Betänkande med förslag till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 av statliga, kommunala och statsunderstödda anläggningsarbeten

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades pa Kungl. biblioteket ar 2012

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1946:27 FIKTAIfSDEPARTEMENTET

BETÄNKANDE MED F Ö R S L A G TILL

INVESTERINGSRESERV FOR

BUDGETÅRET 1946/47 AV STATLIGA, KOMMUNALA OCH STATSUNDERSTÖDDA ANLÄGGNINGSARBETEN Utarbetat av Statens arbetsmarknadskommission

S T O C K H O L M 1 9

Statens offentliga utredningar 1946 K r o n o l o g i s k

Betänkande angående rundradion i Sverige. Dess aktuella behov och riktlinjer för dess framtida verks a m h e t . Norstedt. 167 s. K. Dödföddhcten och tidigdödligheten 1 Sverige. Dess s a m b a n d med nativitetsminskningen och dess forhyllande vid olika former a v förlossningsvård s a m t dess socialmedicinska och befolkniugspoli tiska b e tydelse. Av C. Gyllenswärd. Beckman. 115 s. b. Betänkande m e d förslag till ändrade grunder för flottningslagstiftningen m. m . Hoiggström. 99 s. J o . B e t ä n k a n d e med förslag angående uniformspliktens omfattning för viss personal vid försvarsväsendet. V. Petterson. 59 s. F ö . Betänkande o m barnkostnadernas fördelning m e d förslag angående allmänna barnbidrag m. m . V. Petterson. 351 s. S. Betänkande o m barnkostnadernas fördelning m e d förslag angående allmänna barnbidrag m. m . Bila• gor. Beckman. 153 s. S. Betänkande och förslag rörande åtgärder för a t t beg r ä n s a antalet k o n t r a k t s a n s t ä l l t manskap inom krigsmakten. B e c k m a n . 136 s. F ö . 1941 å r s lörarlönesakkunniga. Betänkande med förslag till boställsorduing för folkskolans lärare m. m . Murens. 146 s. Fl. 9, 1915 å r s univcrsitctsberedning. 1. Docentmstitutiouen. H;-.eggström. 62 s. K. 10. Betänkande med förslag till omorganisation av vägoch vattenbyggnadsstyrolsen m.m. Katalog- och Tidskriftstryck. 217 s. K. i i . 1940 å r s skolutrednings betänkanden och u t r e d ningar. 4. Skolpliktstidens skolformer. 2. Folkskolan. A. Allmän del. I d u n . 341 s. K. 12. Betänkande om tandläkarutbildningens ordnande in. m . Del 1. Beckman. 216 s. E. 13 Iuvesterinjsutredningens betänkande med utredning r ö r a n d e personal- och materielresurser m . m . för genomföronde av ett arbetsprogram onligt av u t r e d ningen tidigare framlagt förslag. Marcus 72 8. Vi. 11 1940 å r s skolutrednings betänkanden och utredningar. 4. Skolpliktstidens skolformer. 4. Realskolan. P r a k t i s k a linjer. I d u n . 193 s. E.

f ö r t e c k n i n g

15. 1940 å r s skolutrednings b e t ä n k a n d e n och utredningar. 4. Skolpliktstidens skolformer. 2. Folkskolan. B . Förslag till undervisningsplaner. Idun. 253 B. E. 16. Betänkande angående forsknings- och försöksverksamheten på jordbrukets område i Norrland. V. P e t terson. 133 s. J u . 17. Den familjevårdande socialpolitiken. Beckman. 132 s. S. 18. P M angående utvecklingsplanering p å jordbrukets område. Marcus. 252 s. J o . 19. B e t ä n k a n d e m e d förslag r ö r a n d e den ekonomiska försvarsberedskapens framtida organisation. I d u n . 92 s. Fo. 20. B e t ä n k a n d e angående don centrala organisationen av det civila medicinal- och veterinärväsendet. I d u n . 361 s. S. . , 21. B e t ä n k a n d e m e d u t r e d n i n g och förslag angående r ä t t e n till arbetstagares uppfinningar. Norstedt. 71 8. Jll. 22. B e t ä n k a n d e med förslag till ordnande av kreditgivniims- och rådgivningsverksamhet för h a n t v e r k och småindustri s a m t bildande a v företagarnämnder Marcus. 144 s. II. 23. Socialvårdskommitténs b e t ä n k a n d e . 12. Utredning och förslag angående moderskapsbidrag. Beckman. 115 s. S. 24. K o m m i t t é n s för partiellt arbetsföra b e t ä n k a n d e . 1. Förslag till effektiviserad k u r a t o r s - och arbetsförmedlingsverksamhet för partiellt arbetsföra m . m. Katalog- och Tidskriftstryck. 200 s. S. 25. B e t ä n k a n d e med förslag till lag med särskilda bestämmelser o m uppfinningar m. m. a v betydelse för rikets försvar. Norstedt. 37 s. J u . 26. B e t ä n k a n d e angående tjänstcpensionsförsäknngeus organisation. Marcus. 71 s. H. 27. B e t ä n k a n d e ined förslag till investcringsresorv för budgetåret 1946/47 av s t a t l i g a , k o m m u n a l a och statsu n d e r s t ö d d a anläggningsarbeten. Marcus, vij, 378 s. Fl. 28 Bilagor till b e t ä n k a n d e med förslag till investeringsreserv för b u d g e t å r e t 1946/47 a v statliga, k o m m u nala och statsunderstödda anläggningsarbeten. Marcus. 95 s. Fl.

Anm. Om särskild t r y c k o r t ej augives, är tryckorten Stockholm. Bokstäverna mod fetstil utgöra begynnelsebokstäverna till det departement, under vilket utredningen avgivits, t . ex. E. - ecklesiastikdepartementet Jo. jordbruksdepartementet. Enligt kungörelsen den 3 febr. 1922 ang. s t a t e n s offentliga utredningars y t t r e anordning ( n r 98 utgivas utredningarna i omslag med enhetlig färg för varje departement.

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1946:27 FINANSDEPARTEMENTET

BETÄNKANDE MED F Ö R S L A G

TILL

INVESTERINGSRESERV FÖR

B U D G E T Å R E T 1946/47 AV STATLIGA, KOMMUNALA OCH S T A T S U N D E R STÖDDA A N L Ä G G N I N G S A R B E T E N Utarbetat av Statens arbetsmarknadskommission

STOCKHOLM 1946 ISAAC MARCUS

BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG 467172 Vy.

Innehållsförteckning. Sid. i

Skrivelse till Konungen 1.

U t r e d n i n g s a r b e t e t s bedrivande

2.

Allmänna synpunkter m a n s ä t t n i n g m. m

3. 4.

Investeringsplanens finansiering Investeringsplan för postverket Posthusbyggnader i Gärdesstaden i Stockholm s. 20, Eskilstuna s. 22, Västerås s. 23, Uppsala s. 23, Katrineholm s. 24, Vilhelmina s. 24, Skellefteå s. 27 och Arvika s. 30. A n s l a g t i l l p o s t v e r k e t s. 32.

ig 18

5.

Investeringsplan för telegrafverket T e l e f o n s t a t i o n s b y g g n a d e r m. m. i Ängelholm s. 35, Klippan s. 36, Hässleholm s. 37. Ljungby s. 38, Kävlinge s. 39, Halmstad s. 40, Höganäs s. 41, Karlshamn s. 41, Simrishamn s. 42, Jönköping s. 43, Karlstad s. 44, Sunne s. 45, Arvika s. 46, Kungälv s. 46, Ulricehamn s. 47, Vimmerby s. 48, Nässjö s. 49, Arboga s. 50, Strängnäs s. 51, Örebro s. 51, Hultsfred s. 52, Vetlanda s. 53, Nora s. 53, Nyköping s. 54, Visby s. 55, Valdemarsvik s. 56, Stockholm s. 56, Gustavsberg s. 57, Nynäshamn s. 58, Gävle s. 59, Ljusdal s. 59, Mora s. 59, Falun s. 60, Norberg s. 01, Köping s. 62, Sala s. 63, Arvidsjaur s. 63 och Kramfors s. 64. F ö r r å d s b y g g n a d e r m. m. i Slätte s. 65, Örebro s. 66, Norrköping s. 66, Gävle s. 67, T e l e f o n - o c h t e l e g r a f a n l ä g g n i n g a r s. 68. R u n d r a d i o a n l ä g g n i n g a r i Stockholm s. 69 och Hörby s. 70. A n s l a g t i l l t e l e g r a f v e r k e t s. 72.

33 G.

Investeringsplan för statens j ä r n v ä g a r

75 F ö r e t a g a t t bestridas med kapitalmedel A. B y g g n a d e r och anläggningar I. Bangårdar s. 77. la. Tegelbackcns reglering s. 81. I I . Dubbelspårsbyggnader och linjeomläggningar s. 81. I I I . Fortlöpande förstärkning av spåröverbyggnaden s. 87. IV. Skenfria vägkorsningar s. 87. V. Broar m. m. s. 87. VI. Husbyggnader s. 88. VII. Växel- och signalsäkerhetsanläggningar s. 90. VIII. Telefonanläggningar m. m. s. 91. IX. Elektriska belysningsanläggningar s. 91. X. Anläggningar för elektrisk tågdrift s. 92. X I . Elektrifiering s. 94. X I I . Lokstations- och driftverkstadsanläggningar s. 97. X I I I . Anläggningar vid huvudverkstäder s. 97. XIV. Verkstadsmaskiner m. m. s. 99. XV. Anläggningar vid förrådsavdelningen s. 99. X V I . Färjlägen s. 99.

77 77

B. Försvarsberedskap C. B u l l a n d e materiel D. Biltrafik

99 99 100

E. Inköp a v fastigheter

på

investeringsreservens

3 omfattning

och samg

IV Sid.

F. Nya statsbanor G. Statens järnvägars dispositionsanslag Företag att bestridas med driftmedel Företag att bestridas med rörelsemedel Särskild grovarbetsreserv av dubbelspårsbyggnader Anslag till statens järnvägar , Investeringsplan för statens vattenfallsverk

101 101 102 103 103 104 106

Kraftstation vid Harsprånget s. 113. Kraftstation vid Hammarby s. 114. E t t tredje maskinaggregat vid Stadsforsens kraftstation s. 115. Utbyte av två turbiner vid Lilla Edets kraftstation s. 116. Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten vid statens kraftverk s. 117. Statens vattenfallsverks dispositionsanslag s. 117. A n s l a g t i l l s t a t e n s v a t t e n f a l l s v e r k s. 118.

. Investeringsplan för försvarsväsendet a. Försvarsstabens verksamhetsområde b. Arméns fortifikationsförvaltnings ämbetsområde

120 122 123

Om- och tillbyggnad av matinrättningar s. 124. Gymnastikbyggnader s. 125. Truppförbandssjukhus s. 126. Centralförråd för sjukvårdsmateriel s. 127. Centralförråd för tyg- och intendenturmateriel s. 128. Garagebyggnader s. 129. Badhus med simhall och fäktsal vid krigsskolan på Karlberg s. 129. Sanitära anläggningar vid krigsskolan på Karlberg s. 130. Brandstation vid Karlsborgs luftvärnsregemente s. 130. Rotfruktskällare samt lastkaj med spår vid Smålands artilleriregemente s. 131. Skjutbanor s. 131. Dräneringsarbeten s. 138. Vatten- och avloppsarbeten s. 139. Väg- och stensättningsarbeten s. 140. Idrottsplatser s. 142. A n s l a g för a r m é n s fortifikationsförvaltningsämbetso m r å d e s. 143.

c. Marinförvaltningens ämbetsområde

144 Ombyggnad av matinrättningar s. 145. Gymnastikbyggnader s. 146. Bostäder för regionala uppbördsmän s. 147. Skjutbanor s. 147. Varmboning avpjäsexercishallen vid sjökrigsskolan vid Näsby s. 148. Sjukhus vid marinens underofficersskola vid Bcrga s. 148. Idrottsplats vid marinens underofficersskola vid Berga s. 149. Förlängning av Gustafsviks torrdocka s. 149. Ombyggnad av värmecentralen vid Stockholms örlogsvarv s. 149. Ekonomiser i norra värmecentralen på Galärvarvet s. 150. Omläggning och utökning av delar av vattenlednings- och brandpostnätet m. m. vid Oscar-Fredriksborg samt på Vaxön och östra delen av Rindön s. 150. Skolbyggnad i Fårösund s. 151. Ytterligare en kasern vid Gotlands kustartilleriförsvar och Gotlands kustartillerikår s. 151. Broförbindelse till Lindholmen i Karlskrona s. 152. Båtbrygga på Kalsholmen s. 152. Bortsprängning av grund inom Karlskrona örlogsvarvs hamn s. 152. Förstärkning i vissa tunnlar inom Karlskrona örlogsvarvs område s. 153. Musikövningslokal vid Göteborgs örlogsvarv och örlogsstation s. 153. Ytterligare förtöjningsplatser för fartyg vid Göteborgs örlogsvarv och örlogsstation s. 153. Båtskjul vid Göteborgs örlogsvarv och örlogsstation s. 154. Idrottsplatser vid Göteborgs kustartilleriförsvar och Älvsborgs kustartilleriregemente s. 154. A n s l a g f ö r m a r i n f ö r v a l t n i n g e n s ä m b e t s o m r å d e s. 154.

d. Flygförvaltningens ämbetsområde Musikbyggnader s. 158. Gymnastikbyggnader s. 158. Tygverkstäder s. 159. Garage för snöröjningsmateriel s. 160. Vissa flygfältsarbeten s. 160. Vägarbeten s. 162. Idrottsplatser s. 163. Inomhusskjutbanor vid Jämtlands och Hälsinge flygflot-

v Sid. tiljer s. 163. Ny kommandocentral vid Västmanlands flygflottilj s. 164. Ändring av gamla gymnastikbyggnaden vid Svea flygflottilj till fritidsbyggnad s. 165. Utökning av reningsverk vid Svea flygflottilj s. 165. Värmepannor och y t t r e värmeledningar m. m. vid Göta flygflottilj s. 166. Tjänstebostäder vid Södertörns flygflottilj s. 166. Byggnad för linktrainer samt byggnad för arrester och vaktmästarbostad vid Flygkadettskolan i Gamla Uppsala s. 167. Komplettering av stängslet kring flygvapnets försökscentral å Malmen s. 167. Stängsel utmed stranden vid Centrala flygverkstaden i Västerås s. 168. Motorverkstad vid Centrala flygverkstaden i Västerås s. 168. Värmeisolering av yttertak till verkstadsbyggnader vid Centrala flygverkstaden i Västerås s. 169. Administrationsbyggnad vid centralförrådet för flyg- och vapenmateriel i Arboga s. 169. Sjukstuga och officersbarack vid flygvapnets övningsplats i Kiruna s. 170. Anslag för f l y g f ö r v a l t n i n g e n s ämbetsområde s. 170. e.

Sjökarteverket

9.

I n v e s t e r i n g s p l a n för s t a t l i g a o c h s t a t s u n d e r s t ö d d a v ä g a r o c h g a t o r m . m . 1 7 3 Barmarksunderhåll på landsbygden s. 175. Byggande av allmänna vägar på landsbygden s. 176. Vägbeläggningar på landsbygden s. 180. Byggande av städernas allmänna vägar och för biltrafiken viktiga gator s. 183. Byggande av enskilda vägar s. 185. Stensättning av vägar och gator s. 188. Byggande av broar s. 190. Byggande och förbättring av vissa för riksförsvaret betydelsefulla vägar s. 192. Uppförande av garage- och förrådsbyggnader s. 192. Särskild grovarbetsreserv för väg- och gatubyggnader s. 195. Anslag till statliga och s t a t s u n d e r s t ö d d a vägar och g a t o r m. m. s. 198.

10.

I n v e s t e r i n g s p l a n för c i v i l a f l y g p l a t s e r 200 Visby flygplats s. 204. Jönköpings flygplats s. 204. Stockholm—Bromma flygplats s. 204. Örebro flygplats s. 205. Skellefteå flygplats s. 205. Östersunds flygplats s. 205. S ä r s k i l d g r o v a r b e t s r e s e r v f ö r c i v i l a f 1 y g p 1 a t s e r s. 206. Kristianstads och Hälsingborgs flygplatser s. 206. Gällivare flygplats s. 207. Ållebergs flygplats s. 207. A n s l a g t i l l c i v i l a f l y g p l a t s e r s. 207.

11. Investeringsplan för handelshamnar och farleder 208 12. Investeringsplan för fiskehamnar 215 13. Investeringsplan för undersöknings- och förberedande gruvarbeten . . . 217 14.

I n v e s t e r i n g s p l a n för l o t s v e r k e t 220 B o j a r s. 223. F y r a r s. 223. Vinga s. 223. Bjuröklubb s. 223. Björn s. 224. Grepensgrund, Örskär och Djursten s. 224. Slätö s. 227. Selaön s. 227. Bryggholmen s. 227. Hoburg s. 228. Angöring av Oxelösund s. 228. Ölands södra udde s. 229. Ven s. 230. Hållö s. 230. H a m n a r o c h v ä g a r s. 231. Järnäs lotsplats 231. Rödkallens lotsuppassning s. 232. Rönnskärs lotsplats s. 233. Skags lotsuppassning s. 233. Björns fyrplats s. 234. Svartklubbens lotsplats s. 234. Furusunds lotsplats s. 235. Grönskärs fyrplats s. 236. Dalarö lotsplats s. 236. Landsorts lotsplats s. 237. östergarns fyrplats s. 237. Ölands södra uddes fyrplats s. 238. Aspö lotsplats s. 239. Vens fyrplats s. 240. Falkenbergs lotsplats s. 240. L o t s u p p a s s n i n g s h u s s. 241. Rödkallens lotsuppassning s. 241. Rönnskärs lotsplats s. 242. Söderarms lotsplats s. 242. Furusunds lotsplats s. 243. Ystads lotsplats s. 243. Halmstads lotsplats s. 244.

VI Sid. B o s t ä d e r s. 244. Rönnskärs fyrplats s. 244. Stora Fjäderäggs fyrplats s. 244. Agö fyrplats s. 245. Örskärs fyrplats s. 246. Häradskärs lotsplats s. 246. Häradskärs fyrplats s. 247. Högby fyrplats s. 247. Dämmans fyrplats s. 248. Smygehuks fyrplats s. 249. Kullens fyrplats s. 249. Väderöbods fyrplats s. 250. G a s b e h å l l a r e s. 251. A n s l a g t i l l l o t s v e r k e t s. 251. 15.

I n v e s t e r i n g s p l a n för s t a t l i g a h u s b y g g n a d s f ö r e t a g för v e r k o c h m y n d i g heter m. m 253 J u s t i t i e d e p a r t e m e n t e t s. 254. Bostadshus vid sinnessjukavdelningen å Haga s. 255. Gymnastik- och skolbyggnad vid ungdomsanstalten å Skenas s. 255. Verkstadslokal vid kronohäktet i Ystad s. 256. Fångvårdsanstalt invid Jönköping s. 256. Fångvårdsanstalt invid Örebro s. 256. Gymnastikbyggnader vid fångvårdsanstalterna i Uppsala, Ystad och Nyköping s. 256. Anslag s. 257. S o c i a l d e p a r t e m e n t e t s. 257. Uppförande av hem för blinda i förskolåldern s. 257. Vissa byggnadsarbeten vid statens alkoholistanstalt å Venngarn s. 258. Vissa byggnadsarbeten vid statens skyddshem s. 260. Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m. s. 263. Anslag s. 273. Kommunikationsdepartementet s. 273. ö k a d e lokaler för hovrätten för ö v r e Norrland s. 273. Ökade lokaler för hovrätten över Skåne och Blekinge s. 275. Tillbyggnad av landsstatshuset i Flalmstad s. 276. Uppförande av grovlaboratorium vid statens väginstitut s. 277. Vissa byggnadsarbeten å Gripsholms slott s. 277. Nybyggnad för statens geotekniska institut s. 277. Anslag s. 279. F i n a n s d e p a r t e m e n t e t s. 279. Ecklesiastikdepartementet s. 280. Iordningställande av arkivlokaler m. m. för Skara domkapitel s. 280. Uppförande av domkapitelshus i Växjö s. 282. Magasinsbyggnad vid statens etnografiska museum s. 282. Iordningställande av undervisnings- och konserveringslokaler i vitterhets-, historieoch antikvitetsakademiens ämbetsbyggnad s. 283. Om- och tillbyggnad för meteorologiska institutionen vid universitetet i Uppsala s. 283. Nybyggnad för en reumatisk och en ortopedisk avdelning vid akademiska sjukhuset i Uppsala s. 284. Vissa byggnadsarbeten vid universitetet i Lund s. 285. Vissa byggnadsarbeten vid Chalmers tekniska högskola s. 285. Simhallsanläggning vid gymnastiska centralinstitutet s. 287. Anslag s. 288. Jordbruksdepartementet s. 289. Byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan s. 289. Byggnadsarbeten vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut s. 294. Kombinerat luftskyddsrum och garage vid veterinärhögskolan s. 294. Växthus m. m. vid statens skogsforskningsinstitut s. 295. Byggnadsarbeten vid statens veterinärmedicinska anstalt s. 296. Anslag s. 297. H a n d e l s d e p a r t e m e n t e t s. 297. Ökade lokaler för Sveriges geologiska undersökning s. 298. Nybyggnad vid statens provningsanstalt s. 299. Nybyggnader vid ingenjörsvetenskapsakademiens försöksstation s. 300. ökade lokaler för statens hantverksinstitut s. 302. Anslag s. 303.

16.

I n v e s t e r i n g s p l a n för r e p a r a t i o n s - o c h u n d e r h å l l s a r b e t e n å b y g g n a d e r o c h anläggningar tillhörande statens fastighetsfonder 304 Statens allmänna fastighetsfond s. 304. Försvarets fastighetsfond s. 308. Anslag s. 308.

17.

I n v e s t e r i n g s p l a n för v i s s a k o m m u n a l a o c h e n s k i l d a a r b e t e n

a. b.

316 321

I n v e s t e r i n g s o b j e k t för S t o c k h o l m s s t a d A n l ä g g n i n g a r för v a t t e n f ö r s ö r j n i n g o c h a v l o p p

VII

Sid.

c. Skolor

324 U p p f ö r a n d e a v s k o l b y g g n a d e r s. 324. Allmänna läroverk s. 325. Kommunala mellanskolor, kommunala flickskolor m. m. s. 325. Folkskolor s. 325. Högre folkskolor och praktiska mellanskolor s. 327. Byggnader för folkhögskoleväsendet s. 327. Byggnader för yrkesundervisning s. 327. Skolor för lantbruksundervisning s. 328. Anslag till uppförande av skolbyggnader s. 329. U n d e r h å l l a v s k o l b y g g n a d e r s. 329.

d. Sjukhus

331 Vårdhem för lättskötta sinnessjuka s. 332. Tuberkulossjukvårdsanstalter s. 333. Epidemisjukhus s. 335. Hem för kroniskt sjuka s. 335. Förlossningsanstalter s. 336. Anslag till uppförande av sjukhus s. c36.

e. Brand dammar m. m f. Diverse kommunala husbyggnader m. m

336 338

Samlingslokaler s. 338. Brandstationer s. 340. Badhus och tvättstugor s. 342. Övriga husbyggnader s. 344.

g. Diverse kommunala anläggningsarbeten h. Fritidsanläggningar

345 346

Idrottsplatser och anläggningar för inomhusidrott s. 346. Övriga fritidsanläggningar s. 347.

. Skjutbanor k. Torrläggningsföretag 1. Elektrifieringsarbeten m. Flottledsarbeten n. Arbeten vid enskilda järnvägar o. Diverse enskilda arbeten

350 352 355 356 360 364

Byggnader för hushållningssällskapen s. 364. Byggnader för vissa statsunderstödda institutioner s. 364. Anslag till diverse enskilda arbeten s. 366.

18. Anslag till arbetsmarknadens reglering m. m 19. Förslag till finansfullmakt 20. Sammanfattning

Bilagor äro sammanförda i ett särskilt bihang till betänkandet (SOU 1946:28).

367 372 374

Till

KONUNGEN.

Genom beslut den 1 februari 1946 har Kungl. Maj:t uppdragit åt statens arbetsmarknadskommission att i samråd med statssekreteraren i vederbörande statsdepartement årligen upprätta och till Kungl. Maj:t ingiva förslag

till reserv av statliga, kommunala och statsunderstödda investeringsobjekt inom de verksamhetsområden, beträffande vilka icke planeringen uppdragits åt annat organ, samt att till Kungl. Maj:t inkomma med de förslag och i övrigt vidtaga de åtgärder, som må erfordras för att vederbörlig detaljplanering av arbeten, avsedda att intagas i investeringsreserven, skall k o m m a till stånd. Därjämte har Kungl. Maj:t bemyndigat arbetsmarknadskommissionen att från statliga organ inhämta erforderliga uppgifter för förande av ett centralt register över tillgängliga investeringsobjekt samt för upprättande av förslag till investeringsreserv. Med anledning härav har arbetsmarknadskommissionen på grundval av från statliga organ samt kommunala myndigheter och enskilda intressenter inhämtade uppgifter i samråd med statssekreteraren i vederbörande statsdepartement upprättat förslag till investeringsplan för budgetåret 1946/47. Sedan detta arbete slutförts, överlämnar kommissionen härmed belänkande med förslag till investeringsreserv för budgetåret 1946/47. I detta ärendes slutliga avgörande hava deltagit, förutom kommissionens ordförande och vice ordförande, ledamöterna Carell, Brodén, Andersson, Lundquist och Adamsson samt ersättarna Larsson och Stjernstedt. Stockholm den 21 februari 1946. Underdånigst Statens arbetsmarknadskommission A. THOMSON EBNST SUNDSTRÖM / / Allan

Tånneryd

1.

Utredningsarbetets bedrivande.

Sedan investeringsutredningens arbete med upprättande av förslag till investeriiigsreserv för budgetåret 1945/46 slutförts har utredningen efter hand överlämnat sina arbetsuppgifter och sitt utredningsmaterial till arbetsmarknadskommissionens kansli. Det föreliggande utredningsmaterialet har därefter varit föremål för komplettering och bearbetning i syfte att kunna läggas till grund för ett förslag till investeringsreserv för budgetåret 1946/47. I skrivelse den 1 februari 1946 har Kungl. Maj:t dels uppdragit åt arbetsmarknadskommissionen att i samråd med statssekreteraren i vederbörande statsdepartement årligen upprätta och till Kungl. Maj:t ingiva förslag till reserv av statliga, kommunala och statsunderstödda investeringsobjekt inom de verksamhetsområden, beträffande vilka icke planeringen uppdragits åt annat organ, samt att till Kungl. Maj:t inkomma med de förslag och i övrigt vidtaga de åtgärder, som må erfordras för att vederbörlig detaljplanering av arbeten, avsedda att intagas i investeringsreserven, skall komma till stånd, dels ock bemyndigat kommissionen, att från statliga organ inhämta erforderliga uppgifter för förande av ett centralt register över tillgängliga investeringsobjekt samt för upprättande av förslag till investeringsreserv. Det inom kommissionen bedrivna utredningsarbetet har i enlighet härmed omfattat hela den statliga, kommunala och statsunderstödda anläggningsverksamheten med undantag för de delar, som ålegat andra utredningsorgan. Sålunda ha undantagits investeringar och förbättringsarbeten inom jordbruket, anläggningsverksamhet inom skogsbruket samt investeringar i bostadsbyggandet. I förenämnda skrivelse har Kungl. Maj:t uppdragit åt bl. a. lantbruksstyrelsen och egnahemsstyrelsen, envar för sitt verksamhetsområde, att årligen upprätta och till Kungl. Maj:t ingiva förslag till reserv av statliga, kommunala och statsunderstödda investeringsobjekt samt att föranstalta om detaljplanering av arbeten, avsedda att intagas i investeringsreserven. Då invesleringsutredningen förut upprättat förslag till investeringsreserver för torrläggningsföretag, vilka falla under lantbruksstyrelsens verksamhetsområde samt tvättinrättningar på landsbygden, vilka falla under egnahemsstyrelsens verksamhetsområde och arbetsmarknadskommissionen därefter övertagit och påbörjat bearbetning och komplettering av investeringsutredningens utredningsmaterial har kommissionen i samråd med lantbruksstyrelsen respektive egnahemsstyrelsen och för att vinna tid ombesörjt upprättande av investeringsplan för de nämnda grupperna av investeringsobjekt.

4 Liksom i förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46 h a r — utöver de investeringsområden, som ingingo i investeringsreserven för budgetåret 1944/45 — i det nu framlagda förslaget till investeringsreserv för bucgetåret 1946/47 därjämte medtagits bland annat underhåll av allmänna vägar, förbättringsarbeten för allmänna flottleder, arbeten vid enskilda järnvägar, skjutbanor, badhus, underhåll av skolbyggnader samt arbeten vid folkhögskolor. Dessutom har kommissionen i samråd med Sveriges geologiska undersökning för nästa budgetår föreslagit en investeringsreserv av undersöknings- och förberedande gruvarbeten. För att kunna följa planeringsarbetets fortskridande beträffande de såsom investeringsreserv föreslagna företagen h a r arbetsmarknadskommissionen vid olika tillfällen från de statliga verken inhämtat uppgifter om planeringsläget. I en del fall har också från kommissionens sida hemställts om intensifiering av planeringsarbetet och arbetet med granskning av kommunala och enskilda företag beträffande vissa geografiska områden eller för vissa slag av investeringar. Vad beträffar kommunala och enskilda företag i investeringsplanen har kommissionen likaledes följt planeringsarbetet och sökt att medverka till dess intensifiering. Den nödvändiga överblicken av planeringsarbetet ute i kommunerna har kommissionen sökt skaffa sig med hjälp av länsarbetsnämnderna. Såsom investeringsutredningen framhållit i sitt betänkande (SOU 1945: 12, s. 34) har det framstått såsom angeläget att en nära kontakt uppnås med de lokala myndigheter, som ingiva uppgifter rörande investeringsobjekt. Denna kontakt har visat sig önskvärd särskilt då det gäller att för vederbörande klargöra vikten av att förberedelser för arbetenas snara igångsättande vidtagas i tillräcklig utsräckning, icke minst med hänsyn till den tid, som i synnerhet vid anhopning av arbete erfordras för granskning och behandling hos statlig myndighet, prövning vid vattendomstol o. d., ävensom för upprättande av arbetsritningar och entreprenadhandlingar. Det har också visat sig att man i flera fall bedömt planeringsläget alltför optimistiskt och måst framskjuta den beräknade tidpunkt, då alla förberedelser för ett arbetes omedelbara igångsättande skulle kunna vara slutförda, med ända till två år. Genom att uppdraga åt länsarbetsnämnderna att handha den direkta kontakten med kommunerna torde största möjliga aktualitet och tillförlitlighet hos uppgifterna till investeringsplanerna kunna ernås. Länsarbetsnämnderna torde också genom sin lokalkännedom och sin kännedom om arbetsmarknadsläget i länen vara skäl skickade för dylika arbetsuppgifter. För att ge nämnderna erforderliga instruktioner och i syfte att införskaffa närmare uppgifter angående förhållandena ute i landet besökte tjänstemän från kommissionen under sommaren 1945 samtliga län och deltogo i sammanträden med länsarbetsnämnderna. I samband härmed söktes även kontakt med lokala statliga myndigheter såsom vägförvaltningar, baningenjörer och lantbruksingenjörer samt landsting och kommunala myndigheter m. fl. Genom länsarbetsnämnderna har kommissionen från kommuner och en-

5 skilda intressenter infordrat uppgifter rörande planeringen m. m. beträffande företagen i investeringsplanen. För att i samband med investeringsplaneringen k o m m a i närmare kontakt med intressenterna ha i en del län tjänstemän vid länsarbetsnämnden hållit överläggningar med ortsrepresentanter på olika håll ute i länet och därvid inhämtat kompletterande uppgifter samt lämnat upplysningar. I andra län har länsarbetsnämnden i samma syfte kallat kommunrepresentanter gruppvis till sammanträde på någon lämpligt belägen ort. Vid upprättandet av förslag till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 har kommissionen haft att tillgå — förutom investeringsutredningens material — de uppgifter rörande nytillkomna arbetsobjekt, som efter framställning från kommissionen eller länsarbetsnämnderna inkommit under utredningsarbetets gång. Beträffande statliga företag har kommissionen genom skrivelser till vederbörande verk anhållit att —• med hänsyn i första hand till den avgång bland de i investeringsreserven för innevarande budgetår upptagna företagen, som kunde väntas ske genom att företagen komina till utförande i normal ordning under nästkommande budgetår — reserven måtte kompletteras med nya arbetsobjekt av sådan angelägenhetsgrad, att förtidsplanering syntes motiverad. Syftet borde vara att vidmakthålla verkets investeringsreserv vid den för innevarande budgetår angivna storleken och, om så befanns lämpligt, utvidga densamma. Från kommuner och landsting samt vissa enskilda intressenter ha — i regel genom länsarbetsnämndernas försorg — uppgifter inhämtats angående ytterligare företag lämpliga att intagas i en investeringsreserv för nästa budgetår. För att möjliggöra en bättre överblick av de föreliggande investeringsreserverna har kommissionen upplagt ett särskilt kortregister i tre exemplar, varav ett är avsett för länsarbetsnämnderna och de två övriga för kommissionen. Det ena av kommissionens register ordnas efter förvaltningsområden och företagens art, medan det andra ordnas kommunvis. Härigenom blir det bland annat möjligt att få en snabb överblick av investeringsreservernas aktuella läge såväl när det gäller någon viss kategori av investeringsobjekt som i fråga om någon kommun eller annan geografisk enhet. Registret kommer i överensstämmelse med Kungl. Maj:ts bemyndigande i förenämnda skrivelse den 1 februari 1946 att kompletteras med uppgifter rörande investeringsreserver inom verksamhetsområden, beträffande vilka planeringen uppdragits åt annat organ än kommissionen, och kommer härigenom att utgöra ett centralt register över samtliga tillgängliga investeringsobjekt, som omfattas av den statliga planeringsverksamheten. Såsom framhållits i det föregående har det primärmaterial, som stått till arbetsmarknadskommissionens förfogande vid uppgörandet av investeringsreserv för budgetåret 1946/47, utgjorts dels av material, som överlämnats från investeringsutredningen och som tidigare utgjort urvalsunderlag för det av utredningen upprättade förslaget till investeringsreserv för innevarande budgetår, dels av till kommissionen nyinkommet material. Hela detta uppgiftsmaterial har dock icke kunnat läggas till grund för urvalet av en investe-

ringsreserv. Sålunda ha avgått dels sådana arbetsobjekt, vilka redan utförts eller väntas bliva utförda under innevarande budgetår, dels arbetsobjekt, som blivit ersatta av reviderade eller helt nya projekt eller icke befunnits kunna betecknas såsom tillräckligt angelägna enligt normala bedömningsgrunder, dels ock beträffande statliga företag sådana arbetsobjekt, som beräknas komma att medtagas i det ordinarie investeringsprogrammet för nästa budgetår. Omfattningen av det återstående uppgiftsmaterialet framgår av efterföljande tablå.

*£ T-teinvesteringsobjekt

Statliga Kommunala och enskilda

v

Ä ter erhalhts

4 700 4 800 Totalt 9 500

°Ä£" " t A g g * Mi]j

J kr Qnor

2 000 1 500 3 500

Den sammanlagda kostnaden för de företag, som stått till förfogande vid uppgörandet av förslaget till investeringsreserv för nästkommande budgetår, har sålunda utgjort ca 3 500 milj. kronor. Förslaget till innevarande års investeringsreserv omfattar arbeten för ca 790 milj. kronor. Av de i denna reserv ingående statliga företagen ha ca 480 företag för en sammanlagd kostnad av ca 170 milj. kronor avgått ur reserven av någon av förutnämnda anledningar. Beträffande de i investeringsplanen för vissa kommunala och enskilda arbeten för innevarande budgetår ingående företagen ha av samma skäl ca 500 företag för en sammanlagd kostnad av ca 190 milj. kronor avförts ur planen. Den relativt höga omsättning på de i investeringsplanen ingående företagen, som framgår av ovanstående siffror, är en given följd av den grundläggande urvalsprincipen att endast medtaga företag av hög angelägenhelsgrad. Det måste därför redan av denna anledning läggas stor vikt vid att investeringsreserven, så länge statsmakterna finna att denna form av arbetsmarknadsberedskap bör upprätthållas, successivt förnyas, allteftersom i reserven ingående företag tagas i anspråk i normal ordning eller av annan anledning icke längre äro aktuella. I detta sammanhang bör även framhållas att sedan investeringsplaner av här avhandlad art börjat uppgöras ha beredskapsarbeten så gott som alltid utvalts bland företag i investeringsreserven. Investeringsplaneringen har därför kommit att bliva av stor betydelse vid utväljandet av beredskapsarbeten även för den begränsade arbetslöshet, som rått under senare år. Det planeringsarbete, som erfordras för uppehållande av den arbetsmarknadsberedskap som åsyftas med investeringsreserverna drager relativt stora kostnader. Då emellertid investeringsreserverna skola bestå av företag som normalt beräknats komma till utförande under de 2 å 3 närmaste åren även om arbetslöshet icke skulle motivera deras igångsättande, utgör detta planeringsarbete endast ett tidigareläggande av planeringen för den normala verksamheten. Om planeringsverksamheten hålles inom rimliga gränser och in-

7 skränker sig till angelägna arbeten medför den sålunda på längre sikt ingen större extra kostnad. Vissa ränteförluster uppstå givetvis genom att planeringen i den mån företagen icke komma att utnyttjas i arbetsmarknadsreglerande syfte utföres tidigare än erforderligt. Vidare kan i sådana fall, då på grund av ändrade förhållanden det utförda planeringsarbetet behöver revideras, en kostnadsökning för planeringen uppstå. A andra sidan medför förtidsplaneringen, att man får längre tid och större möjligheter i övrigt att överväga det lämpligaste sättet för arbetenas genomförande, varigenom avsevärda besparingar och fördelar av annat slag böra kunna vinnas. Både i fråga om statliga och kommunala investeringar har arbetsmarknadskommissionen funnit, att det normala planeringsarbetet ofta ej bedrives så snabbt att förslag hinna framläggas för de beslutande organen i tillräckligt god tid för att medge en tillfredsställande prövning med beaktande i erforderlig utsträckning även av alternativa lösningar. I detta sammanhang må slutligen påpekas, att förtidsplaneringen synes ha en tendens att stimulera till förtidsinvestering, vilket med hänsyn till monetära synpunkter eller till arbetsmarknads- och materialsynpunkter under vissa förhållanden kan vara en betydande nackdel.

2. Allmänna synpunkter på investeringsreservens omfattning och sammansättning m. ni. Enligt de för investeringsutredningen gällande direktiven skulle investeringsreserven omfatta sådana statliga, kommunala och statsunderstödda anläggningsarbeten, vilka med hänsyn till sin art och angelägenhetsgrad vore lämpliga att taga i anspråk för att vid en arbetsmarknadskris öka sysselsättningsmöjligheterna. De företag, bland vilka urvalet skulle ske, skulle begränsas till sådana, som av vederbörande förvaltningar ansåges böra komma till utförande under de närmaste två eller tre åren under förutsättning av normal angelägenhets- och produktivitetsbedömning. Vad beträffar investeringsreservens storlek anfördes i direktiven, att målet borde vara att nå fram till en reserv, som ungefärligen motsvarade två års normala investeringsbehov. Ovannämnda principer ha även varit vägledande vid uppgörandet av förslag till investeringsreserv för budgetåret 1946/47. I det följande skall lämnas en kortfattad redogörelse för de allmänna synpunkter, som i övrigt legat till grund för det framlagda förslaget, i stort sett i anslutning till de principuttalanden som gjorts i investeringsutredningens betänkanden med förslag till invesleringsreserv för budgetåret 1944/45 resp. budgetåret 1945/46 (SOU 1944:12 och 1945:12). Den ovisshet, som måste råda om arten och omfattningen av en eventuell arbetsmarknadskris, medför att investeringsreserven, om den skall kunna utgöra en effektiv arbetsmarknadsberedskap, måste planläggas på ett sådant sätt, att den så långt möjligt medger genomförande av alternativa sysselsättningsprogram. Givetvis äro möjligheterna i detta hänseende begränsade redan med hänsyn till arten av de investeringar, som här komma i fråga. Det måste även beaktas att dessa investeringar normalt endast utgöra en mindre del av den totala investeringsverksamheten inom landet. Såväl ur nationalekonomisk som social synpunkt framstår det som önskvärt att arbetskraften vid en tillfällig arbetslöshet i största utsträckning kvarstannar inom sitt egentliga yrkesområde. De sysselsättningsbefrämjande åtgärderna böra därför i första hand taga sikte på att stimulera sysselsättningen inom det primära depressionsområdet. I vilken utsträckning detta kan ske genom investeringar av här ifrågakommande slag, är beroende på vilket område som drabbas av arbetslöshet. En sådan nedgång i de enskilda investeringarna i husbyggnader och anläggningsarbeten, som icke huvudsakligen är beroende på materialbrist, bör sålunda i stor utsträckning kunna kompenseras genom utförande av statliga, kommunala eller statsunderstödda byggnadsarbeten av liknande slag. För att uppnå god arbetsmarknadsberedskap i vad det gäller byggnadsindustrien bör en rikt differentierad och geografiskt väl fördelad reserv eftersträvas. En lokal omflyttning av byggnads-

9 och anläggningsarbetare kan givetvis ändock bliva nödvändig på grund av att arbetsobjekt av tillräckligt angeläget slag icke filmas i tillräcklig omfattning på vissa av de orter, där arbetslösheten uppträder. Svårare ställer det sig vid en nedgång i sysselsättningen inom fabriksindustrien. Härvid finnas olika slag av åtgärder att välja på. Genom produktion på lager eller genom beställningar för det allmännas räkning kan sysselsättningsgraden i industrien hållas uppe. Liknande effekt kan erhållas genom alt efterfrågan på varaktiga konsumtionsvaror stimuleras med hjälp av subventioner från det allmänna. Igångsättande av materialkrävande byggnadsarbeten medför ävenledes sysselsättningsökning vid stationära industrier. Man måste dock vara beredd på att dessa åtgärder icke skola visa sig till fyllest för att hålla sysselsättningen uppe, varför man måste räkna med att betydande investeringsreserver kunna bliva erforderliga för att i byggnadsoch anläggningsarbete sysselsätta friställd arbetskraft inom fabriksindustrien. Reserverna av husbyggnads- och anläggningsarbeten synas dock i sådana fall icke böra tillgripas förrän man uttömt övriga ifrågakommande och ur produktivitetssynpunkt tillfredsställande möjligheter att stimulera produktionen inom det av sysselsättningsminskning drabbade området. Det k a n emellertid visa sig svårt att åstadkomma en tillräcklig reserv av arbeten, för vilka den ledigblivna arbetsstyrkans yrkeskunnighet kan tagas i anspråk. Man bör då — förutom omskolningsåtgärder — främst tillgripa en reserv av arbeten, som kunna utföras av för arbetena oskolad arbetskraft. Härvid k o m m a i första hand grovarbeten i fråga. Även ur andra än förutnämnda synpunkter framstår det som önskvärt att grovarbeten i största möjliga utsträckning medtagas i investeringsreserven. Redan det förhållandet, att den ekonomiska effekten av ifrågavarande arbeten genom att kostnaderna framför allt hänföra sig till direkta arbetslöner i stort sett begränsar sig till ett upprätthållande av inkomsterna hos den vid företaget anställda arbetskraften, kan i ett tveksamt ekonomiskt läge vara av betydelse. Dessutom måste ovissheten beträffande materialförsörjningen fortfarande göra det särskilt angeläget att skapa en stor reserv av mindre materialkrävande arbeten. För mötande av en arbetslöshetssituation i vilken sysselsättningsmöjligheter måste beredas huvudsakligen genom grovarbeten erfordras en större reserv av dylika arbeten än tillgången på företag av högsta angelägenhetsgrad medger. Utöver den tidigare omnämnda, olika slag av arbeten omfattande reserven — i fortsättningen benämnd den allmänna investeringsreserven — har därför upprättats en extra reserv av sådana företag av en något lägre angelägenhetsgrad, vilka varken äro i högre grad materialkrävande eller i avsevärd grad förutsätta ykesskicklighet hos arbetskraften. Denna reserv benämnes den särskilda grovarbetsreserven. Vad beträffar investeringsreservens omfattning blir det här närmast frågan om avvägning mellan å ena sidan intresset av att erhålla en så stor investeringsieserv som möjligt och å andra sidan nödvändigheten att hålla förtidsplaneringen inom vissa gränser. Den vid uppgörandet av tidigare för2—467172.

10 slag till investeringsplaner i enlighet med direktiven tillämpade regeln att giva investeringsplanen för visst förvaltningsområde, innefattande ordinarie arbeten jämte allmän investeringsreserv, en omfattning motsvarande ungefärligen två års normala investeringsbehov, synes med hänsyn härtill utgöra en lämpligt avvägd norm. Planens lämpliga omfattning grundar sig därvid i stort sett på av investeringsutredningen gjorda bedömningar med utgångspunkt från investeringens medelstorlek under de tio budgetåren 1930/31— 1939/40 justerad med hänsyn till senare inträffade särskilda förhållanden. Vid utväljandet av arbetsobjekt, avsedda att ingå i investeringsreserven, har såsom inledningsvis anförts investeringsobjektens angelägenhetsgrad utgjort den grundläggande urvalsprincipen. 1 allmänhet har vad beträffar den allmänna investeringsreserven urvalet kunnat begränsas till sådana arbetsobjekt, som enligt vederbörande förvaltningars uppfattning beräknas komma till utförande i normal ordning under de närmaste två eller tre åren. Ett ianspråktagande av investeringsreserven skulle sålunda i princip endast innebära ett relativt obetydligt tidigareläggande av angelägna investeringar. Detta medför som förut framhållits bland annat den fördelen, att den ur beredskapssynpunkt nödvändiga detaljplaneringen icke är bortkastad även om de planerade företagen icke skulle behöva lagas i anspråk såsom arbetslöshetsarbeten. Å andra sidan fordrar givetvis en sådan uppläggning av investeringsreserven, att denna, allteftersom arbetsobjekten i normal ordning tagas i anspråk, blir föremål för en fortlöpande revidering. De stora eftersatta investeringsbehov, som inskränkningarna i de offentliga investeringarna för civila ändamål under krigsåren medfört inom flertalet förvaltningsområden, hava givetvis ökat urvalsmöjligheterna. Samtidigt har emellertid den stora tillgången på angelägna arbetsobjekt i vissa fall medfört svårigheter, när det gällt den inbördes angelägenhetsgraderingen. Särskilt i fråga om företag tillhörande olika förvaltningsområden måste en sådan gradering bliva behäftad med stor osäkerhet. I en del fall har det även beträffande samma förvaltningsområde varit svårt att med säkerhet avgöra vilket av flera helt olikartade arbetsobjekt som är angelägnast. I den utsträckning detta varit möjligt har vid utväljandet av investeringsobjekt beaktats de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska och sociala politiken. Det torde dock ligga i sakens natur att svårighet måste möta att redan på utredningsstadiet verkställa en så noggrann avvägning av de olika föreliggande arbetsobjektens angelägenhet att denna avvägning utan vidare kan läggas till grund vid investeringsreservens ianspråktagande. Även sådana synpunkter som arbetslöshetens art och omfattning, tillgången på material och specialarbetare m. m. måste dessutom spela in vid det slutliga urvalet av sysselsättningsobjekt. Det framlagda förslaget till investeringsreserv får därför icke betraktas som ett arbetsprogram, som under alla förhållanden bör komma till utförande vid en arbetsmarknadskris och vars antagande skulle binda statsmakterna, när det gäller det framtida valet av arbetsobjekt. Redan vid det förberedande urval av arbetsobjekt, som verkställes vid upprättandet av förslag till investeringsreserver, måste dock hänsyn tagas även till andra omständigheter än de föreliggande investeringsbehovens angelägen-

11 het i och för sig. Såväl när det gällt husbyggnader som övriga materialkrävande företag har viss hänsyn måst tagas till materialförsörjningen. De ovissa importutsikterna och den otillräckliga kapaciteten hos inhemska tillverkare av vissa material ha sålunda medfört att i och för sig angelägna företag i en del fall måst uteslutas, överhuvud taget har bland annat på grund av den ännu kvarstående knappheten på vissa materialier investeringsreservens tyngdpunkt ansetts böra förläggas till mindre materialkrävande arbeten. Även ur arbetsmarknadssynpunkt har det ansetts lämpligt att endast i begränsad utsträckning medtaga husbyggnadsföretag i investeringsreserverna. Då bostadsproduktionen, i den mån materialförsörjningen kan ordnas genom olika åtgärder från samhällets sida, kan väntas komma att upprätthållas på en hög och stabil nivå, synes behovet, av sysselsättningsbefrämjande åtgärder inom detta område främst hänföra sig till de relativt konjunkturkänsliga investeringarna i industribyggnader o. d. En ansvällning av de offentliga investeringarna i husbyggnader utöver vad som krävs för att kompensera en nedgång i själva husbyggnadsverksamheten framstår däremot som mindre lämplig med hänsyn till svårigheterna att, därest byggnadsarbetarkåren tillfälligt överdimensioneras, åstadkomma erforderlig återgång av arbetskraften till andra sysselsättningar sedan behovet av extra arbetskraft för husbyggnadsarbeten upphört. Det torde dock böra framhållas att ett stort behov av byggnader för offentliga ändamål uppstår som en följd av den omfattande bostadsproduktionen och därmed sammanhängande folkomflyttningar. Det har bland annat med hänsyn härtill befunnits lämpligt att i investeringsreserven inrymma ett relativt stort antal sådana offentliga byggnader som byggnader för skolor, administration, post, telegraf och sociala ändamål av skilda slag. Det förhållandet, att de mest konjunkturkänsliga delarna av näringslivet äro koncentrerade till vissa orter eller geografiska områden, h a r även haft till följd att kravet på arbetenas angelägenhet icke genomgående kunnat sättas lika högt. Genom att en förhållandevis stor investeringsreserv erfordras i de särskilt konjunkturkänsliga orterna samtidigt som man i fråga om dessa orter i många fall måste räkna med en relativt liten tillgång på angelägna investeringsobjekt på grund av forcerad investeringsverksamhet under tidigare arbetslöshetsperioder, har i viss utsträckning för sådana orter arbeten av lägre angelägenhetsgrad ansetts böra medtagas i den allmänna investeringsreserven. Med hänsyn icke minst till det stora investeringsbehovet i landet har det dock ansetts olämpligt att i någon större utsträckning eftergiva det principiella kravet, att arbetena skola vara av sådan angelägenhet, att de under förutsättning av normal produktivitetsbedömning kunna väntas komma till utförande inom två eller tre år. Man måste därför, åtminstone när det gäller de särskilt konjunkturkänsbga orterna, i stor utsträckning räkna med en omflyttning av arbetskraften vid massarbetslöshet. Vad beträffar de större städerna nödvändiggör redan den i förhållande till folkmängden relativt ringa tillgången på lämpliga grovarbeten att vid mera omfattande arbetslöshet alla arbetslösa icke kunna beräknas erhålla sysselsättning med anläggningsarbeten inom staden.

12 Till belysning av vart det kan leda om all friställd arbetskraft under alla omständigheter skulle beredas arbete på hemorten må följande exempel framföras. Tossene kommun i Bohuslän hade i december 1933 836 arbetslösa av en befolkning på ca 5 400 och för att sysselsätta en så stor arbetsstyrka skulle hava krävts en årlig investering av ca 6,5 milj. kronor omräknat till nuvarande prisnivå. Till jämförelse kan nämnas, att taxeringsvärdet på samtliga fastigheter inom kommunen var ca 7,2 milj. kronor 1944. År 1922 hade överkalix kommun i Norrbottens län 1 068 arbetslösa av en befolkning på ca 6 700 invånare. För att sysselsätta så många arbetslösa vid anläggningsarbeten erfordras en investering av ca 8,0 milj. kronor på ett år. Taxeringsvärdet på samtliga fastigheter i denna kommun var år 1944 ca 13,5 milj. kronor. Då vid en större arbetsmarknadskris en relativt omfattande förflyttning av arbetskraften sålunda kan bliva nödvändig, måste det läggas vikt vid att förflyttningen ordnas rationellt. Såvitt möjligt bör man därvid bereda arbete på hemorten åt äldre arbetare och åt sådana familjeförsörjare och andra, för vilka en förflyttning skulle medföra avsevärda olägenheter av social eller ekonomisk art, medan däremot den övriga arbetskraften förflyttas till orter med särskilt angelägna investeringsbehov. Omflyttningen synes i första h a n d böra ske inom områden, som med hänsyn till kommunikationer m. m. kunna betraktas som arbetsmarknadsenheter, vanligen en stad eller ett industrisamhälle med omgivande landsbygd. I syfte att belysa dessa frågor har inom kommissionen företagits vissa utredningar, rörande bland annat den lämpliga utsträckningen av sådana »arbetsmarknadsdistrikt». Vid utväljandet av arbetsobjekt för den allmänna investeringsreserven skulle enligt de direktiv, som gåvos investeringsutredningen, hänsyn tagas till utom objektens angelägenhet även deras art och lämplighet att öka sysselsättningsmöjligheterna vid en arbetsmarknadskris. Ur sistnämnda synpunkter måste de direkta arbetslönernas andel av anläggningskostnaderna, lönekvoten, tillmätas betydelse. (Lönekvoten för olika slag av arbeten framgår av bil. 1.) Med hänsyn till att angelägenhetsgraden satts som den primära urvalsgrunden och till önskemålet att giva investeringsreserven en så allsidig sammansättning som möjligt, har emellertid lönekvoten icke kunnat tillerkännas något avgörande vitsord. Däremot har vid valet mellan u r angelägenhetssynpunkt i stort sett likvärdiga företag i allmänhet föredragits det företag, som bereder den största sysselsättningen på arbetsplatsen. Den överdimensionering av de offentliga arbetena, som ett ianspråktagande av investeringsreserven skulle innebära, kan i många fall beräknas medföra en på längre sikt ogynnsam snedbelastning av produktionssystemet. Det måste därför anses viktigt, att arbetskraften icke kvarhålles vid ifrågavarande arbeten längre än som är nödvändigt med hänsyn till arbetsmarknadsläget. Då ett avbrytande av ett arbete innan detta färdigställts ofta måste ur andra än förutnämnda synpunkter ställa sig ekonomiskt ofördelaktigt, synes arbeten av mindre eller medelstor omfattning, som kunna färdigställas relativt snabbt, vara att föredraga framför större och långvarigare företag. Å andra sidan medföra de stora företagen i allmänhet goda möjligheter att variera arbetsstyrkans storlek alltefter förändringarna i sysselsättningsbehovet.

13 Vid en större arbetsmarknadskris, då icke alla arbetssökande kunna beredas arbete på hemorten, synas vidare de större anläggningsföretagen innebära väsentliga fördelar, bland annat med hänsyn till möjligheterna att ordna förläggningen av arbetsstyrkorna på ett mer rationellt sätt. Såsom särskilt fördelaktiga framstå sådana arbeten, som utan större olägenheter kunna bedrivas i etapper, framförallt om de efter ett avbrytande kunna tagas i bruk och göra tjänst i fullbordade delar, såsom fallet bland annat ofta är med större vägomläggningsföretag. Sistnämnda slag av arbeten ingå också i relativt stor utsträckning i förslaget till investeringsreserv. I detta sammanhang bör framhållas, att investeringsreserverna innehålla angelägna arbeten, vilket medför att sålunda nedlagda eller avbrutna arbeten mycket snart komma att fortsättas i vanlig ordning. Såsom framhållits i det föregående har det varit önskvärt att giva investeringsreserven en så allsidig sammansättning som möjligt för att kunna differentiera arbetsprogrammet allt efter arbetslöshetens omfattning och lokalisering samt med hänsyn till tillgången på yrkesarbetare och material. En annan synpunkt som måste beaktas i detta sammanhang är möjligheten att bedriva arbetena oavsett årstiden. Särskilt i norra och mellersta Sverige måste de klimatiska förhållandena tillmätas stor betydelse vid arbetenas utförande. I Norrland böra sålunda terrasseringsarbeten med mindre djup eller omfattning i regel förläggas till den varmare årstiden. Däremot kunna schaktningsarbeten med stort schaktningsdjup, såsom större skärningar för dubbelspårsbyggnader och vägbyggnader e t c , även i norra Sverige utan oproportionerligt stora extra kostnader utföras vintertid. Bergsprängningsarbeten och därmed sammanhängande massförflyttningar, större grundgrävningar för broar och dylikt kunna även i landsdelar med strängare klimat utan olägenhet förläggas till vintern. Arbetsmarknadskommissionen har vid utväljandet av arbetsprojekt för investeringsreserven ägnat särskild uppmärksamhet åt objektens lämplighet som vinterarbeten. Då särskilt vad beträffar norra Sverige svårigheterna att finna arbetsobjekt, som kunna utföras vintertid, äro relativt stora, bör i detta sammanhang framhållas vikten av att dylika arbeten om möjligt icke tillgripas under den varma årstiden. Även om det icke kan bli fråga om att på en gång taga hela investeringsreserven i anspråk, måste dock ett maximalt utnyttjande av denna medföra stora svårigheter, när det gäller att anställa ledningspersonal och yrkesarbetare samt anskaffa arbetsmaskiner, transportmedel, verktyg, redskap och förläggningsmateriel (baracker m. m.). Då dessa frågor behandlats i ett av investeringsutredningen den 2 januari 1946 framlagt betänkande (SOU 1946: 13), skola de icke här göras till föremål för närmare behandling. Nämnas kan emellertid, att på investeringsutredningens initiativ viss utbildning av arbetsledare och kontrollanter skett samt vissa förberedande åtgärder vidtagits för utbildning av yrkesarbetare. Därjämte har i syfte att öka arbetsmarknadsberedskapen viss komplettering företagits av maskinförråden hos arbetsmarknadskommissionen samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. Beträffande sättet för arbetenas utförande synes, såsom investeringsutredningen framhållit i sitt betänkande SOU 1944: 12 s. 33, i princip hittills-

14 varande normala relation mellan entreprenadförfarande och utförande i egen regi inom de olika förvaltningarna böra bibehållas i stort sett oförändrad. Utredningen anförde härom vidare. Detta bör i varje fall vara förhållandet upp till den gräns, som betingas av befintlig personalorganisation och tillgängliga materiella resurser inom vederbörande statliga förvaltningsgrenar, respektive inom entreprenadfirmorna. Om utvecklingen på arbetsmarknaden så påkallar, måste emellertid därefter en ansvällning av organisationen för arbetets utförande äga rum på ettdera hållet eller på båda, i den mån den allmänna tillgången på lämplig personal samt på arbetsmaskiner och övrig materielutrustning det medgiver. Med hänsyn till den relativt ringa grad av elasticitet, som i allmänhet utmärker den statliga personalorganisationen, är emellertid en mera avsevärd ansvällning som regel för de statliga verkens vidkommande förenad med vissa svårigheter. Generellt sett torde en sådan ansvällning ej heller vara lämplig med hänsyn till de betänkligheter, som ur skilda synpunkter möta mot en på längre sikt överdimensionerad personell projekterings- och anläggningsapparat inom de statliga verken. Såväl i betraktande av vad nu anförts som också i och för sig synes det önskvärt, att i en krissituation den större elasticitet i fråga om personalorganisation och arbetsutrustning m.m., som kännetecknar den privata entreprenadverksamheten, tillfredsställande utnyttjas parallellt med de statliga byggnadsorganen. Som regel bör en ansvällning av den statliga personal- och arbetsorganisationen icke komma till stånd, innan entreprenörernas resurser i full utsträckning tillvaratagits. För att undanröja vissa av de svårigheter av främst ekonomisk natur, som kunna uppstå vid ett entreprenadförfarande, när det gäller att anpassa arbetena till växlingarna i sysselsättningsbehovet, har kommissionen i samråd med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen utarbetat särskilda bestämmelser för entreprenader avseende beredskapsarbeten inom väg- och vattenbyggnadsfacket. Dessa bestämmelser ingå som bilaga 2 till detta betänkande. Vid tendenser till oskälig stegring av entreprenadpriserna bör en motvikt sökas genom ökat byggande i statlig regi. I princip böra de reguljära byggande verken inom statsförvaltningen, respektive entreprenadfirmorna handhava anläggningsverksamheten så långt deras resurser räcka. Arbetsmarknadskommissionens byggnadsorganisation bör ha till uppgift dels att ha överinseendet över den byggnadsverksamhet, som bedrives i arbetslöshetsbekämpande syfte, dels att bedriva sådan byggande verksamhet, som icke faller inom annat byggande statligt organs verksamhetsområde, dels ock att i övrigt utföra anläggningsarbeten i sådana fall, då svårigheter av organisatorisk eller annan art eljest skulle äventyra erforderlig temporär expansion inom ett verksamhetsområde. Tidigare erfarenheter ha nämligen visat att kommissionens organisation relativt smidigt bör kunna avpassas efter exceptionella behov. Text och tabellbilagor för de olika investeringsplangrna äro i huvudsak avfattade respektive uppställda på motsvarande sätt som i investeringsutredningens betänkande; dock att i texten förslag om anslag av statsmedel gjorts i anslutning till behandlingen i övrigt av vederbörande investeringsplaner. I texten liksom i tabellbilagan 31 angives för varje särskild investeringsplan det antal dagsverken, som investeringsreservens arbeten beräknas innebära. Beträffande dessa uppgifter må framhållas, att dagsverksantalet för ett arbete icke kan angivas med någon större noggrannhet utan kännedom om ett flertal faktorer såsom terrängförhållanden, användningen av byggnads-

15 maskiner av olika slag vid arbetets utförande samt arbetarnas yrkesvana. För vissa grupper av företag påverkas också dagsverksantalet av klimatiska förhållanden, främst sammanhängande med vid vilken årstid arbetena utföras. De redovisade dagsverkssiffrorna avse därför endast att angiva den ungefärliga storleksordningen av antalet dagsverken. I texten angives vidare förutom dagsverksantalet även det häremot svarande antalet årsarbetare. Beträffande beräkningen av antalet årsarbetare må följande anföras. Investeringsutredningen angav i sina betänkanden (SOU 1944: 12 och 13 samt 1945: 12 och 13) det genomsnittliga antalet per arbetsdag under ett år sysselsatta arbetare. Antalet erhölls genom att dividera dagsverksantalet med antalet arbetsdagar under året, 300. Såsom utredningen emellertid i sitt senare betänkande (SOU 1946: 13, s. 10) framhållit, blir antalet effektiva sysselsättningsdagar per man och år av olika skäl (semester, olycksfall, sjukdom m. m.) mindre än antalet arbetsdagar under året. Utredningen har härom anfört följande. För den stationära industrien kan man räkna med att i genomsnitt per arbetare 20 å 30 arbetsdagar per år åtgå till ledighet av huvudsakligen nyss angivna anledningar. Man skulle sålunda kunna räkna med 270 ä 280 effektiva arbetsdagar per man och år. Vid investeringsreservens utnyttjande tillkomma emellertid åtskilliga omständigheter som äro ägnade att ytterligare reducera antalet effektiva arbetsdagar. Investeringsplanerna avse sålunda till huvudsaklig del byggnads- och anläggningsarbeten, inom vilka antalet på grund av olycksfall förlorade arbetsdagar är avsevärt större än när det gäller fabriksindustrien. Den omständigheten, att vid här avsedda företag delvis blir fråga om ovan arbetskraft, verkar i samma riktning. Investeringsreservens företag äro vidare till övervägande del utomhusarbeten och såsom sådana mer eller mindre beroende av årstidsvariationer i fråga om temperatur, vattenstånd, isförhållanden, snömängd och liknande förhållanden. Dessa variationer göra företagen i växlande grad säsongbundna. Arbetssäsongernas varierande längd för olika arbeten och den omständigheten att endast vissa slag av byggnads- och anläggningsarbeten kunde bedrivas vintertid torde enligt vad investeringsutredningen vidare framhållit medföra, att svårigheter kunna uppstå att vid reservens fulla utnyttjande hålla lika stor arbetsstyrka sysselsatt året runt. Även om man — genom att koncentrera arbetsstyrkan sommartid på sådana arbeten, vilka endast kunna utföras under denna årstid, och till vintersäsongen förlägga förutom utpräglade vinterarbeten även sådana arbeten, vilka visserligen lämpligast bedrivas sommartid men vilka utan större merkostnad kunna utföras som vinterbyggen — skulle kunna åstadkomma ett fullt utnyttjande av reserven med jämn sysselsättning året om, komme å andra sidan åtgärderna att medföra spilldagar för överflyttning av arbetskraft mellan olika arbetsplatser, vilket vore ägnat att minska antalet effektiva arbetsdagar per arbetare och år. Med beaktande av nu antydda omständigheter ansåg utredningen att antalet effektiva arbetsdagar per årsarbetare icke borde uppskattas högre än till 250. Denna uppfattning styrkes även av erfarenheterna från utförda beredskapsarbeten. Med hänsyn härtill har kommissionen beräknat antalet årsarbetare genom att dividera antalet dagsverken per år med 250.

3. Investeringsreservernas finansiering. De i investeringsplanerna ingående arbetsobjekten utgöras dels av statliga, dels av kommunala och enskilda arbeten. Med hänsyn till storleken av erforderliga anslag intaga de statliga arbetena främsta rummet, ehuru även de i investeringsplanerna ingående kommunala och enskilda arbetena innebära stora krav på insatser av statsmedel. De kommunala och enskilda arbetena utgöras dels av sådana investeringsobjekt, till vilka normalt pläga utgå bidrag av statsmedel från särskilda för ändamålet å riksstaten uppförda anslag, dels ock av sådana företag, som normalt finansieras helt med kommunala eller enskilda medel, men till vilka kunnat beviljas statsbidrag från anslag till åtgärder för arbetsmarknadens reglering i de fall, då företagen utförts såsom beredskaps- eller reservarbeten. Vad angår finansieringen av de ordinarie arbeten i föreliggande förslag, vilka äro avsedda att helt eller delvis bestridas av statsmedel, finnas för vissa av dem genom tidigare medelsanvisningar anslag redan disponibla, ehuru arbetena av olika skäl icke kunnat komma till utförande, medan för övriga ordinarie arbeten anslag i propositioner till årets riksdag föreslagits å riksstat för budgetåret 1946/47 eller å tilläggsstat för budgetåret 1945/46. Vad därefter angår finansieringen av de för budgetåret 1946/47 föreslagna reservföretag, som helt eller delvis äro avsedda att bestridas av statsmedel, föreslås för dessa anslag å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47. Kommissionen har därvid, så långt detta varit möjligt, följt de anslagsrubriker, som tillämpas vid anvisande av anslag å riksstaten. En uppdelning har sålunda skett på en mängd specialanslag, vilket å ena sidan kommer att underlätta statsmakternas sedvanliga sakbehandling av anslagsäskandena men å andra sidan i någon mån inskränker handlingsfriheten vid utnyttjandet av beredskapsstaten. Uppdelningen på specialanslag nödvändiggör även, såsom framgår av redogörelsen på nästa sida, en viss överdimensionering av det totala anslagsäskandet på allmän beredskapsstat. Förutom de för skilda ändamål specificerade anslag, vilka föreslagits för företag hänförliga till den allmänna investeringsreserven, har beräknats ett allmänt anslag till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. å beredskapsstaten. En närmare redogörelse för principerna för anslagets användning lämnas i det följande vid behandlingen av motsvarande anslagsfråga (s. 367 ff). Vad angår statsbidragsgrunderna för kommunala och enskilda arbeten övervägde investeringsutredningen vid utarbetandet av sitt förslag till investeringsreserv för budgetåret 1944/45 bland annat frågan om allmän höjning av

17 statsbidragsprocenten i en situation då investeringsreserven skulle behöva tagas i anspråk. En sådan höjning skulle därvid få karaktären av konjunkturstimulans och vara avsedd att öka kommunernas och de enskildas beredvillighet att öka sin investeringsverksamhet under en arbetslöshetsperiod. Investeringsutredningen ansåg dock icke en sådan generell bidragshöjning vara nödvändig för att nå denna verkan och knappast lämplig med hänsyn till de ökade krav en höjning skulle komma att ställa på statsverket och till den stimulans som därigenom skulle givas åt tendensen att på staten överflytta allt större delar av kostnaderna för statsunderstödda företag. I likhet med investeringsutredningen har dock arbetsmarknadskommissionen beträffande vissa slag av arbeten ansett det skäligt, att gällande statsbidragsbestämmelser uppmjukas för att möjliggöra hänsynstagande till de speciella faktorer, som för kommunen eller den enskilde inverka fördyrande eller försvårande, då ett arbete utföres i arbelsmarknadsreglerande syfte. Redan en forcering av investeringsverksamheten i och för sig kan verka fördyrande eller på annat sätt bliva särskilt betungande. Vidare kan utförande av ett företag tidigare än normalt medföra ränteförluster, varjämte kostnadsfördyringar kunna uppkomma genom att ett arbetslöshetsarbete ofta måste utföras vid olämplig årstid eller väderlek eller med anlitande av ovan arbetskraft. Det synes därför rimligt, att vid tilldelningen av statsbidrag viss hänsyn tages till dessa omständigheter. Kommissionen har vid beräkningen av erforderligt anslag på allmän beredskapsstat till åtgärder till arbetsmarknadens reglering m. m. beaktat detta förhållande. Det totala anslagsbehovet för det i efterföljande förslag till investeringsreserver föreslagna arbetena har beräknats till i runt tal 829 milj. kronor varav ca 609 milj. kronor belöpa å den allmänna investeringsreserven och ca 220 milj. kronor å den särskilda grovarbetsreserven. Kommissionen vill emellertid understryka, att de sammanlagda anslagssummornas storlek knappast giver en riktig bild av investeringsreservernas verkliga anslagsbehov. Sålunda är att märka, att grovarbetsreserven är avsedd att tillgripas endast som ett alternativ under speciella förhållanden, i första hand då brist på material för de i den allmänna reserven medtagna företagen möjliggör genomförande av ett differentierat arbetsprogram. Vidare kunna olika arbetslöshetssituationer ställa skilda krav på ett utnyttjande av de i beredskapsstaten ingående anslagen. En allmän investeringsökning k a n i en viss situation och under vissa betingelser bliva nödvändig och möjlig och då medföra ett ganska stort ianspråktagande överhuvud av de olika anslagen. I en del fall kunna visst eller vissa slag av arbeten anses böra påskyndas och till och med utökas utöver vad det särskilda anslaget giver utrymme för. I andra fall åter kan den lokala arbetslöshetsfördelningen kräva en ökning av arbetena allmänt eller av ett visst slags arbeten på en särskilt utsatt ort. För att kunna möta de mest skilda krav i olika arbetslöshetssituationer har anslagsbehovet för varje företag eller varje grupp av företag beräknats under förutsättning att ett totalt utnyttjande av ifrågavarande anslag kan bliva en nödvändighet. Under angivna förhållanden har en viss överdimensionering av beredskapsstaten måst ske.

4.

I n v e s t e r i n g s p l a n för p o s t v e r k e t .

Förslag till investeringsplan för postverket för budgetåret 1946/47, innefattande en investeringsreserv om 9 835 000 kronor att bestridas av kapitalmedel, har sammanställts i bil. 4. Förslaget har uppgjorts i samråd med generalpoststyrelsen. För samma budgetår hava i statsverkspropositionen under kapitalbudgeten och i Kungl. Maj:ts proposition 1946: 43 föreslagits anslag till postverket å ordinarie stat om tillhopa 6 593 000 kronor, varför hela den föreslagna investeringsplanen (ordinarie arbeten jämte investeringsreserv) omfattar arbeten och anskaffningar för tillhopa 16 428 000 kronor. Såsom i det föregående i kapitlet om de allmänna synpunkterna på investeringsreservens omfattning och sammansättning m. m. (s. 11) framhållits, har det ansetts lämpligt att endast i begränsad utsträckning medtaga husbyggnadsföretag i investeringsreserven. Vad angår postverkets husbyggnadsföretag har det dock ansetts vara motiverat att medtaga dylika företag i reserven i relativt stor omfattning. Såsom i det föregående berörts föranledes nämligen uppförandet av posthus i många fall direkt av bebyggandet av nya bostadsområden och är en förutsättning för att postverket inom dessa skall kunna på ett tillfredsställande sätt fullgöra sina funktioner. Ett fullföljande av de närmaste årens stora bostadsproduktionsprogram medför därför i och för sig även ett behov av posthusbyggnader. Därjämte må påpekas, att flertalet av de byggnader, som uppföras för postverkets räkning, endast till en del tagas i anspråk för verkets egna behov och förutom postlokaler jämväl innehålla för uthyrning avsedda bostads-, butiks- eller kontorslägenheter, och att sålunda utförandet av posthusbyggen i sin mån kommer att medverka till minskning av bristen på lokaler för bostäder, butiker och kontor. I enlighet med vad nu anförts hava i förslaget till investeringsreserv för nästkommande budgetår medtagits inalles 8 posthusbyggen för en sammanlagd kostnad av 9 335 000 kronor. I årets statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil. 5, punkten 12) föreslås för postverket till anskaffning av motorfordon ett anslag av 100 000 kronor. Från innevarande budgetår beräknas reservationer om sammanlagt 1 700 000 kronor komma att kvarstå, varför hela det belopp ordinarie medel, som under nästa budgetår skulle stå till förfogande för ändamålet, skulle utgöra 1 800 000 kronor. För att vid eventuellt behov kunna öka sysselsättningen inom de företag som syssla med produktion av motorfordon synes det vara lämpligt att i investeringsreserven för budgetåret 1946/47 inräkna ett anslag

19 till anskaffning av motorfordon. I enlighet med generalpoststyrelsens förslag torde anslagsbeloppet böra beräknas till 500 000 kronor. Förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 innefattar i likhet med tidigare investeringreserver ej några arbeten eller anskaffningar att bestridas av postverkets driftmedel, enär generalpoststyrelsen anmält att lämpliga och angelägna sysselsättningsobjekt av denna kategori icke finnas. Den enligt ovan föreslagna investeringsreserven skulle sålunda innefatta husbyggnader för inalles 9 335 000 kronor och anskaffning av motorfordon för 500 000 kronor. Detta beräknas innebära arbetstillfällen på byggnadsplatsen om ca 150 000 dagsverken för byggnadsarbetare av olika slag, vilket motsvarar sysselsättning för ca 600 årsarbetare. Beträffande materialbehovet hänvisas till bil. 31. Reserven i fråga om anskaffning av motorfordon torde uppskattningsvis kunna anses innefatta ca 6 000 industridagsverken. Till jämförelse må nämnas att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 upptogos anslag för postverkets del till ett sammanlagt belopp av 3 560 000 kronor, varav anslag till byggnadsföretag för tillhopa 2 560 000 kronor och till ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten för 1 000 000 kronor, vilket sistnämnda belopp huvudsakligen avsågs för ersättningsanskaffning av motorfordon, inklusive elektriska plattformsvagnar. Den av investeringsutredningen föreslagna reserven för innevarande budgetår upptager företag för tillhopa 9 470 000 kronor, varav byggnadsföretag för 8 770 000 kronor och anskaffning av motorfordon för 700 000 kronor. Beträffande investeringsplanens omfattning må vidare erinras om att vid uppgörande av förslag till investeringsplaner såsom i det föregående (s. 8 ff) angivits investeringsplanen för förvaltningsområden, som icke ur arbetsmarknadssynpunkt erbjöde särskilt förmånliga investeringsobjekt, borde omfatta företag ungefärligen motsvarande två års normalinvestering. Enligt investeringsutredningen (SOU 1944: 12 s. 35 och 36) beräknades den för postverket normala investeringen under tioårsperioden närmast före kriget till ca 3 000 000 kronor per år vid 1944 års penningvärde. Av detta belopp avsåg i runt tal en tredjedel nyanskaffning av inventarier och två tredjedelar inköp eller uppförande av fastigheter för postverkets räkning. Generalpoststyrelsen framhöll dock i skrivelse till investeringsutredningen den 14 december 1943, att förkrigstidens normalinvestering i fråga om anskaffande av fastigheter icke vore tillräcklig för de kommande åren, enär ett oavvisligt behov av förbättrade och utökade postlokaler förelåge på ett stort antal platser, varest lokalfrågan icke förväntades kunna tillfredsställande lösas genom förhyrning. Härtill må också erinras om att medelsanvisningen till investeringar för postverket ökats betydligt under senare år. I fråga om angelägenheten av de föreslagna byggnadsarbetena hänvisar arbetsmarknadskommissionen till den redogörelse, som av generalpoststyrelsen lämnats beträffande dessa företag och som i det följande i huvudsak återgives, till den del icke redogörelser för företagen återfinnas i av Kungl. Maj:t avgivna propositioner, då kommissionen hänvisar till dessa.

20 Posthusbyggnad inom Gardesstaden 1 Stockholm.

Generalpoststyrelsen h a r i sin motivering för detta företag inledningsvis erinrat om att ökningen av folkmängden i Stockholm under de senare åren fortskridit i synnerligen snabb takt. Medan innevånarantalet i landet i dess helhet under tidsperioden 1933—1944 ökats med 5 °/o, hade i Stockholm under samma tid inträtt en ökning med icke mindre än 2 1 , 6 % eller från 521618 till 634 179 personer. Samtidigt härmed hade en fortlöpande uppgång av poströrelsen ägt rum, vilken ökning icke blott berodde på ökningen i folkmängd utan främst borde tillskrivas det livligare utnyttjandet av postverket för penningförmedling och distribution av försändelser. Sålunda hade antalet till postanslalterna i Stockholm ankomna försändelser av alla slag under åren 1933—1944 ökats från 102 milj. till 180 milj. eller med icke mindre än 76,5 °/o. Den stora uppgången i poströrelsen i Stockholm hade givetvis növändiggjort förbättringar och utvidgningar beträffande postlokalerna. Sådana hade också kommit till stånd beträffande åtskilliga postanstalter i Stockholm, men beträffande de postkontor, från vilka brevbäring utginge och vilka krävde synnerligen stora lokalutrymmen, hade erforderliga utökningar av de för ändamålet disponibla lokalerna i regel icke kunnat åvägabringas i motsvarande utsträckning som för de övriga postanstalterna. Generalpoststyrelsen h a r vidare framhållit att, då det gällt att ordna postutdelningen i Stockholm, styrelsen strävat efter att åstadkomma tämligen stora, från varandra klart avgränsade brevbäringsområden, inom vilka brevbäringen ombesörjdes från en lämpligt belägen postanstalt. För vissa längre bort från stadens centrum belägna delar hade emellertid — i avvaktan på ett fullständigare utbyggande av stadsdelarna i fråga eller av andra orsaker — särskilda anordningar av provisorisk art måst vidtagas för postutdelningens ombesörjande. Såsom exempel på sådana anordningar nämndes brevbäringen från postexpeditionerna i Ängby, Hammarbyhöjden och Midsommarkransen (Stockholm 32) samt från poststationen i Hjorthagen. Erfarenheterna hade styrkt generalpoststyrelsen i den uppfattningen, att vid mera omfattande bebyggelse å visst område frågan om erforderliga postala anordningar inom området borde åtminstone i huvudsak bringas till sin lösning redan på ett tidigt stadium av planläggningen för bebyggelsen. I motsatt fall kunde svårigheterna att anskaffa för de postala behoven lämpliga lokaler bliva synnerligen besvärande och stundom framtvinga anordningar, som vore mindre tillfredsställande ur såväl postverkets som allmänhetens synpunkt. Brevbäringen inom Gärdesstaden ombesörjdes enligt generalpoststyrelsen för närvarande av postkontoret Stockholm 5 (Nybrogatan 57), vilket postkontor jämväl omhänderhade brevbäringen inom Östermalm med Djurgården. Beträffande behovet av en särskild brevbäringspostanstalt inom Gärdesstaden har styrelsen bland annat anfört följande. På grund av den ökade postmängden — antalet ankomna försändelser vid postkontoret utgjorde år 1933 12,7 miljoner och år 1943 23,6 miljoner, vilket innebär

21 en ökning med 85,8 % — ävensom den särskilt inom Gärdesstaden växande bebyggelsen, har antalet brevbärare vid postkontoret varit i ständigt stigande. Sålunda sysselsattes år 1933 i lösbrevbäringen 76 brevbärarförmän och brevbärare, medan motsvarande antal år 1936 — det år, då postkontoret inflyttade i de nuvarande lokalerna — utgjorde 86 och år 1944 103, vartill kommer ett 20-tal brevbärarbiträden. För det ytterligare antal tjänstemän, som i anledning av den fortsatta bebyggelsen inom Gärdesstaden erfordras för brevbäringen, saknas tillräckligt lokalutrymme vid postkontoret Stockholm 5. Ej heller kan lämpligen någon del av postkontorets nuvarande brevbäringsområde överflyttas till annan postanstalt. Fastmera är det sedan länge ett önskemål, att av postkontorets Stockholm 6 nuvarande brevbäringsområde (övre Norrmalm och Vasastaden) viss del överflyttas till postkontoret Stockholm 5. Därigenom skulle också inträda en lättnad i de besvärande lokalförhållandena vid det förstnämnda postkontoret. En annan, både för postverket och allmänheten påtaglig olägenhet med de nuvarande anordningarna för postutdelningen inom Gärdesstaden är det stora avståndet till brevbäringspostkontoret, vilket dels förorsakar postverket icke oväsentliga utgifter för brevbärarnas bussresor till utdelningsområdet — omkring 7 000 kronor per år — dels medför försening i postutdelningen. I sistnämnda hänseende må framhållas, att omkring 24 arbetstimmar varje söckendag beräknas kunna inbesparas för personalen, därest brevbäringen utginge från ett inom ifrågavarande område lämpligt beläget postkontor. Värdet av denna besparing torde kunna uppskattas till minst 10 000 kronor per år. Generalpoststyrelsen har därefter ingått på frågan om anskaffande av lokaler och framhåller därvid, att styrelsen vid flera tillfällen undersökt möjligheterna att inom Gärdesstaden få förhyra lokaler för en brevbäringspostanstalt, vilka undersökningar emellertid givit negativt resultat. Då utbyggnaden av Gärdesstaden snart nog syntes komma att fortsätta, ansåge generalpoststyrelsen det nödvändigt att uppföra ett särskilt posthus inom stadsdelen. Härigenom skulle möjligheter till önskvärda justeringar i gränserna mellan brevbäringsområdena inom staden skapas, i det att till det nya postkontoret överflyttades brevbäringen inom Gärdesstaden samt brevbäringen från postanstalten i Hjorthagen. Vid det nya brevbäringspostkontoret skulle redan från början komma att sysselsättas minst 50 man i brevbäringen, vartill komme arbetsledande personal och personal i kassatjänst. Huruvida någon av de nuvarande postexpeditionerna inom Gärdesstaden kunde indragas efter tillkomsten av det nya postkontoret, kunde styrelsen icke nu angiva. Såsom lämplig plats för det planerade posthuset h a r generalpoststyrelsen föreslagit den så kallade Kampementsbacken, omedelbart öster om Värtavägen och ungefär mitt för Brantingsgatans mynning. Området tillhörde Kronan och stode under Djurgårdskommissionens förvaltning. Generalpoststyrelsen hade hos Djurgårdskommissionen hemställt, att ett område om minst 1 500 m 2 därstädes måtte reserveras för postverkets räkning. Tomtfrågan hade emellertid icke kunnat bringas till sin lösning bland annat av den anledningen, att bebyggelsen inom denna del av Gärdesstaden avsåges skola bestämmas i större sammanhang. Förhandlingar påginge för att om möjligt lå en separatbehandling till stånd i fråga om bebyggandet av det för postverket erforderliga tomtområdet och dess närmaste grannskap. Styrelsen h a r vidare framhållit, att i det läge, vari tomtfrågan nu befunne

sig, vore det icke möjligt att med större grad av sannolikhet angiva något pris för tomten eller beräkna kostnaderna för posthusets uppförande, då bland annat upplysningar saknades om det antal våningar, varmed tomten komme att få bebyggas. Vad tomtköpeskillingen anginge syntes densamma dock lämpligen kunna regleras genom att ett belopp motsvarande tomtens värde överfördes från vederbörande fond till postverkets fond, varför något anslag för ändamålet icke skulle erfordras. Själva byggnaden har av styrelsen föreslagits disponerad på i huvudsak följande sätt. I bottenvåningen inrymmes expedition för allmänhetens betjänande, avdelning för ankommande och avgående poster, rum för postmästare och redogörare, erforderliga kassavalv, frukostrum och toaletter m. m. ävensom butikslokaler, avsedda för uthyrning och så anordnade, alt de möjliggöra framtida utvidgning av postlokalen. Våningen 1 trappa upp upptages av brevbärarexpedition med försorteringsavdelning samt kapprum, toaletter, frukostrum m. m. för brevbärarpersonalen. Själva brevbärarsalen anordnas till en början för ca 70 brevbärare. Invid densamma förlägges en kontorslokal, som tillsvidare uthyres och vid behov kan införlivas med brevbärarexpeditionen. I ovanför liggande våning etter våningar anordnas — förutom en bostadslägenhet om 2 rum och kök för byggnadens värmeledningsskötare — lokaler avsedda för uthyrning. Källarvåningen upptages av skyddsrum, pann- och bränslerum, förrådsrum för hyresgäster och en större källarlokal, som efter omständigheterna antingen disponeras av postverket eller uthyres. Då tomtfrågan icke blivit löst, hava några förslagsritningar hittills icke kunnat utarbetas och ej heller, såsom redan nämnts, några därpå grundade kostnadsberäkningar. Generalpoststyrelsen har emellertid preliminärt beräknat kostnaderna till 1 500 000 kronor. Med hänsyn till att ifrågavarande byggnadsföretag måste anses vara av hög angelägenhetsgrad har arbetsmarknadskommissionen, oaktat kostnaderna endast kunnat angivas såsom preliminära, ansett sig böra medtaga detsamma i förslaget till investeringsreserv för nästa budgetår. Företaget kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46. Posthusbyggnad 1 Eskilstuna. I årets statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil. 5, punkten 9) har i samband med äskande av anslag för inköp av tomt för ny posthusbyggnad i Eskilstuna bland annat lämnats redogörelse för behovet av ifrågavarande byggnad, till vilken redogörelse arbetsmarknadskommissionen hänvisar. Härutöver har generalpoststyrelsen meddelat, att ritningar till byggnaden ännu icke utarbetats. Det vore emellertid avsett att byggnaden åtminstone till huvudsaklig del skulle uppföras i tre våningar och enligt överslagsvis gjord beräkning erhålla en volym av ca 19 800 m 3 . Postkontoret skulle helt förläggas till bottenvåningen, där detsamma skulle upptaga en golvyta av ca

1 600 m 2 . Eventuellt skulle vissa förråds- och arkivlokaler, därest så visade sig lämpligt vid den närmare planlösningen, förläggas till källarvåningen. överliggande våningar avsågos skola inredas för uthyrningsändamål. Byggnadskostnaderna hava efter ett volympris av 81 kr. per m 3 och med tillägg av planeringskostnader m. m. approximativt beräknats till 1 600 000 kronor. Arbetsmarknadskommissionen har medtagit byggnadsföretaget i förslaget till investeringsreserv för nästa budgetår med ovannämnda belopp. Företaget kvarstår — dock med ändring av kostnaderna — från förslaget till investeringsreserv för innevarande budgetår. Posthusbyggnad i Västerås.

I Kungl. Maj:ts proposition nr 159 till 1945 års riksdag angående inköp av tomter för postverkets räkning i Västerås har bl. a. lämnats redogörelse för behovet av ny posthusbyggnad, till vilken redogörelse hänvisas. Härutöver har generalpoststyrelsen meddelat, att styrelsen ännu icke varit i tillfälle att låta utarbeta ritningar till det ifrågasatta posthuset. Detsamma vore emellertid avsett att, möjligen med undantag av en mindre del, uppföras i tre våningar och erhålla en volym av ca 15 900 m 3 . Postkontoret skulle förläggas med huvuddelen eller ca 1 150 m2 i bottenvåningen och med brevbärarexpedition m. m. om ca 780 m 2 i våningen en trappa upp. Såväl i bottenvåningen som i våningen en trappa upp skulle anordnas lokaler för uthyrning så förlagda, att de vid behov kunde läggas till postkontorslokalen. Våningen två trappor upp avsågs skola i sin helhet inredas för uthyrningsändamål. Byggnadskostnaderna hade efter ett volympris av 78 kronor per m 3 och med tillägg av planeringskostnader m. m. approximativt beräknats till ca 1 260 000 kronor. Några mera detaljerade kostnadsberäkningar kunde för närvarande icke framläggas. Posthusbyggnad i Uppsala.

I Kungl. Maj:ts proposition nr 334 till 1945 års riksdag angående utgifter å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1945/46, bil. 15 punkten 1, Inköp av tomter i Uppsala, har bl. a. lämnats redogörelse för behovet av ny posthusbyggnad i nämnda stad. Härutöver h a r generalpoststyrelsen meddelat, att ifrågavarande byggnad vore avsedd att uppföras i, förutom källarvåning, fyra våningar mot Kungsängsgatan och i tre våningar mot Dragarbrunnsgatan och Bredgränd. Ritningar till byggnaden vore ännu icke utarbetade, och de utredningar, som hunnit verkställas rörande de erforderliga postlokalernas storlek och fördelning på olika våningar, vore endast preliminära. Posthuset hade emellertid beräknats skola i bottenvåningen inrymma, av postkontorslokalen allmänhetens avdelning, kassaexpeditionen, expeditionen

24 för avgående och ankommande poster, rum för postmästare och redogörare m. m. samt dessutom lokaler för uthyrning, vilka skulle vara så anordnade, att de vid behov kunde övertagas av postkontoret. Till våningen en trappa upp skulle förläggas brevbärarexpeditionen med tillhörande k a p p r u m och toaletter samt tidningsexpeditionen m. m. I övrigt skulle utrymmena i såväl sistnämnda våning som överliggande våningar helt avses för uthyrningsändamål. Byggnaden skulle få en volym av ca 32 000 m 3 . Efter en beräknad byggnadskostnad av 84 kronor per m 3 — den förhållandevis höga kostnaden sammanhänger med att grundläggning på pålar beräknas bliva erforderlig — och med tillägg av planeringskostnader hade det för byggnadsföretaget erforderliga anslagsbeloppet approximativt uppskattats till 2 700 000 kronor. Av detta belopp torde enligt generalpoststyrelsen 1 500 000 kronor erfordras för budgetåret 1946/47. I anslutning till det ovan anförda har arbetsmarknadskommissionen funnit skäl i förslaget till investeringsreserv för nästa budgetår upptaga ett belopp om 1 500 000 kronor för posthusbyggnad i Uppsala. Posthusbyggnad och garage i Katrineholm.

I årets statsverksproposition (kapitalbudgeten bil. 5, punkten 10) har i samband med äskande av anslag för inköp av fastigheter i Katrineholm för postverkets räkning bl. a. lämnats redogörelse för behovet av nytt posthus i staden, till vilken redogörelse hänvisas. Härutöver har generalpoststyrelsen meddelat, att ritningar till den planerade posthusbyggnaden ännu icke hava utarbetats. Avsikten vore emellertid, att posthuset skulle uppföras i tre våningar med källarvåning. På gården skulle) förläggas en garagebyggnad. Posthuset skulle i bottenvåningen inrymma postkontorslokal om ca 950 m 2 golvyta och butiker för uthyrning om sammanlagt ca 100 m 2 . Butikerna skulle i en framtid kunna läggas till postkontorslokalen för åstadkommande av ökning av densamma. I överliggande våningar skulle anordnas lokaler för uthyrning. Generalpoststyrelsen har preliminärt beräknat, att det planerade posthuset skulle få en volym av ca 13 500 m 3 . Efter en byggnadskostnad av 78 kronor per m 3 skulle för själva posthuset åtgå ett belopp av ca 1 050 000 kronor. Kostnaden för garaget uppskattades till ca 40 000 kronor. Med tillägg av planeringskostnader erhölles ett sammanlagt kostnadsbelopp av i runt tal 1 100 000 kTonor. Posthusbyggnad och garage i Vilhelmina.

Generalpoststyrelsen har i skrivelse den 5 oktober 1945 till arbetsmarknadskommissionen till en början erinrat, att för poskontoret i Vilhelmina alltsedan kontorets inrättande den 1 mars 1918 förhyrts lokal i en statens järnvägar tillhörig byggnad vid Vilhelmina järnvägsstation. Lokalen omfattade 151 m 2 ,

25 under det att medelstorleken av lokalerna för postkontor av den klass postkontoret i Vilhemina tillhörde, klass 3, vore 207 m 2 . Postlokalen hade emellertid från början varit tillräcklig, men efter hand som rörelsen vid postkontoret ökat, hade lokalen blivit alltmera trång och jämväl i övrigt olämplig för sitt ändamål. Beträffande rörelsen vid postkontoret har generalpoststyrelsen bland annat anfört följande. Större delen av posten till och från postkontoret underlydande, vid järnväg icke belägna postanstalter måste passera postkontoret och där omsorteras. Sålunda expedieras samtliga poster till och från 14 poststationer över postkontoret, som därjämte har att i viss utsträckning taga befattning med annan transiterande post, exempelvis en del av paketposten till och från postkontoren i Lycksele och Åsele. I medeltal avfärdar postkontoret i Vilhelmina ett 40-tal kollin (påsar och säckar) per dag och expedierar dessutom ett 30-tal lösväskor. Detta arbete är helt naturligt utrymmeskrävande. — Från postkontoret utgå vidare tre postdiligenslinjer. Nedanstående sifferuppgifter, avseende posttrafiken inom dels postkontorets dels ock underlydande postanstalters områden torde få anses belysande för utvecklingen under de senaste tio åren: 1935

1944 Post- Underl. PostUnderl. kontoret postanst. kontoret postanst.

Antalet avgångna vanliga p a k e t . . st. 3157 3 595 9 156 10 784 > > postanvisningar och inbetalningskort > 23 020 50 673 39 642 75 597 Hela antalet avg. försändelser » 226 397 249 559 347 835 373 828 Antalet ankomna vanliga paket.. > 4 639 5 255 8 986 11987 » » postanvisningar och utbetalningskort > 9 641 15 203 20 840 43 523 Hela antalet ank. försändelser . . . . > 359 521 699 902 562 192 1191087 Antalet folkpensionsutbetaln » 1874 2 930 2 342 7 492 » omsättningar i postsparbanksrörelsen . . . . > 1687 2 478 3 544 5 235 Frankoteckensuppbörd m. m kr 22 988 29 83 3 46 313 64 935

1935-1944 ö k n i n g i procent PostUnderl. kontoret postanst. 190-0

200-0

72-2 53-6 93-7

49-8 128-1

116-2 56-4 25-0

186-3 70-2 155-7

1101 101-5

111-3 117-7

49-2

Generalpoststyrelsen har vidare framhållit, att postkontoret icke vore lämpligt beläget, särskilt ur allmänhetens synpunkt. Avståndet till samhällets centrum vore betydande. Dessutom vore vägen till postkontoret besvärlig på grund av den starka sluttning, som vägen mot järnvägsstationsområdet företedde. I fråga om den nuvarande postkontorslokalens beskaffenhet har styrelsen i huvudsak anfört följande. Vad först kassaexpeditionen angår är utrymmet vid disken otillräckligt. Klagomål ha framförts över att korrespondenter fått vänta alltför länge på att bliva expedierade. Möjlighet att anordna flera expeditionsplatser finnes för närvarande icke. Utrymmet för postboxarna är också för trångt. 3—467172.

26 Särskilt avgränsat rum för posternas expedition saknas. Post- och diligensförarna måste därför avhämta och avlämna posterna i samma rum som kassaexpeditionen och i omedelbar närhet av kassaplatserna. Härigenom störas kassatjänstemännen i sitt arbete, och svårighet uppstår att öva tillsyn över omhänderhavda medel och värdeförsändelser. Då dörrarna i samband med posttransporterna långa stunder måste hållas öppna, blir lokalen dessutom utkyld och dragig. På grund av här berörda förhållanden har kassaexpeditionsrummet blivit mycket olämpligt såsom arbetsplats för kassatjänstemännen och den vid postkontoret placerade postassistenten, som är sysselsatt med visst kontrollarbete. Den stora mängden ankommande paket har vidare medfört, att det vållat stora svårigheter att i rummet bereda plats för ett på grund av trafikökningen erforderligt postbiträde. Postmästarens rum är för litet. Där kan sålunda icke ens anordnas plats för den skrivhjälp, som postmästaren tidvis måste anlita. Särskilt lunchrum saknas. Personalen, som har långa tjänstgöringsvakter, måste fördenskull intaga sina måltider i tamburen, något som helt naturligt icke kan anses tillfredsställande. Till vad nu anförts komme enligt generalpoststyrelsen, att ett rymligare och tidsenligare postdiligensgarage vore oundgängligen nödvändigt på platsen. För närvarande förhyrdes garageplatser i ett 500 m från postkontoret beläget privat garage. De årliga hyresutgifterna härför uppginge till 1 800 kronor jämte ersättning för värme. Det förhyrda garaget vore numera olämpligt för sitt ändamål. Styrelsen har härom meddelat följande. Garaget är omodernt, har för ringa djup och saknar väntrum samt utrymme för reparationsbod och förråd. Någon lastbrygga under tak finnes icke. Vid otjänlig väderlek föreligger därför risk för att posten skall bliva skadad av väta. Under vintern har temperaturen i garaget ej kunnat hållas uppe, varför diligenserna ofta varit utkylda och svåra att starta. Garaget har jordgolv. Reparation av fordon, som verkställes inom garaget vintertid, måste betecknas såsom hälsovådligt för reparatörerna. Vilhelmina kommun har, framhåller generalpoststyrelsen, utfäst sig att kostnadsfritt ställa tomt till förfogande för posthus. Å tomten vore det avsett att uppföra dels ett posthus, innehållande jämväl lokal för apotek eller dylikt, dels ock en garagebyggnad för postdiligenser. Posthuset skulle uppföras av sten i två våningar och disponeras på i huvudsak följande sätt: i bottenvåningen lokal för postkontoret om ca 275 m 2 samt lokal för uthyrningsändamål (eventuellt apotek) om ca 150 m 2 , i övervåningen bostadslägenheter för uthyrning. Garagebyggnaden skulle upptaga en yta av ca 420 m 2 och inrymma plats för 6 diligenser samt verkstadslokal. Några ritningar till nu ifrågavarande byggnader hade ännu icke upprättats. På grund härav vore det icke heller möjligt att nu annat än approximativt angiva kostnaderna. Posthuset beräknades emellertid få en volym av ca 4 860 m 3 och garagebyggnaden en volym av ca 2 100 m 3 . Efter en byggnadskostnad av 80 kronor per m s för posthuset och 45 kronor per m 3 för garaget samt med tillägg av ca 20 000 kronor för planeringsarbeten å tomten m. m. erhölles en sammanlagd kostnadssumma av ca 500 000 kronor. Arbetsmarknadskommissionen har ansett sig böra medtaga företaget i förslaget till investeringsreserv med ett belopp av 500 000 kronor.

27 Posthusbyggnad i Skellefteå.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 14 september 1945 angående anslag till kapitalinvesteringar beträffande postverket för budgetåret 1946/47 har generalpoststyrelsen erinrat om en skrivelse den 19 februari 1944 till investeringsutredningen, vari påvisats, att behov förelåge av nya och utvidgade lokaler för postkontoret i Skellefteå samt att det vore avsett, att för ändamålet låta uppföra ett nytt posthus å den för postverkets räkning år 1942 inköpta tomten nr 3 i kvarteret Polaris i staden. Med avseende på rörelsen vid postkontoret meddelade styrelsen i sin ovannämnda skrivelse till investeringsutredningen — efter att hava redogjort för de omständigheter som främst kunde anses hava påverkat poströrelsen, nämligen näringslivets allmänna uppsving i staden och dess omgivningar, befolkningssiffrans ökning m. m. — bland annat, att under tiden 1930—1943 postkontorets egen uppbörd stigit med 148 procent, att under samma tid hela antalet avgångna försändelser undergått en ökning med 204 procent, det däri ingående antalet avgående postabonnerade tidningar med 249 procent och antalet paket med 202 procent, sammanlagda antalet in- och utbetalningar i postsparbanken med 365 procent och antalet folkpensionsutbetalningar med 332 procent. De ankommande försändelserna, för vilka fullständiga statistiska uppgifter funnes att tillgå först från och med år 1932, visade från sistnämnda år till och med år 1943 en ökning med icke mindre än 147 procent. Enbart de ankommande paketen, som äro synnerligen utrymmeskrävande, hade under tidsperioden i fråga ökat i antal med i del närmaste 100 procent. Vidare framhöll styrelsen, att de postkontoret underlydande postanordningarna under tiden 1930—1943 stigit i antal från 98 till 136 och utgjordes sistnämnda år av 50 postanstalter, 40 postombud och 46 lantbrevbärings-, lådbrevbärings- och postföringslinjer. Den av dessa ombesörjda trafiken hade jämsides med ökningen i den lokala rörelsen gått kraftigt i höjden, vilket mer eller mindre direkt gjorde sig märkbart vid Skellefteå postkontor, enär posten till det underlydande postområdet i betydande utsträckning expedierades över postkontoret. Styrelsen ansåg sig kunna uppskatta ökningen under tidsperioden 1930—1943 av den sålunda transiterade postmängden till 150 å 200 procent. I detta sammanhang kunde styrelsen vidare meddela, att antalet tjänstemän vid postkontoret under nyssnämnda tidsperiod ökat från 14 till 27 och att postkontoret från och med år 1936 uppflyttats från klass 2 till klass 1 B. Till belysande av postkontorets svårigheter att inom de nuvarande lokalerna avveckla den alltmer stegrade posttrafiken lämnade generalpoststyrelsen i fortsättningen en närmare redogörelse för de olika lokaliteterna och de med dessa förknippade olägenheterna för postarbetet. Därvid framhöll generalpoststyrelsen bland annat följande. I kassaexpeditionen upptoges ungefär halva golvytan av fack för den stora mängden ankommande paket. Ytterligare sådana fack behövde uppställas, men utrymme härför saknades, varför paket även måste placeras på golvet. Möjlighet att utöka antalet kassaplatser vid disken förelåge icke. Allmänhetens avdelning med en golv-

28 yta av ej fullt 30 m 2 och en bredd av icke fullt 3 meter vore för trång för att vid livligare besöksfrekvens någon egentlig köordning där skulle kunna upprätthållas, särskilt som fri passage genom lokalen även måste finnas. Postboxarnas antal behövde väsentligen utökas, men utrymmet medgåve det ej. Vidare vore det s. k. packrummet med en golvyta om endast 23 m 2 alldeles otillräckligt för förvaring .av den myckna transitposten. Vid perioder av högtrafik hade säckar med transiterande paket måst lagras under presenningar på gården, enär utrymme härför saknades inomhus. Avdelningen för ankommande och avgående poster med en golvyta i bottenvåningen av cirka 40 m 2 och ett mindre utrymme för ankommande avdelningen i våningen 1 trappa upp vore likaledes otillräcklig. Fördenskull hade det bland annat icke varit möjligt att åt värdeexpeditionen anordna något särskilt avgränsat utrymme inom lokalen i bottenvåningen, där behandlingen av värdeposten försigginge. Då förutom den med posternas behandling sysselsatta personalen även förarna å 17 postförande omnibuslinjer tidvis uppehölle sig i denna lokal, vore det enligt styrelsens mening klart, att värdepostens behandling nödgades försiggå under förhållanden, som icke kunde anses vara fullt betryggande. Stor olägenhet innebure vidare anordningen med ankommande avdelningens uppdelning på två våningar, särskilt som kommunikationerna mellan de båda våningarna icke kunnat ordnas på ett rationellt sätt. För posttransporterna mellan våningarna hade inmonterats tvenne telferanordningar, en utomhus för tyngre kollin såsom tidningssäckar o. d., och en inomhus för lättare postgods och lösa försändelser. Hela detta arrangemang vore att anse som ett provisorium. I f o r t s ä t t n i n g e n f r a m h ö l l generalpoststyrelsen, att d e n m e d h ä n s y n till d e o l ä g e n h e t e r b å d e för a l l m ä n h e t e n och för p o s t a r b e t e t s rationella b e d r i v a n d e , s o m l o k a l f ö r h å l l a n d e n a för p o s t k o n t o r e t i Skellefteå i n n e b u r e , f u n n e det n ö d v ä n d i g t , att p o s t k o n t o r e t s n a r a s t b e r e d d e s r y m l i g a r e o c h tidsenligare lokaler g e n o m u p p f ö r a n d e av ett p o s t h u s å d e n för detta ä n d a m å l f ö r v ä r v a d e tomten. Styrelsen m e d d e l a d e v i d a r e , a t t a r k i t e k t e n L. E . Lallerstedt p å styrels e n s u p p d r a g u t a r b e t a t f ö r s l a g s r i t n i n g a r till en p o s t h u s b y g g n a d å f ö r u t n ä m n d a t o m t . F ö l j a n d e redogörelse l ä m n a d e s för b y g g n a d e n s u t f o r m n i n g o c h i n r e disposition s a m t för b y g g n a d s f ö r e t a g e t s b e r ä k n a d e k o s t n a d e r och r ä n t a bilitet. Byggnaden förutsattes skola uppföras av sten i tre våningar jämte källarvåning. Den är avsedd att förläggas i gatulinjen längs efter Torggatan och Kanalgatan med fasaden mot den förstnämnda gatan och det s. k. busstorget. I bottenvåningen inrymmes postkontorslokal om cirka 850 m 2 golvyta. Den mot gården vettande delen av byggnaden, inrymmande ankommande och avgående avdelningar, rum för värdepostens behandling samt packrum och lastkaj avses enligt förslaget skola uppföras i endast en våning. I våningen 1 trappa upp inredas kontorslokaler om en sammanlagd golvyta, exklusive korridorer, av cirka 510 m 2 . Våningen 2 trappor upp planeras inrymma en 2-rumslägenhet om cirka 60 m för fastighetens gårdskarl och värmeledningsskötare och i övrigt kontorslägenheter. Dessa senare omfatta, exklusive korridorer, en golvyta av i runt tal 450 m 2 . Källaren upptager — förutom pann- och bränslerum — förråds- och arkivutrymmen för postkontorets behov samt gassäkra skyddsrum ävensom vissa lager- eller liknande lokaler för uthyrning. Genomförandet av det nu framlagda förslaget kommer att för postkontorets i Skellefteå vidkommande innebära, att postkontoret erhåller tidsenliga, väl disponerade lokaler, som äro tillräckliga även för mötandet av en betydande ytterligare

29 stegring i posttrafiken. Vidare erhåller staden ett värdefullt tillskott av ljusa och välbelägna kontorslokaler, vara stor brist är rådande. Ursprungligen hade kostnaden för uppförandet av posthuset uppskattats till 800 000 kronor. Enligt numera gjord förnyad kostnadsberäkning har byggnadsföretaget ansetts komma att draga en kostnad av 875 000 kronor. Efter tillägg av tomtkostnaden, 100 000 kronor, skulle således hela det i fastigheten investerade kapitalet komma att uppgå till 975 000 kronor. Med ledning av inhämtade uppgifter å hyrespriser i Skellefteå samt å för närvarande utgående hyror för postkontorslokaler av här ifrågavarande slag och storlek kunna för de blivande lokalerna följande hyror beräknas, nämligen för postkontorets oinredda lokaler i källaren 100 m2 å 10 kronor . . kronor 1 000 för gassäkra skyddsrum i källaren, 70 m2 å 15 kronor » 1 050 för lager eller liknande lokaler i källaren 173 m2 å 10 kronor » 1 730 för postkontorets lokaler i bottenvåningen, 850 m2 ä 38 kronor » 32 300 för kontorslägenheter, 960 m2 ä 26 kronor » 24 960 för bostadslägenhet, 60 m2 ä 20 kronor » i 200 Summa kronor 62 240. Denna hyresinkomst motsvarar 6,4 % å kapitalet, 975 000 kronor. Härutöver h a r generalpoststyrelsen i sin förenämnda skrivelse av den 14 september 1945 till Kungl. Maj:t framhållit, att under den tid, som förflutit sedan styrelsen till investeringsutredningen avgav den skrivelse, för vilken i det föregående redogjorts, Skellefteå stads utveckling och tillväxten av rörelsen vid dess postkontor ingalunda stagnerat. Folkmängden i staden hade under år 1944 ökat med 492 personer. Vad den lokala posttrafiken anginge hade de olika rörelsegrenama i allmänhet fortsatt att öka under året. Såsom exempel härpå kunde nämnas, att den utrymmeskrävande avgående pakettrafiken företedde en ökning med i det närmaste 10 procent. Samtidigt hade det totala antalet ankommande försändelser stigit med nära 8 procent. Även trafiken inom det underlydande postområdet, vilkens avveckling, såsom i det föregående framhållits, i icke ringa grad ankomme på postkontoret, visade en kraftigt stigande tendens. Detta avspeglade sig bl. a. däri, att antalet till de underlydande poststationema ankommande försändelser stigit med 15 procent, antalet ankommande paket med 11 procent och avgående paket med 18 procent. Byggnadsnämnden i Skellefteå och byggnadsstyrelsen hava i yttranden över de uppgjorda förslagsritningarna förklarat sig icke hava något att erinra mot dessa. Beträffande kostnaderna för byggnadens uppförande har byggnadsstyrelsen funnit, att det beräknade beloppet 875 000 kronor borde kunna minskas med 50 000 kronor till 825 000 kronor. 1 anledning härav har generalpoststyrelsen framhållit, att de föreliggande ritningarna för våningarna 1 och 2 trappor upp endast utvisade oinredda utrymmen avsedda för uthyrning. För närvarande kunde icke förutsägas, för vilka olika ändamål sistnämnda lokaler komme att användas. Enligt generalpoststyrelsens mening borde därför en viss kostnadsmarginal beräknas, för den händelse några av lokalerna skulle komma att kräva dyrare inredning än den allmänt gängse, exempel-

vis vid uthyrning till tandläkarpraktik eller dylikt. Av denna anledning och då de lägenheter, som sålunda skulle komina att betinga högre inredningskostnader, givetvis borde inbringa högre hyresinkomster, har generalpoststyrelsen ansett sig böra vidhålla sin i förenämnda skrivelse till investeringsutredningen den 19 februari 1944 gjorda framställning om anvisande av 875 000 kronor för byggnadsföretaget i fråga. Generalpoststyrelsens hemställan om anslagsäskande för den planerade posthusbyggnaden har icke av Kungl. Maj:t upptagits i årets statsverksproposition. I förslaget till investeringsreserv för nästa budgetår synes emellertid företaget böra medtagas med den av generalpoststyrelsen beräknade byggnadskostnaden, 875 000 kronor. Företaget har tidigare medtagits i beredskapsstaten för budgetåret 1944/45 och i förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46. Posthusbyggnad i Arvika.

På framställning av Kungl. Maj:t (1945 års statsverksproposition, kapitalbudgeten, bil. 4, punkten 7) har riksdagen dels anvisat ett investeringsanslag av 150 000 kronor för budgetåret 1945/46 till inköp för postverkets räkning av tomten nr 2 i kvarteret Bagaren i Arvika dels ock medgivit att postverkets nuvarande fastighet i Arvika må försäljas till Arvika stad. I statsverkspropositionen lämnades i samband med tomtfrågornas behandling utförlig redogörelse för behovet av ny posthusbyggnad i Arvika, till vilken redogörelse hänvisas. I skrivelse till Kungl. Maj:t den 4 december 1945 hemställde generalpoststyrelsen om anvisande av anslag för budgetåret 1946/47 för uppförande av posthus i Arvika. Styrelsen framhöll härvid, att det, i och med att riksdagen bifallit den i ovannämnda statsverksproposition gjorda hemställan, torde få anses vara i princip beslutat, att företaget i fråga skulle utföras. Behovet av nya postkontorslokaler i Arvika hade under den tid, som förflutit efter avgivande av den i propositionen återgivna redogörelsen för postkontorets verksamhet blivit alltmera framträdande på grund av rörelsens fortsatta ökning Då vidare postverket enbgt ingånget köpekontrakt skulle frånträda sin nuvarande fastighet i staden den 1 oktober 1947, vore det angeläget, att det planerade nya posthuset komme till utförande i sådan tid, att det kunde tagas i bruk senast angivna dag. Det nya posthuset vore, framhöll generalpoststyrelsen vidare, avsett att uppföras i förutom källarvåning fyra våningar utefter torget och tre våningar utefter Järnvägsgatan. Därjämte skulle invid norra tomtgränsen fram till Hantverkargatan byggas en gårdsflygel i allenast en våning — delvis möjligen två våningar — över källarplan. Beträffande byggnadens disposition anförde generalpoststyrelsen i förenämnda skrivelse. I bottenvåningen förlägges huvuddelen av postlokalerna, omfattande omkring 725 m2 golvyta, samt en mindre butikslokal åt torget. 1 gårdsflygeln mredes affärslokal om 216 m2 för stadens systemaktiebolag. Återstoden av postlokalerna forlagges

31 i våningen en trappa upp. Där anordnas brevbärarexpedition med försortering samt kapprum och toalettrum m. m. för brevbärarpersonalen samt lokal för tidningsexpeditionen. Dessa utrymmen kräva en golvyta av tillsammans ca 290 m2. I denna våning planeras även utrymmen för uthyrning, därvid man efter underhandlingar med intresserade hyresspekulanter i första hand tänkt sig en läkare- och en tandläkaremottagning. Även i våningen två trappor upp i delen mot torget inredes en läkarmottagning och därjämte en större bostadsvåning. Det övriga utrymmet i denna våning liksom i hela våningen tre trappor upp är avsett att uthyras antingen till ett hotell, för vilket skulle anordnas särskild ingång i hörnet av Järnvägs- och Hantverkargatorna, eller ock till kontor. I källarvåningen slutligen anordnas lagerlokaler för systembolaget samt skyddsrum, förrådslokaler m. m. Byggnadsstyrelsen, som omarbetat de ursprungligen uppgjorda ritningarna, har framhållit, att byggnadskostnaden bör upptagas till 1 450 000 kronor. Efter tillägg av tomtkostnaden, 150 000 kronor, skulle således hela det i fastigheten investerade kapitalet komma att uppgå till 1 600 000 kronor. Fastighetens räntabilitet h a r generalpoststyrelsen kalkylerat på följande sätt. Postlokaler i bottenvåningen och våningen 1 trappa upp, tillhopa 1 017 m 2 ä 38 kronor Postlokaler i källaren, 37 m 2 å 15 kronor

38 646 kr. 555 »

Uthyrningslokaler: Bottenvåningen. Butiker om 240 m 2 å 40 kronor 9 600 » Våningen 1 tr. Läkarmottagningar om tillhopa 364 m 2 å 28 kron or 10192 » 2 Våningen 2 tr. Läkarmottagning om 217 m å 28 kronor 6 076 » Bostäder om 173 m 2 ä 24 kronor 4 152 » Våningen 2 och 3 tr. Hotellokaler om tillhopa 818 m 2 a 30 kronor 24 540 » Källaren. Systembolagets lagerlokaler om 216 m 2 å 20 kronor 4 320 » övriga lokaler, ca 250 m 2 å 10 kronor 2 500 » Summa 100 581 kr., vilket motsvarar 6,3 % ränta på kapitalet, 1 600 000 kronor. Räknas med en förräntning av endast 4 °/o å tomtvärdet, erhålles å byggnadskostnaderna, 1 450 000 kronor, en avkastning av 6,5 % . Av de för byggnadens uppförande erforderliga medlen har av generalpoststyrelsen beräknats att ett belopp av 1 000 000 kronor skulle bliva erforderligt under budgetåret 1946/47. Återstoden skulle anvisas för budgetåret 1947/48. Då medel för ifrågavarande byggnadsarbete icke äskats i årets statsverksproposition, har arbetsmarknadskommissionen i förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 upptagit ett belopp av 1 000 000 kronor till posthusbyggnad i Arvika. Företaget kvarstår — dock med ändring av kostnaderna — från förslaget till investeringsreserv för innevarande budgetår.

32 £ Anslag till postverket. Under åberopande av vad nu anförts hemställer arbetsmarknadskommissionen, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 å k a p i t a l b u d g e t e n under Statens a f f ä r s v e r k s f o n d e r , P o s t v e r k e t , uppföra följande anslag, nämligen Anskaffning av motorfordon 500 000 kronor Posthusbyggnad inom Gärdesstaden i Stockholm 1 500 000 » Posthusbyggnad i Eskilstuna 1 600 000 » Posthusbyggnad i Västerås 1 260 000 » Posthusbyggnad i Uppsala 1 500 000 » Posthusbyggnad och garage i Katrineholm 1 100 000 » Posthusbyggnad och garage i Vilhelmina 500 000 » Posthusbyggnad i Skellefteå 875 000 » Posthusbyggnad i Arvika 1 000 000 »

5. Investeringsplan för telegrafverket. Förslag till investeringsplan för telegrafverket för budgetåret 1946/47, innefattande en investeringsreserv om 30 535 000 kronor att bestridas av kapitalmedel, har sammanställts i bil. 5. Förslaget har uppgjorts i samråd med telegrafstyrelsen. För samma budgetår hava i statsverkspropositionen under kapitalbudgeten föreslagits anslag till telegrafverket å riksstaten om tillhopa 122 650 000 kronor, varför hela den föreslagna investeringsplanen (ordinarie arbeten jämte investeringsreserv) omfattar arbeten för tillhopa 153 185 000 kronor. Till jämförelse må nämnas, att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 medtagits företag för telegrafverkets del motsvarande en kostnad av sammanlagt 21 450 000 kronor samt att den av investeringsutredningen föreslagna reserven för innevarande budgetår upptager företag för tillhopa 33 165 000 kronor. Beträffande investeringsplanens omfattning må vidare erinras om, att såsom i den tidigare framställningen, s. 8, angivits, en investeringsplan för ett förvaltningsområde lämpligen borde omfatta investeringar ungefärligen motsvarande två års normalinvestering. Enligt investeringsutredningen (SOU 1944: 12, s. 49—50) beräknades den för telegrafverket normala investeringen under tioårsperioden närmast före kriget till ca 80 000 000 kronor per år vid 1944 års penningvärde. Det av arbetsmarknadskommissionen i samråd med telegrafstyrelsen nu upprättade förslaget till investeringsplan för telegrafverket för budgetåret 1946/47 omfattar som tidigare nämnts arbeten för i runt tal 153 000 000 kronor. Telegrafverkets arbeten kunna indelas i två huvudgrupper, nämligen å ena sidan telegraf-, telefon- och radiotekniska arbeten samt å andra sidan husbyggnadsarbeten. Telegraf-, telefon- och radiotekniska arbeten utföras i telegrafverkets egen regi i stor utsträckning med fast anställd, kvalificerad arbetskraft. Icke yrkeskunnig arbetskraft kan endast i begränsad omfattning sysselsättas vid dylika arbeten. Arbetena förutsätta förhållandevis stora beställningar hos ett ringa antal på dylika tillverkningar speciellt inriktade industriföretag. Då telegrafverkets ordinarie program av telegraf-, telefon- och radiotekniska arbeten för nästa budgetår beräknas bliva mycket omfattande, och då redan genomförandet av detta program skulle komma att hårt belasta verkets administrativa organisation samt i hög grad utnyttja här berörda in-

34 dustriers leveransförmåga, har reserven, såvitt härvid är fråga, måst givas en i förhållande till de ordinarie arbetena liten omfattning. Sammanlagt hava i reserven upptagits arbeten av nyssnämnd art för 14 970 000 kronor. Av detta belopp avse 8 470 000 kronor radioanläggningar samt 6 500 000 kronor telegraf- och telefonanläggningar. Av de beräknade totalkostnaderna för radioanläggningarna belöper sig en avsevärd del på importerad radioteknisk utrustning. På grund av detta förhållande kan lämpligheten av att medtaga anläggningarna i fråga i reserven ifrågasättas. Då så dock skett hava anledningarna — frånsett handelspolitiska synpunkter — varit att företagen måste anses vara av hög angelägenhetsgrad samt att utförandet av anläggningarna medför hus- och mastbyggnadsarbeten och i viss utsträckning beställningar inom landet av radio- och kraftteknisk utrustning m. m. och sålunda i sin mån bereder sysselsättning åt inhemsk arbetskraft. Telegrafverkets husbyggnadsarbeten beräknas bliva utförda på entreprenad eller genom försorg av annan myndighet än telegrafstyrelsen, varför de icke i samma utsträckning som telegraf-, telefon- och radiotekniska arbeten komma att belasta verkets administrativa organisation. Då särskilt under de senaste åren utvecklingen av telegrafverkets rörelse varit avsevärd, har behovet av ökade lokaler för telegrafverket på ett stort antal platser blivit trängande. Denna utökning kan enligt telegrafstyrelsen i många fall ej på ett lämpligt sätt ordnas annat än genom nybyggnader. Såsom i kapitlet om de allmänna synpunkterna på investeringsreservens omfattning och sammansättning m. m. (s. 11) anförts, har det ansetts lämpligt att endast i begränsad utsträckning medtaga husbyggnadsföretag i investeringsreserven. Med hänsyn till den jämförelsevis höga angelägenhetsgraden hos många av telegrafverkets husbyggnadsprojekt, och då det såsom tidigare anförts är av värde att vid vissa arbetslöshetssituationer hava tillgång till en färdigplanerad över hela landet fördelad reserv av statliga husbyggnadsföretag, hava dock i investeringsreserven för telegrafverket lör budgetåret 1946/47 medtagits ett relativt stort antal telefonstations- och förrådsbyggnader. Som ovan nämnts medför dessutom utförandet av radioanläggningarna i viss utsträckning jämväl husbyggnadsarbeten. Telegrafstyrelsen har icke ansett sig böra till investeringsreserven för budgetåret 1946/47 föreslå några arbeten av beskaffenhet att bestridas av telegrafverkets driftmedel, varför till skillnad mot tidigare investeringsreserver arbeten och anskaffningar av detta slag icke kunnat upptagas i det nu framlagda förslaget. I investeringsplanen hava ej heller kunnat upptagas några ordinarie arbeten, avsedda att utföras med driftmedel, enär telegrafstyrelsen ännu icke avgivit förslag till driftkostnadsslat för nästa budgetår. I tidigare investeringsplaner hava för telegrafverket medtagits linje- och nätarbeten på grund av järnvägselektrifiering. Dylika arbeten utföras delvis med medel som ställas till telegrafverkets förfogande av vederbörande järnvägsförvaltningar, delvis med verkets egna medel. Sistnämnda medel utgöras

35 av såväl drift- som kapitalmedel. För utförande av de linje- och nätarbeten, vilka betingas av de järnvägselektrifieringar, som medtagits såsom ordinarie arbeten eller i förslaget till investeringsreserv för nästa budgetår, torde enligt telegrafstyrelsen icke för styrelsens del komma att erfordras någon ökning av styrelsens ordinarie anslag och ej heller något tillägg till telegrafverkets ordinarie driftkostnadsstater. I anledning härav har i investeringsplanen för telegrafverket för nästa budgetår icke ansetts böra upptagas någon särskild grupp av arbeten för linje- och nätarbeten på grund av järnvägselektrifieringar. Den föreslagna investeringsreserven har uppskattats innefatta arbetstillfällen vid husbyggnadsföretag om ca 275 000 dagsverken och för övriga arbeten om ca 315 000 dagsverken, varav ca 115 000 industridagsverken. Nämnda siffror motsvara arbetsstyrkor om ungefär 1 100 respektive 1 250 årsarbetare, varav 450 industriarbetare. Beträffande materialbehovet för investeringsreserven hänvisas till bil. 31. I fråga om angelägenheten av de föreslagna arbetena hänvisar arbetsmarknadskommissionen till den redogörelse, som av telegrafstyrelsen i skrivelse till arbetsmarknadskommissionen den 24 september 1945 lämnats beträffande dessa företag och som i det följande i huvudsak återgives till den del icke redogörelser för företagen återfinnas i av styrelsen till Kungl. Maj:t ingivna skrivelser eller i av Kungl. Maj:t avgivna propositioner, då kommissionen hänvisar till dessa. Telegrafverkets fastigheter. Telefonstationsbyggnad i Ängelholm.

I 1945 års statsverksproposition (kapitalbudgeten: bil. 4, punkten 24) föreslog Kungl. Maj:t riksdagen att till inköp av en för post- och telegrafverken gemensam tomt i Ängelholm för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 140 000 kronor. Detta förslag bifölls av riksdagen. Beträffande behovet av ny telefonstationsbyggnad i Ängelholm hänvisas till vad därom anförts i propositionen i samband med redogörelsen för tomtfrågan. Därutöver har styrelsen till kommissionen meddelat, att det bleve allt svårare att inom ramen för nuvarande lokaler och tekniska utrustningar nöjaktigt säkerställa trafikens avveckling och trafikanternas betjänande, varför nybyggnad för en automatisk telefonstation borde uppföras å ifrågavarande tomt snarast möjligt. Utvecklingen av telegrafverkets telefonrörelse i Ängelholm framgår av följande av telegrafstyrelsen lämnade tablå. Vid ingången av år

Antal lokalledningar

Antal huvudabonnemang

Antal telefonapparater

1936 1937 1938

900 965 997

884 943 975

1064 1134 1 181

36 Vid ingången av år

Antal lokalledningar

1939 1940 1941 1942 1943 1944 1945

1 076 1121 1 152 1195 1 276 1 340 1 405

Antal huvudabonnemang

Antal telefon apparater

1051 1094 1 124 1 169 1239 1305 1373

1265 1345 1393 1444 1545 1638 1716

Styrelsen har med ledning av uppgjorda stomskisser preliminärt beräknat kostnaderna för företaget till 300 000 kronor. Företaget kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46. Telefonstationsbyggnad i Klippan.

Telegrafstyrelsen har till en början erinrat därom, att Kungl. Maj:t den 23 augusti 1935 bemyndigat styrelsen att inköpa tomterna nr 6 och 7 i kvarteret Kronan i Klippan. Ett anslag av 290 000 kronor för uppförande av ny telefonstationsbyggnad å nämnda tomter anvisades också för budgetåret 1939/ 40, men Kungl. Maj:t föreskrev sedermera, att arbetet med uppförandet av nämnda telefonstationsbyggnad icke utan Kungl. Maj:ts medgivande finge fullföljas i vidare mån, än som avsåge upprättande av byggnadsritningar och entreprenadhandlingar, samt att ännu icke disponerade eller bundna medel av det för arbetsföretaget anvisade anslaget finge tagas i anspråk endast för bestridande av kostnaderna för nämnda ritningar och entreprenadhandlingar. Ifrågavarande för budgetåret 1939/40 beviljade anslag h a r numera reglerats inom riksgäldsfonden. I sin framställning till Kungl. Maj :t rörande förenämnda tomtförvärv har styrelsen meddelat följande. Telegrafverket förhyr lokaler för telegraf- och telefonstation i Klippan av enskild fastighetsägare enligt ett den 1 oktober 1941 utlöpande kontrakt (hyrestiden gäller numera till den 1 oktober 1946). Lokalerna ha sedan länge varit otillräckliga och ha icke på ett tillfredsställande sätt kunnat utnyttjas. Sålunda ha telefonstationens riks- och landsavdelningar måst förläggas till olika rum — en anordning som ur flera synpunkter måste anses mindre lämplig. Telefonstationen är också i behov av ombyggnad och modernisering, enär materielen är gammal och försliten. Stationen måste därför inom de närmaste åren förses med modern telefonstationsutrustning och nya lokaler måste anskaffas före kontraktstidens utgång. Härutöver har styrelsen till arbetsmarknadskommissionen meddelat, att lokalerna nu vore fullt utnyttjade och mycket trånga samt att telefonstationens kapacitet beräknades vara helt tagen i anspråk i mitten av år 1947, då sålunda ny station måste vara uppförd. Den nya stationen borde, framhåller styrelsen, anordnas för automatisk drift. Utvecklingen av telegrafverkets telefonrörelse i Klippan framgår av följande av telegrafstyrelsen upprättade tablå.

37 Vid ingången av år 1935 1938 1941 1942 1943 1944 1945

Antal lokalledningar 445 560 641 668 677 702 734

Antal huvudabonnemang 464 575 653 677 676 699 723

Antal telefon apparater 582 695 797 826 828 864 900

Då nya synpunkter numera framkommit beträffande dispositionen av den planerade byggnaden, har styrelsen ansett en omarbetning bliva nödvändig av de förut uppgjorda ritningarna. Byggnadskostnaderna hade således, anför styrelsen slutligen, icke slutgiltigt kunnat fastställas, men enligt preliminärt utförda beräkningar torde byggnadsföretaget numera komma att draga en kostnad av ca 475 000 kronor. ökningen av byggnadskostnaderna berodde dels på prisstegring, dels på krav på större utrymmen. Företaget medtogs å beredskapsstaten för budgetåret 1944/45 och kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46. Telefonstationsbyggnad i Hässleholm.

Telegrafstyrelsen har till en början erinrat, att Kungl. Maj:t den 26 mars 1943 bemyndigat styrelsen att för telegrafverkets räkning för en köpeskilling av 20 000 kronor inköpa tomten nr 4 i kvarteret nr 48 inom Hässleholms stad. Styrelsen hade vid sin framställning om nämnda tomtköp bland annat anfört, att lokaler för telegrafverkets station i Hässleholm förhyrdes enligt hyreskontrakt, som utlöpte den 1 oktober 1949, och att telegrafverkets hyresutgift för lokalerna, vilka omfattade 18 rum, jungfrukammare och 4 kök, utgjorde 6 500 kronor, vartill komme kostnad för uppvärmning från centralvärmeanläggning enligt hyresvärdens självkostnadspris. Vidare hade styrelsen meddelat, att stationen om några år beräknades vara i behov av ombyggnad, varvid densamma icke längre kunde kvarbliva inom de nuvarande lokalerna. Utöver vad styrelsen sålunda tidigare anfört har styrelsen meddelat, att efter planerad ökning av telefonstationen i Hässleholm med ytterligare tre växelbord stationens kapacitet beräknades motsvara behovet fram till hösten år 1947. Något reservutrymme för uppsättande av ytterligare växelbord ansåges icke kunna beredas inom nuvarande lokaler. Dessa vore redan nu överbelagda, vilket särskilt gällde kontorslokalerna och kassautrymmet, vilka vore alldeles otillräckliga i förhållande till den på senare åren kraftigt ökade rörelsen i Hässleholm. Även expeditionsarbetet å telegrafstationen försvårades vissa tider i hög grad på grund av bristande utrymme. Dessutom vore personalutrymmena för kapprum, toaletter m. m. trånga och otidsenliga. Utvecklingen av telegrafverkets telefonrörelse i Hässleholm framgår av följande av telegrafstyrelsen lämnade tablå.

38 Vid Ingången av år 1935 1938 1941 1942 1943 1944 1945

Antal lokalledningar 615 740 876 921 970 1 034 1169

Antal huvudabonnemang 588 712 839 885 930 982 1 109

Antal telefonapparater 714 866 1080 1 150 1207 1322 1476

Då stationen enligt styrelsens uppfattning icke syntes kunna kvarbliva inom nuvarande lokalutrymmen längre än till hösten 1947, vore det nödvändigt att i god tid före nämnda tidpunkt uppföra ny stationsbyggnad å ovannämnda telegrafverket tillhöriga markområde. Enligt styrelsens uppgift hade ritningar ännu icke upprättats, men med ledning av utförda stomskisser hade byggnadskostnaderna preliminärt beräknats till 400 000 kronor. Företaget kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för innevarande budgetår. Telefonstationsbyggnad i Ljungby. I skrivelse till Kungl. Maj:t den 23 augusti 1945 har telegrafstyrelsen hemställt om anslag för inköp av tomten nr 2 inom kvarteret Månen i Ljungby för en köpeskilling av 30 000 kronor. Styrelsen har rörande detta fastighetsförvärv i sin ovan berörda framställning anfört följande. För telegrafverkets station i Ljungby förhyres lokal av enskild fastighetsägare. Hyreskontraktet gäller till den 1 oktober 1949 med 2 års uppsägningstid och telegrafverkets hyresutgift för lokalen utgör 2 400 kronor/år, vartill komma kostnader för lokalens uppvärmning. Lokalen är mycket trång och otidsenlig. Nuvarande stationsutrustning är i det närmaste helt tagen i anspråk men beräknas efter viss utbyggnad och med nuvarande abonnentökning kunna räcka intill årsskiftet 1948/49. Ytterligare utökning inom nuvarande lokaler är ej möjlig. Stationsutrustningen är av äldre konstruktion och försliten, varför ny sådan, avsedd för automatisk koppling, måste anskaffas inom de närmaste åren. Telegrafverket måste således tillse, att härför erforderliga lokaler i god tid iordningställas inom en för ändamålet uppförd byggnad tillhörig telegrafverket. Ny stationsbyggnad i Ljungby måste således, framhåller telegrafstyrelsen, komma till uppförande i så god tid att den nya automatiska telefonstationen kunde tagas i bruk vid årsskiftet 1948/49. Utveckbngen av telegrafverkets telefonrörelse i Ljungby framgår av följande av telegrafstyrelsen upprättade tablå. id ingången av år 1936 växelstation 1937 » 1938 » 1939 » 1940 »

..

Antal lokalledningar 406 429 460 491 522

Antal huvudabonnemang 401 424 455 483 513

Antal telefonapparater 473 498 530 578 618

39 Vid ingången av ar 1941 växelstation . 1942 > 1943 centralstation. 1944 » 1945 »

Antal lokalledningar 556 597 632 687 758

Antal huvudabonnemang 544 585 625 673 744

Antal telefon apparater 649 693 753 823 907

B y g g n a d s k o s t n a d e r n a h a v a a v telegrafstyrelsen p r e l i m i n ä r t b e r ä k n a t s till 300 000 k r o n o r . Nybyggnad för post- och telegrafverken i Kävlinge. I skrivelse till Kungl. Maj:t d e n 4 s e p t e m b e r 1944 r ö r a n d e förvärv av b y g g n a d s t o m t för n y b y g g n a d för telegrafstation och p o s t k o n t o r i Kävlinge a n f ö r d e telegrafstyrelsen följande. För telefonstation i Kävlinge förhyres lokal enligt kontrakt, som gäller till den 1 oktober 1949. Telegrafverkets hyresutgift för lokalen uppgår till 900 kronor förutom kostnaderna för lokalens uppvärmning. Nuvarande stationsutrustning är av äldre konstruktion och försliten, vartill kommer att dess kapacitet med nuvarande abonnentökning beräknas vara helt tagen i anspråk vid årsskiftet 1947/48. Då någon utökning inom nuvarande lokaler icke är möjlig, måste ny stationsutrustning för automatisk koppling i god tid före nämnda tidpunkt anskaffas. Den automatiska stationen måste förläggas till nya och härför lämpliga lokaler inom en telegrafverkets egen byggnad. Även postverkets lokalfråga i Kävlinge är synnerligen trängande och vid förfrågan, huruvida lokaler för postkontoret å platsen böra reserveras inom en planerad telefonstationsbyggnad har generalpoststyrelsen anfört att postverkets nuvarande lokaler på platsen, vilka äro inrymda i statens järnvägars stationsbyggnad, som togs i bruk å r 1918, på grund av den sedan nämnda år kraftigt ökade rörelsen vid postkontoret, äro otillräckliga, att lokalförhållandena vid postkontoret sedan flera år tillbaka varit föremål för generalpoststyrelsens uppmärksamhet, att någon möjlighet att erhålla bättre lokaler icke yppats, att inga utvidgningsmöjligheter finnas inom fastigheten, att postkontoret är beläget i utkanten av samhället, varför det ur allmänhetens synpunkt vore fördelaktigt, om kontoret kunde flyttas till någon mer centralt belägen fastighet samt att en godtagbar lösning av postkontorets lokalfråga skulle kunna vinnas, om erforderliga lokaler för postkontoret kunde beredas inom den av telegrafstyrelsen planerade stationsbyggnaden i Kävlinge. Kungl. Maj:t b e m y n d i g a d e d e n 14 s e p t e m b e r 1945 telegrafstyrelsen att ink ö p a b y g g n a d s t o m t i n o m k v a r t e r e t Olov i Kävlinge. F ö r e r h å l l a n d e a v tillräckligt stor b y g g n a d s t o m t h a r , m e d d e l a r styrelsen, för s a m m a n l ä g g n i n g m e d o v a n n ä m n d a t o m t i n k ö p t s ytterligare ett t o m t o m råde. Utvecklingen av telefonrörelsen i Kävlinge f r a m g å r a v följande a v telegrafstyrelsen u p p r ä t t a d e t a b l å . Vid ingången av år 1936 1937 1938

Antal lokalledningar 499 528 546

Antal huvudabonnemang 518 546 560

Antal telefonapparater 583 520 641

40 Vid ingången av år 1939 1940 1941 1942 1943 1944 1945

Antal lokalledningar 580 613 629 655 639 670 697

Antal huvudabonnemang

Antal telefon apparater

594 609 633 660 641 674 700

681 707 735 772 742 781 815

Utöver vad sålunda meddelats, framhåller telegrafstyrelsen att såväl postsom telegrafverkets lokalfråga i Kävlinge snarast måste lösas, varför för båda verken gemensam nybyggnad i god tid måste komma till uppförande å ovan nämnda markområde. Styrelsen meddelar slutligen, att ritningar till den tillämnade byggnaden i Kävlinge ännu icke hava uppgjorts, varför byggnadskostnaderna icke slutgiltigt kunnat fastställas, men verkställda preliminära kostnadsberäkningar sluta på ett belopp av 400 000 kronor. Tillbyggnad av telefonstationsbyggnaden i Halmstad.

Telegrafstyrelsen har beträffande telegrafverkets stationsbyggnad i Halmsiad meddelat, att densamma uppförts under åren 1923—1925, samt att vissa ombyggnadsarbeten för överdragsstationslokaler m. m. utförts å densamma under åren 1938—1939. Inom byggnaden befintliga utrymmen vore emellertid numera i det närmaste helt tagna i anspråk för telegrafverkets olika avdelningar. Då nuvarande manuella stationsutrustning inom de närmaste åren måste utbytas mot dylik för automatisk drift, kunde plats för denna utrustning icke erhållas inom nuvarande byggnad. Det vore därför nödvändigt alt uppföra en tillbyggnad. Då företagen utredning visat, att erforderligt utrymme härför icke kunde erhållas på den tidigare tomten, hemställde styrelsen i skrivelse till Kungl. Maj :t den 28 november 1944, att för blivande tillbyggnad få inköpa intilliggande markområde. Denna framställning bifölls. Byggnadsplats funnes således numera för telegrafverkets framtida utvidgningar. Utvecklingen av telegrafverkets telefonrörelse i Halmstad framgår av följande av telegrafstyrelsen upprättade tablå. Vid ingången av år 1936 1937 1938 1939

Antal lokalledningar 3 064 3 218 3 384 3 555

Antal huvudabonnemang 3 011 3 164 3 325 3 489

Antal telefonapparater 3 742 3 962 4 224 4 507

1940 1941 1942 1943 1944 1945

3 805 3 926 4 147 4 331 4 538 4 831

3 733 3 848 4 067 4 252 4 453 4 747

4 829 5 010 5 317 5 590 5 879 6 250

41 Med hänsyn till nuvarande abonnentökning och antalet expeditionsplatser, som kunde rymmas inom nuvarande lokalutrymmen, beräknades, har telegrafstyrelsen vidare framhållit, stationen bliva helt utnyttjad år 1950, då den nya stationen således borde vara färdig att tagas i bruk. Med hänsyn till den tid, som åtginge för montering och provning av stationsutrustningen, borde lokaler i god lid före nämnda tidpunkt färdigställas. Då ritningar till den planerade byggnaden ännu icke uppgjorts, hava, framhåller telegrafstyrelsen, byggnadskostnaderna icke slutgiltigt kunnat fastställas, men enligt preliminära beräkningar torde desamma komma att uppgå till 600 000 kronor. Telefonstationsbyggnad i Höganäs.

Telegrafstyrelsen har beträffande den nuvarande telefonstationen i Höganäs meddelat, att lokal för denna förhyrdes av enskild fastighetsägare enligt hyreskontrakt, som gällde till den 1 oktober 1950 mot en hyra av 3 500 kronor per år, vartill komme kostnader för lokalens uppvärmning medelst centralvärmeledning. Utvecklingen av telefonrörelsen i Höganäs framgår av följande av telegrafstyrelsen upprättade tablå. Vid ingången av år 1936 1937 1938 1939 1940 1941 1942 1943 1944 1945

Antal lokalledningar 673 684 731 752 775 819 848 896 936 1 004

Antal huvudabonnemang 670 680 721 743 761 806 834 883 914 981

Antal telefonapparater 811 853 911 940 965 1 029 1067 1 134 1 206 1 289

Nuvarande manuella stationsutrustning beräknades, enligt vad styrelsen framhållit, vara helt tagen i anspråk år 1950 då ny stationsutruslning för automatisk koppling måste vara färdig att tagas i bruk. Då denna utrustning icke kunde förläggas inom nuvarande lokaler, måste telegrafstyrelsen tillse, att nya och för ändamålet avsedda lokaler i god tid före nämnda tidpunkt funnes tillgängliga inom en telegrafverkets egen byggnad. För en blivande ny stationsbyggnad i Höganäs hade ännu icke anskaffats byggnadstomt, men dylik torde, framhåller telegrafstyrelsen, med säkerhet kunna erhållas på för telegrafverket lämplig plats inom staden. Byggnadskostnaderna hava av telegrafstyrelsen preliminärt beräknats till 250 000 kronor. Tillbyggnad av telefonstationsbyggnaden i Karlshamn.

