41 har medelstillgången under förevarande an­ slag hållits begränsad till ungefär den nu angivna storleksordningen. Detta innehar, såsom i statsverkspropositionen närmare utvecklats, icke endast att egentliga restaurerings- och konserveringsarbeten måst anstå utan även en viss minskning av det belopp, som tidigare stått till förfogande för det under­ håll av historiska minnesmärken samt de utgifter för renhållning m. m., som bestridas från anslaget. Investeringsutredningen föreslår (Bilaga 22, kommunikationsdepartementet nr 22) upptagande i investeringsreserven av byggnadsarbeten under nu ifrå­ gavarande anslagstitel till ett belopp av 150 000 kronor. I skrivelse den 18 april 1944 har byggnadsstyrelsen gjort framställning om anvisande för nästa budgetår av detta belopp. Styrelsen förklarar sig i sin skrivelse finna följande restaureringsarbeten särdeles önskvärda, nämligen: Kronor Bohus fästningsruin: fortsatta konserveringsarbeten 100 000

Vadstena slott: påbörjande av slottets restaurering . 100 000 Borgholms slottsruin: fortsatta konserveringsarbeten 50 000

Det nu äskade anslaget av 150 000 kronor har byggnadsstyrelsen funnit böra användas på följande sätt. Kronor Bohus fästningsruin: fortsatta konserveringsarbeten 40 000

Vadstena slott: påbörjande av slottets restaurering . . 35 000 Borgholms slottsruin: fortsatta konserveringsarbeten 25 000

Departements. Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, hava sedan flera år icke enen• däst alla egentliga restaureringsarbeten å de historiska byggnaderna fått an­ stå utan även det egentliga underhållet av dessa eftersatts. Jag finner det lämpligt, att å beredskapsstat uppföres ett anslag av 150 000 kronor för att möjliggöra såväl återhämtande av det eftersatta underhållet som ett åter­ upptagande i viss mån av restaureringsarbetet. Huruvida den av byggnads­ styrelsen föreslagna fördelningen av anslagsbeloppet skall tillämpas eller ej lärer bliva beroende bland annat på behovet av underhållsmedel vid den tidpunkt, då anslagets användande kan bliva aktuellt. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela bestämmelser rörande anslagets användning. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Underhåll av vissa historiska byggnader m. m. å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra ett

Kungl. Maj.ts proposition nr 281. 10]

[9.] Iståndsättning av uthyrningsfastigheter vid Drottningholms slott.

Investeringsutredningen har (Bilaga 22, kommunikationsdepartementet nr 18) föreslagit upptagande av iståndsättning av uthyrningsfastigheterna Lilla China och Canton nr 2 och 4 vid Drottningholms slott i investeringsreserven med 200 000 kronor. I skrivelse den 18 april 1944 har byggnadsstyrelsen förklarat sig i likhet med vederbörande ståthållarämbete finna arbetena ifråga särdeles behövliga och ändamålsenliga. Arbetena ingå, framhåller styrelsen, i en sedan flera år tillbaka pågående restaurering av fastighetsbeståndet vid Drottningholms slott i syfte att rädda byggnaderna undan hotande förfall samt åstadkomma lätt uthyrbara bostadslägenheter. Efter samråd nied slottsarkitekten professorn I. Tengbom och vid jämfö- Creise med kostnader för tidigare utförda ombyggnader av liknande beskaffen­ het har byggnadsstyrelsen funnit kostnaderna för arbetena ifråga böra upp­ tagas till 218 000 kronor.

Kostnaderna för ifrågavarande iståndsättningsarbeten, vilka äro ur flera Departements synpunkter önskvärda, torde kunna återvinnas genom det ökade hyresvärde cAe/ewfastigheterna erhålla. Jag har icke något att erinra mot byggnadsstyrelsens förslag. Anslag för ändamålet torde tillsvidare böra uppföras under sjätte huvudtiteln. Jag hemställer, att Kungl Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Iståndsättning av uthyrningsfastiglxeter vid Drott­ ningholms slott å allmän beredskapsstat lil för budgetåret

[10.] Vissa byggnadsarbeten å Gripsholms slott. Investeringsutredningen föreslår (Bilaga 22, kommunikationsdepartementet nr 21) upptagande i in­ vesteringsreserven av arbeten vid Gripsholms slott för en beräknad byggnads- . > kostnad av 86 400 kronor. . De arbeten, för vilka det beräknade beloppet avses, utgöras av lagning av vittrade delar å Griptornet, rekonstruktion av källarvalv i Stureskansen, reparation av foderladan och fodringsladan i Hjortparken, nytt uthus vid djurvaktarbostaden, vatten- och avloppsledning i villan vid Näsängsudden, alarmanordning vid slottet, reparation av Röda stallet samt renovering av bostäderna i lilla fabrikshuset och deras förseende med värme-, vatten- och avloppsledningar. Dessa arbeten ingå i ett av ståthållarämbetet å slottet år 1936 framlagt förslag, till vars genomförande i vissa delar 1937 och 1938 års riksdagar beviljat sammanlagt 69 000 kronor. I anslutning till investeringsutredningens förslag har byggnadsstyrelsen i skrivelse den 18 april 1944, med förmälan att styrelsen i likhet med veder­ börande ståthållarämbete funnit de angivna arbetena särdeles behövliga och ändamålsenliga, hemställt örn anvisande av medel för ändamålet för budget-

102 Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

året 1944/45. Styrelsen meddelar, att kostnaderna år 1939 beräknats till 64 000 kronor, vilken summa styrelsen, som tidigare granskat förslaget i samråd med slottsarkitekten H. Ahlberg, funnit böra ökas till 89 000 kronor. Härjämte har styrelsen anmält, att vid Gripsholms slott sedan länge fun­ nits behov av en parkeringsplats. Kostnaderna för iordningsställande av en sådan, som syntes väl lämpa sig som beredskapsarbete, hava av styrelsen beräknats uppgå till 10 000 kronor. Styrelsen hemställer om anvisande jämväl av detta belopp. Sammanlagt skulle sålunda för byggnadsarbeten vid Gripsholms slott er­ fordras 99 000 kronor.

Departements - Med tillstyrkande av byggnadsstyrelsens förslag, som i huvudsak innebär chefen. anvisande av medel för ändamål som sedan länge ansetts böra tillgodoses, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Vissa byggnadsarbeten å Gripsholms slott å allmän

beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag

[11.] Vissa byggnadsarbeten å Ulriksdals slott. Inve.iteringsutredningen

har (Bilaga 22, kommunikationsdepartementet nr 20) föreslagit upptagande i investeringsreserven av byggnadsarbeten vid Ulriksdals slott för en kostnad av 30 000 kronor.

I skrivelse den 18 april 1944 har byggnadsstyrelsen förklarat sig i likhet

med vederbörande ståthållarämbete finna ifrågavarande arbete — som avser utbyte av 157 fönsterlufter mot nya sådana med kopplade utåtgående bågar — vara särdeles behövligt och ändamålsenligt. Efter samråd med slotts­ arkitekten friherre O. Leijonhufvud har styrelsen beräknat kostnaden för arbetet till 34 000 kronor.

Departements Nu ifrågavarande arbete utgör en underhållsåtgärd, för vilken till förfo­ chefen. gande stående underhållsmedel hittills icke lämnat tillgång. Med tillstyrkande av byggnadsstyrelsens förslag hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Vissa byggnadsarbeten d Ulriksdals slott å allmän

beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra ett an­

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övrigt ledamöter, hemställt behagar Hans Majit Konungen bifalla. Ur protokollet:

Sigurd Lang.

Kungl. Maj:ts proposition nr 281. 103

Bilaga 4.

Egentliga statsutgifter.

Sjunde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12 maj 19U.

Närvarande:

Statsministern H ansson , ministern för utrikes ärendena G unther , statsråden P ehrsson -B ramstorp , W igforss , S köld , E riksson , Q uensel , B ergquist , B agge , A ndersson , D omö , R osander , G jöres , E werlöf , R ubbestad .

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss.

[1.] Åtgärder för ekonomisk cfterkrigsberedskap. Vid anmälan av försla­ get till allmän beredskapsstat redogöres för det yttrande som kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering avgivit över, bland annat, investeringsutredningens betänkande. I detta yttrande föreslår kommissionen, att å beredskapsstaten uppföres ett anslag av 100 miljoner kronor att i form av allmän finansfullmakt användas för sådana angelägna, med behovet av ekonomisk efterkrigsberedskap sammanhängande ändamål, för vilka medel icke beräk­ nats på andra beredskapsanslag. För en exemplifiering av de ändamål för vilka anslaget är avsett att kunna anlitas torde jag få hänvisa till referatet av kommissionens yttrande (s. 13). Sex ledamöter av kommissionen lia, med tillstyrkande av att förslag framlägges om en sådan finansfullmakt, uttalat, att den borde begränsas till 25 miljoner kronor. Som skäl härför anföres, att anslagsändamålen nu icke kunna närmare preciseras och sålunda skulle komma att undandragas riksdagens prövning.

På av kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering anförda skäl torde Departementså den allmänna beredskapsstaten böra uppföras ett anslag avsett att använ- cAe/endas för sådana angelägna beredskapsuppgifter, för vilka särskilda medel ej beräknats på staten. Delade meningar ha gjort sig gällande angående den lämpliga omfattningen av ifrågavarande fullmakt. Vid bedömandet av frå­ gan har man att utgå från att fullmakten är avsedd att anlitas endast för

104 Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

ändamål, som borde ha tillgodosetts genom särskilda anslag på beredskapsstaten om bättre möjligheter att bedöma behoven och sysselsättningspoliti­ kens lämpliga inriktning i detalj förelegat vid tidpunkten för statsregleringens fastställande, samt att avsikten med fullmakten är att ge Kungl. Majit möjlighet att vidtaga erforderliga åtgärder inom ramen av en av riksdagen prövad allmän ekonomisk politik även om dessa åtgärder skulle behöva bli av sammanlagt ganska stor ekonomisk räckvidd utan att riksdagen, för den händelse den ej är samlad, blott för detta ändamål behöver inkallas. Är riks­ dagen samlad, bör givetvis, i enlighet med praxis beträffande större civila utgifter på försvarsberedskapsstaten, riksdagens medgivande till anslagsdispositionen inhämtas. Det bör vidare beaktas, att de betydande resurser som för närvarande utan riksdagens hörande stå till Kungl. Majits förfogande för, bland annat, statliga pris- och avsättningsgarantier äro bundna vid för­ utsättningar, som medföra att de icke böra anlitas för sysselsättningspolitiska ändamål och i varje fall icke kunna användas för exempelvis statliga an­ läggningsarbeten. Jag åsyftar härvid främst reservförrådsnämndens outnytt­ jade medel, som måste anses reserverade för försörjningspolitiska uppgifter sammanhängande med krigsförhållanden. Bland de ändamål för vilka anslaget kan behöva utnyttjas märkas i första hand åtgärder för att förbättra landets försörjning med vissa varor, som äro väsentliga för produktionens fortgång men på vilka tillgången fortsättnings­ vis kan befaras bliva otillräcklig. Vissa sådana åtgärder, örn vilka närmare upplysningar torde få lämnas vederbörande riksdagsutskott, äro för närva­ rande aktuella. Örn de skulle komma till stånd, skulle de taga i anspråk en väsentlig del även av det större av de nu ifrågasatta beloppen. Under angivna förhållanden vill jag tillstyrka, att anslaget uppföres med det belopp som angivits av kommissionens majoritet, eller 100 miljoner kro­ nor. Anslaget torde böra hänföras till allmän beredskapsstat I samt där upp­ föras under sjunde huvudtiteln, oaktat det delvis kan komma att disponeras lör investeringsändamål. Med åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Åtgärder för ekonomisk efterkrigsberedskap å all­

män beredskapsstat I för budgetåret 1944/45 uppföra ett an­

[2.] Bidrag till internationellt återuppbyggnadsarbete. Med hänvisning till vad jag anför vid anmälan av förslag till reglering av det under ifrågava­ rande rubrik å allmän beredskapsstat för innevarande budgetår uppförda anslaget (prop. nr 275) hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riks­ dagen

att till Bidrag till internationellt återuppbyggnadsarbete å

allmän beredskapsstat I för budgetåret 1944/45 uppföra ett

Kungl. Alaj.ts proposition nr 281. 105

[3.] Planering av allmänna arbeten. Å allmän beredskapsstat för inneva­ rande budgetår är uppfört ett anslag till planering av allmänna arbeten ä 10 miljoner kronor. Ett motsvarande anslag är erforderligt jämväl å den all­ männa beredskapsstaten för 1944/45 till fullföljande av planeringen av de å allmän beredskapsstat lil uppförda arbetena. Med hänsyn till redan vid­ tagna planeringsåtgärder kunde ifrågasättas att reducera anslagsbeloppet. Då emellertid behov kan föreligga av att fullfölja planeringsarbetet även med tanke på budgetåret 1945/46, förordar jag dock, att anslaget uppföres med oförändrat belopp. Anslaget bör tydligen hänföras till allmän beredskaps­ stat I. Jag får sålunda hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Planering av allmänna arbeten å allmän beredskaps­ stat I för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag av förslags­

[4.] Kostnader för administration av investeringsverksamheten m. m. Vid anmälan av förslaget till allmän beredskapsstat (s. 18) framhålles, att det bör övervägas, att för administrationen av den investeringsverksamhet, för vilken anslag uppföras å ifrågavarande stat, samt jämväl för fullföljande av planeringsverksamheten inrätta ett centralt organ, vars kostnader böra be­ stridas från ett särskilt beredskapsanslag. Ehuru organisationsfrågan bör bli föremål för ytterligare övervägande, vill jag tillstyrka, att medel redan nu reserveras för de kostnader som må uppkomma för det ifrågasatta organet. Ett belopp av 200 000 kronor torde böra avses för ändamålet. Anslaget bör uppföras å allmän beredskapsstat I. Med åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Kostnader för administration av investeringsverk­ samheten m. m. å allmän beredskapsstat I för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag av förslagsvis . . kronor 200 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Rolf Arfwedson.

Kungl. Maj:ts proposition nr 281. 107

Bilaga 5.

Egentliga statsutgifter.

Åttonde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12 maj 1944.

Närvarande: Statsministern H ansson , ministern för utrikes ärendena G unther , statsråden P ehrsson -B ramstorp , W igforss , S köld , E riksson , Q uensel , B ergquist , B agge , A ndersson , D omö , R osander , G jöres , E werlöf , R ubbestad .

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Bagge, anmäler härefter under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga statsutgifter på allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 samt anför därvid följande.

C. Kyrkliga ändamål.

[1.] Domkapitlen och stiftsnämnderna: Uppförande av domkapitelshus i

Växjö. Till detta ändamål upptog 1938 års riksdag på beredskapsstat för budgetåret 1938/39 ett anslag av 76 500 kronor samt anvisade på driftbudge­ ten för samma budgetår under åttonde huvudtiteln ett reservationsanslag av 15 000 kronor, avsett för uppgörande av ritningar, entreprenadhandlingar och dylikt för ifrågavarande byggnadsföretag. Härjämte medgav riksdagen, att av kyrkofonden finge, under för beredskapsstaten gällande förutsättning­ ar, till uppförande av nämnda domkapitelshus utgå ett belopp av 91 500 kronor. 1938 års kyrkomöte medgav för sin döl, att sistnämnda belopp finge under nämnda förutsättningar eller eljest utgå av kyrkofonden. På riksstaten för budgetåret 1939/40 anvisades under driftbudgeten till uppförande av ifrågavarande domkapitelshus ett reservationsanslag av 76 500 kronor, var­ jämte riksdagen medgav, att av kyrkofonden finge för ändamålet utgå eli belopp av 91 500 kronor. Beträffande utredningen i ärendet torde få hänvisas till propositionen

108 Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

1938: 275 (bilaga 6, punkt 1) samt propositionen nr 38 till 1939 års lagtima riksdag. Med axrledning av den vid 1939 års urtima riksdag (propositionen nr 79) ifrågasatta begränsningen av egentliga statsutgifter föreskrev Kungl. Majit genom beslut den 30 december 1939, att arbetena med uppförande av ifråga­ varande byggnad icke finge påbörjas, förrän Kungl. Majit därtill lämnat till­ stånd. Med bifall till Kungl. Majits i propositionen 1941:2 (s. 118 f.) framlagda förslag anvisade riksdagen till ifrågavarande ändamål på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 ett reservationsanslag (B) av 10 000 kro­ nor. Vid min anmälan av ärendet framhöll jag bland annat följande. Kostnaderna för uppförande av domkapitelshuset, inklusive konstnärlig ut­ smyckning, ha tidigare beräknats till sammanlagt 183 000 kronor. Av den lämnade redogörelsen framgår, att dessa kostnader skola bestridas till hälf­ ten av statsmedel och till hälften av medel ur kyrkofonden. Enligt från bygg­ nadsstyrelsen under hand inhämtade uppgifter torde emellertid kostnaderna numera böra med hänsyn till inträffade prisstegringar på materiel och arbete beräknas till omkring 220 000 kronor. Det belopp, varmed kostnaderna så­ lunda synas komma att överstiga de tidigare beräknade, torde böra gäldas av statsmedel.

19-W års civila byggnadsutredning har med utlåtande den 25 juli 1941

framlagt ett den 30 juni 1941 dagtecknat reviderat byggnadsförslag, vilket en­ ligt utredningens anvisningar utarbetats av arkitekten P. Boberg. Byggnadsutredningen har därvid anfört bland annat följande. I enlighet med företedda kostnadskalkyler bör, genom iakttagande av vis­ sa närmare angivna besparingsåtgärder, kostnaden för byggnaden i fråga kunna begränsas till 160 000 kronor, vartill komma arkitekt- och övriga ar­ voden, vilka tillsammans kunna uppskattas till 11 000 kronor. Hittills ha, enligt vad från byggnadsstyrelsen inhämtats, 5 710 kronor utbetalats för uppgörande av ritningar, administration etc. Inklusive sistnämnda post kan alltså den totala byggnadskostnaden beräknas uppgå till 176 700 kronor. Kostnader för telefonanläggning och konstnärlig utsmyckning, vilka icke be­ stridas av byggnadsanslaget, ha därvid lämnats åsido.

Domkapitlet har i utlåtande den 28 augusti 1941 tillstyrkt utförande av

domkapitelshuset i enlighet med civila byggnadsutredningens förslag, dock med vissa mindre ändringar. Med hänsyn till de av domkapitlet påkallade ändringarna har domkapitlet låtit delvis omarbeta utredningens ritningsförslag. Domkapitlet har framhållit angelägenheten av att byggnadsföretaget snarast igångsättes.

Departements■ Behovet av tillfredsställande förvaringslokaler för domkapitlets och stiftschefen. nämndens arkivalier och ändamålsenliga expeditionslokaler för dessa insti­ tutioner har av statsmakterna och kyrkomötet redan tidigare konstaterats. Ett före krigsutbrottet upprättat, år 1938 till 183 000 kronor kostnadsberäk­ nat förslag till nytt domkapitelshus har av statsmakterna godtagits såsom utgörande en tillfredsställande lösning av de ifrågavarande institutionernas lokalfråga. De ursprungligen beräknade kostnaderna för byggnadsföretaget

Kungl. Majds proposition nr 281. 109

lia, såsom av den lämnade redogörelsen framgår, ansetts böra till hälften bestridas av statsmedel och till hälften av medel ur kyrkofonden. Anslag till byggnadsföretaget lia varit uppförda såväl på beredskapsstat som på riksstaten, varjämte riksdagen och kyrkomötet medgivit, att ur kyrkofonden må till byggnadsföretaget utgå ett belopp av 91 500 kronor. Det av statsmakterna tidigare godtagna byggnadsförslaget har i besparings­ syfte granskats av civila byggnadsutredningen. Denna granskning har lett till framläggande av ett reviderat byggnadsförslag, vilket i avseende å plan­ lösning huvudsakligen ansluter sig till det tidigare upprättade förslaget. Byggnadens volym har emellertid avsevärt minskats, varjämte vissa för­ enklingar i standarden ansetts böra komma till stånd. Domkapitlet, som i huvudsak godtagit civila byggnadsutredningens förslag, har emellertid an­ sett vissa smärre ändringar erforderliga och därför låtit delvis omarbeta ut­ redningens ritningsförslag. Då de av domkapitlet föreslagna ändringarna icke torde medföra någon kostnadsökning och då jag icke funnit anledning till erinran mot det av domkapitlet framförda byggnadsförslaget, tillstyrker jag, att domkapitelshuset uppföres i huvudsaklig överensstämmelse med de av domkapitlet företedda ritningarna. Jag förutsätter, att de av civila bygg­ nadsutredningen givna anvisningarna beträffande standarden i materiel och utförande iakttagas. I enlighet med domkapitlets förslag torde byggnadens tak böra täckas med skiffer. Kostnaderna för ett realiserande av civila byggnadsutredningens förslag ha år 1941 beräknats till 171 000 kronor. Häri ha icke inräknats kostnader för konstnärlig utsmyckning. Enligt under hand inhämtade uppgifter torde det av utredningen beräknade kostnadsbeloppet med hänsyn till inträffade prisstegringar böra höjas till 212 000 kronor. Då såsom tidigare framhållits av kyrkofondsmedel ett belopp av 91 500 kronor står till förfogande för byggnadsföretaget, skulle för ändamålet erfordras ytterligare (212 000 — 91 500 =) i Tunt tal 120 000 kronor. Detta belopp torde böra gäldas av stats­ medel; i enlighet med den ståndpunkt, som statsmakterna intogo vid 1941 års riksdag, ifrågasätter jag sålunda icke något ytterligare tillskott från kyrkofonden. Anslag till utförande av ifrågavarande byggnadsarbeten, vilka upptagits på den av investeringsutredningen framlagda investeringsplanen för statliga husbyggnadsföretag för verk och myndigheter m. m., torde böra uppföras på beredskapsstat III för budgetåret 1944/45. Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Domkapitlen och stiftsnämnderna: Uppförande av domkapitelshus i Växjö å allmän beredskapsstat III för bud­

Ilo Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

D. Akademier m. m.

[2.] Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Bidrag till vissa reparationsarbeten m. m. Den fastighet inom kvarteret Uttern vid Fredsgatan i Stockholm, som genom donation år 1775 tillföll akademien för de fria konsterna, disponeras till större delen hyresfritt av konsthögskolan. Un­ derhållet av fastigheten påvilar akademien. Av stats- eller lotterimedel ha emellertid vid skilda tillfällen anvisats medel till bestridande av ombygg­ nads- eller ändringsarbeten.

I sina anslagsäskanden för budgetåret 1944/45 har akademien hemställt

örn ett anslag av 21 800 kronor till reparation av den våning i akademiens fastighet, som innehåller målarskolans studieateljéer, och till förbättring av ventilationsanordningarna i samma lokaler. Till reparation av målarsko­ lans lokaler beviljades senast anslag av 1930 och 1931 års riksdagar.

Byggnadsstyrelsen har efter besiktning av ifrågavarande ateljélokaler fun­

nit desamma vara i stort behov av reparation men ansett kostnaderna kun­ na begränsas till sammanlagt 21 000 kronor.

Departements Av utredningen i ärendet framgår, att ifrågavarande av konsthögskolan chefen. disponerade lokaler i konstakademiens byggnad behöva repareras samt att det ur hygienisk synpunkt är påkallat, att ventilationen inom lokalerna för­ bättras. Med hänsyn till de fördelar, som staten haft av att dess konsthög­ skola hyresfritt fått disponera stora utrymmen i förevarande fastighet, fin­ ner jag det rimligt, att staten bestrider kostnaderna för ifrågavarande arbe­ ten. Kostnaderna torde i enlighet med byggnadsstyrelsens förslag böra be­ räknas till 21 000 kronor. Anslag för ändamålet torde böra uppföras på beredskapsstat III för budgetåret 1944/45. Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Akademien för de fria konsterna med konsthög­ skolan: Bidrag till vissa reparationsarbeten m. m. å allmän

beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra ett an­

I. Folkundervisningen.

[3.] Folkskolor m. m: Bidrag till byggnadsarbeten, lnvesteringsutredningen har hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att till nämnda

ändamål på allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 upptaga ett anslag av 900 000 kronor och därvid anfört följande (SOU 1944: 12, s. 246 f.). Såsom av den lämnade redogörelsen för den kommunala investeringspla­ nen (s. 190 och Bil. 24) närmare framgår, har investeringsutredningen upp­ skattat de sammanlagda kostnaderna för de skolbyggnadsföretag, vilka av

Kungl. Maj.ts proposition nr 281. lil

utredningen ansetts kunna vid behov komma till utförande under ett första investeringsår, till cirka 50 miljoner kronor. Härav lia omkring 35 miljoner kronor beräknats motsvara byggnadsvärdet av byggnader för folkskolevä­ sendet. Utredningen har emellertid icke ansett sig böra räkna med att förut­ sättningar för bidrags erhållande komma att föreligga för folkskolebyggnader till hela det beräknade beloppet. I vissa fall är nämligen standarden på de folkskolebyggnader, som utföras, något högre än den enligt skolöversty­ relsens uppfattning skäliga. Vidare ha kommunerna i åtskilliga fall funnit lämpligt att i samband med byggandet av skolor och inom samma byggnads­ kropp låta inreda lokaler även för andra än skoländamål. Likaså förekom­ mer alt i kostnaderna för byggnader för folkskoleväsendet inkluderats vissa kostnader för bostäder åt lärare etc. De sammanlagda kostnaderna för statsbidragsberättigade byggnadsföretag torde med hänsyn härtill kunna beräk­ nas till 30 miljoner kronor. Det författningsenliga statsbidraget utgör för närvarande 75 procent av byggnadskostnaderna. Vid godtagande av nyssnämnda totalkostnadsbelopp av 30 miljoner kronor skulle statsbidrag komma att utgå med 22,5 miljoner kronor. Då emellertid sagda bidrag i likhet med det normalt förekommande bidraget till samma ändamål bör utgå i form av amorteringsbidrag under en amorteringsperiod örn 25 år, skulle det årliga bidragsbehovet endast Miva 900 000 kronor. För att vid behov kunna helt utnyttja den föreslagna investe­ ringsreserven av folkskolebyggnader under budgetåret 1944/45 skulle det så­ lunda bliva erforderligt att på beredskapsstat för samma år upptaga sist­ nämnda belopp.

Till Folkskolor m. m.: Bidrag till byggnadsarbeten har riksdagen för bud -Departementsgetåret 1944/45 anvisat ett förslagsanslag av 1 500 000 kronor. chefen. Enligt gällande bestämmelser må statsbidrag till byggnadsarbeten för folk­ skoleväsendet utbetalas först sedan byggnadsarbetena avsynats och länssty­ relsens beslut örn arbetenas godkännande vunnit laga kraft. Även om den av investeringsutredningen föreslagna investeringsreserven av folkskolebyggna­ der skulle till fullo utnyttjas under nästa budgetår, torde emellertid till följd av nämnda utbetalningsföreskrilter bidrag endast mera undantagsvis kom­ ma att utbetalas redan under budgetåret. På grund härav och då de byggnadsbidrag, som må komma att utbetalas redan under budgetåret 1944/ 45, lämpligen synas böra bestridas från det av riksdagen för samma budget­ år redan anvisade anslaget lill bidrag till byggnadsarbeten för folkskolevä­ sendet, vilket anslag har förslagsanslags natur, behöva särskilda medel icke anvisas på beredskapsstat för utnyttjande av investeringsreserven på detta område. Med hänsyn till de föreslagna byggnadsföretagens antal och omfatt­ ning liksom även till den belastning av statsfinanserna under en tjugufemårsperiod, som deras genomförande skulle föranleda, synes det emellertid på­ kallat, att investeringsutredningens förevarande förslag i detta sammanhang bringas till riksdagens kännedom. Därest riksdagen icke bar något att erinra däremot, böra byggnadstillstånd oell statsbidrag kunna beviljas för bygg­ nadsföretag av ungefär den omfattning, varmed investeringsutredningen räk­ nat, under förutsättning att materialtillgången det tillåter och med beaktande jämväl av arbetsmarknadsläget.

112 Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

J. Yrkesundervisningen.

[4.] Yrkesutbildning vid en arbetslöshetskris m. m. Sedan Kungl. Maj:t

genom beslut den 12 november 1943 uppdragit åt överstyrelsen för yrkesut­ bildning att verkställa utredning angående de frågor beträffande yrkesut­

bildning och omskolning av arbetskraft, som kunde väntas bliva aktuella efter ett vapenstillestånd, har överstyrelsen på grundval av hittills verk­ ställda utredningar och överväganden i en den 8 maj 1944 inkommen skri­ velse framlagt vissa förslag i ämnet. Överstyrelsen hemställer, att den av statens arbetsmarknadskommission bedrivna yrkesutbildningsverksamheten måtte överflyttas till överstyrelsen från och med den 1 juli 1944 samt att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att på beredskapsstat för budgetåret

1944/45 uppföra dels till yrkesutbildning i beredskapskurser ett anslag av

2 610 000 kronor, dels ock till yrkesutbildning i kurser för arbetslösa, anord­

nade i huvudsaklig överensstämmelse med av överstyrelsen framlagt förslag, det anslag, som Kungl. Majit kunde finna erforderligt. överstyrelsen anför inledningsvis följande. Enligt planen för den åt överstyrelsen genom Kungl. Majlis beslut den 12 november 1943 uppdragna utredningen undersöker överstyrelsen möjlighe­

terna att dels utvidga vissa befintliga skolor och kurser, dels ordna kurser inom näringslivet dels ock ordna kurser i övrigt. Utredningsarbetet har nu

fortskridit så långt, att överstyrelsen kan framlägga vissa, delvis dock en­ dast preliminära, resultat av utförda inventeringar ävensom förslag rörande understöd till kursdeltagare, statsbidragsgrunder samt central och lokal led­ ning av kursverksamheten jämte av dessa förslag föranledda kostnadsberäk­ ningar. I en till denna framställning som bilaga fogad promemoria angå­ ende »vissa frågor om yrkesutbildning vid en eventuell arbetsmarknadskris i samband med omställningen efter ett vapenstillestånd» ha resultaten av in­ om överstyrelsen hittills gjorda överväganden sammanställts. Överstyrelsen har därvid i huvudsakliga delar kunnat bygga på de erfarenheter, som gjorts vid den av arbetsmarknadskommissionen ledda verksamheten för yrkesut­ bildning av arbetslösa. Särskilt beträffande understödsgrundema för ele­ verna har i tillämpliga delar den praxis, som där tillämpats, varit vägledan­ de för riktlinjerna i överstyrelsens promemoria. Förslaget i detta hänseende har utarbetats i samråd med arbetsmarknadskommissionen, med vilken även på andra punkter överläggningar ägt rum. Jag övergår nu till att lämna en kortfattad redogörelse för överstyrelsens utredning och förslag samt torde i övrigt få hänvisa till förenämnda prome­ moria, vilken kommer att tryckas och ingå i serien av utredningar angå­ ende ekonomisk efterkrigsplanering. Olika slag av utbildningskurser för arbetslösa. Den av överstyrelsen verkställda utredningen avser planläggning och utformning av yrkesutbildning för arbetslösa genom anordnande av kursverksamhet, in­ riktad på

1) grundläggande yrkesutbildning för den ungdom, som under vanliga för­

hållanden söker anställning inom näringslivet omedelbart efter slutad skol-

Kungl. Maj.ts proposition nr 281. 113

gång men som i händelse av en arbetsmarknadskris ej torde ha möjlighet att erhålla anställning (nybörjarkurser);

2) kompletterande yrkesutbildning för redan i viss grad yrkeskunnig ar­

betskraft, som blivit ulan sysselsättning på grund av en tillfällig stagnation inom det egna verksamhetsområdet (fortbildningskurser);

3) omskolning av sådan ledig arbetskraft, som varit infogad i näringslivet

men som på grund av ändrade produktionsförhållanden icke kan beräknas erhålla framtida sysselsättning inom det tidigare yrkesområdet och därför bör överföras till andra yrken (omskolningskurser). Dessa tre kurstyper föreslås organiserade allt efter elevernas rekryterings­ områden såsom

a) kommunala arbetslöshetskurser i primärkommuns regi och avsedda

att tillgodose huvudsakligen ett lokalt utbildningsbehov inom kommunen;

b) centrala arbetslöshetskurser i statlig regi och avsedda att tillgodose ut­

bildningsbehovet inom större områden;

c) arbetslöshetskurser vid centrala verkstadsskolor, avsedda för rekryte­

ring från ett större område men anordnade i den ordinarie huvudmannens regi. Understöd till kursdeltagare. Örn en utbildningsverksamhet för arbetslösa skall fylla sitt ändamål, framhåller överstyrelsen, är det av väsentlig betydelse, att elevunderstöden avvägas så, att även medellösa per­ soner genom dem erhålla sitt uppehälle under kurstiden. Erfarenhet om be­ hovet av understöd till elever vid arbetslöshetsskolor har man från den un­ der 1930-talet påbörjade och i viss utsträckning alltjämt fortgående yrkesut­ bildningen för arbetslös ungdom. Ännu saknas dock enhetliga grunder för sådana understöd. Det får anses ligga i sakens natur, att ett statsbidrag till elevunderstöd måste avvägas med hänsyn till de kostnader, som få anses oundgängliga vid rationellt ordnad förläggning och utspisning av elever samt anskaffning av kläder m. m., och med iakttagande av största försiktighet vid tillgodoseendet av elevernas övriga personliga behov. Överstyrelsen har där­ för som underlag vid utformningen av grunder för statsbidrag till elevunder­ stöd utgått från kända kostnader för logis och vivre m. m. vid elevinternat av olika slag. Utförda undersökningar giva vid handen, att kostnaderna för kost och logi böra upptagas till i medeltal minst 64 kronor per månad. Kostnaderna för kläder under utbildningstiden variera alltefter utbildningens art, kursti­ dens längd och det skick, vari elevens personliga utrustning befinner sig vid ankomsten till skolan. Av tillgängliga uppgifter framgår, att klädkostnaden för en minderårig elev (under 18 år) vid arbetslöshetskurs, som vid inträdet i kursen medför nödtorftig klädesutrustning, måste beräknas till minst 11 kronor per månad. I fråga örn övriga personliga behov, den utgiftspost som otvivelaktigt är mest variabel, torde man kunna räkna med att kostnaden för ordentliga och sparsamma elever bör kunna nedbringas till omkring 10 kronor per månad. De sammanlagda minimikostnaderna för en minderårig elevs uppehälle vid utbildningskurs med elevinternat kunna alltså beräknas till (64 + 11 +10=) 85 kronor per månad. Bihang till riksdagens protokoll t Dl i. 1 sami. Nr 281. 8

114 Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

Överstyrelsen framhåller, att dessa beräkningar stämma ganska väl över­ ens med de understöd, som eleverna vid verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom och vid centrala verkstadsskolor uppbära under kursvistelsen. Vid diskussion av formen för understöd till deltagare i arbetslöshetskurs torde, fortsätter överstyrelsen, frågan örn möjligheten för medlem i erkänd arbetslöshetskassa att uppbära daghjälp vid deltagande i utbildningskurs av här avsett slag icke böra förbigås. Gällande bestämmelser medgiva icke att daghjälp utgår till sådan kursdeltagare. Överstyrelsen har övervägt, huru­ vida framställning borde göras om ändring härutinnan, men kommit till det resultatet, att nuvarande bestämmelser beträffande den arbetslöses rätt till daghjälp från erkänd arbetslöshetskassa i här omförmält hänseende synas böra bibehållas. En arbetslöshetsförsäkrad person bör alltså under de dagar, han är inskriven vid en arbetslöshetskurs, icke erhålla daghjälp från kassan utan i stället komma i åtnjutande av understöd i samma ordning, som gäller för andra elever i den kurs, han tillhör. Eleverna i nybörjarkurser torde, framhåller överstyrelsen, som regel bli yngre än i fortbildnings- och omskolningskurser. De förra torde i det stora hela komma att utgöras av ungdomar med samma behov av yrkesutbildning och samma möjligheter att komma in i förvärvslivet som skolornas ordinarie elever. Av praktiska skäl torde det icke kunna undvikas, att arbetslösa ung­ domar på en plats hänvisas till de särskilt inrättade arbetslöshetskurserna, på en annan till de ordinarie kurserna. Elevunderstöden i nybörjarkurserna för arbetslösa böra därför utgå enligt samma grunder som i de ordinarie kur­ serna. I konsekvens härmed förutsättes, att nedan angivna understödsgrunder vid en arbetslöshetskris komma att tillämpas även på arbetslösa, som in­ tagas i skolornas ordinarie avdelningar. Detta överensstämmer helt med verkstadsskoleutredningens uttalade uppfattning. Det statliga understödet vid nybörjarkurserna bör äga formen av stipen­ dium, i förekommande fall kompletterat med erforderligt kommunalt under­ stöd och, i fråga örn familjeförsörjare, kontantunderstöd enligt grunder, som angivas här nedan. Stipendium föreslås utgå med högst 60 kronor per månad. Därvid har tagits i beaktande såväl här ovan lämnade uppgifter örn inackorderingskostnaden vid vissa elevinternat som ock det faktum, att högsta stipendium vid yrkesundervisningsanstalt för närvarande utgör 60 kronor i månaden, vilket be­ lopp utgår endast vid verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom och, under vissa strängt begränsade förutsättningar, vid centrala verkstadsskolor. Stipendieformen synes icke böra komma till användning vid de speciella kurser, som eventuellt behöva anordnas för fortbildning eller omskolning av äldre arbetare, även om kursverksamheten bedrives vid vanliga yrkesutbildningsanstalter. Mest rationellt synes det vara, att arbetslöshetshjälp i form av dagunderstöd och hyreshjälp i dessa fall får utgå. Emellertid har man i de fall, då vederbörande är familjeförsörjare och måste för kursens genomgåen­ de inackorderas å annan ort, att räkna med en merkostnad för uppehället, som bör föranleda särskilt understöd. Här böra tillämpas samma grunder som vid arbetsmarknadskommissionens beredskapskurser, vilket innebär, att kursdeltagaren själv i stället för dagunderstöd får ett s. k. inackorderingsbidrag, som utgives av hemkommunen. Statsbidrag till dylikt bidrag utgår dels med 75 %, dock högst motsvarande 60 kronor, dels såsom årskostnadsbidrag för överskjutande belopp. Familjen på hemorten erhåller kontantunderstöd, varvid understödet till hustru utgår såsom för ensamstående person över 18 år. Som allmän bestämmelse för kontantunderstöd (kungörelsen den 80 juni 1934, nr 434) gäller, att det utgår endast, så länge den arbetslöse ej kan er-

116 Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

Slutligen framhåller överstyrelsen, alt det i vissa fall torde bliva nödvän­ digt, att kursdeltagare — förutom arbetslöshetsunderstöd och timpenning — genom vederbörande arbetslöshetskommitté jämväl erhåller hjälp till an­ skaffning av nödvändig klädutrustning. De föreslagna grunderna för understöd till deltagare i yrkesutbildningskurser för arbetslösa kunna sammanfattas på följande sätt.

1. Till deltagare i fortbildnings- och omskolningskurser kan utgå:

a) Kontantunderstöd enligt de för sådant understöd gällande grunder, där­ est kursdeltagaren kan bo på hemorten, eller b) inackorderingsbidrag efter hänvisningskommunens beprövande, därest kursdeltagaren måste helinackorderas på kursorten. Kontantunderstöd utgår i detta fall endast örn kursdeltagaren har familj, varvid understöd till hustru utgår såsom för ensamstående person över 18 år. c) Bidrag till kläder, då behov föreligger. d) Timpenning för varje närvarotimme vid kursen, enligt de för arbets­ marknadskommissionens beredskapskurser gällande grunderna. e) Resebidrag enligt härför stadgade grunder. Understöd enligt a)—c) utbetalas av vederbörande arbetslöshetskommitté. Timpenning utbetalas av kursstyrelse och resebidrag genom arbetsförmed­ lingen. Till kontantunderstöd och bidrag till kläder utgår statsbidrag enligt grun­ der, som äro eller kunna bliva fastställda. Statsbidrag till inackorderingsbidrag utgår enligt nu gällande grunder vid arbetsmarknadskommissionens beredskapskurser, det vill säga nied 75 pro­ cent av inackorderingsbidraget, dock högst 60 kronor, samt med årskostnadsbidrag å kostnad härutöver. Timpenning betalas helt av statsmedel.

t

2. Till deltagare i nybörjarkurser och till arbetslösa, som intagas som ele­ ver i skolornas ordinarie kurser, kan utgå:

a) Statligt stipendium å högst 60 kronor per månad. b) Kommunala understöd, som täcka elevens kostnader för helinackorde­ ring, i den mån dessa kostnader överstiga tilldelat stipendiebelopp, och i före­ kommande fall bidrag till kostnader för personlig utrustning. c) Arbetspremier, härflytande från inkomster av produktionen, till belopp inom gränser enligt överstyrelsens bestämmande. d) Kontantunderstöd till försörjningspliktig deltagares understödsberättigade familjemedlemmar enligt härför stadgade grunder, varvid understöd till hustru utgår såsom för ensamstående person över 18 år. e) Resebidrag enligt härför stadgade grunder. Ä kostnader under b) och d) utgår årskostnadsbidrag. Kommun, som ansöker örn tillstånd att få anordna arbetslöshetskurs eller att få remittera ett visst antal arbetslösa personer till anordnad arbetslöshets­ kurs, skall vara förpliktad att svara för kostnaderna för elevernas skolvistelse,

Kungl. Maj.ts proposition nr 281. 117

i den mån dylika kostnader enligt ovanstående bestämmelser ankomma på kommun. Statsbidragsgrunder för kursverksamheten. Överstyrel­ sen föreslår sammanfattningsvis följande grunder för statsbidrag till yrkesutbildningskurser för arbetslösa.

a) Statsbidrag till kommunala arbetslöshetskurser utgår med belopp, mot­

svarande dels hela verkliga kostnaden för avlöningar till föreståndare och lärare, anskaffning eller förhyrande av maskiner och övrig stadigvarande undervis­ ningsmateriel, läroböcker och olycksfallsförsäkring av lärare och elever, dels 50 procent av kostnaden för arbetsmaterial, förbrukningsmaterial, elek­ trisk kraftförbrukning, i vad dessa kostnader avse övningsarbeten och icke säljbar produktion, samt för administration, dock att statsbidrag icke i något fall utgår utöver av överstyrelsen i sam­ band med beviljande av statsbidraget angivna högsta belopp.

b) Statsbidrag till arbetslöshetskurser vid central verkstadsskola utgår enligt

de för statsbidrag till central verkstadsskola gällande bestämmelserna (SFS nr 716/1941), dock att statsbidrag utgår beträffande anskaffning av den första uppsättningen stadigvarande under­ visningsmateriel (maskiner samt verktyg och dylikt) och nyanskaffning (komplettering) av maskiner ävensom i förekommande fall förhyrande av maskiner med belopp, motsvarande hela kostnaden härför, beträffande kraft- och gasförbrukning samt förbrukningsmaterial vid svetsundervisning med belopp, motsvarande 75 procent av de verkliga, av över­ styrelsen godkända kostnaderna för nämnda ändamål och beträffande anskaffningen av särskilda provisoriska lokaler och förhyrande av särskilda lokaler med belopp, som i varje särskilt fall bestämmes av över­ styrelsen, dock högst 75 procent av verkliga av överstyrelsen godkända kost­ naderna, eller med det högre belopp Kungl. Majit i visst fall må finna skäl bestämma.

c) Till centrala arbetslöshetskurser utgår statsbidrag till täckande av samt­

liga av överstyrelsen godkända kostnader för respektive kurser. Såsom villkor för statsbidrags utgående till ovan under a) och b)

angivna kurser bör enligt överstyrelsens förslag gälla, bland annat, att

behövliga lokaler jämte värme, lyse och städning samt erforderliga inven­ tarier tillhandahållas, beträffande de kommunala arbetslöshetskurserna utan kostnad för staten och beträffande arbetslöshetskurser i central verkstadsskola utan extra kostnader för staten utöver dem, som jämlikt ovanstående skola

täckas av statsmedel, att den till de upplåtna lokalerna hörande utrustningen

av maskiner och övrig undervisningsmateriel utan särskild ersättning eller, därest denna utrustning är förhyrd, endast mot av överstyrelsen i förväg god­

känd ersättning tillhandahålles för utbildningsverksamheten, att arbetslöshets­

kurs, i den ordning och omfattning överstyrelsen bestämmer, mottager arbets­ lösa även från orter utanför det område, för vilket kursen närmast inrättats,

118 Kungl. Majlis proposition nr 281.

samt att ali materiel, som helt bekostats av statsmedel, förblir statens egendom och får disponeras endast enligt överstyrelsens bestämmande. Den centrala ledningen av arbetslös hetskur serna. Överstyrelsen erinrar, att verkstadsskoleutredningen uttalade som sin mening, att den nya överstyrelsen för yrkesutbildning skulle utgöra den centrala myn­ digheten för den utvidgade yrkesutbildning, som borde igångsättas under arbetslöshetstider, samt att utredningen ifrågasatte, om icke överstyrelsen skulle övertaga den yrkesutbildningsverksamhet, som handhades av statens arbets­ marknadskommission, och anför vidare bland annat följande. Med den sammansättning, överstyrelsen erhållit genom 1943 års riksdags beslut, bör överstyrelsen anses väl skickad att utöva den centrala ledningen av arbetslöshetskurserna, så länge verksamheten berör yrken huvudsakligen inom industri, hantverk, handel och husligt arbete. Utbildningsverksamheten kan emellertid komma att gälla även skogsbruks- och lantbruksyrken. Starka skäl tala för att ifrågavarande utbildningsverksamhet åtminstone i fackligt hänseende ställes under inseende av de ämbetsverk, som eljest handha sådan utbildning, nämligen domänstyrelsen, skogsstyrelsen och lantbruksstyrelsen. Det är emellertid av vikt, att skiljaktig praxis beträffande spörsmål, som äro likartade inom de skilda grenarna av yrkesutbildningen, t. ex. elevunderstöd, lärarlöner, redovisning av tilldelade statsunderstöd m. m., icke utbildas och att de olika grenarna av yrkesutbildningsverksamheten bland de arbetslösa icke råka i konflikt med varandra, t. ex. beträffande elevrekrytering och lo­ kaler. Ur arbetsmarknads- och anslagssynpunkt synes det därför vara lämpligast, att jämväl här berörda kurser administrativt ledas centralt, givetvis dock i nära samarbete med domänstyrelsen, lantbruksstyrelsen och skogsstyrelsen i frågor av facklig natur. Vid behandling av ärenden av principiell betydelse rörande sådana kurser kan lämpligen en tjänsteman från vederbörande äm­ betsverk deltaga. Vidare böra kurserna i fackligt hänseende stå under inspek­ tion av vederbörande ämbetsverk. Överstyrelsen synes alltså kunna övertaga den centrala ledningen av ar­ betslöshetskurserna utan att behöva undergå någon förändring beträffande de ordinarie ledamöternas antal eller med hänsyn till representationen av olika intressen inom näringslivet. Däremot kan det icke undvikas, att över­ styrelsens kansli utvidgas, därest en mera omfattande yrkesutbildningsverksamhet för arbetslösa igångsättes. Beträffande organisationen av överstyrelsens kansli med avseende på upp­ giften att handhava överinseendet över arbetslöshetskurserna föreslås, att ärendena handläggas inom en fristående sektion, varvid sakkunskapen på överstyrelsens byråer utnyttjas i största möjliga utsträckning. I fråga örn ärenden, som röra kurser i handel och husligt arbete, förutsättes dock, att dessa icke skola handläggas av sektionen utan av tredje byrån. Vid en så­ dan uppläggning kan den inom överstyrelsen befintliga sakkunskapen på fackligt-pedagogiska och kamerala områden utnyttjas för den provisoriska verksamheten. Detta medför, å ena sidan att den särskilda sektionen, åt­ minstone till en början, ej behöver utrustas med något större antal högt kvalificerade arbetskrafter, å andra sidan att personalen å överstyrelsens byråer, alltefter som verksamheten bygges ut, erfordrar förstärkning, tills vidare huvudsakligen med biträdespersonal men sedermera även med kvali­ ficerad arbetskraft. Den av arbetsmarknadskommissionen bedrivna utbildningsverksamheten för beredskapsändamål är upplagd efter riktlinjer, som överstyrelsen ansett

Kungl. Maj.ts proposition nr 281 . 119

höra i betydelsefulla avseenden bli normerande för de här planerade arbetslöshetskurserna och även för den centrala ledningen av dessa. Redan ur beredskapssynpunlct synes det angeläget, att den myndighet, som skall svara för ledningen av yrkesutbildningen för arbetslösa, sättes i tillfälle att snarast möjligt förbereda uppbyggnaden av den administrativa apparaten. Överstyrelsen föreslår därför i samråd med arbetsmarknadskommissionen, att den av arbetsmarknadskommmissionen bedrivna yrkesutbildnings verk­ samheten överflyttas till överstyrelsen den 1 juli 1944. Vid bifall härtill bör den särskilda sektionen inom överstyrelsen organiseras från och med nämn­ da dag och som första arbetsuppgift övertaga sagda av arbetsmarknads­ kommissionen nu bedrivna verksamhet. Till en början organiseras sektionen alltså närmast för övertagandet av de arbetsuppgifter, som nu handhavas av arbetsmarknadskommissionens utbildningssektion. Genom att vissa av dessa arbetsuppgifter, huvudsakligen av kameral eller merkantil natur, kunna överflyttas på överstyrelsens första byrå och ärenden rörande undervisningsplaner m. m. på andra byrån, kan personalbehovet för den särskilda sektionen begränsas något i förhållande till utbildningssektionens. Överstyrelsen framhåller, att antalet tjänstemän redan från början måste antagas bli relativt stort, beroende på att verksam­ heten är upplagd så, att statsverket svarar för hela kostnaden (utom lokaler och i vissa fall maskiner), vilket nödvändiggör en ytterst sorgfällig, arbetskrävande övervakning och kontroll. Kunna icke lokaler erhållas, som i sig inrymma såväl den särskilda sek­ tionen som överstyrelsens nuvarande tre byråer, erfordras ytterligare en expeditionsvakt och ett skrivbiträde med telefonistkompetens. Överstyrelsen föreslår att samtliga befattningshavare å den särskilda sek­ tionen inplaceras å civila icke-ordinariereglementet samt beräknar lönekost­ naderna, förutom kristillägg, för den personal, som skulle från början an­ ställas i överstyrelsens kansli, därest den yrkesutbildningsverksamhet, som nu handhaves av arbetsmarknadskommissionens utbildningssektion, överflyttas till överstyrelsen, till i runt tal minst 91 000 kronor. Till omkostnader bör därjämte beräknas 19 000 kronor. De beräkningar, som här framlagts rörande antalet tjänstemän m. m., avse som förut angivits endast organisationen i dess första utbyggnadsskede. Personalbehovet vid en omfattande arbetslöshetskris låter sig självfallet icke nu överblicka. Redan en utökning av kursverksamheten utöver den, som nu beräknas skola övertagas från arbetsmarknadskommissionen, medför ökad belastning främst på första men även på andra byrån. Tillkomma kurser för handel och husligt arbete, ökas personalbehovet även för tredje byrån. Vad åter beträffar den utbildningsverksamhet i jordbruk och skogsbruk, som betingas av arbetslöshet, torde denna åtminstone vid krisens början icke komma att få någon större omfattning, varför överstyrelsen i detta sammanhang icke anser sig böra beräkna någon ytterligare personalför­ stärkning för det fall, att jämväl dylik kursverksamhet skulle komma att läggas under överstyrelsen i administrativt hänseende. Överstyrelsen åferkommer i annat sammanhang till kostnaderna för den centrala ledningen med utgångspunkt från vissa antaganden rörande verk­ samhetens omfattning.

Den lokala ledningen vid arbetslös hetskurscr m. in. Överstyrelsen anför följande. Det får anses naturligt, att kommunala arbetslöshetskurser, anordnade vid kommunal skola för yrkesundervisning, läggas under ledning av yrkesskolstyrelsen. På orter, där yrkesundervisning ej är organiserad eller där det

120 Kungl. Maj:ts proposition nr 2S1.

kan befinnas ändamålsenligt att ordna kurser fristående från befintlig yr­ kesskola, torde det vara lämpligt, att vederbörande beslutande kommunala myndighet uppdrager åt arbetslöshetskommittén att organisera och leda kursverksamheten. Under vissa förhållanden kan det dock vara förmånligt, om en kommun, då den beslutar att starta arbetslöshetskurser, väljer en särskild kursstyrelse för ifrågavarande verksamhet. Arbetslöshetskurser, som anordnas vid central verkstadsskola, böra stå un­ der samma ledning som de ordinarie kurserna. Det torde böra överlåtas åt överstyrelsen att i varje särskilt fall pröva och avgöra örn och i så fall hur en kursstyrelse för de centrala arbetslöshetskurserna bör organiseras. Ordnas centrala arbetslöshetskurser vid skogs-eller lantbruksundervisningsanstalter är det önskvärt, att, där särskild styrelse för skolan finnes, denna även blir kursstyrelse för ifrågavarande proviso­ riska kurser. Kursstyrelses befogenheter och skyldigheter torde böra närmare preciseras i författning eller genom av överstyrelsen utfärdade föreskrifter. Kursföreståndare bör i likhet med skolornas rektorer utses av överstyrelsen efter förslag av den lokala styrelsen. Han bör i allmänhet hava de befogen­ heter och skyldigheter, som tillkomma rektor vid en central verkstadsskola. Även om arbetslöshetskurserna så långt det är möjligt komma att förläg­ gas vid eller i anslutning till redan befintliga kommunala anstalter för yrkes­ utbildning, är därmed icke givet, att de alltid helt eller ens huvudsakligen skola avses för arbetslösa från den egna kommunen. Det torde böra ankom­ ma på överstyrelsen att i samråd med arbetsmarknadskommissionen angiva, från vilka kommuner kursdeltagarna skola rekryteras. Sedan kommissionen bestämt antalet, som får hänvisas från kommunen, och vederbörande arbets­ löshetskommitté föreslagit vissa namngivna personer till intagning i kurs, torde det slutliga utväljandet av eleverna böra överlåtas åt elt lokalt, till kurserna knutet organ, kallat kursnämnd. I dylik kursnämnd böra ingå representanter för kursstyrelsen, vederbö­ rande arbetslöshetskommitté och arbetsförmedling samt vidare representan­ ter för arbetsgivare och arbetare, om möjligt för vart och ett av de yrkes­ områden, inom vilka undervisning bedrives vid skolan.

Beräkning av medelsbehovet. Överstyrelsen anför härom föl­ jande. Vid bifall till överstyrelsens förslag rörande elevunderstöd komma kontantunderstöd, inackorderingsbidrag m. m. att utgivas genom arbetslöshets­ kommitté. Överstyrelsen räknar med att statsbidrag till sådana understöd skola bestridas från härför avsett anslag under femte huvudtiteln och upp­ tager sålunda i det följande icke några medel för sagda ändamål. Som utgångspunkt för en beräkning av medelsbehovet under en 12-månadersperiod för yrkesutbildningsverksamhet för arbetslösa måste vissa anta­ ganden göras beträffande verksamhetens omfattning. Överstyrelsen utgår från att det antal elevplatser, som enligt den företagna inventeringen kan disponeras vid olika yrkesutbildande skolor — i runt tal 8 700, varav cirka 1 000 i de ordinarie kurserna — skall utnyttjas. Härutöver räknas med krav på ytterligare ökade utbildningsmöjligheter för 5 000 arbetslösa. För driften under budgetåret 1944/45 av den från arbetsmarknadskommis­ sionen övertagna yrkesutbildningsverksamheten upptages samma belopp, som kommissionen beräknat för beredskapskurserna i sin tidigare ingivna bud­ getframställning, nämligen 2 500 000 kronor. För den centrala ledningen av nämnda utbildningsverksamhet har överstyrelsen här ovan beräknat sam­ manlagt 110 000 kronor.

Kungl. Maj-.ts proposition nr 281. 121

Med utgångspunkt härifrån och från de uppgifter i övrigt, som lämnats i denna framställning, uppskattar överstyrelsen kostnaderna för ifrågavarande verksamhet enligt följande.

A. Kostnader för beredskapskurser under budgetåret 1944.U5.

Summa kronor 2 610 000.

B. Kostnader för kurser för yrkesutbildning av arbetslösa.

Kurser i disponibla lokaler vid yrkesundervisnings-

Kostnader för ytterligare utvidgad kursverksamhet.. » 11 000 000

Summa kronor 24 600 000.

Utgifterna under såväl A som B torde böra bestridas av medel, anvisade å allmän beredskapsstat. För bestridande av kostnader under A böra medel vara disponibla från och med den 1 juli 1944, varför överstyrelsen föreslår anvisande av anslag för ändamålet för budgetåret 1944/45. Vad beträffar under B upptagen verksamhet synes densamma böra igång­ sättas först, sedan riksdagens medgivande därtill inhämtats eller, om riks­ dagen icke är samlad, den likväl beredes tillfälle att inom viss begränsad tid taga ställning till åtgärden, på sätt som av statsrådet och chefen för finansdepartementet föreslagits beträffande anslag, tillhörande tredje anslagsgruppen å allmän beredskapsstat (bilaga till 1944 års statsverksproposition, inkomster å riksstaten, s. 16). Med hänsyn till att förberedelserna för och igångsättandet av här ifrågasatt kursverksamhet för arbetslösa kräva, att medel för ändamålet kunna disponeras omedelbart efter det att behov av verksamheten uppstått, synes Kungl. Majit böra utverka riksdagens med­ givande att få disponera anslaget intill visst belopp, förslagsvis 2 000 000 kronor, utan riksdagens hörande.

Statens arbetsmarknadskommission, med vilken — såsom förut framhål­

lits — överstyrelsen i vissa avseenden samråd vid utarbetande av sitt för­ slag, har därutöver i utlåtande den 12 maj 1944 understrukit betydelsen av att vid en eventuell kris på arbetsmarknaden en effektiv yrkesutbildning av tillfredsställande omfattning ordnas för arbetslösa och har i anslutning här­ till anfört bland annat följande. Med tanke härpå framstår det som en angelägenhet av största vikt, att alla förberedande åtgärder nu vidtagas så snart som möjligt. En sådan åtgärd är överflyttningen till överstyrelsen av den verksamhet, som bedrivits av kom­ missionen genom dess utbildningssektion, varigenom en organisatorisk stomme vinnes för det framtida utbildningsarbetet. Kommissionen förutsätter att möjligheter fortfarande hållas öppna att an­ ordna utbildning i ändamål att fylla aktuella behov inom speciella bristområ­ den och att kurser för sådant ändamål komma att utformas med hänsyn till näringslivets behov bland annat inom sådana yrkesområden som jordbruk och husligt arbete. Kommissionen utgår från att samråd mellan kommissionen och överstyrelsen beträffande dylika frågor kommer att äga rum i samband med den fortsatta utredningen angående utbildning inom näringslivet för ar­ betslösa. Med hänsyn till att denna del av utredningen ännu ej hunnit slut-

122 Kungl. Majus proposition nr 281.

förås har kommissionen givetvis på detta stadium icke haft anledning att närmare ingå på här berörda spörsmål. Kommissionen har ej ansett anledning föreligga att taga ställning till frå­ gor av mera detaljartad karaktär, men tillstyrker, att yrkesutbildning vid en arbetslöshetskris anordnas i överensstämmelse med de i förslaget framlagda huvudriktlinjerna. Kommissionen tillstyrker vidare, att erforderliga medel anvisas för de här ifrågavarande ändamålen.

En ledamot av kommissionen, lantbrukaren K. O. H. Andersson, har i sär­ skilt yttrande till kommissionens protokoll framhållit angelägenheten av att fristående kurser anordnas, vilka ha till direkt uppgift att omskola vid jord­ bruk ovan arbetskraft till jordbruksarbetare.

Det synes då vara naturligt och riktigt att ett så omfattande arbetsområde som jordbruket ägnas den största uppmärksamhet, då det gäller att finna nya arbetsuppgifter för personer, som bli utan sysselsättning vid en kris inom näringslivet i övrigt. Det torde icke vara uteslutet att jordbruket skulle kunna ge arbete och utkomst åt många tusental, som förlorat sina anställningar inom andra yrken. För att en sådan omflyttning med framgång skall kunna genomföras, är det dock i de flesta fall nödvändigt med en viss omskolning och utbildning. Detta gäller i alldeles särskild grad handhavandet och skötseln av de många olika maskiner, som nu finnas vid jordbruket. Att i god tid och i tillräcklig omfattning planera kurser för praktisk-teoretisk utbildning i modernt jord­ bruksarbete synes vara ett synnerligen viktigt led i de planer som böra upp­ göras för omskolning av arbetskraft i händelse av en arbetsmarknadskris.