Telegrafstyrelsen har beträffande telegrafverkets stationsbyggnad i Karlshamn meddelat, att densamma uppförts under åren 1913—1915 samt att en tillbyggnad av densamma för överdragsstation uppförts under åren J 940—1941. 4—4C7172.

42 Den nuvarande stationsutrustningen vore av äldre konstruktion och dess kapacitet beräknades med nuvarande abonnentökning, som uppginge till 60 per år, vara helt tagen i anspråk under år 1949. Den nya för automatisk koppling avsedda utrustning, som då erfordrades, kunde icke monteras inom nuvarande lokaler. Det vore därför nödvändigt, att nya lokaler anordnades genom tillbyggnad av den nuvarande stationsbyggnaden. Utvecklingen av telegrafverkets telefonrörelse i Karlshamn framgår av följande av telegrafstyrelsen upprättade tablå. Vid ingången av år 1936 1937 1938 1939 1940 1941 1942 1943 1944 1915

Antal lokalledningar 1126 1171 1232 1298 1 344 1 391 1 455 1 499 1551 1 621

Antal huvudabonnemang 1103 1144 1208 1275 1 321 1 366 1 424 1 462 1510 1 579

Antal telefonapparater 1392 1445 1518 1600 1 660 1 703 1 790 1 826 1899 1 971

Byggnadskostnaderna för den planerade tillbyggnaden hava av telegrafstyrelsen preliminärt beräknats till 100 000 kronor. Tillbyggnad av telefonstationsbyggnaden i Simrishamn.

Telegrafstyrelsen har meddelat, att telefonstationen i Simrishamn vore inrymd i telegrafverket tillhörig fastighet å tomten nr 25 inom kvarteret Lejonet. Nuvarande byggnad torde vara uppförd omkring år 1910 och inköptes sedan Kungl. Maj:t lämnat styrelsen bemyndigande härtill i brev den 30 juni 1920 för en köpeskilling av 65 000 kronor. Förutom telefonstationen inrymdes telegrafverkets olika avdelningar inom fastigheten. I bottenvåningen belägna tvenne butikslokaler jämte bostäder vore uthyrda. Samtliga av telegrafverket disponerade utrymmen inom fastigheten vore helt tagna i anspråk och med nuvarande abonnentökning beräknades stationsutrustningen kunna räcka intill år 1950, då ny telefonstationsutrustning avsedd för automatisk koppling borde vara färdig att tagas i bruk. Dylik utrustning kunde emellertid av tekniska skäl icke uppsättas inom nuvarande lokaler och lämpligt lokalutrymme kunde ej heller erhållas genom att taga i anspråk de nu uthyrda lokalerna i bottenvåningen, varför nya lokaler måste anskaffas genom tillbyggnad av fastigheten. Då emellertid nuvarande tomt icke lämnade plats för dylik tillbyggnad hade avtal träffats om förvärv av intilliggande tomtmark. Med hänsyn till den tid, som åtginge för montering och utprovning av den r y a stationen, måste, framhåller styrelsen, lokaler inom tillbyggnaden vara färdigställda i god tid före år 1950. Utvecklingen av telegrafverkets telefonrörelse i Simrishamn framgår av följande av telegrafstyrelsen upprättade tablå.

43 Vid ingången av år 1936 1937 1938 1939 1940 1941 1942 1943 1944 1945

Antal lokalledningar 335 345 368 383 412 430 460 481 503 530

Anlal huvudabonnemang

Antal telefon apparater

325 333 354 370 398 414 441 463 483 509

410 449 483 505 530 550 581 630 656 699

Telegrafstyrelsen har vidare meddelat, att ritningar för den planerade tillbyggnaden ännu icke uppgjorts. Byggnadskostnaderna hade emellertid preliminärt beräknats till 250 000 kronor. Tillbyggnad av telefonstationsbyggnaden i Jönköping.

Inledningsvis har telegrafstyrelsen erinrat om dels att Kungl. Maj:t den 12 maj 1905 bemyndigat styrelsen att inköpa tomten nr 2 i kvarteret Granen i Jönköping, dels att å ifrågavarande tomt under åren 1907—1908 uppförts nuvarande telefonstationsbyggnad, vilken jämväl inrymde lokaler för postkontoret på platsen. Sedermera hade år 1938 för säkerställande av framtida utvidgningar inköpts tomten nr 3 i samma kvarter, varjämte en mindre markdel av före detta Bryggerigränden inköpts och sammanlagts med omnämnda tomt. Detta markområde bildade numera tomten nr '3 i kvarteret Gambrinius. Förutom stationsbyggnaden funnes för närvarande på tomten tvenne äldre träbyggnader — varav den ena vore synnerligen bristfällig — vilka vore uthyrda för hotellrörelse. Redan för några år sedan hade postverkets lokaler blivit otillräckliga p å grund av den ökning, som inträtt i postverkets rörelse i Jönköping. Då ytterligare lokaler för postverkets räkning icke syntes kunna anordnas inom den befintliga stationsbyggnaden och då enligt närmare utredning plats ej heller kunde beredas där för båda verken, även om tillbyggnad uppfördes, hade postverket numera förhyrt lokaler i annan fastighet i staden. De tidigare av postverket disponerade lokalerna inom stationsfastigheten vore avsedda att efter nu pågående omändringsarbeten tagas i anspråk för utvidgning av telegrafverkets tjänstelokaler. Telegrafstyrelsen har vidare meddelat, att telegrafverkets nuvarande stationsutrustning i Jönköping beräknades vara helt tagen i anspråk vid årsskiftet 1947—1948. Då nämnda utrustning även vore gammal och någon utökning av densamma av tekniska skäl icke kunde företagas, borde vid nämnda tidpunkt ny stationsutrustning för automatisk drift anskaffas. Denna utrustning kunde icke monteras inom nuvarande lokaler, varför nya, för detta ändamål avsedda utrymmen i god tid måste anordnas. Verkställd utredning hade emellertid visat, att dylika lokaler icke med fördel kunde anordnas inom nuvarande stationsbyggnaden, varför särskild tillbyggnad i

44 stället ansåges böra komma till utförande. Härvid hade styrelsen räknat med att nuvarande telefonsalar i den befintliga byggnaden skulle bibehållas oförändrade och att av postverket tidigare disponerade lokaler i bottenvåningen skulle tagas i anspråk för telegrafverkets kassa-, telegraf- och allmänhetens avdelning. Våningen en trappa upp, som härvid bleve disponibel, skulle uthyras förslagsvis till länsstyrelsen för en hyra av ca 10 000—12 000 kronor per år, varom underhandlingar påginge. Utvecklingen av telefonrörelsen i Jönköping framgår av följande av telegrafstyrelsen lämnade tablå. Vid ingången av år 1935 1938 1941 1942 1943 1944 1945

Antal lokalledningar 3 497 4 020 4 707 5 042 5 253 5 518 5 863

Antal huvudabonnemang 3 448 3 960 4 629 4 951 5 160 5 418 5 739

Antal telefonapparater 4 344 5 199 6 136 6 597 6 922 7 346 7 897

Styrelsen meddelar, att slutgiltiga byggnadsritningar ännu icke förelåge. Med ledning av uppgjorda stomskisser hade byggnadskoslnaderna för tillbyggnaden preliminärt beräknats till 625 000 kronor. Företaget kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för innevarande budgetår. Tillbyggnad av telefonstationsbyggnaden i Karlstad.

Genom kungl. brev den 28 juni 1907 hade, enligt vad telegrafstyrelsen uppgivit, styrelsen bemyndigats att inköpa fastigheten å tomterna n:ris 80 —81 inom kvarteret Björnen i Karlstad. Ifrågavarande fastighet hade ombyggts under åren 1909—1910, varjämte under åren 1936—1937 utförts till- och ombyggnad. Vid telefonstationens automatisering år 1939 hade dessutom i fastighetens vindsvåning anordnats nya lokaler för uppställning av för automaliseringen erforderlig utrustning. Telegrafstyrelsen har vidare meddelat, att i fastigheten för närvarande inrymdes telegraf- och telefonstation, överdragsstation, expedition för Karlstads linjesektion samt lokaler för Karlstads rundradiostation. Då nuvarande lokalutrymmen för dessa olika avdelningar redan vore för små och då ökade utrymmen icke kunde beredas inom befintlig byggnad, vore styrelsen nödgad att i god tid tillse att tillbyggnad uppfördes å tomten. Utvecklingen av telefonrörelsen i Karlstad framgår av följande av telegrafstyrelsen lämnade tablå. Vid ingången av år 1935 1938 1941 1942

Antal lokalledningar 3 122 3 817 4 621 5 036

Antal huvudabonnemang 3 086 3 746 4 536 4 932

Antal telefonapparater 3 857 4 772 5 818 6 447

45 Vid ingången av år

intal lokalledningar

Antal huvudabonnemang

Antal telefon apparater

1943 1944 1945

5 225 5 482 5 922

5 111 5 362 5 791

6 740 7 132 7 673

Med stöd av upprättade stomskisser ha kostnaderna för uppförande av tillbyggnad till telefonslationsbyggnaden i Karlstad av styrelsen preliminärt beräknats till 600 000 kronor. Företaget kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för innevarande budgetår. T e l e f o n s t a t i o n s b y g g n a d i Sunne.

Kungl. Maj:t har den 28 januari 1944, enligt vad telegrafstyrelsen uppgivit, bemyndigat styrelsen att inköpa tomten nr 4 i kvarteret Korpen i Sunne. I sin framställning till Kungl. Maj:t om förvärv av tomten hade styrelsen framhållit, att den nuvarande lokalen, som förhyrdes enligt kontrakt gällande till den 1 oktober 1947, vore trång och otidsenlig samt saknade centraluppvärmning. Stationen vore i det närmaste fullbelagd, och nuvarande lokaler medgåve icke någon ytterligare utökning. Stationsutrttstningen vore av äldre typ och komme inom de närmaste åren att behöva utbytas, varvid densamma planerades för automatisk koppling. Stationen borde därvid förläggas till en för ändamålet lämplig byggnad tillhörande telegrafverket. Styrelsen har i anslutning härtill nu framhållit, alt det icke varit möjligt att inom ramen för nuvarande lokaler och tekniska utrustning nöjaktigt tillgodose de krav, som under nu rådande speciella förhållanden tidvi; ställdes på stationen. För att säkerställa trafikens avveckling och trafikanternas betjäning erfordrades ny stationsutrustning inom de närmaste 2 å 3 åren. Ny stationsbyggnad måste således i god tid uppföras å ovannämnda markområde. Utvecklingen av telegrafverkets telefonrörelse i Sunne framgår av följande av telegrafstyrelsen upprättade tablå. Vid ingången av år

Antal lokalledningar

Antal huvudabonnemang

Antal telefonapparater

1935 1^38

382 410

413 429

499 513

1941 1942 1943 1944 1945

448 455 490 531 571

458 467 480 504 546

566 578 593 624 666

Styrelsen har meddelat, att ritningar för byggnaden komme att uppgöras av länsarkitekten i Värmlands län. Kostnaderna för byggnaden hava preliminärt beräknats till 300 000 kronor. Företaget medtogs å beredskapsslaten för budgetåret 1944/45 och kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46.

46 Telefonstationsbyggnad i Arvika.

Kungl. Maj:t bemyndigade den 15 december 1944 telegrafstyrelsen att för telegrafverkets räkning för en köpeskilling av 60 000 kronor inköpa tomten nr 1 inom kvarteret Veterinären i Arvika. Styrelsen anförde i samband med detta tomtköp bland annat att telefonstationen vore inrymd i förhyrd lokal omfattande 11 rum och 2 kök. Hyreskontraktet gällde till den 1 oktober 1958 och telegrafverkets hyresutgift för lokalen utgjorde 4 500 kronor per år inklusive kostnaden för lokalens uppvärmning. Telegrafstyrelsen har härutöver till arbetsmarknadskommissionen meddelat, att stationens kapacitet för närvarande utgjorde 2 000 n u m m e r och av dessa vore vid årsskiftet 1944/45 1 520 nummer belagda. Då ökningen av nya abonnenter uppginge till 60 per år, skulle stationens nummerkapacitet kunna anses tillräcklig under ytterligare ett antal år framåt. Då emellertid antalet expeditionsplatser för lokal-, lands- och riksavdelningen, vilka till största delen vore besatta, icke kunde utökas inom de nuvarande lokalerna hade tidigare räknats med att ny telefonstation skulle erfordras redan vid årsskiftet 1946/47. Genom vissa provisoriska utökningar syntes dock telefontrafiken kunna avvecklas med nuvarande utrustning inom befintliga lokaler till år 1952. Den nya stationsutrustning, som då erfordrades och vilken planerades för automatisk koppling, kunde icke uppställas inom de förhyrda lokalerna. Nya lokaler måste därför i god tid iordningställas inom en telegrafverkets egen byggnad å ovannämnda tomtområde. Utvecklingen av telegrafverkets telefonrörelse i Arvika framgår av efterföljande av telegrafstyrelsen upprättade tablå. Vid ingången av år 1936 1937 1938 1939 1940 1941 1942 1943 • 1944 1945

Antal lokalledningar 913 982 1 065 1140 1 179 1 211 1 284 1 329 1392 1384

Antal huvudabonnemang 928 993 1 074 1145 1 188 1 221 1 287 1 320 1386 1483

Antal telefonapparater 1 138 1213 1 330 1417 1 476 1 511 1 602 1 672 1772 1911

Byggnadskostnaderna hava av telegrafstyrelsen preliminärt uppskattats till 300 000 kronor. Telefonstationsbyggnad i Kungälv.

Kungl. Maj:t bemyndigade den 18 mars 1938 telegrafstyrelsen att för uppförande av ny automattelefonstationsbyggnad inköpa ett tomtområde om 1 517 n r inom kvarteret Rodin i Kungälv för en köpskilling av kronor 5 764:60. I sin framställning beträffande detta fastighetsförvärv anförde styrelsen följande.

47 På grund av den utav 1937 års riksdag beslutade elektrifieringen av statsbanan Göteborg—Uddevalla måste telegrafverkets i banans närhet framgående ledningar bortflyttas. Delta skall ske genom framdragande av bland annat en landskabel å sträckan Göteborg—Kungälv—Stenungsund. I Kungälv kommer framdeles en automatisk telefonstation att inrättas. Denna station skall anordnas såsom knutstalion och till densamma skall förenämnda landskabel intagas. Telegrafstyrelsen har i fråga om de nuvarande lokalerna för telefonstationen i Kungälv meddelat, att dessa — vilka förhyrdes enligt kontrakt, som gällde intill den 1 oktober 1948 mot en hyra av 500 kronor per år förutom kostnader för lokalernas uppvärmning — vore trånga och otidsenliga. Utvecklingen av telegrafverkets telefonrörelse i Kungälv framgår av följande av telegrafstyrelsen upprättade tablå. Vid ingången Antal lokal- Antal huvud- Antal telefonav ar ledningar abonnemang apparater 19 36 277 279 331 1Q 37 303 306 370 1938 319 320 376 1939 359 351 440 1940 375 365 451 1941 396 385 484 1942 432 422 516 1943 459 449 557 1944 488 478 597 1945 540 529 652 Styrelsen har framhållit, att stationens kapacitet med nuvarande abonnentökning beräknats bliva tillräcklig intill årsskiftet 1948/49, men att samtliga lokal-, lands- och riksexpeditionsplatser redan nu vore besatta och någon utökning inom nuvarande lokaler icke vore möjlig. Det komme således att bliva allt svårare, att inom ramen för nuvarande lokaler och teknisk utrustning nöjaktigt säkerställa trafikens avveckling och trafikanternas betjäning, varför nybyggnad för en automatisk telefonstation i Kungälv måste komma till utförande å ovan nämnda markområde snarast möjligt. Byggnadskostnaderna hava av telegrafstyrelsen preliminärt beräknats till 250 000 kronor. Telefonstationsbyggnad i Ulricehamn. Telegrafstyrelsen har i skrivelse till arbetsmarknadskommissionen inledningsvis erinrat om att lokal för telegrafverkets nuvarande telefonstation i Ulricehamn förhyrdes mot en hyra av 2 240 kronor per år. Dessutom förhyrdes lokaler för förråd på annat ställe i staden mot en hyra av 500 kronor per år. De förhyrda lokalerna vore helt otillräckliga och dessutom otidsenliga, varför de vid hyrestidens utgång den 1 oktober 1948 respektive 1 oktober 1947 om möjligt ej på nytt borde förhyras. Telegrafstyrelsen har vidare meddelat, att stationens nummerkapacitet med nuvarande abonnentökning kunde anses bliva tillräcklig i ytterligare ett antal år framåt. Av de 6 lokal- och landsexpeditionerna vore emellertid redan nu 4 besatta och 5 av befintliga 6 riksexpeditioner hade redan tagits i

48 anspråk. Då någon utökning av dessa expeditionsplatser inom nuvarande lokaler icke vore möjlig och utrustningen vore gammal och försliten borde ny stationsutrustning för automatisk koppling snarast anskaffas och förläggas inom en telegrafverkets egen byggnad. Med hänsyn till den tid, som åtginge för montering och utprovning av ny station, och för att nuvarande lokaler skulle kunna utrymmas vid kontraktstidens utgång borde nya lokaler färdigställas under år 1947. Utvecklingen av telegrafverkets telefonrörelse i Ulricehamn framgår av följande av telegrafstyrelsen upprättade tablå. Vid ingången av år 1930 1937 1038 1939 1940 1941 1942 1943 1944 1945

Antal lokalledningar 643 662 708 755 823 847 915 966 1012 1111

Antal huvudabonnemang 634 652 698 744 809 830 896 949 1 000 1096

Antal telefonapparater 771 800 859 916 998 1 037 1 114 1 171 1 226 1351

Slutligen har telegrafstyrelsen meddelat, att underhandlingar om förvärv av lämplig byggnadstomt för ny stationsbyggnad påginge. Byggnadskostnaderna hade av styrelsen preliminärt beräknats till 250 000 kronor. Telefonstationsbyggnad i Vimmerby.

Telegrafstyrelsen har i fråga om de nuvarande lokalerna för telefonstationen i Vimmerby meddelat, att dessa •— vilka förhyrdes enligt kontrakt, som gällde ett år i taget mot en hyra av 1 350 kronor per år förutom kostnaden för lokalens uppvärmning — vore trånga och otidsenliga. Då stationsutrustningen dessutom vore gammal och försliten borde, har styrelsen framhållit, ny station, vilken planerades för automatisk koppling, snarast komma till utförande. Styrelsen hade vidare för avsikt att flytta centralstationen i Hultsfred till den planerade nya stationen i Vimmerby. Utvecklingen av telegrafverkets telefonrörelse i Vimmerby framgår av följande av telegrafstyrelsen upprättade tablå. Vid ingången av år 1936 1937 193S 1930 1940 1941 1942 1943 1944 1945

Antal lokalledningar 387 398 419 440 472 513 535 562 590 646

Antal huvudabonnemang 377 388 411 429 460 499 527 560 586 643

Antal telefonapparater 441 458 490 513 544 588 624 664 700 780

49 Tidigare hade, erinrar telegrafstyrelsen, varit avsett att till nybyggnaden i Vimmerby även förlägga för rikskabeln Norrköping—Malmö erforderlig överdragsstation, men sträckningen av nämnda kabel hade numera ändrats, varigenom överdragsstation i stället komme alt förläggas till Mariannelund. Arkitekt Carl Åkerblad i Stockholm hade uppgjort ritningar för telefonstationsbyggnad i Vimmerby avsedd att jämväl inrymma nämnda överdragsstation. Dessa ritningar finge emellertid numera helt omarbetas. Byggnadskostnaderna hava preliminärt beräknats till 275 000 kronor. Företaget medtogs å beredskapsstaten för budgetåret 1944/45 och kvarstår — dock med ändring av kostnaderna — från förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46. Telefonstationsbyggnad i Nässjö.

Telegrafstyrelsen har beträffande den nuvarande telefonstationsbyggnaden i Nässjö meddelat, att densamma uppförts under år 1901. Dessutom hade under åren 1928—1929 uppförts en tillbyggnad, avsedd att inrymma en överdragsstation på platsen. Telefonstationsbyggnaden vore uppförd i trä, varjämte lokalerna vore relativt enkla. Under de år, som förflutit sedan telegrafverket inflyttade i det nuvarande stationshuset, hade telegrafverkets rörelse i Nässjö ökats i betydande grad. Rörelsens utveckling under de sista 10 åren framgår av följande av telegrafstyrelsen lämnade tablå. Vid ingången av år 1935 1938 1941 1 9 42 1943 1944 1945

Antal lokalledningar 879 1 008 1 217 1 289 1374 1 458 1573

Antal huvudabonnemang 876 999 1 203 1 276 1334 1 421 1516

Antal telefonapparater 1 100 1269 1 544 1 636 1745 1 856 1983

Till följd av den alltjämt fortgående utvecklingen i telefonhänseende i Nässjöområdet hade lokalerna för telegrafverkets station i Nässjö blivit alltmer otillräckliga. Detta vore i första hand fallet med telefonsalen, som av styrelsen beräknades bliva helt utnyttjad — och därmed stationens utvecklingsmöjligheter stängda — redan under år 1947. Även kassaavdelningen och telefonpersonalens lunchrum samt tvätt- och garderobsutrymmen vore synnerligen trånga och otidsenliga. För att kunna tillgodose det kommande behovet av lokaler för en ny, automatisk telefonstation i Nässjö ävensom för utökning av överdragsstationen därstädes borde, anför styrelsen, utrymmen för en ny automatisk telefonstation stå färdiga före år 1947. Arbetet med uppförande av nybyggnaden borde därför påbörjas senast under år 1946, med hänsyn till att omkring ett år åtginge för den nya stationsmaterielens montering och provning. Enligt företagen utredning vore det möjligt att uppföra ny stationsbyggnad på den befintliga byggnadens tomt, utan att denna byggnad dessförinnan behövde rivas. Styrelsen har anmodat arkitekten Yngve Ahlbom i Stock-

50 holm att uppgöra ritningar till den nya byggnaden, avsedd att förläggas på samma tomt som nuvarande telefonstationsbyggnad. Enligt föreliggande förslagsrilningar, vilka ännu icke slutgiltigt godkänts, hava byggnadskostnaderna av styrelsen preliminärt beräknats till 500 000 kronor. Företaget kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46. Telefonstationsbyggnad i Arboga.

Telegrafstyrelsen erhöll, enligt vad styrelsen uppgivit, den 11 september 1942 bemyndigande av Kungl. Maj:t att för telegrafverkets räkning för en köpeskilling av 30 000 kronor av Ahllöfska stiftelsen i Arboga inköpa tomten nr 3 inom kvarteret Barnhuset i nämnda stad. Telegrafstyrelsen anförde i sin framställning rörande detta fastighetsförvärv, att telegrafverket förhyrde stationslokal bestående av 6 rum och kök och att de nuvarande stationsanordningama, som installerades år 1925, beräknades bliva otillräckliga om några år. Den nya station, som då skulle behöva byggas, måste förläggas till annan för ändamålet särskilt inredd lokal, och denna borde, i likhet med vad fallet i allmänhet är vid telegrafverkets nya stationer, inrymmas i en telegrafverkets egen byggnad. Utöver vad telegrafstyrelsen anförde i sin ovannämnda framställning har styrelsen till arbetsmarknadskommissionen meddelat, att hyreskontraktet efter den 1 oktober 1945 gällde med ett års uppsägningslid. Stationens kapacitet utgjorde 2 000 nummer, och vid årsskiftet 1944/45 vore 876 nummer belagda. Nummerkapaciteten vore alltså tillräcklig för åtskilliga år framåt, men platsbehovet kunde av speciella orsaker icke tillgodoses inom nuvarande lokaler. Härtill komme, att den till Arboga förlagda flygindustrien väntades kraftigt öka abonnentantalet och särskilt rikssamtalstrafiken, vilket medförde ytterligare krav på ökat stationsutrymme. Nybyggnad på ovannämnda markområde måste således komma till utförande inom de närmaste åren. Den nya stationen vore avsedd att anordnas med automatisk koppling. Utvecklingen av telegrafverkets telefonrörelse i Arboga framgår av följande av telegrafstyrelsen upprättade tablå. Vid ingången av år

Antal lokalledningar

Antal huvudabonnemang

Antal telefonapparater

1935 1938 1941 1942 1943 1944 1945

534 567 653 680 725 806 872

542 574 661 697 734 814 876

670 732 861 902 954 1029 1 124

Styrelsen har uppdragit åt länsarkitekten i Södermanlands län att uppgöra ritningar till den planerade nybyggnaden. Kostnaderna hava preliminärt beräknats till 400 000 kronor. Företaget medtogs å beredskapsstaten för budgetåret 1944/45 och kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46.

51 Telefonstationsbyggnad i Strängnäs. K u n g l . Maj:t b e m y n d i g a d e d e n 28 juli 1944 telegrafstyrelsen a t t för teleg r a f v e r k e t s r ä k n i n g för e n k ö p e s k i l l i n g av 27 500 k r o n o r i n k ö p a t o m t e n n r 18 inom kvarteret Kungsträdgården i Strängnäs. I skrivelse till Kungl. Maj:t d e n 13 juli 1944 r ö r a n d e detta fastighetsförv ä r v h a d e styrelsen a n f ö r t följande. För telegrafverkets station i Strängnäs förhyres lokal enligt hyreskontrakt, som gäller till den 1 oktober 1955. Telegrafverkets hyresutgift för lokalen utgör 2 550 kronor per år, exklusive kostnader för lokalens uppvärmning. Nuvarande stationsutrymmen och personalrum äro trånga och otidsenliga. Telefonstationsutrustningen är gammal och någon utökning kan icke ifrågakomma inom nuvarande lokaler. Telegrafstyrelsen måste därför vara beredd alt inom en snar framtid låta anordna ny station, vilken planeras för automatisk koppling. Den nya stationen bör förläggas till en för ändamålet uppförd byggnad tillhörig telegrafverket. Utöver v a d styrelsen d å a n f ö r d e h a r styrelsen till a r b e t s m a r k n a d s k o m m i s sionen m e d d e l a t , att u t r y m m e n d e s s u t o m e r f o r d r a d e s för f ö r r å d och g a r a g e , v i l k a v o r e a v s e d d a a t t förläggas till särskild u t h u s b y g g n a d å t o m t e n . U t v e c k l i n g e n av telefonrörelsen i S t r ä n g n ä s f r a m g å r av f ö l j a n d e a v teleg r a f s t y r e l s e n l ä m n a d e tablå. Vid ingången av år 1935 1938 1941 1942 1943 1944 1945

Antal lokalledningar 781 844 1003 1 076 1114 1 179 1223

Antal huvudabonnemang 761 822 977 1 048 1085 1 145 1188

Antal telefonapparater 921 1 001 1 184 1 271 1332 1 428 1523

Med l e d n i n g av u p p g j o r d a s t o m s k i s s e r h a v a k o s t n a d e r n a för n y b y g g n a d i S t r ä n g n ä s av styrelsen b e r ä k n a t s till 225 000 k r o n o r . F ö r e t a g e t k v a r s t å r o f ö r ä n d r a t från förslaget till investeringsreserv för i n n e varande budgetår. Tillbyggnad av telefonstationsbyggnaden i Örebro. Telegrafstyrelsen h a r b e t r ä f f a n d e telegrafverkets n u v a r a n d e s t a t i o n s b y g g n a d i Ö r e b r o m e d d e l a t , a t t d e n s a m m a , s o m v o r e b e l ä g e n i n o m k v a r t e r e t IV S ö d e r i Ö r e b r o , u p p f ö r t s u n d e r å r e n 1911—1913. B y g g n a d e n h a d e p å - o c h tillbyggts u n d e r å r e n 1935—1937 och v i d a r e h a d e u n d e r å r e n 1943—1944 utförts a v k r i g e t f ö r a n l e d d a f ö r s t ä r k n i n g s a r b e t e n å d e n s a m m a . I n o m n y s s n ä m n d a k v a r t e r h a d e å r 1921 u p p f ö r t s b y g g n a d för ö v e r d r a g s s t a t i o n e n , vilk e n tillbyggts å r 1935. S t a t i o n s b y g g n a d e n i n r y m d e l o k a l e r för s a m t l i g a telegrafverkets olika avd e l n i n g a r i Ö r e b r o ä v e n s o m l o k a l e r för p o s t k o n t o r e t å p l a t s e n . N u v a r a n d e u t r y m m e i r i k s - och l a n d s s a l a r v o r e helt taget i a n s p r å k o c h r i k s b o r d h a d e

52 måst uppställas i tillfälliga lokaler för att trafiken skulle kunna avvecklas till dess ny riksavdelning beräknades kunna färdigställas inom nya lokaler år 1949. Riksavdelningen måste dessutom moderniseras för införande av automatisk riksuppsättning och halvautomatisk riksexpedition. Vidare hade yrkesinspektionen påtalat, att nuvarande expeditionsplatser vore för trånga och påyrkat deras utbytande. Den automatiska lokal- och närtrafikstationen måste utbyggas, varvid de lokaler, som för närvarande disponerades av ingenjörskontoret, måste tagas i anspråk härför redan år 1947. Ingenjörskontoret kunde efter nämnda tidpunkt provisoriskt erhålla lokal i våningen över den nuvarande överdragsstationen. Även postkontoret på platsen behövde, framhåller styrelsen, ökat lokalutrymme, och underhandlingar hade inletts med generalpoststyrelsen i berörda avseende. Slutligen har telegrafstyrelsen meddelat, att då nuvarande lokalutrymmen för ovannämnda avdelningar redan vore för små och ökade utrymmen icke kunde beredas inom befintliga byggnader, måste styrelsen tillse att en tillbyggnad uppfördes å tomten. Byggnadskostnadema hava preliminärt beräknats till 600 000 kronor. T e l e f o n s t a t i o n s b y g g n a d i Hultsfred.

Telegrafstyrelsen har inledningsvis erinrat om att lokal för telegrafverkets nuvarande telefonstation i Hultsfred mot en hyra av 1 100 kronor per år förhyrdes enligt kontrakt, som gällde till den 1 oktober 1952. Dessutom förhyrde telegrafverket mot en sammanlagd årshyra av 900 kronor tvenne lokaler för linjemästarkontor m. m. enligt kontrakt som gällde till den 1 oktober 1946. Utvecklingen av telegrafverkets telefonrörelse i Hultsfred framgår av följande av telegrafstyrelsen upprättade tablå. Vid ingången av år

Antal lokalledningar

Antal huvudabonnemang

Antal telefonapparater

1936 1937 1938 1939 1940 1941 1942 1943 1944 1945

196 217 227 250 275 285 302 318 338 365

182 204 210 230 260 262 287 300 314 343

230 254 261 292 330 336 363 380 410 444

Telegrafstyrelsen har meddelat, att kapaciteten vid telegrafverkets nuvarande station i Hultsfred, vars utrustning vore av äldre konstruktion, beräknades kunna bibehållas inom nuvarande lokaler till år 1952. Förutsättning härför vore dock, att den planerade nya telefonstationen i Vimmerby kunde tagas i bruk under år 1949 och avlasta trafiken vid riksavdelningen vid Hultsfreds station.

53 Före år 1952 borde, enligt vad telegrafstyrelsen framhållit, således ny stationsutrustning för automatisk koppling vara färdigställd. Lokaler härför borde vara anordnade inom en telegrafverkets egen byggnad i Hultsfred. Tomt för en blivande ny telefonstationsbyggnad hade ännu icke inköpts, men underhandlingar om förvärv av lämplig sådan tomt påginge. Byggnadskostnaderna hava av telegrafstyrelsen preliminärt beräknats till 250 000 kronor. Telefonstationsbyggnad i Vetlanda.

Telegrafstyrelsen har erinrat om att lokal för telegrafverkets nuvarande telefonstation i Vetlanda förhyrdes för ett år i taget och mot en årshyra av 1 500 kronor, vartill komme kostnader för lokalens uppvärmning. Utvecklingen av telegrafverkets telefonrörelse i Vetlanda framgår av följande av telegrafstyrelsen upprättade tablå. Vid ingången av år 1936 1937 1938 1939 1940 1941 1942 1943 1944 1945

Antal lokalledningar 506 522 560 575 611 618 G68 706 767 829

Antal huvudabonnemang 512 525 562 576 612 619 666 702 742 805

Antal telefonapparater 619 630 702 721 762 773 817 866 920 994

Nuvarande stationsutrustning vore, framhåller styrelsen, av äldre konstruktion. Platsbehovet inom nuvarande lokaler, vilka icke medgåve någon utökning, beräknades bliva tillräckligt intill år 1950. Den nya stationsutrustningen, som då erfordrades och vilken planerades för automatisk koppling, kunde icke uppställas inom nuvarande förhyrda lokaler. Nya lokaler måste därför i god tid iordningställas inom en telegrafverkets egen byggnad. Telegrafstyrelsen har slutligen meddelat, att undersökningar angående förvärv av lämplig byggnadstomt för en blivande ny telefonstalionsbyggnad påginge. Byggnadskostnaderna för den planerade byggnaden hava preliminärt beräknats till 300 000 kronor. Telefonstationsbyggnad i Nora.

Kungl. Maj:t har den 17 augusti 1945 bemyndigat telegrafstyrelsen att för blivande telefonstationsbyggnad i Nora för en köpeskilling av 50 000 kronor inköpa tomterna nummer 18, 19 och 20 i kvarteret Kroken i Nora. I sin framställning beträffande ifrågavarande fastighetsförvärv anförde styrelsen bland annat följande. För telefonstationen i Nora förhyrdes lokal intill den 1 oktober 1945 mot en hyra av 1 100 kronor per år. Kontraktet är till nämnda tidpunkt uppsagt för hyresregle-

54 ring, men underhandlingar pågå att förhyra lokalen för ytterligare 5 år mot en till 1 600 kronor per år förhöjd hyra (avtal härom numera slutet). Telegrafverket räknar således med att stationen efter vissa förbättringar av lokalen skall k u n n a kvarbliva inom nuvarande utrymmen intill år 1950. Vid nämnda tidpunkt bör n y automatisk telefonstation vara färdig, vars utrustning emellertid icke k a n monteras inom de nuvarande lokalerna, utan måste i god tid nya och för detta ändamål lämpliga lokaler anskaffas, vilka böra förläggas till en telegrafverkets egen byggnad. Utvecklingen av telegrafverkets telefonrörelse i N o r a f r a m g å r a v följande av telegrafstyrelsen u p p r ä t t a d e tablå. Vid ingången Antal lokalAntal huvud- Antal telefonav år ledningar abonnemang apparater 1936 434 471 599 1937 446 471 624 1938 465 488 645 1939 472 493 640 1940 485 497 671 1941 516 523 720 1942 550 559 756 1943 554 555 759 1944 565 572 790 1945 603 611 834 K o s t n a d e r n a för den p l a n e r a d e b y g g n a d e n h a v a av telegrafstyrelsen prelim i n ä r t b e r ä k n a t s till 275 000 k r o n o r . Telefonstationsbyggnad i Nyköping. Telegrafstyrelsen h a r m e d d e l a t , a t t telegrafverkets telefonstation i N y k ö ping för n ä r v a r a n d e vore i n r y m d i en riksbanken tillhörig fastighet, vilken j ä m v ä l i n r y m d e lokaler för r i k s b a n k e n o c h p o s t k o n t o r e t å p l a t s e n ä v e n s o m en del b o s t a d s l ä g e n h e t e r . Enligt v a d s o m k u n d e överblickas t o r d e enligt telegrafstyrelsen telefontrafik e n m e d n u v a r a n d e u t r u s t n i n g och i n o m n u v a r a n d e l o k a l e r k u n n a a v v e c k l a s intill å r 1949, d å n y s t a t i o n s u t r u s t n i n g , vilken p l a n e r a t s för a u t o m a t i s k k o p p ling, bleve erforderlig. D e n n a u t r u s t n i n g k u n d e icke u p p s t ä l l a s i n o m n u v a r a n d e lokaler, v a r f ö r styrelsen m å s t e tillse, a t t n y a och h ä r f ö r l ä m p a d e l o k a ler a n s k a f f a d e s . E n u n d e r s ö k n i n g h a d e d ä r f ö r verkställts, h u r u v i d a erforderliga l o k a l e r k u n d e a n s k a f f a s g e n o m o m - eller t i l l b y g g n a d a v riksbankshuset. H ä r v i d h a d e emellertid f r a m k o m m i t , a t t l ä m p l i g lösning av l o k a l f r å g a n i c k e k u n d e e r h å l l a s h ä r i g e n o m . Det vore således n ö d v ä n d i g t a t t för telegrafverkets l o k a l b e h o v i N y k ö p i n g u p p f ö r a n y b y g g n a d i n o m de n ä r m a s t e å r e n . Utvecklingen av telegrafverkets telefonrörelse i N y k ö p i n g f r a m g å r a v efterföljande av telegrafstyrelsen u p p r ä t t a d e t a b l å . Vid ingången Antal lokalAntal huvud- Antal telefonav °år ledningar abonnemang apparater 1936 1 640 1 637 2 028 1937 1 706 1 708 2 136 1938 1 808 1 811 2 275 1939 1 903 1 897 2 408

55 Vid ingången av år 1940 1941 1942 1 9 43 1 9 44 1945

Antal lokalledningar 2 027 2124 2 307 2 488 2 660 2 902

Antal huvudabonnnemang 2 022 2 118 2 315 2 465 2 631 2 860

Antal telefonapparater 2 567 2 708 3 010 3 200 3 416 3 737

Telegrafstyrelsen har slutligen meddelat, att styrelsen för närvarande sökte anskaffa lämplig byggnadstomt för den planerade telefonstationsbyggnaden. Kostnaderna för byggnaden i fråga hava preliminärt beräknats till 400 000 kronor. Telefonstationsbyggnad i Visby.

Telegrafstyrelsen har meddelat, att postkontoret och telefonstationen i Visby för närvarande vore inrymda i en postverket tillhörig fastighet vid Donnersplan. Telefonstationens kapacitet beräknades enligt styrelsen med nuvarande abonnentökning, som uppginge till 150 abonnenter per år, inom den närmaste tiden bliva helt tagen i anspråk. Ny stationsutrustning för automatisk koppling måste därför snarast färdigställas. Telefonstationens nuvarande lokaler bleve härvid otillräckliga, varför nya och för en automatisk stationsutrustning lämpliga lokaler borde anordnas. För telegrafverkets andra avdelningar inom byggnaden krävdes jämväl ökat utrymme och även postkontoret måste utvidgas. En undersökning hade visat att erforderliga lokaler för båda verkens framtida behov icke kunde beredas på nuvarande tomt. Nuvarande läge vore ej heller med hänsyn till kabelnätets fortsatta utbyggnad lämpligt. Det vore således av olika anledningar nödvändigt att uppföra nybyggnad för telegrafverket i Visby, varefter telegrafverkets nuvarande lokaler kunde tagas i anspråk för erforderlig utvidgning av postlokalerna. Utvecklingen av telegrafverkets telefonrörelse i Visby framgår av följande av telegrafstyrelsen upprättade tablå. Vid ingången av år

Antal lokalledningar

Antal huvudabonnemang

Antal telefonapparater

1936 1937 1938 1939 1940 1941 1942 1943 1944 1945

1 473 1 558 1 653 1800 1 894 2 018 2 159 2 288 2 379 2 612

1 494 1 572 1 668 1 800 1 892 1 993 2 154 2 258 2 398 2 552

1 786 1 891 2 032 2 211 2 358 2 497 2 690 2 849 3 034 3 261

Slutligen har telegrafstyrelsen meddelat, att underhandlingar angående förvärv för telegrafverkets räkning av synnerligen lämpligt belägen tomtmark inom kvarteret Borgen i närheten av Södertorg i Visby påginge. Byggnadskostnaderna hava preliminärt beräknats till 425 000 kronor.

56 Telefonstationsbyggnad i Valdemarsvik.

Telegrafstyrelsen h a r meddelat, att telefonstationen i Valdemarsvik för närvarande vore inrymd i förhyrda lokaler enligt hyreskontrakt, som gällde ett år i taget. Telegrafverkets hyresutgift för lokalen utgjorde 1 700 kronor per år, vartill komme kostnader för lokalens uppvärmning. Utvecklingen av telegrafverkets telefonrörelse i Valdemarsvik framgår av följande av telegrafstyrelsen upprättade tablå. Vid ingången av år

Antal lokalledningar

Antal huvudabonnemang

Antal telefonapparater

1936 1937 1938 1939 1940 1941 1942 1943 1944 1945

283 292 310 326 340 351 372 385 417 444

303 311 329 345 360 369 390 402 432 461

373 382 407 429 453 486 518 539 572 606

Stationsutrustningen vore, meddelar styrelsen vidare, av äldre konstruktion och även om dess nuvarande nummerkapacitet kunde beräknas räcka ännu några år framåt, så vore samtliga såväl lokal-, lands- som riksexpeditionsplatser redan besatta. Ytterligare utökning av dessa platser kunde icke ske inom nuvarande lokaler. Trafiken beräknades dock kunna upprätthållas inom nuvarande lokaler till årsskiftet 1948/49. Då ny stationsutrustning, som planerades för automatisk koppling, icke kunde uppställas inom nuvarande förhyrda lokaler, måste tillses, att nya och för ändamålet avsedda lokaler i god tid före nämnda tidpunkt färdigställdes inom en telegrafverkets egen byggnad. Slutligen har telegrafstyrelsen meddelat, att underhandlingar påginge angående förvärv av lämplig tomtmark för den planerade nya stationsbyggnaden. Byggnadskostnaderna för densamma hava preliminärt beräknats till 225 000 kronor. Telefonstationsbyggnad inom Högalidsområdet i Stockholm.

Inledningsvis har telegrafstyrelsen i skrivelse till arbetsmarknadskommissionen meddelat, att inom Stockholm för närvarande funnes sex lokaltelefonstationer benämnda Centralen, Kungsholmen, Östermalm, Södra och Norra Vasa samt Söder. Söders automatstalion uppfördes under åren 1927—1928, och samtliga abonnenter inom Södermalm och därutöver icke obetydliga angränsande områden vore anslutna till denna station. Densamma vore för närvarande utbyggd till en kapacitet av 50 000 nummer, varjämte lokalutrymme funnes disponibelt för ytterligare 10 000 nummer. Då abonnenttillströmningen inom stationsområdet icke visade tecken till avmattning, vore det nu nödvändigt att för stadsdelen i fråga räkna med en större total nummerkapacitet än 60 000 nummer.

57 Telegrafstyrelsen har vidare meddelat, att utbyggnad av nuvarande Söderstationen utöver 60 000 nummer icke kunde komma i fråga dels på grund av ovannämnda lokalförhållande och dels enär en station med en större nummerkapacitet än 60 000 nummer skulle medföra mycket oekonomiskt kabelnät. Det vore därför erforderligt, att Söderstationens stationsområde uppdelades och att en ny telefonstationsbyggnad uppfördes å Södermalm. Enligt gjorda undersökningar syntes det bliva mest lämpligt att förlägga den nya stationsbyggnaden till närheten av Högalidskyrkan. Underhandlingar angående förvärv av härför lämplig byggnadstomt hade inletts med bland annat Stockholms stad. Byggnadskostnaderna för den planerade byggnaden hava av telegrafstyrelsen preliminärt beräknats till 800 000 kronor. Telefonstationsbyggnad i Gustavsberg. Telegrafstyrelsen har erinrat, att styrelsen redan under år 1937 enligt bemyndigande av Kungl. Maj:t inköpt en byggnadstomt i Gustavsberg. Ett anslag av 115 000 kronor för uppförande av telefonstationsbyggnad å ifrågavarande tomt hade också upptagits å beredskapsstat för budgetåret 1939/40. Styrelsen anförde i sin framställning till Kungl. Maj:t angående tomtköpet bland annat följande. Automatisering av telefonnätet å Värmdö är planerad att genomföras under de närmaste åren. Härvid skall stationen i Gustavsberg anordnas såsom nätgruppstation. Då erforderlig telefonkabel mellan Stockholm och Gustavsberg finnes framdragen, är det lämpligt att vid automatisering av Gustavsbergs nätgrupp börja med stationen i Gustavsberg. Den blivande automatiska stationen i Gustavsberg bör lämpligen förläggas till en telefonstationsbyggnad å den av telegrafstyrelsen inköpta tomtmarken, å vilken jämväl skulle anordnas ett mindre hus för postverkets räkning. Utöver vad telegrafstyrelsen i sin förenämnda framställning anfört h a r styrelsen meddelat, att till nuvarande station inginge norra och södra Värmdöns automatstationer samt Gustavsbergs fabrikers automatiska abonnentväxel. Enligt fabriksledningen komme en fortgående byggnadsverksamhet och därmed abonnentökning att äga rum. Stationen hade numera provisoriskt utökats, men torde av trafiktekniska skäl icke kunna beräknas räcka längre än till årsskiftet 1949/50, då således ny station måste vara färdig för att tagas i bruk. Utvecklingen av telegrafverkets telefonrörelse i Gustavsberg framgår avföljande av telegrafstyrelsen upprättade tablå. Vid ingången Antal lokal- Antal huvud- Antal telefonav år ledningar abonnemang apparater 1935 183 174 208 1938 202 193 233 1941 280 270 315 1942 310 299 354 1943 342 333 388 1944 341 332 448 1945 351 341 459 0—107172.

58 Enligt tidigare uppgjorda förslagsskisser, vilka utarbetats av arkitekten Carl Åkerblad i Stockholm, skulle, anför styrelsen vidare, byggnadskostnaderna uppgå till 115 000 kronor. Dessa ritningar måste emellertid numera helt omarbetas. Då större lokaler erfordrades och då byggnadsprisema stigit, beräknades kostnaderna för en planerad nybyggnad numera preliminärt till 270 000 kronor. Företaget medtogs å beredskapsstaten för budgetåret 1944/45 och kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46. Nybyggnad för post- och telegrafverken i Nynäshamn.

Telegrafstyrelsen h a r i fråga om de nuvarande lokalerna för telefonstationen i Nynäshamn meddelat, att dessa — vilka förhyrdes enligt kontrakt, som gällde ett år i taget mot en hyra av 1 100 kronor per år inklusive kostnader för lokalernas uppvärmning medelst centralvärme — vore trånga och otidsenliga. Då stationen i Nynäshamn snarast borde automatiseras, kunde utrustningen för den nya automatstationen icke monteras inom de nuvarande lokalerna. Nya för ändamålet avsedda lokaler måste enligt styrelsens mening anordnas och borde då förläggas till en telegrafverkets egen fastighet, vilken vore avsedd att uppföras på telegrafverket tillhörig tomt nr 1 å stadsägan nr 530 i Nynäshamn. Telegrafstyrelsen har vidare anfört, att även för postkontoret i Nynäshamn förhyrdes lokaler och att generalpoststyrelsen vid förfrågan meddelat, att dessa lokaler vore synnerligen otillräckliga och även i övrigt mindre lämpliga för sitt ändamål. Med anledning härav hade generalpoststyrelsen hemställt hos telegrafstyrelsen, att lokaler för postkontoret i Nynäshamn måtte beredas inom den av telegrafverket planerade byggnaden, samt meddelat, att det för postverkets vidkommande vore av stor vikt att den planerade nybyggnaden komme till utförande så snart ske kunde. Utvecklingen av telefonrörelsen i Nynäshamn framgår av följande av telegrafstyrelsen lämnade tablå. Vid ingången av år ° 1936 1937 " 1938 1939 1940 1941 1942 1943 1944 1945

Antal lokalledningar 910 956 1 008 1 126 1 188 1278 1343 1436 1550 1 620

Antal huvudabonnemang 875 923 975 1 101 1 169 1259 1325 1 417 1528 1596

Antal telefonapparater 1 000 1 053 1 107 1 432 1 533 1638 1725 1 835 1966 2 068

Styrelsen har meddelat, att för den blivande post- och telefonstationsbyggnaden i Nynäshamn hade arkitekt ännu icke utsetts. Byggnadskostnaderna hade emellertid av styrelsen med ledning av uppgjorda stomskisser preliminärt beräknats till 375 000 kronor. Företaget kvarstår — dock med ändring av kostnaderna — från förslaget till investeringsreserv för innevarande budgetår.

59 Ändringsarbeten i telefonstationsbyggnaden i Gävle.

I statsverkspropositionen till 1945 års riksdag (kapitalbudgeten, bil. 4, punkten 17) föreslog Kungl. Maj:t på hemställan av telegrafstyrelsen att till tillbyggnad av telefonstationsbyggnaden i Gävle för budgetåret 1945/46 skulle anvisas ett investeringsanslag av 1 000 000 kronor. Beträffande dispositionen av nuvarande stationsbyggnad samt lokalernas otillräcklighet hänvisas till vad därom anförts i nämnda proposition. Telegrafstyrelsen har meddelat att, sedan ifrågavarande tillbyggnad uppförts, postverket — som för närvarande förfogade över lokaler i nuvarande stationsbyggnad — komme att erhålla erforderliga lokalutrymmen inom tillbyggnadens bottenvåning. Dessutom vore det avsett, att lokaler för telegrafverkets distriktsbyrå, lokaler för kursverksamhet m. m. skulle förläggas till tillbyggnaden. Styrelsen avsåge, att de lokaler, som för närvarande disponerades för ovannämnda ändamål inom nuvarande stationsbyggnaden, skulle efter vidtagna förändringsarbeten tagas i anspråk för den nya automatstationen. I samband härmed bleve det nödvändigt att utföra andra rätt omfattande omändringsarbeten inom nuvarande stationsbyggnaden. Hur dessa ändringar slutligen skulle utformas vore ännu ej fastställt. Med ledning av förslagsritningar utarbetade av arkitekten Carl Åkerblad i Stockholm hava kostnaderna för omändringsarbetena inom nuvarande stationsbyggnad av styrelsen preliminärt beräknats till 600 000 kronor. Företaget kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för innevarande budgetår. Tillbyggnad av telefonstationsbyggnaden i Ljusdal.

Telegrafstyrelsen har meddelat, att de nuvarande telefonstationslokalerna i Ljusdal, vilka vore inrymda i telegrafverkets egen fastighet å tomten n r 3 i kvarteret Duvan, ursprungligen planerats för att omfatta automatisk station jämte utrustning för manuell avveckling av lands- och rikstrafiken. Med hänsyn till den fortsatta utvecklingen vid stationen hade emellertid styrelsen funnit en automatisering även av närtrafiken bliva erforderlig, varför behov av nya och för ändamålet lämpliga lokaler komme att uppstå. Då dylika lokaler icke kunde erhållas inom den nuvarande byggnaden, måste densamma tillbyggas. Byggnadskostnadema beräknades preliminärt till 100 000 kronor. Företaget medtogs å beredskapsstaten för budgetåret 1944/45 och kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46. Telefonstationsbyggnad i Mora.

Telegrafstyrelsen har meddelat, att vid telegrafverkets övertagande av ö s t r a Dalarnas Telefon AB år 1907 i köpet ingått dåvarande telefonstationsbyggnad på tomten nr 3 i kvarteret Bastubacken eller stadsägan nr 204 i Morastrands köping. Denna byggnad, som vore uppförd i trä, hade sedan nämnda tidpunkt utnyttjats för telegrafverkets telefonstation i Mora, och

i den m å n stationen vuxit hade tillbyggnader till husets båda gavlar utförts under åren 1917 och 1927. Sistnämnda år hade dessutom installerats centralvärmeledning i byggnaden. Trots vidtagna åtgärder finge emellertid de nuvarande lokalerna enligt styrelsens mening betraktas som otidsenliga. Styrelsen har vidare anfört, att, då telefonstationsutrustningen i Mora vore av synnerligen omodern konstruktion, styrelsen sedan länge ansett en ny stationsutrustning, avsedd för automatisk drift, böra anordnas. Då dylik stationsutrustning icke ansåges kunna förläggas inom de nuvarande lokalerna och ej heller nybyggnad syntes kunna uppföras på den nuvarande tomten, hade styrelsen för uppförande av ny stationsbyggnad i Mora enligt av Kungl. Maj:t den 14 mars 1941 lämnat bemyndigande inköpt tomten nr 9 i kvarteret Hjälten. Utvecklingen av telefonrörelsen i Mora framgår av följande av telegrafstyrelsen lämnade tablå. Vid in«ån«en av år

Antal lokalledningar

Antal huvudabonnemang

Antal telefonapparater

1935 !Q3 8

468 544

462 524

604 684

IS?::::::

**

™

1942 I943"

694 741

673 722

866 930

SS:".

"7

1945 833 811 1041 Det vore stvrelsens avsikt, att sedan den ifrågavarande nybyggnaden blivit uppförd, försälja den nuvarande staiionsfastigheten. Närmare forhandlingar därom hade styrelsen dock icke ansett sig böra upptaga förrän frågan angående nybyggnad kommit närmare sin lösning. Styrelsen har slutligen meddelat, att ritningar för den tillämnade byggnaden i Mora ännu icke förelåge. Med ledning av upprättade stomskisser hade styrelsen emellertid preliminärt beräknat byggnadskostnaderna till 300 00U kronor. . . -.. . Företaget kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv for innevarande budgetår. Tillbyggnad av telefonstationsbyggnad i Falun.

Telegrafstyrelsen h a r beträffande telegrafverkets stationsfastighet i Falun meddelat, att densamma, som vore belägen å tomten n r 1 inom kvarteret 39 Posten för närvarande inrymde lokaler för telefon- och telegrafstation, linjeexpedition för Falu sektion, överdragsstation för rikskabeln Krylbo—Falun ävensom lokaler för postkontoret. Telefonstationen beräknades, meddelar styrelsen vidare, kunna bibehållas med nuvarande utrustning och inom nuvarande lokaler till år 1950, da ny slationsutrustning, vilken planerades för automatisk koppling, måste vara färdig att tagas i bruk. Denna utrustning kunde emellertid icke inrymmas 1 nu befintliga lokaler, utan nya och härför avpassade lokaler måste beredas

61 genom tillbyggnad av fastigheten Även för övriga av telegrafverkets olika avdelningar inom fastigheten krävdes ökat lokalutrymme, vilket endast kunde tillgodoses genom att en tillbyggnad komme till utförande. Tomten, som vore mycket stor, lämnade god plats för erforderlig ny byggnadskropp. Utvecklingen av telegrafverkets telefonrörelse i Falun framgår av följande av telegrafstyrelsen upprättade tablå. Vid ingången av år

Antal lokalledningar

Antal huvudabonnemang

Antal telefonapparater

1936 1937 1938 1939 1940 1941 1942 1943 1944 1945

2 368 2 456 2 549 2 693 2 802 2 924 3 093 3 227 3 368 3 578

2 346 2 431 2 516 2 649 2 750 2 844 2 995 3 128 3 291 3 495

3 222 3 340 3 481 3 674 3 850 4 004 4 259 4 441 4 504 4 836

Byggnadskostnaderna hava av telegrafstyrelsen preliminärt beräknats till 450 000 kronor. Telefonstationsbyggnad i Norberg.

Telegrafstyrelsen har meddelat, att lokal för telegrafverkets nuvarande manuella telefonstation i Norberg mot en årshyra av 1 800 kronor exklusive kostnader för lokalens uppvärmning förhyrdes enligt kontrakt, som gällde till den 1 oktober 1949. Utvecklingen av telegrafverkets telefonrörelse i Norberg framgår av följande av telegrafstyrelsen upprättade tablå. Vid ingången av år

Antal lokalledningar

Antal huvudabonnemang

Antal telefonapparater

1936 1937 1938 1939 1940 1941 1942 1943 1944 1945

270 285 302 320 331 365 394 407 423 448

291 308 326 345 347 372 405 413 426 451

338 364 386 423 429 461 500 515 539 573

Telegrafstyrelsen har meddelat, att trafiken med nuvarande abonnentökning beräknades kunna avvecklas med befintlig utrustning och inom nuvarande lokaler till år 1951. På grund av att Norbergs nätgrupp till största delen redan vore automatiserad, vore det emellertid önskvärt med hänsyn till samtrafiken, att automatiseringen av Norbergs telefonstation, som vore avsedd utgöra nätgruppsstation, komme till utförande tidigare. Den nya stationsutrustningen kunde icke uppställas inom nuvarande förhyrda lokaler.

62 Det vore därför erforderligt att nya och lämpliga lokaler i god tid färdigställdes inom en telegrafverkets egen byggnad. Erforderlig byggnadstomt för stationshuset i fråga hade ännu icke anskaffats men dylik torde, framhåller styrelsen, med säkerhet kunna erhållas å för telegrafverket lämplig plats. Byggnadskostnaderna hava av styrelsen preliminärt beräknats till 250 000 kronor. Telefonstationsbyggnad i Köping.

Telegrafstyrelsen har meddelat, att telegrafverkets fastighet i Köping, vilken vore belägen å tomterna n:ris 226 a och 226 b inom kvarteret Nifelhem, inköpts redan år 1920 av telegrafverkets pensionsfond men sedermera den 1 juli 1944 övertagits av telegrafverket. Fastigheten inrymde förutom lokaler för telefonstationen på platsen även en del bostadslägenheter och butikslokaler, vilka uthyrts. De nuvarande stationslokalerna vore enligt telegrafstyrelsen rätt otidsenliga och stationsutrustningen gammal och försliten. Med nuvarande abonnentökning beräknades stationens kapacitet bliva helt tagen i anspråk vid årsskiftet 1949/50. Styrelsen måste således tillse, att lokaler för då erforderlig automatisk telefonstationsutrustning i god tid funnits disponibla. Telegrafverkets nuvarande fastighet i Köping hade ett mycket bra och centralt läge, varför den nya stationen lämpligen borde förläggas till denna plats. Företagen undersökning hade emellertid visat, att erforderliga och för den nya stationen lämpliga lokaler icke kunde erhållas i den nuvarande byggnaden. Med hänsyn till byggnadens konstruktion kunde dylika lokaler ej heller med ekonomisk fördel anskaffas genom om-, till- eller påbyggnad av fastigheten. Det återstode således intet annat än att uppföra ett nytt hus å tomten. Företagen utredning hade visat, att huset i fråga kunde utföras i två etapper, varigenom den manuella telefonstationen kunde kvarbliva i nuvarande lokaler till dess den nya stationen kunde tagas i bruk inom lokaler i nybyggnaden. Utvecklingen av telegrafverkets telefonrörelse i Köping framgår av följande av telegrafstyrelsen upprättade tablå. Vid ingången av år 1936 1937 1938 1939 1940 1941 1942 1943 1944 1945

Antal lokalledningar 626 650 691 752 821 866 913 961 1 036 1210

Antal huvudabonnemang 656 691 731 780 845 888 930 978 1 047 1218

Antal telefonapparater 814 854 898 952 1034 1095 1 153 1 220 1 322 1553

Byggnadskostnaderna hava av telegrafstyrelsen preliminärt beräknats till 750 000 kronor.

G3 Telefonstationsbyggnad i Sala.

Telegrafstyrelsen har beträffande de nuvarande lokalerna för telefonstationen i Sala meddelat, att dessa mot en årshyra av 5 500 kronor, inklusive kostnader för lokalernas uppvärmning medelst centralvärme, förhyrdes enligt kontrakt, som gällde till 1 oktober 1952. Utöver stationslokalen förhyrde telegrafverket dessutom på ett år i taget magasin och garage mot en hyra av 150 kronor per år. Utvecklingen av telegrafverkets telefonrörelse i Sala framgår av efterföljande av telegrafstyrelsen upprättade tablå. Vid ingången av år 1936 1937 1938 1939 1940 1941 1942 1943 1944 1945

Antal lokalledningar 759 791 844 895 955 1007 1 066 1 114 1 148 1213

Antal huvudabonnemang 738 781 832 883 939 991 1 057 1 091 1 141 1 198

Antal telefonapparater 941 994 1056 1 109 1 179 1238 1 310 1 344 1436 1506

Styrelsen har framhållit, att med nuvarande abonnenlökning, som utgjorde 60 abonnenter per år, beräknades nummerkapaciteten vid stationen i Sala bliva tillräcklig intill år 1955. Med hänsyn till att av nuvarande 12 riksexpedilionsplatser redan 9 blivit besatta och ytterligare utökning inom nuvarande lokaler icke vore möjlig, erfordrades emellertid nya stationslokaler efter vad n u kunde överblickas redan omkring år 1950. De nya stationslokalerna borde förläggas till en för ändamålet uppförd byggnad tillhörig telegrafstyrelsen. Dylik byggnad borde uppföras å den av styrelsen enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 mars 1940 för telegrafverkets räkning förvärvade tomten nr 1 inom kvarteret Sölvköparen. Kostnaderna för nämnda byggnad hava av styrelsen preliminärt beräknats till 300 000 kronor. Telefonstationsbyggnad i Arvidsjaur.

Beträffande telegrafverkets telefonstation i Arvidsjaur har telegrafstyrelsen meddelat, att lokal för denna förhyrdes av enskild fastighetsägare enligt hyreskontrakt, som gällde ett år i taget. Lokalen bestode av 4 rum och kök, och telegrafverkets hyresutgift för densamma utgjorde 1 465 kronor per år, vartill komme kostnader för lokalens uppvärmning medelst centralvärmeledning. För erforderliga stationsutvidgningar hade samtliga för stationsutrustningen disponerade utrymmen numera tagits i anspråk, varjämte för administrativa och andra ändamål avsedda lokaler vore helt otillräckliga. Med hänsyn härtill måste telegrafstyrelsen vara beredd att om några år kunna överflytta stationen till nya lokaler, vilka helst borde beredas inom en telegrafver-

64 kets egen byggnad på platsen. För en blivande ny stationsbyggnad i Arvidsjaur hade emellertid ännu icke anskaffats byggnadstomt, men dylik syntes med säkerhet kunna erhållas på för telegrafverket lämplig och centralt belägen plats inom samhället. Utvecklingen av telefonrörelsen i Arvidsjaur framgår av följande av telegrafstyrelsen lämnade tablå. Vid ingången av år

Antal lokalledningar

Antal huvudabonnemang

Antal telefonapparater

1935 1938 1941 1942 1943 1944 1945

131 170 201 229 254 276 315

125 162 192 219 243 259 297

155 202 236 270 300 325 381

Styrelsen har slutligen meddelat, att ritningar för en blivande telefonstationsbyggnad i Arvidsjaur ännu icke utarbetats. Med ledning av uppgjorda stomskisser hava emellertid byggnadskostnaderna av styrelsen preliminärt beräknats till 175 000 kronor. Företaget kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för innevarande budgetår. Telefonstationsbyggnad i Kramfors.

Telegrafstyrelsen har beträffande telegrafverkets nuvarande fastighet i Kramfors meddelat, att densamma, som förvärvats enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1920, för närvarande inrymde lokaler för telegrafoch telefonstation, bostad för telegrafkommissarie samt en butikslokal med kontors- och lagerrum, vilken vore uthyrd för 1 066 kronor per år. Utvecklingen av telegrafverkets telefonrörelse i Kramfors framgår av efterföljande av telegrafverket upprättade tablå. Vid ingången av år

Antal lokalledningar

Antal huvudabonnemang

Antal telefonapparater

1936 1937 1938 1939 1940 1941 1942 1943 1944 1945

454 473 507 529 569 623 653 680 713 788

457 477 514 536 571 619 652 675 700 736

619 654 699 730 775 829 871 908 935 992

Styrelsen har framhållit att med nuvarande abonnentökning, som uppginge till 40 abonnenter per år, beräknades stationens nummerkapacitet bliva tillräcklig intill år 1954, medan däremot med hänsyn till lands- och rikstrafiken nu tillgängliga expeditionsplatser beräknades bliva tillräckliga endast

65 till år 1949. Utökning av nämnda expeditionsplatser kunde möjligen ske genom att personalens frukostrum toges i anspråk härför. Genom en sådan åtgärd skulle möjligen telefontrafiken kunna avvecklas inom nuvarande lokaler till omkring år 1954 eller till samma år stationens nummerkapacitet beräknades vara helt tagen i anspråk. Då emellertid rikstrafiken särskilt efter nu inträdda fredsförhållanden kunde tänkas komma att öka i icke förutsedd grad, kunde ny stationsutrustning komma att erfordras tidigare. Då ifrågavarande nya stationsutrustning, som planerades för automatisk koppling, icke kunde uppställas inom nuvarande lokaler, måste styrelsen lillse, att nya och för ändamålet speciellt lämpade lokaler i god tid funnes att tillgå. För tillgodoseende av ifrågavarande lokalbehov borde en ny telefonstationsbyggnad uppföras å den befintliga tomten. Enligt företagen utredning vore det möjligt att uppföra nämnda byggnad, utan att det nuvarande stationshuset dessförinnan behövde rivas. Byggnadskostnaderna hava av telegrafstyrelsen preliminärt beräknats till 300 000 kronor. Förrådsbyggnader m. m. i Slätte. I skrivelse till Kungl. Maj :t den 5 oktober 1945 har telegrafstyrelsen hemställt om anvisande av anslag å riksstaten för budgetåret 1946/47 för uppförande av förrådsbyggnader m. m. i Slätte. Styrelsen har i nyssnämnda skrivelse inledningsvis lämnat följande redogörelse för behovet av utökning av telegrafverkets huvudförråd i Göteborg. Huvudförrådets i Göteborg lokaler äro alldeles för små och otillräckliga och dessutom synnerligen tungarbetade och oekonomiska. De utvidgningar, som företagits under årens lopp för att bereda plats för tyngre materiel, utgöras av skjul, vilkas golv på grund av kostnadshänsyn och dåliga markförhållanden fått läggas i nivå med järnvägsspåret. En bidragande orsak till trångboddheten är att av disponibla utrymmen en del för några år sedan måste tagas i anspråk för utökning av reparationsverkstaden för apparater. Under krigsåren har en del materiel fått förvaras i spridningsförråd, men vid huvudförrådet i Göteborg har lokalbristen dessutom framtvingat förhyrande av ett flertal extra förrådslokaler dnom själva staden. Frånsett att en dylik ordning medför bristande överskådlighet, drager den även med sig stora extra personal- och transportkostnader. Behovet av utökning i både varmoch kallförråden är därför trängande. Huvudförrådet i Göteborg har till uppgift att furnera västra Sverige med materiel. Förrådets belägenhet i ena utkanten av förrådsområdet är icke ur alla synpunkter idealisk. Materielen tillföres området i huvudsak över den rakt motsatta utkanten, varigenom en hel del återfrakter och därmed följande extra kostnader icke kunna undvikas. Detta hade icke så stor betydelse, så länge materielförbrukningen var av mindre omfattning. 35 °/o av materielen förbrukas dessutom i själva Göteborg med närmaste omnejd, varför det under alla förhållanden är nödvändigt med ett stort förråd i Göteborg. Återfrakterna och därmed förenade kostnader ha nu fått större betydelse därigenom att materielkvantiteterna, som passera förrådet, utökats. Dessutom har platsen för förrådet visat sig ur militär synpunkt vara mindre lämplig på grund av grannskapet till Olskrokens och Sävenäs rangerbangårdar, SKF m. fl. bombmål. Någon annan lämplig förrådstomt inom själva Göteborg har icke kunnat uppbringas, och det är icke heller önskvärt att utöka förrådet på nuvarande plats mer än som är nödvändigt för Göteborg med omnejd och befintliga verkstäder.

66 För att eliminera nämnda olägenheter bonde, enligt vad telegrafstyrelsen funnit lämpligt, närmast aktuella utökning av huvudförrådet förläggas till annan plats än Göteborg. Efter att hava undersökt förhållandena på ett flertal platser har verket stannat för en tomt, belägen i Slätte i närheten av Töreboda på västra stambanan, vilken tomt visat sig vara ur olika synpunkter lämplig för ändamålet. Det planerade filialförrådet vore avsett att ersätta jämväl ett mindre filialförråd av provisorisk karaktär på förhyrd tomt i Gårdsjö, som vore för liten för här ifrågavarande ändamål och icke kunde utökas. Avsikten vore, enligt vad styrelsen slutligen framhållit, att på den ovannämnda tomten i Slätte tills vidare uppföra ett kallmagasin med ett inbyggt värmeförråd samt bostadshus för förmannen, detta sistnämnda därför att denne borde hava uppsikt över tomten även under icke tjänstetid. Byggnaderna komme att utföras av monteringsfärdig materiel av i handeln förekommande standardkonstruktioner, och de sammanlagda kostnaderna för tomtplanering, spår, kajer, magasin och bostadshus beräknades till 370 000 kronor. Då anslag för detta byggnadsföretag icke beräknats i årets statsverksproposition, h a r arbetsmarknadskommissionen i förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 upptagit ett belopp av 370 000 kronor till företaget i fråga. Förrådsbyggnad i Örebro.

Sedan telegrafstyrelsen i skrivelse till Kungl. Maj:t den 5 oktober 1944 hemställt, att för förrådsbyggnad och garage i Örebro måtte för budgetåret 1945/46 anvisas ett investeringsanslag av 525 000 kronor, föreslog Kungl. M a j : t i 1945 års statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil. 12, punkten 26) riksdagen att anvisa ett investeringsanslag av 325 000 kronor till utförande av en första byggnadsetapp omfattande varmförråd och garage. Detta förslag bifölls av riksdagen. I sina petita för budgetåret 1946/47 h a r telegraf styrelsen hemställt om ett anslag av 200 000 kronor för utförande av den återstående delen av byggnadsförelaget, omfattande kallförråd. Medel härför hava icke äskats i årets statsverksproposition. I här föreliggande förslag till investeringsreserv har emellertid arbetsmarknadskommissionen medräknat för arbetets utförande erforderligt belopp. Företaget medtogs i sin helhet i beredskapsstaten för 1944/45 samt i vad det avser kallförrådet i förslaget till invesleringsreserv för budgetåret 1945/46. F ö r r å d s - , garage- och verkstadsbyggnad i Norrköping.

I skrivelse den 12 november 1937 till Kungl. Maj:t hemställde telegrafstyrelsen att få inköpa ett markområde intill telegrafverkets äldre förrådstomt i Norrköping för uppförande av nya förråds- och garagebyggnader samt att för budgetåret 1938/39 få anvisat ett reservationsanslag av 42 000 kronor. Detta förslag bifölls av riksdagen.

67 I skrivelse den 15 februari 1938 hemställde telegrafstyrelsen vidare, att i arbetsplanen för beredskapsarbeten för budgetåret 1938/39 skulle upptagas ett anslag på 420 000 kronor för uppförande av ovannämnda byggnader. Det ifrågavarande anslaget blev också medtaget i beredskapsstat för budgetåret i fråga och upptogs sedermera ånyo i beredskapsstaten för budgetåret 1939/40. I skrivelse till chefen för kommunikationsdepartementet den 26 januari 1940 gjorde styrelsen förnyad framställning, att anslaget för ändamålet måtte uppföras även å en beredskapsstat för budgetåret 1940/41. Denna framställning föranledde icke någon åtgärd. Företaget medtogs däremot å beredskapsstaten för budgetåret 1944/45 och kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46. I ovannämnda framställningar h a r telegrafstyrelsen framhållit, att förrådsutrymmena i Norrköping vore otillräckliga och otidsenliga och att uppförande av ny ändamålsenlig förrådsbyggnad därför vore ofrånkomlig. Avsikten vore att i denna, utöver de egentliga förrådslokalerna, inrymma även reparationsverkstad för telefonapparater och telefonväxlar, vilken nu vore provisoriskt inhyst på en vind i en annan del av staden. Byggnaden skulle vidare innehålla garage för erforderligt antal bilar, vilka vore garagerade på olika platser i staden. Plats skulle även i samband härmed beredas för en mindre reparationsverkstad jämte tvättnings- och smörjningsutrymme för motorfordon. Samtidigt skulle den nuvarande enkla förrådsbyggnaden tills vidare bibehållas för lagring av grövre, mindre ömtålig materiel. Styrelsen h a r härutöver tillagt, att förhållandena i så måtto ändrats, att centralförrådet i Nässjö kommit till. Behovet av ett ordentligt sektionsförråd i Norrköping med till detta hörande garage och mindre reparationsverkstäder kvarstode dock. Byggnadskostnaden h a r av styrelsen preliminärt beräknats till 525 000 kronor. Företaget medtogs å beredskapsstaten för budgetåret 1944/45 och kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46. Förråds-, garage och verkstadsbyggnad i Gävle.

Kungl. Maj:t har den 15 mars 1940 bemyndigat telegrafstyrelsen att inköpa tomt i Gävle, å vilken skulle uppföras förråds-, garage- och verkstadsbyggnader av lämpliga storlekar. Telegrafstyrelsen har därefter för' såväl budgetåret 1939/40 som 1940/41 hemställt hos Kungl. Maj:t om upptagande å beredskapsstat av ett anslag om 525 000 kronor för uppförande av nämnda byggnader. Styrelsen har därvid anfört bland annat följande. Utrymmena för telegrafverkets distriktsförråd i Gävle, för vilket en mindre byggnad uppfördes under åren 1900—1901 å härför inköpt tomt vid Centralgatan, ha sedan långt tillbaka varit otillräckliga för ändamålet. Under en lång följd av år har telegrafverket därför nödgats förhyra upplagsplatser för grövre materiel på olika ställen i staden. Sålunda har sedan år 1927 förhyrts en Gävle stad tillhörig upplagsplats om ca 3 900 m2, å vilken ett par förrådsskjul uppförts. Någon bebyggelse av mera permanent natur har däremot icke ansetts kunna ifrågakomma, då tillräckligt lång arrendetid för tomten ej kunnat utverkas. Genom telegrafverkets kraftiga utveckling under senare år har behovet av för-

68 rådslokaler och upplagsplats för materiel avsevärt stegrats. Härigenom har förrådsfastigheten blivit otillräcklig för lagring av den materiel, som måste förvaras inomhus, och därtill hörande verksläder, och även den förhyrda upplagsplatsen har visat sig för liten. Uppdelningen av förrådet på två platser, belägna på ca 2 km avstånd från varandra, har även varit till olägenhet på grund av att dess övervakning försvårats och personalen ej kunnat utnyttjas på samma sätt, som om förrådet varit förlagt till en enda plats. Det är med hänsyn härtill högeligen angeläget att få förrådslokaliteterna i Gävle utvidgade och centraliserade.

Utöver vad sålunda anförts ville styrelsen meddela, att förhållandena numera såtillvida ändrats att centralförråd i Västanfors anordnats. Emellertid vore det lämpligt, att ett modernt sektionsförråd uppfördes i Gävle. Kostnaderna hava preliminärt beräknats till 525 000 kronor. Företaget medtogs å beredskapsstaten för budgetåret 1944/45 och kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46. Telefon- och telegrafanläggningar. Riks- och landskablar m. m.

Beträffande anläggande av nya rikskablar, ökning av överdragsstationer och pupinisering av befintliga kablar samt införande respektive komplettering av bärvågsdrift å kablar och blankledningar anför telegrafstyrelsen, att någon ökning utöver det för budgetåret 1946/47 uppgjorda ordinarie arbetsprogrammet, som omfattade en kostnad av 26 500 000 kronor, icke vore möjlig i annan mån än att förberedande arbeten för nya rikskablar Stockholm—Enköping—Västerås—Riddarhyttan och Stockholm—Norrköping för ett belopp av ca 500 000 kronor kunde medtagas i investeringsreserven. Å beredskapsstaten för budgetåret 1944/45 och i förslaget till investeringsreserv för innevarande budgetår har för förberedande arbeten för ny rikskabel Stockholm—Enköping—Västerås—Riddarhyttan upptagits ett belopp av 300 000 kronor. I fråga om landskablar, vilka enligt telegrafstyrelsen under senare år icke kunnat erhållas i önskad omfattning på grund av bland annat materialbrist, har styrelsen meddelat, att redan nu ett visst behov förelåge att återhämta vad som icke rättidigt kunnat komma till utförande. Ordinarie programmet för budgetåret 1946/47, som omfattade en kostnad av 7 700 000 kronor, var därför dubbelt så stort som innevarande års. Då dessutom på grund av verkstadskonflikten utförande av föregående års program till stor del måste uppskjutas till innevarande år, vore det, framhåller telegrafstyrelsen, icke möjligt att upptaga några arbeten av här ifrågavarande slag i investeringsreserven. Telefon- och telegrafstationer.

Några arbeten avseende telefon- och telegrafstationer hava i likhet med tidigare år icke kunnat medtagas i investeringsreserven för nästa budgetår, enär telegrafstyrelsen icke ansett någon ökning av det ordinarie programmet i fråga om dessa arbeten vara möjlig.

69 Nya abonnentanläggningar, nätarbeten och blanka mellanortsledningar.

Telegrafstyrelsen har för budgetåret 1946/47 beräknat, att arbeten avseende nya abonnentanläggningar, nätarbeten och blanka mellanortsledningar komma att utföras i en omfattning motsvarande 44 000 000 kronor. Med hänsyn härtill funne styrelsen det icke möjligt att i nämnvärd grad utvidga programmet beträffande arbeten av ifrågavarande slag. Dock kunde enligt styrelsens mening ökningar komma i fråga beträffande nätarbeten och förbättring av landsbygdens telefonförhållanden, varvid i investeringsreserven lämpligen borde medtagas nätarbeten för 2 000 000 kronor och arbeten avseende förbättring av landsbygdens telefonförhållanden för 4 000 000 kronor. I fråga om nätarbetena har styrelsen anfört, att blankledningsstråken under senare år blivit hårt belastade samt att reservledningarna i befintliga kablar på sina håll strängt anlitats och nu börjat tryta, varför styrelsen, trots att det ordinarie programmet för budgetåret 1946/47 beräknats få avsevärt större omfattning än innevarande budgetårs program, ansåge det lämpligt att i investeringsreserven upptaga nätarbeten för ett belopp av 2 000 000 kronor. Beträffande förbättring av landsbygdens telefonförhållanden har styrelsen framhållit att den, såsom ett led i sina strävanden härutinnan, bland annat avsåge att ytterligare öka områdena för fria huvudledningar (frikretsarna) vid telefonstationerna. För ökande och ombyggnad av abonnenter tillhöriga stolplinjer och ledningar utanför de nuvarande frikretsarna syntes enligt styrelsens åsikt i investeringsreserven för budgetåret 1946/47 lämpligen böra upptagas ett belopp av 4 000 000 kronor, detta med hänsyn till att arbetena i fråga kunde anses utgöra lämpliga objekt för beredande av arbetstillfällen vid en arbetsmarknadskris. Påbörjandet av dessa arbeten torde, enligt vad telegrafstyrelsen framhållit, icke böra ske, förrän statsmakterna tagit ställning till det förslag om förbättring av landsbygdens telefonförhållanden, vilket telegrafstyrelsen inom närmaste tiden på grundval av 1944 års telefonkommittés den 31 december 1945 avgivna betänkande avsåge att framlägga. Rundradioanläggningar. Rundradiostation i Stockholm.

I årets statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil. 5, punkten 25) har upptagits ett investeringsanslag av 500 000 kronor för vissa förberedande åtgärder, huvudsakligen avseende markinköp, till ny rundradiostation i Stockholm. Anläggningskostnaden för stationen h a r av telegrafstyrelsen preliminärt beräknats till 3 700 000 kronor. Telegrafstyrelsen har i skrivelse till arbetsmarknadskommissionen föreslagit att företaget — till den del det icke komme till utförande med det nyss angivna anslaget å 500 000 kronor — skulle medtagas i investeringsreserven för nästa budgetår. Beträffande motivering för företaget hänvisar kommissionen till vad härom anförts i propositionen.

70 A r b e t s m a r k n a d s k o m m i s s i o n e n , s o m h ä r v i d h ä n v i s a r till de p r i n c i p i e l l a synp u n k t e r b e t r ä f f a n d e r a d i o a n l ä g g n i n g a r s å s o m objekt i en i n v e s t e r i n g s r e s e r v , v i l k a a n f ö r t s å s. 34, h a r m e d t a g i t företaget i i n v e s t e r i n g s r e s e r v e n m e d ett b e l o p p av (3 700 000 — 500 000 = ) 3 200 000 k r o n o r . Rundradiosändare för kortvåg i Hörby. 1943 å r s r u n d r a d i o u t r e d n i n g h a r i skrivelse till Chefen för k o m m u n i k a t i o n s d e p a r t e m e n t e t d e n 7 f e b r u a r i 1944 h e m s t ä l l t , att K u n g l . Maj:t m å t t e göra f r a m s t ä l l n i n g till 1944 å r s r i k s d a g o m a n v i s a n d e av m e d e l för a n o r d n a n d e a v e n k o r t v å g s a n l ä g g n i n g o m t v å s ä n d a r e . B e t r ä f f a n d e s k ä l e n för e n förbättr a d svensk k o r t v å g h a r u t r e d n i n g e n i h u v u d s a k a n f ö r t följande. Utredningen konstaterar först, att flerfaldiga vittnesbörd föreligga rörande den dåliga hörbarheten av den nuvarande svenska kortvågssändningen till utlandet. Att behov av teknisk förbättring på detta område förefinnes, anser utredningen vara ställt utom varje tvivel. Härutöver har utredningen velat undersöka huruvida de uppgifter, som i kommersiellt, kulturellt och politiskt hänseende kunna tillmätas kortvågssändningarna, äro av sådan vikt, att de motivera de icke obetydliga utgifterna härför. Ur kommersiell synpunkt anser utredningen det böra vara av värde för det svenska näringslivets representanter i utlandet att genom snabba upplysningar vda rundradion erhålla möjlighet att kontinuerligt följa utvecklingen av förhållandena härhemma. Huruvida rundradion kan tillmätas samma betydelse, då det gäller kontakten med det svenska näringslivets kunder i utlandet, synes utredningen mera tveksamt. Ur kulturell synpunkt anser utredningen en av rundradions viktigaste uppgifter i fråga om kortvågssändningar till utlandet vara att bereda utlandssvenskarna tillfälle att fortlöpande leva med i vad som händer och sker i Sverige och att därigenom stärka banden mellan dem och hemlandet. Detta gäller uppenbarligen med avseende på såväl bofasta svenskar i utlandet som svenska sjömän. Beträffande de sistnämnda har från sjöfartshåll framhållits önskvärdheten av att i rundradion anordnas studiekurser för sjömännen. Uppslaget finner utredningen värt att övervägas. I detta sammanhang bör ej heller bortses från att kortvågssändningar till utlandet kunna vara av betydelse för Sverige och svenskättlingarna i främmande land, framför allt de i Nordamerika bosatta. Utredningen biträder de synpunkter, som Amerikautredningen anfört rörande de uppgifter i politiskt hänseende, vilka kunna tillgodoses genom förbättrade kortvågssändningar. Ur beredskapssynpunkt bör det sålunda vara värdefullt att vid kritiska situationer äga möjlighet att via rundradion framlägga Sveriges synpunkter. Även bortsett från sådana kristillfällen torde Sverige säkerligen ha behov av medel att hävda sina ståndpunkter och efter förmåga göra sina förhållanden kända. För närvarande avlyssnas exempelvis de svenska kortvågssändningarna regelbundet av myndigheternas och de stora radiobolagens avlyssningscentraler i Amerikas Förenta Stater. Enligt rapport från svenska beskickningen i Washington den 5 oktober 1942 användas de stenografiska referaten dels för information av regeringsorganen, dels som underlag för artiklar i pressen, dels ock för de stora radiobolagens nyhetskommunikéer, varvid den svenska radions kortvågssändning anges som ursprungsbeteckning. U t r e d n i n g e n h a r vidare f r a m h å l l i t , att till en n a t i o n s n o r m a l a u t r u s t n i n g givetvis n u m e r a h ö r d e r u n d r a d i o s ä n d a r e för internationellt b r u k , vilka vore i n i v å m e d a n d r a l ä n d e r s . De u n d e r s ö k n i n g a r , s o m u t r e d n i n g e n k u n n a t vid-

71 taga, gåve otvetydigt vid handen, att Sverige icke hållit jämna steg med utvecklingen p å förevarande område. Härtill komme betydelsen av att i internationellt samarbete olika radioföretag emellan tiga tillgång till en fullgod kortvågsutrustning. Utredningen har härom bland annat anfört. Redan före krigsutbrottet förekom dylik kontakt mellan olika länders radioföretag. Efler fredsslutet har man med visshet att förutse, att radioföretagen i allt större utsträckning komma att sända reporters till olika delar av världen för att därifrån genom återutsändning över det egna landets sändare göra radioreportage om aktuella händelser. Vid långväga sändningar till respektive reporters hemland måste i de fall, då hemlandet icke kan nås per tråd, överföringar över ett antal kortvågsstationer äga rum. Det är uppenbarligen av vikt, att det också i vårt land finns tillräckligt kraftiga kortvågssändare, för att Sverige skall kunna deltaga i en sådan internationell reportageverksamhet. Om nämligen Radiotjänst till förmån för det svenska riksprogrammet skall kunna taga emot tjänster av utländska radioföretag, måste möjligheter till motprestationer finnas. Ju bättre våra kortvågsstationer äro, desto fler utsända radiojournalister komma att besöka vårt land. Detta innebär, att svenska förhållanden i olika hänseenden bliva internationellt belysta. Det bör ej heller bortses från att sådana sändningar äro av betydelse, då det gäller att draga den utomeuropeiska turistströmmen till vårt land eller vid tillfällen, då en internationell kongress, olympiad eller dylikt förlägges till Sverige. För närvarande disponerade Sverige för kortvågssändningar till utlandet två sändare med en antenneffekt på 12 k W vardera. Dessa sändare användes därjämte under vissa tider av dygnet för kommersiell radiotelegraftrafik. Både ined hänsyn till den låga effekten och till den av krisläget framtvungna nödvändigheten att använda sändarna såväl för rundradio som för radiotelegrafi funne utredningen, att tvenne nya sändare med betydligt större antenneffekt borde uppföras, om förbättringar i rundradiosändningarna till utlandet överhuvud taget skulle ernås. Vad sändareffekten anginge, ville utredningen framhålla, att utvecklingen på det radiotekniska området utmärktes av en sådan snabbhet, att klokheten bjöde att nu eftersträva anläggningar, som stode på höjden av vad tekniken av i dag kunde prestera. Då man endast för några år sedan räknade med sändareffekter av 50 kW, pekade framstegen på förevarande område mot effekter av 100 k W och högre. För en hög effekt talade även det — trots alla internationella försök att reglera trängseln i etern — beklagliga förhållandet, att den enda möjligheten för ett land att kunna hålla ett antal våglängder fria från trafik från andra länders sändare syntes vara att utbygga egna sändare med så stora antenneffekter, att fälts ty rkorna på mottagningsorterna dominerade över andra stationers fältstyrkor. Utredningen ansåge därför, att k ortvågs anläggningen borde utföras med 100 k W sändare. Vid sitt ställningstagande till frågan om kortvågsanläggningen borde uppföras med en eller två sändare har utredningen utgått från att det måste bedömas vara lika aktuellt att förbättra de svenska sändningarna till den europeiska kontinenten med omkringliggande av svenska fartyg trafikerade hav som till främmande kontinenter. Med beaktande även av möjligheten att i viss utsträckning utnyttja den ena sändaren som reserv för den andra tvekade utredningen ej att — trots merkostnaden — föreslå uppförandet av två

72 sändare om vardera 100 kW. Av de bägge sändarna skulle den ena användas för s. k. rundstrålning och den andra för s. k. riktstrålning. Genom rundstrålning nåddes de områden, som befunne sig inom en cirkel med en radie av omkring 3 000 km från stationsplatsen. Vid riktstrålning, som vore särskilt lämplig vid kortvågssändning på mycket långa avstånd, sändes radiovågorna, såsom namnet angåve, i viss riktning. Beträffande platsen för de nya sändarna talade radiotekniska skäl för en utbyggnad av Hörby rundradiostation. Härtill komme att en förläggning till Hörby ställde sig ekonomiskt fördelaktigare genom att befintligt stationshus liksom befintlig kraftanläggning delvis kunde utnyttjas och att viss minskning i personalkostnaderna även uppstode. Enligt utredningen uppginge kostnaderna för anordnande i Hörby av en kortvågsanläggning om två sändare å 100 k W vardera till 5 270 000 kronor. Det i ovannämnda skrivelse den 7 februari 1944 framlagda förslaget har icke föranlett någon Kungl. Maj:ts åtgärd. 1945 års riksdag har emellertid i anledning av väckta motioner i skrivelse till Kungl. Maj:t nr 440 uttalat den förväntan, att frågan om förbättrade kortvågssändare underkastades prövning av Kungl. Maj:t och att därav föranlett förslag snarast förelades riksdagen. I anslutning till vad här ovan anförts har arbetsmarknadskommissionen, under hänvisning jämväl till vad kommissionen på s. 34 principiellt anfört beträffande radioanläggningar såsom objekt i en investeringsreserv, medtagit anordnandet av en kortvågsanläggning i Hörby i investeringsreserven till ett belopp av 5 270 000 kronor. Företaget kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för innevarande budgetår.

Anslag till telegrafverket. Under åberopande av vad här ovan anförts beträffande den föreslagna investeringsreserven för telegrafverket hemställer arbetsmarknadskommissionen, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 å K apitalbudgeten under Statens affärsverksfonder, T e l e g r a f v e r k e t , uppföra följande anslag, nämligen Telegrafverkets fastigheter. Telefonstationsbyggnader m. m. Telefonstationsbyggnad Telefonstationsbyggnad Telefonstationsbyggnad Telefonstationsbyggnad

i Ängelholm i Klippan i Hässleholm i Ljungby

. . . . kronor » .... » »

300 000 475 000 400 000 300 000

73 Nybyggnad för post- och telegrafverken i Kävlinge kronor Tillbyggnad av telefonstationsbyggnaden i Halmstad » Telefonstationsbyggnad i Höganäs » Tillbyggnad av telefonstationsbyggnaden i Karlshamn » Tillbyggnad av telefonstationsbyggnaden i Simrishamn » Tillbyggnad av telefonstationsbyggnaden i Jönköping » Tillbyggnad av telefonstationsbyggnaden i Karlstad » Telefonstationsbyggnad i Sunne » Telefonstationsbyggnad i Arvika » Telefonstationsbyggnad i Kungälv » Telefonstationsbyggnad i Ulricehamn . . . . » Telefonstationsbyggnad i Vimmerby . . . . » Telefonstationsbyggnad i Nässjö » Telefonstationsbyggnad i Arboga » Telefonstationsbyggnad i Strängnäs . . . . » Tillbyggnad av telefonstationsbyggnaden i Örebro » Telefonstationsbyggnad i Hultsfred » Telefonstationsbyggnad i Vetlanda » Telefonstationsbyggnad i Nora » Telefonstationsbyggnad i Nyköping » Telefonstationsbyggnad i Visby » Telefonstationsbyggnad i Valdemarsvik .. » Telefonstationsbyggnad inom Högalidsområdet i Stockholm » Telefonstationsbyggnad i Gustavsberg . . . . » Nybyggnad för post- och telegrafverken i Nynäshamn » Ändringsarbeten i telefonstationsbyggnaden i Gävle » Tillbyggnad av telefonstationsbyggnaden i Ljusdal » Telefonstationsbyggnad i Mora » Tillbyggnad av telefonstationsbyggnaden i Falun » Telefonstationsbyggnad i Norberg » Telefonstationsbyggnad i Köping » Telefonstationsbyggnad i Sala » Telefonstationsbyggnad i Arvidsjaur . . . . » Telefonstationsbyggnad i Kramfors » 6—467172.

400 000 600 000 250 000 100 000 250 000 625 000 600 000 300 000 300 000 250 000 250 000 275 000 500 000 400 000 225 000 600 000 250 000 300 000 275 000 400 000 425 000 225 000 800 000 270 000 375 000 600 000 100 000 300 000 450 000 250 000 750 000 300 000 175 000 300 000

74 Förrådsbyggnader m. m. Förrådsbyggnader m. m. i Slätte Förrådsbyggnad i Örebro Förråds-, garage- och verkstadsbyggnad Norrköping Förråds-, garage- och verkstadsbyggnad Gävle

kronor »

370 000 200 000

»

525 000

»

525 000

i i

Telefon- och telegrafanläggningar. Riks- och landskablar m. m Nya abonnentanläggningar, nätarbeten blanka mellanortsledningar

kronor

500 000

»

6 000 000

» »

3 200 000 5 270 000

och

Radioanläggningar. Rundradioanläggningar. Rundradiostation i Stockholm Rundradiosändare för kortvåg i Hörby

..

6.

I n v e s t e r i n g s p l a n för s t a t e n s järnvägar.

Förslag till investeringsplan för statens järnvägar för budgetåret 1946/47, innefattande bland annat en allmän investeringsreserv att bestridas av medel å kapitalbudgeten om 134 210 000 kronor, har sammanställts i bil. 6. Förslaget till investeringsplan har uppställts i huvudsaklig överensstämmelse med den av departementschefen i 1945 års statsverksproposition angivna uppställningen för statens järnvägar. Då Kungl. Maj:t för nästa budgetår i statsverkspropositionen under kapitalbudgeten föreslagit anslag på riksstat till statens järnvägar om tillhopa 124 895 000 kronor, omfattar hela den för budgeten 1946/47 under kapitalbudgeten föreslagna investeringsplanen (ordinarie företag jämte allmän investeringsreserv) arbeten och anskaffningar för sammanlagt 259 105 000 kronor. Investeringsreserven föreslås dessutom i likhet med investeringsutredningens förslag för innevarande budgetår innefatta vissa företag avsedda att bestridas av driftmedel till ett belopp av 6 145 000 kronor samt av rörelsemedel till ett belopp av 230 000 kronor. Den föreslagna investeringsreserven skulle alltså i sin helhet omfatta arbeten och anskaffningar för ett sammanlagt belopp av (134 210 000 + 6145 000 + 230 000 = ) 140 585 000 kronor. Svårigheten att bedöma trafikutvecklingen efter kriget motiverar fortfarande en viss återhållsamhet i fråga om utförande av nya anläggningar vid statens järnvägar. Däremot kan belastningen på statens järnvägars planeringsorgan icke anses utgöra hinder för en utvidgning av reserven med hänsyn till att en stor del av de i förslaget till investeringsreserv för innevarande budgetår medtagna och nu färdigplanerade arbetena jämväl ingå i den för nästa budgetår föreslagna reserven. Med hänsyn till det stora värde ur ren sysselsättningssynpunkt som flera kategorier av järnvägsinvesteringar besitta skulle u r denna synpunkt en ökning av investeringsreserven vara önskvärd. Järnvägsstyrelsen har emellertid meddelat, att därest reserven skulle givas sådan storlek, som avsetts i chefens för finansdepartementet å s. 10 i detta betänkande omnämnda direktiv till investeringsutredningen, detta snarast skulle medföra en minskning på ett flertal anslagstitlar. För att tillgodose vissa oavvisliga behov av anläggningar och anskaffningar hade nämligen betydande belopp under de senare åren måst anvisas för investeringsändamål. Då behoven numera åtminstone i viss utsträckning hade täckts, skulle vid normal angelägenhetsbedömning en minskning av beloppen i reserven kunna vara motiverad. Med beaktande av dessa synpunkter har den egentliga investeringsreserven kommit att nedgå från ca 153 000 000

kronor för innevarande budgetår till ca 140 000 000 kronor för budgetåret 1946/47. För att trots delta söka bibehålla arbetsmarknadsberedskapen — särskilt för det fall att ovan arbetskraft friställes i stor omfattning samtidigt som materialförsörjningssvårigheter förhindra igångsättande av husbyggnadsarbeter o. d. i större omfattning — har arbetsmarknadskommissionen efter samråd med järnvägsstyrelsen upptagit en särskild grovarbetsreserv innehållande arbeten av något lägre angelägenhetsgrad för en kostnad av 15 000 000 kronor. För denna grovarbetsreserv redogöres närmare på s. 103. I överensstämmelse med såväl i statsutskottets utlåtande 1945:212 gjort uttalande att i investeringsreserven borde beredas utrymme för grovarbeten i betydande omfattning som investeringsulredningens uttalanden beträffande investeringsreserven i fråga om dubbelspårsbyggnader (SOU 1944: 12, s. 76 och SOU 1945:12, s. 69), innebär det här framlagda förslaget till investeringsreserv en ökning av sådana företag, som till väsentliga delar bestå av grovarbeten. Samtidigt har reserven i fråga om industribeställningar minskats något på grund av att vissa i innevarande års reserv upptagna anskaffningar enligt riksstatsförslaget överförts på ordinarie stat utan att järnvägsstyrelsen anmält nya anskaffningar i motsvarande omfattning. I detta sammanhang må särskilt framhållas de å s. 96 resp. s. 100 behandlade förändringar, som företagits beträffande investeringsreserven avseende elektrifieringsarbeten samt anskaffning av rullande materiel. Ett särskilt sammandrag över den för budgetåret 1946/47 föreslagna investeringsplanen för statens järnvägar framgår av bil. 7. Till jämförelse ha medtagits motsvarande belopp i investeringsutredningens förslag till investeringsreserv för innevarande budgetår. Den föreslagna investeringsreserven för statens järnvägar har uppskattats innefatta arbetstillfällen om inemot 3 600 000 dagsverken för husbyggnadsoch anläggningsarbete och ca 660 000 industridagsverken. De mot dessa svarande arbetsstyrkorna kunna beräknas utgöra i runt tal 14 200 årsarbetare, varav ca 12 100 grovarbetare, ca 2 100 yrkeskunniga anläggningsarbetare och ca 2 700 industriarbetare. Materialbehovet omfattar bland annat sammanlagt 32 500 ton järn och stål av olika slag. För närmare uppgifter angående såväl arbetstillfällen som materialbehov hänvisas till bil. 31. Det må här påpekas att i det nu framlagda förslaget till investeringsplan för statens järnvägar för budgetåret 1946/47 medel icke beräknats till ombyggnad av smalspåriga järnvägslinjer till normal spårvidd annat än i den mån riksdagen fattat principbeslut om sådan ombyggnad. I enlighet härmed har ombyggnaden av järnvägslinjen Harmånger—Bergsjö medtagits i investeringsreserven för nyssnämnda budgetår, medan däremot ombyggnaden av Blekingejärnvägarna icke upptagits i förslaget. Därest statsmakterna redan under innevarande budgetår skulle taga ställning till principfrågan rörande ombyggnad jämväl av sistnämnda järnvägslinje, kunna vid detta företag, som ur sysselsättningssynpunkt torde få anses vara synnerligen värdefullt med hänsyn till den stora anparten däri ingående rena grovarbeten, igångsättas arbeten av grovarbetskaraktär för en kostnad under ett budgetår av

77 5 000 000 kronor. En närmare redogörelse för spörsmålet rörande ombyggnad av smalspåriga järnvägar lämnas på s. 85—86 i detta betänkande. Arbetsmarknadskommissionen övergår härefter till att närmare behandla de olika grupperna av arbeten. Kommissionen återgiver därvid huvudsakligen av järnvägsstyrelsen anförda motiveringar, i den mån kommissionen icke funnit anledning att göra särskilt uttalande. Företag att bestridas med kapitahnedel. A- Byggnader och anläggningar. I. Bangårdar. 1. Bangårdsombyggnader

m. m.

Beträffande angelägenheten av arbeten avseende bangårdsonibyggnader m. m. framhåller järnvägsstyrelsen, att bangårdsutvidgningar äro nödvändiga på en mångfald platser för erhållande av bättre rangerspårsutrymme och bättre växlingsmöjligheter, för åstadkommande av nya mötesplatser, för erhållande av längre och i vissa fall även flera tågspår i och för underlättande av tågföringen samt för erhållande av bättre och rymligare plattformsanordningar m. m. Vad till en början beträffar den nya tunnelbyggnaden mellan Tomteboda och Hagalund (nr 7) 1 finnes detta företag medtaget redan i investeringsreserven för budgetåret 1944/45 (proposition 1944:281, s. 33 och 227; riksdagens skrivelse 1944: 432). Investeringsutredningen anförde rörande detta företag i sitt betänkande SOU 1944: 12 s. 79 i huvudsak följande. Detta företag har tidigare påbörjats men åter nedlagts av arbetsmarknadsskäl. Järnvägsstyrelsen gjorde i sin framställning till Kungl. Maj:t den 18 september 1943 angående anslag till nybyggnader och anläggningar ni. m. hemställan om medel för arbetets fortsättande, men Kungl. Maj:t fann icke framställningen i denna del föranleda annan åtgärd än att ärendet överlämnades till investeringsutredningen för övervägande. I fråga om behovet av anläggningen må hänvisas till vad järnvägsstyrelsen i sin ovannämnda framställning anfört. För det ursprungliga beslutet om företagets utförande har som skäl anförts, förutom arbetets lämplighet för motverkande av arbetslöshet, att tågfrekvensen å huvudspåren mellan Tomteboda och Hagalund blivit alltmer intensiv, varför det syntes önskvärt att genom anläggning av ytterligare en tunnel för två spår befria den nuvarande tunneln samt huvudspåren från tomgångstrafiken och lokpassagerna till och från driftbangården vid Hagalund. Styrelsen ansåge, att det påbörjade arbetet, så snart förhållandena det medgåve, borde återupptagas och slutföras. Med hänsyn såväl till att företaget redan påbörjats som till dess angelägenhet och lämplighet i arbetsmarknadsreglerande syfte har anläggningen medtagits i investeringsreserven såsom ett av de företag, som i första hand böra tillgripas såsom sysselsättningsobjekt vid arbetslöshet inom Stockholmsräjongen. Företaget föreslås ingå i investeringsreserven för budgetåret 1946/47 med från föregående år oförändrat belopp, 1 000 000 kronor. 1 Detta och de i den följande redogörelsen för investeringsplanen för statens järnvägar angivna numren hänvisa till numreringen i bil. 6 (SOU 1946: 28).

78 Enligt järnvägsstyrelsen borde följande större utvidgningar av bangårdar för åstadkommande av bättre rangeringsmöjligheter inom de närmaste åren komma till utförande, nämligen anordnande av tvenne godstågspår i Linköping för 225 000 kronor (nr 4) samt anordnandet av en rangerbangård i Åstorp för 2 450 000 kronor (nr 21). För behovet av sistnämnda arbete har styrelsen redogjort i framställning t i l Kungl. Maj:t den 22 december 1943 angående förslag till stat för disposition av fömyelsefondsmedel under år 1944 och därvid framhållit, att rangeringsarbetet för godstrafiken å järnvägslinjerna i nordvästra Skåne ur rationaliseringssynpunkt borde koncentreras till Åstorp. För detta ändamål måste emellertid bangården därstädes avsevärt utvidgas, i det alt en större rangerbangård med omlastningsmagasin måste anläggas och befintliga bangårdsanordningar ändras för erhållande av, bland annat, godstågspår till en längd av 650 m. E n ä r dessa arbeten skulle draga avsevärda kostnader, ansåge sig styrelsen dock för det dåvarande endast kunna förorda en del till utförande. Härvid framstode såsom mest trängande — särskilt ur militär synpunkt — behovet av längre godstågspår. Anordnande härav, vilket beräknats kosta 650 000 kronor och enligt vad som nyss nämnts inginge som ett led i ovan angivna större bangårdsutvidgning, ansåges därför böra igångsättas under 1944. I enlighet med järnvägsstyrelsens sålunda framlagda förslag och Kungl. Maj:ts i anslutning härtill avgivna proposition 1944: 155 beviljade riksdagen det äskade beloppet, vilket anvisades att utgå under det å riksstaten för budgetåret 1944/45 uppförda anslaget till Ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten av 29 640 000 kronor (riksdagens skrivelse 1944:349). Ehuru medel sålunda stått till förfogande, h a r under de delvis ändrade trafikförhållanden, som inträtt efter anslagets beviljande, företaget med hänsyn till den rådande knappheten på arbetskraft ännu icke påbörjats. Vid återgången till fredsmässiga förhållanden vore det emellertid, enligt vad från järnvägsstyrelsens sida under hand framhållits, av stor vikt att arbetet forcerades med tanke på storleken av den trafik och det rangeringsarbete, som vid normala förhållanden kunde väntas respektive vore avsett att utföras vid Åstorp. Sedan totalkostnaden för bangårdsföretaget numera beräknats till 2 450 000 kronor, har det därför ansetts lämpligt, att med hela det belopp, 1 800 000 kronor, som icke täckes av redan anvisade medel, medtaga företaget i investeringsreserven. I enlighet med vad därom i 1945 års stalsverksproposition, kapitalbudgeten: bil. 4, s. 140, anförts, har förutsatts, att förenämnda anslag om 650 000 kronor, vilket, såsom ovan nämnts, anvisats under anslaget till Ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten, vilken anslagstitel sedermera ersatts av andra redovisningsformer, skall stå till förfogande även under budgetåret 1946/47, i den mån det då icke redan tagils i anspråk för avsett ändamål. Förutom de nu nämnda företagen avseende förbättrade rangeringsmöjligheter hava i förslaget till investeringsreserv medtagits ytterligare åtta dylika arbeten (nr 11—13, 24, 28, 31, 32 och 35) för en sammanlagd kostnad av 487 000 kronor. I årets statsverksproposition har Kungl. Maj :t för nästa budgetår (kapital-

79 budgeten: bil. 5, s. 88) föreslagit riksdagen anvisa ett anslag av 1 000 000 kronor till förlängning av mötesspår och anordnande av tredje tågväg å vissa stationer. Beträffande motiveringen för ifrågavarande slag av företag hänvisas till den i propositionen lämnade redogörelsen härför. I enlighet såväl med vad i propositionen anföres som med till arbetsmarknadskommissionen lämnade uppgifter kan behovet av nu avsedda arbeten anses stort på många platser (nr 2, 5, 6, 25, 27, 29 och 34), däribland särskilt på vissa stationer å linjen Krylbo—Ljusdal (nr 30). Förlängning av tågspår anses vidare önskvärd bland annat vid stationerna å linjerna Nässjö—Nybro (nr 39), Hässleholm— Kristianstad (nr 23), Alvesta—Karlskrona och Emmaboda—Kalmar C (nr 37-—38). Beträffande de tre sistnämnda linjerna anses spårförlängning nödvändig vid en blivande elektrifiering. Bland större arbeten för åstadkommande av rymligare bangårdsanordningar, vilka det enligt järnvägsstyrelsen likaledes är önskvärt att få utförda under de närmaste åren, ingå slutligen i förslaget till investeringsplan utvidgning av bangården i Floby med 500 000 kronor 1 (nr 8), i Strömtorp med 130 000 kronor (nr 10) samt i Svedala med 300 000 kronor (nr 22). Vidare har med anledning av att Nässjö—Oskarshamns Nya Järnvägsaktiebolag från och med den 1 januari 1946 införlivats med statens järnvägar tvenne, i förslaget lill investeringsreserv för enskilda järnvägar för budgetåret 1945/46 ingående företag vid denna järnväg överförts till investeringsreserven för statens järnvägar nämligen om- och tillbyggnad av bangårdarna i Eksjö för 210 000 kronor (nr 19) och i Hjältevad för 35 000 kronor (nr 20). Förutom arbeten avseende förbättrade rangeringsmöjligheter, förlängning av tågspår och anordnande av tredje tågväg innefattar förslaget till investeringsreserv även ett stort antal smärre företag avseende bangårdsförbättringar av delvis annan art, såsom förbättring av kundförhållandena å bangårdar samt diverse mindre arbeten (nr 40). Då behovet för de närmaste åren av dylika företag synes vara betydande och väl vitsordat av järnvägsstyrelsen, hava i investeringsreserven medtagits dylika bangårdsförbättringar, bangårdsutvidgningar och terrasseringsarbeten av mindre omfattning till en kostnad av 4 078 000 kronor. I förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46 finnas under rubriken Bangårdsombyggnader m. m. upptagna anslag till plattformar och plattformstak, lastgator och vägar till godsmagasin och lastspår. Sedan järnvägsstyrelsen numera förklarat att företag av denna art lämpligen böra sammanföras med företag under rubriken Bangårdsmaskinerier, varjämte sistnämnda rubrik borde ändras till Diverse bangårdsanordningar, har arbetsmarknadskommissionen i enlighet med i årets statsverksproposition vidtagen förändring i detta avseende redovisat företag avseende plattformar, plattformstak, lastgator samt vägar till godsmagasin och lastspår under rubriken Diverse bangårdsanordningar. Sammanfattningsvis må framhåUas, att de under förevarande rubrik, Ban1

Samtidigt härmed bör även enligt järnvägsstyrelsen nytt stationshus uppföras, varför jämväl detta företag, för vilket kostnaden beräknats till 100 000 kronor, har medtagits i investeringsreserven (nr 94).

80 gårdsombyggnader m. m., medtagna arbetena till väsentliga delar utgöras av grovarbeten, varför de äro förhållandevis väl lämpade för beredande av ökade arbetstillfällen. Med hänsyn härtill hava de föreslagits i investeringsreserven för budgetåret 1946/47 i relativt stor omfattning och för en kostnad av sammanlagt (1 000 000 + 225 000 + 1 800 000 + 487 000 + 500 000 + 130 000 + 300 000 + 210 000 + 35 000 + 4 078 000 = ) 8 765 000 kronor. 2. Gångbroar och

gångtunnlar.

Såsom i årets statsverksproposition, kapitalbudgeten: bil. 5, s. 88 framhållits, hava under flertalet av de senaste budgetåren investeringsanslag varit upptagna till gångbroar och gångtunniar. Rörande den av järnvägsstyrelsen åberopade motiveringen för dylika anläggningar hänvisas till vad härom anförts i årets statsverksproposition. Sammanfattningsvis må framhållas, att behovet av dylika anläggningar från järnvägsstyrelsens sida förklarats vara stort och att de ordinarie anslagen för ändamålet medgiva företagens realiserande endast i begränsad takt samt att dessa företag kunna erbjuda sysselsättning även åt ovan arbetskraft i förhållandevis stor omfattning samtidigt som de äro måttligt materialkrävande. De hava därför föreslagits ingå i investeringsreserven i relativt stor omfattning. Inalles hava 9 dylika företag (nr 42—50) vid stationerna Mjölby, Örebro C, Tumba, Uttran, Järna, Katrineholm, Eskilstuna S, Lerum och Olskroken medtagits i förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 till en sammanlagd kostnad av 1 654 000 kronor, varjämte även upptagits ett mindre kollektivanslag om 46 000 kronor för ändamålet (nr 41). Till jämförelse må nämnas att på allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 (proposition 1944: 281 s. 226) upptogs till gångbroar och gångtunnlar ett anslag av 1 500 000 kronor. I investeringsutredningens förslag till investeringsreserv för budgetåret 1945/46 har för samma ändamål beräknats ett belopp av 2 100 000 kronor. Arbetsmarknadskommissionen föreslår att i invesleringsreserven för budgetåret 1946/47 medtagas företag avseende gångbroar och gångtunnlar för en sammanlagd kostnad av (1 654 000 + 46 000 = ) 1 700 000 kronor. 3. Diverse

bangårdsanordningar.

I enlighet med den ändrade indelning, som företagits i årels statsverksproposition, kapilalbudgeten: bil. 5, s. 89 redovisar arbetsmarknadskommissionen under rubriken Diverse bangårdsanordningar dels företag av det slag, som tidigare redovisats under rubriken Bangårdsmaskinerier, dels företag avseende plattformar, plattformstak, lastgator samt vägar till godsmagasin och lastspår, vilka företag tidigare redovisats under rubriken Bangårdsombyggnader m. m. Å ett flertal stationer äro, enligt vad järnvägsstyrelsen framhållit, personplattformerna för korta med hänsyn till numera förekommande tåglängder, varför förlängningar anses önskvärda. Anordnandet av plattformstak på en del stationer, särskilt övergångsstationer, är också önskvärt med hänsyn till

81 de resandes bekvämlighet. Plattformar, lastgator och vägar till godsmagasin och lastspår anses på många platser böra hårdgöras och stensättas. Då arbeten av nu nämnda art äro relativt väl lämpade för beredande av arbetstillfällen och dessutom enligt järnvägsstyrelsens uppgifter ur järnvägsdriftens synpunkt önskvärda, hava dylika medtagits i investeringsreserven i tämligen stor omfattning och inom en kostnadsram av 1 795 000 kronor (nr 51—62). Järnvägsstyrelsen har vidare föreslagit, att i investeringsreserven upptages ett belopp av 100 000 kronor till smärre företag avseende vagnvågar och lastkranar (nr 63). I enlighet med det ovan anförda föreslås investeringsreserven för budgetåret 1946/47 innefatta företag avseende diverse bangårdsanordningar för en sammanlagd kostnad av (1 795 000 f 100 000 = ) 1 895 000 kronor. I a. Tegelbackens reglering.

Enligt avtal den 8 november 1940 mellan Kungl. Maj:t och kronan samt Stockholms stad rörande vissa markfrågor m. m. i Stockholm samt den 15 november 1941 mellan järnvägsstyrelsen och Stockholms stad, vilket sistnämnda avtal godkänts av Kungl. Maj:t den 30 juni 1942, har överenskommelse träffals om reglering av Tegelbacken samt anordnande av nya broförbindelser över Norrström och Söderström. Enär det för Stockholms stads del torde kunna bliva fråga om att igångsätta ifrågavarande arbeten i arbetsmarknadsreglerande syfte, har det befunnits önskvärt att jämväl i förslaget till investeringsreserv för statens järnvägar för budgelåret 1946/47 upptaga ett från 1944 års allmänna beredskapsstat och förslaget till investeringsreserv för innevarande budgetår oförändrat belopp av 1 000 000 kronor (nr 64) för ifrågavarande ändamål. II. Dubbelspårsbyggnader och linjeomläggningar.

/. Fortsatt

anläggning

av

dubbelspår.

Såsom framgår av 1939 års statsverksproposition, framlade järnvägsstyrelsen hösten 1938 en på längre sikt lagd plan för bedrivande av dubbelspårsbyggnader å statens järnvägars huvudlinjer, vilken plan innebar, att linjerna Stockholm—Göleborg och Katrineholm—Malmö successivt skulle utrustas med genomgående dubbelspår. Investeringsutredningen framhöll i sitt betänkande SOU 1944: 12, att den med hänsyn till normala förhållanden avpassade investeringen för ifrågavarande ändamål kunde uppskattas till 10 milj. kronor per år eller något därutöver. Investeringsutredningen uttalade emellertid, att vid avvägning av investeringsreserven i fråga om dubbelspårsbyggnader densamma borde givas väsentligt större omfattning än vad som motsvarade det belopp, vilket vid tillämpning av utredningens generella direktiv kunde anses lämpligt avvägt med hänsyn till vad som kunde bedömas vara normal investering. Skälet härtill vore, att terrasseringsarbeten för dubbelspårsbyggnader — jämte vägbyggnader — tillhöra de såsom arbetsobjekt

82 vid en arbetsmarknadskris av större omfattning bäst lämpade anläggningsarbetena, i det desamma till väsentlig del bestå av grovarbeten, vilka därjämte på många bansträckor i relativt stor utsträckning kunna bedrivas även vintertid, och vilka kunna igångsättas utan hänsyn till en temporär materialbrist. Då det av järnvägsstyrelsen anmälda behovet av dubbelspårsbyggnader var av stor omfattning, varjämte de militära myndigheterna därutöver framfört önskemål om ytterligare mycket betydande dubbelspårsarbeten, fann utredningen, att en relativt stor mängd sådana arbeten borde kunna ingå i investeringsreserven. För budgetåret 1944/45 hade det emellertid visat sig nödvändigt att begränsa arbetsvolymen med hänsyn till vissa planeringssvårigheter, varför gränsen för dessa arbetens omfattning vid utnyttjande av samtliga de företag, som föreslagits ingå i investeringsreserven, icke ansågs kunna sättas högre än motsvarande en kostnad, inklusive de ordinarie arbetena, av ca 37 milj. kronor. Investeringsutredningen uttalade emellertid i anslutning härtill, att det syntes angeläget att verkställa en särskild arbetsplanläggning för dubbelspårsbyggnaderna i syfte, bland annat, att på de ifrågakommande bansträckorna kunna vid en arbetsmarknadskris sysselsätta största möjliga arbetsstyrkor. Genom en dylik utökad arbetsplanläggning blev det möjligt att i investeringsutredningens förslag till investeringsreserv för budgetåret 1945/46 åstadkomma en total sysselsättningsvolym vid dubbelspårsbyggnader motsvarande 49 400 000 kronor, varav som investeringsreserv 39 400 000 kronor. För budgetåret 1946/47 har järnvägsstyrelsen beträffande dubbelspårsbyggnader uppgjort reviderat förslag till investeringsreserv, vilket återgives i bil. 8. Såsom av bilagan framgår beräknar styrelsen, under vissa förutsättningar, kunna vid dubbelspårsarbeten å angivna sträckor sysselsätta en genomsnittlig arbetsstyrka av ca 6 800 man. Den häremot svarande arbetskvantiteten skulle kräva ett anslag av totalt 50 050 000 kronor under budgetåret. Då det ordinarie anslaget i statsverkspropositionen, kapitalbudgeten: bil. 5 s. 90 föreslagits utgöra 10 000 000 kronor, skulle följaktligen i investeringsreserven kunna upptagas dubbelspårsarbeten för ett belopp av 40 050 000 kronor. Arbetena i reserven beräknas innebära sysselsättning för ca 5 800 årsarbetare. Till jämförelse må nämnas att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 upptagits ett anslag till dubbelspårsbyggnader som investeringsreserv av 23 000 000 kronor samt som förut nämnts i investeringsutredningens förslag till investeringsreserv för budgetåret 1945/46 beräknats ett belopp av 39 400 000 kronor för samma ändamål. I den i bilaga 8 återgivna sammanställningen av dubbelspårsbyggnader i förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 hava dessa uppdelats på smärre delar, vilka — oberoende av vilken linje, de tillhöra — ordnats efter angelägenhetsgrad efter järnvägsstyrelsens bedömande. I yttrande den 22 december 1945 över ett preliminärt förslag till investeringsplan för statens järnvägar för budgetåret 1946/47 förklarade statens trafikkommission beträffande dubbelspårsbyggnader, att den icke hade något

83 att erinra mot det uppgjorda förslaget. Kommissionen vidhöll emellertid sin i yttrande av den 9 mars 1944 över förslag till investeringsreserv för budgetåret 1945/46 intagna ståndpunkt, att behov av dubbelspår jämväl förelåge å sträckan Krylbo—Storvik och att detta vore av sådan angelägenhet, att nämnda sträcka borde sättas före sträckan Katrineholm—Åby och således erhålla högst nr 14 enligt den tidigare angivna ordningen. Då emellertid järnvägsstyrelsen efter nya överläggningar i frågan icke synes dela den av trafikkommissionen uttalade meningen i fråga om behovet av dubbelspår å sträckan Krylbo—Storvik, har arbetsmarknadskommissionen ej ansett sig böra göra den ifrågasatta ändringen i förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1946/47. I fråga om planeringsarbetet för samtliga från förslaget till investeringsreserv för föregående budgetår överstående dubbelspårsbyggnader må nämnas, att detsamma numera enligt från järnvägsstyrelsen inhämtade uppgifter fortskridit så långt, att arbeten å envar sträcka torde kunna påbörjas praktiskt taget omedelbart efter vederbörliga beslut i den mån de klimatiska förhållandena icke utgöra hinder därför. Järnvägsstyrelsen uppger vidare att markfrågan för samtliga företag ordnats på ett för arbetenas igångsättande tillfredsställande sätt. Det må vidare framhållas, att man i allmänhet först när arbetsmarknadsläget kräver ett ökat dubbelspårsbyggande torde behöva taga ställning till frågan, vilken eller vilka bandelar som i den aktuella situationen böra ifrågakomma med hänsyn till såväl trafik- och arbetsmarknadsförhållanden som arbetsorganisatoriska synpunkter. Med hänsyn till att dubbelspårsarbeten äro synnerligen väl lämpade som sysselsättningsobjekt i en arbetsmarknadskris av större omfattning föreslår arbetsmarknadskommissionen efter samråd med järnvägsstyrelsen att utöver nyss angivna investeringsreserv jämväl räknas med en särskild grovarbetsreserv av dubbelspårsarbeten. En närmare redogörelse härför lämnas å s. 103. 2.

Linjeomlåggningar.

På många ställen utmed statens järnvägars huvudlinjer finnas kurvor med mindre radier än som svara mot den å linjerna i övrigt förekommande högsta tillåtna tåghastigheten. Detta är särskilt fallet beträffande vissa från enskilda järnvägsföretag övertagna linjer. I de fall då linjeomläggningar för åstadkommande av större radier kunna genomföras för rimlig kostnad, är det enligt järnvägsstyrelsen önskvärt att så sker. Bland aktuella företag av denna art må nämnas linjeomläggning å vissa delar av sträckan Göteborg— Borås för 800 000 kronor (nr 72) samt å sträckan Växjö—Karlskrona för 3 700 000 kronor (nr 74—76), på vilken sistnämnda sträcka kurvrätningar liksom de i det föregående å s. 79 behandlade bangårdsombyggnaderna äro motiverade icke minst med tanke på en kommande elektrifiering av linjen. Här avsedda arbeten utgöras till stor del av terrasseringsarbeten och äro lika lämpliga ur sysselsättningssynpunkt som terrasseringsarbeten för dubbelspårsbyggnader. Med hänsyn till att de emellertid var för sig äro av betyd-

84 ligt mindre omfattning än sistnämnda företag, synas de vid en begränsad arbetslöshet erbjuda vissa fördelar såsom sysselsättningsobjekt framför arbeten på nya dubbelspårssträckor. På grund härav hava i förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1946/ 47 medtagits företag avseende linjeomläggningar att bestridas av anslag å kapitalbudgeten för en kostnad av inalles 5 660 000 kronor. A allmän beredskapsslat för budgetåret 1944/45 upptogs till Linjeomläggningar ett anslag av 3 475 000 kronor samt i investeringsutredningens förslag till investeringsreserv för budgetåret 1945/46 ett motsvarande belopp av 5 390 000 kronor. Utöver de företag, som motsvaras av ovannämnda kostnadsbelopp 5 660 000 kronor i förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1946/47, innefattar investeringsreserven liksom föregående år jämväl vissa linjeomläggningar avsedda att bestridas med driftmedel (se s. 102i. Arbetsmarknads kommissionen har för sin del icke gått in på frågan, vilka företag som böra bekostas av kapital- respektive driftmedel, utan har i detta hänseende helt följt järnvägsstyrelsens förslag. Enligt uttalande från järnvägsstyrelsen torde den nu tillämpade fördelningen endast få anses preliminär, och frågan om berörda företags finansiering med kapital- eller driftmedel synes böra upptagas till närmare prövning i samband med det slutliga täckandet av kostnaden för utförande av företag, som upptagits i investeringsreserven. 3. Nya

godstågsförbindelser.

Några förslag till nya godstågsförbindelser lämpliga att medtagas i en investeringsreserv finnas enligt järnvägsstyrelsen för närvarande icke. 4. Diverse

linjearbeten.

Arbetsmarknadskommissionen har funnit erforderligt, att utöver de anslagstitlar, som angivas i 1945 års statsverksproposition, kapitalbudgeten: bil. 4, s. 86, jämväl införa särskild titel för diverse linjearbelen. Här avsedda arbeten äro var för sig av liten omfattning, varför de, när de utföras såsom ordinarie, bestridas av statens järnvägars dispositionsanslag. För desamma har sålunda icke särskilt anslag erfordrats i statsverkspropositionen. I enlighet med den av investeringsutredningen tillämpade principen att i största möjliga utsträckning hänföra anmälda företag till sakrubriker och begränsa reservanslag av dispositionsnatur till det minsta möjliga, har kommissionen funnit lämpligt att under rubriken Diverse linjearbeten upptaga anmälda och för medtagande i investeringsreserven lämpliga företag avseende dränerings- och tjälisoleringsarbeten, bankbreddning ni. m. Järnvägsstyrelsen har om dessa arbeten uttalat, att omfattande diknings- och dräneringsarbeten vore erforderliga för åstadkommande av ett gott spårläge. Dylika företag utgöras väsentligen av grovarbeten och äro även i övrigt lämpade som sysselsättningsobjekt om än behäftade med den nackdelen, att de endast undantagsvis kunna bedrivas vintertid. Liksom för de båda sistförflutna budgetåren ha dylika arbeten föreslagits ingå i investeringsreserven för budgetåret 1946/47 i relativt stort antal och inom en från föregående budgetår oförändrad kostnadsram för kapitalbudgeten av 710 000 kronor.

85 5.

Smalspårsombyggnader.

I anslutning till den framlagda investeringsplanen för statens järnvägar må framhållas, att, därest ombyggnad till normal spårvidd av i statens ägo varande eller blivande smalspåriga järnvägar skulle utföras, detta skulle innebära ett betydande antal arbetstillfällen, vilka i lämplig utsträckning kunde utnyttjas i arbetsmarknadsreglerande syfte. 1943 års järnvägskommitté, åt vilken Kungl. Maj:ts uppdragit att verkställa utredning av förenämnda fråga, har hittills föreslagit ombyggnad dels av Bergsjöbanan (järnvägslinjen Harmånger—Bergsjö), varom förslag framlagts i skrivelse till Kungl. Maj:t den 23 oktober 1944, dels av Blekingenätets järnvägar, varom förslag innefattas i del II av utredningens den 9 januari 1945 till chefen för kommunikationsdepartementet avgivna betänkande. Med skrivelse till Kungl. Maj:t den 10 december 1945 har kommittén vidare överlämnat utredning rörande utbyggnad av järnvägen Visby—Lärbro till Fårösund. Förslagen i fråga hava jämväl delgivits arbetsmarknadskommisionen för att kunna beaktas vid uppgörande av förslag till investeringsreserv för budgetåret 1946/47. Då dessa ombyggnadsfrågor kunna väntas bliva av prejudicerande betydelse för ombyggnad av smalspåriga järnvägslinjer i allmänhet och då vidare den föreslagna ombyggnaden av Blekingejärnvägarna är av stor omfattning och vittutseende karaktär, har kommissionen icke ansett sig böra i sitt förslag till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 medtaga smalspårsombyggnader annat än i den mån statsmakterna tagit ställning till de principfrågor, som sammanhänga med ifrågavarande projekt. Det synes ej erforderligt att här återgiva de synpunkter invesiteringsutredningen anlagt på förslaget till ombyggnad av Blekingejärnvägarna, då dessa i de delar de kunna finnas värda beaktande torde komma att återgivas av chefen för kommunikationsdepartementet, därest Kungl. Maj:t skulle komma att framlägga propisition i ärendet eller inrymma företaget i förslag till allmän beredskapsstat för nästa budgetår. Beträffande detta ombyggnadsföretag, för vilket medelsbehovet av järnvägskommittén angivits till 27,5 miljoner kronor, lära, enligt vad från järnvägsstyrelsen upplysts, under nästa budgetår kunna utföras arbeten av grovarbetskaraktär för en kostnad av högst 5 miljoner kronor. Skulle landets stålförsörjning medgiva, att redan i samband med företagets påbörjande beställningar av broöverbyggnader och andra materialkrävande arbeten kunna göras, torde totalkostnaderna för de arbeten, som kunna utföras under budgetåret, kunna höjas intill 8 miljoner kronor. Det förstnämnda kostnadsbeloppet kan beräknas motsvara arbetstillfällen om inemot 300 000 dagsverken, huvudsakligen för grovarbetare. Kunna jämväl broöverbyggnader m. m. påbörjas under budgetåret, kan detta uppskattas medföra ytterligare arbetstillfällen om 40 000 å 50 000 dagsverken, till större delen för arbetare inom verkstadsindustrien. Detta motsvarar sysselsättning för inemot 1 200 resp. 200 årsarbetare. Med hänsyn till den tid, som efter det statsmakterna tagit ställning till ombyggnadsföretaget kräves för detaljprojektering av detsamma, kunna arbetena emellertid icke

86 påbörjas i större omfattning förrän under loppet av hösten 1946, varför de arbetsstyrkor, som maximalt behöva sättas in för fullt utnyttjande under budgetåret 1946/47 av angivna antalen arbetstillfällen, bliva större än de ovan beräknade. Beträffande utbyggnaden av järnvägen Visby—Lärbro till Fårösund har arbetsmarknadskommissionen med hänsyn till att statsmakterna ännu icke tagit ställning till principfrågan icke heller ansett sig böra medtaga detta företag i förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1946/47. I enlighet med departementschefens uttalande i proposition till 1945 års riksdag (nr 1945:107) angående ombyggnad av järnvågslinjen Harmånger— Bergsjö till normalspår föreslår arbetsmarknadskommissionen, att ifrågavarande företag medtages i investeringsreserven för budgetåret 1946/47. Departementschefen erinrade i förenämnda proposition om, att järnvägsstyrelsen med antagna tekniska förutsättningar beräknat kostnaderna för ombyggnaden till omkring 1 000 000 kronor, samt anförde, att dessa kostnader i första hand borde bestridas av Bergsjö bredspårsfond, som för det dåvande utvisade en behållning av 279 541 kronor och 9 öre. Det belopp som erfordrades utöver nyssnämnda fondbehållning och som borde kunna begränsas till 700 000 kronor, borde lämpligen i sin helhet anvisas å allmän beredskapsstat. Departementschefen förutsatte därvid att det anslagsbelopp, som för ombyggnadsföretaget komme att anvisas å beredskapsstat, icke komme att belasta statens järnvägars förräntningspliktiga kapital. Ombyggnaden borde icke komma till utförande förrän läget befunnes motivera dylika arbeten såsom led i åtgärder för sysselsättning av friställd arbetskraft. Med bifall till nyssnämnda proposition har 1945 års riksdag (skrivelse nr 211) beslutat, att järnvägslinjen Harmånger—Bergsjö skall med anlitande av Bergsjö bredspårsfond av staten ombyggas till normalspår. Arbetsmarknadskommissionen föreslår efter samråd med järnvägsstyrelsen att i investeringsreserven för budgetåret 1946/47 medräknas ett anslag till ifrågavarande ombyggnad av 700 000 kronor. För företagets utförande beräknas åtgå ca 30 000 dagsverken, huvudsakligen för grovarbetare, motsvarande sysselsättning för ca 120 årsarbetare. Då den av chefen för kommunikationsdepartementet i 1945 års statsverksproposition, kapitalbudgeten: bil. 4, s. 86 anbefallda anslagsuppdelningen icke innefattar någon för nu ifrågavarande slag av arbeten lämpad rubrik, föreslår arbetsmarknadskommissionen efter samråd med järnvägsstyrelsen, att anslag för nu avsett ändamål anvisas under rubriken Dubbelspårsbyggnader och linjeomläggningar såsom anslag till Smalspårsombyggnader. Under hänvisning till det anförda föreslår arbetsmarknadskommissionen sålunda, att till ombyggnad av järnvägslinjen Harmånger—Bergsjö till normalspår under rubriken Smalspårsombyggnader medtages ett belopp av 700 000 kronor i investeringsreserven för budgetåret 1946/47.

87 III. Fortlöpande förstärkning av spåröverbyggnaden.

1. Rälsutbyten

m. m.

Ehuru det enligt järnvägsstyrelsen i och för sig vore synnerligen önskvärt att utföra rälsutbyten i ökad takt, låter detta sig emellertid knappast göra på grund av de alltjämt begränsade möjligheterna att erhålla material härför. Arbeten av detta slag har det därför i likhet med förhållandet för budgetåren 1944/45 och 1945/46 icke befunnits lämpligt att medtaga i investeringsreserven för budgetåret 1946/47. 2. Diverse åtgärder för

spårförstärkning.

För spårförstärknings- och kompletteringsarbeten, huvudsakligen bestående av inlägg av makadamballast på vissa starkt trafikerade huvudlinjer, hava under en följd av år anslag beviljats av riksdagen, varjämte för enahanda åtgärder vissa belopp t. o. m. år 1944 medräknats i driftskostnadsstaten. I den allmänna beredskapsstaten för budgetåret 1944/45 upptogs till Fortlöpande förstärkning av spåröverbyggnaden ett belopp av 2 000 000 kronor. För budgetåret 1946/47 föreslås i årets statsverksproposition, kapitalbudgeten bil. 5, s. 93, ett investeringsanslag för ifrågavarande ändamål av 1 000 000 kronor. Med hänsyn till dessa arbetens angelägna art och då de synas väl lämpade som sysselsättningsobjekt, även om de i allmänhet icke kunna utföras vintertid, föreslås i investeringsreserven för nästa budgetår kvarstå ett anslag om 1 000 000 kronor till diverse åtgärder för spårförstärkning. IV. Skenfria vägkorsningar ni. tu.

Under en följd av år hava anvisats anslag avsedda att användas till bidrag till utförande av skenfria vägkorsningar — vägportar, vägbroar o. d. — eller parallellvägar som ersättning för befintliga korsningar i järnvägens plan. För budgetåren 1944/45 och 1945/46 upptogs i statsverkspropositionen anslag på 200 000 kronor samt å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/ 45 och i förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46 likaledes 200 000 kronor. I årets statsverksproposition har icke något anslag beräknats för ifrågavarande ändamål. Efter samråd med järnvägsstyrelsen har arbetsmarknadskommissionen funnit skäl föreslå ett från föregående år oförändrat belopp av 200 000 kronor till skenfria vägkorsningar m. m. i investeringsreserven för budgetåret 1946/47. V. Broar m. m.

.

Några bro företag lämpliga att ingå i en investeringsreserv hava icke av järnvägsstyrelsen redovisats till arbetsmarknadskommissionen.

88 VI. Husbyggnader.

1.

Stationshus.

Behovet av ombyggnad och modernisering av stationshus är enligt uttalande från järnvägsstyrelsen mycket stort, men dessa arbeten hava under de senare åren på grund av arbetsmarknads- och materialsituationen kunnat bedrivas endast i mycket begränsad omfattning. Kostnader för erforderliga större ombyggnader av stationshus hava av styrelsen såsom förslag till investeringsreserv upptagits för Strängnäs med 120 000 kronor (nr 92), Trelleborg C och F 100 000 resp. 200 000 kronor (nr 98 och 99), Östersund med 120 000 (nr 103), Ange 120 000 kronor (nr 104), Växjö med 135 000 kronor (nr 108) samt Karlshamn C med 130 000 kronor (nr 109). Härtill kommer ett stort antal stationshus, för vilka ombyggnadskostnaderna beräknats till lägre belopp. Företag av nu avsedd art äro i betydande omfattning redan detaljplanerade och kunna vid behov omedelbart utnyttjas som sysselsättningsobjekt. De äro vidare fördelade över hela landet, varför de ur denna synpunkt äro väl lämpade att ingå i investeringsreserven. I övrigt gälla emellertid för dessa byggnader samma inskänkningar som för andra husbyggnader i fråga om användbarheten som sysselsättningsobjekt. För budgetåret 1946/47 har av järnvägsstyrelsen föreslagits arbeten på tillhopa 5 200 000 kronor att ingå i investeringsreserven. Motsvarande belopp i beredskapsstaten för budgetåret 1944/45 och i förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46 utgjorde 5 000 000 kronor resp. 5 200 000 kronor. 2.

Godsmagasin.

Beträffande företag avseende uppförande eller ombyggnad av godsmagasin kan i huvudsak anföras detsamma som beträffande stationshus. Det anmälda behovet av dylika företag är emellertid i förhållande till behovet av stationshusarbelen relativt ringa. I investeringsreserven för budgetåret 1946/ 47 föreslås dylika företag medtagas för en kostnad av 400 000 kronor. Motsvarande belopp för budgetåren 1944/45 och 1945/46 voro resp. 400 000 orli 500 000 kronor. 3.

Personallokaler.

Vid ett flertal stationer äro personallokaler såsom personalrum och överliggningslokaler enligt järnvägsstyrelsens uttalande i behov av modernisering och ombyggnad. Härjämte erfordras på en del platser nybyggnad av dylika anläggningar. Det mest omfattande arbetet av denna art är uppförande av nytt överliggningshus i Ange för en kostnad av 300 000 kronor (nr 123). Såsom framhållits i investeringsutredningens betänkande, SOU 1944: 12, är detta företag erforderligt bland annat på grund av att ett be- i fintligt mindre överliggningshus måste rivas för byggande av ny väg på platsen. Investeringsreserven för budgetåret 1946/47 föreslås omfatta före-

89 tag avseende personallokaler för tillsammans 1155 000 kronor. I beredskapsstaten för budgetåret 1944/45 upptogs för samma ändamål ett anslag av 1 000 000 kronor och i förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46 ett belopp av 1 200 000 kronor. 4.

Bostadshus.

Investeringsutredningen erinrade i sitt första betänkande (SOU 1944: 12, s. 72) om att statens järnvägars bostadsbestånd enligt från järnvägsstyrelsen erhållna uppgifter utgjordes av ca 2 500 lägenheter avsedda för banbevakningspersonal och ca 6 300 lägenheter för andra befattningshavare. Bostäderna vore delvis av tämligen otidsenlig beskaffenhet. Sålunda utgjordes banJj?vakningsbostäderna till en tredjedel av lägenheter om endast 1 rum och kök och av övriga lägenheter vore ungefär en fjärdedel av samma eller än mindre iyp. Lägenheterna saknade i betydande utsträckning såväl vatten- och avloppsledningar som tillgång till tvättstuga, och endast en mindre del vore försedd med värmeledning. Till statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden den 29 juni 1945 anförde dåvarande departementschefen bl. a. Enligt en inom järnvägsstyrelsen i november 1942 företagen preliminär utredning beräknades kostnaderna för utvidgning av de för banbevakningspersonal avsedda enrumslägenheterna till lägenheter om två rum och kök, för anordnande av tvättstugor, vatten- och avloppsledningar samt värmeledning i de fall, där dylika anordningar saknas, ävensom för erforderliga reparationer och moderniseringar i övrigt av banbevakningspersonalens bostäder till i runt tal 12 miljoner kronor vid 1939 års prisnivå. Motsvarande kostnader för modernisering av statens järnvägars övriga tjänstebostäder hava av investeringsutredningen uppskattats till i runt tal 20 miljoner kronor. Med nuvarande prisnivå kunna kostnaderna beräknas bliva väsentligt högre. Under senare år hava för förbättring av ifrågavarande bostäder anvisats 1 300 000 kronor för budgetår, därav 300 000 kronor för utvidgning av enrumslägenheter och 1 000 000 kronor för andra moderniseringsarbeten. Det är enligt min mening önskvärt, att den mindre tidsenliga delen av statens järnvägars bostadsbestånd så snart ske kan försättes i ett skick, som kan anses motsvara skäliga krav på utrymme och standard i övrigt. Detta är tydligen icke möjligt utan en väsentlig höjning av medelsanviisningen för ändamålet. Departementschefen åberopade vidare investeringsutredningens i dess betänkande, SOU 1944: 12, gjorda uttalande att kostnaderna för förbättring av banvaktsboställen synts utredningen väl höga och anförde vidare. Investeringsutredningen har framhållit såsom angeläget, att en planläggning komme till stånd beträffande modernisering inom en begränsad tid av statens järnvägars bostadsbestånd i hela den omfattning, som betingades av numera vedertagen bostadsstandard. Planläggningsarbetet vore så mycket mera påkallat som en rationalisering och koncentrering i tiden av bostadsförbättrandet syntes kunna medföra ej oväsentliga kostnadsbesparingar. Enligt min mening böra åtgärder vidtagas i det av investeringsutredningen angivna syftet, innan en ökad medelsanvisning för ifrågavarande ändamål beslutas vare sig såsom led i anläggningsverksamhet till motverkande av arbetslöshet eller i annan ordning. 7—467172.

90 Slutligen hemställde departementschefen att Kungl. Maj:t måtte bemyndiga järnvägsstyrelsen att tillkalla högst 5 sakkunniga för att inom styrelsen verkställa utredning rörande förbättring av statens järnvägars bostadsbestånd samt avgiva de förslag, till vilka utredningen kunde föranleda. Den tillsatta kommittén har antagit namnet 1946 års SJ bostadsutredning. Å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 (proposition n r 1944: 281, s. 33 och 43 samt s. 228) upptogs till uppförande av nya bostadshus ett anslag av 100 000 kronor samt till två nya bostadshus i Skutskär jämte andel i utvändiga ledningar 200 000 kronor; vidare till utvidgning av enrumslägenheter 500 000 kronor och moderniseringsarbeten 1 500 000 kronor. I investeringsutredningens förslag till investeringsreserv för budgetåret 1945/46 medräknades oförändrade belopp för förenämnda ändamål. För budgetåret 1946/47 har järnvägsstyrelsen föreslagit, att under rubriken Bostadshus skulle medräknas 100 000 kronor till två nya bostadVius i Skutskär jämte del i utvändiga ledningar (nr 125), 500 000 kronor till nya bostadshus, 200 000 kronor till utvidgning av enrumslägenheter samt 1 000 000 kronor till modernisering av bostadslägenheter. Arbetsmarknadskommissionen har, med hänsyn till att 1946 års SJ bostadsutredning enligt under hand erhållna uppgifter icke kan beräknas bliva färdig med sitt arbete förrän tidigast under budgetåret 1946/47, ej funnit skäl påkalla ökning till föregående års belopp av de av järnvägsstyrelsen föreslagna anslagen. Kommissionen förutsätter, att därest de ifrågavarande företagen skulle behöva igångsättas för att bereda arbetstillfällen, urvalet av desamma kommer att ske i anslutning till de principer, som vid tidpunkten för igångsättandet kunna hava framkommit vid kommitténs arbete. Under hänvisning till det anförda föreslår arbetsmarknadskommissionen, att i 1946/47 års investeringsreserv medtages ett belopp av (100 000 + 500 000 + 200 000 + 1 000 000 = ) 1 800 000 kronor. 5. Diverse

byggnader.

Till denna kategori hava hänförts byggnader avseende mobiliseringsförråd, banmästarförråd, verkstads- och förrådslokaler för banavdelningen, vissa byggnader för vagntjänsten m. fl. Enligt vad järnvägsstyrelsen anfört skulle på ett flertal platser behov föreligga av om-, till- eller nybyggnad av lokaler för dylika ändamål. Efter samråd med styrelsen har arbetsmarknadskommissionen därför föreslagit, att i investeringsreserven för budgetåret 1946/47 måtte få ingå företag av nu nämnd art (nr 129—132) för ett sammanlagt kostnadsbelopp av 705 000 kronor. I förslaget till investeringsreserv för innevarande budgetår upptogs för samma ändamål ett belopp av 700 000 kronor. VII. Växel- och signalsäkerhetsanläggningar.