Departements­ Den ekonomiska kris, som drabbade vårt land i början av 1930-talet, med­ chefen. förde som en av sina svåraste verkningar en mycket betydande arbetslöshet bland ungdomen. I slutet av november 1933 uppgick antalet hjälpsökande arbetslösa till omkring 170 000 personer. Av dessa voro omkring 57 000 — eller cirka en tredjedel — i åldern 16—25 år. I själva verket torde emellertid hela antalet arbetslösa ungdomar vid nämnda tidpunkt ha varit ännu större, enär många arbetslösa inom särskilt de yngre årskullarna underläto att an­ mäla sig hos arbetslöshetsorganen. Redan tidigt under 1930-talets kris upptog arbetslöshetskommissionen en ganska omfattande kursverksamhet. Denna avsåg ursprungligen knappast att lämna en verklig yrkesutbildning åt del­ tagarna. Sedan det visat sig, att det stora flertalet av de arbetslösa ung­ domarna icke hade någon egentlig praktisk yrkesutbildning, kom kursverk­ samheten emellertid att alltmer inriktas på yrkesutbildning. Särskild upp­ märksamhet ägnades denna fråga vid 1933 års riksdag, som bland annat beslöt, att arbetslöshetsmedel skulle försöksvis få komma till användning under budgetåret 1933/34 för anordnande av särskilda kurser för arbetslösa vid yrkesundervisningsanstalter. När konjunkturförbättringen inträdde, gick ungdomsarbetslösheten i all­ mänhet tillbaka i snabbare tempo än arbetslösheten bland äldre. Endast i vissa delar av landet kvarstod en mera betydande arbetslöshet inom de yngre årsklasserna. I dessa trakter igångsattes s. k. verkstadsskolor för viss arbets­ lös ungdom. Antalet elevplatser vid dessa skolor uppgick till i genomsnitt cirka

Kungl. Maj:ts proposition nr 281. 123

1 500 under åren 1939—42. Numera har flertalet av dessa skolor ombildats till centrala verkstadsskolor. Då verkstadsskolorna för arbetslös ungdom igångsattes, saknade man en mera ingående erfarenhet beträffande den lämpliga utformningen och ad­ ministrationen av dylika provisoriska skolor; ej heller hade den centrala myn­ digheten blivit i tillfälle att på önskvärt sätt förbereda och planlägga kurs­ verksamheten. Dessa förhållanden torde, såsom bland andra verkstadsskoleutredningen konstaterat, ha varit den främsia orsaken bill att brister och olägenheter understundom kommo att vidlåda dessa skolor.

Visserligen medföra de låga födelsetalen under senare delen av 1920-talet och början av 1930-talet, att de årskullar, från vilka arbetsmarknaden kom­ mer att rekryteras under de närmaste åren, bli förhållandevis små, men man måste detta oaktat tyvärr räkna med, att örn en ny ekonomisk kris sätter in, även denna gång stora svårigheter komma att uppresa sig för de unga, när det gäller att vinna eller bibehålla sysselsättning inom förvärvslivet. Allmän enighet råder därom, att ungdomsarbetslösheten är en av de för vårt folk­ material olyckligaste företeelserna i nutiden. För den unga individen kan en nödtvungen sysslolöshet medföra moraliska och själsliga skador med verk­ ningar för livet. Och inom samhället kan en bland de unga utbredd arbets­ löshet blott alltför lätt bli en källa till missnöje, slitningar och oro. Det är en av samhällets viktigaste uppgifter att ingripa mot detta onda, varhelst och så snart det uppträder. För en god beredskap mot en befarad konjunk­ turförsämring äro genomtänkta och väl förberedda åtgärder i syfte att om­ händertaga den ungdom, som icke kan vinna sin utkomst på arbetsmark­ naden, ofrånkomliga. Då man — trots yrkesskolväsendets utbyggnad under de senaste åren — tills vidare måste utgå från att huvudmassan unga arbetslösa icke kommer att ha någon eller i varje fall icke tillräcklig yrkesutbildning, bör tyngdpunkten i dessa åtgärder läggas på de ungas skolning för yrkena. En väl organiserad yrkesutbildning i en lågkonjunktur betyder tillika en viktig förberedelse för ett följande konjunkturuppsving genom den tillgång, sorn därigenom skapas på yrkeskunnig och utlärd arbetskraft. Det är därför be­ fogat att betrakta dylika åtgärder som betydelsefulla led i strävandena att överhuvud taget mildra de ogynnsamma verkningarna av växlingen mellan goda och dåliga tider. De synpunkter, som i det föregående lagts på frågan örn yrkesutbildning­ ens betydelse för bekämpandet av ungdomsarbetslösheten, fia i viss mån tilllämpning även när det gäller vidareutbildning och omskolning av arbetslösa män i de högre årsklasserna. I sådana fall, då arbetslösheten beror på struk­ turella förändringar i näringslivet, blir omskolningsverksamheten av särskild betydelse som ett medel att återföra äldre arbetslösa till produktionen. Goda erfarenheter lia i detta hänseende vunnits vid bland annat arbetsmarknads­ kommissionens beredskapskurser. Som ett led i fullgörandet av ett av Kungl. Majit lämnat uppdrag att plan­ lägga de åtgärder för yrkesutbildning och omskolning av arbetskraft, vilka kunna förväntas lili aktuella efter eli vapenstillestånd, har överstyrelsen för

124 Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

yrkesutbildning nu framlagt den utredning och de förslag, av vilka en kort­ fattad översikt lämnats i det föregående. Av redogörelsen framgår till en bör­ jan de olika linjer, efter vilka denna verksamhet enligt överstyrelsens mening bör bedrivas. Såvitt gäller oskolad eller ofullständigt skolad arbetskraft har yrkesutbildningen ansetts böra vara av grundläggande natur och i enlighet med överstyrelsens förslag meddelas antingen vid särskilt anordnade ny­ börjarkurser eller ock i mån av platstillgång vid de ordinarie kur­ serna för yrkesutbildning. För sådan i viss grad yrkeskunnig arbetskraft, som blivit utan sysselsätt­ ning på grund av en tillfällig stagnation inom det egna verksamhetsområdet, bör, såsom överstyrelsen föreslår, anordnas kompletterande yrkesutbildning vid fortbildningskurser. För sådan ledig arbetskraft åter, som varit infogad i näringslivet men som på grund av ändrade produktionsförhållan­ den icke kan beräknas erhålla framtida sysselsättning inom det tidigare yrkes­ området och därför bör överföras till andra yrken, böra i enlighet med över­ styrelsens förslag anordnas omskolningskurser. Vid fullgörande av sitt utredningsuppdrag har överstyrelsen haft att bygga på de erfarenheter, som vunnits i fråga örn verkstadsskolorna för viss arbets­ lös ungdom. Därjämte har överstyrelsen kunnat tillgodogöra sig erfarenhe­ ter från den utbildningsverksamhet i s. k. beredskapskurser, som statens ar­ betsmarknadskommission bedrivit sedan i maj 1940 för utbildning av tem­ poarbetare och kvinnlig reservarbetskraft för verkstadsindustrien. I dessa kurser, vilka pågå 2—6 månader, lia intill utgången av mars må­ nad innevarande år 10 137 elever varit inskrivna. Dessutom har ett antal icke svenska medborgare utbildats vid kurserna. Beredskapskurserna ha i stor utsträckning varit förlagda till ordinarie yrkesutbildningsanstalter. Eleverna i dessa kurser lia som regel icke tillhört ungdomsåldrarna; det system för elevunderstöd, som där kommit till använd­ ning, har utgjorts av arbetslöshetshjälp i form av kontantunderstöd eller inackorderingsbidrag. Därjämte har viss timpenning utgått. Av ekonomiska och andra skäl, icke minst psykologiska, är det av vikt, att yrkesutbildningskurser för arbetslösa i största möjliga utsträckning anordnas inom ramen för den ordinarie skolorganisationen och med utnyttjande av de befintliga yrkesutbildningsanstalternas lokaler och utrustning m. m. De av överstyrelsen hittills företagna undersökningarna av möjligheterna att vid under överstyrelsens inseende stående anstalter för yrkesundervisning, vid skolor för lantbruksundervisning, vid skogsskolor, skogsvårdsgårdar och hem­ gårdar anordna yrkesutbildning för arbetslösa ha givit vid handen, att i runt tal 8 700 elevplatser, varav omkring 1 000 i de ordinarie kurserna, kunna disponeras. Då vid en mera omfattande arbetslöshet antalet elevplatser kan komma att visa sig otillräckligt, pågår för närvarande inom överstyrelsen ut­ redning rörande möjligheterna att för kursverksamhet kunna i viss utsträck­ ning disponera skolkök, slöjdsalar och andra specialutrymmen vid folksko­ lor, flickskolor, läroverk och mellanskolor. Vidare utredas möjligheterna att anordna kurser i enskilda och statliga företag m. m. Jag har anledning räk-

Kungl. Maj:ts proposition nr 281. 125

na med, alt dessa kompletterande undersökningar komma att .slutföras i en nära framtid. En central fråga är kursdeltagarnas försörjningsförhållanden under utbild­ ningstiden. överstyrelsens i samråd med arbetsmarknadskommissionen framlagda förslag beträffande understöd vid deltagande i utbildningskurser för arbetslösa innebär i huvudsak, att understöd må utgå, vid deltagande i fortbildnings- eller omskolningskurs enligt de grunder, som tillämpas beträffande deltagare i arbetsmarknadskommissionens beredskapskurser, och vid deltagande i nybörjarkurs i stort sett enligt de grunder, som tillämpas beträffande elever vid verkstadsskolorna för viss ar­ betslös ungdom. Sistnämnda grunder innebära, bland annat, att stipendium av statsmedel kan utgå till medellös elev med högst 60 kronor för månad. I olikhet mot vad som nu gäller i fråga örn elever vid nämnda verkstadsskolor bör emellertid enligt överstyrelsens förslag kontantunderstöd vid deltagande i nybörjarkurs kunna utgå till försörjningspliktig deltagares understödsberätligade familjemedlemmar. Jag anser mig, utan att dock taga ställning till de olika detaljerna i överstyrelsens förslag, kunna biträda de av överstyrelsen uppdragna riktlinjerna för ifrågavarande understödsverksamhet, vilka icke innefatta någon principiell nyhet och beträffande vilka ingen meningsskilj­ aktighet förekommit vare sig inom överstyrelsen eller arbetsmarknadskom­ missionen. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att framdeles meddela er­ forderliga bestämmelser i ämnet i huvudsaklig överensstämmelse med vad överstyrelsen föreslagit. Med hänsyn till kursdeltagarnas rekryteringsområden torde i enlighet med överstyrelsens förslag yrkesutbildningskurserna för arbetslösa böra organise­ ras antingen såsom kommunala arbetslöshetskurser i primärkom­ munens regi eller såsom arbetslöshetskurser vid centra­ la verkstadsskolor i den ordinarie huvudmannens regi eller ock så­ som centrala arbetslöshetskurser i statens regi. För var och en av dessa typer av arbetslöshetskurser skall statsbidrag enligt överstyrel­ sens förslag utgå enligt särskilda grunder. Vid verkstadsskolorna för viss arbetslös ungdom har staten bestritt kost­ naderna för avlönande av rektor och övriga lärare, för anskaffning av sta­ digvarande undervisningsmateriel, för anskaffning av inventarier, för under­ håll och förbrukning av undervisningsmateriel, för sjukvård och olycksfalls­ försäkring för eleverna samt för administration, medan kostnaderna för tillhandahållande av lokaler samt för bränsle, lyse, renhållning lii. m. gäldats av vederbörande huvudman. De av överstyrelsen föreslagna grunderna för statsbidrag till kommunala arbetslöshetskurser överensstämma i huvudsak med de hittills tillämpade grunderna för statsbidrag till nämnda verkstadsskolor. Överstyrelsen har emellertid funnit vissa skäl, såsom svå­ righeten för en central myndighet att kontrollera vissa kostnader, tala för alt huvudmännen för de planerade kommunala arbetslöshetskurserna själva svara för en del av de kostnader, som vid de nuvarande arbetslöshetsskolorna i prin­ cip helt bestridas av statsmedel. Med hänsyn härtill bar överstyrelsen före-

126 Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

slagit, att bidrag av statsmedel till kostnaderna för underhåll och förbrukning av undervisningsmateriel samt för administration vid dessa arbetslöshetskurser endast skall utgå med 50 procent. Överstyrelsen har emellertid härvid förutsatt, att huvudmännen själva skola få disponera inkomsterna från den saluvärdiga produktionen utöver vad som åtgår till arbetspremier åt eleverna, medan en tredjedel av inkomsterna på den säljbara produktionen vid verk­ stadsskolorna för arbetslös ungdom enligt gällande bestämmelser skall in­ levereras till statsverket. Enligt överstyrelsens förslag skall statsbidrag till arbetslös hetskur­ ser vid centrala verkstadsskolor med vissa jämkningar utgå enligt de grunder, som angivas i gällande kungörelse angående statsbidrag till centrala verkstadsskolor. De av överstyrelsen sålunda föreslagna grunder­ na överensstämma i huvudsak med de statsbidragsgrunder, som verkstadsskoleutredningen på sin tid ansåg böra tillämpas vid provisoriska utvidgningar av de centrala verkstadsskolorna till följd av arbetslöshet. Vad' slutligen beträffar de centrala ar betslös hetskurser na föreslår överstyrelsen, att statsbidrag i princip skall utgå till bestridande av samtliga med kursernas anordnande förenade kostnader. Mot de av överstyrelsen föreslagna grunderna för statsbidrag till anordnande av olika typer av yrkesutbildningskurser för arbetslösa har jag i huvudsak icke funnit anledning till erinran. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att i huvudsaklig överensstämmelse med överstyrelsens förslag meddela erforder­ liga bestämmelser i ämnet. Såsom vid inrättandet i fjol av den nya överstyrelsen för yrkesutbildning förutsattes, bör detta ämbetsverk, vari arbetsmarknadens och näringslivets organisationer äro företrädda, utgöra den centrala myndigheten för den ut­ vidgade yrkesutbildning inom industriens, hantverkets, handelns och det hus­ liga arbetets områden, som kan komma att igångsättas vid en förutsedd kris på arbetsmarknaden. För min del har jag den uppfattningen, att det är lämp­ ligt att utbildnings- och omskolningsproblemen för all arbetslös ungdom lösas ur enhetliga synpunkter, vilket givetvis lättast skulle kunna ske, örn åt en och samma myndighet anförtroddes uppgiften att administrera all den ut­ bildningsverksamhet, som ingår som ett led i ungdomsarbetslöshetens be­ kämpande. Då emellertid även andra synpunkter här göra sig gällande, är jag icke för dagen beredd att taga slutlig ståndpunkt till överstyrelsens för yrkesutbildning förslag, att överstyrelsen såsom centralmyndighet skall ad­ ministrativt leda även sådana arbetslöshetskurser, vilka avse utbildning inom skogs- och lantbrukets yrkesområden. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att i detta hänseende efter ytterligare prövning meddela erforderliga bestämmelser. I enlighet med överstyrelsens, av arbetsmarknadskommissionen tillstyrkta förslag bör den av kommissionen bedrivna utbildningsverksamheten för beredskapsändamål från den 1 juli 1944 överflyttas till överstyrelsen. Jag erin­ rar, att chefen för socialdepartementet vid anmälan den 5 maj 1944 av frå­ gan om anslag till arbetsmarknadskommissionen för budgetåret 1944/45 räknat med att en sådan överflyttning skall komma till stånd.

Kungl. Maj.ts proposition nr 281. 127

Överflyttningen medför givetvis, att överstyrelsens personalorganisation måste väsentligt utökas. Detta blir i än högre grad fallet, om en mera om­ fattande yrkesutbildningsverksamhet för arbetslösa igångsattes. Såsom över­ styrelsen föreslagit torde för handläggning av frågor angående anordnande av yrkesutbildning för arbetslösa böra inrättas en fristående sektion inom överstyrelsen, vilken till en början närmast bör organiseras för övertagandet av de arbetsuppgifter, som nu handhavas av arbetsmarknadskommissionens utbildningssektion. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att meddela erforderliga föreskrifter rörande personalorganisationen m. m., varvid den föreslagna sektionens karaktär av beredskapsorgan för en krissituation gi­ vetvis bör beaktas. Vid anmälan i propositionen 1944:215 av frågan örn anslag för budget­ året 1944/45 till avlöningar vid överstyrelsen för yrkesutbildning framhöll jag, att inträffande förändringar beträffande arbetsmarknadsförhållandena kun­ de nödvändiggöra en förstärkning av överstyrelsens personalorganisation och förordade därför, att anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie per­ sonal skulle i avlöningsstaten upptagas nied förslagsvis betecknat belopp. Det synes av budgettekniska skäl lämpligt, att medel till avlönande av den ytter­ ligare personal, som behöver anställas vid överflyttningen av vissa arbets­ uppgifter från arbetsmarknadskommissionen till överstyrelsen för yrkesut­ bildning, få utgå från överstyrelsens avlöningsanslag samt att av överflytt­ ningen betingade utgifter för sådana ändamål, som regelmässigt bestridas från vederbörande ämbetsverks omkostnadsanslag, få gäldas från överstyrel­ sens omkostnadsanslag. Till bestridande av andra med den från arbetsmarknadskommissionen över­ flyttade yrkesutbildningsverksamheten förenade kostnader har överstyrelsen för nästa budgetår räknat med ett medelsbehov av 2 500 000 kronor. Detta medelsbehov torde böra tillgodoses genom ett på beredskapsstat I för bud­ getåret 1944/45 uppfört anslag till Yrkesutbildning i beredskapskurser m. m. Under detta anslag torde jämväl böra beräknas medel till förberedande åt­ gärder för och igångsättande vid behov av yrkesutbildningskurser för arbets­ lösa. Med hänsyn härtill förordar jag, att anslaget uppföres med förslagsvis 4 000 000 kronor. överstyrelsen har under vissa förutsättningar beräknat medelsbehovet un­ der en tid av tolv månader till yrkesutbildningsverksamhet för arbetslösa till 24 600 000 kronor. Överstyrelsen har därvid utgått ifrån, att statsbidrag lill kontantunderstöd, inackorderingsbidrag m. m. skall bestridas från anslag under femte huvudtiteln till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. Några fasta hållpunkter för beräkning av medelsbehovet för nästa budgetår föreligga givetvis icke. Tillsvidare räknar jag med ett medelsbehov av 20 000 000 kronor. Jag förordar, att på beredskapsstat lil för budgetåret 1944/45 uppföres anslag till Yrkesutbildning i kurser för arbetslösa med sist­ nämnda belopp. Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

128 Kungl. jSIaj:ts proposition nr 281.

dels till Yrkesutbildning i beredslcapskurser m. m. å all­

män beredskapsstat I för budgetåret 1944/45 uppföra ett an­

dels ock till Yrkesutbildning i kurser för arbetslösa å all­

män beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra ett

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Inga Bäcklin.

Kungl. Maj:ts proposition nr 281. 129

Bilaga 6.

Egentliga statsutgifter.

Nionde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12 maj 19Ai.

Närvarande:

Statsministern H ansson , ministern för utrikes ärendena G unther , statsråden P ehrsson -B ramstorp , W igforss , S köld , E riksson , Q uensel , B ergquist , B agge , A ndersson , D omö , R osander , G jöres , E werlöf , R ubbestad .

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, an­ mäler härefter under jordbruksdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga statsutgifter å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 samt anför därvid följande.

D. Undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar m. m.

[1-] Lantbrukshögskolan: Byggnadsarbeten. I sitt den 3 april 1944 av­ givna betänkande med förslag till investeringsreserv av statliga, kommunala och statsunderstödda anläggningsarbeten för budgetåret 1944/45 (SOU 1944: 12 ) har investeringsutredningen hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riks­ dagen att å allmän beredskapsstat för nämnda budgetår upptaga anslag till följande byggnadsarbeten för lantbrukshögskolan, nämligen med 23 000 kro­ nor till vaktmästarbostad vid husdjursförsöksanstalten, med 55 000 kronor till häststall vid Kungsängen samt med 130 000 kronor till förmansbostad och ekonomibyggnad vid Brännbergs försöksgård i Norrbottens län. De med utredningens hemställan avsedda byggnadsfrågorna ha även varit föremål för framställningar från styrelsen för lantbrukshögskolan, vilka fram­ ställningar dock hittills icke föranlett något Kungl. Maj:ts förslag till riks­ dagen. Vad beträffar vaktmästarbostaden vid husdjursförsöksanstalten samt häststallet vid Kungsängen har högskolestyrelsen sålunda senast i skrivelse Bihang till riksdagens protokoll 19U. 1 sami. Nr 281. 9

130 Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

den 30 augusti 1943 hemställt om anslag för dessa ändamål. Därvid har sty­ relsen äskat samma belopp som nu upptagits i investeringsutredningens för­ slag eller 23 000 respektive 55 000 kronor. Beträffande motiveringen för sty­ relsens ifrågavarande anslagsäskanden torde få hänvisas till arets statsverksproposition, nionde huvudtiteln, s. 42. Medel för uppförande av förmansbostad och ekonomibyggnad vid Brännbergs försöksgård ha äskats av högskole­ styrelsen senast i dess skrivelse den 24 april 1944. Även i detta fall har sty­ relsen anhållit örn anslag med samma belopp (130 000 kronor) som föreslagits av investeringsutredningen. I skrivelsen den 24 april 1944 har styrelsen hän­ visat till sina i tidigare framställningar den 28 augusti 1939 och den 29 au­ gusti 1941 anförda motiveringar för de ifrågasatta byggnadsarbetena vid Brännbergs försöksgård (se IX H.T. 1940 s. 41 samt IX H.T. 1942 s. 41). Härutöver har i skrivelsen till stöd för anslagsäskandet å 130 000 kronor an­ förts i huvudsak följande. Redan vid den tid, då lantbrukshögskolan övertog Brännbergs försöksgård, eller den 1 januari 1939, befunno sig ekonomibyggnaden och förmansbostaden i dåligt skick. Under de fem år, som gått sedan dess, ha dessa byggnader ytterligare försämrats. Med hänsyn till att byggnaderna varit kraftigt angrip­ na av röta har högskolan icke funnit det lämpligt att nedlägga något större belopp på byggnadernas förbättring och underhåll. Endast oundgängligen nödvändiga reparationer ha utförts. Enligt styrelsens mening äro ifrågavarande byggnader i så dåligt skick, att det icke synes lämpligt att nedlägga något belopp på reparation och om­ byggnad av desamma. Härtill kommer att behov föreligger dels av ytter­ ligare bostäder på försöksgården för försöksledaren (föreståndaren eller assis­ tenten) under sommaren samt för en djurskötare, dels ock av ytterligare plats för kreatur. Dessa försöksgårdens behov av utrymmen böra tillgodoses genom nybyggnad. Kostnaderna för nybyggnad av förmansbostad samt eko­ nomibyggnad vid försöksgården torde böra beräknas till det belopp, som angivits av investeringsutredningen eller 130 000 kronor.

Departements- Samtliga i det föregående omförmälda byggnadsarbeten torde vara av den chefen. angelägenhetsgrad, att de böra komma till utförande inom de närmaste åren. Vad särskilt angår den föreslagna bostaden för husdjursförsöksanstaltens vaktmästare har det enligt vad som under hand upplysts från lantbrukshög­ skolan hittills icke varit möjligt att vid Ultuna anskaffa en lämplig hyres­ lägenhet åt förevarande befattningshavare. I enlighet med vad investerings­ utredningen föreslagit torde erforderliga medel för arbetena i fråga böra upptagas å beredskapsstat för budgetåret 1944/45. De av utredningen och högskolestyrelsen verkställda kostnadsberäkningarna — vilka beräkningar sluta å 23 000 kronor för uppförande av vaktmästarbostad vid husdjursförsöksanstalten, 55 000 kronor för uppförande av häststall vid Kungsängen samt 130 000 kronor för förmansbostad och ekonomibyggnad vid Brännbergs för­ söksgård — föranleda ej någon erinran från min sida. Det sålunda för ända­ målet behövliga anslaget, (23 000 + 55 000 + 130 000 =) 208 000 kronor, torde böra hänföras till allmän beredskapsstat III. Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

Kungl. Maj:ts proposition nr 281. 131

att till Lantbrukshögskolan: Byggnadsarbeten å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag

[2.] Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut: Byggnadsarbeten.

I betänkande med förslag till investeringsreserv av statliga, kommunala och statsunderstödda anläggningsarbeten för budgetåret 1944/45 (SOU 1944: 12 , s. 222) har investeringsuiredningen hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att å allmän beredskapsstat för nämnda budgetår upptaga anslag till följande byggnadsarbeten vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårds­ institut, nämligen med 280 000 kronor till institutionsbyggnad för jordbrukslära, husdjurslära m. m. samt samlingssal, med 270 000 kronor till uppföran­ de av elevbostäder, med 35 000 kronor till uppförande av lärarbostad, med 65 000 kronor till uppförande av föreståndarbostad, med 90 000 kronor till maskinhall för undervisning angående lantbruksmaskiner, med 60 000 kro­ nor till lagerkällare samt med 60 000 kronor till växthus- och värmeanlägg­ ning, första etappen. , i Med skrivelse den 24 april 1944 har styrelsen för Alnarps lantbruks-, me jeri- och trädgårdsinstitut framlagt viss utredning till stöd för de av investeringsutredningen gjorda anslagsäskandena. Institutsstyrelsen har härvid anfört i huvudsak följande. Institutionsbyggnad för j or db r u k s 1 är a, husdjurslära m. m., även inrymmande samlingssal. Vid institutet finnes för närvarande icke någon institution för undervisning i jordbrukslära, kulturteknik, husdjurslära och mjölkhushållning. Undervis­ ningen i dessa ämnen måste därför meddelas i flera olika lokaler. Undervis­ ningsmaterialet, som är spritt pa flera ställen, kan med hänsyn härtill ej ra­ tionellt utnyttjas. För att nämnda undervisning skall kunna tillgodose tidens krav anser styrelsen det vara nödvändigt med en särskild institution för be­ rörda ämnen, vilken skulle inrymma både lärosalar och lokaler för undervis­ ningsmateriel. Vid institutet finnes också sedan lång tid tillbaka ett stort behov av en sam­ lingssal, rymmande 250—300 personer. Behovet av en dylik samlingssal fram­ träder särskilt dels vid kursavslutningar och andra tillfällen, när det är önsk­ värt att kunna samla samtliga kurser vid institutet i en och samma lokal och dels vid de moten med jordbrukare, mejeriintresserade och trädgårdsodlare som ärligen bruka hållas vid institutet. Institutionsbyggnaden för jordbrukslära, husdjurslära m. m. skulle upp­ föras i Iva vanmgar och inrymma tvenne lärosalar, utrymmen för undervis­ ningsmateriel, arbetsrum för lärare, arbetsrum för assistenten i kulturteknik samt för assistenten vid lantbrukshögskolans husdjursförsöksanstalts avdel­ ning vid Alnarp Byggnaden bör även inrymma lokaler för trädgårdsekonoyran- * källarvåningen skulle förläggas lokaler för övningar i mjölk­ hushållning samt for dissektioner, förråd och skyddsrum. Bottenvåningen i samlingssalen kommer att rymma cirka 250 och läktaren cirka 80 platser. Kostnaden för institutionsbyggnaden har beräknats till 280 000 kronor. Elevbostäder vid t r ä dg å r d s a v d el n i n ge n. Vid Alnarpsinstitutet påbörjades år 1939 utbildning av handelsträdgårds­ mästare. Ansökningarna till dessa kurser ha starkt ökat och elevantaler upp-

132 Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

går innevarande läsår till 18 stycken. För dessa elever finnas icke några bo­ städer vid institutet utan de äro hänvisade till de rumsmöjligheter, som even­ tuellt kunna uppbringas i närgränsande samhällen. Att anskaffa bostäder j dessa samhällen är för närvarande förenat med de största svårigheter. Pa grund härav samt då dagrum eller liknande lokaler saknas vid skolan, ha ele­ verna icke någon möjlighet att effektivt utnyttja håltimmar och dylikt. I sam­ band nied kursens tillkomst har även behovet av allmänna demonstrationsoch övningslokaler blivit mera kännbart. Antalet extraelever liksom också specialelever har under senare ar okat högst betydligt utan att några tillfredsställande bostadsutrymmen för dem förefunnits. Dessa brister skulle genom det nya bostadsbygget avhjälpas var­ jämte frågan örn dagrum för den vanliga trädgårdsskolans vidkommande samtidigt kunde lösas genom möjligheten att för detta ändamål frigöra ett par rum i den gamla elevbostaden. . Byggnaden är avsedd att uppföras i tegel i två våningar och innehålla bo­ städer för ett fyrtiotal elever, samlingslokaler, rum för städerska samt övriga behövliga utrymmen. I källarvåningen skola inrymmas matsal för arbetare, värmecentral, skyddsrum samt utrymmen för förvaring av diverse produkter, lokaler för vissa demonstrationer och övningar, torkrum m. m. Kostnaderna för dessa elevbostäder lia beräknats till 270 000 kronor.

Lärarbostad för ämneslärare vid m e j er i s k o 1 an. Vid institutets mejeriavdelning äro anställda tvenne ämneslärare. Större delen av den teoretiska undervisningen vid mejeriskolan meddelas av dessa lärare, varför deras tjänstgöring i allmänhet sträcker sig över större delen av dagen! För att dessa lärare på ett tillfredsställande sätt skola kunna fylla sina uppgifter, måste de dessutom noga följa arbetet i .skolmejeriet samt utföra vissa undersökningar på mejerihanteringens område. Med hänsyn härtill böra de om möjligt bo vid Ahlarp. . .. För närvarande finnes emellertid ej bostad vid institutet till mer ån den ene av dessa ämneslärare, varför den andre mäste bo utom Alnarp. Den av styrelsen planerade lärarbostaden har beräknats uppföras som en­ familjshus av tegel, inrymmande 4 rum och kök. Kostnaden har beräknats till 35 000 kronor. Bostad åt föreståndaren vid statens trädgårds^ rs ö k. Den 1 november 1940 inrättades enligt beslut av 1940 års riksdag en sär­ skild befattning såsom föreståndare för statens trädgårdsförsök. Då alla förut­ varande bostäder vid Alnarp tagits i anspråk för vid institutet anställda lärarkrafter samt åt föreståndaren för statens mejeriförsök, fanns ej någon tjänstebostad åt den nve befattningshavaren. Denne har därför varit nöd­ sakad att skaffa sig bostad på annat håll. De tjänstebostäder, som sedan dess blivit lediga, ha förbehållits åt lärare vid institutet. För föreståndaren vid trädgårdsförsöken är det förenat med synnerligen stora olägenheter att bo på annan plats, då ofta förekommande besök påkalla hans närvaro. Tillsynen av verksamheten är dessutom svar att genomföra i synnerhet da denna för närvarande är splittrad på två ställen, belägna på 2 kilometers avstånd från varandra. Då ingen bostad kan beräknas bliva tillgänglig vid Alnarp mom överskådlig tid, har styrelsen ansett det vara nödvändigt att nybyggnad uppfores Under de förhållanden, som råda vid Alnarp, har styrelsen ansett det vara mest ändamålsenligt att uppföra en fristående bostadsbyggnad å lämplig tomt i närheten av de fält, som disponeras av statens trädgårdsförsök. Liksom öv-

Kungl. Majlis proposition nr 2S1. 133

riga föreståndarbostäder vid Alnarp bör denna bostad omfatta minst 5 rum, kök och jungfrukammare. Byggnadsmaterialet bör vara tegel. Byggnadskostnaderna beräknas till 65 000 kronor. Maskinhall för undervisning angående lantbruks­ maskiner. Maskinhallen avser att utgöra komplement till befintlig maskininstitution, så att ökat lokalutrymme för maskinundervisningen erhålles. Maskininstitutionen iordningställdes genom ombyggnad av den tidigare mejeribyggnaden och utrymmena för uppställning av maskiner och redskap voro därigenom i hög grad förutbestämda. Sedan maskininstitutionen uppför­ des ha dessutom tillkommit nya maskintyper, vilkas konstruktion och an­ vändning måste ingå i utbildningen. Genom ändrade tekniska anordningar för vattenförsörjningen på landsbygden har det varit nödvändigt att utöka avdelningen för pumpar, hydroforer m. m. Inom den närmaste framtiden kunna också andra slag av maskiner väntas tillkomma, i vars handhavande och skötsel undervisning måste meddelas. Som exempel härpå må bland an­ nat nämnas maskiner för potatis- och betodling. Styrelsen anser det vara synnerligen önskvärt att undervisningen i maskin­ lära vid institutet göres så effektiv som möjligt och den planerade maskin­ hallen är fördenskull synnerligen behövlig. Till följd av den allt mera minska­ de tillgången på arbetskraft vid lantbruket erhålla de maskinella hjälpmedlen ökad betydelse, och grundlig maskinutbildning av blivande jordbrukare är därför nödvändig. Det har också visat sig vara behövligt med särskilda kurser för landsbygdssmeder m fl. för utbildning i reparation av lantbruksmaskiner. Vid dylika kurser erfordras bland annat utrymme för sådana arbeten som svetsning med gas och elektricitet samt för direkt reparationsarbete. Maskinhallen skall innehålla en odelad maskinsal 31 X 18 meter och an­ vändas till uppställning av olika slags lantbruksmaskiner. Maskinhallen är planerad att uppföras av trä. Kostnaden för densamma samt för tomtens iordningställande har beräk­ nats till 90 000 kronor. Lagerkällare vid statens trädgårdsförsök. Till viktiga aktuella arbetsuppgifter för statens trädgårdsförsök hör ut­ redning av lagringsförhållandena för olika trädgårdsprodukter. Det har där­ för ansetts angeläget, att statens trädgårdsförsök utan dröjsmål får tillgång till lagringsutrymmen för utförande av praktiskt-vetenskapliga försök både med frukt- och köksväxtprodukter. Det är därvid icke fråga om olika typer av lagerlokaler utan olika produktionsbetingelsers inflytande på lagringsdugligheten, såsom exempelvis mognadsstadium, sort, gödsling samt produk­ tionstekniska ingrepp av olika slag. Dylika försök kunna endast utföras i anslutning till samtidigt pågående sort-, gödslings- och andra kulturförsök, vid vilka produkternas kvalitet kan bliva föremål för kontinuerlig bedöm­ ning. Hittills bär möjlighet för lagringsförsök praktiskt taget helt saknats. Beträffande frukt lia endast smärre orienterande försök kunnat utföras i institutionens källare, och beträffande köksväxter har uteslutande lagring i stuka varit möjlig. Enligt verkställd utredning synes det vara ändamålsenligt alt uppföra fristående lagringskällare utan anknytning till institution eller annan bygg­ nad, där värmeledning finnes inmonterad. Då lagringsförsöken skola omfatta så skilda produkter sorn frukt och köks­ växter, vilka ej med fördel kunna lagras tillsammans, och en arbetslokal bör finnas tillgänglig för sortering av material leir inläggning samt för bedöm-

134 Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

ning av detsamma efter lagringens slut, har det befunnits lämpligt att upp­ föra en tvillingkällare med tillhörande arbetslokaler, vilket innebär tvenne helt skilda källaravdelningar med gemensam arbetslokal. Kostnaderna ha beräknats till cirka 60 000 kronor. Växthus- och värmeanläggning, första etappen. För den till institutet förlagda handelsträdgårdsmästarekursen äro effek­ tiva växthusbyggnader av den typ, som användes av odlarna, obetingat nöd­ vändiga. Endast med tillgång till moderna kulturhus kan undervisningen bliva effektiv, då densamma i mycket hög grad bygger på demonstrationer av handelskulturer och huskonstruktioner. Detta gäller i alldeles särskild grad den speciallinje inom handelsträdgårdskursen, som avser att utbilda växthusodlare. .. De växthus, som finnas, äro dels ytterligt föråldrade, dels otillräckliga. De förekomma därjämte spridda över området, vilket medför stora tids- och bränsleförluster samt odlingstekniska olägenheter. Den föreslagna anläggningen avser att omfatta en värmecentral samt tills vidare 4 växthus om cirka 30 meters längd avsedda för olika slag av blomster­ kulturer. Den standardiserade typ av växthus, som utarbetats av konsulenten vid Sveriges handelsträdgårdsmästareförbunds tekniska byrå och fastställts av förbundet, beräknas komma till användning. Kostnaderna för berörda växthus- och värmeanläggning ha beräknats till 60 000 kronor. Departements- Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har till byggnadsarbeten vid chefen. Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut äskats ett anslag av 860 000 kronor. Av nämnda belopp avses 280 000 kronor till institutionsbyggnad för jordbrukslära, husdjurslära m. m. samt samlingssal, 270 000 kronor till upp­ förande av elevbostäder, 35 000 kronor till uppförande av lärarbostad, 65 000 kronor till uppförande av föreståndarbostad, 90 000 kronor till maskinhall för undervisning angående lantbruksmaskiner, 60 000 kronor till lagerkällare samt 60 000 kronor till växthus- och värmeanläggning, första etappen. Samt­ liga ifrågavarande arbeten torde vara av den natur att de böra komma till utförande inom de närmaste åren. Medel till de med arbetena förenade kost­ naderna synas böra upptagas å allmän beredskapsstat III för nästa budgetar. Mot storleken av det för ändamålet äskade anslaget, 860 000 kronor, har jag intet att erinra. Jag förutsätter, att vid byggnadsarbetenas utförande kommer att iakttagas största möjliga sparsamhet så att de icke göras mera omfattan­ de eller kostsamma än som oundgängligen av förhållandena påkallas. Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut: Byggnadsarbeten å allmän beredskapsstat III för budgetåret

[3.] Lägre lantbruksundervisning m. m.: Bidrag till byggnadsarbeten vid lantmanna- och lanthushållsskolor. För detta ändamål har å riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisats ett reservationsanslag av 1 200 000 kronor. Kungl.

Kungl. Maj:ts proposition nr 281. 135

Majit har den 22 december 1939 utfärdat kungörelse (nr 910) angående stats­ bidrag till nybyggnader m. m. vid lantmanna- och lanthushållsskolor, ändrad genom kungörelsen nr 777/1943. Investeringsutredningen har hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå riks­ dagen att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 upptaga ett anslag av 1 500 000 kronor till bidrag till byggnadsarbeten vid lantmanna- och lanthushållsskolor. Beträffande motiveringen för utredningens förslag torde få hänvisas till SOU 1944: 12, s. 200 samt 253 ff. I skrivelse den 14 april 1944 har lantbruksstyrelsen föreslagit, att å beredskapsstaten för nästa budgetår måtte för ifrågavarande ändamål anvisas ett anslag av 4 200 000 kronor. Styrelsen har härvid anfört i huvudsak föl­ jande. Av de 5 000 000 kronor, som för budgetåren 1939/40—1944/45 av riks­ dagen ställts till förfogande för ifrågavarande bidragsverksamhet, har Kungl. Majit hittills beviljat bidrag med 2 745 860 kronor. Av de anvisade medlen återstå sålunda 2 254 140 kronor. Emellertid äro bidragsansökningar å 2 692 850 kronor fortfarande beroende på Kungl. Maj :ts prövning. Härjämte ha till lantbruksstyrelsen inkommit ytterligare ansökningar om statsbidrag till nybyggnader m. m. vid lantmanna- och lanthushållsskolor, vilka ansök­ ningar representera en bidragssumma av 4 369 381 kronor. Enligt lantbruksstyrelsens mening äro ifrågavarande slag av byggnadsar­ beten synnerligen väl lämpade såsom arbetsobjekt vid omfattande arbetslös­ het efter det pågående krigets slut. Skulle samtliga med förenämnda bidrags­ ansökningar avsedda byggnadsarbeten komma till utförande senast under budgetåret 1944/45, komme att erfordras en medelsanvisning av (2 692 850 + 4 369 381 — 2 254 140 =) i runt tal 4 808 000 kronor. Det torde emeller­ tid enligt styrelsens uppfattning icke vara möjligt att under sagda budgetår igångsätta samtliga omförmälda arbeten, varför medelsbehovet kan beräk­ nas bliva något lägre än sistnämnda belopp. Dock torde byggnadsarbeten representerande ett statsbidragsbelopp av 6 158 481 kronor kunna beräknas bliva påbörjade senast under budgetåret 1944/45. Med beaktande av den före­ fintliga anslagsreservationen å 2 254 140 kronor skulle sålunda för tillgodose­ ende av föreliggande bidragsbehov å allmän beredskapsstat för nästa budget­ år erfordras en anslagsanvisning med (6 158 481 — 2 254 140 =) i runt tal 3 904 400 kronor. Då emellertid de verkställda kostnadsberäkningarna beträf­ fande åtminstone några av de planerade byggnadsarbetena äro utförda under åren 1940 och 1941, då prisnivån var avsevärt lägre än för närvarande, torde det behövliga beloppet böra beräknas till 4 200 000 kronor. Lantbruksstyrelsen har vid sina beräkningar rörande behovet av anslag å allmän beredskapsstat för nästa budgetår för utlämnande av statsbidrag till byggnadsarbeten vid lantmanna- och lanthushållsskolor ansett sig böra utgå från nu gällande bidragsgrunder.

Vid anmälan i årets statsverksproposition av frågan örn anvisande å riks- Departement*. staten för budgetåret 1944/45 av anslag till bidrag till byggnadsarbeten vid chelenlantmanna- och lanthushållsskolor anförde jag — under hänvisning lill önsk­ värdheten av att en ökning av antalet utbildningsanstalter samt en förbättring av vissa sådana anstalter komme lill stånd —- att vid en ändring i situationen i fråga örn byggnadsmateriel och arbetskraft ytterligare medel för ändamålet syntes kunna upptagas på beredskapsstat. I anslutning till vad jag sålunda

136 Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

uttalat, vill jag förorda, att å beredskapsstaten för nästa budgetår beräknas medel för ifrågavarande ändamål till minst det belopp som av lantbrukssty­ relsen föreslagits eller 4 200 000 kronor. Det av mig sålunda förordade an­ slaget torde böra hänföras till beredskapsstat II med 2 000 000 kronor och till beredskapsstat III med 2 200 000 kronor. För den bidragsverksamhet, som kan komma att bedrivas med anlitande av beredskapsanslaget, synas såsom lantbruksstyrelsen ifrågasatt böra tillämpas enahanda grunder som gälla för den hittillsvarande verksamheten på området. Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Lägre lantbruksundervisning m. m.: Bidrag till bygg­ nadsarbeten vid lantmanna- och lanthushållsskolor för bud­ getåret 1944/45 uppföra dels å allmän beredskapsstat II ett an­

dels ock å allmän beredskapsstat III ett

£. Hästavel och boskapsskötsel m. m.

[4.] Statens hingstdepåer och stuteri: Byggnadsarbeten. För detta än­ damål är å riksstaten för budgetåret 1944/45 uppfört ett reservationsanslag av 19 500 kronor. I samband med avgivandet av anslagsäskanden för nästa budgetår hem­ ställde lantbruksstyrelsen i skrivelse den 31 augusti 1943, bland annat, att föl­ jande belopp måtte ställas till styrelsens förfogande, nämligen 5 500 kronor till renovering av ytterväggarna å de s. k. kommenderingsstallarna vid Flyinge hingstdepå och stuteri samt 17 577 kronor till reparation av södra hingststallet vid Strömsholms hingstdepå. Beträffande motiveringen för lantbruksstyrelsens förslag torde få hänvisas till årets statsverksproposition, nionde huvud­ titeln, s. 78. Förslaget föranledde emellertid icke från Kungl. Maj:ts sida någon framställning om anslag å riksstaten för nästkommande budgetår. Investeringsutredningen har hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riks­ dagen att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 upptaga anslag med 6 000 respektive 18 000 kronor till förenämnda renoverings- och reparations­ arbeten vid statens hingstdepåer och stuteri.

Departements- Medel för utförande av ifrågavarande arbeten synas lämpligen böra upperic. t & tl tågås å allmän beredskapsstat III för nästa budgetår. Mot de av investerings­ utredningen för arbetenas verkställande beräknade kostnaderna, (6 000 + 18 000 =) 24 000 kronor, har jag intet att erinra. Då härjämte ett belopp av 1 000 kronor torde böra avses för oförutsedda utgifter och kontrollantarvode,

Kungl. Maj:ts proposition nr 281. 137

bör följaktligen å beredskapsstaten till byggnadsarbeten vid statens hingstdepåer och stuteri uppföras ett anslag av (24 000 + 1 000 =) 25 000 kronor. Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Statens hingstdepåer och stuteri: Byggnadsarbeten å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra

G. Lanthushållning i allmänhet.

[5.] Bidrag till vissa förbättringsåtgärder på jordbrukets område. Å riksstaten för budgetåret 1944/45 har anvisats. 1) till Bidrag till ladugårdsförbättringar ett reservationsanslag av 250 000 kronor; 2) till Bidrag till uppförande av siloanläggningar ett reservationsanslag av 150 000 kronor; 3) till Bidrag till uppförande av frukt- och potatislagerhus m. m. ett re­ servationsanslag av 120000 kronor; 4) till Grundförbättringar: Statens avdikningsanslag ett förslagsanslag av 2 900 000 kronor; 5) till Grundförbättringar: Bidrag till förstärkning av ofullständiga jord­ bruk m. m. ett förslagsanslag av 2 000 000 kronor; 6 ) till Grundförbättringar: Bidrag till täckdikningar ett reservationsanslag av 400 000 kronor. Beträffande bestämmelserna rörande användningen av vissa av förevaran­ de anslag hänvisas till den denna dag till riksdagen avlåtna propositionen nr 264 angående grunder för utlämnande av statsunderstöd till vissa förbätt­ ringsarbeten på jordbrukets och skogsbrukets områden vid arbetslöshet (s. 5 ff.).. I fråga örn siloanläggningar finnas bestämmelser intagna i kungörel­ sen den 31 augusti 1940 (nr 816), ändrad genom kungörelsen nr 223/1943, samt rörande frukt- och potatislagerhus i kungörelsen den 2 maj 1941 (nr 299). I en den 22 september 1943 avgiven promemoria angående beredande av sysselsättning inom jordbrukets område vid omfattande arbetslöshet efter krigets slut har 1942 års jordbrukskommitté föreslagit, att till vissa förbätt­ ringsarbeten av beredskapskaraktär på jordbrukets område, nämligen ladu­ gårdsförbättringar, gödselvårdsanläggningar, avloppsförbättringar, täckdikningsföretag, betesförbättringar, nyodlingar, stenröjningar och jordkörningar, skulle beviljas bidrag från ett gemensamt anslag. Detta anslag har kommittén beräknat till 40 000 000 kronor. Härvid har kommittén utgått från att bidrag skulle beviljas med tillämpning av vissa, av kommittén föreslagna bidragsbestämmelser, som återgivits i förenämnda proposition (s. 8 ff.). över promemorian har yttrande den 12 oktober 1943 avgivits av lantbruks-

138 Kungl. Majlis proposition nr 281.

styrelsen, som därvid framlagt förslag till bidragsgrunder att gälla vid arbets­ löshet. Beträffande detta förslag hänvisas till propositionen nr 264 (s. 17 f.). Sedermera har lantbruksstyrelsen i skrivelse den 14 april 1944 hemställt, att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 måtte anvisas 1) till Bidrag till gödselvårdsanläggningar, därest nu gällande bidrags­ grunder skulle tillämpas, ett belopp av 1 100 000 kronor samt, därest de av lantbruksstyrelsen i dess yttrande den 12 oktober 1943 föreslagna grunderna skulle bliva gällande, ett belopp av 2 800 000 kronor; 2) till Bidrag till ladugårdsförbättringar, därest nu gällande bidragsgrunder skulle tillämpas, 3 500 000 kronor samt, därest de av lantbruksstyrelsen i yttrandet den 12 oktober 1943 föreslagna grunderna skulle tillämpas, ett be­ lopp av 8 850 000 kronor; 3) till Bidrag till uppförande av siloanläggningar ett belopp av 100 000 kronor; 4) till Bidrag till uppförande av frukt- och potatislagerhus m. m. ett be­ lopp av 40 000 kronor; 5) till Grundförbättringar: Statens avdikningsanslag ett belopp av 2 000 000 kronor; 6 ) till Grundförbättringar: Bidrag till förstärkning av ofullständiga jord­ bruk m. m., därest nu gällande bidragsgrunder skulle tillämpas, ett belopp av 4 000 000 kronor samt, därest de av lantbruksstyrelsen i yttrandet den 12 oktober 1943 föreslagna grunderna skulle bliva gällande, ett belopp av 5 000 000 kronor; 7) till Grundförbättringar: Bidrag till täckdikningar, därest nu gällande bidragsgrunder skulle tillämpas, ett belopp av 1 600 000 kronor samt, därest de av lantbruksstyrelsen i yttrandet den 12 oktober 1943 föreslagna grunderna skulle tillämpas, ett belopp av 2 600 000 kronor. Lantbruksstyrelsen har tillika hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riks­ dagen medgiva, att, därest allmän beredskapsstat sattes i kraft, under budgetåret 1944/45 finge beviljas statsbidrag dels från statens avdikningsan­ slag med tillhopa högst 3 500 000 kronor utöver för nämnda budgetår med­ givet bidragsbelopp å likaledes 3 500 000 kronor, dels ock från anslaget till bidrag till förstärkning av ofullständiga jordbruk med tillhopa högst 5 000 000 kronor utöver för samma budgetår medgivet bidragsbelopp å 2 500 000 kro­ nor. Härjämte har styrelsen föreslagit, att Kungl. Maj:t måtte bemyndigas att under budgetåret 1944/45 från statens avdikningsanslag anvisa erforderliga medel till anställande hos lantbruksstyrelsen av för granskning av ansök­ ningar örn bidrag till torrläggningsföretag m. m. erforderlig arbetskraft. Av innehållet i lantbruksstyrelsen skrivelse den 14 april 1944 må ytterligare återgivas följande. I I fråga örn gödselvårdsanläggningar har styrelsen framhållit, att medel borde anvisas å beredskapsstat i sådan utsträckning att vid behov bidrag kunde utlämnas till i runt tal 6 000 gödselvårdsanläggningar, av vilka ungefär 5 500 kunde beräknas förefinnas å brukningsdelar, som omfattade mindre än 20 hektar åker.

Kungl. Maj:ts proposition nr 281. 139

Beträffande ladugårds förbättringar har styrelsen beräknat medel för att tillgodose behovet av bidrag av statsmedel för utförande av omkring 3 000 ladugårdsförbättringsföretag, varav 2 700 vid brukningsdelar med högst 20 hektar åker. För bidragstilldelning till siloanläggningar borde enligt styrelsens uttalande nu gällande grunder tillämpas utan ändring. För att tillmötesgå ökad efter­ frågan å bidrag har beräknats ett belopp av 100 000 kronor. Vad angår statens avdikningsamlag har styrelsen uppgivit, att det belopp, vartill bidrag under budgetåret 1944/45 kunde beviljas, torde kunna beräknas till 7 000 000 kronor. Då riksdagen medgivit, att under nämnda budgetår finge beviljas statsbidrag från anslaget med tillhopa högst 3 500 000 kronor, skulle sålunda för tillgodoseende av hela det beräknade bidragsbehovet för samma budgetår erfordras motsvarande medgivande för ytterligare 3 500 000 kronor. Medelsberäkningen rörande anslagen till bidrag till förstärkning av ofull­ ständiga jordbruk m. m. samt till bidrag till täckdikningar har grundats på av hushållningssällskapen anmälda arbetsobjekt. Investeringsutredningen har hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riks­ dagen att Kungl. Majit finge, under för den allmänna beredskapsstaten gäl­ lande förutsättningar, under budgetåret 1944/45 bevilja statsbidrag från sta­ tens avdikningsanslag å högst 4 500 000 kronor utöver det av riksdagen för sagda budgetår medgivna beloppet. Beträffande motiveringen för utredning­ ens förslag torde få hänvisas till SOU 1944: 12, s. 192 och 248 f.

Vid framläggande av förut nämnda proposition, nr 264, framhöll jag, att Departement^anslag borde för budgetåret 1944/45 upptagas å allmän beredskapsstat för chefen. vissa förbättringsåtgärder på jordbrukets område. Jag anförde därvid, att från berörda anslag borde utgå bidrag till sådana förbättringsarbeten, vilka erbjöde arbetsobjekt, som vöre lämpade för sysselsättning av arbetslösa, eller bidrag till förbättring av ekonomibyggnader, gödselvårdsanläggningar, avdikningsföretag, täckdikningsföretag, betesförbättringar, nyodlingar, stenröjningar, jordkörningar och avloppsförbättringar. Härutöver synas bidrag från ifrågavarande anslag böra kunna utgå till uppförande av siloanläggningar samt av frukt- och potatislagerhus. Beträffande vissa av nämnda förbätt­ ringsåtgärder har Kungl. Majit i förenämnda proposition hemställt om be­ myndigande för Kungl. Majit att utfärda särskilda grunder för statsunder­ stöd att efter Kungl. Majlis beslut gälla vid arbetslöshet. För ifrågavarande ändamål torde i anslutning till lantbruksstyrelsens och investeringsutredningens anslagsberäkningar böra upptagas ett belopp av sammanlagt 24 000 000 kronor, därav 6 000 000 kronor böra uppföras å all­ män beredskapsstat II samt 18 000 000 kronor å allmän beredskapsstat III. (linder torde icke böra möta mot alt förevarande anslagsmedel även dispone­ ras för anställande av erforderlig arbetskraft för granskning av bidragsansökningar rörande torrläggningsföretag m. m. Under åberopande av det anförda hemställer jag, alt Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

140 Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

att till Bidrag till vissa förbättringsåtgärder på jordbrukets område för budgetåret 1944/45 uppföra dels å allmän beredskapsstat II ett an­

dels ock å allmän beredskapsstat III

[ 6 .] Befrämjande av landsbygdens elektrifiering. Under åberopande av vad investeringsutredningen (SOU 1944: 12, s. 196 ff. och 250) anfört rörande frågan om upptagandet å allmän beredskapsstat för nästa budgetår av an­ slag till befrämjande av landsbygdens elektrifiering förordar jag, att för ifråga­ varande ändamål måtte upptagas ett belopp av 6 000 000 kronor. Av detta belopp synas 2 000 000 kronor böra uppföras å beredskapsstat II samt 4 000 000 kronor å beredskapsstat III. Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Befrämjande av landsbygdens elektrifiering för budgetåret 1944/45 uppföra dels å allmän beredskapsstat II ett an­

dels ock å allmän beredskapsstat III ett

H. Egnahemsbildning, kolonisation och grundförbättringar m. m.

[7.] Egnahemsbildning: Byggande av odlingsvägar. Årets riksdag har medgivit, att för budgetåret 1944/45 må beviljas statsbidrag intill 125 000 kronor för byggande av odlingsvägar (i Norrland och Dalarna), ävensom för detta ändamål anvisat ett förslagsanslag av 50 000 kronor. Beträffande be­ stämmelserna för ifrågavarande bidragsverksamhet hänvisas till statsliggaren s. 696. I skrivelse den 14 april 1944 har egnahemsstyrelsen hemställt, att å all­ män beredskapsstat för budgetåret 1944/45 måtte uppföras ett anslag av 900 000 kronor till byggande av odlingsvägar. Styrelsen har framhållit, att viss mer eller mindre slutgiltig planläggning förefunnes beträffande arbeten, varom här vore fråga, för omkring 2 000 000 kronor. Därest sådant läge komme att inträffa, att sålunda planerade arbeten skulle befinnas böra igång­ sättas och utföras under budgetåret 1944/45, skulle behovet av statsbidrag — vilket författningsenligt kunde utgå med högst 50 procent av den beräk­ nade kostnaden — utgöra bortåt 1 000 000 kronor.

Departements- Företag avseende byggande av odlingsvägar torde tillhöra sådana anlägg­ chefen. ningsarbeten, vilkas art och angelägenhetsgrad göra dem lämpliga att ut-

Kungl. Maj:ts proposition nr 281. 141

nyttjas i arbetsmarknadsreglerande syfte. Jag anser mig därför böra i likhet med egnahemsstyrelsen förorda, att å beredskapsstat för nästa budgetår upp­ tagas medel för utlämnande av statsbidrag till utförande av odlingsvägföretag. Mot att för ändamålet avses ett anslag av 900 000 kronor har jag intet att erinra. Anslaget torde böra hänföras till allmän beredskapsstat III. Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att till Egnahemsbildning: Byggande av odlingsvägar å all­ män beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra ett an­

[8.] Bidrag för anläggande av gemensamma tvättinrättningar på lands­

bygden. För detta ändamål har riksdagen å riksstaten för budgetåret 1944/ 45 anvisat ett reservationsanslag av 150 000 kronor. Kungl. Majit har den 22 december 1939 utfärdat kungörelse (nr 911) angående statsbidrag till ge­ mensamma tvättinrättningar på landsbygden. I skrivelse den 14 april 1944 har egnahemsstyrelsen hemställt, att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 måtte uppföras ett anslag av 1 200 000 kronor till bidrag för anläggande av gemensamma tvättinrättningar på lands­ bygden. Under erinran att enligt gällande bestämmelser bidrag kunde utgå med 25 procent och undantagsvis med 40 procent av den godkända an­ läggningskostnaden har egnahemsstyrelsen framhållit, att den hittillsvarande medelstillgången i allmänhet ej på långt när medgivit det bidragsbelopp som författningsenligt kunde ifrågakomma. Vid en sådan ökning av anslagsanvisningen, att bidragen kunde höjas upp till det författningsenliga maximum, skulle, enligt vad styrelsen anfört, antalet företag, som kunde igångsättas med hjälp av statsbidrag, sannolikt komma att ganska väsentligt ökas. Med ut­ gångspunkt från en byggnadsverksamhet under nästa budgetår på föreva­ rande område representerande en anläggningskostnad av 5 000 000 kronor har styrelsen räknat med ett sammanlagt bidragsbehov — utöver av riks­ dagen redan beviljade 150 000 kronor — av omkring 1 200 000 kronor.

Med hänsyn till den stora betydelse anläggandet av tvättstugor av föreva- Departementsrande slag visat sig äga för underlättande av det kvinnliga hemarbetet på chefenlandsbygden har årets riksdag fattat beslut om att den statliga bidragsverksamheten på området under budgetåret 1944/45 skall bedrivas i något större skala än hittills. Då verksamheten synes vara av beskaffenhet att lämpligen kunna utökas vid inträffande arbetslöshet, vill jag förorda, att medel för än­ damålet beräknas å beredskapsstaten för nästa budgetår. Vad beträffar me­ delsanvisningens storlek ansluter jag mig till egnahemsstyrelsens förslag om upptagandet av ett anslag av 1 200 000 kronor. Av anslaget torde ett belopp av 400 000 kronor böra hänföras till beredskapsstat II och återstoden till be­ redskapsstat III.

142 Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att lill Bidrag för anläggande av gemensamma tvättinrätt­ ningar på landsbygden för budgetåret 1944/45 uppföra dels å allmän beredskapsstat II ett anslag

dels ock å allmän beredskapsstat III ett

J. Skogsväsendet.

[9.] Bidrag till vissa skogsvårdsåtgärder m. m. Å riksstaten för budgetåret 1944/45 har anvisats 1) till Skogsvård m. m.: Statens skogsutdikningsanslag ett förslagsanslag av 200 000 kronor; 2) till Skogsvård m. m.: Statens skogsodlingsanslag ett reservationsanslag av 150 000 kronor; samt 3) till Skogsvård m. m.: Väg- och flottledsbyggnader å skogar i enskild ägo ett reservationsanslag av 500 000 kronor. Beträffande bestämmelserna för anslagens användning hänvisas till redo­ görelse i propositionen denna dag, nr 264, angående grunder för utlämnande av statsunderstöd till vissa förbättringsarbeten på jordbrukets och skogs­ brukets områden vid arbetslöshet (s. 26 ff.). Med skrivelse den 18 januari 1944 har skogsstyrelsen överlämnat prome­ moria angående beredande av sysselsättning inom skogsbruket vid omfattande arbetslöshet efter krigets slut. Styrelsen har hemställt, bland annat, att åtgär­ der måtte vidtagas för godkännande av i promemorian angivna grunder för statsunderstöd åt skogliga beredskapsarbeten — torPläggningsåtgärder, skogs­ odling och röjning ävensom skogsväg- och flottledsbyggnader — under en arbetslöshetskris. Därvid har styrelsen approximativt beräknat medelsåt­ gången till förevarande ändamål till 22 700 000 kronor. Beträffande den närmare innebörden av skogsstyrelsens förslag torde få hänvisas till redo­ görelse i förenämnda proposition (s. 29 ff.). Sedermera har skogsstyrelsen i skrivelse den 15 april 1944 lämnat följande sammanställning över medelstillgången å vissa skogsvårdsanslag jämte be­ räknat behov av medel på beredskapsstat under budgetåret 1944/45.