Några företag avseende växel- och signalsäkerhetsanläggningar hava icke av järnvägsstyrelsen redovisats till arbetsmarknadskommissionen.

91 VIII. Telefonanläggningar m. m.

I årets statsverksproposition, kapitalbudgeten bil. 5, s. 103, har Kungl. Maj:t till telefonanläggningar m. m. föreslagit ett investeringsanslag av 3 960 000 kronor. I investeringsreserven för budgetåret 1946/47 föreslås att dylika företag medtagas för 5 340 000 kronor. Sistnämnda summa inkluderar arbeten med anordnande av nya telefonkablar för sammanlagt 4 700 000 kronor. Järnvägsstyrelsen avser sålunda att anordna nya kablar mellan Örebro och Hallsberg samt mellan Hallsberg och Laxå för 800 000 kronor (nr 135), mellan Frö vi och Örebro för 400 000 kronor (nr 136), mellan Göteborg och Falköping för 1 500 000 kronor (nr 138) samt vid malmbanan för en totalkostnad av 7 000 000 kronor, varav i förslaget till investeringsreserv medtagits 2 000 000 kronor (nr 141). Till selektortelefonutrustning å sträckan Laxå—Charlottenberg har i förslaget till investeringsreserv medtagits ett belopp av 135 000 kronor (nr 139). Enligt den i statsverkspropositionen lämnade redogörelsen för järnvägsstyrelsens anslagsäskanden har styrelsen ansett ett belopp av 280 000 kronor bliva erforderligt för budgetåret 1946/47 till anskaffning av högtalaranläggningar till såväl person- som godsbangårdar. Då emellertid mycket betydande behov av dylika anläggningar föreligga, om än förenämnda anslagsäskande av sparsamhetsskäl begränsats till nyssnämnda kostnadssumma, föreslår arbetsmarknadskommissionen, att även i investeringsreserven upptages ett belopp för anskaffning av högtalaranläggningar, vilket enligt järnvägsstyrelsen lämpligen kan beräknas till 280 000 kronor (nr 157). Bland järnvägsstyrelsens äskanden för nästa budgetår ingår vidare ett belopp av 150 000 kronor för anordnande av impulsuranläggningar. Arbetsmarknadskommissionen föreslår på därom av järnvägsstyrelsen gjord framställning, att även i investeringsreserven för budgetåret 1946/47 upptages ett belopp av 150 000 kronor till impulsuranläggningar (nr 158). Slutligen erfordras vissa lokalutvidgningar för telefonväxlar för en kostnad av 75 000 kronor. Jämväl dessa arbeten hava medtagits i förslaget till investeringsreserv (nr 152). Enligt förestående, i samråd med järnvägsstyrelsen uppgjorda förslag skulle sålunda investeringsreserven av telefonanläggningar m. m. för nästa budgetår komma att omfatta arbeten för ett sammanlagt belopp av (800 000 + 400 000 + 1500 000 + 2 000 000 + 135 000 + 280 000 + 150 000 + 75 000 = ) 5 340 000 kronor. Arbeten av här ifrågavarande slag synas ur arbetsmarknadssynpunkt kunna få ett visst värde för sysselsättning av friställd arbetskraft inom de företag, som normalt arbeta inom detta produktionsområde. IX. Elektriska belysningsanläggningar.

Några företag hänförliga till rubriken elektriska belysningsanläggningar hava av järnvägsstyrelsen icke redovisats till arbetsmarknadskommissionen.

92 X. Anläggningar för elektrisk tågdrift.

Företag avseende anläggningar för elektrisk tågdrift medföra huvudsakligen arbete inom därav berörda industrier och böra i enlighet med de av investeringsutredningen i sitt betänkande, SOU 1944: 12, uppställda allmänna reglerna för utväljande av investeringsreservens företag ingå i reserven i syfte att vid behov möjliggöra beredande av ökade arbetstillfällen inom dessa industrier. Å ordinarie stat har i 1945 års statsverksproposition, kapitalbudgeten b l . 4 s. 109 föreslagits ett begynnelseanslag om 400 000 kronor till påbörjande av ny omformarstation i Göteborg. Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen (skrivelse n r 38, p. 58) under anslaget till Anläggningar för elektrisk tågdrift för budgetåret 1945/46 anvisat medlen i fråga. Totalkostnaden för denna anläggning utgör 1 300 000 kronor. Återstoden av arbetena avses enligt vad järnvägsstyrelsen meddelar i sin petitaskrivelse till 1945 års riksdag komma t i l utförande i normal ordning under budgetåret 1947/48. Då det emellertid — om så av arbetsmarknadsskäl blir önskvärt och materialsituationen det medgiver — enligt järnvägsstyrelsens uppgift är möjligt att forcera anläggningen och i huvudsak slutföra den på ett år, har i investeringsreserven föreslagits ingå ett belopp av 900 000 kronor (nr 162) för slutförande av detta företag. Till anskaffning av transportabelt omformaraggregat av större typ i Göteborg, vilken anskaffning betingas av anordnandet av den nya omformarstationen, h a r i årets statsverksproposition, kapitalbudgeten: bil. 5 s. 108 upptagits ett anslag av 150 000 kronor. Totalkostnaden för aggregatet h a r av järnvägsstyrelsen beräknats till 600 000 kronor. Styrelsen har föreslagit att den återstående kostnaden 450 000 kronor (nr 167) upptages i investeringsreserven för budgetåret 1946/47. Såsom av årets statsverksproposition, kapitalbudgeten: bil. 5 s. 108 framgår har järnvägsstyrelsen begärt och Kungl. Maj:t föreslagit ett anslag för budgetåret 1946/47 om 500 000 kronor för uppförande av ny omformarstation i Forsmo. Totalkostnaden för denna anläggning har av styrelsen beräknats till 1 300 000 kronor. Då arbetena äro möjliga att utföra på ett år, har styrelsen föreslagit att den återstående kostnaden 800 000 kronor (nr 173) upptages i investeringsreserven för budgetåret 1946/47. I sitt anslagsäskande för budgetåret 1945/46 h a r järnvägsstyrelsen bl. a. anmält att omformarstationema vid Västra stambanan alltsedan sin tillkomst utsatts för växande belastningar och att med anledning härav bl. a. omformarstationema i Sköldinge och Moholm vore i behov av förstärkning av maskineffekten. Samma förhållande g ä l d e beträffande omformarstationen i Hallsberg. Dessa förstärkningar avsågos från början skola åstadkommas under budgetåret 1946/47 genom nyinstallation av erforderligt antal transportabla omformare i Sköldinge samt överflyttning av de båda i Sköldinge fast inbyggda omformaraggregaten till Moholm resp. Hallsberg. Vid de båda sistnämnda stationerna vore platser för sådana maskiner från början förutsed-

93 da. I Sköldinge erfordrades emellertid ombyggnad av omformarstationen för att kunna bereda plats för de nya aggregaten. Sedermera har järnvägsstyrelsen föreslagit att sistnämnda ombyggnadsarbeten skulle medtagas i investeringsreserven för budgetåret 1946/47. Kostnaderna uppgå till 700 000 kronor för ombyggnad av omformarstationen i Sköldinge (nr 166) samt 15 000 kronor för vardera av omfonnarstationerna i Moholm och Hallsberg (nr 164—165). Den på senare år av de växande belastningarna nödvändiggjorda anskaffningen av större omformaraggregat har enligt vad järnvägsstyrelsen framhållit medfört behov av förlängning av maskinhallarna i de befintliga omformarstationerna av typ III i Älvsbyn, Bastuträsk, Vännäs, Mellansel, Östersund, Uddevalla, Fjärås och Laholm. Kostnaden för ombyggnad av ovannämnda 8 stationer har av järnvägsstyrelsen beräknats till totalt (8 X 160 000 = ) 1 280 000 kronor. I investeringsreserven för nästa budgetår föreslås upptaget ett belopp av 680 000 kronor (nr 170). Å riksstat har i årets statsverksproposition, kapitalbudgeten: bil. 5 s. 109 föreslagits ett begynnelseanslag om 750 000 kronor till påbörjande av arbeten med ny matarledning från Älvsjö till Tomteboda samt anordnande av s. k. ringmatningssystem på bangårdarna i Stockholm. Totalkostnaden för denna anläggning har beräknats till 1 100 000 kronor. Enligt uppgift från järnvägsstyrelsen torde arbetena kunna forceras så att de i huvudsak kunna färdigställas på ett år, varför styrelsen föreslagit att den återstående kostnaden 350 000 kronor (nr 161) upptages i investeringsreserven för budgetåret 1946/47. På ordinarie stat för budgetåret 1945/46 har anvisats 1 400 000 kronor (riksdagens skrivelse n r 38 p. 58) för anskaffning av åtta ställverksvagnar att användas dels för reserv under normal drift, dels för krigsberedskap. Då, enligt järnvägsstyrelsens uppgifter, behov föreligger av ytterligare sju dylika vagnar för utbyte av äldre provisoriskt inrättade sådana, vilka med hänsyn till driftsäkerheten befunnits olämpliga, h a r arbetsmarknadskommissionen i samråd med styrelsen funnit skäl föreslå, att i investeringsreserven för nästa budgetår upptages ett belopp av (7 X 175 000 = ) 1 225 000 kronor för anskaffning av sju ställverksvagnar (nr 171). För ett rationellt bedrivande av erforderliga arbeten å linjen äro omformarvagnar för arbetsmaskiner behövliga. Ytterligare fyra sådana vagnar, vilka beräknats draga en kostnad av 100 000 kronor per styck, böra enligt järnvägsstyrelsens uppgifter anskaffas. I förslaget till investeringsreserv för nästa budgetår har därför upptagits ett från innevarande års investeringsreserv oförändrat belopp av 400 000 kronor för detta ändamål (nr 184). För diverse kompletteringsarbeten å anläggningar för elektrisk tågdrift, varibland må nämnas inrättande av nya skyddssektioner och anordnande av nya förbiledningar å bangårdar m. m., h a r järnvägsstyrelsen i sin petitaskrivelse för nästa budgetår begärt 375 000 kronor, vilken summa uppgives av sparsamhetsskäl hava begränsats till denna storlek. För normala förhållanden har styrelsen ansett det befogat att avsevärt öka sagda belopp, då

91 behov av dylika arbeten förelåge i stor omfattning, om än arbetena temporärt kunde uppskjutas. I anslutning härtill h a r arbetsmarknadskommissionen efter samråd med järnvägsstyrelsen funnit skäl föreslå, att i investeringsreserven för nästa budgetår upptages ett belopp av 200 000 kronor för diverse kompletteringsarbeten å anläggningar för elektrisk tågdrift (nr 179). I enlighet med vad som ovan föreslagits skulle i investeringsreserven för budgetåret 1946/47 ingå företag avseende anläggningar från elektrisk tågdrift för ett sammanlagt belopp av (900 000 + 450 000 4- 800 000 + 700 000 + 15 000 + 15 000 + 680 000 + 350 000 + 1 225 000 + 400 000 + 200 000 = ) 5 735 000 kronor. XI. Elektrifiering. Allmänna synpunkter på den fortsatta elektrifieringen av det svenska järnvägsnätet ävensom elektrifieringsarbetens lämplighet att utnyttjas i sysselsättningssyfte har behandlats i investeringsutredningens betänkande, SOU 1944: 12 s. 84—89, varvid utredningen i huvudsak anfört följande. Den årliga medelsanvisningen för banelektrifiering har företett betydande växlingar, och det synes vanskligt att angiva något visst belopp såsom utgörande normal investering för detta ändamål. Med hänsyn till att en fortsatt elektrifiering av ytterligare betydande delar av det svenska järnvägsnätet får anses given, kan i stället lämpligen fastställas det minsta arbetsomfång för elektrifieringsarbeten, som tarvas för att statens järnvägars elektrifieringsorganisation skall utan tekniska och ekonomiska olägenheter för den fortsatta elektrifieringen kunna hållas vid makt, vilket även torde vara av betydande värde för vår försvarsberedskap. Detta arbetsomfång har av järnvägsstyrelsen angivits till 120 km bana per år motsvarande en årlig medelsförbrukning av i genomsnitt 15 milj. kronor. Å andra sidan kan elektrifieringsomfånget utan olämplig ansvällning av den nuvarande organisationen maximalt omfatta 450 km bana per år motsvarande en årlig investeringskostnad av ca 60 milj. kronor. Ur arbetsmarknadssynpunkt erbjuder banelektrifiering god sysselsättning för industrien genom beställning av elektrisk utrustning och lokomotiv. Däremot medför den relativt få arbetstillfällen för grov- och byggnadsarbetare. Sistnämnda arbetstillfällen inskränka sig till dem, som äro förenade med erforderliga kurvomläggningar, linjeförbättringar och övriga av elektrifieringen betingade bantekniska standardhöjningar ävensom till arbete med stolpresning. Då elektrifieringsarbeten erbjuda relativt fåtaliga arbetstillfällen för befolkningen utefter den linje, som elektrifieras, ansåg investeringsutredningen icke tillräckliga skäl föreligga för att i dåvarande läge ifrågasätta utförande av elektrifieringsarbeten i annan ordning än den, som betingades endels av rent fredsmässiga, driftstekniska och driftsekonomiska synpunkter, endels även av militära skäl. Utredningen anförde vidare i anslutning härtill. Det må i detta sammanhang framhållas att den ordning, i vilken banelektrifiering bör komma till stånd, icke kan bestämmas enbart med hänsyn till angelägenhet utan att man i detta avseende bland annat också måste beakta önskvärdheten att rationellt utnyttja det dyrbara arbetsmaskineriet och i möjligaste mån bereda personalen sysselsättning året runt.

95 Sedan Kungl. Maj:t vid framläggande av allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 i proposition nr 1944:281 ökat den av investeringsutredningen föreslagna reserven av elektrifieringsföretag och förberedande arbeten för dylika med ytterligare ett företag avseende förberedande arbeten å linjen Uddevalla—Strömstad med Smedberg—Lysekil, innefattar den av riksdagen fastställda allmänna beredskapsstaten för budgetåret 1944/45 följande investeringsreserv i fråga om elektriferingsarbeten. Ostkustbanan, förberedande arbeten kronor 5 000 000 Uddevalla—Strömstad med Smedberg—Lysekil, förberedande arbeten » 1500 000 Lund—Landskrona—Billeberga, elektrifieringsarbeten . . » 6 000 000 Varberg—Borås—Herrljunga—Uddevalla, elektrifieringsarbeten > 12 000 000 Summa kronor 24 500 000. Av dessa företag avsågo de två förstnämnda uteslutande förberedande arbeten av grovarbetskaraktär. Det för det sistnämnda företaget i investeringsreserven upptagna beloppet avsågs endast vara begynnelseanslag, varför även de häremot svarande arbetena till betydande delar utgöras av grovarbeten. I förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46 ha medtagits ovannämnda arbeten jämte förberedande arbeten för elektrifiering av linjerna Tillberga—Ludvika och Tillberga—Sala. För de sistnämnda linjerna beräknades ett sammanlagt belopp av 2 500 000 kronor. För närvarande pågår elektrifiering av linjen Stockholm—Tillberga—Köping samt förberedande arbeten för elektrifiering av linjen Varberg—Borås— Herrljunga—Uddevalla och linjen Lund—Landskrona—Billeberga. För budgetåret 1946/47 har i statsverkspropositionen, kapitalbudgeten: bil. 5 s. 111, föreslagits ett anslag av 2 740 000 kronor för slutförande av arbetena på linjen Stockholm—Tillberga—Köping. Arbetena å linjen Varberg—Borås— Herrljunga—Uddevalla och å linjen Lund—Landskrona—Billeberga ha igångsatts med anlitande av hos järnvägsstyrelsen tillgängliga rörelsemedel, sedan 1945 års riksdag med bifall till Kungl. Maj:ls proposition i ämnet (nr 108) beslutat att elektrifiering av dessa järnvägslinjer skulle ske efter fullbordande av då pågående arbeten vid statens järnvägar (riksdagens skrivelse 1945:207). Järnvägsstyrelsen har sedermera till arbetsmarknadskommissionen anmält, att en utökning av den pågående elektrifieringen Stockholm—Tillberga— Köping vore aktuell, i det att styrelsen förutom planerad medverkan vid elektrifiering av den i enskild ägo befintliga järnvägslinjen Köping—Frövi (jämför propositionen 1944: 186, s. 17 och 1945 års statsverksproposition, kapitalbudgeten: bil. 4, s. 114) jämväl ansåge elektrifiering av linjerna Tillberga—Ludvika och Tillberga—Sala vara av sådan angelägenhet, att förberedande åtgärder för dessa företags realiserande vore berättigade.

96 I fråga om förutsättningarna för en elektrifiering av linjen Tillberga—Ludvika hade verkställd utredning visat, att en elektrifiering av hela sträckan Stockholm—Tillberga—Ludvika med Tillberga—Köping kunde väntas giva en procentuell avkastning på det investerade kapitalet, som vore endast obetydligt lägre än den, som beräknats för enbart sträckan Stockholm—Tillberga —Köping. Med hänsyn härtill och då ett sålunda utvidgat elektrifieringsprogram även syntes motiverat av drifttekniska skäl, i det att den i Ludvika tillstötande linjen Göteborg—Falun—Gävle inom närliggande tid i sin helhet beräknades bliva inrättad för elektrisk drift, vore det motiverat att i investeringsreserven för budgetåret 1946/47 medtaga anslag till förberedande arbeten för elektrifiering av linjen Tillberga—Ludvika. I anslutning till elektrifiering av denna sträcka borde jämväl linjen Tillberga—Sala elektrifieras, vilket visserligen icke i och för sig vore motiverat av trafikintensiteten p å denna linje men vore angeläget med hänsyn till de fördelar, som ur elektrodriftens synpunkt vore förknippade med ett sammanbindande på angivet sätt av den elektrifierade linjen Stockholm—Tillberga—Ludvika med den förut elektrifierade norra stambanan. I enlighet med vad från järnvägsstyrelsens sida sålunda anförts föreslår arbetsmarknadskommissionen, att i investeringsreserven för budgetåret 1946/ 47 medtagas förberedande arbeten för elektrifiering av linjerna Tillberga— Ludvika och Tillberga—Sala, varvid sagda arbeten med hänsyn till den såvitt för närvarande kan bedömas osäkra materialtillgången böra begränsas till att avse allenast förberedande arbeten av grovarbetskaraktär. Det med hänsyn härtill avpassade anslagsbehovet har beräknats till 3 000 000 kronor (nr 189). Järnvägsstyrelsen har ytterligare föreslagit att i investeringsreserven för budgetåret 1946/47 medtagas förberedande arbeten för elektrifiering av linjen Borås—Alvesta—Karlskrona med Emmaboda—Kalmar. Styrelsen har ansett att detta företag bör komma till utförande närmast efter elektrifieringen av ostkustbanan med bilinjer i syfte att åstadkomma en välbehövlig förbättring av trafikförhållandena i sydöstra Sverige. Då det ur arbetsteknisk synpunkt vore förenat med svårigheter att bedriva de såsom förberedelse till elektrifieringen nödvändiga omläggnings- och förbättringsarbetena å banan under vinterperioden utefter ostkustbanans sträckning avser styrelsen att driva arbetena på linjen Borås—Alvesta—Karlskrona med Emmaboda—Kalmar samtidigt med arbetena på ostkustbanan och på sådant sätt att arbetena på ostkustbanan drivas under det egentliga sommarhalvåret och arbetena på linjen Borås—Alvesta—Karlskrona med Emmaboda—Kalmar under vinterhalvåret och särskilt under senhösten och förvåren. Härigenom beräknade styrelsen kunna hålla en möjligast jämn sysselsättning för i hithörande byggnadsorganisation ingående arbetsbefäl och arbetare. Sammanfattningsvis omfattar förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 förberedande arbeten för elektrifiering av nedan angivna linjer, vilka redovisas i den ordning företagen enligt järnvägsstyrelsens bedömande ur trafikekonomiska och trafiktekniska grunder böra komma till ut-

97 förande. Trafikkommissionen har i yttrande den 22 december 1945 till arbetsmarknadskommissionen förklarat sig intet hava att erinra mot det framlagda förslaget. Uddevalla—Strömstad med Smedberg—Lysekil, elektrifieringsarbeten kronor 7 000 000 Tillberga—Ludvika med Tillberga—Sala, förberedande arbeten » 3 000 000 Ostkustbanan med bilinjer, förberedande arbeten » 10 000 000 Borås—Alvesta—Karlskrona med Emmaboda—Kalmar, förberedande arbeten » 5 000 000. Sedermera har järnvägsstyrelsen under hand meddelat, att vidare bearbetning av detta program föranlett överväganden, enligt vilka vissa omkastningar kunde ifrågasättas, varför programmet tills vidare borde betraktas såsom preliminärt. Den föreslagna investeringsreserven för budgetåret 1946/47 i fråga om elektrifieringsarbeten skulle sålunda komma att omfatta arbeten för en sammanlagd kostnad av 25 000 000 kronor. XII. Lokstations- och driftverkstadsanläggningar. Liksom beträffande övriga kategorier byggnader föreligger enligt järnvägsstyrelsen behov att i ett flertal fall utöka eller förbättra även befintliga lokstations- och driftverkstadsanläggningar. I investeringsreserven för budgetåret 1946/47 föreslås ingå fyra sådana företag, nämligen ett i Gävle för 50 000 kronor (nr 192), ett i Kristinehamn för 60 000 kronor (nr 193), ett i Nässjö för 80 000 kronor (nr 194) och ett i Klippan för 40 000 kronor (nr 195) ävensom ett belopp av 160 000 kronor för diverse mindre arbeten (nr 198). Den sammanlagda kostnaden för de nu angivna företagen uppgår till (50 000 + 60 000 + 80 000 + 40 000 + 160 000 = ) 390 000 kronor. Motsvarande belopp på beredskapsstaten för budgetåret 1944/45 utgjorde 200 000 kronor och i förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46 600 000 kronor. XIII. Anläggningar vid huvudverkstäder. I investeringsreserven för budgetåret 1946/47 föreslås ingå tre större företag avseende anläggningar vid huvudverksläder, nämligen tillbyggnad av lokverkstaden i Örebro för 350 000 kronor (nr 200) och i Notviken för 150 000 kronor (nr 204) samt uppförande av marketenteribyggnad vid huvudverkstaden i Malmö för 225 000 kronor (nr 202). Beträffande det förstnämnda företaget h a r järnvägsstyrelsen anfört följande. Genom den fortsatta övergången till elektrisk tågdrift kommer antalet elektrolok genom planerade nyanskaffningar att väsentligt ökas inom de närmaste åren. För huvudverkstäderna innebär detta att antalet revisioner per år likaledes successivt kommer att ökas allt eftersom de nya loken bliva revisionsmässiga. I främsta rum-

98 met måste härvid huvudverkstaden Örebro, som för närvarande utför revisioner av samma eller liknande loktyper, som nu föreslagits till inköp, rustas för att kunna tillgodose det ökade behovet av revisioner. Genom planerade och delvis utförda rationaliseringar och utvidgningar av hjälpavdelningarna ha möjligheter skapats till ökning av verkstadens kapacitet under förutsättning att ytterligare uppställningsplatser kunna ställas till förfogande. Då detta emellertid ej låter sig göra inom befintliga utrymmen, har styrelsen därför ansett det nödvändigt att genom en tillbyggnad till befintligt 80-tonsskepp skapa fyra nya uppställningsplatser, varigenom ytterligare ett led i det för elektrolokunderhållet planerade utbyggnadsprogrammet fullbordas. Kostnaden för ovan angivna arbeten har av styrelsen beräknats till 350 000 kronor. Beträffande den föreslagna tillbyggnaden av lokverkstaden i Notviken h a r järnvägsstyrelsen anfört. Vid tillkomsten av de nya elektroloken litt M ansågs det såväl ur verkstadsteknisk synpunkt som ur trafiksynpunkt lämpligast att förlägga revisionerna av dessa lok till huvudverkstaden Notviken. Denna ökning i arbetsomfattningen medför för verkstaden att uppställningsplatserna för lokrevisioner och hjälpavdelningarna framledes komma att bliva otillräckliga. För att avhjälpa dessa olägenheter har styrelsen därför ansett det nödvändigt att till lokverkstaden uppföra en tillbyggnad, avsedd att inrymma såväl kontor, verktygsförråd m. m. som personallokaler, vilka för närvarande upptaga platser i traversskeppen. Kostnaden för dessa arbeten har av järnvägsstyrelsen beräknats till 150 000 kronor. Förutom de nu nämnda företagen har, som inledningsvis nämnts, i förslaget till investeringsreserv medtagits uppförande av marketenteribyggnad vid huvudverkstaden i Malmö. För närvarande saknade personalen, enligt vad järnvägsstyrelsen meddelar möjlighet att inom rimligt avstånd från verkstaden, som vore belägen vid Bulltofta utanför Malmö, erhålla lagad mat. Större delen av personalen vore sålunda under sin dagliga, ofta 10 timmar överstigande frånvaro från bostadsorten, tvungen att leva på matsäck. Från personalhåll hade därför gjorts framställning om att på statens järnvägars bekostnad måtte uppföras en marketenteribyggnad med kök och utrustning. För egen del funne styrelsen under förhandenvarande förhållanden synnerligen väl motiverat att, i likhet med vad som ganska allmänt skelit vid privatindustrier och även vid statens järnvägars övriga större huvudverkstäder och andra arbetsplatser med stora arbetsstyrkor, åtgärder, vidtoges för åstadkommande av bättre matförhållanden för personalen jämväl vid huvudverkstaden i Malmö och att kostnaderna härför bestredes av statens järnvägar. Själva rörelsen borde sedan, liksom på andra håll, bedrivas antingen av personalen själv eller av privat restaurangföretag. Kostnaderna för en marketenteribyggnad i Malmö, innehållande matsal, kök, förrådsrum och lokaler för kökspersonal, ha av styrelsen beräknats till 225 000 kronor. Utöver de förenämnda företagen föreslås investeringsreserven för nästa budgetår innefatta jämväl ett belopp av 150 000 kronor för diverse arbeten

99 vid huvudverkstäderna (nr 205). Beloppet skulle kunna disponeras för vissa fortlöpande förnyelse- och ersättningsarbeten vid huvudverkstäderna, såsom fortsatt modernisering av personal- och verkstadslokalerna, driftomläggningar i samband med arbetsrationalisering m. m. Styrelsen har lämnat följande preliminära förslag till disposition av beloppet. Malmö, modernisering av personallokaler i smedjan vid huvudverkstaden kronor Malmö, inredning av matsal i vagn verkstaden » Göteborg, uppförande av sidobyggnad för plåtslageri » Hälsingborg, arbeten i samband med omläggning av driften vid huvudverkstaden » Notviken, personallokaler »

20 000 30 000 45 000 40 000 15 000

Summa kronor 150 000. I enlighet med vad ovan anförts föreslås investeringsreserven för budgetåret 1946/47 innefatta företag avseende anläggningar vid huvudverkstäder för en sammanlagd kostnad av (350 000 + 150 000 + 225 000 + 150 000 = ) 875 000 kronor. XIV. Verkstadsmaskiner ni. ni. XV. Anläggningar vid förrådsavdelningen. XVI.

B.

Färjlägen.

Försvarsberedskap.

Några företag hänförliga till ovanstående fyra rubriker hava icke av järnvägsstyrelsen redovisats till arbetsmarknadskommissionen. C.

Rullande materiel.

Under 10-årsperioden 1930—39 uppgick järnvägsstyrelsens medelsförbrukning för anskaffning och ombyggnad av rullande materiel enligt av järnvägsstyrelsen lämnad uppgift till sammanlagt 107 000 000 kronor eller i runt tal till 11 000 000 kronor per år. Denna förhållandevis låga anskaffning motiverades av den dåvarande trafikvolymen, som i jämförelse med nu rådande förhållanden var av tämligen begränsad omfattning. Emellertid hade såsom en följd av den ringa anskaffningen svårigheter förefunnits att tillgodose krigsårens exceptionellt stora trafikvolym. Järnvägsstyrelsen har till investeringsutredningen uppgivit, att behovet i fråga om rullande materiel för de tre budgetåren 1944/45—1946/47 motsvarade en kostnad av inemot 119 000 000 kronor. 1944 års lagtima riksdag anvisade för hithörande anskaffningar 26 060 000 kronor och 1945 års riksdag 40 840 000 kronor. I årets statsverksproposition, kapitalbudgeten, bil. 5, s. 120—134, föreslås investeringsanslag om tillhopa 36 985 000 kronor för anskaffning och ombyggnad

100 av rullande materiel. Sammanlagt uppgå sålunda — därest sistnämnda belopp anvisas av riksdagen — de under nämnda treårsperiod anvisade beloppen till 103 885 000 kronor. De av järnvägsstyrelsen för de senare budgetåren begärda anskaffningarna torde ha varit begränsade till de ur järnvägens driftssynpunkt mest trängande behoven, vilket också framgår av styrelsens petitaskrivelser för motsvarande år. Den begränsning av anslagskraven, som styrelsens äskanden inneburit, har förutom av sparsamhetsskäl varit motiverad av rådande knapphet på material och arbetskraft och även i vissa avseenden av en antagen nedgång i järnvägstrafikens omfattning vid återgången till fredsförhållanden. Den befintliga vagnparken omfattar ett relativt stort antal vagnar med hög ålder. De gamla godsvagnarna äro i viss utsträckning av småbäriga typer, vilket särskilt är fallet beträffande vagnar, vilka tillhört av staten övertagna enskilda järnvägsföretag. Med hänsyn till vad som anförts är, såsom järnvägsstyrelsen i sina petitaskrivelser i olika sammanhang vitsordat, det efter normala grunder bedömningsbara anskaffningsbehovet av rullande materiel betydligt större än vad som täckes av beviljade och begärda anslag. För att i händelse av ett förändrat läge på arbetsmarknaden vid behov kunna tillförsäkra berörda industrier och verkstäder ytterligare arbetsobjekt genom ökade beställningar av rullande materiel synes investeringsreserven böra innefatta ett anslag till rullande materiel. Inför den osäkerhet, som vidlåder bedömning av trafikens utveckling efter en återgång till fredsförhållanden, har järnvägsstyrelsen dock ansett att m a n försiktigtvis bör räkna med ett under de närmaste åren minskat behov av anslag för anskaffning av rullande materiel och därför föreslagit en i förhållande till beredskapsstaten för budgetåret 1944/45 och den för innevarande budgetår föreslagna investeringsreserven med 10 000 000 kronor till 25 000 000 kronor minskad investeringsreserv för budgetåret 1946/47. Medlen i fråga synas på samma sätt som tillämpats för beredskapsstaten för budgetåret 1944/45 böra sammanföras under ett enda kollektivanslag, enär det icke synts lämpligt eller möjligt — främst med hänsyn till önskvärdheten alt effektivt kunna utnyttja medlen i arbetsmarknadsreglerande syfte — att i förväg fördela dem på skilda anslag för rullande materiel. D. 1. Garagebyggnader

Biltrafik.

m. m.

I investeringsreserven för budgetåret 1946/47 föreslås ingå fyra företag avseende uppförande av garagebyggnader med följande kostnadsbelopp, nämligen i Strömstad 80 000 kronor (nr 223), Onsala 130 000 kronor (nr 224), Sandarne 180 000 kronor (nr 225) och Åsarne 40 000 kronor (nr 226). Av dessa företag hava garagebyggnaderna i Strömstad, Onsala och Sandarne tidigare upptagits på allmän beredskapsstat för budbetåret 1944/45 samt i förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46. Beträffande samtliga sålunda upptagna garagebyggnader, vilka skola ersätta eller komplettera be-

101 fintliga, ur skilda synpunkter otillfredsställande lokaliteter, gäller enligt järnvägsstyrelsen, att de erfordras för att nedbringa kostnaderna för vagnunderhållet och för den planmässiga revisionen av bilmaterielen. Investeringsreserven för budgetåret 1946/47 föreslås i enlighet med det ovan anförda innefatta företag avseende garagebyggnader för en sammanlagd kostnad av (80 000 + 130 000 + 180 000 + 40 0 0 0 = ) 430 000 kronor. 2. Nyanskaffning

av

bilmateriel.

Någon investeringsreserv för budgetåret 1946/47 avseende anskaffning av bilmateriel h a r icke av järnvägsstyrelsen redovisats till arbetsmarknadskommissionen. 3. Ombyggnad

av

bilmateriel.

Ombyggnad av bilmateriel kan enligt järnvägsstyrelsen icke lämpligen forceras i arbetsmarknadsreglerande syfte, varför något anslag för ändamålet icke medtagits i förslaget till investeringsreserv för nästkommande budgetår. 4. Förvärv av billinjer. Med hänsyn till syftet med investeringsreserven torde för densamma icke böra inräknas något anslag för förvärv av billinjer. E.

Inköp av fastigheter. F.

Nya statsbanor.

Av skäl, som under närmast föregående rubrik anförts böra anslag till inköp av fastigheter eller förvärv av enskilda banor icke inräknas i investeringsreserven, och några företag hänförliga till ovanstående två rubriker hava ej heller av järnvägsstyrelsen anmälts till arbetsmarknadskommissionen. G.

Statens järnvägars dispositionsanslag.

I enlighet med i 1945 års statsverksproposition, kapitalbudgeten, bil. 4, s. 79, framlagt förslag skall medelsanvisning för de ändamål, som tidigare tillgodosetts dels genom dispositionsanslag för oförutsedda och mindre arbeten beträffande bana och byggnader, dels genom anslag till ersättningsanskaffning och förnyelsearbeten, numera ske antingen över i det föregående angivna specificerade anslagstitlar eller också över ett för statens järnvägars hela verksamhetsområde gemensamt dispositionsanslag. Med det nya dispositionsanslaget är enligt propositionen avsett att täcka, förutom kostnader för genom olyckshändelser förstörd egendom intill ett belopp av 1 500 000 kronor, kostnader för sådana mindre arbeten, för vilka medelsbehovet för ett vart företag icke överstiger 100 000 kronor, varjämte efter Kungl. Maj:ts prövning anslaget jämväl skall i särskilda fall få användas för bestridande av kostnader för arbeten, för vilka medelsbehovet beräknas överstiga 100 000 kronor

102 ävensom för täckande av emotsedd brist på annat anslag. Då arbetsmarknadskommissionen med hänsyn såväl till syftet med investeringsreserven som till densammas lämpliga sakregistrering hos kommissionen funnit skäl hänföra även smärre företag till respektive sakrubriker, varvid de i investeringsplanen (bil. 6) som regel sammanförts under särskilda kollektivanslag, ell för varje berörd sakrubrik, är behovet av en investeringsreserv under den mot det ordinarie dispositionsanslaget svarande anslagstiteln relativt obetydligt. Ett mindre dispositionsanslag synes dock böra stå till förfogande för en investeringsreserv främst med tanke på att det inom ett verksamhetsområde av statens järnvägars omfattning kan visa sig att, när i en arbetsmarknadskris behov av ökad sysselsättning gör sig gällande, andra företag i enstaka fall kunna befinnas angelägna och lämpligare att utnyttjas i sysselsättningssyfte än vissa i investeringsreserven specificerade. Det avsedda dispositionsanslaget synes vidare i likhet med det ordinarie böra efter Kungl. Maj:ts prövning i varje särskilt fall få tagas i anspråk för täckande av eventuellt oundvikliga kostnadsöverskridanden för i investeringsreserven angivna företag, vilket synes så mycket mera motiverat som detaljplanering och kostnadsberäkning för i reserven ingående företag av naturliga skäl icke i samtliga fall hunnit verkställas med samma noggrannhet som för ordinarie företag. Under det att det ordinarie dispositionsanslaget för budgetåret 1946/47 i statsverkspropositionen föreslagits till 7,5 miljoner kronor, har motsvarande anslag i investeringsreserven ansetts kunna begränsas till 500 000 kronor, vilket belopp är detsamma som det i beredskapsstaten för budgetåret 1944/45 upptagna dispositionsanslaget för oförutsedda och mindre arbeten beträffande byggnader och anläggningar. Företag att bestridas med driftmedel. Bland de av järnvägsstyrelsen anmälda investeringsobjekten ingå ett antal företag, vilka enligt styrelsen äro av sådan art att de böra bekostas med driftmedel. Bland dessa företag märkes främst ett antal linjeomläggningar av mindre eller medelstor omfattning (nr 232—244) för en sammanlagd kostnad av 2 865 000 kronor ävensom diverse dräneringsarbeten, spårisoleringar och smärre banarbeten av underhållsnatur (nr 245—266), för vilka kostnaden uppgår till tillhopa 2 050 000 kronor, samt slutligen vissa arbeten av olika slag, vilka sammanförts under rubriken Diverse arbeten och för vilka den sammanlagda kostnaden uppgår till 230 000 kronor. De under ovannämnda tre underrubriker Linjeomläggningar m. m., Dräneringsarbeten m. m. och Diverse arbeten i förslaget till investeringsreserv upptagna medelsbehoven uppgå sammanlagt till (2 865 000 + 2 050 000 + 230 000 = ) 5 145 000 kronor. Motsvarande summa utgjorde 4 600 000 kronor i beredskapsstaten för budgetåret 1944/45 och i förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46. Till summan 5 145 000 kronor bör läggas 1 000 000 kronor för ersättningsanskaffning av sådana inventarier, vilka i enlighet med den av 1945 års riks-

103 dag fastställda budgettekniska omläggningen beträffande medelsanvisningen till statens järnvägar skola bekostas av driftmedel. Motivet för uppförande av sistnämnda anslag är att därigenom vid behov genom ökade beställningar skulle beredas sysselsättning vid av sådan anskaffning berörda industrier. Beloppet är oförändrat från förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46. Företag att bestridas med rörelsemedel. I Kungl. Maj:ts proposition (nr 1944: 281 s. 227) till riksdagen angående allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 hade under rubriken Dubbelspårsbyggnader och linjeomläggningar upptagils ett anslag om 350 000 kronor till Anordnande av nya grusgropar. Sedan järnvägsstyrelsen sedermera förklarat, att företag avseende anordnande av grusgropar och makadamkrossanläggningar böra bekostas av statens järnvägars rörelsemedel, föreslås att, i likhet med förslaget till investeringsreserv för innevarande budgetår, i investeringsreserven för budgetåret 1946/47 under rubriken Företag att bestridas med rörelsemedel upptagas två sådana anläggningar, nämligen makadamkrossanläggning i Älvsbyn för 30 000 kronor (nr 271) och ny grusgrop i Aborrtjärn för 200 000 kronor (nr 272). Den sammanlagda kostnaden för dessa båda företag uppgår till 230 000 kronor. Särskild grovarbetsreserv av dubbelspårsbyggnader. Såsom i den tidigare framställningen (s. 76) anförls har omfattningen av den föreslagna investeringsreserven för nästa budgetår minskat i jämförelse med motsvarande reserv för budgetåret 1945/46. Arbetsmarknadskommissionen h a r emellertid efter samråd med järnvägsstyrelsen funnit skäl att utöver den allmänna reserven av arbeten vid statens järnvägar föreslå en särskild grovarbetsreserv av dubbelspårsarbeten. Terrasseringsarbeten för dubbelspårsbyggnader äro nämligen såsom i det föregående (s. 83) framhållits, arbetsobjekt av särskilt stort värde ur sysselsättningssynpunkt vid en arbetsmarknadskris av större omfattning. Med hänsyn till att planeringsarbetet beträffande i investeringsreserven ingående dubbelspårsbyggnader fortskridit så långt, att arbetet å envar sträcka torde kunna påbörjas praktiskt taget omedelbart efter vederbörliga beslut i den mån klimatiska förhållanden icke utgöra hinder därför, synes en forcering av de i planen för dubbelspårsbyggnader upptagna linjebyggnaderna kunna ske i sådan omfattning, att man kan räkna med en ökning av arbetskostnadenia under budgetåret 1946/47 med 15 000 000 kronor utöver de belopp, som beräknats på riksstat och i förslaget till allmän investeringsreserv. Efter samråd med järnvägsstyrelsen föreslår arbetsmarknadskommissionen att arbeten för nämnda belopp medräknas i den särskilda grovarbetsreserven.

104 Kostnaderna för denna reserv synas böra bestridas från anslaget till Åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. varom närmare redogöres på s. 367. Anslag till statens järnvägar. Beträffande anslag till arbeten, som föreslås ingå i den särskilda grovarbetsreserven, hänvisas till vad därom anföres å s. 367 i detta betänkande. Beträffande arbetena i den allmänna investeringsreserven hemställer arbetsmarknadskommissionen under hänvisning till i det föregående lämnad redogörelse för de Olika grupperna av arbeten och kostnaderna för desamma, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 å k a pitalbudgeten under S t a t e n s affärsverksf o n d e r , S t a t e n s j ä r n v ä g a r , uppföra följande anslag, nämligen Byggnader och anläggningar. Bangårdar: Bangårdsombyggnader m. m Gångbroar och gångtunnlar Diverse bangårdsanordningar Tegelbackens reglering

kronor » » »

8 765 000 1 700 000 1 895 000 1000 000

Dubbelspårsbyggnader och linjeomläggningar: Fortsatt anläggning av dubbelspår . . Linjeomläggningar Diverse linjearbeten Smalspårsombyggnader \ ...

» » » »

40 050 000 5 660 000 710 000 700 000

Fortlöpande förstärkning av spåröverbyggnaden: Diverse åtgärder för spårförstärkning Skenfria vägkorsningar m. m

» »

1000 000 200 000

Husbyggnader: Stationshus Godsmagasin Personallokaler Bostadshus Diverse byggnader Telefonanläggningar m. m Anläggningar för elektrisk tågdrift Elektrifiering

» » » » » » » »

5 200 000 400 000 1 155 000 1 800 000 705 000 5 340 000 5 735 000 25 000 000

••

....

105 Lokstationsoch driftverkstadsanläggningar kronor 390 000 Anläggningar vid huvudverkstäder .... » 875 000 Rullande materiel » 25 000 000 Biltrafik. Garagebyggnader m. m Statens järnvägars dispositionsanslag

....

» »

430 000 500 000

7.

I n v e s t e r i n g s p l a n för s t a t e n s v a t t e n f a l l s v e r k .

Förslag till investeringsplan för statens vattenfallsverk för budgetåret 1946/ 47 innefattande ordinarie arbeten för sammanlagt 90 960 000 kronor och en allmän investeringsreserv om sammanlagt 11 200 000 kronor har sammanställts i bilaga 9. I samband med avlämnande av uppgifter till investeringsutredningen å lämpliga investeringsobjekt för budgetåret 1944/45 inom statens vattenfalls- I verks område gjorde vattenfallsstyrelsen vissa uttalanden för att klarlägga sin uppfattning angående den kommande byggnadsverksamhetens omfattning. Vattenfallsstyrelsens nybyggnader hade under första hälften av 1930-talet j motsvarat en investering av ca 8 000 000 kronor per år för kraftstationsbyggnader. Därefter och fram till krigsutbrottet hade investeringarna stigit till 15 å 25 miljoner kronor. Styrelsen räknade med att byggnadsverksamheten, sedan de då under arbete varande stora anläggningarna blivit färdigställda, skulle nedgå till vad som motsvarade 15 å 25 miljoner kronor per år enligt fredsprisnivån, och styrelsens organisation vore anpassad därefter. Vattenbyggnadstekniska arbeten krävde för att kunna genomföras med tillfredsställande ekonomi en omsorgsfull planering och organisation i fråga om arbetsledning, tillgång på arbetsmaskiner och materialanskaffning. En ansvällning av byggnadsverksamheten utöver den nivå, för vilken organisationen avpassats, skulle enligt styrelsens uppfattning innebära stora vanskligheter. Icke blott styrelsens byggande byråer och organisationer utan även de administrativa och kommersiella avdelningarna hade under den tidigare forceringen av utbyggnaderna utsatts för stora påfrestningar med därav följande risker för tillgodoseendet av de ekonomiska effektivitetssynpunkterna. Styrelsen framhöll vidare, att under år 1944 komme att igångsättas ett stort antal anläggningar, varför en ovanligt riklig krafttillgång komme att stå till förfogande för åren närmast därefter. Även om man för åren 1944—1946 räknade med en belastningsökning av 600 MkWh per år och först därefter med den lägre ökning av 400 MkWh per år, som motsvarade prognosen, komme ändock år 1948 en tillräcklig marginal att finnas mellan kraftbehovet och den kraftproduktion, som enligt enbart det statliga utbyggnadsprogrammet vore tillgänglig detta år. Om kriget i Europa antoges upphöra mot slutet av år 1944 och kriget i Asien år 1946, vore det mycket liten utsikt till att det efter åren 1946—1947 bleve någon större ökning av kraftbehovet. Sannolikt uppstode en stagnation eller tillbakagång under några år liksom fallet varit i början av 1920- och 1930-talen. Kraftförsörjningen kunde sålunda anses vara väl tillgodosedd.

107 Av vattenfallsstyrelsens i 1945 års statsverksproposition framlagda motivering för det då föreslagna utvidgade investeringsprogrammet framgår bland annat, att kraftproduktionen under budgetåret 1943/44 varit tillräcklig för att motsvara efterfrågan och att kraftförsörjningen icke heller under budgetåret 1944/45 ansågs komma att bereda några svårigheter under förutsättning av en något så när normal utveckling. Vattenfallsstyrelsen beräknade därjämte, att vid normal nederbörd krafttillgången vid statsblocket skulle vara tillfyllest även under budgetåret 1945/46, och erinrade om, att såsom reserv vid extrem vattenbrist eller speciellt stor förbrukningsökning kunde disponeras dels ångkraft, dels vattenkraft ur Vänernmagasinet, dels ock kraft som utöver träffade avtal brukade inlevereras av enskilda företag. Styrelsen uttalade dock i fråga om den framtida utvecklingen, hurusom under tiden närmast efter ett vapenstillestånd den situationen kunde uppkomma, att trä- och cellulosaindustrierna igångsattes med full produktion, samtidigt som en del krigsförbrukning, vilken tillkommit på grund av k n a p p bränsletillgång, kvarstode eller eventuellt ökades. Man finge därför icke bortse från att en tillfällig åtstramning i kraftläget kunde inträda. Utvecklingen inom ett par år därefter antoges kunna bliva tämligen oenhetlig. Å ena sidan väntades en reduktion ske beträffande tillverkningen av försvarsmateriel och ersättningsvaror, varjämte en förbättrad tillförsel av kol och olja kunde medföra minskad kraftförbrukning för värmeändamål och minskat behov av elkraftkrävande järnvägstransporter, vilket allt skulle medverka till en nedgång i kraftuttagningen. Å andra sidan kunde denna nedgång kompenseras genom ökad verksamhet inom export- och byggnadsindustrierna samt genom vissa ökningar av vattenfallsstyrelsens kraftleveranser till statsbanorna. Styrelsen drog av sina överväganden den slutsatsen, att efter budgetåret 1945/46 skulle erfordras ett normalt produktionstillskott av 200 MkWh per år. Styrelsen framhöll dock, att, till följd av att ny utbyggnad i ett angivet fall icke påbörjats tidigare än som skett, marginalen mellan krafttillgång och behov vore något mindre än vad styrelsen från början avsett. I sin i 1946 års statsverksproposilion i huvudsak återgivna redogörelse för utvecklingen av belastningen vid statens vattenfallsverk har vattenfallsstyrelsen framfört synpunkter på det aktuella kraftbehovet. Om man bortsåge från den överskottskraft, som levererats till elektriska ångpannor, hade belastningsökningen under budgetåret 1944/45 varit 322 MkWh Denna ökning vore något mindre än under de närmast föregående tre krigsåren, men skulle, om verkstadskonflikten icke varit, sannolikt överskridit medelvärdet för nämnda år. Efter överväganden hade styrelsen kommit till en sannolik ökning för budgetåret 1945/46 av 330 MkWh. Vid normala vattenförhållanden bleve då den löpande krafttillgången ca 200 MkWh lägre än den beräknade konsumtionen. Underskottet kunde emellertid i stort sett täckas medelst extra tappning ur de väl fyllda vattenmagasinen och det krafttillskott, som brukade erhållas från främmande företag. Endast en liten kvantitet ångkraft erfordrades, närmast i form av toppkraft under högbelastningstid. Förhållan-

108 dena under innevarande budgetår ingåve alltså icke någon oro Under de kommande två budgetåren beräknades ökningen i kraftbehovet bliva något mindre, nämligen 275 MkWh/år under 1946/47 och 200 MkWh/år under 1947/48. Emellertid räknade styrelsen med att motsvarande krafttillskott icke kunde erhållas och uttalade viss tvekan beträffande ställningen i vattenmagasinen om ett respektive två år samt uttalade slutligen som sin uppfattning, att man vid normal vattentillgång och ostörd utveckling av kraftkonsumtionen finge räkna med ett underskott av 300 MkWh i den löpande kraftproduktionen under vartdera av budgetåren 1946/47 och 1947/48. Skulle vattenbrist inträffa, erfordrades en mycket stor ångkraftproduktion och ev. vissa konsumtionsbegränsande åtgärder. i Vissa omständigheter kunde verka begränsande på kraftförbrukningen och därmed minska det beräknade underskottet i vattenkraften. Bristen på bränsle ävensom på råmaterial för cellulosaindustrien kunde verka minskande på dennas kraftkonsumtion. I samma riktning komme eventuella hinder beträffande exporten att verka liksom även störningar på arbetsmarknaden. Styrelsen räknade med att järnvägarnas vedtransporter inom en nära framtid komme att minskas, då importen av bränsle komme i gång. Styrelsen framhöll vidare, att åtgärder borde vidtagas för åstadkommande av en förbättrad kraftbalans. I detta syfte borde arbetena i Forsmoforsen och Hölleforsen bedrivas i snabbare takt än hittills beräknats. Vidare borde förberedelser utföras vid Harsprånget eller annat större norrländskt vattenfall, så att kraft därifrån kunde levereras till hösten år 1950. I sitt betänkande SOU 1944: 12 framförde investeringsutredningen vissa principiella synpunkter på frågan om den statliga utbyggnaden av vattenkraft. Utredningen framhöll sålunda, att det vore önskvärt, att vid avvägning av storleken av erforderlig marginal mellan tillgång och efterfrågan på elektrisk kraft hänsyn toges icke blott till prognoserna beträffande de framtida konsumtionsbehoven utan även till samhälleliga arbetsmarknads- och beredskapssynpunkter. I detta spörsmål anförde utredningen bland annat. Under sin behandling av investeringsfrågorna beträffande statens vattenfallsverk har investeringsutredningen funnit det kunna ifrågasättas, huruvida ej vid den av vattenfallsstyrelsen hittills bedrivna utbyggnadsverksamheten marginalen mellan krafttillgång och konsumtionsbehov hållits väl knapp. Det har visat sig, att under högkonjunkturperioder kompletterande utbyggnader av stundom betydande omfattning varit erforderliga för att möta ett stegrat kraftbehov, medan däremot under sedermera följande lågkonjunkturperioder utbyggnadstakten minskats. Den under de senaste högkonjunkturbetonade krigsåren starkt forcerade vattenkraftutbyggnaden har ägt rum under en period av knapphet på såväl arbetskraft som råvaror och transportmedel, varför kostnaderna kommit att ligga icke obetydligt över förkrigsnivån. Det hade ur dessa och andra synpunkter varit till fördel, om en del av de vattenkraftanläggningar, som utbyggts under kriget, kommit till utförande några år tidigare. Det förefaller sannolikt, att den besparing i anläggningskostnader, som därvid kunnat vinnas, skulle hava uppvägt den ränteförlust, som blivit en följd av att vattenfallen utbyggts något tidigare än då behov av kraften förelegat. Från vattenfallsstyrelsens sida torde i princip hava eftersträvats en någorlunda konstant utbyggnadsintensitet, oberoende i stort av konjunkturväxlingarna. En sådan politik synes ur utbyggnadsekonomisk synpunkt väl motiverad i och för sig,

109 men det förefaller i ljuset av vunna erfarenheter vara förenat med svårigheter att upprätthålla densamma utan att redan under lågkonjunkturer skapas ett visst kraftöverskott, med vars hjälp det under en följande högkonjunktur stegrade kraftbehovet kan tillgodoses utan konjunkturskärpande rubbningar i utbyggnadsplanerna. Om utbyggnaden av vattenkraften sker i takt med konjunkturutvecklingen, med forcering vid högkonjunktur och avmattning vid lågkonjunktur, kan marginalen reduceras till ett minimum. Åsyftas en jämn utbyggnadshastighet, vilket ur många tekniska och ekonomiska synpunkter är fördelaktigt, bör marginalen normalt vara så stor, att den räcker till att tillfredsslälla den under en högkonjunktur accelererade konsumtionsökningen. Om man slutligen eftersträvar att i viss grad utnyttja lågkonjunkturernas i regel gynnsamma prisläge och alltså låta utbyggnadshasligheten variera så att den ökas vid lågkonjunktur och minskas vid högkonjunktur och därigenom erhålla en konjunkturutjämnande inverkan, måste marginalen vara än större. Vill man därjämte lägga sådana särskilda beredskapssynpunkter på frågan, att man söker åstadkomma en extra reserv av elkraft att tillgå vid avspärrning från bränsleimport eller att utnyttjas för oförutsedda industriella expansionsbehov av mera betydande omfattning, måste marginalens storlek ytterligare ökas. Investeringsutredningen förbiser icke, att nu berörda problem kunna behöva skärskådas även ur andra synpunkter än dem, som här antydningsvis anlagts, bland annat med hänsyn till fördelarna av ett jämnt utnyttjande av kvalificerad personal för teknisk projektering och arbetsledning samt av yrkeskunnig arbetarpersonal och maskinell utrustning m. m. Ur de konjunkturpolitiska synpunkter, som investeringsutredningen framhållit i 1944 års betänkande, vore det önskvärt om vattenfallsstyrelsens utbyggnadsverksamhet — liksom även annan statlig investering — kunde bedrivas på sådant sätt, att investeringsvolymen i lämplig omfattning ökades vid lågkonjunktur och minskades vid högkonjunktur. En sådan variation i utbyggnadsverksamheten förutsätter dock, att under lågkonjunkturen mellan produktionskapacitet och efterfrågan på kraft skapas en marginal, tillräckligt stor att under högkonjunkturen tillgodose den då accelererade ökningen av kraftuttaget, så att icke denna ökning framtvingar en forcerad utbyggnad. En tillämpning av dessa principer på investeringsplanen för nästa budgetår skulle närmast leda till, att de ordinarie arbetena med hänsyn till rådande högkonjunktur minskades och att man däremot räknade med en jämförelsevis stor investeringsreserv att tillgripa, därest en konjunkturomsvängning med friställning av arbetskraft skulle inträffa. De arbeten, som medtagits i statsverkspropositionen, medföra emellertid en ökning av utbyggnadstakten för ordinarie arbeten, vilket i sin tur — enär den totala utbyggnadsvolymen på grund av begränsningen i verkets möjligheter att detaljplanera ytterligare arbeten och med hänsyn till de organisatoriska svårigheterna att utvidga byggnadsverksamheten utöver en viss gräns — medför minskade möjligheter att föra fram en mera omfattande investeringsreserv. En omläggning enligt förenämnda principer kan uppenbarligen icke i nuvarande läge komma i fråga, då den befintliga kraftreserven numera med hänsyn till utsikterna för den närmaste framtiden bedömts såsom väl knapp, och det därför befunnits nödvändigt att trots rådande goda konjunkturer forcera utbyggnaden av vattenkraft för att produktionskapaciteten skall nå upp till den förutsedda kraftkonsumtionen.

Förutom de rent konjunkturpoliliska synpunkterna synas jämväl, såsom av den föregående framställningen framgår, svårigheterna att upprätta rättvisande prognoser över utvecklingen av kraftbehovet tala för att en kraftmarginal upprättas av sådan storleksordning att en icke förutsedd stegring av kraftbehovel kan tillgodoses utan forcering av utbyggnaderna under högkonjunktur med dess i regel högre byggnadskostnader. Med hänsyn till det av det aktuella kraftbehovet framkallade stora ordinarie utbyggnadsprogrammet är det uppenbart, att betydande svårigheter nu torde föreligga för vattenfallsstyrelsen att utöver det ordinarie programmet upptaga en investeringsreserv av mera betydande omfattning. Till belysande av utvecklingen av vattenfallsstyrelsens byggnadsverksamhet lämnas i nedanstående tablå en sammanställning över ordinarie arbeten och investeringsreserv under budgetåren 1944/45—1946/47.

Budgetår

1944'45 194546 1946/47

Total Uostna 1 (För påbörjade företag återstående kostnad) Kronor 125 850 000 213 960 000 201760 000

Ordinarie arbeten

Investeringsreserv

Ordinnrie arbeten -t- investeriiigsreserv

Kronor

Kronor

Kronor

39 200 000 53 200 000 90 960 000

14 000 000 19 400 000 11200 000

53 200 000 72 600 000 102 160 000

Av tablån framgår, att den för budgetåret 1946/47 avsedda ordinarie utbyggnaden är mer än dubbelt så stor som utbyggnaden under budgetåret 1944/45. För vattenfallsstyrelsens vidkommande torde sålunda betydande svårigheter föreligga redan för ett bemästrande av det ordinarie programmet med hänsyn till resurserna i fråga om arbetsledning och tillgång på arbetsmaskiner. I detta sammanhang böra också vattenfallsstyrelsens möjligheter till planering av pågående och påtänkta arbeten beaktas. Såsom inledningsvis nämndes förelåg för vattenfallsstyrelsen vid uppgörandet av förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1944/45 betydande svårigheter med hänsyn till verkets planeringsresurser. Förhållandena härutinnan hade enligt vad styrelsen bl. a. meddelat i sin skrivelse till investeringsutredningen den 6 september 1944 med anmälan av investeringsobjekt för budgetåret 1945/46 icke väsentligt förändrats. Jämväl vid sin anmälan till arbetsmarknadskommissionen i skrivelse den 31 augusti 1945 av investeringsobjekt för budgetåret 1946/ 47 har styrelsen betonat verkets svårigheter att genomföra erforderlig detaljplanering av en investeringsreserv, ehuru verkets organisation numera förstärkts. ökningen av arbetskrafterna hade så gott som uteslutande kommit på de tekniska avdelningar, som närmast handhava projekteringen och utförandet av anläggningarna, och obetydligt tillförts administrations- och ekonomiavdelningar. Svårigheter kunna även befaras för chefstjänstemännen att medhinna de ökade arbetsuppgifterna. Såsom framgår av ovanstående tablå har det emellertid trots de betydande svårigheter, som förelegat med

Ill hänsyn till tillgången på administrationspersonal, lyckats styrelsen att bemästra planläggningen av ett ordinarie utbyggnadsprogram, som mer än fördubblats från budgetåret 1944/45 till budgetåret 1946/47. Då det som redan tidigare framhållits synes vara av stort värde att erhålla största möjliga investeringsreserv av vattenkraftanläggningar har arbetsmarknadskommissionen, i syfte att tillvarataga de planeringsresurser vattenfallsstyrelsen numera har till förfogande, upptagit förhandlingar rörande planering av ytterligare investeringsobjekt utöver den i jämförelse med det omfattande ordinarie programmet begränsade investeringsreserv, som styrelsen föreslagit för budgetåret 1946/47. Sedermera har styrelsen i skrivelse till Kungl. Maj:t den 10 december 1945 på ordinarie stat äskat ett anslag av 1 000 000 kronor till förberedelser för utbyggnad av Kilforsen i Fjällsjöälven för att där åstadkomma förutsättningar för ett investeringsobjekt av relativt stora dimensioner att ingå i investeringsreserven för budgetåret 1947/48 och tiden därefter. Styrelsen har under hand till kommissionen meddelat, att styrelsen ansåge, att inklusive denna anläggning en investeringsreserv av minst 20 000 000 kronor borde kunna åstadkommas för budgetåret 1947/48 och tiden närmast därefter. Vattenfallsstyrelsen har vid skilda tillfällen framhållit, att, därest vattenkraftanläggningar skola utföras för att bereda arbetstillfällen, komme vattenfallsstyrelsens driftbudget att belastas med dels räntekostnader, dels driftsoch underhållskostnader för företag, vilka icke normalt skulle ha utförts förrän vid en senare tidpunkt. Dessa kostnader komme att ofördelaktigt påverka vattenfallsstyrelsens förräntningsskyldighet. Vattenfallsstyrelsen har med anledning härav uttalat starka önskemål att förräntningsskyldighet icke skulle föreligga för sådana kraftanläggningar, som utförts vid tidigare tidpunkt än som ursprungligen avsetts. I proposition nr 281 till 1944 års riksdag h a r statsrådet och chefen för finansdepartementet på s. 19 och 20 behandlat finansieringen av de extra investeringsarbetena i anslutning till vattenfallsstyrelsens önskemål samt omnämnt olika former för gottgörelse till vattenfallsstyrelsen, nämligen 1. Finansiering över fonden för förlag till statsverket, 2. Ett särskilt konto för icke räntepliktigt kapital i verkets bokföring, 3. En ungefärligt beräknad engångsavskrivning motsvarande räntorna intill tiden för anläggningens ordinarie användning. Det angavs, att även andra möjligheter stode till buds. Departementschefen uttalade därefter, att han funnit goda skäl tala för vattenfallsstyrelsens och investeringsutredningens ståndpunkt att finansieringen borde ordnas så, att de privatekonomiska förutsättningarna för räntabilitetsbedömningen vid taxesättningen vid vattenfallsverket icke rubbades. Frågan om den lämpligaste finansieringstekniken angavs emellertid böra bli föremål för ytterligare prövning. Därvid borde beaktas jämväl möjligheten av att den förtida utbyggnaden också kunde medföra vinster. Ett särskilt sammandrag över den för budgetåret 1946/47 föreslagna investeringsplanen för statens vatten falls verk bifogas såsom bil. 9. I denna

112 hava även angivits motsvarande belopp i investeringsutredningens förslag till investeringsreserv för innevarande budgetår. Av sammandraget framgår översiktligt de förändringar i investeringsreservens omfattning, som det n u framlagda förslaget innebär. Kraftstationen vid Hölleforsen, vilken är upptagen i förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46, har icke medtagits i förslaget för budgetåret 1946/47 med hänsyn till att styrelsen avser att bedriva detta arbete i forcerat tempo för att kraftstationen snarast möjligt skall kunna lämna bidrag till kraftförsörjningen. Ett flertal av de i investeringsreserven ingående arbetsobjekten äro av sådan storleksordning, att de kräva en flerårig utbyggnadstid. Det mest kapitalkrävande företaget, kraftstationen vid Harsprånget, tillhör emellertid även det ordinarie byggnadsprogrammet. Investeringsreservens ianspråktagande innebär beträffande detta företag endast en forcering av arbetena och skulle sålunda icke medföra, att större kapital behövde bindas för fullbordande av sådana arbeten, vilka igångsatts såsom arbetslöshetsarbeten. Vattenfallsstyrelsen har i skrivelse till Kungl. Maj:t den 19 september 1945 uttalat tveksamhet, huruvida det krafttillskott, som erfordras närmast efter Hölleforsens fullbelastning, borde tagas från Harsprånget eller från någon annan större nyanläggning i Norrland. Styrelsen har vid överlämnandet av sitt förslag till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 till arbetsmarknadskommissionen i anslutning härtill föreslagit, att investeringsanslaget för kraftstationen vid Harsprånget skulle benämnas anslag till Förberedelsearbeten för kraftstation vid Harsprånget och eventuellt även annan ny vattenkraftstation i Norrland. Styrelsen torde härmed avse att bereda möjlighet till användning av dessa medel jämväl vid annan av styrelsen projekterad kraftstation i Norrland. I det av investeringsutredningen upprättade förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46 upptogs till utförande av kraftstation i Hölleforsen ett investeringsanslag om 6 000 000 kronor, varav hälften avsågs kunna disponeras för annan kraftstation i Norrland. Med hänsyn till den väntade utvecklingen av kraftbalansen har styrelsen emellertid i sin ovan åberopade skrivelse till Kungl. Maj:t den 19 september 1945 meddelat, att planerna för utbyggnaden av Hölleforsen ändrats. Styrelsen avsåge numera att med stark forcering av arbetena söka färdigställa kraftstationen vid Hölleforsen så att den kunde lämna krafttillskotl redan under budgetåret 1948/49. Med anledning härav synes numera möjlighet icke föreligga att utnyttja utbyggnaden av Hölleforsen i arbelsmarknadsreglerande syfte. I diskussionen rörande dispositionen av halva anslaget till Hölleforsen för annan kraftstation i Norrland framförde vattenfallsstyrelsen till investeringsutredningen tanken, att endera Kilforsen eller Vargforsen härvidlag skulle komma i fråga. I skrivelse till arbetsmarknadskommissionen den 31 augusti 1945 rörande förslag till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 h a r vattenfallsstyrelsen emellertid, i anslutning till att forceringen av utbyggnaden vid Hölleforsen medförde, att inga arbeten därstädes kunde bibehållas i investeringsreserven, anfört, att därest Harsprångsutbyggnadens fullföljande be-

113 slötes, även lämpligheten av Kilforsen och Vargforsen som investeringsobjekt påverkades. Beträffande den förra finge man nämligen förutse, att där utförda arbeten skulle komma till nytta först om ett 10-tal år, varför vattenfallsstyrelsen helst ville undvika att nedlägga kostnader där. En utbyggnad av Vargforsen åter skulle, därest Harsprånget utbyggdes, medföra en olämplig anhopning av kraft i Övre Norrland. Sedermera har vattenfallsstyrelsen ändrat uppfattning så lillvida, att styrelsen funnit Kilforsutbyggnaden lämplig att ingå i investeringsreserven fr. o. m. budgetåret 1947/48 och äskat ett anslag av 1 000 000 kronor på riksstat för budgetåret 1946/47 till utförande av förberedelsearbeten vid Kilforsen. I årets statsverksproposition, kapitalbudgeten: bil. 5, s. 152 och i proposition 1946:40 h a r Kungl. Maj:t förslagit riksdagen att anvisa nämnda anslag. Arbetsmarknadskommissionen finner det ur sysselsättningssynpunkt förmånligt, att en investeringsreserv av arbetsobjekt av större omfattning står till förfogande i Norrland. Vid valet av med ifrågavarande anslag avsedd annan ny kraftstation i Norrland synes med hänsyn till vad i det föregående anförts jämväl arbetsmarknadssynpunkter kunna beaktas, i den mån de icke medföra större ölägenheter ur kraftförsörjningssynpunkt. Kommissionen anser det vara värdefullt att möjlighet genom detta anslag erhålles att vid behov utnyttja den arbetsplats, som ur sysselsättningssynpunkt vid varje tillfälle är lämpligast, och förutsätter att det anslag på allmän beredskapsstat till kraftstation vid Harsprånget, som av Kungl. Maj:t må komma att föreslås, jämväl skall kunna avse annan kraftstation i Norrland. Ur sysselsättningssynpunkt äro de i reserven upptagna anläggningsarbetena lämpliga genom sin belägenhet inom konjunkturkänsliga delar av landet och genom att synnerligen goda möjligheter föreligga att bedriva arbetena vintertid. I reserven ha jämväl medtagits vissa företag, i vilka större maskinbeställningar ingå, varigenom möjlighet beredes att motverka en vikande sysselsättning inom verkstadsindustrien. Företagen i den föreslagna reserven uppskattas totalt innebära sysselsättning på arbetsplatsen för ca 700 årsarbetare, motsvarande 175 000 dagsverken. Härtill komma uppskattningsvis 12 000 industridagsverken för maskinbeställningarna. Materialbehovet innefattar bland annat ca 1 500 ton cement och 900 ton järn av olika slag. Arbetsmarknadskommissionen övergår härefter till att närmare behandla de olika objekten vart för sig. Kommissionen återgiver därvid huvudsakligen uppgifter och synpunkter, som av vattenfallsstyrelsen meddelats till investeringsutredningen och arbetsmarknadskommissionen, i den mån kommissionen icke funnit anledning att göra särskilt uttalande. Kraftstation vid Harsprånget.

Vattenfallsstyrelsen har i yttrande till statsutskottet rörande motionerna nr 98 i första kammaren och nr 170 i andra kammaren till 1945 års riksdag bland annat framhållit, att det blivande kraftstationsläget vid Harsprånget

114 numera fastställts på grund av verkställda undersökningar av berggrunden, och att det vore möjligt att verkställa sådana förberedelser på arbetsplatsen, att den definitiva utbyggnaden av kraftstationen sedermera kunde ske förhållandevis snabbt. Enligt vattenfallsstyrelsens uppfattning vore ett anslagsbehov av 1 800 000 kronor tillräckligt för de arbeten, som kunde beräknas bliva utförda under budgetåret 1945/46. Riksdagen anvisade sedermera (skrivelse 1945:291) nämnda anslag. I årets stalsverksproposition kapitalbudgeten, bil. 5 s. 151 och i proposition 1946:40 har till kraftstation vid Harsprånget föreslagits ett investeringsanslag av 5 000 000 kronor. Vattenfallsstyrelsen har i skrivelse den 31 augusti 1945 till arbetsmarknadskommissionen meddelat, att ett belopp av 1 000 000 kronor till kraftstation vid Harsprånget skulle kunna medtagas i investeringsreserven för budgetåret 1946/47. Med hänsyn till betydelsen ur sysselsättningssynpunkt att i investeringsreserven medtages även investeringsobjekt av större omfattning synes det arbetsmarknadskommissionen önskvärt, att till kraftstation vid Harsprånget ett så stort belopp som möjligt medtages i investeringsreserven för budgetåret 1946/47. De arbeten, som avses (ordinarie arbeten och investeringsreserv) , skulle omfatta uppförande av bostäder och sociala anordningar samt utsprängning av den tunnel, som erfordras för vattnets ledande förbi kraftstationen under byggnadstiden, samt utförande av järnvägsspår, vägar och transportorter för avloppstunnel. Under hänvisning till det anförda föreslår kommissionen efter samråd med vattenfallsstyrelsen, att till kraftstation vid Harsprånget medtages ett belopp om 2 000 000 kronor i investeringsreserven för budgetåret 1946/47. Kommissionen förutsätter, såsom närmare utvecklats på s. 113, att dessa medel jämväl efter Kungl. Maj:ts prövning må kunna användas till annan kraftstation i Norrland. I förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46 upptogs ett belopp av 2 300 000 kronor till kraftstation vid Harsprånget. Kraftstation vid Hammarby.

Vattenfallsstyrelsen har i skrivelse till investeringsutredningen den 12 januari 1945 till en början anfört, att Hammarbyfallen — vilka ligga i Dyltaån omedelbart nedanför dess utflöde ur Norasjön — inköptes år 1907 av järnvägsstyrelsen för användning till elektrisk bandrift. År 1909 överflyttades de till vattenfallsstyrelsens förvaltning. Styrelsen framhöll, att kraftanläggningen för fallens utnyttjande visserligen skulle bliva liten och därigenom proportionsvis dyr. Regleringsmöjligheterna vore emellertid goda och läget gynnsamt, varför överföringskostnaderna till förbrukningsplatsen bleve små. En utbyggnad hade varit aktuell vid flera tillfällen men fått anstå, därför att det ansetts riktigare att koncentrera tillgängliga resurser på de stora utbyggnaderna i Norrland. Vattenfallsstyrelsen fann Hammarby-utbyggnaden utgöra lämpligt objekt att medtagas i investeringsreserven.

115 Styrelsen meddelade vidare, att medelvattenmängden i vattendraget kunde beräknas till ca 11 m 3 per sekund. Kraftstationen skulle få en fallhöjd av 32,5 m och utbyggas med ett aggregat för 20 m 3 per sekund. Dammen ocr intaget vore avsedda att förläggas vid Norasjöns utlopp i direkt anslutning till varandra. Från intaget skulle ett vertikalt bergschakt leda ned till turbinen, och från denna skulle vattnet gå ut i ån genom en 3,4 km lång avloppstunnel. Kraftstationens maximieffekt planerades till 5 200 k W och produktionsförmågan till 22 MkWh per år. I Norasjön skulle ett magasin för fullständig dygns- och veckoreglering anordnas, varför kraftproduktionen kunde förläggas till lämpligaste tid. Kostnaden för anläggningen exklusive fallvärde och nämnda sjöreglering beräknade styrelsen vid utförande som ordinarie arbete till 3 500 000 kronor, varav under ett första byggnadsår skulle erfordras 2 000 000 kronor. Vid eventuellt utförande med ovan arbetskraft beräknades kostnaden bliva större. Enär maskinaggregatet måste beställas redan under det första byggnadsåret, fann styrelsen arbetet böra fortsättas i direkt följd, sedan det en gång påbörjats. Den totala byggnadstiden beräknades bliva ca 3 år. Under hänvisning till det anförda föreslår arbetsmarknadskommissionen, att till Kraftstation vid Hammarby upptages ett belopp av 2 000 000 kronor i investeringsreserven för budgetåret 1946/47. Företaget kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46. Ett tredje maskinaggregat vid Stadsforsens kraftstation.

Vattenfallsstyrelsen har i skrivelse till investeringsutredningen den 9 mars 1944 beträffande detta företag framhållit att, liksom fallet varit vid flera andra kraftstationer, vid den första utbyggnaden av Stadsforsen i Indalsälven förutsetts senare insättning av ytterligare ett aggregat och utförts förberedande åtgärder för ett sådant. Med hänsyn till regleringsplanen för Indalsälven hade man emellerid räknat med att det tillkommande tredje aggregatet för Stadsforsen skulle insättas först efter 5 a 10 år, d. v. s. tidigast omkring år 1950. Det tredje aggregatet vid Stadsforsen vore från början avsett att utföras i full överensstämmelse med de redan i gång varande båda aggregaten. Det skulle öka stationens maximivattenmängd med ca 170 m 3 per sekund och maximieffekten med ca 40 000 kW. Aggregatet beräknades medföra en ökning av stationens produktionsförmåga med i genomsnitt 100 MkWh per år. Därtill komme de fördelar, som skulle ernås vid ökad dygns- och veckoreglering. Styrelsen har vidare i sin nyssnämnda skrivelse gjort vissa uttalanden angående eventuellt utbyte av ifrågavarande företag mot annat investeringsobjekt och härom anfört. Nyttan av ett tredje aggregat i Stadsforsen är i hög grad beroende av möjligheten att tillämpa dygns- och veckoreglering utan alltför stora tillkommande kostnader. Sådan reglering är motiverad redan vid nuvarande maskininstallation, och vattenfallsstyrelsen kommer att göra framställning därom till vattendomstolen. Styrelsen

116 hyser också den uppfattningen, att sådan reglering icke skall kunna föranleda större skadestånd. Men styrelsen måste reservera sig för att det tredje Stadsforsaggregatet kan, därest regleringarna skulle visa sig svårgenomförbara, tillsvidare bli oekonomiskt. Det bör därför finnas möjlighet att låta det utgå ur investeringsreserven antingen helt eller i fråga om maskinbesfällningen och i stället medtaga annan liknande investering. Sedermera ha planerna för detta företag omarbetats och vattenfallsstyrelsen avsåge nu, enligt vad styrelsen meddelat i skrivelse till investeringsutredningen den 12 januari 1945, att insätta en större generator på 55 000 kVA. Kostnaderna för det större generatoraggregatet hade vid nuvarande prisläge av styrelsen beräknats till 8 600 000 kronor, varav under första året ett belopp av 2 000 000 kronor skulle erfordras. Enligt vad styrelsen vidare meddelat, hade vid beräkningen av totalkostnaden förutsatts, att arbetena skulle utföras som ordinarie arbeten med van arbetskraft i normal ordning. Enär arbetet innefattade maskinbeställning, måste det fullföljas utan avbrott, sedan det en gång påbörjats. Den totala arbetstiden beräknades av styrelsen till ungefär 2 år. Då företag av denna art förutom att de bereda vissa arbetstillfällen av grovarbetsnatur jämväl medföra arbete inom av maskinbeställningarna berörda industrier, synes detta företag enligt direktiven för utväljande av företag i investeringsreserven vara lämpat att ingå i denna för att vid behov möjliggöra ökade arbetstillfällen inom nämnda industrier. Arbetsmarknadskommissionen föreslår därför, att i investeringsreserven för budgetåret 1946/47 medtages ett från den allmänna beredskapsstalen för budgetåret 1944/45 och förslaget till invesleringsreserv för budgetåret 1945/46 oförändrat anslag av 2 000 000 kronor till ett tredje maskinaggregat vid Stadsforsens kraftstation. Arbetsmarknadskommissionen har icke något att erinra mot att, såsom vattenfallsstyrelsen föreslagit, vid behov ett utbyte av ifrågavarande investeringsobjekt må ske mot annat jämförligt objekt. Det torde få ankomma på Kungl. Maj-.t att efter framställning av styrelsen träffa avgörande härutinnan. Utbyte av två turbiner vid Lilla Edets kraftstation. I skrivelse till arbetsmarknadskommissionen den 31 augusti 1945 har vattenfallstyrelsen anfört följande. Kraftstationen i Lilla Edet kan icke utnyttja hela den vattenmängd, som numera efter tillkomsten av Vänerns reglering och Hojumstalionen i Trollhättan tidtals tappas i Göta älv. Dessutom äro två av de tre aggregatan försedda med propellerturbiner med fasta skövlar, vilka vid nuvarande regleringsförhållanden ställa sig ogynnsamma ur verkningsgradssynpunkt. I stället för de två turbinerna kunna insättas Kaplanlurbiner, som dels ha större effekt, dels bättre och jämnare verkningsgrad. Genom utbytet skulle således vinnas 3 000 kW och 12 milj. kWh per år. Arbetet har beräknats komma till utförande inom de närmaste fem åren i ordinarie ordning. Totalkostnaden har beräknats till 1100 000 kronor, och på et l första år torde falla två tredjedelslikvider för turbinerna.

117 Ifrågavarande arbete, som huvudsakligen omfattar maskinkostnader, synes böra ingå i investeringsreserven för att vid behov tagas i anspråk för beredande av arbetstillfällen inom av maskinbeställningarna berörda industrier. Under åberopande av det anförda föreslår arbetsmarknadskommissionen att i investeringsreserven för budgetåret 1946/47 upptages ett anslag av 700 000 kronor till ulbyte av två turbiner vid Lilla Edets kraftstation. g DistributionsanläggningarJoch därmed sammanhängande arbeten vid statens kraftverk.

I statsverkspropositionen för innevarande år (kapitalbudgelen, bil. 5, s. 153) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten vid statens kraftverk för budgetåret 1946/47 anvisa ett invesleringsanslag av 37 500 000 kronor. Vattenfallsstyrelsen har i skrivelse till arbetsmarknadskommissionen den 31 augusti 1945 föreslagit, att i investeringsreserven för nämnda budgetår till samma ändamål skulle medtagas ett belopp av 3 000 000 kronor. I fråga om användningen av detta belopp har styrelsen meddelat, alt det särskilda investeringsprogrammet komme att omfatta arbeten på större kraftledningar och transformatoranläggningar, vilka eljest skulle utförts vid en senare tidpunkt eller i långsammare takt, ledningsförstärkningar i primär- och sekundärnäten samt utökning av transformatoreffekterna i dessa. Under hänvisning till det anförda föreslår arbetsmarknadskommissionen, alt till dislributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten vid statens kraftverk upptages ett anslag av 3 000 000 kronor i investeringsreserven för budgetåret 1946/47. Till jämförelse må nämnas att till samma ändamål uppförts ett anslag av 3 000 000 kronor å beredskapsstat för budgetåret 1944/45 samt upptagits ett belopp av 4 000 000 kronor i förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46. Statens vattenfallsverks dispositionsanslag.

I enlighet med i årels statsverksproposition (kapitalbudgeten bil 5, s. 144 och 162) framlagt förslag skall medelsanvisningen för de ändamål, som tidigare tillgodosetts dels genom statens vattenfallsverks dispositionsanslag, dels genom anslaget till mindre utvidgningar av förefintliga kraftstationer och mindre regleringsföretag m. m., numera ske över ett för statens vattenfallsverks hela verksamhetsområde gemensamt dispositionsanslag. Med det nya dispositionsanslaget är enligt propositionen avsett att täcka kostnader för sådana oförutsedda och mindre arbeten m. m., vilka vart för sig beräknas draga en kostnad av högst 100 000 kronor. Styrelsen skulle sålunda äga möjlighet att inom den angivna ramen låta utföra smärre kompletteringar och förnyelser vid kraftstationer, regleringsanläggningar, kanaler och fastigheter, som icke enligt tillämpad praxis omedelbart skola bestridas med driftmedel, samt utbetala smärre skadeersättningar enligt vattendomstolsutslag

118 för redan färdiga anläggningar. Anslaget skall vidare på framställning av vattenfallsstyrelsen efter Kungl. Maj:ts prövning kunna tagas i anspråk jämväl för arbeten m. m., för vilka medelsbehovet beräknas överstiga 100 000 kronor, varjämte Kungl. Maj:t skall vara oförhindrad att använda anslagsbeloppet för täckande av eventuell brist på annat anslag. I nyssnämnda proposition har under rubriken Statens vattenfallsverks dispositionsanslag föreslagits ett anslag av 2 000 000 kronor. Vattenfallsstyrelsen har i skrivelse till arbetsmarknadskommissionen den 31 augusti 1945 föreslagit, att ett belopp av 1 500 000 kronor för ifrågavarande ändamål medtages i investeringsreserven för nästa budgetår. I huvudsak motsvarades detta belopp av vissa redan färdigplanerade utvidgningar vid förefintliga kraftstationsanläggningar. I övrigt borde beloppet få disponeras för ytterligare dylika kompletteringar och förnyelser, ävensom för förberedelsearbeten för nya kraftstationer. För användningen av detta anslag borde samma regler gälla som för det ordinarie anslaget. Ur sysselsättningssynpunkt synes även för investeringsreservens del ett mindre dispositionsanslag böra stå till förfogande främst med tanke på att det inom ett verksamhetsområde av statens vattenfallsverks omfattning k a n visa sig att, när i en arbetsmarknadskris behov av ökad sysselsättning gör sig gällande, andra företag kunna befinnas angelägnare och lämpligare att utnyttja i sysselsättningssyfte än vissa i investeringsreserven medtagna. Det avsedda dispositionsanslaget synes vidare i likhet med det ordinarie böra efter Kungl. Maj:ts prövning i varje särskilt fall få tagas i anspråk för täckande av eventuellt oundvikliga kostnadsöverskridanden för i investeringsreserven specificerade företag. Detta synes så mycket mera motiverat, som detaljplanering och kostnadsberäkning för i investeringsreserven ingående företag icke i samtliga fall torde hunnit verkställas med samma noggrannhet som för ordinarie företag, då omfattningen av vattenfallsstyrelsens ordinarie arbeten för budgetåret 1946/47 är onormalt stor. Under hänvisning till det anförda föreslår arbetsmarknadskommissionen, att ett belopp av 1 500 000 kronor medtages i investeringsreserven för budgetåret 1946/47 under rubriken Statens vattenfallsverks dispositionsanslag. Anslag till statens vattenfallsverk. Under åberopande av det anförda samt med hänvisning till i det föregående lämnad redogörelse för de olika investeringsobjekten och kostnaderna för desamma hemställer arbetsmarknadskommissionen att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 å k a p i talbudgeten under rubriken S t a t e n s affärsverksfonder, Statens vattenfalls verk, uppföra följande anslag, nämligen

119 Kraftstation vid Harsprånget kronor 2 000 000 Kraftstation vid Hammarby » 2 000 000 Ett tredje maskinaggregat vid Stadsforsens kraftstation » 2 000 000 Utbyte av två turbiner vid Lilla Edets kraftstation » 700 000 Distributionsanläggningar och därmed sammanhägande arbeten vid statens kraftverk » 3 000 000 Statens vattenfallsverks dispositionsanslag » 1 500 000

8.

I n v e s t e r i n g s p l a n för f ö r s v a r s v ä s e n d e t .

Förslag till investeringsplan för försvarsväsendet för budgetåret 1946/47 innefattande ordinarie arbeten för sammanlagt 69 420 000 kronor och en allmän investeringsreserv om sammanlagt 37 550 000 kronor samt dessutom en särskild grovarbetsreserv om sammanlagt 55 746 000 kronor har sammanställts i bit. 10. Vid bedömandet av omfattningen av investeringsplanen för försvarsväsendet har det icke varit möjligt att, såsom skett beträffande huvuddelen av de civila statliga förvaltningsområdena, utgå från storleken av de investeringar, som under tioårsperioden 1930—1939 gjordes av respektive myndigheter, detta med hänsyn till att investeringsverksamheten för försvarsväsendets del före kriget tidvis var av mycket begränsad omfattning under det att denna investeringsverksamhet från och med år 1942 väsentligt ökat. För budgetåren 1942/43—1946/47 regleras investeringsverksamheten av den genom 1942 års försvarsbeslut fastställda femårsplanen för försvarets utbyggnad. Statsrådet och chefen för försvarsdepartementet anförde i proposition till riksdagen angående allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 (nr 1944: 281 s. 161), att de i samband med 1942 års försvarsbeslut beräknade kostnaderna för byggnadsarbeten inom försvarsväsendet under femårsperioden 1942/47 uppginge till ett belopp av 333 000 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941, fördelande sig med 140 000 000 kronor på armén, 48 000 000 kronor på marinen och 145 000 000 kronor på flygvapnet. Sistnämnda belopp hade sedermera efter beslut av 1945 års riksdag ökats till 166 270 000 kronor. Huvuddelen av de sammanlagda kostnaderna belöpte sig på arbeten, som vore föranledda av genomförandet av försvarsbeslutet eller stode i omedelbart samband därmed. För vissa andra arbeten hade i de angivna kostnadssummorna reserverats jämförelsevis betydande belopp. De i försvarsbeslutet angivna kostnadssummorna återspeglade icke försvarsväsendets totala behov av investeringar för byggnads- eller liknande ändamål under nämnda femårsperiod. En gradering mellan byggnadsändamålen hade måst ske, varvid etl stort antal i och för sig angelägna arbeten förskjutits till tiden efter femårsperiodens utgång. Enligt de för investeringsutredningen givna direktiven skulle målet för utredningen vara att nå fram till en total investcringsreserv omfattande ungefär två års normala investeringsbehov, varvid i reserven ingående arbeten skulle utväljas bland sådana företag, som enligt vederbörande myndigheters

121 mening borde tillgodoses under de närmaste två eller tre åren under förutsättning av den för fredsförhållanden normala angelägenhets- och produktivitetsbedömningen och som framstode såsom så motiverade, att fullgod anledning förelåge att omedelbart utarbeta närmare planer för anläggningarna. Då statsmakterna icke fattat beslut angående investeringsbehoven för försvarsväsendet efter budgetåret 1946/47, har arbetsmarknadskommissionen i anslutning till de givna direktiven ansett sig hänvisad till att för budgetåret 1946/47 föreslå en investeringsplan för försvarsväsendet av ungefär samma storlek som för sistförflutna och innevarande budgetår. Självfallet har kommissionen icke ingått i prövning beträffande angelägenheten ur militär synpunkt av anmälda investeringar för försvarsväsendet utan har därutinnan byggt sina ställningstaganden på uppgifter av vederbörande militära myndigheter. De till kommissionen av vederbörande militära förvaltningar anmälda investeringsobjekten hava sålunda underställts överbefälhavaren, vilken därvid dels verkställt avvägning av investeringsvolymen inbördes mellan de olika förvaltningarna, dels verkställt gradering av företagen alltefter deras angelägenhet. Överbefälhavaren har beträffande föreliggande investeringsplan i högre grad än tidigare ansett sig böra beakta fredsutbildningskraven. Med hänsyn till att kommissionen enligt vad nyss nämnts icke ansett sig böra ingå på en prövning av angelägenhetsgraden ur militär synpunkt hos de till kommissionen anmälda företagen, har kommissionen haft samråd med försvarsdepartementet i syfte att utröna, huruvida de anmälda företagen vore av sådan art, att det kunde förutsättas, att medel för deras utförande komme att äskas under de närmaste åren, eller huruvida andra skäl förelåge, som kunde tala för att företagen i fråga borde medtagas i den allmänna investeringsreserven eller den särskilda grovarbetsreserven för budgetåret 1946/47. Av nämnda samråd har framgått, att vissa av företagen av försvarsdepartementet bedömts såsom på längre sikt növändiga arbeten, vilka kunna aktualiseras under de närmaste åren, men vilka, om de icke av arbetsmarknadspolitiska skäl befunnits angelägna att utföra inom viss kortare tid, skulle komma att fördelas under en längre tidrymd. Beträffande vissa andra av företagen har framhållits, att de kunde betraktas såsom ur försvarssynpunkt betydelsefulla. Då bland de företag, vilka av överbefälhavaren icke placerats i högsta angelägenhetsgrad, ingå sådana, som i förhållande till sin storleksordning äro föga materialkrävande samt kunna utnyttjas för beredande av arbetstillfällen för icke specialutbildad arbetskraft, har kommissionen av arbetsmarknadspolitiska skäl medtagit vissa av dessa i den särskilda grovarbetsreserven. Den i det följande föreslagna allmänna investeringsreserven för budgetåret 1946/47 beräknas innebära arbetstillfällen motsvarande ca 360 00O dagsverken för grovarbetare och 260 000 dagsverken för yrkesarbetare i egentlig anläggningsverksamhet. De Låda dagsverksantalen beräknas motsvara 1 400 respektive 1 000 årsarbetare. Materialbehovet för investeringsreserven innefattar bland annat ca 2 100 ton stål samt 15 000 ton cement, i övrigt hänvisas beträffande materialbehovet till bil. 31. 9 — 467172.

122 Kommissionen lämnar i det följande en kortfattad översikt över de i investeringsplanen för respektive militära myndigheters verksamhetsområden j ingående företagen. a. Försvarsstabens verksamhetsområde. Förslaget till investeringsreserv inom försvarsstabens verksamhetsområde innefattar lagringsanläggningar för en sammanlagd kostnad under budgetåret 1946/47 av 12 000 000 kronor. I de å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 uppförda anslagen av sammanlagt 225 000 000 kronor till Åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. inräknades bland annat ett belopp om 6 000 000 kronor för utförande av vissa skyddsrum och lagringsanläggningar m. in. för försvarets räkning, fördelade med 4 000 000 kronor på arméförvaltningens delfond av försvarets fastighetsfond och 2 000 000 kronor på flygförvaltningens delfond (proposition 1944:281, s. 163). Kommissionen hänvisar till vad i propositionen anförts beträffande dessa arbeten. Då försvarsstaben sedermera såsom investeringsobjekt inom sitt verksamhetsområde för budgetåret 1945/46 föreslog ytterligare lagrings- och förrådsanläggningar av vilka vissa företag av överbefälhavaren placerades i högsta angelägenhetsgrad, medtogos i reserven för försvarsstabens verksamhetsområde för budgetåret 1945/46 företag motsvarande en kostnad av 20 000 000 kronor. Försvarsstaben har till arbetsmarknadskommissionen meddelat, att de skyddsrum, vilka ingingo i förslaget till reserv för försvarsstaben för budgetåret 1945/46, numera ansetts böra överflyttas till investeringsplanen för arméns fortifikationsförvaltning. Anledningen härtill vore att nyare utredningar visat att de avsedda utrymmena borde disponeras enligt andra principer än tidigare avsetls. Dessa företag, motsvarande en kostnad under budgetåret 1946/47 av 9 000 000 kronor, hava därför i det följande redovisats under avsnittet för arméns fortifikationsförvaltning (s. 124). Beträffande de övriga företagen i förslaget till reserv för innevarande budgetår må nämnas, att senare genom försvarsstabens försorg verkställda utredningar föranlett viss omplacering av lagringsanläggningama samt i vissa fall även förändringar beträffande deras storlek. I reserven för budgetåret 1946/47 föreslås sålunda ingå företag för en sammanlagd kostnad av 34 471 000 kronor, varav arbeten för 12 000 000 kronor beräknas kunna utföras under ett arbetsår. Då de föreslagna företagen u r sysselsättningssynpunkt väl lämpa sig att ingå i en grovarbetsreserv och då åtminstone vissa av företagen av överbefälhavaren placerats i högsta angelägenhetsgrad, har arbetsmarknadskommissionen efter samråd med försvarsdepartementet medtagit ifrågavarande företag i den särskilda grovarbetsreserven för budgetåret 1946/47 till en kost nad av 12 000 000 kronor (se s. 367). Av militära skäl kan någon närmare redogörelse för dessa arbeten icke här lämnas.

123 b. Arméns fortifikationsförvaltnings ämbetsområde. Förslag till investeringsplan för arméns fortifikationsförvaltnings ämbetsområde för budgetåret 1946/47, innefattande en allmän investeringsreserv om 14 190 000 kronor jämte en grovarbetsreserv om 18 335 000 kronor, har sammanställts i bil. 10. Till jämförelse må nämnas, att motsvarande reserver i allmänna beredskapsstaten för budgetåret 1944/45 uppgingo till 5 475 000 kronor respektive 6 760 000 kronor samt i förslaget till investeringsplan för innevarande budgetår till 11719 000 kronor respektive 6 671100 kronor. I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag (kapitalbudgeten: bil. 3, punkten 1) hava å riksstat för budgetåret 1946/47 beräknats medel till vissa byggnadsarbeten m. m. för armén till ett belopp av omkring 10 000 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941. Dessutom stå till fortifikationsförvaltningens förfogande vissa tidigare anvisade medel, varför ordinarie arbetsprogrammet skulle komma att omfatta företag för ca 49 000 000 kronor samt hela förslaget till investeringsplan (ordinarie arbeten jämte investeringsreserv) för budgetåret 1946/47 arbeten för tillhopa ca 63 000 000 kronor. Enligt gällande femårsplan för försvarets nybyggnad skulle byggnadsprogrammet för arméns fortifikationsförvaltnings ämbetsområde omfatta ca 28 milj. kronor per år enligt prisläget den 1 juli 1941, vilket med nuvarande penningvärde skulle motsvara ca 33 milj. kronor. En investeringsplan motsvarande två års investering av denna omfattning skulle sålunda uppgå till ca 66 milj. kronor. Från fortifikationsförvaltningens sida förklarades emellertid i samband med uppgörandet av förslaget till investeringsplan för budgetåret 1944/45, att förvaltningens byggnadsorganisation medgåve genomförandet av ett årligt byggnadsprogram upp till 70 å 80 milj. kronor. Med hänsyn härtill och till att det ordinarie investeringsprogrammet inrymde arbeten lör ca 52 000 000 kronor medtogos i den allmänna investeringsreserven och den särskilda grovarbetsreserven för budgetåret 1945/46 arbeten för en sammanlagd kostnad av ca 18 000 000 kronor. De av arméns fortifikationsförvaltning anmälda investeringsobjekten utgöras liksom föregående år dels av husbyggnadsföretag (exercishus, gymnastikbyggnader och matinrättningar m. m.), dels av vägarbeten, dräneringar, skjutbanearbeten och dylikt. Beträffande husbyggnaderna h a r från försvarsdepartementets sida förklarats, att de, därest de icke komme att utnyttjas som sysselsättningsobjekt i en arbetslöshetskris, torde i vanlig ordning komma till utförande under de närmaste åren. I anslutning härtill har arbetsmarknadskommissionen till ett belopp av 13 834 000 kronor medtagit dylika arbetsobjekt i den allmänna investeringsreserven. Därjämte har i den allmänna investeringsreserven föreslagits ingå vissa skjulbanor och andra arbeten av grovarbetskaraktär, som uppgivits vara särskilt angelägna, för en kostnad av 356 000 kronor. Vad angår av fortifikationsförvaltningen anmälda vägbyggnadsarbeten, stensättningar, idrottsplatsbyggen och liknande anläggningsarbeten vill ar-

124 betsmarknadskommissionen framhålla att dessa arbeten äro föga materialkrävande och att vid dem kan i stor utsträckning sysselsättas icke fackutbildad arbetskraft. Från försvarsdepartementets sida har förklarats, att det ur försvarsväsendets synpunkt vore önskvärt, att dessa företag komme till utförande under de närmaste åren. Med hänsyn till dessa omständigheter h a r arbetsmarknadskommissionen i förslaget till särskild grovarbetsreserv medtagit dylika grovarbeten för ett sammanlagt belopp av 6 335 000 kronor. Beträffande stensättningsarbetena må framhållas, att dessa synas vara mindre väl lämpade att ingå i en grovarbetsreserv, enär de i jämförelsevis stor utsträckning fordra tillgång på fackutbildad arbetskraft och därjämte ställa relativt stora anspråk på transportapparaten. Då stensättningsarbetena i regel ingå som del i eller komplement till de anmälda vägföretagen och då man torde få räkna med en angelägenhetsprövning i varje särskilt fall innan ett företag igångsattes för att bereda sysselsättning i en arbetsmarknadskris, har kommissionen emellertid, efter samråd med försvarsdepartementet och fortifikationsförvaltningen, ansett sig kunna i grovarbetsreserven medtaga jämväl dylika arbeten, dock endast i mindre omfattning. För företag avseende vägbyggnads- och stensättningsarbeten samt avloppsoch dräneringsarbeten hava med hänsyn till företagens stora antal endast vissa allmänna uppgifter till belysning av deras angelägenhet lämnats av arméns fortifikationsförvaltning. P å grund härav förutsätter kommissionen, att de olika företagen bliva föremål för särskild prövning från fall till fall, om och när det kan bliva aktuellt att utnyttja dem såsom arbetslöshetsarbeten. I den särskilda grovarbetsreserven för budgetåret 1946/47 hava förutom ovan berörda grupper av arbetsobjekt jämväl medtagits vissa skyddsrum. vilka tidigare, såsom inledningsvis framhållits, redovisats under försvarsstabens verksamhetsområde, samt dessutom vissa nyanmälda bergförråd. Med ledning av från fortifikationsförvaltningen lämnade uppgifter återgiver kommissionen i det följande vissa synpunkter beträffande de i den allmänna investeringsreserven respektive den särskilda grovarbetsreserven medtagna företagen, utom i de fall då företagen äro av sådan karaktär a t t de icke böra behandlas i detta sammanhang. Om- och tillbyggnad

av

matinråttningar.

För om- och tillbyggnad av matinrättningar vid Jämtlands fältjägarrege<mente, Södra skånska infanteriregementet, Hälsinge regemente, Västemorrlands regemente, Livregementet till häst, Livregementets husarer, Norrlands dragonregemente och Göta artilleriregemente uppfördes ett belopp av 2 100 000 kronor å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 (proposition 1944: 281, s. 165 och 166). Kommissionen hänvisar till vad i nyssnämnda proposition samt i proposition 1944: 175 (s. 82—85) anförts beträffande behovet av om- och tillbyggnad av matinrättningar vid armén. Efter samråd med försvarsdepartementet och överbefälhavaren har i förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 liksom tidigare i förslaget

125 till reserv för budgetåret 1945/46 upptagits om- och tillbyggnad av matinrättningar vid sammanlagt femton förband, nämligen, förutom vid de åtta tidigare nämnda, vid Livgrenadjärregementet, Norra skånska infanteriregementet, Kronobergs regemente, Jönköping-Kalmar regemente, Smålands artilleriregemente Södermanlands pansarregemente och Östgöta luftvärnsregemente. För ifrågavarande ändamål har i den allmänna investeringsreserven föreslagits arbeten för sammanlagt 4 029 000 kronor. Gymnastikbyggnader. Å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 (proposition 1944: 281, s. 167) uppfördes ett avrundat belopp av 2 175 000 kronor till gymnastikbyggnader vid de nytillkomna etablissementen för Skånska pansarregementet, Wendes artilleriregemente, Bergslagens artilleriregemente, Göteborgs luftvärnskår, Luleå luftvärnskår och Göta trängkårs kompani i Nora. Då dessa arbeten, vilka även medtogos i förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46, ännu icke kommit till utförande, h a r kommissionen medtagit desamma jämväl i förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1946/47. Investeringsutredningen meddelade i sitt betänkande, SOU 1944: 12, s. 110, att fortifikationsförvaltningen framhållit, att det vore angeläget att gymnastikbyggnader snarast möjligt komme till utförande, enär gymnastik inginge som ett viktigt led i den militära utbildningen. Skäl därtill vore även, att vederbörande truppförbands badanläggningar skulle inrymmas i gymnastikbyggnaderna och att förbanden saknade badmöjligheter, innan dessa byggnader blivit uppförda. I 1946 års statsverksproposition (kapitalbudgeten bil. 3, s. 2) anförde föredragande departementschefen beträffande bland annat gymnastikbyggnader och badanläggningar, att dylika med hänsyn till läget på arbetsmarknaden och tillgången på byggnadsmaterial borde få anstå även under nästa budgetår. Liksom i förslaget till investeringsreserv för innevarande budgetår hava ovannämnda sex gymnastikbyggnader medtagits i förslaget till reserv för budgetåret 1946/47. Fortifikationsförvaltningen har meddelat arbetsmarknadskommissionen, att kostnaderna för gymnastikbyggnaden vid Göta trängkårs kompani i Nora numera, sedan fullständigt förslag till denna byggnad utarbetats, beräknats uppgå till 332 000 kronor i stället för den tidigare beräknade kostnaden, 144 000 kronor. I förslaget till allmän investeringsreserv för budgetåret 1946/47 har med hänsyn härtill upptagits ett sammanlagt belopp av 2 376 000 kronor till gymnastikbyggnader. I detta sammanhang må nämnas, att medel anvisades av 1941 års riksdag (prop. 267, skriv. 364) till h ä r ej avhandlade gymnastikbyggnader, nämligen vid Skånska luftvärnskåren och Sundsvalls luftvärnskår, vilka byggnader emellertid med hänsyn till under senare åren rådande brist p å arbetskraft och svårigheter beträffande materialförsörjningen ännu icke blivit utförda.

126 Truppförbandssjukhus. Fortifikationsförvaltningen har till arbetsmarknadskommissionen föreslagit, att ombyggnad och modernisering av sjukhusen vid vissa truppförband skulle medtagas i investeringsreserven för budgetåret 1946/47 samt vidare att medel skulle beräknas till nybyggnad av truppförbandssjukhus vid Norra skånska infanteriregementet och Göta ingenjörkår. De sålunda föreslagna företagen framgå av nedanstående tablå. F ö r b a n. d

Beräknad kostnad Kronor

250 000 Örebro Livregementets grenadjärer Östersund 250 000 Jämtlands fältjägarregemente 50 000 Norra skånska infanteriregementet Kristianstad Växjö 50 000 Kronobergs regemente Gävle 250 000 Hälsinge > Borås 250 000 Älvsborgs » Halmstad 250 000 Hallands » Boden 250 000 Norrbottens » Umeå 250 000 Västerbottens » Sollefteå 250 000 Västernorrlands » Strängnäs 50 000 Södermanlands pansarregemente Göteborg 250 000 Göta artilleriregemente 250 000 Östersund Norrlands » 250 000 Jönköping Smålands » Eksjö 350 000 Göta ingenjörkår Solna 250 000 Signalregementet Skövde 250 000 Göta trängkår Hässleholm 250 000 Skånska trängkåren Summa kronor 4 000 000 Förvaltningen har under hand meddelat, att sjukhusen vid dessa förband vore omoderna samt alt antalet vårdplatser vore otillräckligt. Väntrum, behandlingsrum och mottagningsrum vore i flera fall för små och otillräckliga i antal. Även sådana för ett rationellt bedrivande av sjukvårdsarbetet erforderliga biutrymmen som t. ex. laboratorielokaler vore i behov av modernisering och gåve icke för närvarande personalen möjligheter att på ett tillfredsställande sätt fullgöra sina arbetsuppgifter. Vidare saknades i vissa sjuksalar tvättställ, vilket av hygieniska skäl vore ett oeftergivligt krav särskilt vid läkarnas ronder. Genom de nämnda ölägenheterna förelåge stora svårigheter att bereda de sjuka en rationell vård. Sjukhusproblemen vid arméns truppförband studeras för närvarande av en av Kungl. Maj:t tillkallad sakkunnig för utredning av sjukhusfrågans lösande vid vissa truppförband. Då slutresultatet av denna utredning ännu icke föreligger, föreslår arbetsmarknadskommissionen efter samråd med försvarsdepartementet och överbefälhavaren, att i investeringsreserven för bud-

127 getåret 1946/47 medel till truppförbandssjukhus endast upptagas till ett belopp av 2 000 000 kronor, varvid kommissionen förutsätter, att därest utredningen icke skulle vara avslutad vid den tidpunkt, då igångsättande av ifrågavarande arbeten aktualiseras, samråd sker med den sakkunnige innan medlen disponeras. Centralförråd

för

sjukvårdsmatcriel.

Fortifikationsförvaltningen har föreslagit, att i investeringsreserven för budgetåret 1946/47 måtte medtagas centralförråd för sjukvårdsmateriel. Från försvarets sjukvårdsförvaltnings sida har framhållits, att den stora nyanskaffningen under krigsåren hade medfört en ökad centralförrådshållning av sjukvårdsmateriel. För närvarande disponerade sjukvårdsförvaltningen två centralförråd, det ena beläget i förhyrda förrådslokaler i Stockholm samt det andra (kallförråd) i kronan tillhöriga byggnader i Örebro. Kostnaden för de i Stockholm förhyrda lokalerna uppginge emellertid till betydande belopp. Sjukvårdsförvaltningen hade under senare år i samråd med fortifikationsförvaltningen undersökt möjligheten att erhålla ny förläggning för centralförrådet i Stockholm. Sålunda hade prövats möjligheten att förlägga detsamma antingen till nybyggnad i eller strax utanför Stockholm eller till annan lämplig plats i Mellan-Sverige. Försök hade härvid även gjorts att till gynnsammare pris förhyra förrådslokaler i landsorten. Som allmän fordran på belägenheten gällde att förråden måste ha mycket goda och snabbt verkande försändningsmöjligheter, varför det nya centralförrådet borde ligga i nära anslutning till järnväg med goda förbindelser och lastningsförhållanden. Ett andra krav vore vidare, att lämpliga bostäder funnes tillgängliga i förrådets närhet för samllig förrådspersonal. Under utredningsarbetets gång hade sjukvårdsförvaltningen efter samråd med den av chefen för armén tillsatta förrådskommittén kommit till den slutliga uppfattningen, att centralförrådsfrågan lämpligast borde lösas genom en förläggning av ett stort centralförråd till Örebro i direkt anslutning till nuvarande kallförråd därstädes. Härigenom skulle viss rationalisering kunna åstadkommas, bl. a. därigenom att den personal, som nu skötte kallförrådet, jämväl i viss utsträckning kunde disponeras för det nya varmförrådet, varigenom en icke obetydlig kostnadsbesparing genom minskning av Stockholmsförrådets personal skulle kunna åstadkommas. Härvid hade emellertid sjukvårdsförvaltningen utgått ifrån att alltjämt få disponera nuvarande till synnerligen förmånliga priser förhyrda annexförråd till Stockholms- och Örebroförråden i Ekolsund resp. Hedemora. Någon permanent personal för dessa annexförråd hade emellertid icke ansetts erforderlig. Kostnaderna för en nybyggnad (varmförråd) vid centralförrådet i Örebro hade av fortifikationsförvaltningen beräknats till 263 000 kronor vid nuvarande prisläge. Arbetsmarknadskommissionen har efter samråd med försvarsdepartementet och överbefälhavaren i förslaget till allmän investeringsreserv för budget-

128 aret 1946/47 medtagit ett belopp av 263 000 kronor till centralförråd för sjukvårdsmateriel. Centralförråd

för tyg- och

intendenturmateriel.

Fortifikationsförvaltningen har till arbetsmarknadskommissionen föreslagit, att i investeringsreserven för budgetåret 1946/47 skulle medtagas vissa förrådsbyggnader. Sålunda hava bland annat anmälts behov av centralförråd för tyg- och intendenturmateriel på vissa orter till en sammanlagd kostnad av 3 619 000 kronor. På grund av dessa byggnadsfrågors militära natur har kommissionen icke i ansett sig böra gå in på någon detaljerad redogörelse för de olika förelagens omfattning eller belägenhet utan åtnöjer sig med att framlägga vissa allmänna synpunkter. Den stora anskaffningen av materiel och utrustning under krigsåren har medfört behov av ökade utrymmen för centralförrådshållningen. De befintliga förråden räcka för närvarande enligt erhållna uppgifter icke till för all j materiel, vilket medfört att allehanda provisoriska lösningar måst tillgripas ; för att anskaffa nödiga utrymmen. Arméns fortifikationsförvaltning har efter vederbörliga avdelningars inom arméförvallningen hörande under hand framhållit, att förrådshållningen ge- i nom den stora anskaffningen av materiel under kriget kommit i ett prekärt läge samt lämnat vissa uppgifter till belysande av de svårigheter, med vilka förrådshållningen har att kämpa. Under krigsåren hade materiel upplagts i förråd vid depåförbanden samt i vissa fall i för ändamålet särskilt förhyrda förråd. I möjligaste mån hade truppförbandsförråden utnyttjats som ersättning för centralförråd. Även den materiel, som skulle uppläggas i truppförbandsförråden, hade emellertid ökat under krigsåren, varigenom denna möjlighet att avhjälpa bristen på förrådsutrymmen endast kunnat temporärt avhjälpa svårighetenia fram till lidpunkten för beredskapens avveckling, då truppförbandens materiel åter- • fördes från fältdepåerna. Därvid hade materiel i vissa fall fått uppläggas under bar himmel, varigenom riskerna för värdeförstöring blivit synnerligen stora. Beträffande de förhyrda förråden har förvaltningen vidare meddelat, att hyreskontrakten på vissa platser blivit uppsagda av vederbörande fastighetsägare. I några fall hade förlängning av kontrakten med någon månad i taget kunnat utverkas, medan i övriga fall förlängning icke stått att få. Det har vidare från förvaltningens sida framhållits, att nu anmälda centralförråd endast komme att tillgodose de mest trängande behoven. Sedermera torde det bliva nödvändigt att ställa ytterligare centralförråd till förfogande för | viss övertalig vid truppförbanden befintlig materiel ävensom för på senare tid beställd men ännu icke levererad materiel. Förvaltningen ville slutligen framhålla att det med hänsyn till omvårdnaden av materielen vore nödvändigt, att erforderliga förrådsutrymmen med det snaraste ställdes till förfogande, då eljest stora värden komme att gå till spillo.

129 Såsom i kapitlet om de allmänna synpunkterna på investeringsreservens omfattning och sammansättning m. m. (s. 11) framhållits, har det ansetts lämpligt att endast i begränsad utsträckning medtaga husbyggnadsföretag i investeringsreserven. Då bristfällig förrådshållning kan förorsaka betydande kostnader genom att värdefull materiel och utrustning skadas eller förstöres synes behovet av förrådsutrymmen vara synnerligen trängande. Efter samråd med överbefälhavaren har med anledning härav medtagits centralförråd för tyg- och intendenturmateriel med ett sammanlagt belopp av 3 619 000 kronor i förslaget till allmän investeringsreserv för budgetåret 1946/47. Garagebyggnader. Fortifikationsförvaltningen har i samband med anmälan av förutberörda centralförråd meddelat, att vid centralförråden för tygmateriel erfordrades garageutrymmen avsedda för tygorganisationens motorfordon. Förvaltningen har sålunda anmält behov av garageutrymmen på sex orter. Kostnaderna för de föreslagna garagebyggnaderna ha av förvaltningen beräknats till 756 000 kronor vid nuvarande prisläge. Med hänsyn till det angelägna behovet har i förslaget till allmän investeringsreserv för budgetåret 1946/47 medräknats garagebyggnader till en kostnad av 756 000 kronor. Badhus

med simhall och fäktsal

vid krigsskolan

på

Karlberg.

Fortifikationsförvaltningen meddelade till investeringsutredningen beträffande badhus med simhall och fäktsal vid krigsskolan på Karlberg, under hänvisning till vad i Kungl. Maj:ts propositioner 1942:270 och 1944:175 samt i statsutskottets utlåtande 1944:134 anförts i fråga om detta företag, att förvaltningen med hänsyn Ull bland annat begränsningen av anslaget till byggnadsarbeten för armén under femårsperioden 1942—47 icke ansett sig böra upptaga ifrågavarande byggnadsföretag i sina medelsäskanden för budgetåret 1945/46, och föreslog, att företaget måtte medtagas i investeringsreserven för samma budgetår. I anledning härav medtogs företaget i investeringsutredningens förslag till investeringsreserv för budgetåret 1945/46. Företaget har icke heller medtagits i förvaltningens petita för budgetåret 1946/47. Enligt upprättat förslag, vilket innebure att anläggningen komme att erhålla samma standard som motsvarande anläggning för marinen, skulle i simhallen utföras en bassäng om 10 X 25 m. Byggnaden syntes lämpligen kunna uppföras såsom en fristående byggnad med sin längdaxel parallell med gymnastikhuset. De båda byggnaderna syntes böra förbindas med varandra genom omklädningsrummet, förlagt i en övervåning med underliggande portik. Mellan de båda flygelbyggnaderna skulle erhållas en mot söder öppen plan för utegymnastik. Själva simhallsbyggnaden skulle även innehålla fäktsal, bastuanläggning, vaktmästarbostad och panncentral.

130 Kostnaderna för anläggningen hava enligt förslaget beräknats till 447 000 kronor enligt nuvarande prisnivå och företaget har med detta belopp medräknats i förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1946/47. Sanitära anläggningar

vid krigsskolan

på

Karlberg.

Arméns fortifikationsiförvaltning har beträffande sanitära anläggningar vid krigsskolan hänvisat till vad härutinnan anförts i Kungl. Maj:ts propositioner 1942: 270 och 1944: 175 samt till statsutskottets utlåtande 1944: 134. Härutöver har förvaltningen meddelat, att ett villkor för att den förenämnda simhallsanläggningen skulle komma till stånd vore, att avloppsfrågan för krigsskolan samtidigt bleve löst. Kostnaden för de sanitära anläggningarna har av förvaltningen beräknats till 192 000 kronor vid nuvarande prisnivå. Efter samråd med försvarsdepartementet har arbetsmarknadskommissionen funnit skäl föreligga att i den allmänna investeringsreserven för budgetåret 1946/47 till sanitära anläggningar vid krigsskolan upptaga ett belopp av 192 000 kronor. Brandstation vid Karlsborgs luftvärnsregemente. I sin petitaskrivelse för budgetåret 1943/44 hemställde fortifikationsförvaltningen bland annat om medel för uppförande av brandstation i Karlsborg. Fortifikationsförvaltningen framhöll därvid, att med hänsyn till önskvärdheten av en centralisering av brandmaterielen vid garnisonen i Karlsborg ett stort behov förelåge av att brandstation med slangtorn uppfördes. Viss brandmateriel vore sålunda uppställd i en brandbod och dessutom vore två bilar uppställda i ett förråd i närheten därav. Annan materiel förvarades på ytterligare ett tredje ställe i ett icke uppvärmt torn för torkning av slangar. Då materiel för betydande värden funnes upplagd i Karlsborg och i anläggningar i s. k. Norra Skogen, vore det med hänsyn till möjligheterna att nedbringa utryckningstiden vid eldsvådetillfällen synnerligen önskvärt, att förläggningsutrymme för första utryckningsomgången samt bostad för maskinist anordnades i brandstationen. Kostnaderna för uppförandet av byggnaden i fråga hade av förvaltningen beräknats till 200 000 kronor. Anslag för ändamålet har icke beräknats på riksstaten för budgetåret 1946/47. Fortifikationsförvaltningen har även anmält förevarande byggnadsföretag till investeringsutredningen att för en av förvaltningen omräknad kostnad av 108 000 kronor medtagas i investeringsreserven för budgetåret 1945/46. Från förvaltningens sida har därefter under hand meddelats, att en i nödfall godtagbar brandstationsbyggnad syntes kunna uppföras i Karlsborg för en kostnad av 80 000 kronor enligt nuvarande prisnivå. Fortifikationsförvaltningen har utöver det ovan anförda beträffande behovet av anläggningen meddelat, att, då den brandmateriel, som avsetts bliva inrymd i byggnaden i fråga, numera anskaffats, det för materielens bestånd vore nödvändigt att snarast uppföra brandstationen.

131 Efter samråd med försvarsdepartementet och överbefälhavaren har arbetsmarknadskommissionen i förslaget till allmän investeringsreserv för budgetåret 1946/47 upptagit ett belopp av 80 000 kronor för ifrågavarande ändamål. Rotfruktskällare

samt lastkaj

med spår vid Smålands

artilleriregemente.

Fortifikationsförvaltningen har till statens arbetsmarknadskommission föreslagit, att arbeten avseende utförande av rotfruktskällare samt lastkaj med spår vid Smålands artilleriregemente skulle medtagas i investeringsreserven för budgetåret 1946/47. Beträffande rotfruktskällaren har förvaltningen under hand meddelat, att lämpliga fövaringsutrymmen för rotfrukter saknades vid regementet. För närvarande måste dylika utrymmen förhyras på annat håll, vilket medförde onödiga transport- och hyreskostnader. Förvaltningen har vidare meddelat, att behov av en lastkaj med spår förelåge vid regementet. Kostnaderna för en ny rotfruktskällare ha av förvaltningen beräknats till 12 000 kronor medan lastkaj med spår skulle belöpa sig till 22 000 kronor allt vid nuvarande prisläge. Företagen ha medtagits i den allmänna investeringsreserven för budgetåret 1946/47 med ett sammanlagt belopp av 34 000 kronor. Skjutbanor.

y

Fortifikalioiisförvaltningen har som investeringsobjekt bl. a. anmält skjutbanor i relativt stort antal, såsom framgår av följande sammanställning, i vil- f ken de företag, som av överbefälhavaren placerats i högsta angelägenhets-/'' grad. hänförts till den allmänna investeringsreserven. Företag

Allmän inve- Grovarbetssteringsreserv reserv Kronor Kronor

Upplands regemente Uppsala Iordningsställande av korthållsbanan Södermanlands pansarregemente Strängnäs Utbyggnad av pistolskjutningsbanan 10 000 Livgrenadjärregementet Linköping Korthållsbana 49 Q00 I Jönköping—Kalmar regemente Eksjö Markörskydd i fältskjutningsterrängen vid Hohnseryd 30 000 Jönköping—Kalmar regemente Eksjö Nyanläggning av skolskjutningsbana, Holmseryd.. Gotlands infanteriregemente Visby Ombyggnad av skjutbanor C och D Gotlands artillerikår Tofta Skolskjutningsbana vid Tofta Wendes artilleriregemente Rinkaby Iordningställande av skolskjutningsbanan Göta artilleriregemente Algutstorp Skolskjutningsbana vid Tånga hed

15 000

G0 000 130 000 34 000 30 000 37 000

132 Företag

Allmän inve- Grovarbetssteringsreserv reserv Kronor Kronor

Livregementets husarer Skövde Iordningställande av korthållsbanan Skaraborgs pansarregemente Skövde Iordningställande av korthållsbanan Värmlands regemente Karlstad Iordningställande av korthållsbanan Göta trängkårs kompani i Nora Nora Utvidgning av Nora skyttegilles skjutbana 15 000 Dalregementet Falun 20 00 Planering av skjutbana ° Hälsinge regemente Gävle Skolskjutningsbana Västernorrlands regemente Sollefteå Utbyggnad av kulspruteskjutbanan från 6 till 9 tavelställ .. Norrlands artilleriregemente Östersund Iordningställande av skolskjutningsbanan vid Grytan Bodens ingenjörkår Boden Nyanläggning av korthållsbana 40 000 Norrbottens artillerikår Boden Korthållsbana Summa kronor 164 000 v

-

40 000 15 0 0

°

40 000

55 OUU 38 000 18 000

42 00

° 554 000

F r å n förvaltningens sida har till en början framhållits vissa allmänna synpunkter beträffande de anmälda objekten. Förvaltningen har sålunda beto\ S nat, att skjututbildning inginge som ett viktigt led i den militära utbildningen. F ö r närvarande finge skjututbildningen vid många förband bedrivas vid prin.iuva och ur säkerhetssynpunkt mindre tillfredsställande skjutbanor. I andra fall låge skjutbanorna så långt från förbanden, att skjututbildningen måste koncentreras till ett fåtal övningspass av stor längd, vilket ur utbildningssynpunkt vore mindre lämpligt. Utbildningen i skarpskjutning med kulspruta och kulsprutepistol finge på sina håll utföras i fältskjutningsterrängen, varigenom antalet övningstillfällen av praktiska skäl måste begränsas på ett för utbildningens effektivitet mindre tillfredsställande sätt. Beträffande vissa enskilda företag har i olika sammanhang anlagts särskilda synpunkter, vilka i det följande återgivas. Beträffande iordningställande av korthållsbanan vid Upplands regemente har förvaltningen framhållit, att den gamla banan vore av otillräcklig bredd samt ganska primitiv i förhållande till nutida fordringar på en dylik anläggning. Då därjämte behov av förbättring förelåge u r säkerhetssynpunkt, vore vissa åtgärder å banan i fråga erforderliga. Kostnaden har av förvaltningen beräknats till 15 000 kronor vid nuvarande prisläge. I fråga om utbyggnad av pistolskjutningsbanan vid Södermanlands pansarregemente har förvaltningen meddelat följande. För korthållsskjutning, huvudsakligen frän stridsvagn, förfogar regementet över en, med hall vid skjutplatsen försedd, bana. Visserligen kan dylik skjutning i alt-

133 mänhet (till fots) även utföras därstädes, dock i mycket begränsad omfattning på grund av att skjutningen från stridsvagn dominerar periodvis under utbildningen. Den gamla, tidigare förutvarande I 10 tillhörande, ganska smala pistolbanan, som är av synnerligen primitiv beskaffenhet, har vid skjutbaneofficerens utredning på platsen befunnits vara bl. a. ur säkerhetssynpunkt i behov av kulfångsskärm eller skyddsskärm av liknande typ. Hela anläggningen synes för övrigt böra förbättras och utökas. Kostnaden har av förvaltningen beräknats till 10 000 kronor vid nuvarande prisläge. Beträffande korthållsskjutbanan vid Livgrenadjårregementet i Linköping har från förvaltningens sida framhållits, att den nuvarande korthållsbanan, vilken vore av ganska ringa omfattning, av säkerhetsskäl icke kunde begagnas för vissa skjutövningar, varför skjututbildningen vid regementet icke kunde bedrivas i den utsträckning, som vore önskvärd. Kostnaden för korthållsbanan har av fortifikationsförvaltningen beräknats till 49 000 kronor enligt nuvarande prisläge. Det föreslagna markörskyddet i fältskjutningsterrungen vid Holmseryd för Jönköping—Kalmar regemente betingas av säkerhetsskäl enligt förvaltningen, som härom anför. Sedan övningsområdet vid Holmseryd förvärvats för regementet, har regementschefen framhållit nödvändigheten av att markörvärn anläggas därstädes för att kunna begagna området i fråga på ett för utbildningen lämpligt sätt. I betraktande av att möjligheterna för ändamålsenlig fält- och stridsskjutning inom det äldre övningsfältet invid Ränneslätt äro ganska beskurna, speciellt med hänsyn till avsaknad av omväxlande terräng, är det av stor vikt att Holmserydsområdet, där variationer i utbildningsmomenten kunna skapas, iordningställes med markörvärn, signalanordningar o. d. så att detsamma kan effektivt utnyttjas. Kostnaderna äro av förvaltningen beräknade till 30 000 kronor vid nuvarande prisläge. Förvaltningen framhåller beträffande nyanläggning av skolskjutningsbana vid Holmseryd för Jönköping—Kalmar regemente. Regementschefen har framhållit önskvärdheten av en skjutbaneantäggni.ig inom Holmserydsområdet. Enär det sistnämnda på grund av förmånliga terrängförhållanden kan i stor utsträckning disponeras för strids- och fältskjutning samt övningar i allmänhet, vore det av stort värde om även en skjutbana funnes på platsen. Vid förläggning av kortare och längre varaktighet inom ifrågavarande område, som är beläget ca 5 km från staden, skulle nästan all skjulutbildning kunna bedrivas därstädes. Kostnaderna ha av förvaltningen beräknats till 60 000 kronor vid nuvarande prisläge. Frågan om den föreslagna ombyggnaden av skjutbanorna C och D vid Gotlands infanteriregemente i Visby har bl. a. berönts av föredragande departementschefen i 1945 års statsverksproposition (kapitalbudgeten: bil. 2, s. 25 och 26) i samband med anmälan av frågan om anslag till en skolskjutningsbana för Gotlands artillerikår. Utöver vad i statsverkspropositionen anförts har arméns fortifikationsförvaMning meddelat, att länsstyrelsen i Gotlands län med hänsyn till belägen-

134 heten hos två av regementets banor utfärdat säkerhetsbestämmelser för möjliggörande av båttrafik och fiske inom det utanför skjutbanan belägna vattenområdet. Dessa bestämmelser hade under de senare åren i allt högre grad medfört svårigheter för skjututbildningens bedrivande, i det att skjutningen på grund av båttrafik eller fiske ofta måst avbrytas eller inställas. Kostnaderna för ifrågavarande ombyggnad har av förvaltningen beräknats Ull 130 000 kronor. Beträffande skolskjutningsbana för Gotlands artillerikår på Tofta skjutfält har föredragande departementschefen i 1945 års slatsverksproposition (kapitalbudgeten: bil. 2, s. 26) vid anmälan av frågan om anordnande av en skolskjutningsbana i Visby anfört, att såväl skolskjutningsbanan i Tofta som vissa andra av fortifikationsförvaltningen föreslagna skjutbaneanläggningar lämpligen syntes kunna hänföras till investeringsreserven för nästa budgetår. I sin petilaskrivelse den 31 augusti 1944 till Kungl. Maj:t h a r fortifikationsförvaltningen återgivit bland annat följande av chefen för Gotlands artillerikår i skrivelse till förvaltningen i ärendet anförda uppgifter. Vid Blåhäll å Tofta skjutfält vore förlagd en division om stab (reducerad) och två batterier. Framdeles torde denna styrka i Blåhäll komma alt minskas eller i sin helhet indragas under vinterhalvåret men bibehållas och eventuellt ökas under sommarhalvåret. För utförande av skolskjutningar med eldhandvapen hade Blåhällstyrkan ditintills begagnat sig av en längs havsstranden liggande provisorisk bana, vilken medgivit skjutning på högst 300 meters avstånd, och på vilken de lösa måltavlorna, högst 5 stycken, varit uppställda i anslutning till en befintlig ravin, vilken fått tjänstgöra såsom skydd för markörerna. Vid varje markering hade således markörerna nödgats springa upp från sitt för övrigt ganska bristfälliga skydd, vilket i hög grad fördröjt skjutningarna. Att förhyra en vid Gnisvärd på ett avstånd av 6 kilometer från Blåhäll belägen, med 3 tavelställ försedd privat skjutbana hade på grund av lokala förhållanden icke låtit sig göra. Verkställd rekognoscering hade givit vid handen att på skjutfället omkring 1 kilometer sydväst Blåhäll lämpligen kunde anordnas en skjutbana för eldhandvapen med plats för 10 tavelställ och med skottriktning mot havet samt medgivande skjutning på avstånd upp till 800 meter. Härutöver har fortifikationsförvaltningen meddelat, att verkställd utredning givit vid handen, att den vid Tofta skjutfält förlagda styrkan för skolskjutning disponerade allenast primitiva och ur säkerhetssynpunkt mindre lämpliga anordningar. Enligt vad fortifikationsförvaltningen meddelat hade chefen för armén tillstyrkt anordnande av skolskjutningsbana med åtta tavelställ på Tofta skjutfält. Kostnaderna för företaget hava av fortifikationsförvaltningen beräknats till 34 000 kronor enligt nuvarande prisläge. Såsom skäl för iordningställande av skolskjutningsbana för Wendes artilleriregemente vid Rinkaby har regementschefen i skrivelse till arméns fortifikationsförvaltning den 12 september 1942 bl. a. anfört, att endast en provisorisk anläggning stode till buds för den periodvis å Rinkaby förlagda truppens skjututbildning. Skjutning på banan i fråga kunde därjämte ej äga rum vid de tider artilleriskjutning påginge på fältet. Regementschefen hade sedermera enligt vad förvaltningen meddelat sett

135 sig nödsakad att avstänga banan för skjutning med gevär (karbin) och kulspruta på grund av upprepade anmärkningar från ortsbefolkningen angående förlupna kulor. Iordningställande av skjutbana på platsen beräknas av förvaltningen draga en kostnad av 30 000 kronor vid nuvarande prisläge. Fortifikationsförvaltningen har beträffande skolskjutningsbana för Göta artilleriregemente på Tånga hed i promemoria till försvarsdepartementet meddelat, att Göta artilleriregemente på Tånga hed för utförande av skolskjutningar för närvarande hade tillgång endast till en av en frivillig skytteförening ägd skjutbana. Denna bana, som för övrigt vore belägen långt borta från förläggningen, vore synnerligen bristfällig, varför det ur utbildningssynpunkt vore synnerligen angeläget, att ny skolskjutningsbana anlades på Tånga hed. Kostnaderna för företaget hava av fortifikationsförvaltningen beräknats till 37 000 kronor vid nuvarande prisnivå. I fråga om iordningställande av korthållsbana för Livregementets husarer i Skövde har förvaltningen framhållit, att den hittills av regementet disponerade korthållsbanan i Dunkelhallskogen vore för liten och alltför primitiv, varigenom svårigheter för skjututbildningens planmässiga bedrivande förelåge. Med hänsyn till bebyggelse- och jordbruksförhållanden i trakten kring skjutbaneplatsen syntes, enligt vad fortifikationsförvaltningens skjutbaneofficer konstaterat, fordringarna på säkerhet speciellt vid skjutning med kulsprutepistol för närvarande icke vara uppfyllda. Kostnaderna hava av förvaltningen beräknats till 40 000 kronor vid nuvarande prisläge. Som motivering för iordningställande av korthållsbanan för Skaraborgs pansarregemente, Skövde, har förvaltningen meddelat följande. För skjutning från stridsvagn förfogar P 3 över en korthållsskjuthall, där även korlhållsskjutning i allmänhet (till föls) kan äga rum. Då förstnämnda slag av skjutning är omfattande, uppstå stundom svårigheter att medhinna det senare slaget av skjutning, för vars utförande en äldre, i ganska dåligt skick befintlig korthållsbana finnes att tillgå. Sistnämnda anläggning är med hänsyn till skjutning med kulsprutepistol knappast att betrakta såsom fullgod ur säkerhetssynpunkt, varför ett iordningställande av densamma även ur utbildningssynpunkt är av behovet påkallat. Förvaltningen har beräknat kostnaden för företaget till 15 000 kronor vid nuvarande prisläge. Iordningställandet av korthållsbanan för Värmlands regemente vore enligt förvaltningen betingat av, att regementets nuvarande korthållsbana varken ur utbildnings- eller säkerhetssynpunkt vore lämplig för skjututbildningen vid regementet. Frågan om densammas förbättring hade varit föremål för handläggning sedan flera år tillbaka. Bland de såsom lämpliga investeringsobjekt föreslagna skjutbanearbetena ansåge förvaltningen nu ifrågavarande arbete böra i främsta rummet komma till utförande. Den av förvaltningen beräknade kostnaden uppgår till 40 000 kronor vid nuvarande prisläge.

136 Beträffande utvidgning av Nora skyttegilles skjutbana för Göta trängkårs i Nora förlagda kompani (T 2 N) har förvaltningen meddelat följande. Kompaniet förfogar endast över egen korthållsbana. För skolskjutning är förbandet i fråga hänvisat till Nora skyttegilles skjutbana. Den sistnämnda har emellertid ett så ringa tavelantal att svårigheter enligt uppgift förefinnas att medhinna skjututbildningen enligt gällande planer. Vid av forlifikationsförvaltningens skjutbaneofficer på platsen företagen utredning har konstaterats att förbättring av skyttegillesbanan därjämte erfordras på grund av den påfrestning, som anläggningen torde komma att i längden utsättas för genom den militära skjutningen. Kostnaden för företaget har av förvaltningen beräknats till 15 000 kronor vid nuvarande prisläge. I fråga om planering av skjutbana vid Dalregementet i Falun har fortifikationsförvaltningen meddelat följande. Den för omkring 35 år sedan för regementet anlagda skolskjutningsbanan i Falun är belägen i synnerligen kuperad och stenbunden terräng. Sedan lång tid tillbaka hava därigenom olägenheter för skjututbildningen förefunnits. För att bl. a. avhjälpa de värsta svårigheterna i ovannämnda avseende beviljade 1919 års riksdag ett belopp av 28 000 kronor till vissa arbeten å förevarande bana. Trots nämnda åtgärd och även därefter verkställda justeringar torde planeringen av banan icke kunna anses vara slutgiltigt ordnad. En effektiv planering av skjutbanan beräknas draga en kostnad av 20 000 kronor vid nuvarande prisnivå. Från förvaltningens sida har vidare föreslagits att nybyggnad av skolskjutningsbana vid Hålsinge regemente skulle medtagas i investeringsplanen. I sin petitaskrivelse den 31 augusti 1944 meddelade forlifikationsförvaltningen, att den, sedan chefen för Hälsinge regemente anmält, att regementet vore i trängande behov av förbättrade och utökade skjutbanor, låtit verkställa utredning rörande regementets skjutbaneförhållanden. Av utredningen framginge, att regementet för närvarande disponerade dels en kronan tillhörig skjutbana med 24 tavelställ, dels ock enligt ett på 50 år slutet arrendekontrakt av den 5 november 1897 den så kallade Tolfforsbanan med 12 tavelställ. Dessutom bedreve regementet skolskjutning på Gävle stads frivilliga skarpskytteförening tillhöriga tre skjutbanor vid Rödjningen med sammanlagt 36 tavelställ. Skjutbanorna vid Tolffors och Rödjningen vore belägna på ca 3,5 kilometers avstånd från kasernerna, varför banornas utnyttjande medförde tidsödande förflyttningar. För Tolfforsbanan utginge ett årligt arrende av 424 kronor. Då emellertid banan vore belägen på ur jordbrukssynpunkt värdefull mark, syntes vid arrendekontraktets utgång den 5 november 1947 förlängning av detsamma på oförändrade villkor icke kunna påräknas. Banan vore dessutom i starkt behov av ombyggnad. Kostnaderna härför hade av förvaltningen beräknats till 22 000 kronor. Skarpskytteföreningens banor, för vilkas nyttjande erlades en ersättning av 10 kronor per dag och bana, kunde av säkerhetsskäl icke begagnas för skjutning med kulspruta och i viss utsträckning ej heller för skjutning med kulsprutegevär. Under tid, då skogsarbete påginge i närheten av banorna, kunde dessa överhuvud taget icke användas. På grund av de för upplåtelsen

137 stipulerade villkoren vore regementet skyldigt utföra förekommande större reparationer på banorna, vilka arbeten hittills visat sig bliva tämligen omfattande. Företagen undersökning h a r utvisat, att en ny skjutbana med 12 tavelställ kunde iordningställas öster om regementets nuvarande skolskjutningsbana och i anslutning till denna. Kostnaderna härför hade av fortifikationsförvaltningen beräknats till 55 000 kronor. Chefen för armén, vilkens anvisningar i ärendet inhämtats, hade i skrivelse den 6 juli 1944 anmodat fortifikationsförvaltningen att vidtaga åtgärder för anläggande av ny skjutbana vid regementet enligt ovan angivna grunder. Av utredningen syntes sålunda framgå, att av såväl utbildningstekniska som ekonomiska skäl en ny skolskjutningsbana med 12 tavelställ borde anläggas och i samband därmed regementets utnyttjande av Tolffors- och Rödjningenbanorna upphöra. Fortifikationsförvaltningen meddelade i promemoria den 12 december 1944 beträffande frågan om utbyggnad av kulsprutebanan vid Västernorrlands regemente till försvarsdepartementet, att den nuvarande kulsprutebanan vid Västernorrlands regemente, som endast omfattade sex tavelställ, vore alltför liten, varför en utbyggnad av banan till nio tavelställ vore erforderlig. De nuvarande förhållandena hade gjort det nödvändigt att utföra skolskjutning med kulspruta i fältskjutningsterrängen. Den utbildning i skjutning, som härigenom kunde bibringas, måste anses vara av lägre standard än den, som kunde uppnås genom skjutning på kulsprutebana i ett tidigt utbildningsstadium. En utbyggnad av kulsprutebanan från sex till nio tavelställ har av fortifikationsförvaltningen beräknats draga en kostnad av 38 000 kronor enligt nu rådande prisläge. Som motivering för arbetena avseende iordningställande av Norrlands artilleriregementets skolskjutningsbana å Grytans skjutfält har fortfika lionsförvaltningen anfört följande. Genom regementets egen försorg har en skolskjutningsbana anlagts å Grytan. Anläggningen består förutom av avröjd och dränerad terräng endast av ett kulfång, framför vilket tavlor och figurer uppställas. Markörgrav med tavelställ saknas. Då med största sannolikhet även i framtiden skolskjutning årligen kommer att äga rum på skjutfältet är banans slutgiltiga ordnande ett primärt utbildningsbehov. Kostnaden för företaget har av förvaltningen beräknats till 18 000 kronor vid nuvarande prisnivå. Beträffande nyanläggning av korthållsbana för Bodens ingenjörkår har fortifikationsförvaltnmgen meddelat, att kårens nuvarande, i en ravinartad terrängformation anlagda korthållsbana, sedan länge knappast motsvarat fordringarna på utbildningsmöjligheter i skjutning. Med hänsyn till moderna fordringar på en korthållsbana syntes nyanläggning böra komma till stånd för en beräknad kostnad av 40 000 kronor vid nuvarande prisnivå. 10—167172.

138 Vad slutligen beträffar anläggande av korthållsbana vid Norrbottens artil- i lerikår har fortifikationsförvaltningen i sin petitaskrivelse av den 31 augusti 1944 anfört i huvudsak följande. I skrivelse den 19 juni 1944 till arméns fortifikationsförvaltning hade kår- ] chefen framhållit, att tillgången på skjutbanor i Boden vore sådan, att utbildningens krav för närvarande ej kunde tillgodoses. Skjutning med pjäskarbin och skarp ammunition kunde för närvarande icke utföras på närmare håll än omkring 7 kilometer från kårens kasernetablissement. Den tidsödande förflyttningen vore till stort men för utbildningsarbetet. Skjutning med kammarammunition gåve icke godtagbart resultat. Ljus- och väderleksförhållandena i Boden inverkade även högst avsevärt på utbildningsarbetet under vinterhalvåret. Genom anläggande av en korthållsbana med skjuthall skulle möjlighet skapas att vintertid bedriva en stor del av skjututbildningen oberoende av väderleks- och ljusförhållanden. Vid av fortifikationsförvaltningens skjutbaneofficer verkställd utredning av ärendet hade framkommit, att kårens nuvarande, redan från början tämligen primitivt anordnade korthållsbana befunne sig i mycket otillfredsställande skick. Med hänsyn härtill och då banan endast medgåve skjutning i riktning mot bebyggda områden, kunde densamma ur säkerhetssynpunkt icke godkännas för skjutning med skarp ammunition enligt gällande utbildningsbestämmelser. Erforderlig förbättring och utvidgning av banan kunde ej lämpligen komma i fråga på grund av dels terrängförhållanden, dels ock närheten till kårens ridbana. Kostnaderna för företaget, avseende nyanläggning av en bana av 20 meters bredd, hava av fortifikationsförvaltningen beräknats till 42 000 kronor enligt nu rådande prisläge. Då arbeten på skjutbanor endast i ringa mån äro materialkrävande och i allmänhet kunna utföras av icke fackutbildad arbetskraft, synas de vara väl lämpade att ingå i en sysselsättningsreserv. Efter samråd med försvarsdepartementet har arbetsmarknadskommissionen medtagit skjutbanearbeten för en kostnad av 164 000 kronor i förslaget till allmän investeringsreserv och 554 000 kronor i förslaget till särskild grovarbetsreserv för budgetåret 1946/47. Dräneringsarbeten. Från fortifikationsförvaltningens sida h a r till kommissionen framhållits, att övningsfälten vid en del förband delvis bestode av vattensjuk mark, som i vissa fall vore så sank, att den höst och vår vore översvämmad. Genom dränering av sådana vattensjuka områden skulle de berörda förbanden erhålla avsevärt förbättrade möjligheter att bedriva sina övningar, varför förvaltningen föreslagit, att dräneringsarbeten i viss utsträckning måtte medtagas i investeringsplanen för budgetåret 1946/47. Därjämte har förvaltningen framhållit, att vissa fält vore dränerade genom öppna diken, vilka fordrade ett dyrbart underhåll för att icke bliva helt igenkörda under övningarna. I stället för dessa öppna diken borde täckdiken komma till utförande.

139 Kostnaderna för sammanställning.

de föreslagna

dräneringsarbetena framgå av följande

Förband eller motsvarande

Värmlands regemente, Karlstad Livgrenadjärregementet, Linköping Jämtlands fältjägarregemente, Östersund Upplands regemente, Uppsala Hälsinge regemente, Gävle Älvsborgs regemente, Borås Smålands artilleriregemente, Jönköping Östgöta luftvärnsregemente, Linköping Luleå luftvärnskår, Luleå Svea trängkår, Linköping

Beräknad kostnad

:

kronor 167 000 » 100 000 » 32 000 » 60 000 » 47 000 » 20 000 » 65 000 » 55 000 » 29 000 » 68 000 Summa kronor 643 000.

Samtliga ovannämnda arbeten ha tidigare medtagits i förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46. Sedan företagens detaljplanering numera hunnit genomföras ha emellertid kostnaderna för flertalet företag reviderats. Efter samråd med försvarsdepartementet har arbetsmarknadskommissionen funnit skäl att i grovarbetsreserven medtaga dräneringsarbeten vid ovannämnda 10 förband för en av fortifikationsförvaltningen beräknad sammanlagd kostnad av 643 000 kronor. Vatten- och

avloppsarbeten.

Fortifikationsförvaltningen har till statens arbetsmarknadskommission föreslagit vissa vatten- och avloppsarbeten såsom lämpliga arbetsobjekt att ingå i investeringsreserven för budgetåret 1946/47. Beträffande behovet av dylika arbeten har förvaltningen meddelat, att vid många äldre etablissement förefunnes gamla avloppsledningar, som vore mycket bristfälliga och i behov av översyn och omläggning, varjämte på vissa platser komplettering av vattenledningarna vore erforderlig med hänsyn till de hygieniska kraven och i vissa fall med hänsyn till övningarnas rationella bedrivande. På grund av avloppsledningarnas dåliga beskaffenhet, såsom otillräckliga dimensioner och lutningar, uppstode lätt översvämningar i källarutrymmen och liknande, varigenom skador kunde uppstå på i sådana utrymmen förvarad dyrbar materiel. De rådande missförhållandena medförde vidare, att underhållskostnaderna bleve höga på grund av ständigt återkommande rensningar o. d. Fortifikationsförvaltningen har föreslagit, att vatten- och avloppsarbeten vid sex etablissement skulle medtagas i investeringsreserven för budgetåret 1946/47 med en av förvaltningen beräknad kostnad av sammanlagt 689 000 kronor. De olika företagen framgå av följande sammanställning.

140 Beräknad kostnad

Förband eller motsvarande H a h ä n d s regemente, H a l m s t a d Södermanlands pansarregemente, N o r r l a n d s t r ä n g k å r , Sollefteå Bodens ingenjörkår, Boden K a r l s b o r g s fästning, K a r l s b o r g B o d e n s fästning, B o d e n

k r o n o r 60 000 12 000 » 100 000 »

Strängnäs

s

» * Summa

57 000 60 000 400 000

k r o n o r 689 000.

E f t e r s a m r å d m e d f ö r s v a r s d e p a r t e m e n t e t och ö v e r b e f ä l h a v a r e n h a r a r b e t s m a r k n a d s k o m m i s s i o n e n i förslaget till särskild g r o v a r b e t s r e s e r v för budgetå r e t 1946/47 u p p t a g i t 689 000 k r o n o r för i f r å g a v a r a n d e ä n d a m å l . Våg- och

stensåttningsarbeten.

F o r t i f i k a t i o n s f ö r v a l t n i n g e n har för b u d g e t å r e t 1946/47 föreslagit a t t vägo c h s t e n s ä t t n i n g s a r b e t e n v i d n e d a n s t å e n d e f ö r b a n d skulle m e d t a g a s i investeringsplanen. GrovarbetsTotalreserv kostnad Truppförband eller motsvarande kronor kronor 13 000 13 000 Rosersberg Infanteriskjutskolan 200 000 336 000 Skillingaryd Artilleriskj utskolan 100 000 184 000 Linköping Livgrenadj ärregementet 86 000 86 000 Ystad Södra skånska infanteriregementet 175 000 375 000 Revingehed Södra skånska infanteriregementet 56 000 56 000 Uppsala Upplands regemente 125 000 125 000 Växjö Kronobergs regemente 70 000 70 000 Eksjö Jönköping-Kalmar regemente 72 000 72 000 Falun Dalregementet 94 000 94 000 Gävle Hälsinge regemente 148 000 148 000 Borås Älvsborgs regemente 123 000 123 000 Uddevalla Bohusläns regemente 150 000 279 000 Visby Gotlands infanteriregemente 47 000 47 000 Umeå Västerbottens regemente 86 000 86 000 Sollefteå Västernorrlands regemente 25 000 25 000 Umeå Norrlands dragonregemente 200 000 465 000 Strängnäs Södermanlands pansarregemente 60 000 60 000 Kråk Skaraborgs pansarregemente 200 000 311 000 Skövde Skaraborgs pansarregemente 100 000 183 000 Göteborg Göta artilleriregemente 60 000 60 000 Östersund Norrlands artilleriregemente 115 000 115 000 Brunflo Norrlands artilleriregemente 100 000 287 000 Jönköping Smålands artilleriregemente 18 000 18 000 Visby Gotlands artillerikår 100 000 100 000 Tofta Gotlands artillerikår 200 000 303 000 Linköping Östgöta luftvärnsregemente 16 000 16 000 Linköping Svea trängkår 200 000 390 000 Karlsborg Karlsborg, fästningsområdet 2 939 000 Summa kronor 4 427 000

141 I de å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 upptagna anslagen om tillhopa 225 milj. kronor till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. (proposition 1944:281, s. 55 och 56) hava bland annat inräknats 760 000 kronor för vissa vägarbeten vid arméns truppförband (proposition 1944:281, s. 169 och 170). I förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46 medräknades 3 447 000 kronor till vägbyggnadsarbeten och 355 000 kronor till stensättningsarbeten vid ett stort antal förband. Nu föreliggande förslag till väg- och stensättningsarbeten i investeringsreserven avviker väsentligt från tidigare förslag beroende på omarbetning av planerna samt förändringar i utförandet, som vid utarbetandet av fullständiga förslag visat sig önskvärda. Den totala kostnaden för de föreslagna arbetena uppgår till 4 427 000 kronor. Beträffande dessa vägarbeten har från förvaltningens sida framhållits, att samtliga anmälda företag syntes böra komma till utförande under de närmaste åren. Någon detaljerad redogörelse för varje särskilt företag har med hänsyn till det stora antalet arbeten av delta slag icke lämnats, men såsom allmän motivering har framhållits, att den ökade motoriseringen vid truppförbanden hade förorsakat stor förslitning av vägar och körplaner. Det vore därför av största betydelse att iståndsättnings- och förbättringsarbeten bleve utförda, så att icke körbanornas dåliga tillstånd komme att medföra skador på dyrbar krigsmateriel. Genom nyanläggning samt omläggning och förbättring av vägar uppstode dessutom i många fall en avsevärd tidsvinst vid förflyttning av trupp och materiel. Vidare vunnes genom en standardförbättring av vägarna ökad trafiksäkerhet, varjämte vägunderhållskostnaderna beräknades kunna minskas i avsevärd grad, särskilt i tjällossningstider. I kostnaderna för företagen ha jämväl inräknats kostnader för stensättningar. F r å n fortifikationsförvaltningens sida har framhållits, att vägar och körplaner vid förbanden i allmänhet icke vore byggda för den tunga och för körbanan påfrestande trafik som motorfordon, i synnerhet fordon med larvfötter, medförde. Vägar och körplaner särskilt vid motoriserade förband borde därför snarast förses med permanentbeläggning, lämpligen gatsten. De nu synnerligen höga underhållskostnaderna för de motoriserade förbandens vägar och körplaner beräknades genom stensättningarna kunna nedbringas till ett minimum. Slutligen har från fortifikationsförvaltningens sida framhållits, att det trots höga kostnader för underhåll icke kunde undvikas, att på vägar och körbanor utan beläggning uppstode stora ojämnheter och kraftig dammbildning, medförande hastig förslitning av motormaterielen. Dessa olägenheter kunde i hög grad minskas genom stensättning av körbanorna. Vägarbeten kräva, såsom tidigare anförts, föga material samtidigt som de i stor utsträckning kunna utföras av icke fackutbildad arbetskraft. De äro därför väl lämpade som sysselsättningsobjekt vid en arbetsmarknadskris. Med hänsyn härtill har arbetsmarknadskommissionen efter samråd med försvarsdepartementet funnit lämpligt att i förslaget till särskild grovarbetsreserv för budgetåret 1946/47 medtaga ifrågavarande företag. Då vissa företag

äro av sådan storleksordning, att de icke torde kunna färdigställas på ett j år, har i grovarbetsreserven för budgetåret 1946/47 endast medräknats vägoch stensättningsarbeten till en kostnad av 2 939 000 kronor. Detta belopp torde i stort sett motsvara den del av resp. företag, som kan beräknas bliva färdigställd under ett år. Då stensättningsarbeten torde få betecknas som mindre väl lämpade att ingå i en sysselsättningsreserv för grovarbetare med hänsyn till att vid sådana arbeten kräves ett icke ringa antal yrkeskunniga arbetare samt till att arbetena ställa stora krav på transportapparaten, förutsätter kommissionen att frågan angående ianspråkstagande av i vägarbetena ingående stensättningsarbeten blir föremål för särskild prövning med hänsyn till tillgången på stensättare och transportmedel, därest företagen skulle behöva igångsättas för att bereda sysselsättning åt friställd arbetskraft. Under hänvisning till det anförda föreslås sålunda att väg- och stensättningsarbeten vid ovan angivna förband medtagas i den särskilda grovarbetsreserven för budgetåret 1946/47 med ett belopp av 2 939 000 kronor. Idrottsplatser. I de å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 upptagna anslagen av sammanlagt 225 milj. kronor till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m..m. (proposition 1944: 281, s. 55 och 56) har bland annat inräknats ett belopp av 2 000 000 kronor för anläggande av idrottsplatser vid vissa av arméns truppförband (proposition 1944: 281, s. 168 och 169). Nämnda belopp motsvarade den avrundade kostnadssumman för tjugosex specificerade anläggningar, vilka kostnadsberäknats till sammanlagt 2 065 000 kronor. I sitt betänkande (SOU 1944: 12, s. 110) anförde investeringsutredningen beträffande dessa företag följande. Vid ett stort antal av arméns truppförband saknades godtagbara idrottsplatser. Enär idrott inginge som ett viktigt led i den militära utbildningen, erfordrades därför ny- och ombyggnad av idrottsplatser. I enlighet med vad föredragande departementschefen anfört i 1943 års statsverksproposition beträffande nya idrottsplatser hade medel inom femårsplanens ram icke beräknats för dessa ändamål vare sig vid äldre eller vid planerade eller under uppförande varande etablissement. Fortifikationsförvaltningen har till arbetsmarknadskommissionen meddelat, att av de företag, vilka medtogos i förutberörda investeringsplan borde idrottsplatserna vid Livregementets grenadjärer, Kronobergs regemente, Jönköping-Kalmar regemente, Bohusläns regemente, Södermanlands pansarregemente, Gotlands artillerikår samt Sundsvalls luftvärnskår ej längre medtagas som investeringsreserv. Om dessa företag frånräknas skulle förslaget till investeringsplan för budgetåret 1946/47 innehålla följande företag avseende idrottsplatser.

143 Beräknad kostnad kronor

Förband eller motsvarande

Krigsskolan vid Karlberg Infanteriskjutskolan Svea livgarde Södra skånska infanteriregementet Hallands regemente Livregementets husarer Göta pansarlivgarde Skånska pansarregementet Svea artilleriregemente Wendes artilleriregemente Bergslagens artilleriregemente Karlsborgs luftvärnsregemente Skånska luftvärnskåren Göteborgs luftvärnskår Luleå luftvärnskår Svea ingenjörkår Göta trängkår Skånska trängkåren Första intendenturkompaniet

Solna Rosersberg Solna Ystad Halmstad Skövde Enköping Hässleholm Spånga Kristianstad Kristinehamn Karlsborg Malmö Göteborg Luleå Solna Skövde Hässleholm Solna

75 000 75 000 85 000 46 000 98 000 75 000 91 000 91 000 92 000 68 000 105 000 57 000 86 000 83 000 71000 85 000 77 000 75 000 75 000

Summa kronor 1 510 000 Då arbeten å idrottsplatser äro föga materialkrävande och kunna utföras av icke fackutbildad arbetskraft, har kommissionen i förslaget till särskild grovarbetsreserv för budgetåret 1946/47 medräknat i ovanstående tabell angivna idrottsplatser med en sammanlagd kostnad av 1510 000 kronor. Anslag för arméns fortifikationsförvaltnings ämbetsområde. Beträffande anslag till arbeten, som föreslagits ingå i den särskilda grovarbetsreserven hänvisas till vad därom anföres å s. 367 i detta betänkande. Kostnaderna för de i den allmänna investeringsreserven upptagna arbetena kunna, i anslutning till vad i det föregående anförts, sammanfattningsvis beräknas enligt följande. Om- och tillbyggnad av matinrättningar Gymnastikbyggnader Truppförbandssjukhus Centralförråd för sjukvårdsmateriel Centralförråd för tyg- och intendenturmateriel Garagebyggnader Fasta drivmedelsförråd Förråd i Torpshammar Badhus med simhall och fäktsal vid krigsskolan på Karlberg Sanitära anläggningar vid krigsskolan på Karlberg

kronor 4 029 000 » 2 376 000 » 2 000 000 » 263 000 » 3 619 000 » 756 000 » 160 000 » 70 000 » »

447 000 192 000

144 Brandstation vid Karisborgs luftvärnsregemente Rotfruktskällare samt lastkaj med spår vid Smålands artilleriregemente Skjutbanor

kronor

80 000

» »

34 000 164 000

Summa kronor 14 190 000. Därest de i den allmänna investeringsreserven ingående arbetena vid en under budgetåret 1946/47 eventuellt inträffande arbetsmarknadskris skulle behöva igångsättas i full omfattning, skulle sålunda bliva erforderligt att å allmän beredskapsstat för nämnda budgetår ställa ett anslag av 14 190 000 kronor till förfogande för ändamålet. Dock förutsattes därvid, att arbetena komma till utförande med anlitande av berörda anslag endast i den mån kostnaderna icke kunna bestridas från av riksdagen i vanlig ordning anvisade anslag. Under åberopande av det anförda hemställer arbetsmarknadskommissionen, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att till Vissa byggnadsarbeten m. m. för armén å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 å k a p i t a l b u d g e t e n under F ö r s v a r e t s f a s t i g h e t s f o n d , A r m é n s d e 1 f o n d, uppföra ett anslag av kronor 14 190 000. c. Marinförvaltningens ämbetsområde. Förslag till investeringsreserver för marinförvaltningens ämbetsområde, innefattande en allmän investeringsreserv om 5 102 000 kronor jämte en grovarbetsreserv om 11190 000 kronor, har sammanställts i bil. 10. Motsvarande reserver enligt allmänna beredskapsstaten för budgetåret 1944/45 uppgingo till 4 037 000 kronor respektive 6 045 000 kronor och enligt investeringsutredningens förslag för innevarande budgetår till 6 164 000 respektive 7 333 000 kronor. I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag (kapitalbudgeten: bil. 3, punkten 8) hava å riksstat för budgetåret 1946/47 beräknats medel till vissa byggnadsarbeten m. m. för marinen till ett belopp av omkring 4 700 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941. Dessutom stå till marinförvaltningens förfogande vissa tidigare anvisade medel, varför ordinarie arbetsprogrammet skulle komma att uppgå till 7 154 800 kronor samt hela investeringsplanen (ordinarie arbeten jämte investeringsreserv) skulle tillhopa komma att omfatta arbeten och anskaffningar för 12 256 800 kronor vid nuvarande prisläge. Såsom av uppgifterna på s. 120 framgår, skulle byggnadsprogrammet för marinförvaltningens ämbetsområde under åren 1942—1947 med utgångspunkt från den för försvarets utbyggnad gällande femårsplanen uppgå till i medeltal 9,6 milj. kronor per år enligt prisläget den 1 juli 1941, vilket med nuvarande penningvärde beräknas motsvara ca 11 milj. kronor per år. Om investeringsplanen skulle omfatta två års investeringar enligt femårsplanen, skulle den sålunda inrymma arbeten för ca 22 miljoner kronor.

145 Med skrivelse till arbetsmarknadskommissionen den 31 augusti 1945 har marinförvallningen översänt uppgifter angående samtliga de företag, till vilka ämbetsverket i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställt om anvisande av medel på ordinarie stat för budgetåret 1946/47. Förvaltningen har samtidigt meddelat, att det under nästkommande budgetår vore möjligt att med den tillgängliga organisationen projektera och utföra arbeten för en kostnad av ca 30 milj. kronor. Därest medel komme att av Kungl. Maj:t äskas endast för vissa av de arbetsobjekt, som av förvaltningen föreslagits, har förvaltningen hemställt att övriga arbeten måtte medtagas i investeringsreserven för budgetåret 1946/47. Vissa av de av förvaltningen föreslagna, i statsverkspropositionen ej medtagna företagen ingå i det för försvarets utbyggnad fastställda byggnadsprogrammet, medan andra företag icke rymmas därinom. En stor del avföretagen utanför femårsplanens ram äro väl lämpade att utnyttjas för beredande av arbetstillfällen för icke fackutbildad arbetskraft och äro dessutom föga materialkrävande i förhållande till sin storlek. Från försvarsdepartementets sida har under hand framhållits, att vissa av de av marinförvaltningen angivna företagen finge betraktas såsom ur försvarets synpunkt betydelsefulla men att utförandet av desamma vore möjligt att fördela över en längre tidrymd, såvida det icke av arbetsmarknadspolitiska skäl befunnes angeläget att utföra dem tidigare. Dylika arbeten hava i den mån de befunnits lämpliga såsom sysselsättningsobjekt för ovan arbetskraft av kommissionen hänförts till den särskilda grovarbetsreserven. övriga ifrågakommande arbeten av tillräcklig angelägenhetsgrad hava medtagits i förslaget till allmän investeringsreserv. Samråd har i fråga om urvalet av investeringsobjekt ägt rum med försvarsdepartementet och överbefälhavaren. I fråga om behovet av de i den allmänna investeringsreserven och den särskilda grovarbetsreserven föreslagna företagen har marinförvaltningen i olika sammanhang lämnat detaljmotiveringar, vilka arbetsmarknadskommissionen i det följande i korthet återgiver. Beträffande vissa av företagen får kommissionen dock framhålla, att de äro av sådan karaktär, att någon närmare redogörelse för desamma icke ansetts böra lämnas här. Ombyggnad

av

matinrättningar.

Marinförvallningen har föreslagit, att i investeringsplanen för budgetåret 1946/47 skulle medtagas följande arbeten å matinrättningar med i nedanstående sammanställning angivna kostnader, vilka avse nuvarande prisläge. Förbättringsarbeten vid matinrättningen vid Fårösunds förrådsdepå kronor 15 000 Ombyggnad av matinrättningen vid kasern Ankarstierna. . » *200 000 Renovering av matinrättningen vid Flottans sjömansskola » 250 000 Renovering av matinrättningen vid Göteborgs örlogsstation » 80 000 Summa kronor 1

545 000.

Härav disponeras av Kungl. Maj:t ett belopp av 65 000 kronor, vilket tidigare anvisats av riksdagen.

146 Beträffande förbättringsarbetena vid matinrättningen vid Fårösunds förrådsdepå har förvaltningen meddelat, att därmed avsåges bland annat läggande av nytt betonggolv i nuvarande rotfruktskällaren. För närvarande funnes i densamma endast jordgolv, vilket ur hygienisk synpunkt vore otillfredsställande. Förvaltningen ville beträffande de tre sistnämnda företagen framhålla, att matinrättningarna i fråga vore otidsenliga samt tungarbetade för kökspersonalen. Anordningarna för manskapets utspisning vore icke rationellt ordnade, varför utspisningen toge onödigt lång tid. Med hänsyn till förhållandena under fredsutbildningen vore det av värde, att matinrättningarna i fråga bleve moderniserade snarast möjligt. Efter samråd med försvarsdepartementet och överbefälhavaren har arbetsmarknadskommissionen i förslaget till allmän investeringsreserv för budgetåret 1946/47 upptagit ett belopp av 480 000 kronor till ombyggnad av matinrättningar inom marinens ämbetsområde i enlighet med ovanstående sammanställning. Gymnastikbyggnader. Marinförvaltningen har föreslagit, att i investeringsreserven för budgetåret 1946/47 skulle medtagas följande gymnastikbyggnader. Marinens underofficersskola vid Berga Härnösands kustartilleridetachement Göteborgs örlogsstation Älvsborgs kustartilleriregemente

kronor » » »

341 000 370 000 335 000 400 000

Summa kronor 1 446 000. Ovan angivna kostnader avse nuvarande prisnivå. Som allmän motivering för anordnade av gymnastikbyggnader har marinförvaltningen framhållit, att behovet av dylika byggnader vore stort, enär gymnastik inginge som ett viktigt led i den fysiska träningen av de värnpliktiga. Marinförvaltningen h a r ytterligare hänvisat till att sjöförsvarets utbildningskommission i sitt betänkande (SOU 1943: 44) uttalat att de materiella förutsättningarna för utbildningen vid truppförbanden — vari bl. a. innefattas gymnastikbyggnader — i allmänhet icke blivit tillgodosedda i den omfattning utbildningsverksamheten påfordrat. Föredragande statsrådet anförde i 1946 års statsverksproposition (kapitalbudgeten bil. 3, s. 2) beträffande bland annat gymnastikbyggnader och badanläggningar, att dylika med hänsyn till läget på arbetsmarknaden och tillgången p å byggnadsmaterial borde få anstå även under nästa budgetår. I 1944 års slatsverksproposition anförde departementschefen, att han funne starka skäl tala för uppförande av en gymnastik- och excercisbyggnad jämte bastubad vid Göteborgs örlogsstation. Av vissa principiella skäl hade medel emellertid ej beräknats till detta företag. Sedermera upptogs å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 (propositionen 1944: 281, s. 185) ett anslag av 335 000 kronor till en dylik byggnad.

147 Beträffande gymnastikbyggnaden vid Älvsborgs kustartilleriregemente h a r marinförvaltningen meddelat, alt ämbetsverket ansåge detta företag vara synnerligen angeläget. Förvaltningen har vidare hänvisat till vad föredragande departementschefen i propositionen 1943: 222, s. 172, anförde i denna fråga samt därutöver åberopat sjöförsvarets utbildningskommissions nyss återgivna uttalande. Företaget har av investeringsutredningen medtagits i förslaget till allmän investeringsreserv för budgetåret 1945/46. Efter samråd med försvarsdepartementet och överbefälhavaren har arbetsmarknadskommissionen i förslaget till allmän investeringsreserv för budgetåret 1946/47 upptagit ett belopp av 1 446 000 kronor till förenämnda gymnastikbyggnader inom marinförvaltningens ämbetsområde. Bostäder för regionala

uppbördsmån.

Marinförvaltningen har i skrivelse till Kungl. Maj:t den 16 augusti 1945 hemställt om medel på tilläggsstat för budgetåret 1945/46 till bostäder för regionala uppbördsmän. 1941 års försvarsutredning har i sitt betänkande (SOU 1942: 1, s. 436) bland annat framhållit, att uppbördstagande av kustartilleriets materiel med hänsyn till kraven på förbättrade betingelser för materielens omhändertagande och ändamålsenliga vård samt på tillfredsställande materiell beredskap borde ske efter andra grunder än dem, vilka dittills varit rådande. Försvarsutredningen ansåge sålunda, att materielen, framför allt å kustartilleriförsvarens sjöfronter, borde fördelas till så kallade regionala uppbörder. Kustartilleriförsvarschefen underställt område borde därför vara uppdelat i lämpligt stora delomåden, materielområden, för vilka alltefter materielens art och omfattning en eller flera uppbördsmän borde avses. För att på bästa sätt kunna handhava materielen samt övervaka dess skötsel och vård borde dessa uppbördsmän vara bosatta inom vederbörande områden, t. ex. i anslutning till de viktigare försvarsanstalterna. Då medel för ändamålet icke beräknats i årets statsverksproposition, h a r efter samråd med överbefälhavaren i förslaget till allmän investeringsreserv för budgetåret 1946/47 medtagits bostäder för regionala uppbördsmän till en av marinförvaltningen vid nuvarande prisläge beräknad kostnad av 440 000 kronor. Skjutbanor. Marinförvaltningen har föreslagit att i investeringsplanen för budgetåret 1946/47 skulle medtagas arbeten å skjutbanor vid Stockholms kustartilleriförsvar och Vaxholms kustartilleriregemente samt vid Göteborgs kustartilleriförsvar och Älvsborgs kustartilleriregemente. Förvaltningen har i detta sammanhang framhållit, att utbildning i skjutning med handvapen vore av stor betydelse. För närvarande finge skjututbildningen vid ovannämnda förband bedrivas vid primitiva och ur säkerhetssynpunkt mindre tillfredsställande skjutbanor. Vad särskilt beträffade skjutbanorna vid Stockholms kustartilleriförsvar och Vaxholms kustartillerirege-

148 mente vore säkerhetsanordningarna så otillfredsställande, att risk för olyckshändelser förelåge. Ovannämnda arbeten ha av förvaltningen kostnadsberäknats till 42 000 kronor för Stockholms kustartilleriförsvar och Vaxholms kustartilleriregemente respektive 36 000 kronor för Göteborgs kustartilleriförsvar och Älvsborgs kustartilleriegemente, allt vid nuvarande prisnivå. Då arbetena på ifrågavarande skjutbanor endast i ringa mån äro materialkrävande och i huvudsak torde kunna utföras av icke fackutbildad arbetskraft, synas de vara lämpliga att ingå i en sysselsättningsreserv. Efter samråd med försvarsdepartementet och överbefälhavaren har arbetsmarknadskommissionen i förslaget till allmän investeringsreserv för budgetåret 1946/47 upptagit ett sammanlagt belopp av 78 000 kronor till skjutbanor i inom marinförvaltningens ämbetsområde. Varmboning

av pjäsexercishallen

vid sjökrigsskolan

vid

Näsby.

Marinförvaltningen har föreslagit att i investeringsreserven för budgetåret 1946/47 medel skulle beräknas till varmboning av pjäsexercishallen vid Sjö- ! krigsskolan vid Näsby. Förvaltningen har beträffande företaget meddelat att pjäsexercishallen icke vore värmeisolerad, vilket medförde vissa olägenheter främst för personalen men även för materielen och då särskilt den optiska, som vore känslig för köld och fukt. Med hänsyn till utbildningens rationella bedrivande vid sjökrigsskolan vore stora fördelar att vinna, om pjäsexercishallen bleve försedd med ordentlig varmboning. Kostnaderna för företaget ha av marinförvallningen beräknats till 64 000 kronor vid nuvarande prisnivå. Efter samråd med försvarsdepartementet och överbefälhavaren har arbetsmarknadskommissionen i förslaget till allmän investeringsreserv för budgetåret 1946/47 upptagit ett belopp av 64 000 kronor till varmboning av pjäsexercishallen vid sjökrigsskolan vid Näsby. Sjukhus

vid marinens

underofficersskola

vid Berga.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 16 november 1944 framlade marinförvaltningen förslag rörande förläggningens ordnande vid marinens underofficersskola vid Berga. Genom beslut den 1 december samma år bemyndigade Kungl. Maj:t ämbetsverket att inom en kostnadsram av i runt tal 4 335 000 kronor enligt 1941 års prisnivå gå i författning om uppförande av vissa i beslutet angivna byggnader, däribland dock icke sjukstugan. I sina medelsäskanden för budgetåret 1946/47 har marinförvaltningen gjort framställning om ett belopp av 525 000 kronor till uppförande av sjukvårdsanläggning vid Berga i överensstämmelse med ett av sjukvårdsförvaltningen framlagt förslag. I årets statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil. 3, s. 42) ha 295 000 kronor beräknats för utförande av en första etapp av sjukhus för skolorna vid Berga. Den av marinförvaltningen i medelsäskandet avsedda ytterligare utbyggnaden av sjukhuset jämväl för kustflottans behov har emellertid föredragande statsrådet icke ansett sig för närvarande kunna tillstyrka.

149 Efter samråd med försvarsdepartementet och överbefälhavaren har arbetsmarknadskommissionen i förslaget till allmän investeringsreserv för budgetåret 1946/47 upptagit de återstående kostnaderna för sjukhus vid marinens underofficersskola vid Berga, vilka kostnader vid nuvarande prisläge beräknats till 262 000 kronor. Idrottsplats

vid marinens underofficersskola

vid Berga.

Marinförvaltningen har föreslagit, att i investeringsplanen för budgetåret 1946/47 medel skulle beräknas till idrottsplats vid marinens underofficersskola vid Berga. Förvaltningen har beträffande företaget framhållit, att idrottsplatsen vore av betydelse för utbildningen vid underofficersskolan med hänsyn till att idrott numera inginge som ett viktigt led i de värnpliktigas fysiska fostran. Kostnaderna för företaget ha av förvaltningen beräknats till 144 000 kronor vid nuvarande prisläge. Föredragande statsrådet har i 1946 års statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil. 3, s. 3) anfört, att medel till idrottsplatser med hänsyn till läget på arbetsmarknaden som regel icke kunnat beräknas för nästa budgetår. Då arbeten på idrottsplatser äro föga materialkrävande och kunna utföras av icke fackutbildad arbetskraft, har arbetsmarknadskommissionen i investeringsplanen för budgetåret 1946/47 medtagit idrottsplats vid marinens underofficersskola vid Berga till en kostnad av 144 000 kronor. Enär detta företag betecknats såsom angeläget av överbefälhavaren, har kommissionen uppfört detsamma i förslaget till allmän investeringsreserv för budgetåret 1946/47. Förlängning av Gustavsviks

torrdocka.

I de å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 (proposition 1944: 281, s. 55—56) uppförda anslagen av 225 milj. kronor till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. hade för förlängning av Gustavsviks torrdocka inräknats ett belopp av 1 630 000 kronor. Beträffande ifrågavarande företag hänvisar arbetsmarknadskommissionen till vad härutinnan anförts i proposition 1944: 281 (bil. 10, punkten 2, s. 176). Företaget har för budgetåret 1946/47 medtagits i förslaget till särskild grovarbetsreserv. Då arbetena icke torde kunna färdigställas på ett år h a r arbetsmarknadskommissionen i grovarbetsreserven för nästa budgetår endast medtagit ett belopp av 1 000 000 kronor, vilket torde motsvara en normal avarbetning under ett första arbetsår. Ombyggnad av värmecentralen

vid Stockholms

örlogsvarv.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 16 augusti 1945 har marinförvaltningen äskat ett anslag av 396 000 kronor enligt 1941 års prisnivå till ombyggnad av värmecentralen vid Stockholms örlogsvarv. Medel till företaget har av Kungl. Maj:t föreslagits i årets statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil. 3, s. 56). Med hänsyn till arbetets omfattning har

150 föredragande statsrådet ansett, att arbetet borde uppdelas i två etapper, varvid under nästa budgetår borde utföras arbeten för en sammanlagd kostnad av 348 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941. Marinförvaltningen har under hänvisning till de ekonomiska fördelar, som äro förknippade med att företaget i sin helhet kommer till stånd, föreslagit, att den andra etappen av företaget medtages i investeringsplanen. Då det, enligt vad förvaltningen meddelat, är möjligt att färdigställa företaget under ett arbetsår, har arbetsmarknadskommissionen efter samråd med försvarsdepartementet och överbefälhavaren i förslaget till allmän investeringsreserv för budgetåret 1946/47 upptagit ett belopp av 240 000 kronor enligt nuvarande prisläge till andra etappen av arbetena med ombyggnad av värmecentralen vid Stockholms örlogsvarv. Ekonomiser

i norra värmecentralen

på

Galärvarvet.

Marinförvaltningen har till arbetsmarknadskommissionen i skrivelse den 31 augusti 1945 föreslagit, att i investeringsplanen för budgetåret 1946/47 skulle beräknas medel till installation av ekonomiser i norra värmecentralen å Galärvarvet. I årets statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil. 3, s. 56) har, såsom ovan nämnts, beräknats medel till ombyggnad av värmecentralen vid Stockholms örlogsvarv. Marinförvaltningen har under hänvisning till vad om denna ombyggnad anförts meddelat arbetsmarknadskommissionen, att jämväl installation av en ekonomiser i norra vännecentralen på Galärvarvet vore ur ekonomisk synpunkt synnerligen förmånlig. Förvaltningen beräknade, att bränsleförbrukningen i värmecentralen härigenom skulle minska i sådan utsträckning, att besparingarna skulle amortera installationen på ett fåtal år. Kostnaden för arbetena har av förvaltningen beräknats till 24 000 kronor vid nuvarande prisläge. Arbetsmarknadskommissionen har med hänsyn till de ekonomiska fördelarna av att företaget kominer till stånd efter samråd med försvarsdepartementet och överbefälhavaren beräknat ett belopp av 24 000 kronor i förslaget till allmän investeringsreserv för budgetåret 1946/47 till anordnande av ekonomiser i norra värmecentralen på Galärvarvet. Omläggning och utökning av delar av vattenlednings- och brandpostnåtet m. m. vid Oscar-Fredriksborg samt på Vaxön och östra delen av Rindön. Marinförvaltningen har i skrivelse den 31 augusti 1945 till arbetsmarknadskommissionen föreslagit att i investeringsplanen för budgetåret 1946/47 medel skulle beräknas till omläggning och utökning av delar av vattenlednings- och brandpostnätet m. m. vid Oscar-Fredriksborg samt på Vaxön och östra delen av Rindön. I skrivelse till Kungl. Maj:t den 16 augusti 1945 har marinförvaltningen äskat medel till anordnande av vissa utvändiga ledningar, planeringar och förlängningar på östra delen av Rindön. Dessa arbeten utgöras huvudsakligast av kompletteringsarbeten å befintliga vatten- och avloppsledningar vid

151 kasernområdet å Oscar-Fredriksborg till följd av bland annat ökade belastningar genom tillkomsten av vissa av försvarets bostadsanskaffningsnämnd anlagda bostäder. I 1946 års statsverksproposition (kapitalbudgeten: bil 3, s. 67) har departementschefen beträffande sistnämnda arbeten bland annat anfört, att de vattenledningar inom kasernområdet, som distribuerade saltvatten för tvättändamål, vore svårt angripna av rost. Av denna anledning kunde icke längre tillfredsställande vattentryck erhållas för brandsläckningsändamål. Därtill komme de sanitära olägenheterna av att rostbildningar följde med vattnet vid spolning. De arbeten, som av marinförvaltningen i ovannämnda skrivelse den 31 augusti 1945 föreslagits skola ingå i investeringsplanen för nästa budgetår, utgöra i huvudsak en fortsättning på de arbeten, som av Kungl. Maj:t föreslagits i årets statsverksproposition. Efter samråd med försvarsdepartementet och överbefälhavaren har arbetsmarknadskommissionen i förslaget till allmän investeringsreserv för budgetåret 1946/47 upptagit ett av förvaltningen beräknat belopp av 63 000 kronor vid nuvarande prisläge till omläggning och utökning av vattenlednings- och brandpostnätet m. m. vid Oscar-Fredriksborg samt på Vaxön och östra delen av Rindön. Skolbyggnad

i Fårösund.

I skrivelse till arbetsmarknadskommissionen den 31 augusti 1945 har marinförvaltningen föreslagit att medel skulle beräknas i investeringsplanen för budgetåret 1946/47 till skolbyggnad i Fårösund. Efter samråd med försvarsdepartementet och överbefälhavaren har arbetsmarknadskommissionen i förslaget till allmän investeringsreserv för budgetåret 1946/47 upptagit ett av förvaltningen vid nuvarande prisläge beräknat belopp av 60 000 kronor till skolbyggnad i Fårösund. Ytterligare en kasern vid Gotlands kustartilleriförsvar artillerikår.

och Gotlands

kust-

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 16 augusti 1945 har marinförvaltningen hemställt om anvisande av medel inom ramen för 1942 års försvarsbeslut till ytterligare en kasern vid Gotlands kustartilleriförsvar och Gotlands kustartillerikår. Medel till företaget, som av förvaltningen kostnadsberäknats till 431 000 kronor vid nuvarande prisläge, har av Kungl. Maj:t icke föreslagits i årets statsverksproposition. E n ä r företaget av överbefälhavaren betecknats som angeläget, har arbetsmarknadskommissionen efter samråd med försvarsdepartementet i förslaget till allmän investeringsreserv för budgetåret 1946/47 upptagit ett belopp av 431 000 kronor till ny kasern vid Gotlands kustartilleriförsvar och Gotlands kustartillerikår.

152 Broförbindelse till Lindholmen i Karlskrona. För iståndsättande av broförbindelsen Högvakten—Lindholmen inom Karlskrona örlogsvarv har ett belopp av 300 000 kronor beräknats å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 (proposition 1944: 281, s. 182—183). Kommissionen hänvisar till vad i propositionen anförts angående ifrågavarande företag. Broförbindelsen har jämväl medtagils i förslaget till allmän investeringsreserv för budgetåret 1946/47 med oförändrat belopp, 300 000 kronor. Båtbrygga på Kalsholmen. Marinförvaltningen har till arbetsmarknadskommissionen i skrivelse den 31 augusti 1945 föreslagit, att i investeringsplanen för budgetåret 1946/47 skulle upptagas medel till utförande av båtbrygga på Kalsholmen. Förvaltningen har beträffande företaget framhållit, att den befintliga bryggan å Kalsholmen vore utförd av trä och befunne sig i synnerligen dåligt skick. Bryggan vore vidare för liten för att möjliggöra för större båtar att angöra Kalsholmen samt vore dessutom placerad på ett med hänsyn till vattendjup och isförhållanden olämpligt ställe. De befintliga förtöjningsanordningarna motsvarade icke hållfasthetskraven, evad det gällde förtöjning av större fartyg. Kostnaderna för företaget hava av förvaltningen beräknats till 89 000 kronor vid nuvarande prisnivå. Efter samråd med försvarsdepartementet och överbefälhavaren har arbetsmarknadskommissionen i förslaget till allmän investeringsreserv för budgetåret 1946/47 medtagit ett belopp av 89 000 kronor till anordnande av båtbrygga på Kalsholmen. Bortsprängning av grund inom Karlskrona örlogsvarvs hamn. Marinförvaltningen har i skrivelse den 31 augusti 1945 till arbetsmarknadskommissionen föreslagit, att arbeten avseende bortsprängning av grund inom Karlskrona örlogsvarvs hamn skulle medtagas i investeringsplanen för budgetåret 1946/47. Förvaltningen har i detta sammanhang framhållit, att ifrågavarande grund vore hindersamt samt att risk förelåge för grundstötning särskilt för de nya kryssarna. Förvaltningen har särskilt framhållit, att kostnaderna för reparation av de skador, som kunde uppstå på ett dylikt fartyg vid grundstötning kunde komma att väsentligt överstiga kostnaderna för bortsprängningen av grandet, vilka av förvaltningen beräknats till 116 000 kronor vid nuvarande prisläge. Med hänsyn till arbetets angelägna art och med tanke på dess belägenhet i ett u r sysselsättningssynpunkt känsligt område h a r arbetsmarknadskommissionen efter samråd med försvarsdepartementet och överbefälhavaren upptagit ett belopp av 116 000 kronor i förslaget till särskild grovarbetsreserv för budgetåret 1946/47 till bortsprängning av grund inom Karlskrona örlogsvarvs hamn.

153 Förstärkning

i vissa tunnlar inom Karlskrona

örlogsvarvs

område.

Marinförvaltningen har i skrivelse den 31 augusti 1945 till arbetsmarknadskommissionen föreslagit, att i investeringsplanen för budgetåret 1946/47 skulle beräknas medel till utförande av förstärkningsarbeten i vissa tunnlar inom Karlskrona örlogsvarvs område. Marinförvaltningen har beträffande dessa arbeten meddelat, att fara för ras förelåge i vissa tunnlar, där berget vore av dålig beskaffenhet och fullt av sprickbildningar. Förvaltningens uppfattning vore, att risk för olyckshändelser förelåge och förvaltningen har framhållit, att arbetena i fråga med det snaraste borde komma till stånd. Huvudsakligen avsåges bortrensning av löst berg samt anordnande av skyddsvalv av betong. Kostnaderna för företaget hava av förvaltningen beräknats till 150 000 kronor vid nuvarande prisnivå. Efter samråd med försvarsdepartementet och överbefälhavaren h a r arbetsmarknadskommissionen i den särskilda grovarbetsreserven för budgetåret 1946/47 upptagit ett belopp av 150 000 kronor till förstärkningsarbeten i vissa tunnlar inom Karlskrona örlogsvarvs område. Musikövningslokal

vid Göteborgs örlogsvarv och

örlogsstation.

Marinförvaltningen har föreslagit, att i investeringsplanen för budgetåret 1946/47 skulle beräknasi medel till anordnande av musikövningslokal vid Göteborgs örlogsvarv och örlogsstation. Enligt vad förvaltningen under hand meddelat, vore avsikten att utföra vissa inredningsarbeten i en armén tillhörig barackbyggnad, vilken därigenom skulle kunna utnyttjas som musikövningslokal. Byggnaden i fråga skulle, under förutsättning av Kungl. Maj:ts medgivande, överföras från arméns till marinens fastighetsfond samt flyttas in på varvets och örlogsstalionens, område. Kostnaderna för dessa arbeten hava av förvaltningen beräknats till 11 000 kronor vid nuvarande prisläge. Efter samråd med försvarsdepartementet och överbefälhavaren har arbetsmarknadskommissionen till musikövningslokal vid Göteborgs örlogsvarv och örlogsstation upptagit ett belopp av 11000 kronor i förslaget till allmän investeringsreserv för budgetåret 1946/47. Ytterligare förtöjningsplatser logsstation.

för fartyg vid Göteborgs örlogsvarv

och ör-

Marinförvaltningen har föreslagit, att i investeringsplanen för budgetåret 1946/47 skulle beräknas medel till anordnande av ytterligare förtöjningsplatser för fartyg vid Göteborgs örlogsvarv och örlogsstalion. Förvaltningen bar under hand meddelat, att antalet fartyg, som skola kunna förläggas vid örlogsvarvet och örlogsstationen, efter genomförandet av marinens utbyggnadsprogram, komme att ökas. Förvaltningen har beräknat, att antalet förtöjningsplatser därvid skulle bliva otillräckligt och har i tid velat vidtaga erforderliga åtgärder. 11—467172.

154 Kostnaderna för en första utbyggnad hava av förvaltningen beräknats till | 69 000 kronor vid nuvarande prisnivå. Efter samråd med försvarsdepartementet och överbefälhavaren har arbets- \ marknadskommissionen i förslaget till allmän investeringsreserv för budget- ! året 1946/47 upptagit ett belopp av 69 000 kronor till anordnande av ytterligare förtöjningsplatser för fartyg vid Göteborgs örlogsvarv och örlogsstation. Båtskjul

vid Göteborgs örlogsvarv och

örlogsstation.

Marinförvaltningen har i skrivelse den 31 augusti 1945 till arbetsmarknadskommissionen föreslagit, att i investeringsplanen för budgetåret 1946/47 skulle beräknas medel till anordnande av båtskjul vid Göteborgs örlogsvarv och örlogsstation. Beträffande företaget har marinförvaltningen under hand meddelat, att förvaltningen avsåge ifrågavarande båtskjul bland annat till vinterförvaring av mindre båtar av trä för såväl varvets som kustartilleriförsvarets räkning. I batskjulet skulle jämväl vissa mindre arbeten, såsom diktning och målning, utföras. Förvaltningens avsikt vore, att båtskjulet skulle förläggas i anslutning till båtverkstäderna. Kostnaderna för företaget hava av förvaltningen beräknats till 28 000 kronor vid nuvarande prisnivå. Efter samråd med försvarsdepartementet och överbefälhavaren har arbetsmarknadskommissionen till anordnande av båtskjul vid Göteborgs örlogsvarv och örlogsstation upptagit ett belopp av 28 000 kronor i förslaget till allmän investeringsreserv för budgetåret 1946/47. Idrottsplatser regemente.

vid Göteborgs kustartilleriförsvar

och Älvsborgs

kustartilleri-

Marinförvaltningen har föreslagit att i investeringsplanen skulle medtagas arbeten å vissa idrottsplatser vid Göteborgs kustartilleriförsvar och Älvsborgs kustartilleriregemen te. Då arbeten på idrottsplatser kunna utföras med ovan arbetskraft har arbetsmarknadskommissionen medtagit dylika arbeten i förslaget till särskild grovarbetsreserv för budgetåret 1946/47 till en kostnad av 130 000 kronor enligt nuvarande prisläge. Anslag för marinförvaltningens ämbetsområde. Beträffande anslag till arbeten, som föreslås ingå i den särskilda grovarbetsreserven hänvisas till vad därom anföres å s. 367 i detta betänkande. Kostnaderna för de i den allmänna investeringsreserven upptagna arbetena kunna, i anslutning till vad i det föregående anförts, sammanfattningsvis beräknas enligt följande.

155 Förråd för ekoradiomateriel kronor 45 000 Kompletterings- och förbättringsarbeten i vissa oljecisternanläggningar » 101000 Ombyggnad av matinrättningar » 430 QOO Gymnastikbyggnader „ j 446 000 Bostäder för regionala uppbördsmän » 440 000 Skjutbanor , 78 000 Frontreparationsverkstäder » 274 000 Fullträffsäkra sjukvårds- och avgasningslokaler » 58 000 Varmboning av pjäsexercishallen vid sjökrigsskolan vid Näsb y » 64 000 c. Sjukhus vid marinens underofficersskola vid Berga » 262 000 Idrottsplats vid marinens underofficersskola vid Berga . . » 144 000 Krigscentral för chefen för kustflottan » 370 000 Ombyggnad av värmecentralen vid Stockholms örlogsvarv » 240 000 Ekonomiser i norra värmecentralen på Galärvarvet » 24 000 Omläggning och utökning av delar av vattenlednings- och brandpostnätet m. m. vid Oscar-Fredriksborg samt på Vaxön och östra delen av Rindön » (33 QOO Skolbyggnad i Fårösund „ 6 0 QQQ Ytterligare en kasern vid Gotlands kustartilleriförsvar och Gotlands kustartillerikår » 431 QOO Broförbindelse till Lindholmen i Karlskrona » 300 000 Båtbrygga på Kalsholmen » 89 000 Proviantförråd , 25 000 Musikövningslokal vid Göteborgs örlogsvarv och örlogsstaYtf°"

••••••::•. » 11000 itterhgare fortojningsplatser för fartyg vid Göteborgs örlogsvarv och örlogsstation » 69 000 Bålskjul vid Göteborgs örlogsvarv och örlogsstation » 28 000 Summa kronor 5 102 000 Därest de i den allmänna investeringsreserven ingående arbetena vid en under budgetåret 1946/47 eventullt inträffande arbetsmarknadskris skulle behöva igångsättas i full omfattning, skulle sålunda bliva erforderligt att å allman beredskapsstat för nämnda budgetår ställa ett anslag av i avrundat belopp 5 100 000 kronor till förfogande för ändamålet. Dock förutsattes därvid, att arbetena komma till utförande med anlitande av berörda anslag endast 1 den mån kostnaderna icke kunna bestridas från av riksdagen i vanlig ordning anvisade anslag. Under åberopande av det anförda hemställer arbetsmarknadskommissionen, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

156 att till Vissa byggnadsarbeten m. m. för marinen å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 å k a p i t a l b u d g e t e n under F ö r s v a r e t s f a s t i g h e t s f o n d , Marin e n s d e l f o n d , uppföra ett anslag av . . k r o n o r 5 100 000.

d. Flygförvaltningens ämbetsområde.

Förslag till investeringsreserv för flygförvaltningens ämbetsområde för budgetåret 1946/47, innefattande en allmän investeringsreserv om 18 078 000 kronor jämte en särskild grovarbetsreserv om 14 221000 kronor har sammanställts i bil. 10. Motsvarande reserver enligt allmänna beredskapsstaten för budgetåret 1944/45 uppgingo till 4 946 000 respektive 26 732 000 kronor och enligt investeringsutredningens förslag för innevarande budgetår till 17 045 000 respektive 21 602 000 kronor. I statsverkspropositionen för innevarande år (kapitalbudgeten: bil. 3, punkten 11) har å riksstaten för budgetåret 1946/47 beräknats ett belopp av omkring 2 350 000 kronor till vissa byggnadsarbeten m. m. för flygvapnet. Enär det genom 1942 års försvarsbeslut fastställda byggnadsprogrammet numera till stora delar blivit genomfört, har flygförvaltningens ordinarie arbetsprogram i avsevärd grad minskats i omfattning och av förvaltningen för budgetåret 1946/47 beräknats uppgå till 12 890 000 kronor mot ca 34 000 000 kronor innevarande budgetår. Ordinarie arbeten jämte allmän investeringsreserv för budgetåret 1946/47 skulle sålunda tillhopa omfatta arbeten för 30 968 000 kronor. Såsom inledningsvis anförts skulle byggnadsprogrammet för flygförvalt- I ningens ämbetsområde enligt femårsplanen draga en kostnad av ca 33 I milj. kronor per år enligt prisläget den 1 juli 1941, vilket med nuvarande j penningvärde skulle motsvara ca 39 milj. kronor. En investeringsplan inrymmande dubbla detta investeringsbelopp skulle alltså uppgå till ca 78 milj. kronor. F r å n flygförvaltningens sida har under hand framhållits, att trots att de i femårsplanen ingående arbetena numera till stor del utförts, härutöver i betydande utsträckning kvarstode sådana arbeten, som icke kunnat rymmas inom femårsplanens ram men som antingen vore angelägna för möjliggörande av ett effektivt bedrivande av utbildningen eller — i fråga om vissa flygfältsarbeten — visat sig erforderliga på grand av flygteknikens snabba utveckling. I anslutning härtill har arbetsmarknadskommissionen efter samråd med försvarsdepartementet och överbefälhavaren funnit skäl föreligga att i förslaget till allmän investeringsreserv upptaga arbeten i sådan utsträckning, att investeringsplanen skulle erhålla en omfattning av ca 31 000 000 kronor, exklusive de arbeten för ca 14 000 000 kronor, som föreslagits ingå i den särskilda grovarbetsreserven. Kommissionen har för sin del beträffande de arbeten det här är fråga om icke kunnat ingå på någon angelägenhetsprövning utan har efter inhämtande av erforderliga uppgifter från flygförvaltningen samrått med försvars- j

157 departementet och överbefälhavaren och rättat sitt ställningstagande efter vad som därvid framkommit. De ifrågavarande företagen utgöras dels av husbyggnader och vissa smärre anläggningsarbeten, dels av flygfältsarbeten — i huvudsak utvidgning av flygfält samt permanentbeläggning av rullbanor. Såsom bland annat framhållits på s. 11 i detta betänkande framstå husbyggnadsarbeten ur sysselsättningssynpunkt vid en kris i regel icke såsom särskilt eftersträvandsvärda sysselsättningsobjekt, enär byggnadsindustrien för att avhjälpa den rådande bostadsbristen kan väntas, utan något tillskott av statliga husbyggnadsföretag, erhålla god sysselsättning under de närmaste åren, därest materialbrist icke skulle lägga hinder i vägen för byggnadsverksamheten. Med hänsyn till de principiella synpunkter på husbyggnadsarbetena i investeringsplanen, som i andra sammanhang framförts, synes det dock vara av värde att i vissa arbetslöshetssituationer äga tillgång till en färdigplanerad och över hela landet fördelad reserv av statliga husbyggnadsföretag. Fördenskull har det även beträffande flygförvaltningens verksamhetsområde ansetts lämpligt att i förslaget till allmän investeringsreserv medtaga husbyggnader i viss utsträckning. För budgetåret 1946/47 liksom tidigare för budgetåren 1944/45 och 1945/ 46 har av flygförvaltningen i relativt stor omfattning anmälts företag avseende permanentbeläggning på rullbanor. Med hänsyn till att arbeten av detta slag fordra tillgång till importerade materialier beträffande vilka importsvårigheter förelegat under krigsåren medtogos dylika arbeten endast i begränsad omfattning i förslaget till allmän investeringsreserv för budgetåret 1945/46. Då man för budgetåret 1946/47 synes kunna räkna med import av asfalt eller råmaterial för asfaltframställning i erforderlig utsträckning, har arbetsmarknadskommissionen med hänsyn till att de anmälda beläggningsarbetena av flygförvaltningen betecknats som synnerligen angelägna funnit skäl medtaga beläggningsarbeten i relativt stor omfattning i förslaget till allmän investeringsreserv för budgetåret 1946/47. De av flygförvaltningen utöver husbyggnader och beläggningsarbeten föreslagna investeringsobjekten utgöras huvudsakligen av föga materialkrävande arbeten, för vilkas utförande i stor utsträckning kan anlitas icke fackutbildad arbetskraft. Från försvarsdepartementets sida har under hand meddelats, att de förelag, som avse utvidgning av flygfält och permanentbeläggning av rullbanor, bedömdes såsom nödvändiga arbeten, vilka vore aktuella nu men vilka dock vore möjliga att fördela på en längre tidrymd. Därest så befunnes lämpligt ur arbetsmarknadssynpunkt, borde företagen alltefter sin art kunna medtagas i den allmänna investeringsreserven eller i den särskilda grovarbetsreserven för budgetåret 1946/47. Vad angår de övriga företagen, ha vissa av dem ansetts äga sådan betydelse för försvaret, att skäl funnes för att även dessa vid behov skulle kunna komma till utförande under en arbetsmarknadskris. Med stöd av vad sålunda framkommit efter samråd med försvarsdepartementet och överbefälhavaren har kommissionen funnit skäl föreligga för att vissa av de av flygförvaltningen angivna företagen redan nu bliva före-

158 mål för detaljplanering. Kommissionen har också medtagit dessa företag i förslaget till investeringsplan, varvid de mest angelägna, d. v. s. vissa permanentbeläggningar och därmed sammanhängande fältutvidgningar, medtagits i den allmänna investeringsreserven, medan övriga företag förts till den särskilda grovarbetsreserven. Beträffande angelägenheten av de i den allmänna investeringsreserven respektive i grovarbetsreserven upptagna investeringsobjekten har flygförvaltningen förebragt motiveringar, vilka i den mån det ansetts lämpligt med hänsyn till arbetenas natur återgivas i det följande. Musikbyggnader. Flygförvaltningen har i skrivelse till Kungl. Maj:t den 20 augusti 1945 angående flygvapnets medelsbehov under kapitalbudgeten för budgetåret 1946/ 47 under åberopande av vad ämbetsverket i tidigare skrivelse till Kungl. Maj:t härulinnan anfört, bland annat föreslagit, att musikbyggnader måtte komma till utförande under budgetåret 1946/17 vid Västmanlands, Södermanlands, Bråvalla och Blekinge flygflottiljer, samt hemställt att medel för ändamålet måtte beräknas under sagda budgetår. Kostnaderna hade av ämbetsverket beräknats till 40 000 kronor per musikbyggnad enligt prisläget den 1 juli 1941, vilket omräknat till nuvarande prisläge skulle motsvara 49 000 kronor per byggnad inklusive administrationskostnader. Anslag för ändamålet har emellertid icke föreslagits i 1946 års statsverksproposition. Utöver vad flygförvaltningen i sin tidigare skrivelse till Kungl. Maj:t anfört i ämnet, vilket i huvudsak finnes återgivet i 1944 års stalsverksproposition (kapitalbudgeten: bil. 2, s. 95), har förvaltningen velat framhålla, att erfarenheterna vid flottiljerna sedan nämnda förslag avgivits ytterligare stärkt de motiveringar, som då framlagts. Efter samråd med försvarsdepartementet och överbefälhavaren har arbetsmarknadskommissionen ansett, att de förevarande musikbyggnaderna vid behov skulle kunna utnyttjas såsom sysselsättningsobjekt för friställd arbetskraft, varför kommissionen medtagit desamma i förslaget till allmän investeringsreserv med 49 000 kronor per byggnad eller sammanlagt 196 000 kronor. Företagen kvarstå oförändrade från investeringsutredningens förslag till investeringsreserv för budgetåret 1945/46. Gymnastikbyggnader. För gymnastikbyggnader vid Västmanlands, Östgöta, Jämtlands, Svea, Hallands, Hälsinge och Blekinge flygflottiljer samt vid krigsflygskolan vid Ljungbyhed upptogs ett belopp av tillhopa 2 300 000 kronor å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 (proposition 1944:281, s. 189 och 190). Kommissionen hänvisar till vad härom i nämnda proposition anförts. Under hänvisning till tidigare framställning i ämnet, vilken i huvudsak återgivits i 1944 års statsverksproposition (kapitalbudgeten: bil. 2, s. 95) har förvaltningen i sin skrivelse till Kungl. Maj:t den 20 augusti 1945 för bud-

159 getåret 1946/47 äskat medel till uppförande av gymnastikbyggnad med bastuavdelning vid var och en av Västmanlands flygflottilj, Skånska flygflottiljen, Hallands, Hälsinge och Blekinge flygflottiljer samt enbart gymnastikbyggnader vid Östgöta, Jämtlands och Svea flygflottiljer jämte krigsflygskolan på Ljungbyhed. Utöver det tidigare anförda ville flygförvaltningen nu framhålla, att den senaste flygmedicinska forskningen givit vid handen, att de påfrestningar, som organismen utsattes för under luftstrid, vida överträffade tidigare uppfattningar härom. Dessa påfrestningar komme oavbrutet att ökas, så länge flygplanens prestanda stege. För att överhuvud taget kunna motstå dessa påkänningar utan plötslig kollaps eller bestående men för organismen fordrades, att personalen förutom förstklassig fysik besutte den bästa tänkbara kondition. E n ä r flygning i och för sig icke innebure någon som helst motion, vore det, framhåller flygförvaltningen, nödvändigt, att personalen vid sidan om flygtjänsten oavlåtligen och allsidigt tränade sin fysik. Såväl gymnastikbyggnader som även idrottsplatser vore därför ofrånkomliga anläggningar vid varje flygflottilj eller motsvarande förband. Beträffande bastubad anförde ämbetsverket samtidigt, att även detta — om än icke i motsvarande grad — syntes befordra den allmänna konditionen. Därutöver syntes det ur hygienisk synpunkt vara av stort värde, att personalen regelbundet bereddes tillfälle till bad. Om bastuanläggningarna icke bleve uppförda, måste personalen transporteras i de flesta fall lång sträcka till närmaste kommunala badinrättning, vilket bland annat medförde avsevärda kostnader. I anslutning till det ovan anförda har arbetsmarknadskommissionen efter samråd med försvarsdepartementet och överbefälhavaren upptagit gymnastikbyggnader vid Västmanlands, Östgöta, Jämtlands och Svea flygflottiljer, Skånska flygflottiljen ävensom Hallands, Hälsinge, Blekinge och Södertörns flygflottiljer samt krigsflygskolan vid Ljungbyhed i förslaget till allmän investeringsreserv för budgetåret 1946/47 till ett sammanlagt belopp av 2 796 000 kronor. Samtliga företag kvarstå oförändrade från förslaget till investeringsreserv för innevarande budgetår. Tygverkstäder. Flygförvaltningen h a r föreslagit, att i investeringsreserven för budgetåret 1946/47 skulle beräknas medel med nedannämnda belopp för utökning av tygverkstäder vid följande flygflottiljer. Västmanlands flygflottilj, Hässlö Östgöta flygflottilj, Malmen Västgöta flygflottilj, Karlsborg Svea flygflottilj, Barkarby Göta flygflottilj, Säve Skånska flygflottiljen, Barkåkra Södermanlands flygflottilj, Skavsta

kronor 12 000 » 134 000 •> 14 000 » 116 000 » 36 000 » 20 000 » 17 000

160 Kalmar flygflottilj, Kalmar Bråvalla flygflottilj, Norrköping Hallands flygflottilj, Mickedala Hälsinge flygflottilj, Östansjö Upplands flygflottilj, Gamla Uppsala Blekinge flygflottilj, Kallinge Norrbottens flygbaskår, Kallax

kronor » » » » »

17 000 17 000 17 000 20 000 18 000 17 000 ;> 30 000 Summa kronor 485 000.

Förvaltningen har beträffande dessa företag framhållit, alt de moderna flygplanstypernas alltmer komplicerade signalutrustning erfordrade utökning av tygverkstädernas utrymmen för signalmateriel. Vid Östgöta och Svea flygflottiljer erfordrades därjämte större monteringshallar. Efter samråd med överbefälhavaren har i förslaget till allmän investeringsreserv för budgetåret 1946/47 upptagits anslag till utökning av tygverkstäderna vid i ovanstående sammanställning angivna flottiljer för en sammanlagd kostnad av 485 000 kronor. Garage för

snöröjningsmateriel.

Flygförvaltningen har föreslagit att i investeringsreserven för budgetåret 1946/47 skulle beräknas medel till garage för snöröjningsmateriel vid Jämtlands och Hälsinge flygflottiljer samt Norrbottens flygbaskår. Beträffande ifrågavarande garage har förvaltningen meddelat, att det vore nödvändigt att anordna särskilda garage för snöröjningsmateriel med hänsyn till att materielen alltid måste befinna sig i gott stånd och vintertid ständigt vara klar för utryckning. För närvarande måste matericlen tidvis uppställas i det fria. Kostnaden för ettvart av garagen har av flygförvaltningen beräknats till 17 000 kronor vid nuvarande prisläge. Efter samråd med överbefälhavaren har i den allmänna investeringsreserven för budgetåret 1946/47 medtagits ett sammanlagt belopp av 51 000 kronor till garage för snöröjningsmateriel. Vissa

flygfältsarbeten.

Av de å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 uppförda anslagen av 225 000 000 kronor till Åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. } (proposition 1944: 281, s. 55—56) beräknades ett belopp av 24 000 000 kronor under vissa förutsättningar kunna disponeras för vissa i den särskilda grovarbetsreserven upptagna flygfältsarbeten (proposition 1944:281, s. 192). I skrivelse till investeringsutredningen den 16 oktober 1944 med uppgifter angående lämpliga investeringsobjekt för budgetåret 1945/46 meddelade flygförvaltningen, att ett reviderat och utökat program för flygfältsarbeten m. m. hade upprättats, vilket föreslogs dels få ersätta det program, som framlagts i

161 propositionen 1944: 281, dels utgöra förslag till investeringsplan för budgetåret 1945/46. De olika företagens angelägenhetsgrad hade angivits på så sätt, att företagen fördelats på förstahands- och andrahandsarbeten. Kostnaderna för de föreslagna arbetena hade av flygförvaltningen beräknats till sammanlagt ca 263 milj. kronor, varav på förstahandsarbeten skulle belöpa i runt tal 68 milj. kronor. Kostnaderna vore endast överslagsmässigt beräknade. Bland flygfältsarbetena hade av flygförvaltningen medtagits permanentbeläggning av rullbanor för sammanlagt ca 174 milj. kronor, varav förstahandsarbeten för ca 35 milj. kronor. Kostnaderna för beläggning av rullbanor hade beräknats under förutsättning av likartad konstruktion av bärlager och beläggning på samtliga fält, oberoende av undergrundens beskaffenhet. Med hänsyn till den korta tid, som stått till förfogande för beräkningarnas genomförande, hade hänsyn ej heller kunnat tagas till olikheterna i tillgången på för makadamframställning lämpligt stenmaterial. Rullbanorna hade av flygförvaltningen förutsatts bliva utförda med beläggning av tät tjärbetong på samtliga fält med undantag för fältet vid Hälsinge flygflottilj, där det förutsatts banor av vibrobetong. Banorna skulle utföras för ett hjultryck av 6 ton. Flygförvaltningen har sedermera under hand reserverat sig för att kostnaderna för beläggning av rullbanor efter närmare utredning i vissa fall kunde komma att visa sig för lågt beräknade med hänsyn till att det hjultryck, 6 ton, för vilket banorna hade beräknats, kunde komma att stiga, eventuellt till 12 ton. Investeringsutredningen medtog för budgetåret 1945/46 i förslaget till allmän investeringsreserv beläggningar av rullbanor för 8 805 000 kronor och med dessa arbeten sammanhängande fältutvidgningar för 4 681 000 kronor samt i förslaget till särskild grovarbetsreserv fältutvidgningsarbeten för 19 207 000 kronor. Den av flygförvaltningen för budgetåret 1946/47 föreslagna investeringsplanen för flygfältsarbeten är i huvudsak sammansatt enligt samma grunder som investeringsplanen för innevarade budgetår. De skiljaktigheter som föreligga betingas främst därav, att vissa i planen för innevarande budgetår medtagna arbetsobjekt helt eller delvis färdigställts med anlitande av medel på riksstat. I vissa fall ha vidare företagens omfattning och kostnader ändrats i samband med den noggrannare planläggning av företagen, som förvaltningen kunnat genomföra, sedan föregående förslag till investeringsplan avgavs. Med hänsyn till att flygfältsarbeten kunna anses såsom lämpliga sysselsättningsobjekt vid en arbetsmarknadskris, har kommissionen i viss utsträckning medtagit arbeten avseende fältutvidgningar, rullbanor, ävensom fältförbättringsarbeten och uppställningsplatser för flygplan i förslaget till investeringsplan för budgetåret 1946/47. Hänsyn har därvid tagits till att, såsom förut nämnts, tillgång på bland annat asfalt och tjära torde kunna påräknas under det kommande budgetåret, vilket skulle möjliggöra utförande av bituminösa beläggningar. Dessutom hava från flygförvaltningens sida vissa av de såsom förstahandsarbeten anmälda permanentbeläggningarna av rullbanor

162 framhållits såsom synnerligen angelägna med hänsyn till bl. a. planerad anskaffning av reaktionsflygplan. Beträffande sådana i investeringsplanen ingående flygfältsarbeten, vilka i huvudsak bestå av fältutvidgningar och därmed sammanhängande arbeten, må framhållas att sådana arbeten, vilka äro föga materialkrävande och för vilkas utförande i stor utsträckning kan anlitas arbetskraft utan särskild yrkesutbildning, huvudsakligen upptagits i förslaget till särskild grovarbetsreserv, dock med det undantaget, att sådana angelägna fältutvidgningar, som sammanhänga med de ovannämnda beläggningsarbetena, upptagits i förslaget till allmän investeringsreserv. Beträffande rullbanor anser flygförvaltiiin£en det vara önskvärt och lämpligt, att sådana banor på utvidgningsområden bleve utförda i samband med själva utvidgningsarbetena. Härigenom skulle — enligt förvaltningens uppfattning — kostnaderna komma att bliva lägre, varjämte de gjorda utvidgningarna kunde tagas i bruk ca två år tidigare än vad annars bleve fallet. Efter samråd med försvarsdepartementet och överbefälhavaren har arbetsmarknadskommissionen i förslaget till allmän investeringsreserv för budgetåret 1946/47 medtagit permanentbeläggningar av rullbanor för 7 054 000 kronor och med dessa arbeten sammanhängande fältutvidgningar för 4 957 000 kronor samt fältförbättringsarbeten för 138 000 kronor, medan i förslaget till särskild grovarbetsreserv upptagits fältutvidgningsarbeten för sammanlagt 14 741 000 kronor och fältförbättringsarbeten för 485 000 kronor. Vågarbeten. I förslaget till investeringsplan för budgetåret 1946/47 ha medel beräknats för vägarbeten vid Göta flygflottilj, Centrala flygverkstaden i Arboga, Centrala flygverkstaden i Västerås samt flygvapnets övningsplats i Nederkalix. Beträffande vägarbetet vid Göta flygflottilj har förvaltningen i skrivelse till Kungl. Maj:t den 20 augusti 1945 anfört följande. Behovet av en ny utfartsväg mot Säve station är främst föranlett av planerad utbyggnad av flygfältet och den i samband därmed föreslagna förlängningen av rullbanan i nordostlig riktning. Härvid kommer rullbanan att nå fram till den nuvarande utfartsvägen, som därigenom måste avstängas för trafik vid de tillfällen då ifrågavarande bana användes. Därtill kommer att den nuvarande vägen är av provisorisk karaktär och speciellt i sin förlängning utanför flottiljområdet — å mark tillhörande Solbergs gård — är av synnerligen dålig beskaffenhet. Vederbörande markägare har därjämte framställt ersättningsanspråk för slitage av vägen och därmed förenade olägenheter för honom. Flygförvaltningen anser det under sådana förhållanden mindre lämpligt att nedlägga större belopp av underhållsmedel för att iståndsätta den nuvarande vägen. En ny väg skulle möjliggöra att fordonstrafiken obehindrat kunde fortgå även efter en förlängning av nyssnämnda rullbana samt undanröja olägenheterna vid användande av den privata vägen inom Solbergsgårdens område. Medel för detta företag, som av förvaltningen kostnadsberäknats till 43 000 kronor vid nuvarande prisläge, hava icke föreslagits i årets statsverksproposition. De föreslagna vägarbetena vid Centrala flygverkstaden i Arboga, Centrala flygverkstaden i Västerås och flygvapnets övningsplats i Nederkalix, vilka

163 av överbefälhavaren förklarats icke vara av högsta angelägenhetsgrad, ha av arbetsmarknadskommissionen medtagits i den särskilda grovarbetsreserven med hänsyn till att de kunna vara av visst värde för sysselsättning av grovarbetare vid en arbetsmarknadskris av mindre omfattning. Företagen ha av förvaltningen kostnadsberäknats till 50 000, 58 000 respektive 17 000 kronor vid nuvarande prisläge. Efter samråd med försvarsdepartementet och överbefälhavaren har arbetsmarknadskommissionen för vägarbeten inom flygförvaltningens ämbetsområde upptagit 43 000 kronor i den allmänna investeringsreserven och 125 000 kronor i den särskilda grovarbetsreserven för budgetåret 1946/47. Idrottsplatser. Av de å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 uppförda anslagen av 225 000 000 kronor till Åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. (proposition 1944: 281, s. 55—56) beräknades ett belopp av 395 000 kronor för i den särskilda grovarbetsreserven medtagna anläggningar av idrottsplatser vid Västmanlands flygflottilj, Skånska flygflottiljen, Hallands, Hälsinge och Blekinge flygflottiljer samt vid flygvapnets underofficers-, signal- och tekniska skolor i Västerås (proposition 1944:281, s. 190). I sin petitaskrivelse till Kungl. Maj:t den 20 augusti 1945 har flygförvaltningen i likhet med föregående år hemställt, att medel måtte beräknas å riksstat för anläggande av idrottsplatser vid ovannämnda fem flygflottiljer. Kostnadenia för de olika idrottsplatserna hade av flygförvaltningen beräknats till 60 000 kronor för var och en enligt prisläget den 1 juli 1941, vilket med hänsyn till numera inträffade prisstegringar samt inklusive administrationskostnader motsvarade 70 000 kronor. I sin nyssnämnda skrivelse den 20 augusti 1945 hänvisade flygförvaltningen till vad den tidigare anfört i ämnet, vilket i huvudsak återgivits i 1944 års statsverksproposition (kapitalbudgeten: bil. 2, s. 96). Anslag till idrottsplatser vid flygvapnets förband hava icke upptagits i statsverkspropositionen för innevarande år. Ifrågavarande arbeten äro föga materialkrävande och kunna utföras med anlitande i stor utsträckning av arbetskraft utan särskild yrkesutbildning. Efter samråd med försvarsdepartementet och överbefälhavaren har arbetsmarknadskommissionen för ifrågavarande ändamål i förslaget till särskild grovarbetsreserv upptagit anläggningar vid Västmanlands flygflottilj, Skånska flygflottiljen samt Hallands, Hälsinge och Blekinge flygflottiljer för ett sammanlagt belopp av 350 000 kronor. Företagen kvarstå oförändrade från förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46. Inomhusskjutbanor

vid Jämtlands

och Hälsinge

flygflottiljer.

För inomhusskjutbanor vid Jämtlands och Hälsinge flygflottiljer upptogs sammanlagt 82 000 kronor å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 (propositionen 1944: 281, s. 189).

164 Flygförvaltningen har i skrivelse till Kungl. Maj:t den 20 augusti 1945 föreslagit, att arbetena med anordnande av skjutbanorna i fråga måtte komma till utförande under instundande budgetår. Kostnaderna för var och en av skjutbanorna hade av förvaltningen beräknats till 35 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941, motsvarande 41 000 kronor enligt nuvarande prisläge. Anslag till ändamålet har emellertid icke föreslagits i statsverkspropositionen till 1946 års riksdag. Kommissionen har efter samråd med försvarsdepartementet och överbefälhavaren ansett sig böra medräkna ifrågavarande arbeten med ett sammanlagt belopp av 82 000 kronor i förslaget till allmän investeringsreserv för budgetåret 1946/47. Ny kommandocentral

vid Västmanlands

flygflottilj.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 20 augusti 1945 har flygförvaltningen äskat medel till utförande av ny kommandocentral vid Västmanlands flygflottilj. Förvaltningen har beträffande företaget framhållit, att den nuvarande kommandocentralen vore för liten. Sedan den nuvarande byggnaden utförts hade trafikorganisationen tillkommit och väderleksorganisalionen väsentligt utökats, bland annat genom inrättandet av fyra meteorologbefattningar vid flottiljen. Den ökade intensiteten i radiotrafiken ävensom nödvändigheten att radiopersonalen kunde få arbeta ostört hade medfört dels behov av ökat utrymme, dels ock krav på att detta utrymme uppdelades på tre från varandra skilda rum. Slutligen vore det för flygsäkerheten av största vikt att de organ, som handhade flygsäkerhetstjänsten, hade sina tjänstelokaler i nära anslutning till varandra. Den nuvarande kommandocentralen låge i utkanten av flygfältet på en plats, där utbyggnad av ett flygstråk planerades. Kommandocentralen måste därför flyttas senast i samband med utförandet av detta arbete, vilket intagits i investeringsreserven, varför kostnader icke borde nedläggas på en utbyggnad av densamma. Då lämplig plats för friliggande kommandocentral icke funnes, syntes denna böra inrymmas i kanslibyggnadens vindsvåning genom påbyggnad av dennas tak. Kostnaderna för detta byggnadsarbete beräknades till 50 000 kronor enligt 1941 års prisnivå, vilket torde motsvara 61 000 kronor vid nuvarande prisläge. I 1946 års statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil. 3, s. 91) har föredragande statsrådet anfört, att med flyttningen av kommandocentralen borde anstå till dess ståndpunkt tagits till frågan om utbyggnad av ett flygstråk över den plats, där kommandocentralen nu vore belägen. Efter samråd med överbefälhavaren har i förslaget till allmän investeringsreserv för budgetåret 1946/47 upptagits 61 000 kronor till ny kommandocentral vid Västmanlands flygflottilj.

165 Ändring av gamla gymnastikbyggnaden vid Svea flygflottilj till fritidsbyggnad. Å allmän beredskapsstat för bugetåret 1944/45 (proposition 1944:281, s. 189) beräknades i samband med anslag till gymnastikbyggnad vid Svea flygflottilj även ett belopp av 58 000 kronor till ändring av gamla gymnastikbyggnaden vid samma flottilj till fritidsbyggnad. Företaget medtogs jämväl i förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46. Flygförvaltningen har beträffande detta företag anfört, att fritidsproblemet vore svårlöst vid ett förband förlagt på så stort avstånd från större samhälle som denna flottilj. Genom ombyggnaden av den nuvarande gymnastiklokalen till fritidslokal skulle mycket vara vunnet för personalens trevnad. Flygförvaltningen har i skrivelse den 20 augusti 1945 till Kungl. Maj :t hemställt, att företaget måtte komma till utförande med anslag på riksstaten för budgetåret 1946/47 men anslag för ändamålet har icke beräknats i statsverkspropositionen. Företaget synes böra kvarstå som reservföretag jämväl under budgetåret 1946/47, varför i förslaget till allmän investeringsreserv upptagits ett belopp av 58 000 kronor för ifrågavarande ändamål. Utökning

av reningsverk

vid Svea

flygflottilj.

I skrivelse till investeringsutredningen den 18 januari 1945 har flygförvaltningen meddelat följande beträffande utökning av reningsverket för avloppsvatten vid Svea flygflottilj. Det nuvarande reningsverket fungerar icke tillfredsställande. Bland annat är den avsedda höggradiga biologiska reningen ofullständig, delvis beroende på otillfredsställande avslamning och tillskott av dagvatten till avloppsledningarna. Därjämte saknas anordningar för avlägsnande av slammet i efterklarningsbassängen. Frånvaron av slampumpanordningar medför, att det i bassängen kvarhållna högrötande slammet förruttnar och infekterar det avgående spillvattnet så, att detta efter att ha passerat reningsverket är mer illaluktande än före inträdandet i detsamma. Spillvattnet avledes i en sluten ledning under vägen Stockholm—Enköping till ett öppet dike med utlopp i Bällsta-ån, vilken efter att ha passerat genom Spånga, Bromsten och Sundbyberg mynnar i Ulvsundasjön. Då vattenföringen i diket under vegetationsperioden är mycket obetydlig, är föroreningen tidvis besvärande för kringboende. Hälsovårdsnämnden i Järfälla socken känner väl till missförhållandena, men har hittills underlåtit giva något föreläggande. Om Jakobsbergs samhälle kommer att bygga en huvudavloppsledning till Stockholms stads kloakpumpstation vid Sundby skulle flygflottiljens avloppsfråga lämpligen kunna lösas i samband härmed. Flygförvaltningen vet icke om utsikt finnes för en sådan lösning inom rimlig tid. Flygförvaltningcn har i skrivelse den 20 augusti 1945 till Kungl. Maj:t hemställt om anvisande av medel till företaget för budgetåret 1946/47. Anslag till detta ändamål har icke föreslagits i statsverkspropositionen. Efter samråd med försvarsdepartementet och överbefälhavaren har kommissionen ansett sig böra föreslå, att ifrågavarande företag medtages i allmänna investeringsreserven för budgetåret 1946/47 med en av förvaltningen beräknad kostnad av 86 000 kronor.

166 Kommissionen förutsätter härvid, att frågan om anslutning till en eventuell huvudavloppsledning från Jakobsberg till Stockholm närmare utredes genom förvaltningens försorg innan företaget igångsattes samt att medlen efter prövning av Kungl. Maj:t må kunna disponeras för anslutning till denna huvudavloppsledning. Företaget kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46. Värmepannor

och yttre värmeledningar

m. m. vid Göta

flygflottilj.

Flygförvaltningen har föreslagit att medel skulle beräknas till värmepannor och yttre värmeledningar m. m. vid Göta flygflottilj i investeringsreserven för budgetåret 1946/47. Enligt flygförvaltningens petitaskrivelse den 20 augusti 1945 angående flygvapnets medelsbehov under kapitalbudgeten för budgetåret 1946/47 har Göta flygflottilj tillkommit etappvis med anlitande av mycket begränsade anslag. Detta hade bland annat haft till följd att uppvärmningssystemet blivit i hög grad decentraliserat. Sålunda funnes icke mindre än 16 eldningsställen, något som ur driftsekonomisk synpunkt vore mycket otillfredsställande. Såväl bränsle- som anläggningskostnaderna bleve genom rådande system oproportionerligt höga. Flygförvaltningen hade därför undersökt möjligheterna att nedbringa kostnaderna. Den lämpligaste lösningen hade befunnits vara att utvidga två befintliga värmecentraler till sådan storlek, att de skulle förslå till hela etablissementet. Dock skulle ett tredje eldningsställe bibehållas för matinrättningens kokgrytor. Arbetena skulle — förutom utvidgning av värmecentralerna — bestå i utförande av kulvertar och yttre ledningar mellan centralerna och befintliga pannrum, vilka senare därefter skulle fungera som undercentraler. Då arbetet icke betingades av militära skäl hade flygförvaltningen icke upptagit detsamma bland sina anslagsäskanden för budgetåret 1946/47. Emellertid ansåge förvaltningen att det skulle vara lämpligt alt utföra arbetet i samband med de på riksstat för nästkommande budgetår upptagna utvidgningsarbetena vid /flottiljen. Kostnaderna beräknades till 480 000 kronor vid nuvarande prisläge. Efter samråd med försvarsdepartementet och överbefälhavaren har arbetsmarknadskommissionen medräknat arbetet med en kostnad av 480 000 kronor i förslaget till allmän invesleringsreserv för budgetåret 1946/47. Tjänstebostäder

vid Södertörns

flygflottilj.

Flygförvaltningen har till arbetsmarknadskommissionen meddelat, alt behovet av tjänstebostäder vid Södertörns flygflottilj vore trängande, och föreslagit, att i investeringsreserven för budgetåret 1946/47 skulle beräknas medel för uppförande av sådana bostäder. I skrivelse till Kungl. Ma:jt den 20 augusti 1945 har flygförvaltningen beträffande etablissementets läge och trafikförhållanden bland annat anfört följande. Närmaste bostadsområde är Tullinge, till vars centrum avståndet är cirka 3 kilometer. Inom Tullinge synes enligt verkställd utredning inga bostäder lämpliga för

167 flygsäkerhets-, köks- och mässpersonalen stå att uppbringa. Även om så i en framtid skulle bliva fallet, är dock avståndet mellan samhället och etablissementet för stort. Huruvida bussförbindelse i en framtid kommer att anordnas kan nu icke sägas. Troligen kommer så att ske i anslutning till den ordinarie tjänstetidens början och slut. Behovet för flygsäkerhets-, köks- och mässpersonalen kommer därför icke bliva tillgodosett genom sådan busstrafik, varför bostäder sålunda böra uppföras inom etablissementet för denna personal. Bostadsprogrammet i sin helhet överensstämmer med det av riksdagen för Hälsinge flygflottilj godkända med den skillnaden, att för Södertörns flygflottilj föreslås en minskning av bostäderna för ogifta officerare och underofficerare med vardera 2 enkelrum. Eftersom etablissementet avses bli fullbordat och taget i anspråk under hösten 1946, kan uppförandet av tjänstebostäder icke uppskjutas längre än till den 1 juli 1946 utan att stora svårigheter i avseende på transporter och rekrytering bli följden. I det av 1944 års riksdag (skrivelse nr 322) godkända byggnadsprogrammet för flygflottiljen ingå tjänstebostäder till ett belopp av 106 000 kronor, räknat efter prisläget den 1 juli 1941. Medel till därutöver erforderliga bostäder, vilka av flygförvaltningen kostnadsberäknats till sammanlagt 605 000 kronor enligt nuvarande prisnivå, ha icke föreslagits i årets statsverksproposition. I den allmänna investeringsreserven för budgelåret 1946/47 har medtagits ett belopp av 605 000 kronor till tjänstebostäder vid Södertörns flygflottilj. Byggnad för linktrainer samt byggnad för arrester och vid Flygkadettskolan i Gamla Uppsala.

vaktmästarbostad

I sin skrivelse till Kungl. Maj:t den 20 augusti 1945 har flygförvaltningen äskat medel till byggnad för linktrainer samt till byggnad för arrester och vaktmästarbostad. Föredragande statsrådet har i 1946 års stalsverksproposition, kapitalbudgeten bil. 3, s. 101 anfört, att ytterligare medel icke kunde beräknas för flygkadettskolan för ifrågavarande ändamål, men förklarade sig intet hava att erinra mot att byggnaden för linktrainer komme till utförande med anlitande av de för Upplands flygflottilj eller skolan redan anvisade medlen. Företagen hava medtagits i den allmänna investeringsreserven för budgetåret 1946/47 med ett belopp av 43 000 kronor för vardera byggnaden eller sammanlagt 86 000 kronor. Komplettering av stängslet kring flygvapnets försökscentral d Malmen. I skrivelse till Kungl. Maj:t den 20 augusti 1945 med hemställan om medel för budgetåret 1946/47 har flygförvaltningen äskat anslag till komplettering av stängslet kring försökscentralen å Malmen. Förvaltningen har i nyssnämnda skrivelse anfört följande beträffande företaget. I underdånig skrivelse den 21 juli 1944 anmälde flygförvaltningen bland annat att komplettering av stängslet kring försökscentralens område vore nödvändigt för bevakningen. Kostnaderna beräknades till 18 000 kronor. Föredragande departements-

168 chefen fann emellertid (propositionen 1945:97, s. 75) sig av föreliggande utredning icke övertygad om nödvändigheten av detta arbete. Mot centrala flygverkstaden är försökscentralen fullgott avgränsad genom s. k. Gunnebostängsel. Mot allmänt tillgängligt område finnes emellertid endast ett stängsel av trästolpar, på vilka fästats taggtrådar med 20 cm inbördes avstånd. Mot Östgöta flygflottiljs område saknas stängsel helt. Med hänsyn till den värdefulla materiel, som förvaras inom försökscentralen, och de för försvaret betydelsefulla experimentarbeten, som där bedrivas, är det angeläget, att obehöriga ej kunna bereda sig tillträde till området. Flygförvaltningen får därför ånyo föreslå, att ett effektivt stängsel kommer till utförande. Kostnaderna för företaget beräknas av förvaltningen till 22 000 kronor vid nuvarande prisläge. Medel för företaget ha icke beräknats i årets statsverksproposition. Efter samråd med försvarsdepartementet och överbefälhavaren har arbetsmarknadskommissionen i förslaget till allmän investeringsreserv för budgetåret 1946/47 upptagit ett belopp av 22 000 kronor till komplettering av stängslet kring flygvapnets försökscentral å Malmen. Stängsel utmed stranden vid Centrala flygverkstaden

i Västerås.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 20 augusti 1945 med hemställan om medel för budgetåret 1946/47 har flygförvaltningen äskat anslag för utförande av stängsel utmed stranden vid Centrala flygverkstaden i Västerås. Flygförvaltningen har i nyssnämnda skrivelse anfört följande beträffande företaget. Flygförvaltningen har beräknat medel under nästa budgetår för uppförande av ett stängsel utmed stranden, som erfordras sedan den tidigare befintliga militärbevakningen indragits. Flygverkstaden är inhägnad mot samtliga sidor utom mot sjön, där strandlinjen utgör en sträcka av omkring 500 meter. Någon permanent bevakning finnes icke och hållandet av sådan skulle, då tre man erfordras för vakttjänsten, ställa sig avsevärt dyrare än nu föreslaget stängsel. Byggnader och materiel för stora värden finnas inom verkstadsområdet, varför ett effektivt skydd är ofrånkomligt. Då stranden är full av vassruggar, är det för närvarande lätt för obehöriga att osedda taga sig in på området från sjösidan. Kostnaderna för företaget beräknas av flygförvaltningen till 37 000 kronor vid nuvarande prisläge. Medel för företaget ha icke beräknats i årets statsverksproposition. Arbetsmarknadskommissionen har efter samråd med försvarsdepartementet och överbefälhavaren i förslaget till allmän investeringsreserv för budgetåret 1946/47 upptagit ett belopp av 37 000 kronor till anordnande av stängsel utmed stranden vid Centrala flygverkstaden i Västerås. Motorverkstad

vid Centrala flygverkstaden

i

Västerås.

Flygförvaltningen har föreslagit, att byggande av en motorverkstad vid Centrala flygverkstaden i Västerås skulle medtagas i investeringsreserven för budgetåret 1946/47. I anslutning härtill har förvaltningen framhållit, att i samband med pla-

169 nerad utökning av organisationen behov av ny motorverkstad förelåge med hänsyn till den starka utvecklingen under krigsåren på flygmotorområdet samt speciellt med hänsyn till tillkomsten av reaktionsdrivna plan. Kostnaderna för motorverkstaden ha av flygförvaltningen beräknats till 234 000 kronor vid nuvarande prisläge. Efter samråd med försvarsdepartementet och överbefälhavaren har arbetsmarknadskommissionen för utförande av ny motorverkstad vid Centrala flygverkstaden i Västerås medtagit ett belopp av 234 000 kronor i förslaget till allmän investeringsreserv för budgetåret 1946/47. Värmeisolering av yttertak staden i Västerås.

till verkstadsbyggnader

vid Centrala

flygverk-

Flygförvaltningen har till arbetsmarknadskommissionen föreslagit, att medel till värmeisolering av yttertak till verkstadsbyggnader vid Centrala flygverkstaden i Västerås skulle medräknas i investeringsreserven för budgetåret 1946/47. Förvaltningen har därvid framhållit, att vissa takkonstruktioner vid flygverkstaden utförts med dålig värmeisolering samt liten taklutning. På grand härav vore byggnaderna förhållandevis dyra att uppvärma. Dessutom hade snöförhållandena på vintern visat sig vara onormalt svåra. Takkonstruktionerna borde därför ur bränsle- och underhållskostnadssynpunkt kompletteras eller justeras. I en del fall erfordrades nya yttertak för att ett fullgott resultat skulle ernås. Efter samråd med försvarsdepartementet och överbefälhavaren h a r arbetsmarknadskommissionen i förslaget till allmän investeringsreserv för budgetåret 1946/47 medräknat ett belopp av 170 000 kronor för ifrågavarande ändamål. Administrationsbyggnad Arboga.

vid centralförrådet

för flyg- och vapenmateriel

i

Flygförvaltningen har i sin skrivelse till Kungl. Maj:t den 20 augusti 1945 äskat medel för budgetåret 1946/47 till utförande av administrationsbyggnad vid centralförrådet för flyg- och vapenmateriel i Arboga jämte yttre ledningar och planeringsarbeten samt därvid åberopat kungl. brev den 29 januari 1943, dnr 6847/1942 angående förläggning av flygvapnets centralförråd m. m., i vilket angående denna byggnadsfråga bland annat meddelats följande. Såsom ovan framhållits hade försvarsutredningen icke verkställt någon beräkning angående behovet av kontorslokaler m. m. för den centrala förrådsorganisationen. På framställning av flygförvaltningen hade emellertid Kungl. Maj:t genom brev den 24 juli 1942 medgivit, att en centralförrådsorganisation för flygmateriel m. m. finge provisoriskt inrättas i anslutning till centrala flygverkstaden å Malmen. Denna organisation avsåges att etableras så snart den centrala flygverkstadens å Malmen nya administrationsbyggnad färdigställts, varefter verkstadens nuvarande administrationsbyggnad bleve disponibel att provisoriskt tagas i anspråk för förrådsorganisationen. Sistnämnda byggnad vore emellertid icke vare sig lämplig eller tillräcklig 12—467172.

170 för förrådsorganisationens behov, vartill komme att en administrationsbyggnad borde förläggas i direkt anslutning till centralförrådet. Det kunde därför förutsättas, att förrådsorganisationen efter kort fid och senast i samband med förrådslokalernas i Arboga tagande i bruk måste erhålla andra kontorslokaler. Till denna fråga avsåge flygförvaltningen att återkomma sedan nu pågående utredningar slutförts. Flygförvaltningen har övervägt att såsom en provisorisk lösning av frågan inom ramen för befintliga medel flytta vissa förläggningsbaracker från Skånska flygflottiljens förläggning vid Bulltofta till Arboga. Då de härför beräknade kostnaderna, 120 000 kronor, emellertid synts förvaltningen alltför höga med tanke på att därmed endast provisoriska och ofullständiga lokaler skulle erhållas, hade förvaltningen i sin förenämnda skrivelse av den 20 augusti 1945 föreslagit, att en permanent administrationsbyggnad skulle påbörjas under nästa budgetår. Administrationsbyggnaden, som jämväl skulle innehålla omklädnads- och lunchrum för förrådspersonalen, har av förvaltningen kostnadsberäknats till 387 000 kronor vid nuvarande prisläge. Efter samråd med försvarsdepartementet och överbefälhavaren har arbetsmarknadskommissionen i förslaget till allmän investeringsreserv för budgetåret 1946/47 upptagit ett belopp av 387 000 kronor till ny administrationsbyggnad vid centralförrådet för flyg- och vapenmateriel i Arboga. Sjukstuga

och officersbarack

vid flygvapnets

övningsplats

i Kiruna.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 20 augusti 1945 med hemställan om medel för budgetåret 1946/47 har flygförvaltningen äskat anslag för utförande av sjukstuga och officersbarack vid flygvapnets övningsplats i Kiruna. Flygförvaltningen har i nyssnämnda skrivelse anfört, att dessa byggnader erfordrades för komplettering av övningsplatsen, vilken i övrigt visat sig mycket lämplig för sitt ändamål och därför i stor omfattning utnyttjades vid vinterövningarna. Kostnaden för vardera byggnaden har av förvaltningen beräknats till 25 000 kronor vid nuvarande prisläge. Medel för dessa företag hava icke beräknats i årets statsverksproposition. Då företagen av överbefälhavaren betecknats som angelägna har arbetsmarknadskommissionen i förslaget till allmän investeringsreserv för budgetåret 1946/47 upptagit ett sammanlagt belopp av 50 000 kronor för anordnande av sjukstuga och officersbarack vid flygvapnets övningsplats i Kiruna. Anslag för flygförvaltningens ämbetsområde. Beträffande anslag till arbeten, som föreslås ingå i den särskilda grovarbetsreserven, hänvisas till vad därom anförts å s. 367 i detta betänkande. Kostnaderna för de i den allmänna investeringsreserven upptagna arbetena kunna, i anslutning till vad i det föregående anförts, sammanfattningsvis beräknas enligt följande.

171 Musikbyggnader kronor Gymnastikbyggnader » Tygverkstäder » Garage för snöröjningsmateriel » Vissa flygfältsarbeten: Permanentbeläggning av rullbanor » Fältutvidgningar » Fältförbättringsarbeten » Vägarbeten » Inomhusskjutbanor vid Jämtlands och Hälsinge flygflottiljer » Ny kommandocentral vid Västmanlands flygflottilj . . . . » Ändring av gamla gymnastikbyggnaden vid Svea flygflottilj till fritidsbyggnad » Utökning av reningsverk vid Svea flygflottilj » Värmepannor och yttre värmeledningar m. m. vid Göta flygflottilj » Tjänstebostäder vid Södertörns flygflottilj » Byggnad för linktrainer samt byggnad för arrester och vaktmästarbostad vid Flygkadettskolan i Gamla Uppsala i Komplettering av stängslet kring flygvapnets försökscentral å Malmen » Stängsel utmed stranden vid centrala flygverkstaden i Västerås » Motorverkstad vid Centrala flygverkstaden i Västerås . . » Värmeisolering av yttertak till verkstadsbyggnaden vid centrala flygverkstaden i Västerås » Administrationsbyggnad vid centralförrådet för flyg- och vapenmateriel i Arboga » Sjukstuga och officersbarack vid flygvapnets övningsplats i Kiruna »

196 000 2 796 000 485 000 51 000 7 054 000 4 957 000 138 000 43 000 82 000 61000 58 000 86 000 480 000 605 000

86 000 22 000 37 000 234 000 170 000 387 000 50 000

Summa kronor 18 078 000. Därest de i den allmänna investeringsreserven ingående arbetena vid en under budgetåret 1946/47 eventuellt inträffande arbetsmarknadskris skulle behöva igångsättas i full omfattning, skulle sålunda bliva erforderligt att å allmän beredskapsstat för nämnda budgetår ställa ett anslag av i avrundat belopp 18 000 000 kronor till förfogande för ändamålet. Dock förutsattes därvid, att arbetena komma till utförande med anlitande av berörda anslag endast i den mån kostnaderna icke kunna bestridas från av riksdagen i vanlig ordning anvisade anslag. Av det sålunda erforderliga anslagsbeloppet utgör enligt flygförvaltningen ca 500 000 kronor kostnader för förvärv av m a r k för de fiygfältsanläggmngar, som ingå i investeringsreserven. Under åberopande av det anförde hemställer arbetsmarknadskommissionen, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

172 att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 å k a pitjalbudgeten under F ö r s v a r e t s fastighetsf o n d , F l y g v a p n e t s d e l f o n d , uppföra följande anslag, nämligen Markförvärv för flygfält kronor 500 000. Vissa byggnadsarbeten m. m. för flygvapnet » 17 500 000. e. Sjökarteverket. I förslag till sjökarteverkets styrelse rörande verkets medelsbehov för budgetåret 1946/47 framhöll t. f. kartverkschefen önskvärdheten av att ett nytt sjömätningsfartyg ställdes till verkets förfogande och erinrade om att det fartyg, Kompass, som av verket användes för magnetiska bestämningar till sjöss, ej fyllde de krav, som borde ställas på ett dylikt fartyg. Om ett nytt fartyg med större längd och med kraftigare motor stode till förfogande för det magnetiska mätningsarbetet, kunde mätningstiden nedbringas till en bråkdel av vad som nu behövdes, varigenom mätningsområdet kunde beläggas med ett väsentligt tätare och tryggare mätpunktsnät samtidigt som noggrannheten i mätningarna skulle stiga. Det gamla fartyget, som vore särskilt billigt i drift, skulle med fördel kunna utnyttjas för verkets geodetiska arbeten samt för rekognosceringsverksamheten. I skrivelse till arbetsmarknadskommissionen den 31 augusti 1945 har sjökarteverket meddelat, att verkets styrelse biträtt t. f. verkschefens uppfattning och uttalat önskemålet, att frågan om nybyggnad av det begärda fartyget med det snaraste måtte lösas. Kostnaderna för ifrågavarande fartyg ha beräknats till 180 000 kronor. Då fartygsbyggnaden synes kunna utnyttjas för att utjämna variationer i sysselsättningen för varvsarbetare och med fördel torde kunna utföras exempelvis vid Karlskrona örlogsvarv, synes den lämpligen kunna ingå i den allmänna investeringsreserven för nästa budgetår. Under hänvisning till det anförda hemställer arbetsmarknadskommissionen att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att till Sjökarteverket: Nybyggnad av sjömätningsfartyg å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 å d r i f t b u d g e t e n under f j ä r d e h u v u d t i t e l n uppföra ett anslag av kronor 180 000.

9. Investeringsplan för statliga och statsunderstödda vägar och gator m. m. Förslag till investeringsplan för statliga och statsunderstödda vägar m. m. har sammanställts i bil. 11 och innefattar dels ett ordinarie arbetsprogram för 168 400 000 kronor, dels en allmän investeringsreserv för 253 200 000 kronor. Därjämte föreslås en särskild grovarbetsreserv för en kostnad av 145 300 000 kronor. Av den allmänna investeringsreserven beräknas 184 000 000 kronor belöpa sig på landsbygdens allmänna vägväsende, 62 400 000 kronor på städernas allmänna vägar och för biltrafiken viktiga gator samt 6 800 000 kronor på enskilda vägar. Till landsbygden räknas vid behandlingen av investeringsplanen för vägar och gator även de smärre städer, i vilka kronan är väghållare för de allmänna vägarna, och till städerna de stadsliknande samhällen, som själva äro väghållare. Dessa avvikelser från den vanliga innebörden av begreppen landsbygd och städer äro betingade av gällande vägförfattningar och i riksstaten tillämpad anslagsuppdelning. Investeringsutredningen framförde i sitt betänkande SOU 1944: 12 vissa synpunkter beträffande vägbyggnadsbehovet. Därvid påpekades bl. a., att enligt de preliminära behovsutredningar, som förelåge beträffande arbeten å huvudvägar, skulle huvudvägnätets modernisering draga en kostnad av 1 500 milj. kronor, varav icke mindre än 900 milj. kronor för arbeten i en första angelägenhetsklass. Därjämte tydde gjorda erfarenheter på att det även funnes ett mycket stort behov av vägarbeten av andra slag. Det visades också i utredningens förenämnda betänkande, att vägbyggnadsverksamheten under krisåren varit synnerligen begränsad och att fördenskull aktuella förbättrings- och nyanläggningsarbeten i fråga om allmänna och enskilda vägar i stor omfattning ackumulerats. Vad utredningen i dessa hänseenden framhöll äger alltjämt giltighet. Vid ingången av nästa budgetår har ytterligare ett år förflutit, under vilket vägbyggnadsverksamheten av olika skäl varit starkt reducerad, varför man snarare har att räkna med en ökning än med en minskning av det uppdämda vägbyggnadsbehovet. Omfattningen av den vägbyggnadsverksamhet, som det är möjligt att i arbetsmarknadsreglerande syfte bedriva under nästkommande budgetår, är bland annat beroende av vilken mängd företag av erforderlig angelägenhetsgrad som äro så förberedda, att de med kort varsel kunna igångsättas, eller som i så god tid kunna bliva färdigplanerade, att arbetena kunna igångsättas under budgetåret i fråga. I detta hänseende blir läget gynnsammare allteftersom vägorganisationen har möjlighet att färdigställa förberedelsearbetena för

174 allt flera företag. På grund av särskilda svårigheter i planeringsarbetet, som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen från början icke räknat med, har dock det ursprungligen uppgjorda programmet för planeringsverksamheten icke kunnat följas. För budgetåret 1946/47 har visserligen i jämförelse med innevarande budgetår en mindre utökning kunnat ske av den allmänna investeringsreserven, men beträffande den särskilda grovarbetsreserven har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen funnit, att man icke ens kan räkna med lika stor reserv som för innevarande budgetår. I fråga om planeringsarbetets läge lämnas vissa uppgifter längre fram vid behandlingen av olika slag av vägarbeten. Liksom beträffande andra områden gäller också i fråga om vägväsendet, att organisationens grad av elasticitet är bestämmande för omfattningen av den utvidgning av byggnadsverksamheten, som utan alltför stora olägenheter kan göras i en arbetslöshetskris. För det omfattande projekteringsarbetet för att få fram en färdigplanerad investeringsreserv av tillräcklig omfattning har vägorganisationen utbyggts med tillfällig personal, vilken åtminstone delvis torde kunna utnyttjas som ledningspersonal för byggnadsarbeten. Därutöver har inom ett flertal län anställts särskild personal för vägbyggnader för att svara för de organisatoriska förberedelserna för en utvidgad byggnadsverksamhet. Med hänsyn till dessa omständigheter ansåg investeringsutredningen vid uppgörandet av förslag till investeringsreserv för innevarande budgetår, att investeringsprogrammet i jämförelse med budgetåret 1944/45 borde kunna utvidgas. Utredningen ansåg emellertid icke, att det var motiverat eller tillrådligt att ifrågasätta en mera radikal utvidgning av förslaget till investeringsplan för väg- och gatuarbeten, utan fann, att man borde eftersträva en investeringsplan av i huvudsak samma storleksordning som för närmast föregående budgetår, d. v. s. motsvarande ungefärligen tre års normal investering. Såsom ovan nämnts hava vissa svårigheter beträffande planeringsarbetet framkommit, vilka man ursprungligen icke räknat med. Planeringsresurserna hava dock under arbetet med planläggningen alltmera ökat och även de organisatoriska möjligheterna att genomföra ett stort sysselsättningsprogram hava, såsom i det föregående framhållits, blivit större. Trots dessa omständigheter måste dock uppgiften att genomföra ett arbetsprogram av den stora omfattning, det här är fråga om, vara mycket svår och kräva utnyttjande av alla resurser såväl hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen som hos entreprenörerna inom facket och hos arbetsmarknadskommissionen. Därest den allmänna investeringsreserven, sådan den i det följande närmare angives, tages i anspråk helt och hållet, beräknas den under budgetåret 1946/47 lämna ca 8 000 000 dagsverken, motsvarande ca 32 000 årsarbetare. Största arbetsstyrkan vintertid beräknas till ca 18 000 och sommartid till ca 56 000 man. De i den särskilda grovarbetsreserven upptagna arbetena beräknas kunna giva ca 4 850 000 dagsverken under budgetåret, d. v. s. arbete för ca 19 400 årsarbetare. Vintertid beräknas grovarbetsreserven kunna bereda arbete maximalt åt ca 16 000 och sommartid åt ca 37 000 man. Ett fullt utnyttjande av den allmänna investerings reservens arbeten upp-

175 skattas under budgetåret 1946/47 medföra en materialåtgång av 18 000 ton cement, 10 000 ton järn och 50 000 ton tjära och asfalt. Åtgången av övriga material torde vara av mindre intresse i detta sammanhang. Planläggningsarbetet för de i planen ingående statliga företagen utföres genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. Förslaget till investeringsplan för vägväsendet för budgetåret 1946/47 är indelat i detaljplaner för följande olika kategorier av arbeten. Barmarksunderhåll på landsbygden. Byggande av allmänna vägar på landsbygden (omfattande nyanläggning av bygdevägar, nyanläggning av ödebygdsvägar, byggande av huvudvägar, ombyggnad av bygdevägar och ödebygdsvägar samt förstärkning och förbättring av vägar). Vägbeläggningar. Byggande av städernas allmänna vägar och för biltrafiken viktiga gator. Byggande av enskilda vägar. Stensättning av vägar och gator. Byggande av broar. Byggande och förbättring av vissa för riksförsvaret betydelsefulla vägar och broar. Uppförande av garage- och förrådsbyggnader. Barmarksunderhåll på landsbygden.

Inom vägväsendets område hava hittills i huvudsak endast vägbyggnadsarbeten utnyttjats som sysselsättningsobjekt vid arbetsmarknadskriser, medan däremot vägunderhållsarbeten icke i nämnvärd grad uppmärksammats i dylika sammanhang. Under de senaste åren hava emellertid anslagen till underhåll av de allmänna vägarna — vilkas sammanlagda längd uppgår till ca 9 000 mil — av statsfinansiella skäl samt med hänsyn till bristen på arbetskraft och transportmedel starkt beskurits, så att det på detta område finnes ett återhållet angeläget investeringsbehov, vilket kan utnyttjas i arbetsmarknadsreglerande syfte. De eftersatta vägunderhållsarbetena utgöras väsentligen av sådana arbeten, som kunnat skjutas på framtiden utan ett alltför stort eftersättande av trafikens och särskilt trafiksäkerhetens krav. Huvudsakligen innefattar denna arbetsreserv utförande av nytt grusslitlager på mera trafikerade sträckor, ombyggnad av vägtrummor, dikesrensning och röjning, reparation av skyddsräcken och vägmärken samt reparation av broar. Sådana underhållsarbeten bjuda ur sysselsättningssynpunkt många fördelar. De fordra förhållandevis ringa detaljplaneringsarbete, äro föga materialkrävande och kunna i stort sett utföras av arbetskraft utan specialutbildning. Det må också framhållas, att dessa arbeten finnas att tillgå över hela landet, i varje kommun och i en omfattning och spridning inom kommunen. som sammanhänger med vägnätets utsträckning och beskaffenhet, varför de medgiva en geografiskt väl fördelad investeringsverksamhet. Ur vissa andra arbetsmarknadssynpunkter äro dock arbetena mindre lämp-

176 liga. Den övervägande delen av dem måste utföras sommartid. Den relativt ringa storleken av varje särskilt sysselsättningsobjekt gör det också mindre lämpligt att till sådana arbeten hänvisa arbetare från annan ort och medföi att man i regel icke för dem kan ordna särskilda arbetsplatser med förläggningsbaracker och särskild ledningspersonal. Detta liksom även det nära sammanhanget mellan dessa arbeten och det ordinarie vägunderhållet talar för, att man bör söka begränsa arbetskvantiteten så att den kan utföras undei ledning av befintlig arbetsledningsorganisation för vägunderhållet. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen överlämnade den 14 oktober 1944 till investeringsutredningen en utredning, enligt vilken tillgången på angelägna underhållsarbeten utöver det regelmässiga underhållet beräknades motsvara en sammanlagd kostnad av omkring 68 300 000 kronor. Under förutsättning, att erforderligt antal förmän samt kontors- och kamerala biträden finge anställas utöver vägförvaltningarnas inklusive vägmästareområdenas personal samt att erforderligt antal lastbilar vore att tillgå, beräknade styrelsen, att under budgetåret 1945/46 kunde utföras underhållsarbeten av här ifrågavarande slag för omkring 40 500 000 kronor. För det arbete med krossning och sortering av grus, som inginge i detta arbetsprogram, beräknades med vissa kompletteringar vägförvaltningarnas maskinpark vara tillräcklig. Investeringsutredningen föreslog, att mot förenämnda kostnad svarande arbeten skulle medräknas i investeringsreserven för budgetåret 1945/46. Väginspektören för underhållet i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har meddelat, att — ehuru viss del av de ordinarie anslagen till barmarksunderhåll för budgetåren 1944/45—1946/47 beräknades för de mest brådskande upprustningsåtgärderna — i stort sett samma behov av upprustning av vägarna i samband med underhållet kvarstode. Någon ny utredning beträffande tillgången på angelägna arbeten ansågs därför icke erforderlig. På grund härav har kommissionen till grand för beräkning av investeringsreserv för budgetåret 1946/47 lagt den tidigare omnämnda utredningen, beträffande vilken detaljuppgifter framgå av bil. 12 och 13. Ett fullständigt ianspråktagande av denna investeringsreserv av vägunderhållsarbeten beräknas giva ca 1 700 000 dagsverken, motsvarande sysselsättning för ca 6 800 årsarbetare. Det största antal arbetare, som samtidigt kan sysselsättas med dessa arbeten, beräknas till ca 2 300 man vintertid och ca 14 300 sommartid. Byggande av allmänna vägar på landsbygden.

Den knapphet på vägbyggnadsmedel, som rått under ett flertal år och åstadkommit en betydande uppdämning av vägbyggnadsbehoven, beräknades av investeringsutredningen få till följd att den normala investeringen i vägbyggnadsföretag skulle bli betydligt större under efterkrigsåren än den var under tiden före kriget. Med hänsyn härtill och till vägarbetenas särskilda lämplighet som sysselsättningsobjekt i arbetsmarknadskriser ansåg utredningen det vara befogat att investeringsplanen för sådana arbeten för ett budgetår gavs en omfattning, som svarade mot tre normala förkrigsårs investe-

177 ring. För de tre budgetåren 1936/37—1938/39 beräknades investeringen i byggnadsarbeten för allmänna vägar på landsbygden — omräknat till 1944 års prisnivå — uppgå till 105 000 000 kronor och investeringsplanen för budgetåret 1944/45 ansågs därför böra sluta på denna summa. Eftersom expansionsmöjligheterna för denna verksamhet ökats och även vägbyggnadsbehovet snarare ökats än minskats, föreslog utredningen för budgetåret 1945/ 46 en ökning av investeringsplanen med 27 100 000 kronor till 132 100 000 kronor. Den fortskridande planeringen av arbeten har medfört, att för budgetåret 1946/47 en ytterligare ökning av investeringsplanen kunnat ske med 20 900 000 kronor till 153 000 000 kronor, ökningen hänför sig emellertid huvudsakligen till den utvidgning av det ordinarie arbetsprogrammet, som föreslås i statsverkspropositionen. Investeringsplanens fördelning länsvis på de olika anslagen framgår av bil. 14. I det följande ha de tidigare under anslagstiteln förbättring av bygdevägar och ödebygdsvägar redovisade beloppen i anslutning till en i år vidtagen ändring i statsverkspropositionen hänförts till anslaget till ombyggnad av bygdevägar och ödebygdsvägar. Kungl. Maj:t har i årets statsverksproposition med bifall till av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen gjord framställning (VI ht., s. 46—-48) till förstärkning och förbättring av vägar äskat ett anslag av 8 000 000 kronor. Ehuru ett belopp av 20 000 000 kronor årligen ansetts erforderligt, har styrelsen, enär planeringsarbetet är tidsödande, ansett att anslaget borde begränsas till förstnämnda belopp. Med hänsyn härtill synes någon investeringsreserv av sådana arbeten, som avses med anslaget till förstärkning och förbättring av vägar icke böra beräknas för nästa budgetår. I skrivelse till arbetsmarknadskommissionen den 22 december 1945 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen lämnat vissa uppgifter rörande planläggningsarbetet, vilka här återgivas. Redogörelsen omfattar icke det ordinarie arbetsprogram, som det föreslagna nya anslaget till förstärkning och förbättring av vägar avser. Den investeringsplan, som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen med underlydande vägförvaltningar detaljplanerar, representerar en totalkostnad av 240 000 000 kronor. Härav beräknas arbeten för sammanlagt 199 700 000 kronor hinna bliva förberedda för igångsättning före den 1 januari 1947 och hava fördenskull medtagits i förslaget till investeringsplan för budgetåret 1946/47. Sistnämnda belopp fördelas på olika slag av vägarbeten enligt följande. Nyanläggning av bygdevägar Nyanläggning av ödebygdsvägar Byggande av huvudvägar Ombyggnad av bygdevägar och ödebygdsvägar

44 600 000 kronor 14 500 000 » 98 300 000 » 42 300 000 »

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har från vägförvaltningama erhållit uppgifter på de kostnader, som kunna nedläggas på varje företag under ett bud-

178 getår med den förutsättningen, att arbetet bedrives på tekniskt-ekonomiskt mest lämpliga sätt. En sammanställning av dessa uppgifter visar, att totalt 121 400 000 kronor beräknas kunna nedläggas på de företag, som enligt ovan äro eller beräknas bliva förberedda för igångsättning till den 1 januari 1947. Denna siffra torde emellertid kunna ökas till 145 000 000 kronor med hänsyn till att man, för att i en arbetsmarknadskris kunna sysselsätta så många arbetare som möjligt, kan företaga en viss forcering av arbetena utan att därigenom kostnadsfördyringarna behöva bliva alltför stora. Dessutom finnas sannolikt på sådana företag, som icke äro fullt förberedda, delsträckor, som kunna påbörjas vid behov. Sedan från sistnämnda belopp dragits de medel, 36 500 000 kronor, som den 1 juli 1946 beräknas stå till vägoch vattenbyggnadsstyrelsens förfogande för ordinarie arbeten, kvarstår en byggnadskostnad i den allmänna investeringsreserven av 108 500 000 kronor. För företagens utförande erforderliga medel erhållas genom tillägg av de uppskattade marklösenkostnaderna, 15 500 000 kronor (se bil. 11). Vid jämförelse med den för budgetåret 1945/46 föreslagna investeringsreserven framgår, att den totala byggnadskostnaden — d. v. s. den summa, som visar sysselsättningsmöjligheterna under ett år — ökat från 99 100 000 kronor 1945/46 till 108 500 000 kronor 1946/47 eller med 9 400 000 kronor. Att ökningen icke blivit större beror på flera omständigheter. Den i årets statsverkspropositionen föreslagna ökningen från 14 600 000 kronor budgetåret 1945/46 till 27 800 000 kronor budgetåret 1946/47 av här ifrågavarande väganslag på riksstat medför sålunda en betydande avgång av färdigplanerade företag ur reserven. Till att ökningen av den totalt tillgängliga arbetsmängden blivit så begränsad medverkar även i någon mån den avgång av arbeten, som skett genom beslut om och utförande av nya beredskapsarbeten i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens eller statens arbetsmarknadskommissions regi, vilka arbeten väljas bland de färdigförberedda företagen. Vidare h a r förberedelsearbetets fortskridande tidigare beräknats alltför optimistiskt och fullt tillförlitliga uppgifter angående förberedelsearbetets läge voro icke tillgängliga hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen vid tidpunkten för uppgörandet av 1945/ 46 års investeringsplan. Vägförvaltningarna h a vid upprepade tillfällen förklarat, att det varit nödvändigt att upprätta nya renslakningsförslag även för de företag, som tidigare på grundval av uppgifter från vägdistrikten redovisats som renstakade och färdiga för igångsättning. Vid den omarbetning av äldre förslag, som utförts i samband med investeringsplanläggningen, ha i regel bättre lösningar än förut och i stor utsträckning även sänkningar av byggnadskostnaderaa kunnat ernås. Kostnaderna för omarbetningen hava därför mer än väl uppvägts av de vunna fördelarna. Efter en dylik omarbetning erfordras i inånga fall ny fastställelse, vilken enligt nya väglagen är ganska tidsödande. I övrigt h a r förberedelsearbetet i vissa fall försenats av olika skäl såsom oberäknade svårigheter vid lösandet av markfrågorna, varigenom tidsödande expropriationsförfaranden måst tillgripas, vidare erforderliga specialundersökningar i geotekniskt avseende ävensom andra detaljarbeten, som icke kunnat förutses tidigare. Svårigheterna att planera en till-

179 räckligt omfattande arbetsreserv ha slutligen ökats genom att på grand av den kända bristen på tekniker kvalificerad personal icke kunnat anställas på vägförvaltningarna i tillräcklig omfattning. Den direkta ledningen av förberedelsearbetena för investeringsföretagen har därför vid många vägförvaltningar måst handhavas av någon av de ordinarie ingenjörerna, vilken med hänsyn till sina ordinarie arbetsuppgifter naturligt nog icke kunnat ägna sin fulla kraft åt investeringsplanläggningen. Investeringsplanen i vad den avser byggande av allmänna vägar på landsbygden fördelar sig på de olika anslagen enligt följande. Till jämförelse har även angivits motsvarande summor för investeringsplanen för budgetåren 1944/45 och 1945/46. Ordinarie arbetsprogram 1946/47 milj. kr. Nyanläggning av bygdevägar l l o Nyanläggning av ödebygds4-5 Byggande av huvudvägar.. 1 5 0 Ombyggnad av bygdevägar och ödebygdsvägar . . . . 6-0 Förstärkning och förbätt8-0

Allmän investeringsreserv 1946/47 milj. kr. 22-0

Hela investeringsplanen 1946/47 milj. kr. 33-0

6-0 54-0

Hela

investeringsplanen för budgetåret 1945/46 1944/45 milj. kr. milj. kr. 30-7

23-6

10-5 690

10-0 64-3

9-4 54-0

26-5

32-5

27-1

18-o

—

8-o

Om den allmänna investeringsreserven toges helt i anspråk, skulle detta innebära ca 4 000 000 dagsverken eller sysselsättning för 16 000 årsarbetare. Största lämpliga arbetsstyrka beräknas vintertid bliva ca 10 000 man. Beträffande planläggningsarbetets bedrivande har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen hänvisat till en till invesleringsutredningen lämnad redogörelse, vilken återgivits i utredningens betänkande SOU 1945: 12, s. 142—143. Planläggningsarbelet och samarbetet med länsstyrelserna och de lokala organen ha sålunda skett i huvudsak på samma sätt som vid upprättandet av flerårsplaner enligt bestämmelserna i vägstadgan. Företagen finnas registrerade på kort hos såväl väg- och vattenbyggnadsstyrelsen som vederbörande vägförvaltning. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har vidare meddelat, att länsstyrelserna i ett flertal fall inkommit med förslag till utbyten, ändringar och tillägg i investeringsplanen. Ju längre lid som förflöte, innan investeringsreserven behövde tagas i anspråk, desto större vore sannolikheten för att denna komme att innehålla respektive läns näst de ordinarie arbetena mest angelägna företag. Föreslagna ändringar i och tillägg till investeringsplanen underginge viss granskning hos styrelsen. I de fall nya företag framkomme, som ansåges mera angelägna än tidigare upptagna företag, gåves de företräde i förberedelsearbetet. Under sommaren och hösten 1945 hade en av styrelsens tjänstemän genom besök vid vägförvaltningarna skaffat sig kännedom om planeringsarbetets ställning och inhämtat de uppgifter, som lagts till grand för den här framlagda redogörelsen.

180 För närvarande påginge i samråd med militära myndigheter en utredning angående inlagande i investeringsplanen av sådana militärt önskvärda vägföretag, vilka även kunde anses angelägna ur civil synpunkt. Detta står också i samklang med investeringsutredningens uttalande, att för riksförsvaret betydelsefulla vägarbeten förutsättas i tillräcklig omfattning ingå bland investeringsplanerna för övriga vägarbeten. Företag, som av de militära myndigheterna ansetts u r försvarssynpunkt icke böra utföras, hava icke medräknats i denna redogörelse. Under senaste tiden hava, enligt vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat, överläggningar hållits mellan styrelsen och representanter för försvarsstaben angående principerna för behandlingen av vägbyggnadsfrågor ur försvarssynpunkt. En översyn av de berörda företagen påginge, vilken inom kort beräknades ge och i många fall redan givit till resultat, att förut förbjudna företag komme att få utföras, dock som regel under vissa villkor. Den färdigplanerade investeringsreservens uppskattade tillväxt under år 1946 framgår av nedanstående tablå. Tidpunkt 1

/i 1946 h 1946 Vi 1947 1

Total kostnad för färdigplanerade företag Milj. kronor 108-6 185-1 199-7

Den stora uppskattade ökningen av färdigplanerade företag fram till den V7 1946 förklaras av att under vintern 1945/46 de förslag beräknas bliva färdigställda, för vilka utearbetet skett under sommaren 1945. Vägheläggningar på landsbygden.

Investeringsutredningen har i sina betänkanden (SOU 1944: 12 och 1945: 12) framhållit, hurusom ett ackumulerat behov förelåge av betongbeläggningar och bituminösa beläggningar med hänsyn till att sådana arbeten på grund av materialbrist icke kunnat komma till utförande under krigsåren. Utredningen framhöll också, att underhåll av befintliga bituminösa beläggningar under en följd av år kunnat utföras endast i begränsad omfattning och alt därför ett mycket stort behov att iståndsätta sådana beläggningar uppkommit, vilket om möjligt borde tillgodoses innan trafiken åter komme i gång i full omfattning. Vad utredningen sålunda anfört om behovet av nya beläggningar och om upprustning av de under kriget starkt förslitna bituminösa beläggningarna gäller fortfarande fullt ut. Under år 1945 hava utförts ca 300 000 m 2 tunna slitlager samt ca 1 000 000 m 2 ytbehandlingar. Dessutom hava flickningsarbeten verkställts med användande av tjärbetongmassa. De utförda arbetena kunna anses endast som mycket nödtorftigt underhåll av redan befintliga beläggningar och motsvara ej normalt underhåll. Vägbeläggningarna äro

181 därför alltfort i stort behov av förstärkt underhåll. I vissa fall torde beläggningarna komma att spolieras, om de ej inom en nära framtid ytbehandlas eller förses med slitlager. I petitaskrivelse den 30 september 1945 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen äskat anslag på riksstat för budgetåret 1946/47 med tillhopa 6 000 000 kronor till nya vägbeläggningar. I årets statsverksproposition (VI ht., s. 50) har föredragande departementschefen under hänsynstagande till å ena sidan de stora behoven av vägbeläggningar och å andra sidan nödvändigheten att begränsa de anslag, som skola avräknas mot automobilskattemedel, förordat ett anslag av 4 800 000 kronor. För investeringsutredningens räkning har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen gjort vissa utredningar angående lämplig storlek av en investeringsplan för vägbeläggningar på landsbygden. Den i samband därmed företagna inventeringen, som alltfort är föremål för bearbetning inom styrelsen, ligger till grund för styrelsens bedömanden vid fördelning av tillgängliga medel för ifrågavarande arbeten och anses jämväl kunna läggas till grund vid bedömandet av en investeringsreserv. I det följande lämnas en kortfattad redogörelse för styrelsens utredningsarbete och för de resultat detta arbete givit. I skrivelse den 7 november 1944 anhöll väg- och vattenbyggnadsstyrelsen hos länsstyrelserna om uppgift på sådana vägar, som lämpligen borde förses med betongbeläggning eller bituminös beläggning, över de inkomna uppgifterna bereddes länsvägnämnderna tillfälle att yttra sig. Beträffande behovet av underhållsytbehandlingar eller alternativt tunna slitlager på befintliga bituminösa beläggningar infordrades uppgifter från vägförvaltningarna. Av länsstyrelserna lämnade uppgifter angående beläggningsföretag hava efter viss bearbetning i styrelsen sammanställts i en förteckning, som överlämnats till arbetsmarknadskommissionen. Det aktuella behovet av nya beläggningar är enligt vad utredningen givit vid handen utomordentligt stort och överstiger avsevärt vad som anses möjligt att genomföra på två år. Vid studium av länsstyrelsernas uppgifter visade det sig dock utomordentligt svårt att länen emellan rättvist avväga de verkliga behoven av beläggningar. Vid en sådan avvägning måste nämligen hänsyn tagas till ett flertal faktorer, som kunna vara svåra att bedöma, exempelvis tillgången på lämpligt grus- och stenmaterial inom länet, bärmarksunderhållets varaktighet, trafikens art och storlek m. m. Beläggningar borde, framhåller vederbörande väginspektör inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, först och främst läggas på sådana vägar, där grusunderhållet ställde sig ofördelaktigt ur ekonomisk synpunkt. I stort sett ökade underhållskostnaderna med trafikintensiteten, varför det i regel kunde anses motiverat att de starkast trafikerade vägarna i första hand erhölle beläggning. Med hänsyn till den för närvarande ringa medelstilldelningen har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen dock ansett, att arbetsprogrammet borde koncentreras till sådana arbeten i samhällena, som betingas av speciella trevnadsskäl och hygieniska synpunkter. I årets statsverksproposition (VI ht., s. 49) har återgivits av väg- och vat-

182 tenbyggnadsstyrelsen gjord redogörelse för behovet av vägbeläggningar, varav framginge, att totalkostnaden för utförande av beläggningar, som vore ekonomiskt fullt motiverade, redan vid ingången av budgetåret 1946/47 uppginge till 100 000 000 kronor. Styrelsen ansåge det önskvärt, att anslag under budgetåret 1946/47 upptoges för beläggningsarbeten för en kostnad av minst 15 000 000 kronor. Tillgången på bindemedel ansåg styrelsen kunna antagas bliva tillräcklig för att genomföra ett sådant program, och likaså skulle maskiner och övriga anordningar kunna påräknas för realiserandet av programmet. I bil. 15 hava länsvis sammanställts uppgifter om befintliga vägbeläggningar, om våglängd med större trafik år 1936 än 200 fordon per dygn samt om aktuellt behov av vägbeläggningar enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens uppskattning. Vid angivande av det aktuella behovet har den totala våglängden avpassats så att den motsvarar en kostnad för beläggningsarbeten av ca 30 000 000 kronor. Även i fråga om underhållsytbehandling och utförande av tunna slitlager på redan befintliga beläggningar h a r ett stort behov kunnat konstateras. En sammanlagd vägyta av 2 750 000 m 2 skulle vara i behov av omedelbart underhåll, varjämte senast under år 1947 ca 7 000 000 m 2 skulle behöva underhållas genom ytbehandling eller genom att beläggas med tunt slitlager. Det finnes sålunda uppenbarligen ett betydande och angeläget behov av vägbeläggningsarbeten på de allmänna vägarna. Investeringsplanens omfattning kan dock av flera skäl icke göras så stor, som vore motiverat endast med hänsyn till omfattningen av de angelägna arbetsobjekten. Sålunda är den maskinella utrustningen för bl. a. tillverkning av blandningsmassor begränsad. Beläggningsarbeten äro ej heller lika lämpliga ur sysselsättningssynpunkt som andra vägarbeten, enär de för själva beläggningsarbetets utförande äro i hög grad beroende av årstid och väderlek och därjämte kräva rätt betydande insatser av fackarbetare. Man har dock viss möjlighet att utnyttja beläggningsarbeten såsom sysselsättningsobjekt vintertid genom att förlägga tillverkningen av erforderligt stenmaterial till vinterhalvåret. Med beaktande av de anförda omständigheterna synes arbetsprogrammet för beläggningar på landsbygdens vägar böra begränsas till en kostnadsram av ca 15 000 000 kronor för ett budgetår. Samma storlek för investeringsplanen h a r tidigare föreslagits av investeringsutredningen och lagts till grund för det beviljade anslaget för ifrågavarande ändamål å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45. I årets statsverksproposition äskas som förut nämnts anslag till vägbeläggningar med 4 800 000 kronor. Med hänsyn härtill och till att tidigare anvisade anslag beräknas vara helt förbrukade vid utgången av innevarande budgetår skulle sålunda för budgetåret 1946/47 kunna inrymmas en investeringsreserv för ca 10 000 000 kronor inom ramen för vad som i fråga om beläggningsarbeten beräknas kunna utföras under budgetåret.

183 Byggande av städernas allmänna vägar och för biltrafiken viktiga gator.

För väg- och gatuhållning i vad avser allmänna vägar och för biltrafiken viktiga gator inom de städer och samhällen, vilka äro väghållare, gäller, att tilldelning av statsbidrag till byggandet som regel sker enligt fördelningsplaner upprättade för tvåårsperioder samt att statsbidrag utgår med 95 procent. Beträffande gatuarbeten skola dock i vissa fall avdrag göras för gatukostnadsbidrag. Med skrivelse den 11 januari 1946 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen till arbetsmarknadskommissionen överlämnat ett förslag till investeringsplan för budgetåret 1946/47. Närmare uppgifter om förslagets omfattning och fördelning på olika orter framgår av bil. 16. Förslaget till investeringsplan omfattar väg- och gatuarbeten för 57 200 000 kronor, varav arbeten för 7 000 000 kronor beräknas kunna utföras med bidrag av redan fördelade medel samt av medel, som beräknas bliva disponibla under budgetåret. I den allmänna investeringsreserven föreslås sålunda ingå arbeten för 50 200 000 kronor. Till jämförelse kan nämnas, att å beredskapsstat för budgetåret 1944/45 uppförts anslag till bidrag till byggande av vägar och gator motsvarande en byggnadskostnad av 35 400 000 kronor samt att investeringsutredningens förslag till investeringsreserv för budgetåret 1945/46 innefattar arbeten av här ifrågavarande art för 37 900 000 kronor. I flertalet fall komma företag, som ingå i reserven, icke att kunna slutföras under året och dessa företag komma då att vid budgetårets utgång kvarstå i mer eller mindre ofullbordat skick. Hela den vid budgetårets slut återstående byggnadskostnaden för påbörjade företag, därest reserven tages i anspråk i sin helhet, h a r väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beräknat komma att uppgå till ca 75 000 000 kronor. Upprättandet av investeringsplanen inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i huvudsak skett genom en revidering och komplettering av den för innevarande budgetår föreslagna planen, vilket möjliggjorts genom att tillförlitligare uppgifter kunnat erhållas efter hand som planeringen av de ingående företagen fortskridit. I förslaget till plan för budgetåret 1945/46 hade kostnaden för en del företag ej kunnat uppskattas. Därest förberedelsearbetena för något av dessa företag vid den nya planens upprättande inte fortskridit så långt att en preliminär kostnadsberäkning varit möjlig, har företaget uteslutits. Däremot har en del bättre planerade nya företag med lika hög angelägenhetsgrad kunnat medtagas. För att påskynda planläggningsarbetet av de i investeringsplanen ingående företagen ha i vissa fall projekteringsbidrag beviljats kommunerna från ett anslagsbelopp av 250 000 kronor, som för ändamålet av Kungl. Maj:t ställts till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förfogande och vars behållning för närvarande utgör 150 000 kronor. I bil. 17 har sammanställts resultatet av en av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen gjord utredning, utvisande h u r långt förberedelsearbetena den 1 januari 1946 fortskridit för de företag, som ingå i förslaget till investerings-

184 plan för budgetåret 1946/47. Som jämförelse har en analog beräkning gjorts över förberedelsearbetenas omfattning ett år tidigare för 1945/46 års investeringsplan. Som synes, har antalet företag, så förberedda, att de omedelbart kunna igångsättas, ökats från 64 till 105, vilket motsvarar en beräknad kostnadsökning från 9 400 000 till 15 500 000 kronor. Genom städernas och de stadsliknande samhällenas olika tillgång på arbetsmaskiner och arbetsbefäl m. m. äro deras möjligheter att fullfölja programmet varierande. Med ledning av uppgifter från berörda städer och samhällen h a r beräknats, att ca 15 procent av samtliga företag i allmänna investeringsreserven och särskilda grovarbetsreserven äro avsedda att utföras på entreprenad. Dessa arbeten utgöras i huvudsak av broar, vägportar och viadukter. I övriga fall, omfattande ca 85 procent av det hela, synas vederbörande städer och samhällen hava för avsikt att utföra arbetena i egen regi. För att utröna storleken i relation till folkmängden av de sysselsättningsmöjligheter, som allmänna investeringsreserven och särskilda grovarbetsreserven skulle innebära, har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för varje stad beräknat det totala antalet arbetare per 1 000 invånare, som kan erhålla jämn sysselsättning vid ifrågavarande arbeten. Sålunda skulle antalet arbetare, som kunna sysselsättas vid ifrågavarande arbeten i förhållande till invånarantalet uppgå till följande promilletal i nedan angivna städer och samhällen. Mindre än 1 °/oo

Mellan 1 och 2 °/oo

Mellan 8 och 10 °/oo

Större än 10 %0

Norrtälje Trelleborg Vimmerby Växjö Örnsköldsvik Kalmar Hudiksvall Ängelholm Kiruna Nybro Oskarshamn Tomelilla Hälsingborg Lysekil Uppsala Värnamo

Karlskrona Landskrona Katrineholm Malmö Lidköping Linköping Göteborg Norrköping Umeå Ystad Ulricehamn Stockholm Vetlanda Visby

Sala Sölvesborg Vänersborg Nässjö Sandviken Mjölby Ljungby Arboga Degerfors

Karlskoga Kungälv Fagersta Filipstad

I övriga här ej uppräknade 64 städer och samhällen, som äro väghållare, beräknas kunna sysselsättas mellan 2 och 8 arbetare per 1000 invånare. Sysselsättningsmöjligheterna äro, som framgår av förenämnda relativtal, mycket ojämnt fördelade på olika städer och stadsliknande samhällen. Städerna Norrtälje, Trelleborg, Vimmerby, Växjö och Örnsköldsvik äro mer eller mindre i sådant läge, att några nu aktuella byggnadsbehov i fråga om allmänna vägar och för biltrafiken viktiga gator icke redovisats, och dessa

185 orter äro icke heller representerade med något arbete bland reservföretagen. De större städerna beräknas i allmänhet kunna sysselsätta 1 å 2 arbetare per 1 000 invånare med arbeten av här ifrågavarande kategori. Med ledning av uppgifter — i den mån sådana stått att få — från städer och samhällen angående möjligheten att vid dessa arbeten bereda sysselsättning vintertid har en uppskattning härutinnan gjorts beträffande företagen i den allmänna investeringsreserven. Uppgifterna giva närmast stöd för det antagandet, att denna reserv vintertid skall kunna utnyttjas till omkring hälften. Vid berörda arbeten samt i det följande omnämnda beläggningsarbeten, som föreslås ingå i investeringsreserven, torde vintertid kunna sysselsättas maximalt 2 500 man. Antalet dagsverken, som skulle kunna erhållas ur den allmänna investeringsreserven under budgetåret 1946/47, beräknas till 1 600 000, vilket motsvarar sysselsättning för ca 6 400 årsarbetare. Förutom den ovannämnda investeringsreserven av gatu- och vägarbeten har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagit, att i likhet med innevarande år en reserv beräknas av arbeten avseende beläggning av gator och vägar. För närvarande vore enligt vad styrelsen meddelat ca 50 procent av här ifrågavarande städers och samhällens vägar och gator allmänna, respektive av sådan betydelse för automobiltrafiken att de vore berättigade till statsbidrag. Under förutsättning av en normal utveckling och med ledning av tidigare förbrukning av bituminösa bindemedel hade det normala behovet av beläggningar uppskattas till omkring 1 000 000 n r per år för städernas och samhällenas hela gatu- och vägnät och till 500 000 m 2 per år för de statsbidragsberättigade vägarna och gatorna. 1 investeringsplanen för sistnämnda kategorier av vägar och gator räknades med 1 000 000 n r , vilket motsvarar det dubbla normalårsbehovet. Kostnaden för utförandet av beläggningar i här angiven omfattning kunde uppskattas lill 8 000 000 kronor. Sammanlagt skulle såsom av det föregående framgår investeringsplanen för byggande av städernas allmänna vägar och för biltrafiken viktiga gator för budgetårel 1946/47 omfatta arbeten för (57 200 000 + 8 000 0 0 0 = ) 65 200 000 kronor, varav det ordinarie arbetsprogrammet 7 000 000 kronor och den allmänna investeringsreserven 58 200 000 kronor. Det mot det författningsenliga statsbidraget (95 procent) svarande anslaget för genomförande av hela den föreslagna investeringsreserven synes med hänsyn till att en del av kostnaderna skola täckas av tomtägarnas gatukostnadsbidrag kunna avrundas nedåt till 55 000 000 kronor. Arbetena i den särskilda grovarbetsreserven behandlas gemensamt med motsvarande arbeten för landsbygden i ett särskilt avsnitt av belänkandet (s K 197). ' Byggande av enskilda vägar.

Å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 respektive investeringsutredningens förslag till investeringsreserv för budgetåre! 1945/46 hava företag avseende byggande av enskilda vägar medtagits till följande belopp: 13—467172.

186 D.,^^IÅ_ Bud etar S

Beräknad kostnad

Beräknat anslag

1944/45 1945/46

4 000 000 0 000 000

3 000 000 3 600 000

I samband med den förnyade inventeringen av kommunala och enskilda investeringsobjekt, för vilka närmare rcdogöres å s. 310, hava kompletterande uppgifter inhämtats angående de till investeringsutredningen anmälda enskilda vägföretagen. Med ledning av dessa kompletteringar samt av uppgifter från kommuner och enskilda intressenter angående nya arbetsobjekt hava sammanställningar gjorts länsvis. Dessa sammanställningar hava remitterats till vederbörande länsstyrelser med förfrågan, huruvida företagen kunde anses angelägna, i vilken utsträckning planläggningsarbetet utförts samt huruvida intressenterna kunde bedömas ha möjlighet att, därest författningsenligt statsbidrag utginge, bidraga med sin andel i kostnaden för företagens utförande eller därest så icke vore fallet, huruvida vederbörande kommun hade för avsikt biträda intressenterna. Länsstyrelsernas yttranden grunda sig på av vederbörande vägförvaltningar och i vissa fall landsfiskaler gjorda utredningar. Då länsstyrelserna haft kännedom om ytterligare vägföretag, lämpliga att intagas i investeringsreserven, samt då till kommissionen anmälda företag av olika anledningar icke ansetts lämpliga att intagas i investeringsreserven, hava uppgifter härom lämnats kommissionen. Inom kommissionens kansli företagen bearbetning av utredningsmaterialet h a r givit vid handen, att kostnaden för som investeringsobjekt lämpliga företag uppgår till omkring 14 600 000 kronor. Häri innefattas samtliga de företag, som med ledning av de inhämtade uppgifterna kunnat bedömas vara angelägna och så förberedda, att de — i flera fall dock efter vissa kompletterande förberedelsearbeten —• skulle kunna påbörjas vid ingången av budgetåret 1946/47. Av de sålunda utvalda företagen äro företag för 1 300 000 kronor sådana, till vilka bidrag redan beviljats, men som av olika anledningar icke kommit till utförande. Vid företag för 4 100 000 kronor hava intressenterna bedömts kunna bidraga med sin andel av kostnaden, under det att kommunerna förklarat sig hava för avsikt alt bidraga vid företag för 6 800 000 kronor. Vid företag, motsvarande en kostnad av 2 400 000 kronor, anses intressenterna icke kunna bidraga med sin andel av kostnaden och vederbörande kommuner hava icke fattat beslut om att bidraga till företagens utförande. I vissa fall hava vägintressenterna förklarat sig kunna bidraga endast med vissa naturaprestationer. Särskilt i dylika fall men även i vissa andra ha vederbörande kommuner förklarat att, därest statsbidrag kunde påräknas med 60 procent, kommunen vore villig att själv svara för övriga erforderliga penningmedel. Vad beträffar de enskilda vägföretagens lämplighet som sysselsättningsobjekt vid en arbetsmarknadskris må framhållas, att de till övervägande delen måste komma till utförande sommartid och med hänsyn härtill icke äro idealiska arbetslöshetsarbeten. Vissa röjnings- och sprängningsarbeten kunna emellertid i de flesta fall utföras även vintertid och de större enskilda

187 vägföretagen äro i fråga om användbarhet som vinterarbeten ofta jämförbara med smärre allmänna vägar. En väsentlig nackdel är dock, att företagen i regel icke kunna beräknas bliva igångsatta lika snabbt som statliga vägföretag, beroende på det ofta stora antal enskilda intressenter, vilkas beslut och penninganskaffning först måste avvaktas. Dessutom måste naturligen före arbetenas påbörjande den noggranna behovsprövning i varje särskilt fall genomföras, vilken icke alltid kunnat utföras på det förberedande stadium, under vilket uttagningen till investeringsplanen ägt rum. På grund av det stora behovet av enskilda vägbyggnader och med hänsyn till att dessa arbeten äro föga materialkrävande och till största delen kunna utföras med ovan arbetskraft, böra de dock tillmätas relativt stor betydelse som arbetsreserv, särskilt för beredande av sysselsättning åt friställd arbetskraft inom orten. Under förutsättning att tre fjärdedelar av den tillgängliga mängden angelägna och i huvudsak förberedda arbeten skulle kunna komma till utförande under ett år skulle totala investeringsvolymen avseende enskilda vägar —• utöver sådana företag, till vilka bidrag redan beviljats — kunna få en omfattning motsvarande en årskostnad av 10 000 000 kronor. I årets statsverksproposition, VI ht., s. 65, äskas för budgetåret 1946/47 ett anslag av 3 200 000 kronor till bidrag till byggande av enskilda vägar. Enligt statsverkspropositionen skulle av det äskade beloppet omkring 1 210 000 kronor behövas till fortsättnings- och slutbidrag till företag, som i vanlig ordning beviljats bidrag första gången år 1944 eller 1945, och 50 000 kronor till täckande av byggnadsbidrag, som utlovats av förutvarande vägdistrikt och som ansetts böra övertagas av staten. Det återstående beloppet, 1 940 000 kronor, h a r beräknats till nya företag; dock att ett belopp av högst 100 000 kronor av anslaget i förekommande fall skulle få tagas i anspråk för upprättande av en behovsplan för enskilda vägar. Då någon behållning på tidigare anvisade anslag icke beräknas föreligga vid utgången av löpande budgetår, kan det ordinarie arbetsprogrammet för nästföljande budgetår beräknas få en omfattning motsvarande vad som kan utföras med bidrag från det äskade anslaget, d. v. s. under antagande av i regel 60 procents statsbidrag arbeten för 5 300 000 kronor, varav för nya företag 3 200 000 kronor. Den allmänna investeringsreserven föreslås med utgångspunkt härifrån omfatta arbeten för 6 800 000 kronor. Enligt gällande statsbidragsgrunder kan statsbidrag till ifrågavarande företag utgå med högst 60 procent av den beräknade kostnaden, där anläggningen måste anses vara för väghållaren synnerligen betungande. Då synnerliga skäl därtill äro, kan dock bidraget efter Kungl. Maj:ts prövning i varje särskilt fall höjas till högst 75 procent. Under normala förhållanden hava vägintressenterna tidigare i en viss icke obetydlig utsträckning kunnat fullgöra sin bidragsskyldighet i form av naturaprestationer av olika slag. För det fall däremot att det enskilda vägföretaget förutsattes komina till utförande med hänvisad arbetskraft, kan detta för vägintressenterna medföra kontanta utlägg, där eljest naturaprestationer

188 kunnat k o m m a i fråga. Vidare ligger det i sakens natur, att under en arbetsmarknadskris strävan att placera största möjliga antal arbetare på varje särskilt arbetsobjekt kan ha till följd en mer eller mindre påtaglig forcering av arbetet, vilket kan bidraga till stegring av de kontanta utgifterna och även av realkostnaderna. Med hänsyn härtill synes vid enskilda vägföretag, som utnyttjas för att bereda arbetstillfällen åt hänvisad arbetskraft, åtminstone i vissa fall skäl kunna föreligga för att bevilja högre statsbidrag än 60 procent av den beräknade kostnaden. Detta högre bidrag kan därvid förknippas med särskilda villkor angående hänvisning av arbetskraft. Orn normalt statsbidrag, 60 procent, skulle utgå till hela den mängd företag, som i det föregående föreslagits ingå i investeringsreserven och som beräknats kosta 6 800 000 kronor, skulle det mot denna kostnad svarande behovet av statsmedel uppgå till 4 080 000 kronor. Under förutsättning, att såsom ovan anförts bidraget i en del fall skulle behöva höjas, har det för arbetenas utförande erforderliga anslaget uppskattats till 4 500 000 kronor. Stensättning av vägar och gator.