Kungl. Maj:ts proposition nr 281. 143

Beräknat behov av medel An­ på beredskapsstat för ' Beräk­ visade budgetåret 1944/45 vid nad be­ medel Summa bidrag enligt Anslag hållning för bud­ kol. 2 och 3 30/6 1944 getåret föreslagna nu gällande 1944/45 bidrags- bidragsgrunder grunder : kronor kronor kronor kronor kronor 1 2 3 4 5 6

Statens skogsutdikningsanslag (för­

Statens skogsodlingsanslag (reserva­

Väg- och flottledsbyggnader å skogar i enskild ägo (reservationsanslag).. 500 000 500 000 5 000 000 2 000 000 j Åtgärder för ökad skogsproduktion i

Norrland m. m. (reservationsanslag) 650 000 _ 650 000 200 000 200 000

Summa 2 800000 j 680 000 850 000 1530 000 6 800000

Härjämte har skogsstyrelsen föreslagit, att å allmän beredskapsstat för nästa budgetår anvisades ett belopp av 200 000 kronor för anordnande av vissa skogsvårdskurser (jfr propositionen nr 264, s. 35). Skogsstyrelsen har beträffande beräkningen av medelsbehovet å beredskapsstaten anfört bland annat följande. Det nuvarande läget synes ej giva anledning antaga att så stora belopp som upptagits i skogsstyrelsens promemoria bliva erforderliga för budgetåret 1944/45. Å andra sidan kan det befaras, att arbetslösheten bland såväl industri- som skogsarbetare kan komma att öka, örn skogsindustrierna nödgas ytterligare inskränka driften. Det är sålunda icke osannolikt, att beredskapsprogrammet måste genomföras inom sådana områden, där av nyssnämnda orsaker uppkommande arbetslöshet kan bliva av större omfattning. Ehuru skogsbrukets beredskapsarbeten till större delen äro sommararbeten, kunna vissa arbeten, särskilt vägarbeten och röjningar, drivas även under för­ vintern, om de äro påbörjade, innan större snöfall och tjälbildning inträffat. Därigenom kunna skogsarbetare i viss utsträckning beredas sysselsättning vid dylika arbeten under årets sista månader, medan igångsättandet av det till sin omfattning minskade avverkningsarbetet kunde sparas till efterjulsvintern, då övriga skogsarbeten ej längre kunna pågå. De av skogsstyrelsen uppförda beloppen, som anses böra anvisas på bered­ skapsstat för budgetåret 1944/45, äro närmast anpassade med hänsyn till dels den nyssnämnda tänkbara utvecklingen på arbetsmarknaden, dels den be­ räknade medclstillgången på de ordinarie anslagen under budgetåret 1944/45. Skogsstyrelsen vill slutligen framhålla alt, enär situationen på arbetsmark­ naden kan tänkas bliva väsentligt svårare än vad bär förutsatls, möjligheten att i fall av behov utöka anslagen på beredskapsstaten bör lämnas öppen. Därest å andra sidan ett mera allmänt igångsättande av beredskapsarbeten icke skulle krävas, men den skogliga arbetsmarknaden likväl borde stimu­ leras genom en ökning av den så att säga ordinarie bidragsverksamheten, tor­ de möjlighet även böra skapas att på tilläggsstat anvisa ytterligare medel på de ordinarie anslagen särskilt vad beträffar anslaget till väg- och flottleds-

144 Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

byggnader. Skogsstyrelsen anser sig emellertid senare kunna bättre bedöma denna angelägenhet.

Departements­ Vid framläggande av förut nämnda proposition, nr 264, framhöll jag, att chefen. för budgetåret 1944/45 borde upptagas anslag å allmän beredskapsstat till vissa förbättringsåtgärder på skogsbrukets område. Jag anförde därvid, att från berörda anslag borde utgå bidrag till sådana förbättringsarbeten, vilka erbjöde arbetsobjekt som vore lämpade för sysselsättning av arbetslösa — eller bidrag till torrläggningsåtgärder, skogsodling och röjning samt skogs­ väg- och flottledsbyggnader — ävensom till viss kursverksamhet. Beträf­ fande omförmälda förbättringsåtgärder har Kungl. Maj:t i förenämnda pro­ position hemställt om bemyndigande för Kungl. Majit att utfärda sär­ skilda grunder för statsunderstöd att efter Kungl. Maj :ts beslut gälla vid ar­ betslöshet. För ifrågavarande ändamål torde i anslutning till skogsstyrelsens anslags­ beräkning den 15 april 1944 böra upptagas ett sammanlagt belopp av 7 000 000 kronor, varav 3 500 000 kronor böra uppföras å allmän beredskapsstat II samt likaledes 3 500 000 kronor å allmän beredskapsstat III. Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till vissa skogsvårdsåtgårder m. m. för bud­ getåret 1944/45 uppföra dels å allmän beredskapsstat II ett

dels ock å allmän beredskapsstat III ett

[10.] Bidrag till byggande av cykelstigar. Under hänvisning till vad investeringsutredningen (SOU 1944: 12 , s. 192 ff. och 249 f.) anfört rörande upptagandet å allmän beredskapsstat för nästa budgetår av medel till bidrag för byggande av cykelstigar inom andra skogar än statens får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till byggande av cykelstigar å allmän bered­ skapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag

Vad föredraganden sålunda, med instämmande av . statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet: Carl D. Ossmark.

Kungl. Maj:ts proposition nr 281. 145

Bilaga 7.

Egentliga statsutgifter.

Tionde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12 maj 19ii.

Närvarande: Statsministern H ansson , ministern för utrikes ärendena G unther , statsråden P ehrsson -B ramstorp , W igforss , S köld , E riksson , Q uensel , B ergquist , B agge , A ndersson , D omö , R osander , G jöres , E werlöf , R ubbestad .

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Eriksson, anmäler under han­ delsdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga stats­ utgifter å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 samt anför därvid följande.

D. Sjöfart och handel.

[ 1 .] Lotsverket: Säkerhetsanstalter för sjöfarten. Under åberopande av vad investeringsutredningen i sitt betänkande den 3 april 1944 med förslag till investeringsreserv av statliga, kommunala och statsunderstödda anlägg­ ningsarbeten för budgetåret 1944/45 (SOU 1944: 12 och 13) rörande investe­ ringsplan för och anslag till lotsverket anfört och tillstyrkt samt med förmä­ lan att enligt min uppfattning de medel örn tillhopa 17 000 kronor, vilka en­ ligt planen äro avsedda för anskaffning av inventarier till lotsuppassningslius, böra uppföras å allmän beredskapsstat II, medan det återstående belopp om 349 000 kronor, som enligt planen skall anvisas å driftbudgeten, bör upp­ föras å allmän beredskapsstat III, får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Lotsverket: Säkerhetsanstalter för sjöfarten för bud­ getåret 1944/45 uppföra dels å allmän beredskapsstat II ett anslag av kronor 17 000> dels ock å allmän beredskapsstat III ett

Bihang lill riksdagens protokoll 19ti. i sami. Nr 281. 10

146 Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

F. Diverse.

[2.] Avsättning till fonden för idrottens främjande. Under åberopande av vad investeringsutredningen i sitt ander föregående punkt omförmälda betänkande anfört och föreslagit beträffande investeringsplan för och anslag till fritidsanläggningar får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riks­ dagen att till Avsättning till fonden för idrottens främjande å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra ett

[3.] Avsättning till fonden för friluftslivets främjande. Under åberopande av vad investeringsutredningen i sitt under punkt 1 här ovan omförmälda betänkande anfört och föreslagit beträffande investeringsplan för och anslag till fritidsanläggningar får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riks­ dagen att till Avsättning till fonden för friluftslivets främjande å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra ett

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet: Åke Hartvig.

Kungl. Maj:ts proposition nr 281. 147

Bilaga 8.

Statens fastighetsfonder.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12 maj 19U.

Närvarande: Statsministern H ansson , ministern för utrikes ärendena G unther , statsråden P ehrsson -B ramstorp , W igforss , S köld , E riksson , Q uensel , B ergquist , B agge , A ndersson , D omö , R osander , G jöres , E werlöf ,'R ubbestad .

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför.

[1.] Anslagsposter till reparations- och underhållskostnader in. m. under

statens allmänna fastighetsfond och försvarsväsendets fastighetsfond. Un­ der åberopande av vad investeringsutredningen (s. 225—226) anfört rörande anslag till reparations- och underhållsarbeten å byggnader och anläggningar tillhörande statens allmänna fastighetsfond och försvarsväsendets fastighets­ fond får jag efter gemensam beredning med chefen för försvarsdepartemen­ tet hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att under de för allmän beredskapsstat III gällande förut­ sättningar medgiva, att de å följande delfonder av statens allmänna fastighetsfond respektive försvarsväsendets fastig­ hetsfond för budgetåret 1944/45 upptagna anslagsposterna till reparations- och underhållskostnader m. m. må överskri­ das med följande belopp.

Statens allmänna fastighetsfond:

Medicinalstyrelsens » » 500 000 Byggnadsstyrelsens » » 500 000 Uppsala universitets » » 125 000

Karolinska sjukhusets » » 00 000

148 Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Försvarsväsendets fastighetsfond:

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans Majit Konungen bifalla. Ur protokollet: Rolf Arfwedson.

Kungl. Maj.ts proposition nr 281. 149

Bilaga 9.

Kapitalinvesteringar.

Justitiedepartementet.

Utdrag av protokollet över justitieärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12 maj 19U.

Närvarande:

Statsministern H ansson , ministern för utrikes ärendena G unther , statsråden P ehrsson -B ramstorp , W igforss , S köld , E riksson , Q uensel , B ergquist , B agge , A ndersson , D omö , R osander , G jöres , E werlöf , R ubbestad .

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Bergquist, anmäler härefter under justitiedepartementets handläggning hörande ärenden angående kapi­ talinvesteringar å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 och anför därvid följande.

Statens affärsverksfonder.

E. Domänverket.

[1.] Ekonomibyggnader vid ungdomsanstalten å Skenäs och vårdanstal­

ten å Hall. I skrivelse till domänstyrelsen den 31 mars 1943 har fångvårds­ styrelsen hemställt örn medel för vissa för jordbruksdriften erforderliga bygg­ nadsarbeten vid fångvårdens ungdomsanstalt å Skenäs samt vårdanstalten å Hall. I skrivelsen anföres, bland annat, att svinhus saknas vid nämnda an­ stalter, varför svinen måste inrymmas i för sådant ändamål ej avsedda utrym­ men inom ekonomibyggnaderna. Då det emellertid vöre mycket lämpligt att driva svinskötsel vid ifrågavarande anstalter samt rationell svinsköt­ sel under nuvarande förhållanden framstode som en viktig uppgift, hade behovet av ändamålsenliga svinhus vid anstalterna blivit alltmer trängande. Vid ungdomsanstalten å Skenäs hade förut funnits ett svinhus, vilket varit inrymt i en byggnad, som brunnit ned i februari 1942. I den nya byggnad, som med anledning härav uppförts, hade av hänsyn till brandsäker­ heten svinhus ansetts ej kunna inrymmas. Vad beträffade vårdanstalten å Hall hade styrelsens arkitekt föreslagit, att svinhus skulle i samband med häst­ stallar och garage inredas i den nuvarande s. k. stallbyggnaden.

Kungl. Maj.ts proposition nr 281. 151

mängder matavfall som uppstå vid anstalterna. Ur ekonomisk synpunkt är det därför angeläget att anordningar vidtagas för möjliggörande därstädes av ra­ tionell svinskötsel. De av domänstyrelsen utarbetade förslagen till svinhus, vilka innebära vissa förbättringar i förhållande till fångvårdsstyrelsens för­ slag, torde därvid böra följas. Vid Hallanstalten skulle svinhus anordnas i samband med inredande i en äldre ekonomibyggnad av stall och garage. Häststallarna äro i stort behov av modernisering. Däremot erfordras, enligt vad jag inhämtat, numera icke någ­ ra medel lill inredande av garage, enär det gamla garaget vid anstalten redan kunnat iståndsättas med anlitande av tillgängliga medel. Anslagsbehovet minskas på grund härav med 9 500 kronor lill 75 000 kronor. Anslag för nu ifrågavarande ändamål torde böra uppföras å allmän beredskapsstat II för nästa budgetår. Ehuru de intagnas arbetskraft i viss utsträck­ ning skulle anlitas för arbetena, komma dessa till större delen den fria ar­ betsmarknaden till godo. På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Ekonomibyggnader vid ungdomsanstalten å Skenäs och vårdanstalten å Hall å allmän beredskapsstat II för bud­

Statens allmänna fastighetsfond.

[2.] Verkstadslokal vid kronohäktet i Ystad. Med bifall till Kungl. Maj:ts i propositionen nr 2 till 1941 års riksdag framlagda förslag anvisade nämnda riksdag å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 ett reservations­ anslag (B) å 31 000 kronor till verkstadslokal vid kronohäktet i Ystad. An­ slaget, som givits naturen av beredskapsanslag, har icke tagits i anspråk. Rörande behovet av den tillämnade verkstadslokalen och sättet för dess anordnande torde få hänvisas till vad som därom anförts i nyssnämnda pro­ position (bilaga 14, punkt 2). I skrivelse den 23 augusti 1943 har fångvårdsstyrelsen hemställt att få taga anslaget i anspråk oberoende av de för beredskapsanslag eljest gällande för­ utsättningarna. I skrivelsen framhålles, bland annat, att arbetslokalerna vid kronohäktet i Ystad sedan länge varit otillfredsställande och att detta för­ hållande på senare tid blivit allt mer framträdande, eftersom anstalten nu­ mera till övervägande del belägges med till ungdomsfängelse dömda. De tidigare gjorda kostnadsberäkningarna för ifrågavarande byggnads­ arbete, mot vilket byggnadsstyrelsen i avgivet yttrande förklarat sig icke ha något att erinra, lia år 1943 ånyo granskats av fångvårdsstyrelsens arki­ tekt G. Birch-Lindgren, som därvid funnit erforderligt att förstärka det av 1941 års riksdag beviljade beredskapsanslaget å 31 000 kronor nied 1 000 kronor. Kostnaderna skulle fördela sig på följande sätt.

154 Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

[4.] Nya bostadshus m. m. vid vårdanstalten å Hall. I skrivelse den 23 augusti 1943 har fångvårdsstyrelsen begärt anslag för följande byggnads­ arbeten vid vårdanstalten å Hall, nämligen för utbyggande av en bostads­ länga vid Hall, för uppförande av ett nytt bostadshus vid Håga samt för in­ redande av personaltvättstuga i köksbyggnaden och två enkelrum i den s. k. Storgården. Såvitt angår bostadslängan vid Hall och personaltvättstugan in­ nebär styrelsens hemställan ett upprepande av en i skrivelse den 2 september 1942 i sådant hänseende gjord framställning, vilken icke föranledde anslagsäskande till 1943 års riksdag (jfr 1943 års statsverksprop., kapitalbudgeten: bil. 1 ). Rörande behovet av bostäder vid Hallanstalten anfördes i sistnämnda skrivelse följande. Vid vårdanstalten å Hall är behovet av bostadslägenheter, särskilt familje­ bostäder, alltjämt mycket starkt, trots de lägenheter som iordningställts i nya eller moderniserade hus. Hallanstalten är belägen ungefär en halv mil från Södertälje och måste anses avsides belägen, i vart fall så tillvida att befatt­ ningshavarna för att erhålla bostäder äro helt hänvisade till vad fångvården har att erbjuda. Anstaltens läge gör att det är svårt att få ogifta tjänstemän att för någon längre tid stanna på anstalten. Flera av dem önska ingå äkten­ skap och anspråken på familjebostäder äro alltjämt stora. Vid anstalten fin­ nas för närvarande omkring 75 befattningshavare och omkring 50 familje­ bostäder. Direktören vid vårdanstalten å Hall har i skrivelse till fångvårds­ styrelsen anmält, att bostäder alltjämt saknas vid anstalten för några befatt­ ningshavare, vilka alltså måst provisoriskt inhysas, samt att ett flertal yngre tjänstemän önska ingå äktenskap men att familjebostäder saknas för dem. I fortsättningen erinrade styrelsen, att de nya bostadshusen vid Hallan­ stalten utförts såsom seriehus av trä (radhus) enligt standardkonstruktion. Två sådana hus hade redan uppförts. Den tredje radhuslängan, av vilken två hus redan utförts, kunde tillbyggas med en trerums- och tre tvårumslägen­ heter. Beträffande personaltvättstugan åberopades, att anstaltens personal för tvätt utnyttjade den gamla tvättstugan i köksflygeln, vilken flygel befunne sig i mycket bristfälligt skick och skulle rivas. Då vidare en ny personal­ tvättstuga, större än den nuvarande, vore erforderlig i samband med bostads­ beståndets tillväxt vid anstalten, hade förslag uppgjorts till en ny tvättstuga i köksbyggnaden. Kostnaderna för utbyggande av radhuset hade av fångvårdsstyrelsens arki­ tekt Birch-Lindgren beräknats till 82 500 kronor och för personaltvättstugan till 9 500 kronor. I sin nu föreliggande framställning har fångvårdsstyrelsen åter framhållit, att särskilt bristen på familjebostäder vöre allvarlig både vid anstalten å Hall och vid sinnessjukavdelningen å Håga. Bostadsbristen gjorde det svårt att anskaffa duglig arbetskraft till anstalten och redan anställd personal sökte sig därifrån. Direktören hade enträget hemställt, att medel måtte äskas till ett flertal nya bostadslägenheter. Enligt en av styrelsens arkitekt verkställd ny kostnadsberäkning kunna kostnaderna för radhuset vid Hall nedbringas till 77 500 kronor, därav 54 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

kronor för tre tvårumslägenheter å 18 000 kronor och 23 500 kronor för en trerumslägenhet. Beträffande frågan örn tillgodoseende av bostadsbehovet vid sinnessjukav­ delningen å Håga har styrelsen anfört, att det för bostäder där iordningställda området vore av sådan beskaffenhet, att bostäderna lämpligast utfördes så­ som tvåvåningshus om fyra tvårumslägenheter. Ett sådant bostadshus hade tidigare uppförts. Styrelsen föreslår nu till uppförande ett hus av något enk­ lare typ, vilket enligt arkitekten Birch-Lindgren skulle draga en kostnad av 75 000 kronor, därav 72 000 kronor för fyra lägenheter å 18 000 kronor och 3 000 kronor för planeringsarbeten m. m. Vad angår personaltvättstugan upplyser styrelsen, att förarbeten gjorts för att inrymma personaltvättstugan i östra delen av den moderniserade köksbyggnaden. Det återstode i huvudsak blott att sätta upp några väggar och an­ skaffa maskiner. Genom att anordna personaltvättstuga i köksbyggnaden kunde särskilda personaltvättstugor i de nya bostadshusen inbesparas. Kost­ naderna för tvättstugan skulle liksom förut bliva 9 500 kronor, varav 5 000 kronor för byggnadsarbeten samt 4 500 kronor för rörledningar och maskiner. Slutligen har styrelsen begärt ett belopp av 8 000 kronor för inredande av två enkelrum i den s. k. Storgården. För ändamålet skulle tagas i anspråk ett där befintligt dagrum, vilket icke vöre oundgängligen nödvändigt för sitt ursprungliga ändamål. I enlighet med vad sålunda anförts har fångvårdsstyrelsen hemställt, att förslag måtte föreläggas riksdagen att till nya bostadshus m. m. vid vårdan­ stalten å Hall anvisa ett reservationsanslag å (77 500 + 75 000 + 9 500 + 8 000) 170 000 kronor. I utlåtande den 3 september 1943 har byggnadsstyrelsen uttalat, att sty­ relsen icke hade något att erinra mot de av arkitekten Birch-Lindgren upp­ gjorda ritningsförslagen eller mot de beräknade kostnaderna för arbetena.

Vid inrättandet av Hallanstalten förutsattes, att personalen därstädes i viss Departementutsträckning skulle kunna beredas bostäder i Östertälje, som är beläget 3 km chetenfrån Hall och 5 km från Håga. Till följd av utvecklingen på bostadsmark­ naden har så ej kunnat ske. Av anstaltens för närvarande omkring 90 befatt­ ningshavare lia endast 3 kunnat erhålla bostad på annat håll, medan de öv­ riga iiro hänvisade till anstalten. Antalet familjebostäder därstädes utgör nu 52, vartill komma tre bostäder som tagits i anspråk oaktat de äro så brist­ fälliga att de utdömts för bostadsändamål. Fem tjänstemän, som äro familje­ försörjare, men som endast kunnat anvisas enkelrum, ha sina familjer bo­ satta på annan ort. Bristen på familjebostäder har medfört, att ett flertal befattningshavare måst avstå från alt bilda familj. Det är uppenbart, att nu angivna förhållanden måste inverka menligt på rekryteringen av personalen vid anstalten och de stå dessutom i dålig överensstämmelse med statsmakter­ nas intresse att främja familjebildning. Med den storlek personalen fått har situationen utvecklats så, att en snar utökning av anstaltens bostadsbestånd framstår såsom nödvändig.

156 Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

Anslag för ifrågavarande ändamål torde böra uppföras å allmän beredskapsstat II för nästa budgetår. Medel böra därvid beräknas, förutom till de nya bostadshusen vid Hall och Håga, till den föreslagna personaltvättstugan. Den vid anstalten befintliga tvättinrättningen är nämligen inrättad för stor­ drift — tvätt ombesörjes där för såväl Hallanstalten som centralfängelset å Långholmen — och kan ej användas för personalens behov. Däremot synes icke lika behövligt att nu utöka antalet ungkarlsbostäder. Några medel för inredande av enkelrum i Storgården torde därför icke böra beräknas i detta sammanhang. Det av fångvårdsstyrelsen beräknade anslagsbehovet kan här­ igenom minskas med 8 000 kronor till 162 000 kronor. Jag hemställer i enlighet med vad sålunda anförts, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Nya bostadshus m. m. vid vårdanstalten å Hall å all­ män beredskapsstat II för budgetåret 1944/45 uppföra ett

[5 ] Värmeledningsanläggning m. m. vid kronohäktet i Sundsvall. I skri­ velse den 25 augusti 1943 har fångvårdsstyrelsen hemställt örn anslag till vissa moderniseringsarbeten vid kronohäktet i Sundsvall, innefattande dels installation av centralvärme och dels komplettering av de sanitära anord­ ningarna. Styrelsen meddelar, att uppvärmningen av cellerna i kronohäktet för närvarande sker medelst i hjärtmuren inmurade kaminer och av expe­ ditions- och bostadsrummen medelst kakelugnar. Då ifrågavarande uppvärmningssätt vöre mycket otidsenligt och hömcellerna dessutom vore svåra att uppvärma, hade det ansetts nödvändigt att införa värmeledning i hela bygg­ naden. Styrelsen framhåller tillika, att det särskilt i ett fängelse med den nordliga belägenhet, kronohäktet i Sundsvall har, är en allvarlig brist, örn uppvärmningsanordningarna befinnas mindre tillfredsställande. Rörande de ifrågasatta arbetena anföres i fångvårdsstyrelsens skrivelse närmare: > 1 . a J: Enligt den plan som gjorts upp för omändringsarbetena skall uppvärm­ ningen anordnas medelst varmvatten med radiatorer, placerade i cellerna strax intill hjärtmuren, ävensom radiatorer uppställda i korridorerna. I bo­ stads- och expeditionslokalerna uppställas radiatorer på vanligt sätt under fönstren. Det cirkulerande vattnets uppvärmning skall ske från i källaren under cellkorridoren uppställda tvenne pannor för eldning med ved eller koks. I pannrummet uppställas dessutom erforderliga pumpar för värme­ systemet samt anbringas en cistern för beredning av varmt förbrukningsvatten till bad, kök m. m. Beträffande de sanitära anordningarna måste vissa förändringar avseende tvättställ, bad och w.-c. anordnas i fångarnas toalettrum, i föreståndarens bostad och i kök. Toalett anordnas för allmänheten ävensom tvättställ i sjuk­ rum och läkarens mottagningsrum. Vissa gasledningar indragas och gasut­ tag anordnas.

158 Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

kit sönder. Ett förbättrat uppvärmningssystem har fördenskull sedan länge varit önskvärt men med hänsyn till krisförhållandena har styrelsen i det längsta velat utnyttja de befintliga värmeanordningarna. De stora bristfälligheter, som vidlåda desamma, medföra emellertid åtskillig risk att ytter­ ligare skjuta på åtgärderna med förbättring av uppvärmningsanordningarna. Enligt ett på uppdrag av fångvårdsstyrelsen utarbetat förslag till värmeledningsanläggning för häktet, vilket förslag granskats av arkitekten Birch- Lindgren i samråd med byggnadsstyrelsen, skulle kostnaderna för anlägg­ ningen uppgå till 64 000 kronor enligt följande specifikation Panna, rörinstallationer m. m. (Theorells ingenjörsbyrå) . . kronor 43 000 Håltagning, efterlagning, fundament, rökkanal, pannrum,

Summa kronor 64 000.

I enlighet med denna beräkning har fångvårdsstyrelsen hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att till installation av värmeledning vid rannsakningshäktet i Hudiksvall anvisa ett investeringsanslag av 64 000 kronor.

Departements­ De nuvarande uppvärmningsanordningarna vid rannsakningshäktet i Hu­ chefen. diksvall draga på grund av sin bristfällighet stora reparationskostnader. På grund av den dåliga förbränningseffekten bliva jämväl bränslekostnaderna mycket dryga. Med hänsyn härtill och då införandet av värmeledning ingår såsom ett led i den pågående moderniseringen av de fängelsebyggnader, som med säkerhet komma att bibehållas, synes anslag för nu ifrågavarande än­ damål böra äskas å allmän beredskapsstat III för nästa budgetår. Jag får alltså hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Värmeledning sanläggning vid rannsakningshäktet i Hudiksvall å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/

[7.] Värmeicdningsanläggning vid rannsakningshäktet i Visby. I sin un­ der näst föregående punkt omförmälda skrivelse den 19 april 1944 har fång­ vårdsstyrelsen hemställt om anslag till värmeledningsanläggning jämväl vid rannsakningshäktet i Visby. Styrelsen anför: Rannsakningshäktet i Visby uppvärmes för närvarande genom cellugnar. Systemet har visat sig otillfredsställande med hänsyn till bland annat den ojämna värmefördelningen. Frågan örn nya värmeanordningar har förden­ skull vid ett flertal tillfällen dryftats. Med hänsyn till kostnaderna och det tidigare jämförelsevis låga fångantalet har det dock fått anstå med föränd­ ringar av uppvärmningsanordningarna. Styrelsen finner det emellertid nu nödvändigt att införa värmeledning i häktesbyggnaden.

Kungl. Maj.ts proposition nr 281. 161

Bilaga 10.

Kapitalinvesteringar.

Försvarsdepartementet.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12 maj 19 AU.

Närvarande: Statsministern H ansson , ministern för utrikes ärendena G unther , statsråden P ehrsson -B ramstorp , W igforss , S köld , E riksson , Q uensel , B ergquist , B agge , A ndersson , D omö , R osander , G jöres , E werlöf , R ubbestad .

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler härefter linder försvarsdepartementets handläggning hörande ärenden angående kapitalin­ vesteringar å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 samt anför därvid följande. I

I samband med 1942 års försvarsbeslut beräknades kostnaderna för bygg­ nadsarbeten inom försvarsväsendet under femårsperioden 1942/47 till ett be­ lopp av 333 miljoner kronor enligt prisläget den 1 juli 1941, fördelande sig med 140 000 000 kronor på armén, 48 000 000 kronor på marinen och 145 000 000 kronor på flygvapnet. Sistnämnda belopp har sedermera efter beslut av 1943 års riksdag jämkats till 152 945 000 kronor. Huvuddelen av de sammanlagda kostnaderna belöper på arbeten, som föranledas av genom­ förandet av försvarsbeslutet eller stå i omedelbart samband därmed. För vis­ sa andra arbeten ha i de angivna kostnadssummorna reserverats jämförel­ sevis betydande belopp. En stor del av byggnadsprogrammet har genomförts. Fortfarande återstå dock — såsom av investeringsutredningens betänkande framgår ■— åtskilliga arbeten att utföra. De i försvarsbeslutet angivna kostnadssummorna återspegla icke försvarsväsendets totala behov av investeringar för byggnads- och liknande ändamål under den löpande femårsperioden. En gradering mellan byggnadsändamålen har måst ske, varvid ett stort antal i och för sig angelägna arbeten förskju­ tits till tid efter femårsperiodens utgång. I avsikl att underlätta överblicken över den hittillsvarande belastningen av försvarsbeslutets kostnadsram ha vid den lill årets riksdag avlåtna pro- Bihang till riksdagens protokoll 19H. 1 sami. Nr 2S1. 11

162 Kungl. Maj:ts proposition nr 281-

positionen nr 175 fogats sammanställningar, en för varje försvarsgren, upp­ tagande de olika byggnadsobjekt som enligt vad nu kan bedömas böra och kunna rymmas inom kostnadsramen. Av sammanställningarna framgår, att den marginal för oförutsedda byggnadsändamål, som i försvarsbeslutet be­ räknats, såvitt angår arméförvaltningens delfond är i det närmaste helt tagen i anspråk, medan i fråga örn marin- och flygförvaltningarna läget är något gynnsammare. Det är tydligt, att dessa marginaler icke kunna bereda utrym­ me för investeringar av den storleksordning, som investeringsutredningens föreliggande förslag innebär. Bifall till detta förslag måste därför medföra ett överskridande av den del av femårsplanens kostnadsram, som avser kapital­ investeringar. Med hänsyn till det ändamål, som investeringsutredningens förslag avser att tjäna, synes ett sådant överskridande i och för sig icke be­ höva framkalla betänkligheter. Principiellt böra dock de marginaler för oför­ utsedda byggnadsändamål, som enligt det föregående ingå i de i kostnadsra­ men upptagna beloppen för kapitalinvesteringar, belastas med så stor del av kostnaderna för de i investeringsreserven ingående arbetena, som på denna väg kan bestridas utan att andra angelägna, till femårsplanens genomförande hänförliga arbeten skjutas åt sidan. I vad mån så kan ske är icke möjligt att på grundval av investeringsutredningens förslag bedöma, då vid utformandet av detta förslag i viss mån andra synpunkter måst göra sig gällande och för­ slaget därför icke kunnat innefatta en fullständig avvägning av försvarsväsendets återstående byggnadsbehov efter deras inbördes angelägenhetsgrad. Så snart en mera definitiv överblick över dessa byggnadsbehov kan erhållas — eventuellt redan i samband med framläggande av medelsäskanden för bud­ getåret 1945/46 — torde böra fastställas i vad mån de byggnadsarbeten, som enligt vad i det följande anföres böra medtagas i investeringsreserven, skola belasta femårsplanens kostnadsram. I detta sammanhang bör erinras, att kostnaderna för till grovarbetsreserven hänförda arbeten enligt investeringsutredningens förslag skola bestridas från det ospecificerade anslaget under femte huvudtiteln till åtgärder för ar­ betsmarknadens reglering m. m. I den mån dylika arbeten finnas böra falla inom försvarsbeslutets kostnadsram torde härav föranledd reglering av kost­ nadsfördelningen framdeles böra ske. För att underlätta ett framtida ställ­ ningstagande i detta hänseende komma i det följande — oberoende av att anslag sålunda icke äskas i detta sammanhang —■ jämväl de till grovarbetsreserven hänförliga arbetena att upptagas till behandling. I ett flertal fall har utredning rörande av investeringsutredningen före­ slagna arbeten redan framlagts för riksdagen i samband med redogörelse för förvaltningsmydigheternas medelsäskanden för nästa budgetår. I dessa fall torde i det följande allenast få hänvisas till den proposition, där ifrågava­ rande spörsmål behandlats. Av investeringsutredningen framlagda kostnads­ beräkningar uppvisa i regel vissa skiljaktigheter i jämförelse med för­ valtningsmyndigheternas tidigare äskanden. Härvid bör beaktas att, me­ dan kostnaderna för i försvarsbeslutets kostnadsram ingående arbeten be­ räknats på grundval av prisläget den 1 juli 1941, investeringsutredningen ge-

Kungl. Maj:ts proposition nr 281. 163

nomgående utgått från det nu aktuella prisläget. I den mån kostnader för administration icke tidigare ingått i beräkningarna har jämväl en härav för­ anledd jämkning företagits av investeringsutredningen.

Försvarsväsendets fastighetsfond.

Arméförvaltningens delfond.

[1.] Vissa investeringsarbeten för armén.

Vissa skyddsrum och lag ring sanläggning ar m. m. I sitt be­

tänkande med förslag till investeringsreserv av statliga, kommunala och stats­

understödda anläggningsarbeten för budgetåret 1944/45 har investeringsutred­ ningen, sedan chefen för försvarsstaben avgivit förslag i ämnet, till grovar-

betsreserven hänfört vissa skyddsrums- och lagringsanläggningar m. m. Ären­ det är av den natur att närmare redogörelse icke lämpligen bör lämnas till statsrådsprotokollet. Ytterligare upplysningar böra meddelas riksdagens ve­ derbörande utskott genom de handlingar, som komma att till utskottet över­ lämnas. Utredningen har anfört, att arbetena icke rymdes inom femårsplanens kost­ nadsram men väl lämpade sig att ingå i en grovarbetsreserv. För budgetåret 1944/45 beräknade utredningen ett belopp av 6 000 000 kronor erforderligt.

Ur försvarets synpunkt synes det angeläget, att ifrågavarande byggnads- Departementsföretag komma till utförande. Jag har därför intet alt erinra mot att ar- «*«/«"• betena medtagas i detta sammanhang. Verkställd utredning har givit handen, att totalkostnaderna för föreslagna arbeten uppgå till omkring 11 600 000 kronor, varav 2 000 000 för lagringsanläggningar vid vissa jaktflygförband, 1 000 000 kronor för viss skyddsrumsanläggning, 8 100 000 kronor för visst bombsäkert ersättningsförråd samt 500 000 kronor för vissa underjordiska lagringsanläggningar. Det för skyddsrumsanläggningen avsedda beloppet har beräknats med beaktande av att jag i annat sammanhang föreslår, att till anordnande av vissa ammunitionsförråd ett investeringsanslag av 6 570 000 kronor beräknas för nästa budgetår. Jag anser mig böra biträda det sålunda framlagda byggnadsprogrammet och utgår ifrån att medel skola ställas till förfogande efter närmare prövning av Kungl. Maj:t. I enlighet med investeringsutredningen beräknar jag ett belopp av 6 000 000 kronor erforderligt för nästa budgetår. Av detta belopp böra 4 000 000 kronor hänföras till arméförvaltningens delfond av försyarsväsendels fastighetsfond, medan återstoden, 2 000 000 kronor, belöper på lagringsanläggningarna för flygbensin och sålunda är att hänföra till flygför­ valtningens delfond. Örn arbetena komma till stånd böra de upptagas till re­ dovisning i enlighet härmed. Investeringsändamålet torde böra hänföras till grovarbetsreserven.

Exercisbyggnader. 1941 års försvarsutredning beräknade medelsbeho­

vet för uppförande av exercisbyggnader vid befintliga kasernetablissement till 4 400 000 kronor.

364 Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Vid anmälan av propositionen 1942:210 anförde jag, att de samman­ lagda kostnaderna för exercisbyggnader vid befintliga kasernetablissement kunde beräknas uppgå till 4 595 000 kronor. Emellertid ansåg jag, att för femårsperioden 1942/47 borde beräknas medel till uppförande av exercishus endast vid sådana förband, som med hänsyn till klimatiska förhållanden vore i oundgängligt behov därav. Med hänsyn härtill föreslog jag, att med uppförande av exercisbyggnader vid 12 truppförband i södra och mellersta Sverige, för en beräknad sammanlagd kostnad av, inklusive administration, 2 150 000 kronor, skulle anstå till tid efter femårsperioden 1942/47, varför kostnaderna under femårsperioden skulle uppgå till 2 445 000 kronor. Riks­ dagen (skrivelse 1942: 374) hade intet att däremot erinra. I propositionen 1942:270 beräknades för budgetåren 1941/42 och 1942/43 tillhopa 1 325 000 kronor för uppförande av exercisbyggnader vid sju för­ band, nämligen Dalregementet, Hälsinge regemente, Gotlands infanterirege­ mente, Norrlands artilleriregemente, Norrbottens artillerikår, Gotlands artil­ lerikår och Norrlands trängkår. Vad sålunda anförts föranledde icke erinran av riksdagen (skriv. 1942:376). Genom beslut den 20 november 1942 ställde Kungl. Maj:t 1 100 000 kronor till fortifikationsstyrelsens förfogande för uppförande av ifrågavarande exer­ cisbyggnader. Arméförvaltningen beräknade i skrivelse den 10 februari 1943 kostna­ derna för uppförande av de exercisbyggnader, som i propositionen 1942: 210 förutsatts skola komma till utförande under femårsperioden 1942/47, till sam­ manlagt 2 142 100 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941. De exercisbyggna­ der, för vilka medel beräknats av 1942 års riksdag, upptogos i angelägenhetsgrupp 1, medan de övriga hänfördes till angelägenhetsgrupp 2, d. v. s. ansågos kunna uppskjutas till tid efter femårsperiodens slut. Vid anmälan av propositionen 1943:222 framhöll jag, att — ehuru det av utbildningsskäl skulle vara önskvärt, om samtliga de i 1942 års försvarsbeslut förutsatta exercisbyggnaderna kunde komma till utförande — jag i likhet med arméförvaltningen av kostnadsskäl icke för det dåvarande ansåg mig böra räkna med uppförande under femårsperioden av flera exercisbyggnader vid de befintliga kasernetablissementen än de byggnader, för vilka anslags­ medel redan ställts till förfogande. Riksdagen (skriv, nr 335) fann icke anled­ ning till erinran mot vad sålunda anförts. Under åberopande av arméförvaltningens förenämnda skrivelse den 10 februari 1943 har investeringsutredningen, efter samråd med försvarsdeparte­ mentet, funnit skäl föreligga att i viss utsträckning medtaga uppförandet av exercishus i investeringsreserven för budgetåret 1944/45. Emellertid syntes även vissa arbeten med örn- och tillbyggnad av matinrättningar böra medta­ gas i investeringsreserven. Enär specificerade uppgifter beträffande behovet av exercishus och matinrättningar icke erhållits, hade utredningen ansett sig böra i investeringsreserven upptaga ett kollektivt anslag av 2 500 000 kronor för uppförande av exercishus samt om- och tillbyggnad av matinrättningar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 281 . 165

Utredningen förutsatte, att i samband med propositionsarbetet närmare Rom­ me att angivas, vilka arbeten som härvidlag borde komma i fråga. I yttrande den 3 maj 1944 i anledning av investeringsutredningens betän­ kande har arméns fortifikationsförvaltning i fråga örn behovet av exercis­ byggnader utan särskild motivering framlagt förslag örn uppförande av dylika byggnader vid Värmlands regemente, Livregementets grenadjärer, Göta artilleriregemente samt Smålands artilleriregemente. Vid vartdera av de två förstnämnda regementena lia kostnaderna beräknats till 200 000 kronor samt vid vartdera av artilleriregementena till 120 000 kronor.

Jag har intet att erinra mot bifall till fortifikationsförvaltningens förslag Departementsoch föreslår således, att tillhopa 640 000 kronor beräknas för exercisbygg- dufén. nader. Investeringsändamålet torde böra hänföras till anslagsgruppen III.

Om- och tillbyggnad av matinrättning ar. Genom beslut av 1943 års riksdag lia medel, tillhopa 2 205 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1942, beräknats för utökning och renovering av matinrättningarna vid de för­ band, som i samband med 1942 års försvarsbeslut erhållit väsentligt utökade personalstyrkor och som sålunda i första hand ansetts böra tillgodoses i förevarande avseende. Av beloppet beräknades sålunda 1650 000 kronor för ny- och ombyggnader av matinrättningarna vid samtliga trängkårer samt 305 000 respektive 250 000 kronor för om- och tillbyggnadsarbeten vid Gotlands infanteriregemente och Gotlands artillerikår. För budgetåret 1944/45 äskade arméförvaltningen medel för renovering av matinrättning­ arna vid Hallands regemente, Norrbottens artillerikår samt Bodens ingen­ jörkår ävensom för avhjälpande av vissa bristfälligheter med avseende å ventilationsanordningarna i köken vid ett flertal äldre matinrättningar. Av propositionen nr 175 till årets riksdag framgår, att jag icke för när­ varande ansett mig kunna biträda arméförvaltningens förslag i sistnämnda hänseende men att jag för örn- och tillbyggnadsarbeten vid de föreslagna tre truppförbanden beräknat tillhopa 820 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941. Såsom av det föregående framgår, har investeringsutredningen ansett vissa örn- och tillbyggnadsarbeten av matinrättningar lämpliga att ingå i den allmänna investeringsreserven. Utredningen har sålunda för örn- och tillbyggnad av matinrättningar samt för uppförande av exercishus uppta­ git ett kollektivt anslag av 2 500 000 kronor. I yttrande över utredningens förevarande förslag har arméns fortifika­ tionsförvaltning, efter samråd med representanter för arméstaben och armé­ förvaltningens intendenturavdelning, anfört, att medel borde disponeras för örn- och tillbyggnad av matinrättningar enligt följande plan.

166 Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Summa kronor 2 104 000.

Fortifikationsförvaltningen har vidare framhållit, att vissa utredningar rörande ny-, om- och tillbyggnad av matinrättningar påginge inom statens organisationsnämnd, varför vissa revideringar av ämbetsverkets kostnads­ beräkningar icke vore uteslutna.

Departements­ Såsom av propositionen nr 175 (s. 82—85) framgår, är örn- och nybygg­ chefen. nad av ett flertal matinrättningar vid arméns truppförband ett sedan länge framfört önskemål, vilket dock med hänsyn till svårigheterna att inrymma kostnaderna inom femårsplanens kostnadsram endast delvis kunnat för­ verkligas. Av propositionen framgår även, att 1940 års militära byggnadsutredning framlagt förslag i ämnet. Sedan nu investeringsutredningen upptagit ett kollektivanslag för inatinrättningar och exercishus, har arméns fortifikationsförvaltning föreslagit, att medel skola beräknas för renovering av matinrättningarna vid åtta truppförband på sätt av den lämnade redogörelsen närmare framgår. Samt­ liga de nu föreslagna utom två, nämligen matinrättningarna vid Livrege­ mentets husarer och Göta artilleriregemente, återfinnas bland dem som ar­ méförvaltningen i sin skrivelse rörande medelsbehoven för budgetåret 1943/ 44 föreslagit till örn- eller nybyggnad. Rörande dessa har militära byggnadsutredningen verkställt kostnadsberäkningar, vilka legat till grund för investeringsutredningens förslag. Beträffande matinrättningarna vid Liv­ regementets husarer och Göta artilleriregemente ha, enligt vad som under hand meddelats från arméns fortifikationsförvaltning, senare utredningar givit vid handen, att dessa äro i särskilt stort behov av ombyggnad. För ombyggnadsarbetena vid Livregementets husarer ha, likaledes enligt upp­ gift från fortifikationsförvaltningen, noggranna kostnadsberäkningar verk­ ställts, medan dylika ännu icke medhunnits beträffande Göta artillerirege­ mente, varför det angivna beloppet, 225 000 kronor, erhållits efter en mera summarisk beräkning. För egen del är jag beredd tillstyrka, att de nu föreslagna om- och nybyggnadsarbetena komma till utförande. Beträffande kostnadsberäkning­ arna finner jag icke anledning till erinran men understryker, att det för matinrättningen vid Göta artilleriregemente beräknade beloppet icke grundar sig på någon grundligare undersökning. Jag vill även framhålla, att vissa jämkningar i kostnadsberäkningarna kunna bliva påkallade med hänsyn till statens organisationsnämnds pågående utredningar. Jag beräknar emeller­ tid för ändamålet i avrundat tal tillhopa 2 100 000 kronor och förutsätter, att det skall ankomma på Kungl. Majit att besluta rörande detaljdisposi­ tionen av detta belopp. Investeringsändamålet torde böra hänföras till anslagsgruppen lil.

Kungl. Maj:ts proposition nr 281 . 167

Gymnastikbyggnader. I enlighet med av investeringsutredningen fram­ lagt förslag förordar jag, att i förevarande sammanhang medel beräknas för gymnastikbyggnader vid vissa nytillkomna förband. Beträffande vilka av arméns truppförband, som i detta avseende böra komma i fråga, får jag hänvisa till utredningens förslag (bilaga 15 b), vilket grundar sig på av ar­ méns fortifikationsförvaltning verkställd utredning. Kostnadsberäkningarna, utvisande ett sammanlagt medelsbehov av 2 188 000 kronor för sex byggnader, torde kunna godtagas. Här bör dock anmärkas, dels att den av investerings­ utredningen för Wendes artilleriregemente i Kristianstad föreslagna gymna­ stikbyggnaden rätteligen skall avse det nya etablissementet i Norra Åsum, dels ock att på grund av läget på arbetsmarknaden gymnastikbyggnader ännu icke kommit till utförande vid Skånska luftvärnskåren och Sundsvalls luftvärnskår. För gymnastikbyggnader vid dessa båda förband har emellertid 1941 års riksdag (prop. 267, skriv. 364) anvisat medel. För ändamålet avsedda belopp böra ställas till förfogande så snart arbetsmarknads- och materialläget så medgiver. I anslutning till det anförda beräknar jag å beredskapsstaten för nästa bud­ getår ett belopp av i avrundat tal 2 175 000 kronor för gymnastikbyggnader vid vissa av arméns truppförband. Investeringsändamålet synes böra hän­ föras till anslagsgruppen III.

Luftvärnsskjutskolan. Såsom av den till årets riksdag framlagda pro­ positionen nr 175 (s. 28—30) framgår, framlade arméns fortifikationsför­ valtning med skrivelse den 10 februari 1944 ett till 867 000 kronor — enligt prisläget den 1 juli 1941 — kostnadsberäknat förslag rörande ordnande av officers- och underofficersförläggning m. m. vid luftvärnsskjutskolan å Väddö. På i propositionen närmare anförda skäl ansåg jag mig emellertid tills vidare endast kunna tillstyrka, att för kvinnlig personal erforderliga bostäder, kost­ nadsberäknade till 100 000 kronor, komme till utförande under nästa budget­ år, medan beträffande programmet i övrigt vissa ytterligare utredningar borde verkställas i syfte att nedbringa kostnaderna. I yttrande till statsrådsprotokol­ let anförde jag sålunda, att den disposition av utrymmena, som ämbetsverket förutsatt — strängt åtskilda förläggningar och mässar för officerare och underofficerare m. m. —• ej syntes medgiva ett rationellt utnyttjande av de till uppförande föreslagna byggnaderna. Vidare syntes det icke uteslutet, att genom en mindre omläggning av programmet för skjutplatsens utnyttjande en jämnare fördelning av personalstyrkorna under olika perioder kunde åstadkommas. Investeringsutredningen har, på förslag av arméns fortifikationsförvaltning, i investeringsreserven för nästa budgetår medtagit arbeten vid luflvärnsskjutskolan till en kostnad av 300 000 kronor. Från fortifikationsförvaltningen har inhämtats, alt av propositionen nr 175 föranledd utredning rörande förläggningens ordnande icke vore avslutad, varför definitivt förslag i ämnet ännu icke kunde framläggas. En preliminär undersökning hade dock givit vid banden, att viss begränsning av kostnaderna

168 Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

kunde erhållas genom sammanförande av officers- och underofficersmässarna till en gemensam byggnad. Däremot syntes någon minskning av förläggningsutrymmet icke böra ifrågakomma. Det av investeringsutredningen upptagna beloppet, 300 000 kronor, hade av förvaltningen avsetts att fördelas med 146 000 kronor å en för officerare och underofficerare gemensam mässbygg­ nad, med 127 900 kronor å barackförläggning för 50 officerare samt med 26 100 kronor å vägar och planering, utvändiga ledningar och administra­ tion m. m.

Departements­ Ehuru med slutligt ställningstagande till frågan om förläggningens ord­ chefen. nande vid luftvärnsskjutskolan å Väddö torde få anstå tills definitivt förslag i ämnet föreligger, anser jag mig kunna tillstyrka, att det av investeringsut­ redningen föreslagna beloppet, 300 000 kronor, medtages i investeringsreserven för nästa budgetår. På Kungl. Majit torde få ankomma att framdeles meddela närmare föreskrifter rörande förläggningens ordnande. Investeringsändamålet synes böra hänföras till anslagsgruppen III.

Idrottsplatser. Tidigare har jag icke ansett mig annat än i enstaka undantagsfall kunna under nuvarande förhållanden tillstyrka, att medel in­ om femårsplanens kostnadsram anvisas för anläggande av idrottsplatser vid truppförbanden. Investeringsutredningen har emellertid — med hänsyn till att dylika arbe­ ten äro föga materialkrävande och kunna utföras av icke fackutbildad ar­ betskraft — funnit desamma lämpliga att ingå i den s. k. grovarbetsreserven. Efter förslag av arméns fortifikationsförvaltning har utredningen upptagit tillhopa 2 145 000 kronor för ny- och ombyggnad av idrottsplatser för armén. Större delen av beloppet hänför sig till ny- eller ombyggnad av idrottsplatser vid tidigare befintliga förband eller skolor. Sålunda lia 75 000 kronor beräk­ nats för vardera av idrottsplatserna vid krigsskolan och infanteriskjutskolan samt likaledes 75 000 kronor för motsvarande ändamål vid ettvart av följande förband, nämligen Livregementets grenadjärer, Kronobergs rege­ mente, Jönköpings-Kalmar regemente, Hallands regemente, Bohusläns rege­ mente, Livregementets husarer, Södermanlands pansarregemente, Gotlands artillerikår, Karlsborgs luftvärnsregemente, Svea ingenjörkår, Göta trängkår samt Skånska trängkåren. För ombyggnad av idrottsplats vid Södra skånska infanteriregementets förläggning i Revingehed har upptagits ett belopp av 46 000 kronor. Vidare har föreslagits nyanläggning av idrottsplatser vid för­ läggningarna å Järvafältet för Svea livgarde, Svea artilleriregemente och Första intendenturkompaniet. Kostnaderna för dessa anläggningar ha för Svea livgarde beräknats till 98 000 kronor och för vartdera av de båda öv­ riga förbanden till 75 000 kronor. För Wendes artilleriregementes nya för­ läggning vid Norra Åsum liksom för Bergslagens artilleriregemente i Kristi­ nehamn ha nyanläggningar föreslagits för en kostnad av 80 000 respektive 108 000 kronor. För anläggning av idrottsplats vid Wendes artilleriregemen­ tes nuvarande etablissement i Kristianstad, som avses skola tagas i anspråk

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

bland annat för förläggning av ett signalkompani, har jämväl beräknats ett belopp av 80 000 kronor. Vidare ha nya idrottsplatser till en kostnad av 75 000 kronor respektive 98 000 kronor föreslagits för Göta pansarlivgarde i Enköping och Skånska pansarregementet i Hässleholm. Slutligen lia nya idrottsplatsanläggningar föreslagits för vissa luftvärnsförband, nämligen Skånska luftvärnskåren, Sundsvalls luftvärnskår, Göteborgs luftvärnskår samt Luleå luftvärnskår. Kostnaderna lia beräknats till 86 000 kronor för vartdera av de två förstnämnda förbanden och 94 000 kronor för vartdera av de båda övriga. I utlåtande i anledning av investeringsutredningens betänkande bar arméns fortifikations! Örnalt ning i vad avser utredningens förslag i fråga örn idrotts­ platser icke gjort annan erinran än att den föreslagna idrottsplatsen vid Wendes artilleriregementes nuvarande etablissement i Kristianstad enligt för­ valtningens mening kunde utgå.

Med hänsyn till vad investeringsutredningen i ämnet anfört och med tanke på betydelsen av att fullgoda idrottsplatser finnas tillgängliga vid truppför- c en' banden har jag i princip intet att erinra mot alt ifrågavarande arbeten med­ tagas i grovarbetsreserven. I likhet med arméns fortifikationsförvaltning fin­ ner jag medel icke böra beräknas för anläggande av idrottsplats vid Wen­ des artilleriregementes förläggning i Kristianstad. Föreliggande förslag inne­ bär, att separat idrottsplats skall anordnas för varje förband, även då för­ banden ligga nära varandra. Frågan örn möjligheterna att i sådana fall an­ ordna för förbanden gemensamma idrottsplatser synes böra närmare över­ vägas, innan medel för ändamålet anvisas. Denna omprövning — som spe­ ciellt avser de förband, som komma att vara förlagda till Järvafältet — torde få ankomma på Kungl. Maj:t. I övrigt finner jag icke anledning till erinran mot investeringsutredningens förslag och beräknar i anslutning därtill — med beaktande av det anförda — kostnaderna till i avrundat tal 2 000 000 kronor.

Vägarbeten. Såsom av årets statsverksproposition (kapitalbudgelen: bil. 2, s. 49) framgår, upptog arméförvaltningen bland medelsäskandena för nästa budgetår bland annat 150 000 kronor — enligt prisläget den 1 juli 1941 — för väg- och planeringsarbeten vid Södra skånska infanteriregementets förläggning i Ystad samt inom Södermanlands pansarregementes övningsfält. Framställningen föranledde icke någon Kungl. Majrts åtgärd. I bilaga 15 b till sitt betänkande har investeringsutredningen upptagit 58 000 kronor för vägarbeten vid Södra skånska infanteriregementets förläggning i Ystad, 150 000 kronor för väg- och broarbeten vid samma regementes förlägg­ ning vid Revingehed, 86 000 kronor för vägarbeten vid Skånska pansarrege­ mentets nuvarande förläggning i Hälsingborg samt för dylika arbeten vid Södermanlands pansarregementes förläggning i Strängnäs och Skaraborgs pansarregementes förläggning i Skövde 380 000 respektive 172 000 kronor.

170 Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Departements- För förläggningen i Hälsingborg torde i avvaktan på Skånska pansarregechefen. mentets förflyttning några medel tills vidare icke böra beräknas för vägarbe­ ten. I övrigt har jag intet att erinra mot föreliggande förslag men förutsätter, att arbetenas omfattning blir föremål för närmare prövning, innan medel ställas till förfogande. Arbetena böra hänföras till grovarbetsreserven.

Vissa sjukhusbyygunder m. m. i Uppsala. Sedan arméförvaltning­ en i sin skrivelse angående medelsbehoven för budgetåret 1944/45 anmält, att frågan om sjukvårdens ordnande vid arméns underofficersskola och för­ svarets läroverk i Uppsala vore föremål för utredning, avgåvo ämbetsverkets sjukvårds- och fortifikationsstyrelser med skrivelse den 15 november 1943 förslag i ämnet. Av skrivelserna framgår, att Upplands regemente ombe­ sörjer sjukvården jämväl vid arméns underofficersskola och försvarets läro­ verk samt att regementets sjukhus ur såväl lokal- som personalsynpunkt är i det närmaste maximalt belastat. För att åstadkomma rationellare förhållan­ den föreslogo styrelserna, att sjukvården vid underofficersskolan och läro­ verket skulle skiljas från regementet, i vilket fall emellertid ett särskilt sjuk­ hus erfordrades. Då läroverkets och underofficers$kolans sammanlagda per­ sonalstyrka uppginge till omkring 1 100 man, borde cirka 40 vårdplatser an­ skaffas. Detta kunde ske genom att skolans elevmäss, som tidigare varit sjuk­ hus, ånyo inrättades för sitt ursprungliga ändamål, varjämte en inom skolans område belägen före detta ammunitionsförrådsbyggnad syntes kunna om­ byggas till elevmäss. Kostnaderna för återställande av elevmässen till sjuk­ hus hade beräknats till 17 300 kronor och kostnaden för ändring av ammunitionsförrådsbyggnaden till elevmäss till 178 500 kronor, allt enligt prisläget den 1 juli 1941. Efter beredning av ärendet inom försvarsdepartementet erhöll dåvarande arméförvaltningens fortifikationsstyrelse den 2 december 1943 i uppdrag att undersöka, i vad mån behovet av ytterligare vårdplatser kunde tillgodoses genom uppförande av en sjukhusbarack i anslutning till Upplands regementes nuvarande truppförbandssjukhus samt kostnaderna härför. Den 24 januari 1944 inkom arméns fortifikationsförvaltning med sålunda infordrat utlåtande. Däri har anförts, att kostnaderna för uppförande vid Upplands regemente av en sjuk vårdsbarack, inrymmande 40 vårdplatser, kunde beräknas till 65 000 kronor enligt 1941 års prisnivå. Med hänsyn till svårigheterna att finna en för dylik barack lämplig plats inom regementets kasernområde ävensom med tanke på att särskilt mottagningslokalerna i regementets nuvarande sjukhus vöre behäftade med avsevärda brister, kunde styrelsen emellertid icke till­ styrka en lösning enligt denna linje. Enligt en vid utlåtandet fogad sammanställning utgör personalstyrkan i fred vid Upplands regemente omkring 1 150 man och vid arméns underoffi­ cersskola 150 man. Personalstyrkan vid försvarets läroverk kommer under de åtta månader om året, då undervisning pågår, att uppgå till 800 man. Här­ till kommer viss civil manlig personal vid arméns underofficersskola och för­ svarets läroverk till ett antal av 80 man.

Kungl. Maj:ts proposition nr 281. 171

Sedan med stöd av Kungl. Maj:ts den 15 oktober 1943 givna bemyndigande ledamoten av riksdagens andra kammare J. E. G. Fast erhållit i uppdrag att inom försvarsdepartementet biträda med utredning rörande sjukhus­ frågornas lösande vid vissa närmare angivna truppförband ävensom — efter beslut av deparlementschefen — vid de ytterligare truppförband inom armén, vilkas sjukhusfrågor funnes böra i detta sammanhang utredas, uppdrogs genom beslut den 1 februari 1944 åt Fast att jämväl taga frågan örn sjuk­ vårdens ordnande vid Upplands regemente samt arméns underofficersskola och försvarets läroverk under övervägande samt att, efter samråd med för­ svarets sjukvårdsförvaltning, till Kungl. Maj:t inkomma med av kostnadsbe­ räkningar åtföljt förslag i ämnet. I en den 6 mars 1944 avgiven skrivelse har den sålunda tillkallade utred­ ningsmannen i ämnet anfört i huvudsak följande.