I årets statsverksproposition (VI ht., punkten 23) äskas för budgetåret 1946/47 ett anslag av 1 000 000 kronor till stensättning av vägar. Enär väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beräknar att icke någon behållning av tidigare anvisade medel skulle kvarstå vid utgången av innevarande budgetår, torde det ordinarie arbetsprogrammet kunna beräknas innefatta arbeten för 1 000 000 kronor. Till arbetsmarknadskommissionen har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen den 24 november 1945 överlämnat en förteckning över investeringsobjekt avseende stensättningar av vägar på landsbygden och i sådana städer och stadsliknande samhällen, där kronan är väghållare. Uppgifterna hava av vägoch vattenbyggnadsstyrelsen sammanställts i bil. 18. Denna förteckning slutar på i runt tal 6 700 000 kronor för ett budgetår. Beträffande stensättningsarbeten i sådana städer och samhällen, som äro väghållare, har styrelsen den 11 januari 1946 lämnat uppgifter, varav framgår, att stensättningar av vägar och gator inom ifrågavarande städer och samhällen skulle under ett budgetår kunna utföras för i avrundat tal likaledes 6 700 000 kronor. Uppgifterna angående dessa arbetens fördelning på berörda städer och samhällen återgivas i bil. 16. Tillgången på anmälda angelägna investeringsobjekt på landsbygden samt i städer och stadsliknande samhällen skulle sålunda vara tillräcklig för att motivera en investeringsplan för nästkommande budgetår omfattande arbeten för ca 13 400 000 kronor. E n plan av sådan storlek torde emellertid svårligen kunna genomföras med hänsyn till att stensättningar till betydande del måste utföras av sådan specialutbildad arbetskraft, varpå tillgången är begränsad, och i betraktande jämväl av att säsongen för stensättningsarbete är kort. Arbetsmarknadskommissionen h a r fördenskull ansett sig böra föreslå en begränsning av investeringsplanen för budgetåret 1946/47 till att omfatta arbeten på landsbygden

189 och i städer och stadsliknande samhällen för ett sammanlagt belopp av 9 500 000 kronor eller samma belopp, som beräknats i investeringsutredningens förslag till inventeringsplan för innevarande budgetår. Härav skulle 1 000 000 kronor avse ordinarie arbetsprogram och 8 500 000 kronor allmän investeringsreserv. För genomförande av investeringsreservens arbetsprogram erfordras för landsbygden 4 300 000 kronor och för städerna, såsom statsbidrag enligt de grunder, som gälla för bidrag till städernas väghållning (se s. 185), 4 000 000 kronor eller tillhopa 8 300 000 kronor. I förslaget till investeringsplan för stensättningar hava icke medräknats några kostnader för steninköp, utan det har förutsatts att sten skall kunna erhållas från statens stenförråd på sedvanliga villkor, d. v. s. utan ersättning. Beträffande möjligheterna att utnyttja stensättningsarbeten i arbetsmark iiadsreglerande syfte må framhållas, att sådana arbeten i regel icke gärna kunna utföras vintertid, att de anstränga transportapparaten i jämförelsevis hög grad och att de kräva tillgång till specialutbildad personal i jämförelsevis stor omfattning samt därför endast i begränsad utsträckning kunna bereda sysselsättning åt friställd, icke yrkesutbildad arbetskraft. Slutligen må lämnas en översikt över det utredningsarbete på förevarande område, som utförts av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och legat till grund för det framlagda förslaget till investeringsplan. I skrivelser till länsstyrelserna den 31 oktober 1944 begärde väg- och vattenbyggnadsstyrelsen uppgifter, angående vilka vägsträckor på landsbygden samt i de städer och stadsliknande samhällen, där kronan är väghållare, som lämpligen borde stensättas, över de inkomna förslagen bereddes länsvägnämnderna tillfälle att yttra sig. Ur uppgifterna om önskvärda stensättningsarbeten utvaldes av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen de företag, som enligt styrelsens åsikt i första hand borde ifrågakomma. Urvalsprincipen var därvid, att sådana vägar, som lågo i städer och samhällen eller voro infartsvägar till dessa och som på grund av trafikens storlek eller av andra orsaker lämpligen borde stensättas, i första hand togos under omprövning. Hänsyn togs; jämväl till företagens belägenhet med tanke på erforderliga stentransporter. Arbetsprogrammet begränsades genom ett första urval till att omfatta stensättningar för en sammanlagd byggnadskostnad av ca 8 000 000 kronor. Beträffande de företag, som upptagits i det preliminära programmet, skall väg- och vattenbyggnadsstyrelsen svara för detaljplanering fram till ett förberedelsestadium, då arbetena omgående skola kunna igångsättas, för den händelse omständigheterna påfordra detta. Härutöver må nämnas, att vissa, av länsstyrelserna till stensättning föreslagna vägsträckor av skilda anledningar — bl. a. med hänsyn till att trafikintensiteten varit för låg — av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ansetts ej böra komma i fråga för stensättning, varför de överförts till planen för vägbeläggningar av annat slag. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens utrednings- och förberedelsearbete beträffande stensättningar i sådana städer och samhällen, som själva äro väghållare, h a r utförts efter enahanda linjer som motsvarande utredningar

190 och förberedelser för investeringsplanen för byggande av vägar och gator. Samarbete h a r sålunda vid planernas uppgörande ägt ram med länsstyrelser, vägförvaltningar samt vederbörande städer och samhällen. Detaljplaneringen sker liksom beträffande andra kommunala företag av vederbörande städer och samhällen. Byggande av broar.

För budgetåret 1946/47 äskas i årets statsverksproposition (sjätte huvudtiteln, punkterna 24, 25 och 26) dels anslag av 12 000 000 kronor till byggande av broar, dels särskilda anslag av 3 000 000 kronor till byggande av bro vid Bergnäset och av 1 500 000 kronor till byggande av bro vid Hjulsta. Inberäknat arbeten, som kunna komma att utföras för behållning av tidigare anvisade anslag, beräknas det ordinarie arbetsprogrammet för brobyggnader under nästkommande budgetår uppgå till 21 700 000 kronor. Härutöver föreslår arbetsmarknadskommissionen en allmän investeringsreserv av brobyggnader om 2 900 000 kronor, varigenom hela den brobyggnadsverksamhet, som finansieras med särskilda broanslag, skulle uppgå till 24 600 000 kronor. I följande tablå hava ovannämnda uppgifter sammanställts med motsvarande uppgifter för budgetåren 1944/45 och 1945/46. Budgetår

Investeringsplan kronor

Ordinarie arbetsprogram kronor

Investcringsreserv kronor

1944/45 1945/46 1946/47

10 000 000 13 100 000 24 600 000

6 900 000 9 800 000 21 700 000

3 100 000 3 300 000 2 900 000

Utnyttjandet av förslaget till allmän investeringsreserv för nästa budgetår beräknas kunna giva ca 60 000 dagsverken, motsvarande en arbetsstyrka av ca 240 årsarbetare. Utrednings- och planeringsarbetet i fråga om brobyggnader har bedrivits på samma sätt som under föregående budgetår. Investeringsplanen har sålunda upprättats av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen efter samråd med vederbörande länsstyrelser och vägförvaltningar. De förberedande arbetena hava bedrivits och pågå alltjämt dels inom styrelsen dels ock vid respektive vägförvaltningar. Jämsides med förberedelsearbetena för de företag, som ingå i den särskilda investeringsplanen för broar, bedrives motsvarande arbete beträffande de i investeringsplanerna för vägbyggnader ingående broarna. Förslag till fördelning av reservationsanslaget till byggande av broar för budgetåret 1945/46 har, enligt vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat i skrivelse till arbetsmarknadskommissionen den 2 januari 1946, uppgjorts inom styrelsen och utsänts till länsstyrelserna för yttrande. Samtliga i detta förslag upptagna broar hava förutsatts ingå i investeringsplanen för budgetåret 1946/47. I planen skulle därjämte på två undantag när ingå de företag, som kvarstå helt från planen för budgetåret 1945/46, vidare företag, vilka pågå och icke beräknas bliva färdigställda före den 1 juli 1946, ävensom de företag, vilka beräknas kunna igångsättas under första halv-

191 året 1946 men som beräknas icke hava färdigställts till den 1 juli 1946. För dessa två senare grupper företag hava endast upptagits kostnader för de arbeten, som beräknas kvarstå den 1 juli 1946. I planen hava därjämte upptagits broarna över Mälaren vid Hjulsta och över Lule älv vid Bergnäset, för vilka som förut nämnts särskilda anslag å riksstaten utgå. Det sålunda uppgjorda förslaget till investeringsplan omfattar totalt 102 företag med en sammanlagd byggnadskostnad exklusive vad som beräknas bliva nedlagt i företagen före den 1 juli 1946 av ungefär 31 300 000 kronor, varav för broarna vid Hjulsta och Bergnäset 15 000 000 kronor. Av denna byggnadskostnad beräknade styrelsen att arbete för ungefär 15 400 000 kronor skulle kunna utföras under ett budgetår, varav för broarna vid Hjulsta och Bergnäset 3 600 000 kronor. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har vidare meddelat, att av det för nästa budgetår äskade anslaget till byggande av broar minst 7 000 000 kronor beräknas komma att användas till förstärkning och ombyggnad av sådana broar, som på grundval av resultatet av den nu inom styrelsen pågående utredningen om bärigheten hos landets broar visat sig vara i behov av omedelbara åtgärder. Styrelsen har även räknat med, att vid fördelningen av medel till ordinarie arbeten för budgetåret 1946/47 andra företag än de, som upptagits i den preliminära investeringsplanen, måste kunna ifrågakomma. Styrelsen har slutligen med hänsynstagande till det antal företag, som beräknas kunna utföras under nästa budgetår, föreslagit, att investeringsplanen gives en omfattning av 24 600 000 kronor. För att komma upp till detta program måste till det ordinarie byggnadsprogrammet läggas en allmän investeringsreserv för nästa budgetår om 2 900 000 kronor. Planläggningsarbetet för broar är mycket personal- och tidskrävande och redan de begränsade möjligheterna att genomföra erforderliga förberedelsearbeten måste verka återhållande vid dimensioneringen av en investeringsplan för brobyggnader. Det må också erinras om, att i de väg- och gatuarbeten, som medtagits i förslagen till allmän investeringsreserv och särskild grovarbetsreserv för vägoch gatubyggnader ingå ett mycket stort antal broar. Det totala antalet broföretag ingående i sådana vägarbeten på landsbygden uppgår till omkring 800 med en byggnadskostnad, som preliminärt uppskattats till mellan 40 och 50 milj. kronor. Enbart av broar med mer än 10 meters spännvidd ingå i byggnadsprogrammet för statliga vägar över 300 för en uppskattad byggnadskostnad av över 30 milj. kronor. I genomsnitt torde de i investeringsplanerna för vägbyggnader ingående broarbetena vara ur sysselsättningssynpunkt värdefullare än arbetena i den särskilda planen för brobyggnader, eftersom de sammanhänga med och ofta äro nödvändiga förutsättningar för genomförande av större vägarbeten, vilken sistnämnda kategori av arbeten ju är särskilt lämpad att bereda sysselsättning åt friställd, icke yrkesutbildad arbetskraft. I den mån en utvidgning av den särskilda investeringsplanen för broarbeten skulle medföra en fördröjning av planeringsarbetet för de i vägbyggnadsplanerna ingående bro-

192 arna, skulle detta t. o. m. kunna verka minskande på det totala sysselsättningsprogram, som i ett givet läge skulle stå till buds. Även att genomföra ett brobyggnadsprogram av den omfattning, varom här är fråga, torde komma att stöta på svårigheter, dels emedan arbetet med uppgörandet av detaljritningar och granskning av dessa komme att bliva mycket omfattande i förhållande till den begränsade tillgången på härför kvalificerad personal, dels emedan behovet av arbetsledare, kontrollanter och arbetsmaskiner skulle bliva svårt att fylla, särskilt som samtidigt måste förutsättas en expansion även av i tekniskt hänseende närstående kategorier av arbeten. Vad angår brobyggnaders lämplighet ur sysselsättningssynpunkt må ur investeringsutredningens betänkande (SOU 1944: 12 s. 131) åberopas följande synpunkter. Brobyggnader kräva relativt stor mängd material, och deras verkan ur arbetsmarknadssynpunkt berör därför även verkstadsindustrien. För arbetenas utförande erfordras en jämförelsevis stor procent specialarbetare, varför detta slag av arbeten vanligen icke är särskilt förmånligt ur sysselsättningssynpunkt i en arbetslöshetsperiod. En utökning av arbetsstyrkan vid pågående företag är vidare i regel möjlig att genomföra blott i mycket begränsad omfattning, enär broarbeten i regel äro av sådan art, att de icke lämpligen kunna bedrivas annat än med ett begränsat antal arbetare. Den fördelen erbjuda dock brobyggnader, att deras utförande kan ske relativt oberoende av årstiden. Byggande och förbättring av vissa för riksförsvaret betydelsefulla vägar. Under de senaste åren hava särskilda anslag med jämförelsevis stora belopp beviljats till byggande och förbättring av vissa för riksförsvaret betydelsefulla vägar. Arbetsmarknadskommissionen har icke ansett sig för nästkommande budgetår böra föreslå någon särskild investeringsreserv beträffande dylika vägar. Vägarbeten, som väsentligen eller delvis äro betingade av militära skäl, förutsättas ingå i tillräcklig omfattning under andra rubriker. Vid utgången av löpande budgetår återstående belopp — uppskattningsvis 5 900 000 kronor — av tidigare beviljade anslag jämte i statsverkspropositionen för nästa budgetår äskat anslag av 2 000 000 kronor räcker för övrigt till för en investering i för riksförsvaret betydelsefulla vägar av 7 900 000 kronor. Uppförande av garage och förrådsbyggnader. För budgetåret 1946/47 föreslås en allmän investeringsreserv av arbeten avseende uppförande av garage och förrådsbyggnader för en beräknad kostnad av 2 300 000 kronor. Inberäknat i statsverkspropositionen under kapitalbudgeten föreslaget ordinarie anslag till förrådsbyggnader ni. m. om tillhopa 2 500 000 kronor skulle all Iså hela den föreslagna investeringsplanen för budgetåret 1946/47 innefatta arbeten för 4 800 000 kronor (se bil. 19). Enligt samma princip som angivits i årets statsverksproposition, kapitalbudgeten: bil. 5, s. 231, föreslås för investeringsreserven särskilda anslag för sådana byggnadsföretag för vilka kostnaderna överstiga 100 000 kronor, medan för mindre byggnadsföretag ett gemensamt anslag föreslås.

193 Såsom meddelats i statsverkspropositionen, kapitalbudgeten, bil. 5, s. 222, har en den 31 oktober 1944 gjord inventering visat, att det i fråga om garageanläggningar och verkstadsbyggnader förelåge ett investeringsbehov av sammanlagt 12 120 000 kronor. Härtill komme att sanitära anordningar för en beräknad sammanlagd kostnad av 800 000 kronor behövde utföras i befintliga garage. Enär för budgetåret 1945/46 anvisats 2 500 000 kronor för uppförande av garage och förrådsbyggnader m. m , och då departementschefen i årets statsverksproposition, kapitalbudgeten: bil. 5, s. 233 biträtt av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen gjort förslag, att av de för arbetsprogrammets genomförande erforderliga medlen ett sammanlagt belopp av 5 050 000 kronor skulle anvisas å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår, komme sålunda utöver i årets statsverksproposition upptaget belopp att kvarstå ett icke tillgodosett investeringsbehov av (12 920 000 — 2 500 000 — 5 050 000 — 2 500 000 = ) 2 870 000 kronor. I skrivelse till arbetsmarknadskommissionen den 21 december 1945 h a r väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat, att av den sålunda återstående delen av byggnadsprogrammet garageanläggningar och förrådsbyggnader för en sammanlagd kostnad av 2 300 000 kronor äro eller synas kunna bliva detaljplanerade i sådan utsträckning, att arbetet med deras uppförande kan beräknas bliva påbörjat under budgetåret 1946/47. Investeringsreserven föreslås med utgångspunkt härifrån omfatta arbeten för 2 300 000 kronor. Till jämförelse må nämnas att å beredskapsstat för budgetåret 1944/45 uppfördes ett anslag till förlag till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förrådsfond av 500 000 kronor avsett för uppförande av garage och förrådsbyggnader m. m. I investeringsutredningens förslag till allmän investeringsreserv för innevarande budgetår ha medtagits arbeten för en kostnad av 4 250 000 kronor. Beträffande i reserven ingående företag av större omfattning har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen lämnat följande upplysningar. Garage inom vägmästareområde

4 vid Björklinge,

Uppsala län.

Befintligt garage är otillräckligt för arbetsområdets behov varjämte värmeoch ventilationsanordningarna äro otillfredsställande. Lokaler för manskap samt vägmästarkontor saknas. För närvarande uppställas vissa fordon i filialgarage vid Isgrena. Detta garage, som befiimer sig i dåligt skick, skall slopas i samband med att nytt garage uppföres vid Björklinge, som ligger centralt inom området och dit driften enligt vägförvaltningens mening bör centraliseras. Kostnaderna ha beräknats till 190 000 kronor. Garage inom vägmästareområde

3 vid Vagnhärad, Södermanlands

län.

Nuvarande garage vid Vagnhärad är otillräckligt, varför en maskin för närvarande måste förvaras i provisoriskt skjul vid Tystberga. Lokaler för manskap och vägmästarekontor saknas. Lämpligaste plats för nybyggnad har befunnits vara Vagnhärad, som är beläget centralt inom arbetsområdet samt invid järnväg. Nybyggnaden har kostnadsberäknats till 145 000 kronor.

194 Garage inom vägmästareområde

7 vid Bodafors,

Jönköpings

län.

Befintligt garage vid Bodafors utgöres av ett otillfredsställande träskjul utan uppvärmningsanordningar, varför nytt garage erfordras för uppställning och skötsel av arbetsområdets maskinpark. Bodafors synes vara ändamålsenligaste platsen för nybyggnad på grund av fördelaktig belägenhet i förhållande till vägnät och järnväg. Kostnaderna beräknas till 145 000 kronor. Garage inom vägmästareområde

13 vid Brålanda, Älvsborgs

län.

Utrymmet i befintligt garage vid Brålanda är för litet och medgiver ej, att alla fordon förvaras inomhus. Värmeanläggningen är otillräcklig, varjämte lokaler saknas för manskap och vägmästarekontor. Verkstadsutrymmet i nuvarande garaget är därjämte för litet. Större om- och tillbyggnad eller nybyggnad förlagd till samma plats som nuvarande garage föreslås. Brålanda är centralt beläget inom området och har järnvägsförbindelse. Företaget har kostnadsberäknats till 100 000 kronor. Garage inom vägmästareområde

5 vid Timmele, Älvsborgs

lån.

Vid Timmele beläget garage är otillräckligt och har så låg takhöjd, att maskiner måst ombyggas för att kunna köras in i detsamma. Byggnaden saknar lokaler till personalrum för manskap och till kontor för vågmästare. Nytt garage för 175 000 kronor föreslås förlagt till Timmele, som är beläget utmed länshuvudväg invid järnväg samt i närheten av staden Ulricehamn. Garage inom vågmästareområde

10 vid Såffle, Värmlands

län.

Befintligt garage vid Säffle, som är beläget å ofri grand, är otillräckligt för arbetsområdets behov. Ett antal maskiner måste nu inhysas i bristfälligt skjul. Nuvarande markområde är för litet och möjlighet att utöka tomten finnes ej. Nytt garage föreslås bliva uppfört å annat område men även detta vid Säffle, som utgör centrum för områdets vägnät och är beläget invid järnväg. Kostnaderna härför ha beräknats till 175 000 kronor. Garage inom vägmästareområde

5 vid Vintrosa,

Örebro län.

Huvudgaraget för arbetsområdet vid Ånstaberg avses att kompletteras med ett garage för 165 000 kronor vid Vintrosa för att minska tomkörningar. Vintrosa är centralt beläget utmed rikshuvudväg och järnväg. Garage inom vågmästareområde

5 vid Åselby, Kopparbergs

län.

Nuvarande garage vid Åselby är otillräckligt. Manskapslokaler samt vägmästarekontor saknas. Nybyggnad för 125 000 kronor föreslås bliva uppförd i anslutning till det befintliga garaget vid Åselby invid Borlänge. Garage inom vägmästareområde

10 vid Arnåsvall,

Västernorrlands

län.

Befintligt garage vid Arnäsvall är otillräckligt och befinner sig i bristfälligt skick. Byggnaden är ur brandsynpunkt uppförd på otillfredsställande sätt. Nybyggnad av garage h a r föreslagits på ny tomt vid Arnäsvall. Denna

195 plats är belägen i korsningspunkt för ett flertal huvudvägar inom arbetsområdet, ca 5 km från Örnsköldsvik. Utredningen om garagets förläggning är emellertid ännu ej slutförd, varför annan plats inom området också är tänkbar för garaget. Kostnaden för företaget h a r beräknats till 170 000 kronor. Garage inom vägmästareområde

18 vid Vilhelmina,

Västerbottens

lån.

Nuvarande garage vid Vilhelmina är icke tillräckligt, varjämte verkstad och personalutrymmen saknas. För att kunna tillgodose lokalbehovet erfordras en tillbyggnad för 120 000 kronor. Vilhelmina har befunnits vara bästa plats för områdets centralgarage, då denna ort ligger i arbetsområdets centrum. Garage inom vägmästareområde

18 vid Moskosel, Norrbottens

län.

Befintligt garage vid Moskosel är otillräckligt för nuvarande maskinpark. Verkstad och utrymme för manskap saknas. En större om- och tillbyggnad eller nybyggnad, kostnadsberäknad till 135 000 kronor, skulle täcka lokalbehovet. Moskosel, som är korsningspunkt för områdets huvudvägar samt ligger vid järnväg, är den fördelaktigaste förläggningsplatsen för garaget. Särskild grovarbetsreserv för väg- och gatubyggnader. Utöver den allmänna reserven av arbeten för statliga och statsunderstödda vägar och galor m. m. föreslås en särskild grovarbetsreserv av vägarbeten för en sammanlagd kostnad av 145 300 000 kronor. Av detta belopp skulle 11 500 000 kronor vara erforderligt för marklösen o. d. och 133 800 000 kronor stå till förfogande för täckande av byggnadskoslnader. Beträffande grunderna för sammansättningen av en sådan reserv och principerna för dess utnyttjande hänvisas till vad därom anförts i det föregående (s. 9). Vid framläggandet av förslag till grovarbetsreserv för budgetåret 1944/45 meddelade investeringsulredningen, att den hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen begärt utredning angående en dylik reserv, vilken helst borde vara så omfattande att den kunde giva sysselsättning åt 15 000 å 20 000 man. Det framhölls även, att kostnaderna för en sådan reserv kunde uppskattas till 170 000 000 kronor och alt detaljplanerandet av hela denna reserv icke torde medhinnas före ingången av budgetåret 1944/45 men att vissa företag borde kunna vara färdigplanerade vid budgetårsskiftet och att resten borde planeras så snabbt som möjligt, så att grovarbetsreserven under loppet av ifrågavarande budgetår efter hand kunde tagas i anspråk. För budgetåret 1945/46 föreslog investeringsutredningen en motsvarande reserv om 180 000 000 kronor. Utredningsarbetet beträffande arbetena i den särskilda grovarbetsreserven har i fråga om samarbete med lokala myndigheter bedrivits enligt samma principiella riktlinjer, som tillämpats beträffande motsvarande arbeten i den allmänna investeringsreserven. Den av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagna särskilda grovarbetsreserven består av företag, som medföra liten åtgång av svåråtkomligt ma-

196 terial och som — även vintertid — lämna möjlighet att sysselsätta jämförelsevis stora arbetsstyrkor. Även i övrigt hava de rena sysselsättningsynpunkterna tillmätts större vikt vid urvalet till denna reserv än i fråga om den allmänna investeringsreserven. Sålunda har särskild hänsyn tagits till företagens läge genom att större företräde givits arbeten på och i närheten av särskilt konjunkturkänsliga trakter. På grand av dessa synpunkter hava i fråga om den särskilda grovarbetsreservens fördelning på länen och på de olika kategorierna av vägar icke tillämpats samma relationer som för motsvarande arbeten på ordinarie budget och i den allmänna investeringsreserven. För de län, där arbetslöshetsriskerna äro störst, har sålunda beräknats särskilt stor grovarbetsreserv. Ävenså har på huvudvägarna kommit en jämförelsevis stor andel av den särskilda grovarbetsreserven, eftersom arbeten på de större vägarna i regel äro gynnsammare ur sysselsättningssynpunkt än arbeten på småvägar. Beträffande den särskilda grovarbetsreserven för landsbygdens vägar har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i skrivelse till arbetsmarknadskommissionen den 22 december 1945 meddelat, att totalomfattningen av reserven utgör 290 000 000 kronor. Den del härav, som med hänsyn till utförda förberedelsearbeten kunde medräknas som reserv för budgetåret 1946/47, representerade en total kostnad av 180 700 000 kronor, fördelad på följande typer av vägarbeten. Totalkostnad Milj. kronor

Nyanläggning av bygdevägar Nyanläggning av ödebygdsvägar Byggande av huvudvägar Ombyggnad av bygdevägar och ödebygdsvägar Summa

18'2 2-5 122-1 37-9 1807

Byggnadsk°stlV>d under budgetaret 1946/47 Milj. kronor

ll-s i'fl 77- o 25'0 115-0

Enligt uppgift av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen skulle på förelagen i den särskilda grovarbetsreserven under budgetåret 1946/47 kunna utföras arbete för sammanlagt 97 700 000 kronor under antagande att företagen bedreves i normal arbetstakt. Under förutsättning av forcering i arbetena har emellertid styrelsen ansett, att denna siffra kunde ökas till 115 000 000 kronor, fördelad på de fyra typerna av vägarbeten enligt ovanstående sammanställning. En jämförelse med den särskilda grovarbetsreserven för innevarande budgetår ger vid handen, att de sammanlagda byggnadskostnaderna minskats från 151400 000 till 115 000 000 kronor. Beträffande orsakerna till minskningen har styrelsen hänvisat till de synpunkter, som på s. 178 anförts beträffande planeringen, och därjämte framhållit, att företagen i den allmänna investeringsreserven för sina förberedelser erfordrat mera tid och personal än som från början förutsetts, varför den särskilda grovarbetsreserven i viss mån kommit i efterhand, då största vikten lagts vid förberedelsearbetet för de mera angelägna företagen i den allmänna investeringsreserven.

197 Företag i grovarbetsreserven uppskattas vid nedannämnda tider under år 1946 bliva färdigplanerade i en omfattning, som motsvarar följande byggnadskostnader. Tidpunkt

Total kostnad för färdigplanerade företag Milj. kronor

Vi 1946 Vt 1946 Vi 1947

51-S 135-6 180-7

I den angivna slutsumman, 115 000 000 kronor, för arbeten i den särskilda grovarbetsreserven under nästkommande budgetår hava icke kostnader för marklösen inräknats. Sistnämnda kostnader kunna för ett första byggnadsår uppskattas till 11500 000 kronor. Kostnaden för hela den särskilda grovarbetsreserven av vägbyggnader på landsbygden skulle enligt detta förslag för nästa budgetår sluta på 126 500 000 kronor. Arbeten i denna del av den särskilda grovarbetsreserven beräknas kunna giva ca 4 200 000 dagsverken, motsvarande ca 16 800 årsarbetare. Största lämpliga arbetsstyrka vintertid beräknas kunna bliva ca 13 000 man. Vad angår väg- och gatubyggnader i städerna beräknade investeringsutredningen för budgetåret 1944/45 en särskild grovarbetsreserv av arbeten för 40 000 000 kronor. På grund av att tillgången på förberedda arbetsobjekt, vilka samtidigt vore tillräckligt angelägna och tillräckligt lämpliga ur sysselsättningssynpunkt, var mindre god för ett sysselsättningsprogram av denna storlek, föreslog utredningen att som underlag för den särskilda grovarbetsreserven för innevarande budgetår skulle medräknas företag för en sammanlagd kostnad av 36 000 000 kronor, varav under budgetåret skulle kunna utföras arbeten för 17 400 000 kronor. Vid den revidering av den särskilda grovarbetsreserven som företagits av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, har framgått, att numera finnas lämpliga och i tillräcklig grad förberedda arbeten motsvarande en sammanlagd kostnad av 38 700 000 kronor, varav under budgetåret 1946/47 skulle kunna utföras arbeten för 18 800 000 kronor. Med hänsyn härtill föreslås för nästa budgetår en särskild grovarbetsreserv av sistnämnda omfattning. Denna reserv beräknas innebära ca 650 000 dagsverken, vilket motsvarar sysselsättning för 2 600 årsarbetare. Största arbetsstyrkan vintertid synes kunna uppgå till 1 500 man. Förslaget till särskild grovarbetsreserv för budgetåret 1945/46 innebär alltså för städernas del en ökning med 1 400 000 kronor, medan samtidigt motsvarande reserv för landsbygden minskats med 36 100 000 kronor, d. v. s. för hela den särskilda grovarbetsreserven i vad den består av vägbyggnader en minskning av (36 100 000 — 1 400 000 ==) 34 700 000 kronor till 145 300 000 kronor. Härav utgöra kostnaderna för marklösen 11500 000 kronor och de egentliga byggnadskostnaderna 133 800 000 kronor.

198 Anslag till statliga och statsunderstödda vägar och gator m. ni. Beträffande anslag till arbeten, som föreslås ingå i den särskilda grovarbetsreserven hänvisas till vad som anförts å s. 367 i detta betänkande. Under åberopande av det, som anförts beträffande investeringsplanen i övrigt för statliga och statsunderstödda vägar och gator m. m., hemställer arbetsmarknadskommissionen, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppföra följande anslag, nämligen å driftbudgeten

under s j ä t t e

huvudtiteln:

Vägunderhåll och vägbyggnader. Väghållning på landet samt i städer och stadsliknande samhällen: Barmarksunderhållet kronor 40 500 000 Nyanläggning av bygdevägar » 24 000 000 Nyanläggning av ödebygdsvägar .... » 6 500 000 Byggande av huvudvägar » 64 000 000 Ombyggnad av bygdevägar och ödebygdsvägar kronor 29 500 000 Vägbeläggningar » 10 J00 000 Väghållning i städer och stadsliknande samhällen: Bidrag till byggande av vägar och gator kronor 55 000 000 Enskild väghållning: Bidrag till byggande av enskilda vägar

»

4 500 000

» »

8 300 000 2 900 000

Diverse ändamål: Stensättning av vägar Byggande av broar

samt å k a p i t a l b u d g e t e n under D i v e r s e k a p i t a l f o n d e r : Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond, Förrådsbyggnader m. m.: Smärre byggnadsarbeten, Ullbyggnader kronor m. m Garage i vägmästareområde nr 4, Uppsala län » Garage i vägmästareområde nr 3, Södermanlands län »

755 000 190 000 145 000

199 Garage i vägmästareområde nr 4, Jönköpings län kronor Garage i vägmästareområde nr 5, Älvsborgs län » Garage i vägmästareområde nr 10, Värmlands län » Garage i vägmästareområde nr 5, Örebro län » Garage i vägmästareområde nr 5, Kopparbergs län » Garage i vägmästareområde nr 10, Västernorrlands län » Garage i vägmästareområde nr 18, Västerbottens län » Garage i vägmästareområde nr 18, Norrbottens län »

145 000 175 000 175 000 165 000 125 000 170 000 120 000 135 000

10. Investeringsplan för civila flygplatser. Förslaget till investeringsplan för statliga och statsunderstödda flygplatser för budgetåret 1946/47 innefattar en investeringsreserv avseende byggande och förbättring av flygplatser om 9 250 000 kronor. Med tillägg av det i statsverkspropositionen under kapitalbudgeten, bil. 5, äskade ordinarie anslaget under luftfartsfonden om tillhopa 8 300 000 kronor samt en beräknad behållning vid utgången av löpande budgetår å anslaget till byggande och förbättring av flygplatser av i runt tal 950 000 kronor, skulle hela den för budgetåret 1946/47 under luftfartsfonden föreslagna investeringsplanen omfatta arbeten och anskaffningar för sammanlagt 18 500 000 kronor. Arbetsmarknadskommissionen föreslår därjämte en särskild grovarbetsreserv för en kostn a d av 5 000 000 kronor. Vid uppgörandet av förslaget till investeringsreserv har arbetsmarknadskommissionen samrått med luftiärtsstyrelsen och 1944 års flygplatsutredning. I skrivelse till arbetsmarknadskommissionen den 26 september 1945 har flygplatsutredningen erinrat om att utredningen hade framlagt förslag till anläggning av storflygplats, vilken för en första utbyggnad kostnadsberäknades till 88 500 000 kronor, samt i utlåtande angående eventuell begränsning av den första byggnadsetappen för storflygplatsen därjämte förordat, att vissa arbeten å Bromma flygplats, kostnadsberäknade till 10 440 000 kronor, måtte komma till utförande. Utredningen hade vidare framlagt förslag till utbyggnad av vissa för den inhemska reguljära lufttrafiken erforderliga flygplatser, vilka angivits i årets statsverksproposiiion, kapitalbudgelen: bil. 5, s. 176, och vilka kostnadsberäknats till 16 670 000 kronor. Därjämte påginge utrednings- och planläggningsarbetet för ett flertal andra flygplatser, varom förslag förmodades kunna framläggas under loppet av vintern. Luftfartsstyrelsen har den 25 september 1945 överlämnat en preliminär investeringsplan för budgetåret 1946/47. Planen innehåller arbeten i investeringsreserven för 31 010 000 kronor samt en preliminär uppgift beträffande ordinarie arbeten för 23 600 000 kronor. Dessa arbeten inkludera icke storflygplatsen. I skrivelse till Kungl. Maj:t den 20 oktober 1945 angående tillfällig ökning av personalen å luftfartsstyrelsens marktjänstbyrå har styrelsen emellertid meddelat, att styrelsen icke haft möjlighet att ombesörja detaljplanering av varken ovannämnda arbeten eller dem, som avses komma till utförande under innevarande budgetår. Av det å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1945/46 uppförda anslaget till planering av allmänna arbeten har ett belopp av 300 000 kronor beräknats för luftfartsstyrelsens behov (prop. 334, s. 35). I skrivelse till Kungl.

201 Maj:t den 31 januari 1946 angående storflygplats har luftfartsstyrelsen meddelat, att styrelsen med anlitande av sålunda anvisade medel igångsatt tekniska utredningar ävensom undersökningar i syfte att få fram en angelägenhetsgradering av flygplatsanläggningar i landet. Detta arbete beräknades taga en tid av två till tre år ehuru delresultat efter hand kunde framläggas beträffande flygplatser, vilkas allmänna betydelse vore uppenbar. En mera omfattande plan, jämförlig med vägväsendets flerårsplaner, vore icke möjlig att framlägga under den närmaste tiden, men förutsättningarna härför antogos vara för handen om några år, varvid styrelsen avsåge att framlägga en sådan plan. Av största vikt är att planeringsläget beträffande reserven av flygplatsarbeten i väsentlig mån förbättras, enär dylika arbeten av flera skäl äro värdefulla ur sysselsättningsynpunkt. Dels utgöras de nämligen i vad gäller fältarbeten till stor del av sådana grovarbeten, som kunna utföras av arbetskraft utan särskild yrkesutbildning, dels äro dessa arbeten koncentrerade inom ett begränsat område, vilket ur organisations- och förläggningssynpunkt är värdefullt dels ock äro arbetena i stor utsträckning belägna i närheten av sådana större befolkningscentra, där arbetslöshet kan befaras. Enär svårigheterna med hänsyn till de omfattande utredningar, som en flygplatsfråga i regel kräver, och till den rådande bristen på kvalificerad teknisk personal äro särskilt stora, är det angeläget att tillgängliga planeringsresurser såvitt möjligt koncentreras på ett program, som det ligger inom möjligheternas gräns att hinna färdigplanera i tid. För att få till stånd en sådan investeringsreserv, som överensstämmer med luftfartsstyrelsens planeringsresurser har kommissionen samarbetat med styrelsen. I samråd med luftfartsstyrelsen har sålunda det förslag till investeringsreserv utarbetats, som återgives i bil. 20. Bilagan innehåller jämväl uppgifter angående de arbeten, som äro avsedda att komma till utförande med anlitande av ordinarie medel. Kommissionen har icke ansett sig i det nu framlagda förslaget till investeringsreserv för civila flygplatser för budgetåret 1946/47 böra medtaga byggande av storflygplats, då denna flygplatsfråga är av mycket stor omfattning och statsmakterna ännu icke tagit ställning till densamma. Detta företag skulle emellertid vara mycket lämpligt för att bereda sysselsättning åt friställd icke yrkesbildad arbetskraft. Därest med anledning av luftfartsstyrelsens förslag i ovannämnda skrivelse den 31 januari 1946 beslut om flygplatsens byggande skulle fattas av årets riksdag synes därför i investeringsreserven böra medtagas arbeten å flygplatsen i den omfattning sådana arbeten kunna bedrivas utöver det ordinarie arbetsprogrammet. Luftfartsstyrelsens förslag om anvisande för nästa budgetår av medel för arbeten å Jönköpings, Örebro och Östersunds flygplatser har icke bifallits av Kungl. Maj:t. Departementschefen har (kapitalbudgeten: bil. 5, s. 190), då inrikesflyg av någon betydelse pågått alltför kort tid för att tillräckliga erfarenheter därav ännu kunnat erhållas, ansett att frågan om utbyggnad av nya flygförbindelser i landet borde anstå, tills markorganisationen å de 14—467172.

202 redan trafikerade linjerna i huvudsak blivit utbyggd i avsedd omfattning. Då departementschefen emellertid påpekat, att det gjorda ställningstagandet till de av luftfartsstyrelsen framförda förslagen om arbeten å flygplatser icke utgjorde hinder för att även andra än de i propositionen förordade arbetena igångsattes, därest så skulle anses angeläget av arbetsmarknadspolitiska skäl, samt förutsatt, att medel skulle få disponeras av anslag å allmän beredskapsstat till bestridande av kostnaderna för dylika arbeten, har arbeten vid nu nämnda flygplatser ansetts böra inräknas i investeringsreserven. Förutom de i bilagan närmare specificerade arbetena vid olika flygplatser har upptagits ett belopp avseende arbeten vid Göteborgs och Kiruna flygplatser. Beträffande Göteborgs flygplats meddelas i årets statsverksproposition, kapitalbudgeten: bil. 5, s. 187, att flygplatsutredningen för närvarande arbetar med lösandet av denna flygplatsfråga och beräknar under instundande vår k o m m a att framlägga förslag rörande flygplatsen. Därvid utredes såväl frågan om byggande av en ny flygplats i stadens närhet som möjligheterna att utvidga det nuvarande fältet vid Torslanda. Med hänsyn till pågående utredningar har Kungl. Maj:t ansett att nya anläggningar å Torslanda flygplats borde komma till stånd endast i sådana fall att ett uppskov skulle medföra allvarliga ölägenheter. Av luftfartsstyrelsen äskade anslag till uppförande av personalbostäder och anläggande av förbindelsebana å flygplatsen, kostnadsberäknade till resp. 100 000 kronor och 900 000 kronor, har Kungl. Maj:t icke upptagit i statsverkspropositionen, enär arbetena icke ansetts böra för närvarande utföras. Beträffande Kiruna flygplats har luftfartssfyrelsen äskat anslag för budgetåret 1946/47 till arbeten, vilka närmare angivits i årets statsverksproposition, kapitalbudgeten: bil. 5, s. 182. De i propositionen angivna arbetena avse flygplatsens utbyggnad genom förlängning av den befintliga huvudrullbanan. I skrivelse till arbetsmarknadskommissionen den 17 januari 1946 har luftfartsstyrelsen erinrat om, att 1944 års flygplatsutredning för flygfältsarbeten m. m. å Kiruna flygplats upptagit etl belopp av 950 000 kronor, avsett huvudsakligen för utökning av en bana till 1 200 m längd samt för flyttning av två kraftledningar. Luftfartsstyrelsen har vidare meddelat, att flygplatsutredningens förslag numera underkastats förnyad granskning. Lutningsförhållandena på den bana, som kan förlängas till 1 200 meter, uppginge p å en del ställen till 1: 45, stråkbredden vore 200 meter och hårdgjorda banans bredd 40 meter. Enligt nu föreliggande förslag till internationella normer för flygfält, vilka av styrelsen blivit kända först i december 1945, vore motsvarande fordringar för huvudlandningsbanor: längdlutning 1: 100, stråkbredd 300 meter och bredd på rullbanan 60 meter. Med den utbyggnad, som inrymmes inom del föreslagna beloppet 950 000 kronor, komme Kiruna flygfält icke att uppfylla kraven enligt internationella normer. Som en följd härav komme avsevärda inskränkningar att uppstå dels i fråga om de flygplantyper, som kunde angöra fältet, dels i fråga om regulariteten. Fältet komme med andra ord ej att tillfredsställande kunna fylla det ändamål, för vilket det vore avsett.

203 I grovarbetsreserven för innevarande budgetår ingår såsom arbeten inom flygförvaltningens ämbetsområde utvidgning av flygfältet i Kiruna för en kostnad av 1 520 000 kronor. Luftfartsstyrelsen hade jämväl till granskning upptagit flygvapnets förslag till utvidgning. Det militära förslaget innebure en betydligt ökad kostnad innan fältet kunde erhålla en huvudlandningsbana om 1 200 m längd. En utbyggnad enligt flygvapnets förslag medförde dock, att fältet i huvudsak komme att motsvara internationella fordringar, varjämte en avsevärt större trafikregularitet möjliggjordes. Utvecklingen komme enligt luftfartsstyrelsen sannolikt att framtvinga, att fältet i framtiden utbyggdes enligt de internationella normerna. Kostnaderna för justering, breddning och förlängning av en av de befintliga banorna jämte erforderlig justering av närliggande bana för en sådan utbyggnad beräknade luftfartsstyrelsen till 4 550 000 kronor. Utbyggnad av en motsvarande bana enligt flygvapnets förslag, dock med ökning av stråkbredden och banbredden till 300 resp. 60 m. hade luftfartsstyrelsen kostnadsberäknat till 2 800 000 kronor. Då även militära skäl sannolikt komme att framtvinga en utbyggnad, och då en militärt godtagbar sådan icke kunde erhållas enligt flygplatsutredningens förslag, hade luftfartsstyrelsen funnit det välbetänkt att frångå sitt på utredningens förslag grundade ställningstagande i ärendet och i stället föreslå, att utbyggnaden utfördes enligt flygvapnets förslag. Styrelsen ville föreslå, att ett belopp av 1 000 000 kronor upptoges i investeringsreserven för nästkommande budgetår. En utbyggnad enligt sistnämnda alternativ medförde dessutom den väsentliga fördelen att fältet i sitt nuvarande skick kunde användas under hela utbyggnadstiden. Ur ren arbetsmarknadssynpunkt äro ovannämnda företag av stort värde, eftersom tillgången på arbeten i investeringsreserven i Göteborgstrakten och Kirunatrakten är förhållandevis mindre god i relation till de arbetslöshetsrisker, som konjunkturomslag skulle kunna medföra för dessa orter. Med hänsyn härtill föreslås, att i investeringsreserven inräknas ett belopp av 2 500 000 kronor för arbeten vid Göteborgs och Kiruna flygplatser, då enligt av luftfartsstyrelsen under hand lämnade upplysningar häremot svarande arbeten skulle kunna utföras under nästa budgetår. Beloppet torde beträffande Göteborgs flygplats få avse sådana arbeten, varom beslut kan komma att fattas efter flygplatsutredningens ovannämnda utredning. Beträffande Kiruna flygplats är det ur arbetsmarknadssynpunkt angeläget, att slutgiltig utredning snarast verkställes angående den lämpliga utbyggnaden av flygfältet, så att detta förelag vid behov kan tillgripas för beredande av sysselsättning åt friställd arbetskraft. Vad angår de olika slag av flygplatsarbeten, som kunna komma i fråga, liar av flera skäl icke föreslagits någon investeringsreserv av belysningsanläggningar och radiofyrar. Dels är nämligen projekteringen av sådana arbeten jämförelsevis tidskrävande och tillgänglig planeringspersonal torde komma att bliva fullt sysselsatt med anläggningar ingående i det ordinarie arbetsprogrammet, dels bestå sådana arbeten till stor del av materialbeställningar,

204 vilka äro beroende av import och i övrigt kunna effektueras endast av ett fåtal svenska firmor. I investeringsreserven ingå sålunda endast fältarbeten (terrasserings- och beläggningsarbeten) samt husbyggnader. Den allmänna investeringsreserven beträffande civila flygplatser har uppskattats innefatta ca 200 000 dagsverken, motsvarande sysselsättning för ca 800 årsarbetare. Den största arbetsstyrka, som kan sysselsättas vid arbetena i den allmänna investeringsreserven beräknas bliva 1 000 man sommartid och 300 man vintertid. Beträffande i förslaget till inventeringsreserv ingående företag hava följande uppgifter inhämtats. Visby flygplats. Såsom i årets statsverksproposition, kapitalbudgeten: bil. 5, s. 190, påpekats, är frågan om komplettering och utbyggnad av Visby flygplats för närvarande under behandling av flygplatsutredningen. Återstående kostnader för fältulvidgning och anläggning av rullbana hava av luftfartsstyrelsen beräknats till 2 600 000 kronor. I enlighet med vad luftfartsstyrelsen i skrivelse den 21 december 1945 till arbetsmarknadskommissionen föreslagit har i förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 upptagits arbeten å detta fält för ett belopp av 500 000 kronor. Jönköpings flygplats. Enligt vad luftfartsstyrelsen meddelat erfordras, för att Jönköpings flygplats skall få ett huvudstråk av erforderlig längd, ytterligare fältutvidgning utöver de arbeten, som för närvarande äro under utförande i arbetsmarknadskommissionens regi. I skrivelse den 21 december 1945 till kommissionen har luftfartsstyrelsen meddelat, att kostnaderna för denna ytterligare fältutvidgning beräknats till 500 000 kronor. Arbeten för 200 000 kronor skulle kunna utföras under budgetåret 1946/47 och ha därför medtagits i förslaget till investeringsreserv för nämnda budgetår. Stockholm—Bromma flygplats. Luftfartsstyrelsen har i skrivelse den 30 oktober 1945 till Kungl. Maj:t hemställt, att för nästa budgetår måtte anvisas 6 440 000 kronor för vissa byggnadsarbeten vid Bromma flygplats. I skrivelse den 25 september 1945 till arbetsmarknadskommissionen har styrelsen meddelat, att därjämte "en investeringsreserv av 4 100 000 kronor kunde upptagas för ytterligare byggnadsarbeten. Kungl. Maj:t har emellertid (kapitalbudgeten: bil. 5, s. 183) icke bifallit styrelsens framställning, enär utbyggnaden av Bromma flygplats ägde sådant samband med frågan om storflygplatsen, att med prövningen borde anstå till dess sistnämnda fråga blivit mogen för avgörande. Enär det är angeläget, att en reserv av arbeten av grovarbetskaraktär i stor omfattning finnes tillgänglig i eller invid Stockholm och då det visar sig att den reserv av dylika arbeten, som kan åstadkommas genom stadens egna organ är alltför liten, är det ur arbetsmarknadssynpunkt angeläget, att arbeten vid Bromma flygfält kunna intagas i investeringsreserven. Under förut-

205 sättning, att frågan om storflygplatsen kan lösas tillräckligt snabbt skulle, enligt vad luftfartsstyrelsen uppgivit, med hänsyn bl. a. till planeringsresurserna kunna räknas med en reserv av arbeten för en kostnad av 4 000 000 kronor under nästa budgetår. Arbetsmarknadskommissionen har därför funnit skäl att i förslaget till investeringsreserv för nästa budgetår medräkna arbeten för sistnämnda belopp. Örebro

flygplats.

Luftfartsstyrelsen hemställde i skrivelse den 30 oktober 1945 till Kungl. Maj :t, att ett anslag av 200 000 kronor måtte anvisas för nästa budgetår till förbättring av gamla fältet å Örebro flygplats. Denna framställning har icke bifallits av Kungl. Maj:t. Såsom anförts å s. 202 har arbetet ansetts böra medtagas i investeringsreserven. Därutöver har luftfartsstyrelsen till arbetsmarknadskommissionen under hand meddelat, att i närheten av flygplatsen en bäck behövde grävas om och rensas upp samt att en mindre omläggning av järnvägslinjen Pålsboda— Örebro beräknades bliva erforderlig. Utredning härom påginge och kostnaderna uppskattades till sammanlagt 300 000 kronor. Därjämte förelåge behov av en mindre administrationsbyggnad, iordningställande av tillfartsväg samt iordningställande av stationsområdet. De sistnämnda arbetena hava kostnadsberäknats till respektive 80 000, 50 000 och 20 000 kronor. I förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 hava inräknats samtliga ovanberörda arbeten för en sammanlagd kostnad av (200 000 + 300 000 + 80 000 + 50 000 + 20 000 = ) 650 000 kronor. Skellefteå

flygplats.

Luftfartsstyrelsen har meddelat, att plan för byggande av ytterligare ett flygfält för norrlandsflyget, nämligen vid Skellefteå, föreligger färdig samt att staden föranstaltar om anskaffande av erforderliga markområden. I skrivelse den 21 december 1945 till arbetsmarknadskommissionen har styrelsen meddelat, att kostnaderna för fältarbetena beräknats till 3 000 000 kronor, varav enligt från styrelsen under hand lämnade uppgifter under budgetåret 1946/47 skulle kunna utföras arbeten för 800000 kronor. Sistnämnda belopp har beräknats i förslaget till investeringsreserv för nästa budgetår. Östersunds

flygplats.

Luftfartsstyrelsen hemställde i skrivelse till Kungl. Maj:t den 30 oktober 1945, att för budgetåret 1946/47 måtte anvisas ett belopp av 600 000 kronor till fältarbeten vid Östersunds flygplats. Kungl. Maj:t har emellertid (kapitalbudgeten: bil. 5, s. 190) icke funnit skäl bifalla styrelsens förslag om anvisande av medel härtill för nästa budgetår. Vidare har luftfartsstyrelsen i skrivelse den 21 december 1945 till arbetsmarknadskommissionen meddelat, att totalkostnaden för fältarbetena vid flygplatsen beräknats till 2 000 000 kronor. I förslaget till investeringsreserv för nästa budgetår har med hänsyn till vad som anförts å s. 202 beräknats samma belopp, som av styrelsen äskats å riksstat, d. v. s. 600 000 kronor.

206 Särskild grovarbetsreserv för civila flygplatser.

Utöver den allmänna reserven av arbeten å civila flygplatser upptogs å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 en särskild grovarbetsreserv om 3 000 000 kronor. Investeringsutredningen föreslog för innevarande budgetår en dylik reserv av 5 000 000 kronor. I likhet med vad fallet är beträffande den allmänna reserven har i samråd med luftfartsstyrelsen uppgjorts en specificerad plan på företag, som för budgetåret 1946/47 föreslås ingå i en särskild grovarbetsreserv med ett sammanlagt belopp för budgetåret av 1 600 000 kronor. Företagen hava sammanställts i bil. 20. Till den föreslagna särskilda grovarbetsreserven av flygplatsarbeten hava hänförts arbeten å flygplatsanläggningar för segelflyget vid Ålleberg. Detta innebär ur anslagssynpunkt en förenkling, enär arbeten av denna kategori normalt icke finansieras av Anslaget till byggande och förbättring av flygplatser men väl synas kunna få bidrag av Anslaget till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m., från vilket sistnämnda anslag den särskilda, grovarbetsreserven är avsedd att finansieras. Därjämte hava till denna reserv hänförts vissa av luftfartsstyrelsen anmälda företag, som synas vara av lägre angelägenhetsordning än övriga företag eller beträffande vilka tillräcklig utredning för bedömning av angelägenhetsgraden ännu icke föreligger. Med hänsyn till att angelägenhetsbedömningen av här ifrågavarande arbeten måste betraktas som i hög grad osäker och kan komma att ändras vid det slutliga ställningstagande, som flygplatsutredningen kan komma att göra i dessa frågor, förutsattes att utbyte av företag må kunna ske om särskilda anledningar därtill skulle uppkomma. Då vidare utredningsarbetet inom den närmaste tiden torde kunna förväntas giva möjlighet att såsom sysselsättningsobjekt utnyttja flygplatser i större utsträckning än den plan utvisar, som nu kunnat framläggas, har arbetsmarknadskommissionen funnit skäl föreslå en särskild grovarbetsreserv för nästa budgetår av 5 000 000 kronor. Arbetena i denna del av den särskilda grovarbetsreserven uppskattas innefatta ca 115 000 dagsverken, motsvarande sysselsättning för ca 460 årsarbetare. I det följande lämnas en redogörelse för de specificerade företagen i förslaget till särskild grovarbetsreserv. Kristianstads

och Hälsingborgs

flygplatser.

I skrivelse till arbetsmarknadskommissionen den 21 december 1945 har luftfartsstyrelsen meddelat att förberedelsearbetena för flygplatser vid Kristianstad och Hälsingborg, beträffande vilka erforderliga fältarbeten kostnadsberäknats till respektive 2 000 000 och 3 000 000 kronor, äro så långt framskridna, att under budgetåret 1946/47 arbeten beräknas kunna utföras vid var och en av flygplatserna för 500 000 kronor. Företagen ha medtagits i förslaget till särskild grovarbetsreserv för nästa budgetår med 500 000 kronor för vart och ett av förelagen.

207 Gällivare

flygplats.

Det vid Gällivare befintliga flygfältet är enligt luftfartsstyrelsen för närvarande mindre lämpligt som trafikflygfält. För att öka dess användbarhet borde förlängning och justering av en bana komma till stånd. Styrelsen har under hand meddelat, att kostnaden för de här erforderliga arbetena uppskattats till 2 500 000 kronor samt att arbeten för 200 000 kronor kunna utföras under nästa budgetår. Sistnämnda belopp har medräknats i förslaget till särskild grovarbetsreserv för budgetåret 1946/47. Ållebergs

flygplats.

Enligt vad luftfartsstyrelsen under hand meddelat har den alltmera ökande segelflygverksamheten vid Ålleberg ställt allt större krav på landnings- och startmöjligheterna uppe på bergkalotten på Ålleberg samt visat att behov av utvidgning av fältet föreligger. Luftfartsstyrelsen har i skrivelse till arbetsmarknadskommissionen den 21 december 1945 preliminärt beräknat kostnaden för dessa arbeten till 1 400 000 kronor och föreslagit att 400 000 kronor beräknas såsom reserv för budgetåret 1946/47. Sistnämnda belopp har medräknats i förslaget till särskild grovarbetsreserv för nästa budgetår. Anslag till civila flygplatser. Beträffande anslag till de arbeten, som föreslås ingå i den särskilda grovarbetsreserven, hänvisas till redogörelsen å s. 367. Under hänvisning till vad som i övrigt anförts i den föregående framställningen, hemställer arbetsmarknadskommissionen, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att till Byggande och förbättring av flygplatser å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 å k a p i t a l b u d g e t e n under L u f t f a r t s f o n d e n uppföra ett anslag av kronor 9 250 000.

11. Investeringsplan för handelsbamnar och farleder. Förslag till investeringsplan för handelshamnar och farleder för budgetåret 1946/47, innefattande en investeringsreserv om 37 757 200 kronor, har sammanställts i bil. 21. Beträffande förslaget må följande anföras. För budgetåret 1945/46 framlade investeringsutredningen (SOU 1945: 12 och 13, s. 172—178 och bil. 17) en investeringsplan för handelshamnar och farleder, vilken upprättats med utgångspunkt från en av kommerskollegium verkställd utredning. Enligt denna hänfördes till handelshamnarna varje sådan i kommunal eller enskild ägo varande hamn, för vilken Kungl. Maj :t fastställt hamntaxa. Vid tiden för utredningens verkställande förelågo beträffande 73 dylika hamnar projekt avseende reparations- och underhållsarbeten för en sammanlagd kostnad av ca 15,7 milj. kronor samt utvidgnings- och nyanläggningsarbeten för sammanlagt ca 138,7 milj. kronor. I förslaget till investeringsplan för budgetåret 1945/46 upptogos arbeten för i runt tal 43 milj. kronor, vilket belopp motsvarade något mer än dubbla den av kommerskollegium vid dess utredning beräknade normala årliga investeringen. Planen inrymde dels i stort sett alla de förenämnda reparations- och underhållsarbetena, dels ock av utvidgnings- och nyanläggningsarbetena sådana företag, som projekterats i vissa av kommerskollegium angivna, för sjöfarten och landets samfärdsel i övrigt särskilt betydelsefulla hamnar. Sistnämnda hamnar utgjordes av dem, som hittills visat den största utvecklingskraften med avseende på trafikens omfattning. Den investeringsplan som för innevarande budgetår sammanställdes enligt de nämnda, i korthet återgivna principerna omfattade hamnarbeten i 33 städer och samhällen. Till följd av arbetsmarknadssituationen och materialförsörjningsläget har endast ett fåtal i planen ingående företag hittills utförts eller påbörjats. Endast i förhållandevis ringa omfattning hava vidare nya arbetsobjekt av hithörande art anmälts till arbetsmarknadskommissionen. Ej heller hava viktigare skäl framkommit för modifiering av de av kommerskollegium angivna principerna för utväljande av hamnbyggnadsprojekt att ingå i investeringsplanen. Ehuru det med hänsyn till i föregående stycke anförda förhållanden kunnat väntas, att investeringsplanen för budgetåret 1945/46 utan större förändringar skulle vara tillämplig även för nästföljande budgetår, h a r dock revidering av planen av andra orsaker blivit erforderlig. Sålunda hava vid detaljplaneringen av de skilda företagen ej oväsentliga justeringar av de beräknade

209 kostnaderna för vissa arbeten visat sig nödvändiga. Beträffande några av de största hamnarna hava nya synpunkter framkommit i fråga om de projekterade företagens angelägenhetsgrad. Vidare har den arbetstakt, vari varje särskilt företag vid behov kan bedrivas, numera säkrare kunnat bedömas, sedan arbetsplanerna i stor omfattning blivit verkställda. Följande arbetsföretag hava, sedan föregående investeringsplan upprättades, påbörjats och i allt väsentligt färdigställts, varför de nu avförts från planen: Göteborg: spåranordningar för hamnarna, » Kajskjul 107, » Distriktskontor i Sannegårdshamnen, Hälsingborg: Hamnmagasin vid Oceankajen. Karlshamn: Bergsprängning och hamnspår. Landskrona: 257 m kaj vid Fosfatfabriken, » 50 m kaj vid norra hamnbassängen. Malmö: Neapelgatan i Frihamnen. Stockholm: Träbryggor i Sicklakanalen. Sundsvall: Ombyggnad av kajer vid järnvägsbassängen. Västerås: Verkstadsbyggnad i djuphamnen. Örnsköldsvik: Ombyggnad av Strandkajen. Beträffande de i planen upptagna projekten i Halmstad, Hjo, Karlstad, Mariefred, Nyköping, Oskarshamn, Strängnäs, Sölvesborg, Trosa, Umeå, Valdemarsvik och Varberg hava några förändringar icke anmälts vare sig i fråga om angelägenheten eller i fråga om företagens avsedda omfattning eller beträffande den beräknade kostnaden, varför uppgifterna om projekten å dessa orter bibehållits oförändrade. I fråga om arbetena i det nu föreliggande förslaget till investeringsplan må anföras följande. Gävle hamn. Det i förslaget till investeringsplan för budgetåret 1945/46 upptagna företaget, avseende utförande av en större brosvängkran med remtransportör för malmutlastning, beräknas numera draga en kostnad av ca 500 000 kronor. Företaget, vars utförande anses bliva aktuellt, så snart malmexporten från de mellansvenska gruvfälten över Gävle återupptages, synes böra kvarstå i investeringsreserven. Stadens myndigheter hava anmält tvenne nya företag. Det ena av dessa avser en större utbyggnad, kostnadsberäknad till 18 000 000 kronor, av uthamnen Fredriksskans, där ny hamnbassäng, kajer, spår, kranar och upplagsplatser erfordras. Då arbetena avse ren hamnutvidgning av betydande mått, synes företaget i avvaktan på 1944 års hamnutrednings förslag tills vidare icke böra intagas i investeringsplanen. Det andra företaget avser bortmuddring av det s. k. norra Skansgrundet och är kostnadsberäknat till 350 000 kronor. Grandet, vilket är beläget utanför den södra kajen i Fredriksskanshamnen, uppgives vara till stort hinder för fartygens navigering. Arbetet har föreslagits ingå i investeringsplanen, därvid

210 muddringsarbeten för ca 200 000 kronor beräknats kunna utföras under investeringsåret. Göteborgs hamn. Planen har underkastals omarbetning i enlighet med synpunkter, som framkommit vid den alltjämt pågående detaljplaneringen och vilka föranlett upprättande av ett nytt tidschema för utförande av stadens hamnarbeten. Under det att investeringsplanen för budgetåret 1945/46 upptog arbeten i Göteborg för en kostnad av 14 690 000 kronor, innefattar den reviderade planen arbeten för ca 18 070 000 kronor, varav för ordinarie arbeten ca 9 670 000 kronor och för investeringsreservens arbeten ca 8 400 000 kronor. Omfattningen av de i den reviderade planen sålunda ingående arbetena anses motsvara vad som är möjligt att utföra av anläggningar i hamnen under budgetåret 1946/47. Hälsingborgs hamn. Det i förslaget till investeringsplan för budgetåret 1945/ 46 ingående företag, som avser byggande av hamnmagasin vid Oceankajen, har, såsom ovan anförts, numera färdigställts och därför avförts ur planen. Projekteringen av det andra i planen ingående företaget, nämligen anläggning av en ny massgods- och industrihamn söder om Gränsgatan, är numera färdig och den beräknade kostnaden för den nya hamnen uppgår till ca 28 milj. kronor, varav ca 8 milj. kronor för hamnutrustning. Av kostnaden har ett belopp av 2 milj. kronor upptagits såsom investeringsreserv. Jönköpings hamn. Det i planen upptagna arbetet, avseende ombyggnad av en 45 m lång träkaj, som befinner sig i mycket dåligt skick, beräknas numera kosta 30 000 kronor. Kalmar hamn. De i förslaget till investeringsplan för budgetåret 1945/46 upptagna arbetena, nämligen anläggning av en 120 m lång kaj vid Finngrundet samt muddring och utfyllning å Tjärhovets sjösida, kvarstå oförändrade. Staden har anmält ett nytt företag, avseende ombyggnad på en längd av 120 m av en befintlig träkaj på Tjärhovets insida, därvid kajen avses bliva utförd i betong för en beräknad kostnad av 170 000 kronor. Enär företaget är att hänföra till reparationsarbeten, har detsamma ansetts böra inrymmas i investeringsplanen. Karlstads hamn. I farleden till yttre hamnen avses att genom muddring iordningställa en ny hamnbassäng. Muddringsmassorna skola användas till utfyllnad av ett industriområde. Kostnaden uppgår till 100 000 kronor. Kommerskollegium förordade i sin ovannämnda utredning intagande i investeringsplanen av förefintliga utvidgningsprojekt vid Karlstad. Genom stadens försorg har verkställts utredningsarbete i fråga om hamnens utvidgningsbehov, och staden har såsom lämpligt arbetsobjekt anmält en första utbyggnadsetapp med en beräknad kostnad av 680 000 kronor avseende en kajbyggnad. Företaget anses särskilt lämpligt såsom sysselsättningsobjekt, enär vid delsamma kan sysselsättas relativt stor arbetsstyrka och enär materialåtgången för kajbyggnaden är förhållandevis ringa. Kristinehamns hamn. De i förslaget till investeringsplan för budgetåret 1945/46 ingående företagen kvarstå oförändrade. Staden har anmält, att anbud inom kort komme att infordras på en 8-tons

211 vipparmskran och en bandtransportör med en sammanlagd beräknad kostnad av 500 000 kronor. Utförandet av dessa kan sålunda beräknas ske under nu avsett investeringsår, varför företaget intagits i investeringsplanen såsom ordinarie arbete. Köpings hamn. I fråga om stadens i förslaget till investeringsplan för budgetåret 1945/46 inrymda företag ha inga förändringar vidtagits. Staden har anmält tvenne nya företag, vilka hava karaktären av reparationsarbeten och därför ansetts böra inrymmas i investeringsplanen. Det ena avser ombyggnad för en kostnad av 28 000 kronor av en träkaj i södra delen av gamla hamnen, det andra ombyggnad för en kostnad av 32 000 kronor av en liknande kaj i norra delen av gamla hamnen. Landskrona hamn. Beträffande det i förslaget till investeringsplan för budgetåret 1945/46 intagna företaget, avseende utförande av 12 dykdalber vid ön Gråen, h a r någon förändring icke vidtagits i planen. Staden, som under år 1945 färdigställt bland annat en 50 m lång, ny kaj i norra hamnbassängen, har redan tidigare framhållit behovet av ytterligare kajer i denna bessäng. Förslag härtill, omfattande 500 m kajer, muddring, kranar m. m., föreligger nu och väntas bliva underställt stadsfullmäktige inom den närmaste tiden. Företaget, som beräknats kosta 2 800 000 kronor, har ansetts böra inrymmas i investeringsplanen, därvid arbeten för 1 650 000 kronor anses kunna utföras under investeringsåret. Malmö hamn. Av de i förslaget till investeringsplan för budgetåret 1945/46 upptagna arbetena har utbyggnad av Neapelgatan i frihamnen numera påbörjats och beräknas vara färdigställd före innevarande budgetårs utgång, varför detta företag avförts ur planen. Stadens hamnförvaltning har meddelat, att anslag om 1 000 000 kronor anvisats till ytterligare ett företag, avseende en första etapp av beslutad utbyggnad av industrihamnen. Detta företag, som till väsentliga delar torde komma till utförande under nästa budgetår, har upptagits i investeringsplanen. Norrköpings hamn. Av det i förslaget till investeringsplan för budgetåret 1945/46 intagna företaget, avseende muddring m. m. för ny hamnbassäng, angavs en mindre del med en beräknad kostnad av 50 000 kronor såsom ordinarie arbele. Denna del är numera utförd. Återstoden av företaget med en beräknad kostnad av 3 500 000 kronor synes böra kvarstå i planen, därvid kostnaden för arbeten under investeringsåret liksom tidigare bör upptagas till 700 000 kronor. Nyköpings hamn. Vid projektering av det i förslaget till investeringsplan för budgetåret 1944/45 inrymda företaget avseende ombyggnad av kaj i västra delen av stadens hamn befanns att även andra hamnkajer voro i sådant tillstånd, att de borde ombyggas. Projektet har på grund härav utvidgats och kommit att omfatta ombyggnad av kajer för en beräknad kostnad av 886 000 kronor. Enär frågan om angelägenheten av ifrågavarande kajers ombyggnad anses böra ytterligare utredas, har i planen tills vidare intagits endast den kajombyggnad, som i första hand ansetts vara i behov av ombyggnad och förstärkning och som beräknats kosta 110 000 kronor.

212 Stockholms hamn. De i förslaget till investeringsplan för budgetåret 1945/ 46 intagna uppgifterna om hamnarbeten i Stockholm hava justerats i samråd med stadens hamnförvaltning. Den reviderade investeringsplanen har därefter kommit att inrymma arbeten för tillhopa 7 920 000 kronor, varav för oidinarie arbeten 3 720 000 kronor och för investeringsreservens arbeten 4 200 000 kronor. Sundsvalls hamn. Såsom ovan nämnts har det i förslaget till investeringsplan för innevarande budgetår upptagna företaget, avseende ombyggnad av vissa kajer vid järnvägsbassängen, fortskridit så långt att detsamma förväntas bliva färdigt under innevarande budgetår, varför det avförts ur planen. Det likaledes i planen ingående företaget, avseende ombyggnad av Finnkajen, beräknas numera draga en kostnad av 400 000 kronor, under det att företaget tidigare beräknades kosta 600 000 kronor. Det företag, som avser utförande av strandskoning och kajer i Selångersån, har bibehållits oförändrat. Det i planen upptagna företaget, avseende ombyggnad av ett befintligt kajskjul för en kostnad av 170 000 kronor, har ersatts med ett projekt, som avser utförande av ett kombinerat tullhus och varaskjul med en beräknad kostnad av 800 000 kronor, varav under investeringsåret beräknas kunna utföras arbeten för 400 000 kronor. Södertälje hamn. Det i förslaget till investeringsplan för innevarande budgetår upptagna arbete, som avser utbyggnad av Södertälje uthamn, har bibehållits oförändrat i den reviderade planen. Ett av staden nyanmält företag av karaktären reparationsarbete, nämligen ombyggnad av en kaj i uthamnen för en beräknad kostnad av 51 000 kronor, har inrymts i planen. Sölvesborgs hamn. Det i planen intagna företaget avser hamnens utvidgning genom anläggning för en kostnad av 474 000 kronor av en ny h a m n bassäng med 130 meter kaj. Uddevalla hamn. Beräknade kostnaden för det i förslaget till investeringsplan för innevarande budgetår upptagna arbetet, omfattande förlängning av Badökajen, har genom en ändring av planen för arbetet ökats till 1 064 000 kronor. I samband med utförande av detta företag planeras en enligt stadens uppgifter välbehövlig ny hamnrangerbangård, kostnadsberäknad till 1 386 000 kronor. Även detta arbete har inrymts i planen. I fråga om övriga i planen ingående arbeten i Uddevalla h a m n hava inga förändringar vidtagits. Västerviks hamn. Företaget avseende breddning av Blockholmssundet kvarstår i den reviderade planen oförändrat. Staden har anmält ett nytt projekt, nämligen anskaffning av tvenne 5-tons vipparmskranar. Då behovet av kranutrustning uppgivits vara stort, har arbetet ansetts böra inrymmas i investeringsplanen. Västerås hamn. De i förslaget till investeringsplan för innevarande budgetår ingående företagen kvarstå oförändrade. Därjämte har såsom ordinarie arbeten i planen inrymts ett nyanmält före-

213 tag, varigenom avses att med ett nytt hamnmagasin ersätta vissa äldre hamnmagasin, vilka skola rivas för att lämna plats för utvidgning av ASEA:s anläggningar. örnsköldsviks hamn. I upprättade planer för fortsatt utbyggnad av stadens hamn ingår bland annat ombyggnad av vissa i dåligt skick varande träkajer å Framnäsudden. Detta projekt, kostnadsberäknat till 1 275 000 kronor, har föreslagits ingå i planen, därvid för arbeten under investeringsåret beräknats ett belopp av 500 000 kronor. Degerhamns hamn. Det i förslaget till investeringsplan för innevarande budgetår ingående företaget har till en del utförts och kostnaden för återstående arbeten utgör ca 120 000 kronor. Oxelösunds hamn. Det företag, som avser förlängning av kaj nr 10, kvarstår oförändrat. Tidigare anmälda arbeten, avseende ombyggnad av kajerna 5, 6 och 7, hava upptagits i planen. Kajerna uppgivas nämligen vara så svaga, att modern kranutruslning för närvarande icke kan användas på dem. Revideringen av investeringsplanen har utförts efter samråd med myndigheterna i respektive kommuner. Därvid har konstaterats, att detaljplaneringen av det stora flertalet av de i planen ingående arbetena är slutförd. Man kan på grund härav räkna med, att företagen skola kunna utan tidsiitdräkt igångsättas. För planens genomförande kunna beräknas åtgå omkring 750 000 dagsverken, motsvarande ca 3 000 årsarbetare. Beträffande materialbehovet hänvisas till bil. 31. Enligt den i det föregående lämnade redogörelsen har såsom investeringsreserv upptagits ett sammanlagt belopp av 37 757 200 kronor, varav för kommunala h a m n a r 36 357 200 kronor och för enskilda hamnar 1 400 000 kronor. Statsbidrag till handelshamnar och farleder utgår jämlikt bestämmelserna i kungörelsen den 10 augusti 1928 (nr 328) med högst två tredjedelar av den beräknade byggnadskostnaden. Bidragsandelens storlek prövas i anslutning härtill från fall till fall och har under senare år, i den mån statsbidrag överhuvud taget utgått, varierat från en tiondedel till två tredjedelar. Vid prövning av andelens storlek torde hänsyn ha tagits till hamnarbetenas angelägenhet ur det allmännas synpunkt och till hamnens ekonomi m. m. Det möter givetvis svårigheter att nu bedöma, huruvida och med vilken andel de kommuner och enskilda, vilkas projekterade hamnarbeten inrymts i förslaget till investeringsplan, vid normal prövning skulle erhålla statsbidrag, därest ansökan därom gjordes. Under de senare årens kris ha många hamnars bärighet avsevärt minskats, andras har ökat, och en av grunderna för bidragsandelens bedömande har därigenom ändrats. En överslagsberäkning med ledning av under senare år fattade beslut om anvisande av statsbidrag giver vid handen, att, om vederbörande hamnförvaltningar skulle erhålla statsbidrag till de i investeringsplanen angivna arbetena i ungefär samma omfattning som vid tidigare utförda arbeten, för investeringsplanens ge-

214 nomförande skulle krävas anvisande av statsmedel med minst 5 000 000 kronor utöver det i 1946 års statsverksproposition äskade anslaget å 200 000 kronor. Vid denna beräkning hava icke medtagits några bidrag för arbetena i sådana hamnar — exempelvis i Stockholm, Göteborg och Malmö — till vilka bidrag av anslag å riksstat till hamnar och farleder tidigare ej utgått. Vid en arbetslöshetskris torde det emellertid kunna bliva nödvändigt •— för stimulerande av företagens igångsättande genom att lämna gottgörelse för de extra kostnader, som kunna föranledas av företagens utförande med hänvisad arbetskraft eller vid olämplig årstid eller dylikt — att i viss omfattning anvisa statsbidrag även till arbeten i dylika ur ekonomisk synpunkt välställda kommuner. I andra fall torde undantagsvis högre bidragsandel än tidigare kunna motiveras. Med hänsyn härtill synes bidragsanslaget böra upptagas med ett belopp av 10 000 000 kronor. Under åberopande av det anförda hemställer arbetsmarknadskommissionen, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att till Bidrag till handelshamnar och farleder å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 å d r i f t b u d g e t e n under s j ä t t e h u v u d t i t e l n uppföra ett anslag av kronor 10 000 000.

12.

I n v e s t e r i n g s p l a n för f i s k e h a m n a r .

Förslag till investeringsplan för statliga och statsunderstödda fiskehamnar för budgetåret 1946/47, innefattande en investeringsreserv om 9 246 300 kronor, har sammanställts i bil. 22. Beträffande förslaget får arbetsmarknadskommissionen anföra följande. I samband med framläggande av förslag till investeringsplan för ifrågavarande hamnar för budgetåret 1944/45 redogjorde investeringsutredningen för verkställd beräkning av den normala investeringen i dessa hamnar under en 10-årsperiod före kriget. Denna angavs vid nuvarande prisläge motsvara ca 3 000 000 kronor per år. På grund härav gavs planen för nämnda budgetår en omfattning av ca 6 000 000 kronor. Då emellertid fiskehamnsprojekt av betydande angelägenhet föreligga på ett mycket stort antal platser utmed rikets kuster och då hamnarbetena i många fall utgöra lämpliga sysselsättningsobjekt vid arbetslöshet, föreslog investeringsutredningen vid upprättande av investeringsplan för fiskehamnar för budgetåret 1945/46 en sådan ökning av planen, att den kom att omfatta arbeten med en sammanlagd beräknad kostnad av ca 9 000 000 kronor. Vid den nu i samråd med 1944 års fiskehamnsutredning verkställda revideringen av ifrågavarande investeringsplan har sistnämnda kostnadsram bibehållits. Med hänsyn till de begränsade anslag, som under de senaste åren anvisats under sjätte huvudtiteln till fiskehamnsarbeten, samt enär det icke nu kan bedömas, för vilka arbeten dessa anslag kunna komma att tagas i anspråk, har någon uppdelning av de i planen ingående företagen i ordinarie arbeten och investeringsreserv icke varit möjlig. I fråga om urvalet av de företag, vilka intagits i föreliggande förslag till investeringsplan för nästa budgetår, må anföras följande. Enligt uppgifter, vilka erhållits vid samråd med 1944 års fiskehamnsutredning, föreligger behov av hamnarbeten för fiskets behov vid i runt tal 250 orter i landet, och dessa arbeten beräknas draga en sammanlagd kostnad av mellan 30 och 40 milj. kronor. Företagen bestå såväl av nyanläggnings- som ulvidgnings- och förbättringsarbeten. Att åstadkomma en fullt rättvisande gradering av dessa arbeten ur angelägenhetssynpunkt möter stora svårigheter såväl med hänsyn till de mycket olika betingelser, varunder fisket bedrives utmed olika kuststräckor, som på grund av att företagen än avse nyanläggningar, än utvidgningar eller andra förbättringar. I samråd med fiskehamnsutredningen har kommissionen därför verkställt urvalet av de i investeringsplanen intagna arbetena så, att omslutningen av de inom varje särskilt län belägna förelagen ungefärligen kommit att motsvara länets

216 andel av det totala fiskehamnsbehovet i riket. Inom varje särskilt län har därefter utvalts de såsom mest angelägna ansedda företagen. Vid urvalet har dessutom liksom vid uppgörandet av investeringsplanen för innevarande budgetår hänsyn tagits till de resurser i fråga om arbetsledning och arbetsmaskiner, särskilt mudderverk, som stå till förfogande för arbetenas utförande. I planen ingå efter omarbetningen 10 företag vid statens fiskehamnar och 47 företag vid statsunderstödda fiskehamnar eller sammanlagt 57 företag. På initiativ av fiskehamnsutredningen hava samtliga företag varit föremål för sådan planering genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens försorg att arbetena utan tidsutdräkt kunna igångsättas. Investeringsplanen bör sålunda, om så erfordras, kunna fullt utnyttjas under budgetåret 1946/47. De i planen ingående arbetena beräknas innefatta omkring 300 000 dagsverken, motsvarande ca 1 200 årsarbetare. Beträffande materialåtgången hänvisas till bil. 31. Såsom ovan nämnts har nu ifrågavarande investeringsreserv upptagits till ett belopp av 9 246 300 kronor. Härav kommer på arbeten, avseende utvidgning och förbättring av statens fiskehamnar och farleder 2 568 000 kronor samt på arbeten, avseende byggande och underhåll av statsunderstödda fiskehamnar 6 678 300 kronor. Till arbeten i statens fiskehamnar, vilka bekostas helt av statsmedel, har Kungl. Maj:t i 1946 års statsverksproposition för budgetåret 1946/47 äskat ett anslag av 500 000 kronor. För genomförande av investeringsplanen, i vad densamma avser statens fiskehamnar, skulle sålunda erfordras ett ytterligare anslag av 2 068 000 kronor. De statsunderstödda fiskehamnarna utföras regelmässigt med 90 procent bidrag av statsmedel. För investeringsplanens genomförande skulle sålunda erfordras anslag med 90 procent av 6 678 300 kronor, d. v. s. med 6 010 400 kronor. I 1946 års statsverksproposition har Kungl. Maj:t för budgetåret 1946/47 äskat ett anslag av 500 000 kronor. Utöver nämnda medel erfordras alltså ett ytterligare anslag av 5 510 400 kronor. Med hänsyn till att vissa belopp av de redan begärda anslagen om 500 000 kronor vartdera till statens fiskehamnar och till statsunderstödda fiskehamnar torde böra reserveras för oförutsedda, brådskande reparationsarbeten har utredningen ansett sig böra förorda, att anslagsbeloppen å beredskapsstat avrundas uppåt till 2 300 000 kronor respektive 5 700 000 kronor. Under åberopande av det anförda hemställer arbetsmarknadskommissionen, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 å d r i f t b u d g e t e n under s j ä t t e huvudt i t e l n uppföra följande anslag, nämligen Utvidgning och förbättring av statens fiskehamnar och farleder kronor 2 300 000 Bidrag till byggande och underhåll av statsunderstödda fiskehamnar » 5 700 000.

13.

I n v e s t e r i n g s p l a n för u n d e r s ö k n i n g s - o c h f ö r b e r e d a n d e gruvarbeten.

Efter framställning av arbetsmarknadskommissionen har Sveriges geologiska undersökning verkställt utredning angående vilka imdersöknings- och förberedande gruvarbeten, som lämpligen skulle intagas i investeringsreserven för budgetåret 1945/46. Undersökningen har därvid såsom lämpliga investeringsobjekt angivit arbeten vid nedannämnda gruvor. Företag

Rävlidmyrgruvan Högkulla-Lappmössan Bjurfors mellersta malm

Total kostnad Kosinaa Kronor

Kostnad för budgetåret 1946/47 Kronor

550 000 525 000 350 000 1 425 000

220 000 300 000 220 000 740 000

Samtliga dessa företag, vilka i ovanstående tabell ordnats efter angelägenhetsgrad, äro belägna inom Västerbottens län, det förstnämnda i Lycksele och de båda övriga i Norsjö kommun. Företagen avse arbeten å fyndigheter, som äro inmutade för kronans räkning. Till belysande av den normala omfattningen av ifrågavarande slag av arbeten kan nämnas, att till undersöknings- och förberedande gruvarbeten under budgetåren 1933/34—1945/46 anvisats anslag med i medeltal ca 470 000 kronor per år. För budgetåret 1946/47 har Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen X ht. s. 36—37 till samma ändamål föreslagit ett anslag av 500 000 kronor. Vid arbeten av här ifrågavarande slag kunna till huvudsaklig del endast sysselsättas arbetare vana vid sprängningsarbeten, varför dylika arbeten främst skulle ha betydelse som sysselsättningsreserv för gravarbetare eller annan med bergarbeten van arbetskraft. Med hänsyn till att gruvindustrien måste bedömas som förhållandevis konjunkturkänslig och då det ur ekonomisk synpunkt är fördelaktigt att — i den mån angelägna arbetsobjekt finnas tillgängliga — sysselsätta friställd arbetskraft vid sådan produktion, där dess yrkeskunnighet kan komma till största nytta, har arbetsmarknadskommissionen ansett ifrågavarande arbeten böra medtagas i investeringsreserven. Enligt beräkning av Sveriges geologiska undersökning skulle vid de förenämnda arbetena kunna sysselsättas tillhopa 60 arbetare, motsvarande ca 15 000 dagsverken under ett år. (Se bil. 31.) 15—467172.

218 Beträffande de särskilda företagen har geologiska undersökningen lämnat följande upplysningar. Råvlidmyrgruvan. Undersökningsarbetena under jord å denna fyndighet avlrötos år 1944. Det ansågs att fyndighetens brytvärdighet var klarlagd, och att fortsatt undersökning lämpligen kunde uppskjutas för att senare upptagas i samband med tillredning för brytning; tills vidare planerades emellertid viss diamantborrning från dagen till komplettering av de tidigare undersökningarna. Dylik diamantborrning har även utförts, men den blev föga upplysande, emedan hålen visa en stark tendens till krökning och därför lätt kunna passera över eller under malmkropparna, vilkas utsträckning i vertikal led är ringa. Någon mera omfattande borrningsserie kom därför icke till stånd. Råvlidmyrgruvan är i mångt och mycket likartad med den närbelägna >legodriftsgruvan» Rävliden. Ett utnyttjande av zinkmalmerna i båda (silver och blyförande) bör ske gemensamt. Särskilt ur denna synpunkt är en vidare undersökning av Rävlidmyran behövlig inom jämförelsevis nära framtid. Kostnaderna h a approximativt beräknats som följer: Materiel och anläggningar • J)6 700 kr. Drift: 18 man under 30 månader å 14 000/mån ' ftft Ddamantborrning under jord Summa 541 700 kr. el. 'i runt tal 550 000 kr. Högkulla—Lappmössan. För fyndigheten ö:a Högkulla avses tillredningsarbete för brytning, jämte därtill anknutna smärre undersökningsarbeten. Arbetet måste förr eller senare komma till utförande. Kostnaden har beräknats sålunda: 09 700 kr

Materiel och anläggningar • •• Drift: 18 man under 22 mån. å 14 000/man

on« nnri T ' L ___^308_CI0O_j» Summa 400 700 kr. el.

i runt tal 400 000 kr. Lappmössan (Skäggträskberget) är ett undersökningsobjekt, som på grund av malmförningens oregelbundenhet icke lämpligen kan undersökas med diamantborrning från dagen. Undersökningsplanen har beräknats till: Materiel och anläggning Drift: 6 man under 20 mån. a 4 700/mån Diamantbergborrning

ol nnn mmt _• ' * Summa 121 850 kr. el.

i runt tal 125 000 kr. Detta företag och Högkulla kunna utföras oberoende av varandra. Bjurfors mellersta malm tillhör Malånäsfältet, där staten äger inmutareandelen i samtliga hittills utmålslagda fyndigheter. Jordägareandelen uti den ifrågavarande fyndigheten tillhör Sävenäs Nya Sågverksaktiebolag. Fyndigheten, som P r i s a d e s genom elektrisk malmletning, h a r hittills endast undersökts genom ett antal borrhål, av vilka 4 stycken genomgå malmzonen på 12 till 45 meters djup under jordytan och 3 andra på 65 till 85 meters djup. Av borrkärnorna framgår, att fyndigheten sammansättes av bankar av relativt samlad sulfidmalm, skilda åt av grabergsbankar. Malmmineralen äro huvudsakligen svavelkis, magnetkis och z.nkblande. Enligt borrningarna utgöres fyndighetens viktigaste del a ca 30 meters djup av tre malmlinser om sammanlagt ca 900 m 2 :s area och med i genomsnitt 36,1 /o svavel

219 och 5 °/o zink. Därtill kommer en lins av mycket zinkfattig malm med lägre genomsnittlig svavelhalt. De djupare borrhålen giva intrycket, att fyndigheten försvagas mot djupet på så sätt, att malmen allt mera uppdelas av gråbergsbankar. Utnyttjande av fyndigheten förutsätter tydligen anrikning av hela produktionen. Den sammanlagda malmkvantitet, som enligt de utförda borrningarna kan anses sannolik, rör sig om 150 000 å 200 000 ton. Sveriges geologiska undersökning har länge ansett det vara ett önskemål att utföra en grundligare undersökning av fyndigheten i fråga än vad de utförda borrningarna innebära. Tillkomsten av linbanan Kristineberg—Boliden, på vilken malm från fyndigheten skulle kunna lastas med användande av de vid Bjurfors östra malm utförda anläggningarna, innebär en högst betydande förbättring i transportsituationen och ger sålunda fyndigheten ökat intresse. Å andra sidan är Bjurfors mellersta malm både till sannolik kvantitet och kvalitet av den art, att dess närmare undersökande måste anses mindre väsentligt än ett flertal av ämbetsverkets övriga arbetsuppgifter. Undersökningen har på grund av det anförda hittills icke funnit anledning upptaga sistnämnda fyndighet i planerna för undersöknings- och förberedande gruvarbeten men ansett att den borde intagas i en investeringsreserv för dylika arbeten, dock i angelägenhet efter de tidigare omnämnda företagen. Beträffande kostnad för företaget har undersökningen lämnat följande uppgifter. Materiel och anläggning 92 000 kr. Drift: 18 man under 17 mån. å 14 000/mån 238 000 » Diamantbergborrning 20 000 » Summa 350 000 kr. Under åberopande av det anförda hemställer arbetsmarknadskommissionen, att Kungl. Maj.t måtte föreslå riksdagen att till Sveriges geologiska undersökning: Undersökningsoch förberedande gruvarbeten å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 å d r i f t b u d g e t e n under t i o n d e h u v u d t i t e l n uppföra ett anslag av . . kronor 740 000.

14.

I n v e s t e r i n g s p l a n för l o t s v e r k e t .

För budgetåren 1944/45 och 1945/46 har investeringsreserv för lotsverket upptagits med följande belopp. Budgetåret 1944/45 (å beredskapsstat), driftbudgeten kronor 366 000 kapitalbudgeten » 1 124 000 : eller sammanlagt Budgetåret 1945/46 (investeringsutredningens förslag), driftbudgeten kapitalbudgeten eller sammanlagt

kronor 1 490 000

_•

kronor 600 000 »__ 1 000 000 kronor 1 600 000

Förslag till investeringsplan för lotsverket för budgetåret 1946/47, har uppgjorts i samråd med lotsstyrelsen och innefattar för investeringsreserven färdigplanerade eller under planering varande företag för en sammanlagd kostnad av 2 460 000 kronor. En sammanställning av planen återgives i bil. 23. Därjämte har av lotsstyrelsen föreslagen reserv av reparations- och underhållsarbeten å byggnader och anläggningar tillhörande lotsstyrelsens delfond av statens allmänna fastighetsfond redovisats å s. 308 i detta betänkande. Arbetena inom lotsstyrelsens verksamhetsområde äro var för sig av liten omfattning och därjämte i många fall ur kommunikationssynpunkt svårtillgängligt belägna. Det bjuder därför särskilda svårigheter att inom detta område organisatoriskt bemästra en tillfällig större ansvällning av byggnads- och anläggningsverksamheten. Med hänsyn härtill h a r det befunnits nödvändigt att räkna med en avsevärt mindre total investeringsreserv än vad tillgången på angelägna och lämpliga arbeten i och för sig skulle kunna föranleda. I samråd med lotsstyrelsen har arbetsmarknadskommissionen därför beräknat den effektiva investeringsreserven under budgetåret 1946/47 till arbeten för en kostnad av 1 600 000 kronor, eller samma belopp som upptagits i investeringsutredningens förslag till reserv för innevarande budgetår. Då för nästa budgetår i statsverkspropositionen föreslagits ordinarie arbeten för lotsverket i vad avser säkerhetsanstalter för sjöfarten för en kostnad av 1 640 000 kronor, omfattar således hela den föreslagna investeringsplanen, i den utsträckning den kan anses vara möjligt att utnyttja i arbetsmarknads-

221 reglerande syfte under budgetåret, arbeten och anskaffningar för tillhopa 3 240 000 kronor. Till jämförelse må nämnas, att lotsstyrelsen, såsom framgår av 1945 års statsverksproposition (X ht. s. 122—123), verkställt en inventering av sådana arbetsuppgifter rörande sjöfartens säkerhetsanstalter, som borde komma till utförande under de närmaste tio åren och att därvid den sammanlagda kostnaden för dessa arbeten beräknades till 16 000 000 kronor, eller i medeltal per år 1 600 000 kronor. Investeringsutredningen har jämväl med stöd av den faktiska medelsanvisningen under de fem budgetåren 1939/40—1943/44 beräknat den normala investeringen till samma belopp (SOU 1944: 12, s. 152— 153). Den nu föreslagna investeringsplanen synes sålunda omfatta i runt tal två års normal investering. De i investeringsreserven föreslagna objekten torde kunna anses vara tillräckliga för den beräknade investeringsvolymen om 1 600 000 kronor, även om hänsyn tages till den eventualiteten, att vissa av de föreslagna arbetena skulle komma till utförande redan under innevarande budgetår till följd av inträdande arbetslöshet. I detta spörsmål har lotsstyrelsen bland annat anfört följande. Enligt styrelsens uppfattning kan nämligen en därigenom inträdande minskning i antalet arbetsobjekt i reserv för budgetåret 1946/47 i allt fall icke antagas komma att omfatta större volym av arbeten än som motsvarar ungefär en fjärdedel av investeringsreservens effektiva omfattning för budgetår. Detta sammanhänger därmed, att på grund av de speciella förhållanden, som äro att beakta i fråga om lotsverkets arbeten — bl. a. arbetsplatsernas vintertid i transport- och kommunikationshänseende i regel svårtillgängliga belägenhet samt svårigheten att anordna inkvartering av arbetare under samma tid —- påbörjandet av några arbetsföretag av mera betydande omfattning för lotsverkets del icke lämpligen böra komma i fråga förrän under våren 1946, även om förändrade förhållanden på arbetsmarknaden skulle göra ett tidigare igångsättande önskvärt. Av de i förslaget till investeringsreserv för innevarande budgetår ingående företagen hava 17 företag för en sammanlagd kostnad för budgetåret — för vissa företag reviderad — av 609 000 kronor upptagits i årets statsverksproposition och således överförts till ordinarie arbeten i investeringsplanen för budgetåret 1946/47. Det i investeringsreserven för budgetåret 1944/45 och investeringsutredningens förslag till investeringsreserv för innevarande budgetår ingående företaget avseende anordnandet av vägförbindelse till Ölands norra uddes fyrplats samt det i nämnda förslag till investeringsreserv ingående företaget avseende uppförande av ny fyr på skäret Båtmansmössan vid Höggarnsfjärden i inloppet till Stockholm hava avförts från investeringsplanen. Beträffande det förstnämnda företaget meddelar lotsstyrelsen, att detta befunnits vara beroende av lösningen av vissa tämligen invecklade rättsfrågor, och beträffande det sistnämnda, att fyrens placering å n ä m n d a skär vid detaljplaneringen befunnits icke innebära den lämpligaste tänkbara lösningen för sjöfartens vidkommande. Med hänsyn härtill anser styrelsen att påbörjandet av dessa arbeten bör uppskjutas tills vidare.

222 I likhet med de principer, som tillämpades av investeringsutredningen vid uppgörandet av förslag till investeringsreserver för budgetåret 1944/45 och 1945/46, ha företag, som kräva förhållandevis liten materialåtgång och som särskilt lämpa sig för sysselsättning av arbetskraft utan specialutbildning, givits förhållandevis större utrymme i investeringsreserven än vad som är fallet inom lotsverkets normala investeringsverksamhet. Med hänsyn till den höga angelägenhetsgraden hos vissa företag avseende fyranläggningar och därmed sammanhängande arbeten samt husbyggnadsarbeten, h a r det dock ansetts motiverat att i likhet med i reserven för innevarande budgetår jämväl medtaga ett antal företag av denna kategori. Ett ianspråktagande av dessa företag skulle nämligen kunna utnyttjas för utfyllande av ordertillgången vid vissa industrier och för konjunkturatjämning inom byggnadsverksamheten. Beträffande de i investeringsplanen angivna kostnaderna för lotsuppassningshus må framhållas, att kostnaderna i likhet med företagen i de tidigare investeringsplanerna inkludera vissa mindre belopp för anskaffande av inventarier. De mot de disponibla reservföretagen för tillhopa 2 460 000 kronor svarande arbetstillfällena kunna beräknas till ca 11 000 dagsverken för grovarbetare och ca 39 000 för yrkesarbetare i egentlig anläggningsverksamhet jämte ca 11 000 industridagsverken. Såsom ovan framhållits kunna emellertid dessa arbetstillfällen icke alla utnyttjas under en tid av ett år. Ett ianspråktagande av lotsverkets investeringsreserv i den största utsträckning — intill en kostnad av ca 1 600 000 kronor — som ansetts vara möjlig under ett budgetår, beräknas giva ca 7 000 dagsverken för grovarbetare och ca 25 000 för yrkesarbetare i egentlig anläggningsverksamhet jämte ca 7 000 industridagsverken. Det största antal arbetare, som samtidigt skulle kunna sysselsättas med dessa arbeten, beräknas till ca 20 grovarbetare och ca 125 yrkeskunniga anläggningsarbetare. Det må dock påpekas, att arbetet som regel endast kan bedrivas under 8 å 9 månader av året. Materialbehovet och det ovannämnda dagsverksantalet för arbeten motsvarande en totalkostnad av 1 600 000 kronor angivas i bil. 31. De angivna materialkvantiteterna hava emellertid liksom dagsverksantalet beräknats i proportion till materialbehovet för hela den mot kostnadssumman 2 460 000 kronor svarande reserven. Materialbehovet och dagsverksantalet kan dock variera avsevärt, beroende på vilka företag som inom den lägre kostnadsramen bliva tagna i anspråk. De angivna kvantiteterna utgöra därför endast uppskattade medelvärden. I den efterföljande framställningen refereras företag för företag de förslag och motiveringar, som lotsstyrelsen förebragt för företagen i investeringsreserven. Dessa hava icke givit kommissionen anledning till erinran eller särskilt uttalande.

223 Bojar.

Tre lys- och ljusbojar vid resp. östra grundsbanken och Argos grund.

Finngrundsbanken,

Västra

Finn-

Lotsstyrelsen har i skrivelse till arbetsmarknadskommissionen den 3 oktober 1945 föreslagit, att i investeringsreserven skulle medtagas anskaffning av tre lys- och ljudbojar, vilka skulle ersätta tre lysbojar av äldre typ utan ljudpipa, vilka för närvarande äro utlagda å ö s t r a Finngrundsbankens respektive Västra Finngrundsbankens och Argos grunds bojstationer i Bottenhavet. Styrelsen har nämligen funnit det angeläget att till ledning för sjöfarten jämväl mistsignalering anordnas vid dessa bojstationer. De tre nu befintliga lysbojama skulle, därest den föreslagna nyanskaffningen komme till stånd, tagas i bruk för andra stationer. Anskaffningen av dessa tre bojar beräknas draga en kostnad av 50 000 kronor. Fyrar.

Elektrifiering

av Vinga fyr- och

lotsplats.

Enligt av lotsstyrelsen i skrivelse den 31 augusti 1945 till Kungl. Maj:t gjord hemställan skulle å riksstat för budgetåret 1946/47 till detta företag anvisas 140 000 kronor, varav å driftbudgeten 133 000 kronor och å kapital* budgeten 7 000 kronor. I årets statsverksproposition (X ht., s. 116) har emellertid i vad gäller anslaget å driftbudgeten endast äskats 103 000 kronor. Därvid förutsattes, att de arbeten, som till följd av denna nedskrivning måste anstå, skulle få utföras i vanlig ordning under budgetåret 1947/48. Med hänsyn härtill har arbetsmarknadskommissionen funnit skäl i förslaget till investeringsreserv för nästkommande budgetår för ifrågavarande företag medtaga det belopp, som icke kunnat inrymmas å riksstaten, d. v. s. 30 000 kronor. Förbättring av uppassningsförhållandena vid Bjuröklubbs lotsplats elektrifiering av fyren Bjuröklubb med mistsignalstation.

samt

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 31 augusti 1945 har lotsstyrelsen hemställt, att till förbättring av uppassningsförhållandena vid Bjuröklubbs lotsplats samt elektrifiering av fyren Bjuröklubb med mistsignalstationen skulle å riksstaten för budgetåret 1946/47 anvisas 165 000 kronor, varav å driftbudgeten 135 000 kronor och å kapitalbudgeten 30 000 kronor. Departementschefen har emellertid (X ht., s. 116) förordat, att för nästkommande budgetår till företaget i vad gäller anslaget å driftbudgeten allenast måtte anvisas 60 000 kronor, varvid de arbeten, som till följd av denna nedskrivning måste anstå, skulle få utföras under budgetåret 1947/48. Med hänsyn härtill har arbetsmarknadskommissionen funnit skäl att i förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 uppföra ett anslag av 75 000 kronor till ifrågavarande företag.

224 Ny fyr vid Björns

fyrplats.

I skrivelse till investeringsutredningen den 1 april 1944 yttrade lotsstyrelsen beträffande anordnande av nytt fyrtorn och förbättrad fyrbelysning vid Björns fyrplats följande. Vid Björns fyrplats, som är belägen på en ö i havsbandet mellan Gävlebukten och öregrundsgrepen, utgöres fyrbyggnaden av ett 11 m högt fyrtorn, uppfört vid gaveln av ett av bostadshusen vid fyrplatsen. Fyrens ljuskälla utgöres av fotogenglödljus. Ljusstyrkan hos det vita skenet är 2 700 hefnerljus. Från sjöfartshåll hava klagomål framförts över att fyren på grund av fyrlågans ringa höjd över vattenytan och den svaga ljusstyrkan icke är synlig så långt som önskvärt vore. Till jämförelse kan nämnas, att ljusstyrkan hos de närliggande fyrarna Eggegrund, Örskär, Understen och Svartklubben uppgår till respektive 180 000, 90 000, 700 000 och 35 000 hefnerjus. Anordnandet av bättre fyrbelysning vid Björns fyrplats anser lotsstyrelsen i hög grad motiverat. Då det för att erhålla ett fyrsken av tillfredsställande ljusstyrka erfordras, att den nuvarande fyrapparaten och fyrlanterninen utbytas mot nya sådana, och detta icke lämpligen låter sig göra med bibehållande av det nuvarande tornet, får styrelsen föreslå uppförande av ett nytt fyrtorn. Detta skulle byggas till en höjd av 15 m, varigenom önskemålet om högre höjd över vattenytan för .fyrlågan jämväl bleve tillgodosett, och uppföras i anslutning till platsens mistmaskinhus. I fyren skulle insättas en fyrapparat av 4:e ordningen med dalénljus. Härigenom skulle ljusstyrkan komma att uppgå till 30 000 hefnerljus för vitt sken. Sedan numera elektrifieringen av Garpens fyr blivit genomförd, har lotsstyrelsen meddelat, att fyrapparaten av 4:e ordningen från denna fyr nu är disponibel och kan överflyttas till Björns fyr. I detta sammanhang behövde därför icke upptagas någon annan kostnad för fyrapparatur än den till 10 000 kronor beräknade kostnaden för anordnande av dalénljus i sistnämnda fyrapparat, vilken för närvarande vore försedd med fotogenglödljus. Själva fyrtornets uppförande beräknade styreisen draga en kostnad av 30 000 kronor. Totalkostnaden för företaget skulle således bliva 40 000 kronor. Företaget h a r tidigare medtagits i beredskapsstaten för budgetåret 1944/45 och i förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46. Ny fyr på Grepensgrund i öregrundsgrepen örskär och Djursten.

samt elektrifiering

av

fyrarna

I skrivelse till investeringsutredningen den 1 mars 1944 meddelade lotsstyrelsen i frågan om anordnande av ny fyr vid Grepensgrund i Öregrundsgrepen samt elektrifiering av fyrarna Örskär och Djursten till en början om betydelsen av den inomskärsfarled, som framgår mellan nordöstra Upplands fastlandskust och den därutanför belägna, långsträckta ön Gräsö. Denna utgjorde i fredstid huvudfarled mellan Östersjön och Bottenhavet; under dåvarande krigsförhållanden vore den sjöfartens enda förbindelse mellan sagda farvatten. Styrelsen lämnade därefter en översikt över de befintliga säkerhetsanstalterna för farleden, vilka betecknades såsom tillfredsställande för delen söder om Öregrund men i behov av vissa förbättringar för delen norr därom, som framginge genom den vida och grunduppfyllda Öregrundsgrepen. På denna

225 del u t g j o r d e s s ä k e r h e t s a n s t a l t e r n a b l a n d a n n a t av den u t a n f ö r G r ä s ö n s n o r d spets b e l ä g n a b e m a n n a d e f y r e n Ö r s k ä r , vilken t j ä n s t g j o r d e s o m a n g ö r i n g s f y r för n o r r i f r å n k o m m a n d e fartyg, d e n likaledes b e m a n n a d e fyren D j u r s t e n , b e lägen p å G r ä s ö l a n d e t ett s t y c k e n o r r o m ö r e g r u n d , s a m t det m i t t i ö r e g r u n d s g r e p e n s t a t i o n e r a d e f y r s k e p p e t Grepen, v i l k a s a m t l i g a tre f y r a n o r d n i n g a r v o r e f ö r s e d d a m e d m i s t s i g n a l a n l ä g g n i n g a r . B e t r ä f f a n d e d e t r e s å l u n d a befintliga s ä k e r h e t s a n s t a l t e r n a a n f ö r d e lotsstyrelsen. Fyrskeppet Grepen är ett av lotsverkets äldre fyrskepp — det är byggt år 1883 — och det är därjämte det minsta svenska fyrskeppet — dess bemanning utgöres blott av tre man. Fyrskeppet saknar eget framdrivningsmaskineri. Fyrljuset på fyrskeppet har den mycket ringa ljusstyrkan av 500 hefnerljus; mistsignalmaskineriet utgöres av en tämligen ljudsvag tyfonanläggning. På grund av fyrskeppets litenhet och dess ringa bemanning — plats finnes ej för större besättning — h a r det av säkerhetsskäl icke ansetts lämpligt att hålla det på stationen under hösten och vintern om än isförhållandena så skulle tillåta, utan det har då ersatts med ett av de större reservfyrskeppen, vars besättning utgöres av sju man. Årligen ligger sålunda detta reservfyrskepp omkring tre månader på Grepens station. Vid Örskär finnes sedan 1925 en tämligen modern fyrapparat för dalénljus, vars ljusstyrka är 90 000 hefnerljus. Å andra sidan sker mislsignaleringen vid fyrplatsen enligt det mest ålderdomliga system, som för närvarande tillämpas inom lotsverket, nämligen med knallsignaler. Under tjocka avfyras en sådan knallsignal var femte minut; den ledning, som mistsignaler av detta slag kunna lämna sjöfarten, är skäligen dålig på grund av de korta ljuden och de långa uppehållen dem emellan. Härtill kommer, att detta system för mistsignalering blir mycket dyrbart i drift. Ljuskällan i Djurstens fyrapparat är glödljus för fotogen, vilket med befintlig lins ger en ljusstyrka av allenast 9 000 hefnerljus. För mistsignalering användes ett mindre och tämligen ljudsvagt tyfonmaskineri. Hela utrustningen vid fyrplatsen är tämligen föråldrad och försliten. F r å g a n o m i n d r a g n i n g av f y r s k e p p e t G r e p e n h a d e l ä n g e d i s k u t e r a t s , m e n lotsstyrelsen h a d e icke a n s e t t sig b ö r a f r a m l ä g g a n å g o t slutgiltigt förslag h ä r om, f ö r r ä n f r å g a n o m elektrifiering av Gräsö blivit aktuell. D e t t a företag — s o m blivit a v s e v ä r t fördröjt p å g r u n d av k r i s f ö r h å l l a n d e n a — h a r n u m e r a k o m m i t till u t f ö r a n d e . Losstyrelsen h a r d ä r f ö r föreslagit u t b y t e a v fyrskeppet G r e p e n m o t en fast fyr p å g r a n d e t G r e p e n s g r u n d s a m t elektrifiering av f y r a r n a ö r s k ä r o c h D j u r s t e n . D j u r s t e n s fyrplats vore a v s e d d att elektrifieras g e n o m d i r e k t a n s l u t n i n g till k r a f t l e v e r a n t ö r e n s , Ä l v k a r l e b y k r a f t v e r k , ledning, u n d e r det att till Ö r s k ä r en 7 k m lång luftledning och till fyren G r e p e n s g r u n d en 7 k m l å n g s j ö k a b e l finge a n o r d n a s p å lotsverkets b e k o s t n a d . Lotsstyrelsen a n f ö r d e v i d a r e . I samband med elektrifieringen förändras Djursten till helautomatisk fyrplats med fjarrmanövrering från lotsstationen i Öregrund, varvid fyrplatsens nuvarande bemanning — ordinarie fyrmästare och fyrvaktare — indrages. Fyren på Grepensgrund göres likaledes helautomatisk med fjarrmanövrering från ö r s k ä r s fyrplats, vars nuvarande bemanning bibehålies oförändrad. Som reserv för det elektriska kraftnätet anordnas helautomatiska dieselaggregat vid Djursten och på Grepensgrund. I samband med elektrifieringen utbytes vid ö r s k ä r den nuvarande mistsignalermgen med knallsignaler mot en nautofonanläggning, varjämte ett maskindrivet reservkraftaggregat installeras.

226 De byggnadsarbeten, som bliva förknippade med förslagets genomförande, utgöra anordnandet av den bottenfasta fyren på Grepensgrund, uppförande av ett mindre maskinhus vid örskär samt ombyggnad av fyren vid Djursten, varvid den förses med ny lanternin och inredes för att inrymma reservkraftaggregat och elektrisk utrustning. Efter verkställd detaljplanering meddelade lotsstyrelsen i skrivelse den 15 november 1944 till investeringsutredningen, att kostnaderna för fyrbyggnaden på Grepensgrund och för ombyggnad av fyren Djursten beräknats till 250 000 respektive 20 000 kronor. Kostnaderna för apparater, kraftledningar, kablar o. d. hade tidigare beräknats till 440 000 kronor och uppförandet av maskinhus vid ö r s k ä r till 20 000 kronor, varför den sammanlagda kostnaden för företagets genomförande skulle komma att uppgå till 730 000 kronor. Genom indragning av fyrskeppet Grepen och av personalen vid Djursten uppstode enligt vad lotsstyrelsen anfört i sin ovannämnda skrivelse den 1 mars 1944 lönebesparingar om ca 24 000 kronor per år, varjämte kostnaden för underhåll av fyrskepp minskades med omkring 7 000 kronor årligen. Vidare innebure förändringen beträffande mistsignaleringen vid ö r s k ä r en årlig driftkostnadsminskning av ca 3 000 kronor, under del att övriga driftkostnader förbleve i huvudsak oförändrade. Slutligen komme för andra ändamål användbar fyrapparatur m. m. att frigöras, varjämte fyrskeppet Grepen och ett vid Djursten befintligt bostadshus kunde avyttras; värdet av ifrågavarande materiel jämte det beräknade försäljningsvärdet av fyrskeppet och bostadshuset utgjorde omkring 25 000 kronor, vilket belopp kunde sägas motsvara en besparing av 1 000 kronor per år. Lotsstyrelsen uttalade i anslutning härtill följande. De årliga besparingar för statsverket, som enligt det förestående skulle uppkomma vid förslagets genomförande, uppgå sålunda till sammanlagt (24 000+ 7 000 + 3 000 + 1 000 =) 35 000 kronor. Beräkningen är gjord efter den prisnivå, som var rådande i augusti 1939. Under nuvarande förhållanden med högre löner, högre pris på knallsignalammunition och exceptionellt stegrade priser på flytande motorbränsle skulle de sammanlagda årliga besparingarna komma att uppgå till ej mindre än omkring 50 000 kronor. Frånräknas ränta och amortering på anläggningskapitalet, 700 000 kronor, efter en räntefot av 4 procent och vid 50 års amorteringstid, utgörande omkring 32 500 kronor, skulle sålunda efter förslagets genomförande uppstå en årlig nettovinst för statsverket av 2 500 kronor vid ett prisläge, motsvarande det, som var rådande i augusti 1939. Härav framgår, att förslagets räntabilitet blir tillfredsställande. Frånsett detta innebär förslagets genomförande så stora förbättringar ur sjöfartens svnpunkt — nämligen bl. a. tillkomsten av en fast ljusstark fyr med avskärmning på Grepensgrund, samt ökad ljusstyrka och avsevärt förbättrad mistsignalering vid örskär och Djursten — att enbart dessa fÖTdelar motivera förslagets genomförande. Såsom investeringsreserv för budgetåret 1946/47 föreslås ingå arbeten avseende uppförande av fyrbyggnader på Grepensgrund och maskinhus vid Örskär samt ombyggnad av fyren Djursten, för vilka den sammanlagda kostnaden uppgår till (250 000 + 20 000 + 20 000 = ) 290 000 kronor. Företaget hade upptagits å beredskapsstat för budgetåret 1944/45 och i förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46.

227 Ny fyr på Slätö vid

Singöfjärden.

I fråga om anordnande av ny fyr på Slätö vid Singöfjärden anförde lotsstyrelsen i skrivelse den 15 november 1944 till investeringsutredningen att i inomskärsfarleden genom Singöfjärden väster om Singö, belägen i Öregrunds södra skärgård, beredde passagen förbi fyren Halvvägen stora svårigheter under mörker, särskilt för de större fartyg, vilka numera anlöpte Hallstavik med dess stora industrianläggningar. Såväl från sjöfartshåll som från personalen vid de båda lotsplatser, Öregrand och Svartklubben, varifrån lotsningen i leden ombesörjdes, hade önskemål uttalats, att fyrbelysningen i farleden måtte förbättras. Lotsstyrelsen finge därför föreslå, att en ny fyr anordnades på sydöstra delen av Slätö, belägen väster om Singö. Kostnaden för denna fyr hade beräknats till 10 000 kronor. Detta företag kvarstår oförändrat från investeringsutredningens förslag till investeringsreserv för budgetåret 1945/46. Ny fyr på Selaön i Mälaren. Lotsstyrelsen har i skrivelse den 31 augusti 1945 till Kungl. Maj:t hemställt om medel å riksstat för budgetåret 1946/47 till ny fyr på Selaön i Mälaren, och därvid framhållit följande. Den del av stora farleden genom Mälaren, som framgår över Grönsöfjärden väster om norra Björkfjärden, ca 16 distansminuter nordnordväst om Södertälje, är fyrbelyst medelst två agafyrar, benämnda Ytterholm och Grönsö, belägna på ett avstånd från varandra av ca 6,5 nautiska mil. Mellan dessa fyrar framgår farleden vid nordöstra delen av Selaön i en skarp kurva, och på grund därav bliva dessa fyrar otillräckliga för att under mörker vid dålig sikt giva en säker ledning för navigeringen. För avhjälpandet av denna olägenhet föreslår lotsstyrelsen, att en ny agafyr uppföres på Selaön mitt för nämnda farledskrök. Kungl. Maj:t har emellertid (X ht., s. 116) funnit att med medelsanvisningen å riksstat till bl. a. detta företag finge anstå emedan viss beskärning av lotsstyrelsens anslagsäskanden befunnits nödvändig. Företaget ingår i förslaget till investeringsreserv för innevarande budgetår och har jämväl medtagits i förehggande förslag till reserv för nästkommande budgetår med av lotsstyrelsen äskat belopp, 10 000 kronor. Nya fyrar på Bryggholmen

i farleden

Stockholm—Västerås.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 15 augusti 1945 h a r lotsstyrelsen hemställt att till nya fyrar på Bryggholmen i farleden Stockholm—Västerås måtte anvisas 20 000 kronor å riksstat för budgetåret 1946/47. Styrelsen h a r därvid bl. a. anfört följande. Farleden Stockholm—Västerås framgår mellan Stabyfjärden och Oknöfjärden förbi Flatgarn och Bryggholmen ca 7 distansminuter sydsydost om Enköping i flera kurvor mellan uddar och landgrundningar. För tryggande av navigeringen under mörker i detta farledsavsnitt finnas två agafyrar, Flatgarn och Oknö Hälludde. Denna fyrbelysning kan dock ej anses tillräcklig för de stora fartyg, som numera här framföras. Lotsstyrelsen föreslår därför, att fyrbelysningen i fråga kompletteras med två fyrar på ön Bryggholmen, av vilka den ena bör uppföras på den södra och den andra på den västra delen av ön.

228 Kungl. Maj:t har emellertid (X ht., s. 116) icke bifallit lotsstyrelsens anslagsäskande i denna del utan funnit att med medelsanvisningen å riksstaten lill ifrågavarande företag finge anstå. Företaget ingår i förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46 och har jämväl medtagits i föreliggande förslag till investerings res er v för budgetåret 1946/47. Elektrifiering

av fyren Hoburg jämte

mistsignalstation.

Behovet av elektrifiering av fyren Hoburg jämte mistsignalstation har motiverats i 1945 års statsverksproposition, X ht., s. 127. Enligt av lotsstyrelsen i skrivelse till Kungl. Maj:t den 31 augusti 1945 framlagt förslag skulle för detta företag anvisas 75 000 kronor å riksstat för budgetåret 1946/47 av den till 145 000 kronor beräknade totalkostnaden. Då Kungl. Maj :t funnit det nödvändigt att föreslå en beskärning av lotsstyrelsens äskanden, varvid bland annat med ifrågavarande företag skulle få anstå, h a r arbetsmarknadskommissionen funnit skäl medtaga företaget intill en kostnad av 75 000 kronor i förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1946/47. Företaget kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46. Förbättring av fyrbelysning

och mistsignalering

för angöring av

Oxelösund.

Enligt vad lotsstyrelsen anförde i skrivelse den 15 november 1944 till investeringsutredningen angjordes inloppet till Oxelösund icke blott av de fartyg, som vore destinerade till nämnda plats, utan även av fartyg på ingående till och utgående från Norrköping. Det sistnämnda gällde särskilt sådana fartyg, som anlitade lots, enär lotsombyte därvid skulle verkställas utanför inloppet till Oxelösund. Angöringen av ifrågavarande inlopp, varest kringliggande farvatten vore uppfyllda av en mångfald grand, bränningar och låga skär, vore vid mindre goda siktförhållanden mycket riskabel, enär befintliga säkerhetsanstalter därvid icke gåve nöjaktig vägledning. Ingen av de tre fyrar, vilka vore belägna i inloppet, kunde nämligen sägas uppfylla de fordringar, som numera borde uppställas på en angöringsfyr. Två av de nämnda fyrarna befunne sig i enskild ägo och anordnades på sin tid — år 1908 — såsom ledfyrar för navigering i inloppet. Den tredje vore lotsverkets år 1867 anlagda fyr Femörehuvud. Sistnämnda fyr, vilken tillika vore mistsignalstation och hade ständig bevakning, vore belägen vid den nordligaste farledsgrenen västerifrån till Oxelösund, vilken vid tiden för fyrens anläggande utgjorde en huvudfarled. Numera användes emellertid denna farledsgren blott av mindre fartyg i inomskärstrafik. Fyrplatsens apparatutrustning vore mycket föråldrad. Fyren utgjordes av en mindre lykta, placerad i en utbyggnad på platsens bostadshus; den vore lotsverkets enda kvarvarande fyr med veklampa som ljuskälla. Dess ljusstyrka uppginge allenast till 70 hefnerljus, medan ljusstyrkan hos de båda övriga fyrarna i inloppet till Oxelösund utgjorde 200 och 400 hefner-

229 ljus. Mistsignalanordningen vid Femörehuvud bestode av en primitiv anordning med signalklocka, vars kläpp dreves av ett urverk med lod. Lotsstyrelsen hade sedan länge haft uppmärksamheten riktad på frågan om förbättring av fyrbelysning och mistsignalering vid inloppet till Oxelösund men hade hittills varit nödsakad alt låta frågan anstå i avvaktan på genomförandet av ett flertal andra nyanläggningar och förbättringar av säkerhetsanordningar för sjöfarten, vilka varit av än större vikt och därför måst givas företräde. Det hade emellertid länge stått klart, att fyren Femörehuvud borde kunna indragas eller i varje fall ändras till obevakad fyr i samband med frågans slutliga lösning, oavsett dennas detaljutformning. Styrelsen hade därför hållit fyrmästarbefattningen — den enda ordinarie befattningen vid fyrplatsen — tillsatt allenast på förordnande alltsedan dess siste ordinarie innehavare avgick med pension den 31 maj 1941. I och för frågans lösning föreslog lotsstyrelsen anläggande av en från Oxelösunds lotsstation fjärrmanövrerad elektrisk angöringsfyr jämte mistsignalutrustning på skäret Vinterklasen i yttre delen av inloppet till Oxelösund samt uppförande av en mindre agafyr med kolsyredriven mistklocka vid Femörehuvud i stället för den nuvarande föråldrade fyr- och mistsignalanläggningen därstädes, varigenom bevakningen på denna fyrplats, bestående av en fyrmästare och ett extra fyrbiträde, kunde indragas. Den nya angöringsfyren på Vinterklasen avsågs ansluten till allmänt elektriskt distributionsnät i Oxelösund. Från Oxelösunds lotsstation kunde då inistsignalmaskineriet alltefter behov till- och frånkopplas och övervakning i övrigt av anläggningarnas funktion verkställas genom vakthavande lotspersonals försorg. Anläggningen borde jämväl omfatta anordnande av ett brännoljedrivet reservkraftaggregat, som vid avbrott på kraftnätet automatiskt skulle träda i verksamhet. Kostnaden för förenämnda arbeten beräknades uppgå till omkring 200 000 kronor. Företaget kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46. Elektrifiering

av fyren Ölands södra udde jämte

mistsignalstation.

Beträffande detta företag må hänvisas till 1945 års statsverksproposition, X ht. s. 127—128, varest motivering för detsamma finnes angiven. Företaget har av lotsstyrelsen kostnadsberäknats till 140 000 kronor, och styrelsen h a r i skrivelse till Kungl. Maj:t den 31 augusti 1945 hemställt om anvisande på riksstaten för nästa budgetår av 70 000 kronor. Då denna hemställan icke vunnit Kungl. Maj:ts bifall, enär det befunnits nödvändigt med en beskärning av lotsverkets anslagsäskanden, varvid medelsanvisningen å riksstat till bl. a. detta företag måste anstå (X ht., s. 116), har arbetsmarknadskommissionen i stället medtagit företaget i förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1946/47. Företaget kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46.

230 Förbättring fyrplats.

av mistsignaleringen

och anordnande

av nytt fyrtorn vid Vens

Beträffande de på ön Ven belägna säkerhetsanstalterna för sjöfarten erinrade lotsstyrelsen i skrivelse den 1 mars 1944 till investeringsutredningen, att 1938 och 1939 års riksdagar anvisat tillhopa 190 000 kronor för vissa förbättringar vid Hakens fyrplats på Vens ostsida och för nyanläggning av fyr på Vens sydsida. Dessa företag utfördes i anslutning till att elektrisk kraft blev tillgänglig på ön medelst sjökabel från fastlandet. De båda fyrplatserna utrustades med elektriska mistsignalinstrameni, s. k. nautofoner, försedda med gemensam instrumentering vid Hakens fyrplats, där fyrpersonal finnes i motsats till vad som gäller beträffande fyren på Vens sydsida, som icke har ständig bevakning. Styrelsen yttrade vidare. Den nyssnämnda instrumenteringen vid Hakens fyrplats för de båda nautofonerna utfördes för en mycket obetydlig merkostnad på sådant sätt, att i framtiden jämväl en tredje nautofon, nämligen vid Vens fyrplats på öns västra sida, skulle kunna anslutas till och drivas från Haken. Härvid skulle endast behöva tillkomma en förbindelseledning över ön mellan de båda fyrplatserna samt ett nytt ljudinstrument med tillhörande ställning vid Vens fyrplats. Däremot skulle icke någon ny, tämligen kostbar instrumentering och ej heller något nytt reservkraftaggregat, avsett att användas vid förekommande strömavbrott på kraftnätet, behöva anskaffas. Lotsstyrelsen framhöll de fördelar, som skulle vinnas genom ersättande av den vid Vens fyrplats år 1912 anlagda mistsirenanläggningen mot en elektrisk nautofonanläggning, vilka fördelar för sjöfartens del bestode däri, att mistljudet bleve fem å tio gånger starkare samtidigt som själva ljudinstrumentet kunde placeras på lämpligare plats i förhållande till farleden, och vilket för lotsverkets vidkommande innebure en årlig lönebesparing om ca 4 000 kronor genom att den nuvarande bemanningen vid fyrplatsen kunde minskas med en man. I samband med anordnandet av en nautofonanläggning borde fyren, som nu vore placerad i en otidsenlig fyrlanternin på taket av ett bostadshus, överflyttas till ett fristående fyrtorn av betong med direkt anslutning till maskinhuset. Kostnaden för nautofonanläggningen har av lotsstyrelsen beräknats till 45 000 och för det nya fyrtornet till 20 000 kronor eller sammanlagt till 65 000 kronor. Företaget medtogs å beredskapsstat för budgetåret 1944/45 och ingick i investeringsutredningens förslag till investeringsreserv för budgetåret 1945/46. Elektrifiering och halvautomatisering av Hållö fyr jämte mistsignalstation. I skrivelse till Kungl. Maj:t den 31 augusti 1945 har lotsstyrelsen hemställt att å riksstat för budgetåret 1946/47 måtte anvisas erforderligt belopp, 95 000 kronor, till elektrifiering och halvautomatisering av Hållö fyr jämte mistsignalstation. Lotsstyrelsen har härom anfört följande. Hållö fyrplats är belägen på västkusten strax söder om Smögen. I fyren, som anlades år 1842, utgöres ljuskällan av en år 1907 installerad apparat för fotogenglöd-

231 ljus. Mistsignalering har alltsedan år 1894 ägt rum vid platsen. År 1928 installerades såsom ersättning för förutvarande knallsignalapparat en elektrisk nautofonanläggning, vars kraftkälla utgöres av en på platsen uppställd, brännoljedriven generator. Nautofonanläggningen är en av lotsverkets äldsta, och dess ljudinstrument består till skillnad från alla övriga nu i drift varande anläggningar av blott en enhet, varför dess ljudstyrka är tämligen begränsad. Fyrplatsens bemanning utgöres av tre ordinarie befattningshavare, nämligen fyrmästare och två fyrvaktare. Sedan elektrisk kraftledning för några år sedan framdragits till Smögen, äro betingelserna för en fullständig elektrifiering och halvautomatisering av fyrplatsen synnerligen gynnsamma. Kraftledning, delvis såsom sjökabel, skulle härvid framdragas från Smögen till Hållö för en kostnad av omkring 50 000 kronor, däri inberäknat kostnader för transformalorstation på Hållö m. m. Elektriskt ljus skulle då kunna införas i fyren och nautofonanläggningen anslutas till kraftnätet. Sistnämnda anläggning skulle i samband därmed kompletteras med en andra enhet samt ändras på sådant sätt, alt den skulle kunna drivas utan ständig passning. Vidare skulle i den nya utrustningen ingå ett reservkraftaggregat, som automatiskt träder i funktion vid strömavbrott på kraftnätet, ävensom erforderliga alarmanordningar för att nattetid underrätta fyrpersonalen om eventuellt inträffande fel på fyr- eller mistsignalanläggning. Slutligen skulle elektrisk belysning installeras i tjänstelokaler och personalbostäder. Kostnaderna för dessa anskaffningar och arbeten beräknas till 45 000 kronor, varför den totala kostnaden för förslagets genomförande skulle komma att uppgå till 95 000 kronor. Ett genomförande av förslaget komme att innebära väsentliga fördelar för sjöfarten. Fyrens ljusstyrka komme sålunda genom elektrifieringen att ökas från nuvarande 72 000 hefnerljus till minst 400 000 hefnerljus, innebärande en avsevärd ökning av fyrens lysvidd i disig luft. Mistsignalernas styrka och hörvidd komme även att ökas ej blott med anledning av ljudinstrumentets utökning till dubbla effekten utan även på grund därav, att två enheter hos ljudinstrumentet åstadkomma en sådan koncentration av ljudet i horisontalplanet, som icke kan erhållas med blott en enhet. Sedan de nu föreslagna förändringarna vid Hållö fyrplats genomförts, torde bemanningen vid fyrplatsen kunna reduceras. Vakttjänstgöringen nattetid bör nämligen kunna indragas, enär apparaturen efter ändringarnas genomförande kan arbeta utan ständig tillsyn och besked om inträffande tjocka nattetid kan lämnas fyrpersonalen per telefon från den fyrplatsen närbelägna lotsutkiken i Smögen, där vakt hålles dygnet runt. Kostnaderna för elektrisk kraft för fyrplatsens behov bliva visserligen något högre än kostnaderna för nuvarande förbrukning av lysfologen och brännoljor, beräknade efter förkrigspriserna, men till följd av personalminskningen kommer ändock en minskning av platsens driftkostnader att uppstå. K u n g l . Maj:t h a r emellertid (X ht., s. 116) funnit en b e s k ä r n i n g a v lotsstyrelsens a n s l a g s ä s k a n d e n n ö d v ä n d i g , v a r v i d m e d m e d e l s a n v i s n i n g e n till bl. a. detta företag m å s t e a n s t å . F ö r e t a g e t h a r d ä r f ö r överförts till förslaget till investeringsreserv för b u d g e t å r e t 1946/47 och för företaget h a r d ä r v i d r ä k n a t s m e d ett a n s l a g s b e h o v å b e r e d s k a p s s t a t av 95 000 k r o n o r . Hamnar och vägar. Förbättring

av hamn-

och vägförhållandena

vid Järnäs

lotsplats.

I årets s t a t s v e r k s p r o p o s i t i o n (X ht., s. 109—117) h a r till f ö r b ä t t r i n g a v h a m n - och v ä g f ö r h å l l a n d e n a vid J ä r n ä s lotsplats, vilket företag k o s t n a d s b e r ä k n a t s till 100 000 k r o n o r , u p p t a g i t s ett b e l o p p av 50 000 k r o n o r till a r -

betets påbörjande. I enlighet med förslag av lotsstyrelsen har företaget därjämte medtagits i investeringsreserven med ett belopp om 50 000 kronor. Företaget har tidigare medtagits ä beredskapsstat för budgetåret 1944/45 samt i investeringsutredningens förslag till investeringsreserv för budgetåret 1945/46. Förbättring av hamnförhållandena under Luleå lotsplats.

vid Rödkallens

lotsuppassningsställe

I skrivelse den 1 mars 1944 till investeringsutredningen meddelade lotsstyrelsen, att hamnförhållandena vid Rödkallens lotsuppassningsställe under Luleå lotsplats, vore i behov av förbättring snarast möjligt. Vattendjupet i och utanför hamnen uppginge vid medelvatten till blott ca 2,2 m och kunde vid lågvattenstånd, som relativt ofta inträffar i denna del av Bottenviken, vara ända till 1,0 m lägre. Lotsstyrelsen framhöll vidare att, ehuru den största lotskuttern vid platsen hade ett maximalt djupgående av blott 1,10 m, sistnämnda vattendjup vid sjöhävning vore alldeles otillräckligt. Från Rödkallen, ett av landets större lotsuppassningsställen, ombesörjdes nästan all lotsning in till Luelå. Till belysande av lotsningens omfattning meddelade lotsstyrelsen, att lotspenningintäkten vid Luleå lotsplats under åren 1934—1938 i medeltal utgjorde ca 104 000 kronor per år och under åren 1940—1943 ca 290 000 kronor. Lotsstyrelsen anförde i fortsättningen. För att erhålla förbättrade hamnförhållanden är det nödvändigt att bygga ut en helt ny och större hamnbassäng innanför den nu befintliga och i skydd av den nuvarande hamnpiren. Den större och djupare hamnbassängen skulle bildas genom uppmuddring till 3,0 m djup och anläggandet av erforderliga kajer i form av stenfyllda timmerkistor till en längd av ca 50 m, varjämte ett större kajplan bör anordnas av de uppmuddrade massorna jämte slipanläggning för torrsättning av båtarna. Till förhindrande av muddermassornas bortspolning av sjön bör släntskydd i form av stenglacis anordnas på tre sidor av det utfyllda kajplanet. Därjämte skulle en ny vägförbindelse i form av en stenfylld bank eller plankvandring av ca 150 m längd anordnas ut till den nya båthamnen. Den nu befintliga västra hamnarmen, bestående av betongkasuner, måste skyddas mot isens åverkan genom en större stenfyllning, som åt hamninloppet till måste avgränsas genom ett antal stenfyllda tinunerkistor. Slutligen måste omfattande muddringsarbeten utföras i tillfartsrännan från sjön in till hamnen. Denna ränna torde till större delen av sin längd, ca 250 m, böra göras ca 20 m bred och 3,0 m djup. För att med båtar vinna tillträde till den nya hamnen måste därjämte en av betongkasunerna, som bilda kaj i den gamla hamnen, avlägsnas. Kostnaderna för samtliga dessa arbeten kunna i avvaktan på närmare undersökningar på platsen anges till 150 000 å 200 000 kronor, varav ungefär halva kostnaden belöper sig på muddringsarbetena, som dock ej kunna någorlunda exakt beräknas förrän provmuddring kunnat verkställas. Med hänsyn till att man ej bör taga risken att stationera ett så dyrbart arbetsredskap som ett mudderverk ute vid Rödkallen, där detta ej kan beredas erforderligt skydd vid en uppträdande storm, kan man därstädes ej använda sig av mudderverk, utan torde muddringarna böra verkställas med anlitande av släpskopor eller dylikt. Arbetet har av lotsstyrelsen beräknats taga minst två år i anspråk, och för första årets arbeten skulle ett belopp av 100 000 kronor erfordras.

233 Förslaget upptogs å beredskapsstat för budgetåret 1944/45 och ingick i förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46. Förbättring

av hamnförhållandena

vid Rönnskärs

lotsplats.

Lotsstyrelsen har i skrivelse den 1 mars 1944 till investeringsutredningen anfört följande. Hamnförhållandena vid Rönnskärs lotsplats äro synnerligen otillfredsställande. Djupet i den nuvarande båthamnen uppgår i det djupaste partiet endast till knappa l,a m vid medelvatten, och djupgåendet för den stora lotskuttern utgör normalt ca 1,35 m. Vid nordliga stormar uppträder ofta i norra delen av Bottenviken mycket lågt vattenstånd, ända till 1,0 m under det normala. Stora kuttern måste då förläggas i boj på Kinnbäcksfjärden, ca 2 dislansrninuter från lotsplatsen; den kan därvid nås endast genom användandet av småbåtar. Tjänsten för lotsarna blir härigenom mycket försvårad, varjämte onödig tidsutdräkt vållas för färden ut till lotssökande fartyg. En förbättring av hamnförhållandena är därför i hög grad av behovet påkallad. För detta ändamål bör en hell ny hamnbassäng anordnas utanför den nu befintliga, där vattendjupet uppgår till 3 ä 4,5 m. Härvid måste från en befintlig stenpir utläggas ett antal stenfyilda limmerkistor som vågbrytare till en total längd av ca 50 m. Med hänsyn till förekommande kraftig isskjutning böra kislorna delvis plankklädas som skydd mot isens nötning och givas stora dimensioner. Därjämte måste slora utfyllningar av sten utföras för att bära av isen, så att den ej får så stor kraft mot kistorna. Slutligen måste en del stenrensning under vattnet företagas för att skapa bättre utrymme i hamninloppet. Under förutsättning att stenrensningsarbeten ej behöva komina till utförande i större utsträckning än vad hittills utförda undersökningar utvisa, kan kostnaden för ovannämnda arbeten beräknas till 100 000 kronor. Företaget upptogs å beredskapsstat för budgetåret 1944/45 och ingick i förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46. Förbättring av hamnförhållanåena Örnsköldsviks lotsplats.

vid Skags

lotsuppassningsställe

under

Vid Skags lotsuppassning, belägen på Stora Harskäret ca 11 distansminuter ostsydost om Örnsköldsvik, vore hamnen enligt vad lotsstyrelsen meddelat i skrivelse till investeringsutredningen den 15 november 1944 nästan obrukbar, enär lotsbåtarna vid hårt varder och vissa vindar ej kunde taga sig ut ur eller in i hamnen, på grund av att vattendjupet i inloppet till densamma blott utgjorde ca 2 meter vid medelvatten. Den innanför liggande hamnbassängen vore däremot 3 meter djup. Lotsarna måste därför ständigt passa vädret och vid annalkande storm, innan sjöhävnmgen i hamninloppet blivit alltför svår, föra lotskuttern ur hamnen och förlägga densamma vid en brygga på en annan plats å stora Harskäret. Vattendjupet vid sistnämnda brygga började dock numera likaledes bliva otillräckligt till följd av landhöjning och uppgrundning. En förbättring av hamnförhållandena vid lotsplatsen borde därför komma till stånd. Då lotshamnens hamnbassäng vore tillräckligt djup samt erbjöde det bästa skyddet mot sjön, borde enligt lotsstyrelsens mening dylik förbättring lämpligen åvägabringas genom muddring och undervattenssprängning i lotshamnens inlopp till ett djup av 16—467172.

234 minst 3,5 meter vid medelvatten. Samtidigt härmed borde båtbryggan i lotshamnen repareras. Kostnaden för dessa arbeten beräknades till 40 000 kronor. Företaget kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46. Förbättring

av hamn-

och vägförhållandena

vid Björns

fyrplats.

I skrivelse den 1 mars 1944 till investeringsutredningen anförde lotsstyrelsen följande rörande behovet av förbättrade hamn- och vägförhållanden vid Björns fyrplats. Lotsstyrelsen får vidare föreslå anläggandet av en ny hamn vid fyrplatsen. Den nuvarande hamnen, som använts sedan fyrplatsen år 1859 anlades, har under årens lopp blivit så uppgrundad, att den är otjänlig för sitt ändamål. Hamn bör därför anordnas på annan plats, där större vattendjup kan erhållas. Arbetena skulle härvid huvudsakligen bestå i upprensning av hamninloppet, utläggandet av några stenfyllda timmerkistor som vågskydd och landningsbrygga, anordnandet av en båtsldp i den nya hamnen samt anläggandet av väg från den nya hamnen till fyren och bostäderna. Vid detaljplaneringen av detta arbete hade det enligt vad lotsstyrelsen i skrivelse den 15 november 1944 till investeringsutredningen meddelat befunnits, att en viss utvidgning av arbetet vore erforderligt. Antalet stenkistor för hamnanläggningen måste nämligen väsentligt utökas för att hamnarmen skulle nå ut till erforderligt vattendjup, ca 2 meter vid medelvatten. Den sammanlagda längd av hamnarmen, som härför erfordrades, vore ca 40 meter. Vidare borde en ca 100 meter lång, 0,5 meter hög och 2 meter bred vägbank anläggas närmast hamnen, varjämte planeringsarbetena vid hamnen måste göras mera omfattande än tidigare ansetts erforderligt, för att ej vattnet vid storm och högvatten skulle översvämma hamnplanen och vägpartiet närmast hamnen. Sammanlagda kostnaden för hamn- och väganläggningarna vid fyrplatsen komme enligt i anslutning till detaljplaneringen upprättad kostnadsberäkning att belöpa sig till 50 000 kronor. Företaget medtogs i beredskapsstaten för budgetåret 1944/45 och omnämndes i samband därmed av investerings utredningen under rubriken Anordnande av ny fyr vid Björns fyrplafcs m. m. I förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46 har arbetet upptagits såsom särskilt företag. Förbättring av hamnförhållandena vid Svartklubbens lotsplats samt anläggande av väg och brygga å Singö. I skrivelse den 1 mars 1944 till investeringsutredningen anförde lotsstyrelsen beträffande hamnförhållandena vid Svartklubbens lotsplats. Vid Svartklubbens lotsplats, som är belägen på en mindre ö i havsbandet utanför Singö omkring 15 distansminuter sydost om öregrund, tjänstgöra sju befattningshavare. På samma ö som lotsplatsen ligger Svartklubbens fyrplats, yid vilken personalen utgöres av tre befattningshavare. Lotspersonalen är bosatt på Singö. medan fyrpersonalen har sina bostäder å Svartklubben.

235 För lotspersonalens behov finnes å Svartklubben en brygga, som är byggd år 1927. På grund av otillräcklig längd lämnar bryggan icke erforderligt skydd för den nuvarande båtmaterielen. För erhållande av en tillfredsställande hamn vid lotsplatsen får styrelsen föreslå, att bryggan förlänges omkring 15 m, att vattendjupet innanför bryggan ökas genom muddring, att en omkring 15 m lång kaj anordnas längs stranden syd om nuvarande bryggan samt att sten påfylles norr om bryggan till skydd mot sjön. Kostnaden för nu nämnda arbeten beräknas till 35 000 kronor. I detta sammanhang upptog lotsstyrelsen vidare frågan om förbättring av den till Svartklubben förlagda personalens landförbindelser med Singö. Under det att Svartklubben låge öster om Singö, vore den egentliga bebyggelsen på denna ö belägen på dess västra sida, där lotspersonalen hade sina bostäder och där post och proviant hämtades. Färderna mellan Svartklubben och Singö måste företagas med båt vanligen till västra sidan av ön, men vid ogynnsamma is- och väderleksförhållanden nödgades personalen att från Svartklubben söka sig i land på östra sidan av Singö, varest av ålder funnes en tilläggsplats, den s. k. gamla lotshamnen, belägen på en holme, skild från Singö allenast av ett smalt, grunt sund. Enär lotshamnen emellertid saknade vägförbindelser med västra sidan av Singö, föreslog lotsstyrelsen, att en väg av enkel beskaffenhet iordningställdes från lotshamnen fram till landsvägen vid Backby å Singö, ett avstånd av omkring 1 300 m. På denna sträcka funnes till en längd av omkring 900 m närmast Backby en skogsväg, som endast behövde rustas upp, under det att närmast lotshamnen helt ny väg måste anläggas till en längd av omkring 400 m jämte en vägbank över det förut nämnda smala sundet. Vid den gamla lotshamnen borde vidare en mindre brygga uppföras. Styrelsen hade beräknat kostnaden för arbetena å Singö till 25 000 kronor. Den sammanlagda kostnaden för företaget skulle således utgöra 60 000 kronor. Företaget ingick i beredskapsstaten för budgetåret 1944/45 och i förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46. Förbättring

av hamnförhållandena

vid Furusunds

lotsplats.