Enligt utredningens beräkningssätt — som närmare framgår av propo­ sitionen 1944: 175, s. 89 ff. — skulle vårdplatsbehovet vid Upplands rege­ mente med hänsyn till att personalstyrkan uppgår till omkring 1 150 man bliva 46 platser. För en uppskattning av det för arméns underofficersskola och försvarets läroverk erforderliga antalet vårdplatser funnos för närvarande icke några säkra bedömningsgrunder. Det stöde emellertid klart, att sjuklighetsprocenten bland eleverna vid nämnda anstalter av flera anledningar måste vara avsevärt lägre än då fråga vore örn personalen vid ett infanteriförband. Ifrågavarande elever deltoge huvudsakligen i teoretisk undervisning och vore sålunda icke utsatta för samma hälsorisker som det manskap, som erhölle sin soldatutbildning med dess påfrestande och strapatsrika övningar m. m. Här­ till komme, alt eleverna vid arméns underofficersskola och försvarets läro­ verk i fysiskt hänseende utgjorde ett utvalt människomaterial av bästa slag. Enligt till utredningen gjorda uttalanden av chefen för anstalterna samt av den därstädes tjänstgörande bataljonsläkaren skulle vid sidan av erforderliga mottagnings- och behandlingslokaler ett antal av omkring 14 vårdplatser väl tillgodose anstalternas normala behov av dylika platser. Utredningen hade vid sina överväganden prövat olika möjligheter för er­ nående av en ändamålsenlig och icke alltför kostsam lösning av sjukhusfrå­ gorna vid nu avsedda truppförband och anstalter. Mot ett genomförande av arméförvaltningens fortifikations- och sjuk­ vårdsstyrelsers förslag talade enligt utredningens mening den därmed före­ nade stora kostnaden samt det förhållandet att sjukhusbyggnaden för under officersskolan och läroverket med en sådan anordning skulle bliva till stor del outnyttjad. På grund härav och nied hänsyn till att berörda byggnad syntes synnerligen väl lämpad för användning som elevmäss, ansåge sig utredningen därför icke kunna biträda nämnda myndigheters förslag. En tänkbar lösning av frågan vore att genom örn- och tillbyggnad av sjuk­ huset vid Upplands regemente skapa ett gemensamt sjukhus för regementet, underofficersskolan och försvarets läroverk. En dylik anordning skulle emel­ lertid ur skilda synpunkter ställa sig mindre fördelaktig. Såväl chefen för som bataljonsläkaren vid de ifrågavarande båda anstalterna bade påtalat de olä­ genheter, som skulle vara förenade med det icke obetydliga avståndet mellan regementets sjukhus och anstalternas kaserner. Den tidsförlust som skulle uppkomma genom förflyttning däremellan — vilken förflyttning för fler­ talet sjukanmälda sannolikt behövde upprepas flera gånger örn dagen — skulle Idiva till men för studiearbetet oell på den grund även kunna förvän-

172 Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

tas i stor utsträckning avhålla eleverna från att söka nödig behandling för sina åkommor. Nu nämnda olägenheter skulle bortfalla, därest en sådan an­ ordning genomfördes, att visserligen vårdplatserna för sjuka tillhörande un­ derofficersskolan och läroverket inrymdes i regementets sjukhus men an­ stalterna erhölle egen mottagningsavdelning inom sitt område. En dylik upp­ delning på olika ställen av mottagnings- och vårdlokaler kunde dock icke vare sig med hänsyn till sjukvårdens ändamålsenliga bedrivande eller ur organi­ satorisk synpunkt anses lämplig. Med beaktande av de olika på frågans bedömande inverkande omständighe­ terna hade utredningen funnit sig böra framlägga följande förslag, enligt vil­ ket en särskild sjukhusbyggnad borde uppföras för underofficersskolans och försvarets läroverks behov, medan truppförbandssjukhuset vid Upplands re­ gemente omändrades för regementets räkning. Vid planerandet av det tilltänkta sjukhuset vid underofficersskolan och läroverket, vilket sjukhus lämpligen kunde förläggas till en plats omkring 50 meter väster örn nuvarande elevmässen, hade utredningen eftersträvat att icke medtaga andra utrymmen än som vore oundgängligen erforderliga för sjukhusets rationella drift. Härvid hade förutsatts, att vid Upplands regemente inredda lokaler för tandläkarmottagning och röntgen skulle få utnyttjas av nämnda anstalter. I fråga örn vårdavdelningens storlek hade utredningen ansett sig icke böra räkna med större utrymme än som krävdes för tillgodo­ seende av det av vederbörande militära myndigheter på platsen såsom normalt uppskattade vårdplatsbehovet. För under perioder av ökad sjuklighet even­ tuellt överskjutande antal patienter syntes vårdmöjligheter kunna beredas genom anlitande av vid Upplands regemente tillgängliga reservsjukplatser. I enlighet med det anförda föresloges, att en ny sjukhusbyggnad uppfördes vid underofficersskolan och försvarets läroverk med en mindre mottagnings­ avdelning, innehållande ett mottagningsrum, behandlingsrum, väntrum och rum för läkare, samt med en vårdavdelning, omfattande 14 vårdplatser, vartill komme vissa erforderliga biutrymmen. 1 byggnaden, som skulle upp­ föras i ett plan och vara utan källarvåning, skulle vidare inrymmas bostads­ rum för sjuksköterska och sjukvårdare. Härvid borde nämnas, att sjukskö­ terskan f. n. hade sin bostad i elevmässbyggnaden. Ett bibehållande av en sådan anordning skulle visserligen i detta sammanhang kunna medföra nå­ gon kostnadsbesparing, men utredningen ansåge det för sjukvårdens ända­ målsenliga bedrivande vara av stor vikt, att sjuksköterskan vöre boende i sjukhuset. Utredningen hade icke funnit behövligt föreslå anordnande av skyddsrum i sjukhusbyggnaden. Enligt vad utredningen inhämtat funnes nämligen i närmast intilliggande kasern dylikt inrett, vilket lämpligen borde tagas i anspråk jämväl för sjukhusets behov. Kostnaderna för uppförande av ifrågavarande nya sjukhus hade enligt nu­ varande prisläge beräknats till 97 000 kronor. Vad härefter anginge sjukhuset vid Upplands regemente vore detsamma i behov av vissa ombyggnads- och förbättringsarbeten, särskilt med avseen­ de å mottagningsavdelningen, som icke förfogade över tillräckliga utrymmen. Ombyggnaden föresloges av utredningen ske så, att behövliga lokaler in­ rymdes i den nuvarande byggnadskroppen. Därvid skulle kunna erhållas i bottenvåningen erforderliga lokaler för mottagningsavdelningen, rum för tandläkarmottagning och bostadsrum för värnpliktig läkare, i våningen en trappa upp en vårdavdelning med 26 vårdplatser samt i våningen två trap­ por upp en vårdavdelning med 18 vårdplatser, två bostadsrum för sjukskö­ terskor och ett bostadsrum för sjukvårdsbiträden. Det sistnämnda rummet skulle, örn så komme att visa sig lämpligt, kunna tagas i bruk som sjuk-

Kungl. Maj:ts proposition nr 281. 173

rum, varigenom ytterligare två vårdplatser skulle erhållas. Källar- och vinds­ våningarna borde vid ifrågavarande arbete lämnas i stort sett orörda. I käl­ laren skulle inredas ett omklädnadsrum för personalen vid sjukhuset. I samband med byggnadsarbeten å truppförbandssjukhuset borde vissa förbättringsåtgärder vidtagas beträffande en intill detta sjukhus belägen sjukbarack, rymmande 36 vårdplatser. Med dessa platser skulle bliva till­ godosett sådant för såväl regementet som arméns underofficersskola och för­ svarets däroverk vissa tider på året eventuellt uppkommande vårdplats­ behov, som icke skulle täckas inom ramen av de vårdmöjligheter, som komme att förefinnas vid regementets respektive anstalternas sjukhus. Från regementsläkarens sida hade påtalats de olägenheter som härledde sig ur truppförbandssjukhusets och sjukbarackens nära belägenhet intill re­ gementets stall. Dessa olägenheter syntes emellertid till väsentlig del kunna avhjälpas genom att förflytta gödselstaden, som f. n. vore belägen mellan stallet och sjukhuset, till stallets motsatta sida, i samband varmed den mot sjukhuset vettande stallporten kunde göras till reservutgång. Denna ändring syntes kunna genomföras utan att de militära intressena bleve lidande därav. Enligt nuvarande prisläge hade utredningen beräknat kostnaderna för de för Upplands regemente föreslagna åtgärderna till 163 000 kronor, varav 153 000 kronor belöpte på sjukhuset och 10 000 kronor på baracken. Be­ loppet 153 000 kronor vore oproportionerligt högt i förhållande lill de före­ slagna byggnadsarbetena. Förhöjningen betingades emellertid därav, att rör­ systemet inom sjukhuset måste helt läggas örn.

Investeringsutredningen har icke i sitt den 3 april 1944 avgivna betänkan­ de med förslag till investeringsreserv av statliga, kommunala och statsun­ derstödda anläggningsarbeten för budgetåret 1944/45 berört här ifrågavarande arbeten. I sitt utlåtande i anledning av investeringsutredningens betänkande har emellertid arméns fortifikations förvaltning — under framhållande av att ut­ arbetat förslag förelåge rörande ordnande av sjukhusfrågan för Upplands re­ gemente, arméns underofficersskola och försvarets läroverk — ifrågasatt, huruvida icke dessa arbeten borde hänföras till investeringsreserven.

De allmänna synpunkter på hithörande frågor, som legat till grund för Departementsden särskilt tillkallade utredningsmannens förslag, ha, enligt vad jag vid an- chelenmålan av propositionen nr 175 (s. 100) till årets riksdag anfört, av mig kun­ nat biträdas. Det förslag rörande sjukvårdsfrågans ordnande vid Upplands regemente, arméns underofficersskola och försvarets läroverk, som av utredningsman­ nen framlagts, synes innebära en lämplig lösning, varför jag anser mig böra biträda detsamma. Ej heller vad kostnadsberäkningarna beträffar finner jag anledning till erinran. På av arméns fortifikationsförvaltning anförda skäl torde dessa arbeten böra medtagas i investeringsreserven för nästa budgetår, varför jag tillstyr­ ker, att i detta sammanhang ett belopp av tillhopa 260 000 kronor beräknas för ändamålet. Företaget torde böra hänföras till anslagsgruppen III.

Kungl. Maj:ts proposition nr 281. 175

Fullträffsäkra siry däst unni ar för lätta fartyg m. m. I propo­

sitionen nr 175 (s. 103 och 104) täll årets riksdag har Kungl. Majit bland annat föreslagit riksdagen att för vissa fortifikatoriska arbeten för flottan och kustartilleriet beräkna ett belopp av 1 500 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1943. Av propositionen framgår, att det sålunda angivna beloppet utgör del av det belopp av tillhopa 12 374 800 kronor för vissa fortifikatoriska beredskapsåtgärder, varom marinförvaltningen i särskild skrivelse den 23 augusti 1943 gjort framställning. Av övriga i skrivelsen omförmälda medels­ behov lia vissa tillgodosetts på sätt närmare framgår av propositionen, medan framställningen därutöver tills vidare icke ansetts böra föranleda någon åt­ gärd. I bilaga 15 c till sitt betänkande har investeringsutredningen, utan särskild motivering, efter förslag av marinförvaltningen i grovarbetsreserven upptagit dels tillhopa 4 770 000 kronor för fullträffsäkra skyddstunnlar för lätta far­ tyg, dels ock ett belopp av 213 000 kronor för viss hamnanläggning. Enligt från marinförvaltningen inhämtad uppgift avses beloppen i fråga för tillgodoseende av vissa bland förenämnda fortifikatoriska beredskapsåtgärder upptagna ändamål, för vilka medel i det föregående icke beräk­ nats. Beträffande kostnaderna för hamnanläggningen har ämbetsverket fram­ hållit, att dessa icke vore slutgiltiga, enär desamma vore beräknade under förutsättning att jämväl vissa övriga av marinförvaltningen tidigare före­ slagna åtgärder samtidigt komme till utförande. Örn så icke bleve fallet kun­ de en ökning av kostnaderna sannolikt icke undvikas. Ärendet är av den natur att en närmare redogörelse för detsamma icke lämpligen bör lämnas till statsrådsprotokollet. Ytterligare upplysningar här­ om böra meddelas riksdagens vederbörande utskott genom de handlingar, som komma att till utskottet överlämnas.

De av investeringsutredningen i detta sammanhang till grovarbetsreser- Departementsven hänförda arbetena med anläggande av skyddstunnlar synas lämpliga såsom beredskapsarbeten. Enär arbetena i fråga ur militär synpunkt måste tillmätas betydelse, vill jag tillstyrka, att medel för ändamålet beräknas för nästa budgetår. Med godtagande av den begränsning av byggnadsprogrammet, som av överbefälhavaren tillstyrkts i ett i ärendet tidigare avgivet ut­ låtande, förordar jag, att för ändamålet på grundval av prisläget den 1 juli 1943 nu beräknas ett belopp av 3 000 000 kronor. Däremot finner jag mig icke kunna föreslå, att medel nu beräknas för nämnda hamnanläggning. Emellertid böra enligt min mening vissa andra av marinförvaltningen i förevarande sammanhang föreslagna byggnadsarbeten medtagas i grovar­ betsreserven för nästa budgetår, nämligen dels vissa frontreparationsverk­ städer för kustartilleriet, av marinförvaltningen kostnadsberäknade till 730 000 kronor, dels ock vissa fullträffsäkra lokaler för sjukvårdsändamål m. m., av ämbetsverket kostnadsberäknade lill 685 000 kronor. Beträffan­ de motiveringen härför får jag hänvisa till de handlingar i ämnet, som kom­ ma att överlämnas till vederbörande utskott.

176 Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

I enlighet med det anförda beräknar jag således i detta sammanhang föl­ jande i grovarbetsreserven ingående belopp för budgetåret 1944/45, näm­ ligen för

Tillhopa kronor 4 415 000.

Förlängning av Gustavsviks torrdocka. I propositionen nr 175 (s, 118—122) har förslag framlagts rörande en i förhållande till 1941 års försvarsutrednings betänkande avsevärt reducerad utbyggnad av Gustavsviks örlogsdepå. Beträffande detaljerna härutinnan torde få hänvisas till proposi­ tionen. Därav framgår bland annat, att marinförvaltningen ansett en förläng­ ning av torrdockan i Gustavsvik framdeles böra övervägas. Kostnaderna be­ räknades av marinförvaltningen till 1 350 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941. Vid anmälan av propositionen ansåg jag mig emellertid icke kunna taga ställning till denna fråga. Investeringsutredningen har i grovarbetsreserven för nästa bugetår med­ tagit ifrågavarande arbete, varvid kostnaderna enligt nuprisläge beräknats till 1 633 000 kronor.

Departements­ Jag har intet att erinra mot att arbetet med förlängning av torrdockan i chefen. Gustavsvik medtages i grovarbetsreserven för nästa budgetår. I anslutning till investeringsutredningens förslag torde för ändamålet ett belopp av 1 630 000 kronor böra beräknas.

Stridscentral för chefen för kustflottan. Investeringsutredningen har i grovarbetsreserven under marinförvaltningens delfond medtagit bland annat ett belopp av 424 000 kronor för stridscentral för chefen för kustflottan. I särskild skrivelse den 25 april 1944 har marinförvaltningen lämnat en närmare redogörelse för behovet av den planerade stridscentralen samt ut­ formningen av densamma ävensom ingivit en detaljerad kostnadskalkyl, ut­ visande att kostnaderna -— administrationskostnader inräknade — av ämbets­ verket beräknats till 370 000 kronor. I ärendet har överbefälhavaren den 11 maj 1944 avgivit utlåtande. Ärendet är av den natur att en närmare redogörelse för detsamma icke lämpligen bör lämnas till statsrådsprotokollet. Ytterligare upplysningar där­ om böra meddelas riksdagens vederbörande utskott genom de handlingar, som komma att till utskottet överlämnas.

Departements­ Jag har i princip intet att erinra mot marinförvaltningens förevarande för­ chefen. slag. Med anledning av överbefälhavarens yttrande i ärendet finner jag det emellertid tveksamt om anläggningen bör givas den omfattning som nu före­ slagits. Tills vidare torde dock för ändamåler böra beräknas ett belopp av

Kungl. Maj:ts proposition nr 281. 177

370 000 kronor att ställas till förfogande efter närmare prövning av Kungl. Maj:t. Förslaget synes böra hänföras till investeringsreserven, anslagsgruppen lil.

Ombyggnad och modernisering av tjänstebostäder vid Vax­ holms ltustartilleriregemente. Efter förslag av Kungl. Maj :t i propositio­ nen 1943: 287 beräknade riksdagen (skriv, nr 411) för ombyggnad och moder­ nisering av tjänstebostäder vid Vaxholms kustartilleriregemente för budget­ året 1943/44 ett belopp av, inklusive administrationskostnader, 520 000 kro­ nor. Marinförvaltningen hade för ändamålet äskat ett belopp av 1 075 000 kronor. Såsom av årets statsverksproposition, kapitalbudgeten: bil. 2 (s. 66 och 67) framgår, upptog marinförvaltningen — under åberopande av den rådande bostadsbristen vid Vaxholms kustartilleriregementes förläggning —- bland sina medelsäskanden för nästa budgetår bland annat återstoden av sistnämnda belopp. Enligt min mening saknades emellertid anledning för statsmakterna att binda sig för ett vidlyftigare program än det som fastställts av 1943 års riksdag. Investeringsutredningen har hänfört här ifrågavarande arbeten till den allmänna investeringsreserven och för ändamålet upptagit ett belopp av 580 500 kronor.

De ombyggnads- och moderniseringsarbeten, örn vilka här är fråga, synas Departement!!. lämpliga såsom investeringsobjekt. Jag vill därför tillstyrka, att medel anvisas chefen. på sätt investeringsutredningen föreslagit. I enlighet med det anförda beräknar jag på allmän beredskapsstat för nästa budgetår för ombyggnad och modernisering av tjänstebostäder vid Vax­ holms kustartilleriregemente ett till 580 000 kronor avrundat belopp. Investeringsändamålet synes böra hänföras till anslagsgruppen lil

Modernisering av tygverkstäderna inom Stockholms kustar­ tilleri försvar. I den till årets riksdag avlåtna propositionen nr 175 har redogörelse lämnats för behovet av modernisering av tygverkstäderna vid Stockholms kustartilleriförsvar. Härutinnan torde få hänvisas lill propositio­ nen (s. 122—133), av vilken framgår, att marinförvaltningen beräknat kost­ naderna i sin helhet, förutom administrationskostnader, till 285 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941, varav för budgetåret 1944/45 246 000 och för budgetåret 1945/46 39 000 kronor. Sistnämnda belopp avser inredande av kontorslokaler. På i propositionen närmare anförda skäl ansåg jag det för nästa budgetår beräknade beloppet kunna reduceras till 233 000 kronor. Investeringsutredningen har i sitt betänkande anfört, att de för budgetåret 1945/46 planerade arbetena lämpligen syntes kunna komma till utförande redan under nästa budgetår. I anslutning därtill har utredningen upptagit arbetena, numera kostnadsberäknade till 42 500 kronor, i den allmänna in­ vesteringsreserven. Bihang till riksdagens protokoll 19M. 1 sami. Nr 2S1. lii

178 Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Departements- Då jag icke har något att erinra mot att moderniseringen av ifrågavarande chtjen. tygverkstäder i sin helhet kommer till utförande under nästa budgetår, anser jag mig kunna tillstyrka, att medel nu beräknas för ändamålet. I en­ lighet med de anslagsberäkningar, för vilka i propositionen nr 175 redogjorts, synas kostnaderna enligt prisläget den 1 juli 1943 kunna uppskattas till 44 200 kronor, varjämte administrationskostnader, cirka 2 800 kronor, tillkomma. Investeringsändamålet torde böra hänföras till anslagsgruppen III.

Gotlands kustartilleri försvar och Gotlands kustartilleri kär. Av årets statsverksproposition (kapitalbudgeten: bil. 2, s. 69—76) framgår bland annat, att marinförvaltningen i sin skrivelse angående medelsbehoven för budgetåret 1944/45 för Gotlands kustartilleriförsvar och Gotlands kust­ artillerikår i angelägenhetsgrad I upptagit bland annat beklädnads- och persedelförråd till en kostnad av — enligt prisläget den 1 juli 1941 — 76 000 kronor samt splittersäkert kabelförråd till en kostnad av 97 000 kronor. I angelägenhetsgrad II A hade upptagits bland annat n y kasernbyggnad för cirka 120 man till en kostnad av 347 000 kronor enligt nyssnämnda prisläge. Vidare hade för komplettering av f ö rläggningsbyggnader och baracker upptagits tillhopa 122 600 kronor, varav för arbeten i angelägenhetsgrad 1 41 700 kronor och i angelä­ genhetsgrad II A 80 900 kronor. Såsom av förenämnda proposition framgår, ansåg jag mig i allt väsentligt kunna godtaga marinförvaltningens förslag rörande förläggningens ordnande och tillstyrkte, att medel beräknades för flertalet av de byggnadsändamål, som av ämbetsverket hänförts till angelä­ genhetsgrad I. Uppförande av beklädnads- och persedelförråd samt splittersäkert kabelförråd ansåg jag emellertid icke vara av den angelägenhetsgrad, att medel för det dåvarande borde beräknas för dessa ändamål. Investeringsutredningen har i den allmänna investeringsreserven medtagit samtliga förutnämnda arbeten ävensom vissa i samband därmed erforderliga planerings- och vägarbeten till en kostnad av 4 700 kronor. Kostnaderna en­ ligt nuprisläge och inklusive administrationskostnader lia beräknats till, för beklädnads- och persedelförrådet 91 700 kronor, för kabelförrådet 117 700 kronor, för kasernen 418 700 kronor och för komplettering av förläggningsbyggnader och baracker 97 800 kronor. Sistnämnda belopp fördelar sig med 83 800 kronor på ombyggnad av fem förläggningsbaracker, 7 900 kronor på flyttning av och ändringsarbeten i en befintlig barack, avsedd att användas såsom handvapenförråd, 600 kronor på ändringsarbeten i en befintlig barack, avsedd att användas såsom övningslokal för musikkåren, samt 5 500 kronor för administration.

Departements­ Ehuru jag i årets statsverksproposition, med hänsyn till önskemålet alt in­ chefen. skränka byggnadskostnaderna till det oundgängligen nödvändiga, vid anmä­ lan av byggnadsfrågorna inom Gotlands marindistrikt icke funnit mig böra föreslå, att för nästa budgetår medel beräknades för beklädnads- och perse­ delförråd samt för kabelförråd, anser jag likväl på av marinförvaltningen an-

Kungl. Maj:ts proposition nr 281. 179

förda skäl, att dessa byggnadsändamål äro av sådan beskaffenhet att de böra medtagas i investeringsreserven för budgetåret 1944/45. Beträffande kasern­ byggnaden och övriga till angelägenhet sgrad II A hänförda arbeten fann jag, då dessa arbeten icke av marinförvaltningen föreslagits att komma till utfö­ rande under budgetåret 1944/45, icke anledning upptaga desamma till be­ handling i statsverkspropositionen. Jämväl dessa arbeten synas emellertid vara av den art, att de böra hänföras till investeringsreserven. I likhet med investeringsutredningen anser jag således, att medel i detta sammanhang böra beräknas på allmän beredskapsstat för tillgodoseende av här ifrågava­ rande ändamål. Det sammanlagda medelsbehovet torde på grundval av investeringsutredningens förslag kunna beräknas till (4 700 + 91 700 + 117 700 + 418 700 + 97 800 =) i avrundat tal 730 000 kronor. Investeringsändamålen torde böra hänföras till anslagsgruppen III.

Fårösunds förråIdsdepå. 1941 års försvarsutredning upptog för för­ rådsbyggnad för torpedammunition vid Fårösunds förrådsdepå ett belopp av 300 000 kronor. I skrivelse den 23 augusti 1943 upptog marinförvaltningen för detta ändamål ett belopp av 236 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941. Arbetet hade av marinförvaltningen hänförts till angelägenhetsgrad II A och beräknades bliva utfört under budgetåret 1946/47. Ärendet är av den natur att närmare redogörelse för detsamma icke lämp­ ligen bör lämnas till statsrådsprotokollet. Ytterligare upplysningar därom böra meddelas riksdagens vederbörande utskott genom de handlingar, som komma att till utskottet överlämnas. Investeringsutredningen har medtagit här ifrågavarande arbete i den all­ männa investeringsreserven för budgetåret 1944/45 och därvid beräknat kost­ naderna enligt nuprisläge och inklusive administrationskostnader till 285 100 kronor.

Jag anser mig kunna tillstyrka, att medel i detta sammanhang beräknas Departementeför ifrågavarande förrådsbyggnad, och finner icke annan anledning till er- chefen. inran mot kostnadsberäkningen än att beloppet bör avjämnas till 285 000 kronor. Investeringsändamålet synes böra hänföras till anslagsgruppen III.

Idrottshall pål Stumholmen i Karlskrona. Härom har marinför­ valtningen i skrivelse den 23 augusti 1943 anfört i huvudsak följande. Sedan 1941 års försvarsutredning i sitt den 12 januari 1942 avgivna be­ tänkande upptagit ett belopp av 350 000 kronor för idrottshall och 250 000 kronor för idrottsplats på Stumholmen, hade frågan herörts i propositionen 1942:210, varvid dock framhållits, att nied anläggande av idrottsplats bor­ de anstå till efter femårsperiodens utgång. En av chefen för Sydkustens marindistrikt på uppdrag av marinförvaltningen verkställd utredning hade givit vid handen, att idrottshallen horde uppföras å Stumholmen väster örn det där belägna stora slupskjulet, samt att idrottsplats borde anordnas å platsen för stora slupskjulet och delvis å ett område mellan Stum- och Laboratorieholmarna, som i så fall skulle utfyllas. Härvid hade det tidigare för-

180 Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

slaget till anordnande av idrottsplats å området mellan Stumholmen och Kungshall övergivits på grund av att detta förslags utförande skulle draga alltför stora kostnader. Chefen för Sydkustens marindistrikt hade därjämte i skrivelse till marin­ förvaltningen den 6 juli 1942 framhållit det angelägna i att åtgärder vidtoges för beredande av möjligheter till idrottsutövning för personalen inom Sydkustens marindistrikt, varvid han även uttalat, att han, därest icke så­ väl idrottshall som idrottsplats skulle kunna komma till utförande, måste sätta idrottshallen före idrottsplatsen enär idrottshallen kunde utnyttjas un­ der hela året, vilket ej vore fallet med idrottsplatsen. Under alla förhållan­ den syntes endera av dessa båda anläggningar böra komma till utförande under budgetåret 1943/44. Marinförvaltningen hade i sin skrivelse angående anslag för marinen för budgetåret 1943/44 hemställt, att medel måtte ställas till förfogande för uppförande av nämnda hall. Då sedermera frågan om ett ändamålsenligt utnyttjande av de statliga byggnaderna inom Karlskrona upptagits till omprövning, hade marinför­ valtningen funnit, att en utökning av berörda idrottshall utöver det tänkta programmet syntes erforderlig, enär densamma måste delvis tagas i anspråk av flottans sjömansskola, därest denna förlädes inom kustartilleriets stadskasern och nuvarande marinens sjukhus. För denna utökning beräknade marinförvaltningen erforderligt ungefär 200 000 kronor. Utredningen hade visat, att följande kostnader erfordrades enligt prisläget den 1 juli 1941.

Summa kronor 460 000.

Prisstegringen fram till den 1 juli 1943 utgjorde 70 000 kronor. Arbetet hade ursprungligen tilldelats angelägenhetsgrad I. Vid de ned­ skärningar av byggnadsprogrammet, som därefter måst företagas, hade ar­ betet dock måst tilldelas angelägenhetsgrad II A. Sjömansskolans förläggningsförhållanden kunde härigenom enligt chefens för marinen uttalande befaras bliva ytterligare försämrade i jämförelse med vad ursprungligen projekterats, då skolan föreslogs bliva förlagd till Gräsvik. För den hän­ delse genom oförutsedda besparingar möjlighet kunde beredas att inom fem­ årsplanens kostnadsram utföra arbeten av angelägenhetsgrad II A, vore omhandlade idrottshall ett av de arbetsobjekt, som i första hand borde komma till utförande.

lnvesteringsutredningen har medtagit kostnaderna för idrottshall — in­ klusive administration beräknade till 561 800 kronor — i den allmänna investeringsreserven för budgetåret 1944/45.

Departements- Med hänsyn till angelägenheten av att åtgärder vidtagas för beredande falen. av förbättrade möjligheter till idrottsutövning för personal inom Sydkus­ tens marindistrikt finner jag mig böra förorda, att medel beräknas på all­ män beredskapsstat för uppförande av idrottshall på Stumholmen i Karls­ krona. Gentemot kostnadsberäkningen finner jag icke anledning till erin-

Kungl. Maj.ts proposition nr 281. 181

rån, ehuru likväl i samband med ett blivande dispositionsbeslut frågan örn hallens dimensioner synes böra av Kungl. Maj:t lagas under ytterligare om­ prövning. I anslutning till det anförda beräknar jag på allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 ett till 560 000 kronor avrundat belopp för idrottshall på Stumholmen. Investeringsändamålet torde böra hänföras till anslagsgruppen III.

Båthamn för flottans sjömansskola. Såsom av propositionen nr 175 (s. 143 och 144) framgår, upptog marinförvaltningen bland anslagsäskandena för budgetåret 1944/45 bland annat en båthamn för flottans sjömansskola, enligt prisläget den 1 juli 1941 kostnadsberäknad till 166 000 kronor. Vid anmälan av propositionen fann jag emellertid ytterligare utredning erfor­ derlig rörande sättet för hamnens anläggande och möjligheterna till ett mind­ re kostsamt utförande. Särskilt syntes böra undersökas möjligheten att för hamnanläggningen utnyttja viss för beredskapsändamål anskaffad materiel, vilken måhända eljest icke skulle komma till användning under fredsförhållanden. Investeringsutredningen bar enligt bilaga 15 c upptagit företaget i fråga — enligt nuprisläge och inklusive administration kostnadsberäknat till 201 400 kronor — bland företag, avsedda att utföras såsom ordinarie arbeten under budgetåret 1944/45.

Vid bifall till vad enligt förenämnda proposition nr 175 av mig föreslagits Departenu.nl»komma medel för ifrågavarande hamnanläggning icke att beräknas å riksstaten för nästa budgetår. Då en dylik anläggning på längre sikt synes er­ forderlig, har jag dock intet att erinra mot att för ändamålet i runt tal 200 000 kronor beräknas å allmän beredskapsstat för nästa budgetår. Så­ som av mitt yttrande vid anmälan av propositionen nr 185 (s. 37) framgår, är frågan örn sjömansskolans båtmateriel icke slutligt löst. Enär enligt vad marinförvaltningen upplyst utredning för närvarande pågår inom ämbetsver­ ket rörande den lämpligaste utformningen av hamnanläggningen, därvid jämväl andra möjligheter till frågans lösning än den tidigare föreslagna dryftas, förutsätter jag en förnyad prövning av Kungl. Majit, innan medel ställas till förfogande för ändamålet. Jag vill i detta sammanhang erinra om mitt tidigare yttrande rörande ianspråktagande av viss för beredskaps­ ändamål anskaffad materiel och betraktar förutnämnda belopp av 200 000 kronor som ett maximibelopp. Arbetet torde böra hänföras till anslagsgruppen III.

Tjänstebostäder vid vissa \ftterförläggning ar inom Blekinge kustartilleri försvar. Av propositionen nr 175 (s. 145) framgår att, se­ dan marinförvaltningen för nästa budgetår äskat ett belopp av 92 000 kronor för förvärv av viss fastighet och inredande därstädes av tjänstebostäder för vissa uppbördsman, ytterligare överväganden av mig ansågos erforderliga,

182 Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

innan medel för ändamålet beräknades å riksstat. Emellertid har investeringsutredningen i bilaga 15 c uppfört ifrågavarande arbeten, numera kost­ nadsberäknade till 101 800 kronor, bland företag avsedda att utföras såsom ordinarie arbeten under budgetåret 1944/45.

'Departements- Vid beslut i enlighet med mitt yttrande i ämnet i samband med anmälan eliel en. av propositionen nr 175 komma medel för här ifrågavarande ändamål icke att av riksdagen beräknas å riksstaten för nästa budgetår. I avbidan på ytter­ ligare omprövning av frågan anser jag mig icke heller i detta sammanhang böra beräkna medel för ändamålet.

Vinsa arbeten å broförbindelsen Högvakten—Lindholmen inom Karlskrona örlogsvarv. Ett flertal Karlskrona örlogsvarv tillhörande anläggningar, såsom repslagarbana, torpedbåtshall och skjutbana, äro beläg­ na på ön Lindholmen, dit tvenne broförbindelser leda, nämligen dels en för kör- och järnvägstrafik avsedd vägförbindelse försedd med svängbro, dels en öster därom belägen, för enbart gångtrafik avsedd förbindelse, skepps­ bron, som leder från den s. k. Högvakten inom örlogsvarvets område till Lindholmens mellersta del. Från skeppsbron, vari en äldre klaffbro — den s. k. Vindbron — ingår, utlöper i ostlig riktning en omkring 350 meter lång brygga, benämnd Laget, vilken liksom skeppsbron tjänar såsom förtöjningsplats för flottans fartyg. Sedan efter förslag av Kungl. Majit i 1938 och 1939 års statsverkspropo- . • sitioner riksdagen (skriv. 1938:55, 1939: 112) anvisat medel bland annat för vissa engångskostnader för försvarsväsendets byggnader m. m., ställde Kungl. Majit genom beslut den 15 juni 1939 för ombyggnad av klaffbro samt av skeppsbron vid Karlskrona örlogsvarv ett belopp av tillhopa 264 000 kronor till marinförvaltningens förfogande. Härav ha enligt uppgift från marinför­ valtningen 97 000 kronor tagits i anspråk för vissa arbeten å skeppsbron i samband med anläggandet av ny torpedbåtshall på Lindholmen, varför så­ lunda ett belopp av 167 000 kronor kvarstår odisponerat. I

I sin skrivelse angående medelsbehoven för nästa budgetår upptog marinförvaltningen frågan örn förbättring av broförbindelserna till Lindholmen till behandling samt anförde därom i huvudsak följande. I samband med uppförandet av torpedbåtshallen på Lindholmen hade för­ bindelsen Laget—Lindholmen ombyggts, varigenom vissa erforderliga förtöjningsplatser för motortorpedbåtar och minsvepare erhållits. Ombyggnaden hade utförts med körbar betongöverbyggnad, grundlagd på träpålar. Beträf­ fande resterande del av broförbindelsen, d. v. s. sträckan Högvakten—Laget, vore även en motsvarande ombyggnad påkallad, varvid, för att underlätta inpasseringen österifrån till vattenområdet mellan de båda broförbindelserna, klaffbron borde utbytas mot den förenämnda svängbron och denna i sin tur ersättas med en fast bro. Svängbron vöre nämligen i sitt nuvarande skick för klent dimensionerad för den tunga järnvägstrafiken över bron. Kostnaderna för här ifrågavarande arbeten hade beräknats till, för ombygg­ naden 470 000 kronor, för utbyte av klaffbron mot svängbro 70 000 kronor

Kungl. Maj.ts proposition nr 281. 183

och för svängbrons ersättande med fast bro 80 000 kronor. Enär marinens kostnadsram för femårsperioden 1942/47 icke syntes kunna belastas med så avsevärda kostnader, vilka icke vore förutsedda av 1941 års försvarsutredning, hemställde marinförvaltningen, att tills vidare endast oundgängligen erfor­ derliga arbeten skulle utföras å sträckan Högvakten—Laget, för vilket ända­ mål förenämnda belopp av 167 000 kronor funnes tillgängligt. Härjämte bor­ de dock en ombyggnad och förstärkning av svängbron för en kostnad av 70 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941 utföras. Sistnämnda arbete hade av marinförvaltningen hänförts till angelägenhetsgrad III.

Investeringsutredningen har i sitt betänkande med förslag till investeringsreserv av statliga, kommunala och statsunderstödda anläggningsarbeten för budgetåret 1944/45 icke beräknat medel för här ifrågavarande ändamål. 1 samband med avgivande av utlåtande i anledning av investeringsutredningens betänkande har emellertid' marinförvaltningen i skrivelse den 4 maj 1944 framhållit, att arbetena å broförbindelsen Högvakten—Lindholmen vore av den art, att desamma snarast borde komma till utförande. Vid en nyligen av souschefen vid marinförvaltningen förrättad inspektion hade det nämligen visat sig, att förbindelsebron mellan Högvakten och Laget vore i synnerligen dåligt skick liksom för övrigt även vissa delar av Laget. I samband därmed framhölles, att en i dagarna verkställd utredning angående förtöjningsplatser för fartyg vid örlogsvarvet visat, att såväl broförbindelsen mellan Hög­ vakten och Lindholmen som vissa delar av Laget vore oundgängligen nöd­ vändiga. Marinförvaltningen vore emellertid icke nu beredd att taga definitiv ställ­ ning till frågan örn svängbrons ersättande med en ny fast bro eller till det lämpligaste sättet för utförande av den öppningsbara delen av broförbindel­ sen mellan Högvakten och Laget. Ämbetsverket förutsatte därför tills vidare, att med flyttning av svängbron finge anstå. Med hänsyn härtill och då av tidigare för ändamålet anvisade medel ett belopp av 167 000 kronor återstode, skulle för nu ifrågasatt ombyggnad erfordras ett belopp av (470 000 —-167 000 =) 303 000 kronor eller avrundat 300 000 kronor. Genom utförandet av den nu ifrågasatta broförbindelsen föregrepes icke något av de alternativ, som kunde tänkas för en slutgiltig lösning av frågan om förtöjningsplatser vid fartygens förläggning till Karlskrona örlogsvarv. Under åberopande av vad sålunda och i övrigt anförts hemställde marin­ förvaltningen, att för iståndsättande av ifrågavarande broförbindelse ett be­ lopp av 300 000 kronor måtte beräknas.

Ett iståndsättande av broförbindelsen Högvakten—Laget—Lindholmen Departement»inom Karlskrona örlogsvarv synes vara av behovet påkallat. Jag har intet att rhefenerinra mot att arbetet i fråga medtages i investeringsreserven för nästa bud­ getår, varvid i enlighet med marinförvaltningens kalkyler ett belopp av 300 000 kronor — utöver redan disponibla medel —- bör beräknas för ända­ målet. Förslaget torde böra hänföras till anslagsgruppen lil.

184 Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Stensättning av vissa huvudvägar inom Karlskrona örlogsvarv. I sin förenämnda skrivelse den 23 augusti 1943 har marinförvaltningen i angelägenhetsgrad II A upptagit ett belopp av 115 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941 för stensättning av vissa huvudvägar inom Karlskrona örlogs­ varvs område. Åtgärden erfordrades med hänsyn till det otillfredsställande skick, i vilket enligt ämbetsverket åtskilliga av vägarna inom varvet befunne sig, varigenom framkomligheten försvårades, speciellt vid förekommande tra­ fik med elektriska truckar vilkas ackumulatorer fordrade jämna vägbanor. Investeringsutredningen har medtagit arbetena i investeringsreserven för budgetåret 1944/45 och beräknat kostnaderna enligt nuprisläge och inklusive administration till 137 800 kronor.

Departements­ Då de föreslagna vägförbättringarna inom Karlskrona örlogsvarvs område chefen. bland annat torde medföra en minskad förslitning av fordonsmateriel, fin­ ner jag desamma böra komma till uförande. Kostnaderna, avrundade till 135 000 kronor, böra således upptagas å beredskapsstaten för nästa budget­ år. Investeringsändamålet synes böra hänföras till anslagsgruppen III.

Verkstadsanläggningar m. in. för Västkustens marindistrikt. I propositionen nr 175 (s. 147—155) till årets riksdag har redogörelse lämnats för av marinförvaltningen föreslagna verkstadsanläggningar m. m. inom Väst­ kustens marindistrikt. Av redogörelsen framgår bland annat, att dåvarande arméförvaltningens tygdepartement och fortifikationsstyrelse samt marin­ förvaltningen i gemensam skrivelse den 21 april 1943 framlagt förslag till centralisering av reparationstjänsten för arméns och marinens till Göteborg förlagda förband. Sedan ämbetsverken i sina skrivelser angående medelsbe­ hoven för budgetåret 1944/45 framlagt förslag om ytterligare centralisering av reparationstjänsten i Göteborg utöver vad som förutsatts i skrivelsen den 21 april 1943, framlades i årets statsverksproposition (kapitalbudgeten: bil. 2, s. 33 f.) förslag om uppförande av en central tygverkstad vid Göteborgs luftvärnskår till en kostnad av 1 470 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941. Riksdagen har sedermera (skriv, nr 107) lämnat det sålunda framlagda för­ slaget utan erinran. I propositionen nr 175 har under marinförvaltningens delfond ett belopp av 675 000 kronor beräknats för följande anläggningar m. m. inom Västkustens marindistrikt, nämligen servicelokal för artilleri- och luftvärnsmateriel, ser­ vicelokal för motorfordon, signalverkstad, omändring av befintliga verkstä­ der samt utvändiga ledningar. Såsom av propositionen framgår skulle enligt marinförvaltningens senast framlagda plan i ämnet vissa ytterligare anläggningar erfordras, nämligen under budgetåret 1945/46 verkstadskontor samt segelsömmeri- och målarverkstad jämte utvändiga ledningar till en sammanlagd kostnad av 91 000 kronor och under budgetåret 1946/47 en verkstad för reparation av optisk materiel för armén och marinen, kostnadsberäknad till 140 000 kronor. Verk­ staden skulle insprängas i berg och förläggas inom Nya Varvets område.

Kungl. Maj.ts proposition nr 281. 185

Investeringsutredningen har i den allmänna investeringsreserven för nästa budgetår uppfört verkstadskontor med segelsömmeri- och målarverkstad samt utvändiga ledningar till en beräknad kostnad av 110 200 kronor samt optisk verkstad till en kostnad av 302 100 kronor, allt enligt nuprisläge.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, lia de av investeringsutred- Departements ningen i detta sammanhang föreslagna byggnadsarbetena av marinförvalt- dejen. ningen avsetts skola komma till utförande under budgetåren 1945/46 och 1946/47. Då jag i likhet med utredningen finner arbetena lämpliga att med­ tagas i investeringsreserven för budgetåret 1944/45, har jag intet att erinra mot att medel nu beräknas för ändamålen. Beträffande kostnadsberäkning­ arna vill jag emellertid framhålla, att marinförvaltningen i sina senaste kal­ kyler räknat med att den optiska verkstaden skulle kunna utföras för en kostnad av 140 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941. Anledning synes icke föreligga att nu räkna med högre belopp än det nyssnämnda, ökat med prisstegrings- och administrationskostnader. I anslutning därtill beräknar jag för den optiska verkstaden ett belopp av 168 000 kronor. I övrigt ha kostnads­ beräkningarna icke givit mig anledning till erinran. Å beredskapsstaten för nästa budgetår synes sålunda ett belopp av (110 200 + 168 000 =) i avrundat tal 275 000 kronor böra beräknas för frågavarande verkstadsanläggningar. Arbetena torde böra hänföras lill anslagsgruppen III.

Gymnastik- och exercisbyggnad samt bastubad, vid Göteborgs örlog sstation. På sätt framgår av årets statsverksproposition (kapital­ budgeten: bil. 2, s. 77—80) upptog marinförvaltningen bland sina inedelsäskanden för budgetåret 1944/45 i angelägenhetsgrad I ifrågavarande gymna­ stik- och exercisbyggnad med badstubad. Kostnaderna beräknades till 278 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941. Vid anmälan av propositionen anförde jag, att starka skäl talade för upp­ förande snarast möjligt av den föreslagna byggnaden. Med hänsyn till prin­ cipen att för beredskapen oundgängligen erforderliga byggnadsarbeten i första hand borde komma i fråga för medelsanvisning, ansåg jag mig dock icke för det dåvarande böra beräkna medel för byggnadsföretaget i fråga. Riksdagen (skriv, nr 107) har lämnat vad sålunda anförts utan erinran. Investeringsutredningen har upptagit ifrågavarande byggnad i den allmän­ na investeringsreserven för budgetåret 1944/45 och för ändamålet beräknat ett belopp av 337 100 kronor. I

I överensstämmelse med vad i det föregående anförts beträffande gylli- Departements nastikbyggnader vid militära förband finner jag mig kunna tillstyrka, att cA*/e“' medel i detta sammanhang beräknas för här ifrågavarande ändamål. Ett lill 335 000 kronor avrundat belopp bör således upptagas å allmän beredskapsstat för nästa budgetår för gymnastik- och exercisbyggnad nied bastubad vid Göteborgs örlogsstation. Investeringsändamålet synes böra hänföras till anslagsgruppcn lil.

186 Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

Kadett förläggning jämte inredande av tillfälliga tjänstelo- Jealer vid Älvsborgs kustartilleriregemente. På sätt framgår av årets statsverksproposition (kapitalbudgeten: bil. 2, s. 84—87) framhöll marinför­ valtningen i sin skrivelse angående medelsbehoven under kapitalbudgeten för budgetåret 1944/45, bland annat, att två villabyggnader, som övertagits av kronan i samband med förvärvet av mark för Älvsborgs kustartillerirege­ mente, lämpligen kunde iordningställas till förläggning för 25 kadetter och för diverse andra ändamål såsom krigsrättslokal m. m. Kostnaderna härför hade av marinförvaltningen beräknats till sammanlagt 41 800 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941. Vid anmälan av statsverkspropositionen anförde jag beträffande kadettförläggningen, att enligt vad jag inhämtat avsikten vore att efter hand in­ rätta dylika förläggningar vid samtliga kustartilleriförsvar för att kadetternas praktiska utbildning under tiden mellan kurserna å sjökrigsskolan skulle bli så allsidig som möjligt genom att undervisningen förlädes till de olika kustartilleriförbanden landet runt. För egen del fann jag mig dock icke kun­ na tillstyrka, att medel beräknades för anordnande av särskilda kadettförläggningar utöver redan befintliga dylika för de korta tidsperioder, som här kunde komma i fråga. För anordnande av krigsrättslokal och tillfälliga tjänstelokaler syntes ej heller medel för det dåvarande böra beräknas. Investeringsutredningen har medtagit här ifrågavarande arbeten i den all­ männa investeringsreserven för budgetåret 1944/45, varvid kostnaden — en­ ligt nuprisläge och inklusive administration — beräknats till 50 400 kronor.

Departements­ De nu föreslagna byggnadsarbetena synas icke oundgängligen erforderliga, chefen. varför jag icke anser mig kunna tillstyrka, att medel för desamma nu be­ räknas å allmän beredskapsstat.

Planering, vägar och stängsel inom Älvsborgs kustartilleriregementes område. Efter förslag av Kungl. Majit i årets statsverks­ proposition (kapitalbudgeten: bil. 2, s. 85—89) har riksdagen (skriv, nr 107) medgivit, att ett belopp av 48 000 kronor må tagas i anspråk under budget­ året 1944/45 för planering, vägar och stängsel för Älvsborgs kustartilleriiegemente. Av marinförvaltningens skrivelse rörande medelsbehoven för nästa budgetår framgår emellertid, att ämbetsverket beräknat, att ett ytterligare belopp av 185 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941 komme att bliva er­ forderligt för enahanda ändamål före femårsperiodens utgång. Under framhållande av att enligt uppgift från marinförvaltningen ifråga­ varande arbeten vore mycket angelägna och väl skulle kunna utföras redan under budgetåret 1944/45, har investeringsutredningen medtagit arbetena — inklusive administration kostnadsberäknade till 222 600 kronor enligt nupris­ läge — i investeringsreserven för budgetåret 1944/45.

Departements På av investeringsutredningen anförda skäl finner jag mig kunna tillstyr­ chefen. ka, att medel redan nu beräknas för ifrågavarande arbeten. Ett till 220 000

188 Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

att till Vissa investeringsarbeten för marinen å beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra ett

Flygförvaltningens delfond.

[3.] Vissa investeringsarbeten för flygvapnet.

Vissa lagringsanläggningar m. m. I det föregående har under av­ snittet rörande arméförvaltningens delfond av försvarsväsendets fastighetsfond upptagits till behandling frågan om vissa skyddsrums- och lagrings­ anläggningar m. m., för vilka ändamål investeringsutredningen beräknat ett belopp av 6 000 000 kronor. Av redogörelsen framgår, att av totalbeloppet 6 000 000 kronor ett delbelopp av 2 000 000 kronor belöper på vissa lagrings­ anläggningar för flygbensin och sålunda är att hänföra till flygförvaltningens delfond. Arbetena torde, såsom tidigare framhållits, böra medtagas i grovarbetsreserven för att framdeles överföras för redovisning till nämnda delfond.

Flygplan förr åd. I skrivelse den 31 augusti 1943 angående flygvapnets medelsbehov under kapitalbudgeten för budgetåret 1944/45 hemställde flygförvaltningen bland annat, att medel måtte beräknas för uppförande under budgetåret av flygplanförråd vid följande flygförband, nämligen Jämtlands flygflottilj, Skånska flygflottiljen, Kalmar flygflottilj, Bråvalla flygflottilj, Hal­ lands flygflottilj, Hälsinge flygflottilj, Upplands flygflottilj samt Blekinge flyg­ flottilj. Såsom motivering för förrådens uppförande under budgetåret 1944/ 45 framhöll flygförvaltningen, att ett stort antal äldre krigsflygplan inom de närmaste åren komme att ersättas med modernare flygplanmateriel. Enligt försvarsbeslutet komme de fortfarande att erfordras för sekundära uppgifter, såsom för målflygning, bogsering av transport- och glidflygplan och i viss mån för utbildning. Vidare behövdes hangarutrymmen utöver försvarsbeslu­ tets ram för segelflygplan och de under utprovning varande tramp ortglidflygplanen. Flygförvaltningen förutskickade, att det möjligen kunde visa sig lämpligt att i stället för förrådsbyggnader vid de särskilda förbanden uppföra centrala förråd. I årets statsverksproposition (kapitalbudgeten: bil. 2, s. 99 ff) ansåg jag mig med hänsyn till det omedelbara behovet kunna förorda uppförande av flygplanförråd allenast vid Jämtlands och Kalmar flygflottiljer. Investeringsutredningen har i den allmänna investeringsreserven för bud­ getåret 1944/45 medtagit arbetena med uppförande av flygplanförråd vid vissa flygförband och för ändamålet beräknat ett belopp av 754 000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 281- 189

Behovet av förrådsutrymmen för äldre flygplan m. m. ökas i samma mån Departementssom leveranserna av moderna flygplan fullgöras. Med hänsyn härtill vill jag lfie/Cn' tillstyrka, att medel i detta sammanhang beräknas i enlighet med investeringsutredningens förslag. Anslagsbeloppet synes böra avrundas till 750 000 kronor och hänföras till anslagsgruppen lil.

Gymnastikbyggnader, idrottsplatser m. m. I sin förenämnda skri­ velse den 31 augusti 1943 angående medelsbehoven för budgetåret 1944/45 upptog flygförvaltningen för ett flertal förband uppförande av gymnastik­ byggnader samt anläggande av idrottsplatser. Beträffande motiveringen här­ för torde få hänvisas till avsnittet rörande Västmanlands flygflottilj i årets statsverksproposition, kapitalbudgeten: bil. 2. (s. 95—98). Vid anmälan av nyssnämnda proposition ansåg jag mig dock icke kunna föreslå, att medel be­ räknades för påbörjande av nya gymnastikbyggnader och badanläggningar och ej heller för utförande av nya idrottsplatser. Investeringsutredningen har ansett det angeläget, att möjligheter beredas personal i flygtjänst att utöva gymnastik och idrott. Det vore följaktligen av stor betydelse, att varje förband ägde tillgång till en gymnastiksal. I anslut­ ning därtill och med hänsyn till behovet av idrottsplatser samt — vid två nordligt belägna förband -—- inomhusskjutbanor har utredningen i den all­ männa investeringsreserven upptagit gymnastikbyggnader till en kostnad av 2 313 000 kronor och inomhusskjutbanor till en kostnad av 82 000 kronor varjämte idrottsplatser till en kostnad av 396 000 kronor hänförts till grovarbetsreserven på sätt närmare framgår av bilaga 15 d till utredningens be­ tänkande.

Gymnastikbyggnader och idrottsplatser äro även enligt min uppfattning p å Departementslängre sikt nödvändiga vid samtliga flygförband. Då andra byggnadsarbe- cfielenten måst erhålla förtursrätt, ha medel hittills icke i större utsträckning kun­ nat beräknas för dylika anläggningar. Jag anser det lämpligt — såsom investeringsutredningen föreslagit -—• att dessa arbeten medtagas i investe­ ringsreserven respektive grovarbetsreserven för budgetåret 1944/45. I inves­ teringsreserven torde jämväl kunna upptagas inomhusskjutbanor vid Jämt­ lands och Hälsinge flygflottiljer, där på grund av rådande klimatförhållan­ den den grundläggande skjututbildningen vintertid synes böra i viss utsträck­ ning förläggas inomhus. De nu framlagda kostnadsberäkningarna giva mig icke anledning till erinran. Jag vill emellertid framhålla, alt flygförvaltningen -— såsom av ämbetsverkets förenämnda skrivelse den 31 augusti 1943 framgår — i viss utsträckning räknat med uppförande av gymnastikbyggnad med bastuav­ delning och skolbyggnad såsom en gemensam anläggning, varigenom total­ kostnaderna skulle kunna nedbringas. Denna synpunkt torde böra beaktas vid blivande dispositionsbeslut så att, örn arbetsmarknadssituationen det medger, en samordning äger rum mellan de olika berörda byggnadsföretagen obero­ ende av i vilken ordning medel för ändamålen anvisats.

Kungl. Majda proposition nr 281.

I enlighet med det anförda beräknar jag på allmän beredskapsstat för nästa budgetår för gymnastikbyggnader 2 300 000 kronor och för inomhusskjutbanor 80 000 kronor. För idrottsplatser torde ett belopp av 395 000 kronor böra upptagas i grovarbetsreserven. De båda förstnämnda investeringsändamålen torde böra hänföras till anslagsgruppen lil.

Skjutbanor m. ni. Investeringsutredningen har i grovarbetsreserven för budgetåret 1944/45 utan särskild motivering medtagit skjutbanor vid Väst­ manlands och Roslagens flygflottiljer. Kostnaderna ha beräknats till 151 000 kronor respektive 35 000 kronor. Rörande arbetena, som icke finnas upp­ tagna bland flygförvaltningens medelsäskanden för budgetåret 1944/45, har under hand från flygförvaltningen inhämtats följande. 1941 års försvarsutredning hade icke beräknat medel för skjutbanor vid Västmanlands flygflottilj. Handvapenskjutbana funnes vid de äldre kasernerna vid Viksäng. Skjutövningar därstädes bomme således att giva upphov till liknande transportolägenheter som dem, vilka motiverade flottiljens utflyttning till Hässiö. Det vore sålunda utomordentligt önskvärt, att handvapenskjutbana anlades vid Hässiö. Skjutgård för avmonterade flygplankulsprutor erfordrades likaledes. Inskjutningsbana för påmonterade flygplankulsprutor avsåges bliva utförd tillsammans nied centrala flygverk­ stadens i Västerås filial vid Hässiö. Även härför saknades medel. Flygför­ valtningen hade för utredningen uppgivit en sammanlagd kostnad av 130 000 kronor, vilket belopp syntes tillräckligt. För Roslagens flygflottilj hade försvarsutredningen icke upptagit medel för skjutgård. Det hade nu­ mera visat sig svårt att undvara sådan, varför flygförvaltningen angivit behovet härav för investeringsutredningen.

Departements­ Jag finner mig kunna tillstyrka, att för ifrågavarande skjutbanor m. m. chefen. erforderliga medel — enligt investeringsutredningen tillhopa 186 000 kronor — beräknas i grovarbetsreserven för nästa budgetår.

Skyddsplantering, vägar och planering vid Norrbottens flyg­ baskår. För detta ändamål upptog flygförvaltningen i sin skrivelse angå­ ende medelsbehoven för nästa budgetår ett belopp av 115 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941. Vid anmälan av statsverkspropositionen (kapital­ budgeten: bil. 2, s. 132) fann jag emellertid de föreslagna åtgärderna i nu­ varande läge icke böra komma till utförande. Investeringsutredningen har hänfört arbetena lill grovarbetsreserven för budgetåret 1944/45 och för ändamålet beräknat 134 000 kronor.

Departements­ Jag har intet att erinra mot att för skyddsplantering m. m. vid Norrbot­ chefen, tens flygbaskår av investeringsutredningen beräknade medel, 134 000 kro­ nor, beräknas i grovarbetsreserven för nästa budgetår.

Kungl. Maj.ts proposition nr 281. 191

Vissa arbeten vid centrala flyg verkstaden i Västerås. I sin skrivelse angående medelsbehoven för nästa budgetår upptog flygförvaltning­ en bland annat ett belopp av 25 000 kronor för slangtorn och förläggningsutrymmen för brandredskap vid centrala flygverkstaden i Västerås. Tor­ net erfordrades för att torka verkstadens brandslangar och skulle uppföras i anslutning till en befintlig brandbod. Utrymme för brandberedskap sak­ nades vid verkstaden. —- För vägar och planering vid huvudverkstaden och filialen vid Hässiö äskades ett belopp av 74 000 kronor. Vid anmä­ lan av statsverkspropositionen (kapitalbudgeten: bil. 2, s. 159) fann jag icke anledning till erinran mot det för vägar m. m. äskade beloppet men ansåg, att med uppförande av slangtorn och anordnande av förläggningsutrymme för brandberedskap kunde tills vidare anstå. Riksdagen (skriv, nr 107) har icke funnit anledning till erinran mot vad sålunda anfördes. Investeringsutredningen har medtagit arbetena med uppförande av slang­ torn m. m. i den allmänna investeringsreserven för budgetåret 1944/45, var­ vid kostnaderna enligt nuprisläge och inklusive administration beräknats till 29 000 kronor. För vägarbeten har utredningen i grovarbetsreserven upp­ tagit ett belopp av 58 000 kronor.

Av det föregående framgår att efter förslag av Kungl. Majit i årets stats- DepartemenUchejen. verksproposition för budgetåret 1944/45 ett belopp av 74 000 kronor be­ räknats för vägar m. m. vid centrala flygverkstaden i Västerås. Enligt under hand från flygförvaltningen inhämtad uppgift är detta belopp icke tillräck­ ligt för att medgiva permanentbeläggning av vägarna. Det vore emellertid enligt flygförvaltningen önskvärt, att åminstone vid huvudverkstaden sten­ sättning av vägarna i viss utsträckning komme till stånd. För sådant ända­ mål hade flygförvaltningen beräknat ett ytterligare belopp av 50 000 kronor, vilket belopp av investeringsutredningen med hänsyn till prisstegring och ad­ ministrationskostnader höjts till 58 000 kronor. Jag finner det kunna ifrågasättas, örn ytterligare medel böra anvisas för ifrågavarande vägarbeten. Då arbetena synas lämpliga såsom beredskaps­ arbeten, vill jag emellertid icke motsätta mig, att medel nu beräknas för ändamålet. Dock torde på grundval av från flygförvaltningen lämnade upp­ lysningar rörande arten av arbetet i fråga detsamma böra hänföras till den allmänna investeringsreserven. Jag har icke något alt erinra mot investeringsutredningens förslag att medtaga arbetena med uppförande av slangtorn och förläggningsutrymme för brandberedskap i investeringsreserven för nästa budgetår och får alltså vidare föreslå, att för sådant ändamål ett belopp av 29 000 kronor beräknas. Företagen synas böra hänföras till anslagsgruppen lil.

Bie ktriflerinys- och vä {/arbeten vid. fly f/vapnets övninr/splats i Nederkalix. För förstnämnda arbete upptog flygförvaltningen — under framhållande av att de befintliga elektriska ytterledningarna voro av provi­ sorisk karaktär och överbelastade — bland medelsäskandena för nästa bud-

192 Kunql. Maj:ts proposition nr 281.

getår ett belopp av 25 000 kronor. Äskandet föranledde emellertid icke någon Kungl. Maj:ts åtgärd. Medel för vägarbeten vid övningsplatsen begärdes icke. Investeringsutredningen har medtagit ifrågavarande elektrifieringsarbeten — enligt nuprisläge kostnadsberäknade till 29 000 kronor — i investeringsreserven för nästa budgetår, varjämte vägarbeten till en kostnad av 17 000 kronor hänförts till grovarbetsreserven. Från flygförvaltningen har inhämtats, att sistnämnda belopp avser förbättring av väg från övningsplatsen till när­ maste större huvudväg. Den ifrågavarande vägsträckan vore för närvarande i dåligt skick, vilket förorsakade onödigt stor förslitning av fordonsmateriel m. m.

Departements - Då de nu föreslagna arbetena synas lämpliga och önskvärda, har jag icke efie fen. något att erinra mot investeringsutredningens förslag. Arbetena synas böra hänföras till anslagsgruppen III.

Vissa flyg fältsarbeten. Bland medelsäskandena för budgetåret 1944/45 upptog flygförvaltningen bland annat ett belopp av 1 500 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941 för flygfältsarbeten vid Jämtlands flygflottilj. Så­ som av statsverkspropositionen (kapitalbudgeten: bil. 2, s. 107 och 108) fram­ går, ansåg jag mig kunna tillstyrka allenast ett reducerat program för flyg­ fältsarbeten vid flottiljen. Kostnaderna härför beräknades av mig till 240 000 kronor. Häremot har riksdagen (skriv, nr 107) icke funnit anledning till erinran. Investeringsutredningen har till grovarbetsreserven för nästa budgetår hän­ fört ■— förutom flygfältsarbeten vid Jämtlands flygflottilj för en kostnad av 1 260 000 kronor —- ytterligare ett avsevärt antal flygfältsarbeten. Arbetena, vilka närmare framgå av bilaga löd till utredningens betänkande, ha kost­ nadsberäknats till sammanlagt 24 173 000 kronor.

Departements­ Den snabba utvecklingen inom flygteknikens område under de senaste åren chefen. har medfört krav på ökade utrymmen på flygfälten. Det är att antaga, att detta krav — i varje fall såvitt avser stridsplan — kommer att successivt allt starkare göra sig gällande. En utvidgning av flygvapnets flygfält torde därför icke kunna för någon längre tid undvikas. Med hänsyn därtill och då de föreslagna arbetena synas särskilt lämpade för medtagande i grov­ arbetsreserven, vill jag tillstyrka, att medel, i stort sett i enlighet med utred­ ningens förslag, beräknas för nästa budgetår. Totalsumman för de i grovarbetsreserven ingående flygfältsarbetena kan i enlighet med det anförda beräknas till i avrundat tal 24 000 000 kronor. Med tanke på svårigheten att på grundval av den föreliggande utredningen bedöma kostnadskalkylerna utgår jag från att Kungl. Maj :t före ett blivande dispositionsbeslut kommer att underkasta såväl behovet av de föreslagna arbetena som kostnadsberäkningarna rörande desamma en noggrann pröv­ ning.

194 Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Beloppen avse nuvarande prisläge och inkludera jämväl administrations­ kostnader. Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att för budgetåret 1944/45 uppföra dels å allmän beredskapsstat II till Markförvärv för flyg­

dels ock å allmän beredskapsstat lil till Vissa investerings-

Vad föredragande departementschefen sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt, behagar Hans Maj:t Konungen bifalla. Ur protokollet: Sven Berglund.

Kungl. Maj:ts proposition nr 281. 195

Bilaga 11.

Kapitalinvesteringar.

Socialdepartementet.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet d Stockholms slott den 12 maj 19U.

Närvarande: Statsministern H ansson , ministern för utrikes ärendena G unther , statsråden P ehrsson -B ramstorp , W igforss , S köld , E riksson , Q uensel , B ergquist , B agge , A ndersson , D omö , R osander , G jöres , E werlöf , R ubbestad .

T. f. chefen för socialdepartementet, statsrådet Rosander, och statsrådet Rubbestad anmäla härefter under socialdepartementets handläggning hörande ärenden angående kapitalinvesteringar å allmän beredskapsstat för budget­ året 1944/45, statsrådet Rosander beträffande punkterna 1—10, 12, 13 och 16 samt statsrådet Rubbestad beträffande punkterna 11, 14 och 15. Föredragan­ dena anföra därvid följande.

Statens allmänna fastighelsfond.