Enligt vad lotsstyrelsen meddelat vore vid Furusunds lotsplats, belägen p å norra delen av ön Yxlan i Stockholms skärgård, lotsarnas båtslip samt platsens prickupplag, varest ett hundratal prickar förvarades, förlagda till ett strandområde beläget ca 1 000 meter norr om lotsuppassningshuset och lotshamnen. För angöring av detta strandområde med båtar från sjön funnes inga särskilda anordningar, varför båtarna finge landa vid stranden när prickar eller fönödenheter för båtarna skulle lossas eller avhämtas Härigenom bleve emellertid det dyrbara båtmaterialet utsatt för onödig förslitning, varjämte lastnings- och lossningsarbetet bleve synnerligen besvärligt och tidsödande. För avhjälpandet av dessa olägenheter borde å nämnda område anordnas en båtbrygga av ca 15 meters längd ut till erforderligt vattendjup ca 3 0 meter vid medelvatten. Strandområdet borde därjämte utökas genom att av-

236 schaktning av en hög jordslänt verkställdes inom området samt genom utfyllning av schaktmassorna, så att en större kajplan bildades i och för prickupplag. Härjämte borde en spontkaj anordnas utanför det utfyllda området och vidare en förrådsbod uppföras för förnödenheter och inventarier till lotsbåtarna. Kostnaden för dessa arbeten beräknades till 25 000 kronor. Detta företag ingick även i förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/iö. Förbättring

av hamnförhållandena

vid Grönskärs

fyrplats.

Lotsstyrelsen har beträffande detta företag framhållit, att vid Grönskärs fyrplats, belägen på ön Grönskär ca 4 distansminuter öster om Sandhamn, vore anställda en fyrmästare, en fyrvaktare samt ett extra fyrbiträde under semester, sjukdom eller annat förfall för den ordinarie personalen. Haiiiniörhållandena vid platsen vore mycket otillfredsställande, i det att vattendjupet i hamnen och hamninloppet för närvarande blott uppginge till 1,0 meier vid medeivatlen, oaktat upprensning genom muddring skett ett flertal gånger. Det nuvarande bottenskiktet vore emellertid så hårt, att någon ytterligare muddring ej kunde ske. Den upprensning, som nu ånyo borde komma till stånd, måste däriör utföras genom torrläggning av hamnen medelst långdammar, varefter sprängning och utgrävning av densamma skulle verkställas till erforderligt vattendjup, ca 2,0 meter vid medelvatten. I samband med torrläggningen borde en mindre tilläggsplats byggas vid ena sidan av hamnbassängen. Kostnaden för dessa arbeten beräknades till 30 000 kronor. Företaget kvarstår oförändrat från förslaget till invesleringsreserv för budgetåret 1945/46. Förbättring

av hamnförhållandena

vid Dalarö

lotsplats.

Vid Dalarö lotsplats i Stockholms södra skärgård vore enligt lotsstyrelsen hamnförhållandena mindre tillfredsställande. Som tilläggsplats för lotsplatsens tjänstebåtar, lotsverkets tjänstefartyg och i viss mån även för marinens fartyg funnes anlagd en ca 30 meter lång träkaj, belägen invid farleden mitt föi- lotsuppassningshuset. Vattendjupet längs kajen varierade mellan 2,0 och 2,5 meter, vilket vore otillräckligt. På det grundaste stället sköte en bergrygg upp, men i övrigt utgjordes botten av hård pinnmo. Det hände ofta, att de båtar som låge förtöjda vid kajen höggo i botten. Vattendjupet utmed kajen borde lämpligen genom bortsprängning av nämnda bergrygg och genom muddring ökas, så att närmast invid kajen erhölles ett djup av minst 3 meter och på ett avstånd av 3 meter från kajen ett djup av 4 meter. I samband med dessa arbeten borde kajen och därtill ansluten kajplan, vilken liksom kajen vore av träkonstruktion, bliva föremål för reparation. Kostnaden för dessa arbeten beräknades till 25 000 kronor. Företaget kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46.

237 Förbättring

av väg vid Landsorts

lotsplats.

Vid Landsorts lotsplats, belägen på ön Öja i sydligaste delen av Stockholms skärgård, funnes enligt vad lotsstyrelsen meddelat för lotsarnas behov tre skilda hamnplatser på olika sidor av ön, vilka användes alternerande allt efter vind- och väderleksförhållandenas växlingar. En av hamnplatserna vore belägen vid den s. k. Skravleviken på västsidan av öns norra del. Vägen från hamnen vid Skravleviken till uppassningshuset och lotsarnas bostäder, vilken hade en längd av ca 3 km, vore av synnerligen primitiv beskaffenhet. Den ginge på flera ställen fram över sank mark och bleve där ofta översvämmad vid regn, enär all dränering saknades. Vägbanan vore till större delen av mycket lös beskaffenhet, och på vissa avsnitt förekomme svåra backar och tvära krökar i bergig terräng. Vägen borde därför förbättras genom hårdgöring av vägbanan och genom anordnande av dräneringsdiken och vägtrummor, där så erfordrades, varjämte en del backar och krökar borde utjämnas och rätas genom bortsprängning av vissa bergpartier. Kostnaden för dessa arbeten hade beräknats till 15 000 kronor. Detta företag medtogs jämväl i förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46. Förbättring

av hamnförhållandena

vid Östergarns

fyrplats.

I skrivelse den 1 mars 1944 till investeringsutredningen anförde lotsstyrelsen. Östergarns fyrplats är belägen på Östergarns holme ca 2 distansminuter utanför Gotlands östkust. I samband med fyrplatsens flyttning från västra till östra delen av holmen anlades år 1918 i den s. k. södra bukten en ny båthamn, vilken nu i regel användes av fyrfolket. Hamnen består av en ca 25 lång betongbrygga på träkistor. På grund av hamnens utsatta läge kan fyrplatsens tjänstebåt ej alltid ligga förtöjd vid bryggan utan måste dragas upp på en slip, så snart dåligt väder är i annalkande. Hamnen är grund, och då dessutom stenar ofta föras in i densamma vid grov sjö under vissa vindförhållanden, är det många gånger förenat med stor risk att gå in i densamma med fyrbåten, vilken stöter i bottnen redan vid ganska liten sjöhävning. Vid vissa vindar är det till och med omöjligt att angöra hamnen. Av denna anledning har på öns norra sida anlagts en mindre nödhamn i form av en betongbrygga med .slipanordning. Själva hamnbassängen är dock så smal, att fyrbåten ej kan vända i densamma. Vattendjupet är dessutom ringa. På grund av de dåliga hamnförhållandena på ön utsätter sig personalen ofta för stora risker, speciellt om det blåser upp under landresor. Vederbörande vill ju ej gärna stanna i land i onödan, även om det blåser ganska hårt, utan önskar i allmänhet snarast möjligt komma tillbaka till .fyrplatsen och hemmet. P å grund av vad sålunda framförts ansåg lotsstyrelsen det nödvändigt att hamnlörhållandena vid östergarns fyrplats förbättrades. Detta skulle enligt lotsstyrelsens ursprungliga förslag lämpligen ske på följande sätt. Södra hamnen bottenrensades, varvid undervattensprängnjng delvis måste ske. Hamnarmen förlängdes därefter ca 10 m genom utläggande av stenkistor, vilka avtäcktes med betong och förseddes med parapet av betong. Norra hamnen bottenrensades, fördjupades och förstorades medelst sprängning till sådan omfattning, att fyrplatsens båt obehindrat kunde vända i densamma. Dessutom utfördes en mindre vågbrytare mellan ett par skär intill hamnplatsen.

238 Vid sedermera företagen detaljplanering av ifrågavarande arbeten hade emellertid enligt vad lotsstyrelsen i skrivelse den 15 november 1944 till investeringsutredningen meddelat befunnits, att förbättring av södra hamnen icke vore möjlig att utföra till rimlig kostnad, enär erforderligt vattendjup — 2,5 å 3 m under medelvattenytan — uppnåddes först på mycket stort avstånd från land. Lotsstyrelsen yttrade vidare i denna fråga. Bottnen vid detta hamnläge är täckt av ett tunt lager lösa stenar, under vilket kalkberget omedelbart vidtager. En fördjupning av hamnen finge därför till största delen utföras genom undervattenssprängning och skulle sålunda ställa sig mycket dyrbar. Vidare kan befaras, att hamnen efter dylik fördjupning snart nog skulle grundas upp på nytt, enär det stenhagar, varmed botten och jämväl stranden vid denna plats äro belagda, vid sjöhävning lätt råkar i rörelse och därvid igenfyller förefintliga fördjupningar i bottnen. Sagda förhållande skulle medföra ofta återkommande behov av muddring i en på angivet sätt fördjupad hamnbassäng i den nuvarande södra hamnen. Ungefär 400 meter söder om denna finnes emellertid en plats, som är väl lämpad för en hamnanläggning. Vattendjupet är här tillräckligt strax utanför strandkanten, och bottnen består av berg, varför någon risk för uppgrundning icke förefinnes. Enligt lotsstyrelsens mening bör på denna plats anläggas en ny hamn, bestående av en ca 30 meter lång hamnarm med sträckning ungefär vinkelrätt mot stranden och med en ca 15 meter lång vinkelarm i den yttre änden. Härjämte bör en mindre vågbrytare anordnas strax norr om hamnen. Såväl hamnarmarna som vågbrytaren böra utgöras av stenfyllda träkistor. Utöver dessa anläggningar erfordras uppförande av en båtslip samt byggande av en ca 400 meter lång rälsbana såsom fortsättning på en redan befintlig dylik bana, ledande från fyrplatsen till den nuvarande södra hamnen och använd för materialtransporter. Kostnaden för samtliga nu berörda arbeten jämte förbättring av norra hamnen på sätt av lotsstyrelsen angivits i förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1944/45 har av styrelsen beräknats till 60 000 kronor, varav 6 000 kronor för slipanläggningen och rälsbanan. Företaget har tidigare upptagits å beredskapsstat för budgetåret 1944/45 och i investeringsutredningens förslag till investeringsreserv för budgetåret 1945/46. Anläggning

av väg till Ölands södra uddes

fyrplats.

I skrivelse till investeringsutredningen den 15 november 1944 framhöll lotsstyrelsen, att vid Ölands södra uddes fyrplats vore anställda tre befattningshavare, som med sina familjer bebodde vid fyrplatsen uppförda boningshus. Den yttersta delen av Ölands södra udde kring fyrbyggnaden hade av ålder disponerats för fyrplatsens behov. För dess förbindelse med allmänna vägnätet funnes en väg av ca 4,5 km längd från fyrplatsen till Ottenby gård, beträffande vilken lotsstyrelsen yttrade. Denna vägförbindelse utgöres icke av någon anlagd väg i egentlig mening. Endast sådana åtgärder, som erfordrats för att erhålla en för gångtrafik och hästskjutsar nödtorftigt användbar väg, hava vidtagits. Å sträckan närmast fyrplatsen går sålunda vägen till en längd av 4 km direkt på kalkberget utan att någon nämnvärd planering eller några dräneringsanordningar kommit till utförande. Å sträckan närmast Ottenby gård går vägen fram i jordterräng och här hava några gånger grus och bindjord pålagts. Denna sträcka är emellertid särskilt besvärlig ur trafiksynpunkt. Genom den tunga trafiken från och till gården och på grund av att gårdens

239 stora kreatursbesättning, uppgående till flera hundra djur, under den varma årstiden här dagligen passerar fram och tillbaka, har vägbanan blivit i hög grad sönderkörd samt upptrampad och bemängd med kreatursspillning. Efter nederbörd är vägbanan härstädes så lös, att nästan all trafik omöjliggöres. Särskilt höst, vinter och vår äro förhållandena mycket svåra. Ifrågavarande vägförbindelse, som ursprungligen endast torde hava nyttjats för fyrplatsens behov, anlitades sommartid under åren närmast före krigsutbrottet för den alltmera tilltagande turisttrafiken till fyrplatsen. Förutom fyren gällde turistbesöken vid platsen, det därstädes synnerligen livliga fågellivet samt badning vid havsstranden. Det beräknas, att fyrplatsen varje sommar under nämnda tid besökts av 2 000—3 000 turister. En stor del av dessa färdades i automobil, och under senare delen av 1930-talet torde omkring 300 automobiler årligen hava trafikerat vägen. På grund av denna trafik har vägen blivit sönderkörd och är numera tidvis nära nog oframkomlig. På vägen har tidigare jämväl framförts turistomnibussar, men denna trafik, liksom även till stor del biltrafiken i övrigt, har upphört under kriget. Det kan emellertid med säkerhet förutsägas, att trafiken med motorfordon efter kriget kommer att återupptagas, och det är att förmoda, att trafikintensileten kommer att bliva ännu större än tidigare. På grund av vägens dåliga beskaffenhet ansåg lotsstyrelsen erforderligt, att densamma snarast möjligt iordningställdes, så att bättre vägförbindelse erhölles för bland annat transporter för fyrens behov, för personalens resor efter proviant och post och för barnens skolgång. Därest vägen allenast komme att trafikeras för lotsverkets räkning, skulle densamma kunna iordningställas och underhållas för en jämförelsevis låg kostnad. Vidtoges emellertid endast sådana enkla anordningar, som krävdes för lotsverkets behov, skulle vägen efter turisttrafikens återupptagande inom kort ånyo bliva sönderkörd och otrafikabel. Med hänsyn härtill vore det enligt lotsstyrelsens förmenande erforderligt, att en sådan vägförbindelse anordnades, som verkligen förmådde att tåla belastningen av all den trafik, som normalt kunde beräknas förekomma därstädes. Lotsstyrelsen hade tidigare hos länsstyrelsen i Kalmar län gjort ett flertal framställningar i syfte att erhålla medverkan från det allmänna vägväsendets sida till åstadkommande av en dylik vägförbindelse. Enligt vad lotsstyrelsen från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen numera inhämtat vore det emellertid icke möjligt att inrymma företaget inom flerårsplanen för nyanläggning av bygdevägar inom Kalmar län för tiden fram till och med år 1947. Lotsstyrelsen, som för sin del ansåge, att denna väganläggning borde komma till stånd snarast möjligt, hade därför upptagit detta arbetsobjekt bland de företag, som lämpligen borde ingå i investeringsreserven för lotsverket. Kostnaderna för en mot behovet svarande väganläggning — med 3 meters vägbredd jämte mötesplatser — finge vid nuvarande prisläge beräknas till i runt tal 85 000 kronor. Företaget kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46. Anordnande

av ny båtbrygga

m. m. vid Aspö

lotsplats.

I skrivelse den 1 mars 1944 till invesleringsutredningen meddelade lotsstyrelsen, att hamnförhållandena vid Aspö lotsplats, belägen på en ö med samma namn strax utanför Karlskrona, vore otillfredsställande, enär tillräck-

240 ligt kajutrymme för lotsarnas båtar för närvarande ej funnes innanför den befintliga hamnpiren i båthamnen därstädes. Efter en närmare redogörelse för utrymmena i hamnen och behovet av utökade förtöjningsplatser för vissa mindre båtar framhöll lotsstyrelsen, att dylika på lämpligaste sätt kunde erhållas genom anordnandet av en ny vinkelarm ut från den befintliga hamnpiren i lotshamnen, vilken vinkelarm skulle givas en längd av ca 25 m och utföras av stenfyllda träkistor. Dessutom borde stenfyllningen på utsidan av den befintliga stora vågbrytaren kompletteras på flera ställen. Lotsstyrelsen har beräknat kostnaden för ifrågavarande arbeten till 35 000 kronor. Företaget har tidigare medtagits å beredskapsstaten för budgetåret 1944/45 och i förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46. Reparation

av strandskydden

vid Vens

fyrplats.

Lotsstyrelsen meddelade i skrivelse den 15 november 1944 till investeringsutredningen, att vid Vens fyrplats befintliga strandskydd, vilka utförts under åren 1884—85, i huvudsak utgjordes av 6 st. 20 meter långa pirar av pålvirke, sten och betong, vilka med ca 60 meters mellanrum sträckte sig ut i sjön vinkelrätt mot stranden nedanför fyrplatsen. I varje mellanrum mellan pirarna och parallellt med dessa fanns därjämte en rad tätt nedslagna pålar. Strandskydden hade till uppgift att dämpa vågorna och därigenom förebygga underminering och skred i den härstädes ca 20 meter höga, av sandblandad lera bestående strandbrinken. Då fyrplatsen var belägen på själva krönet av strandbrinken, skulle ett skred i densamma kunna medföra, att hela platsen med därtill hörande anläggningar rasade ut i sjön. Verkställd undersökning av strandskydden hade givit vid handen, att samtliga pirar och pälrader inom en nära framtid måste grundligt repareras, enär de eljest löpte fara att helt raseras. Pålvirket i pirar och pålrader borde härvid utbytas mot betongspont, varjämte pirarna borde avtäckas med betonggjutning. Dessutom borde i strandskyddens östra del en längsgående betongspont anordnas utmed en ca 100 meter lång sträcka av stranden. Sedan reparationsbehovet sålunda blivit närmare fastställt, beräknades kostnaden för erforderliga arbeten till 50 000 kronor. Detta företag har medtagits i beredskapsstaten för budgetåret 1944/45 och i investeringsutredningens betänkande rörande denna investeringsreserv omnämnts under rubriken Förbättring av mistsignaleringen samt anordnande av nytt fyrtorn och reparation av strandskydden vid Vens fyrplats. I förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46 har arbetet upptagits som särskilt företag. I samband därmed hade den ursprungligen beräknade kostnaden reviderats. Förbättring

av hamnförhållandena

vid Falkenbergs

lotsplats.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 31 augusti 1945 har lotsstyrelsen hemställt att å ordinarie stat för nästa budgetår måtte anvisas 20 000 kronor till förbättring av hamnförhållandena vid Falkenbergs lotsplats. Lotsstyrelsen h a r lämnat följande motivering.

241 För lotsningstjänsten vid Falkenbergs lotsplats användes en större motorkutter, vilken nu måste förtöjas vid ett enkelt s. k. pålverk bestående av 4 stycken pålar, nedslagna invid farledsrännan in till Falkenbergs hamn i närheten av ett lotsverket tillhörigt prickskjul. Denna anordning erbjuder dock intet skydd för kuttern mot vågorna från sjön och från förbipasserande fartyg, varför risk föreligger, att kuttern, om den icke är föremål för ständig tillsyn, kan komma till skada genom att slås mot pålverket, varjämte förtöjningsgodset blir utsatt för onormal förslitning. För avhjälpande av dessa olägenheter bör vid sidan av farleds-rännan invid den nuvarande förtöjningsplatsen en mindre hamnbassäng uppmuddras, som på två sidor förses med ett tätt pålverk av sammanlagt ca 25 meters längd som vågskydd. Strandslänten måste i och för muddringen förstärkas genom en stödspont. Till förvaring av inventarier och förbrukningsartiklar för kuttern behöver härjämte uppföras en materialbod. Kostnaden för samtliga arbeten beräknas till 20 000 kronor, varav 3 000 kronor till materialboden. Lotsstyrelsens ovannämnda framställning har icke bifallits av Kungl. Maj :t, som funnit det nödvändigt att föreslå en beskärning av styrelsens äskanden, varvid medelsanvisningen å riksstaten beträffande ifrågavarande företag skulle uppskjutas (1946 års statsverksproposition X ht., s. 116). Företaget ingick i investeringsutredningens förslag till investeringsreserv för budgetåret 1945/46 och föreslås jämväl ingå i reserven för nästkommande budgetår. Lotsuppassningshus.

Om- och tillbyggnad av uppassningshuset under Luleå lotsplats.

vid Rödkallens

lotsuppassning

Beträffande behovet av om- och tillbyggnad av uppassningshuset vid Rödkallens lotsuppassning anförde lotsstyrelsen i skrivelse den 1 mars 1944 till investeringsutredningen följande. Vid Luleå lotsplats är lotsuppassning anordnad dels i Luleå, dels på Rödkallen. en ö i yttersta havsbandet ca 18 distansminuter söder om Luleå. Personalen vid lotsplatsen utgöres av en överlots, tio lotsar, två icke-ordinarie lotsar och en båtman. För uppassningen på Rödkallen finnes ett mindre uppassningshus, inrymmande allenast ett rum och kök, vilket är alldeles otillräckligt med hänsyn till det stora antalet befattningshavare, som på en gång uppehåller sig på Rödkallen (upp till tio man). På Rödkallen övernatta lotsarna för närvarande i allmänhet i av dem ägda stugor och använda endast uppassningshuset för vakttjänstgöringen. En sådan ordning är dock otillfredsställande, särskilt under den kalla årstiden, då lotsarnas stugor nästan ständigt måste hållas uppvärmda, med påföljd att stor bränsleåtgång uppstår, i synnerhet som stugorna delvis äro ganska primitivt byggda. En koncentration av personalens förläggning skulle dessutom underlätta tjänsten. Uppassningshuset bör därför tillbyggas, så att hela den till Rödkallen förlagda personalstyrkan kan där beredas logi. För en rationell uppassning kräves vidare att utkiksförhållandena vid platsen förbättras. För närvarande hålles utkik till sjöss från taket av en omkring 50 m från uppassningshuset belägen byggnad; upp till taket leder en öppen stege. Härigenom blir särskilt vid dålig väderlek och kyla vakttjänstgöringen onödigt påfrestande. Med hänsyn till det anförda borde enligt lotsstyrelsen det nuvarande upppassningshuset förses med en tornliknande tillbyggnad i fyra vågningar, innehållande sovhytter för hela personalstyrkan och ett vaktrum högst u p p

242 samt en källarvåning. Det nuvarande uppassningshuset borde därvid renoveras och apteras till kök och dagrum. Kostnaden för tillbyggnaden beräknades belöpa sig till 40 000 kronor och kostnaden för ombyggnaden av det befintliga huset till 15 000 kronor. Sammanlagda kostnaden för genomförande av ifrågavarande förslag skulle alltså uppgå till 55 000 kronor, varav för inventarier beräknats ett belopp av 4 000 kronor. Företaget medtogs å beredskapsstat för budgetåret 1944/45 och ingick i investeringsutredningens förslag till investeringsreserv för budgetåret 1945/46. Om- och tillbyggnad

av uppassningshuset

vid Rönnskärs

lotsplats.

I skrivelse till investeringsutredningen den 1 mars 1944 anförde lotsstyrelsen beträffande behovet av om- och tillbyggnad av uppassningshuset vid Rönnskärs lotsplats. Vid Rönnskärs lotsplats är lotsuppassning anordnad dels i Piteå, dels å Rönnskär, en ö belägen omkring 18 dislansminuter söder om Piteå. Personalen utgöres av en lotsförman, fyra lotsar, en icke-ordinarie lots och en båtman. Under seglationstiden är tjänstgöringen i regel så ordnad, att alltid en lots skall finnas till hands i Piteå för utlotsningen, medan övriga lotsar, i den mån de ej äro på lotsning, äro förlagda på Rönnskär. På Rönnskär finnes ett uppassningshus, uppfört år 1849. Huset, som endast innehåller rum och kök, är alltför litet för att den på Rönnskär förlagda personalen skall kunna beredas logi därstädes. Hittills hava lotsarna använt lotsuppassningshuset endast för vakttjänstgöringen men i övrigt under uppehåll å Rönnskär vislats och övernattat i dem enskilt tillhöriga stugor. En dylik förläggning är dock särskilt under den kalla årstiden olämplig, icke minst med hänsyn till att ett stort antal hus på samma plats därigenom måste hållas uppvärmda samtidigt. Detta medför extra arbete och drager onödigt stora bränslekostnader, särskilt som de av lotsarna ägda stugorna endast äro byggda som sommarstugor. En koncentration av personalens förläggning till ett enda hus skulle dessutom vara till gagn för tjänsten. Styrelsen föreslog därför, att uppassningshuset skulle förses med en tillbyggnad i två våningar, inrymmande sovhytter och ett vaktrum, det senare förlagt i övre våningen, samt en källarvåning. I samband härmed borde det befintliga lotsuppassningshuset ombyggas och restaureras. Kostnaden för tillbyggnaden beräknades till 25 000 kronor och för ombyggnad av det befintUga lotsuppassningshuset till 15 000 kronor. Sammanlagda kostnaden för genomförande av ifrågavarande förslag skulle alltså belöpa sig till 40 000 kronor, i vilket belopp ingår kostnad för inventarier med 3 000 kronor. Företaget medtogs å beredskapsstat för budgetåret 1944/45 och kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46. Om- och tillbyggnad

av uppassningshuset

vid Söderarms

lotsplats.

I fråga om behovet av om- och tillbyggnad av uppassningshuset vid Söderarms lotsplats anförde lotsstyrelsen i skrivelse den 1 mars 1944 till investeringsutredningen följande. Vid Söderarms lotsplats, belägen på en ö i havsbandet i Stockholms norra skärgård, ca 16 distansminuter nordost om Norrtälje, äro anställda en lotsförman, två ordinarie lotsar, en icke-ordinarie lots och ett båtbiträde. Vid platsen finnes ett upppassningshus, som uppförts år 1863 och tillbyggts åren 1885 och 1927. Då personalen icke har några bostäder vid Söderarm, måste befattningshavarna vid tjänstgöring

243 därstädes övernatta i uppassningshuset, som alltså måste inrymma sovplatser för personalen. Uppassningshuset, som är dragigt och kallt samt mycket otidsenligt, är i behov av en genomgripande upprustning, varjämte särskilda sovhytter böra anordnas för de olika befattningshavarna, varför rumsindelningen behöver omändras. Värmeledning bör dessutom installeras i huset. Kostnaden för ifrågavarande arbeten beräknar styrelsen till 20 000 kronor, därav 1 500 kronor till nya inventarier. Företaget medtogs tidigare å beredskapsstat för budgetåret 1944/45 samt i förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46. Om- och tillbyggnad

av uppassningshuset

vid Furusunds

lotsplats.

Vid Furusunds lotsplats vore, enligt vad lotsstyrelsen anfört i skrivelse den 15 november 1944 till investeringsutredningen, anställda en lotsförman, åtta lotsar, en extra lots och en båtman. Uppassningshuset, som ursprungligen uppförts år 1884 och tillbyggts år 1927, utgjordes av en tvåvåningsbyggnad. innehållande ett vaktrum, ett kombinerat dagrum och kök, ett sovrum med 6 sängplatser för den vaktfria personalen, ett sovrum med 10 sängplatser föl lotsar från andra platser samt diverse skåp- och förrådsutrymmen för platsens lotsar. De befintliga sovrummen måste bland annat av hygieniska skäl anses otillräckliga. Sovutrymmena borde därför utökas genom anordnandet av ett antal mindre sovhytter. Dessutom erfordrades följande nya lokaler, nämligen ett förmansrum, ett rum för båtman och extra personal samt ett tvättrum. Vidare borde värmeledning installeras. De sålunda erforderliga förbättringarna nödvändiggjorde en relativt omfattande till- och ombyggnad av det befintliga huset i samband varmed en del sprängningsarbeten måste utföras på tomten. Kostnaden härför beräknades till 50 000 kronor varav 4 000 kronor till nya inventarier. Företaget kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46. Om- och tillbyggnad av uppassningshuset

vid Ystads

lotsplats.

Enligt vad lotsstyrelsen anfört i skrivelse den 15 november 1944 till investeringsutredningen vore vid Ystads lotsplats anställda en lotsförman, två ordinarie lotsar och en extra ordinarie lots. Uppassningshuset vid platsen, som uppfördes år 1926, utgjordes av en envåningsbyggnad, innehållande ett vaktrum samt ett rum, vilket användes som lotskontor och tjänsterum för lotsförmannen. Huset erbjöde i sitt nuvarande skick icke tillräckliga utrymmen och motsvarade ej heller nutida krav på hygien och bekvämlighet. Avsevärda förbättringar vore därför nödvändiga. Sålunda borde särskilda sovhytter för den vaktfria personalen och för främmande lotsar samt ett rum för den extra personalen anordnas, varjämte kokvrå och tvättrum borde inrättas och värmeledning, vatten, avlopp och w. c. installeras. För vinnande av erforderligt ökat utrymme måste härvid huset påbyggas med en våning samt den nu befintliga våningen ombyggas. Kostnaden för samtliga ifrågavarande arbeten beräknades till 25 000 kronor, varav 2 000 kronor lör anskaffning av nya inventarier. Detta företag kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46.

244 Om- och tillbyggnad

av uppassningshuset

vid Halmstads

lotsplats.

I skrivelse den 15 november 1944 till inves teringsutredningen framhöll lotsstyrelsen, att vid Halmstads lotsplats vore anställda en lotsförman, tre ordinarie lotsar, en extra ordinarie lots samt vid vissa tillfällen en särskild båtman. Uppassningshuset vid platsen, uppfört år 1856, utgjordes av en envåningsbyggnad, inrymmande ett vaktrum och ett förmansrum. Huset fyllde ej tillnärmelsevis nutida krav på bekvämlighet och hygien. Sålunda saknades sovhytter för den vaktfria personalen liksom rum för främmande lotsar, rum för den extra personalen, kokvrå, tvättrum, \v. c , vatten, avlopp och värmeledning. För vinnande av nödigt utrymme och ökad bekvämlighet måste huset påbyggas med en våning samt den befintliga våningen ombyggas. I samband härmed borde vaktrummet förläggas till övre våningen för förbättring av utkiksmöjligheterna. Kostnaden för de erforderliga arbetena beräknades till 25 000 kronor, varav 2 000 kronor för nya inventarier. Företaget kvarstår oförändrat från föreslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46. Bosfäder.

Förbättring

av bostadsförhållandena

vid Rönnskårs

fyrplats.

Vid Rönnskärs fyrplats, belägen på en ö i havsbandet omkring 18 distansminuter söder om Piteå, vore enligt vad lotsstyrelsen framhållit i skrivelse den 15 november 1944 till investeringsutredningen anställda en fyrmästare ävensom ett extra fyrbiträde under vintern samt vid semester, sjukdom eller annat förfall för fyrmästaren. På platsen funnes ett bostadshus, byggt år 1905, innehållande en lägenhet om två rum och kök samt en lägenhet om ett rum och kök. Huset borde ombyggas, så att en lägenhet om tre rum och kök erhölles för fyrmästaren och en lägenhet om ett rum och kök för det extra fyrbiträdet. Härjämte erfordrades att huset i sin helhet underkastades grundlig reparation ut- och invändigt samt ombonades, varjämte värmeledning borde anordnas. Platsens samtliga uthus, bestående av tvättstuga med underliggande källare, ved- och vislhusbodar, förrådsbod för fyren samt avträden, borde likaledes repareras, och vidare vore önskvärt att anordna ett för personalen gemensamt badrum i tvättstugan. Kostnaden för dessa arbeten beräknades till 30 000 kronor. Företaget kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46. Förbättring

av bostadsförhållandena

vid Stora Fjäderåggs

fyrplats.

Vid stora Fjäderäggs fyrplats, belägen på en ö ca 3 distansminuler öster om nordspetsen av Holmön i Norra Kvarken, utgjordes enligt vad lotsstyrelsen meddelat i skrivelse den 15 november 1944 till investeringsutredningen personalen av en fyrmästare, en fyrvakta re och ett fyrbiträde, varjämte ett extra fyrbiträde tjänstgjorde under vintern samt vid semester, sjukdom eller annat förfall bland den ordinarie personalen. Fyrplatsens bostadsbyggnader

245 bestode av två bostadshus, ett mindre, avsett för fyrmästaren, och ett större för den övriga personalen jämte nödiga uthusbyggnader. Det större bostadshuset, vilket om- och tillbyggdes år 1938, varvid jämväl värmeledning anordnades, vore i gott stånd. I fyrmästarhuset installerades nämnda år likaledes värmeledning men i övrigt hade detta hus enligt vad lotsstyrelsen framhållit icke varit föremål för någon genomgripande reparation alltsedan det uppfördes år 1914. Huset behövde nu grundligt renoveras och ombonas och borde därvid bland annat förses med kopplade fönster samt modem köksinredning. Ett för personalen gemensamt badrum borde vidare anordnas, varjämte platsens uthusbyggnader vore i behov av översyn. Kostnaden för dessa arbeten hade styrelsen beräknat till 20 000 kronor. Företaget kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46. Förbättring

av bostadsförhållandena

vid Agö

fyrplats.

Beträffande bostadsförhållandena vid Agö fyrplats anförde lotsstyrelsen i skrivelse den 1 mars 1944 till investerings utredningen följande. Vid Agö fyrplats, belägen på en ö med samma namn i havsbandet ca 18 distansminuter öster om Hudiksvall, äro anställda en fyrmästare, en fyrvaktare och ett fyrbiträde samt ett extra fyrbiträde under en stor del av året. På platsen finnas tre bostadshus, ett för fyrmästaren, byggt år 1916, ett för fyrvaktaren och fyrbiträdet, byggt år 1860, samt ett för extra .fyrbiträdet, byggt år 1895. Fyrmästarhuset innehåller tre rum och kök på nedre botten med en nyttig golvarea av 68 m ! samt ett vindsrum om ca 16 m2, ursprungligen avsett som skollokal. Detta hus är tillräckligt för sitt ändamål men behöver undergå en grundlig reparation ut- och invändigt samt omboning. Bland annat behöver ytterpanelen förnyas och nytt papplak påläggas. Köket, som invändigt är beklätt med späntade bräder, bör klädas in med masonit och köksinredningen förnyas samt värmeledning och avlopp installeras. Fyrvak tar- och fyrbiträdeshuset innehåller en lägenhet om två rum och kök med en nyltig golvarea av ca 58 m2 för fyrvaktaren och en lägenhet om två rum och kök om ca 57 m2, varav ett dåligt ombonat vindsrum, för fyrbiträdet. På norra gaveln till detta hus är på vinden fyren med tillhörande vaktrum anordnad. Huset bör i sin helhet ombyggas och förses med ny inredning samt nya fönster med kopplade bågar, varjämte särskild uppgång till vaktrummet på vinden ävensom värmeledning och avlopp böra anordnas. Bostadshuset för extra fyrbiträdet är en mycket liten byggnad med yttre planmått 4,0 X 5,5 m innehållande endast ett rum med en nyttig golvarea av ca 14 m2. Detta hus, som befinner sig i mycket dåligt skick, bör i sin helhet restaureras och förses med modern inredning. Dessutom böra platsens tvättstuga och uthus överses och repareras, varjämte ett för personalen gemensamt badrum bör anordnas i tvättstugan. Sedermera har lotsstyrelsen meddelat, att vissa reparations- och ombyggnadsarbeten å fyrmästarebostaden utförts, varjämte även rör och pumpanordningen vid en å platsen befintlig brunn måst förnyas. Kostnaden för återstående arbeten har lotsstyrelsen beräknat till 40 000 kronor. Företaget har tidigare medtagits i beredskapsstaten för budgetåret 1944/45 och i förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46.

246 Förbättring

av bostadsförhållandena

m. m. vid örskärs

fyrplats.

Enligt vad lotsstyrelsen anfört i skrivelse den 15 november 1944 till investeringsutredningen vore vid örskärs fyrplats, belägen ca 12 distansminuter norr om öregrund på en mindre ö, benämnd örskär, slrax norr om Gräsö på östra sidan av öregrundsgrepen, anställda en fyrmästare, en fyrvaktare och ett fyrbiträde, varjämte ett extra fyrbiträde tjänstgjorde vissa månader av året under semester, sjukdom eller annat förfall för ordinarie personal. Bostadshusen på platsen vore två till antalet, av vilka det ena beboddes av fyrmästaren och det extra fyrbiträdet, det andra av fyrvaktaren och det ordinarie fyrbiträdet. Fyrmästaren disponerade en lägenhet om tre rum och kök, fyrvaktaren och fyrbiträdet vardera en lägenhet om två rum och kök samt det extra fyrbiträdet ett enkelrum. Fyrmästarhuset uppfördes på 1870-talet av en befattningshavare vid fyrplatsen samt inköptes av lotsverket år 1929 och ombyggdes samma år till fyrmästarbostad. Det andra huset vore byggt år 1852 och tillbyggdes år 1929. Samtliga lägenheter i båda husen saknade i det närmaste alla nutida bekvämligheter, varjämte husen vore dragiga och kalla. Lotsstyrelsen ansåge därför erforderligt, att husen moderniserades och ombonades samt förseddes med värmeledning, i samband varmed det extra fyrbiträdets rum borde tillbyggas med en kokvrå. En ny källare borde därjämte anordnas för det ordinarie fyrbiträdet, enär dennes nuvarande källare ej vore frostfri. Samtliga uthus behövde vidare överses, varjämte ett för personalen gemensamt badrum borde anordnas. Fyrplatsens förbindelse med Gräsö, där post och varor avhämtades, ginge via en ca 2 km lång gångstig tvärs över örskär samt vidare med roddbåt över sundet mellan örskär och Gräsön. Nämnda gångstig borde förbättras, så att den åtminstone bleve framkomlig med dragkärra, och för båten borde en mindre tilläggsbrygga samt en upphalningsbädd anordnas på örskär. Kostnaden för samtliga nämnda arbeten beräknades till 50 000 kronor, varav 5 000 kronor för vägförbättring, båtbrygga och upphalningsbädd. Företaget h a r tidigare intagits i förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46. Förbättring

av bostadsförhållandena

m. m. vid Häradskårs

lotsplats.

Vid Häradskärs lotsplats, belägen på en ö i havsbandet ca 13 distansminuter öster om Valdemarsvik, vore enligt vad lotsstyrelsen meddelat i skrivelse den 15 november 1944 till investeringsutredningen anställda en lotsförman, två ordinarie lotsar, en extra lots och en båtman. Bostadsbeståndet utgjordes av tre hus, varav två uppförts år 1858 och det tredje år 1877. Av de båda förstnämnda husen innehölle det ena två lägenheter om vardera två r u m och kök, avsedda för de ordinarie lotsarna, och det andra en lägenhet om två rum och kök samt två lägenheter om vardera ett r u m och kök, avsedda för extra lotsen samt för båtmannen respektive för lotsar från andra lotsplatser. Det tredje huset disponerades för en lotsförmansbostad om tre rum och kök samt en skollokal. Lotsplatsens skola vore numera indragen, men skollokalen borde likväl bibehållas för att kunna

247 tagas i bruk för inkvartering av främmande lotsar vid exceptionellt livlig sjöfart. Samtliga bostadshus befunne sig i mindre gott skick och borde genomgå grundlig renovering och ombyggnad samt därvid bland annat förses med modern köksinredning och värmeledning. Uthusen, bestående av källare, tvättstuga, ved- och visthusbodar samt avträden, borde likaledes överses och repareras, varjämte det vore önskvärt att anordna ett för personalen gemensamt badrum. I samband med dessa arbeten borde även lotsstugan på platsen, innehållande endast ett vaktrum, restaureras. Kostnaden för dessa arbeten beräknades uppgå till sammanlagt 85 000 kronor. Företaget kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46. Förbättring

av bostadsförhållandena

vid Häradskårs

fyrplats.

Vid Häradskärs fyrplats, belägen på en ö omedelbart intill den ö, på vilken lotsplatsen vore förlagd, utgjordes personalen enligt vad lotsstyrelsen anfört i skrivelse den 15 november 1944 till investeringsutredningen av en fyrmästare jämte ett extra fyrbiträde under vintern samt vid semester, sjukdom eller annat förfall för fyrmästaren. På platsen funnes ett bostadshus, byggt år 1863, innehållande en lägenhet för fyrmästaren om kök och tre rum, varav ett vindsrum, samt två lägenheter om vardera kök och två rum, varav det ena likaledes vore förlagt till vinden. Sistnämnda lägenheter vore tidigare, då fyrplatsen hade större bemanning, båda i bruk, men numera användes endast den ena, nämligen såsom bostad för det extra fyrbiträdet. Då huset numera vore i dåligt skick, borde det underkastas en grundlig reparation ut- och invändigt samt ombonas, varjämte de två i fortsättningen erforderliga bostäderna borde förses med värmeledning. I samband härmed vore det lämpligast att omdisponera utrymmena så, att dessa båda lägenheter, en om tre rum och kök för fyrmästaren och en om ett rum och kök för det extra fyrbiträdet, helt förlades till bottenvåningen. Platsens samtliga uthus, bestående av tvättstuga, visthusbodar, källare och avträden, vore det likaledes erforderligt att reparera. Ett för personalen gemensamt badrum borde dessutom anordnas. Kostnaden för dessa arbeten beräknades till 30 000 kronor. Företaget kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46. Förbättring

av bostadsförhållandena

vid Högby

fyrplats.

Enligt vad lotsstyrelsen meddelat vore vid Högby fyrplats, belägen pä östra sidan av Öland, numera sedan fyren elektrifierats anställda en fyrmästare samt ett tillfälligt biträde vid semester, sjukdom eller annat förfall för fyrmästaren. I skrivelse den 1 mars 1944 till investeringsutredningen meddelade styrelsen, att fyrplatsens bostadsbestånd utgjordes av ett år 1898 uppfört bostadshus 10,8 X 16,3 m med källarvåning ovan mark, vilken innehölle nödiga ekonomiutrymmen, en bostadsvåning innehållande en lägenhet för fyrmäs-

248 tåren om två rum och kök med en nettoarea av 62 m 2 samt en lägenhet om ett ram och kök med en nettoarea av ca 42 m 2 . I vindsvåningen disponerade fyrmästaren ett rum utan eldstad om ca 10 m 2 . Lotsstyrelsen anförde vidare följande. Källarvåningen är uppförd av granit, invändigt beklädd med tegel, och bostadsvåningen av kalksten, likaledes invändigt beklädd med tegel. Mellan naturstenen och teglet har ett tätande asfaltskikt ursprungligen anbringats. Med tiden har detta byggnadssätt visat sig olämpligt i havsbandet. Lägenheterna ha sålunda i många år varit fuktiga, så att mögel bildats och trävirket i golven angripits av röta. Speciellt på sydvästra sidan har vatten under vissa vindförhållanden inträngt i sådan grad, att det runnit längs väggens insida. För att förbättra förhållandena installerades värmeledning år 1941, varjämte utvändigt alla fogar mellan kalkstenarna kratsades rena och ny fogslrykning utfördes. En viss förbättring har också därefter inträtt, men på sydvästra sidan rinner vatten fortfarande längs väggens insida vid vissa vindförhållanden. Dessutom är byggnaden alltjämt mycket kall, varför oproportionerligt mycket bränsle åtgår för dess uppvärmning, vilket personalen ett flertal gånger klagat på. Orsaken till nämnda olägenheter torde vara, att den ursprungligen utförda tätande asfaltisoleringen mellan kalksten och tegel har blivit förstörd, på grund av att de flyktiga beståndsdelarna i isoleringen avdunstat genom solbestrålningens uppvärmning av murverket om sommaren, så att vatten härigenom utifrån kunnat tränga in i teglet och förorsakat fuktighetsbildning på insidan. För att effektivt kunna utestänga fukten måste byggnaden utvändigt förses med ett tätt skikt slamputs och utanpå denna puts ett värmeisolerande skikt av siporex eller liknande material, som i sin tur förses med en tät utvändig puls. 1 samband härmed böra invändigt vissa mindre ändringsarbeten komina till utförande, så att fyrmästarlägenheten kommer att omfatta tre rum och kök i samma plan. Det återstående kökel, som är mycket stort, avses som bostad för det extra biträdet. Kostnaden för de föreslagna arbetena beräknades av lotsstyrelsen till 15 000 kronor. Företaget hade upptagits å beredskapsstat för budgetåret 1944/45 och i förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46. Förbättring

av bostadsförhållandena

för personalen vid Dämmans

fyrplats.

Beträffande bostadsförhållandena vid Dammans fyrplats, framhöll lotsstyrelsen i skrivelse den 15 november 1944 till investeringsutredningen, att personalen vid Dammans fyrplats, som utförde sin vakttjänst i den på ett undervattensgrund mitt i Kalmarsund uppförda fyren, hade sina bostäder förlagda vid Svartö på fastlandet ca 9 km nordost om Mönsterås och på ett avstånd sjöledes från fyren av ca 4 distansminuter. Vid platsen vore anställda tre ordinarie befattningshavare, nämligen en fyrmästare, en fyrvaktare och ett fyrbiträde, varjämte ett extra fyrbiträde tjänstgjorde under vintern samt under semester, sjukdom eller annat förfall för ordinarie personal. Bostadsbyggnaderna vid Svartö bestode av två hus, av vilka det ena, uppfört år 1923, innehölle en lägenhet om kök och tre rum, varav ett vindsrum, för fyrmästaren samt ett vindsrum för det extra fyrbiträdet. Det andra huset, som uppförts år 1874, innehölle två lägenheter om vardera kök och två rum, varav ett vindsrum, vilka lägenheter vore avsedda för fyrvaktaren och fyrbiträdet. Det

249 förstnämnda bostadshuset vore i tämligen gott stånd men borde moderniseras i vissa avseenden och bland annat förses med värmeledning samt vatten och avlopp. Det andra bostadshuset däremot vore dragigt och kallt och i hög grad angripet av röta samt saknade helt tidsenlig inredning, varjämte husets planlösning vore mycket otillfredsställande. Detta hus borde om- och tillbyggas samt förses med n y inredning ävensom värmeledning samt vatten- och avloppsledningar. Ett för personalen gemensamt badrum borde vidare anordnas, varjämte samtliga uthusbyggnader behövde överses. Vattenförhållandena vore dessutom otillfredsställande. En ny brunn borde därför anordnas, eventuellt genom jord- och bergborrning. Kostnaden för de vid platsen erforderliga arbetena beräknades uppgå till sammanlagt 40 000 kronor. Företaget kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46. Förbättring

av bostadsförhållandena

vid Smygehuks

fyrplats.

Vid Smygehuks fyrplats, belägen på Skånes sydkust ca 7 distansminuter öster om Trelleborg, vore enligt vad lotsstyrelsen anfört i skrivelse den 15 november 1944 till investeringsutredningen anställda tre ordinarie befattningshavare, nämligen en fyrmästare, en fyrvaktare och ett fyrbiträde, varjämte ett extra fyrbiträde tjänstgjorde vid semester, sjukdom och annat förfall bland den ordinarie personalen. Fyrplatsens bostadsbyggnader bestode av ett bostadshus för fyrmästaren, uppfört år 1921 och ett bostadshus för de båda övriga ordinarie befattningshavarna, uppfört år 1883, varjämte funnes erforderliga uthusbyggnader. Bostadshusen saknade tidsenlig inredning, vatten- och avloppsledningar samt värmeledning, varför omfattande förbättringsarbeten vore erforderliga. Det äldre huset, vilket ej genomgått någon större reparation eller renovering sedan det byggdes, vore mycket kallt och dragigt, och en grundlig reparation och omboning av detta hus borde därför komma till stånd i samband med övriga förbättringsarbeten. Dessutom borde för det extra biträdet en bostad om ett rum med kokvrå anordnas genom tillbyggnad av det äldre bostadshuset, och slutligen behövde samtliga uthusbyggnader på platsen överses. Kostnaderna för ifrågavarande arbeten beräknades till 40 000 kronor. Företaget kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46. Förbättring

av bostadsförhållandena

vid Kullens

fyrplats.

Vid Kullens fyrplats, belägen på Skånes västkust ca 7 distansminuter nordnordväst om Höganäs vore enligt vad lotsstyrelsen framhållit i skrivelse den 15 november 1944 till investeringsutredningen anställda tre ordinarie befattningshavare, nämligen en fyrmästare, en fyrvaktare och ett fyrbiträde, varjämte ett extra fyrbiträde tjänstgjorde under semester, sjukdom eller annat förfall bland den ordinarie personalen. Fyrplatsens bostadsbyggnader bestode av ett bostadshus för fyrmästaren och ett för den övriga personalen, varjämte funnes erforderliga uthusbyggnader. 17—467172.

250 Fyrmästarhuset, som uppförts år 1900, vore rymligt men mycket kallt och dragit beroende bland annat därpå, att fönstren vore onödigt stora och av olämplig konstruktion. Byggnaden tarvade en genomgående reparation utoch invändigt, häri inbegripet insättning av nya kopplade fönster, modernisering och komplettering av köksinredningen, införande av värme- och vattenledning, varjämte ett för personalen gemensamt badrum borde anordnas i byggnadens källarvåning. Det andra bostadshuset vore uppfört år 1866 och tillbyggt åren 1926—27. Det innehölle tre lägenheter om vardera två rum och kök. Två av dessa lägenheter hade år 1942 ombonats och försetts med tidsenlig köksinredning samt avlopp. Den tredje behövde jämväl ombonas och renoveras, och samtidigt borde samtliga lägenheter förses med värme- och vattenledning, varjämte byggnaden i dess helhet borde genomgå en grundlig reparation utvändigt. Vid platsen funnes en ca 100 meter djup borrbrunn, som utförts år 1942. Vattennivån i brunnen låge emellertid så djupt, att det vore förenat med stor möda att pumpa upp vattnet med handkraft, varför en elektriskt driven djupvattenpump och ett mindre pumphus för denna borde anordnas. Förutom nämnda arbeten erfordrades jämväl reparation av platsens uthusbyggnader. Kostnaden för samtliga arbeten hade lotsstyrelsen beräknat till 40 000 kronor. Företaget kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46. Förbättring

av bostadsförhållandena

vid Våderöbods

fyrplats.

Vid Väderöbods fyrplats, belägen i yttersta havsbandet i Bohusläns skärgård ca 8 distansminuter västsydväst om Fjällbacka, vore enligt vad lotsstyrelsen meddelat i skrivelse den 15 november 1944 till investeringsutredningen anställda en fyrmästare, en fyrvaktare, ett fyrbiträde och ett extra fyrbiträde under vintern samt vid semester, sjukdom eller annat förfall bland den ordinarie personalen. På platsen funnes två bostadshus, båda byggda år 1866, varav det ena, innehållande tre rum och kök, vore avsett för fyrmästaren. Det andra huset inrymde två lägenheter om två rum och kök för fyrvaktaren respektive fyrbiträdet samt ett vindsrum för det extra fyrbiträdet. Båda husen borde grundligt renoveras och ombonas och förses med tidsenlig inredning samt värme- och avloppsledning. Ett för personalen gemensamt badrum borde därjämte anordnas. Dessutom tarvade samtliga uthus översyn och reparation. Slutligen borde även vissa väg- och hamnförbättringar komma till utförande. Kostnaden för dessa arbeten beräknades till sammanlagt 50 000 kronor, varav 5 000 kronor belöpte å väg- och hamnförbättringar. Företaget kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46.

251 Gasbehållare.

Anskaffning

av gasbehållare

för obevakade

fyrar.

Lotsstyrelsen har i skrivelse den 3 oktober 1945 till arbetsmarknadskommissionen föreslagit, att i investeringsreserven måtte upptagas anskaffande av 80 stycken gasbehållare för obevakade fyrar. Enär under senare år enligt vad lotsstyrelsen meddelat antalet obevakade fyrar betydligt ökats, hade vissa svårigheter uppstått att medhinna erforderliga resor med lotsverkets tjänstefartyg för förnyande av fyrarnas gasförråd, Genom en ökning av antalet gasbehållare avsåge nu styrelsen att möjliggöra överförande av ett större antal behållare samtidigt till varje fyr, varigenom antalet resor för ifrågavarande ändamål skulle kunna väsentligt minskas. Kostnaden för denna anskaffning, vilken medräknats i förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1946/47, har styrelsen beräknat till 30 000 kronor. Anslag till lotsverket. Av det å s. 220 anförda framgår att, därest investeringsreserven för budgetåret 1946/47 skulle behöva utnyttjas i största möjliga utsträckning, å beredskapsstat för samma budgetår skulle erfordras anslag om sammanlagt 1 600 000 kronor. I likhet med vad som sker vid anvisande å riksstaten av medel till säkerhetsanstalter för sjöfarten torde även å beredskapsstat kostnaderna för de i reserven ingående företagen böra fördelas på särskilda anslag å driftbudgeten och kapitalbudgeten. I bifogade sammanställning, bil. 24, återges ett av lotsstyrelsen uppgjort förslag till dylik fördelning. Enligt detta förslag skulle kostnaderna, 2 460 000 kronor, för samtliga de disponibla reservföretagen fördelas med 1 178 500 kronor å driftbudgeten och 1 281 500 kronor å kapitalbudgeten. Hur anslagsbehovet kan komma att fördela sig mellan drift- och kapitalbudget vid ett utnyttjande av investeringsreserven i den begränsade omfattning, som ovan angivits, är givetvis icke möjligt att på förhand med någon säkerhet beräkna med hänsyn till ovissheten om vilka företag som kunna komma att utnyttjas. Med hänsyn härtill har kommissionen ansett lämpligt att föreslå en fördelning av det erforderliga totala anslagsbeloppet, 1 600 000 kronor, i huvudsak i samma proportioner som i den förenämnda sammanställningen (bil. 24). Detta skulle innebära, att anslag av 750 000 kronor skulle uppföras å driftbudgeten och anslag av 850 000 kronor å kapitalbudgeten. I nämnda sammanställning hava jämväl angivits de belopp, med vilka avskrivning enligt de för lotsverket tillämpade reglerna skulle ske, därest företagen komma till utförande med medel från anslag å beredskapsstat. Under åberopande av det anförda hemställer arbetsmarknadskommissionen, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppföra följande anslag, nämligen

252 å d r i f t b u d g e t e n under t i o n d e h u v u d t i t e l n : Lotsverket: Såkerhetsanstalter för sjöfarten kronor 750 000 å k a p i t a l b u d g e t e n under S t a t e n s a l l m ä n n a fastighetsfond: Såkerhetsanstalter för sjöfarten kronor 850 000.

15.

Investeringsplan för statliga husbyggnadsföretag för verk och myndigheter m. m.

Förslag till investeringsplan för budgetåret 1946/47 för statliga husbyggnadsföretag för förvaltning, sjukhus, vetenskapliga och kulturella institutioner, undervisning o. s. v. har sammanställts i bil. 25 och innefattar i statsverkspropositionen och Kungl. Maj:ts propositioner 1946:67 och 76 upptagna arbeten för en kostnad av 44 032 300 kronor samt en investeringsreserv med ett sammanlagt anslagsbehov av 24 380 400 kronor. Till jämförelse må nämnas att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 uppfördes anslag till statliga husbyggnadsföretag för verk och myndigheter m. m. om sammanlagt 17 301 200 kronor samt att i investeringsutredningens förslag till investeringsreserv för innevarande budgetår medtagits företag för sammanlagt 28 904 100 kronor. I likhet med investeringsutredningen (SOU 1944: 12 s. 173) har arbetsmarknadskommissionen icke funnit det vara möjligt att angiva något visst belopp som normal investering för här ifrågavarande ändamål. Omfattningen av här avsedd byggnadsverksamhet har nämligen företett väsentliga växlingar, och storleken av investeringarna av denna art under tiden före kriget torde därjämte endast i ringa mån kunna vara vägledande för bedömande av storleken av motsvarande normala investering under tiden närmast efter kriget. Det må i detta sammanhang erinras om, att ett betydande antal angelägna byggnadsföretag under krigsåren fått anstå och att det under nämnda tid ackumulerade behovet i fråga om byggnader torde vara av avsevärd omfattning. Vidare må framhållas, att den under senare år allt mer ökade statliga verksamheten självfallet medför en ökning av normalbehovet av statliga husbyggnader. Arbetsmarknadskommissionen har på grund av ovan åberopade omständigheter icke ansett det möjligt att vid uppgörandet av förslag till investeringsplan bestämma reservens storlek med utgångspunkt från ett uppskattat värde på den normala investeringen. Omfattningen har i stället fått bestämmas av förefintligheten av sådana angelägna objekt, för vilka utredningsoch förberedelsearbetet varit så långt framskridet eller bedömts kunna fullföljas med sådan snabbhet, att företagen, om så befunnes önskvärt, kunde komma till utförande eller i vart fall igångsättas under det avsedda budgetåret. I fråga om husbyggnadsföretagens lämplighet såsom sysselsättningsobjekt i en arbetsmarknadskris må hänvisas till vad arbetsmarknadskommissionen härom anfört under de allmänna synpunkterna, s. 11.

254 I investeringsreserven för nästa budgetår har arbetsmarknadskommissionen i första hand medtagit de statliga husbyggnadsföretag, till vilka anslag uppförts å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 och i förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46. Emellertid kommer ett icke obetydligt antal av dessa företag icke längre i fråga för medtagande i reserven dels på grund av att medel för företagen redan anvisats eller föreslagits skola anvisas å riksstaten, dels på grund av inträffade förändringar rörande behovet av företagen. I stället har arbetsmarknadskommissionen, efter samråd med vederbörande departement, uppfört vissa nya, av verk och myndigheter anmälda företag i förslaget till investeringsreserv. Vid upprättandet av det föreliggande förslaget till investeringsplan för statliga husbyggnader för verk och myndigheter m. m. har arbetsmarknadskommissionen vidare haft samråd med byggnadsstyrelsen, som verkställt granskning av inkomna uppgifter. Styrelsen har härvid särskilt framhållit, att uppgifterna i vad de angå vissa i den föreslagna reserven ingående husbyggnader blott preliminärt angivit byggnadernas utformning, till följd varav byggnadskostnaderna av styrelsen i många fall kunnat beräknas endast uppskattningsvis. Den föreslagna investeringsreserven har uppskattats innefatta ca 100 000 dagsverken för grovarbetare och ca 290 000 dagsverken för yrkeskunniga byggnadsarbetare, motsvarande ca 400 resp. ca 1 100 årsarbetare. Av material erfordras bland annat 11 000 ton cement och 1 700 ton valsat järn; i övrigt hänvisas beträffande materialbehovet till bil. 31. I det följande behandlas departementsvis de i förslaget till investeringsreserv ingående företagen. Justitiedepartementet. I förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 hava i vad det gäller husbyggnader inom justitiedepartementets verksamhetsområde endast medtagits byggnadsarbeten vid fångvårdsanstalter. I samråd med justitiedepartementet föreslås en allmän investeringsreserv innefattande av fångvårdsstyrelsen föreslagna företag för en sammanlagd kostnad av 2 512 000 kronor. En sammanställning häröver återfinnes i bil. 25. Till jämförelse må nämnas att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 uppfördes anslag till byggnadsarbeten vid fångvårdsanstalterna av sammanlagt 532 500 kronor samt att i investeringsutredningens förslag till investeringsreserv för innevarande budgetår beräknades anslag för dylikt ändamål av sammanlagt 298 500 kronor. I sina anslagsäskanden för budgetåret 1946/47 har fångvårdsstyrelsen hemställt om anslag till nybyggnad för fängelset i Gävle. Nybyggnaden skulle förläggas till Brynas, beläget i Gävle stads ytterområde. Å den nuvarande fängelsetomten planerades, enligt vad byggnadsstyrelsen uppgivit, nybyggnad för länsstyrelsen i Gävleborgs län och i årets statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil. 5, s. 216) har ett anslag av 750 000 kronor beräknats för

255 ändamålet. Medel för uppförande av den nya fångvårdsaiistalten hava emellertid icke föreslagits i statsverkspropositionen. Då emellertid, såsom av det anförda framgår, frågan om anslag till den nya fångvårdsanstalten synes böra prövas i samband med frågan om anslag till byggnadsarbetena för länsstyrelsen och enär Kungl. Maj:t med hänsyn härtill torde komina att föreslå, att jämväl anslag till förstnämnda ändamål upptages å riksstaten för nästa budgetår, har arbetsmarknadskommissionen icke inräknat något belopp för den nya fångvårdsanstalten i förslaget till investeringsreserv för nästa budgetår. I fråga om angelägenheten av de i den föreslagna investeringsreserven ingående företagen refereras i det följande vissa uppgifter, som lämnats av fångvårdsstyrelsen, i den mån icke redogörelser för företagen återfinnas i av Kungl. Maj:t avgivna propositioner. Bostadshus vid sinnessjukavdelningen å Haga.

I årets statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil. 1, punkten 1) har upptagits ett anslag av 130 000 kronor till ett personalbostadshus vid sinnessjukavdelningen å Haga. Fångvårdsstyrelsen har såsom lämpligt investeringsobjekt att ingå i investeringsreserven för budgetåret 1946/47 föreslagit uppförande vid nämnda sinnessjukavdelning av ytterligare ett personalbostadshus av samma typ, som det i propositionen avsedda. Beträffande behovet av ökat bostadsutrymme för personal vid sinnessjukavdelningen å Haga hänvisar arbetsmarknadskommissionen till vad härom anförts i statsverkspropositionen. Byggnadskostnaderna hava av fångvårdsstyrelsen beräknats till 120 000 kronor. Gymnastik- och skolbyggnad vid ungdomsanstalten å Skenas.

Till uppförande av gymnastik- och skolbyggnad vid ungdomsanstalten å Skenas upptogs ett anslag av 82 500 kronor å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 (proposition 1944:281, s. 152—153). Företaget har jämväl medtagits i förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46. Beträffande behovet av ifrågavarande företag hänvisar arbetsmarknadskommissionen till vad som anförts i förenämnda proposition. Fångvårdsstyrelsen har till kommissionen meddelat, att det ursprungliga förslaget till byggnad omarbetats bland annat för att tillgodose av gymnastikinspektören framställda önskemål. Kostnaderna för byggnaden hava numera av byggnadsstyrelsen beräknats till 120 000 kronor. Därest anstaltens elever skulle deltaga i arbetet — enligt fångvårdsstyrelsen torde detta kunna förutsättas — beräknas dock enligt byggnadsstyrelsen kostnaderna kunna minskas till ca 105 000 kronor. För det fall, att företaget skulle komma till utförande för att sysselsätta friställd arbetskraft, synes man dock böra räkna med den högre kostnadsberäkningen, varför arbetsmarknadskommissionen i förslaget till investeringsreserv för nästa budgetår räknat med ett belopp av 120 000 kronor.

256 Verkstadslokal vid kronohäktet i Ystad.

För uppförande av verkstadslokal vid kronohäktet i Ystad upptogs ett anslag av 32 000 kronor å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 (prop. 1944:281, s. 151—152). Kommissionen hänvisar till vad i angivna proposition anförts beträffande ifrågavarande företag. Företaget kvarstår i förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 oförändrat från förslaget till reserv för innevarande budgetår. Fångvårdsanstalter invid Jönköping och Örebro.

Fångvårdsstyrelsen har i skrivelse den 31 augusti 1945 till arbetsmarknadskommissionen föreslagit, att i investeringsreserven för nästa budgetår skulle ingå uppförande av fångvårdsanstalter av ny typ invid Jönköping och Örebro i stället för i nämnda städer nu befintliga kronohäkten, vilka tillhörde en föråldrad anstaltstyp och dessutom vore olämpligt belägna i städernas centrum. Uppförandet av de nya fångvårdsanstalterna vore ett led i genomförandet av den i strafflagberedningens betänkande angående verkställigheten av frihetsstraff m. m. (SOU 1944: 50) framlagda planen för ordnandet av fångvårdens anstaltsväsen. Om den nya anstaltstypen har redogörelse lämnats i nämnda betänkande. De av strafflagberedningen framlagda synpunkterna hava återgivits i Kungl. Maj:ts proposition nr 342 till 1945 års riksdag med förslag till lag om verkställighet av frihetsstraff m. m. (s. 52—53), varför arbetsmarknadskommissionen kan inskränka sig till att hänvisa till propositionen. Tomtmark för de nya anstalterna hade enligt fångvårdsstyrelsen ännu icke anskaffats, men undersökningar påginge om markförvärv. Byggnadskostnaderna för varje anstalt hava av fångvårdsstyrelsen preliminärt beräknats till 1 000 000 kronor. Gymnastikbyggnader vid fångvårdsanstalterna i Uppsala, Ystad och Nyköping.

Fångvårdsanstalterna i Uppsala, Ystad och Nyköping äro för närvarande ungdomsanstalter och förutsättas av strafflagberedningen i dess betänkande angående verkställighet av frihetsstraff m. m. (SOU 1944: 50 s. 311, 312 och 318) jämväl i fortsättningen bibehållas för sitt nuvarande ändamål. Fångvårdsstyrelsen har anfört, att det vid dessa ungdomsanstalter vore av vikt att gymnastiken kunde på ett ändamålsenligt sätt användas i den fostrande verksamheten. Avsaknaden av särskilda inomhuslokaler för gymnastik vore därför mycket kännbar. Styrelsen har föreslagit, att en gymnastikbyggnad måtte uppföras vid envar av de nämnda fångvårdsanstalterna. Kostnaden för varje byggnad har av styrelsen beräknats till 80 000 kronor.

257 Anslag under justitiedepartementet. Under åberopande av vad som i det föregående anförts hemställer arbetsmarknadskommissionen, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 å k a p i t a l b u d g e t e n under S t a t e n s a l l m ä n n a f a s t i g h e t s f o n d uppföra följande anslag, nämligen Bostadshus vid sinnessjukavdelningen å Haga kronor 120 000 Gymnastik- och skolbyggnad vid ungdomsanstalten å Skenas » 120 000 Verkstadslokal vid kronohäktet i Ystad . . » 32 000 Fångvårdsanstalt invid Jönköping » 1 000 000 Fångvårdsanstalt invid Örebro » 1 000 000 Gymnastikbyggnader vid fångvårdsanstalterna i Uppsala, Ystad och Nyköping . . » 240 000 Socialdepartementet. Förslaget till investeringsplan för statliga husbyggnadsföretag för verk och myndigheter m. m. för budgetåret 1946/47 innefattar, i vad detsamma avser företag hänförliga till socialdepartementets verksamhetsområde, en investeringsreserv med ett sammanlagt anslagsbehov av 4 590 000 kronor. En sammanställning av de olika i planen ingående arbetena återfinnes i bil. 25. Till jämförelse må nämnas att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 uppfördes anslag till statliga husbyggnadsföretag inom socialdepartementets verksamhetsområde med sammanlagt 5 680 200 kronor samt att i investeringsutredningens förslag till investeringsreserv för budgetåret 1945/ 46 beräknades ett anslagsbehov till dylika ändamål om 5 558 100 kronor. I fråga om angelägenheten av de i den föreslagna investeringsreserven ingående företagen hänvisar arbetsmarknadskommissionen till de redogörelser, som lämnats beträffande dessa arbeten av vederbörande verk och myndigheter och som i det följande i huvudsak återgivas, till den del icke redogörelse för företagen återfinnes i av Kungl. Maj:t avgivna propositioner. Uppförande av hem för blinda i förskolåldern.

Till bidrag till uppförande av hem för blinda i förskolåldern uppfördes ett anslag av 72 000 kronor å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 (proposition 1944:281, s. 69—71). Arbetsmarknadskommissionen hänvisar till vad i angivna proposition anförts beträffande ifrågavarande företag. Byggnadsstyrelsen har meddelat, att kostnaderna efter detaljplanering av företaget av styrelsen beräknats till 175 000 kronor, innebärande en kost-

258 nadsökning av 45 000 kronor. I anslutning härtill har arbetsmarknadskommissionen i förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 för ifrågavarande ändamål upptagit ett belopp av 175 000 kronor, varav 58 000 kronor avses att bestridas av tillgängliga fondmedel och återstoden, 117 000 kronor, genom bidrag av statsmedel. Företaget kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för innevarande budgetår. Vissa byggnadsarbeten vid statens alkoholistanstalt å Venngarn.

I skrivelse den 29 augusti 1945 till Kungl. Maj:t har styrelsen för statens alkoholistanstalt å Venngarn hemställt om anvisande för budgetåret 1946/47 av medel till följande byggnadsarbeten vid anstalten, nämligen dels ombyggnad av den s. k. gula flygeln, dels uppförande av centraltvättstuga dels ock uppförande av personalbostadshus. Kostnaderna för dessa arbeten hava beräknats till sammanlagt (50 000 + 45 000 + 35 000 = ) 130 000 kronor. I årets statsverksproposition har Kungl. Maj-.t i avbidan på särskild proposition föreslagit att ett reservationsanslag av 95 000 kronor beräknas till vissa byggnadsarbeten vid anstalten. Arbetsmarknadskommissionen har i förslaget till investeringsreserv för nästa budgetår i vad denna avser byggnadsarbeten vid anstalten medtagit dels ovannämnda byggnadsarbeten till den del medel för dem icke beräknas bliva anvisade å riksstaten eller arbeten till ett belopp av (130 000-— 95 000 = ) 35 000 kronor, dels ock följande av anstaltens styrelse i skrivelse till kommissionen den 26 september 1945 anmälda företag, nämligen uppförande av tre personalbostadshus samt inredning av gymnastikbyggnadens vind till bostadsrum för ogift personal. Kostnaderna för de tre personalbostadshusen hava beräknats till 115 000 kronor och för arbetena å gymnastikbyggnaden till 50 000 kronor eller tillhopa 165 000 kronor. I förslaget till investeringsreserv för nästa budgetår har sålunda inräknats byggnadsarbeten vid anstalten för (35 000 + 115 000 + 50 000 = ) 200 000 kronor. Anstaltens styrelse har i nyssnämnda skrivelser till Kungl. Maj:t och arbetsmarknadskommissionen beträffande behovet av ökat bostadsutrymme för personal vid anstalten anfört, att detta behov vore trängande på grund av den personalökning som under de senare åren förekommit vid anstalten. På grund av anstaltens läge — avståndet till Sigtuna vore en halvmil och regelbundna kommunikationer till nämnda stad funnes ej — måste bostäder tillhandahållas all personal såväl gift som ogift. Genom beslut den 9 oktober 1942 hade Kungl. Maj:t uppdragit åt byggnadsstyrelsen att i samråd med anstaltens styrelse för en sammanlagd kostnad av högst 70 000 kronor låta uppföra två nya, för gift personal vid anstalten avsedda bostadshus. Genom dessa hus, som färdigställts sommaren 1943, hade anstalten erhållit ett synnerligen välbehövligt tillskott av fyra tjänstemannabostäder. I det anslag av 95 000 kronor som å riksstaten för innevarande budgetår beviljats för byggnadsarbeten vid anstalten, avsågos vidare 35 000 kronor för ytter-

259 ligare ett personalbostadshus. Behovet av bostäder vid anstalten vore emellertid h ä r m e d icke fyllt. Styrelsen har särskilt framhållit, att det för anstalten vore angeläget, att tillfredsställande familjebostäder kunde upplåtas åt befattningshavarna, enär det mötte betydande svårigheter att erhålla och behålla duglig personal, om den icke kunde beredas tillfälle till familjebildning. De för byggnadsföretagen erforderliga grovarbetena beräknades kunna utföras av vid anstalten intagna personer. Beträffande de olika byggnadsföretagen har från anstaltens sida meddelats i huvudsak följande. Ombyggnad

av den s. k. gula

flygeln.

I skrivelse till Kungl. Maj:t angående anslagsäskanden för budgetåret 1945/46 h a r styrelsen för statens alkoholistanstalt å Venngarn bland annat anfört, att vid Venngarns slott funnes en från 1700-talet kvarstående flygelbyggnad, benämnd gula flygeln, som med avseende på exteriören vore skyddad som byggnadsminnesmärke. Byggnaden befunne sig i förfallet skick. men på grund av rådande bostadsbrist hade tre i densamma inredda lägenheter måst upplåtas till anställningshavare vid anstalten. Sedan numera nya bostadshus uppförts vid anstalten, vore för närvarande endast en lägenhet om ett r u m och kök i flygelbyggnaden tagen i anspråk såsom familjebostad, medan övriga utrymmen disponerades tillfälligt dels för ogift personal, dels för provisorisk förläggning av vårdtagare, vilket senare förhållande blivit nödvändigt med anledning av tidvis förekommande överbeläggning vid anstalten. Enligt ett genom anstaltsstyrelsens försorg upprättat förslag till ombyggnad av gula flygeln hade avsetts att i byggnaden inrymma bostad för lantbruksinspektören samt gårdskontor. Härutöver disponibelt utrymme borde ordnas så, att detsamma alternativt kunde tagas i anspråk för kontor eller bostäder. Den byggnad, i vilken inspektorsbostaden och även gårdskontoret nu vore inrymda, vore p å grund av sin belägenhet mindre lämplig som familjebostad, varför en bättre bostad för inspektören borde anskaffas. Ej heller gårdskontorets förläggning till denna byggnad vore tillfredsställande med hänsyn till att densamma vore belägen ca 400 meter från slottet, i vilket anstaltens övriga expeditioner vore inrymda. Det upprättade förslaget till gula flygelns ombyggnad anslöte sig, har styrelsen vidare meddelat, nära till den nuvarande rumsindelningen, varför befintliga mellanväggar av timmer kunde bibehållas. För uppnående av bättre belysning i en del rum hade föreslagits upptagande av fyra nya fönster, vilka dock hade placerats så, att byggnadens från slottsgården synliga sidor bleve helt orörda. Under husets västra del vore avsikten att inreda ett brandsäkert arkivrum, enär sådant saknades vid anstalten. Befintlig källare under husets östra del borde bibehållas såsom hushållskällare med hänsyn till att den hade ålderdomlig karaktär med murade valv. Det syntes vara av ett visst kulturhistoriskt intresse, att den icke ombyggdes. Uppvärmning av byggnaden skulle

260 ske genom anslutning till en i slottets södra flygel befintlig värmecentral. Kostnaden för den föreslagna ombyggnaden hade beräknats till 50 000 kronor. Företaget har medtagits i förslaget till investeringsreserv för innevarande budgetår. Centraltvättstuga för personal m. m. Till uppförande av centraltvättstuga för personal m. m. vid alkoholistanstalten å Venngarn upptogs ett anslag av 45 000 kronor å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 (proposition 1944:281, s. 71). Arbetsmarknadskommissionen hänvisar till vad i angivna proposition anförts beträffande ifrågavarande företag. Företaget har medtagits i förslaget till investeringsreserv för innevarande budgetår. Uppförande av personalboståder. Såväl det i styrelsens pelita för nästa budgetår avsedda bostadshuset som de tre därutöver i styrelsens skrivelse till kommissionen angivna bostadshusen avsågos bliva av samma typ som de i det föregående omförmälda, under år 1943 färdigställda bostadshusen och inrymma vardera två lägenheter om två rum, hall och kök i tidsenlig standard. Kostnaderna för varje hus hade beräknats till 35 000 kronor, vartill komme ett belopp om 10 000 kronor för utvändiga ledningar m. m. för de tre i styrelsens skrivelse till kommissionen åsyftade bostadshusen. Anstallen förfogade över erforderlig tomtmark. Inredning av gymnastikbyggnadens vind till bostadsrum. För inredning av gymnastikbyggnadens vind till bostadsrum för ogift personal har inom byggnadstyrelsen uppgjorts skissförslag, enligt vilket å vinden skulle anordnas ett 10-tal enkelrum, en dubblett samt ett badrum, varjämte vissa arbeten skulle utföras för åstadkommande av erforderliga trappuppgångar. Kostnaderna för företaget hade beräknats till 50 000 kronor. Vissa byggnadsarbeten vid statens skyddshem.

Socialstyrelsen har i skrivelse till Kungl. Maj:t den 10 december 1945 med förslag till anslagsäskanden för budgetåret 1946/47 beträffande skyddshemsverksamheten hemställt, att till byggnadsarbeten m. m. vid statens skyddshem måtte upptagas ett anslag av 503 800 kronor. Anslaget avsåge utförande av följande byggnadsföretag: Bostäder för lärare och två andra befattningshavare samt ombyggnad och renovering av flygelbyggnad vid Lövsta skolhem och yrkesskola, två bostadshus för rektor och lärare vid Folåsa skolhem, tre personalbostadshus vid Gräskärrs skolhem, svinhus vid Brättegårdens yrkesskola, svinhus vid Forsane yrkesskola samt rektorsbostad och två bostadshus för annan personal vid Johannisbergs skolhem och yrkesskola. I årets statsverksproposition (V ht. s. 131) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att i avbidan på särskild proposition i ämnet för nästa budgetår till

261 byggnadsarbeten m. m. vid statens skyddshem beräkna ett reservationsanslag av 503 800 kronor i enlighet med socialstyrelsens framställning. Samtliga ovannämnda byggnadsarbeten vid skyddshemmen medtogos i investeringsutredningens förslag till investeringsreserv för innevarande budgetår. Investeringsutredningen upptog härutöver i nämnda förslag Ull investeringsreserv följande byggnadsarbeten vid skyddshemmen, nämligen nybyggnad av gymnastikhus samt renovering och ombyggnad av elevhemsoch skolbyggnaderna vid Folåsa skolhem, gymnastikhus och fem personalbostadshus vid Ljungskogs yrkeshem samt gymnastikhus och ett personalbostadshus vid Sundbo yrkeshem. Dessa arbeten, för vilkas utförande erfordras ett anslagsbelopp av 473 200 kronor eller avrundat 473 000 kronor, föreslås ingå jämväl i investeringsreserven för nästa budgetår. Beträffande de olika byggnadsföretagen må i huvudsak anföras följande. Nybyggnad av gymnastikhus samt renovering och ombyggnad av elevhemsoch skolbyggnaderna vid Folåsa skolhem. Till vissa byggnadsarbeten vid Folåsa skolhem uppfördes ett anslag av 327 500 kronor å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 (proposition 1944:281, s. 72—74, statsutskottets utlåtande nr 215). Byggnadsarbetena avsågo ombyggnad och renovering av elevhems- och skolbyggnaderna vid hemmet samt nybyggnad av gymnastikhus och två bostadshus för rektor och lärare. Till uppförande av rektorsbostaden och lärarbostaden har såsom här ovan framhållits socialstyrelsen i skrivelse den 10 december 1945 hemställt om medel å riksstat för nästa budgetår. Kostnaderna för de två bostadshusen belöpa sig enligt vad som uppgivits i nyssnämnda skrivelse till 47 000 kronor för rektorsbostaden, 39 500 kronor för lärarbostaden samt 18 000 kronor för utvändiga ledningar, administration, arvoden och oförutsedda utgifter för båda företagen eller tillhopa (47 000 + 39 500 + 18 000 = ) 104 500 kronor. Kostnaderna för uppförande av gymnastikbyggnaden samt för ombyggnad och renovering av elevhems- och skolbyggnaderna hava upptagits till (327 500 — 104 500 = ) 223 000 kronor. Gymnastikhus vid Ljungaskogs yrkeshem. Till uppförande av gymnastikhus vid Ljungaskogs yrkeshem beräknades, utöver tidigare å riksstaten anvisade medel, ett belopp av 45 300 kronor under det å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 uppförda anslaget till vissa byggnadsarbeten vid statens skyddshem (proposition 1944:281, s. 74—76). Arbetsmarknadskommissionen hänvisar till vad i angivna proposition anförts beträffande ifrågavarande företag. Två personalbostadshus vid Ljungaskogs yrkeshem. Socialstyrelsen har i skrivelse den 14 oktober 1944 till investeringsutredningen beträffande uppförande av två personalbostadshus vid Ljungaskogs yrkeshem meddelat, att dessa båda byggnader, som vardera skulle inrymma två ram och kök, vore avsedda för anstaltens nattvakter, vilka hittills fått

262 hyra bostad på tre kilometers avstånd från yrkeshemmet. Detta vore mindre lämpligt med hänsyn till att i nattvakternas tjänsteåligganden inginge bland annat viss morgon- och kvällstjänstgöring med övervakning och tillsyn av eleverna. Vid förekommande rymningar, olycks- och sjukdomsfall och dylikt vore det även av vikt att jämväl befattningshavare, som vid sådant tillfälle ej hade tjänstgöring, vore lätt tillgängliga, varför bostad borde beredas dem inom anstaltens område. Kostnaden för uppförandet av de föreslagna två personalbostadshusen hade beräknats till sammanlagt 54 000 kronor. Tre personalbostadshus

vid Ljungaskogs

yrkeshem.

Socialstyrelsen har i förutberörda skrivelse beträffande uppförandet vid Ljungaskogs yrkeshem av ytterligare tre personalbostadshus utöver de två i det föregående nämnda bostadshusen vid anstalten meddelat, att en av dessa byggnader vore avsedd för yrkesläraren i skrädderi, vilken nu bebodde en tvårumslägenhet, som ur flera synpunkter vore mindre lämplig som personalbostad. Bland annat vore lägenheten trång och av betydligt sämre kvalitet än övriga yrkeslärarbostäder vid hemmet. Lägenheten borde lämpligen kunna användas som lokal för skrädderiverkstaden, vilken nu vore provisoriskt inrymd i en skolsal. Det andra av de föreslagna personalbostadshusen vore avsett för gårdskarlen vid yrkeshemmet. Denne förhyrde nu i närheten av hemmet en mycket primitiv bostad, vilken vore av en sådan beskaffenhet, att den inom de närmaste åren sannolikt komme att bliva utdömd såsom hälsofarlig. I gårdskarlens arbetsuppgifter inginge pannskötsel, reparationer på belysningsnätet och p å vattenuppfordringsverket med flera dylika arbeten. Dessa åligganden vore av sådan art, att han borde hava sin bostad förlagd till hemmets område eller i dess omedelbara närhet. Någon möjlighet att förhyra annan bostad i närheten av hemmet än den, som gårdskarlen nu bebodde, funnes icke. Det tredje föreslagna bostadshuset vore avsett för yrkeshemmets rättare. Den nuvarande innehavaren av rättarbefattningen bebodde egen fastighet i närheten av yrkeshemmet. Han skulle inom den närmaste framtiden pensioneras men komme även för tiden därefter att bo kvar. Hans efterträdare kunde icke beredas bostad i yrkeshemmets närhet på annat sätt än genom att bostad för hans räkning uppfördes genom statens försorg. Kostnaden för de föreslagna tre personalbostadshusen, vilka vore avsedda att uppföras enligt fastställda typritningar, hade beräknats uppgå till sammanlagt 75 000 kronor. Gymnastikhus

vid Sundbo

yrkeshem.

Till uppförande av gymnastikhus vid Sundbo yrkeshem beräknades, utöver tidigare å riksstaten anvisade medel, ett belopp av 50 900 kronor under det å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 uppförda anslaget till vissa byggnadsarbeten vid statens skyddshem (proposition 1944:281, s. 74— 76). Arbetsmarknadskommissionen hänvisar till vad i angivna proposition anförts beträffande ifrågavarande företag.

263 Personalbostadshus

vid Sundbo

yrkeshem.

I skrivelse till investeringsutredningen den 14 oktober 1944 har socialstyrelsen beträffande uppförandet av ett personalbostadshus vid Sundbo yrkeshem meddelat, att det föreslagna bostadshuset vore avsett för en av yrkeshemmets två nattvakter. Denne kunde icke beredas familjebostad i närheten av yrkeshemmet. Den enda plats, där bostad möjligen kunde förhyras för ifrågavarande befattningshavare, vore Fagersta, vilket emellertid låge p å ett avstånd av 8 kilometer från yrkeshemmet, varför det icke vore lämpligt att därstädes anskaffa bostad åt nattvaklen. I dennes tjänstgöring inginge nämligen övevakning och tillsyn av eleverna även under viss del av dagen, varjämte det vore av vikt att han även under sin fritid lätt kunde inställa sig på arbetsplatsen vid förekommande sjukdoms- och olycksfall, rymningar och dylikt. Genom uppförande av den föreslagna nattvaktsbostaden skulle yrkeshemmets bostadsbehov vara täckt. Kostnaden för det föreslagna personalbostadshuset, vilket vore avsett att uppföras enligt fastställda typritningar, hade beräknats till 25 000 kronor. Vissa b y g g n a d s a r b e t e n vid s t a t e n s s i n n e s s j u k h u s m . m .

I årets statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil. 4, s. 1) har beträffande byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m. meddelats, att medicinalstyrelsen i skrivelse den 11 september 1945 framlagt förslag angående den statliga sinnessjukvårdens och den statliga sinnesslövårdens planering under de närmaste tio åren. Vidare har meddelats att byggnadsstyrelsen och medicinalstyrelsen i ett flertal särskilda skrivelser gjort framställning om anvisande av medel för nästa budgetår till byggnadsarbeten vid de statliga sinnessjukhusen. Förenämnda förslag vore för närvarande föremål för övervägande inom socialdepartementet. Särskild proposition skulle framläggas i ämnet. För byggnadsarbeten beräknades härvid ett anslag av i runt tal 5 800 000 kronor bliva erforderligt. Arbetsmarknadskommissionen har på grundval av medicinalstyrelsens och byggnadsstyrelsens ovanberörda framställningar i samråd med socialdepartementet uppgjort en preliminär investeringsplan (ordinarie arbeten och investeringsreserv) för byggnadsarbeten vid sinnessjukhusen för budgetåret 1946/47. I planen ingå i följande tablå upptagna företag. Sjukhus

A r b e t e n a s

a r t

Marieberg Om- och nybyggnadsarbeten (etapp I) Psykiatriska kliniken vid akademiska sjukhuset i Uppsala Nybyggnad Furunäset Ombyggnads- och utvidgningsarbeten Hammar Ombyggnadsarbeten Grangärde Ombyggnadsarbeten

För budgetåret 1946/47 erforderliga belopp kronor

597 200

620 000 600 000 30 000 100 000

264 ,t Sjukhus M

Ulleråker Sundby Vipeholm » Birgitta S:t Jörgen Marieberg Umedalens Ulleråker Sundby S:t Lars Furunäset S:ta Maria Frösö Sundby S:ta Gertrud S:t Lars Källshagen V:a Mark Salberga Furunäset Salberga Furunäset Restad S:t Lars Ryhov Restad Furunäset Marieberg Frösö

. . . Arbetenas

, art

För budgetåret 1946/47 erforderUga

belopp

kronor 118 000

Ny- och ombyggnadsarbeten Ändringsarbeten, uppförande av bostäder för uppsyningsman och maskinmästare 120 000 Paviljong för kvinnor 895 000 Personalbostäder 75 000 Läkarbostäder vid elva sjukhus 520 000 Nybyggnader (etapp I) 1 000 000 Ändrings- och tillbyggnadsarbeten m. ni 683 000 Om- och nybyggnadsarbeten (etapp II) 555 000 Uthusbyggnader 27 500 Kylanläggning 30 000 Pumpanläggning 22 600 Elektriska arbeten 115 000 » > 81000 » » 47 300 > » 50 000 > » 20 300 Utvidgning och förbättring av vattenverket 63 000 Nya ekonomibyggnader å arrendegården Hunnerup . . 108 000 Växthus 68 500 Fest- och samlingssal 40 000 » » » 45 000 Tvättstuga m. m 15 000 Omändring av flyktinglägret Olofsfors 625 000 Ombyggnad och renovering av personalbostäder 185 000 Ombyggnad av administrationsbyggnad 290 000 Utvidgning av centralvärmeledning 135 000 Nattvaktsrum m. m 27 000 Svinhus 118 000 Upptagningspaviljong 500 000 Paviljong 600 000 Upptagningspaviljong 500 000 Summa kronor 9 626 400

I i n v e s t e r i n g s r e s e r v e n föreslås i n g å d e i t a b l å n u p p t a g n a företagen till v i l k a i s ä r s k i l d p r o p o s i t i o n a n g å e n d e a n s l a g till b y g g n a d s a r b e t e n vid s t a t e n s s i n n e s s j u k h u s m . m . m e d e l icke k o m m a a t t föreslås bliva a n v i s a d e å r i k s s t a t . Det för b u d g e t å r e t 1946/47 e r f o r d e r l i g a m e d e l s b e h o v e t för d e i t a b e l l e n u p p t a g n a företagen u p p g å r till 9 626 400 k r o n o r . F r å n d r a g e s från n ä m n d a b e l o p p det i s t a t s v e r k s p r o p o s i t i o n e n b e r ä k n a d e anslagsbeloppet 5 800 000 e r h å l l e s (9 626 400 — 5 800 000 = ) 3 826 400 k r o n o r , eller i a v r u n d a t b e l o p p 3 800 000 k r o n o r , vilket s i s t n ä m n d a b e l o p p p r e l i m i n ä r t b e r ä k n a s u t g ö r a m e d e l s b e h o v e t för i n v e s t e r i n g s r e s e r v e n a v b y g g n a d s a r b e t e n vid s i n n e s s j u k husen. B e t r ä f f a n d e de olika b y g g n a d s f ö r e t a g e n m å i h u v u d s a k a n f ö r a s f ö l j a n d e .

265 Om- och nybyggnadsarbeten (etapp I) vid Mariebergs sjukhus, nybyggnad för psykiatriska kliniken vid akademiska sjukhuset i Uppsala, ombyggnads- och utvidgningsarbeten vid Furunäsels sjukhus, ombyggnadsarbeten vid Hammars och Grangärde sekundärsjukhus samt ny- och ombyggnadsarbeten (etapp II) vid Ulleråkers sjukhus. Till nu nämnda arbeten hava vissa medel tidigare anvisats å riksstat. I tabellen hava upptagits belopp, som ansetts erforderliga för att möjliggöra ett fullföljande av arbetena i fråga. Enär Kungl. Maj:t ännu icke tagit ställning till vilka företag det tidigare berörda, i statsverkspropositionen beräknade beloppet skulle avse, synas företagen böra medtagas i investeringsplanen. Ändringsarbeten maskinmästare

samt uppförande av vid Sundby sjukhus.

bostäder för uppsyningsman

och

Till ändringsarbeten samt uppförande av bostäder för uppsyningsman och maskinmästare vid Sundby sjukhus beräknades ett belopp av 120 000 kronor under det å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 uppförda anslaget till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus (proposition 1944: 281 s. 195—197). Arbetsmarknadskommissionen hänvisar till vad i angivna proposition anförts beträffande arbetena. Ny paviljong

för kvinnor

vid Vipeholms

sjukhus.

Till uppförande av ny paviljong för kvinnor vid Vipeholms sjukhus uppfördes ett anslag av 880 000 kronor å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 (proposition 1944:281 s. 203—205). Arbetsmarknadskommissionen hänvisar till vad i nämnda proposition anförts beträffande företaget. Byggnadsstyrelsen har meddelat, att kostnaderna för företaget numera av styrelsen beräknats till 895 000 kronor. Företaget har medtagits i förslaget till investeringsreserv för innevarande budgetår. Personalbostäder

vid Vipeholms

sjukhus.

Till uppförande av personalbostäder vid Vipeholms sjukhus beräknades ett belopp av 75 000 kronor under det å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 uppförda anslaget till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus (proposition 1944:281, s. 213—214). Arbetsmarknadskommissionen hänvisar till vad i angivna proposition anförts beträffande företaget. Företaget har medtagits i förslaget till investeringsreserv för innevarande budgetår. Uppförande

av läkarbostäder

vid statens

sinnessjukhus.

Till uppförande av läkarbostäder vid statens sinnessjukhus uppfördes ett anslag av 200 000 kronor å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 (proposition 1944: 281, s. 217 och 218). Arbetsmarknadskommissionen hänvi18—4C7172.

266 sar till vad i angivna proposition anförts beträffande förevarande byggnadsföretag. Kostnaderna hava numera av byggnadsstyrelsen beräknats till 270 000 kronor. Såsom av propositionen framgår är det å beredskapsstat upptagna beloppet avsett för läkarbostäder vid sex sinnessjukhus, nämligen vid Sundby, S:t Lars, S:ta Maria, Restads, Källshagens och Säters sjukhus. Med hänsyn till det stora behovet av nya bostäder för läkare vid sinnessjukhusen har i förslaget till investeringsplan för budgetåret 1946/47 utöver läkarbostäder vid de nämnda sex sjukhusen medtagits ytterligare sex dylika bostadshus, nämligen ett bostadshus vid vardera Ryhov, S:ta Gertrud, S:t Olofs och Frösö sjukhus samt två bostadshus vid Mariebergs sjukhus. Kostnaderna för de sex sistnämnda byggnaderna hava av medicinalstyrelsen beräknats till sammanlagt 250 000 kronor. I förslaget till investeringsreserv för innevarande budgetår hava ovannämnda läkarbostäder vid Sundby, S:t Lars, S:ta Maria, Restads, Källhagens, Säters, Frösö och Mariebergs sjukhus medtagits. Nybyggnader

(etapp I) vid Birgittas

sjukhus.

1945 års riksdag har fattat beslut om inköp av vissa markområden för nybyggnader vid Birgittas sjukhus i Vadstena (proposition 1944: 242 s. 12— 18). Arbetsmarknadskommissionen hänvisar till den redogörelse, som i propositionen lämnats beträffande nybyggnaderna. Första etappen av nybyggnadsprogrammet omfattade enligt propositionen arbeten för 4 150 000 kronor. För påbörjande av nämnda etapp har i förslaget till investeringsplan upptagits ett belopp av 1 000 000 kronor. Ändrings-

och tillbyggnadsarbeten

m. m. vid S:t Jörgens

sjukhus.

Medicinalstyrelsen har i sina anslagsäskanden för nästa budgetår hemställt om anvisande av medel till ändrings- och tillbyggnadsarbeten m. m. vid S:t Jörgens sjukhus. Ändringsarbeten skulle ske i administrationsbyggnaden och den s. k. kasinobyggnaden. I sistnämnda byggnad skulle sjukhusets medicinska centrum omfattande apotek, röntgen, operationssal, behandlingsrum, tandklinik, laboratorium m. m. förläggas. Å den s. k. paviljong I skulle en tillbyggnad utföras, varigenom 45 nya vårdplatser skulle erhållas. Även ny transformatorstation skulle anordnas. Kostnaderna för de olika arbetena hade beräknats till (16 000 + 113 500 + 506 500 + 47 000 = ) 683 000. Om- och nybyggnadsarbeten

(etapp II) vid Mariebergs

sjukhus.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 22 oktober 1945 har medicinalstyrelsen och byggnadsstyrelsen hemställt om anvisande av medel för budgetåret 1946/ 47 för utförande bland annat av om- och nybyggnadsarbeten (etapp II) vid Mariebergs sjukhus. Arbetena, som skulle påbörjas under nästa budgetår och slutföras under budgetåret 1947/48, omfattade ombyggnad av paviljongerna 5, 6, 8 och 9—12, utvändiga arbeten m. m. för nämnda byggnader samt nybyggnad av bostadshus för två läkare. Kostnaderna för nu nämn-

267 da arbeten uppginge till 1 235 000 kronor. Härav syntes enligt styrelserna för budgetåret 1946/47 lämpligen böra anvisas 500 000 kronor. I den första byggnadsetappen inginge ombyggnad av köksbyggnaden, som jämväl inrymde matsalar samt bostadsrum för personal, däribland två lägenheter för gift maskinpersonal. Enligt styrelsernas mening måste det ur sociala synpunkter anses mindre tillfredsställande att bibehålla dessa bostadslägenheter inom byggnaden, då de vore belägna på blott omkring fem meters avstånd från intilliggande oroliga patientavdelningar. Styrelserna ansåge, att dessa lägenheter i stället borde inredas för ogift personal och att för ifrågavarande gifta maskinpersonal skulle uppföras en nybyggnad, som lämpligen borde placeras inom sjukhusområdets östra del. Kostnaderna för denna nybyggnad beräknades uppgå till 55 000 kronor, inklusive utvändiga ledningsarbeten m. m. Sammanlagt erfordrades sålunda för utförande av här ovan angivna arbeten under budgetåret 1946/47 ett belopp av (500 000 + 55 000 = ) 555 000 kronor. Uthusbyggnader

vid Umedalens

sjukhus.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 5 januari 1945 har medicinalstyrelsen begärt medel för uppförande vid Umedalens sjukhus av dels en uthusbyggnad för vagnar, byggnadsställningar m. m. dels ock ett redskapsskjul för trädgårdens behov. Kostnaderna för arbetena hava av styrelsen beräknats till 27 500 kronor. Ny kylanläggning

vid Ullerdkers

sjukhus.

Medicinalstyrelsen har i skrivelse till Kungl. Maj:t den 3 december 1945 hemställt om anvisande av medel till ny kylanläggning vid Ulleråkers sjukhus. I skrivelsen har framhållits att det nuvarande kylmaskineriet vore av en föråldrad typ och krävde kontinuerlig tillsyn och skötsel under drifttiden. Detsamma borde ersättas med ett nytt automatiskt verkande maskineri. Vidare borde ytterligare två kylrum snarast anordnas då utrymmet i de befintliga kylrummen visat sig otillräckligt. Kostnaderna för en ny kylanläggning vid sjukhuset hava av styrelsen beräknats till 30 000 kronor. Elektriska arbeten vid S:t Lars, Furunäsets, sjukhus.

S:ta Maria, Frösö och

Sundby

Medicinalstyrelsen har i sina anslagsäskanden för nästa budgetår hemställt om anvisning av medel för utförande av elektriska arbeten vid S:t Lars, Furunäsets, S:ta Maria, Frösö och Sundby sjukhus. Arbetena avsåge vid S:t Lars sjukhus omläggning från likström till växelström samt komplettering av transformatoranläggningar, vid Furunäsets sjukhus förstärkning och komplettering av befintliga installationer m. m på grund av ökad belastning, vid S:ta Maria sjukhus iordningställande av ny transformatorstation, vid Frösö sjukhus fortsatt omläggning från likström till växelström samt vid Sundby

268 sjukhus installering av ny transformator. Kostnaderna för arbetena vid de olika sjukhusen beräknades uppgå till (115 000 + 81 000 + 47 300 + 50 000 + 20 300 = ) 313 600 kronor. Utvidgning och förbättring Västervik.

av vattenverket

vid S.ta Gertruds

sjukhus

i

Till utvidgning och förbättring av vattenverket vid S:ta Gertruds sjukhus i Västervik uppfördes ett anslag av 63 000 kronor å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 (proposition 1944:281, s. 200—201). Arbetsmarknadskommissionen hänvisar till vad i angivna proposition anförts beträffande ifrågavarande företag. Företaget har medtagits i förslaget till investeringsreserv för innevarande budgetår. Uppförande av nya ekonomibyggnader S:t Lars sjukhus i Lund.

å arrendegården

Hunnerup

under

Till uppförande av nya ekonomibyggnader å arrendegården Hunnerup under S:t Lars sjukhus i Lund beräknades ett belopp av 108 000 kronor under det å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 uppförda anslaget till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus (proposition 1944: 281, «. 211—213). Arbetsmarknadskommissionen hänvisar till vad i ovan angivna proposition anförts beträffande ifrågavarande företag. Företaget har medtagits i förslaget till investeringsreserv för innevarande budgetår. Pumpanlåggning

vid Sundby

sjukhus.

Medicinalstyrelsen har i sina anslagsäskanden för nästa budgetår hemställt om anvisning av medel för utförande av pumpanläggning vid Sundby sjukhus. Genom anläggningen skulle avloppsvattnet från vissa lågt belägna bostadshus inom sjukhusområdets nordvästra område i stället för att som nu direkt flyta ut i sundet mellan sjukhusområdet och Strängnäs stad tryckas upp till det ca 8 meter högre belägna huvudavloppssystemet. Kostnaden hade av medicinalstyrelsen beräknats till 22 600 kronor. Uppförande

av växthus

vid Kållshagens

sjukhus

i

Vänersborg.

Till uppförande av växthus vid Källshagens sjukhus i Vänersborg beränades, utöver tidigare å riksstat anvisade medel — 26 500 kronor —, ett belopp av 10 500 kronor under det å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 uppförda anslaget till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus (proposition 1944: 281, s. 215—216). Arbetsmarknadskommissionen hänvisar till vad i angivna proposition anförts beträffande ifrågavarande företag. Kostnaderna hava numera av byggnadsstyrelsen beräknats till 95 000 kronor. Till följd härav erfordras för byggnadsföretaget utöver tidigare å riksstat anvisade medel ett belopp av 68 500 kronor. Företaget har medtagits i förslaget till investeringsreserv för innevarande budgetår.

269 Fest- och samlingssal

vid Västra Marks sjukhus

i Örebro.

Till inredande av fest- och samlingssal vid Västra Marks sjukhus i Örebro beräknades, utöver tidigare å riksstat anvisade medel — 50 000 kronor — ett belopp av 20 000 kronor under det å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 uppförda anslaget till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus (proposition 1944:281, s. 215—216). Arbetsmarknadskommissionen hänvisar till vad i angivna proposition anförts beträffande ifrågavarande företag. Kostnaderna hava numera av byggnadsstyrelsen beräknats till 90 000 kronor. Till följd härav erfordras för byggnadsföretaget utöver tidigare å riksstat anvisade medel ett belopp av 40 000 kronor. Företaget har medtagits i förslaget till investeringsreserv för innevarande budgetår. Fest- och samlingssal

vid Salberga sjukhus

i Sala.

Till inredande av fest- och samlingssal vid Salberga sjukhus i Sala beräknades, utöver tidigare å riksstat anvisade medel — 40 000 kronor —, ett belopp av 16 000 kronor under det å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 uppförda anslaget till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus (proposition 1944: 281, s. 215—216). Arbetsmarknadskommissionen hänvisar till vad i angivna proposition anförts beträffande ifrågavarande företag. Kostnaderna hava numera av byggnadsstyrelsen beräknats till 85 000 kronor. Till följd härav erfordras för byggnadsföretaget utöver tidigare å riksstat anvisade medel ett belopp av 45 000 kronor. Företaget har medtagits i förslaget till investeringsreserv för innevarande budgetår. Tvättstuga

och desinfektionsanläggning

vid Furunäsets

sjukhus

i Piteå.

Till uppförande av tvättstuga och desinfektionsanläggning vid Furunäsets sjukhus vid Piteå uppfördes, utöver tidigare å riksstat anvisade medel, ett anslag av 15 000 kronor å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 (proposition 1944:281, s. 215 och 216). Arbetsmarknadskommissionen hänvisar till vad i ovan angivna proposition anförts beträffande ifrågavarande företag. Företaget har medtagits i förslaget till investeringsreserv för innevarande budgetår. Omändring

av Olofsfors

flyktingläger

till statlig

sinnesslöanstalt.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 3 december 1945 har medicinalstyrelsen hemställt om anvisande av medel till ombyggnad av flyktinglägret i Olofsfors vid Avesta till för asociala imbecilla avsedd sekundäravdelning, ansluten till Salberga sjukhus. Vid planläggningen av lägret, vilket uppförts av byggnadsstyrelsen med anledning av Kungl. Maj:ts uppdrag den 19 november 1943, hade hänsyn tagits till att lägret, sedan detta fyllt sin primära funktion som flyktingläger, skulle kunna omändras till sekundäravdelning till Salberga sjukhus.

270 Lägret, som för närvarande användes för vård av tuberkulösa flyktingar, torde, enligt vad medicinalstyrelsen framhållit, i varje fall under förra delen av nästkommande budgetår komma att utrymmas. I samråd med representanter för byggnadsstyrelsen hade verkställts utredning om erforderliga omoch tillbyggnadsarbeten. Det vore härvid att beakta, att bostäder på grund av lägrets belägenhet på avsevärt avstånd från bebyggelse måste beredas för hela den vid sekundäravdelningen anställda personalen, ett förhållande som icke förelåge vid något annat statligt sinnessjukhus. Avdelningen skulle kunna bereda vård för 160 patienter. Kostnaden för företaget hade beräknats till 625 000 kronor. Ombyggnad

och renovering

av personalbostäder

vid Furunäsets

sjukhus.

Medicinalstyrelsen har i skrivelse till Kungl. Maj:t den 5 januari 1945 hemställt om anvisande av medel till ombyggnad och renovering av personalbostäder vid Furunäsets sjukhus. Arbetena avsåge två byggnader med fyra lägenheter om ett rum och kök i varje samt tre envåningshus. Standarden i dessa lägenheter kunde enligt medicinalstyrelsen ej sägas motsvara den som staten numera plägade hålla i till tjänstemän uthyrda bostäder. Bostäderna saknade sålunda vattenklosetter och vore svåra att hålla tillfredsställande uppvärmda. Lägenheter om blott ett rum och kök kunde vidare ej längre anses vara tillfredsställande. Styrelsen har föreslagit, att de åtta enrumslägenheteraa måtte förändras till sex tvårumslägenheter samt att samtliga fem bostadshus skulle grundligt ombonas och förses med badrum och vattenklosetter. Härjämte skulle nya avloppsledningar anläggas och det elektriska ledningsnätet omläggas. Kostnaderna för arbetena ha beräknats till 185 000 kronor. Ombyggnad borg.

av administrationsbyggnaden

vid Restads sjukhus

vid Väners-

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 17 februari 1942 hemställde medicinalstyrelsen, att å riksstaten för budgetåret 1942/43 måtte upptagas anslag till renovering av administrationsbyggnaden vid Restads sjukhus vid Vänersborg, enligt ett genom styrelsens försorg utarbetat förslag. Kostnaden för företaget hade beräknats till 193 000 kronor. Medicinalstyrelsen har i sin ovan berörda skrivelse bland annat anfört, att sjukhusets administrationsbyggnad, alltsedan sjukhuset tagits i bruk år 1905, icke undergått några väsentliga förändringar med avseende på de i byggnaden inrymda, för sjukhusets förvaltning och medicinska centrum avsedda lokalerna. Utvecklingen på sinnessjukvårdens område sedan sjukhusets öppnande hade medfört, att lokalerna blivit både för små och otidsenliga. Dessutom hade beläggningssiffran ökats från 1 000 till ca 1 350. Vidare hade behovet av lokaler för arbetsplatser åt läkare och förestånderskor inom sjukhuset avsevärt ökats. De anförda omständigheterna ävensom det förhållandet, att särskilda utrymmen för tandvård och röntgen saknades, hade sedan flera år tillbaka aktualiserat frågan om renovering och ombyggnad av administrationsbyggnaden.

271 Enligt det framlagda förslaget skulle i byggnadens norra del anordnas expeditionslokaler för hjälpverksamhet, sjukhuschef, direktion och kansli samt överläkare jämte arbetslokaler för underordnade läkare. Vidare skulle i byggnadens södra del ordnas ett rum för syssloman, varjämte därstädes befintliga bostadsrum skulle inredas till expedition för uppsyningsman och förestånderskor. I den till byggnaden anslutna flygelbyggnaden vore sjukhusets medicinska centrum avsett att förläggas, såsom undersöknings-, röntgen-, tandbehandlings- och operationsrum med tillhörande biutrymmen. Vidare vore avsett att där inreda kapprum för festsalen, bostäder m. m. Byggnadsstyrelsen hade i yttrande över ombyggnadsförslaget den 16 december 1941 meddelat, att styrelsen intet hade att erinra mot detsamma och ej heller mot de för företaget beräknade kostnaderna. Kostnaden för ombyggnad av administrationsbyggnaden har numera av byggnadsstyrelsen beräknats uppgå till 290 000 kronor. Företaget har medtagits i förslaget till investeringsreserv för innevarande budgetår. Utvidgning

av centralvårmeledningen

vid S:t Lars sjukhus

i Lund.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 6 mars 1942 har medicinalstyrelsen bland annat anfört, att sedan en ny ångcentral uppförts vid S:t Lars sjukhus i Lund och sjukhusets centralvärmeledning fått ökad kapacitet, hade frågan om en ökning av antalet till centralvärmeledningen anslutna byggnader blivit aktuell. Den föreslagna utvidgningen av värmeledningsnätet komme att medföra stora fördelar för sjukhuset, varför densamma snarast möjligt borde komma till utförande. Den rådande bränslesituationen och de senare årens stränga vintrar hade särskilt starkt framhävt behovet av utvidgningens genomförande. Enligt det förslag, som upprättats för utvidgning av sjukhusets centralvärmeledning, avsåges att införa värmeledning dels i den s. k. västra administrationsbyggnaden, dels ock i åtta av västra sjukhusets personalbostadshus. Anslag till ifrågavarande arbeten hava icke uppförts å riksstaten. Kostnaden för företaget har av byggnadsstyrelsen preliminärt beräknats till 135 000 kronor. Företaget har medtagits i förslaget till investeringsreserv för innevarande budgetår. Anordnande

av nattvaktsrum

m. m. vid Ryhovs

sjukhus.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 12 december 1945 har medicinalstyrelsen hemställt om anvisande av medel för anordnande av nattvaktsram m. m. vid Ryhovs sjukhus i Jönköping. Styrelsen har meddelat att personalföreningarna vid sjukhuset hemställt att vid detsamma skulle anordnas dels lokaler för föreningarnas sammanträden, studiecirklarnas arbete och personalens uppehåll under kortare fritider mellan dagens olika tjänstgöringspass, dels sovlokaler för gifta nattvakter. Styrelsen har föreslagit, att en förutvarande verkstadsbyggnad, som inrymde bostäder för ogift personal, måtte ombyggas

för att tillgodose ovan berörda önskemål. På vinden till denna byggnad skulle inredas sovrum för nattvakter och i bottenvåningen skulle anordnas en större möteslokal med kapprum, kök, tre sammanträdesrum och en klubblokal. Kostnaderna för företaget hava beräknats till 27 000 kronor. Uppförande

av nytt svinhus m. m. vid Restads sjukhus

vid

Vänersborg.

Medicinalstyrelsen har under hand meddelat, att det svinhus, som tidigare funnits vid Restads sjukhus, hade förstörts vid eldsvåda. Vid en anstalt av Restadssjukhusets storlek med omkring 1 400 personer vore det lämpligaste sättet för tillvaratagande av köksavfall och dylikt att vid anstalten bedriva svinskötsel, vilket också vore ekonomiskt lönande för sjukhuset. Ett nytt svinhus borde således med det snaraste uppföras. De befintliga ekonomibyggnaderna för sjukhusets lantbruk befunne sig vidare numera i ett så dåligt skick att uppförandet av nya vore aktuellt. Kostnaderna för nytt svinhus och nya ekonomibyggnader för lantbruket hade beräknats till 118 000 kronor. Företaget har medtagits i förslaget till investeringsreserv för innevarande budgetår. Paviljonger

vid Furunäsets,

Mariebergs och Frösö

sjukhus.

I medicinalstyrelsens ovannämnda skrivelse till Kungl. Maj:t den 11 september 1945 med förslag till 10-års plan för den statliga sinnessjukvården och den statliga sinnesslövården har föreslagits att en paviljong skulle uppföras vid vardera Furunäsets, Mariebergs och Frösö sjukhus under de närmast följande budgetåren. Vid Furunäsets sjukhus skulle uppföras en upptagningspaviljong för 30 män och 30 kvinnor. Sjukhuset skulle därigenom kunna emottaga 940 patienter och därmed skulle upptagningsområdets behov av vårdplatser bliva tillgodosett. Vid Mariebergs sjukhus bleve enligt medicinalstyrelsen efter de nu pågående om- och nybyggnadsarbelena den normala vårdkapaciteten 1 039 platser. För att tillgodose upptagningsområdets behov krävdes utöver beslutade utvidgningsarbeten ytterligare 140 platser för slöa patienter. Medicinalstyrelsen föresloge, att en särskild paviljong för 80 män måtte uppföras. Erforderliga kvinnoplalser kunde beredas i en vid sjukhuset befintlig provisorisk evakueringspaviljong. Vid Frösö sjukhus skulle uppföras en upptagningspaviljong med 60 platser. Dessa platser skulle fördelas lika mellan mans- och kvinnoavdelningarna. Paviljongen skulle konstrueras i huvudsaklig överensstämmelse med en vid Sidsjöns sjukhus uppförd paviljong av motsvarande slag. Kostnaderna för envar av paviljongerna vid Furunäsets och Frösö sjukhus hava av medicinalstyrelsen beräknats till 500 000 kronor och kostnaden för paviljongen vid Marieberg till 600 000 kronor.

273 Anslag under socialdepartementet. Under åberopande av det ovan anförda hemställer arbetsmarknadskommissionen, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppföra följande anslag nämligen å

driftbudgeten:

under f e m t e huvudtiteln Bidrag till uppförande av hem för blinda i förskolåldern kronor Statens alkoholistanstalt å Venngarn: Vissa byggnadsarbeten » Statens skyddshem: Vissa byggnadsarbeten »

117 000 200 000 473 000

å k a p i t al b u d g e t en: under S t a t e n s a l l m ä n n a fastighetsfond: Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m kronor 3 800 000. Kommunikationsdepartementet. Förslaget till investeringsplan för statliga husbyggnadsföretag för verk och myndigheter m. m. för budgetåret 1946/47 innefattar, i vad detsamma avser företag hänförliga till kommunikationsdepartementets verksamhetsområde, en investeringsreserv om 3 709 000 kronor att helt och hållet bekostas med statsanslag. En sammanställning av de olika i planen ingående arbetena återfinnes i bil. 25. Till jämförelse må nämnas att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 uppfördes anslag till statliga husbyggnadsföretag inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde med sammanlagt 4 536 000 kronor samt att i investeringsutredningens förslag till investeringsreserv för budgetåret 1945/46 beräknades ett anslagsbehov till dylika ändamål om 10 345 000 kronor. I fråga om angelägenheten av de i den föreslagna investeringsreserven ingående företagen hänvisar arbetsmarknadskommissionen till de redogörelser, som lämnats beträffande dessa arbeten av vederbörande verk och myndigheter och som i det följande i huvudsak återgivas, till den del icke redogörelse för företagen återfinnes i av Kungl. Maj:t avgivna propositioner. Ökade lokaler för hovrätten för Övre Norrland.

Vad angår behovet av ökade lokaler för hovrätten för ö v r e Norrland vill arbetsmarknadskommissionen inledningsvis hänvisa till av byggnadsstyrelsen i skrivelse till Kungl. Maj:t den 6 februari 1945 framlagda, i årets stats-

274 verksproposition (kapitalbudgeten, bil. 5, s. 206) återgivna allmänna riktlinjer beträffande det med anledning av den beslutade rättegångsreformen ökade lokalbehovet vid hovrätterna. Byggnadsstyrelsen framförde i nämnda skrivelse ett preliminärt förslag efler vilket ett utbyggande av hovrättsbyggnaden i Umeå kunde tänkas ske. Enligt detta skulle åt sessionssalarna och samtliga arbets- och tjänsterum beredas plats inom det nuvarande hovrättshuset. Detta komme att medföra en utflyttning av arkivet och biblioteket till en mindre flygelbyggnad, avsedd att förläggas bakom den befintliga byggnaden vid dennas nordvästra hörn. En förutsättning för att detta förslag skulle kunna genomföras vore bland annat, att så små mått som omkring 80 respektive 50 m 2 kunde anses godtagbara till sessionssalarna. I berörda skrivelse anförde styrelsen, att mera omfattande åtgärder måhända kunde visa sig påkallade. Den knappa tiden hade nämligen icke medgivit mera ingående samråd med representanter för hovrätten vid utarbetandet av det preliminära förslaget. I skrivelse till byggnadsstyrelsen den 23 maj 1945 h a r hovrätten också framhållit, att de utrymmen, som beräknats för befattningshavarnas arbetsrum, synts väl knappa. Hovrätten har även gjort gällande, att det med hänsyn till det hårda klimatet i Övre Norrland av allmänna hälsoskäl vore nödvändigt, att arbetsrummen gjordes någorlunda rymliga och att dessa jämte sessionsrummen i största möjliga utsträckning förlades åt soligt vädersträck. Dessutom borde enligt skisser, som bilagts skrivelsen, de båda sessionssalarnas storlek icke underskrida 80 respektive 90 m 2 . Byggnadsstyrelsen har i skrivelse till Kungl. Maj:t den 8 oktober 1945 förklarat, att styrelsen med anledning av att ett tillgodoseende av hovrättens sålunda framförda synpunkter, vilka syntes styrelsen berättigade, skulle medföra en avsevärd revidering och utökning av det ursprungliga programmet, ansett sig böra upptaga byggnadsfrågan till förnyad prövning. Styrelsen h a r härvid i huvudsak anfört följande. Den nuvarande hovrättsbyggnaden utgöres av det gamla folkskoleseminariet, uppfört i 1800-tal-klassicism. De höga rumshöjderna och den bundna planlösningen utgöra faktorer, till vilka stor hänsyn måste tagas vid utförandet och utformandet av en om- och tillbyggnad. Följande tre olika principlösningar hava undersökts: 1) förlängning åt båda sidor av det nuvarande huset, 2) uppförande av två till huvudbyggnaden anslutna, låga flygelbyggnader samt 3) uppförande av en låg, paviljongliknande byggnad på sydvästra framsidan av byggnaden. Alternativ 1, utbyggt i den omfattning, som kan anses vara för hovrätten tillfredsställande, beräknas medföra en kostnad av 400 000 kronor. Alternativ 2 och 3 beräknas båda draga en kostnad av omkring 335 000 kronor. Kostnadsskillnaden beror, bland annat, på att byggnadsvolymen vid ett utbyggande av alternativ 1 på grund av de stora rumshöjderna komme att överstiga volymen av en tillbyggnad enligt alternativ 2 eller 3. Från hovrättens sida har vid förhandlingarna i frågan förordats en lösning enligt alternativ 1, med hänsyn 'till de fördelar ur arbetssynpunkt detta erbjuder för hovrätten, varjämte hänvisats till att den trädgård, som omgiver bygg-

275 nåden och som även står öppen för allmänheten, enligt detta alternativ lämnas i huvudsak orörd. Därigenom bevaras även möjligheten till framtida utbyggnad, om sådan skulle erfordras. Då alternativ 1, såsom ovan nämnts, ställer sig icke oväsentligt dyrare än de båda andra alternativen, kan det synas tveksamt, huruvida en lösning enligt detta alternativ bör väljas. Med hänsyn till de från hovrättens sida anförda skälen och då bevarandet av framtida utbyggnadsmöjligheter givetvis skulle kunna vara av visst värde, finner emellertid styrelsen, som har för avsikt att ytterligare bearbeta de olika förslagen i syfte att om möjligt nedpressa kostnaderna, att möjlighet även bör hållas öppen för genomförande av alternativ 1, för det fall detta förslag vid den slutliga prövningen skulle visa sig lämpligast. I o v a n n ä m n d a skrivelse d e n 8 o k t o b e r 1945 h a r styrelsen h e m s t ä l l t o m a n s l a g för u t f ö r a n d e av ny-, till- och o m b y g g n a d s a r b e t e n vid h o v r ä t t e r n a av 2 650 000 k r o n o r , v a r a v 400 000 b e r ä k n a d e s för h o v r ä t t e n i U m e å . Anslag för b y g g n a d s a r b e t e n vid h o v r ä t t e n i U m e å h a r i c k e föreslagits i å r e t s s t a t s v e r k s p r o p o s i t i o n . A r b e t s m a r k n a d s k o m m i s s i o n e n h a r d o c k efter s a m r å d m e d k o m m u n i k a t i o n s d e p a r t e m e n t e t funnit s k ä l att i förslaget till invester i n g s r e s e r v för n ä s t a b u d g e t å r u p p t a g a ett b e l o p p av 400 000 k r o n o r för utö k n i n g a v l o k a l e r n a för n ä m n d a h o v r ä t t . Ökade lokaler för hovrätten över Skåne och Blekinge. J ä m v ä l b e t r ä f f a n d e b e h o v e t av ö k a d e l o k a l e r för h o v r ä t t e n över S k å n e o c h Blekinge vill a r b e t s m a r k n a d s k o m m i s s i o n e n h ä n v i s a till a v b y g g n a d s s t y relsen i skrivelse till K u n g l . Maj:t den 6 f e b r u a r i 1945 f r a m l a g d a , i årets s t a t s v e r k s p r o p o s i t i o n ( k a p i t a l b u d g e t e n , bil. 5, s. 206) å t e r g i v n a a l l m ä n n a r i k t l i n j e r b e t r ä f f a n d e det m e d a n l e d n i n g a v d e n b e s l u t a d e r ä t t e g å n g s r e f o r m e n ö k a d e l o k a l b e h o v e t vid h o v r ä t t e r n a . B y g g n a d s s t y r e l s e n h a r i n ä m n d a skrivelse h e m s t ä l l t o m a n s l a g för b l a n d a n n a t u t f ö r a n d e av t i l l b y g g n a d e r vid h o v r ä t t s h u s e t i M a l m ö o c h d ä r o m a n fört i h u v u d s a k följande. Förslaget beträffande tillbyggnader vid hovrättshuset i Malmö har efter styrelsens direktiv utarbetats av arkitekten I. Gallmander. Beträffande Skånska hovrätten avser planläggningen att bereda utrymme för tre divisioner. De härför erforderliga lokalerna kunna icke beredas inom den befintliga byggnaden. Inredande av rum på vinden kan, trots att takresningen är mycket hög, ej verkställas, då takstolarnas konstruktion omöjliggör sådan utan att hela taket nedrives och ombygges, varjämte vissa rum i undervarande våning hava större höjd än andra, vilket ävenledes i hög grad skulle försvåra och fördyra ett inredande av vinden. Behovet av ökade lokaler måste därför tillgodoses genom tillbyggnad. Enligt det utarbetade förslaget tillfogas sålunda två symmetriskt placerade flyglar, förbundna med huvudbyggnaden på sådant sätt att invändig kommunikation erhålles. Det befintliga huset lämnas i stort sett orört med undantag för genombrytningarna till flyglarnas förbindelsegångar. Härvid erhålles såväl tillräckliga och ändamålsenliga lokaler som en ur arkitektonisk synpunkt tillfredsställande lösning av byggnadsfrågan. Bottenvåningen upptages av invid huvudingången förlagda expeditionslokaler för sekreterare och aktuarie, rum för kanslipersonal, ledamöter, fiskaler och aspiranter, hovrättens arkiv samt bostad för expeditionsvakt. Tiill den övre våningen äro förlagda de tre sessionssalarna med tillhörande överläggnings- och vittnesrum, pre-

276 sidentens ämbetsrum, rum för advokater och åklagare, ett par rum för skrivbiträden samt ett reservrum. De nuvarande, i nordöstra, respektive nordvästra hörnen av huvudbyggnaden belägna sessionsrummen äro alltför små för att kunna användas vid muntliga förhandlingar och avses därför att utnyttjas såsom bibliotek och rum för aspiranter. Den större sessionssalen förlägges till västra flygeln och den nuvarande plenisalen beräknas i fortsättningen bliva använd såsom sessionssal, varjämte en andra mindre sessionssal förlagts till östra flygeln. Väntplatser för allmänheten kunna anordnas i den befintliga byggnadens rymliga hallar. Kostnaderna för utförande av tillbyggnaderna hade av byggnadsstyrelsen beräknats till 600 000 kronor. Anslag för företaget anvisades icke å riksstaten för budgetåret 1945/46 men företaget medtogs i förslaget till investeringsreserv för samma budgetår. I skrivelse till Kungl. Maj:t den 8 oktober 1945 har styrelsen hemställt om anslag för utförande av ny-, till- och ombyggnadsarbeten vid hovrätterna av 2 650 000 kronor, varav 600 000 kronor beräknats för hovrätten i Malmö. Anslag för byggnadsarbeten vid sistnämnda hovrätt h a r icke äskats i årets statsverksproposition. Arbetsmarknadskommissionen h a r däremot efter samråd med kommunikationsdepartementet i förslaget tiii investeringsreserv för nästa budgetår upptagit ett belopp av 600 000 kronor till ökade lokaler för hovrätten i fråga. Tillbyggnad av landsstatshuset i Halmstad. I skrivelse den 10 januari 1946 till arbetsmarknadskommissionen har byggnadsstyrelsen föreslagit att i förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 måtte upptagas utförande av tillbyggnad till landsstatshuset i Halmstad för en beräknad kostnad av 850 000 kronor. Av skrivelsen bifogad promemoria framgår bland annat att i det nya landsstatshuset i Halmstad, vilket med anledning av Kungl. Maj:ts uppdrag den 27 februari 1942 uppförts utan reservutrymmen i enlighet med civila byggnadsutredningens anvisningar, vore sedan ett par år tillbaka alla tillgängliga arbetsplatser tagna i anspråk, varför behovet av en tillbyggnad blivit alltmera trängande. I förslaget till det nu uppförda landsstatshuset förutsattes att en eventuell framtida tillbyggnad skulle kunna ske österut å kronan tillhörigt område framför Halmstads kyrka. Mot en sådan tillbyggnad anfördes redan från början, att densamma skulle i viss utsträckning komma att skymma kyrkan. För att bevara den värdefulla stadsbilden planerade nu byggnadsstyrelsen att genom byte av tomtmark med Halmstads stad förvärva för tillbyggnaden lämpligare tomt i kvarteret S:t Nicolaus. Underhandlingar påginge för närvarande mellan byggnadsstyrelsen och staden om ifrågavarande tomtbyte. Även annan tomtmark har ifrågasatts för planerad nybyggnad men slutligt ställningstagande i denna fråga har ännu ej skett. I årets statsverksproposition (kapitalbudgeten bil. 5, s. 215—216) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till byggnadsarbeten för länsstyrelserna "för budgetåret 1946/47 i avvaktan på särskild proposition i ämnet beräkna ett investeringsanslag av 10 000 000 kronor. Av nämnda belopp beräknas preliminärt 850 000 kronor vara erforderligt för länsstyrelsen i Hallands län.

277 Från byggnadsstyrelsen har under hand meddelats till kommissionen, att det med hänsyn till den ännu ej lösta tomtfrågan icke kunde väntas, att byggnadsstyrelsen kunde så förbereda ifrågavarande byggnadsföretag att anslag till detsamma kunde av Kungl. Maj :t föreslås upptagas å riksstaten för budgetåret 1946/47. I anslutning härtill och med hänsyn till att planeringsarbetet dock torde kunna bedrivas så att företaget skulle kunna påbörjas under budgetåret 1946/47 har arbetsmarknadskommissionen efter samråd med kommunikationsdepartementet medtagit uppförandet av tillbyggnad av landsstatshuset i Halmstad i investeringsreserven med ett belopp av 850 000 kronor. Uppförande av grovlaboratorium m. m. vid statens väginstitut.

Till uppförande av grovlaboratorium m. m. vid statens väginstitut har ett anslag av 60 000 kronor uppförts å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 (proposition 1944: 281, s. 248). Arbetsmarknadskommissionen hänvisar till vad i angivna proposition anförts om detta företag och föreslår att företaget intages i investeringsreserven för nästa budgetår. Företaget kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för innevarande budgetår. Vissa byggnadsarbeten å Gripsholms slott.

Till utförande av vissa byggnadsarbeten å Gripsholms slott har ett anslag av 99 000 kronor upptagits å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 (proposition 1944: 281, s. 101—102). Arbetsmarknadskommissionen hänvisar till vad i angivna proposition anförts beträffande ifrågavarande företag och föreslår att detsamma intages i investeringsreserven för budgetåret 1946/47 med ovannämnda belopp. Nybyggnad för statens geotekniska institut.

Genom beslut den 30 juni 1944 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen att i samråd med statens geotekniska institut utreda frågan om nybyggnad för institutet och anvisade för utredningsarbetet ett belopp av 7 000 kronor. Till investeringsutredningen och statens arbetsmarknadskommission har institutet i skrivelse den 17 januari 1944 respektive den 4 februari 1946 beträffande behovet av nybyggnad för institutet anfört i huvudsak följande. Enligt statsmakternas beslut (proposition 1943: 333, riksdagens skrivelse 1943:480) hade vid årsskiftet 1943/44 väg- och vattenbyggnadsstyrelsens geotekniska avdelning utbrutits ur styrelsen och omorganiserats till ett statens geotekniska institut. Detta hade till uppgift att stå statliga och kommunala myndigheter samt enskilda till tjänst med geotekniska undersökningar och utredningar samt att bedriva geoteknisk forskning och undervisning. Institutet hade tills vidare sina kontorslokaler inrymda i huset Narvavägen 25 och huset Gumshornsgatan 6, sitt borrförråd i huset Narvavägen 23 samt sitt laboratorium i statens väginstituts huvudbyggnad vid Drottning Kristinas väg, varest även ett mindre magasinsutrymme disponerades i gårdsbygg-

278 nåden. Kontorslokalerna hade en golvyta av 510 m 2 , laboratoriet en yta av 230 m 2 och övriga utrymmen en yta av 85 m 2 exklusive sådana allmänna utrymmen som korridorer m. m. Institutet ville framhålla, att det vore en mycket stor olägenhet att lokalerna vore belägna så långt från varandra som nu vore fallet. Arbetet bleve därigenom splittrat, och mycken tid ginge förlorad för personalen vid förflyttning mellan arbetsplatserna. Det vore alltså synnerligen önskvärt, att institutets lokaler snarast möjligt förlades till samma byggnad. Institutet har vidare anfört, att ett visst samarbete vore avsett att äga rum mellan institutet och tekniska högskolan i fråga om undervisning i geoteknik. Därvid skulle demonstrationer, elevlaborationer och examensarbeten m. m. anordnas inom institutet. Uppenbarligen kunde detta icke ske i nämnvärd omfattning, förrän institutet fått större lokaler. I januari 1944 sysselsatte institutet 16 personer. Sedan dess hade personalen ökat och utgjordes i januari 1946 av 42 personer, vartill kommo två, som anställts men ännu ej börjat tjänstgöra. Den starka personalökningen föranleddes huvudsakligen av institutets växande konsultationsverksamhet. Vid senaste årsskiftet sysselsattes direkt i denna 23 personer. Konsultationsavdelningen väntades fördubbla sin verksamhet under de kommande åren, så att den omkring år 1949 skulle komma att bestå av ca 45 personer. Institutets forskningsverksamhet beräknades få minst samma omfattning som vägforskningen inom statens väginstitut, varför forskningsavdelningen beräknades komma att bestå av ca 30 personer omkring år 1949. För närvarande utgjorde forskningen ca 20 % av institutets verksamhet men komme med den beräknade personalen att utgöra ca 40 °/o. Som hjälpavdelningar till konsultations- och forskningsavdelningarna behövde institutet en mekanisk avdelning med verkstad samt en kameral avdelning. Den mekaniska avdelningen bestode för närvarande av sju personer inklusive borrförråds föreståndaren och beräknades öka med fyra. Till institutets verkstad erfordrades dessutom 12 personer. Den kamerala avdelningen bestode för närvarande av sju personer och beräknades öka med sex. För institutets ökade verksamhet beräknades komma att erfordras en personal om 116 personer och lokalutrymme av något mer än 4 000 m 2 exklusive korridorer och andra allmänna utrymmen. Från byggnadsstyrelsen har till arbetsmarknadskommissionen meddelats, att utredning angående nybyggnad för statens geotekniska institut numera påginge inom styrelsen och att kostnaden för en dylik byggnad preliminärt beräknats till 1 700 000 kronor. Företaget kvarstår — dock med ändring av kostnaderna — från förslaget till investeringsreserv för innevarande budgetår.

279 Anslag under kommunikationsdepar tern entet. Under åberopande av vad här ovan anförts beträffande den föreslagna investeringsreserven för statliga husbyggnadsföretag för verk och inrättningar m. m. i vad densamma avser företag hänförliga till kommunikationsdepartementets verksamhetsområde hemställer arbetsmarknadskommissionen, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 å k a p i t a l b u d g e t e n under S t a t e n s allmänna f a s t i g h e t s f o n d uppföra följande anslag, nämligen Ökade lokaler för hovrätten för Övre Norrland kronor 400 000 Ökade lokaler för hovrätten över Skåne och Blekinge » 600 000 Tillbyggnad av landsstatshuset i Halmstad » 850 000 Uppförande av grovlaboratorium vid statens väginstitut » 60 000 Vissa byggnadsarbeten å Gripsholms slott. . » 99 000 Nybyggnad för statens geotekniska institut » 1 700 000 Finansdepartementet. I förslaget till investeringsreserv för nästa budgetår i vad det gäller husbyggnader inom finansdepartementets verksamhetsområde hava — liksom å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 och i investeringsutredningens förslag till investeringsreserv för innehavande budgetår •— endast medtagits av generaltullstyrelsen anmälda byggnadsarbeten. Generaltullstyrelsen hemställde i skrivelser till Kungl. Maj:t den 22 maj och den 27 september 1945 om anvisande av anslag å tillhopa 1 572 000 kronor för uppförande eller inredande av personalbostäder vid vissa av tullverkets gränsposteringar. I årets statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil. 6, punkten 1) har för budgetåret 1946/47 för ifrågavarande ändamål upptagits ett anslag av 500 000 kronor. Departementschefen har i propositionen framhållit, att anslaget i fråga borde ställas till generaltullstyrelsens förfogande för genomförande av de angelägnaste av de föreslagna arbetena samt för förberedelser för de övriga. Frågan om anvisande av medel för de återstående kostnaderna för programmets genomförande torde, har departementschefen vidare framhållit, i första hand få upptagas till behandling vid anmälan av förslaget till beredskapsstat för nästa budgetår. I anslutning härtill och till vad generaltullstyrelsen anfört i sina i statsverkspropositionen återgivna motiveringar för ifrågavarande arbeten, har arbetsmarknadskommissionen funnit skäl att i investeringsreserven medtaga samtliga av generaltullstyrelsen i ovannämnda skrivelse upptagna arbeten. som icke beräknas komma till utförande med förenämnda riksstatsanslag av 500 000 kronor.

280 En sammanställning av de olika i planen ingående arbetena återfinnes i bil. 25. För hela den sålunda föreslagna investeringsreservens genomförande skulle å beredskapsstat för budgetåret 1946/47 erfordras anslag om (1 572 000 — 500 000 = ) 1 072 000 kronor, eller i avrundat belopp / 000 000 kronor. Under åberopande av det anförda hemställer arbetsmarknadskommissionen, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att till Vissa byggnadsarbeten vid tullverkets gränsbevakning k allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 å k a p i t a l b u d g e t e n under S t a t e n s a l l m ä n n a f a s t i g h e t s f o n d uppföra ett anslag av . . kronor 1 000 000.

Ecklesiastikdepartementet. Förslaget till investeringsplan för statliga husbyggnadsföretag för verk och myndigheter m. m. för budgetåret 1946/47 innefattar, i vad detsamma avser företag hänförliga till ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde, en investeringsreserv om 4 996 400 kronor. En sammanställning av de olika i planen ingående arbetena återfinnes i bil. 25. Till jämförelse må nämnas, att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 uppfördes anslag till statliga husbyggnadsföretag inom ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde av sammanlagt 3 690 500 kronor samt att i investeringsutredningens förslag till investeringsreserv för budgetåret 1945/46 hade upptagits anslag till dylika ändamål av 6 225 000 kronor. I fråga om angelägenheten av de i den föreslagna investeringsreserven ingående företagen hänvisar arbetsmarknadskommissionen till de redogörelser, som lämnats beträffande dessa arbeten av vederbörande verk och myndigheter och som i det följande i huvudsak återgivas, till den del icke redogörelser för företagen återfinnas i av Kungl. Maj:t avgivna propositioner. Iordningställande av arkivlokaler m. m. för Skara domkapitel.

I skrivelse den 13 mars 1945 till Kungl. Maj:t har domkapitlet i Skara äskat ett anslag — eventuellt å beredskapsstat — av 60 750 kronor för iordningsställande av arkivlokaler, sessionssal och panncentral m. m. i konsistoriehuset i Skara. Anslag å riksstat för ifrågavarande ändamål har icke föreslagits i årets statsverksproposition. I nyssnämnda skrivelse och därtill fogade promemoria av den 13 mars 1945 har beträffande de nuvarande lokalerna anförts i huvudsak följande. Konsistoriehuset tillhör Skara domkyrka. I huset äro inrymda ämbets- och tjänstelokaler åt domkapitlet och stiftsnämnden. Dessa omfatta ungefär 2 590 m3. Den del av byggnaden, som ej upplåtits åt nämnda myndigheter, är uthyrd för affärseller bostadsändamål utom ett rum, som domkyrkosysslomannen äger disponera som

281 expeditionslokal. Sistnämnda utrymmen omfatta ca 1 420 m3. Domkapitlets arkivlokaler äro ur brandsäkerhetssynpunkt synnerligen otillfredsställande. Redan år 1937 hade vederbörande landsarkivarie vid inspektion av desamma framställt anmärkningar mot befintliga anordningar för arkivets skyddande mot brandfara. Förhållandena härutinnan hade därefter ytterligare försämrats. Vid en genom byggnadsstyrelsens försorg år 1938 verkställd besiktning av arkivlokalerna hade vissa ifrågasatta anordningar till skydd mot brandfara funnits nödvändiga. Med hänsyn till de utomordentligt viktiga och till stor del oersättliga handlingar, som där förvaras, är det oundgängligen nödvändigt att anordningar för effektivt skydd för arkivet snarast vidtagas. Sessionslokalen verkar som den nu gestaltar sig helt enkelt torftig. Det synes därför högeligen angeläget att med det snaraste åtgärder vidtagas, ägnade att förläna rummet en värdig prägel, överensstämmande med dess egenskap av sessionssal. Fastighetens nuvarande värmesystem fungerar icke tillfredsställande. År 1942 företogs vissa provisoriska anordningar för åstadkommande av förbättrad uppvärmning av fastigheten. Sålunda uppsattes då en ny värmepanna och en cirkulationspump. Dessa provisoriska åtgärder voro emellertid icke tillräckliga för åstadkommande av effektiv uppvärmning av fastigheten. Det är oundgängligen nödvändigt att åtgärder till förbättring av värmesystemet snarast vidtagas. Dessa anordningar böra vidtagas samtidigt som arkivlokalerna och sessionssalen iordningställas, enär arbetena på visst sätt gripa in i varandra. Enligt ett av länsarkitekten i Skaraborgs län den 6 mars 1945 uppgjort förslag fördela sig kostnaderna för iordningsställandet av konsistoriehuset sålunda. Byggnadsarbeten i källaren,

arkivlokalerna

och sessions-

salen

Rörledningsarbeten Elektriska arbeten Arvoden och oförutsedda kostnader Hyllin redning, valvdörr, arkivdörrar och brandfönsterluckor Möbler m. m. till sessionssalen Utvändiga arbeten (omputsning, målning av tak m. m.)

kronor 27 150 » g JQQ „ j 3QQ » 6 540 » 10 380 » g 550 » 6 480

Summa kronor 65 160. Då vissa av ovan angivna arbeten (utvändiga arbeten, vissa rörledningsarbeten m. m.) vore gemensamma för hela konsistoriehuset, hade länsarkitekten framhållit, att Skara domkyrkas kassa borde bestrida kostnaderna för en del av dessa arbeten. Enligt vad i förslaget härom närmare angivits skulle domkyrkokassans andel härvidlag uppgå till 4 410 kronor. I enlighet härmed har domkapitlet beräknat behovet av statsmedel för här ifrågavarande byggnadsföretag till (65 160 — 4 410 = ) 60 750 kronor. Byggnadsstyrelsen har i utlåtande den 13 december 1945 förklarat sig icke hava annat att erinra mot det av länsarkitekten uppgjorda förslaget än att föreslagna isoleringsåtgärder beträffande ytterväggarna borde ytterligare övervägas. Kostnadsberäkningen för företaget har styrelsen ansett sig kunna godtaga. Riksantikvarieämbetet har förklarat att ur kulturhistorisk synpunkt intet vore att erinra mot företaget. 19—467271.

282 Arbetsmarknadskommissionen har funnit skäl medtaga ovanberörda arbeten i förslaget till investeringsreserven för nästa budgetår. De till 6 550 kronor kostnadsberäknade anskaffningarna av möbler m. m. till sessionssalen har kommissionen dock icke i detta sammanhang medräknat i förslaget till investeringsreserv. Till byggnadsföretaget i fråga torde i anledning härav å beredskapsstat böra upptagas ett anslag av (60 750 — 6 550 = ) 54 200 kronor eller i runt tal 54 000 kronor. Kommissionen har härvidlag utgått ifrån den härovan angivna kostnadsfördelningen mellan staten och domkyrkokassan. Huruvida annan fördelning bör ifrågakomma har kommissionen icke ansett sig böra taga ställning till. Domkapitelshns i Växjö.

Till uppförande av domkapitelshus i Växjö uppfördes ett anslag av 120 000 kronor å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 (prop. 1944: 281, s . 107—109). Arbetsmarknadskommissionen hänvisar till vad i ovan angivna proposition anförts beträffande ifrågavarande byggnadsföretag. Företaget kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för innevarande budgetår. Magasinsbyggnad vid statens etnografiska museum.

Föreståndaren för statens etnografiska museum har i skrivelse till investeringsutredningen inledningsvis erinrat om att 1937 års riksdag för budgetåret 1937/38 anvisat ett reservationsanslag av 160 000 kronor till uppförande av en magasinsbyggnad för museet. Därjämte hade av 1938 års riksdag anvisats ett tilläggsanslag för täckande av beräknad merkostnad för byggnaden ifråga. Innan arbetena på magasinsbyggnaden hunnit igångsättas, hade emellertid Kungl. Maj:t föreskrivit, att uppförandet av ifrågavarande byggnad icke finge påbörjas, förrän Kungl. Maj:ts tillstånd därtill lämnats. De anvisade anslagen hade sedermera förfallit. Beträffande behovet av magasinsbyggnaden har museets föreståndare framhållit, att museet sedan flera decennier måst kämpa med olidliga lokalförhållanden, vilka icke blott försvårat utan nästan omöjliggjort vården av museets dyrbara, staten tillhöriga samlingar. Enär samlingarna på grund av bristande utrymmen måste hållas nedpackade i lådor och lårar, hade det icke kunnat undvikas, att desamma tagit skada på grand av bristande vård. Under rådande förhållanden vore det icke heller möjligt att utöva den kontroll över föremålens tillstånd, som rätteligen skulle krävas. Vidare har föreståndaren framhållit, att en av museets viktigaste uppgifter, nämligen att utgöra ett forskningsinstitut för allmän etnografi, i högsta grad försvårats, då samlingarna endast delvis vore tillgängliga för studerande och forskare. Genom den föreslagna magasinsbyggnadens tillkomst skulle avsevärda lättnader beredas för arbetet inom museet, varjämte den etnografiska forskningens bedrivande i hög grad skulle underlättas.

283 Enligt uppgift av byggnadsstyrelsen har kostnaden för magasinsbyggnaden omräknats till 300 000 kronor. Företaget kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för innevarande budgetår. Iordningställande av undervisnings- och konserveringslokaler i vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens ämbetsbyggnad.

Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien h a r vid överlämnandet till investeringsutredningen av förslag till arbetsobjekt lämpade att ingå i en investeringsreserv bland annat upptagit frågan om iordningställande av undervisnings- och konserveringslokaler för statens historiska museum. Härutinnan har akademien anfört, att det ansåges vara utomordentligt värdefullt för museet, om stadigvarande förbindelse kunde knytas mellan museets verksamhet och Stockholms högskolas undervisning i konsthistoria och arkeologi. Därigenom skulle, framhåller akademien, ett levande samband åstadkommas mellan museets studiematerial och högskolan, till ömsesidig båtnad för båda parter. Från högskolans sida hade ansetts, att dylikt samarbete bäst kunde ordnas därigenom, att de konsthistoriska och arkeologiska seminarierna vid högskolan för sin undervisning och för sina bibliotek och fotografisamlingar finge lokaler upplåtna inom vitterhetsakademiens ämbetsbyggnad, till vilken akademiens stora bibliotek och avbildningssamlingar vore förlagda. Ett dylikt arrangemang syntes även ur akademiens synpunkt vara det lämpligaste. Enligt akademiens uppgift hade avsikten varit, att högskolan skulle betala hyra för de sålunda upplåtna lokalerna. Lokalerna skulle inredas i tillgängliga utrymmen i bottenvåningen i akademiens ämbetsbyggnad. Vitterhetsakademien har vidare anfört, att stort behov förelåge att inom akademiens byggnad jämväl inrymma lokaler för en ateljé för konservering av äldre textilier, huvudsakligen åt kyrkor och museer. Det vore enligt akademiens mening möjligt att inrymma dessa lokaler inom samma del av ämbetsbyggnadens bottenvåning, där de förutnämnda seminarielokalerna skulle inredas. Kostnaderna för de föreslagna arbetena hade beräknats till sammanlagt 32 000 kronor. Företaget kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för innevarande budgetår. Om- och tillbyggnad för meteorologiska institutionen vid universitetet i Uppsala.

Större akademiska konsistoriet vid Uppsala universitet har bland universitetets framställningar om anslag för budgetåret 1946/47 upptagit en begäran om ett belopp av 135 000 kronor för om- och tillbyggnad av institutionsbyggnaden för meteorologiska institutionen i enlighet med ett av byggnadsstyrelsen upprättat förslag. Beträffande behovet av ökade lokaler har institutionens föreståndare i skrivelser till Matematisk-naturvetenskapliga sektionen den 9 september 1936 och den 5 september 1944 anfört, att den nuvarande instilutionsbyggnaden som

284 vore uppförd år 1885, vore alldeles för liten. Sålunda saknades erforderligt utrymme för bibliotek, uppställning och förvaring av instrument, vartill komme, att utrymme för ordnat vetenskapligt arbete saknades. Stor fara förelåge för att såväl värdefulla boksamlingar som samlingar av värdefulla instrument skulle förstöras på grund av otillfredsställande förvaring. De krav flygvapnet ställt på utbildning av meteorologer torde, har i ovannämnda skrivelse den 5 september 1944 framhållits, icke vara så stora att någon ökning av lokalerna utöver den som erhölles genom den föreslagna om- och tillbyggnaden torde vara erforderlig. Enligt flygvapnets beräkningar fordrades endast en nyrekrytering av 5 meteorologer per år. Då den nya institutionsbyggnaden skulle tillåta utbildning av minst 15 ä 20 meteorologer per år vore den fullt tillfredsställande. Anslag för om- och tillbyggnad av här ifrågavarande institulionsbyggnad har icke upptagits i årets statsverksproposition, men med hänsyn till det visade behovet av företaget i fråga har arbetsmarknadskommissionen medtagit detsamma i förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 med ett belopp av 135 000 kronor. Nybyggnad för en reumatisk och en ortopedisk avdelning vid akademiska sjukhuset i Uppsala.

De jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 17 oktober 1941 av chefen för socialdepartementet tillkallade sakkunniga för fortsatt utredning av frågan om reumatikervårdens utbyggande och de reumatiska sjukdomarnas bekampande (1941 års reumatikervårdssakkunniga) uttalade i en den 28 februari 1942 avgiven utredning om reumatikervårdens ordnande, att det otvivelaktigt krävdes ett ökat antal vårdplatser på specialsjukhus för reumatiska och andra invalidiserande sjukdomars vård. Dessa platser borde i första hand förläggas till avdelningar vid undervisningssjukhus. De sakkunniga hava föreslagit inrättandet dels vid Karolinska sjukhuset i Stockholm av en avdelning för reumatiska och andra invalidiserande sjukdomars vård, dels ock vid Akademiska sjukhuset i Uppsala av en avdelning för reumatisk och en avdelning för ortopedisk vård. Beträffande behovet av reumatikervårdens ordnande hänvisas i övrigt till vad i propositionen 1943: 151 härutinnan anförts. I skrivelse till Kungl. Maj:t den 26 november 1943 meddelade byggnadsstyrelsen, att styrelsen på uppdrag av Kungl. Maj:t upprättat förslag jämte kostnadsberäkningar för uppförande av en reumatisk och en ortopedisk avdelning vid akademiska sjukhuset i Uppsala. Kostnaderna för företaget hade av styrelsen beräknats till 2 765 000 kronor. Styrelsen hemställde att for budgetåret 1944/45 måtte för ifrågavarande ändamål anvisas ett belopp av 1 000 000 kronor. Anslag för byggnadsföretaget upptogs emellertid icke på riksstätcn. Byggnadsstyrelsen har sedermera meddelat, att kostnaden för den förevarande nybyggnaden numera beräknats till 2 180 000 kronor. Vid utförandet av byggnadsarbeten vid akademiska sjukhuset i Uppsala

285 synes den principen i allmänhet hava tillämpats, att Uppsala läns landsting bidragit med viss del av kostnaden. Huruvida så bör ske även beträffande här föreliggade byggnadsföretag, har kommissionen icke ansett sig böra taga ställning till. Arbetsmarknadskommissionen har med nyss angivna reservation funnit skäl att i förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 för ifrågavarande arbete upptaga ett belopp av 1 000 000 kronor, motsvarande kostnaderna under ett första byggnadsår. Företaget kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för innevarande budgetår. Nybyggnad för bakteriologiska institutionen vid universitetet i Lund.

Till nybyggnad för bakteriologiska institutionen vid universitetet i Lund uppfördes ett anslag av 525 000 kronor på allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 (prop. 1944:281, s. 267—269). Arbetsmarknadskommissionen hänvisar till vad som anförts i fråga om detta företag i ovannämnda proposition. Företaget kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för innevarande budgetår. Nybyggnad för institutionen för ärftlighetsforskning vid universitetet i Lund.

Till nybyggnad för institutionen för ärftlighetsforskning vid Lunds universitet samt till förvärv av härför erforderlig mark uppfördes anslag av 360 000 respektive 60000 kronor på allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 (prop. 1944:281, bil. 14, punkt 5). För markförvärvet beviljade riksdagen anslag å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1944/45. Arbetsmarknadskommissionen hänvisar till vad i ovan angivna proposition anförts beträffande byggnadsföretaget. I fråga om kostnaderna för uppförande av institutionsbyggnaden h a r byggnadsstyrelsen meddelat, att dessa vid den pågående detaljplaneringen av företaget visat sig vara för lågt beräknade och att desamma numera av styrelsen beräknades till 490 000 kronor. I anslutning till det ovan anförda har arbetsmarknadskommissionen funnit skäl att för uppförande av institutionsbyggnad för institutionen för ärftlighetsforskning vid Lunds universitet i förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 upptaga ett belopp av 490 000 kronor. Företaget kvarstår — dock med ändring av kostnaderna — från förslaget till investeringsreserv för innevarande budgetår. Utökade lokaler för institutionen för silikatkemisk forskninglvid Chalmers tekniska högskola.

Styrelsen för Chalmers tekniska högskola har i skrivelse den 11 september 1945 till Kungl. Maj:t hemställt om beviljande av anslag för budgetåret 1946/47 till utbyggnad av silikatkemiska institutionen vid högskolan.

286 Beträffande forskningsverksamheten vid institutionen och behovet av en ökning av lokalerna för densamma har styrelsen i förenämnda skrivelse anfört följande. Sedan många år har en banbrytande forskningsverksamhet bedrivits inom institutionen för kemisk teknologi vid Chalmers tekniska högskola, berörande de fasta ämnenas reaktionsförmåga. Därvid har problem rörande oxidkemi och silikatkemi på grund av dessa ämnesgruppers egenskaper kommit att spela en huvudroll. De omsättningar det här gäller äro samtidigt av en utomordentligt stor betydelse för tekniken. Tidigare, innan de på vetenskapligt sätt kunnat behandlas, ha med dem förbundna processer och fabrikation i stor utsträckning måst behandlas empiriskt. För modern teknik är icke detta tillfyllest, varför här finnes ett stort fält, som fordrar vetenskaplig genomarbetning, ett fält, där inlån av utländska forskningsresultat i allmänhet är omöjligt på grund av substansernas av lokala förhållanden ofta beroende reaktionsindividualitet. Problemen äro i första band förbundna med vår fabrikation av glas och keramiska produkter av alla slag, men även med ett vida mer än hittills igångsatt utnyttjande av svenska mineralförekomster och avfallsprodukter. Som exempel på arbeten av senare slaget, vilka inom institutionen lett till viktigare resultat må nämnas: Metoder för att råda bot på den under kristiden accentuerade bristen på soda för vår glasframställning, avhjälpandet av svårigheter med anskaffandet av aluminiumoxid och av kali för jordbruket. År 1943 sammanslöto sig företagen Gustavsbergs porslinsfabriker, Mälardalens tegelbruk och Surte glasbruk för samarbete med Chalmers tekniska högskola för vetenskaplig bearbetning av glas och keramiska problem. Då de befintliga lokalerna voro otillräckliga, beviljade staten medel för inredning av ytterligare en våning av den s. k. maskinbyggnaden, hörande till institutionen för kemisk teknologi och en begynnelse till en institution för silikatkemisk forskning tillkom. Härigenom kunde snabbt skaffas en viss utökning av lokalerna men dessa äro fortfarande långt ifrån tillräckliga för behovet, vilket redan från början förutsågs. Under nu kommande fredstid måste det ovan berörda utforskandet av hur man skall nyttogöra ett flertal av i Sverige rikligt förekommande råmaterial eller avfall såsom nefelinsyeniter, fältspater, leptiter, skifferaska, skifferkoks, samtliga innehållande de i många tekniska avseenden grundläggande viktiga alkalimetallerna, genomföras. Högskolans styrelse har för att fördela kostnaderna föreslagit en utbyggnad i två etapper. I den första etappen skulle den här ovan omförmälda s. k. maskinbyggnaden ombyggas och genom en tillbyggnad förenas med byggnaden för kemiska institutionen och i den andra etappen skulle maskinbyggnaden påbyggas med en våning och förses med en tillbyggnad mot norr i riktning mot det planerade konservforskningsinstitutets avsedda plats. För närvarande vore endast den första etappen avsedd att komma till utförande. Ritningar till utbyggnaden hade upprättats av professor M. Wernstedt. Byggnadsstyrelsen har i utlåtandet den 24 november 1945 förklarat sig kunna godtaga det av högskolestyrelsen framlagda förslaget till utbyggnad. De av Wernstedt beräknade kostnaderna för byggnadsföretaget — 683 400 kronor för första etappen och 381 600 kronor för andra etappen eller sammanlagt 1 065 000 kronor — hava synts byggnadsstyrelsen skäliga. Medel för här ifrågavarande byggnadsföretag hava icke äskats i årets statsverksproposition. Arbetsmarknadskommissionen har emellertid funnit skäl att i förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 upptaga ett belopp av 683 400 kronor för utförande av första etappen av detsamma.

287 Nybyggnad för bibliotek m. m. vid Chalmers tekniska högskola.

Till nybyggnad för bibliotek m. m. vid Chalmers tekniska högskola har ett anslag av 1 000 000 kronor uppförts å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 (proposition 1944: 281, s. 270—275). Arbetsmarknadskommissionen hänvisar till vad som anförts om företaget i förenämnda proposition. Företaget kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för innevarande budgetår. Ändrings- och reparationsarbeten i byggnaden för kemiska institutionen vid Chalmers tekniska högskola.

Till ändrings- och reparationsarbeten i byggnaden för kemiska institutionen vid Chalmers tekniska högskola har ett anslag av 63 000 kronor uppförts å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 (proposition 1944:281, s. 275—276). Beträffande motiveringen för företaget hänvisar arbetsmarknadskommissionen till vad som anförts i nyssnämnda proposition. Företaget kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för innevarande budgetår. Simhallsanläggning vid gymnastiska centralinstitutet.

Föreståndaren för gymnastiska centralinstitutet anförde i skrivelse till investeringsutredningen den 15 mars 1944 beträffande behovet av simhallsanläggning vid institutet bland annat att den i institutets utbildningsplaner ingående simundervisningen för närvarande bedreves i olika badanläggningar inom Stockholm. Förutom de tidsödande och för institutets elever kostsamma resorna uppstode därigenom även den olägenheten, att undervisningen stördes av den samtidigt badande allmänheten. Simundervisningen vid institutet kunde därför under de rådande förhållandena icke bedrivas på ett tillfredsställande sätt. För att eleverna skulle kunna uppfylla de fordringar, som komme att ställas på dem såsom lärare i fysisk fostran, vore det oundgängligt, att de utbildades till duktiga simlärare. I utbildningen inginge därför, förutom förvärvande av personlig färdighet i olika simsätt, jämväl undervisningsövningar och livräddningsövningar. Den föreslagna simhallen vore avsedd att jämväl upplåtas åt allmänheten varje dag efter klockan 16 samt hela dagarna under de tider av året, då undervisning icke bedreves vid institutet. En på hemställan från institutets direktion av Stockholms stads idrottsstyrelse verkställd beräkning av driftkostnaderna för simhallen utvisade, att hallen kunde beräknas giva ett årligt netto på minst 20 000 kronor. Kostnaderna för simhallsanläggningen hade beräknats till 594 000 kronor. Företaget kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för innevarande budgetår.

288 Anslag under ecklesiastikdepartementet. Under åberopande av vad härovan anförts hemställer arbetsmarknadskommissionen, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppföra följande anslag, nämligen å

driftbudgeten

under

åttonde

huvudtiteln:

Iordningställande av arkivlokaler för Skara domkapitel Domkapitelshus i Växjö å

m. m. kronor »

54 000 120 000

kapitalbudgeten

under s t a t e n s a l l m ä n n a fastighetsfond: Magasinsbyggnad vid statens etnografiska museum kronor 300 000 Iordningställande av undervisnings- och konserveringslokaler i vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens äm32 betsbyggnad » 000 Om- och tillbyggnad för meteorologiska institutionen vid universitetet i Uppsala » 135 000 Nybyggnad för en reumatisk och en ortopedisk avdelning vid akademiska sjukhuset i Uppsala » 1 000 000 Nybyggnad för bakteriologiska institutionen vid universitetet i Lund . . . . » 525 000 Nybyggnad för institutionen för ärftlighetsforskning vid universitetet i Lund » 490 000 Utökade lokaler för institutionen för silikatkemisk forskning vid Chalmers s tekniska högskola 6 8 3 400 Nybyggnad för bibliotek m. m. vid Chals mers tekniska högskola 1 000 000 Ändringsoch reparationsarbeten i byggnaden för kemiska institutionen vid Chalmers tekniska högskola . . . . » 63 000 Simhallsanläggning vid gymnastiska centralinstitutet » 594 000

289 Jordbruksdepartementet. Förslaget till investeringsplan för statliga husbyggnadsföretag för verk och myndigheter m. m. för budgetåret 1946/47 innefattar, i vad detsamma avser företag hänförliga till jordbruksdepartementets verksamhetsområde, en investeringsreserv om 2 773 000 kronor att helt och hållet bekostas med statsanslag. En sammanställning av de olika i planen ingående arbetena återfinnes i bil. 25. Till jämförelse må nämnas att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 uppfördes anslag till statliga husbyggnadsföretag inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde om sammanlagt 3 690 500 kronor samt att i investeringsutredningens förslag till investeringsreserv för budgetåret 1945/46 uppförts anslag för dylika ändamål om sammanlagt 3 379 500 kronor. I fråga om angelägenheten av de i den föreslagna investeringsreserven ingående företagen hänvisar arbetsmarknadskommissionen till redogörelser, som lämnats av vederbörande verk och myndigheter och som i det följande i huvudsak återgivas, till den del icke redogörelser för företagen återfinnas i av Kungl. Maj:t angivna propositioner. Byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan.

Kärlförsöksgård

vid

lantbrukshögskolan.

I sina petita för budgetåret 1946/47 har styrelsen för lantbrukshögskolan hemställt om anvisande av medel till ny kärlförsöksgård vid lantbrukshögskolan för institutionerna för allmän jordbrukslära och växtodlingslära. I årets statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil. 8, s. 6) har vid redogörelse för styrelsens anslagsäskanden beträffande ifrågavarande byggnadsföretag meddelats, att enligt styrelsens uppfattning den nuvarande käriförsöksgården befunne sig i så undermåligt skick att den icke längre lämpligen kunde användas för sitt ändamål. Enligt upprättat förslag till en ny anläggning för kärlförsök skulle en första byggnadsetapp, avseende utrymmen för nyssnämnda båda institutioner, draga en kostnad av 175 000 kronor. Anvisning av medel för här ifrågavarande företag har icke föreslagits i årets statsverksproposition. Arbetsmarknadskommissionen har emellertid funnit skäl medtaga företaget i förslaget till investeringsreserv för nästa budgetår. Företaget kvarstår — dock med ändring beträffande kostnaderna — från förslaget till investeringsreserv för innevarande budgetår. Varmväxthus

och lagringsrum

för potatis vid

lantbrukshögskolan.

Lantbrukshögskolans styrelse har i skrivelse till investeringsutredningen den 1 november 1944 meddelat, att många av de problem, som inom institutionen för växtodlingslära vid högskolan upptoges till behandling, behövde

290 fullföljas med vegetationsförsök även under senhösten och vintern. Ofta nog kunde förberedande arbeten i stor utsträckning utföras i växthus under den mörka årstiden, varför tillgång till ett varmväxthus vore synnerligen viktigt. För dessa förberedande arbeten kunde emellertid plats icke beredas inom de varmväxthus, som disponerades av andra institutioner. Ett särskilt växthus syntes sålunda böra uppföras för ändamålet. Det föreslagna växthuset syntes icke behöva göras större än att det erhölle en golvyta om ca 100 kvadratmeter. Därest varmväxthuset uppfördes i anslutning till högskolans kärlförsöksgård, syntes käriförsöksgårdens värmeanläggning kunna utnyttjas även för växthuset. Kostnaden för varmväxthuset hade beräknats till 16 300 kronor. Detta belopp hade upptagits redan på beredskapsstat för budgetåret 1938/39. Högskolans styrelse har vidare meddelat, att å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 ett anslag av 34 300 kronor upptagits till uppförande av nämnda växthus jämte lagringsrum för potatis vid lantbrukshögskolan. Då det för verksamheten vid institutionen för växtodlingslära vid högskolan vore av stor vikt, att såväl varmväxthus som lagringsrum för potatis komme till utförande, hemställde styrelsen, att medel för båda dessa ändamål måtte upptagas i investeringsreserven. Byggnadsstyrelsen har efter granskning av de lämnade uppgifterna meddelat, att kostnaderna för byggnadsföretagen i fråga numera av styrelsen beräknats till 50 000 kronor. I anslutning till det ovan anförda har arbetsmarknadskommissionen i förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 upptagit ett belopp av 50 000 kronor för uppförande av varmväxthus samt lagringsrum för potatis vid lantbrukshögskolan. Företaget kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46. Institutionsbyggnad m. m. vid botanisk-genetiska trädgården vid lantbrukshögskolan. I sina anslagsäskanden för nästa budgetår har styrelsen för lantbrukshögskolan begärt medel för uppförande av institutionsbyggnad m. m. vid botanisk-genetiska trädgården vid högskolan. I årets statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil. 8, s. 4) har lämnats en redogörelse för förslaget, till vilken arbetsmarknadskommissionen hänvisar. Kostnaderna för företaget uppgå enligt en av byggnadsstyrelsen verkställd utredning till 700 000 kronor, vilka fördela sig sålunda: Institutionsbyggnad Bostadshus för trädgårdsmästare Växthus Lada för växtmateriel, som skördas vid försök

kronor 505 000 » 30 000 » 141 000 » 24 000 Summa kronor 700 000.

291 Enligt högskolans styrelse borde utförandet av i byggnadsföretaget ingående byggnadsarbeten fördelas på två år på så sätt, att första året uppfördes institutionsbyggnad och lada samt andra året trädgårdsmästarebostad och växthus. I 1946 års statsverksproposition har Kungl. Maj:t föreslagit att ett belopp av 26 000 kronor anvisas för utförande av ladan. Med hänsyn till att det vid ett kristillfälle kan befinnas lämpligt att hava tillgång till ett flertal byggnadsobjekt och då från byggnadsstyrelsens sida förklarats, att samtliga de projekterade arbetena vid behov kunna utföras under ett år, har arbetsmarknadskommissionen i förslaget till investeringsreserv upptagit ett belopp av (700 000 — 26 000 = ) 674 000 kronor för uppförande av institutionsbyggnad, trädgårdsmästarebostad och växthus vid botanisk-genetiska trädgården vid lantbrukshögskolan. Nybyggnad

för restaurang m. m. vid

lantbrukshögskolan.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 21 augusti 1945 har styrelsen för lantbrukshögskolan hemställt om anvisande av medel för nybyggnad för restaurangen m. m. vid högskolan. E n kortfattad redogörelse för företaget h a r lämnats i årets statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil. 8, s. 6). Härutöver h a r högskolans styrelse i nyssnämnda skrivelse beträffande behovet av byggnadsarbetena framhållit, att studentkåren redan år 1938 i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställt om utredning angående byggnad för studentkårens räkning, inrymmande kårlokaler och restaurang. Därvid hade studentkåren påvisat de otillfredsställande lokalförhållandena för kåren. I anledning därav hade Kungl. Maj :t under år 1938 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att verkställa den begärda utredningen och samtidigt anvisat medel härtill. Förslag till nybyggnad för restaurang, kårlokaler, aula, motionshall m. m. vid lantbrukshögskolan upprättades också år 1941 genom byggnadsstyrelsens försorg och slutade på en kostnad av 825 000 kronor. Enligt nu rådande prisläge beräknades kostnaderna för företaget till 1 030 000 kronor, varav 700 000 kronor beräknades för en första byggnadsetapp, omfattande samtliga lokaler utom aulabyggnaden. Högskolans styrelse ville understryka, att kårlokalerna sedan länge vore alldeles för trånga. Svårigheterna hade efter hand ökats och k o m m e ytterligare att ökas, sedan elevantalet i första årskursen numera höjts från 20 till 30. E n förflyttning av kårens lokaler från institutionsbyggnaden vore även ur andra synpunkter än kårens synnerligen önskvärd. Även de båda husdjursinstitutionerna, som vore inrymda i stora institutionsbyggnaden, disponerade alltför ringa utrymmen. Om studentkåren flyttade från sina nuvarande lokaler, kunde dessa disponeras för ökning av de båda nämnda institutionernas utrymmen. Beträffande aulan har styrelsen framhållit, att den nuvarande aulan rymde endast 127 personer, varför det redan nu vore svårt att samtidigt bereda plats åt samtliga lärare och studenter. Med hänsyn till att högskolan ofta besöktes av studiegrupper och sammanslutningar, vilka borde kunna samlas i

292 aulan för åhörande av föredrag och dylikt, borde högskolan äga tillgång till en aula rymmande minst 500 personer. En aula av denna storleksordning kunde emellertid icke inrymmas i den nuvarande institutionsbyggnaden, varför nybyggnad måste uppföras för ändamålet. De nuvarande restauranglokalerna vid lantbrukshögskolan vore, enligt vad högskolans styrelse anfört, synnerligen otidsenliga, vilket medförde stora svårigheter för restaurangens behöriga skötsel. Därtill komme, att matsalen endast rymde högst 80 gäster, vilket medförde stark trängsel under lunchtid. De olidliga förhållandena hade medfört, att praktiskt taget samtliga befattningshavare vid lantbrukshögskolan upphört att äta lunch å restaurangen och i stället medförde matsäck. Av årets statsverksproposition framgår, att statskontoret i yttrande över byggnadsfrågorna vid lantbrukshögskolan bl. a. anfört, att särskild uppmärksamhet syntes böra fästas vid frågan, om uppförandet av kårlokal för studenter borde anses vara en sådan statlig angelägenhet, att statsverket skulle bestrida hela kostnaden härför. I årets statsverksproposition har anvisning av medel för här ifrågavarande företag icke föreslagits. Arbetsmarknadskommissionen h a r emellertid efter samråd med jordbruksdepartementet funnit skäl att i förslaget till investeringsreserv för nästa budgetår medtaga företaget med det ovannämnda beloppet, 700 000 kronor. Företaget kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för innevarande budgetår. Bostäder för assistenter

vid

lantbrukshögskolan.

Lantbrukshögskolans styrelse har i skrivelse den 1 november 1944 till investeringsutredningen meddelat, att vid högskolan saknades bostäder för gifta assistenter, vilka under rådande förhållanden tvingades anskaffa bostad utanför högskolans område. Vissa av assistenterna hade emellertid sådana arbetsuppgifter, att det ur arbetssynpunkt vore mycket önskvärt, att de vore bosatta på Ultuna. För tillgodoseende av detta önskemål borde sålunda uppföras bostäder för åtminstone tre gifta assistenter. Enligt styrelsens mening borde bostäderna uppföras efter av domänstyrelsens jordbruksbyrå upprättad typritning B 10. Kostnaderna för ifrågavarande bostäder hade beräknats till 30 000 kronor per styck eller sammanlagt 90 000 kronor. Byggnadsstyrelsen har efter granskning av inkommet material meddelat, att utöver kostnaderna för själva bostadsbyggnaderna tillkomme kostnader för utvändiga ledningar och dylikt, av styrelsen beräknade till 15 000 kronor. Totalkostnaden för de föreslagna assistentbostäderna uppginge därför till sammanlagt 105 000 kronor. I anslutning till det nu anförda har arbetsmarknadskommissionen i förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 för ifrågavarande ändamål upptagit 105 000 kronor. Företaget kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46.

293 Vaktmåstarebostad

vid

husdjursförsöksanstalten.

Å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 (proposition 1944: 281, s. 129—131) uppfördes för byggnadsarbeten vid lantbrakshögskolan ett anslag av 208 000 kronor, varav 23 000 kronor avsetts för uppförande av vaktmästarebostad vid husdjursförsöksanstalten. Arbetsmarknadskommissionen hänvisar till vad i ovan angivna proposition anförts beträffande detta företag. Företaget kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46. Utbyggnad av husdjursförsöksanstaltens Bäcklösa.

lokaler

för fjäderfäförsök

vid

Beträffande behovet av utbyggnad av husdjursförsöksanstaltens lokaler för fjäderfäförsök vid Bäcklösa må hänvisas till vad härom anförts i 1945 års statsverksproposition (IX ht., s. 43). Företaget kvarstår med oförändrat kostnadsbelopp, 50 000 kronor, från förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46. Häststall

vid

Kungsängen.

Beträffande behovet av nytt häststall vid Kungsängen hänvisar kommissionen till vad härom anförts i årets statsverksproposition (kapitalbudgeten bil. 8, s. 6). Kostnaderna för häststallet hava av byggnadsstyrelsen beräknats till 85 000 kronor, om detsamma uppfördes av sten, och till 76 000 kronor, om trä i stället användes. Styrelsen har med hänsyn till eldfaran förordat det förstnämnda alternativet. Av styrelsen för lantbrakshögskolan gjord framställning om anvisande av medel för budgetåret 1946/47 för här ifrågavarande byggnadsföretag har icke av Kungl. Maj:t upptagits i statsverkspropositionen. I förslaget till investeringsreserv för nästa budgetår har arbetsmarknadskommissionen emellertid efter samråd med jordbruksdepartementet upptagit företaget med ett belopp av 85 000 kronor. Företaget har tidigare — dock med annat kostnadsbelopp — upptagits på allmänna beredskapsstaten för budgetåret 1944/45 och i förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46. Ombyggnad

av ladugården

vid

Kungsången.

Beträffande behovet av ombyggnad av ladugården vid Kungsängen må hänvisas till vad härom anförts i årets statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil. 8, s. 6). Företaget har av styrelsen för lantbrukshögskolan beräknats kosta 23 000 kronor. Byggnadsstyrelsen har emellertid framhållit, att kostnadsberäkningen bör höjas till 32 000 kronor. Av styrelsen för lantbrukshögskolan gjord framställning om anvisande av medel för här ifrågavarande byggnadsföretag har icke av Kungl. Maj:t upp-

294 tagits i statsverkspropositionen för innevarande år. I förslaget till investeringsreserv för nästa budgetår har emellertid arbetsmarknadskommissionen efter samråd med jordbruksdepartementet medtagit företaget med den av byggnadsstyrelsen beräknade byggnadskostnaden, 32 000 kronor. Företaget kvarstår — dock med ändring av kostnaden — från förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46. Djurstallar

m. m. vid Öjebyns

försöksgård.

Styrelsen för lantbrukshögskolan har såsom lämpligt investeringsobjekt att ingå i investeringsreserven för budgetåret 1946/47 föreslagit uppförande av djurstallar med lada och loge, gödselhus och silos vid Öjebyns försöksgård. Arbetsmarknadskommissionen hänvisar till den redogörelse för bland annat detta företag, vilken lämnats i Kungl. Maj:ts proposition nr 139 till 1944 års riksdag angående inrättande av en försöksgård i Norrbottens län m. m. Företaget har av högskolans styrelse kostnadsberäknats till 175 000 kronor och föreslås ingå med detta kostnadsbelopp i investeringsreserven för budgetåret 1946/47. Byggnadsarbeten vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut.

Å beredskapsstat för budgetåret 1944/45 (proposition 1944: 281 s. 131— 134) uppfördes för byggnadsarbeten vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut ett anslag av 860 000 kronor. Av detta belopp voro 270 000 kronor avsedda för uppförande av elevbostäder, 35 000 kronor för bostad för lärare, 60 000 kronor för lagerkällare vid statens trädgårdsförsök samt 60 000 kronor för växthus- och värmeanläggning, första etappen. Nu angivna arbeten hava jämväl upptagits i investeringsutredningens förslag till investeringsreserv för innevarande budgetår. Redogörelser för arbetena ha lämnats i nyssnämnda proposition samt beträffande elevbostäderna och växthusanläggningen jämväl i årets statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil. 8, s. 11—12). Kostnaderna hava för de två sistnämnda företagen av byggnadsstyrelsen numera beräknats till 295 000 respektive 95 000 kronor. Arbetsmarknadskommissionen har funnit skäl medtaga företagen i investeringsreserven med ett sammanlagt belopp av (295 000 + 35 000 + 60 000 + 95 000 = ) 485 000 kronor. Byggnadsarbeten vid Veterinärhögskolan.

Kombinerat

luftskyddsrum

och garage.

I en den 8 oktober 1943 till investeringsutredningen inkommen uppgift från veterinärhögskolan har utförande av kombinerat luftskyddsrum och garage föreslagits såsom lämpligt objekt i investeringsreserven. Nuvarande skyddsrum vid högskolan rymde, enligt vad högskolan anfört, endast 205 personer mot beräknade minst 300 skyddsbehövande, vilket antal kormme att ytterligare ökas, när obstetrisk-bujatriska kliniken vid högskolan bleve

295 färdigställd. Vid högskolan funnes vidare behov av garage för såväl person- som lastbilar. Då det inom högskolans område funnes möjlighet att åstadkomma ett fullträffsäkert utrymme genom utsprängning i berg, ansåges denna möjlighet böra utnyttjas. Därest skyddsrummet gåves en lämplig utformning, syntes detsamma även kunna användas såsom garage, varigenom garageringsfrågan för bilarna vid högskolan samtidigt bleve löst. Kostnaderna för anläggande av ett kombinerat luftskyddsram och garage hade av högskolan preliminärt beräknats till 50 000 kronor. En av investeringsutredningen gjord jämförande överslagsberäkning av kostnaden för ett friliggande garage för samma antal bilar, som kunde rymmas i det föreslagna bergsrummet, har givit vid handen, att kostnaden för ett sådant garage icke i nämnvärd grad komme att understiga den beräknade kostnaden för bergrummet. I anslutning till det ovan anförda har arbetsmarknadskommissionen funnit skäl att i förslaget till investeringsreserv upptaga ett belopp om 50 000 kronor för kombinerat luftskyddsrum och garage vid veterinärhögskolan. Företaget kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46. Byggnadsarbeten vid statens skogsforskningsinstitut.

Växthus

och

insektarium.

Statens skogsforskningsinstitut har i skrivelse den 21 augusti 1945 till arbetsmarknadskommissionen såsom lämpligt investeringsobjekt att ingå i investeringsreserven för budgetåret 1946/47 föreslagit uppförande av växthus och insektarium vid institutet. Beträffande ifrågavarande byggnadsarbete har institutet meddelat, att i det ursprungliga förslaget till nybyggnad för skogsforskningsinstitutet funnes upptaget växthus och insektarium. I besparingssyfte hade dessa arbeten sedermera ställts på framtiden. Byggnadsplanen i övrigt beräknades vara färdig före 1 juli i år. Sedan byggnadsplanen fastställdes, hade, enligt vad institutet meddelat, en ny forskarbefattning i skogsmykologi inrättats vid institutet, varjämte den zoologiska forskningen erhållit ökat arbetsbiträde. Vidare hade institutet i budgetförslaget för 1946/47 hemställt, att den genetiska forskningen skulle utvidgas och organiseras som en särskild avdelning från den 1 juli 1946. Förslag härom har av Kungl. Maj:t framlagts i årets stalsverksproposition (IX ht. s. 296—301). För ett framgångsrikt arbete på den genetiska, mykologiska och zoologiska forskningens områden vore det, har institutet slutligen framhållit, i hög grad önskvärt, att det planerade växthuset och insektariet snarast möjligt komme till utförande. Kostnaderna för företaget hava av institutet beräknats till 24 000 kronor. Företaget har med denna kostnadssumma medtagits i förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1946/47.

296 Byggnadsarbeten vid statens veterinärmedicinska anstalt.

Uppförande av två personalboståder. Såsom lämpligt investeringsobjekt att medtagas i investeringsreserven har från statens veterinärmedicinska anstalt bland annat föreslagits uppförande av två personalbostäder vid anstalten. Anstalten har beträffande behovet av personalbostäder meddelat, att i det år 1939 framlagda förslaget rörande nybyggnader vid anstalten upptagits fem bostadslägenheter om 3 ram och kök, inrymda i ett radhus. Sedan det framlagda byggnadsprogrammet i besparingssyfte blivit kraftigt beskuret, hade emellertid endast tre av de ursprungligen föreslagna tjänstebostäderna kommit till utförande. Ett uppförande av de två nu aktuella bostäderna skulle alltså, framhåller anstalten, icke medföra någon ökning av det ursprungligen framlagda byggnadsförslaget. De båda bostadslägenheterna syntes enligt anstaltens mening närmast böra avses för en smådjursskötare och en befattningshavare i serumstallarna. Genom att dessa befattningshavare bleve bosatta inom anstaltens område, skulle möjligheterna att anordna en tillfredsställande vård av och tillsyn över anstaltens olika försöksdjur och för serumframställning använda hästar i hög grad förbättras, vilket med hänsyn till de stora värden anstaltens djurbestånd representerade måste betraktas såsom synnerligen eftersträvansvärt. Anstalten ville i detta sammanhang nämna, att en uppdmmuniserad häst kunde beräknas besitta ett värde av mellan 8 000 och 12 000 kronor. Kostnaden för de två tjänstebostädema, vilka skulle uppföras såsom radhus liksom de tre tidigare uppförda, hade av anstalten beräknats till 55 000 kronor I anslutning till vad statens veterinärmedicinska anstalt sålunda anfört har arbetsmarknadskommissionen för ifrågavarande ändamål i förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 upptagit ett belopp av 55 000 kronor. Företaget kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46. Uppförande av två laboratorsbostäder. Statens veterinärmedicinska anstalt har såsom objekt i investeringsreserven föreslagit uppförande av två laboratorsbostäder vid anstalten. Beträffande ifrågavarande byggnadsarbeten har anstalten meddelat, att det syntes angeläget att de två laboratorsbostäderna bleve uppförda bland annat av den anledningen, att veterinär därigenom komme att finnas omedelbart tillgänglig under hela dygnet vid hastigt uppkommande sjukdomsfall bland anstaltens djur ävensom för omhändertagande av utom arbetstiden inkommande undersökningsmaterial i sådana fall, då undersökning med minsta möjliga tidsutdräkt behövde företagas. Även i övrigt syntes det bliva till gagn för arbetet och ordningen inom anstalten, att två befattningshavare i ledande ställning bleve boende inom anstaltens område. Anstalten har slutligen meddelat, att den undersökt möjligheterna att för laboratorsbostad få disponera ett av lantbruksakademien ägt bostadshus inom

297 anstaltens område. Lantbruksakademien hade emellertid förklarat sig för närvarande icke kunna överlåta ifrågavarande bostadshus till statsverket. Kostnaden för uppförande av två laboratorsbostäder vid vetrinärmedicinska anstalten har av anstalten beräknats till 90 000 kronor. I anslutning till det ovan anförda har arbetsmarknadskommissionen för ifrågavarande ändamål i förslaget till investeringsreserv upptagit ett belopp av 90 000 kronor. Företaget kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46. Anslag under jordbruksdepartementet. Under åberopande av vad som i det föregående anförts hemställer arbetsmarknadskommissionen, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 å k a p i t a l b u d g e t e n under Statens allmänna fastighetsfond uppföra följande anslag, nämligen Byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan. . kronor 2 069 000 Byggnadsarbeten vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trådgårdsinstitut » 485 000 Byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan.. » 50 000 Byggnadsarbeten vid statens skogsforskningsinstitut » 24 000 Byggnadsarbeten vid statens veterinärmedicinska anstalt » 145 000 Handelsdepartementet. Förslaget till investeringsplan för statliga husbyggnadsföretag för verk och myndigheter m. m. för budgetåret 1946/47 innefattar, i vad detsamma avser företag hänförliga till handelsdepartementets verksamhetsområde, en investeringsreserv om 4 800 000 kronor att helt och hållet bekostas med statsanslag. En sammanställning av de olika i planen ingående arbetena återfinnas i bil. 25. Till jämförelse må nämnas att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 icke uppförts några anslag till statliga husbyggnadsföretag inom handelsdepartementets verksamhetsområde samt att i investeringsutredningens förslag till investeringsreserv för budgetåret 1945/46 upptagits anslag till dylika ändamål med 2 645 000 kronor. I fråga om angelägenheten av de i den föreslagna investeringsreserven ingående företagen hänvisar arbetsmarknadskommissionen till de redogörelser, som lämnats beträffande dessa arbeten av vederbörande verk och myndigheter och som i det följande i huvudsak återgivas, till den del icke redogörelse för företagen återfinnes i av Kungl. Maj:t avgivna propositioner. 20—46717-?.

298 Ökade lokaler för Sveriges geologiska undersökning. Beträffande behovet av ökade lokaler för Sveriges geologiska undersökning har undersökningen i huvudsak meddelat följande. Sedan Sveriges geologiska undersökning för nära 30 år sedan inflyttade i sina nuvarande med Naturhistoriska riksmuseet sammanbyggda lokaler, har undersökningens verksamhet, särskilt i vad som rör utforskandet av landets mineraliska råvarutillgångar och överhuvud taget geologiens praktiska tillämpningar, ökat högst betydligt i omfattning. Den fast anställda personalens numerär är nu mera än dubbelt så stor som den var år 1915, och samlingarna av malm-, bergarts- och jordartsprov ha sedan dess flerdubblats. De nya arbets- och förvaringsutrymmen, som härigenom blivit oundgängligen behövliga, ha erhållits genom successiva ändringar av de nuvarande lokalerna samt ett strängt utnyttjande av förefintliga utrymmen. För beredande av erforderliga arbetsrum åt nytillkomna tjänstemän togos sålunda redan år 1918 i anspråk utrymmen, som ursprungligen avsetts såsom samlingsmagasin, och den år 1925 indragna förste vaktmästarebostaden omändrades till laboratorielokaler, som befunnits behövliga. Vid nyinrättandet år 1939 av ett geokemiskt laboratorium kunde lokalfrågan endast lösas temporärt och på sådant sätt, att nödvändigt minimiutrymme upptäts inom riksmuseets mineralogiska avdelning. De tunga samlingarna av bergartsprov ha hopflyttats så mycket som synes tilllåtligt ur belastningssynpunkt. Då dessa samlingar närmast ha karaktären av arkivalier, kan någon utsortering icke tillgripas för att bereda utrymme för den årliga tillväxten, vilket utrymme nu saknas. I samband med vindsröjning hava de på vinden magasinerade tunga samlingarna måst i stor utsträckning inplaceras i källarvåningens korridor. Det nuvarande biblioteksutrymmet är fullständigt utnyttjat och medgiver ej längre en ordnad uppställning av nyförvärv. Vad angår undersökningens laboratorier, så hava sedan länge klagomål förekommit över dessa till källarvåningen förlagda lokalers hygieniska bristfälligheter. Ämbetsverkets behov av ökade lokalutrymmen sammanfattades på sin tid i skrivelse till byggnadsstyrelsen den 18 juni 1938. Utöver befintliga lokaler om ca 5 700 m 2 beräknades då ett ytterligare utrymme av 2 200 m 2 erfordras. Sedan dess har emellertid lokalbehovet ökats bl. a. för det geokemiska laboratoriet och för vissa för laboratorierna gemensamma utrymmen, avseende provkrossning, verkstadsarbete m. m., varför nu ytterligare 400 m 2 skulle erfordras. Hela det angelägna behovet av lokal tillskott skulle därför uppgå till 2 600 m 2 . Förslag till lösning av ovanberörda lokalfråga föreligger icke utarbetat. Sveriges geologiska undersökning har emellertid meddelat, att ökat utrymme skulle kunna erhållas antingen genom uppförandet av en helt ny byggnad för undersökningen eller genom tillbyggnad av den byggnad där undersökningen nu disponerade lokaler. Tillbyggnaden skulle därvid i första h a n d avse utrymmen för utvidgning av laboratorierna samt för magasinering av vissa samlingar. Medelsbehovet för de båda alternativen har uppskattats till ca 4 000 000 respektive ca 2 000 000 kronor. Sveriges geologiska undersökning har förutsatt att en ingående prövning göres, huruvida man icke genom smärre ändringsarbeten å nuvarande tjänste-

299 l o k a l e r s k u l l e k u n n a b e g r ä n s a n y b y g g n a d s b e h o v e t och e r n å en tillfredsställande lösning genom det mindre kostnadskrävande tillbyggnadsalternativet. Vid d e n f o r t s a t t a u t r e d n i n g e n a n g å e n d e l o k a l f r å g a n s lösning b ö r k o n t a k t h å l l a s m e d 1945 å r s g r u v u t r e d n i n g , vilken k a n t ä n k a s k o m m a a t t a v g i v a förslag, s o m i n v e r k a p å l o k a l b e h o v e t för Sveriges geologiska u n d e r s ö k n i n g . E n ä r f ö r u t s ä t t n i n g a r t o r d e f i n n a s att u t r e d n i n g s a r b e t e t a n g å e n d e i f r å g a v a r a n d e l o k a l f r å g a s k a l l k u n n a b e d r i v a s så, a t t b y g g n a d s a r b e t e t s k u l l e k u n n a p å b ö r j a s u n d e r b u d g e t å r e t 1946/47, h a r i förslaget till i n v e s t e r i n g s r e s e r v för b u d g e t å r e t 1946/47 r ä k n a t s m e d ett b e l o p p a v 1 000 000 k r o n o r till p å b ö r j a n de av byggnadsarbetet. Nybyggnad vid statens provningsanstalt. B e t r ä f f a n d e b e h o v e t a v n y b y g g n a d för elektriskt-fysikaliska a v d e l n i n g e n vid s t a t e n s p r o v n i n g s a n s t a l t h a r a n s t a l t e n i h u v u d s a k a n f ö r t följande. Provningsanstaltens elektriskt-fysikaliska avdelning har under sin hittillsvarande verksamhet varit inrymd i den för provningsanstalten 1920 uppförda huvudbyggnaden och disponerade där från början en golvyta av ca 250 m 2 . Detta utrymme utökades 1940 med två mindre rum, varjämte en korridor togs i anspråk som instrumentförråd och uppackningsrum. Sammanlagda golvytan blev därigenom ca 340 m 2 . Genom den utveckling verksamheten vid avdelningen under den gångna tiden undergått särskilt efter år 1938 har utrymmet blivit alldeles otillräckligt. Detta har medfört, att endast ett fåtal mätanordningar kunnat hållas permanent uppställda. Större delen av apparaturen har måst ställas upp och åter nedmonteras för varje uppdrag, vilket förorsakar tidsförlust, ökade provningskostnader, en försämring av mätningarnas noggrannhet och även en dålig beredskap. En väsentlig utökning av avdelningens laboratorieutrymme är därför ofrånkomlig. I och med den snabba utvecklingen inom den mekaniska verkstadsindustrien har mättekniken undergått en oerhörd utveckling. Den fysikaliska delen av avdelningens arbetsområde har härigenom fått ökad betydelse och behovet av utrymme för denna del av avdelningens verksamhet har därför i hög grad ökat. För noggranna fysikaliska mätningar krävs tillgång till arbetslokaler, i vilka temperaturen kan hållas konstant inom snäva gränser och där damm och dylikt i möjligaste mån kan utestängas. Någon möjlighet att inom provningsanstaltens nuvarande lokaler anordna rum, vilka fylla dessa fordringar, finnes icke. Behovet av ljudtekniska provningar har ävenledes ökats, och provningsanstalten har inkommit med begäran om anslag till erforderlig apparatutrustning. Lokalfrågan för sådana provningar synes tillfälligt kunna ordnas genom samarbete med tekniska högskolan, men på längre sikt blir nödvändigt att iordningställa några rum speciellt utformade för ändamålet. Provningsanstaltens arkivutrymmen äro redan nu otillräckliga och provningsanstalten beräknar att ett ökat arkivutrymme omfattande ca 300 hyllmeter kommer att erfordras inom icke avlägsen framtid. Därest nybyggnad för elektriskt-fysikaliska avdelningen kommer till stånd, kunna vissa av denna avdelnings nuvarande lokaler tagas i anspråk för arkiv. Byggnaden beräknas preliminärt innehålla en golvyta av ca 2 200 m 2 . Kostnaden har beräknats till 1 200 000 kronor. R i t n i n g a r och k o s t n a d s b e r ä k n i n g a r t o r d e enligt v a d b y g g n a d s s t y r e l s e n m e d delat k u n n a färdigställas i så god tid a t t a r b e t e n a s k u l l e k u n n a p å b ö r j a s i b ö r j a n av b u d g e t å r e t 1946/47. B y g g n a d s a r b e t e n a b e r ä k n a s k u n n a f u l l b o r d a s p å ett år. I förslaget till investeringsreserv h a r d ä r f ö r m e d t a g i t s h e l a det ber ä k n a d e beloppet, 1 200 000 k r o n o r , för b y g g n a d s f ö r e t a g e t .

300 Nybyggnader vid ingenjörsvetenskapsakademiens försöksstation.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 30 november 1944 hemställde ingenjörsvetenskapsakademien, att dess försöksstation vid Drottning Kristinas väg i Stockholm snarast måtte utbyggas i enlighet med av akademien framlagd plan. Anslag för ifrågavarande ändamål upptogs emellertid icke å riksstaten för budgetåret 1945/46. Akademien erinrade i sin ovannämnda skrivelse inledningsvis om att den i skrivelse till statssekreteraren i handelsdepartementet den 22 september 1943 framfört en plan för utbyggnad av akademiens försöksstation. Planen grundade sig på ett projekt, som uppgjordes av akademien under åren 1939 —1940 och som syftade till att åstadkomma ett centralt forskningsinstitut bestående av fyra byggnader samt en något större huvudbyggnad. Samtliga byggnader skulle vara belägna inom det område norr om statens provningsanstalt och väster om Drottning Kristinas väg, inom vilket en första av de föreslagna byggnaderna kommit till utförande. Akademien framhöll även vissa synpunkter och önskemål, grundade på de erfarenheter, som vunnits av den sedan ungefär ett år i drift varande försöksstationsbyggnaden. Det hade sålunda visat sig, att de i försöksstationen inrättade s. k. servisavdelningarna, särskilt servislaboratoriet och verkstaden, blivit tagna i anspråk i betydligt större utsträckning än som tidigare beräknats. Detta hade sin grand i att de olika laboratorieavdelningarna inom stationen i allt större omfattning kommit till insikt om fördelen av att på servisavdelningarna överlåta sådana uppgifter, för vilka dessa vore avsedda, såsom analysarbeten, mätningar och dylikt liksom arbete av verkstads- och hantverksmässig natur. Därigenom frigjordes forskningsavdelningarnas tid för mera centrala arbetsuppgifter. Den omfattande apparaturen för försök i halvteknisk skala fordrade för sin drift ett betydande antal hjälpkrafter från servisavdelningarna. Som en följd av detta vore servisavdelningarna trångbodda, varför endast med svårighet plats kunde beredas för den personal, som erfordrades för att fullgöra inlämnade uppdrag. Det vore akademiens uppfattning, att dessa avdelningar borde hållas samlade i den nu färdigställda byggnaden. Den erforderliga utvidgningen skulle åstadkommas på så sätt att vissa i byggnaden nu arbetande laboratorier förflyttades till någon av de tillärnade byggnaderna. En annan erfarenhet, som akademien åberopade, gällde frågan om förrådsutrymmen. De nu tillgängliga förrådsutrymmena vore alltför knappt tillmätta. Det låge i forskningsarbetets natur, att ett ständigt utbyte av apparatur måste förekomma. För apparater, som för tillfället icke användes, borde finnas möjlighet till uppställning i särskilda närbelägna reservutrymmen. Sådana uppställningsplatser krävde i själva verket nästan lika stort utrymme som själva arbetsplatserna. Det vore alltså av största vikt, att behovet av nödvändiga reservutrymmen bleve tillgodosett. Även beträffande förråden i egentlig mening ställdes åtminstone delvis stora anspråk.

301 De vunna erfarenheterna visade enligt vad akademien framhållit att servisavdelningarna i den nuvarande byggnaden behövde ökat utrymme, varför vissa av laboratorieavdelningarna i den nuvarande byggnaden måste överflyttas till de planerade, att i de planerade byggnaderna borde införas rikligt med förstklassiga förråds- och extrautrymmen (vilka delvis även borde täcka behovet för den redan uppförda byggnaden), samt att det vore ytterst önskvärt att i de planerade byggnaderna plats reserverades för mer eller mindre temporära ännu ej förutsebara forskningsbehov. De planerade byggnaderna, av vilka i första hand två borde k o m m a till utförande, syntes böra givas i huvudsak samma utförande som den redan uppförda byggnaden samt förses med källare under varje byggnad. I vardera byggnaden skulle erhållas en nyttig golvyta om 2 000 m 2 . I skrivelse till Kungl. Maj:t den 31 augusti 1945 har akademien hemställt, att medel måtte anvisas för uppförande under budgetåret 1946/47 av den ena av ovannämnda byggnader. Den i skrivelsen avsedda byggnaden skulle innehålla laboratorielokaler och andra utrymmen för följande ändamål. 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11.

Läder- och garveriforskning Motorlaboratorium Färg- och fernissforskning Frys- och kyllaboratorium Instrument och mätmetodik Fotografiskt laboratorium Bränsleteknik och disponibelt Förråd m. m. Forskardubbletter Forskarbostäder Maskinistbostad.

Anslag till ifrågavarande byggnad har emellertid icke för nämnda budgetår äskats av Kungl. Maj:t. Ingenjörsvetenskapsakademien h a r i skrivelse till arbetsmarknadskommissionen den 24 september 1945 föreslagit att den andra av ovannämnda två byggnader skulle medtagas i förslaget till investeringsreserv för nästa budgetår. Byggnaden i fråga skulle inrymma lokaler för följande ändamål. 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8.

Försökshall genom två våningar Tegelforskning Glasforskning m. m. Bioteknik Korrosionsforskning Förråd Disponibelt (bl. a. bränsleteknik) Stationens administration, konferenser, arkiv.

302 B y g g n a d s s t y r e l s e n h a r b e r ä k n a t k o s t n a d e n för d e n i a k a d e m i e n s ovanber ö r d a skrivelse till Kungl. M a j : t d e n 31 a u g u s t i 1945 å s y f t a d e b y g g n a d e n till 1 150 000 k r o n o r , s a m t m e d d e l a t , att k o s t n a d e n för d e n i a k a d e m i e n s ovann ä m n d a skrivelse till a r b e t s m a r k n a d s k o m m i s s i o n e n a v s e d d a b y g g n a d e n , för vilken slutgiltig k o s t n a d s b e r ä k n i n g ä n n u ej förelåge, t o r d e u p p g å till s a m m a b e l o p p . A r b e t s m a r k n a d s k o m m i s s i o n e n h a r i förslaget till investeringsreserv för n ä s t a b u d g e t å r i n r ä k n a t ett belopp o m 2 300 000 k r o n o r till u p p f ö r a n d e av b å d a laboratoriebyggnaderna. I i n v e s t e r i n g s u t r e d n i n g e n s b e t ä n k a n d e m e d förslag till i n v e s t e r i n g s r e s e r v för i n n e v a r a n d e b u d g e t å r e t h a r b e r ä k n a t s a n s l a g för d e n e n a av n y s s n ä m n d a byggnader. Ökade l o k a l e r för statens hantverksinstitut. B e t r ä f f a n d e b e h o v e t av ö k a d e l o k a l e r för statens h a n t v e r k s i n s t i t u t h a r institutet a n f ö r t i h u v u d s a k följande. Den till biblioteket upplåtna lokalen, 7,80 X 11,50 m, är alldeles otillräcklig för sitt ändamål. Lokalen är genom en provisorisk vägg delad i tvenne avdelningar; den ena användes till läsrum och expedition, den andra till bokförråd. I den sistnämnda h a r även bibliotekarien sin plats. Då biblioteket hastigt växer genom årlig accession av ca 400 tidskriftsårgångar och 800—1 000 boknummer, behövs snarast ett 100-tal löpmeter hyllor för att på ett tillfredsställande sätt kunna uppställa det som nu ej får lämplig plats samt för att möta de närmaste årens behov av hyllor. Enär bibliotekslokalen icke ursprungligen är avsedd för sitt nuvarande ändamål, är den i flera avseenden olämplig. Bland annat kan icke på tillfredsställande sätt besökarna kontrolleras, vilket också är ett viktigt skäl till, att biblioteket får andra utrymmen till sitt förfogande. Då bibliotekarien även skall sköta förlagsverksamheten och ofta skall föra förhandlingar med författare, förläggare och andra, behöver han ett särskilt rum. Därtill kommer, att bibliotekslokalen behöver tagas i bruk för sitt ursprungliga ändamål som föreläsningssal. Kursverksamheten vid institutet ökar hastigt, och det händer ofta, att svårigheter uppstå vid uppgörande av schema för de olika kursernas föreläsningar. Kvällskurser ha icke kunnat anordnas i den utsträckning, som är önskvärd, enär föreläsningslokaler saknas. Behov föreligger vidare av moderna skyddsrum. De nuvarande motsvara icke tidens krav på soliditet, önskligt vore även, att utrymme funnes i tillfredsställande skyddsrum för institutets arkiv och dyrbarare arbeten i biblioteket samt för institutets samling av konstverk. Om institutet finge nya skyddsrum, kunde de gamla användas till förrådsrum, som institutels verkstads- och laboratorieavdelningar äro i synnerligen stort behov av. Institutet föreslår, att lokalerna utvidgas genom tillbyggnad. Lämplig plats för en sådan synes vara utrymmet i vinkeln mellan föreläsningsbyggnadens norra gavel, mot Katarinavägen, och bredvidliggande kanslibyggnadens östra vägg, mot Renstiernas gata. I berget under den föreslagna tillbyggnaden och längre in under komplexet kunde goda skyddsrum erhållas, även för allmänheten. Ingång till skyddsrummen borde ordnas från Renstiernas gata. Med trappor och hiss kunde lätt kommunikation ske till tillbyggnaden ovanför. Institutet skulle på så sätt få en mera lättåtkomlig (huvud-) entré. För närvarande äro nämligen entréerna till institutet icke tillfredsställande ur trafiksynpunkt.

303 Kostnaderna hava preliminärt beräknats till 300 000 kronor. För utarbetande av en plan för hantverksinstitutets utbyggnad har chefen för handelsdepartementet den 19 februari 1946 tillkallat utredningsmän. Enligt vad som upplysts beräknas utredningsarbetet beträffande institutets byggnadsfråga kunna bedrivas så att byggnadsarbetet skulle kunna påbörjas under budgetåret 1946/47. Efter samråd med handelsdepartementet h a r arbetsmarknadskommissionen därför i förslaget till investeringsreserv upptagit ett belopp av 300 000 kronor för utökning av institutets lokaler. Anslag under handelsdepartementet. Under åberopande av vad som i det föregående anförts hemställer arbetsmarknadskommissionen, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 å k a p i t a l b u d g e t e n under Statens allmänna fastighetsfond uppföra följande anslag, nämligen Ökade lokaler för Sveriges geologiska undersökning kronor 1 000 000 Nybyggnad vid statens provningsanstalt .. » 1 200 000 Nybyggnader vid ingenjörsvetenskapsakademiens försöksstation » 2 300 000 Ökade lokaler för statens hantverksinstitut » 300 000.

16.

I n v e s t e r i n g s p l a n för r e p a r a t i o n s - o c h u n d e r h å l l s a r b e t e n å byggn a d e r o c h a n l ä g g n i n g a r t i l l h ö r a n d e s t a t e n s fastighetsfonder.

Förslag till investeringsreserver för budgetåret 1946/47 för reparations- och underhållsarbeten å staten tillhöriga fastigheter, innefattande för statens allmänna fastighetsfond en reserv om 2 155 000 kronor och för försvarets fastighetsfond en reserv om 1 600 000 kronor, har sammanställts i bil. 26. Statens allmänna fastighetsfond.

Å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 har för reparations- och underhållsarbeten å byggnader och anläggningar å delfonder under statens allmänna fastighetsfond upptagits följande belopp. Fångvårdsstyrelsens delfond kronor 120 000 Medicinalstyrelsens » » 500 000 Byggnadsstyrelsens » » 500 000 Uppsala universitets » » 125 000 Lunds » i » 75 000 Karolinska sjukhusets * » 60 000 Summa kronor 1 380 000 I förslaget till investeringsreserv för innevarande år har investeringsutredningen å de olika delfonderna för reparations- och underhållsarbeten upptagit samma belopp som för dem upptagits i beredskapsstaten för budgetåret 1944/45, varjämte utredningen å slottsbyggnadernas delfond, vilken fond inrättats den 1 juli 1945, för motsvarande ändamål upptagit ett belopp av 750 000 kronor. I Kungl. Maj:ts proposition 1944: 281 angående ovanberörda beredskapsstat h a r åberopats vad investeringsutredningen i sitt den 3 april 1944 avgivna betänkande (SOU 1944:12) anfört beträffande anslag till reparations- och underhållsarbeten av här ifrågavarande art. I betänkandet (s. 175—176) framhöll utredningen härom inledningsvis i huvudsak följande. Reparations- och underhållsarbeten å fastigheter för statliga verk och myndigheter, sjukhus, vårdanstalter, vetenskapliga och kulturella institutioner, undervisningsanstalter och dylika ändamål, vilka arbeten bestridas av anslag å staten för statens allmänna fastighetsfond, hava sedan krigsutbrottet 1939 i viss mån blivit eftersatta dels på grund av rådande brist på material och arbetskraft, dels ock till följd av en restriktiv medelsanvisning för detta ändamål, betingad ej allenast av nämnda förhållanden utan jämväl av statsfinansiella skäl. Samtidigt som medelstilldelningen

305 sålunda minskats, hava kostnaderna för arbetets utförande stegrats, vilket tillsammans inneburit, att omfattningen av reparations- och underhållsarbetena måst avsevärt inskränkas. De arbeten, som inom de minskade anslagens ram kommit till utförande, hava företrädesvis varit sådana, som icke kunnat anstå utan fara för en byggnads bestånd eller användbarhet eller utan risk att en förefintlig bristfällighet skulle förvärras så avsevärt, att kostnaden för erforderlig reparation, om denna uppskötes, skulle bliva oproportionerligt stor. Utöver arbeten av nu antytt slag hava endast de mest angelägna av de åtgärder, som normalt bruka utföras för nu ifrågavarande medel, kunnat komma till stånd. Den såväl nominellt som i än högre grad reellt minskade medelstilldelningen torde främst hava medfört, att sådana arbeten tills vidare fått uppskjutas, vilka hava karaktär av ändring, förbättring eller modernisering, inberäknat till- och ombyggnader av den omfattning, att de kunnat utföras med anlitande av underhållsmedel. Ekonomiskt sett hava utgifterna för sist avsedda arbeten framflyttats men däremot icke inbesparats. Inskränkningen i arbetenas omfattning har emellertid även inneburit, att man under de gångna åren fått åtnöjas med en något sänkt standard i fråga om byggnadernas och inredningens beskaffenhet, t. ex. med avseende på fasadernas utseende och på invändig målning, golvbeläggning o. s. v. Sistnämnda förhållande kan sägas i betydande utsträckning hava inneburit en direkt besparing genom en verklig minskning av det löpande underhållet; de underlåtna åtgärderna hava endast till en del skjutits på framtiden, till den större delen hava de inbesparats. Investeringsutredningen meddelade vidare, att utredningen med biträde av byggnadsstyrelsen införskaffat uppgifter om den minskning av medelstilldelningen för reparations- och underhållsarbeten, som under krigsåren ägt rum beträffande de olika delfonderna. Denna sammanlagda minskning hade jämte de ökningar av anslagen, som skulle varit erforderliga för att underhållsarbetena med hänsyn till prisstegringen skulle hava kunnat bedrivas i för fredsförhållanden normal omfattning, beräknats för de olika delfonderna. Av de sålunda erhållna kostnadsbeloppen belöpte sig viss del, vilken av utredningen på grundval av uppgifter från byggnadsstyrelsen uppskattats till en tredjedel, enligt det föregående på den besparing som uppstått genom standardsänkningen under krigsåren. Återstående två tredjedelar syntes böra anvisas för utförande av de sålunda eftersatta arbetena. Dessa arbeten vore i sin art väl lämpade att k o m m a till utförande i arbetsmarknadsreglerande syfte, främst enär arbetena vart för sig vore av begränsad omfattning eller kunde uppdelas i etapper och sålunda i allmänhet kunde utföras på relativt kort tid. Ifrågavarande företag kunde på grund härav merendels bedrivas i den omfattning, som för tillfället kunde vara önskvärt med hänsyn till arbetsmarknadsläget. Med hänsyn till att byggnaderna för arbetets utförande såsom regel kunde utrymmas endast i mindre omfattning borde enligt investeringsutredningen de eftersatta arbetena fördelas över tre å fyra år. I enlighet härmed hade såsom investeringsreserv för budgetåret 1944/45 medtagits reparations- och underhållsarbeten under de olika delfonderna för ett belopp motsvarande en fjärdedel å en tredjedel av det anslagsbehov, som på sätt i det föregående angivits beräknats utöver den normala årliga medelstilldelningen föreligga för utförande av de eftersatta arbetena.

306 Beträffande reparations- och underhållsarbetena å fångvårdsstyrelsens delfond anförde investeringsutredningen i sitt förenämnda betänkande, att fångvårdsstyrelsen utginge ifrån att 325 000 kronor vid förkrigspriser finge anses som normalt årligt belopp till reparations- och underhållsarbeten för fångvårdsstyrelsens delfond av statens allmänna fastighetsfond. Skillnaden mellan detta belopp och det belopp, som i fångvårdsstyrelsens delfond av fasfighetsfonden upptagits till reparations- och underhållskostnader m. m. under krigsåren 1940/41—1943/44 utgjorde respektive 35 000, 25 000, 75 000 och 50 000 kronor eller tillhopa 185 000 kronor. Lades härtill såsom kompensation för ökade materialpriser och stegrade arbetslöner ett belopp motsvarande 25 procent å 325 000 kronor för vart och ett av de fyra budgetåren 1940/41—1943/44, skulle beloppet ökas med 325 000 kronor (0,25 X 1 300 000) till 510 000 kronor, vilket alltså skulle motsvara kostnaderna för på grund av rådande förhållanden underlåtna reparations- och underhållsarbeten. Av nämnda belopp torde enligt av investeringsutredningen tillämpad schematisk beräkning en tredjedel kunna anses utgöra verklig besparing, under det att två tredjedelar eller i runt tal 340 000 kronor torde böra anvisas för utförande av eftersatta arbeten. Reparations- och underhållsarbeten å fångvårdsstyrelsens byggnader utfördes enligt styrelsen huvudsakligen av fångar, men det för budgetåret 1944/45 i vanlig ordning utgående anslaget 325 000 kronor, beräknades vara tillräckligt för beredande av arbete åt fångarna, varför de arbeten, som kunde komma till utförande såsom investeringsreserv skulle bereda ökade arbetstillfällen inom den öppna arbetsmarknaden. Med hänsyn till vad ovan anförts hade utredningen funnit, att i fråga om fångvårdsstyrelsens delfond såsom investeringsreserv för budgetåret 1944/45 borde upptagas reparations- och underhållsarbeten för en kostnad av 120 000 kronor. Föredragande departementschefen har i det såsom bilaga till årets statsverksproposition framlagda förslaget till stat för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1946/47 beträffande reparations- och underhållskostnader m. m. under fångvårdsstyrelsens delfond anfört, att med hänsyn till framlagda beräkningar och till det anslag av 250 000 kronor, som anvisats å tillläggsstat I till riksstaten för löpande budgetår för modernisering av vissa fångvårdsanstalter, en sänkning av den för innevarande budgetår till 325 000 kronor upptagna delposten vara möjlig. Med utgångspunkt från att till fångvårdsstyrelsens förfogande borde stå medel för genomförande av erforderliga iståndsättningsarbeten samt de smärre förbättringsarbeten, vilka i samband därmed kunde visa sig önskvärda syntes enligt departementschefen posten böra upptagas till 260 000 kronor för nästa budgetår. Då ordinarie medel till iståndsättningsarbeten sålunda ställts till fångvårdsstyrelsens förfogande finner arbetsmarknadskommissionen det i tidigare investeringsreserv upptagna beloppet för reparations- och underhållsarbeten böra sänkas. Från fångvårdsstyrelsens sida har jämväl förslag härom gjorts. Med hänsyn härtill synes ett belopp av 90 000 kronor böra i förslaget till in-

307 vesteringsreserv för nästa budgetår beräknas till reparations- och underhållsarbeten å fastigheter tillhörande fångvårdsstyrelsens delfond. De för Uppsala universitets, Lunds universitets, medicinalstyrelsens och byggnadsstyrelsens delfonder å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 beräknade beloppen för reparations- och underhållsarbeten hava hittills icke utnyttjats och medel hava ej heller i övrigt anvisats till utförande av eftersatta reparations- och underhållsarbeten å fastigheter tillhörande dessa delfonder. F r å n universiteten i Uppsala och Lund hava gjorts framställningar om att de å den allmänna beredskapsstaten för budgetåret 1944/45 upptagna beloppen för reparations- och underhållsarbeten borde i investeringsreserven för nästa budgetår höjas för Uppsala universitets del från 125 000 kronor till i runt tal 180 000 kronor och för Lunds universitets del från 75 000 till 100 000 kronor. Då från universitetens sida framhållits att reparations- och underhållsarbeten till nu föreslagna höjda belopp kunde komma till utförande under budgetåret 1946/47 utöver det beräknade ordinarie programmet av dylika arbeten, har arbetsmarknadskommissionen efter samråd med byggnadsstyrelsen funnit skäl i förslaget till allmän investeringsreserv för nämnda budgetår upptaga reparations- och underhållsarbeten för universitetens delfonder med de av universiteten föreslagna beloppen. För reparations- och underhållsarbeten å medicinalstyrelsens och byggnadsstyrelsens delfonder, hava i enlighet med från nämnda styrelser gjorda framställningar i förslaget till allmän investeringsreserv för nästa budgetår upptagits samma belopp, som å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 eller 500 000 kronor för vardera fonden. Beträffande Karolinska sjukhusets delfond har från sjukhuset meddelats, att någon ökning av reparations- och underhållsarbeten under budgetåret 1946/47 utöver det föreslagna ordinarie programmet av dylika arbeten med hänsyn till sjukhusets behöriga drift icke lämpligen kunde ifrågakomma. I anledning härav har i förslaget till investeringsreserv för nästa budgetår icke upptagits några reparations- och underhållsarbeten för ifrågavarande delfond. I årets statsverksproposition har för reparations- och underhållsarbeten å byggnader och anläggningar tillhörande slottsbyggnadernas delfond i förslaget till stat för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1946/47 upptagits sammanlagt 701 000 kronor. I nyssnämnda belopp inginge iståndsättningsarbeten på grund av att reparationer tidigare eftersatts till ett belopp av 90 000 kronor. Enligt propositionen hade byggnadsstyrelsen beräknat sammanlagda behovet av medel till iståndsättningsarbeten å byggnader och anläggningar tillhörande slottsbyggnadernas delfond till ca 800 000 kronor. Efter avdrag av det nyssnämnda beloppet 90 000 kronor kvarstår sålunda iståndsättningsarbeten till ett belopp av i runt tal 700 000 kronor. Arbetsmarknadskommissionen har funnit skäl i förslaget till allmän investeringsreserv för nästa budgetår upptaga reparations- och underhållsarbeten för slottsbyggnadernas delfond till sistnämnda belopp. Någon investeringsreserv av reparations- och underhållsarbeten för gene-

308 raltullstyrelsens delfond synes enligt från generaltullstyrelsen erhållna uppgifter icke böra upptagas. Å beredskapsstat för budgetåret 1944/45 samt i investeringsutredningens förslag till investeringsreserv för budgetåret 1945/46 upptogs icke något belopp för reparations- och underhållsarbeten d lotsstyrelsens delfond. För nästa budgetår torde emellertid, enligt vad lotsstyrelsen i skrivelse till arbetsmarknadskommissionen framhållit, ökning av reparations- och underhållsarbeten vara möjlig utöver det föreslagna ordinarie programmet av dylika arbeten och de byggnadsföretag som medtagits i den för lotsstyrelsen uppgjorda investeringsplanen. Enligt lotsstyrelsen uppginge det belopp, som enligt beräkningsgrunder motsvarande de ovan refererade, av investeringsutredningen tillämpade borde anvisas till utförande av eftersatta arbeten avseende lotsstyrelsens delfond till 256 000 kronor. Detta belopp borde jämnt fördelas över tre budgetår med i runt tal 85 000 kronor per år. Med hänsyn till vad sålunda anförts har arbetsmarknadskommissionen i fråga om lotsstyrelsens delfond ansett sig böra i förslaget till allmän investeringsreserv för budgetåret 1946/47 upptaga reparations- och underhållsarbeten för en kostnad av 85 000 kronor. Försvarets fastighetsfond.

I förslaget till stat för försvarsväsendets fastighetsfond för budgetåret 1946/ 47 (proposition 1946:62) hava till reparations- och underhållskostnader upptagits anslag å arméns delfond med 8 398 000 kronor, å marinens delfond med 2 871 000 kronor samt å flygvapnets delfond med 2 453 000 kronor eller tillsammans (8 398 000 + 2 871 100 + 2 453 000 = ) 13 722 000 kronor. I nu angivna belopp inginge iståndsättningsarbeten på grund av att reparationer tidigare eftersatts till 950 000 för arméns delfond, 400 000 för marinens delfond och 250 000 för flygvapnets delfond. Efter samråd med försvarsdepartementet har arbetsmarknadskommissionen till utförande av eftersatta reparations- och underhållsarbeten i förslaget till allmän investeringsreserv för nästa budgetår upptagit följande belopp nämligen 1 000 000 kronor för arméns delfond, 500 000 kronor för marinens delfond samt 100 000 för flygvapnets delfond. Det för marinens delfond upptagna beloppet, 500 000 kronor, kvarstår oförändrat från tidigare investeringsreserver. Anslag till reparations- och underhållsarbeten å byggnader och anläggningar tillhörande statens fastighetsfonder. Ett utnyttjande av de föreslagna investeringsreserverna för statens fastighetsfonder vid en under budgetåret 1946/47 inträffande arbetsmarknadskris förutsätter, att Kungl. Maj:t dessförinnan inhämtat riksdagens bemyndigande

309 att under för allmänna beredskapsstaten gällande förutsättningar få överskrida de å respektive delfonder för budgetåret 1946/47 upptagna anslagsposterna till reparations- och underhållskostnader m. m. med de i reserverna för respektive delfond upptagna beloppen. Arbetsmarknadskommissionen hemställer alltså, att Kungl. Maj:t i samband med framläggandet av förslag till allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 måtte inhämta dylikt bemyndigande i fråga om följande delfonder med för varje fond nedan angivet belopp. Statens allmänna Slottsbyggnadernas delfond Fångvårdsstyrelsen » Medicinalstyrelsen » Byggnadsstyrelsen » Uppsala universitets » Lunds universitets » Lotsstyrelsen » Försvarets Arméns delfond Marinens » Flygvapnets »

fastighetsfond: kronor 700 000 » 90 000 » 500 000 » 500 000 » 180 000 » 100 000 » 85 000

f a s t i g h e t s f o n d: kronor 1 000 000 » 500 000 » 100 000

17.

Investeringsplan

för v i s s a k o m m u n a l a o c h e n s k i l d a a r b e t e n .

Investeringsplanen för vissa kommunala och enskilda arbeten för budgetåret 1946/47 (bil. 28) är i likhet med tidigare investeringsplaner uppdelad efter olika slag av arbetsobjekt. I densamma ingå icke enskilda vägföretag eller statsbidragsberättigade gator inom städer och större samhällen. Dylika företag hava redovisats i investeringsplanen för statliga och statsunderstödda vägbyggnader. Ej heller sådana i vissa fall kommunala eller enskilda arbeten som civila flygfält, handelshamnar och farleder samt fiskehamnar inrymmas i här ifrågavarande avsnitt av planen utan hava behandlats i det föregående i sammanhang med statliga arbeten, tillhörande motsvarande kategorier. I jämförelse med investeringsplanen för budgetåret 1944/45 tillkommo i investeringsulredningens förslag till plan för budgetåret 1945/46 vissa nya kategorier av företag. Sålunda hade genom medverkan av Skytteförbundens överstyrelse m. fl. organisationer en särskild utredning verkställts angående angelägna arbeten för skjutbanor av olika slag. Från landets flottningsföreningar hade av investeringsutredningen införskaffats uppgifter angående planerade förbättringsarbeten för allmänna flottleder. I fråga om investeringsobjekt inom de enskilda järnvägarnas förvaltningsområden avgav Svenska Järnvägsföreningen till utredningen förslag till lämpliga arbeten. Investeringsutredningen införskaffade vidare från landets folkhögskolor ett betydande antal förslag till arbeten, vilka ifråga om angelägenheten prövades av skolöverstyrelsen och folkhögskoleinspektören. På grundval av de sålunda inkomna uppgifterna uppgjordes av utredningen förslag till investeringsplaner för nämnda slag av arbeten för budgetåret 1945/46. Efter samråd med egnahemsstyrelsen och pensionsstyrelsen uppgjorde utredningen vidare förslag till investeringsplaner för badhus och tvättinrättningar på landsbygden. Den investeringsplan för kommunala och enskilda arbeten för budgetåret 1946/47, som i det följande framlägges av arbetsmarknadskommissionen, innehåller även planer för dessa i förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46 nytillkomna arbeten, sedan det av investeringsutredningen insamlade materialet reviderats efter förfrågningar hos kommuner och övriga intressenter antingen direkt eller genom länsarbetsnämndernas förmedling. Ytterligare må nämnas, att investeringsutredningen särskilt undersökt möjligheterna att bland investeringsobjekten upptaga reparationsarbeten av olika slag. Endast vissa enhetliga grupper av specialarbeten hava härvid kunnat ifrågakomma. Med hänsyn till svårigheten att administrera dylika arbeten

311 och med beaktande av att storleksordningen av kostnaderna för reparationsarbeten oftast är mycket liten ävensom att arbetena kunna giva sysselsättning huvudsakligen endast åt vissa slag av specialarbetare, såsom målare och snickare, fann utredningen skäl att i förslaget till plan för budgetåret 1945/46 upptaga endast reparationsarbeten för folkskoleväsendets byggnader, vilka arbeten utgöra en relativt stor och enhetlig kategori. I likhet med förslaget för innevarande budgetår har i förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 av reparationsarbeten å kommunala och enskilda byggnader endast medtagits sådana avseende folkskolor. Redogörelse för arbetena återfinnes under rubriken Underhåll av skolbyggnader. Av sammanställningen på s. 312 framgår vilka olika slag av företag, som förekomma i investeringsplanen för kommunala och enskilda arbeten. I sammanställningen hava i kolumn 1 angivits totalkostnaderna för de olika kategorierna av arbetsprojekt, och i kolumn 2 huru dessa kostnader procentuellt äro fördelade. Siffrorna avse samtliga de företag, som med hänsyn till angelägenhetsgraden kunnat upptagas i planen och vilka äro så förberedda, att de vid behov kunna igångsättas under instundande budgetår. I kolumnerna 3 och 4 hava på motsvarande sätt angivits dels fördelningen av kostnaden vid av arbetsmarknadskommissionen beräknat största möjliga ianspråktagande av planen under budgetåret 1946/47, dels den procentuella fördelningen av samma kostnad. Den i sammanställningen redovisade minskningen av totalkostnaderna för de olika kategorierna av till förfogande stående angelägna och förberedda företag från i kol. 1 angivna belopp till lägre i kol. 3 angivna värden, vilka för varje kategori av företag representera den högsta sammanlagda kostnad, för vilken arbeten beräknas kunna bliva utförda under budgetåret 1946/47, har ansetts nödvändig av följande, av investeringsutredningen anförda skäl. Samtliga företag, vilka bedömts vara angelägna och tillräckligt förberedda och som därför upptagits i planen, representera en byggnadssumma, som betydligt överstiger värdet av två års normal investering inom de investeringsområden, om vilka här är fråga. Skulle sålunda alla dessa företag utföras före utgången av budgetåret, innebure detta ett utnyttjande av företag med lägre angelägenhetsgrad än dem, som ingå i investeringsplanerna för statliga arbeten, och sålunda medföra en icke motiverad förskjutning av förhållandet mellan planernas omfattning inom olika verksamhetsområden. I detta sammanhang må vidare erinras om att ett icke obetydligt antal av de planerade företagen kan komma att igångsättas i vanlig ordning redan innevarande budgetår, varför även av detta skäl en reducering är nödvändig för att erhålla en uppfattning om storleken av den arbetsvolym, som verkligen kan beräknas stå till förfogande under det instundande budgetåret. En annan anledning till att det ansetts skäligt att genomföra vissa reduktioner är, att större svårigheter måste bedömas föreligga att med kort tidsfrist igångsätta de kommunala och enskilda företagen än motsvarande statliga. Dessa svårigheter kunna vara av olika slag, exempelvis, då fråga är om kommunala företag, nödvändigheten att avvakta kommunala beslut, be-

312 Investeringsobjekt

Fördelning av kostFördelning av kostnaderna för samtliga naderna vid beräknat i planen upptagna största ianspråktagande av planen företag Kronor

Kronor

Procent

Procent

Välten- och avloppsanläggningar: I bebyggelseområden med mindre än 10 000 57 000 000 12-2 142 523 000 17-4 invånare i bebyggelseområden med mer än 10 000 05 204 000 8-0 25-4 26 000000 5-6 17-: invånare Skolbyggnader: 0-9 1-3 4 300 000 10 634 000 Allmänna läroverk Kommunala mellanskolor och kommunala 1-6 7 300 000 18 265 000 2-2 flickskolor Byggnader för folkskoleväsendet: 46 000 000 9 9 115 902 000 14-2 Nybyggnader 1 800 000 0-4 1800 000 Underhåll 0-2 3 000 000 0-6 7 363 000 0-9 Högre folkskolor och praktiska mellanskolor Byggnader för lantbrukets undervisnings11 500 000 2-5 21 17475 000 verksamhet 10 300 000 2-2 2-5 20 672 000 Byggnader för yrkesutbildning 0 5 23-9 3 400 000 0-7 18-8 Byggnader för folkhögskolväsendet 4 401000 15-1 11-5 70 000 000 94 207 000 Sjukhus 1-1 5 000 000 0-6 Branddammar 5 000 000 Diverse kommunala husbyggnader: 12 000 000 2-6 12 283 000 1-5 Samlingslokaler 3 900 000 0-8 9 621000 1-2 Brandstationer 4 400000 0-9 10 980 000 1-3 Tvättstugor och badhus Övriga kommunala husbyggnader (ålderdomshem, kommunalhus, medborgarhus 32 000 000 6-9 H-2 79 622 000 9-7 13-; etc.) Diverse kommunala anläggningsarbeten: 25 000 000 5-4 32 131000 3 9 Gator och vägar Övriga kommunala anläggningsarbeten (hamnar, el- och gasverkens utvidgnings17-6 71 507 000 8-7 12-6 57000 000 m arbeten, kyrkogårdar etc.) Fritidsanläggningar : Idrottsplatser, anläggningar för inomhus16 441 000 2-0 11200 000 2-4 idrott Vandrarhem, frilufts- och semesteranlägg9 700 000 2-1 4. 15 135 000 1-8 ningar, friluftsbad etc 3-8 01 600 000 600 000 Skjutbanor l 3-2 21000 000 426103 000 Torrläggningsföretag

o-

Floitledsarbeten Arbeten vid enskilda järnvägar. Elektrifieringsarbeten Diverse enskilda arbeten 1

8 298 000 13 012 000 20 000 000 1 961000 Summa 8-21140 000

l-o

8 200 000

1 6 13 000 000 2-4 20 000 000 0-2 1 900 000 1000 465 500000

124-

o100

I tabellen angivna uppgifter avse företag vilkas anläggningskostnad överstiger ca 1.0 000 kronor.

313 roendet av miderställningspliktig upplåning samt den omständigheten att kommunerna kunna hava intresse av att vid föga omfattande arbetslöshet inom den egna kommunen söka reservera arbetsobjekten inom denna för eventuell arbetslöshet framdeles inom den egna kommunen. I fråga om enskilda arbeten är igångsättandet ofta beroende av gemensamt beslut av ett flertal intressenter, vilket kan vålla tidsutdräkt. Dessutom torde såväl kommunala som enskilda företagare kunna tänkas i vissa fall sakna intresse av att som arbetslöshetsarbeten utföra även angelägna företag med hänsyn till de villkor i fråga om hänvisning av arbetskraft m. m., som kunna bli förknippade med sådana arbeten. Vad beträffar storleken av den reduktion, som genomförts, har denna varierat beroende på företagens art. A ena sidan har exempelvis förutsatts, att i fråga om flertalet husbyggnader endast ca 40 procent av de företag, vilka upptagits i investeringsplanen, skulle kunna bliva utförda under budgetåret till följd av bland annat den med hänsyn till det omfattande programmet för produktion av bostadshus och andra angelägna byggnader sannolika bristen på fackkunniga byggnadsarbetare. A andra sidan torde kunna förutsättas, att grovarbelsbetonade företag i betydligt större utsträckning än husbyggnader bliva utförda under en arbetsmarknadskris med hänsyn till dylika arbetsobjekts större användbarhet för sysselsättning av ovan arbetskraft. Kommunernas planläggningsarbete har i många fall underlättats genom att arbetsmarknadskommissionen beviljat statsbidrag för erforderliga undersöknings- och planläggningsarbeteii. (Se även bil. 3.) Sådana bidrag ha efter ansökningar utgått till kommuner och intressenter, vilka på grund av sin ekonomiska ställning, de avsedda företagens relativa storlek eller andra skäl kunnat bedömas vara i behov härav. Kungl. Maj:t har genom beslut den 4 augusti 1944 och den 10 november 1944 ställt till arbetsmarknadskommissionens förfogande 500 000 resp. 1 000 000 kronor att disponeras till bidrag till härför avsedda planeringsarbeten. Av dessa medel ha intill den 25 januari 1946 beviljats ca 1 436 000 kronor. 1945 års riksdag har under höstsessionen å tilläggsstat I för budgetåret 1945/46 anvisat ytterligare 1500 000 kronor, som av Kungl. Maj:t genom beslut den 15 februari 1946 ställts till kommissionens förfogande för ifrågavarande ändamål. I årets statsverksproposition (V ht., s. 48) har för ändamålet för nästa budgetär äskats ett belopp av 1 800 000 kronor. Kommunerna ha på de flesta håll med intresse medverkat vid de åtgärder, som vidtagits och planeras för att möta en eventuell arbetslöshet. Detta har bl. a. framgått av den avsevärda mängd företag, som anmälts vid 1943, 1944 och 1945 års inventeringar av arbetsobjekt (jfr s. 6). En viss ojämnhet i planläggningsarbetet har emellertid kunnat konstateras. I allmänhet synes man i sådana delar av landet, som berördes av 1932 —33 års arbetsmarknadskris, ha bedrivit förberedelserna mera energiskt än på andra håll. Såsom investeringsutredningen framhållit, finns det dock även exempel på kommuner, vilka under tidigare arbetsmarknadskriser haft stora svårigheter att sysselsätta kommunens arbetslösa, och som trots dessa 21—467172.

314 tidigare erfarenheter föga åtgjort för att förbereda arbetsmöjligheter genom kommunala arbeten. Mera förklarligt är att vissa kommuner, som tidigare haft ringa eller ingen erfarenhet av arbetslöshet, bedriva sin planering i ett tempo, som huvudsakligen bestämmes av det omedelbara behovet ur angelägenhetssynpunkt och som icke leder till att någon nämnvärd sysselsättningsreserv uppkommer. Det är emellertid i dylika fall ett samhällsintresse, att, även om kommunens egna arbetslöshetsrisker bedömas vara små, hänsyn tages till risken för arbetslöshet på annat håll och i synnerhet i närliggande kommuner. I händelse av en större arbetsmarknadskris torde det nämligen icke vara möjligt att bereda sysselsättning för alla arbetslösa i deras hemortskommuner. Även om för de särskilt arbetslöshetsdrabbade kommunerna den finansiella sidan av saken kan ordnas genom statsbidrag, återstår dock som en begränsningsfaktor beträffande kommunernas möjligheter att inom egna fränser sysselsätta friställd arbetskraft det förhållandet, att man, därest alla arbetslösa inom de av krisen drabbade kommunerna skulle hjälpas enligt arbetslinjen, snart nog nödgades tillgripa arbetsobjekt av betydligt lägre angelägenhetsgrad än dem som finnas att tillgå på andra håll. Det utredningsunderlag, som stått till förfogande vid upprättandet av förslag till 1946/47 års investeringsplan, har varit betydligt mera omfattande än det, som legat till grund för tidigare planer, beroende främst på att investeringsbehoven blivit mera fullständigt utredda. Angelägenhetsgraden av de föreslagna företagen har också kunnat prövas noggrannare och en vidgad kännedom har kunnat vinnas om i vilken utsträckning företagen varit i erforderlig grad detaljplanerade. Då större delen av kommunernas och landstingens uppgifter infordrats genom länsarbetsnämnderna, har den lokalkännedom som nämnderna representera kunnat nyttiggöras och en värdefull kontroll dessutom erhållits över de av kommunrepresentanterna lämnade uppgifterna. Till följd härav torde möjligheterna att med begränsad tidsfrist igångsätta kommunala och enskilda företag i den omfattning planen förutsätter numera hava ökats i väsentlig grad. För utväljande av de företag, som medtagits i investeringsplanen, hava, såsom närmare behandlats i kap. Allmänna synpunkter på investeringsreservens sammansättning och omfattning m. m. (s. 8—15), med endast obetydliga justeringar tillämpats de urvalsprinciper som tidigare angivits av investeringsutredningen. I sitt betänkande SOU 1944: 12 anförde utredningen härom bland annat följande, vilket i huvudsak fortfarande äger giltighet. Målet för utredningens arbete enligt de direktiv som givits, skulle vara att nå fram till en total investeringsreserv motsvarande ungefärligen två års normala investeringsbehov, vilken reserv skulle vara så noggrant tekniskt och ekonomiskt utredd, att den kunde, om så ansåges önskvärt, fullt utnyttjas redan under ett första år. Vad till en början det normala investeringsbehovet beträffar, hava genom förfrågningar hos respektive kommuner inhämtats uppgifter över gjorda investeringar under 10-årsperioden 1930^1939, med stöd av vilka uppgifter ett ungefärligt begrepp kunnat erhållas om det normala anläggningsbehovet. För de kommuner, vilka av olika skäl icke inkommit med svar på de begärda upplysningarna angående investeringen, har det normala investeringsbehovet uppskattats på följande sätt. Med ledning av de efter

315 iorfragan erhållna värdena på den normala investeringen och befolkningssiffran i de kommuner, som lämnat uppgifter, har beräknats medelvärdet på den årliga kommunala investeringen per innevånare dels för städer, dels för landskommuner. För att erhålla investeringsbehovet för de kommuner, från vilka svar på förfrågan icke ingått, har därefter respektive kommuns invånarantal multiplicerats med det nyssnämnda specifika investeringsvärdet. Då godtagbara uppgifter på normal kommunal investering erhållits från över 60 procent av antalet tillfrågade kommuner, torde de specifika investeringsvärdena — ca 8 kronors investeringsbehov per invånare för landskommuner och ca 27 kronors investeringsbehov per invånare i städer — vara tillräckligt noggranna för de jämförelser, som här behöva göras. De frän kommunernas sida föreslagna arbetena representera icke alltid förslagsställarnas normala investeringsbehov. Under de gångna krigsåren hava nämligen vissa arbeten i stor utsträckning måst inskränkas eller blivit fördröjda av ekonomiska skal eller på grund av materialbrist och brist på arbetskraft eller ock på grund av att erforderliga utredningar till följd av personalbrist blivit försenade. Ett stort antal av dessa försenade arbeten har nu av kommunerna ansetts böra komma till utförande snarast. I delta sammanhang må uppmärksamheten även fästas på att vissa nybildade samhällen, exempelvis Solna stad. Sollentuna köping m. fl., i avvaktan på fastare administrativa former under längre tidsperioder uppskjutit önskvärda och nödvändiga kommunala investeringsarbeten, varför mycket stora berättigade behov att utlora nyanläggningar måste bedömas föreligga. Andra samhällen åter — exempelvis Linköping, Enköping och Köping — vilkas expansion tidigare varit mycket obetydig, hava genom tillkomsten av nya fasta militärförläggningar eller större industrier tvingats planlägga betydande exploateringsarbeten för att möta det starkt ökade behovet av exempelvis bostäder. Vid uttagningen av de föreslagna objekten till investeringsplanen hava dessa i tilllamphga delar prövats efter den fredsmässiga angelägenhetsgraden. Härvidlag har utredningen i stor utsträckning varit hänvisad till ett subjektivt bedömande Största hansyn har givetvis tagits till de av förslagsslällarna och remissinstanserna anförda ud synpunkterna och sakskälen. Det i det följande f r a m l a g d a förslaget till investeringsplan för k o m m u n a l a och e n s k i l d a a r b e t e n för b u d g e t å r e t 1946/47 i n n e f a t t a r a r b e t e n för ca 465 000 000 k r o n o r , v a r a v ca 195 000 000 k r o n o r u p p s k a t t a s u t g ö r a ordin a r i e a r b e t e n och ca 270 000 000 k r o n o r investeringsreserv. Till j ä m f ö r e l s e m å n ä m n a s , att förslagen till i n v e s t e r i n g s p l a n e r för b u d g e t å r e n 1944/45 och 1945/ 46 o m i a t l a d e a r b e t e n för 3 2 1 0 0 0 000 respektive 372 000 000 k r o n o r v a r a v 143 000 000 respektive 147 000 000 k r o n o r b e r ä k n a d e s u t g ö r a o r d i n a r i e a r beten och 178 000 000 r e s p e k t i v e 225 000 000 k r o n o r i n v e s t e r i n g s r e s e r v Det m a dock e r i n r a s o m a t t siffrorna för d e olika å r e n icke ä r o d i r e k t j ä m f ö r b a r a , d a vissa f ö r ä n d r i n g a r skett i fråga o m vilka kategorier a v a r b e t e n s o m i n g a i dessa investeringsplaner, v a r j ä m t e efter h a n d allt flera k o m m u n e r ä m n a t uppgifter a n g å e n d e investeringsobjekt. Genom m a t e r i a l b r i s t e n s och b y g g n a d s r e g l e r i n g e n s å t e r h å l l a n d e i n v e r k a n t o r d e det u p p d ä m d a b e h o Vet aV „ , , h a r ] f r ä § a v a r i l n d e a n l ä g g n i n g s - och b y g g n a d s a r b e t e n ä v e n u n d e r de sistforllutna a r e n h a ökat, varför m a n m å s t e r ä k n a m e d o r d i n a r i e a r b e t e n a v större o m f a t t n i n g u n d e r den n ä r m a s t e f r a m t i d e n ä n v a d s o m k u n d e a n ses behövligt 1944/45 och 1945/46. E n s k i l d a s t a t s u n d e r s t ö d d a a r b e t s o b j e k t som u p p t a g i t s i p l a n e n b e r ä k n a s k u n n a bliva u t f ö r d a för en s a m m a n l a g d k o s t n a d av ca 80 000 000 k r o n o r

316 Av en sammanställd översikt (bilaga 28) framgår, huru de för kommunal och enskild investering tillgängliga arbetena fördela sig på landets olika län samt på städer och landskommuner. Planen för landskommunerna omfattar företag för en väsentligt större kostnad i förhållande till den beräknade normala investeringen än vad som är fallet för städerna. Detta sammanhänger bland annat med att landsbygdens behov i fråga om sådana allmänna nyttigheter som vatten och avlopp, offentliga byggnader m. m. i allmänhet är förhållandevis sämre tillgodosett än städernas. En omständighet att beakta i detta sammanhang är även att de offentliga investeringarna på landsbygden till större del än i städerna bestå av ur ren sysselsättningssynpunkt värdefulla grovarbeten. Redan vid riksdagsbehandlingen av förslaget till allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 framhöll också statsutskottet önskvärdheten av att förefintliga möjligheter till beredande av arbetstillfällen på landsbygden i görligaste mån tillvaratoges. Investeringsplanen för kommunala och enskilda arbeten innebär uppskattningsvis följande antal dagsverken, nämligen för grovarbetare ca 8 500 000 för yrkeskunniga arbetare i anläggningsarbeten ca 3 000 000 och för industriarbetare ca 230 000. Fråndragas de dagsverken, som kunna beräknas belöpa sig på ordinarie arbeten, återstår för investeringsreserven resp. 5 500 000 1 600 000 och 100 000 dagsverken, vilka motsvara 28 800 årsarbetare varav 22 000 grovarbetare, 6 400 yrkeskunniga arbetare i anläggningsverksamhet och 400 industriarbetare. Beträffande beräknad materialåtgång för planens genomförande hänvisas till bilaga 31.

a. Investeringsobjekt för Stockholms stad. Investeringsutredningens förslag till investeringsplaner för budgetåret 1944) 45 och 1945/46 för Stockholms stad innefattade arbeten för respektive 116 och 107 milj kronor. Enär en avsevärd del av de i sistnämnda förslag ingående företagen numera antingen äro utförda eller hava påbörjats, har en omfattande revidering av detsamma visat sig erforderlig. Med anledning härav tillskrev arbetsmarknadskommissionen den 20 juni 1945 stadskollegiet i Stockholm med anhållan, att Stockholms stad ville uppgöra ett nytt forslag till investeringsplan, gällande budgetåret 1946/47, och samtidigt lämna uppgift om vilka i den tidigare planen upptagna företag, som blivit utförda eller påbörjade och därför borde utmönstras ur planen. För att en arbetslöshet i förening med materialbrist skulle kunna bemästras framhöll kommissionen lämpligheten av att staden även inkom med förslag till en extra reserv av arbeten vilka icke vore i större grad materialkrävande och icke forutsatte större yrkeskunnighet hos arbetskraften, även om man därvid skulle behöva tibVripa företag, som icke vore så angelägna, att de med eljest tillämpad bedömning borde medtagas i investeringsplanen för nästkommande budgetar. Från staden har till kommissionen överlämnats dels en preliminär uppgift på nya arbetsobjekt, vilka antoges lämpliga att ingå i ifrågavarande investerings-

317 plan, dels kompletterande uppgifter till i investeringsplanen för 1945/46 ingående arbetsobjekt. Upprättande av slutgiltigt förslag till investeringsplan pågår hos staden, då detta skrives. Det i det följande framlagda förslaget till investeringsplan h a r baserats — förutom på kvarstående delar av investeringsutredningens plan för 1945/46 — huvudsakligen p å ovannämnda preliminära uppgifter från staden. Med anledning av de genom krigets upphörande förändrade förutsättningarna för den arbetstakt, i vilken staden enligt ordinarie program planerar att utföra sina investeringar, har kommissionen ansett en förnyad uppskattning av de normala investeringarnas omfattning erforderlig. Stadens kapitalinvesteringar åren 1930—1944 hava angivits i Stockholms stads statutlåtande för år 1945 och framgå av följande tabell. Stadens kapitalinvesteringar fördelade på lånemedel och a n d r a medel. (1 000-tal kronor). Å r 1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936 1937 1938 1939 1940 1941 1942 1943 1944 Summa

Lånemedel

Andra medel

Summa

27183 49869 54 316 34 359 29 455 31147 27 377 45 924 52 935 80 918 52 667 54 728 56 712 76 621 66 972 741183

28 685 28120 26 320 19 245 14136 15 856 18 561 22 549 21165 15 309 14 852 8 930 10 805 11108 13 453 269094

55 868 77 9S9 80 636 53 604 43 591 47 003 45 938 68 473 74100 96 227 67 519 63 658 67 517 87 729 80 425 1010 277

De i tabellen angivna totalinvesteringarna innefatta fastighetsförvaltningens inköp och nybyggnader av fastigheter, byggnad av gator, vägar, kyrkogårdar m. m., investeringar i stadens affärsdrivande verk, hälsovård och sjukvård, socialvård, skolor, idrott, bibliotek m. m. Däremot innefattar tabellen icke stöd åt den privata bostadsverksamheten och icke heller investeringar, verkställda av vissa aktiebolag, i vilka staden har andelar (bland dem aktiebolaget Stockholms spårvägar) annat ä n i den mån staden ökat sitt aktieinnehav i dessa företag. Detta h a r under den i tabellen angivna 15ånsperioden skett till belopp utgörande endast ca 2 % av hela investeringen under perioden. Genom att tabellen även innefattar stadens köp av mark och fastigheter, blir densamma icke direkt användbar för bedömning av de av staden utförda arbetena, men torde dock kunna användas för bedömning

318 av variationerna i de årliga investeringarna under den tidsperiod, som tabellen omfattar. Av tabellen framgår, att stadens investeringar år 1943 uppgingo till 87 729 000 kronor och 1944 till 80 425 000 kronor. Rådande byggnadsreglering och brist på material torde hava medfört att en hel del planerade investeringar under dessa två år hava måst uppskjutas och nu väntas komma till utförande så snart ske kan. Några exakta uppgifter om de kommande investeringarna hava icke stått att erhålla. Från stadens finansavdelning har upplysts, att budgetförslaget för år 1946 omfattar 82 300 000 kronor på kapitalbudgeten jämfört med 63 600 000 kronor år 1945. Därutöver tillkommer emellertid arbeten, vilka kunna utföras med reserverade medel eller till vilka ytterligare anslag kan komma att beviljas under året. Med hänsyn till vad som upplysts av de särskilda myndigheterna synes kunna förutsättas, att stadens ordinarie arbeten år 1946 bli av betydligt större omfattning än under 1943 och 1944 samt kunna komma att uppgå till ca 100 milj. kronor. För år 1947 kunna i ännu mindre grad några säkra uppgifter lämnas, men då de allmänna förutsättningarna för investeringsverksamheten torde vara desamma som nu, synes det rimligt att räkna med samma ordinarie arbetsprogram för detta år. Den av kommissionen framlagda investeringsplanen för Stockholms stad för budgetåret 1946/47 framgår av bil. 28 och 30 och innefattar arbeten för ca 127 000 000 kronor, vilka beräknas kunna utföras under ifrågavarande budgetår. Beräkningen har grundats på de särskilda kommunala verkens uppskattning av hur stor del av de anmälda arbetena, som lämpligen kunna utföras under åren 1946 och 1947, varvid icke räknats med r.ågon forcering av arbetena utöver vad respektive verk ansett lämpligt. Av ovannämnda summa avser ett belopp av 63 000 000 kronor huvudsakligen husbyggnadsarbeten, såsom skolhus, fattigvårds- och barnavårdsanstalter jämte sjukhus och förvaltningsbyggnader av olika slag, samt 51 000 000 kronor anläggningsarbeten, såsom vissa gatu- och ledningsarbeten, brobyggnader, tunnelbanan, idrottsanläggningar m. m. Arbeten för 13 000 000 kronor utgöras av vattenledningsanläggningar, gas- och elverkens lednings arbe l en samt spårvägens överbyggnad jämte elektriska ledningar. Arbetsobjekten inom sistnämnda grupp äro således i hög grad materialkrävande och kunna bereda sysselsättning endast åt en relativt begränsad arbetsstyrka i förhållande till företagens kostnad. I detta sammanhang redovisas icke handelshamnar, civila flygfält samt statjbidragsberältigade gator, eftersom sådana investeringsobjekt behandlats under särskilda rubriker i det föregående (se även bil. 16 och 20—21). Bland arbetsobjekt av större betydelse, vilka upptagits i Stockholms stads investeringsplan, må nämnas Södersjukhusets fullbordande, om- och tillbyggnad av Sabbatsbergs m. fl. sjukhus, diverse angelägna folkskolebyggnader, utvidgning av Norsborgsverket samt arbetena med tunnelbanan från Lindliagensgatan på Kungsholmen genom övre Norrmalm till Kungsgatan. Ett belopp av ca 9 000 000 kronor h a r upptagits för vissa exploateringsarbeten för fastighetsnämndens räkning huvudsakligen i stadens ytterområden. Ovannämnda arbeten ingå i stadens ordinarie arbetsprogram för år 1946 men torde i viss ut-

319 sträckning kunna forceras vid en arbetsmarknadskris. En undersökning härom pågår sedan hösten 1945 inom fastighetsnämnden, gatunämnden och idrottsstyrelsen; resultatet föreligger emellertid icke, när detta skrives. Vissa av staden föreslagna investeringsobjekt ha av olika skäl icke medräknats i ovannämnda kostnadssummor, enär de för närvarande icke kunna antagas bliva tillgängliga för sysselsättning av arbetskraft under nästkommande budgetår. Vissa av dessa företag kunna dock genom ändrade förhållanden komina att visa sig mera angelägna än man vid planens uppgörande kunnat förutsätta och med anledning därav tidigare än beräknat bliva färdigplanerade, vilket sålunda skulle medföra en viss ökning av planens omfatt ning. Det torde dock härvidlag mest vara frågan om materialkrävande arbeten och husbyggnader. Stadens ordinarie arbetsprogram, sedan de kategorier, som icke här redovisats som kommunala arbeten, frånräknats, uppskattas till ca 90 milj. kronor- — Investeringsplanen överstiger sålunda de ordinarie arbetena med endast 37 000 000 kronor, som skulle utgöra den egentliga arbetsreserven. Detta kan synas anmärkningsvärt litet, i synnerhet som denna reserv till stor del utgöres av husbyggnader och även de mera grovarbetsbetonade företagen såsom tunnelbane- och ledningsarbetena äro rätt materialkrävande. Hänsyn måste emellertid tagas dels till att en mängd under kriget återhållna företag nu beräknas komma till utförande som ordinarie arbeten, delis till att själva grundförutsättningarna för stadsplanearbetet i Stockholms stad och kringliggande områden genom de senaste årens utveckling ändrats. Sistnämnda förhållande synes vara av så stor vikt, att en kortfattad redogörelse härför må lämnas. På grund av de befolkningsprognoser, som uppgjorts före kriget cch vilkas slutresultat framlades år 1942 i utredningen »Demografiska undersökningar av Stockholms folkmängdstillväxt» (Stockholms stads statistik), ansåg man sig tidigare kunna räkna med att Storstockholms befolkning icke skulle komma att överstiga 900 000 innevånare inom en överskådlig framtid. Under de senaste fem åren h a r emellertid befolkningsökningen uppgått till i genomsnitt över 20 000 per år och folkmängden uppgick vid slutet av år 1945 till ungefär 830 000. Ökningen, som tidigare till övervägande del orsakades av inflyttning, beror nu även i betydande grad på nativitetsöverskott. Efter nya befolkningsprognoser, som uppgjorts genom Stockholms stads försorg, anser man sig numera böra räkna med att Storstockholms befolkning inom en. icke alltför avlägsen framtid (cirka 20 a 30 år) mycket väl kan komma att uppgå till 1,2 å 1,3 milj. invånare. Den nya bosättning, som befolkningsökningen jämte en önskvärd standardhöjning måste medföra, skulle om möjhghet därtill funnes, till större delen äga rum inom icke alltför långt avstånd från det centrala Stockholm. Inom stadens administrativa område finnes emellertid icke tomtmark, som med nuvarande krav på standard, på tillgång på offentliga byggnader och på reservationer för olika ändamål beräknas kunna inrymma mer än ytterligare ca 175 000 invånare. Om nuvarande utveckling fortsätter, står man sålunda inom en mycket snar framtid inför det läget.

320 att bostäder inom staden icke längre kunna beredas stadsbefolkningen. Här bör tilläggas, att bebyggelsetätheten inom staden på många håll anses för stor, och att en utflyttning av olika skäl till ytterområdena ur denna synpunkt vore önskvärd, vilket ytterligare skulle avsevärt minska tillgången på bostäder för nytillkommande befolkning. För att söka bemästra det sålunda uppkomna läget hava Stockholms stadsfullmäktige beslutat organisera en särskild generalplaneavdelning inom stadsplanekontoret med uppgift att utarbeta en generalplan, som skall giva en överblick över stadsbyggnadsprogrammet i Storstockholm, sålunda icke en dast inom stadens administrativa område utan även utanför detsamma. Generalplanen skall angiva huvudlinjerna för markdisposition, trafiknät och ledningsnät, principerna för de särskilda områdenas inre uppbyggnad samt den inbördes tidsföljd, i vilken olika detaljer i planen successivt skola genomföras. Den generalplan, som påbörjats, skall baseras på antagandel om ett framtida invånarantal i Storstockholm av 1,1 å 1,3 milj. Det skall även vara generaiplanearbelets uppgift att klarlägga möjligheterna för samverkan mellan Stockholms stad och grannkommunerna i fråga om planläggning, bostadsbyggande och bostadspolitik samt kommunikationsväsende. Beträffande ifrågavarande angelägenheter hänvisas även till riksdagsberättelsen för år 1939, S: 22, angående tillsättandet av en kommitté för kommunal samverkan, vari enUgt skrivelse från överståthållaren med instämmande i huvudsak av kammarkollegiet och länsstyrelsen i Stockholms län framhölls nödvändigheten av att fimia former för en närmare regelbunden samverkan mellan Stockholms stad och dess förorter. Kommittén i fråga har senare ombildats till 1944 års kommitté för kommunal samverkan. Generalplaneutredningen för Stockholm beräknas till sina huvuddrag vara färdig vid slutet av år 1946, och det är att vänta, att en form för kommunal samverkan mellan staden och grannkommunerna skall kunna utarbetas som resultat av kommitténs arbete. Staden har i januari 1946 utsett en delegation, som skall upptaga direkta förhandlingar i här berörda frågor med grannkommunerna. Det stadsplanearbete i Stockholms stads ytterområden, som för närvarande utföres, står i beroende av resultatet av generalplaneulredningens arbete. Det är därför i allmänhet icke möjligt att utarbeta planer på längre sikt förrän resultatet föreligger av denna utredning. Möjligheterna att såsom arbetslöshetsarbeten i förtid utföra exploateringsarbeten eller arbeten på trafikleder, ledningar m. m. i stadens ytterområden äro sålunda för närvarande mycket begränsade. Detta återverkar även på stadens investeringsplaner, som till följd härav måste begränsas till att omfatta arbeten, för vilka principfrågorna kunnat lösas oberoende av gencralplaneutredningens problemställningar. Sådana arbeten finnas bland annat att tillgå i den inre staden, t. ex. stadens tunnelbanearbeten. Ytterligare utsträckning av dessa arbeten hindras emellertid av att stadsfullmäktige ännu icke tagit ställning till alla härmed sammanhängande stadsplanefrågor. Möjligheterna att inom Stock-

321 holms stad bereda sysselsättning vid offentliga arbeten för eventuellt friställd arbetskraft inom den närmaste framtiden torde, som av det anförda framgår, icke vara särdeles stora. Att staden, som ovan nämnts, planerar en avsevärd utökning av sina ordinarie arbeten torde dock vara i viss mån ägnat att minska riskerna för arbetslöshet. Ett särskilt ogynnsamt läge skulle emellertid uppstå, därest vid en större arbetsmarknadskris materialbrist förhindrade utförandet av husbyggnadsarbeten eller ledningsarbeten m. m. Staden befinner sig numera i ett sådant stadium av sin utveckling, att de flesta nyanläggningar äro av mer eller mindre materialkrävande art. Det torde överhuvud taget vara förenat med svårigheter att finna angelägna grovarbeten i samhällen, där marken är hårt utnyttjad. För Stockholms del medföra dessa förhållanden, att tillgången på grovarbeten inom staden är ringa. Av staden har uppskattats, att sådana arbeten äro tillgängliga för endast ca 27 milj. kronor, varav ca 16 milj. kronor avser ledningsarbeten. Att märka är dock, att därutöver gatu- och vägarbeten i Stockholm för 6 667 000 kronor i den allmänna investeringsreserven och 5 615 000 kronor i den särskilda grovarbetsreserven ingå i den av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen upprättade investeringsplanen för statsbidragsberättigade gator och vägar, se s. 183 och bil. 16. Om man skall uppnå en något så när betryggande arbetsmarknadsberedskap för Stockholm, synes det vara nödvändigt, att stadens planeringsfrågor snarast lösas samt att en större reserv av grovarbeten planlägges. Efter att sålunda en allmän översikt lämnats över tillgängliga investeringsobjekt inom Stockholms stad, redovisas i det följande de olika avsnitten avinvesteringsplanen för kommunala och enskilda arbeten. Härvid är att märka, att även Stockholms stads arbeten behandlas i anslutning till investeringsobjekten för övriga kommuner i landet.

b. Anläggningar för vattenförsörjning och avlopp. Angående av riksdagen tidigare beviljade medel till statsbidrag till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp, bidragsverksamhetens organisation och behovet av sådana anläggningar hänvisas till årets statsverksproposition, VI ht., s. 90—96. Investeringsutredningen upptog vatten- och avloppsanläggningar i förslaget till investeringsplan för budgetåret 1944/45 för 158 000 000 kronor och i förslaget för budgetåret 1945/46 för 170 000 000 kronor. De av utredningen framlagda förslagen avsågo företag i städerna samt sådana företag på landsbygden, som såvitt kunde bedömas skulle falla inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens ämbetsområde. Förslagen innefattade således icke sådana företag på landsbygden, som enligt gällande författningar handläggas av egnahemstyrelsen. Beträffande dessa förutsattes förslag till investeringsplan komma att framläggas av denna styrelse.

322 Det slutliga avgörandet i tveksamma fall, huruvida ett statsbidragsärende skall handläggas av den ena eller andra styrelsen, torde icke kunna fattas på nuvarande stadium utan först i samband med beviljandet av statsbidrag, varvid vid skiljaktiga meningar mellan styrelserna frågan skall hänskjutas till Kungl. Maj:ts avgörande. Med stöd av den under hösten 1945 med länsarbetsnämndernas medverkan utförda inventeringen hava ur 1945/46 års plan avförts sådana företag, som pågå och beräknas bliva slutförda under budgetåret, samt erforderlig justering verkställts av kostnaden för återstående företag i reserven. Efter denna revidering kvarstå från förslaget till investeringsplan för 1945/46 vattenoch avloppsanläggningar för ca 131 000 000 kronor. Dessa företag synas i första hand kunna medtagas i investeringsplanen för budgetåret 1946/47. Av nämnda kostnadssumma tillhör ca 86 000 000 kronor företag på landsbygden och ca 45 000 000 kronor företag i städer (varav 14 700 000 kronor städer med mindre än 10 000 invånare och 30 400 000 kronor städer med mer än 10 000 invånare). I samband med ovannämnda inventering hava nya förslag till vatten- och avloppsanläggningar år 1945 anmälts till arbetsmarknadskommissionen. I fråga om de nya förslag, som avse företag på landsbygden, har samråd skett med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beträffande företagens angelägenhet och möjligheterna att medhinna planeringen i så god tid, att arbetena kunna påbörjas under budgetåret 1946/47. För att vid behandlingen av dessa frågor icke mer än nödvändigt belasta den nyupprättade organisationen inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har bedömningen av företag i städerna verkställts inom kommissionens kansli och i huvudsak grundats på uppgifter från de kommunala organen. Kostnaderna för samtliga angelägna, nyanmälda företag, som beräknas kunna bliva förberedda i tillräckligt god tid för att kunna intagas i investeringsplanen för nästa budgetår beräknas utgöra ca 35 000 000 kronor för företag på landsbygden och 42 000 000 kronor för företag i städerna (varav ca 7 000 000 kronor i städer under 10 000 invånare och ca 35 000 000 kronor i städer över 10 000 invånare). Tillsammans med från föregående budgetår kvarstående 131 000 000 kronor finnas alltså tillgängliga företag avseende vatten- och avloppsanläggningar för ca 208 000 000 kronor. Av nedanstående sammanställning framgå de i planerna för budgetåret 1944/45— 1946/47 ingående företagens fördelning på bebyggelseområden med mera respektive mindre än 10 000 invånare. Anläggningskostnader i milj. kr. enligt förslagen till investeringsplan för 1944/45

1945/46

194647 Städer och samhällen med mer än 10 000 i n v å n a r e . . Mindre än 10 000 invånare

70 88

Summa

53 117 170

65 143 208

323 Anläggningsarbeten för beredande av vattenförsörjning och avlopp äro väl agnade att tagas i anspråk för att bereda sysselsättning åt arbetslösa. I stor utsträckning kunna de utföras vintertid och med icke yrkesutbildad arbetskraft. I vilken omfattning investeringsplanen kan bliva tagen i anspråk, kommer emellertid i första hand att bliva beroende på tillgången på rör av olika slag. Vad beträffar smidda rör ha vissa svårigheter gjort sig gällande att tillgodose hela behovet inom landet, och importmöjligheterna äro svåra att bedöma. Enligt upplysningar, som inhämtats från statens industrikommission, synes det också vara anledning att befara svårigheter med försörjningen med heltjocka gjutjärnsrör. Den inhemska produktionen av heltjocka gjutna muffrör torde under 1946 bli av så ringa omfattning, att den ej nämnvärt kan väntas inverka på tillgången. På sista tiden h a r enligt industrikommissionen viss import ägt ram och någon ökning härav kan väntas. Det synes troligt att tillgången på heltjocka gjutna rör blir tillräcklig för att tillgodo-, se det normala behovet under 1946, om man räknar med att en viss del av detta behov tillgodoses genom inom landet tillverkade stålmuffrör och tryckrör av betong (bonnarör). Det bör emellertid framhållas, att tillverkningskapaciteten i fråga om stålmuffrör och bonnarör är begränsad, och att de sistnämnda endast utföras med relativt stor rördiameter. Tillverkningen av stålmuffrör är beroende av importen av bituminösa isoleringsmaterial, vilken dock numera torde kunna anses säkerställd. Möjligheter finnas också att i stället för gjutjärnsrör använda asbestcementrör, ehuru sådana rör icke för närvarande tillverkas inom landet. Alla kända omständigheter synas dock visa, att möjligheten att vid behov genomföra den utvidgning av arbetsprogrammet, som förslaget till investeringsplan för vattenledningsarbeten skulle innebära, är beroende av en ökning i importen av heltjocka gjutjärnsrör. En sådan importökning kan dock, när detta skrives, icke med någon grad av säkerhet beräknas. Eftersom avlopp i flertalet fall förutsatts bliva utförda i samband med vattenledningsarbeten, finnes risk att även avloppsarbetena måste anstå på grand av brist på vattenledningsrör. Andra skäl, som tala mot en alltför stor optimism vid bedömningen av investeringsmöjligheterna för vattenförsörjning och avlopp, äro att tillgången på specialarbetare icke torde medgiva en allför stor ansvällning av verksamheten. Med hänsyn till de ovan antydda svårigheterna att i större utsträckning utvidga investeringsverksamheten torde försiktigheten bjuda, att man icke förutsätter att arbeten för mer än cirka 40 procent av totalkostnaden för den tillgängliga investeringsvolymen kunna utföras under nästa budgetår. Utföras arbeten i denna utsträckning, innebär detta en byggnadsverksamhet motsvarande ett kostnadsbelopp av sammanlagt 83 000 000 kronor, varav ca 57 000 000 kronor för samhällen med mindre än 10 000 invånare och ca 26 000 000 kronor för samhällen med mer än 10 000 invånare. Göres uppdelningen i stället efter städer och landsbygd, erhålles, att företag för ett kostnadsbelopp av 48 000 000 kronor på landsbygden och 36 000 000 kronor i städerna skulle kunna utföras under ett budgetår. Med hänsyn till att en

324 betydande del av de av städerna anmälda vatten- och avloppsledningsföretagen torde komma till utförande som ordinarie 'arbeten samt att en viss del av de företag, som eventuellt komma till utförande som arbetslöshetsarbeten, torde finansieras medelst gatukostnadsersättningar enligt stadsplanelagen, synes beräkningen av behovet av statsanslag i stort sett böra baseras på kostnaderna för de på landsbygden belägna företagen. Visserligen kunna även företag i städerna i vissa fall erhålla statsbidrag, men detta torde uppvägas av att större samhällen på landsbygden säkerligen k o m m a att utföra en del av de i investeringsplanen ingående företagen utan statsbidrag. Totalkostnaderna för de på landsbygden belägna vatten- och avloppsanläggningar, som förutsättas kunna utföras under budgetåret, beräknas enligt ovan till ca 48 000 000 kronor. Uppskattas statsbidraget till i medeltal 50 procent av anläggningskostnaden uppgår det sammanlagda bidragsbehovet till 24 000 000 kronor. I statsverkspropositionen för innevarande år (VI h t , s. 97) h a r Kungl. Maj:t föreslagit att till Bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp för budgetåret 1946/47 anvisas ett reservationsanslag av 2 000 000 kronor. Med hänsyn härtill beräknas det för budgetåret 1946/47 å beredskapsstat erforderliga beloppet till 22 000 000 kronor. Under åberopande av det anförda hemställer arbetsmarknadskommissionen, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att till Bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 å driftbudgeten under s j ä t t e h u v u d t i t e l n uppföra ett anslag av kronor 22 000 000.

c. Skolor. Upplörande av skolbyggnader.

Beträffande de skolbyggnader, som medtagits i investeringsutredningens förslag till investeringsplan för budgetåret 1945/46, har utvecklingen redan visat, att en stor procent varit av högsta angelägenhetsgrad. I planen ingående byggnadsföretag av denna kategori hava nämligen till mycket stor del utförts eller beräknas bliva utförda i vanlig ordning redan under detta budgetår. Sålunda måste, förutom företag i Stockholms stad, närmare hälften eller företag för ca 47 000 000 kronor av de i planen för innevarande budgetår ingående företagen för ca 99 000 000 kronor av denna anledning utmönstras vid uppgörande av investeringsplan för budgetåret 1946/47 inom grupperna folkskolor, folkhögskolor, kommunala mellanskolor, kommunala flickskolor m. m. samt allmänna läroverk. En ny omfattande inventering av arbetsobjekt h a r emellertid under medverkan av länsarbetsnämnderna utförts under år 1945. över de inkomna förslagen ha yttranden inhämtats från skolöverstyrelsen beträffande allmänna läroverk, övriga kommunala skolor samt

325 folkskolor med flera skolor för folkundervisningen, från överstyrelsen för yrkesutbildning beträffande yrkesskolor och från lantbraksstyrelsen beträffande skolor för lantbrukets yrkesundervisning. Förslaget till investeringsplan för 1946/47 innehåller skolbyggnader representerande ett sammanlagt byggnadsvärde av ca 196 000 000 kronor fördelade på följande grupper. Allmänna läroverk Kommunala mellanskolor, kommunala flickskolor m. m Byggnader för folkskoleväsendet Högre folkskolor och praktiska mellanskolor Folkhögskolor Centrala verkstadsskolor Vissa andra yrkesskolor Skolor för lantbrukets yrkesundervisning

10 634 000 18 265 000 115 902 000 7 363 000 4 401 000 12 500 000 8 172 000 17 475 000 S:a 195 712 000.

Beträffande byggnader för allmänna läroverk har yttrande av skolöverstyrelsen avgivits beträffande företagens relativa angelägenhet samt meddelande lämnats om i vad mån byggnadsförslagen varit föremål för styrelsens granskning. Av de inkomna förslagen finnas åtskilliga, som även tidigare varit föremål för skolöverstyrelsens yttrande, men vilka vid uppgörandet av tidigare planer icke varit tillräckligt förberedda för att kunna påräknas som sysselsättningsobjekt. En del av dessa företag hava emellertid nu hunnit bliva så förberedda, att de kunna komma till utförande under nästa budgetår. Kostnadssumman för dessa företag, vilka alla medtagits i förslaget till investeringsplan för budgetåret 1946/47, utgör 5 650 000 kronor. Hela förslaget till plan för nämnda budgetår innefattar, inberäknat från tidigare planer kvarstående företag, byggnader för allmänna läroverk för sammanlagt 10 634 000 kronor. Under budgetåret uppskattas 40 °/o härav, eller arbeten för ca 4 300 000 kronor, kunna utföras. Beträffande kommunala mellanskolor, kommunala flickskolor m. m. har skolöverstyrelsen genomfört en gradering efter behovsgrad, varvid jämförelse verkställts mellan företag belägna inom samma län. De nyanmälda företag, som hava hög angelägeiihetsgrad och befunnits vara så förberedda, att de skulle kunna påbörjas under budgetåret 1946/47, draga en sammanlagd kostnad av ca 7 000 000 kronor. Tillsammans med från föregående års plan kvarstående företag omfattar förslaget till investeringsplan för budgetåret 1946/47 byggnader för högre kommunala skolor för sammanlagt 18 265 000 kronor. Under budgetåret uppskattas 40 % härav, eller företag för ca 7 300 000 kronor, kunna utföras. Beträffande folkskolor har skolöverstyrelsen vid avgivande av yttrande till kommissionen graderat företagen så, att till angelägenhetsgrad I hänförts byggnadsföretag, vilka avse att tillgodose ett synnerligen trängande behov av nya skollokaler och vilka därför snarast möjligt böra komma till utförande. Till angelägenhetsgrad II hava hänförts byggnadsföretag, som visserligen bedömts vara angelägna, men vilka dock ännu någon tid hjälpligt

326 skulle kunna undvaras genom utnyttjande av befintliga lokaler, distriktets egna eller förhyrda. Till denna angelägenhetsgrad har överstyrelsen även hänfört företag, avseende huvudsakligen gymnastiklokaler. Till angelägenhetsgrad III hava slutligen hänförts företag, vilka — ehuru behövliga — ansetts tills vidare kunna uppskjutas. Fördelningen på de tre angelägenhetsgrupperna framgår av nedanstående sammanställning. F ö r e t a g

av

Angelägenhetsgrad I

Angelägenhetsgrad II

Angelägenhetsgrad III

Kronor

Kronor

Kronor

Företag, som böra anstå eller som icke äro så utredda, att angelägenhetsgrad kunnat angivas ca Kronor

104 791 000

27 853 000

1 282 000

5 050 000

Förslaget till investeringsplan för folkskolebyggnader för nästa budgetår har begränsats till företag av angelägenhetsgrad I. Planeringsläget för dessa företag synes vara sådant, att de åtminstone i regel torde kunna igångsättas under budgetåret. Kostnaden för en del mycket stora byggnadsföretag, vilka av olika anledningar icke väntas kunna igångsättas förrän under senare delen av budgetåret 1946/47, har vid uppgörande av investeringsplanen endast inräknats med belopp motsvarande den del av företagen, som beräknas kunna utföras under nämnda budgetår. Som resultat av den förenämnda år 1945 företagna inventeringen hava byggnader för folkskolor därför tillförts förslaget till investeringsplan för en till 81 600 000 reducerad kostnadssumma. Tillsammans med de företag, som kvarstå från förslaget till investeringsplan för innevarande budgetår, kommer den för budgetåret 1946/47 tillgängliga mängden av angelägna företag att innefatta folskolebyggnader för sammanlagt ca 115 900 000 kronor. Såsom i det föregående (s. 311) framhållits, synes endast en del av de företag, vilka utgöra sysselsättningsreserven av kommunala och enskilda företag, kunna beräknas bliva utförda under budgetåret. Under antagande att 40 procent av företagen skulle kunna bliva utförda under ett budgetår skulle detta giva en påräknelig investeringsvolym motsvarande en kostnad av ca 46 000 000 kronor. Från den 1 januari 1946 tillämpas n y a grunder för statsbidrag i enlighet med beslut av 1945 års riksdag. Enligt dessa grunder göres statsbidraget beroende av antalet skattekronor per invånare i vederbörande kommun och skall utgå med mellan 35 och 80 procent av den verkliga kostnaden. I den utredning (SOU 1945: 25), som legat till grund för de nya bidragsbestämmelsema och som kalkylerade med en minsta bidragsandel av 20 procent, hade medelprocenten för statsbidraget beräknats till ca 50 procent av företagens verkliga kostnad. Enär riksdagen fastställt en högre minimiprocent än de sakkunnigas förslag, torde även medelprocenten komina att bliva något högre än de sakkunniga beräknat. Uppskattningsvis synes erforderligt anslag till bidrag till utförande under nästa budgetår av folkskolebyggnader för

327 46 000 000 kronor utgöra ca 25 000 000 kronor. I årets slatsverksproposition (VIII ht., s. 333—334) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till Folkskolor m. in.: Bidrag till vissa byggnadsarbeten anvisa ett förslagsanslag av 8 000 000 kronor. För genomförande av den nu föreslagna investeringsplanen skulle sålunda av statsmedel erfordras ytterligare (25 000 000 — 8 000 000 = ) 17 000 000 kronor. Beträffande högre folkskolor och praktiska mellanskolor har yttrande avgivits av skolöverstyrelsen beträffande angelägenheten, varvid i huvudsak följts samma grunder som för folkskolor. De nyanmälda företag, som hava den högsta angelägenhetsgiaden och anses så förberedda, att de kunna påbörjas under budgetåret 1946/47, draga en sammanlagd kostnad av ca 6 300 000 kronor. Tillsammans med från föregående års plan kvarstående företag skulle man kunna i sysselsättningsreserven för budgetåret 1946/47 räkna med högre folkskolor och praktiska mellanskolor för sammanlagt ca 7 400 000 kronor. På samma sätt som beträffande folkskolorna uppskattas 40 procent härav, eller företag för ca 3 000 000 kronor, kunna utföras under ett budgetår. Beträffande byggnader för folkhögskoleväsendet genomförde investeringsutredningen år 1944 en särskild inventering, varvid förfrågningar gjordes förutom hos landstingen även direkt till vederbörande folkhögskolor. Efter samråd med skolöverstyrelsen fann utredningen skäl att i förslaget till investeringsplan för budgetåret 1945/46 upptaga arbeten för folkhögskolorna till en sammanlagd kostnad av ca 3 400 000 kronor, fördelade på 17 skolor. Efter revidering utförd år 1945 av det av utredningen samlade materialet kvarstå av ovannämnda 17 företag 9 stycken för ca 2 200 000 kronor, vartill komma 6 nyanmälda företag för 2 200 000 kronor, som av skolöverstyrelsen prövats angelägna och beräknas kunna påbörjas under nästkommande budgetår. Investeringsplanen för budgetåret 1946/47 föreslås sålunda omfatta byggnader för folkhögskoleväsendet för en sammanlagd kostnad av ca 4 400 000 kronor. På grund av att planen i sin helhet icke torde kunna genomföras på ett år h a r en reduktion verkställts. Enligt denna beräknas arbeten för högst 3 400 000 kronor kunna bliva utförda under nästa budgetår. Investeringsutredningens förslag till investeringsplan för budgetåret 1945/ 46 omfattade byggnader för yrkesundervisning för 16 800 000 kronor, varav centrala verkstadsskolor för ett kostnadsbelopp av 12 900 000 kronor. Sistnämnda byggnadsarbeten administreras av landstingen. Efter revidering av investeringsutredningens material kvarstår av förslaget till investeringsplan för innevarande budgetår yrkesskolor för ca 10 600 000 kronor, varav centrala verkstadsskolor för ca 9 600 000 kronor. Vid 1945 års inventering har anmälts ytterligare ett antal företag avseende byggnader för yrkesutbildning. Beträffande dessa hava yttranden inhämtats från överstyrelsen för yrkesutbildning. överstyrelsen har därvid vitsordat angelägenheten av flertalet anmälda företag. Då emellertid icke alla synas så förberedda, att de skulle kunna påbörjas under nästkommande budgetår, föreslås i investeringsplanen för budgetåret 1946/47 medtagas endast 8 nyanmälda företag för en be-

328 räknad kostnad av ca 10 100 000 kronor, varav centrala verkstadsskolor för ca 2 900 000 kronor. Sammanlagt innehåller sålunda förslaget till investeringsplan för 20 700 000 kronor sådana yrkesskolor, vilka falla inom överstyrelsens för yrkesutbildning verksamhetsområde. Härav beräknas ca 12 500 000 kronor till centrala verkstadsskolor. Sistnämnda skolbyggnader med undantag för tvenne företag för en beräknad kostnad av sammanlagt 1 400 000 kronor ingå bland de företag, som överstyrelsen för yrkesutbildning haft att taga hänsyn till vid beräkning av anslagsbehovet för budgetåren 1945/46 och 1946/47. Enligt gällande statsbidragsgrunder för centrala verkstadsskolor (SFS 1941: 716) kan bidrag utgå med 50 procent av kostnaderna, vilket skulle innebära ett bidragsbehov av 6 250 000 kronor vid fullt utnyttjande av planen. I statsverkspropositionen till årets riksdag (VIII ht., s. 461) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till bidrag till inrättande av centrala verkstadsskolor m. m. anvisa ett förslagsanslag av 4 000 000 kronor. Av propositionen framgår, att betydande reservationer på förenämnda anslag kunna beräknas kvarstå vid ingången av budgetåret 1946/47. Med hänsyn härtill samt till anslagets karaktär ävensom till det förhållandet, att man icke torde kunna räkna med att alla de i planen medtagna företagen kunna slutföras under investeringsåret synes för nästa budgetår något anslag å beredskapsstat till ifrågavarande ändamål icke erfordras. Investeningsutredningen föreslog att i investeringsplan för budgetåret 1945/ 46 skulle ingå byggnadsarbeten vid lantmanna- och lanthushållsskolor och vissa andra skolor för lantbruksundervisning för en sammanlagd kostnad av 15 400 000 kronor. Efter verkställd revidering av det föreliggande materialet kvarstå sådana förtag för 11 200 000 kronor. Dessa föreslås bliva överförda till investeringsplanen för budgetåret 1946/47. I samband med invenleringen år 1945 hava anmälts en betydande mängd nya företag. Beträffande dessa har lantbruksstyrelsens yttrande inhämtats. De företag, som synas i erforderlig grad förberedda och vilkas angelägenhet lantbruksstyrelsen kunnat vitsorda, motsvara en sammanlagd kostnadssumma av 6 200 000 kronor. Hela förslaget till investeringsplan föreslås i anslutning härtill innehålla byggnadsarbeten vid vissa lantbruksundervisningsanstalter för tillhopa 17 500 000 kronor. I anslutning till den bedömning, som investeringsutreduingen gjort beträffande möjligheterna att på ett år genomföra arbeten av ifrågavarande slag, synes man kunna utgå ifrån att högst 70 procent av de tillgängliga företagen, eller företag för 11 500 000 kronor, kunna komma till utförande under investeringsåret. Av ifrågavarande företag beräknas arbeten lör 10 500 000 kronor utgöra statsbidragsberättigade företag. Då statsbidrag författningsenligt utgår med SU av de av Kungl. Maj:t godkända byggnadskostnaderna för ifrågavarande företag, torde medelsbehovet för planens genomförande för budgetåret 1946/47 kunna uppskattas till 7 900 000 kronor. Kungl. Maj:t har i statsverkspropositionen för innevarande år föreslagit riksdagen att till Bidrag till byggnadsarbeten vid vissa lantbruksundervisningsanstalter anvisa ett reservationsanslag av 2 600 000 kronor. För genomförande av den föreslagna investeringsplanen skulle sålunda av statsmedel erfordras ytterligare (7 900 000 — 2 600 000 ==) 5 300 000 kronor.

329 Anslag till uppförande av skolbyggnader. De statsbidrag, som skulle kunna ifrågakomma, därest byggnadsföretag gällande allmänna läroverk, kommunala mellanskolor m. m., högre folkskolor, folkhögskolor eller andra sådana undervisningsanstalter, till vilkas uppförande statsbidrag normalt icke utgår, bleve utnyttjade i arbetslöshetsmotverkande syfte, torde böra utgå av anslaget till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. (se s. 367). Under åberopande av det i övrigt anförda hemställer arbetsmarknadskommissionen, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 å d r i f t b u d g e t e n uppföra följande anslag, nämligen under å t t o n d e huvudtiteln: Folkskolor m. m.: Bidrag för vissa byggnadsarbeten kronor 17 000 000 under n i on d e huvudtiteln: Bidrag till byggnadsarbeten vid vissa ningsanstalter

lantbruksunderviskronor 5 300 000.

Underhåll av skolbyggnader.

I innevarande års statsverksproposition (VIII ht, s. 335—336) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att under rubriken Folkskolor m. m. till underhålls- och materielbidrag anvisa ett förslagsanslag av 1 000 000 kronor, varav 100 000 kronor enligt särskilda bestämmelser till bidrag till folk- och småskolor av lägre form än A och B 1. Beträffande det författningsenligt utgående underhålls- och materielbidraget hänvisas till den redogörelse, som lämnats i 1945 års statsverksproposition, VIII ht, s. 417—419. Skolöverstyrelsen avgav i samband med sina år 1944 avgivna anslagsäskanden för budgetåret 1945/46 en av riksdagen begärd motivering rörande grunderna för ifrågavarande anslags disposition och förordade därvid, att det nu utgående statsbidraget skulle inskränkas till att avse endast inventarie- och materielanskaffningen men däremot ej underhållet av skollokaler, överstyrelsen fann att ett bortfallande av de jämförelsevis obetydliga belopp, som med nu utgående låga statsbidrag kunnat disponeras för lokalunderhållet, för det övervägande antalet skoldistrikt endast skulle få ringa inverkan i ekonomiskt avseende. Överstyrelsen framhöll emellertid samtidigt att styrelsen alltjämt vore av den meningen, att starka skäl talade för att bidrag utginge för underhåll av skollokaler med hänsyn till skoldistriktens stora kostnader därför. Det torde vara ställt utom tvivel, att det behöriga underhållet av skollokaler inom landet blivit mer eller mindre eftersatt under de senare åren, i viss mån till följd av det efter år 1940 minskad statsbidraget till underhåll m. m. Skäl synas således föreligga att under en efterkrigsperiod stimulera till en 22—467172.

330 återhämtning av vad som blivit eftersatt i fråga om underhåll av skollokaler och att därför åtminstone temporärt höja statsanslagen till underhåll av skollokaler. De byggnadsarbeten, om vilka här är fråga, äro emellertid på grund av varje särskilt företags förhållandevis ringa omfattning och på grund av att genom dem arbetstillfällen huvudsakligen beredas åt specialarbetare, såsom målare och snickare, icke särskilt lämpade som sysselsättningsobjekt för friställd arbetskraft under en arbetsmarknadskris. Vidare måste arbetena i regel utföras under skolferier och svårigheterna bliva stora att till rimlig kostnad ordna en tekniskt sakkunnig tillsyn och kontroll. De ifrågavarande arbetena hava emellertid i allmänhet en mycket hög angelägenhetsgrad och fordra intet omfattande planläggningsarbete. Det synes därför skäligt, att de beaktas vid utformningen av investeringsreserven av kommunala och enskilda objekt, ehuru med hänsyn till ovan anförda omständigheter en viss återhållsamhet bör iakttagas vid beräkningen av anslag för ändamålet. Investeringsutredningen tillstyrkte (SOU 1945: 12, s. 267) för sin del, att i investeringsplanen för budgetåret 1945/46 skulle upptagas underhållsarbeten vid folkskolebyggnader av en omfattning, motsvarande två års normal investering. Det synes lämpligt, att jämväl i investeringsplanen för budgetåret 1946/ 47 inräknas dylika arbeten till samma omfattning. Under förutsättning att beträffande storleken av statsbidraget de före år 1940 gällande bestämmelserna skulle tillämpas, skulle bidraget motsvara ca 25 kronor per skollokal, d. v. s. hälften av det gemensamma anslaget till underhåll av skollokaler samt för tillhandahållande av inventarier och undervisningsmateriel. Två års normal investering skulle sålunda förutsätta ett statsbidrag av 50 kronor för varje skoldistriktet tillhörig lokal. Före den år 1940 företagna sänkningen av bidragsbeloppen till hälften anvisades till underhålls- och materielbidrag ett anslag om 1 800 000 kronor, varav halva beloppet kan anses hava varit beräknat för underhållsbidrag. Det normala underhållsbidraget kan således anses hava uppgått till 900 000 kronor. Det anslag, som efter angivna beräkningsgrunder erfordras vid ett genomförande av en till två års normal investering beräknad investeringsplan under budgetåret 1946/47, skulle sålunda bliva 1 800 000 kronor. Investeringsutredningen hade (SOU 1945: 12, s. 325) kommit till den uppfattningen, att därest investeringsreserven toges i anspråk, de föreslagna bidragsbeloppen icke borde utgå automatiskt. Det syntes vara nödvändigt, att behovet av reparationsarbeten behörigen styrktes. Genom detta tillvägagångssätt bleve också möjligheterna större att i första hand få underhållsarbeten utförda vid de byggnader, där reparationsarbetet blivit mest eftersatt. Investeringsutredningen hade övervägt, vilka möjligheter, som förelåge att genomföra den önskvärda behovsprövningen, och därvid funnit, att svårigheterna att pålägga något av de statliga tekniska organen denna prövning bleve alltför stora. Varken väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, byggnadsstyrelsen eller egnahemsstyrelsen syntes genom sina tjänstemän ha någon möjlighet att utan personalförstärkning åtaga sig ett kontrollarbete för de här ifrågava-

331 rande företagen. Kostnaderna för kontrollen skulle därvid bliva allt för betydande i förhållande till reparationsarbetenas omfattning. Utredningen föreslog med anledning härav att åt vederbörande folkskolinspektörer skulle anförtros uppgiften såväl att konstatera, att behovet av underhållsarbeten förelåge, som att avsyna och godkänna de arbeten, som eventuellt komme till utförande med anslagsmedel å beredskapsstat. Detta arbete syntes inspektörerna kunna utföra i direkt samband med den vanliga inspektionsverksamheten. Vid den närmare utformningen av de bestämmelser, som borde ligga till grund för anslagsmedlens utbetalande, syntes enligt utredningens uppfattning böra beaktas, att bidragen borde utgå per skolenhet med 50 kronor per lokal, dock högst med kostnaden för det planerade reparationsarbetet. Som underlag för beräknandet av bidragets storlek borde följaktligen finnas en kostnadsberäkning, som granskats av folkskolinspektören och som kunde godtagas av vederbörande länsstyrelse. Med hänsyn till att utredningen föreslagit ändrade bidragsgrunder vid ett utnyttjande av investeringsreserven, föreslog utredningen, att medlen skulle upptagas å ett särskilt för detta ändamål å allmän beredskapsstat uppfört anslag. Grunderna för dispositionen av underhålls- och materielbidraget till folkskolor äro för närvarande under utredning av de sakkunniga för utredning rörande förhållandet mellan staten och skoldistrikten m. m. (se innevarande års statsverksproposition VIII ht, s. 336). I avvaktan på resultatet av ifrågavarande utredning föreslår arbetsmarknadskommissionen, att de av investeringsutredningen framförda grunderna för beviljande av bidrag till underhåll av skollokaler tillämpas vid ett eventuellt ianspråktagande av denna del av unvesteringsreserven. Anslagsbehovet å beredskapsstat för budgetåret 1946/ 47 synes böra uppskattas till samma belopp som av investeringsutredningen beräknades för innevarande budgetår, d. v. s. till 1 800 000 kronor. Under åberopande av vad ovan anförts hemställer arbetsmarknadskommissionen, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att till Folkskolor m. m.: bidrag till underhåll av skollokaler å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 å d r i f t b u d g e t e n under å t t o n d e h u v u d t i t e l n uppföra ett anslag av kronor 1 800 000. d. Sjukhus. Det av investeringsutredningen framlagda förslag till investeringsplan, vilket lades till grund för allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45, upptog sjukhusbyggnader för landstingen för 33 000 000 kronor. I utredningens motsvarande förslag för budgetåret 1945/46 hade mängden sådana företag ökats väsentligt och representerade en sammanlagd kostnad av 58 000 000 kronor. Härtill kommo sjukhusbyggnader i städer, som icke deltaga i landsting, för 16 600 000 kronor, varför den sammanlagda kostnaden för sjukhusbyggnader

332 blev ca 75 000 000 kronor. Under rubriken sjukhus redovisas i förslaget till plan för nästkommande budgetår samtliga sjukhusbyggnader utom byggnader för folksanaloriema, vilka redovisas bland Diverse enskilda arbeten och underrubriken Byggnader för vissa statsunderstödda institutioner. Med stöd av den under hösten 1945 med länsarbetsnämndernas medverkan utförda inventeringen ha ur planen avförts sådana företag, som påbörjats och beräknas bliva slutförda under innevarande budgetår, varjämte erforderliga justeringar verkställts av kostnaden för återstående företag. Slutligen har från landstingen och berörda kommunala myndigheter via länsarbetsnämnderna infordrats uppgifter på nya, angelägna företag, vilka lämpligen borde kunna ingå i investeringsplanen för nästkommande budgetår. Uppgifter från Stockholms stad hava infordrats direkt från staden, såsom närmare uppgivits under rubriken Investeringsobjekt för Stockholms stad (s. 316). Från 1945/46 års investeringsplan kvarstående företag samt sådana nyanmälda, som efter samråd med medicinalstyrelsen befunnits tillräckligt angelägna och förberedda för att medtagas i investeringsplanen för budgetåret 1946/47, draga tillsammans en kostnad av ca 94 000 000 kronor. Till följd av de begränsningar av användningsmöjligheterna såsom sysselsättningsobjekt, vilka överhuvud taget äro utmärkande för husbyggnadsarbeten — sjukhusbyggen äro härvidlag ej undantag — samt med hänsyn till att byggnadstiden för vissa av företagen kan bliva längre än beräknat, synes m a n icke böra räkna med att företag för hela den nämnda kostnaden skulle kunna genomföras under ett budgetår. Om man i likhet med investeringsutredningen beräknar, att ungefär tre fjärdedelar av företagen skulle kunna utföras, skulle detta innebära, att den utnyttjningsbara investeringsplanen skulle innehålla sjukhusbyggen för ca 70 000 000 kronor. Enligt här nedan lämnade närmare uppgifter har det sammanlagda erforderliga statsbidragsbeloppet för planens genomförande i den del densamma omfattar företag, till vilkas utförande bidrag normalt utgår, beräknats till 3 300 000 kronor. Härav har till tuberkulossjukvårdsanstalter beräknats 1 000 000 kronor, till epidemisjukhus 700 000 kronor, till hem för kroniskt sjuka 1 000 000 kronor och till förlossningsanstalter 600 000 kronor. Därest sjukhusbyggnader, till vilkas utförande statsbidrag normalt icke utgår, skulle bliva utförda i arbetsmarknadsreglerande syfte, torde erforderligt bidrag böra utgå av anslaget till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. (se s. 367). Till Bidrag till uppförande, inrättande eller inlösen av vårdhem för lättskötta sinnessjuka uppfördes å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 ett anslag av 300 000 kronor, medan däremot intet anslag utöver det i 1945 års statsverksproposition äskade beräknades bliva erforderligt för genomförande av den för budgetåret 1945/46 föreslagna investeringsplanen. I statsverkspropositionen för innevarande budgetår finnes intet anslag upptaget till ifrågavarande ändamål. Investeringsplanen för nästkommande budgetår föreslås innehålla byggnadsarbeten av detta slag för ca 2 700 000 kronor, varav författningsenligt statsbidrag beräknas utgå med sammanlagt ca 400 000 kronor.