[1.] Vissa byggnadsarbeten m. m. vid Sundby sjukhus vid Strängnäs. Me­ dicinalstyrelsen har framlagt förslag om uppförande av tvenne nya personal­ bostäder vid Sundby sjukhus vid Strängnäs och i samband därmed vissa ändringsarbeten i en av sjukhusets paviljonger, varigenom skulle vinnas 30 nya vårdplatser. Styrelsen anför härom i skrivelse den 4 januari 1944 föl­ jande. Inom nedre våningen av paviljongen II äro i paviljongens västliga hälft för närvarande inrymda vårdlokaler för 26 patienter samt bostadslägenhet örn 3 ram och kök för uppsyningsmannen, bostadsrum för 4 personer samt en mindre epidemiavdelning, vilken emellertid icke användes. Förslaget av­ ser att sammanslå samtliga dessa lokaler till en vårdavdelning med 56 vård­ platser jämte erforderliga biutrymmen. Fördelningen av de blivande vård­ rummen avses bliva: tre 12 -mansrum, ett rum avsett för 6 , ett för 4 och två för 3 patienter samt 4 enkelrum. Möjligheterna till ordnande av nattlig övervakning bliva fullt tillfredsställande. Ersättning för uppsyningsmansbostaden avses vinnas genom uppförande av en ny bostad enligt den standard, som av statsmakterna godtagits för mot-

196 Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

svarande funktionär vid Sidsjöns sjukhus, kostnadsbei’äknad till 31 000 kro­ nor. Maskinmästaren vid sjukhuset disponerar för närvarande en lägenhet om 3 rum och kök en trappa upp i ångpannehuset. En dylik förläggning av en familjebostad kan emellertid icke anses godtagbar, enär de där boende dyg­ net runt bliva störda av det buller, som utgår från verkstäder och elektriska installationer. Förslaget avser därför uppförandet av en ny bostad för ma­ skinmästaren enligt samma standard som föreslås för uppsyningsmannen och till samma kostnad. Möjligen kan det visa sig förmånligt att sammanslå dessa båda byggnader till ett dubbelhus, varigenom en viss ekonomisk be­ sparing kan ernås. Sjukhusets skomakeriverkstad är nu inrymd en trappa upp i paviljong II för män och belägen intill sjukhusets samlingssal och personalkasinot. En­ ligt förslaget skulle denna verkstad förflyttas till maskinmästarens nuvaran­ de bostad, där jämväl vissa andra utrymmen för de manliga patienternas arbete skulle kunna disponeras. Den nuvarande skomakeriverkstaden avses omändrad till personalbostäder som ersättning för de bostadsrum, som bland annat tagits i anspråk för åstadkommande av vårdavdelningen med 56 vård­ platser. Medicinalstyrelsen har bifogat av arkitekterna Hakon Ahlberg, Sven Back­ ström och Leif Reinius den 5 november 1942 uppgjorda ritningar till omänd­ ring av paviljong II ävensom av Ahlberg den 13 samma månad uppgjorda preliminära kostnadsberäkningar, enligt vilka omändringen av paviljong II skulle kosta ca 55 000 kronor samt de nya bostadshusen för uppsyningsmannen och maskinmästaren tillhopa 62 000 kronor. Sammanlagda kostnaderna för byggnadsarbetena ha sålunda av Ahlberg beräknats till 117 000 kronor. Ahlberg påpekar, att då genom omändringen skulle vinnas 30 nya vårdplat­ ser, kostnaden per vårdplats skulle bliva ca 3 900 kronor. Byggnadsstyrelsen, som i yttrande till medicinalstyrelsen den 17 decem­ ber 1942 förklarat sig intet ha att erinra mot det föreliggande förslaget eller mot de för arbetenas utförande beräknade kostnaderna, har sedermera, en­ ligt vad medicinalstyrelsen i sin förenämnda skrivelse upplyst, under hand uppgivit, att kostnaderna för berörda byggnadsarbeten med hänsyn till in­ trädda prisstegringar numera borde uppräknas till 120 000 kronor. Under hänvisning till det anförda har medicinalstyrelsen hemställt att för berörda arbetens utförande måtte anvisas erforderliga medel. Sedan ifrågavarande byggnadsarbeten varit föremål för prövning av investering sutredning en, har utredningen i sitt betänkande hemställt, att för arbetena å beredskapsstat för budgetåret 1944/45 måtte anvisas ett anslag av 120 000 kronor.

Departements­ Genom det av medicinalstyrelsen framlagda förslaget till ändringsarbeten chefen. vid Sundby sjukhus skulle man vinna ett visserligen ej särskilt stort men ändock mycket välbehövligt tillskott till antalet vårdplatser vid sjukhuset. Förslagets genomförande förutsätter emellertid uppförandet av nya bostäder för uppsyningsmannen och maskinmästaren. För den sistnämnde torde dock under alla förhållanden anordnandet av en ny bostad vara påkallad med

Kungl. Metats proposition nr 281. 197

hänsyn till den nuvarande bostadens belägenhet. Den av medicinalstyrelsen föreslagna lösningen finner jag därför ändamålsenlig. Emot de föreliggande ritningarna samt de för arbetena beräknade kost­ naderna, 120 000 kronor, har jag i stort sett intet att erinra. Innan arbetena igångsättas, anser jag dock böra undersökas i vad mån kostnaderna kunna nedbringas genom att bostäderna åt uppsyningsmannen och maskinmästaren inrymmas i en byggnad. Jag tillstyrker sålunda, att för ifrågavarande bygg­ nadsarbeten å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 upptages ett an­ slag av 120 000 kronor. Anslaget torde böra hänföras till beredskapsstat II. Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Vissa byggnadsarbeten m. m. vid Sundby sjukhus vid Strängnäs å allmän beredskapsstat II för budgetåret

[2.] Uppförande av en specialpaviljong vid Sundby sjukhus vid Strängnäs. Sedan djurgårdskommissionen i skrivelse till Kungl. Majit den 16 maj 1938 hemställt, att Kungl. Majit måtte vidtaga erforderliga åtgärder för att kom­ missionen skulle kunna taga i anspråk den mark, som inginge i psykiatriska sjukhusets å Konradsberg område, framlade Kungl. Majit i proposition nr 256 till 1939 års lagtima riksdag förslag till en provisorisk lösning av frågan om anskaffande av erforderliga ersättningsplatser för nämnda sjukhus. I anledning av föredragande departementschefens uttalande till statsråds­ protokollet att såsom en provisorisk lösning av frågan iordningställandet av en av kasernerna vid Västmanlands flygflottilj för vård av omkring 200 patienter möjligen kunde övervägas, hänvisade riksdagen till att möjligheter syntes föreligga att vid ett eller flera av de befintliga sinnessjukhusen upp­ föra ytterligare en paviljong utan att därför någon nämnvärd utvidgning av sjukhusets ekononplokaler behövde företagas. Genom beslut den 22 juni 1939 anbefallde Kungl. Majit medicinalstyrelsen att med beaktande av vad riksdagen sålunda anfört och i samråd med bygg­ nadsstyrelsen snarast möjligt verkställa utredning och inkomma med för­ slag rörande inrättande vid ett av de befintliga statliga sinnessjukhusen av en paviljong i syfte att bereda erforderliga ersättningsplatser vid ett ned­ läggande av psykiatriska sjukhuset i Stockholm. Under hänvisning till ifrågavarande uppdrag har medicinalstyrelsen i skri­ velse den 22 februari 1940 framlagt förslag till uppförande vid Sundby sjuk­ hus vid Strängnäs av en specialpaviljong för opålitliga män, inrymmande 100 vårdplatser, ävensom bifogat av styrelsens arkitekt Hakon Ahlberg den 28 augusti 1939 uppgjorda ritningar till en dylik paviljong. Styrelsen fram­ höll därvid, att en dylik paviljong borde i första hand avses för svårskötta och opålitliga sjuka, företrädesvis psykopater samt att Sundby sjukhus’ ekonomilokaler och värmecentral, med vissa obetydliga kompletteringar i

Kungl. Maj:ts proposition nr 281. 199

Medicinalstyrelsens skrivelse utmynnande i en hemställan, att Kungl. Majit måtte hos 1940 års riksdag äska medel till ifrågavarande byggnadsföretag. Styrelsen framhöll därvid, att, ehuru paviljongens uppförande vore ange­ läget, medel för densamma kunde upptagas på beredskapsstat att ställas till förfogande, då läget på arbetsmarknaden kunde komma att kräva återupp­ tagandet i större omfattning av den statliga byggnadsverksamheten. Över medicinalstyrelsens förslag har strafflagberedningen avgivit utlåtande. investeringsutredningen har föreslagit, att för ifrågavarande byggnadsföre­ tag upptagas medel å allmänna beredskapsstaten för nästa budgetår. Kost­ naderna för företaget ha härvid med häns\rn till den efter 1939 skedda pris­ stegringen uppräknats till 1 380 000 kronor.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, hava delade meningar rätt beträffande lämpligheten av att uppföra en specialpaviljong för psykopater vid ifrågavarande sjukhus. Överläkaren vid sjukhuset har sålunda mot en sådan anordning erinrat, att kriminella psykopater icke lämpade sig för vård i sam­ band med andra sinnessjuka utan helst borde sammanföras till en central­ anstalt samt att i varje fall Sundby sjukhus på grund av sin belägenhet och närmaste omgivning vore olämplig för vård av dylika psykopater. Medicinal­ styrelsen framhåller häremot, att paviljongen vore avsedd även för andra svårskötta och besvärliga patienter än straffriförklarade samt att en centralisering av samtliga patienter, tillhörande denna kategori, av olika skäl icke vore önsk­ värd. Styrelsen har vidare bestritt, att några speciella olägenheter skulle vara förenade med paviljongens förläggande till Sundby sjukhus samt hävdat att behov förelåge av en paviljong för psykopater med centralt läge i mellersta Sverige. Slutligen har strafflagberedningen anfört, att beredningen övervägde en begränsning av tillämpningen av 5 kap. 5 § strafflagen och att, därest en sådan begränsning komme till stånd, densamma skulle avsevärt minska be­ hovet av platser på sinnessjukhus för kriminella psykopater. Beredningen anser dock det aktuella behovet av vårdplatser för dylika och liknande pa­ tienter vara så stort, att den icke vill förorda ett uppskov med paviljongens uppförande. Härvid har beredningen utgått från att en för detta klientel upp­ förd specialpaviljong utan större ändringar skulle kunna användas för annat sjukvårdsändamål. Strafflagberedningen har sedermera i betänkande den 31 december 1942 (SOU 1942:59) framlagt förslag till sådan ändring av strafflagens tillräknelighetsbestämmelser, att det stora flertalet psykopater, som gjort sig skyldiga till brott, icke skulle komma att belasta sinnessjukhusen. Betänkandet är alltjämt beroende på Kungl. Maj:ts prövning. Huru än frågan örn psyko­ paternas tillräknelighet i princip avgöres, lärer det emellertid vid nu rå­ dande platsbrist och med den förskjutning av beläggningen å statens sinnes­ sjukhus mot ett mera svårskölt och oroligt klientel, som under senare är ägt rum, icke finnas något tvivel örn att en paviljong av den byggnadstyp, varom här är fråga, iir av behovet påkallad. Enligt vad medicinalstyrelsen upplyst är deli planerade paviljongen väl iignad all användas för detta senare klien-

200 Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

tel. Ifrågavarande paviljong skiljer sig nämligen från de vanliga paviljong­ typerna huvudsakligen genom ett större antal enkelrum, rymligare arbetssalar samt kraftigare säkringsanordningar till förebyggande av rymning Under sådana förhållanden anser jag mig böra tillstyrka, att en specialpavil­ jong av nu avsedd typ kommer till stånd. Paviljongen torde böra uppföras i huvudsaklig överensstämmelse nied före­ liggande ritningar, mot vilka byggnadsstyrelsen icke haft något att erinra. Innan detaljritningar uppgöras, torde dock möjligheten av att begränsa an­ talet enkelrum och därmed öka platsantalet böra omprövas. Byggnadsföretaget, som av byggnadsstyrelsen år 1939 kostnadsberäknats till 1 040 000 kronor, har av investeringsutredningen med hänsyn till pris­ stegringen uppräknats till 1 380 000 kronor. Häremot har jag intet att erinra. Beloppet torde i sin helhet böra upptagas å den allmänna beredskapsstaten för nästa budgetår under anslagsgrupp lil. Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att till Uppförande av specialpaviljong vid Sundby sjukhus vid Strängnäs å allmän beredskapsstat lil för budgetåret 1944/

[3.] Utvidgning och förbättring av vattenverket vid S:ta Gertruds sjukhus i Västervik. I skrivelse den 31 januari 1944 har medicinalstyrelsen anfört, att vattenverket vid S:ta Gertruds sjukhus i Västervik vore i behov av vissa utvidgnings- och förbättringsarbeten i syfte att dels trygga en bättre råvat­ tentillförsel dels ock befria det renade vattnet från aggressiv kolsyra. För att tillgodose krav på förbättringar i nämnda hänseenden hade styrelsen upp­ dragit åt sin expert i vattenfrågor, civilingenjören Anders Molin, att upp­ göra och till styrelsen inkomma med förslag till erforderliga åtgärder. Styrelsen hänvisar till av Molin i skrivelser den 8 juli och den 30 december 1943 framlagda förslag. Såvitt angår förbättrande av råvattentill­ förseln anför Molin i förstnämnda skrivelse bland annat följande. Under åren 1940 och 1941 var vattenståndet exceptionellt lågt med på­ följd att vattentillförseln genom intagsledningen understeg råvattenpump­ verkens uppfordringsförmåga. Vattentillförseln i intagsledningen har även försvårats av vattenväxter, som vid några tillfällen täppt till silen vid intagsledningens mynning. Sedan denna borttagits i avsikt att säkerställa vat­ tentillförseln, medfölja större mängder vattenväxter m. m. till silkammaren. Härigenom uppstå avlagringar i ledningen, som hindra tillrinningen och gol­ det nödvändigt att rensa ledningen. Kostnaderna för erforderliga arbeten för undanröjande av de konstaterade olägenheterna ha av Molin beräknats på följande sätt: Ny intagningsledning jämte kostnader för ledningens läggning kronor 20 800 Ny silkammare, sugledning av gjutjärnrör samt ny ventil­

Summa kronor 33 000 .

Kungl. Majrls proposition nr 281. 203

[5.] Uppförande av ny paviljong för kvinnor vid Vipeholms sjukhus i

Lund. På därom motionsvis gjord framställning hemställde 1941 års riks­ dag i anledning av rådande platsbrist för svårskölta obildbara sinnesslöa, att Kungl. Majit måtte låta verkställa utredning angående anordnande av erfor­ derligt antal ytterligare vårdplatser för sådana sinnesslöa. I skrivelse den 7 december 1943 har medicinalstyrelsen till fullgörande av Kungl. Majits uppdrag framlagt förslag rörande uppförande av en ny pa­ viljong vid Vipeholms sjukhus i Lund. Styrelsen anför i samband härmed bland annat följande. Antalet vårdplatser för svårskötta obildbara sinnesslöa är för närvarande 750. Av dessa platser, vilka samtliga finnas å Vipeholms sjukhus i Lund, äro 600 avsedda för män och 150 för kvinnor. Genom en icke obetydlig överbe­ läggning äro emellertid för närvarande å dessa platser omhändertagna 659 män och 182 kvinnor, tillhopa 841 patienter. Alltsedan sjukhusets kvinnopaviljong togs i bruk i slutet av år 1937, har ett avsevärt antal kvinnliga exspektanter varit anmälda, ett antal som undan för undan stegrats och som för närvarande uppgår till cirka 150. Av inspektörens för sinnesslövården iakttagelser vid besök å asyler för obildbara sinnesslöa kvinnor bär det emel­ lertid framgått, att icke alla patienter, som med hänsyn till sin svårskötthet äro i behov av vård å statlig anstalt, anmälts till Vipeholms sjukhus. Dess­ utom utgör antalet manliga exspektanter cirka 130. På grund av relationen mellan antalet befintliga manliga och kvinnliga vårdplatser är emellertid be­ hovet av nya vårdplatser för kvinnor avgjort störst. Det förslag till uppförande vid Vipeholms sjukhus av en ny paviljong, av­ sedd för 152 kvinnliga patienter, som styrelsen härmed framlägger för Kungl. Majits prövning, löser sålunda icke slutgiltigt frågan örn erforderliga nya vårdplatser inom den del av den statliga sjukvården, varom nu är fråga. Hur denna vård definitivt bör ordnas är styrelsen icke nu beredd alt taga ställ­ ning till, då detta bland annat blir beroende på den ståndpunkt, statsmakter­ na komma att intaga till den av särskilda sakkunniga verkställda utredning­ en om sinnesslövårdens organisation (SOU 1943: 29). De sakkunniga föreslå nämligen bland annat, att vissa delar av Källshagens sjukhus skola reserveras för vård av obildbara sinneslöa. Då det genom uppförande av den nu föreslagna nya paviljongen vid Vipe­ holms sjukhus nytillkommande vårdplatsantalet under alla förhållanden blir erforderligt, antingen för manliga eller kvinnliga patienter, och då anslut­ ningen till Vipeholms sjukhus av en ny paviljong kräver endast obetydliga omkostnader inom sjukhusets ekonomiavdelningar, har styrelsen ansett sig böra redan nu framlägga förslaget såsom den första och mest angelägna etappen för lösande av nu berörda vårdfråga.

Medicinalstyrelsen har vidare framlagt förslag rörande byggnadens ut­ formning och placering samt meddelat, alt förslaget under hand underställts sjukhusledningen, som ej haft något att erinia mot detsamma. Kostnaderna för förslagets genomförande lia beräknats till 895 000 kronor enligt följande fördelning. S jukvårdspavil jongén:

Värme och ventilation, vatten oell sanitet » 129 400

Arvoden, administration, resor och diverse » 40 000

204 Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

Tillbyggnad av sköterskehemmet:

Värme och ventilation, vatten och sanitet » 7 600

Summa kronor 895 000. Medicinalstyrelsen har tillika bifogat yttrande från byggnadsstyrelsen, vari byggnadsstyrelsen förklarat sig intet ha att erinra mot förslaget eller de för detsammas genomförande beräknade kostnaderna. över medicinalstyrelsens förslag har 1940 års civila byggnadsutredning den 11 februari 1944 avgivit yttrande. Utredningen har häri anfört, att utred­ ningen vad sjukvårdspaviljongen beträffade endast hade att erinra, att rums­ höjden borde sänkas från 3,0 till 2,8 m —- motsvarande en minskning av byggnadsvolymen med 460 m 3 — samt att materialstandarden borde för­ enklas. Genom de föreslagna åtgärderna skulle byggnadskostnaderna kunna begränsas nied 16 000 kronor. Mot utredningens förenämnda utlåtande hava utredningens ordförande, generaldirektören W. Björck, samt ledamoten, byggmästaren A. V. Dios var för sig anmält avvikande mening, därvid Dios anfört, att kostnaderna för byggnadsarbetena borde beräknas till allenast 531 000 kronor samt att i följd härav de totala byggnadskostnaderna komme att begränsas med ytterhgare 44 000 kronor till 835 000 kronor, medan Björck utan att angiva exakta be­ lopp hållit före, att för arbetena borde anvisas ett lägre belopp än det av ut­ redningen förordade. Investeringsutredningen har föreslagit att för ändamålet å allmän beredskapsstat för nästa budgetår upptages ett anslag av 1 050 000 kronor.

Departements­ Vad medicinalstyrelsen anfört synes mig klart ådagalägga, att behov före­ chefen. ligger av ökat antal vårdplatser för svårskötta obildbara sinnesslöa. Behovet av statliga platser för detta klientel torde sannolikt komma att öka, därest riksdagen godtager Kungl. Maj:ts i proposition den 3 mars 1944 (nr 205) framlagda förslag rörande omorganisation av sinnesslövården. Propositionen tager visserligen närmast sikte på vården av de bildbara sinnesslöa, vilken föreslås skola i princip utbyggas och omhänderhavas av landstingen och städerna utanför landsting, men bakom propositionen ligger tanken att sta­ ten som kompensation härför skall i ökad utsträckning taga hand örn de obildbara sinnesslöa. Jag är därför beredd att förorda, att åtgärder vidtagas för att åvägabringa ökat antal statliga vårdplatser för ifrågavarande klientel. Det förslag härtill, som nu föreligger, innebär icke någon slutgiltig lösning av de obildbaras vårdangelägenhet. Förslaget synes dock utgöra en lämp­ ligt avvägd etapp i fråga örn den statliga sinnesslövårdens utbyggande, var­ igenom 150 nya vårdplatser, avsedda för svårskötta obildbara kvinnor, skulle tillkomma. Med hänsyn härtill och då ur byggnadsteknisk synpunkt inga väsentliga erinringar framställts mot förslaget anser jag mig böra i princip

Kungl. Maj:ts proposition nr 281. 205

förorda detsamma» genomförande. I anledning av vad civila byggnadsutredningen anfört torde i samband med byggnadsföretagets utförande böra un­ dersökas, i vad mån förenklingar beträffande paviljongens detaljutformning kunna vidtagas utan att därigenom underhållskostnaderna nämnvärt fördy­ ras eller vårdplatsernas beskaffenhet försämras. Kostnaderna för företaget, inklusive tillbyggnad av sköterskehemmet, ha av medicinalstyrelsen uppskattats till 895 000 kronor. Civila byggnadsutredningen har beräknat, att detta belopp genom vidtagande av vissa standardsänkande åtgärder skulle kunna nedbringas med 16 000 kronor; två av ut­ redningens ledamöter ha under åberopande av en utlåtandet bifogad sum­ marisk kostnadsberäkning ansett, att byggnadskostnaderna skulle kunna yt­ terligare begränsas, dock högst med sammanlagt 60 000 kronor till 835 000 kronor. Investeringsutredningen har för sin del upptagit 1 050 000 kronor för ändamålet. Sistnämnda belopp torde emellertid enligt vad som upplysts hän­ föra sig till en tidigare skedd preliminär uppskattning av kostnaderna för ifrågavarande byggnadsföretag. Med tillvaratagande av förefintliga bespa­ ringsmöjligheter synes mig den totala kostnaden för byggnadsföretaget kun­ na beräknas till 880 000 kronor, vilket belopp torde böra upptagas å allmän beredskapsstat III för nästa budgetår. Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Uppförande av ny paviljong för kvinnor vid Vipeholms sjukhus i Lund å allmän beredskapsstat III för bud­

[6.] Renovering och ombyggnad av ekonomibyggnader vid S:t Jörgens

sjukhus i Göteborg. I skrivelse den 22 april 1941 har medicinalstyrelsen gjort framställning rörande anvisande av ett belopp av 574 000 kronor för renovering och ombyggnad av ekonomibyggnaden vid S:t Jörgens sjukhus i Göteborg. Beträffande omfattningen av ifrågavarande ändringsarbeten hän­ visar styrelsen till en av arkitekten Hakon Ahlberg lämnad redogörelse, inne­ fattande förslag till ombyggnadsarbeten, vari anförts bland annat. Omarbetningen avser fullständig modernisering av de i ekonomibyggnaden inrymda lokalerna för centralkök och centraltvätt med tillhörande förrådsutrymmen, erforderlig modernisering av bostadslägenheterna för ogift per­ sonal inom ekonomibyggnaden, beredande av lämpliga matsalar för personal samt samlingssal för personal och patienter m. m. Byggnaden, vilken blev färdig så sent som år 1925, blev redan efter några år allvarligt skadad genom de otillfredsställande grundförhållandena, vilka förorsakade mycket betydande sättsprickor inom byggnaden. I avvaktan på resultatet av undersökningar rö­ rande lämpligaste sättet för grundens förstärkning hava inga som helst re­ parationer därefter utförts inom byggnaden, vadan den nu är delvis starkt försliten. Grundförhållandena avhjälptes först då ny pålning utfördes åren 1936—1937.

Kungl. Maj:ts proposition nr 281. 207

19M års civila byggnadsutredning har i utlåtande den 19 januari 1942 förordat vissa förenklingar i det framlagda förslaget, vilka skulle medföra en kostnadsminskning av 99 000 kronor, varför för arbetena borde beräknas 475 000 kronor. Ledamöterna av utredningen översten Lindh och byggnadsrådet Markelius hava i avgiven reservation ansett, att kostnaderna icke utan risk kunde redu­ ceras under 500 000 kronor. Sedan ifrågavarande byggnadsarbeten varit föremål för prövning av investeringsutredningen, har utredningen i sitt betänkande hemställt, att för ar­ betenas utförande å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 måtte upp­ tagas ett anslag av 675 000 kronor.

Det föreliggande förslaget till ombyggnadsarbeten å S:t Jörgens sjukhus Departementsi Göteborg är i främsta rummet föranlett av att köket och tvättinrättningen i chefen. sjukhusets ekonomibyggnad ansetts vara i behov av en genomgripande reno­ vering. Det härigenom aktualiserade renoveringsarbetet är avsett att om­ fatta jämväl andra delar av ekonomibyggnaden, varigenom två önskemål skulle kunna tillgodoses för sjukhusets del, nämligen för det första tids­ enliga matsalar för personalen och för det andra beredande inom ekonomi­ byggnaden av plats för en samlingssal. Ursprungligen avsåg förslaget jämväl vissa ganska genomgripande omändringsarbeten beträffande de i ekonomi­ byggnaden inrymda personalbostäderna. Såväl dessa som en del andra på­ tänkta ändringsarbeten hava emellertid av besparingsskäl slopats. Jag har kommit till den uppfattningen, att bristerna i fråga om sjukhusets kök och tvättinrättning äro sådana, att desamma böra avhjälpas utan onö­ digt dröjsmål. Då en renovering av sjukhusets ekonomibyggnad på grund härav är nödvändig, bör denna göras så omfattande, att andra sjukhusets önskemål bliva tillgodosedda, i den mån dessa icke kunna undanskjutas för någon längre tid. Till sistnämnda slag av önskemål synes mig vara att räkna frågorna örn inrymmande i sjukhusets ekonomibyggnad av personalmatsa­ lar och samlingssal. Jag tillstyrker därför, att ombyggnadsarbetena erhålla den omfattning, som föreslagits av civila byggnadsutredningen. Jag utgår vi­ dare från att vid förslagets slutliga upprättande ali rimlig sparsamhet iakttages. Med hänsyn till inträdda prisstegringar kunna kostnaderna för byggnads­ arbetena numera ej rymmas inom den av civila byggnadsutredningen beräk­ nade kostnadsramen, 475 000 kronor. Investeringsutredningen har som nämnts hemställt om anvisande av ett anslag av 675 000 kronor för här av­ sedda arbeten. Enligt vad jag inhämtat bär utredningen härvid grundat sin uppskattning på av byggnadsstyrelsen verkställda beräkningar rörande de nuvarande kostnaderna för arbetenas utförande enligt det av medicinalstyx-elsen ursprungligen framlagda förslaget och således icke i enlighet med det av civila byggnadsutredningen förordade förslaget. Vid arbetenas utförande en­ ligt sistnämnda förslag kunna, enligt vad från byggnadsstyrelsen under hand uppgivits, kostnaderna numera uppskattas till i runt tal 560 000 kronor. Jag

208 Kungl. Maj:ts proposition nr 281-

förordar, att sistnämnda belopp upptages å allmän beredskapsstat II för bud­ getåret 1944/45. Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

till Renovering och ombyggnad av ekonomibyggnaden vid S:t Jörgens sjukhus i Göteborg å allmän beredskapsstat II för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag av . . kronor 560 000.

[7.] Utvidgning av Furunäsets sjukhus vid Piteå. I skrivelser från medi­ cinalstyrelsen den 3 oktober 1939 samt från Norrbottens läns landsting den 10 oktober 1941 hemställdes om vidtagande av åtgärder för utökning av vårdplatsantalet vid Furunäsets sjukhus vid Piteå. Med skrivelse den 8 juni 1943 har medicinalstyrelsen överlämnat ritningar och kostnadsberäkningar för en utvidgning av sjukhuset samt därvid anfört bland annat följande. Platsbristen inom den statliga sinnessjukvården är trots öppnandet nyli­ gen av Sidsjöns sjukhus i Sundsvall allt fortfarande mycket stor. Ehuru den 1 juni 1943 å Sidsjöns sjukhus vårdades 666 patienter, hade exspektantsiffran för hela landet, som den 1 februari 1943 före ianspråktagandet av sistberörda sjukhus uppgick till 2 314, endast nedgått till 2 278. Ytterligare åt­ gärder för anskaffande av vårdplatser äro därför enligt medicinalstyrelsens förmenande ofrånkomliga. Särskilt besvärande har den å alla sjukhus med eget upptagniugsområde sedan länge existerande överbeläggningen varit vid Furunäsets sjukhus, där densamma i början av innevarande juni månad på manssidan uppgick till nära 38 %. Antalet exspektanter vid sjukhuset var vid samma tidpunkt 36 män och 14 kvinnor. Vid den nya indelning av riket i upptagningsområden för statens sinnes­ sjukhus, som medicinalstyrelsen den 24 november 1942 fastställt att gälla från och med den 15 februari 1943, då beläggningen av Sidsjöns sjukhus be­ räknades komma att påbörjas, företogs ingen minskning av Furnnäsets sjuk­ hus’ rayon utan bereddes sjukhuset endast lättnad i överbeläggningen ge­ nom förflyttning av ett antal patienter, sammanlagt 58. till andra sjukhus. Anledningen till att medicinalstyrelsen ansåg sig böra bibehålla det förutva­ rande upptagningsområdet, Norrbottens län utom Arvidsjaurs kommun, val­ den, att överflyttandet av någon ytterligare del av detta län till upptagnings­ området för Umedalens sjukhus vid Umeå ansåges komma att medföra av­ sevärda nackdelar för länets invånare, vilka icke hade sin trafik orienterad mot Umeå. Medicinalstyrelsen anser därför, att Furunäsets sjukhus bör ut­ byggas till sådan storlek, att sjukhuset kan ombesörja sinnessjukvården för hela Norrbottens län och därutöver någon del av Västerbottens läns norra kustland, vilket senare område ligger betydligt närmare Piteå än Umeå. Arvidsjaurs kommun skulle därmed återföras till Furunäsets sjukhus’ upp­ tagningsområde, dit det naturligen hör. Genom en utvidgning av Furunäsets sjukhus (från nuvarande 568 platser) till cirka 800 platser skulle sistberörda landsdelars behov av kvalificerade vårdplatser bli väl tillgodosett även örn hänsyn tages till den omständigheten, att de långa avstånden i dessa trak­ ter icke möjliggöra ett lika intensivt utnyttjande av varje vårdplats, som kan ske vid längre söderut belägna sjukhus, bland annat genom svårigheter­ na att i de nordliga länen lika tidigt som i övriga län kunna försöksutskriva tillfrisknande patienter.

Kungl. Maj.ts proposition nr 281. 209

Beträffande det framlagda förslaget anför styrelsens arkitekt Hakon Ahl­ berg bland annat följande.

En undersökning av förhållandena inom den nuvarande huvudbyggna­ den har givit vid handen, att en icke oväsentlig utökning av antalet vårdplat­ ser kan uppnås enbart genom en omdisposition i samband med vissa mindre omfattande ombyggnader. Dessutom skulle härmed uppnås den för en ratio­ nell ekonomisk drift av sjukhuset synnerligen betydelsefulla förbättringen, att varje vårdenhet kunde förläggas samlad i ett enda plan. För att genom­ föra en rationell fördelning av avdelningarna och samtidigt uppnå den efter­ strävade ökningen av antalet vårdplatser, har det varit nödvändigt alt taga i anspråk för vårdavdelningarna även flertalet i huvudbyggnaden inrymda arbetssalar, vilka mestadels äro belägna i översta våningen. Genom berörda förändringar inom huvudbyggnaden har antalet vård­ platser kunnat utökas med 26 °/o eller 132 st. Sammanlagda antalet vård­ platser i huvudbyggnaden skulle sålunda bliva 640, varav 320 för män och 320 för kvinnor. Då emellertid behovet av vårdplatser för män, särskilt av kategorien oro­ liga, icke heller genom denna utökning kan anses fyllt, och då ersättning måste skaffas för de arbetssalar i huvudbyggnaden, vilka tagits i anspråk till vårdavdelningarna, har därjämte föreslagits nybyggnad av en paviljong, inrymmande 99 vårdplatser för oroliga män samt arbetssalar för de man­ liga avdelningarna. Efter förslagets genomförande skulle sjukhuset inrymma tillsammans 799 vårdplatser, varav 431 för män och 368 för kvinnor. Nybyggnaden är avsedd att uppföras i tre våningar och en jordvåning. Den sistnämnda utnyttjas till arbetssalar för manliga patienter med därtill hörande biutrymmen. Jämfört med nu befintliga arbetssalar inom huvud­ komplexet, vilka tagas i anspråk för vårdavdelningarna, representera här inrymda arbetssalar en utökning med något över 15 procent. Byggnadens övre tre våningar innehålla vårdavdelningar, vardera för 33 patienter; i vå­ ningen 1 och 2 tr. upp inrymmas oroliga patienter och i våningen 3 tr. upp tuberkulösa. Avdelningarna äro i övrigt planlagda efter i huvudsak enahanda princi­ per, som tillämpats vid Sidsjöns sjukhus; golvytan per patient är dock här något mindre än i Sidsjöns oroliga avdelningar.

Kostnaderna för byggnadsarbetena hava beräknats till lägst de belopp, som följande sammanställning utvisar.

Summa kronor 1 723 800.

Sammanfattningsvis bär Ahlberg anfört: Genom här föreslagna byggnadsföretag utökas sjukhusets kapacitet med 231 vårdplatser. Betraktas kostnaden endast i förhållande lill utökningen av antalet vårdplatser, så erhålles en kostnad för tillkommande vårdplats av 7 774 kronor, vilket med nuvarande priser är en synnerligen låg siffra för vårdplatser vid primärsjukhus. Då därtill kommer, att vid förslagets ge­ nomförande sjukhusets allmänna kvalitet och huvudbyggnadens livslängd av­ sevärt skulle förbättras — genom erhållande av modernt inrättade vårdav­ delningar för oroliga patienter, genom en för driften rationellare disposition Bihang till riksdagens protokoll 19i4. 1 sami. Nr 281. 14

210 Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

av avdelningarna inom huvudbyggnaden, genom kökets och tvättens renove­ ring samt genom en allmän reparation av huvudbyggnaden — synes det fö­ religgande förslaget från ekonomisk synpunkt vara synnerligen gynnsamt.

19A0 års civila bgggnadsutredning har i utlåtande den 17 januari 1944 anfört, att utredningens granskning av förslaget givit vid handen, att repa­ rations- och ombyggnadsarbetena planlagts på ett ur ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt och att byggnadskostnaderna vore skäliga, medan be­ träffande nybyggnaden genom vissa förenklingar en kostnadsminskning av 30 000 kronor borde kunna åstadkommas. Investering sutredning en har föreslagit, att för detta byggnadsföretag å all­ männa beredskapsstaten för nästa budgetår upptages ett anslag av 1 000 000 kronor.

Departement- Såsom tidigare i olika sammanhang framhållits är behovet av nya vårdcltefen. platser inom den statliga sinnessjukvården alltjämt mycket stort, oaktat att Sidsjöns sjukhus nyligen öppnats. Det aktuella behovet av dylika platser uppskattas av medicinalstyrelsen per den 1 januari 1944 till omkring 3 100 platser. Av statsmakterna hava redan fattats beslut, vilkas realiserande skulle in­ nebära, att cirka 2 100 nya platser av nyss nämnt slag tillkomma. För det aktuella behovets tillgodoseende erfordras alltså ytterligare omkring 1 000 platser. Med hänsyn härtill och till vad medicinalstyrelsen anfört rörande angelägenheten av ett ökat platsantal för övre Norrland anser jag mig böra i princip tillstyrka en utbyggnad av Furunäsets sjukhus i Piteå. Mot det föreliggande förslaget — innefattande bland annat renovering och omdisposition av den nuvarande huvudbyggnaden samt uppförande av en ny paviljong för oroliga patienter, varigenom 231 nya vårdplatser skulle till­ komma — har jag i likhet med de sakkunniga myndigheterna intet väsentligt att erinra. Detsamma gäller i fråga örn byggnadskostnaderna, som uppskat­ tats till sammanlagt 1 723 800 kronor, motsvarande cirka 7 800 kronor per plats. I anledning av vad civila byggnadsutredningen anfört torde dock i samband med byggnadsföretagets utförande undersökning böra verkställas rörande möjligheterna att vidtaga sådana förenklingar beträffande nybygg­ nadens uppförande, som kunna ifrågakomma utan att därigenom underhålls­ kostnaden nämnvärt fördyras eller vårdplatsernas beskaffenhet försämras. Byggnadsföretaget synes mig vara av den angelägenhetsgrad, att medel för detsamma bör anvisas under anslagsgrupp II av den allmänna bered­ skapsstaten. För nästa budgetår torde i enlighet med investeringsutredningens förslag böra äskas ett belopp av 1 000 000 kronor. Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Utvidgning av Furunäsets sjukhus vid Piteå å all­ män beredskapsstat II för budgetåret 1944/45 uppföra ett an­

Kungl. Mnj.ts proposition ur 281. 211

[8.] Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus.

Sanitära installationer i vissa personalbostadshus vid S:t Lars sjudhus i Lund. I skrivelse den 27 februari 1942 har medicinalstyrelsen med överlämnande av verkställd utredning hemställt om anvisande av 15 OOO kronor för installering av vattenklosetter m. m. i vissa personalbostadshus vid S:t Lars sjukhus i Lund. Sedan medicinalstyrelsens framställning varit föremål för prövning av investeringsutredningen, har utredningen — som ansett kostnaden för de av medicinalstyrelsen föreslagna arbetena numera böra uppskattas till 18 000 kronor — i sitt betänkande hemställt, att för ändamålet nämnda belopp måtte upptagas å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45.

Medicinalstyrelsens framställning har ej givit mig anledning till erinran. Departement*- De av investeringsutredningen uppskattade kostnaderna, 18 000 kronor, för diefen. de av styrelsen föreslagna arbetena anser jag mig jämväl böra godtaga. Nämn­ da belopp torde böra upptagas å allmän beredskapsstat II för budgetåret 1944/45.

Uppförande av nya ekonomibyggnader å arrendegården Hun­ nerup under S:t Lars sjukhus i Lund. I en till socialdepartementet den 1 februari 1944 inkommen skrivelse har medicinalstyrelsen framlagt för­ slag rörande uppförande av nya ekonomibyggnader å arrendegården Hunne­ rup under S:t Lars sjukhus i Lund. Styrelsen anför härom följande. Till S:t Lars sjukhus i Lund hör den sedan länge utarrenderade lantbruksfastigheten Hunnerup. Ekonomibyggnaderna å densamma befinna sig numera i ett så dåligt skick, att uppförandet av helt nya är aktuellt, ett förhållande, varom medicinalstyrelsen vid inspektion förvissat sig. Genom beslut den 10 mars 1942 bemyndigade medicinalstyrelsen sjukhusdirektionen att med anlitande av arkitekten Gottfrid Beijer uppgöra av ritningar och kostnadsberäkning åtföljt förslag härutinnan. Med anledning härav överläm­ nade direktionen den 16 december 1942 till medicinalstyrelsen dylikt förslag under hemställan, att för dess genomförande erforderliga medel, 122 819 kronor, måtte ställas till förfogande. Förslaget innefattar uppförande av nya byggnader, inrymmande ladugård, stall, svinhus, hönshus, garage och redskapsskjul enligt av Beijer den 21 oktober och 8 december 1942 upp­ rättade ritningar. Arkitekten H. Ahlberg har i infordrat yttrande den 21 januari 1943 be­ styrkt behovet av nybyggnaderna och riktat vissa erinringar mot Beijers förslag, särskilt vad rörde dimensioneringen av stallbyggnaden, samt ingått på frågan om arrendatorn eventuellt skulle bidraga till kostnaderna. Domänstyrelsen har som eget yttrande i ärendet åberopat ett av byrådi­ rektören A. von Bergen den 7 april 1943 upprättat tjänstememorial, vari denne närmare utrett de av Ahlberg berörda frågorna. Härutöver har i memorialet framställts vissa erinringar beträffande en del byggnadsdetaljer. Den byggnadstekniska granskningen bär i övrigt ej för­ anlett någon anmärkning. Ett omarbetande av förslaget till stallar och loge

212 Kungl. Mcij:ts proposition nr 281.

med beaktande av vad i memorialet anförts beräknades kunna medföra en reducering av byggnadskostnaderna med ca 13 procent. I anledning av de mot förslaget framställda erinringarna återremitterades ärendet till sjukhusdirektionen, som med skrivelse den 21 juni 1943 över­ lämnat och åberopat ett av sjukhusets syssloman upprättat tjänstememorial och därvid, bland annat, bifogat viss ytterligare av arkitekten Beijer verk­ ställd utredning. Sysslomannen har tillstyrkt, att ladugård, svinstall och hönshus utföres en­ ligt ett av arkitekten Beijer den 9 juni 1943 uppgjort förslag. Under för­ utsättning att arrendatorn bidroge till byggnadskostnaderna med 5 000 kro­ nor, syntes dock häststallet böra utföras i enlighet med det ursprungliga för­ slaget. Byggnadsstyrelsen har i yttrande till medicinalstyrelsen den 12 november 1943 meddelat, att byggnadsstyrelsen ej hade något att erinra mot det före­ liggande förslaget men framhållit, att kostnaderna för förslagets utförande, uppskattade till 114 139 kronor vid utförande med träbjälklag och 118 339 kro­ nor vid utförande med betongbjälklag, beräknats väl lågt. Medicinalstyrelsen har i stort sett anslutit sig till sysslomannens ståndpunkt. Sedan ifrågavarande byggnadsföretag varit föremål för prövning av investeringsutredningen, har utredningen i sitt betänkande hemställt, att för uppförande av ny ladugård å egendomen Hunnerup under S:t Lars sjukhus i Lund å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 måtte uppföras ett anslag av 115 000 kronor. Till styrkande av behovet av nya ekonomibyggnader har från sjukhusets syssloman ytterligare inkommit dels protokoll över en den 6 april 1940 för­ rättad laga syn å egendomen, dels ock ett av byggmästaren E. Göransson, Lund, den 2 maj 1944 avgivet besiktningsutlåtande. I sistnämnda utlåtande upplyses, bland annat, att av gårdens logbyggnader två (den östra och västra) uppförts för cirka 100 år sedan samt en (den norra) år 1924. Stallbyggnaden vore uppförd troligen i början av 1900-talet. Vidare uppgives, att östra logen vore fallfärdig, att å västra logen takbräderna delvis vore ruttna och bygg­ naden i övrigt i bristfälligt skick, att taket å norra logen vore bristfälligt och byggnaden i övrigt otidsenlig samt att stallbyggnadens sparrar, bjälkar och takbräder vore uppruttna, varjämte takstolarna för närvarande måst provi­ soriskt uppställas, då risk för ras förelåge.

Departements- Av den lämnade redogörelsen torde framgå, att ekonomibyggnaderna å den <*«/«"• under S:t Lars sjukhus i Lund lydande arrendegården Hunnerup äro i så­ dant skick att antingen omfattande och kostbara reparationer inom den när­ maste tiden äro erforderliga eller också att helt nya ekonomibyggnader måste uppföras. Då reparationer å byggnaderna, även om de göras mycket grund­ liga och omfattande, likväl icke skulle medföra att byggnaderna bleve tids­ enliga, anser jag mig böra tillstyrka att nybyggnad kommer till stånd. Då det för byggnadsarbetena ursprungligen utarbetade förslaget av bland andra domänstyrelsen ansetts för stort tilltaget för gårdens behov — särskilt

Kungl. Maj:ts proposition nr 281. 213

i fråga om häststallet och hönshuset — har ett nytt förslag upprättats, vari av domänstyrelsen föreslagna nedskärningar vidtagits. Sistnämnda förslag har godtagits av såväl sjukhusdirektionen som arrendatorn utom såvitt an­ går häststallet, beträffande vilket de förordat det ursprungliga förslaget. Arrendatorn har gjort gällande, att för av honom bedriven hästavel erfordra­ des ett stall av den storlek, som upptagits i det ursprungliga förslaget, d. v. s. med plats för 8 uppbundna hästar samt 3 hästar i boxar. I gengäld bär ar­ rendatorn förklarat sig villig att intill ett belopp av 5 000 kronor ersätta stats­ verket de av förslaget i denna del föranledda merkostnaderna. Enligt vad medicinalstyrelsen uppgivit belöpa sig nämnda merkostnader till ett belopp av 7 000 å 8 000 kronor. För egen del synes mig utredningen giva vid handen, att byggnadernas utförande enligt det senast utarbetade förslaget skulle fullt motsvara det nor­ mala behovet av ekonomibyggnader å ett jordbruk av den storleksordning, varom här är fråga. Emellertid vill jag ej motsätta mig att häststallet utökas på sätt direktionen och arrendatorn föreslagit, under förutsättning att arren­ datorn bestrider hela den härför uppkommande merkostnaden. Det torde få ankomma å medicinalstyrelsen att efter samråd med byggnadsstyrelsen se­ dermera bestämma det belopp, som arrendatorn sålunda har att erlägga. Vad angår kostnaderna för de föreslagna byggnaderna anser jag mig böra godtaga medicinalstyrelsens beräkningar, enligt vilka desamma skulle upp­ gå till ett belopp av 115 000 kronor vid byggnadernas uppförande med trä­ bjälklag. Med frånräknande av det belopp som arrendatorn har att erlägga, cirka 7 000 kronor, skulle för byggnadsföretaget behöva anvisas 108 000 kronor. Nämnda belopp torde böra uppföras å allmän beredskapsstat II för budgetåret 1944/45.

Uppförande av personalbostäder vid Vipeholms sjukh us i Lund.

Medicinalstyrelsen har hos investeringsutredningen anmält, att behov förelåge av ytterligare personalbostäder vid Vipeholms sjukhus i Lund, samt före­ slagit, att ett belopp av 75 000 kronor måtte anvisas för ändamålet. Rörande nämnda behov har i en från medicinalstyrelsen den 24 april 1944 inkommen promemoria anförts, att vid sjukhuset funnes anställda samman­ lagt 139 manliga befattningshavare. Familjebostäder kunde emellertid en­ dast tillhandahållas 16 av dessa. Då tillgången på lämpliga småbostäder i Lund vore obetydligt, hade ock krav på ökat anial lägenheter örn 2 rum och kök sedan länge förelegat. Då styrelsen upptagit ett belopp av 75 000 kronor till uppförande av ytterligare bostäder för personal vid sjukhuset, hade sty­ relsen utgått ifrån alt två dubbelhus om vardera två lägenheter av ungefär den typ, som funnes vid Sidsjöns sjukhus, skulle uppföras. I enlighet med medicinalstyrelsens förslag har investeringsutredningen hemställt, att för ändamålet ett anslag å 75 000 kronor måtte upptagas å all­ män beredskapsstat för budgetåret 1944/45.

Enligt vad från medicinalstyrelsen under hand upplysts är vid Vipeholms Departements sjukhus antalet familjebostäder i förhållande till sjukhusets manliga perso- cltefen■

214 Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

nal avsevärt mindre än antalet familjebostäder vid övriga statliga sinnessjuk­ hus. Med hänsyn härtill och då tillgången på lämpliga lägenheter i Lund för närvarande är mycket knapp tillstyrker jag medicinalstyrelsens förslag om uppförande vid sjukhuset av ytterligare två bostadshus av ungefär den typ, som uppförts vid Sidsjöns sjukhus, rymmande ettvart två lägenheter om två rum och kök. Emot de av medicinalstyrelsen härför beräknade kostnaderna, 75 000 kronor, vilka äro något lägre än de för bostadshusen vid Sidsjön be­ räknade, har jag intet att erinra. Medel för ändamålet torde böra upptagas å allmän beredskapsstat II för budgetåret 1944/45.

Anordnande av en källare för potatis och konserver vid S:ta Maria sjukhus i Hälsingborg. I en skrivelse den 11 januari 1944 har medicinalstyrelsen framlagt förslag rörande anordnande av en källare för potatis och konserver vid S:ta Maria sjukhus i Hälsingborg. Styrelsen fram­ håller, att de nuvarande lokalerna vörö otillräckliga, och att de icke kunde hållas vid lämplig temperatur, medan de passerades av uppvärmda rör, vilka icke kunde nöjaktigt isoleras. Vid medicinalstyrelsens skrivelse fanns fogat en av direktionen för sjuk­ huset den 28 september 1943 gjord framställning i ämnet. Den föreslagna käl­ laren vore enligt denna avsedd att inrymma lokaler för förvaring av såväl konserver som potatis. Den borde utföras friliggande och genom kulvertledning vara förbunden med en förut befintlig potatiskällare. Kostnaderna beräk­ nades till 28 900 kronor, varav 25 300 kronor för de egentliga byggnadsarbete­ na och 3 600 kronor för avlopp, vatten, belysning och ventilation m. m. I till medicinalstyrelsen ingivna yttranden ha styrelsens arkitekt Hakon Ahlberg och byggnadsstyrelsen i stort sett lämnat det framlagda förslaget utan erinran. Byggnadsstyrelsen har dock med åberopande av en av byrå­ ingenjören Sten M:son Ståhl upprättad promemoria, vari vissa jämkningar förordas, funnit de till 28 900 kronor upptagna kostnaderna väl knappt be­ räknade. Med anledning av vad byggnadsstyrelsen anfort rörande de beräknade kost­ naderna har medicinalstyrelsen, efter infordrande av vissa ytterligare upp­ lysningar, ansett sig böra höja kostnadssumman med ca 11 procent till 32 000 kronor. Medicinalstyrelsen framhåller till slut, att anordnandet av den nya källaren lämpligen borde ske i samband med vissa andra för närvarande pågå­ ende byggnadsarbeten vid sjukhuset, vilka beräknades komma att fortgå in på nästa budgetår. Sedan medicinalstyrelsens förevarande förslag varit föremål för prövning av investeringsutredningen, har utredningen i sitt betänkande hemställt, att för anordnande av ifrågavarande källare å allmän beredskapsstat för bud­ getåret 1944/45 måtte upptagas ett anslag av 32 000 kronor.

Departements- De brister, sorn vidlåda den vid S:ta Maria sjukhus för närvarande befintchefen. liga källaren för potatis och konserver, anser jag medföra så stora olägenheter, att anordnandet av en ny källare är motiverat. Mot det genom sjukhusdirek­ tionens försorg upprättade förslaget härtill har jag i stort sett intet att erinra.

Kungl. Maj.ts proposition nr 281. 215

Med hänsyn till av byggnadsstyrelsen ifrågasatta jämkningar i förslaget, bör dock detsamma, innan arbetena påbörjas, bli föremål för överarbetning. För arbetena torde böra beräknas ett belopp av högst 32 000 kronor, vilket synes böra uppföras å allmän beredskapsstat II för budgetåret 1944/45.

Växthus och tvättbyggnad vid S:t Lars sjukhus. Växthus vid Källshagens sjukhus. Fest- och samlingssal vid Västra Marks sjukhus. Fest- och samlingssal vid Salberga sjukhus. Tvättstuga och desinfektionsanläggning vid Furunäsets sjukhus . Med bifall till Kungl. Maj:ts proposition nr 275 anvisade 1938 års riksdag å beredskaps­ stat för budgetåret 1938/39 medel för följande ändamål, nämligen till vissa byggnadsarbeten vid S:t Lars sjukhus 76 500 kronor samt till inredning av fest- och samlingssal vid Västra Marks och Salberga sjukhus 50 000 respek­ tive 40 000 kronor. Beträffande den närmare motiveringen för nämnda bygg­ nadsarbeten får jag hänvisa till den redogörelse, som lämnats i nämnda pro­ position s. 153—156. I proposition till 1939 års lagtima riksdag (nr 256) angående anslag till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus föreslog Kungl. Maj:t riks­ dagen att anvisa medel för förenämnda arbeten å riksstaten för budgetåret 1939/40. I sistnämnda proposition föreslog Kungl. Majit riksdagen vidare att be­ sluta, att, i enlighet med i propositionen förordade förslag, finge uppföras dels vid Furunäsets sjukhus en ny tvättstuga med desinfektionsanläggning för en beräknad kostnad av högst 35 000 kronor dels ock vid Källshagens sjuk­ hus ett nytt växthus för en beräknad kostnad av högst 26 500 kronor. Vad Kungl. Majit sålunda i proposition nr 256 föreslagit bifölls av riks­ dagen (skr. 413), som under anslaget till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus anvisade medel för arbetenas utförande. Genom beslut den 22 juni 1939 uppdrog Kungl. Majit åt medicinalstyrelsen att låta utföra dessa arbeten. Sedan 1939 års urtima riksdag godkänt i propositionan nr 79, bilaga 11, framlagt förslag att vissa icke påbörjade byggnadsarbeten vid statens sin­ nessjukhus, bl. a. nu ifrågavarande, skulle komma till utförande endast i den mån Kungl. Majit prövade sådana förutsättningar vara för handen, som gäll­ de för användning av anslag upptaget å beredskapsstat, förordnade Kungl. Majit den 30 december 1939, att här avsedda byggnadsföretag icke finge komma till utförande med mindre Kungl. Majit därtill lämnade tillstånd. Något dylikt tillstånd har ej lämnats. Ifrågavarande byggnadsarbeten ha sedermera varit föremål för prövning av investeringsutredningen, som med hänsyn till de ökade byggnadskostnaderna låtit verkställa nya kostnadsberäkningar rörande arbetena. Utredning­ en bar härvid funnit, att kostnaderna för förenämnda arbeten numera borde beräknas till följande belopp:

Kungl. Maj:ts proposition nr 281. 217

[9.] Uppförande av läkarbostäder vid statens sinnessjukhus. I skrivelse den 31 augusti 1943 har medicinalstyrelsen framhållit, att behov förelåge av ett flertal nya bostäder för läkare vid statens sinnessjukhus. Styrelsen ytt­ rade i samband härmed följande. Medicinalstyrelsen har redan länge haft uppmärksamheten riktad på det förhållandet, att bostäderna för de underordnade läkarna vid statens sin­ nessjukhus icke äro tillfredsställande. Befordringsmöjligheterna för dessa läkare äro för närvarande sådana, alt 2 :e läkarna icke hava utsikt att avan­ cera till l:e läkare förrän efter uppnådda 40 år, kanske ännu senare. Styrel­ sen förmenar, att det under sådana förhållanden icke är försvarligt, att sjukhusen i ett flertal fall endast tillhandahålla dubbletter åt läkare — där­ av många gifta — som ämna fortsätta på banan. Styrelsen har från sjuk­ husen infordrat uppgift på behovet av ytterligare familjebostäder, avsedda för ordinarie och e. o. 2 :e läkare. De inkomna förslagen har medicinalsty­ relsen med hänsyn till föreliggande omständigheter ansett sig böra i viss mån beskära. Kvar står dock enligt styrelsens förmenande ett behov av 30 nya familjebostäder. Styrelsen anser, att den av statsmakterna senast god­ kända bostadstypen med en volym av ca 445 m3, som kommit till utförande vid Sidsjöns sjukhus i Sundsvall och som för närvarande måste beräknas draga en kostnad av ca 30 000 kronor, utgör en god lösning av nu beröx-da läkares bostadsfråga. Den sammanlagda kostnaden för dessa bostadshus kan sålunda beräknas till ca 900 000 kronor, ett kapital, som väsentligen förrän­ tas genom hyror. Enligt medicinalstyrelsens åsikt bör genomförandet av ifrågavarande byggnadsplan ske under en tidrymd av fem år. Under hänvisning härtill hemställde medicinalstyrelsen om anvisande av ett belopp av 180 000 kronor för uppförande av läkarbostäder vid statens sinnessjukhus. Frågan om anvisande av medel för läkarbostäder vid statens sinnessjuk­ hus har sedermera varit föremål för prövning av invesieringsutredningen, som i sitt betänkande föreslagit, att för uppförande av läkarbostad vid Sund­ by, S:t Lars, S:ta Maria, Restads, Källshagens och Säters sjukhus å all­ män beredskapsstat för budgetåret 1944/45 upptages ett anslag av 200 000 kronor.

Då de läkare som numera tjänstgöra som andre läkare vid statens sin­ Departements chefen. nessjukhus i stor utsträckning äro gifta och ha bildat familj, har medicinal­ styrelsen ansett behov för dessa läkare föreligga av ett 30-tal nya familje­ bostäder, vilka styrelsen ansett böra komma till utförande under en tidrymd av fem år. Kostnaderna härför lia av styrelsen uppskattats till cirka 900 000 kronor, varvid styrelsen räknat med att bostäderna skulle bliva av samma typ, som kommit till utförande vid Sidsjöns sjukhus. Utan att taga ställning lill det av medicinalstyrelsen framlagda byggnadsprogrammet i dess helhet anser jag mig böra tillstyrka, att i enlighet med vad investeringsutredningen föreslagit medel nu beräknas för uppförande av läkarbostäder vid Sundby, S:t Lars, S:ta Maria, Restads, Källshagens och Säters sjukhus. Utredningen har uppskattat det härför erforderliga medels­ behovet till 200 000 kronor, varemot intet synes vara att erinra. Anslag för

218 Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

ändamålet torde böra upptagas å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45. Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Uppförande av läkarbostäder vid statens sinnes­ sjukhus å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45

Statens utlåningsfonder.

[10.] Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika familjer. Under åberopande av vad jag denna dag anfört i samband med äskande av anslag å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 till bi­ drag till inrättande av pensionärshem får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att dels till Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre be­ medlade, barnrika familjer å allmän beredskapsstat II för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag

dels ock till Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika familjer å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag av kronor 15 000 000.

[11.] Lånefonden för främjande av bostadsbyggande på landsbygden. Un­ der åberopande av vad jag denna dag anfört i samband med äskande av anslag å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 till bidrag till främ­ jande av bostadsbyggande på landsbygden får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels till Lånefonden för främjande av bostadsbyggande på landsbygden å allmän beredskapsstat II för budgetåret 1944/

dels ock till Lånefonden för främjande av bostadsbyggan­ de på landsbygden å allmän beredskapsstat III för budget­

Fonden för låneunderstöd.

[12.] Tertiärlån till viss bostadsbyggnadsverksamhet. Under åberopande av vad jag denna dag anfört i samband med äskande av anslag å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 till bidrag till inrättande av pensio­ närshem får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

220 Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

[16.] Lån för anordnande av allmänna samlingslokaler. Under åbero­ pande av vad jag denna dag anfört i samband med framläggande av förslag om uppförande å allmän beredskapsstat av anslag under femte huvudtiteln till bidrag till anordnande av allmänna samlingslokaler hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Lån för anordnande av allmänna samlingslokaler å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra

Vad föredragandena sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet: N. O. Aurelius.

Kungl. Maj:ts proposition nr 281. 221

Bilaga 12.

Kapitalinvesteringar.

Kommunikationsdepartementet.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12 maj 19b4.

N ärvarande: Statsministern H ansson , ministern för utrikes ärendena G unther , statsråden P ehrsson -B ramstorp , W igforss , S köld , E riksson , Q uensel , B ergquist , B agge , A ndersson , D omö , R osander , G jöres , E werlöf , R ubbestad .

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler härefter under kommunikationsdepartementets handläggning hörande ärenden angående kapitalinvesteringar å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/ 45 samt anför därvid följande.

Statens affärsverksfonder.

A. Postverket.

[l.J Posthusbyggnad i Äppelviken i Stockholm. Om- och tillbyggnad av

posthuset i Linköping. Posthusbyggnad i Huskvarna. Posthusbyggnad i

Skellefteå. Posthusbyggnad i Storuman. Ombyggnad av posthuset t Luleå.

Till byggnader för postverkets räkning hava å kapitalbudgeten för budget­ året 1944/45 anvisats tillhopa 5 616 000 kronor. lnvesteringsutredningen har i sitt betänkande (Bilaga 8 , jfr betänkandet s. 37—49 och 205—206) föreslagit, att å allmän beredskapsstat för nästa bud­ getår måtte upptagas förenämnda sex byggnadsföretag, kostnadsberäknade till sammanlagt 2 560 000 kronor. Jag biträder utredningens förslag och hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

Kungl. Maj:ts proposition nr 281. 225

Anslaget till ersättningsanskaffningar och förnyelsearbe­ ten kommer vid detta ståndpunktstagande att omfatta allenast arbeten med förbättring av landsbygdens telefonförhållanden för en beräknad kostnad av 4 000 000 kronor. Sistnämnda arbeten böra upptagas å beredskapsstat lil. Med nu angivna, av budgettekniska skäl betingade jämkningar biträder jag investeringsutredningens förslag i förevarande delar och hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att för budgetåret 1944/45 uppföra följande anslag, näm­ ligen dels å allmän beredskapsstat II Fortsatt utveckling av statens telefon- och

dels ock å allmän beredskapsstat III Fortsatt utveckling av statens telefon- och

Ersättningsanskaffningar och förnyelsear­

C. Statens järnvägar.

Investeringsutredningen har i sitt betänkande (s. 92) medtagit ett antal fö­ retag avsedda att bekostas av underhållsmedel. Dessa arbeten hava förteck­ nats i Bilaga 10 till betänkandet under rubriken Driftkostnadsstaten och be­ räknas draga en sammanlagd kostnad av 4 600 000 kronor. Beträffande disposition av medel för angivna ändamål torde Kungl. Majit i förekommande fall böra meddela beslut genom fastställande av tillägg till de ordinarie driftkostnadsstaterna.

I investeringsreserven har utredningen upptagit ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten till ett sammanlagt belopp av 24 725 000 kronor. Härav belöpa sig arbeten för 18 440 000 kronor på investeringar, till vilka medel fö­ reslås anvisade jämväl under annan anslagsrubrik å beredskapsstaten. I det följande har sistnämnda belopp, vilket enligt tidigare gällande regler bort anvisas av förnyelsefondsmedel, uppdelats på de särskilda ändamålen och in­ räknats i respektive anslag. Det för ersättningsanskaffningar och förnyelse­ arbeten erforderliga anslaget har i överensstämmelse härmed minskats till 6 285 000 kronor. Jag övergår nu till behandlingen av de olika anslagsposterna.

Milana till riksdagens protokoll 1911. I sami. Nr 281. 15

228 Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

böra anvisas med 1 000 000 kronor på beredskapsstat II och med ett lika stort belopp å beredskapsstat III. Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Diverse åtgärder för spårförstärkning för budget­

året 1944/45 uppföra följande anslag, nämligen

dels ock å allmän beredskapsstat III .. » 1 000 000.

Skenfria vägkorsningar m. m.

[8.] Skenfria vägkorsningar m. m. Å kapitalbudgeten för budgetåret

1944/45 hava till detta ändamål anvisats 200 000 kronor.

Investeringsutredningen har i sitt betänkande (Bilaga 10, jfr s. 81 och 209)

föreslagit, att enahanda belopp upptages å allmän beredskapsstat. Med biträdande av utredningens förslag hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Skenfria vägkorsningar m. m. å allmän beredskaps-

i;.; >!'! stat III för budgetåret 1944/45 uppföra ett

Husbyggnader.

[9.] Bostadshus. Stationshus m. m. Investeringsutredningen har i sitt be­

tänkande (Bilaga 10, jfr s. 70—75 och 209) under rubrikerna Uppförande av nya bostadshus och Förbättring av byggnadsbeståndet i fråga örn stationshus, överliggningshus, lokstallar och driftverkstäder m. m. upptagit investerings­ objekt för sammanlagt 7 200 000 kronor. En specifikation av arbetena åter­ finnes i tabellbilagan 10 till betänkandet (nr 30 och 33—65). Såsom jag i det föregående anfört torde jämväl anslag till nya stationshus i Stuvsta och Floby böra anvisas i förevarande sammanhang med 100 000 kronor respektive 200 000 kronor. Å beredskapsstat II torde böra uppföras ett belopp av 100 000 kronor, av­ seende det i specifikationen under nr 30 upptagna byggnadsföretaget. Återstå­ ende belopp bör upptagas å beredskapsstat III. Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att för budgetåret 1944/45 uppföra följande anslag, näm­ ligen

dels å allmän beredskapsstat II

dels ock å allmän beredskapsstat III

Kungl. Maj:ts proposition nr 281. 229

Telefonanläggningar m. m.

[10.] Telefonanläggningar och kabelarbeten. Å kapitalbudgeten för bud­ getåret 1944/45 hava till detta ändamål anvisats 2 040 000 kronor. Investeringsutredningen har i sitt betänkande (Bilaga 10, jfr s. 81—82 och 209) upptagit telefonanläggningar för 1 200 000 kronor. Mot upptagande av dessa arbeten å allmän beredskapsstat har jag icke något att erinra. Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att till Telefonanläggningar och kabelarbeten å allmän be­ redskapsstat lil för budgetåret 1944/45

Elektrisk tågdrift.

[11.] Anläggningar för elektrisk tågdrift. Till förevarande ändamål hava å kapitalbudgeten för nästa budgetår anvisats 6 100 000 kronor. I sitt betänkande (Bilaga 10, jfr s. 82—83 och 209) har investeringsutred­ ningen föreslagit, att i investeringsreserven måtte upptagas ytterligare an­ läggningar för elektrisk tågdrift för en beräknad kostnad av 3 625 000 kronor. Jag har icke något att erinra mot utredningens förslag och hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Anläggningar för elektrisk tågdrift å allmän bered­ skapsstat III för budgetåret 1944/45 upp­

Anläggningar vid huvudverkstäder.

[12.] Ny marketentcribyggnad i Notviken. Magasinsbyggnad i örebro. Tillbyggnad av vagnverkstaden i Bollnäs. Å kapitalbudgeten för nästa bud­ getår har anvisats ett anslag av 330 000 kronor till ombyggnad av huvudverk­ staden i örebro. Investeringsutredningen har i sitt betänkande (Bilaga 10, jfr s. 83—84 och 209) föreslagit, att här ifrågavarande tre byggnadsföretag måtte upptagas å allmän beredskapsstat. Anläggningskostnaderna hava beräknats till 150 000 kronor för marketenteribyggnaden i Notviken, 225 000 kronor för magasins­ byggnaden i örebro och 100 000 kronor för tillbyggnaden av vagnverksta­ den i Bollnäs. Jag biträder investeringsutredningens förslag. Av byggnadsföretagen synes marketenteribyggnaden i Notviken vara av den art, att den bör upptagas å allmän beredskapsstat II. Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

230 Kungt. Maj.ts proposition nr 281.

att för budgetåret 1944/45 uppföra följande anslag, näm­ ligen dels å allmän beredskapsstat II

dels ock å allmän beredskapsstat III

Tillbyggnad av vagnverkstaden i Bollnäs . . » 100 000.

Elektrifiering.

[13.] Elektrifiering av linjen Lund—Kävlinge—Landskrona med Lands­

krona—Billeberga. Elektrifiering av linjen Varberg—Borås—Herrljunga— Uddevalla. Förberedande arbeten för elektrifiering av ostkustbanan med bi­

linjer. Å kapitalbudgeten för budgetåret 1944/45 hava till elektrifiering av linjen Östersund—Storlien anvisats 8 500 000 kronor. lnvesteringsutredningen har i sitt betänkande (Bilaga 10, jfr s. 84—89 och 209) upptagit två elektrifieringsarbeten, nämligen dels å linjerna Lund— Kävlinge—Landskrona och Landskrona—Billeberga, dels å linjen Varberg— Borås—Herrljunga—-Uddevalla. Kostnaderna för dessa arbeten hava beräk­ nats till 6 000 000 kronor respektive 28 030 000 kronor, av vilka belopp hela det förstnämnda och 12 000 000 kronor av det sistnämnda beräknas falla på budgetåret 1944/45. Vidare hava upptagits vissa för en blivande elektrifering erforderliga banförbättringsarbeten å ostkustbanan med bilinjer, vilka arbeten kunna utföras före och fristående från elektrifieringen. Sistnämnda arbeten beräknas draga en kostnad av 5 000 000 kronor. Utredningen har härvid utgått från att anslag för elektrifiering av linjen Stockholm (Tomteboda)—Tillberga—Köping skulle komma att äskas såsom ordinarie investeringsanslag å kapitalbudgeten för nästa budgetår. Förslag härom framlägger jag senare denna dag. Anslaget till förberedande arbeten för elektrifiering av ostkustbanan med bilinjer torde böra hänföras till be­ redskapsstat II. Mot investeringsutredningens nu förevarande förslag bär jag intet att erin­ ra. Under nästföljande punkt upptager jag fråga om upptagande å beredskapsstaten av anslag till vissa förberedande arbeten för ytterligare ett elektrifieringsföretag. Här hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för budgetåret 1944/45 uppföra följande anslag, näm­ ligen dels å allmän beredskapsstat II Förberedande arbeten för elektrifiering

Kungl. Maj.ts proposition nr 281. 231

dels ock å allmän beredskapsstat III Elektrifiering av linjen Lund—Kävlinge —Landskrona med Landskrona — Bille­

Elektrifiering av linjen Varberg—Borås

[14.] Förberedande arbeten för elektrifiering av linjen Uddevalla—Ström­

stad med Smedberg—Lysekil. I skrivelse den 30 augusti 1943 med uppgifter å investeringsobjekt vid statens järnvägar för budgetåren 1944/45—1946/47, vilken skrivelse legat till grund för investeringsutredningens arbete med urval av företag för investeringsreserven i vad avser statens järnvägar, har järnvägs­ styrelsen bland banelektrifieringsarbeten medtagit, förutom vissa linjer i Skåne och linjen Varberg—Borås—Herrljunga—Uddevalla, jämväl bland andra linjen Uddevalla—Strömstad med bilinjen till Lysekil. Järnvägssty­ relsen, som utgått från att sistnämnda elektrifieringsarbete skulle utgöra en direkt fortsättning av elektrifieringen av linjen Varberg—Borås—Uddevalla, hade i skrivelsen förutsatt att elektrifieringsarbetena å linjen Uddevalla— Strömstad med Smedberg—Lysekil skulle kunna påbörjas under budgetåret 1946/47. Investeringsutredningen har sedermera i sitt förslag till investeringsplan för budgetåret 1944/45 medtagit de under föregående punkt omförmälda två banelektrifieringsarbetena ävensom vissa förberedande arbeten för elektri­ fiering av ostkustbanan. Sistnämnda arbeten hava i utredningens betänkande (s. 88—89) motiverats med hänsyn särskilt till de speciella arbetsmarknadsförhållandena inom Västernorrlands län och angränsande områden. I utred­ ningens investeringsplan har däremot icke medtagits elektrifiering av linjen Uddevalla—Strömstad med Smedberg—Lysekil. Detta torde sammanhänga med att arbetena, i anslutning till vad av järnvägsstyrelsen angivits, ansetts icke böra påbörjas förrän under budgetåret 1945/46. I skrivelse, som inkommit till kommunikationsdepartementet den 20 april 1944, hava delegerade för representanter från vissa kommuner i norra Bo­ huslän hemställt, att proposition örn omedelbart genomförande av elektri­ fiering av bandelen Uddevalla—-Strömstad med Smedberg—Lysekil måtte snarast föreläggas riksdagen. Sedermera hava de delegerade i skrivelse den 25 april 1944 hemställt, att vissa för en blivande elektrifiering av nämnda bandelar erforderliga banförbättringsarbeten måtte få utföras före och fristå­ ende från elektrifieringen. De delegerade hava framhållit, bland annat, att behovet av elektrifiering av ifrågavarande banor vore mycket stort samt att arbetena syntes lämpa sig synnerligen väl som arbetslöshetsobjekt. I sistnämnda avseende hava de delegerade särskilt anfört följande. Bohuslän har haft, bär och väntar vid fredskrisen ytterligare betydande arbetslöshet. Stora delar av den arbetslösa befolkningen hava under de gång­ na krisåren baft sin sysselsättning å annan ort, såsom befästningsarbetare,

232 Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

skogsarbetare och ersättare för industriarbetare o. s. v. Vid fredskrisen, då ett återförande av denna arbetskraft till Bohuslän sannolikt måste ske, kom­ ma stora svårigheter att uppstå, när det gäller att skaffa arbetstillfällen för denna befolkning. Då skulle det ur både sociala och ekonomiska synpunkter vara av utomordentligt stort värde, om vederbörande kunde sysselsättas i hemorten. Beträffande innehållet i övrigt i de delegerades skrivelser torde jag få hän­ visa till handlingarna.

Järnvägsstyrelsen har den 2 maj 1944 avgivit utlåtande över sistberörda

båda framställningar. Efter att hava redogjort för sitt i det föregående be­ rörda förslag om elektrifiering av linjen Uddevalla—Strömstad med Smed­ berg—Lysekil anför styrelsen. Järnvägsstyrelsen anser fortfarande, att sagda elektrifieringsarbete har sitt berättigande som investeringsobjekt men att arbetet i sin helhet lämpligen bör ansluta sig till elektrifiering av linjen Herrljunga—Uddevalla. Örn ur synpunkten av önskvärda arbetsobjekt för motverkande av en befarad ar­ betslöshet vissa förberedande banförstärkningsarbeten anses böra komma till utförande före de egentliga elektrifieringsarbetena, så är från järnvägsstyrel­ sens sida häremot intet att erinra. Då det emellertid härvid torde bliva fråga om arbeten, avseende att närmast motverka en lokal arbetslöshet, och örn arbeten, vilka kunna igångsättas efter kort varsel, böra förberedelserna be­ gränsas till rena grovarbeten såsom terrasserings- och sprängningsarbeten eller dylikt. Kostnaderna för arbeten av detta slag å berörda bansträckor torde komma att uppgå till cirka 1,5 miljoner kronor, räknat efter nuvarande prisläge.

Departements- I likhet med järnvägsstyrelsen anser jag, att en elektrifiering av linjen Uddevalla—Strömstad med Smedberg—Lysekil bör ansluta sig till elektri­ fieringen av linjen Herrljunga—Uddevalla. Med hänsyn härtill och under beaktande jämväl av materialförsörjningssvårigheterna samt övriga på frå­ gan inverkande förhållanden anser jag mig icke nu kunna förorda, att an­ slag till elektrifiering av förstnämnda linjer äskas för budgetåret 1944/45. Däremot synas mig skäl liknande dem, som av investeringsutredningen an­ förts i fråga om förberedande arbeten för elektrifiering av ostkustbanan (betänkandet s. 88—89), kunna åberopas för upptagande å beredskapsstat av medel till förberedande arbeten för elektrifiering av ifrågavarande järn­ vägslinjer i norra Bohuslän. I likhet med järnvägsstyrelsen anser jag, att förberedelserna böra begränsas till rena grovarbeten för en sammanlagd kost­ nad av 1 500 000 kronor. Anslaget bör uppföras å beredskapsstat II. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Förberedande arbeten för elektrifiering av linjen Uddevalla—Strömstad med Smedberg—Lysekil å allmän be­

redskapsstat II för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag

Kungl. Maj:ts proposition nr 281. 233

v» Försvarsberedskap.

[15.] Försvarsberedskap vid statens järnvägar. Under förevarande rubrik

hava å kapitalbudgeten för nästa budgetår till olika ändamål anvisats sam­

manlagt 8 780 000 kronor (propositionen nr 79, riksdagens skrivelse nr 186).

Ett av järnvägsstyrelsen framlagt förslag om anvisande av medel för an­ skaffning av ånglok har icke föranlett annan åtgärd än att handlingarna i ärendet överlämnats till investeringsutredningen för att tagas i övervägande vid fullgörandet av utredningens uppdrag.

Investeringsutredningen har nu i sitt betänkande (Bilaga 10, jfr betänkan­

det s. 89 och 209) upptagit sistnämnda förslag och hemställt om anvisande å beredskapsstat av 3 750 000 kronor till anskaffning av ånglok. Jag biträder utredningens framställning och hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Försvarsberedskap vid statens järnvägar å allmän

beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra ett an­

Oförutsedda och mindre arbeten.

[16.] Dispositionsanslag för oförutsedda och mindre arbeten. Till före­ varande ändamål hava å kapitalbudgeten för budgetåret 1944/45 anvisats

1 500 000 kronor.

Investeringsutredningen har i sitt betänkande (Bilaga 10, jfr s. 90 och 209)

föreslagit, att å beredskapsstat måtte upptagas 500 000 kronor såsom disposi­ tionsanslag för oförutsedda och mindre arbeten. Med biträdande av utredningens förslag hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att såsom Dispositionsanslag för oförutsedda och mindre ar­ beten å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45

Rullande materiel.

[17.] Rullande materiel. Å kapitalbudgeten för nästa budgetår hava an­

visats anslag örn sammanlagt 26 060 000 kronor till rullande materiel av olika slag.

I sitt betänkande (Bilaga 10, jfr s. 90 och 209) har investeringsutredningen

förordat, att anskaffning av rullande materiel av alla slag måtte få ingå i investeringsreserven till ett belopp av 35 000 000 kronor.

234 Kungl. Majlis proposition nr 281.

Mot utredningens förslag har jag icke något att erinra. Anslag torde böra upptagas på beredskapsstat II och III med respektive 12 000 000 och 23 000 000 kronor. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Rullande materiel för budgetåret 1944/45 uppfora följande anslag, nämligen

dels ock å allmän beredskapsstat III » 23 000 000.

Automobiltrafik.

[18.] Garage- och verkstadsbyggnader. Under hänvisning till vad investe­ ring sutredning en i denna del anfört och föreslagit i sitt betänkande (Bilaga 10, jfr s. 90—91 och 209) hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riks­ dagen att till Garage- och verkstadsbyggnader å allmän bered­ skapsstat III för budgetåret 1944/45 upp­

Ersättningsanskaffningar och förnyelse-]

arbeten.

[19.] Ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten. I propositionen nr

155 till årets riksdag har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till föreva­ rande ändamål anvisa 29 640 000 kronor å kapitalbudgeten för nästa bud­ getår. Investeringsutredningen har, såsom förut nämnts, i investeringsreserven upptagit ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten vid statens järnvägar till ett sammanlagt belopp av 24 725 000 kronor. Omfattningen av dessa ar­ beten framgår av tabellbilagan 10 (kolumn 7) till utredningens betänkande. Efter den omräkning av anslagen, som verkställts i det föregående, återstår under förevarande rubrik en anslagssumma av 6 285 000 kronor (nr 31, 32, 85—87, 92, 128, 172, 174—175). Efter företagen prövning av de olika arbetenas angelägenhetsgrad har jag funnit anslagssumman böra fördelas i enlighet med det följande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 281. 237

Statens allmänna fastighetsfond.

[22.] Om- och tillbyggnad av fastigheten nr 1 i kvarteret Lejonet i Stock­ holm. Med bifall till Kungl. Maj:ts i 1937 års statsverksproposition fram­ lagda förslag (utgifter för kapitalökning, bil. 5, punkten 51) anvisade riksda­ gen för om- och tillbyggnad av fastigheten nr 1 i kvarteret Lejonet i Stock­ holm (Arvfurstens palats) för budgetåret 1937/38 ett reservationsanslag av 260 000 kronor. Kostnaderna för ifrågavarande arbeten beräknades av bygg­ nadsstyrelsen vid tidpunkten för förslagets framläggande till 865 000 kronor och förutsattes skola fördelas på tre budgetår. Efter därom i 1939 års statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil. 4 punkten 65) framställt förslag anvisade riksdagen för budgetåret 1939/40 ett anslag för ändamålet av 470 000 kronor. Sammanlagt hava sålunda för ifrågavarande ändamål anvisats 730 000 kronor Genom brev den 30 december 1939 förordnade Kungl. Majit, att byggnads­ företaget icke finge fullföljas i vidare mån än i vad avsåge upprättande avbyggnadsritningar och entreprenadhandlingar. I enlighet härmed hava för bestridande av kostnader i samband med upp­ rättandet av entreprenadhandlingar av anslagen disponerats sammanlagt 46 596 kronor 51 öre. Återstoden av anslagen har numera enligt gällande reg­ ler för reservationsanslag reglerats inom riksgäldsfonden. lnvesteringsutredningen har (bilaga 22, kommunikationsdepartementet nr 4) föreslagit upptagande i investeringsreserven för budgetåret 1944/45 av 600 000 kronor av en numera till 1 600 000 kronor beräknad totalkostnad för byggnadsföretaget. I anslutning till investeringsutredningens förslag har byggnadsstyrelsen i skrivelse den 18 april 1944 meddelat, att från utrikesdepartementet i skrivelse den 22 februari 1944 framhållits, hurusom departementets personal, sedan förslag till ombyggnaden uppgjorts, ökats från omkring 100 till omkring 230 personer. För närvarande vore omkring 50 personer placerade i olika annex till departementet, vilka lokaler förhyrdes för ett sammanlagt årligt hyres­ belopp av 26 800 kronor utom värmetillägg. I anledning av utrikesdepartementets skrivelse har byggnadsstyrelsen an­ modat professorn I. Tengbom att i samråd med departementet inkomma med ett med hänsyn till nu föreliggande behov av arbetsplatser reviderat ombyggnadsförslag. Byggnadsstyrelsen meddelar i sin skrivelse vidare, att styrelsen icke innan revideringen avslutats kunde med bestämdhet yttra sig därom, huruvida nå­ gon mindre höjning av de till omkring 1 600 000 kronor beräknade kostna­ derna för byggnadsföretaget kunde visa sig erforderlig. För arbetenas bedrivande under nästa budgetår har byggnadsstyrelsen, som vitsordar utrikesdepartementets trängande behov av utvidgade och för­ bättrade lokaler, funnit ett anslag av 400 000 kronor erforderligt, därvid sty-

238 Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

reisen tagit hänsyn till att byggnadsföretaget beräknas kunna igångsättas ti­ digast under hösten 1944.

Departements- Det förslag, sorn upprättats beträffande om- och tillbyggnad av Arvfurstens Stefen. palats, innefatta!- dels erforderliga restaurerings- och ändringsarbeten inom palatset, dels ock uppförande av en huvudsakligen för arkivändamål avsedd tillbyggnad i två våningar jämte bombsäker källare. Behovet av arbetena har tidigare varit underställt riksdagens prövning, men anvisade anslag hava icke tagits i anspråk annat än för utarbetande av entreprenadhandlingar, enär förhållandena hittills icke möjliggjort igångsättande av själva byggnadsar­ betena. Det har icke varit möjligt att nu taga ställning till frågan, i vilken omfatt­ ning de i och för sig angelägna restaureringsarbetena i nuvarande läge kunna komma till utförande. Däremot synes det mig nödvändigt att utökade lokaler snarast möjligt beredas utrikesdepartementet. Detta synes lämpligen kunna ske genom uppförande av den planerade tillbyggnaden, som därefter kan tagas i anspråk antingen omedelbart för arkivändamål eller provisoriskt så­ som andra tjänstelokaler. På sätt byggnadsstyrelsen förordat torde för byggnadsarbetenas påbörjan­ de böra anvisas ett anslag av 400 000 kronor. Detta belopp synes böra upp­ föras å beredskapsstat II. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Örn- och tillbyggnad av fastigheten nr 1 i kvarteret Lejonet i Stockholm å allmän beredskapsstat II för budget­

[23.] Ökade lokaler för länsstyrelsen i Jönköpings län. Investeringsutredningen har (Bilaga 22, kommunikationsdepartementet, nr 6) föreslagit upp­

tagande i investeringsreserven för nästa budgetår av påbyggnad av länsresi­ denset i Jönköping för en beräknad kostnad av 260 000 kronor.

Med skrivelse den 20 april 1944 har byggnadsstyrelsen överlämnat inom

styrelsens utredningsbyrå i april 1943 upprättade ritningar till den av investeringsutredningen avsedda påbyggnaden av residenset. Påbyggnaden skulle enligt detta förslag avse en våning. Planen över den föreslagna nya våningen är å ritningarna endast schematiskt angiven, enär ännu icke av­ gjorts, vilka av länsstyrelsens avdelningar som lämpligast borde förläggas till de nya lokalerna. Av planen framgår emellertid, att inom den nya vå­ ningen skulle kunna erhållas omkring 40 nya tjänsterum med en nettogolv­ yta av tillhopa omkring 510 kvadratmeter, förlagda utmed ett sammanhäng­ ande korridorsystem i direkt trappförbindelse med underliggande våningar. Planen förutsätter, att tre i byggnadens frontespis belägna, landshövding­ ens boställsvåning tillhörande gästrum tagas i anspråk för länsstyrelsens räkning. Planen är så utformad, att den kan genomföras i två etapper, den första

Kunni. Maj.ts proposition nr 281. 239

omfattande påbyggnad av den västra, under åren 1922—23 uppförda flygeln, och den andra utförande av motsvarande byggnadsarbeten över länsresiden­ sets övriga, äldre delar. Kostnaderna för liela påbyggnaden hava av sty­ relsen beräknats till sammanlagt 260 000 kronor, varav i första etappen 115 000 kronor och i den andra 145 000 kronor. Byggnadsstyrelsen meddelar i sin skrivelse, att länsstyrelsen i skrivelse den 5 juni 1943 till byggnadsstyrelsen framhållit, att vissa jämkningar er­ fordrades i förslaget för att tillgodose landshövdingebostaden med sedvan­ liga biutrymmen ävensom att en hiss borde anordnas inom västra flygeln. De i första etappen ingående arbetena borde enligt länsstyrelsens mening omedelbart vidtagas för att möjliggöra en ökning av landskontorets lokaler. Andra etappen borde färdigställas i så god tid, att vägförvaltningen kunde inflytta i residenset senast den 1 oktober 1948. Byggnadsstyrelsen erinrar vidare, att Kungl. Majit genom beslut den 16 juli 1943 bemyndigat styrelsen all taga i anspråk visst belopp av reservations­ anslaget lill ulredningar rörande tillämnade byggnadsföretag m. m. för verk­ ställande av utredning rörande anskaffande av ytterligare lokaler för länssty­ relsen. Denna utredning är. enligt vad byggnadsstyrelsen meddelar, ännu icke slutförd 1 anslutning härtill anför byggnadsstyrelsen i huvudsak följande. Under utredningens gång har det visat sig, att länsstyrelsens utrymmesbehov ökats i en utsträckning, som icke kunnat förutses vid utarbetandet av det våren 1943 uppgjorda förslaget till påbyggnad av länsresidenset, var­ för detta behov numera icke helt kan tillgodoses genom utförande av på­ byggnaden. Till belysande av omfattningen av det aktuella utrymmeskravet kan nämnas, att för närvarande på skilda ställen i staden förhyras lokaler för länsstyrelsens räkning örn 209 kvadratmeter, för vägförvaltningens om 217 kvadratmeter och för landsfogdens om 47 kvadratmeter. Vägförvalt­ ningen, som disponerar de sålunda förhyrda lokalerna till den 1 oktober 1948, har i dagarna anmält, att ytterligare lokalbehov om 70 kvadratmeters rumsyta föreligger. Man har således för närvarande att räkna med, att för länsstyrelsens och den närstående institutioners behov måste förhyras lokaler med en sammanlagd yta av 543 kvadratmeter, motsvarande en tjänsterumsyta av omkring 475 kvadratmeter. Härtill kommer, alt ytter­ ligare utrymmesbehov inom kort förväntas uppkomma för länsstyrelsens räkning, till följd bland annat av den ifrågasatta omorganisationen av civil­ försvaret. Detta ytterligare utrymmesbehov torde preliminärt kunna beräk­ nas till 125 kvadratmeter. För den ökning av länsstyrelsens lokaler, varav behov föreligger redan nu eller inom närmaste året, skulle sålunda erfordras omkring 600 kvadratmeter. Det torde emellertid kunna förutses, att ytter­ ligare lokalbehov inom närliggande tid kommer att uppstå, bland annat i samband med vägtrafikens och vägbyggandets anpassning lill fredstid. Enär såsom nyss framhållits genom den föreslagna påbyggnaden endast skulle kunna utvinnas en nettoyta av 510 kvadratmeter, hava även andra möjligheter måst sökas för tillgodoseende av utrymmesbehoven. Undersök­ ningar härutinnan pågå för närvarande och hava ännu icke hunnit slut­ föras. De äro bland annat inriktade på antingen att på lämplig plats uppföra en annexbyggnad åt länsstyrelsen eller att bereda landshövdingen hostad utanför residenset, eventuellt i en särskild nybyggnad, samt bereda utrymme för länsstyrelsen i landshövdingens nuvarande våning. Genom sistnämnda

240 Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

anordning skulle kunna utvinnas en nettoyta tjänsterum av cirka 750 kvad­ ratmeter. Vidare skulle genom en tillbyggnad i två våningar av länsresidensets östra flygel kunna erhållas ett rumstillskott av omkring 175 kvadratmeter. Genom vidtagande av båda dessa åtgärder skulle sålunda kunna utvinnas en ökning av nettoyta tjänsterum med sammanlagt omkring 900 å 950 kvad­ ratmeter, vilket, såvitt man nu kan se, skulle vara tillräckligt för täckande av länsstyrelsens utrymmesbehov under närmaste år. Därest liela detta till­ skott av lokaler icke för närvarande skulle behöva tagas i anspråk för stats­ verkets räkning, skulle överblivet utrymme med ekonomisk fördel kunna uthyras. Kostnaderna för nybyggnad av landshövdingebostaden, inklusive tomt­ kostnad, kunna preliminärt beräknas till 250 000 kronor, omändringsarbe­ tena i landshövdingens nuvarande boställsvåning till 100 000 kronor och tillbyggnaden av flygeln till 100 000 kronor eller sålunda sammanlagt 450 000 kronor. Därest utredningen skulle visa, att den lämpligaste lösningen vore uppförande av en annexbyggnad åt länsstyrelsen, komma kostnaderna för en sådan i vart fall icke att överstiga nämnda belopp. Byggnadsstyrelsen meddelar, att utredningen rörande länsstyrelsens lokal­ frågor beräknades kunna färdigställas inom den närmaste tiden. Då en ut­ ökning av länsstyrelsens lokaler ansåges synnerligen brådskande, syntes medel för ändamålet lämpligen böra vara tillgängliga redan under nästa bud­ getår. För att möjliggöra ett genomförande av det mest lämpliga förslaget syntes anslag för beredande av ökade lokaler för länsstyrelsen i Jönköpings län böra anvisas för nästa budgetår med 450 000 kronor. Härom gör bygg­ nadsstyrelsen hemställan.

Departements. Det ökade behov av lokaler, som för länsstyrelsen i Jönköpings län och chefen. denna närstående institutioner föreligger eller beräknas uppkomma inom den närmaste tiden, synes, såsom byggnadsstyrelsen framhållit, böra föranleda en omprövning av det tidigare utarbetade förslaget om påbyggnad av läns­ residenset med en våning. Såsom möjliga alternativ har styrelsen angivit uppförande av en annexbyggnad åt länsstyrelsen samt ianspråktagande av landshövdingens boställsvåning i residenset jämte tillbyggnad av dess östra flygel. För genomförande av sistnämnda alternativ finge åt landshövdingen beredas bostad i en för ändamålet uppförd särskild byggnad. Kostnaden för denna har preliminärt beräknats till 250 000 kronor, tomtkostnad inräknad. För egen del kan jag icke taga ställning till förslagen, innan utredningen slut­ förts. Denna torde emellertid enligt min mening böra inriktas på att finna en lösning, som icke nödvändiggör uppförande av en särskild ämbetsbostad för landshövdingen. Anslag för ökade lokaler för länsstyrelsen bör i enlighet med byggnadsstyrelsens förslag uppföras med 450 000 kronor, vilket belopp torde uppföras å allmän beredskapsstat II. Jag förutsätter därvid, att Kungl. Maj:t skall äga att träffa avgörande i frågan, hur byggnadsfrågan inom ra­ men för nämnda anslagsbelopp bör lösas. Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att till Ökade lokaler för länsstyrelsen i Jönköpings län å allmän beredskapsstat II för budgetåret 1944/45 uppföra ett

Kungl. May.ts proposition nr 281. 241

[24.] Tillbyggnader till landsstatshuset i Malmö. Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag i proposition nr 242 lill 1939 års lagtima riksdag upptog riks­ dagen å allmän beredskapsstat för budgetåret 1939/40 för tillbyggnad av landsstatshuset i Malmö ett förskottsanslag å 465 000 kronor. Genom tillbyggnaden avsågs att tillgodose, förutom länsstyrelsens ökade lo­ kalbehov, behovet av nya lokaler för lantmäterikontoret. Detta var då in­ rymt i huvudpostkontorets byggnad. I proposition nr 2 till 1941 års riksdag upplystes, att lantmäterikontoret skulle avflytta från posthuset på grund av postverkets behov av ökat utrym­ me. I anledning härav anvisades å tilläggsstat II till riksstaten för budget­ året 1940/41 under sjätte huvudtiteln till tillbyggnad av landsstatshuset ett reservationsanslag (B) å 555 000 kronor, vari ingick en till följd av kriget framkallad kostnadsökning i förhållande till tidigare beräkning av i runt tal 20 procent. Ritningar till den sålunda ifrågasatta tillbyggnaden hade med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 september 1939 utarbetats av länsarkitektkontoret i Malmö. Det för budgetåret 1940/41 anvisade anslaget, vilket är av B-anslags na­ tur, har icke till någon del tagits i anspråk. Investeringsutredningen har (Bilaga 22, kommunikationsdepartementet nr 8) upptagit ifrågavarande byggnadsföretag i investeringsreserven med samma belopp som det av 1941 års riksdag anvisade anslaget eller 555 000 kronor. I anslutning till investeringsutredningens förslag har bgggnadsstgrelsen i skrivelse den 20 april 1944 upptagit förevarande byggnadsfråga och därvid hemställt om anvisande för budgetåret 1944/45 av ett anslag av 850 000 kro­ nor för uppförande av tillbyggnader till landsstatshuset i en i förhållande till tidigare förslag icke oväsentligt ökad omfattning. Byggnadsstyrelsen upplyser i sin skrivelse till en början, att det numera icke ansåges nödvändigt att lantmäterikontoret flyttade från sina nuvarande lokaler, enär postverket fått sitt lokalbehov tillgodosett genom påbyggnad av posthusbyggnaden. Detta förhållande gjorde, att den planerade tillbyggna­ den kunde helt avses för länsstyrelsens och denna närstående institutioners behov. Därefter anför byggnadsstyrelsen. Till belysning av detta lokalbehov kan nämnas, att för närvarande för landskontoret, landsfogden, vägförvaltningen och länsarkitektkontoret för­ hyras lokaler på skilda ställen i staden med en sammanlagd golvyta av 1 076 kvadratmeter, utan att dessa lokaler ändå äro tillräckliga eller fullt lämp­ liga för sina ändamål. Härtill kommer, att genom den ifrågasatta omorgani­ sationen av civilförsvaret ett ytterligare lokalbehov inom kort kan förväntas uppkomma, varjämte vägförvaltningen väntas få ett stegrat behov av ut­ rymmen, så snart normala förhållanden åter inråda. Länsarkitektkontoret i Malmö har på byggnadsstyrelsens uppdrag utfört en överarbetning av sitt tidigare avgivna förslag med hänsyn tagen till läns­ styrelsens utvidgade lokalbehov. Det nya förslaget upptager en utökning av landsstatshuset genom uppförande av två flygelbyggnader örn två våningars höjd. Med utgångspunkt från nu tillämpad utrymmesstandard skulle dessa flygelbyggnader för att motsvara det aktuella behovet givas en längd av 48 liihunq lill riksdagens protokoll 191b. 1 samt. Sr 281. lii

242 Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

meter. För tillgodoseende av det väntade utrymmesbehovet har emellertid flyglarnas längd i förslaget angivits till 58 meter. Sålunda uppkomna reservutrymmen kunna, i den mån de icke för tillfället strängt erfordras för läns­ styrelsens räkning, upplåtas till andra statliga institutioner eller uthyras. Lokalerna i landsstatshuset skulle efter tillbyggnaden i huvudsak dispo­ neras på så sätt, att landskansliet inrymmes i de två översta våningarna i huvudbyggnaden samt i en del av andra eller eventuellt första våningen. Landskontoret skulle erhålla lokaler i återstoden av huvudbyggnaden och i större delen av den norra flygelbyggnaden, under det att för vägforva!dungen, länsarkitektkontoret och landsfogden skulle beredas utrymmen i den södra flygeln, varjämte en vaktmästarbostad skulle förläggas dit. Byggnadsstyrelsen förklarar sig bestämt anse det vara mera ändamålsenligt och i längden mera ekonomiskt att i ett sammanhang utbygga flyglarna än att nu endast tillgodose det aktuella behovet för att sedan, kanske redan inom ett eller två år, utföra ytterligare tillbyggnad. Den av styrelsen angivna kostnadssumman, 850 000 kronor, vari ingå kost­ naderna för vissa ombyggnadsarbeten inom det nuvarande landsstatshuset, hava av byggnadsstyrelsen allenast preliminärt beräknats.

Departements- Det synes mig uppenbart, att lokalfrågan för länsstyrelsen i Malmöhus län chejen. och vissa länsstyrelsen närstående institutioner bör bringas till en lösning så snart förhållandena det möjliggöra. Det av byggnadsstyrelsen framlagda för­ slaget har i princip icke givit mig anledning till erinran. I detalj kan jag nu icke taga ståndpunkt till förslaget, som ännu icke föreligger fullt utformat. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att, sedan förslaget närmare utarbe­ tats, fastställa ritningar för företagets utförande. Det för budgetåret 1940/41 anvisade anslaget till förevarande byggnads­ företag kommer icke att stå till förfogande efter utgången av innevarande budgetår, varför nytt anslag för ändamålet nu torde böra anvisas. Detta sy­ nes böra upptagas å allmän beredskapsstat II. Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Tillbyggnader till landsstatshuset i Malmö å allmän, beredskapsstat II för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag:

[25.] Tillbyggnad av landsstatshuset i Göteborg. Efter därom i propositio­ nen nr 2 till 1941 års riksdag framlagt förslag anvisade riksdagen å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 ett reservationsanslag (B) av 850 000 kronor till tillbyggnad för länsstyrelsen i Göteborg. Genom beslut den 9 januari 1942 uppdrog Kungl. Majit åt byggnadssty­ relsen att med anlitande av anslaget låta för en kostnad av högst 695 000kronor uppföra tillbyggnaden, vars omfång därvid i besparingssyfte begrän­ sades på sådant sätt, att endast de vid tidpunkten för byggnadsarbetets igång­ sättande aktuella behoven tillgodosågos.

Kungl. Maj:ts proposition nr 281. 243

Sedan det visat sig, att länsstyrelsens ökade utrymmesbeliov icke kunde tillgodoses inom tillbyggnaden, bemyndigade Kungl. Maj:t genom beslut den 2 april 1943 byggnadsstyrelsen att för verkställande av vidare utredning rö­ rande ett fortsatt utbyggande av landsstatshuset taga i anspråk medel av sjätte huvudtitelns utredningsanslag. Investeringsutredningen föreslår (Bilaga 22, kommunikationsdepartemen­ tet nr 9) uppförande i investeringsreserven av ett anslag å 700 000 kronor för ytterligare tillbyggnad till landsstatshuset i Göteborg. I anslutning till investeringsutredningens förslag har byggnadsstyrelsen i skrivelse den 20 april 1944 meddelat, att kostnaderna för den fortsatta ut­ byggnaden numera preliminärt beräknats till 590 000 kronor inklusive mark­ kostnader. Beräkningarna grundade sig på en av länsarkitektkontoret i Göte­ borg i samråd med länsstyrelsen uppgjord programutredning, enligt vilken tillbyggnaden skulle förläggas å den nuvarande residenstomten samt å den därtill gränsande, statsverket tillhöriga tomten nr 9 i 53 kvarteret Residenset. Byggnadsstyrelsen framhåller såsom synnerligen angeläget, att den pla­ nerade tillbyggnaden av landsstatshuset med det snaraste kommer till ut­ förande med hänsyn såväl till länsstyrelsens redan förefintliga lokalbehov som till det behov av ökat utrymme, som kunde förväntas uppstå inom den närmaste framtiden bland annat därest den planerade omorganisationen av civilförsvaret skulle genomföras.

Vid uppförandet av den tillbyggnad av landsstatshuset i Göteborg, vartill Departements- 1940 års riksdag anvisat medel, kunde hänsyn icke tagas till utrymmesbehovet chefen. för den nya statliga vägorganisationen samt för den utökade taxeringsorganisationen. Redan dessa utrymmesbehov äro i Göteborgs och Bohus län av den storleksordning, att en tillfredsställande lösning icke torde kunna ernås utan en ny tillbyggnad. Det synes mig lämpligt att denna beräknas även för de ytterligare utrymmesbehov för länsstyrelsen, som kunna beräknas uppkomma under de närmaste åren. Jag tillstyrker därför byggnadsstyrelsens förslag. Den besparing av 155 000 kronor, som uppkommit å det för budgetåret 1940/41 anvisade anslaget, kommer icke att stå till förfogande under nästa budgetår. Hela det för byggnadsföretaget erforderliga medelsbehovet torde därför böra täckas genom anvisande av nytt anslag för ändamålet. Beloppet torde böra upptagas å allmän beredskapsstat III. Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Tillbyggnad av landsstatshuset i Göteborg å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag

[26.] Nybyggnad för lantmiitcrikontor och vattendomstol i kvarteret Pal­ men i Vänersborg, Å tilläggstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 har riksdagen anvisat ett reservationsanslag (B) av 620 000 kronor till nybygg-

244 Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

nåd för Iantmäterikontoret i Vänersborg. Byggnaden, som avsetts att uppföras å norra delen av kvarteret Palmen, har planerats för Iantmäterikontoret, vat­ tendomstolen, länsarkitekt- och vägingenjörskontoren samt vissa delar av länsstyrelsen. Vänersborgs stad har förbundit sig att utan vederlag till staten avstå den för byggnaden erforderliga tomtmarken under förutsättning att vat­ tendomstolens kansli under en tid av omkring 25 år bleve förlagt till staden. Efter förslag i propositionen 1942: 179, till vilken jag här torde få hänvisa, anvisade riksdagen för budgetåret 1942/43 till Om- och tillbyggnad av läns­ residenset i Vänersborg ett reservationsanslag av 180 000 kronor, varjämte riksdagen medgav att för samma ändamål finge av nyssnämnda för budget­ året 1940/41 anvisade B-anslag tagas i anspråk ett belopp av 330 000 kronor. Enligt den lösning av byggnadsfrågan, som detta förslag innehar, skulle vid länsresidenset uppföras två flygelbyggnader, i vilka bland annat länsarkitekt kontoret och vägförvaltningen skulle inrymmas, medan nybyggnaden i kvarte­ ret Palmen skulle avses endast för lantmäterikontor och vattendomstol. En så­ lunda begränsad byggnad beräknades draga en kostnad av 290 000 kronor, vilket belopp också kvarstår å det för budgetåret 1940/41 anvisade B-anslaget å 620 000 kronor. Huvudritningar till nybyggnaden i kvarteret Palmen äro för närvarande under utarbetande. Örn- och tillbyggnaden av länsresidenset är för närvarande under utföran­ de. För ändamålet hava ställts till byggnadsstyrelsens förfogande dels nyss­ nämnda belopp av 180 000 kronor och 330 000 kronor, dels ock 65 000 kro­ nor av ett för budgetåret 1943/44 anvisat investeringsanslag. Samtidigt pågå vissa inredningsarbeten för anordnande inom residenset av lokaler för läns­ styrelsens taxeringsavdelning, för vilket ändamål byggnadsstyrelsen bemyn­ digats taga i anspråk 10 000 kronor av sistnämnda anslag ävensom 40 000 kronor av det å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisade reservationsanslaget till lokaler för taxeringsavdelningar för vissa länssty­ relser. Investeringsutredningen föreslår (Bilaga 22. kommunikationsdepartementet nr 10) uppförande i investeringsreserven av ett anslag av 350 000 kronor till nybyggnad av lantmäterikontor och vattendomstol i kvarteret Palmen i Vä­ nersborg. Enligt vad jag inhämtat bar beloppet avsetts, förutom såsom er­ sättning för förenämnda anslagsbelopp av 290 000 kronor, jämväl för att möjliggöra någon ökning av byggnaden för tillgodoseende av länsstyrelsens behov. I skrivelse den 20 april 1944 har nu byggnadsstyrelsen föreslagit, att i kvarteret Palmen skulle uppföras såväl den tidigare planerade byggnaden för lantmäterikontor och vattendomstol som ytterligare en byggnad av samma storlek för tillgodoseende av länsstyrelsens lokalbehov. Länsstyrelsen hade, meddelar byggnadsstyrelsen, i skrivelse den 17 april 1944 anmält, att de för vägförvaltningen avsedda lokalerna i flygelbyggnaden Vore otillräckliga, varför vägförvaltningen måste disponera även de utrym­ men, som avsetts för landsfogden. För denne måste således andra lokaler anskaffas. Härtill komme, framhåller byggnadsstyrelsen, att ytterligare lokal-

Kungl. Martts proposition nr 281- 245

behov torde uppkomma för länsstyrelsens del genom den föreslagna om­ organisationen av civilförsvaret. Dessa lokalbehov kunde icke tillgodoses inom de under uppförande varande flygelbyggnaderna. Med hänsyn härtill och då ytterligare bebyggelse på residenstomten icke kunde äga runi, syntes den planerade nybyggnaden i kvarteret Palmen böra utökas till att även om­ fatta antingen lokaler för länsstyrelsens eget behov eller lokaler för vägförvaltningen. Byggnadsstyrelsen, som funnit sig icke för närvarande böra utarbeta de­ taljerade förslagsritningar till den sålunda föreslagna ytterligare bebyggelsen i kvarteret Palmen, har beräknat kostnaderna för denna till samma belopp som för den tidigare beslutade byggnaden inom samma kvarter eller till 290 000 kronor. Byggnadsstyrelsen framhåller slutligen, afl för den hän­ delse vissa lokaler i nybyggnaderna icke omedelbart skulle behöva utnyttjas för statsverkets räkning, dessa kunde tills vidare uthyras.

Det för uppförande av nybyggnad för vattendomstol och lantmäterikontor Departement )i kvarteret Palmen i Vänersborg avsedda beloppet av 290 000 kronor av det thelen. för budgetåret 1940/41 anvisade anslaget lill nybyggnad, för lantmäterikontor i Vänersborg kommer icke att stå till förfogande efter utgången av inne­ varande budgetår. Uppförande av denna byggnad, för vilken huvudritningar äro under utarbetande, bör enligt min mening komma till stånd så snart detta med hänsyn till tillgången på material och arbetskraft blir möjligt. För ändamålet lärer därför böra, i stället för det nämnda anslagsbeloppet, å allmän beredskapsstat II uppföras ett nytt anslag å samma belopp. Till för­ slaget örn uppförande av ytterligare en liknande byggnad avsedd närmast för länsstyrelsens eller vägförvaltningens behov torde slutlig ställning på ut­ redningens nuvarande stadium icke kunna tagas. Med hänsyn till de av byggnadsstyrelsen anförda skälen finner jag mig emellertid böra föreslå upp­ förande av medel för ändamålet å beredskapsstat III. Hemställan härom gör jag under nästföljande punkt. Under denna punkt hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riks­ dagen att till Nybyggnad för lantmäterikontor och vattendomstol i kvarteret Palmen i Vänersborg å allmän beredskapsstat II för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag

[27.] Nybyggnad för länsstyrelsen i Älvsborgs län. Under åberopande av vad som anförts under nästföregående punkt hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

ali lill Nybyggnad för länsstyrelsen i Älvsborgs län å all­ män beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra ett

246 Kungl. Maj:ts proposition nr 2S1.

[28.] Tillbyggnad till landsstatshuset i Mariestad. Genom beslut den 21 juni 1940 bemyndigade Kungl. Majit byggnadsstyrelsen att av reservations­ anslaget till utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag m. m. taga i anspråk visst belopp för verkställande av utredningar i fråga om beredande av utökade lokaler för länsstyrelsen i Skaraborgs län ävensom beträffande uppförande av byggnad för lantmäterikontoret i länet. Den 26 juni 1940 uppdrog byggnadsstyrelsen åt länsarkitektkontoret i Ma­ riestad att verkställa utredningarna. Med skrivelse den 26 september 1942 överlämnade länsstyrelsen till byggnadsstyrelsen ett av länsarkitektkontoret utarbetat förslag till tillbyggnad av landsstatshuset, innebärande i huvudsak uppförande av två flygelbyggnader, av vilka den västra skulle inrymma lo­ kaler för länsstyrelsen, länsarkitektkontoret och vägingenjörskontoret och den östra lokaler för lantmäterikontoret. I skrivelsen framhöll länsstyrelsen, att den funne förslaget lämpligt men att det på dåvarande stadium icke vöre möjligt att med större grad av säkerhet yttra sig om det framtida lokalbe­ hovet beträffande särskilt taxerings- och uppbördsväsendet samt vägorganisationen. Sedan förslaget underställts lantmäteristyrelsen, förklarade sig denna i skrivelse den 9 december 1942 i stort sett icke hava något att erinra mot förslaget. Investeringsutredningen har (Bilaga 22, kommunikationsdepartementet nr 11) i investeringsreserven upptagit byggnadsarbeten för ifrågavarande än­ damål för en beräknad kostnad av 600 000 kronor. I skrivelse den 2 april 1944 har byggnadsstyrelsen hemställt att för budget­ året 1944/45 till örn- och tillbyggnad av landsstatshuset i Mariestad m. m. måtte anvisas ett belopp av 1 105 000 kronor, varav 780 000 kronor belöpa på en för länsstyrelsen avsedd ny flygel till landsstatshuset jämte ändrings­ arbeten inom detta samt 325 000 kronor på uppförande av en lantmäterikontorsbyggnad. I sin skrivelse anför byggnadsstyrelsen i huvudsak följande. Vid granskning av det av länsstyrelsen år 1942 överlämnade förslaget fann byggnadsstyrelsen av sparsamhetsskäl en överarbetning av detsamma önsk­ värd i syfte att bättre utnyttja de inom den nuvarande byggnaden befintliga stora rumsenheterna samt förbilliga den för länsstyrelsen föreslagna till­ byggnaden. Med anledning härav utarbetades inom styrelsens utredningsbyrå två al­ ternativa förslag till flygelbyggnad med reducerade mått, vilka förslag den 26 november 1942 översändes till länsstyrelsen för yttrande. Under den tid, som därefter förflutit, hava emellertid främst genom vägväsendets förstatligande samt taxeringsväsendets omorganisation och utök­ ning uppstått betydande behov av mera utrymme för länsstyrelsen och den­ samma närstående institutioner. Därjämte kommer genomförandet av den ifrågasatta omorganisationen av civilförsvaret att kräva icke obetydliga lo­ kalutrymmen, som böra tillgodoses i anslutning till länsstyrelsens lokalför­ läggning. Vid ett besök på platsen, som hösten 1943 företogs av en repre­ sentant för byggnadsstyrelsen, konstaterades också, att länsstyrelsens lokal­ behov måste betecknas såsom synnerligen trängande samt att förhållandena utvecklats därhän, att den av byggnadsstyrelsen tidigare ifrågasatta minsk­ ningen av den för länsstyrelsen avsedda flygelbyggnaden icke längre vore

Kungl. Maj.ts proposition nr 281. 247

möjlig. En flygelbyggnad av den av länsarkitekten föreslagna storleken måste tvärtom nu anses för knappt tilltagen, varför en överarbetning av läns­ arkitektens förslag igångsatts i avsikt att få ett bättre utnyttjande av rumsenheterna inom den nuvarande landsstatsbyggnaden samt en ändamålsenlig avvägning av flygelbyggnadens storlek. Länsarkitekten har nu till byggnadsstyrelsen inkommit med ett sålunda omarbetat förslag. Enligt förslaget skulle tillbyggnaden av landsstatshuset göras i form av en vinkelrätt mot gatan förlagd flygelbyggnad av två vå­ ningars höjd och direkt förbunden med landsstatshusets östra ända. I fly­ gelbyggnaden skulle plats beredas för länsarkitektkontoret och vägförvaltningen samt för vissa av länsstyrelsens avdelningar. Vidare avser förslaget vissa ändringsarbeten inom den nuvarande landsstatsbyggnaden. Lantmäterikontorsflygeln är avsedd att uppföras såsom en helt fristående byggnad, placerad utmed gatan omedelbart väster om landsstatshuset. Här­ igenom hållas möjligheterna öppna att å tomten uppföra ytterligare tillbygg­ nader till landsstatshuset. Byggnadsstyrelsen upplyser i sin skrivelse vidare, att länsarkitektens för­ slag endast avser täckande av det aktuella lokalbehovet. Styrelsen har emel­ lertid funnit ändamålsenligt och ur ekonomisk synpunkt lämpligt, att åt tillbyggnaden i ett sammanhang gåves sådan storlek, att jämväl de i en nära framtid uppkommande lokalbehoven kunde tillgodoses. Härför erford­ rades, att den föreslagna, för länsstyrelsen avsedda flygelbyggnaden utöka­ des med omkring 20 meter mot nordost. Därest sålunda tillkomna reserv­ lokaler icke omedelbart skulle behöva utnyttjas för statsverkets räkning, kunde de tills vidare med ekonomisk fördel uthyras. Byggnadsstyrelsen förklarar sig finna det vara av behovet påkallat, att förslaget i dess helhet snarast möjligt kommer till utförande. Därest detta av statsfinansiella eller andra skäl icke skulle kunna åstadkommas, borde en­ ligt styrelsens mening i första hand den för länsstyrelsen avsedda flygeln samt ändringarna inom landsstatshuset komma till stånd. I andra hand bor­ de lantmäterikontorsbyggnaden uppföras.

Det i investeringsutredningens betänkande upptagna anslagsäskandet till Departementsförevarande ändamål avser ett mera begränsat byggnadsprogram i anslut- Zieten. ning till ett tidigare stadium av utredningen rörande lokalbehovet för läns­ styrelsen i Mariestad. På de av byggnadsstyrelsen anförda skälen finner jag mig böra förorda, att medel äskas för hela det av styrelsen nu framlagda byggnadsprogrammet. Anslag till lantmäterikontorsbyggnaden, vilken torde vara av något lägre angelägenhetsgrad än utbyggnaden för länsstyrelsen och vissa till densamma nära anknutna institutioner, torde böra upplagas å beredskapsstat lil. Härom gör jag hemställan under nästföljande punkt. Här hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Tillbyggnad lill landsstatshuset i Mariestad å all­ män beredskapsstat II för budgetåret 1944/45 uppföra ett

248 Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

[29.] Lantmäterikontorsbyggnad i Mariestad. Med åberopande av vad un­ der nästföregående punkt anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Lantmäterikontorsbyggnad i Mariestad å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag,

[30.] Uppförande av grovlaboratorium m. m. vid statens väginstitut. Investeringsutredningen upptager (Bilaga 22, kommunikationsdepartementet nr 23) i investeringsreserven för budgetåret 1944/45 uppförande av oljeförråd och siloanläggning vid statens väginstitut för en kostnad av 20 000 kronor. Detta förslag grundar sig på uppgifter, som lämnats utredningen från in­ stitutet. I skrivelse den 22 april 1944 har statens väginstitut under erinran härom meddelat, att institutet vid fortsatt prövning funnit, att ett genomförande av förslaget i oförändrat skick skulle omöjliggöra en framtida utbyggnad av institutets huvudbyggnad. Då behov av sådan utbyggnad funnes, hade in­ stitutet uppgjort två alternativa förslag med hänsyn härtill. Det ena försla­ get innebure, att en såsom grovlaboratorium avsedd flygelbyggnad i en vå­ ning skulle uppföras samt siloanläggningen utföras i byggnadens baksida. Kostnaden härför hade institutet beräknat till 60 000 kronor. Det andra al­ ternativet innebure, att allenast sprängningsarbeten skulle utföras till den planerade byggnadens baksida, där siloanläggningen skulle uppföras. Kost­ naden skulle enligt detta förslag stanna vid 30 000 kronor. Väginstitutet framhåller, att behovet av siloanläggningen vore mycket stort. För prövning och undersökningar av beläggningar och beläggningsmaterial erfordrades jämförelsematerial av samma beskaffenhet. Fördenskull behövdes lager eller upplag av olika stenmaterial, grus, sand, singel, maka­ dam m. m. av olika storlekar. Emellertid vore institutets tomt så liten, att sådana upplag icke kunde anordnas utomhus. Ä andra sidan vore tomtens beskaffenhet lämpad för en siloanläggning. Väginstitutet framhåller vidare, att ett starkt behov av en utvidgning av institutets lokaler med ett grovlaboratorium förelåge. Bland annat vore insti­ tutets nuvarande siktlaboratorium för litet för den ökade verksamhet, som förutsåges beträffande de vid institutet bedrivna grusinventeringarna. Det skulle vara till stor fördel med en särskild byggnad för mer gröva laborationer, för siktning, stensågning, stenkrossning m. m. i direkt sammanhang med siloanläggningen. Statens väginstitut hemställer under åberopande av det anförda om anvi­ sande för nästa budgetår av ett anslag av 60 000 kronor för uppförande av grovlaboratorium och siloanläggning eller, i andra hand, av 30 000 kronor för utförande av enbart siloanläggning.

Kungl. Maj.ts proposition nr 281. 249

Samråd i nu förevarande byggnadsfråga har enligt vad jag inhämtat skett Departementsmellan väginstitutet och byggnadsstyrelsen, varvid befunnits lämpligt, att ehelenden föreslagna siloanläggningen anordnas på sådant sätt, att uppförandet av ett grovlaboratorium icke hindras. Båda ändamålens tillgodoseende är av den betydelse för väginstitutets verksamhet, att jag finner medel böra be­ räknas för dem å allmän beredskapsstat. Hinder möter givetvis icke att, om så befinnes lämpligt, låta anstå med uppförande av laboratoriet. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Uppförande av grovlaboratorium m. m. vid statens väginstitut å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/

Fonden för förlag till statsverket.

[31.] Förlag för väg- och vattenbyggnadsväsendets förrådsfond. I propo­ sitionen nr 187 till årets riksdag har Kungl. Majit föreslagit anvisande av 6 190 000 kronor till förlag för väg- och vattenbyggnadsväsendets förråds­ fond. Av detta belopp hava 4 700 000 kronor beräknats för byggnader. I investeringsplanen för statliga och statsunderstödda vägar och gator m. m. har investeringsutredningen (s. 135 i betänkandet) upptagit garage- och för­ rådsbyggnader m. m. med en beräknad anläggningskostnad av 500 000 kro­ nor. Utredningen föreslår, att nämnda belopp upptages å allmän beredskaps­ stat under förevarande rubrik. Med biträdande av utredningens förslag hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Förlag för våg- och vattenbyggnadsväsendets för­ rådsfond å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Sigurd Lang.

Kungl. Maj.ts proposition nr 281. 251

Bilaga 13.

Kapitalinvesteringar.

Finansdepartementet.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12 maj 19U.

Närvarande: Statsministern H ansson , ministern för utrikes ärendena G unther , statsråden P ehrsson -B ramstorp , W igforss , S köld , E riksson , Q uensel , B ergquist , B agge , A ndersson , D omö , R osander , G jöres , E werlöf , R ubbestad .

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler härefter un­ der finansdepartementets handläggning hörande ärende angående kapital­ investeringar å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 samt anför där­ vid följande.

Statens allmänna fastighetsfond.

[1.] Vissa byggnadsarbeten vid tullverkets gränsbevakning. På förslag av Kungl. Majit i propositionen nr 2/1941 anvisade 1941 års riksdag (skriv, nr 25) till Vissa byggnadsarbeten vid tullverkets gränsbevakning ett reserva­ tionsanslag (B) av 100 000 kronor, med vilket belopp skulle bestridas kost­ naderna för uppförande av personalbostäder vid två gränsposteringar i Norr­ botten.

Investeringsutredningen har i sitt betänkande upptagit förevarande bygg-

nadsändamål men med hänsyn till inträdd prisstegring beräknat kostnaderna till 60 000 kronor per postering. I

I stället för förenämnda B-anslag torde å beredskapsstat III för budget -Departementsåret 1944/45 böra anvisas medel för byggnader vid två posteringar. Med hän- cAe/«"syn till prisstegringen torde emellertid beloppet böra böjas från 100 000 till 120 000 kronor.

252 Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Jag får alltså hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Vissa byggnadsarbeten vid tullverkets gränsbevak­ ning å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 an­

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt, behagar Hans Majit Konungen bifalla. Ur protokollet:

Rolf Arfwedson.

Kungl. Maj.ts proposition nr 281. 253

Bilaga 14.

Kapitalinvesteringar.

j Ecklesiastikdepartementet.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

12 maj 1944.

Närvarande: Statsministern H ansson , ministern för utrikes ärendena G unther , statsråden P ehrsson -B ramstorp , W igforss , S köld , E riksson , Q uensel , B ergquist , B agge , A ndersson , D omö , R osander , G jöres , E werlöf , R ubbestad .

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Bagge, anmäler nedan an­ givna, under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärenden an­ gående kapitalinvesteringar på allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/ 45 och yttrar därvid följande.

Statens allmänna fastighet sfond.

[1.] Ombyggnadsarbeten vid kungl, biblioteket. I skrivelse den 3 juni 1942

framlade byggnadsstyrelsen förslag till beredande av ökade lokaler för kungl,

biblioteket. Förslaget avsåg dels ombyggnad av den nuvarande biblioteksbyggnaden i Humlegården i Stockholm för en kostnad av 480 000 kronor, dels ock uppförande av en nybyggnad för biblioteket å tekniska högskolans gamla tomtområde inom kvarteret Vega vid Drottninggatan i Stockholm för en kostnad av 625 000 kronor. I sin skrivelse har byggnadsstyrelsen till en början redogjort för hittills planerade och genomförda örn- och tillbyggnader av kungl, bibliotekets bygg­ nad samt därefter i detalj redovisat de nu föreliggande bristerna. Härvid har styrelsen särskilt framhållit, att såväl de disponibla arkivutrymmena som framför allt arbetsutrymmena för personal och forskare vore helt otill­ räckliga för en institution av kungl, bibliotekets omfattning. Vad be­ träffar sättet för lösningen av bibliotekets lokalfråga, har styrelsen fram­ hållit, att styrelsen av olika skäl icke kunde förorda en tillbyggnad av nuvarande biblioteksbyggnad. Enligt moderna principer borde storbibliotek

254 Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

planeras i form av huvudbyggnader av måttlig höjd för administrations- och forskningslokaler med därtill anslutna s. k. boktorn, vilka vid behov kunde påbyggas. Ett lämpligt tomtområde för uppförande av ett bibliotekskomplex efter angivna principer vore tekniska högskolans nuvarande tomtområde vid Drottninggatan. Då denna tomt emellertid för närvarande icke vore disponi­ bel för här förevarande ändamål, borde flyttningen verkställas i etapper. Detta skulle lämpligen kunna ske på så sätt, att å tekniska högskolans gam­ la tomt uppfördes ett boktorn för kungl, bibliotekets tidningssamling, vilken genom sin snabba tillväxt beredde biblioteket stora svårigheter.