333 Beloppet skulle sannolikt komma att fördelas på mer än ett budgetår, därest ifrågavarande arbetsobjekt i sin helhet komme till utförande. Något särskilt anslag å beredskapsstat under denna anslagsrubrik utöver tidigare beviljade medel synes icke erforderligt. Till Bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanctalter uppfördes å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 ett anslag av 1 000 000 kronor. Investeringsutredningen föreslog för budgetåret 1945/46 ett anslag å beredskapsstat för detta ändamål av 600 000 kronor. Medicinalstyrelsen har, såsom framgår av årets statsverksproposition, V ht., s. 240 och 244, för nästa budgetår föreslagit ett belopp av 1 435 000 kronor för ändamålet i fråga. Härav utgjorde 834 214 kronor det belopp, som enligt till styrelsen inkomna ansökningar om statsbidrag erfordrades till anordnande av nya vårdplatser för lungtuberkulösa. Framställningar om statsbidrag med tillhopa 308 000 kronor väntades enligt styrelsen före utgången av budgetåret 1946/47. Därjämte förelåge en framställning om bidrag till uppförande av barnavdelning och personalbostäder vid K r o n p r i n s e s s a n V i k t o r i a s k u s t sanatorium i Barkåkra. Direktionen för kustsanatoriet har i skrivelse till Kungl. Maj:t den 16 juli 1945 i underdånighet hemställt, att Kungl. Maj:t av 1946 års riksdag täcktes begära statsbidrag till uppförande vid kustsanatoriet av följande nybyggnader: A. Nybyggnad för barnavdelning m. m kronor 450 000 B. Nytt bostadshus åt förste underläkaren alternativt sysslomannen » 69 000 C. Nytt bostadshus åt maskinmästaren » 40 000 Summa kronor 559 000. Direktionen har i förenämnda skrivelse bl. a. anfört, att nuvarande barnavdelning inrymdes i ett enkelt trähus i två våningar. Huset vore ursprungligen uppfört som tillfälligt epidemisjukhus men hade sedan tagits i bruk som vårdavdelning. Utmed södra fasaden funnes en solveranda med glastak och väggar. Denna borttoge större delen av ljuset för innanför liggande sjuksalar och hindrade effektiv genomvädring av desamma. Byggnaden vore dåligt värmeisolerad och taken i bristfälligt skick. Direktionen fäste särskild vikt vid att få brandfara avlägsnad, då den befintbga byggnaden, som ovan nämnts, vore uppförd av trä. Den nya barnavdelningen, som beräknades för 35 vårdplatser, skulle inrymmas i ett plan och över densamma skulle förläggas en våning med personalrum. Dessa skulle ersätta två rum, som genom rivning av nuvarande barnavdelning förlorades, samt täcka det ökade behov av personalrum, som beräknades bliva erforderligt, när arbetstiden för sjukvårdspersonalen inom kort skall nedbringas från nuvarande 54 till 48 timmar per vecka. För att anskaffa familjebostad om fyra rum och kök jämte hembiträdesrum åt den vid sanatoriet anställde förste underläkaren erfordrades enligt direktionen nybyggnad, enär lämpliga familjebostäder icke kunde förhyras i samhället.

334 Direktionen funne vidare nödvändigt, att familjebostad anskaffades åt maskinmästaren vid sanatoriet. Enär lämplig bostad icke för närvarande och sannolikt ej heller senare kunde förhyras i intilliggande samhälle, måste nytt bostadshus, lämpligen om tre rum och kök, uppföras vid sanatoriet. Medicinalstyrelsen har i skrivelse till Kungl. Maj:t den 20 september 1945 vitsordat, att stort behov förelåge av att vid sanatoriet anordna såväl en barnavdelning som nya bostäder för vardera förste underläkaren och maskinmästaren. Styrelsen har därvid tillstyrkt, att dessa arbeten så snart ske kan måtte k o m m a till utförande. Med hänsyn till kustsanatoriets svaga ekonomiska ställning syntes det vara erforderliga, att kostnaderna för samtliga ifrågavarande arbeten bestredes av statsmedel, dock högst med i direktionens ansökan för respektive ändamål angivet belopp. Kostnaderna syntes böra belasta anslaget till Bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter. Byggnadsstyrelsen har i skrivelse till Medicinalstyrelsen den 30 augusti 1945 efter vissa smärre anmärkningar mot de åtföljande ritningarna förklarat sig i övrigt icke hava någon erinran mot förslaget och de till 559 000 kronor beräknade kostnaderna för detsamma. Direktionen för sanatoriet har i skrivelse till statens arbetsmarknadskommission den 22 augusti 1945 anmält ifrågavarande företag till investeringsplanen, dock med framhållande av att ansökan om bidrag till byggnadsföretaget inlämnats till Kungl. Maj:t. Anslag till uppförande av byggnader för barnavdelning och personalbostäder m. m. vid kustsanatoriet i Barkåkra har i statsverkspropositionen icke äskats å riksstat för nästkommande budgetår. Med hänsyn till vad ovan anförts, synes emellertid uppförande av ifrågavarande byggnader böra ingå i investeringsplanen för nästa budgetår. Byggnadskostnaderna synas böra bestridas av statsmedel intill av Kungl. Maj:t godkänd kostnad. Å beredskapsstat synes därför böra uppföras ett anslag av 559 000 kronor. Medicinalstyrelsens beräkningar av anslagsbehovet till l u n g t u b e r k u l o s a n s t a l t e r utvisar något högre sammanlagt bidragsbelopp än vad som motsvarar de i investeringsplanen upptagna företagen av denna kategori. Detta synes kunna förklaras dels av att till styrelsen sådana företag blivit anmälda, som icke varit fullt färdigplanerade och beträffande vilka planeringsmöjligheterna ansetts vara ovissa, dels av att företag, vilka äro under utförande men likväl kunna erfordra utbetalning av anslag under nästkommande budgetår, avförts ur investeringsplanen, varigenom härför erforderliga bidrag icke ingå i den inom kommissionens kansli utförda beräkningen av behovet av statsmedel för investeringsplanens genomförande. Med hänsyn till att vissa landsting på kommissionens förfrågningar icke synas ha lämnat fullständiga svar beträffande sina byggnadsplaner och kommissionens primärmaterial därför torde vara mera ofullständigt än medicinalstyrelsens, synes det lämpligast, att styrelsens beräkningar läggas till grund för den följande uppskattningen av behovet av statsmedel för nästkommande budgetår. Under denna förutsättning skulle behovet av anslag för nästa budgetår för investeringsplanens realiserande efter avdrag av ett belopp av 500 704 kronor, som

335 av medicinalstyrelsen beräknats återstå å anslaget vid utgången av innevarande budgetår, kunna beräknas till (834 214 + 308 000 + 559 000 — 500 704 = ) 1 200 510 kronor. I statsverkspropositionen för innevarande år har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till Bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 350 000 kronor, varav ett belopp av 200 000 kronor beräknas till statsbidrag till anordnande av nya vårdplatser för lungtuberkulösa. Sistnämnda belopp avser arbeten av sådant slag, som ingår i den föreslagna investeringsplanen, medan återstående 150 000 kronor äro avsedda till andra ändamål. Å beredskapsstat synes till bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter erfordras (1200 510 — 200 0 0 0 = ) 1000 510 kronor eller i runt tal 1 000 000 kronor. Till Bidrag till uppförande eller inrättande av epidemisjukhus uppfördes å beredskapsstat för budgetåret 1944/45 ett anslag av 200 000 kronor och i investeringsutredningens förslag till investeringsreserv för budgetåret 1945/46 beräknades för samma ändamål ett anslagsbehov av 550 000 kronor. Medicinalstyrelsen har, såsom framgår av årets statsverksproposition, V ht., s. 258, för budgetåret 1946/47 till ifrågavarande ändamål hemställt om anvisande av ett anslag å riksstat av 1 160 000 kronor. Det av medicinalstyrelsen äskade beloppet motsvarar epidemisjukhus för en större byggnadssumma än som med ledning av till kommissionen inkommet primärmaterial kunnat föreslås ingå i förslaget till investeringsplan för nästkommande budgetår. Då emellertid medicinalstyrelsen torde bygga sina beräkningar på ett mera omfattande material, hava dessa lagts till grand för beräkningen av anslagsbehovet, vilket under dessa förutsättningar uppgår till i runt tal 1 100 000 kronor 1 . I innevarande års statsverksproposition har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till Bidrag till uppförande eller inrättande av epidemisjukhus för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 400 000 kronor. Å beredskapsstat beräknas därför komma att erfordras ett belopp av (1 100 000 — 400 000 = ) 700 000 kronor till samma ändamål. Till Bidrag till uppförande m. m. av hem för kroniskt sjuka upptogs å beredskapsstat för budgetåret 1944/45 ett anslag av 100 000 kronor och i investeringsutredningens förslag till investeringsreserv för budgetåret 1945/46 räknades med ett anslagsbehov av 300 000 kronor. Medicinalstyrelsen har, såsom framgår av årets statsverksproposition, V ht., s. 261—262, till samma ändamål för budgetåret 1946/47 äskat ett belopp på riksstat av 1 480 000 kronor. Det av styrelsen äskade beloppet överstiger avsevärt bidragsbehovet för de företag av ifrågavarande kategori, som anmälts till kommissionen och som med hänsyn till planeringsläget ansetts kunna påräknas som sysselsättningsreserv under nästa budgetår. Även beträffande dessa byggnadsföretag hava emellertid medicinalstyrelsens beräkningar ansetts böra läggas till grund för uppskattningen av anslagsbehovet. Det synes dock med hänsyn till att medicinalstyrelsens beräkningar till betydande del grundats på väntade framställningar om statsbidrag till företag, som ännu icke torde vara

336 detaljplanerade, vara motiverat att reducera uppskattningen av anslagsbehovet till förslagsvis 1 250 000 kronor. I statsverkspropositionen för innevarande år har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till Bidrag till uppförande av hem för kroniskt sjuka för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 250 000 kronor. Å beredskapsstat beräknas därför ett belopp av (1 250 000 — 250 000 = ) 1 000 000 kronor bliva erforderligt. Till Bidrag till uppförande eller inrättande av förlossningsanstalter uppfördes å beredskapsstat för budgetåret 1944/45 ett anslag av 600 000 kronor. Samma belopp beräknades i investeringsutredningens förslag till investeringsreserv för budgetåret 1945/46. Medicinalstyrelsen har för budgetåret 1946/47 för samma ändamål äskat ett belopp av 1000 000 kronor, varvid styrelsen utgått från oförändrade bidragsgrunder. Med skrivelse den 22 november 1945 har 1941 års befolkningsutredning överlämnat betänkande om förlossningsvården (se 1945 års statsverksproposition, V ht. s. 297). Kungl. Maj:t har i innevarande års statsverksproposition föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1946/47 till bidrag till uppförande eller inrättande av förlossningsanstalter anvisa ett reservationsanslag av 400 000 kronor. Det belopp, som erfordras på beredskapsstat, kommer att till väsentlig del bestämmas av statsmakternas slutliga ställningstagande till medicinalstyrelsens äskanden och befolkningsutredningens förslag. I avvaktan på statsmakternas ställningstagande har i detta sammanhang räknats med ett anslagsbehov motsvarande skillnaden mellan det av medicinalstyrelsen äskade beloppet och det av Kungl. Maj:t preliminärt föreslagna eller 600 000 kronor. Under åberopande av det anförda hemställer arbetsmarknadskommissionen, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 å d r i f t b u d g e t e n under f e m t e h u v u d t i t e l n uppföra följande anslag, nämligen Bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter kronor 1 000 000 Bidrag till uppförande eller inrättande av epidemisjukhus » 700 000 Bidrag till uppförande m. m. av hem för kroniskt sjuka » 1 000 000 Bidrag till uppförande eller inrättande av 60 förlossningsanstalter » ° 00° e. Branddammar ni. m. Beträffande samtliga anmälda förslag (branddammar, brandbrunnar, fördämningar, upprensningar o. d.) avseende anskaffande av nödig vattentillgång för släckning av brand har inhämtats yttrande från riksbrandinspek-

337 tören (statens brandinspektion), som prövat företagens angelägenhet u r brandskyddssynpunkt. Samtliga från investeringsutredningens förslag till investeringsplan för budgetåret 1945/46 kvarstående företag och sådana nyanmälda, som med hänsyn till de vidtagna förberedelserna synas lämpliga härtill, hava föreslagits ingå i investeringsplanen för budgetåret 1946/47. Sammanlagda kostnaden för dessa företag utgör ca 1 800 000 kronor. I yttrande den 1 november 1945 till arbetsmarknadskommissionen över förslag till branddammar m. m. har riksbrandinspektören framhållit, att arbetsmarknadskommissionen och luftskyddsinspektionen i slutet av år 1940 gjorde en undersökning beträffande behovet av vattenreservoarer för eldsläckningsändamål. Denna utredning visade, att omkring 6 000 brandbrunnar och branddammar samt omkring 3 100 fördämningar och upprensningar vore önskvärda för att vattenfrågan inom respektive kommuner skulle bliva tillfredsställande löst. Av dessa arbeten skulle ca 1 600 dammar och brunnar samt ca 600 uppdämningar och upprensningar komma på luftskyddsorter, under det att övriga företag omkring 4 400 respektive omkring 2 500 skulle avse icke-luftskyddsorter, d. v. s. i stort sett rena landsbygden. Riksbrandinspektören har i sitt ovannämnda yttrande vidare anfört följande: En undersökning i fråga om luftskyddsorter, som verkställdes av luftskyddsinspektionen hösten 1943, visade, att av ovanstående arbeten endast omkring 600 stycken branddammar och 42 regleringsarbeten blivit utförda. Betydande arbeten återstå sålunda och kostnaderna för dessa arbeten kunna i runt tal uppskattas till 20 miljoner kronor. I den nu pågående undersökningen av behovet av vattenreserver i länen, som företages av respektive länsbrandinspektörer, har tills dato följande redovisning lämnats beträffande branddammar och brandbrunnar. Brand- Branddammar brunnar antal antal

Län

Jönköpings

»

!

30 201 137 1

Brand- Branddammar brunnar antal antal

Län

i

i

289 377

165 i

i i

450 92 200 i

i

i

i

20 250 i

30 1

i

70 Göteborgs och Bohus län 3

i

Summa

41 2187

i

1 Behovet under utredning av länsbrandinspektören. — 2 Antalet innefat tar även arunnar. Antal e] angivet men kostnadsberäknat till 320 000 kronor.

338 De i 1940 års undersökning upptagna vattenreserverna utgöras av dels sådana, som erfordras enligt 1945 års brandlag, alltså för fredsändamål, dels sådana, som erfordras för civilförsvaret såsom reserver för befintliga vattenledningar m. m. Skall en gradering av dessa arbeten göras torde f. n. den förstnämnda kategorien, »fredsdammarna», vara den mest nödvändiga. För att erhålla en uppfattning om vad som är det ena eller det andra i den gjorda undersökningen kan man utgå ifrån ! att samtliga arbeten å »icke-luftskyddsorter» äro nödvändiga för fredsändamål under det att det stora flertalet arbeten i »luftskyddsorter» torde vara betingade av civilförsvaret.

Investeringsutredningen ansåg sig i sitt förslag till plan för innevarande budgetår kunna upptaga företag avseende branddammar m. m. för en totalkostnad av 5 000 000 kronor. Av riksbrandinspektörens ovannämnda yttrande synes framgå, att det med hänsyn till behovet av dylika anläggningar finnes anledning att föreslå samma omfattning av investeringsplanen för budgetåret 1946/47. Statsbidrag kan enligt gällande författningar beviljas kommuner till anläggande av branddammar med högst 50 procent av anlägg- I ningskostnadema. Om högsta bidragsprocenten tillämpas, blir sålunda statsmedel till ett belopp av 2 500 000 kronor erforderligt för planens genomförande. I innevarande års statsverksproposition har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till bidrag till kommuner för anläggande av branddammar för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kronor. Utöver detta belopp synes sålunda å allmän beredskapsstat erfordras ett anslag av 2 400 000 kronor. Under åberopande av vad ovan anförts hemställer arbetsmarknadskommissionen, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att till Bidrag till kommuner för anläggande av branddammar å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 å d r i f t- I b u d g e t e n under s j ä t t e h u v u d t i t e l n uppföra ett anslag av kronor 2 400 000. f. Diverse kommunala husbyggnader m. m. Samlingslokaler. För att få en så fullständig kännedom som möjligt om det aktuella behovet av samlingslokaler gjorde invesleringsutredningen år 1944 hos statens nämnd för samlingslokaler framställning om undersökning av de byggnadsprojekt, som varit kända av nämnden. Med stöd av denna undersöknings resultat föreslog utredningen, att samlingslokaler för tillsammans 4 800 000 kronor skulle ingå i investeringsreserven för budgetåret 1945/46. Sedan förenämnda utredningsresultat redovisats, ha emellertid vissa förändringar skett och ytterligare sådana beräknas komina att inträffa fram till ingången av budgetåret 1946/47. Sålunda har ett fåtal av företagen ulförts eller beräknats komma att bliva utförda före utgången av innevarande budgetår. Vad som utförts motväges dock av kostnadsökningar å de övriga företagen, så att den sammanlagda kostnaden för från innevarande budgetår

kvarstående samlingslokaler kan beräknas till samma belopp som hela reserven för budgetåret 1945/46, 4 800 000 kronor. Vidare har från kommunala organ lämnats uppgifter om ett antal nya företag. Dessa uppgifter ha remitterats till statens nämnd för samlingslokaler för yttrande. I samband härmed verkställde nämnden en förnyad översyn av till nämnden inlämnade förslag till samlingslokaler med hänsyn till lämpligheten att medtaga dessa i investeringsreserven. Härav framgick, att ett antal företag med en sammanlagd kostnad av 11 900 000 kronor kunde ifrågakomma. Nämnden överlämnade till kommissionen en förteckning över dessa företag, med angivande av beräknad byggnadskostnad samt planeringsläget såvitt detta var känt. Med stöd av de sålunda inhämtade uppgifterna har kommissionen efter samråd med nämnden ansett sig kunna föreslå, att av kommuner till kommissionen anmälda företag för en kostnad av 3 100 000 kronor samt å ovannämnda av nämnden upprättade förteckning upptagna företag för 4 400 000 kronor lämpligen böra medtagas i investeringsreserven för budgetåret 1946/47. Tillsammans med de från budgetåret 1945/46 kvarstående förslagen beräknas sålunda stå till förfogande tekniskt förberedda förslag till samlingslokaler för en sammanlagd kostnad av (4 800000 + 3 100 000 + 4 400 0 0 0 = ) 12 300 000 kronor. Härtill komma vissa samlingslokaler inom sådana byggnader, som jämväl inrymma lokaler för andra ändamål. Huru stor del av byggnadskostnaderna för dessa företag, som kan förutsättas belöpa sig på dessa samlingslokaler, kan dock icke närmare angivas. Enligt gällande författningar kan bidrag av statsmedel beviljas kommun och lån av statsmedel beviljas bolag, förening eller stiftelse till anordnande av allmänna samlingslokaler. Enär en avsevärd behållning kvarstår på reservationsanslaget till bidrag till anordnande av allmänna samlingslokaler (se innevarande års statsverksproposition (V ht., s. 52) och då endast en mindre del av investeringsplanen omfattar företag av den kategori, att de enligt gällande författning kunna beviljas statsbidrag, finner kommissionen icke anledning föreslå, att särskilt anslag å driftbudgeten upptages å beredskapsstat för budgetåret 1946/ 47 till detta ändamål. Statens nämnd för samlingslokaler har framhållit (se årels .statsverksproposition, kapitalbudgeten, bilaga 4, s. 6), att enligt upplysningar, som nämnden inhämtat från folketshusföreningarnas riksorganisation, ordenshusens riksförening, lantbruksförbundets byggnadsförening och samfundet för hembygdsvård, sagda organisationer under slutet av 1944 hade ritningsuppdrag, avseende allmänna samlingslokaler med en sammanlagd byggnadskostnad av ca 45 000 000 kronor. Kungl. Maj:t har i årets statsverksproposition föreslagit riksdagen att till lån till anordnande av allmänna samlingslokaler för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 5 000 000 kronor. Behovet av statsmedel för att genomföra ett byggnadsprogram för samlingslokaler, omfattande företag för 12 300 000 kronor, kan — bortsett från sådana bidrag, vilka förutsättas kunna utgå av reserverade medel — beräknas till ca 5 000 000 kronor till lån,

340 varför det å ordinarie stat äskade beloppet skulle vara tillräckligt härför. Med hänsyn till den stora mängd arbetsplaner till samlingslokaler, som enligt ovan äro under utarbetande, samt till den starka utveckling, som enligt nämnden för samlingslokaler kan väntas, anser kommissionen likväl efter samråd med nämnden, att 2 000 000 kronor skulle kunna upptagas å beredskapsstat till detta ändamål. Till jämförelse må nämnas att å beredskapsstat för budgetåret 1944/45 upptogs ett belopp av 2 000 000 kronor, under det att intet anslag föreslagits såsom investeringsreserv för innevarande budgetår. Under åberopande av det anförda hemställer kommissionen, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att till Lån till anordnande av allmänna samlingslokaler å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 å k a p i t a l budgeten under F o n d e n för låneunderstöd uppföra ett anslag av kronor 2 000 000. Brandstationer.

Till investeringsutredningen och arbetsmarknadskommissionen hava från kommunalt håll såsom investeringsreserv föreslagits ett antal brandstationer. Beträffande ifrågavarande företag har yttrande inhämtats från riksbrandinspektören (Statens Brandinspektion), som efter verkställd utredning kunnat vitsorda angelägenheten ur brandteknisk synpunkt av samtliga underställda förslag. Av de åren 1943 och 1944 anmälda företagen, vilka av utredningen föreslogos ingå i investeringsreserven för budgetåret 1945/46 ha en del påbörjats, vilket framgår av den under medverkan av länsarbetsnämnderna verkställda översynen av dessa förslag. De återstående företagen jämte de till kommissionen år 1945 anmälda beräknas draga en sammanlagd kostnad av 9 600 000 kronor. Företag för sistnämnda summa föreslås ingå i investeringsreserven för budgetåret 1946/47. Det är att märka, att större delen av de inkomna anmälningarna avser relativt stora företag i städer och större samhällen. Enär statsbidrag till sådana byggnader enligt gällande författning i regel utgår endast till kommun, som den 1 juli 1944 icke ägde brandstation, samt är begränsat till 6 000 kronor för varje företag, blir det bidrag, som enligt normala statsbidragsgrunder kan utgå till de anmälda företagen, litet i relation till totalkostnaden. Beträffande de förslag, som gälla landsbygden, framgår av riksbrandinspektörens yttrande, att endast en liten del — ca 90 företag •— av behovet inom ifrågavarande område anmälts till utredningen eller kommissionen. Riksbrandinspektören har härom anfört följande i sitt yttrande till kommissionen den 1 november 1945. Genom brandlagens ikraftträdande den 1 januari 1945 har varje kommun blivit skyldig att anskaffa och underhålla materiel, byggnader och andra för brandförsvaret erforderliga anordningar samt draga försorg om nödig vattentillgång för släckning av brand. Som en följd härav måste brandstationer anläggas i stor utsträckning särskilt på landsbygden. Antalet har dock kunnat hållas nere genom

341 att vissa kommuner kunna sammanslås till eldsläckningsområden med gemensam brandstation. Genom i lagen stadgad skyldighet till släckningshjälp kommunerna emellan ha ofta större krav måst ställas på befintliga brandkårers utrustning, vilket i sin tur medfört, att tillbyggnader eller nybyggnader av brandstationer även av denna anledning måste igångsättas å en del platser, där brandkår tidigare funnits. Behovet av brandstationer har nyligen undersökts av länsbrandinspektörerna, och enligt från dem ingångna rapporter skulle inalles 517 stationer behöva byggas. För att erhålla en rationell lösning av planerna till brandstationer har statens brandinspektion låtit utarbeta typritningar. Då ovan upptagna brandstationer som regel äro avsedda för 1—2 brandbilar, torde byggnadskostnaden kunna sättas till 21000 å 30 000 för station eller i runt tal till 25 000 kronor pr styck. Till underlättandet av kommunernas finansiering härav lämnar staten, enligt kungl.' kungörelsen den 13 oktober 1944 angående statsbidrag till uppförande av brandstationer, under vissa villkor ett bidrag av 7 3 av byggnadskostnaderna, dock högst 6 000 kronor. Behovet av ovannämnda 517 brandstationer har enligt rapporterna följande fördelning på länen: Stockholms län Uppsala » Södermanlands Östergötlands » Jönköpings » Kronobergs » Kalmar Gotlands Blekinge » Kristianstads » Malmöhus » Halland > Göteborgs och Bohus län 1

31 31 14 14 23 42 42 24 24 16 16 30 38 ii 5 10 10 18

län Älvsborgs läi Skaraborgs »» Värmlands » Örebro »» Västmanlands »» Kopparbergs »» Gävleborgs » Västernorrlands » Jämtlands »» Västerbottens »» Norrbottens »»

'.

Summa

» » 45 11 21 5 33 12 30 37 72 517

behovet under utredning av länsbrandinspektören.

Givilförsvarsstyrelsen beräknar i sin år 1945 avgivna petitaskrivelse genomsnittskostnaden för dessa brandstationer till omkring 20 000 kronor samt statsbidragsbehovet till 6 000 kronor för varje brandstation eller sammanlagt i runt tal 3 100 000 kronor. Om detta byggnadsprogram genomföres på fyra år, skulle för nästa budgetår erfordras 775 000 kronor av statsmedel. I statsverksproposilionen för innevarande år h a r Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till bidrag till kommuner för uppförande av brandstationer för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 400 000 kronor. Ett belopp av ytterligare 375 000 kronor eller avrundat 400 000 kronor skulle sålunda erfordras å beredskapsstat för att det i civilförsvarsstyrelscns skrivelse föreslagna programmet skulle kunna genomföras. Under åberopande av det anförda hemställer kommissionen, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att till Bidrag till kommuner för uppförande av brandstationer å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 å driftbudgeten under s j ä t t e h u v u d t i t e l n uppföra ett anslag av kronor 400 000.

342 Badhus och tvättstugor.

Som ett led i den verksamhet, pensionsstyrelsen bedriver i syfte att förebygga eller häva arbetsoförmåga eller befordra folkhälsan, ingår bland annat åtgärder att åt större folkskikt åstadkomma badmöjligheter, särskilt på landsbygden. För sådant ändamål ställas å riksstaten under det å femte huvudtiteln uppförda reservationsanslaget till åtgärder till förebyggande och hävande av invaliditet medel till pensionsstyrelsens förfogande för annan verksamhet än den individuellt invaliditetsförebyggande, vilka medel av pensionsstyrelsen bl. a. disponeras till statsbidrag till mindre badanläggningar på landsbygden. I en del fall lämnar pensionsstyrelsen bidrag även till badanläggningar, som innehålla avdelningar för tvätt. Enligt Kungl. Maj:ts kungörelse den 22 december 1939 må egnahemsstyrelsen bevilja statsbidrag till ekonomisk förening, som h a r till ändamål att företrädesvis för mindre hushåll på den egentliga landsbygden anskaffa och driva tvättinrättningar med maskinell utrustning. Sistnämnda bidrag må utgå med 25 procent av de godkända kostnaderna för anskaffande av tvättinrättning med utrustning; dock må, om särskilda skäl föranleda därtill, bidrag beviljas med högst 40 procent av nämnda kostnader. Investeringsutredningen mottog i samband med de år 1943 och 1944 verkställda inventeringarna av arbetsobjekt ett antal förslag avseende anläggning av bad- och tvättinrättningar till vilka enligt de grunder, som ovan angivits, statsbidrag skulle h a kunnat komma i fråga. Å allmän beredskapsstat för budgetåret 1945/46 föreslog utredningen med anledning härav uppförande dels av ett anslag av 125 000 kronor under femte huvudtiteln till åtgärder till förebyggande och hävande av invaliditet, dels av ett anslag av 400 000 kronor under nionde huvudtiteln till bidrag för anläggande av gemensamma tvättinrättningar på landsbygden. I samband med den av arbetsmarknadskommissionen år 1945 verkställda inventeringen av kommunala och enskilda arbetsobjekt ha även ett antal förslag avseende badhus och tvättinrättningar på landsbygden inkommit, så att sådana företag för ett sammanlagt kostnadsbelopp av ca 11 000 000 kronor, varav ca 2 200 000 kronor på landsbygden, finnas tillgängliga och så förberedda, att de lämpligen skulle kunna ingå i en investeringsreserv för nästkommande budgetår. Kommissionen har delgivit pensionsstyrelsen resp. egnahemsstyrelsen hela det föreliggande materialet, såväl det från investeringsutredningens undersökningar kvarstående som det under år 1945 via länsarbetsnämnderna inkomna, samt anhållit om styrelsernas yttrande om lämpligheten att medtaga sådana företag i en investeringsreserv för budgetåret 1946/47. Pensionsstyrelsen har med anledning härav i skrivelse till arbetsmarknadskommissionen den 18 december 1945 anfört, att styrelsen för närvarande på grund av det begränsade anslaget för ifrågavarande verksamhet och det stora antalet ansökningar om bidrag till badanläggningar icke ansett sig kunna lämna högre bidrag till folk- och skolbad än 2 000 kronor och icke

343 ämnade lämna bidrag till bybastur med mer än hälften av detta belopp. För budgetåret 1946/47 har pensionsstyrelsen för denna verksamhet hemställt om ett anslag av 300 000 kronor. Beträffande det av kommissionen till styrelsens förfogande ställda materialet syntes endast ett mindre antal företag vara av sådan storleksordning, att bidrag till dem enligt nu tillämpade grunder skulle kunna utgå från pensionsstyrelsen. Med hänsyn till det stora antalet till styrelsen inkomna, icke avgjorda ansökningar har styrelsen ansett sig kunna vitsorda att planeringsarbetena för dylika anläggningar i händelse av en arbetsmarknadskris torde kunna forceras, varvid även ett större antal ansökningar från kommunerna skulle kunna emotses än hittills. Om större belopp av statsmedel stode till förfogande, kunde styrelsen även bevilja statsbidrag till något större anläggningar än vad hittills skett. Pensionsstyrelsen h a r därför tillstyrkt att i investeringsreserven för budgetåret 1946/47 måtte intagas företag motsvarande ett anslag för ifrågavarande ändamål av 125 000 kronor. Enär Kungl. Maj:t i årets statsverksproposition (V ht., s. 90) för ifrågavarande ändamål föreslagit ett till 150 000 kronor nedsatt belopp, torde 150 000 kronor ytterligare böra upptagas å beredskapsstat. Tillsammans synes sålunda å beredskapsstat till ifrågavarande ändamål böra uppföras (150 000 + 125 000 = ) 275 000 kronor. Egnahemsstyrelsen har i skrivelse till arbetsmarknadskommissionen den 15 december 1945 anfört, att utredningsarbete påginge hos befolkningsutredningen i syfte att undersöka de tekniska förutsättningarna för en utvidgad produktion av såväl tvättstugor som badinrättningar av olika slag. Enligt vad styrelsen inhämtat torde emellertid de resultat, som utredningen kommit till beträffande tvättfrågans lösning, icke kunna väntas föranleda statliga åtgärder på området förrän tidigast vid ingången av år 1947, måhända icke förrän den 1 juli 1947. Det syntes alltså enligt styrelsen icke vara anledning att dessförinnan räkna med någon ändring av grunderna för beviljande av statsbidrag till gemensamma tvättinrättningar på landsbygden. Endast en del av de till investeringsutredningen och arbetsmarknadskommissionen anmälda förslagen till tvättstugor syntes enligt egnahemsstyrelsen vara lämpade att ingå i en investeringsreserv av statsbidragsberättigade tvättstugor. De erfarenheter, som vunnits under den tid, styrelsen fungerat som bidragsprövande myndighet för tvättstugor, hade emellertid givit vid handen, att det på landsbygden funnes ett stort behov och stigande intresse för dylika anläggningar. Anslagen till denna bidragsgivning hade uppgått till 100 000 kronor under budgetåret 1943/44, 150 000 kronor under budgetåret 1944/45 och 250 000 kronor under budgetåret 1945/46. I proposition nr 47 till årets riksdag har Kungl. Maj:t äskat ett anslag för budgetåret 1946/47 av 250 000 kronor till Bidrag för anläggande av gemensamma tvättinrättningar på landsbygden. Egnahemsstyrelsen har vidare i sin skrivelse till kommissionen meddelat, att de beviljade anslagen hade möjliggjort en bidragsgivning, som i medeltal ej uppnådde 20 procent av hela anläggningskostnaden för tvättinrättningarna. Om dessa anslag höjdes så att bidragsprocenten kunde ökas till

344 den författningsenligt högsta tillåtna, 40 procent av hela anläggningskostnaden, skulle det redan befintliga betydande intresset för tvättfrågans lösning på landsbygden lätt kunna ytterligare stimuleras genom inverkan från egnahemsstyrelsen och dess underställda organ. Härigenom skulle kunna skapas en investeringsreserv av aktuella anläggningar, som kunde tagas i anspråk, därest förhållandena på arbetsmarknaden motiverade särskilda statliga beredskapsåtgärder. Styrelsen uppskattade bidragsbehovet för en sådan investeringsreserv för budgetåret 1946/47 till omkring 400 000 kronor. Utan att därmed ställning tages till lämpligheten av att statsbidragen till gemensamma tvättinrättningar på landsbygden genomsnittligt höjas från dem, som normalt utgå, upp till närheten av de högsta författningsenligt tilliarna, synes dock tillgången på företag av ifrågavarande slag vara tillräcklig för att motivera medtagandet av en investeringsreserv av ifrågavarande slag för budgetåret 1946/47 motsvarande den av egnahemsstyrelsen föreslagna bidragstilldelningen. Under åberopande av det anförda hemställer kommissionen, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 å d r i f t b u d g e t e n uppföra följande anslag, nämligen under f e m t e h u v u d t i t e l n : Åtgärder till förebyggande och håvande av invaliditet kronor 275 000, under n i o n d e h u v u d t i t e l n : Bidrag för anläggande av gemensamma på landsbygden

tvättinrättningar kronor 400 000.

övriga husbyggnader.

Under denna rubrik ha i planen upptagits samtliga sådana tekniskt förberedda och u r kommunal synpunkt angelägna kommunala husbyggnadsföretag, vilka icke äro att hänföra till skolbyggnader, sjukhus, fritidsanläggningar, brandstationer, samlingslokaler eller badhus och tvättstugor. Totalkostnaderna för dessa hava upptagits till ca 80 000 000 kronor, varav ca 20 000 000 kronor beräknats för kommunala vårdinrättningar (ålderdomshem och anstalter för barnavård). I planen ingå vidare sådana angelägna arbeten, som avse kommunalhus, medborgarhus, polisstationer, förråd, verkstäder och garage, kyrkor, ecklesiastika boställen, krematorier etc. Till gruppen övriga husbyggnader hava även hänförts vissa byggnader, av vilka en mindre del är avsedd att inrymma sådana utrymmen som samlingslokaler eller brandstationer. Totalkostnaden för de byggnader, vilka under rubriken Diverse kommunala husbyggnader m. m. tillförts förslaget till investeringsplan, uppgår till 112 500 000 kronor. I jämförelse med förslaget till plan för budgetåret 1945/ 46 föreligger en minskning med 15 miljoner kronor, beroende på att sjukhus

345 i städer som icke deltaga i landsting i föregående års plan hänfördes till diverse kommunala husbyggnader men i detta förslag ingå under rubriken sjukhus. På grand av den sannolika svårigheten att kunna genomföra ett så stort kommunalt husbyggnadsprogram vid sidan av den oundgängligen nödvändiga bostadsproduktionen och det omfattande statliga husbyggnadsprogrammet beräknas att i genomsnitt ca 45 procent av de i planen upptagna företagen kunna komma till utförande under ett budgetår. Detta innebär, att efter avrundning av beloppet den aktuella investeringsplanen skulle innehålla arbeten för ca 52 000 000 kronor. I den mån statsbidrag normalt icke utgår till dessa företag torde erforderligt bidrag böra utgå av anslaget till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. (se s. 367), därest hithörande byggnadsarbeten skulle bliva utförda i arbetsmarknadsreglerande syfte.

g. Diverse kommunala anläggningsarbeten. De arbeten, vilka i investeringsplanen redovisas under rubriken Diverse kommunala anläggningsarbeten, utgöras av alla de rent kommunala företag, vilka icke kunna hänföras till husbyggnader, hamnbyggnader, statsbidragsberättigade vägar, gator och broar, vatten- och avloppsledningar, branddammar eller fritidsanläggningar. Vissa gator och vågar, vilka icke i det föregående redovisats under rubriken Byggande av städernas allmänna vägar och för biltrafiken viktiga gator (s. 183—185) eller Byggande av enskilda vägar (s. 185—188) och vilka sålunda icke äro att hänföra till statliga arbeten eller kunna komma i åtnjutande av statsbidrag under normalla anslagsrubriker på riksstaten, hava av vederbörande kommuner föreslagits att ingå i investeringsplanen. Sådana arbeten h a med hänsyn till deras övervägande grovarbetskaraktär medtagits i all den utsträckning, som tillgången på tillräckligt förberedda och angelägna företag möjliggjort. Företag av detta slag beräknas finnas tillgängliga i förslaget till investeringsplan för nästkommande budgetår till ett kostnadsbelopp av ca 32 000 000 kronor. Bland övriga företag under rubriken Diverse kommunala anläggningsarbeten, vilka föreslås ingå i investeringsplanen för nästkommande budgetår, märkas kyrkogårds- och parkanläggningar, spårvägsaibeten, vissa hamnbyggnader samt vissa utvidgnings- och förnyelsearbeten för de kommunala gas-, elektricitets- och vattenledningsverken. Vad beträffar arbeten för de nämnda kommunala verken hava i planen huvudsakligen medtagits sådana arbeten, som motsvara den normala årliga utvecklingen, emedan någon nämnvärd ytterligare forcering med hänsyn till tillgången på vissa material och specialarbetare icke torde vara genomförbar. Den sammanlagda beräknade kostnaden för tillgängliga arbetsobjekt i den föreslagna investeringsplanen för diverse kommunala anläggningsarbeten utgör ca 103 000 000 kronor. Med hänsyn till att hithörande företag antingen utgöras av grovarbeten eller ingå i de större städernas ordinarie arbetspro23—467172.

346 gram, torde m a n kunna räkna med att 80 procent eller företag för ca 82 000 000 kronor kunna utföras under investeringsåret. Större delen av dessa arbeten utgöra dock, som nyss nämnts, kommunernas ordinarie arbeten, varför den egentliga arbetsreserven endast utgör en mindre del. I detta avseende åberopas vad som (s. 319) anförts beträffande investeringsplanen för Stockholms stad. Beträffande anslag till bidrag av statsmedel till under denna rubrik upptagna företag hänvisas till vad som i det följande anföres vid beräkningen av erforderligt anslag till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. å s. 367.

h. Fritidsanläggningar. e Under rubriken Fritidsanläggningar behandlas anläggningar och byggnader, som beröra riksidrottsförbundets och statens fritidsnämnds verksamhetsområde, medan sådana byggnader, som beröra statens nämnd för samlingslokalers verksamhetsområde behandlats under rubriken Diverse kommunala husbyggnader. År 1943 införskaffade investeringsutredningen från kommunerna vissa uppgifter om fritidsanläggningar. På grundval av dessa uppgifter upprättades förslag till investeringsreserv för sådana arbeten och uppfördes å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 anslag under tionde huvudtiteln med 1 500 000 kronor till fonden för idrottens främjande och 1 500 000 kronor till fonden för friluftslivets främjande. Åren 1944 och 1945 hava under medverkan av riksidrottsförbundet och statens fritidsnämnd uppgifter om fritidsanläggningar jämväl införskaffats från enskilda föreningar och organisationer. Idrottsplatser och anläggningar för inomhusldrott.

Riksidrottsförbundets idrottsplatskommitté h a r på framställning av arbetsmarknadskommissionen år 1945 verkställt en inventering av aktuella projekt avseende idrottsplatser och anläggningar för inomhusidrott inom landet i dess helhet med undantag av Stockholm. De enligt förbundets mening lämpliga nytillkommande arbetsobjekten motsvara en byggnadssumma av 16 600 000 kronor, varav 12 600 000 kronor för anläggningar för inomhusidrott samt 4 000 000 kronor för idrottsplatsanläggningar. Härjämte finnas från förslaget till investeringsplan för innevarande budgetår kvarstående företag i hela landet utom Stockholms stad för 5 600 000 kronor. Härutöver hava kommunerna anmält vissa ytterligare företag till arbetsmarknadskommissionen. I hela landet utom Stockholms stad beräknas enligt de verkställda inventeringarna idrottsplatser för ca 9 200 000 kronor och anläggningar för inomhusidrott för ca 3 800 000 kronor vara så förberedda, att de beräknas kunna utföras under budgetåret 1946/47. För företag inom Stockholms stad utgöra motsvarande kostnader ca 3 200 000 kronor för idrottsplatser och ca 200 000 kronor för anläggningar för inomhusidrctt.

347 Med hänsyn till idrottsplatsernas övervägande grovarbetskaraktär torde man kunna räkna med att under en arbetsmarknadskris ca 75 procent av de förberedda idrottsplatsföretagen eller arbeten för en kostnad av ca 9 200 000 kronor skulle kunna komma till utförande undter ett budgetår. Det är dock att märka, att i idrottsplatsförslagen i regel även ingå arbeten av husbyggnadskaraktär (läktare m. m.) till en kostnad som i genomsnitt kan uppskattas till V« av den sammanlagda kostnaden för dessa företag. Av anläggningarna för inomhusidrott beräknas endast hälften kunna utföras under ett år, d. v. s. arbeten för en kostnad av ca 2 000 000 kronor. Hela den i det föregående behandlade utnyttjningsbara investeringsvolymen av idrottsplatser och anläggningar för inomhusidrott kan således beräknas till ca 11 200 0OO kronor. Vissa i planen medtagna idrottsanläggningar hava enligt hittills tillämpad praxis icke erhållit bidrag ur fonden för idrottens främjande. Med beaktande härav har sammanlagda kostnaden för tillgängliga och angelägna företag av den art, att de skulle kunna erhålla bidrag ur fonden för idrottens främjande, uppskattats till ca 9 500 000 kronor. Enligt hittills tillämpade grunder för lämnande av bidrag ur fonden för idrottens främjande torde nomialbidraget kunna uppskattas till omkring 50 °/o av anläggningskostnaderna för idrottsplatser, medan något lägre bidrag i allmänhet brukar utgå till byggnader för inomhusidrott. Hela bidragsbehovet för budgetåret 1946/47 torde kunna uppskattas till i runt tal 4 500 000 kronor. Övriga fritidsanläggningar.

Genom Statens fritidsnämnd införskaffades år 1944 från bl. a. Folkrörelsernas rese- och semesterorganisation (RESO), Svenska turistföreningen och Skid- och friluftsfrämjandet uppgifter på fritidsanläggningar, som kunde komma i fråga för utförande med bidrag ur fonden för friluftslivets främjande. I samråd med nämnden föreslog investeringsutredningen, att vissa av de anmälda företagen skulle ingå i investeringsplanen för budgetåret 1945/46. En revidering av denna plan har sedermera utförts inom kommissionens kansli efter samråd med statens fritidsnämnd, som därvid införskaffat ytterligare uppgifter beträffande tidigare föreslagna och nytillkomna företag. Folkrörelsernas rese- och semesterorganisation (RESO) föreslog ursprungligen till investeringsreserven ett antal frilufts- och semesteranläggningar, huvudsakligen i södra Sverige. Arbetena avsågo mestadels husbyggnader jämte erforderliga väg- och ledningsarbeten m. m. Föreningen framhöll i skrivelse till Kungl. Maj:t den 18 september 1944 med ansökan om bidrag till fritidsanläggning i Leksand, att den tidigare i sin verksamhet förvärvat äldre byggnader, som ombyggts för sina nya ändamål. Denna verksamhetsform vore emellertid begränsad till trakter, där den bofasta befolkningen kunnat åtaga sig inkvarteringen av semestergästerna. Dessutom vore det enligt föreningens erfarenhet ekonomiskt ofördelaktigt att omändra äldre byggnader, varför nybyggnader, som möjliggöra rationella lösningar, borde komma till

348 stånd för att föreningens syfte att söka åstadkomma semestervistelse åt de bredare lagren av befolkningen till överkomliga priser skulle kunna tillgodoses. Till sådana byggnader, vilka vore förhållandevis kapitalkrävande, hyste föreningen förhoppningar om det allmännas medverkan. Statsbidrag ur fonden för friluftslivets främjande hade tidigare beviljats föreningen till en sådan anläggning. Investeringsutredningen ansåg sig efter samråd med statens fritidsnämnd kunna i förslaget till investeringsplan för budgetåret 1945/46 upptaga anläggningar för 2 020 000 kronor. Utöver dessa anläggningar ha senare ytterligare två företag anmälts, vilka synas angelägna och i tillräcklig grad förberedda, varför motsvarande summa för budgetåret 1946/47 föreslås höjd till 2 700 000 kronor. Statsbidrag av anslag på riksstat har emellertid redan tillstyrkts eller beviljats med 380 000 kronor, motsvarande företag fölen beräknad byggnadskostnad av 1 200 000 kronor, varför den tillgängliga investeringsreserven skulle innehålla arbeten för 1 500 000 kronor. Svenska turistföreningen meddelade i skrivelse den 30 september 1944 till Statens fritidsnämnd, att de byggnadsprojekt, som kunde ifrågakomma inom föreningens verksamhetsområde, dels utgjordes av vandrarhem i skilda trakter av landet, dels av turiststationer i fjälltrakterna. Föreningen kunde icke uppgiva, på vilka orter föreningen avsåge att uppföra vandrarhem under det då instundande budgetåret, beroende på svårigheter att träffa avtal angående disposition av mark och befintliga byggnader, innan resp. företags ekonomi blivit tryggad. Statens fritidsnämnd förordade emellertid med hänsyn till vandrarhemmens stora betydelse för friluftslivet, att för investeringsreserven för budgetåret 1945/46 utöver den normala byggnadsverksamheten skulle beräknas en utbyggnad av vandrarhem för en kostnad av 375 000 kronor. De föreslagna turiststationerna och stugorna i fjälltrakterna synas med hänsyn till belägenheten långt borta från tättbefolkade bygder icke särdeles lämpade som investeringsobjekt vid en hastigt påkommande arbetslöshetskris. Planläggningen av arbetena tager nämligen lång tid i anspråk, varjämte transporterna av arbetare och material bli tidsödande och dyrbara. Efter samråd med fritidsnämnden ansåg utredningen sig dock kunna föreslå, att ett mindre antal sådana företag med en sammanlagd kostnad av 575 000 kronor medtoges i investeringsreserven för budgetåret 1945/46. Totalkostnaden under budgetåret 1945/46 för turistföreningens i planen upptagna byggnader skulle alltså komma att uppgå till 950 000 kronor. På förfrågan från fritidsnämnden har turistföreningen år 1945 meddelat, att inga förändringar under tiden inträffat med avseende på föreningens byggnadsprojekt. Med hänsyn härtill synas arbetsobjekt för samma kostnadssumma, 950 000 kronor, som för innevarande budgetår böra medtagas i investeringsplanen för budgetåret 1946/47 i vad densamma avser turistföreningens byggnadsföretag. Skid- och friluftsfrämjandet har inkommit med förslag till ett betydande antal anläggningar, avseende turiststationer, friluftsgårdar, sporthem och sportstugor, skidbackar m. m. Anläggande av friluftsgårdar och skidbackar

349 innefatta grovarbeten och enkla byggnadsarbeten till större andel än andra liknande företag och förefalla därför något mera lämpade än husbyggnadsarbeten i allmänhet för sysselsättning av ovan arbetskraft. Investeringsutredningen föreslog för budgetåret 1945/46 att anläggnings- och byggnadsarbeten för Skid- och friluftsfrämjandet skulle ingå i investeringsplanen för en kostnad av sammanlagt 2 800 000 kronor. Under år 1945 hava härutöver anmälts nya förslag, delvis av grovarbetskaraktär och företrädesvis på landsbygden. Med hänsyn härtill synes en ökning av planen till en omfattning, motsvarande ett kostnadsbelopp av 3 850 000 kronor vara motiverad. Till ifrågavarande företag har statsbidrag av medel på riksstat beviljats eller tillstyrkts med sammanlagt 510 000 kronor, motsvarande en byggnadskostnad av ca 1 000 000 kronor, varför reserven skulle kunna tillföras arbeten för en byggnadskostnad av 2 850 000 kronor. Andra enskilda organisationer än RESO, Svenska turistföreningen och Skid- och friluftsfrämjandet ingåvo år 1944 till Statens fritidsnämnd förslag till ett mindre antal fritidsanläggningar för en sammanlagd kostnad av 385 000 kronor, vilka med förord av nämnden överlämnades till investeringsutredningen. Jämväl dessa arbeten medtogos i förslaget till investeringsplan för budgetåret 1945/46 och föreslås oförändrade överföras till investeringsplanen för budgetåret 1946/47. Städer och landskommuner hava direkt eller genom länsarbetsnämnderna till investeringsutredningen och arbetsmarknadskommissionen föreslagit ett betydande antal fritidsanläggningar av annat slag än idrottsplatser och anläggningar för inomhusidrott, såsom friluftsbad, lekplatser, skridskobanor och skidbackar. Efter verkställd revidering av de äldre uppgifterna utgör den sammanlagda kostnaden för de av sistnämnda företag, som kunna intagas i investeringsplanen för nästa budgetår 7 200 000 kronor, varav ca 4 000 000 kronor inom Stockholms stad. Av totalkostnaden kommer ett belopp av 6 000 000 kronor på friluftsbadanläggningar, varav i Stockholms stad 3 400 000 kronor. I sistnämnda summa är inräknat Eriksdals- (Daneliibadet), som ensamt beräknas kunna medtagas med arbeten motsvarande 2 250 000 kronor under investeringsåret. Totalkostnaden för de anläggningar, till viika bidrag skulle kunna beviljas ur fonden för friluftslivets främjande och som ansetts böra medtagas i investeringsplanen för nästkommande budgetår, beräknas till ca 15 000 000 kronor, vilken summa innefattar även ordinarie arbeten. Med hänsyn till att de flesta enskilda anläggningarna utgöras av husbyggnader, i många fall förlagda till isolerade trakter med därav härrörande svårigheter i byggnadshänseende och med hänsyn till att de genom fritidsnämnden föreslagna företagens verkställighet är beroende av överenskommelse med enskilda intressenter, vilket ofta försvårar igångsättandet, har ansetts skäligt att endast räkna med att 50 procent av dessa företag kunna komma till utförande under budgetåret 1946/47, även om investeringsreserverna i största möjliga utsträckning skulle tagas i anspråk, medan för de kommunala företagen, vilka ha

350 övervägande grovarbetskaraktär, räknas med att 7 5 % kan tagas i anspråk. Den utnyttjningsbara investeringsplanen för kategorien övriga fritidsanläggningar beräknas härigenom till ca 9 700 000 kronor. Erforderligt statsbidrag för genomförande av denna plan beräknas till 3 000 000 kronor. Härvid har hänsyn tagits till att för friluftsbadanläggningarna bidrag ur fonden för friluftslivets främjande icke torde utgå till de delar av anläggningarna, som kunna rubriceras som anläggningar för idrottsverksamhet, samt till att vissa specialanläggningar för Stockholms stad icke enligt normala grunder kunna ifrågakomma till statsbidrag. I den mån anläggningarna behöva utnyttjas som arbetslöshetsarbeten och icke kunna erhålla bidrag ur fonden för friluftslivets främjande kunna de bliva bidragsberättigade enligt de grunder, som angivas å s. 367 under rubriken Anslag till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. Beträffande bidrag av statsmedel till under rubriken Fritidsanläggningar upptagna företag må erinras om att Kungl. Maj:t i innevarande års statsverksproposition föreslagit riksdagen att för budgetåret 1946/47 anvisa ett belopp av 2 250 000 kronor till fonden för idrottens främjande och 1 500 000 kronor till fonden för friluftslivets främjande. Det förra anslaget torde enligt vad som under hand upplysts av riksidrottsförbundets idrottsplatskommitté i dess helhet komma att disponeras för andra ändamål än här avsedda, varför å beredskapsstat skulle erfordras hela det å s. 347 angivna behovet av statsmedel, 4 500 000 kronor, för investeringsplanens genomförande. Av anslaget till fonden för friluftslivets främjande torde, enligt vad i det föregående anförts vid behandlingen av företag tillhörande respektive organisationer, ca 1 000 000 kronor kunna beräknas åtgå för bidrag till i planen medtagna företag, som utgöra ordinarie arbeten. Å beredskapsstat skulle således erfordras ett anslag av (3 000 000 — 1 000 000 = ) 2 000 000 kronor till fonden för friluftslivets främjande. Under åberopande av det anförda hemställer kommissionen, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 å d r i f t b u d g e t e n under t i o n d e h u v u d t i t e l n upptaga följande anslag, nämligen Avsättning till fonden för idrottens främjande kronor 4 500 000 Avsättning till fonden för friluftslivets främjande kronor 2 000 000. i. Skjutbanor. Uppgifter angående investeringsobjekt, avseende skjutbaneanläggningar, hava införskaffats från Skytteförbundens överstyrelse, Svenska pistolskytteförbundet och Svenska sportskytteförbundet. I förslaget till investeringsplan för budgetåret 1946/47 har enligt nedanstående redogörelse medtagits

351 arbeten för en sammanlagd kostnad av 600 000 kronor, varav 530 000 kronor avse skjutbanor för föreningar, organiserade under Skytteförbundets överstyrelse, 30 000 kronor skjutbanor för föreningar organiserade under Svenska pistolskytteförbundet samt 40 000 kronor skjutbanor för föreningar organiserade under Svenska sportskytteförbundet. Till investeringsutredningen anmäldes år 1944 av Skytteförbundens överstyrelse ett stort antal av överstyrelsen tillstyrkta framställningar om statsbidrag till företag, avseende utvidgnings- och reparationsarbeten för förefintliga skjutbanor. Totalkostnaden för de anmälda arbetena uppgick till ca 370 000 kronor. Genom hösten 1945 verkställda förfrågningar hos länsskytteförbunden h a r arbetsmarknadskommissionen erhållit upplysning om att en del av ifrågavarande arbeten av förbunden utförts eller påbörjats med egna medel. Härigenom och genom erforderliga justeringar av de ursprungliga uppgifterna kan totalkostnaden för de till investeringsutredningen anmälda företagen numera beräknas till sammanlagt 315 000 kronor. F ö r flertalet arbeten understiger kostnaden 10 000 kronor, så att endast ungefär hälften av företagen till storleksordningen äro jämförbara med övriga i förslaget till investeringsplan för kommunala och enskilda företag ingående arbetsobjekt. Med hänsyn till att företagen äro tämligen jämnt fördelade inom landet och dessutom i stor utsträckning av grovarbetsnatur ansåg investeringsutredningen dem lämpliga att utföras under en arbetsmarknadskris och föreslog upptagande av samtliga ifrågavarande arbeten i allmänna investeringsreserven för budgetåret 1945/46. Under år 1945 h a r Skytteförbundens överstyrelse överlämnat ytterligare framställningar om statsanslag till skjutbanearbeten till investeringsutredningen och arbetsmarknadskommissionen. Den sammanlagda kostnaden för dessa nyanmälda arbeten utgör efter på hösten 1945 företagen revidering 215 000 kronor. Till förfogande skulle sålunda stå arbetsobjekt av denna kategori för inalles 530 000 kronor. Svenska pistolskytteförbundet bereddes år 1944 tillfälle att inkomma med uppgifter till investeringsutredningen angående de anläggningar för pistolskytte, som under förutsättning av statsbidrag planerades k o m m a till utförande. Av uppgifter, som förbundet därvid infordrade från föreningarna, framgick, att kostnaden för vissa större banor — huvudsakligen i städerna — uppgick till ca 57 000 kronor, medan kostnaden för ett 30-tal mindre skjutbanor, spridda över hela landet, uppskattades till ca 65 000 kronor. Det sammanlagda medelsbehovet uppgick således till i runt tal 120 000 kronor. Därutöver funnes behov av centrala, större banor i bl. a. Stockholm, Göteborg, Malmö och Karlskrona, för vilka kostnaderna dock icke kunde angivas. Arbetena, åtminstone vad de mindre banorna beträffar, torde till övervägande del vara av grovarbetskaraktär. Med hänsyn till att pistolskjutbanor i 1944 års statsverksproposition (IV ht, punkten 65) av föredragande departementschefen i bidragshänseendc förordats bliva jämställda med de gevärsskjutbanor, till vilka bidrag utgick från det under fjärde huvudtiteln uppförda anslaget till bidrag till skjut-

352 banors ordnande, ansåg sig investeringsutredningen kunna föreslå att i den allmänna investeringsreserven måtte medtagas vissa arbeten för pistolskjutbanors anläggande för ett sammanlagt kostnadsbelopp av 30 000 kronor. Svenska pistolskytteförbundet har icke därefter inkommit med ytterligare förslag till arbeten, varför det av investeringsutredningen föreslagna beloppet 30 000 kronor till anläggande av pistolskjutbanor synes kunna medtagas jämväl i investeringsreserven för budgetåret 1946/47. Genom Svenska sportskytteförbundet inlämnades till investeringsutredningen år 1944 från olika under förbundet sorterande lokalavdelningar förslag till vissa arbeten av typen korthållsbana, jaktskyttebana, sportskyttebana och pistolbana. Totalkostnaden för de arbeten, vilka ansågos kunna tillstyrkas av förbundet, uppgick till ca 120 000 kronor. Bland dessa anläggningar medräknades en sportskyttebana i Göteborg för 50 000 kronor. Detta arbete har numera påbörjats och torde inom den närmaste tiden bliva slutfört. Kostnaden för tillgängliga arbetsobjekt bör därför minskas till ca 70 000 kronor, enär inga nya företag senare blivit föreslagna. Med hänsyn till att staten bidrager till förbundets administration och i viss omfattning utövar kontroll av dess verksamhet, ville investeringsutredningen på sin tid icke motsätta sig, att i den allmänna investeringsreserven för budgetåret 1945/46 medtoges sådana mera angelägna arbeten av ifrågavarande slag, vilkas kostnad beräknades överstiga 4 000 kronor. Efter revidering av de tillgängliga uppgifterna beräknas företag av denna storleksordning finnas tillgängliga för en kostnad av sammanlagt 41 500 kronor. Det synes lämpligt att i investeringsreserven för budgetåret 1946/47 räkna med arbeten av denna kategori för 40 000 kronor. Särskilt anslag till bidrag till skjutbanors ordnande har icke föreslagits i innevarande års statsverksproposition. Arbetsmarknadskommissionen har icke funnit skäl föreslå att särskilt anslag för ändamålet uppföres å beredskapsstat för budgetåret 1946/47. I den mån skjutbanor kunna komma att utnyttjas såsom sysselsättningsobjekt vid arbetslöshet synes erforderligt bidrag kunna av kommissionen beviljas från det allmänna anslaget till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m., för vilket närmare redogöres å s. 367 ff. k. Torrläggningsföretag. Vid de inventeringar av arbetsobjekt, som verkställts av investeringsutredningen åren 1943 och 1944 samt av arbetsmarknadskommissionen 1945 ha uppgifter lämnats av lantbruksstyrelsen på torrläggningsföretag, lämpliga att medtaga i en investeringsreserv. För ifrågavarande företag har som särskild urvalsprincip tillämpats att i regel endast sådana företag medtagits i förslaget till investeringsreserv, vilka antingen förelegat fullt planlagda eller varit under utredning och vilka uppfyllde gällande villkor för erhållande av statsbidrag ur statens avdikningsanslag. Förteckningar över tidigare anmälda företag ha av kommissionen överlämnats till lantbruksstyrelsen, som utsänt

353 dem till lantbruksingenjörerna för komplettering av uppgifterna. Lantbruksstyrelsen har sedermera till kommissionen överlämnat de från lantbruksingenjörerna inkomna kompletterande uppgifterna, vilka även omfatta under år 1945 nytillkommande företag. Med stöd av detta utredningsmaterial har kommissionen i samråd med lantbruksstyrelsen uppgjort den i det följande framlagda investeringsplanen för torrläggningsföretag för budgetåret 1946/47. Det äldre, av investeringsutredningen insamlade uppgiftsmaterialet, vilket omfattade arbeten med en kostnad per företag av lägst 15 000 kronor och vilket föreslagits ingå i investeringsreserven för budgetåret 1945/46, beräknas representera en sammanlagd anläggningskostnad av 22 900 000 kronor. 1945 års inventering har utvidgats i så måtto att sysselsättningsobjekt medtagits med en kostnad per företag av ned till 10 000 kronor. Vid denna inventering ha nya företag inkommit för en sammanlagd kostnadssumma av 6 600 000 kronor. A andra sidan har av den genom lantbruksslyrelsens förmedling verkställda kompletteringen av äldre uppgifter framgått, att företag för sammanlagt 3 400 000, som ingå i förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46 antingen ha färdigställts eller beräknas bliva färdigställda före budgetårets utgång och sålunda icke böra ingå i planen för nästkommande budgetår. I sistnämnda summa har även inräknats ett mindre antal företag, vilka böra utgå ur planen, emedan förrättningen återkallats eller på grund av att vattendomstolen icke kunnat medgiva tillstånd till utförandet. Lantbruksstyrelsen har meddelat, att förutom ovannämnda företag finnes en betydande tillgång på smärre, till utredningen eller kommissionen icke anmälda företag. Den sammanlagda kostnaden för företag av denna kategori, vilka i övrigt uppfylla de uppställda villkoren för att medtagas i en investeringsreserv, beräknas av styrelsen till ca 7 000 000 kronor. Hela tillgången på torrläggningsföretag, som äro lämpliga att medtagas i investeringsreserven för nästkommande budgetår, kan därför beräknas till (22 900 000 + 6 600 000 — 3 400 000 + 7 000 000 = ) 33 100 000 eller i runt tal 33 000 000 kronor. Genom Kungl. Maj:ts kungörelse av den 25 maj 1945 ha villkoren för statsbidrag från statens avdikningsanslag ändrats, så att särskild hänsyn skall tagas till sociala fördelar av ton-läggningen. Den år 1945 verkställda inventeringen har ägt rum så kort tid efter ikraftträdandet av ovannämnda ändring beträffande bidragsgrunderna, att denna icke torde ha utövat någon nämnvärd inverkan på tillgången på lämpliga investeringsobjekt. Företag av här ifrågavarande slag äro ur vissa synpunkter lämpliga som sysselsättningsobjekt i en arbetsmarknadskris. Sålunda kunna de till största delen utföras av oskolad arbetskraft och medföra i regel endast ringa åtgång på material. I norra Sverige kunna sådana arbeten icke bedrivas under den svåraste vinterperioden, men i övriga delar av landet kunna de under normala år till stor del utföras även vintertid. Det torde få erinras om att i statsutskottets utlåtande till 1944 års riksdag över proposition med förslag till allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 framhölls värdet av vattenavledningsföretag som sysselsättningsobjekt.

354 Med hänvisning till ovannämnda synpunkter h a r kommissionen ansett sig böra som underlag för förslaget till investeringsplan räkna med alla de enligt lantbraksstyrelsens utredning tillgängliga och produktiva företagen. Man torde kunna uppskattningsvis antaga, att ca 80 % av företagen skulle kunna komma till utförande under ett budgetår och med hänsyn härtill föreslås investeringsplanen för nästkommande budgetår innefatta arbeten för 26 miljoner kronor. Vid behandlingen av det inkomna materialet h a r framgått, att intressenterna i flertalet fall förklarat sig äga möjligheter att göra den ekonomiska insats, som erfordras utöver det beräknade statsbidraget. På grand av den stegring av arbetslöner och priser på ifrågakommande material, som inträtt under de senare krisåren, ha emellertid åtskilliga intressenter förklarat sig ämna avvakta ett gynnsammare prisläge, innan arbetena igångsättas. Om företagen utföras såsom arbetslöshetsarbeten, kunna dessutom vissa merkostnader uppstå genom att arbetena drivas exempelvis under olämplig årstid eller med ovan arbetskraft. Det kan i så fall befaras, att det i vissa fall k a n bli svårt att intressera sakägarna för att vid ett kristillfälle igångsätta önskvärd mängd arbeten av detta slag. Investeringsutredningen har härom anfört, att vid tilldelningen av statsbidrag viss hänsyn borde tagas till dessa omständigheter. I händelse kompensation utöver det vanliga statsbidraget skulle anses med hänsyn till här angivna omständigheter böra ifrågakomma, synes tillägg böra utgå ur det ospecificerade anslaget till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. I Kungl. Maj:ts proposition nr 281 till 1944 års riksdag anförde departementschefen beträffande anslag till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. bland annat, att medel av ifrågavarande anslag kunde komma att erfordras, enär det kunde visa sig önskvärt att äga möjlighet att företaga justeringar i gällande statsbidragsregler till arbeten, för vilka särskilda anslag upptagits. Lantbruksstyrelsen har beräknat att statsbidragsbehovet från statens avdikningsanslag för de företag, som föreslagits ingå i investeringsplanen för budgetåret 1946/47, utgör i genomsnitt 50 °/o av anläggningskostnaderna. Med hänsyn härtill skulle behovet av statsbidrag för de i förslaget till investeringsplanen ingående arbetena bliva ca 13 miljoner kronor. I årets statsverksproposition (IX ht., punkten 154) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att anvisa ett förslagsanslag till statens avdikningsanslag av 3 600 000 kronor. Därest detta belopp kommer att beviljas, skulle för genomförande av hela investeringsplanen för torrläggningsföretag erfordras att på beredskapsstat upptages ett ytterligare anslag av 9 400 000 kronor till ifrågavarande ändamål. I fråga om anslagsrubriceringen förutsattes, att liksom skett beträffande allmänna beredskapsstaten för budgetåret 1944/45 ett samlingsanslag till bidrag till vissa förbättringsarbeten å jordbrukets område kommer att föreslås å beredskapsstaten för nästa budgetår. Under åberopande av det anförda hemställer arbetsmarknadskommissionen, att Kungl. Maj:t måtte i det anslag till Bidrag till vissa förbättringsarbeten på jordbrukets område, som Kungl. Maj:t kan komma att föreslå riks-

355 dagen att uppföra å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 å d r i f t b u d g e t e n under n i o n d e h u v u d t i t e l n , inräkna ett belopp av kronor 9 400 000. 1. Elektrifieringsarbeten. De elektrifieringsarbeten, som av kommunerna på sin tid anmäldes till investeringsutredningen, äro numera till största delen utförda. Dock kvarstår alltjämt ett numera delvis igångsatt större företag i Arvidsjaurs kommun, vilket i förslag till arbetsmarknadskommissionen anmälts såsom lämpligt att ingå jämväl i investeringsreserven för budgetåret 1946/47. Totalkostnaden för de från kommunalt håll anmälda elektrifieringsarbeten, som beräknas kunna utföras under budgetåret 1946/47, uppgår till ca 3 000 000 kronor. Härutöver föreligger emellertid alltjämt ett betydande behov av ortselektrifieringsarbeten inom samtliga delar av landet. Beträffande behovet anförde elektrifieringsberedningen i skrivelse den 21 augusti 1945 till statssekreteraren i jordbruksdepartementet bland annat. att de kvalificerade bidragsanspråken under de senaste tre åren uppgått till ungefär 7 000 000 kronor per år och att någon tendens till avmattning ej kunnat spåras. Beredningen ansåg sig böra räkna med att ansökningar inkomma i oförändrad omfattning även under innevarande budgetår. Med hänsyn till att avspärrningen successivt avvecklades, syntes man vara berättigad räkna med att materialtillgången ej skulle utgöra hinder för en årlig subvention av nämnd omfattning. Den 1 juli 1945 voro de av riksdagen för landsbygdselektrifieringens befrämjande för det förflutna budgetåret anslagna medlen helt tagna i anspråk. Vid samma tidpunkt innelågo kvalificerade ansökningar på ca 4 000 000 kronor. Sammanlagt uppskattade beredningen vid denna tidpunkt behovet för innevarande budgetår till ca 11000 000 kronor, vari inräknades ca 2 000 000 kronor för elektrifiering av Arvidsjaurs socken. Den 1 december 1945 har beredningen på förfrågan av kommissionen meddelat, att ansökningar numera innelåge hos beredningen, vilka, tillsammans med redan av Kungl. Maj:t under innevarande budgetår beviljade och av beredningen därutöver tillstyrkta, skulle taga i anspråk 9 250 000 kronor i statsbidrag. Härvid hade hänsyn tagits till att vissa äldre ansökningar blivit kvalificerade, sedan kopparrestriktionerna upphävts. Då man beräknade, att under återstoden av budgetåret 1945/46 skulle inkomma ytterligare ansökningar av storleksordningen 3 500 000 kronor, skulle sålunda det sammanlagda behovet under innevarande budgetår kunna uppskattas till 12 750 000 kronor. Det av riksdagen beviljade anslaget till befrämjande av landsbygdens elektrifiering för budgetåret 1945/46 utgör 7 000 000 kronor. Enär, som framgår av årets statsverksproposition IX ht., s. 203, ett anslag av ytterligare 2 000 000 kronor kommer att äskas å tilläggsstat för innevarande budgetår, beräknas det vid budgetårets utgång kvarstående behovet till 3 750 000 kronor. Under förutsättning att i enlighet med elektrifieringsberedningens

anta-

356 gande även under budgetåret 1946/47 kvalificerade ansökningar inkomma i samma takt som hittills, d. v. s. med ungefär 7 000 000 kronor per år, skulle man sålunda under detta budgetår, därest alla kvalificerade behov komma att tillgodoses, kunna räkna med disponibla arbetsobjekt motsvarande ett bidragsbelopp av 10 750 000 kronor. Kungl. Maj:t har i årets statsverksproposition (IX ht., s. 204) äskat ett anslag av 7 000 00O kronor till statsbidrag till h ä r ifrågavarande ändamål. Med hänsyn till att alla under budgetåret 1946/47 inkommande projekt ej kunna väntas i sin helhet bli utförda under budgetåret, torde i investeringsplanen böra räknas med arbeten motsvarande ett lägre bidragsbelopp, förslagsvis 10 000 000 kronor. Detta belopp motsvarar enligt elektrifieringsberedningens beräkningar anslutning av omkring 110 000 subventionerade enheter. Bidragen förutsättas härvid komina att utgå med i medeltal ca 90 kronor per enhet. Om intressenternas insatser uppskattas till samma belopp, skulle bidragsbehovet motsvara nya anläggningar till en kostnad av ca 20 000 000 kronor. Under förutsättning att successiva lättnader i materialtillgången komina att inträda under år 1946, torde det med hänsyn till arbetenas höga angelägenhetsgrad och till värdet i vissa arbetslöshetssituationer av de verkstadsbeställningar de skulle medföra, vara motiverat att i planen för budgetåret 1946/47 medtaga arbeten för 20 000 000 kronor, d. v. s. samtliga påräkneliga arbetsobjekt. Det bör i detta sammanhang framhållas, att de elektrifieringsarbeten, om vilka här är fråga, endast innebära anordnandet av utomhusanläggningar. Ett utnyttjande av elkraften förutsätter även relativt omfattande installationsarbeten, anskaffande av förbrukningsapparater m. m. Kostnaderna härför beräknas uppgå till ungefär hälften av totalkostnaden för byggandet av utomhusanläggningar. Den föreslagna investeringsplanen om 20 000 000 kronor innebär sålunda tilläggsarbeten för ca 10 000 000 kronor. Därest det i årets statsverksproposition äskade reservationsanslaget av 7 000 000 kronor till ifrågavarande ändamål skulle komma att anvisas av riksdagen, skulle för hela investeringsplanens genomförande därutöver erfordras ett anslag av 3 000 000 kronor. Under åberopande av det anförda hemställer arbetsmarknadskommissionen, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen alt till Befrämjande av landsbygdens elektrifiering å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 å d r i f t b u d g e t e n under n i o n d e h u v u d t i t e l n uppföra ett anslag av kronor 3 000 000. m. Flottledsarbeten. Investeringsutredningen införskaffade år 1944 från landets flottningsföreningar uppgifter på sådana för flottningen angelägna arbeten, vilka kunde vara lämpliga sysselsättningsobjekt under en arbetsmarknadskris. Av tillfrå-

357 gade flottningsföreningar anmäldes sammanlagt 53 företag, vilka intogos i förslaget till investeringsplan för budgetåret 1945/46. Kostnaderna för dessa företag beräknades till sammanlagt 7 000 000 kronor. Efter år 1945 verkställd revidering av materialet föreslås investeringsplanen för flottledsarbeten för budgetåret 1946/47 omfatta företag för ca 8 300 000 kronor. De ifrågavarande arbetena, vilka i flertalet fall äro färdigplanerade, avse huvudsakligen förbättringsarbeten på redan befintliga flottleder. Upprensningar och förbättringar av flottlederna kunna verksamt bidraga till att främja och underlätta flottningen och därigenom nedbringa träförädlingskostnaderna. Angelägenheten av de föreslagna åtgärderna torde i de flesta fall få anses vara hög. Då härtill kommer, att de redovisade företagen i stor utsträckning äro belägna inom delar av landet, som äro. särskilt känsliga för störningar på arbetsmarknaden, och då vidare arbetena i regel kunna och böra utföras under tider av lågvattenföring i vattendragen, d. v. s. vintertid, äro de mycket lämpliga att utnyttjas i arbetsmarknadsreglerande syfte. I det närmaste samtliga anmälda objekt hava medtagits. Budgetåret 1933/34 och några därpå följande budgetår anvisades å riksstaten ett förslagsanslag till väg- och flottledsbyggnader å skogar i enskild ägo. Under budgetåren 1938/39—1945/46 har därefter årligen anvisats ett reservationsanslag för samma ändamål. Anslaget var budgetåret 1944/45 upptaget till 500 000 kronor och 1945/46 till 2 000 000 kronor. Kungl. Maj:t har i årets statsverksproposition för budgetåret 1946/47 äskat 2 000 000 kronor för samma ändamål. Gällande statsbidragsgrunder till anläggningar under sistnämnda anslag innefattas i kungörelsen den 30 juni 1943 (SFS 1943: 530) angående statsbidrag till vissa väg- och flottledsbyggnader m. m. Bidrag må enligt kungörelsen utgå till företag, vars båtnad beräknas minst motsvara kostnaden, och kan beviljas till 25 procent av den av skogsvårdsstyrelsen godkända kostnaden; dock att, då särskilda skäl därtill äro, bidrag må enligt Kungl. Maj:ts medgivande utgå med högst 50 procent av samma kostnad. Enligt uppgift har statsbidrag enligt kungörelsen hittills aldrig utgått till flottledsbyggnader utan endast till vägbyggnader. Orsaken härtill torde vara den, att statsbidrag enligt kungörelsen endast kan utgå till väg- eller flottledsbyggnad å skog i enskild ägo och att de flottledsbyggnader, som varit aktuella sedan tiden för anslagets tillkomst, avsett allmänna flottleder. Däremot har statsbidrag till flottledsarbeten utgått i annan ordning. Under perioder av arbetslöshet har nämligen först statens arbetslöshetskommission och sedan dess efterträdare statens arbetsmarknadskommission lämnat bidrag till utförande av vissa flottledsarbeten. Det bidragssystem, som därvid tillämpats, har gått ut på att kommissionen betalar de verkliga arbetskostnaderna, medan vederbörande flottningsförening bestrider kostnaderna för förläggningar, körslor, materiel m. m. samt arbetsledning och administration. Verkställd utredning angående fördelningen av arbetslönernas andel i de totala kostnaderna för 29 undersökta företag har visat, att lönekostnaderna,

358 d. v. s. statsbidraget till dessa företag, varierat mellan 42,5 och 89 procent av totalkostnaderna, medan medeltalet uppgått till 72 procent. I detta sammanhang må erinras om att skogsstyrelsen i en den 17 januari 1944 dagtecknad, till chefen för finansdepartementet överlämnad promemoria angående beredande av sysselsättning inom skogsbruket vid omfattande arbetslöshet efter krigets slut framlagt förslag till bestämmelser angående statsbidrag till beredskapsföretag. Styrelsens förslag upptager två alternativ. Enligt det första skulle statsbidrag till bland annat enskilda flottledsbyggnader utgå med 50 procent av företagets godkända kostnad och enligt det andra alternativet med 60 procent av samma kostnad, i båda fallen med möjlighet att till enskild person i visst fall bevilja ett tilläggsbidrag med 15 procent. De flottningsföreningar, som tidigare erhållit bidrag av arbetslöshetsmedel till utförande av flottledsarbeten och som inkommit med uppgifter till investeringsplanerna, torde i regel hava förutsatt, att bidrag till arbetena skulle utgå efter liknande principer som tidigare, d. v. s. att arbetskostnaderna skulle bestridas med statsmedel, medan kostnaderna för materiel, körslor, arbetsledning m. m. skulle bestridas av flottningsföreningen. En preliminär granskning av det inkomna materialet ger vid handen, att statsbidraget med tillämpande av samma princip i vissa fall skulle komma att uppgå till över 90 procent. Från Svenska flottledsförbundets sida har gjorts gällande att, därest flottningsföreningarna skulle vara intresserade av att låta utföra flottledsarbeten med anlitande av hänvisad arbetskraft, statsbidraget för sådana arbeten måste utgå med lägst 60 procent av totalkostnaden med möjlighet för Kungl. Maj:t att, därest så befunnes skäligt, höja bidraget till 85 procent. Vidare måste enligt förbundet bidrag i första hand utgå till företag, som avsåge allmän flottled, enär samtliga hittills anmälda företag vore att hänföra till denna kategori. Någon beräkning av båtnadsvärde läte sig icke gärna göras beträffande de anmälda arbetena, vilka i huvudsak avsåge förbättringsarbeten på redan befintliga flottleder. En sådan bestämmelse komme endast att åstadkomma vissa fiktiva siffror. Därest de anmälda företagen underkastades sakkunnig prövning från fall till fall, förelåge tillräcklig säkerhet att endast ändamålsenliga företag kunde ifrågakomma. Förslagen borde lämpligen upprättas av vederbörande flottningsförening. Enligt arbetsmarknadskommissionens uppfattning bör fortfarande statsbidrag kunna utgå till inrättande, utvidgande och förbättrande av allmän flottled, i den mån arbetena komma till utförande som beredskapsarbeten. Kommissionen har i likhet med investeringsutredningen däremot icke ingått i prövning av grunderna för bidragstilldelning till arbeten för flottleder i enskild ägo, enär detta utredningsområde handlägges av annat utredningsorgan. Då de goda transportmöjligheter, som våra allmänna flottleder erbjuda, i hög grad hava bidragit och alltfort bidraga till den svenska träförädlingsindustriens utveckling och konkurrensförmåga på exportmarknaden, måste det anses vara av stort allmänt intresse, att dessa flottleder i lämplig utsträckning moderniseras. Med hänsyn till det stora statliga innehavet av sko-

359 gar torde det även ligga ett statligt företagarintresse i att de allmänna flottlederna drivas på ekonomiskt mest gynnsamma sätt. Det må framhållas, att nätet av allmänna flottleder såväl i fråga om transporterad godsmängd som i fråga om transportsträckornas längd är av väsentligt större betydelse än de enskilda flottlederna. Med hänsyn till anförda omständigheter bör bidrag till arbeten för allmänna flottleder jämväl i fortsättningen kunna utgå i sådana fall, då arbetena utföras som beredskapsarbeten. Vad däremot gäller bidragsgrunderna synas skäl kunna anföras för att införa vissa ändringar. Man kan sålunda icke bortse från möjligheten att, om staten betalar lönekostnaderna och låter övriga kostnader bäras av flottledens ägare, en strävan hos bidragstagaren i alltför hög grad kan komma att göra sig gällande att så planlägga arbetena, att dessa väsentligen komma att bestå av arbetsprestationer på platsen. Härigenom riskerar man, att arbetena planeras att utföras på ett oekonomiskt sätt och att mindre angelägna men särskilt arbetskrävande företag alltför mycket skjutas fram före angelägnare men mera materialkrävande. Visserligen är det möjligt för en granskande myndighet att inverka reglerande på planläggningsarbetet, men resultatet torde dock bliva bättre, om bidragsreglerna göras sådana, att konstruktionerna icke påverkas av ekonomiska särintressen av här antytt slag Även vid utförandet av flottledsarbetena, vilket hittills skett i vederbörande flottningsförenings regi och väl även i framtiden i regel torde böra ske p å detta sätt, måste man räkna med att, om staten helt bestrider lönekostnaderna, samma intresse icke finnes hos bidragstagaren att driva arbetet rationellt och billigt som om bidragstagaren vore tvungen att själv bära viss andel av dessa kostnader. Någon risk föreligger säkerligen icke för att en sådan omläggning av bidragsgrunderna, att bidrag skulle utgå jämväl å andra kostnader än arbetslöner, skulle medföra att de goda vinterarbeten för väsentligen icke yrkesutbildad arbetskraft, vilka hittills redovisats av flottningsföreningarna, icke längre skulle ställas till disposition som arbetslöshetsarbeten. På grand av arbetenas natur kan man räkna med att arbetslönerna under alla förhållanden komma att utgöra en stor andel av totalkostnaderna. Det må också erinras om att i vissa tänkbara arbetslöshetssituationer materialanskaffningar skulle vara särskilt värdefulla för att skaffa sysselsättning åt yrkesutbildade industriarbetare i deras eget yrke och på deras ordinarie arbetsplats. Statsbidrag synes böra fastställas till 60 procent av den för företaget godkända kostnaden; dock att höjning av bidraget, när särskilda skäl därtill äro, bör kunna medgivas till högst 80 procent. Statsbidragstagare bör vara skyldig att använda hänvisad arbetskraft och att utföra arbetet under av arbetsmarknadskommissionen bestämda tidsperioder. Det erforderliga bidragsbeloppet har under ovan angivna förutsättningar beräknats till 5 500 000 kronor. Statsbidrag till flottledsarbeten torde böra beviljas av arbetsmarknadskommissionen från det anslag till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m., varom närmare förmäles å s. 367 ff. Projektering av arbetena bör utföras av vederbörande flottningsförening.

360 n. Arbeten vid enskilda järnvägar. I skrivelse till Kungl. Maj:t den 18 oktober 1944 hemställde Svenska järnvägsföreningen och Svenska järnvägsmannaförbundet, att företag vid de enskilda järnvägarna måtte få ingå i sådan investeringsreserv, varom investeringsutredningen hade att framlägga förslag, och komma i fråga till utförande i den mån arbetslöshet så kunde påkalla. Enligt de nämnda organisationernas mening skulle samma skäl för anordnande av arbetslöshetsarbeten föreligga för enskilda järnvägar som för statens, ej minst med hänsyn därtill, att huvudparten av de enskilda järnvägarna inom relativt kort tid vore avsedda att inlösas av staten. Järnvägsföreningen hade i anslutning härtill och under hänvisning till det i investeringsutredningens år 1944 avgivna betänkande, SOU 1944: 12 och 13, angivna förslaget till investeringsreserv för statens järnvägar inhämtat förslag till reservarbeten från de enskilda järnvägsförvaltningarna. De i anslutning härtill av förvaltningarna anmälda företagen hade tillhopa en omfattning, som framgår av följande sammanställning. A. Linje- och bangårdsarbeten, huvudsakligen krävande arbetskostnad kronor 20 007 000 B. Linje- och bangårdsarbeten, huvudsakligen krävande materialkostnad (härav banelektrifiering 27 034 000 kronor) > 29 707 000 C. Husbyggnader » 9 505 000 D. Rullande materiel och verkstadsmaskiner » 44 553 000 Summa kronor 153 772 000. I anslutning härtill anfördes i skrivelsen. Arbeten, som vid de enskilda järnvägarna äro avsedda att utföras som ordinarie sådana, hava ej medtagits bland förslagen. Dylika arbeten torde trots dyrtiden kunna påräknas komma att bliva utförda i ungefär normal omfattning. De föreslagna reservarbetena äro sådana, som ingå i förvaltningarnas långsiktiga planer men som förvaltningarna äro beredda att med i regel kort varsel igångsätta redan under en näraliggande arbetslöshetsperiod, därest bidrag eller medel ställas till förfogande. Det förhållandet, att förvaltningarna framfört bifogade förslag till reservarbeten får emellertid ej ges annan innebörd än att förvaltningarna förbinda sig att utföra desamma i den mån myndigheterna önska arbetena igångsatta och överenskommelse därom inklusive om bidragsgrunderna kan komma att träffas. Sedan Kungl. Maj:t genom remiss den 21 oktober 1944 anbefallt investeringsutredningen att avgiva utlåtande i ärendet, upptog utredningen förberedande diskussioner med representanter för Svenska järnvägsföreningen och den inom järnvägsstyrelsen fungerande förstatligandeberedningen. De härvid framkomna synpunkterna sammanfattades i investeringsutredningens år 1945 avgivna betänkande, SOU 1945: 12, på följande sätt. I enlighet med vad som redan i den citerade skrivelsen uttalats torde ökning i konjunkturutjämnande syfte av omfattningen av anläggnings- m. fl. arbeten vid de enskilda järnvägarna icke, i varje fall icke i någon mera betydande utsträckning, vara att påräkna, utan att bidrag från det allmänna därvid utgår i en eller

361 annan form. Genom statsbidrag kunna emellertid komma att tillskapas värden, som vid senare statsinlösen av enskild järnväg kunna bliva svårbedömda, vilket kan komma att komplicera blivande inlösningsförhandlingar. I det extrema fallet kunde staten, sedan den först lämnat bidrag till en anläggnings utförande, vid en senare tidpunkt få inlösa samma anläggning till fulla anläggningskostnaden eller i ett åtminstone teoretiskt tänkbart fall till än högre värde. Då de som reservföretag föreslagna arbetena äro sådana, som normalt skulle komma till utförande först efter elt par eller flera års tid, vid vilken tidpunkt järnvägen i allmänhet, efter vad som nu kan bedömas, torde komma att vara överförd i statens ägo, kunna å ena sidan vissa skäl tala för att man icke genom en ur järnvägssynpunkt opåkallad tidigareanläggning av de föreslagna reservföretagen med ty åtföljande statsbidrag bör försvåra eller komplicera det blivande inlösningsförfarandet. Denna tankegång står för övrigt helt i överensstämmelse med den i direktiven för 1943 års järnvägskommittés utredningsuppdrag i fråga om ombyggnad av smalspårsbanor angivna förutsättningen, att eventuell ombyggnadsåtgärd icke syntes böra vidtagas, innan förstatligande av vederbörande järnvägsföretag ägt rum, samt att hänsyn till eventuella ombyggnadsplaner toges vid uppgörelserna om förstatligande. Å andra sidan kan just den omständigheten, att flertalet enskilda järnvägar inom den närmaste tiden äro avsedda alt förstatligas, åberopas som skäl för att staten redan dessförinnan helt eller delvis bekostar arbeten, som vid en arbetsmarknadskris kunna bereda ökad sysselsättning och vilka äro av sådan angelägenhetsgrad, att de ändock skulle komma till utförande inom den allra närmaste tiden efter ett förstatligande. Vidare skulle det ur samhällsekonomisk synpunkt te sig felaktigt, om man vid en omfattande arbetsmarknadskris finge tillgripa andra arbeten av relativt låg angelägenhetsgrad, under det att vid de enskilda järnvägarna funnes mera angelägna arbeten, vilkas utförande uppskötes till en senare tidpunkt allenast av den anledningen, att statsbidragsfrågans lösande befunnits medföra vissa särskilda svårigheter. I förbigående må nämnas att, med hänsyn till den komplicerande inverkan, som arbetens utförande med statsbidrag eventuellt kan innebära vid kommande inlösningsförhandlingar, investeringsutredningen inledningsvis även diskuterat möjligheten att utvälja företag för en de enskilda järnvägarnas investeringsreserv på sådant sätt, att dylika komplikationer i möjligaste mån undvikas. Vid inlösen av enskild järnväg bedömes järnvägens värde i övervägande grad efter det på driftresultatet grundade affärsvärdet. I anslutning härtill låge det nära till hands att såsom reservföretag i första hand utvälja sådana företag, vilkas tillkomst icke kan annat än indirekt och på längre sikt inverka på driftresultatet. Sådana företag äro i första hand t. ex. anläggande av gångbroar och gånglunnlar samt utförande av plattformstak och vissa andra plattformsarbeten, vilka anläggningar huvudsakligen äro till för trafikanternas säkerhet och bekvämlighet men vilka endast i ringa mån torde direkt påverka järnvägens driftkostnader eller trafikinkomster. I fråga om anläggning av dubbelspår samt linjeomläggningar kan även sägas, att dylika arbeten icke kunna väntas medföra någon omedelbar inverkan på driftresultatet annat än i obetydlig mån. Anläggande av dubbelspår kommer av givna skäl icke till stånd förrän detta är erforderligt för att tillfredsställande kunna avveckla redan förevarande eller därutöver endast obetydligt ökad trafikmängd. I flertalet fall kan därför en dubbelspårsanläggning i och för sig icke väntas medföra någon trafikökning med ty åtföljande inkomstökning utan torde snarare vara att anse som en av den redan föreliggande trafikomfattningen nödvändiggjord standardförbättring. Det beträffande dubbelspårsbyggnader nu anförda torde i huvudsak kunna sägas gälla även beträffande linjeomläggningar. Vad åter angår bangårdsombyggnader och spårutvidgningar m. m., torde dylika arbeten i allmänhet vara att hänföra till sådana rationaliseringsåtgärder, som mera direkt än redan nämnda företag påverka trafikavvecklingen och därmed driftresultatet, om än det omedelbara ekonomiska utbytet icke 24—467271.

362 är av större betydenhet eller direkt påvisbart. Beträf/Unde t. ex. grusgrops- och ballasteringsarbeten torde däremot flertalet sådana arbetens utförande med statsbidrag innebära en omedelbar vinst för järnvägsföretaget genom minskade underhållskostnader under en längre eller kortare tid efter det arbetet utförts. Vissa andra arbeten såsom utbyte av grusballast mot ballast av makadam innebära en standardförbättring, vars värde ur driftekonomisk synpunkt är mera svårbedömbart. Att utvälja företag enligt de synpunkter, som ovan antytts, vore emellertid mindre rationellt, icke minst med hänsyn till att vid tillämpning av investeringsutredningens direktiv i första hand de ur nytto- och normala angelägenhetssynpunkter viktigaste företagen böra tagas i anspråk för arbetsmarknadsreglerande syfte, vilket knappast kan ske annat än i begränsad utsträckning, om urvalsgrunder av i det föregående angivet slag skulle tillämpas. Av flera skäl och icke minst med tanke på ett kommande överförande i statens ägo av flertalet av de enskilda järnvägsföretagen fann investeringsutredningen, att en eventuell statsunderstödd investeringsreserv för nämnda järnvägar i princip borde sammansättas efter väsentligen samma grunder som för statens järnvägar, ehuru modifikationer i vissa avseenden kunde befinnas motiverade, betingade bland annat av de förstnämndas privatägda karaktär och av det avsedda förstatligandet av desamma. De av investeringsutredningen anförda, i det föregående återgivna synpunkterna äro alltjämt tillämpliga, varför även i investeringsreserven för 1946/47 företag vid enskilda järnvägar torde böra inrymmas. Förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 av arbeten vid enskilda järnvägar har upprättats på grundval av förslag till investeringsobjekt avgivna av Svenska järnvägsföreningen med skrivelser den 20 november 1944 och den 29 augusti 1945, vilka förslag huvudsakligen omfatta företag, som utöver ordinarie arbeten för tiden intill den 1 juli 1947, av vederbörande järnvägsförvaltningar under förutsättning av normal angelägenhetsprövning och normala förhållanden i övrigt kunnat bedömas komma till utförande i vanlig ordning under tiden fram till den 1 juli 1949, d. v. s. under en tidrymd av 3 år från och med ingången av budgetåret 1946/47. Med hänsyn främst till önskvärdheten av att investeringsreservens förelag i betydande utsträckning utgöras av grovarbeten har i förslaget till investeringsreserv för de enskilda järnvägarna medtagits huvudsakligen linje- och bangårdsarbeten. I planen ingå sammanlagt 79 arbetsobjekt för en totalsumma av 13 012 000 kronor fördelade sålunda: Järnvägar

Antal arbetsobjekt

Koslnadssumma kronor

5 6 3 5 3 10 3 16 23 3 2 79

95 000 735 000 433 000 455 000 375 000 3 376 000 3 442 000 730 000 3 165 000 100 000 J^OOO 13 012 000

Gotlands Nora Bergslags Nordmark —Klarälvens Norsholm—Västervik—Hultsfreds Stockholm—Nynäs Stockholm—Roslagens Stockholm—Saltsjöns Trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund Trafikförvaltningen Göteborg—Dalarne—Gävle Trafikförvaltningen Östergötlands smalspåriga Ölands Summa

363 De arbetsobjekt, som medtagits, äro närmare specificerade i en hos arbetsmarknadskommissionen tiKgänglig förteckning. I det av investeringsutrcdningen upprättade förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46 hade jämväl medtagits två företag för en sammanlagd kostnad av 245 000 kronor vid Nässjö—Oskarshamns järnväg, vilka företag numera, med anledning av att järnvägen från och med den 1 januari 1946 införlivats med statens järnvägar, överförts till investeringsreserven för statens järnvägar. Järnvägsförvaltningarna ha genom Svenska järnvägs föreningen förklarat sig villiga att, därest arbetsmarknadsläget så skulle påkalla, igångsätta de i planen medtagna företagen, därest överenskommelse kan träffas om grunderna för statsbidrags erhållande m. m. I yttrande den 29 november 1945 har järnvägsstyrelsen förklarat sig intet hava att erinra mot föreliggande förslag till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 för arbeten vid enskilda järnvägar. Den för de enskilda järnvägarna föreslagna investeringsreserven kan uppskattas innefatta arbetstillfällen på anläggningsplatsen om ungefär 550 000 dagsverken, motsvarande ca 2 200 årsarbetare. Beträffande materialbehovet hänvisas till bil. 31. Det förutsattes, att i investeringsreserven ingående företag genom berörda järnvägsförvaltningars försorg med det snaraste detaljplaneras i sådan omfattning, att de omedelbart eller med endast kort varsel kunna igångsättas efter det överenskommelse härom träffats mellan därtill bemyndigat statligt organ och vederbörande förvaltning. I den mån för planeringsarbetet behöver anlitas särskild personal eller detsamma eljest medför kostnader, som icke kunna inrymmas inom ramen av förvaltningarnas normala utgifter för ändamål av liknande art, torde statsbidrag till planeringen kunna ifrågakomma av de medel till detaljplanering av vissa kommunala och enskilda anläggningsarbeten, som administreras av statens arbetsmarknadskommission. Ehuru det torde framstå såsom självklart må likväl framhållas, att då fråga är om företag vid järnväg, som skall övertagas av staten, torde järnvägsstyrelsen böra hava vitsordat behovet av och godkänt arbetsplan för företaget, innan detsamma kommer till utförande som arbetslöshetsorbete med statsbidrag. Till företag, vilka må komma till utförande i arbetsmarknadsreglerande syfte, torde statsbidrag böra utgå. Beträffande grunderna härför må framhållas följande. Då i investeringsreserven endast föreslagits ingå sådana företag, som enligt vederbörande järnvägsförvaltningar under förutsättning av normal angelägenhetsprövning och normala förhållanden i övrigt kunnat bedömas komma till utförande i vanlig ordning före den 1 juli 1949, synes statsbidraget böra beräknas på sådant sätt, att bidraget täcker dels den fördyring vid arbetets utförande, som kan bliva en följd av företagets utnyttjande för arbetsmarknadsreglerande ändamål, t. ex. på grund av användning av hänvisad, vid arbetet ovan arbetskraft, arbetets utförande under olämplig årstid eller eljest på mindre rationellt sätt, dels ock sådana rän-

tekostnader, som för tiden fram till den 1 juli 1949 belöpa sig på kostnader, vilka före nämnda tidpunkt nedlagts på i arbetslöshetsmotverkande syfte igångsatt företag, i den mån järnvägsföretagets nytta av arbetet icke kan anses motsvara sagda räntekostnader. De statsbidrag, som i enlighet med vad nu anförts skulle kunna utgå för här avsedda företag, torde i allmänhet icke överstiga 30 procent av totalkostnaderna. Därest en sådan begränsning be- I finnes påkallad, synes det därför i anslutning härtill vara möjligt att generellt maximera statsbidraget till nämnda procenttal. Svenska järnvägsföreningen framlade i sin förut omnämnda skrivelse den 20 november 1944 vissa förslag i fråga om statsbidragsregler, vilka för flertalet fall skulle innebära högre statsbidrag än vad ovan angivits. Som motiv härför skulle bland annat, såsom redan tidigare framhållits, kunna åberopas, att eftersom staten ändock avser att inlösa de enskilda järnvägarna, det vore av underordnad betydelse, till vilken del arbetslöshetsarbetena finansieras av statsmedel, då ju hänsyn härtill i varje fall skulle kunna tagas vid beräkning av inlösensumman. Med hänsyn till vissa av järnvägsstyrelsen befarade olägenheter av att arbeten vid enskilda järnvägar överhuvud taget* komina till utförande med statsbidrag, enär detta kunde väntas i viss mån försvåra kommande inlösningsförhandlingar, synas dock skäl föreligga att begränsa statsbidragen till vad ovan angivits. Genom att enskilt järnvägsföretag enligt förslaget till bidragsgrunder endast erhåller ersättning för med ett arbetes utnyttjande i arbetsmarknadsreglerande syfte förenade merkostnader synes staten icke kunna bliva försatt i ett sämre förhandlingsläge om ett sådant arbete utföres än om det ej skulle komina till utförande. Om såsom förutsatts företagen i investeringsreserven fylla uppställda ange- i lägenhetskrav, synas de föreslagna bidragsreglerna jämväl ur de enskilda järnvägsförvaltningarnas synpunkter kunna anses tillfredsställande. För hela investeringsreserven, 13 012 000 kronor, synes bidragsbehovet kunna beräknas till högst 3 000 000 kronor. Bidrag torde böra beviljas av det j anslag till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m., varom närmare förmäles å s. 367 ff. o. Diverse enskilda arbeten. Byggnader för hushållningssällskapen.

Av investeringsobjekt, som år 1944 och 1945 anmälts av olika hushållnings- i sällskap, föreslås företag för 244 000 kronor ingå i investeringsplanen för budgetåret 1946/47. Företagen utgöras samtliga av husbyggnader. Byggnader för vissa statsunderstödda institutioner.

Vissa ny- och ombyggnadsarbeten vid erkända alkoholistanstalter, nämligen vid Holmforshemmet, Älvgården, Holmahemmet, Västkuslhemmet samt Björknäs medtogos av investeringsutredningen i investeringsplanen för budgetåret 1944/45 och föreslogos överförda till investeringsplanen för budget-

365 året 1945/46. Kostnaden för dessa företag beräknades till 264 000 kronor. Socialstyrelsen har med skrivelse till arbetsmarknadskommissionen den 14 september 1945 överlämnat ytterligare anmälningar rörande dylika företag vid Björknäs, Holmforshemmet och Vårnäshemmet för sammanlagt 290 000 kronor. Företagens angelägenhet vitsordas av styrelsen. Med hänsyn härtill föreslås samtliga ovannämnda byggnadsarbeten ingå i investeringsplanen för budgetåret 1946/47. Vissa nybyggnads- och moderniseringsarbeten vid folksanatorierna, vilka administreras av Konung Oscar II:s jubileumsfond, ingingo i investeringsplanen för budgetåret 1944/45. Till bidrag till byggnadsarbeten vid folksanalorierna uppfördes sålunda ett anslag å beredskapsstat av 200 000 kronor. I skrivelse den 28 september 1944 hemställde överstyrelsen för Konung Oscar II:s jubileumsfond om anvisande av medel för byggnadsarbeten vid folksanalorierna för i runt tal 400 000 kronor (se innevarande års statsverksproposition, V ht., s. 253—254). Sistnämnda arbeten, vilka icke ännu äro påbörjade, föreslås ingå jämväl i investeringsplanen för budgetåret 1946/47. Å riksstat uppfördes för budgetåret 1945/46 ett reservationsanslag av 100 000 kronor till bidrag till vissa byggnadsarbeten vid folksanatorierna och i innevarande års statsverksproposition har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till samma ändamål anvisa ett reservationsanslag av 125 000 kronor. Härav beräknas 110 000 kronor till arbeten, som äro inräknade i ovannämnda kostnadssumma av 400 000 kronor. Därest alla dessa arbeten komma till utförande, erfordras ett ytterligare anslag av (400 000 — 100 000 — 110 0 0 0 = ) 190 000 kronor, vilket belopp föreslås bliva upptaget å beredskapsstat för nästa budgetår. Nybyggnad för Konung Gustav V:s forskningsinstitut inom Karolinska sjukhusets område för en kostnad av 750 000 kronor upptogs av investeringsutredningen i förslagen till investeringsplaner för budgetåren 1944/45 och 1945/46. Företaget föreslås även ingå i planen för budgetåret 1946/47. Till bidrag till vissa reparationsarbeten m. m. vid en akademien för de fria konsterna tillhörig byggnad uppfördes å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 ett anslag av 21 000 kronor (proposition 1944: 281, s. 110). Detta företag, som även medtagits i förslaget till investeringsplan för innevarande budgetår, föreslås ingå i investeringsplanen jämväl för budgetåret 1946/47. Å allmän beredskapsstat för nästa budgetår skulle därvid erfordras anslag med 21 000 kronor. Till lån till August Abrahamssons stiftelse för slöjdlärarutbildning för vissa ombyggnadsarbeten uppfördes å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/ 45 (proposition 1944: 281, s. 277) ett anslag av 20 000 kronor. Företaget ingick även i förslaget till investeringsplan för budgetåret 1945/46 och föreslås kvarstå jämväl i investeringsplanen för budgetåret 1946/47. Å beredskapsstat skulle därvid behöva upptagas anslag för ändamålet med förenämnda belopp, 20 000 kronor.

366 Anslag till diverse enskilda arbeten. De statsbidrag, som skulle ifrågakomma, därest byggnader för hushållningssällskapen eller nybyggnad för Konung Gustav V:s forskningsinstitut komme att utnyttjas som sysselsättningsobjekt vid en arbetslöshetsperiod, torde böra utgå av anslaget till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. (se s. 367). De i förslaget till investeringsplan ingående byggnadsföretagen vid erkända alkoholistanstalter äro till övervägande del sådana, till vilka bidrag normalt icke utgår ur reservationsanslaget till Bidrag till anordnande av erkända alkoholistanstalter. Något särskilt anslag å beredskapsstat till detta ändamål synes därför icke böra upptagas utan de bidrag, som skulle kunna ifrågakomma vid dessa företags utförande för att bereda sysselsättning åt arbetslösa, synes böra utgå av det ovannämnda anslaget till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. Under åberopande av det anförda hemställer arbetsmarknadskommissionen, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppföra följande anslag, nämligen å

driftbudgeten under f e m t e huvudtiteln: Bidrag till byggnadsarbeten vid natorierna

folksakronor 190 000

under å t t o n d e huvudtiteln: Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Bidrag till vissa reparationsarbeten m. m kronor 21 000 å kapital budgeten: under f o n d e n f ö r låneunderstöd: Lån till August Abrahamssons stiftelse för slöjdlärarutbildning för vissa ombyggnadsarbeten kronor 20 000

18.

A n s l a g till åtgärder för a r b e t s m a r k n a d e n s r e g l e r i n g m. m.

De arbetslöshetsarbeten, som under senare år bedrivits, ha finansierats med bidrag av ett på riksstat uppfört anslag till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. Anslaget på riksstat har därvid till sin storlek beräknats för en arbetslöshet av mycket begränsad omfattning. Arbetsmarknadskommissionens i det föregående framlagda förslag till sysselsättningsprogram vid en massarbetslöshet innebär i likhet med allmänna beredskapsstaten för budgetåret 1944/45 och förslaget till investeringsreserv för innevarande budgetår, att i den mån det på riksstat uppförda anslaget till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. icke är tillräckligt för finansiering av erforderliga beredskapsarbeten, dessa i stället skulle huvudsakligen finansieras av specificerade anslag å allmän beredskapsstat, för såvitt särskilda anslag på riksstat normalt bruka utgå till motsvarande ändamål. Sålunda skulle beredskapsstaten inrymma särskilda anslag till såväl de stora statliga verkens allmänna investeringsreserver som till bidrag till vissa slag av kommunala och enskilda arbetslöshetsobjekt. Enär det av olika skäl icke befanns lämpligt att av specificerade anslag täcka hela det behov av statsmedel till arbeten för arbetsmarknadens reglering, som kunde befaras uppslå i en arbetsmarknadskris, uppfördes å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 ett särskilt anslag till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. Investeringsutredningen föreslog därjämte ett motsvarande anslag i förslaget till investeringsreserv för innevarande budgetår. För nästa budgetår synes jämväl böra på allmän beredskapsstat uppföras ett särskilt anslag till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. utöver det å riksslat beräknade anslaget för samma ändamål. De av investeringsutredningen i dess betänkande (SOU: 1944: 12, s. 255 ff) framförda allmänna synpunkterna rörande behovet av ett särskilt dylikt anslag äga fortfarande giltighet. Jämväl den av chefen för finansdepartementet vid hemställan om uppförande av dylikt anslag å allmänna beredskapsstaten för budgetåret 1944/45 förebragta allmänna motiveringen (proposition 1944:281, s. 55) har fortfarande aktualitet. Bidrag skulle sålunda i första hand från detta anslag beviljas till sådana kommunala och enskilda arbetslöshetsarbeten, som icke i normal ordning kunna komma i åtnjutande av statsbidrag men som, om de utförts som beredskapsarbeten, enligt hittills tillämpade grunder kunnat erhålla bidrag från det å riksstaten uppförda anslaget till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m.

368 Möjligheter synas även böra hållas öppna att från ifrågavarande allmänna anslag bevilja medel till sådana kategorier av statliga, kommunala och enskilda arbeten till vilka särskilda anslag finnas uppförda å riksstaten eller föreslagits å allmän beredskapsstat. I en viss given arbetslöshetssituation kan det nämligen bliva nödvändigt alt ulföra även en del sådana arbeten, vilka varken medtagits i investeringsplanen eller rymmas inom specialanslagen. Under vissa förutsättningar böra dessutom kommunala och enskilda arbeten, till vilka statsbidrag i normal ordning utgå från härför anvisade specialanslag, kunna komma i fråga för erhållande av ytterligare bidrag. En förhöjning av det normala statsbidraget skulle nämligen, såsom i det föregående (s. 17) föreslagits, kunna utgå i det fall, att vid utförande av en anläggning i arbetsmarknadsreglerande syfte vissa merkostnader uppstå på grund av att ovan arbetskraft måst användas, på grund av att företaget måste utföras under forcering eller under olämplig årstid eller på grund av andra liknande orsaker. Särskilt statsbidrag skulle kunna utgå från nämnda allmänna anslag till täckande av sådana merkostnader. Fråga uppkommer emellertid härvid, huruvida storleken av detta särskilda bidrag bör normeras med hänsyn till de för arbetet såsom sådant gällande statsbidragsgrunderna eller om full täckning för berörda merkostnader bör beredas från anslaget. Arbetsmarknadskommissionen tillämpar vid liknande bidragsgivning från det å riksstaten uppförda anslaget till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. den praxis, att om arbetet utföres helt i statlig regi och ansvaret för kostnadsfördyringen sålunda faller tillbaka på den statliga myndighet, som svarar för arbetets ut förande, skola merkostnaderna täckas med bidrag fullt ut, medan i det fall arbetet utföres såsom statskommunalt arbete eller genom enskild bidragstagares försorg, den för företaget fastställda bidragsprocenten tillämpas jämväl i fråga om merkostnader av angivna slag. Fördyringar kunna nämligen uppkomma icke blott på grund av ovannämnda omständigheter utan även på grund av mindre rationell ledning av företaget. Med hänsyn till angelägenheten av att statsbidraget är så konstruerat, att en bidragstagare som själv utför eller låter utföra ett arbete icke förlorar intresset att söka nedbringa företagets kostnader, böra nämnda grunder för bidrag till merkostnader även komma till användning för arbeten, till vilka medel disponeras av anslag å allmän beredskapsstat. Medel av förevarande anslag böra slutligen stå till förfogande för beviljande av medel till företag tillhörande den särskilda grovarbetsreserven, d. v. s. till sådana arbeten av grovarbetsnatur, vilka visserligen hava en något lägre angelägenhetsgrad än de arbeten, till vilka anslag beräknats under den allmänna investeringsreserven, men vilka det i vissa arbetslöshetssituationer kan vara nödvändigt att utnyttja som sysselsättningsobjekt med hänsyn till att de äro föga materialkrävande och icke* erfordra specialutbildad arbetskraft. Kommissionen utgår sålunda ifrån att förevarande anslag skall kunna utnyttjas 1) till de grupper av arbeten, vilka medtagits i förslaget till allmän investeringsreserv men för vilka specificerade anslag icke föreslagits,

369 2) till företag eller grupper av företag, för vilka särskilda anslag finnas uppförda å riksstaten eller hava föreslagits å allmän beredskapsstat men för vilka en ökning av arbetena utöver de särskilda anslagens r a m av särskilda skäl kan befinnas motiverad, 3) till täckande, helt eller delvis, av merkostnader, som äro en direkt följd av ett företags utförande som arbetslöshetsarbete, i de fall då sådana merkostnader icke lämpligen böra bestridas av medel från andra anslag. 4) till grovarbeten, vilka på grand av mindre utpräglad angelägenhet icke medtagits i den allmänna reserven utan hänförts till den särskilda grovarbetsreserven, men vilka det i en svår arbetslöshetssituation kan befinnas angeläget att tillgripa som sysselsättningsobjekt. Medelsbehoven för ovannämnda ändamål komma att variera för olika arbetslöshetssituationer. Det synes icke erforderligt att dimensionera anslaget för summan av de vart för sig största medelsbehoven, utan det torde bliva till fyllest, om anslagskraven i följande två alternativa fall beaktas. Det första fallet avser en arbetslöshetskris, då materialtillgången är tillräcklig för genomförande av ett allsidigt sammansatt sysselsättningsprogram, varvid endast medelsbehov enligt punkterna 1—3 behöva tillgodoses från här omförmälda anslag. Det andra fallet avser en situation, i vilken böra tillgodoses dels sådana i punkterna 1—3 inkluderade behov av statsmedel, vilka belöpa sig på grovarbeten, dels ock behovet av statsmedel för i punkt 4 avsedda arbeten. Utförda överslagskalkyler hava visat, att i det senare av de båda fallen komma de största kraven att ställas på medel från ifrågavarande anslag, varför anslagets storlek bör beräknas med hänsyn till detta fall. Omfattningen av förslaget till särskild grovarbetsreserv framgår av följande sammanställning. Förvaltande myndighet Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen Luftfartsstyrelsen Järnvägsstyrelsen Försvarsstaben Arméförvaltningen

Typ av arbetsobjekt

Medelsbehov Kronor

Allmänna vägar Civila flygplatser Dubbelspårsbyggnader

145 300 000

Vissa lagringsanläggningar i berg m. m Bergrum och fullträffsäkra förråd 12 000 000 Idrottsplatser, skjutbanor, vägar, dräneringar, avlopp m. m 6 335 000

12 000 000

5 000 000 15 000 000

Marinförvaltningen

Ubåtstunnlar 5 935 000 Förlängning av Gustavsviks torrdocka 1000 000 Vissa fullträffsäkra lokaler m. m. 3 781 000 Smärre hamnarbeten, idrottsplatser m. m 474 000

Flygförvaltningen

Flygfältsarbeten Idrottsplatser, vägar m. m

13 746 000 475 000 Summa kronor

Härav avses ett belopp av 11500 000 kronor till marklösen.

18 335 000

11190 000 14 221000 221046000

370 Den särskilda grovarbetsreserven omfattar sålunda arbeten för en kostnad av 221 046 000 kronor. Till övervägande delen består denna reserv av helt statliga arbeten. Därjämte inrymmer den emellertid även för 18 800 000 kronor arbeten, avseende allmänna vägar och för biltrafiken viktiga gator i sådana städer och samhällen, som äro väghållare. Till utförande av dessa företag beräknas utgå statsbidrag efter samma grunder som till företag i den allmänna reserven (se s. 185), d. v. s. med 95 procent. Med hänsyn härtill blir det totala behovet av statsmedel för den särskilda grovarbetsreserven något mindre än totalkostnaden och har beräknats till 220 000 000 kronor. Vid beräknandet av erforderliga anslag till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. böra såsom i det föregående framhållits medel beräknas icke blott för den särskilda grovarbetsreserven utan även för sådana i den allmänna investeringsreserven upptagna kommunala och enskilda arbeten, som i fråga om malerialåtgång och krav på yrkesskicklig arbetskraft ii ro jämförbara med arbeten i den särskilda grovarbetsreserven, men för vilka särskilda anslag icke beräknats. De kategorier av här ifrågavarande företag, vilka till mera avsevärd del bestå av grovarbeten, äro flottledsarbeten, skjutbanor och diverse kommunala anläggningsarbeten. Till arbeten å allmänna flottleder har anslag icke ansetts böra upptagas under den allmänna reserven med hänsyn till att särskilda anslag till dylika arbeten hittills icke brakat upptagas på den ordinarie budgeten och författningsbundna bidragsgrunder icke äro fastställda. Totalkostnaden för de aktuella flottledsarbetena uppgår till ca 8 300 000 kronor. Det erforderliga bidragsbeloppet till dessa arbeten har beräknats till 5 500 000 kronor (s. 359). I fråga om skjutbanor och diverse kommunala anläggningsarbeten har den totala kostnaden för dessa i investeringsplanen beräknats till ca 85 000 000 kronor. Av denna summa torde ca 25 procent representera lämpliga grovarbeten. Under förutsättning av statsbidrag med i medeltal 50 procent av anläggningskostnaden skulle anslagsbehovet för dylika arbeten uppgå till ca 10 600 000. I det föregående har föreslagits att i sysselsättningsplanen skulle inrymmas en investeringsreserv av arbeten vid de enskilda järnvägarna (s. 360 ff). Kommissionen har därvid förutsatt, att i den mån merkostnader uppkomma på grund av arbetenas utförande i arbetsmarknadsreglerande syfte skola dessa kunna täckas genom bidrag av statsmedel. Bidragsbehovet för dylika merkostnader synes lämpligen böra tillgodoses under förevarande anslag i likhet med vad som ansetts böra ske i fråga om motsvarande merkostnader vid utförande som arbetslöshetsarbeten av företag, till vilka bidrag enligt normala bidragsgrunder beräknats kunna utgå av specificerade anslag på allmänna beredskapsstaten. Ifrågavarande bidrags storlek torde i allmänhet icke behöva överstiga 30 procent av totalkostnaden. För hela investeringsreserven, vars kostnadsram utgör ca 13 000 000 kronor, torde bidragsbehovet kunna beräknas till högst 3 000 000 kronor, varav för den del, som består av utpräglade grovarbeten, till högst 2 300 000 kronor.

371 För det fall, då enligt ovan det största kravet på medel från ifrågavarande anslag kan komma att ställas, skulle sålunda ett sammanlagt anslagsbelopp av (220 000 000 + 5 500 000 + 10 600 000 + 2 300 000 = ) 238 400 000 kronor bliva erforderligt. Härtill kommer önskemålet att, såsom framgår av punkterna 2 och 3 på s. 369, i speciella fall kunna bereda plats för sådana angelägna arbeten, vilka ej kunnat förutses vid investeringsplanens upprättande, samt att kunna medgiva statsbidrag till sådana merkostnader för ett arbete, som uppstå på grund av att arbetet måste utföras med ovan arbetskraft, i forcerat tempo, vid olämplig årstid etc. Med hänsyn härtill synes anslaget böra ökas något, uppskattningsvis till 245 000 000 kronor. Till jämförelse må nämnas, alt motsvarande anslagsbelopp å beredskapsstaten för budgetåret 1944/45 utgjorde 225 000 000 kronor samt i investeringsutredningens förslag till investeringsreserv för budgetåret 1945/46 256 000 000 kronor. Flertalet i den särskilda grovarbetsreserven föreslagna grupper av arbeten överensstämma med i förut upprättade förslag till reserver medtagna. Den nu föreliggande grovarbetsreserven har icke kunnat givas samma omfattning som den föreslagna reserven för innevarande år. Detta har sin huvudsakliga orsak i de svårigheter som förelegat för planering av vägbyggnader (se s. 178). För de i den allmänna investeringsreserven ingående projekten av grovarbetsnatur, till vilka bidrag har beräknats antingen under specialanslag eller under förevarande anslag, har investeringsvolymen emellertid vidgats jämfört med innevarande budgetår. Den totala mängden av grovarbeten har sålunda kunnat ökas, vilket står i överensstämmelse med det av statsutskottet gjorda uttalandet (utlåtande 1944:212, s. 12), att bland arbetsobjekten borde beredas utrymme för grovarbeten i betydande omfattning. Beträffande statsbidragsgrunderna och villkoren i övrigt för anslagets användning synas nu gällande principer för beviljande av statsbidrag till beredskapsarbeten även i fortsättningen böra tillämpas. Under åberopande av det anförda hemställer arbetsmarknadskommissionen, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att till Åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. å allmän beredskapsstat för budgetåret 1945/46 å d r i f t b u d g e t e n under f e m t e h u v u d t i t e l n uppföra ett anslag av kronor 245 000 000.

19.

F ö r s l a g till finansfullmakt.

I 1945 års statsverksproposition (Inkomsterna å driftbudgeten, s. 6 fl.) upptog chefen för finansdepartementet till behandling bland annat vissa med den allmänna beredskapsstatens utformning och finansiering sammanhängande spörsmål. Sålunda förutsattes alt en ny beredskapsstat skulle göras fullt enhetlig och omfatta endast anslag till arbeten avsedda att utnyttjas vid en försämring av läget på arbetsmarknaden, anslag till planering av allmänna arbeten och anslag till överflyttning av arbetskraft. Anslagen till planering och till överflyttning av arbetskraft skulle stå till Kungl. Maj:ts fria förfogande. Därutöver skulle Kungl. Maj:t ha rätt att utan ytterligare prövning av riksdagen disponera å den allmänna beredskapsstaten uppförda anslag intill visst sammanlagt belopp. En sådan särskild finansfullmakt för Kungl. Maj:t skulle, framhölls det, bland annat göra det möjligt att begränsa arbetslöshetsanslagen på riksstaten till vad som motsvarade de vid en normal arbetsmarknadsutveckling motsedda behoven. I anslutning till vad sålunda av departementschefen anförts, föreslog investeringsutredningen i sitt betänkande med förslag till investeringsreserv för budgetåret 1945/46 (SOU 1945: 12, s. 290—296), att gränsen för Kungl. Maj:ts fria dispositionsrätt skulle fastställas till 150 miljoner kronor. Det föreslagna beloppet skulle enligt utredningen möjliggöra utförande av arbeten, vilka skulle ge arbetstillfällen om uppskattningsvis lägst ca 4,5 och högst ca 7 miljoner dagsverken, beroende bland annat på i vilken utsträckning det genomförda sysselsättningsprogrammet komme att bestå av arbeten med låg eller hög lönekvot och i vilken omfattning programmet förutom med statsmedel kunde komma att finansieras med kommunala och enskilda medel. Om man såsom ett medelvärde räknade med 6 miljoner dagsverken, skulle fullmakten möjliggöra sysselsättning av i medeltal 20 000 arbetare per arbetsdag under ett år. Vad utredningen sålunda anfört har återgivits i Kungl. Maj:ts proposition nr 265 till 1945 års riksdag. I avvaktan på fastställandet av ny allmän beredskapsstat bemyndigade 1945 års riksdag sedermera i skrivelser nr 450 och 584 Kungl. Maj:t att, därest arbetsmarknadsläget så påfordrade, inom ramen av ett belopp av 150 milj. kronor meddela beslut om arbeten, för vilka anslag uppförts å allmän öeredskapsstat II och III för budgetåret 1944/45. Arbetsmarknadskommissionen finner storleken av den av riksdagen för innevarande budgetår beviljade finansfullmakten lämpligt avvägd med hänsyn till önskvärdheten av att kunna begränsa arbetslöshetsanslagen på riks-

373 slaten till vad som endast motsvarar medelsbehovet vid en mera normal utveckling på arbetsmarknaden men ändock möjliggöra ett snabbt och effektivt ingripande vid en eventuellt inträdande försämring i arbetsmarknadsläget. Då någon mer betydande förändring i arbetsmarknadsutsikterna icke har inträffat sedan riksdagen senast prövade anslaget, synes icke skäl föreligga att nu ifrågasätta ändring av finansfullmaktens storlek. Några fastare hållinmkter för att bedöma den lämpliga avvägningen av finansfullmakten än som stodo till buds vid frågans behandling av 1945 års riksdag vid höstsessionen torde icke heller för närvarande föreligga. Kommissionen hemställer därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att bemyndiga Kungl. Maj-.t att, därest arbetsmarknadsläget så påfordrar, inom ramen av ett belopp av 150 miljoner kronor meddela beslut om utförande av arbeten, för vilka kommissionen i förevarande betänkande föreslagit att anslag skola uppföras å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47.

20.

Sammanfattning.

Tidigare har investeringsutredningen framlagt förslag till investeringsreserver för budgetåren 1944/45 (SOU 1944:12 och 13) och 1945/46 (SOU 1945: 12 och 13). Det förra förslaget vann med vissa smärre ändringar och tillägg statsmakternas bifall, och för reservens utnyttjande erforderliga anslag uppfördes av 1944 års riksdag å allmän beredskapsstat. Det senare förslaget har icke varit föremål för Kungl. Maj :ts eller riksdagens behandling. Efter avlämnandet av sistnämnda förslag h a r utredningen överlämnat sitt utredningsmaterial till statens arbetsmarknadskommission. Inom kommissionens kansli har därefter arbetet fortsatts med erforderliga åtgärder i syfte att förbereda och planera ett sysselsättningsprogram. Vad beträffar kommunala och enskilda företag h a r kommissionen för detta ändamål kunnat anlita länsarbetsnämnderna såsom lokalorgan. Beträffande statliga företag h a r arbetet till övervägande del åvilat berörda centrala förvaltningsmyndigheter och dem underställda organ. Till planering av allmänna arbeten hava särskilda anslag uppförts å riksstat och av dessa har Kungl. Maj:t anvisat medel till detaljplanering av statliga företag, i den mån särskilda medel till sådant ändamål erfordrats. Därjämte har Kungl. Maj:t av anslagen till planering ställt vissa belopp till arbetsmarknadskommissionens förfogande till bidrag till detaljplanering av kommunala och enskilda företag. Intill den 25 januari 1946 hade kommissionen av dessa medel beviljat bidrag med sammanlagt ca 1 400 000 kronor. Av de företag, som ingå i den för innevarande budgetår föreslagna investeringsreserven, kan en betydande del beräknas icke stå till förfogande för beredande av ökade arbetstillfällen vid en arbetsmarknadskris under nästkommande budgetår, beroende på antingen att de väntas komma till utförande inom den normala investeringens ram eller att de av skilda anledningar redan utförts eller påbörjats. Urvalsunderlaget för den komplettering, av reserven, som med hänsyn härtill varit nödvändig, har utgjorts dels av vid tidigare inventeringar anmälda investeringsobjekt, vilka av olika skäl icke medtagits i förslaget till reserv för innevarande budgetår, dels ock av investeringsobjekt, som anmälts till kommissionen i samband med en under år 1945 verkställd kompletterande inventering. Urvalsunderlaget har efter hand ökats därigenom att inventeringen kommit att omfatta vissa helt nya områden eller grupper av företag och genom att inom vissa områden investeringsbehoven blivit mera fullständigt utredda. Vid urval av objekt att medtagas i investeringsreserven för nästa budgetår hava tillämpats samma urvalsprinciper som vid upprättandet av förslaget

375 till investeringsreserv för innevarande år. Ej heller i fråga om riktlinjerna för reservens sammansättning har någon ändring befunnits böra ske, om än ökat utrymme i den allmänna investeringsreserven ansetts i mån av tillgång på angelägna objekt böra beredas för arbeten av grovarbetskaraktär. Förslaget till allmän investeringsreserv för nästa budgetår omfattar arbeten för i runt tal 840 milj. kronor (mot för innevarande budgetår 790 milj. kronor). Motsvarande belopp för den särskilda grovarbetsreserven är ca 221 milj. kronor (respektive 240 milj. kronor). De statsanslag, som böra stå till förfogande för att de i reserverna medtagna företagen vid behov skola kunna utnyttjats, hava beräknats till sammanlagt ca 609 milj. kronor för den allmänna reserven och ca 220 milj. kronor för den särskilda grovarbetsreserven. Motsvarande belopp för reserverna för budgetåret 1944/45 voro ca 379 milj. kronor respektive 215 milj. kronor och för de av investeringsutredningen föreslagna reserverna för innevarande budgetår 595 milj. kronor respektive 240 milj. kronor. Av den allmänna investeringsreservens kostnadssumma, ca 840 milj. kronor, belöpa sig ca 425 milj. kronor på företag, vilka till väsentliga delar utgöras av grovarbeten — såsom företag avseende vägar, flygfält, anläggningar för vattenförsörjning och avlopp, dubbelspår, linjeomläggningar m. m. •— och ca 415 milj. kronor på företag, som äro av mera materialkrävande art eller utgöras av industribeställningar. Inom sistnämnda grupp inrymmas husbyggnader för ett belopp av 230 milj. kronor. Därest materialknapphet skulle begränsa eller omöjliggöra utnyttjandet av materialkrävande företag för beredande av sysselsättning, kunna alltså ur de föreslagna reserverna tillgripas företag av utpräglad grovarbetskaraktär för en sammanlagd kostnad av upp till (425 + 221 ==) 646 milj. kronor. Härtill komma företag av grovarbetskaraktär beträffande vilka beslut redan fattats om företagens utförande såsom beredskapsarbeten i arbetsmarknadskommissionens eller annan statlig myndighets regi eller såsom statskommunala beredskapsarbeten. På dessa företag beräknas under nästa budgetår kunna utföras arbete för en kostnad av sammanlagt ca 50 milj. kronor. För nästa budgetår står således till förfogande en sammanlagd reserv av företag av grovarbetskaraktär för en kostnad av ca 090 miljoner kronor. Det är dock att märka, att även för en mindre del av dessa arbeten förefinnes behov av bland annat rör och armeringsjärn, varpå brist kan komma att råda. Kommissionen har jämväl beräknat investeringsreservernas fördelning mellan städer och landsbygd. Denna beräkning har givit vid handen, att av kostnaden för den allmänna investeringsreservens företag, 840 milj. kronor, hänföra sig ca 330 milj. kronor till företag inom städer och ca 510 milj. kronor till företag på landsbygden. För den särskilda grovarbetsreserven av företag för sammanlagt ca 221 milj. kronor uppgå motsvarande belopp till ca 36 milj. kronor respektive ca 185 milj. kronor. I fråga om finansieringen av investeringsreserverna h a r arbetsmarknadskommissionen, i överensstämmelse med 1945 års riksdags beslut beträffande utnyttjande under budgetåret 1945/46 av allmän beredskapsstat för budget-

376 året 1944/45, funnit skäl föreslå, att Kungl. Maj:t inom ramen av de olika anslag till statliga, kommunala och statsunderstödda arbeten, vilka må bliva uppförda å allmän beredskapsstat, skall äga att utan riksdagens hörande utnyttja ett sammanlagt anslagsbelopp av 150 milj. kronor. Den av kommissionen föreslagna allmänna investeringsreserven har uppskattats innefatta totalt ca 22,8 milj. dagsverken, varav 17,3 milj. dagsverken för grovarbetare och 4,5 milj. för yrkesarbetare i egentlig anläggningsverksamhet samt 1,0 milj. industridagsverken (bil. 31). Dessa antal dagsverken kunna beräknas motsvara ca 91 000 årsarbetare, varav 69 000 grovarbetare, 18 000 yrkeskunniga byggnads- och anläggningsarbetare och 3 700 industriarbetare. Sagda arbetsstyrkor äro schematiskt beräknade under antagande av för grovarbetare och yrkesarbetare i egentlig anläggningsverksamhet 250 effektiva arbetsdagar per årsarbetare samt för industriarbetare 270 effektiva arbetsdagar per årsarbetare. Det angivna antalet industridagsverken hänför sig endast till företag, som helt och hållet eller till väsentlig del utgöras avdirekta industribeställningar, t. ex. beställningar av telefonapparatur, rullande järnvägsmateriel, maskinaggregat för kraftverk etc. Den särskilda grovarbetsreserven beräknas innefatta sammanlagt ca 6,7 milj. dagsverken, varav för grovarbetare ca 6,1 milj. och för yrkeskunniga anläggningsarbetare ca 0,6 milj. dagsverken, motsvarande ca 24 400 respektive 2 400 årsarbetare eller tillhopa 26 800 årsarbetare. Det maximala grovarbetsprogrammet, omfattande arbeten för ca 696 milj. kronor, beräknas innefatta ca 22,0 milj. dagsverken, varav för grovarbetare ca 20,0 milj. och för yrkeskunniga anläggningsarbetare ca 2,0 milj. dagsverken, motsvarande ca 80 000 respektive 8 000 årsarbetare eller tillhopa 88 000 årsarbetare. Den föreslagna finansfullmakten om 150 milj. kronor skulle möjliggöra utförande av arbeten, vilka skulle innebära arbetstillfällen om uppskattningsvis lägst ca 4,5 och högst 7 milj. dagsverken, beroende bland annat på sammansättningen av det sysselsättningsprogram inom de föreslagna reservernas ram, som kommer till utförande. Förutsattes såsom ett bedömbart medelvärde 6 milj. dagsverken, innebär detta sysselsättning för ca 24 000 årsarbetare. Ett ianspråktagande av det sysselsättningsprogram, som innefattas i den allmänna investeringsreserven, medför utöver ovan angivna sysselsättningsmöjligheter även dels sysselsättning i industrien för framställning inom landet av erforderliga byggnadsmaterial och andra halvfabrikat, byggnadsmaskiner, redskap och annan materiel samt drivmedel och förbrukningsartiklar för anläggnings- och husbyggnadsföretagen, dels sysselsättning i transportarbete. Härpå belöpande arbetslöner ingå, förutom arbetslöner för arbete på byggnadsplatsen, i den samlade lönekvot som angivits i bilaga 1 till detta betänkande. Sagda sysselsättning i det led av produktionen, som ligger närmast före arbetet på byggnadsplatsen, uppskattas till ca 2,7 milj. dagsverken, vilket motsvarar i runt tal 10 000 årsarbetare vid antagande av 270 effektiva arbetsdagar per årsarbetare. Därjämte medför ett ianspråkta-

377 gande av den allmänna investeringsreserven sysselsättning i industrien för tillverkning och reparation av maskiner och transportmedel samt för tillverkning av råvaror härför. Slutligen må erinras om det sysselsättningstillskotl, som blir en följd av att köpkraften hålles uppe genom de inkomstmöjligheter, som investeringsreservens utnyttjande skulle medföra. Med ledning av den allmänna investeringsreservens fördelning på de olika länen (bil. 27—29) har beräknats de häremot svarande sysselsättningsmöjligheterna inom respektive län, varvid sysselsättningen vid sådana företag, vilkas lokalisering icke på detta stadium kan angivas, fördelats i proportion till länens folkmängd. I nedanstående tablå har angivits det ungefärliga antal årsarbetare, som inom varje län skulle kunna beredas arbete vid företag i den allmänna reserven, samt hur stor procent av befolkningen i länet detta utgör. Till jämförelse har även angivits vissa tillgängliga uppgifter rörande antalet hjälpsökande arbetslösa i procent av invånarantalet vid höjdpunkterna av arbetslöshetskriserna på 1920- och 1930-talet. Den allmänna investeringsreservens sysselsättnings- Antal hjälpsökande arbetslösa i procent av invånareantalet möjligheter Län

Årsarbetare Antal årsarbetare i procent av invånareantalet

Stockholms stad Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Kristianstads Malmöhus Hallands Göteborgs o. Bohus Älvsborgs Skaraborgs Värmlands Örebro Västmanlands Kopparbergs Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Summa

25—467172.

6 000 4 900 2 600 3 600 3 050 3 500 2 400 2 700 850 1750 3 550 5 200 1800 7 000 3 350 2 700 3 200 3 700 3 250 3 400 5 000 4 550 2 800 4 450 5 700 91000

0-9 1-6 1-8 1-8 0-9 1-4 1-6 1-2 1-4 1-2 1-4

ro 1-2 1-4 1-0 1-1 1-2 1-6 1-8 1-3 1-8 1'fi 2-0 2-0 2-5 1-4

Januari 1922

Mars 1933

Medeltal år 1933

2-6 2-2 1-6 2-8 2-1 1-9 2-1 2-6

3-0 1-9 2-2 1-65 1-75 1-1 1-9 2-75 1-9 4'2 1-35 2-55 1-4 4-0 1-3 1-1 4-1 2-96 3-1 3-9 4-5 7-0 4-6 3'3 6-7 80

2-55 1-8 1-8 15 1-6 1-05 1-7

l-o 2-9 0-9 1-7 1-2 2-9 0-7 0-4 3-9 2-0 4-7 4-8 4-0 5-2 1-6 4-3 8-7 2-7

2-4

1-2 39 11 2-2 11 3-5 1-1 0-9 3-6 2-7 2-6 3-7 3-8 6-1 4-2 3-0 5-8 2-65

378 Därest arbetslöshet skulle uppstå av större omfattning i visst eller vissa län kan en forcering av arbetena här ske, så att fördelningen mellan länen förskjutes. Å andra sidan må framhållas att de angivna sysselsättningsmöjligheterna förutsätta att planeringsarbetet för i reserverna ingående företag utföres i den omfattning, som angivits i samband med inventeringen av företag för investeringsreserven. I bil. 31 återgivas vissa uppgifter angående materialbehovet för genomförande av sysselsättningsprogrammen. Dessa uppgifter hava införskaffats från vederbörande verk, varjämte i den mån uppgifter icke kunnat inhämtas, uppskattningar verkställts inom arbetsmarknadskommissionen.

Statens offentliga utredningar 1940 S y s t e m a t i s k

f ö r t e c k n i n g

(Siffrorna Inom klämmer beteokna utredningarnas nummer I den kronologiska förteckningen.)

Allmän

lagstiftning.

Rättsskipning.

Fångvård.

Statsförfattning. Alhniln statsförvaltning, b e t ä n k a n d e med förslag till omorganisation a v väg- och vattenbyggnadsstyrelseu in. m. [10]

Vattenväsen. Skogsbruk. Bergsbruk. Betänkando med förslag till ändrade grunder för flotn ningslagstiftningen m . 111. [3]

Handel oeh sjöfart.

K .01111111111 a 1 fil r v a I t i l i n g .

Stålens och kommunernas

flnaiisväsen.

Kommuiilkationsväsen. B e t ä n k a n d e ang, rundradion i Sverige. Dess aktuella bel hov ooh riktlinjer för dess framtida verksamhet. [1] I

1'olili. Nationalekonomi och socialpolitik. Dödiöddheten och tidigdödligheten i Sverige. Dess samband med nativitetsminsknlngen och dess förhållande vid olika former a v förlossningsvård s a m t dess socialmedicinska och befolkningspolitiska betydelse. [2] B e t ä n k a n d o om barnkostnadernas fördelning med förslag till allmänna barnbidrag m . m . [5] Bilagor 161Investeringsutredningens b e t ä n k a n d e med u t r e d n i n g rör a n d e personal- och materielresurser rn. m . för genomförande a v e t t a r b e t s p r o g r a m enligt a v utredningen tidigare framlagt förslag. [13] Don familjevårdande socialpolitiken. [17] B e t ä n k a n d e mod förslag rörande d e n ekonomiska försvarsberedskapens framtida organisation. [19] Socialvårdskommitténs betänkande. 12. U t r e d n i n g och förslag ang. moderskapsbidrag. [23] K o m m i t t é n s för partiellt arbetsföra b e t ä n k a n d e . 1. Förslag till effektiviserad kurators- och arbetsförmedlingsv e r k s a m h e t för partiellt arbetsföra ni. m. [24] B e t ä n k a n d e med förslag till investeringsreserv för budg e t å r e t 1946/47 av statliga, kommunala oeh statsunders t ö d d a anläggningsarbeten. [27] Bilagor. [28] H ä l s o - oeli s j u k v å r d . B e t ä n k a n d e ang. d e n centrala organisationen a v d e t civila medicinal- ooh veterinärväseendet. [20]

Allmänt

näringsväsen.

B e t ä n k a n d e med utredning och förslag ang. r ä t t e n till arbetstagares uppfinningar. [21] Industri. B e t ä n k a n d e med förslag till ordnande av kreditgivningsoch rådgivningsverksamhet för h a n t v e r k och småindustri samt bildande a v företagarnämnder. [22]

B a n k - , k r e d i t - oeli p e i i n i n g v ä s e n .

Försäkringsväsen.

B e t ä n k a n d e ang. tjäustepensionsförsäkrihgens organisa! tion. [26] Kyrkoväsen. Undervisningsväsen. Andlig odling i övrigt.

1941 å r s lärariönesakkunniga. B e t ä n k a n d e med förslai till boställsordning för folkskolans lärare m . m . [ 8 1945 å r s universitetsberedning. 1. DocentiustitutionerJ [9] 1940 å r s skolutrednings b e t ä n k a n d e n ooh utredningar! I V . Skolpliktstidens skolformer. 2. Folkskolan. A. Allmän del. [11] B . Förslag till u n ! dcrvisningsplaner. [15] 4. Realskolan. P r a k t i s k a linjer. [14] B e t ä n k a n d e o m tandläkarutbildningens ordnande m. inl Dol 1. [12]

F ö r s vars väsen. B e t ä n k a n d e med förslag ang. uniformspliktens omfattl ning för viss personal vid försvarsväsendet. [4] Betänkande och förslag rörande åtgärder för a t t begränl sa a n t a l e t kontraktsanställt manskap inom krigsmak! ten. [7] B e t ä n k a n d o med förslag till lag rnod särskilda b e s t ä m ! melser om uppfinningar in. m . av betydelse för r i k e t l försvar. [25] Utrikes ärenden. Internationell rätt.

F a s t egendom. Jordbruk med binäringar. B e t ä n k a n d e ang. forsknings- och försöksverksamheten p å jordbrukets område i Norrland. [16] P M ang. utvecklingsplanering p å j o r d b r u k e t s område. [18]

Marcus Boktr.-A.-U., Stlllm 1946 467172