I fråga örn den föreslagna ombyggningen av kungl, bibliotekets nuva­ rande byggnad har styrelsen anfört i huvudsak följande. Ett ökat hyllutrymme inom den nuvarande byggnaden åstadkommes ge­ nom dels att inom den nu oinredda övre delen av mittpartiet anordnas två bokmagasinsbottnar och dels att hylluppställningen i de nuvarande magasi­ nen göres tätare. I övrigt anordnas nya hissar och även i viss utsträckning nya trappor. Inom mittpartiets nedre våningar vidtagas en del ändringar i den nuvarande byggnadsstommen för erhållande av samlade utrymmen för låneexpeditionen. I västra flygelns nedre delar iordningställes en hörsal med biutrymmen och till våningen 1 trappa upp förläggas arbetslokaler samt bo­ stad för expeditionsvakten. Durkplåtsbottnarna i bottenvåningen väster örn mittpartiet borttagas och ett nytt betongbjälklag inlägges, varigenom t\å för tjänsterum lämpliga våningar erhållas. Övriga ändringsarbeten i byggna­ dens inre ingripa icke i den befintliga byggnadsstommen utan bestå i upp­ sättande av nya mellanväggar m. m. Kostnaderna för en ombyggnad av kungl, bibliotekets byggnad i enlighet med det sålunda upprättade skissförslaget hava preliminärt beräknats till 450 000 kronor. Därest befintliga oskyddade järnkolonner för vinnande av ökat brandskydd skola kring- eller igjutas med betong, vilken åtgäid för­ ordas av riksbibliotekarien, tillkommer en ytterligare kostnad av 30 000 kro­ nor. I de sålunda angivna beloppen hava emellertid icke medtagits kostna­ der för nya bokhyllor. Därest sådana bokhyllor redan från början skola an­ skaffas i den utsträckning, som å ritningarna angives, skulle detta betinga en kostnad, som kan beräknas till omkring 200 000 kronor. I fråga örn angelägenheten av de föreslagna arbetena anföres i styrelsens skrivelse följande. Ett genomförande av ombyggnadsförslaget innebär att kungl, biblioteket skulle för en förhållandevis låg kostnad få sitt lokalbehov tillgodosett för en tid, som enligt riksbibliotekariens mening kan beräknas till 10 å 12 år. Inom denna tidrymd kan emellertid, såsom ovan framhållits, kungl, bibliotekets lokalfråga icke tänkas vinna sin slutliga lösning genom bibliotekets över­ flyttning i dess helhet till kvarteret Vega. För ett tillgodoseende av kungl, bibliotekets lokalbehov intill dess detta kan ske måste förutsättas att det som ett första led i en fullständig nybyggnad för kungl, biblioteket före­ slagna tidningsbiblioteket kommer till utförande. Därest emellertid av stafsfinansiella skäl icke både det nya tidningsbiblioteket och ombyggnaden av den nuvarande biblioteksbyggnaden nu kunna komma till utförande, bör ombyggnaden givas företräde och tidningsbiblioteket alltså få anstå några år.

Byggnadsstyrelsens förslag har granskats av 1910 års civila bgggnaclsutredning, som i utlåtande den 29 januari 1943 förklarat sig ha funnit det föga

Kungl. Maj:ts proposition nr 281. 255

välbetänkt, att det av byggnadsstyrelsen föreslagna nybyggnadsföre­ taget nu bomme till utförande, i synnerhet som förläggningen av en fram­ tida byggnad för kungl, biblioteket i dess helhet till kvarteret Vega torde böra närmare studeras, innan tomten i fråga foges i anspråk för delar av anlägg­ ningen. Vad åter beträffar ombyggnadsförslaget, har civila byggnadsutredningen med hänsyn till lokalernas karaktär av provisorium ifråga­ satt vissa inskränkningar i de föreslagna byggnadsåtgärderna medförande en kostnadsbegränsning av 35 000 kronor. Ledamoten av 1940 års civila byggnadsutredning, byggnadsrådet S. Marke­ lius, har i särskilt avgivet yttrande föreslagit ett begränsat genomförande av det av byggnadsstyrelsen framlagda ombyggnadsförslaget efter riktlinjer, som i vissa avseenden avvika från de av 1940 års civila byggnadsutredning före­ slagna. Efter remiss har byggnadsstyrelsen nied överlämnande av skissritningar till ombyggnad av kungl, biblioteket i skrivelse den 30 juli 1943 framlagt för­ nyad utredning beträffande ett begränsat genomförande av styrelsens ombyggnadsförslag enligt de av Markelius angivna riktlinjerna. Byggnadssty­ relsen har tillika gjort framställning örn anvisande av medel till byggnads­ företaget. Det av byggnadsstyrelsen sålunda framlagda ombyggnadsförslaget skiljer sig från de tidigare upprättade huvudsakligen däri att kungl, bibliotekets västra flygel lämnats helt orörd av ombyggnadsarbetena. Detta har möjlig­ gjorts genom att hörsalen, som minskats till att rymma 117 platser mot tidi­ gare avsedda 258, förlagts till östra delen av mittbyggnadens övre våning. Vidare har i det omarbetade förslaget vissa omgrupperingar och beskärningar av de till mittbyggnadens västra del förlagda tjänsterummen vidtagits, var­ jämte maskinistbostaden flyttats till den östra flygelns övre källarvåning. Slutligen har i det omarbetade förslaget icke medtagits några åtgärder för inredande av bokmagasin inom mittpartiets vindsvåning. Efter genomförandet av den i det omarbetade förslaget sålunda avsedda begränsade ombyggnaden skulle kungl, bibliotekets byggnad bereda plats för 42 450 hyllmeter. Kostnaderna för genomförandet av det omarbetade förslaget har av bygg­ nadsstyrelsen beräknats till 425 000 kronor, inberäknat kostnaderna för kringgjutning av järnkonstruktioner men oberäknat kostnaderna för hyllinredning. Då emellertid byggnadsstyrelsen funnit vad riksbibliotekarien anfört be­ träffande angelägenheten att inreda ett bokmagasin i mittpartiets vindsvåning vara värt beaktande, har styrelsen föreslagit, att det härför erforderliga brandsäkra bjälklaget redan från början kommer till utförande. Då kostnaden här­ för beräknas till 15 000 kronor, skulle de sammanlagda kostnaderna för om­ byggnaden uppgå till 440 000 kronor.

.Tåg är icke beredd att på grundval av den föreliggande utredningen taga Departement!ställning till spörsmålet, huru kungl, bibliotekets byggnadsfråga lämpligen chelenbör lösas på längre sikt. Ett sådant ställningstagande synes mig ej heller för

256 Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

närvarande påkallat. En ombyggnad av den nuvarande biblioteksbyggnaden i enlighet med byggnadsstyrelsens i utlåtande den 30 juli 1943 framlagda förslag synes nämligen erbjuda en tillfredsställande lösning av bibliotekets lokalfråga för ett flertal år framåt, varför jag förordar, att sistnämnda ar­ bete kommer till utförande. Mot den av byggnadsstyrelsen för ifrågavarande ombyggnadsföretags genomförande beräknade kostnadssumman, 440 000 kro­ nor, har jag icke funnit anledning till erinran. Medel till utförande av ifrågavarande byggnadsföretag, som upptagits på den av investeringsutredningen framlagda investeringsplanen för statliga hus­ byggnadsföretag för verk och myndigheter m. m., torde böra uppföras på allmän beredskapsstat III. Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

alt till Ombyggnadsarbeten vid kungl, biblioteket å allmän

beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag

[2.] Ombyggnads- och installationsarbeten i byggnaden för kemiska insti­

tutionen vid universitetet i Uppsala. För uppgörande av byggnadsritningar, entreprenadhandlingar m. m. beträffande detta byggnadsföretag anvisades för budgetåret 1938/39 ett reservationsanslag å 4 000 kronor. Därjämte upp­ togs på beredskapsstat för samma budgetår och sedermera även på allmän beredskapsstat för budgetåret 1939/40 ett förskottsanslag av 91 000 kronor till bestridande av kostnaderna för byggnadsarbetena. Beträffande den i äm­ net verkställda utredningen hänvisas till propositionen 1938:275 (s. 272 ff.). I propositionen nr 2 till 1941 års lagtima riksdag (s. 290 f.) föreslog Kungl. Majit riksdagen att till ifrågavarande ändamål på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag (B) av lil 000 kronor. Enligt vad byggnadsstyrelsen under hand upplyst kunde kostnaderna för byggnadsföretaget nämligen i december 1940 beräknas till inalles 115 000 kronor, varav 4 000 kronor tidigare anvisats. Riksdagen anvisade det äskade B-anslaget.

I skrivelse den 25 april 1942 har civila byggnadsutredningen anfört:

De föreslagna ombyggnads- och installationsarbetena ha närmast karaktär av renovering och modernisering och omfatta endast i obetydlig mån egent­ liga byggnadsarbeten. Under sådana förhållanden och då utredningen icke anser sig kunna ingå i ett bedömade av lämpligheten av de skilda inred ningsdetaljerna, har utredningen inskränkt sig till att pröva skäligheten av de beräknade kostnaderna för arbetenas genomförande. Utredningen har därvid kommit till den uppfattningen, att kostnaderna böra begränsas till det år 1940 till 115 000 kronor beräknade beloppet. Sedermera inträdd pris­ stegring synes kunna kompenseras genom viss förenkling i materiel och ut­ förande.

Större akademiska konsistoriet i Uppsala har den 13 juni 1942 hemställt,

att reservationsanslaget (B) å lil 000 kronor måtte få omedelbart disponeras

Kungl. Maj.ts proposition nr 281. 257

och ifrågavarande byggnadsarbeten således igångsättas. Kanslern har under­ stött denna hemställan. lnstitutionsföreståndaren, professorn G. Hägg har i yttrande den 26 maj 1942, under framhållande av nu föreliggande olägenheter, understrukit, att huvudsyftena med de föreslagna arbetena vore att erhålla förbättrad ventila­ tion, att genom uppdelning av vissa onödigt stora rumsutrymmen samt änd­ rad disposition av vissa lokaler uppnå till storlek och läge lämpligare arbets­ utrymmen samt att förbättra den fasta laboratorieutrustningen, i vilka av­ seenden för närvarande ytterst otillfredsställande förhållanden rådde.

Det har länge framstått såsom angeläget att förbättra laboratorielokalerna Departement* i kemiska institutionen vid universitetet i Uppsala. Då de anslag, som hittills chefen. uppförts för ändamålet, haft karaktär av beredskapsanslag, har ombyggnadsplanen ännu icke genomförts. Till utförande av ifrågavarande byggnads­ företag, som upptagits på den av investeringsutredningen framlagda planen för statliga husbyggnadsföretag för verk och myndigheter m. m., torde an­ slag böra uppföras på allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45. En­ ligt vad jag under hand inhämtat från byggnadsstyrelsen torde även med beaktande av möjligheterna till förenkling i materiel och utförande medels­ behovet för byggnadsföretagets utförande med hänsyn till den höjda pris­ nivån för materiel och arbete numera icke kunna beräknas till lägre belopp än 140 000 kronor. Jag förordar, att anslaget uppföres med detta belopp. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att till Ombyggnads- och installationsarbeten i byggnaden för kemiska institutionen vid universitetet i Uppsala å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag

[3.] Om- och tillbyggnad av huvudpolikliniken vid akademiska sjukhu­ set i Uppsala. Efter framställning av det större akademiska konsistoriet vid universitetet i Uppsala hemställde kanslern för rikets universitet år 1941, att för utvidgning av huvudpolikliniken vid akademiska sjukhuset i Uppsala måtte anvisas ett anslag av 118 000 kronor. Framställningen var grundad på en skiivelse fran medicinska fakulteten i Uppsala, vari framhölls bland annat följande. Vid en år 1939 företagen undersökning hade konstaterats, att den stora besöksfrekvensen vid poliklinikerna förorsakade de hjälpsökande olägen­ heter * f°rm av lång väntetid, särskilt på medicinska, kirurgiska och barnpoliklinikerna. Antalet patienter på dessa kliniker hade under tiden 1925__ 1938 stigit från 9 126 till 20 144 eller med mer än det dubbla. På anmodan av sjukhusdirektionen hade arkitekten G. Birch-Lindgren utfört preliminära ritningar för en tillbyggnad utefter poliklinikhusets norra lasad, vilken skulle innehålla dels behövligt utrymme för trappa och hiss dels också lokaler för de tre till byggnaden förlagda poliklinikerna. Enligt detta förslag skall hela den östra halvan av bottenvåningen disponeras av medicinska polikliniken. Härigenom vinnes ett antal undersök- B Utäng till riksdagens protokoll 7,9//.}. / samt. Nr 281. 17

258 Kungl. Majda proposition nr 281.

ringsrum tillräckligt för att de på denna poliklinik verksamma läkarna ej skola hindras i sitt arbete genom att vänta på ledigt utrymme. Den kirur­ giska polikliniken, i bottenvåningens andra halva, vinner dels ett mindre labox-atorium, dels ytterligare ett undersöknings- och behandlingsrum. Barnpolikliniken erhåller genom förflyttningen till övre våningen rym­ liga lokaler, tillräckliga såväl för den vanliga polikliniken för sjuka harn som för den nystartade barnavårdscentralen. I källarvåningen ha inrymts välbehövliga omklädningsrum för personal och arkivrum för poliklinikjournaler m. m. De år 1939 verkställda kostnadsberäkningarna slutade på en summa av 215 000 kronor. Sedan en förhandlingskommitté, bestående av representanter för univer­ sitetet och landstinget, tagit del av utav direktionen verkställd utredning rö­ rande byggnadsföretaget, och överläggningar ägt rum rörande de grunder, efter vilka bidrag till byggnadsarbetet borde utgå, beslöt kommittén för sin del föreslå tillämpning jämväl å det ifrågavarande byggnadsföretaget av den hittills brukade hälftendelningen av universitetets och landstingets ge­ mensamma byggnadskostnader för sjukhuset. Kommittén hemställde tillika hos den medicinska fakulteten att snarast möjligt göra vederbörlig fram­ ställning om utverkande av statsanslag med hälften av det hämera beräk­ nade kostnadsbeloppet 236 000 kronor. Uppsala läns landstings förvaltningsutskott har meddelat, att landstinget anvisat anslag för utförande av ifrågavarande byggnadsarbeten, samt fram­ hållit angelägenheten av att lokalförhållandena inom huvudpolikliniken för­ bättras. Byggnadsstyrelsen har den 18 februari 1944 framlagt nya av arkitekten Birch-Lindgren utarbetade ritningar och kostnadsberäkningar. Enligt detta förslag skulle kostnaderna uppgå till 281 000 kronor, varav ett belopp av 16 000 kronor avser möbler och diverse inredning samt ett belopp av 8 500 kronor belöper på omläggning av väg jämte anordnande av parkerings­ plats. Styrelsen framhåller, att arbets- och materialpriser sedan år 1941 stigit med omkring 15 procent. I ovannämnda belopp, 281 000 kronor, lia kostnaderna för en erforderlig ombyggnad av ventilationsanläggningen i den befintliga byggnaden ej medtagits. Utgifterna härför torde enligt vad styrel­ sen upplyst kunna bestridas av för sjukhusbyggnadernas underhåll till­ gängliga medel.

Departements- Då patientantalet vid akademiska sjukhusets huvudpoliklinik mer än för­ hefen. dubblats sedan poliklinikbyggnaden tillkom, har lokalutrymmet blivit otill­ räckligt. De olägenheter, som uppkomma härigenom, äro icke blott känn­ bara för den hjälpsökande allmänheten utan försvåra även ett rationellt bedrivande av den betydelsefulla poliklinikundervisningen. Genom den av sjukhusdirektionen föreslagna utvidgningen av huvudpolikliniken skulle för­ bättrade lokalförhållanden vinnas särskilt för barnpolikliniken och den där­ med förenade barnavårdscentralen, vilken senare enligt vad medicinska fa­ kulteten vitsordat är av stort värde för läkarutbildningen. Byggnadsförslaget har sedermera underkastats bearbetning i förenklingssyfte. Jag finner behovet av utvidgade lokaler vara starkt framträdande och tillstyrker, att

Kungl. Mattts proposition nr 281. 259

statsanslag anvisas för verkställande av om- och tillbyggnad av huvudpoli­ kliniken i huvudsaklig överensstämmelse med det av byggnadsstyrelsen den 18 februari 1944 framlagda förslaget. Kostnaderna för byggnadsföretaget lia med utgångspunkt från nuvarande prisförhållanden beräknats till 281 000 kronor, varav ett belopp av 16 000 kronor avser möbler och annan inredning. Det har förutsatts, att lands­ tinget skulle bidraga med hälften och statsverket med den andra hälften av kostnaderna i överensstämmelse med vad som brukats vid uppförande av byggnader vid sjukhuset (jfr propositionen 1943:275, s. 14 ff.). Jag anser mig böra biträda detta förslag. Jag förordar, att anslag nu uppföres på beredskapsstat II för de planerade byggnadsarbetena, vilka upptagits på den av investeringsutredningen framlagda investeringsplanen för statliga hus­ byggnadsföretag för verk och myndigheter m. m., med hälften av de härför beräknade kostnaderna eller med 132 500 kronor. Anslaget torde böra utgå under förutsättning att landstinget anslår motsvarande belopp för ifråga­ varande ändamål. Med äskande av medel till möbler och annan utrustning torde böra anstå tills vidare. Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att till Örn- och tillbyggnad av huvud polikliniken vid aka­ demiska sjukhuset i Uppsala å allmän beredskapsstat II för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag av . . kronor 132 500.

[4.] Nybyggnad för fysiologiska institutionen vid universitetet i Lund. Denna institution disponerar för närvarande egen institutionsbyggnad, belä­ gen inom kvarteret Hyphoff i Lund. I skrivelse den 3 maj 1938 rörande byggnadsplan för universitetet i Lund förestlog byggnadsstyrelsen uppförande av en nybyggnad för den fysiologiska institutionen vid universitetet, vars lokaler icke svarade mot behovet. Ät fysio­ logiska institutionen skulle uppföras en nybyggnad på annan plats, varefter den histologiska avdelningen av den anatomisk-histologiska institutionen, vil­ ken vore inrymd i en i kvarteret Hyphoff belägen, otillräcklig byggnad, skulle övertaga den nuvarande fysiologibyggnaden, och den anatomiska av­ delningen ensam disponera den nuvarande anatomisk-histologiska institutionsbyggnaden. Genom beslut den 15 juni 1939 bemyndigade Kungl. Majit byggnadsstyrel­ sen att i samråd med vederbörande universitetsmyndiglieter låta uppgöra preliminära ritningar och kostnadsförslag för uppförande av en nybygg­ nad för den fysiologiska institutionen. Med överlämnande av preliminära ritningar till nybyggnad för institutio­ nen i kvarteret Saxo, gjorde institutions!öreståndaren, professorn G. Kahlson, sedermera framställning om anvisande av medel för utarbetande av fullstän­ diga byggnadsritningar till nybyggnaden.

260 Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

I utlåtande över framställningen den 19 december 1940 anförde bygg­ nadsstyrelsen, att från medicinska fakultetens sida framställts önskemål örn byggnadens förläggning till annat område än det tidigare avsedda kvarteret Saxo, nämligen till kvarteret Vattentornet, varav en del vöre av ecklesiastik natur (Helgonagård nr 1), en del ägdes av Lunds stad och en del vöre i enskild ägo. Byggnadsstyrelsen ansåge, att förläggningsfrågan borde lösas, innan medel anvisades för utarbetande av ritningar. Större akademiska konsistoriet biträdde medicinska fakultetens ståndpunkt. Genom beslut den 11 juli 1941 anbefallde Kungl. Maj:! 1940 års civila byggnadsutredning att granska byggnadsritningarna till fysiologisk institution från den förutsättningen, att den nya institutionsbyggnaden skulle förläggas till lämplig plats inom kvarteret Vattentornet. Sedermera förordnade Kungl. Majit genom beslut den 30 juni 1943, att de delar av Helgonagård nr 1, vilka vore upplåtna till universitetet i Lund, med undantag av viss gatumark, med utgången av december 1943 skulle upphöra att vara en kyrkofondstillgång och i stället från och med den 1 januari 1944 upptagas till redovisning å Lunds universitets delfond av statens all­ männa fastighetsfond såsom mark för universitetets byggnader m. m. Med skrivelse den 22 december 1941 har civila byggnadsutredningen över­ lämnat skissritningar till en nybyggnad för ifrågavarande institution i kvar­ teret Vattentornet å mark, som jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1943 upptagits till redovisning å universitetets delfond av allmänna fastighetsfonden. Det framlagda byggnadsförslaget upptager en byggnadslänga om tre våningar med djurhus och hörsal med 120 platser inrymda i särskilda ut­ byggnader. Kostnaderna för byggnadsföretaget ha av civila byggnadsutred­ ningen approximativt beräknats till 600 000 kronor. Av civila byggnadsutredningens skrivelse inhämtas bland annat följande. För fysiologisk institution inom kvarteret Vattentornet i Lund föreligga två olika, av arkitekten Sune Lindström upprättade ritningsförslag, av vilka det ena, daterat den 31 december 1939, avser ett i förhållande till det ur­ sprungliga något reducerat progi’am. Någon kostnadsberäkning för det redu­ cerade förslaget i kvarteret Vattentornet är icke upprättad. För en förläggning av institutionen till kvarteret Saxo har kostnaden, enligt vad utredningen under hand inhämtat, för en byggnad av i huvudsak samma omfattning av byggnadsstyrelsen beräknats till 785 000 kronor, vilken beräkning grundar sig på priserna i augusti 1939. Med nu gällande priser kan kostnaden uppskattas till cirka 940 000 kronor. En granskning av det reducerade förslaget i kvar­ teret Vattentornet har givit utredningen den uppfattningen, att ytterligare besparingar kunna uppnås genom uteslutande eller begränsning av vissa lo­ kaler samt genom förenkling i utförande och standard. Fönster och takkon­ struktioner böra förenklas och naturstensbeklädnad slopas. Därjämte vill utredningen framhålla, att besparingar på längre sikt kunna vinnas genom sammanförande av två institutioner, varvid föreläsningssalen med anslutna utrymmen kunna användas gemensamt. De av utredningen föreslagna besparingsåtgärderna medföra en minskning av byggnadsvolymen från 9 870 till omkring 6 450 m3, det vill säga med om­ kring 3 400 m3, varav cirka 350 m3 hänföra sig till sänkning av rumshöjder. Kostnadsbesparingen utgör (940 000 —- 600 000 =) 340 000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 281. 261

Civila byggnadsutredningens förslag har av utredningen underställts ve­ derbörande universitetsmgndigheter i Lund och kanslern för rikets universi­ tet, vilka tillstyrkt förslaget såsom grundval för definitiva ritningar, varvid dock unversitetsmyndigheterna i Lund ansett, att hörsalen borde utökas till att omfatta 200 platser. Institutionsföreståndaren har sedermera i till byggnadsstyrelsen avgivet yttrande riktat vissa anmärkningar mot byggnadsförslag^.

Det föreslagna rumsdjupet, 4,2 meter, vore alltför ringa. Verkstadsutrymmet vore för knappt, då detta i stället för 50 m2 borde omfatta 120 m2, enär ett centralt instrumentmakeri vore avsett att förläggas till nybygg­ naden. Lokaler för flygfysiologisk forskning hade icke medtagits i bygg­ nadsförslaget. Byggnadsutredningen hade utan inhämtande av institutionsföreståndarens samförstånd uteslutit lokaler för fysiologiskt speciallaboratorium, histologi, spektografi och fotometri. Reservutrymme i form av två eller tre mindre standardlaboratorier saknades. Likaså saknades amanuens­ bostäder.

Över civila byggnadsutredningens förslag har byggnadsstyrelsen den 9 mars 1944 avgivit utlåtande. Byggnadsstyrelsen, vilken såsom sakkunniga anlitat professorerna E. Abramson och U. S. von Euler, har därvid förklarat sig icke vilja motsätta sig, att utredningens förslag lades till grund för utar­ betande av slutgiltiga ritningar till byggnadsföretaget, dock under villkor att hörsalen gåves en ändamålsenligare placering och utformning samt att bygg­ nadens bredd ökades så, alt rumsdjupet i samtliga laboratorier uppginge till omkring 5 meter mot av civila byggnadsutredningen föreslagna 4,2 meter. Styrelsen har anfört bland annat:

Styrelsen har icke funnit någon berättigad erinran kunna framställas mot själva planläggningen av byggnadsföretaget sådan denna skett inom ramen för de föreslagna utrymmena i civila byggnadsutredningens förslag, utom vad beträffar hörsalen, vars utformning och placering i planen är olämplig. Emellertid kan rättelse i detta avseende göras vid utarbetandet av de slutgil­ tiga ritningarna. Den mest vägande erinran, som enligt byggnadsstyrelsens mening kan rik­ tas mot förslaget, gäller det knappa omfång, som givits detsamma och som även av de sakkunniga påtalats. Att uppföra en helt ny byggnad så knappt tilltagen, att den ej synes fullt tillfredsställande kunna tjäna de uppgifter, som redan föreligga, och än mindre de som vänta, kan icke varken ur ve­ tenskaplig eller ekonomisk synpunkt vara välbetänkt. Då emellertid universitetsmvndigheterna synas hava godtagit förslaget vill byggnadsstyrelsen ej för sin del avstyrka detsamma. I vad mån det av institutionsföreståndaren påtalade förhållandet, att ett antal speciallaboratorier uteslutits, minskar byggnadens ändamålsenlighet undandrager sig visserligen byggnadsstyrelsens närmare bedömande, men med hänsyn till den medicinska forskningens snabba utveckling och då någ­ ra reservlokaler för tillgodoseende av därigenom uppkommande behov icke finnas, kan det givetvis ifrågasättas, om uteslutandet av dessa laboratorier är förenligt med klok förtänksamhet, även om en viss besparing för närva­ rande står att vinna genom en sådan åtgärd. Vad beträffar anläggningskostnaderna, bör det av civila byggnadsutred­ ningen i december 1941 beräknade kostnadsbeloppet, 600 000 kronor, på

262 Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

grund av inträffade prisstegringar ökas med 15 procent eller med 90 000 kronor. Den av byggnadsstyrelsen ovan påyrkade utökningen av byggna­ dens bredd för ernående av ett rumsdjup av 5 meter, har av styrelsen be­ räknats öka kostnaderna med ytterligare 30 000 kronor, varför de samman­ lagda kostnaderna för byggnadsföretaget böra beräknas till 720 000 kronor.

Departements­ I likhet med myndigheterna finner jag behovet av utökade lokaler för fy­ chefen. siologiska, histologiska och anatomiska institutionerna styrkt. De av 1940 års civila byggnadsutredning framlagda skisserna synas mig 1 huvudsak vara ägnade att läggas till grund för en överarbetning av det ur­ sprungliga, av arkitekten Sune Lindström utarbetade byggnadsförslaget. Vissa av de anmärkningar, som riktats mot den av byggnadsutredningen framlagda principlösningen, synas mig dock vara av den beskaffenhet, att de icke kunna lämnas obeaktade. Det av byggnadsutredningen föreslagna rumsdjupet i laboratorierna, 4,2 meter, synes sålunda vara för ringa. Jag förordar därför i enlighet med bygg­ nadsstyrelsens förslag en sådan utökning av huvudbyggnadens bredd, att rumsdjupet i samtliga laboratorier kommer att uppgå till omkring 5 meter. Den härav föranledda kostnadsökningen har av byggnadsstyrelsen beräk­ nats till 30 000 kronor. Jag finner vidare goda skäl tala för att inom nybyggnaden utrymme be­ räknas för ytterligare ett antal specialrum. För ändamålet torde det, enligt vad jag inhämtat, vara till fyllest, att huvudbyggnadens längd ökas med omkring 2 meter. Då en dylik förlängning av byggnaden även medför en utökning av utrymmena i källarvåningen, till vilken nyssnämnda specialrum icke lämp­ ligen kunna förläggas, skulle härigenom behovet av utvidgade verkstads­ lokaler för ett centralt instrumentmakeri utan större merkostnader bliva bättre tillgodosett. Källarutrymmena synas emellertid böra ökas även genom att hela utrymmet under huvudbyggnaden jämte hörsalsflygeln utgräves. Slutligen böra medel beräknas för en varuhiss. Enligt vad jag under hand inhämtat från byggnadsstyrelsen kan den av mig sålunda förordade jämkningen av byggn a d s p r o g r a m m et beräknas medföra en kostnadsökning med ytterligare om­ kring 65 000 kronor. Med anledning av institutionsföreståndarens förslag örn inrymmande av lokaler för flygfysiologisk forskning i den planerade nybyggnaden får jag erinra, alt frågan om den fiygmedicinska forskningens ordnande är föremål för utredning av en statlig kommitté. I avbidan på resultatet av denna ut­ redning är jag icke beredd att redan nu taga ställning till frågan om be­ redande av lokaler i institut! on.sbyggn a den för ifrågavarande forskningsgren. Därest utredningen skulle föranleda framläggande för riksdagen av förslag om förläggande till institutionsbyggnaden av lokaler för den flygfysiologiska forskningen, torde, enligt vad jag inhämtat, ur byggnadsteknisk synpunkt hinder icke möta mot att tillgodose ett dylikt lokalbehov genom tillbyggnad av institutionsbyggnaden. Jag förutsätter, att vid uppgörandet av huvudrit­ ningar till sistnämnda byggnad de justeringar vidtagas, som kunna visa sig erforderliga för underlättande av en sådan lösning av denna lokalfråga. Här-

Kungl. Majlis proposition nr 281. 263

vid bör även beaktas vad av byggnadsstyrelsen anförts angående hörsalens utformning och placering. Kostnaderna för en nybyggnad, uppförd i enlighet med byggnadsutredningens förslag, lia i december 1941 beräknats till 600 000 kronor. På grund av sedermera inträffade prishöjningar bör detta belopp i enlighet med bygg­ nadsstyrelsens förslag ökas med 15 procent eller med 90 000 kronor och med hänsyn till av mig förordade ändringar i byggnadsförslaget med ytterligare (30 000 + 65 000 =) 95 000 kronor. Totalkostnaden för byggnadsföretaget lior sålunda beräknas till (600 000 + 90 000 + 95 000 =) 785 000 kronor. Anslag till utförande av ifrågavarande byggnadsföretag, vilket upptagits på den av investeringsutredningen framlagda investeringsplanen för statliga husbyggnadsföretag för verk och myndigheter m. m., bör uppföras på all­ män beredskapsstat III för budgetåret 1944/45. Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att till Nybyggnad för fysiologiska institutionen vid univer­ sitetet i Lund å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/

[5.] Nybyggnad för institutionen för ärftlighetsforskning vid Lunds uni­ versitet. Vid Lunds universitet inrättades från och med år 1917 en person­ lig professur i ärftlighetslära för professor H. Nilsson-Ehle. I samband där­ med byggdes en mindre ärftlighetsinstitution vid Åkarp i anslutning till Alnarps lantbruksinstitut. Sedan Nilsson-Ehle, med bibehållande av profes­ suren, år 1925 tillträtt befattning som chef för Sveriges utsädesförening, flyt­ tades institutionen till Svalöv (omkring 3 mil från Lund). I samband med överflyttningen förband sig föreningen att inom sin institutionsbyggnad be­ reda ärftlighetsinstitutionen samma utrymme och arbetsmöjligheter som i Akarp. Detta åtagande gäller även efter Nilsson-Ehles avgång från profes­ suren. Enligt Kungl. Marits beslut den 16 april 1943 angående statsbidrag till föreningen gäller såsom villkor för statsbidragets åtnjutande, bland an­ nat, att föreningen kostnadsfritt på sin anstalt i Svalöv för ärftlighetsinstitu­ tionen upplåter erforderliga lokaler med värme och lyse, däri inbegripet jäm­ väl bostadsrum för kvinnligt vaktmästarbiträde, samt tillhandahåller försöksjord och bekostar dess skötsel ävensom avlönar nämnda biträde. År 1936 förändrades den personliga professuren till ordinarie professur i ärftlighetslära. För undervisning vid universitetet har institutionen erhållit provisoriska lokaler i f. d. kemiska institutionen i Lund. Utvecklingen har emellertid framkallat behov av förbättrade lokalförhållanden för institutio­ nen för ärftlighetsforskning. Beträffande behovet av nya lokaler för institutionen för ärftlig­ hetsforskning har institutionsföreståndaren, professorn A. Muntzing, anfört bland annat följande.

264 Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Den nuvarande, i utsädesföreningens institutionsbyggnad inrymda ärftlighetsinstitutionen omfattar ett laborationsrum med arbetsplats för cirka 4 personer, två sorteringsrum, bostad för vaktmästarbiträde, ett bostadsrum för den praktiske assistenten, ett runa för verktyg och annan fältteknisk utrust­ ning, utrymme för skördat material i utsädesföreningens planthail samt nå­ got utrymme i ett av utsädesföreningens växthus. Dessa lokaler ha visat sig synnerligen otillräckliga och ha dessutom den olägenheten, att de ligga strödda i helt olika delar av utsädesföreningens in­ stitutionsbyggnad. Vidare har antalet studenter i ärftlighetslära under de sista åren visat en stark tendens till ökning. Av olika skäl bör institutionen överflyttas till Lund. Den numera starkt ökade undervisningen bör sålunda förläggas dit, eftersom studenterna i all­ mänhet samtidigt med studierna i ärftlighetslära bedriva studier vid andra naturvetenskapliga institutioner i Lund. En förläggning till Lund av ärftlighetsinstitutionen möjliggör allsidig och obunden teoretisk forskning, vilket i längden torde vara värdefullare även för ämnets praktiska tillämpningar på växt- och djurförädlingens område än en institution, som är alltför di­ rekt knuten till praxis och som kan befaras bli dominerad av växtförädlingsintressena. De lokaler, som ärftlighetsinstitutionen disponerar i den gamla och syn­ nerligen skröpliga f. d. kemiska institutionen i Lund, kunna endast betraktas som ett rent provisorium, som kan fungera tills den nya institutionen kom­ mit till stånd. Ehuru sålunda en rent teoretiskt arbetande ärftlighetsinstitution i Lund måste komma till stånd, bör denna givetvis etablera ett så effektivt samarbete som möjligt med växtförädlingen. Institutionen i Lund bör därför komplet­ teras med en filial- eller försöksstation i Svalöv, för vilken utsädesföreningen bör upplåta nödiga lokaler. Styrelsen för Sveriges utsädesförening har tillstyrkt ärftlighetsinstitutionens förflyttning till Lund. Under år 1938 yppade sig möjlighet att till uppförandet av en ny institu­ tionsbyggnad i Lund erhålla bidrag från The Rockefeller Foundation. Med anledning härav medgav kanslern för rikets universitet den 9 augusti 1938, att till bekostande av erforderliga ritningar, kostnadsberäkningar och övrig utredning rörande nybyggnaden finge ur universitetets reservfond i mån av behov utgå högst 6 000 kronor, vilket belopp dock borde återbetalas till fon­ den av de medel, som framdeles kunde komma att anvisas för uppförande av byggnaden. Förslag till ny institution, förlagd till Lund, upprättades härefter hösten 1938 av arkitekten i byggnadsstyrelsen G. A. Stoltz i samråd med Muntzing. Anläggningen skulle enligt förslaget omfatta institutionsbyggnad, växthus, planthail samt bostadshus för vaktmästare och fyra andra befattningshavare. Totalkostnaden för institutionen beräknades till 595 000 kronor, varav dock 121 300 kronor belöpte på inredning och utrustning. Under hänvisning till detta byggnadsförslag gjorde kanslern för rikets uni­ versitet år 1939 framställning örn anvisande av ett statsanslag av 200 000 kronor till byggnadsföretaget. 19M års civila byggnadsutredning har sedermera med utlåtande den 29

Kungl. Mai:ts proposition nr 281- 265

oktober 1943 framlagt ett i principiell anslutning till de av Stoltz upprättade ritningarna utarbetat mindre omfattande byggnadsförslag, som oavsett kost­ naderna för erforderliga yttre ledningar och för tomtområdets ordnande kostnadsberäknats till 347 000 kronor enligt följande plan. Institutionsbyggnad kronor 275 000

Vaktmästarbostad » 22 000 Summa kronor 347 000.

I jämförelse med byggnadskostnaderna för det ursprungliga förslaget, vilka kostnader av byggnadsutredningen ansetts numera böra beräknas till 775 000 kronor, skulle således ett belopp av (775 000—347 000=) 428 000 kronor inbesparas. I byggnadsutredningens kalkyl ingå emellertid ej kostna­ derna för erforderliga yttre ledningar och för tomtområdets ordnande. Byggnadsstyrelsen har förklarat sig i huvudsak icke ha något att erinra beträffande civila byggnadsutredningens principförslag men ansett att vid ett vidare utarbetande av förslaget vissa detaljändringar borde företagas. Kanslern har, under åberopande av en av större konsistoriet gjord fram­ ställning, hemställt om anvisande av anslag för förvärv av för institutionen erforderlig jord i närheten av Lunds stads vattentorn, utanför det stadsplanelagda området, och för uppförande av institutionsbyggnader i enlighet med civila byggnadsutredningens förslag. Härvid har konsistoriet lämnat en re­ dogörelse för möjligeterna att förvärva för institutionen erforderliga mark­ områden. Drätselkammaren i Lund har till civila byggnadsutredningen överlämnat vissa uppgifter om kostnaderna för framdragande av gator, avlopps-, vat­ ten-, gas- och elledningar till den för ärftlighetsinstitutionen avsedda tom­ ten och därvid anfört, att frågan om de kostnader för berörda gator och ledningar, som i detta sammanhang böra åvila kronan, torde böra göras till föremål för närmare underhandlingar.

Såsom av redogörelsen framgår, tillhandahåller Sveriges u isädesförcnina Departement»lokaler i Svalöv för institutionen för ärftlighetsforskning. Härförutom har cJuifenuniversitetet för undervisningen iordningställt provisoriska lokaler i Lund. Det synes klarlagt, att de ifrågavarande lokalerna icke äro tillräckliga för institutionens behov och att genom ändamålsenligare lokaler skulle ernås fördelar för den vetenskapliga forskningen och undervisningen inom delta för vårt lands försörjning betydelsefulla ämnesområde. Vid behandlingen år 1936 av frågan örn överförande på ordinarie stat av den dåvarande per­ sonliga professuren i ärftlighetsforskning framhölls, alt det ifrågavarande ämnesområdet erhållit en fast och erkänd ställning sorn en självständig forskningsgren och som ett stöd och komplement för ett flertal andra disci­ pliner inom de matematisk-naturvetenskapliga och medicinska forsknings-

266 Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

områdena. Ur denna synpunkt är det välbetänkt att förlägga den nya in­ stitutionen till Lund, varigenom ärftlighetsforskningen kan ske i nära sam­ arbete med de universitetsinstitutioner, vilkas verksamhet kan vara av be­ tydelse för densamma. Av vikt synes emellertid vara, att den värdefulla kontakten med Sveriges utsädesförening bibehålies, och i detta syfte synes det lämpligt, att till ärftlighetsinstitutionen knytes en till Svalöv förlagd filial- eller försöksstation. I princip anser jag mig således böra förorda det av universitetsmyndigheterna framlagda förslaget. Det torde icke vara behövligt att nu närmare ingå på frågan örn detaljerna i fråga örn samarbetet med Sveriges utsädes­ förening, som för sin verksamhet är helt beroende av bidrag från statens sida. För institutionsbyggnaderna erforderlig tomtmark torde enligt vad som framgår av handlingarna i ärendet komma att av Lunds stad utan veder­ lag överlåtas till staten. Mark för det för institutionen behövliga försöksfältet måste däremot inköpas. Av handlingarna i ärendet framgår, att större delen — omkring 3 hektar — av den för försöksfält avsedda marken äges av Aktiebolaget Nyhem, som förklarat sig villigt att försälja nämnda område för ett pris ej överstigande 2 kronor per kvadratmeter. Den övriga för nämnda ändamål avsedda jor­ den kan erhållas genom köp antingen av ett Lunds stad tillhörigt område om cirka 0,8 hektar, vilket gränsar till Nyliemsbolagets område, eller ock av ett till institutionstomten gränsande område örn cirka 0,9 hektar, vilket äges av Aktiebolaget Annetorps tegelbruk. Staden har förklarat sig villig att försälja erforderlig jord för samma pris, som Aktiebolaget Nyhem kom­ mer att erhålla för angränsande jord, medan Aktiebolaget Annetorps tegel­ bruk betingat sig ett minimipris av 2 kronor per kvadratmeter. Till försöksfält för institutionen torde först och främst böra förvärvas ovannämnda Aktiebolaget Nyhem tillhöriga område örn cirka 3 hektar. Därutöver torde böra inköpas ytterligare ett av de två övriga för ifråga­ varande ändamål erbjudna områdena. Vilketdera av dessa områden, som bör förvärvas, torde få ankomma på Kungl. Maj:t att bestämma under hän­ synstagande till det slutliga pris, som begäres för områdena, och andra på frågans bedömande inverkande faktorer. Då de tillgängliga arealuppgifter­ na endast äro ungefärliga och markpriset icke är definitivt bestämt, kan anslagsbehovet icke nu med säkerhet bedömas. Det maximibelopp, som er­ fordras, uppskattar jag till 80 000 kronor. Anslag för ändamålet torde böra uppföras på beredskapsstat II för budgetåret 1944/45. Skissritningar till nybyggnad för institutionen uppgjordes hösten 1938 avarkitekten C. A. Stoltz. På grundval av detta förslag har därefter 1940 års civila byggnadsutredning framlagt ett mera begränsat byggnadsprogram, vilket i princip har godtagits av universitetsmyndigheterna och mot vilket byggnadsstyrelsen i huvudsak icke haft något att erinra. Av styrelsen fram­ ställda detaljanmärkningar ha beaktats i ett av Stoltz sedermera framlagt överarbetat förslag, dagtecknat den 31 december 1943. Jag förordar, att ny­ byggnaden för institutionen verkställes i huvudsaklig överensstämmelse med

Kungl. Maj:ts proposition nr 281. 267

-sistnämnda förslag, vilket även i övrigt innefattar förbättringar i plandispo­ sitionen utan att byggnadskostnaderna därigenom nämnvärt ökas. Mot de beräknade byggnadskostnaderna, 347 000 kronor, har jag icke funnit anledning till erinran. I nämnda belopp ingå emellertid ej kostnader för erforderliga yttre ledningar, på institutionsområdet belöpande gatukost­ nader eller kostnader för tomtområdets planering. Såsom drätselkamma­ ren i Lund föreslagit torde förhandlingar böra upptagas med staden röran­ de statens kostnader för gator och ledningar. Anslag till bestridande av sta­ tens utgifter för ändamålet torde först framdeles böra äskas. Jag erinrar i detta sammanhang om den reglering av vissa liknande frågor vid univer­ sitetet i Lund, som beslöts vid 1943 års riksdag (se propositionen nr 275 och riksdagens skrivelse nr 442). Anslag till utförande av ifrågavarande bygg­ nadsföretag, som upptagits på den av investeringsutredningen framlagda investeringsplanen för statliga husbyggnadsföretag för verk och myndig­ heter m. m., torde böra uppföras på allmän beredskapsstat lil för budget­ året 1944/45. Med hänsyn till att kostnader för planering av tomten icke inräknats i ovannämnda kostnadsbelopp, 347 000 kronor, och då ur byggnadsanslaget bör utgå ersättning till reservfonden vid Lunds universitet för ur reservfonden förskotterade medel till uppgörande av tidigare ritningsförslag till nybyggnad för ifrågavarande institution m. m., torde beloppet böra jämkas uppåt till 360 000 kronor. Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels lill Förvärv av mark till institutionen för ärftlighets­ forskning vid Lunds universitet å allmän beredskapsstat II för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag

dels ock till Nybyggnad för institutionen för ärftlighets­ forskning vid Lunds universitet å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag

[6.] Nybyggnad för bakteriologiska institutionen vid universitetet i Lund.

Ifrågavarande institution är för närvarande inrymd i en inom kvarteret Pa­ radis i Lund belägen omkring 50 år gammal byggnad, vilken disponeras jäm­ väl av patologisk-anatomiska och rättsmedicinska institutionerna vid univer­ sitetet. Sedan viss utredning verkställts rörande möjligheterna att bygga örn den nuvarande institutionsbyggnaden, bemyndigade Kungl. Majit genom beslut den 16 juli 1943 byggnadsstyrelsen att för verkställande av utredning röran­ de nybyggnad för bakteriologiska institutionen taga i anspråk högst 2 500 kronor av reservationsanslaget till utredningar rörande tillämnade byggnads­ företag m. xn. 1 .skrivelse den 7 januari 1944 har byggnadsstyrelsen med överlämnande av skissritningar till en ny institutionsbyggnad för bakteriologiska institutio-

268 Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

lien hemställt om anvisande för budgetåret 1944/45 av medel till upprättan­ de av fullständiga byggnadsritningar för ifrågavarande byggnadsföretag samt desammas igångsättande. Det framlagda förslaget avser uppförande norr om Tornavägen i Lund å mark, som avsetts för universitetets byggnader, av en huvudbyggnad i två våningar, ett med denna genom täckt gång förenat stall för försöksdjur samt en vaktmästarbostad. Förslaget har kostnadsberäknats till sammanlagt 525 000 kronor. Medelsbehovet för nästa budgetår har be­ räknats till 100 000 kronor. Beträffande den närmare utformningen av det upprättade byggnadsförslaget torde få hänvisas till handlingarna i ärendet. Universitetskanslern och vederbörande universitets.myndigheter i Lund lia icke haft något att erinra mot det framlagda byggnadsförslag^. Föreståndaren för den bakteriologiska institutionen, professorn A. Lindau, har i skrivelse den 14 februari 1944 beträffande behovet av den föreslagna nybyggnaden yttrat sig i ärendet.

Departements­ Utredningen i ärendet ger vid handen, alt lokalförhållandena för de patolo­ chefen. gisk-anatomiska, rättsmedicinska och bakteriologiska institutionerna vid universitetet i Lund äro sådana, att åtgärder böra vidtagas för avhjälpande av de påtalade missförhållandena. I sådant syfte har byggnadsstyrelsen nu fram­ lagt förslag om uppförande av ny institutionsbyggnad jämte djurstall och vakt­ mästarbostad för den bakteriologiska institutionen. Vid ett realiserande av detta förslag skulle den nuvarande jnstitutionsbyggnaden kunna i sin helhet disponeras av de patologisk-anatomiska och rättsmedicinska institutionerna och dessa institutioner härigenom beredas tillräckligt utrymme. Inom bygg­ nadsstyrelsen har tidigare övervägts möjligheten av att de tre institutionernas lokalfråga löstes genom en ombyggnad av den nuvarande institutionsbyggnaden, men en dylik lösning har av ekonomiska skäl avböjts. En rationell lösning av de ifrågavarande institutionernas lokalfråga synes icke att vinna annorledes än genom uppförande av en nybyggnad för den bakteriologiska institutionen. Mot de föreliggande ritningarna har erinran icke framställts av de hörda myndigheterna. Avsikten är, att ritningarna skola underkastas granskning av 1940 års civila byggnadsordning. Jag för­ utsätter, att byggnadsutredningen, i syfte att begränsa byggnadskostnaderna, kominer att ägna särskild uppmärksamhet åt möjligheten att förlägga ny­ byggnaden i anslutning till annan institutionsbyggnad, så att vissa utrymmen, exempelvis föreläsningssal, kunna göras gemensamma. Kostnaderna för fö­ retagets utförande enligt föreliggande ritningsförslag ha beräknats till 525 000 kronor. Detta belopp torde tills vidare i avbidan på byggnadsutredningens granskning, böra läggas till grund för anslagsberäkningen. Medel till ifråga­ varande byggnadsföretag, som upptagits på den av investeringsutredningen framlagda investeringsplanen för statliga husbyggnadsföretag för verk och myndigheter m. m., torde böra uppföras på allmän beredskapsstat lil. Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:! måtte föreslå riksdagen

Kungl. Maj:ts proposition nr 281. 269

att till Nybyggnad, för bakteriologiska institutionen vid universitetet i Lund å allmän beredskapsstat III för budget­

[7.] Upplåtelse av tomt på Norrbaekaområdet för ett medicinskt Nobel­ institut. I överensstämmelse med ett av Kungl. Maj:t i propositionen 1937: 219 framlagt förslag, medgav 1937 års riksdag (skrivelsen nr 286), att till uppförande av en nybyggnad för den biokemiska avdelningen av det medi­ cinska Nobelinstitutet finge avgiftsfritt och med nyttjanderätt samt under villkor i övrigt, som av Kungl. Maj:t bestämdes, å Norrbaekaområdet upp­ låtas ett tomtområde invid den tillärnade institutionen för medicinsk kemi. I en till kanslern för rikets universitet ställd den 23 mars 1944 dagtecknad skrivelse har karolinska institutets lärarkollegium hemställt örn kans­ lerns medverkan till att erforderlig tomtmark å Norrbaekaområdet måtte med nyttjanderätt tills vidare avgiftsfritt upplåtas till ett medicinskt Nobel­ institut omfattande tre avdelningar, en för biokemi en för neurofysiologi och en för medicinsk cellforskning. I skrivelsen anföres bland annat följande. Lärarkollegiet har denna dag beslutat att å Norrbaekaområdet uppföra ett medicinskt Nobelinstitut omfattande tre likvärdiga avdelningar, en för bio­ kemi, en för neurofysiologi och en för medicinsk cellforskning, till en kost­ nad av högst 1 500 000 kronor, utrustning inberäknad, och att erforderliga medel skola utgå ur den av Nobelstiftelsen förvaltade medicinska prisgrup­ pens organisationsfond, ävensom tillsätta en särskild kommitté för byggnadsfrågans handhavande. Universitetskanslern har med överlämnande av lärarkollegiets framställ­ ning hemställt, att Kungl. Maj :t måtte vidtaga åtgärder i det av lärarkollegiet angivna syftet. Byggnadsstyrelsen har anfört följande. Erforderlig mark för den avsedda nybyggnaden finnes å det för karo­ linska institutet avsedda området. Två placeringar synas därvid kunna ifrågakomma, antingen utmed Torsgatan söder örn den tillämnade huvud­ entrén till karolinska institutets område eller väster om den för medicinsk­ kemiska institutionen avsedda byggnadsplatsen, Vilkendera av dessa båda platser, som är lämpligast för ändamålet, kan icke avgöras förrän storlek och planform för den avsedda byggnaden för Nobelinstitutet närmare utretts. Med anledning av vad sålunda anförts får byggnadsstyrelsen tillstyrka, att ett erforderligt tomtområde å karolinska institutets område med nyttjande­ rätt tills vidare avgiftsfritt upplåtes för uppförande av det föreslagna medi­ cinska Nobelinsitutet.

Såsom framgår av den lämnade redogörelsen medgav 1937 års riksdag, att Departementspå Norrbaekaområdet finge upplåtas ett tomtområde till uppförande av en efte/en. nybyggnad för den biokemiska avdelningen av det medicinska Nobelinstitutet. Enligt ett av karolinska institutets lärarkollegium framlagt förslag avsågs byggnaden skola uppföras i anslutning till de nybyggnader för karolinska institutets teoretiska institutioner, varom beslut fattades vid 1937 års riks-

270 Kungl. Mai:ts proposition nr 281.

dag men vilka till följd av krigsutbrottet icke kommit till utförande. Med anledning av den av lärarkollegiet numera planerade utvidgningen av Nobel­ institutet med en avdelning för neurofysiologi och en avdelning för medicinsk cellforskning har lärarkollegiet gjort förnyad framställning om upplåtelse av mark på Norrbackaområdet till en nybyggnad för Nobelinstitutet, inrym­ mande lokaler förutom för den biokemiska avdelningen jämväl för de två planerade nya avdelningarna. Då såsom av byggnadsstyrelsens utlåtande framgår tomtmark för ifrågavarande ändamål kan ställas till förfogande inom den för karolinska institutet avsedda delen av Norrbackaområdet, till­ styrker jag, att för ändamålet erforderlig tomtmark upplåtes. Jag utgår härvid från att kostnaderna för planeringsarbeten, anslutningsledningar o. d. ävensom kostnaderna för byggnadens uppförande och utrustning helt be­ stridas av andra medel än statsmedel. Upplåtelsen i fråga torde dock böra ske avgiftsfritt och med nyttjanderätt tills vidare, så länge området användes för det avsedda ändamålet. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att med­ dela närmare bestämmelser i ämnet. Ifrågavarande markupplåtelse synes vara av beskaffenhet att böra under­ ställas riksdagens prövning. Då det synes önskvärt, att tomtfrågan icke skall lägga hinder i vägen för uppförande av den planerade nybyggnaden för Nobelinstitutet, därest byggnadsföretaget med hänsyn till arbetsmarknadsförhållandena lämpligen bör påbörjas under nästa budgetår, torde förslag i ämnet böra föreläggas riksdagen i propositionen angående allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45. Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att medgiva, att till uppförande av nybyggnad för ett me­ dicinskt Nobelinstitut, omfattande en avdelning för biokemi, en avdelning för neurofysiologi och en avdelning för medi­ cinsk cellforskning, må avgiftsfritt och med nyttjanderätt samt under villkor i övrigt, som av Kungl. Maj :t bestämmas, på Norrbackaområdet upplåtas erforderligt tomtområde.

[8.] Nybyggnad för bibliotek m. m. vid Chalmers tekniska högskola. Chal­ mers tekniska institut var från början i sin helhet förlagt till det av hög­ skolan alltjämt disponerade kvarteret mellan Vasa- och Storgatorna i Göte­ borg. Marken i kvarteret tillhör Göteborgs stad men har av staden överläm­ nats till läroanstalten för all framtid, så länge teknisk undervisning där bedrives. Byggnaderna inom kvarteret lia uppförts medelst Chalmersska dona­ tionens medel och av staden. Erforderliga tillbyggnader lia sedan ett trettio­ tal år tillbaka utförts på statens bekostnad. För att läroanstalten skulle kunna erhålla bättre lokaler ingicks år 1920 ett avtal mellan Kungl. Majit och kronan samt staden örn institutets förflytt­ ning till annan plats. Byggnaderna skulle vara uppförda senast år 1934. Den tid, inom vilken byggnaderna skulle vara uppförda, har genom över-

Kungl. Maj:ts proposition nr 281. 271

enskommelse år 1936 förlängts intill den 1 januari 1945. Styrelsen för Chal­ mers tekniska högskola har i skrivelse den 29 april 1944 hos drätselkamma­ ren i Göteborg hemställt örn förlängning av byggnadstiden med ytterligare tio år, d. v. s. intill den 1 januari 1954. På det nya området lia uppförts byggnad för kemiska och fysiska insti­ tutionerna samt byggnad för avdelningen för skeppsbyggnad, varjämte nyli­ gen färdigställts en byggnad för avdelningarna för väg- och vattenbyggnad samt arkitektur. De äldre byggnaderna mellan Vasagatan och Storgatan inrymma numera endast lokaler för 1 :a och 2 :a årskurserna, för avdelningarna för maskin­ teknik och för elektroteknik samt för bibliotek och kansli, varjämte tekniska gymnasiet i Göteborg har sina lokaler där. Förslag har framställts örn att såsom nästa etapp i nybyggnadsplanen skall uppföras en byggnad för bibliotek och kansli m. m.

Behovet av nybyggnad. I sina anslagsäskanden för budgetåret 1944/ 45 har styrelsen för högskolan anfört i huvudsak följande rörande behovet av nya lokaler för biblioteket och kansliet m. m. Biblioteket lider för närvarande av svår lokalbrist. Bokmagasinen rymma icke på långt när samlingarna, bokhyllor ha måst uppställas i expe­ ditionslokalerna och läsesalen är för trång. Inom ett par år måste förhållan­ dena bli sådana, att bibliotekets utnyttjande kommer att vara förenat med svåra olägenheter. Då tredje och fjärde årskursernas studerande äro de, som mest anlita biblioteket, kommer majoriteten bland de studenter, som behöva besöka biblioteket, att lia sina studier förlagda till nybyggnadsområdet. Högskolans administrationslokaler lia till följd av högskolans kraftiga utökning under senare år blivit alldeles för små. De bestå av rektorsrum, expeditionsrum och kollegierum. På expeditionen sitta högskolans kamrerare, kassör och båda kontorsbiträde!!. Expeditionen tjänstgör även­ som väntrum för besökande till rektor och är numera för liten för sitt ända­ mål. Att flera personer nied så olika arbetsuppgifter, som här är fallet, ha gemensamt arbetsrum är olämpligt och verkar störande på samtligas arbete. Som exempel kan nämnas, att vid telefonsamtal allt arbete på räkne- och skrivmaskiner måste avbrytas. Personalen störes också av att ha allmänhe­ ten så direkt inpå sig. Kollegierummet, som numera icke rymmer alla lärar­ na på en gång, användes samtidigt för duplicering, förvaring av papper, blanketter och ritningar och såsom skrivrum. Inga sammanträdesrum för kollegienämndens och avdelningskollegiernas sammanträden finnas. Det är därför nödvändigt, att nya lokaler så snart som möjligt byggas även för hög­ skolans administration. Då inom högskolans nya byggnader på Gibraltarområdet nu endast fin­ nas två bostadslägenheter för högskolans personal, finnes även ett trängande behov av personalbostäder. 1940 års sakkunniga för den högre tekniska undervisningen ha i sitt be­ tänkande den 9 oktober 1943 med utredning och förslag angående den högre tekniska undervisningen (SOU 1943: 34) anfört, att för genomförande av de sakkunnigas förslag till den högre tekniska undervisningens nydaning och utveckling erfordrades betydande ny- och ombyggnader. Beträffande det re-

272 Kungl. Majis proposition nr 281.

dan nu föreliggande behovet av nya lokaler för biblioteket och kansliet ha de sakkunniga i huvudsak anfört de skäl, som framgå av de i det föregående återgivna uttalandena. Vad angår de framtida förhållandena, inhämtas av betänkandet följande. Under normala förhållanden kunna vid Chalmers tekniska högskola årligen nyintagas 170 studerande. De sakkunniga föreslå nu, att högskolan planlägges för en nyintagning av 250 per år, motsvarande en beräknad total elevnumerär i högskolan av närmare 1 100 (år 1942 utgjorde elevantalet 618). Den föreslagna nyintagningen av studerande torde dock ej behöva nå denna omfattning förrän efter åtskilliga år (de sakkunniga räkna med att fullt stu­ derandeantal skall uppnås först omkring 1952/53). Enligt de sakkunnigas förslag skulle rektorsexpeditionen komma att om­ fatta följande befattningshavare: rektor, högskoleintendent, kassör, 3 kontorsbiträden, 2 expeditionsvakter och extra arbetshjälp. Lärarpersonalen bör enligt sakkunnigförslaget utökas till 25 professorer, 5 docenter, 1 laborator, 52 speciallärare, 12 adjungerade lärare jämte tillfälliga lärare m. fl. Enligt de sakkunnigas förslag skall högskolans personal av sådana katego­ rier, att bostäder åt densamma äro önskvärda, utgöras av 36 befattnings­ havare. Av kostnadsskäl torde man få inskränka sig till att anordna bostä­ der för ungefär två tredjedelar av denna personal eller 22 anställda, såsom laboratorievaktmästare, telefonister, portvakter, gårdskarlar m. fl.

Vad angår den tekniska bibliotekstjänsten, ha de sakkunniga tillsammans med den inom handelsdepartementet tillkallade utredningen rörande den tekniskt-vetenskapliga forskningens ordnande den 5 april 1944 avgivit ett be­ tänkande med förslag till åtgärder för främjandet av litteraturtjänsten inom de tekniska fackområdena (SOU 1944: 17). Härav inhämtas: Allteftersom tekniken utvecklas ökas fordringaxma på en effektiv teknisk litteraturtjänst. Litteraturbehovet är starkt icke blott för forskning och under­ visning vid de tekniska högskolorna utan även för forskning och praktik vid andra tekniska institutioner, framför allt inom industrien. De sakkunniga föreslå därför, att de båda tekniska högskolornas bibliotek utvecklas till centraler för den allmänna tekniska litteraturtjänsten i landet och att de i princip jämställas med de båda universitetsbiblioteken, ehuru med något mindre omfattning. Nybyggnaden för biblioteket vid Chalmers tekniska hög­ skola bör planeras med hänsyn härtill. Bibliotekspersonalen bör även utökas avsevärt och vid genomförd organisa­ tion omfatta 17 befattningshavare mot nu 7. Bland annat böra finnas 1 över­ bibliotekarie, 4 bibliotekarier, 3 amanuenser och 6 biblioteksbiträden.

Förslag av 1940 års sakkunniga för den högre tekniska un­ dervisningen m. m. Under erinran om att högskolan tidigare gjort fram­ ställningar örn anslag till nybyggnad för bibliotek och administration uttala de sakkunniga, att de liksom högskolans myndigheter äro av den uppfatt­ ningen, att dessa nybyggnadskrav äro de mest trängande för högskolans vidkommande. På de sakkunigas uppdrag har professorn M. Wernstedt i samråd med överbibliotekarien W. Munthe i Oslo utarbetat nya ritningar till ifrågavarande nybyggnader, omfattande en särskild biblioteksbyggnad

Kungl. Maj:ts proposition nr 281. 273

och en särskild administrationsbyggnad, den senare jämväl inrymmande sex personalbostäder. Förslaget har uppgjorts under hänsynstagande till plane­ rade organisationsutvidgningar. Byggnaderna skola förläggas till en plats omedelbart söder om entrévägen till högskolan vid Gibraltargatan. Kostna­ derna beräknas efter ett enhetspris av 85 kronor per kubikmeter till 935 000 kronor för biblioteksbyggnaden och till 493 000 kronor för administrationsbygganden, av vilket sistnämnda belopp 298 000 kronor avse administrationslokalerna. I sina anslagsäskanden den 5 augusti 1943 framlade högskolans styrelse förslag om uppförande av nybyggnader för bibliotek och administration m. m. i huvudsaklig överensstämmelse med de sakkunnigas förslag. Byggnadsstyrelsen anförde i utlåtande den 18 december 1943 över nu ifrågavarande förslag, att detsamma icke förelåge i så genomarbetat skick, att styrelsen vore beredd att taga slutlig ställning till byggnadsfrågan. Vissa erinringar mot förslaget framställdes dock. I förutnämnda betänkande rörande litteraturtjänsten förordas genom­ förande av de sakkunnigas förslag till nybyggnad för biblioteket.

Förslag av 1940 dvs civila byggnadsutredning m. tn. I utlå­ tande den 11 februari 1944 över högskolestyrelsens förslag av år 1943 har 1940 års civila byggnadsutredning föreslagit åtskilliga reduceringar och om­ placeringar, åskådliggjorda på upprättade principskisser. Enligt dessa skola biblioteket och kansliet sammanföras till en byggnad samt bostäderna för­ läggas till en särskild byggnad. Utredningen framhåller bland annat: En gemensam byggnad för kansli och bibliotek i enlighet med utredning­ ens principskiss upptager en volym av 10 300 m3 mot båda byggnadernas 14 380 nr1 i högskolans förslag. Utredningens förslag innebär således en be­ sparing av 4 080 m3. En jämförelse mellan kostnaderna inklusive utgifter för utvändiga ledningsarbeten m. m. gestaltar sig på följande sätt: Det remitterade Utredningens ritningsförslaget principskiss

Totalkostnad kronor 1 483 000 920 000.

De av utredningen förordade åtgärderna beräknas alltså medföra en kost­ nadsminskning av omkring 560 000 kronor. I yttrande den 23 februari 1944 med anledning av civila byggnadsutredmngens förslag har högskolans styrelse anfört, att styrelsen på grund av det nuvarande läget icke vill motsätta sig, att byggnadsfrågan löses på i huvud­ sak det sätt, som utredningen föreslagit. Styrelsen har dock icke velat med­ giva en minskning av kollegierummet. Styrelsen förutsätter även, att den får rätt att inom den beräknade byggnadsvolymen företaga de jämkningar av lo- Bihang till riksdagens protokoll 19H. 1 sami. Nr 281. 18

274 Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

kalemas inbördes placering, vartill ett närmare studium vid utarbetandet av ritningarna kan föranleda. Byggnadsvolymen anser styrelsen vara för knappt räknad. Styrelsen beräknar den -— med hänsynstagade till kollegierummets utvidgning — till 10 700 m' Byggnadskostnaderna beräknar styrelsen för sin del efter 90 kronor per m3, helst som byggnadsutredningen icke upptagit nå­ gon särskild post för grundläggningskostnader. Enligt styrelsens mening bö­ ra kostnaderna beräknas på följande sätt: Biblioteks- och kanslibyggnad (10 700 m3 å 90 kronor) . . kronor 963 000

Summa kronor 1 083 000.

Byggnadsstyrelsen har i utlåtande med anledning av vad byggnadsutred­ ningen föreslagit anfört, att styrelsen funnit byggnadsutredningens kostnads­ beräkning för låg och ansett kostnaderna böra beräknas till 985 000 kronor. Örn den av högskolestyrelsen påyrkade volymutökningen med 150 m3 skulle genomföras, torde kostnaderna enligt byggnadsstyrelsens beräkning stiga med 15 000 kronor till 1 000 000 kronor.

Departement»- Uppförandet av nya byggnader för Chalmers tekniska högskola på Gibralchefen. tarområdet har nu fortskridit så långt, att fyra av högskolans sex avdelning­ ar flyttats dit. Enligt gällande avtal med Göteborgs stad skulle nybyggnadsprogrammet i sin helhet rätteligen vara genomfört före ingången av nästa kalenderår. Då detta givetvis icke kan ske, ha åtgärder vidtagits i syfte att åvägabringa en förlängning av den avtalade byggnadstiden. Efter det nybyggnaden för väg- och vattenbyggnadsavdelningen nu full­ bordats, har en nybyggnad för biblioteket och kansliet ansetts böra härnäst komma till utförande. Såsom av den föregående redogörelsen framgår, äro de nuvarande lokalerna för biblioteket och kansliet i högskolans äldre bygg­ nader vid Vasagatan synnerligen trånga, varför behovet av nya lokaler gör sig starkt gällande. Det av högskolestyrelsen senast framförda förslaget till nybyggnad över­ ensstämmer med det förslag, som av 1940 års sakkunniga för den högre tek­ niska undervisningen framlagts i deras nyligen avgivna betänkande, och är uppgjort under hänsynstagande till den utvidgning av högskolan och dess bibliotek, som av de sakkunniga föreslås. Byggnadsförslaget, som avser upp­ förande av två fristående byggnader, en för biblioteket och en för kansliet, den sistnämnda byggnaden jämväl inrymmande personalbostäder, har av civila byggnadsutredningen befunnits onödigt dyrbart. Utredningen har där­ för upprättat ett ändringsförslag, vilket högskolestyrelsen ansett sig böra — med viss ändring — godtaga, för att byggnadsfrågans lösning icke skulle fördröjas. Enligt byggnadsutredningens förslag skola lokalerna för biblio­ teket och kansliet sammanföras till en byggnad samt personalbosläderna förläggas till ett särskilt hus. Jämväl detta förslag är uppgjort med beaktande av det ökade lokalbehov,

Kungl. Maj.ts proposition nr 281. 275

som kail beräknas uppstå vid realiserande av de sakkunnigas förslag röran­ de högskolans organisation. Då byggnadsutredningens förslag därjämte med­ giver framtida utvidgningar, finner jag mig — utan att därigenom taga ställ­ ning till de sakkunnigas förslag rörande utbyggnad av högskolans institu­ tioner och lärarkår — böra förorda, att förslaget lägges till grund för ifråga­ varande byggnadsföretag. Med hänsyn till vad högskolans styrelse anfört torde emellertid kollegierummets bredd böra utökas i enlighet med styrelsens förslag. Den bibliotek och kansli inrymmande byggnadens volym torde med hänsyn till vad styrelsen anfört böra beräknas till 10 700 ms. Inom en bygg­ nadskropp med denna volym torde de jämkningar av de olika lokalernas inbördes placering böra få vidtagas, som kunna visa sig erforderliga i sam­ band med uppgörandet av huvudritningar till byggnaden. Kostnaderna för byggnadsföretaget ha av de olika myndigheterna beräk­ nats till olika belopp. Vid uppskattningen av anslagsbehovet anser jag mig böra utgå från den av byggnadsstyrelsen beräknade kostnadssumman, 1 000 000 kronor. Med hänsyn till osäkerheten i beräkningen av byggnadskostnadema torde det kunna visa sig erforderligt att överskrida denna kostnadssumma. Jag förutsätter emellertid, att vid uppgörandet av huvudritning­ ar och arbetsbeskrivning liksom under byggnadsarbetenas fortgång varje möjlighet till att begränsa kostnaderna tillvaratages. Anslag till utförande av ifrågavarande byggnadsföretag, som upptagits på den av investeringsutredningen framlagda investeringsplanen, torde böra uppföras på allmän beredskapsstat II för budgetåret 1944/45 med 1 000 000 kronor. Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen,

att till Nybyggnad för bibliotek m. m. vid Chalmers tek­ niska högskola å allmän beredskapsstat II för budgetåret

[9.] Ändrings- och reparationsarbeten i byggnaden för kemiska institu­ tionen vid Chalmers tekniska högskola. Såsom framgår av propositionen 1941:2 (s. 297) gjorde byggnadsstyrelsen i skrivelse den 11 september 1939 framställning om anvisande av ett reservationsanslag av 45 000 kronor för vissa ändrings- och reparationsarbeten inom avdelning V av högskolans ke­ miska institutionsbyggnad, avseende förbättring av dragskåpsinredningen, omändring av ett vågrum till fotografiskt mörkrum samt utökande av de elek­ triska anordningarna för undervisning och forskning. Vid anmälan av denna anslagsfråga i nämnda proposition förordade jag med hänsyn till det statsfinansiella läget, att endast en del av det erforderliga anslagsbeloppet då skulle anvisas med rätt för högskolans styrelse att disponera detsamma för de ändamål inom ramen för den gjorda framställningen, som kunde befinnas mest angelägna. Under erinran att det av byggnadsstyrelsen begärda anslagsbe-

276 Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

loppet med hänsyn till den höjda prisnivån dåmera syntes böra uppräknas till åtminstone 56 000 kronor, tillstyrkte jag, att ett anslag av 43 000 kronor skulle anvisas för ändamålet. I enlighet med Kungl. Majrts förslag anvisade riksdagen på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 ett reserva­ tionsanslag (B) av 43 000 kronor för ifrågavarande ändamål. Sedan Kungl. Maj:t genom beslut den 25 april 1941 anbefallt byggnads­ styrelsen att vidtaga de på styrelsen ankommande förberedande åtgärder, som kunde befinnas påkallade för att ifrågavarande byggnadsarbeten skulle kunna framdeles av styrelsen utan tidsutdräkt igångsättas, har Kungl. Majit i anledning av en av byggnadsstyrelsen i skrivelse den 1 december 1942 gjord framställning i ämnet genom beslut den 5 februari 1943 bemyndigat byggnads­ styrelsen att för täckande av med upprättandet av entreprenadhandlingar beträffande arbetena förenade kostnader taga i anspråk ett belopp av högst 1 408 kronor 40 öre av reservationsanslaget till utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag m. m., vilket belopp framdeles skulle av byggnads­ styrelsen tillföras sistnämnda anslag av eventuellt byggnadsanslag.

Departements­ Anslag till ifrågavarande ändrings- och reparationsarbeten, vilka upptagits chefen. på den av investeringsutredningen framlagda investeringsplanen för statliga husbyggnadsföretag för verk och myndigheter m. m., torde böra uppföras på allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45. Med hänsyn till den inträffade ökningen av byggnadskostnaderna förordar jag, att det tidigare för ifrågavarande ändamål beräknade anslagsbeloppet, 43 000 kronor, höjes till 63 000 kronor. Jag hemställer således, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riks­ dagen att till Ändrings- och reparationsarbeten i byggnaden för kemiska institutionen vid Chalmers tekniska högskola å all­ män beredskapsstat III för budegtåret 1944/45 uppföra ett an­

[10.] Vissa ändrings- och reparationsarbeten vid folkskoleseminariet i

Uppsala. I underdånig skrivelse den 1 september 1941 har byggnadsstyrelsen hemställt, att ett anslag av 38 000 kronor måtte anvisas för vissa ändringsoch reparationsarbeten vid folkskoleseminariet i Uppsala. Arbetena avse för­ bättring av toalettanordningarna, anordnande av lekhall samt ombyggnad och reparation av trädgårdsmästar- och maskinistbostäderna. Skolöverstyrel­ sen har tillstyrkt byggnadsförslaget.

Departements- Mot de av byggnadsstyrelsen föreslagna ändrings- och reparationsarbetena che/en. vid folkskoleseminariet i Uppsala har jag icke funnit anledning till erinran. Kostnaderna för dessa arbetens utförande, vilka år 1941 beräknades till 38 000 kronor, böra jämte kostnaderna för vissa ytterligare erforderliga smärre ändringsarbeten, enligt vad jag under hand inhämtat från länsarki­ tekten, numera beräknas till i avrundat tal 45 000 kronor. Anslag till ut-

Kungl. Majlis proposition nr 281. 277

förande av ifrågavarande byggnadsarbeten, vilka upptagits på den av investeringsutredningen framlagda investeringsplanen för statliga husbyggnads­ företag för verk och myndigheter m. m., torde böra uppföras på allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45. Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Vissa ändrings- och reparationsarbeten vid folkskole­ seminariet i Uppsala å allmän beredskapsstat lil för budget­

Fonden för låneunderstöd.

[11.] Lån till August Abrahamsons stiftelse för slöjdlärarutbildning för vissa ombyggnadsarbeten. Beträffande stiftelsens tillkomst och ändamål m. m. har en ingående redogörelse lämnats i propositionen 1943: 215, vartill här torde få hänvisas. Stiftelsens läroanstalt disponerar för närvarande två byggnader för un­ dervisningen i träslöjd, nämligen det s. k. seminariet och Källnääs. År 1942 tillkallades sakkunniga för utredning angående stiftelsens verksamhet och ekonomi m. m. På grundval av de sakkunnigas utredning framlades i pro­ positionen 1943: 215 förslag till åtgärder för en sanering av stiftelsens eko­ nomi. Sålunda föreslogs bland annat, att stiftelsen skulle erhålla ett räntefritt statens amorteringslån av 90 000 kronor för vissa ombyggnadsarbeten m. m., varav 5 800 kronor till ombyggnads- och reparationsarbeten å Käll­ nääs och 1 800 kronor till reparation av seminariet. Förslaget vann riks­ dagens bifall. Stiftelsens styrelse har nu anhållit, att ett statsanslag av 25 000 kronor måtte uppföras på allmän beredskapsstat till vissa byggnadsarbeten m. m. vid läroanstalten. Av det äskade beloppet hänför sig 20 400 kronor lill om­ byggnad av Källnääs och 4 600 kronor till åvägabringande av förbättrad vat­ tenförsörjning för läroanstalten. Beträffande den närmare utformningen av styrelsens förslag torde få hänvisas till handlingarna i ärendet. Skolöverstyrelsen, som hört sitt byggnadssakkunniga biträde, har funnit av det sakkunniga biträdet ifrågasatt ändring beträffande övre våningens plan­ disposition böra tagas under övervägande vid byggnadsföretagets utförande.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, erhöll stiftelsen jämlikt be- Departementsslut av 1943 års riksdag ett lån av 90 000 kronor, varav ett belopp av 5 800 cAe/*”kronor avsåg vissa ombyggnads- och reparationsarbeten beträffande bygg­ naden Källnääs, bland annat omändring av gymnastiksalen i nämnda bygg­ nad till slöjdsal. Dessa byggnadsarbeten lia dock icke kommit till utförande, enär stiftelsens styrelse med hänsyn till behovet av utökat lokalutrymme för undervisningen funnit en mera genomgripande ombyggnad av Källnääs än-

278 Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

damålsenlig. Ett av styrelsen i sådant syfte framlagt, å företedda ritningar närmare utformat förslag går ut på en entresolering av gymnastiksalen samt förläggande till det övre våningsplanet av två teckningssalar och till det undre planet av två slöjdsalar. Jag anser mig böra tillstyrka, att en ombygg­ nad av Källnääs kommer till stånd i huvudsaklig överensstämmelse med det av styrelsen framlagda förslaget. Den av skolöverstyrelsen mot ritningarna framställda anmärkningen torde böra tagas under övervägande vid bygg­ nadsföretagets utförande. Kostnaderna för de ifrågasatta byggnadsarbetena ha av styrelsen beräknats till 26 200 kronor. Mot kostnadsberäkningen har jag icke funnit anledning till erinran. Då av statsmedel ett belopp av 5 800 kronor redan står till sty­ relsens förfogande för ändamålet, utgör medelsbehovet (26 200 — 5 800 =) i runt tal 20 000 kronor. Som stiftelsen saknar möjlighet att av egna medel bestrida dessa kostnader, får jag förorda, att stiftelsen för ändamålet erhåller ett räntefritt statens amorteringslån av 20 000 kronor. Anslag till ifrågava­ rande arbeten, som upptagits på den av investeringsutredningen framlagda investeringsplanen för kommunala och enskilda byggnadsarbeten, torde böra uppföras på allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 under fonden för låneunderstöd. Däremot böra medel icke äskas på allmän beredskapsstat till bestridande av de redan utförda arbetena för åstadkommande av för­ bättrad vattenförsörjning för läroanstalten. Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Lån till August Abrahamsons stiftelse för slöjdlärarutbildning för vissa ombyggnadsarbeten å allmän be­ redskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet: Inga Bäcklin.

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Bilaga 15.

Kapitalinvesteringar.

Jordbruksdepartementet.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12 maj 19A4.

Närvarande: Statsministern H ansson , ministern för utrikes ärendena G unther , statsråden P ehrsson -B ramstorp , W igforss , S köld , E riksson , Q uensel , B ergquist , B agge , A ndersson , D omö , R osander , G jöres , E werlöf , R ubbestad .

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, och statsrådet Domö anmäla härefter under jordbruksdepartementets handlägg­ ning hörande ärenden angående kapitalinvesteringar å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45, statsrådet Pehrsson-Bramstorp beträffande punk­ terna 1—5 samt statsrådet Domö beträffande punkterna 6—8. Föredragandena yttra härvid följande.

Statens allmänna fastighetsfond.

[1.] Byggnadsarbeten vid statens växtskyddsanstalt. I sitt den 3 april 1944 avgivna betänkande med förslag till investeringsreserv av statliga, kom­ munala och statsunderstödda anläggningsarbeten för budgetåret 1944/45 (SOU 1944: 12) har investeringsutredningen bland annat hemställt, alt Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att å allmän beredskapsstat för nämnda budgetår upp­ taga ett anslag av 70 000 kronor till uppförande av en lagringslokal för po­ tatis och frukt vid statens växtskyddsanstalt Med skrivelse den 22 april 1944 har stgrelsen för statens växtskyddsanstalt framlagt viss utredning till stöd för det av investeringsutredningen gjorda anslagsäskandet. Anstaltsstyrelsen har bland annat anfört följande. Växtskyddsanstalten är i omedelbart och starkt behov av lämpliga lager­ lokaler för i främsta rummet potatis och i andra hand frukt. De förrådsrum, som för närvarande finnas, äro odugliga för sitt ändamål. Belägna som de äro ovan jord och i södersluttning uppvärmas de tidigt på våren i sådan grad,

Kunc/l. Maj:ts proposition nr 281.

f.j * dem- föi;varad potatis utvecklar snart sagt nya plantor, innan det blir tid tor sättning. På grund av otillräcklig värmeisolering föreligger också froströk under den kallaste årstiden. Slutligen äro utrymmena alldeles otiliräckliga, särskilt med hänsyn till de för närvarande intensivt bedrivna under­ sökningarna över potatisens virussjukdomar men även för fyllande av an­ staltens stadigvarande behov. För frukt har anstalten överhuvud taget ingen användbar lagringslokal. Anstaltsstyrelsen underhandlade redan år 1939 med byggnadsstyrelsen om upprättande av förslag med kostnadsberäkning till en” lagerlokal av förenämnda slag. Med anledning av krigsutbrottet blev emellertid saken tills vidare skjuten åt sidan. Enär behovet under de därpå följande åren gjorde sig allt starkare gällande, anmäldes uppförandet av ifrågavarande byggnad i oktober 1943 till investeringsutredningen såsom investeringsobjekt. Byggnads­ styrelsen verkställde med ledning av upprättad planskiss en kostnadsberäk­ ning, enligt vilken byggnaden skulle draga en kostnad av 70 000 kronor.

Departementa- Med hänsyn till vad växtskyddsanstaltens styrelse i ärendet anfört anser thelen. jag mig böra biträda investeringsutredningens förslag, att medel för upp­ förande vid anstalten av den ifrågasatta lagringslokalen för potatis och frukt upptagas å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45. Mot storleken av det för ändamalet äskade anslaget, 70 000 kronor, har jag intet att erinra. Anslaget torde böra hänföras till beredskapsstat lil. Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att till Byggnadsarbeten vid statens växtskgddsanstalt å all­ män beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra ett

Statens utlåningsfonder.

[2.] Gödselvårdslånefonden. Såsom kapital till gödselvårdslånefonden ha från och med år 1919 anvisats tillhopa 4 500 000 kronor, varav dock ett be­ lopp av 500 000 kronor icke tagits i anspråk utan redovisats såsom besparing å riksgäldsfonden. Härjämte har 1933 års riksdag (r. skr. nr 356) för budget­ året 1933/34 såsom särskilt reservationsanslag anvisat 500 000 kronor, att, i den mån gödselvårdslånefondens medel icke därtill försloge, disponeras för beviljande av lån för ifrågavarande ändamål och under de villkor, som stad­ gas för iån ur nämnda fond. Sistberörda villkor äro intagna i kungörelsen den 11 juli 1918 (nr 576) med däri genom kungörelserna nr 186/1925, 241/1927, 132/1931 och 632/1937 gjorda ändringar. I kungörelsen den 13 december 1918 (nr 972) ha meddelats bestämmelser angående tiden för ingivande av ansök­ ningar från hushållningssällskapen om statslån ur gödselvårdslånefonden. I en den 22 september 1943 avgiven promemoria angående beredande av sysselsättning inom jordbrukets område vid omfattande arbetslöshet efter krigets slut har 1942 års jordbrukskommitté föreslagit, att till vissa förbätt­ ringsarbeten av beredskapskaraktär på jordbrukets område — däribland göd-

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

selvårdsanläggningar och ladugårdsförbättringar, till vilka sistnämnda arbe­ ten statslån hittills ej kunnat utgå — skulle beviljas lån från en gemensam lånefond. Denna fond har av kommittén ansetts böra omedelbart tillföras ett belopp av 35 000 000 kronor. Härvid har kommittén utgått från att lån skulle beviljas med tillämpning av hushållningssällskapsutredningens förslag till lånebestämmelser och att samtliga bidragstagare bomme att tilldelas lån med högsta möjliga belopp. I skrivelse den 14 april 1944 har lantbruksstyrelsen hemställt, att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 måtte till gödselvårdslånefonden an­ visas ett anslag av 5 000 000 kronor, varav 1 000 000 kronor vore avsedda för utlämnande av lån till gödselvårdsanläggningar och 4 000 000 kronor för ut­ lämnande av lån till ladugårdsförbättringar. Vad beträffar verksamheten med utlämnande av gödselvårdslån har lantbruksstyrelsen framhållit, att åtgärder för en förbättrad gödselvård torde utgöra i hög grad lämpliga arbetsobjekt, då det gällde att bereda syssel­ sättning inom jordbrukets område vid omfattande arbetslöshet efter krigets slut. Enligt styrelsens mening syntes den pågående planläggningen av ifråga­ varande arbetsobjekt ha fortskridit så långt, att å beredskapsstaten för bud­ getåret 1944/45 borde anvisas medel i sådan utsträckning att vid behov stats­ bidrag och lån skulle kunna utlämnas till i runt tal 6 000 gödselvårdsanlägg­ ningar, av vilka ungefär 5 500 kunde beräknas förefinnas å brukningsdelar, omfattande mindre än 20 hektar åker. Styrelsen har beräknat medelsbehovet å beredskapsstat för låneverksamheten till 3 400 000 kronor, därest oföränd­ rade låne- och bidragsvillkor bomme att gälla, samt till 1 000 000 kronor, för den händelse statsunderstöd till gödselvårdsanläggningar skulle utgå enligt de grunder, som fores1 agits i 1942 års jordbrukskommitlés promemoria eller i lantbruksstyrelsen den 12 oktober 1943 över promemorian avgivna remissutlåtande. Beträffande frågan örn berörda grunder torde få hänvisas till redo­ görelsen i en denna dag till riksdagen avlåten proposition, nr 264, angående grunder för utlämnande av statsunderstöd till vissa förbättringsarbeten på jordbrukets och skogsbrukets områden vid arbetslöshet. Enligt vad lantbruks­ styrelsen meddelat kunde den för utlåning disponibla kapitalbehållningen å gödselvårdslånefonden den 1 juli 1944 beräknas komma att uppgå till i runt tal 1 100 000 kronor. Därjämte beräknades inflyta amorteringar under bud­ getåret 1944/45 med omkring 250 000 kronor. Lantbruksstyrelsen hor även ansett sig böra föreslå, att gödselvårdslåne­ fonden under för beredskapsstaten gällande förutsättningar finge tillfälligt anlitas lör utlämnande av lån till ladugårdsförbättringar. Härom anför styrelsen i huvudsak följande. I den av 1942 ars jordbrukskommitté avgivna promemorian angående bere­ dande av sysselsättning mom jordbrukets område vid omfattande arbetslös­ het efter krigets slut har föreslagits, bland annat, att till utförande av ladugårdsförbätlringar skulle förutom statsbidrag jämväl kunna utgå lån av stats­ medel. Någon med statsmedel bedriven låneverksamhet för detta ändamål har hittills icke förekommit. För att ifrågavarande förbättringsåtgärder vid behov skola få önskad omfattning, torde det enligt lantbruksstyrelsens me-

282 Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

rung vara nödvändigt nied statsunderstöd även i forin av lån. Kommittén har vidare anfört, att lån till de arbetsobjekt, som skulle igångsättas inom jord­ brukets område vid omfattande arbetslöshet efter krigets slut, borde utgå ur en enda fond. Enligt styrelsens förmenande torde detta vara att förorda i de fall, då så synes mest ändamålsenligt och praktiskt för ifrågavarande låneverksamheters bedrivande. Nämnda förutsättningar torde vara för handen då det gäller lån till gödselvårdsanläggningar och ladugårdsförbättringar. Styrel­ sen får därför föreslå, att genom en tillfällig utvidgning av tillämpningsom­ rådet för gödselvårdslånefonden möjligheter skapas så att lån jämväl till före­ varande slag av ladugårdsförbättringar skola kunna utgå ur fonden.

Vid beräkningen av medelsbehovet å beredskapsstaten för nästa budgetår för utlämnande av lån lill ladugårdsförbättringar har lantbruksstyrelsen ut­ gått från att medel borde anvisas för att tillgodose behovet av lån till omkring 3 000 ladugårdsförbättringsföretag, varav ungefär 2 700 vid brukningsdelar med högst 20 hektar åker. Därest de av 1942 års jordbrukskommitlé föreslag­ na grunderna för ifrågavarande låneverksamhet komme att tillämpas, skulle medelsbehovet enligt lantbruksstyrelsens beräkningar uppgå till 4 000 000 kronor. Till sistnämnda belopp har medelsbehovet jämväl upptagits, för den händelse de av lantbruksstyrelsen i remissutlåtande den 12 oktober 1943 förordade grunderna skulle bliva gällande. En närmare redogörelse för omförmälda grunder har lämnats i den i det föregående omnämnda propositio­ nen nr 264 till årets riksdag. I * * * 5

Departements- I samband med behandlingen av frågan örn anvisande å allmän beredskaps-

aheten.

stat för budgetåret 1944/45 av anslag till statsbidrag för utförande av göd­ selvårdsanläggningar och ladugårdsförbättringar har jag framhållit, att så­ väl gödselvårds- som ladugårdsförbättringsföretag lämpligen kunna utnytt­ jas för arbetsmarknadsreglerande ändamål. För att möjliggöra tillkomsten av dylika företag synas såsom lantbruksstyrelsen anfört å beredskapsstaten böra beräknas medel, förutom till beviljande av bidrag, jämväl till utlämnande av statslån. De för verkställande av ladugårdsförbättringar av beredskapskaraktär avsedda lånen torde i enlighet med styrelsens förslag lämpligen böra utgå från gödselvårdslånefonden. Vad beträffar storleken av det kapitaltillskott till sistnämnda fond, som torde bliva erforderligt för nästa budgetår, synes det­ samma i anslutning till vad lantbruksstyrelsen förordat böra bestämmas till 5 000 000 kronor. Av den sålunda förordade kapitalinvesteringen i gödsel­ vårdslånefonden torde 2 000 000 kronor böra hänföras till allmän beredskapsstat II samt 3 000 000 kronor till allmän beredskapsstat III. Låneverksamheten på nu förevarande områden har vid medelsberäkningarna förutsatts skola bedrivas i enlighet med bestämmelser, som förordats i den denna dag till riksdagen avlåtna propositionen nr 264 angående grunder för utlämnande av statsunderstöd till vissa förbättringsarbeten på jordbrukets och skogsbru­ kets områden vid arbetslöshet. Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

Kungl. Maj:ts proposition nr 281. 283

att till Gödselvårdslånefonden för budgetåret 1944/45 upp­ föra dels å allmän beredskapsstat II ett an­

dels ock å allmän beredskapsstat III ett

[3.] Frukt- och potatislagerhusfonden. Såsom kapitaltillskott till fruktoch potatislagerhusfonden ha för budgetåren 1940/41—1943/44 anvisats till­ hopa 2 375 000 kronor. I årets statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil. 7, punkt 8) har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att för budgetåret 1944/45 till fonden anvisa ett investeringsanslag av 500 000 kronor. Bestämmelser för lån ur fonden äro meddelade i kungörelsen den 26 november 1943 (nr 811). I skrivelse den 14 april 1944 har lantbruksstyrelsen hemställt, att å allmän beredskapsstat för nästa budgetår måtte anvisas ett anslag av 800 000 kronor till frukt- och potatislagerhusfonden. Till motivering för förslaget har styrel­ sen anfört i huvudsak följande. I samband med anslagsäskandena för budgetåret 1944/45 gjorde lantbruks­ styrelsen framställning om anvisande av ett investeringsanslag å 1 300 000 kronor till frukt- och potatislagerhusfonden. I årets statsverksproposition föreslogs endast en medelsanvisning av 500 000 kronor för ändamålet. Före­ dragande departementschefen uttalade emellertid, att frågan, huruvida medel för utlåning från förevarande fond borde anvisas även på beredskapsstat för att stå till förfogande vid eventuellt omslag i läget på arbetsmarknaden, senare finge upptagas till övervägande. Lagerhusbyggnader för vattenhaltiga vegetabilier (potatis, köksväxter, frukt) kunna enligt lantbruksstyrelsen mening av följande skäl svårligen inrangeras bland de arbetsobjekt, som med fördel kunna forceras fram som beredskapsarbeten. Till större konsumtionsorter förlagda sådana lagerhus för­ utsätta nämligen omfattande planeringsarbeten och förundersökningar såväl i form av ofta tidsödande förhandlingar med kommunala myndigheter samt järnvägs- och hamnförvaltningar angående förläggningsplats som vidlyftiga tekniska och ekonomiska utredningar. Därjämte äro i fråga om sådana lager­ hus både de byggnadstekniska och lagringstekniska erfarenheterna ännu jämförelsevis begränsade, varför en forcerad byggnadsverksamhet utöver ra­ men för det anslag av 1 300 000 kronor, som lantbruksstyrelsen äskade som investeringsanslag för budgetåret 1944/45, för närvarande icke kan tillrådas. Under förutsättning av riksdagens bifall till Kungl. Majits förslag om anslagsanvisning till ifrågavarande fond för budgetåret 1944/45 anser lantbruks­ styrelsen sig av nyssnämnda skäl icke böra föreslå större kapitalförstärkning av fonden å allmän beredskapsstat för sagda budgetår än till belopp, motsva­ rande skillnaden mellan av styrelsen äskat och av Kungl. Majit föreslaget anslag, eller således (1 300 000 — 500 000 —) 800 000 kronor.

Jag finner mig böra biträda lantbruksstyrelsens förslag om uppförande å Departementebcredskapsstat för budgetåret 1944/45 av ett anslag å 800 000 kronor till för- fAe^ew' stärkning av frukt- och potatislagerhusfonden. Anslaget torde böra hänföras till allmän beredskapsstat lil. Någon ändring i de för närvarande i fråga örn utlåningen från fonden gällande bestämmelserna synes icke böra vidtagas. Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

284 Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

att till Frukt- och potatislagerhusfonden å allmän beredskapsstat lil för budgetåret 1944/45 uppföra

[4.] Spannmålslagerhusfonden. Såsom kapitaltillskott till ifrågavarande fond ha för budgetåren 1930/31—1943/44 anvisats tillhopa 8 900 000 kronor. I årets statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil. 7, punkt 11) har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att för budgetåret 1944/45 till fonden anvisa ett investeringsanslag av 500 000 kronor. Gällande bestämmelser rörande före­ varande låneverksamhet äro upptagna i kungörelsen den 12 september 1930 (nr 342) med däri genom kungörelserna nr 364/1932, 263/1933, 612/1937 och 252/1943 gjorda ändringar. I skrivelse den 14 april 1944 har lantbruksstyrelsen hemställt, att å allmän beredskapsstat för nästa budgetår måtte anvisas ett anslag av 500 000 kronor till spannmålslagerhusfonden. Styrelsen har härvid anfört huvudsakligen följande. I samband med anslagsäskandena för budgetåret 1944/45 gjorde lantbruks­ styrelsen framställning om anvisande av ett investeringsanslag å 1 000 000 kronor till spannmålslagerhusfonden. I årets statsverksproposition föreslogs endast en medelsanvisning av 500 000 kronor för ändamålet. Föredragande departementschefen uttalade emellertid, att frågan, huruvida medel för ut­ låning från spannmålslagerhusfonden borde anvisas även på beredskapsstat för att stå till förfogande vid ett eventuellt omslag i läget på arbetsmarkna­ den, senare finge upptagas till övervägande. Även om tillräckliga tekniska erfarenheter om olika spannmålslagerhustypers lämplighet redan föreligga, varför sådana företags upptagande som beredskapsarbeten av denna anledning ingalunda vore olämpligt, kunna dock sådana byggnader enligt lantbruksstyrelsens mening svårligen räknas till de arbetsobjekt, som med fördel kunna forceras fram som beredskapsarbeten. Varje sådant lagerhus förutsätter nämligen omfattande planeringsarbeten så­ väl i form av tidsödande förhandlingar med kommunala myndigheter samt järnvägs- och hamnförvaltningar angående förläggningsplats som vidlyftiga tekniska och ekonomiska utredningar. Under förutsättning av riksdagens bi­ fall till Kungl. Majits förslag om medelsanvisning till ifrågavarande fond anser lantbruksstyrelsen sig av nyssnämnda skäl icke böra hemställa örn an­ visande å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 av medel till kapital­ förstärkning av fonden till större belopp än som motsvarar skillnaden mellan av styrelsen äskat och av Kungl. Maj :t föreslaget anslag, eller således (1 000 000 — 500 000 =) 500 000 kronor.

Departements­ Med hänsyn till vad lantbruksstyrelsen i ärendet anfört förordar jag, att å chefen. allmän beredskapsstat III för nästa budgetår uppföres ett anslag av 500 000 kronor för kapitalinvestering i spannmålslagerhusfonden. För den låneverk­ samhet, som kan komma att bedrivas med anlitande av beredskapsanslaget, torde böra gälla samma bestämmelser som tillämpas för utlåningen i övrigt från ifrågavarande fond. Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

Kungl. Xlaj.ts proposition nr 281. 285

att till Spannmålslag erhus f onden å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag

[5.] Egnahemslånefonden. Enligt gällande bestämmelser för egnahemslånefonden, vilka äro intagna i kungörelsen den 7 juni 1940 (nr 589) angående den statliga egnahemsverksamheten, ändrad genom kungörelsen nr 578/1942, må från fonden utlämnas jordbrukslån, skogslån, bostadslån, lån till för­ stärkning av ofullständiga jordbruk ävensom egnahemsstatslån till låneförmedlare. I årets statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil. 7, punkt 17) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att dels till egnahemslånefonden för bud­ getåret 1944/45 anvisa ett investeringsanslag av 2 000 000 kronor, dels ock medgiva, att för sagda budgetår må beviljas lån från fonden intill ett be­ lopp av 25 000 000 kronor, därav 15 000 000 kronor för jordbruksfastigheter och 10 000 000 kronor för bostadsfastigheter, med rätt dock för Kungl. Majit att, därest förhållandena skulle giva anledning därtill, medgiva jämkning i sagda fördelning mellan jordbruks- och bostadsfastigheter. I skrivelse den 14 april 1944 har egnahemsstyrelsen hemställt, att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 måtte anvisas ett kapitaltillskott å 2 000 000 kronor till egnahemslånefonden. Härjämte har styrelsen föreslagit, att Kungl. Mait måtte utverka medgivande av riksdagen, att för nästa budget­ år må beviljas lån från egnahemslånefonden intill ett belopp av 27 000 000 kronor, därav 15 000 000 kronor för jordbruksfastigheter och 12 000 000 kro­ nor för bostadsfastigheter, med rätt dock för Kungl. Majit att, därest förhål­ landena skulle giva anledning därtill, medgiva jämkning i sagda fördelning mellan jordbruks- och bostadsfastigheter. Egnahemsstyrelsen har härvid ut­ gått från att de förmånligare grunder för bidragstilldelningen vid uppföran­ de av nya bostäder skulle komma att tillämpas, vilka föreslagits av styrelsen i dess remissutlåtande den 28 februari 1944 över den av 1942 års jordbrukskommitté avgivna promemorian angående beredande av sysselsättning inom jordbrukets område vid omfattande arbetslöshet efter krigets slut. Enligt sty­ relsens mening torde nämligen ett tillämpande av angivna grunder kunna an­ tagas föranleda en sådan ökning av verksamheten på förevarande område, att antalet understödsberättigade bostadsegnahemsföretag skulle komma att ökas med 40 å 50 procent. I omförmälda remissutlåtande den 28 februari 1944 har egnahemsstyrelsen, i samband med framläggandet av förslag lill höjning av nu utgående bostadsförbättringsbidrag, ifrågasatt, att bidrag av statsmedel borde kunna beviljas till uppförande av ny bostad jämväl i de fall, då bostaden icke ersatte en gammal. Styrelsen har härom yttrat i huvudsak följande. Därest vad av egnahemsstyrelsen föreslagits rörande höjning av bostadsförbättringsbidraget, bland annat för åstadkommande av ett ökat antal ar­ betsobjekt för beredande av sysselsättning vid eventuellt inträffad arbetslös­ het, skulle vinna bifall, kommer ställningen för dem, som nödgas anskaffa

286 Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

bostad med hjälp av bostadslån och tilläggslån att bliva ännu ogynnsam­ mare i jämförelse med dem, som kunna få bostadsförbättringsbidrag. I den mån som nybyggnad av bostäder på landsbygden är erforderlig för fyllande av bostadsbehovet, torde en dylik nybyggnadsverksamhet ur det allmännas synpunkt och med hänsyn till önskemålet att bereda sysselsättning för arbets­ lösa ha samma värde som bostadsförbättringsverksamheten. Egnahemsstyrelsen anser det därför ofrånkomligt att i förevarande sammanhang och i avvaktan på förslag från bostadssociala utredningen örn enhetligande av understödsverksamheten på bostadsområdet framlägga förslag därom, att bidrag av statsmedel bör utgå till uppförande av ny bostad även i de fall, då den icke ersätter en gammal. Med hänsyn till att tilläggslån i sådana fall kan utgå torde bidraget böra begränsas till högst 3 000 kronor jämte tillägg för vatten och avlopp. I intet fall bör summan av bidrag och tilläggslån få överstiga 4 000 kronor jämte tillägg för vatten och avlopp. Behovsprövning bör verk­ ställas efter enahanda grunder, som föreslagits i fråga örn bostadsförbätt­ ringsbidrag. Medel för ändamålet torde kunna anvisas under samma anslagstitel som medlen för bostadsförbättringsbidrag.

Departements- Då företag avseende tillskapande av bostadsegnahem på landsbygden torde chefen. utgöra arbetsobjekt, som lämpligen kunna komma till utförande för bere­ dande av sysselsättning vid en omfattande arbetslöshet, anser jag mig böra biträda egnahemsstyrelsens förslag, att å allmän beredskapsstat för nästa bud­ getår beräknas medel för att möjliggöra en utvidgning av den med anlitande av egnahemslånefonden bedrivna låneverksamheten. T. f. chefen för social­ departementet, statsrådet Rosander, förordar i annat sammanhang denna dag styrelsens förslag om anslag till statsbidrag för uppförande av ny bostad jämväl i sådana fall, då densamma icke ersätter en äldre bostad. Med hänsyn härtill torde lånetilldelningen från egnahemslånefonden för budgetåret 1944/45 i anslutning till vad egnahemsstyrelsen anfört böra utökas från 25 000 000 till 27 000 000 kronor eller alltså med 2 000 000 kronor för utlämnande under för allmän beredskapsstat III gällande förutsättningar av lån för bostadsfastig­ heter. Härjämte synes såsom styrelsen förordat böra å beredskapsstaten upp­ tagas ett kapitalinvesteringsanslag till egnahemslånefonden av 2 000 000 kro­ nor. För den utökade långivningen torde böra gälla samma bestämmelser som hittills tillämpats för ifrågavarande låneverksamhet. Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

1) medgiva, att lån för bostadsfastigheter må, under de för allmän beredskapsstat III gällande förutsättningarna, under budgetåret 1944/45 beviljas från egnahemslånefonden intill ett belopp av 2 000 000 kronor utöver i årets statsverksproposition för ändamålet föreslaget högsta utlåningsbelopp; 2) till Egnahemslånefonden å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag av kronor 2 000 000.

Kungl. Maj:ts proposition nr 281. 287

[6.] Statens avdikningslåncfond. Jämlikt riksdagens beslut har det högsta sammanlagda belopp, vartill lån ur statens avdikningslånefond år­ ligen kunnat beviljas, under de senaste budgetåren utgjort 3 000 000 kronor. I årets statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil. 7, punkt 21) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen medgiva, att under budgetåret 1944/45 må beviljas lån från fonden å likaledes sammanlagt högst 3 000 000 kronor. Gällande villkor för lån från statens avdikningslånefond äro meddelade i kungörelsen den 30 juni 1939 (nr 432). I skrivelse den 14 april 1944 har lantbruksstyrelsen hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva, att, därest den planerade allmänna beredskapsstaten för budgetåret 1944/45 sattes i kraft, lån från statens av­ dikningslånefond å tillhopa högst 1 500 000 kronor finge under samma bud­ getår beviljas utöver det i årets statsverksproposition föreslagna utlåningsbeloppet, 3 000 000 kronor. Styrelsen bär till motivering av sin hemställan anfört i huvudsak följande. Till utförande av torrläggningsföretag sökes förutom bidrag från statens avdikningsanslag i stor utsträckning jämväl lån från statens avdikningslåne­ fond. För den händelse medel anvisas å allmän beredskapsstat för budget­ året 1944/45 till statens avdikningsanslag, synes därför erforderligt att för ifrågavarande ändamål en utökning jämväl sker av lånetilldelningen från avdikningslånef onden. Hos lantbruksstyrelsen vid utgången av budgetåret 1943/44 inneliggande an­ sökningar om statsunderstöd till torrläggningsföretag kunna beräknas repre­ sentera ett sammanlagt lånebelopp av omkring 3 200 000 kronor. Under bud­ getåret 1944/45 kunna ytterligare ansökningar förväntas inkomma, repre­ senterande ett sammanlagt lånebelopp av omkring 2 300 000 kronor. Under sagda budgetår föreliggande ansökningar kunna sålunda beräknas motsvara en lånesumma av (3 200 000 + 2 300 000 =) 5 500 000 kronor. Då det kan förutses, att till ansökningarna hörande arbetsplaner och utredningar i viss utsträckning finnas vara i behov av komplettering i ett eller annat avseende, ävensom att en ej oväsentlig del av ansökningarna inkomma så sent under budgetåret att erforderlig granskning av förslagen icke medhinnes före bud­ getårets utgång, torde det belopp, vartill lån må kunna under budgetåret be­ viljas, kunna uppskattas till 4 500 000 kronor. Under förutsättning att riks­ dagen godkänner Kungl. Majits förslag om medgivande att under budgetåret 1944/45 lån från statens avdikningslånefond må beviljas å sammanlagt högst 3 000 000 kronor, skulle sålunda det lånebelopp, vartill därutöver lån för beredskapsändamål synes böra för sagda budgetår ifrågakomma, uppgå till 1 500 000 kronor. För utbetalningar av lån från fonden torde ett belopp av 700 000 kronor böra finnas för samma budgetår tillgängligt, utöver vad som erfordras för utbetalningar på grund av den normala lånetilldelningen, eller omkring 2 500 000 kronor. Sammanlagt torde sålunda utbetalningarna av lån under budgetåret 1944/45 kunna beräknas komma att uppgå till 3 200 000 kronor. Enligt från statskontoret inhämtad upplysning kan kapitaltillgången å fon­ den väntas medge utbetalningar till sagda belopp utan nytt kapitaltillskott.

I annat sammanhang denna dag förordas, att å allmän beredskapsstat för Föredr (Kjälldén budgetåret 1944/45 beräknas medel för utlämnande av statsbidrag till utfö­ rande av torrläggningsföretag. Såsom lantbruksstyrelsen anfört torde det med

288 Kungl. Manis proposition nr 2S1.

hänsyn härtill vara erforderligt, att en utökning jämväl sker av lånetilldelningen från avdikningslånefonden. Jag anser mig böra biträda styrelsens förslag, att det lånebelopp, vartill lån för beredskapsändamål bör ifråga­ komma för nästa budgetår utöver i årets statsverksproposition föreslagen lånetilldelning å 3 000 000 kronor, bestämmes till högst 1 500 000 kronor. En utlåning av nu angiven storlek torde såsom framgår av vad lantbrukssty­ relsen uttalat icke föranleda, att nytt kapital behöver tillföras statens avdikningslånefond. För den i beredskapssyfte utvidgade lånerörelsen synas böra gälla i huvudsak samma grunder som tillämpas för den nuvarande låneverksamheten. Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att medgiva, att lån må, under de för allmän beredskapsstat II gällande förutsättningarna, under budgetåret 1944/45 beviljas från statens avdikningslånefond å högst 1 500 000 kronor utöver i årets statsverksproposition föreslaget högsta utlåningsbelopp.

[7.] Täckdikningslånefonden. Jämlikt beslut av 1920 års riksdag (r. skr. nr 346) må ur täckdikningslånefonden beviljas lån med sammanlagt högst 2 000 000 kronor för kalenderår. Gällande villkor för lån ur fonden äro meddelade i kungörelsen den 22 juni 1920 (nr 332) med däri genom kun­ görelserna nr 358/1921, 239/1922, 84/1930, 306/1933, 636/1937 och 434/1939 gjorda ändringar. Genom kungörelsen den 28 juli 1932 (nr 375) ha medde­ lats bestämmelser om viss amorteringsfrihet beträffande lån från fonden. I en den 22 september 1943 avgiven promemoria angående beredande av sysselsättning inom jordbrukets område vid omfattande arbetslöshet efter krigets slut har 1942 års jordbrukskommitté föreslagit, att till vissa förbätt­ ringsarbeten av beredskapskaraktär på jordbrukets område — däribland täckdikningsföretag — skulle beviljas lån från en gemensam lånefond. Denna fond har av kommittén ansetts böra omedelbart tillföras ett belopp av 35 000 000 kronor. Härvid har kommittén utgått från att lån skulle beviljas med tilllämpning av hushållningssällskapsutredningens förslag till lånebestämmelser och att samtliga bidragstagare komme att tilldelas jämväl lån med högsta möjliga belopp. I skrivelse den 14 april 1944 har lantbruksstyrelsen hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva, att, därest den planerade allmänna beredskapsstaten för budgetåret 1944/45 sattes i kraft, under samma budget­ år lån från täckdikningslånefonden finge beviljas å tillhopa högst 2 000 000 kronor utöver det av riksdagen medgivna lånebeloppet för kalenderår å lika­ ledes högst 2 000 000 kronor. Styrelsen har härvid anfört huvudsakligen följande.

Kungl. Majlis proposition nr 281. 289

Erfarenheten under en följd av år har visat, att vid god tillgång på bidrag utan återbetalningsskyldighet till täckdikning täckdikningslånefonden anli­ tas i större utsträckning än vid mindre god bidragstillgång. Då lantbruks­ styrelsen framlagt förslag örn anvisande å allmän beredskapsstat för budget­ året 1944/45 av anslag för bidrag till täckdikningar, finner styrelsen sig så­ lunda böra räkna med att vid bifall till sagda förslag en utökning av det be­ lopp, som under samma budgetår må kunna utlämnas från täckdikningslåne­ fonden, blir erforderligt. För ändamålet synes medgivande erfordras till be­ viljande av lån från fonden under nämnda budgetår till ett belopp av ytter­ ligare 2 000 000 kronor. Enligt från statskontoret inhämtad uppgift uppgår behållningen å täck­ dikningslånefonden för närvarande till i runt tal 3 400 000 kronor. Till lant­ bruksstyrelsen inkomna, ännu icke behandlade ansökningar om lån från fon­ den för år 1944 representera en lånesumma av omkring 1 000 000 kronor. Efter avdrag av nämnda belopp skulle behållningen å fonden således uppgå till 2 400 000 kronor. Å andra sidan torde under tiden till den 1 juli 1945 erlagda amorteringar och räntor kunna, enligt vad som från statskontoret upplysts, beräknas komma att uppgå till omkring 1 200 000 kronor. För bud­ getåret 1944/45 tillgängligt lånebelopp torde sålunda kunna uppskattas till omkring 3 600 000 kronor, vilket belopp synes vara tillräckligt för tillgodo­ seende av under sagda budgetår påfordrade utbetalningar från fonden.

Då täckdikningsarbeten visat sig lämpliga för sysselsättning av arbetslösa Före­ draganden. föreslås i annat sammanhang denna dag, att medel för utlämnande av stats­ bidrag till täckdikningsföretag upptagas å allmän beredskapsstat för budget­ året 1944/45. Med hänsyn härtill synes såsom lantbruksstyrelsen förordat en utökning jämväl bliva behövlig i fråga om det belopp, som under nämnda budgetår må kunna utlämnas från täckdikningslånefonden. Mot styrelsens förslag, att lånetilldelningen från ifrågavarande fond för nästa budgetår i beredskapssyfte utökas med 2 000 000 kronor utöver det av riksdagen för kalen­ derår medgivna lånebeloppet å 2 000 000 kronor, har jag intet att erinra. Den av mig sålunda för beredskapsändamål förordade lånetilldelningen tor­ de, på sätt lantbruksstyrelsen anfört, icke påkalla någon kapitalinvestering i täckdikningslånefonden för budgetåret 1944/45. Vid beräkningen av det ut­ ökade medelsbehovet för ifrågavarande ändamål har jag utgått från de grun­ der för täckdikningslåneverksamheten, som förordats i en denna dag till riksdagen avlåten proposition, nr 264, angående grunder för utlämnande av statsunderstöd till vissa förbättringsarbeten på jordbrukets och skogsbrukets områden vid arbetslöshet. Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

alt medgiva, alt lån må, under de för allmän beredskaps­ stat II gällande förutsättningarna, under budgetåret 1944/45 beviljas från täckdikningslånefonden å högst 2 000 000 kro­ nor utöver av riksdagen medgivet högsta utlåningsbelopp för kalenderår. Bihang till riksdagens protokoll 1944. 1 sami. Nr 281.

V.)

290 Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Diverse kapitalfonder.

Fonden för statens reprodukiionsanstalt.

[8.] Nybyggnad för statens reproduktionsanstalt. Investeringsutredningen (SOU 1944: 12, s. 225) har föreslagit, att för ifrågavarande ändamål måtte å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 upptagas ett anslag av 1 400 000 kronor. Beträffande tidigare i ärendet verkställd utredning torde jag få nämna föl­ jande. Efter framställning från lantmäteristyrelsen uppdrog Kungl. Maj:t den 30 april 1942 åt byggnadsstyrelsen att i samråd med lantmäteristyrelsen verk­ ställa en allsidig och förutsättningslös utredning i fråga om beredande av lokaler för statens reproduktionsanstalt efter nuvarande hyrestidens utgång den 1 oktober 1946. I skrivelse den 11 december 1943 har byggnadsstyrelsen med bifogande av ritningar jämte viss annan utredning framlagt förslag till nybyggnad för sta­ tens reproduktionsanstalt samt hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå riks­ dagen att för budgetåret 1944/45 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 000 kronor för ifrågavarande byggnadsföretag. Den totala byggnadskostnaden har av styrelsen beräknats till 1 400 000 kronor. Byggnadsstyrelsen har i förenämnda skrivelse anfört i huvudsak följande. I ett över lantmäteristyrelsens framställning örn utredning rörande statens reproduktionsanstalts lokalfråga avgivet utlåtande framhöll byggnadsstyrel­ sen bland annat, att på grund av den omfattning statens reproduktionsanstalts rörelse numera tagit och med hänsyn till de ytterligare anspråk, som torde komma att ställas på densamma, det i längden torde bliva alltmer svårt att på ett någorlunda tillfredsställande sätt tillgodose anstaltens lokalbehov ge­ nom förhyrning. Av samma skäl skulle det även kunna ifrågasättas, huru­ vida det icke ur ekonomisk synpunkt vöre för statsverket fördelaktigast att vid utgången av nu löpande hyrestid tillhandahålla reproduktionsanstalten egna lokaler inom en för ändamålet särskilt uppförd byggnad. En av byggnadsstyrelsen i samråd med reproduktionsanstaltens direktör verkställd närmare utredning i förevarande fråga har ytterligare bekräftat riktigheten av byggnadsstyrelsens sålunda gjorda uttalande, och det torde nu­ mera överhuvud taget vara uteslutet att vinna en tillfredsställande lösning av anstaltens lokalfråga på annat sätt än genom uppförande av en nybyggnad för ändamålet. Vad beträffar förläggningen av en dylik nybyggnad undersökte byggnads­ styrelsen till en början möjligheten av byggnadens uppförande invid Värtavägen norr om de militära administrationsbyggnaderna å Fågelbacken på Ladugårdsgärde, och inom styrelsen upprättades ett förslag till en nybygg­ nad på denna plats, vars genomförande beräknades draga en kostnad av cirka 1 525 000 kronor. I skrivelse den 3 november 1943 har lantmäteristyrelsen yttrat sig över nämnda förslag och därvid överlämnat ett av direktören för reproduktions-

Kungl. Mnj:ts proposition nr 281. 291

anstalten den 25 oktober 1943 avgivet utlåtande, vari viss utredning förebragts rörande de ekonomiska betingelserna för en nybyggnad för anstalten. I anslutning till denna utredning har lantmäteristyrelsen för sin del funnit, att anstaltens lokalfrågas lämpligaste lösning endast stöde att vinna genom nybyggnad. Då jämväl i övrigt betydande fördelar för anstaltens verksam­ het vore att räkna med vid ett genomförande av ovannämnda förslag, har lantmäteristyrelsen tillstyrkt förslagets genomförande i huvudsak. Emellertid har jämsides med utredningen rörande reproduktionsanstaltens nybyggnadsfråga en omfattande utredning verkställts beträffande en utbygg­ nad av de militära administrationsbyggnaderna å Fågelbacken. I samband med sistnämnda utredning har det visat sig att en för reproduktionsanstalten avsedd nybyggnad icke låter sig inpassa i den bebyggelse Fågelbacken i övrigt är avsedd att erhålla. Byggnadsstyrelsen har därför ansett sig böra undersöka möjligheterna för en annan förläggning av denna nybyggnad. Härvid har det visat sig att någon lämpligare, staten tillhörig tomt än en tomt inom kvarte­ ret Tegeludden invid Stockholms frihamnsområde svårligen kan påräknas för ändamålet. Med hänsyn till de tunga maskiner, som förekomma inom reproduktionsanstalten, och andra höga belastningar är det nämligen erfor­ derligt att stora delar av arbetslokalerna förläggas till nedre botten. Till följd härav erfordras för anstalten ett relativt stort tomtområde, och det är uteslu­ tet att inom stadens centralare delar erhålla en för ändamålet tillräckligt stor tomt. Vad beträffar den föreslagna tomten invid frihamnen har denna trots sitt perifera läge goda förbindelser med staden, och härtill kommer fördelen av det nära grannskapet till några av anstaltens största kunder, bland annat de militära förvaltningsmyndigheterna samt patent- och registreringsverket. På därom framställd förfrågan har djurgårdskommissionen under hand med­ delat, att kommissionen för sin del icke hade något att erinra mot att tomten i fråga tages i anspråk för här avsett ändamål. Inom byggnadsstyrelsen har upprättats ett nytt förslag till byggnad för re­ produktionsanstalten, förlagd till nämnda tomt inom kvarteret Tegeludden. Enligt detta förslag skulle byggnaden omfatta tre våningar, av vilka den översta dock endast skulle upptaga en del av byggnadens yta. Till botten­ våningen skulle förläggas salar för det litografiska och typografiska trycke­ riet med tillhörande utrymmen för övertryck och sätteri ävensom den för lito­ grafiska och typografiska avdelningarna gemensamma expeditionen för inoch utgående leveranser. Denna expedition står medelst en varuhiss i direkt förbindelse med i källaren belägna in- och utlämningsrum samt pappers- och blankettlager. Utlämningsrummet är försett med direkt tillfart för anstaltens transportbilar. I källaren skulle i övrigt anordnas omklädningsrum för per­ sonalen ävensom pannrum, garage och erforderliga förrådsutrymmen. Till våningen 1 trappa upp äro litografiska avdelningens framkallningsoch kopieringsavdelning samt bokbinderiet förlagda. I övrigt inrymmes i denna våning anstaltens kontorsavdelning. I våningen 2 trappor upp lia fotografiska ateljéerna inrymts ävensom lunch­ lokaler för anstaltens personal samt en vaktmästarbostad. De lokaler, som reproduktionsanstalten sålunda skulle erhålla inom ny­ byggnaden omfatta en sammanlagd effektiv golvyta av 4 100 kvadratmeter, vilket motsvarar anstaltens nu aktuella utrymmesbehov. Enligt en inom byggnadsstyrelsen verkställd beräkning skidle det nu före­ liggande nybyggnadsförslaget betinga en kostnad av 1 400 000 kronor, för­ delad sålunda:

Kungl. May.ts proposition nr 281. 293

ligt tomtområde bör sökas inom en väsentligt mera centralt belägen del av staden. Vad angår den uppgivna kostnaden i övrigt, vill utredningen icke fram­ ställa erinran mot de föreliggande beräkningarna.

Den förebragta utredningen ger vid handen, att statens reproduktionsan- Före­ draganden. stalts nuvarande lokalförhållanden äro synnerligen otillfredsställande. Såsom myndigheterna framhållit synes ofrånkomligt för frågans lösning, att en ny­ byggnad för anstalten kommer till stånd. Visserligen torde belägenheten av den för nybyggnaden föreslagna tomten icke kunna anses ur alla synpunk­ ter helt idealisk men, då någon annan för ändamålet lämplig tomt för rim­ lig kostnad icke torde stå att få, anser jag den ifrågasatta förläggningen av anstalten böra godtagas. Mot de gjorda kostnadsberäkningarna, vilka sluta å ett belopp av 1 400 000 kronor, torde icke något vara att erinra. För ifrågavarande byggnadsföretag synas medel lämpligen böra upptagas å beredskapsstat III för nästa budgetår. För ändamålet torde böra uppföras hela det för företaget beräknade beloppet, 1 400 000 kronor. Jag förutsätter, att vid byggnadsarbetenas utförande kommer att iakttagas största möjliga sparsamhet så att de icke göras mera omfattande eller kostsamma än som oundgängligen av förhållandena påkallas. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Nybyggnad för statens reproduktionsanstalt å alb män beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra ett

Vad föredragandena sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet: Carl D. Ossmark.

Kungl. Maj:ts proposition nr 281. 295

Bilaga 16.

Kapitalinvesteringar.

Handelsdepartementet.

Utdrag av protokollet över liandelsärenden, hållet inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12 maj 194 4.

Närvarande:

Statsministern H ansson , ministern för utrikes ärendena G unther , statsråden P ehrsson -B ramstorp , W igforss , S köld , E riksson , Q uensel , B ergquist , B agge , A ndersson , D omö , R osander , G jöres , E werlöf , R ubbestad .

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Eriksson, anmäler härefter under handelsdepartementets handläggning hörande ärende angående kapi­ talinvestering å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 samt anför därvid följande.

Statens allmänna fastighetsfond.

[1.] Säkerhetsanstalter för sjöfarten. I sitt betänkande den 3 april 1944 med förslag till investeringsreserv av statliga, kommunala och statsunder­ stödda anläggningsarbeten förbudgetåret 1944/45 (SOU 1944: 12 och 13) har investeringsutredningen i enlighet med en av lotsstyrelsen upprättad investe­ ringsplan för lotsverket föreslagit, att å allmän beredskapsstat för budget­ året 1944/45 måtte till säkerhetsanstalter för sjöfarten upptagas anslag å tillhopa 1 490 000 kronor, därav å driftbudgeten under tionde huvudtiteln, lotsverket, 366 000 kronor och å kapitalbudgeten 1 124 000 kronor. Rörande förstnämnda delbelopp har jag tidigare i dag gjort hemställan i enlighet med utredningens förslag. Under hänvisning till vad utredningen anfört vill jag nu förorda, att förslaget jämväl i vad det avser anslag å kapitalbudgeten bringas under riksdagens prövning. Av det beräknade sammanlagda anslagsbeloppet belöper på lotsuppassningslius och bostadshus 493 000 kronor, var­ av ett belopp av 200 000 kronor torde böra uppföras på allmän beredskapsstal II, medan återstoden, 924 000 kronor, bör hänföras till beredskapsstat III. På grund av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

296 Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

att till Säkerhetsanstalter för sjöfarten för hudgetåret 1944/ 45 uppföra följande anslag, nämligen

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans Maj:t Konungen bifalla. Ur protokollet: Åke Hartvig.

447842. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag. 1944.